Protokoll — 31 mars 2026

§ 12 Dnr 2024/799 Omdisponering av resultatbudget 2026 och plan 2027-2028 Beslut Förbundsfullmäktige fastställer omdisponering av resultatbudget 2026. Budget 2026 plan 2027 - 2028, diarienummer 2024/799, fastställdes av förbundsfullmäktige den 23 september 2025. Budgeten underbalanserades med -4,0 mkr enligt tidigare beslut att, vid behov, finansiera investeringsprojekt med stöd av eget kapital. Budgeten inkluderade vid fastställandet, en post avseende återställande av eget kapital med -8,1 mkr från 2023 års underskott. Underskottet har därefter kunnat återställas genom det överskott som redovisades i årsresultatet för 2025. Därmed frigörs motsvarande belopp för omdisponering av budget 2026. Därutöver har både intäkter och kostnader omfördelats utifrån utvecklingen under 2025 sedan budgetförslaget för 2026 upprättades, och de förutsättningar som nu råder. Budgeterade intäkter har justerats framför allt med hänsyn till ökat antal larmuppkopplingar, antal tillsyner och antal brand- och säkerhetsutbildningar. Vidare har under 2025, avtal tecknats för att erhålla intäkter i form av bidrag från MCF (Myndigheten för civilt försvar), samt har avtal om lokaluthyrning till Stena Oil AB Kostnaderna följer i viss mån intäkterna, men situationen har också möjliggjort större satsningar på digitaliseringsprojekt, vilka ska genomföras i huvudsak under 2026 och 2027. Avskrivningskostnaderna har justerats utifrån uppdaterad plan för investeringar. Omdisponeringarna i budgeten omfattar ökade intäkter med 22,2 mkr och kostnader inklusive avskrivningskostnader med 30,3 mkr. Mellanskillnaden -8,1 mkr täcks av den tidigare budgeterade posten för återställande av eget kapital. Förbundsstyrelsens beslut 2026-03-11 § 22 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 13 februari 2026 1 (1)

§ 22 Dnr 2024/799 Omdisponering av resultatbudget 2026 plan 2027-2028. Beslut 1. Förbundsstyrelsen godkänner förslag till omdisponering av resultatbudget 2026. 2. Förbundsstyrelsen överlämnar omdisponering av resultatbudget 2026 till förbundsfullmäktige för fastställande. Budget 2026 plan 2027 - 2028, diarienummer 2024/799, fastställdes av förbundsfullmäktige den 23 september 2025. Budgeten underbalanserades med -4,0 mkr enligt tidigare beslut att, vid behov, finansiera investeringsprojekt med stöd av eget kapital. Budgeten inkluderade vid fastställandet, en post avseende återställande av eget kapital med -8,1 mkr från 2023 års underskott. Underskottet har därefter kunnat återställas genom det överskott som redovisades i årsresultatet för 2025. Därmed frigörs motsvarande belopp för omdisponering av budget 2026. Därutöver har både intäkter och kostnader omfördelats utifrån utvecklingen under 2025 sedan budgetförslaget för 2026 upprättades, och de förutsättningar som nu råder. Budgeterade intäkter har justerats framför allt med hänsyn till ökat antal larmuppkopplingar, antal tillsyner och antal brand- och säkerhetsutbildningar. Vidare har under 2025, avtal tecknats för att erhålla intäkter i form av bidrag från MCF (Myndigheten för civilt försvar), samt har avtal om lokaluthyrning till Stena Oil AB Kostnaderna följer i viss mån intäkterna, men situationen har också möjliggjort större satsningar på digitaliseringsprojekt, vilka ska genomföras i huvudsak under 2026 och 2027. Avskrivningskostnaderna har justerats utifrån uppdaterad plan för investeringar. Omdisponeringarna i budgeten omfattar ökade intäkter med 22,2 mkr och kostnader inklusive avskrivningskostnader med 30,3 mkr. Mellanskillnaden -8,1 mkr täcks av den tidigare budgeterade posten för återställande av eget kapital. Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 13 februari 2026. 1 (2) Tjänsteutlåtande Org. Nr 222000-0752 Bankgiro 5853-4009 Verksamhetsstöd Utfärdat 2026-02-13 Marie Karlsson Presidiet 2026-02-27 Ekonomichef Förbundsstyrelse 2026-03-11 marie.karlsson@rsgbg.se Förbundsfullmäktige 2026-03-31 Diarienummer 2024/799 Omdisponering av resultatbudget 2026 1. Förslag till beslut 1. Förbundsstyrelsen godkänner förslag till omdisponering av resultatbudget 2026. 2. Förbundsstyrelsen överlämnar omdisponering av resultatbudget 2026 till förbundsfullmäktige för fastställande. 2. Ärendet Budget 2026 plan 2027 - 2028, diarienummer 2024/799, fastställdes av förbundsfullmäktige den 23 september 2025. Budgeten underbalanserades med -4,0 mkr enligt tidigare beslut att, vid behov, finansiera investeringsprojekt med stöd av eget kapital. Budgeten inkluderade vid fastställandet, en post avseende återställande av eget kapital med -8,1 mkr från 2023 års underskott. Underskottet har därefter kunnat återställas genom det överskott som redovisades i årsresultatet för 2025. Därmed frigörs motsvarande belopp för omdisponering av budget 2026. Därutöver har både intäkter och kostnader omfördelats utifrån utvecklingen under 2025 sedan budgetförslaget för 2026 upprättades, och de förutsättningar som nu råder. Budgeterade intäkter har justerats framför allt med hänsyn till ökat antal larmuppkopplingar, antal tillsyner och antal brand- och säkerhetsutbildningar. Vidare har under 2025, avtal tecknats för att erhålla intäkter i form av bidrag från MCF (Myndigheten för civilt försvar), samt har avtal om lokaluthyrning till Stena Oil AB Kostnaderna följer i viss mån intäkterna, men situationen har också möjliggjort större satsningar på digitaliseringsprojekt, vilka ska genomföras i huvudsak under 2026 och 2027. Avskrivningskostnaderna har justerats utifrån uppdaterad plan för investeringar. Omdisponeringarna i budgeten omfattar ökade intäkter med 22,2 mkr och kostnader inklusive avskrivningskostnader med 30,3 mkr. Mellanskillnaden -8,1 mkr täcks av den tidigare budgeterade posten för återställande av eget kapital. 2 (2) Se bifogad tabell 1 Årsbudget 2026, där förändringar mellan beslutad respektive omdisponerad (justerad) budget framgår. RSG:s budget för 2026 är i balans +/-0. Robert Karlsson Marie Karlsson Förbundsdirektör Ekonomichef 3. Bilagor 1. Tabell 1 Årsbudget 2026 Årsbudget 2026 Justerad Beslutad Diff 2025-09-23 Miljontal kronor FF § 26 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter 762,5 762,5 - Larmkommunikation 35,5 32,5 3,0 Förebyggande intäkter 14,6 12,2 2,4 Obefogade larm 32,0 32,0 - Taxor och avgifter 38,3 30,5 7,8 Övriga intäkter 46,8 37,8 9,0 S:a intäkter 929,7 907,5 22,2 Verksamhetens kostnader Entreprenad- och konsultkostnader 54,9- 37,0- 17,9- Personalkostnader 689,2- 683,7- 5,5- Övriga verksamhetskostnader 145,6- 143,7- 1,9- S:a kostnader 889,7- 864,4- 25,3- Avskrivningar 49,3- 44,3- 5,0- Verksamhetens nettokostnader 9,3- 1,2- 8,1- Skatteintäkter - - - Generella statsbidrag och utjämning - - - Verksamhetens resultat 9,3- 1,2- 8,1- Finansiella intäkter 13,0 13,0 - Finansiella kostnader 7,7- 7,7- - Resultat efter finansiella poster 4,0- 4,1 8,1- RESULTAT 4,0- 4,1 8,1- Resultat att återställa 2023 - 8,1- 8,1 ÅRETS RESULTAT 4,0- 4,0- 0,0- Eget kapital, nyttjas enligt beslut; Färjenäs utbildning- och övningsanläggning 2,5 2,5 - Säkerhetsinvesteringar 1,5 1,5 - JUSTERAT RESULTAT 0,0- 0,0 0,0- 1 (2)

§ 10 Dnr 2025/9 Beslut Förbundsfullmäktige fastställer Årsredovisning 2025 och resultatet 11,6 mkr läggs till beräkningen av det egna kapitalet. Förbundet redovisar för 2025 ett resultat på 11,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 14,1 mkr från budgeterade -2,5 mkr. För 2025 innebär överskottet att 11,6 mkr tillskjuts det egna kapitalet. Det innebär även att tidigare års underskott, totalt 9,7 mkr för åren 2023 och 2024, återställs det egna kapitalet och inga ytterligare underskott återstår. Det är förbundets uppfattning att medlemsavgifterna och övriga ekonomiska medel sett över tid används på ett effektivt sätt och att RSG därmed fortsatt uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Under 2025 har flera uppdrag tilldelats RSG av Myndigheten för civilt försvar (MCF) avseende uppbyggnaden av det civila försvaret. I slutet av 2025 anslöt Räddningstjänsten Väst till det gemensamma räddningsledningssystemet VRR (Västra räddningsregionen), vilket ökar antalet händelser som hanteras i systemet, med ca 12 - 14 %. Digitaliseringsarbetet fortsätter utifrån den beslutade digitaliseringsplanen och tre större projekt är nu i gång avseende gemensam digital samarbetsplattform, IT-stöd för ärendehantering inom automatlarm och myndighetsärenden samt ett IT-stöd för personalplanering, bemanning och inkallning. Lokal- och hyresfrågor har diskuterats under många år och med början om ca två år och sedan successivt under många år framöver, kommer hyrorna att öka kraftigt pga behov av ny- och ombyggnationer. Helhetsbilden kommer under 2026 att lyftas för diskussion kring hanteringen, både hur ägandeförhållanden, underhållsansvar mm ska se ut och inte minst vilka prioriteringar som behöver göras och därtill hur finansieringen ska se ut. Frågan om ändamålsenliga lokaler omfattar även det viktiga perspektivet jämställdhet, som är högt prioriterat av RSG. RSG har enligt avtal sedan köpet (2005) av fastigheten Färjenäs (Färjestaden 20:5), ett ekonomiskt ansvar för sanering av marken. Miljöansvaret ligger i grunden på verksamhetsutövarna, tidigare ägaren Nynäs AB och RSG:s hyresgäst Stena Oil AB. Under 2025 har Göteborgs stad uttalat en avsikt att undersöka möjligheten till ett övertagande av fastigheten. I avvaktan på ett besked lämnas därför avsättningen oförändrad även i bokslutet 2025. 2 (2) Totalt sett har antalet händelser i form av räddningsuppdrag minskat och ligger betydligt lägre än genomsnittet de senaste fem åren. Den varma sommaren medförde ett ökat antal larm om drunkningsolyckor. En särskilt omfattande händelse v2ar en kraftig vindsbrand i ett flerbostadshus i Högsbo, Göteborg, som inträffade i slutet av augusti, och stor uppmärksamhet fick även spårvagnsolyckan i korsningen Vasagatan/Kungsportsavenyn när en spårvagn spårade ur och träffade ett gatukök natten till midsommaraftonen. Förbundsstyrelsens beslut 2026-03-11 § 21 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 13 februari 2026 Beslutet skickas till medlemskommunerna 1 (2)

§ 21 Dnr 2025/9 Beslut 1. Förbundsstyrelsen godkänner Årsredovisning 2025 och resultatet 11,6 mkr läggs till beräkningen av det egna kapitalet. 2. Förbundsstyrelsen överlämnar Årsredovisning 2025 till förbundsfullmäktige för fastställande. Förbundet redovisar för 2025 ett resultat på 11,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 14,1 mkr från budgeterade -2,5 mkr. För 2025 innebär överskottet att 11,6 mkr tillskjuts det egna kapitalet. Det innebär även att tidigare års underskott, totalt 9,7 mkr för åren 2023 och 2024, återställs det egna kapitalet och inga ytterligare underskott återstår. Det är förbundets uppfattning att medlemsavgifterna och övriga ekonomiska medel sett över tid används på ett effektivt sätt och att RSG därmed fortsatt uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Under 2025 har flera uppdrag tilldelats RSG av Myndigheten för civilt försvar (MCF) avseende uppbyggnaden av det civila försvaret. I slutet av 2025 anslöt Räddningstjänsten Väst till det gemensamma räddningsledningssystemet VRR (Västra räddningsregionen), vilket ökar antalet händelser som hanteras i systemet, med ca 12 - 14 %. Digitaliseringsarbetet fortsätter utifrån den beslutade digitaliseringsplanen och tre större projekt är nu i gång avseende gemensam digital samarbetsplattform, IT-stöd för ärendehantering inom automatlarm och myndighetsärenden samt ett IT-stöd för personalplanering, bemanning och inkallning. Lokal- och hyresfrågor har diskuterats under många år och med början om ca två år och sedan successivt under många år framöver, kommer hyrorna att öka kraftigt pga behov av ny- och ombyggnationer. Helhetsbilden kommer under 2026 att lyftas för diskussion kring hanteringen, både hur ägandeförhållanden, underhållsansvar mm ska se ut och inte minst vilka prioriteringar som behöver göras och därtill hur finansieringen ska se ut. Frågan om ändamålsenliga lokaler omfattar även det viktiga perspektivet jämställdhet, som är högt prioriterat av RSG. RSG har enligt avtal sedan köpet (2005) av fastigheten Färjenäs (Färjestaden 20:5), ett ekonomiskt ansvar för sanering av marken. Miljöansvaret ligger i grunden på verksamhetsutövarna, tidigare ägaren Nynäs AB och RSG:s hyresgäst Stena Oil AB. Under 2025 har Göteborgs stad uttalat en avsikt att undersöka möjligheten till ett övertagande av fastigheten. I avvaktan på ett besked lämnas därför avsättningen oförändrad även i bokslutet 2025. 2 (2) Totalt sett har antalet händelser i form av räddningsuppdrag minskat och ligger betydligt lägre än genomsnittet de senaste fem åren. Den varma sommaren medförde ett ökat antal larm om drunkningsolyckor. En särskilt omfattande händelse var en kraftig vindsbrand i ett flerbostadshus i Högsbo, Göteborg, som inträffade i slutet av augusti, och stor uppmärksamhet fick även spårvagnsolyckan i korsningen Vasagatan/Kungsportsavenyn när en spårvagn spårade ur och träffade ett gatukök natten till midsommaraftonen. Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 13 februari 2026. 1 (3) Tjänsteutlåtande Org. Nr 222000-0752 Bankgiro 5853-4009 Verksamhetsstöd Utfärdat 2026-02-13 Marie Karlsson Presidiet 2026-02-27 Ekonomichef Förbundsstyrelse 2026-03-11 marie.karlsson@rsgbg.se Förbundsfullmäktige 2026-03-31 Diarienummer 2025/9 1. Förslag till beslut 1. Förbundsstyrelsen godkänner Årsredovisning 2025 och resultatet 11,6 mkr läggs till beräkningen av det egna kapitalet. 2. Förbundsstyrelsen överlämnar Årsredovisning 2025 till förbundsfullmäktige för fastställande. 2. Sammanfattning Förbundet redovisar för 2025 ett resultat på 11,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 14,1 mkr från budgeterade -2,5 mkr. För 2025 innebär överskottet att 11,6 mkr tillskjuts det egna kapitalet. Det innebär även att tidigare års underskott, totalt 9,7 mkr för åren 2023 och 2024, återställs det egna kapitalet och inga ytterligare underskott återstår. 3. Ärendet Budget för 2025 beslutades i december 2024 och i inledningen av året prognosticerades ett underskott för helåret på -20 mkr. Ett arbete med ekonomiska anpassningar i kombination med införandet av en ny organisationsstruktur resulterade under våren i ett beslut om omdisponering av budgeten. I den nya organisationen drogs antalet chefsbefattningar ner och även om andra befattningar har inrättats, blev effekten att personalkostnaderna minskat jämfört med i den gamla organisationen. Utöver detta har ett gediget arbete lagts ner för att optimera bemanningen under semesterperioden. Detta tillsammans med en period av operativa händelser där behovet av resurskrävande insatser har varit på en ekonomiskt gynnsam nivå, har medfört att övertidsuttaget hållits nere. Ett antal framskjutna rekryteringar har också bidragit till ett överskott jämfört med budget. Antalet personer som utbildats inom Brand och säkerhet (”Kommunkonceptet) har överträffat budget, vilket medfört ökade intäkter. 2 (3) Bedömningen generellt är att verksamhetens aktiviteter påverkats dels under inledningen av året i sviterna av visselblåsningen och inte minst att arbete med implementering av den nya organisationsstrukturen medfört färre aktiviteter än under ett normalår. Detta återspeglas bland annat i lägre kostnader för kurser och konferenser. Det positiva resultatet täcker tidigare års underskott på totalt - 9,7 mkr som nu återställs till det egna kapitalet. Under 2025 har flera uppdrag tilldelats RSG av Myndigheten för civilt försvar (MCF) avseende uppbyggnaden av det civila försvaret. RSG:s uppdrag är att planera och utbilda samt införskaffa materiel och utrustning. Finansiering sker genom bidrag från MCF. RSG har även ett eget omfattande pågående kontinuitetsarbete där finansiering. I slutet av 2025 anslöt Räddningstjänsten Väst till det gemensamma räddningsledningssystemet VRR (Västra räddningsregionen), vilket ökar antalet händelser som hanteras i systemet, med ca 12 - 14 %. Digitaliseringsarbetet fortsätter utifrån den beslutade digitaliseringsplanen och tre större projekt är nu i gång avseende gemensam digital samarbetsplattform, IT-stöd för ärendehantering inom automatlarm och myndighetsärenden samt ett IT-stöd för personalplanering, bemanning och inkallning. Målet är att stärka förbundets förmåga att samverka, fatta beslut och leverera en modern och tillgänglig räddningstjänst för både invånare och medarbetare. Lokal- och hyresfrågor har diskuterats under många år och med början om ca två år och sedan successivt under många år framöver, kommer hyrorna att öka kraftigt pga behov av ny- och ombyggnationer. Helhetsbilden kommer under 2026 att lyftas för diskussion kring hanteringen, både hur ägandeförhållanden, underhållsansvar mm ska se ut och inte minst vilka prioriteringar som behöver göras och därtill hur finansieringen ska se ut. Frågan om ändamålsenliga lokaler omfattar även det viktiga perspektivet jämställdhet, som är högt prioriterat av RSG. Att skapa förutsättningar för jämställdhet är nödvändigt och självklart och förväntas ge positiv effekt bland annat på möjligheterna att rekrytera Under 2025 har Göteborgs stad uttalat en avsikt att undersöka möjligheten till ett övertagande av fastigheten. I avvaktan på ett besked lämnas därför avsättningen oförändrad även i bokslutet 2025. God ekonomisk hushållning Det finansiella målet med avseende på nollresultat har uppfyllts i och med ett överskott på 11,6 mkr i årets resultat. Bedömningen är i övrigt vad gäller målstyrningen, att arbetet i huvudsak kunnat följa plan och att förutsättningarna finns för måluppfyllelse. Det är förbundets uppfattning att medlemsavgifterna och övriga ekonomiska medel sett över tid används på ett effektivt sätt och att RSG därmed fortsatt uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. 3 (3) Totalt sett har antalet händelser i form av räddningsuppdrag minskat och ligger betydligt lägre än genomsnittet de senaste fem åren. Mer detaljerad statistik redovisas i bilaga 1 Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2025. Den varma sommaren medförde ett ökat antal larm om drunkningsolyckor, vilket även varit märkbart för RSG. En särskilt omfattande händelse var en kraftig vindsbrand i ett flerbostadshus i Högsbo, Göteborg, som inträffade i slutet av augusti, och stor uppmärksamhet fick även spårvagnsolyckan i korsningen Vasagatan/Kungsportsavenyn när en spårvagn spårade ur och träffade ett gatukök natten till midsommaraftonen. Stämningsansökan Arbetsdomstolen Fackförbundet Ledarna har, efter genomgången lokal och central förhandling, inkommit med en stämningsansökan till Arbetsdomstolen mot Sobona och RSG gällande hanteringen av Särskild avtalspension inom räddningstjänsten (SAP-R). Stämningsansökan inkom till RSG den 22 januari 2025. Huvudförhandling är planerad till vecka 12, 2026. 4. Samverkan Information enligt MBL 19 § lämnas 2026-02-26. Robert Karlsson Marie Karlsson Förbundsdirektör Ekonomichef 5. Bilagor 1. Årsredovisning 2025 www.rsgbg.se Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Upprättad 2026-01-19 Diarienr 2025/9 Innehåll 1. Inledning Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) är ett kommunalförbund med nio medlemskommuner; Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum, Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet. De tre sistnämnda har anslutits till förbundet per den 1 januari 2023. Sammanlagt omfattas cirka 955 000 invånare. RSG svarar för operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), som är den övergripande lagen för liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillsynsverksamhet och utför brandskyddskontroller inom ramen för LSO. RSG ansvarar för tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt Lag (2010:1011) om brand- farliga och explosiva varor (LBE) och bistår med granskning och sakkunskap vid samhällsplanering, bygglov och under byggprocessen i enlighet med Plan- och bygg- lagen (2010:900) (PBL). Därutöver medverkar förbundet i samhällets krishantering. Förbundets uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Medlemskommunernas uppdrag till förbundet redovisas i förbunds- ordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Förbundet upprättar även verksamhetsplan och internkontrollplan. Av förbundsordningen framgår att förbundet styrs av fullmäktige och styrelse. Förbundsstyrelsen leder och samordnar förbundets angelägenheter och har uppsikt över verksamheten som bedrivs. Verksamheten granskas av förtroendevalda revisorer. Handlingsprogram, budget och verksamhetsplan fastställs av förbundsfullmäktige och internkontrollplanen av förbundsstyrelsen. Finansiering sker genom medlemsavgifter och övriga intäkter. Handlingsprogrammet, gällande från och med 2024-10-01, utgår från Myndigheten för civilt försvars (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) föreskrifter (MSBFS 2021:1), och anger de risker för olyckor som finns i kommunerna och som kan leda till räddningsinsatser. Handlingsprogrammet anger vidare hur förebyggande verksamhet är ordnad och planeras, samt vilken förmåga förbundet har för att kunna genomföra räddningsinsatser. Som en del av förmågan anges vilka resurser förbundet har. Förmågan redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. I handlingsprogrammet anges även målen för kommunalförbundets förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Målen har utarbetats och beslutats inom ramen för RSG:s ordinarie modell för målstyrning och styrningsprocess. Enligt RSG:s ordinarie styrningsprocess fastställs målen av förbundsfullmäktige. Genom avtal med till exempel andra räddningstjänster, sjukvård, MSB, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Brandskyddsföreningen Restvärderäddning AB (RVR) har RSG särskilda åtaganden. RSG:s kärnvärden är trygghet, säkerhet och omtanke, som ska vara vägledande i allt arbete, både externt och internt. 2. Förvaltningsberättelse 2.1 Översikt över verksamhetens utveckling Tabell 1 Fem år i sammandrag Verksamhetens utveckling, här presenterat över en femårsperiod. Förbundsutökningen med tre nya kommuner från och med januari 2023 medförde en generell ökning av kostnader och intäkter, medlemsavgifter samt ökade investeringar och även tillskott till det egna kapitalet. Av intäkterna utgör medlemsavgifterna ca 85 %, resterande 15 % avser verksamhetens övriga intäkter. Intäkterna härrör från larmkommunikation, utbildning och övning, taxor och avgifter, hyror, bidrag med mera. Under pandemiåren sjönk intäkterna i de delar där verksamheten förutsätter personkontakt. Förbundets erhöll under de här åren viss ersättning från staten för sjuklönekostnader. Fem år i sammandrag Miljontal kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Resultaträkning Medlemsavgifter 756,8 707,5 785,4 609,0 606,0 ink l pensioner Verksamhetens övriga intäkter 154,3 141,3 135,0 114,8 115,7 Verksamhetens kostnader 841,1- 765,9- 849,0- 683,2- 673,3- ink l pensioner Avskrivningar enlig plan 44,5- 40,8- 41,6- 34,8- 31,8- Verksamhetens nettokostnader 25,5 42,1 29,8 5,8 16,6 Finansnetto 13,9- 45,5- 39,5- 8,3- 5,0- Årets resultat 11,6 3,4- 9,7- 2,5- 11,6 Budget 2,5- 10,9- 1,7- 1,4- - Avvikelse 14,1 7,5 8,0- 1,1- 11,6 mellan resultat och budget Balansräkning Balansomslutning 1 033,7 1 113,0 990,4 871,0 872,4 Eget kapital 113,5 101,9 105,3 104,8 107,3 Investeringar under året 54,4 85,4 50,5 47,1 58,0 Ekonomisk analys % Soliditet 11 9 11 12 12 Eget kapital i procent av balansomslutningen Det egna kapitalets andel 17 15 17 17 18 av anläggningstillgångarna Uppräkning av medlemsavgift 3,7 2,7 2,9 2,4 2,4 exkl pensioner År 2021 erhölls 13,5 mkr avseende ersättning för förtida avslutat hyresavtal när SOS Alarm AB valde att flytta från lokalerna i Gårda. Återställningsavgiften för obefogade automatiska brandlarm har höjts i tre etapper, både 2023, 2024 och 2025, vilket medfört tillskott till intäkterna. Ränteintäkterna har överstigit budget både för 2023 och 2024, men under 2025 har ränteintäkten sjunkit jämfört med budget. I finansnettot ingår även räntekostnader för pensioner, vilket ger ett negativt netto. Medlemsavgifterna inkluderar pensionskostnader och under 2024 justerades pensionsskulden efter att ett nytt pensionsavtal (SAP-R) fått genomslag. Detta fick till följd att skulden minskade och den nya beräkningen innebar en återbetalning på 135,9 mkr till medlemskommunerna. Även 2025 har medlemskommunerna erhållit en återbetalning efter den årliga pensionsavräkningen, men till ett mindre belopp, 11,4 mkr. Budgeten underbalanseras sedan några år tillbaka, i linje med beslutad finansiering av investeringar i de större projekten avseende utbildnings- och övningsanläggning på Färjenäs respektive säkerhet och robusthet. För 2024 underbalanserades budgeten dels för de nämnda pågående investeringsprojekten, dels till följd av underskottet som uppstod under 2023. Underskotten för 2023 och 2024 har i samband med årsbokslutet 2025 återställts till det egna kapitalet, då resultatet för 2025 uppgår till 11,6 mkr och därmed täcker de tidigare underskotten. Det positiva resultatet för 2025 innebär också att RSG har finansierat de ovan nämnda större projekten inom årets budgetram utan att utnyttja möjligheten att finansiera genom underskott och eget kapital. Årets finansiering av projekten belastar inte det egna kapitalet RSG:s investeringar har under de senaste åren bland annat omfattat ett flertal större fordon samt investeringar inom IT, inte minst för att höja IT-säkerheten. Investeringar och avskrivningskostnader bedöms fortsätta att öka, inte minst då en föryngring av fordonsflottan är nödvändig. 2.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning RSG:s verksamhet påverkas ständigt av en rad faktorer och förhållanden i omgivningen till exempel sociala risker som leder till nya eller förändrade samhällsproblem eller förändringar i olika lagstiftningar som miljö, byggnation mm. Riskbilden för räddningstjänsten förändras hela tiden och kräver ibland anpassningar som medför kostnader i form av investeringar, utbildning av personal mm. En stor del i verksamheten handlar om oförutsedda händelser och i samband med dessa uppstår både kostnader och intäkter, t ex vid samverkan med andra räddningstjänster. Utvecklingen i omvärlden, både nationellt och internationellt har fått allt större betydelse och påverkan på RSG under senare år då räddningstjänsten är en viktig del i förberedelser för höjd beredskap. RSG har idag en rad pågående uppdrag från Myndigheten för civilt försvar (MCF), där RSG har mottagit bidrag för genomförandet, men även interna resurser tas i anspråk. Ny organisation och ekonomiska anpassningar Året inleddes med att sjösätta en förändrad organisationsstruktur. Omorganisationens primära syfte var att se över möjligheter till effektiviseringar och anpassningar för att bättre använda förbundets resurser samt rusta förbundet för kommande utökning med fler medlemskommuner. Den nya organisationen har under 2025 haft en positiv effekt på ekonomin och har medverkat till att först få en budget i balans och därtill har även ett positivt årsresultat uppnåtts. Årets goda resultat medför att RSG nu kan återställa enligt kommunallagens regelverk, tidigare års underskott i det egna kapitalet och behöver inte längre ta hänsyn till dessa i kommande budget. På längre sikt är ekonomin fortsatt en utmaning och arbetet med effektiviseringar och optimalt användande av skattemedel, är fortsatt viktigt för att skapa utrymme för finansiering av kommande och nödvändig utveckling i förbundet. EU:s arbetstidsdirektiv RSG har hittills nyttjat godkänd dispens avseende schemaläggning för dygnsvila enligt EU:s arbetstidsdirektiv. Arbetsgivaren har en skyldighet att hela tiden arbeta på att eftersträva anpassning till direktivet och att förlita sig på fortsatt dispens är sannolikt inte möjligt. Det är idag inte känt vilka kostnader som kan uppstå framöver för efterlevnaden. Avsättning miljöskuld Färjenäs Frågan har aktualiserats i diskussioner om förbundets framtida planer för området när hyresgästen Stena Oil AB enligt avtal planerade avflyttning under 2026. Avtalet har nu förlängts med ytterligare fem år. Historiskt har flera utredningar gjorts, men dessa är idag mer än 10 - 15 år gamla och det sedan tidigare reserverade beloppet kan inte styrkas i några utredningar. Reservationen har genom åren behållits oförändrat då ingen ny information funnits att tillgå. Under 2025 har Göteborgs stad uttalat en avsikt att undersöka möjligheten till ett övertagande av fastigheten. I avvaktan på ett besked lämnas därför avsättningen oförändrad även i bokslutet 2025. Pensionsförpliktelser Pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensionsåtaganden intjänade före 1998-01-01 redovisas som en ansvarsförbindelse. Förbundets totala pensionsförpliktelser utgörs dels av avsättning för pensioner, dels av ansvarsförbindelsen avseende pensioner. Förbundet har inga pensionsförpliktelser som tryggats i pensionsförsäkring eller i pensionsstiftelse. Löneskatt beräknas med 24,26 %. Medlemskommunerna ska enligt avtal ersätta förbundet för samtliga pensionskostnader. Pensionsförpliktelse (mkr) 2025-12-31 2024-12-31 Avsättning för pensioner inkl SLP 707,4 692,4 Ansvarsförbindelse för pensioner inkl SLP 121,7 131,9 Summa pensionsförpliktelser 829,1 824,3 SLP = särskild löneskatt på pensioner Tabell 2 Pensionsförpliktelser 2.2.1 Budget 2025 och årets resultat Budget 2025 Beslut om uppräkning av medlemsavgifter och budget för 2025 fastställdes av förbundsfullmäktige i december 2024. Budgethandlingen hade återremitterats under hösten efter oenighet kring den procentuella uppräkningen av medlemsavgifterna, vilket ledde till det försenade beslutet. Årets inledning präglades av övergången till en ny organisation per den 1 februari, och därtill ett grundligt arbete för att med hjälp av ekonomiska anpassningar nå en budget i balans för 2025. Som ett resultat av detta kunde förbundsfullmäktige under våren fastställa en omdisponerad budget i balans för året. Årets resultat Årets resultat slutade på 11,6 mkr, vilket är 14,1 mkr bättre än årsbudgeten på -2,5 mkr. Den underbalanserade budgeten på -2,5 mkr härrör från tidigare års budgetbeslut, med syfte att nyttja det egna kapitalet för finansiering av pågående projekt inom säkerhet och robusthet samt utbildnings- och övningsanläggning. Det goda årsresultatet innebär därmed att RSG i år finansierar projekten utan att ta av det egna kapitalet. Därtill kan en del av överskottet användas till att återställa det egna kapitalet efter tidigare års underskott åren 2023 och 2024. Resterande del av årets resultat läggs till eget kapital. 2.3 Händelser av väsentlig betydelse Totalt sett har antalet händelser i form av räddningsuppdrag minskat och ligger betydligt lägre än genomsnittet de senaste fem åren, vilket är positivt. Ekonomiskt innebär i några hänseenden innebär något lägre intäkter för RSG. Mer detaljerad statistik redovisas i bilaga 1 Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2025. Den varma sommaren medförde ett ökat antal larm om drunkningsolyckor, vilket även varit märkbart för RSG. En särskilt omfattande händelse var en kraftig vindsbrand i ett flerbostadshus i Högsbo, Göteborg, som inträffade i slutet av augusti, och stor uppmärksamhet fick även spårvagnsolyckan i korsningen Vasagatan/Kungsportsavenyn när en spårvagn spårade ur och träffade ett gatukök natten till midsommaraftonen. Inom ramen för samarbetet med gemensam operativ ledning (Västra götalandsregionen, VRR), var RSG i maj månad med och stöttade räddningstjänsten i Halland. Insatsen gällde en större brand i en torvmosse, belägen på gränsen mellan Hallands och Jönköpings län, och branden var särskilt svårsläckt då den gick på djupet i marken. RSG erhåller ersättning vid insatser utanför förbundsområdet. Representanter från RSG ingick i en delegation från Göteborg, som i juni reste till Nordmakedonien för att ge råd och stöd i det omfattande arbetet efter en diskoteksbrand som inträffade där den 16 mars 2025. RSG har värdefulla erfarenheter efter Diskoteksbranden i Göteborg 1998 och har även erbjudit stöd, tillsammans med Göteborgs stad, till staden Crans-Montana i Schweiz, där en liknande händelse inträffade under nyårsnatten den 1 januari 2026. Utökning samarbetet Västra räddningsregionen (VRR) Från och med december har kommunerna Räddningstjänsten Väst, bestående av kommunerna Falkenberg och Varberg, anslutit till samarbetet med gemensam operativ ledning. Ny förbundsdirektör I oktober tillträdde Robert Karlsson befattningen som RSG:s förbundsdirektör, efter Lars Klevensparr. Förbundsutökning Ansökningar om medlemskap i förbundet har tidigare inkommit från kommunerna Kungälv och Ale, idag organiserade i Bohusläns Räddningstjänstförbund (BORF). Den politiska processen är i gång och förutsättningarna för organisation och ekonomi har utretts. Kommunerna har nu att ta ställning till förslagen och om nästa steg för beslut ska inledas för att genomföra utökningen. Anpassning till större förbund i RSG:s organisation Under 2024 utarbetades en ny organisationsstruktur för RSG och denna sjösattes den 1 februari 2025. I den nya organisationen har antalet chefsbefattningar minskat och målsättningen är bland annat att öka det lokala ansvarstagandet och i slutändan utföra bästa möjliga räddningstjänst till medborgarna. Detta är ett led i att förbereda organisationen för utökning med fler medlemskommuner. Stämningsansökan avseende SAP-R, Arbetsdomstolen Den 22 januari 2025 inkom, efter genomgången lokal och central förhandling, en stämningsansökan från fackförbundet Ledarna till Arbetsdomstolen mot arbetsgivarorganisationen Sobona och RSG. Stämningen avser hantering av Särskild avtalspension inom Räddningstjänsten (SAP-R). Den 9 september hölls en muntlig förberedelse i Arbetsdomstolen i Stockholm. Ärendet går därmed vidare till huvudförhandling som är planerad till vecka 12, 2026. Bakgrunden till stämningen är de regler för SAP-R som kom att gälla från årsskiftet 2023. Förutom att rätten att gå vid 58 år togs bort för nyanställda, tillkom en möjlighet till lönetillägg eller pensionsavsättning (2000 kr). Det tillkom också en möjlighet till 12 % i extra pensionsavsättning för anställda som har uppfyllt kraven för SAP-R om man arbetar kvar efter 58 år. I samband med att reglerna förändrades publicerade Sobona ett cirkulär med en redogörelse för arbetsgivarorganisationens syn på vilka som omfattas av SAP-R. RSG och Ledarna har genomfört både en lokal och central tvisteförhandling utan att kunnat enas i frågan vilka som omfattas av SAP-R. 2.4 Styrning och uppföljning av verksamheten Planering och uppföljning sker enligt ett beslutat årshjul. Ett omfattande utvecklingsarbete inom ledning och styrning har pågått under de senaste åren och den senaste utvecklingen har rört systematisering av arbetet med omvärldsanalys samt inneburit en förenkling och ett förtydligande i arbetssättet. RSG:s organisation RSG är ett kommunalförbund bestående av nio medlemskommuner; Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum, Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet. Den politiska styrningen sker på samma sätt som i en kommun och förbundet har egen styrelse och fullmäktige. Medlemskommunerna informeras löpande om ekonomi och verksamhet i särskilt mötesforum, medlemssamrådet. I medlemssamrådets möten representeras kommunerna av kommunalråd eller annan politiker. Medlemskommunernas uppdrag till förbundet beskrivs i förbundsordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Förbundets uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Förbundet upprättar även verksamhetsplan och internkontrollplan. Förbundsstyrelsen leder och samordnar förbundets angelägenheter och har uppsikt över verksamheten som bedrivs. Förbundsfullmäktige är det högsta beslutande organet och verksamheten granskas av förtroendevalda revisorer. Handlingsprogram, budget och verksamhetsplan fastställs av förbundsfullmäktige och internkontrollplanen av förbundsstyrelsen. Finansiering sker genom medlemsavgifter och övriga intäkter. RSG:s årshjul planering, uppföljning och internkontroll Planering och uppföljning sker i särskild tidsordning under året och följer ekonomisk rapportering för Göteborgs stad. På våren bereds verksamhetsplanen för nästkommande år. På hösten sker arbetet med att ta fram delmål och aktiviteter på varje avdelning. Budgetunderlag för nästkommande år utarbetas i början av året och remitteras under våren för yttrande av samtliga medlemskommuner. Yttrandena sammanställs sedan till ett budgetförslag och beslut om både budget och verksamhetsplan fattas i förbundsstyrelsen och fastställs i förbundsfullmäktige under hösten. Efter beslut om budgetram vidtar arbetet med detaljbudgeten. Ekonomisk uppföljning till förbundsstyrelsen sker årligen vid fem tillfällen, varav fyra omfattar prognos för helåret. Förutom årsredovisningen, upprättas två delårsbokslut varav ett enklare per mars med endast ekonomisk rapportering, samt ett komplett per augusti, vilket omfattar både ekonomi, personal och verksamhet. Utöver dessa, lämnas även två enklare ekonomiska lägesrapporter per maj respektive oktober. Förbundsfullmäktige fastställer delårsredovisning per augusti och årsredovisning. Uppföljning av verksamheten sker löpande. En gång på våren och en gång på hösten genomför förbundsdirektören dialogmöten med avdelningschefer. Då redovisas och diskuteras avdelningens bidrag till den förbundsövergripande gemensamma inriktningen och avdelningarnas egen verksamhetsplanering enligt uppdrag. Årets internkontrollplan beslutas i början av året och genomförda internkontroller redovisas i samband med årsredovisningen. RSG följer upp verksamheten med en kombination av olika typer av redovisning. Typ av mål och typ av verksamhetsområde påverkar valet av kriterier för uppföljning. Måluppfyllelse mäts både kvantitativt och kvalitativt. Uppföljning kan också ske genom internkontroll av särskilt angelägna områden. RSG:s målstyrningsmodell Målstyrning inom RSG innebär att leda och styra verksamheten mot fastställda mål. Målen är styrande för avdelningar och enheter i planeringen av årets aktiviteter. Modellen innebär delaktighet i planering, mandat och ansvar och grundas på en ledningsfilosofi som präglas av tillit. Framtagandet av mål baseras på en omvärldsanalys med representation från sakkunniga medarbetare, chefer, ledningsgrupp, fackliga organisationer samt politiker. Omvärldsanalysen pekar ut trender som ligger till grund för utarbetandet av verksamhetsinriktningar, effektmål och organisatoriska utvecklingsområden. Verksamhetsinriktningarna beskriver särskilt utvalda områden som är viktiga för RSG att fokusera på de närmsta 4 6 åren och en önskad position där RSG vill befinna sig på längre sikt. Dessa ska vara vägledande för utveckling och prioriteringar inom verksamheten. Till varje verksamhetsinriktning finns effektmål. Dessa är formulerade så att de är möjliga att uppnå inom cirka 1 3 år. Målen beskriver effekt och vilken nytta RSG vill uppnå. Verksamhetsinriktningar och effektmål ingår i RSG:s verksamhetsplan. Effektmålen innehåller få detaljer. Till effektmålen formulerar avdelningarna delmål med syfte att bidra till måluppfyllelsen. Till delmålen kopplas aktiviteter, som beskriver vad som konkret ska genomföras, se bild 1 Målstyrningsmodell. RSG gör också särskilda satsningar inom utvalda områden. Dessa kallas organisatoriska utvecklingsområden. De är avgörande förutsättningar för genomförandet av uppdraget och för utvecklingen av verksamheten. RSG:s vision guidar RSG både i vardagen och i större beslut. Visionen lyder Bild 1 RSG:s målstyrningsmodell 2.5 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Förbundets formulering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning fastställs av förbundsfullmäktige och lyder: att verksamhetsmålen är uppfyllda eller att ansträngningar gjorts för att nå målen. Även vidtagna aktiviteter och åtgärder i enlighet med långsiktiga inriktningar och samh Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet förväntas inte generera överskott utan målet är nollresultat varje år. För analys se avsnitt 3.5 Resultaträkning Analys och 3.7 Drift- och investeringsredovisning Med hänvisning till historiskt goda resultat under många år samt det avsevärda egna kapital som förbundet uppvisar, har medlemssamrådet vid flera tillfällen, i samband med behandling av kommande budget och plan, slagit fast att det är acceptabelt att förbundet redovisar ett visst underskott. Detta för att med stöd i det egna kapitalet finansiera nödvändiga projekt som omfattar större investeringar. Förutsättningarna beskrivs utförligt i respektive budgethandling och i de fall projekten löper över flera år uppdateras handlingarna för efterföljande år med faktorer som har påverkan av väsentlig karaktär. RSG har inte heller under åren med överskott i resultatet, byggt upp några reserver, se avsnitt 3.8 RUR och RER. Nedan följer RSG:s redovisning av måluppfyllelse för perioden. 2.5.1 Måluppfyllelse Nedan redovisas verksamhetens måluppfyllelse vad gäller verksamhetsinriktningar och effektmål, organisatoriska utvecklingsområden samt utvalda nyckeltal. Verksamhetsinriktningar och effektmål Effektmål Bedömning Trend RSG ska öka sin förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser i komplexa byggnader och anläggningar inom förbundsområdet för att minska konsekvenserna vid olyckor senast 2028. RSG ska tillsammans med samtliga farliga verksamheter arbeta för att minska konsekvenserna av olyckor och skapa förutsättningar för säkra/effektiva räddningsinsatser till 2026. Antalet bostadsbränder och dess konsekvenser per 1000 invånare ska minska. RSG ska öka sin förmåga att kunna verka under höjd beredskap. Målet är delvis uppfyllt Målet är i hög grad uppfyllt Målet är uppfyllt Stor sannolikhet att målet nås Viss risk att målet inte nås Stor risk att målet inte nås Tabell 3 Målstyrning måluppfyllelse Verksamhetsinriktning 1: RSG ska ha en hög förmåga att minska konsekvenser av olyckor nu och i framtiden Effektmål 1: RSG ska öka sin förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser i komplexa byggnader och anläggningar inom förbundsområdet för att minska konsekvenserna vid olyckor senast 2028 Under 2025 har den struktur som kommer att hantera de olika delarna av arbetet med komplex byggnation i förbundet kommit på plats. Uppdraget inför 2026 utvecklas nu vidare och införlivas i organisationen, vilket sker genom framtagandet av Plan för komplex byggnation. I planen kommer de olika delarna att beskrivas och målsättas, till exempel i arbetet med Västlänken, höga komplexa byggnationer med tekniska kravställningar samt undermarksanläggningar. Effektmålet är delvis uppfyllt och trenden är ökande stor sannolikhet att målet nås. Effektmål 2: RSG ska tillsammans med samtliga farliga verksamheter arbeta för att minska konsekvenserna av olyckor och skapa förutsättningar för säkra/effektiva räddningsinsatser till 2026 En anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön kallas för farlig verksamhet. Inom RSG:s förbundsområde finns ett stort antal verksamheter av detta slag och flera farliga anläggningar har tillkommit genom anslutning av nya medlemskommuner. Riskerna vid dessa farliga verksamheter förändras också i och med den snabba samhällsutvecklingen. Samarbetet mellan farliga verksamheter och RSG behöver stärkas för att minska konsekvensen av olyckor, som annars kan få stor påverkan på samhället, liv och hälsa. Detta är också angeläget ur arbetsmiljösynpunkt, så att möjligheterna för RSG:s personal att utföra en säker insats förbättras ytterligare. RSG har sedan tidigare tagit fram kommunal plan för räddningsinsatser (allmän del) för de 26 verksamheter som omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen och således erfordrar en sådan plan. Med ny organisation av samordningen har arbetet tydligt prioriterats med att ta fram fördjupade delar för samtliga av dessa verksam- heter och under 2025 fastställdes samtliga. RSG kan således konstateras ha uppnått målsättningen med arbetet kring prioriteringen och är i fas, vilket är ett resultat av ett gott samarbete med verksam- heterna och dedikerade medarbetare. Arbetet kommer fortsätta i linjen då föränd- ringar sker i Länsstyrelsens klassning. Under 2025 har det påbörjats 22 tillsyner på farliga verksamheter, vilket är i linje med planeringen. Tillsynsplaneringen innefattar även att se över och bedöma gällande frister för tillsyn, där fristerna värderats utifrån verksamheternas komplexitet och möjliga konsekvenser vid en olycka. Övriga delar som samordnas är arbetet med kommunala planövningar samt årliga övningar som i stort gått enligt plan. Kommunala planövningar har genomförts med nio verksamheter, vilket är i enlighet med det som krävs för att följa lagstiftningen. Effektmålet är i hög grad uppfyllt och trenden är ökande stor sannolikhet att målet nås. Verksamhetsinriktning 2: Antal bränder ska minska genom långsiktigt förebyggande arbete Effektmål: Antalet bostadsbränder och dess konsekvenser per 1000 invånare ska minska. Många brandförebyggande och trygghetsskapande åtgärder pågår enligt plan i flera delar av förbundet. RSG har genomfört 22 uppföljningar av individer som varit i behov av stärkt brandskydd, där majoriteten har identifierats vid räddningsinsats. Inom Kommunkonceptet erbjuds och genomförs kontinuerligt utbildningsinsatser till personal inom exempelvis kommunägda fastighetsbolag samt kommunernas socialtjänster. En viktig del av utbildningen handlar om hur verksamheterna kan minska riskerna för sina hyresgäster och brukare. RSG arbetar evidensbaserat och efter internt framtagna målgruppsanalyser med riktad information till utsatta grupper, till exempel seniorer och personer med utländsk bakgrund. Elever på vuxenutbildningen Svenska för invandrare (SFI) har systematiskt bjudits in till brandstationerna under året för att lära sig om brandrisker i hemmet. Insatsavdelningarna har genomfört 59 informationstillfällen under 2025 och avdelningen Samhällsskydd har genomfört 17, totalt 76. När det gäller barn och unga vuxna så bedrivs bland annat arbete med Människan Bakom Uniformen (MBU), utbildning av kommunernas grundskoleelever, Ungdomsbrandkåren på Donsö samt Polis Ambulans Räddningstjänst (PAR). I samband med händelser av karaktären brand i flerbostadshus, genomför insatsavdelningarna regelbundna återkopplingar till de drabbade aktörerna samt de boende. Återkopplingen kan variera beroende på omfattningen av händelsen och hur många som är drabbade. RSG har varit involverade i Hammarkullekarnevalen, Tillsammansfestivalen och flera beredskapsdagar under den nationella beredskapsveckan. Flera stationer har deltagit i kommunens och polisens aktiviteter kopplat till Orange week (en vecka fri från våld). Samtliga stationer har genomfört Öppet hus under sportlovsveckan. En aktuell fråga i ett allt tätare samhällsbygge är att säkerställa förutsättningar för stegutrymning från flerbostadshus i kommuner som växer och förtätas. Även befolkningen förändras. En alltmer åldrande befolkning bor i hög grad kvar hemma i byggnader som inte är anpassade för detta, där assisterad utrymning historiskt var möjlig, men inte längre fungerar. För att möta upp bedrivs arbete med att kartlägga nuläget, med målet att säkerställa fungerande assisterad utrymning i ökad grad. För att assisterad utrymning med hjälp av höjdfordon ska fungera behöver det säkerställas att räddningsvägar och uppställningsplatser för höjdfordon går att använda och RSG arbetar med rådgivning och tillsyn gentemot ägare av de fastigheter där brister identifierats. RSG arbetar även med att skickliggöra kommunerna i att arbeta medvetet i samhällsbyggnadsprocessen, och säkerställa att nya byggnader är rustade att möta utveckling på olika plan så att boende kan utrymma sig själva, till exempel via brandsäkra trapphus (Tr2). Dialogen med kommunerna handlar även om hur framkomligheten och räddningstjänstens insatstider påverkas av hur man väljer att bygga vägar samt vikten av att ha brandvattenplaner som säkerställer tillräcklig vattentillgång i händelse av brand. I samband med brandskyddskontroller informeras de boende om brandrisker i hemmet och brandvarnare kontrolleras. Om fungerande brandvarnare saknas, byter brandskyddskontrollanten batteri alternativt monterar en ny brandvarnare. Riskbaserad tillsyn mot flerbostadshus genomförs enligt plan. Fokus ligger på säker utrymning för de boende. Tillsyn sker också vid uppmärksammat förhållande mot olovliga boenden. Det finns ett behov av att skickliggöra kommunerna i arbetet med stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta personer och inom kommunal omsorgsverksamhet. Målet är att öka medvetenheten och skapa ett konsekvent arbetssätt gentemot särskilt riskutsatta, det vill säga personer som har svårt att upptäcka en brand, agera vid en brand eller sätta sig i säkerhet. Tillsammans med medlemskommunerna kan dessa personer identifieras och tryggare boendemiljöer skapas genom åtgärder som vidarekopplade brandvarnare, spisvakt, automatiska släcksystem och bättre anpassade boendeformer. Effektmålet är i hög grad uppfyllt och trenden är ökande stor sannolikhet att målet nås Verksamhetsinriktning 3: RSG ska kunna genomföra effektiva räddningsinsatser även vid påfrestande samhällsstörningar och höjd beredskap Effektmål: RSG ska öka sin förmåga att kunna verka under höjd beredskap Omfattande utbildnings- och informationsinsatser har under året bedrivits inom ramen för MSB:s koncept Krigets kontext. Detta syftar till att öka medvetenhet och kompetens gällande krisberedskap/höjd beredskap hos medarbetarna. Utbildningarna omfattar operativ personal på olika nivåer för att åstadkomma mental förberedelse hos den enskilde kring vad ett skede av höjd beredskap och krig skulle kunna innebära. Information har även på olika sätt delgivits administrativ personal. Detta arbete har uppfyllts, med några få undantag vad avser operativ personal. MSB:s förväntningar på att 75 procent av den operativa personalen ska genomgå utbildningen har därmed uppfyllts. All administrativ personal har deltagit eller tagit del av en anpassad utbildning avseende mental förberedelse. Kontinuitetshanteringsarbete samordnas från Avdelningen för ledningsstöd och sker med hjälp av utsedda kontaktpersoner från respektive avdelning. Huvuddelen av det grundläggande kontinuitetsarbetet har skett under hösten. Arbetet med kontinuitets- hantering och krisledning ligger till grund för en utvecklad förmåga under skedet räddningstjänst under höjd beredskap. Arbetet med att identifiera kritiska resurser är färdigställt. Under våren 2026 ska respektive avdelning med detta som underlag bereda kostnader för en egen uthållighet om 14 dagar. Arbetet med krigsorganisation för RSG är ett omfattande arbete och långsiktigt arbete med många delmoment. RSG har krigsplacerat sin personal i den befattning där man för närvarande tjänstgör. RSG har vidare erhållit ett antal krigsplacerade civilpliktiga, som i ett första skede är tänkta att komplettera RSG:s ordinarie organisation. Ett arbete med mobiliseringsplan för detta ändamål har inletts. Planering för krigsorganisation pågår, men har av kapacitetsskäl fått skjutas till 2026. Sammanfattningsvis kommer effektmålet inte fullt ut att uppnås enligt tidplan, främst med anledning av omfattningen av sakområdet i förhållande till de resurser som finns. RSG befinner sig i ett skede av uppbyggnad av planering för höjd beredskap och är beroende av planeringsförutsättningar som exempelvis statlig ersättning, men också intern organisering och medvetenhet om vikten av att prioritera frågorna. Detta gör att bland annat framtagande av en krigsorganisation med tillhörande mobiliseringsplan kan komma att ta tid. Effektmålet är delvis uppfyllt och trenden är oförändrad viss risk för att målet inte nås Organisatoriska utvecklingsområden RSG prioriterar under perioden tre utvecklingsområden. Dessa är förbundsutökningen, kulturresan samt attraktiv arbetsplats/kompetensförsörjning. Område 1: Organisationens utveckling Från och med den 1 februari 2025 gäller den nya organisationsstrukturen. Under året har förbundet arbetat med implementeringen av den nya organisationen för att skapa förutsättningar för tillväxt, högre kvalitet och ökad effektivitet i verksamheten. Utveckling av nytt ledningssystem pågår där ansvarsområden för både avdelningar och vissa funktioner har tydliggjorts. Processer anpassas och samarbetsformer över de nya avdelningsgränserna ska utvecklas ytterligare. För att främja det lokala ansvarstagandet har RSG i den nya organisationen tre insatsavdelningar, i stället för som tidigare en enda stor avdelning. De tre avdelningarna är indelade i geografiska områden (Norr, Öst och Syd). Avdelningen för Samhällsskydd har anpassat och organiserat sig för att motsvara och underlätta geografiska samarbeten med insatsavdelningarna. Sammanfattningsvis har förbundet under året inlett ett omfattande förändringsarbete. Flera viktiga delar av den nya organisationen är på plats och arbetet med att utveckla strukturer, processer och samarbeten fortgår. Område 2: Attraktiv arbetsgivare För en samlad redovisning från detta organisatoriska utvecklingsområde hänvisas till 4.1 Attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning. Område 3: Kompetenssäkrad förmåga Interna utbildnings- och övningsverksamheten har stärkts genom bland annat att resurser har säkerställts och övningsanläggningar har utvecklats. Arbetet med att förbättra förmågan till prioritering och planering för övningsverksamheten har inletts genom att etablera en intern gemensam berednings- och planeringsgrupp. Nyckeltal inom löpande verksamhet Nedan redovisas några nyckeltal från den löpande verksamheten. Några nyckeltal speglar målsatta områden och några nyckeltal är ej målsatta, men angelägna då de avser uppföljning av trender över tid. (tabellen fortsätter på nästa sida) Nyckeltal - målsatta Mål 2025 Utfall 2025 Kommentar LSO kap 5 Tillsyn: Antal genomförda tillsynsbesök enligt LSO 2.2 Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar 637 589 Omprioriteringar har krävts till följd av flera överklaganden och personalbortfall LSO kap 5 Tillsyn: Antal genomförda tillsynsbesök enligt LSO 2.4 Skyldigheter vid farlig verksamhet LBE: Antal beslutade tillstånd Enligt behov 401 Ansökningar inkommer löpande enligt behov och samtliga tillstånds- ansökningar behandlas inom föreskriven tid LBE: Antal genomförda tillsynsbesök Nyckeltal - målsatta Mål 2025 Utfall 2025 Kommentar Antal genomförda brandskyddskontroller Procentsats per respektive frist (2-, 3- och 6-års) Minst 90 % av 18 800 17 000 2 år: 88 % 3 år: 65 % 6 år: 101 % 90 % är accepterat värde, målet nåddes Responstid 1 Vid tidskritiska livräddande räddningsinsatser inom RSG:s förbundsområde ska: - medel- responstiden understiga 11 minuter. - responstiden understiga 16 minuter i 90 % av fallen. - medel- responstiden var 10:48 minuter - responstiden var under 16 minuter i 89 % av fallen. - Målet nåddes - Målet nåddes inte, mer info finns i bilaga 1 Statistik Responstid 2 Vid räddningsinsatser inom RSG:s förbundsområde ska: - responstiden i 95 % av fallen inte överstiga 25 minuter på platser med fast vägförbindelse. - responstiden var maximalt 25 minuter i 95 % av fallen - Målet nåddes RSG ska utbilda 100 % av alla elever i klass 5 enligt 100 % 71 % av årets planering Skolorna väljer själva om de önskar delta och RSG genomför 100 % av alla bokningar, nytt koncept anpassat till lokala förutsättningar planeras Beredskap: Antal tillfällen med direktiv om beredskapshöjningar Enl behov 3 Nyckeltal för att följa trend Uppföljning och lärande: minst tre olycksutredningar ska genomföras Andel kvinnor i operativ tjänst heltid och deltid* Status 3,8 % Nyckeltal för att följa trend * avser brandmän, styrkeledare, övriga ledningsfunktioner, larm- och ledningspersonal Tabell 4 Statistik från den löpande verksamheten Statistik gällande antal aktiveringar av ledningspersonal som inte varit tjänstgörande i ordinarie beredskap har ej kunnat redovisas till följd av brist i systemstödet. När det gäller nyckeltal rörande steguppställning, så har planerat arbetssätt skjutits upp med anledning av omorganisationen. Övrig redovisning av resultat återfinns i avsnittet 5 Organisation och verksamhet. 2.5.2 Finansiellt mål Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet för- väntas inte generera överskott, utan målet är nollresultat för varje enskilt år. I tidigare budgetbeslut har förbundet fått tillåtelse att vid behov, redovisa ett negativt resultat för att, med hjälp av det egna kapitalet under kommande år, finansiera kostnader genererade av nödvändiga investeringar i utrustning och anläggningar för utbildning och övning samt säkerhet och robusthet. RSG:s årsresultat 2025 täcker både finansieringen av nämnda projekt, samt återställande av eget kapital från tidigare års underskott samt ger ett litet tillskott till det egna kapitalet totalt sett. Det finansiella målet är därmed uppfyllt. Bedömning av om god ekonomisk hushållning föreligger Inom målstyrningens samtliga inriktningar och områden pågår ett aktivt arbete för att genomföra aktiviteter och nå målen. Effektmålen är antingen i hög grad uppfyllda eller delvis uppfyllda. Bedömningen är att arbetet i huvudsak kunnat följa plan och att förutsättningarna finns för måluppfyllelse. Se även Tabell 3 Målstyrning måluppfyllelse. Beaktat detta och att målen är långsiktiga är det förbundets uppfattning att medlemsavgifterna och övriga ekonomiska medel sett över tid används på ett effektivt sätt och att RSG därmed fortsatt uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. 2.6 Balanskravsresultat Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Det innebär att årets intäkter ska täcka årets kostnader. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Balanskravsresultat är årets resultat rensat för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. Enligt gällande normering redovisas balanskravsresultatet nedan i Tabell 5 Balanskravsresultat. För året finns inga vinster eller förluster från ekonomiska händelser som exempelvis värdepappershantering eller fastighetsförsäljning. Det finns inte heller någon resultatutjämningsreserv att ta hänsyn till i sammanhanget. Årets resultat uppgår till - 11,6 mkr. Efter att ha rensats för realisationsvinster 1,6 mkr, uppgår årets balanskravsresultat till 10,0 mkr. Underskotten för år 2023 och 2024 inkluderar enligt beslut om underbalansering av budget, godkännande att belasta eget kapital med 3,5 mkr (2023) respektive 2,5 mkr (2024), totalt 6,0 mkr, avseende särskilt beslut om finansiering av investeringar i säkerhet och robusthet samt utbildnings- och övningsanläggning. Underskotten i årsresultaten för 2023 och 2024 enligt balanskravsutredningen uppgår till -11,6 mkr respektive -4,1 mkr, totalt -15,7 mkr. Enligt ovan beviljat att nyttjas från eget kapital uppgår till -6,0 mkr. Det totala underskottet -15,7 mkr justerat med 6,0 mkr, ger -9,7 mkr att återställa. Med årets resultat täcks tidigare års underskott vid tillfället inte bedömts vara tillräckligt väl motiverade, och det egna kapitalet återställs därför härmed till fullo. Inga ytterligare krav finns på återställande från tidigare år. Underskottet som redovisas i tabellen för år 2022, är hänförligt till beslutade investeringar samt synnerliga skäl enligt den av förbundsfullmäktige, fastställda årsredovisningen för året (2023-03-28 Diarienummer 2023/44). RSG hade för år 2025 som mål att nå en budget i balans. För att nå målet har RSG arbetat med ekonomiska anpassningar samt har implementeringen av en ny organisation per den 1 februari 2025, haft positiv påverkan på ekonomin. Tabell 5 Balanskravsresultat Balanskravsutredning (Mkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat enligt resultaträkningen = 11,6 -3,4 -9,7 -2,5 11,6 Samtliga realisationsvinster - -1,6 -0,7 -1,9 -0,4 0,0 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet + 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserade vinster/förluster i värdepapper -/+ 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper -/+ 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar = 10,0 -4,1 -11,6 -2,9 11,6 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv - 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv + 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat = 10,0 -4,1 -11,6 -2,9 11,6 2.7 Väsentliga personalförhållanden I tabellen nedan redogörs för förbundets personalstatistik som exempelvis antal anställda och sjukfrånvaro. I avsnitt 4 Personal finns en utförligare beskrivning av förbundets HR-arbete. Tabell 6 Personalstatistik Personalstatistik Uppgifter per 31/12 2025 2024 2023 2022 2021 Arbetad tid Antal årsarbetare* 812 798 797 725 722 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 820 802 804 737 733 varav tillsvidareanställda 779 772 767 695 703 varav tidsbegränsade anställda (exkl tim) 34 27 32 31 21 varav timanställda 7 3 5 11 9 Antal månadsanställda (exkl timanställda) 813 799 799 726 724 varav heltid (månadsanställda) 809 796 795 724 699 varav deltid (månadsanställda) 4 3 4 2 5 varav anställda, kvinnor 142 137 130 121 122 varav anställda, män 678 662 669 605 611 varav kvinnor i procent 17 17 16 17 17 varav män i procent 83 83 84 83 83 Anställda per december inkl. RIB Antal anställda (inkl timanställda) 820 802 804 737 733 Antal beredskapsanställda (RIB) 206 216 208 148 148 Totalt 1026 1018 1012 885 881 Ej anställda 247 226 223 171 164 varav räddningsvärn 155 133 130 109 105 varav förtroendevalda (styrelse, fullmäktige, revision) 92 93 93 62 59 Totalt 1273 1244 1235 1056 1045 Sjukfrånvaro (procent) Sjukfrånvaro, totalt 3,5 3,2 3,5 4,3 3,6 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år och yngre 3,9 1,9 4,7 5,0 4,6 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 3,8 3,2 3,5 3,6 3,5 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre 3,0 3,4 3,2 5,4 3,6 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer totalt 3,5 3,2 3,5 4,3 3,6 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer av tillgänglig tid 1,4 1,0 1,2 1,2 0,8 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 38,6 30,5 33,6 27,0 24,0 Sjukfrånvaro kvinnor 3,8 3,8 4,4 5,0 2,8 Sjukfrånvaro män 3,5 3,0 3,3 4,2 3,7 Personalavgångar och rekrytering Personalavgångar, antal tillsvidareanställda 57 61 32 46 48 Antal externa rekryteringar 86 75 141 86 38 Antal interna rekryteringar 67 25 9 10 38 *Beräkning enligt SKR:s definition. Med årsarbetare menas summan av de anställdas sysselsättningsgrader, t.ex. 100 % sysselsättningsgrad motsvarar 1,0 årsarbetare och 75 procent 0,75. 2.8 Förväntad utveckling Under 2025 har frågor om säkerhet och höjd beredskap präglat både RSG och omvärlden. RSG som är en del i uppbyggnaden av civilt försvar har under det gångna året arbetat med planering och utbildning inom området. Detta kommer att fortsätta och ekonomiskt får RSG bidrag från MCF, Myndigheten för civilt försvar, men uppdraget kommer oundvikligt även att belasta RSG:s ekonomi och resurser under kommande år. RSG arbetar på att skapa utrymme i budget för vad som kommer att bedömas nödvändigt, även om inga summor kan specificeras i dagsläget. Detta medför att organisationen i övrigt behöver vara beredd att anpassas ytterligare om så behövs. RSG:s organisation har omstrukturerats och implementering, utvärdering och justeringar i denna kommer att fortsätta framöver. Med en ny förbundsdirektör på plats sedan hösten 2025 är lyfts fokus allteftersom till olika områden, både organisatoriska och verksamhetsmässiga. Detta sker samtidigt som RSG arbetar med tre större digitialiseringsprojekt där effekten förväntas bli modernare systemstöd och effektivare arbetssätt. Organisationens utformning och de digitala förutsättningarna är viktiga delar i utvecklingen och förväntas ge effekt, inte minst vad gäller resursåtgång i form av mantimmar. Lokal- och hyresfrågor har diskuterats under många år och med början om ca två år och sedan successivt under många år framöver, kommer hyrorna att öka kraftigt pga behov av ny- och ombyggnationer. Helhetsbilden kommer under 2026 att lyftas för diskussion kring hanteringen, både hur ägandeförhållanden, underhållsansvar mm ska se ut och inte minst vilka prioriteringar som behöver göras och därtill hur finansieringen ska se ut. Frågan om ändamålsenliga lokaler omfattar även det viktiga perspektivet jämställdhet, som är högt prioriterat av RSG. Att skapa förutsättningar för jämställdhet är nödvändigt och självklart och förväntas ge positiv effekt bland annat på möjligheterna att rekrytera. Under det gångna året arbetade RSG för att åter få en budget i balans, vilket lyckades och fastställdes genom beslut om omdisponering av budgeten 2025. Under året har RSG därefter uppnått ett överskott i resultatet för året. Utgångsläget inför kommande år är därför bra och inga tidigare underskott återstår att återställa i det egna kapitalet. Därmed kan medel dedikeras prioriterade områden som exempelvis räddningstjänst i hög beredskap, jämställdhet och utvecklingsområden. Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra år och RSG följer utvecklingen och fortsätter stötta räddningstjänstkollegorna i landet. Under hösten har RSG förberett för att donera ytterligare räddningsutrustning möjliggörs då RSG har anpassad och modernare utrustning att tillgå. Med finansiering från Göteborgs stad planerar RSG att ta ytterligare ett steg i utvecklingen, då en helelektrisk lastväxlare beräknas vara klar att tas i bruk under våren 2026. RSG blir då först i Norden med ett helelektriskt räddningsfordon i den storleken. Detta är ett tvåårigt projekt där fordonet ska prövas och utvärderas om och hur detta fungerar i verksamheten i syfte att följa samhällsutvecklingen med en miljömedveten och hållbar räddningstjänst. 3. Finansiell rapportering 3.1 Resultaträkning Tabell 7 Resultaträkning Kommentar, se 3.5 Resultaträkning analys 2025 2024 Miljontal kronor Utfall Budget Diff Utfall not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter 756,8 768,2 11,4- 2 707,5 varav medlemsavgift för pensioner 105,5 116,9 11,4- Larmkommunikation 33,8 33,6 0,2 31,3 Förebyggande intäkter 13,7 11,4 2,3 10,8 Obefogade larm 29,7 31,0 1,3- 29,6 Taxor och avgifter 28,4 33,9 5,5- 24,0 Övriga intäkter 48,7 34,2 14,5 3 45,6 S:a intäkter 911,1 912,3 1,2- 848,8 Verksamhetens kostnader 4 Entreprenad- och konsultkostnader 41,4- 39,7- 1,7- 43,0- Personalkostnader 656,7- 676,1- 19,4 584,0- varav lön och soc avg 571,6- 579,7- 8,1 568,0- varav pensionskostnader 85,1- 96,4- 11,3 16,0- Övriga verksamhetskostnader 143,0- 141,8- 1,2- 138,9- S:a kostnader 841,1- 857,6- 16,5 765,9- Avskrivningar 44,5- 45,8- 1,3 5-7 40,8- Verksamhetens nettokostnader 25,5 8,9 16,6 42,1 Skatteintäkter - - - - Generella stadsbidrag och utjämning - - - - Verksamhetens resultat 25,5 8,9 16,6 42,1 Finansiella intäkter 6,6 9,2 2,6- 12,2 Finansiella kostnader 20,5- 20,6- 0,1 57,7- varav pensionskostnader 20,4- 20,5- 0,1 57,6- Resultat efter finansiella poster 11,6 2,5- 14,1 3,4- ÅRETS RESULTAT 11,6 2,5- 14,1 3,4- 3.2 Balansräkning Tabell 8 Balansräkning Kommentar, se 3.6 Balansräkning analys Miljontal kronor 2025-12-31 2024-12-31 not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1,1 5 2,2 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnad 68,6 6 72,6 Maskiner och inventarier 234,9 7 220,0 Finansiella tillgångar Långfristiga fordringar 375,0 8 375,0 S:a anläggningstillgångar 679,6 669,8 Omsättningstillgångar Förråd och lager 4,4 4,3 Kundfordringar 44,5 101,4 Diverse kortfristiga fordringar 286,4 9 321,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18,6 16,3 Kassa och bank 0,2 0,2 S:a omsättningstillgångar 354,1 443,2 S:a tillgångar 1 033,7 1 113,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 10 Ingående eget kapital 101,9 105,3 S:a eget kapital 113,5 101,9 Avsättningar Avsättning för pensioner 707,4 11 692,4 Andra avsättningar 6,1 12 5,8 S:a avsättningar 713,5 698,2 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 2,0 13 2,2 S:a långfristiga skulder 2,0 2,2 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 35,3 32,4 Moms 14,1 15,1 Personalens skatter och avgifter 9,2 8,9 Övriga kortfristiga skulder 32,9 155,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 113,2 14 99,2 S:a kortfristiga skulder 204,7 310,7 S:a eget kapital, avsättningar och 1 033,7 1 113,0 skulder Ansvarsförbindelse pensioner 121,7 15 131,9 3.3 Kassaflödesanalys Tabell 9 Kassaflödesanalys Miljontal kronor 2025 2024 Den löpande verksamheten not Just.för poster som inte ingår i kassaflödet : Avskrivningar 44,5 40,8 Försäljning/utrangering maskiner och inventarier 1,6- 3 0,6- Avsättning till pensioner inkl. skatt 15,1 15,3- Övriga avsättningar 0,2 Medel från verksamheten före förändring 69,8 21,5 i rörelsekapitalet Rörelsekapitalet Förändring förråd, lager 0,1- 0,2- Förändring kortfristiga fordringar 50,2 37,4 Förändring kortfristiga skulder 105,9- 139,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 14,0 197,8 Investeringsverksamheten Inköp av immateriella anläggningstillgångar: - 0,2- Inköp av materiella anläggningstillgångar: Mark och byggnader - Maskiner och inventarier 54,4- 7 85,2- Försäljning av materiella anläggningstillgångar: Mark och byggnader Maskiner och inventarier 1,6 3 1,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 52,8- 84,4- Finansieringsverksamheten Förändring kortfristiga placeringar Förändring långfristiga placeringar Förändring långfristiga skulder 0,1- 2,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,1- 2,1 Årets kassaflöde 38,9- 115,5 Likvida medel vid årets början 300,9 185,4 Likvida medel vid årets slut 262,0 300,9 3.4 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Not 2 - 7 Resultaträkningen Not 5 - 14 Balansräkningen Not 15 Ansvarsförbindelse Not 16 Leasing Not 17 Driftredovisning Not 18 Investeringsredovisning Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag av RKR R2 Intäkter avseende ett statligt bidrag för räddningstjänst under höjd beredskap. Intäkter och kostnader Periodisering av inkomster och utgifter har gjorts för att ge en rättvisande bild av förbundets resultat. Anläggningstillgångar Immateriella- och materiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning och eventuell nedskrivning. Avskrivning sker linjärt för samtliga anläggningstillgångar som är utsatta för värdeminskning. Investering i anläggningstillgång anses föreligga om: Tillgången är anskaffad för stadigvarande bruk Tillgången har en ekonomisk livslängd på minst 3 år Anskaffningsvärdet uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp exkl moms Korttidsinventarier med en ekonomisk livslängd på max 3 år och inventarier av mindre värde, max ett halvt prisbasbelopp, kostnadsförs direkt. Årliga avskrivningstider enligt plan på anskaffningsvärdet: Fastighet 20 - 33 Fastighetsupprustning 5 - 20 Fordon 5 - 15 Båtar 10 - 20 Brandmaterial 5 - 10 Maskiner och verkstadsutrustning 5 - 15 Teknisk utrustning 5 - 10 Tele-, radio och IT-utrustning 3 - 10 Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar i utländsk valuta har räknats om efter balansdagens valutakurs. Lagret innehåller material och förnödenheter som är avsedda för den löpande verksamheten. Lagrets anskaffningsvärde är beräknat enligt först in först ut principen. Under året har ett beredskapslager börjat att byggas upp. Det innebär att utrustning köpts in avseende höjd krisberedskap. Risk för inkurans bedöms som minimal för den utrustning som köpts in till detta lager. Pensionskostnader Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets förändring av kapitalvärdet av utgående och utfästa framtida pensioner. Löneskatt beräknas med 24,26 procent. Pensionsskuldens räntekostnad redovisas bland finansiella kostnader i resultaträkningen. Pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen, vilken innebär att pensionsåtaganden intjänade före 1998-01-01 redovisas som en ansvarsförbindelse. Det finns en uppgörelse med varje medlemskommun om att Räddningstjänstförbundet tar över ansvaret för pensionerna för de anställda från en med varje kommun överenskommen tidpunkt. Medlemskommunerna ska enligt avtal ersätta förbundet för samtliga pensionskostnader. Avsättningar och skulder Skulder har upptagits till nominella värden. Pensioner Avsättning för pensioner värderas enligt RIPS i enlighet med RKR R10 Värdet av utfästa pensionsåtaganden redovisas under rubriken avsättningar. Fastighet Under rubriken Övriga avsättningar har framtida kostnader för sanering av mark reserverats. Avsättningen för miljöåtgärder på fastigheten Färjestaden 20:5 uppgick ursprungligen till 7,0 Mkr. Ytterligare 10,0 Mkr reserverades 2012. Efter visst nyttjande av avsättningen 2007, 2014 till 2017 uppgår avsättningen nu till sammanlagt 5,8 Mkr (5,8 Mkr). Stena Oil AB som är hyresgäst på fastigheten Färjestaden sulle enligt avtal avflytta senast 31/12 2026. Efter ny överenskommelse 2025 kommer avflyttning istället ske senast 2031-12-31. Inför avflyttningen ska Stena Oil AB montera ner och för destruktion frakta bort oljecisterner, ledningar samt piren som finns på fastigheten. Enligt avtal som finns mellan förbundet och hyresgästen Stena Oil AB ska kostnaden för dessa åtgärder fördelas lika mellan parterna. Kostnaden för denna sanering ovan mark är svårbedömd och Stena Oil AB som är utförare i arbetet, har inte preciserat kostnaden närmare än en uppskattning till mellan 10 -25 mkr. Förbundets bedömning för en avsättning grundar sig på det lägre beloppet tills Stena Oil AB presenterar en konkret kalkyl för arbetet. Med utgångspunkt i den tidigare bedömningen för avsättning (5,8 mkr i bokslutet 2023 och tidigare), vilket var en uppskattning under omständigheter avseende sanering av området (ej ovan mark) vid byggnation på platsen, har den nya bedömningen av avsättning, nu avseende sanering ovan mark, resulterat i en oförändrad avsättning, dvs 5,8 mkr. Ansvarsförbindelse Pensioner Ansvarsförbindelsen för pensioner redovisas enligt erhållen beräkning från KPA Pension. Leasing Förbundet hyr samtliga lokaler av förbundets medlemskommuner med undantag av utbildnings- och övningsanläggningen Färjenäs. Samtliga hyresavtal är efter genomförd utredning att klassificera som operationella leasing. Då samtliga leasingavtal avser operationell leasing fördelas leasingavgiften linjärt över leasingperioden. Drift- och investeringsredovisning Följer resultaträkningens uppbyggnad. Not 2 Medlemsavgifter 2025-12-31 2024-12-31 Mkr Mkr Göteborgs stad 476,7 445,3 Mölndals kommun 44,6 41,7 Kungsbacka kommun 66,0 61,7 Härryda kommun 25,1 23,5 Partille kommun 30,5 28,4 Lerums kommun 32,3 30,2 Tjörns kommun 17,4 16,4 Stenungsunds kommun 44,1 41,4 Lilla Edets kommun 20,1 18,9 S:a medlemsavgifter 756,8 707,5 Not 3 Övriga intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Mkr Mkr Hyror och arrenden 14,1 14,8 Bidrag 4,1 2,4 varav b idrag från staten 3,2 1,5 varav investeringsb idrag 0,2 0,2 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 6,3 5,1 Försäljning av anläggningstillgångar 1,6 0,6 Övriga intäkter 22,6 22,7 S:a övriga intäkter 48,7 45,6 Räkenskapsrevision Mkr Mkr Förtroendevalda 0,2 0,2 Sakkunniga 0,4 0,4 Kostnad för revision 0,6 0,6 Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapport avseende bokslut och årsredovisning finns tillgängliga tillsammans med årsredovisningen. Immateriella tillgångar Mkr Mkr Inköp/pågående projekt - 0,2 Genomsnittlig nyttjandeperiod: 5,0 5,0 Mark och byggnader Mkr Mkr Anskaffningsvärde vid årets början, mark 51,6 51,6 Anskaffningsvärde vid årets början, byggnad 49,7 50,4 Inköp/omklassning pågående projekt 2,0- 0,7- Omklassificering avskaffningsvärde 1,2- - Avskrivning byggnad enligt plan vid årets början 28,7 27,2 Omklassificering avskrivningar 0,7- - Avskrivning byggnad enligt plan vid årets slut 29,5 28,7 Genomsnittlig nyttjandeperiod: Byggnad 31,7 31,5 Taxeringsvärde: Byggnad 31,0 24,2 Mark 27,0 14,8 Maskiner och inventarier Mkr Mkr Fordon Inköp/pågående projekt 31,4 58,8 Försäljning/utrangering 18,1- 4,1- Omklassificering avskaffningsvärde 0,7 - Försäljning/utrangering 18,1- 3,8- Omklassificering avskrivningar 0,5 - Övriga maskiner och inventarier Inköp/pågående projekt 25,0 27,1 Försäljning/utrangering 0,4- - Omklassificering avskaffningsvärde 0,5 Försäljning/utrangering 0,4- - Omklassificering avskrivningar 0,3 - Genomsnittlig nyttjandeperiod: Fordon 11,5 11,9 Övriga maskiner och inventarier 7,1 7,0 Långfristiga fordringar Mkr Mkr Reverslån till Göteborgs stad 375,0 375,0 Not 9 Diverse kortfristiga fordringar 2025-08-31 2024-12-31 Mkr Mkr Skattefordringar 20,9 19,4 Leverantörsfakturor, ankomstregistrerade 2,6 0,6 Banktillgodohavanden 261,8 300,7 Övrigt 1,1 0,3 286,4 321,0 Eget kapital Mkr Mkr Ingående eget kapital 101,9 105,3 Belopp vid årets utgång 113,5 101,9 Avsättning för pensioner Mkr Mkr Pensionsskuld Ingående avsättning för pensioner 556,9 568,3 Ny intjänad pension 14,7 36,3 Pensionsutbetalningar 22,4- 23,1- Ränte- och basbeloppsuppräkningar 20,4 57,6 Övrigt 0,3- 82,2- 569,3 556,9 Särskild löneskatt pensionsskuld Årets förändring 3,0 2,8- 138,1 135,1 Aktualiseringsgrad: 99% (99%) Visstidspensioner Ingående avsättning 0 1,2 Utbetalt under året 0,3- 0,9- - 0,3 Särskild löneskatt visstidspensioner Årets förändring 0,1- 0,2- - 0,1 Redovisad avsättning för pensioner vid årets utgång 707,4 692,4 Andra avsättningar Mkr Mkr Färjenäs Ingående avsättning 5,8 5,8 Ianspråktaget under året - - Ny avsättning - - 5,8 5,8 Övriga avsättningar Ingående avsättning - - Ianspråktaget under året - - Ny avsättning 0,3 - 0,3 - Övriga avsättningar vid årets utgång 6,1 5,8 Långfristiga skulder Mkr Mkr Investeringsbidrag 2,0 2,2 Återstående antal år 13 14 Förutbetalda intäkter som periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Mkr Mkr Upplupna löner 6,7 6,0 Upplupen semesterskuld 38,3 36,6 Upplupen pensionskostnad, avgiftsbestämd 16,7 17,6 Övriga upplupna kostnader 51,5 39,0 varav förutb etalda statsb idrag 3,8 - Ansvarsförbindelse pensioner Mkr Mkr Ansvarsförbindelse Ingående ansvarsförbindelse 106,1 110,0 Pensionsutbetalningar 9,7- 11,7- Ränte- och basbeloppsuppräkningar 4,3 8,6 Övrigt 2,8- 0,8- 97,9 106,1 Särskild löneskatt på ansvarsförbindelse Årets förändring 2,0- 0,9- 23,8 25,8 Ansvarsförbindelse vid årets utgång 121,7 131,9 Not 16 Leasing Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal avseende lokaler överstigande 1 år Minimileaseavgifter Inom ett år 31,1 Två till fem år 68,1 Senare än fem år 83,3 Totalt 182,5 Not 17 Driftredovisning Driftredovisningen följer resultaträkningens uppbyggnad och av fullmäktige beslutad budget. Not 18 Investeringsredovisning Investeringsredovisningen omfattar årets genomförda inköp. 3.5 Resultaträkning analys Se 3.1 Resultaträkning, tabell 7, samt 3.4 Noter 3.5.1 Ekonomiskt resultat Förbundet redovisar för 2025 ett resultat på 11,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 14,1 mkr från budgeterade 2,5 mkr. Årets budget nådde därmed målet för att vara i balans. Budgeten för året var underbalanserad med -2,5 mkr avseende tidigare beslut om finansering via eget kapital för större investeringsprojekt. Budget för 2025 beslutades i december 2024 och i inledningen av året prognosticerades ett underskott för helåret på -20 mkr. Ett arbete med ekonomiska anpassningar i kombination med införandet av en ny organisationsstruktur resulterade under våren i ett beslut om omdisponering av budgeten. I den nya organisationen drogs antalet chefsbefattningar ner och även om andra befattningar har inrättats, blev effekten att personalkostnaderna minskat jämfört med i den gamla organisationen. Utöver detta har ett gediget arbete lagts ner för att optimera bemanningen under semesterperioden. Detta tillsammans med en period av operativa händelser där behovet av resurskrävande insatser har varit på en ekonomiskt gynnsam nivå, har medfört att övertidsuttaget hållits nere. Ett antal framskjutna rekryteringar har också bidragit till ett överskott jämfört med budget. Det positiva resultatet täcker tidigare års underskott på totalt 9,7 mkr som nu kan återställas till det egna kapitalet. 3.5.2 Verksamhetens intäkter Förutom medlemsavgifterna bidrar extern finansiering med cirka 15 procent till förbundets kostnadstäckning och omfattar intäkter för larm, myndighetsutövning, utbildning och hyror samt övriga intäkter som exempelvis utlånad personal. Från och med 2024 redovisas medlemsavgifterna som en del av intäkterna i resultaträkningen. Detta innebär att den årliga avräkningen av medlemsavgift för pensionskostnader inkluderas i de totala intäkterna. Årets avräkning resulterade i en minskning av intäkter avseende medlemsavgifter för pensionskostnader med totalt - 11,4 mkr. Se nedan för mer utförlig beskrivning av medlemsavgifterna. Intäkterna i övrigt uppgår till 154,3 mkr och redovisas med ett sammanlagt överskott på 10,2 mkr jämfört med budget. Det som avviker jämfört med budget är främst övriga intäkter i form av bidrag för olika uppdrag från MCF, Myndigheten fr civilt försvar (fd MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) samt en del försäkringsersättningar och viten pga leveransförseningar från leverantörer. Vidare har kommunkonceptet (utbildning i brandsäkerhet för kommunanställda) genererat ett överskott i intäkterna på 2,4 mkr. Intäkterna för taxor och avgifter visar ett underskott på -5,5 mkr, vilket till största delen utgörs av underskott inom brandskyddskontrollverksamheten och beror på personalförändringar och vakanser. Även tillsyner enligt LSO (Lag om skydd mot olyckor) redovisas med ett underskott, medan både tillsyner och tillstånd enligt LBE (Lag om brandfarliga och explosiva varor) redovisas med ett mindre överskott. En nedgång i antal larm totalt sett återspeglas även i en något lägre intäkt för återställningsavgifter avseende obefogade larm. Medlemsavgifter Medlemsavgifterna utgörs av två delar, dels för räddningstjänstverksamhet, dels för pensionskostnader enligt KPA:s beräkningar och prognoser. Förbundet erhåller årligt beslut om uppräkning av medlemsavgift för räddningstjänstverksamhet och hålls kostnadsneutralt för pensionskostnader genom att tillämpa årlig avräkning och reglering för medlemsavgift för pensionskostnader. Medlemsavgifter för räddningstjänstverksamhet räknades upp med 3,7 procent inför 2025. Ett mindre belopp av medlemsavgifterna kvarstår som fordran i årsbokslutet och hanteras vidare av förbundsstyrelsen. De tre senast anslutna kommunerna (Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet) betalar även en tidsbegränsad medlemsavgift som baseras på totalt 15 mkr året för inträdet (2023) i förbundet, därefter uppräknas beloppet årligen med samma procent som övriga medlemsavgifter. Full avgift gäller i fem år, för att sedan trappas ner under tre år och till sist upphöra. Medlemsavgifter för pensionskostnader regleras vid årets slut, genom en avräkning mellan de under året budgeterade kostnaderna (enligt KPA Pensions prognoser). Budgeterade kostnader faktureras löpande under året tillsammans med medlemsavgift för räddningstjänstverksamhet. Vid årets slut sammanställs faktiska pensionskostnader (premier, administrativa avgifter, ränta) och avräknas från de under året fakturerade kostnaderna. Mellanskillnaden regleras sedan genom kreditering eller fakturering, beroende på utfall, till medlemskommunerna. Efter årets avräkning återbetalas sammanlagt -11,4 mkr till medlemskommunerna. Beloppet återfinns i resultaträkningen som en avvikelse för medlemsavgifter under verksamhetens intäkter. Intäktsbeloppet täcker den faktiska pensionskostnaden, och återfinns som avvikelse under personalkostnader med 11,3 mkr samt under finansiella kostnader med 0,1 mkr. Mindre belopp ingår avseende löneväxling och administrativa avgifter. Återbetalningen till medlemskommunerna ingår i kortfristiga skulder i balansräkningen, se 3.6.2 Skulder. 3.5.3 Verksamhetens kostnader Entreprenad- och konsultkostnader Entreprenad- och konsultkostnader uppgår till -41,4 mkr, vilket innebär ett budgetunderskott på -1,7 mkr. Kostnaderna är till övervägande del hänförliga till köp av tjänster både inom stöd- och kärnverksamhet, medan en tredjedel kan hänföras till expertstöd, utredningar, utvärderingar och kostnader för inhyrd personal vid till exempel längre vakanser. Med anledning av inkomna ansökningar från kommunerna Kungälv och Ale om medlemskap i RSG har förbundet anlitat konsultstöd för utredning av förutsättningarna inför en förbundsutökning. Här finns även vissa tillkommande kostnader efter visselblåsningsärendet från föregående år. Personalkostnader Personalkostnaderna utgör ca 75 % av verksamhetskostnaderna och uppgår, exklusive pensionskostnader, under 2025 till -571,6 mkr, vilket jämfört med budget innebär ett överskott på 8,1 mkr. Se avsnittet om medlemsavgifter under 3.5.2 Verksamhetens intäkter. Under året uppdagades ett fel i en beräkningsformel i lönesystemet. En procentsats saknades för beräkning av korrekt semesterdagstillägg - för ett fåtal befattningar, och därmed har ett för lågt tillägg utbetalats. Efter utredning har frågan lösts och kompensation enligt överenskommelse har utbetalats till medarbetarna med decemberlönen. Intraservice, Göteborgs stad, ansvarar för att parametrarna i beräkningen är korrekta och RSG har fakturerat Intraservice för det uppkomna felet. Därutöver har RSG val att kompensera berörda och kostnaden för detta belastas RSG:s resultat med ca 0,4 mkr. Årets löneöversyn slutade på 3,4 %. Pensionskostnader budgeteras och redovisas baserat på pensionsprognoser från KPA. Administrativa kostnader och ränta ingår i kostnaderna och årsbudgeten för 2025 uppgår till -116,9 mkr. Årets pensionskostnad uppgår till -105,5 mkr. I beloppet ingår även särskild löneskatt, ränta, administrativa avgifter samt justering för löneväxling och inlöst pensionsförmån enligt det från och med den 1 januari 2023, för utryckande personal gällande pensionsavtalet, SAP-R. Förbundet har redovisat pensionsavräkningen och återbetalar till medlemskommunerna totalt -11,4 mkr exkl moms, enligt gällande överenskommelse. Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader uppgår till -143,0 mkr och består av övriga personalkostnader, lokaler, materiel och tjänster. Viss del av kostnaderna motsvaras av intäkter som exempelvis avseende försäkringsärenden. Jämfört med budget redovisas ett underskott på 1,2 mkr. Generellt sticker fordonsreparationer ut som högre än budgeterat och det noteras även en ökning i kostnader för försäkringspremier, men i gengäld utnyttjas inte full budget inom andra områden. Det är troligt att verksamhetens aktiviteter påverkats dels under inledningen av året i sviterna av visselblåsningen och inte minst att arbete med implementering av den nya organisationsstrukturen medfört färre aktiviteter än under ett normalår. Detta återspeglas även i lägre kostnader för kurser och konferenser. Avskrivningar De planenliga avskrivningarna uppgår till -44,5 mkr, vilket är ett överskott på 1,3 mkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på viss förskjutning i årets planerade investeringar. 3.5.4 Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella intäkter består av ränta på reverslån till Göteborgs Stads koncernbank samt ränta på tillgodohavande på bankkonto. Under året redovisas finansiella intäkter med ett underskott på -2,6 mkr. Finansiella kostnader Finansiella kostnader består huvudsakligen av kostnader för ränte- och basbelopps- uppräkning av årets pensionsavsättning inklusive den justering som gjorts enligt KPA:s senaste prognos i delårsbokslutet. Budgeterat och bokfört belopp redovisas i enlighet med KPA:s prognosvärden. 3.6 Balansräkning - analys Se 3.2 Balansräkning, tabell 8, samt 3.4 Noter 3.6.1 Tillgångar Balansomslutningen uppgår till 1 033,7 mkr (1 113,0 mkr år 2024). Anläggningstillgångarna har under året ökat med 9,8 mkr. Finansiella tillgångar, 375 mkr, utgörs av reverslån till Göteborgs Stads koncernbank precis som föregående år. Placeringen förnyades år 2021 och löper under en period av fem år, dvs löper ut i mars 2026. Omsättningstillgångarna uppgår vid årsskiftet till 354,1 mkr. I lagerredovisningen ingår från och med i år ett beredskapslager med utrustning avseende höjd beredskap. I omsättningstillgångarna redovisas banktillgodohavanden som diverse kortfristiga fordringar. Dessa har minskat från 321 mkr vid årsskiftet till 286,4 mkr. Kundfordringarna uppgår vid årsskiftet till 44,5 mkr. Återbetalning av pensionsavräkningen för 2024 har bidragit till förändrad likviditet. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter uppgår till 18,6 mkr. Vid årets ingång uppgick dessa till 16,3 mkr. 3.6.2 Skulder Avsättningarna för pensioner och löneskatt har ökat med 15,3 mkr. Avsättning 5,8 mkr är oförändrad under året och avser medel för sanering ovan jord på fastigheten Färjenäs (Färjestaden 20:5), enligt överenskommelse med hyresgästen Stena Oil AB. Långfristiga skulder 2,0 mkr (2,2 mkr vid årets ingång) avser investeringsbidrag för teknisk infrastruktur, mottaget under 2024 från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Löptiden är 7 år. Leverantörsskulderna uppgår till 35,3 mkr (32,4 mkr vid årets ingång). Kortfristiga skulder omfattar förutom leverantörsskulderna, även moms och en kommande, tredje och sista delbetalning på 9,0 mkr enligt avtal med Stena Oil om avflyttning från anläggningen på Färjenäs. Denna delbetalning kommer att utföras i samband med att hyresgästen avflyttar. Hyresavtalet har under 2025 förlängts med ytterligare fem år till år 2030. Övriga kortfristiga skulder uppgår till 32,9 mkr. Vid årets ingång uppgick kortfristiga skulder till 155,1 mkr och inkluderade då 2024 års stora återbetalning till medlemskommunerna efter det årets pensionsavräkning. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgår till 113,2 mkr (vid årets ingång 99,2 mkr). I posten ingår 1,5 mkr avseende statligt bidrag för räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB), där aktiviteterna har skjutits upp till år 2026. 3.6.3 Eget kapital analys Tabell 10 Eget kapital Det egna kapitalet består i grunden av en, enligt gällande pensionssystem före 1998, upparbetad pensionsavsättning som vid tidpunkten uppgick till 90,0 mkr. När pensionssystemet förändrades fick förbundet behålla pensionskapitalet för att kunna finansiera de egna investeringarna. Förändringen av det egna kapitalet därefter består förutom årsresultaten, även av ekonomiska överenskommelser om både utbetalningar och inbetalningar, i samband med hyresgästers avflyttning från av RSG uthyrda lokaler (2018 och 2021). Vidare har medel tillförts det egna kapitalet genom förbundsutökningar. För att samma villkor ska gälla alla medlemskommuner ska andel eget kapital motsvara respektive kommuns ägarandel av förbundet. Lerums kommun inbetalade 4,9 mkr vid inträdet 2007 och år 2023 inbetalades totalt 10,2 mkr från kommunerna Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet. Överskottet i årets resultat täcker de tidigare underskotten från år 2023 och 2024 och därmed återställs eget kapital enligt kommunallagens regelverk. Se vidare 2.6 Balanskravsresultat. 3.7 Drift- och investeringsredovisning Tabell 11 Driftredovisning Förbundets budget (diarienummer 2023/771) fastställdes i förbundsfullmäktige 2024- 12-03 samt kompletterande omdisponering fastställd 2025-05-27. Driftredovisningen följer resultaträkningens uppbyggnad enligt av fullmäktige beslutad budget. Driftredovisning 2025-12-31 Not 17 Miljoner kronor Utfall Budget Utfall Budgetavvikelse 2025 2025 2024 Verksamhetens intäkter 911,1 912,3 848,8 1,2- Verksamhetens kostnader 841,1- 857,6- 765,9- 16,5 Summa 70,0 54,7 82,9 15,3 Tabell 12 Investeringsredovisning Under 2025 justerades prognosen ner för inköp av framför allt fordon. Detta var med anledning av framtagning av en ny modell för hantering och plan för fordonsparken. Avsikten är att sikt föryngra fordonsparken och bidra till bättre arbetsmiljö samt bli mer miljövänlig. Mindre fordon har under året kunna prioriteras något och fler inköp än planerat har kunnat genomföras. Vidare har en förändrad bedömning av kostnaderna för digitalisering medfört att kostnaderna kommer att tas i driftredovisningen i stället för i investeringsredovisningen. Investeringar som genomförts 2025 är bland annat inom RAP Renare Arbetsplats vilket syftar på tvättutrustning inom utryckningen. RSG har även påbörjat installation av laddningsmöjligheter för fordon. 3.8 RUR och RER Det fattades vid medlemssamrådet den 10 oktober 2014 ett enigt beslut om att förbundet inte ska bygga upp en resultatutjämningsreserv, så kallad RUR, då medlemskommunerna ytterst beslutar om och ansvarar för förbundets ekonomiska ram. RUR är numera ersatt av Resultatreserv, RER, och inte heller detta är aktuellt för RSG i egenskap av kommunalförbund, utan omfattar endast kommuner och regioner. Därmed återstår ingen möjlighet för RSG att reservera medel från år med överskott i resultatet, till att disponera vid år med underskott, vilket annars kunde varit en möjlighet för att undvika kravet på att återställa det egna kapitalet. 3.9 Nettokostnad för räddningstjänst per invånare Förbundets medlemskommuner har inte samma kostnad per invånare för räddnings- tjänst. Finansieringsmodellen bygger på en sammanvägning av folkmängd, landareal samt en grundavgift för Göteborgs Stad och Stenungsunds kommun. Vidare ingår en infasningsavgift för de tre nya kommunerna (Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet) under Investeringsredovisning 2025-12-31 Not 18 Miljoner kronor Inköp Budget Budgetavvikelse 2025 2025 Räddningsfordon 22,2 56,0 33,8- Räddningsbåt/fartyg - - - UGV-brandrobot 2,7 1,9 0,8 Små fordon 13,3 1,1 12,2 IT infrastruktur/digitalisering 3,0 4,0 1,0- Digitalisering - 7,0 7,0- Larmutrustning - 1,0 1,0- Brandmaterial 5,7 1,5 4,2 RAP/Möbler/Fastighet 2,3 2,5 0,2- Övrigt 5,2 5,2 Summa 54,4 75,0 20,6- en tidsperiod om åtta år (2023-2030). Infasningsavgiften sjunker stegvis under de tre sista åren i perioden. Medlemsavgift för pensionskostnader beräknas enligt faktiska kostnader för pension och varierar därför från år till år, vilket medför variationer i nettokostnaden vid jämförelse över tid. Se Tabell 13 Nettokostnad per invånare, nedan. År 2023 prognosticerades höga pensionskostnader generellt av KPA Pension. Under 2024 sjönk pensionskostnaden drastiskt beroende på ett nytt pensionsavtal (SAP-R) för utryckande personal. Därav de stora fluktuationerna för dessa år. Tabell 13 Nettokostnad per invånare (kronor) Kronor per invånare 2021 2022 2023 2024 2025 Göteborg 729 722 820 731 782 Mölndal 572 573 657 584 620 Kungsbacka 695 695 801 720 765 Partille 570 570 643 571 619 Härryda 704 692 794 712 774 Lerum 668 669 768 692 750 Tjörn N/A N/A 1 099 1 016 1 100 Stenungsund N/A N/A 1 614 1 489 1 602 Lilla Edet N/A N/A 1 423 1 310 1 412 RSG TOTALT 702 696 833 745 798 Förändring i procent totalt inkl pensioner 4,70% -0,75% 19,56% -10,47% 7,08% Uppräkning medlems- avgift (exkl pensioner) 2,40% 2,40% 2,90% 2,70% 3,70% 4. Personal I detta kapitel beskrivs förbundets utvecklingsarbete inom personalområdet, med fokus på det organisatoriska utvecklingsområdet attraktiv arbetsgivare. Här finns även analys av personalstrukturen och redovisning av förbundets arbete med strategisk kompetensförsörjning, ledarskapsutveckling, lönebildning, arbetsmiljö samt jämställdhet och likabehandling. 4.1 Attraktiv arbetsgivare och kompetens Att vara en attraktiv arbetsgivare och eftersträva en arbetsplats där medarbetare och chefer kan verka och utvecklas blir allt viktigare i dagens omvärld. En hårdnad konkurrens och tufft rekryteringsläge, den ekonomiska situationen samt säkerhetsfrågor påverkar förbundet. I RSG:s strävan att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare behöver utmaningarna som nämns ovan beaktas och arbetas systematiskt med. I verksamhetsplanen för 2025 finns organisatoriska utvecklingsområden beslutade. Ett av dessa är attraktiv arbetsgivare och nedan redovisas genomförda åtgärder med syfte att stödja detta organisatoriska utvecklingsområde. Kompetensförsörjning Arbetet med att ta fram en övergripande kompetensförsörjningsstrategi för RSG har under året fortlöpt enligt plan och är nu slutfört. Kompetensförsörjningsstrategin är avsedd att fungera som ett långsiktigt, styrande dokument som ger en gemensam inriktning för RSG:s arbete med kompetensförsörjning. Nästa steg är att ta fram en övergripande kompetensförsörjningsplan. Syftet med planen är att ge chefer ett konkret stöd i att bryta ner strategin till praktiska aktiviteter och åtgärder utifrån respektive verksamhets behov. Målsättningen är att kompetensförsörjningsplanen ska vara färdigställd i slutet av februari 2026. Parallellt med strategiarbetet har en strukturerad och enhetlig onboardingprocess för samtliga nyanställda medarbetare inom RSG färdigställt. Även en offboardingprocess har tagits fram med syfte att på ett mer systematiskt sätt ta tillvara medarbetares erfarenheter, kunskap och förbättringsförslag i samband med att anställningar avslutas. Som en del av det långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning har RSG anslutit sig till Framtidsvalet för att stärka kännedomen om organisationen bland ungdomar inför gymnasievalet. En riktlinje har färdigställts för mottagande av miljöpraktikanter. Parallellt pågår arbete med att ta fram en motsvarande intern riktlinje för hantering av praktikanter från utbildningen Räddningstjänst för brandingenjörer (RUB). Även denna riktlinje syftar till att skapa tydlighet, kvalitet och en positiv praktikupplevelse som kan bidra till att fler får upp ögonen för RSG som framtida arbetsgivare. Rekrytering och avgång Arbete pågår med att revidera RSG:s styrdokument för rekrytering i syfte att säkerställa aktualitet, tydlighet och likvärdig hantering. Målsättningen är att styrdokumentet ska omfatta samtliga befattningar inom organisationen och ge stöd för olika typer av rekryteringsprocesser, anpassade utifrån verksamhetens skilda behov. I revideringen ingår även att skapa tydligare förutsättningar för en mer flexibel och ändamålsenlig rekryteringshantering, samtidigt som principen om behovsprövning vid varje rekryteringstillfälle tydliggörs. Under perioden 2025 har RSG externrekryterat totalt 82 medarbetare varav 29 tills vidare och 53 tidsbegränsat anställda. Merparten tidsbegränsade anställningar är vikariat under semesterperioderna juni-augusti för brandmän samt provanställningar för nyanställd RiB-personal. Könsfördelningen för nyrekryterade tillsvidareanställda medarbetare är 24 procent kvinnor och 76 procent män. Män är fortsatt överrepresenterade i anställningar till tjänsterna brandman och RiB. Antalet tillsvidareanställda som rekryterats externt ligger i linje med antalet som rekryterades under samma period förra året. Det är något färre tidsbegränsat anställda än förra året under samma period. Ett antal av förbundets lediga tjänster ingår i svårrekryterade yrkeskategorier och har ibland varit utmanande att rekrytera. Det gäller befattningarna brandingenjörer, brandinspektörer, brandskyddskontrollanter och larmtekniker. Tre rekryterings- processer har genomförts för att rekrytera cirka 60 sommarvikarierande brandmän. Resultatet blev 55 vikarier, vilket är ett bra resultat. Extern rekrytering Tillsvidareanställda Tidsbegränsat anställda Totalt 29 53 Varav kvinnor 7 5 Varav män 22 48 Tabell 14 Extern rekrytering, fördelning Likabehandling Att vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare innebär bland annat att det ska finnas en plats för alla och att alla behandlas lika. Inom området likabehandling har följande skett under året. Det har under året beslutats att en jämställdhetsgrupp kommer att startas upp under början av 2026. Arbetsnamnet för gruppen är jämställdhetsråd. Gruppen kommer att bestå av medlemmar som representerar hela förbundet och syftet ska vara att arbeta framåt med jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom RSG. Det har under året beslutats att alla chefer på RSG under 2026 ska genomgå en obligatorisk utbildning inom jämställdhet och mångfald. Utbildningen kommer ingå i programmet för Formellt chefskap. RSG:s kvinnliga nätverk har träffats under året samt haft möten med arbetsgivaren för utbyte och dialog. Nätverket finns till för kvinnor och dem som identifierar sig som kvinnor. Det har varit inspiration till andra räddningstjänster att starta egna nätverk. Träffarna syftar till att utbyta erfarenheter, få ett sammanhang och känna delaktighet som minoritetsgrupp. Genom att delta i West Pride vill RSG visa att man är en räddningstjänst för alla och att mänskliga rättigheter och öppenhet för olikheter är en tydlig grund för arbetet. Under Pride-veckan flaggade RSG med regnbågsflaggor på alla stationer, uppmuntrade medarbetare att medverka på seminarier och föreläsningar som arrangerades av West Pride samt att ta del av information och filmer kring normmedvetenhet och likabehandling. RSG uppmärksammade Orange Week, som är en del av FN:s globala kampanj Orange the World som sätter fokus på att stoppa mäns våld mot kvinnor. Under veckan lyste Mölndals brandstation upp i orange för att visa stöd för ett tryggare samhälle fritt från våld. Även Lilla Edets brandstation deltog i kampanjen genom lokala aktiviteter. Ett arbete kring att revidera och förnya riktlinjen gällande graviditet och föräldraskap som finns har gjorts under året och den förväntas införas under början av 2026. Riktlinjen har moderniserats och ska vara ett stöd för chefer och medarbetare. Syftet är att RSG ska kunna erbjuda goda förutsättningar för medarbetare att förena arbetsliv med att bli förälder både inför, under och efter att föräldraskapet påbörjats. Att ha möjlighet att kombinera arbetsliv med att bli förälder är en grundläggande förutsättning för ett hållbart och jämställt arbetsliv. Under 2025 fortsatte traineeprogram för RiB, detta för att öka möjligheten för sökanden som har potential att bli nya medarbetare men inte klarar de fysiska testerna och att attrahera fler kvinnor till RIB verksamheten. Efter avslutad traineeperiod ska deltagarna ha fått förutsättningar för att klara de fysiska testerna och vara väl förberedda inför introduktionsutbildningen. De ska även ha fått god kännedom om yrket som RiB och ha fått tagit del av gemenskapen och arbetet på station. Det här handlar både om att få fler kvinnor till RSG och att lyfta medarbetare eftersom de får chansen att vara handledare och känna delaktighet. Ledarutveckling Under årets första del har RSG utvecklat och implementera ett strukturerat ledarskapsprogram riktat till chefer. Målet är att stärka ledarskapet genom kontinuerlig kompetensutveckling samt att skapa en gemensam plattform för erfarenhetsutbyte och inspiration. Ledarskapsprogrammet omfattar både interna utbildningar inom centrala ledarskapsområden och möjligheter till externa utbildningar såsom UGL (Utveckling av Grupp och Ledare), UL (Utveckling av Ledare) och IL (Individuell Ledarutveckling). En upphandling med Göteborgsregionen (GR) är genomförd och det är GR som kommer att stå för genomförandet av UGL, UL och IL. 4.2 Arbetsmiljö och hälsa Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att regelbundet undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig och integrerad del i det vardagliga arbetet. Alla tillbud och olyckor som inträffar ska rapporteras och utredas så att RSG kan vidta åtgärder. Verksamheten ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen. RSG:s långsiktiga arbete med att utveckla arbetsplatskulturen bygger på delaktighet och engagemang, som ska genomsyra hela organisationen. Medarbetarundersökningar Under 2025 startades ett nytt arbetssätt med medarbetarundersökningar som är ett sätt att undersöka arbetsmiljön. Under året genomfördes en mindre pulsmätning och en större medarbetarenkät. Svarsfrekvensen i de båda undersökningarna var mycket hög där båda låg över 85 procent. Arbete med att analysera och omhänderta svaren har gjorts på flera nivåer. Ett mätetal som följs över tid är eNPS (employer Net Promoter Score). Skalan går från -100 till +100 och eftersträvansvärt är att ligga över 0. Första mätvärdet visade -36 med en liten positiv uppgång vid andra mätningen till -28. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser då detta behöver följas över tid och RSG är i en uppstartsfas. Arbetsskador och tillbud Alla arbetsskador, tillbud och avvikelser inom arbetsmiljöområdet har under året anmälts i RIA systemet. Rapporterade händelser ska riskbedömas, åtgärdas och följas upp kontinuerligt. Beroende på händelsens karaktär ska vissa även skickas vidare till Arbetsmiljöverket och/eller Försäkringskassan. Tillsammans blev antalet incidenter 262, varav 27 arbetsskador, 86 tillbud, 70 riskobservationer och 63 avvikelser. Totala mängden incidenter är därmed 23 procent lägre i år än 2024. Att mängden arbetsskador går ner medan mängden riskobservationer går upp är i linje med RSG:s syn på arbetsmiljö. Man ska anmäla och agera innan någon skadas. Diagram 1 Anmälda arbetsskador, tillbud, avvikelser och riskobservationer Anmälningar till Arbetsmiljöverket Under året har två anmälningar gjorts till Arbetsmiljöverket (enligt AML 3kap 3a§). Båda dessa var allvarliga olyckor. Detta är färre än de 9 anmälningar till AV som gjordes under 2024 (2 allvarliga olyckor och 7 allvarliga tillbud). Besök av Arbetsmiljöverket På grund av två liknande anmälda allvarliga tillbud med fallerande höjdenheter som gjordes i slutet av 2024 gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion under 2025. Två brister identifierades som behöver åtgärdas: Säkerställ att chefer inom RSG har rätt utbildning, mandat och förutsättningar för att kunna utreda incidenter som inträffar. Klargör förändringar i servicerutiner för att förhindra att dylika händelser inträffar igen med brandbilarna Bristerna har åtgärdats under året. 63 86 27 70 102 110 56 60 99 85 45 32 0 20 40 60 80 100 120 Avvikelse Tillbud Arbetsskada Riskobservation Antal anmälda händelser 2025 2024 2023 Sjukfrånvaro - förebyggande arbete och rehabilitering Tidiga insatser är en framgångsfaktor när det gäller att förebygga ohälsa, förbättra arbetsförmåga och minska sjukfrånvaro. Med RSG:s rutiner att fånga signaler om ohälsa på en upprepad korttidsfrånvaro går det att förebygga och sänka sjukfrånvaron genom att tidigt kunna agera med stöd och lämpliga åtgärder. Den totala sjukfrånvaron för förbundet uppgår till 3,65 procent vilket är något mer än föregående års 3,2 procent (som dock var en historiskt låg siffra). Årets siffra är också låg trots ökningen. Detta pekar på en generellt sett, frisk och välmående organisation. Det är tydligt att det främst är långtidsfrånvaro (15 90 dagar) som ökat. Diagram 2 Sjukfrånvaro totalt samt kort- och långtidsfrånvaro I diagram 3 syns att merparten av sjukfrånvaron i förbundet är kortare än 60 dagar, drygt en tredjedel av sjukfrånvaron är 60 dagar eller mer. Sättet att redovisa uppmärksammar förekomsten av långtidssjukfrånvaro ytterligare, som ett led i det förebyggande arbetet med tidiga insatser. Diagram 3 Sjukfrånvaro totalt och sjukfrånvaro mer än 60 dagar eller mer 3,65 1,62 0,87 0,72 3,2 1,64 0,75 0,78 3,5 1,75 0,78 0,98 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Total Dag 1-14 Dag 15-90 Dag 91 - fortf Sjukfrånvaro i procent 2025 2024 2023 3,65 1,41 38,79 3,2 0,97 30,54 3,5 1,18 33,64 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Total sjukfrånvaro i % Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i % av tillgänglig tid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i % av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent 2025 2024 2023 När män och kvinnor jämförs (diagram 4) märks att kvinnor har en större total sjukfrånvaro. Dock är kvinnorna till antalet betydligt färre än männen, vilket innebär att även en liten förändring får större konsekvenser procentuellt. Diagram 4 Sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män 4.3 Samverkan Den 31 januari 2025 valde Kommunal att säga upp samverkansavtalet på RSG. Samverkansavtalet, som har funnits sedan många år tillbaka, var en kombination av medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och förtroendemannalagen (FML). I avsaknad av sådant samverkansavtal gäller i stället lagtexterna i sin ordinarie form. Utifrån det har RSG under våren 2025 ställt om till en ny ordning med MBL som huvudfokus vilket trädde i kraft 1 juni 2025. Förbundsråd och avdelningsråd har ersattas av Förbunds MBL och Avdelnings MBL med fokus på information enligt §19 MBL. Samverkansbeslut ersätts av förhandling enligt §§10 14 samt 38 MBL och arbetsmiljöarbetet som skett i råden sker numera genom skyddskommittéer. Stödmaterial har tagits fram och obligatoriska utbildningsinsatser har genomförts under våren i syfte att på bästa sätt rusta både förbundets chefer och fackliga parter för denna ordning. Den nya ordningen kommer att utvärderas och utvecklas löpande. 4.4 Lönebildning RSG strävar efter en lönebild som är konkurrenskraftig och jämställd. Förbundet har konkurrensutsatta grupper och väger in omvärldsbevakningen i arbetet med lönestrukturen. RSG arbetar utifrån avtalens intentioner som utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. Lönebildningsprocessen på RSG genomförs utifrån gällande lagar och avtal inom området och i god samverkan med fackliga organisationer. Under hösten 2024 och våren 2025 genomfördes ett partsgemensamt arbete tillsammans med SACO, Vision, Ledarna och Kommunal för att ta fram en ny lönepolitik för förbundet. Lönepolitiken är en värdegrund för hur RSG vill arbeta med lönebildning 4 3,6 3,8 3 4,4 3,3 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Kvinnor Män Sjukfrånvaro kvinnor/män i procent 2025 2024 2023 framåt och består av en policy och en förbundsstyrelsens riktlinje. Lönepolitiken är beslutad och i drift från 1 juni 2025. Löneöversynen 2025 blev försenad utifrån att centrala parterna på arbetsmarknaden förhandlat om sina avtal. Märket för 2025 landade på 3,4 procent, vilket blev vägledande för den lokala hanteringen. Utbetalning av nya löner skedde under september månad med undantag av brandmännens löner som betalades ut i juni. Löneöversynen genomfördes utan prioriterade satsningar. Eftersom organisationen genomgått en större omorganisering under 2024 - 2025 har inga djupare analyser kunnat genomföras. 4.5 Övriga personalnyckeltal Personalvolym och personalstruktur Antalet anställda i förbundet uppgick den 31 december 2025 till totalt 820, vilket avser alla anställda inklusive timavlönade, exklusive beredskapsanställda och värnanslutna. Föregående år uppgick antalet anställda till 802. Av totalt anställda är 779 tillsvidareanställda, vilket innebär cirka 95 procent. Förbundets årsarbetare uppgår till 812, jämfört med föregående års 798 årsarbetare. Av förbundets månadsanställda är 83 procent män och 17 procent kvinnor. Denna procentuella fördelning har varit relativt konstant de senaste åren. Även bland brandmännen är könsfördelningen i nivå med föregående år fördelat på 97 procent män och 3 procent kvinnor. Medelåldern för förbundets tillsvidareanställda är 45 år och medelåldern för brandmän heltid är 41 år. RSG har också ett antal beredskapsanställda (RiB). Under 2025 uppgick antalet beredskapsanställda till 206 personer jämfört med 2024 då antalet var 216. Dessutom finns 155 personer som är uttagna med tjänsteplikt och anslutna till något av förbundets elva räddningsvärn. Se även Tabell 6 Personalstatistik i kapitel 2.7 Väsentliga personalförhållanden. Semesterskuld och övertidsskuld Semesterskulden till medarbetarna har ökat från 13 536 dagar (2024) till 13 875 dagar (2025). Skulden för inarbetad och ej uttagen övertid har minskat från 9 133 timmar (2024) till 8 918 timmar (2025). Föräldraledighet Inom RSG arbetar 17 procent kvinnor och de står för 33 procent av all föräldraledighet som togs ut i förbundet 2025. I snitt tar män ut 9 dagar på ett år och kvinnor 22 dagar på ett år, vilket innebär att kvinnor tar ut drygt dubbelt så mycket föräldraledighet som män. Uttaget av föräldraledighet ökar under sommarmånaderna. 5. Verksamhet och organisation 5.1 Händelser under året och organisationens utveckling 5.1.1 Extern samverkan Västra Räddningsregionen (VRR) Under våren 2025 inkom efter dialoger en avsiktsförklaring att ansluta Räddningstjänsten Väst (RVäst) till samarbetet Västra Räddningsregionen. Efter politisk behandling startades ett projekt, avtal togs fram och anslutning skedde den 2 december 2025. Utökningen innebär cirka 12 14 procents ökning av antalet händelser som räddningsledningssystemet hanterar. Anslutningsarbetet har även inneburit översyn av vissa avtal för samtliga parter i VRR, bland annat har avtal för gemensamt personuppgiftsansvar uppdaterats. Räddningsledningssystemets styrdokument har under 2025 kompletterats med en gemensam rutin för hantering av högspänning och kraftledningar vid räddnings- insatser samt revidering av utryckningsbestämmelserna i VRR. Ett nytt doktrinliknande dokument för Grundsyn ledning i VRR har tagits fram och började gälla i december. Dokumentet beskriver i högre omfattning räddningschefernas utgångspunkter, principer och fördelning av beslutanderätt och bygger på tidigare dokument om fördelning av beslutanderätt. Utbildning av ledningsorganisationens personal har fortsatt, till exempel med träffar för ledningsfunktioner samt uppföljningsaktiviteter efter större händelser. Den gemensamma aktivitetsplanen för året 2025 har i stort fullföljts under året. Några konkreta nedslag ur aktivitetsplanen är en större virtuell ledningsträning för hantering av vindsbränder samt en utbildningsdag för befäl kring avsiktliga händelser, såsom upploppsliknande oroligheter samt pågående dödligt våld och terror. En ny struktur för årlig uppföljning av händelser och ärendehantering i lednings- centralen har tagits fram med en ny årligen återkommande statistikrapport som under våren avrapporterade 2024 års statistik. Ett intranät för att samla gemensamma dokument, nyhetsflöde, anmälningar till aktiviteter och dagligt styrkebesked har driftsatts under början av året för att förenkla möjligheten att dela information i räddningsregionen. Regional samverkan genom RäddsamVG RäddsamVG är ett samarbetsorgan för räddningstjänsterna inom Västra Götaland, med syfte att stärka regionens förmåga att möta både dagens och framtidens behov inom räddningstjänst och samhällsskydd. Genom RäddsamVG samverkar räddnings- tjänsterna för att skapa en effektiv och säker insatsberedskap i linje med MSB riktlinjer och samhällets utveckling. RäddsamVG ska bidra till ett tryggare och säkrare samhälle genom att utveckla arbetsmetoder, ta del av erfarenhets- och kunskapsöverföring och erbjuda förmågor att förstärka med adekvata resurser där behov uppstår. Under 2025 har en översyn av arbetsformer genomförts inom Räddsam VG. Syftet var att undersöka möjligheten att utöka samarbetet med och eventuellt bilda ett gemensamt Räddsam inom Västra Götaland och Halland. Efter utredning beslutade Halland att inte fördjupa samarbetet utan fortsätter i egen regi. Arbetet med att utreda hur arbetsformer inom Räddsam VG ska fungera framöver fortsätter under 2026. Årets ledningskonferenser har genomförts i Borås samt Strömstad och det genom- gående temat var säkerhet och höjd beredskap. Nya arbetsformer för utveckling och stöd inom länet avseende räddningstjänst under höjd beredskap, RUHB, har varit tema i arbetsgrupp. 5.1.2 Förenkla helt enkelt RSG har fortsatt att mäta Nöjd kundindex (NKI) för brandskydd även efter att området från och med 2025 inte längre ingår i SKR:s sammanvägda mätning. Under 2025 har endast tillsyn enligt LSO mätts, då förändringar i sekretesslagen innebär att handläggning enligt LBE inte längre omfattas av undersökningen. Mätningen bygger på sex serviceområden: information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. erhållit resultat i tre kommuner: Göteborg (84), Mölndal (88) och Kungsbacka (87). Samtliga värden överstiger gränsen för mycket högt (80) och respektive kommuns målvärde. Resultaten var dessutom en förbättring för RSG jämfört med föregående år. Som en del av arbetet med att stärka företagsklimatet har RSG deltagit i två centrala utvecklingsinsatser. Mötesplats Företagsklimat samlade cirka 40 medarbetare från RSG om Gö förståelse för småföretagens villkor och deras betydelse för stadens utveckling. Båda insatserna syftade till att stärka service, samverkan och ett gott företagsklimat i medlemskommunerna. 5.1.3 Miljö och hållbarhet PFAS-området har tagit över stora delar av miljöarbetet då det finns ett nationellt fokus på området och miljökontor och länsstyrelser har räddningstjänstens fastigheter under luppen. Lundby brandstation där det finns stora mängder PFAS som läcker till dagvattenbrunnar aktualiserar frågan kring vilket ansvar RSG har för kostnader förknippade med PFAS i förhållande till kommunerna som fastighetsägare. Miljöbalken är tydlig i att räddningstjänsten som verksamhetsägare är ansvarig men då kostnaderna för sanering ofta blir orimligt höga i förhållande till en räddningstjänsts budget har några kommuner i andra förbund tagit kostnaden för sina fastigheter. Tillsammans med Chalmers, Göteborgs universitet (GU) och Lunds tekniska högskola (LTH) driver RSG två projekt med syfte att öka kunskapen om miljö- och hälsopåverkan från släckvatten och rökgaser. Projekten omfattar fältarbete där RSG vid flera tillfällen har deltagit när SÄRF har eldat hus. Detta har gett GU möjlighet att träna på att hantera sin drönare i varma rökgaser samt att se hur förutsättningarna kan variera på en skadeplats. Kopplat till släckvatten har även beslut fattats om att införa det brunnsfilter som tidigare gick under projektnamnet Wermahatten. Med hjälp av dessa brunnsfilter kan miljöpåverkan från insatser i områden med dagvattenbrunnar begränsas till ett minimum med en relativt liten insats från räddningstjänsten. Under hösten startades en klädpool för uniformer på Gårda, där alla som saknar uniform ska kunna låna en. På så sätt minskar behovet av att köpa in uniform till personal som är sällananvändare och kläder efter tidigare medarbetare kan återanvändas. Just kläder har en stor miljöpåverkan i tillverkningsskedet på grund av användningen av stora mängder kemikalier och vatten. Av samma anledning har även möbler en omfattande miljöpåverkan så ju längre det som redan finns kan användas desto bättre. Under 2025 har RSG återbrukat betydligt fler möbler internt och från stadens avdelningar och bolag än tidigare år. Flera stationer har fått fräschare och mer enhetliga möbler via återbrukssajten Tage vilket både har bidragit till att hålla kostnaderna för inköp nere, och även minskat mängden avfall och miljöpåverkan. Under hösten har även ett nytt kemikaliehanteringssystem Chemgroup PRO, införts. Detta ersätter det tidigare använda Chemsoft och ger betydligt större möjligheter att utföra substitution det vill säga byte av hälso- och/eller miljöfarliga varor mot bättre. Här går det även att samla alla riskbedömningar som finns kopplat till den fysiska arbetsmiljön. Det gör att maskiner och arbetsmiljörisker vid insatser kan samlas i samma system som de kemiska riskerna vilket förenklar helhetsgrepp om frågan. 5.1.4 Digitalisering Digitalisering på RSG innebär att använda digital teknik för att utveckla verksamheten, förbättra effektivitet, skapa värde och möta framtidens behov. Målet är att stärka förbundets förmåga att samverka, fatta beslut och leverera en modern och tillgänglig räddningstjänst för både invånare och medarbetare. Digitaliseringsarbetet utgår till stor del utifrån prioriteringar i RSG:s digitaliseringsplan. Arbetet med att revidera digitaliseringsplanen är påbörjat under året. I digitaliseringsplanen har identifierats fyra olika områden som är prioriterade och inom tre av dessa områden har projekt startats upp under året. Dessa tre projekt är: Införa gemensam digital samarbetsplattform (NYA) Införa ändamålsenligt IT-stöd för ärendehantering inom automatlarm och myndighetsärenden (MOA) Införa ändamålsenligt IT-stöd för personalplanering, schemaläggning, bemanning och inkallning (Prisma). Alla tre digitaliseringsprojekten har under året följt tidplan och budget. Projektet Införande av gemensam digital samarbetsplattform (NYA) är i genomförandefasen och implementeringen är redan klar på tre avdelningar. Implementation på resterande avdelningar beräknas ske under 2026. De övriga två digitaliseringsprojekten, Prisma och MOA, är klara med förberedelsefasen och kommer påbörja genomförandefasen efter årsskiftet. Det finns även ett förslag till projektdirektiv för det fjärde prioriterade området som är att säkerställa RSG:s övergång till nästa generations nationella kommunikationssystem SWEN (ersättare för RAKEL), men projektet är ännu inte uppstartat då det finns interna utmaningar kopplat till resurser för projektet. 5.1.5 Säkerhet och krisberedskap Den förändrade hotbilden ställer krav på omvärldsbevakning och säkerhetsskyddsarbetet. Den höjda nivån för terrorhot har också bidragit till förändrat arbetssätt och behov av ytterligare skyddsåtgärder. Vilka säkerhetsskyddsåtgärder och övriga åtgärder som vår del av Sveriges totalförsvar och medlemskapet i Nato genererar behöver bedömas igen inom en snar framtid. Det systematiska säkerhetsskyddsarbetet och främst behovet av säkerhetsprövad personal har tillsammans med avdelningschefer och i vissa fall enhetschefer utvärderats. Detta har också varit nödvändigt för att säkerställa att den organisation som råder efter omorganisationen också stämmer överens med de befattningar som tidigare identifierats vara i behov av säkerhetsprövning och inplacering i säkerhetsklass. Parallellt så har säkerhetsprövningar genomförts samt ett arbete för att etablera en likformigt och systematisk hantering av säkerhetsprövningar skapats. Ett arbete har också startats upp för att säkerställa RSG:s behov av utsedda rum för att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter samt förmågan att hantera dessa uppgifter digitalt genom signalskyddsutrustad utrustning. Detta arbete fortsätter under 2026 och en utvärdering av om dessa åtgärder har haft avsedd effekt kommer att genomföras. Säkerhetsfunktionen har utformat en metodik och organisation som beskriver och stödjer organisationens tillvägagångssätt för att identifiera och reagera på en kritisk händelse och är samlingsbegreppet för de systematiska åtgärder som vidtas vid en kris och omfattar alla krisens skeden, det vill säga före, under och efter krisen. Detta tillvägagångssätt redogörs för i styrande dokument, krisledningsplanen samt metodstöd för krisledning som beskriver arbetssättet. Samtliga inom krislednings- organisation är utbildade och övade i olika moment vid tre tillfällen under 2025 samt kommer att övas i större scenarioövningar under 2026. Inom informationssäkerhetsarbetet har en nulägesanalys genomförts samt också en planering för att möta cybersäkerhetslagen krav på bland annat riskanalyser och säkerhetsåtgärder. EU-direktivet NIS2 är från 15 januari 2026 cybersäkerhetslagen i svensk lagstiftning. Lagen innebär att RSG behöver uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå. Det fortsatta arbete med informationsklassning ligger till grund för hur säkerhetsåtgärder ska utformas. Det som kvarstår är informationsklassning av system och objekt för att säkerställa rätt säkerhetsnivå. Under 2025 har utbildnings- insatser utförts inom ämnet. För att öka kunskaper och färdigheter hos samtliga medarbetare har ett större generellt utbildningspaket (Nanolearning) skickats ut. Nulägesanalysen har också resulterat i ett påbörjat arbete med säkerhetskontroller för fortsatt arbete 2026. Diverse stödinsatser har skett i de olika digitaliseringsprojekten som påbörjades i slutet av 2025. En omfattande utredning har genomförts gällande det interna systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Det har innefattat såväl bemanning, organisation som styrande och stödjande dokumentation. Detta har skett genom samordning mellan flera olika instanser inom förbundet. Förslag till handlingsplan för fortsatta förbättrings- åtgärder samt utformning av reviderad brandskyddsorganisation är framtagen. Samtliga åtgärder är påbörjade och status för RSG:s SBA kommer att redovisas för ledningsgruppen i maj. 5.1.6 Sociala risker och avsiktliga händelser Risken för avsiktliga händelser och anlagda bränder ökar i samhällen med hög grad av segregation, ojämlika livsvillkor, kriminalitet och socialt utanförskap och har en hög potential att övergå i akuta sociala oroligheter som kan påverka räddningsinsatser. Genom att aktivt arbeta utåtriktat med det sociala brandförebyggande arbetet och tillitsskapande aktiviteter verkar RSG för att bidra till både ett brandsäkrare och socialt mer hållbart samhälle. Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagda bränder i skola Anlagda bränder i skolor är ett komplext samhällsproblem som följer samhällsutvecklingen i stort och analysen på övergripande nivå är att oron i samhället har ökat till följd av krig i omvärlden, ökat våld i samhället, polariserad politisk debatt och ekonomisk kris. Detta påverkar framför allt ungdomar och anlagda bränder är ett uttrycksmedel för negativa känslor och psykiskt mående. Inom den årliga utbildningen Du behövs! ger förbundet alla elever i årskurs 5 i medlemskommunerna Göteborg, Lerum, Kungsbacka, Mölndal, Härryda och Partille en lektion i förebyggande brandskydd och kunskap om räddningstjänstens uppdrag och förutsättningar. De utbildas till så kallade vardagsbrandmän. Målet med Du Behövs! är att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och olyckor i och runt skolor samt att öka elevernas kunskap om att agera på rätt sätt vid brand och att förebygga brand. Under 2025 år har RSG träffat 295 av 413 klasser, vilket innebär 71 procent av alla klasser. Högst deltagande kommer från skolorna i Partille, Härryda, Kungsbacka och Torslanda och lägre deltagande från klasser från Mölndals stad och Kortedalas distrikt i Göteborgs stad. Under året har RSG initierat ett utvecklingsprojekt för att hitta andra sätt att nå ut till skolelever via digitala kanaler samt att förändra det förebyggande konceptet till barn och unga. Under 2026 kommer utvecklingsarbetet fortsätta och implementeras under hösten 2026. Ett flertal brandstationer har lagt till en del praktiska moment vilket har varit mycket uppskattat av målgruppen. På Tjörn har brandstyrkorna arbetat med att stötta skolor med bland annat konsekvenslektioner och besökt fritidsgårdar. Samverkansprojekt för trygghet och tillitsskapande aktiviteter RSG samverkar i flera sammanhang med övriga samhällsaktörer såsom polis, stadsdelsförvaltningar och fastighetsägare genom deltagande i diverse aktiviteter som riktar sig till medborgare. De flesta stationer är representerade i kommunala samverkansforum och har veckovisa kontakter med polis för att skapa lokala lägesbilder för social oro. Varje vecka hålls telefonkonferens med företrädare från RSG, alla stadsdelar inom Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun samt utvalda förvaltningar inom Göteborgs stad och polisen. Människan bakom uniformen (MBU) är en utbildning riktad till 15 20-åringar om räddningstjänstens uppdrag, förebyggande brandkunskap och fysiska övningar, där ungdomar lär känna människor från olika uniformsyrken och vice versa. Under 2025 har fyra MBU-kurser genomförts på Hisingen och Nordost i Göteborg. Genom metoden PAR som står för Polis, Ambulans och Räddningstjänst stärker blåljusorganisationerna tillsammans relationen med ungdomar. Genom dialog och interaktiva övningar ges möjlighet att samtala med ungdomarna, där deras funderingar kring de lokala resursernas arbete framkommer och besvaras för att skapa en ömsesidig förståelse och respekt. Syftet är både att stärka relationen med ungdomar och att stärka deras positiva utveckling utifrån värdeorden trygghet, säkerhet och omtanke. Personal från Lundby brandstation bjöd in alla ungdomar i årskurs 8 (875 elever) från skolor på Hisingen till Bravida Arena i samarbete med Häcken BK. Dagen avslutades med återsamling för gemensam avfärd till ungdomarnas skola, för att äta lunch. Donsö RiB startade upp en ungdomsbrandkår hösten 2022 efter att RiB hade haft en rad larm och händelser. Ungdomar hade anlagt bränder i terräng på Donsö utan att förstå konsekvenserna. Donsö RiB har även identifierat att det finns flera ungdomar som är mycket intresserade av brandmannayrket och vill ge dem en möjlighet att utveckla brandsäkra attityder. Ungdomarna kan även vara ett tillskott i resursförstärkningsfasen vid en större terrängbrand. Under 2025 har ungdomarna och RiB-brandmännen träffats en gång i månaden. RSG har deltagit i ett flertal evenemang för att sprida kunskap om räddningstjänstens uppdrag och brandförebyggande information. Tillsammansfestivalen, Hammarkullekarnevalen, Trygghetsmässor, Beredskapsdagar och Decemberkampanjen är exempel på värdeskapande möten med dem som bor och vistas i RSG:s förbundsområde. 5.1.7 Utbildnings- och övningsanläggningar Utvecklingsarbetet av övningsområdena Färjenäs, Karholmen och Tollestorp fortsätter med syfte att kunna erbjuda utbildnings- och övningsmöjligheter till ett större antal elever. Det interna behovet är stort och övningsplatserna behöver fortsätta utvecklas för att tillmötesgå behoven samt möta det externa behovet som växer, inte minst i samverkan med andra räddningstjänster och myndigheter. Behovet av utbildnings- och övningsverksamhet är mycket omfattande inom räddningstjänsten. Inom förbundets medlemskommuner finns och planeras för nya samhällsstrukturer i form av höga och komplexa byggnationer och infrastruktur- projekt, exempelvis tunnlar. Utvecklingen av tekniken för energilagring och solenergi samt ökade risker för våld och terrorhot kräver nya kunskaper och behov av att kunna utbilda och öva ytterligare moment. Räddningstjänst vid höjd beredskap, i samband med krisledning och i situationer med pågående dödligt våld och terror innebär att ytterligare kunskaper och färdigheter behöver adderas till räddningstjänstens verksamhet. För att möta krav och förväntningar behöver förbundet upprätthålla befintliga och utveckla nya kompetenser och grunden för detta är bland annat en förstudie som slutfördes under föregående år. 5.1.8 Lokaler och hyror Förbundet hyr samtliga lokaler av medlemskommunerna, förutom fastigheten Färjenäs (Göteborg Färjestaden 20:5), som ägs av RSG. Hyresavtalen bygger på självkostnadsfinansiering eftersom RSG har en stor del av ansvaret för underhållet. Detta håller nere hyreskostnaderna och har varit ekonomiskt fördelaktigt, men RSG har för ändamålet även en egen fastighetsenhet, vilket är en kostnad i sig. Trots ständigt underhåll av fastighetsbeståndet såsom omläggning av tak, dräneringsarbeten, i förhållande till de åtaganden som hyreskontrakten medför. Hyreskostnaderna framöver kommer att öka drastiskt, framför allt med hänsyn till både underhåll, om- och nybyggnationer som av olika anledningar står för dörren. Det handlar både om jämställdhet, arbetsmiljöproblematik och kommunernas önskemål och planer för marken där vissa av RSG:s lokaler idag är belägna. Samtliga förändringar kommer att innebära väsentligt högre hyreskostnader för RSG. RSG för idag dialog med berörda parter för att få till lösningar och enighet om hantering och finansiering i framtiden. Färjenäs ägd fastighet Frågan har aktualiserats i diskussioner om förbundets framtida planer för området när hyresgästen Stena Oil AB enligt avtal kommer att avflytta. Stena Oil AB kommer att vara kvar som hyresgäst under ett antal år, men frågan om ansvaret och konsekvenserna för RSG behöver klargöras, inte minst pga redovisningsmässiga krav. Historiskt har flera utredningar gjorts, men dessa är idag mer än 10 - 15 år gamla. Under 2025 har Göteborgs stad uttalat en avsikt att undersöka möjligheten till ett övertagande av fastigheten och RSG avvaktar besked i frågan. 5.2 Verksamhet: Förebyggande och förberedande 5.2.1 Information och utbildning En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka och stärka den enskildes kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor del av utbildning sker dels genom förbundets brandmän, dels via Enheten för brand- och säkerhetsutbildning. Styrkornas arbete för information och utbildning Förutsättningarna skiljer sig åt inom förbundets geografiska område, och den utryckande personalen arbetar för att de förebyggande insatserna ska genomföras där de bedöms ge störst effekt. Under året planerades träffar på samtliga stationer, vilka genomförs successivt under året. Majoriteten av tillfällena hade ett förebyggande fokus, men även vissa uppföljande aktiviteter genomfördes med anledning av inträffade händelser, exempelvis efter bränder eller vid särskilda behov såsom oro i skolmiljöer. Därutöver förmedlade styrkorna brandskyddsinformation vid bokade informationsmöten, spontana möten med allmänheten, öppet hus under sportlovet, olika evenemang samt genom viss utbildning för SFI-klasser. Den utåtriktade verksamheten har under 2025 utvecklats i linje med RSG:s målstyrningsarbete. Stationernas insatser inom området skola redovisas under kapitel 5.1.6 Sociala risker och avsiktliga händelser. Kommunkonceptet inom enheten för brand- och säkerhetsutbildning Kommunkonceptet är ett utbildningspaket, som RSG erbjuder ägarkommunernas medarbetare. Konceptet täcker in områden både inom LSO och inom LBE, bland annat lagstiftning, systematiskt brandskyddsarbete, anläggningsskötare, förebyggande brandskydd, riskhantering och utrymning samt hantering av brandfarlig vara. Utbildningarna är specifikt framtagna för respektive verksamhet. RSG hade som mål för 2025 att nå 22 000 kommunala medarbetare med riktade förebyggande utbildningsinsatser enligt detta koncept, men hamnade på 25 000 när året var slut. Detta är en ökning från 2024 då RSG nådde 19 500 kommunala medarbetare. Det beror delvis på ett nytt arbetssätt där RSG är mer aktiva i kontakten med enhetschefer och rektorer. Vidare erbjuds nu fler utbildningar, bland annat i akut omhändertagande av suicidal person samt pågående dödligt våld. Samarbetsavtal har tecknats för cirka 33 000 kommunalt anställda och arbetet med effektivisering av digitala bokningar har fortsatt. Repetitionsmaterial av utbildningar är framtaget och kan nås via hemsida. Efter varje utbildning genomförs en utvärdering. Angående en helhetsbedömning av 5.2.2 Rådgivning, vägledning och stöd RSG erbjuder både myndigheter, företag och enskilda personer information, råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn samt svarar på allmänhetens frågor inom RSG:s kompetensområde. I den tidiga samhällsbyggnadsprocessen medverkar RSG till ett stabilt och robust samhälle genom att bevaka och svara på frågor gällande bland annat översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, miljökonsekvensbeskrivningar och släckvattenutredningar. RSG är också i samverkan med andra myndigheter en aktör i evenemangsplanering, både före och under evenemanget. 5.2.3 Tillsyn Tillsyn enligt LBE Tillsyn enligt LBE är i första hand en kontroll av att hanteringen av brandfarliga och att explosiva varor sker enligt gällande lag och föreskrift. Efter Regeringens uppmaning att intensifiera arbetet mot verksamheter som hanterar sprängämnen prioriterades tillsyn av till exempel sprängarbetsplatser och fyrverkeriförsäljning. Inom explosivämnesområdet har ett intensivt arbete genomförts för att se över LBE- lagstiftningen och skapa ett ändamålsenligt och effektivt regelverk. Bland annat så har RSG bistått Regeringens särskilda utredare med juridisk kompetens samt MSB med både juridisk kompetens och fördjupad sakkompetens. RSG har även varit representerade i det nationella forum för sprängämnessäkerhet som MSB driver. En anmälningsplikt om kommande sprängningar i kommunen har nu införts i lag. Detta har medfört att RSG nu även omhändertar anmälningar från sprängentreprenörer i syfte att underlätta tillsynsarbetet. RSG:s hemsida är uppdaterad med blankett för detta. Övriga fokusområden under 2025 inom de brandfarliga varorna var industri, verkstad, lager, restauranger, skolor och tankstationer. Under 2025 planerades för totalt 200 tillsynsbesök (en ökning från antal 170 föregående år 2024) inom både explosivvaruområdet och brandfarlig vara-området vilket uppfylldes med 215 genomförda. Vid tillsynerna noteras förhållandevis få brister och enklare brister. Uppskattningsvis beror detta på att RSG i allt större omfattning själva genomfört den föregående tillståndsprövningen. Tillsyn enligt LSO För att säkerställa ett skäligt brandskydd utförs tillsyn enligt LSO 2:2§. Under 2025 genomfördes 589 tillsyner av de 637 planerade. Omprioriteringar har krävts till följd av flera överklaganden och personalbortfall. Antalet genomförda tillsyner är dock ändå en ökning från 2024, då antalet genomförda tillsyner var 459. Genom att sätta ambitiösa mål som speglar behovet av den tillsyn som behöver göra för att uppfylla MSB:s frister, har tillsynsmålet ökats under 2025. Eftersom fristerna är baserade på ett 6-årsintervall, kan siffrorna över genomförda tillsyner variera över tid. För att öka fristuppfyllnaden har en 6-årsplan för tillsyner tagits fram och verksamhetsregistret har kvalitetssäkrats. I Plan för samhällsskydd 2026 är det tänkt att vissa kategorier av verksamheter kan förlängas till 10-årsintervall efter att tillsyn genomförts. Registervård utförs regelbundet för att följa MSB:s föreskrift. Beslut fattades om 244 förelägganden varav ett förbud. Antalet tillsyner vid uppmärk- sammat förhållande var åtta. Myndighetsgemensamma insatser (MGI) insatser med flera samverkande myndigheter. RSG deltar som en av dessa myndigheter. Syftet är att försvåra för de verksamheter som på illegal väg skaffar sig konkurrensfördelar. Vid uppmärksammade brister som kan kopplas till LSO och LBE startas en reaktiv tillsyn. Under året har sju insatser genomförts gemensamt med övriga myndigheter. Arbete pågår med att utveckla samarbetet inom samtliga medlemskommuner och reaktiva tillsyner genomförs vid behov. 5.2.4 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor (LBE) RSG är medlemskommunernas tillsyns- och tillståndsmyndighet enligt LBE. En årlig stigande trend sedan 2018 kan noteras, detta som ett resultat av att RSG mer aktivt påminner tillståndslösa verksamheter att förnya sina tillstånd då dessa löper ut. Trenden har dock börjat planat ut, men under 2025 är det fortfarande ett något högre inflöde av tillståndsansökningar än föregående år. Samtliga tillståndsansökningar behandlas inom föreskriven tid. Värt att nämna är att ett par tillståndsansökningar rörande explosiv vara har avslagits av RSG. Detta har överklagats och arbetet med detta har tagit mycket tid i anspråk. I enlighet med översynen av LBE-lagstiftningen så har även ett nationellt tillståndsregister inrättats (NATEV). NATEV syftar till att ge en heltäckande bild över samtliga tillstånd för explosiv vara som finns i Sverige samt vilka godkända deltagare som finns kopplat till varje tillstånd. Uppskattningsvis så har cirka 1 400 personer registrerats in i NATEV av RSG under våren 2025. Samtliga dessa ska även informeras om att så har skett vilket har tagit mycket tid i anspråk. 5.2.5 Samverkan Förbundet besvarar årligen ett stort antal remisser rörande samhällsplanering (plan- och byggprocesser), miljöremisser avseende släckvattenutredningar, säkerhetsrapporter för Sevesoverksamheter, klassificering av farliga verksamheter samt remisser angående offentliga tillställningar, pyroteknik och serveringstillstånd. De remisser som RSG utifrån sakkunskap har besvarat kommer bland annat från Polismyndigheten. Dessa gäller exempelvis tillstånd för offentlig tillställning, allmän sammankomst samt pyroteknik. Övriga remisser kommer från kommunerna avseende serveringstillstånd för alkohol och alkohollagstiftningen. Därutöver hanterar RSG planärenden och bygglov enligt plan- och bygglag. RSG medverkar i medlemskommunernas samhällsplanering. Samverkan sker med bygglovsfunktionerna i medlemskommunerna, brandkonsulter, byggherrar och andra aktörer i frågor och beslut kring brand och risk. RSG svarar som egen myndighet på remisser i plan- processen och är sakkunnig åt bygglovsfunktioner i byggprocessen när det gäller byggregler. RSG svarar på inkomna PBL-remisser inom överenskommen svarstid. Under året har RSG besvarat 685 enligt Plan- och bygglagen, 43 remisser enligt Alkohollagstiftningen och 331, varav 65 pyroteknik, enligt Ordningslagen. Vidare har RSG hanterat 56 remisser enligt Miljöbalken, 13 remisser enligt Sevesolagstiftningen samt 1 remiss enligt LSO (Farlig verksamhet). 5.2.6 Brandskyddskontroll och sotning Enligt LSO 3 kap 4 § ansvarar kommunen för sotning/rengöring av eldstäder, rökkanaler och imkanaler i storkök. Detta utförs av RSG:s upphandlade sotningsleverantörer. Kommunen ansvarar också för brandskyddskontroll som RSG utför med egen personal i kommunerna Göteborg, Lerum, Partille, Härryda, Mölndal och Kungsbacka. Frister och omfattning regleras i MSBFS 2014:6 (föreskrift från MSB). Dessa åtaganden fullgör RSG för några av medlemskommunerna. I kommunerna Tjörn, Lilla Edet och Stenungssund utförs brandskyddskontrollen av upphandlade sotningsleverantörer. Inom RSG:s område finns cirka 90 000 rensningspliktiga objekt med olika intervaller/ frister för sotning och brandskyddskontroll. Under 2025 har det utförts 17 000 brandskyddskontroller, varav 401 kontroller medförde beslut om föreläggande och/eller förbud. RSG har fattat beslut om egensotning i 62 fall och beslut om annan utförare var 375 till antalet. Fristuppfyllnaden för perioden ligger på accepterade 90 procent för de brandskyddskontrollerna som RSG utför med egen personal. Under 2025 har RSG infört ett nytt arbetssätt i ordinarie verksamhet. Brandskydds- kontrollanterna har i samband med brandskyddskontroller testat brandvarnare och bytt batterier vid behov och monterat en ny brandvarnare om den gamla inte fungerat. Verksamheten har inför 2026 beslutat att arbeta brett med registervård med fokus på kortast frist (2år). Denna innefattar storkök och är därmed den mest riskfyllda fristen. Arbetet innebär att den typ av kök som ej uppfyller kravet för LSO 3:4 tas bort ur det befintliga registret. Genom detta arbete kommer antalet kontrollpliktiga objekt att minska över tid. 5.2.7 Förmåga och kompetens, förebyggande och operativ personal Kompetens inom det förebyggande Kontinuerlig utveckling av medarbetare sker behovsanpassat, bland annat när det gäller MSB:s utbildningar (tillsyn A) och konferenser. Exempel i år har varit Förebyggandekonferensen, Brandskydd 2025, nätverksträff för brandskyddskontroll samt nätverk inom RäddsamVG. Inom området brandskyddskontroll genomförs återkommande utbildning avseende höghöjdsarbete. Utbildning och övning inom det operativa En betydande del av den operativa personalens arbetstid avsätts för utbildning och övning. För att säkerställa förmågan att hantera de arbetsuppgifter som kan uppstå vid utryckningsinsatser finns fastställda mål i form av utvalda aktiviteter som ska genomföras under året. Dessa mål baseras till stor del på krav i arbetsmiljölagstiftning, föreskrifter och lokala instruktioner. Sammanställningen visar viss eftersläpning avseende godkända övningsaktiviteter. De styrande övningarna har dock påbörjats och dokumenterats som genomförda och godkända för både RIB- och heltidsorganisationen. Det bör noteras att viss underrapportering kan förekomma, vilket innebär att övningar kan ha genomförts utan att dokumenterats. Ett kontinuerligt arbete pågår därför för att säkerställa och förbättra rapporteringen av arbetslagens övningsinsatser. Årliga samverkansövningar med farliga verksamheter har i huvudsak följt plan. Operativ utbildning och övning vid Utbildningsenheten Under året har Utbildningsenheten genomfört interna övningar och utbildningar enligt fastslagen plan. Dessa övningar planerades med utgångspunkt från de beslutade förmågebeskrivningarna i Enheternas förmåga. Utbildningsplanen innefattade bland annat årets täckstyrkedagar, enhetsövningar, introduktionsutbildningar, fortbildningar, trafikutbildningar samt konceptövningar. Introduktioner för brandmän och befäl har genomförts enligt plan. På övningsområdena Färjenäs, Karholmen och Tollestorp pågår ett utvecklingsarbete. Flertalet övningsobjekt börjar komma på plats på övnings- anläggningarna eller ligger redo för beställning. Detta arbete fortsätter under 2026 med syfte att kunna erbjuda utbildnings- och övningsmöjligheter till ett större antal elever. Övningsplatserna behöver utvecklas för att möta både de interna behoven och de externa, som växer i samverkan med VG/GR och andra myndigheter. Under 2025 har varje lag haft stationstäckningsdagar då de är inbokade på övnings- anläggningen Tollestorp för övningar. Dessa har haft fokus på standardinsatser med inslag av varm rökdykning och utgångspunkt från rökdykarinstruktionen. Utbildning för operativa ledningsfunktioner Förbundets befäl fortbildas kontinuerligt i operativ ledning både i gemensamma forum och individuellt. Under 2025 har två omgångar styrkeledarträffar genomförts där förbundets styrkeledare möter insatsledare, regionala insatsledare, vakthavande befäl, och personal från larm- och ledningscentralen för gemensam utbildning och dialog. För de högre ledningsfunktionerna (larm och ledningsbefäl, insatsledare, regionala insatsledare, vakthavande befäl samt vakthavande räddningschef) har under året genomförts sex träffar, kallade Mötesplats Ledning (MPL). Styrkeledarträffar och MPL är samlande forum för att sprida information, utbildning och lärande efter insatser. Vissa MPL-träffar genomförs tillsammans med befäl från hela Västra räddnings- regionen, VRR. Forumen har kompletterats med funktionsvisa träffar samt några ledningsutvecklingsdagar under året. RSG strävar efter att skapa en röd tråd mellan dessa forum samt till pågående projekt och planerade konceptövningar. En pågående röd tråd från 2024 som fortsatt under 2025 har varit utveckling och utbildning i vindsbrand. VRR-dagar med virtuell ledningsträning inom detta område genomfördes med deltagare från hela Västra räddningsregionen. Stabsspel för att öka förmågan till ledningsstöd i den övergripande ledningen har genomförts och utbildning i stabsarbete i fältstab som ledningsstöd åt räddningsledare genomfördes under hösten. De högre ledningsfunktionerna har under året fortsatt arbetet med att genomföra utbildnings- dialoger mellan de ledningsfunktioner som tjänstgör tillsammans i schemat. Under året har fördjupningsutbildning skett av framför allt regionala insatsledare i juridik vid beslut om ingrepp i annans rätt samt att dialoger förts mellan insatsledare och regionala insatsledare kring hantering av bränder som involverar acetylengas- flaskor. Utöver samlade utbildningar och övningar som träffar brett i organisationen sker också kompetenshöjande utbildningar och övningar individuellt för operativa ledningsfunktioner. Ett axplock som kan nämnas med deltagande under 2025 är ledningsutbildningar på MSB:s skolor, övning av länets rutiner för förfrågningar om förstärkningsresurser samt flertalet övningar av kommunal plan för räddningsinsats vid farlig verksamhet som utgör Seveso (högre kravnivån). 5.3 Verksamhet: Genomföra och följa upp 5.3.1 Insatstider RSG arbetar för att minimera responstiden vid räddningsinsatser, i syfte att begränsa skador på människor, egendom och miljö. Med responstid avses tiden från första larmsamtal (112-samtal) till dess att den första räddningsresursen anländer till olycksplatsen. Optimeringsprinciper för placering av operativa resurser är framtagna och beslutade i RSG:s handlingsprogram enligt LSO 2024. Resultat av responstider redovisas i bilaga 1, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2025. 5.3.2 Automatiska brandlarm Under 2025 gjorde RSG totalt 2 912 utryckningar i samband med automatiska brand- och sprinklerlarm. Av dessa bedömdes 2 730 vara obefogade vilket motsvarar 94 procent. Jämfört med föregående år har antalet utryckningar för denna kategori av larm minskat med 10 procent. De främsta kända orsakerna till obefogade larm är fortsatt rök från matlagning, damm/ånga från hantverkare/städning. Återkopplingen på larmuppföljningarna har minskat från 66 procent för 2024 till 64 procent för 2025. Dialogmöten har genomförts med de kommuner och större kunder där behov har funnits. Under 2025 deltog Automatlarmsenheten i förberedelsefasen av projekt MOA Systemstöd för Myndighetsärenden och Automatlarmshantering. Detta projekt ska leda till en effektivare hantering av automatlarm där ett av målen är en ökad förmåga att arbeta mer förebyggande gällande andelen obefogade larm samt förstärka dialogen med kunderna för att återigen öka återkopplingen på larmuppföljningarna. 5.3.3 Genomförda räddningsinsatser Genomförda räddningsinsatser och beskrivning av större händelser under året redovisas i bilaga 1 Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2025. 5.3.4 Efter räddningsinsats Alla räddningsuppdrag dokumenteras i händelserapporter av befälen. Avvikelser och förbättringsförslag noteras i en så kallad utvärderingsflik till händelserapporten. Utvärderingsflikarna analyseras och eventuella åtgärder vidtas. Syftet med arbetet är att nyttja erfarenheter från räddningsuppdrag till lärande och förbättringar. För mer information om olycksutredning och analys, se bilaga 1, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2025. 6. Intern styrning och kontroll På förbundsstyrelsens uppdrag genomfördes två internkontroller under 2025. Dessa gällde redundant brandstation samt tillämpning av rekommendationer i internkontroller. Nedan redovisas en sammanfattning av de två internkontrollerna. 6.1 Internkontroller 2025 6.1.1 Redundant brandstation I en tid präglad av ökande samhällskriser och höjda krav på räddningstjänstens förmåga att upprätthålla verksamhet under störda förhållanden är brandstationernas tekniska robusthet av avgörande betydelse. Denna internrapport analyserar dagens brandstationer med fokus på beroendet av extern infrastruktur samt jämför detta med andra möjliga lösningar för framtida brandstationer. Studien bygger på intervjuer med sakkunniga samt genomgång av tillgängliga tekniska lösningar för energiproduktion och energilagring. Rapporten identifierar alternativa tekniska lösningar och avslutas med rekommendationer för både befintliga stationer och framtida nybyggnationer. 6.1.2 Tillämpning av rekommendationer i internkontroller Varje år tar RSG fram en internkontrollplan som bygger på risker som kan påverka organisationens förmåga att utföra sitt uppdrag eller nå sina mål. Rapporten från en genomförd internkontroll redovisar resultaten och också rekommendationer om fortsatt arbete utifrån fynden i internkontrollen. En risk identifierades gällande att rekommendationer inte hanteras och att resultaten inte används för förbättringar i verksamheten. Frågeställning för internkontrollen var: Hur hanteras internkontrollers rekommendationer i verksamheten? Resultaten visar att arbetet med genomförande av internkontroller i huvudsak sker enligt rutin och processbeskrivning. Dock finns en brist i dokumentationen av resultat i verksamheten. Detta sker inte systematiskt, men muntlig uppföljning sker i de flesta fall vid dialogmöten med respektive avdelningschef. Tilldelningen av ansvar för hantering av rekommendation sker och dokumenteras i ledningsgruppens mötesanteckningar, men inte i ett formellt direktörsbeslut. Ansvaret har inte upplevts tydligt för alla internkontroller. Dock visar det sig att förbättrings- arbete i de flesta fall påbörjas bara i och med att en internkontroll sätter fokus på en viss fråga, vilket skapar nytta i sig. Information om genomförda internkontroller når framför allt RSG:s ledningsgrupp och dem som är delaktiga i utredningen. Internkontrollerna är generellt uppskattade i verksamheterna, då de ger fördjupat underlag till förbättringsarbeten. Rekommendationer från föreliggande internkontroll gäller tydliggörande av ansvar för hantering av rekommendationer, förbättrad dokumentation och uppföljning samt fortsatt rapportering av åtgärder med anledning av rekommendationer i internkontrollerna i nästkommande års årsredovisning. 6.2 Uppföljning av internkontrollplanen 2024 För verksamhetsåret 2024 genomfördes två internkontroller, dels angående konceptövningar, dels gällande säkerhetsmedvetenhet efter utbildning. Nedan beskrivs vilka åtgärder och aktiviteter som genomförts med anledning av rekommendationerna i internkontrollerna. 6.2.1 Konceptövningar RSG har sedan 2016 använt konceptövningar för att utbilda operativ personal inom heltidsverksamheten på ett effektivt och flexibelt sätt. Dessa övningar är utformade för att säkerställa snabb kunskapsöverföring, effektiv användning av resurser samt förmågeutveckling inom utvalda ämnesområden. Rekommendationerna från internkontrollen rörde tydliggörandet av roller och ansvar samt utveckling av planeringsprocessen, utveckling av den ekonomiska uppföljningen samt utredning av möjligheten att utöka de geografiska beredskapsområdena. Den nya organisationen har förbättrat möjligheterna till samordning i planerings- processen för utbildning, då ansvarsområdena för utbildning nu är mer sammanhängande. Den ekonomiska uppföljningen blir därmed också tydligare. Det har startats en beredningsgrupp för samordning. Denna grupp rapporterar till den operativa gruppen där berörda avdelningschefer ingår. Det innebär snabbare behandling och beslut jämfört med tidigare, vilket i sin tur har bidragit till ökad framförhållning. Fortsatt arbete med utredning av möjligheten att utöka de geografiska beredskapsområdena pågår. 6.2.2 Säkerhetsmedvetenhet efter utbildning Inom RSG har liksom i många andra verksamheter identifierats en risk för sårbarhet gällande informationssäkerhet. Under 2023 startades en utbildning i informationssäkerhet, vilken genomförs via Nanolearning. Syftet med kursen är att öka medarbetarnas förmåga att tänka säkert kring hantering av information, användning av digitala tjänster samt höja säkerhetsmedvetenheten. Internrevisionen lämnade rekommendationer om att överväga införandet av styrande dokument inom IT-säkerhet, uppföljning av informationsklassning och informationshantering minst årligen, öva informationssäkerhetsscenario, införa lösenordshanterare, införa IT-lösning för överföring av känslig och sekretessreglerad information samt införa riktlinjer för hantering för IT-utrustning och IT-system. Rekommendationerna har värderats och tillämpliga åtgärder har prioriterats och vidtagits. Arbetet med att ta fram styrande dokument och riktlinjer inom informationssäkerhet är påbörjat och fortgår under kommande år. RSG har fortsatt med den digitala informationssäkerhetsutbildningen. I samband med RSG:s omorganisation och ny mappstruktur har uppföljning av informationsklassning och informationshantering skett. Arbetet med detta är i sitt slutskede. 7. Forskning och utveckling Riktning Under 2025 har RSG utvecklat en FOI-process för att möjliggöra utforskandet av nya idéer som ännu inte är mogna att implementeras i verksamheten. Syfte är att stödja och driva initiativ som följer förbundets strategi och möter framtida behov. Arbetssätt framtagandet av arbetssätt för forskning och innovation. Modellen stödjer att gå från utmaning till lösning genom att våga utforska behov och testa idéer småskaligt innan större satsningar genomförs. Syftet är att lära mer om RSG:s behov och minska risken att lägga kraft och energi på fel saker. Stödmaterial har tagits fram och två grupper har etablerats för att samla in och samordna idéer och stötta den som har en idé att utforska och testa idén. Leverans Under 2025 har grupperna fångat olika idéer och behov, både nya och också sådana som har pågått ett tag och som fått nytt stöd i och med den nya processen. Under 2025 har FOI fångat 48 olika utvecklingsinitiativ, varav 24 inkom under 2025 och resterande var startade 2024 eller tidigare. 20 piloter har genomförts eller var under genom- förande under 2025. Fyra idéer har tagits beslut om att skalas upp och implementera i verksamheten, se figur 1. Av de 20 piloterna har fem genomförts eller genomförs tillsammans med forskare och externa innovatörer och finansieras via externa bidrag. I samarbete med MSB har RSG ett Nationellt utvecklingscenter (NUC), med fokus på säkerhet på skadeplats. RSG har i olika grad varit involverad i åtta av NUC:s olika aktiviteter. Diagram 5 Antal utvecklingsinitiativ som stöttats under 2025 Parallellt med insamlandet har RSG byggt upp en katalog med utvecklingsinitiativ för att få överblick över strategiska områden, där förbundet verkar. Katalogen ska ge en möjlighet att aktivt balansera insatser att väga snabba, kortsiktiga förbättringar mot mer långsiktiga och omvälvande satsningar, se figur 2. Flest utvecklingsinitiativ finns kopplat till verksamhetsinriktning 1 och ungefär hälften skulle kunna implementeras inom ett år. Diagram 6 Antal initiativ per strategisk inriktning och utvecklingshorisont Insikter Årets innovationsarbete har gett resultat i form av implementerade utvecklingsinitiativ, men också gett en fördjupad förståelse för RSG:s framtida behov. Insikter under året är bland annat att man kan se stor potential i att använda AI och automation för effektivare tillsyner, beslutsstöd och planering. Sensorer och fjärrverktyg (till exempel autonoma drönare) blir alltmer tillgängliga verktyg i vardagen. Att öva mer effektivt med simulatorer är också något som blir alltmer tillgängligt på marknaden. En nyckelinsikt är betydelsen av lokala idébärare; för att innovation ska skapa verklig nytta måste slutanvändaren vara drivande i utvecklingen. RSG ser också att externa forskningsbidrag är en viktig möjliggörare, även om skillnader i processtakt mellan akademi och verksamhet kräver en ökad beredskap för att kunna fånga snabba möjligheter. Nationellt Utvecklingscenter (NUC) Året har präglats av utveckling och samarbete. Fokus har legat på två områden: Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) och Effektiva insatser med miljöhänsyn. Metodförsök i Skövde och scenariotester i Kiruna har gett värdefulla insikter om utrustning för höjd beredskap. Samtidigt har det testats tillsatsmedel, utvecklats brunnsfilter för rening av släckvatten och utvärderats nya metoder för livräddande rökdykning. Totalt har sex projekt genomförts med engagemang från femton räddningstjänster över hela landet. Tillsammans drivs utvecklingen framåt för en säkrare och mer hållbar räddningstjänst Brandroboten Leo 1 Sveriges första brandrobot, Leo 1, levererades till Göteborg i maj och markerar ett stort steg mot framtidens räddningsinsatser. Under året har övningar och tester genomförts, och flera användningsområden som ökar säkerheten för räddningspersonalen har identifierats. För att säkerställa hög driftsäkerhet har förbättringsområden kartlagts och åtgärdas. Driftsättning planeras till första kvartalet 2026 ett viktigt steg mot en ny era inom räddningstjänsten. 8. Bilagor Bilaga 1 Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2025.