Kommunstyrelsen — 18 augusti 2026

Kf rev § 19/2026 Granskning av Region Uppsalas och kommunernas gemensamma arbete för effektiv och nära vård Delges Samverkansstrateg HSVO Region Uppsala

Kf rev § 27/2026 Delges Kommunfullmäktiges revisorer

§ 127- 144 Underskrift _______________________________________________________________ Per Sverkersson, ordförande _______________________________________________________________ Ann-Christin Grattback Åkerblom, justerare _______________________________________________________________ Disa Hasselberg, sekreterare Anslagsbevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Kommunstyrelsen 2026-08-19 Sammanträdesdatum Datum då anslaget tas ned 2026-08-18 2026-09-10 Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunkontoret, Tingsgatan 11, Heby _______________________ Disa Hasselberg Innehållsförteckning Anmälan av delegationsbeslut ................................................................................................................................................................ 4 Yttrande över Granskning av Region Uppsalas och kommunernas gemensamma arbete för effektiv och nära vård 2030 ......................................................................................................................................................................................................... 5 Svar på motion om ambassadör för Heby kommun ..................................................................................................................... 8 Svar på Motion om att inrätta ett Företagarråd .......................................................................................................................... 10 Svar på medborgarförslag om kamerabevakning på ortspecifika platser ....................................................................... 12 Månadsrapport per maj 2026 - hela kommunkoncernen ....................................................................................................... 16 Månadsrapport per juli 2026 - hela kommunkoncernen ........................................................................................................ 17 Yttrande på revisionsberättelsen 2025 ........................................................................................................................................... 18 Kommunens nettokostnadsavvikelser, resultat från Kolada 2025 ..................................................................................... 19 Reglemente för riskhantering och interkontroll ......................................................................................................................... 21 Riskanalys inför beslut om internkontroll 2027 ......................................................................................................................... 23 Verksamhetsplan för kommunstyrelsen 2027............................................................................................................................. 24 Miljöbedömning för Detaljplan DP 418 Gamla Vittinge skola ............................................................................................... 25 Avgränsningssamråd (6 kap 4§ MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Horrsta inom fastigheten Horrsta 2:27 ................................................................................................................................................................................................. 26 Justering av avtal för gemensam överförmyndarnämnd ........................................................................................................ 28 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2027 ........................................................................................................................... 29 Ansökan om partistöd 2026 från Liberalerna och Vänsterpartiet ...................................................................................... 30 Information och rapporter .................................................................................................................................................................... 31 Ks § 127 Dnr KS/2026:3 002 Anmälan av delegationsbeslut Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen tackar för informationen och listan med delegationsbeslut §§ 50 - 73/2026 läggs till handlingarna. Sammanfattning Delegationsbeslut §§ 50 - 73/2026 föreligger. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 7 augusti 2026 Lista delegationsbeslut §§ 50 - 73/2026

Ks § 128 Dnr KS/2024:133 007 Yttrande över Granskning av Region Uppsalas och kommunernas gemensamma arbete för effektiv och nära vård Kommunstyrelsens beslut • Överlämna till revisionen nedanstående yttrande över den av Region Uppsalas revision genomförda granskningen av Region Uppsalas och kommunernas arbete för en effektiv och nära vård 2030. Sammanfattning Region Uppsalas revisorer har initierat och genomfört en granskning där den övergripande revisionsfrågan är hur ansvariga nämnder i Region Uppsala och i kommunerna säkerställer att HSVO- arbetet bedrivs effektivt enligt fastställda mål och strategier. Sammantaget konstaterar revisonen att HSVO-arbetet bedrivs inom ramen för politiskt beslutade styrdokument som anger mål, fokusområden och övergripande inriktning. Strukturen skapar förutsättningar för dialog, samordning och gemensamt utvecklingsarbete mellan huvudmännen i verksamhetsnära frågor. Bedömningen är dock att uppföljning och styrning främst sker genom huvudmännens egna ordinarie processer, vilket ger ett otydligt ansvar samt otydlig återkoppling på länsnivå. Starkare koppling mellan Strategin för samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg 2024 – 2026 (förlängd till 2027) och ordinarie styrprocesser är därför önskvärd. I revisionsrapporten menar man även att politikens uppföljning av HSVO-arbetet fokuserar på genomförda aktiviteter snarare än resultat och måluppfyllelse, vilket försvårar systematisk utvärdering av effektivitet i förhållande till uppställda mål. Kommunstyrelsens synpunkter Kommunstyrelsen ser positivt på att samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO) granskas. Bedömningen är dock att granskningen på flera sätt präglas av en otydlig avgränsning och metodik. Rapportens titel ger intryck av en bred granskning av arbetet med nära vård, men i praktiken handlar granskningen främst om hur HSVO-strukturen fungerar och hur den kopplar till styrning och uppföljning. Det skapar en otydlighet kring vad som faktiskt har granskats, vilket påverkar bedömningen av rapportens analys- och slutsatser. För att undvika missförstånd bör titel tydligare spegla rapportens faktiska innehåll. Granskningen bygger på intervjuer med personer från Region Uppsala och länets kommuner på politisk nivå samt samverkansstrateger. Kommunstyrelsen anser att granskningen ur ett kommunalt perspektiv baseras på ett snävt underlag, exempelvis ett begränsat antal dokument samt få intervjuer. Kommunala tjänstepersoners perspektiv har inte fångats i tillräcklig grad, trots centrala roller i samverkansarbetet. Detta bedöms påverka granskningens representativitet och precision i beskrivningar av nuläge och behov. Mot bakgrund av den komplexitet som präglar samverkan bedöms detta inte ge en tillräckligt heltäckande bild. En bredare genomlysning hade krävts för mer långtgående bedömningar. HSVO beskrivs delvis som om samverkansformen vore en gemensam styr- och beslutsnivå, vilket inte fullt ut speglar HSVO:s funktion som systemledning. Kommunstyrelsens bedömning är att HSVO i grunden fungerar väl som samverkansform. Det fortsatta utvecklingsarbetet bör därför fokusera på att stärka styrning och uppföljning. Grundprincipen är att huvudmännen fattar beslut i sina respektive organisationer, medan HSVO har en viktig roll att samordna, driva och utveckla samverkan i ett gemensamt systemperspektiv. 3.1 Styrning och politisk förankring av HSVO-arbetet Revisionen rekommenderar att Region Uppsala och kommunerna tydliggör hur HSVO-arbetet ska förankras, följas upp och återkopplas i den politiska styrningen, bland annat genom att klargöra ansvar och former för politisk hantering samt stärka kopplingen till ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser. Kommunstyrelsen delar delvis revisionens bedömning. HSVO- arbetet på lokal nivå i länet bedrivs med utgångspunkt i en samverkansplan med tillhörande aktivitetslistor och tydlig ansvarsfördelning för genomförande och uppföljning. Arbetet är väl etablerat med fungerande strukturer, systemledning och systemstöd. Politisk förankring i Heby kommun sker främst genom lokala politiska samråd samt genom viss återkoppling i Vård- och omsorgsnämnden. Minnesanteckningar från de politiska samråden delges Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedömer att kopplingen till den ordinarie styrkedjan kan utvecklas ytterligare samt att Strategin för samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg 2024 – 2026 (förlängd till 2027) bör användas som ett tydligt underlag i nämndernas ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser. Kommunstyrelsen anser även att ökad samordning med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är önskvärd. 3.2 Anpassning av inriktning och resurser till befolkningens behov Revisionen rekommenderar att Region Uppsala och kommunerna tydliggör hur behovsunderlag ska användas inom HSVO för att skapa en mer gemensam och behovsbaserad inriktning av samverkansarbetet. Kommunstyrelsen delar delvis revisionens slutsatser. Behovsanpassning sker i första hand inom respektive huvudmans ordinarie styr- och budgetprocesser. I Heby kommun sker lokala prioriteringar genom samverkansplaner och aktivitetslistor. HSVO utgör en samverkans- och systemledningsstruktur. Region Uppsala och kommunerna är självständiga huvudmän med ansvar för verksamhet- och resursfördelning. 3.3 Uppföljning av HSVO-arbetet Revisionen rekommenderar att Region Uppsala och kommunerna utvecklar en mer sammanhållen och återkommande uppföljning av HSVO-arbetet, med fokus på resultat, effekter och måluppfyllelse samt tydlig användning av indikatorer som stöd för styrning och utveckling. Kommunstyrelsen delar delvis revisionens bedömning av att uppföljningen kan utvecklas. Idag sker den genom en etablerad struktur med utgångspunkt i Strategin för samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg 2024 – 2026 (förlängd till 2027), lokala samverkansplaner och aktivitetslistor samt årliga samverkansberättelser. Kommunstyrelsen instämmer i att uppföljningen idag främst fokuserar på genomförande och process, och i mindre utsträckning på resultat och effekter. En mer samordnad effektuppföljning över tid är önskvärd, och bör tas fram på länsnivå där så är möjligt. 3.4 Måluppfyllelse i verksamhetsnära fokusområden Revisionen rekommenderar indirekt att arbetet utvecklas så att måluppfyllelse i större utsträckning kan följas upp och bedömas, bland annat genom tydligare mål, indikatorer och mer systematisk uppföljning av resultat. Kommunstyrelsen delar delvis denna bedömning. Det arbete som bedrivs inom fokusområdena sker genom lokala samverkansplaner och följs framför allt upp årligen i samverkansberättelsen. Kommunstyrelsen instämmer i att uppföljningen idag främst fokuserar på genomförande och process, och i mindre utsträckning på resultat och effekter. En mer samordnad effektuppföljning över tid är önskvärd, och bör tas fram på länsnivå där så är möjligt. 3.5 Politisk information och återkoppling Revisionen rekommenderar att Region Uppsala och kommunerna tydliggör formerna för politisk återkoppling, inklusive ansvar, struktur och frekvens för rapportering mellan HSVO och politiska organ. Kommunstyrelsen delar delvis revisionens bedömning. Politisk återkoppling inom HSVO-arbetet sker genom lokala samråd och tjänsteledningar. I Heby kommun delvis även i Vård- och omsorgsnämnden. Minnesanteckningar från de politiska samråden delges Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedömer att formerna för återkoppling kan utvecklas ytterligare genom att tydligare integrera HSVO-arbetet i den ordinarie styrkedjan och stärka politikens möjlighet till strategisk uppföljning och prioritering. 3.6 Samlad bedömning Revisionen rekommenderar sammantaget att Region Uppsala och kommunerna stärker kopplingen mellan HSVO och den ordinarie styrningen, utvecklar en mer sammanhållen uppföljning samt tydliggör formerna för politisk återkoppling. Kommunen delar delvis den samlade bedömningen. Rapporten utgår dock i flera delar från en problembild där befintliga strukturen för styrning, uppföljning och dokumentation inom HSVO inte beaktas. Till exempel finns redan en gemensam struktur för arbetet med lokala samverkansplaner, aktivitetslistor och samverkansberättelser, med utgångspunkt i Strategin för samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg 2024 – 2026 (förlängd till 2027). Framöver bör det även finnas en tydligare koppling till den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 26 juni 2026

Ks § 129 Dnr KS/2025:130 106 Svar på motion om ambassadör för Heby kommun Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut • Motionen anses besvarad med hänvisning till redogörelse för pågående arbete. Sammanfattning I motionen Utse ambassadör för Heby kommun yrkar Kristdemokraterna i Heby kommun: • Att kommunstyrelsen/centrala förvaltningen gör en omvärldsbevakning kring kriterierna och uppdragen som andra kommuner har för en ambassadör för sin egen kommun. • Att förslag till detta presenteras inom kort för kommunstyrelsen för beslut. • Att det i förslaget även ges förslag på uppdrag för en ambassadör för Heby kommun samt en redogörelse för eventuella kostnader, utifrån erfarenheter från andra kommuner. Det har precis startats upp ett arbete kring platsvarumärket i Heby kommun där uppdraget är att undersöka förutsättningarna för ett platsvarumärke, där det som föreslås i motionen kan vara en del. Då flera andra kommuner redan gör detta finns det goda förutsättningar för att inhämta kunskap och erfarenheter. För att kunna ta ett mer samlat grepp och genomföra en möjlig satsning på turism och besöksnäring som kräver både ekonomiska och personella resurser behöver kommunen inleda arbetet med att genomföra en analys där man tittar på vilka effekter en satsning skulle kunna ge. Just nu inleds också arbetet med ett större projekt där vi ska ta fram ett platsvarumärke för Heby kommun. Det finns stor vinning med att vänta med eventuell satsning på ambassadörskap tills vårt varumärkesarbete är genomfört. Genom vårt platsvarumärke skapar vi en långsiktig och hållbar identitet. Vi får möjlighet till en tydlig riktning och en enhetlig och tydlig kommunikation. Ett starkt varumärke hjälper oss att definiera vad vi står för, vilka målgrupper vi vill nå och hur vi vill uppfattas. Utan detta riskerar satsningar som ambassadörer att bli spretiga, otydliga eller ineffektiva. Genom ett genomarbetat varumärke får vi också möjlighet till bättre samordning mellan olika aktörer. Vårt varumärkesarbete kommer att involvera oss men också vårt näringsliv, våra föreningar och våra invånare. När alla är överens om vad vi vill förmedla så blir det mycket lättare att samverka kring en möjlig turismutveckling. När vi har ett väl förankrat varumärke kommer vi att kunna rikta marknadsföring och investeringar mer träffsäkert och det minskar risken för att vi lägger resurser på kampanjer eller projekt som inte ger önskad effekt. Ett sådant här arbete handlar lika mycket om att prioritera det som ger god effekt som att våga prioritera bort det som inte ger lika mycket. Detta bidrar också till att skapa hållbara strategier som bygger på våra unika värden och styrkor och vi kan agera lugnt och strategiskt i stället för att följa tillfälliga trender. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 11 juni 2026 Motion om ambassadör för Heby kommun

Ks § 130 Dnr KS/2025:104 106 Svar på Motion om att inrätta ett Företagarråd Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut • Motionens första ansats anses besvarad men hänvisning till de pågående utvecklingsarbeten och dialogformer som kommunen bedriver. • Motionens andra att-sats bifalles och kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla formerna för ett företagarråd. Sammanfattning I motionen Tillsättande av ett företagarråd yrkar Kristdemokraterna: • Att kommunens näringslivsstrateg får i uppdrag att uppmuntra till att bilda lokala företagarnätverk, där sådant saknas, och uppmuntra till en utökad dialog mellan kommunen och lokala företagare. • Att kommunen därefter tillsätter ett Företagarråd bestående av lika delar förtroendevalda och representanter från de nätverks varpå ett företagarråd sammanträder förslagsvis fyra gånger per år. Motionen överlämnades den 23 september 2025 till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att ta fram ett svar på motionen. Förvaltningens svar återfinns nedan. Ett starkt samarbete mellan kommunen och det lokala näringslivet är av stor betydelse för Heby kommuns utveckling, attraktivitet och företagsklimat. Enligt UC Select företagsregister och filtrerat på de traditionella bolagsformerna, fanns det i april 2026, 1857 aktiva företag i Heby kommun. Förvaltningen delar motionärens bild av att det finns ett behov av att bredda dialogen med fler företagare i kommunen och utöver de redan etablerade företagarorganisationerna som tillsammans samlar cirka en tredjedel av kommunens företagare. LRF Heby företagsmedlemmar och associerade medlemmar, uppgick 2026-04-01 till 538 stycken, och Företagarna Heby, 2026- 03-12 115 stycken, utgör en viktig grund. Samtidigt kan det konstateras att kommunen redan idag bedriver ett aktivt arbete inom näringslivsområdet genom både näringslivsstrategens och landsbygdsstrategens uppdrag, där olika dialogformer så som nätverk, näringslivsfrukostar och företagsbesök utgör en central del av arbetet och där en bredd av företagare erbjuds deltagande i dialog. Under året har också en besöksförening för den geografiska kommunen startats, vilket kommunen ställer sig positiv till och stödjer. Under 2026 inleds ett större arbete där Heby kommun ska ta fram ett platsvarumärke för kommunen. Arbetet kommer bland annat innehålla dialog och analys där näringslivet kommer att ha en viktig funktion. Kommunen kommer också framöver att påbörja arbetet med att revidera den nuvarande näringslivsstrategin. Det är angeläget att ett eventuellt företagarråd utformas så att det kompletterar befintlig struktur och att det har ett tydligt syfte. En förutsättning för att kunna tillsätta ett företagarråd är också att det hos befintliga företagarföreningar finns ett intresse av att kontinuerligt delta vid dessa möten. Benämningen företagarråd kan uppfattas som inriktad på enskilda företagares verksamheter, medan förvaltningen bedömer att begreppet ”näringslivsråd” bättre speglar ett bredare perspektiv som omfattar samtliga företag och ekonomiska verksamheter inom ett geografiskt område. Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att dialogen med näringslivet redan bedrivs genom flera etablerade forum men delar uppfattningen om vikten av en breddad dialog med näringslivet. Ett eventuellt råd behöver således utformas så att det tydligt kompletterar befintliga strukturer, har bred representation och föregås av ett tydliggjort syfte samt bygga på engagemang och behov från näringslivet självt. Arbetet med platsvarumärket samt näringslivsstrategin kommer att kunna ge en god grund och ett tydligt syfte för ett företagarråd i Heby kommun. Rekommendationen är därför att arbetet med att tillsätta ett företagarråd avvaktas med till dess att dessa två arbeten har kommit en bit på väg och givit de resultat som behövs för att ta nästa steg. Förvaltningen behöver också se över vilka näringslivsaktiviteter som eventuellt bör tas bort till förmån för att inrättandet av rådet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 7 augusti 2026 Motion om företagarråd

Ks § 131 Dnr KS/2025:7 280 Svar på medborgarförslag om kamerabevakning på ortspecifika platser Kommunstyrelsens beslut • Medborgarförslaget Kamerabevakning på ortsspecifika platser avslås. • Kommunstyrelsen antar svar daterat 7 augusti 2026 som sin eget och överlämnar det till förslagsställaren. Sammanfattning Till fullmäktige 23 september 2025 inkom medborgarförslaget Kamerabevakning på ortsspecifika platser. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att besvara medborgarförslaget. Den 14 oktober gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att bereda ett svar på medborgarförslaget. I medborgarförslaget föreslås att kommunen ska placera ut kamerabevakning på ortsspecifika platser och under specifika tider på dygnet. Detta för att öka tryggheten hos kommunens invånare samt för att skydda kommunens egendom. Förslagsställaren föreslår platser i Morgongåva där kamerabevakning skulle vara till fördel för både kommunen och invånare men skriver också att det kan finnas andra platser runt om i kommunen som skulle kunna få kamerabevakning. Platserna som föreslås som aktuella för kamerabevakning i Morgongåva är Morgongåvaparken, bakom Ica Per-Erics och Morgongåva skola/sporthall. Heby kommun tackar för förslaget om att kommunen ska införa kamerabevakning på ortsspecifika platser. Kommunen ser väldigt positivt på att det finns intresse från kommunens invånare gällande frågor som rör kommuninvånarnas trygghet och skyddande av kommunens egendom. Utredning Kommunen gör nedan en genomgång av sådant som använts i bedömningen av det inkomna medborgarförslaget. Juridiska aspekter Verksamheter, exempelvis kommuner, som bevakar med kamera behöver följa reglerna i Dataskyddsförordningen (GDPR) och Kamerabevakningslagen (2018:1200). Kamerabevakningslagen syftar till att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning. Sedan den 1 april 2025 har delar av Kamerabevakningslagen ändrats och det finns nu nya regler för kamerabevakning. I korthet innebär de nya reglerna att ingen behöver ansöka om tillstånd för kamerabevakning hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). De som tidigare har behövt ansöka om tillstånd ska själva göra intresseavvägningen mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Intresseavvägningen ska dokumenteras och den som bevakar ska även ha en förteckning med vissa uppgifter om den kamerabevakning man bedriver eller som har upphört de senaste fem åren. Under 2025 fick lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ett tillägg som innebär att ”Kommuner får bedriva kamerabevakning i syfte att verka för att platser i kommunen dit allmänheten har tillträde är trygga och säkra”. Vad forskning och Brottsförebyggande säger I metastudien Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande? som genomförts för Brottsförebyggande rådets räkning, visar resultaten att kamerabevakning sammantaget givit statistiskt signifikanta brottsförebyggande effekter inom följande brottskategorier och områden: • brott mot fordon, egendomsbrott och narkotikabrott, men inte på våldsbrott och ordningsstörningar. • bilparkeringar och i bostadsområden, men inte i centrumkärnor, kollektivtrafik eller särskilda bostadsområden med flerfamiljshus. • Områden där det är särskilt mycket brottslighet och där det är hög brottskoncentration. I studien framgår det också att aktiv kamerabevakning, det vill säga sådan bevakning som bedrivs i realtid och kamerabevakning som parallellt genomförs tillsammans med flera andra insatser sammantaget givit brottsförebyggande effekter. Det noteras vidare att operatörernas roller, antal kameror och bevakningstäthet, att det finns hög kännedom bland polis och allmänhet via skyltar samt att utrustningen håller hög kvalitet och att den underhålls är sådant som också påverkar hur god effekten blir. Passiv kamerabevakning eller kamerabevakning som kompletterats med max 1 annan insats har däremot enligt metastudien inte givit brottsförebyggande effekter. Brottsförebyggande rådet lyfter i ovan nämnda metastudie samt vid seminarier som riktar sig till bland annat kommuner att det ofta krävs omfattande investeringar och arbetsinsatser för att få kamerabevakningen att fungera och ge effekt. Sådant som kostar är bland annat; inköp, drift och underhåll av kameror och system, skyltar och information samt personal som arbetar med kamerabevakningen. Arbetsuppgifter för personal kan vara upphandling och inköp av kameror och system, anpassning av fysiska platser, installation av kameror, bedömning av om kamerabevakning är tillåten på den specifika platsen samt operativt arbete om kamerabevakningen sker i realtid. Brottsförebyggande rådet lyfter också fram att kommuner med ringa ekonomiska medel samt små personella resurser bör fundera på om kamerabevakning är den insats som man bör satsa på då den kräver mycket resurser och inte alltid ger den bästa effekten. Polisensmyndighetens svar i samband med dialog Kommunen har genomfört en dialog med Polismyndigheten och då med Polismyndigheten i Region Mitt samt Lokalpolisområde Norduppland. Polismyndigheten uttrycker att de är positivt inställda till utökade samarbeten med kommuner i Region Mitt vad gäller kamerabevakning. Myndigheten noterar att de kameror som kommunen har idag inte fungerar med myndighetens system. Vidare poängterar myndigheten att en kommun alltid behöver kunna motivera var de placerar ut sina kameror. Om kommunens syfte och behov överensstämmer med polismyndighetens behov kan det finnas möjlighet för polisen att ta del av det filmade materialet i realtid. Hur detta skulle kunna göras hanteras i ett arbete som pågår på nationell nivå. Arbetet är ännu inte klart och det har därmed inte nått den regionala eller lokala nivån. Polismyndigheten i Region Mitt och Lokalpolisområde Norduppland kan i dagsläget därmed inte svara på om det är möjligt för Heby kommun att ansluta kameror till polisens system. Det finns idag inga kommunala kameror som är anslutna till polisens system inom Lokalpolisområde Norduppland. Nuläge i Heby kommun I alla kommuner förekommer det mer eller mindre brottslighet samt otrygghet hos individer. I Heby kommun visar statistiken att antal anmälda brott är få och kommunen ligger under rikssnittet. Vad gäller rapporterad trygghet visar undersökningar som exempelvis polisens trygghetsundersökning, SBC:s medborgarenkät och Liv och hälsa att kommunen ligger väldigt bra till inom detta område då kommuninvånarna generellt sett uppger en hög grad av trygghet. Kommunen arbetar idag med trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete som fokuserar på tidiga och samordnade insatser. Exempel på insatser är samverkansgrupper som fångar barn och familjer tidigt, ungdomscoacher med uppsökande fokus, Samverkansformen Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF), våldsprevention i skolan, föräldraskapsstöd i form av föräldracaféer och föräldraskapsutbildningar, nattvandrande föreningar, trygghetsvandringar samt gemensamma lägesbilder. Kommunen har också ett väl utvecklat samverkansarbete med Lokalpolisområde Norduppland där det gemensamma arbetet sker på såväl övergripande strategisk nivå som operativ nivå. I kommunen finns det idag kamerabevakning på kommunens två högstadieskolor. Slutsats Kamerabevakning kan ge brottsförebyggande effekter om den utförs på rätt ställen, mot viss typ av brottslighet, där brottsligheten är hög och koncentrerad, på rätt sätt och tillsammans med andra insatser. För att kamerabevakning ska kunna användas krävs det att man uppfyller de lagkrav som finns i kamerabevakningslagen och Dataskyddslagen (GDPR). Kamerabevakning kräver enligt Brottsförebyggande rådet omfattande investeringar, vad gäller bland annat inköp och personal och rådet lyfter fram att kommuner med ringa ekonomiska medel samt små personella resurser bör fundera på om kamerabevakning är den insats som man bör satsa på då den är kostsam och då den inte bör ges utan parallella insatser. Polismyndigheten har i dagsläget heller ingen möjlighet att låta kommunen koppla på sina kameror på polisens system. Sammantaget görs bedömningen att det i dagsläget inte är aktuellt att införa kamerabevakning på ortsspecifika platser i Heby kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 7 augusti 2026 Medborgarförslag om kamerabevakning på ortsspecifika platser Bilaga

Ks § 132 Dnr KS/2026:66 042 Månadsrapport per maj 2026 - hela kommunkoncernen Kommunstyrelsens beslut • Godkänna månadsrapport för maj 2026. • Ge samtliga nämnder i uppdrag att säkerställa följsamhet till beslutad budget för år 2026 samt om möjligt resultat bättre än budget. Sammanfattning Månadsrapporten för maj är en förenklad rapport i ett periodtillfälle som inte kräver nämndbehandlade månadsrapporter. Rapporten fokuserar förändringar till föregående rapportering och bedömer eventuella effekter på senast lämnad årsprognos. Periodresultatet exklusive den orealiserade värdeökningen i pensionsstiftelsen uppgår till minus 21,8 miljoner kronor vilket är 5,0 miljoner kronor bättre än budget. Det är fortsatt en positiv budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnad som tillsammans med finansnettot bär upp resultatet. Finansieringen i form av skatter och generella statsbidrag har en negativ budgetavvikelse med 6,1 miljoner kronor. Nämndernas budgetavvikelse, exklusive avgiftsfinansierad verksamhet, har försämrats med 0,9 miljoner kronor. Försämringar noteras för vård- och omsorgsnämnd, bygg- och miljönämnd och kommunstyrelsen. Förbättringar noteras för samhällsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Analysen i kvartalsrapporten kvarstår där det kommer att krävas fördjupningar gällande bygg- och miljönämnd samt kvantifierade effekter av åtgärder hos vård- och omsorgsnämnden. Bygg- och miljönämnden har vid sitt sammanträde den 3 juni givit förvaltningen i uppdrag att genomföra en fördjupad analys för att kunna vidta åtgärder för ekonomisk balans. Vård- och omsorgsnämnden har vid sitt sammanträde den 17 juni givit förvaltningen i uppdrag att i enlighet med redovisad rapport inom individ- och familjeomsorg vidta åtgärder för att minska kostnaderna. Kommande rapporter och inte minst den fördjupade analysen i anslutning till delårsrapportering per 31 augusti kommer tydligare att visa om det är möjligt att nå ett resultat som sämst uppgår till 0 kronor för år 2026. Det ekonomiskt ansträngda läget, som varit känt tidigt under året, kräver återhållsamhet i verksamheterna. Beredskap behöver etableras för att kunna effektivisera och anpassa verksamheter till dessa förutsättningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 22 juni 2026 Månadsrapport maj 2026 Delges Samtliga nämnder Fullmäktiges revisorer

Ks § 133 Dnr KS/2026:66 042 Månadsrapport per juli 2026 - hela kommunkoncernen Kommunstyrelsens beslut • Godkänna månadsrapport för juli 2026. • Ge samtliga nämnder i uppdrag att säkerställa följsamhet till beslutad budget för år 2026 samt om möjligt ett resultat bättre än budget. Sammanfattning Månadsrapporten för juli är en förenklad rapport i ett periodtillfälle som inte kräver nämndbehandlade månadsrapporter. Rapporten fokuserar förändringar till föregående rapportering och bedömer eventuella effekter på senast lämnad årsprognos. Periodresultatet exklusive den orealiserade värdeökningen i pensionsstiftelsen uppgår till 10,8 miljoner kronor vilket är 1,4 miljoner kronor bättre än budget. Det är fortsatt en positiv budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnad som tillsammans med finansnettot bär upp resultatet. Noterbart är dock en väsentlig försämring i och med utfallet i juli. Finansieringen i form av skatter och generella statsbidrag har en negativ budgetavvikelse med 7,3 miljoner kronor. Nämndernas budgetavvikelse, exklusive avgiftsfinansierad verksamhet, har försämrats med 3,8 miljoner kronor. Det är främst vård- och omsorgsnämnden som redovisar en kraftigt försämrad budgetavvikelse i juli. Vissa förbättrade budgetavvikelser noteras för vissa nämnder men det kompenserar inte för försämringen för vård- och omsorgsnämnden. Analysen i kvartalsrapporten kvarstår där det kommer att krävas fördjupningar gällande bygg- och miljönämnd samt kvantifierade effekter av åtgärder hos vård- och omsorgsnämnden. Kommande rapporter och inte minst den fördjupade analysen i anslutning till delårsrapportering per 31 augusti kommer tydligare att visa om det är möjligt att nå ett resultat som sämst uppgår till 0 kronor för år 2026. Det ekonomiska läget som varit känt tidigt under året kräver återhållsamhet i verksamheterna. Beredskap behöver etableras för att kunna effektivisera och anpassa verksamheter till dessa förutsättningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 14 augusti 2026 Månadsrapport juli 2026 Delges Samtliga nämnder Fullmäktiges revisorer

Ks § 134 Dnr KS/2026:38 042 Yttrande på revisionsberättelsen 2025 Kommunstyrelsens beslut • Överlämna de synpunkter som framgår av sammanfattningen som sitt yttrande på överlämnad revisionsberättelse för år 2025 tillsammans med tillhörande granskningsrapporter och redogörelser. Sammanfattning Kommunstyrelsen har tagit del av revisionsberättelsen för år 2025 samt de granskningsrapporter som upprättats av kommunens revisorer och deras sakkunniga biträden. Kommunstyrelsen noterar med tillfredsställelse att revisorerna bedömer att kommunens räkenskaper i allt väsentligt är rättvisande samt att resultatet är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen noterar även bedömningen att verksamheten sammantaget bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen i huvudsak varit tillräcklig. Kommunstyrelsen delar revisorernas bedömning att det finns utvecklingsområden inom kommunens styrning och uppföljning. Särskilt noteras synpunkterna avseende riskanalyser som grund för internkontrollplaner, dokumentation och uppföljning av internkontrollarbetet samt behovet av att ytterligare utveckla uppföljningen av mål och mått för att stärka möjligheten att bedöma måluppfyllelse. Kommunstyrelsen vill framhålla att ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår inom dessa områden. Under 2025 har bland annat arbetet med systemförvaltning, informationshantering och informationssäkerhet utvecklats genom införande av gemensamma arbetssätt, förtydligade roller och utbildningsinsatser. Arbetet kommer att fortsätta under 2026 med särskilt fokus på intern kontroll, riskhantering, informationssäkerhet och utvecklade former för verksamhetsuppföljning. Kommunstyrelsen noterar även de iakttagelser som lämnats avseende de gemensamma nämnderna samt de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen utgår från att berörda nämnder och bolagsstyrelser beaktar lämnade synpunkter inom ramen för sitt fortsatta utvecklingsarbete. Kommunstyrelsen tackar revisorerna för genomförda granskningar och ser rapporterna som ett viktigt underlag i arbetet med att vidareutveckla kommunens styrning, uppföljning och interna kontroll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 22 juni 2026

Ks § 135 Dnr KS/2026:8 041 Kommunens nettokostnadsavvikelser, resultat från Kolada Kommunstyrelsens beslut • Ge förvaltningen i uppdrag att beakta resultatet av Kolada för 2025 i fortsatt arbete i planeringsprocessen. Sammanfattning Kolada är en öppen databas för jämförelser av exempelvis nettokostnadsavvikelser inom olika verksamhetsområden. Jämförelserna av nettokostnadsavvikelser ger kommunen en möjlighet att jämföra utvecklingen över tid och med övriga kommuner i landet. I nettokostnadsavvikelsen jämförs kommunens kostnader med den kostnadsbild kommunen borde ha utifrån förutsättningar och struktur. Kolada benämner detta som referenskostnad eller statistiskt förväntad kostnad. Jämförelser kan göras med kommuner med motsvarande förutsättningar och struktur. Kommunen kan på så sätt identifiera områden med större avvikelser till stöd för fördjupad analys och åtgärder. Under de senaste åren har det varit fokus på grundskola och individ- och familjeomsorg som uppvisat större nettokostnadsavvikelser. I nuläget är det fortsatt nettokostandsavvikelsen för individ- och familjeomsorgen som kräver fördjupad analys. Utredningar, analys, åtgärder och effekt i framdrift har redovisats löpande i förvaltning och för nämnd. Utveckling över tid visar att grundskolan successivt har kommit att anpassa sina kostnader till nivån för jämförbara kommuner. För 2025 avviker grundskolans nettokostnad med 5,0 procent jämfört med statistiskt förväntad kostnad. För individ- och familjeomsorgen är motsvarande bild 55,7 procent. Det utgör en liten förbättring i jämförelse med föregående år. Området äldreomsorg har en nettokostnadsavvikelse på 12,8 procent. Avläst i pengar så motsvarar avvikelsen inom grundskolan 11 miljoner kronor, avvikelsen inom individ- och familjeomsorg 42 miljoner kronor och avvikelsen inom äldreomsorg motsvarar 30 miljoner kronor. Inom de områden där nettokostnadsavvikelserna i stället varit negativa kvarstår, i jämförelsen för 2025, gymnasieskolan. Den aktuella nettokostnadsavvikelsen inom gymnasieskolan motsvarar minus 1 miljoner kronor. Det motsvarar inom detta område en lägre kostnadsnivå än vad som är statistiskt förväntat. I jämförelse med genomsnittet för riket så har kommunen låga kostnader per invånare inom områdena arbetsmarknadsåtgärder och infrastruktur, skydd med mera Även inom områdena kultur och fritid har kommunen lägre kostnader per invånare än genomsnittet för riket. Den samlade nettokostnaden avläst i kronor per invånare ligger högre än rikssnittet. Vid en jämförelse med kommuner som har 10 000 till 14 499 invånare ligger Heby kommun i mitten. Härjedalen har den högsta kostnaden och Vaxholm den lägsta. Alla verksamheter förutsätts bedriva verksamheterna på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunen anger i sina styrprinciper att jämförelser ska göras med jämförbara kommuner och åtgärder vidtas då väsentliga skillnader i kostnadsbild föreligger. Undantag som motiverar en högre eller lägre nettokostnad ska dokumenteras. Mot bakgrund av den omfattande investeringsverksamheten i kommunkoncernen är det intressant att följa utvecklingen gällande långfristiga skulder i kommunkoncern. Av Kolada 2025 framgår att Heby kommunkoncerns långfristiga skulder per invånare uppgår till 45 380 kronor där genomsnittet för riket uppgår till 83 069 kronor. Skillnaden mot rikssnittet motsvarar med 2025 års invånarantal cirka 538 miljoner kronor. Mot bakgrund av att kommunkoncernens låneskuld bedöms komma att öka i och med ett nytt vårdboende kommer detta mått att röra sig mot rikssnittet. När det gäller soliditeten för kommunkoncernen uppgår den till 13,4 procent för Heby kommun vilket innebär att kommunen för detta mått hamnar i nedre kvartil. Genomsnittet för riket uppgår till 32,1 procent. Samtliga nämnder behöver beakta resultatet av Kolada för år 2025 som en del i underlagen i pågående planeringsprocess. Det gäller såväl kortsiktigt i de verksamhetsplaner som tas fram för 2027 som i mer långsiktig planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 22 juni 2026 Delges Samtliga nämnder

Ks § 136 Dnr KS/2026:148 007 Reglemente för riskhantering och interkontroll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut • Besluta om att anta reviderat reglemente för intern kontroll som utvidgas till att benämnas reglemente för riskhantering och intern kontroll. Kommunstyrelsens beslut • Besluta om riktlinje för riskhantering och intern kontroll med villkoret att det gäller under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om reglementet. • Ge förvaltningen i uppdrag att förankra anvisningen gällande intern kontroll och riskhantering. Sammanfattning Den interna kontrollen i kommunen har en väsentlig roll i den samlade styrmodellen. Kommunens nuvarande regelverk har antagits 2015, riktlinje för intern kontroll vilket beslutades av kommunstyrelsen den 2 juni 2015. Kommunfullmäktige beslutade om reglemente för intern kontroll som trädde i kraft den 12 januari 2019. Befintliga regelverk är i behov av revidering då de delvis överlappar varandra i nuvarande form. Ambitionen är att lyfta det övergripande styrdokumentets roll och sedan mer utförligt tydliggöra regelområdet i riktlinje samt i den anvisning förvaltning upprättar. Lagstiftningen är tydlig i ansvarsfrågan som faller på nämnder och styrelse men då området ingår i den övergripande styrmodellen är det rimligt att kommunstyrelsen utfärdar en kommungemensam riktlinje. Det saknas i befintliga styrdokument en tydlighet i den interna kontrollen och inte minst riskbedömningars och riskanalysers betydelse i den samlade styrmodellen. Det finns en risk eller tendens till att den interna kontrollen blir en separerad fråga från styrmodellen och något som enbart görs en gång per år i anslutning till att internkontrollplan ska tas fram. Målsättningen är att den interna kontrollen och arbetet med riskbedömning blir en integrerad och levande del i styrmodellen. Det är även viktigt att betona att den interna kontrollen inte är en kameral eller redovisningsfråga utan att den främst är verksamhetsinriktad. Enligt förvaltningens lämnade förslag ska även de kommunala bolagen omfattas av det aktuella regelverket. Den betydelsen är generell men blir extra viktig utifrån den ovan redovisade betydelsen av att integrera riskanalysarbetet i den samlade styrmodellen. För att tydliggöra den förändringen blir de reviderade styrdokumenten inklusive handlingsplan ett samlat ramverk för verksamhetsstyrning och riskhantering. Kommunen bedöms på så sätt både stärka den samlade styrmodellen samt samtidigt modernisera de befintliga regelverken. Det blir på så sätt möjligt att tydligt integrera riskarbetet i samtliga processer och på sätt tillföra ett mervärde utan egentligt merarbete eller utökad administration. Förslaget innebär följande för de aktuella reviderade styrdokumenten. Reglementet blir övergripande och mer strategiskt orienterat. Riktlinjen tydliggör betydelsen av riskhanteringen och benämns därför riktlinje för riskhantering och internkontroll. Väsentliga delar i riktlinjen blir därför riskanalys, riskvärdering och riskbehandling. Den av förvaltningen upprättade anvisningen ska därefter tydliggöra hur arbetet ska bedrivas genom mallar, exempel, riskmatris, årshjul, rapportmallar för planering och uppföljning samt exempel på kontroller. Förvaltning ska upprätta och underhålla en rullande kommunövergripande riskvärdering som ett stöd till den samlade styrmodellen. Som ett komplement håller förvaltningen ett kommunövergripande riskregister. Avsikten är inte att detta ska utgöra ett styrdokument eller en internkontrollplan utan det ska i stället vara ett levande dokument där risknivåer löpande uppdateras och värderas. Ett införande av en rullande kommunövergripande riskvärdering innebär en tydligare koppling mellan strategiska risker, verksamhetsplanering och intern kontroll. Det ger kommunstyrelsen ett mer ändamålsenligt underlag för sin uppsiktsplikt och stärker kommunfullmäktiges möjligheter att bedöma om kommunen har en tillräcklig intern styrning och kontroll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 1 juli 2026 Reglemente för riskhantering och intern kontroll Riktlinje för riskhantering och intern kontroll Delges Nämnder Kommunfullmäktiges revisorer Förvaltningschefer

Ks § 137 Dnr Riskanalys inför beslut om internkontroll 2027 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen godkänner analysen. Sammanfattning Central förvaltning har tagit fram en riskanalys gällande kommunstyrelsens område. Analysen är organiserad utifrån sju riskområden. En genomgående tendens är att vi ser att utvecklingstrycket är högt inom många områden, den tekniska utvecklingen går snabbt, samtidigt som kommunen behöver vara ekonomiskt återhållsam. Detta ställer krav på samordning och prioritering inom kommunens alla nämnder och verksamheter. Sammantaget bedöms följande risker bli särskilt angelägna att kontrollera, och åtgärda, under 2027: • För många prioriterade mål samtidigt: Risk för splittrad styrning och svag genomförandekraft • Samverkan mellan nämnder fungerar inte praktiskt: Styrmodellen bygger på hög samordningsförmåga • AI-utvecklingen går snabbare än organisationens anpassning: Påverkar kompetens, arbetssätt och styrning • För hög utvecklingstakt utan mottagningskapacitet: Risk för förändringströtthet • Ökade krav på säkerhet och beredskap: Risk för undanträngning av annan utveckling Vidare föreslås internkontrollen utvecklas inom dessa områden för kommunstyrelsen under åren 2027–2029 • informationssäkerhet/NIS2 • AI och automatiserade processer • systemförvaltning och systemägarskap • projektstyrning • kompetensförsörjning • kontinuitetsplanering • tillgänglighet • beroenden till externa leverantörer och samverkansnämnder riskvärde • styrning av större förändringsprojekt Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 28 juli 2026 Riskanalys Delges

Ks § 138 Dnr Verksamhetsplan för kommunstyrelsen 2027 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen diskuterar planen och ger medskick till strategierna. • Verksamhetsplanen återkommer på kommunstyrelsens sammanträde i september. Sammanfattning Arbetet med att ta fram en verksamhetsplan för kommunstyrelsen 2027 pågår. I verksamhetsplanen ingår dessa delar: • Prioriterade inriktningsmål (klar, beslut togs i juni) • Strategier kopplade till inriktningsmålen (pågår, start detta möte) • Interkontrollplan (förslag lämnas för diskussion detta möte, beslut idag, september eller oktober) • Detaljbudget (preliminärt som information i september) • Eventuellt en åtgärdsplan om budgeten inte skulle vara i balans Det som lyfts på denna punkt nu är strategier för respektive prioriterade inriktningsmål. Förvaltningen har föreslagit olika områden, i punktform, som kan ingå i kommunstyrelsens strategier. Ambitionen är att ha en diskussion på sammanträdet för att fånga upp vad kommunstyrelsens ambition för varje inriktningsmål. Detta ställs sedan samman till strategier senast till kommunstyrelsens oktobersammanträde. Beslutsunderlag Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2027, utkast Delges Kommundirektör Kommunfullmäktiges revisorer

Ks § 139 Dnr KS/2024:111 214 Miljöbedömning för Detaljplan DP 418 Gamla Vittinge skola Kommunstyrelsens beslut • Detaljplan DP 418 Gamla Vittinge skola antas inte medföra betydande miljöpåverkan. Sammanfattning En undersökning avseende strategisk miljöbedömning för plan har genomförts för DP 416 enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808) för att undersöka om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 5 § MB). Därefter ska kommunen i ett särskilt beslut avgöra planens miljöpåverkan (6 kap. 7 § MB). Undersökningen utgår även från miljöbedömningsförordning (2017:966) som innehåller bestämmelser om miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken. Heby kommun har genomfört en undersökning om detaljplanen medför en betydande miljöpåverkan (6 kap. 6 § MB) och kommit fram till att denna detaljplan inte kan antas ge upphov till betydande miljöpåverkan. Kommunstyrelsen ska ta ett särskilt beslut i frågan inom ramen för samrådet, det vill säga innan planen tas ut på granskning, och beslutet görs tillgänglig för allmänheten (6 kap. 7 § MB). Det särskilda beslutet är juridiskt bindande för kommunen och kan inte överklagas. I Länsstyrelsens yttrande daterat 2025- 05-19 tydliggörs att länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planen inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 § MB. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 14 juni 2026 Undersökning om betydande miljöpåverkan DP 418 Planbeskrivning DP 418 Plankarta DP 418 Delges Mark- och planeringsenheten

Ks § 140 Dnr KS/2026:108 436 Avgränsningssamråd (6 kap 4§ MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Horrsta inom fastigheten Horrsta 2:27 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen antar förslag på yttrande gällande nytt utökat tillstånd för bergtäkt, återvinning och vattenverksamhet inom fastigheten Horrsta 2:27. Sammanfattning Vid Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har Swerock AB ansökt om nytt utökat tillstånd för bergtäkt, återvinning och vattenverksamhet inom fastigheten Horrsta 2:27 i Heby kommun. En miljökonsekvensbeskrivning har lämnats in. Inom ansökt verksamhet- och brytområde bedriver Swerock sedan 2010 bergtäkt samt hantering av entreprenadberg. Det befintliga tillståndet gäller fram till 2035-12-31. Nytt tillstånd omfattar ett något utökat bryt- och verksamhetsområde jämfört med gällande tillstånd samt brytning på en djupare nivå jämfört med nuvarande tillstånd. Tillståndet som söks nu omfattar brytning av 6,25 miljoner ton berg under 25 år. Årsproduktionen, d.v.s. den mängd som kommer att brytas, beräknas uppgå till maximalt 250 000 ton berg. Befintligt brytområde upptar en yta om 11 ha och det nya brytområdet har utökats och upptar en yta om 13,5 ha. Den planerade utökade täktverksamheten kommer att ske genom brytning av berg ner till som lägst +60,5 vilket innebär en sänkning med 20 meter jämfört med täktbotten i befintligt brytområde som ligger på +80,5. Grundvattennivån inom brytområdet avses sänkas ner till nivån +59,5 genom att grundvatten pumpas upp. Återvinningsverksamheten som planeras omfattar mottagning av 44 500 m3 avfall för bygg- och anläggningsändamål för byggande av skyddsvall samt återvinning av upp till 50 000 ton jord- och schaktmassor samt 50 000 ton asfalt och betong per år. Masshanteringen/återvinningen kommer att bedrivas inom verksamhetsområdet för täkten. Inom verksamheten planeras även tillverkning av jord (anläggningsjord), maximalt 40 000 ton per år, samt återvinning och lagerhållning av sopsand, maximalt 10 000 ton per år. Yttrandet har sammanställts genom synpunkter från Mark och planeringsenheten, Hållbarhetsenheten och Tekniska enheten. Yttrande Synpunkterna gäller främst hur planförhållandena beskrivs. Det gäller främst det som står i Tillståndsansökan 4.6 - 4.10 samt Miljökonsekvensbeskrivningen 6.5. Kommunen vill uppmärksamma att Heby kommun i april 2026 har antagit en ny kommunövergripande översiktsplan, Översiktsplan 2040. Med den nya översiktsplanen vill kommunen möjliggöra: • ett hållbart växande Heby kommun • en befolkningsökning i kommunen till 17 000 invånare år 2040 • att kommunens befintliga företag kan expandera och utvecklas, och att nya företag kan etablera sig här • att kommunen lever upp till visionen "Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet". I översiktsplanen redovisas ett föreslaget planområde för verksamheter i Heby tätort, HEV1, som ligger som närmast ca 350 meter från det sökta täktområdets avgränsning och fastighetsgräns för Horrsta 2:27 skifte 4. HEV1 är beläget där riksvägarna 56 och 72 möts vilket skapar goda transportmöjligheter och en god möjlighet till ett bra skyltläge. Väg 56 är vidare utpekat som nationellt stråk för godstrafik mellan norra och södra Sverige, kallat Räta linjen. I beskrivningen av område HEV1 anges att ”vid detaljplanering av området behöver det i tidigt skede undersökas vilka konsekvenser som närheten till bergtäkten har på planområdets avgränsning och utformning, bland annat med avseende på vibrationer och buller”. Kommunen vill också i sammanhanget upplysa om att ett ritfel tyvärr finns i kartan för Heby tätortsutveckling som innebär att benämningarna HEV1 och HEV2 har växlat plats. Kommunen kommer rätta till detta fel i handlingen fortast möjligt (se figur 1). Kommunen vill också uppmärksamma att skrivningar och ställningstagande om materialförsörjning har införts i översiktsplanen, vilket bör framgå i ansökningshandlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 22 juni 2026 Delges Mark- och miljödomstolen

Ks § 141 Dnr KS/2026:146 106 Justering av avtal för gemensam överförmyndarnämnd Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut • Godkänner föreslagna förändringar i avtalet om gemensam överförmyndarnämnd Sammanfattning Uppsala kommun inkom 30 juni med en hemställan om att anta ett nytt avtal för samverkan i den gemensamma överförmyndarnämnden. Det nu gällande avtalet dateras till 2019, men Heby har ingått i samverkan i den gemensamma nämnden sedan dess bildande 2010. De förändringar som nu föreslås är framför allt föranledda av att Uppsala kommun genomför en förändring av sin förvaltningsorganisation. I avtalet står det i dag uttryckligen att överförmyndarnämnden ska ha en egen förvaltning underställd sig. Uppsala kommuns önskan är att förändra förvaltningen till en avdelning inom kommunledningskontoret. Argument för detta är att nuvarande förvaltning är förhållandevis liten (cirka 40 medarbetare) och att förvaltningschefens uppdrag skiljer sig från övriga förvaltningschefers. Genom en omorganisation skulle den nya avdelningen hamna mer ”rätt” i organisationsträdet och centraliseras. Bedömningen från förvaltningen (i Heby kommun) är att de föreslagna förändringarna inte är till för kommunen eller dess medborgare. Vidare konstateras att det inte är vanligt att man så specifikt uttrycker hur värdkommunen ska organisera förvaltningen under en gemensam nämnd som det gör i det nu gällande avtalet. En förändring mot en mer allmänt hållen formulering är att föredra. Utöver dessa förslag finns nya formuleringar som är uppdateringar, exempelvis byts ”SKL” ut mot ”SKR”, och ett nytt startdatum för avtalet anges till 1 januari 2027. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 20 juli 2026 Hemställan, Uppsala kommuns överförmyndarförvaltning Bilaga Avtal Bilaga 2 Förslag till justeringar

Ks § 142 Dnr KS/2026:115 006 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2027 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsens sammanträdesdagar för år 2027 fastslås enligt följande o 19 januari o 23 februari o 31 mars (onsdag) o 27 april o 18 maj o 8 juni o 17 augusti o 7 september o 12 oktober o 9 november o 1 december Sammanfattning Kommunstyrelsen har att fastslå sina sammanträdesdagar för år 2027. Datumen är framtagna för att inte krocka med den regionala nivån och för att stämma överens med vad som regleras i kommunallagen vad gäller redovisning och ekonomisk planering och är inplanerade för att få till en så god beredningskedja som möjligt med hänsyn till kommunfullmäktige och andra nämnder, när samberedning krävs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 7 augusti 2026 Delges Kommunkansli

Ks § 143 Dnr KS/2026:42 104 Ansökan om partistöd 2026 från Liberalerna och Vänsterpartiet Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut • Ansökan om partistöd från Liberalerna beviljas och utbetalning sker i enligt med reglementet för partistöd. • Ansökan om partistöd från Vänsterpartiet beviljas och utbetalning sker i enligt med reglementet för partistöd. Sammanfattning Ansökan om och redovisning av 2026 års lokala partistöd har inkommit från Liberalerna respektive Vänsterpartiet. Enligt kommunallagen 4 kap 29 §, får partistöd ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Heby kommuns reglemente för partistöd uppgår anslaget för partistöd till 30 % av föregående års prisbasbelopp multiplicerat med antalet beslutande ledamöter i fullmäktige. Av anslaget fördelas 8 % lika över partierna som ett grundstöd. Resten fördelas på antal mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Varje mottagare av partistöd ska årligen för perioden 1 januari – 31 december till fullmäktige inlämna redovisning av hur allt partistöd använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Redovisningen ska ges in till Heby kommun senast den 30 juni varje år. Partistöd ska inte utges till parti som underlåter att lämna redovisning inom föreskriven tid. Kommunfullmäktige kan vid undermålig redovisning, efter yttrande från aktuellt parti, besluta att inte betala ut partistöd. Kommunfullmäktige föreslås besluta betala ut partistöd för år 2026 enligt 1 § i reglemente för partistöd i Heby kommun. Beslutsunderlag Redovisning av föregående års lokala partistöd och granskningsintyg, Liberalerna Redovisning av föregående års lokala partistöd och granskningsintyg, Vänsterpartiet

Ks § 144 Dnr KS/2026:1, KS/2026:142, KS/2026:69, KS/2024:118 105, 106, 106, 106 Information och rapporter Kommunstyrelsen tackar för informationen. Sammanfattning Följande handlingar föreligger: • Återkoppling uppföljning LSO 2025 • Ubn § 113/2026 + bilaga • Ubn § 110/2026 + bilagor • Ubn § 133/2026 • Ubn § 132/2026 • Von § 77/2026 • Samrådshandlingar för nytt förslag på avfallsplan, VafabMiljö • Personalutskottet, 9 juni 2026 • Verksamhetsuppföljning Överförmyndarnämnden • Samordningsförbundet, protokoll 4 juni 2026

Ks § 165/2025 Förslag Kommunstyrelsens ordförande Per Sverkersson (S) föreslår kommunstyrelsen besluta att: • Medborgarförslaget Kamerabevakning på ortsspecifika platser avslås och anses besvarat. • Kommunstyrelsen antar svar daterat 7 augusti 2026 som sin eget och överlämnar det till förslagsställaren. Jan Andersson (S) föreslår kommunstyrelsen besluta att: • Medborgarförslaget Kamerabevakning på ortsspecifika platser avslås. • Kommunstyrelsen antar svar daterat 7 augusti 2026 som sin eget och överlämnar det till förslagsställaren. Ordförande Per Sverkersson (S) ställer kommunstyrelsens förslag mot Jan Anderssons (S) förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller Jan Anderssons (S) förslag. Protokollsanteckning Joel Wåhlén (SD) lämnar följande protokollsanteckning: Vi står bakom etableringen av trygghetskameror som princip. Det krävs dock en mer omfattande utredning och bredare underlag, bland annat för att peka ut lämpliga platser och klargöra finansieringen. Jag anser att utredningen felaktigt tonar ned värdet av passiv kameraövervakning. Även om den inte alltid ger förebyggande effekt fångar den oegentligheter, vilket underlättar utredning och lagföring. Delges Förslagsställaren