Samordningsförbundet — 27 mars 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 1382 Att välja Adam och Marijana till justerare
§ 1382 Val av justerare Adam och Marijana
Beslut:
Att välja Adam och Marijana till justerare
§ 1383 Att fastställa dagordningen enligt förslag
§ 1383 Fastställande av dagordning
Beslut:
Att fastställa dagordningen enligt förslag
§ 1384 verksamheter och ekonomisk uppföljning
§ 1384 Beslut om årsrapport för 2025 inklusive information om finansierade
verksamheter och ekonomisk uppföljning
Beslut:
Att fastställa årsrapporten enligt förslag
§ 1385 Att fatta beslut om attestordningen enligt förslaget
§ 1385 Beslut om attestordning
Beslut
Att fatta beslut om attestordningen enligt förslaget
§ 1386 Att fatta beslut om riktlinjer om intern styrning och kontroll samt kontrollplan enligt
§ 1386 Beslut intern styrning och kontroll
Beslut
Att fatta beslut om riktlinjer om intern styrning och kontroll samt kontrollplan enligt
förslaget.
§ 1387
§ 1387 Revisionens granskningsrapport avseende årsredovisningen för 2025
§ 1388 - Information om pågående dialog mellan NNS och Försäkringskassan och
beslutstyp: godkännande
§ 1388 Informationspunkt förbundschef
- Information om pågående dialog mellan NNS och Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen
- Information om pågående dialog mellan GR och samordningsförbunden
- Info om hur långt planeringen avseende 20-årsjubileum har kommit och beslut
om budgetram förslagsvis på cirka 175 000 kr för dagen.
- Återkoppling från mötet med KSAU Mölndal. I samband med informationen
framkom önskemål från samtliga deltagande kommuner att kansliet tillsammans
med presidiet kommer och besöker Socialnämnden, KSAU eller motsvarande för
att ytterligare öka kommunernas förståelse och insikt kring
Samordningsförbundets arbete och parternas gemensamma ändamål.
- Beslut från strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden VGR för kännedom efter en
skrivelse från delregionala nämnden Göteborg.
Beslut
Styrelsen beslutar att ersättning till eventuell skådespelare kan hanteras via
Samordningsförbundet om inte Härryda kommun kan bistå med lönehanteringen.
§ 1389 - Kvantitativ uppföljning av insatser finansierade av Insjöriket över tid
§ 1389 Övriga frågor
- Kvantitativ uppföljning av insatser finansierade av Insjöriket över tid
- Information om intresset hos kommuner att delta i år till
Kunskapsagentsutbildningen BIP via Vaeksthuset
- Ersättare för Försäkringskassan är Caroline Hansson.
- Upphandling revisionsbiträde 2027 aktuell till hösten
- Påminnelse digital FINSAM-konferens
§ 1390 Kommande möten:
beslutstyp: godkännandediarienr: harryda:NOT:2025:12
§ 1390 Sammanträdet avslutas
Kommande möten:
Ordinarie styrelsemöten:
5/6 mellan 9–11, 11–15 med beredningsgruppen, obs en heldag
25/9 mellan 9–12
27/11 mellan 9–12
Övriga möten:
21 april FINSAM-konferens digital
Medlemsmöte 27 november 8–9 Teams
Document
history
Document summary
COMPLETED BY ALL: DOCUMENT NAME:
27.03.2026 10:20 Protokoll styrelsemöte 260327.pdf
3 pages
SENT BY OWNER:
Olof Sjöberg · 27.03.2026 10:14 SHA-512:
5dd8b34d2835150b14687ea62cbf822e2f76624a810662
DOCUMENT ID:
2a1328c1739ded79fc6afefe80ce8fcde0cc5ed7c31671e
SyLc5T7sbe
44ab0c0bb6054b6661c753dffd45f583654
ENVELOPE ID:
SJS5cT7iZx-SyLc5T7sbe
Verified ensures that the document has been signed according
to the method stated above.
Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES
compliant standard sealed
To review the signature validity, please open this PDF using
Adobe Reader.
Activity log
RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS
MARIJANA MILJA MERCA Signed 27.03.2026 10:19 eID Swedish BankID (DOB: 1980/03/08)
DO
marijana.m.mercado@forsa Authenticated 27.03.2026 10:19 Medium +46708617767
kringskassan.se
CARL ADAM TOMAS ALGO Signed 27.03.2026 10:20 eID Swedish BankID (DOB: 1986/01/20)
TSSON-JOHNSTONE
adam.algotsson@partille.s Authenticated 27.03.2026 10:19 Medium +46735002100
e
OLOF SJÖBERG Signed 27.03.2026 10:20 eID Swedish BankID (DOB: 1982/12/16)
olof@soredo.se Authenticated 27.03.2026 10:20 Low IP: 90.233.210.230
* Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID
method used to access the document.
Attachments
No attachments related to this document
Custom events
No custom events related to this document
Verified ensures that the document has been signed according
to the method stated above.
Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES
compliant standard sealed
To review the signature validity, please open this PDF using
Adobe Reader.
Den förtroendevalda revisorn i
Samordningsförbundet Insjöriket
Till: Styrelsen i Samordningsförbundet Insjöriket
Fullmäktige i respektive medlemskommun och region
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
Revisionsberättelse för år 2025
Jag har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens
förvaltning i Samordningsförbundet Insjöriket (organisationsnummer 222000-
2071) för verksamhetsåret 2025.
Mitt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och
om den interna kontrollen är tillräcklig.
Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål,
beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.
Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för
att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper.
Jag har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning,
kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal
verksamhet.
I uppdraget samverkar jag med av staten utsedd auktoriserad revisor. I
granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har jag förlitat mig på
den statliga revisorns granskning och bedömning.
Mina övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna.
Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som
redovisas i bilagan Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet Insjöriket.
1
KJ4UV-O1KLA-K9SBH-63LUQ-SYDFQ-UQDYF
:lekcyntnemukod
oenneP
Jag bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Insjöriket har
bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att
årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om
kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed.
Jag bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är
förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda.
Jag tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.
Jag åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
• Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet Insjöriket
Partille, dag som framgår av digital signering
…………………………………
Eva Kristensen
2
KJ4UV-O1KLA-K9SBH-63LUQ-SYDFQ-UQDYF
:lekcyntnemukod
oenneP
Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för
säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan.
"Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet."
Serienummer: 16a00c6ad2979c[…]eb9e948a46262
IP: 81.232.xxx.xxx
2026-03-30 09:21:46 UTC
Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet:
uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är
originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll
säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de
enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet.
Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer
information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos
https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings
verktygfördigitala signaturer.
KJ4UV-O1KLA-K9SBH-63LUQ-SYDFQ-UQDYF
:lekcyntnemukod
oenneP
Revisionsberättelse
för Samordningsförbundet Insjöriket, org. nr 222000-2071
Rapport om årsredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet Insjöriket för år 2025 enligt Standard för kommunal
räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion.
Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring
och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av
dess finansiella resultat för året.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet
Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Annan information
Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra
information återfinns på sidorna 3-23. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo-
visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är
vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt
noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen
verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att
rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring
och redovisning.
Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter
inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som
innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för
kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut
som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen.
Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk
inställning under hela revisionen. Dessutom:
o
identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt
noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och
inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka
en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter
kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
o
skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna
kontrollen.
o
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och
tillhörande upplysningar.
o
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning,
driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och
händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
o
måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också
informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi
identifierat.
1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av "sakkunnigt biträde" eller
ställts till "de förtroendevalda revisorerna".
Revisionsberättelse Samordningsförbundet Insjöriket, org. nr 222000-2071, 2025
20K1O-WBE3Q-PI774-3AEJY-GDR9G-U5VQ3
:lekcyntnemukod
oenneP
Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet
med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av "Instruktion för granskning av
förvaltningsberättelse" samt "Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning" i Standard för kommunal räkenskapsrevision.
Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med
den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss
tillräcklig grund för våra uttalanden.
Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning.
Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet Insjöriket för år 2025.
Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Insjöriket har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att
insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med
Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet
Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar
enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en
rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till
någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att
upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning
under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande
granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar
granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha
särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden
som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.
I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen
för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den
interna kontrollen.
Ort den dag som framgår av vår elektroniska signatur
Azets Revision & Rådgivning AB
Susanna Everborn
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse Samordningsförbundet Insjöriket, org. nr 222000-2071, 2025
20K1O-WBE3Q-PI774-3AEJY-GDR9G-U5VQ3
:lekcyntnemukod
oenneP
Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för
säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan.
"Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet."
Serienummer: 48b696979570d0[…]048bd52fff464
IP: 78.77.xxx.xxx
2026-03-27 12:15:04 UTC
Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet:
uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är
originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll
säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de
enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet.
Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer
information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos
https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings
verktygfördigitala signaturer.
20K1O-WBE3Q-PI774-3AEJY-GDR9G-U5VQ3
:lekcyntnemukod
oenneP
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets
Granskning av bokslut
och årsredovisning per
2025-12-31
Granskningsrapport
Samordningsförbundet Insjöriket
2026-03-12
Antal sidor: 7
Page 1 of 7
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Bakgrund 3
1.1 Syfte och revisionsfråga 3
1.2 Revisionskriterier 3
1.3 Metod och avgränsningar 3
1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4
2 Resultat av granskningen 5
2.1 Förvaltningsberättelsen 5
2.2 God ekonomisk hushållning 5
2.2.1 Ekonomiska mål 5
2.2.2 Verksamhetsmål 5
2.3 Resultaträkning 6
2.3.1 Verksamhetens intäkter 6
2.3.2 Verksamhetens kostnader 6
2.4 Balansräkning 6
2.4.1 Kassa och bank 6
2.4.2 Kortfristiga skulder 6
2.5 Intern kontroll och styrning 6
2.5.1 Styrdokument 6
2.5.2 Delårsrapport 7
2.6 Driftredovisning 7
2.7 Övrigt 7
2.8 Rekommendationer 7
2.9 Sammanfattning och slutsatser 7
Page 2 of 7
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets
1 BAKGRUND
Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet Insjöriket för
räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för
kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be-
dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen.
Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i
årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om
räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.
Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella
rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision.
1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA
Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av:
• att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt
• om räkenskaperna är rättvisande och
• om den interna kontrollen är tillräcklig
1.2 REVISIONSKRITERIER
Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett
ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med
gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier:
• Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal
bokföring och redovisning (LKBR)
• God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR
• Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner
1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR
Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam-
het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och
genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan
information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella
redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag.
1 Sveriges Kommuner och Regioner
2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer
Page 3 of 7
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets
Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella
delarna.
Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen.
Granskningen har genomförts genom:
• Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll
och förbundsordning) inklusive årsredovisningen
• Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen
• Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga
underlag. Översiktlig analys av övriga poster.
• Stickprovsgranskning av attest och utanordning
• Dialog med förbundschef
• Sedvanlig bokslutsgranskning
1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys
1.3.1.1 Redovisningen
• Verksamhetens intäkter
- Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot
beslut, fakturering och inbetalning.
• Verksamhetens kostnader
- Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och
utanordning samt avklipp.
• Kassa och bank
- Substansgranskas mot externa underlag.
• Kortfristiga skulder
- Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och
utanordning.
• Redovisningsprinciper
1.3.1.2 Intern kontroll
• ”Ordning och reda”
• Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet och redovisningsbyrån Soredo
AB.
• Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt
belopp.
Page 4 of 7
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets
2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN
Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet
med risk- och väsentlighetsanalysen ovan.
2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN
I LKBR, föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta
rubriker.
Samordningsförbundet Insjöriket redovisar sin förvaltningsberättelse i enlighet med lagens
krav och denna har ställts upp enligt de bestämda rubrikerna.
2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin
verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
Insjörikets styrelse har i november 2024 beslutat om en verksamhetsplan med budget för
2025. I denna verksamhetsplan och budget framgår att det finns två verksamhetsmål och ett
finansiellt mål med avseende på god ekonomisk hushållning.
2.2.1 Verksamhetsmål
Verksamhetsmål 1:
Att varje utförarenhet under verksamhetsår 2025 ska ha kapacitet att kunna ta emot minst
75% av det långsiktigt uppställda målet om antal deltagare. Detta under förutsättning att
inflödet av remisser möjliggör detta. Om remissinflödet är för lågt bör det följas upp.
Utfall: Remissinflödet har inte möjliggjort bedömning av kommunernas kapacitet att ta
emot antalet deltagare enligt det långsiktigt uppställda målet.
Målet bedöms inte vara uppfyllt
Verksamhetsmål 2:
Att minst 50 % av de som deltar i ACTivera under verksamhetsåret 2025 skall ha genomfört
minst en progressionsmätning enligt metodiken SKAPA/BIP.
Utfall: Under verksamhetsåret 2025 har fler än 50 % av deltagarna gjort
progressionsmätningen vid minst ett tillfälle.
Målet bedöms vara uppfyllt
2.2.2 Finansiellt mål
Att förbundet inom fem år från 2025 når ett ekonomiskt läge där nivån på det egna kapitalet
är i linje med rekommendationer från nationella rådet, dvs cirka 20 % av tilldelningen. För
Insjörikets del innebär det ett eget kapital om ca 2,8 mkr utifrån tilldelningen 2025.
Utfall: Förbundets egna kapital vid utgången av 2025 uppgår till ca 7,9 mkr och ryms därför
inte inom rekommendationerna från nationella rådet.
Målet bedöms inte vara uppfyllt.
Page 5 of 7
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets
Sammanfattningsvis gör förbundet bedömningen att de inte uppnår god ekonomisk
hushållning för räkenskapsåret 2025.
Årets resultat (efter finansiella poster) uppgår till -485 tkr vilket är 2 725 tkr högre än det
budgeterade resultatet på -3 210 tkr. Avvikelsen förklaras främst av att budgeterade
kostnader för investeringar i ACTivera (1 mkr) samt posten "Övrigt" (0,5 mkr) i stort sett är
oanvända.
2.3 RESULTATRÄKNING
2.3.1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 14 000 tkr samt övriga intäkter
21 tkr vilka har substansgranskats mot beslut, fakturering och inbetalning.
2.3.2 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis dels i samband med kontroll av
attestering och dels i samband med genomgång av kostnadskonton som uppgår till större
belopp eller som förändrats väsentligt gentemot tidigare år. Inget anmärkningsvärt noterats
avseende verksamhetens kostnader.
2.4 BALANSRÄKNING
Balansomslutningen per bokslutsdag uppgår till 9 887 tkr vilket är något högre än vid samma
tidpunkt året innan och beror i huvudsak på högre leverantörsskulder vid bokslutsdagen
vilket i sin tur påverkades av sen fakturering från kommunerna och där betalfil inte hann
skickas innan bokslutsdagen.
2.4.1 Kassa och bank
Balansräkningens dominerande tillgångspost är Kassa och bank, 9 593 tkr. Beloppet är
avstämt mot engagemangsbesked från Nordea.
2.4.2 Kortfristiga skulder
De kortfristiga skulderna 1 920 tkr består till dominerande del av leverantörsskulder, vilken
var ovanligt hög i år jämfört med tidigare år, vars bakgrund förklaras under rubrik 2.4.
Posten har granskats utan anmärkning.
2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING
Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver
tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav
efterlevs.
2.5.1 Styrdokument
Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning.
Page 6 of 7
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets
2.5.2 Delårsrapport
Förbundet upprättar delårsuppföljning per 31 augusti. Tertialrapporten för januari-augusti
2025 behandlades på styrelsemötet i september.
Prognosen för helårsresultat visade - 900 tkr, vilket kan jämföras med faktiskt utfall som
blev - 485 tkr vilket indikerar förhållandevis god träffsäkerhet i prognosarbetet.
2.6 DRIFTREDOVISNING
I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del.
Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025.
2.7 ÖVRIGT
Det nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt
samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Samordningsförbundet
Insjöriket inte överstiga 2 450 tkr (20 % * 7 mkr + 15 % * 7 mkr). Utfall vid 2025 års slut är 7
967 tkr vilket innebär att det överstiger rekommenderad nivå.
Förbundet har en finansiell målsättning att inom fem år från och med år 2025 komma i fas
med det egna kapitalet i den nivån som rekommenderas av Nationella rådet.
2.8 REKOMMENDATIONER
I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts
och uppföljning av måluppfyllelse. Avsnittet där detta redogörs för är relativt omfattande
och skulle kunna göra sig bättre som en bilaga.
2.9 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Det har i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att
anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om
kommunal bokföring och redovisning.
Datum som ovan
Azets Revision & Rådgivning AB
Susanna Everborn
Auktoriserad revisor
Page 7 of 7
Samordningsförbundet Insjöriket
Årsrapport
2025
Avser perioden 2025-01-01 – 2025-12-31
Beslutad av styrelsen för Samordningsförbundet Insjöriket 2026-03-27
Signering av justerare
Innehållsförteckning
sida
1. .... FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ........................................................ 3
1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ...................... 7
1.3. Händelser av väsentlig betydelse ............................................................ 7
1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten ............................................. 8
1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning .10
1.6. Balanskravsresultat ............................................................................... 21
1.7. Väsentliga personalförhållanden ............................................................ 22
1.8 Förväntad utveckling – risk- och strategidiskussion .............................. 22
2. .... RESULTATRÄKNING.................................................................... 24
3. .... BALANSRÄKNING ....................................................................... 25
4. .... KASSAFLÖDESANALYS ................................................................ 26
5. .... DRIFTREDOVISNING .................................................................. 26
6. .... NOTER ........................................................................................ 27
7. .... STYRELSENS UNDERSKRIFT ....................................................... 28
Bilaga 1 Extra finansiering av ACTivera
Signering av justerare
1. Förvaltningsberättelse
Styrelsen för Samordningsförbundet Insjöriket, organisationsnummer 222 000 – 2071,
med säte i Mölndals Stad avger årsredovisning för perioden januari-december 2025.
Samordningsförbundet bildades 1 juli 2006 utifrån ett initiativ av förbundets medlemmar.
Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av verksamhetsutveckling och
resultat samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för perioden första januari 2025
till och med 31 december 2025.
Sammanfattning av perioden januari-december 2025
Samordningsförbundet Insjöriket finansierar en individinriktad verksamhet, ACTivera, som
erbjuds i samtliga av förbundets kommuner med kommunen som utförare. Parterna i
förbundet har gemensamt tagit fram en modell för hur ACTivera ska utföras i
kommunerna och vilka evidensbaserade metoder och verktyg som skall tillämpas.
Förbundet ombesörjer att medarbetare som jobbar i verksamheten får en nödvändig
kompetens i de metoder och verktyg som används. Samarbetet regleras i en skriftlig
överenskommelse mellan kommuner och samordningsförbund.
Den organisatoriska formen att driva den operativa verksamheten med kommun som
utförare och finansiering från förbundet har utgått utifrån en verksamhetsplan som
beslutats i november 2023 och som sträcker sig för perioden 2024–2026. Enligt
verksamhetsplanen är behovsgrupperna unga vuxna med svårigheter att ta sig till
arbetsmarknaden, individer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden (med eller utan
offentlig försörjning), ofta förknippad med psykisk ohälsa och/eller med bristande
färdigheter i det svenska språket t ex hos personer med utomnordisk härkomst, individer
som bedöms inte har rätt till sjukpenning men som inte heller besitter en arbetsförmåga
enligt arbetsförmedlingens bedömning prioriterats i verksamheterna.
Verksamheten har utvärderats med en extern utvärdering som pågick under vintern 2024.
Resultaten av utvärderingen presenterades i början av februari 2025. Utvärderingens
slutsatser och de erfarenheter som hämtats från utförarna ligger till grund för justeringar
bland annat i verksamhetsmålen inför kommande verksamhetsåren.
Nu när verksamheten har förankrats i samtliga utförarkommuner så har fokus på
utvecklingsarbetet varit på att utöka och utveckla aktiviteterna som erbjuds inom
ACTivera. Vidare så har varje kommun fortsatt att vässa processen, bland annat genom
dialog med de övriga parterna om smidiga övergångar från ACTivera till fortsatt
rehabilitering hos parterna och om vilka som ingår i målgruppen för ACTivera. Den
sammantagna upplevelsen är att varje kommun blir bättre och bättre på att anpassa
verksamheten utifrån varje individs behov, och att remittenterna också blir säkrare på att
remittera rätt individer till insatsen. Styrelsen har också sett behov av att förstärka och
utöka konceptet för ACTivera så att den bättre bemöter än större målgrupps behov.
Framför allt så syftar utökningsansatsen till att göra ACTivera mer anpassad till
målgruppen unga vuxna med aktivitetsersättning.
Förbundet har också finansierat fortsatta satsningar med kompetensutveckling av
personalen som jobbar i ACTivera. Förbundet har anordnat en heldags
metodutvecklingsdag på våren där fokus har varit att lyfta och diskutera de metoder som
används inom ACTivera. Därutöver så har några av chefer hos utförarna följt med till
FINSAM-dagen i Stockholm i april 2025. Det har också gjorts en rejäl satsning för att öka
personalens kompetens i reflexiv praktik som är en viktig ingrediens i förhållningssättet i
BIP, utbildningen pågick under hösten 2025. Utbildningen som är framtagen av
Finnvedens samordningsförbund baserar sig på danska Vaeksthusets forskningen om BIP,
och har som syfte att förstärka förutsättningar för medarbetarnas tilltro till individen och
inom organisationen. Även en workshop avseende verktyget jobmatch talent genomfördes
i september.
De insatser som förbundet finansierar, såväl strukturövergripande som
individinriktade, syftar dels till att stötta och förbättra parternas samverkan
samt bidra med kunskapsöverföring mellan parterna, dels till att
effektivisera användning av gemensamma resurser och öka möjligheterna
till egen försörjning för fler kvinnor och män. Samverkan mellan
myndigheterna ställer stora krav på parterna och Samordningsförbundet
har genom lagstiftningen och strukturen en unik möjlighet att erbjuda en
sektorövergripande plattform för att samordna insatser. Inom ramen för
verksamheten ACTivera är målet att stärka individers förmåga att ta del av
ordinarie myndigheters uppdrag, med det långsiktiga målet arbete eller
studier.
Men även de individer som inte når tillräcklig progression och inte avslutas
till fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering, har ACTivera i de flesta fall
inneburit en betydande vinst. Majoriteten har fått ökad klarhet kring sin
situation, sina förutsättningar och sina behov. Genom samverkan mellan
myndigheter har hinder kunnat identifieras och belysas på ett mer
heltäckande sätt, vilket bidrar till att individer hamnar rätt i
välfärdssystemet.
Att bli sedd, lyssnad på och att få ett samordnat stöd är i sig en viktig
framgångsfaktor både för individen, som får ökad trygghet och riktning, och
för samhället, genom mer träffsäkra insatser och effektivare användning av
gemensamma resurser. Samverkan skapar därmed värde även när det
uttalade målet arbete inte nås för samtliga deltagare.
Samtliga medlemmar i samordningsförbundet Insjöriket har under våren 2025 tagit beslut
om en ny förbundsordning. Tillämpningen av den justerade förbundsordningen påbörjades
från det att sista medlemmen tog beslut om den.
Under året 2025 så har 197 individer (122 kvinnor och 75 män) remitterats till ACTivera
och 177 deltagare har startats upp under året (av de uppstartade har flera inkommit med
intresseanmälan 2024).
Under samma period så har 156 personer avslutats i ACTivera. Av dessa har 63 %
avslutats i fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket också är målet för verksamheten.
Dock är variationen mellan kommunerna stor, från 40 – 93%
Av dessa som avslutats mot fortsatt rehabilitering så har 52 % gått vidare till Gemensam
kartläggning (GK) mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, 32 % till
Arbetsmarknadsenheterna i kommuner (AME), och resterande de har gått tillbaka till
remitterande myndighet för fortsatt rehabilitering.
Förbundet har under året beviljat kommunerna ytterligare medel med 20 % av den
tilldelningen som varje kommun får för driften av ACTivera. Dessa medel har använts för
utveckling av konceptet ACTivera, med lite olika innehåll i de olika kommunerna. Syftet
med de utökade medel är att bredda utbudet så att ACTivera når och är ändamålsenlig för
ytterligare personer i målgruppen. Vissa kommuner har valt att bygga upp aktiviteter som
syftar till att rusta individer innan de kan delta i ACTivera, andra kommuner har valt att
lägga resurser för att öppna upp för möjligheten att förlänga deltagandet i ACTivera för
vissa deltagare. Sammantaget så är det 64 deltagare som utöver den ”ordinarie” ACTivera
fått möjlighet till förstärkta insatser, antingen före ACTivera eller i en förlängning av
ACTivera.
I de strukturövergripande insatser som anordnats eller administrerats av förbundet
alternativt där förbundet har bidragit med resurser har 429 personer, bestående av
medarbetare hos förbundets medlemsparter, registrerats. De strukturövergripande
insatser består hittills i år av en metoddag, FINSAM-konferens, föredragning om en extern
utvärdering, en dag med fokus på JMT, en boostdag på BIP, en utbildning på reflexiv
praktik samt informationstillfällen som riktats till Försäkringskassans handläggare.
Därutöver så har förbundet genom samarbete med andra förbund haft möjlighet att
erbjuda platser till chefer och medarbetare hos parterna på föredragningar om bland
annat psykisk ohälsa.
Sammantaget så har 679 personer fått ta del i insatser finansierade av
Samordningsförbundet Insjöriket under året.
Organisation
Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Västra Götalandsregion samt kommuner Mölndal, Partille, Härryda,
Lerum och Alingsås som medlemmar.
Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp
har den ett kansli med två anställda, en förbundschef samt en biträdande förbundschef.
Styrelsen har under perioden januari tom december 2025 haft fem sammanträden. Från
och med att den nya förbundsordningen trädde i kraft under våren 2025 så består
styrelsen numera av en ordinarie ledamot samt en ersättare från samtliga av förbundets
medlemmar.
Kristina Kjellberg, Arbetsförmedlingen, har varit ordförande och Jon Haraldsson, Lerums
kommun (S), vice ordförande. Övriga ordinarie ledamöter under året har varit Kent
Perciwall (KD) från Alingsås kommun, Adam Algotsson Johnstone (M) Partille kommun,
Bernt Runberg (S) Mölndals stad, Tommy Brundin (M) Härryda kommun, Tanja Siladji
Dahne (MP) VG region samt Marijana Mercado Försäkringskassan. Ersättarna har varit
Amanda Lindley Stjärnå (M) VG region, Cecilia Dahlström Försäkringskassan, Mattias
Agndahl Arbetsförmedlingen, Jerker Halling (V) Mölndals stad, Marie Raask (S) Partille
kommun, Birgitta Berndtsson (S) Härryda kommun, Cecilia Bolle – Larsson (C) Lerums
kommun samt Leif Hansson (S) Alingsås kommun.
Uppdrag
Lagen om Finansiell samordning handlar ytterst om att erövra ett annat synsätt på
välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att den enskilde individens behov, förmåga och
delaktighet är grunden för vilken rehabilitering som sätts in och där medarbetarnas
gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med
myndigheternas samlade möjligheter. Samordningsförbundets arbete utgår därför från en
vision om att en med gemensamma resurser tar ett gemensamt ansvar.
Arbetet skall utgå från det lokala perspektivet, individens behov och medarbetarnas
erfarenheter. De samverkande organisationernas behov är utgångspunkten för hur
Samordningsförbundet väljer att organisera den verksamhet som stöds/finansieras av
förbundet.
Lagstiftningen ger möjlighet att samordna resurser samt att skapa förutsättningar att på ett
aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser.
Lagstiftningen ger de samverkande organisationerna mandat att ta gemensamma beslut om
gemensamma målgrupper med gemensamma medel.
Förbundets ändamål är att inom sitt geografiska område svara för en finansiell samordning
inom rehabiliteringsområdet i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning
enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning. Resurserna skall användas till insatser
med syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra
förvärvsarbete, alternativt hamna rätt i välfärden. Samordningsförbundet skall vara en
arena för dialog vid individens övergång mellan myndigheterna samt försäkra att en
säkerställd nivå av samverkan hela tiden upprätthålls.
De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie
verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare
ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar
samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande
parterna.
Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella
förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan till exempel
handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte.
Finansiering
Årets tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgår till 14 000 000 kr, där
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, Västra
Götalandsregionen med en fjärdedel och kommunerna Mölndal, Partille, Härryda, Lerum
och Alingsås med resterande fjärdedel. Kommunernas fördelning baseras på
kommuninvånarantal på året innan det aktuella året. Sammantaget har förbundet 22 450
000 kr inför verksamhetsåret 2025, bestående av ett eget kapital på 8 450 tkr som
förbundet har sedan tidigare verksamhetsåren samt tilldelning på 14 000 tkr.
Verksamhetsidé och vision
Samordningsförbundet skall arbeta med ett förändrat synsätt på välfärdsarbetet. Ett
synsätt som innebär att all rehabilitering sker utifrån individens behov och förmåga,
individens aktiva medverkan och att de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt
ansvar. Denna vision skall sedan omsättas i de verksamheter som Samordningsförbundet
finansierar. Allt arbete som drivs inom förbundet utgår ifrån ledmotivet ”alla finns i
rummet”.
1.1. Översikt över verksamhetens utveckling
2025 2024 2023 2022
Verksamhetens 14 021 tkr 14 278 tkr 14 278 tkr 14 559 tkr
intäkter
Verksamhetens 14 717 tkr 12 976 tkr 14 363 tkr 12 333 tkr
kostnader
Periodens resultat -485 tkr 1 663 tkr 228 tkr 2 226 tkr
Soliditet 86 90 82 74
Antal anställda 2 2 2 2
1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
Vad gäller resultatet för helåret så framgår det att det egna kapitalet inte har ökat under
den aktuella perioden. Tittar man på varje budgetpost för sig så kan man konstatera att i
de flesta budgetposterna förutom budgetposten för ACTivera och kansliet är prognosen att
de budgeterade medel överstiger de faktiska kostnaderna. I de flesta budgetposterna så
handlar det om marginella överskott, men avseende budgetposterna Investeringar
ACTivera, med budgeterad summa på 1 000 000 kr samt budgetposten Övrigt med
budgeterad summa på 500 000 kr är samtliga medel nästintill oanvända. Kansliet har haft
en kontinuerlig dialog med kommunerna för att påminna om investeringspengar, utan att
det har lett till någon större förbrukning. Med det ovanskrivna i åtanke så har man hittills i
år använt enbart en bråkdel av det egna kapitalet från tidigare år.
Den nya organiseringen av förbundets operativa verksamheter innebär att förbundet har
en ny finansieringsmodell med fördefinierad budget för att driva verksamheten per varje
utförande part. Denna modell innebär att förbundet beviljar en förutbestämd, fast summa
pengar per varje kommun per verksamhetsår för att finansiera verksamheten, under
förutsättning att kommunen och förbundet avtalat om vissa organisatoriska ramar att
driva verksamheten utifrån och att det också finns en överenskommen, kvantitativ
målsättning för verksamheten. Därutöver så finns det dock vissa budgetposter där utfallet
är avhängig på parternas aktiva äskande av medel, som påverkar Samordningsförbundets
ekonomiska utfall. Med denna modell som utgångspunkt bör förbundets ekonomiska utfall
röra sig inom mer begränsade ramar, då finansieringen är i hög grad budgeterad redan i
förväg och de fasta kostnaderna för att administrera kansliet är relativt kända och
väldefinierade.
Med hänsyn till ökningen av det egna kapitalet under tidigare år och det faktum att de
investeringsmedel som funnits budgeterade inte används i någon större grad, så har
styrelsen för förbundet i år tagit beslut om ytterligare finansiering till ACTivera utöver den
grundfinansieringen som beslutats om tidigare. Den potten extra pengar, som är 20 % av
grundfinansieringen av ACTivera, riktas till verksamhets- och processutveckling av
ACTivera. Pengarna betalas ut 1/3 per tertial efter ett uppföljningssamtal mellan kansliet
och utföraren. Villkoret är dock att det finns konkreta framsteg att dels ha en plan för
utveckling men att denna plan sedan också verkställs inom de givna tidsramarna. Syftet
med verksamhets- och processutvecklingen är att vässa verksamheten ytterligare, och
bereda platser och anpassa innehållet för större målgrupp än hittills. Stort fokus har lagts
bland annat på att få in flera ungdomar med aktivitetsersättning till ACTivera.
Förbundet har en finansiell målsättning att inom fem år från och med år 2025 komma i fas
med det egna kapitalet i den nivån som rekommenderas av Nationella rådet, dvs cirka 20
% av tilldelning. Den takten bedöms också som rimlig av revisorerna som granskar
förbundets arbete.
1.3. Händelser av väsentlig betydelse
I samband med övergången till den nuvarande organisationen (ACTivera) fanns en önskan
om en mer lokalt förankrad insats i respektive kommun, i syfte att öka inflödet av
deltagare med försörjningsstöd. Man önskade också en verksamhet mer anpassad för
individer med aktivitetsersättning. Jämfört med siffror från förra året, så har andelen
personer med aktivitetsersättning har ökat något under den aktuella perioden (9%), och
andelen individer med försörjningsstöd (14%) är oförändrad. Förhoppningen är att med
den aktuella utökningen av ACTivera konceptet så ökar andelen individer mer
aktivitetsersättning framöver.
Antalet intresseanmälningar till ACTivera har minskat med nästan 18 % sedan förra året.
Det minskade inflödet är en stående diskussionspunkt på styrelse- och Berednings- och
utvecklingsgruppens möten, då ansvaret att bära frågan vidare inom organisationen delas
av alla. Utförarna uppvaktar parterna kontinuerligt med besök, frukostmöten och
tvåpartsmöten för att påminna och informera om verksamheten, och kansliet håller
informationsmöten till handläggare. Gällande individer med aktivitetsersättning lyftes
farhågan om att insatsen är för kort (6 månader) för de flesta med aktivitetsersättning och
att det sannolikt behövs ett spår med en förlängd insats för dessa individer. Utifrån dessa
erfarenheter så har varje kommun tagit fram en plan om hur ACTivera kan utvecklas så
att innehållet blir mer attraktiv för större målgrupp och anpassas till de behov som framför
allt ungdomar med aktivitetsersättning har. De plan som har framtagits kommer successivt
att integreras till ACTivera processen med start på hösten 2025.
Resultaträkningen på visar nu att förbundet lyckats att vända utvecklingen med utökning
av eget kapital då årets resultat visar att förbundet använt mer medel än beviljad
tilldelning. I stället för att öka det egna kapitalet så har den ekonomiska ställningen nu
stabiliserats. Detta är en mycket positiv utveckling, och framöver behöver fokuset riktas till
att omsätta delar av det egna kapitalet i verksamheten.
1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten
Samordningsförbundet Insjörikets styrelse har i november 2024 fattat ett beslut om
budget för verksamhetsåret 2025. Budgetens fördelning skall ha en tydlig förankring i den
aktuella verksamhetsplanen där prioriterade målgrupp och inriktning för verksamheter
definieras. Den aktuella verksamhetsplanen har tagits fram utifrån en beredningsprocess,
där partrepresentanterna har deltagit i beredning och prioritering av innehållet. Innehållet
har sedan sammanställts av kansliet, och beslutats av styrelsen. Samordningsförbundet
har under året arbetat utifrån en verksamhetsplan som sträcker sig för perioden 2024-
2026.
Styrelsen har under januari-december 2025 haft fem sammanträden. Sammanträden har
föregåtts av ett arbetsmöte där presidiet har fått en dragning av den aktuella
dagordningen från förbundschefen. Därutöver så har de nytillträdda styrelseledamöter
erbjudits möjlighet till informationsmöte med kansliet i samband med att de påbörjat sitt
uppdrag på Insjöriket. I maj så deltog kansliet och flera chefer på kommunernas
arbetsmarknadsenheter på den nationella FINSAM-konferensen i Stockholm.
Insjöriket har också en berednings- och utvecklingsgrupp (BUG). BUG består av
representanter från de lokala samverkansparterna i förbundet, med mandat att företräda
sin organisation. Gruppen är ett forum för strategisk utveckling av samverkan, och har
ansvar för omvärldsanalys av förutsättningar och behov, att vara stöd till förbundschef i
förankring och förberedelser till styrelsen vad gäller innehållet i styrdokumenten, inriktning
och innehåll i insatser finansierade av förbundet. BUG är också kopplingen till parternas
organisationer och ansvarar för att sprida information om och från förbundet internt. BUG-
gruppen har haft sex möten under perioden januari-december 2025.
Förbundet är en aktiv medlem i NNS, nationella nätverket för samordningsförbund. NNS är
en nationell, politisk intresseorganisation med syfte att driva frågor som är gemensamma
för samtliga förbund i landet. NNS samarbetar såväl med Nationella rådet som med
politiska beslutsfattarna både lokalt men främst nationellt.
Förbundets interna styrdokument som till exempel delegationsordning, dokument för
intern kontroll och attestordning följs upp, uppdateras och beslutas en gång per
verksamhetsår. Kansliet i förbundet har en ekonom och revisionsbiträde till sitt
förfogande.
Förbundet är sedan 2023 hänvisade att använda ett nationellt uppföljningssystem
Uppföljning FINSAM. I detta system så är det enbart möjligt att registrera antalet remisser
på deltagare som är aktiva i insatser finansierade av förbundet samt könsfördelning på
dessa. Då tolkningen av lagstiftningen avseende förbundens möjligheter att hantera
personuppgifter på deltagare i insatser som finansieras av förbundet har stramats åt,
försvåras förbundens möjligheter till ytterligare uppföljning och analys av resultaten på
individnivå. För ytterligare uppföljning ansvarar var och en av parterna utifrån det
regelverket som styr deras hantering av personuppgifter.
I ACTivera används progressionsmätningsverktyget Skapa, som är ett verktyg för mätning
av stegförflyttningen hos deltagarna
Vid avslut av insats ombeds deltagarna fylla i en utvärdering av deras tid i ACTivera.
Utvärderingen består av 10 frågor där deltagarna i text och utifrån skalfrågor ger sin bild
över sin tid i ACTivera. Frågorna handlar bland annat om hur väl de aktiviteter som
erbjuds inom insatsen svarar upp mot deltagarnas behov, om ACTivera ökat deras chanser
att få ett arbete och om det finns en tydlig plan för den fortsatta arbetslivsinriktade
rehabiliteringen efter avslut i ACTivera. Syftet med utvärderingen är att följa upp om
insatsen tillgodoser de behov som deltagarna själva identifierar för att kunna närma sig ett
arbete och följs upp med ACTivera i respektive kommun.
ACTivera utvärderades i en extern, upphandlad utvärdering som genomfördes under
vintern 2024-2025. Utvärderingen syftade till att analysera om insatsen är ändamålsenlig
och tillgodoser både parternas och deltagarnas behov. Vidare så bidrar utvärderingen till
hur insatsen skall vässas och utvecklas framöver för att bli ytterligare mer träffsäker och
resurseffektiv.
Styrelsen har under 2025 beviljat utökade medel på 20 % för varje kommun för att
ytterligare utöka ACTivera med syftet att öka träffsäkerheten i verksamheten ytterligare
specifikt till målgruppen unga vuxna 16-29 år. Hur kommunerna har planerat för och
verkställt utökningen redovisas kommunvis i bilaga 1.
Sammanfattningsvis så konstaterar man i utvärderingen att ACTivera gör skillnad för
berörda individer och parter. Individerna är nöjda med det stöd som de får, de bryter
isolering och får en ny möjlighet att komma vidare i livet. ACTivera beskrivs skapa ett
socialt sammanhang där individen kan stärkas för kommande arbetslivsinriktad
rehabilitering. Särskilt positivt är att individen får en tillhörighet och blir sedda av såväl
personal som andra deltagare. Detta beskrivs bidra till ett ökat självförtroende inför ett
nästa steg. Ur ett organisatoriskt perspektiv beskrivs att parterna genom ACTivera får en
insats att använda sig av som annars saknas. Eftersom det saknas andra
förrehabiliterande verksamheter för målgruppen bidrar ACTivera med ett tydligt mervärde
för de anvisande parterna.
Utvecklingsarbetet av ACTivera har haft fokus på att stärka
matchningsarbetet till nästa steg efter ACTivera, i syfte att minska glapp och öka
andelen deltagare som hållbart klarar av att göra stegförflyttningar mot
egenförsörjning genom arbete. Det andra prioriterade utvecklingsområdet har utgått ifrån
revidering av målbilden då man från och med nästa verksamhetsår skiftar fokus i
uppföljningen från antalet deltagare (volymmål) till uppföljning av resultat
(effekt/resultatmål) för de deltagare som avslutas. Att följa upp hur stor andel av de
avslutade deltagare som de facto går vidare till fortsatt rehabilitering berättar mycket mer
om kvaliteten i verksamheten än vad antalet deltagare som går igenom ACTivera gör.
1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning
Enligt kommunallagen, som även tillämpas i FINSAM, så ska det finnas mål och riktlinjer
som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta
såväl ekonomi som verksamhet.
Insjörikets styrelse har i november 2024 tagit beslut om två justerade verksamhetsmål och
ett finansiellt mål för förbundet, som skall gälla för verksamhetsåret 2025.
Finansiellt mål för förbundet:
Att förbundet inom fem år från 2025 når ett ekonomiskt läge där nivån på det egna
kapitalet är i linje med rekommendationer från nationella rådet, dvs cirka 20 % av
tilldelningen. För Insjörikets del innebär det ett eget kapital om cirka 2,8 miljoner utifrån
tilldelningen för 2025.
Målet på eget kapital om cirka 20 % av tilldelningen nås inte 2025. Dock är denna
målsättning en långsiktig plan som syftar till att det egna kapitalet är i den önskvärda
nivån senast år 2030.
Förbundet har enbart marginellt använt det egna kapitalet som finns sedan tidigare år
men år 2025 påvisar ett trendbrott. Utvecklingen har redovisats mer noggrant under
rubriken 1.2 (Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning.)
Budgeten för förbundet har delats upp i olika projekt för att enklare möjliggöra
identifiering av var förväntade kostnader uteblir. Under år 2025 var målsättningen för
förbundet att göra en förlust om ca 3 300 tkr för att minska det egna kapitalet. Som
årsrapporten påvisar uppvisas en förlust om ca 500 tkr. Framför allt hänförs diskrepansen i
prognosen och det verkliga användandet av medel till icke utnyttjande av
investeringsbidrag för kommunerna, lägre/förskjutna kostnader för strukturövergripande
insatser för kurser/konferens inom ACTivera och lägre kostnad för arvoden för ledamöter
samt en övergripandepost som inte utnyttjats. Dessutom så har förbundet fått en ränta på
drygt 200 000 kr som inte finns med i kalkylen.
Verksamhetsmål 1: Att varje utförarenhet under verksamhetsår 2025 ska ha kapacitet att
kunna ta emot minst 75% av det långsiktigt uppställda målet om antal deltagare. Detta
under förutsättning att inflödet av remisser möjliggör detta. Om remissinflödet är för lågt
bör det följas upp.
Målet uppnås inte under verksamhetsåret 2025. Remissinflödet har inte möjliggjort
bedömning av kommunernas kapacitet att ta emot antalet deltagare enligt det långsiktigt
uppställda målet.
Utförarna för verksamheten ACTivera har tidigt under året flaggat för att det antalet
deltagare som initialt definierats inte är realistiskt att nå utifrån de resurser och
förutsättningar samt arbetssätt som tillämpas i ACTivera. Styrelsen var väl medveten om
svårigheten att sätta realistiska mål till en ny verksamhet från början, och öppnade upp
tidigt för möjligheten och behovet att justera målen under resans gång. På grund av
avsaknad av empiriska hållpunkter baserades målen initialt främst utifrån den
verksamheten som varit modell för utvecklandet av ACTivera och som drivs i Sjuhärads
förbund sedan 10 år tillbaka, som dock har visat sig ha tydliga skillnader med
förhållandena i Insjöriket. Styrelsen har utifrån ställningstaganden från Berednings- och
utvecklingsgruppen samt från utförande kommuner tagit beslut om nya målsättningar i
verksamhetsplan för 2026.
Det aktuella men orealistiska verksamhetsmålet för 2025 anger en målsättning för
verksamheten att erbjuda plats till 75 % av budgeterad antal deltagare (356 individer)
under 2025. Under 2025 så har det inkommit 197 remisser, av dessa startades 177 under
den aktuella perioden. Det minskade inflödet omöjliggör insatsens möjligheter att nå den
fördefinierade målsättningen med ett x antal individer per kommun.
Vad gäller inflödet och antalet startade ärenden så finns det dock skillnader kommuner
emellan. Inflödet följs upp och diskuteras vid varje uppföljningsmöte som kansliet har med
kommunen. Trots dialog med parterna så går det inte peka ut en enskild orsak till det
minskade inflödet. En del av problematiken handlar om att insatsen bedöms vara
otillräcklig i längd och omfattning för en del av målgruppen, framför allt för ungdomar
med aktivitetsersättning och för vissa personer med utmattningsrelaterad problematik.
Utifrån bristande möjligheter till tillräckliga anpassningar har nu styrelsen beviljat
utvecklingsmedel till kommunerna för att utöka och anpassa konceptet så att den bättre
tillgodoser den aktuella målgruppens behov.
Verksamhetsmål 2: Att minst 50 % av de som deltar i ACTivera under verksamhetsåret
2025 skall ha genomfört minst en progressionsmätning enligt metodiken SKAPA/BIP.
Målet uppnås per helår 2025.
Vad gäller progressionsmätningen med Skapa är målsättningen för år 2025 att minst
hälften av alla deltagare i respektive kommun ska ha genomfört en progressionsmätning
under sin medverkan. Denna andel förväntas öka successivt med målsättningen att minst
80% av inskrivna deltagare genomfört progressionsmätning under sin medverkan år 2026.
Under verksamhetsåret 2025 har fler än 50 % av deltagarna gjort progressionsmätningen
vid minst ett tillfälle.
Genom att sikta på en successiv utveckling mot de ovan tre uppställda mål säkerställs en
god ekonomisk hushållning framöver men god ekonomisk hushållning uppnås inte per
2025-12-31. Dock bedöms målsättningar inte vara realistiska och målen har därför
justerats i verksamhetsplanen för 2026.
För att verkställa prioriteringar i verksamhetsplanen så finansierar förbundet en operativ
individinriktad insats som utförs av medlemskommuner. Insatsen som finansieras av
förbundet presenteras här nedan.
Uppföljning av verksamheten
Individinriktade insatser finansierade av förbundet
ACTivera
ACTivera är arbetsförberedande/prerehabiliterande vänder sig till individer mellan 16-66 år
som har behov av stöd i att öka sin aktivitetsförmåga i syfte att närma sig arbete.
Deltagande kan ske i valfri kommun, oavsett var i Insjörikets upptagningsområde
deltagaren bor. Individer kan ta del av insatsen i upp till 24 veckor. Omfattningen
anpassas efter individens behov och förmåga med målet att komma upp 25 % av sin
sjukpenninggrundade inkomst (eller ca 10 timmar i veckan). Var sjätte vecka sker ett
avstämningsmöte tillsammans med remittenten, deltagare och handläggare på ACTivera
för att klargöra individens fortsatta deltagande nästkommande veckor (alternativt avslut
om åtgärden inte anses ändamålsenlig utifrån aktuellt läge).
Utförare av verksamheten är arbetsmarknadsenheterna i respektive kommun, förutom i
Mölndal där ansvaret för utförandet delas mellan arbetsmarknadsenheten och vård- och
omsorgsförvaltningen. Målet är att ACTivera med stöd av kommunens ordinarie utbud och
resurser rustar individerna att kunna ta del av parternas ordinarie insatser.
Acceptance and commitment training/therapy (ACT), som är en evidensbaserad metod
används inom ACTivera både individuellt och i grupp. Verktyget SKAPA (Skattning Av
Progression mot Arbete) är ett sätt att mäta deltagarnas utveckling mot att bli så
anställningsbar som möjligt. Verktyget används inom ACTivera och bygger på det danska
forskningscentret Vaeksthusets forskningsprojekt BIP. Man har genom att intervjua 4000
arbetslösa under ett antal år kartlagt olika indikatorer som påverkar möjligheten att få
jobb. (BIP står för Beskeftigelse indikator projekt, där Beskeftigelse betyder
sysselsättning). Samtliga deltagare i ACTivera erbjuds 1-3 progressionsmätningar under
tiden de deltar i ACTivera.
Ett annat verktyg som används övergripande i ACTivera är JobMatch Talent (JMT), som är
ett arbetspsykologiskt test som mäter arbetsrelaterade egenskaper baserat på ett antal
frågor. Testet ger en bild av hur testdeltagaren använder sina egenskaper i olika
arbetssituationer. Verktyget används i syfte att hjälpa deltagarna i ACTivera att få en mer
nyanserad bild av sig själva och hur och var deras egenskaper kommer bäst till sin rätt i
ett arbetsliv.
Inom ramen för ACTivera erbjuds deltagarna aktiviteter av prerehabiliterande karaktär
med individuellt formade valbara innehåll. Utbudet ska med viss lokal variation, bestå av
kombinationer av individuella samtal, fysisk aktivitet, ACT-övningar, gruppcoaching,
föreläsningar, samhällsorientering, hälsostärkande insatser, kreativa, sociala och
arbetsförberedande aktiviteter enskilt och i grupp. Ett krav är att deltagarna klarar av att
delta i två aktiviteter från start.
Processkarta:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Inflöde
Till ACTivera krävs en intresseanmälan för att bli aktuell. Anmälan skickas till ACTivera i
den kommun som individen är folkbokförd inom eller den kommun som individen vill delta
i. Intresseanmälan kan initieras av en handläggare eller kontaktperson från någon av
förbundets parter, alternativt från individen själv eller anhörig.
Under 2025 har det inkommit 197 intresseanmälningar (samtliga kommuner), 122 kvinnor
och 75 män vilket är 43 färre än år 2024 och en procentuell minskning om 17,9%.
Tabellen nedan visar inflödet av intresseanmälningar fördelat på vem som initierat
anmälan. ”Egen anmälan” innebär att intresseanmälan är skickad från deltagaren själv
alternativt anhörig. ”Kommun övrigt” innebär att intresseanmälan kommit från någon
annan förvaltning inom kommunen än stöd och försörjning. Det kan exempelvis vara från
boendestödsenheten eller det kommunala aktivitetsansvaret.
”VGR övrigt” betyder andra vårdenheter inom VG-regionen än psykiatrin och vårdcentral.
Det kan exempelvis vara habiliteringen eller ungdomsmottagning.
Inflöde intresseanmälningar / part/ kön
Egen ansökan
Kommun övrigt
Stöd och försörjning
VGR övrigt
Vårdcentral
Psykiatrin
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
0 20 40 60 80 100
Totalt Män Kvinnor
Försäkringskassan står bakom 40 % av intresseanmälningarna och VG-regionen
(psykiatrin, vårdcentral och VGR-övrigt) står bakom 43 % av intresseanmälningarna. Det
sammanlagda inflödet från kommunen (kommun övrigt, skola och stöd och försörjning)
ligger på 14 %. 2 % består av egen anmälan och 1 % kommer från Arbetsförmedlingen.
Siffrorna skiljer sig marginellt från år 2024.
Tabellen nedan visar vilken typ av försörjning deltagarna har när de remitteras till
ACTivera. Sjukpenning/rehabpenning är den vanligaste ersättningsformen vilket 65 % av
deltagarna har. 14 % uppbär försörjningsstöd, 9 procent aktivitetsersättning och 8 % har
ingen offentlig försörjning vilket oftast innebär att det är försörjda av föräldrar eller av
partner. 2 % har uppgett att de har annan offentlig försörjning, 1 % har sjukersättning
och 1 % har a-kassa. Det är endast marginella skillnader från 2024.
Offentlig försörjning / kön
Sjukersättning
Annan offentlig försörjning
A-kassa
Aktivitetsstöd
Sjukpenning/rehabpenning
Ingen offentlig försörjning
Aktivitetsersättning
Försörjningsstöd
0 20 40 60 80 100 120 140
Totalt Män Kvinnor
Tabellen nedan visar inflödet av intresseanmälningar per kommun.
Intresseanmälningar/ kommun/ kön
70
60
50
40
30
20
10
0
Mölndal Partille Härryda Lerum Alingsås
Kvinnor Män Totalt
Mölndal har tagit emot 59 intresseanmälningar. Till Partille har det inkommit 27
anmälningar. Härryda har mottagit 24 intresseanmälningar och till Lerum har det inkommit
28 intresseanmälningar. Alingsås har tagit emot 59.
Samtliga kommuner har fått ett minskat inflöde av intresseanmälningar under 2025
jämfört med 2024. Mölndal (-2), Partille (-8), Härryda (- 13), Lerum (- 13) och Alingsås (-
7).
Av de sammanlagd 197 inkomna intresseanmälningar har 177 deltagare startat ACTivera
(177, 2024) 42 har av olika anledningar (såsom sjukdom, annan planering, flytt, ej redo
etc.) inte blivit aktuella för ACTivera. 156 deltagare (222, 2024) har hunnit avslutas.
Tabellen nedan visar anledningarna till avslut för de 156 kvinnor och män som deltagit och
avslutats i ACTivera under 2025. 63 % avlutas mot fortsatt rehabilitering vilket är en
minskning med 13 % från 2024, 29 procent har avslutats på grund av sjukdom (vilket är
en ökning med 11 % från tidigare år) och resterande 8 procent fördelas övriga
avslutningsanledningar.
Anledningen till det ökade antalet som avslutats mot sjukdom har diskuterats i de olika
kommunerna men ett enkelt svar finns inte att ge. Alingsås och Härryda är de kommuner
som utmärker sig. Alingsås har avslutat 56 % mot sjukdom medan Härryda har avslutat 0
deltagare mot sjukdom. Tittar man på de övriga tre kommunerna snittar de tillsammans
på 18 % mot avslut vilket är en mer rimlig siffra. Dialog i frågan kommer att fortsätta.
Vid uppföljning av ACTivera används de avslutsanledningar som fanns i tidigare
systemet för uppföljning av samverkan (SUS). De individer som avslutas mot sjukdom gör
det med anledning av att de inte bedöms vara redo för arbetslivsinriktad rehabilitering då
de av olika anledningar inte kunnat tillgodose sig det stödet som ACTivera erbjuder.
Avslutsanledningar
Arbete
Studier
Flytt
Sjuk
Fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering
Utan mätning
0 20 40 60 80 100 120
Fortsatt rehabilitering är i sammanhanget ett positivt avslut eftersom syftet med ACTivera
är att individen efter avslut ska vara redo att ta del av ordinarie myndigheter stöd för att
närma sig arbete. Vilken typ av fortsatt rehabilitering som bli aktuell kan endast följas
genom de personer som avlutas mot gemensam kartläggning mellan Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan (GK), Arbetsmarknadsenheten eller Arbetsförmedlingen. Av de 156
individer som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 52% avslutats till GK (av de med
sjukpenning eller aktivitetsersättning) och 32 % (av de med försörjningsstöd) har fått
fortsatt stöd via arbetsmarknadsenheterna. Resterande del av de som avslutats mot
fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering har fått fortsatt stöd från den myndighet de
remitterades ifrån.
Under 2025 har 2 % avslutats mot arbete, 2 % mot studier och 1 % har avslutats på
grund av flytt
Kommunvis redovisning
Mölndal
Till Mölndal har det inkommit 59 (en minskning med 2 från föregående år)
intresseanmälningar varav 33 kvinnor och 26 män. Försäkringskassan står för 36 % av
anmälningarna (28 % 2024), kommunen (stöd och försörjning, skola och kommun övrigt)
står för 15 % (16 % 2024) och VG-regionen (psykiatrin, vårdcentraler och VGR-övrigt)
står för 46 % (48 % 2024). Resterande 3 % kommer från kommun övrigt.
Intresseanmälningar Mölndal/part/kön
Egen ansökan
Kommun övrigt
Stöd och försörjning
VGR övrigt
Vårdcentral
Psykiatrin
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
0 5 10 15 20 25
Totalt Män Kvinnor
Mölndal har under året startat 57 deltagare (42, 2024) och 9 individer har av olika
anledningar inte blivit aktuella för insats. 46 deltagare (56, 2024) har avslutats under året.
Av dessa har 70 % avslutats till fortsatt rehabilitering, 19 % pga sjukdom, 4 % har
avslutats till studier, 2% till arbete och 4 % utan mätning. Av de som avslutats mot
fortsatt rehabilitering har 41 % (av de med ersättning från Försäkringskassan) avslutats till
GK och 33 % (av möjliga) till AME. 55 % har avslutats till remitterande myndighet för
fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering och 2 % har avslutats till Arbetsförmedlingen.
Partille
Till Partille har det inkommit 27 intresseanmälningar (35, 2024) varav 17 kvinnor och 10
män. Försäkringskassan står för 52 % (57 %, 2024) av anmälningarna, vårdcentralerna
tillsammans med VGR övrigt står för 44% (26 %, 2024) och från Arbetsförmedlingen har
det inkommit 3 %. Inga intresseanmälningar har inkommit från kommunen (10%, 2024)
eller psykiatrin.
Intresseanmälningar Partille/part/kön
Egen ansökan
Kommun övrigt
Stöd och försörjning
VGR övrigt
Vårdcentral
Psykiatrin
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Totalt Män Kvinnor
Partille har under året startat 28 (16, 2024) och 8 individer har av olika anledningar inte
blivit aktuella för insats. 24 deltagare har avslutats under året (23, 2024). Av dessa har 75
% avslutats till fortsatt rehabilitering, 4 % till studier, 8 % till arbete och 13 % på grund
av sjukdom.
Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 46 % av personer med ersättning från
Försäkringskassan avslutats till GK, 3 % till AME och 17% till remitterande myndighet för
fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering.
Härryda
Till Härryda har det inkommit 24 intresseanmälningar (37, 2024) varav 17 kvinnor och 7
män. Försäkringskassan står för 21% (27 %, 2024) av VG-regionen (psykiatrin,
vårdcentraler och VGR-övrigt står för 54 % (62 %, 2024), kommunen står för 12,5 %
(8%, 2024) och egen ansökan består av 12,5 % (2 %, 2024).
Intresseanmälningar Härryda / part / kön
Egen ansökan
Kommun övrigt
Skola
Stöd och försörjning
VGR övrigt
Vårdcentral
Psykiatrin
Försäkringskassan
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Totalt Män Kvinnor
Härryda har under året startat 17 deltagare vilket är 15 färre än förra året. 4 individer har
av olika anledningar inte blivit aktuella för insats. 14 deltagare har avslutats under året
vilket är 35 deltagare färre än 2024. Av dessa har 93 % avslutats till fortsatt rehabilitering
och 7 % har avslutats utan mätning
Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 55 % av deltagare med ersättning från
Försäkringskassan avslutats till GK och 18 % till AME och 36 % har avslutats till
remitterande myndighet för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering.
Lerum
Till Lerum har det inkommit 28 intresseanmälningar (19 kvinnor och 9 män) vilket är en
minskning på 13 från föregående år. Försäkringskassan står för 43 % av inflödet (37 %,
2024). VG-regionen (psykiatrin, vårdcentraler och VGR-övrigt) står för 46 %, samma som
2024 och kommun övrigt står för 4 %. Inga intresseanmälningar har inkommit från stöd
och försörjning som 2024 stod för 12 % av inflödet. 4 % har kommit från
Arbetsförmedlingen och 4 % via egen ansökan.
Intresseanmälningar Lerum/part/kön
Egen ansökan
Kommun övrigt
Stöd och försörjning
VGR övrigt
Vårdcentral
Psykiatrin
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
0 2 4 6 8 10 12 14
Totalt Män Kvinnor
ACTivera Lerum har under året startat 26 deltagare (33, 2024) och 8 individer har av olika
anledningar inte blivit aktuella för insats. 19 deltagare har avslutats under året (vilket är
en minskning på 15 från 2024). 68 % har avslutats till fortsatt rehabilitering, 21 % på
grund av sjukdom, 5 % på grund av flytt och 5 % utan mätning. Av de som avslutats mot
fortsatt rehabilitering har 56 % av personer med ersättning från Försäkringskassan
avslutats till GK och 21 % till remitterande myndighet för fortsatt arbetslivsinriktad
rehabilitering.
Alingsås
Till ACTivera Alingsås har det inkommit 59 intresseanmälningar (66, 2024) varav 36
kvinnor och 23 män. Försäkringskassan står för 46 % av anmälningarna (56%, 2024), VG-
regionen (psykiatrin, Vårdcentralerna och VGR-övrigt) står för 32 % (26%, 2024) av
anmälningarna, kommunen (stöd och försörjning och kommun övrigt) står för 20% (18 %,
2024) och från Arbetsförmedlingen har det inkommit 2 %.
Intresseanmälningar Alingsås/part/kön
Egen ansökan
Kommun övrigt
Stöd och försörjning
VGR övrigt
Vårdcentral
Psykiatrin
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
0 5 10 15 20 25 30
Totalt Män Kvinnor
ACTivera Alingsås har under året startat 49 deltagare (53, 2024) och 13 individer har av
olika anledningar inte blivit aktuella för insats. 52 (50, 2024) deltagare har avslutats under
året. Av dessa har 40 % avslutats till fortsatt rehabilitering, 56% har avslutats på grund av
sjukdom, 2 % har avslutats till studier och 2 % till arbete.
Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 25 % av personer med ersättning från
Försäkringskassan avslutats till GK, 25 % till remitterande myndighet för fortsatt
rehabilitering och 2 % av möjliga till AME.
Utökade medel
Styrelsen har under 2025 beviljat ytterligare 20 % utökning av tilldelade medel till varje
kommun. Syftet med utökningen är att skapa ett utrymme för varje kommun att utveckla
sin verksamhet så att den blir än mer träffsäker för Samordningsförbundets målgrupp.
Kommunerna har haft relativt fria händer att komma med plan för utökningen samt för
verkställandet, men det har varit uttalat från styrelsen att utökning bör syfta till att
deltagandet av ungdomar med aktivitetsersättning ökar även på sikt i ”ordinarie”
ACTivera. Kommunerna har valt att utveckla verksamheten lite olika, vissa har satsat på
att skapa en aktivitet före ACTivera, andra har skapat möjligheten till att förlänga vissa
deltagares vistelsetid utöver den 24 veckors perioden som ingår i ACTivera. Det är
sammanlagt 64 personer som har fått ta del av denna utökning under 2025, med en
variation om 4 till 30 personer per kommun.
Uppföljning av strukturövergripande insatser
Kansliet har kontinuerligt dialog med parterna för att säkerställa att de överenskomna
metoder och verktyg implementeras och används i den operativa verksamheten.
Därutöver så har berednings- och utvecklingsgruppen en viktig roll för att fånga in behov
av ytterligare metoder och verktyg som kan tänkas vara gynnsamma för deltagare i
insatser finansierade av förbundet framöver.
Förbundet har ansvaret för organisering och finansiering av vissa kompetenshöjande
insatser till parternas medarbetare i de insatser som finansieras av förbundet. Framför allt
avses utbildning i de metod och verktyg som definieras som gemensamma och
obligatoriska i den processbeskrivningen som är framtagen för ACTivera och som man har
avtalats om med de utförande kommunerna.
Under 2025 så har sammantaget 429 personer deltagit i de strukturövergripande insatser
som förbundet har finansierat eller bidragit till med kompetens av kanslipersonal.
Vid två tillfällen (en i februari och en i mars) så har förbundet bjudit till en föredragning
där resultaten på den externa utvärderingen varit i fokus. Vid dessa tillfällen så deltog det
40 personer.
I april så deltog 6 personer på Finsamkonferensen, två från kansliet och fyra chefer från
arbetsmarknadsenheterna på medlemskommuner.
I slutet av april så anordnade förbundet en metoddag. Cirka 70 personer deltog, både
medarbetare med uppdrag i ACTivera och andra medarbetare och chefer anställda i någon
av kommunerna, detta som ett led att sprida kunskapen om ACT.
Två informationstillfällen till utredare på Försäkringskassan har hållits om ACTivera. På
dessa två tillfällen deltog cirka 75 medarbetare.
Under hösten anordnades en kunskapsdag om BIP som 115 medarbetare och chefer från
kommunerna och Arbetsförmedlingen tog del utav.
En utbildning/workshop i verktygen Jobmatch Talent och Karriärguiden erbjöds under
hösten till medarbetare som inte har en JMT certifiering. Dagen arrangerades tillsammans
med Samordningsförbundet Sjuhärad och 65 deltagare från Insjörikets
upptagningsområde deltog under dagen.
Året avslutades med en utbildning i Reflexiv Praxis där 65 medarbetare och chefer deltog
under 4 tillfällen få verktygen till den viktigaste indikatorn i BIP-forskningen –
handläggarens tilltro till individen
Utöver detta har medarbetare och chefer bjudits in till ett antal olika kostnadsfria
seminarier som Insjörikets förbundskollegor hållit i på teman psykisk ohälsa.
Våld i nära relation
Förbundet har tidigare ingått i ett nationellt projekt mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld
som var ett regeringsuppdrag med målet att förbättra upptäckten av våld i nära relationer,
hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt att förmedla adekvata insatser mot
detta1. Insatser finansierade av förbundet använder även nu när det nationella projektet
är avslutat rutinmässigt ett frågeformulär2 om sju frågor om våld som deltagare i en ålder
mellan 16–66 år får besvara. Genom att rutinmässigt använda frågeformuläret om våld
inom insatserna erhåller deltagare kunskap om det starka band som råder mellan tidigare
våldsutsatthet och en senare psykisk och fysisk hälsa. De anonyma svaren (hittills cirka
270) registreras i en nationell databas, som används för att göra analyser om
våldsutsattheten i nära relationer på riks nivå.
1.6. Balanskravsresultat
Årets resultat enligt resultaträkningen -485 071 kr
- Samtliga realisationsvinster -
+ Realisationsvinster enligt -
undantagsmöjlighet
+ Realisationsförluster enligt -
Undantagsmöjlighet
-/+ Orealiserade vinster och förluster i -
värdepapper
+/- Återföring av orealiserade vinster och -
förluster i värdepapper
= Balanskravsresultat -485 071 kr
Balanskravet är ett krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader som regleras i
kommunallagen. Balanskravet innebär att budget ska upprättas så att intäkterna
överstiger kostnaderna. Om kostnaderna är större än intäkterna under ett enskilt år
uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.
1 http://nnsfinsam.se/stoppavaldet.aspx
2 http://nnsfinsam.se/media/167938/Fragor-Om-Vald-GRUPP-2_191216.pdf
Balanskravsutredningen syftar till att visa hur balanskravsresultatet har uppstått.
Huvudprincipen vid avstämning av balanskravet är att intäkterna ska överstiga
kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningen
görs. Därför börjar balanskravsutredningen med årets resultat enligt resultaträkningen
som justeras för samtliga realisationsvinster vid avyttring av anläggningstillgångar. Därtill
finns det möjlighet att gottgöra resultatet för realisationsvinster/förluster som uppstått vid
avyttring av tillgångar om dessa avyttringar bidrar till en god ekonomisk hushållning (t.ex.
kostnadsbesparingar) i framtiden. Återföring ska också ske av orealiserade vinster och
förluster i värdepapper.
Förbundet har haft positiva resultat de senaste åren och därmed uppfyllt balanskravet.
Detta har medfört ett starkt eget kapital. Förbundets målsättning är att skapa verksamhet
för överskottet och successivt minska det egna kapitalet.
1.7. Väsentliga personalförhållanden
Förbundet har två anställda i kansliet, förbundschef och biträdande förbundschef.
1.8 Förväntad utveckling – risk- och strategidiskussion
Det finns vissa faktorer som kan äventyra Samordningsförbundet Insjörikets verksamhet
framöver. Här nedan en kort beskrivning av de mest adekvata risker som kan identifieras i
nuläget.
Sveriges ekonomi präglas fortfarande av en lågkonjunktur med relativt sett hög
arbetslöshet, tröghet i bostadsmarknaden och högre levnadskostnader till följd.
Byggbranschen går på knäna, ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden
och osäkerheten om hur Trumps politiska beslut vad gäller bland annat tullar för EU
påverkar ekonomin framöver gör det svårt att uttala sig om långsiktiga effekter på den
svenska marknaden och i längden effekterna på individnivån. Historiskt sett så har den
ekonomiska osäkerheten lett till att hushållen blir mer återhållsamma och begränsar sin
konsumtion, vilket i sin tur förstärker effekterna av den negativa ekonomiska utvecklingen.
Denna utveckling förstärks ytterligare av det säkerhetspolitiskt osäkra läget i världen, där
krig pågår i Europa och flera håll i världen och där stormakterna gör anspråk på
europeiska territorium. Den samhällsekonomiskt mer ansträngande situationen riskerar att
medföra att fler människor hamnar i utanförskap på grund av ekonomiska svårigheter
vilket också bidrar till en ökad psykisk ohälsa i samhället. Med den prognosen i åtanke så
är det inte orimligt att anta att fler individer kommer framledes att vara beroende av
offentlig försörjning och samordning av samhällets insatser också avseende
arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket är samordningsförbundens grunduppdrag. Samtidigt
så finns det en stor sannolikhet att kostnaderna för att upprätthålla välfärden ökar. Finns
då en risk att kommunerna behöver strama åt sin verksamhet och att de delar i den
kommunala verksamheten, såsom arbetsmarknadsenheterna, som inte är lagstiftade, står
inför sparbeting eller rentav nedläggning. Då den nya organisationsmodellen som införts
2023 bygger på att förbundets operativa verksamheter utgår ifrån de kommunala
arbetsmarknadsenheterna, skulle en sådan utveckling vara ödesdiger för verksamheter
finansierade av förbundet i dess nuvarande form. Denna risk behöver ständigt bevakas
och lyftas upp för diskussion med parterna både i styrelsen och i samtal direkt med
kommunernas utförarenheter.
En ytterligare risk av både finansiell, legal och politisk karaktär handlar om regeringens
och riksdagens framtida ställningstaganden vad gäller FINSAM-lagen och den framtida
finansieringen av Samordningsförbundens verksamhet. Finansieringen har varit oförändrat
under ett antal åt bakåt i tiden, trots att flera förbund har startats upp och behoven har
blivit större. Försäkringskassan har genomfört ett regeringsuppdrag i form av en
utvärdering av FINSAM-lagen, och pekat på vissa områden där det behövs förtydliganden
vad gäller uppdrag och gränsdragning framöver. Det som framför allt lyfts i utredningen är
att FINSAM inte har möjlighet att söka extern finansiering utanför parterna, vilket innebär
att framtida projekt finansierade med ESF-medel inte är möjliga inom FINSAM:s ramar.
Det har också under det senaste året identifierats vissa juridiska aspekter avseende
informationsutbyte myndigheter emellan och lagring av personuppgifter som är en
försvårande omständighet för uppföljning av verksamheter finansierade av förbundet. Ett
enskilt förbund har svårt att angripa dessa risker som nämns ovan, men frågan bevakas
och man har en ständig dialog på den politiska nivån både med regeringen och med de
berörda departementen via NNS (Nationella nätverk för samordningsförbund). Då
förbundens möjligheter att följa upp ärenden på individnivå är numera bakbundna av den
rådande tolkningen av lagstiftningen, medför det stora svårigheter att påvisa både den
samhällsekonomiska effekten och effekten på individnivå av insatser finansierade av
förbundet.
Tittar man mer specifikt på Insjöriket så gav den externa utvärderingen som gjordes förra
året en hel del ledtrådar på områden där det krävs verksamhetsutveckling framöver.
Framför allt så handlar det mycket att säkerställa processen från myndighet till insatsen
och vidare tillbaka till myndighet, så att överlämningarna sker utan onödiga glapp som
riskerar att stjälpa individens möjligheter till att närma en egen försörjning i stället för att
hjälpa individen i sin rehabiliteringsresa. Även metoder för uppföljning av verksamheten
behöver standardiseras och analysarbetet förstärkas.
Det finns vissa utmaningar vad gäller resurser och kompetens som behöver hanteras, och
insatsen är en marginell del av kommunernas övriga verksamhet vilket kan innebära att
den riskerar att slukas in i det övriga arbetet. Det finns en risk att kommunerna stöter på
problem att rigga upp och upprätthålla verksamheten på grund av interna processer och
eventuellt bristande resurser, vilket i så fall innebär att samordningsförbundets resurser
inte kommer medborgare till gagn. För att undvika hamna i detta så har beslutet
förankrats väl i varje kommun, och kommunens representanter har ett forum i
Berednings- och utvecklingsgruppen att lyfta eventuella problem som tillstöter. Kansliet på
förbundet har beredskap att kunna stötta med processledning i omorganisationen, men
saknar möjlighet att påverka de eventuella brister i resurser som kan bli aktuella.
En ytterligare risk som går att identifiera handlar om inflödet till verksamheten. Vissa av
parterna har flaggat för att de har svårt att hinna med att identifiera deltagare till insatsen
på grund av den arbetsbelastningen som råder i just dessa myndigheter. Det kan också
uppstå brister i informationsflödet vilket innebär att de tänkbara remittenterna inte har
tillräckligt med kunskap om insatsen för att kunna/vilja remittera ärenden till ACTivera.
Här har förbundet en viktig roll att regelbundet erbjuda informationstillfällen där tänkbara
remittenterna erbjuds möjlighet till aktuell information om insatsen.
Ytterligare en aspekt som lär påverka förbundens arbete framöver är den nya
socialtjänstlagen. Hur och på vilket sätt kommer kommunernas justerade uppdrag och
betoning på förebyggande insatser påverka förbunden, återstå att se längre fram. Mycket i
ansatsen i den nya lagen med fokus på förebyggande åtgärder och evidensbaserade
metoder går dock väl hand i hand den utvecklingen som lett till ACTivera så som den är
format idag.
2. Resultaträkning
Resultaträkning
2025-01-01 2024-01-01
Belopp i kr. Not -2025-12-31 -2024-12-31
Verksamhetens intäkter 1 14 021 041 14 278 000
Verksamhetens kostnader 2,3 -14 716 797 -12 975 915
Avskrivningar - -
Verksamhetens resultat -695 756 1 302 085
Finansiella intäkter 210 685 361 111
Finansiella kostnader - -531
Resultat efter finansiella poster -485 071 1 662 665
Extraordinära poster -
Årets resultat -485 071 1 662 665
3. Balansräkning
Balansräkning
Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier - -
Summa anläggningstillgångar - -
Omsättningstillgångar
Korta fordringar 4 293 552 430 682
Kortfristiga placeringar - -
Kassa och bank 9 593 054 8 997 905
Summa omsättningstillgångar 9 886 606 9 428 587
Summa tillgångar 9 886 606 9 428 587
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital -7 966 933 -8 452 004
Årets resultat 485 071 -1 662 665
Övrigt eget kapital -8 452 004 -6 789 339
Avsättning
Avsättningar för pensioner - -
Skulder
Långfristiga skulder - -
Kortfristiga skulder 5 -1 919 673 -976 583
Summa eget kapital, avsättningar och skulder-9 886 606 -9 428 587
Ansvarsförbindelser - -
4. Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys
Belopp i kr. 2025-12-31 2024-12-31
Årets resultat - 485 071 1 662 665
Justering för ej likviditetspåverkande poster - -
Medel från verksamheten före förändring -485 071 1 662 665
av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar 137 130 -13 297
Ökning/minskning kortfristiga skulder 943 090 -561 296
Kassaflöde för den löpande verksamheten 1 080 220 -574 593
Årets kassaflöde 595 149 1 088 072
Likvida medel vid årets början 8 997 905 7 909 833
Likvida medel vid årets slut 9 593 054 8 997 905
5. Driftredovisning
Belopp tkr Utfall 2025 Aktuell Avvikelse utfall Bokslut helår
budget – budget 2024
2025
Kostnader 14 717 17 210 2 493 12 976
Medlemsavgift 14 021 14 000 21 14 278
Resultat -485 - 3 210 2 725 1 663
Utgående eget 7 967 8 452
kapital
Likvida medel 9 593 8 998
6. Noter
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring
och redovisning och kommunallag (KL). Förbundet följer god redovisningssed, definierad
av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) i
enlighet med Finsamlagen, lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
(2003:1210).
Principerna är oförändrade i jämfört med föregående år samt föregående års
årsredovisning.
Någon separat investeringsredovisning upprättas inte.
Not 1. Verksamhetens intäkter
2025 2024
Driftbidrag från Försäkringskassan/Arbetsförmedling 7 000 000 7 139 000
Driftbidrag från Mölndals stad 1 040 000 1 067 000
Driftbidrag från Partille kommun 598 000 603 000
Driftbidrag från Härryda kommun 588 000 600 000
Driftbidrag från Lerums kommun 644 000 660 000
Driftbidrag från Alingsås kommun 630 000 639 000
Driftbidrag från VGR 3 500 400 3 570 000
Bidrag ESF 0 0
Övriga intäkter 20 641 0
Summa 14 021 041 14 278 000
Not 2. Verksamhetens kostnader
2025 2024
Verksamhetsanknutna personalkostnader 10 872 891 9 333 396
Verksamhetsanknutna lokalkostnader - 2 200
Verksamhetsanknutna kostnader, övrigt 482 781 403 537
Övriga kostnader 1 095 064 1 056 549
Arvoden 122 909 111 002
Personalkostnader 2 143 152 2 069 231
Summa 14 716 797 12 975 915
Not 3. Kostnad för räkenskapsrevision
2025 2024
Azets Revision & Rådgivning AB
- Revisionsuppdrag lagstadgad revision 39 000
- Revisionsuppdrag sakkunnigt biträde 65 000 -
KPMG AB
- Revisionsuppdrag lagstadgad revision 39 000
- Revisionsuppdrag sakkunnigt biträde - 61 000
Not 4. Fordringar
2025 2024
Kundfordringar 0 0
Avräkningskonto för skatter och avgifter 102 911 166 323
Fordran mervärdesskatt 85 641 175 872
Övr kortfristiga fordringar 0 0
Interimsfordringar 105 000 88 487
Summa 293 552 430 682
Not 5. Kortfristiga skulder
2024 2024
Leverantörsskulder 1 409 586 542 100
Skatteskulder 92 512 71 128
Övriga kortfristiga skulder 81 704 80 046
Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter 107 586 90 255
Förutbetalda intäkter 0 0
Upplupna kostnader 228 285 193 054
Summa 1 919 673 976 583
7. Styrelsens underskrift
Vi intygar att årsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt
kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. Årsrapporten skrivs under digitalt
av samtliga ordinarie ledamöter i styrelsen. Ifall en ordinarie ledamot ersätts av ersättaren
på mötet, så är det ersättaren som skriver på.
Mölndal 260327
Kristina Kjellberg Arbetsförmedlingen (Ordförande)
Jon Haraldsson Lerums kommun (Vice ordförande)
Tanja Siladji Dahne VG region
Marijana Mercado Försäkringskassan
Bernt Runberg Mölndals stad
Adam Algotsson Johnstone Partille kommun
Tommy Brundin Härryda kommun
Kent Perciwall Alingsås kommun
Document
history
Document summary
COMPLETED BY ALL: DOCUMENT NAME:
27.03.2026 10:21 Årsrapport 2025 reviderad 3.0.pdf
28 pages
SENT BY OWNER:
Olof Sjöberg · 27.03.2026 10:01 SHA-512:
dd5673ccdcae34b9b4552bb8f8e2bca6ef32cc5ceebc9df
DOCUMENT ID:
b38ec12ba7bca720b79aa281f04c550b4ab6320943072
ryxePPamiZe
80f34760e89844ab76724c1a47d8b3b164b8
ENVELOPE ID:
ByxB8Da7ibx-ryxePPamiZe
Verified ensures that the document has been signed according
to the method stated above.
Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES
compliant standard sealed
To review the signature validity, please open this PDF using
Adobe Reader.
Activity log
RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS
Kent Olof Perciwall Signed 27.03.2026 10:15 eID Swedish BankID (DOB: 1954/06/09)
kent.perciwall@alingsas.se Authenticated 27.03.2026 10:14 Medium +46735315529
EVA KRISTINA KJELLBERG Signed 27.03.2026 10:15 eID Swedish BankID (DOB: 1972/07/21)
kristina.kjellberg@arbetsfor Authenticated 27.03.2026 10:14 Medium +46723339015
medlingen.se
MARIJANA MILJA MERCA Signed 27.03.2026 10:15 eID Swedish BankID (DOB: 1980/03/08)
DO
marijana.m.mercado@forsa Authenticated 27.03.2026 10:14 Medium +46708617767
kringskassan.se
CARL ADAM TOMAS ALGO Signed 27.03.2026 10:16 eID Swedish BankID (DOB: 1986/01/20)
TSSON-JOHNSTONE
adam.algotsson@partille.s Authenticated 27.03.2026 10:15 Medium +46735002100
e
Lars Jerker Halling Signed 27.03.2026 10:16 eID Swedish BankID (DOB: 1949/09/26)
jerker.halling@molndal.se Authenticated 27.03.2026 10:15 Medium +46705223565
Jon Harald Emanuel Harald Signed 27.03.2026 10:17 eID Swedish BankID (DOB: 1980/08/10)
sson
Jon.haraldsson@lerum.se Authenticated 27.03.2026 10:16 Medium +46722444285
TOMMY BRUNDIN Signed 27.03.2026 10:17 eID Swedish BankID (DOB: 1957/02/11)
tommy.brundin@politiker.ha Authenticated 27.03.2026 10:15 Medium +46702091793
rryda.se
TANJA SILADJI DAHNE Signed 27.03.2026 10:21 eID Swedish BankID (DOB: 1978/03/16)
tanja.siladji.dahne@vgregio Authenticated 27.03.2026 10:21 Medium +46709936897
n.se
* Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID
method used to access the document.
Verified ensures that the document has been signed according
to the method stated above.
Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES
compliant standard sealed
To review the signature validity, please open this PDF using
Adobe Reader.
Attachments
No attachments related to this document
Custom events
No custom events related to this document
Verified ensures that the document has been signed according
to the method stated above.
Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES
compliant standard sealed
To review the signature validity, please open this PDF using
Adobe Reader.