Kommunstyrelsen — 3 juni 2026

Ks § 111 Upphäva inköpsstopp och anställningsstopp • Anställningsstopp och inköpsstopp upphör att gälla från 4 juni 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsen införde i september 2018 inköps- och anställningsstopp i kommunen som en följd av de negativa prognoserna på helår. Anställningsstoppet lever formellt kvar då det inte har upphävts. Förvaltningen gör bedömningen att de ordinarie uppföljningsreglerna och den budgetföljsamhet som råder borgar för att ett upphävande av stoppen inte får negativ effekt. Samtidigt är det värdefullt att kunna införa stopp ånyo, om situationen kräver det. Delges Förvaltningschefer Personalchef Ekonomichef 9(29)

Ks § 116 Information om arbetsmarknadsenhetens framtida organisering Kommunstyrelsen tackar för information. Sammanfattning Muntlig information från kommundirektör Emma Burstedt. 17(29)

Ks § 118 Dnr KS/2026:61, KS/2024:135 001, 001 Delning av vård- och omsorgsnämnd Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att • Ersätta nuvarande vård- och omsorgsnämnd med två nämnder, en vård- och omsorgsnämnd och en socialnämnd med tillhörande individutskott. • Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag på reglemente för vård- och omsorgsnämnden till kommunfullmäktiges sammanträde 25:e september 2026. • Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag på reglemente för socialnämnden till kommunfullmäktiges sammanträde 25:e september 2026. • Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på nya reglementen för vård- och omsorgsnämnden respektive socialnämnden i enlighet med det resonemang som förs i ordförandeförslag daterat 22 maj 2026. Sammanfattning Utvärderingen av den politiska organisationen har skett i en parlamentarisk grupp utsedd av kommunfullmäktige. Gruppen har inkommit med flera förslag på förändringar inför kommande mandatperiod, bland annat förändring i den politiska nämndsorganisationen för nuvarande vård- och omsorgsnämndens område. Socialdemokraterna har föreslagit att nuvarande vård- och omsorgsnämndens område ska delas upp i två nämnder, en vård- och omsorgsnämnd och en socialnämnd. Centerpartiet har till detta lämnat ett motförslag gällande att en ersättare ges närvarorätt per sammanträde som delas upp på ersättarna i sociala utskottet. En utredning om konsekvenser av delning av nämnd på förvaltningens fortsatta arbete presenterades föregående sammanträde, Ks § 100/2026, och kommunstyrelsens beslutade att bordlägga beslut till detta sammanträde. Ordförandeförslag, 22 maj 2026 Yrkande från Kristdemokraterna Ks § 100/2026 Ks § 42/2026 Socialdemokraternas förslag Centerpartiets förslag Pag § 3/2026 Förslag Kommunstyrelsens ordförande Per Sverkersson (S) med bifall från Jan Andersson (S) och Hans- Göran Björk (KD) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att • Ersätta nuvarande vård- och omsorgsnämnd med två nämnder, en vård- och omsorgsnämnd och en socialnämnd med tillhörande individutskott. • Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag på reglemente för vård- och omsorgsnämnden till kommunfullmäktiges sammanträde 25:e september 2026. 19(29) • Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag på reglemente för socialnämnden till kommunfullmäktiges sammanträde 25:e september 2026. Göran Hillbom (C) med bifall från Linda Johnsson (C) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att • lämna vård- och omsorgsnämnden oförändrad, men att medge att en ersättare åt gången får närvarorätt i sociala utskottet enligt ett rotationsschema. Förslagsordning Kommunstyrelsens ordförande Per Sverkersson (S) ställer det egna förslaget mot Göran Hillboms (C) förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller det egna förslaget. Reservation Göran Hillbom (C) och Linda Johnson (C) reserverar sig mot förslaget till förmån för Göran Hillboms (C) förslag med följande motivering: Förvaltningens grundutredning visar tydligt att det bästa för kommunen är att behålla nuvarande nämndorganisation. De främsta argumenten mot en delning är risken för sämre samordning, ökad administration och att personer med komplexa behov hamnar mellan olika verksamheter. Utredningen pekar också på att tidpunkten är olämplig eftersom både socialtjänsten och vården redan genomgår omfattande omställningar. Den tidigare diskussionen om hur individärenden ska hanteras har delvis förändrats genom förslaget om ett individutskott. Frågan om integritet och rättssäkerhet är fortsatt viktig, men är inte längre den avgörande skiljelinjen i debatten. Den centrala frågan är istället vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser en delning faktiskt skulle få. Det har framförts att en uppdelning skulle förbättra ekonomistyrningen inom individ- och familjeomsorgen och bidra till en så kallad hemtagningseffekt under perioden 2027– 2029. Vi menar att det saknas tydliga belägg för att fler nämnder i sig leder till lägre kostnader. Det finns inget i underlaget som visar att dagens organisation är orsaken till kostnadsutvecklingen inom IFO. Tvärtom visar erfarenheter och tidigare utredningar att fler organisatoriska gränser ofta leder till ökad administration, mer samordningsarbete och längre beslutsvägar. En samlad nämnd ger i stället möjlighet till gemensamma prioriteringar, resursutjämning och samordning mellan äldreomsorg, funktionsstöd och socialtjänst. Vi ser också möjligheten att hantera ekonomiska variationer inom en större nämnd som en styrka. Kommunal verksamhet påverkas av faktorer som ökade placeringskostnader, demografiska förändringar och andra oförutsedda händelser. En samlad nämnd ger större möjligheter att hantera sådana variationer utan kortsiktiga besparingsåtgärder. Två separata nämnder riskerar istället att fokusera på sina egna budgetar även när det försämrar helheten. Förebyggande insatser kan exempelvis prioriteras ned om kostnaden hamnar i en nämnd medan vinsten uppstår i en annan. Den nya socialtjänstlagen talar dessutom för ökad samverkan snarare än organisatorisk uppdelning. Lagen betonar förebyggande arbete, tidiga insatser, samordning och ett helhetsperspektiv kring individen. Behoven ska stå i centrum, inte organisatoriska gränser eller målgrupper. Många kommuner arbetar idag för att minska gränserna mellan verksamheter eftersom människor ofta behöver stöd från flera delar av socialtjänsten samtidigt. Att i detta läge skapa nya organisatoriska gränser riskerar att gå i motsatt riktning mot lagens intentioner. Samtidigt står både socialtjänsten och vård- och omsorgsverksamheten inför stora förändringar till följd av nya lagkrav och arbetssätt. Att genomföra en omfattande omorganisation mitt i detta arbete riskerar att ta fokus från kärnverksamheten. 20(29) Tidpunkten är därför olämplig. Om en uppdelning ska övervägas bör den föregås av en betydligt mer genomarbetad utredning med tydliga mål, en ordentlig konsekvensanalys och en långsiktig plan för genomförandet. 21(29)