Kommunstyrelsen — 17 juni 2026

1§ Regionen och kommunerna inom ett län handlingsplan för kollektivtrafik tagits fram. I ansvarar gemensamt för den regionala denna konkretiseras positionspapperets Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 10 PSaidgae 2244 aovf 229900 kollektivtrafiken. […] Regionen och (2019:950). 13§ Den regionala kommunerna får dock komma överens om att kollektivtrafikmyndigheten ska verka för att antingen regionen eller kommunerna ska den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig bära ansvaret. för alla resenärsgrupper. 1b§ Om en region ensam ska ansvara för den 14§ Den regionala kollektivtrafikmyndigheten regionala kollektivtrafiken i länet, får en ska verka för en tillfredsställande kommun inom länet träffa avtal med taxiförsörjning i länet. regionen om kostnadsansvar för regional kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad regionen annars skulle tillhandahålla.

2§ I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM)

§ 8 Remissyttrande – Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 för Region Halland (25RS1004) Beslut Regionstyrelsen godkänner remissyttrandet och yttrandet är Region Kronobergs svar till Region Halland. Sammanfattning Region Kronoberg har av Region Halland beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Halland har i sitt Trafikförsörjningsprogram (TFP) på ett föredömligt sätt lyckats med att sammanfatta och beskriva hur kollektivtrafiken ska utvecklas fram till 2030, programmet innehåller även en beskrivning av Trafikeringsbehov tåg 2028-2050. Region Kronoberg vill lämna följande synpunkter: Region Kronoberg ser potential att öka det kollektiva resandet i stråket Halmstad – Ljungby men det är viktigt att restiderna minskar genom en kombination av infrastrukturåtgärder på väg 25 samt trafikåtgärder. Region Kronoberg efterfrågar en tydligare beskrivning av planerad helgtrafik på Markarydsbanan 2028-2034 då nuvarande formulering upplevs otydlig. Avslutningsvis ser Region Kronoberg positivt på de kriterier för nya tågstationer som presenteras i programmet och menar att dessa med fördel kan användas som inspiration även i Region Kronobergs framtida styrdokument. Region Kronoberg värdesätter Region Hallands ambitioner och ser fram emot fortsatt dialog för att främja hållbart resande. Slutligen påpekar Region Kronoberg att det inte framgår av remissen om en prövning av barnets bästa har gjorts. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott lämnar följande förslag till beslut till regionstyrelsen: Regionstyrelsen godkänner remissyttrandet och yttrandet är Region Kronobergs svar till Region Halland Beslutsunderlag • Ordförandens förslag till beslut - Remissyttrande - Trafikförsörjningsprogram Region Halland 2026-2030, daterat 2025-12-12 • Remissyttrande - Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 för Region Halland, daterat 2025-12-12 • Remissversion - Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 PSagidea 226611 oafv 2 29900 Protokollsutdrag Instans: Regionstyrelsen Mötesdatum: 2026-01-20 • §12 RSAU Remissyttrande – Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 för Region Halland Paragrafen är justerad PSagidea 226622 oafv 2 29900 Joki Malin RK STAB Från: emma.wallin@kronoberg.se Skickat: den 22 januari 2026 12:35 Till: REGION HALLAND officiell e-post Ämne: RS230670 Region Kronoberg Bifogade filer: §8 RS Remissyttrande – Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 för Region Halland(25RS1004-9).pdf; Remissvar TFP RS230670 Region Kronoberg.pdf Du får inte ofta e-post från emma.wallin@kronoberg.se. Läs om varför det här är viktigt Hej! Se bifogat beslut från Region Kronoberg. Med vänlig hälsning Emma Wallin Utredare | Nämndsekreterare | Kansliavdelningen 0470-58 30 09 | 0709-84 43 52 emma.wallin@kronoberg.se www.regionkronoberg.se 1 PSagidea 226633 oafv 2 29900 Remissvar från Socialdemokratiska regiongruppen, Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Övergripande - På ett par ställen benämns regionen som ”ägare”, ex under kapitel 4,3. Det upplevs som en rest från tiden som bolag och bör ses över. - Trafikförsörjningsprogrammet berör inte ersättningstrafik för tåg. Det är dock en viktig fråga, beredskapen för detta, särskilt på Västkustbanan, påverkar robustheten och resenärernas tilltro till kollektivtrafiken. S 12 - Under rubriken: Förbättrad jämställdhet och ökad tillgänglighet för sårbara grupper, saknas ett resonemang kring information och teknik som en del av reseupplevelsen och tryggheten. - Under samma rubrik saknas också ett resonemang om trygghetsskapande åtgärder såsom trygghetsstopp för att fler kvinnor ska känna sig trygga att resa kollektivt under hela trafikdygnet. S 18 - Kommunernas roll och ansvar för att öka bussars framkomlighet i tätort bör förtydligas. - Grafen om kollektivtrafikens marknadsandel bör utgå från 2025 för att ha så uppdaterade siffror som möjligt. Kap 3.5 Delmål Kollektivtrafikens roll för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet - Här ligger alla delmålen efter texten, i alla andra delar är det tvärtom. PSagidea 226644 oafv 2 29900 S 19 - Under social hållbarhet saknas resonemang om socioekonomi. - Förtydliga vikten av dialog om tillgänglighet med funktionsrättsorganisationer. - Saknas mål om digital tillgänglighet i form av information inför resan. S 20 - Vi vill att målet för självfinansieringsgraden ska vara 50%. S 55 - Texten som refererar kring tidigare försök till ökad trafik på HNJ-banan bör strykas så att man precis som för övriga trafiksträckor fokuserar på framtiden och inte det som varit. S 78 - I Kapitel 9.5 Riktlinjer för tillköp av biljetter: Stryka andra delen i första meningen så att den lyder: Samtliga kommuner inom Hallandstrafikens trafikområde ges möjlighet att köpa biljetter till sina invånare. PSagidea 226655 oafv 2 29900 Ärendenummer Dokumentdatum Konfidentialitetsnivå TRV 2025/113777 2026-01-14 2 Intern Motpartens ärendenummer RS230670 Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 50 405 33 Göteborg Telefon: 0771 - 921 921 Besöksadress: Vikingsgatan 2 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se 0.4 verB 2240 LLAMT Mottagare Region Halland Yttrande - Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Region Halland Ärende Trafikförsörjningsprogrammet är Region Hallands övergripande styrdokument för kollektivtrafikens utveckling och beskriver mål och inriktning för kollektivtrafiken under kommande fyraårsperiod, med en långsiktig utblick mot år 2050. Trafikverkets synpunkter Trafikverket ser positivt på den röda tråd Region Halland skapat genom sina strategiska dokument kopplat till visionen Halland bästa livsplatsen. Vi uppskattar det goda samarbetet oss emellan och ser fram emot att fortsatt samverka och gemensamt bidra till kollektivtrafikens utveckling. Programmet innehåller en bra karta och beskrivningar över kollektivtrafikstråken. Målen som formulerats i programmet är bra och tydliga men det är önskvärt med en nulägesbild. Kollektivtrafikens marknadsandel är tydligt beskriven men exempelvis dagens självfinansieringsgrad redovisas inte. Det skulle vara intressant om trafikförsörjningsprogrammet innehöll en mer utvecklande text om vilka noder i angränsande län som Region Halland eftersträvar god tillgänglighet till med kollektivtrafik. Greater Copenhagen, String och Regionsamverkan Sydsverige nämns men vad samarbetsorganen innebär för Region Halland kan bli tydligare. Trafikverket noterar Region Hallands ambition om minskade restider, som beskrivs i kapitel 6, men vill uppmärksamma att det krävs omfattande investeringar i såväl infrastruktur som fordon och i vissa fall även indragning av tågstopp samt parallell trafikering med olika trafiksystem för att uppnå målbilden. Kartan på sid 58 (Figur 8) kan med fördel utvecklas med vad som krävs för att uppnå restiderna, likt texten i början på s. 50. PSagidea 226666 oafv 2 29900 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2025/113777 2026-01-14 Motpartens ärendenummer RS2023-00074 Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 50 405 33 Göteborg Telefon: 0771 - 921 921 Besöksadress: Vikingsgatan 2 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se 0.4 verB 2240 LLAMT Region Halland lyfter behov av åtgärder på Västkustbanan för att möta ett ökat behov av resande i framtiden. I förslag till Nationell infrastrukturplan 2026–2037 finns två nya objekt med som bidrar till att möta behovet, Halmstad C kapacitet (del 2) uppställningsspår samt Tyllered förbigångsspår. Trafikverket har i enlighet med regeringens direktiv även redovisat ytterligare namngivna investeringar som övervägts till planförslaget och som motsvarar en ökning av medlen för namngivna investeringar med 10%. Där ingår objektet Västkustbanan, Kungsbacka, vändspår, Kungsbacka - Hede, partiellt fyrspår. Anledningen till att objektet inte prioriterats är att det inte inryms ekonomiskt. Åtgärden i sin nuvarande utformning bedöms som ”robust olönsam” och tillsammans med andra prioriteringsfaktorer hamnar detta objekt längre ner i prioriteringslistan. Trafikverket noterar att Region Halland justerat inriktningen avseende hastighet för Storregiontåg från 250 km/h till 200 km/h. I förslag till ny nationell infrastrukturplan 2026-2037 finns ett nytt namngivet objekt med Befintliga banor, hastighetshöjning till 250 km/h Öxnered – Lund, vars syfte är att stärka konkurrenskraften för persontransporter på järnväg genom att möjliggöra 250 km/h på befintlig bana. På Trafikverkets hemsida finns information om de analyser, utredningar och planerade åtgärder som görs för att möta den ökade trafikmängden från kontinenten som väntas komma i samband med öppnandet av Fehmarn Bält- förbindelsen. Länk: Effekter av fast förbindelse under Fehmarn Bält - www.trafikverket.se Med vänlig hälsning, Erica Kvist Strategisk planerare, Västra regionen Trafikverket Dokumentegenskaper, Ärendenummer TRV 2025/113777, Motpartens ärendenummer RS2023-00074, Dokumentdatum 2026-01-14, Dokumenttyp BREV. Konfidentialitetsnivå.2 Intern Ovanstående textfält är endast avsett att läsas digitalt och får ej tas bort. Det innehåller uppgifter från sidhuvudet och gör att dokumentets egenskaper blir tillgängliga enligt Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. PSagidea 226677 oafv 2 29900 Yttrande 1 (5) 2026-01-13 Dnr: KS 2025/0613-16 Region Halland VARBERGS KOMMUN Samhällsutvecklingskontoret Max Wehlin, 0340-880 00 Yttrande - Trafikförsörjningsprog1ram för Region Halland 2026 - 2030 Varbergs kommun har fått Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026 - 2030 på remiss och önskar lämna följande yttrande: Varbergs kommun är på ett övergripande plan positiva till förslaget till Trafikförsörjningsprogram. Förslaget är genomarbetat och välskrivet. Det mesta av innehållet är också bekant sedan tidigare program. Kommunen delar trafikförsörjningsprogrammets övergripande bild om hur kollektivtrafiken ska utvecklas för störst effekt, med en huvudsaklig koncentrering på satsningar längs starka kollektivtrafikstråk och knutpunkter. Kommunens huvudsakliga inriktning vid bebyggelseutveckling är att om möjligt bygga i anslutning till kollektivtrafik. Men det är viktigt att tillgodose en effektiv kollektivtrafikförsörjning så att inte framtida satsningar fixeras helt kring de starkaste stråken och knutpunkterna. Det är därför viktigt att kommunen och Hallandstrafiken fortsätter utveckla dialogen om lämpligt befolkningsunderlag längs kollektivtrafikstråk, för att kunna identifiera vad som krävs för att öka turtätheten på en befintlig linje, förlänga en linje eller skapa en helt ny linje. Ett sådant samarbete ger en värdefull input till kommunens planarbete. Varbergs kommun ställer sig i princip bakom inriktning på trafik i stråk. Kommunen skulle emellertid vilja se ambitionsökning i helgtrafiken och trafik under en större del av trafikdygnet. Detta inte minst för de invånare i kommunen som arbetar olika typer av skiftarbete. Detta blir emellertid problematiskt i ett starkt stråk där trafiken är en kombination av busstrafik och tågtrafik som är fallet Stråket Varberg-Veddige-Borås. Genom att räkna samma alla avgångar med buss och tåg finns en god trafikering i stråket. Problemet är att stora delar av de boende i stråket är hänvisade till buss för sina kollektivtrafikresor då avståndet till järnvägsstationerna är för långt. Enbart busstrafiken ger en svag kollektivtrafik som har svårt att vara ett attraktivt alternativ. Varbergs kommun efterlyser lösningar för hur kollektivtrafiken kan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTA DRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, 0340-880 00 212000-124!9 ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg www.varberg.se PSagidea 226688 oafv 2 29900 2026-0 '1 -13 Dnr: KS2025/0613- 16 utvecklas i starka kombinerade stråk även för alla boende i stråket. Samma lösningar kommer att behövas till den parallella busstrafiken i det norrgående stråket mot Bua och Värö när Värö station etableras. Även här kommer bussarna vara den viktigaste kollektivtrafiklösningen för många av våra invånare som bor i det stråket. Utanför de starka stråken är idag kollektivtrafiken relativt svag. Ett ganska lågt resande ger få turer och en mindre attraktiv service. Detta beror till stor del på att de flesta busslinjerna utgår från bussterminalen i Varberg och har ganska långa sträckor att köra. Ett sätt som kommunen ser som en lösning på detta är att arbeta med bytespunkter och att resenärer utanför de starka stråken kan byta från matartrafik till den mer frek'Venta trafiken i de starka stråken. Sådana bytespunkter finns med i så väl trafikförsörjningsprogrammet som regional fysisk plan och Varbergs förslag till ny översiktsplan. Ett system med bytespunkter och kortare matarlinjer, där även nya kollektivtrafikformer som till exempel så kallad on demand-trafik skulle kunna ge en mer frekvent och därmed mer attraktiv service för boende utanför de starka stråken. I dialoger med boende har de ofta lyft fram att de gärna har ett byte under resan om det skulle ge fler avgångar i kollektivtrafiken. Hela resan-perspektivet Det är viktigt att titta på resenärers resa från dörr till dörr för att identifiera de flaskhalsar som gör att resande med kollektivtrafiken väljs bort. Hela resan perspektivet framhålls som viktigt i trafikförsörjningsprogrammet, men det saknas förslag på innovativa lösningar. Utöver fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar och cykel parkering i anslutning till hållplatser kan utbyggnad av exempelvis "mobilitetshubbar" vara ett sätt att bidra till hela resan-perspektivet. Trafikförsörjningsprogrammet bör fördjupa avsnittet om hela resan för att öka kunskapen om hur vi tillsammans kan arbeta med frågan. Interregional trafik Järnvägen och tågresorna är en ryggrad för kollektivtrafiken i Halland. Detta gäller inte minst Öresundstågsystemet och tvärbanor som Viskadalsbanan. Men programmet pekar också ut interregional trafik som inte primärt är Region Hallands ansvar. Med ny infrastruktur som till exempel Fehmarn Bält kommer också leda till ett större utbud av interregional trafik genom Halland med nya målpunkter bortom Köpenhamn. Varbergs kommun ser ett behov av att göra den kommersiella interregionala trafik mer tillgänglig för länets invånare än den är i dagsläget då de flesta uppehåll enbart görs i Halmstad. Varbergs kommun vill se möjligheter att tillsammans med Region Halland arbete för en PSagidea 226699 oafv 2 29900 2026-01-13 Dnr: KS 2025/0613- 16 tillgång till den interregionala trafiken. Detta kan ske genom att arbeta för ytterligare uppehåll i Halland för den trafiken. Men det kan även röra sig om utvecklade förbindelser till stationer, i dagsläget Halmstad, med interregional trafik söderut. Detta särskilt med fokus på bra bytesmöjligheter mellan regional trafik och interregional trafik. Äldres resande Varbergs kommun efterlyser också mer åtgärder för att möta den kraftigt växande gruppen äldres behov av resor. Antalet kommer under närmaste åren öka kraftigt i Varberg och resten av Halland. Detta kommer att kräva nytänkande kring hur resande ska lösas för den gruppen. Här behöver Region Halland och de halländska kommunerna tillsammans hitta lösningar som är samhällsekonomiskt fungerande. Det behövs nya former av kollektivtrafik, som till exempel olika typer av on demand-trafik, för att möta ett allt större behov. Skolresor Trafiksäkerheten kring hållplatser och elevers upplevelse av trygghet i anslutning till hållplatserna, turplaneringen och framförande av fordonen är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Den digitala lösningen som föreslås göra det möjligt att följa fordon i realtid kan till viss del ge ökad trygghet och förbättrad kommunikation med elever och vårdnadshavare. På flera skolor, där en större del av elevantalet åker skolskjuts, styrs skolornas start-och sluttider till stor del av bussarnas tidtabeller eller möjligheten till anpassning av skolbussturerna. Detta leder bland annat till svårigheter i att organisera scheman, men också en olikvärdighet där skolor med färre skolskjutselever har en större frihet att göra anpassningar i sin undervisnings och schemaläggning för att bättre möta elevernas och verksamhetens pedagogiska behov. Skolskjutsens planering behöver i högre grad kunna anpassas efter skolornas behov för att säkerställa kvalitet och rimliga villkor i undervisningen. Samtidigt får det inte vara kostnadsdrivande för region eller kommun. Tillgång till tillförlitliga och tillgängliga resmöjligheter är avgörande för elever i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, liksom för deltagare i yrkesutbildningar, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsinsatser. Programmet betonar vikten av enkelhet, trygghet och tillgänglighet samt möjligheten att nyttja restiden för arbete och studier. Dessa aspekter ses som särskilt viktiga för att kollektivtrafiken ska stödja ungas och vuxnas PSagidea 227700 oafv 2 29900 2026-0'1-13 Dnr: KS2025/0613- 16 utbildningsvägar, samt underlätta deltagande i arbetsmarknadsinsatser. För elever i den anpassade gymnasieskolan och för personer med funktionsvariationer eller andra särskilda behov behöver tillgänglighetsanpassningen av kollektivtrafiken fortsätta att utvecklas. Vidare betonas i programmet förbättrad folkhälsa samt förbättrad jämställdhet och tillgänglighet för sårbara grupper. Dessa mål är centrala även ur ett utbildnings- och arbetsmarknadsperspektiv, där kollektivtrafiken bidrar till ökad delaktighet, social hållbarhet och jämlika möjligheter. Fritidsresor Programmet betonar att kollektivtrafiken kan skapa jämlik tillgång till kultur, natur, idrott och fritidsaktiviteter. Detta är relevant för Varbergs kultur- och fritidsverksamheter, eftersom utbyggnad av kollektivtrafikstråk och bytespunkter gör det enklare för invånare att nå idrottsanläggningar, kulturhus, ungdomsgårdar, bibliotek, badplatser och evenemang. Samtidigt fokuserar programmet i första hand på resor för arbete och studier samt vardagsresande. Det hade varit önskvärt om programmet också hade lyft kollektivtrafikresor till kultur- och fritidsaktiviteter. I förslaget nämns detta endast övergripande som en del av samhällsnyttor och utan konkreta åtgärder för att stärka tillgängligheten till exempelvis kultur-- och fritidsdestinationer. Utvecklingen av bytespunkter och stationer kopplas främst till bostads- och arbetsmarknadsutveckling. Ingen direkt koppling görs till kulturmiljöer, idrottsanläggningar eller evenemangsplatser, trots att dessa ofta är tydliga målpunkter. Avslutningsvis vill Varbergs kommun göra medskicket att priset på kollektivtrafikresan är en mycket viktig faktor som påverkar människors benägenhet att åka kollektivt. Därför behövs kontinuerliga översyner göras om hur prissättningen för olika resor och olika grupper kan göra kollektivtrafiken mer attraktiv och jämlik. Regionen behöver ta ansvar för en attraktiv kollektivtrafik utan behov av kommunala tillköp. PSagidea 227711 oafv 2 29900 2026-01-13 Dnr: KS 2025/0613- 16 Varbergs kommun 1) .____-I ---- ~ec---- David Sandren Kommunstyrelsens ordförande PSagidea 227722 oafv 2 29900 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-01-27 1

9§ Det regionala regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas trafikförsörjningsprogram efter samråd med motsvarande myndigheter i

10 § Ett regionalt trafikförsörjningsprogram angränsande län. Samråd ska även ske med ska innehålla en redovisning av: övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för 1. behovet av regional kollektivtrafik i länet näringsliv och resenärer. I de fall en region samt mål för kollektivtrafikförsörjningen, ensam är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i 2. alla former av regional kollektivtrafik i länet. länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som Övriga uppgifter för den myndigheten avser att ombesörja på grundval regionala av allmän trafikplikt, kollektivtrafikmyndigheten 3. åtgärder för att skydda miljön,

§ 11 Dnr KS 2025/0613 Svar på remiss - Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026 - 2030 Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. godkänna yttrandet daterat 13 januari 2026 som Varbergs kommuns svar på remiss från Region Halland om Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026 – 2030. Reservation Kent Norberg (S), Katarina Eiderbrant (S), Jenny Bolgert (S), Lukas Axelsson Nord (S) och Anton Él Raai (S) reserverar sig mot beslutet ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Förslag till beslut på sammanträdet Kent Norberg (S) föreslår följande tillägg i yttrandet: Varbergs kommun önskar även att det uttalas en ambition om hur självfinansieringsgraden på 55 % kan sänkas till 50 % som ett sätt att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och jämlik med ett högre resande. Beslutsordning Ordförande ställer fråga om bifall eller avslag på arbetsutskottets förslag och konstaterar bifall till arbetsutskottets förslag. Ordförande ställer fråga om bifall eller avslag på Kent Norbergs (S) tilläggsförslag och konstaterar avslag på tilläggsförslaget. Omröstning begärs Kommunstyrelsen godkänner följande ordning: Ja-röst för avslag på Kent Norbergs (S) tilläggsförslag. Nej-röst för bifall till Kent Norbergs (S) tilläggsförslag. Kommunstyrelsen beslutar avslå tilläggsförslaget från Kent Norberg (S) med sju ja-röster och sex nej-röster. Beslutande Ja Nej David Sandrén (M) X Peter Sjöholm (M) X Åse Craft Aronsson (M) X Andreas Havasi (SD) X Olle Hällnäs (SD) X Tobias Carlsson (L) X Freddie Holmström (KD) X Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum PSagidea 227733 oafv 2 29900 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-01-27 2 Kent Norberg (S) X Katarina Eiderbrant (S) X Jenny Bolgert (S) X Lukas Axelsson Nord (S) X Anton Él Raai (S) X Lena Wennerström (C) X Summa 7 6 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Beskrivning av ärendet Region Halland har uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Halland. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Halland enligt lag om kollektivtrafik fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet utgör ett viktigt dokument för regionfullmäktiges styrning av den regionala kollektivtrafiken. I programmet beskrivs vilka mål, trafikeringsstrategier och principer för trafikutveckling som ska styra den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Programperioden stäcker sig fram till och med 2030, med en långsiktig utblick mot 2050. I programmet görs hänvisningar till Regional fysisk plan för Halland som är under framtagande. Regional fysisk plan planeras att beslutas politiskt i juni 2026. Trafikförsörjningsprogrammet revideras parallellt med att Regional fysisk plan tas fram. I samband med detta har det varit viktigt att säkerställa kopplingen mellan de båda dokumenten i remissförfarandet. Revideringsarbetet har inte syftat till att ta fram ett helt nytt trafikförsörjningsprogram utan har byggt vidare på det gällande trafikförsörjningsprogrammet. Justeringar och tillägg har gjorts där så bedömts lämpligt under revideringsprocessen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 13 januari 2026, § 7. Beslutsförslag 17 december 2025. Yttrande – Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026 – 2030, daterat 13 januari 2026. Remiss Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026 – 2030. Hamn- och gatunämnden, ordförandebeslut, inkom 12 december 2025. Kultur- och fritidsnämnden 15 december 2025, § 87. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 15 december 2025, § 106. Förskole- och grundskolenämnden 17 december 2025, § 94. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum PSagidea 227744 oafv 2 29900 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2026-01-27 3 Övervägande Varbergs kommun har yttrat sig över förslag till Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026 – 2030. Över lag är kommunen positiv till förslaget, men har synpunkter på dialog om att inte framtida satsningar fixeras helt kring de starkaste stråken och knutpunkterna. Kommunen skulle emellertid vilja se ambitionsökning i de starka stråken avseende helgtrafik och trafik under en större del av trafikdygnet. Det är även problematiskt i starka stråk där trafiken är en kombination av busstrafik och tågtrafik. Kommunen vill även se nya lösningar för trafiken utanför starka stråk, utveckling av ”mobilitetshubbar”, bättre tillgång till interregionalt resande samt efterlyser lösningar för äldres resande. Kommunen har även synpunkter på skolresor och resorna till gymnasieskola och vuxenutbildningar. Kommunen lyfter även behovet av kollektivtrafik till fritidsverksamheter. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Region Halland, RS230670 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum PSagidea 227755 oafv 2 29900 Joki Malin RK STAB Från: Kommunkansli <kommunkansli@varberg.se> Skickat: den 29 januari 2026 14:23 Till: REGION HALLAND officiell e-post Ämne: RS230670 Varbergs kommun - KS 260127, § 11 - Svar på remiss - Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026 - 2030 Bifogade filer: KS 260127, § 11 - Svar på remiss - Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026 - 2030.pdf; Remissvar TFP RS230670 Varbergs kommun - signerat.pdf Hej! Översänder beslut som tagits av kommunstyrelsen 27 januari 2026. Vänliga hälsningar Sara Bengtsson Kansliadministratör Kommunkansliet Telefon: 0340-881 04 E-post: sara.bengtsson1@varberg.se Varbergs kommun Kommunstyrelsens förvaltning 432 80 Varberg Varberg direkt: 0340-880 00 Webbplats: varberg.se Så här behandlar Varbergs kommun personuppgifter: varberg.se/GDPR 1 PSagidea 227766 oafv 2 29900 2025-12-04 2025-12- 1 (2) 19 Kommunledningsförvaltningen Region Jönköpings Län KS.2025.783 Yttrande över förslag till trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 Ärendebeskrivning Region Hallands trafikförsörjningsproggram har genomgått en revidering och har skickats på remiss. Programperioden för det reviderade trafikförsörjningsprogrammet är 2026-2030 med långsiktig utblick till mot 2050. Värnamo kommun har fått förslaget till trafikförsörjningsprogram på remiss. Sammanfattning av förslaget Region Halland är regional kollektivtrafikmyndighet. Enligt kollektivtrafiklagen ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet som har ansvar för den allmänna kollektivtrafiken och för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. I förslaget till trafikförsörjningsprogram skriver Halland att det långsiktiga målet för kollektivtrafiken är att den ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Målet utgör en övergripande ambition för kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen. Det kortsiktiga målet är att resandet med kollektivtrafiken ska öka och vara attraktivt Synpunkter på förslaget till trafikförsörjningsprogram Värnamo kommun i sina remissyttranden över Trafikförsörjningsprogram och Regional transportplan för region Jönköpings län samt i sitt yttrande över förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen poängterat vikten av järnvägsförbindelsen mellan Nässjö/Jönköping-Värnamo till Halmstad. Värnamo kommun anser att järnvägssträckan Halmstad- Nässjö (HNJ) är strategiskt viktig då den knyter ihop region Jönköping med hamnen i Halmstad. HNJ är också viktig för Postadress Kontaktcenter E-post Organisationsnummer Kommunledningsförvaltningen Stadshuset, Kyrktorget 1, Värnamo kontaktcenter@varnamo.se 212000-0555 Värnamo kommun Telefon: 0370-37 70 00 Webbplats Bankgiro 331 83 Värnamo Telefax: 0370-37 77 11 kommun.varnamo.se 141-7195 PSagidea 227777 oafv 2 29900 persontrafik då den ger möjlighet till arbets- och fritidsresor samt resor till och från högskolan i Halmstad. Det investeringsprojekt som är pågående med elektrifiering, ökad kapacitet och höjd hastighet på järnvägssträckan Värnamo- Jönköping/Nässjö behöver få en fortsättning på sträckan Värnamo- Halmstad. Det är därför bra att region Halland har som målsättning att på sikt reducera restiden till 90 minuter på sträckan Halmstad- Värnamo. För att nå detta är det viktigt att även Region Halland lyfter behovet av elektrifiering, ökad kapacitet och höjd hastighet på sträckan Halmstad-Värnamo i den regionala infrastrukturplanen för Halland och lyfter behovet i det förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen som nu är ute på remiss. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta förvaltningens skrivelse som eget yttrande över Region Hallands förslag till Trafikförsörjningsprogram perioden 2026-2030. I tjänsten Conny Eskilson Kvalificerad utredare PSagidea 227788 oafv 2 29900 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2025-12-16

12§ Efter överenskommelse med regionen eller en kommun i länet får den regionala 4. tidsbestämda mål och åtgärder för kollektivtrafikmyndigheten upphandla anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till persontransport- och samordningstjänster behov hos personer med för sådana transportändamål som funktionsnedsättning, kommunerna eller regionen ska tillgodose 5. de bytespunkter och linjer som ska vara samt samordna sådana transporttjänster. Lag fullt tillgängliga för alla resenärer, samt Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 11 PSaidgae 2255 aovf 229900 6. omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 12 PSaidgae 2266 aovf 229900 2. Förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik Kapitlet beskriver de faktorer som skapar förutsättningar att kunna utveckla en attraktiv kollektivtrafik i Halland. Därutöver beskrivs hur en utvecklad kollektivtrafik i samplanering med annan samhällsbyggnad kan bidra till att skapa samhällsnyttor för Hallands invånare. 2.1 Framgångsfaktorer för att resandet med kollektivtrafiken ska fortsätta åstadkomma en attraktiv utvecklas behöver regionen arbeta vidare med framgångsfaktorer för en attraktiv kollektivtrafik i Halland kollektivtrafik. Kännetecknande för en attraktiv Trafikförsörjningsprogrammets uppgift är att kollektivtrafik är att den erbjuder peka ut dessa faktorer och visa hur de ska tas resenärerna snabba och effektiva resor, har om hand. En attraktiv kollektivtrafik är en hög turtäthet, är pålitlig samt erbjuder god förutsättning för att öka resandet och nå de kvalitet och service. Den behöver vara mål som finns angivna i användarvänlig oavsett kön, ålder, bakgrund, Trafikförsörjningsprogrammet. eller funktionsvariation. Därtill är grundläggande krav på trygghet och Framgångsfaktorer tillgänglighet för alla resenärsgrupper, såväl geografisk som demografisk, en förutsättning  Förkorta restider för att åstadkomma en attraktiv  Enkelhet, tillgänglighet och kollektivtrafik. trygghet Under en längre tid har utvecklingen av  Infrastrukturinvesteringar antalet resenärer i den halländska  Hela resan – perspektivet kollektivtrafiken varit positiv när allt fler valt  Kollektivtrafikorienterad den som sitt resalternativ. Det är bland annat bebyggelseplanering (KOB) en konsekvens av ett mångårigt och kontinuerligt arbete med att utveckla kollektivtrafiksystemet i Halland. För att Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 13 PSaidgae 2277 aovf 229900 Förkorta restider flödena inte lika stora. Mellan södra Halland och nordvästra Skåne finns det däremot För att skapa goda förutsättningar för en potential att skapa en gemensam attraktiv kollektivtrafik i Halland är det arbetsmarknad och därmed öka utbytet viktigt att förkorta restiderna. Åtgärder i mellan orterna. Resandet över länsgränserna infrastrukturen för ökad framkomlighet och mot Smålandslänen och de sydöstra delarna kapacitet, eller översyn av uppehållsbilder av Västra Götaland (Boråsregionen) är och körsträckor är sätt på vilka detta kan betydligt mindre i omfattning. åstadkommas. I det löpande arbetet behöver en större andel av resandet flyttas över till För att hela Halland ska kunna fortsätta växa kollektivtrafik, gång och cykel i strävan mot är det viktigt att arbetsmarknaderna både ett hållbart och mer yteffektivt inom Halland och i angränsande regioner transportsystem. fortsätter att tillgängliggöras för så många som möjligt. Snabba och hållbara transporter Hallands geografi möjliggör för korta restider med ett utbud som motsvarar resbehovet i mellan orterna längs kusten och inlandet och Halland är därför en grundförutsättning för har historiskt inneburit att den halländska utvecklingen. Det behövs arbetsmarknaderna vuxit. Länet är även information om vilket utbud som flerkärnigt med Halmstad och Varberg som faktiskt erbjuds. Här blir marknads- och regionala tillväxtmotorer, Falkenberg och informationsinsatser gentemot resenärerna Kungsbacka som regionala kärnor samt viktiga att genomföra. Kommande år behöver Laholm och Hylte som lokala kärnor. Den tågtrafiken på Västkustbanan och starka tillväxten i Halland har historiskt kollektivtrafiken som förbinder kusten med fördelats mellan flera orter snarare än inlandet utvecklas för att korta ner restider koncentrerats till en dominerande kärna. och öka dess konkurrenskraft gentemot bilen. Geografin präglas av starka funktionella samband på flera nivåer och regionen är en Enkelhet, tillgänglighet och del av flera lokala och regionala arbets-, trygghet bostads- och studiemarknader. När kollektivtrafiken utvecklas och blir De största pendlingsströmmarna inom länet tillgänglig för fler ökar tillgången till arbete, löper i nord-sydlig riktning mellan de studier, nöjen, fritidsaktiviteter, rekreation regionala kärnorna längs kusten och mellan samt offentlig- och privat service. de regionala kärnorna och deras omland. I de Kollektivtrafiken kan på så sätt skapa östra delarna av regionen sker pendling dels förutsättningar för integration genom att till kuststäderna, dels till större minska sociala och fysiska barriärer för arbetsmarknader inåt landet. De socioekonomiskt sårbara grupper, samtidigt länsöverskridande pendlingsströmmarna går som den kan skapa en rättvisare tillgänglighet i huvudsak norrut till Göteborgs och då barn, äldre och personer med Mölndals kommuner. Arbetspendlingen över funktionsnedsättningar kan nyttja Hallands norra länsgräns är den näst största kollektivtrafiken i större utsträckning för sin regionöverskridande pendlingsrelationen i mobilitet. Sverige och medför att en stor del av Halland ingår i Göteborgs arbetsmarknad. Söderut är Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 14 PSaidgae 2288 aovf 229900 Figur 1. Inomregionala och mellanregionala pendlingsflöden. GMP avser Göteborg, Mölndal, Partille. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 15 PSaidgae 2299 aovf 229900 Vidare kan en utvecklad och attraktiv Infrastrukturinvesteringar kollektivtrafik bidra till ett ökat resande inom Att det finns tillräckligt med kapacitet i de socioekonomiskt starka grupperna som i järnvägssystemet och att kollektivtrafiken har mindre utsträckning nyttjar kollektivtrafiken god framkomlighet i länets tätorter är viktigt i jämförelse. för Hallands utveckling och för kollektivtrafikens attraktivitet. Under en Genom att, så långt det är möjligt, arbeta för längre tid har en investeringsskuld byggts enkelhet, trygghet och tillgänglighet för alla upp för transportinfrastrukturen. resenärsgrupper oavsett demografi eller Samhällsförändringar kopplat till demografi, geografi, skapas en attraktiv och klimat, digitalisering och beredskap leder till inkluderande kollektivtrafik. Det innebär ökade krav på den fysiska infrastrukturen. tillgänglighetsanpassning av hållplatser och Behovet av infrastrukturinvesteringar är stationer, tydliga och enkla resevillkor, ännu därför stort och kommer att vara så även bättre komfort i fordonen, ett gemensamt framöver. Eftersom Halland växer och användarvänligt biljettsystem med resbehovet ökar är det viktigt att genomföra grannlänen samt att tillskapa upplysta och nödvändiga infrastrukturinvesteringar, trygga hållplatser för resenärerna. Även särskilt på Västkustbanan, men även i andra trafiksäkra och upplysta gång- och cykelvägar delar av trafiksystemet. till och från hållplatserna utgör ett viktigt led i arbetet med en attraktiv kollektivtrafik. Att Halland växer gör att mängden trafik i Viktigt är också tillskapandet av parkeringar länets tätorter ökar och belastar vägnätens för cykel och bil i anslutning till välplanerade kapacitet. Infrastrukturinsatser i gaturummet bytespunkter på landsbygden. Det ger som innebär att kollektivtrafikens restider invånarna bättre möjligheter att kunna resa prioriteras är viktigt för att öka dess med kollektivtrafiken till arbete, studier, framkomlighet. En god och fortsatt service, kultur- och fritidsaktiviteter som ofta förbättrad framkomlighet för är koncentrerade till större tätorter. kollektivtrafiken skapar förutsättningar för att den fortsatt ska vara ett attraktivt val. I Halland väntas grupperna barn och unga samt personer äldre än 65 år att öka i För att stärka det hållbara resandet i stort är snabbare takt än antalet personer i arbetsför det viktigt att även främja gång- och ålder. Redan idag utgör grupperna en stor del cykeltrafiken. I detta sammanhang är av befolkningen i länet. Gruppen i åldern 80+ trafiksäkerheten en betydelsefull faktor att ta år väntas samtidigt fördubblas fram till 2050. hänsyn till. Placeringen av hållplatser och de Detta kan medföra ett ökat behov av anslutande vägarna för gång- och cykeltrafik kollektivtrafik och infrastruktur som är måste planeras och utformas på ett anpassad och tillgänglig för äldre och trafiksäkert sätt. Faktorer som omgivande personer med funktionsnedsättningar. Det fordonshastigheter, trafiktäthet, utrymme ökar behovet av tydliga målsättningar och och belysning behöver därutöver beaktas. strategier för den anpassade kollektivtrafiken Infrastruktur i form av cykelparkeringar vid och behovet av en anpassad och en för alla kollektivtrafiknoder och förbättrad tillgänglig allmän kollektivtrafik. trafiksäkerhet för fotgängare och cyklister utgör åtgärder som kan öka färdslagens Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 16 PSaidgae 3300 aovf 229900 attraktivitet och underlätta det kombinerade fordon är en viktig del i att göra resandet med kollektivtrafiken. kollektivtrafiken attraktiv. I dagens flexibla arbetsliv där fler helt eller delvis arbetar på Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken och distans och många pendlar längre avstånd dess infrastruktur behöver ske i samverkande blir en god uppkoppling ett attraktivt former och samplaneras gemensamt mellan erbjudande från kollektivtrafiken och ett led i Trafikverket, Region Halland, att stärka hela resan. grannregionerna och kommunerna. Hela resan-perspektivet För att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafiken och få fler att välja den för hela eller delar av sina resor behöver den ses utifrån ett Hela resan-perspektiv. Planeringen behöver inriktas på att skapa lösningar och goda förutsättningar för resenärerna att kombinera olika färdmedel. Genom att kollektivtrafiken kompletteras med andra färdsätt kan upptagningsområdet Kollektivtrafikorienterad för kollektivtrafiken öka och restiderna från dörr till dörr minska i såväl städer som på bebyggelseplanering (KOB) landsbygden. Åtgärder som kan främja Kollektivtrafik är inte bara en kombinationsresor utgörs bland annat av transportfunktion utan också ett av många trygga och säkra pendlarparkeringar för bil verktyg för samhällsutveckling. Genom att och cykel vid kollektivtrafikens bytespunkter, väga in kollektivtrafiken i god anslutning till bytespunkter genom gång- bebyggelseplaneringen kan både och cykelstråk och utveckling av digitala kollektivtrafikens attraktions- och verktyg för att underlätta byten mellan konkurrenskraft och invånarnas närhet till färdslag. Pendlarparkeringar för bil blir olika samhällsfunktioner öka. Ett sätt att särskilt viktigt vid bytespunkter på sammanföra kollektivtrafiken och landsbygden då behovet av bilen som bebyggelseplanering är att fokusera på KOB transportmedel är större i länets glesare och använda den halländska geografier. Möjligheten att kombinera olika samplaneringsmodellen för att åstadkomma färdmedel utifrån behov kan föra med sig att en sådan utveckling. KOB innebär att skapa hela eller delar av resan kan ske med ett en tätare och mer stadsmässig bebyggelse hållbart transportmedel. kring kollektivtrafikens noder och stråk för att få fler att välja kollektivtrafiken. Genom En styrka som kollektivtrafiken har är att förtäta och blanda bostadsbebyggelse, möjligheten för resenären att nyttja restiden arbetsplatser, servicefunktioner och till annat, exempelvis till att arbeta och grönområden ges invånarna närhet till olika studera. Att resenärer har en fullt fungerande aktiviteter och fler ges möjlighet att resa med uppkoppling ombord på kollektivtrafikens kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 17 PSaidgae 3311 aovf 229900 2.2 Kollektivtrafik som medel att uppnå samhällsnyttor Ett acceptabelt avstånd till kollektivtrafikens hållplatser i tätorterna är cirka 400 meter och Syftet med kollektivtrafiken är att göra utanför tätorterna cirka 2 kilometer. Av samhället tillgängligt genom att skapa befolkningen i Hallands tätorter har cirka 79 möjligheter för människor att resa till och procent tillgång till en kollektivtrafikstation från arbete, studier, fritidsaktiviteter och eller hållplats från sina bostäder. Utanför service. Genom att utveckla kollektivtrafiken i tätort är motsvarande siffra 62 procent. Det linje med framgångsfaktorerna som är en relativt låg andel jämfört med riket och beskrivits ovan skapas förutsättningar att Halland placerar sig under medianen för riket uppnå flertalet samhällsnyttor till gagn för som helhet. Här krävs bland annat en invånarna. samplanering som främjar förtätning runt En väl utvecklad kollektivtrafik kan tågstationer, utvecklingen av attraktiva exempelvis bidra till att vidga bytespunkter i strategiska arbetsmarknadsregionerna, yteffektivisera kollektivtrafiknoderna på landsbygden och transportsystemet, förbättra folkhälsan och sammanhängande bebyggelse i minska klimatutsläppen. Men för att uppnå kollektivtrafikstråken. samhällsnyttor behöver kollektivtrafiken Nybyggnation av bostäder i närheten av också samplaneras tillsammans med andra kollektivtrafikens noder och stråk skapar ett områden i samhällsplaneringen. ökat underlag för kollektivtrafiken vilket i sin tur kan motivera ytterligare satsningar på kollektivtrafiken. Vetskapen om var i Halland Yteffektivare transportsystem det kommer att gå kollektivtrafik utgör ett viktigt planeringsunderlag i den kommunala I städer kan ett ökat kollektivtrafikresande ge översiktsplaneringen. Kollektivtrafikstråken i tydliga fördelar. Kollektivtrafiken är betydligt detta program kan också ge en hänvisning till mer yteffektiv och kapacitetsstark än vad som behövs i form av nybyggnation och biltrafiken. Genom att öka kollektivtrafikens ökat befolkningsunderlag för att nya områden framkomlighet och få fler att nyttja den som eller stråk ska klassas som sitt transportmedel frigörs ytor i kollektivtrafikstråk. Det kan på sikt leda till stadsrummet som kan omvandlas till mer ett ökat utbud av kollektivtrafik trivsamma, tillgängliga och säkra trafikmiljöer. Ett transportsystem med större kapacitet för de hållbara färdmedlen skapar förutsättningar för ett Halland som är mer anpassat för människan, mer jämlikt och mer tillgängligt. Transportsystemet behöver bli mer yteffektivt för att kunna möta demografiska förändringar, urbanisering och hållbarhetsutmaningar. Det innebär att fler Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 18 PSaidgae 3322 aovf 229900 av Hallands invånare kommer att behöva åka Välutformade Informations- och kollektivt, cykla eller gå. Bilen kommer tekniklösningar kan bidra till trygga och fortsatt ha en roll i transportsystemet och ska tillgängliga reseupplevelser i ges förutsättningar där den behövs. Däremot kollektivtrafiken. Detta är särskilt kommer trängsel- och bullerproblematik betydelsefullt för socioekonomiskt sårbara kvarstå i städerna om inte fler väljer de grupper som ofta är mer beroende av yteffektiva färdmedlen. Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken och kan påverkas negativt av transportalternativen blir därför viktigt. För otydliga byten, förseningar eller att detta ska kunna bli verklighet är svårbegripliga biljettsystem. Ur ett samverkan och samplanering med de jämställdhetsperspektiv är tillgång till halländska kommunerna av största vikt. information och trygghetsskapande teknik avgörande, då kvinnor generellt rapporterar Förbättrad jämställdhet och ökad högre otrygghet i kollektivtrafiken, särskilt tillgänglighet för sårbara grupper under kvällstid. Den ökade tillgängligheten blir särskilt viktigt Bättre folkhälsa för sårbara grupper såsom barn, äldre, För samhället är stora kostnader och vinster personer med funktionsnedsättning och kopplade till folkhälsan. Fysisk aktivitet från socioekonomiskt sårbara grupper. Barn är i cykel, gång samt förflyttningar till och från större utsträckning beroende av kollektivtrafik medför en positiv kollektivtrafiken eller av att resa ihop med en folkhälsoeffekt. Genom att få fler av Hallands vuxen för att ta sig till skola, service och invånare att nyttja kollektivtrafiken och aktiviteter. Om den vuxnes möjlighet att resa andra hållbara transportmedel för sina kollektivt ökar gör även barnens möjligheter vardagsresor kan folkhälsan påverkas det. Äldre och personer med positivt. Kollektivtrafikresenärer går eller funktionsnedsättning är på samma sätt cyklar mer regelbundet jämfört med bilister. beroende av kollektivtrafiken för sitt Därigenom bidrar ett ökat vardagsresande. En förbättrad och trygg kollektivtrafikresande till människors kollektivtrafik kan samtidigt öka vardagsmotion när fysisk rörelse blir en jämställdheten mellan kvinnor och män vad naturlig del av hela resan. Vidare minskar gäller tillgänglighet till olika aktiviteter i exponeringen för buller och luftföroreningar samhället. Resmönster skiljer sig åt mellan könen, särskilt valet av färdmedel och reslängden. Män väljer gärna bil och flyg. Kvinnor tenderar att i högre utsträckning använda kollektivtrafiken för kortare resor. Därutöver har fler kvinnor än män kollektivtrafiken som sitt enda resalternativ. God framkomlighet för kollektivtrafikens fordon och trygghetsskapande åtgärder kan bidra till att öka kvinnors tillgänglighet och upplevelse av trygghet när de nyttjar kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 19 PSaidgae 3333 aovf 229900 om en större andel av invånarnas resor sker arbetsgivare som gör arbetsplatser mer med kapacitetsstarka och hållbara produktiva och genomsnittslönen högre än transportalternativ så som kollektivtrafik, om människor hade haft tillgång till färre gång och cykel. arbetsplatser. Effekten gynnar särskilt grupper i samhället som har en svagare Minskade klimatutsläpp från ställning på arbetsmarknaden. Dessutom kan transporter en sådan utveckling öka kommunernas, Kollektivtrafiken är avgörande för att minska regionernas och statens skatteintäkter. klimatpåverkan från transportsystemet. Den Halländska transportsektorn står för en stor del av regionens koldioxidutsläpp. Samtidigt har den snabba befolkningstillväxten ökat trafikmängden. Trots minskade utsläpp från personbilar är nivåerna fortfarande höga jämfört med andra regioner. I Halland drivs kollektivtrafiken till 99,5% med fossilfria drivmedel. Genom att göra kollektivtrafiken mer attraktiv kan den bidra till ett hållbart transportsystem med minskade utsläpp. Elektrifiering av personbilsflottan kommer inte räcka för att hinna ersätta bensin- och dieselbilarna i tillräcklig utsträckning och kunna nå klimatmålen till 2030. Därför behöver en större andel av resorna ske med hållbara och kapacitetsstarka alternativ där så är möjligt. Vidgade arbetsmarknadsregioner En utbyggd och effektiv kollektivtrafik som är attraktiv att använda gör det möjligt för människor att förflytta sig snabbare och längre sträckor. Därigenom bidrar kollektivtrafiken till att vidga arbetsmarknader så att människor kan nå fler arbetsplatser. Samtidigt underlättar den för företagen att rekrytera personal med rätt kompetens. Resultatet av en sådan utveckling är i förlängningen ökad produktivitet, sysselsättning och tillväxt. När människor får fler arbetsplatser att välja mellan uppstår en matchningseffekt mellan arbetstagare och Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 20 PSaidgae 3344 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 21 PSaidgae 3355 aovf 229900 3. Mål och vision – Halland bästa livsplatsen Detta kapitel beskriver ett urval av mål och riktlinjer som har bäring på ramverket för programmet. Mot bakgrund av ramverket har strategiska mål för kollektivtrafiken arbetats fram. 3.1 Globala och nationella mål till att det övergripande generationsmålet för med bäring på miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Hälsa är ett av Trafikförsörjningsprogrammet transportpolitikens hänsynsmål. Det innebär Transportpolitiska målen att kollektivtrafiksystemet i den utsträckning Kollektivtrafiklagen bygger på nationella det kan ske, ska bidra till ökad folkhälsa. transportpolitiska mål. Det transportpolitiska Agenda 2030 målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt Trafikförsörjningsprogrammet ska också hållbar transportförsörjning för invånare och bidra till att uppnå de globala målen för näringslivet i hela landet. Ett funktionsmål hållbar utveckling i Agenda 2030. Agenda för tillgänglighet och ett hänsynsmål för 2030 innehåller 17 mål som lyfter behovet av säkerhet, miljö och hälsa ska bidra till att att se hur sociala, ekologiska och ekonomiska uppfylla det övergripande målet. frågor hänger samman. Hur vi planerar, Funktionsmålet- innebär att bygger och utvecklar våra städer och transportsystemets utformning, funktion och samhällen påverkar i stor utsträckning ett användning ska medverka till att ge alla en stort antal delmål i Agenda 2030 där grundläggande tillgänglighet med god kollektivtrafiken har en viktig roll. kvalitet och användbarhet samt bidra till Svenska miljömål utvecklingskraft i hela landet. Riksdagen har beslutat om 16 nationella Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. miljökvalitetsmål med preciseringar samt likvärdigt svara mot kvinnors respektive etappmål. Där ingår även Generationsmålet. mäns transportbehov. Hänsynsmålet- Det övergripande målet för miljöpolitiken är innebär att transportsystemets utformning, att till nästa generation lämna över ett funktion och användning ska anpassas till att samhälle där de stora miljöproblemen är ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 22 PSaidgae 3366 aovf 229900 lösta, utan att orsaka ökade miljö- och minskad klimatpåverkan och god hälsoproblem utanför Sveriges gränser. tillgänglighet i hela regionen. Genom att utgå från RUS och Strategi för Hållbar tillväxt i Barnkonventionen utvecklingen av kollektivtrafiken säkerställs FN:s konvention om barnets rättigheter, eller att kollektivtrafiken stödjer regionens barnkonventionen som den också kallas, långsiktiga ambitioner inom bland annat innehåller bestämmelser om mänskliga näringslivsutveckling, attraktiva livsmiljöer rättigheter för barn. Konventionen innehåller och omställningen till ett fossilfritt 54 rättigheter (artiklar) Som barn räknas transportsystem. varje människa under 18 år. Barnkonventionen är svensk lag sedan 1 Koppling till Regional fysisk plan januari 2020. Eftersom barn inte alltid har Halland 2050 (RFP) möjlighet att påverka var de vistas, är det Målområde 1 viktigt att samhällsplaneringen tar hänsyn till deras behov. Den Regionala Fysiska Planen pekar i målområde 1 ut att Halland ska vara en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen 3.2 Kollektivtrafikens roll i den region. För att uppnå detta krävs ett regionala utvecklingen transportsystem som är robust, Halland är en växande region med en sammanlänkat och hållbart - där flerkärnig ortstruktur och med starka kollektivtrafiken är ett centralt verktyg. funktionella samband både inom och utanför Kollektivtrafiken ska bidra till ökad länets gränser. Kollektivtrafiken spelar en tillgänglighet, minskad sårbarhet och avgörande roll för att knyta samman möjliggöra att invånare kan välja hållbara arbetsmarknader, utbildningsmöjligheter och resor. samhällsservice. Syftet med kollektivtrafiken Målområde 2 är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa till Regional Fysisk Plan lyfter i målområde 2 och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter vikten av en flerkärnig region med attraktiva och service. Kollektivtrafiken har en viktig och hållbara livsmiljöer. För att uppnå detta roll för att nå visionen i den regionala krävs en samordnad planering där bebyggelse utvecklingsstrategin: Halland bästa lokaliseras på ett sätt som stärker livsplatsen. kollektivtrafikens förutsättningar. Genom kollektivtrafikorienterad Koppling till Regional bebyggelseplanering kan kollektivtrafikens utvecklingsstrategi (RUS) och konkurrenskraft öka samtidigt som klimatpåverkan minskar. Det innebär att nya Strategi för Hållbar tillväxt bostäder, verksamheter och Trafikförsörjningsprogrammets mål och samhällsfunktioner lokaliseras nära inriktning är nära kopplade till Hallands kollektivtrafikstråk och regionala utvecklingsstrategi (RUS) och mobilitets/kollektivtrafiknoder. Detta stärker Strategi för Hållbar tillväxt. RUS betonar kopplingen mellan kollektivtrafikförsörjning vikten av hållbar samhällsutveckling med Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 23 PSaidgae 3377 aovf 229900 och fysisk planering och bidrar till en sammanhållen, flerkärnig regional struktur. Målet uttrycker den övergripande ambitionen Jämlika livsmiljöer, folkhälsa och för programmets roll i samhällsutvecklingen. Detta mål är starkt kopplat till RUS och delaktighet Regional fysisk plan. Regional fysisk plan tydliggör fyra grupper i samhället att ha extra fokus på i För att uppnå det långsiktiga målet krävs ett samhällsplaneringen: barn och unga, äldre, förändrat resmönster där fler väljer personer med funktionsnedsättning och kollektivtrafik. Därför har ett kortsiktigt mål socioekonomiskt sårbara grupper. Oavsett formulerats. behov, förutsättningar och boendeplats ska alla ges lika möjlighet till en livsmiljö där de Det kortsiktiga målet: kan utvecklas, tillgodogöra sig kunskap och ha förutsättningar för en god hälsa. Goda Resandet med kollektivtrafiken ska hälsovanor grundas under uppväxten. öka och vara attraktivt. Satsningar på uppväxtmiljöer som främjar fysisk aktivitet för barn och unga gynnar även De mätbara delmålen bryter sedan ner denna vardagsrörelser för vuxna och äldre. Skapas utveckling i specifika insatsområden. bra miljöer för vardagsrörelse kommer det att Delmålen är både kvantitativa och kvalitativa påverka folkhälsan. Vid all form av planering och fungerar som verktyg för att systematiskt är det också viktigt att skapa förutsättningar följa upp och styra utvecklingen mot det för medborgardeltagande som involverar de kortsiktiga och långsiktiga målet. Dessa människor som berörs. delmål är inte isolerade utan samverkar. På så sätt skapas en strategisk röd tråd 3.3 Målstruktur för genom målstrukturen: från vision och Trafikförsörjningsprogrammet övergripande ambition (långsiktigt mål), till eftersträvad förändring (kortsiktigt mål), till Med utgångspunkt i globala, nationella och konkreta, uppföljningsbara delmål som regionala mål har en målstruktur arbetats fokuserar på förutsättningar, kvalitet och fram. Målstrukturen i resultat i kollektivtrafiksystemet. Enligt lag Trafikförsörjningsprogrammet bygger på en om kollektivtrafik ska logisk kedja från långsiktig vision till mer Trafikförsörjningsprogrammet följas upp konkreta och uppföljningsbara delmål. Målen årligen. Denna uppföljning görs som en del nedan hanterar den allmänna av regionala styrdokumentens uppföljning. kollektivtrafiken. Mål för den anpassade Nedan beskrivs förutsättningar för kollektivtrafiken beskrivs i kapitel 8. måluppfyllelse för marknadsandelsmålet. I tabell 2 presenteras uppföljning inkluderat Det långsiktiga målet: övriga delmål. Kollektivtrafiken ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 24 PSaidgae 3388 aovf 229900 Figur 2 Schematisk bild över trafikförsörjningsprogrammets målstruktur Marknadsandelen kan förändras även om 3.4 Delmål kollektivtrafikens antalet kollektivtrafikresor förblir oförändrat marknadsandel eftersom den påverkas av hur bilresandet utvecklas. Exempelvis om fler börjar gå och Mål om marknadsandel cykla i stället för att köra bil minskar antalet motoriserade resor medan Marknadsandel för kollektivtrafiken kollektivtrafikresandet kan förbli konstant – ska vara 30% år 2050 (av de vilket ger en högre marknadsandel för motoriserade resorna) kollektivtrafiken. Förutsättningar för måluppfyllelse För att nå målet krävs samplanering mellan om marknadsandel 30% år 2050 många aktörer som alla har olika ansvarsfördelning. Marknadsandelsmålet bör Marknadsandelen för kollektivtrafik därför ses som ett gemensamt definieras som andelen resor med ansvarstagande inom respektive aktörs kollektivtrafik i förhållande till samtliga ansvarsområde, där kollektivtrafiken är ett motoriserade resor i länet. Detta nyckeltal verktyg för en transporteffektiv och hållbar påverkas av två huvudfaktorer: antal utveckling. Målet att öka kollektivtrafikens kollektivtrafikresor och totalt antal marknadsandel till minst 30% år 2050 är ett motoriserade resor (kollektivtrafik plus ambitiöst men nåbart mål som ligger i linje privata motorfordon). Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 25 PSaidgae 3399 aovf 229900 med nationella och regionala transport- och från dagens nivå. Samtidigt skulle bilresandet miljömål. behöva minska något jämfört med nuläget. Idag (2025) görs ungefär 19,4 miljoner Detta är endast ett scenario baserat på dagens påstigningar i Hallands kollektivtrafik, vilket förhållanden. Framtida förändringar i motsvarar en marknadsandel på 13,9 procent resmönster, demografisk sammansättning, av alla motoriserade resor. Målet är att öka bosättningsmönster och teknisk utveckling denna andel till 30 procent år 2050, med kommer att påverka det faktiska utfallet. etappmål på 20 procent till 2030 och 25 Målet innebär en inriktning mot att procent till 2040. kollektivtrafiken behöver vara ett förstahandsval i vardagsresandet, särskilt i de Till 2050 förväntas Hallands befolkning öka starka stråken, regionala tillväxtmotorerna med cirka 40 000 invånare. Om dagens och kärnorna. Men också att det görs resmönster kvarstår kommer det totala åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens antalet motoriserade resor öka proportionellt framkomlighet i tillväxtmotorer och kärnor. med befolkningstillväxten. För att nå målet om 30 procents marknadsandel behöver kollektivtrafikresandet mer än fördubblas Etappmål för kollektivtrafikens marknadsandel i Halland 2025-2030 (%) 35 30 30% 25 25% 20 20% 15 13,9% 10 5 0 2025 2030 2040 2050 Figur 3. Graf över möjlig utveckling av kollektivtrafikens marknadsandel fram till 2050, med etappmål 2030 och 2040. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 26 PSaidgae 4400 aovf 229900 3.5 Delmål Kollektivtrafikens ekonomisk bakgrund. Det är också viktigt att roll för ekologisk, ekonomisk planera för en tillgänglighet som ska främja en god och jämlik hälsa. Det innebär att få och social hållbarhet tillgång till kultur, natur, idrott, utbildningar och arbetsmarknaden på jämlika villkor. En välplanerad kollektivtrafik behöver ta hänsyn Social hållbarhet till alla människors behov och rörelsemönster. Olika befolkningsgrupper med sina olika förutsättningar ska kunna ta Delmål tillgänglighetsanpassning sig enkelt, tryggt, bekvämt och säkert till • Samtliga hållplatser i stadsbusstrafikens önskade platser och aktiviteter. Utbudet av kollektivtrafikstråk ska vara kollektivtrafik skiljer sig åt i länet men tillgänglighetsanpassade senast år 2030. 1 grundläggande resmöjligheter ska erbjudas • Samtliga hållplatser med mer än 20 alla invånarna i Halland. Utifrån tillgången påstigande per dygn ska vara till kollektivtrafiken måste både tillgänglighetsanpassade senast år 2030 markanvändningen och transportsystemet med en långsiktig ambition att samtliga samspela. För att människor ska välja ett tätorter med kollektivtrafik ska ha minst kollektivt färdsätt i stället för bilen krävs en tillgänglighetsanpassad hållplats. därför god tillgång till kollektivtrafiken. Med • Samtliga fordon i kollektivtrafiken ska god tillgång avses både fysisk närhet till en vara tillgänglighetsanpassade. station och avgångar som svarar mot resbehoven. Delmål social inkludering • Kollektivtrafiken ska uppfattas som attraktiv, trygg och säker. • Beakta särskilt barn och ungas, äldres, funktionsnedsattas och socioekonomiskt sårbara gruppers behov. • Andelen hallänningar som bor i kollektivtrafiknära läge ska öka. • Antalet arbetstillfällen tillgängliga inom 60 minuter med kollektivtrafik ska öka Det är viktigt att inom varje område av Det ska vara en självklarhet för alla att kunna kollektivtrafikens utformning beakta olika välja att resa kollektivt oavsett kön, ålder, perspektiv och hur lösningar och beslut kan etnicitet, funktionsnedsättning eller socio- påverka olika grupper i samhället. Det kan 1 En bedömning ska göras i nära dialog med berörda kommuner och samsyn ska gälla. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 27 PSaidgae 4411 aovf 229900 handla om att inventera nuläget, kostnadseffektiv kollektivtrafik. Behovet av bytespunkternas utformning och läge, vägen en ökad budgetram ökar när fler väljer att till och från bytespunkterna samt att fortsätta resa med kollektivtrafiken. Detta förklaras av att möjliggöra för god tillgång till att drygt hälften av kollektivtrafikens kollektivtrafiksystemet. För att möjliggöra kostnader belastar resenären och resterande detta är det viktigt att skapa förutsättningar hälft Region Halland. för medborgardeltagande som involverar de Det utbud som myndigheten tar ansvar för är människor som berörs. Det är viktigt att det som bedöms vara regionalt motiverat. Kollektivtrafikmyndigheten fortsätter att Hallands kollektivtrafik ska ses som ett verka för att, så långt som det är möjligt, system där resbehoven är styrande. Målet att tillgänglighetsanpassa den kommersiella uppnå 55% procents kostnadstäckningsgrad kollektivtrafiken. handlar om hur mycket skattemedel Region Halland är beredd att satsa i Ekonomisk hållbarhet kollektivtrafiksystemet. Delmål kostnadstäckningsgrad Ekologisk hållbarhet • Kollektivtrafikens kostnadstäckningsgrad ska utgöra 55% av trafikkostnaderna. Delmål klimat och miljö • Kollektivtrafikens ska vara fossilfri. Den ekonomiska dimensionen av hållbarhet innebär för kollektivtrafiken att möta • Framkomlighetsåtgärder för stadsbuss och efterfrågan med ett lämpligt utbud samtidigt regionbuss ska prioriteras i som kollektivtrafiken ska bidra till en stadsbusstrafikstråken. arbetsmarknadsförstoring som i sin tur bidrar till ekonomisk tillväxt. Den allmänna upphandlade kollektivtrafiken ska Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll i kännetecknas av att den bedrivs med hög att skapa ett hållbart och transporteffektivt effektivitet och med företagsekonomiska samhälle. Genom att erbjuda effektiva och hänsyn. Genom att prioritera miljövänliga transportalternativ bidrar kundorientering, ökat resande och effektiv kollektivtrafiken till att minska resursanvändning blir det möjligt att klimatpåverkan och förbättra luftkvaliteten. långsiktigt bygga ut kollektivtrafiken. Kollektivtrafik kan transportera betydligt fler personer per ytenhet än biltrafik, vilket En välutbyggd kollektivtrafik ökar minskar trängsel och frigör utrymme i tillgängligheten till arbetsplatser och service, städerna. Detta möjliggör en mer effektiv vilket stärker arbetsmarknaden och främjar användning av infrastrukturen och bidrar till en bättre stadsmiljö. ekonomisk tillväxt. Detta är särskilt viktigt i växande regioner där en effektiv Genom att fler reser kollektivt minskar transportlösning är avgörande för hållbar utsläppen av växthusgaser och utveckling. luftföroreningar per personkilometer, vilket är avgörande för att nå klimatmålen och Ökad efterfrågan på resor genererar fler förbättra folkhälsan. Det förbättrar avgångar och fler fordon, vilket leder till livskvaliteten för invånarna och skapar mer ökade driftkostnader. Samtidigt ökar antalet attraktiva livsmiljöer. För att kollektivtrafiken resenärer vilket möjliggör en mer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 28 PSaidgae 4422 aovf 229900 ska bidra till utsläppsminskningar krävs att framkomlighetsåtgärder i busstråk bör det kollektivtrafikutbud som erbjuds prioriteras i form av bussgator/filer, används. Vid en alltför låg användning av den signalprioritering med mera. Arbetet med linjelagda kollektivtrafiken är det inte ökad framkomlighet för stadsbussar och miljömässigt motiverat att bedriva trafiken. regionbussar kräver samverkan mellan flera För att förbättra resurs- och aktörer. I programmets kapitel 7 energieffektiviteten behöver därför ”Samplanering och ansvarsfördelning” beläggningen i fordonen inom den linjelagda tydliggörs kollektivtrafikaktörernas roller och kollektivtrafiken vara hög och ansvar. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 29 PSaidgae 4433 aovf 229900 Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets mål och delmål Nivå Målformulering Etappmål/Indikatorer Uppföljning Långsiktigt mål Kollektivtrafiken bidrar Effektmål i uppföljning av Regional fysisk till en tillgänglig, Regional fysisk plan plan inkluderande och sammanhållen region Kortsiktigt mål Resandet med Resandeökning årligen, nöjd Kollektivtrafikplan kollektivtrafiken ska öka kundindex och vara attraktivt Delmål: Marknadsandel -Marknadsandel för Kollektivtrafikbarometern Regional fysisk kollektivtrafiken ska plan vara 30% år 2050 (av de Strategi för motoriserade resorna) hållbar tillväxt Kollektivtrafikplan. (uppföljning görs både på regional nivå samt på mindre geografiska nivåer). Delmål: Tillgänglighets- Samtliga hållplatser i Andel Kollektivtrafikplan, anpassning stadsbusstrafikens tillgänglighetsanpassade Hållplatsregister kollektivtrafikstråk ska hållplatser vara tillgänglighetsanpassade senast år 2030. Hållplatser med fler än Andel Kollektivtrafikplan, 20 påstigande/dygn ska tillgänglighetsanpassade Hållplatsregister vara hållplatser tillgänglighetsanpassade 2030 Alla fordon ska vara Tillgänglighetsstatus fordon Kollektivtrafikplan, tillgänglighetsanpassade Delmål: Kollektivtrafikens Kostnadstäckningsgrad Kollektivtrafikplan Kostnadstäckningsgrad kostnadstäckningsgrad ska utgöra 55% av trafikkostnaderna. Delmål: Klimat & Miljö Kollektivtrafiken ska Utsläppsnivåer enligt Kollektivtrafikplan vara fossilfri fordonsdatabas FRIDA Framkomlighetsåtgärder Dialog med kommunerna, Kollektivtrafikplan för kollektivtrafik i Åtgärder för bussfiler, stadsbusstrafikstråk signalprioritering etc. Delmål: social Kollektivtrafiken ska Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikplan inkludering uppfattas som attraktiv, trygg och säker Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 30 PSaidgae 4444 aovf 229900 Beakta särskilt barns, Kvalitativa analyser, Trafikförsörjnings- äldres, socialkonsekvensanalys programmets funktionsnedsattas och revidering socioekonomiskt sårbara gruppers behov Andelen hallänningar SCB-Andel nybyggnation i Regional fysisk som bor i kollektivtrafiknära lägen. plan, kollektivtrafiknära läge Kollektivtrafikplan ska öka Antalet arbetstillfällen SCB Regional fysisk tillgängliga inom 60 plan, minuter med Kollektivtrafikplan kollektivtrafik ska öka Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 31 PSaidgae 4455 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 32 PSaidgae 4466 aovf 229900 4. Utveckling av den allmänna kollektivtrafiken – principer och riktlinjer Detta kapitel beskriver strategi och principer för den allmänna kollektivtrafikens utveckling i riktning mot de mål som fastslagits i programmet. ska i möjligaste mån anpassas till tågens 4.1 Trafikeringsstrategi ankomst och avgångar på Västkustbanan. Utgångspunkten är att tåg och buss komplet- Strategin för den allmänna kollektivtrafiken i terar varandra. Halland är att koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. För att stödja en socialt hållbar utveckling Trafikeringsstrategi kompletteras detta med grundläggande  Koncentrera resurser till stråk där resmöjligheter för hela länet. Strategin bidrar förutsättningar för ökat resande till det långsiktiga målet för kollektivtrafiken: är goda. Kollektivtrafiken ska bidra till en tillgänglig,  Grundläggande resmöjligheter för inkluderande och sammanhållen region. hela länet. Västkustbanan har högst prioritet i det  Tågtrafiken på Västkustbanan Halländska kollektivtrafiksystemet. Banans utgör stommen i det halländska betydelse för fortsatt tillväxt och regional kollektivtrafiksystemet. utveckling är identifierad i Regional fysisk plan för Halland. Utvecklingen av Västkustbanan är därför ett prioriterat 4.2 Principer för område. Tågtrafiken på Västkustbanan utgör trafikutveckling stommen i det halländska kollektivtrafiksystemet och all annan trafik Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 33 PSaidgae 4477 aovf 229900 Principerna för trafikutveckling beskriver hur intervaller med avgångar på samma minuttal den allmänna kollektivtrafiken ska utvecklas varje timme, vilket skapar enkelhet och med grund i trafikeringsstrategin. tydlighet för resenärerna. Principerna är de samma för tåg, regionbuss Lågfrekvent resande och stadsbuss. Utgångspunkten för lågfrekvent resande är att linjer med en kostnadstäckningsgrad Principer för trafikutveckling mindre än 30 procent, eller ett resande som  Resbehoven styr utvecklingen av understiger fyra personer per busstur, ska kollektivtrafiken. vara föremål för översyn. Denna översyn ska  Lågfrekvent resande. beakta strukturen på dagens kollektivtrafik som ska ses som ett sammanhängande  Grundläggande resmöjlighet. system. Indragningar eller omförflyttning av  Snabba restider ska prioriteras i turer från linjer i de utpekade de starka stråken. kollektivtrafikstråken ska undvikas. Frigjorda  Förenklat resande över resurser kan omfördelas till andra delar av länsgränser. kollektivtrafiksystemet där nyttan förväntas bli större för fler resenärer. Vid införande av  Arbeta med marknads-och ny trafik tar det ofta något år innan informationsinsatser. resenärerna upptäcker de nya resmöjligheterna och detta ska tas i beaktande när analyser för lågfrekvent Resbehov är styrande resande görs. Den grundläggande trafikutvecklingsprincipen är att resbehoven Grundläggande resmöjlighet ska styra utvecklingen av kollektivtrafiken i Alla invånare i Halland ska ha tillgång till Halland med huvudsakligt fokus på arbets- någon form av kollektivtrafik. Som lägstanivå och studiependling samt annat erbjuds ett basutbud av kollektivtrafiken som vardagsresande. I områden med stort omfattar busstrafik, närtrafik och befolkningsunderlag finns ett större utbud av anropsstyrd trafik. Samordning av kollektivtrafik och i mer glesbefolkade samhällsfinansierade trafikformer i områden är utbudet mindre. Principen landsbygden kan därtill utgöra ett innebär att stråk och tider med stort resande komplement till den allmänna prioriteras. En kontinuerlig översyn av kollektivtrafiken och skapa fler utbudet i kollektivtrafiken i förhållande till resmöjligheter i områden med begränsat resbehov utgör en naturlig del av resandeunderlag. Skolskjutstrafiken har en trafikplaneringsprocessen vilket kopplar an potential att i högre grad samplaneras med till riktlinjerna för lågfrekvent resande. I linjetrafik och kan också göras tillgängliga för kollektivtrafikstråken bör en god turtäthet allmänheten under förutsättning att det sker eftersträvas som möjliggör resa under större på skolresandets villkor. delen av dygnet. Det är också av vikt att utforma tidtabellerna utifrån taktfasta Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 34 PSaidgae 4488 aovf 229900 Snabba restider Marknads-och För att kollektivtrafiken ska bli mer attraktiv informationsinsatser är det nödvändigt att restiderna blir kortare. En viktig aspekt är också att synliggöra En viktig trafikutvecklingsprincip är därför kollektivtrafiken som ett attraktivt att prioritera snabba restider i de utpekade resalternativ. Det handlar om kollektivtrafikstråken i syfte att stärka beteendepåverkan mobilitetsåtgärder som kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen. påverkar resebeteende och val av färdsätt. Resan med kollektivtrafik som utförs med Syftet är att skapa en överflyttning till buss bör inte ta mer än 50 procent längre tid hållbara färdmedel så som gång, cykel och än med bil, det vill säga en restidskvot under kollektivtrafik och öka kollektivtrafikens 1,5 ska eftersträvas. För vissa relationer och marknadsandel. Mobilitetsåtgärderna kan trafikkoncept bör målsättningen vara högre exempelvis vara kampanjer för att främja än så. I tågtrafiken bör restiden vara 20 gång, cykel och kollektivtrafik, procent snabbare än motsvarande resa med informationskampanjer, prova-på- bil, det vill säga en restidskvot på 0,8 eller erbjudanden med mera. Det handlar också lägre. En förutsättning för att kunna sänka om att förenkla köpflöden i Hallandstrafikens restiden är investeringar i infrastruktur, försäljningskanaler, samt att göra översyn av linjesträckningar och körvägar biljettsortimentet mer attraktivt. samt översyn av antalet uppehåll. Ett acceptabelt avstånd till hållplatser i tätort är 4.3 Metod för trafikutveckling cirka 400 meter och utanför tätort cirka 2 kilometer. Metoden för trafikutveckling har tagits fram i syfte att systematisera arbetssättet kring Förenklat resande över utvecklingen av den allmänna länsgränser kollektivtrafiken med koppling till Att utveckla och förenkla övergripande strategi och principerna för kollektivtrafikresandet över länsgränser är en trafikutveckling. Metoden bygger på att viktig del i att skapa ett mer hållbart och resbehovet ska styra utvecklingen och den effektivt transportsystem för såväl Hallands ska ses som ett allmänt förhållningssätt i invånare som för de invånare i grannregioner utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. som reser in och ut i Halland. Genom att Metoden ska bidra till att stärka underlätta för människor att resa sömlöst och kollektivtrafikens attraktionskraft. effektivt med kollektivtrafiken kan trängseln Metoden består av följande fyra steg: på vägarna minska, utsläppen reduceras och kollektivtrafiken göras mer attraktiv. Det Förädla innebär att förvalta det utbud som stärker inte bara den regionala utvecklingen, finns. Här handlar det om att bibehålla utan bidrar också till en ökad tillgång till dagens utbud och att få människor att jobb, utbildning och fritidsmöjligheter, och använda det i större utsträckning. Till främjar social integration genom att skapa ett exempel kan marknads- och mer sammanhållet och rättvist informationsinsatser genomföras för att visa transportsystem. på fördelarna med att åka kollektivt. Att Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 35 PSaidgae 4499 aovf 229900 justera avgångs- och ankomsttider, har en potential för ett ökat resande. Även linjedragningar, förbättra om- här är marknads- och informationsinsatser stigningsmöjligheter till andra linjer samt att en viktig del av trafikutvecklingen. öka enkelheten är sätt att öka relevansen av Förnya innebär att resbehov finns och att befintligt utbud, vilket är viktigt i detta första det finns utrymme för att utveckla och införa steg. nya trafikeringskoncept för att ytterligare Fördela innebär att resurser omfördelas och höja attraktiviteten. Det ska finnas en linjer effektiviseras. Om arbetet med att potential i att få fler att välja att åka kollektivt förädla och förvalta inte ger resultat behöver och fördelarna gentemot bilen ska vara stora. resurser förflyttas från linjer med lågt Detta steg är nära knutet till samhälls- resande till linjer som har en potential för ett byggande och infrastruktur och ska ses som ökat resande. Resurser omfördelas till andra ett ömsesidigt åtagande från väghållare och delar av kollektivtrafiksystemet där nyttan ansvarig för av kollektivtrafiken. Vid större och användningen bedöms vara större. projekt bör avtal eller avsiktsförklaring tecknas mellan väghållare och ansvarig för Förtäta innebär att utöka antalet turer. Här kollektivtrafiken. Även i detta steg är behovet finns ett identifierat resbehov eller att linjen av marknads- och informationsinsatser stort. 4.4 Basutbud av kollektivtrafik resmöjligheter genom närtrafik eller beställningstrafik. Utbudet av kollektivtrafik planeras utifrån principen om att resbehovet är styrande, det Basutbudet och dess funktion vill säga efterfrågan och resandepotential i Basutbudet syftar till att ge alla invånare i olika områden, stråk och reserelationer. Halland en basnivå av tillgänglighet med Områden med hög efterfrågan och stort kollektivtrafik, vilket skapar en tydlighet resandeunderlag får ett större utbud med fler kring vilken form av kollektivtrafik som kan turer och linjer. I områden med lägre förväntas i olika delar av regionen. Detta är efterfrågan erbjuds färre resmöjligheter. särskilt viktigt för att främja ett inkluderande Tillgängligheten säkerställs i form av ett samhälle och möjliggöra för att kunna bo och grundutbud, ett så kallat basutbud. Som del leva även utanför de större orterna. av basutbudet erbjuds grundläggande Basutbudet omfattar busstrafik och anropsstyrd trafik, anpassat efter efterfrågan Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 36 PSaidgae 5500 aovf 229900 och de geografiska och demografiska kollektivtrafiken som erbjuds, är det en förutsättningarna. förutsättning att vägarna är tillgängliga för bussar med trafik i båda riktningar och att I områden med högre efterfrågan kan vändmöjligheter finns. utbudet utöver basnivån anpassas och utökas för att möta invånarnas behov. Mindre orter Flexibilitet och resurseffektivitet belägna i stråken och mellan större orter kan Kollektivtrafiken ska vara resurseffektiv, och också få ett högre utbud genom att dra nytta majoriteten av invånarna ska ha möjlighet att av stråkens övergripande tillgänglighet. Det använda den för sina arbets- och studieresor förväntade utbudet i kollektivtrafikstråken samt annat vardagsresande. Med fokus på avser den trafik som Region Halland har funktionell geografi snarare än administrativ ambitionen att upprätthålla en högre geografi ska utvecklingen av kollektivtrafik i turtäthet för än vad som gäller för Halland bidra till att förenkla resandet för basutbudet. Detta beskrivs i kapitel 5 invånarna och göra hållbara transporter ”Kollektivtrafikstråk i Halland”. I stråk som tillgängliga för fler. går över länsgränser krävs samarbete och samfinansiering med andra regioner för att I nedanstående tabell beskrivs önskvärt säkerställa en sammanhängande trafikutbud utifrån invånarantal inom trafik. Oavsett dignitet eller storlek för ett respektive tätort. område, och hur stort utbud av Tätort-inv.antal Mån-fre Lör Sön <300 Närtrafik/Anropsstyrd trafik - - 300–499 5 - - 500–999 7 - - 1000–2999 10 6 5 >3000 18 10 6 Tabell 1. Basutbud för orter utefter invånarantal. Antal turer/resmöjligheter per dag i båda riktningarna. Antal turer i stadstrafiken bestäms enligt efterfrågan samt stråk i stadstrafiken. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 37 PSaidgae 5511 aovf 229900 4.5 Kollektivtrafikens och benägenheten att välja kollektivtrafiken. infrastruktur Framkomlighetsåtgärder är viktiga för att kunna implementera attraktiva Utvecklingen av kollektivtrafikens kollektivtrafikkoncept så som Bus rapid infrastruktur är en viktig del av transit (BRT). Konceptets grundidé är att trafikutvecklingen i länet. Att hållplatser, försöka efterlikna spårtrafik. Det bytespunkter och stationer har bra väntytor, kännetecknas av dess fordonstyp, hög väderskydd, belysning samt är väl framkomlighet i stadsrummet, särskilt underhållna är avgörande för att kol- anpassad infrastruktur och säregen design. lektivtrafiken ska uppfattas som attraktiv och Införandet av BRT är ett sätt att ytterligare ett alternativ till bilen. Välskötta och trygga stärka kollektivtrafikens attraktivitet. I hållplatser marknadsför kollektivtrafiken på kapitel 7 ”Samplanering och ett positivt sätt och stärker varumärket för ansvarsfördelning” går det att läsa om vilka nya potentiella resenärer. Det är av stor vikt roller och ansvar som de olika att ha med ”hela resan”-perspektivet i kollektivtrafikaktörerna har i arbetet med planeringen och att underlätta för resenärer utvecklingen av kollektivtrafiken. att ta sig till bytespunkter oavsett om det sker med bil, cykel eller gång. Anslutande gång- Busstrafikens hållplatser och cykelvägar till kollektivtrafikens Prioritering av investeringar i hållplatsobjekt bytespunkter behöver vara trygga och sker i samråd mellan Hallandstrafiken, utformas på ett trafiksäkert sätt. Goda kommunerna och Trafikverket. I möjligheter att kunna parkera cykel och bil Hallandstrafikens hållplatshandbok beskrivs bör i så stor utsträckning som möjligt finnas principerna för arbetet med busstrafikens vid kollektivtrafikens bytespunkter för att hållplatser samt krav på utformning av underlätta hela resan. hållplatserna i länet. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men Det är av vikt att fortsätta arbeta med sammanfattningsvis kan det konstateras att utvecklingen av bytespunkter och den till vissa delar är god samtidigt som kollektivtrafiknoder med samplanering som andra delar behöver förbättras. Fokus ligger utgångspunkt. Därigenom skapas möjligheter på att i första hand förbättra de delar där att stärka attraktiva och sammanhållna nyttan är som störst. Hållplatshandboken reskedjor ur ett hela resan-perspektiv. Inom beskriver att åtgärder ska prioriteras utifrån ramen för programmet finns även möjlighet följande kriterier: att pröva och utveckla innovativa lösningar som kan förbättra kopplingen mellan olika • Antal påstigande. mobilitetsformer och underlätta hållbara val. • Ingår i de huvudlinjer som trafikerar i För att stärka kollektivtrafikens attraktivitet utpekade kollektivtrafikstråk. är det viktigt att framkomligheten för • Trafiksäkerhet. kollektivtrafiken är god. Om kollektivtrafiken genom till exempel eget körfält eller I den regionala infrastrukturplanen avsätts signalljusprioritet får bättre framkomlighet medel för att bland annat förbättra än biltrafiken, ökar både konkurrenskraften kollektivtrafikens infrastruktur. Åtgärder på Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 38 PSaidgae 5522 aovf 229900 regionalt vägnät finansieras till 100 procent Hållplatser och dess placering samt med medel från den regionala gångvägar till och från hållplatsen ska vara infrastrukturplanen. Kommunerna har väl utformade och planerade på ett möjlighet att ansöka om statlig trafiksäkert sätt. Hållplatserna ska uppfattas medfinansiering upp till 50 procent för som ljusa och inbjudande och inge trygghet åtgärder på kommunalt vägnät. Åtgärderna för resenären, oavsett tid på dygnet. Fordon för om- och nybyggnation av bytespunkter som trafikerar i den allmänna prioriteras i huvudsak till kollektivtrafiken ska vara kollektivtrafikstråken. tillgänglighetsanpassade enligt de branschgemensamma rekommendationer Trafikförsörjningsprogrammet sätter följande som finns utarbetade. Utöver de mål för utbyggnaden av hållplatser och branschgemensamma rekommendationerna bytespunkter: kan ytterligare krav tillkomma och denna avvägning hanteras i kommande • Samtliga hållplatser i stadsbusstrafikens upphandling. kollektivtrafikstråk ska vara tillgänglighetsanpassade senast år 2030. (En bedömning ska göras i nära dialog med berörda kommuner och samsyn ska Utifrån ovanstående kriterier och målbild för gälla). utbyggnaden samt tillgänglighetsanpassning av hållplatser/bytespunkter kommer • Samtliga hållplatser med mer än 20 tillgänglighetsanpassning av hållplatser i påstigande per dygn ska vara regionbusstrafiken i första hand ske i de tillgänglighetsanpassade senast år 2030, utpekade kollektivtrafikstråken. med en långsiktig ambition om att Anpassningen ska föregås av en samtliga tätorter med kollektivtrafik ska behovsbedömning, vilket kan innebära att ha minst en tillgänglighetsanpassad även enstaka hållplatser utanför stråken hållplats. tillgänglighetsanpassas. För stadsbusstrafiken är utgångspunkten att En viktig aspekt är att göra kollektivtrafiken tillgänglighetsanpassningen kommer ske i de tillgänglig för äldre och personer med utpekade lokala kollektivtrafikstråken. funktionsnedsättning. Tillgängliga och trygga Undantag kan göras om samsyn nås ihop hållplatser, bytespunkter och stationer utgör med berörd kommun. Kollektivtrafikstråken en viktig del i möjligheten för dessa grupper beskrivs i programmets kapitel 5. att åka med kollektivtrafiken. Som en trygghetsskapande åtgärd har Region Framkomlighet Halland även infört möjligheten till Då principerna för utveckling av trygghetsstopp under sen kväll och nattid på kollektivtrafiken i länet prioriterar minskad alla regionbussar i länet. Detta gör det möjligt restid är trafikförändringar ibland avhängigt för en resenär att längs en linje och mellan om- eller nybyggnation av hållplatser. Att två hållplatser kunna stiga av på en plats som räta ut och snabba upp linjer innebär att känns tryggare för den enskilde. antalet hållplatser kan behöva minskas vilket också innebär att de kvarvarande håll- Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 39 PSaidgae 5533 aovf 229900 platserna blir viktigare då de får ett större BRT-systemet ska ha gena linjesträckningar upptagningsområde. vilket ger en mjuk färd med få krängningar och sidoförflyttningar. Körvägen ska vara Ökad framkomlighet och prioritet för jämn och väl synlig i stadsmiljön. För att busstrafiken är en identifierad möjliggöra korta restider och ostörd färd är framgångsfaktor för att stärka busstrafikens det viktigt att bussen ges prioritet genom konkurrenskraft. Med exempelvis signalljusreglering och egna framkomlighetsåtgärder kan punktligheten busskörfält. Det är av vikt att turtätheten är förbättras och restiden förkortas. Raka hög under stora delar av dygnet med relativt körvägar och kort restid innebär i många fall få stopp. Hållplatserna ska hålla en hög att kollektivtrafiken behöver ges prioritet standard med till exempel pendlarparkering framför bilen och på vissa gator även framför för cykel och bil, samt ha realtidsinformation. cykeln. Hastighetsdämpande åtgärder som En förutsättning är också att hållplatserna hindrar busstrafiken, där flödena av har goda kopplingar till gång och cykel. kollektivtrafik är stora, ska undvikas. För de av stadsbusstrafikens lokala Generellt bör både buss och cykel ha en tydlig kollektivtrafikstråk som i programmet prioritering och dessa färdmedel bör inte klassificeras som mycket starka kan det vara hamna i konflikt med varandra utan ska ses aktuellt att införa nya trafikeringskoncept. som komplement till varandra. Det är inte Inspiration för nya trafikeringskoncept kan enbart stadsbussarna som behöver hämtas från BRT-systemet. Även prioriteras i stadsrummet utan även utvecklingen av linjerna i de starka lokala regionbussarnas körväg in till resecentrum kollektivtrafikstråken kan inspireras av BRT. eller annan större bytespunkt. Om fler boende i orterna utanför centralorten väljer I de regionala kollektivtrafikstråken kan att åka kollektivt in till staden kan antalet regionbusstrafiken utvecklas ytterligare. Ett bilar minska, och därmed också trängseln. sätt att öka regionbusstrafikens konkurrenskraft är att trafikera med Bus rapid transit (BRT) snabbare expressturer eller renodlade BRT-konceptet handlar om att skapa ett expresslinjer. Regional BRT kan då användas högklassigt bussystem som kännetecknas av som trafikeringskoncept eller som inspiration hög framkomlighet, god komfort, tydlighet, till nya lösningar för att utveckla egen identitet samt har strukturbildande regionbusstrafiken i stråken. funktion. Grundidén är att försöka efterlikna spårtrafik utan att behöva bygga Bytespunkt med utökad spårinfrastruktur. BRT omfattar en resenärsservice i strategiska kombination av åtgärder inom infrastruktur, kollektivtrafiknoder stadsplanering, fordonsutformning och Attraktiva och välfungerande bytespunkter informationsteknik. Det kan handla om utgör viktiga delar av resenärernas resekedjor infrastruktur i form av särskilda busskörfält och har därför en stor betydelse för ett ökat eller bussgator och en trafikering som kollektivtrafikresande. Bytespunkternas används för att åstadkomma en snabb, tillgänglighet och dess utformning påverkar pålitlig och attraktiv kollektivtrafik. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 40 PSaidgae 5544 aovf 229900 bland annat restider, trygghet och den samtidigt som det också kan stärka orternas allmänna upplevelsen av att resa med attraktivitet. Bytespunkterna innebär att den kollektivtrafiken. omgivande geografin kopplas ihop med kollektivtrafikstråken. Utbyggnaden av bytes- Ett led i öka kollektivtrafikens attraktivitet punkterna är avhängigt att kommunerna tar utanför de Halländska städerna och stärka initiativ till att utveckla dem då konceptet är hela resan är tillskapandet av bytespunkter kopplat till en bredare platsutveckling i de med utökad resenärsservice i de strategiska strategiska kollektivtrafiknoderna. kollektivtrafiknoder som finns utpekade i Regional fysisk plan och i Tågtrafik trafikförsörjningsprogrammets stråkkarta. En ort med tågstation har goda Noderna utgörs i huvudsak av tätorter som är förutsättningar för utveckling genom att belägna i de utpekade kollektivtrafikstråken. locka både nya invånare och företag. Det är En bytespunkt med utökad resenärsservice dock inte själva stationen som ensam avgör karaktäriseras av att den har en högre ortens attraktivitet. Flera faktorer spelar in, standard än en ordinarie bytespunkt. såsom tillgången till service och bostäder, Standarden avspeglas i dess utrustningsnivå. avståndet till större arbetsmarknader, Utöver högre standard ska utvecklingen av tågförbindelserna samt restiden i förhållande bytespunkter med utökad resenärsservice till bilen. Potentialen för ett ökat tågresande kopplas ihop med samhälls- och finns framför allt på längre sträckor där tåget centrumutvecklingen i de strategiska är ett snabbare alternativ än bilen. Tågets kollektivtrafiknoderna. Därigenom kan konkurrenskraft kan också påverkas av till kollektivtrafiken bidra till att stärka centrum- exempel tillgången till parkeringsplatser och funktioner i tätorter och utgöra ett positivt trängselproblem för biltrafik. Utvecklingen av ansikte utåt för kollektivtrafiken. tågtrafiken och dess infrastruktur beskrivs ingående i programmets kapitel 6 Att utveckla bytespunkter med utökad ”Trafikeringsbehov tåg 2028–2050”. resenärsservice kan bidra till ett ökat resande Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 41 PSaidgae 5555 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 42 PSaidgae 5566 aovf 229900 5. Kollektivtrafikstråk i Halland Utifrån de identifierade resbehoven som ska tillgodoses i Halland har kollektivtrafikstråk identifierats. Kapitlet beskriver länets kollektivtrafikstråk, trafikutbudet i dem och hur stråken klassificeras. ligger utmed Västkustbanan. Att tågtrafiken 5.1 Kollektivtrafikstråk i på Västkustbanan tillgodoser resbehov Halland mellan kommunhuvudorterna innebär att den parallella busstrafiken mellan Utifrån de identifierade resbehoven som ska kommunhuvudorterna har som huvuduppgift tillgodoses i Halland har kollektivtrafikstråk att tillgodose resbehov från de mindre identifierats. tätorterna utanför städerna in till just Kollektivtrafik för regionala resor kommunhuvudorten. Befolkningsunderlaget Avgränsningen för denna typ av resor är mellan kommunhuvudorterna är betydligt tidsåtgången för resan. Vid identifieringen av mindre och därmed är också underlaget för kollektivtrafikstråk i Halland har potentialen de busslinjer som trafikerar mellan i målpunkter i och utanför Halland kommunhuvudorterna mindre. I analyserna identifierats. Parametrar som befintlig av de regionala kollektivtrafikstråken har arbetspendling, befolkningsmängd, även de korta resorna inom städerna befolkningsutveckling, åldersstruktur, uteslutits, vilket innebär att städernas arbetstillfällen samt kommunens bedömning befolkningsunderlag inte ingår som underlag av nybyggnation har inkluderats. Antalet i stråkanalyserna för regionbussarna. resor i den kollektivtrafik som finns i stråket Anledningen är att regionbussarna inte har idag har också ingått i analyserna samt som syfte att tillgodose resbehovet för korta framtida potential för en utökad arbets- och resor inom städer. studiependling. Kollektivtrafiksystemet i Halland är uppbyggt kring tågtrafiken på Västkustbanan. Denna tågtrafik tillgodoser behovet av arbets- och studieresor mellan kommunhuvudorterna i Halland. Undantaget är Hyltebruk som inte Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 43 PSaidgae 5577 aovf 229900 Resbehov - kategorier utföras av kommersiella aktörer. Denna aspekt är dock viktig och därför inkluderas Regionala resor denna typ av resor även i detta Huvudsyftet med regionala resor är att Trafikförsörjningsprogram. För Halland är tillgodose resbehovet för arbets- och det viktigt med interregionala resmöjligheter, studiependling samt annat vardagsresande. inte minst till Stockholm och Köpenhamn. En snabb och effektiv kollektivtrafik bidrar till arbetsmarknadsförstoring. Det är av vikt att arbeta för minskade restider för de regionala resorna. Om restiden uppgår till mer än 45-60 minuter så minskar andelen pendlare drastiskt. När stråken för de regionala resorna pekas ut är det funktionella regioner snarare än region- och/eller kommungränser som i huvudsak ligger till grund för utpekande av stråk. Lokala resor Med denna kategori avses kortare resor i staden, det vill säga resor som kan utföras med stadsbuss. Även här är fokus på arbets- och studieresor samt annat vardagsresande. 5.2 Klassificering av Resorna med stadsbussarna är ofta en del av kollektivtrafikstråk i Halland en längre reskedja. Det kan vara en anslutande tåg-, gång- eller cykelresa som ska Utifrån ovanstående tre kategorier av resor: göras i relation till resan med stadsbussen. regionala, lokala och interregionala har kollektivtrafikstråk identifieras. Under Interregionala resor följande avsnitt kommer Interregionala resor ska tillgodose funktionen kollektivtrafikstråken i Halland att redovisas fjärresor, det vill säga längre resor. Här ingår utifrån dessa kategorier. Även utanför de till exempel tjänsteresor, längre fritidsresor identifierade kollektivtrafikstråken kommer och semesterresor. Den interregionala det att finnas kollektivtrafik men med en kollektivtrafiken är knuten till det regionala annan karaktär och ett annat syfte. tillväxt- och utvecklingsperspektivet. Det handlar om vilka svenska eller internationella För invånarna är det viktigt att veta vilken typ städer som Halland bör ha förbindelse med. av kollektivtrafik som kan förväntas. Kollektivtrafiken och framför allt tågtrafiken Trafikeringen ska kännetecknas av stabilitet har en viktig funktion genom att den skapar och långsiktighet. Långsiktiga bedömningar tillgänglighet vilket i sin tur kan bidra till och mål bör alltid ligga till grund för tillväxt och utveckling. Primärt är det inte prioriteringar, ställningstaganden och beslut Region Hallands uppgift att tillgodose om nya satsningar. Avvägningen mellan interregional kollektivtrafik utan detta ska marknadsorientering och bra Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 44 PSaidgae 5588 aovf 229900 trafikförsörjning är en ständigt närvarande kommer gå inom överskådlig framtid. Det del i uppbyggnaden av kollektivtrafiken. De finns då möjlighet att förhålla sig till detta i geografiska områden som klassas som den översiktliga planeringen och samplanera kollektivtrafikstråk kommer att trafikeras av för ett växande Halland. en kollektivtrafik med tillräckligt utbud för För de kommersiella aktörerna ger att tillgodose behovet av arbets- och klassificeringen av kollektivtrafikstråken en studiependling, samt annat vardagsresande. indikation på vilka geografiska områden i Kollektivtrafikstråken klassificeras för att Halland som skulle kunna vara intressanta påvisa skillnaderna i det förväntade utbudet. att bedriva kommersiell kollektivtrafik i. Genom att klassificera stråken påvisas Trafikförsörjningsprogrammet aktualiseras potentialen i att utveckla kollektivtrafiken. vart fjärde år och då kommer Att tydligt peka ut de kollektivtrafikstråk som kollektivtrafikstråken att analyseras och under överskådlig framtid kommer att bedömas på nytt. trafikeras med kollektivtrafik innebär ett åtagande från Region Hallands sida. Kollektivtrafik är nära knuten till samhälls- och infrastrukturplanering. Samplaneringen mellan kollektivtrafiken och kommunernas bostads- och bebyggelseplanering är därför viktig för att gynna hållbar samhällsutveckling. Detta underlättas genom att peka ut de stråk där kollektivtrafik Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 45 PSaidgae 5599 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 46 PSaidgae 6600 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 47 PSaidgae 6611 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 48 PSaidgae 6622 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 49 PSaidgae 6633 aovf 229900 De lokala kollektivtrafikstråken i städerna 5.3 Kollektivtrafikutbud i klassificeras som mycket starka eller starka. Halland För stadsbusstrafiken krävs ett tätare Om kollektivtrafikstråket bedöms som intervall av turer. Avstånden är kortare och mycket starkt är utgångspunkten att det ska lägsta nivån bör bestå av fler dubbelturer än finnas ett lägsta utbud på 24 för regionbusstrafiken där avstånden är dubbelturer/vardag. I stråk som klassas som längre. För de mycket starka stråken i starkt är utgångspunkten att minsta utbud stadsbusstrafiken är utgångspunkten att som ska bestå av 18 dubbelturer/vardag. Samtliga lägsta nivå erbjuda 54 dubbelturer/vardag stråk ska alla tillgodose resbehov för arbets- och i de starka stråken är utgångspunkten att och studiependling samt annat det minst ska finnas 28 dubbelturer/vardag. vardagsresande. Därför bör det finnas ett utbud under större delen av dagen. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 50 PSaidgae 6644 aovf 229900 Tabell 2. Utbud i regionala och lokala kollektivtrafikstråk. Antal turer/resmöjligheter per dag i båda riktningarna. Antal turer i stadstrafiken bestäms enligt efterfrågan samt stråk i stadstrafiken. Stråk Mån-fre Lör Sön Mycket starka 24 12 8 Starka 18 12 8 Lokalt mycket starkt 54 36 32 Lokalt starkt 28 20 12 Utbudet som finns i stråken idag ska Kollektivtrafikutbud utanför stråken upprätthållas så långt det är möjligt förutsatt Även i områden utanför att befintligt utbud motsvarar resbehovet. kollektivtrafikstråken kan det finnas linjelagd Kollektivtrafikutbudet i Halland ska ses som kollektivtrafik. Lägsta utbudet av ett system och i kollektivtrafikstråken ska ett kollektivtrafik utanför kollektivtrafikstråken utbud över hela dagen eftersträvas. Lägsta utgörs av Närtrafik som garanterar nivån ska ses som garanti att det under grundläggande resmöjlighet i hela Halland. överskådlig framtid kommer att gå Den linjelagda kollektivtrafik som finns ska kollektivtrafik. vara styrd av efterfrågan. Nya mer resurseffektiva alternativ till traditionell Hallandstrafiken ska kunna göra en egen kollektivtrafik kan då behöva utvecklas. bedömning av stråket och det går inte enbart att fokusera på statistik som exempelvis Enligt de principer som beskrivs i kapitel 4 är befolkningsunderlag och befintlig det viktigt att förvalta dagens utbud av arbetspendling. Faktorer som framkomlighet kollektivtrafik. Men används inte de turer spelar också in och detta är faktorer som som erbjuds kan dessa turer omfördelas till Hallandstrafiken tar med i sin bedömning av andra delar av kollektivtrafiksystemet där de resbehovet i stråket. Inte sällan finns det ett gör mer nytta, vilket beskrivs i avsnittet större resbehov som motsvarar fler turer än ”Metod för trafikutveckling” i kapitel 4. Det vad lägsta nivån anger och detta ska då omvända gäller om befintligt resbehov ökar tillgodoses med ett utbud som matchar eller nytt uppstår, vilket kan leda till ökat behovet. Att just lägsta utbud redovisas beror antal turer. på att det måste finnas utrymme för Nätet utanför kollektivtrafikstråken styrs till flexibilitet i utvecklingen av kollektivtrafiken stor del av gymnasielevers resor till och från för att kunna justera utbudet baserat på studier. Kollektivtrafik som benämns övriga efterfrågan. linjer ska vara mer flexibel än Kommunerna i Halland kan påverka utbudet kollektivtrafiken i stråken. De övriga linjerna genom sin bebyggelseplanering och öka kan med fördel kompletteras med anropstyrd underlaget för kollektivtrafiken. På så sätt trafik eller andra alternativ till traditionell kan fler få tillgång till en kollektivtrafik som kollektivtrafik som till exempel samordning kan vara ett alternativ till bilen och trafiken med skolskjutstrafik eller samåkning. kan fortsätta att utvecklas. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 51 PSaidgae 6655 aovf 229900 ryggraden i Hallands infrastruktur för regionalt resande. Den har en central roll i att förbinda de stora städerna längs västkusten 5.4 Sammanställning och underlättar både person- och godstrafik. kollektivtrafikstråk Banan går genom några av landets mest tätbefolkade och industribetonade områden, Nedan beskrivs stråkens karaktär utifrån dess vilket gör den till en av Sveriges mest pendlingsflöden, orterna, trafikerade järnvägar. Stråket förbinder flera befolkningsutveckling och utblick mot ett regionalt och nationellt viktiga funktioner. 2050-perspektiv. I stråket ligger fem halländska Orterna i stråkkartan är kategoriserade kommunhuvudorter – Falkenberg, Halmstad, utifrån olika kriterier som syftar till att Kungsbacka, Laholm och Varberg samt beskriva deras funktioner inom den ytterligare ett flertal större tätorter. halländska geografin. Kategoriseringen Kommunerna Falkenberg, Kungsbacka och innehåller fem nivåer och baseras på Varberg tillhör idag Göteborgs betydelse i den regionala geografin som arbetsmarknadsregioner. Kommunerna helhet. Kriterier som använts för Laholm, Hylte och Halmstad utgör en egen kategoriseringen är invånarantal, arbetsmarknadsregion. arbetstillfällen och utbud av kommersiell och offentlig service samt om orten är utpekad i Den största pendlingsdestinationen är de kommunala översiktsplanerna. Göteborg och Mölndal, följt av Halmstad, Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. I Västkuststråket/ Västkustbanan regionens norra delar är rörligheten större på Västkuststråket är det största och viktigaste grund av Göteborgsregionens storlek och transportstråket i Halland. I stråket nås attraktionskraft. I södra delen fungerar Göteborg med möjligheten att resa vidare Halmstad som det starkaste navet. Bortsett mot Oslo och Stockholm, samt Malmö & från Kungsbacka har alla kommuner starka Köpenhamn med kopplingen söderut mot pendlingsrelationer med Halmstad. Hamburg. Pendlingen mot Skåne är betydligt mer begränsad jämfört med pendlingen till I västkuststråket bor mer än en tiondel av Göteborgsregionen. I Skåne är Ängelholm Sveriges befolkning, en andel som har ökat och Helsingborg de främsta destinationerna. kraftigt de senaste åren. I stråket finns även Det finns potential att ytterligare stärka Kastrup, Nordens största flygplats. kopplingen söderut mellan Halland och Tillgången till Kastrup är viktig då det Skåne, med särskild tyngdpunkt på Halmstad innebär en effektiv uppkoppling mot och Helsingborg. internationella marknader. Västkustbanan är också en viktig del av det Västkuststråket som kollektivtrafikstråk transeuropeiska transportnätet (TEN-T) för innefattar järnvägen Västkustbanan. järnvägar, där också Halmstad är utpekad Västkustbanan är en viktig som en urban nod. Syftet med TEN-T är att järnvägsförbindelse i Sverige som sträcker sig bygga upp ett tillförlitligt, sammanhängande mellan Göteborg och Lund och utgör Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 52 PSaidgae 6666 aovf 229900 och högkvalitativt transportnät som Vallda-Kungsbacka-(Göteborg) ger hållbar konnektivitet i hela Europa utan Stråket Vallda–Kungsbacka–Göteborg utgör fysiska avbrott, flaskhalsar och felande en viktig pendlingsväg i västra delen av länkar. I ett 2050-perspektiv blir det viktigt Kungsbacka kommun och utgörs av både väg att de infrastrukturbehov som krävs för att 158, Sandövägen och Valldavägen. Stråket framtidssäkra Västkustbanan prioriteras. Det sammanbinder Vallda med Kungsbacka stad. blir viktigt att verka för insatser som leder till I förlängningen ingår Göteborg som ett ökad kapacitet och minskade restider på naturligt mål för pendlingen, där många av Västkustbanan. I ett beredskapsperspektiv är resenärerna fortsätter vidare från kopplingarna till och från Västkustbanan Kungsbacka med tåg eller buss. viktiga att säkra. Befolkningen i Vallda har vuxit de senaste Mycket starka kollektivtrafikstråk åren och orten pekas ut som ett större lokalt centrum och kollektivtrafiknod i den Onsala-Kungsbacka-(Göteborg) regionala fysiska planen. Även om Stråket Onsala–Kungsbacka–Göteborg utgör pendlingsströmmarna inte är lika stora som i ett av Hallands mest pendlingsintensiva stråket Onsala–Kungsbacka, är de tillräckligt relationer. Stråket följer Onsalavägen (väg starka för att motivera en tydlig satsning på 940) från Onsala in till Kungsbacka stad, och kollektivtrafikens utveckling. vidare mot Göteborg. Onsala är Hallands I ett 2050-perspektiv pekas Vallda ut som ett största tätort efter kommunhuvudorterna och område med fortsatt potential för utgör tillsammans med Kungsbacka en viktig bostadsutveckling. Effektiva kollektivtrafiknod i regionen. Pendlingen mot kollektivtrafiklösningar kommer att vara en Göteborg är mycket stark och förväntas avgörande faktor för att stödja ortens tillväxt fortsätta öka, vilket ställer höga krav på och minska beroendet av bilresor. kollektivtrafikens kapacitet och attraktivitet. Befolkningsökningen i stråket har varit stabil Kungsbacka-Särö-(Göteborg) men några omfattande nya exploateringar är Stråket Kungsbacka–Särö–Göteborg följer inte planerade i närtid. Stråket har en viktig väg 158 och utgör en av Hallands mest roll i att binda samman den lokala befolkade och pendlingstäta relationer. arbetsmarknaden i Kungsbacka och den Stråket binder samman Kungsbacka stad och större arbetsmarknadsregionen kring Särö med Göteborg och omfattar även orter Göteborg. För att kollektivtrafiken ska vara som Kullavik och Billdal på vägen mot ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen Göteborg. Både Kungsbacka, Särö och krävs förbättrade framkomlighetsåtgärder, Kullavik är utpekade som viktiga särskilt längs väg 940. Dessa åtgärder är kollektivtrafiknoder i den regionala fysiska viktiga både ur ett tillgänglighets- och planen. hållbarhetsperspektiv. Tätorterna i stråket, särskilt Kullavik och Särö, har haft en kraftig befolkningstillväxt, och pendlingen mot Göteborg är omfattande. Genomförda utredningar i stråket pekar ut Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 53 PSaidgae 6677 aovf 229900 behovet av ett mer kapacitetsstarkt mellan orterna. I ett 2050-perspektiv är det kollektivtrafikkoncept i stråket. Rörligheten i viktigt att verka för god farbarhet och stråket är inte bara viktig för restidssänkande åtgärder i stråken med öst- arbetsmarknadsintegration utan även för västliga riktningar. tillgång till utbildning och service samt möjligheten till fortsatt bostadsbyggande. Starka kollektivtrafikstråk Halmstad-Hyltebruk-(Gislaved) Stråket förbinder Halmstad med Hyltebruk Fjärås- Kungsbacka-(Göteborg) och utgör Hyltebruks koppling till Stråket Fjärås–Kungsbacka–Göteborg är ett Västkustbanan. I stråket ingår Halmstad viktigt pendlingsstråk i norra delen av Nässjö Järnvägar (HNJ-banan) och väg 26. Halland. I den regionala fysiska planen pekas Väg 26 är en viktig förbindelse inte minst för Fjärås ut som ett lokalt centrum och en boende i Hylte kommun. Trafikmängden är utpekad kollektivtrafiknod. Fjärås har en som störst mellan Hyltebruk och Halmstad stark koppling till Kungsbacka och vidare mot och utgörs även av många pendlare. Mellan Göteborg. Stråket har goda Hylte och Gislaved är det ett betydande utvecklingsförutsättningar i ett 2050 arbetskraftsutbyte men norr om Gislaved är perspektiv, där Kungsbacka stad pekas ut trafikmängderna betydligt mindre. Större som en särskilt prioriterad utvecklingsort och orter i stråket är Halmstad, Hyltebruk, Fjärås som utvecklingsort i den kommunala Kinnared, Oskarström, Torup och Åled. översiktsplanen. Längs med HNJ-banan finns också Kinnared, Befolkningsutvecklingen i Fjärås har varit Landeryd, Oskarström, Sannarp och Torup stabil och kommunen planerar för ytterligare som har station/hållplats. I den regionala tillväxt, vilket förväntas stärka fysiska planen benämns orterna Torup och pendlingsflödena ytterligare fram mot 2050. Åled som lokala centrum, medan Oskarström Stråket utgör därför en viktig del i regionens räknas som ett större lokalt centrum. ambition att förstärka kollektivtrafikens roll i Hyltebruk är en delregional kärna. Hyltebruk, vardagsresandet och minska bilberoendet. Torup och Oskarström är även utpekade som kollektivtrafiknoder. Varberg-Kungsbacka-(Göteborg) I ett 2050-perspektiv pekas flera orter ut i Stråket Varberg–Kungsbacka–Göteborg kommunala översiktsplaner och här finns utgör ett viktigt regionalt och interregionalt mycket planlagd mark för både bostads- såväl samband längs västkusten. Stråket följer som verksamhetsutveckling till 2050. huvudsakligen Varbergsvägen och omfattar Samtliga orter som pekas ut som lokala orter som Väröbacka, Bua, Frillesås och Åsa centrum i stråket har växt historiskt sett till som om alla är utpekade som både befolkning och arbetstillfällen. kollektivtrafiknoder. Varberg är en regional Tillväxten väntas fortsätta, särskilt i delarna tillväxtmotor och Kungsbacka en regional av stråket som ligger nära den regionala kärna, vilket skapar ett stråk med stark tillväxtmotorn Halmstad. Det kommer potential för ökat kollektivtrafikresande. innebära ökad arbets- och gymnasiependling Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 54 PSaidgae 6688 aovf 229900 Pendlingsflödena i stråket visar att de flesta stort på ortsutveckling genom resenärer pendlar mot sina egna utvecklingsprogram i Veinge och Knäred. I kommunhuvudorter, men det finns också en ett 2050-perspektiv finns potential att genom tydlig ström vidare mot Göteborg, särskilt samplanering fortsätta utveckla attraktiva från Kungsbacka. Stora arbetsplatser som livsmiljöer längs med stråket. Halmstad Ringhals och Väröbruk genererar också kommun planerar för att Trönninge ska omfattande arbetsresor. kunna växa kraftigt med flera bostadsområden. Pendlingen i stråket I ett 2050-perspektiv planeras nya stationer, bedöms öka in mot Halmstads tätort bland annat i Väröbacka, vilket förväntas samtidigt som pendlaren får mycket bättre förändra resmönstren och öka andelen förutsättningar att resa hållbart med kollektivtrafikresor ytterligare. Stråket är tågtrafik. dessutom en viktig omledningsväg för E6:an och har en roll för beredskap och redundans i Halmstad-Trönninge-Veinge-Laholm transportsystemet. Stråket är ett viktigt nord-sydligt samband som går genom kommunerna Halmstad och Halmstad-Markaryd-Hässleholm Laholm via väg 15 och Tjärbyvägen. Stråket I stråket klassas Halmstad som regional binder samman flera mindre tätorter såsom tillväxtmotor och Knäred, Trönninge och Trönninge, Veinge, Genevad och Lilla Tjärby Veinge som lokala centrum. Nämnda orter med Laholms tätort och Halmstad. klassas också som kollektivtrafiknoder. Pendlingen är särskilt stark mellan Laholm Stråket går genom kommunerna Halmstad och Halmstad. Ju närmare Halmstad tätort och Laholm. När tågtrafiken på desto större pendlingsflöden. Närheten till Markarydsbanan startar finns möjligheten för Halmstad medför att flera orter, exempelvis interregionala resor mellan södra Halland Trönninge och Veinge, fungerar som och nordöstra Skåne där kopplingen till pendlingsorter. Resbehoven skapar Södra stambanan via Hässleholm blir viktig. tillsammans ett behov som motiverar att peka Stråket används i sin fulla sträckning för ut stråket som ett kollektivtrafikstråk. I såväl person- som godstransporter mellan stråket är det Trönninge och Veinge som är Blekinge/Norra Skåne/Västkusten. utpekade som kollektivtrafiknoder. Stråket präglas av en historiskt stark tillväxt och är När tågtrafiken på Markarydsbanan startar viktigt för Halmstads och Laholms ska den vara ett attraktivt och pålitlig val för gemensamma arbetsmarknad. I stråket finns arbets-och studiependling samt för mer tätorter med en stark koppling till Halmstads långväga resor. En väl fungerande kommunhuvudort. Kopplingen från orterna i timmestrafik är till stor nytta för invånarna stråket är större till Halmstad än söderut mot och främjar utvecklingen av orterna i stråket. Skåne. I ett 2050-perspektiv väntas en Samplanering mellan ett flertal aktörer är fortsatt utveckling i stråket, särskilt kring viktigt för att tågtrafiken ska bli ett attraktivt Veinge, där en framtida tågstation kan val. Infrastrukturinvesteringar som nya komma att stärka kollektivtrafikens roll stationer i Veinge och Knäred, ett nytt ytterligare. mötesspår och åtgärder på Halmstad C är under planering. Laholms kommun satsar Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 55 PSaidgae 6699 aovf 229900 Laholm-Våxtorp Mellbystrand och Skummeslövsstrand ut som utvecklingsorter med fortsatt expansion av Stråket Laholm–Våxtorp är ett växande lokalt bostäder och verksamheter. Effektiva pendlingsstråk i södra Halland. Våxtorp är kollektivtrafiklösningar är avgörande för att utpekat som en kollektivtrafiknod och ett stärka hållbara pendlingsmönster och minska lokalt centrum i regional fysisk plan. I belastningen på vägnätet, särskilt E6 och stråket ligger också orterna Ränneslöv och kustvägarna. Vallberga. Laholms kommun planerar i sin översiktsplan för fortsatt bostads- och Halmstad-Simlångsdalen verksamhetsutveckling. Stråket spelar en Stråket Halmstad–Simlångsdalen är ett viktig roll för att stärka kopplingen mellan kollektivtrafikstråk som kopplar samman omlandet och Laholms stad och därigenom Halmstad med inlandets samhällen längs väg tillgången till service, arbete och utbildning. 25 mot Simlångsdalen. Trafikmängderna är I ett 2050-perspektiv väntas stråket få ökad störst närmast Halmstad. betydelse i takt med att Våxtorp utvecklas och Simlångsdalen har haft en medelstor tillväxt i pendling till Laholm och vidare mot invånarantal och orten är starkt knuten till Halmstad ökar. God tillgång till Halmstads arbetsmarknad. I ett 2050- kollektivtrafik är avgörande för att möjliggöra perspektiv fyller stråket en viktig roll för hållbart resande och minska beroendet av bil. Halmstad kommuns inland där Laholm- Simlångsdalen som lokalt centrum och Mellbystrand/Skummeslövsstrand och kollektivtrafiknod blir en samlingsnod för norra Skåne service och kollektivtrafik. Simlångsdalen I stråket ligger Laholm tätort som är utpekat pekas ut som en serviceort i Halmstads som en delregional kärna samt kommunala översiktsplan och kommunen Mellbystrand/Skummeslövstrand som är planerar för viss utveckling av bostäder och utpekad som lokal ort och kollektivtrafiknod närservice. Stråket har potential att på sikt få med koppling till Båstad station i norra ökade pendlingsflöden mot Halmstad och Skåne. Stråket Laholm–Mellbystrand– därmed behov av att pekas ut som ett Skummeslövsstrand binder samman Laholms kollektivtrafiksstråk. stad med kustorterna Mellbystrand och Halmstad-Falkenberg östra Skummeslövsstrand. Området är starkt präglat av turism, fritidsboende och växande Stråket binder samman Falkenberg och bostadsområden, särskilt under Halmstad. Det går längs med den gamla sommarmånaderna då befolkningen ökar motorvägen öster om Västkustbanan. Stråket starkt. Året runt är kopplingen till Laholm har en viktig funktion i att binda samman viktig för arbets- och gymnasiependling, tätorterna öster om E6 med varandra och går service och handel. Båstad station bidrar till genom tre lokala centrum: Getinge, Kvibille ökad attraktivitet för området vilket kan och Slöinge. Dessa är även utpekade som bidrar till inflyttning och utökat utbyte med kollektivtrafiknoder. Pendlingen är relativt Båstad och kommuner söderut på stark i stråket och från orterna på Halmstads Västkustbanan. I ett 2050-perspektiv pekas sida kommungränsen dominerar pendlingen Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 56 PSaidgae 7700 aovf 229900 mot kommunhuvudorten. Det finns även ett utbildning, fritid och service. Området är par större arbetsplatser i stråket idag som också av stor betydelse för fritidsboende och genererar pendling. turism vilket skapar en säsongsvariation i efterfrågan på transporter. Orterna har haft en relativt stark tillväxt både gällande befolkning och antalet I ett 2050-perspektiv bedöms befolkningen i arbetstillfällen. Flera orter pekas ut i stråket öka, särskilt i kustnära lägen, vilket kommunala översiktsplaner och det finns kan komma att skapa behov av stärkt mycket planlagd mark för bostads- såväl som kollektivtrafikutbud. Dock medför den verksamhetsutveckling. Särskilt mycket nuvarande infrastrukturen som finns att verksamhetsmark finns planerad i Getinge tillgå i den norra delen av detta stråk att det med närhet till påfart till E6. Pendlingen i är svårt att skapa en effektiv kollektivtrafik stråket förmodas därmed öka. Utöver som kan bli konkurrenskraftig gentemot arbetspendling har stråket också stor bilen. betydelse för tillgänglighet till Falkenberg-Ullared gymnasieskolor och vårdinrättningar i Halmstad och Falkenberg. I stråket ligger Falkenberg som är utpekat som en regional kärna, samt Ullared som är I ett 2050-perspektiv väntas fortsatt ett större lokalt centrum. I Ullared ligger befolkningstillväxt i flera av stråkets orter, varuhuset Gekås som är Hallands största vilket ställer krav på attraktiva och hållbara besöksmål. Stråket Falkenberg–Ullared är ett kollektivtrafiklösningar som kan möta ökad viktigt öst-västligt samband som binder efterfrågan. samman Falkenbergs kustnära områden med inlandet och vidare in i Ullared. Stråket har Halmstad-Falkenberg västra Halland betydelse både för arbets- och Stråket Halmstad–Falkenberg–västra utbildningspendling samt för omfattande Halland utgör ett viktigt regionalt samband handelsresor kopplat till Ullareds stora som knyter samman två av Hallands största handelscentrum. Ullared är utpekat som städer - Falkenberg utpekad som regional kollektivtrafiknod. Stråket mellan Falkenberg kärna samt Halmstad utpekad som regional och Ullared har en stark pendling. tillväxtmotor, samt flera kustsamhällen och tätorter däremellan. Stråket går utmed I ett 2050-perspektiv finns potential att kusten. I Regional fysisk plan är Haverdal och fortsätta att utveckla kopplingen mellan Harplinge sammanlänkat och är utpekade Falkenberg och Ullared. I kommunens som lokalt centrum och kollektivtrafiknod. översiktsplan från 2014 föreslås vidare Stråket går även genom orterna Ugglarp och utveckling av Ullared, både genom ny Steninge. Orterna är mycket starka och verksamhetsmark och fler bostäder. Ullared särskilt mycket bostadsbebyggelse planeras i fungerar som ett regionalt handelsnav och Haverdal enligt kommunens översiktsplan. besöksmål, inte bara för Halland utan även Detta skapar högt tryck, både genom ökad nationellt. Detta genererar stora trafikflöden pendling till centralorterna och genom ökat under hela året, med tydliga ianspråktagande av mark i stråket. Stråket säsongsvariationer under semesterperioder präglas av starka relationer för arbete, och helger. I ett 2050-perspektiv förväntas Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 57 PSaidgae 7711 aovf 229900 stråket fortsätta ha stor betydelse både för busstrafik som finns i stråket idag används vardaglig tillgänglighet för boende i inlandet främst av arbetspendlare. Kollektivtrafiken är och för att möjliggöra hållbara transporter för i den mån det är möjligt, anpassad till handels- och fritidsresor. varuhuspersonalens behov. Falkenberg-Tvååker-Varberg Ullared utgör en viktig nod i stråket, med både ett starkt lokalt arbetsmarknadsområde Stråket går längs med kusten och präglas av och regionens största besöksmål, varuhuset arbetspendling, framför allt mellan de två Gekås. Orten räknas som större lokalt kommunhuvudorterna, men även från centrum och kollektivtrafiknod. I den Tvååker med tyngdpunkt mot Varberg. kommunala översiktsplanen föreslås Ullared Stråket löper mellan kommunhuvudorterna utvecklas vidare med både ny Falkenberg och Varberg. Tvååker som är ett verksamhetsmark och fler bostäder genom större lokalt centrum ligger i stråket. Långås, förtätning av den blandade bebyggelsen. ett lokalt centrum, ligger strax utanför Satsningar i stråken runt Ullared och snabb stråket. Likt övriga orter längs Hallands kust kollektivtrafik till Falkenberg och Varberg har orterna historiskt haft hög tillväxt. prioriteras högt. I stråket är också Rolfstorp Tvååker är Varbergs största tätort utanför utpekat som kollektivtrafiknod. kommunhuvudorten och pekas i regional fysisk plan ut som ett lokalt centrum och I ett 2050-perspektiv pekas fortsatt kollektivtrafiknod. Tvååker pekas ut som utveckling av såväl Ullared som Varberg ut i serviceort i Varbergs kommuns översiktsplan kommunernas översiktsplaner. Stråket och planeras växa ytterligare med bedöms få ökade trafikflöden i takt med bostadsområden och verksamhetsmark. fortsatt tillväxt av befolkning, handel och transporter, vilket ställer krav på förbättrade Västkustbanan täcker dock upp för resandet kollektivtrafiklösningar och fortsatt god mellan kommunhuvudorterna, vilket innebär farbarhet. att befolkningsunderlaget för en väl utbyggd kollektivtrafik är relativt litet i nuläget. I ett Varberg-Borås 2050-perspektiv förväntas fortsatt tillväxt i I stråket mellan Varberg och Borås ingår området och pendlingen förväntas att öka, Viskadalsbanan och väg 41. Stråket förbinder särskilt kring Tvååker och södra Varberg, de två stora orterna och har stor vilket kommer öka behovet av attraktiva arbetspendling, dock främst i ändarna av kollektivtrafikförbindelser. stråket nära de två huvudorterna. Stråket Varberg-Ullared Varberg–Borås är ett regionalt och interregionalt samband som förbinder I stråket mellan Varberg och Ullared ingår kustområdet i Halland med inlandet i Västra väg 153. På sträckan Varberg–Ullared samsas Götaland. Pendlingen mellan Varberg och godstransporter med många Borås är idag inte särskilt stor. Eftersom de persontransporter. Det handlar både om båda orterna växer i hög takt finns potential besökare som ska till och från Ullared för att att stärka deras koppling genom handla, och pendlare. Handelsområdet kring kollektivtrafiken. I stråket ligger även två Gekås är Hallands största besöksmål. Den lokala centrum: Derome och Veddige som Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 58 PSaidgae 7722 aovf 229900 växt sett till både antalet invånare och • Hede: Järnvägsstationen i Kungsbacka arbetstillfällen. De båda pekas ut som trafikeras av regionaltåg såväl som kollektivtrafiknoder i regional fysisk plan. pendeltåg mot Göteborg vid högtrafik. • Varberg: Järnvägsstationen i Varberg Trafikmängderna är stora i stråkets samtliga trafikeras av regional- och godståg. delar men tyngdpunkten finns i stråkets båda Stationen utgör en knutpunkt för byten ändar. De största tätorterna i stråket är mellan Västkustbanan och Kinna, Viskafors och Veddige. Stråket har Viskadalsbanan. mycket persontrafik på såväl korta som långa sträckor. Flertalet industrier i, eller nära • Falkenberg: Järnvägsstationen i stråket leder också till många Falkenberg trafikeras av regional- och godstransporter mellan de inre delarna av godståg. Västra Götaland och Hallandskusten. Stråket • Laholm: Järnvägsstationen i Laholm spelar även en viktig roll för tillgång till trafikeras av regional- och godståg. gymnasieutbildningar, högre utbildningar • Åsa: Järnvägsstationen i Åsa trafikeras av och arbetsplatser i båda ändar. I ett 2050- regional- och godståg. perspektiv pekas stråket ut som strategiskt • Väröbacka: Planerad järnvägsstation: för fortsatt utveckling av kopplingen till Värö station. Boråsregionen. • Veddige: Järnvägsstationen i Veddige trafikeras av person- och godståg. 5.5 Järnvägsstationer • Derome: Järnvägsstationen i Derome • Halmstad: Centralstationen ligger längs trafikeras av persontåg. Västkustbanan, men här ansluter även • Tofta: Järnvägsstationen i Tofta trafikeras HNJ-banan (Halmstad-Nässjö järnväg) av persontåg. och Markarydsbanan. Halmstad spelar en viktig roll i persontrafiken med byten • Sannarp: Järnvägsstationen i Sannarp mellan dessa banor. Halmstad är även en trafikeras av persontåg. viktig nod för godstransporter, med • Oskarström: Järnvägsstationen i bakgrund av det järnvägsgeografiska läget. Oskarström trafikeras av persontåg. Halmstad tätort är utpekad som urban • Torup: Järnvägsstationen i Torup nod i TEN-T nätverket. trafikeras av person- och godståg. • Kungsbacka: Järnvägsstationen i • Kinnared: Järnvägsstationen i Kinnared Kungsbacka trafikeras av regional- och trafikeras av persontåg. godståg såväl som pendeltåg mot Göteborg vid högtrafik. • Landeryd: Järnvägsstationen i Landeryd trafikeras av persontåg. • Anneberg: Järnvägsstationen i Kungsbacka trafikeras av regionaltåg såväl • Veinge: Planerad järnvägsstation. som pendeltåg mot Göteborg vid • Knäred: Planerad järnvägsstation. högtrafik. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 59 PSaidgae 7733 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 60 PSaidgae 7744 aovf 229900 6. Trafikeringsbehov tåg 2028–2050 Detta kapitel beskriver Region Hallands inriktning och ambitioner för hur tågtrafiken planeras att utvecklas på kort sikt fram till 2035 och på lång sikt mellan 2035 och 2050. Tågtrafiken utgör en viktig länk inom detta krävs hänsyn till fordonens egenskaper, Halland samt mellan Halland och dess mängden tågtrafik och järnvägens omgivning. Tågtrafiken prioriteras som ett utformning. Insatser för ökad kapacitet och medel för att öka tillgängligheten och vidga minskade restider i järnvägsanläggningen är arbetsmarknadsregionerna. Allt fler väljer att här av stor betydelse. resa med tåg, särskilt på Västkustbanan. Tågtrafiken på Västkustbanan utgör 6.1 Tågsystem i Halland stommen i Hallands kollektivtrafiksystem, och all annan kollektivtrafik ska i möjligaste För att stärka hela regionen behöver Halland mån anpassas till tågens ankomster och knytas samman med en väl utbyggd tågtrafik. avgångar på Västkustbanan. En attraktiv tågtrafik som ska uppfylla Transportkapaciteten på järnvägen behöver restidsmålen måste vara snabb, vilket är svårt öka, och restiderna mellan de halländska att uppnå om samma tågtrafik ska stanna vid kommunerna samt över länsgränserna alla stationer längs järnvägen. För att möta behöver minska. de olika resbehoven är det därför viktigt att erbjuda parallella tågsystem med olika Region Hallands ambition om minskade hastigheter och uppehållsmönster. restider, som beskrivs i detta kapitel, visar Tidtabellen är avsedd att utformas med hur kollektivtrafiken är nära kopplad till taktfasta intervaller, där avgångarna sker på samhällsutvecklingen och att tågtrafiken samma minuttal varje timme, vilket skapar fungerar som ett verktyg för att skapa enkelhet och tydlighet för resenärerna. tillgänglighet och knyta samman Halland med dess omvärld. Ju större Principen om parallella tågsystem och en arbetsmarknadsregioner som tillgängliggörs, tågtidtabell med taktfasta intervaller hämtas desto större utvecklings- och valmöjligheter från Regionsamverkan Sydsverige genom ett för Halland och dess invånare. För att uppnå positionspapper för kollektivtrafiken. Syftet med positionspapperet är att förbättra den Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 61 PSaidgae 7755 aovf 229900 regionöverskridande tågtrafiken till gagn för Lokaltåg större arbetsmarknadsregioner, ökad Lokaltåg stannar på alla stationer. tillgänglighet till högre studier samt främjad Inriktningen är att tågen ska köras i 140–160 tillväxt. km/h och ha en komfort för resor som är 15 minuter upp till 60 minuter. I Halland utgörs Storregiontåg de lokala tågen av Västtåg och Pågatåg. Storregiontåg stannar på stora stationer, i kommunhuvudort. Inriktning är att tågen ska Kommersiell persontågstrafik köras i 200 km/h och ha hög komfort för Utöver den tågtrafik som Region Halland resor som är 60 minuter upp till 120 minuter. avser att ansvara för och bedriva, behöver det I Halland utgörs de storregionala tågen av finnas kapacitet för kommersiella aktörer att Öresundståg. bedriva tågtrafik. Justeringar av den upphandlade persontågtrafiken kan behöva Regiontåg göras för att anpassa och harmonisera den Regiontåg stannar på regionalt stora med det kommersiella utbudet av stationer. Inriktningen är att tågen ska köras persontågstrafik. Upphandlad och i 180 – 200 km/h och ha normal komfort för kommersiell tågtrafik kompletterar varandra resor som är 30 minuter upp till 60 minuter. och bidrar tillsammans till att öka det totala I Halland utgörs de regionala tågen av utbudet av tågtrafik. Västtåg, Krösatåg och Pågatåg. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 62 PSaidgae 7766 aovf 229900 Figur 4. Schematisk bild över tågsystemen i Halland och deras parallella förhållanden till varandra. utvecklingsförutsättningarna är som mest 6.2 Trafikering Västkustbanan gynnsamma. Det är också här som majoriteten av bostadsbyggandet förväntas Västkuststråket är det största och viktigaste ske. Kopplingen till Göteborgs- och transportstråket i Halland. Västkustbanan spelar en central roll i att förbinda städerna Öresundsregionen samt utbytet mellan längs kusten. Inom detta stråk nås Göteborg, orterna längs kusten i Halland är avgörande med möjlighet att resa vidare till Oslo och för regionens fortsatta utveckling. Ju större Stockholm, samt Malmö/Köpenhamn med arbetsmarknadsregioner som tillgängliggörs, koppling söderut genom Fehmarn Bält- desto större utvecklings- och valmöjligheter förbindelsen mot Hamburg. Majoriteten av för Halland och dess invånare. hallänningarna bor längs västkuststråket, där Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 63 PSaidgae 7777 aovf 229900 Öresundståg varje timme i båda riktningarna mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn. Öresundståg är ett storregionalt tågsystem i samarbete med grannregionerna, som binder Västtåg Kungsbacka – Göteborg samman det flerkärniga Halland med (Kungsbackapendeln) omvärlden. Behovet av ett tågsystem med högre hastighet och stopp i Västtåg Kungsbacka – Göteborg är ett kommunhuvudorterna bedöms gagna lokaltågsystem i samarbete med Västra Halland, med hänsyn till dess geografiska Götalandsregionen. Tågen gör uppehåll vid läge mellan två storstadslän och det de halländska stationerna i Kungsbacka, tillhörande behovet av korta restider över Hede och Anneberg. När Västlänken är tagen länsgränserna. Befintlig säckstationen vid i drift stannar tågen vid de nya stationerna Göteborgs Central kommer även vid Korsvägen och Haga följt av Göteborg C. fortsättningsvis vara slutdestination för Tågsystemet planeras fortsätta utmed Öresundståg, vilket innebär att Öresundståg Norge/Vänerbanan och sammankopplas med inte kommer att trafikera genom Västlänken. Ale-pendeln. Nuläge Nuläge Öresundståg trafikerar i dag sträckan mellan Kungsbackapendeln trafikerar i dag med två Göteborg och Malmö/Köpenhamn med en avgångar varje timme i båda riktningarna avgång varje timme i båda riktningarna. På mellan Kungsbacka och Göteborg. På vardagar förstärks utbudet med ytterligare vardagar förstärks utbudet under morgon och avgångar under morgon och eftermiddag på eftermiddag, vilket resulterar i en avgång delar av sträckan, vilket resulterar i en varje kvart i båda riktningarna. avgång varje halvtimme i båda riktningarna Trafikering 2028–2034 mellan Göteborg och Halmstad. Inriktningen är att, när järnvägens Trafikering 2028–2034 infrastruktur så möjliggör och i takt med ett Inriktningen är att, när järnvägens ökat resbehov, trafikera med två avgångar infrastruktur så möjliggör och i takt med ett varje timme i båda riktningarna mellan ökat resbehov, trafikera med en avgång varje Kungsbacka och Göteborg. På vardagar timme i båda riktningarna mellan Göteborg förstärks trafiken under dagtid, vilket och Malmö/Köpenhamn. På vardagar resulterar i en avgång varje kvart i båda förstärks utbudet med fler avgångar under riktningarna. morgon och eftermiddag, vilket resulterar i Trafikering 2035–2050 en avgång varje halvtimme i båda riktningarna mellan Göteborg och Inriktningen är att, när järnvägens Malmö/Köpenhamn. infrastruktur så möjliggör och i takt med ett ökat resbehov, trafikera med två avgångar Trafikering 2035–2050 varje timme i båda riktningarna mellan Inriktningen är att, när järnvägens Kungsbacka och Göteborg. Under stora delar infrastruktur så möjliggör och i takt med ett av trafikdygnet förstärks trafiken med ökat resbehov, trafikera med två avgångar Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 64 PSaidgae 7788 aovf 229900 ytterligare avgångar, vilket resulterar i en ytterligare avgångar, vilket resulterar i en avgång varje kvart i båda riktningarna. avgång varje halvtimme i båda riktningarna. Ett framtida scenario är att förlänga Västtåg Varberg – Göteborg tågsystemet söderut till Halmstad, förutsatt (Hallandståg) att detta svarar mot nya resbehov. En Västtåg Varberg – Göteborg är ett förutsättning, i det fall tågsystemet förlängs regiontågsystem i samarbete med Västra söderut, är att detta inte påverkar restiderna Götalandsregionen. Tågen gör uppehåll vid för snabbtågen och de storregionala de halländska stationerna i Varberg, Åsa och Öresundstågen. Kungsbacka. Tågsystemet är en förutsättning Pågatåg Halmstad – Helsingborg för att tillgodose resbehovet vid den Pågatåg Halmstad – Helsingborg är ett planerade tågstationen i Värö. När lokaltågsystem i samarbete med Region Västlänken är tagen i drift stannar tågen vid Skåne. Tågen gör uppehåll vid de halländska de nya stationerna vid Korsvägen och Haga stationerna i Halmstad och Laholm. följt av Göteborg C. Tågsystemet planeras Tågtrafiken startade i december 2015 i fortsätta utmed Västra Stambanan mot samband med invigningen av Skaraborg. Hallandsåstunneln. Idag vänder de Pågatåg Nuläge vilka trafikerar under hela trafikdygnet, i Förslöv. Region Skåne, tillsammans med Hallandståg trafikerar i dag med avgångar Trafikverket, planerar att bygga ett vändspår i som kompletterar och avlastar de Båstad och genom detta kan Pågatågen storregionala Öresundstågen mellan Varberg förlängas norrut och trafikera och Göteborg, i den utsträckning järnvägens kommunhuvudorten Båstad. infrastruktur tillåter. Nuläge Trafikering 2028–2034 Pågatåg trafikerar i dag med avgångar som Inriktningen är att, när järnvägens kompletterar och avlastar de storregionala infrastruktur så möjliggör och i takt med ett Öresundstågen mellan Halmstad och ökat resbehov, trafikera med en avgång varje Helsingborg. På vardagar under morgon och timme i båda riktningarna mellan Varberg eftermiddag skapar Pågatåg tillsammans med och Göteborg. På vardagar förstärks trafiken Öresundståg ett samlat utbud med en avgång under morgon och eftermiddag, vilket varje halvtimme i båda riktningarna. resulterar i en avgång varje halvtimme i båda riktningarna. Trafikering 2028–2034 Trafikering 2035–2050 Inriktningen är att, när järnvägens infrastruktur så möjliggör och i takt med ett Inriktningen är att, när järnvägens ökat resbehov, Pågatåg ska trafikera sträckan infrastruktur så möjliggör och i takt med ett mellan Helsingborg och Båstad. Vid denna ökat resbehov, trafikera med en avgång varje tidpunkt förstärks utbudet med fler timme i båda riktningarna mellan Varberg storregionala Öresundståg under morgon och och Göteborg. Under stora delar av eftermiddag, vilket resulterar i en avgång trafikdygnet förstärks trafiken med Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 65 PSaidgae 7799 aovf 229900 varje halvtimme i båda riktningarna mellan stationerna i Varberg, Tofta, Derome och Göteborg och Malmö/Köpenhamn. Veddige. Trafikering 2035–2050 Nuläge Ett framtida scenario är att förlänga Västtåg trafikerar i dag med en avgång varje tågsystemet norrut till Halmstad, förutsatt att timme i båda riktningarna på vardagar under detta svarar mot nya resbehov. En morgon och eftermiddag. Under övriga tider förutsättning, i det fall tågsystemet förlängs trafikeras sträckan mellan Varberg och Borås söderut, är att detta inte påverkar restiderna med en avgång varannan timme i båda för snabbtågen och de storregionala riktningarna. Öresundstågen. Trafikering 2028–2034 Inriktningen är att, när järnvägens 6.3 Trafikering Viskadalsbanan infrastruktur så möjliggör och i takt med ett Viskadalsbanan förbinder Varberg och Borås, ökat resbehov, trafikera med en avgång varje två expansiva orter med delvis timme i båda riktningarna på vardagar kompletterande arbetsmarknader. Genom att mellan Varberg och Borås. Under övriga tider tillhandahålla en attraktiv persontågtrafik på trafikeras sträckan med en avgång varannan Viskadalsbanan finns det en betydande timme i båda riktningarna. potential för att ytterligare stärka och integrera arbetsmarknaderna. Trafikering 2035–2050 Inriktningen är att, när järnvägens Med sikte på 2050 är målsättningen att infrastruktur så möjliggör och i takt med ett restiden mellan Varberg och Borås ska ökat resbehov, trafikera med en avgång varje reduceras till 50 minuter. För att uppnå detta timme i båda riktningarna mellan Varberg mål krävs fortsatta investeringar i och Borås. järnvägsanläggningen tillsammans med en eventuell minskning av antalet tågstationer. Det är av särskild vikt att tidtabellerna 6.4 Trafikering Halmstad utformas utifrån taktfasta intervaller med Nässjö Järnväg (HNJ-banan) avgångar på samma minuttal varje timme, HNJ-banan förbinder Halmstad med vilket skapar enkelhet och tydlighet för Värnamo. Dagens persontågstrafik på HNJ- resenärerna. Viskadalsbanan har även en banan har en karaktär av såväl regional som nationell betydelse som omledningsbana för interregional kollektivtrafik. Västkustbanan. Med sikte på 2050 är målsättningen att Västtåg Varberg – Borås restiden mellan Halmstad och Värnamo ska (Viskadalsbanan) reduceras till 90 minuter. För vidare resande Västtåg Varberg – Borås är ett mot Jönköping är målsättningen en total regiontågsystem i samarbete med Region restid på 140 minuter. För att uppnå detta Skåne. Tågen gör uppehåll vid de halländska mål krävs fortsatta investeringar i järnvägsanläggningen tillsammans med en Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 66 PSaidgae 8800 aovf 229900 eventuell minskning av antalet tågstationer. ökat resbehov, trafikera med en avgång Det är av särskild vikt att tidtabellerna varannan timme i båda riktningarna mellan utformas utifrån taktfasta intervaller med Halmstad och Värnamo/Jönköping. avgångar på samma minuttal varje timme, Testperiod HNJ, 2017 – 2020 vilket skapar enkelhet och tydlighet för resenärerna. En treårig satsning i projektform inleddes vid tidtabellsskiftet i december 2017, med I det tidigare Regionala målsättningen att öka antalet resenärer och Trafikförsörjningsprogrammet för åren 2021 att kostnadstäckningsgraden skulle uppgå till - 2025 beskrevs att en treårig satsning i minst 30 procent. Som en del av projektet projektform skulle genomföras med utökades antalet avgångar och miljön runt målsättningen att antalet resenärer skulle stationerna på den halländska delen av banan öka. I senare del av detta kapitel finns en rustades upp. I samarbete med kommunerna redogörelse av testperiodens utfall genomfördes påverkans-, informations- och tillsammans med en genomförd studie i marknadsföringsåtgärder. stråket Halmstad – Hyltebruk. Slutsatserna av den genomförda testperioden Krösatåg Halmstad – Värnamo – visade att resandet ökade med 36 procent, Jönköping (Nässjö) medan trafikkostnaderna ökade med 30 Krösatåg Halmstad – Värnamo – procent, vilket innebar att Jönköping/Nässjö är ett regiontågsystem i kostnadstäckningsgraden låg kvar på cirka 25 procent. I Halmstad ökade antalet påstigande samarbete med Region Jönköpings län. med 40 procent, samtidigt som snittresandet Tågen gör uppehåll vid de halländska per tur låg kvar på samma nivå som tidigare. stationerna i Halmstad, Sannarp, Inom projektet genomfördes Oskarström, Torup, Kinnared och Landeryd. kundundersökningar som visade att resenärernas helhetsintryck i stort sett Nuläge förblev oförändrat. Testperioden indikerade Krösatåg trafikerar i dag med fem avgångar i att det finns en större marknad för båda riktningarna på vardagar. På lördagar vardagsresande i stråket för att tillgodose och söndagar trafikeras sträckan av fyra resor till arbete och studier. Men för att möta avgångar i båda riktningarna. detta behov krävs dock fler avgångar än ett tåg varannan timme, vilket HNJ-banan idag Trafikering 2028–2034 inte möjliggör. En av projektets slutsatser är Inriktningen är att, när järnvägens därmed att den parallella regionbusstrafiken i infrastruktur så möjliggör och i takt med ett stråket fortsatt är av stor betydelse. ökat resbehov, trafikera med en avgång Analyserna bakom slutsatserna omfattar varannan timme i båda riktningarna mellan bedömningar av resbehov och kostnader. De Halmstad och Värnamo/Jönköping. visar att nuvarande infrastruktur, kapacitet och trafikupplägg inte möjliggör tätare trafik Trafikering 2035–2050 än tvåtimmarsintervall utan att äventyra Inriktningen är att, när järnvägens stabilitet och punktlighet. infrastruktur så möjliggör och i takt med ett Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 67 PSaidgae 8811 aovf 229900 Stråkutredning Halmstad – kostnadsbild. Dessutom skulle det totala kollektivtrafikutbudet till och från Hyltebruk Hyltebruk, 2021 minska på grund av färre bussavgångar. En stråkutredning har genomförts baserat på det regionala trafikförsörjnings-programmet som antogs i december 2020. Programmet 6.5 Trafikering betonade behovet av ett långsiktigt beslut Markarydsbanan angående HNJ-banan, vilken delvis passerar Markarydsbanan sträcker sig mellan genom stråket. Syftet med utredningen var Eldsberga och Hässleholm. Genom att starta att undersöka möjligheterna till persontågstrafik på Markarydsbanan samhällsutveckling genom samverkan mellan tillgodoses behovet av arbets- och berörda kommuner, regioner och andra studiependling samt annat vardagsresande i intressenter med inriktningen att skapa stråket. Tågtrafiken innebär även att nya förutsättningar för fler bostäder, kopplingar skapas mellan södra Halland och näringslivsetableringar och hållbara resor. regionala kärnor längs Södra stambanan och Stockholm, genom byten i Hässleholm. Inom ramen för stråkstudien genomfördes en kollektivtrafikutredning mellan Med sikte på 2050 är målsättningen att kommunhuvudorten Hyltebruk och restiden mellan Halmstad och Hässleholm Halmstad. Utredningen omfattade olika ska reduceras till 50 minuter. För att uppnå alternativ, inklusive ett regionalt detta mål krävs fortsatta investeringar i superbusskoncept och en utvecklad tågtrafik. järnvägsanläggningen. Det är av särskild vikt Superbusskonceptet innebär fordon med hög att tidtabellerna utformas utifrån taktfasta komfort och prioritet i trafikmiljön, med intervaller med avgångar på samma minuttal stopp endast vid stationsliknande hållplatser. varje timme, vilket skapar enkelhet och Restiden med buss beräknades enligt tydlighet för resenärerna. Markarydsbanan utredningen kunna uppgå till 53 minuter har även en nationell betydelse som mellan kommunhuvudorterna. omledningsbana för Västkustbanan. Utredningen undersökte även tågtrafik med Pågatåg Halmstad – Hässleholm stopp i Sannarp, Åled, Oskarström, Torup Pågatåg Halmstad – Hässleholm är ett och Rydöbruk. Restiden för tåget beräknades regiontågsystem i samarbete med Region till 45 minuter mellan kommunhuvudorterna. Skåne. Tågen ska göra uppehåll vid de Utredningen konstaterade att stora halländska stationerna i Halmstad, Veinge investeringar i järnvägens infrastruktur och Knäred. Tågtrafiken planeras att starta i krävs, och att en ny lokaltågslinje mellan december 2027, vilket förutsätter att två nya Halmstad och Hyltebruk skulle innebära att stationer samt ett nytt mötesspår i Knäred den befintliga regionaltågslinjen till Värnamo färdigställs. behöver läggas ned. Denna slutats grundas på, utöver investeringar i järnvägens Trafikering 2028–2034 infrastruktur, att två parallella tågsystem inte Inriktningen är att, när järnvägens bedöms samhällsekonomiskt motiverade infrastruktur så möjliggör och i takt med ett utifrån dagens resandeunderlag och ökat resbehov, trafikera med en avgång varje Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 68 PSaidgae 8822 aovf 229900 timme i båda riktningarna på vardagar ökat resbehov, erbjuda en avgång varje mellan Halmstad och Hässleholm. Under timme i båda riktningarna mellan Halmstad övriga tider trafikeras sträckan med en och Hässleholm. avgång varannan timme i båda riktningarna. Trafikering 2035–2050 Inriktningen är att, när järnvägens infrastruktur så möjliggör och i takt med ett Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 69 PSaidgae 8833 aovf 229900 Infrastruktur Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 70 PSaidgae 8844 aovf 229900 Halland är ett starkt växande län och har alla utvecklas. Tillgången till omloppsnära förutsättningar att bidra till Sveriges tillväxt. En uppställning av tågfordon utgör en väl fungerande och utbyggd grundläggande förutsättning för effektiva och transportinfrastruktur är ett viktigt redskap för robusta trafikeringsupplägg. Genom ytterligare att Halland fortsatt ska kunna bidra till kapacitetshöjande investeringar i välfärden och skapa möjligheter för ett hållbara järnvägssystemet, exempelvis genom fler mötes- resor och transporter. Den beskrivna målbilden och förbigångsspår, kan nyttan av genomförda för tågtrafiken, som redogörs för i detta kapitel, infrastrukturobjekt realiseras. förutsätter att staten, genom Trafikverket, tar sitt ansvar för byggande, drift och underhåll av Kapaciteten behöver öka i Sveriges järnvägsanläggningen. För att öka det hållbara näst största regionöverskridande resandet är det av yttersta vikt att takten i pendlingsstråk. genomförandet av åtgärder inom järnvägens De regionala Västtågen mellan Varberg och infrastruktur intensifieras. Göteborg planeras för att möta en ökad efterfrågan på kollektivtrafikresor och på allvar Västkuststråket är en livsnerv i bidra till de transportpolitiska målen. Sträckan Sydvästsverige och påbörjade Kungsbacka–Göteborg har redan idag projekt längs Västkustbanan kapacitetsbrist, och åtgärder behövs för att behöver slutföras. Detta inkluderar skapa tillräckligt utrymme för både gods- och persontrafik. På Kungsbacka C behöver framför allt ombyggnaden av Halmstad C kapaciteten förbättras med vändspår och ett bangård, förbigångsspår för godståg vid partiellt fyrspår från Kungsbacka C till Hede Lekarekulle och en ny station i Värö. Även station. På något längre sikt krävs fyrspår hela projekt utanför länet, såsom dubbelspår mellan vägen mellan Kungsbacka och Göteborg. Helsingborg och Maria, Västlänken i Göteborg och åtgärder i Mölndal, behöver färdigställas. När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029, Inlandsjärnvägarna behöver bli förväntas trycket på det sydsvenska robustare samt möjliggöra tåg i transportsystemet att öka. Detta ställer krav på högre hastighet. förbättrad kapacitet i järnvägssystemet, Det förebyggande underhållet av järnvägen eftersom både gods- och persontrafiken behöver behöver förstärkas. Idag finns det delar av kunna samsas. järnvägsanläggningen som är över hundra år gamla, vilket medför ett ökat behov av Nya investeringar är nödvändiga avhjälpande underhåll. Kollektivtrafiken, som för att realisera nyttan av tidigare utgör en samhällsviktig funktion, måste genomförda och pågående kunna upprätthållas även under ogynnsamma väderförhållanden. En infrastrukturobjekt. förebyggande åtgärd är att genomföra Ett tydligt behov föreligger för en ny trädsäkring av specifika sträckor, vilket skulle uppställningsbangård i närheten av Halmstad C, möjliggöra att tågtrafiken på Viskadalsbanan vilket är av yttersta vikt för att och HNJ-banan kan fortgå även vid kraftiga persontågstrafiken ska kunna fortsätta vindar. Dessutom behöver obevakade Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 71 PSaidgae 8855 aovf 229900 plankorsningar byggas bort, vilket är av stor en unik möjlighet att öka kapaciteten genom vikt för att möjliggöra kortare restider. Behov att använda längre och mer kapacitetsstarka av samtidig infart och fler mötesspår finns på tåg. Att köra med längre fordon innebär att vissa sträckor inom järnvägsanläggningen vissa perronger behöver förlängas, men detta samt att fjärrstyrning av bedöms vara en mycket kostnadseffektiv signalanläggningarna förespråkas. Ett metod för att öka kapaciteten i alternativ för att minska restiderna är att se järnvägssystemet jämfört med den över uppehållsbilden för persontågstrafiken omfattande utbyggnad av spårkapaciteten utmed inlandsjärnvägarna. som annars skulle krävas. Denna strategi är i linje med Trafikverkets fyrstegsprincip, som För att effektivt öka kapaciteten förespråkar att man först överväger åtgärder behöver trafikering med längre som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt, och därefter persontåg möjliggöras med hög optimerar användningen av befintlig resenärskapacitet. infrastruktur innan man överväger större Den förestående anskaffningen av nya ombyggnationer eller nyinvesteringar. tågfordon för Öresundstågssystemet erbjuder Infrastrukturella behov Planerade och pågående projekt (preliminär byggtid) 1. Västlänken: Etapp 1 och 2 (2020–2027 och -2030) 2. Pilekrogen: Uppställningsspår (2028–2029) 5. Lekarekulle: Förbigångsspår (2030–2032) 7. Värö station: Ny station (2030–2032) 8. Tyllered: Förbigångsspår (2033–2035) 9. Brännarp: Förbigångsspår (2033–2035) 10. Halmstad C: Bangårdsombyggnad (2029–2030) 11. Halmstad C: Uppställningsbangård och hamnanslutning (2033–2037) 12. Knäred och Veinge: Mötesspår och två stationer (2025–2027) 13. Båstad: Vändspår (2026–2027) 14. Helsingborg C – Maria: Dubbelspår (2032 -) ERTMS etapputbyggnad: Nytt signalsystem (2033–2035) Behov av investeringar 3. Kungsbacka – Göteborg: Fyrspår Hede - Mölndal 4. Kungsbacka C: Vändspår inkl. partiellt fyrspår Kungsbacka - Hede 6. Viskadalsbanan: Hastighetshöjning och mötesspår Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 72 PSaidgae 8866 aovf 229900 Figur 5. Planerade investeringar i transportinfrastrukturen samt behov av investeringar. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 73 PSaidgae 8877 aovf 229900 6.6 Nya tågstationer Stationskriterier För att bedöma behovet av en ny station har En ort med tågstation har en god ett antal kriterier arbetats fram. Kriterierna utgångspunkt för utveckling genom att kommer att användas vid en analys om en ny attrahera inflyttare och företagsetableringar. station ska öppnas eller inte, oberoende Det är dock inte stationen i sig som avgör vilken järnväg det gäller. Kriterierna kan ortens attraktivitet. Faktorer som påverkar också tillämpas vid en analys av att ta bort en utvecklingen i en stationsort inkluderar bland befintlig station. Först om samtliga kriterier annat ortens service- och bostadsutbud, uppfylls ska Region Halland och pendlingsavstånd till större arbetsmarknader, Hallandstrafiken tillsammans med berörd turutbudet i tågsystemet samt restiden i kommun arbeta vidare med etableringen av förhållande till bil. en eventuellt ny station. Kriterierna är fem Nya tågstationer ska vara tydligt kopplade till till antalet och beskrivs nedan. samhällsutveckling och bostadsbyggande. Det måste kunna påvisas regionala Kriterie 1: Restiden med tåg får inte samhällsnyttor för att fler stationer ska bli öka mellan befintliga stationer i aktuella och generellt gäller att en ny station snabbtågssystemet och det ska bidra till ett nettotillskott av resor. Nya storregionala Öresundstågssystemet. stationsetableringar ska byggas på ett sådant sätt att robustheten och pålitligheten i befintlig tågtrafik inte försämras. Det är även En viktig förutsättning vid öppnandet av en viktigt att framtida utvecklingsmöjligheter, ny station är att det inte får påverka de exempelvis en uppgradering av snabbaste förbindelserna på Västkustbanan. Västkustbanan till 250 km/h, inte försämras Den främsta anledningen till detta är att av en nyetablerad station och att restiderna i Västkustbanan i stor utsträckning nyttjas för befintliga tågsystem värnas. De stationer som mer långväga resor samt pendling till och byggs idag måste kunna möjliggöra för en från angränsande regioner. Restiden i dessa utveckling av tågtrafiken på banan i relationer får därför inte förlängas utan framtiden. Trafikverkets allmänna snarare ska restidsförkortningar eftersträvas. bedömning för nya stationer på Västkustbanan är att sådana ska byggas med förbigångsspår. Kriterie 2: Nettoresandet på den aktuella banan ska öka, det vill säga För att möta ett ökat resande, stärka att man ska vinna fler resenärer än kopplingarna till angränsande man förlorar. Även framtida arbetsmarknadsregioner och bidra till en utveckling ska beaktas vid överflyttning från bil till kollektivtrafik, krävs bedömningen insatser som stärker kapaciteten och bibehåller eller förbättrar restiderna i järnvägssystemet. Detta är särskilt relevant i En annan viktig förutsättning för att en ny stråk med växande pendling, såsom längs station ska öppnas är att tågresandet totalt Västkuststråket. sett ska öka. När en ny station öppnas medför Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 74 PSaidgae 8888 aovf 229900 det längre restid för de resenärer som redan Kriterie 4: Infrastrukturens befinner sig på tåget. En förlängd restid gör kostnadseffektivitet ska beaktas, det resan mindre attraktiv och kan leda till att vill säga att investeringskostnaden tåget förlorar resenärer. Potentialen för hur för kapacitetsförstärkning av järnväg många som kan komma att resa från en ny och stationer ska vägas mot det station måste också bedömas. Faktorer att förväntade resandetillskottet. beakta inkluderar demografiska förutsättningar, såsom var och hur många som bor och arbetar inom upptagningsområdet för en eventuell ny Även kostnaderna för de station, samt hur arbetspendlingen ser ut. infrastrukturåtgärder som krävs för att öppna Dessutom behöver förutsättningarna för att en ny station måste beaktas. För samtliga nya nå nya arbetsmarknader och kommande stationer krävs investeringar i form av nya utbyggnadsplaner vägas in. Om potentialen plattformar och gångförbindelser till för nya resenärer är större än den beräknade plattformarna, samt i vissa fall även mötes- resandeförlusten kan det, ur ett och förbigångsspår. Hur stora dessa resandeperspektiv, vara motiverat att öppna kostnader blir beror på den befintliga en ny station. infrastrukturen och vilken kvalitetsstandard som måste uppfyllas, vilket kan variera från bana till bana och från ort till ort. Kriterie 3: Tågtrafikens kostnadseffektivitet ska beaktas. För En bedömning av huruvida det är möjligt och att en ny tågstation ska vara aktuell, ekonomiskt rimligt att motivera kostnaderna ska satsningen bidra till måste göras i förhållande till antalet måluppfyllelse avseende tillkommande resenärer som investeringen kollektivtrafikens förväntas bidra med. Även potentiell framtida kostnadstäckningsgrad. tillväxt ska beaktas. För att kunna etablera en ny station kan kapacitetshöjande åtgärder, såsom förbigångs- eller mötesspår, vara Även om det skulle kunna finnas ett nödvändiga. Dessa åtgärder kan finansieras tillräckligt resandeunderlag för att motivera genom nationell och regional plan. öppnandet av en ny station, måste de ekonomiska konsekvenserna noggrant Kriterie 5: Region Halland och berörd övervägas. Ytterligare tågstopp innebär kommun ska tillsammans ta fram en längre körtider, vilket kan leda till ökade avsiktsförklaring där kommunen kostnader för personal och drift. Om förbinder sig till att utveckla orten tåglinjernas omloppstider påverkas, genom ökad attraktivitet och en tillkommer kostnader för ytterligare personal aktiv kommunal planering för att och fordon. Kostnaden för att erbjuda några säkerställa och bygga upp ytterligare få personer en bättre resa med tåg kan resandeunderlag. därmed snabbt bli orimligt hög för samhället. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 75 PSaidgae 8899 aovf 229900 exempelvis genom utbyggnad av bostäder För att Region Halland ska satsa på att öppna eller satsningar på service som gör orten mer en ny station är det en förutsättning att attraktiv att bo i. På så sätt skapas berörd kommun och regionen samplanerar förutsättningar för att upprätthålla och för att maximera utväxlingen av de förstärka stationens resandeunderlag, investeringar som krävs. Utöver samtidigt som det gynnar befolkningen i infrastrukturinvesteringar ska kommunen orten och dess omland. arbeta för att öka ortens attraktivitet, Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 76 PSaidgae 9900 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 77 PSaidgae 9911 aovf 229900 7. Samplanering och ansvarsfördelning Detta kapitel beskriver vikten av samverkan och samplanering mellan aktörer samt deras olika roller i arbetet med att skapa en hållbar kollektivtrafik. infrastruktur och vägar, kan det också vara Samverkan för en attraktiv kollektivtrafik och hållbar vägföreningar/samfällighetsföreningar som samhällsutveckling är väghållare. Region Hallands ambition är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för en hållbar utveckling. För att uppnå det krävs samsyn som nås genom samplanering mellan framför allt Hallands kommuner och Trafikverket men även med angränsande regioner och kommuner. Det är en gemensam utmaning för aktörer i och utanför Halland att möta de regionala behoven av en väl fungerande bostadsförsörjning, infrastruktur och kollektivtrafik. Att fortsätta att utveckla former för samverkan och samplanering där bebyggelse-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering hänger samman, är därför viktigt att fokusera på. 7.1 Ansvarsfördelning I kollektivtrafiksystemet är det många aktörer med olika uppdrag. För att skapa en attraktiv och hållbar kollektivtrafik krävs därför gemensamma insatser utifrån respektive aktörs ansvarsfördelning. Kopplat till Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 78 PSaidgae 9922 aovf 229900 är väghållare ansvarar den för 7.2 Hållplatser och stationer markanläggningar och ytor för fordon, gående och cyklister. Region Halland Region Hallands avsätter medel i den ansvarar, genom Hallandstrafiken, för regionala infrastrukturplanen för att väderskydd, och servicefunktioner för stimulera och medverka till att hållplatser resenärerna. Utformning, design, placering kan byggas ut. Grundregeln är att med mera ska följa Hallandstrafikens väghållaren, kommunen eller staten, ansvarar riktlinjer. I Kungsbacka gäller Västtrafiks för markanläggningar och riktlinjer för utformning av kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för hållplatsutrustning. anordningar för resenärerna. I Hallandstrafiken hållplatshandbok beskrivs Utveckling av bytespunkter och hur kostnadsansvaret fördelas mellan Region pendlarparkeringar kan möjliggöra att fler Halland och kommunerna. När kommunen Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 79 PSaidgae 9933 aovf 229900 använder kollektivtrafiken för delar av sin tågtrafiken. I många relationer delas detta resa. Västkustbanans upptagningsområde ansvar med Hallands grannregioner. Det kan till exempel utvecklas vidare och nå innebär bland annat ansvar för upphandling områden som inte har underlag för en av tågfordon, att definiera behoven av lokal anslutande kollektivtrafik om möjligheterna och regional tågtrafik samt nödvändig är goda för att ansluta med bil. Genom kapacitet i järnvägens infrastruktur för denna samplanering mellan bebyggelse, trafik. infrastruktur- och kollektivtrafikplanering God tillgänglighet till kollektivtrafiken för alla kan planeringen av dessa platser bidra till att resenärsgrupper och hög standard på större skapa bättre förutsättningar för att använda bytespunkter är viktiga förutsättningar för och kombinera gång, cykel, bil och kollektivtrafiken. Ansvaret för denna del av kollektivtrafik. kollektivtrafikens infrastruktur är en gemensam angelägenhet för staten genom 7.3 Trafikering och fordon Trafikverket, Region Halland och kommunerna. Det är därför viktigt att Region Halland har rådighet över parterna samplanerar och når samsyn i frågor busstrafikens utbud och linjedragningar som rör utvecklingen av kollektivtrafikens medan kommunerna genom fysisk planering infrastruktur. och trafikplanering kan skapa långsiktiga förutsättningar för ökat resande. För att Staten har ansvar för investeringar på statliga skapa en attraktiv busstrafik för resenärerna vägar och järnvägar. Regionen har stort finns det ett antal parametrar som är särskilt inflytande över de regionala investeringarna viktiga att beakta: avgångstider, restider, genom att regionen upprättar förslag till pålitlighet, framkomlighet och enkelhet. regional infrastrukturplan. I den regionala planen finns medel avsatta för investeringar i En god turtäthet skapar flexibilitet och kollektivtrafiken. För kommunernas del innebär att kollektivtrafiken kan användas för omfattar ansvaret kommunala gator, vägar pendling till arbete och studier, men det är och bussgator. även viktigt att trafiken trafikerar under stora delar av dygnet. Restiderna får inte vara för Från den regionala infrastrukturplanen kan långa jämfört med en bilresa och systemet det utgå medfinansiering till behöver vara pålitligt och lätt att ta till sig. kollektivtrafikanläggningar inom kommunalt För att lyckas skapa en konkurrenskraftig och väghållarområde. Samfinansiering mellan attraktiv busstrafik krävs också att satsningar flera berörda parter är vanligt förekommande görs för att låta bussen få plats och företräde i och utgår ofta från en bedömning av hur stor stadsmiljön. Sådana satsningar förutsätter ett samhällsekonomisk nytta varje part kan ömsesidigt åtagande från kommun och tillgodoräkna sig. Vid byggnation av nya eller Region Halland och en samsyn parterna upprustning av befintliga tågstationer med emellan. angränsande ytor, ska avtal upprättas mellan berörda parter och Region Halland om Som regional kollektivtrafikmyndighet är det stationsutformning inklusive angränsande Region Halland som ansvarar för att planera, resenärsfunktioner och framtida drift och finansiera och bedriva den regionala Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 80 PSaidgae 9944 aovf 229900 underhåll. Grundprinciperna är att staten I den första fasen ska parterna enas och nå genom Trafikverket finansierar åtgärder på samsyn om det gemensamma åtagande de järnvägsanläggningen. Kommunen står inför. Denna fas kännetecknas av samtal finansierar alla övriga investeringar som och politisk beredning. När parterna är behövs för att stationen ska fungera väl för överens tecknas detta ned i en gemensam resenärerna. avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen blir även den gemensamma målbilden för den fortsatta planeringen. 7.4 Samplaneringsmodellen I den andra fasen startar planeringen. Som ett led i att konkretisera och öka Planeringen av åtgärder i samplaneringen har en modell för transportinfrastrukturen och samhälls- och samplanering tagits fram. Modellen beskriver bebyggelseplanering är kopplad till lagen om processen för samplaneringsobjekt och ska byggande av väg och järnväg respektive plan- användas vid större satsningar för att och bygglagen. Parterna ska gemensamt och underlätta att kollektivtrafik- och var för sig arbeta mot det som beskrivs i infrastrukturplanering samt samhälls- och avsiktsförklaringen. bebyggelseplanering går i takt. Med hjälp av modellen blir den gemensamma Den tredje fasen är en fas med viljeinriktningen tydlig och den gemensamma genomförande, vilken föregås av ett planeringen kan påbörjas utan att alla bitar genomförandeavtal där kostnadsbärare är på plats. Modellen bygger på tre faser: reglerats. Investeringarna i infrastruktur och samsyn, planering och kollektivtrafik ska driftsättas och genomförande/byggande. Faserna regleras investeringar i samhälls- och med en avsiktsförklaring och ett bebyggelseplanering färdigställas. genomförandeavtal. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 81 PSaidgae 9955 aovf 229900 8. Anpassad kollektivtrafik Detta kapitel beskriver den särskilda kollektivtrafikens förutsättningar samt strategier och målsättningar. 8.1 Bakgrund och ramverk Den anpassade kollektivtrafiken utgörs skolbuss- och sjukreselinjer. Den anpassade primärt av olika former av transporter som kollektivtrafiken har sin utgångspunkt i olika utförs med grund i olika lagrum och som ger lagrum och har organisatoriskt olika en resenär rätt att resa under vissa villkor. uppdragsgivare och kostnadsbärare. Detta inkluderar både ett beviljande av resan, Samordning och samplanering sker inom och en beställning/planering av resan samt själva mellan respektive trafikslag för att uppnå utförandet av denna. Dessa benämns på högsta kostnadseffektivitet. Syftet med nationellt plan som Särskilda samverkan rörande uppdragen är att få ut persontransporter vilket erbjuds en mer samhällsnytta än om de hanterats var definierad målgrupp med särskilt tillstånd och en för sig. Den anpassade eller behörighet. kollektivtrafiken ska sträva efter att spegla den allmänna kollektivtrafiken, där det är I Halland benämns färdtjänst, sjukresor och rimligt och möjligt. Hänsyn tas dock till skolskjuts som former av anpassad resenärens behov utifrån rättigheter som ges kollektivtrafik och utförs med anropsstyrd i lagstiftning och följande trafik eller särskilt arrangerade linjer såsom myndighetsutövning. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 82 PSaidgae 9966 aovf 229900 Figur 6. Schematisk beskrivning av ansvarsfördelning och funktioner för färdtjänst, skolskjuts, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Figuren ovan visar ansvar och funktioner har av samtliga kommuner i Halland inom de olika formerna av särskilda överlämnats till Region Halland, undantaget persontransporter som överlämnats till myndighetsutövningen i Kungsbacka Region Halland och de transporter som kommun. utförs i nära anslutning till dessa som allmän kollektivtrafik. Hallandstrafiken utför Riksfärdtjänst uppdragen enligt en självkostnadsprincip dvs Riksfärdtjänst (Lag om Riksfärdtjänst att det är kommunerna som bekostar den 1997:735) avser de resor inom Sverige som totala verksamheten. Hallandstrafiken har görs utanför länsfärdtjänstområdet. Dessa ingen egen budget för verksamheten men ska utförs primärt med allmän kollektivtrafik och inte heller göra något överskott. Syftet med efter särskild prövning. denna samverkan är att få en mer socialt och ekonomisk trafik än om varje huvudman Sjukresor hade hanterat sin egen trafik. Grunderna för sjukresor styrs av Lag om resekostnadsersättning vid sjukresa Färdtjänst (1991:419). Sjukvårdshuvudmannen, det vill Färdtjänsten regleras i Lag (1997:736) om säga Region Halland, ansvarar för prövning färdtjänst och enligt lagen är kommunen och resekostnadsersättning vid sjukresor. ansvarig för färdtjänst. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd Myndighetsutövningen och utförandet av trafik och organiseras av färdtjänst, riksfärdtjänst och länsfärdtjänst Ambulanssjukvården Halland. Beställning av Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 83 PSaidgae 9977 aovf 229900 sjukresor görs via Hallandstrafikens förändringar och resvanor är avgörande för beställningscentral. att kunna möta framtida behov. Skolskjuts Beräknad procentuell förändring Enligt Skollagen (2010:800) har elever i av befolkning 75+ år fram till 2040 grundskola med offentlig huvudman rätt till – Halländska kommuner kostnadsfri skolskjuts till den skola som eleven placeras i av kommunen. Kommunen  Varberg: +49% är därmed skyldig att anordna skolskjuts om  Falkenberg: +42% skolskjuts behövs på grund av färdvägens  Laholm: +42% längd, trafikförhållanden,  Kungsbacka: +38% funktionsnedsättning hos elev eller någon annan särskild omständighet.  Halmstad: +33% Myndighetsutövningen utförs av kommunen.  Hylte: +25% Planeringen, utefter elevens förutsättningar, sker hos Hallandstrafiken där allmän kollektivtrafik, skolbussar och anropsstyrd Befolkningsdemografin med en högre andel trafik används. äldre kommer ställa höga krav på samhällets resurser, även inom Serviceresor och framför 8.2 Planeringsförutsättningar allt färdtjänst. Även sjukresor förväntas öka dock kommer detta endast ske med hänsyn Befolkningsprognoser och taget till vårdkapaciteten och framtida resandeutveckling vårdinrättningarnas möjlighet att möta ett Region Halland beaktar ökat behov av vårdbesök. befolkningsprognoser och resandeutveckling Elevunderlaget förväntas bli mindre under de för att planera framtidens anpassade kommande åren. Hur detta påverkar antalet kollektivtrafik. Andelen äldre i Halland skolresor beror till stor del på var förväntas öka mellan 25–50 procent kommunerna planerar att bedriva beroende på kommun, vilket kommer ställa skolundervisning och huruvida dessa beslut krav på ökad kapacitet och effektivitet inom innebär ett ökat behov av skolskjuts. Om den anpassade kollektivtrafiken. En beslut tas att lägga ner skolor på grund av detaljerad analys av demografiska sviktande elevunderlag kan behovet av skolskjuts vara fortsatt högt, eftersom avståndet till närmaste skola ökar och fler tillstånd för skolskjuts därmed beviljas. 8.3 Mål och vision Halland som bästa livsplatsen ska även återspeglas inom den anpassade kollektivtrafiken. Det grundläggande Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 84 PSaidgae 9988 aovf 229900 uppdraget är att tillgodose behovet av 10% av trafikkostnaderna sett över en särskilda persontransporter (färdtjänst, längre period. sjukresor och skolskjuts) och med dessa • Arbeta för att fler resor ska ske i den behov som bas bidra till en ökad tillgång av allmänna kollektivtrafiken där det är regional kollektivtrafik, primärt i form av rimligt och möjligt. grundläggande resmöjligheter, till exempel Närtrafik. I denna symbios ligger en Ovan nämnda mål innebär att verksamheten tvärfunktionell samverkan där fokus bedrivs kostnadseffektivt och långsiktigt förflyttas till att utforma transportsystem hållbart. Genom att samordna resor och som ger så mycket samhällsnytta som möjligt effektivisera transporterna kan den för hallänningen. Detta kräver fortsatt god förväntade resandeökningen mötas samverkan mellan kommun och region. ekonomiskt utan att det äventyrar uppdragens sociala hållbarhet. Region Halland och de halländska kommunerna har idag kommit långt inom Inriktning för Social hållbarhet detta område. Samtliga halländska kommuner har idag överlåtit Mål som ska bidra till social hållbarhet transportbehovet för färdtjänst och sjukresor • Den anpassade kollektivtrafiken ska och skolskjuts till Region Halland vilket uppfattas som trygg och säker. möjliggör samplanering och samordning av • Bidra till att överbrygga dessa behov på bästa sätt. Halland har därför förflyttningshinder och underlätta ett idag goda förutsättningar att fortsätta aktivt deltagande i samhällslivet för utveckla en anpassad kollektivtrafik som personer med särskilda behov, vilket uppfyller behoven både för särskilda främjar jämlikhet och social inkludering. persontransporter och regional kollektivtrafik, för mer samhällsnytta. • Fortsatt digitalisering för ökad inkludering och självservice via digitala tjänster med Region Halland arbetar aktivt med hållbarhet möjlighet att få hjälp och stöd av inom den anpassade kollektivtrafiken. Hallandstrafiken. Hållbarhetsperspektivet omfattar tre • Bidra till att fler invånare inom Halland dimensioner: ekonomisk, social och ekologisk har tillgång till allmän kollektivtrafik. hållbarhet. Inriktning för ekonomisk hållbarhet Inriktning för ekologisk Mål som ska bidra till ekonomisk hållbarhet hållbarhet Mål som ska bidra till hållbar miljö • Samordningsgraden ska vara god. Målet är att 50% av alla resor ska ske med • Anpassad kollektivtrafik ska drivas med samåkning och att 90% ska ske med fossilfria bränslen senast år 2030. samplanering. • Samordningsgraden ska vara god för ett • Egenavgiftsintäkter från resenärer inom bättre resurs-och energiutnyttjande. färdtjänst och sjukresor ska utgöra minst Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 85 PSaidgae 9999 aovf 229900 Hallandstrafiken strävar efter att använda Social hållbarhet fossilfria fordon och att optimera resvägar för Samråd att minimera utsläppen. Målet är att alla transporter ska vara fossilfria inom en snar Samråd ska löpnade ske med framtid. brukarorganisationer inom ramen för Regional samverkan. 8.4 Utveckling av anpassad Digitalisering kollektivtrafik Utveckling av digitala tjänster för att möta Den anpassade kollektivtrafikens tidigare ökat behov av digitalisering och beskriva visioner och mål anger den tillgänglighet. strategiska riktningen och sätter ramen för verksamhetens utveckling. Framtida Trygghet och säkerhet utmaningar inom den anpassade Trygghet och säkerhet följs idag upp inom kollektivtrafiken inkluderar ökat behov av ramen för den ordinarie verksamheten. Det Serviceresor, samt krav på hållbarhet, fortsatta arbetet ska syfta till att både effektivitet och digitalisering. Mer konkreta bibehålla och stärka resenärernas upplevelse strategier för att möta de övergripande målen av en trygg och säker resa. Detta ska ske och visioner benämns nedan. genom ett resenärcentrerat arbetssätt som utgår från en fördjupad förståelse för Ekonomisk hållbarhet resenärens behov. Parallellt ska arbetet med att utveckla och använda rätt systemstöd Regelverk fortgå, för att möjliggöra en snabbare och Fortsatt anpassning av regelverk för att mer effektiv uppföljning. fortsatt säkerställa en god ekonomisk och social hållbarhet. Detta sker genom dialog Ekologisk hållbarhet med uppdragsgivare och resenärer. I största mån ska regelverken sträva mot att vara Samordning regiongemensamma. Verka för god samordning av serviceresor vilket bidrar till mindre klimatavtryck. Trafikutveckling Inkluderar även att få fler att nyttja den Vid en fortsatt resandeutveckling är ingången allmänna kollektivtrafiken där det är rimligt att primärt förädla och fördela om resurser och möjligt. för en god kostnadseffektivitet. Detta sker genom kontinuerlig översyn av resurserna så Utveckling att det används vid rätt tid och rätt plats. Ökad användning av fossilfria bränslen och Detta kräver god dialog och kravställning satsningar på hållbara transportlösningar. med verksamheter som påverkar resandet. I Optimering av resvägar och samordning sista hand utökas resurserna. Utöver detta mellan olika trafikslag för att minska ska nya lösningar kontinuerligt bevakas och kostnader och öka tillgängligheten. prövas om det finns potential för högre effektivitet. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 86 PSagidea 110000 oafv 2 29900 8.5 Samverkan och uppföljning berör samtliga. Särskilt viktigt är samverkan vid förändringar som berör regelverk och En tät och strukturerad samverkan är en av riktlinjer eller förändringar inom de viktigaste faktorerna för en positiv verksamheten för att uppnå god utveckling av den anpassade samplanering och samordning av resorna. kollektivtrafiken. Regionen har idag en väletablerad modell för samverkan och Nuvarande samverkansmodell mellan planering av den anpassade kollektivtrafiken kommuner och Region innebär att där regelbundna möten och forum ingår kravställning på transporterna behöver såsom Forum för Serviceresor, Forum för utformas lika för samtliga, dels med hänsyn Färdtjänst samt Samordningsträff skolskjuts. till kostnadsbild och servicenivå, dels I dessa forum förs dialog kring utformning av miljökrav vilket för leveranskvalitet och kostnadsutveckling samt närvarande innebär fossilfria bränslen till övergripande strategiska vägval i frågor som 2030. Målformulering och indikatorer för uppföljning Nivå Målformulering Etappmål/ Uppföljning indikatorer Ekonomisk Minst 50 procent av Andel resor med mer Kollektivtrafikplan hållbarhet alla resor ska ske än en kund i bilen Minskat med samåkning klimatavtryck Bättre resurs- och energiutnyttjande Minst 90 procent av Summan av samåkning Kollektivtrafikplan alla resor ska ske och slingåkning som med samplanering andel av antal resor Ekonomisk Egenavgiftsintäkter Egenavgifter som Kollektivtrafikplan hållbarhet från resenärer inom andel av färdtjänst och trafikkostnader sjukresor ska utgöra minst 10 procent av trafikkostnaderna Social hållbarhet – 9 av 10 kunder ska Kundnöjdhet Kollektivtrafikplan trygghet och vara nöjda eller säkerhet mycket nöjda med resan Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 87 PSagidea 110011 oafv 2 29900 Antalet klagomål ska Klagomål i relation till Kollektivtrafikplan understiga 0,15% av antal resor antalet resor Social hållbarhet – 50 procent av alla Ansökningar via 1177 Kollektivtrafikplan inkludering via ansökningar ska som andel av samtliga digitala tjänster inkomma digitalt ansökningar 20 procent av alla Andel beställningar via Kollektivtrafikplan beställningar av resor appen Serviceresan ska inkomma digitalt Ekologisk hållbarhet Anpassad Andel fossila bränslen Kollektivtrafikplan kollektivtrafik ska drivas med fossilfria bränslen senast 2030 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 88 PSagidea 110022 oafv 2 29900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 89 PSagidea 110033 oafv 2 29900 9. Ekonomiska förutsättningar och finansiering. 9.1 Samhällsnytta 9.2 Finansiering av den allmänna kollektivtrafiken Kollektivtrafiken skapar samhällsekonomisk nytta för över 75 miljarder kronor årligen i Kostnaderna för den allmänna Sverige genom att öka skatteintäkter och kollektivtrafiken i Halland fördelas mellan minska kostnader för bland annat vägar, resenärerna och Region Halland. parkeringar och hälso- och sjukvård. Biljettintäkternas andel av trafikkostnaderna, även kallad kostnadstäckningsgraden, har Syftet med Kollektivtrafiken är att göra under många år varit god i Halland och samhället tillgängligt genom att underlätta uppgick år 2024 till 53,6 procent. Vid en resor till arbete, utbildning, service och jämförelse mellan länen i Sverige kan fritidsaktiviteter. Ökad tillgänglighet stärker konstateras att Halland finansierar arbetsmarknadsregioner, förbättrar kollektivtrafiken med en relativt liten andel matchningen mellan jobb och arbetskraft, skattemedel per invånare. En hög och ökar produktivitet, löner och skattekraft. kostnadstäckningsgrad indikerar att utbudet Utan kollektivtrafik uteblir dessa är väl anpassat till efterfrågan, vilket innebär samhällsekonomiska vinster. Därför bör att kollektivtrafiken utförs när flest kollektivtrafik ses som en investering i människor reser. Detta ger även en indikation samhällsnytta, inte bara som en kostnad. på att antalet resenärer är stort i förhållande till utbudet. Kollektivtrafiken bidrar också till att uppfylla politiska mål om minskade klimatutsläpp, Sett utifrån andra mått tillhör Halland en av ökad jämställdhet och minskat utanförskap. de mest kostnadseffektiva regionerna i Genom att ge jämlik tillgång till samhället Sverige. Exempelvis var marginalkostnaden främjar den ett hållbart, jämlikt och per påstigning, beräknad som totala integrerat samhälle. Eftersom fler kvinnor än kostnader minus trafikintäkter, 30 kronor år män reser kollektivt förbättrar god 2024. Detta placerar Halland på sjätte plats i kollektivtrafik deras rörlighet och stärker landet, där endast de tre storstadsregionerna jämställdheten. Dessutom främjar den samt Uppsala och Östergötland har lägre vardagsmotion och minskar antalet marginalkostnad på påstigning. trafikolyckor. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 90 PSagidea 110044 oafv 2 29900 9.3 Riktlinjer för ekonomin linjelagda trafiken ska vara god. Detta mål ska säkerställa att den kollektivtrafik som Kostnaderna i kollektivtrafiken ökar årligen. erbjuds verkligen används. Det är varken Dessa kostnadsökningar beror på stigande miljömässigt eller ekonomiskt motiverat att priser för befintlig trafik, såsom drivmedel, bedriva kollektivtrafik om den inte används. löner och fordon, samt på utveckling och Principer för arbetet med att säkerställa att satsningar på ny trafik. I vilken takt och befintliga resurser utnyttjas beskrivs i kapitel omfattning den allmänna kollektivtrafiken i 4 och benämns som "Lågfrekvent resande". Halland kan byggas ut hanteras i Region Sammanfattningsvis innebär det att den Hallands årliga budgetprocess. Inom linjelagda kollektivtrafik som har eller trafikförsörjningsprogrammets tidshorisont riskerar att få en täckningsgrad lägre än 30 kommer viktiga investeringar i procent, eller ett resande som understiger järnvägsanläggningen att färdigställas. fyra personer per tur, ska vara föremål för Dessutom förväntas tre nya tågstationer i översyn. Mål för ekonomin på sikt finns Halland tas i drift före år 2030. Tillsammans formulerat i kapitel 3. Där framgår att med nya kapacitetsstarka Öresundståg med intäkterna från resenärerna ska medföra att högre hastighet skapas förutsättningar att kostnadstäckningsgraden ska utgöra 55 uppnå visionen om att Halland ska vara den procent av trafikkostnaderna. bästa livsplatsen år 2035. Kollektivtrafiken genererar betydande samhällsnyttor genom att minska trängsel och utsläpp samt genom att stärka tillgängligheten och arbetsmarknadens funktion. Detta bidrar till regionens långsiktiga attraktivitet och hållbara tillväxt. Investeringar i kollektivtrafiken utgör därför en strategisk åtgärd som ökar produktiviteten, reducerar klimatpåverkan och främjar ett mer sammanhållet Halland. En ökning av det kollektiva resandet medför Nya satsningar på kollektivtrafiken behöver samtidigt stigande kostnader. I dagsläget motiveras med hög samhällsnytta. Det utbud finansierar resenärerna drygt hälften av som myndigheten tar ansvar för är det som biljettpriset, medan Region Halland står för bedöms vara regionalt motiverat och trafiken resterande del. När antalet resande ökar, ska vara samhällsnyttig. En fortsatt tilltar därmed också behovet av regional effektivisering av trafiken är nödvändig och finansiering. Detta är särskilt betydelsefullt utökningar ska ske i enlighet med den mot bakgrund av att kollektivtrafiken är övergripande trafikeringsprincipen att målstyrd och siktar på att fördubbla sin kollektivtrafiken byggs ut i starka stråk där marknadsandel till år 2050, vilket i praktiken förutsättningarna för ökat resande är goda. motsvarar en fördubbling av det totala I detta trafikförsörjningsprogram beskrivs ett antalet resor. mål om att beläggningen i fordonen i den Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 91 PSagidea 110055 oafv 2 29900 Från dagens nivå på cirka 20 miljoner resor grundprincip är att biljettsortimentet ska per år krävs en genomsnittlig årlig ökning om vara lätt att förstå, och att prissättningen omkring 2,8 procent under perioden 2025– samt eventuella rabatter ska vara logiska. 2050 för att målet ska uppnås. Även med viss Principer för utformning av potential för effektiviseringar bedöms detta i biljettsortiment huvudsak medföra ett behov av ungefär fördubblade regionala anslag för att • Det ska vara billigare att resa ofta än att finansiera den samhällsstyrda resa sällan. För den som pendlar erbjuds kollektivtrafiken. periodbiljetter som är utformade och prissatta efter hur frekvent du reser samt hur lång giltighetstid de har. Jämfört med 9.4 Principer för enkelbiljetter lönar det sig snabbare att biljettsortiment och köpa periodbiljetter vid långa resor än vid prissättning korta resor. Prissättning • Det ska vara lätt att på förhand veta vad Priset på kollektivtrafikresan är en faktor som resan kommer kosta. påverkar människors benägenhet att åka • En biljett av samma typ ska kosta lika kollektivt. En generell tumregel för prisets mycket oavsett i vilken kommun kunden påverkan på resandet är att en prisökning på bor. 10 procent leder till en minskning av resandet • Prisjusteringar ska göras med hänsyn med 4 procent. Därför bör höjningar av tagen till priselasticitet och Region biljettpriset föregås av noggranna Hallands budgetprocess. överväganden. Vid kraftiga höjningar finns risken att människor upplever Tillsammans ska principerna sänka tröskeln kollektivtrafiken som mindre prisvärd och till att resa kollektivt och bidra till att fler därmed väljer bort den. Att enbart höja reser på ett hållbart sätt. biljettpriserna för att finansiera kollektivtrafiken är således inte en hållbar Biljett- och Betalsystem lösning på lång sikt. Under 2020 lanserade Region Halland, När det kommer till prissänkningar visar tillsammans med Kronoberg, Kalmar och Hallandstrafikens egna undersökningar att Jönköping, ett nytt biljett- och betalsystem. ett sänkt pris, tillsammans med ett bra Den viktigaste komponenten i trafikutbud och närhet till hållplatser kan ge försäljningssystemet är Kundappen. Via ökat resande med 10,4 procent vid en Kundappen ska man kunna hantera hela sin prissänkning om 10 procent för enkelbiljetter. resa – från att söka fram en resa, köpa en Samma effekt nås inte för resenärer som biljett och få information. För de kunder som reser med periodbiljett, åtminstone inte på inte har mobiltelefon finns fortsatt möjlighet kort sikt. att köpa biljett på kort eller papper. Hur enkelt det är att köpa biljetter och hur Biljett- och betalsystemet är utvecklat enligt begripligt systemet är, har stor betydelse för den av branschen framtagna standarden BoB viljan att åka kollektivt. Hallandstrafikens (standard för biljettdistribution och Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 92 PSagidea 110066 oafv 2 29900 biljettvisering), som förvaltas av Samtrafiken parterna. På så vis blir det enkelt och på uppdrag av ägarna. BoB-standarden är en begripligt för kunder som reser mellan två öppen och frivillig standard som definierar eller flera parter inom södra Sverige, oavsett hur kollektivtrafikens biljetter kan om de är pendlare eller fritidsresenärer. distribueras och viseras. Syftet med Region Halland och Hallandstrafiken standarden är att underlätta för resenärer att kommer att fortsätta samverka med köpa och använda biljetter kombinerade omkringliggande regioner för att göra det mellan olika trafikområden och operatörer, ännu enklare och smidigare att resa över samt att främja interoperabilitet och länsgränser i framtiden. Högsta prioritet är innovation inom biljettsystem. att fortsätta dialogen med Västra Genom att följa den, av branschen framtagna Götalandsregionen och Västtrafik, där det för standarden bidrar Region Halland till att närvarande saknas förutsättningar för ett lika förenkla och främja resor mellan regioner för enkelt och sömlöst resande. resenärerna. Idag tillämpas standarden för nästan samtliga interregionala resor i södra Sverige samt till Köpenhamnsområdet, med undantag för resor till Västra Götalandsregionen. Biljettsamverkan inom södra Sverige Ungefär 30 procent av alla biljetter som säljs av Hallandstrafiken utfärdas för resor till 9.5 Riktlinjer för tillköp av andra trafikområden. Av dessa biljetter avser biljetter cirka 60 procent resor till Västtrafiks trafikområde. För att underlätta resor mellan Samtliga kommuner inom Hallandstrafikens olika trafikområden har Regionsamverkan trafikområde ges möjlighet att köpa biljetter Sydsverige ingått avtal om gemensamma till sina invånare. För Kungsbacka kommun biljett- och resevillkor för interregionala sker tillköp genom Västtrafik. För tillköpen resor, vilket benämns som ”Sydtaxan”. inom Hallandstrafikens trafikområde gäller Sydtaxan omfattar Blekingetrafiken, fastställda principer som utgår från den Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, övergripande prismodellen, vilken inkluderar Kalmar Länstrafik, Länstrafiken Kronoberg biljettsortiment, taxa, zonstruktur, samt Skånetrafiken. Skånetrafikens bilaterala giltighetstider och resenärsrabatter. Ett avtal med Trafikstyrelsen i Danmark kommunalt tillköp av biljetter avser antingen möjliggör även resor till den egna kommunen eller den egna Köpenhamnsområdet. kommunen i kombination med angränsande kommun(er), i enlighet med gällande Sydtaxan kan beskrivas utifrån principen om zonstruktur och dess villkor. minsta gemensamma nämnare, både vad gäller de biljetter som erbjuds och det regelverk som gäller för resor mellan Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 93 PSagidea 110077 oafv 2 29900 Riktlinjer för tillköp ”Om en region ensam ska • Tillköpet får inte innebära att andra ansvara för den regionala biljetter än de som tillköpet avser behöver kollektivtrafiken i länet, får en förändras i pris. kommun inom länet träffa avtal • Tillköpet får inte påverka den beslutade, med regionen om övergripande prismodellen om likvärdiga kostnadsansvar för regional tillköp skulle beviljas för flera kommuner. kollektivtrafik som är av bättre • Tillköpen erbjuds, så långt det är möjligt, i kvalitet eller billigare för befintliga säljkanaler, och omfattas av resenärerna än vad regionen Hallandstrafikens ordinarie köpvillkor. annars skulle tillhandahålla”. • I det fall den övergripande prismodellen förändras ska avtalade tillköp omprövas. Region Halland ska i god tid föra dialog med kommun som innehar tillköp för att Med tillköp avses beställningar som helt eller möjliggöra eventuell anpassning av tillköp delvis finansieras av annan part än Region till ny prismodell. Halland och som innebär lokal anpassning av • Kommunen har kostnadsansvar för regional kollektivtrafik. Alla tillköp som är utredning av tillköp i de fall en utredning förenliga med målen och strategierna i kräver omfattande resurser. Trafikförsörjningsprogrammet, och som inte Hallandstrafikens utredningskostnader påverkar kollektivtrafiksystemet negativt, ska ska tydligt redovisas innan arbetet inleds. tillåtas. Om tillköp av trafik ska genomföras, tecknas Vid förfrågan om tillköp vänder sig avtal mellan Hallandstrafiken och kommunen till Hallandstrafiken som utreder. kommunen. Eftersom kollektivtrafik är en Riktlinjer för tillköp av biljetter omfattar inte långsiktig investering, och det ofta tar tid för skolbiljetter. Skolskjuts och elevresor invånarna att upptäcka nyheterna i omfattas av förutsättningar som anges i kollektivtrafikutbudet, är den Skollagen. rekommenderade avtalslängden minst tre år. Om kostnadstäckningsgraden för den 9.6 Riktlinjer för tillköp av tillköpta trafiken ökar, överväger Region trafik Halland att inkludera tillköpet i det ordinarie utbudet av kollektivtrafik i Halland. Region Halland och Hallandstrafiken ska Riktlinjen är att kostnadstäckningsgraden för tillämpa ett arbetssätt som så långt det är tillköpet ska överstiga minst 30 procent för möjligt minimerar behovet av tillköp av att detta ska övervägas. Tillköp av trafik. Kollektivtrafiklagen (kap.2, § 1b) beställnings- och evenemangstrafik bör medger att kommuner själva finansierar ett undvikas. utbud som är större än vad kollektivtrafikmyndigheten tillhandahåller: Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 94 PSagidea 110088 oafv 2 29900 10. Kommersiell trafik Kollektivtrafiklagen ger kommersiella aktörer samhällsbyggandet som på många sätt möjlighet att med 21 dagars framförhållning påverkar människors val av arbete, boende, starta linjelagd kollektivtrafik. Samma utbildning och fritid. Kollektivtrafiken i framförhållning gäller vid avveckling av Halland utgör ett sammanhängande system kollektivtrafik. Innan kommersiell med förgreningar in i grannlänen. kollektivtrafik startas ska den anmälas till Trafikförsörjningsprogrammet ska beskriva Kollektivtrafikmyndigheten. sådana omständigheter som motiverar beslut om trafikplikt. I Trafikförsörjningsprogrammet redovisas Kontaktuppgifter och instruktioner kollektivtrafikstråk som är klassificerade för anmälan om kommersiell trafik utefter parametrar så som finns på Region Hallands webbplats: befolkningsunderlag, pendlingsmönster med https://www.regionhalland.se/utvec mera. Genom den klassificering av stråken kling-och-tillvaxt/samhallsplanering- som görs i kapitel 5, ges en indikation på och-trafik/kollektivtrafik vilka områden i Halland som skulle kunna vara intressanta för kommersiella aktörer att Utgångspunkten är att den kommersiella och bedriva kollektivtrafik i. Efterfrågar den upphandlade kollektivtrafiken ska kommersiella aktörer ytterligare statistisk för fungera väl tillsammans och komplettera marknadsanalyser kan Kollektivtrafik- varandra för resenärernas bästa. myndigheten vara behjälplig med detta. Region Halland gör bedömningen att 10.1 Allmän trafikplikt Västkuststråket har ett resande som innebär att trafik kan bedrivas kommersiellt. Redan Kollektivtrafikmyndigheten kan besluta om idag finns kommersiell tågtrafik i stråket. allmän trafikplikt för att säkerställa sådan trafik som anses nödvändig och som inte Region Halland kommer att ta ställning till bedöms komma till stånd i önskvärd allmän trafikplikt efter noggranna omfattning utan att trafiken upphandlas och överväganden. Beslut om allmän trafikplikt bedrivs i regionens regi. Beslut om allmän fattas löpande, oftast i samband med att nya trafikplikt ska ses som ett ansvar gentemot trafikavtal ska slutas. Beslut och bedömning Hallands invånare att tillhandahålla den om allmän trafikplikt ska föreligga i god tid beslutade kollektivtrafiken. före planerad upphandling av trafiken. Utgångspunkten i bedömning av trafikplikt är Kollektivtrafik kräver långsiktiga Trafikförsörjningsprogrammet. När förutsättningar och är en del av Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 95 PSagidea 110099 oafv 2 29900 marknadens möjligheter värderas kommer 10.3 Tillgång till biljett-och långsiktighet och betalsystem Trafikförsörjningsprogrammets mål vara ett Det finns möjlighet för kommersiella aktörer tungt vägande argument. Om regionen i sin att samverka med Hallandstrafiken i frågor prövning inte finner att det är mycket som rör biljettsystem, biljetter och försäljning sannolikt att önskad trafik kan komma till av dessa. För att skapa ett sammanhängande stånd genom kommersiella aktörers försorg kollektivtrafiksystem, vilket underlättar för (utan finansiering från regionen), kommer resenärerna, finns möjlighet för allmän trafikplikt tillämpas för den aktuella kommersiella aktörer att använda samma trafiken. biljettmaskiner eller liknande teknisk utrustning som Hallandstrafiken. Dessutom 10.2 Tillgång till infrastruktur kan överenskommelser slutas om biljetters Inom kollektivtrafikmyndighetens giltighet. Användningen av biljettmaskinerna geografiska område finns ett stort antal eller annan liknande teknisk utrustning bytespunkter längs vägar och gator. Utöver finansieras helt av den kommersiella aktören. dessa bytespunkter finns även ett antal större bytespunkter, terminaler och resecentra både 10.4 Tillgång till i anslutning till allmänna vägar och inne i informationssystem städerna och i större tätorter. Tillträde till Det finns möjlighet att samverka med befintliga och framtida bytespunkter, Hallandstrafiken i frågor som rör information terminaler och annan offentligt ägd till resenärerna. Mot ett självkostnadspris infrastruktur ska behandlas kan Hallandstrafiken upplåta plats åt konkurrensneutralt. Bedömningen är att det kommersiella aktörer i reseplanerare, endast på ett fåtal platser kan komma att tidtabeller och i anslagen vid bytespunkter. uppstå en konkurrenssituation mellan Trafikföretag tillhandahåller tryckt material kommersiell och subventionerad enligt anvisningar och Hallandstrafiken kollektivtrafik för tillträde till infrastruktur i ansvarar för uppsättning av anslag. Även Halland. Därmed bör inte behovet av en detta sker mot ett självkostnadspris. tidsstyrd process för tilldelning av kapacitet Hallandstrafiken ansvarar för drift och vara stort. För platser där en underhåll av anläggning och därmed även konkurrenssituation kan komma att uppstå kommersiella aktörers anslag. Trafikföretag ska en beskrivning tas fram för ansvarar fullt ut för leverans av konkurrensneutral tilldelning. I det fall det kvalitetssäkrade data enligt upprättad uppstår kapacitetsbrist kallar tidplan. Överenskommelser gällande kollektivtrafikmyndigheten berörda parter för bytespunkter, terminaler, reseplanerare, dialog där utgångspunkten är att företräde biljettsamverkan med mera regleras i ges utifrån trafikens utbud, kundnytta och skriftliga avtal. funktion. Trafik som avser att tillgodose resbehov för arbets- och studiependling samt annat vardagsresande värderas högt. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 96 PSagidea 111100 oafv 2 29900 RS230670 Region Halland Box 517, 301 80 Halmstad regionen@regionhalland.se regionhalland.se Dokumentinformation PSagidea 111111 oafv 2 29900 Samrådsredogörelse inkomna synpunkter Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 RS230670 PSagidea 111122 oafv 2 29900 Innehållsförteckning Inledning 1 Sändlista remissinstanser 1 Läsanvisning 3 Halländska kommuner 4 Falkenbergs kommun 4 Halmstad kommun 8 Hylte kommun 13 Kungsbacka kommun 16 Laholms kommun 21 Varbergs kommun 28 Kommuner och kommunalförbund i angränsande län 32 Göteborgs stad 32 Marks kommun 33 Mölndals stad 34 Gislaveds kommun 34 Markaryds kommun 35 Båstad kommun 36 Värnamo kommun 38 Göteborgsregionen 38 Boråsregionen 40 Grannregioner 42 Region Jönköpings län 42 Region Kronoberg 43 Västra Götalandsregionen 46 Myndigheter 46 Trafikverket Region Väst 46 Länsstyrelsen Halland 48 Intresseorganisationer och föreningar 50 Hallands bildningsförbund 50 Pågatåg nordost 50 Socialdemokratiska regiongruppen 51 Hela Sverige ska leva 54 PSagidea 111133 oafv 2 29900 Inledning Region Halland har uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Halland. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Halland enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Detta planförslag omfattar perioden 2026 – 2030 och utgör en revidering av tidigare plan. Förslag till Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 har varit ute på remiss från 16 september 2025, till och med 14 januari 2026. Totalt inkom 24 yttranden. Förslaget skickades till 48 berörda instanser och det kom in svar från 22 av dessa. Två yttranden har därutöver inkommit från instanser som ej fanns med på sändlistan. Kommuner, grannregioner och myndigheter med flera har fått möjlighet att lämna synpunkter. Sändlistan med redogörelse för vilka som svarat presenteras i tabellen nedan. Förslag till nytt trafikförsörjningsprogram har även funnits att ta del av på Region Hallands hemsida. Remissvaren har sammanställts och efter det har denna samrådsredogörelse har tagits fram. Dokumentet är en redogörelse över samrådsprocessen och visar hur myndigheten har tillvaratagit de inkomna remissvaren. Region Halland uppskattar den goda responsen och vill tacka för alla inkomna synpunkter. Sändlista remissinstanser Remissinstans: Svarat Avstår Ej svarat Halländska kommuner Falkenbergs kommun x Halmstads kommun x Hylte kommun x Kungsbacka kommun x Laholms kommun x Varbergs kommun x Kommuner och kommunalförbund i angränsande län Göteborgs stad x Mölndals stad x Marks kommun x 1 PSagidea 111144 oafv 2 29900 Remissinstans: Svarat Avstår Ej svarat Svenljunga kommun x Gislaveds kommun x Ljungby kommun x Markaryds kommun x Örkelljunga kommun x Ängelholms kommun x Båstads kommun x Värnamo kommun x Göteborgsregionen x Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund x Grannregioner Västra Götalandsregionen x Region Jönköpings län x Region Kronoberg x Region Skåne x Myndigheter Länsstyrelsen Halland x Trafikverket x Intresseorganisationer och föreningar Hallands bildningsförbund x Sveriges kommuner och regioner x Lokalt ledd utveckling Halland x Svenska turistföreningen Södra Halland x Svenska turistföreningen Kungsbacka-Varberg x Naturskyddsföreningen väst x Resenärerna x Pågatåg nordost x 2 PSagidea 111155 oafv 2 29900 Remissinstans: Svarat Avstår Ej svarat Järnvägsfrämjandet x Regionala funktionshinderrådet x Regionala pensionärsrådet x Socialdemokratiska regiongruppen (Ej på sändlista) x Hela Sverige ska leva (Ej på sändlista) x Näringsliv och branschorganisationer Företagarna i Halland x Västsvenska industri- och handelskammaren x Sydsvenska industri- och handelskammaren x Svenskt näringsliv Halland x Tågföretagen x Samtrafiken i Sverige AB x Svensk kollektivtrafik x Svenska Taxiförbundet x Sveriges bussföretag x Bussbranschföreningen Väst x Akademi Högskolan i Halmstad x Halmstad studentkår x Läsanvisning Ett urval av de viktigaste synpunkterna från respektive remissinstans kommenteras av Region Halland och avslutas antingen med ”Åtgärd: Ja” eller ”Åtgärd nej”. Ja eller nej anger alltså om synpunkten kommer att åtgärdas inom programskrivningen eller ej. ”Synpunkten noteras” betyder att synpunkten inte besvaras men är viktig och noteras till fortsatt arbete med regionens planering för kollektivtrafiken och i annan planering. 3 PSagidea 111166 oafv 2 29900 I en bilaga redovisas samtliga inkomna remissvar i PDF-format (i bokstavsordning). Halländska kommuner Falkenbergs kommun Programmets styrning och genomförande Kommunen ser värdet av den målbild och de principer som beskrivs i programmet. För att ytterligare stärka programmets användbarhet bedömer kommunen att det vore värdefullt med en tydligare beskrivning av hur målen ska omsättas i prioriteringar, avvägningar och utvecklingsinriktningar under programperioden. En sådan vägledning kan bidra till ökad förutsägbarhet och underlätta för kommunerna att använda programmet som underlag i fysisk planering och långsiktiga investeringsöverväganden. Region Hallands kommentar: De kapitel som följer efter målkapitlet redogör för prioriteringar, avvägningar och utvecklingsinriktningar. Övriga synpunkter noteras. Åtgärd: Nej. Ekonomiska förutsättningar Kommunen ser att programmets ambitioner behöver förstås i relation till de ekonomiska förutsättningar som kan antas gälla under programperioden. Även om ett trafikförsörjningsprogram inte är ett budgetdokument kan en övergripande beskrivning av genomförbarheten bidra till tydlighet kring vilka delar av målbilden som bedöms möjliga att utveckla i närtid. För kommunerna är detta betydelsefullt eftersom långsiktig samhällsplanering förutsätter en grundläggande uppfattning om kollektivtrafikens utvecklingsinriktning. En översiktlig konsekvensbeskrivning – utan att binda framtida budgetbeslut – skulle därför vara ett värdefullt stöd i det gemensamma planeringsarbetet. Region Hallands kommentar: I programmets ekonomikapitel (kapitel 9) kommer de ekonomiska konsekvenserna tydliggöras utifrån programmets mål prioriteringar, och utvecklingsinriktningar. Åtgärd: Ja Stråk och prioriteringar Kommunen ser positivt på att kollektivtrafikstråken tydliggörs och att ett stråkbaserat arbetssätt stärks. Detta skapar goda förutsättningar för en mer 4 PSagidea 111177 oafv 2 29900 sammanhållen och långsiktig utveckling av kollektivtrafiken. För att öka transparensen och stärka stråkens funktion som planeringsunderlag bedömer kommunen att det vore värdefullt med en mer utförlig beskrivning av de kriterier och parametrar som ligger till grund för klassificeringen, samt hur denna kan komma att följas upp och utvecklas över tid. En tydligare redovisning av dessa principer skulle underlätta såväl kommunernas planering som samordningen mellan olika aktörer. Region Hallands kommentar: Vid identifieringen av kollektivtrafikstråk i Halland har potentialen i målpunkter i och utanför Halland identifierats. Parametrar som befintlig arbetspendling, befolkningsmängd, befolkningsutveckling, åldersstruktur, arbetstillfällen samt kommunens bedömning av nybyggnation har inkluderats. Antalet resor i den kollektivtrafik som finns i stråket idag har också ingått i analyserna samt framtida potential för en utökad arbets- och studiependling. Åtgärd: Nej Kollektivtrafikens roll i den fysiska planeringen Kommunen välkomnar kopplingen till den regionala fysiska planen och ser att kollektivtrafikens roll i samhällsbyggandet blir allt viktigare. För att ytterligare stärka samplaneringen mellan region och kommuner kommunen att det vore värdefullt om programmet tydligare beskrev ansvarsfördelning, arbetsformer och processer för hur kollektivtrafik och bebyggelseutveckling ska integreras på ett systematiskt sätt. En sådan tydlighet skulle underlätta planeringen av nya utbyggnadsområden, mobilitetspunkter och utveckling längs prioriterade stråk. Region Hallands kommentar: Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i samhällsplaneringen redogörs för i kapitel 7 ”Samplanering och ansvarsfördelning”. Åtgärd: Nej Grundläggande trafik i hela Halland Kommunen konstaterar att förutsättningarna för kollektivtrafik varierar mellan länets tätare stråk och mer glest befolkade områden, och att samma nivå av trafik inte är möjlig överallt. Mot denna bakgrund bedömer kommunen att en tydligare definition av begreppet ”grundläggande resmöjligheter” skulle vara värdefull. En gemensam och transparent beskrivning av vad som utgör en lägstanivå – oavsett trafikslag – skulle ge ökad förutsägbarhet för invånare, verksamheter och kommunal planering. Det handlar inte om likvärdigt utbud i alla delar av länet, utan om tydlighet kring vad som kan förväntas och hur olika trafikslag tillsammans kan upprätthålla grundläggande tillgänglighet. 5 PSagidea 111188 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Alla invånare i Halland ska ha tillgång till någon form av kollektivtrafik. Som lägstanivå erbjuds ett basutbud av kollektivtrafiken som omfattar busstrafik, närtrafik och anropsstyrd trafik. Samordning av samhällsfinansierade trafikformer i landsbygden kan därtill utgöra ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken och skapa fler resmöjligheter i områden med begränsat resandeunderlag. Skolskjutstrafiken har en potential att i högre grad samplaneras med linjetrafik och kan också göras tillgängliga för allmänheten under förutsättning att det sker på skolresandets villkor. Därutöver hänvisas till tabell för basutbud i programmets kapitel 4, vilket är nytt för detta program. Åtgärd: Nej Utveckling av tågtrafiken och behov av vändmöjligheter i Falkenberg Kommunen noterar programmets långsiktiga inriktning för tågtrafiken, vilken utgör ett viktigt strategiskt underlag. Eftersom större infrastrukturella förändringar inom järnvägssystemet kräver långsiktiga nationella beslut bedömer kommunen att det vore särskilt värdefullt om programmet tydliggjorde vilka delar av den långsiktiga tågstrategin som Region Halland avser att prioritera i dialogen med Trafikverket under programperioden 2026–2030. Detta handlar inte om att förutsäga genomförande, utan om att skapa tydlighet kring vilka frågor som är mest angelägna att driva vidare samt vilka trafikeringar som kan utvecklas inom befintliga förutsättningar. En sådan inriktning skulle ge ökad klarhet och stärka programmets funktion som vägledande dokument för både regional och kommunal planering. Region Hallands kommentar: Halland är ett starkt växande län och har alla förutsättningar att bidra till Sveriges tillväxt. En väl fungerande och utbyggd transportinfrastruktur är ett viktigt redskap för att Halland fortsatt ska kunna bidra till välfärden och skapa möjligheter för ett hållbara resor och transporter. Den beskrivna målbilden för tågtrafiken, som redogörs för i kapitel 6, förutsätter att staten, genom Trafikverket, tar sitt ansvar för byggande, drift och underhåll av järnvägsanläggningen. För att öka det hållbara resandet är det av yttersta vikt att takten i genomförandet av åtgärder inom järnvägens infrastruktur intensifieras. Region Hallands prioriteringar för järnvägsinfrastrukturen syns i både tabell och kartform i avsnitt 6.6. Åtgärd: Nej För att stärka tågtrafikens robusthet och möjliggöra framtida trafikering inom både regional- och fjärrtrafiksystemet anser kommunen att programmet bör uppmärksamma behovet av funktionella vändmöjligheter i Falkenberg för såväl Pågatågen som Västkusttågen. 6 PSagidea 111199 oafv 2 29900 Kommunen vill se att programmet kompletteras med att Region Halland, i dialog med Trafikverket, så snart det är möjligt initierar en utredning av förutsättningarna för att etablera vändspår i Falkenberg. Ett vändspår i Falkenbergs är en trafikal förutsättning som kan bidra till ökad flexibilitet, effektivare trafikupplägg och förbättrade möjligheter att på sikt ansluta Falkenberg till fler regionaltågssystem. Kommunen vill även lyfta behovet av en tydligare ambitionsnivå för när Falkenberg ska anslutas till Västtågen. Detta är centralt för den långsiktiga samhällsplaneringen, särskilt kopplat till bostadsutbyggnad, arbetsmarknadsintegration och utvecklingen av hållbara regionala reskedjor. Region Hallands kommentar: En förlängning av Västtågen söderut från Varberg till Halmstad via Falkenberg ligger bortom 2035 och förutsätter att ett resbehov finns utöver den kommande trafikeringen för Öresundstågen om två avgångar varje timme i båda riktningarna. Med anledning av planerad trafikering på längre sikt så ser inte Region Halland anledning att initiera en utredning om vändspår i Falkenberg. Övriga synpunkter noteras. Åtgärd: Nej Stärkt öst–västlig regional tillgänglighet Falkenbergs kommun ser ett ökande behov av att stärka de öst–västliga förbindelserna för att förbättra tillgängligheten mellan inlandet och angränsande regioner. Kommunen vill i detta sammanhang betona den strategiska potential som finns i att koppla samman det snabbt växande inlandet med de järnvägsburna kollektivtrafiksystemen på Viskadalsbanan och HNJ-banan. För att ta tillvara denna potential anser kommunen att programmet bör uppmärksamma behovet av att etablera bussförbindelser från Ullared till Horred och från Ullared till Torup, i syfte att skapa goda matarlinjer till tågtrafiken och stärka tillgängligheten till regionala arbetsmarknads- och serviceområden. Sådana öst–västliga kopplingar skulle underlätta pendling, stärka integrationen mellan regionerna och bidra till mer hållbara reskedjor för både boende och besökare. För Falkenbergs kommun, med ett snabbt växande inland och en stark besöksnäring, är detta särskilt betydelsefullt. Region Hallands kommentar: Strategin för den allmänna kollektivtrafiken i Halland är att koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. För att stödja en socialt hållbar utveckling kompletteras detta med grundläggande resmöjligheter för hela länet. Strategin bidrar till det långsiktiga målet för kollektivtrafiken: Kollektivtrafiken ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Åtgärd: Nej 7 PSagidea 112200 oafv 2 29900 Anpassad kollektivtrafik Kommunen ser positivt på att anpassad kollektivtrafik lyfts fram tydligare och mer sammanhållet i programmet. Detta trafikslag omfattar flera målgrupper och transportformer och har stor betydelse för tillgänglighet och likvärdighet i hela länet. Kommunen bedömer samtidigt att det vore värdefullt med en mer utförlig beskrivning av ansvarsfördelningen mellan region och kommun, särskilt i gränsytan mellan särskild och allmän kollektivtrafik. En tydligare redogörelse för gemensamma principer för ansvar, inflytande och uppföljning skulle stärka programmets funktion och bidra till ett välfungerande och långsiktigt hållbart system i hela länet. Region Hallands kommentar: Principer för ansvar, inflytande och uppföljning redogörs för i kapitel 7. Åtgärd: Nej Halmstads kommun 3.4 Delmål kollektivtrafikens marknadsandel: -Marknadsandel för kollektivtrafiken ska vara 30 % år 2050 (av de motoriserade resorna) Halmstads kommun anser att det är viktigt med målsättningar likt denna. Men det är ett ganska brett mål som inkluderar olika sorts trafik. Hade det gått att dela upp geografiskt och sett till olika trafiksystem hade det varit tydligare att veta var och vad som kanske behöver arbetas mer med. Halmstads kommun vill också påpeka att en större ökning procentuellt sett för Halmstads del sannolikt endast är möjlig genom att stora insatser avseende den fysiska infrastrukturen genomförs av oss som kommun. Region Hallands kommentar: Region Halland instämmer i att det är ett brett mål som inkluderar olika sorters trafik och ser fördelar med en uppdelning av marknadsandelsmålet geografiskt och per trafiksystem i måluppföljningen. Åtgärd: Ja 3.5 Delmål Kollektivtrafikens roll för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet Delmål tillgänglighetsanpassning: Halmstads kommun är positiv till målen om tillgänglighetsanpassning då det kan bidra till delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning på ett positivt vis. Samarbetet mellan kommunen och Hallandstrafiken fungerar även bra inom detta område. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej 8 PSagidea 112211 oafv 2 29900 Delmål social inkludering: • Beakta särskilt barn och ungas, äldres, funktionsnedsattas och socioekonomiskt sårbara gruppers behov. Halmstads kommun välkomnar och tycker det är positivt att dessa gruppers behov ska beaktas, men anser inte att de genomsyras helt för de äldre då de i de nya Principerna för tillköp av biljetter, till skillnad från barn och ungdomar liksom studenter, inte är en kategori utan jämställs prismässigt med vuxna, d.v.s. från 20 år. Detta trots att äldre många gånger har ett större behov av kunna resa med kollektivtrafiken av ekonomiska eller fysiologiska skäl. Region Hallands kommentar: Enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065) har en kommun rätt att ingå avtal med regionen om kostnadsansvar för regional kollektivtrafik som är av högre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad regionen tillhandahåller. Nya riktlinjerna för tillköp utgår från gällande lagstiftning, vilken ger kommunerna möjlighet att erbjuda invånarna billigare biljetter än vad Hallandstrafiken erbjuder. Syftet med nya principer är att ge struktur åt tillköpen som historiskt varit spretiga, föränderliga och ofta godtyckligt prissatta, vilket har inneburit ett intäktsbortfall för Regionen. De nya principerna innebär även att alla kommuner hanteras likvärdigt, vilket inte varit fallet tidigare, exempelvis har kommunerna periodvis haft olika upplägg för seniorbiljetten. Regionen tillhandahåller ett brett biljettsortiment där resenären betalar cirka 53% av den totala kostnaden. Vid kommunala tillköp minskar resenärens kostnad antingen helt eller delvis när kommunen subventionerar biljettkostnaden. Önskar Halmstads kommun att exempelvis subventionera de äldres resande mer än vad Region Halland gör i dag står det dem fritt att göra det utifrån de riktlinjer och principer som tagits fram. Åtgärd: Nej • Andelen hallänningar som bor i kollektivtrafiknära läge ska öka Detta mål påverkar kommunerna i hög grad, inte minst vid planering av nya bostadsområden. Skulle målet kunna omformuleras till ”Verka för att andelen hallänningar som bor i kollektivtrafiknära läge ska öka”? Region Hallands kommentar: Målet är hämtat från effektmålen i Regional fysisk plan. Det är därför viktigt att målet formuleras på ett sådant sätt att det är mätbart och samstämmigt med Regional fysisk plan. Åtgärd: Nej • Antalet arbetstillfällen tillgängliga inom 60 minuter med kollektivtrafik ska öka 9 PSagidea 112222 oafv 2 29900 Halmstads kommun önskar gärna ett förtydligande av målformuleringen. Vad avses egentligen och vad är åtgärderna för att uppnå målet? Region Hallands kommentar: Målet är hämtat från effektmålen i Regional fysisk plan och rör samspelet mellan kollektivtrafikåtgärder och bebyggelseplanering för att uppnå bättre tidsmässig tillgänglighet till arbetsplatser. För att uppnå målet krävs samplanering mellan kommun och region. Programmet listar inte särskilda kollektivtrafikåtgärder knutna till varje mål utan det är de samlade kollektivtrafikåtgärderna under programperioden som genomförs enligt programmets principer som ska bidra till måluppfyllnaden i samverkan med kommunernas bebyggelseplanering. Åtgärd: Nej Delmål klimat och miljö: • Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras Detta mål påverkar också kommunerna i hög grad. Skulle målet kunna omformuleras till ”Verka för att framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras”? Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras: Åtgärd: Nej 4.2 Principer för trafikutveckling Grundläggande resmöjlighet Under denna rubrik står det att Skolskjutstrafiken har en potential att i högre grad samplaneras med linjetrafik och kan också göras tillgängliga för allmänheten under förutsättning att det sker på skolresandets villkor. Men vad innebär ”på skolresandets villkor”? Region Hallands kommentar: På skolresandets villkor betyder att uppdraget att utföra en trygg och säker skolskjuts inte ska äventyras vid en samplanering med allmän kollektivtrafik. Detta innebär bl.a. att tidtabellen behöver utformas utefter skolans behov, att skolskjutselever säkerställs en plats ombord på bussen, att hållplatser planeras som uppfyller skolskjutsen förutsättningar planeras osv. Åtgärd: Nej Under denna rubrik står även att Ett acceptabelt avstånd till hållplatser i tätort är cirka 400 meter och utanför tätort cirka 2 kilometer. Halmstads kommun håller med om detta, men i arbetet med stombuss/BRT så anser vi att längre avstånd (upp till 800 meter) till hållplats i tätort kan accepteras. I det planeringsverktyg som finns gällande BRT så premieras exempelvis avstånd mellan hållplatserna på minst 600 meter. Det måttet innebär i sin tur att avstånden till hållplatserna kan öka. Detta kan då i sin tur komma att påverka statistiken (antal bostäder inom 400 meter från hållplats) vid ett genomförande och bör beaktas framöver. 10 PSagidea 112233 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Region Halland delar kommunens inspel om att BRT medger ett längre avstånd till hållplats i tätort än vad avstånden för vanlig busstrafik gör och att detta kan påverka statistiken som hämtas från SCB. Åtgärd: Nej 5.4 Sammanställning kollektivtrafikstråk Västkuststråket/ Västkustbanan Här står det att Tillgången till Kastrup är viktig då det innebär en effektiv uppkoppling mot internationella marknader. Halmstads kommun vill påpeka att det inte bara är tillgången i form av tågtrafik som är viktig utan i detta fall till stor del beroende på tillgången till avgång- och ankomsttider som matchar flygtrafiken. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Mycket starka kollektivtrafikstråk Halmstad-Hyltebruk-(Gislaved) Under denna rubrik står det att Sennan har station, vilket inte stämmer, däremot så finns en station vid Sannarp. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Ja Starka kollektivtrafikstråk Halmstad –Laholm (Markaryd-Hässleholm) Här står det att I ett 2050-perspektiv finns potential att genom samplanering fortsätta utveckla attraktiva livsmiljöer längs med stråket. Halmstads kommun planerar för att Trönninge ska kunna växa kraftigt med flera bostadsområden. Pendlingen i stråket bedöms öka in mot Halmstads tätort samtidigt som pendlaren får mycket bättre förutsättningar att resa hållbart med tågtrafik. Halmstads kommun har fått besked från Region Halland om att det krävs samsyn och avsiktsförklaring innan nya stationer kan pekas ut. Däremot anser kommunen att potentialen till nya stationslägen ändå borde kunna pekas ut i tidiga skeden. I ovanstående stycke gällande stråket Halmstad-Laholm verkar det som om en station i Trönninge ändå pekas ut? Region Hallands kommentar: Synpunkten föranleder justeringar i stråkbeskrivningarna i fråga. Skrivningen ska inte tolkas som att Region Halland pekar ut en ny station i Trönninge. Att peka ut potentiella nya stationslägen behöver föregås av en eller flera större utredningar om påverkan och behov på systemnivå. I nuläget har inte Region Halland för avsikt att planera för etablering av en ny station i Trönninge. Åtgärd: Nej 11 PSagidea 112244 oafv 2 29900 6.1 Tågsystem i Halland Halmstads kommun tycker det är otydligt vad skillnaden mellan lokaltåget Pågatåg Halmstad - Helsingborg och övriga regiontåg är. Region Hallands kommentar: Principen om parallella tågsystem utgår från fyra kategorier av trafik: snabbtåg, storregiontåg, regiontåg och lokaltåg. För att tydliggöra dessa kategorier ges kortfattade beskrivningar i programmet. Samtidigt finns en förståelse för att viss otydlighet kan förekomma, exempelvis vad gäller skillnaderna mellan Pågatågstrafik på sträckorna Halmstad–Helsingborg respektive Halmstad–Hässleholm. Kategoriseringen av inlandsjärnvägarna som regiontåg grundar sig i programmets ambition att minska restiderna mellan tillväxtmotorer, där tågtrafiken betraktas som ett strategiskt verktyg för att öka tillgängligheten och knyta samman Halland med dess omvärld. Åtgärd: Nej 6.2 Trafikering Västkustbanan Västtåg Varberg – Göteborg (Hallandståg) Trafikering 2035 – 2050: Halmstads kommun är positiva till att Ett framtida scenario är att förlänga tågsystemet söderut till Halmstad men denna utveckling är då knuten till att möta nya resbehov. Däremot undrar vi varför inte Laholm skulle vara ändstationen för ”Hallandståget”. Region Hallands kommentar: Programmet beskriver två möjliga framtida scenarier. Det ena handlar om att förlänga Västtågstrafiken Göteborg – Varberg söderut och det andra om att förlänga Pågatågstrafiken Helsingborg – Båstad norrut. Denna framtida trafikering, som syftar till att möta nya resbehov, synliggör Halmstads funktion som en central järnvägsnod. Åtgärd: Nej Pågatåg Halmstad – Helsingborg Halmstads kommun anser att konsekvenserna gällande trafikeringen 2028–2034 bör tydliggöras. Pendlingen mellan de idag trafikerade Pågatågstationer i Skåne och Halmstad kommer försvåras. Region Hallands kommentar: Inriktningen för perioden 2028–2034 är att, när järnvägens infrastruktur medger detta och ett ökat resbehov kan påvisas, låta Pågatågen trafikera sträckan mellan Helsingborg och Båstad. Vid denna tidpunkt förstärks utbudet med fler storregionala Öresundståg under morgon och eftermiddag, vilket möjliggör en avgång varje halvtimme i båda riktningarna mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn. I detta skede krävs byte mellan de storregionala Öresundstågen och de lokala Pågatågen i Båstad. Åtgärd: Nej 12 PSagidea 112255 oafv 2 29900 6.7 Nya tågstationer Halmstads kommun menar att processen gällande vilken part som gör vad gällande nya stationer bör förtydligas. Region Hallands kommentar: I den första fasen av samplaneringsmodellen som beskrivs i kapitel 7 ska parterna enas och nå samsyn om det gemensamma åtagande de står inför. Denna fas kännetecknas av samtal och politisk beredning. När parterna är överens tecknas detta ned i en gemensam avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen blir även den gemensamma målbilden för den fortsatta planeringen. Åtgärd: Nej Övrigt Ett av delmålen är att Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska utgöra 55% av trafikkostnaderna. Under Stationskriterierna (punkt 6.7) står det även att Tågtrafikens kostnadseffektivitet ska beaktas och kostnadstäckningsgraden ska uppgå till minst 30 procent. Halmstads kommun tycker det är otydligt vad skillnaden mellan kostnadsteckningsgrad och självfinansieringsgrad är. Kan det tydliggöras? Skulle målen gällande självfinansieringsgrad/kostnadstäckningsgrad kunna delas upp också, exempelvis per stadsbuss, regionbuss och tåg? Region Hallands kommentar: Begreppen självfinansieringsgrad och kostnadstäckningsgrad har i sammanhanget samma innebörd. Programmet ses över så att ett och samma begrepp används konsekvent genom programmet. Övriga synpunkter noteras. Åtgärd: Ja Hylte kommun Hylte kommun delar Region Hallands övergripande ambition om att utveckla en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region med en attraktiv kollektivtrafik. För Hylte kommun är tillgänglighet, landsbygdsförsörjning och regional samverkan särskilt viktiga frågor. Hylte kommun välkomnar att Hyltebruk lyfts fram som en lokal delregionkärna och Torup och Hyltebruk som kollektivtrafiknoder i den regionala planeringen. Det är positivt att stråket Halmstad–Hyltebruk–(Gislaved) identifieras som viktigt för arbete, studier och service. Hylte kommun ser dock behov av en mer detaljerad beskrivning av hur kollektivtrafiken ska utvecklas i de östra delarna av länet, där befolkningsunderlaget är glesare men resbehovet hos Hyltes invånare är stort. 13 PSagidea 112266 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Strategin för den allmänna kollektivtrafiken i Halland är att koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. För att stödja en socialt hållbar utveckling kompletteras detta med grundläggande resmöjligheter för hela länet. Strategin bidrar till det långsiktiga målet för kollektivtrafiken: Kollektivtrafiken ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Den grundläggande trafikutvecklingsprincipen är att resbehoven ska styra utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland med huvudsakligt fokus på arbets- och studiependling samt annat vardagsresande. Varje år utformar Hallandstrafiken en Kollektivtrafikplan utifrån riktlinjerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Framtagandet av planen sker i nära dialog med kommunerna i länet. I planen beskrivs det operativa genomförandet av Trafikförsörjningsprogrammet, exempelvis linjeförändringar och turutbud för det kommande året med utblick ytterligare fyra år framåt. Åtgärd: Nej Hylte kommun gränsar till både Region Kronoberg och Region Jönköping. Pendlingsutbytet med exempelvis Gislaved, Värnamo och Ljungby är således också av vikt. Hylte kommun anser därför att Trafikförsörjningsprogrammet bör tydligare beskriva hur länsöverskridande kollektivtrafik kan utvecklas österut, inte enbart längs kusten. Detta är viktigt för att stärka arbetsmarknaden och tillgången till högre utbildning. Region Hallands kommentar: Region Halland instämmer i att de öst-västliga länsöverskridande pendlingsutbytena är av vikt för människors tillgänglighet. Trafikförsörjningsprogrammat redovisar ambitionsnivåerna för bland annat Viskadalsbanan, HNJ-banan och Markarydsbanan under perioden 2028 – 2050, tågsträckor som sträcker sig österut och över länsgränsen. Det rör primärt reducerade restider och investeringsbehov under förutsättning att resbehovet motiverar det. Utöver den kollektivtrafik som trafikerar i stråket så är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog kring kollektivtrafikutbudet över länsgräns. Åtgärd: Nej Vidare välkomnar Hylte kommun de mer långsiktiga målbilderna som beskrivs för tågtrafik på Halmstad – Nässjö Järnväg (HNJ-banan). Som Hallands enda inlandskommun, vill vi särskilt betona vikten av att Region Halland och Region Jönköpings län, tillsammans med berörda kommuner utmed med järnvägen, gemensamt driver frågan med Trafikverket om förbättringar av järnvägsinfrastrukturen. Där syftet är att på sikt möjliggöra timmestrafik, där både Hallandstrafiken och Jönköpings länstrafik har en central roll i genomförandet och samordningen. En utökad tågtrafik längs HNJ-banan skulle på ett positivt sätt bidra till utvecklingen av orterna längs med järnvägen och därmed stärka både Hylte kommun och det bredare stråket utmed riksväg 26 och HNJ-banan. En förbättrad tågtrafik skulle skapa förutsättningar för en större och mer sammanhållen 14 PSagidea 112277 oafv 2 29900 arbetsmarknadsregion, underlätta kompetensförsörjningen samt främja möjligheterna till arbets- och skolpendling. Region Hallands kommentar: Region Halland delar synpunkten om vikten att minska restiderna på HNJ-banan i samverkan med Region Jönköpings län och Trafikverket. Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att trafikera med en avgång varannan timme i båda riktningarna mellan Halmstad och Värnamo/Jönköping. I övrigt noteras synpunkterna. Åtgärd: Nej Vidare efterlyser Hylte kommun tydligare och mer konkreta skrivningar kring utvecklingen av den anropsstyrda trafiken och olika former av närtrafiklösningar. Region Hallands kommentar: Utbudet av kollektivtrafik planeras utifrån principen om att resbehovet är styrande, det vill säga efterfrågan och resandepotential i olika områden, stråk och reserelationer. Områden med hög efterfrågan och stort resandeunderlag får ett större utbud med fler turer och linjer. I områden med lägre efterfrågan erbjuds färre resmöjligheter. Tillgängligheten säkerställs i form av ett grundutbud, ett så kallat basutbud. Som del av basutbudet erbjuds grundläggande resmöjligheter genom närtrafik eller beställningstrafik. Basutbudet omfattar busstrafik och anropsstyrd trafik, anpassat efter efterfrågan och de geografiska och demografiska förutsättningarna. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver principer och riktlinjer för kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafikplanen som tas fram årligen av Hallandstrafiken hanterar det operativa utförandet och utgår från principer och riktlinjer i det generella utvecklingsarbetet. Åtgärd: Nej Hylte kommun delar Region Hallands uppfattning om vikten av samplanering mellan kollektivtrafik och ortsutveckling, men vill samtidigt framhålla att kravet på avsiktsförklaringar inte får utformas så att det motverkar tillväxt i mindre kommuner. För kommuner som Hylte, där kollektivtrafiken i sig är en förutsättning för befolkningstillväxt och näringslivsutveckling, bör kollektivtrafikinvesteringar snarare ses som en hävstång för lokal utveckling än som ett resultat av redan befintlig efterfrågan. Kommunen anser därför att Region Halland bör tillämpa en flexibel modell för avsiktsförklaringar, där satsningar på kollektivtrafik kan ske även i utvecklingsorter med potential, inte enbart där starka resandeflöden redan finns. På så sätt kan kollektivtrafiken användas proaktivt som ett verktyg för att stimulera inflyttning, stärka arbetsmarknaden och skapa levande orter i hela Halland. 15 PSagidea 112288 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Region Halland instämmer i att avsiktsförklaringar inte får utformas så att de motverkar tillväxt i någon del av Halland. Fortsatt stödjer Region Halland gemensamma utvecklingsprojekt för att titta på förutsättningar för ortsutveckling där flera delar i utvecklingen beaktas samtidigt, däribland kollektivtrafiken. Åtgärd: Nej Kungsbacka kommun Kommunens inställning i detalj Kungsbacka har en särskild situation genom att tillhöra Hallands kollektivtrafikmyndighet men där trafiken i huvudsak drivs av Västtrafik. Pendlingen över länsgränsen är landets näst största, där många bor i Kungsbacka kommun men arbetar i Göteborg. Detta ställer höga krav på en tydlig och välfungerande samordning mellan regionerna. För att möta framtida tillväxt behövs ett fullt integrerat samarbete, särskilt då bristande infrastruktur redan idag hämmar utvecklingen i delar av västkuststråket in mot Göteborg. Kungsbacka kommun vill även lyfta fram Västlänken som en avgörande pusselbit i det gemensamma systemet. Göteborg utgör kärnan i det regionala kollektivtrafiksystemet, där lösningar påverkar hela Halland. En fungerande helhet kräver att varje del i systemet bidrar till den gemensamma fram tidsbilden. Kungsbacka kommun instämmer i att Västkustbanan utgör stommen i Hallands kollektivtrafik och välkomnar att kommunens tre mycket starka stråk - Särö, Vallda och Onsala - lyfts fram som viktiga delar av systemet. Att samla resurser där resandet är störst ger bäst effekt, särskilt i Hallands mest befolkade stråk. Vi ser fram emot fortsatt samarbete med regionen för att utveckla en snabb, hållbar och attraktiv kollektivtrafik som möter både dagens och framtidens behov. Kungsbacka vill också uppmärksamma att frågor om biljettsystem och taxor är viktiga för kommunen, särskilt med tanke på den gränsöverskridande trafiken. Ett sammanhållet, användarvänligt och gränsöverskridande biljettsystem är avgörande för att kollektivtrafiken ska upplevas som enkel och attraktiv. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Kapitel 1 Kollektivtrafikplanen tas fram i nära dialog med kommunerna, står det i programmet. Kungsbacka saknar dock en sådan nära dialog kring framtagandet. 16 PSagidea 112299 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Under programmets revidering har dialog förts tillsammans med kommunerna, både enskilda dialoger med respektive kommun och inom ramen för Kollinfra, Samhällbyggnadschefsnätverket, Chefsgrupp Halland och Kommun- och regionledningsforum. Åtgärd: Nej Vi saknar även återkoppling kring de synpunkter på planen vi lämnat samt återkoppling på den resevaneundersökning vi var överens om att genomföra. Region Hallands kommentar: Region Halland ställer sig frågande till vilka synpunkter samt vilken resvaneundersökning som avses. Åtgärd: Nej Kungsbacka saknar ett samarbete med Göteborgsregionen om kollektivtrafikens utbyggnad. Kungsbacka-Göteborg är Sveriges näst kraftigaste pendlingsstråk med stor potential att få fler pendlare att gå från bil till kollektivtrafik om restidskvoten sjunker. Det är avgörande för resenärer, näringslivets tillväxt och miljön att ett samarbete finns. Programmet beskriver behovet av att en större andel av resandet behöver flyttas över till kollektivtrafik, gång eller cykel. I kommunens västra delar finns en stor potential för förflyttning från bilåkande med rätt kollektivtrafik. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Kapitel 2 Kungsbacka kommun ställer sig frågande till varför Halmstad och Varberg nämns som tillväxtmotorer, medan Falkenberg och Kungsbacka benämns som regionala kärnor. Kungsbackas tillväxt, både befolkningsmässigt och ekonomiskt, är högre än i övriga Halland. Att enbart definiera tillväxt som något som ska bidra till regionens interna tillväxt är enligt oss för snävt och föråldrat. Kungsbackas tillväxt och därmed ökade skattemedel till regionen, oavsett var arbetsplatsen finns, borde vara tillräckligt för att räknas som en tillväxtmotor. Region Hallands kommentar: Indelningen i regionala tillväxtmotorer och regionala kärnor baseras på orternas funktionella betydelse i Halland, befolkningsunderlag, arbetsmarknadens bredd samt förekomst av regionala nyttigheter såsom högre utbildning och akutsjukhus. Mot denna bakgrund bedöms Kungsbacka utgöra en regional kärna med stor betydelse för Hallands utveckling, men inte en regional tillväxtmotor i den regionala strukturen, utan fungerar i hög grad som en integrerad del av Göteborgsregionens arbetsmarknad. Åtgärd: Nej 17 PSagidea 113300 oafv 2 29900 Vi anser att det behövs ett tillägg i följande stycke: Kommande år behöver tågtrafiken på Västkustbanan och kollektivtrafiken som förbinder kusten med inlandet samt kollektivtrafiken längs kusten i norra Kungsbacka utvecklas för att korta ner resetider och öka dess konkurrenskraft gentemot bilen. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Kapitel 3 Under stycket om Regional fysisk plan, målområde 2, var vi överens om att ändra texten. Det kan inte stå att nya bostäder, verksamheter och samhällsfunktioner ska lokaliseras nära kollektivtrafikstråk och mobilitets-/kollektivtrafiknoder. Då kommer stora delar av länet inte kunna utvecklas. Region Hallands kommentar: Inriktningen i målområde 2 syftar till att stärka bebyggelseutveckling i kollektivtrafiknära lägen där förutsättningarna är goda, samtidigt som planen inte utesluter utveckling i andra delar av länet. Genom kollektivtrafikorienterad bebyggelseplanering kan kollektivtrafikens konkurrenskraft öka samtidigt som klimatpåverkan minskar. Detta uppnås genom att verksamheter och samhällsfunktioner lokaliseras nära kollektivtrafikstråk och mobilitets/kollektivtrafiknoder. Åtgärd: Nej Kapitel 4 Trafikstrategin för den allmänna kollektivtrafiken i Halland är att koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. Med denna strategi, tillsammans med principerna för trafikutveckling och målet om att öka hållbart resande, är det högst förvånande att kollektivtrafik inte prioriteras i det mycket starka pendelstråket i västra Kungsbacka - Onsala, Vallda, Särö, Göteborg. Region Hallands kommentar: Strategin för kollektivtrafiken innebär att resurser koncentreras till stråk där förutsättningar för ökat resande bedöms vara goda. En central utgångspunkt är att tåg- och busstrafik ska samverka. Tågtrafiken på Västkustbanan utgör stommen i det halländska kollektivtrafiksystemet, och busstrafiken anpassas i möjligaste mån till tågens ankomst- och avgångstider. För att uppnå korta restider, hög pålitlighet och hög attraktivitet för hela resan behöver busstrafiken prioriteras i gatuutrymmet. När Västlänken tas i bruk skapas nya förutsättningar för resor till och från Göteborg. Parallellt med detta planerar Västra Götalandsregionen en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken i enlighet med Målbild Koll2035. Genom att komplettera den radiella strukturen med tydliga, snabba och kapacitetsstarka 18 PSagidea 113311 oafv 2 29900 tvärförbindelser förväntas restiderna kortas och kollektivtrafiksystemet bli mer robust och effektivt. Mot denna bakgrund har Region Halland inklusive Hallandstrafiken tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik genomfört en utredning av framtidens kollektivtrafik längs stråk 158. Arbetet har genomförts i dialog med berörda kommuner, Göteborgsregionen samt Trafikverket. Utredningen identifierar behov av åtgärder för att säkerställa en långsiktigt hållbar, kapacitetsstark och framtidssäkrad kollektivtrafik i stråket. De föreslagna åtgärderna omfattar, utöver en förstärkt busstrafik med ökad kapacitet, bland annat införande av särskilda kollektivtrafikkörfält samt förlängning av hållplatser i syfte att förbättra både tillgänglighet och kapacitet. Efter att utredningen färdigställdes har arbetet med en kapacitetsstark kollektivtrafik i stråket fortsatt, där bland annat möjliga trafikeringsalternativ har studerats. Hallandstrafiken och Västtrafik gör gemensamt två olika trafikupphandlingar som berörs av frågan, och förstudiearbete pågår. För att få en långsiktigt hållbar lösning är regionen mån om att den busstrafik som införs är attraktiv, att samsyn råder mellan regionerna och med berörda väghållare samt att trafikeringsupplägget går i linje med planerade åtgärder i kollektivtrafiksystemet kring Göteborg. Region Halland ser positivt på en fortsatt dialog och samverkan för att vidareutveckla kollektivtrafiken i västra Kungsbacka. Region Halland ser positivt på en fortsatt dialog och samverkan för att vidareutveckla kollektivtrafiken i västra Kungsbacka. Åtgärd: Nej I programmet står det att den grundläggande trafikutvecklingsprincipen är att resbehov ska styra utvecklingen av kollektivtrafiken, med huvudsakligt fokus på arbets- och studiependling. Trots denna princip genomförs inte den av Kungsbacka efterfrågade resevaneundersökningen. Hur kan man då veta vilket behov som finns? Region Hallands kommentar: Vid identifieringen av kollektivtrafikstråk i Halland har potentialen i målpunkter i och utanför Halland identifierats utifrån bland annat kollektivtrafikbarometern, resenärsstatistik och data från SCB. Parametrar som befintlig arbetspendling, befolkningsmängd, befolkningsutveckling, åldersstruktur, arbetstillfällen samt kommunens bedömning av nybyggnation har inkluderats. Åtgärd: Nej Kungsbacka kommun delar helt tesen: Genom att underlätta för människor att resa sömlöst och effektivt med kollektivtrafiken kan trängseln på vägarna minska, utsläppen reduceras och kollektivtrafiken göras mer attraktiv, som det står i programmet. Kungsbacka kommun kan dock inte förstå hur detta rimmar med valet att inte införa en ny busslinje i västra Kungsbacka till västra Göteborg. I nuläget 19 PSagidea 113322 oafv 2 29900 krävs flera byten med väntetider, vilket gör att resekvoten blir uppemot 3. Detta är ett mycket starkt pendelstråk där majoriteten idag av förklarliga skäl väljer bilen. Region Hallands kommentar: Se tidigare svaret gällande kollektivtrafikens utveckling i Västra Kungsbacka. Åtgärd: Nej Kapitel 5 Kollektivtrafikstråk har identifierats utifrån resbehov. Återigen påpekar Kungsbacka kommun ett resbehov som inte har identifierats i programmet. Utifrån era uppsatta parametrar borde den av Kungsbackas invånare efterlängtade busslinjen i det starka pendelstråket Onsala-Vallda-Särö-Göteborg redan vara på plats. Region Hallands kommentar: Se det tidigare svaret gällande kollektivtrafikens utveckling i Västra Kungsbacka. Åtgärd: Nej Kungsbacka kommun saknar markering av befintliga kollektivtrafiknoder, nämligen Kullavik och Snipen. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Ja Likaså saknas några befintliga sträckningar på kartan över stadsbusstråk. Betyder det att ni föreslår att stråken ska strykas? Region Hallands kommentar: De geografiska områden som klassas som kollektivtrafikstråk kommer att trafikeras av en kollektivtrafik med tillräckligt utbud för att tillgodose behovet av arbets- och studiependling. Kollektivtrafikstråken klassificeras för att påvisa skillnaderna i det förväntade utbudet. Genom att klassificera stråken påvisas potentialen i att utveckla kollektivtrafiken. Att tydligt peka ut de kollektivtrafikstråk som under överskådlig framtid kommer att trafikeras med kollektivtrafik innebär ett åtagande från Region Hallands sida. Även i områden utanför kollektivtrafikstråken kan det finnas linjelagd kollektivtrafik. Åtgärd: Nej Kapitel 6 Kungsbacka kommun ser ett behov av en station i Frillesås. I nästa revidering av översiktsplanen kommer Frillesås troligen att bli utpekad som prioriterad ort. Här planeras det för stora företagsetableringar och fler bostäder. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej 20 PSagidea 113333 oafv 2 29900 Laholms kommun Angränsande regioner Det en styrka att regionen samverkar med angränsande regioner för att utveckla den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken. Laholms kommun ser att det finns behov av en utökad dialog med angränsande regioner, särskilt mellan Skåne och Halland, likt den som idag finns med Västra Götaland. Kommunen ser positivt till en utökad dialog och avsiktsförklaring likt arbetet med Västra Götaland. Här finns flera frågor som behöver diskuteras och utvecklas för att exempelvis uppmuntra till att åka kollektivt mellan regionerna. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej För pendling till arbete och studier är tillgänglighet och korta restider avgörande. Kommunen ser positivt på fokus kring samarbete över länsgränser, inte minst kopplat till Markarydsbanan och Hässleholm. För de södra delarna av kommunen skulle kollektivtrafik som ansluter till exempelvis Båstad, Ängelholm och Hässleholm innebära betydande tidsvinster vid resor söderut. Detta kan främja inflyttning till Halland genom bättre möjligheter till pendling. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Tydliga framgångsfaktorer och målsättningar Under ”Förkorta restider” beskrivs länets flerkärnighet och att geografin möjliggör för korta restider mellan orterna längs kusten och inlandet. Det hade varit en fördel om denna bild nyanserades. Även om avstånden är korta är det en utmaning att förse hela länet med god kollektivtrafik. Region Hallands kommentar: Utbudet av kollektivtrafik planeras utifrån principen om att resbehovet är styrande, det vill säga efterfrågan och resandepotential i olika områden, stråk och reserelationer. Områden med hög efterfrågan och stort resandeunderlag får ett större utbud med fler turer och linjer. I områden med lägre efterfrågan erbjuds färre resmöjligheter. Åtgärd: Nej Tillgång till kollektivtrafikstationer Den genomsnittliga siffran för tillgång till kollektivtrafikstationer utanför tätort är bekymmersam. Laholm är en av de kommuner där detta slår särskilt hårt, vilket påverkar möjligheten att ta sig till och från fritidsaktiviteter och därmed invånarnas delaktighet. Region Hallands kommentar: Siffran ska läsas som en indikation att förhålla sig till. 400 meter avstånd till hållplatser i tätort och 2 kilometer avstånd utanför tätort 21 PSagidea 113344 oafv 2 29900 är de mått som används av SCB när de tar fram statistik över tillgänglighet till hållplatser. Åtgärd: Nej Ny målbild för kollektivtrafikens marknadsandel och kommunens ansvar I det nya trafikförsörjningsprogrammet anges att kollektivtrafikens marknadsandel ska uppgå till 30% år 2050, med etappmål på 20% till 2030 och 25% till 2040. Detta innebär en förändring jämfört med nuvarande plan (2021–2025), där målet var 30% redan till 2030. Nuvarande marknadsandel är cirka 16%, vilket innebär att kollektivtrafikresandet behöver mer än fördubblas samtidigt som bilresandet minskar något. Kommunen bedömer det som positivt att målsättningen har justerats och kompletterats med etappmål, då detta ger en mer långsiktig och realistisk planeringslogik. För Laholms kommun innebär den nya målbilden att det ges mer tid att anpassa samhällsplaneringen, men också att det krävs ett strategiskt arbete med kollektivtrafikorienterad bebyggelse (KOB) och ett hela-resanperspektiv. Kommunens bidrag består bland annat i att planera tätare byggnation kring kollektivtrafikstråk samt att utveckla pendlarparkeringar för bil och cykel vid bytespunkter. För att målen ska kunna nås krävs dock att Region Halland tar ett större ansvar för att utveckla kollektivtrafikens attraktivitet, framkomlighet och utbud. Kommunernas insatser i samhällsplaneringen måste därför kompletteras av regionala satsningar på trafiksystemet. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Barnkonvention och delaktighet Under avsnittet om barnkonventionen bör frågan om hur barnens röst och önskemål har beaktats lyftas tydligare. Även om delaktighet framhålls under stycket om jämlika livsmiljöer, folkhälsa och delaktighet, skulle barnkonsekvensanalyser kunna vara ett relevant verktyg. Detta är särskilt viktigt i relation till barns rätt till meningsfull fritid och delaktighet i samhällslivet. Region Hallands kommentar: Barnkonsekvensanalys är en naturlig del av den politiska beredningsprocessen. Inom ramen för framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet och Regional Fysisk plan har dialog förts med barn och ungdomar. Åtgärd: Nej Social hållbarhet Det är positivt att trafikförsörjningsprogrammet lyfter kollektivtrafikens betydelse för social hållbarhet samt uppmärksammar barn, för unga, äldre, personer med funktionsnedsättning och socioekonomiskt sårbara grupper. Laholms kommun kan dock inte se att dessa perspektiv ges tillräcklig tyngd i de strategier och prioriteringar som presenteras. 22 PSagidea 113355 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Programmet innehåller delmål om tillgänglighetsanpassning och social inkludering med målformulering om att bland annat särskilt beakta barn och ungas, äldre, funktionsnedsattas och socioekonomiskt sårbara gruppers behov. Detta ska sedan genomsyra strategier och principer för trafikutvecklingen i länet. Åtgärd: Nej Även om det är motiverat att prioritera kollektivtrafik i stråk med hög efterfrågan finns det betydande behov även i andra områden. I tätorter och områden med låg socioekonomisk status finns ofta en större andel invånare utan tillgång till bil. Om dessa områden dessutom är belägna på landsbygden är behovet av kollektivtrafik särskilt stort, då gång och cykel inte utgör realistiska alternativ. Region Hallands kommentar: Region Halland delar kommunens inspel om att tillgängligheten för invånare utan bil är viktig. Kollektivtrafiken planeras utifrån principer om att resbehovet ska vara styrande. Programmet innehåller strategier om att erbjuda grundläggande resmöjligheter för hela länet och att säkerställa tillgängligheten genom ett basutbud som baseras på tätorternas storlek. Åtgärd: Nej Kommunen vill särskilt uppmärksamma ungas behov av en väl fungerande kollektivtrafik. Många ungdomar på landsbygden har begränsade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter eftersom skolskjutsar i regel inte erbjuder resmöjligheter efter skoltid. Detta medför att unga hänvisas till att stanna hemma eller blir beroende av föräldrar med tillgång till bil, vilket begränsar deras delaktighet i samhällslivet och deras möjligheter till personlig utveckling. Laholms kommun anser därför att aspekter såsom segregation, jämlikhet, socioekonomiska förutsättningar och ungas behov bör integreras tydligare i de prioriteringar som görs. Trafikförsörjningsplaneringen bör ha ett kompensatoriskt förhållningssätt för att skapa mer jämlika möjligheter till delaktighet och meningsfull fritid samt för att kollektivtrafiken ska kunna bidra till social hållbarhet. Om dessa aspekter inte inkluderas i planeringen bör regionen vara transparent med detta, då det påverkar kollektivtrafikens möjligheter att bidra till social hållbarhet. Region Hallands kommentar: När kollektivtrafiken utvecklas och blir tillgänglig för fler ökar tillgången till arbete, studier, nöjen, fritidsaktiviteter, rekreation samt offentlig- och privat service. Kollektivtrafiken kan på så sätt skapa förutsättningar för integration genom att minska sociala och fysiska barriärer för socioekonomiskt sårbara grupper, samtidigt som den kan skapa en rättvisare tillgänglighet då barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar kan nyttja kollektivtrafiken i större utsträckning för sin mobilitet. Vidare kan en utvecklad och attraktiv kollektivtrafik bidra till ett ökat resande inom de socioekonomiskt starka grupperna som i mindre utsträckning nyttjar kollektivtrafiken i jämförelse. 23 PSagidea 113366 oafv 2 29900 Åtgärd: Nej Digitalisering Laholms kommun är positiv till satsningar på digitalisering som syftar till ökad inkludering och självservice genom digitala tjänster. Samtidigt vill kommunen understryka att ökad digitalisering kan medföra hinder för vissa grupper, såsom personer med funktionsnedsättning, nyanlända och äldre. Särskilt den senare gruppens behov är viktiga att beakta utifrån att andelen äldre förväntas att öka kraftigt de kommande åren. Då inriktningen om digitalisering finns även för anpassad kollektivtrafik är det särskilt viktig att utmaningarna med digitaliseringen beaktas. Ställningstaganden bör omformuleras för att ta större hänsyn till att ökad digitalisering inte alltid är tillgänglig eller ändamålsenlig för alla. Region Hallands kommentar: Region Halland är väl medveten om den kundgrupp som nyttjar den anpassade kollektivtrafiken. Inom denna kundgrupp finns personer och grupper som efterfrågar en ökad självständighet genom digitala tjänster men även personer som av olika skäl inte önskar eller kan nyttja dessa tjänster. Därutav kommer Region Halland fortsatt möta det behov som finns gällande ökad digitalisering men även bibehålla en grundläggande service gällande att få manuell service primärt via telefon och brev. Åtgärd: Nej Även turismen kan påverkas negativt av en alltför långtgående digitalisering av kollektivtrafiken. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Sårbarhet i lågtrafikerade linjer I programmet anges att linjer med kostnadstäckningsgrad under 30?% eller färre än fyra resenärer per tur ska ses över. Däremot framgår det inte vilka linjer som i dagsläget klassas som lågtrafikerade. Detta gör det svårt för kommunen att bedöma vilka konsekvenser översynen kan få för Laholm, särskilt med tanke på kommunens många tätorter och spridda resandeunderlag. Konsekvenserna blir särskild stora för grupper utan tillgång till bil som bor långt ifrån centralorten eller serviceorter; till exempel barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är därför av stor vikt att kommunen får möjlighet att delta i ett tidigt skede av denna översyn, för att tillsammans med Region Halland och Hallandstrafiken hitta lösningar som säkerställer grundläggande resmöjligheter även där underlaget är svagare. Alternativa trafiklösningar, såsom anropsstyrd trafik eller samordning med skolskjutstrafik, behöver utvecklas i nära dialog mellan kommunen och regionen. Region Hallands kommentar: Översynen av linjer görs löpande och regelbundet i samband med det årliga framtagandet av Hallandstrafikens kollektivtrafikplan. 24 PSagidea 113377 oafv 2 29900 Under denna process förs en nära dialog med länets kommuner om möjliga trafikförändringar där kommunerna har möjlighet att komma med synpunkter på dessa. Åtgärd: Nej Det finns en problematik kring att färre individer väljer att nyttja kollektivtrafiken i de fall turtätheten är låg. Det finns risk att detta inte är en faktor som är möjlig för Hallandstrafiken att tillgodose utifrån sina bestämmelser av tillgången av linjer baserat på efterfrågan, men det är viktigt att beakta att färre avgångar kan leda till en negativ spiral där allt färre väljer att resa med kollektivtrafiken på grund av för få avgångar. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras: Åtgärd: Nej Utmaningar för samhällseffektiv prissättning och biljettsamarbete Prishöjningar slår mot efterfrågan; prissänkningar kräver budgetutrymme. Dessutom saknas full interoperabilitet mot viktiga grannregioner (ex. Västra Götaland) vilket försvårar sömlöst gränsöverskridande resande. En omförhandling av sydtaxan är något som behöver ses över. Region Hallands kommentar: Sydtaxan kan beskrivas utifrån principen om minsta gemensamma nämnare, både vad gäller de biljetter som erbjuds och det regelverk som gäller för resor mellan parterna. På så vis blir det enkelt och begripligt för kunder som reser mellan två eller flera parter inom södra Sverige, oavsett om de är pendlare eller fritidsresenärer. Region Halland och Hallandstrafiken kommer att fortsätta samverka med omkringliggande regioner för att göra det ännu enklare och smidigare att resa över länsgränser i framtiden. Åtgärd: Nej Stora investeringsbehov och kapacitetsbrist Programmet lyfter fram omfattande infrastrukturbehov, bland annat på Västkustbanan samt investeringar i mötesspår, uppställningsbangårdar och fyrspårslösningar. Dessa åtgärder är nödvändiga för att öka kapaciteten och skapa kortare restider, men de innebär samtidigt mycket höga kostnader och lång tid till genomförande. Detta medför en påtaglig risk att planerade trafikförbättringar försenas, vilket i sin tur kan försvåra målet att fler ska välja kollektivtrafiken. För att kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ krävs att restiderna kan kortas i närtid – inte först på lång sikt. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej 25 PSagidea 113388 oafv 2 29900 Halmstad – Laholm – Markaryd – Hässleholm Det är fördelaktigt att inriktningen är att turtätheten på Markarydsbanan ska öka på sikt. Laholms kommun efterfrågar dock ett förtydligande av trafikutbudet under helger och att det framgår att det ska planeras varannan timmestrafik under helgerna. Region Hallands kommentar: Kapitlet beskriver Region Hallands inriktning och ambitioner för hur tågtrafiken planeras att utvecklas på kort sikt fram till 2035 och på lång sikt mellan 2035 och 2050. Kapitlet har omarbetats för att tydligare beskriva nämnda inriktning och ambition. Åtgärd: Ja Laholms kommun vill understryka att det även fortsättningsvis finns behov av busstrafik från Veinge respektive Knäred till Laholms centralort. De nya stationerna i Veinge och Knäred kommer göra det enklare för invånarna att ta del av kommersiell service i Halmstad. För tillgång till kommunal service kommer det dock även fortsättningsvis att vara nödvändigt att kunna resa till Laholms centralort. I Laholm finns bland annat socialtjänst, SFI och andra kommunala verksamheter som invånarna i Veinge och Knäred behöver kunna nå även utan tillgång till bil. Utan fungerande kollektivtrafikförbindelser riskerar möjligheterna till integration och delaktighet i samhället att försämras. Region Hallands kommentar: När Pågatåg i timmestrafik trafikerar mellan Halmstad och Hässleholm kommer byten i Veinge mellan bussar och tåg inneha hög prioritet. Prioritering av byten mellan trafikslag i Veinge kommer att möjliggöra kollektiva resor från kommunhuvudorten Laholm vidare med Pågatåg i riktning Knäred/Markaryd/Hässleholm. Åtgärd: Nej Laholm – Våxtorp – Örkelljunga Trafikförsörjningsprogrammet beskriver ingen konkret planering för stråket i närtid men vi ser positivt på att de belyser sträckan mellan Laholm och Våxtorp för behov av framtida upprustningar i ett 2050perspektiv. Kommunen ser att det på sikt kan vara fördelaktig att förlänga stråket för att koppla ihop Laholm och Våxtorp med Örkelljunga. Stråket är Laholm Våxtorp-Nordvästra Skåne är utpekat i granskningsversionen för Regional fysisk plan för Halland. Region Hallands kommentar: Nytt för detta trafikförsörjningsprogram är att det starka kollektivtrafikstråket Laholm – Våxtorp tillkommit. Det föreligger däremot inte tillräckligt med resandeunderlag för att förlänga stråket i fråga ner till Örkelljunga. Åtgärd: Nej 26 PSagidea 113399 oafv 2 29900 Laholm – Mellbystrand/Skummeslövsstrand – Norra Skåne Laholms kommun ser positivt på att Hallandstrafiken belyser vikten av Båstad station men önskar en större tillgänglighet till nyttjande av stationen inom ramarna för våra ordinarie skolbiljetter. Det finns en upplevelse av att resorna för skolungdomar försvåras när Båstad station numera inte är möjlig att nyttja inom ramarna för en biljett som gäller i Halland/Laholm. Geografiskt är Skummeslövsstrand nästintill sammanhängande med Båstad. En överenskommelse för Båstad station som gör stationen möjligt att nyttja för båda län skulle underlätta anordnande av resor för våra ungdomar som ska till och från sina studier i gymnasiet. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Information, samverkan och beteendeförändring Kommunen betonar vikten av att de föreslagna marknads- och informationsinsatserna konkretiseras, om än inte direkt i detta program så i andra sammanhang. För att insatserna ska få verklig effekt behöver metoder och ansvarsfördelning mellan regionen, kommunerna och Hallandstrafiken tydliggöras. Kommunerna kan bidra med kompetens och nätverk för att nå barn, unga och grupper som är särskilt beroende av kollektivtrafiken. En tydlig samverkan är avgörande för att skapa långsiktiga beteendeförändringar mot mer hållbara resvanor. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Avsaknad av beredskapsperspektiv En aspekt som saknas i det nuvarande trafikförsörjningsprogrammet är ett tydligt beredskapsperspektiv. I dagens läge, där frågor om krisberedskap och robusta samhällsfunktioner blivit allt mer närvarande, hade det varit värdefullt om programmet resonerade kring kollektivtrafikens roll i ett beredskapssammanhang, och hur detta förhåller sig till kommunerna. Kollektivtrafiken är en samhällskritisk funktion som måste kunna upprätthållas även vid störningar, kriser eller extraordinära händelser. Region Hallands kommentar: Kollektivtrafiken är en samhällsviktig funktion och utgör en central del av Sveriges civila försvar. Region Halland har därför i uppdrag att säkerställa att kollektivtrafiken fungerar såväl under normala förhållanden som vid kris och höjd beredskap. Detta innebär ett ansvar att reducera sårbarheter, stärka verksamhetens motståndskraft mot samhällsstörningar samt utveckla och upprätthålla en grundläggande förmåga inom civilt försvar. Åtgärd: Ja 27 PSagidea 114400 oafv 2 29900 Varbergs kommun Kommunens huvudsakliga inriktning vid bebyggelseutveckling är att om möjligt bygga i anslutning till kollektivtrafik. Men det är viktigt att tillgodose en effektiv kollektivtrafikförsörjning så att inte framtida satsningar fixeras helt kring de starkaste stråken och knutpunkterna. Det är därför viktigt att kommunen och Hallandstrafiken fortsätter utveckla dialogen om lämpligt befolkningsunderlag längs kollektivtrafikstråk, för att kunna identifiera vad som krävs för att öka turtätheten på en befintlig linje, förlänga en linje eller skapa en helt ny linje. Ett sådant samarbete ger en värdefull input till kommunens planarbete. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Varbergs kommun ställer sig i princip bakom inriktning på trafik i stråk. Kommunen skulle emellertid vilja se ambitionsökning i helgtrafiken och trafik under en större del av trafikdygnet. Detta inte minst för de invånare i kommunen som arbetar olika typer av skiftarbete. Detta blir emellertid problematiskt i ett starkt stråk där trafiken är en kombination av busstrafik och tågtrafik som är fallet Stråket Varberg-Veddige-Borås. Genom att räkna samma alla avgångar med buss och tåg finns en god trafikering i stråket. Problemet är att stora delar av de boende i stråket är hänvisade till buss för sina kollektivtrafikresor då avståndet till järnvägsstationerna är för långt. Enbart busstrafiken ger en svag kollektivtrafik som har svårt att vara ett attraktivt alternativ. Varbergs kommun efterlyser lösningar för hur kollektivtrafiken kan utvecklas i starka kombinerade stråk även för alla boende i stråket. Samma lösningar kommer att behövas till den parallella busstrafiken i det norrgående stråket mot Bua och Värö när Värö station etableras. Även här kommer bussarna vara den viktigaste kollektivtrafiklösningen för många av våra invånare som bor i det stråket. Region Hallands kommentar: Programmet beskriver Region Hallands inriktning och ambitioner för hur tågtrafiken utmed Viskadalsbanan planeras att utvecklas på kort sikt fram till 2035 och på lång sikt mellan 2035 och 2050. Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att trafikera med en avgång varje timme i båda riktningarna mellan Varberg och Borås. Utgångspunkten är att tåg och buss kompletterar varandra. Åtgärd: Nej Utanför de starka stråken är idag kollektivtrafiken relativt svag. Ett ganska lågt resande ger få turer och en mindre attraktiv service. Detta beror till stor del på att de flesta busslinjerna utgår från bussterminalen i Varberg och har ganska långa sträckor att köra. Ett sätt som kommunen ser som en lösning på detta är att arbeta med bytespunkter och att resenärer utanför de starka stråken kan byta från matartrafik till den mer frekventa trafiken i de starka stråken. Sådana bytespunkter finns med i så väl trafikförsörjningsprogrammet som regional fysisk plan och Varbergs förslag till 28 PSagidea 114411 oafv 2 29900 ny översiktsplan. Ett system med bytespunkter och kortare matarlinjer, där även nya kollektivtrafikformer som till exempel så kallad on demand-trafik skulle kunna ge en mer frekvent och därmed mer attraktiv service för boende utanför de starka stråken. I dialoger med boende har de ofta lyft fram att de gärna har ett byte under resan om det skulle ge fler avgångar i kollektivtrafiken. Region Hallands kommentar: Ett led i öka kollektivtrafikens attraktivitet utanför de Halländska städerna och stärka hela resan är tillskapandet av bytespunkter med utökad resenärsservice i de strategiska kollektivtrafiknoder som finns utpekade i Regional fysisk plan och i trafikförsörjningsprogrammets stråkkarta. På dessa platser kan nya kollektivtrafikformer bli aktuella. Detta kräver samplanering mellan region och kommun. Åtgärd: Nej Hela resan-perspektivet Det är viktigt att titta på resenärers resa från dörr till dörr för att identifiera de flaskhalsar som gör att resande med kollektivtrafiken väljs bort. Hela resan perspektivet framhålls som viktigt i trafikförsörjningsprogrammet, men det saknas förslag på innovativa lösningar. Utöver fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar och cykelparkering i anslutning till hållplatser kan utbyggnad av exempelvis "mobilitetshubbar" vara ett sätt att bidra till hela resan-perspektivet. Trafikförsörjningsprogrammet bör fördjupa avsnittet om hela resan för att öka kunskapen om hur vi tillsammans kan arbeta med frågan. Region Hallands kommentar: För att säkerställa hela resan- perspektivet i planeringen krävs samplanering mellan olika aktörer och ansvarsområden. Inom ramen för programmet finns det möjlighet att titta på olika innovativa lösningar inom ramen för projekt. För att fortsätta utveckla hela resan- perspektivet utvecklas texten i programmet. Åtgärd: Ja Interregional trafik Järnvägen och tågresorna är en ryggrad för kollektivtrafiken i Halland. Detta gäller inte minst Öresundstågsystemet och tvärbanor som Viskadalsbanan. Men programmet pekar också ut interregional trafik som inte primärt är Region Hallands ansvar. Med ny infrastruktur som till exempel Fehmarn Bält kommer också leda till ett större utbud av interregional trafik genom Halland med nya målpunkter bortom Köpenhamn. Varbergs kommun ser ett behov av att göra den kommersiella interregionala trafik mer tillgänglig för länets invånare än den är i dagsläget då de flesta uppehåll enbart görs i Halmstad. Varbergs kommun vill se möjligheter att tillsammans med Region Halland arbete för en tillgång till den interregionala trafiken. Detta kan ske genom att arbeta för ytterligare uppehåll i Halland för den 29 PSagidea 114422 oafv 2 29900 trafiken. Men det kan även röra sig om utvecklade förbindelser till stationer, i dagsläget Halmstad, med interregional trafik söderut. Detta särskilt med fokus på bra bytesmöjligheter mellan regional trafik och interregional trafik. Region Hallands kommentar: Interregionala resor ska tillgodose funktionen fjärresor, det vill säga längre resor. Här ingår till exempel tjänsteresor, längre fritidsresor och semesterresor. Den interregionala kollektivtrafiken är knuten till det regionala tillväxt- och utvecklingsperspektivet. För Halland är det viktigt med interregionala resmöjligheter, inte minst till Stockholm och Köpenhamn. Åtgärd: Nej Äldres resande Varbergs kommun efterlyser också mer åtgärder för att möta den kraftigt växande gruppen äldres behov av resor. Antalet kommer under närmaste åren öka kraftigt i Varberg och resten av Halland. Detta kommer att kräva nytänkande kring hur resande ska lösas för den gruppen. Här behöver Region Halland och de halländska kommunerna tillsammans hitta lösningar som är samhällsekonomiskt fungerande. Det behövs nya former av kollektivtrafik, som till exempel olika typer av on demand-trafik, för att möta ett allt större behov. Region Hallands kommentar: Region Halland delar bedömningen att framtidens resande kräver nya trafiklösningar som utgår från vad som är mest ändamålsenligt för både samhälle och resenär. Då samma organisation hanterar såväl den allmänna kollektivtrafiken som den anpassade kollektivtrafiken finns goda förutsättningar för en samordnad utveckling. Färdtjänsten, som utförs på uppdrag av de halländska kommunerna, utgör en särskild del av den anpassade trafiken och bedrivs i form av anropsstyrd trafik. Denna behöver vidareutvecklas för att på ett hållbart sätt möta framtida behov. Åtgärd: Nej Skolresor Skolskjutsens planering behöver i högre grad kunna anpassas efter skolornas behov för att säkerställa kvalitet och rimliga villkor i undervisningen. Samtidigt får det inte vara kostnadsdrivande för region eller kommun. Tillgång till tillförlitliga och tillgängliga resmöjligheter är avgörande för elever i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, liksom för deltagare i yrkesutbildningar, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsinsatser. Programmet betonar vikten av enkelhet, trygghet och tillgänglighet samt möjligheten att nyttja restiden för arbete och studier. Dessa aspekter ses som särskilt viktiga för att kollektivtrafiken ska stödja ungas och vuxnas utbildningsvägar, samt underlätta deltagande i arbetsmarknadsinsatser. För elever i den anpassade gymnasieskolan och för personer med funktionsvariationer eller 30 PSagidea 114433 oafv 2 29900 andra särskilda behov behöver tillgänglighetsanpassningen av kollektivtrafiken fortsätta att utvecklas. Vidare betonas i programmet förbättrad folkhälsa samt förbättrad jämställdhet och tillgänglighet för sårbara grupper. Dessa mål är centrala även ur ett utbildnings- och arbetsmarknadsperspektiv, där kollektivtrafiken bidrar till ökad delaktighet, social hållbarhet och jämlika möjligheter. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Fritidsresor Programmet betonar att kollektivtrafiken kan skapa jämlik tillgång till kultur, natur, idrott och fritidsaktiviteter. Detta är relevant för Varbergs kultur- och fritidsverksamheter, eftersom utbyggnad av kollektivtrafikstråk och bytespunkter gör det enklare för invånare att nå idrottsanläggningar, kulturhus, ungdomsgårdar, bibliotek, badplatser och evenemang. Samtidigt fokuserar programmet i första hand på resor för arbete och studier samt vardagsresande. Det hade varit önskvärt om programmet också hade lyft kollektivtrafikresor till kultur- och fritidsaktiviteter. I förslaget nämns detta endast övergripande som en del av samhällsnyttor och utan konkreta åtgärder för att stärka tillgängligheten till exempelvis kultur-- och fritidsdestinationer. Region Hallands kommentar: Med arbets- och studieresor samt annat vardagsresande avses miljövänliga och energieffektiva transportsätt för att nå skolor, arbetsplatser, aktiviteter, friluftsliv och andra viktiga servicepunkter. Programmets strategier täcker således även in ett fokus på de resor som sker på fritiden. Åtgärd: Nej Utvecklingen av bytespunkter och stationer kopplas främst till bostads- och arbetsmarknadsutveckling. Ingen direkt koppling görs till kulturmiljöer, idrottsanläggningar eller evenemangsplatser, trots att dessa ofta är tydliga målpunkter. Region Hallands kommentar: I programmets kapitel två nämns bland annat: ”Viktigt är också tillskapandet av parkeringar för cykel och bil i anslutning till välplanerade bytespunkter på landsbygden. Det ger invånarna bättre möjligheter att kunna resa med kollektivtrafiken till arbete, studier, service, kultur- och fritidsaktiviteter som ofta är koncentrerade till större tätorter.” Programmets fokus på resor för arbete och studier samt annat vardagsresande genomsyrar också arbetet med att utveckla bytespunkter och stationer som ofta utgör nav i tätorter där evenemang, idrottsanläggningar med mera finns. 31 PSagidea 114444 oafv 2 29900 Åtgärd: Nej Avslutningsvis vill Varbergs kommun göra medskicket att priset på kollektivtrafikresan är en mycket viktig faktor som påverkar människors benägenhet att åka kollektivt. Därför behövs kontinuerliga översyner göras om hur prissättningen för olika resor och olika grupper kan göra kollektivtrafiken mer attraktiv och jämlik. Regionen behöver ta ansvar för en attraktiv kollektivtrafik utan behov av kommunala tillköp. Region Hallands kommentar: Hallandstrafikens prissättning baseras på att skattebetalarna finansierar knappt halva kostnaden för resan medan resenären själv betalar den dryga andra halvan via biljettpriset (kostnadstäckningsgrad). Det är andelen skattemedel i verksamheten i kombination med utbudet över tid som avgör vilka biljettpriser som kunden möts av. Vad gäller kommunala tillköp har kommunerna enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065) rätt att ingå avtal med regionen om kostnadsansvar för regional kollektivtrafik som är av högre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad regionen tillhandahåller. Nya riktlinjerna för tillköp utgår från gällande lagstiftning, vilken ger kommunerna möjlighet att erbjuda invånarna billigare biljetter än vad Hallandstrafiken erbjuder. ’ Åtgärd: Nej Kommuner och kommunalförbund i angränsande län Göteborgs stad Stadsbyggnadsförvaltningen svarar för Göteborgs Stad. Genom detta tjänstemannayttrande anses remissen besvarad. Det har genomförts flera utredningar (däribland Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för väg 158) som har identifierat stora utmaningar och behov av att säkerställa möjligheterna till en mer kapacitetsstark kollektivtrafik i stråket längs väg 158 mellan Göteborg och Kungsbacka. De havsnära områdena är attraktiva och det både pågår och planeras omfattande exploateringar, vilket medför ökat resandebehov. Samtidigt har Göteborgs Stad mål om att minska vägtrafikarbetet med 25 procent från 2019 till 2030, för att detta ska vara möjligt behöver inpendlingen med bil minska. Göteborgs Stad vill betona vikten av att gemensamt verka för och bidra till en mer hållbar pendling, i närtid och på sikt. 32 PSagidea 114455 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej I remissen har delmålet att marknadsandelen för kollektivtrafiken ska vara 30 % har flyttats till 2050, jämfört med 2030 i nuvarande trafikförsörjningsprogram. Göteborgs Stad saknar en motivering till varför ambitionsnivån till 2030 har sänkts och en konsekvensbedömning av denna ändring medför. Region Hallands kommentar: Det justerade marknadsandelsmålet om 30% 2050 innebär en fördubbling från nuvarande marknadsandel på 15%. Region Halland anser fortsatt att detta är en hög ambitionsnivå. Målet har förskjutits i tid mot bakgrund av förändrade yttre faktorer jämfört med den målsättning som beslutades i samband med att gällande trafikförsörjningsprogram godkändes år 2022. Sådana faktorer utgörs bland annat av förändrade resvanor på grund av pandemin, ökat distansarbete för vissa grupper och infrastruktursatsningar vars färdigställande förskjutits i tid. Region Halland har därför sett ett behov av att revidera målsättningen och införa etappmål. Naturligt blir då att målsättningen för 2030 sänks. Åtgärd: Nej Marks kommun Programmet nämner kort behovet av att utveckla resandet över länsgränser och att detta bör underlättas. Marks kommun vill betona vikten av detta, eftersom administrativa gränser saknar betydelse för resenärerna oavsett om de reser med tåg eller buss. Kommunen anser därför att regionerna tillsammans med sina utförare bör samverka bättre och att detta bör läggas än mer fokus på i trafikförsörjningsprogrammet. Region Hallands kommentar: En kontinuerlig dialog finns mellan Region Halland och Västra Götalandsregionen i regionöverskridande frågor. Åtgärd: Nej Resandet över länsgränser försvåras dessutom av högre priser när dessa passeras. Exempelvis kostar en resa mellan Horred och Veddige, som är cirka en och en halv mil och tar omkring 15 minuter på väg och 11 minuter på järnväg, 67 kronor för en vuxen. Denna kostnadsnivå stimulerar inte till ökat kollektivt resande. Marks kommun vill därför framhålla att priset för kollektivtrafik inte bör vara högre enbart på grund av att en länsgräns passeras. Region Hallands kommentar: Hela kollektivtrafiksverige prissätter idag resor genom någon form av gränser (zoner), där kunder som passerar en gräns når upp till en ny kostnadsnivå. Om en kort resa sker över en sådan gräns (mellan två zoner) kan ibland priset uppfattas som högt. Vid passage över regiongräns kan denna 33 PSagidea 114466 oafv 2 29900 kostnad i vissa fall uppfattas som ännu högre eftersom två olika regioners taxor adderas. För att mildra kostnaden vid passage över regiongräns har Hallandstrafiken ingått avtal med Skåne, Blekinge, Jönköping, Kronoberg och Kalmar om ett så kallat gränsavdrag, ett avdrag på biljettpriset som görs vid resa över regiongränsen. Idag tillämpas inga gränsavdrag på enkelbiljetter mellan Västra Götalandsregionen och Hallandstrafiken. Gränsavdrag skulle behöva göras hos Västtrafik för att uppnå samma effekt som vid länsgräns vid resa till de län som omfattas av Sydtaxan. Västtrafik har dock ingen ambition om att införa gränsavdrag på enkelbiljetter då deras prissättning för enkelbiljetter är helt linjär och inte innehåller ett startpris. Åtgärd: Nej Kommunen vill även understryka att Viskadalsbanan utgör ett viktigt kollektivtrafikstråk och har en central funktion för arbetsmarknadsregionen. Vidare bör busstrafiken mellan Varbergs kommun och Marks kommun förbättras eller utvecklas för att stärka möjligheterna till kollektivt resande i gränsområdet. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Mölndals stad Mölndals stad tackar för möjligheten att yttra sig om remissversionen av region Hallands trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Mölndal anser programmet vara välarbetat och att målen är grundade i fakta. Det är positivt att många delar rimmar med trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen och vi kan samarbeta i frågorna som berör kommunöverskridande planering. Mölndals stad ställer sig även bakom yttrandet som Göteborgsregionens kommunförbund framfört. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Gislaveds kommun Gislaveds kommun ser positivt på de mer långsiktiga målbilderna som beskrivs för tågtrafik på HNJ-banan. Kommunen vill särskilt betona vikten av att Region Hallands län tillsammans med Region Jönköpings län och berörda kommuner gemensamt driver frågan tillsammans med Trafikverket om att förbättra järnvägen, med syfte att på sikt möjliggöra för timmestrafik där både Hallandstrafiken och Jönköpings länstrafik spelar centrala roller. Hur förbättringar av järnvägsanläggningen som sådan hanteras är inte en direkt fråga för 34 PSagidea 114477 oafv 2 29900 trafikförsörjningsprogrammet. Det sätter dock en tydlig inriktning och målbild för trafikeringen, som i sin tur påverkar framtida satsningar på transportinfrastrukturen. Gislaved kommun vill poängtera vikten av relationen mellan trafikförsörjningsprogrammet och de planer där satsningar på fysisk transportinfrastruktur beslutas. Detta är fallet för förslaget till denna remiss, och framtida trafikförsörjningsprogram. Region Hallands kommentar: Region Halland delar synpunkten om vikten att minska restiderna på HNJ-banan i samverkan med Region Jönköpings län och Trafikverket. Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att trafikera med en avgång varannan timme i båda riktningarna mellan Halmstad och Värnamo/Jönköping. I övrigt noteras synpunkterna. Åtgärd: Nej Längs sträckan Halmstad - Värnamo är det två stationer som berörs i Gislaveds kommun, Smålandsstenar och Reftele. Utökad tågtrafik längs HNJ-banan skulle bidra positivt till dessa orters utveckling, och i förlängningen hela kommunen och det större stråket utmed riksväg 26 och HNJ-banan. Detta genom att möjliggöra för en förstorad arbetsmarknadsregion och utökad kompetensförförjning samt genom att underlätta för arbets- och skolpendling. Gislaveds kommun samarbetar idag med flera kommuner, och regioner, längs sträckan i fråga. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Gislaveds kommun vill likt i yttrandet på samrådsförslaget av regional fysisk plan för Hallands även lyfta vikten av en kollektivtrafikkoppling mellan Smålandsstenar och Ullared, och i förlängningen Falkenberg samt Varberg. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Markaryds kommun Markaryds kommun ser positivt på att Markarydsbanan lyfts fram som ett strategiskt stråk för framtida kollektivtrafikutveckling. Den planerade tågtrafiken mellan Halmstad och Hässleholm, med uppehåll i Veinge, Knäred, Markaryd, Vittsjö och Bjärnum skapar nya möjligheter för invånare i södra Halland och angränsande delar av Kronoberg att nå större arbetsmarknader och utbildningsorter. Kommunen stödjer ambitionen att starta tågtrafik på banan från december 2027 och är mycket positiv till att trafiken på Markarydsbanan i sin helhet nu kan påbörjas eftergemensamma åtagande från Region Halland, Laholms kommun och Trafikverket. Markaryds kommun betonar vikten av att kollektivtrafikplaneringen sker i nära samverkan med angränsande regioner, särskilt Region Kronoberg och Region Skåne. Ett välfungerande kollektivtrafiksystem över länsgränserna är avgörande för 35 PSagidea 114488 oafv 2 29900 att möjliggöra arbetspendling, tillgång till service och utbildning samt för att minska bilberoendet. Kommunen stödjer programmets mål om tillgänglighetsanpassning av hållplatser och fordon, samt ambitionen att kollektivtrafiken ska vara fossilfri. Dessa mål är viktiga för att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ för alla invånare, inklusive äldre och personer med funktionsnedsättning Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Båstad kommun Båstads kommun instämmer i att Västkuststråket är av mycket stor betydelse för att tillgodose transportbehoven längs västkusten. Kapacitet och framkomlighet i stråket är avgörande för den fortsatta utvecklingen av städer och samhällen och för integrering av arbetsmarknadsregionerna och tillgången till högre utbildning. Vi instämmer i Region Hallands skrivning att påbörjade infrastrukturprojekt längs Västkustbanan, däribland dubbelspår Helsingborg-Maria behöver färdigställas. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej För oss är det även av vikt att det som Region Halland identifierar som ett starkt stråk mellan Båstad och Skummeslövsstrand/Mellbystrand utvecklas för att möta resbehoven hos en växande befolkning bägge sidor om region- och kommungränsen. Det är därför positivt att Region Halland inkluderar ”förenklat resande över länsgränser” som en princip för trafikutveckling. Båstads kommun fortsätter att planlägga och utveckla mark norr om Båstads station, vilket tillsammans med bostadsutvecklingen i Allarp och Skummeslövsstrand gör att bebyggelsen alltmer växer ihop. Östra Karup har utvecklats med nya bostäder och förväntas fortsätta utvecklas och öka i invånarantal, med en stor andel barn och unga. Vi ser potential för ökat kollektivtrafikresande över gränsen vilket kan understödjas av en mer sömlös och tillgänglig kollektivtrafik mellan kommunerna. Hade regionbusstrafiken trafikerat mellan och inom bostadsområden och målpunkter på respektive sida gränsen, är vår uppfattning att fler resor hade kunnat ske med kollektivtrafik. Vi menar också att det är viktigt att biljetterna utformas så att det är attraktivt och enkelt att välja kollektivtrafiken vid en resa över gränsen. Region Hallands kommentar: En av principerna för trafikutvecklingen är snabba restider vilket är viktigt att ta i beaktning vid eventuell justering och förlängning av busslinjer. I övrigt noteras synpunkterna. Åtgärd: Nej Utöver utvecklade regionbusskopplingar ser vi också att den persontågstrafik som idag trafikerar Helsingborg-Halmstad i form av Pågatåg, bör fortsätta finnas kvar 36 PSagidea 114499 oafv 2 29900 och utvecklas. Vi noterar att detta Pågatåg benämns lokaltåg i remisshandlingen, medan Pågatåg Halmstad-Hässleholm benämns regiontåg. Varför dessa benämns med olika begrepp är oklart, snarast borde även Halmstad-Helsingborg vara ett regiontåg. Båstads kommun menar att tillgängligheten till bland annat arbete och studier gynnas av att Pågatågen kompletterar Öresundstågen i relationen mellan tillväxtmotorerna Helsingborg och Halmstad. Pågatågen ger fler möjlighet att resa hållbart och gör att pendlare från de mindre mellanliggande stationerna ges goda förbindelser till större orter och målpunkter. Efter ombyggnationen av Halmstad C och när vändspåret vid Båstads station tagits i trafik, bör Pågatågstrafik rimligen vara möjlig att återuppta mellan tillväxtmotorerna. Region Hallands kommentar: Principen om parallella tågsystem utgår från fyra kategorier av trafik: snabbtåg, storregiontåg, regiontåg och lokaltåg. För att tydliggöra dessa kategorier ges kortfattade beskrivningar i programmet. Samtidigt finns en förståelse för att viss otydlighet kan förekomma, exempelvis vad gäller skillnaderna mellan Pågatågstrafik på sträckorna Halmstad–Helsingborg respektive Halmstad–Hässleholm. Kategoriseringen av inlandsjärnvägarna som regiontåg grundar sig i programmets ambition att minska restiderna mellan tillväxtmotorer, där tågtrafiken betraktas som ett strategiskt verktyg för att öka tillgängligheten och knyta samman Halland med dess omvärld. Programmet beskriver ett framtida scenario om att förlänga Pågatågstrafiken mellan Helsingborg och Båstad norrut. Denna framtida trafikering syftar till att möta nya resbehov. Åtgärd: Nej Öresundståg föreslås få en tätare trafik i takt med att infrastrukturen så tillåter och det finns ett ökat resbehov. Båstads kommun ser mycket positivt på Öresundståg i halvtimmestrafik i bägge riktningar under rusningstid från 2028 och ambitionen att detta på sikt ska gälla hela trafikdygnet. Det är viktigt att investeringar i järnvägsinfrastrukturen tas tillvara genom utökad tågtrafik. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Det är positivt att Region Halland avser starta persontågstrafik längs Markarydsbanan mellan Halmstad-Hässleholm. Detta skulle ge Båstads kommun förbättrade möjligheter för transporter österut och bättre koppling till nordöstra Skåne. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej 37 PSagidea 115500 oafv 2 29900 Värnamo kommun Värnamo kommun i sina remissyttranden över Trafikförsörjningsprogram och Regional transportplan för region Jönköpings län samt i sitt yttrande över förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen poängterat vikten av järnvägsförbindelsen mellan Nässjö/Jönköping-Värnamo till Halmstad. Värnamo kommun anser att järnvägssträckan Halmstad-Nässjö (HNJ) är strategiskt viktig då den knyter ihop region Jönköping med hamnen i Halmstad. HNJ är också viktig förpersontrafik då den ger möjlighet till arbets- och fritidsresor samt resor till och från högskolan i Halmstad. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Det investeringsprojekt som är pågående med elektrifiering, ökad kapacitet och höjd hastighet på järnvägssträckan Värnamo-Jönköping/Nässjö behöver få en fortsättning på sträckan Värnamo-Halmstad. Det är därför bra att region Halland har som målsättning att på sikt reducera restiden till 90 minuter på sträckan Halmstad-Värnamo. För att nå detta är det viktigt att även Region Halland lyfter behovet av elektrifiering, ökad kapacitet och höjd hastighet på sträckan Halmstad- Värnamo i den regionala infrastrukturplanen för Halland och lyfter behovet i det förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen som nu är ute på remiss. Region Hallands kommentar: Det finns i nuläget inga underlag som pekar på att det finns behov av satsningar på kapacitetshöjande åtgärder på HNJ-banan. Det finns andra banor som har en högre prioritet i den regionala infrastrukturplanen och som Region Halland prioriterar högre i inspel till den nationella infrastrukturplanen. Dessa prioriteringar görs efter en samlad behovsbild. Dock finns det fortsatt behov av att samverka kring stråket utifrån befolkningsutveckling, näringsliv och förändrat resmönster. Åtgärd: Nej Göteborgsregionen Ett av delmålen är att marknadsandelen för kollektivtrafiken ska vara 30 % år 2050, vilket är mer än en fördubbling från dagens resande. GR noterar att samma mål finns i nuvarande Trafikförsörjningsprogram men med målår 2030. Det innebär att målet har förskjutits på framtiden. I remissversionen är etappmålet till 2030 att marknadsandelen ska vara 20 %. GR saknar en motivering till hur det kommer sig att målet flyttats fram och att ambitionsnivån till 2030 har sänkts. Region Hallands kommentar: Det justerade marknadsandelsmålet om 30% 2050 innebär precis som påpekas i yttrandet en fördubbling från nuvarande marknadsandel på 15%. Region Halland anser fortsatt att detta är en hög ambitionsnivå. Målet har förskjutits i tid mot bakgrund av förändrade yttre faktorer 38 PSagidea 115511 oafv 2 29900 jämfört med den målsättning som beslutades i samband med att gällande trafikförsörjningsprogram godkändes år 2022. Sådana faktorer utgörs bland annat av förändrade resvanor på grund av pandemin, ökat distansarbete för vissa grupper och infrastruktursatsningar vars färdigställande förskjutits i tid. Region Halland har därför sett ett behov av att revidera målsättningen och införa etappmål. Naturligt blir då att målsättningen för 2030 sänks. Åtgärd: Nej Väg 158 är ett viktigt pendlingsstråk mellan Kungsbacka och Göteborg, och där finns en stor utvecklingspotential och resandepotential med kollektivtrafik. GR vill påpeka att det behövs satsningar i stråket för att ökamöjligheten till hållbart resande. Det är viktigt för att möjliggöra en utveckling i samhällena som kopplar an till 158an och inte begränsa kommunernas utveckling. GR anser att det behöver kraftsamlas där behoven och potentialen till ökad resande är som störst och det blir tydligt i programmet att stråket Kungsbacka – Göteborg har stora behov men ocksåstor potential. Region Hallands kommentar: Region Halland, Västra Götalandsregionen, Hallandstrafiken och Västtrafik har gemensamt genomfört en utredning om framtidens kollektivtrafik längs stråk 158. I arbetet har samverkan och dialog skett med Kungsbacka kommun, Göteborgs Stad, Mölndals stad, Göteborgsregionen samt Trafikverket. Utredningens slutsatser pekar på behovet av åtgärder för att möjliggöra en framtidssäkrad, hållbar och kapacitetsstark kollektivtrafik inom stråket. Bland de föreslagna insatserna ingår att upplåta särskilda körfält för kollektivtrafiken samt att förlänga hållplatser för att förbättra tillgänglighet och kapacitet Åtgärd: Nej Remissversionen är mycket omfattande och mycket finns beskrivet i text. Programmet hade kunnat förtydliga en del av det som står i text med kartor och tabeller för att lättare kunna få en överblick av resandeutveckling, befolkningsutveckling och kollektivtrafikstråk samt hur detta kopplar an till mål och åtgärder. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Det vore även bra att förtydliga vilka roller och ansvar som finns då kollektivtrafiken i Region Halland drivs av både Hallandstrafiken och Västtrafik och hur samverkan sker mellan Västra Götalandsregionen och Region Halland. De norra delarna av Halland är integrerade i Göteborgs arbetsmarknadsregion och speglar invånares resmönster. GR vill poängtera vikten av att Region Halland, Västra Götalandsregionen och GR har en nära samverkan kopplat till infrastruktur, bebyggelse och kollektivtrafikplanering. 39 PSagidea 115522 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Boråsregionen Det är förståeligt att en stor del av Region Hallands fokus inom kollektivtrafiken ligger på Västkuststråket, som utgör ryggraden i länets infrastruktur för regionalt resande. Stråket är en central del av korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn och har starkt kollektivtrafikunderlag. Samtidigt är det glädjande att Region Halland i trafikförsörjningsprogrammet uppmärksammar och planerar för utveckling av stråk inåt landet, där det finns betydande potential. Bland satsningar som lyfts i programmet välkomnar Boråsregionen den som fokuserar på att göra Viskadalsbanan mer attraktiv, för att långsiktigt stärka och integrera arbetsmarknaderna mellan regionerna. Att samverka över kommun- och regiongränser har Boråsregionen stor erfarenhet av, både vad gäller kollektivtrafik, transportinfrastruktur och samhällsutveckling. Förbundet ser gärna ökad samverkan med Region Halland och dess kommuner för att stärka samhällsutvecklingen och det hållbara resandet. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Trafikering Viskadalsbanan Viskadalsbanan är en central länk mellan Sjuhärad och Region Halland och spelar en avgörande roll för arbets- och studiependling samt regional tillväxt. Förbundet ställer sig positiva till förslaget i programmet om att långsiktigt reducera restiden mellan Borås och Varberg till 50 minuter. Under de senaste åren har betydande investeringar genomförts för att förbättra standarden på järnvägsbanan, vilket resulterat i en järnväg av mycket hög kvalitet. Samtidigt är det viktigt att fortsatt samverka kring ytterligare investeringar i stråket, särskilt i syfte att möjliggöra högre hastigheter och långsiktigt nå den reducerade restiden på 50 minuter. Stängning av plankorsningar och trädsäkring av banan är viktiga aspekter som skulle höja hastigheten, minska sårbarheten och öka driftsäkerheten. Förbundet ser även positivt på Region Hallands inriktning mot 2050 att utveckla trafikeringen med avgångar varje timma i båda riktningar Borås-Varberg. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Förenklat resande över länsgränser Boråsregionen har i sitt senaste yttrande till Västra Götalandsregionens förslag till trafikförsörjningsprogram betonat vikten av att underlätta resandet över länsgränser. För flera av Sjuhärads kommuner är arbetsmarknads- och utbildningsutbytet i gränsregionerna betydande, inte minst gentemot Halland. Utöver pendling för arbete och studier innebär Halland också en attraktiv besöks- och rekreationsregion, vilket genererar ett fritidsresande från Sjuhärad. Samtidigt är goda kommunikationer 40 PSagidea 115533 oafv 2 29900 i motsatt riktning viktiga för hallänningar som pendlar till arbete, studier och upplevelser i Sjuhärad. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Boråsregionen vill särskilt uppmärksamma bytesmöjligheterna mellan Västtrafik och Hallandstrafiken längs väg 154. För att underlätta pendlingen från Svenljunga mot Halland kan bytessamordningen utvecklas. Antingen genom stärkt tidtabellsamordning vid hållplatsen Älvsered, eller att bussarna i stället har gemensam bytespunkt i Ullared, där ett större utbud av vidarependling finns. Region Hallands kommentar: Hallandstrafiken och Västtrafik ser kontinuerligt över väntetiderna för bussbyten i Älvsered. Dock ska här nämnas att berörda linjer även styrs av flera andra resbehov, då främst för resor till Borås respektive Falkenberg. Busslinjen mellan Ullared och Älvsered är anpassade för byten i Ullared för fortsatta resor till exempelvis Falkenberg. Den sistnämnda linjen till Falkenberg har i sin tur flera resbehov att tillgodose, såsom öppettider på Gekås, byten till tåg vid järnvägsstationen, gymnasieskolans start- respektive sluttider, samt bussbyten för vidare resa i centrala Falkenberg. Åtgärd: Nej Som ett led i att underlätta för invånare i gränsområden ser förbundet gärna ett möjliggörande av resande med anpassad kollektivtrafik över kommun- och länsgränserna. Boråsregionen driver frågan om att göra Närtrafiken inom Västra Götaland mer flexibel och inte strikt förhålla sig till resande inom kommungräns. Med möjliggörande om att nå närmaste Närtrafikhållplats/servicepunkt i angränsande kommun eller att målpunktsresandet med Närtrafik blir avståndsbaserat. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Trafikförsörjningsprogrammet 2026-2029 och Regional fysisk plan Halland 2050 Under våren 2025 yttrade sig förbundet kring Region Hallands remissversion Regional fysisk plan Halland 2050. I följande plan finns många beröringspunkter till trafikförsörjning och kollektivtrafik, vilket innebär att det förekommer liknande svar mellan dessa två yttranden. Synergin mellan Regional fysisk plan Halland 2050 och Trafikförsörjningsprogrammet 2026-2030 är också något som Region Halland själva understryker och aktivt integrerar, vilket förbundet ser som positivt. Boråsregionen vill, i linje med tidigare yttrande till Regional fysisk plan Halland 2050, understryka stöd till inriktningen mot utveckling genom förtätning kring stationer och hållplatser, det vill säga kollektivtrafikorienterad bebyggelse (KOB). En sådan utveckling stärker förutsättningarna för ett hållbart resande och bidrar till att 41 PSagidea 115544 oafv 2 29900 säkerställa ett stabilt resandeunderlag. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Grannregioner Region Jönköpings län Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 utgör en välgrundad och strategisk inriktning för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland, med tydliga mål om ökad tillgänglighet, hållbarhet och regional sammanhållning. De strategiska principerna och metoden för trafikutveckling ger förutsägbarhet gällande regionen och Hallandstrafikens agerande framåt vilket skapar goda förutsättningar för samverkan mellan regionerna och de regionala kollektivtrafiksmyndigheterna. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Region Jönköpings län delar bilden av att kollektivtrafikens utveckling mellan Halland och Jönköpings län bidrar till att minska bilberoendet, ökar arbetspendlingens räckvidd och främjar regional tillväxt. De föreslagna satsningarna på trafikering och utpekade behoven gällande infrastrukturen för öst– västliga stråk stärker tillgängligheten i södra Sverige och bidrar till en mer integrerad och hållbar arbetsmarknadsregion mellan länen. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Region Jönköpings län ställer sig mycket positiv till de föreslagna satsningarna på interregionala förbindelser mellan länen, riksväg 26 och särskilt HNJ-banan. Regionen ser HNJ-banan som en strategisk länk mellan Halland, Kronoberg och Jönköpings län. Region Jönköpings län ser likt Region Halland behov av satsningar på infrastrukturen och långsiktigt beslut som stärker förutsättningarna för regional och interregional trafikering på HNJ banan. Regionen är positiv till målsättningen om restider på 90 minuter respektive 140 minuter för Halmstad- Värnamo respektive Halmstad–Jönköping och utökad turtäthet till avgång varannan timme. Satsningarna stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft och möjliggör hållbar pendling och utökade arbetsmarknadsregioner i stråket. Region Jönköpings län ser behov av framtida nära dialog kring trafikering och infrastruktursatsningar i stråket. Region Hallands kommentar: Det finns i nuläget inga underlag som pekar på att det finns behov av satsningar på kapacitetshöjande åtgärder på HNJ-banan. Det finns andra banor som har en högre prioritet i den regionala infrastrukturplanen och som Region Halland prioriterar högre i inspel till den nationella infrastrukturplanen. Dessa prioriteringar görs efter en samlad behovsbild. Dock finns det fortsatt behov 42 PSagidea 115555 oafv 2 29900 av att samverka kring stråket utifrån befolkningsutveckling, näringsliv och förändrat resmönster. Åtgärd: Nej. Region Kronoberg Ur Region Kronobergs perspektiv är det framför allt stråken Halmstad – Markaryd på Markarydsbanan och Halmstad -Ljungby längs väg 25 som är viktiga i relation till kollektivtrafiken i Region Halland. Region Kronoberg vill med anledning av detta särskilt kommentera följande i förslaget till trafikförsörjningsprogram. ”Att utveckla och förenkla kollektivtrafikresandet över länsgränser är en viktig del i att skapa ett mer hållbart och effektivt transportsystem för såväl Hallands invånare som för de invånare i grannregioner som reser in i och ut från Halland.” Region Kronoberg ser positivt på denna formulering. Halmstad är en viktig målpunkt för resor från Ljungby och andra orter i Ljungby kommun, och viss pendling går även från Halmstad kommun till Ljungby. Det handlar om resor till arbete, utbildning och för olika fritidsändamål. Halmstad är även en viktig åtkomstpunkt till järnvägen för resor vidare i västra Sverige. Av dessa skäl är god kollektivtrafikförsörjning i stråket Ljungby-Halmstad viktigt för speciellt de västra delarna av Kronoberg. • För att klargöra stråkets betydelse är det önskvärt att det i kartor och beskrivningar av stråket Halmstad-Simlångsdalen framgår att det i förlängningen fortsätter mot Ljungby och vidare mot Växjö. Region Hallands kommentar: Kollektivtrafikstråken som pekas ut och beskrivs i programmets kapitel 5 kommer att trafikeras av en kollektivtrafik med tillräckligt utbud för att tillgodose behovet av arbets- och studiependling. I stråken erbjuds en högre lägstanivå av kollektivtrafikutbud jämförd med andra reserelationer. Detta baseras på faktorer så som befolkningsunderlag, resbehov och efterfrågan. Att förlänga stråket Halmstad-Simlångsdalen över länsgräns är inte aktuellt då det inte är en tillräckligt stark reserelation för att klassas som ett kollektivtrafikstråk. Dock är det viktigt att säkerställa att där finns ett kollektivtrafikutbud som trafikerar hela sträckan vilket ska tydliggöras i stråkkartan. Åtgärd: Ja ”För att kollektivtrafiken ska bli mer attraktiv är det nödvändigt att restiderna blir kortare.” • Region Kronoberg ser potential att öka det kollektiva resandet i stråket, men för att öka attraktiviteten behöver restiderna minskas. Kortare restider kan 43 PSagidea 115566 oafv 2 29900 bli verklighet genom en kombination av infrastrukturåtgärder på väg 25 samt optimering av tidtabeller och linjeläggning avseende busstrafiken. Det är i sammanhanget även angeläget att regionerna samarbetar kring tidtabeller så att bytestider mellan tåg och buss kan hållas på en rimlig nivå. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras Åtgärd: Nej ”Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras.” Det är bra att denna formulering tydligt finns med kopplat till ett delmål i förslaget, då framkomlighet påverkar restider på ett avgörande sätt inte minst i Halmstad. • Region Kronoberg anser emellertid att detta är lika viktigt när regiontrafiken ska optimeras och ser därför gärna att följande mening – som redan finns med i programmet, men på lite undanskymd plats – lyfts fram vid sidan av prioriteringen av stadsbusstrafiken: ”Det är inte enbart stadsbussarna som behöver prioriteras i stadsrummet utan även regionbussarnas körväg in till resecentrum eller annan större bytespunkt.” Region Hallands Kommentar: Formuleringen i fråga kompletteras så att det framgår att det även gäller regionbusstrafiken. Åtgärd: Ja Region Halland har gjort en mycket väl genomarbetad beskrivning av stråken i Halland. Stråken är kategoriserade utifrån fem nivåer. Stråket Halmstad- Laholm – Markaryd -Hässleholm är bedömt som ett starkt stråk. I kap 6.5 beskrivs den Trafikering av Markarydsbanan som planeras. Trafikering 2028 – 2034: Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att erbjuda en avgång varje timme i båda riktningarna på vardagar mellan Halmstad och Hässleholm. Trafikering 2035 – 2050: Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att erbjuda en avgång varje timme i båda riktningarna mellan Halmstad och Hässleholm. • Trafikeringen 2028-2034 ligger emellertid inte riktigt i linje med Region Kronobergs Tågstrategiska underlag 2021-2030 där Region Kronoberg även anser att det finns behov av helgtrafik från trafikstart. I Region Hallands TFP beskrives helgtrafik först från 2035. En tydligare beskrivning av vilken helgtrafik som avses under perioden 2028-2034 vore önskvärt. Region Hallands kommentar: Kapitlet beskriver Region Hallands inriktning och ambitioner för hur tågtrafiken planeras att utvecklas på kort sikt fram till 2035 och 44 PSagidea 115577 oafv 2 29900 på lång sikt mellan 2035 och 2050. Kapitlet har omarbetats för att tydligare beskriva nämnda inriktning och ambition. Åtgärd: Ja Region Halland har i kapitel 6.7 Nya tågstationer beskrivit fem kriterier som ska användas vid en analys om en ny station ska öppnas eller inte. Först om samtliga kriterier uppfylls ska Region Halland och Hallandstrafiken tillsammans med berörd kommun arbeta vidare med etableringen av en eventuellt ny station. Kriterierna beskriv på rubriknivå nedan. Kriterie 1: Restiden med tåg får inte öka mellan befintliga stationer i snabbtågsystemet och det storregionala Öresundstågssystemet. Kriterie 2: Nettoresandet på den aktuella banan ska öka, det vill säga att man ska vinna fler resenärer än man förlorar. Även framtida utveckling ska beaktas vid bedömningen Kriterie 3: Tågtrafikens kostnadseffektivitet ska beaktas och kostnadstäckningsgraden ska uppgå till minst 30 procent. Kriterie 4: Infrastrukturens kostnadseffektivitet ska beaktas, det vill säga att investeringskostnaden för kapacitetsförstärkning av järnväg och stationer ska vägas mot det förväntade resandetillskottet. Kriterie 5: Region Halland och berörd kommun ska tillsammans ta fram en avsiktsförklaring där kommunen förbinder sig till att utveckla orten genom ökad attraktivitet och en aktiv kommunal planering för att säkerställa och bygga upp ytterligare resandeunderlag. • Region Kronoberg tar inspiration av kriterierna och tycker att de är väl värda att beakta även till Region Kronobergs framtida styrdokument. Region Kronoberg uppskattar Region Hallands ambitioner och insatser för att utveckla kollektivtrafiken i linje med regionens övergripande utvecklingsstrategier. Region Kronoberg ser fram emot fortsatt samarbete och dialog kring hur vi kan samordna våra gemensamma insatser för att främja hållbart resande och en effektiv kollektivtrafik. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Barnrättsperspektiv Det framgår inte av remissen om en prövning av barnets bästa har genomförts. Region Hallands kommentar: Barnkonsekvensanalys utgör del av den politiska beredningsprocessen. Åtgärd: Nej 45 PSagidea 115588 oafv 2 29900 Västra Götalandsregionen Programmet beskriver behov, mål och strategier för hur kollektivtrafiken ska utvecklas under programperioden, med det övergripande målet om att kollektivtrafiken ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Det finns stor samstämmighet mellan remissförslaget och Västra Götalandsregionens mål och inriktningar där kollektivtrafiken är ett medel för att bidra till regional utveckling och en positiv samhällsutveckling i stort, vilket är positivt inte minst på grund av att Kungsbacka ingår i Västtrafiks trafikområde. VGR:s trafikförsörjningsprogram har pekat ut behov av gränsöverskridande kollektivtrafikresor mellan Västra Götaland och Region Halland. Även här finns en stor överensstämmelse kring att kopplingarna över länsgräns är viktiga, inte minst på grund av att resandeutbytet är omfattande. VGR samverkar gärna kring de områden som Region Halland identifierat som delmål, i syfte att öka utbytet och lärandet gällande marknadsandel, tillgänglighetsanpassning, social inkludering, självfinansieringsgrad samt klimat och miljö. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Myndigheter Trafikverket Region Väst Trafikverket ser positivt på den röda tråd Region Halland skapat genom sina strategiska dokument kopplat till visionen Halland bästa livsplatsen. Vi uppskattar det goda samarbetet oss emellan och ser fram emot att fortsatt samverka och gemensamt bidra till kollektivtrafikens utveckling. Programmet innehåller en bra karta och beskrivningar över kollektivtrafikstråken. Målen som formulerats i programmet är bra och tydliga men det är önskvärt med en nulägesbild. Kollektivtrafikens marknadsandel är tydligt beskriven men exempelvis dagens självfinansieringsgrad redovisas inte. Region Hallands kommentar: I den årliga Kollektivtrafikplanen som tas fram av Hallandstrafiken sammanställs måluppfyllnaden. Åtgärd: Nej Det skulle vara intressant om trafikförsörjningsprogrammet innehöll en mer utvecklande text om vilka noder i angränsande län som Region Halland eftersträvar god tillgänglighet till med kollektivtrafik. Greater Copenhagen, String och 46 PSagidea 115599 oafv 2 29900 Regionsamverkan Sydsverige nämns men vad samarbetsorganen innebär för Region Halland kan bli tydligare. Region Hallands kommentar: Utpekade noder i angränsande län ska ses som orter som vi eftersträvar en god tillgänglighet till utifrån det resbehov som råder i respektive kollektivtrafikstråk. Åtgärd: Nej Trafikverket noterar Region Hallands ambition om minskade restider, som beskrivs i kapitel 6, men vill uppmärksamma att det krävs omfattande investeringar i såväl infrastruktur som fordon och i vissa fall även indragning av tågstopp samt parallell trafikering med olika trafiksystem för att uppnå målbilden. Kartan på sid 58 (Figur 8) kan med fördel utvecklas med vad som krävs för att uppnå restiderna, likt texten i början på s. 50. Region Hallands kommentar: Region Halland är medvetna om att det krävs omfattande investeringar i såväl infrastruktur som fordon och i vissa fall även indragning av tågstopp samt parallell trafikering med olika trafiksystem för att uppnå målbilden. Därför är det av stor vikt att utpekade infrastrukturinvesteringar genomförs utöver andra viktiga åtgärder. Åtgärd: Nej Region Halland lyfter behov av åtgärder på Västkustbanan för att möta ett ökat behov av resande i framtiden. I förslag till Nationell infrastrukturplan 2026–2037 finns två nya objekt med som bidrar till att möta behovet, Halmstad C kapacitet (del 2) uppställningsspår samt Tyllered förbigångsspår. Trafikverket har i enlighet med regeringens direktiv även redovisat ytterligare namngivna investeringar som övervägts till planförslaget och som motsvarar en ökning av medlen för namngivna investeringar med 10%. Där ingår objektet Västkustbanan, Kungsbacka, vändspår, Kungsbacka - Hede, partiellt fyrspår. Anledningen till att objektet inte prioriterats är att det inte inryms ekonomiskt. Åtgärden i sin nuvarande utformning bedöms som ”robust olönsam” och tillsammans med andra prioriteringsfaktorer hamnar detta objekt längre ner i prioriteringslistan. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Trafikverket noterar att Region Halland justerat inriktningen avseende hastighet för Storregiontåg från 250 km/h till 200 km/h. I förslag till ny nationell infrastrukturplan 2026-2037 finns ett nytt namngivet objekt med Befintliga banor, hastighetshöjning till 250 km/h Öxnered – Lund, vars syfte är att stärka konkurrenskraften för persontransporter på järnväg genom att möjliggöra 250 km/h på befintlig bana. Region Hallands kommentar: Region Halland stödjer inriktningen avseende höjd hastighet på delar av Västkustbanan till 250 km/h. En sådan hastighetshöjning 47 PSagidea 116600 oafv 2 29900 möjliggör kortare restider och får inte hämmas av eventuella framtida stationsetableringar. Åtgärd: Ja Länsstyrelsen Halland Specifika synpunkter 2.1 Länsstyrelsen välkomnar att programmet lyfter fördelar med kollektivtrafik, exempelvis att restiden kan nyttjas till arbete och studier (s. 10). Länsstyrelsen saknar dock resonemang kring om detta fortsatt kommer vara möjligt om antalet resenärer ökar. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej För en kollektivtrafikorienterad bebyggelseplanering (s. 11) krävs det en tydlig långsiktighet om kollektivtrafiken skapar grunden för samhällsbyggnaden. En busslinje kan lätt dras in eller ges en annan dragning. Spårbunden kollektivtrafik kan upplevas mer permanent men kräver en större investering att få till utanför befintliga spår. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej 4.2 Länsstyrelsen delar bedömningen att det är viktigt att tidtabellerna utformas utifrån taktfasta intervaller med avgångar på samma minuttal varje timma (s. 24). Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Länsstyrelsen har förståelse för behovet av översyn vid lågfrekvent resande (s. 24) men vill samtidigt påtala att mätmetoderna är väldigt avgörande vid den typen av avvägningar. De bör därför redovisas. Exempelvis kan barn som reser utan biljett ge olika utslag i statistiken beroende på hur de räknas. Region Hallands kommentar: De mätmetoder som används utgår från två parallella datakällor: valideringar i biljettsystemet samt mätningar från kundräkningssystem. I de fall två parallella mätmetoder saknas genomförs manuell resanderäkning Åtgärd: Nej Länsstyrelsen delar bedömningen att korta restidskvoter är eftersträvansvärda, men menar samtidigt att det behövs en referens eller redovisning av vilka metoder som används (s. 24). 48 PSagidea 116611 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Restidskvoten används ofta för att analysera hur konkurrenskraftig kollektivtrafiken är och som underlag i trafikplanering. Uppföljning av restidskvoten sker inom upprättandet av årlig Kollektivtrafikplan. Åtgärd: Nej Länsstyrelsen välkomnar åtgärder som förenklar resande över länsgränser (s. 25). Det vore dock önskvärt om planen hade redovisat vilka konkreta utmaningar som behöver hanteras i Halland för att kunna uppnå detta. Region Hallands kommentar: De utmaningar som behöver hanteras för att säkerställa resande över länsgränser beskrivs i kapitel 2. Exempel på åtgärder är infrastruktursatsningar, förkortade restider och enkelhet, tillgänglighet och trygghet i kollektivtrafiksystemet. Åtgärd: Nej 8.6 Länsstyrelsen saknar en förklaring till varför inte alla indikatorerna i tabellen följs upp i rapporter. Region Hallands kommentar: Region Halland noterar Länsstyrelsens yttrande och kommer förtydliga i vilken form dessa mål följs upp genom. Åtgärd: Ja Allmänna synpunkter Halland står inför ett nytt läge där robusthet och säkerhet kan komma att spela en allt större roll. Länsstyrelsen saknar därför resonemang kring vilken nivå av beredskap för störning som kollektivtrafiken är beredd att möta. Kollektivtrafiken sett ur ett totalförsvarsperspektiv bör ges ett tydligt utrymme i trafikförsörjningsprogrammet. Region Hallands kommentar: Kollektivtrafiken är en samhällsviktig funktion och utgör en central del av Sveriges civila försvar. Region Halland har därför i uppdrag att säkerställa att kollektivtrafiken fungerar såväl under normala förhållanden som vid kris och höjd beredskap. Detta innebär ett ansvar att reducera sårbarheter, stärka verksamhetens motståndskraft mot samhällsstörningar samt utveckla och upprätthålla en grundläggande förmåga inom civilt försvar. Åtgärd: Ja Det finns höga ambitioner om att kollektivtrafiken i Halland ska fortsätta vara till största del fossilfri. I trafikförsörjningsprogrammet saknas det dock underlag för vilka typer av drivmedel som idag spelar stor betydelse och vilken riktning som det planeras för framöver. Exempelvis kan det antas att kollektivtrafik i Halland vill ha mer eldrift. När i tiden förväntas det i så fall ske och finns det nätkapacitet på platser för laddning? 49 PSagidea 116622 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Programmet har som mål att kollektivtrafiken i Halland ska vara fossilfri. Frågorna gällande typ av drivmedel hanteras i samband med upphandling av kollektivtrafik. Åtgärd: Nej Intresseorganisationer och föreningar Hallands bildningsförbund Vi uppskattar möjligheten att lämna synpunkter på Region Hallands Trafikförsörjningsplan. Detta yttrande har vi begränsat till det perspektiv som vi har i vår roll som folkbildningsfrämjare och branschorganisation för studieförbunden i Halland. Med det som grund vill vi peka på betydelsen av Kollektivtrafikens roll när människor flyttar sig till och från sociala aktiviteter. Det är av största vikt att det hinder för hälsofrämjande aktiviteter som brist på transportmöjligheter kan utgöra undanröjs. Detta är lika betydelsefullt i mindre samhällen och stadsnära landsbygd som i tätorterna. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Pågatåg nordost Vi instämmer i det redovisade avsnittet i trafikförsörjningsprogrammet, Framgångsfaktorer för att åstadkomma en attraktivkollektivtrafik i Halland Kännetecknande för en attraktiv kollektivtrafik är att den erbjuderresenärerna snabba och effektiva resor, har hög turtäthet, är pålitlig samt erbjuder god kvalitet, service och förkortade restider. Vidare är det positivt i förslaget att kollektivtrafiken binds samman med samhällsutbyggnaden. Vi instämmer i att det är viktigt att trafiken startar i december 2027. Då är stationsutbyggnader i Veinge och Knäred och mötesspåret i Knäred också klara. Förväntningarna bland invånarna är stora på den kommande tågtrafiken i de berörda orterna och kringliggande områdena. Stationsutbyggnaderna i Knäred och Veinge bekostas av Laholms kommun och är en stor satsning på samhällsutbyggnaden i dessa orter. 50 PSagidea 116633 oafv 2 29900 Trafiken skall drivas i samverkan mellan regionerna i Halland, Kronoberg och Skåne. Vi instämmer att det är viktigt att redan vid trafikstarten införa timmestrafik fullt ut och med taktidtabell, dvs att tågens avgång sker vid samma minuttal. Det har visat sig vara en stor framgångsfaktor när det gäller resandeutvecklingen för pågatågstrafiken i Skåne. Tågtrafiken tillgodose både arbetspendling tex till NIBE i Markaryd och studiependling tex till Högskolan i Halmstad. Trafiken ger också snabba kopplingar mellan Halland/Göteborg och nordöstra Skåne/Blekinge samt kopplingar till trafiken på Södra stambanan i Hässleholm. Vi instämmer också i målsättningen att minska restiden till 50 minuter genom fortsatta investeringar i järnvägen. Redan i det arbete som pågår på banan kommer möjligheter till hastighetshöjningar att ges. Pågatåg Nordost är mycket positiv till att trafiken på Markarydsbanan i sin helhet nu kan påbörjas efter gemensamma åtagande från region Halland, Laholms kommun och Trafikverket. Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Socialdemokratiska regiongruppen Övergripande - På ett par ställen benämns regionen som ”ägare”, ex under kapitel 4,3. Det upplevs som en rest från tiden som bolag och bör ses över. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Ja - Trafikförsörjningsprogrammet berör inte ersättningstrafik för tåg. Det är dock en viktig fråga, beredskapen för detta, särskilt på Västkustbanan, påverkar robustheten och resenärernas tilltro till kollektivtrafiken. Region Hallands kommentar: Trafikförsörjningsprogrammet beskriver inriktning och ambitioner för hur tågtrafiken planeras att utvecklas. Inköp/behov av fordon, likt tågersättande busstrafik inom de olika tågsystemen avhandlas inte i trafikförsörjningsprogrammet. Åtgärd: Nej S 12 - Under rubriken: Förbättrad jämställdhet och ökad tillgänglighet för sårbara grupper, saknas ett resonemang kring information och teknik som en del av reseupplevelsen och tryggheten. 51 PSagidea 116644 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Programmet kompletteras med resonemang om information och teknik i relation till tillgänglighet. Åtgärd: Ja - Under samma rubrik saknas också ett resonemang om trygghetsskapande åtgärder såsom trygghetsstopp för att fler kvinnor ska känna sig trygga att resa kollektivt under hela trafikdygnet. Region Hallands kommentar: Programmet kompletteras med skrivningar om möjligheten till trygghetsstopp inom regionbusstrafiken. Åtgärd: Ja S 18 - Kommunernas roll och ansvar för att öka bussars framkomlighet i tätort bör förtydligas. - Grafen om kollektivtrafikens marknadsandel bör utgå från 2025 för att ha så uppdaterade siffror som möjligt. Region Hallands kommentar: Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i samhällsplaneringen redogörs för i kapitel 7 där det anges att ”För att lyckas skapa en konkurrenskraftig och attraktiv busstrafik krävs också att satsningar görs för att låta bussen få plats och företräde i stadsmiljön. Sådana satsningar förutsätter ett ömsesidigt åtagande från kommun och Region Halland och en samsyn parterna emellan.” Programmet kompletteras med en hänvisning till kapitel 7 på lämplig plats. Grafen uppdateras så att 2025 utgör utgångsåret. Åtgärd: ja Kap 3.5 Delmål Kollektivtrafikens roll för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet - Här ligger alla delmålen efter texten, i alla andra delar är det tvärtom. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Ja S 19 - Under social hållbarhet saknas resonemang om socioekonomi. Region Hallands kommentar: Socioekonomi är en av flera delar i beskrivningen av den Sociala hållbarheten. Utöver beskrivningarna på sidan 19 Finns kortare resonemang om socioekonomi i kapitel 2 under ”enkelhet, tillgänglighet och trygghet”. Åtgärd: Nej - Förtydliga vikten av dialog om tillgänglighet med funktionsrättsorganisationer. 52 PSagidea 116655 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: I befintligt kapitel 3 finns följande formulering under social hållbarhet: ”För att möjliggöra detta är det viktigt att skapa förutsättningar för medborgardeltagande som involverar de människor som berörs” Åtgärd: Nej - Saknas mål om digital tillgänglighet i form av information inför resan. Region Hallands kommentar: Information inför resan är en viktig del i att forma en enkel, trygg och inkluderande kollektivtrafik vilket beskrivs i kapitel 2. Åtgärd: Nej S 20 - Vi vill att målet för självfinansieringsgraden ska vara 50%. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej S 55 - Texten som refererar kring tidigare försök till ökad trafik på HNJ-banan bör strykas så att man precis som för övriga trafiksträckor fokuserar på framtiden och inte det som varit. Region Hallands kommentar: Testperioden benämns både i det gällande trafikförsörjningsprogrammet och i tidigare program för åren 2016–2019. Mot denna bakgrund presenteras en sammanställning av testperiodens utfall samt resultaten från en genomförd studie i stråket Halmstad–Hyltebruk Åtgärd: Nej S 78 - I Kapitel 9.5 Riktlinjer för tillköp av biljetter: Stryka andra delen i första meningen så att den lyder: Samtliga kommuner inom Hallandstrafikens trafikområde ges möjlighet att köpa biljetter till sina invånare. Region Hallands kommentar: Meningen justeras enligt yttrandet. Innebörden framgår av andra delar i programmet. Åtgärd: Ja 53 PSagidea 116666 oafv 2 29900 Hela Sverige ska leva Allmänt med huvudsaklig inriktning på HNJ-banan Korta restider är bra, men lika viktigt är att tåg och bussar kommer fram enligt tidtabell, det vill säga i tid. Hellre en säker förbindelse än en snabb. Eventuellt förkortade restider får inte kräva nedläggning av stationer och hållplatser. Attraktiv kollektivtrafik kräver att resenärerna har nära tillgång till tåg och bussar. Kortare restider kan åstadkommas på annat sätt, bland annat genom god tidtabellsläggning, snabbare fordon, bättre spår och vägar och att vissa tåg och bussar körs ”direkt” medan andra gör fler uppehåll. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej En påtaglig förbättring av restider samtidigt som fler invånare kan erbjudas modern, bekväm kollektivtrafik, vore att införa pendeltåg på sträckan Hyltebruk–Halmstad, med uppehåll i Rydöbruk, Torup, Oskarström, Sennan, Åled och Sannarp. Restiderna Hyltebruk–Halmstad skulle i princip halveras jämfört med dagens bussförbindelser, även med uppehåll på i dag icke tågtrafikerade orter. Samtidigt skulle den nu otrafikerade järnvägen Torup-Hyltebruk (frånsett under TÅGDAGARNA) räddas som en resurs för framtiden. Utan regelbunden trafik lär banan, som nu snabbt förslummas, läggas ner inom några få år. Region Hallands kommentar: Region Halland har undersökt tågtrafik med stopp i Sannarp, Åled, Oskarström, Torup och Rydöbruk. Restiden för tåget beräknades till 45 minuter mellan kommunhuvudorterna. Utredningen konstaterade att stora investeringar i järnvägens infrastruktur krävs, och att en ny lokaltågslinje mellan Halmstad och Hyltebruk skulle innebära att den befintliga regionaltågslinjen till Värnamo behöver läggas ned. Denna slutats grundas, utöver investeringar i järnvägens infrastruktur, att två parallella tågsystem inte bedöms samhällsekonomiskt motiverade utifrån dagens resandeunderlag och kostnadsbild. Dessutom skulle det totala kollektivtrafikutbudet till och från Hyltebruk minska på grund av färre bussavgångar. Åtgärd: Nej Bättre kommunikationer till och från Hylte kommun, företrädesvis då med pendeltåg, skulle vara en regionalpolitisk åtgärd med många positiva konsekvenser, allra mest för länets enda inlandskommun. Hylte skulle bli väsentligt mer attraktivt som arbets-, -studie och boplats med mera. Vidare skulle arbetsmarknaden längs hela södra Nissadalen utvecklas och tillföras ny energi, sannolikt även nya företagsetableringar. Region Hallands kommentar: Genom trafikförsörjningsprogrammet säkerställer vi god kollektivtrafik i stråket Halmstad – Hyltebruk som genererar tillgång till 54 PSagidea 116677 oafv 2 29900 studier och arbetsmarknader och skapar förutsättningar för utveckling av orter utmed stråket. Åtgärd: Nej Att trafikutbudet i huvudsak inriktas på relationer med stort resandeunderlag är naturligt. Detta utesluter dock inte att Hallandstrafiken även arbetar med att skapa ett trafikunderlag genom att erbjuda nya, bra resmöjligheter. Ett exempel, utöver allmänna ambitioner rörande KOB (sid 11), är den önskade busslinjen Hyltebruk– Torup–Falkenberg med anslutningar till Krösatåg i Torup och persontåg på Västkustbanan i Falkenberg. Stråket Hyltebruk–Falkenberg bör adderas i trafikförsörjningsprogrammet. Region Hallands kommentar: Sträckan har utretts för etablering av busslinje mellan Hylte – Torup – Falkenberg. Utredningen gav vid handen att den utpekade sträckan saknade ett tillräckligt resandeunderlag för att kunna nå en kostnadstäckningsgrad som är så pass hög att det motiverar ett införande av busslinjen för Hallandstrafiken. Detta utifrån gällande principer för trafikutveckling. Utredningen pekade på att sträckan skulle kunna prövas under en treårsperiod under förutsättning att avtal träffas mellan Region Halland, Falkenbergs kommun och Hylte kommun om kommunal medfinansiering. Frågan har prövats men ännu inte nått fram till ett avtal. Åtgärd: Nej Bussar ska enligt programmet mata resenärer till tågen på Västkustbanan. Varför tillämpas inte den principen längs HNJ-banan? Där körs bussar och tåg utan någon som helst samordning. Region Hallands kommentar: Tågtrafiken på Västkustbanan utgör stommen i det halländska kollektivtrafiksystemet och all annan trafik ska i möjligaste mån anpassas till tågens ankomst och avgångar på Västkustbanan. Utgångspunkten är att tåg och buss kompletterar varandra. I stråket Halmstad – Hyltebruk är den parallella regionbusstrafiken av stor betydelse. Åtgärd: Nej Hallandstrafikens taxor har ökat kraftigt de senaste åren. Ska Hallandstrafikens mål om en marknadsandel på 30 procent år 2030 av alla motoriserade resor i länet kunna nås, behöver biljettpriserna bli lägre. Detta borde bara möjligt med hänsyn till Region Hallands totala ekonomi samt kollektivtrafikens nuvarande andel av regionbudgeten. Målet om en självfinansieringsgrad på 55 procent kan heller inte vara hugget i sten, utan måste kunna förändras över tid. Region Hallands kommentar: När det gäller Hallandstrafikens prissättning baseras den på att skattebetalarna finansierar knappt halva kostnaden för resan medan resenären själv betalar den andra halvan via biljettpriset 55 PSagidea 116688 oafv 2 29900 (kostnadstäckningsgraden). Det är andelen skattemedel i verksamheten i kombination med utbudet över tid som avgör vilka biljettpriser som kunden möts av. I Halland har vi i jämförelse med många andra regioner låg skatteandel inom kollektivtrafiken. På kort sikt är målet om 55 procents självfinansieringsgrad svåruppnåeligt med anledning av de satsningar och investeringar som krävs kommande år. Åtgärd: Nej Samarbetet mellan Region Halland/Hallandstrafiken och Trafikverket behöver bli bättre. Långbänken kring persontrafiken på Markarydsbanan är svår att förstå om båda parter vill framåt i frågan. Trafikverkets stora investering i nya spårväxlar i ett hittills oanvänt sidospår i Oskarström är obegriplig när den inte följs upp genom att trafikplatsen åter blir en mötesstation på HNJ-banan. ”Växelpengarna” hade kunnat användas till andra angelägna satsningar längs banan, till exempel vid den vägkorsning strax söder om Landeryds station som saknar skyddsanordningar, utöver kryssmärken. Efter ett olyckstillbud där har tåghastigheten på platsen sänkts till 40 km/tim, till nackdel för restiderna. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Region Halland/Hallandstrafiken bör verka för tillskapandet av ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik, enligt Fairtrans brett förankrade Förslag för en folklig klimatpolitik (november 2025). Region Hallands kommentar: Inom kollektivtrafikbranschen finns en nationellt framtagen standard (Bob-standarden). Syftet med BoB-standarden är att underlätta för resenärer att köpa och använda biljetter kombinerade mellan olika trafikområden och operatörer, samt att främja interoperabilitet och innovation inom biljettsystem. Bob-standarden medför att kunder sömnlöst kan resa mellan olika regioner som idag medför att kunder kan köpa sin biljett i Hallandstrafikens app för resa i hela södra Sverige och Danmark. I dagsläget använder inte alla regionala kollektivtrafikmyndigheter i Sverige Bob-standarden, men när så är fallet öppnas möjligheten för enkelt resande mellan i stort alla Sveriges regioner upp. Åtgärd: Nej Lite mer specifikt HNJ (järnvägen Halmstad-Nässjö/Jönköping) 4.5 Kollektivtrafikens infrastruktur ”Välskötta och trygga hållplatser marknadsför kollektivtrafiken på ett positivt sätt och stärker varumärket för nya potentiella resenärer… o s v”. (sid 27 i programmet) ”Attraktiva och välfungerande bytespunkter utgör viktiga delar av resenärernas resekedjor och har därför en stor betydelse för ett ökat kollektivtrafikresande…osv”. (sid 30 i programmet) 56 PSagidea 116699 oafv 2 29900 Låter sant och riktigt, men är tyvärr inget som tillämpas längs HNJ där dåligt skötta perronger och miljöer är legio. Aktuellt exempel är Oskarström, där det instängslade ställverksområdet länge sett ut som en soptipp med nedblåsta takplåtar och annat skräp. Dessutom är snöröjningen oftast undermålig. På andra ställen, till exempe i Torup, är asfalten i perrongen skadad och utgör en olycksrisk. Har inte Krösatågsresenärerna i inlandet lika stor rätt till välhållna trafikplatser som de som åker med Öresunds- och Västtåg? Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras och tas med i framtida dialog med berörda parter. Att hållplatser, bytespunkter och stationer har bra väntytor, väderskydd, belysning samt är väl underhållna är avgörande för att kollektivtrafiken ska uppfattas som attraktiv och ett alternativ till bilen. Välskötta och trygga hållplatser marknadsför kollektivtrafiken på ett positivt sätt och stärker varumärket för nya potentiella resenärer. Åtgärd: Nej 5.1 Kollektivtrafikstråk i Halland (sid 31 i programmet) ”Primärt är det inte Region Hallands uppgift att tillgodose interregional kollektivtrafik utan detta ska utföras av kommersiella aktörer. Denna aspekt är dock viktig och därför inkluderas denna typ av resor även i detta Trafikförsörjningsprogram. För Halland är det viktigt med interregionala resmöjligheter, inte minst till Stockholm och Köpenhamn”. (sid 32 i programmet) Underligt cirkelresonemang mot bakgrund av att ”ungefär 30 procent av alla biljetter som säljs av Hallandstrafiken utfärdas för resor till andra trafikområden” (sid 78 i programmet). I detta avseende bör HNJ-banan lyftas fram som en bra, alternativ resväg från Halmstad mot Östergötland och Mälardalen/Stockholm. Ännu fler interregionala resenärer på Krösatågen skulle avlasta de hårt belastade tågen på Västkustbanan. Region Hallands kommentar: Möjligheten att resa via Nässjö för att nå Stockholm är ett alternativ, men utöver detta beskriver Trafikförsörjningsprogrammet även att trafiken på Markarydsbanan öppnar upp nya resmöjligheter. Genom byten i Hässleholm skapas nya kopplingar för fortsatt resa utmed hela Södra stambanan, vilket innebär att resenärer får fler alternativ för långväga resor, exempelvis till Stockholm. Åtgärd: Nej Testperiod HNJ, 2017–2020 (sid 55) Beskrivningen av testet är skönmålad. Det genomfördes samtidigt som pandemin pågick, antalet tåg blev inte så många som ursprungligen avsett (7 avgångar i stället för 8) och marknadsföringen av den utökade trafiken måste betecknas som 57 PSagidea 117700 oafv 2 29900 undermålig. Trots detta ökade antalet resenärer med 36 procent, samtidigt som kostnadstäckningsgraden, enligt Hallandstrafiken, inte förändrades. I programmet konstateras att ”Testperioden indikerade att det finns en större marknad för vardagsresande i stråket för att tillgodose resor till arbete och studier. Men för att möta detta behov krävs dock fler avgångar, vilket HNJ-banan i dag inte möjliggör. En av projektets slutsatser är därmed att den parallella regionbusstrafiken i stråket fortsatt är av stor betydelse”. Detta är komplett felaktigt, och det är svårt att förstå att detta grundlösa påstående ges plats i trafikförsörjningsprogrammet. Det finns nämligen inga trafiktekniska hinder för att köra betydligt fler tåg på den enkelspåriga HNJ-banan. Den alltjämt huvudsakligen manuella tågklareringen på sträckan Halmstad–Värnamo utgör inget hinder, inte heller antalet tillgängliga mötesstationer även om Oskarström också borde ingå i dessa, inte heller tillgången till lämpliga tåglägen. Under senare år har järnvägen också rustats upp med helsvetsade räler och betongslipers i makadam på flera sträckor. Den spårtekniskt sämsta delen för närvarande är Torup–Landeryd inom Region Halland. Det går inte att läsa formuleringarna i programmet på annat sätt än att de är medvetet vilseledande till HNJ-banans nackdel, i alla fall i närtid. För när det gäller trafikeringen på HNJ-banan 2028–2034 heter det att ”inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, att trafikera med en avgång varannan timme i båda riktningarna mellan Halmstad och Värnamo.” Sanningen är alltså att det redan i dag går att köra betydligt fler Krösatåg på HNJ- banan, helst då hela vägen upp till antingen Nässjö eller Jönköping. Region Hallands kommentar: I programmet beskrivs att ”Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att trafikera med en avgång varannan timme i båda riktningarna mellan Halmstad och Värnamo.” Programmet lyfter bland annat målsättningen för HNJ-banan att korta restiden mellan Halmstad och Jönköping från dagens cirka 165 minuter till omkring 140 minuter, samt att utöka trafiken till ett tåg varannan timme i båda riktningarna, vilket motsvarar omkring åtta turer per vardag och riktning jämfört med dagens fem. De slutsatser som redovisas i programmet om banans kapacitet bygger på genomförda analyser. Formuleringen om att HNJ-banan ”inte möjliggör fler avgångar” kan uppfattas som alltför generell. Det som avses är att dagens infrastruktur och trafikupplägg inte möjliggör tätare trafik än varannan timme med persontåg om trafiken samtidigt ska vara robust och punktlig. Detta kommer att förtydligas i Trafikförsörjningsprogrammet inför politiskt godkännande. Åtgärd: Ja 58 PSagidea 117711 oafv 2 29900 Stråkutredning Halmstad–Hyltebruk, 2021 (sid 56 i programmet) Här finns ytterligare ett helt felaktigt och grovt vilseledande påstående, nämligen att ”en ny lokaltågslinje mellan Halmstad och Hyltebruk skulle innebära att den befintliga regionaltågslinjen till Värnamo behöver läggas ner. Dessutom skulle det totala kollektivtrafikutbudet till och från Hyltebruk minska på grund av färre bussavgångar”. Givetvis kan pendeltåg till Hyltebruk förenas med fortsatt tågtrafik mot Värnamo, så har det fungerat i decennier. Varför påståendet om motsatsen ges utrymme i trafikförsörjningsprogrammet kan bara tolkas som en ambition att undergräva HNJ- banans potential, inklusive bibanan Torup–Hyltebruk. Den som har elementär kunskap om järnvägstrafik förvånar sig över Hallandstrafikens snedvridna och oprofessionella verklighetsuppfattning. Att antalet bussavgångar från Hyltebruk blir färre om tågförbindelser tillkommer, ter sig naturligt. Pendeltågen behöver dock inte utesluta kompletterande busstrafik till och från Halmstad. I båda fallen, fler tåg på HNJ-banan och pendeltåg till Hyltebruk, finns det inga trafiktekniska hinder. Hindren består i regionpolitikernas och Hallandstrafikens vilja och ambition att bidra till utveckling av hela Region Halland, tillgången till fordon, samarbetet med intilliggande regioner etc. Det är inte järnvägen i sig som omöjliggör höjda ambitioner redan nu. Region Hallands kommentar: Skrivningen om att pendeltåg mellan Halmstad och Hyltebruk skulle innebära att den genomgående trafiken mot Värnamo och Jönköping behöver avvecklas kommer att preciseras ytterligare i programmet inför politiskt beslut. Här handlar det inte om att det tekniskt sett skulle vara omöjligt att köra fler tåg, utan om att två parallella tågsystem, utöver behovet av ny mötesstation, inte är samhällsekonomiskt motiverade utifrån dagens resandeunderlag och kostnadsbild. Ett sådant förtydligande minskar risken för missförstånd kring programmets avsikter. Åtgärd: Ja 6.6 Infrastruktur (sid 59) I avsnittet poängteras mycket riktigt att inlandsjärnvägarna i Halland (Viskadalsbanan Varberg–Borås och HNJ-banan Halmstad–Värnamo– Nässjö/Jönköping) behöver bli robustare samt möjliggöra tåg i högre hastighet. Det förebyggande underhållet av järnvägarna behöver förstärkas, och spåren behöver trädsäkras. I det senare fallet borde arbetet kunna bedrivas betydligt mer skyndsamt än vad som verkar vara fallet. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej 59 PSagidea 117722 oafv 2 29900 Under rubriken infrastruktur borde ingå att Region Halland/Hallandstrafiken aktivt borde agera för en framtida elektrifiering av HNJ-banan även söder om Värnamo. En sådan, vid sidan av fortsatta spårtekniska insatser och fjärrstyrning av växlar och signaler, skulle innebära en avsevärt solidare järnväg, med ännu större kapacitet till båtnad också vid kriser och krig. Region Hallands kommentar: Behovet av elektrifiering av HNJ-banan behöver ställas mot andra behov i järnvägsanläggningen. Banan har låga trafikvolymer och lågt resande och det finns andra banor som har en högre prioritet i de regionala och nationella infrastrukturplanerna. Åtgärd: Nej I trafikförsörjningsprogrammet framgår inte med tydlighet hur Hallandstrafiken ser på det framtida och långsiktiga fordonsbehovet för trafiken på HNJ. Ett avsnitt gällande denna fråga bör tillföras framställningen. Ersättningstrafik vid inställda tåg Trafikförsörjningsprogrammet berör inte denna fråga, trots att denna trafik har stora brister. Ersättande bussar utgör ofta i realiteten inte någon ersättning för det inställda tåget, eftersom bussarnas tidtabell helt avviker från tågets, desto mer ju längre bort från utgångsstationen. Dessutom är informationen kring ersättningstrafiken genomgående bristfällig. Inte sällan är HLT:s och JLT:s information olika, trots att tåget/bussen är genomgående och berör båda trafikhuvudmännen. Kunden/resenären får klara sig bäst han/hon kan, ibland i mörker och kyla på ruffiga trafikplatser. Svagheterna i systemet består, trots upprepade löften från ansvariga om förbättringar i servicen. Region Hallands kommentar: Trafikförsörjningsprogrammet beskriver inriktning och ambitioner för hur tågtrafiken planeras att utvecklas. Inköp/behov av fordon, likt tågersättande busstrafik inom de olika tågsystemen avhandlas inte i trafikförsörjningsprogrammet. Åtgärd: Nej Övrigt • Hallandstrafiken bör använda digitala resurser mer och smartare. Det gäller matningstrafik till buss och tåglinjer i landsbygd. Här kan konceptet PAXI – appstyrd optimering, som redan testats framgångsrikt vara utvecklingsbart. Det gäller också den komplexa uppgiften att samordna alla tidtabeller för optimal restid. Här måste AI vara en stor resurs. 60 PSagidea 117733 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej • Ta med cykeln som en resurs till i kollektivtrafikens optimering. Kommuner satsar mer och mer på cykelstråk och här finns en resurs för matningstrafik i alla orter. Stora som små. Det ska vara lättare att ta med sig cykel på buss och tåg. Det skall vara lättare att ställa sin cykel vid busshållplats och station på säkert sätt. Region Hallands kommentar: Åtgärder som kan främja kombinationsresor utgörs bland annat av trygga och säkra pendlarparkeringar för bil och cykel vid kollektivtrafikens bytespunkter, god anslutning till bytespunkter genom gång- och cykelstråk och utveckling av digitala verktyg för att underlätta byten mellan färdslag. Åtgärd: Nej • Samordning och samarbete över regiongränser behöver fortfarande bli bättre. Samma biljettsystem ska kunna användas över större områden. Planering av trafik, buss och tågtäthet bör samordnas bättre. Hela sydregionen, men helst ännu större område, nationellt! Viktigt också satsa mer regionalt på matningstrafik där ny teknik och ny optimering tas med i planen. Region Hallands kommentar: För att underlätta resor mellan olika trafikområden har Regionsamverkan Sydsverige ingått avtal om gemensamma biljett- och resevillkor för interregionala resor, vilket benämns som ”Sydtaxan”. Sydtaxan omfattar Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Kalmar Länstrafik, Länstrafiken Kronoberg samt Skånetrafiken. Skånetrafikens bilaterala avtal med Trafikstyrelsen i Danmark möjliggör även resor till Köpenhamnsområdet. Region Halland och Hallandstrafiken kommer att fortsätta samverka med omkringliggande regioner för att göra det ännu enklare och smidigare att resa över länsgränser i framtiden. Åtgärd: Nej s. 8 och 9 ”För att hela Halland ska kunna fortsätta växa är det viktigt att arbetsmarknaderna både inom Halland och i angränsande regioner fortsätter att tillgängliggöras för så många som möjligt.” s. 45 Falkenberg–Ullared ”I ett 2050-perspektiv finns potential att fortsätta att utveckla kopplingen mellan Falkenberg och Ullared.” Vi ser på kartan nedan att det finns stråk av kollektivtrafiken som går utomläns i samtliga halländska kommuner förutom Falkenberg. Med tanke på att Gekås i 61 PSagidea 117744 oafv 2 29900 Ullared är Skandinaviens mest besökta turistmål, borde det löna sig med nya linjer mellan Ullared och Göteborg, Borås, Jönköping, Svenljunga, Tranemo, Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Oslo, Köpenhamn… Utvecklingen bör således inte endast gälla kopplingen mellan Falkenberg och Ullared. Här finns goda möjligheter att samverka med andra kommuner, regioner och länder. Hela Sverige ska leva Halland ser samarbeten och samverkan över länsgränserna och aktörer inom trafikförsörjning som en viktig del av vår infrastruktur. Med Natointrädet ställs det än mer krav på farbara stråk. Samarbeten bör i slutänden få effekt för resenärerna. Region Hallands kommentar: Den karta som hänvisas till i yttrandet beskriver pendlingsflöden och inte kollektivtrafikstråk. Åtgärd: Nej s. 9 ”Även trafiksäkra och upplysta gång- och cykelvägar till och från hållplatserna utgör ett viktigt led i arbetet med en attraktiv kollektivtrafik.” s. 27 4.5 Kollektivtrafikens infrastruktur 62 PSagidea 117755 oafv 2 29900 ”Det är av stor vikt att ha med ”hela resan”-perspektivet i planeringen och att underlätta för resenärer att ta sig till bytespunkter oavsett om det sker med bil, cykel eller gång. Anslutande gång- och cykelvägar till kollektivtrafikens bytespunkter behöver vara trygga och utformas på ett trafiksäkert sätt.” Gällande gång- och cykelvägar är det viktigt för inlandet att Hallandsleden underhålls, liksom anvisade cykelleder av kommunen. Exempel finns där högt gräs eller grov makadam försvårat framkomligheten. En gång- och cykelväg mellan Kinnared och Torup är önskvärd. ”Hela resan”-perspektivet bör inkludera att frakta cykel på samtliga av kollektivtrafikens fordon. Även att hållplatserna blir trygga med låsbara cykelställ. Region Hallands kommentar: Cykel är i mån av plats möjligt att medtaga på regionbussar och tåg. Anläggandet av nya cykelvägar liksom underhåll av dessa är inte en fråga som behandlas i Trafikförsörjningsprogrammet. Åtgärd: Nej s. 24 Grundläggande resmöjlighet ”Skolskjutstrafiken har en potential att i högre grad samplaneras med linjetrafik och kan också göras tillgängliga för allmänheten under förutsättning att det sker på skolresandets villkor.” Genom att allmänheten får åka med skolskjutsen, på elevernas villkor, har en stor del av hela Halland täckts in med kollektivtrafik. Skolskjutstrafiken är en enorm och outnyttjad möjlighet, som skulle gagna många invånare. Vid samtal i Hylte kommun var detta dessvärre inte möjligt i nuläget, oklart varför. Med god marknadsföring är vi övertygande om att det skulle bli fler resande. Skolskjutstrafiken bör förses med tidtabell, sökbar på nätet. Kanske en egen flik för detta ändamål. Region Hallands kommentar: Region Halland delar uppfattningen om att med bas i skolskjutstrafiken kan fler resmöjligheter erbjudas för Hallänningen i form av allmän kollektivtrafik. Dock är det primära uppdraget att utföra en trygg och säker skolskjuts för kommunens behov. Detta kommer sannolikt även framledes resultera i att en del av skolskjutstrafiken är stängd för allmänheten men att fler resmöjligheter utökas i framtiden. Åtgärd: Nej Hallands landshövding Brittis Benzler intervjuades i Inlandsbladet juni 2021: – Gällande kollektivtrafiken refererar jag till Gotland. Vi var överens om att gymnasieturerna skulle prioriteras, att utbildning ska möjliggöras oavsett var du bor. Det är ett viktigt mål att fullfölja sin utbildning. Vi ordnade en tur in till tätorten och två turer hem. 63 PSagidea 117766 oafv 2 29900 – I Hela Sverige ska leva Halland, där jag är styrelseledamot, har vi diskuterat att möjliggöra för allmänheten att åka med skolskjutsarna. Det har med försäkringar och annat att göra, men nog borde vi kunna lösa det år 2021? – På Gotland har vi löst detta. Där får allmänheten åka med skolskjutsarna i mån av plats. Det fanns inget betalningssystem som fungerade för detta och vi sa att om det blir ett hundratal som vill åka kan det bli ett bekymmer. Det blev ingen anstormning och de som nyttjar skolskjutsarna nu åker faktiskt gratis. Gällande skolskjutsar har upphandlingar gjort att många mindre taxi- och bussbolag i Halland har avvecklats. I Hylte kommun finns inte längre ett enda taxibolag kvar i kommunen, vilket även drabbar Falkenbergs kommuns inland. Mindre taxi- och bussbolag har inte samma förutsättningar att göra kostnadsberäkningar och vara konkurrenskraftiga gentemot stora bussbolag utanför länet. Allt fler exempel finns där stora bussbolag utomläns vinner upphandlingarna om skolskjutsarna och därmed hamnar även skattepengarna utanför länet. De lokala företagen får svårt att överleva utan skolskjutsarna och rörelsen läggs ner. Nerlagda buss- och taxirörelser gör att sjukresor och färdtjänst sker med en taxi som har en framkörning på kanske fem, sex mil. Även ur klimathänseende är det förkastligt. Region Hallands kommentar: Region Halland lyder under lagen om offentlig upphandling och är således skyldiga att konkurrensutsätta utförandet av transporterna. Dessa upphandlingar utformas på ett sätt som möjliggör för lokala- och regionala trafikföretag att vara med och konkurrera. Ett exempel på detta är de senaste trafikupphandlingarna för buss och serviceresor där ett flertal lokala trafikföretag vunnit kontrakt. Dock är det mer än upphandlingar som påverkar den lokala marknaden. Ökade myndighetskrav, minskat behov från privat och företagsmarknaden och generationsväxlingar försvårar för lokala bolag att fortsätta verka. Åtgärd: Nej s. 29 Framkomlighet ”Om fler boende i orterna utanför centralorten väljer att åka kollektivt in till staden kan antalet bilar minska, och därmed också trängseln.” Det är ett urbant perspektiv. Det blir de boende utanför centralorten som ska ansvara för att bilåkandet och trängseln minskar i städerna och att stadsmiljön därmed förbättras. För de flesta landsbygdsbor i Hallands östra delar är bussen inget alternativ då många har sex, sju kilometer eller mer till närmaste busshållplats. Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej 64 PSagidea 117777 oafv 2 29900 s. 69 8 Anpassad kollektivtrafik ”Samordning och samplanering sker inom och mellan respektive trafikslag för att uppnå högsta kostnadseffektivitet. Syftet med samverkan rörande uppdragen är att få ut mer samhällsnytta än om de hanterats var och en för sig. Den anpassade kollektivtrafiken ska sträva efter att spegla den allmänna kollektivtrafiken, där det är rimligt och möjligt. Hänsyn tas dock till resenärens behov utifrån rättigheter som ges i lagstiftning och följande myndighetsutövning.” Det är viktigt att samordning/samverkan inte innebär att en resa för en person som beviljats färdtjänst hänvisas till kollektivtrafiken. Personen som har rätt till färdtjänst kan troligen inte åka kollektivt, personen är kanske infektionskänslig eller själv smittsam. Det är ingen enkel ansökan om färdtjänst. Besked om avslag eller beviljande av färdtjänst kan dröja flera månader. Vi tror att människor som söker färdtjänst gärna hade åkt kollektivt om det varit möjligt. Region Hallands kommentar: Ett färdtjänstbeslut utformas utefter gällande regelverk och individens funktionsförmåga. Detta kan innebära att vissa resor kan ske inom den allmänna kollektivtrafiken men även innebära att inga resor kan ske inom denna utefter funktionsnedsättningen. Region Hallands målbild kopplat till besked om avslag eller beviljande är fyra veckor från inkommen ansökan till beslut. Denna målbild har under en längre tidsperiod tydligt uppfyllts för en majoritet av den som ansöker. Åtgärd: Nej s. 79 ”Eftersom kollektivtrafik är en långsiktig investering, och det ofta tar tid för invånarna att upptäcka nyheterna i kollektivtrafikutbudet, är den rekommenderade avtalslängden minst tre år.” Nyheter i kollektivtrafiken bör marknadsföras med kraft. Hallandstrafikens webbplats får toppbetyg, men nyheter på nätet blir snabbt undanskuffade av ännu nyare nyheter. Om en ny linje planeras, bör utskick till brevlådorna i ett större närområde göras. Annonsering i Hallands Nyheter eller Hallandsposten är snart ingen idé om man vill nå nya resenärer i Hallands östra delar, eftersom här inte finns någon papperstidning längre. Testperioden med HNJ-banan marknadsfördes i samarbete med kommunerna, enligt remissen. Inlandet i Falkenbergs kommun fick ingen information, trots närheten till sträckningen. Önskvärt är att Hallandstrafiken utger en tidning åtminstone en gång om året till halländska hushåll. 65 PSagidea 117788 oafv 2 29900 Region Hallands kommentar: Synpunkterna noteras. Åtgärd: Nej Ett exempel på god marknadsföring som gav effekt är Varbergs satsning på Paxibussen. Denna form av matartrafik ser Hela Sverige ska leva Halland som ett gott komplement för landsbygden till kollektiv linjetrafik och önskar en spridning av konceptet till Falkenbergs och Hyltes landsbygder. I Paxiprojekt visade det sig att korta restider inte var det viktigaste utan framgångsfaktorn var projektets två alternativ med att antingen komma fram vid en viss tidpunkt eller att åka vid en viss tidpunkt. Region Hallands kommentar: Region Halland har deltagit som medfinansiär och följare av projektet i fråga där utvärdering pågår. Åtgärd: Nej Vikten av korta restider i remissen överbetonas. Vid vissa sträckor kan det förstås vara viktigt, men det är också angeläget att det finns möjligheter till på- och avstigning. Det går att erbjuda både snabba och långsamma linjer. Region Hallands kommentar: En attraktiv tågtrafik som ska uppfylla restidsmålen måste vara snabb, vilket är svårt att uppnå om samma tågtrafik ska stanna vid alla stationer längs järnvägen. För att möta de olika resbehoven är det därför viktigt att erbjuda parallella tågsystem med olika hastigheter och uppehållsmönster. Åtgärd: Nej Övrigt 1 Linje Hyltebruk–Falkenberg Hela Sverige ska leva Halland ser gärna att Hallandstrafiken satsar på en linje mellan Hyltebruk, Kinnared, Drängsered och Falkenberg. En sådan linje effektiviserar resande norrut. Bor du i Kinnared och vill resa till Göteborg, får du ta tåget först ner till Halmstad för vidare resa till Göteborg. En busslinje mellan Hylte och Falkenberg via Kinnared och Drängsered, skulle främja arbetspendling och studerande vid Falkenbergs gymnasieskola. Detta gynnar även invånarna i angränsade socknar inom Falkenbergs kommun. En högstadieelev som gått klart skolan i Ullared och ska börja på gymnasieskolan i Falkenberg kan inte bo kvar i Krogsered, eftersom ingen kollektivtrafik finns. Inte ens att åka med skolbussen för grundskoleelever funkar, eftersom eleverna måste ge sig i väg kl. 6 för att komma fram i tid. Återstår alternativet att flytta in till Falkenberg och ta fullt ansvar vid femtonårsåldern. Barn med diagnos får stora problem. 66 PSagidea 117799 oafv 2 29900 Gymnasieelever boende i Fegen och Ätran lägger mer än tre timmar per dag på kollektivt resande till Falkenberg, eftersom de får åka omvägen över Ullared. Det motsvarar två arbetsdagar i veckan, utöver heltidsstudier. Landsbygdsbefolkningen är beroende av viss service, exempelvis vårdcentraler och Apotek, som alla andra invånare. Satsa på tillgängligheten med kollektivtrafik på landsbygden, där servicen inte finns. Ytterst är det en demokratifråga. En liten kommun som Hylte, med en minskande befolkning, har inte samma utbud av service. Beroendet av starka kommuner som Falkenberg och Halmstad är större här. Med bra kollektivtrafik kanske landsbygden inte utarmas befolkningsmässigt. Utan körkort kan du inte bo i inlandet. Region Hallands kommentar: Region Halland ser värde i att erbjuda korta restider. Nya satsningar på kollektivtrafiken behöver motiveras med hög samhällsnytta. Det utbud som Region Halland tar ansvar för är det som bedöms vara regionalt motiverat och trafiken ska vara samhällsnyttig. Åtgärd: Nej Övrigt 2 Linje Torup–Falkenberg Hallandstrafiken bör satsa på en busslinje mellan Torup och Falkenberg via väg 150. Här kör massvis med bilar, så förmodligen är många pendlare. Det ger även gymnasieelever större valmöjlighet att välja Falkenbergs gymnasieskola. Region Hallands kommentar: Sträckan har utretts för etablering av busslinje mellan Hylte – Torup – Falkenberg. Utredningen gav vid handen att den utpekade sträckan saknade ett tillräckligt resandeunderlag för att kunna nå en kostnadstäckningsgrad som är så pass hög att det motiverar ett införande av busslinjen för Hallandstrafiken. Detta utifrån gällande principer för trafikutveckling. Utredningen pekade på att sträckan skulle kunna prövas under en treårsperiod under förutsättning att avtal träffas mellan Region Halland, Falkenbergs kommun och Hylte kommun om kommunal medfinansiering. Frågan har prövats men ännu inte nått fram till ett avtal. Åtgärd: Nej Övrigt 3 Insändare i HN 2018, fortfarande aktuell. Var ligger stationen i Falkenberg? Vi från inlandet som kommer från Vessigebrohållet och ska till Falkenbergs järnvägsstation efterlyser en skylt i Vinberg mot stationen. Är man inte väl orienterad i området måste man köra in i Falkenberg för att ta sig till stationen. 67 PSagidea 118800 oafv 2 29900 Öppna viadukten på stationsområdet även för biltrafik, nu tvingas man köra en flera hundra meter lång omväg för att komma på rätt sida om spåret om man kommer från ”fel” håll. Detta har påpekats för flera år sedan på insändarsidan. Hämtar och lämnar Region Hallands kommentar: Synpunkten noteras. Åtgärd: Nej Övrigt 4 För övrigt anser vi att biljettkostnaderna med Hallandstrafiken bör sänkas. Region Hallands kommentar: När det gäller Hallandstrafikens prissättning baseras den på att skattebetalarna finansierar knappt halva kostnaden för resan medan resenären själv betalar den dryga andra halvan via biljettpriset (kostnadstäckningsgraden). Det är andelen skattemedel i verksamheten i kombination med utbudet över tid som avgör vilka biljettpriser som kunden möts av. Att förändra priset kräver politiska beslut som är beroende av Region Hallands budgetprocess. Åtgärd: Nej 68 PSagidea 118811 oafv 2 29900 Handläggare Ludvig Simonsson Ludvig.simonsson@regionhalland.se RS230670 Region Halland Box 517, 301 80 Halmstad regionen@regionhalland.se regionhalland.se PSagidea 118822 oafv 2 29900 Sammanträdesprotokoll Direktionen Datum: 2025-12-05

§ 21 Dnr 2025-000354 Remissvar - Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Kommunstyrelsens beslut Laholms kommun lämnar följande synpunkter på remissen: Trafikförsörjningsprogrammet är väl genomarbetad och det är en styrka att det har en tydlig koppling till förslag för regional fysisk plan. Laholms kommun ser positivt på Region Hallands uttalanden om de stråk i Laholms kommun som pekats ut för dess attraktivitet, samt de planer som finns för att utveckla dessa. Angränsande regioner Det en styrka att regionen samverkar med angränsande regioner för att utveckla den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken. Laholms kommun ser att det finns behov av en utökad dialog med angränsande regioner, särskilt mellan Skåne och Halland, likt den som idag finns med Västra Götaland. Kommunen ser positivt till en utökad dialog och avsiktsförklaring likt arbetet med Västra Götaland. Här finns flera frågor som behöver diskuteras och utvecklas för att exempelvis uppmuntra till att åka kollektivt mellan regionerna. För pendling till arbete och studier är tillgänglighet och korta restider avgörande. Kommunen ser positivt på fokus kring samarbete över länsgränser, inte minst kopplat till Markarydsbanan och Hässleholm. För de södra delarna av kommunen skulle kollektivtrafik som ansluter till exempelvis Båstad, Ängelholm och Hässleholm innebära betydande tidsvinster vid resor söderut. Detta kan främja inflyttning till Halland genom bättre möjligheter till pendling. Tydliga framgångsfaktorer och målsättningar Det är positivt att trafikförsörjningsprogrammet tydligt lyfter fram olika framgångsfaktorer för en attraktiv kollektivtrafik. Genom att konkretisera vad som krävs blir det enklare att förstå vilka insatser som är avgörande för att nå målen. En styrka i det nya programmet är också att det strukturerar målen i långsiktiga mål, kortsiktiga mål och delmål, vilket skapar en tydligare uppföljning och gör det enklare att se progressionen över tid. Denna struktur ger en bättre överblick och gör programmet mer verkningsfullt som styrdokument, jämfört med det tidigare programmet där målen inte var lika tydligt uppdelade. PSagidea 223344 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen 2026-01-13 Under ”Förkorta restider” beskrivs länets flerkärnighet och att geografin möjliggör för korta restider mellan orterna längs kusten och inlandet. Det hade varit en fördel om denna bild nyanserades. Även om avstånden är korta är det en utmaning att förse hela länet med god kollektivtrafik. Kommunerna måste integrera kollektivtrafiken i bebyggelseplaneringen (KOB) Det nya trafikförsörjningsprogrammet introducerar begreppet kollektivtrafikorienterad bebyggelse (KOB) som ett strategiskt verktyg i samhällsplaneringen. KOB innebär att ny bebyggelse ska lokaliseras nära kollektivtrafikstråk och knutpunkter för att stärka underlaget för kollektivtrafiken och minska bilberoendet. För Laholms kommun, med många tätorter och landsbygdsområden, blir kraven på KOB särskilt viktiga. Kommunen behöver främja tätare byggnation kring kollektivtrafikstråk och bytespunkter samt planera för pendlarparkeringar för bil och cykel. Tillgång till kollektivtrafikstationer Den genomsnittliga siffran för tillgång till kollektivtrafikstationer utanför tätort är bekymmersam. Laholm är en av de kommuner där detta slår särskilt hårt, vilket påverkar möjligheten att ta sig till och från fritidsaktiviteter och därmed invånarnas delaktighet. Ny målbild för kollektivtrafikens marknadsandel och kommunens ansvar I det nya trafikförsörjningsprogrammet anges att kollektivtrafikens marknadsandel ska uppgå till 30?% år 2050, med etappmål på 20?% till 2030 och 25?% till 2040. Detta innebär en förändring jämfört med nuvarande plan (2021–2025), där målet var 30?% redan till 2030. Nuvarande marknadsandel är cirka 16?%, vilket innebär att kollektivtrafikresandet behöver mer än fördubblas samtidigt som bilresandet minskar något. Kommunen bedömer det som positivt att målsättningen har justerats och kompletterats med etappmål, då detta ger en mer långsiktig och realistisk planeringslogik. För Laholms kommun innebär den nya målbilden att det ges mer tid att anpassa samhällsplaneringen, men också att det krävs ett strategiskt arbete med kollektivtrafikorienterad bebyggelse (KOB) och ett hela-resan- perspektiv. Kommunens bidrag består bland annat i att planera tätare byggnation kring kollektivtrafikstråk samt att utveckla pendlarparkeringar för bil och cykel vid bytespunkter. För att målen ska kunna nås krävs dock att Region Halland tar ett större ansvar för att utveckla kollektivtrafikens attraktivitet, framkomlighet och PSagidea 223355 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 3 Kommunstyrelsen 2026-01-13 utbud. Kommunernas insatser i samhällsplaneringen måste därför kompletteras av regionala satsningar på trafiksystemet. Barnkonvention och delaktighet Under avsnittet om barnkonventionen bör frågan om hur barnens röst och önskemål har beaktats lyftas tydligare. Även om delaktighet framhålls under stycket om jämlika livsmiljöer, folkhälsa och delaktighet, skulle barnkonsekvensanalyser kunna vara ett relevant verktyg. Detta är särskilt viktigt i relation till barns rätt till meningsfull fritid och delaktighet i samhällslivet. Social hållbarhet Det är positivt att trafikförsörjningsprogrammet lyfter kollektivtrafikens betydelse för social hållbarhet samt uppmärksammar barn, unga, äldre, personer med funktionsnedsättning och socioekonomiskt sårbara grupper. Laholms kommun kan dock inte se att dessa perspektiv ges tillräcklig tyngd i de strategier och prioriteringar som presenteras. Även om det är motiverat att prioritera kollektivtrafik i stråk med hög efterfrågan finns det betydande behov även i andra områden. I tätorter och områden med låg socioekonomisk status finns ofta en större andel invånare utan tillgång till bil. Om dessa områden dessutom är belägna på landsbygden är behovet av kollektivtrafik särskilt stort, då gång och cykel inte utgör realistiska alternativ. Kommunen vill särskilt uppmärksamma ungas behov av en väl fungerande kollektivtrafik. Många ungdomar på landsbygden har begränsade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter eftersom skolskjutsar i regel inte erbjuder resmöjligheter efter skoltid. Detta medför att unga hänvisas till att stanna hemma eller blir beroende av föräldrar med tillgång till bil, vilket begränsar deras delaktighet i samhällslivet och deras möjligheter till personlig utveckling. Laholms kommun anser därför att aspekter såsom segregation, jämlikhet, socioekonomiska förutsättningar och ungas behov bör integreras tydligare i de prioriteringar som görs. Trafikförsörjningsplaneringen bör ha ett kompensatoriskt förhållningssätt för att skapa mer jämlika möjligheter till delaktighet och meningsfull fritid samt för att kollektivtrafiken ska kunna bidra till social hållbarhet. Om dessa aspekter inte inkluderas i planeringen bör regionen vara transparent med detta, då det påverkar kollektivtrafikens möjligheter att bidra till social hållbarhet. PSagidea 223366 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 4 Kommunstyrelsen 2026-01-13 Digitalisering Laholms kommun är positiv till satsningar på digitalisering som syftar till ökad inkludering och självservice genom digitala tjänster. Samtidigt vill kommunen understryka att ökad digitalisering kan medföra hinder för vissa grupper, såsom personer med funktionsnedsättning, nyanlända och äldre. Särskilt den senare gruppens behov är viktiga att beakta utifrån att andelen äldre förväntas att öka kraftigt de kommande åren. Då inriktningen om digitalisering finns även för anpassad kollektivtrafik är det särskilt viktig att utmaningarna med digitaliseringen beaktas. Ställningstaganden bör omformuleras för att ta större hänsyn till att ökad digitalisering inte alltid är tillgänglig eller ändamålsenlig för alla. Även turismen kan påverkas negativt av en alltför långtgående digitalisering av kollektivtrafiken. Sårbarhet i lågtrafikerade linjer I programmet anges att linjer med kostnadstäckningsgrad under 30?% eller färre än fyra resenärer per tur ska ses över. Däremot framgår det inte vilka linjer som i dagsläget klassas som lågtrafikerade. Detta gör det svårt för kommunen att bedöma vilka konsekvenser översynen kan få för Laholm, särskilt med tanke på kommunens många tätorter och spridda resandeunderlag. Konsekvenserna blir särskild stora för grupper utan tillgång till bil som bor långt ifrån centralorten eller serviceorter; till exempel barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är därför av stor vikt att kommunen får möjlighet att delta i ett tidigt skede av denna översyn, för att tillsammans med Region Halland och Hallandstrafiken hitta lösningar som säkerställer grundläggande resmöjligheter även där underlaget är svagare. Alternativa trafiklösningar, såsom anropsstyrd trafik eller samordning med skolskjutstrafik, behöver utvecklas i nära dialog mellan kommunen och regionen. Det finns en problematik kring att färre individer väljer att nyttja kollektivtrafiken i de fall turtätheten är låg. Det finns risk att detta inte är en faktor som är möjlig för Hallandstrafiken att tillgodose utifrån sina bestämmelser av tillgången av linjer baserat på efterfrågan, men det är viktigt att beakta att färre avgångar kan leda till en negativ spiral där allt färre väljer att resa med kollektivtrafiken på grund av för få avgångar. PSagidea 223377 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 5 Kommunstyrelsen 2026-01-13 Anpassad kollektivtrafik Laholms kommun instämmer i regionens inriktning att samverkan kring anpassad kollektivtrafik ska bidra till ökad samhällsnytta. Det är positivt att samråd sker löpande med brukarorganisationer, vilket bedöms vara en viktig förutsättning för att utveckla en tillgänglig och ändamålsenlig trafik Utmaningar för samhällseffektiv prissättning och biljettsamarbete Prishöjningar slår mot efterfrågan; prissänkningar kräver budgetutrymme. Dessutom saknas full interoperabilitet mot viktiga grannregioner (ex. Västra Götaland) vilket försvårar sömlöst gränsöverskridande resande. En omförhandling av sydtaxan är något som behöver ses över. Stora investeringsbehov och kapacitetsbrist Programmet lyfter fram omfattande infrastrukturbehov, bland annat på Västkustbanan samt investeringar i mötesspår, uppställningsbangårdar och fyrspårslösningar. Dessa åtgärder är nödvändiga för att öka kapaciteten och skapa kortare restider, men de innebär samtidigt mycket höga kostnader och lång tid till genomförande. Detta medför en påtaglig risk att planerade trafikförbättringar försenas, vilket i sin tur kan försvåra målet att fler ska välja kollektivtrafiken. För att kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ krävs att restiderna kan kortas i närtid – inte först på lång sikt. Halmstad – Laholm – Markaryd – Hässleholm Laholms kommun ser positivt på att Markarydsbanan ingår i trafikförsörjningsprogrammet och ser att kollektivtrafiksstråket kommer innebära positiva effekter för eleverna i Laholms kommun då kommunen kommer kunna erbjuda elever i gymnasieskola en ökad tillgänglighet. Elever boende i den östra samt norra delen av Laholms kommun kommer få bättre möjligheter att röra sig med kollektivtrafiken vilket i dag är något begränsat. Det kommer även att öppna upp för möjlighet att erbjuda skolbiljett via kollektivtrafiken till Knäreds högstadieelever för resor till högstadieskolan i Veinge. Det är fördelaktigt att inriktningen är att turtätheten på Markarydsbanan ska öka på sikt. Laholms kommun efterfrågar dock ett förtydligande av trafikutbudet under helger och att det framgår att det ska planeras varannan timmestrafik under helgerna. PSagidea 223388 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 6 Kommunstyrelsen 2026-01-13 Laholms kommun vill understryka att det även fortsättningsvis finns behov av busstrafik från Veinge respektive Knäred till Laholms centralort. De nya stationerna i Veinge och Knäred kommer göra det enklare för invånarna att ta del av kommersiell service i Halmstad. För tillgång till kommunal service kommer det dock även fortsättningsvis att vara nödvändigt att kunna resa till Laholms centralort. I Laholm finns bland annat socialtjänst, SFI och andra kommunala verksamheter som invånarna i Veinge och Knäred behöver kunna nå även utan tillgång till bil. Utan fungerande kollektivtrafikförbindelser riskerar möjligheterna till integration och delaktighet i samhället att försämras. Laholm – Våxtorp – Örkelljunga Trafikförsörjningsprogrammet beskriver ingen konkret planering för stråket i närtid men vi ser positivt på att de belyser sträckan mellan Laholm och Våxtorp för behov av framtida upprustningar i ett 2050- perspektiv. Kommunen ser att det på sikt kan vara fördelaktig att förlänga stråket för att koppla ihop Laholm och Våxtorp med Örkelljunga. Stråket är Laholm Våxtorp-Nordvästra Skåne är utpekat i granskningsversionen för Regional fysisk plan för Halland. Laholm – Mellbystrand/Skummeslövsstrand – Norra Skåne Laholms kommun ser positivt på att Hallandstrafiken belyser vikten av Båstad station men önskar en större tillgänglighet till nyttjande av stationen inom ramarna för våra ordinarie skolbiljetter. Det finns en upplevelse av att resorna för skolungdomar försvåras när Båstad station numera inte är möjlig att nyttja inom ramarna för en biljett som gäller i Halland/Laholm. Geografiskt är Skummeslövsstrand nästintill sammanhängande med Båstad. En överenskommelse för Båstad station som gör stationen möjligt att nyttja för båda län skulle underlätta anordnande av resor för våra ungdomar som ska till och från sina studier i gymnasiet. Folkhälsa och livskvalitet Laholms kommun ser positivt på att folkhälsoperspektivet lyfts fram i trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiken är en central del av ett hållbart samhälle och en viktig förutsättning för både fysisk och psykisk hälsa. Den möjliggör tillgång till kulturutbud, fritidsaktiviteter och föreningsliv i hela kommunen – särskilt i en geografiskt spridd kommun som Laholm med flera tätorter. Tillgänglig kollektivtrafik är en nyckel för delaktighet, jämlikhet och livskvalitet. Information, samverkan och beteendeförändring PSagidea 223399 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 7 Kommunstyrelsen 2026-01-13 Kommunen betonar vikten av att de föreslagna marknads- och informationsinsatserna konkretiseras, om än inte direkt i detta program så i andra sammanhang. För att insatserna ska få verklig effekt behöver metoder och ansvarsfördelning mellan regionen, kommunerna och Hallandstrafiken tydliggöras. Kommunerna kan bidra med kompetens och nätverk för att nå barn, unga och grupper som är särskilt beroende av kollektivtrafiken. En tydlig samverkan är avgörande för att skapa långsiktiga beteendeförändringar mot mer hållbara resvanor. Avsaknad av beredskapsperspektiv En aspekt som saknas i det nuvarande trafikförsörjningsprogrammet är ett tydligt beredskapsperspektiv. I dagens läge, där frågor om krisberedskap och robusta samhällsfunktioner blivit allt mer närvarande, hade det varit värdefullt om programmet resonerade kring kollektivtrafikens roll i ett beredskapssammanhang, och hur detta förhåller sig till kommunerna. Kollektivtrafiken är en samhällskritisk funktion som måste kunna upprätthållas även vid störningar, kriser eller extraordinära händelser. Ärendebeskrivning Laholms kommun har bjudits in att lämna synpunkter på förslag till Trafikförsörjningsprogram 2026–2030. Region Halland har ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Halland. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Halland enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Programmet är centralt för regionfullmäktiges styrning av kollektivtrafiken och anger mål, strategier och principer för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling i Halland fram till 2030, med utblick mot 2050. Revideringen bygger vidare på gällande trafikförsörjningsprogram, med justeringar och tillägg där detta bedömts motiverat. I remissversionen anges ett långsiktigt mål och ett kortsiktigt mål. Det långsiktiga målet för kollektivtrafiken är att den ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Det kortsiktiga målet är att resandet med kollektivtrafiken ska öka och vara attraktivt. Dessa mål följs upp genom mätbara delmål kopplade till bland annat marknadsandel, tillgänglighet, social inkludering samt klimat och miljö. PSagidea 224400 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 8 Kommunstyrelsen 2026-01-13 Med utgångspunkt i programmets långsiktiga mål har en trafikeringsstrategi i tre delar formulerats. Strategin kvarstår från gällande trafikförsörjningsprogram. Strategin kan sammanfattas enligt nedan: * Koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. * Grundläggande resmöjligheter för hela länet. * Tågtrafiken på Västkustbanan utgör stommen i det halländska kollektivtrafiksystemet. Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsens ledningsutskott den 7 januari § 21. Förvaltningens tjänsteskrivelse den 8 oktober 2025. Förslag till Trafikförsörjningsprogram Remissvar från nämnderna _____ Beslutet skickas till: Region Halland PSagidea 224411 oafv 2 29900 Yttrande 1(2) Datum Diarienummer 2025-12-16 7191-2025 Region Halland regionen@regionhalland.se Begäran om yttrande över Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Er beteckning: RS230670 Specifika synpunkter 2.1 Länsstyrelsen välkomnar att programmet lyfter fördelar med kollektivtrafik, exempelvis att restiden kan nyttjas till arbete och studier (s. 10). Länsstyrelsen saknar dock resonemang kring om detta fortsatt kommer vara möjligt om antalet resenärer ökar. För en kollektivtrafikorienterad bebyggelseplanering (s. 11) krävs det en tydlig långsiktighet om kollektivtrafiken skapar grunden för samhällsbyggnaden. En busslinje kan lätt dras in eller ges en annan dragning. Spårbunden kollektivtrafik kan upplevas mer permanent men kräver en större investering att få till utanför befintliga spår. 4.2 Länsstyrelsen delar bedömningen att det är viktigt att tidtabellerna utformas utifrån taktfasta intervaller med avgångar på samma minuttal varje timma (s. 24). Länsstyrelsen har förståelse för behovet av översyn vid lågfrekvent resande (s. 24) men vill samtidigt påtala att mätmetoderna är väldigt avgörande vid den typen av avvägningar. De bör därför redovisas. Exempelvis kan barn som reser utan biljett ge olika utslag i statistiken beroende på hur de räknas. Länsstyrelsen delar bedömningen att korta restidskvoter är eftersträvansvärda, men menar samtidigt att det behövs en referens eller redovisning av vilka metoder som används (s. 24). Länsstyrelsen välkomnar åtgärder som förenklar resande över länsgränser (s. 25). Det vore dock önskvärt om planen hade redovisat vilka konkreta utmaningar som behöver hanteras i Halland för att kunna uppnå detta. Postadress: 301 86 Halmstad Telefon: 010-224 30 00 E-post: halland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/halland www.lansstyrelsen.se/halland/personuppgifter PSagidea 224422 oafv 2 29900 Yttrande 2(2) 2 025-12-16 7 191-2025 8.6 Länsstyrelsen saknar en förklaring till varför inte alla indikatorerna i tabellen följs upp i rapporter. Allmänna synpunkter Halland står inför ett nytt läge där robusthet och säkerhet kan komma att spela en allt större roll. Länsstyrelsen saknar därför resonemang kring vilken nivå av beredskap för störning som kollektivtrafiken är beredd att möta. Kollektivtrafiken sett ur ett totalförsvarsperspektiv bör ges ett tydligt utrymme i trafikförsörjningsprogrammet. Det finns höga ambitioner om att kollektivtrafiken i Halland ska fortsätta vara till största del fossilfri. I trafikförsörjningsprogrammet saknas det dock underlag för vilka typer av drivmedel som idag spelar stor betydelse och vilken riktning som det planeras för framöver. Exempelvis kan det antas att kollektivtrafik i Halland vill ha mer eldrift. När i tiden förväntas det i så fall ske och finns det nätkapacitet på platser för laddning? De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av länsarkitekt Cecilia Engström med planarkitekt Peter Svelenius som föredragande. I den slutliga handläggningen har också energi- och klimathandläggare Victor Bärring medverkat. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. PSagidea 224433 oafv 2 29900 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-01-13

§81 Beslut om Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026- 2030 RS230670 Beslut 1. Regionfullmäktige fastställer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Reservationer Mot beslutet reserverar sig Martin Hjulström (S), Gustaf Kristensson (S), Rasmus Eliasson (S), Christoffer Johansson (S), Jeanet Kjöller (S), Therese Stoltz (S), Lena Ludvigsson (V), Margit Bik (S), Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), Irene Gustavsson (S), Camilla Gustafsson (S),Jeanet Kjöller (S), Helen Ung Le (S), Johan Lindahl (S), Malin Karlsson (S), Åke Andersson (V), Jonas Strand (S), Ann-Christin Wendpaap (S), Per Persson (S), Kerstin Nilsson (S), Margit Bik (S), Hüseyin Mirza Karagöz (S), Maud Lanne (S), Maud Lanne (S), Maud Lanne (S) och Patrik Thorsson Nilsson (S). Yrkanden Bifall till regionstyrelsens förslag yrkas av Åke Andersson (V), Torbjörn Alexandersson (KD), Gösta Bergenheim (M), Helene Andersson (C), Elisabet Babic (M), Ann Molander (L) och My Clingston (KD). Per Persson (S) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag med den ändring att delmål kostnadstäckningsgrad (s28) i förslag till Trafikförsörjningsprogram ska ändras till att "Kollektivtrafikens kostnadstäckningsgrad ska utgöra 50% av trafikkostnaderna". I yrkandet infaller Therese Stoltz (S) och Agnes Hultén (V), Beslutsordning Då överläggningarna avslutats finner ordförande att det finns två förslag till beslut, dels regionstyrelsens förslag och dels Per Persson (S) förslag. Ordförande ställer proposition och finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Omröstning begärs och verkställs. Omröstning Ordförande ställer följande omröstningsproposition och får den godkänd. Den som vill bifalla regionstyrelsens förslag röstar ja. Den som vill bifalla Per Perssons (S) förslag röstar nej. Vinner nej har regionfullmäktige beslutat enligt Per Perssons (S) förslag. Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a1 1 1a ovaf v 22 93900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-06-17 Regionfullmäktige Vid omröstning lämnas 46 Ja-röster och 25 Nej-röster. Ordförande tillkännager resultatet och finner att regionfullmäktige beslutat enligt regionstyrelsens förslag. Ärendet Ett slutligt förslag på trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 har arbetats fram. Programmet har varit på remiss till kommuner, grannregioner, Trafikverket, Länsstyrelsen och andra intressenter under perioden 7 oktober 2025 till 14 januari 2026. Intressenterna gavs möjlighet att inkomma med synpunkter på planförslaget. Totalt inkom 24 yttranden. Synpunkter från samrådssvaren har arbetats in i slutversionen för trafikförsörjningsprogrammet där så bedömts lämpligt. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att besluta följande: 1. Regionfullmäktige fastställer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Beslutsunderlag • §127 RS Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 (Beredning inför RF) • §130 RS TU Fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 (Beredning inför RS) • Beslutsförslag, fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 • Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 • Samrådsredogörelse Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 • Sammanställning av inkomna remissyttranden • Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 Expedieras till Driftnämnden kollektivtrafik Halmstad kommun Varbergs kommun Falkenberg kommun Laholms kommun Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a2 2 2a ovaf v 22 93900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-06-17 Regionfullmäktige Kungsbacka kommun Hylte kommun Paragrafen är justerad Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a3 3 3a ovaf v 22 93900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-06-03 Regionstyrelsen

§ 92 Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 Diarienummer: 2025/SKF0161 Beslut Direktionen ställer sig bakom förslag till yttrande gällande Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 Sammanfattning I rollen som regional kollektivtrafikmyndighet tar Region Halland fram ett trafikförsörjningsprogram som fastställer mål för den regionala kollektivtrafiken i Halland. Följande förslag till Trafikförsörjningsprogram gäller för perioden 2026 fram till 2030, men med en långsiktig utblick mot 2050. Förslaget beskriver vilka mål, trafikeringsstrategier och principer för trafikutveckling som ska styra den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Region Halland har i sitt följebrev sammanfattat programmets innehåll och efterfrågat generella synpunkter. Boråsregionen har flera naturliga kopplingar till Region Halland genom medlemskommunernas geografiska och funktionella samband. Varbergs kommun är dessutom adjungerad medlem i kommunalförbundet, vilket ytterligare understryker vikten av en fortsatt god dialog och samverkan mellan regionerna. Boråsregionens synpunkter Det är förståeligt att en stor del av Region Hallands fokus inom kollektivtrafiken ligger på Västkuststråket, som utgör ryggraden i länets infrastruktur för regionalt resande. Stråket är en central del av korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn och har starkt kollektivtrafikunderlag. Samtidigt är det glädjande att Region Halland i trafikförsörjningsprogrammet uppmärksammar och planerar för utveckling av stråk inåt landet, där det finns betydande potential. Bland satsningar som lyfts i programmet välkomnar Boråsregionen den som fokuserar på att göra Viskadalsbanan mer attraktiv, för att långsiktigt stärka och integrera arbetsmarknaderna mellan regionerna. Att samverka över kommun- och regiongränser har Boråsregionen stor erfarenhet av, både vad gäller kollektivtrafik, transportinfrastruktur och samhällsutveckling. Förbundet ser gärna ökad samverkan med Region Halland och dess kommuner för att stärka samhällsutvecklingen och det hållbara resandet. Trafikering Viskadalsbanan Viskadalsbanan är en central länk mellan Sjuhärad och Region Halland och spelar en avgörande roll för arbets- och studiependling samt regional tillväxt. Förbundet ställer sig positiva till förslaget i programmet om att långsiktigt reducera restiden mellan Borås och Varberg till 50 minuter. Under de senaste åren har betydande investeringar genomförts för att förbättra standarden på järnvägsbanan, vilket resulterat i en järnväg av mycket hög kvalitet. Samtidigt är det viktigt att fortsatt samverka kring ytterligare investeringar i stråket, särskilt i syfte att möjliggöra högre hastigheter och långsiktigt nå den reducerade restiden på 50 minuter. Stängning av plankorsningar och trädsäkring av banan är viktiga aspekter som skulle höja hastigheten, minska sårbarheten och öka driftsäkerheten. Förbundet ser även positivt på Region Hallands inriktning mot 2050 att utveckla trafikeringen med avgångar varje timma i båda riktningar Borås-Varberg. Justerare Utdragsbestyrkande PSagidea 118833 oafv 2 29900 Sammanträdesprotokoll Direktionen Datum: 2025-12-05 Förenklat resande över länsgränser Boråsregionen har i sitt senaste yttrande till Västra Götalandsregionens förslag till trafikförsörjningsprogram betonat vikten av att underlätta resandet över länsgränser. För flera av Sjuhärads kommuner är arbetsmarknads- och utbildningsutbytet i gränsregionerna betydande, inte minst gentemot Halland. Utöver pendling för arbete och studier innebär Halland också en attraktiv besöks- och rekreationsregion, vilket genererar ett fritidsresande från Sjuhärad. Samtidigt är goda kommunikationer i motsatt riktning viktiga för hallänningar som pendlar till arbete, studier och upplevelser i Sjuhärad. Region Halland har, genom sitt geografiska läge, lång erfarenhet av gränsöverskridande samverkan inom kollektivtrafiken, bland annat genom biljettsamarbeten och koordinerade bytespunkter. I remissen framgår att en fortsatt dialog med Västra Götalandsregionen och Västtrafik är av högsta prioritet för att möjliggöra ett sömlöst och enkelt resande, eftersom de nuvarande förutsättningarna ännu inte är fullt utvecklade. Detta är något förbundet välkomnar och ser mycket positivt på. Boråsregionen vill särskilt uppmärksamma bytesmöjligheterna mellan Västtrafik och Hallandstrafiken längs väg 154. För att underlätta pendlingen från Svenljunga mot Halland kan bytessamordningen utvecklas. Antingen genom stärkt tidtabellsamordning vid hållplatsen Älvsered, eller att bussarna i stället har gemensam bytespunkt i Ullared, där ett större utbud av vidarependling finns. Som ett led i att underlätta för invånare i gränsområden ser förbundet gärna ett möjliggörande av resande med anpassad kollektivtrafik över kommun- och länsgränserna. Boråsregionen driver frågan om att göra Närtrafiken inom Västra Götaland mer flexibel och inte strikt förhålla sig till resande inom kommungräns. Med möjliggörande om att nå närmaste Närtrafikhållplats/servicepunkt i angränsande kommun eller att målpunktsresandet med Närtrafik blir avståndsbaserat. Trafikförsörjningsprogrammet 2026-2029 och Regional fysisk plan Halland 2050 Under våren 2025 yttrade sig förbundet kring Region Hallands remissversion Regional fysisk plan Halland 2050. I följande plan finns många beröringspunkter till trafikförsörjning och kollektivtrafik, vilket innebär att det förekommer liknande svar mellan dessa två yttranden. Synergin mellan Regional fysisk plan Halland 2050 och Trafikförsörjningsprogrammet 2026-2030 är också något som Region Halland själva understryker och aktivt integrerar, vilket förbundet ser som positivt. Boråsregionen vill, i linje med tidigare yttrande till Regional fysisk plan Halland 2050, understryka stöd till inriktningen mot utveckling genom förtätning kring stationer och hållplatser, det vill säga kollektivtrafikorienterad bebyggelse (KOB). En sådan utveckling stärker förutsättningarna för ett hållbart resande och bidrar till att säkerställa ett stabilt resandeunderlag. Expedieras till Region Halland Justerare Utdragsbestyrkande PSagidea 118844 oafv 2 29900 Region Halland Dnr: RS240122 Båstad 2025-12-04 Dnr: KS 000725/2025 - 350 B 2025-000743 Båstads kommuns yttrande över Trafikförsörjningsprogram Halland 2026-2030 Båstads kommun har avgränsat sitt yttrande till åtgärder och förslag som berör transportbehovet och kollektivtrafikutbudet över kommungränsen och regiongränsen Skåne-Halland. Båstads kommun instämmer i att Västkuststråket är av mycket stor betydelse för att tillgodose transportbehoven längs västkusten. Kapacitet och framkomlighet i stråket är avgörande för den fortsatta utvecklingen av städer och samhällen och för integrering av arbetsmarknadsregionerna och tillgången till högre utbildning. Vi instämmer i Region Hallands skrivning att påbörjade infrastrukturprojekt längs Västkustbanan, däribland dubbelspår Helsingborg-Maria behöver färdigställas. För oss är det även av vikt att det som Region Halland identifierar som ett starkt stråk mellan Båstad och Skummeslövsstrand/Mellbystrand utvecklas för att möta resbehoven hos en växande befolkning bägge sidor om region- och kommungränsen. Det är därför positivt att Region Halland inkluderar ”förenklat resande över länsgränser” som en princip för trafikutveckling. Båstads kommun fortsätter att planlägga och utveckla mark norr om Båstads station, vilket tillsammans med bostadsutvecklingen i Allarp och Skummeslövsstrand gör att bebyggelsen alltmer växer ihop. Östra Karup har utvecklats med nya bostäder och förväntas fortsätta utvecklas och öka i invånarantal, med en stor andel barn och unga. Vi ser potential för ökat kollektivtrafikresande över gränsen vilket kan understödjas av en mer sömlös och tillgänglig kollektivtrafik mellan kommunerna. Hade regionbusstrafiken trafikerat mellan och inom bostadsområden och målpunkter på respektive sida gränsen, är vår uppfattning Båstads kommun, Vångavägen 2, 269 80 Båstad 0431-770 00, bastads.kommun@bastad.se bastad.se PSagidea 118855 oafv 2 29900 att fler resor hade kunnat ske med kollektivtrafik. Vi menar också att det är viktigt att biljetterna utformas så att det är attraktivt och enkelt att välja kollektivtrafiken vid en resa över gränsen. Utöver utvecklade regionbusskopplingar ser vi också att den persontågstrafik som idag trafikerar Helsingborg-Halmstad i form av Pågatåg, bör fortsätta finnas kvar och utvecklas. Vi noterar att detta Pågatåg benämns lokaltåg i remisshandlingen, medan Pågatåg Halmstad-Hässleholm benämns regiontåg. Varför dessa benämns med olika begrepp är oklart, snarast borde även Halmstad-Helsingborg vara ett regiontåg. Båstads kommun menar att tillgängligheten till bland annat arbete och studier gynnas av att Pågatågen kompletterar Öresundstågen i relationen mellan tillväxtmotorerna Helsingborg och Halmstad. Pågatågen ger fler möjlighet att resa hållbart och gör att pendlare från de mindre mellanliggande stationerna ges goda förbindelser till större orter och målpunkter. Efter ombyggnationen av Halmstad C och när vändspåret vid Båstads station tagits i trafik, bör Pågatågstrafik rimligen vara möjlig att återuppta mellan tillväxtmotorerna. Öresundståg föreslås få en tätare trafik i takt med att infrastrukturen så tillåter och det finns ett ökat resbehov. Båstads kommun ser mycket positivt på Öresundståg i halvtimmestrafik i bägge riktningar under rusningstid från 2028 och ambitionen att detta på sikt ska gälla hela trafikdygnet. Det är viktigt att investeringar i järnvägsinfrastrukturen tas tillvara genom utökad tågtrafik. Det är positivt att Region Halland avser starta persontågstrafik längs Markarydsbanan mellan Halmstad-Hässleholm. Detta skulle ge Båstads kommun förbättrade möjligheter för transporter österut och bättre koppling till nordöstra Skåne. På uppdrag av kommunstyrelsen Klara Harmark-Peters Planchef Samhällsbyggnad Båstads kommun, Vångavägen 2, 269 80 Båstad 0431-770 00, bastads.kommun@bastad.se bastad.se PSagidea 118866 oafv 2 29900 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 december 2025

§ 112 Dnr GRFS-2025-00261 Remiss trafikförsörjningsprogram region Halland 2026-2030 Förbundsstyrelsens beslut Förbundsstyrelsen godkänner yttrandet daterat 2025-10-17 Sammanfattning av ärendet GR tackar för möjligheten att lämna synpunkter på remissversionen av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030. GR ser positivt på målet om att resande med kollektivtrafiken ska öka och vara attraktivt. Det är även positivt att programmet lyfter vikten av att prioritera infrastrukturbehov som krävs för att framtidssäkra Västkustbanan samt behov av ökad trafikering längs banan. GR saknar en motivering till hur det kommer sig att målet om 30 % marknadsandel för kollektivtrafiken flyttats fram till 2050 från 2030. Väg 158 är ett viktigt pendlingsstråk mellan Kungsbacka och Göteborg, och där finns en stor utvecklingspotential och resandepotential med kollektivtrafik. GR vill påpeka att det behövs satsningar i stråket för att öka möjligheten till hållbart resande. De norra delarna av Halland är integrerade i Göteborgs arbetsmarknadsregion och speglar invånares resmönster. GR vill poängtera vikten av att Region Halland, Västra Götalandsregionen och GR har en nära samverkan kopplat till infrastruktur, bebyggelse och kollektivtrafikplanering. Beslutsunderlag Remissversion Trafikförsörjningsprogram 2026–2030, Region Halland Följebrev till remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Beslutsgång Ordförande frågar om förslag till beslut kan godkännas och finner att så sker. Skickas till Region Halland regionen@regionhalland.se Justerandes signatur Utdragsbestyrkande PSagidea 220066 oafv 2 29900 Joki Malin RK STAB Från: diarium@goteborgsregionen.se Skickat: den 12 december 2025 12:15 Till: REGION HALLAND officiell e-post Ämne: Remissvar TFP RS230670 Göteborgsregionens kommunalförbund Bifogade filer: Beslut - 202500261 - GRFS - § 112.pdf; Yttrande grundmall.pdf; Tjänsteskrivelse grundmall.pdf Du får inte ofta e-post från diarium@goteborgsregionen.se. Läs om varför det här är viktigt Hej! Bifogar Förbundsstyrelsens i GR:s yttrande i rubricerade ärende. Mvh Annika Funkqvist Förbundssekreterare Aktuella handlingar för ärende GRFS-2025-00261, Remiss trafikförsörjningsprogram region Halland 2026-2030 bifogas detta e-postmeddelande Bifogat material kommer från följande handlingar: Protokollsutdrag 2025-12-09 § 112 Remiss trafikförsörjningsprogram region Halland 2026-2030 | Dokumentidentitet:21624 Yttrande remiss trafikförsörjningsprogram region Halland 2026 | Dokumentidentitet:21217 Tjänsteskrivelse remiss trafikförsörjningsprogram region Halland 2026 | Dokumentidentitet:21223 1 PSagidea 220077 oafv 2 29900 Yttrande 2025-12-09 KS-2025/00437 Myndighetens namn Datum 2025-12-09 regionen@regionhalland.se Diarienummer (myndighetens) RS230670 Halmstads kommuns yttrande över Region Hallands remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Halmstads kommun vill yttra sig angående nedanstående delar i remissversionen till nytt Trafikförsörjningsprogram för perioden 2026–2030: 3.4 Delmål kollektivtrafikens marknadsandel: -Marknadsandel för kollektivtrafiken ska vara 30 % år 2050 (av de motoriserade resorna) Halmstads kommun anser att det är viktigt med målsättningar likt denna. Men det är ett ganska brett mål som inkluderar olika sorts trafik. Hade det gått att dela upp geografiskt och sett till olika trafiksystem hade det varit tydligare att veta var och vad som kanske behöver arbetas mer med. Halmstads kommun vill också påpeka att en större ökning procentuellt sett för Halmstads del sannolikt endast är möjlig genom att stora insatser avseende den fysiska infrastrukturen genomförs av oss som kommun. 3.5 Delmål Kollektivtrafikens roll för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet Delmål tillgänglighetsanpassning: Halmstads kommun är positiv till målen om tillgänglighetsanpassning då det kan bidra till delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning på ett positivt vis. Samarbetet mellan kommunen och Hallandstrafiken fungerar även bra inom detta område. Delmål social inkludering: • Beakta särskilt barn och ungas, äldres, funktionsnedsattas och socioekonomiskt sårbara gruppers behov. Halmstads kommun välkomnar och tycker det är positivt att dessa gruppers behov ska beaktas, men anser inte att de genomsyras helt för de äldre då de i de nya Principerna för tillköp av biljetter, till skillnad från barn och ungdomar liksom studenter, inte är en kategori utan jämställs prismässigt med vuxna, Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, 301 05 Halmstad 035-13 70 00 • direkt@halmstad.se • www.halmstad.se Sida 1(4) PSagidea 220088 oafv 2 29900 Yttrande 2025-12-09 KS-2025/00437 d.v.s. från 20 år. Detta trots att äldre många gånger har ett större behov av kunna resa med kollektivtrafiken av ekonomiska eller fysiologiska skäl. • Andelen hallänningar som bor i kollektivtrafiknära läge ska öka Detta mål påverkar kommunerna i hög grad, inte minst vid planering av nya bostadsområden. Skulle målet kunna omformuleras till ”Verka för att andelen hallänningar som bor i kollektivtrafiknära läge ska öka”? • Antalet arbetstillfällen tillgängliga inom 60 minuter med kollektivtrafik ska öka Halmstads kommun önskar gärna ett förtydligande av målformuleringen. Vad avses egentligen och vad är åtgärderna för att uppnå målet? Delmål klimat och miljö: • Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras Detta mål påverkar också kommunerna i hög grad. Skulle målet kunna omformuleras till ”Verka för att framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras”? 4.2 Principer för trafikutveckling Grundläggande resmöjlighet Under denna rubrik står det att Skolskjutstrafiken har en potential att i högre grad samplaneras med linjetrafik och kan också göras tillgängliga för allmänheten under förutsättning att det sker på skolresandets villkor. Men vad innebär ”på skolresandets villkor”? Under denna rubrik står även att Ett acceptabelt avstånd till hållplatser i tätort är cirka 400 meter och utanför tätort cirka 2 kilometer. Halmstads kommun håller med om detta, men i arbetet med stombuss/BRT så anser vi att längre avstånd (upp till 800 meter) till hållplats i tätort kan accepteras. I det planeringsverktyg som finns gällande BRT så premieras exempelvis avstånd mellan hållplatserna på minst 600 meter. Det måttet innebär i sin tur att avstånden till hållplatserna kan öka. Detta kan då i sin tur komma att påverka statistiken (antal bostäder inom 400 meter från hållplats) vid ett genomförande och bör beaktas framöver. 5.4 Sammanställning kollektivtrafikstråk Västkuststråket/ Västkustbanan Här står det att Tillgången till Kastrup är viktig då det innebär en effektiv uppkoppling mot internationella marknader. Halmstads kommun vill påpeka att det inte bara är tillgången i form av tågtrafik som är viktig utan i detta fall till stor del beroende på tillgången till avgång- och ankomsttider som matchar flygtrafiken. Mycket starka kollektivtrafikstråk Halmstad-Hyltebruk-(Gislaved) Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, 301 05 Halmstad 035-13 70 00 • direkt@halmstad.se • www.halmstad.se Sida 2(4) PSagidea 220099 oafv 2 29900 Yttrande 2025-12-09 KS-2025/00437 Under denna rubrik står det att Sennan har station, vilket inte stämmer, däremot så finns en station vid Sannarp. Starka kollektivtrafikstråk Halmstad –Laholm (Markaryd-Hässleholm) Här står det att I ett 2050-perspektiv finns potential att genom samplanering fortsätta utveckla attraktiva livsmiljöer längs med stråket. Halmstads kommun planerar för att Trönninge ska kunna växa kraftigt med flera bostadsområden. Pendlingen i stråket bedöms öka in mot Halmstads tätort samtidigt som pendlaren får mycket bättre förutsättningar att resa hållbart med tågtrafik. Halmstads kommun har fått besked från Region Halland om att det krävs samsyn och avsiktsförklaring innan nya stationer kan pekas ut. Däremot anser kommunen att potentialen till nya stationslägen ändå borde kunna pekas ut i tidiga skeden. I ovanstående stycke gällande stråket Halmstad-Laholm verkar det som om en station i Trönninge ändå pekas ut? 6.1 Tågsystem i Halland Halmstads kommun tycker det är otydligt vad skillnaden mellan lokaltåget Pågatåg Halmstad- Helsingborg och övriga regiontåg är. 6.2 Trafikering Västkustbanan Västtåg Varberg – Göteborg (Hallandståg) Trafikering 2035 – 2050: Halmstads kommun är positiva till att Ett framtida scenario är att förlänga tågsystemet söderut till Halmstad men denna utveckling är då knuten till att möta nya resbehov. Däremot undrar vi varför inte Laholm skulle vara ändstationen för ”Hallandståget”. Pågatåg Halmstad – Helsingborg Halmstads kommun anser att konsekvenserna gällande trafikeringen 2028–2034 bör tydliggöras. Pendlingen mellan de idag trafikerade Pågatågstationer i Skåne och Halmstad kommer försvåras. 6.7 Nya tågstationer Halmstads kommun menar att processen gällande vilken part som gör vad gällande nya stationer bör förtydligas. Övrigt Ett av delmålen är att Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska utgöra 55% av trafikkostnaderna. Under Stationskriterierna (punkt 6.7) står det även att Tågtrafikens kostnadseffektivitet ska beaktas och kostnadstäckningsgraden ska uppgå till minst 30 procent. Halmstads kommun tycker det är otydligt vad skillnaden mellan kostnadsteckningsgrad och självfinansieringsgrad är. Kan det tydliggöras? Skulle målen gällande självfinansieringsgrad/kostnadstäckningsgrad kunna delas upp också, exempelvis per stadsbuss, regionbuss och tåg? Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, 301 05 Halmstad 035-13 70 00 • direkt@halmstad.se • www.halmstad.se Sida 3(4) PSagidea 221100 oafv 2 29900 Yttrande 2025-12-09 KS-2025/00437 För Halmstads kommun Stefan Pålsson, kommunstyrelsens ordförande Mattias Rossköld, kommundirektör Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, 301 05 Halmstad 035-13 70 00 • direkt@halmstad.se • www.halmstad.se Sida 4(4) PSagidea 221111 oafv 2 29900 Delegationsbeslut Kommunledningsförvaltningen 2026-01-13 Halmstad KS-2025/00437 Ärende KS-2025/00437 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen, ordförandebeslut Yttrande över Region Hallands remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Beslut Undertecknad beslutar att på kommunstyrelsens vägnar godkänna Halmstads kommuns yttrande över Region Hallands remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. För kommunstyrelsen > Simon Lindgren Tf ordförande kommunstyrelsen Halmstads kommun ,kommunledningsförvaltningen , Box 153, 301 05 Halmstad Sida 1(1) 035-13 70 00 » direktQhalmstad.se » www.halmstad.se PSagidea 221122 oafv 2 29900 Halmstad 3 december 2025 Yttrande över remissförslag på Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Behandlat av styrelsen för Hallands bildningsförbund 3 december 2025. Vi uppskattar möjligheten att lämna synpunkter på Region Hallands Trafikförsörjningsplan. Detta yttrande har vi begränsat till det perspektiv som vi har i vår roll som folkbildningsfrämjare och branschorganisation för studieförbunden i Halland. Med det som grund vill vi peka på betydelsen av Kollektivtrafikens roll när människor flyttar sig till och från sociala aktiviteter. Det är av största vikt att det hinder för hälsofrämjande aktiviteter som brist på transportmöjligheter kan utgöra undanröjs. Detta är lika betydelsefullt i mindre samhällen och stadsnära landsbygd som i tätorterna. Vänligen, HALLANDS BILDNINGSFÖRBUND Björn Lind länsbildningskonsulent Hallands bildningsförbund – Kungsgatan 1, 302 45 Halmstad – Tel vx 035 177770 PSagidea 221133 oafv 2 29900 www.hbf.se – info@hbf.se Synpunkter från Hela Sverige ska leva Halland gällande region Hallands Remissversion Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Allmänt med huvudsaklig inriktning på HNJ-banan Korta restider är bra, men lika viktigt är att tåg och bussar kommer fram enligt tidtabell, det vill säga i tid. Hellre en säker förbindelse än en snabb. Eventuellt förkortade restider får inte kräva nedläggning av stationer och hållplatser. Attraktiv kollektivtrafik kräver att resenärerna har nära tillgång till tåg och bussar. Kortare restider kan åstadkommas på annat sätt, bland annat genom god tidtabellsläggning, snabbare fordon, bättre spår och vägar och att vissa tåg och bussar körs ”direkt” medan andra gör fler uppehåll. En påtaglig förbättring av restider samtidigt som fler invånare kan erbjudas modern, bekväm kollektivtrafik, vore att införa pendeltåg på sträckan Hyltebruk–Halmstad, med uppehåll i Rydöbruk, Torup, Oskarström, Sennan, Åled och Sannarp. Restiderna Hyltebruk–Halmstad skulle i princip halveras jämfört med dagens bussförbindelser, även med uppehåll på i dag icke tågtrafikerade orter. Samtidigt skulle den nu otrafikerade järnvägen Torup-Hyltebruk (frånsett under TÅGDAGARNA) räddas som en resurs för framtiden. Utan regelbunden trafik lär banan, som nu snabbt förslummas, läggas ner inom några få år. Bättre kommunikationer till och från Hylte kommun, företrädesvis då med pendeltåg, skulle vara en regionalpolitisk åtgärd med många positiva konsekvenser, allra mest för länets enda inlandskommun. Hylte skulle bli väsentligt mer attraktivt som arbets-, - studie och boplats med mera. Vidare skulle arbetsmarknaden längs hela södra Nissadalen utvecklas och tillföras ny energi, sannolikt även nya företagsetableringar. Att trafikutbudet i huvudsak inriktas på relationer med stort resandeunderlag är naturligt. Detta utesluter dock inte att Hallandstrafiken även arbetar med att skapa ett trafikunderlag genom att erbjuda nya, bra resmöjligheter. Ett exempel, utöver allmänna ambitioner rörande KOB (sid 11), är den önskade busslinjen Hyltebruk–Torup–Falkenberg med anslutningar till Krösatåg i Torup och persontåg på Västkustbanan i Falkenberg. Stråket Hyltebruk–Falkenberg bör adderas i trafikförsörjningsprogrammet. Bussar ska enligt programmet mata resenärer till tågen på Västkustbanan. Varför tillämpas inte den principen längs HNJ-banan? Där körs bussar och tåg utan någon som helst samordning. Hallandstrafikens taxor har ökat kraftigt de senaste åren. Ska Hallandstrafikens mål om en marknadsandel på 30 procent år 2030 av alla motoriserade resor i länet kunna nås, behöver biljettpriserna bli lägre. Detta borde bara möjligt med hänsyn till Region Hallands totala ekonomi samt kollektivtrafikens nuvarande andel av regionbudgeten. Målet om en självfinansieringsgrad på 55 procent kan heller inte vara hugget i sten, utan måste kunna förändras över tid. Samarbetet mellan Region Halland/Hallandstrafiken och Trafikverket behöver bli bättre. Långbänken kring persontrafiken på Markarydsbanan är svår att förstå om båda parter vill framåt i frågan. Trafikverkets stora investering i nya spårväxlar i ett hittills oanvänt sidospår i PSagidea 221144 oafv 2 29900 Oskarström är obegriplig när den inte följs upp genom att trafikplatsen åter blir en mötesstation på HNJ-banan. ”Växelpengarna” hade kunnat användas till andra angelägna satsningar längs banan, till exempel vid den vägkorsning strax söder om Landeryds station som saknar skyddsanordningar, utöver kryssmärken. Efter ett olyckstillbud där har tåghastigheten på platsen sänkts till 40 km/tim, till nackdel för restiderna. Region Halland/Hallandstrafiken bör verka för tillskapandet av ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik, enligt Fairtrans brett förankrade Förslag för en folklig klimatpolitik (november 2025). Lite mer specifikt HNJ (järnvägen Halmstad-Nässjö/Jönköping) 4.5 Kollektivtrafikens infrastruktur ”Välskötta och trygga hållplatser marknadsför kollektivtrafiken på ett positivt sätt och stärker varumärket för nya potentiella resenärer… o s v”. (sid 27 i programmet) ”Attraktiva och välfungerande bytespunkter utgör viktiga delar av resenärernas resekedjor och har därför en stor betydelse för ett ökat kollektivtrafikresande…o s v”. (sid 30 i programmet) Låter sant och riktigt, men är tyvärr inget som tillämpas längs HNJ där dåligt skötta perronger och miljöer är legio. Aktuellt exempel är Oskarström, där det instängslade ställverksområdet länge sett ut som en soptipp med nedblåsta takplåtar och annat skräp. Dessutom är snöröjningen oftast undermålig. På andra ställen, till exempe i Torup, är asfalten i perrongen skadad och utgör en olycksrisk. Har inte Krösatågsresenärerna i inlandet lika stor rätt till välhållna trafikplatser som de som åker med Öresunds- och Västtåg? 5.1 Kollektivtrafikstråk i Halland (sid 31 i programmet) ”Primärt är det inte Region Hallands uppgift att tillgodose interregional kollektivtrafik utan detta ska utföras av kommersiella aktörer. Denna aspekt är dock viktig och därför inkluderas denna typ av resor även i detta Trafikförsörjningsprogram. För Halland är det viktigt med interregionala resmöjligheter, inte minst till Stockholm och Köpenhamn”. (sid 32 i programmet) Underligt cirkelresonemang mot bakgrund av att ”ungefär 30 procent av alla biljetter som säljs av Hallandstrafiken utfärdas för resor till andra trafikområden” (sid 78 i programmet). I detta avseende bör HNJ-banan lyftas fram som en bra, alternativ resväg från Halmstad mot Östergötland och Mälardalen/Stockholm. Ännu fler interregionala resenärer på Krösatågen skulle avlasta de hårt belastade tågen på Västkustbanan. Testperiod HNJ, 2017–2020 (sid 55) Beskrivningen av testet är skönmålad. Det genomfördes samtidigt som pandemin pågick, antalet tåg blev inte så många som ursprungligen avsett (7 avgångar i stället för 8) och marknadsföringen av den utökade trafiken måste betecknas som undermålig. Trots detta ökade antalet resenärer med 36 procent, samtidigt som kostnadstäckningsgraden, enligt Hallandstrafiken, inte förändrades. I programmet konstateras att ”Testperioden indikerade att det finns en större marknad för vardagsresande i stråket för att tillgodose resor till arbete och studier. Men för att möta detta behov krävs dock fler avgångar, vilket PSagidea 221155 oafv 2 29900 HNJ-banan i dag inte möjliggör. En av projektets slutsatser är därmed att den parallella regionbusstrafiken i stråket fortsatt är av stor betydelse”. Detta är komplett felaktigt, och det är svårt att förstå att detta grundlösa påstående ges plats i trafikförsörjningsprogrammet. Det finns nämligen inga trafiktekniska hinder för att köra betydligt fler tåg på den enkelspåriga HNJ-banan. Den alltjämt huvudsakligen manuella tågklareringen på sträckan Halmstad–Värnamo utgör inget hinder, inte heller antalet tillgängliga mötesstationer även om Oskarström också borde ingå i dessa, inte heller tillgången till lämpliga tåglägen. Under senare år har järnvägen också rustats upp med helsvetsade räler och betongslipers i makadam på flera sträckor. Den spårtekniskt sämsta delen för närvarande är Torup–Landeryd inom Region Halland. Det går inte att läsa formuleringarna i programmet på annat sätt än att de är medvetet vilseledande till HNJ-banans nackdel, i alla fall i närtid. För när det gäller trafikeringen på HNJ-banan 2028–2034 heter det att ”inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, att trafikera med en avgång varannan timme i båda riktningarna mellan Halmstad och Värnamo.” Sanningen är alltså att det redan i dag går att köra betydligt fler Krösatåg på HNJ-banan, helst då hela vägen upp till antingen Nässjö eller Jönköping. Stråkutredning Halmstad–Hyltebruk, 2021 (sid 56 i programmet) Här finns ytterligare ett helt felaktigt och grovt vilseledande påstående, nämligen att ”en ny lokaltågslinje mellan Halmstad och Hyltebruk skulle innebära att den befintliga regionaltågslinjen till Värnamo behöver läggas ner. Dessutom skulle det totala kollektivtrafikutbudet till och från Hyltebruk minska på grund av färre bussavgångar”. Givetvis kan pendeltåg till Hyltebruk förenas med fortsatt tågtrafik mot Värnamo, så har det fungerat i decennier. Varför påståendet om motsatsen ges utrymme i trafikförsörjningsprogrammet kan bara tolkas som en ambition att undergräva HNJ- banans potential, inklusive bibanan Torup–Hyltebruk. Den som har elementär kunskap om järnvägstrafik förvånar sig över Hallandstrafikens snedvridna och oprofessionella verklighetsuppfattning. Att antalet bussavgångar från Hyltebruk blir färre om tågförbindelser tillkommer, ter sig naturligt. Pendeltågen behöver dock inte utesluta kompletterande busstrafik till och från Halmstad. I båda fallen, fler tåg på HNJ-banan och pendeltåg till Hyltebruk, finns det inga trafiktekniska hinder. Hindren består i regionpolitikernas och Hallandstrafikens vilja och ambition att bidra till utveckling av hela Region Halland, tillgången till fordon, samarbetet med intilliggande regioner etc. Det är inte järnvägen i sig som omöjliggör höjda ambitioner redan nu. 6.6 Infrastruktur (sid 59) I avsnittet poängteras mycket riktigt att inlandsjärnvägarna i Halland (Viskadalsbanan Varberg– Borås och HNJ-banan Halmstad–Värnamo–Nässjö/Jönköping) behöver bli robustare samt möjliggöra tåg i högre hastighet. Det förebyggande underhållet av järnvägarna behöver förstärkas, och spåren behöver trädsäkras. I det senare fallet borde arbetet kunna bedrivas betydligt mer skyndsamt än vad som verkar vara fallet. Under rubriken infrastruktur borde ingå att Region Halland/Hallandstrafiken aktivt borde agera för en framtida elektrifiering av HNJ-banan även söder om Värnamo. En sådan, vid sidan av fortsatta spårtekniska insatser och fjärrstyrning av växlar och signaler, skulle PSagidea 221166 oafv 2 29900 innebära en avsevärt solidare järnväg, med ännu större kapacitet till båtnad också vid kriser och krig. I trafikförsörjningsprogrammet framgår inte med tydlighet hur Hallandstrafiken ser på det framtida och långsiktiga fordonsbehovet för trafiken på HNJ. Ett avsnitt gällande denna fråga bör tillföras framställningen. Ersättningstrafik vid inställda tåg Trafikförsörjningsprogrammet berör inte denna fråga, trots att denna trafik har stora brister. Ersättande bussar utgör ofta i realiteten inte någon ersättning för det inställda tåget, eftersom bussarnas tidtabell helt avviker från tågets, desto mer ju längre bort från utgångsstationen. Dessutom är informationen kring ersättningstrafiken genomgående bristfällig. Inte sällan är HLT:s och JLT:s information olika, trots att tåget/bussen är genomgående och berör båda trafikhuvudmännen. Kunden/resenären får klara sig bäst han/hon kan, ibland i mörker och kyla på ruffiga trafikplatser. Svagheterna i systemet består, trots upprepade löften från ansvariga om förbättringar i servicen. Övrigt • Hallandstrafiken bör använda digitala resurser mer och smartare. Det gäller matningstrafik till buss och tåglinjer i landsbygd. Här kan konceptet PAXI – appstyrd optimering, som redan testats framgångsrikt vara utvecklingsbart. Det gäller också den komplexa uppgiften att samordna alla tidtabeller för optimal restid. Här måste AI vara en stor resurs. • Ta med cykeln som en resurs till i kollektivtrafikens optimering. Kommuner satsar mer och mer på cykelstråk och här finns en resurs för matningstrafik i alla orter. Stora som små. Det ska vara lättare att ta med sig cykel på buss och tåg. Det skall vara lättare att ställa sin cykel vid busshållplats och station på säkert sätt. • Samordning och samarbete över regiongränser behöver fortfarande bli bättre. Samma biljettsystem ska kunna användas över större områden. Planering av trafik, buss och tågtäthet bör samordnas bättre. Hela sydregionen, men helst ännu större område, nationellt! Viktigt också satsa mer regionalt på matningstrafik där ny teknik och ny optimering tas med i planen. s. 8 och 9 ”För att hela Halland ska kunna fortsätta växa är det viktigt att arbetsmarknaderna både inom Halland och i angränsande regioner fortsätter att tillgängliggöras för så många som möjligt.” s. 45 Falkenberg–Ullared ”I ett 2050-perspektiv finns potential att fortsätta att utveckla kopplingen mellan Falkenberg och Ullared.” PSagidea 221177 oafv 2 29900 Vi ser på kartan nedan att det finns stråk av kollektivtrafiken som går utomläns i samtliga halländska kommuner förutom Falkenberg. Med tanke på att Gekås i Ullared är Skandinaviens mest besökta turistmål, borde det löna sig med nya linjer mellan Ullared och Göteborg, Borås, Jönköping, Svenljunga, Tranemo, Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Oslo, Köpenhamn… Utvecklingen bör således inte endast gälla kopplingen mellan Falkenberg och Ullared. Här finns goda möjligheter att samverka med andra kommuner, regioner och länder. Hela Sverige ska leva Halland ser samarbeten och samverkan över länsgränserna och aktörer inom trafikförsörjning som en viktig del av vår infrastruktur. Med Natointrädet ställs det än mer krav på farbara stråk. Samarbeten bör i slutänden få effekt för resenärerna. s. 9 ”Även trafiksäkra och upplysta gång- och cykelvägar till och från hållplatserna utgör ett viktigt led i arbetet med en attraktiv kollektivtrafik.” s. 27 4.5 Kollektivtrafikens infrastruktur ”Det är av stor vikt att ha med ”hela resan”-perspektivet i planeringen och att underlätta för resenärer att ta sig till bytespunkter oavsett om det sker med bil, cykel eller gång. Anslutande gång- och cykelvägar till kollektivtrafikens bytespunkter behöver vara trygga och utformas på ett trafiksäkert sätt.” PSagidea 221188 oafv 2 29900 Gällande gång- och cykelvägar är det viktigt för inlandet att Hallandsleden underhålls, liksom anvisade cykelleder av kommunen. Exempel finns där högt gräs eller grov makadam försvårat framkomligheten. En gång- och cykelväg mellan Kinnared och Torup är önskvärd. ”Hela resan”-perspektivet bör inkludera att frakta cykel på samtliga av kollektivtrafikens fordon. Även att hållplatserna blir trygga med låsbara cykelställ. s. 24 Grundläggande resmöjlighet ”Skolskjutstrafiken har en potential att i högre grad samplaneras med linjetrafik och kan också göras tillgängliga för allmänheten under förutsättning att det sker på skolresandets villkor.” Genom att allmänheten får åka med skolskjutsen, på elevernas villkor, har en stor del av hela Halland täckts in med kollektivtrafik. Skolskjutstrafiken är en enorm och outnyttjad möjlighet, som skulle gagna många invånare. Vid samtal i Hylte kommun var detta dessvärre inte möjligt i nuläget, oklart varför. Med god marknadsföring är vi övertygande om att det skulle bli fler resande. Skolskjutstrafiken bör förses med tidtabell, sökbar på nätet. Kanske en egen flik för detta ändamål. Hallands landshövding Brittis Benzler intervjuades i Inlandsbladet juni 2021: – Gällande kollektivtrafiken refererar jag till Gotland. Vi var överens om att gymnasieturerna skulle prioriteras, att utbildning ska möjliggöras oavsett var du bor. Det är ett viktigt mål att fullfölja sin utbildning. Vi ordnade en tur in till tätorten och två turer hem. – I Hela Sverige ska leva Halland, där jag är styrelseledamot, har vi diskuterat att möjliggöra för allmänheten att åka med skolskjutsarna. Det har med försäkringar och annat att göra, men nog borde vi kunna lösa det år 2021? – På Gotland har vi löst detta. Där får allmänheten åka med skolskjutsarna i mån av plats. Det fanns inget betalningssystem som fungerade för detta och vi sa att om det blir ett hundratal som vill åka kan det bli ett bekymmer. Det blev ingen anstormning och de som nyttjar skolskjutsarna nu åker faktiskt gratis. Gällande skolskjutsar har upphandlingar gjort att många mindre taxi- och bussbolag i Halland har avvecklats. I Hylte kommun finns inte längre ett enda taxibolag kvar i kommunen, vilket även drabbar Falkenbergs kommuns inland. Mindre taxi- och bussbolag har inte samma förutsättningar att göra kostnadsberäkningar och vara konkurrenskraftiga gentemot stora bussbolag utanför länet. Allt fler exempel finns där stora bussbolag utomläns vinner upphandlingarna om skolskjutsarna och därmed hamnar även skattepengarna utanför länet. De lokala företagen får svårt att överleva utan skolskjutsarna och rörelsen läggs ner. Nerlagda buss- och taxirörelser gör att sjukresor och färdtjänst sker med en taxi som har en framkörning på kanske fem, sex mil. Även ur klimathänseende är det förkastligt. s. 29 Framkomlighet ”Om fler boende i orterna utanför centralorten väljer att åka kollektivt in till staden kan antalet bilar minska, och därmed också trängseln.” PSagidea 221199 oafv 2 29900 Det är ett urbant perspektiv. Det blir de boende utanför centralorten som ska ansvara för att bilåkandet och trängseln minskar i städerna och att stadsmiljön därmed förbättras. För de flesta landsbygdsbor i Hallands östra delar är bussen inget alternativ då många har sex, sju kilometer eller mer till närmaste busshållplats. s. 69 8 Anpassad kollektivtrafik ”Samordning och samplanering sker inom och mellan respektive trafikslag för att uppnå högsta kostnadseffektivitet. Syftet med samverkan rörande uppdragen är att få ut mer samhällsnytta än om de hanterats var och en för sig. Den anpassade kollektivtrafiken ska sträva efter att spegla den allmänna kollektivtrafiken, där det är rimligt och möjligt. Hänsyn tas dock till resenärens behov utifrån rättigheter som ges i lagstiftning och följande myndighetsutövning.” Det är viktigt att samordning/samverkan inte innebär att en resa för en person som beviljats färdtjänst hänvisas till kollektivtrafiken. Personen som har rätt till färdtjänst kan troligen inte åka kollektivt, personen är kanske infektionskänslig eller själv smittsam. Det är ingen enkel ansökan om färdtjänst. Besked om avslag eller beviljande av färdtjänst kan dröja flera månader. Vi tror att människor som söker färdtjänst gärna hade åkt kollektivt om det varit möjligt. s. 79 ”Eftersom kollektivtrafik är en långsiktig investering, och det ofta tar tid för invånarna att upptäcka nyheterna i kollektivtrafikutbudet, är den rekommenderade avtalslängden minst tre år.” Nyheter i kollektivtrafiken bör marknadsföras med kraft. Hallandstrafikens webbplats får toppbetyg, men nyheter på nätet blir snabbt undanskuffade av ännu nyare nyheter. Om en ny linje planeras, bör utskick till brevlådorna i ett större närområde göras. Annonsering i Hallands Nyheter eller Hallandsposten är snart ingen idé om man vill nå nya resenärer i Hallands östra delar, eftersom här inte finns någon papperstidning längre. Testperioden med HNJ-banan marknadsfördes i samarbete med kommunerna, enligt remissen. Inlandet i Falkenbergs kommun fick ingen information, trots närheten till sträckningen. Önskvärt är att Hallandstrafiken utger en tidning åtminstone en gång om året till halländska hushåll. Ett exempel på god marknadsföring som gav effekt är Varbergs satsning på Paxibussen. Denna form av matartrafik ser Hela Sverige ska leva Halland som ett gott komplement för landsbygden till kollektiv linjetrafik och önskar en spridning av konceptet till Falkenbergs och Hyltes landsbygder. I Paxiprojekt visade det sig att korta restider inte var det viktigaste utan framgångsfaktorn var projektets två alternativ med att antingen komma fram vid en viss tidpunkt eller att åka vid en viss tidpunkt. Vikten av korta restider i remissen överbetonas. Vid vissa sträckor kan det förstås vara viktigt, men det är också angeläget att det finns möjligheter till på- och avstigning. Det går att erbjuda både snabba och långsamma linjer. PSagidea 222200 oafv 2 29900 Övrigt 1 Linje Hyltebruk–Falkenberg Hela Sverige ska leva Halland ser gärna att Hallandstrafiken satsar på en linje mellan Hyltebruk, Kinnared, Drängsered och Falkenberg. En sådan linje effektiviserar resande norrut. Bor du i Kinnared och vill resa till Göteborg, får du ta tåget först ner till Halmstad för vidare resa till Göteborg. En busslinje mellan Hylte och Falkenberg via Kinnared och Drängsered, skulle främja arbetspendling och studerande vid Falkenbergs gymnasieskola. Detta gynnar även invånarna i angränsade socknar inom Falkenbergs kommun. En högstadieelev som gått klart skolan i Ullared och ska börja på gymnasieskolan i Falkenberg kan inte bo kvar i Krogsered, eftersom ingen kollektivtrafik finns. Inte ens att åka med skolbussen för grundskoleelever funkar, eftersom eleverna måste ge sig i väg kl. 6 för att komma fram i tid. Återstår alternativet att flytta in till Falkenberg och ta fullt ansvar vid femtonårsåldern. Barn med diagnos får stora problem. Gymnasieelever boende i Fegen och Ätran lägger mer än tre timmar per dag på kollektivt resande till Falkenberg, eftersom de får åka omvägen över Ullared. Det motsvarar två arbetsdagar i veckan, utöver heltidsstudier. Landsbygdsbefolkningen är beroende av viss service, exempelvis vårdcentraler och Apotek, som alla andra invånare. Satsa på tillgängligheten med kollektivtrafik på landsbygden, där servicen inte finns. Ytterst är det en demokratifråga. En liten kommun som Hylte, med en minskande befolkning, har inte samma utbud av service. Beroendet av starka kommuner som Falkenberg och Halmstad är större här. Med bra kollektivtrafik kanske landsbygden inte utarmas befolkningsmässigt. Utan körkort kan du inte bo i inlandet. Övrigt 2 Linje Torup–Falkenberg Hallandstrafiken bör satsa på en busslinje mellan Torup och Falkenberg via väg 150. Här kör massvis med bilar, så förmodligen är många pendlare. Det ger även gymnasieelever större valmöjlighet att välja Falkenbergs gymnasieskola. Övrigt 3 Insändare i HN 2018, fortfarande aktuell. Var ligger stationen i Falkenberg? Vi från inlandet som kommer från Vessigebrohållet och ska till Falkenbergs järnvägsstation efterlyser en skylt i Vinberg mot stationen. Är man inte väl orienterad i området måste man köra in i Falkenberg för att ta sig till stationen. Öppna viadukten på stationsområdet även för biltrafik, nu tvingas man köra en flera hundra meter lång omväg för att komma på rätt sida om spåret om man kommer från ”fel” håll. Detta har påpekats för flera år sedan på insändarsidan. Hämtar och lämnar Övrigt 4 För övrigt anser vi att biljettkostnaderna med Hallandstrafiken bör sänkas. PSagidea 222211 oafv 2 29900 Tack för att Hela Sverige ska leva Halland får denna möjlighet att yttra sig över trafikförsörjningsremissen. Föreningen har runt 120 medlemmar i form av samhällsföreningar, byalag och hembygdsföreningar som verkar i hela länet. PSagidea 222222 oafv 2 29900 YTTRANDE 2025-10-21 Region Halland Regionstyrelsen Mottagarens dnr: RS230670 Yttrande - Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Region Halland Dnr. 2025 KS0216 Yttrande Hylte kommun tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på remissversionen av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030. Hylte kommun delar Region Hallands övergripande ambition om att utveckla en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region med en attraktiv kollektivtrafik. För Hylte kommun är tillgänglighet, landsbygdsförsörjning och regional samverkan särskilt viktiga frågor. Hylte kommun välkomnar att Hyltebruk lyfts fram som en lokal delregionkärna och Torup och Hyltebruk som kollektivtrafiknoder i den regionala planeringen. Det är positivt att stråket Halmstad–Hyltebruk–(Gislaved) identifieras som viktigt för arbete, studier och service. Hylte kommun ser dock behov av en mer detaljerad beskrivning av hur kollektivtrafiken ska utvecklas i de östra delarna av länet, där befolkningsunderlaget är glesare men resbehovet hos Hyltes invånare är stort. Hylte kommun gränsar till både Region Kronoberg och Region Jönköping. Pendlingsutbytet med exempelvis Gislaved, Värnamo och Ljungby är således också av vikt. Hylte kommun anser därför att Trafikförsörjningsprogrammet bör tydligare beskriva hur länsöverskridande kollektivtrafik kan utvecklas österut, inte enbart längs kusten. Detta är viktigt för att stärka arbetsmarknaden och tillgången till högre utbildning. Vidare välkomnar Hylte kommun de mer långsiktiga målbilderna som beskrivs för tågtrafik på Halmstad – Nässjö Järnväg (HNJ-banan). Som Hallands enda inlandskommun, vill vi särskilt betona vikten av att Region Halland och Region Jönköpings län, tillsammans med berörda kommuner utmed med järnvägen, gemensamt driver frågan med Trafikverket om förbättringar av järnvägsinfrastrukturen. Där syftet är att på sikt möjliggöra timmestrafik, där både Hallandstrafiken och Jönköpings länstrafik har en central roll i genomförandet och samordningen. En utökad tågtrafik längs HNJ-banan skulle på ett positivt sätt bidra till utvecklingen av orterna längs med järnvägen och därmed stärka både Hylte kommun och det bredare stråket utmed riksväg 26 och HNJ-banan. En förbättrad tågtrafik skulle skapa förutsättningar för en större och mer sammanhållen arbetsmarknadsregion, underlätta kompetensförsörjningen samt främja möjligheterna till arbets- och skolpendling. PSagidea 222233 oafv 2 29900 YTTRANDE Vidare efterlyser Hylte kommun tydligare och mer konkreta skrivningar kring utvecklingen av den anropsstyrda trafiken och olika former av närtrafiklösningar. Hylte kommun delar Region Hallands uppfattning om vikten av samplanering mellan kollektivtrafik och ortsutveckling, men vill samtidigt framhålla att kravet på avsiktsförklaringar inte får utformas så att det motverkar tillväxt i mindre kommuner. För kommuner som Hylte, där kollektivtrafiken i sig är en förutsättning för befolkningstillväxt och näringslivsutveckling, bör kollektivtrafikinvesteringar snarare ses som en hävstång för lokal utveckling än som ett resultat av redan befintlig efterfrågan. Kommunen anser därför att Region Halland bör tillämpa en flexibel modell för avsiktsförklaringar, där satsningar på kollektivtrafik kan ske även i utvecklingsorter med potential, inte enbart där starka resandeflöden redan finns. På så sätt kan kollektivtrafiken användas proaktivt som ett verktyg för att stimulera inflyttning, stärka arbetsmarknaden och skapa levande orter i hela Halland. Beslutad av kommunstyrelsen 2025-12-02, §204 PSagidea 222244 oafv 2 29900 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum 2025-12-02 Kommunstyrelsen Plats och tid Bolmen kl. 08:30-11:30 Beslutande ledamöter Ronny Löfquist (S) (ordförande), Stina Isaksson (SD) (2:e vice ordförande), Birgitta Årzen (S) (1:e vice ordförande), Fredrik Engberg (L), Håkan Bengtsson (C), Bo-Gunnar Åkesson (M), Mikael Ingvarsson (SD), Petter Eriksson (V), Mats Gustafsson (SD), Tommy Edenholm (KV), Anna Roos (C) Ej tjänstgörande ersättare Krister Mattsson (S) Kerstin Alexén (SD) Bengt-Åke Torhall (L) Tobias Tillkvist (M) Svetlana Svensson (V) Monica Arnum (SD) Övriga närvarande Emma Gröndahl (kommunchef) Kristina Carlo (ekonomichef) Anna Fritzheimer (tf kanslichef) Linda Backsten (kommunsekreterare) Utses att justera Anna Roos (C) Stina Isaksson (SD) Justeringens plats och tid Protokollet omfattar §204 Underskrifter Sekreterare ................................................. Linda Backsten Ordförande ................................................ ………………………………………. Ronny Löfquist (S) Justerande ................................................ ………………………………………. Anna Roos (C) Stina Isaksson (SD) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2025-12-02 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats för Kommunhuset protokollet Underskrift ................................................. Justerandes sign Utdragsbestyrkande PSagidea 2122 2(535 ) oafv 2 29900 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum sid 2 2025-12-02 Kommunstyrelsen

§127 Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 (Beredning inför RF) RS230670 Beslut Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige besluta: 1. Regionfullmäktige fastställer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Reservationer Lars Larsson (SD), Joacim Svensson (SD), Jonas Strand (S), Camilla Gustafsson (S), Johan Lindahl (S), Christoffer Johansson (S) och Agnes Hulthén (V) reserverar sig mot beslutet. Anteckning Ej tjänstgörande ersättare Åsa Nilsson (SD) antecknar avvikande mening till protokollet. Yrkanden Ordförande Mikaela Waltersson (M), Helene Andersson (C) och Gösta Bergenheim (M) yrkar bifall till tillväxtutskottets förslag. Jonas Strand (S) yrkar att Delmål kostnadstäckningsgrad (s28) i förslag till Trafikförsörjningsprogram ska ändras till att "Kollektivtrafikens kostnadstäckningsgrad ska utgöra 50% av trafikkostnaderna". Agnes Hulthén (V) yrkar bifall till Jonas Strands (S) ändringsyrkande. Lars Larsson (SD) yrkar på återremiss med följande motivering: -Att Trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med en tydlig definition av vad som avses med grundläggande kollektivtrafik i hela Halland, där samtliga invånare garanteras tillgång till arbete, studier, vård och samhällsservice genom linjetrafik, närtrafik eller anropsstyrd trafik. - Att programmet tydligare prioriterar utvecklingen av kollektivtrafiken i inlandet och östra Halland, särskilt i stråken Halmstad–Hyltebruk–Gislaved, Halmstad–Torup– Unnaryd samt mot Värnamo, Ljungby och Markaryd. - Att utvecklingen av närtrafik, anropsstyrd trafik och andra flexibla trafiklösningar Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a4 4 1a ovaf v 22 94900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-06-03 Regionstyrelsen ges en mer framträdande roll i programmet för att säkerställa tillgänglighet även i områden med begränsat resandeunderlag. - Att möjligheten till ökad samordning mellan kollektivtrafik, skolskjutsar och övriga samhällsbetalda transporter särskilt lyfts fram för att stärka servicen på landsbygden och samtidigt använda skattemedel mer effektivt. - Att målen för kollektivtrafikens miljöarbete förtydligas med fokus på åtgärder som ger faktisk miljö- nytta, så som ökad beläggning och fler resenärer snarare än enbart val av drivmedel. - Att skrivningar om fossilfrihet kompletteras med fokus på lokala förutsättningar, driftssäkerhet, och kostnadseffektivitet. - Att programmet tydligare beskriver hur länsöverskridande pendling ska utvecklas mot angränsande kommuner och regioner, särskilt avseende arbets- och studiependling från Hallands inland. - Att Region Halland inom programperioden särskilt verkar för utveckling av HNJ- banan, Markarydsbanan och Viskadalsbanan för att stärka Hallands robusthet, tillgänglighet och regionala utveckling. - Att Region Halland ska verka för förbättrade nattågsförbindelser längs Västkustbanan, inklusive norrgående förbindelser, för att stärka tillgängligheten till övriga Sverige och skapa fler hållbara resalternativ för hallänningar Propositionsordning Ordförande Mikaela Waltersson (M) finner att det finns tre förslag till beslut, tillväxtutskottets förslag, Lars Larssons (SD) yrkande på återremiss, och ändringsyrkandet från Jonas Strand (S). Återremissyrkandet hanteras först. Ordförande frågar genom acklamation om regionstyrelsen ska avgöra ärendet idag eller om ärendet ska återremitteras, och finner att regionstyrelsen ska avgöra ärendet idag. Omröstning begärs och verkställs. Votering Ordförande ställer följande omröstningsordning och får den godkänd. Den som vill avgöra ärendet idag röstar JA. Den som vill återremittera ärendet röstar NEJ. Utfallet i omröstningen blir 13 JA-röster och 2 NEJ-röster. Ordförande tillkännager resultatet. Propositionsordning Ordförande Mikaela Waltersson (M) finner att det finns två förslag till beslut, tillväxtutskottets förslag och Jonas Strands (S) ändringsyrkande. Ordförande Mikaela Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a5 5 2a ovaf v 22 94900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-06-03 Regionstyrelsen Waltersson (M) ställer tillväxtutskottets förslag att fastställa Trafikförsörjningsprogrammet mot Jonas Strands (S) ändringsyrkande och finner att regionstyrelsen beslutar enligt tillväxtutskottets förslag. Omröstning begärs och verkställs. Votering Ordförande ställer följande omröstningsordning och får den godkänd. Den som vill bifalla tillväxtutskottets förslag röstar JA. Den som vill bifalla Jonas Strands (S) ändringsyrkande röstar NEJ. Utfallet i omröstningen blir 8 JA-röster, 5 NEJ-röster och 2-AVSTÅR. Ordförande tillkännager resultatet. Ärendet Ett slutligt förslag på trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 har arbetats fram. Programmet har varit på remiss till kommuner, grannregioner, Trafikverket, Länsstyrelsen och andra intressenter under perioden 7 oktober 2025 till 14 januari 2026. Intressenterna gavs möjlighet att inkomma med synpunkter på planförslaget. Totalt inkom 24 yttranden. Synpunkter från samrådssvaren har arbetats in i slutversionen för trafikförsörjningsprogrammet där så bedömts lämpligt. Förslag till beslut Regionstyrelsens tillväxtutskott föreslår Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige besluta: 1. Regionfullmäktige fastställer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Beslutsunderlag • §130 RS TU Fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 (Beredning inför RS) Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a6 6 3a ovaf v 22 94900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-06-03 Regionstyrelsen • Beslutsförslag, fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 • Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 • Samrådsredogörelse Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 • Sammanställning av inkomna remissyttranden • Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 Paragrafen är justerad Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a7 7 4a ovaf v 22 94900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-05-19 Regionstyrelsens tillväxtutskott

§130 Fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 (Beredning inför RS) RS230670 Beslut Tillväxtutskottet föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige följande: 1. Regionfullmäktige fastställer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Förslag till beslut på sammanträdet Per Persson (S) yrkar att "Delmål kostnadstäckningsgrad" (s. 28) i förslag till Trafikförsörjningsprogram ska ändras till att "Kollektivtrafikens kostnadstäckningsgrad ska utgöra 50% av trafikkostnaderna". Helene Andersson (C) yrkar att kostnadstäckningsgrad ska vara 55% i enlighet med regionkontorets förslag. Helene Andersson (C) yrkar vidare bifall till regionkontorets förslag. Beslutsordning Ordförande ställer Per Perssons förslag och sitt eget förslag gällande kostnadstäckningsgrad mot varandra och finner sitt eget förslag antaget. Omröstning begärs och verkställs. Omröstning Ordförande ställer följande omröstningsproposition och får den godkänd. Ja-röst för bifall till Helene Anderssons förslag. Nej-röst för bifall till Per Perssons förslag. Vid omröstning lämnas 3 Ja-röster och 2 Nej-röster. Ordförande tillkännager att tillväxtutskottet har röstat enligt sitt eget förslag. Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a8 8 1a ovaf v 22 92900 Protokoll Sammanträdesdatum 2026-05-19 Regionstyrelsens tillväxtutskott Ordförande ställer proposition på sitt förslag att bifalla regionkontorets förslag oh finner det antaget. Ärendet Ett slutligt förslag på trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 har arbetats fram. Programmet har varit på remiss till kommuner, grannregioner, Trafikverket, Länsstyrelsen och andra intressenter under perioden 7 oktober 2025 till 14 januari 2026. Intressenterna gavs möjlighet att inkomma med synpunkter på planförslaget. Totalt inkom 24 yttranden. Synpunkter från samrådssvaren har arbetats in i slutversionen för trafikförsörjningsprogrammet där så bedömts lämpligt. Förslag till beslut Tillväxtutskottet föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige följande: 1. Regionfullmäktige fastställer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Beslutsunderlag • Beslutsförslag, fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 • Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 • Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 • Presentation fastställande av Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Paragrafen är justerad Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande PSSaidgiade a9 9 2a ovaf v 22 92900 Regionkontoret Beslutsförslag Regional utveckling Ludvig Simonsson Datum Diarienummer Processledare 2026-04-13 RS230670 Regionstyrelsen Beslutsförslag, fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsens tillväxtutskott föreslår Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att besluta att fastställa Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Sammanfattning Ett slutligt förslag på trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 har arbetats fram. Programmet har varit på remiss till kommuner, grannregioner, Trafikverket, Länsstyrelsen och andra intressenter under perioden 7 oktober 2025 till 14 januari 2026. Intressenterna gavs möjlighet att inkomma med synpunkter på planförslaget. Totalt inkom 24 yttranden. Synpunkter från samrådssvaren har arbetats in i slutversionen för trafikförsörjningsprogrammet där så bedömts lämpligt. Bakgrund Trafikförsörjningsprogram 2026 - 2030 Revideringsarbetet för Region Hallands gällande trafikförsörjningsprogram 2021-2025 påbörjades under våren 2023. En remissrunda genomfördes under oktober 2025 till januari 2026. Planförslaget arbetades därefter om utifrån inkomna synpunkter och en slutversion av Trafikförsörjningsprogram 2026- 2030 är nu framtagen för fastställande av Regionfullmäktige. PSaidgae 1100 aovf 229900 Eftersom arbetet rör en revidering har det inte syftat till att ta fram ett helt nytt trafikförsörjningsprogram. Revideringsarbetet bygger i stället vidare på det befintliga programmet. Justeringar och tillägg har gjorts där så bedömts lämpligt. Samtliga av programmets tio kapitel har i samband med revideringsarbetet setts över och reviderats vid behov. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken perioden 2026-2030, med utblick mot 2050. Remissförslaget har utformats på basis av utredningar och efter dialog med aktörer så som kommuner och grannregioner. Allmänt om trafikförsörjningsprogrammet Enligt kollektivtrafiklagen ska det i varje län finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten ska ha ansvar för den regionala kollektivtrafiken och för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Som kollektivtrafikmyndighet har Region Halland det politiska och ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken i Halland. Ett trafikförsörjningsprogram utgör en politisk styrning av den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiklagen beskriver att det i programmet ska fastställas mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska därutöver innehålla en beskrivning av behovet av regional kollektivtrafik i länet, innehålla en långsiktig och strategisk del för kollektivtrafikens utveckling och redovisa alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer ska enligt kollektivtrafiklagen också redovisas i ett trafikförsörjningsprogram, samt omfattningen av trafik enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst. Det gällande regionala Trafikförsörjningsprogrammet för Halland 2020-2025 antogs i Regionfullmäktige i december 2020. Trafikförsörjningsprogrammet aktualiseras vart fjärde år i samband med en ny mandatperiod och ska vid behov uppdateras. Programmets innehåll I remissversionen anges ett långsiktigt mål och ett kortsiktigt mål. Det långsiktiga målet för kollektivtrafiken är att den ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Målet är starkt kopplat till den regionala utvecklingsstrategin samt till Regional fysisk plan. Trafikförsörjningsprogrammets kortsiktiga mål är att resandet med PSaidgae 1111 aovf 229900 kollektivtrafiken ska öka och vara attraktivt. Till målen har ett antal mätbara delmål formulerats som omfattar kollektivtrafikens marknadsandel, självfinansieringsgrad, tillgänglighetsanpassning, social inkludering och klimat och miljö. Delmålen är kategoriserade enligt de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Med utgångspunkt i programmets långsiktiga mål har en trafikeringsstrategi i tre delar formulerats. Strategin kvarstår från gällande trafikförsörjningsprogram. Den syftar till att bidra till uppfyllanden av det långsiktiga målet. Strategin kan sammanfattas enligt nedan: • Koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. • Grundläggande resmöjligheter för hela länet. • Tågtrafiken på Västkustbanan utgör stommen i det Halländska kollektivtrafiksystemet. Med grund i trafikeringsstrategin anges principer för trafikutvecklingen. De beskriver hur den allmänna kollektivtrafiken ska utvecklas och kvarstår från gällande trafikförsörjningsprogram. De kan sammanfattas enligt följande: • Resbehov är styrande • Lågfrekvent resande • Grundläggande resmöjlighet • Snabba restider • Förenklat resande över länsgränser • Marknads- och informationsinsatser I övrigt beskriver programmet hur samplanering mellan kollektivtrafikens aktörer bedrivs och innehåller resonemang om utvecklingen av den allmänna kollektivtrafiken, förslag på basutbud för den allmänna kollektivtrafiken, trafikeringsbehov för tågtrafiken, samt pekar ut och klassificerar regionala och lokala kollektivtrafikstråk. Den anpassade kollektivtrafiken som omfattar skolskjuts, färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor beskrivs i ett särskilt kapitel innehållandes mål och strategier. PSaidgae 1122 aovf 229900 Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Analysstöd på intranätet Analysen visar att de mål och principer för kollektivtrafikens utveckling som finns framtagna i remissversionen kan ha påverkan, såväl positiv som negativ för både barn och vuxna, men särskilt för kvinnor, barn skolålder, barn i socioekonomiskt sårbara familjer samt kvinnor och barn med funktionsnedsättning. Eftersom barn ofta är beroende av vuxna för sina resor, påverkas deras tillgänglighet direkt av vuxnas möjligheter att resa, särskilt kvinnors, som oftare ansvarar för barns transporter och använder kollektivtrafik i högre grad än män. Statistik visar att kvinnor i mindre utsträckning än män har körkort och tillgång till bil, och de reser mer kollektivt, särskilt i vardagen. Män är mer bilberoende och reser längre till arbete, medan kvinnor gör fler kortare resor. En välutvecklad kollektivtrafik gynnar därför kvinnor i högre grad och kan bidra till att minska strukturella skillnader i tillgång till arbete, utbildning och samhällsservice. De mål och principer som finns angivna i remissversionen kan leda till ökad tillgänglighet för barn och kvinnor, särskilt de med funktionsnedsättningar, både vad gäller påstigning vid hållplatser och resande med kollektivtrafikens fordon. Vidare visar analysen att tillgängligheten kan öka för dessa grupper om de är bosatta i länets städer och/eller i kollektivtrafikstråken. Även tryggheten och säkerheten i kollektivtrafik kan stärkas för dessa grupper och därigenom bidra till en ökad tillgänglighet. Samtidigt riskerar barn och kvinnor på landsbygden och utanför kollektivtrafikstråken att få sämre tillgång eftersom trafikutbudet delvis styrs av befolkningsunderlag, vilket i de fallen riskerar stärka bilberoendet eller minska tillgängligheten för de utan bil. Erbjudandet om ett grundläggande basutbud kan däremot stävja de negativa effekterna något. Dialog med ungdomar har genomförts, men barnens delaktighet i framtida planeringsprocesser behöver konkretiseras. Sammanfattningsvis visar analysen att en tillgänglig och trygg kollektivtrafik kan bidra till både ökad jämställdhet och förbättrade möjligheter för barns delaktighet och rörlighet, men kräver fortsatt arbete för att inkludera dessa grupper och att så långt det är möjligt arbeta för att minska geografiska skillnader i tillgängligheten. PSaidgae 1133 aovf 229900 Ekonomiska konsekvenser av beslutet Inga ekonomiska konsekvenser av beslutet i detta skede. Förvaltning Krister Björkegren Bo-Josef Eriksson Regiondirektör Regional utvecklingsdirektör Bilaga: - Trafikförsörjningsprogram Region Halland 2026-2030 - Samrådsredogörelse Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 - Sammanställning av inkomna yttranden - Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 Styrelsens/nämndens beslut delges Halmstad kommun Varbergs kommun Falkenberg kommun Laholms kommun Kungsbacka kommun Hylte kommun PSaidgae 1144 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 PSaidgae 1155 aovf 229900 Innehåll Förord 5 1. Bakgrund och ramverk 7 1.1 Organisation, uppdrag och styrdokument 7 1.2 Kollektivtrafiklagen – 2kap. Regional kollektivtrafik 10 2. Förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik 13 2.1 Framgångsfaktorer för att åstadkomma en attraktiv kollektivtrafik i Halland 13 2.2 Kollektivtrafik som medel att uppnå samhällsnyttor 18 3. Mål och vision – Halland bästa livsplatsen 22 3.1 Globala och nationella mål med bäring på Trafikförsörjningsprogrammet 22 3.2 Kollektivtrafikens roll i den regionala utvecklingen 23 3.3 Målstruktur för Trafikförsörjningsprogrammet 24 3.4 Delmål kollektivtrafikens marknadsandel 25 3.5 Delmål Kollektivtrafikens roll för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet 27 4. Utveckling av den allmänna kollektivtrafiken – principer och riktlinjer 33 4.1 Trafikeringsstrategi 33 4.2 Principer för trafikutveckling 33 4.3 Metod för trafikutveckling 35 4.4 Basutbud av kollektivtrafik 36 4.5 Kollektivtrafikens infrastruktur 38 5. Kollektivtrafikstråk i Halland 43 PSaidgae 1166 aovf 229900 5.1 Kollektivtrafikstråk i Halland 43 5.2 Klassificering av kollektivtrafikstråk i Halland 44 5.3 Kollektivtrafikutbud i Halland 50 5.4 Sammanställning kollektivtrafikstråk 52 5.5 Järnvägsstationer 59 6. Trafikeringsbehov tåg 2028–2050 61 6.1 Tågsystem i Halland 61 6.2 Trafikering Västkustbanan 63 6.3 Trafikering Viskadalsbanan 66 6.4 Trafikering Halmstad Nässjö Järnväg (HNJ-banan) 66 6.5 Trafikering Markarydsbanan 68 6.6 Nya tågstationer 74 7. Samplanering och ansvarsfördelning 78 7.1 Ansvarsfördelning 78 7.2 Hållplatser och stationer 79 7.3 Trafikering och fordon 80 7.4 Samplaneringsmodellen 81 8. Anpassad kollektivtrafik 82 8.1 Bakgrund och ramverk 82 8.2 Planeringsförutsättningar 84 8.3 Mål och vision 84 8.4 Utveckling av anpassad kollektivtrafik 86 8.5 Samverkan och uppföljning 87 9. Ekonomiska förutsättningar och finansiering. 90 9.1 Samhällsnytta 90 PSaidgae 1177 aovf 229900 9.2 Finansiering av den allmänna kollektivtrafiken 90 9.3 Riktlinjer för ekonomin 91 9.4 Principer för biljettsortiment och prissättning 92 9.5 Riktlinjer för tillköp av biljetter 93 9.6 Riktlinjer för tillköp av trafik 94 10. Kommersiell trafik 95 10.1 Allmän trafikplikt 95 10.2 Tillgång till infrastruktur 96 10.3 Tillgång till biljett-och betalsystem 96 10.4 Tillgång till informationssystem 96 PSaidgae 1188 aovf 229900 Förord Namn Efternamn, titel Namn Efternamn, titel Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 5 PSaidgae 1199 aovf 229900 Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 6 PSaidgae 2200 aovf 229900 1. Bakgrund och ramverk Som kollektivtrafikmyndighet ska Region Halland upprätta ett Trafikförsörjningsprogram där kollektivtrafikens omfattning och utveckling beskrivs strategiskt på kort- och lång sikt. 1.1 Organisation, uppdrag och styrdokument Region Halland Region Halland ansvarar för att samordna Kollektivtrafik kan indelas i lokal och och leda processer som bidrar till regional regional, interregional samt internationell utveckling. I uppdraget ingår bland annat att kollektivtrafik. I kollektivtrafiklagen som ta fram Regional utvecklingsstrategi (RUS) inrättades 2012, regleras den lokala och och Regional fysisk plan. Region Halland är regionala kollektivtrafiken. Regional även länsplaneupprättare, med ansvar för kollektivtrafik definieras i lagen som ”sådan den långsiktiga planeringen av länets kollektivtrafik som äger rum inom ett län infrastruktur. Detta ökar eller om den sträcker sig över flera län, med samordningsmöjligheterna mellan avseende på trafikutbudet huvudsakligen är kollektivtrafikens utveckling och ägnad att tillgodose resenärernas behov av investeringar i infrastruktur på regionala arbets- och studiependling eller annat vägar och till viss del även på järnvägar. vardagsresande* och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant Kollektivtrafiken är en samhällsviktig behov”. Beslut om allmän trafikplikt gäller funktion och utgör en central del av Sveriges regional kollektivtrafik. civila försvar. Region Halland har därför i uppdrag att säkerställa att kollektivtrafiken * Med arbets- och studieresor samt annat fungerar såväl under normala förhållanden vardagsresande avses miljövänliga och som vid kris och höjd beredskap. Detta energieffektiva transportsätt för att nå innebär ett ansvar att reducera sårbarheter, skolor, arbetsplatser, aktiviteter, friluftsliv stärka verksamhetens motståndskraft mot och andra viktiga servicepunkter. Resorna samhällsstörningar samt utveckla och är en förutsättning för att uppnå attraktiva upprätthålla en grundläggande förmåga inom livs- och boendemiljöer. civilt försvar. Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 7 PSaidgae 2211 aovf 229900 Regional kollektivtrafikmyndighet konkret beskrivning av kollektivtrafiken på Region Halland är regional kortare sikt. Programmet innehåller även en kollektivtrafikmyndighet. Enligt redovisning av färdtjänst och sjukresor, kollektivtrafiklagen ska det i varje län finnas information om arbetet med en regional kollektivtrafikmyndighet som har tillgänglighetsanpassning av hållplatser samt ansvar för den allmänna kollektivtrafiken och Region Hallands inställning till kommersiell för att ta fram ett regionalt trafik. Programmet aktualiseras vart fjärde år trafikförsörjningsprogram. Fem av Hallands i samband med ny mandatperiod. sex kommuner har även överlämnat ansvar Kommersiell kollektivtrafik för färdtjänsten och riksfärdtjänsten till I trafikförsörjningsprogrammet görs en Region Halland. avvägning mellan vilken trafik som samhället Regional utvecklingsstrategi tar ansvar för och vilken trafik som bedrivs Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är kommersiellt. Det förenklar för företag att det övergripande styrdokumentet för komma in på kollektivtrafikmarknaden, Halland. Här återfinns Hallands vision: vilket kan bidra till ett större utbud för Halland – bästa livsplatsen 2035. invånarna. Kollektivtrafiklagen gör det fritt för kommersiella aktörer att bedriva Regional fysisk plan kollektivtrafik. Den regionala fysiska planen har ett Allmän trafikplikt tidsperspektiv som sträcker sig till år 2050. Planen utgör både en geografisk och fysisk Med allmän trafikplikt avses den dimension av de strategiska val och kollektivtrafik som den regionala prioriteringar som preciseras i RUS och i kollektivtrafikmyndigheten fastställer ska Strategi för hållbar tillväxt. Därutöver ger den vara ett ansvar för samhället. Denna trafik förutsättningar för utvecklingen av de fysiska ska beskrivas och formellt beslutas av strukturerna som sträcker sig över kommun- myndigheten. Trafiken ska därefter och regiongränserna. upphandlas och regleras enligt politiskt beslutade riktlinjer. Beslut om allmän Strategi för hållbar tillväxt trafikplikt är information till invånare och Hallands strategi för hållbar tillväxt utgår näringsliv samt till trafikföretag som avser från RUS och riktar in sig på de utföra kommersiell trafik. tillväxtskapande faktorerna. Strategin Hallandstrafiken beskriver hur hela Halland ska växa och utvecklas på ett ekologiskt, socialt och Hallandstrafiken är sedan 2023 del av Region ekonomiskt hållbart sätt. Hallands förvaltningsorganisation och har som huvuduppgift att sköta den operativa Regionalt trafikförsörjningsprogram planeringen av kollektivtrafiken i länet. Kollektivtrafiklagen beskriver att Hallandstrafiken upphandlar och samordnar trafikförsörjningsprogrammet bland annat den regionala kollektivtrafiken i Halland på ska innehålla mål och riktlinjer för utveckling uppdrag av kollektivtrafikmyndigheten, av kollektivtrafiken. Det ska rymma både en bereder ärenden åt långsiktig och strategisk del och en mer Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 8 PSaidgae 2222 aovf 229900 kollektivtrafikmyndigheten och upprättar utvecklingen av Halland. Trafikverket Kollektivtrafikplan för Halland. ansvarar för att ta fram den nationella transportplanen och denna plan är grunden Kollektivtrafikplan för utveckling av det statliga Varje år utformar Hallandstrafiken en transportsystemet. I nationell plan för Kollektivtrafikplan utifrån riktlinjerna i det transportsystemet beslutas om regionala trafikförsörjningsprogrammet. nyinvesteringar bland annat på järnvägssidan Framtagandet av planen sker i nära dialog och där finns även medel till drift och med kommunerna i länet. I planen beskrivs underhåll. det operativa genomförandet av Trafikförsörjningsprogrammet, exempelvis Kommunerna i Halland linjeförändringar och turutbud för det Kommunerna i Halland är viktiga aktörer i kommande året med utblick ytterligare fyra utvecklingen av Halland och av år framåt. kollektivtrafiken. Genom det kommunala planmonopolet har kommunerna ansvaret för hur bebyggelse- och samhällsplaneringen utformas lokalt. Utformning av staden och nya bostadsområden sätter ramarna för vad som kan åstadkommas med kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken bör integreras i samtliga delar av samhällsplaneringsprocessen och beaktas i tidiga skeden i kommunens planering. Det krävs samplanering för att lösningarna ska bli bra för invånarna vilket Samarbete för utveckling av förutsätter nära samarbete mellan Region kollektivtrafiken Halland, Hallandstrafiken och kommunerna. Kort- och långsiktig utveckling av Samarbetet med kommunerna på politisk kollektivtrafiken enligt nivå sker genom fortlöpande dialog med trafikförsörjningsprogrammet görs i kommun-och regionledningsforum. samarbete mellan bland andra de halländska Hallandstrafiken träffar kommunerna kommunerna, Region Halland, regelbundet på en mer operativ basis och har Hallandstrafiken och Trafikverket. En mer dialoger vid framtagandet av den årliga ingående beskrivning av ansvarsfördelningen Kollektivtrafikplanen. Region Halland och hur samverkan ser ut görs i kapitel 7. tillsammans med Hallandstrafiken anordnar regelbundet möten för Trafikverket kommunrepresentanter som arbetar med Trafikverket är ansvarigt för investeringar, frågor som berör kollektivtrafik och drift och underhåll av statliga (nationella och infrastruktur. regionala) vägar och järnvägar. Dialogen, samarbetet och samplanering med Angränsande regioner Trafikverket är en viktig del i utvecklingen av Halland gränsar till Västra kollektivtrafiken och därmed också i Götalandsregionen, Region Jönköpings län, Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 9 PSaidgae 2233 aovf 229900 Region Kronoberg och Region Skåne. målsättningar med fokus på den Utveckling av den länsöverskridande gränsöverskridande persontågtrafiken, med kollektivtrafiken kräver samarbete med utblick mot 2040. Handlingsplanen närliggande regioner och prioriterar pendlingsbara relationer det vill kollektivtrafikmyndigheter. säga stärkandet av förbindelser inom en Öresundstågssystemet är ett sådant exempel timme och att få till fler relationer inom eller på samarbete, vilket är ett mellanregionalt i närheten av en timme. För att uppnå detta och internationellt tågsystem i krävs bland annat parallella tågtrafiksystem Öresundsregionen. Arbetspendlingen mellan med olika hastighet och uppehållsbild, nya Kungsbacka kommun och Västra snabbare tåg och investeringar i Götalandsregionen är mycket omfattande. järnvägsanläggningen. Kollektivtrafikmyndigheterna i Halland och Greater Copenhagen och STRING Västra Götaland har i en avsiktsförklaring Greater Copenhagen-samarbetet är ett angivit att intentionen är att det pågående näringslivspolitiskt partnerskap mellan samarbetet ska fortsätta för att minimera Region Skåne och Region Halland i Sverige, effekterna av länsgränsen samt underlätta Region Sjælland och Region Hovedstaden i planerings- och beslutsprocesser. Danmark och de tillhörande 85 Regionsamverkan Sydsverige kommunerna. Tillsammans arbetar de olika Regionsamverkan Sydsverige (RSS) är ett parterna för att skapa ökad tillväxt, växande samarbetsorgan för Sveriges sex sydligaste arbetsmarknad och god livskvalitet för regioner: Region Blekinge, Region Halland, regionens totalt 4,3 miljoner invånare. Ett av Region Jönköpings län, Region Kalmar län, målen är att bygga en region av internationell Region Kronoberg samt Region Skåne. betydelse. Regionsamverkan Sydsverige arbetar för en STRING (Southwestern Baltic Sea långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling i de Transnational Area - Implementing New sydligaste regionerna. Infrastruktur och Geography) är ett gränsöverskridande kollektivtrafik är två av flera områden där samarbete mellan regioner och städer i samarbete pågår. Sverige, Norge, Danmark och Tyskland, som Inom RSS har ett positionspapper för Halland är med i. Syftet med STRING är att kollektivtrafiken i Sydsverige tagits fram. stärka den regionala utvecklingen i Syftet med positionspapperet är att förbättra tillväxtbältet Oslo–Göteborg–Halland– den regionöverskridande kollektivtrafiken till Malmö–Köpenhamn–Hamburg. gagn för större arbetsmarknadsregioner, nåbarhet till högre studier och en ökad 1.2 Kollektivtrafiklagen – 2kap. tillväxt. I positionspapperet har Regional kollektivtrafik gemensamma ställningstaganden och prioriteringar tagits fram kring utvecklingen Kollektivtrafiklagen i av den gränsöverskridande kollektivtrafiken i sammandrag Sydsverige. Inom ramen för RSS har även en

§ 154 Yttrande över remiss om trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Region Halland Diarienummer IKN 2025-00290 Beslut 1. Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden godkänner yttrandet över trafikförsörjningsprogram 2026–2030 för Region Halland. Sammanfattning av ärendet Region Halland har skickat trafikförsörjningsprogram 2026–2030 på remiss. Programmet beskriver behov, mål och strategier för hur kollektivtrafiken ska utvecklas under programperioden. Det finns stor samstämmighet mellan remissförslaget och Västra Götalandsregionens mål och inriktningar där kollektivtrafiken är ett medel för att bidra till regional utveckling och en positiv samhällsutveckling i stort, vilket är positivt inte minst på grund av att Kungsbacka ingår i Västtrafiks trafikområde. Det finns även stor överenstämmelse kring att kopplingarna över länsgräns är viktiga, inte minst på grund av att resandeutbytet är omfattande. VGR samverkar gärna kring de områden som Region Halland identifierat som delmål, i syfte att öka utbytet och lärandet gällande marknadsandel, tillgänglighetsanpassning, social inkludering, självfinansieringsgrad samt klimat och miljö. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande daterat 2025-11-17 Skickas till • Region Halland, regionen@regionhalland.se, ange diarienummer RS230670 • Västtrafik för kännedom, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: PSagidea 228822 oafv 2 29900 Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen Datum 2025-11-17 Koncernkontoret Diarienummer IKN 2025-00290 Handläggare: Adrien Moysset Telefon: 0722-306587 E-post: adrien.moysset@vgregion.se Till infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden Yttrande över remiss om trafikförsörjningsprogram 2026– 2030 Region Halland Förslag till beslut 1. Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden godkänner yttrandet över trafikförsörjningsprogram 2026–2030 för Region Halland. Sammanfattning av ärendet Region Halland har skickat trafikförsörjningsprogram 2026–2030 på remiss. Programmet beskriver behov, mål och strategier för hur kollektivtrafiken ska utvecklas under programperioden. Det finns stor samstämmighet mellan remissförslaget och Västra Götalandsregionens mål och inriktningar där kollektivtrafiken är ett medel för att bidra till regional utveckling och en positiv samhällsutveckling i stort, vilket är positivt inte minst på grund av att Kungsbacka ingår i Västtrafiks trafikområde. Det finns även stor överenstämmelse kring att kopplingarna över länsgräns är viktiga, inte minst på grund av att resandeutbytet är omfattande. VGR samverkar gärna kring de områden som Region Halland identifierat som delmål, i syfte att öka utbytet och lärandet gällande marknadsandel, tillgänglighetsanpassning, social inkludering, självfinansieringsgrad samt klimat och miljö. Finansiering och resurskonsekvenser av beslutet Beslutet innebär inte några ekonomiska konsekvenser. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: Regionens hus Residensgatan 16H 010-441 00 00 www.vgregion.se 462 80 Vänersborg 462 33 Vänersborg E-post: infrastruktur- och.kollektivtrafiknamnd@vgregion.se PSagidea 228833 oafv 2 29900 Datum 2025-11-17 2 (2) Diarienummer IKN 2025-00290 Koncernkontoret Sofia Hellberg Infrastruktur- och kollektivtrafikchef Bilagor som ingår i beslutsunderlaget • Västra Götalandsregionens yttrande över remiss trafikförsörjningsprogram 2026–2030 för Region Halland • Remissversion trafikförsörjningsprogram 2026–2030 för Region Halland • Följebrev till remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 för Region Halland Besluten skickas till • Region Halland, regionen@regionhalland.se, ange diarienummer RS230670 • Västtrafik för kännedom, vasttrafik@vasttrafik.se PSagidea 228844 oafv 2 29900 Välj förvaltning Konsekvensanalys Regional utveckling Ludvig Simonsson Datum Diarienummer Processledare 2026-04-20 RS230670 Regionstyrelsen Barnkonsekvensanalys och jämställdhetsanalys Fastställande av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026–2030 Sammanfattning Analysstöd på intranätet) Analysen visar att de mål och principer för kollektivtrafikens utveckling som finns framtagna i Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 kan ha både positiv som negativ påverkan på både barn och vuxna, men särskilt kvinnor, barn i skolålder, barn i socioekonomiskt sårbara familjer och barn med funktionsnedsättning. Eftersom barn ofta är beroende av vuxna för sina resor påverkas deras tillgänglighet direkt av vuxnas möjligheter att resa, särskilt kvinnors, som oftare ansvarar för barns transporter och använder kollektivtrafik i högre grad än män. Statistik visar att kvinnor i mindre utsträckning än män har körkort och tillgång till bil, och de reser mer kollektivt, särskilt i vardagen. Män är mer bilberoende och reser längre till arbete, medan kvinnor gör fler kortare resor. En välutvecklad kollektivtrafik gynnar därför kvinnor i högre grad och kan bidra till att minska strukturella skillnader i tillgång till arbete, utbildning och samhällsservice. De mål och principer som finns angivna i remissversionen kan leda till ökad tillgänglighet för barn och kvinnor, särskilt de med funktionsnedsättningar, både vad gäller påstigning vid hållplatser och resande med kollektivtrafikens fordon. Vidare visar analysen att tillgängligheten kan öka för dessa grupper, särskilt om de är bosatta i länets städer och/eller i kollektivtrafikstråken. Även tryggheten och säkerheten i kollektivtrafiken kan stärkas för dessa grupper och därigenom bidra till en ökad tillgänglighet. PSagidea 228855 oafv 2 29900 Samtidigt riskerar barn och kvinnor på landsbygden och utanför kollektivtrafikstråken att få sämre tillgång eftersom trafikutbudet delvis styrs av befolkningsunderlag, vilket i de fallen riskerar stärka bilberoendet eller minska tillgängligheten för de utan bil. Erbjudandet om ett grundläggande basutbud kan däremot stävja de negativa effekterna något. Dialog med ungdomar har genomförts, men barnens delaktighet i framtida planeringsprocesser behöver konkretiseras. Sammanfattningsvis visar analysen att en tillgänglig och trygg kollektivtrafik kan bidra till både ökad jämställdhet och förbättrade möjligheter för barns delaktighet och tillgänglighet. Samtidigt krävs ett fortsatt arbete för att inkludera dessa grupper och så långt som det är möjligt arbeta för att minska geografiska skillnader i tillgängligheten. Ärendet i korthet Ärendet avser beslut om att fastställa den reviderade versionen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet för programperioden 2026– 2030.Trafikförsörjningsprogrammet innehåller mål och strategier för den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. I samband med revideringen har mål, strategier och innehållet i övrigt setts över och reviderats vid behov. Kollektivtrafiken är ett fördelningspolitiskt verktyg för att skapa jämlika förutsättningar för invånarna och bygga ett hållbart och välintegrerat samhälle. Det innebär att det ska vara möjligt för alla att kunna välja att resa kollektivt oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning eller socio-ekonomisk bakgrund. Kollektivtrafiken skapar grundläggande möjligheter för alla människor att mötas, handla, arbeta och studera på jämlika villkor oavsett var man bor. Utan kollektivtrafik skulle stora grupper förlora tillgängligheten till arbetsplatser, skolor, fritidsaktiviteter och service. En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har kollektivtrafiken som enda resealternativ. Omkring 60 procent av befolkningen över sex år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafik vid resor där de inte kan gå eller cykla.1 1 Hallandstrafiken, 2026. Därför är kollektivtrafiken ett bra val - Hallandstrafiken Hämtad: 2026-04-13 PSagidea 228866 oafv 2 29900 Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Analysstöd på intranätet) Grupper som berörs Ärendet berör gruppen barn generellt, men särskilt barn i skolåldrar upp till 18 år, barn som tillhör socioekonomiskt sårbara familjer och barn med funktionsnedsättningar. Vidare berör ärendet grupperna kvinnor och män med olika funktionalitet och av olika åldrar. Barn är i större utsträckning beroende av kollektivtrafiken eller av att resa ihop med en vuxen för att ta sig till skola, service och aktiviteter. Om den vuxnes möjlighet att resa kollektivt ökar gör även barnens möjligheter det. Vice versa minskar barns möjlighet att resa kollektivt om den vuxnes gör det, exempelvis om biljettpriser ökar, tidtabeller ändras med negativ effekt, eller om turer dras in. Kollektivtrafiken används av både män och kvinnor men i olika grad där det går att identifiera statistiska skillnader mellan könens resvanor. Kvinnor reser kollektivt i större utsträckning än män, och ansvarar oftare för yngre barns transporter till och från förskola/skola i större utsträckning än män. Yngre barn blir därigenom beroende av att den vuxnes, särskilt kvinnors, tillgänglighet med kollektivtrafik och till kollektivtrafik är god. Beslut om kollektivtrafiken påverkar båda könen men i olika utsträckning. Enligt statistik från Svensk kollektivtrafik använder 52% av kvinnorna kollektivtrafik minst en gång per månad jämfört med 44% av männen. Tillgång till bil och körkort är något mindre vanligt bland kvinnor jämfört med män. Kvinnor använder kollektivtrafik för 20% av sina arbetsresor medan motsvarande siffra för män är 14%. Män reser längre sträckor till arbetet och är mer bilberoende medan kvinnor gör fler kortare resor och använder gång, cykel och kollektivtrafik oftare. En förbättrad kollektivtrafik kan därför öka jämställdheten mellan kvinnor och män avseende tillgänglighet till arbete, studier och olika aktiviteter. Analysen Barnets perspektiv är barns egen syn på sitt liv och sin omvärld som baserats på barnets ålder, mognad, erfarenheter, tradition, kultur och nuvarande livssituation. Barnperspektivet och dess koppling till kollektivtrafiken finns beskrivet i remissversionens kapitel 2 ”Förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik” där barns behov och tillgänglighet sätts i sitt sammanhang kopplat till kollektivtrafiken och möjligheten att öka barns tillgänglighet PSagidea 228877 oafv 2 29900 genom en välplanerad kollektivtrafik. Barnperspektivet återfinns även i målkapitlet där FN:s barnkonvention lyfts fram samt genom ett särskilt formulerat mål om att bland annat barns behov ska beaktas. I samband med framtagandeprocessen av trafikförsörjningsprogrammet har dialoger genomförts med gymnasieungdomar för att säkerställa så att deras perspektiv tagits om hand. Dialogen syftade till att få ungdomarnas perspektiv på vardagsresandet och deras hela resa från dörr till dörr. Trafikförsörjningsprogrammet innehåller mål om tillgänglighetsanapassning. Dels med fokus på kollektivtrafikens fordon där målet är att samtliga fordon ska vara tillgänglighetsanpassade. Dels mål med fokus på att samtliga hållplatser i stadsbusstrafikens kollektivtrafikstråk ska vara tillgänglighetsanpassade och att samtliga hållplatser med fler än 20 påstigande per dygn ska vara tillgänglighetsanpassade. Vidare finns en långsiktig ambition om att samtliga tätorter med kollektivtrafik ska ha minst en tillgänglighetsanpassad hållplats. Att arbeta mot mål om tillgänglighetsanpassning av fordon och hållplatser ökar tillgängligheten för framför allt barn och vuxna med funktionsnedsättningar och deras möjligheter att nyttja kollektivtrafiken för sina vardagsresor. Barn och vuxna med funktionsnedsättningar som bor på landsbygden riskerar att påverkas negativt av att inte bo nära en hållplats med fler än 20 påstigande per dygn. För dessa gruppers mobilitet blir den anpassade kollektivtrafiken viktig och för barn specifikt blir skolskjutsen en viktig del av deras tillgänglighet och möjlighet att ta sig till och från skolan. Programmet innehåller målsättningar om social inkludering med fokus på att kollektivtrafiken ska uppfattas som trygg och säker, att särskilt barns, äldres, funktionsnedsattas och socioekonomiskt sårbara gruppers behov ska beaktas och att andelen hallänningar som bor i kollektivtrafiknära läge ska öka. Detta kan på sikt medföra positiva effekter för barn och vuxnas tillgång till kollektivtrafik och i förlängningen deras tillgänglighet om fler bor närmare kollektivtrafiken. Ur jämställdhetsperspektiv är det positivt då kvinnor i större utsträckning än män nyttjar kollektivtrafiken. Även en ökad trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken är särskilt positivt för de grupper som är mest beroende av kollektivtrafiken för sin tillgänglighet så som barn, unga, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar. Att ett särskilt mål finns för att beakta bland annat barns behov utgör en viktig ambition för utvecklingen av kollektivtrafiken och kan innebära positiva effekter för dessa grupper när deras perspektiv får större utrymme. Hur barn ska involveras i processer framöver konkretiseras dock inte i trafikförsörjningsprogrammet. Det blir därför viktigt att utveckla relevanta dialogforum, ta fram kunskapsunderlag PSagidea 228888 oafv 2 29900 och etablera en samordning mellan viktiga aktörer för att säkerställa så att målet uppfylls under planperioden. Kopplat till målen i trafikförsörjningsprogrammet finns ett antal principer för trafikutvecklingen. Principerna fokuserar bland annat på att resbehovet ska styra utvecklingen av kollektivtrafiken och att snabba restider ska prioriteras i kollektivtrafikstråken. Vidare ska varje invånare erbjudas grundläggande resmöjlighet genom ett basutbud. Vad gäller den förstnämnda principen kan positiva effekter uppstå för de barn och unga som bor i områden med stort befolkningsunderlag belägna i stråken då dessa områden får ett större kollektivtrafikutbud. För de barn som bor i mer glesbefolkade områden med ett mindre befolkningsunderlag blir, som en konsekvens, utbudet mindre. Detta kan riskera innebära en sämre tillgänglighet och ett ökat beroende av att vuxna kan skjutsa med bil. För kvinnor kan principen om att resbehovet ska styra utvecklingen innebära att de som bor i mer tätbefolkade områden får en ökad tillgänglighet vilket är positivt ur jämställdhetssynpunkt. De som bor i de mer glesbefolkade områdena där utbudet blir lägre kan däremot drabbas negativt och få en sämre tillgänglighet och blir mer beroende av bilen som färdmedel. För personer utan tillgång till bil blir den negativa effekten större, vilket i större utsträckning är kvinnor. Den negativa effekten för kvinnor och barn kan vägas upp något av principen om att varje invånare ska erbjudas grundläggande resmöjlighet vilket ger en grundläggande tillgänglighet för de som bor i glesare geografier. För principen om att prioritera snabba restider i kollektivtrafikstråken kan de positiva effekterna bli de samma som nämnts ovan. En ökad tillgänglighet för de som bor i stråken, som får snabbare restider. Detta blir positivt för de grupper som i större utsträckning är beroende av kollektivtrafiken vilket är kvinnor och barn. De som bor utanför stråken riskerar få sämre tillgänglighet med kollektivtrafiken och bli mer beroende av att bil finns tillgänglig, samtidigt som de har en ett basutbud att tillgå som säkerställer en grundläggande tillgänglighet. De är viktigt att påpeka att det gynnar båda könen om kollektivtrafiken blir mer tillgänglig och fler har möjlighet att nyttja den. Det kan leda till minskad trängsel i stadstrafiken och bättre utomhusmiljöer för alla. Men i större utsträckning är det kvinnor som gynnas vilket är positivt ur jämställdhetssynpunkt. PSagidea 228899 oafv 2 29900 PSagidea 229900 oafv 2 29900

§ 158 Remiss - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026- 2030 Diarienummer: RJL 2025/3390 Beslut Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö • godkänner yttrande över remissen Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030. Sammanfattning Region Halland har ansvar att som kollektivtrafikmyndighet ta fram ett Trafikförsörjningsprogram som beskriver kollektivtrafikens omfattning och strategiska utveckling på kort och lång sikt. Det långsiktiga målet för kollektivtrafiken i Halland är att den ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Målet är starkt kopplat till den regionala utvecklingsstrategin samt till Regional fysisk plan som just nu genomgår granskning. Trafikförsörjningsprogrammets kortsiktiga mål är att resandet med kollektivtrafiken ska öka och vara attraktivt. Till målen har ett antal mätbara delmål formulerats. Trafikförsörjningsprogrammets strategi kan sammanfattas i att koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda, säkerställa grundläggande resmöjligheter för hela länet och att stommen i det Halländska kollektivtrafiksystemet utgörs av tågtrafiken på Västkustbanan. Beslutsunderlag • Beslut Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö – presidium 2025-11-25 § 155 • Tjänsteskrivelse daterad 2025-10-30 • Yttrande daterat 2025-12-09 • Remiss - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 • Missiv - Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Beslutet skickas till Region Halland Regional utveckling Protokollsutdrag, bestyrkande PSagidea 225555 oafv 2 29900 Joki Malin RK STAB Från: Colliander Josefine <josefine.colliander@rjl.se> Skickat: den 15 december 2025 08:41 Till: REGION HALLAND officiell e-post Ämne: Diarienummer RS230670 - Region Jönköpings län Bifogade filer: Remissvar TFP RS230670 Region Jönköpings län.pdf; Region Jönköpings beslut 2025-12-09 Remiss - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030.pdf Hej, Översänder Region Jönköpings läns yttrande och beslut gällande Remiss - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030 (diarienummer RS230670). Med vänlig hälsning ____________________________ Josefine Colliander Nämndsekreterare Tel. 072-216 07 34 josefine.colliander@rjl.se Regionledningskontoret Region Jönköpings län www.rjl.se 1 PSagidea 225566 oafv 2 29900 Remissyttrande Diarienr: 25RS1004 Handläggare: Agneta Carlsson, Datum: 2025-12-12 Region Halland regionen@regionhalland.se Remissyttrande – Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Region Halland Sammanfattning Region Kronoberg har av Region Halland beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Halland har i sitt Trafikförsörjningsprogram (TFP) på ett föredömligt sätt lyckats med att sammanfatta och beskriva hur kollektivtrafiken ska utvecklas fram till 2030, programmet innehåller även en beskrivning av Trafikeringsbehov tåg 2028-2050. Region Kronoberg vill lämna följande synpunkter: För att klargöra stråket Halmstad – Ljungbys betydelse vore det önskvärt att det i kartor och beskrivningar av stråket Halmstad-Simlångsdalen framgår att det i förlängningen fortsätter mot Ljungby och vidare mot Växjö. Region Kronoberg ser potential att öka det kollektiva resandet i stråket Halmstad - Ljungby, men för att öka attraktiviteten behöver restiderna minskas. Kortare restider kan bli verklighet genom en kombination av infrastrukturåtgärder på väg 25 samt optimering av tidtabeller och linjeläggning avseende busstrafiken. Det är i sammanhanget även angeläget att regionerna samarbetar kring tidtabeller så att bytestider mellan tåg och buss kan hållas på en rimlig nivå. Ett delmål för klimat och miljö är att: ”Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras.” Region Kronoberg anser emellertid att framkomligheten är lika viktigt när regiontrafiken ska optimeras och ser därför gärna att följande mening – som redan finns med i programmet, men på lite undanskymd plats – lyfts fram vid sidan av prioriteringen av stadsbusstrafiken: ”Det är inte enbart stadsbussarna som behöver prioriteras i stadsrummet utan även regionbussarnas körväg in till resecentrum eller annan större bytespunkt.” En tydligare beskrivning av vilken helgtrafik som avses under perioden 2028-2034 på Markarydsbanan vore önskvärt. Postadress Besöksadress Telefon E-post Region Kronoberg Nygatan 20 0470-58 80 00 vx region@kronoberg.se 351 88 Växjö Växjö PSagidea 225577 oafv 2 29900 Remissyttrande Diarienr: 25RS1004 Handläggare: Agneta Carlsson, Datum: 2025-12-12 Region Kronoberg tar inspiration av kriterierna för utveckling av nya tågstationer och tycker att de är väl värda att beakta även till Region Kronobergs framtida styrdokument. Synpunkter Enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik ska Region Halland, likt landets övriga regioner, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, regelbundet fastställa målen för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram (TFP). TFP är ett strategiskt dokument som på ett övergripande sätt ska beskriva det samlade behovet av all kollektivtrafik. Delarna som ska belysas, beaktas och behandlas i en TFP är komplexa och innehåller många delkomponenter. Region Halland har i sin TFP på ett föredömligt sätt lyckats med att sammanfatta och beskriva hur kollektivtrafiken ska utvecklas fram till 2030, programmet innehåller även en beskrivning av Trafikeringsbehov tåg 2028-2050. Region Kronoberg vill lämna följande synpunkter: Ur Region Kronobergs perspektiv är det framförallt stråken Halmstad – Markaryd på Markarydsbanan och Halmstad -Ljungby längs väg 25 som är viktiga i relation till kollektivtrafiken i Region Halland. Region Kronoberg vill med anledning av detta särskilt kommentera följande i förslaget till trafikförsörjningsprogram. ”Att utveckla och förenkla kollektivtrafikresandet över länsgränser är en viktig del i att skapa ett mer hållbart och effektivt transportsystem för såväl Hallands invånare som för de invånare i grannregioner som reser in i och ut från Halland.” Region Kronoberg ser positivt på denna formulering. Halmstad är en viktig målpunkt för resor från Ljungby och andra orter i Ljungby kommun, och viss pendling går även från Halmstad kommun till Ljungby. Det handlar om resor till arbete, utbildning och för olika fritidsändamål. Halmstad är även en viktig åtkomstpunkt till järnvägen för resor vidare i västra Sverige. Av dessa skäl är god kollektivtrafikförsörjning i stråket Ljungby-Halmstad viktigt för speciellt de västra delarna av Kronoberg. • För att klargöra stråkets betydelse är det önskvärt att det i kartor och beskrivningar av stråket Halmstad-Simlångsdalen framgår att det i förlängningen fortsätter mot Ljungby och vidare mot Växjö. ”För att kollektivtrafiken ska bli mer attraktiv är det nödvändigt att restiderna blir kortare.” • Region Kronoberg ser potential att öka det kollektiva resandet i stråket, men för att öka attraktiviteten behöver restiderna minskas. Kortare Postadress Besöksadress Telefon E-post Region Kronoberg Nygatan 20 0470-58 80 00 vx region@kronoberg.se 351 88 Växjö Växjö PSagidea 225588 oafv 2 29900 Remissyttrande Diarienr: 25RS1004 Handläggare: Agneta Carlsson, Datum: 2025-12-12 restider kan bli verklighet genom en kombination av infrastrukturåtgärder på väg 25 samt optimering av tidtabeller och linjeläggning avseende busstrafiken. Det är i sammanhanget även angeläget att regionerna samarbetar kring tidtabeller så att bytestider mellan tåg och buss kan hållas på en rimlig nivå. ”Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras.” Det är bra att denna formulering tydligt finns med kopplat till ett delmål i förslaget, då framkomlighet påverkar restider på ett avgörande sätt inte minst i Halmstad. • Region Kronoberg anser emellertid att detta är lika viktigt när regiontrafiken ska optimeras och ser därför gärna att följande mening – som redan finns med i programmet, men på lite undanskymd plats – lyfts fram vid sidan av prioriteringen av stadsbusstrafiken: ”Det är inte enbart stadsbussarna som behöver prioriteras i stadsrummet utan även regionbussarnas körväg in till resecentrum eller annan större bytespunkt.” Region Halland har gjort en mycket väl genomarbetad beskrivning av stråken i Halland. Stråken är kategoriserade utifrån fem nivåer. Stråket Halmstad- Laholm – Markaryd -Hässleholm är bedömt som ett starkt stråk. I kap 6.5 beskrivs den Trafikering av Markarydsbanan som planeras. Trafikering 2028 – 2034: Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att erbjuda en avgång varje timme i båda riktningarna på vardagar mellan Halmstad och Hässleholm. Trafikering 2035 – 2050: Inriktningen är, när järnvägens infrastruktur så möjliggör, tillsammans med ett ökat resbehov, att erbjuda en avgång varje timme i båda riktningarna mellan Halmstad och Hässleholm. • Trafikeringen 2028-2034 ligger emellertid inte riktigt i linje med Region Kronobergs Tågstrategiska underlag 2021-2030 där Region Kronoberg även anser att det finns behov av helgtrafik från trafikstart. I Region Hallands TFP beskrives helgtrafik först från 2035. En tydligare beskrivning av vilken helgtrafik som avses under perioden 2028-2034 vore önskvärt. Region Halland har i kapitel 6.7 Nya tågstationer beskrivit fem kriterier som ska användas vid en analys om en ny station ska öppnas eller inte. Först om samtliga kriterier uppfylls ska Region Halland och Hallandstrafiken tillsammans med berörd kommun arbeta vidare med etableringen av en eventuellt ny station. Kriterierna beskriv på rubriknivå nedan. Postadress Besöksadress Telefon E-post Region Kronoberg Nygatan 20 0470-58 80 00 vx region@kronoberg.se 351 88 Växjö Växjö PSagidea 225599 oafv 2 29900 Remissyttrande Diarienr: 25RS1004 Handläggare: Agneta Carlsson, Datum: 2025-12-12 Kriterie 1: Restiden med tåg får inte öka mellan befintliga stationer i snabbtågsystemet och det storregionala Öresundstågssystemet. Kriterie 2: Nettoresandet på den aktuella banan ska öka, det vill säga att man ska vinna fler resenärer än man förlorar. Även framtida utveckling ska beaktas vid bedömningen Kriterie 3: Tågtrafikens kostnadseffektivitet ska beaktas och kostnadstäckningsgraden ska uppgå till minst 30 procent. Kriterie 4: Infrastrukturens kostnadseffektivitet ska beaktas, det vill säga att investeringskostnaden för kapacitetsförstärkning av järnväg och stationer ska vägas mot det förväntade resandetillskottet. Kriterie 5: Region Halland och berörd kommun ska tillsammans ta fram en avsiktsförklaring där kommunen förbinder sig till att utveckla orten genom ökad attraktivitet och en aktiv kommunal planering för att säkerställa och bygga upp ytterligare resandeunderlag. • Region Kronoberg tar inspiration av kriterierna och tycker att de är väl värda att beakta även till Region Kronobergs framtida styrdokument. Region Kronoberg uppskattar Region Hallands ambitioner och insatser för att utveckla kollektivtrafiken i linje med regionens övergripande utvecklingsstrategier. Region Kronoberg ser fram emot fortsatt samarbete och dialog kring hur vi kan samordna våra gemensamma insatser för att främja hållbart resande och en effektiv kollektivtrafik. Barnrättsperspektiv Det framgår inte av remissen om en prövning av barnets bästa har genomförts. Postadress Besöksadress Telefon E-post Region Kronoberg Nygatan 20 0470-58 80 00 vx region@kronoberg.se 351 88 Växjö Växjö PSagidea 226600 oafv 2 29900 Protokollsutdrag Instans: Regionstyrelsen Mötesdatum: 2026-01-20

Beslut KSAU § 183, 2025-12-15 E-postmeddelande, Remiss, Trafikförsörjningsprogram 2026–2030, 2025- 10-07 Följebrev till remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026-2030, 2025-10-20 Remissversion - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030, 2025- 10-20 Enhetschef gata/parkenhetens tjänsteskrivelse, 2025-10-28 Beslutet expedieras till: regionen@regionhalland.se Enhetschef Gata/Parkenheten Enhetschef miljö- och byggenheten Justerandes sign. Utdragsbestyrkande 2 PSagidea 224455 oafv 2 29900 Marks Kommun, Kommunstyrelsen ,511 80 Kinna, Telefon: +46 320 21 70 00, E-post: ks@mark.se www.mark.se, Orgnr: 212000–1504 KS 2025-490-3 2025-12-01 Region Halland Förvaltning: Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare: Karin Alfredsson Beteckning: RS230670 Yttrande Region Hallands Trafikförsörjningsprogram 2026 - 2030 Marks kommun ställer sig i huvudsak positiv till Region Hallands förslag till nytt trafikförsörjningsprogram och ser att det finns många goda tankar och avvägningar i programmet. Kommunen vill dock lyfta några aspekter som inte belyses tillräckligt. Programmet nämner kort behovet av att utveckla resandet över länsgränser och att detta bör underlättas. Marks kommun vill betona vikten av detta, eftersom administrativa gränser saknar betydelse för resenärerna oavsett om de reser med tåg eller buss. Kommunen anser därför att regionerna tillsammans med sina utförare bör samverka bättre och att detta bör läggas än mer fokus på i trafikförsörjningsprogrammet. Resandet över länsgränser försvåras dessutom av högre priser när dessa passeras. Exempelvis kostar en resa mellan Horred och Veddige, som är cirka en och en halv mil och tar omkring 15 minuter på väg och 11 minuter på järnväg, 67 kronor för en vuxen. Denna kostnadsnivå stimulerar inte till ökat kollektivt resande. Marks kommun vill därför framhålla att priset för kollektivtrafik inte bör vara högre enbart på grund av att en länsgräns passeras. Kommunen vill även understryka att Viskadalsbanan utgör ett viktigt kollektivtrafikstråk och har en central funktion för arbetsmarknadsregionen. Vidare bör busstrafiken mellan Varbergs kommun och Marks kommun förbättras eller utvecklas för att stärka möjligheterna till kollektivt resande i gränsområdet. Med vänlig hälsning, Ulf Dahlberg Kommunstyrelsens ordförande Lillemor Berglund Andreasson Kommundirektör Marks kommun www.mark.se Kommunstyrelsen Telefon: +46 320 21 70 00 511 80 Kinna Orgnr: 212000–1504 E-post: ks@mark.se PSagidea 224466 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-01-14

KSau § 197 Dnr KS 000725/2025- 350 Yttrande över trafikförsörjningsprogram Halland 2026- 2030 Beslut Arbetsutskottet beslutar: Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner förslag till yttrande som sitt eget och att det skickas till Region Halland senast den 14 januari 2026. Sammanfattning av ärendet Region Halland har tagit fram ett förslag till trafikförsörjningsprogram 2026-2030 som är på remiss till och med den 14 januari 2026. Förslag till yttrande från Båstads kommun har avgränsats till åtgärder och förslag som berör transportbehovet och kollektivtrafikutbudet över kommungränsen och regiongränsen Skåne-Halland. Synpunkter rörande persontågstrafik och regionbusstrafik mellan Båstads och Laholms kommuner lyfts fram. Förslag till yttrande ligger som bilaga. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse från planchef Klara Harmark-Peters 2025-11-21, med tillhörande bilaga. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner förslag till yttrande som sitt eget och att det skickas till Region Halland senast den 14 januari 2026. Föredragande Planchef Klara Harmark-Peters föredrar ärendet. Behandling av förslag Ordförande konstaterar att det bara finns ett förslag till beslut och finner att utskottet beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. PSagidea 118877 oafv 2 29900 1 Tjänsteskrivelse Datum: 2025-11-21 Slutinstans: KS Au Handläggare: Klara Harmark-Peters Dnr KS 000725/2025 - 350 Dnr B 2025-000743 Yttrande över trafikförsörjningsprogram Halland 2026-2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner förslag till yttrande som sitt eget och att det skickas till Region Halland senast den 14 januari 2026. Sammanfattning av ärendet Region Halland har tagit fram ett förslag till trafikförsörjningsprogram 2026–2030 som är på remiss till och med den 14 januari 2026. Förslag till yttrande från Båstads kom- mun har avgränsats till åtgärder och förslag som berör transportbehovet och kollektiv- trafikutbudet över kommungränsen och regiongränsen Skåne-Halland. Synpunkter rö- rande persontågstrafik och regionbusstrafik mellan Båstads och Laholms kommuner lyfts fram. Förslag till yttrande ligger som bilaga. Bakgrund Region Halland har tagit fram ett förslag till trafikförsörjningsprogram 2026–2030 som är på remiss till och med den 14 januari 2026. Region Halland ansvarar för den region- ala kollektivtrafiken i Halland i egenskap av kollektivtrafikmyndighet. I trafikförsörj- ningsprogrammet beskrivs mål, strategier och principer för trafikutvecklingen till 2030 med en utblick mot 2050. Aktuellt Båstads kommun gränsar till Region Halland och har givits tillfälle att yttra sig över re- misshandlingen. Förslag till yttrande har avgränsats till åtgärder och förslag som berör transportbehovet och kollektivtrafikutbudet över kommungränsen och regiongränsen Skåne-Halland. Synpunkter rörande persontågstrafik och regionbusstrafik mellan Bå- stads och Laholms kommuner lyfts fram. Förslag till yttrande ligger som bilaga. Samhällsbyggnad Klara Harmark-Peters Planchef Beslutet ska expedieras för verkställande till: Samhällsbyggnad Beslutet ska expedieras för kännedom till: Region Halland Bilagor till tjänsteskrivelsen: 1. Remiss av förslag till trafikförsörjningsprogram Halland 2026–2030 PSagidea 118888 oafv 2 29900 2. Förslag till yttrande över trafikförsörjningsprogram Halland 2026–2030 Samråd har skett med: Roger Larsson, samhällsbyggnadschef PSagidea 118899 oafv 2 29900 KS 2025/374 Falkenbergs kommun 2025.4819 Kommunstyrelsen 2025-12-02 2025-12-04

§204 Yttrande - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026–2030 (2025 KS0216) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande och översänder detsamma till Region Halland. Beskrivning av ärendet Region Halland har översänt ett remissförslag på Trafikförsörjningsprogram 2026– 2030. Hylte kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget senast den 14 januari 2026. Hylte kommun tackar för möjligheten att lämna synpunkter på remissversionen av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 och delar Region Hallands ambition om en tillgänglig och sammanhållen region. Kommunen betonar särskilt betydelsen av tillgänglighet, landsbygdsförsörjning och regional samverkan. Det är positivt att Hyltebruk lyfts som lokal delregionkärna och att Torup och Hyltebruk pekas ut som viktiga kollektivtrafiknoder. Kommunen ser dock behov av en tydligare beskrivning av hur kollektivtrafiken ska utvecklas i länets östra delar, där resbehoven är stora trots glesare befolkningsunderlag. Hylte kommun framhåller också vikten av förbättrade länsöverskridande kollektivtrafiklösningar österut mot Gislaved, Värnamo och Ljungby för att stärka arbetsmarknaden och tillgången till utbildning. Kommunen välkomnar de långsiktiga målbilderna för HNJ-banan och betonar behovet av samordnade insatser mellan Region Halland, Region Jönköpings län och berörda kommuner för att förbättra järnvägsinfrastrukturen och på sikt möjliggöra timmestrafik. En utvecklad tågtrafik längs HNJ-banan skulle stärka orterna längs banan, förbättra arbetsmarknadens funktion och underlätta pendling. Hylte kommun efterlyser även tydligare skrivningar om utvecklingen av anropsstyrd trafik och närtrafiklösningar samt påpekar att kravet på avsiktsförklaringar inte får hämma tillväxt i mindre kommuner. Kommunen föreslår en mer flexibel modell där kollektivtrafik kan Justerandes sign Utdragsbestyrkande PSagidea 2222 2(636 ) oafv 2 29900 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum sid 3 2025-12-02 Kommunstyrelsen användas proaktivt för att stimulera utveckling och inflyttning även i orter som ännu inte har stora resandeflöden. Ekonomisk konsekvens av beslutet Beslutet har ingen ekonomisk påverkan. Handlingar i ärendet  §65 TU Yttrande - Trafikförsörjningsprogram 2026–2030  Tjänsteskrivelse - Yttrande- Trafikförsörjningsprogram 2026–2030  Yttrande - Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Region Halland  Remissversion - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030  Följebrev till remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Förslag till beslut Tillväxtutskottets förslag till beslut Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen godkänner kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande och översänder detsamma till Region Halland. Beslutet skickas till Region Halland Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande PSagidea 2322 2(737 ) oafv 2 29900 u YTTRANDE Kommunstyrelsen Till Datum Region Halland 2025-12-09 Kungsbacka Diarienummer Ert diarienummer KS-2025-0073 5 RS230670 Yttrande över Region Hallands Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Sammanfattande inställning Kungsbacka kommun är endast delvis positiv till det nya Trafikförsörjningsprogrammet. Kungsbacka kommun är positiv till dess mål om en hållbar, effektiv och sammanhängande kollektivtrafik i Halland. Kungsbacka kommun betonar behovet av en stark regional samordning inom Göteborgs arbetsmarknadsregion, där funktionella samband och gränsöverskridande pendling ställer krav på gemensamma lösningar. Det är positivt att programmet lyfter vikten av att prioritera infrastrukturbehov som krävs för att framtidssäkra Västkustbanan samt behovet av ökad trafikering längs banan. Väg 158 är ett viktigt pendlingsstråk mellan Kungsbacka och Göteborg, och där finns en stor utvecklingspotential för kollektivtrafik och resande. För att möjliggöra hållbar tillväxt behövs kapacitetsförbättringar och en bättre kollektivtrafikförsörjning längs väg 158 från Onsala och Valida. Utifrån programmets planeringsstrategi samt planeringsprinciper borde det av Kungsbacka kommun efterfrågade kollektivtrafikstråket ha inkluderats i programmet. Kommunens inställning i detalj Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett centralt dokument för hur kollektivtrafiken i Halland ska utvecklas. Kungsbacka kommun stödjer programmets mål om en tillgänglig, hållbar och effektiv kollektivtrafik som stärker regionen och ligger i linje med både klimat- och transportpolitiska mål samt Region Hallands strategier. Kungsbacka kommun stödjer programmets syn på kollektivtrafiken som ett verktyg för att möta framtidens utmaningar. Fler resor med tåg och buss minskar klimatpåverkan, ökar tillgängligheten och avlastar vägnätet i rusningstid. Det är också positivt att programmet vill främja ändrade resvanor, vilket både stärker hållbar mobilitet och bidrar till effektiv pendling och regional ekonomisk utveckling. Kungsbacka har en särskild situation genom att tillhöra Hallands kollektivtrafikmyndighet men där trafiken i huvudsak drivs av Västtrafik. Pendlingen över länsgränsen är landets näst största, där många bor i Kungsbacka kommun men arbetar i Göteborg. Detta ställer höga krav på en tydlig och välfungerande samordning mellan regionerna. För att möta framtida tillväxt behövs ett fullt integrerat samarbete, särskilt då bristande infrastruktur redan idag hämmar utvecklingen i delar av västkuststråket in mot Göteborg. Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka komm un@kungsbacka.se Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www. kungs backa. se PSagidea 222288 oafv 2 29900 KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka kommun vill även lyfta fram Västlänken som en avgörande pusselbit i det gemensamma systemet. Göteborg utgör kärnan i det regionala kollektivtrafiksystemet, där lösningar påverkar hela Halland. En fungerande helhet kräver att varje del i systemet bidrar till den gemensamma fram tidsbilden. Kungsbacka kommun instämmer i att Västkustbanan utgör stommen i Hallands kollektivtrafik och välkomnar att kommunens tre mycket starka stråk - Särö, Vallda och Onsala - lyfts fram som viktiga delar av systemet. Att samla resurser där resandet är störst ger bäst effekt, särskilt i Hallands mest befolkade stråk. Vi ser fram emot fortsatt samarbete med regionen för att utveckla en snabb, hållbar och attraktiv kollektivtrafik som möter både dagens och framtidens behov. Kungsbacka vill också uppmärksamma att frågor om biljettsystem och taxor är viktiga för kommunen, särskilt med tanke på den gränsöverskridande trafiken. Ett sammanhållet, användarvänligt och gränsöverskridande biljettsystem är avgörande för att kollektivtrafiken ska upplevas som enkel och attraktiv. Kapitel 1 Kollektivtrafikplanen tas fram i nära dialog med kommunerna, står det i programmet. Kungsbacka saknar dock en sådan nära dialog kring framtagandet. Vi saknar även återkoppling kring de synpunkter på planen vi lämnat samt återkoppling på den resevaneundersökning vi var överens om att genomföra. Kungsbacka saknar ett samarbete med Göteborgsregionen om kollektivtrafikens utbyggnad. Kungsbacka-Göteborg är Sveriges näst kraftigaste pendlingsstråk med stor potential att få fler pendlare att gå från bil till kollektivtrafik om restidskvoten sjunker. Det är avgörande för resenärer, näringslivets tillväxt och miljön att ett samarbete finns. Programmet beskriver behovet av att en större andel av resandet behöver flyttas över till kollektivtrafik, gång eller cykel. I kommunens västra delar finns en stor potential för förflyttning från bilåkande med rätt kollektivtrafik. Kapitel 2 Kungsbacka kommun ställer sig frågande till varför Halmstad och Varberg nämns som tillväxtmotorer, medan Falkenberg och Kungsbacka benämns som regionala kärnor. Kungsbackas tillväxt, både befolkningsmässigt och ekonomiskt, är högre än i övriga Halland. Att enbart definiera tillväxt som något som ska bidra till regionens interna tillväxt är enligt oss för snävt och föråldrat. Kungsbackas tillväxt och därmed ökade skattemedel till regionen, oavsett var arbetsplatsen finns, borde vara tillräckligt för att räknas som en tillväxtmotor. Vi anser att det behövs ett tillägg i följande stycke: Kommande år behöver tågtrafiken på Västkustbanan och kollektivtrafiken som förbinder kusten med inlandet samt kollektivtrafiken längs kusten i norra Kungsbacka utvecklas för att korta ner resetider och öka dess konkurrenskraft gentemot bilen. PSagidea 222299 oafv 2 29900 KUNGSBACKA KOMMUN Kapitel 3 Under stycket om Regional fysisk plan, målområde 2, var vi överens·om att ändra texten. Det kan inte stå att nya bostäder, verksamheter och samhällsfunktioner ska lokaliseras nära kollektivtrafikstråk och mobilitets-/kollektivtrafiknoder. Då kommer stora delar av länet inte kunna utvecklas. Kapitel 4 Trafikstrategin för den allmänna kollektivtrafiken i Halland är att koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. Med denna strategi, tillsammans med principerna för trafikutveckling och målet om att öka hållbart resande, är det högst förvånande att kollektivtrafik inte prioriteras i det mycket starka pendelstråket i västra Kungsbacka - Onsala, Valida, Särö, Göteborg. I programmet står det att den grundläggande trafikutvecklingsprincipen är att resbehov ska styra utvecklingen av kollektivtrafiken, med huvudsakligt fokus på arbets- och studiependling. Trots denna princip genomförs inte den av Kungsbacka efterfrågade resevaneundersökningen. Hur kan man då veta vilket behov som finns? Kungsbacka kommun delar helt tesen: Genom att underlätta för människor att resa sömlöst och effektivt med kollektivtrafiken kan trängseln på vägarna minska, utsläppen reduceras och kollektivtrafiken göras mer attraktiv, som det står i programmet. Kungsbacka kommun kan dock inte förstå hur detta rimmar med valet att inte införa en ny busslinje i västra Kungsbacka till västra Göteborg. I nuläget krävs flera byten med väntetider, vilket gör att resekvoten blir uppemot 3. Detta är ett mycket starkt pendelstråk där majoriteten idag av förklarliga skäl väljer bilen. Kapitel 5 Kollektivtrafikstråk har identifierats utifrån resbehov. Återigen påpekar Kungsbacka kommun ett resbehov som inte har identifierats i programmet. Utifrån era uppsatta parametrar borde den av Kungsbackas invånare efterlängtade busslinjen i det starka pendelstråket Onsala-Vallda-Särö Göteborg redan vara på plats. Kungsbacka kommun saknar markering av befintliga kollektivtrafiknoder, nämligen Kullavik och Snipen. Likaså saknas några befintliga sträckningar på kartan över stadsbusstråk. Betyder det att ni föreslår att stråken ska strykas? Kapitel 6 Kungsbacka kommun ser ett behov av en station i Frillesås. I nästa revidering av översiktsplanen kommer Frillesås troligen att bli utpekad som prioriterad ort. Här planeras det för stora företagsetableringar och fler bostäder. PSagidea 223300 oafv 2 29900 KUNGSBACKA KOMMUN Lisa Andersson Patrik Johansson Kommunstyrelsens ordförande Kommunsekreterare PSagidea 223311 oafv 2 29900 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Kommunstyrelsen Datum 2025-12-16

§ 222 Svar på remiss - Trafikförsörjningsprogram för Halland 2026-2030, KS 2025/374 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Komplettera yttrandet med att en utredning gällande förutsättningarna för att etablera vändspår i Falkenberg ska initieras så snart det är möjligt. 2. Därefter översända yttrandet gällande Region Hallands remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 till Region Halland som Falkenbergs kommuns svar på remissen. Beskrivning av ärendet Region Halland har skickat ut remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026– 2030. Programmet utgör det regionala styrdokumentet för utvecklingen av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken och har en central roll i arbetet med att skapa ett tillgängligt, sammanhållet och hållbart transportsystem i Halland. Revideringsarbetet bygger vidare på det gällande trafikförsörjningsprogrammet 2021–2025 och är framtaget parallellt med den regionala fysiska planen. Kommunerna har varit delaktiga i remissprocessen och getts möjlighet att lämna synpunkter på programmets innehåll och inriktning. Kommunstyrelseförvaltningen har i samarbete med berörda förvaltningar tagit del av remissversionen och identifierat ett antal områden där förtydliganden bedöms stärka programmets funktion som styrande och vägledande dokument för både regional och kommunal planering. Motivering av beslut I förslaget till remissvar lyfts särskilt ett antal områden där förtydliganden bedöms vara avgörande för att programmet ska få full styrkraft och fungera som ett stabilt planeringsunderlag för både region och kommuner. PSagidea 119900 oafv 2 29900 1 (3) Falkenbergs kommun Kommunstyrelsen 2025-12-02 Synpunkter rör framför allt: programmets styrning, där en tydligare beskrivning av hur mål och • principer ska omsättas i konkreta prioriteringar efterfrågas, stråkmodellen, där transparens kring kriterier och klassificering bedöms • nödvändig för långsiktig planering, ekonomiska ramar, där en övergripande konsekvensbedömning skulle ge • ökad förutsägbarhet kring genomförbarheten i programmets ambitioner, kopplingen till fysisk planering, där en mer utvecklad beskrivning av • ansvar, roller och arbetsformer vore värdefull, begreppet grundläggande resmöjligheter, där en gemensam definition • behövs för att skapa tydlighet i hela länet, tågtrafikens utveckling, där kommunen efterfrågar en tydligare • prioritering av vilka delar av den långsiktiga tågstrategin som ska drivas inom programperioden. Förslaget till remissvar betonar även den växande betydelsen av anpassad kollektivtrafik och ser behov av förtydligade principer för ansvarsfördelning och samverkan för att säkerställa ett effektivt och likvärdigt system i hela länet. Ekonomi Remissen och yttrandet innebär ingen ekonomisk påverkan för Falkenbergs kommun. Underlag för beslut Beslutsförslag 2025-11-13 Förslag till remissvar – Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 2025-11-25 Region Halland – Remissversion: Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Yrkanden Elisabeth Svensson Agerbjer (C), med instämmande av Anneli Andélen (C), Petra Hygrell (L), Sandra Johansson (M) och Susan Pettersson (KD), yrkar att på sida 4, stycke 2 i förslag till yttrand, lägga till att utredningen bör initieras så snart det är möjligt. Marcus Jöngren (MP) yrkar bifall till liggande förslag. PSagidea 119911 oafv 2 29900 2 (3) Falkenbergs kommun Kommunstyrelsen 2025-12-02 Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Marcus Jöngrens (MP) yrkande på liggande förslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Marcus Jöngrens (MP) yrkande. Ordförande ställer därefter proposition på Elisabeth Svensson Agerbjer (C) med fleras yrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med tillläggsyrkande. PSagidea 119922 oafv 2 29900 3 (3) KS 2025/374 Skrivelse Vår referens 2025.4845 2025-12-02 KS 2025/374 2025-12-04 Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsutvecklingsavdelningen, Plan- & strategienheten Marik Alwerud marik.alwerud@falkenberg.se Förslag till yttrande gällande Trafikförsörjningsprogram 2026- 2030 Falkenbergs kommun har tagit del av Region Hallands remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030. Kommunen ser positivt på programmets ambitioner att stärka kollektivtrafikens roll i den regionala utvecklingen och välkomnar kopplingen till både den regionala utvecklingsstrategin och den regionala fysiska planen. Det är angeläget att kollektivtrafiken fortsatt utvecklas i riktning mot ett tillgängligt, sammanhållet och hållbart transportsystem. Kommunen bedömer att programmets övergripande inriktning utgör ett viktigt steg i denna utveckling. Samtidigt identifierar kommunen ett antal områden där ytterligare förtydliganden skulle stärka programmets funktion som styrande och vägledande dokument för både regional och kommunal planering. Programmets styrning och genomförande Kommunen ser värdet av den målbild och de principer som beskrivs i programmet. För att ytterligare stärka programmets användbarhet bedömer kommunen att det vore värdefullt med en tydligare beskrivning av hur målen ska omsättas i prioriteringar, avvägningar och utvecklingsinriktningar under programperioden. En sådan vägledning kan bidra till ökad förutsägbarhet och underlätta för kommunerna att använda programmet som underlag i fysisk planering och långsiktiga investeringsöverväganden. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Kontaktcenter: 0346-88 60 00 e-post: kommun@falkenberg.se Besöksadress: Rådhustorget 3 C kommun.falkenberg.se 1 (5) PSagidea 119933 oafv 2 29900 Falkenbergs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marik Alwerud Ekonomiska förutsättningar Kommunen ser att programmets ambitioner behöver förstås i relation till de ekonomiska förutsättningar som kan antas gälla under programperioden. Även om ett trafikförsörjningsprogram inte är ett budgetdokument kan en övergripande beskrivning av genomförbarheten bidra till tydlighet kring vilka delar av målbilden som bedöms möjliga att utveckla i närtid. För kommunerna är detta betydelsefullt eftersom långsiktig samhällsplanering förutsätter en grundläggande uppfattning om kollektivtrafikens utvecklingsinriktning. En översiktlig konsekvensbeskrivning – utan att binda framtida budgetbeslut – skulle därför vara ett värdefullt stöd i det gemensamma planeringsarbetet. Stråk och prioriteringar Kommunen ser positivt på att kollektivtrafikstråken tydliggörs och att ett stråkbaserat arbetssätt stärks. Detta skapar goda förutsättningar för en mer sammanhållen och långsiktig utveckling av kollektivtrafiken. För att öka transparensen och stärka stråkens funktion som planeringsunderlag bedömer kommunen att det vore värdefullt med en mer utförlig beskrivning av de kriterier och parametrar som ligger till grund för klassificeringen, samt hur denna kan komma att följas upp och utvecklas över tid. En tydligare redovisning av dessa principer skulle underlätta såväl kommunernas planering som samordningen mellan olika aktörer. Kollektivtrafikens roll i den fysiska planeringen Kommunen välkomnar kopplingen till den regionala fysiska planen och ser att kollektivtrafikens roll i samhällsbyggandet blir allt viktigare. För att ytterligare stärka samplaneringen mellan region och kommuner kommunen att det vore värdefullt om programmet tydligare beskrev ansvarsfördelning, arbetsformer och processer för hur kollektivtrafik och bebyggelseutveckling ska integreras på ett systematiskt sätt. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Kontaktcenter: 0346-88 60 00 e-post: kommun@falkenberg.se Besöksadress: Rådhustorget 3 C kommun.falkenberg.se 2 (5) PSagidea 119944 oafv 2 29900 Falkenbergs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marik Alwerud En sådan tydlighet skulle underlätta planeringen av nya utbyggnadsområden, mobilitetspunkter och utveckling längs prioriterade stråk. Grundläggande trafik i hela Halland Kommunen konstaterar att förutsättningarna för kollektivtrafik varierar mellan länets tätare stråk och mer glest befolkade områden, och att samma nivå av trafik inte är möjlig överallt. Mot denna bakgrund bedömer kommunen att en tydligare definition av begreppet ”grundläggande resmöjligheter” skulle vara värdefull. En gemensam och transparent beskrivning av vad som utgör en lägstanivå – oavsett trafikslag – skulle ge ökad förutsägbarhet för invånare, verksamheter och kommunal planering. Det handlar inte om likvärdigt utbud i alla delar av länet, utan om tydlighet kring vad som kan förväntas och hur olika trafikslag tillsammans kan upprätthålla grundläggande tillgänglighet. Utveckling av tågtrafiken och behov av vändmöjligheter i Falkenberg Kommunen noterar programmets långsiktiga inriktning för tågtrafiken, vilken utgör ett viktigt strategiskt underlag. Eftersom större infrastrukturella förändringar inom järnvägssystemet kräver långsiktiga nationella beslut bedömer kommunen att det vore särskilt värdefullt om programmet tydliggjorde vilka delar av den långsiktiga tågstrategin som Region Halland avser att prioritera i dialogen med Trafikverket under programperioden 2026–2030. Detta handlar inte om att förutsäga genomförande, utan om att skapa tydlighet kring vilka frågor som är mest angelägna att driva vidare samt vilka trafikeringar som kan utvecklas inom befintliga förutsättningar. En sådan inriktning skulle ge ökad klarhet och stärka programmets funktion som vägledande dokument för både regional och kommunal planering. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Kontaktcenter: 0346-88 60 00 e-post: kommun@falkenberg.se Besöksadress: Rådhustorget 3 C kommun.falkenberg.se 3 (5) PSagidea 119955 oafv 2 29900 Falkenbergs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marik Alwerud För att stärka tågtrafikens robusthet och möjliggöra framtida trafikering inom både regional- och fjärrtrafiksystemet anser kommunen att programmet bör uppmärksamma behovet av funktionella vändmöjligheter i Falkenberg för såväl Pågatågen som Västkusttågen. Kommunen vill se att programmet kompletteras med att Region Halland, i dialog med Trafikverket, så snart det är möjligt initierar en utredning av förutsättningarna för att etablera vändspår i Falkenberg. Ett vändspår i Falkenbergs är en trafikal förutsättning som kan bidra till ökad flexibilitet, effektivare trafikupplägg och förbättrade möjligheter att på sikt ansluta Falkenberg till fler regionaltågssystem. Kommunen vill även lyfta behovet av en tydligare ambitionsnivå för när Falkenberg ska anslutas till Västtågen. Detta är centralt för den långsiktiga samhällsplaneringen, särskilt kopplat till bostadsutbyggnad, arbetsmarknadsintegration och utvecklingen av hållbara regionala reskedjor. Stärkt öst–västlig regional tillgänglighet Falkenbergs kommun ser ett ökande behov av att stärka de öst–västliga förbindelserna för att förbättra tillgängligheten mellan inlandet och angränsande regioner. Kommunen vill i detta sammanhang betona den strategiska potential som finns i att koppla samman det snabbt växande inlandet med de järnvägsburna kollektivtrafiksystemen på Viskadalsbanan och HNJ-banan. För att ta tillvara denna potential anser kommunen att programmet bör uppmärksamma behovet av att etablera bussförbindelser från Ullared till Horred och från Ullared till Torup, i syfte att skapa goda matarlinjer till tågtrafiken och stärka tillgängligheten till regionala arbetsmarknads- och serviceområden. Sådana öst–västliga kopplingar skulle underlätta pendling, stärka integrationen mellan regionerna och bidra till mer hållbara reskedjor för både boende och Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Kontaktcenter: 0346-88 60 00 e-post: kommun@falkenberg.se Besöksadress: Rådhustorget 3 C kommun.falkenberg.se 4 (5) PSagidea 119966 oafv 2 29900 Falkenbergs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marik Alwerud besökare. För Falkenbergs kommun, med ett snabbt växande inland och en stark besöksnäring, är detta särskilt betydelsefullt. Anpassad kollektivtrafik Kommunen ser positivt på att anpassad kollektivtrafik lyfts fram tydligare och mer sammanhållet i programmet. Detta trafikslag omfattar flera målgrupper och transportformer och har stor betydelse för tillgänglighet och likvärdighet i hela länet. Kommunen bedömer samtidigt att det vore värdefullt med en mer utförlig beskrivning av ansvarsfördelningen mellan region och kommun, särskilt i gränsytan mellan särskild och allmän kollektivtrafik. En tydligare redogörelse för gemensamma principer för ansvar, inflytande och uppföljning skulle stärka programmets funktion och bidra till ett välfungerande och långsiktigt hållbart system i hela länet. Sammanfattning Falkenbergs kommun delar Region Hallands ambition att utveckla ett hållbart, resilient och sammanhållet kollektivtrafiksystem. Kommunen bedömer att de förtydliganden som lyfts ovan skulle stärka programmets funktion som styrande dokument och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt och samordnat arbete mellan region och kommuner. Med dessa justeringar ser kommunen att trafikförsörjningsprogrammet kan utgöra ett robust och strategiskt ramverk för kollektivtrafikens utveckling i Halland och välkomnar fortsatt dialog i det fortsatta arbetet. Marik Alwerud Trafik- och mobilitetsstrateg Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Kontaktcenter: 0346-88 60 00 e-post: kommun@falkenberg.se Besöksadress: Rådhustorget 3 C kommun.falkenberg.se 5 (5) PSagidea 119977 oafv 2 29900 2025-10-21 Yttrande 1(1) Ert diarienr: RS230670 Region Halland Vårt diarienr: KS.2025.164 Svar på remiss Remiss - Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026-2030 Gislaveds kommun ser positivt på de mer långsiktiga målbilderna som beskrivs för tågtrafik på HNJ- banan. Kommunen vill särskilt betona vikten av att Region Hallands län tillsammans med Region Jönköpings län och berörda kommuner gemensamt driver frågan tillsammans med Trafikverket om att förbättra järnvägen, med syfte att på sikt möjliggöra för timmestrafik där både Hallandstrafiken och Jönköpings länstrafik spelar centrala roller. Hur förbättringar av järnvägsanläggningen som sådan hanteras är inte en direkt fråga för trafikförsörjningsprogrammet. Det sätter dock en tydlig inriktning och målbild för trafikeringen, som i sin tur påverkar framtida satsningar på transportinfrastrukturen. Gislaved kommun vill poängtera vikten av relationen mellan trafikförsörjningsprogramet och de planer där satsningar på fysisk transportinfrastruktur beslutas. Detta är fallet för förslaget till denna remiss, och framtida trafikförsörjningsprogram. Längs sträckan Halmstad - Värnamo är det två stationer som berörs i Gislaveds kommun, Smålandsstenar och Reftele. Utökad tågtrafik längs HNJ-banan skulle bidra positivt till dessa orters utveckling, och i förlängningen hela kommunen och det större stråket utmed riksväg 26 och HNJ- banan. Detta genom att möjliggöra för en förstorad arbetsmarknadsregion och utökad kompetensförförjning samt genom att underlätta för arbets- och skolpendling. Gislaveds kommun samarbetar idag med flera kommuner, och regioner, längs sträckan i fråga. Gislaveds kommun vill likt i yttrandet på samrådsförslaget av regional fysisk plan för Hallands även lyfta vikten av en kollektivtrafikkoppling mellan Smålandsstenar och Ullared, och i förlängningen Falkenberg samt Varberg. KOMMUNSTYRELSEN Stortorget 1 332 80 GISLAVED Tel. 0371-810 00 Fax 0371-812 43 kommunen@gislaved.se PSagidea 119988 oafv 2 29900 GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2025-12-03 1(1)

Ks §224 Dnr: KS.2025.164 1.9.1 Svar på remiss Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026- 2030 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta yttrande, daterat den 21 oktober 2025, över remiss Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026-2030, samt att överlämna det till Region Halland. Ärendebeskrivning Enligt kollektivtrafiklagen ska respektive region ha ett regionalt trafikförsörjningsprogram. I detta ska regionen beskriva kollektivtrafikens roll i länets utveckling, de behov som finns, samt de övergripande målsättningarna för kollektivtrafiken. Perioden för detta trafikförsörjningsprogram, är 2026- 2030. Gislaved är gränskommun till Hallands län, och mottagare av remissen för trafikförsörjningsprogrammet. I yttrandet lyfter Gislaveds kommun vikten av regionöverskridande kollektivtrafik samt trafik på järnväg längs HNJ-banan och dess roll för Gislaveds kommuns framtida utveckling, och vikten av en tydlig koppling mellan regionalt trafikförsörjningsprogram, samt regional transportplan och nationell plan. Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att anta yttrandet. Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutade den 12 november 2025, §138, föreslå att anta yttrande, daterat den 21 oktober 2025, över remiss Trafikförsörjningsprogram för Region Halland 2026-2030, samt att överlämna det till Region Halland . Beslutsunderlag Region Halland - remissversion Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Svar på remiss Trafikförsörjningsprogram Region Halland 2026-2030, daterat den 21 oktober 2025. Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 20 oktober 2025. Kommunstyrelsens allmänna utskotts protokoll den 12 november 2025, §138. Yrkanden Jonas Ericson (M), Charlotte Ström (WeP), Kenneth Magnusson (C), Lenja Sharif (L), Evagelos Varsamis (S), Stefan Nylén (SD), Johnny Pettersson (MiG): bifall till kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Jonas Ericsons (M) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Beslutet skickas till: Samhällsutvecklingsförvaltningen Region Halland Justerares signatur Utdragsbestyrkande PSagidea 119999 oafv 2 29900 Stadsbyggnadsförvaltningen Tjänstemannayttrande Handläggare Utfärdat 2026-01-13 Kajsa Högenå Ärendenummer SBF-2025-01158 E-post: kajsa.hogena@stadsbyggnad.goteborg.se Remiss avseende Trafikförsörjningsprogram 2026-2030 för Region Halland Sammanfattning Göteborgs Stad är positiva till Trafikförsörjningsprogrammet och dess inriktning, men efterfrågar motivering och konsekvensbedömning av den sänkta ambitionsnivån för kollektivtrafikens marknadsandel till 2030. Göteborg Stad betonar vikten av samverkan för att möta identifierade utmaningar i stråken och möjliggöra en mer hållbar pendling, i närtid och på sikt. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk och social dimension Då trafikförsörjningsprogrammet hanterar en övergripande nivå är det inte möjligt att göra konkreta bedömningar om effekter inom respektive hållbarhetsdimension. Som helhet kan konstateras att programmet bör kunna bidra positivt till samtliga tre hållbarhetsdimensioner. Genom att dokumentet tar avstamp från nuläget och har en utblick på längre sikt, stärks förutsättningarna att uppnå målen om en långsiktigt hållbar utveckling. Ärendet Region Halland har gett Göteborgs Stad möjlighet att yttra sig över remissversion för Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. Yttrandet ska vara Region Halland tillhanda senast den 14 januari 2026. Beskrivning av ärendet Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Halland enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet utgör ett viktigt dokument för regionfullmäktiges styrning av den regionala kollektivtrafiken. I programmet beskrivs vilka mål, trafikeringsstrategier och principer för trafikutveckling som ska styra den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. I programmet görs hänvisningar till Regional fysisk plan för Halland som är under framtagande. Stadsbyggnadsförvaltningen, Tjänstemannayttrande/Förvaltningsremiss 1 (2) PSagidea 220000 oafv 2 29900 Göteborgs Stad svarade i mars 2025 på remissen avseende regional fysisk plan för Halland. Trafikförsörjningsprogrammet och regional plan är nära sammankopplade och tillsammans har de en påverkan på trafiksystemet i Göteborg. Göteborgs Stad ser därför positivt på att kommunen ges möjlighet att lämna synpunkter och att vi härigenom kan identifiera gemensamma utvecklingsområden. Stadsbyggnadsförvaltningens yttrande Stadsbyggnadsförvaltningen svarar för Göteborgs Stad. Genom detta tjänstemannayttrande anses remissen besvarad. Göteborg är en nationell och regional nod som har ett starkt funktionellt samband med Halland, till exempel ingår hälften av de halländska kommunerna – Kungsbacka, Varberg och Falkenberg – i Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion (SCB, LA2023). Detta innebär en hög daglig pendling från Halland till Göteborg, vilket i dagsläget till stor del sker med personbil. Göteborgs Stad ser därför positivt på målet om att resande med kollektivtrafiken ska öka och vara attraktiv. Det är också positivt att programmet lyfter vikten av hela resan-perspektivet, vilket är en förutsättning för hållbar mobilitet, med effektivare pendling och ett mer yteffektivt transportsystem. Det har genomförts flera utredningar (däribland Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för väg 158) som har identifierat stora utmaningar och behov av att säkerställa möjligheterna till en mer kapacitetsstark kollektivtrafik i stråket längs väg 158 mellan Göteborg och Kungsbacka. De havsnära områdena är attraktiva och det både pågår och planeras omfattande exploateringar, vilket medför ökat resandebehov. Samtidigt har Göteborgs Stad mål om att minska vägtrafikarbetet med 25 procent från 2019 till 2030, för att detta ska vara möjligt behöver inpendlingen med bil minska. Göteborgs Stad vill betona vikten av att gemensamt verka för och bidra till en mer hållbar pendling, i närtid och på sikt. Det är positivt att programmet lyfter vikten av att prioritera infrastrukturbehov som krävs för att framtidssäkra Västkustbanan samt behov av ökad trafikering längs banan. I remissen har delmålet att marknadsandelen för kollektivtrafiken ska vara 30 % har flyttats till 2050, jämfört med 2030 i nuvarande trafikförsörjningsprogram. Göteborgs Stad saknar en motivering till varför ambitionsnivån till 2030 har sänkts och en konsekvensbedömning av denna ändring medför. Göteborgs Stad Stadsbyggnadsförvaltningen På delegation från stadsbyggnadsnämnden enligt delegationsordningens punkt 1.8.1 Yttrande i ärenden som inte är av principiell betydelse eller betydande vikt. Jenny Adler Avdelningschef Strategi och taktik 2026-01-13 Stadsbyggnadsförvaltningen, Tjänstemannayttrande/Förvaltningsremiss 2 (2) PSagidea 220011 oafv 2 29900 Sida YTTRANDE 1(1) Datum Diarienummer 2025-10-17 GRFS-2025-00261 Avdelning Miljö och samhällsbyggnad Anna Cesarini, anna.cesarini@goteborgsregionen.se Region Halland Trafikförsörjningsprogram Region Halland 2026-2030 GR tackar för möjligheten att yttra sig om remissversionen av Region Hallands Trafikförsörjningsprogram 2026-2030. GR ser positivt på målet om att resande med kollektivtrafiken ska öka och vara attraktivt. Det är även positivt att programmet lyfter vikten av att prioritera infrastrukturbehov som krävs för att framtidssäkra Västkustbanan samt behov av ökad trafikering längs banan. Ett av delmålen är att marknadsandelen för kollektivtrafiken ska vara 30 % år 2050, vilket är mer än en fördubbling från dagens resande. GR noterar att samma mål finns i nuvarande Trafikförsörjningsprogram men med målår 2030. Det innebär att målet har förskjutits på framtiden. I remissversionen är etappmålet till 2030 att marknadsandelen ska vara 20 %. GR saknar en motivering till hur det kommer sig att målet flyttats fram och att ambitionsnivån till 2030 har sänkts. Väg 158 är ett viktigt pendlingsstråk mellan Kungsbacka och Göteborg, och där finns en stor utvecklingspotential och resandepotential med kollektivtrafik. GR vill påpeka att det behövs satsningar i stråket för att öka möjligheten till hållbart resande. Det är viktigt för att möjliggöra en utveckling i samhällena som kopplar an till 158an och inte begränsa kommunernas utveckling. GR anser att det behöver kraftsamlas där behoven och potentialen till ökad resande är som störst och det blir tydligt i programmet att stråket Kungsbacka – Göteborg har stora behov men också stor potential. Remissversionen är mycket omfattande och mycket finns beskrivet i text. Programmet hade kunnat förtydliga en del av det som står i text med kartor och tabeller för att lättare kunna få en överblick av resandeutveckling, befolkningsutveckling och kollektivtrafikstråk samt hur detta kopplar an till mål och åtgärder. Det vore även bra att förtydliga vilka roller och ansvar som finns då kollektivtrafiken i Region Halland drivs av både Hallandstrafiken och Västtrafik och hur samverkan sker mellan Västra Götalandsregionen och Region Halland. De norra delarna av Halland är integrerade i Göteborgs arbetsmarknadsregion och speglar invånares resmönster. GR vill poängtera vikten av att Region Halland, Västra Götalandsregionen och GR har en nära samverkan kopplat till infrastruktur, bebyggelse och kollektivtrafikplanering. Therese Andersson Anna Cesarini Avdelningschef PSagidea 220022 oafv 2 29900 Sida TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2025-10-17 Avdelning Miljö och samhällsbyggnad Anna Cesarini, Diarienummer anna.cesarini@goteborgsregionen.se GRFS-2025-00261 Beredningsgruppen för miljö och samhällsbyggnad Remiss trafikförsörjningsprogram region Halland 2026-2030 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen godkänner yttrandet daterat 2025-10-17 Sammanfattning av ärendet GR tackar för möjligheten att lämna synpunkter på remissversionen av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030. GR ser positivt på målet om att resande med kollektivtrafiken ska öka och vara attraktivt. Det är även positivt att programmet lyfter vikten av att prioritera infrastrukturbehov som krävs för att framtidssäkra Västkustbanan samt behov av ökad trafikering längs banan. GR saknar en motivering till hur det kommer sig att målet om 30 % marknadsandel för kollektivtrafiken flyttats fram till 2050 från 2030. Väg 158 är ett viktigt pendlingsstråk mellan Kungsbacka och Göteborg, och där finns en stor utvecklingspotential och resandepotential med kollektivtrafik. GR vill påpeka att det behövs satsningar i stråket för att öka möjligheten till hållbart resande. De norra delarna av Halland är integrerade i Göteborgs arbetsmarknadsregion och speglar invånares resmönster. GR vill poängtera vikten av att Region Halland, Västra Götalandsregionen och GR har en nära samverkan kopplat till infrastruktur, bebyggelse och kollektivtrafikplanering. Beslutsunderlag Remissversion Trafikförsörjningsprogram 2026–2030, Region Halland Följebrev till remissversion av Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 PSagidea 220033 oafv 2 29900 Referens Sida Göteborgsregionen GRFS-2025-00261 2(3) Bakgrund och syfte Region Halland har uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Halland. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Halland enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. I programmet beskrivs vilka mål, trafikeringsstrategier och principer för trafikutveckling som ska styra den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Programperioden stäcker sig fram till och med 2030, med en långsiktig utblick mot 2050. Regional fysisk plan för Region Halland planeras att beslutas politiskt i juni 2026. Trafikförsörjningsprogrammet revideras parallellt med att Regional fysisk plan tas fram. I samband med detta har det varit viktigt att säkerställa kopplingen mellan de båda dokumenten i remissförfarandet. Revideringsarbetet har inte syftat till att ta fram ett helt nytt trafikförsörjningsprogram utan har byggt vidare på det gällande trafikförsörjningsprogrammet. I remissversionen anges ett långsiktigt mål och ett kortsiktigt mål samt ett antal delmål. Målstrukturen redovisas i en schematisk bild: PSagidea 220044 oafv 2 29900 Referens Sida Göteborgsregionen GRFS-2025-00261 3(3) Delmålen är mätbara och finns formulerade inom respektive område. Några urval av dessa är:  Marknadsandel för kollektivtrafiken ska vara 30% år 2050 (av de motoriserade resorna)  Kollektivtrafiken ska uppfattas som attraktiv, trygg och säker  Andelen hallänningar som bor i kollektivtrafiknära läge ska öka  Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska utgöra 55% av trafikkostnaderna  Kollektivtrafikens ska vara fossilfri.  Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik i stadsbusstrafikstråk ska prioriteras. Strategin för den allmänna kollektivtrafiken i Halland är att koncentrera resurser till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. Västkustbanan har högst prioritet i det Halländska kollektivtrafiksystemet. Therese Andersson Anna Cesarini Avdelningschef Skickas till Region Halland, diarienummer RS230670 regionen@halland.se PSagidea 220055 oafv 2 29900 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-12-09 Förbundsstyrelsen

§ 275 Dnr KS-2025-00735 Svar på Region Hallands remiss om Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Beslut Kommunstyrelsen antar yttrande, daterat 2025-12-09, och översänder det som sitt svar till Region Halland. Sammanfattning av ärendet Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är Region Hallands strategiska plan för kollektivtrafiken 2026–2030, med en utblick mot 2050. Målet är en tillgänglig, hållbar och effektiv trafik som stärker regionens sammanhållning och stödjer klimat- och transportpolitiska mål. Programmet innehåller både övergripande mål och konkreta åtgärder för att öka kollektivtrafikens attraktivitet, tillgänglighet och klimatnytta. Västkustbanan lyfts fram som systemets stomme med satsningar på snabbare resor och bättre förbindelser över länsgränser. Resurser ska koncentreras till stråk med hög resandepotential, vilket gynnar Kungsbacka där tre av regionens fyra starkaste regionbusstråk finns. Programmet ska också främja hållbara resvanor och samplanering mellan trafik, bebyggelse och infrastruktur. En tydlig förändring är att målet om att minst 30 procent av det motoriserade resandet ska ske med kollektivtrafik har flyttats från 2030 till 2050, utan analys av konsekvenserna för ett redan belastat trafiksystem. Region Halland leder arbetet tillsammans med de halländska kommuner, Trafikverket, angränsande regioner och trafikföretag. Programmet behandlar även kommersiell trafik och biljettsystem. Punkten 6 i 2 kap. 10 § kollektivtrafiklagen (2010:1065) ingår, men är inte aktuell för Kungsbacka som inte överlåtit ansvar för färdtjänst och riksfärdtjänst. Kommunen behöver därför ta fram ett eget program för dessa delar, som följer regionens upplägg och tidplan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-12-09, § 372 Yttrande, 2025-12-09 Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteskrivelse, 2025-10-28 Yttrande, 2025-10-28 Remissversionen om Trafikförsörjningsprogram 2026–2030 Följebrev till remissversion om Trafikförsörjningsprogram 2026–2030, 2025-09-18 Förslag till beslut på sammanträdet Fredrik Hansson (C) och Fredrik Kollberg (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 347A1B9DF07F88B025B9631CCEA76852DD1F15350E Transaktionsidentitet: 4925FBFE37A690F4323E8FD312D985A628914C8F13 PSagidea 223322 oafv 2 29900 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Kommunstyrelsen Datum 2025-12-16 Monica Neptun (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, med följande tillägg: − Stycket om BRT stryks helt. Det är ett dyrt projekt som inte passar in i någon kommun i Halland. Maria Losman (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, med följande tillägg under rubrik 4.2 Grundläggande resmöjligheter (sid 24 i remissförslaget), som lyder: − Skrivningen om grundläggande resmöjligheter bör kompletteras med att Buss on Demand kan bli en intressant utveckling av den anropsstyrda trafiken. Patrik Jervne Henestam (V), Magdalena Sundqvist (S) och Johan Tolinsson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag samt Maria Losmans (MP) tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordförande Lisa Andersson (M) finner att det finns tre förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, Monica Neptuns (L) tilläggsyrkande och Maria Losmans (MP) m.fl. tilläggsyrkande. Ordföranden prövar först kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, och finner att kommunstyrelsen bifaller det. Ordföranden prövar sedan Monica Neptuns (L) tilläggsyrkande mot avslag, och finner att kommunstyrelsen avslår tilläggsyrkandet. Ordföranden prövar sedan Maria Losmans (MP) m.fl. tilläggsyrkande mot avslag, och finner att kommunstyrelsen avslår tilläggsyrkandet. Protokollsanteckning Tommy Rydfeldt (L) stödjer Monica Neptuns (L) yrkande. Beslutet skickas till Region Halland Det här dokumentet är digitalt signerat Transaktionsidentitet: 347A1B9DF07F88B025B9631CCEA76852DD1F15350E Transaktionsidentitet: 4925FBFE37A690F4323E8FD312D985A628914C8F13 PSagidea 223333 oafv 2 29900 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2026-01-13

§ 479 Dnr: KS.2025.783 Region Hallands remissförslag trafikförsörjningsprogram 2026-2030 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att svara på remissen i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag i tjänsteskrivelse daterad den 2025-12-04. Ärendebeskrivning Region Halland har skickat ut förslag på Trafikförsörjningsprogram 2026 - 2030 på remiss. Kommunen ges möjlighet att lämna synpunkter senast 14 januari 2026 Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag på remissvar i tjänsteskrivelse 2025-12-04. Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsens besluta att anta förvaltningens skrivelse som eget yttrande över Region Hallands förslag till Trafikförsörjningsprogram perioden 2026-2030 Yrkanden Ordföranden yrkar i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag. Justerare PSagidea 227799 oafv 2 29900 Remissyttrande Datum 2025-11-17 Diarienummer IKN 2025-00290 Ert diarienummer RS 230670 Region Halland Trafikförsörjningsprogram 2026– 2030 Västra Götalandsregionen (VGR) har mottagit Trafikförsörjningsprogram 2026– 2030 för Region Halland på remiss och vill tacka för möjligheten att lämna synpunkter på denna. Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden svarar i egenskap av ansvarig nämnd för regionövergripande strategiskt arbete inom samhällsplanering, kollektivtrafik, infrastruktur och bredband. Programmet beskriver behov, mål och strategier för hur kollektivtrafiken ska utvecklas under programperioden, med det övergripande målet om att kollektivtrafiken ska bidra till en tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region. Det finns stor samstämmighet mellan remissförslaget och Västra Götalandsregionens mål och inriktningar där kollektivtrafiken är ett medel för att bidra till regional utveckling och en positiv samhällsutveckling i stort, vilket är positivt inte minst på grund av att Kungsbacka ingår i Västtrafiks trafikområde. VGR:s trafikförsörjningsprogram har pekat ut behov av gränsöverskridande kollektivtrafikresor mellan Västra Götaland och Region Halland. Även här finns en stor överensstämmelse kring att kopplingarna över länsgräns är viktiga, inte minst på grund av att resandeutbytet är omfattande. VGR samverkar gärna kring de områden som Region Halland identifierat som delmål, i syfte att öka utbytet och lärandet gällande marknadsandel, tillgänglighetsanpassning, social inkludering, självfinansieringsgrad samt klimat och miljö. Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden Västra Götalandsregionen Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: Regionens hus Residensgatan 16H 010-441 00 00 www.vgregion.se 462 80 Vänersborg 462 33 Vänersborg E-post: infrastruktur- och.kollektivtrafiknamnd@vgregion.se PSagidea 228800 oafv 2 29900 Remissyttrande från infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden, 2025-11-17 2 (2) Louise Jeppsson Sofia Hellberg Ordförande infrastruktur- och Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden kollektivtrafikchef PSagidea 228811 oafv 2 29900 Protokoll från infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden, 2025-12-09