Kommunstyrelsen — 24 februari 2026

Ks § 23 Dnr KS/2026:3 002 Anmälan av delegationsbeslut • Kommunstyrelsen tackar för informationen och listan med delegationsbeslut §§ 1–3/2026 läggs till handlingarna. Sammanfattning Delegationsbeslut §§ 1–3/2026 föreligger. Lista delegationsbeslut §§ 1–3/2026 5(32)

Ks § 24 Dnr KS/2026:38 042 Ekonomiskt resultat 2025 • Kommunstyrelsen tackar för lämnad muntlig information. • Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att färdigställa kommunens årsredovisning. Sammanfattning Årets resultat uppgår till 7,2 miljoner kronor vilket är 2,8 miljoner kronor sämre än budget. Den väsentliga förklaringen är ett sämre utfall gällande skatter och generella statsbidrag. För år 2025 är det verksamheten och finansnettot som är förklaringen till att resultatet ändock blivit bra. Efter justering för realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar och effekt i pensionsstiftelsen uppgår balanskravsresultatet till 5,4 miljoner kronor. 6(32)

Ks § 25 Dnr KS/2012:166 106 Årsredovisning för Uppsala läns pensionsstiftelse • Kommunstyrelsen godkänner lämnad rapport gällande årsredovisning för Uppsala läns pensionsstiftelse för år 2025. • Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att genom styrelserepresentant fördjupa diskussion med övriga kommuner i stiftelsen kring hanteringen av det överskott som föreligger. Återrapportering ska ske under hösten 2026. Sammanfattning Kommunen har placerat medel för delar av pensionsåtaganden intjänade före 1998 i den gemensamma pensionsstiftelsen för Uppsala län, ULP. Förutom Heby kommun har även Uppsala och Tierps kommun placerat medel i stiftelsen. Den totala avkastningen under 2025 uppgick till 2,7 procent vilket är sämre än det fastställda avkastningsmålet. Stiftelsen redovisar en sämre utveckling än jämförelseindex för år 2025 då detta uppgick till 4,1 procent. Avkastningsmålet är KPIF + 2 procent vilket för år 2025 är 4,0 procent. Sedan start uppvisar placeringen en genomsnittlig avkastning med 5,4 procent vilket ligger över det genomsnittligt fastställda målet om 5,1 procent. Den aktuella placeringen är långsiktig och ska täcka pensionsutbetalningar för de åldersklasser som är säkrade under en lång tid. För Heby kommun görs bedömningen med nuvarande livslängdsantaganden att den sista personen i säkrade ålderskullar får pensionsbetalning år 2036–2037. Mot bakgrund av denna långa placeringshorisont ska stiftelsen kunna klara av att hantera en avkastning som kommer att variera över tid. Marknadsvärdet per den 31 december 2024 för att trygga Heby kommunens pensionsåtagande uppgår till 80,3 miljoner kronor. Den aktuella skulden för tryggade årskullar uppgår vid samma tidpunkt till 54,4 miljoner kronor. Det föreligger således fortsatt en god marginal till den tryggade skulden. Att det föreligger en marginal är viktigt då lägre marginal ökar risken för att kommunen behöver göra en kompletterande inbetalning till stiftelsen. Stiftelsens placeringsriktlinjer anger en normalportfölj med 50 procent placering i aktier, 45 procent placering i räntebärande och 5 procent alternativ placering. Stiftelsen har per den 31/12 2025 placeringar i nivå med normalportföljen där aktieplaceringar uppgår till 49,9 procent, ränteplaceringar 43,5 procent och alternativa placeringar 6,3 procent. Stiftelsens totala egna kapital minskade med 98,1 miljoner kronor där Uppsala för första gången i stiftelsens historia har tagit ut gottgörelse. Sammantaget uppgår uttaget ur stiftelsen till 120,3 miljoner kronor fördelat med 97,4 miljoner för Uppsala kommun, 15.5 miljoner kronor för Tierps kommun och 7,4 miljoner kronor för Heby kommun. Heby och Tierps kommuner har tryggat ålderskullar fram till år 1948 och Uppsala kommun har tryggat fram till juni 1946. De nya reglerna för redovisning i kommunala pensionsstiftelser (RKR 7(32) R20) har medfört förändrade redovisningsprinciper. En överskottssituation kan ge möjlighet att lyfta in ytterligare destinatärer (pensionstagare) ur ansvarsförbindelsen. Det minskar i så fall ansvarsförbindelsen och innebär en kostnad i resultaträkningen. Sedan 2024 redovisas gottgörelsen som en intäkt eller en minskning av de gjorda pensionsutbetalningarna för intjänade pensionsrättigheter före 1998. Heby kommun har tillsammans med Tierps kommun den största marginalen mellan marknadsvärde och pensionsskuld. Det innebär en överskottssituation där det finns anledning att överväga att använda denna för att utöka destinatärskretsen. Uppsala kommun har under perioden 2023 till 2025 utnyttjat denna möjlighet i syfte att minska ett tidigare stort övervärde. Stiftelsens ändamål är att trygga de pensionsåtaganden som är tryggade i den gemensamma pensionsstiftelsen. Ändamålet bedöms vara uppfyllt i 2025 års verksamhet där årsredovisningen behandlas av styrelsen för pensionsstiftelsen vid sammanträde den 6 februari 2025. Pensionsstiftelsens årsredovisning 2025. Delges Ekonomichef 8(32)

Ks § 26 Dnr KS/2012:166 106 Gottgörelse från pensionsstiftelsen för 2025 års kostnader • Kommunstyrelsen söker gottgörelse från pensionsstiftelsen i enlighet med tryggandelagen §§ 14 och 15 för belopp utbetalda under 2024, vilket uppgår till 6 778 130 kronor. • Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att genom styrelserepresentant bevaka att utbetalningen av gottgörelse samordnas med övriga ingående kommuner. Sammanfattning Gottgörelse från pensionsstiftelsen får enligt tryggandelagen, §§14 och 15, avser löpande utgifter eller utgifter som arbetsgivaren haft under närmast föregående räkenskapsår. För Heby kommun innebär det en gottgörelse som uppgår till 6 778 130 kronor. Aktuellt belopp motsvarar kostnaden för de pensionsutbetalningar kommunen har haft under år 2025 för ålderskullar födda 1948 eller tidigare. Kommunen har tidigare år sökt gottgörelse för utbetalningar av pensioner med 7 369 888 kronor (2024), 6 645 531 kr (2023), 5 711 800 kronor (2022), 5 793 658 kronor (2021), 6 043 897 kronor (2020) respektive 6 245 099 kronor (2019). Vid gottgörelse sker regleringen till de marknadsvärden som gäller på likviddatum och då beräknas även andelstalen för de tre kommunerna. Med den gottgörelse som föreslås för år 2026 innebär det att kommunen sammantaget har tagit ut 44,6 miljoner kronor i gottgörelse sedan beslut om att ingå i stiftelsen fattades 2013. Fram till 2018 togs inga beslut om gottgörelse i syfte att säkerställa en stabil värdeökning på det kapital kommunen placerat i stiftelsen. Avkastningen i pensionsförvaltningen har för 2025 uppgått till +2,7 procent. Placeringspolicyn anger en genomsnittlig avkastning som motsvarar KFIP + 2 procent årligen i ett långsiktigt perspektiv. För det enskilda året uppgår KFIP + 2 procent till 4,1 procent. Utvecklingen under året har påverkats av de rörelser som skett på de finansiella marknaderna under året. Per den 31 december 2025 uppgår Heby kommuns del av stiftelsens marknadsvärderade egna kapital till 81,6 miljoner kronor, föregående år 86,9 miljoner kronor. Den del av ansvarsförbindelsen som är tryggad i pensionsstiftelsen uppgår vid samma tidpunkt till 54,4 miljoner kronor, föregående år 59,6 miljoner kronor. Den totala ansvarsförbindelsen per 31 december uppgår till 193,0 miljoner kronor, exklusive löneskatt, för pensioner intjänade före 1998. Föregående år uppgick ansvarsförbindelsen till 201,0 miljoner kronor. Löpande under året bokförs värdet på placeringarna som en finansiell intäkt eller kostnad beroende på om det är en värdeökning eller värdeminskning i den aktuella placeringen. Första kvartalet innebar en värdeminskning i den gjorda placeringen vilken fram till delårsbokslutet i augusti då en återhämtning skett till det ingående värdet år 2025. Den gottgörelse som har tagits ur stiftelsen 2025 är bokförd som en kostnadsreduktion gällande kommunens pensionsutbetalningar år 2025. Bruttokostnaden för pensionsutbetalningar för pensionsrättigheter intjänade före 1998 uppgår till 14,1 miljoner kronor. Nettokostnaden efter gottgörelsen uppgår till 6,7 miljoner kronor. 9(32) Tierp och Heby kommuner har tryggat pensionsåtagandet till och med åldersklass 1948. Under året har Uppsala kommun tryggat utfästelser för arbetstagare eller tidigare arbetstagare födda till och med juni år 1946. Uppsala kommun har under år 2025 för första gången tagit ut en gottgörelse ur pensionsstiftelsen. De åldersklasser som omfattas av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 gäller för medarbetare födda fram till 1969. Med nu gällande livslängdsantaganden skulle den sista personens i Heby kommun med pension ur ansvarsförbindelsen utbetalas år 2057. En större del av pensionsskulden gäller för åldersklasser fram till 1960 för att därefter beloppsmässigt minska i omfattning. Kommunen har säkrat motsvarande drygt 28 procent av det totala pensionsåtagandet för de som intjänat pension före 1998. Det motsvarar en skuld om 54,4 miljoner kronor av ett totalt pensionsåtagande om 193,0 miljoner kronor. Pensionsutbetalningarna för den del av åtagandet som ej är säkrat i pensionsstiftelsen kommer även fortsatt att belasta kommunens resultat genom löpande pensionsutbetalningar. Kommunens kostnad för pensionsutbetalningar för de ålderskullar som ej tryggats i pensionsstiftelse kommer att öka i takt med att ålderskullar från 1960 till 1969 går i pension. Det kommer då att påverka kommunens resultat genom ökade pensionskostnader. Delges Ekonomichef 10(32)

Ks § 27 Dnr KS/2026:8 041 Information, lägesbild för planeringsprocess 2027 - 2029 • Kommunstyrelsen tackar för lämnad muntlig information. • Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att uppdatera lägesbilden under inledningen av mars. Sammanfattning I planeringsprocessen för perioden 2026 till 2028 genomfördes vissa förändringar i syfte att effektivisera processen och stärka mål- och budgetdokumentets strategiska roll. Målsättningen har varit att förändringarna ska bidra till att stärka kommunens samlade styrning. Samtidigt förändrades beslutsprocessen genom att kommunfullmäktige beslutar om mål och budget vid sitt junisammanträde. Kommunfullmäktige ger i sitt beslut den övergripande gemensamma riktningen för budget- och planperioden samt fastställer ekonomiska ramar för nämndernas drift och investeringar. Nämnderna fastställer sedan verksamhetsplaner och fördelar ramar till de verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområden. De politiska arenorna i planeringsprocessen är strategiskt seminarium och mål- och budgetkonferens. Det strategiska seminariet tar ett strategiskt långsiktigt perspektiv på planeringsprocessen och de utmaningar kommunen står inför. Mål- och budgetkonferensen ger riktningen för den kommande planeringsperioden och de politiska prioriteringarna. Förvaltningen upprättar löpande lägesbilder till stöd för planeringsprocessen som förväntas förankras i nämnderna i sammanträden under inledningen av året fram till fullmäktiges beslut. De aktuella lägesbilderna ska fånga väsentlig information som påverkar planeringsprocessen. Det handlar bland annat om det ekonomiska läget utifrån senaste uppföljningsrapporter, nya prognoser gällande skatteunderlag, pris- och löneutveckling, befolkningsutveckling med mera. Lägesbilden håller följande innehåll, • Bakgrund, historik – utblick (långsiktigt) • Mål • Finansiering • Utmaningar • Politiska satsningar • Preliminär drift- och investeringsbudget Delges Ekonomichef Kommundirektör 11(32)

Ks § 28 Dnr KS/2026:8 041 Information om arbetet med kommunstyrelsens budget 2027, plan 2028 - 2029 • Kommunstyrelsen godkänner rapporten. • Kommunstyrelsen återkommer till frågan på nästa sammanträde. Sammanfattning Kommunfullmäktige kommer att behandla mål och budget 2027. Plan 2028–2029 vid sitt junisammanträde. Arbetet startade med strategiskt seminarium 25 november 2025, med introduktion av scenariobegreppet i processen. Vid kommunstyrelsens sammanträde i februari presenteras scenarion som kan komma att påverka kommunstyrelsen under 2027 och efterföljande planperiod. Avstamp tas i omvärldsanalysens identifierade trender. Identifierade scenarion med bäring på kommunstyrelsen är dessa: Demografiska utvecklingen utmanar: - Invånare med alltmer ojämlika livsvillkor - Maskininlärning och AI - Kritiska resurser och klimat - Demokratin utmanas - Omvärldsläget – högre krav på infosäkerhet och beredskap, mer osäkerhet Under våren avses en diskussion hållas i kommunstyrelsen för att förbereda målen Delges Kommundirektör 12(32)

Ks § 29 Dnr KS/2026:43 295 Översiktlig utredning om användningsmöjligheter av Tegelbacken • Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att vidare utreda möjligheten för att låta arbetsmarknadsenheten, Centrum för livslångt lärande och delar av individ- och familjeomsorgen intummas i Tegelbacken. • Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att ta fram en planering för användning av hela byggnaden. Sammanfattning Vid ägarmöte mellan Heby kommun, Hebygårdar AB och Hebyfastigheter AB lämnades ett uppdrag till förvaltningen att utreda en framtida kommunal användning av det tidigare boendet för vård och omsorg i Heby, Tegelbacken. Förvaltningen finner tre möjliga områden för användning av byggnaden. Ökad hyra är 1–3 miljoner kronor per år i snitt. Nästa steg är att närmare utreda användningen av byggnaden utifrån ett huvudalternativ, som dock inte ianspråktar hela byggnadens volym. Tjänsteskrivelse 9 februari 2026. Delges Kommundirektör Lokalstrateg 13(32)

Ks § 30 Dnr KS/2020:86 050 Samverkansavtal för UppE-arkiv mellan Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierps och Östhammar kommuner • Heby kommun ingår samverkansavtal för UppE-arkiv mellan Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp och Östhammars kommuner. Sammanfattning Heby kommun har sedan 2021 deltagit i ett informellt samarbete med Knivsta, Enköping och Östhammars kommun kring e-arkiv. Samarbetet har nu utvecklats till ett formellt samverkansavtal som även omfattar Håbo och Tierps kommuner. Syftet med samverkan, som fått namnet UppE-arkiv, är att skapa en långsiktig, robust och kostnadseffektiv samverkansstruktur för förvaltning, utveckling och drift av respektive kommuns e-arkiv. Avtalet reglerar gemensamma organisationer, beslutsformer och ansvarsfördelning mellan parterna samt anger hur samverkan ska bedrivas i frågor som rör e-arkivets användning, leveranser, utbildning och utveckling. Avtalet gäller till och med den 1 maj 2050 och kan sägas upp med 24 månaders uppsägningstid. Tjänsteskrivelse, 15 januari 2026 Förslag – Samverkansavtal Delges Samtliga nämnder Kanslichef Kommunarkivarie 14(32)

Ks § 31 Dnr KS/2024:142 312 Svar på medborgarförslag Gångtunnel under järnvägsspåret i Morgongåva samt stora vägen till skolan • Medborgarförslaget ”Gångtunnel under järnvägsspåret i Morgongåva samt stora vägen till skolan” avslås och anses besvarat. Kommunstyrelsen antar svar daterat 15 januari 2026 som eget och överlämnas till förslagsställaren. Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag där frågeställaren önskar gångtunnel under järnvägsspåret i Morgongåva med motiveringen att det skulle förbättra säkerheten och skapa en smidigare transportväg. Utredning Eftersom Dalabanan är statlig infrastruktur är det Trafikverket som är den ansvariga och beslutande aktören avseende beslut om att bygga planskild passage. Det innebär att det är Trafikverket som är huvudman för åtgärden och där Heby kommun inte i egen regi kan genomföra en sådan åtgärd. Heby kommun har dock kontinuerlig dialog med Trafikverket för att diskutera kapacitet-och säkerhetshöjande åtgärder vid järnvägspassagerna i Morgongåva eftersom det finns identifierade brister vid dessa passager. I Åtgärdsvalstudien Planskild korsning och genomfart Morgongåva i Uppsala län antagen år 2017 utfördes en kostnadsuppskattning som bedömde att en planskild passage i form av en tunnel kräver investeringsmedel på 30–60 miljoner. Det är en kostsam åtgärd som dessutom är i konkurrens med andra investeringar på järnvägen, både nyinvesteringar och den underhållsskuld som finns i det svenska järnvägssystemet. Med bakgrund av kostnadsuppskattningen och framför allt att kommunen inte har någon rådighet avseende en sådan investering så avslås förslaget. Tjänsteskrivelse, 15 januari 2026. Medborgarförslag; ”Gångtunnel under järnvägsspåret i Morgongåva samt stora vägen till skolan”. Delges Förslagsställaren 15(32)

Ks § 32 Dnr KS/2025:158 312 Tillägg av överenskommelse gång- och cykelväg Morgongåva- Vittinge • Kommunstyrelsen godkänner Tillägg Överenskommelse avseende cykelbarhet, kombinationsresor och bytespunkter mellan och i Morgongåva och Vittinge daterad 2025-12-08 mellan Heby kommun och Region Uppsala. Sammanfattning Under år 2018 utförde Trafikverket en åtgärdsvalstudie tillsammans med Heby kommun och Region Uppsala. Åtgärdsvalstudien konstaterar att det finns ett växande behov av en gång- och cykelförbindelse mellan Morgongåva och Vittinge för såväl arbetspendling som fritidsresor. Väg 72 bedömdes dock som olämplig för cykling i blandtrafik, varför åtgärdsvalstudien rekommenderade att en separat gång- och cykelväg skulle anläggas på sträckan. År 2021 antog Region Uppsala och Heby kommun en överenskommelse med syfte att reglera parternas åtaganden och ansvarsfördelning avseende utvecklingen av cykel- och kollektivtrafikinfrastrukturen mellan Morgongåva och Vittinge samt i Morgongåva tätort och Vittinge tätort. Efter antagande av överenskommelsen byggdes gång och cykelvägen mellan Morgongåva-Vittinge klart år 2024 och ett antal fler aktiviteter har genomförts. Flera aktiviteter har dessutom utretts vidare för bedömning av dess genomförbarhet. I och med det innebär tillägget en del revideringar från ursprunglig överenskommelse. I tillägget av överenskommelsen finns samtliga aktiviteter redovisade med motivering avseende dess status. Med anledning av att den ursprungliga antagna överenskommelsens tidsfrist löpte ut 2025-12-31 och alla åtgärder ännu inte genomförts antas detta tillägg. Därav föreslås överenskommelsens tidsplan förlängas med 5 år till och med 2030-12-31. Sedan antagande av den ursprunglig överenskommelse i samhällsbyggnadsnämnden år 2021 har två andra överenskommelser antagits mellan Heby kommun och Region Uppsala, där dessutom Uppsala kommun varit en part. De överenskommelser som antagits är Överenskommelse avseende det fortsatta arbetet med resultatet från åtgärdsvalstudien väg 272, Östervålastråket, Uppsala-Kerstinbo år 2022 samt Överenskommelse avseende det fortsatta arbetet med resultatet från åtgärdsvalstudien väg 72, Dalastråket, Heby– Kvarnbolund år 2024. Dessa två överenskommelser antogs av kommunstyrelsen och med bakgrund av det kommer även detta tillägg till överenskommelse att antas av kommunstyrelsen. Sbn § 4/2026. Tillägg av överenskommelse gång- och cykelväg Morgongåva-Vittinge 16(32) Delges Infrastrukturstrateg Region Uppsala 17(32)

Ks § 33 Dnr KS/2024:67 214 Yttrande på samråd om Heby station - mötesspår och planskild passage • Kommunstyrelsen antar yttrandet som sitt eget och överlämnas till Trafikverket. Sammanfattning Heby kommun har givits möjlighet att inkomma med synpunkter på Trafikverket framtagna samrådshandlingar för nytt mötesspår och planskild passage vid Heby station. För att möjliggöra inlämning av Heby kommuns synpunkter under samrådstiden (16 december till 21 januari) skickade kommunen under samrådstiden ett förhandsbesked till Trafikverket. Det officiella yttrandet beslutas under kommunstyrelsens sammanträde den 24 februari och yttrandet skickas därefter till Trafikverket. Dalabanans kapacitet är begränsad och för att öka kapaciteten på banan planerar Trafikverket en byggnation av ett nytt mötesspår med ny plattform för att möjliggöra både tågmöte samt resandeutbyte åt båda hållen samtidigt. Det saknas idag passage över järnvägen, vilket innebär att det också planeras för en planskild passage för att ta sig mellan plattformarna vid Heby station. Syftet med åtgärderna är att öka trafiksäkerheten, tillgängligheten och framkomligheten vid Heby station. Planerna i Heby är bara några av de många åtgärder som Trafikverket planerar längs Dalabanan. Tillsammans ska åtgärderna bidra till kortare restider och ökad kapacitet för person- och godstrafik på sträckan. Samrådshandlingen behandlar endast de åtgärder som ska genomföras vid Heby station med nytt mötesspår, ny plattform och planskild passage. Heby kommun lämnar i och med detta följande yttrande. Yttrande Heby kommun ser positivt på att Trafikverket planerar att anlägga ett mötesspår och ny plattform med planskild passage över järnvägsspåren vid Heby station. Planerade åtgärder bidrar till att skapa bättre förutsättningar för hållbart resande för kommunens invånare och besökare samt att det bidrar till att kapaciteten på Dalabanan stärks för person- och godstrafik. Generella synpunkter Bra att stor vikt läggs vid utformningen så att gestaltningen anpassas till den befintliga miljön och befintliga utblickar i landskapet bevaras så långt det går. Viktigt att detta tänk följer med hela vägen genom projektet så att den slutgiltiga utformningen följer intentionerna i gestaltningsprogrammet. Stationsområdet har både höga kulturhistoriska värden och är en viktig entréplats i orten. De två magasinsbyggnaderna på norra sidan av spåren behöver också integreras i gestaltningen på ett bra sätt. Även om det inte ingår i detta projekt anser kommunen 18(32) att det är viktigt att Trafikverket tar ansvar för dessa byggnader så de bidrar till den nya stationsmiljön på ett positivt sätt. Planbeskrivningen hänvisar både till det nya kulturmiljöprogrammet och till det gamla kulturminnesvårdsprogrammet från 1986. År 2022 antog Heby kommun ett nytt kulturmiljöprogram. I samband med antagandet beslutades det även att upphäva det gamla kulturmiljöprogrammet från 1986, som därmed inte är gällande längre. Övriga synpunkter Regionbusslinje 867 saknas som angör Heby station och trafikerar via Huddunge- Tärnsjö till Östervåla. Regionbusslinje 225 beskrivs även inte som angör Heby station och trafikerar Heby - Fjärdhundra – Enköping. Sida 19, 4.3.1.1 Ett stycke med information om kommande översiktsplan kan läggas till i denna del. Förslag på formulering; ”Kommun arbetar med att ta fram en ny översiktsplan som varit föremål för granskning under andra halvåret 2025. Antagande av planen planeras preliminärt till första halvåret 2026. En ombyggnad av stationsområdet går även i linje med den nya översiktsplanen (granskningsversion) som bland annat lyfter betydelsen av en smidig och robust kollektivtrafik.” Sida 21, 4.3.3 Projektet med industrispår till Setra trävaror AB verksamhet är just nu på paus och det är oklart om projektet kommer att starta igen inom de kommande åren. Investeringsmedel för projektet fanns avsatt inom potten regional utveckling i remissförslaget av Uppsala länstransportplan för planperioden 2026–2037 som var på remiss mellan juni 2025 och oktober 2025. Investeringsmedlet till projektet har dock efter remisperioden blivit borttaget från länsplan. En process att anta länstransportplan pågår i dagsläget och är planerad att fastställas i Region Uppsalas regionfullmäktige hösten 2026. Sedan tidigare finns det även ett medfinansieringsavtal mellan Trafikverket, Setra och Region Uppsala men som inte längre är aktuell eftersom det enligt § 11 punkt 6 i medfinansieringsavtalet så behövde genomförande av åtgärderna påbörjas senast under år 2022 för att avtalet fortsatt skulle vara giltigt. Finansiering från Region Uppsala för lastterminalen finns därav inte, varken i nuvarande versionen av länstransportplan eller tidigare medfinansieringsavtal. Spannmålssilon i betong beskrivs som ett av två tydliga landmärken i Heby tätort. Att Lantmännen har påbörjat rivningen av silon som förväntas att vara klart 2026 kan med fördel läggas till. Sida 22 4.4.1: I Figur 10 pekas Tegelbacken äldreboende ut. Det äldreboendet finns inte längre kvar utan har flyttat till nya lokaler närmare Heby station i form av Lövsta vård- och omsorgsboende som invigdes 2023. Byt ut ordet övergångsställe mot passage. Ordet passage används i gestaltningsprogrammet. 19(32) Sida 25, 4.5.2 Ersätt benämningen ”nytt kulturminnesprogram” med ”nytt kulturmiljöprogram”. Föreslår ändring av de två första meningarna. Förslag på formulering; ”Vattenskyddsområdet är till skydd för en allmän vattentäkt som försörjer samhällena Heby, Morgongåva och Vittinge. Konsekvenserna blir stora om förorening sker till grundvattenmagasinet”. Ta bort slutet på meningen i andra stycket. Föreslår följande formulering för meningen; ”Sammanfattningsvis har naturresurserna i området ett högt värde med avseende på grundvattenförekomsten”. Stationsområdets avvattning är idag ansluten till kommunalt spillvattennät. Det stämmer inte att det är anslutet till spillvattennätet, möjligtvis att det är anslutet till dagvattennätet. Sida 51–52, 5.8.1.2 Kan nämnas att kommunen tar fram en ny detaljplan för stationen. Vilka nya ytor är det som inte bedöms generera föroreningar? Det behövs en dagvattenutredning för att visa det. Enligt trafikprognosen för 2045 förväntas det inte finnas någon godstrafik som trafikera Heby station. Med bakgrund i att planen beskriver att åtgärderna i plan ger samhällsekonomiska positiva effekter genom bland annat en kapacitetsökande effekt för godstrafiken är det en svårt att förstå prognosen. Utöver det finns det i nuläget godstrafik som passerar Heby station och med industrispår till Setra trävaror finns det möjlighet och behov av ännu fler godstransporter. Ett förtydligande kring varför prognosen är som sådan behövs. Hur dagvatten ska hanteras får redovisas i en dagvattenutredning. Tjänsteskrivelse, 27 januari 2026 Samrådshandling Delges Trafikverket Infrastrukturstrateg 20(32)

Ks § 34 Dnr KS/2025:141 214 Planändring Harbo Prästgård 1 - 47 • Kommunstyrelsen ger positivt planbesked för detaljplan DP 421, Harbo Prästgård 1:47 • Förslag till planuppdrag för DP 421, Harbo Prästgård 1:47 godkänns. • Förvaltningen får i uppdrag att genomföra samråd baserat på förslag inom ramen för planuppdraget utan ytterligare beslut av kommunstyrelsen. • Detaljplan DP 421 läggs in sist i planlistan under DP 415 och DP 413. Sammanfattning Hebyfastigheter AB inkom med ansökan 2025-11-17 om planbesked för att upprätta en ny detaljplan för fastigheten Harbo prästgård 1:47. Befintlig detaljplan anger användningen barnstuga inom fastigheten. Syftet med att ta fram en ny detaljplan är för att pröva om fastigheten kan användas för bostäder. Handläggning av detaljplanen bedöms kunna påbörjas under kvartal 4 2026 och antas ca ett år senare. Planändringen vinner laga kraft tre veckor efter protokollet justerats, under förutsättning att planen inte överklagas. Planen föreslås i enlighet med kommunens riktlinjer för planprioritering placeras sist i kön, efter DP 415 och DP 413. Enligt plan- och bygglagen ska kommunen lämna ett så kallat planbesked till den som ämnar vidta en åtgärd som förutsätter att en detaljplan antas, ändras eller upphävs och som begär besked om kommunen har för avsikt att göra detta. Kommunen ska då ange om den avser att inleda ett sådant planarbete och när man i så fall bedömer att ett slutligt beslut kan tas om denna planåtgärd. Om kommunen inte avser att inleda ett planarbete ska skälen för detta anges. Förslag till planuppdrag, DP 421 Harbo Prästgård 1.47 Jäv Mattias Widén (SD) anmäler jäv och deltar inte i överläggning eller beslut. Delges Mark- och planeringsenheten 21(32)

Ks § 35 Dnr KS/2026:42 104 Ansökan om partistöd 2026 • Ansökan från Centerpartiet beviljas och utbetalning sker i enligt med reglementet för partistöd. Sammanfattning Ansökan om och redovisning av 2025 års lokala partistöd har inkommit från Centerpartiet. Enligt kommunallagen 4 kap 29 §, får partistöd ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Heby kommuns reglemente för partistöd uppgår anslaget för partistöd till 30 % av föregående års prisbasbelopp multiplicerat med antalet beslutande ledamöter i fullmäktige. Av anslaget fördelas 8 % lika över partierna som ett grundstöd. Resten fördelas på antal mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Varje mottagare av partistöd ska årligen för perioden 1 januari – 31 december till fullmäktige inlämna redovisning av hur allt partistöd använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Redovisningen ska ges in till Heby kommun senast den 30 juni varje år. Partistöd ska inte utges till parti som underlåter att lämna redovisning inom föreskriven tid. Kommunfullmäktige kan vid undermålig redovisning, efter yttrande från aktuellt parti, besluta att inte betala ut partistöd. Kommunfullmäktige föreslås besluta betala ut partistöd för år 2026 enligt 1 § i reglemente för partistöd i Heby kommun. Redovisning av föregående års lokala partistöd och granskningsintyg, 5 februari 2026. 22(32)

Ks § 36 Dnr KS/2026:1 105 Information och rapporter Kommunstyrelsen tackar för informationen. Sammanfattning Följande handlingar föreligger: • Minnesanteckningar ägarmöte Heby kommun och Hebyfastigheter AB och Hebygårdar AB, 27 februari 2026 • Ubn §§ 146, 148/2025. • Ubn § 147 + bilaga. • Ubn §§ 11 + bilaga. • Ubn § 4 + bilaga. • Ubn §§ 7, 10 • Protokoll – Personalutskottets sammanträde 12 februari 2026. 23(32)

Ks § 37 Dnr KS/2024:116 041 Återrapport internkontroll om drivmedelsförsörjning vid störda lägen • Godkänner rapporten. • Uppdrar till förvaltningen att ytterligare undersöka förutsättningarna till ett eget drivmedelslager. Sammanfattning En av internkontrollpunkterna i kommunstyrelsens verksamhetsplan 2025 rör drivmedelsförsörjning vid stört läge. Återrapporten visar att arbetet lett till att avtalsförslag finns, men att avtal inte är ingångna ännu. Båda parterna är positiva till att göra så, efter genomgång av det. En av internkontrollpunkterna i kommunstyrelsens verksamhetsplan 2025 rör drivmedelsförsörjning vid stört läge. Återrapporten visar att arbetet lett till att avtalsförslag finns, men att avtal inte är ingångna ännu. Båda parterna är positiva till att göra så, efter genomgång av det. Kommunstyrelsen brukar årligen omhänderta någon kontrollpunkt från genomförd risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (kallas ofta för RSA). I analysen lyfts de brister eller utvecklingsområden som identifierats för att förbättra kommunens förmåga att klara en extraordinär händelse. Denna punkt finns med i risk- och sårbarhetsanalysen ur perspektivet viktigt beroende för samhällsviktig verksamhet. Kontrollen kan fokusera i första hand på drivmedel för reservkraft och i andra hand i drivmedel för fordon, med fokus på norra delen av kommunen. Den södra delen av kommunen håller på att fångas via avtal. Drivmedel lyfts i risk- och sårbarhetsanalysen som ett viktigt beroende för samhällsviktig verksamhet, eftersom många av de samhällsviktiga uppdrag kommunen måste kunna utföra, är beroende av drivmedel, och framförallt diesel eller HVO. En stor del av fordonsparken drivs av dessa drivmedel, liksom reservkraften. Det är således både för transporter och el när det är strömavbrott som kommunen är beroende av diesel och/eller HVO. Utbyggnaden av reservkraft fortgår, och planeras vara ”färdig” till år 2028. Då är samtliga trygghetspunkter rustade med reservkraft. Parallellt med utbyggnaden övas koncernen i hur man använder reservkraften. En betydande uppgift är att förse aggregaten med drivmedel. Det finns olika sätt för en kommun att hålla sig med ett stadigt förråd av drivmedel, för att kunna använda när krisen kommer. Ett sätt är att ha egna tankar, vilket förvaltningen har funderat på. Dock behöver tankarna vara av betydande storlek eller många till antalet, och då spridda över kommunen, för att matcha behovet. Det skulle innebära en betydande kostnad att etablera dessa, 24(32) och sedan kräva en organisation för att underhålla. Drivmedlet, beroende på typ av drivmedel, behöver omsättas, tanken fyllas på och besiktigas med jämna mellanrum. Eftersom kommunen har en god tillgång till pumpstationer, varav många har etablerats av föreningar eller liknande efter att de stora bolagen lade ner flera stationer, har fokus legat på att sluta avtal med föreningar eller motsvarande som erbjuder diesel och/eller HVO i deras stationer. I södra kommundelen gick processen snabbt eftersom Sala-Heby Energi AB erbjöd förtur till deras station. I norr har samtal förts med en ägare av pumpstation, och förvaltningen har förhoppningar om att kunna sluta avtal om förtur även till deras pump. Det är möjligt att även sluta avtal med flera stationer efter denna, om det bedöms som nödvändigt. En svårighet har varit att formulera avtal som ”håller” i händelse av kris eller höjd beredskap. Sådana avtal är en relativt ny företeelse. Kommunen vill få ut tillräckliga garantier för att kunna betrakta behovet som säkrat, medan pumpstationens ägare inte kan garantera mer än vad de kan. Det finns ett förslag på avtal framtaget, som ska ges klartecken av båda parter. Bedömningen för tillfället är att det kommer att gå att få fram ett avtal som godkänns och som båda parter är nöjda med. Drivmedlen ingår oftast i en lång produktions- och transportkedja, där stationens ägare är den sista länken. Även när kommunen och stationens ägare har kommit överens om ett avtal, kan deras leverantör, som de i sin tur har avtal med, komma med invändningar. Det kan leda till att avtalet justeras. En annan faktor som spelar in är att Energimyndigheten sedan något år tillbaka har börjat arbeta med drivmedelsförsörjningen i Sverige. I en händelse av höjd beredskap är det inte osannolikt att de får i uppdrag att prioritera Sveriges samlade tillgång på drivmedel till mest angelägna mottagare. Skulle det inträffa är avtal som en kommun har om leverans av drivmedel överspelade. Bedömningen är att kommunen trots detta parallella arbete behöver säkra de kritiska beroenden som finns. Ks § 234/2024. Tjänsteskrivelse, 26 september 2024 Delges Kommundirektör 25(32)

Ks § 38 Dnr KS/2020:36 432 Bemötande på yttranden om vattenskyddsföreskrifter Runhällen • Bemötande av yttranden, på Förslag till vattenskyddsföreskrifter Runhällen daterat den 17 december 2020, godkänns och inlämnas till Länsstyrelsen Uppsala län Sammanfattning För att skydda grundvattenförekomsten som försörjer Runhällen tätort med dricksvatten pågår processen med att inrätta vattenskyddsområden enligt Miljöbalken. Länsstyrelsen har delgett berörda fastighetsägare Förslag till Vattenskyddsföreskrifter för Runhällen att lämna yttranden på. En fastighetsägare har lämnat yttranden på förslaget. Tekniska enheten har bemött inkomna yttrandet i tjänsteskrivelse daterad 3 februari 2026. Sbn § 13/2026 Yttrande över remiss Förslag till vattenskyddsföreskrifter Runhällen, bilaga 2 Delges Tekniska enheten 26(32)

Ks § 39 Dnr KS/2024:135, KS/2026:47 001, 020 Centralisering av arbetsgivaransvar till kommunstyrelsen • Arbetsgivaransvaret centraliseras hos kommunstyrelsen. • Ändringar i kommunstyrelsens och nämndernas reglementen avseende personalavsnitten antas. Sammanfattning En fråga har lyfts från den parlamentariska arbetsgrupp som arbetar med frågor inför ny mandatperiod hur den politiska organisationen av arbetsgivaransvar påverkar organisationens förutsättningar. Enligt dagens reglementen är arbetsgivaransvaret fördelat på alla nämnder/styrelse sedan 2015. Dessförinnan var ansvaret och uppdraget samordnat på kommunstyrelsen. Nedan beskrivs förutsättningar med möjliga fördelar och eventuella risker, som kan ses med ett samordnat arbetsgivaransvar respektive decentraliserat ansvar. Samordning av arbetsgivarpolitiken En sammanhållen arbetsgivarpolitik skapar förutsättningar för en tydlig, effektiv och enhetlig organisation som stärker såväl strategiskt som operativt arbete samt kommunens arbetsgivarvarumärke. Det underlättar digitalisering genom standardisering och bidrar till en tydlighet som arbetsgivare att möta framtidens kompetensutmaning. Genom enhetlig styrning kan arbetssätt samordnas, vilket gör att beslut kan omsättas snabbare och kommunen kan agera samlat vid förändringar som till exempel ny lagstiftning, digitalisering eller kompetensomställning. Detta möjliggör till kortare ledtider inom arbetsgivarområdet och personalfrågor. En samordnad struktur säkerställer även rättvisa och transparens genom samma tolkning och tillämpning av avtal och riktlinjer. För chefer ges tydlighet och gemensamt stöd, vilket minskar dubbelstyrning. Samlad arbetsgivarstyrning ger också möjlighet att planera långsiktigt över förvaltningsgränser. Möjligheten till gemensamma satsningar höjer hela organisationens förmåga. När arbetsgivarområdet samlas underlättas utveckling av gemensamma system och processer för att bland annat minska dubbelarbete, kvaliteten ökar och kostnaderna per ärende blir lägre. Summering av exempel på fördelar med samlat arbetsgivaransvar: • Stärkt arbetsgivarvarumärke och ökad attraktionskraft. • När alla delar arbetar mot samma arbetsgivarmål skapas förutsättningar för snabbare kulturförändring och innovation. • Robusthet och flexibilitet inför framtida krav. 27(32) • Enhetlig styrning och gemensam tolkning av avtal och riktlinjer. • Snabbare beslutsvägar i strategiska frågor som rekrytering, lönebildning och kompetensförsörjning. • Bättre samordning av arbetsmiljön. Enhetlig styrning och snabbare beslut i personalfrågor. • Effektivare resursanvändning genom gemensamma system och processer. • Möjlighet till långsiktig planering och gemensamma satsningar på ledarskap, digitalisering och lärande. • En samlad struktur gör det möjligt att driva digitalisering och nya arbetssätt på bredden, inte bara i enstaka enheter. Summering av eventuella risker med samlat arbetsgivaransvar: • Risk för upplevd minskad lokal anpassning och mindre inflytande för nämnder. • Ökad belastning på kommunstyrelsen och risk för flaskhalsar. • Kulturell utmaning vid övergång från decentraliserat ansvar. Decentralisering av arbetsgivarpolitiken Decentraliserad styrning och ansvar av arbetsgivarfrågor kan främja lokal flexibilitet och närhet till verksamheten, men riskerar ineffektivitet och ojämlikhet. En splittrad styrning kan medföra risker som ineffektivitet, ojämlikhet, utmaningar av juridisk hantering och minskad kraft för strategiskt förändringsarbete. Till stor del arbetar Heby kommun i andan som en samordnad arbetsgivare, vilket till exempel kan ses i gemensamma policys och riktlinjer och samordnat arbetsgivararbete för förvaltningarna. Det gör att dagens arbete i praktiken sker i linje med som om arbetsgivaransvaret vore samlat på kommunstyrelsen. Det som dock påverkar förutsättningar för verkställande i dag jämfört med en samordning är att anställningar, förändrings- och arbetsmiljöarbete kräver hantering efter per nämnd och styrelse. Det kan även skapa osäkerhet och otydlighet i beslutsfattande. Med bakgrund av detta är det nära till hands att se att en formell samordning av arbetsgivarpolitiken, genom reglementen, skulle tydliggöra arbetssätt och möjliggöra effektivare styrning, administration och stöd samt ge kraft till utveckling av en attraktiv arbetsgivare. Att samla arbetsgivaransvaret på kommunstyrelsen innebär flera fördelar, men som alltid finns det eventuella risker med hur en organisation utformas. En samordning av det politiska ansvaret till kommunstyrelsen bör inte ses primärt i syfte att samla beslutsmandat, utan som ett stöd för effektivisering som eliminerar ineffektiva dubbelprocesser och stärker kommunens robusthet som arbetsgivare och flexibilitet inför framtidens krav. Av de fördelar och eventuella risker som identifierats kan det vara positivt att Heby kommun samlar arbetsgivaransvaret hos kommunstyrelsen, för att skapa en robust, effektiv och framtidsorienterad arbetsgivarorganisation. Detta även med bakgrund av att många av 28(32) arbetssätten fungerar så redan idag. Det förtydligar att alla avtal, policyer och riktlinjer tillämpas konsekvent, vilket skapar rättvisa och transparens för medarbetare och tydlighet för chefer. Vid nya lagkrav, digitalisering eller kompetensomställning kan kommunen agera samlat i stället för eventuellt splittrat. Kortare ledtider, mindre dubbelarbete och gemensamma system och processer bidrar till högre kvalitet och lägre kostnad. En samlad struktur gör kommunen bättre rustad att hantera framtidens krav och förändringar. Kommunfullmäktige har fortsatt det formella arbetsmiljöansvaret, vilket delegeras till kommunstyrelsen och sedan till verksamheten, men den politiska kontrollen blir samlad hos kommunstyrelsen. Det skulle innebära att kommunstyrelsen formellt styr, samordnar och följer upp alla arbetsgivarelaterade frågor över hela kommunen. För att motverka eventuella nackdelar och att nämnder, som tidigare haft arbetsgivaransvar kan uppleva minskad autonomi och svagare koppling mellan verksamhetsmål och personalfrågor och minska oro vid en övergång, föreslås att en tydlig dialogstruktur med nämnderna tas fram. En sådan kan fånga frågor som rör arbetsmiljö och bemanning, där nämnd som verksamhet har utrymme att lyfta medskick och behov till nämndens verksamhetsarbete. En samordnad arbetsgivarorganisation kan och bör ta hänsyn till verksamhetsnära beslut och där styrning och ledning ger utrymme för lokala variationer. En fråga i sammanhanget som kan vara värdefullt att förtydliga är om en samlad arbetsgivarorganisation enbart omfattar kommunförvaltningen eller också bolagen och hela kommunkoncernen. Parlamentariska gruppen § 2/2026 Tjänsteskrivelse, 8 december 2025. Förslag revideringar i kommunstyrelsens och nämndernas reglemente. 29(32)

Ks § 40 Dnr KS/2024:135, KS/2026:46 001, 003 Bygg- och miljönämndens presidium • Rollen andre vice ordförande införs i bygg- och miljönämndens reglemente. Sammanfattning Den parlamentariska arbetsgruppen har berett en del förslag till förändringar i den politiska organisationen och bland dessa föreslås att kommunfullmäktige inför rollen andre vice ordförande i bygg- och miljönämnden, vars presidium i dagsläget enbart består at ordförande och vice ordförande till skillnad mot de andra nämnderna som också har en andre vice ordförande i sina respektive presidier. Pag § 4/2026 Bygg- och miljönämndens reglemente, förslag 30(32)

Ks § 41 Dnr KS/2026:45, KS/2024:135 003, 001 Kommunfullmäktiges arbetsordning • Kommunstyrelsen ändrar den parlamentariska gruppens förslag till ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning vad gäller ”§ 46 Valbarhetsregler” där valbarhetsreglerna för nämndernas presidier förblir oförändrat. • Kommunfullmäktiges arbetsordning träder i kraft 15 oktober 2026. Sammanfattning Den parlamentariska gruppen har tagit fram ett förslag på ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Kommunstyrelsen ställer sig bakom föreslagna ändringar med undantag av ändringen gällande valbarhetsreglerna för nämndernas presidier som föreslås förbli oförändrat. Parlamentariska gruppen § 1/2026. Parlamentariska gruppen § 2/2025. Parlamentariska gruppens förslag av ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning. Förslag Kommunstyrelsens ordförande Per Sverkerssons (S) förslag: • Kommunstyrelsen ändrar den parlamentariska gruppens förslag till ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning vad gäller ”§ 46 Valbarhetsregler” där valbarhetsreglerna för nämndernas presidier förblir oförändrat. • Kommunfullmäktiges arbetsordning träder i kraft 15 oktober 2026. Parlamentariska arbetsgruppens förslag: • Parlamentariska gruppens förslag av ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning, antas. Förslagsordning Kommunstyrelsens ordförande Per Sverkersson (S) ställer eget förslag mot den parlamentariska gruppens förslag. De som röstar på Per Sverkerssons (S) förslag röstar ja, de som röstar för parlamentariska gruppens förslag röstar nej. 31(32) Votering Votering är begärd och ska verkställas. Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller det egna förslaget. Utfallet i voteringen är som följer: Ja-röster Per Sverkersson (S), Göran Hillbom (C), Carina Schön (S), Jan Andersson (S) och Annci Åkerblom Grattback (S) röstar ja. Nej-röster Hans-Göran Björk (KD) och Bo Andersson (M) röstar nej. Avstår Mattias Widén (SD), Carl-Henrik Andersson (SD) och Joel Wåhlén (SD) avstår från att delta i beslutet. Delges 32(32)

Ks § 42 Dnr KS/2024:135 001 Uppdrag att sammanställa förslag till förändrad politisk organisation • Ge förvaltningen i uppdrag att sammanställa parlamentariska gruppens förslag till framtida politisk organisation och utreda konsekvenser av eventuella förändringar. • Ge förvaltningen i uppdrag att sammanställa parlamentariska gruppens förslag till ändringar i arvodesreglementet och utreda konsekvenser av eventuella förändringar. Sammanfattning Inför kommunvalet 2026 genomförs i vanlig ordning en översyn och utvärdering av kommunens politiska organisation. Detta för att kunna genomföra val till aktuella nämnder och utskott efter att kommunvalet är genomfört i september. En parlamentarisk grupp är utsedd av kommunfullmäktige för ändamålet, och uppdraget från kommunfullmäktige är (§ 19, 2025): Utvärderingen och de eventuella förändringsförslagen ska särskilt beakta: • Tydlighet mellan de olika politiska organen vad avser ansvarsfördelning • Tydlighet och effektivitet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga styrningen. • Tydlighet mellan politik och förvaltning vad avser ansvarsfördelning • Möjlighet till helhetssyn av det totala kommunala ansvaret Det föreligger ett antal förslag på förändringar i nuvarande politiska organisation, vilka behöver sammanställas och analyseras inför ett beslut. Beslut i kommunfullmäktige 2025-02-11, § 19 Utvärdering av politisk organisation, uppdrag (innehåller direktiv till den parlamentariska gruppen) Parlamentariska gruppen §§ 5, 3/2026. Förslag från S Förslag från C Delges Kommundirektör