Kungjort.

Härryda · Möte · Protokoll

Samordningsförbundet27 mars 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 1382 Att välja Adam och Marijana till justerare

§ 1382 Val av justerare Adam och Marijana Beslut: Att välja Adam och Marijana till justerare

§ 1383 Att fastställa dagordningen enligt förslag

§ 1383 Fastställande av dagordning Beslut: Att fastställa dagordningen enligt förslag

§ 1384 verksamheter och ekonomisk uppföljning

§ 1384 Beslut om årsrapport för 2025 inklusive information om finansierade verksamheter och ekonomisk uppföljning Beslut: Att fastställa årsrapporten enligt förslag

§ 1385 Att fatta beslut om attestordningen enligt förslaget

§ 1385 Beslut om attestordning Beslut Att fatta beslut om attestordningen enligt förslaget

§ 1386 Att fatta beslut om riktlinjer om intern styrning och kontroll samt kontrollplan enligt

§ 1386 Beslut intern styrning och kontroll Beslut Att fatta beslut om riktlinjer om intern styrning och kontroll samt kontrollplan enligt förslaget.

§ 1387

§ 1387 Revisionens granskningsrapport avseende årsredovisningen för 2025

§ 1388 - Information om pågående dialog mellan NNS och Försäkringskassan och

beslutstyp: godkännande
§ 1388 Informationspunkt förbundschef - Information om pågående dialog mellan NNS och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen - Information om pågående dialog mellan GR och samordningsförbunden - Info om hur långt planeringen avseende 20-årsjubileum har kommit och beslut om budgetram förslagsvis på cirka 175 000 kr för dagen. - Återkoppling från mötet med KSAU Mölndal. I samband med informationen framkom önskemål från samtliga deltagande kommuner att kansliet tillsammans med presidiet kommer och besöker Socialnämnden, KSAU eller motsvarande för att ytterligare öka kommunernas förståelse och insikt kring Samordningsförbundets arbete och parternas gemensamma ändamål. - Beslut från strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden VGR för kännedom efter en skrivelse från delregionala nämnden Göteborg. Beslut Styrelsen beslutar att ersättning till eventuell skådespelare kan hanteras via Samordningsförbundet om inte Härryda kommun kan bistå med lönehanteringen.

§ 1389 - Kvantitativ uppföljning av insatser finansierade av Insjöriket över tid

§ 1389 Övriga frågor - Kvantitativ uppföljning av insatser finansierade av Insjöriket över tid - Information om intresset hos kommuner att delta i år till Kunskapsagentsutbildningen BIP via Vaeksthuset - Ersättare för Försäkringskassan är Caroline Hansson. - Upphandling revisionsbiträde 2027 aktuell till hösten - Påminnelse digital FINSAM-konferens

§ 1390 Kommande möten:

beslutstyp: godkännandediarienr: harryda:NOT:2025:12
§ 1390 Sammanträdet avslutas Kommande möten: Ordinarie styrelsemöten: 5/6 mellan 9–11, 11–15 med beredningsgruppen, obs en heldag 25/9 mellan 9–12 27/11 mellan 9–12 Övriga möten: 21 april FINSAM-konferens digital Medlemsmöte 27 november 8–9 Teams Document history Document summary COMPLETED BY ALL: DOCUMENT NAME: 27.03.2026 10:20 Protokoll styrelsemöte 260327.pdf 3 pages SENT BY OWNER: Olof Sjöberg · 27.03.2026 10:14 SHA-512: 5dd8b34d2835150b14687ea62cbf822e2f76624a810662 DOCUMENT ID: 2a1328c1739ded79fc6afefe80ce8fcde0cc5ed7c31671e SyLc5T7sbe 44ab0c0bb6054b6661c753dffd45f583654 ENVELOPE ID: SJS5cT7iZx-SyLc5T7sbe Verified ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Activity log RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS MARIJANA MILJA MERCA Signed 27.03.2026 10:19 eID Swedish BankID (DOB: 1980/03/08) DO marijana.m.mercado@forsa Authenticated 27.03.2026 10:19 Medium +46708617767 kringskassan.se CARL ADAM TOMAS ALGO Signed 27.03.2026 10:20 eID Swedish BankID (DOB: 1986/01/20) TSSON-JOHNSTONE adam.algotsson@partille.s Authenticated 27.03.2026 10:19 Medium +46735002100 e OLOF SJÖBERG Signed 27.03.2026 10:20 eID Swedish BankID (DOB: 1982/12/16) olof@soredo.se Authenticated 27.03.2026 10:20 Low IP: 90.233.210.230 * Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID method used to access the document. Attachments No attachments related to this document Custom events No custom events related to this document Verified ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Den förtroendevalda revisorn i Samordningsförbundet Insjöriket Till: Styrelsen i Samordningsförbundet Insjöriket Fullmäktige i respektive medlemskommun och region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2025 Jag har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet Insjöriket (organisationsnummer 222000- 2071) för verksamhetsåret 2025. Mitt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Jag har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar jag med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har jag förlitat mig på den statliga revisorns granskning och bedömning. Mina övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet Insjöriket. 1 KJ4UV-O1KLA-K9SBH-63LUQ-SYDFQ-UQDYF :lekcyntnemukod oenneP Jag bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Insjöriket har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Jag bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Jag tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Jag åberopar bifogade redogörelse och rapporter. • Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet Insjöriket Partille, dag som framgår av digital signering ………………………………… Eva Kristensen 2 KJ4UV-O1KLA-K9SBH-63LUQ-SYDFQ-UQDYF :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Serienummer: 16a00c6ad2979c[…]eb9e948a46262 IP: 81.232.xxx.xxx 2026-03-30 09:21:46 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktygfördigitala signaturer. KJ4UV-O1KLA-K9SBH-63LUQ-SYDFQ-UQDYF :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Insjöriket, org. nr 222000-2071 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet Insjöriket för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3-23. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av "sakkunnigt biträde" eller ställts till "de förtroendevalda revisorerna". Revisionsberättelse Samordningsförbundet Insjöriket, org. nr 222000-2071, 2025 20K1O-WBE3Q-PI774-3AEJY-GDR9G-U5VQ3 :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av "Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse" samt "Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning" i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet Insjöriket för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Insjöriket har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Ort den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Susanna Everborn Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet Insjöriket, org. nr 222000-2071, 2025 20K1O-WBE3Q-PI774-3AEJY-GDR9G-U5VQ3 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Serienummer: 48b696979570d0[…]048bd52fff464 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-03-27 12:15:04 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktygfördigitala signaturer. 20K1O-WBE3Q-PI774-3AEJY-GDR9G-U5VQ3 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Granskningsrapport Samordningsförbundet Insjöriket 2026-03-12 Antal sidor: 7 Page 1 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfråga 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Metod och avgränsningar 3 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Förvaltningsberättelsen 5 2.2 God ekonomisk hushållning 5 2.2.1 Ekonomiska mål 5 2.2.2 Verksamhetsmål 5 2.3 Resultaträkning 6 2.3.1 Verksamhetens intäkter 6 2.3.2 Verksamhetens kostnader 6 2.4 Balansräkning 6 2.4.1 Kassa och bank 6 2.4.2 Kortfristiga skulder 6 2.5 Intern kontroll och styrning 6 2.5.1 Styrdokument 6 2.5.2 Delårsrapport 7 2.6 Driftredovisning 7 2.7 Övrigt 7 2.8 Rekommendationer 7 2.9 Sammanfattning och slutsatser 7 Page 2 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 BAKGRUND Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet Insjöriket för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be- dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av: • att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt • om räkenskaperna är rättvisande och • om den interna kontrollen är tillräcklig 1.2 REVISIONSKRITERIER Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier: • Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR • Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam- het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag. 1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Page 3 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen. Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll och förbundsordning) inklusive årsredovisningen • Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen • Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster. • Stickprovsgranskning av attest och utanordning • Dialog med förbundschef • Sedvanlig bokslutsgranskning 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 1.3.1.1 Redovisningen • Verksamhetens intäkter - Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot beslut, fakturering och inbetalning. • Verksamhetens kostnader - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning samt avklipp. • Kassa och bank - Substansgranskas mot externa underlag. • Kortfristiga skulder - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning. • Redovisningsprinciper 1.3.1.2 Intern kontroll • ”Ordning och reda” • Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet och redovisningsbyrån Soredo AB. • Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt belopp. Page 4 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen ovan. 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN I LKBR, föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta rubriker. Samordningsförbundet Insjöriket redovisar sin förvaltningsberättelse i enlighet med lagens krav och denna har ställts upp enligt de bestämda rubrikerna. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Insjörikets styrelse har i november 2024 beslutat om en verksamhetsplan med budget för 2025. I denna verksamhetsplan och budget framgår att det finns två verksamhetsmål och ett finansiellt mål med avseende på god ekonomisk hushållning. 2.2.1 Verksamhetsmål Verksamhetsmål 1: Att varje utförarenhet under verksamhetsår 2025 ska ha kapacitet att kunna ta emot minst 75% av det långsiktigt uppställda målet om antal deltagare. Detta under förutsättning att inflödet av remisser möjliggör detta. Om remissinflödet är för lågt bör det följas upp. Utfall: Remissinflödet har inte möjliggjort bedömning av kommunernas kapacitet att ta emot antalet deltagare enligt det långsiktigt uppställda målet. Målet bedöms inte vara uppfyllt Verksamhetsmål 2: Att minst 50 % av de som deltar i ACTivera under verksamhetsåret 2025 skall ha genomfört minst en progressionsmätning enligt metodiken SKAPA/BIP. Utfall: Under verksamhetsåret 2025 har fler än 50 % av deltagarna gjort progressionsmätningen vid minst ett tillfälle. Målet bedöms vara uppfyllt 2.2.2 Finansiellt mål Att förbundet inom fem år från 2025 når ett ekonomiskt läge där nivån på det egna kapitalet är i linje med rekommendationer från nationella rådet, dvs cirka 20 % av tilldelningen. För Insjörikets del innebär det ett eget kapital om ca 2,8 mkr utifrån tilldelningen 2025. Utfall: Förbundets egna kapital vid utgången av 2025 uppgår till ca 7,9 mkr och ryms därför inte inom rekommendationerna från nationella rådet. Målet bedöms inte vara uppfyllt. Page 5 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Sammanfattningsvis gör förbundet bedömningen att de inte uppnår god ekonomisk hushållning för räkenskapsåret 2025. Årets resultat (efter finansiella poster) uppgår till -485 tkr vilket är 2 725 tkr högre än det budgeterade resultatet på -3 210 tkr. Avvikelsen förklaras främst av att budgeterade kostnader för investeringar i ACTivera (1 mkr) samt posten "Övrigt" (0,5 mkr) i stort sett är oanvända. 2.3 RESULTATRÄKNING 2.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 14 000 tkr samt övriga intäkter 21 tkr vilka har substansgranskats mot beslut, fakturering och inbetalning. 2.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis dels i samband med kontroll av attestering och dels i samband med genomgång av kostnadskonton som uppgår till större belopp eller som förändrats väsentligt gentemot tidigare år. Inget anmärkningsvärt noterats avseende verksamhetens kostnader. 2.4 BALANSRÄKNING Balansomslutningen per bokslutsdag uppgår till 9 887 tkr vilket är något högre än vid samma tidpunkt året innan och beror i huvudsak på högre leverantörsskulder vid bokslutsdagen vilket i sin tur påverkades av sen fakturering från kommunerna och där betalfil inte hann skickas innan bokslutsdagen. 2.4.1 Kassa och bank Balansräkningens dominerande tillgångspost är Kassa och bank, 9 593 tkr. Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Nordea. 2.4.2 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna 1 920 tkr består till dominerande del av leverantörsskulder, vilken var ovanligt hög i år jämfört med tidigare år, vars bakgrund förklaras under rubrik 2.4. Posten har granskats utan anmärkning. 2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav efterlevs. 2.5.1 Styrdokument Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning. Page 6 of 7 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.5.2 Delårsrapport Förbundet upprättar delårsuppföljning per 31 augusti. Tertialrapporten för januari-augusti 2025 behandlades på styrelsemötet i september. Prognosen för helårsresultat visade - 900 tkr, vilket kan jämföras med faktiskt utfall som blev - 485 tkr vilket indikerar förhållandevis god träffsäkerhet i prognosarbetet. 2.6 DRIFTREDOVISNING I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del. Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025. 2.7 ÖVRIGT Det nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Samordningsförbundet Insjöriket inte överstiga 2 450 tkr (20 % * 7 mkr + 15 % * 7 mkr). Utfall vid 2025 års slut är 7 967 tkr vilket innebär att det överstiger rekommenderad nivå. Förbundet har en finansiell målsättning att inom fem år från och med år 2025 komma i fas med det egna kapitalet i den nivån som rekommenderas av Nationella rådet. 2.8 REKOMMENDATIONER I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts och uppföljning av måluppfyllelse. Avsnittet där detta redogörs för är relativt omfattande och skulle kunna göra sig bättre som en bilaga. 2.9 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Det har i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Susanna Everborn Auktoriserad revisor Page 7 of 7 Samordningsförbundet Insjöriket Årsrapport 2025 Avser perioden 2025-01-01 – 2025-12-31 Beslutad av styrelsen för Samordningsförbundet Insjöriket 2026-03-27 Signering av justerare Innehållsförteckning sida 1. .... FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ........................................................ 3 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ...................... 7 1.3. Händelser av väsentlig betydelse ............................................................ 7 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten ............................................. 8 1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning .10 1.6. Balanskravsresultat ............................................................................... 21 1.7. Väsentliga personalförhållanden ............................................................ 22 1.8 Förväntad utveckling – risk- och strategidiskussion .............................. 22 2. .... RESULTATRÄKNING.................................................................... 24 3. .... BALANSRÄKNING ....................................................................... 25 4. .... KASSAFLÖDESANALYS ................................................................ 26 5. .... DRIFTREDOVISNING .................................................................. 26 6. .... NOTER ........................................................................................ 27 7. .... STYRELSENS UNDERSKRIFT ....................................................... 28 Bilaga 1 Extra finansiering av ACTivera Signering av justerare 1. Förvaltningsberättelse Styrelsen för Samordningsförbundet Insjöriket, organisationsnummer 222 000 – 2071, med säte i Mölndals Stad avger årsredovisning för perioden januari-december 2025. Samordningsförbundet bildades 1 juli 2006 utifrån ett initiativ av förbundets medlemmar. Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av verksamhetsutveckling och resultat samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för perioden första januari 2025 till och med 31 december 2025. Sammanfattning av perioden januari-december 2025 Samordningsförbundet Insjöriket finansierar en individinriktad verksamhet, ACTivera, som erbjuds i samtliga av förbundets kommuner med kommunen som utförare. Parterna i förbundet har gemensamt tagit fram en modell för hur ACTivera ska utföras i kommunerna och vilka evidensbaserade metoder och verktyg som skall tillämpas. Förbundet ombesörjer att medarbetare som jobbar i verksamheten får en nödvändig kompetens i de metoder och verktyg som används. Samarbetet regleras i en skriftlig överenskommelse mellan kommuner och samordningsförbund. Den organisatoriska formen att driva den operativa verksamheten med kommun som utförare och finansiering från förbundet har utgått utifrån en verksamhetsplan som beslutats i november 2023 och som sträcker sig för perioden 2024–2026. Enligt verksamhetsplanen är behovsgrupperna unga vuxna med svårigheter att ta sig till arbetsmarknaden, individer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden (med eller utan offentlig försörjning), ofta förknippad med psykisk ohälsa och/eller med bristande färdigheter i det svenska språket t ex hos personer med utomnordisk härkomst, individer som bedöms inte har rätt till sjukpenning men som inte heller besitter en arbetsförmåga enligt arbetsförmedlingens bedömning prioriterats i verksamheterna. Verksamheten har utvärderats med en extern utvärdering som pågick under vintern 2024. Resultaten av utvärderingen presenterades i början av februari 2025. Utvärderingens slutsatser och de erfarenheter som hämtats från utförarna ligger till grund för justeringar bland annat i verksamhetsmålen inför kommande verksamhetsåren. Nu när verksamheten har förankrats i samtliga utförarkommuner så har fokus på utvecklingsarbetet varit på att utöka och utveckla aktiviteterna som erbjuds inom ACTivera. Vidare så har varje kommun fortsatt att vässa processen, bland annat genom dialog med de övriga parterna om smidiga övergångar från ACTivera till fortsatt rehabilitering hos parterna och om vilka som ingår i målgruppen för ACTivera. Den sammantagna upplevelsen är att varje kommun blir bättre och bättre på att anpassa verksamheten utifrån varje individs behov, och att remittenterna också blir säkrare på att remittera rätt individer till insatsen. Styrelsen har också sett behov av att förstärka och utöka konceptet för ACTivera så att den bättre bemöter än större målgrupps behov. Framför allt så syftar utökningsansatsen till att göra ACTivera mer anpassad till målgruppen unga vuxna med aktivitetsersättning. Förbundet har också finansierat fortsatta satsningar med kompetensutveckling av personalen som jobbar i ACTivera. Förbundet har anordnat en heldags metodutvecklingsdag på våren där fokus har varit att lyfta och diskutera de metoder som används inom ACTivera. Därutöver så har några av chefer hos utförarna följt med till FINSAM-dagen i Stockholm i april 2025. Det har också gjorts en rejäl satsning för att öka personalens kompetens i reflexiv praktik som är en viktig ingrediens i förhållningssättet i BIP, utbildningen pågick under hösten 2025. Utbildningen som är framtagen av Finnvedens samordningsförbund baserar sig på danska Vaeksthusets forskningen om BIP, och har som syfte att förstärka förutsättningar för medarbetarnas tilltro till individen och inom organisationen. Även en workshop avseende verktyget jobmatch talent genomfördes i september. De insatser som förbundet finansierar, såväl strukturövergripande som individinriktade, syftar dels till att stötta och förbättra parternas samverkan samt bidra med kunskapsöverföring mellan parterna, dels till att effektivisera användning av gemensamma resurser och öka möjligheterna till egen försörjning för fler kvinnor och män. Samverkan mellan myndigheterna ställer stora krav på parterna och Samordningsförbundet har genom lagstiftningen och strukturen en unik möjlighet att erbjuda en sektorövergripande plattform för att samordna insatser. Inom ramen för verksamheten ACTivera är målet att stärka individers förmåga att ta del av ordinarie myndigheters uppdrag, med det långsiktiga målet arbete eller studier. Men även de individer som inte når tillräcklig progression och inte avslutas till fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering, har ACTivera i de flesta fall inneburit en betydande vinst. Majoriteten har fått ökad klarhet kring sin situation, sina förutsättningar och sina behov. Genom samverkan mellan myndigheter har hinder kunnat identifieras och belysas på ett mer heltäckande sätt, vilket bidrar till att individer hamnar rätt i välfärdssystemet. Att bli sedd, lyssnad på och att få ett samordnat stöd är i sig en viktig framgångsfaktor både för individen, som får ökad trygghet och riktning, och för samhället, genom mer träffsäkra insatser och effektivare användning av gemensamma resurser. Samverkan skapar därmed värde även när det uttalade målet arbete inte nås för samtliga deltagare. Samtliga medlemmar i samordningsförbundet Insjöriket har under våren 2025 tagit beslut om en ny förbundsordning. Tillämpningen av den justerade förbundsordningen påbörjades från det att sista medlemmen tog beslut om den. Under året 2025 så har 197 individer (122 kvinnor och 75 män) remitterats till ACTivera och 177 deltagare har startats upp under året (av de uppstartade har flera inkommit med intresseanmälan 2024). Under samma period så har 156 personer avslutats i ACTivera. Av dessa har 63 % avslutats i fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket också är målet för verksamheten. Dock är variationen mellan kommunerna stor, från 40 – 93% Av dessa som avslutats mot fortsatt rehabilitering så har 52 % gått vidare till Gemensam kartläggning (GK) mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, 32 % till Arbetsmarknadsenheterna i kommuner (AME), och resterande de har gått tillbaka till remitterande myndighet för fortsatt rehabilitering. Förbundet har under året beviljat kommunerna ytterligare medel med 20 % av den tilldelningen som varje kommun får för driften av ACTivera. Dessa medel har använts för utveckling av konceptet ACTivera, med lite olika innehåll i de olika kommunerna. Syftet med de utökade medel är att bredda utbudet så att ACTivera når och är ändamålsenlig för ytterligare personer i målgruppen. Vissa kommuner har valt att bygga upp aktiviteter som syftar till att rusta individer innan de kan delta i ACTivera, andra kommuner har valt att lägga resurser för att öppna upp för möjligheten att förlänga deltagandet i ACTivera för vissa deltagare. Sammantaget så är det 64 deltagare som utöver den ”ordinarie” ACTivera fått möjlighet till förstärkta insatser, antingen före ACTivera eller i en förlängning av ACTivera. I de strukturövergripande insatser som anordnats eller administrerats av förbundet alternativt där förbundet har bidragit med resurser har 429 personer, bestående av medarbetare hos förbundets medlemsparter, registrerats. De strukturövergripande insatser består hittills i år av en metoddag, FINSAM-konferens, föredragning om en extern utvärdering, en dag med fokus på JMT, en boostdag på BIP, en utbildning på reflexiv praktik samt informationstillfällen som riktats till Försäkringskassans handläggare. Därutöver så har förbundet genom samarbete med andra förbund haft möjlighet att erbjuda platser till chefer och medarbetare hos parterna på föredragningar om bland annat psykisk ohälsa. Sammantaget så har 679 personer fått ta del i insatser finansierade av Samordningsförbundet Insjöriket under året. Organisation Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregion samt kommuner Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har den ett kansli med två anställda, en förbundschef samt en biträdande förbundschef. Styrelsen har under perioden januari tom december 2025 haft fem sammanträden. Från och med att den nya förbundsordningen trädde i kraft under våren 2025 så består styrelsen numera av en ordinarie ledamot samt en ersättare från samtliga av förbundets medlemmar. Kristina Kjellberg, Arbetsförmedlingen, har varit ordförande och Jon Haraldsson, Lerums kommun (S), vice ordförande. Övriga ordinarie ledamöter under året har varit Kent Perciwall (KD) från Alingsås kommun, Adam Algotsson Johnstone (M) Partille kommun, Bernt Runberg (S) Mölndals stad, Tommy Brundin (M) Härryda kommun, Tanja Siladji Dahne (MP) VG region samt Marijana Mercado Försäkringskassan. Ersättarna har varit Amanda Lindley Stjärnå (M) VG region, Cecilia Dahlström Försäkringskassan, Mattias Agndahl Arbetsförmedlingen, Jerker Halling (V) Mölndals stad, Marie Raask (S) Partille kommun, Birgitta Berndtsson (S) Härryda kommun, Cecilia Bolle – Larsson (C) Lerums kommun samt Leif Hansson (S) Alingsås kommun. Uppdrag Lagen om Finansiell samordning handlar ytterst om att erövra ett annat synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att den enskilde individens behov, förmåga och delaktighet är grunden för vilken rehabilitering som sätts in och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter. Samordningsförbundets arbete utgår därför från en vision om att en med gemensamma resurser tar ett gemensamt ansvar. Arbetet skall utgå från det lokala perspektivet, individens behov och medarbetarnas erfarenheter. De samverkande organisationernas behov är utgångspunkten för hur Samordningsförbundet väljer att organisera den verksamhet som stöds/finansieras av förbundet. Lagstiftningen ger möjlighet att samordna resurser samt att skapa förutsättningar att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta medborgarens behov av samverkande insatser. Lagstiftningen ger de samverkande organisationerna mandat att ta gemensamma beslut om gemensamma målgrupper med gemensamma medel. Förbundets ändamål är att inom sitt geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning enligt Lag (2003:1210) om finansiell samordning. Resurserna skall användas till insatser med syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete, alternativt hamna rätt i välfärden. Samordningsförbundet skall vara en arena för dialog vid individens övergång mellan myndigheterna samt försäkra att en säkerställd nivå av samverkan hela tiden upprätthålls. De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan till exempel handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Finansiering Årets tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgår till 14 000 000 kr, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, Västra Götalandsregionen med en fjärdedel och kommunerna Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås med resterande fjärdedel. Kommunernas fördelning baseras på kommuninvånarantal på året innan det aktuella året. Sammantaget har förbundet 22 450 000 kr inför verksamhetsåret 2025, bestående av ett eget kapital på 8 450 tkr som förbundet har sedan tidigare verksamhetsåren samt tilldelning på 14 000 tkr. Verksamhetsidé och vision Samordningsförbundet skall arbeta med ett förändrat synsätt på välfärdsarbetet. Ett synsätt som innebär att all rehabilitering sker utifrån individens behov och förmåga, individens aktiva medverkan och att de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar. Denna vision skall sedan omsättas i de verksamheter som Samordningsförbundet finansierar. Allt arbete som drivs inom förbundet utgår ifrån ledmotivet ”alla finns i rummet”. 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling 2025 2024 2023 2022 Verksamhetens 14 021 tkr 14 278 tkr 14 278 tkr 14 559 tkr intäkter Verksamhetens 14 717 tkr 12 976 tkr 14 363 tkr 12 333 tkr kostnader Periodens resultat -485 tkr 1 663 tkr 228 tkr 2 226 tkr Soliditet 86 90 82 74 Antal anställda 2 2 2 2 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Vad gäller resultatet för helåret så framgår det att det egna kapitalet inte har ökat under den aktuella perioden. Tittar man på varje budgetpost för sig så kan man konstatera att i de flesta budgetposterna förutom budgetposten för ACTivera och kansliet är prognosen att de budgeterade medel överstiger de faktiska kostnaderna. I de flesta budgetposterna så handlar det om marginella överskott, men avseende budgetposterna Investeringar ACTivera, med budgeterad summa på 1 000 000 kr samt budgetposten Övrigt med budgeterad summa på 500 000 kr är samtliga medel nästintill oanvända. Kansliet har haft en kontinuerlig dialog med kommunerna för att påminna om investeringspengar, utan att det har lett till någon större förbrukning. Med det ovanskrivna i åtanke så har man hittills i år använt enbart en bråkdel av det egna kapitalet från tidigare år. Den nya organiseringen av förbundets operativa verksamheter innebär att förbundet har en ny finansieringsmodell med fördefinierad budget för att driva verksamheten per varje utförande part. Denna modell innebär att förbundet beviljar en förutbestämd, fast summa pengar per varje kommun per verksamhetsår för att finansiera verksamheten, under förutsättning att kommunen och förbundet avtalat om vissa organisatoriska ramar att driva verksamheten utifrån och att det också finns en överenskommen, kvantitativ målsättning för verksamheten. Därutöver så finns det dock vissa budgetposter där utfallet är avhängig på parternas aktiva äskande av medel, som påverkar Samordningsförbundets ekonomiska utfall. Med denna modell som utgångspunkt bör förbundets ekonomiska utfall röra sig inom mer begränsade ramar, då finansieringen är i hög grad budgeterad redan i förväg och de fasta kostnaderna för att administrera kansliet är relativt kända och väldefinierade. Med hänsyn till ökningen av det egna kapitalet under tidigare år och det faktum att de investeringsmedel som funnits budgeterade inte används i någon större grad, så har styrelsen för förbundet i år tagit beslut om ytterligare finansiering till ACTivera utöver den grundfinansieringen som beslutats om tidigare. Den potten extra pengar, som är 20 % av grundfinansieringen av ACTivera, riktas till verksamhets- och processutveckling av ACTivera. Pengarna betalas ut 1/3 per tertial efter ett uppföljningssamtal mellan kansliet och utföraren. Villkoret är dock att det finns konkreta framsteg att dels ha en plan för utveckling men att denna plan sedan också verkställs inom de givna tidsramarna. Syftet med verksamhets- och processutvecklingen är att vässa verksamheten ytterligare, och bereda platser och anpassa innehållet för större målgrupp än hittills. Stort fokus har lagts bland annat på att få in flera ungdomar med aktivitetsersättning till ACTivera. Förbundet har en finansiell målsättning att inom fem år från och med år 2025 komma i fas med det egna kapitalet i den nivån som rekommenderas av Nationella rådet, dvs cirka 20 % av tilldelning. Den takten bedöms också som rimlig av revisorerna som granskar förbundets arbete. 1.3. Händelser av väsentlig betydelse I samband med övergången till den nuvarande organisationen (ACTivera) fanns en önskan om en mer lokalt förankrad insats i respektive kommun, i syfte att öka inflödet av deltagare med försörjningsstöd. Man önskade också en verksamhet mer anpassad för individer med aktivitetsersättning. Jämfört med siffror från förra året, så har andelen personer med aktivitetsersättning har ökat något under den aktuella perioden (9%), och andelen individer med försörjningsstöd (14%) är oförändrad. Förhoppningen är att med den aktuella utökningen av ACTivera konceptet så ökar andelen individer mer aktivitetsersättning framöver. Antalet intresseanmälningar till ACTivera har minskat med nästan 18 % sedan förra året. Det minskade inflödet är en stående diskussionspunkt på styrelse- och Berednings- och utvecklingsgruppens möten, då ansvaret att bära frågan vidare inom organisationen delas av alla. Utförarna uppvaktar parterna kontinuerligt med besök, frukostmöten och tvåpartsmöten för att påminna och informera om verksamheten, och kansliet håller informationsmöten till handläggare. Gällande individer med aktivitetsersättning lyftes farhågan om att insatsen är för kort (6 månader) för de flesta med aktivitetsersättning och att det sannolikt behövs ett spår med en förlängd insats för dessa individer. Utifrån dessa erfarenheter så har varje kommun tagit fram en plan om hur ACTivera kan utvecklas så att innehållet blir mer attraktiv för större målgrupp och anpassas till de behov som framför allt ungdomar med aktivitetsersättning har. De plan som har framtagits kommer successivt att integreras till ACTivera processen med start på hösten 2025. Resultaträkningen på visar nu att förbundet lyckats att vända utvecklingen med utökning av eget kapital då årets resultat visar att förbundet använt mer medel än beviljad tilldelning. I stället för att öka det egna kapitalet så har den ekonomiska ställningen nu stabiliserats. Detta är en mycket positiv utveckling, och framöver behöver fokuset riktas till att omsätta delar av det egna kapitalet i verksamheten. 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten Samordningsförbundet Insjörikets styrelse har i november 2024 fattat ett beslut om budget för verksamhetsåret 2025. Budgetens fördelning skall ha en tydlig förankring i den aktuella verksamhetsplanen där prioriterade målgrupp och inriktning för verksamheter definieras. Den aktuella verksamhetsplanen har tagits fram utifrån en beredningsprocess, där partrepresentanterna har deltagit i beredning och prioritering av innehållet. Innehållet har sedan sammanställts av kansliet, och beslutats av styrelsen. Samordningsförbundet har under året arbetat utifrån en verksamhetsplan som sträcker sig för perioden 2024- 2026. Styrelsen har under januari-december 2025 haft fem sammanträden. Sammanträden har föregåtts av ett arbetsmöte där presidiet har fått en dragning av den aktuella dagordningen från förbundschefen. Därutöver så har de nytillträdda styrelseledamöter erbjudits möjlighet till informationsmöte med kansliet i samband med att de påbörjat sitt uppdrag på Insjöriket. I maj så deltog kansliet och flera chefer på kommunernas arbetsmarknadsenheter på den nationella FINSAM-konferensen i Stockholm. Insjöriket har också en berednings- och utvecklingsgrupp (BUG). BUG består av representanter från de lokala samverkansparterna i förbundet, med mandat att företräda sin organisation. Gruppen är ett forum för strategisk utveckling av samverkan, och har ansvar för omvärldsanalys av förutsättningar och behov, att vara stöd till förbundschef i förankring och förberedelser till styrelsen vad gäller innehållet i styrdokumenten, inriktning och innehåll i insatser finansierade av förbundet. BUG är också kopplingen till parternas organisationer och ansvarar för att sprida information om och från förbundet internt. BUG- gruppen har haft sex möten under perioden januari-december 2025. Förbundet är en aktiv medlem i NNS, nationella nätverket för samordningsförbund. NNS är en nationell, politisk intresseorganisation med syfte att driva frågor som är gemensamma för samtliga förbund i landet. NNS samarbetar såväl med Nationella rådet som med politiska beslutsfattarna både lokalt men främst nationellt. Förbundets interna styrdokument som till exempel delegationsordning, dokument för intern kontroll och attestordning följs upp, uppdateras och beslutas en gång per verksamhetsår. Kansliet i förbundet har en ekonom och revisionsbiträde till sitt förfogande. Förbundet är sedan 2023 hänvisade att använda ett nationellt uppföljningssystem Uppföljning FINSAM. I detta system så är det enbart möjligt att registrera antalet remisser på deltagare som är aktiva i insatser finansierade av förbundet samt könsfördelning på dessa. Då tolkningen av lagstiftningen avseende förbundens möjligheter att hantera personuppgifter på deltagare i insatser som finansieras av förbundet har stramats åt, försvåras förbundens möjligheter till ytterligare uppföljning och analys av resultaten på individnivå. För ytterligare uppföljning ansvarar var och en av parterna utifrån det regelverket som styr deras hantering av personuppgifter. I ACTivera används progressionsmätningsverktyget Skapa, som är ett verktyg för mätning av stegförflyttningen hos deltagarna Vid avslut av insats ombeds deltagarna fylla i en utvärdering av deras tid i ACTivera. Utvärderingen består av 10 frågor där deltagarna i text och utifrån skalfrågor ger sin bild över sin tid i ACTivera. Frågorna handlar bland annat om hur väl de aktiviteter som erbjuds inom insatsen svarar upp mot deltagarnas behov, om ACTivera ökat deras chanser att få ett arbete och om det finns en tydlig plan för den fortsatta arbetslivsinriktade rehabiliteringen efter avslut i ACTivera. Syftet med utvärderingen är att följa upp om insatsen tillgodoser de behov som deltagarna själva identifierar för att kunna närma sig ett arbete och följs upp med ACTivera i respektive kommun. ACTivera utvärderades i en extern, upphandlad utvärdering som genomfördes under vintern 2024-2025. Utvärderingen syftade till att analysera om insatsen är ändamålsenlig och tillgodoser både parternas och deltagarnas behov. Vidare så bidrar utvärderingen till hur insatsen skall vässas och utvecklas framöver för att bli ytterligare mer träffsäker och resurseffektiv. Styrelsen har under 2025 beviljat utökade medel på 20 % för varje kommun för att ytterligare utöka ACTivera med syftet att öka träffsäkerheten i verksamheten ytterligare specifikt till målgruppen unga vuxna 16-29 år. Hur kommunerna har planerat för och verkställt utökningen redovisas kommunvis i bilaga 1. Sammanfattningsvis så konstaterar man i utvärderingen att ACTivera gör skillnad för berörda individer och parter. Individerna är nöjda med det stöd som de får, de bryter isolering och får en ny möjlighet att komma vidare i livet. ACTivera beskrivs skapa ett socialt sammanhang där individen kan stärkas för kommande arbetslivsinriktad rehabilitering. Särskilt positivt är att individen får en tillhörighet och blir sedda av såväl personal som andra deltagare. Detta beskrivs bidra till ett ökat självförtroende inför ett nästa steg. Ur ett organisatoriskt perspektiv beskrivs att parterna genom ACTivera får en insats att använda sig av som annars saknas. Eftersom det saknas andra förrehabiliterande verksamheter för målgruppen bidrar ACTivera med ett tydligt mervärde för de anvisande parterna. Utvecklingsarbetet av ACTivera har haft fokus på att stärka matchningsarbetet till nästa steg efter ACTivera, i syfte att minska glapp och öka andelen deltagare som hållbart klarar av att göra stegförflyttningar mot egenförsörjning genom arbete. Det andra prioriterade utvecklingsområdet har utgått ifrån revidering av målbilden då man från och med nästa verksamhetsår skiftar fokus i uppföljningen från antalet deltagare (volymmål) till uppföljning av resultat (effekt/resultatmål) för de deltagare som avslutas. Att följa upp hur stor andel av de avslutade deltagare som de facto går vidare till fortsatt rehabilitering berättar mycket mer om kvaliteten i verksamheten än vad antalet deltagare som går igenom ACTivera gör. 1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning Enligt kommunallagen, som även tillämpas i FINSAM, så ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Insjörikets styrelse har i november 2024 tagit beslut om två justerade verksamhetsmål och ett finansiellt mål för förbundet, som skall gälla för verksamhetsåret 2025. Finansiellt mål för förbundet: Att förbundet inom fem år från 2025 når ett ekonomiskt läge där nivån på det egna kapitalet är i linje med rekommendationer från nationella rådet, dvs cirka 20 % av tilldelningen. För Insjörikets del innebär det ett eget kapital om cirka 2,8 miljoner utifrån tilldelningen för 2025. Målet på eget kapital om cirka 20 % av tilldelningen nås inte 2025. Dock är denna målsättning en långsiktig plan som syftar till att det egna kapitalet är i den önskvärda nivån senast år 2030. Förbundet har enbart marginellt använt det egna kapitalet som finns sedan tidigare år men år 2025 påvisar ett trendbrott. Utvecklingen har redovisats mer noggrant under rubriken 1.2 (Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning.) Budgeten för förbundet har delats upp i olika projekt för att enklare möjliggöra identifiering av var förväntade kostnader uteblir. Under år 2025 var målsättningen för förbundet att göra en förlust om ca 3 300 tkr för att minska det egna kapitalet. Som årsrapporten påvisar uppvisas en förlust om ca 500 tkr. Framför allt hänförs diskrepansen i prognosen och det verkliga användandet av medel till icke utnyttjande av investeringsbidrag för kommunerna, lägre/förskjutna kostnader för strukturövergripande insatser för kurser/konferens inom ACTivera och lägre kostnad för arvoden för ledamöter samt en övergripandepost som inte utnyttjats. Dessutom så har förbundet fått en ränta på drygt 200 000 kr som inte finns med i kalkylen. Verksamhetsmål 1: Att varje utförarenhet under verksamhetsår 2025 ska ha kapacitet att kunna ta emot minst 75% av det långsiktigt uppställda målet om antal deltagare. Detta under förutsättning att inflödet av remisser möjliggör detta. Om remissinflödet är för lågt bör det följas upp. Målet uppnås inte under verksamhetsåret 2025. Remissinflödet har inte möjliggjort bedömning av kommunernas kapacitet att ta emot antalet deltagare enligt det långsiktigt uppställda målet. Utförarna för verksamheten ACTivera har tidigt under året flaggat för att det antalet deltagare som initialt definierats inte är realistiskt att nå utifrån de resurser och förutsättningar samt arbetssätt som tillämpas i ACTivera. Styrelsen var väl medveten om svårigheten att sätta realistiska mål till en ny verksamhet från början, och öppnade upp tidigt för möjligheten och behovet att justera målen under resans gång. På grund av avsaknad av empiriska hållpunkter baserades målen initialt främst utifrån den verksamheten som varit modell för utvecklandet av ACTivera och som drivs i Sjuhärads förbund sedan 10 år tillbaka, som dock har visat sig ha tydliga skillnader med förhållandena i Insjöriket. Styrelsen har utifrån ställningstaganden från Berednings- och utvecklingsgruppen samt från utförande kommuner tagit beslut om nya målsättningar i verksamhetsplan för 2026. Det aktuella men orealistiska verksamhetsmålet för 2025 anger en målsättning för verksamheten att erbjuda plats till 75 % av budgeterad antal deltagare (356 individer) under 2025. Under 2025 så har det inkommit 197 remisser, av dessa startades 177 under den aktuella perioden. Det minskade inflödet omöjliggör insatsens möjligheter att nå den fördefinierade målsättningen med ett x antal individer per kommun. Vad gäller inflödet och antalet startade ärenden så finns det dock skillnader kommuner emellan. Inflödet följs upp och diskuteras vid varje uppföljningsmöte som kansliet har med kommunen. Trots dialog med parterna så går det inte peka ut en enskild orsak till det minskade inflödet. En del av problematiken handlar om att insatsen bedöms vara otillräcklig i längd och omfattning för en del av målgruppen, framför allt för ungdomar med aktivitetsersättning och för vissa personer med utmattningsrelaterad problematik. Utifrån bristande möjligheter till tillräckliga anpassningar har nu styrelsen beviljat utvecklingsmedel till kommunerna för att utöka och anpassa konceptet så att den bättre tillgodoser den aktuella målgruppens behov. Verksamhetsmål 2: Att minst 50 % av de som deltar i ACTivera under verksamhetsåret 2025 skall ha genomfört minst en progressionsmätning enligt metodiken SKAPA/BIP. Målet uppnås per helår 2025. Vad gäller progressionsmätningen med Skapa är målsättningen för år 2025 att minst hälften av alla deltagare i respektive kommun ska ha genomfört en progressionsmätning under sin medverkan. Denna andel förväntas öka successivt med målsättningen att minst 80% av inskrivna deltagare genomfört progressionsmätning under sin medverkan år 2026. Under verksamhetsåret 2025 har fler än 50 % av deltagarna gjort progressionsmätningen vid minst ett tillfälle. Genom att sikta på en successiv utveckling mot de ovan tre uppställda mål säkerställs en god ekonomisk hushållning framöver men god ekonomisk hushållning uppnås inte per 2025-12-31. Dock bedöms målsättningar inte vara realistiska och målen har därför justerats i verksamhetsplanen för 2026. För att verkställa prioriteringar i verksamhetsplanen så finansierar förbundet en operativ individinriktad insats som utförs av medlemskommuner. Insatsen som finansieras av förbundet presenteras här nedan. Uppföljning av verksamheten Individinriktade insatser finansierade av förbundet ACTivera ACTivera är arbetsförberedande/prerehabiliterande vänder sig till individer mellan 16-66 år som har behov av stöd i att öka sin aktivitetsförmåga i syfte att närma sig arbete. Deltagande kan ske i valfri kommun, oavsett var i Insjörikets upptagningsområde deltagaren bor. Individer kan ta del av insatsen i upp till 24 veckor. Omfattningen anpassas efter individens behov och förmåga med målet att komma upp 25 % av sin sjukpenninggrundade inkomst (eller ca 10 timmar i veckan). Var sjätte vecka sker ett avstämningsmöte tillsammans med remittenten, deltagare och handläggare på ACTivera för att klargöra individens fortsatta deltagande nästkommande veckor (alternativt avslut om åtgärden inte anses ändamålsenlig utifrån aktuellt läge). Utförare av verksamheten är arbetsmarknadsenheterna i respektive kommun, förutom i Mölndal där ansvaret för utförandet delas mellan arbetsmarknadsenheten och vård- och omsorgsförvaltningen. Målet är att ACTivera med stöd av kommunens ordinarie utbud och resurser rustar individerna att kunna ta del av parternas ordinarie insatser. Acceptance and commitment training/therapy (ACT), som är en evidensbaserad metod används inom ACTivera både individuellt och i grupp. Verktyget SKAPA (Skattning Av Progression mot Arbete) är ett sätt att mäta deltagarnas utveckling mot att bli så anställningsbar som möjligt. Verktyget används inom ACTivera och bygger på det danska forskningscentret Vaeksthusets forskningsprojekt BIP. Man har genom att intervjua 4000 arbetslösa under ett antal år kartlagt olika indikatorer som påverkar möjligheten att få jobb. (BIP står för Beskeftigelse indikator projekt, där Beskeftigelse betyder sysselsättning). Samtliga deltagare i ACTivera erbjuds 1-3 progressionsmätningar under tiden de deltar i ACTivera. Ett annat verktyg som används övergripande i ACTivera är JobMatch Talent (JMT), som är ett arbetspsykologiskt test som mäter arbetsrelaterade egenskaper baserat på ett antal frågor. Testet ger en bild av hur testdeltagaren använder sina egenskaper i olika arbetssituationer. Verktyget används i syfte att hjälpa deltagarna i ACTivera att få en mer nyanserad bild av sig själva och hur och var deras egenskaper kommer bäst till sin rätt i ett arbetsliv. Inom ramen för ACTivera erbjuds deltagarna aktiviteter av prerehabiliterande karaktär med individuellt formade valbara innehåll. Utbudet ska med viss lokal variation, bestå av kombinationer av individuella samtal, fysisk aktivitet, ACT-övningar, gruppcoaching, föreläsningar, samhällsorientering, hälsostärkande insatser, kreativa, sociala och arbetsförberedande aktiviteter enskilt och i grupp. Ett krav är att deltagarna klarar av att delta i två aktiviteter från start. Processkarta: • • • • • • • • • • • • • • Inflöde Till ACTivera krävs en intresseanmälan för att bli aktuell. Anmälan skickas till ACTivera i den kommun som individen är folkbokförd inom eller den kommun som individen vill delta i. Intresseanmälan kan initieras av en handläggare eller kontaktperson från någon av förbundets parter, alternativt från individen själv eller anhörig. Under 2025 har det inkommit 197 intresseanmälningar (samtliga kommuner), 122 kvinnor och 75 män vilket är 43 färre än år 2024 och en procentuell minskning om 17,9%. Tabellen nedan visar inflödet av intresseanmälningar fördelat på vem som initierat anmälan. ”Egen anmälan” innebär att intresseanmälan är skickad från deltagaren själv alternativt anhörig. ”Kommun övrigt” innebär att intresseanmälan kommit från någon annan förvaltning inom kommunen än stöd och försörjning. Det kan exempelvis vara från boendestödsenheten eller det kommunala aktivitetsansvaret. ”VGR övrigt” betyder andra vårdenheter inom VG-regionen än psykiatrin och vårdcentral. Det kan exempelvis vara habiliteringen eller ungdomsmottagning. Inflöde intresseanmälningar / part/ kön Egen ansökan Kommun övrigt Stöd och försörjning VGR övrigt Vårdcentral Psykiatrin Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 0 20 40 60 80 100 Totalt Män Kvinnor Försäkringskassan står bakom 40 % av intresseanmälningarna och VG-regionen (psykiatrin, vårdcentral och VGR-övrigt) står bakom 43 % av intresseanmälningarna. Det sammanlagda inflödet från kommunen (kommun övrigt, skola och stöd och försörjning) ligger på 14 %. 2 % består av egen anmälan och 1 % kommer från Arbetsförmedlingen. Siffrorna skiljer sig marginellt från år 2024. Tabellen nedan visar vilken typ av försörjning deltagarna har när de remitteras till ACTivera. Sjukpenning/rehabpenning är den vanligaste ersättningsformen vilket 65 % av deltagarna har. 14 % uppbär försörjningsstöd, 9 procent aktivitetsersättning och 8 % har ingen offentlig försörjning vilket oftast innebär att det är försörjda av föräldrar eller av partner. 2 % har uppgett att de har annan offentlig försörjning, 1 % har sjukersättning och 1 % har a-kassa. Det är endast marginella skillnader från 2024. Offentlig försörjning / kön Sjukersättning Annan offentlig försörjning A-kassa Aktivitetsstöd Sjukpenning/rehabpenning Ingen offentlig försörjning Aktivitetsersättning Försörjningsstöd 0 20 40 60 80 100 120 140 Totalt Män Kvinnor Tabellen nedan visar inflödet av intresseanmälningar per kommun. Intresseanmälningar/ kommun/ kön 70 60 50 40 30 20 10 0 Mölndal Partille Härryda Lerum Alingsås Kvinnor Män Totalt Mölndal har tagit emot 59 intresseanmälningar. Till Partille har det inkommit 27 anmälningar. Härryda har mottagit 24 intresseanmälningar och till Lerum har det inkommit 28 intresseanmälningar. Alingsås har tagit emot 59. Samtliga kommuner har fått ett minskat inflöde av intresseanmälningar under 2025 jämfört med 2024. Mölndal (-2), Partille (-8), Härryda (- 13), Lerum (- 13) och Alingsås (- 7). Av de sammanlagd 197 inkomna intresseanmälningar har 177 deltagare startat ACTivera (177, 2024) 42 har av olika anledningar (såsom sjukdom, annan planering, flytt, ej redo etc.) inte blivit aktuella för ACTivera. 156 deltagare (222, 2024) har hunnit avslutas. Tabellen nedan visar anledningarna till avslut för de 156 kvinnor och män som deltagit och avslutats i ACTivera under 2025. 63 % avlutas mot fortsatt rehabilitering vilket är en minskning med 13 % från 2024, 29 procent har avslutats på grund av sjukdom (vilket är en ökning med 11 % från tidigare år) och resterande 8 procent fördelas övriga avslutningsanledningar. Anledningen till det ökade antalet som avslutats mot sjukdom har diskuterats i de olika kommunerna men ett enkelt svar finns inte att ge. Alingsås och Härryda är de kommuner som utmärker sig. Alingsås har avslutat 56 % mot sjukdom medan Härryda har avslutat 0 deltagare mot sjukdom. Tittar man på de övriga tre kommunerna snittar de tillsammans på 18 % mot avslut vilket är en mer rimlig siffra. Dialog i frågan kommer att fortsätta. Vid uppföljning av ACTivera används de avslutsanledningar som fanns i tidigare systemet för uppföljning av samverkan (SUS). De individer som avslutas mot sjukdom gör det med anledning av att de inte bedöms vara redo för arbetslivsinriktad rehabilitering då de av olika anledningar inte kunnat tillgodose sig det stödet som ACTivera erbjuder. Avslutsanledningar Arbete Studier Flytt Sjuk Fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering Utan mätning 0 20 40 60 80 100 120 Fortsatt rehabilitering är i sammanhanget ett positivt avslut eftersom syftet med ACTivera är att individen efter avslut ska vara redo att ta del av ordinarie myndigheter stöd för att närma sig arbete. Vilken typ av fortsatt rehabilitering som bli aktuell kan endast följas genom de personer som avlutas mot gemensam kartläggning mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (GK), Arbetsmarknadsenheten eller Arbetsförmedlingen. Av de 156 individer som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 52% avslutats till GK (av de med sjukpenning eller aktivitetsersättning) och 32 % (av de med försörjningsstöd) har fått fortsatt stöd via arbetsmarknadsenheterna. Resterande del av de som avslutats mot fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering har fått fortsatt stöd från den myndighet de remitterades ifrån. Under 2025 har 2 % avslutats mot arbete, 2 % mot studier och 1 % har avslutats på grund av flytt Kommunvis redovisning Mölndal Till Mölndal har det inkommit 59 (en minskning med 2 från föregående år) intresseanmälningar varav 33 kvinnor och 26 män. Försäkringskassan står för 36 % av anmälningarna (28 % 2024), kommunen (stöd och försörjning, skola och kommun övrigt) står för 15 % (16 % 2024) och VG-regionen (psykiatrin, vårdcentraler och VGR-övrigt) står för 46 % (48 % 2024). Resterande 3 % kommer från kommun övrigt. Intresseanmälningar Mölndal/part/kön Egen ansökan Kommun övrigt Stöd och försörjning VGR övrigt Vårdcentral Psykiatrin Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 0 5 10 15 20 25 Totalt Män Kvinnor Mölndal har under året startat 57 deltagare (42, 2024) och 9 individer har av olika anledningar inte blivit aktuella för insats. 46 deltagare (56, 2024) har avslutats under året. Av dessa har 70 % avslutats till fortsatt rehabilitering, 19 % pga sjukdom, 4 % har avslutats till studier, 2% till arbete och 4 % utan mätning. Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 41 % (av de med ersättning från Försäkringskassan) avslutats till GK och 33 % (av möjliga) till AME. 55 % har avslutats till remitterande myndighet för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering och 2 % har avslutats till Arbetsförmedlingen. Partille Till Partille har det inkommit 27 intresseanmälningar (35, 2024) varav 17 kvinnor och 10 män. Försäkringskassan står för 52 % (57 %, 2024) av anmälningarna, vårdcentralerna tillsammans med VGR övrigt står för 44% (26 %, 2024) och från Arbetsförmedlingen har det inkommit 3 %. Inga intresseanmälningar har inkommit från kommunen (10%, 2024) eller psykiatrin. Intresseanmälningar Partille/part/kön Egen ansökan Kommun övrigt Stöd och försörjning VGR övrigt Vårdcentral Psykiatrin Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Totalt Män Kvinnor Partille har under året startat 28 (16, 2024) och 8 individer har av olika anledningar inte blivit aktuella för insats. 24 deltagare har avslutats under året (23, 2024). Av dessa har 75 % avslutats till fortsatt rehabilitering, 4 % till studier, 8 % till arbete och 13 % på grund av sjukdom. Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 46 % av personer med ersättning från Försäkringskassan avslutats till GK, 3 % till AME och 17% till remitterande myndighet för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Härryda Till Härryda har det inkommit 24 intresseanmälningar (37, 2024) varav 17 kvinnor och 7 män. Försäkringskassan står för 21% (27 %, 2024) av VG-regionen (psykiatrin, vårdcentraler och VGR-övrigt står för 54 % (62 %, 2024), kommunen står för 12,5 % (8%, 2024) och egen ansökan består av 12,5 % (2 %, 2024). Intresseanmälningar Härryda / part / kön Egen ansökan Kommun övrigt Skola Stöd och försörjning VGR övrigt Vårdcentral Psykiatrin Försäkringskassan 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Totalt Män Kvinnor Härryda har under året startat 17 deltagare vilket är 15 färre än förra året. 4 individer har av olika anledningar inte blivit aktuella för insats. 14 deltagare har avslutats under året vilket är 35 deltagare färre än 2024. Av dessa har 93 % avslutats till fortsatt rehabilitering och 7 % har avslutats utan mätning Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 55 % av deltagare med ersättning från Försäkringskassan avslutats till GK och 18 % till AME och 36 % har avslutats till remitterande myndighet för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Lerum Till Lerum har det inkommit 28 intresseanmälningar (19 kvinnor och 9 män) vilket är en minskning på 13 från föregående år. Försäkringskassan står för 43 % av inflödet (37 %, 2024). VG-regionen (psykiatrin, vårdcentraler och VGR-övrigt) står för 46 %, samma som 2024 och kommun övrigt står för 4 %. Inga intresseanmälningar har inkommit från stöd och försörjning som 2024 stod för 12 % av inflödet. 4 % har kommit från Arbetsförmedlingen och 4 % via egen ansökan. Intresseanmälningar Lerum/part/kön Egen ansökan Kommun övrigt Stöd och försörjning VGR övrigt Vårdcentral Psykiatrin Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 0 2 4 6 8 10 12 14 Totalt Män Kvinnor ACTivera Lerum har under året startat 26 deltagare (33, 2024) och 8 individer har av olika anledningar inte blivit aktuella för insats. 19 deltagare har avslutats under året (vilket är en minskning på 15 från 2024). 68 % har avslutats till fortsatt rehabilitering, 21 % på grund av sjukdom, 5 % på grund av flytt och 5 % utan mätning. Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 56 % av personer med ersättning från Försäkringskassan avslutats till GK och 21 % till remitterande myndighet för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Alingsås Till ACTivera Alingsås har det inkommit 59 intresseanmälningar (66, 2024) varav 36 kvinnor och 23 män. Försäkringskassan står för 46 % av anmälningarna (56%, 2024), VG- regionen (psykiatrin, Vårdcentralerna och VGR-övrigt) står för 32 % (26%, 2024) av anmälningarna, kommunen (stöd och försörjning och kommun övrigt) står för 20% (18 %, 2024) och från Arbetsförmedlingen har det inkommit 2 %. Intresseanmälningar Alingsås/part/kön Egen ansökan Kommun övrigt Stöd och försörjning VGR övrigt Vårdcentral Psykiatrin Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 0 5 10 15 20 25 30 Totalt Män Kvinnor ACTivera Alingsås har under året startat 49 deltagare (53, 2024) och 13 individer har av olika anledningar inte blivit aktuella för insats. 52 (50, 2024) deltagare har avslutats under året. Av dessa har 40 % avslutats till fortsatt rehabilitering, 56% har avslutats på grund av sjukdom, 2 % har avslutats till studier och 2 % till arbete. Av de som avslutats mot fortsatt rehabilitering har 25 % av personer med ersättning från Försäkringskassan avslutats till GK, 25 % till remitterande myndighet för fortsatt rehabilitering och 2 % av möjliga till AME. Utökade medel Styrelsen har under 2025 beviljat ytterligare 20 % utökning av tilldelade medel till varje kommun. Syftet med utökningen är att skapa ett utrymme för varje kommun att utveckla sin verksamhet så att den blir än mer träffsäker för Samordningsförbundets målgrupp. Kommunerna har haft relativt fria händer att komma med plan för utökningen samt för verkställandet, men det har varit uttalat från styrelsen att utökning bör syfta till att deltagandet av ungdomar med aktivitetsersättning ökar även på sikt i ”ordinarie” ACTivera. Kommunerna har valt att utveckla verksamheten lite olika, vissa har satsat på att skapa en aktivitet före ACTivera, andra har skapat möjligheten till att förlänga vissa deltagares vistelsetid utöver den 24 veckors perioden som ingår i ACTivera. Det är sammanlagt 64 personer som har fått ta del av denna utökning under 2025, med en variation om 4 till 30 personer per kommun. Uppföljning av strukturövergripande insatser Kansliet har kontinuerligt dialog med parterna för att säkerställa att de överenskomna metoder och verktyg implementeras och används i den operativa verksamheten. Därutöver så har berednings- och utvecklingsgruppen en viktig roll för att fånga in behov av ytterligare metoder och verktyg som kan tänkas vara gynnsamma för deltagare i insatser finansierade av förbundet framöver. Förbundet har ansvaret för organisering och finansiering av vissa kompetenshöjande insatser till parternas medarbetare i de insatser som finansieras av förbundet. Framför allt avses utbildning i de metod och verktyg som definieras som gemensamma och obligatoriska i den processbeskrivningen som är framtagen för ACTivera och som man har avtalats om med de utförande kommunerna. Under 2025 så har sammantaget 429 personer deltagit i de strukturövergripande insatser som förbundet har finansierat eller bidragit till med kompetens av kanslipersonal. Vid två tillfällen (en i februari och en i mars) så har förbundet bjudit till en föredragning där resultaten på den externa utvärderingen varit i fokus. Vid dessa tillfällen så deltog det 40 personer. I april så deltog 6 personer på Finsamkonferensen, två från kansliet och fyra chefer från arbetsmarknadsenheterna på medlemskommuner. I slutet av april så anordnade förbundet en metoddag. Cirka 70 personer deltog, både medarbetare med uppdrag i ACTivera och andra medarbetare och chefer anställda i någon av kommunerna, detta som ett led att sprida kunskapen om ACT. Två informationstillfällen till utredare på Försäkringskassan har hållits om ACTivera. På dessa två tillfällen deltog cirka 75 medarbetare. Under hösten anordnades en kunskapsdag om BIP som 115 medarbetare och chefer från kommunerna och Arbetsförmedlingen tog del utav. En utbildning/workshop i verktygen Jobmatch Talent och Karriärguiden erbjöds under hösten till medarbetare som inte har en JMT certifiering. Dagen arrangerades tillsammans med Samordningsförbundet Sjuhärad och 65 deltagare från Insjörikets upptagningsområde deltog under dagen. Året avslutades med en utbildning i Reflexiv Praxis där 65 medarbetare och chefer deltog under 4 tillfällen få verktygen till den viktigaste indikatorn i BIP-forskningen – handläggarens tilltro till individen Utöver detta har medarbetare och chefer bjudits in till ett antal olika kostnadsfria seminarier som Insjörikets förbundskollegor hållit i på teman psykisk ohälsa. Våld i nära relation Förbundet har tidigare ingått i ett nationellt projekt mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som var ett regeringsuppdrag med målet att förbättra upptäckten av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt att förmedla adekvata insatser mot detta1. Insatser finansierade av förbundet använder även nu när det nationella projektet är avslutat rutinmässigt ett frågeformulär2 om sju frågor om våld som deltagare i en ålder mellan 16–66 år får besvara. Genom att rutinmässigt använda frågeformuläret om våld inom insatserna erhåller deltagare kunskap om det starka band som råder mellan tidigare våldsutsatthet och en senare psykisk och fysisk hälsa. De anonyma svaren (hittills cirka 270) registreras i en nationell databas, som används för att göra analyser om våldsutsattheten i nära relationer på riks nivå. 1.6. Balanskravsresultat Årets resultat enligt resultaträkningen -485 071 kr - Samtliga realisationsvinster - + Realisationsvinster enligt - undantagsmöjlighet + Realisationsförluster enligt - Undantagsmöjlighet -/+ Orealiserade vinster och förluster i - värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och - förluster i värdepapper = Balanskravsresultat -485 071 kr Balanskravet är ett krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader som regleras i kommunallagen. Balanskravet innebär att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna är större än intäkterna under ett enskilt år uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. 1 http://nnsfinsam.se/stoppavaldet.aspx 2 http://nnsfinsam.se/media/167938/Fragor-Om-Vald-GRUPP-2_191216.pdf Balanskravsutredningen syftar till att visa hur balanskravsresultatet har uppstått. Huvudprincipen vid avstämning av balanskravet är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämningen görs. Därför börjar balanskravsutredningen med årets resultat enligt resultaträkningen som justeras för samtliga realisationsvinster vid avyttring av anläggningstillgångar. Därtill finns det möjlighet att gottgöra resultatet för realisationsvinster/förluster som uppstått vid avyttring av tillgångar om dessa avyttringar bidrar till en god ekonomisk hushållning (t.ex. kostnadsbesparingar) i framtiden. Återföring ska också ske av orealiserade vinster och förluster i värdepapper. Förbundet har haft positiva resultat de senaste åren och därmed uppfyllt balanskravet. Detta har medfört ett starkt eget kapital. Förbundets målsättning är att skapa verksamhet för överskottet och successivt minska det egna kapitalet. 1.7. Väsentliga personalförhållanden Förbundet har två anställda i kansliet, förbundschef och biträdande förbundschef. 1.8 Förväntad utveckling – risk- och strategidiskussion Det finns vissa faktorer som kan äventyra Samordningsförbundet Insjörikets verksamhet framöver. Här nedan en kort beskrivning av de mest adekvata risker som kan identifieras i nuläget. Sveriges ekonomi präglas fortfarande av en lågkonjunktur med relativt sett hög arbetslöshet, tröghet i bostadsmarknaden och högre levnadskostnader till följd. Byggbranschen går på knäna, ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och osäkerheten om hur Trumps politiska beslut vad gäller bland annat tullar för EU påverkar ekonomin framöver gör det svårt att uttala sig om långsiktiga effekter på den svenska marknaden och i längden effekterna på individnivån. Historiskt sett så har den ekonomiska osäkerheten lett till att hushållen blir mer återhållsamma och begränsar sin konsumtion, vilket i sin tur förstärker effekterna av den negativa ekonomiska utvecklingen. Denna utveckling förstärks ytterligare av det säkerhetspolitiskt osäkra läget i världen, där krig pågår i Europa och flera håll i världen och där stormakterna gör anspråk på europeiska territorium. Den samhällsekonomiskt mer ansträngande situationen riskerar att medföra att fler människor hamnar i utanförskap på grund av ekonomiska svårigheter vilket också bidrar till en ökad psykisk ohälsa i samhället. Med den prognosen i åtanke så är det inte orimligt att anta att fler individer kommer framledes att vara beroende av offentlig försörjning och samordning av samhällets insatser också avseende arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket är samordningsförbundens grunduppdrag. Samtidigt så finns det en stor sannolikhet att kostnaderna för att upprätthålla välfärden ökar. Finns då en risk att kommunerna behöver strama åt sin verksamhet och att de delar i den kommunala verksamheten, såsom arbetsmarknadsenheterna, som inte är lagstiftade, står inför sparbeting eller rentav nedläggning. Då den nya organisationsmodellen som införts 2023 bygger på att förbundets operativa verksamheter utgår ifrån de kommunala arbetsmarknadsenheterna, skulle en sådan utveckling vara ödesdiger för verksamheter finansierade av förbundet i dess nuvarande form. Denna risk behöver ständigt bevakas och lyftas upp för diskussion med parterna både i styrelsen och i samtal direkt med kommunernas utförarenheter. En ytterligare risk av både finansiell, legal och politisk karaktär handlar om regeringens och riksdagens framtida ställningstaganden vad gäller FINSAM-lagen och den framtida finansieringen av Samordningsförbundens verksamhet. Finansieringen har varit oförändrat under ett antal åt bakåt i tiden, trots att flera förbund har startats upp och behoven har blivit större. Försäkringskassan har genomfört ett regeringsuppdrag i form av en utvärdering av FINSAM-lagen, och pekat på vissa områden där det behövs förtydliganden vad gäller uppdrag och gränsdragning framöver. Det som framför allt lyfts i utredningen är att FINSAM inte har möjlighet att söka extern finansiering utanför parterna, vilket innebär att framtida projekt finansierade med ESF-medel inte är möjliga inom FINSAM:s ramar. Det har också under det senaste året identifierats vissa juridiska aspekter avseende informationsutbyte myndigheter emellan och lagring av personuppgifter som är en försvårande omständighet för uppföljning av verksamheter finansierade av förbundet. Ett enskilt förbund har svårt att angripa dessa risker som nämns ovan, men frågan bevakas och man har en ständig dialog på den politiska nivån både med regeringen och med de berörda departementen via NNS (Nationella nätverk för samordningsförbund). Då förbundens möjligheter att följa upp ärenden på individnivå är numera bakbundna av den rådande tolkningen av lagstiftningen, medför det stora svårigheter att påvisa både den samhällsekonomiska effekten och effekten på individnivå av insatser finansierade av förbundet. Tittar man mer specifikt på Insjöriket så gav den externa utvärderingen som gjordes förra året en hel del ledtrådar på områden där det krävs verksamhetsutveckling framöver. Framför allt så handlar det mycket att säkerställa processen från myndighet till insatsen och vidare tillbaka till myndighet, så att överlämningarna sker utan onödiga glapp som riskerar att stjälpa individens möjligheter till att närma en egen försörjning i stället för att hjälpa individen i sin rehabiliteringsresa. Även metoder för uppföljning av verksamheten behöver standardiseras och analysarbetet förstärkas. Det finns vissa utmaningar vad gäller resurser och kompetens som behöver hanteras, och insatsen är en marginell del av kommunernas övriga verksamhet vilket kan innebära att den riskerar att slukas in i det övriga arbetet. Det finns en risk att kommunerna stöter på problem att rigga upp och upprätthålla verksamheten på grund av interna processer och eventuellt bristande resurser, vilket i så fall innebär att samordningsförbundets resurser inte kommer medborgare till gagn. För att undvika hamna i detta så har beslutet förankrats väl i varje kommun, och kommunens representanter har ett forum i Berednings- och utvecklingsgruppen att lyfta eventuella problem som tillstöter. Kansliet på förbundet har beredskap att kunna stötta med processledning i omorganisationen, men saknar möjlighet att påverka de eventuella brister i resurser som kan bli aktuella. En ytterligare risk som går att identifiera handlar om inflödet till verksamheten. Vissa av parterna har flaggat för att de har svårt att hinna med att identifiera deltagare till insatsen på grund av den arbetsbelastningen som råder i just dessa myndigheter. Det kan också uppstå brister i informationsflödet vilket innebär att de tänkbara remittenterna inte har tillräckligt med kunskap om insatsen för att kunna/vilja remittera ärenden till ACTivera. Här har förbundet en viktig roll att regelbundet erbjuda informationstillfällen där tänkbara remittenterna erbjuds möjlighet till aktuell information om insatsen. Ytterligare en aspekt som lär påverka förbundens arbete framöver är den nya socialtjänstlagen. Hur och på vilket sätt kommer kommunernas justerade uppdrag och betoning på förebyggande insatser påverka förbunden, återstå att se längre fram. Mycket i ansatsen i den nya lagen med fokus på förebyggande åtgärder och evidensbaserade metoder går dock väl hand i hand den utvecklingen som lett till ACTivera så som den är format idag. 2. Resultaträkning Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Belopp i kr. Not -2025-12-31 -2024-12-31 Verksamhetens intäkter 1 14 021 041 14 278 000 Verksamhetens kostnader 2,3 -14 716 797 -12 975 915 Avskrivningar - - Verksamhetens resultat -695 756 1 302 085 Finansiella intäkter 210 685 361 111 Finansiella kostnader - -531 Resultat efter finansiella poster -485 071 1 662 665 Extraordinära poster - Årets resultat -485 071 1 662 665 3. Balansräkning Balansräkning Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier - - Summa anläggningstillgångar - - Omsättningstillgångar Korta fordringar 4 293 552 430 682 Kortfristiga placeringar - - Kassa och bank 9 593 054 8 997 905 Summa omsättningstillgångar 9 886 606 9 428 587 Summa tillgångar 9 886 606 9 428 587 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital -7 966 933 -8 452 004 Årets resultat 485 071 -1 662 665 Övrigt eget kapital -8 452 004 -6 789 339 Avsättning Avsättningar för pensioner - - Skulder Långfristiga skulder - - Kortfristiga skulder 5 -1 919 673 -976 583 Summa eget kapital, avsättningar och skulder-9 886 606 -9 428 587 Ansvarsförbindelser - - 4. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i kr. 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat - 485 071 1 662 665 Justering för ej likviditetspåverkande poster - - Medel från verksamheten före förändring -485 071 1 662 665 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 137 130 -13 297 Ökning/minskning kortfristiga skulder 943 090 -561 296 Kassaflöde för den löpande verksamheten 1 080 220 -574 593 Årets kassaflöde 595 149 1 088 072 Likvida medel vid årets början 8 997 905 7 909 833 Likvida medel vid årets slut 9 593 054 8 997 905 5. Driftredovisning Belopp tkr Utfall 2025 Aktuell Avvikelse utfall Bokslut helår budget – budget 2024 2025 Kostnader 14 717 17 210 2 493 12 976 Medlemsavgift 14 021 14 000 21 14 278 Resultat -485 - 3 210 2 725 1 663 Utgående eget 7 967 8 452 kapital Likvida medel 9 593 8 998 6. Noter Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och kommunallag (KL). Förbundet följer god redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) i enlighet med Finsamlagen, lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Principerna är oförändrade i jämfört med föregående år samt föregående års årsredovisning. Någon separat investeringsredovisning upprättas inte. Not 1. Verksamhetens intäkter 2025 2024 Driftbidrag från Försäkringskassan/Arbetsförmedling 7 000 000 7 139 000 Driftbidrag från Mölndals stad 1 040 000 1 067 000 Driftbidrag från Partille kommun 598 000 603 000 Driftbidrag från Härryda kommun 588 000 600 000 Driftbidrag från Lerums kommun 644 000 660 000 Driftbidrag från Alingsås kommun 630 000 639 000 Driftbidrag från VGR 3 500 400 3 570 000 Bidrag ESF 0 0 Övriga intäkter 20 641 0 Summa 14 021 041 14 278 000 Not 2. Verksamhetens kostnader 2025 2024 Verksamhetsanknutna personalkostnader 10 872 891 9 333 396 Verksamhetsanknutna lokalkostnader - 2 200 Verksamhetsanknutna kostnader, övrigt 482 781 403 537 Övriga kostnader 1 095 064 1 056 549 Arvoden 122 909 111 002 Personalkostnader 2 143 152 2 069 231 Summa 14 716 797 12 975 915 Not 3. Kostnad för räkenskapsrevision 2025 2024 Azets Revision & Rådgivning AB - Revisionsuppdrag lagstadgad revision 39 000 - Revisionsuppdrag sakkunnigt biträde 65 000 - KPMG AB - Revisionsuppdrag lagstadgad revision 39 000 - Revisionsuppdrag sakkunnigt biträde - 61 000 Not 4. Fordringar 2025 2024 Kundfordringar 0 0 Avräkningskonto för skatter och avgifter 102 911 166 323 Fordran mervärdesskatt 85 641 175 872 Övr kortfristiga fordringar 0 0 Interimsfordringar 105 000 88 487 Summa 293 552 430 682 Not 5. Kortfristiga skulder 2024 2024 Leverantörsskulder 1 409 586 542 100 Skatteskulder 92 512 71 128 Övriga kortfristiga skulder 81 704 80 046 Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter 107 586 90 255 Förutbetalda intäkter 0 0 Upplupna kostnader 228 285 193 054 Summa 1 919 673 976 583 7. Styrelsens underskrift Vi intygar att årsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. Årsrapporten skrivs under digitalt av samtliga ordinarie ledamöter i styrelsen. Ifall en ordinarie ledamot ersätts av ersättaren på mötet, så är det ersättaren som skriver på. Mölndal 260327 Kristina Kjellberg Arbetsförmedlingen (Ordförande) Jon Haraldsson Lerums kommun (Vice ordförande) Tanja Siladji Dahne VG region Marijana Mercado Försäkringskassan Bernt Runberg Mölndals stad Adam Algotsson Johnstone Partille kommun Tommy Brundin Härryda kommun Kent Perciwall Alingsås kommun Document history Document summary COMPLETED BY ALL: DOCUMENT NAME: 27.03.2026 10:21 Årsrapport 2025 reviderad 3.0.pdf 28 pages SENT BY OWNER: Olof Sjöberg · 27.03.2026 10:01 SHA-512: dd5673ccdcae34b9b4552bb8f8e2bca6ef32cc5ceebc9df DOCUMENT ID: b38ec12ba7bca720b79aa281f04c550b4ab6320943072 ryxePPamiZe 80f34760e89844ab76724c1a47d8b3b164b8 ENVELOPE ID: ByxB8Da7ibx-ryxePPamiZe Verified ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Activity log RECIPIENT ACTION* TIMESTAMP (CET) METHOD DETAILS Kent Olof Perciwall Signed 27.03.2026 10:15 eID Swedish BankID (DOB: 1954/06/09) kent.perciwall@alingsas.se Authenticated 27.03.2026 10:14 Medium +46735315529 EVA KRISTINA KJELLBERG Signed 27.03.2026 10:15 eID Swedish BankID (DOB: 1972/07/21) kristina.kjellberg@arbetsfor Authenticated 27.03.2026 10:14 Medium +46723339015 medlingen.se MARIJANA MILJA MERCA Signed 27.03.2026 10:15 eID Swedish BankID (DOB: 1980/03/08) DO marijana.m.mercado@forsa Authenticated 27.03.2026 10:14 Medium +46708617767 kringskassan.se CARL ADAM TOMAS ALGO Signed 27.03.2026 10:16 eID Swedish BankID (DOB: 1986/01/20) TSSON-JOHNSTONE adam.algotsson@partille.s Authenticated 27.03.2026 10:15 Medium +46735002100 e Lars Jerker Halling Signed 27.03.2026 10:16 eID Swedish BankID (DOB: 1949/09/26) jerker.halling@molndal.se Authenticated 27.03.2026 10:15 Medium +46705223565 Jon Harald Emanuel Harald Signed 27.03.2026 10:17 eID Swedish BankID (DOB: 1980/08/10) sson Jon.haraldsson@lerum.se Authenticated 27.03.2026 10:16 Medium +46722444285 TOMMY BRUNDIN Signed 27.03.2026 10:17 eID Swedish BankID (DOB: 1957/02/11) tommy.brundin@politiker.ha Authenticated 27.03.2026 10:15 Medium +46702091793 rryda.se TANJA SILADJI DAHNE Signed 27.03.2026 10:21 eID Swedish BankID (DOB: 1978/03/16) tanja.siladji.dahne@vgregio Authenticated 27.03.2026 10:21 Medium +46709936897 n.se * Action describes both the signing and authentication performed by each recipient. Authentication refers to the ID method used to access the document. Verified ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader. Attachments No attachments related to this document Custom events No custom events related to this document Verified ensures that the document has been signed according to the method stated above. Copies of signed documents are securely stored by Verified. GDPR eIDAS PAdES compliant standard sealed To review the signature validity, please open this PDF using Adobe Reader.