Kommunstyrelsen — 7 april 2026

§ 4 Svar på remiss avseende Danmarks kommande vattenförvaltningsplaner för perioden 2027–2033 Sammanfattning av ärendet Danmark upprättar liksom Sverige åtgärdsprogram/vattenförvaltningsplaner enligt EU direktiv om vatten. De gällande planerna gäller till och med 2027 och där har ändringar varit på samråd under 2025. Nu påbörjar Danmark framtagande av planerna som ska gälla för nästkommande sexårsperiod från 2027–2033. De inleder samrådet genom att identifiera viktiga/väsentliga vattenfrågor – för vilket detta samråd gäller. De har tagit fram underlag för olika delområden. Enligt avtal i Esbokonventionen ska Danmark underrätta Sverige i arbetet med vattenförvaltningsplaner. Danmark samråder nu om ”väsentliga vattenfrågor” i vattendistrikten Jylland och Fyn, Själland, och Bornholm samt i internationellt vatten. Sammanställningarna ska ligga till grund för kommande åtgärdsprogram. Åtgärderna kommer bland annat att omfatta insatser för att minska tillförseln av näringsämnen, särskilt kväve, till kustvatten samt åtgärder mot föroreningar av miljöfarliga ämnen. Den möjliga effekten av åtgärderna bedöms vara en något positiv förbättring av miljötillstånd och biologisk mångfald i norska, svenska och tyska kustvatten. Efterföljande samråd förväntas ske i mitten av 2026 då avgränsningen av miljörapporten planeras att skickas på samråd. I slutet av 2026 förväntas utkast till åtgärdsprogram (VP4) med tillhörande miljörapport komma på samråd. Naturvårdsverket önskar med remissen få synpunkter på om: • kommunen vill fortsätta delta i kommande samråd om vattenförvaltningsplanerna, • förslaget kan ha en signifikant påverkan på Sveriges miljö och/eller hälsa Det som kan vara aktuellt för Höganäs kommun är bilagan ” Preliminär översikt för Vattendistrikt Själland”. Synpunkter Samrådet omfattar den tidigaste delen i processen med nya förvaltningsplaner. De väsentliga vattenfrågor som utpekats i utkastet är en del av detta men det går inte nu att avgöra dess betydelse i eventuell förbättring i havsmiljön. Höganäs kommun bör därför även fortsättningsvis delta i processen, åtminstone för att bevaka frågorna. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 10 mars 2026, Naturvårdsverket, gränsöverskridande samråd om Danmarks sammanställning av väsentliga vattenfrågor inklusive bilagor den 24 februari 2026. Förslag till beslut Ordförande Gertud Greén (C) föreslår miljöutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att meddela Naturvårdsverket att Höganäs kommun önskar fortsätta delta i kommande samråd om de Danska vattenförvaltningsplanerna. Beslutsgång Ordförande Gertud Greén (C) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att miljöutskottet beslutar att bifalla förslaget. PPaaggee 2 25 4o fo 3f 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att meddela Naturvårdsverket att Höganäs kommun önskar fortsätta delta i kommande samråd om de Danska vattenförvaltningsplanerna. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2026-04-22 PPaaggee 2 35 5o fo 3f 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-02-26 KS/2026/139 Remiss, samråd om Danmarks kommande vatten- förvaltningsplaner för perioden 2027–2033 Sammanfattning av ärendet Danmark upprättar liksom Sverige åtgärdsprogram/vattenförvaltningsplaner enligt EU direktiv om vatten. De gällande planerna gäller till 2027 och där har ändringar varit på samråd under 2025. Nu påbörjar Danmark framtagande av planerna som ska gälla för nästkommande sex-årsperiod från 2027–2033. De inleder samrådet genom att identifiera viktiga/ väsentliga vattenfrågor – för vilket detta samråd gäller. De har tagit fram underlag för olika delområden. Enligt avtal i Esbokonventionen ska Danmark underrätta Sverige i arbetet med vattenförvaltningsplaner. Danmark samråder nu om ”väsentliga vattenfrågor” i vattendistrikten Jylland och Fyn, Själland, och Bornholm samt i internationellt vatten. Sammanställningarna ska ligga till grund för kommande åtgärdsprogram. Åtgärderna kommer bland annat att omfatta insatser för att minska tillförseln av näringsämnen, särskilt kväve, till kustvatten samt åtgärder mot föroreningar av miljöfarliga ämnen. Den möjliga effekten av åtgärderna bedöms vara en något positiv förbättring av miljötillstånd och biologisk mångfald i norska, svenska och tyska kustvatten. Efterföljande samråd förväntas ske i mitten av 2026 då avgränsningen av miljörapporten planeras att skickas på samråd. I slutet av 2026 förväntas utkast till åtgärdsprogram (VP4) med tillhörande miljörapport komma på samråd. Naturvårdsverket önskar med remissen få synpunkter på om • kommunen vill fortsätta delta i kommande samråd om vattenförvaltningsplanerna, • förslaget kan ha en signifikant påverkan på Sveriges miljö och/eller hälsa Det som kan vara aktuellt för Höganäs kommun är bilagan ” Preliminär översikt för Vattendistrikt Själland”. Synpunkter Samrådet omfattar den tidigaste delen i processen med nya förvaltningsplaner. De väsentliga vattenfrågor som utpekats i utkastet är en del av detta men det går inte nu att avgöra dess betydelse i eventuell förbättring i havsmiljön. Höganäs kommun bör därför även fortsättningsvis delta i processen, åtminstone för att bevaka frågorna. Beslutsunderlag E-post, Ärende [2026SC9054] (NV-26-004811 Gränsöverskridande samråd enligt Esbokonventionens protokoll om Danmarks sammanställning, översikt, av väsentliga vattenfrågor som underlag inför kommande vattenförvaltningsplaner.), daterad 24 februari 2026 Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 mars 2026 Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 256 of 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-02-26 KS/2026/139 Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljöutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att meddela Naturvårdsverket att Höganäs kommun önskar fortsätta delta i kommande samråd om de Danska vattenförvaltningsplanerna Pär Ragvald Stadsmiljöchef Richard Åkesson Miljösakkunnig/Ekolog Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 257 of 572 måndag 2026-02-23 14:37 Utgående mail Till: Richard Åkesson <richard.akesson@hoganas.se> Från: Höganäs kommun <Kommunen@hoganas.se> Skickat: 14:37 Bilagor: Underrättelse samråd om väsentliga vattenfrågor Danmark.pdf;Notifikationsbrev, Væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver, Danmark.docx;Foreløbig oversigt for Internationalt vandområdedistrikt.pdf;Foreløbig oversigt for Vandområdedistrikt Bornholm.pdf;Foreløbig oversigt for Vandområdedistrikt Sjælland.pdf;Foreløbig oversigt for Vandområdedistrikt Jylland og Fyn.pdf;NV-26-004811 svar senast 30juli Gränsöverskridande samråd Danmark väsentliga vattenfrågor.pdf VB: Ärende [2026SC9054] (NV-26-004811 svar senast 30juli Gränsöverskridande samråd Danmark väsentliga vattenfrågor) Vidarebefordring av ärende 2026SC9054. Från: Asa.Blomster@Naturvardsverket.se Skickat: den 13 februari 2026 12:12 Till: bastads.kommun@bastad.se; kommunen@hoganas.se; info@engelholm.se; skane@lansstyrelsen.se; kansli@skurup.se; vellinge.kommun@vellinge.se; ks@varberg.se; kontaktcenter@helsingborg.se; info@lomma.se; kontakt@kavlinge.se; kontakt@simrishamn.se; burlovs.kommun@burlov.se; kontaktcenter@trelleborg.se; halland@lansstyrelsen.se; kommunen@ystad.se; vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se; info@BirdLife.se; kommunstyrelsen@halmstad.se; kommun@kungsbacka.se; Vattenmyndigheten.Kalmar@lansstyrelsen.se; havochvatten@havochvatten.se; registrator@smhi.se; sgi@sgi.se; mathias@visvenskafiskare.se; bengt.jurs@naturskyddsforeningen.se; sgu@sgu.se; info@falsterbonaset.se; kommun@laholm.se; kontaktcenter@landskrona.se; malmostad@malmo.se; johannes@visvenskafiskare.se Ämne: NV‐26‐004811 svar senast 30juli Gränsöverskridande samråd Danmark väsentliga vattenfrågor NV-26-004811 Gränsöverskridande samråd om Danmarks sammanställning, översikt, av väsentliga vattenfrågor Gränsöverskridande samråd enligt Esbokonventionens protokoll om Danmarks sammanställning, översikt, av väsentliga vattenfrågor som underlag inför kommande vattenförvaltningsplaner. Hur du lämnar synpunkter framgår av bifogat underrättelsebrev. Bifogat: Underrättelsebrev samråd (med info om processen och hur ni lämnar synpunkter) Underrättelsebrev från Danmark Preliminär översikt för Internationellt vattendistrikt Preliminär översikt för Vattendistrikt Bornholm Preliminär översikt för Vattendistrikt Själland Page 258 of 572 Preliminär översikt för Vattendistrikt Jylland och Fyn Hälsningar ÅSA BLOMSTER NATURVÅRDSVERKET Samhällsplaneringsenheten BESÖK: Virkesvägen 2, Stockholm POST: 106 48 Stockholm TELEFON: 010-698 14 51 www.naturvardsverket.se Läs om hur Naturvårdsverket behandlar dina personuppgifter Page 259 of 572 UNDERÄTTELSE 2026-02-11 Åsa Blomster Ärendenummer Tel: 010-6981451 NV-26-004811 asa.blomster@naturvardsverket.se Sändlista Underrättelse från Danmark enligt Esbokonventionens protokoll om strategiska miljöbedömningar gällande väsentliga vattenförvaltningsfrågor i de danska vattendistrikten Ministeriet för Grön Omställning i Danmark, kontaktpunkt för Esbokonventionen och protokollet, har underrättat Naturvårdsverket om arbetet med vattenförvaltningsplaner. Danmark samråder nu om väsentliga vattenfrågor i vattendistrikten Jylland och Fyn, Själland, och Bornholm samt i internationellt vatten. Sammanställningarna av väsentliga vattenfrågor ska ligga till grund för kommande åtgärdsprogram för vatten. Underrättelse är enligt artikel 10 i protokoll om strategiska miljöbedömningar till konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen). Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer och allmänheten bjuds in att svara på underrättelsen. Naturvårdsverket önskar era synpunkter senast den 30 juli 2026 för att kunna svara Danmark senast den 6 augusti 2026. Beskrivning av planen/programmet Detta är en underrättelse om Styrelsen för Grön Omställning och Vattenmiljös sammanställning av väsentliga vattenförvaltningsfrågor i de danska vattendistrikten. Styrelsen har bedömt att de kommande åtgärderna i åtgärdsprogrammet för VP4, som kommer att utformas bland annat utifrån de väsentliga vattenförvaltnings-frågorna, potentiellt kan påverka miljön i Sverige och övriga angränsande länder. Åtgärderna kommer bland annat att omfatta insatser för att minska tillförseln av näringsämnen, särskilt kväve, till kustvatten samt åtgärder mot föroreningar av miljöfarliga ämnen. Den möjliga effekten av åtgärderna bedöms vara en något positiv förbättring av miljötillstånd och biologisk mångfald i norska, svenska och tyska kustvatten. Bifogat underlag är: • Underrättelsebrev från Danmark • Preliminär översikt av väsentliga vattenfrågor o i internationellt vatten o vattendistrikt Bornholm o vattendistrikt Själland BESÖK: STOCKHOLM – VIRKESVÄGEN 2 ÖSTERSUND – FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE Page 260 of 572 NATURVÅRDSVERKET 2(4) o vattendistrikt Jylland och Fyn Efterföljande samråd förväntas vara i mitten av 2026 då avgränsningen av miljörapporten planeras att skickas på samråd. I slutet av 2026 förväntas utkast till åtgärdsprogram (VP4) med tillhörande miljörapport komma på samråd. Generellt om samråd enligt Esbokonventionen och dess protokoll Enligt protokollet om strategiska miljöbedömningar till konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, ska ett land (upphovspart) som avser att genomföra en plan eller ett program som kan antas medföra betydande gränsöverskridande påverkan på miljön eller hälsan i ett annat land (utsatt part) underrätta det berörda landet om detta och om den utsatta parten så önskar inleda samråd. Naturvårdsverket är enligt miljöbedömningsförordningen (2017:966) ansvarig myndighet för att lämna och ta emot underrättelser och i övrigt fullgöra skyldigheter för miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Läs mer om Esbokonventionen här: Esbokonventionen och protokollet om strategiska miljöbedömningar. Möjlighet att lämna synpunkter Vi önskar era synpunkter på översikterna av väsentliga vattenförvaltningsfrågor för det vattendistrikt som ni berörs av samt ert ställningstagande om • det finns behov av att Sverige medverkar i den fortsatta miljöbedömningsprocessen, samt om • förslaget kan ha en signifikant påverkan på Sveriges miljö och/eller hälsa Underlaget bifogas men kommer också att läggas ut på Naturvårdsverkets webbplats: Aktuella ärenden enligt Esbokonventionen och protokollet Naturvårdsverket önskar era svar senast den 30 juli 2026. Om det är för kort svarstid ber vi er återkomma snarast. Synpunkter lämnas per e-post till: registrator@naturvardsverket.se med kopia till espoo@naturvardsverket.se Ange ärendenummer NV-26-004811 och ”Väsentliga vattenfrågor Danmark”. Namnge gärna ert bifogade yttrande med er organisations namn. Vid eventuella frågor vänligen kontakta Naturvårdsverket Åsa Blomster asa.blomster@naturvardsverket.se Tel.: 010-698 14 51 Page 261 of 572 NATURVÅRDSVERKET 3(4) Detta beslut har fattats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. För Naturvårdsverket Nanna Wikholm Enhetschef Åsa Blomster Kontaktpunkt Esbokonventionen Bilagor Underrättelsebrev från Danmark Preliminär översikt för Internationellt vattendistrikt Preliminär översikt för Vattendistrikt Bornholm Preliminär översikt för Vattendistrikt Själland Preliminär översikt för Vattendistrikt Jylland och Fyn Sändlista Havs- och vattenmyndigheten SMHI SGU SGI Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Skåne län Vattenmyndigheten i Västerhavet Vattenmyndigheten i Södra Östersjön Vi svenska fiskare Naturskyddsföreningen Kristianstad kommun Simrishamns kommun Ystads kommun Skurups kommun Trelleborgs kommun Vellinge kommun Malmö stad Burlövs kommun Kävlinge kommun Lomma Kommun Page 262 of 572 NATURVÅRDSVERKET 4(4) Landskrona kommun Helsingborgs stad Höganäs kommun Ängelholms kommun Båstads kommun Laholms kommun Halmstads kommun Falkenbergs kommun Varbergs kommun Kungsbacka kommun För kännedom Klimat- och Näringslivsdepartementet, Bastian Ljunggren Page 263 of 572 Miljøvurdering og Plan Til Espoo Point of Contact I Norge og Sverige J.nr. 2026 - 2675 Ref. MARBS Den 4. februar 2026 Notifikation vedr. høring over foreløbige oversigter over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver i danske vand- områdedistrikter forud for vandområdeplanerne 2027-2033 Hjemmel Artikel 10 i SEA-protokollen af 21. maj 2003 om strategisk miljøvurdering til konventionen af 25. februar 1991 om vurdering af virkningerne på miljøet på tværs af landegrænserne samt den danske miljøvurderingslov1, forpligter parterne til at underrette og høre berørte lande, og gennemføre miljøvurderinger på tværs af landegrænserne. Som en del af den offentlige høring over foreløbige oversigter over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver i vandområdedistrikterne forud for vandområdeplanerne 2027-2033 (VP4) fremsendes derfor denne notifikation i forbindelse med Espoo-høringen af berørte nabostater med hjemmel i miljøvurderingsdirektivets artikel 7 og VVM-direktivets artikel 7. Beskrivelse af planen Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø sender de foreløbige oversigter over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver i de fire vandområdedistrikter i høring som 1. led i forberedelsen af VP4. De fire oversigter oplister for henholdsvis Vandområdedistrikt Jylland og Fyn, Vandområdedistrikt Sjælland, Vandområdedistrikt Bornholm og Internationalt vandområdedistrikt de belastninger, som efter Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljøs vurdering har størst indvirkning på miljøtilstanden i vandløb, søer, kystvande og grundvand. Belastningerne medvirker i større eller mindre grad til, at nogle vandområder og grundvandsforekomster ikke opfylder de fastsatte miljø-mål, og skal derfor omfattes af relevante foranstaltninger i indsatsprogrammer i VP4. Offentliggørelse af de fire foreløbige oversigter sker i overensstemmelse med vandrammedirektivet og lov om vandplanlægning med det formål at inddrage alle interesserede parter aktivt i gennemførelse af direktivet, herunder revurdering og 1Lovbekendtgørelse nr. 973 af 25. juni 2020 om miljøvurdering af planer og programmer og af konkrete projekter Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø • Nyropsgade 30 • 1780 København V • Tlf. 33 95 80 00 • CVR 20814616 • EAN 5798000877955 • mail@sgav.dk • www.sgav.dk Page 264 of 572 ajourføring af vandområdeplanerne. De fremsatte bemærkninger vil indgå i arbejdet med vandområdeplaner og indsatsprogrammer for VP4. Beskrivelse af mulige grænseoverskridende væsentlige indvirkninger på miljøet Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø har vurderet, at de kommende foranstaltninger i indsatsprogrammet for VP4, som vil blive tilrettelagt på baggrund af bl.a. de væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver, potentielt vil kunne have indvirkning på miljøet i Norge, Sverige og Tyskland. Foranstaltningerne vil bl.a. omfatte indsatser til reduktion af tilførsel af næringsstoffer, særligt kvælstof, til kystvande og foranstaltninger mod forurening med miljøfarlige forurenende stoffer. Den mulige indvirkning af foranstaltningerne vil være en positiv, om end mindre, forbedring af miljøtilstand og biodiversitet i norske, svenske og tyske kystvande som følge af vandudveksling over territorialfarvandsgrænsen. Tidsplan for VP4, herunder høringsprocesser • Høringen over foreløbige oversigter over vandforvaltningsmæssige opgaver forløber fra d. 18. december 2025 – 18. juni 2026 ved danske myndigheder og interessenter. Grundet interne processer høres de berørte nabostater først fra d. 6. februar 2026 – d. 6. august 2026. • Medio 2026 vil afgrænsning af miljørapporten forventeligt blive sendt i høring. • Ultimo 2026 forventes udkast til VP4 inkl. miljørapport at sendes i høring. Indbydelse til deltagelse i høringsprocessen Såfremt I ønsker at deltage i den kommende miljøvurderingsproces eller har bemærkninger til de foreløbige oversigter over vandforvaltningsmæssige opgaver, skal ønske om deltagelse eller bemærkninger sendes senest den 6. august 2026 til espoo@sgav.dk med angivelse af journalnummer: 2026 - 2675. Med venlig hilsen Maria Birkholm Søndermark Espoo Point of Contact, Danmark 2 Page 265 of 572 NOTAT Oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver i Internationalt Vandområdedistrikt (VP4) De væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver omfatter en liste over de påvirkninger, som har størst indvirkning på miljøtilstanden i Danmarks vandløb, søer, kystvande og grundvand, og som i større eller mindre udstrækning er medvirkende til, at nogle vandområder ikke opfylder vandrammedirektivets mål om god økologisk og god kemisk tilstand. Påvirkningerne er primært identificeret på baggrund af det nationale overvågningsprogram, vandområdeplanerne for tredje planperiode (2021-2027) samt basisanalysen herfor. I skemaet nedenfor ses for det internationale vandområdedistrikt den endelige oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver fordelt på vandløb, søer, kystvandområder og grundvand. For vandløb er der med de genbesøgte vandområdeplaner 2021-2027 fastlagt indsatser over for det kendte fysiske indsatsbehov. Dette omfatter en indsats i de vandområder, hvor det vurderes, at de fysiske forhold ikke understøtter opnåelse af de fastsatte miljømål, samt for de spærringer, herunder rørlægninger, der vurderes at have væsentlig betydning for muligheden for at opnå målopfyldelse. Der er imidlertid områder, hvor der mangler viden om bl.a. indsatstype, tilstande og årsager til manglende målopfyldelse. For at sikre, at det videre vandplanarbejde håndteres så omkostningseffektivt som muligt, vil fokus derfor være på at igangsætte en række udviklingsinitiativer, der skal øge vidensgrundlaget om bl.a. årsagerne til manglende målopfyldelse. For søer vil fokus fortsat være på tilførslen af fosfor, som er den væsentligste årsag til, at søerne ikke har god økologisk tilstand. I enkelte søtyper, f.eks. brakvandssøer, er det primært indholdet af kvælstof, der har betydning for den økologiske tilstand. I søer, hvor næringsstoftilførslen er nedbragt tilstrækkeligt, kan der være behov for sørestaurering. Det gælder f.eks. søer, hvor der tidligere er ophobet fosfor i bunden af søen i perioder med høj belastning. For de marine områder vil fokus fortsat være på næringsstofpåvirkningen af kystvandene, det være sig landbaserede påvirkninger fra punktkilder og diffuse kilder fra såvel Danmark som andre lande, samt luftbårne påvirkninger fra Danmark og andre lande. De marine økosystemmodeller kvalificerer for hvert enkelt vandområde størrelsen af den maksimale næringsstofudledning, som understøtter, at der kan opnås god økologisk tilstand. Herudover har fiskeri med bundslæbende redskaber i konkrete vandområder en betydelig effekt på de biologiske kvalitetselementer, herunder dybdeudbredelsen af rodfæstede bundplanter. Derfor bør der ikke i det enkelte vandområde fiskes med bundslæbende redskaber på lavere vanddybder, end hvad der svarer til dybdegrænsen for hovedudbredelsen af angiospermer (rodfæstede bundplanter), som fremgår af ”Bekendtgørelse om overvågning af overfladevandets, grundvandets og beskyttede områders tilstand og om naturovervågning af internationale naturbeskyttelsesområder” I tillæg til ovenstående kan opnåelse af ”god tilstand” i både vandløb, søer og kystvande være påvirket af forurening med miljøfarlige forurenende stoffer. Forureningen skyldes dels den tilførsel af stofferne fra punktkilder og diffuse kilder, som foregår i dag, dels den tilførsel af stofferne, som er foregået gennem årtier, og hvor den forurenende aktivitet er ophørt for kortere eller længere tid siden. For grundvand vil fokus fortsat være på den diffuse påvirkning med især nitrat og pesticider, som er de væsentligste årsager til, at en del af grundvandsforekomsterne er i ringe kemisk tilstand. Derudover vil der være fokus på øvrige miljøfarlige forurenende stoffer, herunder fra punktkilder, samt den kvantitative påvirkning ved udnyttelse af grundvandsforekomsterne som vandressource. Page 266 of 572 Klimaændringers betydning for indsatsbehovet for søer og kystvande er belyses i separate forskningsprojekter og på grundvandsområdet er klimaændringers betydning for grundvandsvirkemidlers klimarobusthed belyst i ny rapport fra GEUS medio 2020. Forskningsprojekterne for søer og grundvand er afsluttet. Herudover har kommuner og vandråd, som nævnt ovenfor, i forbindelse med deres arbejde med forslag til vandløbsindsatser, fået viderebragt dels vurderingen af virkemidlernes klimarobusthed, dels eksempler på strategisk anvendelse af de vandløbsrelaterede virkemidler i forhold til at forebygge oversvømmelser. Vandområdetype Påvirkninger af væsentlig betydning for vandområdernes miljøtilstand Vandløb • Fysiske påvirkninger o Reguleringer af vandløb o Regulering som følge af dræning o Vandløbsvedligeholdelse o Opstemning af vandløb o Spærringer, der hindrer fri faunapassage o Sandtransport • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af organisk stof og næringssalte fra renseanlæg, spredt bebyggelse og regnbetingede udløb o Diffus tilledning af næringssalte o Okker og dræning o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning og atmosfærisk deposition • Hydrologisk påvirkning o Vandindvinding Søer • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af næringssalte fra dambrug, renseanlæg, regnbetingede udløb og spredt bebyggelse o Diffus tilledning af næringssalte o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra søbunden o Bestande af naturligt forekommende fugle samt udsætning og fodring af ænder o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning og atmosfærisk deposition Kystvande • Påvirkninger af vandkvalitet o Vandbårne næringsstoftilførsler af kvælstof og fosfor fra især landbrug samt spildevandstilførsler fra punktkilder herunder husholdninger og industri. o Luftbårne næringsstoftilførsler, samt vandbårne tilførsler fra andre lande 2 Page 267 of 572 o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra havbunden o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning, skibsfart og atmosfærisk deposition. • Fysiske påvirkninger o Fiskeri med bundskrabende redskaber o Sejladsrelaterede aktiviteter, herunder oprensning og uddybning af sejlrender og havneanlæg/aktiviteter • Påvirkning af biologisk struktur o Påvirkning af økosystemet/biologisk ubalance bl.a. som følge af fiskeri o Forekomst af invasive arter Grundvand* • Påvirkning med nitrat fra gødningsanvendelse • Påvirkning med pesticider og nedbrydningsprodukter • Påvirkning med miljøfarlige forurenende stoffer • Påvirkning fra udnyttelse af vandressource o Reduceret vandafstrømning i vandløb og gennem søer samt i vådområder o Indvinding af vandressourcen, der overstiger den langsigtede grundvandsdannelse. o Indtrængning af saltvand mv. o Øget forekomst af fx arsen, nikkel og sulfat fra oxidation af jordlagene * Der er 2 grundvandsforekomster i vandområdedistriktet. 3 Page 268 of 572 NOTAT Oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver i Vandområdedistrikt Bornholm (VP4) De væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver omfatter en liste over de påvirkninger, som har størst indvirkning på miljøtilstanden i Danmarks vandløb, søer, kystvande og grundvand, og som i større eller mindre udstrækning er medvirkende til, at nogle vandområder ikke opfylder vandrammedirektivets mål om god økologisk og god kemisk tilstand. Påvirkningerne er primært identificeret på baggrund af det nationale overvågningsprogram, vandområdeplanerne for tredje planperiode (2021-2027) samt basisanalysen herfor. I skemaet nedenfor ses for vandområdedistrikt Bornholm den endelige oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver fordelt på vandløb, søer, kystvande og grundvand. For vandløb er der med de genbesøgte vandområdeplaner 2021-2027 fastlagt indsatser over for det kendte fysiske indsatsbehov. Dette omfatter en indsats i de vandområder, hvor det vurderes, at de fysiske forhold ikke understøtter opnåelse af de fastsatte miljømål, samt for de spærringer, herunder rørlægninger, der vurderes at have væsentlig betydning for muligheden for at opnå målopfyldelse. Der er imidlertid områder, hvor der mangler viden om bl.a. indsatstype, tilstande og årsager til manglende målopfyldelse. For at sikre, at det videre vandplanarbejde håndteres så omkostningseffektivt som muligt, vil fokus derfor være på at igangsætte en række udviklingsinitiativer, der skal øge vidensgrundlaget om bl.a. årsagerne til manglende målopfyldelse. For søer vil fokus fortsat være på tilførslen af fosfor, som er den væsentligste årsag til, at søerne ikke har god økologisk tilstand. I enkelte søtyper, f.eks. brakvandssøer, er det primært indholdet af kvælstof, der har betydning for den økologiske tilstand. I søer, hvor næringsstoftilførslen er nedbragt tilstrækkeligt, kan der være behov for sørestaurering. Det gælder f.eks. søer, hvor der tidligere er ophobet fosfor i bunden af søen i perioder med høj belastning. For de marine områder vil fokus fortsat være på næringsstofpåvirkningen af kystvandene, det være sig landbaserede påvirkninger fra punktkilder og diffuse kilder fra såvel Danmark som andre lande, samt luftbårne påvirkninger fra Danmark og andre lande. De marine økosystemmodeller kvalificerer for hvert enkelt vandområde størrelsen af den maksimale næringsstofudledning, som understøtter, at der kan opnås god økologisk tilstand. Herudover har fiskeri med bundslæbende redskaber i konkrete vandområder en betydelig effekt på de biologiske kvalitetselementer, herunder dybdeudbredelsen af rodfæstede bundplanter. Derfor bør der ikke i det enkelte vandområde fiskes med bundslæbende redskaber på lavere vanddybder, end hvad der svarer til dybdegrænsen for hovedudbredelsen af angiospermer (rodfæstede bundplanter), som fremgår af ”Bekendtgørelse om overvågning af overfladevandets, grundvandets og beskyttede områders tilstand og om naturovervågning af internationale naturbeskyttelsesområder”. I tillæg til ovenstående kan opnåelse af ”god tilstand” i både vandløb, søer og kystvande være påvirket af forurening med miljøfarlige forurenende stoffer. Forureningen skyldes dels den tilførsel af stofferne fra punktkilder og diffuse kilder, som foregår i dag, dels den tilførsel af stofferne, som er foregået gennem årtier, og hvor den forurenende aktivitet er ophørt for kortere eller længere tid siden. For grundvand vil fokus fortsat være på den diffuse påvirkning med især nitrat og pesticider, som er de væsentligste årsager til, at en del af grundvandsforekomsterne er i ringe kemisk tilstand. Derudover vil der være fokus på øvrige miljøfarlige forurenende stoffer, herunder fra punktkilder, samt den kvantitative påvirkning ved udnyttelse af grundvandsforekomsterne som vandressource. Page 269 of 572 Klimaændringers betydning for indsatsbehovet for søer og kystvande belyses i separate forskningsprojekter og på grundvandsområdet er klimaændringers betydning for grundvandsvirkemidlers klimarobusthed belyst i ny rapport fra GEUS medio 2020. Forskningsprojekterne for søer og grundvand er afsluttet. Herudover har kommuner og vandråd, som nævnt ovenfor, i forbindelse med deres arbejde med forslag til vandløbsindsatser, fået viderebragt dels vurderingen af virkemidlernes klimarobusthed, dels eksempler på strategisk anvendelse af de vandløbsrelaterede virkemidler i forhold til at forebygge oversvømmelser. Vandområdetype Påvirkninger af væsentlig betydning for vandområdernes miljøtilstand Vandløb • Fysiske påvirkninger o Reguleringer og rørlægning af vandløb o Vandløbsvedligeholdelse o Opstemning af vandløb o Spærringer, der hindrer fri faunapassage • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af organisk stof fra renseanlæg, spredt bebyggelse og regnbetingede udløb o Diffus tilledning af næringssalte o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning og atmosfærisk deposition. • Hydrologisk påvirkning o Vandindvinding Søer • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af næringssalte fra regnbetingede udløb, og spredt bebyggelse o Tilledning af næringssalte fra diffuse kilder o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra søbunden o Bestande af naturligt forekommende fugle samt udsætning og fodring af ænder o Tilledning af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning og atmosfærisk deposition. • Hydrologisk påvirkning o Vandindvinding Kystvande • Påvirkninger af vandkvalitet o Vandbårne næringsstoftilførsler af kvælstof og fosfor fra landbrug samt spildevandstilførsler fra punktkilder herunder husholdninger, industri og saltvandsbaserede fiskeopdræt o Luftbårne næringsstoftilførsler, samt vandbårne tilførsler fra andre lande o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra havbunden 2 Page 270 of 572 o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning, skibsfart og atmosfærisk deposition. • Fysiske påvirkninger o Fiskeri med bundskrabende redskaber o Sejladsrelaterede aktiviteter, herunder oprensning og uddybning af sejlrender, klapning og havneanlæg/aktiviteter o Råstofindvinding • Påvirkning af biologisk struktur o Påvirkning af økosystemet/biologisk ubalance bl.a. som følge af fiskeri o Forekomst af invasive arter Grundvand • Påvirkning med nitrat fra gødningsanvendelse • Påvirkning med pesticider og nedbrydningsprodukter • Påvirkning med miljøfarlige forurenende stoffer • Påvirkning fra udnyttelse af vandressource o Reduceret vandafstrømning i vandløb og gennem søer samt i vådområder. o Indvinding af vandressourcen, der overstiger den langsigtede grundvandsdannelse. o Indtrængning af saltvand mv. o Øget forekomst af fx arsen, nikkel og sulfat fra oxidation af jordlagene 3 Page 271 of 572 NOTAT Oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver i Vandområdedistrikt Sjælland (VP4) De væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver omfatter en liste over de påvirkninger, som har størst indvirkning på miljøtilstanden i Danmarks vandløb, søer, kystvande og grundvand, og som i større eller mindre udstrækning er medvirkende til, at nogle vandområder ikke opfylder vandrammedirektivets mål om god økologisk og god kemisk tilstand. Påvirkningerne er primært identificeret på baggrund af det nationale overvågningsprogram, vandområdeplanerne for tredje planperiode (2021-2027) samt basisanalysen herfor. I skemaet nedenfor ses for vandområdedistrikt Sjælland den endelige oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver fordelt på vandløb, søer, kystvandområder og grundvand. For vandløb er der med de genbesøgte vandområdeplaner 2021-2027 fastlagt indsatser over for det kendte fysiske indsatsbehov. Dette omfatter en indsats i de vandområder, hvor det vurderes, at de fysiske forhold ikke understøtter opnåelse af de fastsatte miljømål, samt for de spærringer, herunder rørlægninger, der vurderes at have væsentlig betydning for muligheden for at opnå målopfyldelse. Der er imidlertid områder, hvor der mangler viden om bl.a. indsatstype, tilstande og årsager til manglende målopfyldelse. For at sikre, at det videre vandplanarbejde håndteres så omkostningseffektivt som muligt, vil fokus derfor være på at igangsætte en række udviklingsinitiativer, der skal øge vidensgrundlaget om bl.a. årsagerne til manglende målopfyldelse. For søer vil fokus fortsat være på tilførslen af fosfor, som er den væsentligste årsag til, at søerne ikke har god økologisk tilstand. I enkelte søtyper, f.eks. brakvandssøer, er det primært indholdet af kvælstof, der har betydning for den økologiske tilstand. I søer, hvor næringsstoftilførslen er nedbragt tilstrækkeligt, kan der være behov for sørestaurering. Det gælder f.eks. søer, hvor der tidligere er ophobet fosfor i bunden af søen i perioder med høj belastning. For de marine områder vil fokus fortsat være på næringsstofpåvirkningen af kystvandene, det være sig landbaserede påvirkninger fra punktkilder og diffuse kilder fra såvel Danmark som andre lande, samt luftbårne påvirkninger fra Danmark og andre lande. De marine økosystemmodeller kvalificerer for hvert enkelt vandområde størrelsen af den maksimale næringsstofudledning, som understøtter, at der kan opnås god økologisk tilstand. Herudover har fiskeri med bundslæbende redskaber i konkrete vandområder en betydelig effekt på de biologiske kvalitetselementer, herunder dybdeudbredelsen af rodfæstede bundplanter. Derfor bør der ikke i det enkelte vandområde fiskes med bundslæbende redskaber på lavere vanddybder, end hvad der svarer til dybdegrænsen for hovedudbredelsen af angiospermer (rodfæstede bundplanter), som fremgår af ”Bekendtgørelse om overvågning af overfladevandets, grundvandets og beskyttede områders tilstand og om naturovervågning af internationale naturbeskyttelsesområder”. I tillæg til ovenstående kan opnåelse af ”god tilstand” i både vandløb, søer og kystvande være påvirket af forurening med miljøfarlige forurenende stoffer. Forureningen skyldes dels den tilførsel af stofferne fra punktkilder og diffuse kilder, som foregår i dag, dels den tilførsel af stofferne, som er foregået gennem årtier, og hvor den forurenende aktivitet er ophørt for kortere eller længere tid siden. For grundvand vil fokus fortsat være på den diffuse påvirkning med især nitrat og pesticider, som er de væsentligste årsager til, at en del af grundvandsforekomsterne er i ringe kemisk tilstand. Derudover vil der være fokus på øvrige miljøfarlige forurenende stoffer, herunder fra punktkilder, samt den kvantitative påvirkning ved udnyttelse af grundvandsforekomsterne som vandressource. Page 272 of 572 Klimaændringers betydning for indsatsbehovet for søer og kystvande er belyses i separate forskningsprojekter og på grundvandsområdet er klimaændringers betydning for grundvandsvirkemidlers klimarobusthed belyst i ny rapport fra GEUS medio 2020. Forskningsprojekterne for søer og grundvand er afsluttet. Herudover har kommuner og vandråd, som nævnt ovenfor, i forbindelse med deres arbejde med forslag til vandløbsindsatser, fået viderebragt dels vurderingen af virkemidlernes klimarobusthed, dels eksempler på strategisk anvendelse af de vandløbsrelaterede virkemidler i forhold til at forebygge oversvømmelser. Vandområdetype Påvirkninger af væsentlig betydning for vandområdernes miljøtilstand Vandløb • Fysiske påvirkninger o Reguleringer og rørlægning af vandløb o Regulering som følge af dræning o Vandløbsvedligeholdelse o Opstemning af vandløb o Spærringer, der hindrer fri faunapassage o Sandtransport • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af organisk stof og næringssalte fra renseanlæg, spredt bebyggelse og regnbetingede udløb o Diffus tilledning af næringssalte o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning og atmosfærisk deposition. • Hydrologisk påvirkning o Vandindvinding Søer • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af næringssalte fra renseanlæg, spredt bebyggelse og regnbetingede udløb o Diffus tilledning af næringssalte. o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra søbunden o Bestande af naturligt forekommende fugle samt udsætning og fodring af ænder o Tilledning af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning og atmosfærisk deposition. • Hydrologisk påvirkning o Vandindvinding • Påvirkninger af biologisk struktur o Biologisk ubalance, eksempelvis som følge af vandremusling Kystvande • Påvirkninger af vandkvalitet 2 Page 273 of 572 o Vandbårne næringsstoftilførsler af kvælstof og fosfor fra landbrug samt spildevandstilførsler fra punktkilder herunder husholdninger, industri og saltvandsbaserede fiskeopdræt o Luftbårne næringsstoftilførsler, samt vandbårne tilførsler fra andre lande o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra havbunden o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevande, overfladeafstrømning, skibsfart og atmosfærisk deposition. o Termisk påvirkning fra kølevandsudledning • Fysiske påvirkninger o Fiskeri med bundskrabende redskaber herunder muslingeskrab o Sejladsrelaterede aktiviteter, herunder oprensning og uddybning af sejlrender, klapning og havneanlæg/aktiviteter o Råstofindvinding og kystfodring o Påvirkninger fra andre konstruktioner som dæmninger og sluser • Påvirkning af biologisk struktur o Påvirkning af økosystemet/biologisk ubalance bl.a. som følge af fiskeri o Forekomst invasive arter Grundvand • Påvirkning med nitrat fra gødningsanvendelse • Påvirkning med pesticider og nedbrydningsprodukter • Påvirkning med miljøfarlige forurenende stoffer • Påvirkning fra udnyttelse af vandressource o Reduceret vandafstrømning i vandløb og gennem søer samt i vådområder o Indvinding af vandressourcen, der overstiger den langsigtede grundvandsdannelse. o Indtrængning af saltvand mv. o Øget forekomst af fx arsen, nikkel og sulfat fra oxidation af jordlagene 3 Page 274 of 572 NOTAT Oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver i Vandområdedistrikt Jylland og Fyn (VP4) De væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver omfatter en liste over de påvirkninger, som har størst indvirkning på miljøtilstanden i Danmarks vandløb, søer, kystvande og grundvand, og som i større eller mindre udstrækning er medvirkende til, at nogle vandområder ikke opfylder vandrammedirektivets mål om god økologisk og god kemisk tilstand. Påvirkningerne er primært identificeret på baggrund af det nationale overvågningsprogram, vandområdeplanerne for tredje planperiode (2021-2027) samt basisanalysen herfor. I skemaet nedenfor ses for vandområdedistrikt Jylland og Fyn den endelige oversigt over væsentlige vandforvaltningsmæssige opgaver fordelt på vandløb, søer, kystvandområder og grundvand. For vandløb er der med de genbesøgte vandområdeplaner 2021-2027 fastlagt indsatser over for det kendte fysiske indsatsbehov. Dette omfatter en indsats i de vandområder, hvor det vurderes, at de fysiske forhold ikke understøtter opnåelse af de fastsatte miljømål, samt for de spærringer, herunder rørlægninger, der vurderes at have væsentlig betydning for muligheden for at opnå målopfyldelse. Der er imidlertid områder, hvor der mangler viden om bl.a. indsatstype, tilstande og årsager til manglende målopfyldelse. For at sikre, at det videre vandplanarbejde håndteres så omkostningseffektivt som muligt, vil fokus derfor være på at igangsætte en række udviklingsinitiativer, der skal øge vidensgrundlaget om bl.a. årsagerne til manglende målopfyldelse. For søer vil fokus fortsat være på tilførslen af fosfor, som er den væsentligste årsag til, at søerne ikke har god økologisk tilstand. I enkelte søtyper, f.eks. brakvandssøer, er det primært indholdet af kvælstof, der har betydning for den økologiske tilstand. I søer, hvor næringsstoftilførslen er nedbragt tilstrækkeligt, kan der være behov for sørestaurering. Det gælder f.eks. søer, hvor der tidligere er ophobet fosfor i bunden af søen i perioder med høj belastning For de marine områder vil fokus fortsat være på næringsstofpåvirkningen af kystvandene, det være sig landbaserede påvirkninger fra punktkilder og diffuse kilder fra såvel Danmark som andre lande, samt luftbårne påvirkninger fra Danmark og andre lande. De marine økosystemmodeller kvalificerer for hvert enkelt vandområde størrelsen af den maksimale næringsstofudledning, som understøtter, at der kan opnås god økologisk tilstand. Herudover har fiskeri med bundslæbende redskaber i konkrete vandområder en betydelig effekt på de biologiske kvalitetselementer, herunder dybdeudbredelsen af rodfæstede bundplanter. Derfor bør der ikke i det enkelte vandområde fiskes med bundslæbende redskaber på lavere vanddybder, end hvad der svarer til dybdegrænsen for hovedudbredelsen af angiospermer (rodfæstede bundplanter), som fremgår af ”Bekendtgørelse om overvågning af overfladevandets, grundvandets og beskyttede områders tilstand og om naturovervågning af internationale naturbeskyttelsesområder”. I tillæg til ovenstående kan opnåelse af ”god tilstand” i både vandløb, søer og kystvande være påvirket af forurening med miljøfarlige forurenende stoffer. Forureningen skyldes dels den tilførsel af stofferne fra punktkilder og diffuse kilder, som foregår i dag, dels den tilførsel af stofferne, som er foregået gennem årtier, og hvor den forurenende aktivitet er ophørt for kortere eller længere tid siden. For grundvand. vil fokus fortsat være på den diffuse påvirkning med især nitrat og pesticider, som er de væsentligste årsager til, at en del af grundvandsforekomsterne er i ringe kemisk tilstand. Derudover vil der være fokus på øvrige miljøfarlige forurenende stoffer, herunder fra punktkilder, samt den kvantitative påvirkning ved udnyttelse af grundvandsforekomsterne som vandressource. Page 275 of 572 Klimaændringers betydning for indsatsbehovet for søer og kystvande er belyses i separate forskningsprojekter og på grundvandsområdet er klimaændringers betydning for grundvandsvirkemidlers klimarobusthed belyst i ny rapport fra GEUS medio 2020. Forskningsprojekterne for søer og grundvand er afsluttet. Herudover har kommuner og vandråd, som nævnt ovenfor, i forbindelse med deres arbejde med forslag til vandløbsindsatser, fået viderebragt dels vurderingen af virkemidlernes klimarobusthed, dels eksempler på strategisk anvendelse af de vandløbsrelaterede virkemidler i forhold til at forebygge oversvømmelser. Vandområdetype Påvirkninger af væsentlig betydning for vandområdernes miljøtilstand Vandløb • Fysiske påvirkninger o Reguleringer og rørlægning af vandløb o Regulering som følge af dræning o Vandløbsvedligeholdelse o Opstemning af vandløb o Spærringer, der hindrer fri faunapassage o Sandtransport • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af organisk stof og næringssalte fra dambrug, renseanlæg, spredt bebyggelse og regnbetingede udløb o Diffus tilledning af næringssalte o Okker og dræning o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømninger og atmosfærisk deposition. • Hydrologisk påvirkning o Vandindvinding Søer • Påvirkninger af vandkvalitet o Tilledning af næringssalte fra dambrug, spredt bebyggelse, renseanlæg og regnbetingede udløb o Diffus tilledning af næringssalte o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra søbunden o Bestande af naturligt forekommende fugle samt udsætning og fodring af ænder o Tilledning af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning og atmosfærisk deposition. • Hydrologisk påvirkning o Vandindvinding • Påvirkninger af biologisk struktur o Biologisk ubalance, eksempelvis som følge af vandremusling Kystvande • Påvirkninger af vandkvalitet 2 Page 276 of 572 o Vandbårne næringsstoftilførsler af kvælstof og fosfor fra landbrug samt spildevandstilførsler fra punktkilder herunder husholdninger, industri og saltvandsbaserede fiskeopdræt o Luftbårne næringsstoftilførsler, samt vandbårne tilførsler fra andre lande o Frigivelse af ophobede næringsstoffer fra havbunden o Tilførsel af miljøfarlige forurenende stoffer fra punktkilder og diffuse kilder, herunder bl.a. spildevand, overfladeafstrømning, og atmosfærisk deposition. o Termisk påvirkning fra kølevandsudledning • Fysiske påvirkninger o Fiskeri med bundskrabende redskaber herunder muslingeskrab o Sejladsrelaterede aktiviteter, herunder oprensning og uddybning af sejlrender, klapning og havneanlæg/aktiviteter o Råstofindvinding og kystfodring o Påvirkninger fra andre fysiske konstruktioner som dæmninger og sluser o Slusedrift • Påvirkning af biologisk struktur o Påvirkning af økosystemet/biologisk ubalance bl.a. som følge af fiskeri o Forekomst af invasive arter Grundvand • Påvirkning med nitrat fra gødningsanvendelse • Påvirkning med pesticider og nedbrydningsprodukter • Påvirkning med miljøfarlige forurenende stoffer • Påvirkning fra udnyttelse af vandressource o Reduceret vandafstrømning i vandløb og gennem søer samt i vådområder o Indvinding af vandressourcen, der overstiger den langsigtede grundvandsdannelse. o Indtrængning af saltvand mv. o Øget forekomst af fx arsen, nikkel og sulfat fra oxidation af jordlagene 3 Page 277 of 572 12 Antagande av yttrande avseende Ängelholms plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster åren 2026–2030 KS/2026/138 Page 278 of 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Närvarande Beslutande ledamöter Gertrud Greén (C) (ordförande) Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Ronnie Larsson (S) Johan Westrell (SD) Lars Linderot (M) Ej tjänstgörande ersättare Anneli Söderhjelm (M) Sandra Kovács (M) Reinhold Knutsson (S) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Fredrik Seger (hållbarhetsstrateg) Richard Åkesson (miljösakkunnig/ekolog) Sammanträdestid Kl 16:00-17:00 Paragrafer §5 Justering Utsedd att justera Ronnie Larsson (S) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Gertrud Greén (C) Justerare Ronnie Larsson (S) Protokollet justerades 2026-03-26 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-03-27 PPaaggee 2 17 9o fo 3f 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 KS/2026/138

§ 5 Antagande av yttrande avseende Ängelholms plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster åren 2026–2030 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen i Ängelholms kommun har den 11 februari 2026, § 169, fattat beslut om att skicka förslaget om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2026–2030 på remiss. Remisstiden pågår från och med den 19 februari till och med den 16 april. Syftet med planen är att konkretisera hållbarhetsprogrammets mål om naturvård och grönstruktur genom tydliga ställningstaganden, inte åtgärder. Hur målen ska uppfyllas är öppet för tjänsteorganisationen att ta beslut själva. Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster innehåller åtta utvecklingsområden: 1. Naturskydd 2. Hotade arter 3. Ekosystemtjänster och grön infrastruktur 4. Sjöar och vattendrag 5. Pollinering 6. Invasiva arter 7. Jord- och skogsbruk 8. Samverkan och påverkansarbete. Synpunkter önskas särskilt på: • Om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är på rätt nivå för att vi i Ängelholms kommun ska nå de globala hållbarhetsmålen inom planens ämnesområde? • Om några ställningstaganden, indikatorer eller ämnesområden saknas? • Om något i planen behöver förtydligas? Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 26 februari 2026, Ängelholms kommun, remiss avseende plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2026-2030. Förslag till beslut Ordförande Gertud Greén (C) föreslår miljöutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att anta samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Beslutsgång Ordförande Gertud Greén (C) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att miljöutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. PPaaggee 2 28 0o fo 3f 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Anslaget tas ned 2026-04-22 PPaaggee 2 38 1o fo 3f 572 Yttrande 2026-03-26 Slutlig instans: Kommunstyrelsen KS/2026/138 Yttrande avseende Ängelholms plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster åren 2026-2030 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen i Ängelholm har den 11 februari 2026, KS 2022/521 §169, fattat beslut om att skicka förslaget om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2026–2030 på remiss för att få in synpunkter på förslaget. Remisstiden pågår från 19 februari till 16 april. Syftet med planen är att konkretisera hållbarhetsprogrammets mål om naturvård och grönstruktur genom tydliga ställningstaganden, inte åtgärder. Hur målen ska uppfyllas är öppet för tjänsteorganisationen att ta beslut själva. Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster innehåller åtta utvecklingsområden: • Naturskydd • Hotade arter • Ekosystemtjänster och grön infrastruktur • Sjöar och vattendrag • Pollinering • Invasiva arter • Jord- och skogsbruk • Samverkan och påverkansarbete. Synpunkter önskas särskilt på: - Om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är på rätt nivå för att vi i Ängelholms kommun ska nå de globala hållbarhetsmålen inom planens ämnesområde? - Om några ställningstaganden, indikatorer eller ämnesområden saknas? - Om något i planen behöver förtydligas? Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 26 februari 2026, Ängelholms kommun, remiss avseende plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2026-2030. Yttrande I och med att planen innehåller mål och inte åtgärder är det svårt i detta tidiga skedde att bedöma om de är tillräckliga för att nå de globala hållbarhetsmålen. Det som kan sägas däremot att de arter som räknas upp under Hotade arter är få och urvalet bör kunna vara större – även bör det ges en motivering till resp. Arbetet med invasiva arter bör inkludera även privata markägare när förekomsterna ligger utmed vattendrag eller sjöar. Höganäs kommun är här intresserad av ett samarbete om Jätteloka i Vegeå då vi är påverkade av de förekomsterna. Höganäs kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.hoganas.se Page 282 of 572 2 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Pär Ragvald Stadsmiljöchef Richard Åkesson Miljökunnig/Ekolog HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 283 of 572 2026-01-12 Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för Ängelholms kommun 2026-2030 Page 284 of 572 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för biologisk Plan Klicka eller tryck här för Kommunstyrelsen mångfald och att ange text. ekosystemtjänster för Ängelholms kommun 2026-2030 Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Kommunekolog KS 2024/456 Klicka eller tryck här för 2030-12-31 att ange datum. Dokumentet gäller för Verksamheter inom kommunens huvuduppdrag och kommunens majoritetsägda bolag Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 2.1 Syfte 5 2.2 Naturen i Ängelholm 7 3 Ängelholms utvecklingsområden för biologisk mångfald och ekosystemtjänster8 3.1 Naturskydd 8 3.2 Hotade arter 10 3.3 Ekosystemtjänster och grön infrastruktur 11 3.4 Sjöar och vattendrag 13 3.5 Pollinering 15 3.6 Invasiva arter 16 3.7 Jord- och skogsbruk 18 3.8 Samverkan och påverkansarbete 20 4 Framtagandet av planen 21 5 Ansvar och uppföljning 21 6 Begreppslista 22 7-10 Bilagor Fel! Bokmärket är inte definierat. Page 285 of 572 1 Sammanfattning Den biologiska mångfalden och friska ekosystem är grunden för vårt samhälles välstånd. Ekosystemtjänster är alla de nyttor vi får gratis av naturen. Det handlar till exempel om vattenrening, pollinering, temperaturreglering och jordmånsbildning. Men den biologiska mångfalden är hotad av förändrad markanvändning, övernyttjande, föroreningar och klimatförändringar. “Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster” är Ängelholms kommuns styrande dokument för frågor kring natur- och vattenvård, ekosystemtjänster och biologisk mångfald och konkretiserar hur vi ska arbeta med berörda delar av Hållbarhetsprogram för Ängelholms kommun 2025-2030. Planen konkretiserar målen från Hållbarhetsprogrammet med ställningstaganden för kommunorganisationen och de kommunala bolagen och lyfter kommunens roll som både genomförare och möjliggörare. Den ska även ge stöd och inspiration till andra aktörer i kommunen som vill bidra till naturvården. Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster innehåller åtta utvecklingsområden: • Naturskydd • Hotade arter • Ekosystemtjänster och grön infrastruktur • Sjöar och vattendrag • Pollinering • Invasiva arter • Jord- och skogsbruk • Samverkan och påverkansarbete Planen gäller hela den geografiska kommunen. Som Ängelholms kommuns vision 2035 anger handlar det om en plats för liv, människorna som får det att hända, och andan att vi gör det omöjliga möjligt. Page 286 of 572 2 Inledning Den biologiska mångfalden i världen är hotad. Samtidigt står vi inför flera andra samhällsutmaningar och många av dem är sammanlänkade – förlusten av biologisk mångfald leder till ökade klimatutsläpp samtidigt som klimatförändringar driver artutrotningen. Alltmer stillasittande vardag och brist på återhämtning leder till såväl fysiska som psykiska folkhälsoproblem. Men även lösningarna på dessa utmaningar kan vara sammanlänkade och kräver att vi arbetar tillsammans – över förvaltningar och discipliner, mellan den offentliga och privata sektorn och civilsamhället. Naturbaserade lösningar kan skydda kusten mot erosion och höjda havsnivåer, samt värmeöar och skyfall i staden. Att bevara natur eller plantera träd är en välgärning för såväl naturen som klimatet då träd binder och fångar in koldioxid från atmosfären. Är det dessutom nära till där människor bor främjar grönområdena en aktiv fritid, möten och social gemenskap, möjligheter till mental återhämtning och hjälper oss att leva upp till Barnkonventionens artiklar så som barns rätt till liv och utveckling samt lek, vila och fritid. De senaste 50 åren har 70 % av marken förändrats avsevärt, och numera utgör de vilda djuren bara 4 % av däggdjurs biomassa i världen. Istället utgörs 36 % av människor och 60 % av vår tamboskap1. Globalt riskerar 1 miljon vilda arter att dö ut de kommande decennierna och den kraftigaste minskningen ses i sötvattenpopulationer med 85 %. Människan är den drivande faktorn i denna utveckling som huvudsakligen beror av följande fem faktorer: • Förändrad markanvändning – jord- och skogsbruk samt exploatering för bebyggelse och infrastruktur gör att naturliga livsmiljöer försvinner. • Överexploatering av arter – överfiske, jakt och annat ohållbart nyttjande av arter som inte hinner återhämta sig minskar populationer av arter till farligt låga nivåer. • Invasiva arter – arter som förts till nya platser av människor genom handel, resor och transporter sprider sig ut i naturen och konkurrerar ut naturligt förekommande arter. • Klimatförändringar – sker snabbare än någonsin tidigare och förändrar ekosystem utan att djur och växter hinner anpassa sig. Långsamma händelser som temperaturökningar och havsnivåhöjningar hotar arter och naturmiljöer. Men även enskilda extremväderhändelser kan slå ut redan små och känsliga populationer. • Föroreningar – kemikalier och plast finns snart sagt överallt på planeten, PFAS-kemikalier har hittats i pingviners ägg på Antarktis och 2050 finns det risk för att det finns mer plast än fisk i haven till Det påverkar djur rent fysiskt vid oljespill eller när de svälter för att de ätit plast, och genom till exempel reproduktionsstörande kemikalier. Samtidigt är vi människor och vårt välstånd beroende av biologisk mångfald och friska ekosystem. De nyttor vi får gratis av naturen – så kallade ekosystemtjänster – är värda många miljarder varje år. De inkluderar bland annat matproduktion, medicin, energi, ren luft och rent vatten och skydd från naturkatastrofer. Genom att skydda 30 % av naturen, ställa om till ett hållbart nyttjande av naturresurser och återställa skadade ekosystem har världens länder enats om att förlusten av biologisk mångfald ska Page 287 of 572 stoppas till 2030, för att trenden sedan ska vändas till en naturpositiv utveckling där vi lever i harmoni med naturen till 20502. 2.1 Syfte Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska visa en tydlig riktning och ambitionsnivå för den geografiska kommunens naturvårdsarbete. Den konkretiserar Hållbarhetsprogram för Ängelholms kommun 2025–2030, och hur vi ska arbeta för att nå målet ”Ängelholm har rika natur- och vattenmiljöer” med underliggande delmål (fig. 1). Planen innehåller ställningstaganden och indikatorer för hela den geografiska kommunen. Detta ska hjälpa nämnder, förvaltningar och bolag att prioritera och samarbeta kring insatser för att nå uppsatta mål kring natur, vatten och grön infrastruktur. Figur 1. Principskiss över hur hållbarhetsprogrammets olika mål och delmål hänger samman med Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Page 288 of 572 Page 289 of 572 2.2 Naturen i Ängelholm Hav, kust, slätt och skog – Ängelholm har en fantastisk natur med en stor variation av arter och naturmiljöer. Längs Ängelholms stränder finns en rad värdefulla naturmiljöer från sanddyner till strandängar och betesmarker. Under vår och sommar finns här en lågväxt, men färgsprakande blomsterprakt som lockar till sig många ovanliga bin och fjärilar. Framåt hösten tar vind och vågor vid och sliter i stränderna och gör att buskar och gräs inte tar över utan bara den speciella tåliga kustfloran klarar sig. Som en ö längs den öppna kusten ligger Kronoskogen längst in i Skälderviken, med både knotiga tallar och högresta furor. Naturliga tallskogar är ovanliga i trakten, och även om Kronoskogen ”bara” är 250 år, finns här redan naturmiljöer och känsliga arter, så som orkidén knärot och den starkt hotade mångfruktsmossan, som är unika för nordvästra Skåne. I jordbrukslandskapet är naturvärdena generellt låga, men mindre biotoper som alléer, märgelgravar och åkerholmar kan ändå vara hem till många krävande växter, mossor och lavar, men även fåglar och groddjur. Åar och bäckar ringlar genom landskapet i hela kommunen och skapar fler livsmiljöer för djur och växter i alla naturtyper. Medan vatten och näringsämnen rinner ner mot Skälderviken simmar laxarna mot strömmen för att leka. Österut i kommunen finns skogsbygderna. Produktionsskog upptar majoriteten av landskapet men bland värdekärnorna finns både gamla bokskogar och orörda sumpskogar. Även upp mot Hallandsåsen hyser bokskogarna några av de högsta värdena. Djupa bäckraviner med hög och jämn luftfuktighet som varit svåra att bedriva skogsbruk i har ofta lämnats orörda och utvecklats i sin egen takt. Den fridlysta skirmossan har hittats här i unikt stora bestånd, ormbunken safsa skapar en intensiv grönska och tittar man riktigt nära på träden kan man upptäcka en ny värld bland lavarna så som den hotade rosa lundlaven. På åsen finns också flera stora mossar. Historiskt har 90 % av våtmarkerna i Skåne diktats ut för att få odlingsmark, men flera av mossarna i Ängelholms kommun är relativt opåverkade från sådana åtgärder. Att det finns så vidsträckta mossar i Skåne är kanske inte så känt, och de ger en känsla av vildmark som lätt för tankarna till Norrland. På mossarna blommar myrliljor på sommaren, trollsländor jagar mygg över vidderna och här har setts orrspel tidiga vårmorgnar. Naturen i Ängelholm beskrivs mer ingående i kommunens naturdatabas från 2022 (se bilaga 1). Page 290 of 572 3 Ängelholms utvecklingsområden för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 3.1 Naturskydd Många arter har svårt att klara sig i dagens landskap. Det kan handla om fåglar som kräver orörda skogar, eller de blommande växter som trivs på en slåtteräng som inte är lönsam i dagens jordbruk. De senaste 50 åren har människan påverkat och förstört naturmiljöer i långt snabbare takt än någonsin tidigare. Regnskog blir åkermark i andra delar av världen, medan gamla skogar ersätts av likåldriga produktionsskogar här i Sverige. Enligt internationella panelen för biologisk mångfald IPBES behöver 30 % av naturen i världen skyddas långsiktigt, och 2022 antogs detta mål av världens länder genom Montreal-Kunming-ramverket. 10 % ska vara formella skydd, så som naturreservat och nationalparker medan resterande kan skyddas varaktigt på andra sätt. Genom att skydda natur ger vi de arter och naturtyper som har svårt att klara sig i dagens intensivt brukade landskap en chans att bevaras för framtiden. Denna natur är också en viktig del av vår kulturhistoria och bär ofta på berättelser om hur människor levde förr. Naturreservat är dessutom ofta viktiga rekreationsområden och genom att tillgodose människors behov av natur och grönområden nära där de bor, vilket är särskilt viktigt för barn och äldre, förbättras även folkhälsan. Nuläge I Sverige har vi över 5 000 naturreservat och 11,6 % av land- och vattenytan är skyddad*. Områdena är dock ojämnt fördelade över landet, med majoriteten skyddad natur i fjällen. I Ängelholms kommun är bara 0,9 % av naturen skyddad, fördelat på sju naturreservat. Två av dem är kommunala. Det senaste är den 11 hektar stora Hjärnarps prästaskog som bildades 2023. En kommunövergripande kartläggning över värdefull natur från 2022 ger bra underlag över vilken natur som är värd att skydda (se naturdatabas, bilaga 1 samt engelholm.se). I underlaget finns 7 områden med naturvärdesklass 1 – bevarandevärda ur ett internationellt perspektiv – och runt 200 klass 2-områden som är bevarandevärda nationellt. Figur 2. Från vänster; Rössjöholmsån genom Munka Ljungby; vindskyddet i Kronoskogen; vandrare på den tillgänglighetsanpassade spången i Kronoskogen. * Till formellt skyddad natur räknas naturreservat, nationalparker och biotopskyddsområden. Inklusive Natura 2000- områden är 14,7 % av Sveriges natur skyddad. Page 291 of 572 Ställningstagande för naturskydd Ängelholms kommun ska bilda fler naturreservat, och andra skyddade områden, både på kommunal mark och tillsammans med intresserade privata aktörer. För att andelen skyddad natur ska öka i tillräcklig takt och omfattning bör även fler statligt skyddade områden bildas. Områden med höga naturvärden (naturvärdesklass 1, 2 och 3) av olika naturtyper, höga rekreationsvärden och tätortsnära naturområden ska undantas från exploatering och andra åtgärder som kan skada värdena samt prioriteras högst av kommunen för formellt skydd med en naturvårdande skötsel. Kronoskogen, Nybroskogen och Barkåkra fjärilsbacke är exempel på områden som bör bli naturreservat de närmsta åren. Även Rössjöholmsån genom Munka Ljungby och Backagården vid Hjärnarp bör utredas och skyddas innan 2030 om de bedöms som lämpliga. Indikatorer • Antal naturreservat ska öka (Referensvärde: 7 naturreservat, varav 2 kommunala 2025) • Andelen skyddad natur i kommunen ska mer än dubbleras till 2030. Långsiktigt siktar dock kommunen på 10 %. (Referensvärde: 0,9 % 2025) Page 292 of 572 3.2 Hotade arter Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige. Tack var läget trivs både nordliga och sydliga arter här. I Skåne finns flest antal rödlistade arter i landet – alltså arter som riskerar att dö ut. Dessa hotade arter har ofta speciella krav på sin livsmiljö. Vissa kan vi hjälpa genom att bevara naturområden, medan andra behöver aktivt stöd för att återhämta sig. När man genomför åtgärder för en art gör det ofta att många andra arter också får det bättre. Nationellt prioriterade arter har åtgärdsprogram för att förbättra deras livsvillkor, men kommunen har också egna ansvarsarter. Dessa är ofta ovanliga arter vars utbredningsområde till stor del ligger inom kommunens gränser. Dessa arter är värda att satsa extra på. Satsningarna kan också stärka allmänhetens intresse för naturvård och underlätta kommunens kommunikation om arbetet med biologisk mångfald. Nuläge Ängelholms kommun har arbetat länge med att öka den biologiska mångfalden. Riktade insatser för hotade arter har dock inte gjorts tidigare men nya underlag kring artförekomster och naturvärden gör detta möjligt. Ställningstagande för hotade arter Ängelholms kommun ska arbeta för att öka den biologiska mångfalden och aktivt skydda och bevara hotade och särskilt känsliga arter genom riktade insatser, så som havsmurarbi och martorn i kustzonen, hotade lavar knutna till kulturved, den starkt hotade mångfruktsmossan i Kronoskogen och kommunfågeln nattskärran. Kunskapen om arterna ska bli mer allmänt känd och de ska fungera som ambassadörer för naturvården i stort. Figur 3. Bilder på hotade och känsliga arter i Ängelholms kommun. Från vänster: martorn, nattskärra, mångfruktsmossa, slåttergubbe. Page 293 of 572 3.3 Ekosystemtjänster och grön infrastruktur Mat, virke och råvaror, rent dricksvatten och bioenergi är konkreta exempel på sådant vi får från naturen. Men vi behöver också naturen för att ge oss ren luft och syre, skapa näring och en jord som går att odla i. Grönska och friska ekosystem kan dessutom reglera temperaturen och ge skugga under värmeböljor, minska kostnaden för skador vid skyfall med 90 procent3. Att ha träd och grönska kring sin bostad minskar risken för psykisk ohälsa med 20 %4, hjärt- och kärlproblem och stress. Det skapar dessutom mötesplatser mellan generationer. Detta kallas ekosystemtjänster, eller naturens nyttor – allt det vi får gratis från naturen och som hade varit mycket kostsamt, eller omöjligt, att lösa på teknisk väg. 3-30-300-principen är ett mål och en minnesregel för att öka grönskan till de nivåer vi människor behöver för att må bra, enligt forskning. Den står för att : • Se minst 3 träd utanför vårt fönster. • Ha minst 30 % krontäckning i varje stadskvarter eller stadsdel. • Ha max 300 meter till närmsta grönområde. För att naturen ska kunna leverera dessa ekosystemtjänster krävs att den är frisk och funktionell med en rik mångfald av arter och naturtyper. Natur- och vattenområdena behöver hålla tillräcklig storlek, kvalitet och konnektivitet – det vill säga att de hänger ihop i ett landskapsperspektiv. Denna grönblå infrastruktur behöver planeras för på samma sätt som den grå infrastrukturen med gator och ledningar från de tidigaste skedena genom hela samhällsbyggnadsprocessen. De gröna och blå värdena bidrar med ekosystemtjänster överallt där de finns, men är Figur 4. Exempelbild på ett funktionellt landskap med olika naturtyper extra viktiga för oss människor där vi bor och och människors verksamheter. tillbringar mycket tid. Samtidigt är det grönskan i den täta staden och gatumiljön som utsätts för störst påfrestningar. Den hårdgjorda staden har ett varmare och torrare, mer extremt klimat än omgivande landskap, och stadsträd har generellt kortare livslängd än träd i skog och naturområden. De behöver ofta extra omsorg genom luftiga växtbäddar, noggrann höjdsättning för tillförsel av ytvatten och etableringsskötsel för att växa sig stora. 2024 antog EU den så kallade naturrestaureringslagen (förordning 2022/869). Det innebär att skadade ekosystem ska återställas, men också att ingen nettoförlust av urbana grönytor ska ske nationellt. Tas grönområden i anspråk vid exploatering måste de alltså ersättas med samma yta eller värden någon annanstans. Hur naturrestaureringslagen ska genomföras i Sverige ska presenteras i en nationell restaureringsplan till EU 20265. Page 294 of 572 Nuläge Ängelholms stad och tätorter har många parker och naturområden, som ofta lyfts som en viktig del av kommunens attraktivitet både för besökare och boende. Med Rönneå som ringlar genom staden och det kustnära läget är även vattnet ett av huvudskälen till att människor väljer att bo och besöka Ängelholm. Vattenrening och vattenreglering genom till exempel våtmarker som bevarar vårt bad- och dricksvatten och skyddar stränder från erosion kan räknas till några av kommunens viktigaste ekosystemtjänster. Med jordbruksmark som täcker nästan hälften av kommunens yta är även matproduktionen viktig för kommunen, liksom människors tillgång till natur för motion och återhämtning. Den grönblå infrastrukturen byggs upp av nätverk av naturmiljöer. Olika djur och växter har dock olika krav på sina livsmiljöer. Insekter som kräver blommande växter och gärna sandiga områden trivs i västra delen av kommunen, men jordbrukslandskapet är en barriär för dem. Även arter som är knutna till träd och ädellövskog lever i de grönskande områdena i sydväst och längs vattendragen men även de kan hindras både av det öppna landskapet och produktionsskogarna. Många av Ängelholms tätorter har god tillgång till grönområden. Ängelholms tätort inklusive Vejby och Magnarp har 15 % krontäckning. Men flera bostadsområden har så lågt som 6-8 % och verksamhetsområdena ligger ofta kring 1-2 %. När staden förtätas genom ianspråktagande av grönytor eller växer ut på jordbruksmarken blir krontäckningen lägre och avstånden till grönområden längre (se bilaga 1, ekosystemtjänstkartläggning). Ställningstagande för ekosystemtjänster och grön infrastruktur Ängelholms tätorter ska ha rika och varierande natur- och grönområden. Områdena ska vara multifunktionella med både sociala och ekologiska värden. I vissa områden är det lämpligt att ha fokus på sociala och kulturella värden och där kan mer strikt välskötta ytor vara motiverande medan det på många andra platser ska vara biologisk mångfald som är det överordnade intresset. Både naturvärden, ekosystemtjänster, landskapsperspektivet, besökares - och särskilt barns - intressen ska ligga till grund för besluten om hur områdena ska skötas. Områdenas unika karaktär ska tas tillvara. Andelen inhemska arter i planteringar ska öka där de har förutsättningar att trivas och vi ska ha en variation av arter som säkrar friska och långlivade träd- och växtbestånd. Grönytor ska planeras och skötas för en långsiktigt hållbar förvaltning, och både kommunen själv och andra aktörer ska säkerställa att inte skada vegetation vid exploatering. Eventuella konflikter mellan trädrötter och grävningar ska hanteras redan vid projektering och planering. Kommunen ska arbeta efter 3-30-300-principen i centralorten, serviceorterna och de mindre tätorterna och särskilt aktivt med att öka krontäckningsgraden, utan att prioritera ner andra värdefulla naturmiljöer. För att göra detta måste speciellt stora, gamla träd bevaras, samtidigt som nya träd planteras och tillåts bli stora. Kommunens förvaltning ska jobba för en frisk grönska med trädbevarande åtgärder och där trädfällning ses som ett sista alternativ. Page 295 of 572 Grönskan ska vara en integrerad del av samhället och samhällsbyggnadsprocessen samt ses som en tillgång när kommunen växer. De gröna stråken i tätorterna ska bindas samman till ekologiskt funktionella nätverk som även sträcker sig ut på landsbygden. För att bevara natur och förstärka den gröna infrastrukturen ska kommunen möjliggöra markförvärv för sådana syften. Det krävs ett helhetstänk att få ihop ibland motstridiga intressen och nybyggnation behöver i ökande grad anpassas efter befintlig grönska. Ängelholms kommun ska arbeta med ekosystemtjänstanalyser för att uppmärksamma befintliga värden från översiktsplaneprocessen till tidiga skeden i detaljplan och projektering hela vägen till genomförande. Kommunen ska arbeta på ett strukturerat sätt efter balanseringsprincipen som anger att höga värden i första hand ska sparas. Om det inte är möjligt ska skadan i andra hand minimeras och i sista hand ska värden kompenseras. Att avsätta områden för kompensation ska utredas. Indikator för ekosystemtjänster och grön infrastruktur Krontäckningen ska inte minska. Kommunen ska plantera minst 100 träd per år till 2030 med sikte på 30 % krontäckning i varje stadsdel. Referensvärde: 15 % i genomsnitt 2022. 3.4 Sjöar och vattendrag Vatten är en förutsättning för alla naturtyper och allt liv. Sötvatten ska räcka till jordens dricksvatten, bevattning för livsmedelsproduktion samtidigt som det ska försörja landbaserade arter och vara livsmiljö för vattenlevande arter. Vattendrag är effektiva transportvägar genom landskap och samhällen. Det som når vattnet följer med vattnets väg. Det betyder att konstgödsel, bekämpningsmedel och miljögifter som når vatten sprids, späds ut och till slut blir omöjliga att åter samla in eller att de anrikas på ett sätt i det Figur 5. Exempelbild på hur vattnets väg genom olika landskap påverkar arter, i detta fall flodpärlmusslan. Page 296 of 572 vattenanknutna ekosystemet att det blir bestående skada i naturen. Miljöstörande ämnen måste alltid förhindras från att nå naturen och speciellt ska de förhindras att nå vattnet. Olika vattenlevande arter har olika krav och är olika känsliga för störning. För att naturvärden ska kunna bestå och vidareutvecklas med biologisk mångfald i fokus i vatten behöver vattenmiljöer fredas från omfattande mekanisk och kemisk störning. Detta innebär även att skötsel av små vattendrag i dikningsföretag måste göras på ett skonsamt och miljöanpassat sätt. Vattnet håller sig inte till administrativa gränser och därför sker arbetet inom vattendragens avrinningsområden. Det grundläggande ramverket för vattenfrågor ligger i EU:s vattendirektiv och Vattenförvaltningsförordningen. Dessa leder i sin tur fram till bestämda miljökvalitetsnormer för vatten (MKN) – ett juridiskt styrinstrument som bland annat anger att vattenkvaliteten inte får försämras. Nuläge Ängelholms kommun ingår i Västerhavets vattendistrikt och är medlem i flera olika vattenorganisationer och vattenråd, Rönneåns vattenråd och Rönneåkommittén, Vegeåns vattenråd, Kattegatts kustvattenråd och Nordvästskånes kustvattenkommitté. På vattnets väg från myr och skog i mittskåne till mynning i havet, passerar vattendragen genom skog, över fält längs med tätorters hårdgjorda ytor och når slutligen det marina ekosystemet i Skälderviken. Rönne å är klassad som nationellt värdefullt vatten med hotade arter såsom havsnejonöga, vandrande lax och flodpärlmussla. Den ekologiska statusen och vandringsmöjligheten för vandrande fauna i vattendragen behöver förbättras i både Rönne å och Vege å. Ett par delsträckor inom Vege å avrinningsområde har i dagsläget otjänlig eller dålig ekologisk status. Ängelholms kommun arbetar för att förbättra den ekologiska statusen i vattendragen genom att genomföra vattenvårdande åtgärder, tex anlägga våtmarker, restaurera svämplan, och återmeandra vattendrag. Vattenråden arbetar med åtgärder för vatten inom hela avrinningsområdet för Rönne å och Vege å. Ställningstagande för sjöar och vattendrag Ängelholms kommun ska arbeta med den blå infrastrukturen för att förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i, och kring, våra sjöar och vattendrag. Vattendragen ska skyddas från miljögifter och övergödning. Skötseln av vattenområden ska ske på ett miljöanpassat sätt. Indikator för sjöar och vattendrag Den ekologiska statusen i kommunens ytvattenförekomster ska förbättras till 2030 så att nationella kvalitetskrav till 2033 om att inga vattenförekomster ska ha dålig ekologisk status kan nås. Page 297 of 572 3.5 Pollinering Vilda pollinatörer har minskat kraftigt de senaste åren – en tredjedel av de vilda biarterna och en femtedel av våra fjärilar är rödlistade. Det beror på att de växter som ger nektar och pollen har minskat i antal och likaså de miljöer som de kan bygga bo i. Dessutom är många arter känsliga för klimatförändringar och bekämpningsmedel. Bra miljöer för dem är blomrika ängar, naturbetesmarker men även blommande buskar och träd som ger dem mat. De lever i hål i träd och kvistar, eller gräver gångar i sandig, blottad jord. Pollinering är en viktig ekosystemtjänst – en nytta vi får av naturen helt gratis – som vore omöjlig att ersätta på konstgjord väg. Omkring 75 % av världens jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering och även om mycket av våra svenska grödor så som spannmål är vindpollinerade kommer många av våra livsnödvändiga vitaminer och mineraler från insektspollinerade grödor. I staden minskar livsmiljöerna för våra pollinatörer på grund av allt för välskötta trädgårdar och grönytor med för lite träd och blommande växter. På landsbygden hotas de av bekämpningsmedel och för lite variation i landskapet, det vill säga stora arealer med samma växter. Denna typ av landskap kallas för monokulturer och ger pollinatörerna mat endast under en begränsad tid och för få boplatser. Figur 6. Från vänster: praktbyxbi på fibbla, sexfläckig bastardsvärmare, surrande humla vid körsbärsblommor. Det sätts upp alltmer belysning i våra samhällen, både för trygghet och estetiska skäl. Belysningen är bland annat viktig för ungdomars trygghetskänsla och rörelsefrihet. Men det innebär att det artificiella ljuset i världen ökar med 2-6 % per år och orsakar ett allt större problem när det stör insekter och andra arters dygnsrytm. Nattfjärilar sköter en stor del av pollineringen, men gatlampor och annan belysning dammsuger omgivningarna på insekter som fastnar i ljusskenet istället för att besöka blommor. Att minska ljusföroreningarna gynnar förutom pollinatörer även fladdermöss och andra nattlevande arter6. Nuläge I Ängelholm har vi en stor variation av livsmiljöer och till stora delar ganska sandig mark vilket ger bra förutsättningar för vilda pollinatörer. Vissa arter är specialiserade på att leva i kustzonens föränderliga miljöer där sanden flyttar på sig men även gräsmarker, betesmarker och skog är viktiga miljöer. Kommunen har påbörjat arbetet med att etablera urbana ängsytor på utvalda platser och släppa upp fler grönytor till långgräs med extensiv skötsel. Men ett strukturerat strategiskt arbete för att främja pollinering saknas fortfarande. Kartläggningar över ekosystemtjänster och grön infrastruktur för vilda pollinatörer har tagits fram och kan användas i det fortsatta arbetet. Page 298 of 572 Ställningstagande för pollinering Ängelholm ska vara en bivänlig kommun och gynna vilda pollinatörer i alla områden där det är lämpligt. Mängden urbana ängsytor ska öka och placeras så att de stärker den gröna infrastrukturen för pollinatörerna. Olika typer av blommande urbana grönytor ska anläggas och skötas så de gynnar fler arter – så som torrängar, blommande buskar och bryn och mer fuktängsarter kring dagvattendammar. Mängden boplatser för vilda pollinatörer ska öka genom blottad sand, hävdad mark och gamla träd men även konstgjorda boplatser som biodepåer, bibäddar och insektshotell ska byggas. Kommunen ska arbeta med branschen för effektivare sätt till en storskalig vägkantslåtter som gynnar en rik blomning och därmed pollinerande insekter och bättre förutsättningar för pollinatörerna i jordbrukslandskapet. Ängelholms kommun ska även arbeta för att minska ljusföroreningar från både egna anläggningar, genom till exempel placering och tekniska lösningar och genom information till andra aktörer i samhället. Informationen om hur viktiga pollinatörerna är ska öka bland invånare och tjänstepersoner och kommunen ska fungera som en kunskaps- och inspirationskälla till hur man kan arbeta för att gynna dem. 3.6 Invasiva arter Invasiva främmande arter är arter som spridits med människans hjälp till nya platser och där de ställer till problem för miljö, hälsa och ekonomi. Många av de arter som blivit invasiva har tagits in till Sverige och Europa som exotiska trädgårdsväxter, men även djur och svampar kan vara invasiva. När de spridit sig ut i naturen är det ofta mycket svårt och kostsamt att bekämpa dem, och därför är de förebyggande insatserna som förhindrar ytterligare spridning av befintliga men även framtida invasiva arter centralt. Studier visar att invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald globalt och att invasiva arter har varit en stor bidragande orsak till 60 % av artutdöendena i världen7. När arterna väl kommit till ett nytt område via import, som trädgårdsväxter, fripassagerare i jord, lastutrymmen eller barlastvatten kan de börja sprida sig för egen del med frön eller naturlig förökning. Ofta orsakar människor ytterligare spridning genom grävning, masshantering, dumpning av trädgårdsavfall, eller felaktig grönyteskötsel och bekämpning. Nuläge Invasiva arter påverkar södra Sverige särskilt mycket, eftersom de vanligtvis först når oss från kontinenten och gynnas av det mildare klimatet här. Ängelholm är inget undantag och här finns ett stort antal invasiva arter som orsakar problem i vår miljö. Parkslide är den art som uppmärksammas oftast, då den orsakar bekymmer och oro för många fastighetsägare. Även jätteloka och jättebalsamin är väletablerade med stora bestånd, särskilt längs Rönne- och Vegeå där de sprider sig lätt med fröer som flyter med vattnet. Vresrosen är sannolikt en av de invasiva arter som täcker störst yta i kommunen då den brer ut sig över stora delar av kusten. Här finns också många andra mindre kända arter – både växter och djur, som ännu används, planteras och sprids i det fördolda. Page 299 of 572 Ängelholms kommun arbetar sedan nästan 10 år aktivt för att bekämpa och begränsa spridning av invasiva växtarter. De senaste åren har kommunen lagt en dryg miljon kronor på bekämpning årligen. Jättelokan är den art som har bekämpats längst, och även den EU-listade jättebalsaminen bekämpas. På försök har också parkslide hanterats på utvalda platser. 2022 gjordes en kartläggning av 8 av våra vanligaste och värsta invasiva arter på kommunens mark. Denna ligger till grund för planering och prioritering av bekämpning, men även för att enklare kunna undvika sådant som kan medföra en spridning så som flytt av jordmassor och grönyteskötsel. När andra aktörer söker grävtillstånd på kommunens mark, krävs att de följer strikta rutiner för hur spridning av invasiva arter ska undvikas. Hela kommunorganisationen behöver vara medveten om problemen och riskerna med invasiva arter för att undvika spridning i alla led och hjälpas åt att sprida informationen till allmänhet och externa aktörer och detta är ett arbete som utvecklas kontinuerligt. Kommunen har arbetat mindre med invasiva djurarter och arter som lever i vatten. Figur 7. Från vänster: kanadensiskt gullris, blomsterlupin, inventering av jätteslide. Ställningstagande för invasiva arter Samtliga förekomster av de lagstiftade invasiva arterna på kommunal mark ska bekämpas och arealen bekämpade bestånd av övriga invasiva arter ska öka årligen. Kommunens bekämpning av invasiva arter ska vara effektiv, ändamålsenlig och så miljövänlig som möjligt. Val av bekämpningsmetoder ska göras utifrån tillgängligt kunskapsunderlag så som Naturvårdsverkets metodkatalog. Resurser ska prioriteras till där det gör mest nytta. Fokus ska ligga på de arter som utgör störst hot och finns i de känsligaste naturområdena, med hänsyn till natur-, kultur- och sociala värden. Samtidigt behöver resurser fördelas till att hantera de framtida invasiva arter som det fortfarande finns goda chanser att helt utrota. Kommunens arbete kring invasiva djur och vattenlevande arter ska utvecklas och liksom landlevande växter bekämpas och hanteras i prioriteringsordning utifrån vilket hot de utgör. Det är fastighetsägaren själv som har ansvar enligt lag och rådighet att bekämpa invasiva arter, men då de sprids över administrativa gränser behöver de hanteras genom samverkan mellan kommuner och andra myndigheter, kommunala bolag, näringsliv och civilsamhället. Kunskapen om invasiva växt-, djur och svamparter, såväl på land som i vatten ska öka kontinuerligt i kommunen, både internt och externt. Genom detta arbete ska kommunen nå ut till alla berörda där en spridning av invasiva arter kan förekomma och förhindra att spridning sker. Page 300 of 572 3.7 Jord- och skogsbruk Det brukade landskapet utgör en stor del av marken idag och ett mer miljöanpassat brukande är ett måste för att klara Sveriges gemensamma miljömål. Samtidigt ökar trycket från andra samhällsintressen för till exempel en ökad livsmedelsförsörjning och mer träråvara. Jordbrukslandskapet hyser stora natur- och kulturvärden. Men det moderna jordbruket har blivit allt intensivare. När mindre lantbruk läggs ner på grund av minskad lönsamhet hotas småbiotoper och ängs- och betesmarker som hävdats genom slåtter och bete av igenväxning eller skogsplantering, medan de marker som fortfarande brukas får för högt betestryck. De senaste 100 åren har mer än 99 % av slåtterängarna och 95 % av naturbetesmarkerna försvunnit8,9. Stora arealer av samma gröda minskar också mångfalden av så väl växter som djur som är knutna till odlingslandskapet. Det intensiva jordbruket riskerar även leda till näringsläckage och ökad spridning av kemiska bekämpningsmedel, vilket har negativa effekter på omgivande land- och vattenmiljöer. Allt detta har lett till att 20 % av de 7 400 arter som är knutna till jordbrukslandskapet är rödlistade. Även bland de arter som är knutna till skogen är 20 % rödlistade. Bara 6 % av den produktiva skogsmarken i Sverige är formellt skyddad, och det mesta av den ligger längs fjällkedjan. De främsta hoten mot biologisk mångfald i skogsbruket är avverkning och brist på återkommande störningar. Då många av skogsarterna kräver en lång skoglig kontinuitet klarar de inte hyggesfasen, och hinner inte återkolonisera skogarna efter plantering eftersom omloppstiden i skogsbruket är för kort. Vissa arter är också anpassade till störningar i skogen så som lågintensiv brand och storm, något vi effektiv förhindrar. När det väl händer blir det istället så intensivt och storskaligt att många av de positiva effekterna för naturvården uteblir. Det är inte bara den biologiska mångfalden ovan jord vi är beroende av. Maskar, insekter, svampar och mikroorganismer i jorden arbetar som nedbrytare och ser till att ny näringsrik jord bildas, som är grunden för alla landbaserade ekosystem. De binder även in kol och bidrar till en markstruktur som bättre står emot extremväder som torka och skyfall. I en näve jord finns det fler organismer än det finns människor på jorden. Men jordmånsbildning är en process som tar tusentals år, och är att betrakta som en ändlig resurs. Ändå riskerar dagens intensiva jordbruk utarma jorden då mängden organiskt material i marken minskar, och i skogsekosystem där 70 % av kolinbindningen sker i marken frigörs kolet när marken störs7,10. Det finns dock möjligheter att motverka dessa trender. Omkring 30 % fler arter hittas i ekologiska odlingar jämfört med konventionella11. Men att skapa blommande och sprutfria kantzoner, behålla trädridåer, skapa dammar eller våtmarker och använda sig av mellangrödor eller fleråriga grödor kan förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald även i det konventionella jordbruket. Och större hänsynsytor och skonsammare skogsbruksmetoder kan skapa fler värden i skogen. Genom att beakta landskapsperspektivet och samarbeta över fastighetsgränser med sådana åtgärder kan också den gröna infrastrukturen förbättras. Page 301 of 572 Nuläge Skåne är en jordbruksregion, men också det län i Sverige där mest jordbruksmark försvinner på grund av exploatering. I Ängelholm exploaterades mellan 2016 och 2020 45,5 hektar jordbruksmark – en av de högsta siffrorna i Skåne. För den ekologiska produktionen i Skåne syns en nedåtgående trend (12% 2023). Majoriteten av skogarna i kommunen brukas konventionellt med kalhyggesbruk. De värdekärnor av gammal skog som finns ligger utspritt i landskapet, till exempel i de branta bäckraviner som finns på Hallandsåsen eller sumpskogarna som till naturen är små. Fragmenteringen av landskapet är ett stort hot mot många arter som bara kan förflytta sig korta sträckor. Mer mark behöver skyddas, men i den brukade skogen behövs också en större variation och hänsyn till känsliga natur- och kulturmiljöer vid avverkning för att även fortsättningsvis kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas i form av biologisk mångfald och större resiliens mot sjukdomar, brand och storm. Kommunen äger 650 ha jordbruksmark, som köpts in som markreserv och arrenderas ut. De kommunala skogarna uppgår till ca 400 ha och består förutom Krono- och Nybroskogen även av Thorslundsskogen och några mindre fastigheter och dungar. Stora delar är aktuella att skydda som naturreservat, och i de flesta andra är det inte heller lämpligt att bedriva traditionellt skogsbruk. Figur 8. Från vänster åkermark med halmbalar i Skälderviken, granskog i Kronoskogen. Ställningstagande för jord- och skogsbruk I Ängelholm ska natur- och kulturvärdena i det brukade landskapet värnas och förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras. De mest värdefulla ängs- och betesmarkerna behöver bevaras och skötas så att naturvärdena bibehålls, och kommunen ska stötta detta där det är möjligt. Kommunen ska vara ett föredöme genom att ansvarsfullt förvalta sina egna skogar med naturnära principer och jordbruksmarker genom att premiera ekologiska lantbruk när avtal med nya arrendatorer skrivs och gynna biologisk mångfald i jordbrukslandskapet på andra sätt där det är lämpligt. Dessutom ska Ängelholms kommun främja ekologiska och närproducerade lantbruk genom sin upphandlingsprocess. Vidare ska kommunen, genom samverkan med andra aktörer, bidra till att sprida kunskap och inspiration för ett mer hållbart jord- och skogsbruk. Page 302 of 572 3.8 Samverkan och påverkansarbete Över hälften av världens ekonomiska produktion är starkt eller måttligt beroende av naturen. World Economic Forum bedömde i sin rapport från 2025 förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps som den näst allvarligaste risken på global nivå de kommande tio åren12. Inköp och upphandling är en stor del av kommunens miljöpåverkan, som sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Ängelholms kommun ställer sedan flera år miljökrav i upphandlingar men de har hittills varit begränsade främst till klimatkrav gällande till exempel fossilfria transporter. Ängelholms kommun strävar alltid efter att förbättra företagsklimatet i kommunen. Sedan 2023 finns ett hållbarhetsnätverk för näringslivet i Ängelholm med företag som tillsammans vill driva omställningen mot ett hållbarare Ängelholm. Ställningstagande för samverkan och påverkansarbete Ängelholms kommun bör som större samhällsaktör vara möjliggörare och underlätta för andra att bidra till hållbarhetsarbetet genom inspiration och kunskapsspridning. Genom ett strategiskt och proaktivt upphandlingsarbete ska kommunen främja en ekonomi som bättre gynnar den biologiska mångfalden, samt samverka med och sprida kunskap till det lokala näringslivet. Lokalt bor och verkar dessutom många engagerade invånare i Ängelholm som vill vara del av den förändring i samhället som behöver ske. Ängelholms kommun bör stötta dessa initiativ när det är möjligt. Page 303 of 572 4 Framtagandet av planen Planen har tagits fram i brett samarbete mellan olika verksamheter inom kommunen och kommunala bolag. Synpunkter som kommit in under tidigare arbete med hållbarhetsprogrammet, och från ideella och privata aktörer har också vävts in i arbetet. Ungas synpunkter hämtades in genom Ungdomsfullmäktige i samband med hållbarhetsprogrammet och en prövning av Barnets bästa har gjort, som visar att planen i stora drag ligger i linje med de ungas önskemål och behov. I samband med framtagandet av planen har ett underlag tagits fram för att underlätta omsättningen av planens ställningstaganden i praktisk handling. Underlaget ska succesivt kunna integreras i kommunens årliga verksamhetsplaner för att säkerställa ett handlingskraftigt naturvårdsarbete. 5 Ansvar och uppföljning 5.1 Genomförande, ansvar, uppföljning och revidering Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är ett kommunövergripande styrdokument för de verksamheter inom kommunens huvuduppdrag och majoritetsägda bolag som berörs av planens innehåll. Planen är vägledande för de som bor och verkar inom Ängelholms geografiska kommun. Planen ska följas upp årligen och återrapporteras till kommunstyrelsen, i samband med kommunens årsredovisning. Berörda verksamheter ansvarar för att rapportera, främst kvalitativt, om de uppnått och hur de arbetat med frågorna inom sina respektive verksamhetsområden. Dokumentansvarig ska sammanställa resultatet och följa upp om ställningstaganden i planen beräknas kunna nås. 5.2 Rådighet Ängelholms kommun kan i varierande grad styra över förändringar som behöver ske i Ängelholm för att de gemensamma naturvårdsmålen ska nås. Utifrån Ängelholms kommuns perspektiv finns det tre stadier av rådighet: direkt rådighet, indirekt rådighet och rådighet genom påverkan. Det är av betydande vikt att Ängelholms kommun är ett föredöme där kommunen har direkt rådighet samtidigt som kommunen ska vara en möjliggörare och skapa förutsättningar för andra aktörer i samhället att bidra där de kan. Page 304 of 572 6 Begreppslista Biologisk mångfald - Biologisk mångfald är livets många olika former på jorden. Det kan beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns och innefattar allt i naturen. Variation av naturtyper, av arter och genetisk variation inom arter ingår i begreppet. Ekosystemtjänster - Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, vattenrening, temperaturreglering och att vi mår bättre av att vistas i naturen är exempel på ekosystemtjänster. Biomassa är den materia som bygger upp alla levande organismer. Det kan räknas i viktenheter. Invasiva arter - Invasiva främmande arter är arter som har flyttats från sin naturliga miljö av människan och som i sin nya miljö sprider sig snabbt och får negativ påverkan på biologisk mångfald, människor och djurs hälsa eller ekonomin. Barnrätt - Barnets rättigheter utgår från FN:s barnkonvention och handlar om att ta tillvara barns och ungas rättigheter och intressen i samhället. Till exempel har barn rätt att uttrycka sin mening och i varje beslut som rör barn ska barnets bästa beaktas. Naturbaserade lösningar - Naturbaserade lösningar är multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder för att hantera olika samhällsutmaningar genom att skydda, utveckla eller skapa ekosystem. Dammar för att fånga upp regnvatten från skyfall och växtlighet som förhindrar erosion är två exempel. Rödlistade arter -Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters risk att dö ut. En rödlistad art kan kategoriseras som Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad eller Akut hotad. Ansvarsarter - Enskilda arter förekommer sällan jämnt fördelade över landskapet utan finns oftast i begränsade områden. Om en art har en stor del av sin förekomst i en kommun, kan arten betraktas som en kommunal ansvarsart. Kulturved – omålade timmerväggar och gamla staketstolpar i ek eller furu är en del av kulturlandskapet där många hotade arter, som lavar, kan växa. 3-30-300 – principen har tagits fram för att resonera kring hur mycket grönska en stad behöver. Alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, varje bostadsområde ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. Vetenskapliga bevis finns för att vi mår bättre om detta uppnås. Krontäckning - Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor. Page 305 of 572 Grönblå infrastruktur - Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Den blå infrastrukturen hänvisar till vattenmiljöer. Utifrån naturens kvaliteter i landskapet och sammanhanget för olika livsmiljöer kan behovet av insatser bedömas och rätt åtgärd kan genomföras på rätt plats för att säkra arters långsiktiga tillgång på livsmiljöer av tillräcklig storlek och kvalitet. Inhemska arter – arter som förekommer naturligt i landet och inte tagits hit av människor. Balanseringsprincipen – eller skadelindringshierarkin är metoder för ekologisk kompensation. De innebär att samhällsutbyggnad ska planeras så att skada på naturvärden i första hand undviks, därefter minimeras och återställs. Den skada som trots dessa åtgärder kvarstår på naturvärden kan därefter vara aktuell att kompensera med målet att ingen kvarstående nettoförlust av naturvärde ska finnas. Vattendistrikt – Sverige är indelat i 5 olika vattendistrikt. En länsstyrelse i varje vattendistrikt är utsedd att vara vattenmyndighet. Uppdelningen syftar till att vara ett stöd så att arbetet med åtgärder för vatten på lokala platser ska kunna ske på ett organiserat och systematiskt sätt. Recipientkontroll - Årlig kontroll av de vattendrag som belastas av olika former av tillrinning från kommunala ytor eller verksamheter. PFAS – Ett samlingsnamn för många olika ämnen där alla har liknande egenskaper, att stöta bort fett, smuts och vatten. Dessa ämnen kallas även för evighetskemikalier då de inte bryts ner i naturen. I dag finns omkring 15 000 olika PFAS- ämnen. Ämnena har genom studier visats ge skadlig inverkan på djur, natur och människor. Avrinningsområde - det område från vilket vatten dräneras till ett vattendrag uppströms en viss punkt. Återmeandring, svämplan, återvätning – restaureringsåtgärder för att återställa vattendrag och våtmarker genom att gräva om dem så att de åter få ta plats t ex genom att återställa vattendrags slingrande (meandrande) lopp. Dikningsföretag - Ett dikningsföretag är en samfällighet som förr bildades för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark. Page 306 of 572 7 Bilaga - Kartläggningar 7.1 Naturdatabas Figur 9. Översiktlig karta från naturdatabasen som visar var naturvärden hittats (Ekologigruppen 2023). Mörkare färger indikerar högre naturvärden. Naturdatabasen i sin helhet finns tillgänglig på engelholm.se. Page 307 of 572 7.2 Ekosystemtjänstkartläggning Figur 10. Utdrag ur ekosystemtjänstkartläggningen (Calluna 2023). Från ovan, vänster. 1. Värden samtliga ekosystemtjänster. Mörkare färger indikerar högre värden. 2. Ekosystemtjänsten vattenrening. 3. Brist på grönområden inom gångavstånd. Röda fält indikerar bristområden. Hela kartläggningen finns tillgänglig på engelholm.se. Page 308 of 572 7.3 Kartläggning grön infrastruktur Figur 11. Utdrag ur kartläggningen för grön infrastruktur (Calluna 2023). Kartor över habitatnätverk, det vill säga livsmiljöer och spridningsmöjligheter för olika arter. Ovan från vänster: 1. sammanslagning av samtliga analyser. 2. habitatnätverk för pollinatörer knutna till sand- och gräsmarker. 3. Habitatnätverk för träd och ädellövsmiljöer. Hela kartläggningen finns tillgänglig på engelholm.se. Page 309 of 572 8 Bilaga - Mål och lagar 8.1 Koppling till Agenda 2030, Visionen, kommunens mål Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är underordnad kommunens övergripande hållbarhetsprogram och målet ”Ängelholm har rika natur- och vattenmiljöer” och specificerar vad som behöver göras för att uppnå främst mål 15 i Agenda 2030 på lokal nivå, men också mål 11, 12 och 14. Planen knyter även an till de nationella miljökvalitetsmålen Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv13. Kommunens vision Platsen – Människorna – Andan återspeglar sig i planen genom att • bevara biologisk mångfald och därmed ge förutsättningar för liv • beskriva vad som behöver göras för att uppnå målen och möjliggöra för näringsliv och civilsamhälle att bidra så att vi får det att hända tillsammans • De högt ställda målen kräver mod, och Ängelholm gör det omöjliga möjligt. Kommunfullmäktige har sedan tidigare antagit ett mål om Hållbart samhälle och att Ängelholm ska vara en miljökommun att räkna med. 8.2 Kunming-Montreal ramverket 2022, på det internationella toppmötet COP15 för biologisk mångfald, antogs Kunming- Montreal-ramverket. Det har även kallats Parisavtalet för biologisk mångfald. Ramverket medger att biologisk mångfald är grundläggande för människors välbefinnande, en frisk planet och ekonomiskt välstånd. De medverkande länderna, däribland Sverige, enas om att den negativa trenden med artutrotning och överutnyttjande av ekosystem ska hejdas och vända till 2030, och till 2050 ha uppnått visionen om att leva i harmoni med naturen3. 8.3 Lagstiftning på naturområdet Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling och är med dess förordningar den lagstiftning som styr hur natur får användas och kan bevaras i Sverige. Här anges bland annat att man ska tillämpa en god hushållning av mark- och vattenområden, hur natur ska skyddas genom bland annat naturreservat och strandskydd och hur biologisk mångfald ska bevaras. Miljöbalken trädde i kraft 1999. Artskyddsförordningen är en implementering av EU:s art- och habitatdirektiv som syftar till att skydda vilda djur och växter. T ex är alla vilda fåglar, groddjur och fladdermöss i Sverige fredade. Page 310 of 572 Samtliga orkidéer är också skyddade, eller fridlysta. Bland känsligare arter kan även arternas livsmiljöer vara skyddade. Artskyddsförordningen gäller alltid, även över andra beslut så som lagakraftvunna detaljplaner. Samtidigt står många av våra djur och växter helt utan skydd i lagen. Andra näraliggande lagar och förordningar som påverkar arbetet med natur är jaktlagen, jaktförordningen, fiskelagen, skogsvårdslagen och plan- och bygglagen med flera. Den senaste juridiska förändringen som styr naturvårdsarbetet är EU:s naturrestaureringsförordning (2022/869) som antogs i juni 2024. Bakgrunden är att stora delar av vår natur är i sämre skick än vad arter och naturtyper kräver för att vara livskraftiga. Det övergripande målet med förordningen är därför en natur som återhämtar sig, blir tålig för förändringar och rik på biologisk mångfald. Det ska ske genom att återställa ekosystem, livsmiljötyper och livsmiljöer för listade arter. Hur naturrestaureringslagen ska genomföras i Sverige håller på att analyseras av Naturvårdsverket och andra nationella myndigheter under 2025 för att presenteras i en nationell restaureringsplan till EU 202614. Page 311 of 572 9 Bilaga - Källor 1 Yinon M. Bar-On, Rob Phillips, and Ron Miloa. The biomass distribution on Earth. https://doi.org/10.1073/pnas.1711842115 2 https://www.regeringen.se/contentassets/7670b53e9aa74f57ab8cd6d43ae8d257/det-globala- kunmingmontreal-ramverket-for-biologisk-mangfald.pdf 3 Argument för mer ekosystemtjänster. Naturvårdsverket 2017. 4 More green, less depressed: Residential greenspace is associated with lower antidepressant redemptions in a nationwide population-based study D. Stenfors, C; Rådmark, L; Stengård, J; Klein, Y; Osika, W; L. Magnusson Hanson, L. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2024.105109 5 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/mark-och-vattenanvandning/eu-forordning-for- att-restaurera-natur/ 6 https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/ljusfororeningar/ 7 IPBES (2023). Summary for Policymakers of the Thematic Assessment Report on Invasive Alien Species and their Control of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. Roy, H. E., Pauchard, A., Stoett, P., Renard Truong, T., Bacher, S., Galil, B. S., Hulme, P. E., Ikeda, T., Sankaran, K. V., McGeoch, M. A., Meyerson, L. A., Nuñez, M. A., Ordonez, A., Rahlao, S. J., Schwindt, E., Seebens, H., Sheppard, A. W., and Vandvik, V. (eds.). IPBES secretariat, Bonn, Germany. https://doi.org/10.5281/zenodo.7430692 8 Lindborg R, Lennartson T, Smith HG. Naturbetesmarker – en resurs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I: Tunón H, Sandell K, redaktörer. Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. CBM:s skriftserie 121, SLU Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Naturvårdsverket, Stockholm; 2021. p. 169-177. 9 https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/07/26/4699/ 10 https://research-and-innovation.ec.europa.eu/document/download/147941fc-fe91-4aae-8036- ce29fe9f14ac_sv?filename=ec_rtd_mission-soil-citizens-summary_sv.pdf 11 https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och- konsumtion/vad-sager-forskningen/biologisk-mangfald/fler-arter-pa-ekologiska-gardar/ 12 World Economic Forum 2025. The Global Risks Report 2025 20th Edition Insight report. ISBN: 978-2-940631-30-8 13 https://www.sverigesmiljomal.se/ 14 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/mark-och-vattenanvandning/eu-forordning- for-att-restaurera-natur/ Page 312 of 572 Remiss av förslag till Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för Ängelholms kommun 2026 - 2030 Kommunstyrelsen har den 11 februari 2026, KS 2022/521 §169, fattat beslut om att skicka förslaget om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2026-2030 på remiss för att få in synpunkter på förslaget. Remisstiden pågår från 19 februari till 16 april. Syftet med planen är att konkretisera hållbarhetsprogrammets mål om naturvård och grönstruktur genom tydliga ställningstaganden. Detta ska hjälpa nämnder, förvaltningar och bolag att prioritera och samarbeta kring insatser för att nå uppsatta mål kring natur, vatten och grön infrastruktur. Den ska vara styrande för kommunorganisationen och även visa hur kommunen kan stötta invånare, civilsamhälle, näringsliv och andra aktörer att bidra till att stärka den biologiska mångfalden. Planen har tagits fram i brett samarbete mellan olika verksamheter inom kommunen och kommunala bolag. Synpunkter från unga, ideella och privata aktörer som kommit in under tidigare arbete med hållbarhetsprogrammet har också vävts in i arbetet. Synpunkter önskas särskilt på: - Om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är på rätt nivå för att vi i Ängelholms kommun ska nå de globala hållbarhetsmålen inom planens ämnesområde? - Om några ställningstaganden, indikatorer eller ämnesområden saknas? - Om något i planen behöver förtydligas? Efter avslutad remisstid behandlas inkomna synpunkter och en reviderad version tillsammans med en remissammanställning lämnas vidare till Miljö- och tillståndsnämnden och Kommunstyrelsen för antagande. Använd länk för att komma till enkäten www.engelholm.se/ekosystem ÄNGELHOLMS KOMMUN 262 80 Ängelholm info@engelholm.se 0431–870 00 engelholm.se Page 313 of 572 måndag 2026-02-23 14:37 Utgående mail Till: Richard Åkesson <richard.akesson@hoganas.se> Från: Höganäs kommun <Kommunen@hoganas.se> Skickat: 14:37 Bilagor: image001.png;image003.png;image002.png;Remissversion_Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster_20260113.pdf;Följebrev remiss av plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster - Ängelholms kommun.docx;Tjänsteanteckning.pdf;Tyck till om Ängelholms Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.pdf VB: Ärende [2026SC10184] (Tyck till om Ängelholms Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster) Vidarebefordring av ärende 2026SC10184. Från: no‐reply@engelholm.se <no‐reply@engelholm.se> Skickat: den 19 februari 2026 11:31 Till: Ämne: Tyck till om Ängelholms Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Du får inte ofta e‐post från no‐reply@engelholm.se. Läs om varför det här är viktigt Kommunstyrelsen beslutade den 11 februari 2026 att skicka ut förslaget på Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för Ängelholms kommun 2026-2030 på remiss. Syftet med planen är sätta tydliga ställningstaganden för naturvård och grönstruktur och underlätta prioriteringar och samarbeten inom kommunen kring insatser för biologisk mångfald. Synpunkter önskas särskilt på: Om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är på rätt nivå för att vi i Ängelholms kommun ska nå de globala hållbarhetsmålen inom planens ämnesområde? Om några ställningstaganden, indikatorer eller ämnesområden saknas? Om något i planen behöver förtydligas? Remisstiden pågår till 16 april 2026. Efter avslutad remisstid behandlas inkomna synpunkter och en reviderad version tillsammans med en remissammanställning lämnas vidare till Miljö- och tillståndsnämnden och Kommunstyrelsen för antagande. Läs mer om planen och lämna synpunkter via e-tjänsten här Tyck till om ny Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster | Ängelholms kommun. Vänliga hälsningar Maria Thyr Page 314 of 572 Kommunekolog Samhälle Tel 0431‐468253 Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm www.engelholm.se Vision 2035 Ängelholm gör det omöjliga möjligt Page 315 of 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-02-26 KS/2026/138 Remiss, Ängelholms Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster åren 2026–2030 Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen i Ängelholm har den 11 februari 2026, KS 2022/521 §169, fattat beslut om att skicka förslaget om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2026–2030 på remiss för att få in synpunkter på förslaget. Remisstiden pågår från 19 februari till 16 april. Syftet med planen är att konkretisera hållbarhetsprogrammets mål om naturvård och grönstruktur genom tydliga ställningstaganden, inte åtgärder. Hur målen ska uppfyllas är öppet för tjänsteorganisationen att ta beslut själva. Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster innehåller åtta utvecklingsområden: • Naturskydd • Hotade arter • Ekosystemtjänster och grön infrastruktur • Sjöar och vattendrag • Pollinering • Invasiva arter • Jord- och skogsbruk • Samverkan och påverkansarbete. Synpunkter önskas särskilt på: - Om Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är på rätt nivå för att vi i Ängelholms kommun ska nå de globala hållbarhetsmålen inom planens ämnesområde? - Om några ställningstaganden, indikatorer eller ämnesområden saknas? - Om något i planen behöver förtydligas? Yttrande I och med att Planen innehåller mål och inte åtgärder är det svårt i detta tidiga skedde att bedöma om de är tillräckliga för att nå de globala hållbarhetsmålen. Det som kan sägas däremot att de arter som räknas upp under Hotade arter är få och urvalet bör kunna vara större – även bör det ges en motivering till resp. Arbetet med invasiva arter bör inkludera även privata markägare när förekomsterna ligger utmed vattendrag eller sjöar. Höganäs kommun är här intresserad av ett samarbete om Jätteloka i Vegeå då vi är påverkade av de förekomsterna. Beslutsunderlag E-post daterad 24 februari 2026. Remiss, Plan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för Ängelholms kommun 2026–2023. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 26 februari 2026 Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 316 of 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-02-26 KS/2026/138 Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljöutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande som sitt. Pär Ragvald Stadsmiljöchef Richard Åkesson Miljösakkunnig/Ekolog Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 317 of 572 13 Svar på remiss avseende Ängelholms plan för energi och klimat KS/2026/164 Page 318 of 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Närvarande Beslutande ledamöter Gertrud Greén (C) (ordförande) Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Ronnie Larsson (S) Johan Westrell (SD) Lars Linderot (M) Ej tjänstgörande ersättare Anneli Söderhjelm (M) Sandra Kovács (M) Reinhold Knutsson (S) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Fredrik Seger (hållbarhetsstrateg) Sammanträdestid Kl 16:00-17:00 Paragrafer §6 Justering Utsedd att justera Ronnie Larsson (S) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Gertrud Greén (C) Justerare Ronnie Larsson (S) Protokollet justerades 2026-03-26 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-03-27 PPaaggee 3 11 9o fo 3f 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 KS/2026/164

§ 6 Svar på remiss avseende Ängelholms plan för energi och klimat Sammanfattning av ärendet Ängelholms kommun har skickat förslaget på Plan för energi och klimat för Ängelholms kommun 2026–2030 på remiss och efterfrågar våra synpunkter. Syftet med planen är att ange en tydlig, gemensam riktning och ambitionsnivå för både den geografiska kommunen och kommunorganisationens energi- och klimatomställning. Synpunkter önskas särskilt avseende: • Om Plan för energi och klimat är på rätt nivå för att vi i Ängelholms kommun ska nå de globala hållbarhetsmålen inom planens ämnesområde? • Om några ställningstaganden eller ämnesområden saknas? • Om något i planen behöver förtydligas? Remisstiden pågår till och med den 16 april 2026. Efter avslutad remisstid behandlas inkomna synpunkter och en reviderad version tillsammans med en remissammanställning lämnas vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande. Höganäs kommun har inga invändningar på innehållet eller de strategiska inriktningar Ängelholms kommun föreslår, men vill gärna poängtera att de fokusområdena som lyfts är relevanta även för Höganäs och återspeglas i Höganäs kommuns kommande Hållbarhetsprogram. Höganäs ser en potential i framtida samverkan i arbetet med genomförandet av våra gemensamma utvecklingsområden för energi och klimat. Till exempel vid utveckling av lokala naturliga kolsänkor på jordbruksmark. Beslutsunderlag Höganäs kommun, svar på remiss den 12 mars 2026, Ängelholms kommun, samråd: plan för energi och klimat för Ängelholms kommun 2026-2030 den 12 mars 2026. Förslag till beslut Ordförande Gertud Greén (C) föreslår miljöutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att meddela Ängelholms kommun att Höganäs kommun inte har några synpunkter på planförslagets innehåll samt, att välkomna en framtida samverkan med Ängelholms kommun kring gemensamma utvecklingsområden. Beslutsgång Ordförande Gertud Greén (C) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att miljöutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att meddela Ängelholms kommun att Höganäs kommun inte har några synpunkter på planförslagets innehåll, att välkomna en framtida samverkan med Ängelholms kommun kring gemensamma utvecklingsområden. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen PPaaggee 3 22 0o fo 3f 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2026-04-22 PPaaggee 3 32 1o fo 3f 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-03-12 KS/2026/164 Remiss avseende Ängelholms plan för energi och klimat Sammanfattning av ärendet Ängelholms kommun har skickat förslaget på Plan för energi och klimat för Ängelholms kommun 2026– 2030 på remiss och efterfrågar våra synpunkter. Syftet med planen är att ange en tydlig, gemensam riktning och ambitionsnivå för både den geografiska kommunen och kommunorganisationens energi- och klimatomställning. Synpunkter önskas särskilt avseende: - Om Plan för energi och klimat är på rätt nivå för att vi i Ängelholms kommun ska nå de globala hållbarhetsmålen inom planens ämnesområde? - Om några ställningstaganden eller ämnesområden saknas? - Om något i planen behöver förtydligas? Remisstiden pågår till och med den 16 april 2026. Efter avslutad remisstid behandlas inkomna synpunkter och en reviderad version tillsammans med en remissammanställning lämnas vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande. Höganäs kommun har inga invändningar på innehållet eller de strategiska inriktningar Ängelholms kommun föreslår, men vill gärna poängtera att de fokusområdena som lyfts är relevanta även för Höganäs och återspeglas i Höganäs kommuns kommande hållbarhetsprogram. Höganäs ser en potential i framtida samverkan i arbetet med genomförandet av våra gemensamma utvecklingsområden för energi och klimat. Till exempel vid utveckling av lokala naturliga kolsänkor på jordbruksmark. Beslutsunderlag Höganäs kommun, svar på remiss den 12 mars 2026, Ängelholms kommun, samråd: plan för energi och klimat för Ängelholms kommun 2026-2030 den 12 mars 2026. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att meddela att Höganäs kommun inte har några synpunkter på planförslagets innehåll, att välkomna en framtida samverkan med Ängelholms kommun kring gemensamma utvecklingsområden. Chef namn Titel Fredrik Seger Höganäs kommun Kommunledningskontoret 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 322 of 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-03-12 KS/2026/164 Hållbarhetsutvecklare Höganäs kommun Kommunledningskontoret 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 323 of 572 [Publiceringsdatum] Plan för energi och klimat för Ängelholms kommun 2026–2030 Page 324 of 572 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för energi och Plan Klicka eller tryck här för Kommunfullmäktige klimat att ange text. Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Hållbarhetsenheten KS 2024/119 Klicka eller tryck här för 2030-12-31 att ange datum. Dokumentinformation Klicka eller tryck här för att ange text. Dokumentet gäller för Klicka eller tryck här för att ange text. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 2.1 Syfte 5 2.2 Planens struktur 5 2.3 Ängelholms påverkan på klimatet 6 3 Ängelholms utvecklingsområden för energi och klimat 9 3.1 Transporter och resor 9 3.2 Energi 12 3.3 Bygg och anläggning 18 3.4 Konsumtion 22 3.5 Kolsänkor och förändrad markanvändning 25 4 Framtagandet av planen 28 5 Ansvar och uppföljning 28 6 Begreppslista 31 7 Bilagor 33 Bilaga 1 – Fördjupning av ställningstaganden 33 Bilaga 2 – Styrmedel och ramverk 40 Bilaga 3 – Strategisk miljöbedömning 494 Bilaga 4 – Källor 50 Page 325 of 572 1 Sammanfattning Den globala medeltemperaturen stiger som en direkt följd av mänsklig påverkan. Det är därför vi redan i dag ser tydliga tecken på klimatförändringar, tecken som väntas bli allt kraftigare och mer frekventa världen över. Under år 2024 passerade vi 1,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell tid. För att uppfylla Parisavtalets temperaturmål måste vi snarast fasa ut de fossila bränslena och använda naturens resurser på ett mer hållbart sätt. Planen för energi och klimat är Ängelholms kommuns styrande dokument för att möjliggöra ett mer hållbart och robust energisystem, samt för att minska kommunens geografiska klimatpåverkan. Planen konkretiserar målsättningarna som berör energi och klimat i Ängelholms kommuns hållbarhetsprogram 2025–2030. Den innehåller både ställningstaganden för den geografiska kommunen samt kommunorganisationen, inklusive de helägda bolagen, i rollerna som genomförare och möjliggörare. Samtidigt lyfter planen behovet av att även näringsliv, invånare och civilsamhälle förflyttar sig i samma riktning. Planens övergripande och långsiktiga ställningstagande är att Ängelholm år 2035 ska vara klimatneutralt. För att nå klimatneutralitet 2035 har det även tagits fram ett övergripande ställningstagande för planperioden, till 2030. Planen är sedan uppdelad i fem utvecklingsområden som tillsammans ska bidra till uppfyllelsen av de övergripande ställningstagandena. Utvecklingsområdena är: o Transporter och resor o Energi o Bygg och anläggning o Konsumtion o Kolsänkor och förändrad markanvändning Planen omfattar alla som bor och verkar inom Ängelholms geografiska område. Den tydliggör att klimatutmaningen inte kan lösas på egen hand, utan kräver gemensam handlingskraft. Page 326 of 572 2 Inledning Vi menar följande när vi skriver: Ängelholm – Ängelholms kommuns geografiska område Ängelholms kommun – kommunorganisationen (inklusive Ängelholmshem och Ängelholmslokaler) Sedan 1800-talet har människan stört den naturliga kolcykeln genom förbränningen av fossila bränslen. FN:s klimatpanel, IPCC, slår fast i sin sjätte utvärderingsrapport, att det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp klimatsystemet genom utsläpp av växthusgaser. Trots ansträngningar och en global gemensam målsättning att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader Celsius och sträva efter att inte överstiga 1,5 grader (Parisavtalet) ökar de globala utsläppen av växthusgaser. Sedan 1970 har utsläppen fördubblats. IPCC:s prognos från 2024 säger att den globala temperaturökningen är på väg mot 3,1 grader och att vi redan har överstigit 1,5 grader globalt. Den ansamlade mängden växthusgaser i atmosfären avgör temperaturökningen. För att ligga i linje med Parisavtalets temperaturmål behöver Ängelholm minska sina fossila utsläpp av koldioxid med minst 16% per år. Om dagens utsläppstak håller i sig kommer Ängelholms utsläppsutrymme vara förbrukad år 2030, vilket innebär att vi då har misslyckats med vår del av Parisavtalet. Pandemin och det försämrade globala säkerhetsläget har medfört att fokus till viss del förskjutits från att bekämpa klimatförändringarna. Torts detta har flera viktiga insikter inhämtats under tiden där bland annat sårbarheten i det globala handelssystemet exponerats vilket bidragit till ett ökat fokus på självförsörjning av energi och råvaror. Elektrifieringen anses ha en central roll i kampen mot klimatförändringar, där primärt industrin och transportsektorn kommer att kräva stora mängder el kommande år. Idag exporterar Sverige el de flesta av årets timmar, men för att kunna säkerställa en trygg och fossilfri eltillförsel samt öka självförsörjningsgraden av elenergi och eleffekt krävs det ett förstärkt elnät, ökad elproduktion och en minskad användning under de timmarna där vi idag är i behov av importerad el. Att bekämpa klimatförändringarna, både globalt och lokalt, är på lång sikt avgörande för barnens rätt till liv, överlevnad och utveckling. Idag påverkar oron för klimatförändringarna ungas psykiska hälsa. En Sifo-undersökning från 2021, genomförd av WWF och Kantar Public, visade att drygt två tredjedelar av unga i Sverige känner oro för klimatförändringarna. En oro som ofta förknippas med hopplöshet och i vissa fall förnekelse. Vi ser redan idag tydliga exempel på klimatförändringarna och vilka konsekvenser ett förändrat klimat medför. För att minimera ett framtida stort mänskligt lidande, utrotning av livsviktiga Page 327 of 572 ekosystem och stora negativa ekonomiska konsekvenser till följd av klimatförändringarna behöver vi alla minska vår gemensamma klimatpåverkan. Det är trots allt på lokal nivå vi förverkligar de globala målsättningarna. 2.1 Syfte Planen för energi och klimat ska visa en tydlig riktning och ambitionsnivå för Ängelholms och kommunens energi -och klimatarbete. Den konkretiserar delar av Hållbarhetsprogram för Ängelholms kommun 2025–2030, se figur nedan, och hur vi ska arbeta för att nå programmets energi- och klimatmål. Planens kvantitativa ställningstaganden ska hjälpa nämnder, huvuduppdrag och bolag till ett effektivt agerande. Planen förtydligar även vilka insatser som krävs av näringslivet, civilsamhället och invånarna för att Ängelholms gemensamma ställningstaganden ska uppnås. Figur 1. Principskiss över hur hållbarhetsprogrammets olika mål och delmål hänger samman med planens utvecklingsområden. 2.2 Planens struktur Planens utvecklingsområden och ställningstaganden är strukturerat för att tillsammans uppfylla de övergripande ställningstagandena om territoriella utsläppsminskningar, samtidigt som de konsumtionsbaserade utsläppen minskar och en trygg och hållbar energiförsörjning säkerställs. Utvecklingsområdena presenteras i kapitel 3. Page 328 of 572 Figur 2: Principskiss över strukturen av planens utvecklingsområden. 2.3 Ängelholms påverkan på klimatet Nuläge Sedan år 1990 har Ängelholms territoriella utsläpp av växthusgaser minskat med 42%. År 2023 uppgick de årliga utsläppen till ca 156 000 ton koldioxidekvivalenter. Den största andelen av utsläppen kommer från transporter, som står för 61%, följt av jordbruket med 24% och arbetsmaskiner med 6%. Ängelholms teritoriella utsläpp av växthusgaser fördelat per sektor (ton koldioxidekvivalenter) 300000 Ställningstagande 250000 El och fjärrvärme Avfall (inkl.avlopp) 200000 Industri (energi + processer) 150000 Produktanvändning (inkl. lösningsmedel) 100000 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler Arbetsmaskiner 50000 Jordbruk 0 Transporter Figur 2: Ängelholms territoriella utsläpp av växthusgaser fördelat per sektor, 1990 till 2023 inklusive ställningstaganden till 2030 och 2035. Av Ängelholms territoriella utsläpp av växthusgaser består 70% av fossil koldioxid, följt av lustgas (18%), metan (10%). Resterande 2% utgörs av de fluorerande växthusgaserna Page 329 of 572 Flourkolväte och Svavelhexaflourid. Eftersom dessa gaser har olika ursprung, påverkar klimatet på olika sätt och medför olika utmaningar, har det övergripande ställningstagandet till år 2030 delats upp utifrån de tre mest förekommande växthusgaserna i kommunen. Koldioxid Ängelholms territoriella utsläpp av fossil koldioxid har minskat med 48% sedan 1990. Eftersom koldioxiden som inte absorberas av haven eller växtligheten kan stanna kvar i atmosfären i tusentals år samt att det är den ackumulerade mängden växthusgaser som avgör den globala temperaturökningen valde Ängelholms kommun att år 2021 ta fram en koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten visar Ängelholms totala utsläppsutrymme av fossil koldioxid, det vill säga hur mycket fossil koldioxid vi har råd att släppa ut innan vi överstiger vår andel av den globala budgeten som är beräknad för att uppfylla Parisavtalets temperaturmål. För att hålla oss inom detta utsläppsutrymme krävs en årlig minskning med 16%, vilket innebär en minskning med cirka 80% till 2030 jämfört med 1990. Om utsläppen ligger kvar på dagens nivåer kommer Ängelholms koldioxidbudget vara helt förbrukad år 2030. Om Ängelholms koldioxidbudget överskrider innebär det att andra geografiska områden behöver genomföra motsvarande större utsläppsminskningar för att upprätthålla Parisavtalet. Utsläppen i budgeten avser enbart fossil koldioxid, det vill säga utsläpp från förbränning av fossila bränslen, vilket gör det möjligt att nå nollutsläpp. Det skiljer sig från exempelvis metan och lustgas där en viss andel av utsläppen är naturligt förekommande och därmed inte helt kan fasas ut. Metan och lustgas Metan och Lustgas är cirka 25 respektive 265 gånger kraftigare växthusgaser, och därmed bättre på att absorbera värmestrålning, än vad koldioxid är. Dessa gaser gör därför att mer värmen stannar kvar längre på jorden vilket i sin tur leder till en ökad global medeltemperatur. Trots det är det fortfarande koldioxid som står för den största klimatpåverkan i såväl Ängelholm som globalt eftersom utsläppen av metan och lustgas är betydligt mindre. Sedan 1990 har utsläppen av metan och lustgas minskat med 26 respektive 21%. Likt koldioxid stannar lustgas kvar i atmosfären under mycket lång tid, medan metanet bryts ner till koldioxid och vatten inom några decennier. Att kraftigt minska utsläppen av metan kan därför få stor betydelse för att begränsa den kortsiktiga temperaturökningen. I Ängelholm härstammar drygt 90% av lustgasutsläppen och 85% av utsläppen av metan från jordbrukssektorn. Den största utsläppskällan av lustgas är användningen av konstgödsel, medan utsläppen av metan domineras av idisslande däggdjur. Fluorerande växthusgaser Flourkolväte och Svavelhexafluorid är båda exempel på fluorerande växthusgaser (F-gaser), och 2023 motsvarade deras utsläpp cirka 3 400 ton koldioxidekvivalenter. Fluorkolväten används främst som köldmedier i exempelvis kylskåp, frysar och luftkonditioneringssystem och släpps ut huvudsakligen genom läckage. Svavelhexafluorid används i stället som isolerings-och brytmedium Page 330 of 572 i högspänningsutrustning. På grund av deras mycket höga växthusgaspotential, Svavelhexafluorid är ca 22 800 gånger kraftigare än koldioxid, samt deras långa livslängd i atmosfären, upp till några tusen år, behöver dessa gaser successivt fasas ut. Sedan 2016 har utsläppen minskat med 26% och de har stadigt sjunkit varje år. Då den aktuella lagstiftningen inom området är på väg att skärpas, kommunen har begränsad rådighet att påverka utsläppen genom myndighetsutövning, samt att utsläppen är förhållandevis låga har inget ställningstagande till 2030 gjorts. Klimatneutrala Ängelholm 2035 I Ängelholms hållbarhetsprogram som sträcker sig till år 2030 står det att: ”Utsläppsminskningen av växthusgaser i den geografiska kommunen ligger i linje med Parisavtalet”. Målet uttrycker även att Ängelholm tar stora steg mot klimatneutralitet. För att ligga i linje med Parisavtalet har kommunen antagit ett långsiktigt ställningstagande om klimatneutralitet år 2035. Det innebär att Ängelholms geografiska kommun inte ska ha några territoriella nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2035. Ställningstagandet omfattar direkta territoriella växthusgasutsläpp, alltså de utsläpp som uppstår inom Ängelholms geografiska område. Ställningstagandet omfattar därmed inte de utsläpp som sker utanför det geografiska området till följd av exempelvis konsumtion av naturresurser eller energi. För att uppnå detta ställningstagande ska de territoriella växthusgasutsläppen minska med minst 85% till 2035, jämfört med år 1990. Resterande utsläpp tillåts att kompenseras för, genom adderat upptag av lokala kolsänkor. För att uppnå ställningstagandet om klimatneutralitet till år 2035 och därmed ligga i linje med Parisavtalet har tre ställningstagande fastställts för planens genomförande till år 2030. Dessa ställningstaganden är uppdelade utifrån de tre mest vanligt förekommande växthusgaserna i Ängelholm: fossil koldioxid, lustgas och metan. Genom att uppfylla dessa ställningstaganden har utsläppen av växthusgaser i Ängelholm minskat med totalt 70% jämfört med år 1990 års nivåer. Detta innebär att Ängelholm är på god väg att uppfylla det långsiktiga ställningstagandet om klimatneutralitet. Ställningstaganden till 2030 – Övergripande ställningstaganden Ängelholm o I Ängelholm har de territoriella utsläppen av: ▪ Fossil koldioxid minskat med 80%, jämfört med år 1990 ▪ Metan minskat med 50%, jämfört med år 1990 ▪ Lustgas minskat med 30%, jämfört med år 1990 Se bilaga 1 för mer information om ställningstagandena, såsom referensvärde, nuläge med mera. Page 331 of 572 3 Ängelholms utvecklingsområden för energi och klimat 3.1 Transporter och resor Transporter utgör en central funktion i vårt samhälle. För att ett modernt samhälle ska fungera krävs effektiv och tillförlitlig transport, både för människor och varor. Möjligheten att ta sig till arbetet och skola, träffa nära och kära samt få tillgång till nödvändiga resurser som mat och kläder är avgörande för en god livskvalitet. Samtidigt är dagens transportsystem den enskilt största källan till utsläpp av växthusgaser i Ängelholm. I takt med den pågående klimatomställningen och snabba tekniska framsteg står Ängelholms transportsystem inför både nya utmaningar och möjligheter. Den snabba utvecklingen gör det svårt att förutse hur framtidens transportsystem kommer att se ut, vilket understryker det gemensamma behovet att vara flexibla och öppna inför nya innovativa lösningar. Vi behöver tillsammans skapa förutsättningar för en omställning mot ett mer resurseffektivt, fossilbränslefritt och säkert transportsystem. Enligt Statistiska centralbyrån har utsläppen från Sveriges vägtrafiken ökat med ca 24% under 2024, till följd av förändringar av nationella styrmedel som exempelvis den sänkta reduktionsplikten och den borttagna klimatbonusen vid köp av bil. Effekterna av sådana förändringar blir att ett ökat ansvar flyttas över till lokala aktörer, både offentliga och privata, för att tillsammans med invånarna driva klimatomställningen framåt. Ängelholms kommuns rådighet att minska växthusgasutsläppen från transporter på lokal nivå är begränsad, men genom att kommunen föregår med gott exempel samt skapar förutsättningar för ökad användning av kollektivtrafik, gång och cykel kan den gemensamma förflyttningen ske. Att drastiskt minska de fossila utsläppen från transportsektorn i Ängelholm är avgörande för uppfyllelsen av Ängelholms långsiktiga ställningstagande om klimatneutralitet. Nuläge I Ängelholm är transportsektorn den sektor som står för störst energianvändning, hela 49% av den totala energianvändningen i Ängelholm år 2023. Den svarar även för 61% av Ängelholms territoriella utsläpp av växthusgaser. Den största andelen av transporternas utsläpp kommer från personbilar (63%), följt av tunga lastbilar (25%) och lätta lastbilar (10%). Sedan år 2010 har utsläppen från transportsektorn minskat med 30%, och år 2023 uppgick det årliga utsläppet till cirka 93 000 ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsminskningen beror främst på ökad användning av biodrivmedel samt en teknikutveckling som gjort fordonen mer effektiva. Elektrifieringen av fordonsflottan har också tagit fart de senaste åren och har bidragit till ytterligare utsläppsminskningar. För att Ängelholm ska ligga i linje med Parisavtalets temperaturmål krävs det en kraftig uppskalning av användningen av fossilfria bränslen, samt en mer omfattande användning av kollektivtrafik, cykel och gång. Page 332 of 572 Ängelholms territoriella utsläpp av fossil koldioxid från transporter (ton fossil koldioxid) 160000 Ställningstagande 140000 Järnväg 120000 inrikes civil sjöfart (inkl privata fritidsbåtar) 100000 Bussar 80000 Mopeder och Motorcyklar 60000 Inrikes flygtrafik 40000 Lätta lastbilar 20000 Tunga lastbilar 0 Personbilar 1990 2000 2005 2010 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2030 Figur 3: Ängelholms territoriella utsläpp av fossil koldioxid från transporter, 1990 till 2023. Färdmedelsmönster Ängelholms invånare väljer bilen i sex av tio resor, vilket genererar betydande utsläpp av växthusgaser. Därefter följer gång och cykel (18%), kollektivtrafik (16%) och övriga transporter (3%). Även vid resor under fem kilometer används bilen i 43% av fallen. Detta trots att det är under de första kilometrarna som bilen genererar som allra mest utsläpp av växthusgaser, partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. Av de resor som är kortare än tre kilometer görs 35% med bil och för resor under en kilometer är andelen hela 38%. Även för längre sträckor, där exempelvis tåg hade varit ett mer hållbart alternativ, dominerar bilen som färdmedel. Färdmedelsfördelning 2023 3% 16% Bil gång och cykel Kollektivtrafik 18% 63% Annat Figur 4: Andel resor per färdmedel, baserat på antal resor. Källa: så reser vi i Skåne, Resevaneundersökning, 2023, Region Skåne. I Ängelholm går drygt 40% av alla resor till bostaden, varav 60% sker med bil. Resor till arbetsplatsen, nöjen, fritidsaktiviteter, släktbesök och inköp står tillsammans för ytterligare 40% av det totala antalet personresor. Bland dessa är resor för inköp den kategori där bilen används Page 333 of 572 mest, med 80% av resorna. Kategorin som står för lägst bilanvändning är resor till skola och utbildning där 16% av resorna sker med bil. Närheten till kollektivtrafik I Ängelholm har cirka 84% av invånarna 500 meter eller mindre till närmast trafikerad hållplatsa. Fördelningen visar att drygt 91% av de som bor i tätort och 24% av de som bor utanför tätort bor i kollektivtrafiknära läge. År 2022 uppfördes dessutom hela 98,6% av nytillkomna byggnader i kollektivtrafiknära lägen, vilket är ett resultat av en tätare stadsplanering och utbyggnad av Ängelholms busslinjer. Elektrifiering och fossilfria transporter Till 2030 bedöms enligt högscenariot cirka 50% av lätta fordon och cirka 30% av tunga fordon i Ängelholm kunna vara laddbarab 1. Det skulle innebära en ökning av antalet registrerade laddbara lätta fordon från cirka 2 600 år 2024 till cirka 15 000 år 2030, samt en ökning av tunga laddbara fordon från 8 till cirka 440 under samma period. En sådan utveckling beräknas kunna stå för ungefär hälften av den utsläppsminskning som krävs inom transportsektorn i Ängelholm till år 2030. År 2023 utgjorde flytande biodrivmedel 21% av den totala transportsektorns totala energianvändning, vilket till stor del är ett resultat av reduktionsplikten. Trots en sänkt reduktionsplikt kommer flytande biodrivmedel, tillsammans med andra fossilfria drivmedel som biogas och vätgas, med största sannolikhet vara en viktig komponent i omställningen. Ängelholms kommun – Transporter och resor Ängelholms kommuns fordonsflotta, exklusive fordon som ägs av Ängelholmshem och Ängelholmslokalers, utgörs av drygt 220 personbilar samt cirka 20 tunga och andra lätta fordon och arbetsmaskiner. Både Ängelholmshem och Ängelholmslokalers personbilar är idag helt fossilbränslefira, medan cirka 20% av kommunens fordon helt drivs av fossilfria drivmedelc. Under 2024 uppgick utsläppen från kommunens fordon, inklusive användningen av egen bil i tjänsten, till cirka 760 ton koldioxidekvivalenter. Genom att ersätta konventionell fossil diesel med biodiesel i kommunens ca 75 dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner skulle utsläppen kunna minska med upp till ca 370 ton koldioxidekvivalenter. För att möjliggöra en fortsatt omställning till fler eldrivna fordon krävs även en utbyggnad av kommunens interna laddinfrastruktur. Ur ett beredskapsperspektiv är det samtidigt viktigt att fordonsflottan består av fordon med olika typer av drivmedel, för att därigenom sprida riskerna. Här får biodiesel en viktig roll samtidigt som kommunen behöver vara öppen och främja lokalt a Trafikerad hållplats avser hållplats, för samtliga trafikslag som trafikeras med minst en avgång per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Avståndet till hållplats utgår från fågelavstånd och beaktar inte väg- och gatunät minst en avgång i timmen vardagar mellan kl 06-20. b Samlingsnamn för rena elbilar och pluggin-hybrider, som kan laddas genom ett eluttag. c Rena elbilar och rena biodrivmedel som HVO100. Plugg-inhybrider och självladdande hybrider räknas här som fossila eftersom de till viss del drivs av bensin. Page 334 of 572 producerade drivmedel, så som biogas och vätgas, för att ytterligare minska sårbarheten för yttre påfrestningar. Ställningstaganden till 2030 – Transport och resor Ängelholm o De fossila koldioxidutsläppen från transporter och resor i Ängelholm har minskat med minst 80%, jämfört med 1990. o Andelen resor som görs med cykel eller gång är minst 26% och andelen resor som görs med kollektivtrafik är minst 24% av det totala antalet resor. o 50% av lätta fordon (upp till 3,5 ton) och 30% av tunga fordon (över 3,5 ton) är laddbara. o Den publika installerade laddeffekten för lätta fordon uppgår till minst 17 MW och för tunga fordon minst 10 MW. Ängelholms kommun o Alla transporter Ängelholms kommun köper in eller brukar är fossilbränslefria. o Tjänsteresor med personbil under 5 km har minskat med minst 60%, jämfört med 2025. Se bilaga 1 för mer information om ställningstagandena, såsom referensvärde, nuläge med mera. 3.2 Energi Energisystemet är grundläggande för ett modernt och välfungerande samhälle och är avgörande för Ängelholms fortsatta utveckling. Idag används energin i Ängelholm främst för transporter, uppvärmning och eltillförsel. Precis som i övriga Sverige står Ängelholm inför en omfattande omställning, att gå från ett fossilberoende till ett fossilfritt och hållbart energisystem. Att fasa ut fossila bränslen från energisystemet är helt avgörande för att begränsa de globala konsekvenserna av klimatförändringarna. Prognoserna är tydliga: användningen av fossila bränslen, särskilt inom transportsektorn och industrin, kommer i allt högre grad ersättas av elektrifierade och förnybara lösningar. Detta skifte innebär ett kraftigt ökat behov av el. Samtidigt ställs produktionen av el om, med en växande andel förnybara och väderberoende energikällor, såsom sol- och vindkraft. Detta innebär att vårt elsystem måste anpassas till ett mer dynamiskt och väderberoende produktionsläge. Det kräver nya lösningar för att balansera tillgång och efterfrågan. Likt många andra kommuner i södra Sverige är Ängelholm starkt beroende av extern elförsörjning från det nationella och regionala elnätet. Elområde 4 där Ängelholm ingår, har idag Europas lägsta självförsörjningsgrad av eleffekt, ca 15% under de timmar på dygnet då elbehovet är som störst. Den huvudsakliga elproduktionen sker idag i norra Sverige vilket ställer höga krav på stam-, region och lokalnäten för distributionen av elen. Trots pågående förstärkningar av Page 335 of 572 elnätet är processen långsam, vilket innebär att tillgången till eleffekt i Södra Sverige förblir begränsad under obestämd tid. Detta understryker vikten av att alla som bor och verkar i Ängelholm bidrar till att hushålla med tillgänglig eleffekt för att möjliggöra Ängelholms elektrifiering och fortsatta utveckling. Även ökad lokal fossilfri elproduktion och förstärkning av det regionala –och lokala elnätet är av stor vikt. Ett kapacitetsstarkt och robust elsystem är essentiellt för Ängelholms fortsatta tillväxt och konkurrenskraft, då god elförsörjning är en förutsättning för nyetableringar. En hög självförsörjningsgrad är dessutom viktig ur ett beredskaps- och säkerhetsperspektiv eftersom det minskar beroendet av extern eltillförsel och därmed sårbarheten för yttre påverkan. För att säkerställa en hållbar och effektiv energiomställning krävs att vi använder rätt typ av energi, på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Eftersom elproduktion och efterfrågan inte alltid sammanfaller geografiskt eller tidsmässigt behövs flexibla lösningar, energilagring och andra energislag som kan stötta och avlasta elnätet. I Ängelholm spelar fjärrvärme, biodrivmedel och biogas en viktig roll i sammanhanget. Nuläge Visuell energibalans, Ängelholms kommun, 2023 Figur 5: Energibalans Ängelholm år 2023. Statistiken i diagrammet härstammar från SCB. Vissa antagande har gjorts där specifika data för Ängelholm saknas. Energikontoret syd har bearbetat och visualiserat datan. En visuell energibalans redovisas som ett Sankey-diagram är ett flödesschema där bredden av pilarna visas proportionellt mot flödesmängden. Den visar alla primära energiflöden i Ängelholm. Till vänster i diagrammet Page 336 of 572 listas tillförsel av olika energislag till energisystemet i Ängelholm. Omvandlingen och förädling till andra energislag som sker i centrala produktionsanläggningar inom kommunen illustreras i mitten av diagrammet och till höger olika sektorers användning av energin. Flödesschemat visar att det mest använda energislaget i Ängelholm är fossila oljeprodukter, såsom bensin och diesel. Den största användaren av dessa bränslen är transportsektorn, följt av vissa arbetsmaskiner där bensin och diesel fortfarande dominerar som drivmedel. På grund av att reduktionsplikten ännu inte hade sänkts under 2023, samt genom direkta inköp av biodrivmedel, bestod ungefär en femtedel av det drivmedel som användes i transportsektorn av flytande biodrivmedel. Vidare framgår det att omkring en femtedel av den årligen tillförda elen produceras inom Ängelholms geografiska område. Diagrammet visar dock inget om eleffekt eller den interna tillgången på eleffekt, vilket varierar över året. Den el som används i Ängelholm går främst till uppvärmning, hushållsbehov, olika verksamheter och industriella processer. Elanvändningen kopplad till eldrivna fordon redovisas inte i diagrammet, men bedöms fortfarande vara förhållandevis låg. Användningen av både fossil gas och biogas är mycket begränsad i Ängelholm, och förekommer i princip enbart inom vissa industriella processer. Sammanfattningsvis visar flödesschemat att det framför allt är inom transportsektorn och användningen av arbetsmaskiner som behovet av omställning från fossila bränslen kvarstår. Det återstår även att säkerställa en helt fossilfri fjärrvärmeproduktion. Notera att flödesschemat enbart redovisar den territoriella energianvändningen, och därmed inkluderas inte den energi som förbrukas utanför kommungränsen till följd av vår konsumtion. Energiberedskap I en instabil säkerhetspolitisk tid har det blivit alltmer tydligt att både Sverige och Ängelholm behöver säkerställa ett kapacitetsstarkt och robust energisystem. Genom att öka den lokala energiproduktionen, minska energianvändningen och säkerställa en tillförlitlig distribution kan självförsörjningsgraden stärkas. På så sätt minskar beroendet av extern energitillförsel, vilket i sin tur reducerar risken för yttre påverkan och ökar samhällets motståndskraft. För att upprätthålla en god energiberedskap i Ängelholm är det avgörande att beredskap och minskad sårbarhet integreras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Ur ett beredskapsperspektiv är det exempelvis lämpligt att fordonstrafiken inte är beroende av ett och samma drivmedel och att reservkraft säkerställs för samhällsviktiga funktioner. Effektivisering och minskad energianvändning Att minska energianvändning är det mest effektiva och lättillgängliga sättet att minska klimatpåverkan, spara på jordens resurser och avlasta elnätet, vilket dessutom leder till ekonomiska besparingar. En studie från Energiforsk visar att om elanvändningen i södra Sverige Page 337 of 572 minskar med 10% skulle det kunna innebära en sänkning av elpriset med cirka 38% under en vinter med potentiellt höga elpriser.2 Trots en påtaglig befolkningstillväxt i Ängelholm har den totala energiförbrukningen legat på en relativt konstant nivå under de senaste 15 åren. Det innebär att energianvändningen per invånare minskat, vilket är en positiv utveckling. Mellan olika år finns det dock variationer i elanvändning och fjärrvärmeanvändning. Dessa variationer är proportionella till varandra och kan förklaras av skillnader i uppvärmningsbehoven beroende på väderförhållanden under respektive år. Självförsörjningsgrad Idag har elområde 4, som Ängelholm ingår i, Europas lägsta självförsörjningsgrad av eleffekt. Den ligger för närvarande på cirka 15 % under de timmar på dygnet då elbehovet är som störst. Eftersom elbehovet varierar kraftigt över dygnet och året är det elnätets effektkapacitet som sätter gränserna för både elanvändning och Ängelholms framtida utveckling. Även om det i dagsläget inte råder någon större effektproblematik kan problem uppstå i samband med omfattande utbyggnader av bostäder, som exempelvis i Fridhemsområdet, eller ökade industrietableringar som i Norra Varalöv, samt en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. När det istället gäller Ängelholms självförsörjningen av el på årsbasis, låg den 2023 på 21%. Då genererade tio vindkraftsverk cirka 46 GWh el, medan solelproduktionen, som tredubblats sedan 2021, uppgick till cirka 19 GWh eld. Solelen produceras idag huvudsakligen av mindre anläggningar på offentliga och privata byggnader. Fler större solcellsparker planeras dock att driftsättas under slutet av decenniet. De tre anläggningar som kommit längst i tillståndsprocessen förväntas tillsammans kunna generera 75 GWh per år. Tillsammans med befintlig produktion från vind och sol skulle detta, utifrån dagens förutsättningar, innebära en självförsörjningsgrad på cirka 42% per årsbasis. En av de planerade solcellsparkerna kommer dessutom att kompletteras med en batterianläggning med en maxeffekt på 70 MW. Det ökar möjligheterna att balansera produktion och efterfrågan av el, samt lagra elen lokalt. Fjärrvärme Fjärrvärmen i Ängelholm produceras idag av fem olika anläggningar i varierande storlekar. Det största, Åkerslundsverket, ägs av Öresundskraft AB. Anläggningen förser Ängelholms tätort med värme och använder främst returträ och tryckimpregnerat trä som bränsle. Idag klassificeras returträ som avfall trots att det i stort sett uteslutande består av förnybart material. Detta medför d Siffran avser endast den el som lagts ut på elnätet, alltså inte den el som fastighetsägaren producerat och nyttjat själv. Page 338 of 572 att andelen ”fasta icke förnybara” i energistatistiken, som presenteras i ovan Sankey-diagrammet, framstår som större än den faktiskt är. Även om fjärrvärmeproduktionen i Ängelholm till störst delar är fossilfri genererar Ängelholms restavfall utsläpp av växthusgaser när det förbränns på Filbornaverket i Helsingborg. Förbränningen av restavfallet försörjer sedan delar av Helsingborgs stad med både el och fjärrvärme. Den fossila andelen i restavfallet kommer huvudsakligen från den felsorterade plasten i restavfallet. År 2023 uppgick fjärrvärmeanvändningen i Ängelholm till 171 GWh. Slutkonsumenterna utgjordes framför allt av hushållen (68%), följt av olika verksamheter och industrin. Ett sätt att öka självförsörjningsförmågan av eleffekt under årets alla timmar skulle kunna vara att exempelvis konvertera Åkerslundsverket till ett kraftvärmeverk, vilket skulle möjliggöra produktion av både fjärrvärme och el. Eftersom fjärrvärmebehovet är som störst under höst- och vintermånaderna skulle även elproduktionen vara högre under denna tid. Denna period utgörs även av låg produktion av solel och en hög efterfrågan på eleffekt och skulle därmed stötta den lokala elbalansen. Gas Ängelholm ingår i Västsveriges gasnät som sträcker sig från Köpenhamn till Stenungsund. Utöver den ledning som passerar genom kommunen har det lokala gasnätet successivt avvecklats, och i dag nyttjas det endast av ett fåtal industrier. Användningen av fossil gas i Ängelholm uppgick 2022 (senast tillgängliga data) till 3,4 GWh, vilket motsvarar 0,3 % av den totala energianvändningen i Ängelholm. I Ängelholm finns en rötningsanläggning för biogasproduktion som tillhör kommunens avloppsreningsverk. Här omhändertas överblivet slam från reningsprocessen och omvandlas genom rötning till biogas och biprodukten biogödsel. Biogasen används för att värma rötkammare och lokaler vid reningsverket, medan överskottsvärmen säljs till Öresundskrafts lokala fjärrvärmesystem. Under 2023 producerades cirka 3,3 GWh biogas, varav omkring 2 GWh levererades till fjärrvärmenätet. Samtidigt producerades cirka 2 500 ton biogödsel, som sprids på lokal åkermark. Det organiska materialet i biogödseln bidrar dessutom till ökad mullhalt i marken, vilket gör den till en kolsänka, samtidigt som behovet av konstgödsel minskar. Även på biogasanläggning i Helsingborg, som ägs av Gasum, produceras biogas från matavfall som samlas in från hushåll och restauranger i Ängelholm samt övriga av NSR:s ägarkommuner. Anläggningen har idag kapacitet att behandla upp till 160 000 ton organiskt avfall per år och producera cirka 80 GWh biogas årligen. Nästan hälften av Ängelholms markyta består av jordbruksmark, vilket ger goda förutsättningar för en ökad biogasproduktion. Den teoretiska potentialen från restprodukter inom lantbruket uppskattas till cirka 89 GWh per år, där gödsel står för 16 GWh och resterande kommer från Page 339 of 572 odlingsrester, främst halm. Utöver detta finns potential att öka produktionen genom odling av energigrödor.3 Även andra typer av organiskt avfall, till exempel uppsamlad tång från Ängelholms badstränder, kan utgöra en framtida resurs för biogasproduktion. Distribution av el För att möta en ökad efterfrågan och växande produktion av förnybar el krävs omfattande satsningar på samtliga nivåer i elnätet, det vill säga transmissionsnätet (stamnätet), regionnätet och de lokala näten. Stamnätet ägs och förvaltas av Svenska kraftnät, medan regionnätet i Ängelholm ägs av E.ON Sverige AB. De lokala elnäten ägs av Öresundskraft, Bjärekraft, E.ON och Kraftringen. Mer information om de åtgärder som nätägarna planerar för att säkerställa en tillförlitlig eldistribution i Ängelholm finns att läsa i respektive aktörs nätutvecklingsplan. Ängelholms kommun - Energi År 2023 uppgick Ängelholms kommuns elanvändning till cirka 28 800 MWh, vilket motsvarar en minskning med cirka 6% jämfört med 2020. Eftersom kommunen hyr ett stort antal lokaler och fastigheter av olika privata fastighetsägare är det svårt att få en helhetsbild över Ängelholms kommuns totala energianvändning. Det som däremot kan konstateras är att både Ängelholmshem och Ängelholmslokaler, inklusive de fastigheter som de förvaltar åt kommunen, har minskat sin energianvändning per ytenhet med drygt 10% sedan år 2020. Detta är resultatet av ett systematiskt arbete med energieffektivisering i form av renovering av klimatskal, effektivare belysning, smart styrning, hög energiprestanda vid nybyggnation samt egenproducerad el. Idag har kommunen cirka 1,2 MW installerade solcellkapacitet med en årlig produktion mellan 980 – 1 350 MWh. Eftersom elproduktionen i Sverige överstiger efterfrågan under större delen av sommarmånaderna när solcellerna har störst effekt, uppstår perioder då det är förenat med kostnader att tillföra överskottsel på elnätet. Därmed behöver kommunen vidare undersöka möjligheterna att lagra den egenproducerade elen, alternativt att dela elen med närliggande fastigheter. Det skulle kunna bidra till ökad klimatnytta, avlastning av elnätet och en bättre ekonomisk avkastning på investeringen. Ställningstaganden till 2030 - Energi Ängelholm o Självförsörjningsförmågan av eleffekt under årets alla timmar ska öka. o Minst 50% av elanvändningen på årsbasis ska utgöras av lokalproducerad förnybar el. Page 340 of 572 o Elanvändningen inom bostäder, service, lokaler och industri ska minska och/eller effektiviseras med minst 15% jämfört med år 2020. e f Ängelholms kommun o Kommunens nyproducerade byggnader och större renoveringsprojekt ska som helhet ha lokal produktion av förnybar el, motsvarande 50% av elförbrukningen under ett sommardygn.g o Ängelholms kommuns inköp av el ska minska med minst 20% jämfört med 2020. o Minst 20 % av kommunens uttag av eleffekt ska vara möjlig att styra. Se bilaga 1 för mer information om ställningstagandena, såsom referensvärde, nuläge med mera. 3.3 Bygg och anläggning Bygg- och anläggningssektorn har en nyckelroll för Ängelholms utveckling och för uppfyllelsen av Ängelholms ställningstaganden för energi och klimat. I takt med att befolkningen växer och klimatomställningen intensifieras ökar kraven på tillgång till hållbara bostäder av varierande karaktär samt infrastruktur där mobilitet, mötesplatser och grönytor behöver ta plats. Utsläpp från materialtillverkning, byggprocesser och transporter innebär att sektorn behöver genomgå en snabb och konkurrenskraftig omställning mot mer hållbara lösningar. Detta kräver bred samverkan genom hela värdekedjan, flexibla processer och ett målmedvetet arbete för att stärka kunskap, kompetens och handlingskraft. Den nationella färdplanen för bygg- och anläggningssektorn har som målsättning att halvera utsläppen till år 2030. Enligt branschen är detta möjligt att nå med redan befintlig teknik. För att uppnå ytterligare utsläppsminskningar krävs därefter fortsatt teknikutveckling och innovation, där klimatsmarta material, återbruk och nya byggmetoder främjas. o Byggbranschen omfattar byggnader såsom bostäder, samhällsfastigheter, företagsbyggnader och industrier. o Anläggning inkluderar markararbeten såsom anläggning av vägar, gator och torg, beredning av mark och byggnation av infrastruktur. e Avser slutanvändningen av el utifrån data från SCB. f Service och lokaler omfattar allt från kontor, lokaler för serviceverksamhet som frisersalonger och butiker, och offentliga lokaler som badhus och skolor. Ställningstagandet omfattar utifrån SCB:s kategorisering: fritidshus, flerbostadshus, småhus, Offentlig verksamhet, övriga tjänster och industri och byggverksamhet. g Ställningstagandet avser de nyproducerade byggnader och renoveringsprojekt som färdigställts under planperioden. Installationerna ska optimeras för att balansera produktion och konsumtion under årets alla timmar. Förnybar el avser exempelvis vind- eller solenergi. Page 341 of 572 Byggnaders energianvändning under drift -och förvaltningsstadiet hanteras i kapitel ”Energi”, medan markanvändningens betydelse för klimatet beskrivs närmre i kapitel ”Kolsänkor och förändrad markanvändning”. Omställningen inom bygg- och anläggningssektorn är dock inte enbart viktig för att minska utsläppen av växthusgaser, den har också stor betydelse för andra hållbarhetsområden. Genom att återanvända resurser och välja klimatsmarta material kan sektorns påverkan på biologisk mångfald och ekosystem minskas. Att prioritera lokalt producerade material stärker samtidigt den lokala ekonomin och förenklar arbetet med att säkerställa mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Cirkulära lösningar och energieffektiva byggnader spelar en central roll för att skapa en långsiktigt motståndskraftig och hållbar ekonomi. Det är också av stor vikt att hållbarhetsaspekter integreras redan i de tidiga skedena av planeringen för att lägga grunden till ett resilient och framtidssäkrat Ängelholm. Nuläge Bygg- och anläggningssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Den största delen av dessa utsläpp härstammar från materialtillverkning och tillhörande transporter, som ofta sker utanför kommunens gränser. Inom byggnation kan materialproduktionen stå för upp till 90 % av utsläppen, medan motsvarande siffra inom anläggning är cirka 70 %. Material som betong, stål, isolering, gips och asfalt har särskilt hög klimatpåverkan. Resterande del av utsläppen genereras inom kommunens geografiska område, främst från arbetsmaskiner och transporter under bygg- och anläggningsfasen. Vid nyetableringar frigörs dessutom växthusgaser genom att vegetation avlägsnas och jordlager störs, vilket leder till att lagrat kol i marken släpps ut i atmosfären. Under de senaste åren har klimatarbetet inom bygg- och anläggningssektorn utvecklats, men klimatfokus är fortfarande relativt nytt i branschen, vilket innebär att mycket utveckling och kunskapsuppbyggnad återstår. 2022 infördes ett lagkrav från Boverket om klimatdeklarationer för byggnader vilket signalerar en ökad klimatmedvetenhet inom sektorn. Lagkravet omfattar dock endast nybyggnation, då det i dagsläget saknas metoder och system för att på ett tillförlitligt sätt mäta och följa upp klimatpåverkan från ombyggnationer, renoveringar och tillbyggnader. Inga gränsvärden har ännu fastställts, men förväntas införas 2027. Anläggningssektorns klimatarbete ligger några år efter i utvecklingen och det finns i dagsläget inga krav på klimatberäkningar för anläggningsprojekt. Page 342 of 572 Fördelning av nationella växthusgasutsläpp inom byggnation -och anläggningssektorn 6% Renovering, om- och 27% tillbyggnad 20% Uppvärmning Fastighetsförvaltning Nybyggnad vägar och järnvägar 23% 24% Figur 6: Fördelningen av inhemska och importerade utsläpp från bygg-och anläggningssektorn, på nationell nivå, fördelat på var utsläppen sker i en byggnads livscykel inklusive vägar och järnvägar. Källa: Boverkets miljöindikatorer, 2025-06-03. Saknas i dagsläget utsläppsstatistik från bygg- och anläggningssektorn på kommunal nivå. Cirkulära materialflöden Bygg- och anläggningssektorn står i dag för cirka hälften av allt utvunnet material inom EU och för cirka 55 % av det globala materielbehovet. Samtidigt genererar sektorn cirka 35 % av Europas totala avfallsmängd, och även i Sverige uppkommer stora mängder bygg- och rivningsavfall varje år. Under 2022 uppgick avfallet från sektorn till drygt 13,5 miljoner ton. De största avfallsslagen utgjordes av schaktmassor (65 %) samt blandat bygg- och rivningsavfall inklusive betong, tegel, glas, kakel, klinker, gips och asfalt (ca 25%).4 Den vanligaste hanteringen av sektorns avfall i Sverige är återanvändning i form av konstruktionsmaterial, som exempelvis schaktmassor som återbrukas i andra bygg- och anläggningsprojekt. Denna hantering utgör cirka 50 % av den totala avfallsmängden. Resterande mängd går främst till deponering (cirka 30 %) och energiåtervinning (10 %), medan konventionell materialåtervinning såsom återvinning av metaller, plast och papper endast står för cirka 2 %. 5 Behovet av att kraftigt öka andelen material som återanvänds och återvinns för att etablera fler cirkulära materialflöden är därför stort. Genom ökad resurseffektivitet och cirkuläritet i sektorn uppskattas Sverige kunna minska sina växthusgasutsläpp med cirka 25–30 % till år 2030 och 40– 50 % till 2045.6 Även om det alltid kommer att finnas behov av nyproduktion av bygg- och anläggningsmaterial där jungfruliga naturresurser måste utnyttjas, behöver klimatpåverkan från dessa material minska kraftigt. Betong, stål, isolering, gips och asfalt är i dag de material som genererar störst utsläpp inom sektorn och bör därför prioriteras. Parallellt behöver nya material, byggmetoder och tekniska lösningar utforskas, utvecklas och implementeras. Page 343 of 572 Arbetsmaskiner Utsläppen från arbetsmaskiner i Ängelholm ökade under 2023 jämfört med föregående år och uppgick totalt till cirka 9 000 ton koldioxidekvivalenter. Det gör arbetsmaskiner till den näst största territoriella källan till utsläpp av fossil koldioxid. Störst andel av dessa utsläpp, cirka 4 000 ton koldioxidekvivalenter härstammar från användningen av arbetsmaskiner inom industrin- och byggsektorn (inklusive vägarbeten). Därefter följer jord-och skogsbruket, som tillsammans stod för cirka 3 000 ton koldioxidekvivalenter.7 Utöver utsläppen från arbetsmaskiner bidrar även transporter till och från byggarbetsplatsen, materialspill och energianvändning på plats till en betydande klimatpåverkan. Sammanlagt står dessa utsläppskällor för cirka 15–18 % av en byggnads totala klimatpåverkan under byggskedet.8 Dessa utsläpp orsakas huvudsakligen av arbetsmaskiner och transporter som drivs med fossila bränslen, samt fossil energianvändning på byggarbetsplatser. Ängelholms kommun – Bygg och anläggning För att säkerställa att kommunens byggnader och infrastruktur får en lång livslängd med låg klimatpåverkan läggs stor vikt vid användningen av hållbara och tåliga material, samt en aktiv förvaltning och underhållsplanering. Återbruket av massor i anläggningsprojekt har varit aktuellt under längre tid då det ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Under de senaste åren har materialåteranvändning också blivit ett växande fokusområde inom kommunens byggprojekt, till följd av återbrukets potential att minska klimat- och miljöpåverkan. Samtliga av kommunens nybyggnationer uppfyller i dag nivå Silver enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad. Ängelholmslokaler har dessutom tagit arbetet ett steg längre och uppnår idag nivå Guld för byggnaders klimatpåverkan och energianvändning. Under 2024 togs kommunens första klimatkalkyl fram i samband med planeringen av förlängningen av Järnvägsgatan, ett projekt som ingår i utvecklingen av Stationsområdet. Klimatkalkylen möjliggjorde medvetna val av material och drivmedel som påtagligt minskar projektets totala klimatpåverkan. För att driva utvecklingen vidare behöver kommunen fortsätta testa och utvärdera nya materialval och byggmetoder, samla kunskap, och aktivt stötta näringslivets omställning genom skärpta miljökrav i offentliga upphandlingar. Samtidigt behöver den fysiska planeringen användas som ett strategiskt verktyg för att skapa långsiktiga förutsättningar för en hållbar bygg- och anläggningssektor i Ängelholm. Ställningstaganden till 2030 – Bygg och anläggning Ängelholm o Klimatpåverkan kopplat till bygg har minskat med 50%, Jämfört med Boverkets föreslagna gränsvärden för 2025. Page 344 of 572 o Klimatpåverkan kopplat till anläggning har minskat med 50%, Jämfört med Trafikverkets basår 2015. o De fossila koldioxidutsläppen från arbetsmaskiner i Ängelholm har minskat med 80% jämfört med 1990. Ängelholms kommun o Ängelholms kommun ställer krav på fossilfria arbetsmaskiner vid upphandling av entreprenörer inom bygg, anläggning och drift under planperioden. Se bilaga 1 för mer information om ställningstagandena, såsom referensvärde, nuläge med mera. 3.4 Konsumtion Globalt lever vi idag som om vi hade 1,7 jordklot till vårt förfogande för att utvinna naturresurser och absorbera våra utsläpp. Om hela jordens befolkning levde på samma sätt som genomsnittssvensken skulle det i stället krävas cirka fyra jordklot. Vi lever alltså lågt över våra tillgångar av planetens förnyelsebara förmåga.9 Allt vi gör har en inverkan på miljön. Inte minst vår konsumtion som driver på klimatförändringarna. I Sverige och andra välfärdsländer finns det en generell uppfattning om att vi lever hållbart och genomför många positiva insatser för miljön och klimatet. Samtidigt är genomsnittsinvånarens klimatpåverkan fortfarande mycket hög. Människors konsumtionsbeteenden är komplexa och påverkas av en rad faktorer, såsom normer, inkomstnivåer, livsstil och social tillhörighet. Utöver hushållens konsumtion bidrar även den offentliga konsumtionen och olika typer av investeringar till betydande utsläpp av växthusgaser, vilket skapar särskilda utmaningar. Ungefär två tredjedelar av de utsläpp som sker till följd av svensk konsumtion sker utomlands, i de länder där varor och tjänster produceras. Eftersom dessa utsläpp är osynliga i vår vardag är det lätt att förbise dess klimat- och miljöpåverkan. Vi måste konsumera för att överleva, men vi behöver göra det på ett mer medvetet och resurseffektivt sätt. Genom nya styrmedel, innovativa lösningar som främjar en cirkulär ekonomi, minskade produktionsutsläpp och förändrade konsumtionsmönster är det möjligt att nå en långsiktigt hållbar konsumtion. Det kräver att vi förändrar vårt synsätt och i hög grad utgår från livscykelperspektivet, där hela påverkan från ”vaggan till graven” tas i beaktan. Nuläge År 2022 uppgick de konsumtionsbaserade utsläppen från svensk konsumtion till cirka 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav 67 % genererades utomlands till följd av vår konsumtion. Cirka 60 % av dessa utsläpp härstammar från hushållens konsumtion, medan resterande 40 % kommer från offentlig konsumtion samt privata och offentliga investeringar.10 Page 345 of 572 För att uppnå Parisavtalets temperaturmål bör de globala genomsnittsutsläppen högst vara 1 ton koldioxidekvivalenter per person år 2050.11 Eftersom det är de ackumulerade utsläppen över tid som avgör temperaturökningen, är vägen fram till 2050 avgörande. För att Sveriges konsumtionsbaserade utsläppsminskningar ska ligga i linjer med 1,5-gradersmålet behöver utsläppen minska till under 5,0 ton per person senast 2030, under 2,8 ton senast 2040 och under 2,0 ton senast 2045. 12 Skånes regionala målsättning är att nå ett konsumtionsbaserat utsläpp om högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2030.13 I Ängelholm var de genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläppen 2022 cirka 8,8 ton koldioxidekvivalenter per person, vilket är något lägre än rikssnittet och motsvarar ett totalt utsläpp på cirka 390 000 ton för hela Ängelholm. Av detta kommer 5, 370 kg koldioxidekvivalenter per person från hushållen, 850 kg från offentlig sektor och 2 590 kg från privata och offentliga investeringar. Det bör noteras att siffrorna för offentlig konsumtion samt investeringar bygger på nationella genomsnitt, och därmed är lika för alla kommuner i Sverige. 14 Precis som för de territoriella utsläppen av växthusgaser i Ängelholm är det transporterna som står för den största andelen av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp. År 2022 utgjorde transporterna 36% av dessa utsläpp, följt av kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” på 20%. Därefter kommer ”Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning” och ”Fritid, sport och kultur” som vardera stod för ca 10% av utsläppen, vilket framgår i figuren nedan. Fördelning av hushållens konsumtionsbaserade Transport utsläpp per konsumtionskategori i Livsmedel och alkoholfria drycker Ängelholm 2022 (kg CO2e/invånare och år) Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen 2%2%10%% Fritid, sport och kultur 3% 3% Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av 4% bostaden Hotell, kaféer och restauranger 4% 36% Kläder och skodon 5% Personlig vård, socialt skydd och diverse varor och tjänster Information och kommunikation 10% Hälso- och sjukvård Alkoholhaltiga drycker och tobak Försäkrings- och finanstjänster 10% 20% Utbildningstjänster Figur 7: Fördelning av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp per konsumtionskategori i Ängelholm år 2022. Källa: konsumtionskompassen, 2025-06-03. Det är tydligt att det finns en stark koppling mellan inkomstnivå och hushållens konsumtionsbaserade utsläpp. Ju högre inkomst, desto högre konsumtion och därmed större klimatpåverkan. Det är även uppenbart att olika geografiska områden i Sverige, liksom inom Ängelholms kommun, står inför olika utmaningar när det gäller att minska sin klimatpåverkan. Exempelvis är boende på landsbygden generellt mer beroende av bil för sina dagliga resor. Detta på grund av glesare kollektivtrafik och längre avstånd. Å andra sidan tenderar boende i mer Page 346 of 572 tätortsnära områden att genomföra fler flygresor, vilket ofta hänger samman med högre inkomster. Denna variation betonar vikten av att utforma åtgärder som är geografiskt anpassade och rättvist fördelade. Offentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen stod år 2022 för cirka 10% av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp, vilket motsvarar cirka 850 kg koldioxidekvivalenter per invånare. För Ängelholm innebär detta ett totalt utsläpp på cirka 37 500 ton koldioxidekvivalenter. Dessa utsläpp kommer från varor och tjänster som kan kopplas till offentlig verksamhet, som exempelvis skolor, sjukhus, räddningstjänst, infrastruktur och annan samhällsservice. Ängelholms kommun utgör en del av dessa utsläpp, men den exakta andelen är i nuläget inte fastställd. Ängelholms kommun – Konsumtion Livsmedelssektorn står globalt sett för cirka 30 % av utsläppen av växthusgaser. Inom såväl offentlig konsumtion som hushållens konsumtion är livsmedel därmed en betydande kategori ur ett klimatperspektiv. Ängelholms kommuns livsmedelsinköp till verksamheter som skola, förskola och äldreomsorg har mellan 2017 och 2023 minskat sina utsläpp med cirka 25 %, vilket motsvarar omkring 500 ton koldioxidekvivalenter. Under samma period har även utsläppen per kilo livsmedel minskat med 14 %, till nuvarande nivå på cirka 1,5 kg koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel. Denna positiva utveckling är ett resultat av ett aktivt arbete med bland annat miljökrav i livsmedelsupphandlingar, KRAV- certifierade skolkök och ett målmedvetet arbete för att minska matsvinn. Arbetet med att både ställa skarpare miljökrav och inkludera dem i fler av kommunens upphandlingar har utvecklats under de senaste åren, liksom uppföljningen av dessa krav. Trots detta behöver verktyget användas i ännu större utsträckning för att ytterligare minska kommunens klimatpåverkan och samtidigt främja näringslivets omställning. Ställningstagande till 2030 – Konsumtion Ängelholm o Ängelholms konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser ska minska från 8,8 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år till max 5 ton senast år 2030. Ängelholms kommun o Utsläppen från Ängelholms kommuns inköp av varor, tjänster och entreprenader ska minska med minst 50%, jämfört med 2025. o De måltider som serveras inom Ängelholms kommun har ett klimatavtryck med ett genomsnittsvärde på maximalt 1,25 kg CO2e per kg inköpt livsmedel. Se bilaga 1 för mer information om ställningstagandena, såsom referensvärde, nuläge med mera. Page 347 of 572 3.5 Kolsänkor och förändrad markanvändning Beroende på hur marken och havet förvaltas i Ängelholm kan de fungera antingen som en kolkälla – som orsakar utsläpp av växthusgaser – eller som en kolsänka, som fångar in och binder koldioxid från atmosfären. Exempelvis kan skogar och hav binda stora mängder kol, medan ny bebyggelse på tidigare obebyggd mark oftast orsakar att det kol som redan är lagrat i marken frigörs. Även jordbrukets förmåga att minska utsläppen av metan, lustgas och koldioxid, samt att öka kolinlagringen är avgörande för att uppfylla planens ställningstaganden. För att Ängelholm ska nå ställningstagandet om klimatneutralitet till 2035 och bidra till Parisavtalets temperaturmål krävs insatser från två håll: 1. Minska tillförseln av växthusgaser till atmosfären 2. Öka upptaget och inlagringen av koldioxid från atmosfären. Eftersom vissa utsläpp av metan och lustgas från framför allt jordbruket inte kan elimineras helt, behöver vi kompensera för dessa genom att öka infångningen och lagringen av koldioxid. Det kan ske på naturlig väg, genom växternas fotosyntes eller med tekniska lösningar som exempelvis biokol. Med tanke på Ängelholms begränsade tillgång till tekniska lösningar med kapacitet att binda mycket koldioxid blir de naturliga kolsänkorna helt avgörande. Genom fotosyntesen absorberar vegetation på land och i havet koldioxid från atmosfären och binder den i biomassa. När biomassan dör och bryts ner lagras en del av kolet i marken, där det kan stanna i stabil form i tusentals år. Utöver klimatfördelarna gynnar även de naturliga kolsänkorna bland annat den biologiska mångfalden, ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar och markens bördighet. Nuläge Ängelholms kommun är en medelstor kustkommun på 420 kvadratkilometer landyta som till 45% består av jordbruksmark, 39% skog, 11% bebyggd mark och 5% övrig mark. Ängelholm utgörs även av 58 kvadratkilometer hav. Jordbrukets klimatpåverkan Av Ängelholms markyta utgör jordbruket 45% och står för 24% av de territoriella växthusgasutsläppenh och är därmed en viktig sektor för att nå ett klimatneutralt Ängelholm 2035. Utsläppen av växthusgaser från jordbruket i Ängelholm har minskat med 22% sedan 1990- talet, men utsläppsnivåerna har sedan 2010 legat stabilt runt 37 000 ton koldioxidekvivalenter per år. De dominerande växthusgaserna från jordbruket är lustgas som utgör 59% av utsläppen, följt av metan på 38%, samt koldioxid från kalkning av jordbruksmarken och övrig gödsel på 3%. Det är användningen av konstgödsel (38%) som står för störst utsläpp av lustgas och idisslande däggdjur (88%) dominerar metanutsläppen. Utöver utsläppen av metan och lustgas förekommer h Fossila koldioxidutsläpp från användningen av drivmedel till jordbruksmaskiner ingår i sektorn arbetsmaskiner. Page 348 of 572 även utsläpp av koldioxid vid bearbetning av marken, men denna data finns inte tillgänglig på lokal nivå. Fördelning av Ängelholms teritoriella växthusgasutsläpp inom jordbrukssektorn (ton CO2e) 2% 3% 5% Djurs matsmältning 6% Användning av konstgödsel 31% Gödsel från djur (lagring, användning 11% och bete) Skörderester som gödsel Indirekta utsläpp av lustgas fran brukad mark Odling av organogena jordar 17% Kalkning av åkermark 25% Figur 8: Fördelning av Ängelholms territoriella växthusgasutsläpp inom jordbrukssektorn. Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI. 2023 Kolinlagring genom naturliga kolsänkor För att Ängelholm ska kunna uppfylla ställningstagandet om klimatneutralitet till år 2035, och därmed kompensera för 15% av utsläppen från 1990, krävs en årlig kolinlagring på cirka 40 000 ton koldioxidekvivalenter. För att nå ställningstagandet till år 2030, att kompensera för 10%, behöver kolinlagringen uppgå till cirka 27 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Den svenska åkermarken utgör idag en kolkälla och har ett stort nettoutsläpp av växthusgaser, men potential finns att i stället omvandla åkermarken till en kolsänka. Kolhalten i åkermarken i Skåne har potential att öka med 0,5 procent per år om brukningsmetoderna förändras, genom exempelvis att markytan täckt med vegetation, markbearbetningen minskar, tillförseln av skörderester ökar och våtmarker återväts. Med cirka 18 600 ha jordbruksmark i Ängelholm skulle även en liten förändring i kolinlagring per hektar kunna ge stor klimatnytta. Skogen, med både trädens biomassa samt kolet i marken, är nationellt sett den största kolsänkan. Sedan 1990 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till 52 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är mer än Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser år 2023. Under senare år har dock upptaget minskat på grund av lägre tillväxttakt, ökad avverkning och naturlig avgång. År 2023 uppgick i stället nettoupptaget från skogen till 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Trädtillväxten i södra Sverige har historiskt varit, och är fortfarande, betydligt högre än i de norra delarna av landet, vilket ger en högre tillförsel av organiskt material till jorden. Genom att skydda och bevara befintlig skog, återskapa skogsmiljöer, och utveckla hållbara bruksmetoder har Page 349 of 572 Ängelholm med sina 16 400 hektar skogsmark, goda möjligheter att öka kolinlagringen även i skogen. För att förhindra betydande negativ påverkan på befintliga kollager har samhällsplaneringen en avgörande roll. Förändringar i jordlager, borttagning av växtlighet samt utsläpp kopplade till ny markanvändning är exempel på hur markexploatering påverkar klimatet. Att förtäta och nyttja befintliga strukturer är därför ofta mer klimatmässigt fördelaktigt än att exploatera jordbruks-, skogs- eller annan obebyggd mark. Här har kommunen ett stort ansvar att väga in markens klimatvärde. Mellan 1800-talet och mitten av 1900-talet dikades stora delar av Sveriges våtmarker ut för att ge plats åt jord- och skogsbruk. När torvmarker dräneras övergår de från att binda kol till att avge både koldioxid och i vissa fall även lustgas. Sveriges utdikade våtmarker beräknas i dag stå för ett årligt utsläpp på cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är mer än vad personbilstrafiken i landet släppte ut 2023. Genom att återväta de organogena jordarna med hög andel organiska material kan utsläppen minska. I Ängelholm finns främst dessa marker i de nordöstra delarna av kommunen. Den enda tekniska kolinlagringen som i dagsläget Ängelholm har tillgång till är biokol som produceras på Nordvästra Skånes Renhållningsbolags anläggning, som invigdes 2022. Genom att omvandla trädgårdsavfall till biokol har anläggningen kapacitet att producera cirka 1 500 ton biokol årligen, vilket binder omkring 3 500 ton koldioxidekvivalenter per år. Biokol är en stabil kolförening som kan lagras i jorden i upp till 1 000 år, och har flera användningsområden som exempelvis jordförbättring och stabilisering av miljöfarliga ämnen. Ängelholms kommun – kolsänkor och förändrad markanvändning Ängelholms kommun äger i dag cirka 650 hektar jordbruksmark som arrenderas ut till privata lantbrukare. Genom nya arrendeavtal och dialog med arrendatorerna har kommunen möjlighet att successivt styra mot ett ökat nettoupptag av koldioxid i marken. Kommunen äger även cirka 400 hektar skogsmark som, genom hållbar förvaltning kan bidra till att nå klimatneutralitet till 2035 och samtidigt ge flera andra positiva effekter, som biologisk mångfald och rekreation. Tillsammans med privata fastighetsägare, vattenråd och grannkommuner arbetar kommunen också aktivt för att anlägga fler våtmarker. Syftet är främst att minska övergödningen och minska risken för översvämningar, även om eventuellt några av de nyetablerade våtmarker samtidigt kan bidra till minskade utsläpp och ökad kolinlagring. Ställningstagande till 2030 – Kolsänkor och förändrad markanvändning Ängelholm o Utsläpp av lustgas och metan inom jordbrukssektorn ska minska med minst 30% respektive 50%, jämfört med år 1990. Page 350 of 572 o Ökade kolsänkor lokalt bidrar till klimatneutralitet och kompenserar för minst 10% av 1990 års utsläpp. Se bilaga 1 för mer information om ställningstagandena, såsom referensvärde, nuläge med mera. 4 Framtagandet av planen Planen har delats in i fem utvecklingsområden. I respektive utvecklingsområde har sakkunniga representanter från näringslivet, kommunen samt kommunens hel- och delägda bolag deltagit. Framtagandet av planen har även stöttats av en referensgrupp med syftet att skapa en bredare förankring och tillföra fler sakkunnigas perspektiv. Här har ytterligare företag, kommunala verksamheter, ideella organisationer och engagerade invånare kunnat bidra och påverka utformningen under projekttiden. Därutöver har inspel från tidigare arbete med hållbarhetsprogrammet vävts in i arbetet. Ungas perspektiv och synpunkter har fångats upp genom Ungdomsfullmäktige i samband med arbetet med hållbarhetsprogrammet, och en prövning av barnets bästa har genomförts. Den visar att planen i stora drag ligger i linje med de ungas behov och önskemål. I samband med framtagandet av planen har ett underlag tagits fram för att underlätta omsättningen av planens ställningstaganden i praktisk handling. Underlaget ska succesivt kunna integreras i kommunens årliga verksamhetsplaner för att säkerställa ett handlingskraftigt energi- och klimatarbete. 5 Ansvar och uppföljning 5.1 Genomförande, ansvar, uppföljning och revidering Energi-och klimatplanen är ett kommunövergripande styrdokument för de verksamheter inom kommunens huvuduppdrag och majoritetsägda bolag som berörs av planens innehåll. Planen är vägledande för de som bor och verkar inom Ängelholms geografiska kommun. Planen visar vägen fram till 2030 genom att fastslå ställningstaganden, och pekar på de förflyttningar som behöver göras för att nå hållbarhetsprogrammets målsättningar. Hållbarhetsenheten är dokumentansvarig för energi-och klimatplanen. Det innebär att enheten ansvarar för att aktivt följa upp planen och årligen återrapportera uppföljningen till kommunstyrelsen i samband med uppföljningen av hållbarhetsprogrammet, och kommunens årsredovisning. En mer omfattande halvtidsrapportering kommer att redovisas år 2029 och en slutrapportering år 2031. Berörda verksamheter ansvarar för att rapportera hur de arbetat med frågorna inom respektive verksamhetsområde. Dokumentansvarig sammanställer resultatet och följer upp om ställningstagandena i planen beräknas kunna nås. Page 351 of 572 5.2 Rådighet Ängelholms kommun kan i varierande grad styra över förändringar som behöver ske i Ängelholm för att de gemensamma ställningstagandena för energi och klimat ska nås. Utifrån Ängelholms kommuns perspektiv finns det tre stadier av rådighet: direkt rådighet, indirekt rådighet och rådighet genom påverkan, se figur 9. Det är viktigt att Ängelholms kommun är ett föredöme där kommunen har direkt rådighet samtidigt som kommunen ska vara en möjliggörare och skapa förutsättningar för andra aktörer i samhället att bidra där de kan. Figur 9: Exempelskiss över kommunens olika grad av rådighet 5.3 Behov av en gemensam förflyttning Ingen kan åstadkomma den förflyttning som krävs på egen hand. Alla är väsentliga för omställningen och uppfyllelsen av våra gemensamma ställningstaganden för energi och klimat. Ängelholms kommun Ängelholms kommun har ett unikt ansvar som strateg, förebild och möjliggörare i den lokala klimatomställningen. Genom långsiktig fysisk planering, skarpa klimatkrav i upphandlingar, hållbara investeringar, kommunikationsinsatser och en resurseffektiv markanvändning kan kommunen skapa förutsättningar för förflyttning. Inom transportsystemet innebär det bland annat att utveckla en tillgänglig laddinfrastruktur, prioritera kollektivtrafik och främja gång- och cykelvänliga miljöer i samhällsplaneringen. Inom energiförsörjningen handlar det om att säkerställa tillgången till eleffekt samt underlätta etablering av lokal och förnybar energiproduktion. I bygg- och anläggningssektorn kan kommunen genom planering och upphandling driva utvecklingen mot mer återbruk och minskad klimatpåverkan. Som stor inköpare har kommunen också möjlighet att genom upphandlingar styra mot mer klimatsmarta varor och tjänster samt fortsatt arbete med matsvinn. Inom markanvändningen har kommunen ett stort ansvar för att skydda och stärka kolsänkor och värdefulla ekosystem. Det sker bland annat genom strategisk Page 352 of 572 planering, dialog med markägare och arrendatorer, samt investeringar i restaurering av våtmarker och bevarande av skogs- och jordbruksmark med hög klimatnytta. Näringslivet Företag i Ängelholm har i huvudsak genom innovation, investeringar och praktisk handling en avgörande roll i klimatomställningen. Inom transportområdet kan näringslivet gå före genom att elektrifiera fordonsflottor, effektivisera logistik och möjliggöra ny mobilitet. I energisystemet är företagens vilja att energieffektivisera, producera egen el, samverka kring effekt och installera förnybar energi en viktig pusselbit. Inom bygg- och anläggningssektorn kan företagen bidra genom att använda återbrukat material, testa nya byggmetoder och bidra till mer cirkulära materialflöden. Genom att erbjuda klimatsmarta produkter, tjänster och affärsmodeller kan näringslivet också påverka konsumtionen i rätt riktning. Även den stora potentialen som finns inom jordbruks- och skogssektorn att minska växthusgasutsläppen och binda kol kommer få en avgörande roll för den lokala omställningen. Invånare Att Ängelholms invånare inser hur viktiga de är för den lokala klimatomställningen är av stor vikt eftersom invånarna har stort inflytande genom sin konsumentmakt och sina vardagliga val. Inom transporter och resor handlar det om att i högre utsträckning välja cykel, gång, kollektivtrafik alternativt fossilfria fordon. Energiomställningen kan underlättas när hushållen producerar egen energi, energieffektiviserar sina bostäder och minskar onödig energiförbrukning. I byggsammanhang kan invånare i huvudsak bidra till att efterfrågan på klimatsmarta lösningar och hållbart byggda bostäder ökar. Invånarnas konsumtionsvanor har en avgörande roll. Genom att konsumera mindre, återanvända mer och välja mat med låg klimatpåverkan minskar varje persons ekologiska fotavtryck. Invånare som har tillgång till trädgård eller mark kan dessutom bidra genom trädplantering, kompostering eller stöd till biologisk mångfald, vilket i förlängningen stärker kommunens samlade kolinlagring. Civilsamhället Föreningsliv, ideella organisationer, skolor, nätverk och engagerade grupper är viktiga aktörer i Ängelholms klimatarbete. De skapar plattformar för lärande, engagemang och förändring. Inom transportområdet kan civilsamhället främja delningsekonomi, samåkning och nya mobilitetslösningar. I energifrågorna kan bidrar de med folkbildning, energicoaching eller exempelvis solcellskooperativ. Flera föreningar arbetar redan idag med återbruk, klädbyten, reparationsmål och verktygspooler, men detta kan ytterligare utvecklas för att skapa större klimatnytta. Föreningar kan även delta i trädplaneringsdagar och skapa nätverk för att sprida kunskapen om hur kolinlagringen kan öka och utsläppen från marken kan minska. Genom dialog, samverkan och inspiration har civilsamhället förmågan att engagera brett och bidra till en inkluderande och rättvis klimatomställning Page 353 of 572 6 Begreppslista Biodrivmedel: Förnybara bränslen som tillverkas av förnybar biomassa från exempelvis rester från jordbruks- och skogssektorn. Exempel på biodrivmedel är: biogas, biodiesel och etanol. Biogas: Gas som bildas genom rötning av organiskt material, som gödsel, avloppsslam och grödor med högt energiinnehåll. Biogasen kan användas som drivmedel eller för uppvärmning. Biokol: Biokol tillverkas genom att organiskt material, exempelvis trädgårdsavfall, förkolnas i hög värme och under syrefria förhållanden. Biokol är en stabil kolförening som i regel tar många tusen år innan det bryts ner. Genom att tillföra biokol till marken kan en kolsänka skapas. Cirkulär ekonomi: är ett system där material och produkter återanvänds och hålls i kretslopp så länge som möjligt och minskar behovet av jungfruliga resurser. Eleffekt: är ett mått på den momentan användning av el och mäts i W. Beskriver efterfrågan eller produktionen av el i stunden eller vid ett givet tillfälle. Elenergi: beskriver den total användning av el under en tidsperiod och mäts i Wh. Beskriver årsbehovet eller årsproduktionen av el. Energilager: Lagrar energin för att kunna använda energi vid ett senare tillfälle. Exempelvis genom att lagra energin från väderberoende energiproduktion som sol- och vindkraft med hjälp av batterier eller vätgas. Energiåtervinning: Fjärde steget i avfallshierarkin där avfall eldats för att ge energi, oftast i form av fjärrvärme och el. Energigrödor: Växter som odlas specifikt för att bli biobränsle, exempelvis salix eller majs. Fossila bränslen: Kol, olja och naturgas är exempel på fossila bränslen som består av kolväten från äldre geologiska perioder. Vid förbränning av fossila bränslen adderas koldioxid till atmosfären. Fossilfria bränslen: Dessa bränslen kommer vanligtvis från förnybara energikällor och kan producera energi utan att bidra till ökningen av växthusgaser i atmosfären. Exempel på fossilfria bränslen är vätgas, biogas, biodiesel och syntetiska bränslen som produceras genom förnybara processer som sol- eller vindkraft. Förnybara bränslen: Förnybara bränslen utvinns från energikällor som naturligt förnyas. Innefattar detsamma som fossilfria bränslen exklusive kärnkraften. Detta eftersom uran, som är det vanligaste bränslet i kärnkraften, är en ändlig resurs. Idisslande däggdjur: Exempelvis kor och får som släpper ut metan vid matsmältning. Page 354 of 572 Klimatbonus: Tidigare ekonomiskt stöd för att köpa fordon med lägre klimatpåverkan. Har nu avskaffats. Klimatskal: Byggnadens isolerande ytor. Exempelvis väggar, tak, fönster m.m. Koldioxidekvivalenter: Anger hur stor växthusgaseffekt ett utsläpp av en gas har i jämförelse med ett utsläpp av samma mängd koldioxid. Utsläppen av olika växthusgaser kan på så sätt jämföras med varandra. Kolinlagring: Är en process där koldioxid från atmosfären fångas upp, binds och lagras i mark, vegetation eller havet. Det sker naturligt genom fotosyntes i växter och kan förstärkas genom åtgärder som skogsplantering, förbättrade jordbruksmetoder eller tekniska lösningar som biokol. Kolsänka: Är en miljö där kolinlagring kan ske, alltså där koldioxid binds och lagras. Exempel på naturliga kolsänkor är växter, marken och havet. Det finns även tekniska kolsänkor som exempelvis biokol. Kolkälla: Är naturliga eller mänskliga processer som släpper ut koldioxid eller andra växthusgaser till atmosfären. Exempelvis på kolkällor är förbränning av fossila bränslen, avskogning och nedbrytning av organiska material Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp: Utsläpp från produktionen av de varor och tjänster vi konsumerar, även om utsläppen sker utomlands. Livscykelperspektiv: Att ta hänsyn till miljöpåverkan under hela livslängden för en produkt, från produktion till avfall ”Från vaggan till graven”. Laddinfrastruktur: Är det system som krävs för att ladda eldrivna fordon. Omfattar laddstationer, elnät och elförsörjning. Miljöspendanalys: En metod där olika typer av inköp tilldelas en klimatpåverkan för att få en ökad förståelse för vilka inköp som orsakar störst utsläpp av växthusgaser. Utefter analysen kan sedan åtgärder prioriteras. Nettonollutsläpp av växthusgaser: När utsläppen av växthusgaser i atmosfären från samtliga sektorer i samhället är lika stora som inlagringen av koldioxid i mark och vegetation. Nätutvecklingsplan: Elnätsbolagens strategiska planer som visar hur elnätet ska byggas ut och förstärkas kommande år. Alla elnätsbolag ska enligt lag ha en offentlig nätutvecklingsplan. Organogen mark: Mark som består till stor del av organiskt material som exempelvis torvmark. Kan orsaka utsläpp av växthusgaser vid kontakt med syre Page 355 of 572 Reduktionsplikten: Lagkrav som innebär att fossila bränslen måste blandas ut med förnybara drivmedel för att minska utsläppen av fossila koldioxid. Reduktionsplikten gäller får bensin och diesel. Resurseffektivitet: Att använda energi, material och andra resurser på ett sätt som ger största möjliga nytta per insats. Smart styrning: Automatiserad styrning av exempelvis värme och belysning för att använda energin när den behövs. Territoriella utsläpp: Utsläpp som sker inom en geografisk yta, exempelvis inom en kommun, oavsett vem eller hur utsläppen orsakas. Torvmarker: Tidigare våtmarker som dränerats för att ge plats åt jord- och skogsbruk. Dessa släpper vanligtvis ut stora mängder växthusgaser vid kontakt med syre. Väderberoende elproduktion: Elproduktion som varierar utifrån väderförhållanden, som exempelvis sol- och vindkraft. 7 Bilagor Bilaga 1 – Fördjupning av ställningstaganden Ställningstagande Basår och Nuläge Indikator och källa till referensvärde ställningstagandet Ängelholm Övergripande ställningstagande I Ängelholm har utsläppen (scoop 1 och CO2: 1990: 212 000 CO2: 2023: -48% Indikator: Procentuell utsläppsminskning 2) av ton CH4: 2023: -26% - fossil koldioxid minskat med 80%. - metan minskat med 50%. CH4:1990: 23 500 N2O: 2023: -18% Källa: Nationella emissionsdatabasen - lustgas minskat med 30%. ton N2O:1990: 32 000 ton Page 356 of 572 Motivering till ställningstagandet: De procentuella utsläppsminskningar som anges i ställningstagandet är nödvändiga för att Ängelholms territoriella utsläpp ska ligga i linje med Parisavtalets temperaturmål. Minskningen av koldioxidutsläpp baseras på Ängelholms koldioxidbudget. När det gäller metan utgår ställningstagandet från den globala metandeklaration som Sverige undertecknade 2022. Enligt denna ska metanutsläppen minska med 30 % till år 2030 jämfört med 2020 års nivåer. För Ängelholm innebär det en minskning med 50 % till 2030, jämfört med utsläppsnivåerna år 1990.Trots att lustgas har en betydande klimatpåverkan finns det i dagsläget inga internationella mål för att specifikt minska dessa utsläpp. En vetenskaplig artikel från 2024, som utgår från en global utsläppsbudget för växthusgaser, visar dock att de globala utsläppen av lustgas behöver minska med minst 22 % mellan 2020 och 2050 för att 1,5-gradersmålet i Parisavtalet ska kunna nås. Eftersom Ängelholms utsläpp av lustgas redan minskat med cirka 13 % år 2020 jämfört med 1990, siktar kommunen på en ytterligare minskning med 17 % jämfört med 1990 års nivå. Sammanlagt innebär ställningstagandenas nivåer en total minskning av växthusgaserutsläppen med 70 %, vilket är ett viktigt steg mot ställningstagandet om klimatneutralitet till år 2035 (85 % minskning). Transporter och resor De fossila koldioxidutsläppen från 1990: 114 000 ton 2023: -18% Indikator: Procentuell utsläppsminskning transporter och resor i Ängelholm har minskat med minst 80%. Källa: Nationella emissionsdatabasen Motivering till ställningstagandet: Transportsektorn står för 85% av utsläppen av fossil koldioxid. För att ligga i linje med Parisavtalets temperaturmål och Ängelholms övergripande ställningstagande är det avgörande att minska dessa utsläpp. De två motorvägar som korsar kommunen bidrar med en betydande andel av de territoriella utsläppen, men även utöver motorvägarna, där kommunen har större rådighet, sker omfattande utsläpp. Till följd av ett aktivt arbete med att förändra resmönster inom Ängelholm, ökad användning av biobränslen och en växande elektrifiering av fordonsflottan, 45 % av alla nyregistrerade personbilar i Ängelholm var laddbara under perioden januari–juni 2025. I kombination med EU:s nya utsläppshandelssystem (ETS2), där transportsektorn inkluderas, samt det kommande förbudet mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035, finns möjligheter att uppnå ställningstagandet. Andelen resor som görs med cykel eller 2024 2023: Gång och Indikator: Procentuell färdmedelsfördelning gång är minst 26% och andelen resor som cykel: 18% görs med kollektivtrafik är minst 24% av det totala antalet resor. Kollektivtrafik: 16% Källa: Region Skånes resevaneundersökning Motivering till ställningstagandet: Som en del att uppnå minskningen av fossila koldioxidutsläppen från transporter och resor behöver vi ändra öka andelen resor som sker med mer resurseffektiva och hållbara färdmedel. Ställningstagandet har baserats på de mål Region Skåne satt upp för olika ortstyper och har sedan anpassats baserat på Ängelholms invånarstorlek per ortstyp. 50% av lätta fordon (upp till 3,5 ton) och - 2024: Lätta fordon: Indikator: Procentuell andel laddbara lätta och 30% av tunga fordon (över 3,5 ton) är 10% tunga fordon laddbara. 2024: Tunga fordon: 1% Källa: Statistiska centralbyrån Motivering till ställningstagandet: Antalet laddbara fordon i Ängelholms kommun ökar varje månad och ersätter fossildrivna fordon. Ställningstagandets procentuella nivå är baserad på Power Cirkels prognos till 2030. Page 357 of 572 Den publika installerade laddeffekten för - 2024: Lätta fordon: Indikator: Installerad publik laddeffekt för lätta och lätta fordon uppgår till minst 17 MW och 11,9 MW tunga fordon (MW) för tunga fordon minst 10 MW. 2024: Tunga fordon: 2,1 MW Källa: Chargefinder (2025-07-01) Motivering till ställningstagandet: För att möjliggöra elektrifieringen av fordonsflottan i Ängelholm och samtidigt bevara kommunens attraktionskraft som turist- och boendeort krävs en väl utbyggd publik laddinfrastruktur. Detta ställningstagande grundar sig på den installerade publika laddeffekt som Ängelholm behöver enligt EU:s förordning om infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR) vid 50% lätta laddbara fordon och 30% tunga laddbara fordon, enligt planens ställningstagande. Energi Indikator: Förmåga att egenproducera eleffekt Självförsörjningsförmågan av eleffekt - Tas fram under 2026 (MW) dividerat med behovet av eleffekt under under årets alla timmar ska öka. timmarna på året då behovet är som störst. Källa: Kommunens elnätägare. Motivering till ställningstagandet: För att möjliggöra en omfattande elektrifiering och samtidigt minska sårbarheten för yttre påverkan från omvärlden är det viktigt att öka självförsörjningsförmågan av eleffekt, under årets alla timmar. En högre självförsörjningsförmåga stärker inte bara energisäkerheten, utan skapar också förutsättningar för kommunens framtida utveckling. Ställningstagandet syftar till att bidra till uppfyllelsen av Skånes effektkonventions målsättning om 50% självförsörjningsgrad av eleffekt under årets alla timmar. I Ängelholm används begreppet självförsörjningsförmåga istället för grad. Detta för att på ett mer flexibelt och kostnadseffektivt sätt möjliggöra största möjliga klimatnytta. Minst 50% av elanvändningen på årsbasis Indikator: lokalproducerad förnybar el dividerat - 2023: 21% ska utgöras av lokalproducerad förnybar med total elanvändning under ett kalenderår. el. Källa: SCB Motivering till ställningstagandet: Minst 50 % av Ängelholms årliga elanvändning ska komma från lokalt producerad förnybar el. Utöver ställningstagandet om ökad självförsörjning av eleffekt är det viktigt att även följa självförsörjningsgraden av elenergi över året, det vill säga hur stor andel av den el vi använder som är både förnybar och lokalt producerad. Ställningstagandet är möjligt att nå om Ängelholm fortsätter att minska sin elanvändning samtidigt som nya anläggningar för förnybar elproduktion etableras. Exempelvis skulle de tre större solcellsanläggningar som för närvarande ansöker om tillstånd att etablera sig i Ängelholm, tillsammans med en fortsatt minskad elanvändning, kunna möjliggöra att ställningstagandet uppfylls. En hög självförsörjningsgrad av elenergi minskar sårbarheten mot yttre påverkan, samtidigt som det bidrar till klimatnytta och skapar goda förutsättningar för kommunens långsiktiga utveckling. Elanvändningen inom bostäder, service, 2020: 310 440 MWh -7% Indikator: Minskad elanvändning (310 440 MWh) lokaler och industri ska minska med minst 2023: 289 252 MWh 15% jämfört med år 2020. Källa: Statistiska centralbyrån Motivering till ställningstagandet: Fossilfritt Sveriges nationella effektiviseringsstrategi visar att det är möjligt att spara 14,5 TWh el till år 2030, vilket motsvarar cirka 11 % av elanvändningen inom bostäder, service och industri. Strategin betonar dock att denna uppskattade potential är relativt försiktig, och att ännu större energibesparingar kan vara möjliga. Ängelholm har därför spetsat ställningstagandet till att minska elanvändningen inom bostäder, service och industrin med 15% till 2030, jämfört med år 2020 års nivå. Ställningstagandet inkluderar inte tillkommen elanvändning från eldrivna transporter vars laddning ökar fastighetens elanvändning. Page 358 of 572 Bygg och anläggning Klimatpåverkan kopplat till bygg har Indikator: Procentuell utsläppsminskning, A1-A5 2025: (kg CO2e/m2 - minskat med 50%, Jämfört med (kg CO2e/m2 BTA) BTA) Boverkets föreslagna gränsvärden för 2025. Flerbostadshus: 375 Källa: Boverket Kontor: 385 Det finns inga uppmätta värden från byggsektorn Utbildning exklusive på samma sätt som flera andra sektorer, vi har fått förskola: 380 utgå från det som finns framtaget och det som flera Förskola:330 andra aktörer använder sig av när de mäter sina utsläpp. Småhus:180 Specialbostad: 385 2025 används som basår eftersom Boverket använder det som basår för deras beräkningar över Övriga byggnader: klimatbesparande åtgärder för byggnader. 460 Motivering till ställningstagandet: För att möjliggöra en hållbar utveckling i Ängelholm krävs ett hållbart byggande av bostäder, skolor, kontor och andra samhällsfunktioner. Detta ställningstagande ligger i linje med Fossilfritt Sveriges mål om att halvera byggsektorns klimatpåverkan till år 2030. Ställningstagandet överensstämmer även med Helsingborgs stads ambitioner för hållbart byggande, vilket underlättar för byggaktörer som är verksamma i båda kommunerna och skapar förutsättningar för en mer enhetlig och effektiv omställning i regionen. Klimatpåverkan kopplat till anläggning Indikator: Procentuell utsläppsminskning, A1-A5 2015 - har minskat med 50%, Jämfört med (kg CO2e/m2) Trafikverkets basår 2015. Källa: Trafikverket Det finns inga uppmätta värden från byggsektorn på samma sätt som flera andra sektorer, vi har fått utgå från det som finns framtaget och det som flera andra aktörer använder sig av när de mäter sina utsläpp. Trafikverket använder 2015 som basår för att räkna på åtgärder inom anläggning. Motivering till ställningstagandet: För att möjliggöra en hållbar utveckling i Ängelholm krävs ett hållbart anläggande av vägar, torg och annan infrastruktur. Detta ställningstagande ligger i linje med Fossilfritt Sveriges mål om att halvera anläggningssektorns klimatpåverkan till år 2030. Ställningstagandet överensstämmer även med Helsingborgs stads ambitioner för hållbar anläggning, vilket även detta underlättar för byggaktörer som är verksamma i båda kommunerna och skapar förutsättningar för en mer enhetlig och effektiv omställning i regionen. De fossila koldioxidutsläppen från 1990: 16 500 -45% Indikator: Procentuell utsläppsminskning arbetsmaskiner i Ängelholm har minskat med 80% jämfört med 1990. Källa: Nationella emissionsdatabasen Motivering till ställningstagandet: Arbetsmaskiner är den näst största källan till territoriella utsläpp av fossil koldioxid i Ängelholm och står för cirka 9 % av de totala utsläppen. För att ligga i linje med Parisavtalets temperaturmål och Ängelholms övergripande klimatställningstagande är Page 359 of 572 det av stor vikt att minska dessa utsläpp. Utsläppen från arbetsmaskiner har dessutom en direkt koppling till kommunens ställningstagande om att halvera klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn, där arbetsmaskiner utgör en betydande del av utsläppen. Konsumtion Ängelholms konsumtionsbaserade utsläpp 2022 8,8 ton Indikator: Ton koldioxidekvivalenter per invånare av växthusgaser ska minska från 8,8 ton och år. koldioxidekvivalenter per invånare och år till max 5 ton senast år 2030. Källa: Konsumtionskompassen Motivering till ställningstagandet: För att uppnå Parisavtalets temperaturmål bör de globala genomsnittliga utsläppen av växthusgaser inte överstiga 1 ton koldioxidekvivalenter per person år 2050. Eftersom det är de ackumulerade utsläppen över tid som avgör temperaturökningen, är det inte bara målet för 2050 som är avgörande, utan vägen dit. För att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ska vara i linje med 1,5- gradersmålet krävs att utsläppen minskar till under 5,0 ton per person senast år 2030. Detta ställningstagande är även helt i linje med Skånes regionala mål om att nå ett konsumtionsbaserat utsläpp på högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2030. Kolsänkor och förändrad markanvändning Utsläpp av lustgas och metan inom CH4 1990: 18 500 CH4: -22% Indikator: Procentuell utsläppsminskning jordbrukssektorn ska minska med minst N2O:1990: 28 500 N2O: -23% 30% respektive 50%, jämfört med år 1990. Källa: Nationella emissionsdatabasen Motivering till ställningstagandet: Utsläppen av lustgas och metan i Ängelholm härstammar nästan uteslutande från jordbrukssektorn. Därför har insatser för att minska dessa växthusgaser fokuserats till just detta område. Ställningstagandet är i linje med Parisavtalets temperaturmål samt Ängelholms övergripande ställningstagande. Ökade kolsänkor lokalt bidrar till Behöver - Indikator: Andel årlig kolinlagring jämfört med klimatneutralitet och kompenserar för kompensera för 1990 års utsläpp av koldioxidekvivalenter. minst 10% av 1990 års utsläpp. 27 000 ton Co2e per år Källa: Utredning av kolsänkor Motivering till ställningstagandet: För att nå ställningstagandet om ett klimatneutralt Ängelholm till år 2035 krävs en omfattande kolinlagring, som då ska motsvara 15 % av kommunens växthusgasutsläpp från 1990. För att ta betydande steg i riktning mot detta ställningstagande behöver kolinlagringen uppgå till minst 10 % av 1990 års utsläpp redan till år 2030. Det motsvarar ett årligt upptag på cirka 27 000 ton koldioxid. Genom att öka den lokala kolinlagringen i Ängelholm bidrar kommunen samtidigt till att uppfylla Sveriges nationella mål om nettonollutsläpp till år 2045. Page 360 of 572 Ställningstagande Basår och Nuläge Indikator och källa till referensvärde ställningstagandet Ängelholms kommun Transporter och resor Alla transporter Ängelholms kommun - 1.Växthusgasutsläpp Indikator: köper in eller brukar är fossilbränslefria. från fossila 1, Växthusgasutsläpp från inköpt fossilt drivmedel drivmedel. 2024: och tjänsteresor med egen bil, MWh, exklusive el. 762 667 CO2e (exklusive Ä-hem och Ä-lok) 2, Andel relevanta upphandlingar där det ställts krav 2. Under på fossilfria transporter. (exklusive Ä-hem och Ä- framtagande lok) Källa: 1, Upphandlad drivmedelsleverantör. 2, Inköp – och upphandlingsenheten Motivering till ställningstagandet: Ängelholms kommun ska vara en förebild i klimatomställningen. För att uppnå detta krävs bland annat en omställning av kommunens fordonsflotta. Kommunens helägda bolag har redan genomfört denna omställning, men inom kommunorganisationen (exklusive bolagen) återstår fortfarande arbete. Ställningstagandet är detsamma som i den tidigare miljöplanen 2016– 2021. Eftersom målet då inte uppnåddes, men fortsatt är av stor betydelse, behålls det med en ny tidsram till år 2030. Tjänsteresor med personbil under 5 km 2025 Under framtagande Indikator: Antalet tjänsteresor med personbil där har minskat med 60%, jämfört med 2025. tur och returresor med personbil är under 5 km (exklusive Ängelholmshem och Ängelholmslokaler) Källa: Utförarservice, statistik från kommunens digitala körjournaler Motivering till ställningstagandet: Tjänstepersoners och folkvaldas tjänsteresor behöver i ökad utsträckning ske med mer resurseffektiva färdmedel. Särskilt vid kortare resor där det finns flera alternativ till bil, såsom cykel, gång eller kollektivtrafik. Utöver minskad klimatpåverkan och det symboliska värdet gentemot kommunens invånare och näringsliv, finns ett flertal positiva effekter av att öka andelen hållbara resor. Det bidrar bland annat till bättre folkhälsa, minskade trafikproblem och lägre kostnader. Energi Indikator: Självförsörjningsgrad under ett Kommunens nyproducerade byggnader - - sommardygn – lokal produktion av förnybar el i och större renoveringsprojekt ska som byggnaderna dividerat med byggnadernas totala helhet ha lokal produktion av förnybar el, elförbrukning under ett sommardygn. Page 361 of 572 motsvarande 50% av elförbrukningen Källa: Beräkning av nybyggnationers och större under ett sommardygn renoveringsprojekts elförbrukning i jämförelse med egenproducerad förnybar el. (Ä-hem och Ä-lok) Motivering till ställningstagandet: Genom att aktivt arbeta för en ökad självförsörjning av elenergi och eleffekt på kommunens fastigheter kan elnätet avlastas, vilket skapar utrymme för Ängelholms framtida utveckling. En högre lokal elproduktion stärker dessutom energisäkerheten och minskar sårbarheten i energisystemet. Utöver dessa fördelar finns kommande lagkrav på solceller för offentliga byggnader enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Direktivet träder i kraft 2026 och kommer att införas stegvis. Ängelholms kommuns inköp av el ska 2020: 30 683 MWh 2023: - 6,2% Indikator: Elanvändning (MWh). Laddning av minska med minst 20% jämfört med elektriska fordonen räknas ej med. 2020. Källa: Ängelholms kommuns (Utförarservice) + Ängelholmshems (Energirapport) + Ängelholmslokalers inklusive de fastigheter som de förvaltar åt kommunen (Energirapport). Motivering till ställningstagandet: Ängelholms kommun har under lång tid arbetat aktivt för att minska energi- och elanvändningen i allt från kommunens byggnader och verksamheter till gatubelysning. För att ytterligare avlasta elnätet, skapa utrymme för kommunens framtida utveckling och använda skattemedel på ett resurseffektivt sätt behöver arbetet med att minska elanvändningen fortsätta. För att föregå med gott exempel har kommunen satt ett mer ambitiöst ställningstagande för den egna organisationen, att minska elanvändningen med 20 % till år 2030, jämfört med 2020. Detta bedöms vara uppnåbart och går längre än det ställningstagandet för Ängelholm, som är satt till 15 %. Minst 20 % av kommunens uttag av - - Indikator: Procentuell andel styrbar el (MWh) eleffekt ska vara möjlig att styra. Källa: Utförarservice Motivering till ställningstagandet: Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag ha infört effekttariffer. Det innebär att hushåll, företag och kommunen inte bara kommer att betala för hur mycket el de använder, utan även för hur mycket el som används samtidigt – det vill säga effektuttaget. För att avlasta elnätet, skapa utrymme för kommunens framtida utveckling och använda skattemedel på ett resurseffektivt sätt behöver kommunen vidareutveckla sitt arbete med effektstyrning. Genom att minska effekttopparna kan både kostnader och belastning på elnätet reduceras. Bygg och anläggning Indikator: Andel upphandlingar av entreprenörer Ängelholms kommun ställer krav på - Under framtagande inom bygg, anläggning och drift där det ställts krav fossilfria arbetsmaskiner vid upphandling på fossilfria arbetsmaskiner. av entreprenörer inom bygg, anläggning Källa: Inköp-och upphandlingsenheten och drift under planperioden Motivering till ställningstagandet: Ängelholms kommun är en stor lokal beställare av bygg- och anläggningsprojekt, där användningen av arbetsmaskiner är omfattande. Genom att ställa högre krav i kommunens upphandlingar kan kommunen spela en viktig roll i att minska utsläppen från dessa maskiner. Skarpare klimatkrav i upphandlingarna skapar dessutom bättre förutsättningar för entreprenörer att ställa om sin Page 362 of 572 verksamhet och investera i mer klimatsmarta alternativ. På så sätt kan kommunen både driva på utvecklingen och föregå med gott exempel i klimatomställningen. Konsumtion Utsläppen från Ängelholms kommuns 2025 Miljöspendanalys tas Indikator: Procentuell konsumtionsbaserad inköp av varor, tjänster och entreprenader fram under 2026 utsläppsminskning ska minska med minst 50%, jämfört med 2025. Källa: Miljöspendanalys Motivering till ställningstagandet: Av Ängelholms konsumtionsbaserade växthusgasutsläppet på 8,8 ton koldioxidekvivalenter per invånare står den offentliga konsumtionen för cirka 0,85 ton. För att nå ställningstagandet om mindre än 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år krävs att alla samhällssektorer bidrar, inklusive den offentliga sektorn. Här har kommunen en viktig roll i att gå före och visa att det är möjligt att halvera utsläppen från den egna konsumtionen. Genom att agera förebild kan kommunen både minska sina egna utsläpp och inspirera andra aktörer att följa efter. De måltider som serveras inom - 2025: 1,5 kg CO2e Indikator: Antal kg CO2e per kg inköpt livsmedel. Ängelholms kommun har ett per kg livsmedel klimatavtryck med ett genomsnittsvärde på maximalt 1,25 kg CO2e per kg inköpt Källa: Utförarservice livsmedel. Motivering till ställningstagandet: Under flera år har Ängelholms kommun arbetat aktivt för att minska klimatpåverkan från den mat som serveras i kommunens verksamheter. Mellan 2017 och 2023 har utsläppen minskat med cirka 25 %. Detta ställningstagande ligger helt i linje med Världsnaturfondens (WWF) mål inom initiativet ”One Planet Plate”, som anger att klimatpåverkan från en måltid bör begränsas till högst 0,5 kg koldioxidekvivalenter per portion. Det motsvarar cirka 1,25 kg koldioxidekvivalenter per kilogram inköpta livsmedel. Bilaga 2 – Styrmedel och ramverk För att minska världens utsläpp av växthusgaser och driva klimatarbetet framåt har det tagits fram ett flertal styrmedel och ramverk på olika nivåer. I denna del presenteras de styrmedel och ramverk som utgör fundamentet till denna plan. Internationellt Page 363 of 572 Parisavtalet I Paris år 2015 antogs FN:s internationella klimatavtal, även kallat Parisavtalet. Klimatavtalet var det första avtalet som även innefattar rättsligt bindande åtaganden för alla parter. De länder som formellt antagit Parisavtalet har förbundit sig till att: o Säkerställa att ökningen av den globala medeltemperaturen hålls väl under 2 grader, men att sträva efter att hålla den under 1,5 grader. o Öka ländernas anpassningsförmåga till klimatförändringarna och dess skadliga effekter. o Anpassa finansiella flöden så att de går att förena med minskade växthusgasutsläpp. Länder som historiskt sett har orsakat högre utsläpp ska ställa om snabbare än länder som historiskt sett orsakat lägre utsläpp. Varje land ska bidra till att minska utsläppen och binda växthusgaser, och ska därmed succesivt skärper sina åtaganden genom att förnya och uppdatera dessa vart femte år. Europeiska unionen (EU) European Green deal För att uppfylla Parisavtalet har Europeiska unionen enats om att bli klimatneutralt till 2050. EU:s handlingsplan ”European Green deal” presenterar även ett delmål, att till 2030 ska EU:s territoriella utsläpp minska med minst 55% jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. För att snabba på omställningen till klimatneutralitet presenterade EU- kommissionen i juli 2021 klimatpaketet Fit for 55, vilket innehåller konkreta lagförslag. För att nå uppsatta målsättningar har EU även enats om att till 2030: o minska energianvändningen med 11,7% jämfört med prognoserna. o 42,5% av energianvändningen ska komma från förnybara resurser. År 2021 enades EU:s medlemsländer om en gemensam och rättsligt bindande klimatlag, the European Climate Law. Lagen innebär att EU:s målsättning om utsläppsminskningar blir juridiskt bindande och samtliga medlemsländer måste därmed säkerställa att de uppnår målen. EU har även infört direktiv som direkt kopplar till kommunens energiplanering. I oktober 2023 trädde EU:s reviderade direktiv om energieffektivitet i kraft. I direktivet förekommer flertalet artiklar som kopplar till det kommunala arbetet med energiplanering. Offentlig sektor ska exempelvis vara föregångare och har ett energibesparingskrav på 1,9 procent årligen. Fit for 55 Att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med 55% till 2030 jämfört med 1990 innebär, för utsläppshandeln (EU ETS), en minskning med 62% från 2005 till 2030. EU:s utsläppshandelssystem omfattar större delen av industrin, kraft-och värmeproduktion och flyget. Enligt systemet måste berörda verksamheter köpa och redovisa utsläppsrätterna för EU- kommissionen. Dessutom ska utsläppsrätter fasas ut till 2034 och i övrigt stramas åt för flera Page 364 of 572 sektorer. Även sjöfarten ska helt inkluderas och omfattas av utsläppshandeln år 2026, då även en översyn av handelssystemet kommer att ske. Ansvarsfördelningsförordningen ESR reglerar främst utsläppen från vägtransporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket, som inte omfattas av utsläppshandelsystemet, under perioden 2021–2030. För att nå målet om 55 % minskning av utsläppen i ESR ska dessa minska med 40 % jämfört med 2005 i genomsnitt. Minskningen beror på BNP/capita vilket innebär att Sverige har ett krav att minska utsläppen för ESR med 50%. Ett nytt utsläppshandelssystem, ETS 2, är under framtagande där delar av de sektorer som ingår i ansvarsfördelningsförordningen kommer att omfattas. Dessa är byggnader, vägtransporter och mindre industrier. ETS 2 träder i kraft första januari 2027. Bindningen av kol i skog och mark regleras i LULUCF och det finns idag möjlighet att föra över överskott mellan ESR och LULUCF. Målet är att öka inbindningen till 2030 som för Sveriges del medför 3,9 miljoner ton mer i jämförelse med åren 2016–2018. De senaste åren har ökad avverkning och minskad tillväxt sänkt det svenska upptaget av kol i skogs- och jordbruksmark, samtidigt som kol frigörs från delar av jordbruksmarken och utdikade våtmarker. Nationellt Sveriges miljökvalitetsmål För att Sveriges arbete ska ligga i linje med de globala målsättningarna har Sverige tagit fram ett övergripande mål för Sveriges miljöpolitik ”Generationsmålet” och 16 miljökvalitetsmål som syftar till att uppfylla den ekologiska hållbarheten av Agenda 2030. Generationsmålet säger att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö-och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De miljökvalitetsmål som direkt kopplas till Ängelholms energi-och klimatplan är: o Begränsad klimatpåverkan o God bebyggd miljö Även andra miljökvalitetsmål påverkas indirekt av energi-och klimatplanen, främst genom kolbindning i mark och växtlighet samt minskningen av avfall och utsläpp. Exempelvis påverkas målen: giftfri miljö, frisk luft, levande skogar och ett rikt växt och djurliv. Klimatlagen (2017:720) År 2017 beslutade Sveriges riksdag om ett klimatpolitiskt ramverk, med syftet att skapa en samlad och långsiktig klimatpolitik. Ramverket består av nationella klimatmål, en klimatlag som reglerar regeringens styrning, uppföljning och rapportering av klimatarbetet samt framtagandet av ett oberoende klimatpolitiskt råd. Ett långsiktigt mål som riksdagen beslutat för att nå miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” och därmed även Parisavtalet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85% Page 365 of 572 lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. Resterande 15% kan enligt det klimatpolitiska ramverket uppnås genom tre olika kompletterande åtgärder För att nå detta mål har etappmål för år 2030 och 2040 beslutats för minskade växthusgasutsläpp samt ett särskilt sektorsmål för inrikes transporter (Regeringen, 2019). Etappmålet för 2030 säger att utsläppen bör vara 63% lägre än utsläppen år 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) Kommunal energiplanering regleras i lagen (1997:439) om kommunal energiplanering, som anger att varje kommun ska ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planeringen ska främja hushållning med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunen ska även undersöka möjligheten till samverkan med andra kommuner och relevanta aktörer inom energiområdet. Om energiplanen sedan bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning genomföras enligt miljöbalkens bestämmelser. Samtliga delar har behandlats i denna plan. Miljöbalken (1998:808) Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att hushållning av material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Miljöbalken trädde i kraft 1999. Regionalt Klimat- och energistrategi för Skåne Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med kommunförbundet Skåne och Region Skåne tagit fram Skånes regionala klimat-och energistrategi. Strategin innehåller målsättningar och prioriterade åtgärdsområden som ska fungera vägledande för det fortsatta energi-och klimatarbetet i länet till år 2030. Nedan presenteras Skånes energi- och klimatmål: o Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990. o Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år. o Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi. o Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne. o Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010. Page 366 of 572 Lokalt Koppling till Ängelholms hållbarhetsprogram 2025 - 2030 Den 27 januari 2025 antogs Ängelholms kommuns hållbarhetsprogram. Programmet ger riktningen för den geografiska kommunens övergripande hållbarhetsarbete för att möjliggöra ett hållbart Ängelholm. Programmet är en lokalt anpassad version av Agenda 2030 där även globala målsättningar. Hållbarhetsprogrammet innehåller nio övergripande målsättningar som sedan är nedbrutet i olika delmål. De delmål som främst knyter an till denna plan är följande: o Utsläppsminskning av växthusgaser ligger i linje med Parisavtalet. o Naturresurser används på ett långsiktigt hållbart sätt o I Ängelholm väljer vi hållbara och klimatsmarta transporter o Alla har tillgång till en hållbar och trygg energiförsörjning där energin används effektivt och flexibelt. o Ängelholm har ett brett utbud av hållbara bostäder och bostadsmiljöer Ovanstående målsättningar konkretiseras bland annat i denna plan. Bilaga 3 - Strategisk miljöbedömning Vad är en strategisk miljöbedömning? Samtliga kommuner i Sverige är skyldiga att ha en aktuell energiplan, enligt lagen om kommunal energiplanering (1998:86). I framtagandet av en energiplan finns bestämmelser enligt miljöbalkens 6 kapitel om identifiering, beskrivning och bedömning av vilka effekter planen har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Effekterna kan vara positiva eller negativa direkt eller indirekta, tillfälliga eller bestående och som uppstår på kort eller lång sikt. Lag (2017:955). Sammanfattning av Ängelholms energi-och klimatplan På grund av den starka kopplingen mellan energi och klimatpåverkan har Ängelholms kommun har valt att ta fram en kombinerad energi-och klimatplan för åren 2026 – 2030. Planen syftar till att säkerställa en hållbar och säker energiförsörjning samt kraftigt minska de som bor och verkar i kommunens klimatpåverkan. Planen kopplar an till ett flertal andra styrdokument, som exempelvis trafikplan, naturvårdsplan, klimatanpassningsplan, inköp- och upphandlingspolicy och kommunens översiktsplan, som alla syftar till att uppfylla målsättningarna i Ängelholms Hållbarhetsprogram. Planen innehåller ett flertal olika ställningstaganden för både Ängelholms kommun (kommunorganisationen, inklusive helägda kommunala bolag) samt för Ängelholm (den geografiska kommunen). Dessa ställningstaganden utgår från de nivåer som ska möjliggöra uppfyllelsen av Ängelholms del av Parisavtalets temperaturmål och speglar den politiska viljan i Page 367 of 572 kommunen. För att uppnå ställningstagandena, trots kommunens begränsade rådighet, har ett underlag tagits fram i samband med framtagandet av planen. Underlaget ska underlätta omsättningen av planens ställningstaganden i praktisk handling. För att uppfylla den geografiska kommunens gemensamma ställningstaganden krävs många insatser, både stora och små, från alla som bor och verkar i Ängelholm. Utmaningar Genom återförsel av kol från jordskorpan till atmosfären vid förbränning av fossila bränslen, samt genom förändrad markanvändning, har mänsklig aktivitet skapat en obalans i den naturliga kolcykeln. Denna obalans bidrar till att den globala medeltemperaturen stiger. År 2024 var det första året då temperaturökningen överskred 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå. Om utvecklingen fortsätter i samma takt finns en risk att vi redan vid decenniets slut passerar tre graders uppvärmning. Redan vid två graders temperaturökning förväntas betydande konsekvenser för allt liv på jorden. Sedan industrialiseringen har samhället byggts upp kring ett omfattande beroende av fossila bränslen, vilket har bidragit till den välfärd vi har idag. Dessa strukturer är fortfarande djupt rotade i bland annat våra transportsystem, uppvärmningslösningar, livsmedelsförsörjning och materialproduktion. Att bryta detta beroende och ställa om till ett fossilfritt samhälle kräver omfattande förändringar. Utmaningarna är många och ofta komplexa. Energisystemet som nu behöver gå från fossila energikällor till fossilfria kräver en ny infrastruktur där elektrifieringen förväntas vara grundpelaren i energisystemet. Med en ökad andel förnybar och väderberoende eltillförsel uppstår nya utmaningar med ökade effektvariationer, bristande överföringskapacitet, lagring och nya lösningar som kräver ett flexibelt och anpassningsbart energisystem. Utöver utmaningarna i energisystemet krävs förändringar i våra beteenden och sociala normer, vilket är en process som tar tid. Vi behöver bli medvetna om att allt vi gör påverkar vår omgivning, och att varje individs handlingar spelar roll och skapar ringar på vattnet. Människan är ett flockdjur som vill passa in, och trender inom exempelvis resor, kläder och livsmedel påverkar våra val i hög grad. Vi är också bekvämlighetssökande, och när förändringar upplevs som ett hot mot vår komfort ökar motståndet. Detta motstånd försvårar implementeringen av hållbara styrmedel på global, EU, nationell, regional och lokal nivå. I vissa fall motverkas omställningen direkt genom subventioner till fossila bränslen, där Sverige är ett tydligt exempel. Fossilindustrin utgör dessutom ett starkt ekonomiskt intresse, med omfattande resurser för att påverka beslutsfattare och genom vilseledande kommunikation bidrar till att fördröja omställningen till förnybara energikällor. Page 368 of 572 Klimatutmaningen är global, och för att lyckas krävs en rättvis omställning. Olika regioner, länder och individer har olika förutsättningar att genomföra förändringen. De länder som står för de största utsläppen måste också ta det största ansvaret för utsläppsminskningar. Samtidigt måste styrmedel utformas så att låginkomsttagare och utvecklingsländer inte drabbas oproportionerligt hårt och samtidigt möjliggöra deras resa mot en ökad välfärd. En rättvis omställning måste säkerställa att kostnaderna fördelas på ett sätt som stärker samhällsacceptansen och minskar risken för socialt motstånd. Trots att klimatförändringarna redan visar sig världen över är det långsamma processer, vilket gör att hotet inte upplevs som akut. Även om det handlar om vår överlevnad tenderar vi att blunda för problemet, ofta styrda av ett egocentriskt och kortsiktigt perspektiv. Nollalternativ och nuläge Ställningstagandena i denna plan syftar i huvudsak till att minska miljöpåverkan. Om ställningstagandena inte uppnås och utvecklingen fortsätter som idag, nollalternativet, bedöms miljöpåverkan bli avsevärt större än om ställningstagandena närmas eller uppfylls fullt ut. Den tidigare miljöplanen för perioden 2014–2021 fokuserade enbart på kommunens egen organisation och dess energi- och klimatpåverkan, där kommunen har direkt rådighet. Även om vissa insatser har genomförts längs vägen har dessa inte varit tillräckliga för att uppfylla planens målsättningar. I och med antagandet av Ängelholms Hållbarhetsprogram 2025–2030 har övergripande energi- och klimatmål tagits fram för hela det geografiska området, vilket inkluderar alla som bor och verkar i kommunen. Dessa mål konkretiseras i denna plan. För att Ängelholm ska uppfylla sin del av Parisavtalets temperaturmål krävs i dagsläget en årlig minskning av de territoriella koldioxidutsläppen med 15,9 %. Om utsläppen kvarstår på nuvarande nivåer kommer kommunens utsläppsutrymme vara helt förbrukat år 2030. Ser vi till den större bilden och beaktar Ängelholms konsumtionsbaserade utsläpp krävs en dryg halvering av varje invånares utsläpp till 2030, med fortsatt minskning därefter. Oavsett om det gäller territoriella eller konsumtionsbaserade utsläpp är transporterna den dominerande utsläppskällan. Om ingen snabb och kraftfull utsläppsminskning sker under de kommande åren har vi som bor och verkar i Ängelholm inte tagit vårt ansvar i kampen mot klimatförändringarna. Ansvar för att lösa krisen skjuts därmed över till andra geografiska områden, som dessutom kan ha sämre förutsättningar att hantera den. Om alla människor globalt hade samma klimatpåverkan som Ängelholms invånare skulle den globala temperaturökningen nå katastrofala nivåer. Vi förlitar oss alltså redan idag på att andra länder har betydligt lägre klimatpåverkan än vi själva, vilket innebär att vi har ett särskilt moraliskt ansvar att agera. Även om samtliga klimatåtgärder som FN:s medlemsländer hittills har lovat att genomföra faktiskt genomförs, visar prognoser att den globala medeltemperaturen ändå riskerar att öka med över tre grader jämfört med förindustriell tid. En sådan utveckling skulle få mycket allvarliga Page 369 of 572 konsekvenser för den ekologiska dimensionen, liksom för den sociala och ekonomiska hållbarheten. Miljöbedömning Antagandet av denna plan markerar ett viktigt vägval för Ängelholm, då det för första gången etableras en gemensam strategisk riktning för energi- och klimatarbetet. Planens ställningstaganden är i många av fallen mycket ambitiösa i förhållande till rådande förhållanden, men samtidigt nödvändiga för att kommunen ska kunna bidra till att uppfylla sin del av Parisavtalets temperaturmål. På grund av kommunens begränsade rådighet inom flera avgörande områden krävs det insatser från alla som bor och verkar i den geografiska kommunen. Kommunen saknar exempelvis inflytande över nationell och internationell klimatpolitik, och har begränsade möjligheter att påverka invånarnas konsumtionsmönster och livsstil, vilket är avgörande faktorer för Ängelholms klimatomställning. Ängelholms klimatpåverkan är dessutom starkt beroende av externa faktorer, så som extern energitillförsel, transittrafiken via E6:an och E4:an som går igenom Ängelholm. Även en mycket stor andel av livsmedlet och andra varor kommunen och invånarna konsumerar produceras till stor del utanför kommungränsen, vilket ytterligare försvårar möjligheten att styra utsläppen lokalt. Trots dessa begränsningar har kommunen flera verktyg för att visa handlingskraft inom områden där direkt rådighet föreligger. Genom att ställa krav i kommunala upphandlingar, effektivisera den egna fordonsflottan och nyttja planmonopolet kan kommunen skapa förutsättningar för en lokal omställning. Exempelvis kan kommunen styra byggnationens omfattning och inriktning, främja gång-, cykel- och kollektivtrafik, samt reglera hastigheter och parkeringsmöjligheter i centrala delar. Kommunen äger även mark som kan användas strategiskt. Genom att skydda skogsområden och ställa krav på hållbara jordbruksmetoder för arrenderad jordbruksmark kan klimatpåverkan minskas. Kommunens energi- och klimatkrav i upphandlingar utgör ytterligare ett verktyg för att stödja näringslivets omställning. Det bör dock noteras att denna rådighet inte nyttjas fullt ut, vilket delvis beror på politiska skäl och intressekonflikter. Även om teknikutvecklingen spelar en viktig roll i omställningen, är övergången till ett mer cirkulärt samhälle med hållbar livsstil kanske ännu mer avgörande. Att påverka invånarnas livsstil har historiskt varit en känslig fråga. Genom att underlätta hållbara val, öka förståelsen för klimatfrågan och göra hållbara alternativ mer tillgängliga och attraktiva, kan kommunen bidra till beteendeförändringar på ett positivt och uppskattat sätt. Ett viktigt verktyg i detta arbete är att integrera hållbarhetsfrågor i undervisningen i kommunens skolor, vilket skapar förutsättningar för en långsiktig och djupgående omställning. Page 370 of 572 Även om kommunen skulle nyttja sin rådighet fullt ut, kvarstår beroendet av nationella och internationella lagstiftningar och direktiv. För att ställningstagandena i denna plan ska kunna uppfyllas krävs att aktörer utanför kommunens gränser, företag, invånare och beslutsfattare, aktivt bidrar till att minska utsläppen. Miljökonsekvenser Att minska förbränningen av fossila bränslen medför flera positiva effekter utöver minskad klimatpåverkan. Förbränningen genererar utsläpp av hälsoskadliga ämnen och partiklar, vilka är en starkt bidragande faktor till flera miljoner dödsfall årligen världen över. Den orsakar även utsläpp av andra skadliga ämnen, bidrar till försurning genom surt regn och frigör ämnen som har negativ påverkan på ozonskiktet. Eftersom klimatutmaningen är global, och utsläpp oavsett om de sker i Ängelholm eller någon annan stans på jorden påverkar klimatet i lika hög grad, är det avgörande att klimatarbetet bedrivs utifrån ett holistiskt perspektiv. Det bör inte begränsas till enbart lokal nivå. Exempelvis medför eldrivna fordon, batterilagringssystem, solcellspaneler och vindkraftverk inga direkta utsläpp vid användning, men utvinning av råvaror, tillverkning och transport kan ge upphov till betydande utsläpp och annan miljöpåverkan utanför Ängelholms kommungränser. Det är därför viktigt att inte enbart fokusera på växthusgasutsläpp. En produkt med låg klimatpåverkan kan fortfarande ha negativ påverkan på andra miljöaspekter. Solcellspaneler och vindkraftverk kan exempelvis påverka landskapsbilden, ge upphov till buller och vibrationer, och därmed påverka både människors hälsa och djurliv negativt. En ökad användning av gång-, cykel- och kollektivtrafik kan bidra till minskade samhällskostnader för sjukvård, minskat slitage på infrastruktur och en mer resurseffektiv markanvändning. När marken används mer effektivt kan utrymme frigöras för att bevara och återskapa värdefulla och attraktiva miljöer i Ängelholm. Att delvis ersätta fossila drivmedel med biodrivmedel från förnybar biomassa är ett sätt att undvika ytterligare obalans i kolcykeln. Samtidigt kan ökad användning av biomassa medföra negativa konsekvenser för biologisk mångfald, ökat näringsläckage och minskad kolinlagring i mark och vegetation. Användning av energigrödor kan dessutom konkurrera med mark som annars skulle användas för livsmedelsproduktion. Eftersom jordens resurser och möjlighet att omhänderta utsläpp är begränsade är det mest effektiva sättet att minska miljöpåverkan att minska den totala konsumtionen av energi och råvaror. Biologisk mångfald är idag starkt hotad, med över en miljon arter som riskerar att utrotas. Biologisk mångfald är fundamentalt för människans liv på jorden. Genom att stärka kolinlagringen i skogs- och jordbruksmark främjas både biologisk mångfald och ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar. Samtidigt förbättras markens bördighet, vilket bland annat kan bidra till ökad livsmedelsproduktion per ytenhet. Page 371 of 572 Sammanfattning Om utvecklingen fortsätter enligt nollalternativet riskerar kommunens utsläppsutrymme av fossil koldioxid att vara förbrukat redan år 2030, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för samtliga tre dimensioner av hållbarhet samt för framtida generationer. Planens ställningstaganden är ambitiösa men nödvändiga för att Ängelholm ska kunna ta sin del av ansvaret enligt Parisavtalet. Forskning visar att klimatomställningen är ekonomiskt fördelaktig för den globala ekonomin, samtidigt som skadorna från klimatförändringarna beräknas kosta mångdubbelt mer än de investeringar som krävs för omställningen. Redan idag ser vi konsekvenserna av ett förändrat klimat i Ängelholm, vilket gör att arbetet med att anpassa samhället till klimatförändringar är i full gång. Exempelvis innebär ökad vindstyrka, kraftigare skyfall och höjd havsnivå att kusten utsätts för mer erosion och att översvämningsriskerna ökar i utsatta områden. Även längre och varmare torrperioder kan få skadliga effekter, med dödlig utgång för äldre och barn, samtidigt som de sätter press på livsmedelsproduktionen. Trots begränsad rådighet har kommunen flera kraftfulla verktyg för att påverka lokala utsläpp, såsom upphandling, fysisk planering och strategisk markanvändning. Genom att underlätta hållbara val och integrera klimatfrågor i utbildningen kan kommunen även främja långsiktiga beteendeförändringar, vilket är en viktig faktor för att uppfylla planens ställningstaganden. Klimatutmaningen är global, och lokala insatser måste ske med ett helhetsperspektiv för att undvika att miljöpåverkan förskjuts till andra geografiska områden. Den mest effektiva åtgärden är att minska den totala energianvändningen och konsumtionen av naturresurser. Genom att agera kraftfullt och målmedvetet kan alla som bor och verkar i Ängelholm bidra till en hållbar framtid. Bilaga 4 – Källor 1 Barr, J. & Topel, M., Långsiktiga scenarier för introduktion av elfordon, Energiforsksrapport 2022:899, Stockholm: Energiforsk, 2022. Tillgänglig på: https://energiforsk.se/media/31908/langsiktiga-scenarier-for-introduktion-av-elfordon- energiforsrapport-2022-899.pdf 2 Fossilfritt Sverige, Strategi för effektiv användning av energi och effekt, Stockholm: Fossilfritt Sverige, 2023. Tillgänglig på: https://fossilfrittsverige.se/wp- content/uploads/2023/02/FFS_Strategi_Energi_Tryck_V2-1-1.pdf Page 372 of 572 3 Björnsson, L., Lantz, M., Murto, M. & Davidsson, Å., Biogaspotential i Skåne – inventering och planeringsunderlag på översiktsnivå, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelserapport 2011:22, Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län, 2011. Tillgänglig på: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.840e7ca163033c061f1b2e0/1526068838 4 Naturvårdsverket, Statistikblad avfall: Byggbranschen, Stockholm: Naturvårdsverket, 2024. Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/4a5dee/globalassets/data-och- statistik/avfall/statistikblad-avfall-byggbranschen.pdf 5 Naturvårdsverket, Bygg- och rivningsavfall, Stockholm: Naturvårdsverket, 2024. Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallslag/bygg--och-rivningsavfall/ 6 Karlsson, I., Achieving net-zero carbon emissions in construction supply chains: Analysis of pathways towards decarbonization of buildings and transport infrastructure, Doktorsavhandling, Chalmers tekniska högskola, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Göteborg, 2024. Tillgänglig på: https://research.chalmers.se/publication/540985/file/540985_Fulltext.pdf 7 SMHI, Nationella emissionsdatabasen, Norrköping: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, 2025. Tillgänglig på: https://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/ 8 Malmqvist, T., Borgström, S., Brismark, J. & Erlandsson, M., Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. Version 2, Stockholm: KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, 2023. Tillgänglig på: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1744370/FULLTEXT01.pdf 9 WWF, Ekologiskt fotavtryck, Stockholm: Världsnaturfonden WWF, 2025. Tillgänglig på: https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/ 10 Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder, Stockholm: Naturvårdsverket, 2025. Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/data-och- statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-andra-lander/ 11 Naturvårdsverket, Klimatet och konsumtionen, Stockholm: Naturvårdsverket, 2025. Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet- och-konsumtionen/ 12 Miljömålsberedningen, Sveriges globala klimatavtryck. Delbetänkande av Miljömålsberedningen, SOU 2022:15, Stockholm: Regeringskansliet, 2022. ISBN: 978-91-525-0355-3. 13 Länsstyrelsen Skåne, Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne. Klimat- och energistrategi för Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2018. Rapportnummer: 2018:17. ISBN: 978-91-7675-122-0. Tillgänglig på: Länsstyrelsens publikationstjänst 14 Konsumtionskompassen, Sveriges klimatavtryck, Stockholm: Konsumtionskompassen, 2025. Tillgänglig på: https://konsumtionskompassen.se/ Page 373 of 572 14 Användning av kamera med AI-sensor för trafikdataanalys inom ramen för Höganäs Smart City KS/2025/954 Page 374 of 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-03-10 KS/2025/954 Användning av kamera med AI-sensor för trafikdataanalys inom ramen för Höganäs Smart City Sammanfattning av ärendet Hösten 2025 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att testa AI-sensorer för att analysera rörelsemönster på Olof Arbergs plats och Storgatan. Testet har fallit väl ut och visat stor nytta i planeringsarbetet, både strategiskt på lång sikt och inför detaljprojektering på kort sikt. Med hjälp av insamlad data går det att göra bättre och mer korrekta bedömningar av flöden av olika rörelseslag och hastigheter utan att inkräkta på den personliga integriteten. Höganäs kommun planerar att fortsätta med nyttjande av den typ av AI-sensor (kamera med inbyggd AI) för att analysera trafikflöden och resvanor på Bruksgatan (utanför Höganäsbolaget samt utanför The Hub). Kameran tar en bild, analyserar den lokalt med AI och raderar bilden inom maximalt 40 millisekunder. Endast anonymiserade metadata sparas, såsom antal fordon, riktning, hastighet och tidpunkt. Syftet är att förbättra trafikmiljön, öka säkerheten, minska miljöpåverkan och skapa bättre underlag för tilltänkte åtgärder längs Bruksgatan. Bruksgatan kommer att genomgå en del förändringar, och denna analys är nödvändig för att göra en så positiv insats som möjligt. Eftersom kameran tekniskt sett behandlar personuppgifter under en mycket kort tid (max 40 ms) krävs ett beslut från kommunstyrelsen om att tillåta denna typ av tillfällig (kortvarig) kamerabevakning. Bevakningen pågår dygnet runt, alla dagar i veckan. Kamerabevakning kräver inte längre ett beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), utan vi gör nu själva en separat intresseavvägning mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad (utöver konsekvensbedömningen enligt GDPR). Som en del av vår hantering av GDPR har vi ett arbetssätt där vi löpande för en förteckning över var vi hanterar personuppgifter, däribland uppgifter om kamerabevakningen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 10 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, konsekvensbedömning den 8 september 2025. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna användning av kamera med AI-sensor på området kring Bruksgatan och Pulvergatan i syfte att samla anonymiserade trafikdata i Höganäs, att godkänna användning av kamera med AI-sensor på området kring Bruksgatan och Humlegatan i syfte att samla anonymiserade trafikdata i Höganäs. Höganäs kommun Kommunledningskontoret 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 375 of 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-03-10 KS/2025/954 Jacob von Post Förvaltningschef Tecumseh Hollis Geodatachef Höganäs kommun Kommunledningskontoret 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 376 of 572 Intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e) Om mallen Använd mallen för att dokumentera er intresseavvägning om ni planerar att kamerabevaka med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e i GDPR). Mallen är framtagen av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i februari 2025. Observera att detta är en tillfällig mall och att en ny version av mallen kommer senare under våren 2025. På vår webbplats finns mer information om kamerabevakning: www.imy.se/kamera Övergripande information Personuppgiftsansvarig: Kommunstyrelsen Intresseavvägningen avser kamerabevakning av: • Korsningen Bruksgatan/hamninfarten (utanför Höganäs AB) • Korsningen Bruksgatan/The HUB Datum för genomförd bedömning: 2026-03-03 Intresseavvägningen Beskriv den planerade bevakningen Exempel på frågor att besvara: Vilken utrustning kommer ni att använda? Om ni ska använda integritetsvänlig teknik, vilken typ av teknik ska ni använda? Under vilka tider ska bevakningen pågå? Ska ni spela in bildmaterial? Hur länge ska ni spara bildmaterialet? Ska ni bevaka i realtid? Var ska monitor för realtidsbevakningen placeras och vem kommer att ha tillgång till realtidsbevakningen? Ska ni avlyssna eller spela in ljud? Behandlingen syftar till att ge en helhetsbild av trafikflöden och resvanor för att kunna följa utvecklingen och identifiera behov av åtgärder. Åtgärderna kan omfatta förbättringar av trafikflöden, säkerhet, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet, med särskilt fokus på samspelet mellan tung trafik, personbilar och oskyddade trafikanter. Mall för intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av artikel 6.1 e i GDPR Version 1.0 Page 377 of 572 2025-02-26 Två AI-sensorer kommer att installeras: 1. Korsningen utanför Höganäs AB (Bruksgatan/hamninfarten): Ett strategiskt läge med hög andel tung trafik (bärighetsklass 4) samt oskyddade trafikanter. Området är centralt för industri, centrum och hamn. 2. Korsningen Bruksgatan/The HUB: En samlingspunkt med blandade trafikflöden, där begränsad vägbredd och sikt påverkar trafiksäkerheten. Området saknar markerat övergångsställe men nyttjas frekvent av gående och cyklister. Båda platserna är väl trafikerade områden med vägar, cykelbanor och trottoarer, där allmänheten har obegränsat tillträde. Teknik och databehandling: Sensorn är en kamera med inbyggd AI-funktion som analyserar bildmaterialet innan det raderas inom maximalt 40 millisekunder. Endast anonymiserad metadata sparas (t.ex. "1 cykel, söderut, 12 km/h, kl. 21.30"). Bevakningen sker dygnet runt, året om, utan inspelning av ljud eller registreringsnummer. Leverantören kan vid installation/support tillfälligt (några timmar) se realtidsbilder utan avidentifiering, men detta sker sällan och under kontrollerade former. Syfte och samhällsnytta: Genom anonymiserad data om trafikslag, rörelsemönster, hastighet och fordonsmodeller kan följande mål uppnås: • Förbättrad trafiksäkerhet (särskilt för oskyddade trafikanter) • Effektivare trafikflöden och minskad trängsel • Underlag för stadsplanering och detaljplanering • Ökad framkomlighet för kollektivtrafik • Stöd för Nollvisionen genom faktabaserade åtgärder Behandlingen sker med stöd i kommunens ansvar som väghållare enligt väglagen (1971:948) och plan- och bygglagen (2010:900), samt lokala trafikföreskrifter. Beskriv förhållandena på platsen där bevakningen ska ske Exempel på frågor att besvara: Vilken typ av område vill ni bevaka? Är det till exempel ett skolområde, ett industriområde eller en parkeringsplats? Är det en arbetsplats? Vilka aktiviteter pågår på området? Hur är området utformat? Har det till exempel öppna ytor, gångstråk och anordnade platser för nöje och rekreation? Vilka har tillgång till området? Vilka vistas där? Korsningen utanför Höganäs AB: • Typ av område: Industri- och hamnnära korsning med hög andel tung trafik (bärighetsklass 4) och oskyddade trafikanter. • Aktiviteter: Trafik till/från industri, centrum och hamn. Komplex trafikmiljö med behov av säkerhetsåtgärder. • Utformning: Vägar, cykelbanor och trottoarer. Begränsad sikt och höga krav på trafiksäkerhet. Korsningen Bruksgatan/The HUB: • Typ av område: Samlingspunkt för verksamheter med blandade trafikflöden. • Aktiviteter: Gående, cyklister och fordonstrafik. Saknar markerat övergångsställe men nyttjas frekvent. Mall för intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av artikel 6.1 e i GDPR Version 1.0 2025-02-26 Page 378 of 572 • Utformning: Smal vägbredd, begränsad sikt och potentiella konfliktytor mellan trafikanter. Båda områdena är offentliga platser där personer passerar tillfälligt, men inte uppehåller sig under längre tid. Vilken bestämmelse i lag eller annan författning, kollektivavtal eller beslut utgör den uppgift av allmänt intresse som ni stödjer er bevakning på? Den rättsliga grunden för insamling av trafikdata är uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1e) dataskyddsförordningen. Denna grund för behandlingen fastställs i enlighet med den svenska väglagen (1971:948) och plan- och bygglagen (2010:900),”PBL”, samt lokala trafikföreskrifter som gäller för ett begränsat område eller på en särskild plats. Dessa lokala trafikföreskrifter beslutas av Höganäs kommun med stöd av trafikförordningen (1998:1276) och på Transportstyrelsens rikstäckande databas för föreskrifter registreras dessa lokala trafikföreskrifter. Syftet med de lokala trafikföreskrifterna är för att öka säkerheten och/eller framkomligheten i trafiken. Kommunen har som väghållare och huvudman för kommunala gator ett ansvar för att säkerställa en säker och effektivt planerad trafikmiljö enligt väglagen. Kommunens ansvar för kommunala gator framgår av PBL. Bevakningsintresset Vid bedömningen av intresset av kamerabevakning ska det särskilt beaktas om bevakningen behövs för att 1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott på a. en brottsutsatt plats, eller b. en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom, 2. förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller begränsa verkningarna av sådana störningar, 3. utöva kontrollverksamhet, 4. förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor eller begränsa verkningarna av inträffade olyckor, eller 5. tillgodose andra därmed jämförliga ändamål. Vad är syftet med bevakningen? Att samla in anonymiserad trafikdata för att: • Analysera rörelsemönster och konfliktytor (särskilt för oskyddade trafikanter). • Skapa underlag för trafiksäkerhetsåtgärder i linje med Nollvisionen. • Förbättra framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. Beskriv de omständigheter som talar för ett högt bevakningsintresse Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Det är därmed en fråga om bevakning av platser där en stor mängd människor kan antas passera för att ta sig till och från sina bostäder, arbetsplatser eller passerar av andra ändamål. Den tänkta bevakningen kommer därmed att träffa Mall för intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av artikel 6.1 e i GDPR Version 1.0 2025-02-26 Page 379 of 572 en stor mängd människor ur en obestämd krets och utgöra ett intrång i deras personliga integritet. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data och att inga personuppgifter skickas vidare från sensorn väger integritetsintresset på de utsedda platserna relativt lätt. Bevakningen i sig är inte själva ändamålet med denna installation av sensor. Bevakningen är ett nödvändigt ont för att komma åt metadata som egentligen efterlyses. Att bevakningen är begränsat till 0,04 sekunder är just av detta skäl – vi vill inte övervaka området, och därför förstör all bevakningsdata nästan omedelbart. • Områdena är strategiskt viktiga för tung trafik, industri och samhällsfunktioner. • Behovet av trafiksäkerhetsåtgärder är stort, särskilt för oskyddade trafikanter. • Anonymiserad data minskar integritetsriskerna betydligt. • Bevakningen är nödvändig för att uppnå samhällsekonomiska vinster (t.ex. minskade olyckor, effektivare trafikflöden). Beskriv de omständigheter som talar för ett lågt bevakningsintresse Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Områden som ska bevakas är begränsade till vägområden och torgområde, där personer i regel inte kan antas uppehålla sig mer än tillfälligt. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data är bevakningsintresse lågt • Bevakningen sker endast under 40 millisekunder, och inga personuppgifter sparas. • Områdena är tillfälliga passageplatser, inte platser där personer uppehåller sig. • Syftet är begränsat till trafikmätning, inte övervakning av individer. Sammanfattningsvis väger bevakningsintresset: Välj det eller de alternativ som är aktuella för er bevakning. Tänk på att intresset kan variera vid olika tider på dygnet och inom olika delar av det bevakade området. Det går också bra att göra bedömningen i fritext. Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Det är därmed en fråga om bevakning av platser där en stor mängd människor kan antas passera för att ta sig till och från sina bostäder, arbetsplatser eller passerar av andra ändamål. Den tänkta bevakningen kommer därmed att träffa en stor mängd människor ur en obestämd krets och utgöra ett intrång i deras personliga integritet. Mall för intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av artikel 6.1 e i GDPR Version 1.0 2025-02-26 Page 380 of 572 Områden som ska bevakas är begränsade till vägområden, där personer i regel inte kan antas uppehålla sig mer än tillfälligt. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data och att inga personuppgifter skickas vidare från sensorn är bevakningsintresset ganska lågt. Sensorn är inte heller till för att bevaka, utan det är nödvändigt att göra en bevakning under en mycket begränsad tid för att kunna utföra analys och få fram metadata av trafikflöden. Integritetsintresset Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli bevakad ska det särskilt beaktas 1. hur bevakningen ska utföras, 2. om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas, och 3. vilket område som ska bevakas. Beskriv de omständigheter som talar för ett högt integritetsintresse Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Det är därmed en fråga om bevakning av platser där en stor mängd människor kan antas passera för att ta sig till och från sina bostäder, arbetsplatser eller passerar av andra ändamål. Den tänkta bevakningen kommer därmed att träffa en stor mängd människor ur en obestämd krets och utgöra ett intrång i deras personliga integritet. Integritetsintresset väger därför i sitt utgångsläge tungt. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data och att inga personuppgifter skickas vidare från sensorn väger integritetsintresset på de utsedda platserna relativt lätt. Leverantören kommer vid installation och support kunna titta i realtid utan avidentifiering vilket innebär att integritetsintresset ökar, även om detta sker relativt sällan och kortvarig (några timmar under en dag). Vid sådana tillfällen bedöms integritetsintresset väga relativt tungt. Mall för intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av artikel 6.1 e i GDPR Version 1.0 2025-02-26 Page 381 of 572 Beskriv de omständigheter som talar för ett lågt integritetsintresse Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Områden som ska bevakas är begränsade till vägområden och torgområde, där personer i regel inte kan antas uppehålla sig mer än tillfälligt. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data och att inga personuppgifter skickas vidare från sensorn väger integritetsintresset på de utsedda platserna relativt lätt. Sammanfattningsvis väger integritetsintresset: Välj det eller de alternativ som är aktuella för er bevakning. Tänk på att intresset kan variera vid olika tider på dygnet och inom olika delar av det bevakade området. Det går också bra att göra bedömningen i fritext. Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Det är därmed en fråga om bevakning av platser där en stor mängd människor kan antas passera för att ta sig till och från sina bostäder, arbetsplatser eller passerar av andra ändamål. Den tänkta bevakningen kommer därmed att träffa en stor mängd människor ur en obestämd krets och utgöra ett intrång i deras personliga integritet. Integritetsintresset väger därför i sitt utgångsläge tungt. Områden som ska bevakas är begränsade till vägområden och torgområde, där personer i regel inte kan antas uppehålla sig mer än tillfälligt. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data och att inga personuppgifter skickas vidare från sensorn väger integritetsintresset på de utsedda platserna relativt lätt. Leverantören kommer vid installation och support kunna titta i realtid utan avidentifiering vilket innebär att integritetsintresset ökar, även om detta sker relativt sällan och kortvarig (några timmar under en dag). Vid sådana tillfällen bedöms integritetsintresset väga relativt tungt. Sammanvägd bedömning Gör en bedömning av om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset Kom ihåg att ni kan behöva göra olika bedömningar för olika platser och tider på dygnet. Sensorer ska installeras och användas på en plats som omfattar vägar, cykelbanor och trottoarer. Det rör sig därmed om bevakning av platser där ett stort antal människor kan antas passera på väg till och från bostäder, arbetsplatser eller i andra Mall för intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av artikel 6.1 e i GDPR Version 1.0 2025-02-26 Page 382 of 572 syften. Den planerade bevakningen kommer således att omfatta en obestämd krets av personer och därmed innebära ett intrång i den personliga integriteten. Sensorn utför emellertid en anonymisering av data, vilket innebär att personuppgifter inte kan identifieras. Eventuella personer eller fordon som upptäcks av sensorn raderas inom 40 millisekunder. Som jämförelse ligger den snabbaste reaktionstiden för en professionell idrottare mellan 100 och 200 millisekunder, medan en otränad person har en reaktionstid på mellan 200 och 300 millisekunder. Detta innebär att bilden registreras, analyseras och raderas långt innan en människa ens kan uppfatta den. Eftersom endast anonymiserade data sparas är det inte möjligt att identifiera en person eller ett fordon utifrån den information som samlas in. Bevakning sker således, men i mycket begränsad omfattning, och det bedöms därför vara av större intresse att kunna genomföra de önskade mätningarna än den integritetskränkning som i praktiken äger rum. Information om dokumentation • I er förteckning över pågående bevakning ska ni ange datum för senast gjorda intresseavvägning. • En dokumenterad intresseavvägning ska bevaras i minst fem år efter att bevakningen har upphört. Information om förnyad intresseavvägning Det kan bli aktuellt för er att uppdatera eller göra en ny intresseavvägning vid följande förändringar: • Bevakningen ändras på ett betydande sätt som ökar risken för intrång i den enskildes personliga integritet. • Förhållandena på bevakningsplatsen ändras på ett betydande sätt som minskar bevakningsintresset eller ökar risken för intrång i den enskildes personliga integritet. Mall för intresseavvägning för kamerabevakning med stöd av artikel 6.1 e i GDPR Version 1.0 2025-02-26 Page 383 of 572 Datum 1 (16) KONSEKVENSBEDÖMNING FÖR AI SENSOR (LÄNGS BRUKSGATAN) enligt art. 35 och 36 dataskyddsförordningen, EU 2016/679. Syftet med en konsekvensbedömning är att förebygga risker. Målet är att skydda människors fri- och rättigheter och minimera riskerna vid sådana behandlingar av personuppgifter som innebär en hög risk. Planerar ni att inleda en behandling av personuppgifter som kan leda till en hög risk för de registrerade? Då måste ni göra en så kallad konsekvensbedömning avseende dataskydd. MALLEN INNEHÅLLER FEM STEG: 1. Bakgrund – beskrivning av behandlingens ändamål 2. Behövs en konsekvensbedömning 3. Riskbedömning: konsekvensnivå och sannolikhetsnivå 4. De sex principerna för behandling 5. Dataskyddsombudets kommentar HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 384 of 572 STEG 1 – BAKGRUND Gör en beskrivning av personuppgiftsbehandlingen, art. 35.7a Vad är ändamålet med personuppgiftsbehandlingen: Behandlingen syftar till att ge en helhetsbild av trafikflöden och resvanor för att kunna följa utvecklingen och identifiera behov av åtgärder. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för denna behandling av personuppgifter. Kommunstyrelsen vill också kunna se om det finns flera besökare när Höganäs kommun utför vissa event (hur många och vilka tider). Åtgärder kan vara att förbättra trafikflöden, säkerhet, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. Bruksgatan är inom Höganäs stad och är en viktigt gata då den ligger en del industri längs den och den är en av huvudleden till Höganäshamn. Allmänheten har obegränsat tillträde till de utsedda platserna. Bruksgatan innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Kommunen har testat sensorn i ett tidigare testprojekt och har varit nöjda med resultatet. Sensorn är i grunden en vanlig kamera som traditionellt används för övervakning, men den viktiga skillnaden är att kameran nu har en inbyggd AI- funktion. Denna mjukvara analyserar bilden innan den förstörs, vilket sker inom maximalt 40 millisekunder. Analysen är förenklad på ett sätt som gör att den metadata som sparas är helt avpersonifierad (t.ex. "1 cykel, söderut, 12 km/h, kl. 21.30"). Alla typer av kameror som placeras i offentlig miljö kan innebära en inskränkning i den personliga integriteten. Därför krävs en riskanalys och konsekvensbedömning innan en sådan åtgärd kan genomföras. Projektet ska omfatta två olika områden. Ena är vi ingången till Höganäs Bolaget och den andra är vid ny etablering ”The Hub”. Området trafikeras av bilar, cyklar och gående. Kamerabevakningen sker i syfte att förbättra miljö, trafik, framkomlighet, underhåll och för att minska förekomst och konsekvenser av olyckor. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 385 of 572 Personuppgifter i form av upptagning av rörliga bild behandlas för att identifiera ett visst trafikslag i trafikmiljön. Personuppgifter i form av registreringsnummer på bilen sparas inte. Genom uppgift om trafikslag, trafikvariation, rörelsemönster, hastighet och fordonsmodell i kombination med andra sensoruppgifter kan följande mål uppnås: • Förbättring av miljö och klimat, • förbättring av trafikflöden och minskad trängsel, • förbättrad framkomlighet för kollektivtrafik, • förbättrat underlag för stadsplanering och detaljplanering, • förbättring och effektivisering av renhållning och väghållning, samt • ökad säkerhet för trafikanter. Dessa förbättringar förväntas leda till stora samhällsekonomiska vinster som är kopplade till resurs- och energieffektiviseringsvinster, miljö- och klimatvinster samt hälsovinster för enskilda. Den rättsliga grunden för insamling av trafikdata är uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1e) dataskyddsförordningen. Kommunen har som väghållare och huvudman för kommunala gator ett ansvar för att säkerställa en säker och effektivt planerad trafikmiljö enligt väglagen (1971:948). Kommunens ansvar för kommunala gator framgår av plan och bygglagen (2010:900). Behandlingen sker även mot bakgrund och stöd för att upprätthålla sitt ansvar som väghållare inom kommunen. Vid väghållning ska tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö enligt 4 § väglagen. Behandlingen ska underlätta drift av väg för kommunen och säkerställa för medborgarna att trafiken kan komma fram, vidmakthåller vägens standard, förbättrar vägens standard, håller vägen ren samt på annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln tillfredsställande skick. Dessa kriterier visar på kommunens vilja att leva upp till de bestämmelser i nationell lagstiftning som värnar medborgarnas användning av vägar samt en god proportionell avvägning i förhållande till ändamålet. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 386 of 572 Ett tidigare testprojekt har varit framgångsrik och kommunen har varit nöjda med resultatet. Nu önskar kommunen att utöka tekniken och på så sätt kan kommunen få en mer heltäckande bild av trafiksituationen i staden. Vid utökning till nya platser eller förändrade förutsättningar ska en ny risk- och konsekvensbedömning alltid genomföras. Ange vilka personuppgifter som omfattas: Bilder på alla fysiska personer som rör sig i kamerans upptagningsområde Ange vilka kategorier av personer som omfattas: Samtliga fysiska personer som rör sig i kamerans upptagningsområde. Beskriv varför detta behöver göras och om det står i proportionalitet i förhållande till ändamålet: Syftet med behandlingen och testet är att utveckla ett arbetssätt och ett system som kan ge ett bättre underlag för trafikplaneringsåtgärder. Behandlingen avser rörliga bilder på registrerade som registreras av en multisensor. Multisensorns kamerabilder består av högupplösta upptagningar i det visuella elektromagnetiska spektrumet. De personuppgifter som registreras är rörliga bilder på alla fysiska personer som rör sig i kamerans upptagningsområde samt registreringsnummer på fordon. En multisensor kan även registrera annan data som inte är relevant i dataskyddshänseende, som till exempel luftkvalité, partikelhalt, pollenhalt, lufttryck, luft- eller vägtemperatur och annan väder- eller miljödata. De samhällsekonomiska konsekvenserna kan sammanfattas i förbättrade trafikflöden och bättre miljö och klimat i form av minskade koldioxidutsläpp och partikelhalter i trafikmiljön. Förbättrade trafikflöden och minskad trängsel kan leda till positiva effekter för framkomligheten och minskade restider vilket i sig HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 387 of 572 kan medföra minskade utsläpp, lägre stress i trafiken och ökad produktiv tid. Uppgifter om trafikincidenter kan också medföra att problematiska trafikmiljöer identifieras och därmed kan modifieras på lämpligt för att minska riskera för olyckor i framtiden. Användningen av multisensorer syftar till att analysera trafikantslag, trafikvolymer, trafikbeteenden, trafikflöden, trafikvariation, fordonstyp, att registrera behov av exempelvis vägunderhåll och renhållning på vissa givna platser. Kamerorna är på dygnet runt för att samla in bilder som bearbetas lokalt i sensorn och därefter raderas inom 40 ms. En mjukvara omvandlar bilderna till anonymiserade data lokalt i sensorn och därifrån skickas den anonymiserade datan i väg från kameran. Upptagningsområdet begränsas till att endast omfatta områden som är av relevans för ändamålet. Testet omfattar två område längs Bruksgatan (vid Höganäs Bolaget och vid The Hub). Realtidsbevakning eller tillgång till livestream kommer endast ske kortvarigt i samband med montering eller support. För de huvudsakliga syftena och ändamålen med behandlingen finns inget behov att lagra personuppgifter. Personuppgifterna ska inte tas emot av någon fysisk person för att hanteras. Personuppgifterna behandlas således under en mycket kort tidsperiod. Det vill säga endast för den tid som behövs för att analysera kameraströmmen. Dataflödet beskrivs som följande: • Sensorenheten (kameran) tar bild över Object of interest (fotgängare, fordon etc.) • En detektor i sensorenheten(kameran) analyserar bilden och detekterar intressanta objekt samt översätter dessa till anonymiserade data, till exempel klass, position, hastighet, riktning etc. • Bilden raderas inom ca 40 ms efter exponering • Anonymiserade data aggregeras och förberedes för överföring (buffras) • Data skickas över via krypterad anslutning till Cloud via 4G/5G där den lagras. • Cloud användare kan visualisera och analysera data via inloggning i Cloudplattform. Cloud-datan är lagrad på servrar i Sverige (Stockholm). HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 388 of 572 Tekniken är beprövad inom Höganäs och i andra kommuner. De registrerade informeras om behandlingen enligt art. 13 dataskyddsförordningen och hur de kan använda sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Information lämnas såväl på skyltar på platsen där multisensorer är uppsatta som på en kommunens webbplats och via telefonnummer dit registrerade kan ringa. Dialog, uppföljning och kontroller kommer att vidtas gentemot personuppgiftsbiträden. De medarbetare som får tillgång till funktionerna kommer att erbjudas stöd och utbildning. Policy, riktlinjer och rutinbeskrivningar finns framtagna om behandling av personuppgifter. Integritetsintresset Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Det är därmed en fråga om bevakning av platser där en stor mängd människor kan antas passera för att ta sig till och från sina bostäder, arbetsplatser eller passerar av andra ändamål. Den tänkta bevakningen kommer därmed att träffa en stor mängd människor ur en obestämd krets och utgöra ett intrång i deras personliga integritet. Integritetsintresset väger därför i sitt utgångsläge tungt. Områden som ska bevakas är begränsade till vägområden, parkering och grönyta. Det finns en uteservering vid The Hub som ska inte vara med i mätområdet. Detta görs genom att i första hand placera sensorn så att området inte täcks av sensorn. Om det inte är möjligt att placera sensorn på ett sådant sätt, kan man i själva mjukvaran maskera bort en del av bilden så att den aldrig är med i analysen. Detta anses vara positivt då den förminska inskränkningen i den personlig skydd och för att inkludering av ett sådant område skulle försämra resultatet av inmätningen. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data och att inga personuppgifter skickas vidare från sensorn väger integritetsintresset på de utsedda platserna relativt lätt. Leverantören kommer vid installation och support HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 389 of 572 kunna titta i realtid utan avidentifiering vilket innebär att integritetsintresset ökar, även om detta sker relativt sällan och kortvarig (några timmar under en dag). Vid sådana tillfällen bedöms integritetsintresset väga relativt tungt. Bevakningsintresset Syftet med bevakningen är att samla in anonymiserade trafikdata för att analysera trafikflöden och identifiera behov av åtgärder. Trafikdata kan användas till att förbättra trafikflöden, säkerhet, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. Bevakningsintresset handlar i detta fall om att samla in trafikdata som kan användas för att analysera trafikflöden och identifiera förbättringsåtgärder kopplat till säkerhet, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. I 8 § kamerabevakningslagen konstateras att insamling av trafikdata inte är ändamål som ska beaktas särskilt vid bedömning av bevakningsintresset. Det kan dock i detta fall anses finnas ett berättigat intresse att bevaka i det angivna syftet. Sammantaget bedöms bevakningsintresset på de angivna platserna för det angivna syftet väga relativt lätt. Intresseavvägning Det krävs en intresseavvägning för att säkerställa att bevakningen är berättigad och proportionerlig. Bevakningsintresset måste väga tyngre än integritetsintresset för att bevakning ska vara tillåten i enlighet med dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Sensorer kommer vara aktiva dygnet runt och sitta på platser där många människor passerar eller uppehåller sig, om än dock tillfälligt. Integritetsintresset väger relativt tungt vid tillfällen som innefattar montering eller support-ärenden där det krävs att sensorer förmedlar bilder eller levererar en bildström i realtid utan avidentifiering. Det kan heller inte uteslutas att det vid sådana tillfällen lagras eller spelas in om det skulle behövas för att lösa problem som kan uppstå med sensorerna. Under sådana förutsättningar bedöms integritetsintresset väga tyngre än bevakningsintresset. Under förutsättning att det föreskrivs villkor om att endast anonymiserade data lämnar sensorerna förutom i angivna undantagsfall (montering, support), att syftet med bevakningen är tydligt avgränsat till att samla in anonymiserade data och att den integritetsvänliga tekniken som finns i sensorerna används för att minska integritetsintrånget bedöms bevakningsintresset väga tyngre än den enskildes intresse att inte bli bevakad. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 390 of 572 Med vidtagna åtgärder är kommunstyrelsens bedömning att behandlingen står i proportion till ändamålet och är nödvändig för att följa svensk lagstiftning och för att kommunen ska ha möjlighet att medhjälp av kamerabevakning med multisensor insamla uppgifter som kan vara till stor nytta för kommunen i stort och för enskilda medborgare. STEG 2 – BEHÖVS EN KONSEKVENSBEDÖMNING? Sannolikheten för att personuppgiftsbehandlingen medför en hög risk ökar ju fler av påståendena nedan som ifylls1. Personuppgiftsbehandling Ja Nej Behandlingen innebär en omfattande bedömning av personers personliga ☐ ☒ aspekter, inklusive profilering2. Behandlingen innebär automatiserat beslutsfattande3 med betydande effekt ☐ ☒ för den registrerade. Behandlingen innebär att systematisk övervakning4 används för att övervaka ☐ ☒ eller kontrollera den registrerade. Behandling sker av känsliga personuppgifter eller integritetskänslig ☐ ☒ information. Behandlingen sker i stor skala avseende antalet berörda personer ☒ ☐ Det förekommer uppgifter om utsatta personer ☐ ☒ Personuppgifter har matchats eller kombinerats. ☐ ☒ Använder ny teknik och innovativ användning, till exempel ”Internet of ☒ ☐ Things”5. Dataöverföring sker till länder utanför EU/EES (tredjeland). ☐ ☒ 1 En tumregel är att om två eller fler av påståendena ovan uppfylls ska en konsekvensanalys alltid genomföras. Det kan dock räcka att enbart ett påstående uppfylls för att en konsekvensbedömning ska behöva genomföras. 2 Profilering innebär automatiserad behandling av personuppgifter i syfte att bedöma individers personliga egenskaper. 3 Automatiserat beslutsfattande innebär att det inte finns en fysisk person i ett beslutsled utan beslutet fattas enbart på teknisk väg. 4 Systematisk övervakning innebär en övervakning av en allmän plats i stor omfattning genom till exempel kameraövervakning. 5 Internet of Things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, kläder samt varelser förses med små inbyggda sensorer och processorer som gör att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld och kommunicera med den. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 391 of 572 Här ska ni kryssa i om det behövs en konsekvensbedömning: En konsekvensbedömning behövs ☒ En konsekvensbedömning behövs inte ☐ HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 392 of 572 Datum 10 (16) STEG 3 – RISKBEDÖMNING I detta avsnitt sker en riskbedömning. En informationsinventering med klassning har gjorts samt en teknisk kravspecifikation, vid behov har en riskbedömning gjorts, dessa finns i separata dokument [länk om det behövs]. Risker och Åtgärder Risk sannolikhet konsekvens påverkan Åtgärd Risk för bristande uppgiftsminimering på 1 3 3 Själva sensorn är tillverkat på ett sätt som gör att det grund av fel i tekniken som kan leda till att inte ska vara möjligt att kunna ta emot bilder mer data än vad som är tillåtet samlas in (förutom just vid installation eller support) Risk att Intern/extern får obehörig åtkomst 1 3 3 Själva sensorn är tillverkat på ett sätt som gör att det till personuppgifter på grund av dataintrång inte ska vara möjligt att kunna ta emot bilder (hackerattack) som leder till att personer (förutom just vid installation eller support) som inte har rätt att ta del av personuppgifter får del av detta. Risk för bristande information till 2 2 4 Vi planera att ha en skylt precisunderkameran där det registrerade på grund av undermålig står information om vad som pågår och möjligen information till allmänheten som kan leder även en QR kod för att kunna se en del av data. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 393 of 572 till att allmänheten inte vet vad sensorn är till för eller hur den fungerar. Risk för tekniska fel i analysen på grund av 2 1 2 Tidigare test med denna sensorn har visat att den är bristande precision i AI-modellen, som kan tillförlitligt. leda till felaktiga mätresultat och därmed felaktiga beslutsunderlag. Risk för leverantörsberoende på grund av 3 1 3 Är vi missnöjda så kan vi säga upp avtalet. Om vi ska att systemet är knutet till en specifik vidare från testperioden så behöver vi vara noga i leverantör, som kan leda till problem om upphandlingen. säkerhetsrutiner eller avtalsvillkor inte uppfyller kommunens krav. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 394 of 572 Datum 12 (16) STEG 4 – DE SEX PRINCIPERNA FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING enligt art. 5 dataskyddsförordningen. PRINCIP 1: LAGLIGHET, KORREKTHET OCH ÖPPENHET: Personuppgifterna ska behandlas enligt en laglig grund, information ska tillhandahållas den registrerade och uppgifterna ska vara riktiga. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Kommunstyrelsen uppfyller principerna om laglighet genom att det är nödvändigt att behandla personuppgifterna för att utföra en uppgift av allmänt intresse i enlighet med artikel 6.1e) dataskyddsförordningen och plan- och bygglagen (2010:900) samt väglagen (1971:948). All data är anonymiserad vilket innebär att informationen inte kan användas för att identifiera enskilda personer. Idag finns information om hur kommunstyrelsen behandlar personuppgifter på kommunens hemsida: Behandling av personuppgifter – Behandling av personuppgifter – Höganäs kommun (hoganas.se) Det finns även information om hur kommunstyrelsen behandlar personuppgifter på hemsidan: Kommunstyrelsen – Höganäs kommun (hoganas.se) PRINCIP 2: ÄNDAMÅLSBEGRÄNSNING: Personuppgifterna samlas bara in för ett särskilt ändamål - vi måste bestämma oss för vad uppgifterna ska användas till och varför innan uppgifterna samlas in. Dokumentera ändamålet är viktigt. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Se steg 1 ovan. Kommunstyrelsen samlar enbart in personuppgifterna för att förbättra trafikflödena, säkerheten, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. Ändamålet är alltså redan fastställt innan uppgifterna samlas in. Det finns alltså en förutsägbarhet i vad behandlingen kommer att innebära och ändamålet begränsar själva lagringen av uppgifterna. I informationen till de HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 395 of 572 registrerade anges vad ändamålet är. Kommunstyrelsen dokumenterar all behandling och syfte rörande personuppgifter i Multisensor kamerabevakning i kommunens artikel 30-register Privacy Records som är levererat av Visma/Draftit. PRINCIP 3: UPPGIFTSMINIMERING Personuppgifterna som samlas in ska inte vara fler än vad som är nödvändigt relaterat till ändamålet för behandlingen. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Endast uppgifter som är relevanta för att förbättra trafikflödet och säkerheten, framkomlighet och hållbarhet samlas in. Behandlingen är även begränsad till att omfatta uppgifter som behövs för att våra medarbetare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter vilket innebär att personuppgiftsbehandlingen uppgiftsminimeras. Det är av central betydelse för användningen av multisensorer vid kamerabevakning att de personuppgifter omgående anonymiseras så att de uppgifter som behövs för ändamålet kan användas utan risk för integritetsintrång för enskilda. PRINCIP 4: KORREKTHET Uppgifterna ska vara korrekta. Uppgifter som är felaktiga ska rättas eller raderas utan dröjsmål. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Behandlingen av personuppgifterna i multisensorn är korrekt i förhållande till ändamålet. Kommunen har en e-tjänst för att begära ut registerutdrag som är öppen för enskild som önskar begära ut ett registerutdrag avseende HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 396 of 572 kommunstyrelsens behandling av registrerads personuppgifter. Om en enskild vill begära rättning av uppgifter så kontaktar man kommunstyrelsen via kommunens servicecenter. Uppgifterna behandlas med hjälp av en kamera vilket minimerar risken för felaktiga uppgifter. PRINCIP 5: LAGRINGSMINIMERING Ändamålet avgör hur länge personuppgifterna får sparas. Det innebär att vi inte får spara personuppgifter som är ”bra att ha senare”. (Som kommun är utgångspunkten enligt arkivlagstiftningen att myndighet ska bevara allmänna handlingar. Personuppgifter som inte ingår i allmän handling sparas endast så länge de är nödvändiga för det ändamål som de behandlas för.) Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: De personuppgifter som behandlas i den löpande driften av multisensorerna ska automatiskt och omgående anonymiseras efter att trafikslag har identifierats. I dessa fall så innebär det att personuppgifter raderas efter 40 ms och endast metadata i form av anonymiserade data sparas i en databas som inte kan sparas tillbaka till en enskild person. I enstaka fall när sensorerna installeras, kalibreras, verifieras och ställs in kan en tekniker behöva behandla bildmaterial under en längre tid för dessa ändamål. Dessa personuppgifter ska dock aldrig behandlas längre absolut nödvändigt för det aktuella syftet. PRINCIP 6: INTEGRITET OCH KONFIDENTIALITET Personuppgifterna ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna – både tekniskt och organisatoriskt. Är principen uppfylld? HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 397 of 572 ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Kommunen har framtagna policys och riktlinjer om informationssäkerhet och personuppgiftsbehandling. Sensorerna lagrar inga bilder eller känslig data, bilderna raderas efter 40 ms. All information som hanteras i multisensorn inventeras och klassificeras löpande. För information av känslig nivå görs riskbedömningar och en teknisk kravspecifikation tas fram. Multisensorn är behörighetsstyrd och enbart medarbetare har behörighet för att utföra sina arbetsuppgifter. ANSVARSSKYLDIGHET Det räcker inte att följa de sex grundprinciperna utan vi måste också kunna visa (bevisa) det, ex. vid en begäran av tillsynsmyndigheten. Viktigt att dokumentera. Efterlevs principerna? ☒ Ja ☐Nej, inte fullt ut Åtgärd: Kommunstyrelsen uppfyller dataskyddsförordningen genom att aldrig spara några personuppgifter som kan knytas till en specifik individ. Enligt artikel 5 i dataskyddsförordningen säkerställer kommunstyrelsen att alla personuppgifter behandlas på ett lagligt, korrekt och transparent sätt. Kommunstyrelsen anonymiserar all insamlad data, vilket innebär att informationen inte kan användas för att identifiera enskilda personer (artikel 4.1). Vidare följer kommunstyrelsen principen om uppgiftsminimering (artikel 5.1.c), vilket innebär att kommunstyrelsen endast samlar in den data som är nödvändig för våra ändamål. Kommunstyrelsen ser också till att uppgifterna är korrekta och uppdaterade (artikel 5.1.d), och att de endast lagras så länge som är nödvändigt för att uppfylla kommunstyrelsen angivna ändamål (artikel 5.1.e). Principen om proportionalitet (artikel 6.1.f) följs genom att tydligt se till att de berättigade intressena väger tydligt tyngre än de ytterst begränsade intrånget på den enskildes friheter. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 398 of 572 Om det föreligger risk för att någon skulle kunna kombinera andra datakällor eller kunskaper om individer för att kunna koppla enskilda passager till specifika individer så kan datan aggregeras till grupper av olika trafikantslag över större tidsperioder för att undvika specifik data om en enskild passage. Genom att implementera dessa åtgärder och principer säkerställer kommunstyrelsen skyddet av individers integritet och uppfyller våra skyldigheter enligt dataskyddsförordningen. Detta innebär att kommunstyrelsen kan påvisa att de sex grundprinciperna i dataskyddsförordningen efterlevs. STEG 5 – DATASKYDDSOMBUDETS KOMMENTAR Dataskyddsombudets kommentar och rekommendationer ska dokumenteras här. Inför en konsekvensbedömning ska dataskyddsombudet alltid informeras i god tid. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 399 of 572 Datum 1 (15) MALL FÖR KONSEKVENSBEDÖMNING enligt art. 35 och 36 dataskyddsförordningen, EU 2016/679. Syftet med en konsekvensbedömning är att förebygga risker. Målet är att skydda människors fri- och rättigheter och minimera riskerna vid sådana behandlingar av personuppgifter som innebär en hög risk. Planerar ni att inleda en behandling av personuppgifter som kan leda till en hög risk för de registrerade? Då måste ni göra en så kallad konsekvensbedömning avseende dataskydd. MALLEN INNEHÅLLER FEM STEG: 1. Bakgrund – beskrivning av behandlingens ändamål 2. Behövs en konsekvensbedömning 3. Riskbedömning: konsekvensnivå och sannolikhetsnivå 4. De sex principerna för behandling 5. Dataskyddsombudets kommentar HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 400 of 572 STEG 1 – BAKGRUND Gör en beskrivning av personuppgiftsbehandlingen, art. 35.7a Vad är ändamålet med personuppgiftsbehandlingen: Behandlingen syftar till att ge en helhetsbild av trafikflöden och resvanor för att kunna följa utvecklingen och identifiera behov av åtgärder. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för denna behandling av personuppgifter. Kommunstyrelsen vill också kunna se om det finns flera besökare när Höganäs kommun utför vissa event (hur många och vilka tider). Åtgärder kan vara att förbättra trafikflöden, säkerhet, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. Arnbergs plats och Storgatan är inom Höganäs centrum. Väl trafikerat område med många trafikflöden. Allmänheten har obegränsat tillträde till de utsedda platserna. Arnbergs plats och Storgatan innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Kommunen vill, som en del av sin satsning på IoT och Höganäs Smart City, testa en ny teknik och sensortyp. Sensorn är i grunden en vanlig kamera som traditionellt används för övervakning, men den viktiga skillnaden är att kameran nu har en inbyggd AI-funktion. Denna mjukvara analyserar bilden innan den förstörs, vilket sker inom maximalt 40 millisekunder. Analysen är förenklad på ett sätt som gör att den metadata som sparas är helt avpersonifierad (t.ex. "1 cykel, söderut, 12 km/h, kl. 21.30"). Alla typer av kameror som placeras i offentlig miljö kan innebära en inskränkning i den personliga integriteten. Därför krävs en riskanalys och konsekvensbedömning innan en sådan åtgärd kan genomföras. Platsen för detta första test är på Storgatan, med utsikt över Storgatan och Olof Arnbergs plats. Området trafikeras av bilar, cyklar och gående. Kamerabevakningen sker i syfte att förbättra miljö, trafik, framkomlighet, underhåll och för att minska förekomst och konsekvenser av olyckor. Personuppgifter i form av upptagning av rörliga bild behandlas för att identifiera ett visst trafikslag i trafikmiljön. Personuppgifter i form av registreringsnummer på bilen sparas inte. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 401 of 572 Genom uppgift om trafikslag, trafikvariation, rörelsemönster, hastighet och fordonsmodell i kombination med andra sensoruppgifter kan följande mål uppnås: • Förbättring av miljö och klimat, • förbättring av trafikflöden och minskad trängsel, • förbättrad framkomlighet för kollektivtrafik, • förbättrat underlag för stadsplanering och detaljplanering, • förbättring och effektivisering av renhållning och väghållning, samt • ökad säkerhet för trafikanter. Dessa förbättringar förväntas leda till stora samhällsekonomiska vinster som är kopplade till resurs- och energieffektiviseringsvinster, miljö- och klimatvinster samt hälsovinster för enskilda. Den rättsliga grunden för insamling av trafikdata är uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1e) dataskyddsförordningen. Kommunen har som väghållare och huvudman för kommunala gator ett ansvar för att säkerställa en säker och effektivt planerad trafikmiljö enligt väglagen (1971:948). Kommunens ansvar för kommunala gator framgår av plan och bygglagen (2010:900). Behandlingen sker även mot bakgrund och stöd för att upprätthålla sitt ansvar som väghållare inom kommunen. Vid väghållning ska tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö enligt 4 § väglagen. Behandlingen ska underlätta drift av väg för kommunen och säkerställa för medborgarna att trafiken kan komma fram, vidmakthåller vägens standard, förbättrar vägens standard, håller vägen ren samt på annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln tillfredsställande skick. Dessa kriterier visar på kommunens vilja att leva upp till de bestämmelser i nationell lagstiftning som värnar medborgarnas användning av vägar samt en god proportionell avvägning i förhållande till ändamålet. Om testperioden blir framgångsrik finns en ambition att utöka användningen av tekniken till olika cirkulationsplatser i Höganäs. På så sätt kan kommunen få en mer heltäckande bild av trafiksituationen i staden. Vid utökning till nya platser HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 402 of 572 eller förändrade förutsättningar ska en ny risk- och konsekvensbedömning alltid genomföras. Ange vilka personuppgifter som omfattas: • Bilder på alla fysiska personer som rör sig i kamerans upptagningsområde Ange vilka kategorier av personer som omfattas: • Samtliga fysiska personer som rör sig i kamerans upptagningsområde. Beskriv varför detta behöver göras och om det står i proportionalitet i förhållande till ändamålet: Syftet med behandlingen och testet är att utveckla ett arbetssätt och ett system som kan ge ett bättre underlag för trafikplaneringsåtgärder. Behandlingen avser rörliga bilder på registrerade som registreras av en multisensor. Multisensorns kamerabilder består av högupplösta upptagningar i det visuella elektromagnetiska spektrumet. De personuppgifter som registreras är rörliga bilder på alla fysiska personer som rör sig i kamerans upptagningsområde samt registreringsnummer på fordon. En multisensor kan även registrera annan data som inte är relevant i dataskyddshänseende, som till exempel luftkvalité, partikelhalt, pollenhalt, lufttryck, luft- eller vägtemperatur och annan väder- eller miljödata. De samhällsekonomiska konsekvenserna kan sammanfattas i förbättrade trafikflöden och bättre miljö och klimat i form av minskade koldioxidutsläpp och partikelhalter i trafikmiljön. Förbättrade trafikflöden och minskad trängsel kan leda till positiva effekter för framkomligheten och minskade restider vilket i sig kan medföra minskade utsläpp, lägre stress i trafiken och ökad produktiv tid. Uppgifter om trafikincidenter kan också medföra att problematiska trafikmiljöer HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 403 of 572 identifieras och därmed kan modifieras på lämpligt för att minska riskera för olyckor i framtiden. Användningen av multisensorer syftar till att analysera trafikantslag, trafikvolymer, trafikbeteenden, trafikflöden, trafikvariation, fordonstyp, att registrera behov av exempelvis vägunderhåll och renhållning på vissa givna platser. Tekniken kan också användas för att upptäcka trafikolyckor och identifiera och motverka trafikfarliga situationer samt vid behov dirigera trafik. Kamerorna är på dygnet runt för att samla in bilder som bearbetas lokalt i sensorn och därefter raderas inom 40 ms. En mjukvara omvandlar bilderna till anonymiserade data lokalt i sensorn och därifrån skickas den anonymiserade datan i väg från kameran. Upptagningsområdet begränsas till att endast omfatta områden som är av relevans för ändamålet. Testet omfattar Olof Arnbergs plats och Storgatan i Höganäs. Realtidsbevakning eller tillgång till livestream kommer endast ske kortvarigt i samband med montering eller support. För de huvudsakliga syftena och ändamålen med behandlingen finns inget behov att lagra personuppgifter. Personuppgifterna ska inte tas emot av någon fysisk person för att hanteras. Personuppgifterna behandlas således under en mycket kort tidsperiod. Det vill säga endast för den tid som behövs för att analysera kameraströmmen. Dataflödet beskrivs som följande: • Sensorenheten (kameran) tar bild över Object of interest (fotgängare, fordon etc.) • En detektor i sensorenheten(kameran) analyserar bilden och detekterar intressanta objekt samt översätter dessa till anonymiserade data, till exempel klass, position, hastighet, riktning etc. • Bilden raderas inom ca 40 ms efter exponering • Anonymiserade data aggregeras och förberedes för överföring (buffras) • Data skickas över via krypterad anslutning till Cloud via 4G/5G där den lagras. • Cloud användare kan visualisera och analysera data via inloggning i Cloudplattform. Cloud-datan är lagrad på servrar i Sverige (Stockholm). HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 404 of 572 Tekniken är beprövad. De registrerade informeras om behandlingen enligt art. 13 dataskyddsförordningen och hur de kan använda sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Information lämnas såväl på skyltar på platsen där multisensorer är uppsatta som på en kommunens webbplats och via telefonnummer dit registrerade kan ringa. Dialog, uppföljning och kontroller kommer att vidtas gentemot personuppgiftsbiträden. De medarbetare som får tillgång till funktionerna kommer att erbjudas stöd och utbildning. Policy, riktlinjer och rutinbeskrivningar finns framtagna om behandling av personuppgifter. Integritetsintresset Sensorer ska installeras och användas på en plats som innehåller vägar, cykelbanor, och trottoarer. Det är därmed en fråga om bevakning av platser där en stor mängd människor kan antas passera för att ta sig till och från sina bostäder, arbetsplatser eller passerar av andra ändamål. Den tänkta bevakningen kommer därmed att träffa en stor mängd människor ur en obestämd krets och utgöra ett intrång i deras personliga integritet. Integritetsintresset väger därför i sitt utgångsläge tungt. Områden som ska bevakas är begränsade till vägområden och torgområde, där personer i regel inte kan antas uppehålla sig mer än tillfälligt. Syftet med bevakningen är att samla in trafikdata och enbart anonymiserade data kommer lämna sensorn, vilket betydligt minskar risken för integritetsintrång. Då syftet med bevakningen är begränsat till att samla anonymiserade data och att inga personuppgifter skickas vidare från sensorn väger integritetsintresset på de utsedda platserna relativt lätt. Leverantören kommer vid installation och support kunna titta i realtid utan avidentifiering vilket innebär att integritetsintresset ökar, även om detta sker relativt sällan och kortvarig (några timmar under en dag). Vid sådana tillfällen bedöms integritetsintresset väga relativt tungt. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 405 of 572 Bevakningsintresset Syftet med bevakningen är att samla in anonymiserade trafikdata för att analysera trafikflöden och identifiera behov av åtgärder. Trafikdata kan användas till att förbättra trafikflöden, säkerhet, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. Bevakningsintresset handlar i detta fall om att samla in trafikdata som kan användas för att analysera trafikflöden och identifiera förbättringsåtgärder kopplat till säkerhet, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. I 8 § kamerabevakningslagen konstateras att insamling av trafikdata inte är ändamål som ska beaktas särskilt vid bedömning av bevakningsintresset. Det kan dock i detta fall anses finnas ett berättigat intresse att bevaka i det angivna syftet. Sammantaget bedöms bevakningsintresset på de angivna platserna för det angivna syftet väga relativt lätt. Intresseavvägning Det krävs en intresseavvägning för att säkerställa att bevakningen är berättigad och proportionerlig. Bevakningsintresset måste väga tyngre än integritetsintresset för att bevakning ska vara tillåten i enlighet med dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Sensorer kommer vara aktiva dygnet runt och sitta på platser där många människor passerar eller uppehåller sig, om än dock tillfälligt. Integritetsintresset väger relativt tungt vid tillfällen som innefattar montering eller support-ärenden där det krävs att sensorer förmedlar bilder eller levererar en bildström i realtid utan avidentifiering. Det kan heller inte uteslutas att det vid sådana tillfällen lagras eller spelas in om det skulle behövas för att lösa problem som kan uppstå med sensorerna. Under sådana förutsättningar bedöms integritetsintresset väga tyngre än bevakningsintresset. Under förutsättning att det föreskrivs villkor om att endast anonymiserade data lämnar sensorerna förutom i angivna undantagsfall (montering, support), att syftet med bevakningen är tydligt avgränsat till att samla in anonymiserade data och att den integritetsvänliga tekniken som finns i sensorerna används för att minska integritetsintrånget bedöms bevakningsintresset väga tyngre än den enskildes intresse att inte bli bevakad. Med vidtagna åtgärder är kommunstyrelsens bedömning att behandlingen står i proportion till ändamålet och är nödvändig för att följa svensk lagstiftning och för att kommunen ska ha möjlighet att medhjälp av kamerabevakning med HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 406 of 572 multisensor insamla uppgifter som kan vara till stor nytta för kommunen i stort och för enskilda medborgare. STEG 2 – BEHÖVS EN KONSEKVENSBEDÖMNING? Sannolikheten för att personuppgiftsbehandlingen medför en hög risk ökar ju fler av påståendena nedan som ifylls1. Personuppgiftsbehandling Ja Nej Behandlingen innebär en omfattande bedömning av personers personliga ☐ ☒ aspekter, inklusive profilering2. Behandlingen innebär automatiserat beslutsfattande3 med betydande effekt ☐ ☒ för den registrerade. Behandlingen innebär att systematisk övervakning4 används för att övervaka ☐ ☒ eller kontrollera den registrerade. Behandling sker av känsliga personuppgifter eller integritetskänslig ☐ ☒ information. Behandlingen sker i stor skala avseende antalet berörda personer ☒ ☐ Det förekommer uppgifter om utsatta personer ☐ ☒ Personuppgifter har matchats eller kombinerats. ☐ ☒ Använder ny teknik och innovativ användning, till exempel ”Internet of ☒ ☐ Things”5. Dataöverföring sker till länder utanför EU/EES (tredjeland). ☐ ☒ Här ska ni kryssa i om det behövs en konsekvensbedömning: En konsekvensbedömning behövs ☒ En konsekvensbedömning behövs inte ☐ 1 En tumregel är att om två eller fler av påståendena ovan uppfylls ska en konsekvensanalys alltid genomföras. Det kan dock räcka att enbart ett påstående uppfylls för att en konsekvensbedömning ska behöva genomföras. 2 Profilering innebär automatiserad behandling av personuppgifter i syfte att bedöma individers personliga egenskaper. 3 Automatiserat beslutsfattande innebär att det inte finns en fysisk person i ett beslutsled utan beslutet fattas enbart på teknisk väg. 4 Systematisk övervakning innebär en övervakning av en allmän plats i stor omfattning genom till exempel kameraövervakning. 5 Internet of Things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, kläder samt varelser förses med små inbyggda sensorer och processorer som gör att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld och kommunicera med den. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 407 of 572 Datum 9 (15) STEG 3 – RISKBEDÖMNING I detta avsnitt sker en riskbedömning. En informationsinventering med klassning har gjorts samt en teknisk kravspecifikation, vid behov har en riskbedömning gjorts, dessa finns i separata dokument [länk om det behövs]. Risker och Åtgärder Risk sannolikhet konsekvens påverkan Åtgärd Risk för bristande uppgiftsminimering på 1 3 3 Själva sensorn är tillverkat på ett sätt som gör att det grund av fel i tekniken som kan leda till att inte ska vara möjligt att kunna ta emot bilder mer data än vad som är tillåtet samlas in (förutom just vid installation eller support) Risk att Intern/extern får obehörig åtkomst 1 3 3 Själva sensorn är tillverkat på ett sätt som gör att det till personuppgifter på grund av dataintrång inte ska vara möjligt att kunna ta emot bilder (hackerattack) som leder till att personer (förutom just vid installation eller support) som inte har rätt att ta del av personuppgifter får del av detta. Risk för bristande information till 2 2 4 Vi planera att ha en skylt precisunderkameran där det registrerade på grund av undermålig står information om vad som pågår och möjligen information till allmänheten som kan leder även en QR kod för att kunna se en del av data. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 408 of 572 till att allmänheten inte vet vad sensorn är till för eller hur den fungerar. Risk för tekniska fel i analysen på grund av 2 1 2 Projektet är för nuvarande ett test för att se om bristande precision i AI-modellen, som kan tekniken är tillförlitligt leda till felaktiga mätresultat och därmed felaktiga beslutsunderlag. Risk för leverantörsberoende på grund av 3 1 3 Är vi missnöjda så kan vi säga upp avtalet. Om vi ska att systemet är knutet till en specifik vidare från testperioden så behöver vi vara noga i leverantör, som kan leda till problem om upphandlingen. säkerhetsrutiner eller avtalsvillkor inte uppfyller kommunens krav. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 409 of 572 Datum 11 (15) STEG 4 – DE SEX PRINCIPERNA FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING enligt art. 5 dataskyddsförordningen. PRINCIP 1: LAGLIGHET, KORREKTHET OCH ÖPPENHET: Personuppgifterna ska behandlas enligt en laglig grund, information ska tillhandahållas den registrerade och uppgifterna ska vara riktiga. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Kommunstyrelsen uppfyller principerna om laglighet genom att det är nödvändigt att behandla personuppgifterna för att utföra en uppgift av allmänt intresse i enlighet med artikel 6.1e) dataskyddsförordningen och plan- och bygglagen (2010:900) samt väglagen (1971:948). All data är anonymiserad vilket innebär att informationen inte kan användas för att identifiera enskilda personer. Idag finns information om hur kommunstyrelsen behandlar personuppgifter på kommunens hemsida: Behandling av personuppgifter – Behandling av personuppgifter – Höganäs kommun (hoganas.se) Det finns även information om hur kommunstyrelsen behandlar personuppgifter på hemsidan: Kommunstyrelsen – Höganäs kommun (hoganas.se) PRINCIP 2: ÄNDAMÅLSBEGRÄNSNING: Personuppgifterna samlas bara in för ett särskilt ändamål - vi måste bestämma oss för vad uppgifterna ska användas till och varför innan uppgifterna samlas in. Dokumentera ändamålet är viktigt. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Se steg 1 ovan. Kommunstyrelsen samlar enbart in personuppgifterna för att förbättra trafikflödena, säkerheten, framkomlighet och hållbarhet i transportsystemet. Ändamålet är alltså redan fastställt innan uppgifterna samlas in. Det finns alltså en förutsägbarhet i vad behandlingen kommer att innebära och ändamålet begränsar själva lagringen av uppgifterna. I informationen till de HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 410 of 572 registrerade anges vad ändamålet är. Kommunstyrelsen dokumenterar all behandling och syfte rörande personuppgifter i Multisensor kamerabevakning i kommunens artikel 30-register Privacy Records som är levererat av Visma/Draftit. PRINCIP 3: UPPGIFTSMINIMERING Personuppgifterna som samlas in ska inte vara fler än vad som är nödvändigt relaterat till ändamålet för behandlingen. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Endast uppgifter som är relevanta för att förbättra trafikflödet och säkerheten, framkomlighet och hållbarhet samlas in. Behandlingen är även begränsad till att omfatta uppgifter som behövs för att våra medarbetare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter vilket innebär att personuppgiftsbehandlingen uppgiftsminimeras. Det är av central betydelse för användningen av multisensorer vid kamerabevakning att de personuppgifter omgående anonymiseras så att de uppgifter som behövs för ändamålet kan användas utan risk för integritetsintrång för enskilda. PRINCIP 4: KORREKTHET Uppgifterna ska vara korrekta. Uppgifter som är felaktiga ska rättas eller raderas utan dröjsmål. Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Behandlingen av personuppgifterna i multisensorn är korrekt i förhållande till ändamålet. Kommunen har en e-tjänst för att begära ut registerutdrag som är öppen för enskild som önskar begära ut ett registerutdrag avseende HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 411 of 572 kommunstyrelsens behandling av registrerads personuppgifter. Om en enskild vill begära rättning av uppgifter så kontaktar man kommunstyrelsen via kommunens servicecenter. Uppgifterna behandlas med hjälp av en kamera vilket minimerar risken för felaktiga uppgifter. PRINCIP 5: LAGRINGSMINIMERING Ändamålet avgör hur länge personuppgifterna får sparas. Det innebär att vi inte får spara personuppgifter som är ”bra att ha senare”. (Som kommun är utgångspunkten enligt arkivlagstiftningen att myndighet ska bevara allmänna handlingar. Personuppgifter som inte ingår i allmän handling sparas endast så länge de är nödvändiga för det ändamål som de behandlas för.) Är principen uppfylld? ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: De personuppgifter som behandlas i den löpande driften av multisensorerna ska automatiskt och omgående anonymiseras efter att trafikslag har identifierats. I dessa fall så innebär det att personuppgifter raderas efter 40 ms och endast metadata i form av anonymiserade data sparas i en databas som inte kan sparas tillbaka till en enskild person. I enstaka fall när sensorerna installeras, kalibreras, verifieras och ställs in kan en tekniker behöva behandla bildmaterial under en längre tid för dessa ändamål. Dessa personuppgifter ska dock aldrig behandlas längre absolut nödvändigt för det aktuella syftet. PRINCIP 6: INTEGRITET OCH KONFIDENTIALITET Personuppgifterna ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna – både tekniskt och organisatoriskt. Är principen uppfylld? HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 412 of 572 ☒ Ja ☐Nej Åtgärd: Kommunen har framtagna policys och riktlinjer om informationssäkerhet och personuppgiftsbehandling. Sensorerna lagrar inga bilder eller känslig data, bilderna raderas efter 40 ms. All information som hanteras i multisensorn inventeras och klassificeras löpande. För information av känslig nivå görs riskbedömningar och en teknisk kravspecifikation tas fram. Multisensorn är behörighetsstyrd och enbart medarbetare har behörighet för att utföra sina arbetsuppgifter. ANSVARSSKYLDIGHET Det räcker inte att följa de sex grundprinciperna utan vi måste också kunna visa (bevisa) det, ex. vid en begäran av tillsynsmyndigheten. Viktigt att dokumentera. Efterlevs principerna? ☒ Ja ☐Nej, inte fullt ut Åtgärd: Kommunstyrelsen uppfyller dataskyddsförordningen genom att aldrig spara några personuppgifter som kan knytas till en specifik individ. Enligt artikel 5 i dataskyddsförordningen säkerställer kommunstyrelsen att alla personuppgifter behandlas på ett lagligt, korrekt och transparent sätt. Kommunstyrelsen anonymiserar all insamlad data, vilket innebär att informationen inte kan användas för att identifiera enskilda personer (artikel 4.1). Vidare följer kommunstyrelsen principen om uppgiftsminimering (artikel 5.1.c), vilket innebär att kommunstyrelsen endast samlar in den data som är nödvändig för våra ändamål. Kommunstyrelsen ser också till att uppgifterna är korrekta och uppdaterade (artikel 5.1.d), och att de endast lagras så länge som är nödvändigt för att uppfylla kommunstyrelsen angivna ändamål (artikel 5.1.e). Principen om proportionalitet (artikel 6.1.f) följs genom att tydligt se till att de berättigade intressena väger tydligt tyngre än de ytterst begränsade intrånget på den enskildes friheter. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 413 of 572 Om det föreligger risk för att någon skulle kunna kombinera andra datakällor eller kunskaper om individer för att kunna koppla enskilda passager till specifika individer så kan datan aggregeras till grupper av olika trafikantslag över större tidsperioder för att undvika specifik data om en enskild passage. Genom att implementera dessa åtgärder och principer säkerställer kommunstyrelsen skyddet av individers integritet och uppfyller våra skyldigheter enligt dataskyddsförordningen. Detta innebär att kommunstyrelsen kan påvisa att de sex grundprinciperna i dataskyddsförordningen efterlevs. STEG 5 – DATASKYDDSOMBUDETS KOMMENTAR Dataskyddsombudets kommentar och rekommendationer ska dokumenteras här. Inför en konsekvensbedömning ska dataskyddsombudet alltid informeras i god tid. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Page 414 of 572 15 Medlemskap i Sveriges miljökommuner KS/2026/184 Page 415 of 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Närvarande Beslutande ledamöter Gertrud Greén (C) (ordförande) Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Ronnie Larsson (S) Johan Westrell (SD) Lars Linderot (M) Ej tjänstgörande ersättare Anneli Söderhjelm (M) Sandra Kovács (M) Reinhold Knutsson (S) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Fredrik Seger (hållbarhetsstrateg) Sammanträdestid Kl 16:00-17:00 Paragrafer §8 Justering Utsedd att justera Ronnie Larsson (S) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Gertrud Greén (C) Justerare Ronnie Larsson (S) Protokollet justerades 2026-03-26 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-03-27 PPaaggee 4 11 6o fo 2f 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 KS/2026/184

§ 7 redovisas att havsnivån kan komma till att uppgå till +3,5 meter år 2100. En höjd medelvattennivå innebär att grundvattnet stiger till samma nivå i sediment och i utfyllnadsområden. Planområdet ligger cirka +21 meter över havet och därmed anses risken för översvämning till följd av höjda havsnivåer som liten. Konsekvenser på infrastruktur Trafik Det blir ingen konsekvens på trafikmängden med anledning av detaljplanen. Parkering kommer att anordnas på fastigheten, med utfart mot Stora vägen. Fastigheten har en godkänd ansökan om utfart från Trafikverket, där god sikt och säkerhet uppnås. Det blir därmed inga konsekvenserna på Stora vägen med anledning av ny parkering på fastigheten. 38 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 137 of 572 KS/2024/431 Samrådsredogörelse Detaljplan för Flundrarp 1:22 (Galleri Fredland) i Arild, Höganäs kommun, Skåne län Bild: Planområdet från Stora vägen Granskningshandling 24 mars 2026 Page 138 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Bakgrund och syfte Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 6 februari 2024 §23, att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för fastigheten Flundrarp 1:22. Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att komplettera nuvarande användningsbestämmelser, med en användningsbestämmelse för bostad. Syftet är också att anpassa detaljplanen till befintlig kulturmiljö samt skydda kulturmiljön inom planområdet. Planarbetets gång Planförfarande och planprocessen Detaljplanen för Flundrarp 1:22, Arild handläggs enligt standardförfarande, det vill säga där samråd och granskning genomförs innan antagandebeslut. Detaljplanen antas av kommunstyrelsen. Plansamråd: 10 november – 1 december 2025 Plansamråd genomfördes mellan 10 november och 1 december 2025. Information om samråd har skett genom utskick i enlighet med fastighetsägarförteckning och sändlista samt genom anslag på kommunens digitala anslagstavla. Under hela samrådstiden har förslaget också gått att ta del av fysiskt i kommunens lokaler. 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 139 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Inkomna synpunkter Under samrådstiden har 16 skrivelser inkommit. Angivet datum i anslutning till skrivelsen står för den dag då den diarieförts i kommunens diarium. I de fall yttranden innehåller synpunkter om planförslaget kommenteras detta med ställningstagande inför fortsatt planprocess. I de fall de inkomna samrådsyttrandena varit långa har ansvarig handläggare sammanställt En kortare version som beskriver huvuddragen ur de inkomna synpunkterna. Samtliga yttranden kan läsas i sin helhet i kommunens diarium. Myndigheter och företag Nordion Energi AB (där Weum Gas AB och Swedegas AB ingår) (2025-11-07) har inga synpunkter. NSR (2025-11-07) • Det finns fördelar, både miljömässiga och ekonomiska, med att uppmärksamma frågor som rör hantering av överskottsmassor (och vilka massor som ska användas vid ett eventuellt underskott på massor) redan i detaljplanskedet. Man kan med fördel reflektera över massbalanserna inom området och börja planera för eventuell lagring, sortering, behandling och återanvändning av massor. Detta gäller både massor som är förorenade i olika grad samt för området rena massor. • Se Bilaga 1 som vi bifogar för att underlätta ert arbete med att säkerställa det viktigaste i gällande renhållningsordning för Höganäs kommun. • I aktuell renhållningsordning för kommunen finns föreskrifter kring avfallshanteringen som är viktiga att följa. Se Bilaga 1 för de viktigaste aspekterna vad gäller framkomlighet. Kommentar: Synpunkten noteras. Att renhållningsordningen för Höganäs kommun ska följas är inkluderat i planbeskrivningen. PostNord (2025-11-10) PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I denna roll representerar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det aktuella området. Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att detta ska fungera i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska posten tas emot i en fastighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon, samt möjliggöra vändning. 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 140 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog om godkännande av postmottagning i samband med nybyggnation eller andra förändringar rörande befintlig eller ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att postutdelningen inte påbörjas till adressen. Kommentar: Synpunkten är noteras, men är inget som regleras i en detaljplan. Skanova (Telia Company) AB (2025-11-11) har inga synpunkter. Lantmäteriet (2025-11-17) För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras Vilka bestämmelser avgränsas av sekundära egenskapsgränser? I detaljplanen används sekundära egenskapsgränser, men det anges inte vilken eller vilka planbestämmelser som dessa avgränsar. Detta gör planen otydlig i sin reglering. Boverket anger i PBL Kunskapsbanken att det är viktigt att tydligt ange vilken bestämmelse som avgränsas av en sekundär egenskapsgräns. Detta kan framgå i listan med planbestämmelser. Exempel på hur detta kan lösas finns i en plankarta från Dorotea kommun där kommunen lagt till texten "(begränsas av sekundär egenskapsgräns)" efter berörd bestämmelse. Fastighetsgränser med osäkert läge som gränsar till planområdet Planområdesgränsen följer fastighetsgränsen till Flundrarp 1:35 m.fl., men dessa gränser saknar inmätta gränspunkter både i digitala registerkartan och grundkartan. Lantmäteriet påminner om att detaljplanen inte påverkas om gränsen senare visar sig ha ett annat läge. Risken är dock att planen ligger delvis på grannfastighet eller att en remsa uppstår mellan planlagt område och fastighetsgräns. En sådan gräns är enligt HMK Handbok Digital Grundkarta 2021 ett objekt av vikt som bör utredas snarast. Vid oklar gräns krävs fastighetsbestämning. Kommunen bör rapportera förbättrad lägesosäkerhet genom en DRK-leverans till ajourhållning-DRK@lm.se enligt DRK-avtalet. Delar av planen som bör förbättras Kontrollera fastighetsgränser av vikt med lägesosäkerhet 0,025 meter Det finns användnings- eller planområdesgränser som sammanfaller med fastighetsgränser som i registerkartan har mycket god lägesosäkerhet (0,025 m). Dessa värden kan vara missvisande, eftersom många gränspunkter över hela landet transformerades vid övergången från RT 90 till SWEREF 99 utan kontrollmätning. Lantmäteriet uppmanar kommunen att vara extra uppmärksam och vid behov kontrollmäta dessa gränser. Kontrollmätta punkter ska rapporteras via DRK-leverans enligt samma rutin som ovan. Vilken typ av ledningar inom markreservat för allmännyttiga ledningar? Planförslaget innehåller u -områden, men planbeskrivningen anger inte vilken typ av 1 allmännyttiga ledningar som ska dras inom markreservatet eller vilken ledningshavare som avses. Detta bör tydliggöras. 4 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 141 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Redovisning av rättigheter På fastigheten Flundrarp 1:22 framgår det av fastighetsregistret att redovisningen av rättigheter kan vara ofullständig. Detta skapar osäkerhet om vilka sakägare som berörs av planläggningen. Vid planläggning bör både fastighetens gränser och dess rättigheter vara utredda och tydligt redovisade i planbeskrivningen. Kommentar: 1. Sekundär egenskapsgräns Inför granskning har det förtydligats vilken bestämmelse som begränsas av sekundär egenskapsgräns. 2. Fastighetsgränser I samband med planarbetet har fastighetsägaren beställt en fastighetsbestämning av fastigheten Flundrarp 1:22 (planområdet) med anledning av att fastigheterna är avsöndrade och därmed anses osäkra. Fastighetsbestämningen behöver få laga kraft innan detaljplanen kan gå mot antagande. 3. Typ av ledningar Inför granskning har tydliggjorts vilken typ av ledningar det är som ligger inom markreservat för ledningar, nämligen VA-ledningar som ägs av kommunen. 4. Redovisning av rättigheter Rättighetshavare framgår av fastighetsförteckningen. I planbeskrivningen finns beskrivet att kommunala VA-ledningar går genom planområdet, som i dagsläget dock inte är tryggade med någon rättighet och därför inte framkommer i fastighetsförteckningen. Process för tryggande av dessa ledningar ska enligt uppgift påbörjas efter detaljplanens avslutande. Trafikverket (2025-11-19) Väg Planområdet ligger direkt söder om väg 1448 (Stora vägen) för vilken Trafikverket är väghållare. Inom vägens säkerhetszon, som löper 2 meter från vägkant, får inga oeftergivliga föremål placeras. Säkerhetszonen ska hållas fri från t.ex. murar, bullerplank, djup vattenfördröjning och stambildande vegetation. Eftergivliga anordningar som staket kan tillåtas. Anslutning till statlig väg Trafikverket förutsätter att den anslutning till väg 1448 som godkänts (ärende TRV 2025/52980) används. Miljö och hälsa – Buller Trafikverket förutsätter att detaljplanen utformas så att riksdagens Förordning (2015:216) om buller vid bostadsbyggnader innehålls. Detaljplanen måste möjliggöra de anpassningar som krävs för att uppfylla gällande bullerriktvärden. De nödvändiga åtgärder som kan krävas (bullerskydd) ska bekostas av exploatören eller fastighetsägaren. Kommentar: Information om säkerhetszonen har lagts till i planbeskrivningen inför granskning. 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 142 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Inför samråd gjordes en bullerutredning som visade att byggnaden och en eventuell uteplats klarar de bullerriktvärden som behövs, utan åtgärder. Därav vidtas inga ytterligare åtgärder gällande bullerfrågan. Länsstyrelsen (2025-11-12) Länsstyrelsens synpunkter – prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Riksintresse kulturmiljövård 3 kap. 6 § MB Länsstyrelsen anser att även om kommunen beskriver att intentionen med detaljplanen är att bibehålla den särskilt värdefulla kulturmiljön och komplettera denna med en mindre utbyggnad, så möjliggör detaljplanen fler scenarion. Eftersom byggnaden inte ges något rivningsförbud skulle den nuvarande byggnaden kunna rivas och ersättas med en ny byggnad utan reglerad höjd, vilket skulle kunna få stora negativa konsekvenser för riksintresset. Även om byggnaden bibehålls saknas det reglering av höjd på den föreslagna tillbyggnaden. Samtliga möjliga konsekvenser av detaljplanen behöver beskrivas i planbeskrivningen, annars kan Länsstyrelsen komma att agera enligt försiktighetsprincipen. Länsstyrelsens rådgivning Översiktsplanens aktualitet Redovisning av ställningstagandet av översiktsplanens aktualitet gäller för alla detaljplaner som påbörjats efter den 11 september 2024. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att förtydliga sin bedömning i planbeskrivningen. Rådgivning kulturmiljö Länsstyrelsen ser positivt på intentionerna att bibehålla befintlig byggnad och ge den ny användning. För att uppfylla syftet med detaljplanen, det vill säga att skydda kulturmiljön inom planområdet, rekommenderas att säkerställa kulturmiljön med rivningsförbud. Länsstyrelsen menar att det finns behov av att förtydliga planbestämmelse k . Om det är 3 ”fönstrens placering och utformning” samt ”utställningslokalen invändigt mot gatufasaden” (s. 10 i planbeskrivningen) som avses bör detta framgå. Länsstyrelsen vill också uppmärksamma kommunen på möjligheten att skydda interiör/planlösning med skydd av kulturvärden. Det är positivt att kommunen bekräftar byggnaden som särskilt värdefull enligt 8:13, så att frågan är avgjord till efterföljande lovprövningar, eftersom ett utpekande i bevarandeprogram i sig inte är juridiskt bindande. Undersökning om betydande miljöpåverkan Kommunen gör bedömningen att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. MB. Utifrån aktuellt underlag delar Länsstyrelsen kommunens bedömning att ett genomförande av planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. miljöbalken. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens samlade bedömning är att det finns frågor som inte är tillräckligt utredda avseende riksintresse för kulturmiljövården, varför planförslaget kan komma att prövas utifrån 11 kap. 10–11 §§ PBL. 6 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 143 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Kommentar: • Riksintresse kulturmiljövård Inför granskning har högsta nockhöjder samt en högsta totalhöjd (5,9 meter) lagts till i detaljplanen som en generell bestämmelse. Nockhöjderna är olika på olika delar av planområdet, för att värna befintlig byggnads struktur och framhävande element. Inget rivningsförbud läggs till inför granskning. Bedömningen är att rivningsförbud är en inskränkning som inte står i proportion med skyddsvärdet på byggnaden. Dessutom bedöms skydd mot rivning fortfarande finnas i form av rivningslov, som ofta är mycket restriktivt i kulturmiljöer och sällan ges till värdefulla kulturmiljöklassificerade byggnader. Undantag kan vara byggnader som är så förvanskade att de inte bedöms vara möjliga att rädda. Bedömningen är också att om befintlig byggnad rivs, tvingar bestämmelserna i detaljplanen till viss del fram en byggnad som ändå speglar det kulturmiljövärde som finns idag i form av exempelvis färg, form, volym och fasadlivet med fönster mot gatan. • Översiktsplanens aktualitet Inför granskning har översiktsplanens aktualitet förtydligats. • Kulturmiljö – förtydliganden av bestämmelser Inför granskning har den tidigare bestämmelsen k förtydligats till 2 ”Byggnaders volym, flacka taklutning samt fönstrens placering och utformning ska bibehållas så att befintlig byggnads karaktär bevaras.”. Bestämmelsen har inför granskning blivit generell och saknar därför enskild bestämmelsebeteckning i plankartan. Bestämmelsen k har tagits bort då en djupare bedömning av 3 byggnadens kulturvärde kommit fram till att det framför allt är byggnadens exteriör som innehar det största kulturmiljövärdet, vilken skyddas dels med bestämmelsen om volym, taklutning och fönstrens placering och utformning, dels med bestämmelser för nockhöjd. Region Skåne (2025-11-28) avstår från att yttra sig. 7 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 144 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Internt Höganäs energi (2025-11-10) har inga synpunkter. Miljöavdelningen (2025-11-10) har inga synpunkter. Utbildningsnämnden (2025-11-25) har inga synpunkter. VA-avdelningen (2025-11-16) har inga synpunkter. Geodataavdelningen (2025-11-27) har inga synpunkter. Räddningstjänsten (2025-11-28) har inga synpunkter, i övrigt att beakta: • Tillgängligheten för Räddningstjänstens fordon säkerställs. • Kontakt tas med Räddningstjänsten vid en eventuell utbyggnad av vattenledningsnätet för strategisk placering av brandposter i området. • Det är kort avstånd mellan byggnaden och Stora vägen (trafiksituationen) • Hänsyn tas till planbeskrivningen. Kommentar: Synpunkten noteras. Tillgänglighet för Räddningstjänstens fordon finns via Stora vägen intill planområdet. Det går även till viss del att placera ett fordon inne på fastigheten, samt nå fastigheten norrifrån genom grannfastigheten och gatan Nedre Glarhallavägen. Fastigheten är dock så pass liten (cirka 480 kvadratmeter) att detta inte bedöms vara en olägenhet för Räddningstjänsten. Stadsmiljöavdelningen (2025-12-01) har inga synpunkter. Privatpersoner Flundrarp 1:81 (2025-12-01) Boende på Stora Vägen 40, Flundrarp 1:81, vill framföra invändningar mot den föreslagna takterrassen i detaljplanen. Detta då vi får insyn i vår privata trädgård, mer skugga och lugnet riskerar att försvinna då folk samlas på takterrassen. Vi tycker att det är bra som det är idag utan takterrass. Vi hoppas att våra synpunkter tas i beaktande och att man inte tillåter takterrass. Kommentar: Det har tidigare funnits en takterrass ovanpå byggnaden på Flundrarp 1:22, som byggdes i anslutning till eller i nära anslutning till byggnadens uppförande. Takterrassen kan ses på äldre bilder av byggnaden, som finns inkluderade i planbeskrivningen. Byggnaden är kulturmiljöklassificerad på grund av dess medverkan i Arilds framväxt och täta samband med den kände fotografen Peter P. 8 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 145 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Lundh, och sedermera fortsatta användning som galleri (genom idag Galleri Fredland). Det ses generellt som positivt att återbygga en byggnad till dess tidigare utförande, för att tydliggöra en byggnads kulturmiljömässiga sammanhang, historia och värde. Därav anses det inte som en olägenhet ur allmän synpunkt att tillåta att en takterrass uppförs på befintlig byggnad inom Flundrarp 1:22, så som byggnaden historiskt har sett ut. Inför granskning kvarstår därför möjligheten att bygga en takterrass på byggnaden, det vill säga ett hindrande av takterrass införs inte. Yttrandet tillmötesgås därmed inte. 9 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 146 of 572 Samrådsredogörelse, 24 mars 2026 Detaljplan för Flundrarp 1:22 KS/2024/431 i Arild Sammanfattning Sammanlagt har 16 skrivelser inkommit. Skrivelser från 6 innehåller synpunkter på förslaget. Dessa synpunkter har bemötts ovan med kommentarer. Synpunkter från 2 har föranlett en omarbetning av planförslaget. Det har också gjorts ändringar som inte föranletts av en synpunkt. Sammanfattningsvis ändras planförslaget enligt följande: • Planområdet utökas cirka två kvadratmeter i det nordvästra hörnet, för att täcka in hela den yta som haft samma markanvändning (handel). På så sätt undviks en rest på två kvadratmeter som får en egen markanvändning när fastigheten Flundrarp 1:22 kompletteras med användning för bostad. Samrådskretsen ändras inte, då samfälligheten varit sakägare och inkluderats i fastighetsförteckningen även under samrådet. • Flera av bestämmelserna har blivit generella och saknar därför egen bestämmelsebeteckning. Det innebär att bestämmelserna gäller inom hela planområdet. • Byggrätten ökar till totalt högst 120 kvadratmeter inom planområdet. Huvudbyggnaden begränsas dock till högst 105 kvadratmeter. • Tillägg av bestämmelser för högsta nockhöjd, h . 1 • Tillägg av bestämmelse för högsta totalhöjd inom planområdet, som en generell bestämmelse. • Tillägg av bestämmelse f gällande bredd på eventuell broövergång (eller liknande 1 konstruktion). • Ändrad och förtydligad bestämmelseformulering för tidigare bestämmelsen k , 2 nu en generell bestämmelse. • Borttag av den tidigare bestämmelsen k . 3 • Prickmark utökad något så att hela den befintlig bergväggen täcks av byggnadsförbud. • Kompletteringar och förtydliganden i planbeskrivningen. o Fler bilder på befintlig byggnad exteriört. Följande har inte fått sina synpunkter tillgodosedda: • Flundrarp 1:81 - privatperson Frågor som inte blivit tillgodosedda är följande: • Önskemål om hindrande av takterrass på befintlig byggnad inom planområdet. 10 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Höganäs kommun Page 147 of 572 Undersökning om betydande miljöpåverkan 1 Detaljplan för 2 Planområde Flundrarp 1:22, i Arild 3 Höganäs kommun, Skåne län Page 148 of 572 Undersökningens bakgrund För att ta reda på om en detaljplan ska genomgå en strategisk miljöbedömning ska det göras en undersökning om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt: • 5 kap. 11§ Plan- och bygglagen (2010:900) PBL • 6 kap. 5–7 §§ Miljöbalken (1998:808) MB • Miljöbedömningsförordningen (2017:966) MBF 3§, 5-6 §§ och 10-13§§ • Plan- och byggförordningen (2011:338) PBF 2 kap. 5§ Om det bedöms att planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning upprättas. Då ska kommunen samråda om omfattningen och detaljeringsgraden i en miljökonsekvensbeskrivning (genom ett avgränsningssamråd) i enlighet med 6 kap. 9 MB. Om bedömningen är att genomförandet av en detaljplan inte medför betydande miljöpåverkan ska kommunen samråda i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser eller andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet i enlighet med 6 kap.

§ 8 Medlemskap i Sveriges miljökommuner Sammanfattning av ärendet Höganäs är medlemmar i Sveriges miljökommuner, tidigare Förbundet för Allmän Hälsovård (FAH). Medlemsavgiften är låg, 1800 kronor för 2026, men tjänstepersoner på samhällbyggnadsförvaltning och kommunledningskontoret har ingen behållning av medlemskapet. Vid diskussioner tidigare år har behållningen av medlemskapet ifrågasatts. Beslut om när Höganäs kommun har gått med har inte hittats, men kommuner har varit medlem i minst fem år. Enligt stadgarna ska man gå ur föreningen innan det nya verksamhetsåret är påbörjat. Kommunen behöver därför betala medlemskap för 2026, men då syfte med kommunens medlemskap saknas vore det rimligt att gå ur föreningen inför 2027. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 12 mars 2026, Sveriges miljökommuner, brev från ordförande till medlemskommun den 12 mars 2026. Förslag till beslut Ordförande Gertud Greén (C) föreslår miljöutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att Höganäs kommun går ur föreningen Sveriges Miljökommuner. Beslutsgång Ordförande Gertud Greén (C) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att miljöutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att Höganäs kommun går ur föreningen Sveriges Miljökommuner. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 562 of 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 KS/2026/183

§ 9 Miljöutskottets informationsärenden 2026 Sammanfattning av ärendet Miljöutskottet informeras om följande: • Pågående externa projekt kopplat till miljö. Förslag till beslut Ordförande Gertud Greén (C) föreslår miljöutskottet besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsgång Ordförande Gertud Greén (C) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att miljöutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Miljöutskottet beslutar att lägga informationen till handlingarna. Page 563 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 Närvarande Beslutande ledamöter Peter Schölander (M) (ordförande) Göran Lock (MP) Ros-Mari Paulsson (L) Lennart Nilsson (S) Gertrud Greén (C) ersätter Fredrik Walderyd (M) (vice ordförande) Övriga närvarande Abdulmouneim Baradey (planarkitekt) §13 Fanny Keats (kommunsekreterare) Gunilla Sandebert (stadsarkitekt) Jacob Derefeldt (digitaliserings- och ärendeutvecklare) Jacob von Post (chef för samhällsbyggnadsförvaltningen) Johanna Augustsson (planarkitekt) §12 Tove Olsson (planarkitekt) §§14-15 Sammanträdestid Kl 13:30-14:00 Paragrafer §§12-16 Justering Utsedd att justera Göran Lock (MP) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Peter Schölander (M) Justerare Göran Lock (MP) Protokollet justerades 2026-03-31 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-04-01 Anslaget tas ned 2026-04-27 Page 564 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 Innehållsförteckning Godkännande av detaljplan för del av Brunnby Bräcke 4:47 (huset i hamnen) i

§ 12 Godkännande av detaljplan för del av Brunnby Bräcke 4:47 (huset i hamnen) i Nyhamnsläge, Höganäs kommun, inför samråd Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 14 mars 2023, § 49, att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning att genomföra planprocess för fastighet Brunnby-Bräcke 4:47 i Nyhamnsläge (huset i hamnen). Syftet är att möjliggöra tillbyggnad för befintliga byggnader. I syftet ingår också att säkra bebyggelsens kulturhistoriska värden. Planområdet ligger precis öster om småbåtshamnen i Nyhamnsläge tätort. Fastigheten består av 423 kvadratmeter och de befintliga byggnaderna upptar cirka 87 kvadratmeter. Idag används fastigheten som fritidshus med enklare standard. Skolan nås inom 500 meter från planområdet. Huvudbyggnaden på Brunnby-Bräcke 4:47 har kulturhistoriska värden som ska skyddas. Den har en byggnads-area på cirka 60 kvadratmeter. Förrådet har en byggnadsarea på knappt 30 kvadratmeter. Det går att parkera på fastigheten. Planprocessen förväntas genomföras med standard planförfarande. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 9 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, plankarta den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, planbeskrivning den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, undersökning om betydande miljöpåverkan den 24 februari 2026. Ytterligare underlag i ärendet Olga Schlyter (kulturmiljökonsult), antikvariskt underlag till detaljplan för Brunnby Bräcke 4:47 i Höganäs kommun den 3 juni 2025. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår planutskottet besluta att godkänna förslag till detaljplan för Brunnby-Bräcke 4:47 i Nyhamnsläge, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför samråd samt, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Planutskottet beslutar att godkänna förslag till detaljplan för Brunnby-Bräcke 4:47 i Nyhamnsläge, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför samråd, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Page 566 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 KS/2026/98

§ 13 Ansökan om planbesked för Ljuset 1 (Lexikonvägen 1, ICA butiken) i Höganäs, Höganäs kommun Sammanfattning av ärendet Den 12 februari 2026 inkom en ansökan om planbesked för fastigheten Ljuset 1 i Höganäs (Lexikonvägen 1), där en befintlig ICA-butik är belägen. Fastigheten är idag planlagd som handel. Fastighetsägaren avser att utveckla och bygga ut den befintliga butiken. Ansökan syftar till att pröva förutsättningarna för att upprätta en ny detaljplan som ersätter gällande plan. Förslaget omfattar en tillbyggnad om cirka 2 800 kvm BYA på den befintliga byggnadens västra sida samt ett extra våningsplan om cirka 300 kvm BTA vid tillbyggnadens norra hörn. Det nya våningsplanet är avsett för personalytor, vilket frigör yta på bottenplanet som istället kan nyttjas för butiksändamål. Vidare redovisar förslaget en omdisponering av parkeringsplatser i syfte att effektivisera fastighetens nyttjande samt en omlokalisering av befintlig returstation om cirka 60 kvm BYA till en extern placering längs fastighetens västra gräns. Planprocessen föreslås genomföras med standard planförfarande. Planarbetet beräknas antas av kommunfullmäktige december 2027. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 26 februari 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, planutredning den 3 mars 2026, Ansökan om planprocess den 12 februari 2026. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår planutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att bevilja ansökan om planbesked och uppdra samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning att genomföra planprocess för fastighet Ljuset 1 i Höganäs, Höganäs kommun, med ett beräknat antagande under december 2027. Lennart Nilsson (S) yrkar bifall till planutskottets förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att bevilja ansökan om planbesked och uppdra samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning att genomföra planprocess för fastighet Ljuset 1 i Höganäs, Höganäs kommun, med ett beräknat antagande under december 2027. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen PPaaggee 7 29 ooff 3572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2026-04-27 PPaaggee 8 30 ooff 3572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-02-25 KS/2026/98 Ansökan om planbesked för Ljuset 1 (Lexikonvägen 1, ICA butiken), i Höganäs Sammanfattning av ärendet Den 12 februari inkom ansökan om planbesked för fastigheten Ljuset 1. Fastigheten är i nuläget planlagd som handel. Fastighetsägaren avser att utveckla och bygga ut befintlig ICA-butik inom fastigheten Ljuset 1. Syftet med denna ansökan om planbesked är att pröva förutsättningarna för att ta fram en ny detaljplan som ersätter gällande plan. Förslaget redovisar en tillbyggnad på cirka 2 800 kvm BYA på den befintliga byggnadens västra sida samt ett extra våningsplan vid tillbyggnadens norra hörn på cirka 300 kvm BTA. Det andra våningsplanet planeras användas som personalytor vilket frigör yta på bottenplanet som istället kan nyttjas för butiksändamål. Förutom önskad utbyggnation redovisar förslaget dels en omdisponering av parkeringsplatser i syfte att effektivisera nyttjandet av fastigheten, dels att en returstation på cirka 60 kvm BYA, som idag är lokaliserad inom befintlig byggnad, får en extern placering längs fastighetens västra fastighetsgräns. Planprocessen föreslås genomföras med standard planförfarande. Planarbetet beräknas antas av kommunfullmäktige december 2027. Beslutsunderlag Ansökan om planbesked Bilaga 1. Förslag byggnation Ytterligare underlag i ärendet - Planprocessen - Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja ansökan om planbesked och uppdra planavdelningen att genomföra planprocess för fastighet Ljuset 1, i Höganäs med ett beräknat antagande under december 2027. Jacob Von Post Samhällsbyggnadsförvaltningschef Gunilla Sandebert Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 81 of 572 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2026-02-25 KS/2026/98 Stadsarkitekt/Planchef Abdulmouneim Baradey Planarkitekt Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se www.h oganas.se Page 82 of 572 KS/2026/98 Planutredning för Ljuset 1 (Lexikonvägen 1), i Höganäs Höganäs kommun, Skåne län Bild på utredningsområdet 2026-03-24 Page 83 of 572 PLANUTREDNING FÖR Ljuset 1 Planansökan, syfte Den 12 februari inkom ansökan om planbesked för fastigheten Ljuset 1. Fastigheten är i nuläget planlagd som handel. Fastighetsägaren avser att utveckla och bygga ut befintlig ICA-butik inom fastigheten Ljuset 1. Syftet med denna ansökan om planbesked är att pröva förutsättningarna för att ta fram en ny detaljplan som ersätter gällande plan. Förslaget redovisar en tillbyggnad på cirka 2 800 kvm BYA på den befintliga byggnadens västra sida samt ett extra våningsplan vid tillbyggnadens norra hörn på cirka 300 kvm BTA. Det andra våningsplanet planeras användas som personalytor vilket frigör yta på bottenplanet som istället kan nyttjas för butiksändamål. Förutom önskad utbyggnation redovisar förslaget dels en omdisponering av parkeringsplatser i syfte att effektivisera nyttjandet av fastigheten, dels att en returstation på cirka 60 kvm BYA, som idag är lokaliserad inom befintlig byggnad, får en extern placering längs fastighetens västra fastighetsgräns. 2 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN Page 84 of 572 PLANUTREDNING FÖR Ljuset 1 Planeringsförutsättningar Fastigheten Ljuset 1(ICA butiken) ligger i Höganäs sydöstra stadskant och omfattar cirka 19 000 kvadratmeter. Fastigheten ägs av ett privat företag. Området gränsar i norr till Forskargatan och en skolverksamhet, i väster till Pål Anders väg och angränsande verksamheter, i söder till Lexikonvägen samt i öster till ett bostadsområde. Inom fastigheten finns en större butiksbyggnad (ICA Kvantum Höganäs) samt en omfattande parkeringsyta som betjänar handelsverksamheten. Ansökan innebär en utbyggnad av butiken. Planutredningsområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA), och är ansluten till det kommunala VA nätet för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Eftersom den planerade utbyggnaden kommer att uppföras på befintlig asfalterad parkeringsyta, bedöms de‑n faktiska ökningen av avrinning bli begränsad. Behovet av kompletterande fördröjningsåtgärder anses därmed vara relativt litet. Inom området finns underjordiska ledningar för vatten, el, telenät. Det finns inga kända mark- eller miljöföroreningar inom fastigheten. En utbyggnad av butiken kan medföra en ökning av trafikmängden och därmed även en viss ökning av trafikbuller. Samtidigt bedöms den utökade byggnadsvolymen ge en ökad avskärmningseffekt mot de verksamheter som ligger väster om fastigheten, vilket kan innebära ett förbättrat skydd för den närliggande bostadsbebyggelsen i öster. 3 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN Page 85 of 572 PLANUTREDNING FÖR Ljuset 1 Planer, förordnanden Översiktsplan för Höganäs kommun Förslaget följer översiktsplanens och planeringsstrategins intentioner. I översiktsplanen sägs bland annat, som berör aktuellt planområdet att området ska användas till Tätortsområde. Gällande detaljplan För området gäller Detaljplan för Höganäs 37:39 med flera, Delplan 2: lexikonvägen. som vann laga kraft den 26 juni 2019. Detaljplanen är fortsatt gällande och har en genomförandetid på tio år från den dag planen vann laga kraft. Detaljplanen redovisar bland annat att: - Området ska användas till Detaljhandel. - Högsta nockhöjd för huvudbyggnad är 8,0 meter. - Största byggnadsarea för huvudbyggnader är 5250 kvadratmeter per egenskapsområde. Största byggnadsarea för huvudbyggnader är 6000 kvadratmeter per användningsområde. För handel och parkering gäller angivet värde även för komplementbyggnader. - Skyltar ska om inget annat anges placeras på byggnad och vara kopplad till verksamheten. Skyltar får inte överstiga angiven nockhöjd. - Komplementbyggnad inom område för handel får sammanbyggas med huvudbyggnad. Komplementbyggnads nockhöjd ska vara tydligt lägre än huvudbyggnads takfot. Enskilda byggnadsdelar sam t tekniska anläggningar 4 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN Page 86 of 572 PLANUTREDNING FÖR Ljuset 1 och utrym m en på byggnader för h andel får sticka upp högst 2 m eter över angiven nockhöjd. - Uppförande av stängsel inom detaljhandel är bygglovspliktigt - Genomförandetiden är 10 år. Riksintressen Området omfattas av två riksintressen: riksintresse för högexploaterad kust samt riksintresse för påverkansområde för väderradar. Dessa riksintressen täcker i princip hela kommunen. Bedömning med motivering Planavdelningens bedömning är att föreslå positivt planbesked för ansökan. Föreslagen markanvändning stämmer överens med gällande översiktsplan samt detaljplan. Sammanfattningsvis görs bedömningen att förslaget medför övervägande positiva konsekvenser. Den planerade utvecklingen bedöms bidra till att stärka det lokala näringslivet och förbättra serviceutbudet för kommunens invånare. 5 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN Page 87 of 572 PLANUTREDNING FÖR Ljuset 1 Det är viktigt att beakta att detaljplanen fortfarande är gällande. Planen vann laga kraft den 26 juni 2019 och har en genomförandetid på tio år från dagen den trädde i kraft. Det bedöms krävas en ny trafik- och bullerutredning eftersom ändringen kan innebära en utökning och ändring av trafiken till butiken och dess parkeringsplatser. Närheten till bostäder medför också att det blir extra viktigt att fläktbuller och liknande inte stör närboende. Höganäs Energi utgår från att exploatören bekostar flytten av transformatorstation och elbilsladdare söderut samt ombyggnaden av högspänningsnätet. Servis- och matningskablar till ICA måste omläggas runt den nya byggnaden, vilket också ska betalas av exploatören. Dessutom behöver man utreda om fastigheten kräver mer effekt efter utbyggnaden, och i så fall förstärka serviskablarna. Även fiberanslutningen måste flyttas. Förslag till beslut Planavdelningen får i uppdrag att genomföra detaljplaneprocessen. Ärendet behandlas som standard planförfarande. Planarbetet bekostas av fastighetsägare. Planarbetet beräknas antas i december 2027. Upplysning Beslutet att godkänna att en ny detaljplan prövas innebär att kommunen bedömer att det är befogat att pröva förslaget. Planbeskedet föregriper inte den detaljplaneprocess då förslagets lämplighet och genomförbarhet slutligt prövas. I den processen kan förslaget behöva justeras eller planarbetet avbrytas. Ett avtal ska tecknas mellan kommunen och den sökanden innan planprövning kan påbörjas. I avtalet regleras fördelningen av planarbetets kostnader. Ett planbesked kan enligt 13 kap. 2§ PBL inte överklagas. 6 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN Page 88 of 572 2026-02-12 Ansökan om planbesked Fastighet: Höganäs Ljuset 1 Sökande: Fastica 29 Aktiebolag (556697-1544) C/O Ica Fastigheter AB, Ingenjör Bååths Gata 11, T2, 721 84 Västerås. Bakgrund och syfte Fastighetsägaren avser att utveckla och bygga ut befintlig ICA-butik inom fastigheten Ljuset 1. Syftet med denna ansökan om planbesked är att pröva förutsättningarna för att ta fram en ny detaljplan som ersätter gällande plan. Föreslagen utbyggnad Föreslagen utbyggnad redovisas i Bilaga 1. Förslag byggnation. Förslaget redovisar en till- byggnad på ca 2 800 kvm BYA på den befintliga byggnadens västra sida samt ett extra vå- ningsplan vid tillbyggnadens norra hörn på ca 300 kvm BTA. Det andra våningsplanet plane- ras användas som personalytor vilket frigör yta på bottenplanet som istället kan nyttjas för butiksändamål. Förutom önskad utbyggnation redovisar förslaget dels en omdisponering av parkeringsplat- ser i syfte att effektivisera nyttjandet av fastigheten, dels att en returstation på ca 60 kvm BYA, som idag är lokaliserad inom befintlig byggnad, får en extern placering längs fastighet- ens västra fastighetsgräns. Förhållande till gällande planer Gällande detaljplan, Detaljplan för Höganäs 37:39 mfl, delplan 2; Lexikonvägen, vann laga kraft i juni 2019. Detaljplanen medger viss möjlighet att bygga ut befintlig byggnad som, uti- från dagens verksamhetsbehov, inte bedöms vara tillräcklig. En ny detaljplan bedöms därför nödvändig för att möjliggöra utveckling av verksamheten på platsen. Begäran om planbesked Fastighetsägaren ansöker härmed om planbesked enligt plan- och bygglagen. Page 89 of 572 (cid:51)(cid:72)(cid:85)(cid:86)(cid:82)(cid:81)(cid:68)(cid:79)(cid:92)(cid:87)(cid:82)(cid:85) (cid:11)(cid:21)(cid:3)(cid:89)(cid:110)(cid:81)(cid:17)(cid:15)(cid:3)(cid:70)(cid:68)(cid:3)(cid:22)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:21)(cid:12) (cid:37)(cid:60)(cid:36)(cid:3)(cid:70)(cid:68)(cid:3)(cid:21)(cid:27)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:21) (cid:55)(cid:85)(cid:68)(cid:81)(cid:86)(cid:73)(cid:82)(cid:85)(cid:80)(cid:68)(cid:87)(cid:82)(cid:85) (cid:53)(cid:72)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:82)(cid:81) (cid:40)(cid:81)(cid:87)(cid:85)(cid:112)(cid:93)(cid:82)(cid:81) (cid:37)(cid:60)(cid:36)(cid:3)(cid:70)(cid:68)(cid:3)(cid:22)(cid:24)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:21) (cid:47)(cid:68)(cid:71)(cid:71)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:85) (cid:46)(cid:88)(cid:81)(cid:71)(cid:89)(cid:68)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:85) (cid:51) (cid:41) (cid:51) (cid:41) (cid:51) (cid:41) (cid:51) (cid:41) (cid:51) (cid:53)(cid:43) (cid:51) (cid:53)(cid:43) (cid:51) (cid:53)(cid:43) (cid:51) (cid:53)(cid:43) (cid:51) (cid:53)(cid:43) (cid:51) (cid:53)(cid:43) (cid:51)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:86)(cid:78)(cid:92)(cid:79)(cid:87)(cid:83)(cid:72)(cid:79)(cid:68)(cid:85)(cid:72) (cid:47)(cid:77)(cid:88)(cid:86)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:20)(cid:15)(cid:43)(cid:124)(cid:74)(cid:68)(cid:81)(cid:108)(cid:86) (cid:54)(cid:87)(cid:85)(cid:88)(cid:78)(cid:87)(cid:88)(cid:85)(cid:86)(cid:78)(cid:76)(cid:86)(cid:86)(cid:3)(cid:16)(cid:3)(cid:88)(cid:87)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:3)(cid:68)(cid:89)(cid:3)(cid:44)(cid:38)(cid:36) (cid:55)(cid:76)(cid:79)(cid:79)(cid:78)(cid:82)(cid:80)(cid:80)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:37)(cid:60)(cid:36)(cid:29)(cid:3)(cid:70)(cid:68)(cid:3)(cid:21)(cid:27)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:21)(cid:3)(cid:11)(cid:55)(cid:82)(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:3)(cid:37)(cid:55)(cid:36)(cid:29)(cid:3)(cid:70)(cid:68)(cid:3)(cid:25)(cid:25)(cid:19)(cid:19)(cid:80)(cid:21)(cid:12) (cid:38)(cid:92)(cid:78)(cid:72)(cid:79)(cid:83)(cid:68)(cid:85)(cid:78)(cid:72)(cid:85)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:29)(cid:3)(cid:20)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:82)(cid:80)(cid:3)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:85)(cid:112)(cid:93)(cid:82)(cid:81) (cid:37)(cid:76)(cid:79)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:78)(cid:88)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:29)(cid:3)(cid:20)(cid:28)(cid:28)(cid:3)(cid:11)(cid:89)(cid:68)(cid:85)(cid:68)(cid:89)(cid:3)(cid:25)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:71)(cid:3)(cid:79)(cid:68)(cid:71)(cid:71)(cid:80)(cid:124)(cid:77)(cid:79)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:15) (cid:19) (cid:20)(cid:19) (cid:21)(cid:19) (cid:22)(cid:19) (cid:23)(cid:19) (cid:24)(cid:19) (cid:25)(cid:19) (cid:26)(cid:19) (cid:27)(cid:19) (cid:28)(cid:19) (cid:20)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85) (cid:25)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:85)(cid:124)(cid:85)(cid:72)(cid:79)(cid:86)(cid:72)(cid:75)(cid:76)(cid:81)(cid:71)(cid:85)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:18)(cid:51)(cid:3)(cid:53)(cid:43)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:23)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:80)(cid:76)(cid:79)(cid:77)(cid:72)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:85)(cid:18)(cid:51)(cid:3)(cid:41)(cid:12) (cid:37)(cid:76)(cid:79)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:83)(cid:72)(cid:85)(cid:86)(cid:82)(cid:81)(cid:68)(cid:79)(cid:29)(cid:3)(cid:21)(cid:19) (cid:55)(cid:82)(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:87)(cid:3)(cid:68)(cid:81)(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:3)(cid:69)(cid:76)(cid:79)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:82)(cid:80)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:81)(cid:29)(cid:3)(cid:21)(cid:20)(cid:28) (cid:54)(cid:78)(cid:68)(cid:79)(cid:68)(cid:3)(cid:20)(cid:29)(cid:20)(cid:19)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:11)(cid:36)(cid:23)(cid:12) (cid:54)(cid:89)(cid:72)(cid:73)(cid:68)(cid:17)(cid:3)(cid:21)(cid:25)(cid:19)(cid:21)(cid:20)(cid:20) Page 90 of 572 7 Godkännande av detaljplan för Flundrarp 1:22 (Galleri Fredland) i Arild, Höganäs kommun, inför granskning KS/2024/431 Page 91 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 Närvarande Beslutande ledamöter Peter Schölander (M) (ordförande) Göran Lock (MP) Ros-Mari Paulsson (L) Lennart Nilsson (S) Gertrud Greén (C) ersätter Fredrik Walderyd (M) (vice ordförande) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Gunilla Sandebert (stadsarkitekt) Jacob Derefeldt (digitaliserings- och ärendeutvecklare) Jacob von Post (chef för samhällsbyggnadsförvaltningen) Tove Olsson (planarkitekt) Sammanträdestid Kl 13:30-14:00 Paragrafer §14 Justering Utsedd att justera Göran Lock (MP) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Peter Schölander (M) Justerare Göran Lock (MP) Protokollet justerades 2026-03-31 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-04-01 PPaaggee 9 12 ooff 3572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 KS/2024/431

§ 14 Godkännande av detaljplan för Flundrarp 1:22 (Galleri Fredland) i Arild, Höganäs kommun, inför granskning Sammanfattning av ärendet En ansökan om planbesked inkom den 23 november 2023 från fastighetsägaren för fastigheten Flundrarp 1:22 i Arild, Höganäs kommun, med syftet att utreda lämpligheten i att inleda ett detaljplanearbete för att möjliggöra bostadsanvändning inom fastigheten. Kommunstyrelsen beslutade den 6 februari 2024, § 23, att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning att genomföra planprocess för fastigheten. Detaljplanen syftar till att komplettera nuvarande användningsbestämmelser med bostad, samt att anpassa planen till befintlig kulturmiljö och säkerställa skydd av kulturmiljön inom planområdet. Planförslaget möjliggör bostad i befintlig byggnad samt en mindre utbyggnad på byggnadens baksida för att på ett ändamålsenligt sätt anpassa byggnaden. Förslaget medger även återuppbyggnad av byggnaden så som den historiskt använts med takterrass och tillhörande broövergång. Vidare innehåller förslaget varsamhetsbestämmelser och utökad lovplikt för att skydda det kulturmiljövärde befintlig byggnad och fastighet innehar. Inför granskning har planområdet utökats med två kvadratmeter så att hela den yta som tidigare varit reglerad med handel kompletteras med bostad. Utökningen berör en samfällighet och syftar till att undvika en restyta på två kvadratmeter med egen markanvändning. Även höjdbestämmelser för nock- och totalhöjd har tillkommit. En av varsamhetsbestämmelserna har förtydligats och en annan har tagits bort med anledning av en ny bedömning om vad som är bevarandevärt med befintlig byggnad. Därutöver har fler bilder på befintlig byggnad lagts till samt redaktionella förtydliganden och kompletteringar genomförts. Planprocessen genomförs med standardförfarande, där samråd och granskning genomförs innan antagandebeslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, plankarta den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, planbeskrivning den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, samrådsredogörelse den 24 mars 2026. Ytterligare underlag i ärendet Planutskottet, undersökning om betydande miljöpåverkan den 28 oktober 2025 § 58, Integrerad Akustik, bullerutredning Arild Flundrarp 1:22 den 21 augusti 2025, Trafikverket, ansökan om anslutning från fastighet Flundrarp 1:22 utmed väg 1448, Höganäs kommun, den 7 maj 2025. Planprocessen Samrådsförslag, upprättat den 28 oktober 2025, godkänt av planutskottet den 28 oktober 2025, § 58. Miljökonsekvensbedömning, den 28 oktober 2025, § 58. Samråd genomfördes mellan den 10 november och 1 december 2025. Page 568 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår planutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna det utökade planområdet, att godkänna upprättad samrådsredogörelse, daterad den 24 mars 2026 samt, att godkänna förslag till detaljplan för Flundrarp 1:22 i Arild, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför granskning. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna det utökade planområdet, att godkänna upprättad samrådsredogörelse, daterad den 24 mars 2026, att godkänna förslag till detaljplan för Flundrarp 1:22 i Arild, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför granskning. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 569 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 KS/2024/429

§ 15 Upphävande av detaljplan för del av Krapperup 14:203 (intill naturreservatet i södra Lerhamn) i Lerhamn, Höganäs kommun, inför granskning Sammanfattning av ärendet Ansökan inkom från privatperson den 1 november 2023 gällande upphävande av gällande detaljplan för Krapperup 14:203. Kommunstyrelsen beslutade den 7 maj 2024, att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning att genomföra planprocess för upphävande av detaljplan för den del som omfattar Krapperup 14:203. Syftet med ärendet är att upphäva detaljplanen ”Lerhamns byggnadsplan inom fastigheterna Krapperup 14:1 och 14:203” för den del som omfattar fastigheten Krapperup 14:203. Nuvarande markanvändning är inte genomförd och bedöms inte längre aktuell. Inför granskning har inga förändringar av förslaget skett. Planprocessen genomförs med utökat förfarande, vilket innebär att samråd och granskning genomförs innan antagandebeslut samt att samrådet har kungjorts i ortstidningen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, kompletterande planbeskrivning den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, plankarta den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, samrådsredogörelse den 24 mars 2026. Ytterligare underlag i ärendet Planutskottet, godkännande av undersökning om betydande miljöpåverkan den 18 november 2025 § 63. Planprocessen Samrådsförslag, upprättat den 18 november 2025, godkänt av planutskottet den 18 november 2025, § 63, Miljökonsekvensbedömning, den 18 november 2025, § 63, Samråd genomfördes mellan den 1 december till 22 december 2025. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår planutskottet besluta att godkänna upprättad samrådsredogörelse, daterad den 24 mars 2026 samt, att godkänna förslag till upphävande av detaljplan för del av Krapperup 14:203 i Lerhamn, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför granskning. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Planutskottet beslutar att godkänna upprättad samrådsredogörelse, daterad den 24 mars 2026, att godkänna förslag till upphävande av detaljplan för del av Krapperup 14:203 i Lerhamn, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför granskning. Page 570 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Page 571 of 572 Protokoll KS Planutskott 2026-03-24 KS/2024/1790

§ 16 Godkännande av detaljplan för Viken 135:29 med flera i Viken, Höganäs kommun, inför granskning Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 11 november 2024, § 196, att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning att genomföra planprocess för fastigheterna Viken 135:29 med flera. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för uppförandet av radhus samt friliggande villor och komplementbyggnader för dessa på fastigheterna Viken 135:29 med flera. I syftet ingår även att möjliggöra för in- och utfart till den tänkta bebyggelsen samt bekräfta befintlig markanvändning genom gång- och cykelvägar samt park. Planprocessen föreslås genomföras med standard planförfarande. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 6 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, plankarta inför granskning den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, planbeskrivning inför granskning den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, samrådsredogörelse den 24 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, barnkonsekvensanalys den 24 mars 2026. Planprocessen Samråd genomfördes mellan den 13 oktober och 3 november 2025. Det aktuella förslaget beräknas vara ute på granskning under april månad 2026 för att sedan gå vidare till antagande. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår planutskottet besluta att godkänna förslag till detaljplan för Viken 135:29 med flera i Viken, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför granskning samt, att godkänna upprättad samrådsredogörelse, daterad den 24 mars 2026. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Planutskottet beslutar att godkänna förslag till detaljplan för Viken 135:29 med flera i Viken, Höganäs kommun, upprättad den 24 mars 2026, inför granskning, att godkänna upprättad samrådsredogörelse, daterad den 24 mars 2026. Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Page 572 of 572

§ 24 Närvaro Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår arbetsutskottet besluta att bevilja praoelev Erik Ivinger rätt att närvara vid arbetsutskottets sammanträde. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet beslutar att bevilja praoelev Erik Ivinger rätt att närvara vid arbetsutskottets sammanträde. Page 534 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2026/182

§ 25 Planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029 Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har beräknat planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029. Beräkningen utgår från nu gällande budget 2026, fastställd plan 2027-2028, beslutade tilläggsanslag samt inriktning för investeringar kommande tio år. En fond för att skapa beredskap för de demografiska förändringarna föreslås inrättas med 10 mnkr från 2027. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning ser dock redan betydande volymökningar inom vård och omsorgsområdet 2026 och, som en konsekvens av detta, föreslås en utökning av socialnämndens ram för innevarande år med 10 mnkr. Utökningen inarbetas i planeringsramarna för budget 2027 och plan 2028-2029. I det generella stadsbidraget ingår från den 1 juli 2026 medel för aktivitetsreformen för personer med försörjningsstöd. I ramen för kommunledningskontoret reserveras medel från 2027 med 5 mnkr i planeringsramarna. Som en konsekvens föreslås också en utökning med 2,5 mnkr från 2026. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 19 mars 2026, Kommunledningskontoret, planeringsramar, beräkningsförutsättningar och budgeterade reserver den 19 mars 2026, Kommunledningskontoret, inriktning avseende 10-årsplan för investeringar beslutad den 25 september 2025. Deltar ej i beslutet Louise Stjernquist (L) deltar inte i beslutet. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår arbetsutskottet besluta att fastställa beräkningsförutsättningar, nettoramar per nämnd samt medel för oförutsedda behov och budgeterat överskott samt reserver enligt bilaga, att inrätta en fond för att skapa beredskap för de demografiska förändringarna med 10 mnkr från 2027, att utöka socialnämndens ram med 10 mnkr för 2026 för att finansiera volymökningar, samt att inarbeta utökningen i planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029, att reservera medel hos kommunledningskontoret från det generella statsbidraget avseende aktivitetsreformen för personer med försörjningsstöd från 1 juli 2026. Från 2027 tillförs 5 mnkr i planeringsramarna och som en konsekvens föreslås en utökning med 2,5 mnkr från 2026, att uppdra åt kommunstyrelsen och övriga nämnder att senast den 29 maj 2026: 1. Lämna förslag till budget 2027 och plan 2028-2029 inom beslutad nettoram i enlighet med kommunledningskontorets ekonomiavdelnings anvisningar om förslagets utformning, 2. Utifrån beslutad vision och strategier lämna förslag till nämndmål samt beskrivning på hur måluppfyllelsen ska mätas, 3. Inarbeta beslutad viljeinriktning för investeringar under kommande tioårsperiod, samt 4. Uppdra åt Höganäs Omsorg AB, Höganäshem AB samt Höganäs Energi AB att utifrån beslutad vision och strategier, ta fram mål samt beskrivning på hur måluppfyllelsen ska mätas, samt att teknik- och fastighetsförvaltningens VA- avdelning skyndsamt inkommer med underlag gällande kommande investeringar. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. PPaaggee 2 21 5o fo 5f 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Beslut Arbetsutskottet beslutar att fastställa beräkningsförutsättningar, nettoramar per nämnd samt medel för oförutsedda behov och budgeterat överskott samt reserver enligt bilaga, att inrätta en fond för att skapa beredskap för de demografiska förändringarna med 10 mnkr från 2027, att utöka socialnämndens ram med 10 mnkr för 2026 för att finansiera volymökningar, samt att inarbeta utökningen i planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029, att reservera medel hos kommunledningskontoret från det generella statsbidraget avseende aktivitetsreformen för personer med försörjningsstöd från 1 juli 2026. Från 2027 tillförs 5 mnkr i planeringsramarna och som en konsekvens föreslås en utökning med 2,5 mnkr från 2026, att uppdra åt kommunstyrelsen och övriga nämnder att senast den 29 maj 2026: 1. Lämna förslag till budget 2027 och plan 2028-2029 inom beslutad nettoram i enlighet med kommunledningskontorets ekonomiavdelnings anvisningar om förslagets utformning. 2. Utifrån beslutad vision och strategier lämna förslag till nämndmål samt beskrivning på hur måluppfyllelsen ska mätas. 3. Inarbeta beslutad viljeinriktning för investeringar under kommande tioårsperiod. 4. Uppdra åt Höganäs Omsorg AB, Höganäshem AB samt Höganäs Energi AB att utifrån beslutad vision och strategier, ta fram mål samt beskrivning på hur måluppfyllelsen ska mätas, att teknik- och fastighetsförvaltningens VA-avdelning skyndsamt inkommer med underlag gällande kommande investeringar. Reservationer och protokollsanteckningar Lennart Nilsson (S) anmäler att han vill bifoga en anteckning som bilaga till protokollet, vilket ordförande Peter Schölander (M) godkänner. Louise Stjernquist (L) anmäler att hon vill bifoga en anteckning som bilaga till protokollet, vilket ordförande Peter Schölander (M) godkänner. Beslutet ska skickas till Kommunledningskontoret Samtliga nämnder och bolag Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2026-04-27 PPaaggee 2 31 6o fo 5f 572 Protokollsanteckning KS AU ärende ”Planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029. Socialdemokraterna deltar i beslutet då det innehåller beslut om att tillskjuta medel redan 2026. När det gäller ramarna avser vi återkomma med eget förslag. Höganäs 2026-03-24 Lennart Nilsson PPaaggee 2 41 7o fo 5f 572 Höganäs 260324 Protokollsanteckning gällande planeringsramar för budget 2027 KullaLiberalerna deltog inte i beslut gällande planeringsramarna för att vi själva kommer att lägga egen budget, på samma sätt som vi alltid gör. Det finns inslag i den föreslagna ramen som vi absolut kan tänka oss att stödja, så som tillskott till socialnämnden under 2026 m fl, men vi återkommer med eget förslag till budget. För KullaLiberalerna Louise Stjernquist PPaaggee 2 51 8o fo 5f 572 Sammanfattning Planeringsramar B✓udgSetat 2b02il7t oeckho pnlaon m202is8k-2t0 r2e9sultat ✓ God måluppfyllelse ✓ Befolkningstillväxt ✓ = God ekonomisk hushållning Page 219 of 572 Riskanalys • Den globala ekonomin och osäkerheten • Skatteunderlaget • Svensk konjunktur och arbetsmarknad på väg upp • Befolkningsutveckling/demografi • Räntor Page 220 of 572 Riskanalys – mer osäkert igen Page 221 of 572 Befolkningsutveckling per vecka 2022-2026 Page 222 of 572 Befolkningsprognos per åldersklass Förändring % förändring Förändring % förändring Ålder / År 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2026-2029 2026-2029 2026-2035 2026-2035 Förskola 0-5 år 1 593 1 576 1 572 1 594 1 628 1 685 1 741 1 811 1 871 1 926 1 975 52 3,3% 399 25,3% Grundskola 6-15 år 3 378 3 333 3 276 3 272 3 256 3 264 3 299 3 322 3 346 3 394 3 428 -77 -2,3% 95 2,9% Gymnasium 16-18 år 1 098 1 077 1 106 1 080 1 091 1 060 1 068 1 072 1 084 1 080 1 091 14 1,3% 14 1,3% Skolbarn 6-18 år 4 476 4 410 4 382 4 352 4 347 4 324 4 367 4 394 4 430 4 474 4 519 -63 -1,4% 43 1,0% Arbetsför ålder 19-64 år 14 508 14 635 14 683 14 816 14 952 15 226 15 470 15 760 15 996 16 233 16 460 317 2,2% 1 952 13,5% Pensionärer 65-79 år 5 368 5 252 5 165 5 169 5 214 5 297 5 436 5 535 5 619 5 691 5 772 -38 -0,7% 404 7,5% Äldre 80+ 2 575 2 743 2 913 3 056 3 158 3 229 3 288 3 352 3 375 3 399 3 429 415 15,1% 854 33,2% Page 223 of 572 Tre scenarier Page 224 of 572 Befolkningsprognos för skatteintäkter Page 225 of 572 Oförändrad skattesats 19:73 Page 226 of 572 Skatteintäkter och bidrag Sammandrag skatteintäkter 2027 2028 2029 2030 2031 2032 Belopp i mnkr Egna skatteintäkter 1 736 1 812 1 897 1 978 2 064 2 155 Kommunalekonomisk utjämning 283 287 290 299 309 323 Totalt 2 019 2 100 2 187 2 276 2 373 2 478 Förändring i %, jämfört med föregående år 4,2% 4,0% 4,1% 4,1% 4,2% 4,4% Förändring i mnkr, jämfört med föregående år 81 80 87 90 96 105 Page 227 of 572 Inflation Ramar Internränta 2 % 56 mnkr 2,5 % PO- Fördelad Ofördelad pålägg lönekostnad löne- 40:87 % 3,0 % kostnad 0,5 % FIN Planeringsramar Page 228 of 572 Finansförvaltningen Reserv för oförutsedda behov 2027 2028 2029 Belopp i tkr Kommunfullmäktige 10 000 10 000 10 000 Kommunstyrelsen 1 500 1 500 1 500 Page 229 of 572 Intäkter från bolagen Utdelning och värdeöverföring 2027 2028 2029 Belopp i tkr Utdelning från Höganäs energi 7 000 7 000 7 000 Värdeöverföring från Höganäshem 2 000 2 000 2 000 Page 230 of 572 Investeringsplan 10 år - enligt budget 2026 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Övrigt Verksamhetslokaler VA Page 231 of 572 God ekonomisk hushållning Finansiella mål 2027 2028 2029 Belopp i mnkr Resultat inklusive del av 85 85 85 outnyttjade reserver om 10 mnkr Resultat i relation till skatteintäkter och 4,0 3,9 3,7 generella statsbidrag, % Självfinansierade investeringar, % 100 100 100 Page 232 of 572 Finansförvaltningen Budgeterade reserver 2027 2028 2029 Belopp i tkr Hyresfond 35 000 45 000 49 000 Innovations- och digitaliseringsfond 4 000 4 000 4 000 Ofördelade lönekostnader 4 600 4 800 5 000 Demografifond 10 000 10 000 10 000 Reformutrymme 11 000 12 000 13 000 Page 233 of 572 Planeringsramar 2027 och plan 2028-2029 N K V R Ö K B U S S ä m n d / f ö r v a l t n i n g , t k r o m m u n f u llm ä k t i g e a ln ä m n d e n e v i s i o n e n v e r f ö r m y n d a r n ä m n d e n o m m u n s t y r e ls e K o m m u n s t y r e l s e e g e n v K o m m u n l e d n i n g s k o n t o r R ä d d n i n g s t j ä n s t e n S a m h ä l l s b y g g n a d s f ö r v a T F F s k a t t e f i n a n s i e r a d v h T F F a v g i f t s f i n a n s i e r a d v h K u l t u r - o c h f r i t i d s f ö r v a l t n y g g - o c h m i lj ö n ä m n d e n t b i ld n i n g s n ä m n d e n o c i a ln ä m n d e n u m m a s a m t l i g a n ä m n d e r e r k e t l t n t t i n g s a i n e m g n e h n e t 1 B u 4 3 1 1 2 3 1 1 5 8 8 3 6 1 8 9 d 2 2 1 1 4 9 9 4 5 9 0 9 1 0 7 8 g 0 6 0 2 5 2 8 2 0 4 7 9 4 7 3 2 e 2 2 1 4 5 2 2 1 5 3 2 8 0 9 4 0 t 6 0 9 4 6 5 2 3 2 2 1 0 5 6 6 1 7 1 B u 4 4 1 1 3 3 1 2 4 9 8 5 6 3 9 5 d 2 2 1 4 9 6 0 6 4 8 2 1 6 7 3 g 0 6 2 6 7 1 9 1 8 7 9 4 8 1 8 e 2 8 2 7 8 9 4 0 9 1 6 7 4 9 0 9 t 7 0 7 0 9 5 0 4 1 7 9 0 3 3 1 2 8 2 4 1 1 8 6 0 7 1 3 3 2 5 9 8 5 1 P 2 2 1 4 0 6 5 7 8 6 5 1 1 5 8 l a 0 2 7 4 1 2 2 9 8 2 4 2 6 1 0 2 8 2 6 9 8 4 4 2 4 8 3 8 8 6 1 5 n 8 5 7 7 6 6 8 4 5 6 3 0 0 0 7 2 1 2 4 1 1 9 6 0 8 1 3 3 3 6 9 0 7 7 P 2 2 1 4 7 7 8 8 2 2 7 1 6 5 9 l a 0 2 8 1 2 3 2 9 6 0 6 1 0 8 4 6 4 3 6 1 7 9 3 5 1 5 5 0 9 3 6 n 9 0 8 4 8 8 8 1 6 8 4 0 0 9 0 6 3 Page 234 of 572 Aktivitetsreformen Page 235 of 572 Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Page 236 of 572 Höganäs vision Page 237 of 572 Det här är Höganäs vision Långsiktigt hållbart SYMBOL Växande, tryggt och charmigt SYMBOL Full fart inom och till Kullahalvön Page 238 of 572 LÅNGSIKTIGT HÅLLBART Höganäs kommun utvecklas med minimal belastning på miljö och klimat. Vi har en mycket stark ekonomi och hög beredskap för ekonomiska risker. Här känner sig invånarna trygga, delaktiga och har tillgång till tjänster och resurser för att leva ett värdigt och meningsfullt liv. Hela människan hela livet! Page 239 of 572 VÄXANDE, TRYGGT OCH CHARMIGT I Höganäs kommun finns varierade mötesplatser och boendeformer som möjliggör en levande, trygg och dynamisk miljö. Här är det nära till allt, det är lätt att leva och verka för boende, besökare och verksamheter. Här finns en välutvecklad fysisk och digital infrastruktur. Page 240 of 572 FULL FART INOM OCH TILL KULLAHALVÖN Kullahalvön är en attraktiv plats för invånare, besökare och företagande. Människor väljer Kullahalvön för upplevelser i härlig miljö! Page 241 of 572 Mål • 3-5 nämndmål • minst ett mätetal • Omvärldsanalysen Page 242 of 572 Summering • Demografifond • Volymökning vård och omsorg • I övrigt bibehållna förutsättningar • Aktivitetsreformen • Reformutrymme • Digitalisering och automatisering fortsatt prioriterat Page 243 of 572 Budgetprocessen 2027 Kommunfullmäktige 12 nov DEC JAN Beslutar om budget NOV FEB Kommunstyrelsen 27 okt KS arbetsutskott 24 mars förslag budget till KF Beslutar om: Samverkan 6 okt OKT MAR • beräkningsförutsättningar KSAU 6 okt Skatteprognoser • planeringsramar Möjlig avstämning budget • uppdraget Regeringens propositioner SEP APR Valdag 13 sep Bryggangruppen 17 april AUG MAJ Budgetdialog 8 maj JUL JUN Nämnderna 29 maj budgetförslag KS arbetsutskott 16 juni beslutar om förslag till budget Page 244 of 572 Frågor eller funderingar? Page 245 of 572 Bilaga 2 Sammanställning investeringsplan 2026-2036, beslutad i KF 2025-09-25 Investeringsplan 10 år per nämnd Kommunstyrelsen tkr 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Årsanslag - maskiner och inventarier 3 850 3 850 3 850 3 850 3 850 3 850 3 850 3 500 3 500 3 500 Årsanslag - gator och parker 10 650 10 650 10 650 10 650 10 650 10 650 10 650 10 650 10 650 10 650 Årsanslag - lokalverksamhet 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Årsanslag - vatten och avlopp 28 500 30 500 33 500 0 0 0 0 0 0 0 Årsanslag - fysisk planering 400 400 400 400 400 400 400 400 400 400 Tidsbestämda projekt – maskiner och inventarier 5 650 6 050 5 015 4 700 650 4 400 14 900 15 000 1 500 700 Tidsbestämda projekt - gator och parker 34 375 27 200 23 329 22 000 15 000 7 000 7 000 7 000 7 000 3 000 Tidsbestämda projekt - fysisk planering 6 500 15 500 15 500 1 000 4 000 0 0 0 0 0 Tidsbestämda projekt - verksamhetslokaler 93 000 222 000 99 000 98 000 49 000 38 000 0 0 65 000 0 Tidsbestämda projekt - vatten och avlopp 117 050 106 000 106 100 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 309 975 432 150 307 344 150 600 93 550 74 300 46 800 46 550 98 050 28 250 Socialnämnden Årsanslag - maskiner och inventarier 2 500 2 000 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Totalt 2 500 2 000 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Utbildningsnämnden Årsanslag - maskiner och inventarier 2 500 3 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Totalt 2 500 3 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Totalt samtliga nämnder Totalt 314 975 437 650 311 344 154 600 97 550 78 300 50 800 50 550 102 050 32 250 Page 246 of 572 Investeringsbudget med objekt per kategori under planeringsperioden 2026–2028 I förteckningen nedan visas tidsbestämda projekt som pågår eller planeras att starta under planperioden 2026 – 2028. Endast större investeringar, med en totalutgift på 2 mnkr eller högre, finns med i listan. Verksamhetslokaler Gator, parker och fysisk planering Stadshuset huvudentré Cykelväg Hästhagevägen Vårdboende Revalyckan, utökade platser Keramiskt stråk Sportcenter renovering bassäng Kvickbadet utveckling Flytt av infrastruktur i mark, gymnasieskolan Nya parkeringsytor Ny gymnasieskola i centrum Utbyggnad för superbussar Anpassning Kullagymnasiet till grundskola Tillgänglighetsanpassa stråk och naturmiljöer Kontor i gymnasieskola Bruksgatan etapp 1 Solcellspaket 2 Bruksgatan etapp 2 Solcellspaket 3 Bruksgatan etapp 3 Förskola Jonstorp 6 avdelningar Lilla Höganäs Upprustning ytor Höganäs hamn Smart belysning Maskiner och inventarier Bibliotekstorget Räddningsbåt RIB Lerbergsskogens entré Sopmaskin Lerbergets bullervall västra sidan Redskapsbärare Västras parkering NSR tippen Calderys park Vinpark City lekplats Karlsfältsvägen Byte konstgräs sportcenter Höganäs hamn, inre spont och ny kaj Vikens hamn, spont från slip Åtgärder erosionsskador, hårda skydd MMD Page 247 of 572 Vatten och avlopp Vatten och avlopp Dagvattenmagasin Tjörröd Styrning SP69, inklusive intag Förstärkning Jonstorp SP61, ny tryckledning Förstärkning Nytorp-Nyhamn Höllviksgatan-Skanörsgatan Höganäs hamn Jonstorp Centrum Kvarteret Kaktusen Viken Södra Ny slamavvattningsbyggnad reningsverk Åtgärder enligt NIS2-direktivet Nytt överordnat styrsystem Jonstorp gamla bibliotek Röda ladan Vikens gamla förskola Rötkammare Långarödsvägen del 4, Höganäs Tornlyckan etapp 2 Utbyte vattenmätare Tornlyckan etapp 3-4 Bärnstensgatan V, D, ev. S, Skälderviksv-Lysekilsgatan Dagvattenledning Tornlyckan Byte vattenledning bakom Norra kustvägen 1009 Utbyte ASB-ledningar Byte vattenledning Smedstorp 31:1 till Norra kustvägen Flödesmätning vattenledningsnätet Åtgärder vakumsystemet Farhult utifrån utredning + V Lerberget sydöstra Reliningar Brunnbyvallen Brovägen V Bagerigatan Skolgatan V Röret östra Smältaregatan V Brunnby-Bräcke 9:3 (Lyckos) Decauvillegatan V Marstrandsgatan Fyrgatan V Ringvägen ästra delen, Viken Idrottsvägen Väg 111/Bruksgatan, Trafikverket rondell Tivoligatan Karlsfältsvägen, Viken Trädgårdsgatan Hjärtevägen, ny spillvattenledning Janne Petters väg Föravvattnare Lerbergets byaväg Utöka solcellskapaciteten Sädesvägen Renshantering Uppdatering Exomatic Möllehässle ny ventilkammare Strandridarevägen Page 248 of 572 Investeringsbudget med objekt per kategori under planeringsperioden 2029 - 2035 Höganäs kommun har en 10-årig investeringsplan. År 4 till år 10 av denna plan visar en viljeinriktning för investeringsverksamheten. I listan nedan visas tidsbestämda projekt som pågår eller planeras att starta under perioden 2029 – 2035. Endast större investeringar, med en totalutgift på 2 mnkr eller högre, finns med i listan. För VA finns ingen investeringsplan redovisad för perioden 2029–2035. Det beror på att verksamheten indikerat fortsatt mycket höga volymer som kräver en fördjupad analys kring prioritering, finansiering, samt kapitalkostnader och dess påverkan på framtida taxenivå. Verksamhetslokaler Gator, parker och fysisk planering Anpassning Tornlyckeskolan, under utredning Arilds hamnplan Idrottshall Centrala Höganäs Cykelväg Hästhagevägen Anpassning Kullagymnasiet till grundskola Ny belysning Köpmansgatan Förskola Jonstorp 6 avdelningar Bruksgatan etapp 4 Förskola Höganäs 6 avdelningar Upprustning ytor Höganäs hamn Toalett Nymbergs park Smart belysning Gruvtorget, upprustning Nimis lekplats Maskiner och inventarier NSR tippen Räddningsbil Dagvattenhantering i Stadsmiljön 4030 stegbil Plönningenvägen, breddning och G/C-väg Kranväxlare Badplats Margareteberg Lastväxlare Lekplats Folkparken Sopmaskin Ytor rumt gymnasieskolan Groddgränd renovering Mölle hamn, genomföring pirens början Vatten och avlopp Mölle hamn, reparation betongdäck Kompletteras efter genomförd analys av VA-plan. Page 249 of 572 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN 2026-03-199 KS/2026/182182 Planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029 Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har beräknat planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029. Beräkningen utgår från nu gällande budget 2026, fastställd plan 2027-2028, beslutade tilläggsanslag samt inriktning för investeringar kommande tio år. En fond för att skapa beredskap för de demografiska förändringarna föreslås inrättas med 10 mnkr från 2027. Vi ser dock redan betydande volymökningar inom vård och omsorgsområdet 2026 och som en konsekvens av detta föreslås en utökning av socialnämndens ram för innevarande år med 10 mnkr. Utökningen inarbetas i planeringsramarna för budget 2027 och plan 2028-2029. I det generella stadsbidraget ingår från den 1 juli 2026 medel för aktivitetsreformen för personer med försörjningsstöd. I ramen för kommunledningskontoret reserveras medel från 2027 med 5 mnkr i planeringsramarna. Som en konsekvens föreslås också en utökning med 2,5 mnkr från 2026. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 19 mars 2026, Kommunledningskontoret, planeringsramar, beräkningsförutsättningar och budgeterade reserver den 19 mars 2026, Kommunledningskontoret, inriktning avseende 10-årsplan för investeringar beslutad den 25 september 2025. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att fastställa beräkningsförutsättningar, nettoramar per nämnd samt medel för oförutsedda behov och budgeterat överskott samt reserver enligt bilaga, att inrätta en fond för att skapa beredskap för de demografiska förändringarna med 10 mnkr från 2027, att utöka socialnämndens ram med 10 mnkr för 2026 för att finansiera volymökningar, samt att inarbeta utökningen i planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029, att reservera medel hos kommunledningskontoret från det generella statsbidraget avseende aktivitetsreformen för personer med försörjningsstöd från 1 juli 2026. Från 2027 tillförs 5 mnkr i planeringsramarna och som en konsekvens föreslås en utökning med 2,5 mnkr från 2026, att uppdra åt kommunstyrelsen och övriga nämnder att senast den 29 maj 2026: 1. Lämna förslag till budget 2027 och plan 2028-2029 inom beslutad nettoram i enlighet med ekonomiavdelningens anvisningar om förslagets utformning. 2. Utifrån beslutad vision och strategier lämna förslag till nämndmål samt beskrivning på hur HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se WWW. HOGANAS.SE Page 250 of 572 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN 2026-03-199 KS/2026/182182 måluppfyllelsen ska mätas. 3. Inarbeta beslutad viljeinriktning för investeringar under kommande tioårsperiod. 4. Uppdra åt Höganäs Omsorg AB, Höganäshem AB samt Höganäs Energi AB att utifrån beslutad vision och strategier ta fram mål samt beskrivning på hur måluppfyllelsen ska mätas. Herman Crespin Kommunchef Maria Bylund Ekonomichef HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs  042-33 71 00  kommunen@hoganas.se WWW. HOGANAS.SE Page 251 of 572 11 Svar på remiss avseende Danmarks kommande vattenförvaltningsplaner för perioden 2027–2033 KS/2026/139 Page 252 of 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Närvarande Beslutande ledamöter Gertrud Greén (C) (ordförande) Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Ronnie Larsson (S) Johan Westrell (SD) Lars Linderot (M) Ej tjänstgörande ersättare Anneli Söderhjelm (M) Sandra Kovács (M) Reinhold Knutsson (S) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Fredrik Seger (hållbarhetsstrateg) Richard Åkesson (miljösakkunnig/ekolog) Sammanträdestid Kl 16:00-17:00 Paragrafer §4 Justering Utsedd att justera Ronnie Larsson (S) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Gertrud Greén (C) Justerare Ronnie Larsson (S) Protokollet justerades 2026-03-26 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-03-27 PPaaggee 2 15 3o fo 3f 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 KS/2026/139

§ 26 Svar på revisionens granskningsrapport avseende ägarstyrning Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret har tagit del av revisionsrapporten ”Granskning av ägarstyrning” som översändes efter revisionskollegiets beslut den 26 januari 2026. EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört granskningen, vars syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsens uppsikt och ägarstyrning av kommunens bolag är ändamålsenlig. Revisionens bedömning är att kommunstyrelsens uppsikt och ägarstyrning av kommunens bolag till stora delar är ändamålsenlig samt att verksamheten i huvudsak bedrivs i enlighet med kommunallagen och aktiebolagslagen. Utifrån granskningsresultatet rekommenderas kommunstyrelsen att: • säkerställa att formella ombudsinstruktioner tas fram, • säkerställa att styrelsens årliga beslut enligt KL 6 kap. 9 §, att varje kommunala bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under året har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna hanteras korrekt, • ta fram ett förslag på bolagspolicy som kommunfullmäktige ska ta ställning till, samt • fastställa en strategi för sin uppsiktsplikt. Revisionen beslutade vid sitt sammanträde den 26 januari 2026 att anta revisionsrapporten som sin egen. Kommunledningskontoret har med anledning av granskningen upprättat ett yttrande som svar på revisionens bedömningar och rekommendationer. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, yttrande den 5 mars 2026, Revisionen, granskningsrapport avseende ägarstyrning den 28 januari 2026, Revisionen, missiv den 28 januari 2026. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att anta kommunledningskontorets yttrande till Höganäs kommuns revisorer som sitt eget samt, föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att, med hänvisning till kommunledningskontorets yttrande, lägga informationen till handlingarna. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta kommunledningskontorets yttrande till Höganäs kommuns revisorer som sitt eget. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att, med hänvisning till kommunledningskontorets yttrande, lägga informationen till handlingarna. Page 539 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 540 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2025/1003

§ 27 Antagande av riktlinje och handlingsplan för arbete mot välfärdsbrott Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontorets kommunikationsavdelning har tagit fram en riktlinje och en handlingsplan för Höganäs kommuns arbete mot välfärdsbrott. Syftet är att skapa en gemensam struktur för att förebygga, försvåra och förhindra att offentliga medel används felaktigt eller på oriktiga grunder. Arbetet utgår från att risk för välfärdsbrott kan förekomma i flera delar av kommunens verksamhet, bland annat vid utbetalningar, bidrag, upphandling, inköp, avtal samt myndighetsutövning. Riktlinjen anger övergripande inriktning och principer för arbetet, medan handlingsplanen beskriver hur arbetet ska bedrivas och utvecklas över tid. Arbetet ska vara långsiktigt, systematiskt och integrerat i ordinarie styrning, uppföljning och intern kontroll. Förvaltningar och verksamheter ansvarar för att, utifrån sina förutsättningar, identifiera risker och vidta relevanta åtgärder inom ramen för sitt uppdrag. Kommunstyrelsen föreslås godkänna riktlinjen och handlingsplanen samt ge i uppdrag att påbörja arbetet i enlighet med dessa. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 23 februari 2026, Kommunledningskontoret, riktlinje för arbete mot välfärdsbrott den 6 mars 2026, Kommunledningskontoret, handlingsplan för arbete mot välfärdsbrott den 6 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att anta riktlinjen för arbete mot välfärdsbrott med tillhörande handlingsplan samt, att ge kommunledningskontorets säkerhet och beredskapsenhet i uppdrag att påbörja och samordna arbetet mot välfärdsbrott i enlighet med riktlinjen och handlingsplanen. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta riktlinjen för arbete mot välfärdsbrott med tillhörande handlingsplan, att ge kommunledningskontorets kommunikationsavdelning i uppdrag att påbörja och samordna arbetet mot välfärdsbrott i enlighet med riktlinjen och handlingsplanen. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 541 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2026/78

§ 28 Godkännande av arrendeavtal avseende parkeringsplatser på del av Viken 128:2 Sammanfattning av ärendet Fastigheten Viken 127:2 har nyligen sålts till MPD Väte Grund 1 AB (Granitor), som ska bygga ett trygghetsboende på fastigheten. Inom fastigheten kommer parkeringsplatser att anläggas, men ytan är inte tillräcklig för att tillgodose hela parkeringsbehovet för den planerade verksamheten. MPD Väte Grund 1 AB önskar därför arrendera del av Viken 128:2 för att kunna anlägga 13 parkeringsplatser där. Kommunledningskontorets exploateringsavdelning har med anledning av detta tagit fram ett förslag till arrendeavtal (lägenhetsarrende) mellan Höganäs kommun och MPD Väte Grund 1 AB avseende parkeringsplatser på Viken 128:2. Som ett led i detta har även en överenskommelse gjorts med Höganäs Energi Elnät AB om att teckna ett tilläggsavtal till redan befintligt arrendeavtal på Viken 128:2, i syfte att avgränsa de två arrendena från varandra. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 6 mars 2026, Kommunledningskontoret, arrendeavtal mellan Höganäs kommun och MPD Väte Grund 1 AB med tillhörande bilaga den 3 februari 2026, Kommunledningskontoret, tillägg till avtal om anläggningsarrende mellan Höganäs kommun och Höganäs Energi Elnät AB med tillhörande bilaga den 5 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet besluta att godkänna upprättat förslag till arrendeavtal mellan Höganäs kommun (212000–1165) och MPD Väte Grund 1 AB (559318-6454) med tillhörande bilaga. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet besluta att godkänna upprättat förslag till arrendeavtal mellan Höganäs kommun (212000–1165) och MPD Väte Grund 1 AB (559318-6454) med tillhörande bilaga. Beslutet ska skickas till MPD Väte Grund 1 AB Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Höganäs Energi Elnät AB Page 542 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2025/934

§ 29 Svar på motion från Centerpartiet avseende Allaktivitetshus Sammanfattning av ärendet Gertrud Greén (C), Ulf Molin (C), Eva Hemström (C) och Anna Hedbrant (C) inkom den 6 oktober 2025 med en motion gällande ett Allaktivitetshus i Höganäs. Motionärerna yrkar: • att förutsättningarna för ett Allaktivitetshus utreds omgående samt, • att ett projekt, som kan utvärderas efter fem år, initieras för att skapa en gemensam, trygg mötesplats där ungdomar och äldre kan mötas. Kommunstyrelsen beslutade den 2 december 2025, § 256, att remittera motionen till kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. Dessa har nu inkommit med svar på motionen. Beslutsunderlag Utbildningsnämnden, beslut den 5 februari 2026, § 5, Socialnämnden, beslut den 4 februari 2026, § 4, Kultur- och fritidsutskottet, beslut den 26 januari 2026, § 5, Kommunledningskontoret, yttrande den 15 januari 2025, Kommunstyrelsen, beslut den 2 december 2025, § 256, Gertrud Greén (C), Ulf Molin (C), Eva Hemström (C) och Anna Hedbrant (C), motion den 6 oktober 2025. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens första yrkande, att avslå motionens andra yrkande, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att leda arbetet att utreda förutsättningar för ett Allaktivitetshus i Höganäs kommun, att kommunstyrelsen inom utredningen ska bereda möjlighet för utbildningsnämnden och socialnämnden att delta i utredningsarbetet och yttra sig över förslaget, att det i utredningen ska presenteras syfte, målgrupp, placering och finansiering, att utredningen ska vara färdigställd så det är möjligt för kommunfullmäktige att fatta beslut i ärendet senast november 2026 samt, föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta, under förutsättningar att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, att uppdra åt kommunledningskontoret att leda arbetet att utreda förutsättningar för ett Allaktivitetshus i Höganäs kommun samt, att kommunledningskontoret inom utredningen ska bereda möjlighet för kultur- och fritidsförvaltning, utbildningsnämnden och socialnämnden att delta i utredningsarbetet. Lennart Nilsson (S) yrkar bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens första yrkande, att avslå motionens andra yrkande, Page 543 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att leda arbetet att utreda förutsättningar för ett Allaktivitetshus i Höganäs kommun, att kommunstyrelsen inom utredningen ska bereda möjlighet för utbildningsnämnden och socialnämnden att delta i utredningsarbetet och yttra sig över förslaget, att det i utredningen ska presenteras syfte, målgrupp, placering och finansiering, att utredningen ska vara färdigställd så det är möjligt för kommunfullmäktige att fatta beslut i ärendet senast november 2026. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta – under förutsättningar att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan att uppdra åt kommunledningskontoret att leda arbetet att utreda förutsättningar för ett Allaktivitetshus i Höganäs kommun, att kommunledningskontoret inom utredningen ska bereda möjlighet för kultur- och fritidsförvaltning, utbildningsnämnden och socialnämnden att delta i utredningsarbetet. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 544 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2025/954

§ 30 Användning av kamera med AI-sensor för trafikdataanalys inom ramen för Höganäs Smart City Sammanfattning av ärendet Hösten 2025 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att testa AI-sensorer för analys av rörelsemönster på Olof Arbergs plats och Storgatan. Testet har fallit väl ut och visat sig vara ett värdefullt stöd i planeringsarbetet, både i ett långsiktigt strategiskt perspektiv och inför detaljprojektering på kort sikt. Med hjälp av insamlad data går det att göra bättre och mer korrekta bedömningar av flöden av olika rörelseslag och hastigheter, utan att inkräkta på den personliga integriteten. Höganäs kommun planerar att fortsätta använda denna typ av AI-sensor (kamera med inbyggd AI) för att analysera trafikflöden och resvanor längs Bruksgatan (utanför Höganäsbolaget samt utanför The Hub). Kameran tar en bild som analyseras lokalt med AI och raderas därefter inom maximalt 40 millisekunder. Endast anonymiserade metadata sparas, exempelvis antal fordon, färdriktning, hastighet och tidpunkt. Syftet är att förbättra trafikmiljön, öka säkerheten, minska miljöpåverkan och skapa bättre underlag för tilltänkte åtgärder längs Bruksgatan. Bruksgatan kommer att genomgå en del förändringar, och denna analys är nödvändig för att göra en så positiv insats som möjligt. Eftersom kameran tekniskt sett behandlar personuppgifter under en mycket kort tid (maximalt 40 millisekunder) krävs beslut av kommunstyrelsen för att tillåta denna form av tillfällig kamerabevakning. Bevakningen sker dygnet runt, alla dagar i veckan. Kamerabevakning kräver inte längre ett beslut från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Istället genomför kommunen en separat intresseavvägning mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad, utöver den konsekvensbedömning som görs enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Som en del av kommunens GDPR-arbete tillämpas ett strukturerat arbetssätt där en löpande förteckning förs över var och hur personuppgifter behandlas, inklusive kamerabevakning. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, intresseavvägning den 23 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, konsekvensbedömning den 23 mars 2026, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 10 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna användning av kamera med AI-sensor på området kring Bruksgatan och Pulvergatan i syfte att samla anonymiserade trafikdata i Höganäs samt, att godkänna användning av kamera med AI-sensor på området kring Bruksgatan och Humlegatan i syfte att samla anonymiserade trafikdata i Höganäs. Page 545 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna användning av kamera med AI-sensor på området kring Bruksgatan och Pulvergatan i syfte att samla anonymiserade trafikdata i Höganäs, att godkänna användning av kamera med AI-sensor på området kring Bruksgatan och Humlegatan i syfte att samla anonymiserade trafikdata i Höganäs. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 546 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2025/1078

§ 31 Godkännande av förfrågningsunderlag för tillbyggnad av Revalyckans särskilda boende för äldre, Jonstorp Sammanfattning av ärendet Höganäs behöver fler platser på särskilda bostäder för äldre. Teknik- och fastighetsförvaltningen har därför, i samråd med socialförvaltningen, tagit fram ett förfrågningsunderlag för en tillbyggnad av Revalyckans särskilda boende för äldre i Jonstorp. Tillbyggnaden omfattar 20 nya boendeplatser. På plan två skapas nya omklädningsrum och utrymmen för personal. Den nya byggnaden kopplas ihop med den befintliga byggnaden genom en gång och ett uterum. I entreprenaden ingår även ombyggnad av köket i den befintliga byggnaden i syfte att möta det ökade behovet samt mer anpassade rum för sjuksköterskor. Utemiljön inom hela området kommer att moderniseras. Ett nytt miljörum uppförs utmed parkeringen för att göra plats för sprinkleranläggningen som behövs i tillbyggda delen. Tillbyggnaden ansluts till befintligt reservkraftverk och förses med solceller. Medel finns upptagna i investeringsplanen. Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 17 februari 2026, Teknik- och fastighetsförvaltningen och socialförvaltningen, förfrågningsunderlag inklusive bilagor den 12 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet besluta att godkänna förfrågningsunderlaget, samt att ge teknik- och fastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen och kontraktera vald entreprenör. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna förfrågningsunderlaget, att ge teknik- och fastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen och kontraktera vald entreprenör. Beslutet ska skickas till Teknik- och fastighetsförvaltningen Socialförvaltningen Kommunledningskontoret Page 547 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2025/1076

§ 32 Godkännande av förfrågningsunderlag avseende upphandling av ramavtal gällande styrskåp Sammanfattning av ärendet Inom teknik- och fastighetsförvaltningens VA-avdelning finns idag cirka 120 styrskåp som används för att styra funktionerna i bland annat pumpstationer, tryckstegringsstationer och avloppsreningsverk. Många av dessa styrskåp börjar bli gamla och behöver succesivt ersättas med nya, modernare och mer standardiserade styrskåp som också är säkrare mot yttre påverkan. Syftet är att teckna ett fyraårigt ramavtal med en leverantör för löpande avrop om cirka 3-4 stycken styrskåp årligen. Avtal kommer att tecknas med den leverantör som lämnar lägst pris baserat på timpris samt ett fiktivt styrskåp. Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 18 februari 2026, Teknik- och fastighetsförvaltningen, förfrågningsunderlag inklusive bilagor den 5 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet besluta att godkänna bifogat förfrågningsunderlag samt, att ge teknik- och fastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen och teckna avtal med valda ramavtalsleverantörer Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna förfrågningsunderlaget, att ge teknik- och fastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen och teckna avtal med valda ramavtalsleverantörer. Beslutet ska skickas till Teknik- och fastighetsförvaltningen Kommunledningskontoret Page 548 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2026/148

§ 33 Godkännande av förfrågningsunderlag fönsterputs i kommunens fastigheter Sammanfattning av ärendet Höganäs kommun har ett gällande avtal för fönsterputs i kommunens fastigheter. Avtalet löper ut den 31 juli 2026 och kan inte förlängas. Mot denna bakgrund har teknik- och fastighetsförvaltningen tagit fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av ett nytt avtal. Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 4 mars 2026, Teknik- och fastighetsförvaltningen, förfrågningsunderlag inklusive bilagor den 4 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet besluta att godkänna bifogat förfrågningsunderlag samt att ge teknik- och fastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen och teckna avtal med vald entreprenör. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna förfrågningsunderlaget, att ge teknik- och fastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen och teckna avtal med vald entreprenör. Beslutet ska skickas till Teknik- och fastighetsförvaltningen Kommunledningskontoret Page 549 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2025/1089

§ 34 Godkännande av förfrågningsunderlag avseende sotning/rengöring och brandskyddskontroll Sammanfattning av ärendet Kommunens avtal med nuvarande leverantör avseende sotning, rengöring och brandskyddskontroll löper ut den 31 oktober 2026. Mot denna bakgrund har räddningstjänsten tagit fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av ett nytt avtal. Eftersom uppdraget delvis omfattar transporter, ställs det krav på de fordon som används i uppdraget gällande fossilfritt drivmedel samt fordonsklass VI. Upphandlingen avser en tjänstekoncession där leverantörens ersättning regleras genom avgifter från tredje part. Tilldelning av kontrakt kommer därför inte att baseras på pris utan på en kvalitetsutvärdering utifrån följande tre kriterier: • Brandskyddskontroll (beskrivning av rutiner och åtgärder) • Kommunikation och bemötande • Fristuppfyllning Som en del av utvärderingen kan anbudsgivarna komma att kallas till intervju. Upphandlingen genomförs enligt reglerna för ett enstegsförfarande. Beslutsunderlag Räddningstjänsten, tjänsteskrivelse den 3 mars 2026, Räddningstjänsten, förfrågningsunderlag inklusive bilagor den 3 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet besluta att godkänna förfrågningsunderlaget samt, att ge kommunledningskontorets upphandlingsenhet i uppdrag att tillsammans med räddningstjänsten genomföra upphandlingen och fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna förfrågningsunderlaget, att ge kommunledningskontorets upphandlingsenhet i uppdrag att tillsammans med räddningstjänsten genomföra upphandlingen och fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Page 550 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Beslutet ska skickas till Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Page 551 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2026/95

§ 35 Antagande av kommunstyrelsens delegationsordning Sammanfattning av ärendet Ett antal beslut och justeringar i ansvarsfördelning medför behov av att revidera kommunstyrelsens delegationsordning. Nedan sammanfattas föreslagna ändringar: • Ändring av delegat i E.5.4 och E.5.7: Delegat ändras från samhällsbyggnadsförvaltningens chef till kommunchef, med vidaredelegation till exploateringschef, för att spegla faktisk handläggning. • Delegation för tilläggsavtal om justerad tillträdesdag: Befogenheten att godkänna dessa tilläggsavtal (inom 12 månader) delegeras från kommunstyrelsen till planutskottet. • Delegation för tilläggsavtal om tidsplan i markanvisningsavtal: Motsvarande delegation (justering/förlängning inom 12 månader) delegeras från kommunstyrelsen till planutskottet. • Eldningsförbud: Kommunfullmäktige föreslås delegera rätten att meddela föreskrifter om eldningsförbud till kommunstyrelsen; nuvarande delegation till räddningschef upphör. • Tre nya delegationspunkter införs avseende krigsplacering: Kommunstyrelsens ordförande beslutar om krigsplacering av kommunchef, kommunchefen beslutar för förvaltningschefer, och förvaltningschefer beslutar för sin egen personal. Utöver ovan nämnda revideringar har ett antal redaktionella korrigeringar genomförts för ökad tydlighet. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse avseende revidering av kommunstyrelsens delegationsordning, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse avseende krigsplacering den 3 mars 2026, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse avseende eldningsförbud den 5 mars 2026, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse avseende markansvisningsavtal den 11 februari 2026, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse avseende tillträdesdag den 11 februari 2026, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse avseende ändrat delegat den 12 mars 2026, Kommunledningskontoret, kommunstyrelsens delegationsordning reviderad den 15 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att anta kommunstyrelsens delegationsordning samt, att lägga kommunchefens och förvaltningschefen för kommunledningskontorets anmälan om vidaredelegation till handlingarna. Louise Stjernquist (L) yrkar i ändring till ordförandes förslag till beslut att formuleringen på sidan två, stycke sex, i delegationsordningen ändras från "kommunstyrelsen eller annan nämnd kan när som helst återkalla givna delegationer eller, i principiellt viktiga ärenden, ta över ärendet och fatta beslut" till "kommunstyrelsen eller annan nämnd kan i principiellt viktiga ärenden, ta över ärendet och fatta beslut eller när som helst återkalla givna delegationer". Page 552 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer därefter Louise Stjernquist (L) ändringsyrkande under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta kommunstyrelsens delegationsordning, att lägga kommunchefens och förvaltningschefen för kommunledningskontorets anmälan om vidaredelegation till handlingarna, att formuleringen på sidan två, stycke sex, i delegationsordningen ändras från "kommunstyrelsen eller annan nämnd kan när som helst återkalla givna delegationer eller, i principiellt viktiga ärenden, ta över ärendet och fatta beslut" till "kommunstyrelsen eller annan nämnd kan i principiellt viktiga ärenden, ta över ärendet och fatta beslut eller när som helst återkalla givna delegationer". Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 553 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2021/589

§ 36 Beslut avseende biträdande säkerhetsskyddschef Sammanfattning av ärendet Vid en kommun ska det, om det inte är uppenbart obehövligt, finnas en säkerhetsskyddschef som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Vid behov kan det utses en biträdande säkerhetsskyddschef något Höganäs kommun valt att göra. Då nuvarande biträdande säkerhetsskyddschef lämnar sin anställning behöver en ny biträdande säkerhetsskyddschef utses. Personal som arbetar med beredskaps-, säkerhets- och brottsförebyggande frågor är sedan 2021 placerade på kommunikationsavdelningen som är en del av kommunledningskontoret. Detta skapar en helhet för krisberedskap, civilt försvar-och säkerhetsfrågor och där kan även säkerhetsskyddsfrågor hanteras. Förslaget är därför att säkerhetsamordnare utses till biträdande säkerhetsskyddschef. I denna roll kommer säkerhetssamordnare Torbjörn Lindelöf vara direkt underställd kommunchefen. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 6 mars 2026. Förslag till beslut Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att utse säkerhetssamordnare Torbjörn Lindelöf som biträdande säkerhetsskyddschef för Höganäs kommun att gälla från och med den 1 april 2026. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att utse säkerhetssamordnare Torbjörn Lindelöf som biträdande säkerhetsskyddschef för Höganäs kommun att gälla från och med den 1 april 2026. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Page 554 of 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Närvarande Beslutande ledamöter Gertrud Greén (C) (ordförande) Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Ronnie Larsson (S) Johan Westrell (SD) Lars Linderot (M) Ej tjänstgörande ersättare Anneli Söderhjelm (M) Sandra Kovács (M) Reinhold Knutsson (S) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Fredrik Seger (hållbarhetsstrateg) Richard Åkesson (miljösakkunnig/ekolog) §§4-5 Sammanträdestid Kl 16:00-17:00 Paragrafer §§4-9 Justering Utsedd att justera Ronnie Larsson (S) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Gertrud Greén (C) Justerare Ronnie Larsson (S) Protokollet justerades 2026-03-26 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-03-27 Anslaget tas ned 2026-04-22 Page 555 of 572 Protokoll KS Miljöutskott 2026-03-18 Innehållsförteckning Svar på remiss avseende Danmarks kommande vattenförvaltningsplaner för perioden

§ 59 Fredrik Walderyds (M) avsägelse avseende uppdrag i kommunstyrelsens planutskott Sammanfattning av ärendet Fredrik Walderyd (M) har lämnat in sin avsägelse avseende uppdrag som ledamot och vice ordförande i kommunstyrelsens planutskott från och med den 4 mars 2026. Beslutsunderlag Fredrik Walderyd (M), avsägelse den 3 mars 2026. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår kommunstyrelsen besluta att bevilja Fredrik Walderyds (M) avsägelse avseende uppdrag som ledamot och vice ordförande i kommunstyrelsens planutskott från och med den 4 mars 2026. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja Fredrik Walderyds (M) avsägelse avseende uppdrag som ledamot och vice ordförande i kommunstyrelsens planutskott från och med den 4 mars 2026. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) Bygg- och miljönämnden Fredrik Walderyd (M) Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2026-04-06 PPaaggee 5 32 8o fo 3f 572 Från: "Fredrik Walderyd" <Fredrik.Walderyd@hoganas.se> Skickat: Tue, 3 Mar 2026 22:12:51 +0100 Till: "Jacob Derefeldt" <Jacob.Derefeldt@hoganas.se>;"Fanny Keats" <Fanny.Keats@hoganas.se> Cc: "Herman Crespin" <Herman.Crespin@hoganas.se>;"Peter Schölander" <peter.scholander@hoganas.se> Ämne: Planutskottet, avsägelse Hej Jacob och Fanny Jag önskar härmed avsäga mig min plats i kommunstyrelsens planutskott samt mitt uppdrag som vice ordförande i samma utskott. Vänliga hälsningar Fredrik Walderyd Bygg- och Miljönämndens ordförande 042-337100 Centralgatan 20, 263 82 Höganäs Chatta med oss l Service dygnet runt via e-tjänster l www.hoganas.se Page 529 of 572 21 Redovisning av beslut fattade i utskotten Page 530 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Närvarande Beslutande ledamöter Peter Schölander (M) (ordförande) §§24-26 Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Pia Lidwall (KD) Lennart Nilsson (S) Nils Hyllienmark (M) §§24-26 ersätter Eva Hemström (C), §§27-36 ersätter Peter Schölander (M) (ordförande) Louise Stjernquist (L) ersätter Robert Jonhag (SD) Sandra Kovács (M) §§27-36 ersätter Eva Hemström (C) Ej tjänstgörande ersättare Fredrik Eljin (KD) §§24-30 Göran Lock (MP) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Sandra Kovács (M) §§24-26 Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Herman Crespin (kommunchef) Jacob Derefeldt (digitaliserings- och ärendeutvecklare) Erik Ivinger (praoelev) Maria Bylund (ekonomichef) §25 Djana Jahic (teamledare ekonomi) §§25-26 Malin Skärskog (controller) §25 Anna Nilsson (näringslivschef) §25 Nancy Elisabeth Diaz Afzali (avdelningschef) §25 Charlotte Vahtera (kommunikationschef) §27 Maria Jonsson (exploateringsingenjör) §28 Tecumseh Hollis (geodatachef) §30 John Nielsen (fastighetschef) §§31-32 Jacob von Post (förvaltningschef) §30 Sammanträdestid Kl 09:00-11:00 Paragrafer §§24-36 Justering Utsedd att justera Johan I ngvarson (MP) §§24-26, Lennart Nilsson §§27-36 Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Peter Schölander (M) §§24-26, Johan Ingvarson (MP) §§27-36 Justerare Johan Ingvarson (MP) §§24-26, Lennart Nilsson §§27-36 Page 531 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Protokollet justerades 2026-03-31 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-04-01 Anslaget tas ned 2026-04-27 Page 532 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Innehållsförteckning

§ 60 Fyllnadsval efter Fredrik Walderyds (M) avsägelse avseende uppdrag i kommunstyrelsens planutskott Sammanfattning av ärendet Fyllnadsval behöver förrättas efter Fredrik Walderyds (M) avsägelse avseende uppdrag som ledamot och vice ordförande i kommunstyrelsens planutskott. Beslutsunderlag Fredrik Walderyd (M), avsägelse den 3 mars 2026. Förslag till beslut Ordförande Peter Schölander (M) föreslår kommunstyrelsen besluta att bordlägga valet av ny ledamot och vice ordförande i kommunstyrelsens planutskott efter Fredrik Walderyds (M) avsägelse. Beslutsgång Ordförande Peter Schölander (M) ställer arbetsutskottets förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att bordlägga valet av ny ledamot och vice ordförande i kommunstyrelsens planutskott efter Fredrik Walderyds (M) avsägelse. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2026-04-06 PPaaggee 5 32 5o fo 3f 572 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-10 Närvarande Beslutande ledamöter Peter Schölander (M) (ordförande) Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Lennart Nilsson (S) (2:e vice ordförande) Sandra Kovács (M) Nils Hyllienmark (M) Lars Linderot (M) Pia Lidwall (KD) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Reinhold Knutsson (S) Leif Löwegren (SD) Robert Jonhag (SD) Louise Stjernquist (L) Gertrud Greén (C) ersätter Eva Hemström (C) Ej tjänstgörande ersättare Göran Bengtsson (M) Anneli Söderhjelm (M) Gustaf Wingårdh (M) Göran Lock (MP) Fredrik Eljin (KD) Ronnie Larsson (S) Emma Wennerholm (V) Johan Westrell (SD) Ros-Mari Paulsson (L) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Herman Crespin (kommunchef) Niklas Åkerström Fogelmark (kanslichef) Sammanträdestid Kl 15:00-17:30 Paragrafer §59 Justering Utsedd att justera Sandra Kovács (M) Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Peter Schölander (M) Justerare Sandra Kovács (M) Protokollet justerades 2026-03-10 PPaaggee 5 12 6o fo 3f 572 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-10 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-03-11 PPaaggee 5 22 7o fo 3f 572 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-10 KS/2026/163

§ 139 Inkommen motion från Centerpartiet avseende Allaktivitetshus Sammanfattning av ärendet Gertrud Greén (C), Ulf Molin (C), Eva Hemström (C) och Anna Hedbrant (C) inkom den 6 oktober 2025 med en motion gällande ett allaktivitetshus – en trygg och generationsöverskridande mötesplats för både yngre och äldre personer. Motionärerna yrkar: • att förutsättningarna för ett Allaktivitetshus utreds omgående samt, • att ett projekt, som kan utvärderas efter fem år, initieras för att skapa en gemensam, trygg mötesplats där ungdomar och äldre kan mötas. Beslutsunderlag Gertrud Greén (C), Ulf Molin (C), Eva Hemström (C) och Anna Hedbrant (C), motion den 6 oktober 2025. Förslag till beslut Ordförande Péter Kovács (M) föreslår kommunfullmäktige besluta att remittera inkommen motion till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla förslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera inkommen motion till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Paragrafen är justerad och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2025-12-01 PPaaggee 2 31 0o fo 3f 572 Motion Kommunfullmäktige Höganäs En trygg, generationsöverskridande mötesplats till nytta för både yngre och äldre Unga som äldre kan leva med en upplevd otrygghet och ensamhet som påverkar deras liv. Det saknas stabila kontakter som kan vara ett stöd både i det praktiskt lilla och det stora känslomässiga. Ungdomar kan sakna äldre släktingar att samtala med och skaffa sig förebilder hos. De äldre, där gruppen 80+ är starkt växande i Höganäs kommun, har kanske inte egna barn och barnbarn som finns lätt tillgängliga att umgås med. För att motverka detta krävs en ökad social kontakt mellan människor och åldersgrupper för att skapa nätverk, förståelse för varandra och ett ömsesidigt utbyte av tankar och erfarenheter. En förutsättning är att det finns naturliga mötesplatser för att människor i trygg miljö ska kunna träffas över generationsgränserna för att skapa förståelse för varandra genom social samvaro samtidigt som man får berikande aktiviteter. Vi ser lösningen i ett allaktivitetshus. En verksamhet med blandade aktiviteter där man hjälper varandra och som skapar ett naturligt utbyte mellan generationer. Det kan vara hjälp med läxläsning, hjälp med hur datorn fungerar, eller att bara att sitta och prata över en fika eller ett spel, i ett samtal där det kan skilja 50 - 70 år i ålder. Interaktionen är avgörande för ett tryggare samhälle. Ett allaktivitetshus stärker det förebyggande arbetet för en aktiv fritid och kan utgöra navet i allt det arbete som i dag drivs inom kommunen exempelvis genom Fyren och BRÅ. Verksamheten kan vara en del i att göra Höganäs till den kommun som bäst motverkar ungdomsproblem innan de ens utvecklas till ett problem och som samtidigt stärker den upplevda tryggheten bland äldre. Allaktivitetshuset kan fungera för de äldre även de tider som ungdomarna inte är där och vice versa. Verksamheten kan vara ambulerande för att täcka behov i olika kommundelar. Centerpartiet i Höganäs yrkar: • Att förutsättningarna för ett Allaktivitetshus omgående utreds. • Att ett projekt, som kan utvärderas efter fem år, initieras för att skapa en gemensam, trygg mötesplats där ungdomar och äldre kan mötas. Centerpartiet i Höganäs Gertrud Greén, Ulf Molin, Eva Hemström, Anna Hedbrant Page 211 of 572 10 Utökning av budgetramar 2026 KS/2026/182 Page 212 of 572 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN 2026-04-0207 KS/2026/182XX Utökning av budgetramar 2026 Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har beräknat planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029. Beräkningen utgår från nu gällande budget 2026. Vi ser redan betydande volymökningar inom vård och omsorgsområdet 2026 och som en konsekvens av detta föreslås en utökning av socialnämndens ram för innevarande år med 10 mnkr. Utökningen inarbetas i planeringsramarna för budget 2027 och plan 2028-2029. I det generella stadsbidraget ingår från den 1 juli 2026 medel för aktivitetsreformen för personer med försörjningsstöd. Syftet med reformen är att flera målgrupper ska komma i aktivitet och därigenom minska behovet av försörjningsstöd. Mot bakgrund av detta föreslås att dessa medel överförs till kommunledningskontoret med 2,5 mnkr år 2026 och 5 mnkr från 2027. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade i samband med beslut om planeringsramarna KS/2026/182 beslut om att utöka ramarna 2026 för socialnämnden och kommunledningskontoret med 10 mnkr respektive 2,5 mnkr. Utökningen finansieras genom ianspråktagande av ökade skatteintäkter och statsbidrag. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 19 mars 2026, Kommunledningskontoret, planeringsramar, beräkningsförutsättningar och budgeterade reserver den 19 mars 2026, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att utöka socialnämndens ram med 10 mnkr för 2026 för att finansiera volymökningar, samt att inarbeta utökningen i planeringsramar för budget 2027 och plan 2028-2029. att utöka kommunledningskontorets budget för 2026 med 2,5 mnkr för aktivitetsreformen för personer med försörjningsstöd. Från 2027 tillförs 5 mnkr i planeringsramarna. Herman Crespin Kommunchef Djana Jahic Ekonomichef HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs ￿ 042-33 71 00 ￿ kommunen@hoganas.se WWW. HOGANAS.SE Page 213 of 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 Närvarande Beslutande ledamöter Peter Schölander (M) (ordförande) Johan Ingvarson (MP) (vice ordförande) Pia Lidwall (KD) Lennart Nilsson (S) Nils Hyllienmark (M) ersätter Eva Hemström (C) Louise Stjernquist (L) ersätter Robert Jonhag (SD) Ej tjänstgörande ersättare Fredrik Eljin (KD) Göran Lock (MP) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Sandra Kovács (M) Övriga närvarande Fanny Keats (kommunsekreterare) Herman Crespin (kommunchef) Jacob Derefeldt (digitaliserings- och ärendeutvecklare) Erik Ivinger (praoelev) Maria Bylund (ekonomichef) Djana Jahic (teamledare ekonomi) Malin Skärskog (controller) Anna Nilsson (näringslivschef) Nancy Elisabeth Diaz Afzali (avdelningschef) Sammanträdestid Kl 09:00-11:00 Paragrafer §25 Justering Utsedd att justera Johan I ngvarson (MP) §§24-26, Lennart Nilsson §§27-36 Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Keats Ordförande(n) Peter Schölander (M) §§24-26, Johan Ingvarson (MP) §§27-36 Justerare Johan Ingvarson (MP) §§24-26, Lennart Nilsson §§27-36 Protokollet justerades 2026-03-31 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2026-04-01 PPaaggee 2 11 4o fo 5f 572 Protokoll KS Arbetsutskott 2026-03-24 KS/2026/182

§ 256 Inkommen motion från Centerpartiet avseende Allaktivitetshus Sammanfattning av ärendet Gertrud Greén (C), Ulf Molin (C), Eva Hemström (C) och Anna Hedbrant (C) inkom den 6 oktober 2025 med en motion gällande ett Allaktivitetshus – en trygg och generationsöverskridande mötesplats för både yngre och äldre personer. Motionärerna yrkar: • att förutsättningarna för ett Allaktivitetshus utreds omgående samt, • att ett projekt, som kan utvärderas efter fem år, initieras för att skapa en gemensam, trygg mötesplats där ungdomar och äldre kan mötas. Kommunfullmäktige beslutade den 23 oktober 2025, § 139, att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsunderlag Arbetsutskottet, beslut den 18 november 2025, § 129, Kommunfullmäktige beslut den 23 oktober 2025, § 139, Gertrud Greén (C), Ulf Molin (C), Eva Hemström (C) och Anna Hedbrant (C), motion den 6 oktober 2025. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att remittera inkommen motion till kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. Beslutsgång Vice ordförande Johan Ingvarson (MP) ställer arbetsutskottets förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslaget. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera inkommen motion till kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen) Utbildningsnämnden Socialnämnden Paragrafen är justerad digitalt och överensstämmer med originalprotokollet som förvaras hos nämnden. Anslaget tas ned 2026-01-05 PPaaggee 2 30 7o fo 3f 572 Protokoll Kommunfullmäktige 2025-10-23 Närvarande Beslutande ledamöter Péter Kovács (M) (ordförande) Ulf Molin (C) (vice ordförande) Wivi-Anne Broberg (S) (2:e vice ordförande) Peter Schölander (M) Pia Möller (M) Sandra Kovács (M) Lars Linderot (M) Bo Caperman (M) Boel Olsson Litström (M) Gustaf Wingårdh (M) Nils Hyllienmark (M) Fredrik Walderyd (M) Margareta Widell (M) Olof Suneson (M) Johan Fischer (M) Gertrud Greén (C) Pia Lidwall (KD) Fredrik Eljin (KD) Johan Ingvarson (MP) Göran Lock (MP) Lennart Nilsson (S) Reinhold Knutsson (S) Peter Graff (S) Heléne Nyholm (S) Alexander Malmqvist (S) Gary Paulsson (S) Ros-Mari Paulsson (L) Mikael Bendz (L) Håkan Balcker (L) Lars Metsäketo (SD) Johan Westrell (SD) Ingemar Idegård (SD) Dylan Zohar (SD) Tal Henieksson Zohar (SD) Emma Wennerholm (V) Britt-Inger Hillhammar Ekberg (M) ersätter Marie Tidedal (M) Kim Johansson (M) ersätter Charlotte Lewenhaupt (M) Karin Bagger (MP) ersätter Maria Jönsson (MP) Kerstin Björkäng Wirehed (S) ersätter Carola Persson (S) Magnus Wiberg (L) ersätter Louise Stjernquist (L) Ej tjänstgörande ersättare Roger Andersson (M) Anneli Söderhjelm (M) Thomas Delerud (M) Eva Hemström (C) Anna Hedbrant (C) Barbara Struglics Bogs (KD) Elisabeth Berg (KD) Fredrik Joneman (MP) Ronnie Larsson (S) PPaaggee 2 10 8o fo 3f 572 Protokoll Kommunfullmäktige 2025-10-23 Inger Nilsson (V) Gunilla Fruerlund (V) Övriga närvarande Fanny Lundqvist (utskottssekreterare) Jacob Derefeldt (kommunsekreterare) Niklas Åkerström Fogelmark (kanslichef) Sammanträdestid Kl 18:30-19:30 Paragrafer §139 Justering Utsedd att justera Gustaf Wingårdh (M) med Boel Olsson Litström (M) som ersättare Alexander Malmqvist (S) med Gary Paulsson (S) som ersättare Digital justering Underskrifter Sekreterare Fanny Lundqvist Ordförande(n) Péter Kovács (M) Justerare Gustaf Wingårdh (M) med Boel Olsson Litström (M) som ersättare Alexander Malmqvist (S) med Gary Paulsson (S) som ersättare Protokollet justerades 2025-11-04 Protokollet anslogs på kommunens anslagstavla 2025-11-05 PPaaggee 2 20 9o fo 3f 572 Protokoll Kommunfullmäktige 2025-10-23 KS/2025/934