Kommunstyrelsen — 19 maj 2026

Ks § 96 Uppföljning utdelning från gemensamma stiftelser • Tacka för lämnad information. Sammanfattning Bo Strömquist, ekonomichef, ger en muntlig återkoppling på de beslut som kommunstyrelsen fattade i Ks § 70, 28 april 2026 om utdelning ur gemensamma stiftelser och hur förvaltningen nu ser över hur processen ska gå till för att möjliggöra utdelning för respektive stiftelse. 24(38)

Ks § 98 Investeringar i krisberedskap, användning av statsbidrag • Godkänner prioritering av investeringar i krisberedskap i enlighet med Tjänsteskrivelse 5 maj 2026. Sammanfattning Uppbyggnaden av Sveriges försvarsförmåga tar allt större steg framåt, och det civila försvaret har mer kommit i fokus de senaste åren, efter att det militära försvaret tagit allt fokus. Kommunen får statsbidrag för detta, och kan söka en del olika statsbidrag också. I årets utdelning av statsbidrag gavs en mindre summa än tidigare till verksamhet, och istället får kommunerna medel till att göra investeringar. Heby kommun har redan genomfört en del investeringar i syfte att höja förmågan vid kris eller krig, men det återstår flertalet områden som är lämpliga att satsa på i år. Förvaltningen har tagit fram en prioritering av medel för investeringsmedlen år 2026 som redovisas kommunstyrelsen. Delges Kommundirektör Beredskapssamordnare 26(38)

Ks § 99 Omorganisation av Trygghetsrådet och Arbetsmarknadsrådet • Arbetsmarknadsrådet och Trygghetsrådet upphör från och med nästkommande mandatperiod med start 2027 • Arbetsmarknadsrådets och Trygghetsrådets områden ska omhändertas vid möten med berörda nämndpresidier • Uppdrar till kommunstyrelsens ordförande att vara sammankallande för dessa möten med start år 2027. • Instruktion för Trygghetsrådet, Heby FS 2023:08 upphör att gälla från och med 31 december 2026. Sammanfattning Heby kommun har ett antal kommunala råd som har funnits i flera mandatperioder. Två av dessa, Trygghetsrådet och Arbetsmarknadsrådet, föreslås att omvandlas från formella råd till en mötesform mellan berörda nämndpresidier samt inbjudna myndigheter. Syftet är att stärka samarbetet mellan nämnder och andra organisationer med utgångspunkt i kommunens inriktningsmål. Utredning Heby kommun har en politisk organisation som är en klassisk facknämndsorganisation. Det innebär att det finns nämnder med, från kommunfullmäktige, avdelade ansvarsområden. Motsatsen till detta är att endast ha en kommunstyrelse med en mängd utskott under styrelsen. I en sådan organisation delar kommunfullmäktige ut uppdraget till kommunstyrelsen, och organisationen är centraliserad. Det finns många fördelar med en facknämndsorganisation, bland annat att ärenden drivs på enklare eftersom nämnderna har frihet och mandat att agera inom ramen för sitt reglemente. Utmaningen med organisationssättet är att det uppstår glapp mellan nämnderna, man kan också se det som att nämnderna riskerar att fungera som stuprör som aldrig kommer i kontakt med varandra. Den målstyrning som Heby kommun har infört under innevarande mandatperiod syftar till att minska risken för den här stuprörseffekten, då kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål är breda och kräver nämnds- och förvaltningsöverskridande samarbete för att komma framåt. Inom förvaltningen finns det ett antal grupper som träffas om övergripande frågor för att säkra att arbetet samordnas. Inom nämndsorganisationerna saknas detta enligt förvaltningens bedömning. Sedan många mandatperioder finns det olika råd i kommunens politiska organisation. Några av dem har en målgrupp i fokus, såsom ungdomsrådet och pensionärsrådet. Det nyligen föreslagna företagarrådet skulle också sorteras in i den gruppen. De två andra kommunala råden, arbetsmarknadsrådet och trygghetsrådet, har snarare en fråga eller verksamhetsområde i fokus. 27(38) Råden är inte beslutande i sådan mening att de förfogar för egna resurser utan arbetar genom att föreslå nämnderna att genomföra olika insatser eller be om svar på frågor. Trygghetsrådet och arbetsmarknadsrådet rör sig i områden som är av mycket hög prioritet för Heby kommun att förändring sker i positiv riktning. Kommunen har en hög ungdomsarbetslöshet, låg behörighet till gymnasiet, och delvis en socioekonomiskt utmanande situation. Samtidigt är råden i sin utformning och uppdrag mer ett tillfälle för informationsutbyte än överenskommelse och prioritering. Råden i sig kan inte beskrivas att ha en avgörande roll på sina respektive områden. Eftersom områdena är så centrala att lyckas med för kommunen som helhet, så är det angeläget att råden bättre bidrar till att driva förändring än vad som sker idag. Bedömningen är att rådens arbetssätt behöver förändras så att de blir mer snabbfotade, flexibla och får närmare till beslut. Det har samtidigt konstaterats i olika sammanhang att det saknas naturliga forum för nämnderna att samlas för att driva inriktningsmålen framåt utifrån kommunfullmäktiges önskan. Exempelvis skulle nämnderna behöva samplanera strategierna innan verksamhetsplanerna antas, och flertalet av de insatser som kommer att behöva genomföras för att lyckas med flera av inriktningsmålen är av nämndövergripande art. Under ett antal år har förvaltningen anordnat särskilda träffar för nämndpresidierna kring olika frågor. Dessa träffar mynnade ut i att gemensamma effektmål antogs förra mandatperioden vilket fick stort genomslag och visade sig ge effekt på arbetet i förvaltningen. På förvaltningsnivå finns bland annat ett förvaltningsövergripande samarbete på området social hållbarhet, och inom tillväxtfrågor. Bland nämnderna har ett informellt forum etablerats under innevarande mandatperiod som kallas ”hållbar tillväxt”. Denna grupp består av presidierna för samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen med deltagande av förvaltningen. Forumet behandlar frågor som rör inflyttning, exploatering, etablering, ekologi och klimat. Utifrån dagordningens innehåll bjuds flera deltagare in, exempelvis från andra nämnder eller bolag. Forumet är vägledande för förvaltningen och kan fungera som ”för”-beredning i ärenden som påverkar båda nämnderna. Förvaltningen ser att det är angeläget att trygghetsrådets och arbetsmarknadsrådets områden omhändertas, men att det finns behov av ytterligare framåtdrift i rådens områden. Ett förslag är därför framtaget på ett förändrat upplägg för råden, där vi har sneglat på ”Hållbar tillväxt”. Förslag Arbetsmarknadsrådet och Trygghetsråden upphör från och med nästkommande mandatperiod. I deras ställe startas ett ”Forum för social hållbarhet”. Forumet består alltid av presidiet/delar av presidiet för vård- och omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen men har deltagare från andra parter beroende på innehållet. Forumet ska träffas fyra gånger per år. Förslaget är att forumet har två fokusområden som växlar. Två gånger per år, om ingen annan bedömning görs, ska fokus ligga på brottsförebyggande arbete och trygghet. Deltagare på dessa forum bör vara representanter från kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, kultur och fritidsnämnden, vård och omsorgsnämnden samt polis. Två gånger per år ska fokus för mötet vara barn och ungas resultat i skolan, gymnasiebehörighet, sysselsättning och arbetsmarknad. Deltagare vid dessa tillfällen bör vara representanter från 28(38) kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt arbetsförmedlingen. Syftet med träffarna ska vara att söka bidra partsgemensamt till kommunfullmäktiges inriktningsmål på området, bereda övergripande förslag innan de behandlas i nämnd och vägleda förvaltningen i olika gemensamma frågor på området. Forumet är inte beslutande, utan deltagarna har att ta med sig frågor till sina nämnder för förankring och beslut. Protokollsanteckning Mattias Widén (SD) lämnar anteckning om att insynsplats bör finnas för partier i kommande forum för social hållbarhet som inte har representation. Delges Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Trygghetsrådet Hållbarhetschef 29(38)