i kommunen. Till skillnad från fullmäktige — 17 juni 2026

§ 1 – Fördelning av partistöd Enligt bilaga A och B, speciellt beaktande men ej begränsat av mom 1-3 nedan. mom 1: Rimlig och rättsligt robust fördelning vid bred politisk överenskommelse mom 2: Den mest rättsligt och demokratiskt hållbara modellen enligt Kommunallag (2017:725) och Proposition 1991/92:66 är: • en kombination av grundstöd och mandatstöd • ett reellt (inte symboliskt) grundstöd • en neutral och transparent fördelningsmodell • tydlig åtskillnad mellan partistöd och andra resurser En bred politisk överenskommelse får påverka styrningen, men inte användas för att ekonomiskt eller organisatoriskt missgynna ett parti som representerar cirka 20 % av väljarna. • Följer intentionerna i förarbetena. • Ger realistisk täckning för basverksamhet. • Neutral i förhållande till politiska överenskommelser. • Erkänner att ett parti med 20 % är en betydande demokratisk aktör. • Lätt att försvara juridiskt och politiskt. mom 3: Ett sådant parti har ett starkt rättsligt stöd för att kräva en resursfördelning som gör det möjligt att fullgöra sin demokratiska roll på likvärdiga villkor – utan att detta står i konflikt med objektivitetskravet eller den kommunala självstyrelsen.

§ 2 - Ersättningsnivåer Att vid beräkning av ersättningsnivåer, principer enligt Bilaga A, punkt 3 c) tillämpas som ett golv, med förtydligande av att denna princip även tillämpas vid beräkning av nivå enligt Bilaga A punkt 4. 1 SSididaa 2 2003 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda

§ 3 – Ledamöters tillgång till stödfunktioner Att det tydligare vävs in de rättigheter i processer som ledamöter har enligt Bilaga C, sammanfattat men ej begränsat av följande: Det totala politiska stödet i en kommun består i praktiken av tre nivåer: 1. Direkt partistöd (lagreglerat) 2. Stöd till förtroendevalda (t.ex. politiska sekreterare) 3. Tillgång till tjänstemannaorganisationens resurser Även om endast den första kategorin är strikt reglerad som partistöd, måste helheten uppfylla kommunallagens krav på: • saklighet • objektivitet • likabehandling

§ 4 - Delegationsrätt till politiska sekreterare Att det tydligare vävs in de rättigheter i processer som ledamöter har, fällande tillgång till politiska sekreterare, där det framgår vem som har delegationsrätt. Patrik Strömsten 2 SSididaa 2 2014 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda Bilaga A Sammanfattning Utgångspunkten i kommunallagen är att stöd och ersättningar i det kommunala politiska systemet ska vila på lag, objektiva grunder och en ordning som fungerar demokratiskt även för partier som står utanför majoritetsöverenskommelser. Det gäller särskilt partistöd, ersättningar till förtroendevalda samt stöd i form av politiska sekreterare eller andra resurser som knyts till de förtroendevaldas arbete. Ett parti som har omkring 20 procent av mandaten men står utanför en bred politisk överenskommelse har därför fortfarande en stark rättslig position i frågor om partistöd, proportionell representation och sakligt motiverad resursfördelning. 1. Partistödets rättsliga kärna Kommuner och regioner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Partistöd får ges till partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och former, men stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Beslut om utbetalning ska fattas av fullmäktige minst en gång per år, och mottagaren måste årligen lämna redovisning och granskningsrapport. Proposition 1991/92:66 är fortfarande central för förståelsen av dessa regler. Där anges att kommunerna ska ha en relativt fri hand att bestämma partistödets utformning, bland annat genom att kombinera grundstöd och mandatbundet stöd. Samtidigt framhåller propositionen att starka rättvise- och demokratiska krav gör det nödvändigt att begränsa denna frihet: partistödet får inte utformas så att ett parti otillbörligt gynnas eller missgynnas. Regeringen uttalade också att ett stöd som enbart fördelas per mandat i allmänhet inte är tillräckligt. Detta är viktigt för ett parti med cirka 20 procent av mandaten som står utanför en blocköverskridande överenskommelse. Lagens och förarbetenas fokus ligger inte på om partiet ingår i den politiska uppgörelsen, utan på om partiet är representerat i fullmäktige och om stödordningen är rättvis. Ett parti kan alltså inte lagligen få lägre partistöd därför att det valt opposition framför samverkan, eller därför att övriga partier har en gemensam agenda. 2. Hur partistödet bör fördelas Enligt proposition 1991/92:66 är det tillåtet och ofta lämpligt att väga samman ett lika grundstöd för varje representerat parti med ett mandatbundet stöd. Motivet är att alla partier har vissa fasta kostnader för lokal demokrativerksamhet, informationsarbete, administration och politisk närvaro, även om kostnaderna inte är identiska. Propositionen säger uttryckligen att kommunerna själva får bestämma storleksrelationen mellan grundstöd och mandatstöd utifrån lokala förhållanden. Rättspraxis visar samtidigt gränserna. I RÅ 1994 ref. 104 godtogs ett system där mindre partier fick en tydligare andel genom grundstöd; Regeringsrätten ansåg inte att detta i sig var ett otillbörligt gynnande eller missgynnande. I RÅ 2000 ref. 2 underkändes däremot ett system där grundstödet var så litet att den faktiska fördelningen nästan blev ren mandatfördelning trots mycket ojämn mandatbild. Slutsatsen är att ett blandat system är godtagbart, men grundstödet måste vara reellt och inte bara symboliskt. För ett parti med omkring 20 procent av mandaten är därför den starkaste objektiva argumentationen denna: en rättsenlig modell bör innehålla ett meningsfullt grundstöd som erkänner varje representerat partis basbehov, kombinerat med ett mandatbundet stöd som speglar väljarnas proportionella styrka. En ordning som nästan helt bygger på mandatandel kan i vissa mandatlägen slå för hårt mot mindre eller medelstora partier, medan en ordning med endast lika stöd skulle kunna 3 SSididaa 2 2025 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda bortse från väljarnas proportionella utslag. Den mest hållbara modellen ligger därför normalt i en tydlig kombination av båda. 3. Politiska sekreterare och andra stödfunktioner Det är viktigt att skilja mellan partistöd och stöd till de förtroendevalda. Kommunallagen ger kommuner och regioner rätt att anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet. I dagens rättsläge ska kostnaderna för politiska sekreterare inte längre räknas av från partistödet. Regeringen uttalade i prop. 2013/14:5 att politiska sekreterare framför allt är ett stöd till den kommunala förtroendemannaorganisationen, inte partistöd i egentlig mening. Det innebär att kommunen i princip kan ha två parallella system: dels partistöd enligt 4 kap. 29–32 §§ kommunallagen, dels stöd till de förtroendevalda genom politiska sekreterare enligt 4 kap. 33 §. Men även här måste kommunen agera sakligt och objektivt. Om nästan alla partier genom överenskommelse tilldelas sekreterarstöd eller liknande resurser medan ett parti med 20 procent av mandaten ställs helt utanför utan generell och saklig modell, uppstår en tydlig rättslig och demokratisk spänning. Det är inte säkert att varje sådan ordning automatiskt är olaglig, men den blir betydligt svårare att försvara objektivt om den i praktiken fungerar som belöning för samverkan och sanktion mot opposition. En objektivt hållbar modell är därför att även för politiska sekreterare använda en förutsebar och generell fördelningsgrund, exempelvis en kombination av basresurs per representerat parti och tillägg utifrån mandat eller utifrån faktiskt antal uppdrag/förtroendevalda. Det är särskilt lätt att försvara när partiet är så stort som cirka 20 procent av fullmäktige, eftersom det då tydligt är en bärande del av den kommunala representationen. 4. Ersättningar till förtroendevalda och andra ersatta uppdrag När det gäller arvoden och andra ersättningar till politiker är reglerna delvis annorlunda än för partistöd. Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för förlorad arbetsinkomst och vissa kostnader när de fullgör sina uppdrag. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för sådan ersättning. Fullmäktige får också besluta om arvode, pension och andra ekonomiska förmåner. Om arvode betalas ska det bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. Det betyder att ersättning för uppdrag inte ska fördelas efter politisk lojalitet eller efter om ett parti deltar i en överenskommelse. Den ska i stället knytas till vilket uppdrag som faktiskt innehas och till uppdragets omfattning. Om två personer har samma uppdrag, ska samma arvodesnivå i princip gälla. Om ett uppdrag är mer omfattande, till exempel kommunalråd, oppositionsråd eller ordförandeuppdrag, får högre arvode ges därför att uppdraget är mer krävande, inte därför att personen tillhör ett visst parti. Kommunallagen erkänner uttryckligen heltids- eller deltidsengagerade politiska uppdrag, såsom kommunalråd, regionråd eller oppositionsråd. Men lagen ger inte något generellt krav på att varje parti automatiskt ska få ett sådant uppdrag i proportion till mandatstyrkan. Däremot följer av reglerna om ekonomiska förmåner och av kravet på saklighet och opartiskhet att kommunen bör kunna visa sakliga skäl för hur sådana uppdrag inrättas och arvoderas. Ett upplägg där ett stort oppositionsparti stängs ute från varje arvoderad funktion enbart därför att det inte anslutit sig till en bred överenskommelse blir därför svagare ur objektivitetssynpunkt än ett upplägg som knyter resurser till faktisk representation, oppositionens granskningsroll och arbetsbörda. 5. Proportionella val och mandatfördelningens betydelse Fullmäktige beslutar om val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar. Sådana val ska vara proportionella under de förutsättningar som anges i lagen om proportionella val i kommuner och 4 SSididaa 2 2036 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda regioner. Om tillräckligt många närvarande ledamöter begär det, ska valet genomföras proportionellt enligt lagens kvotregel. För ett parti med cirka 20 procent av mandaten är detta mycket viktigt. En sådan mandatandel räcker ofta för att kunna framtvinga proportionellt val till nämnder och beredningar, även om det beror på hur många som ska väljas och hur många som är närvarande. Det betyder att ett parti utanför majoritetsuppgörelsen ofta kan säkerställa en representation i kommunens organ som bättre motsvarar väljarnas utslag, även när övriga partier vill samordna sig politiskt. Vid fyllnadsval ska fullmäktige dessutom, så långt möjligt, säkerställa att representationen i nämnden inte förändras om den avgående ledamoten ursprungligen utsetts proportionellt. Detta stärker slutsatsen att en bred överenskommelse mellan nästan alla partier inte får behandlas som om den upphäver principen om proportionell representation. Överenskommelser är politiskt möjliga, men de kan inte tränga undan de rättigheter som följer av kommunallagen och lagen om proportionella val. Ett parti med omkring en femtedel av mandaten är därför inte rättsligt reducerat till ett “övrigt parti”, utan är fortfarande en betydande representant för väljarna. 6. Vad gäller när nästan alla partier har en gemensam agenda och ett parti står utanför En bred samverkansagenda kan naturligtvis påverka vilka som väljs till majoritetens ledande poster. Det är en del av den politiska processen. Men rättsligt ändrar detta inte grundreglerna för partistöd, proportionella val, årlig redovisning, lika arvode för lika uppdrag eller kravet på saklighet och opartiskhet. Kommunen får alltså inte använda partistöd eller ersättningssystem som ett verktyg för att ekonomiskt straffa ett representerat oppositionsparti därför att partiet står utanför en uppgörelse. Objektivt sett bör man därför skilja på tre saker. För det första: partistöd ska fördelas efter lagliga och generella regler, inte efter samarbetsvilja. För det andra: arvoden till uppdrag ska följa uppdragets art och omfattning, inte partifärg. För det tredje: stödfunktioner för de förtroendevalda, exempelvis politiska sekreterare, bör fördelas enligt en öppen modell som kan motiveras med representation, arbetsbörda och demokratisk funktion, inte med om ett parti undertecknat den styrande överenskommelsen. För ett parti med cirka 20 procent av mandaten är den mest hållbara objektiva ståndpunkten alltså följande: partiet har inte automatiskt rätt till varje majoritetspost, men partiet har starkt stöd i lag och förarbeten för att kräva att ekonomiskt stöd, grundläggande arbetsresurser och representation utformas på ett sätt som respekterar partiets väljarmandat och inte gör opposition till ett ekonomiskt handikapp. Det synsättet är både gynnsamt för ett utanförstående parti och fullt förenligt med gällande rätt. 7. En rättsligt stark och samtidigt allmänt acceptabel slutsats Den mest försvarbara sammanfattningen är därför denna. Kommunen har ett betydande utrymme att bestämma nivåer och former för partistöd och politiska resurser, men utrymmet är inte fritt. Fördelningen måste vila på lagliga, generella och objektivt motiverade grunder. En modell som kombinerar ett verkligt grundstöd med mandatbundet stöd ligger väl i linje med proposition 1991/92:66 och rättspraxis. Ersättningar för uppdrag ska knytas till uppdragens innehåll och följa principen lika arvode för lika uppdrag. Stöd till de förtroendevalda, exempelvis politiska sekreterare, ska behandlas som ett separat system från partistödet men också utformas sakligt. En bred partiöverenskommelse får påverka den politiska styrningen, men inte användas som skäl för att ekonomiskt eller organisatoriskt pressa undan ett parti som representerar omkring 20 procent av väljarna. 5 SSididaa 2 2047 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda Bilaga B 1. Rättslig utgångspunkt Kommuner och regioner får enligt kommunallagen lämna partistöd till politiska partier som är representerade i fullmäktige (4 kap. 29–32 §§ Kommunallag (2017:725)). Stödet ska beslutas av fullmäktige och utformas på sakliga, objektiva och generella grunder. Det får inte innebära ett otillbörligt gynnande eller missgynnande av något parti. I Proposition 1991/92:66 anges att: • Partistöd bör utformas som en kombination av grundstöd (lika för alla partier) och mandatbundet stöd. • Ett system som enbart bygger på mandatfördelning är normalt inte tillräckligt rättvist. • Kommunens handlingsutrymme begränsas av krav på rättvisa och demokratisk funktion. Rättspraxis (RÅ 1994 ref. 104 och RÅ 2000 ref. 2) visar att ett reellt grundstöd är en central komponent och att ett alltför svagt grundstöd kan göra systemet rättsligt tveksamt. För ett parti med cirka 20 % av mandaten innebär detta att dess rättsliga ställning är stark, oberoende av om partiet ingår i en politisk överenskommelse eller inte. 2. Hur partistödet bör fördelas Enligt förarbetena bör partistödet utformas så att det: • erkänner att alla partier har fasta kostnader (grundstöd), och • samtidigt speglar väljarnas vilja (mandatstöd) En rättsligt hållbar modell är därför en kombination, där grundstödet inte är symboliskt utan faktiskt möjliggör politisk verksamhet även för mindre eller medelstora partier. 3. Exempel – beräkning av totalt partistöd och utfall Illustrativ modell: • Totalt partistöd: 10 000 000 kr/år • Antal partier: 5 st • Antal mandat: 100 st • Aktuellt parti: 20 mandat (20 %) a) Minsta nivå enligt lag och rättsfall Fördelning: • Grundstöd: 10 % (200 000 kr/parti) • Mandatstöd: 90 % (90 000 kr/mandat) Utfall: • Grundstöd: 200 000 kr • Mandatstöd: 1 800 000 kr • Totalt: 2 000 000 kr (20 %) Argument: • Uppfyller lagens minimikrav. • Nära ren proportionalitet. • Risk att grundstödet är för svagt enligt rättspraxis. • Begränsat stöd för fasta kostnader → kan missgynna opposition i praktiken. b) Fördelning enligt modell där vissa partier ges företräde (t.ex. genom politisk överenskommelse) Fördelning (formellt neutral variant): • Grundstöd: 40 % • Mandatstöd: 60 % Utfall: • Grundstöd: 800 000 kr 6 SSididaa 2 2058 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda • Mandatstöd: 1 200 000 kr • Totalt: 2 000 000 kr (20 %) Argument: • Kan framstå som balanserad. • Blir rättsligt problematisk om kriterier i praktiken kopplas till politisk samverkan. • Kommunallagen tillåter inte att stöd används för att premiera “rätt” politiska aktörer. • Ett parti med 20 % mandat har stark grund att kräva likabehandling. c) Rimlig och rättsligt robust fördelning vid bred politisk överenskommelse Fördelning: • Grundstöd: 25 % (500 000 kr/parti) • Mandatstöd: 75 % (75 000 kr/mandat) Utfall: • Grundstöd: 500 000 kr • Mandatstöd: 1 500 000 kr • Totalt: 2 000 000 kr (20 %) Argument: • Följer intentionerna i förarbetena. • Ger realistisk täckning för basverksamhet. • Neutral i förhållande till politiska överenskommelser. • Erkänner att ett parti med 20 % är en betydande demokratisk aktör. • Lätt att försvara juridiskt och politiskt. 4. Politiska sekreterare och andra stödfunktioner Enligt Kommunallag (2017:725) (4 kap. 33 §) får kommunen anställa politiska sekreterare som stöd till de förtroendevalda. Dessa ska inte betraktas som partistöd utan som stöd till det politiska arbetet. Det innebär: • Partistöd och tjänstemannastöd är separata system • Även här gäller krav på saklighet och objektivitet • Resurser bör fördelas enligt generella kriterier, exempelvis: o mandat o antal uppdrag o faktisk arbetsbelastning Om ett parti med 20 % av mandaten helt ställs utan sådana resurser, samtidigt som andra partier får dem via överenskommelse, uppstår en tydlig risk för att systemet inte är objektivt. 5. Ersättningar till förtroendevalda Förtroendevalda har enligt kommunallagen rätt till skälig ersättning för: • förlorad arbetsinkomst • kostnader kopplade till uppdraget Fullmäktige får besluta om arvoden och andra ekonomiska förmåner, men: • lika uppdrag ska ge lika ersättning • ersättning ska kopplas till uppdragets omfattning – inte partitillhörighet Ett parti kan inte nekas arvoderade uppdrag enbart på grund av att det står utanför en politisk överenskommelse, om detta saknar objektiv grund. 6. Proportionell representation Vid val till nämnder ska proportionella val användas om så begärs enligt Lag (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner. För ett parti med cirka 20 % av mandaten innebär detta: • reell möjlighet att få representation i nämnder 7 SSididaa 2 2069 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda • skydd mot att utestängas genom politiska överenskommelser Detta förstärker principen att även ett parti utanför majoriteten är en central del av den demokratiska strukturen. 7. Samlad bedömning Den mest rättsligt och demokratiskt hållbara modellen enligt Kommunallag (2017:725) och Proposition 1991/92:66 är: • en kombination av grundstöd och mandatstöd • ett reellt (inte symboliskt) grundstöd • en neutral och transparent fördelningsmodell • tydlig åtskillnad mellan partistöd och andra resurser En bred politisk överenskommelse får påverka styrningen, men inte användas för att ekonomiskt eller organisatoriskt missgynna ett parti som representerar cirka 20 % av väljarna. Slutsats: Ett sådant parti har ett starkt rättsligt stöd för att kräva en resursfördelning som gör det möjligt att fullgöra sin demokratiska roll på likvärdiga villkor – utan att detta står i konflikt med objektivitetskravet eller den kommunala självstyrelsen. 8 SSididaa 2 2170 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda Bilaga C Sammanfattning – fördelning av partistöd, totala resurser och tillgång till tjänstemannaorganisationen enligt kommunallagen 1. Rättslig utgångspunkt Kommuner och regioner får enligt Kommunallag (2017:725) (4 kap. 29–33 §§) lämna partistöd och organisera stöd till förtroendevalda. All fördelning av resurser ska ske på sakliga, objektiva och generella grunder. Enligt Proposition 1991/92:66 ska partistöd bidra till att upprätthålla en fungerande lokal demokrati och får inte användas för att gynna eller missgynna partier beroende på politisk ställningstagande eller samarbetsform. 2. Vad ska räknas som det totala politiska stödet Det är centralt att skilja mellan olika typer av resurser, men samtidigt förstå att de tillsammans utgör det faktiska politiska stödet i kommunen. 2.1 Formellt partistöd (lagreglerat) Följande ska alltid räknas som partistöd: • Ekonomiskt bidrag (grundstöd + mandatstöd) • Eventuellt lokalt beslutat verksamhetsstöd • Stöd som utgår direkt till partiorganisationen Rättslig grund: 4 kap. 29–32 §§ Kommunallag (2017:725) 2.2 Stöd till förtroendevalda (separat från partistöd) Detta ska inte räknas som partistöd, men utgör en del av det totala politiska resursläget: • Politiska sekreterare • Administrativt stöd kopplat till politiska uppdrag • Kanslifunktioner knutna till politiska organ Rättslig grund: 4 kap. 33 § Kommunallag (2017:725) 2.3 Ersättningar och arvoden • Arvoden till kommunalråd, oppositionsråd m.fl. • Sammanträdesersättningar • Ersättning för förlorad arbetsinkomst Dessa är individuella ersättningar och inte partistöd, men påverkar den faktiska resursfördelningen mellan partier. 2.4 Indirekta resurser (faktiskt politiskt stöd) Följande resurser räknas normalt inte formellt som partistöd men bör i en helhetsbedömning ses som del av det totala stödet: • Tillgång till utredningsresurser • Tillgång till utvecklingsfunktioner • Kommunikationsstöd • Strategiskt stöd från tjänstemannaorganisation Viktig princip: Om dessa resurser i praktiken tilldelas olika partier olika mycket, måste detta kunna motiveras sakligt – annars riskerar det att strida mot objektivitetsprincipen. 3. Hur andra resurser inom tjänstemannaorganisationen ska fördelas 3.1 Grundprincip 9 SSididaa 2 2181 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda Tjänstemannaorganisationen ska enligt kommunallagen arbeta för hela kommunen och under politisk styrning, inte för enskilda partier. Det innebär: • Tjänstemän är inte partipolitiska resurser • De ska arbeta utifrån beslutade uppdrag • De ska behandla förtroendevalda likvärdigt och sakligt 3.2 Utredningsfunktion Vad omfattas: • Framtagande av beslutsunderlag • Konsekvensanalyser • Fakta- och statistikunderlag Fördelningsprincip: • Ska i första hand tjäna nämnder och fullmäktige som organ • Enskilda politiker kan begära underlag inom ramen för sitt uppdrag • Tillgång får inte begränsas utifrån partipolitisk tillhörighet Viktig aspekt: Ett parti med 20 % av mandaten har ett legitimt behov av underlag för att kunna utöva opposition och granskning. Att systematiskt begränsa sådan tillgång kan strida mot god förvaltningssed och objektivitetsprincipen. 3.3 Utvecklingsfunktion Vad omfattas: • Strategisk verksamhetsutveckling • Projektledning • policy- och reformarbete Fördelningsprincip: • Styrs av politiska beslut (ofta majoritetens prioriteringar) • Ska dock verkställas av tjänstemän på ett sakligt sätt • Får inte användas som ett sätt att exkludera oppositionen från insyn eller påverkan Balans: • Majoriteten styr inriktningen • Oppositionen har rätt till insyn, information och möjlighet att ta del av underlag 3.4 Kommunikations- och analysresurser • Ska användas för att informera om kommunens verksamhet • Får inte användas för partipolitisk opinionsbildning • Ska vara tillgängliga på lika villkor i den mån de används i politiska processer 4. Vem har rätt att använda tjänstemannaresurser 4.1 Förtroendevalda i uppdrag Rätt till stöd gäller i första hand: • Ledamöter i nämnder och styrelser • Fullmäktigeledamöter • Kommunalråd och oppositionsråd Rätten är kopplad till uppdraget, inte partiet. 4.2 Oppositionens ställning Ett parti med cirka 20 % av mandaten har: • rätt till relevant information och underlag • rätt att kunna utöva kontroll och granskning 10 SSididaa 2 2192 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda • rätt att få sina ärenden beredda på sakliga grunder Detta följer indirekt av kommunallagens krav på: • saklighet • likabehandling • demokratisk funktion 4.3 Begränsningar Tjänstemannaresurser får inte användas för: • partiintern verksamhet • politisk strategi eller kampanj • arbete som ligger utanför det kommunala uppdraget 5. Samlad analys Det totala politiska stödet i en kommun består i praktiken av tre nivåer: 4. Direkt partistöd (lagreglerat) 5. Stöd till förtroendevalda (t.ex. politiska sekreterare) 6. Tillgång till tjänstemannaorganisationens resurser Även om endast den första kategorin är strikt reglerad som partistöd, måste helheten uppfylla kommunallagens krav på: • saklighet • objektivitet • likabehandling 6. Slutsats Ett parti som representerar cirka 20 % av mandaten har, enligt Kommunallag (2017:725) och Proposition 1991/92:66: • rätt till en rättvis andel av partistödet • rätt att inte missgynnas i tillgång till politiska resurser • rätt till likvärdig behandling i tjänstemannaorganisationens stöd 11 SSididaa 2 3103 a avv 3 2051 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2026-06-04

§ 188 Dnr 2025KS376 Svar på motion om kalkyl för småhus i Landvetter Södra Beslut Kommunfullmäktige bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2025 § 131 att till kommunstyrelsen remittera motion från Peter Arvidsson (SD) och Johannes Backlund (SD). Kommunstyrelsen noterade den 23 oktober 2025 § 309 att motionen tillhör kommunstyrelsens verksamhetsområde och att den inte remitteras till andra nämnder, bolag eller råd för yttrande. Motionären yrkar att ta fram en översiktlig kalkyl och en möjlighetsanalys för att skapa cirka 200 villatomter som alternativ på den mark där Landvetter Södra är tänkt att genomföras. Kommunstyrelsen uppdrog åt förvaltningen den 16 december 2021 § 449 att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1. Landvetter Södra är kommunens största utpekade utvecklingsområde och utvecklingen sker utifrån kommunens beslutade inriktning, hållbarhetsmål och pågående arbete med exploatörsdriven detaljplanering. Inriktningen för området omfattar utveckling av blandade boendeformer och hållbar stadsutveckling. Förvaltningens uppdrag är att driva planering och utveckling av området utifrån dessa beslutade mål och processer. Uppdraget omfattar inte att ta fram särskilda alternativa exploateringskalkyler eller möjlighetsanalyser för enskilda bebyggelseupplägg, såsom 200 villatomter. Att ta fram den typ av kalkyl och analys som motionen efterfrågar skulle vara resurskrävande och kräva omfattande utredningsarbete utanför nuvarande uppdrag och prioriteringar. Förvaltningen bedömer att ett sådant arbete inte är motiverat inom ramen för det pågående planeringsuppdraget för Landvetter Södra, där fokus är att utveckla området utifrån beslutade mål om hållbar och långsiktig stadsutveckling. Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens beslut 4 juni 2026 § 188 • Tjänsteskrivelse 15 maj 2026 • Motion om kalkyl för småhus på området Landvetter Södra. Från Peter Arvidsson (SD) och Johannes Backlund (SD), daterat 18 september 2025 • Kommunstyrelsens beslut 16 december 2021 § 449 Signatur justerande Utdragsbestyrkande SSididaa 1 18 a4v a 3v0 251 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2026-06-17 Förslag till beslut på sammanträdet Björn Magnusson (S) föreslår att kommunfullmäktige bordlägger ärendet. Beslutsgång Ordföranden finner att kommunfullmäktige bordlägger ärendet. Signatur justerande Utdragsbestyrkande SSididaa 1 28 a5v a 3v0 251 Bilaga 1 till kommunfullmäktiges protokoll 2026-06-17 Yttrande Parlamentarisk kommitté för beredning av ärenden gällande ny politisk organisation Av Ledamot i kommitté, Patrik Strömsten (sd) Bakgrund Dnr 2025KS566 Kommunstyrelsen inrättar en parlamentarisk kommitté för beredning av ärenden gällande ny politisk organisation, bestående av en ledamot från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Partiernas representanter behöver inte vara ledamöter eller ersättare i kommunstyrelsen. Kommittén har i uppdrag att bereda ärenden till kommunstyrelsen avseende de uppdrag som kommunfullmäktige beslutade om 11 december 2025 § 208 att: inför nästa mandatperiod närmare utreda modell och ekonomiska förutsättningar för att inrätta politiska sekreterare och lägga fram förslag om detta till kommunfullmäktige, utvärdera de rådgivande organen och ge förslag till kommunfullmäktige på eventuella förändringar, ta fram förslag på nya styrdokument och genomföra en översyn av befintliga styrdokument, med anledning av ny politisk organisation. Kommitténs uppdrag upphör när kommittén slutfört uppdragen. 1 SSididaa 1 38 a6v a 3v0 251 Förslag till beslut Kommittén beslutar att 1. Rekommendera kommunstyrelsen bifalla förslag till beslut enligt: Översyn av styrning och uppföljning av kommunala bolag. 2. Rekommendera kommunstyrelsen bifalla förslag till beslut enligt: Säkerställande av objektiv och rättssäker fördelning av stöd till förtroendevalda. 3. Rekommendera kommunstyrelsen bifalla förslag till beslut enligt: Översyn av rådgivande råd. 4. Rekommendera kommunstyrelsen bifalla förslag till beslut enligt: Ökad öppenhet i nämndernas sammanträden. 5. Opartiskt revisions-PM presenteras ledamöter som visar att beslutat uppdrag till fullo är genomfört. Underlag • PM 2026-03-31, version 01.01, Bilaga A–C Mölnlycke 260510 / patrik strömsten 2 SSididaa 1 48 a7v a 3v0 251 Initiativärende till kommunstyrelsen Översyn av styrning och uppföljning av kommunala bolag Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att 1. ge kommundirektören i uppdrag att genomföra en samlad översyn av styrning, uppföljning och ansvarsfördelning i kommunens bolag, inklusive Härryda Vatten och Avfall AB, 2. säkerställa att översynen omfattar relevanta styrdokument såsom ägardirektiv, bolagsordningar och delegationsordningar samt former för uppföljning och rapportering, säkerställer införande av policy för dubbla uppdrag i kommun och kommunala bolag, 3. säkerställer att översynen omfattar här föreslagen Policy för dubbla uppdrag i kommun och kommunala bolag 4. ta fram förslag till en sammanhållen styrmodell för kommunens bolag med tydlig ansvarsfördelning, uppföljning och rapportering, 5. i arbetet beakta behovet av rättssäkra och ändamålsenliga styrdokument med tydliga definitioner och minimerat tolkningsutrymme, 6. säkerställa att styrmodellen innehåller former för ökad transparens samt löpande uppföljning av hur beslut och verksamhet påverkar invånarnas avgifter och skatter, både på kort och lång sikt, 7. återkomma till kommunstyrelsen med redovisning och eventuella förslag till beslut, Bakgrund: Genom genomförda genomlysningar och tillgängliga underlag avseende Härryda Vatten och Avfall AB har behov av utveckling avseende styrning, uppföljning och kontroll identifierats. Dessa iakttagelser indikerar att det kan finnas behov av att se över styrningen av kommunens bolag i ett bredare perspektiv, i syfte att säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig tillämpning av kommunens ägarroll. 3 SSididaa 1 58 a8v a 3v0 251 Bedömning: En samlad översyn bedöms kunna bidra till att: • tydliggöra ansvar och mandat, • stärka strukturen för uppföljning och rapportering, • säkerställa att styrdokument är juridiskt hållbara och ändamålsenliga, • samt utveckla former för transparens och uppföljning av konsekvenser för invånare. Arbetet bör genomföras med beaktande av behovet av både helhetsperspektiv och rättslig kvalitet. Syfte: Syftet med översynen är att säkerställa en tydlig, sammanhållen och rättssäker styrning av kommunens bolag, med väl fungerande strukturer för ansvar, uppföljning och transparens. Policy för dubbla uppdrag i kommun och kommunala bolag Dubbla uppdrag ska som huvudregel inte förekomma. Ledamöter i kommunstyrelsen och tjänstemän får inte samtidigt inneha uppdrag i styrelser för eller ha ledande ställning i kommunala bolag. Undantag får endast medges i undantagsfall där det föreligger synnerliga och dokumenterade skäl av väsentligt allmänintresse. Sådana undantag ska beslutas av högsta beslutande instans, vara strikt tidsbegränsade och förenade med särskilda villkor för att säkerställa oberoende. Vid medgivna undantag ska jävsregler enligt Kommunallagen och bisyssleregler enligt Lagen om offentlig anställning tillämpas utan undantag. Berörda personer ska inte delta i handläggning, beslut eller uppföljning av ärenden som rör bolaget. Samtliga undantag ska dokumenteras, offentliggöras och omprövas regelbundet. Syftet är att säkerställa en tydlig rollfördelning och upprätthålla ett högt förtroende för kommunens opartiskhet och integritet. Konsekvenser: En utvecklad styrmodell bedöms kunna bidra till ökad tydlighet i ansvarsfördelning, förbättrad uppföljning samt stärkt förtroende för kommunens verksamheter. 4 SSididaa 1 68 a9v a 3v0 251 Uttalande i kommunfullmäktige (Ledamot Patrik Strömsten) - med bakgrund av det som hänt i Härryda Vatten och Avfall AB Ordförande, ledamöter, Ja, ibland blir det fel, det händer oftare när styrning, ansvar och uppföljning är luddigt, invånare undrar, vem som har gjort vad, men det handlar lika mycket om, vem som inte gjort tillräckligt, vi i fullmäktige ansvarar för systemen, där ledamöter Kommunstyrelsen har särskilt ansvar, men, riktningen behöver vara tydlig, att justera i marginalen räcker inte. Det som krävs är ett omtag från grunden, tillsammans med erfarna jurister, där ansvar, delegering och uppföljning hänger ihop i en juridiskt hållbar struktur. Här behövs en omstart, Med riktning framåt för att: stärka uppföljningen öka transparensen med kristallklara definitioner av begrepp tydliggöra ansvar och mandat I en ny styrmodell måste det dessutom vara tydligt hur beslut påverkar invånarnas avgifter och skatter, både nu och i framtiden. Låt oss inte för att fastna i det som varit, utan för att bygga något som faktiskt fungerar framåt. 5 SSididaa 1 79 a0v a 3v0 251 Initiativärende till kommunstyrelsen Säkerställande av objektiv och rättssäker fördelning av stöd till förtroendevalda Förslag till beslut (yrkanden) Kommunstyrelsen föreslås besluta att: 1. Uppdra åt kommundirektören att ta fram förslag till riktlinjer för stöd till förtroendevalda, inklusive politiska sekreterare, som säkerställer att samtliga former av stöd beaktas och fördelas på sakliga, objektiva och generella grunder. 2. Säkerställa att tillgång till politiska sekreterare och motsvarande stödfunktioner inte villkoras av politiska överenskommelser eller samverkansformer, utan baseras på representation och uppdragets omfattning. 3. Uppdra åt kommundirektören att i riktlinjerna särskilt inkludera en samlad redovisning och fördelningsprincip för det totala politiska stödet, innefattande direkta och indirekta stödformer. 4. Uppdra åt kommundirektören att ta fram en tydlig delegationsordning som klargör vilka förtroendevalda som har rätt att begära stöd från politiska sekreterare samt inom vilka ramar detta får ske. 5. Säkerställa att nuvarande ordning analyseras och redovisas ur ett rättsligt perspektiv, särskilt i förhållande till kraven på saklighet, opartiskhet och likabehandling enligt Regeringsformen och Kommunallagen. 6. Uppdra åt kommundirektören att, i syfte att stärka likabehandling och transparens i den kommunala beslutsprocessen, utreda och föreslå en modell för direkt förslagsrätt till nämnder och kommunstyrelsen i enlighet med Bilaga B. 7. Klargöra att riktlinjer, delegationsordning samt eventuella förändringar i formerna för påverkan kan beslutas och införas under pågående mandatperiod. 8. Återrapportera till kommunstyrelsen med förslag till åtgärder senast [ange datum]. Sammanfattning Det finns indikationer på att nuvarande ordning för tillgång till politiska sekreterare och andra stödfunktioner inte fullt ut vilar på tydliga, objektiva och generella principer. Detta riskerar att leda till en resursfördelning som inte är fullt förenlig med grundläggande krav på saklighet och opartiskhet. Initiativet syftar till att säkerställa att samtliga förtroendevalda ges likvärdiga och rättssäkra förutsättningar att fullgöra sina uppdrag, samt att kommunens resursfördelning kan motiveras utifrån gällande rätt. Som ett led i detta föreslås även att kommunen prövar en modell för direkt förslagsrätt till beslutande organ, vilket kan bidra till ökad transparens, spårbarhet och likabehandling i den kommunala beslutsprocessen. 6 SSididaa 1 89 a1v a 3v0 251 Bakgrund och motivering Av 1 kap. 9 § i Regeringsformen följer att den offentliga förvaltningen ska iaktta saklighet och opartiskhet. Detta innebär att beslut och resursfördelning inte får grundas på politisk tillhörighet eller samarbetsform, utan ska vila på objektiva och förutsebara kriterier. Enligt Kommunallagen ska kommunen organisera sin verksamhet så att den demokratiska processen fungerar och att förtroendevalda ges reella förutsättningar att utöva sina uppdrag. Stöd till förtroendevalda, såsom politiska sekreterare, utgör en central del av detta. Av bifogad PM (PM 2026-03-31, Bilaga A–C) framgår att: • stöd till förtroendevalda ska fördelas enligt generella och sakliga kriterier, • tillgång till resurser inte får användas som ett instrument för att gynna eller missgynna partier, • brist på transparens och tydliga regler ökar risken för att ordningen inte kan försvaras rättsligt. Om tillgång till politiska sekreterare i praktiken är beroende av politiska överenskommelser eller saknar tydlig delegationsordning uppstår en situation där resursfördelningen riskerar att framstå som godtycklig. Detta är problematiskt i förhållande till kraven på likabehandling och rättssäkerhet. Vidare innebär nuvarande strukturer för påverkan att tillgången till politiken kan variera mellan olika aktörer. Detta förstärker behovet av att utveckla öppna, formella och likvärdiga vägar för påverkan. Mot denna bakgrund finns ett behov av att: • fastställa tydliga och rättsligt hållbara kriterier för resursfördelning, • klargöra rätten att begära stöd, • säkerställa transparens i användningen av politiska resurser, • samt stärka öppna och likvärdiga former för påverkan. Definition – samtliga former av stöd till förtroendevalda Med samtliga former av stöd avses den samlade resurs som möjliggör för förtroendevalda att fullgöra sina uppdrag. Begreppet omfattar såväl direkta som indirekta stödformer och ska bedömas i ett helhetsperspektiv. Följande ska särskilt anses ingå: • politiska sekreterare och motsvarande personella resurser • administrativt stöd, inklusive kansliresurser och samordning • utrednings- och analysstöd, såsom framtagande av beslutsunderlag och konsekvensanalyser • tillgång till tjänstemannaorganisationens resurser i politiska processer • kommunikations- och informationsstöd kopplat till uppdraget 7 SSididaa 1 99 a2v a 3v0 251 • övriga indirekta resurser såsom lokaler, system och strategiska funktioner Vid tillämpning ska dessa stödformer beaktas samlat, så att resursfördelningen kan bedömas utifrån dess faktiska effekt och inte enbart utifrån enskilda stödformer. Underlag • PM 2026-03-31, version 01.01, Bilaga A–C 8 SSididaa 1 1903 a avv 3 2051 Initiativärende till kommunstyrelsen Översyn av rådgivande råd, ökad öppenhet i nämnder samt införande av direkt förslagsrätt Inledning Kommunens rådgivande råd är i grunden frivilliga samverkansformer och beslutar i praktiken själva om sin fortsatta existens och utformning. Detta initiativ syftar därför inte till att ensidigt avveckla råden, utan till att utveckla de strukturer inom vilka de verkar. Genom att införa tydligare och mer formella vägar för påverkan, särskilt genom direkt förslagsrätt till nämnder och kommunstyrelsen, ges råden bättre möjlighet att lämna skarpa och spårbara förslag som hanteras i den ordinarie beslutsprocessen (se Bilaga B). Samtidigt skapas en mer likvärdig ordning där även andra organisationer och invånare, utanför de etablerade råden, ges motsvarande möjlighet att påverka. Initiativet stärker därmed både rådens funktion och den demokratiska likabehandlingen i kommunen (se Bilaga A). Förslag till beslut (yrkanden) Kommunstyrelsen föreslås besluta att: 1. Uppdra åt kommundirektören att genomföra en samlad översyn av kommunens rådgivande råd, inklusive pensionärsrådet, rådet för tillgänglighet och delaktighet, ungdomsrådet samt Rådet för idéburna organisationer. 2. Ta fram förslag på avveckling eller omstrukturering av råden i syfte att säkerställa ökad transparens, likabehandling och tydligare ansvar i den kommunala beslutsprocessen (jfr Bilaga A). 3. Uppdra åt kommundirektören att utreda och föreslå en modell för direkt förslagsrätt till nämnder och kommunstyrelsen för invånare, föreningar och organisationer i enlighet med de principer som framgår av Bilaga B. 4. Säkerställa att en sådan modell innehåller krav på registrering, beredning och återkoppling av inkomna förslag inom rimlig tid (se Bilaga B). 5. Uppdra åt kommundirektören att, som ett första steg för ökad transparens, ta fram förslag till riktlinjer för att nämndernas sammanträden öppnas för allmänheten i den mån sekretess inte föreligger. 6. Säkerställa att allmänhetens närvaro möjliggörs både genom fysisk närvaro vid sammanträden samt genom digital tillgång, exempelvis via direktsändning. 9 SSididaa 1 1914 a avv 3 2051 7. Uppdra åt kommundirektören att utreda former för att möjliggöra löpande dialog i anslutning till nämndernas sammanträden, exempelvis genom en modererad digital plattform eller blogg, i enlighet med de överväganden som framgår av Bilaga B. 8. Utreda hur ovanstående åtgärder kan utformas i enlighet med Kommunallagen samt principerna om saklighet och likabehandling enligt Regeringsformen. 9. Klargöra att eventuella förändringar kan beslutas och införas under pågående mandatperiod. 10. Återrapportera till kommunstyrelsen med förslag till beslut senast [ange datum]. Sammanfattning Detta initiativ syftar till att stärka den kommunala demokratin genom att skapa mer transparenta, rättssäkra och likvärdiga former för påverkan. Nuvarande rådgivande råd fyller en funktion som dialogforum, men innebär samtidigt att organiserade intressen ges särskilda och mer kontinuerliga kanaler till politiken än enskilda invånare (se Bilaga A). Genom att ersätta eller komplettera dessa strukturer med en tydlig och formell förslagsrätt till nämnder kan påverkan ske öppet, spårbart och på lika villkor (se Bilaga B). Som ett första steg föreslås även att nämndernas arbete öppnas upp genom ökad insyn, både genom fysisk och digital närvaro samt genom möjligheter till löpande dialog. Bakgrund och motivering Kommunens rådgivande råd saknar beslutanderätt men fungerar i praktiken som etablerade kanaler för påverkan. Detta innebär att vissa grupper, framför allt organiserade aktörer, ges en mer strukturerad tillgång till politiken än andra, vilket närmare beskrivs i Bilaga A. Av 1 kap. 9 § i Regeringsformen följer att offentlig verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet. Detta innebär att kommunen bör säkerställa att påverkan och tillgång till beslutsprocesser sker på likvärdiga och objektiva grunder. Vidare innebär nuvarande struktur att frågor ofta passerar flera led innan de når beslutande organ, vilket kan leda till minskad transparens, omformulering av ursprungliga frågeställningar och otydligt ansvar (se Bilaga A). Ett alternativ är att i högre grad låta påverkan ske direkt genom den formella beslutsprocessen. En modell med förslagsrätt till nämnder, enligt Bilaga B, kan bidra till att stärka insyn, ansvar och likabehandling. Parallellt finns ett behov av att stärka insynen i nämndernas arbete. Med närvaro avses både fysisk närvaro vid sammanträden och möjlighet att följa möten digitalt. En sådan kombination ökar tillgängligheten och möjliggör bredare deltagande. 10 SSididaa 1 1925 a avv 3 2051 För att ytterligare stärka dialogen kan kommunen även pröva former för löpande synpunktsinhämtning i anslutning till nämndernas arbete, exempelvis genom en modererad blogg eller digital plattform, i enlighet med de överväganden som framgår av Bilaga B. Sammantaget innebär förslaget ett steg mot en mer öppen, spårbar och inkluderande kommunal beslutsprocess. Underlag • Bilaga A – Rådgivande råd, påverkan och demokratisk likabehandling • Bilaga B – Modell för förslagsrätt till nämnder och kommunstyrelse 11 SSididaa 1 1936 a avv 3 2051 Bilaga A – Rådgivande råd, påverkan och demokratisk likabehandling 1. Rådens funktion i kommunen I kommunen finns flera rådgivande råd, såsom pensionärsrådet, rådet för tillgänglighet och delaktighet, ungdomsrådet samt Rådet för idéburna organisationer. Dessa råd fungerar som forum för dialog mellan kommunen och olika grupper i samhället. Råden saknar formell beslutanderätt men har till uppgift att föra fram synpunkter, behov och perspektiv till den politiska organisationen. 2. Idéburna organisationer Rådet för idéburna organisationer samlar aktörer inom civilsamhället, såsom föreningar, stiftelser och andra organisationer som verkar utan vinstsyfte och med ett samhälls- eller värdebaserat ändamål. Dessa organisationer är en viktig del av den lokala demokratin, men driver samtidigt ofta frågor och intressen. Det innebär att de i praktiken har en politisk agenda i den meningen att de vill påverka prioriteringar, resursfördelning och beslut inom kommunen. 3. Nuvarande påverkan och dess begränsningar Den nuvarande modellen innebär att påverkan ofta sker genom dialog i råden, varefter frågor förs vidare till politiken. Detta medför flera konsekvenser: • Filtrering av frågor – ursprungliga behov omformuleras genom flera led • Begränsad spårbarhet – det är svårt att följa hur en fråga påverkar beslut • Otydligt ansvar – det är inte alltid tydligt vem som ansvarar för att föra frågan vidare • Selektiv tillgång – organiserade grupper ges mer strukturerad tillgång till politiken än enskilda invånare 4. Demokratisk problematik När vissa grupper ges etablerade och återkommande forum för påverkan uppstår en risk för obalans i den demokratiska processen. Detta kan innebära att: • organiserade intressen får större faktisk påverkan än oorganiserade invånare • dialogen sker i forum som inte alltid är öppna eller fullt transparenta • påverkan sker utanför den formella, offentliga beslutsprocessen 12 SSididaa 1 1947 a avv 3 2051 Av 1 kap. 9 § i Regeringsformen följer att offentlig verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet. Detta ställer krav på att kommunen utformar sina strukturer så att tillgång till påverkan sker på likvärdiga och objektiva grunder. 5. Syftet med föreslagen förändring Syftet med att utveckla en modell med direkt förslagsrätt till nämnder och kommunstyrelsen är att: • skapa öppna och spårbara vägar för påverkan • säkerställa likvärdig tillgång för invånare, föreningar och organisationer • stärka ansvar och transparens i beslutsprocessen • ge även råden möjlighet att lämna tydliga och formella förslag 6. Koppling till ökad öppenhet i nämnder Förslaget kompletteras av ökad öppenhet i nämndernas arbete, där: • allmänheten ges möjlighet till fysisk närvaro • möten kan följas digitalt • dialog kan ske genom strukturerade digitala verktyg Detta bidrar till att påverkan flyttas från informella och svåröverblickbara forum till öppna och demokratiskt ansvariga processer. 13 SSididaa 1 1958 a avv 3 2051 Bilaga B – Modell för förslagsrätt till nämnder och kommunstyrelse 1. Syfte Syftet med förslagsrätten är att säkerställa att invånare, föreningar och organisationer ges likvärdig, transparent och rättssäker möjlighet att väcka ärenden i kommunens beslutande organ. 2. Rätt att väcka förslag Följande aktörer ges rätt att lämna förslag till nämnd eller kommunstyrelsen: • Enskilda invånare folkbokförda i kommunen • Föreningar och organisationer verksamma i kommunen • Företag med verksamhet i kommunen 3. Formkrav Förslag ska: • lämnas skriftligen via anvisad kanal • innehålla en tydlig beskrivning av frågan • ange önskad åtgärd eller beslut • innehålla kontaktuppgifter Kommunen ska tillhandahålla en enkel och tillgänglig digital funktion för detta. 4. Registrering och offentlighet • Samtliga inkomna förslag ska diarieföras • Förslag ska vara offentliga handlingar • Status i ärendet ska kunna följas av förslagsställaren 5. Beredning • Förslag ska beredas av tjänstemannaorganisationen • Bedömning ska göras utifrån laglighet, kostnad och genomförbarhet • Förslag får inte avvisas utan saklig motivering 6. Politisk behandling • Förslag ska anmälas till berörd nämnd eller kommunstyrelsen • Nämnden ska besluta att: o bifalla o avslå 14 SSididaa 1 1969 a avv 3 2051 o eller anse förslaget besvarat 7. Tidsramar • Bekräftelse ska ges inom 14 dagar • Beredning ska normalt ske inom 3 månader • Beslut ska fattas inom 6 månader, om inte särskilda skäl föreligger 8. Återkoppling • Förslagsställaren ska få skriftligt besked om beslut • Motivering ska framgå • Beslut ska vara offentligt tillgängligt 9. Begränsningar Förslagsrätten omfattar inte: • enskilda myndighetsärenden • personalärenden • frågor som strider mot lag eller kommunens befogenheter 10. Uppföljning • Kommunstyrelsen ska årligen följa upp: o antal inkomna förslag o handläggningstider 15 SSididaa 2 1070 a avv 3 2051 Initiativärende till kommunstyrelsen Ökad öppenhet i nämndernas sammanträden Förslag till beslut (yrkanden) Kommunstyrelsen föreslås besluta att: 1. Uppdra åt kommundirektören att ta fram förslag till riktlinjer för att nämndernas sammanträden, i den mån sekretess inte föreligger, öppnas för allmänheten. 2. Säkerställa att kallelser, dagordningar och protokoll från samtliga nämnder publiceras på kommunens webbplats på ett enhetligt och lättillgängligt sätt. 3. Uppdra åt kommundirektören att utreda former för allmänhetens närvaro vid nämndsammanträden, inklusive möjligheten att följa möten digitalt. 4. Säkerställa att det finns tydliga och transparenta rutiner för vilka delar av sammanträden som är offentliga respektive omfattas av sekretess. 5. Klargöra att ovanstående åtgärder kan införas successivt under pågående mandatperiod. 6. Återrapportera till kommunstyrelsen med förslag till genomförande senast [ange datum]. Sammanfattning Detta initiativ syftar till att stärka insynen i den kommunala beslutsprocessen genom att öka öppenheten i nämndernas arbete. Nämnderna fattar centrala beslut som påverkar kommuninvånarna, men sammanträdena är i många fall inte öppna för allmänheten. Genom att möjliggöra närvaro, insyn och dialog kan kommunen stärka transparensen, öka förtroendet för beslutsfattandet och ge invånarna bättre förståelse för hur beslut fattas. Bakgrund och motivering Nämnderna utgör centrala beslutande organ i kommunen. Till skillnad från fullmäktige, där sammanträden som huvudregel är offentliga, finns inget generellt krav på att nämndernas sammanträden ska vara öppna. Av 1 kap. 9 § i Regeringsformen följer att offentlig verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet. En viktig del i detta är transparens och möjlighet till insyn. När beslut och beredning sker i forum som inte är öppna för allmänheten uppstår en risk för minskad insyn i hur prioriteringar görs och hur olika ställningstaganden vägs mot varandra. Med närvaro avses i detta sammanhang både fysisk närvaro vid sammanträdeslokal samt möjlighet att följa sammanträden på distans, exempelvis genom direktsändning eller annan digital lösning. En sådan kombination kan bidra till ökad tillgänglighet för invånare med olika förutsättningar att delta. 16 SSididaa 2 1081 a avv 3 2051 För att ytterligare stärka dialogen och tillgängligheten kan kommunen även möjliggöra att invånare löpande lämnar synpunkter i anslutning till sammanträden, exempelvis genom en modererad blogg eller motsvarande digital plattform kopplad till mötet. En sådan funktion kan ge invånarna möjlighet att följa ärenden i realtid och bidra med inspel, samtidigt som tydliga ramar behöver finnas för hur synpunkterna tas om hand i den formella beslutsprocessen. Genom att öppna nämndernas sammanträden och utveckla former för digital närvaro och dialog kan kommunen: • stärka den demokratiska insynen, • öka förståelsen för beslutsprocessen, • samt bidra till ökat förtroende för den kommunala verksamheten. Förslaget innebär ett första steg mot ökad öppenhet, där hänsyn fortsatt tas till sekretess och skydd för enskilda 17 SSididaa 2 1092 a avv 3 2051 PM 2026-03-31, 1400, Version 01.01, Sverigedemokraterna Härryda Till mötet idag Från: Patrik Strömsten, Sverigedemokraterna 2026-03-31, 14:00 Yrkar alternativt på bifall, Skriftlig reservation, Protokollsanteckning enligt följande: Ref: Bilaga A, Bilaga B, samt Bilaga C Rubriker är för översiktlig hantering

§ 449 Dnr 2021KS659 Uppdrag att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1 Beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1. Detaljplanen genomförs som exploatörsdriven detaljplan enligt Härryda kommuns modell. Reservation Roland Jonsson (MP) reserverar sig mot beslutet skriftligt i bilaga 1. Peter Arvidsson (SD) reserverar sig mot beslutet skriftligt i bilaga 2. Sammanfattning av ärendet Landvetter Södra är det största utpekade utvecklingsområdet i Härryda kommuns översiktsplan. Arbetet med utvecklingen av Landvetter Södra har pågått sedan 2016, dels genom att förvaltningen arbetat med en fördjupad översiktsplan och dels genom det helägda kommunala bolaget Landvetter Södra Utveckling AB (LSUAB). Med stöd i avsiktsförklaringen och samarbetsavtalet I har konsortiet för Landvetter Södra tagit fram underlag för kommande exploatörsdriven detaljplan. I norra delen av området vill konsortiet skapa en unik boendemiljö med ca 4 000 bostäder i olika storlekar, olika typer av hus och med olika upplåtelseformer. Konsortiet avser att i det inledande strukturarbetet för hela området avgränsa delområden för att utgöra planområden för flera detaljplaner som kan startas succesivt. Förvaltningen gör en sammanfattande bedömning att ett planuppdrag för området kan ges och ett arbete med detaljplanen kan startas upp och genomföras som en exploatörsdriven detaljplan enligt Härryda kommuns modell. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse 15 november 2021  Samverkansavtal 1  Kommunstyrelsens beslut den 4 februari 2021 § 53, Samarbetsavtal I avseende etapp 1 inom Landvetter Södra  Avsiktsförklaring  Kommunstyrelsens beslut den 25 september 2019 § 246, Avsiktsförklaring gällande etapp 1 inom Landvetter Södra Signatur justerande Utdragsbestyrkande SPidaag 2e2 10 o af v9 251 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2021-12-16  Kommunstyrelsens beslut den 18 november 2021 § 409, Avbryta uppdrag med fördjupning av översiktsplanen och genomförandestrategi för Landvetter södra  Landvetter Södra etapp 1, översiktlig beskrivning Förslag till beslut på sammanträdet Per Vorberg (M) föreslår med instämmande av David Dinsdale (L), Håkan Eriksson (KD), Mikael Johannison (M), Ronny Sjöberg (C), Martin Tengfjord (SP), Grim Pedersen (M) och Rickard Rosengren (M) att kommunstyrelsen, i enlighet med förvaltningens förslag, uppdrar åt förvaltningen att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1. Detaljplanen genomförs som exploatörsdriven detaljplan enligt Härryda kommuns modell. Roland Jonsson (MP) föreslår att kommunstyrelsen avslår Per Vorbergs förslag. Peter Arvidsson (SD) föreslår i första hand att kommunstyrelsen återremitterar ärendet till förvaltningen för att ta fram självständig riskanalys och djupare ekonomisk bedömning. I andra hand föreslår Peter Arvidsson (SD) att ärendet hänskjuts till kommunfullmäktige för beslut då planen är av principiell beskaffenhet och av stor vikt för kommunen, samt att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår förslaget att lämna uppdrag om att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1. Robert Langholz (S) föreslår att kommunstyrelsen hänskjuter ärendet till kommunfullmäktige för beslut samt att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige bifaller förslaget att lämna uppdrag om att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1, med ändringen att ”enligt Härrydas kommuns modell” styrks. Om ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen föreslår Robert Langholz att kommunstyrelsen beslutar enligt Per Vorbers förslag med ändringen att ”enligt Härrydas kommuns modell” stryks. Ajournering Sammanträdet ajourneras kl. 18:58-19:08. Beslutsgång Ordföranden redovisar att han kommer att ställa förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag. Om kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag kommer ordföranden ställa förslag om att hänskjuta ärendet till kommunfullmäktige mot att ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen. Om kommunstyrelsen beslutar att hänskjuta ärendet till kommunfullmäktige kommer ordföranden ställa Peter Arvidssons förslag om att kommunstyrelsen ska föreslå att kommunfullmäktige avslår förslaget mot Robert Langholz förslag om att kommunstyrelsen ska förslå att kommunfullmäktige bifaller förslaget mot varandra. Om kommunstyrelsen Signatur justerande Utdragsbestyrkande SPidaag 2e2 21 o af v9 251 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2021-12-16 beslutar att föreslå att kommunfullmäktige bifaller förslaget kommer ordföranden ställa Robert Langholz ändringsförslag mot avslag. Om kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen istället för att hänskjuta ärendet till kommunfullmäktige kommer ordföranden ställa Per Vorbergs förslag, Roland Jonssons förslag och Robert Langholz förslag mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner redovisad beslutsgång. Återremiss och avgöra idag Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för att återremittera ärendet Med 11 ja-röster, 1 nej-röst och 1 avstår beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Hur var och en röstade framgår av omröstningslista 1. Avgöra ärendet i kommunstyrelsen och hänskjuta ärendet till kommunfullmäktige Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för att ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen Nej-röst för att hänskjuta ärendet till kommunfullmäktige Med 8 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att ärendet ska avgöras i kommunstyrelsen. Hur var och en röstade framgår av omröstningslista 2. Per Vorbergs förslag, Roland Jonssons förslag, Roberts Langholz förslag Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Per Vorbergs förslag. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar att Per Vorbergs förslag är huvudförslag och att motförslag ska tas fram. Motförslag Ordföranden ställer Roland Jonssons förslag mot Robert Langholz förslag och finner att kommunstyrelsen utser Roland Jonssons förslag till motförslag i huvudomröstningen. Huvudomröstning Signatur justerande Utdragsbestyrkande SPidaag 2e2 32 o af v9 251 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2021-12-16 Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för att bifalla Per Vorbers förslag Nej-röst för att bifalla Roland Jonssons förslag Med 11 ja-röster och 2 nej-röster bifaller kommunstyrelsen Per Vorbergs förslag. Hur var och en röstade framgår av omröstningslista 3. Paragrafen är justerad --------------------- Signatur justerande Utdragsbestyrkande SPidaag 2e2 43 o af v9 251 VOTERINGSLISTA Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2021-12-16 Voteringslista: § 449 Ärende: Uppdrag att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1, 2021KS659 Omröstningslista 1 Ledamot Ja Nej Avstår Per Vorberg (M), ordförande X David Dinsdale (L), vice ordförande X Patrik Linde (S), 2:e vice ordförande X Grim Pedersen (M), ledamot X Mikael Johannison (M), ledamot X Ronny Sjöberg (C), ledamot X Håkan Eriksson (KD), ledamot X Martin Tengfjord (SP), ledamot X Ulla-Karin Johansson (S), ledamot X Robert Langholz (S), ledamot X Roland Jonsson (MP), ledamot X Peter Arvidsson (SD), ledamot X Rickard Rosengren (M), ersättare X Resultat 11 1 1 Omröstningslista 2 Ledamot Ja Nej Avstår Per Vorberg (M), ordförande X David Dinsdale (L), vice ordförande X Patrik Linde (S), 2:e vice ordförande X Grim Pedersen (M), ledamot X Mikael Johannison (M), ledamot X Ronny Sjöberg (C), ledamot X Håkan Eriksson (KD), ledamot X Martin Tengfjord (SP), ledamot X Ulla-Karin Johansson (S), ledamot X Robert Langholz (S), ledamot X Roland Jonsson (MP), ledamot X Peter Arvidsson (SD), ledamot X Rickard Rosengren (M), ersättare X Resultat 8 5 0 Omröstningslista 3 SPidaag 2e2 54 o af v9 251 VOTERINGSLISTA Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2021-12-16 Ledamot Ja Nej Avstår Per Vorberg (M), ordförande X David Dinsdale (L), vice ordförande X Patrik Linde (S), 2:e vice ordförande X Grim Pedersen (M), ledamot X Mikael Johannison (M), ledamot X Ronny Sjöberg (C), ledamot X Håkan Eriksson (KD), ledamot X Martin Tengfjord (SP), ledamot X Ulla-Karin Johansson (S), ledamot X Robert Langholz (S), ledamot X Roland Jonsson (MP), ledamot X Peter Arvidsson (SD), ledamot X Rickard Rosengren (M), ersättare X Resultat 11 2 0 SPidaag 2e2 65 o af v9 251 Bilaga 1 till kommunstyrelsens protokoll 2021-12-16 § 449 Ärende nr 9: Uppdrag att upprätta detaljplan för Landvetter Södra etapp 1. Jag reserverar mig emot beslutet att upprätta detaljplan för Landvetter Södra etapp 1. Miljöpartiet yrkade på avslag med nedanstående motivering. I underlaget för beslutet saknas många uppgifter och dokument som förvaltningen tidigare har tagit fram. Allt material som förvaltningen tog fram i den fördjupade översiktsplanen finns inte med och i tjänsteskrivelsen saknas en tydlig beskrivning på de ”knäckfrågor” som förvaltningen lyfte fram i sin sammanfattning av samrådsredogörelsen. Vid andra uppdrag att upprätta byggherredrivna detaljplaner har förvaltningen haft ett antal rubriker och förklarande text. Genom att förvaltningen har en god kunskap och knäckfrågor/komplexitet från den fördjupade översiktsplanen om området så är det anmärkningsvärt att dessa inte tydligt lyft fram i tjänsteskrivelsen. När det gäller ekonomiska risker står det: ” Utgångspunkten är att kommunen ska få kostnadstäckning för utfört arbete och åtaganden genom kommande markförsäljning i området” I tjänsteskrivelsen skrivs inte ett ord om: Att det kommer krävas en miljökonsekvensbeskrivning o Artskyddsförordningen nämns inte o De 8 områden som enligt Länsstyrelsen kommer att kräva dispens behandlas o ej. 6 av områdena finns inom området eller gränsar till området I tjänsteskrivelsen hänvisas till ett samarbetsavtal som inte har laga kraft o Hur skall bebyggelsen anpassas till den kommande järnvägskorridoren som o nu är framflyttad minst tre år? Det är inte det som står i tjänsteskrivelsen som är mest anmärkningsvärt utan det som saknas. Jag får tankar om att avbrytandet av den Fördjupade översiktsplanen innebär att etapp 1 kommer att genomdrivas i små små bitar utan att ta hänsyn helheten. Informationen och kunskaperna som kom fram i den fördjupade översiktsplanen verka förvaltningen ha glömt bort. I den översiktliga beskrivningen som är framtagen av Landvetter Södra Utvecklings AB är många uppgifter ofullständiga: Kartan för området saknar färgmarkeringar o Det går inte att exakt se detaljer på kartan o Byggbara ytor. Etapp 1B är inritad med 1A saknas o SPidaag 2e2 76 o af v9 251 Det finns ingen beskrivning av de svårigheter/knäckfrågor som projektet har. Det hänvisas även här till ett samarbetsavtal som inte har laga kraft. En sammanfattning av mina iakttagelser är att den styrande majoriteteten inte vill ha en transparant process och att inte lyfta fram svårigheter och knäckfrågor förrän det är för sent Roland Jonsson MP Härryda SPidaag 2e2 87 o af v9 251 Bilaga 2 till kommunstyrelsens protokoll 2021-12-16 § 449 2021-12-21 RESERVATION KS Härryda 2021-11-18, 2021KS659 210 Uppdrag att upprätta detaljplan för Landvetter södra etapp 1 Oklarheter föreligger kring ärendets beredning inklusive formalia kring vem och hur planstart begärts. Tjänsteskrivlens tar upp outredda ”komplexa” hinder som föreligger i och utanför planområdet. Det och bl.a. avsaknad av viktiga beslutsunderlag, däribland om ekonomiska konsekvenser och riskanalyser för kommunen föranleder reservation. För Sverigedemokraterna i Härryda Peter Arvidsson SPidaag 2e2 98 o af v9 251