Kommunstyrelsen — 28 april 2026

§ 1 Allmänt om nämndens uppgifter. Paragrafen har förtydligats jämfört med tidigare, detaljer på den nivå som tidigare redovisats i reglemente regleras i samverkansavtalet.

§ 2 Ekonomisk förvaltning. Paragrafen har förtydligats genom att ange att den ekonomiska förvaltningen sker i enlighet med värdkommunens ekonomiska styrprinciper.

§ 3 Personuppgifter. Ny paragraf som tydliggör nämndens ansvar gällande personuppgiftsbehandlingar. Till följd av att en ny paragraf införs har efterföljande paragrafer numrerats om.

§ 4 Krisberedskap. Ny paragraf som tydliggör nämndens ansvar vid kris eller krig. Till följd av att en ny paragraf införs har efterföljande paragrafer numrerats om. Avsnitt B. IT-nämndens arbetsformer § 3 i tidigare reglemente utgår då den inte längre är av relevans. Reglementet följer sedvanliga mandatperioder. § 4 i tidigare reglemente ersätts av Avsnitt C Sammanträden.

§ 5 Sammansättning. Ny rubrik jämfört med tidigare reglemente. Justering av titel avseende förvaltningschef IT-centrum.

§ 6 Ledamöternas och ersättarnas tjänstgöring. Paragrafen har förtydligats avseende jäv.

§ 7 Ersättning till förtroendevalda. Ersätter § 16 i tidigare reglemente. Ingen förändring i sak.

§ 8 Ordföranden. Ny paragraf, ersätter delar av tidigare § 9. Paragrafen förtydligar ordförandes ansvar i samband med nämndens sammanträden.

§ 9 Ersättare för ordföranden och vice ordföranden. Ersätter tidigare § 7. Paragrafen har förtydligats avseende vilken ledamot som ersätter ordförande och vice ordförande om sådant behov uppstår. 19(26)

§ 10 Delegation av beslutanderätt. Paragrafen ersätter § 15 i tidigare reglemente. Ingen förändring i sak.

§ 11 Inhämtande av yttranden. Ny paragraf för att förtydliga nämndens rätt att infordra yttranden och upplysningar från medlemskommunerna.

§ 12 Undertecknande av handlingar. Paragrafen ersätter tidigare § 14. Ingen förändring i sak. § 13 Revison. Paragrafen ersätter § 17 i tidigare reglemente. Ingen förändring i sak. Avsnitt C. Sammanträden.

§ 14 Tidpunkt och plats. Ny paragraf för att förtydliga när nämnden sammanträder.

§ 15 Kallelse. Ersätter § 9 i tidigare reglemente. Ingen förändring i sak.

§ 16 Deltagande på distans. Paragrafen ersätter § 4 stycke 2. Paragrafen har justerats till lagkrav.

§ 17 Anmälan av förhinder. Paragrafen ersätter § 8 i tidigare reglemente. Ingen förändring i sak.

§ 18 Närvarorätt. Paragrafen ersätter § 12 i tidigare reglemente. Ingen förändring i sak.

§ 19 Jäv. Ny paragraf avseende jäv.

§ 20 Reservation. Paragrafen ersätter tidigare § 11. Ingen förändring i sak.

§ 21 Justering av protokoll. Paragrafen ersätter § 10 i tidigare reglemente. Ingen förändring i sak. § 22 Delgivning. Paragrafen ersätter § 13 i tidigare reglemente. Paragrafen har förändrats språkligt, ingen förändring i sak. ITN § 4/2026 Tjänsteutlåtande Nu gällande reglemente Förslag på nytt reglemente 20(26)

Ks § 82 Dnr KS/2025:109 Svar på Motion om införande av frystorkning av mat i Heby kommuns krisberedskap • Motionen Införande av frystorkning av mat i Heby kommuns krisberedskap avslås. Sammanfattning Den 23 september 2025 lämnade Joel Wåhlén (SD) in en motion gällande införande av frystorkning i av mat i Heby kommuns krisberedskap. Kommunfullmäktige beslutade att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att bereda motionen. • Att kommunfullmäktige utreder förutsättningarna för att införa egen frystorkningskapacitet inom kommunens verksamhet. • Att kommunfullmäktige tar fram en plan för hur frystorkad mat kan bli en del av kommunens krisberedskapslager. • Att kommunfullmäktige utreder möjligheten att ta tillvara överskottsmat från kommunens kök för frystorkning i syfte att stärka den kommunala krisberedskapen. • Att kommunfullmäktige tar initiativ till samverkan med lokala lantbrukare för att använda deras råvaror i en framtida lokal produktion av frystorkad krismat, som en del av kommunens livsmedelsberedskap. • Att kommunfullmäktige tar fram riktlinjer för hur matvaror och råvaror kan skänkas till kommunens beredskapslager. Ex. honung, konserver och torrvaror. Underlag – erfarenheter från andra kommuner Linköpings kommun har genomfört en omfattande förstudie om frystorkning av livsmedel i egen regi som en del av kommunens beredskap. Förstudien visar att metoden kan möjliggöra lång hållbarhet, lagerrotation i ordinarie verksamhet och potentiellt lägre kostnader än inköp av färdig frystorkad mat. Samtidigt kräver modellen betydande investeringar i utrustning, lokalanpassningar, logistiksystem och personal. Älvkarleby kommun har investerat cirka 500 000 kronor i en frystorkningsmaskin av modellen Wave FD 440 och arbete för att få maskinen i drift. Enligt uppgift har anläggningen ännu inte kunnat tas i drift. Maskinen kräver separat utrymme, förstärkt ventilation och innebär hög värmeutveckling samt omfattande förberedelsearbete. Sammantaget finns i nuläget få exempel på mindre kommuner där frystorkning fungerar i stabil ordinarie drift. Samtidigt kan lyftas att MSB rekommenderar att kommuner har ett beredskapslager med torrvaror, konserver och frystorkad mat. Förvaltningens bedömning Yttrande: Att kommunfullmäktige utreder förutsättningarna för att införa egen frystorkningskapacitet inom kommunens verksamhet. 23(26) Kostenheten bedömer att frystorkning kan vara ett verktyg inom kommunal livsmedelsberedskap, men att metoden är tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt krävande. Erfarenheterna visar att införandet är komplext och förenat med risker. Innan beslut fattas om frystorkning bör kommunen fastställa en övergripande livsmedels- och krisberedskapsplan, tydliggöra ansvar och finansiering samt genomföra en samlad analys av alternativa lösningar såsom införande av utökat baslager, köp av färdig krismat, pilot i liten skala och samverkan med grannkommuner/region. Förvaltningen vill särskilt betona att införande av frystorkning av mat inom kommunens kostverksamhet kommer att kräva större investeringar i både utrustning och nya lokaler samt ventilation, både för utrymmen för själva frystorkningen men också förvaringsutrymmen för den mat som frystorkats. Därtill kommer krav på utbildning av personal och ett behov av ökad bemanning i köken för att kunna ta till vara på överbliven mat eller hela portioner via frystorkning. Eftersom frystorkning är mycket kostsam process ryms det inte inom existerande ram. Detta innebär att man politiskt behöver ha med frågan om införande av frystorkning av mat i Heby kommuns krisberedskapsarbete i budgetdiskussionerna om det ska vara möjligt att implementera i kommunen. Yrkande: Att kommunfullmäktige tar fram en plan för hur frystorkad mat kan bli en del av kommunens krisberedskapslager. Att gå vidare med yrkandepunkten två kan göras först efter att beslut tagits om huruvida Heby kommun ska införa frystorkning av mat. Yrkande: Att kommunfullmäktige utreder möjligheten att ta tillvara överskottsmat från kommunens kök för frystorkning i syfte att stärka den kommunala krisberedskapen. Köken arbetar idag effektivt med att använda överbliven mat i andra maträtter, bröd och buljonger vilket gör att möjligheten att frystorka mat inte skulle minska matsvinnet. Det matsvinn som idag slängs är i princip bara sådan mat som inte kan servera matgäster. Att möjliggöra för frystorkning i alla kommunens sexton kök (feb 2026) skulle också medföra kostnader som inte kan tas igen via frystorkning av maten utifrån investeringsbehov. Logistiken kring att frysa ner och frakta mat till ett större kök med frystorkningsmöjlighet skulle vara både krånglig och kostsam. Rörande yrkandepunkt tre om möjligheten att ta tillvara på överbliven mat i köken genom frystorkning bedöms därför som mindre fördelaktig i Heby kommun. Yrkande Att kommunfullmäktige tar initiativ till samverkan med lokala lantbrukare för att använda deras råvaror i en framtida lokal produktion av frystorkad krismat, som en del av kommunens livsmedelsberedskap. Att gå vidare med yrkandepunkten fyra kan göras först efter att beslut tagits om huruvida Heby kommun ska införa frystorkning av mat. Att kommunfullmäktige tar fram riktlinjer för hur matvaror och råvaror kan skänkas till kommunens beredskapslager. Ex. honung, konserver och torrvaror. Då kommunen i dagsläget inte har något beredskapslager, utöver den krismat som finns i de individuella köken, kan ingen riktlinje i enlighet med yrkandepunkt fem tas fram. Beslut om det ska finnas beredskapslager i kommunen behöver fattas innan en sådan riktlinje skrivs. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås och att frågan om frystorkning hanteras vidare inom ramen för kommunens fortsatta arbete med krisberedskap. 24(26) Sbn § 14/2026 Tjänsteskrivelse, 5 februari 2026 Kf § 84/2025 Motion Införande av frystorkning av mat i Heby kommuns krisberedskap Reservation Joel Wåhlén (SD), Toni Hietakuja (SD) och Carl-Henrik Andersson (SD) reserverar sig mot beslutet. 25(26)

Ks § 84 Dnr KS/2026:59, KS/2026:1, KS/2026:8 001, 105, 041 Information och rapporter Kommunstyrelsen tackar för informationen. Sammanfattning Följande handlingar föreligger: • Minnesanteckningar ungdomsrådet 23 mars 2026 • Ubn § 84/2026 Plan för nämndens styrande dokument • Ubn § 77/2026 Kommunens kvalitet i korthet • Kfn § 83/2026 Mål och budget 2027, plan 2028 – 2029 med bilagor • Scenarion och Investeringsplan • Sbn § 27/2026 Mål och budget 2027, plan 2028 - 2029med bilagor • Scenarion och Investeringsplan • Ubn § 79/2026 Mål och budget 2027, plan 2028 – 2029 • Ubn § 80/2026 Investeringsbudget + bilaga