Kommunstyrelsen — 26 maj 2026

§1 Köpeskillingens Köparen ska betala Köpeskillingen på följande sätt: erläggande Handpenning betalas i samband med detta Köpekontrakts undertecknande, genom insättning på kommunens bg: 5576-5218. Insättningen ska märkas med Köparens namn och fastighetsbeteckning. Erlagd markanvisningsavgift: 25 000 SEK. Handpenning: 451 500 SEK. Resterande del av Köpeskillingen 4 038 500 SEK erläggs kontant på Tillträdesdagen.

§2 Fastighetsreglering Säljaren har genomfört en fastighetsreglering i syfte att överföra del av fastigheterna Härnösand Saltvik 2:23 och 2:35 till Härnösand Saltvik 2:43 enligt Bilaga 1 (“Fastighetsregleringen”). Köparen ska stå samtliga kostnader för Fastighetsregleringen. Säljaren har rätt att vidarefakturera kostnaderna till Köparen.

§3 Inteckningar, Säljaren garanterar att Fastigheten överlåts fri från inteckningar samt pantbrev, rättig- att Fastigheten på Tillträdesdagen inte är pantsatt. Säljaren garanterar även heter m.m. att Fastigheten överlåts fri från rättigheter och andra belastningar, utöver de som framgår av bifogat fastighetsregisterutdrag, Bilaga 2.

§4 Fastighetens skick Köparen har före ingåendet av detta Köpekontrakt beretts tillfälle att noga undersöka Fastigheten för att skaffa sig kännedom om dess skick, vari egendomen befinner sig. Säljaren har ingen kännedom om att Fastigheten är förorenad vid Köpekontraktets undertecknande. Köparen ges möjlighet att göra en syn av Fastighetens skick innan tillträdet. Köparen avstår med bindande verkan från alla anspråk mot Säljaren på grund av dolda fel eller brister i Fastigheten, så kallade dolda fel. Friskrivningen gäller dock inte om det påträffas eventuella föroreningar eller arkeologiska fynd. Geotekniska undersökningar inför byggnation bekostas av Köparen. Såvitt Säljaren känner till finns inga fornlämningar eller andra arkeologiska fynd inom Fastigheten. Säljaren garanterar att föreläggande från miljö- och hälsoskyddsnämnd eller annan myndighet inte föreligger än vad som angivits i detta Köpekontrakt.

§5 Ansvar för skada Säljaren står faran om Fastigheten skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och tidpunkten för Köparens tillträde. Sida Härnösands kommun 3(5) Tillväxtavdelningen

§6 Äganderättens Parterna är överens om att äganderätten till Fastigheten övergår till övergång Köparen på Tillträdesdagen efter att Köpeskillingen har erlagts och köpebrev har utfärdats enligt punkt §1 ovan.

§7 Fördelning av Säljaren ska betala skatter, räntor och andra kostnader för Fastigheten inkomster och av vad slag de vara må för tiden till och med Tillträdesdagen. Från och utgifter med Tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på Köparen. Intäkter för Fastigheten från Tillträdesdagen tillkommer Köparen.

§8 Övriga kostnader Köparen ansvarar för att bekosta anslutningsavgift för vatten, avlopp, fjärrvärme, el, tele och fiber enligt leverantörens taxa.

§9 Lagfart och Köparen ska snarast möjligt efter tillträdesdagen ansöka om lagfart på stämpelskatt Fastigheten, samt svara för alla lagfarts- och inteckningskostnader som är förenade med förvärvet av Fastigheten.

§10 Kontraktsbrott Skulle någon part inte fullfölja sina skyldigheter enligt detta Köpekontrakt har den andra parten rätt till skälig ersättning för den skada som uppkommit. Om kontraktsbrottet/skadan av väsentlig betydelse för Köparen eller Säljaren har denne därutöver rätt att häva köpet. Rätt till omedelbar hävning föreligger dock inte om Köparen kan visa att underlåtenheten beror på sådana extraordinära omständigheter utanför partens kontroll, vilka inte skäligen kunnat förutses eller undvikas trots att alla rimliga åtgärder vidtagits. Vid Köparens kontraktsbrott, som leder till hävning av köpet, ska ersättning i första hand regleras ur betald handpenning. Överstiger Säljarens skada handpenningen ska Köparen snarast betala mellanskillnaden. Är Säljarens skada mindre än handpenningen ska Säljaren snarast återbetala mellanskillnaden till Köparen. Om Fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av detta Köpekontrakt eller annars avviker från vad Köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet tillämpas bestämmelser i 4 kap. jordabalken (1970:994).

11 § Varje region och de kommuner som inte ingår i en region ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. (Bibliotekslagen 2013:801) Biblioteks- litteratur- och läsfrämjande Biblioteks- litteratur- och läsfrämjande är delar av Regionbibliotek Västernorrlands uppdrag som samspelar i en treenighet ochsom Kultursamverkansmodellen. Den biblioteksfrämjande delen har folkbiblioteken som främsta målgrupp och handlar i första hand om att uppfylla det lagstadgade uppdraget för regional biblioteksverksamhet enligt bibliotekslagen. Litteraturfrämjande handlar om att stärka litteraturen som konstform, att stötta litterärt verksamma och att stärka strukturer inom litteraturområdet. Läsfrämjande för alla åldrar är viktigt för både den enskilde individen och en förutsättning för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle.Läsfrämjande insatser genomförs 5 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 såväl inom bibliotekssektorn som av aktörer i civilsamhället.Även utbildningsväsendet utgör en central part i detta arbete. Så att alla kan vara med! Alla har rätt till information och till att vara delaktiga i samhället. Region Västernorrland ger ut en taltidning, Spotlight och ett nyhetsblad med lättlästa nyheter, Y-bladet. Tidningarna innehåller lokala och relevanta nyheter från länet. Y-bladet använder enkla ord. Du kan både läsa och lyssna. Spotlight beskriver och förklarar för dig som inte ser. Inläsningstjänsten erbjuder tjänster för den som har svårt att läsa tryckt text. Spotlight, Y-bladet och inläsningstjänsten ingår i Regionbibliotek Västerno Utgångspunkter för Regionbibliotekets mål och prioriteringar Agenda 2030, som antogs av FN år 2015, utgör en gemensam global handlingsplan för en hållbar minska ojämlikheter, stärka fredliga och inkluderande samhällen samt skydda klimat och miljö. Målen omfattar hållbar utvecklings tre dimensioner – social, ekonomisk och miljömässig – och betonar att utveckling måste vara långsiktig, rättvis och inkluderande. Rätten till utbildning, tillgång till information, jämställdhet och delaktighet i samhällslivet är centrala delar i denna omställning. Agenda 2030 gäller alla länder och alla samhällssektorer. För att nå målen krävs samverkan ett gemensamt ansvar att bidra till hållbar utveckling genom kunskapsspridning, demokratiska värden och jämlik tillgång till information. Barnkonventionen slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, utan diskriminering. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det innebär att rns rättigheter beaktas i beslut, verksamhetsutveckling och dagligt arbete. I en regional biblioteksplan innebär barnkonventionen att barns och ungas perspektiv ska genomsyra samverkan, kompetensutveckling och strategiska satsningar. Målet är att skapa långsiktigt hållbara biblioteksverksamheter som stärker barns rättigheter och bidrar till jämlika uppväxtvillkor i hela regionen. De fyra grundprincipernai barnkonventionen är särskilt vägledande för Regionbibliotek Västernorrlandsmål och prioriteringar: Principen om icke-diskriminering, som innebär att biblioteksverksamhet ska vara inkluderande och tillgänglig för alla barn. Barnets bästa, vilket innebär att barns behov och perspektiv ska beaktas vid planering, prioriteringar och utveckling av biblioteksverksamhet. Rätten till liv, överlevnad och utveckling, där bibliotekens roll som en främjande miljö för lärande, språk- och läsutveckling, kultur och kreativitet är central. Rätten att komma till tals, vilket innebär att barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i frågor som rör bibliotekets verksamhet. 6 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Mål Regionbibliotek Västernorrland är en aktör som medverkar till att uppfylla målen för biblioteks- litteratur- och läsfrämjande i Kulturplan för Västernorrland 2027-2030: 2030 ska Västernorrland vara en plats där … människor läser, skriver, skapar och deltar i samhället – utifrån sina förutsättningar. . biblioteken har stärkt sin roll som lokala nav och mötesplatser. barn och ungdomar har stärkt sin roll som medskapare genom delaktighet och Prioriteringar för Regionbiblioteket För att uppnå denna målbild ska Regionbibliotek Västernorrland 2027-2030 i sina uppdrag inom biblioteks- litteratur- och läsfrämjande samt tillgängliga nyheter prioritera att: - Tillgången till informationoch litteraturska vara likvärdig för alla, oavsett individuella förutsättningar, livsvillkor och/eller var du bor. - Arbeta över hela länetoch stötta satsningar i landsbygd. - Stärka lokalsamhället genom att skapa synergier i samverkan med andra aktörer. - Genomföra aktiviteter med demokrati och yttrandefrihet i fokus. - Höja vår kunskap om hur man ökar mångfald och skapar delaktighet. - Stärka inkluderingen av nationella minoriteter genom en självklar och långsiktig närvaro i det breda regionala biblioteksverksamhetsarbetet. - Bredda medie- och informationskunnighetsfrågan (MIK). - Hitta nya vägar för läsfrämjande. - Stödja samverkan mellan biblioteken och andra aktörer i kris- och beredskapsarbetet. - Främja praktisk tillämpning av barnkonventionen i bibliotekens verksamhet. - Verka och samtal om litteratur. - Arbeta möjlighet att utveckla ett professionellt författarskap. Regionbibliotekets dialoger Regionbiblioteket har inför skrivande av planen haft en rad dialoger. Dels har vi haft dialoger och workshops med personal och chefer på folkbiblioteken i Västernorrland. Dels har vi inom ramen å Ånges fritidsgård, ungdomar på Härnösands bibliotek under ett MIK-arrangemang, SFI-elever i Härnösand och pratat med barn som besökte Mittlitts barnfestival i Örnsköldsvik. Vi har också deltagit i en digital dialog inom ramen för kulturplanen, för området Bibliotek, litteratur- och författare som deltog under Mittlitts scenprogram och bokmässa i Örnsköldsvik. 7 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Folkhögskolornas bibliotek Region Västernorrland är huvudman för tre folkhögskolor: Hola folkhögskola i Kramfors i Sollefteå, Ålsta folkhögskola i Sundsvall och Ånge, samt Örnsköldsviks folkhögskola i Örnsköldsvik. Regionens folkhögskolor är del av Kultur och bildningsverksamheten, Regional utveckling. Uppdrag och verksamhet Folkhögskolan är en studieform för vuxna där delaktighet, demokrati och det livslånga lärandet står i centrum. Den vuxenutbildning som bedrivs vid Region Västernorrlands folkhögskolor har stor betydelse både för samhället och för alla de enskilda personer som behöver en ny chans i arbetsliv eller utbildning. Viktiga målgrupper är personer med annat modersmål än svenska, personermed kort utbildningsbakgrund samt personer med funktionsvariation.Rådande biblioteks- och skollag innefattar inte vuxenutbildningens bibliotek, och utbildningsanordnare inom folkhögskola har inget krav på biblioteksverksamhet. Hola folkhögskola, Ålsta folkhögskola och Örnsköldsviks folkhögskola betraktar dock sin skolbiblioteksverksamhet som en del av sitt arbete för ökat läsande, lärande, kritiskt och kreativt tänkande och handlande, och ser behovet och potentialen i en väl fungerande och lokalt präglad skolbiblioteksverksamhet i sina respektive verksamheter. Inriktningen för 2023-2026 är att varje folkhögskola enskilt och tillsammans ska utforska och utveckla innebörden av vad en skolbiblioteksverksamhet som gemensam resurs för hela skolan betyder i en tid av digitalisering. Mål Arbetet att utforska och utveckla skolbiblioteksverksamheten som gemensam resurs för hela skolan utgår från tre mål: - Utveckla arbetet med läsning och läsfrämjande i alla ämnen och i alla kurser. - Utveckla arbetet med Medie- och informationskunnighet (MIK) - Utöka tillgängligheten på skolbiblioteken Arbetet med målen präglas av brett engagemang och betraktas som del av den pedagogiska utvecklingen på varje folkhögskola. Under planperioden undersöks möjligheten att söka Utveckla arbetet med läsning och läsfrämjande i alla ämnen och i alla kurser Läsning är en viktig grund för lärande, och bidrar till upplevelser som berikar och vidgar vår syn på oss själva och vår omvärld. Den förändrade mediesituation som utgör central del av digitaliseringen av såväl samhälle som skola, skapar nya synsätt på vadläsande innebär i en lärandekontext. Ett vidgat läsbegrepp, som innefattar skön- och facklitteratur i exempelvis tryckt text, skrift i digitala format, men även som exempelvis ljud, symboler och bilder, är en viktig utgångspunkt för folkhögskolornas skolbiblioteksverksamheter. Folkhögskolorna ska stärka sin identitet som verksamheter för ökat läsande och arenor för läsfrämjande insatser, och utvecklar parallellt samlingar och arbetssätt med en bred repertoar av läromedel utifrån samtal och återkommande fortbildning om läsningens roll på varje folkhögskola. 8 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Utveckla arbetet med Medie- och informationskunnighet (MIK) medier och sammanhang är avgörande kunskaper och förmågor i dagens samhälle. Även kunskap om mediers påverkan på oss som enskilda personer och i samhället ärviktigt, inte minst i en situation då etablerade strukturer för information och nyhetsförmedling utmanas av nya aktörer och förtroendet för samhällets institutioner och medier minskar i stora delar av befolkningen. MIK ger förutsättningar för att utvecklaett källkritiskt förhållningssätt, och är viktigt för att kunna delta i samhällsdebatt och i annat demokratiskt påverkansarbete. Folkhögskolorna ska under planperioden utveckla sitt arbete med MIK, bland annat genom fortbildning för lärare, och investera i medier och redskap som behöver ingå i skolbiblioteket för att stödja arbetet med MIK på varje folkhögskola. Utveckla biblioteket som plats på skolan Ett relevant skolbibliotek på en folkhögskola utgår från behoven i skolans pedagogiska verksamhet, och är ett stöd för såväl lärare som kursdeltagare. Biblioteket samlar såväl medier som människor och är en mötesplats och ett rum för fri läsning och kunskapande. Folkhögskolorna ska under planperioden utforska och utveckla arbetet med bibliotekens placering och rumsdisponering, möblering, funktioner, samt placering och exponering av medier, och göra det utifrån de insikter som uppstår i arbetet med MIK och läsning och läsfrämjande i alla ämnen och i alla kurser. 9 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Medicinska biblioteket Medicinska biblioteket i Västernorrland är en länsövergripande funktion som erbjuder digital biblioteksverksamhet till anställda inom Region Västernorrland. Organisatoriskt tillhör biblioteksverksamhetenområdet Patientsäkerhet, utveckling och forskning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Västernorrland. Uppdrag och verksamhet Medicinska bibliotekets uppdrag är att vara ett stöd för regionanställda vid fortbildning, kompetensutveckling och forskning. Bibliotekets målgrupp är personal inom hälso- och sjukvårdsområdet. Modern sjukvård kräver god tillgång till medicinsk informationoch Medicinska biblioteket bidrar till att de regionanställda kan söka, hitta och kritiskt värdera vetenskaplig information. Medicinska biblioteket bidrar i förlängningen till ökad patientsäkerhet och sjukvårdens effektivitet genom att hälso- och sjukvårdspersonalens informationskompetens ökas och utvecklas. Samtliga regioner i landet ingår i bibliotekskonsortiet Eira, som ger hälso- och sjukvårdspersonal tillgång till ett garanterat grundutbud av internationella forskningsresultat via ett stort antal e- tidskrifter och andra e-resurser. Urvalet av resurser sker i samarbete mellan sjukhusbiblioteken i Sverige. Mål Att Medicinska biblioteket bidrar till ökad patientsäkerhet och sjukvårdens effektivitet genom att möjliggöra att hälso- och sjukvårdspersonalens informationskompetens ökas och utvecklas samt säkerställer tillgång till ett högkvalitativt evidensunderlag för regionens vårdpersonal. 10 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Uppföljning Den regionala biblioteksplanen följs upp årligen i Regionala utvecklingsnämnden.Utöver det har de tre verksamheterna i planenegnauppföljningar: Arbetet med biblioteksplanens mål ingår i folkhögskolornas kvalitetsuppföljning. Rektorer och arbetsgrupp från varje folkhögskola gör årlig uppföljning och aktivitetsplanering tillsammans med ansvarig bibliotekskonsulent inom Regionbibliotek Västernorrland. Medicinska biblioteket är en del av regionens hälso-och sjukvård och följs upp enligt styrmodellen antagen av denna. Regionbibliotek Västernorrland rapporterar till Kulturdatabasen. 11 kommunstyrelsens kontroll över konstinnehav Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-12 Dnr: 224/2026-1 Kommunstyrelseförvaltningen Elisabeth Oxelhöjd elisabeth.oxelhojd@harnosand.se Kommunstyrelsens kontroll över konstinnehav Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta kommunstyrelsens yttrande över revisionens riskanalys inom området konst och därpå förfrågan avseende rutiner angående ”kontroll över tillgångar” som sitt eget, samt att översända yttrandet till revisionen. Beskrivning av ärendet Azets har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en riskanalys och noterat som viktigt område att kommunen har kontroll över sina tillgångar, och däribland konstinnehav och instrument med mera som kulturskolan förfogar över. Kommunstyrelsen ansvarar för Härnösands kommuns konstverksamhet och besvarar frågorna som rör det verksamhetsområdet. Revisionen vill informera sig om vilka rutiner som finns för att säkerställa att kommunen har kontroll över den konst som kommunen äger samt rutiner för att konsten förvaras säkert. Bedömning Kommunstyrelsen har tagit del av revisionens frågor vilka finns besvarade i bilagt yttrande. Kommunstyrelsens hållning till revisionens rekommendationer framgår i bilagt yttrande. Bilagor 1. Riktlinjer för Härnösands kommuns konstverksamhet och inköp 2. Utdrag ur konstregistret 3. Ex på avtal för utlån av konst Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-12 Uno Jonsson Elisabeth Oxelhöjd Tillväxtchef Kulturchef Bilagor Bilaga 1 Riktlinjer för Härnösands kommuns konstverksamhet och inköp Bilaga 2 Låneavtal Akvarellmuseet Bilaga 3 Konstregister exempel 1 Bilaga 3 Konstregister exempel 2 Bilaga 4 Konstregister exempel 3 Sida Datum 2026-05-12 Kommunstyrelseförvaltningen Dnr: 224/2026-1 Elisabeth Oxelhöjd elisabeth.oxelhojd@harnosand.se Svar på Revisionens begäran om uppgift kring kontroll av konstinnehav Beskrivning av ärendet AZETS har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en riskanalys och noterat som viktigt område att kommunen har kontroll över sina tillgångar, och däribland konstinnehav. Revisionen har mot denna bakgrund efterfrågat information om vilka rutiner som finns för att säkerställa kontroll över kommunens konstinnehav samt hur förvaring och säkerhet av konsten hanteras. Revisionen har även begärt att få ta del av relevanta styrdokument, register över tillgångarna samt eventuella avtal vid utlån. Kommunstyrelsen redogör samlat för gällande riktlinjer, ansvarsfördelning, säkerhetsrutiner, registerhållning samt rutiner för utlån och eventuellt avyttrande eller destruering av konst. Förvaltningens synpunkter Styrdokument och ansvar Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens konstsamling. Kulturenheten, genom konsthallen, ansvarar på kommunstyrelsens uppdrag för förvaring, underhåll och bevarande av all lös konst. Kommunens konstverksamhet och hantering av konst regleras genom fastställd riktlinje: Härnösands kommuns Riktlinjer för Härnösands kommuns konstverksamhet och konstinköp (dnr 2024-000438) giltig tom 2029-02-01. Riktlinjen beskriver bland annat rutiner för hantering av kommunens konstsamling och anger tillämpningsområde enligt följande: Riktlinjen gäller nämnder, kommunstyrelsen, förvaltningar och bolag inom Härnösands kommun vid frågor som rör konstinvesteringar och konstplaceringar. Riktlinjen säkerställer yrkesverksamma konstnärers intressen när Härnösands kommun genomför konstinvesteringar och utställningar. Sida Härnösands kommun 2(4) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-12 Säkerhet och förvaring Härnösands konsthall I konsthallen förvaras både den Qvistska samlingen samt Härnösands kommuns övriga samling av lös konst som för närvarande inte är placerad ut i kommunala verksamheter. Förvaringen omfattas av flera nivåer av skalskydd och brandskydd, i kombination med kontinuerlig närvaro av verksamhetens personal i lokalerna. Kulturenheten samverkar löpande med kommunens säkerhetsintendent i frågor som rör skydd, säkerhet och riskhantering. Personalens tillgång till lokaler och utrymmen är reglerad genom behörighetsstyrning baserad på fastställda behörighetsnivåer Samtliga konstverk är försäkrade i en gemensam försäkring via Brookfield underwriting. Konstinnehav och bevarande Nedan beskrivs de olika delarna i konstbeståndet samt hur dessa hanteras. Qvistska samlingen Delar av den Qvistska samlingen är utställda i tre salar på konsthallens övre plan. Utställningsytorna omfattas av tekniska och fysiska skyddsåtgärder i enlighet med konsthallens säkerhetsrutiner. Skyddet består av en kombination av kameraövervakning, objektsnära skydd samt fast inredning anpassad för bevarande och säker hantering av konstverk. Vissa verk omfattas av flera kompletterande skyddsåtgärder. Under tid då konsthallen inte är tillgänglig för besökare är det tekniska intrångsskyddet i drift enligt fastställda rutiner. Resterande delar av den Qvistska samlingen förvaras i ett särskilt säkerhetsutrymme inom konsthallen, anpassat för samlingens skydds- och bevarandebehov. Utrymmet omfattas av förstärkt fysiskt skydd och är indelat i separat säkerhetszon inom det tekniska larmsystemet. Tillträde till utrymmet är behörighetsstyrt och begränsat till ett mycket begränsat antal utsedda funktioner. Samtliga konstverk i Qvistska samlingen är fotografiskt dokumenterade. Bildupphovsrätten för enskilda verk i Qvistska samlingen regleras av konstnärernas egna stiftelser, exempelvis Succession H Matisse. Övriga verk Sida Härnösands kommun 3(4) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-12 regleras av bildupphovsrätt. Kommunstyrelseförvaltningen har årsavtal med Bildupphovsrätt med årlig rapportering av digitalt användande. Härnösands kommuns övriga konstsamling Konst som inte är placerad i kommunens fastigheter förvaras i konsthallens konstförråd. Förrådet är anpassat för konstförvaring och beläget i en del av konsthallen som inte är tillgänglig för allmänheten. Förvaringen sker bakom låst dörr. Offentlig konst i utomhusmiljö För den offentliga konsten i kommunens utomhusmiljöer finns ett delat ansvar mellan samhällsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen att observera behov av underhåll, samhällsförvaltningen ansvarar därefter för underhåll och drift. Konstverkens livslängd varierar beroende på placering, materialval och gestaltning. Kommunens gestaltade miljöer kan därför bestå av såväl tillfälliga verk som permanenta gestaltningar. Vid avyttrande av kommunägda fastigheter fastställs ägandeskap och ansvar för underhåll av befintlig konst. Register över konsttillgångar Kommunen för ett samlat register över samtliga konstinnehav. Registret förvaltas av kommunstyrelsen och administreras av två sakkunniga tjänstepersoner. Tillgången till registret är begränsad, då ett offentligt register skulle kräva en annan nivå av bildupphovsersättning. Registret innehåller bla följande uppgifter: ID-nr Konstnärens namn Konstverkets namn Inventeringsdatum Material Teknik Interna anteckningar Aktuell placering i kommunens verksamheter Foto Sida Härnösands kommun 4(4) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-12 Rutiner för utlån Utlån inom kommunen Konst ur kommunens konstsamling lånas ut till verksamheter inom kommunens förvaltningar i enlighet med Härnösands kommuns Riktlinjer för Härnösands kommuns konstverksamhet och konstinköp. Konsten placeras i kommunens lokaler av sakkunnig tjänsteperson med konstkompetens, utifrån tillgång på konst och verksamhetens karaktär. Sakkunnig tjänsteperson ansvarar även för hängning, nedmontering och transport av konsten. Rutinerna rörande utlån av konst inom kommunen finns beskrivna under ”boka och beställa” på kommunens intranät. Utlån utanför Härnösands kommun Rutin för utlån utanför kommunen regleras särskilt i riktlinjen: För utlån av konstverk ur kommunens samlingar utanför Härnösands kommun gäller särskilda villkor. Skriftliga villkor för utlån utanför Härnösands kommun tas fram och bifogas låneavtalet. Vid förfrågningar om utlån av sällsynta och dyrbara verk tar kommunens sakkunniga inom konstområdet beslut i samråd med kulturchef. Senast ett verk lånades ut utanför Härnösands kommun skedde 2022, då Nordiska akvarellmuseet lånade Hilding Linnqvists Porträtt av en rysk dam. Ett låneavtal upprättades i samband med utlånet. Riktlinjer för destruering Riktlinjen reglerar även hantering av konst som inte längre kan bevaras eller placeras. Konstverk i kommunens ägo som efter noggrant övervägande och som efter sakkunnig bedömning inte har något nominellt eller historiskt värde och som inte går att placera ut eller förvaras kan destrueras. Vid beslut om destruering fotas konstverket och orsaker till destrueringsbeslutet beskrivs. Ärendet arkiveras med foto, orsak samt beslut. För konstverk som donerats till kommunen gäller donationsvillkoren. Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-07 KS/2026-306 Kommunstyrelseförvaltningen Petra Werner petra.werner@harnosand.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - Grundläggande granskning Kommunstyrelse Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta ”Kommunstyrelsens yttrande över revisionens rekommendationer, grundläggande granskning” som sitt eget, samt att översända yttrandet till revisionen. Sammanfattning AZETS har på uppdrag av kommunens revisorer granskat kommunstyrelsens styrning, uppföljning och kontroll. Bedömningen är att strukturen i huvudsak är tillräcklig, men att förbättringar krävs avseende måluppfyllelse, riskhantering och tidiga åtgärder vid avvikelser. Vidare påtalas lagkravet om stärkt intern kontroll från 1 juli 2025. Kommunstyrelsens ställningstagande framgår av bilagt yttrande. Beskrivning av ärendet AZETS har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om kommunstyrelsen har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Resultatet av granskningen framgår i rapporten Grundläggande granskning- kommunstyrelsen, daterad 2026-04-09. Revisionens samlade bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen rekommenderar kommunstyrelsen att: • Säkerställ att verksamhetsmålen uppnås. • Säkerställa att de riskerna med högst riskvärde omfattas av internkontroll- planen. • Säkerställ att tidiga åtgärder vidtas vid avvikelser i den interna kontrollen. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-07 KS/2026-306 Slutligen påtalar revisionen att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 ß KL. Kommunstyrelsens hållning till revisionens rekommendation framgår i bilagt yttrande. Bedömning Ett beslut i enlighet med förslaget innebär att kommunstyrelsen samlat och tydligt tar ställning till revisionens rekommendationer och redovisar hur dessa hanteras vilket bidrar till en stärkt styrning, uppföljning och intern kontroll samt minskar risken för kvarstående brister i verksamheten. Om beslutet inte fattas finns en risk att kommunstyrelsens ställningstagande blir otydligt eller inte formellt fastställt, vilket kan försvåra uppföljning av vidtagna åtgärder. Delges Revisionen, samt kommunfullmäktige för kännedom. Lars liljedahl Petra Werner Kommundirektör Chef Kansliavdelningen Sida YTTRANDE 1(3) Datum Dnr 2026-05-07 KS/2026-306 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsens yttrande över revisionens rekommendationer, grundläggande granskning AZETS har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om kommunstyrelsen har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Resultatet av granskningen framgår i rapporten Grundläggande granskning- kommunstyrelsen, daterad 2026-04-09. Kommunstyrelsen har tagit del av resultatet och tackar för revisionens synpunkter. Revisionens samlade bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisorernas rekommendationer samt kommunstyrelsens hållning Revisionen rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa att verksamhetsmålen uppnås. Revisionen konstaterar i rapporten att styrelsen fastställt mål utifrån fullmäktiges inriktningar och kopplat indikatorer till dessa, att den samlade måluppfyllelsen är god men att alla mål inte uppnås. Revisionen bedömer att styrelsen behöver vara mer aktiv i sitt beslutsfattande för att stärka måluppfyllelsen. I juli 2025 antogs en rutin för hantering av prognostiserad avvikelse i måluppfyllnad av kommundirektören. Rutinen tydliggör vikten av planering när prognosen visar brister i måluppfyllnad. Rutinen gör gällande att i de fall prognosen visar att förflyttningen mot ett mål inte väntas ha skett i eftersträvad riktning vid årets slut ska detta betraktas som en prognostiserad avvikelse. Vid en prognostiserad avvikelse ska det i nämndens rapport framgå orsaker till den prognostiserade avvikelsen, planerade åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen, samt tidsplan för när åtgärderna ska genomföras. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun YTTRANDE 2(3) Datum Dnr Kommunstyrelse 2026-05-07 KS-2026/306 Planerade åtgärder ska följas upp och återrapporteras i nämndens kommande uppföljningar under året. Av återrapporteringen ska det framgå om de planerade åtgärderna har genomförts, vilken påverkan de bedöms haft på arbetet mot målet, samt om bedömningen av måluppfyllelse ändrats. Prognos för måluppfyllnad ska avlämnas i nämndens fyramånadersrapport och delårsrapport. Kommunstyrelsens hållning är att revisionens rekommendationer möts genom den antagna rutinen. Revisionens rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa att de riskerna med högst riskvärde omfattas av internkontroll-planen. Kommunstyrelsen tackar för revisionens iakttagelse och kommer att säkerställa detta inför internkontrollplan 2027. Revisionen rekommenderar att kommunstyrelsen säkerställer att tidiga åtgärder vidtas vid avvikelser i den interna kontrollen. Kommunstyrelsen delar revisionens utgångspunkt att avvikelser i den interna kontrollen ska hanteras skyndsamt. Samtidigt bedöms att revisionens slutsats inte fullt ut speglar det arbetssätt som tillämpas. I reglementet för internkontroll framgår att internkontroll bedrivs i tre faser. I fas ett upprättas bruttolista över risker samt internkontrollplan utifrån bruttolista. I fas två genomförs de kontrollmoment som syftar till att påvisa eventuella brister (som därmed behöver elimineras eller minskas). Under fas tre genomförs förbättringsåtgärder för att minska/eliminera bristerna. Av delårsrapport 2025 framgår att genomförda kontrollmomenten påvisat behov av förbättringsåtgärder. Vidare visar verksamhetsberättelsen att åtgärder i de flesta fall både har planerats och påbörjats, i de fall åtgärder inte har slutförts framgår tidplan för genomförandet. Många av de identifierade förbättringsåtgärderna är av mer omfattande karaktär och kräver ett mer långsiktigt genomförande, vilket innebär att effekterna realiseras över tid. Kommunstyrelsens hållning är att revisionens rekommendationer möts genom reglementet för internkontroll och förvaltningens tillämpningsanvisningar. Revisionen avslutar med att särskilt uppmärksamma kommunstyrelsen på att från och med 1 juli 2025 ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 ß KL. Sida Härnösands kommun YTTRANDE 3(3) Datum Dnr Kommunstyrelse 2026-05-07 KS-2026/306 Kommunstyrelsen noterar detta och tackar revisionen för att frågan har uppmärksammats. Petra Werner Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-18 KS/2026-308 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta kommunstyrelseförvaltningens yttrande angående revisionsrapporten Granskning av bokslut och årsredovisning som sitt eget, samt att översända yttrandet i sin helhet till revisionen. Sammanfattning Azets har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av kommunens bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 för att pröva om räkenskaperna är rättvisande samt att resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Rekommendationer har lämnats i rapporten som bemöts i bilagt yttrande från kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Azets har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av kommunens bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 för att pröva om räkenskaperna är rättvisande samt att resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Syftet med granskning är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god revisionssed i kommuner och regioner. Rekommendationer har lämnats i rapporten som bemöts i bilagt yttrande från kommunstyrelsen. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 14 augusti 2026. Revisorerna har inte identifierat några väsentliga felaktigheter i årsbokslutet och utifrån deras översiktliga granskning av årsredovisningen har det inte heller framkommit några omständigheter som ger att ifrågasätta det återrapporterade resultatet. Revisorerna bedömer även utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-18 KS/2026-308 Revisonen konstaterar också att avrapporteringen av finansiella mål och verksamhetsmål i årsredovisningen saknar tillräcklig tydlighet, struktur och helhet, och som en följd av detta är det inte möjligt att bedöma om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Resultatet av granskningen framgår i rapporten ”Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31”. Bedömning Yttrande över revisionsrapporten utgår från kommunstyrelsens avsikt att följa nämnda lagar, rekommendationer och praxis. Beslutsunderlag Revisionsrapport ”Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12- 31” Yttrande – Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Delges Azets Revision & Rådgivning Lars Liljedahl Kommundirektör Ekonomichef Sida YTTRANDE 1(4) Datum 2026-05-18 Kommunstyrelseförvaltningen Björn Hylenius Kommunstyrelsens yttrande på revisionens rapport ”Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31” Sammanfattning Azets har på uppdrag av kommunens revisorer granskat kommunens bokslut och årsredovisning 2025 och har lämnat synpunkter, kommentarer samt lämnat rekommendationer. Kommunstyrelsen tackar för samtliga synpunkter och tar till sig de rekommendationer som revisionen påpekar. Ambitionen är alltid att sträva efter en redovisning som ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning samt upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har gått igenom samtliga rekommendationer och besvarar dessa särskilt. Kommunstyrelsens svar Revisionens rekommendation: avstämningsrutiner upprättas samt att attest av avstämningarna av samtliga balanskonton sker. Kommunstyrelsens svar: Avstämning görs men någon fysisk attest görs inte. Vi tackar för rekommendationen men avser inte ändra då uppföljningsrutinerna bedöms tillräckliga för att säkerställa en trygg redovisning. Revisionens rekommendation: se över rutinerna för att attestera nyupplägg och ändringar i leverantörsregistret. Kommunstyrelsens svar: Vi följer upprättade rutiner och följer nyupplägg/ändringar, men systemet tillåter inte attest av dessa i dagsläget. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Rådhuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Kommunledningskontoret Nybrogatan 8 E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun YTTRANDE 2(4) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-18 Revisionens rekommendation: säkerställa att betalningar från kommunens bankkonton alltid görs två i förening samt att ändringar i behörigheter godkänns två i förening. Kommunstyrelsens svar: Kommunstyrelsen delar revisionens uppfattning och har undersökt frågan som lyfts vid tidigare revisioner. Den ena av de två nuvarande upphandlade banktjänsterna medger tyvärr inte någon tvåpartslösning när det gäller löneutbetalningar. Bankens rutiner gör inte det möjligt. Kommunstyrelsen har inrättat en rutin som innebär att två i förening – en funktion gör underlaget inför utbetalning och en annan funktion fattar beslut, utifrån underlaget. När det gäller leverantörutbetalningar så har båda bankerna en rutin som möjliggör två i förening. Kommunstyrelsen påtalar att det nu genomförs leverantörsutbetalningar två i förening. Kommunen har upprättat en intern rutin i ändring av behörigheter. Ekonomichef och enhetschef ekonomi i förening hanterar ändringar av behörigheter. Rutinen är även kopplad till attestantförteckningen samt delegationsordningen för kommunstyrelsen. Revisionens rekommendation: kostnader avseende riktade bidrag bokförs på projektnummer för att underlätta uppföljning och rapportering. Kommunstyrelsens svar: Vi delar revisionens syn och arbetar för utveckling av rutinen. Revisionens rekommendation: ta fram en policy och rutin gällande transaktioner med närstående parter. Kommunstyrelsens svar: Detta har uppmärksammats av kommunen och arbetet att ta fram en policy har startats upp. Revisionens rekommendation: säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed avseende periodisering av intäkter, leasing samt utfallskontrakt. Kommunstyrelsens svar: Vi tar till oss av synpunkten och arbetar hela tiden efter att detta ska uppfyllas. Sida Härnösands kommun YTTRANDE 3(4) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-18 Revisionens rekommendation: verka för att fastställa årliga delmål utifrån planperiodens finansiella mål för att möjliggöra årlig bedömning. Kommunstyrelsens svar: Med start 2026 har formuleringen för resultatmålet ändrats från ”målprogramsperioden” till årligen. Kommunstyrelsens ambition är att i kommande uppföljningar i större utsträckning beskriva utvecklingen i förhållande till de finansiella målen, exempelvis genom analys av trender och bedömningar av måluppfyllelse utifrån kända förutsättningar. Sammanfattningsvis konstaterar kommunstyrelsen att målen följs upp i samband med delårsrapport och årsredovisning, men att prognoser för vissa finansiella nyckeltal endast kan göras med stor försiktighet på grund av de osäkerheter som nämnts ovan. Revisionens rekommendation: utveckla uppföljningen av kommunfullmäktiges verksamhetsmål så att det tydligare framgår på vilka grunder en viss bedömning sker utifrån indikatorer, beskrivningar och de mål som är fattade. Kommunstyrelsens svar: Kommunstyrelsen delar revisionens uppfattning om vikten av en tydlig och transparent uppföljning av verksamhetsmålen. Arbetet med att utveckla formerna för planering, uppföljning och analys av måluppfyllelse pågår i förvaltningarna inom ramen för den nya styrmodellen. Sedan införandet av det nya målprogrammet har fokus varit att skapa en gemensam struktur och ett gemensamt arbetssätt för målstyrning i hela organisationen. I samband med årsredovisning 2024 infördes att nämndernas bedömning av måluppfyllelse görs med stöd av indikatorer och kompletteras med sammanfattande analyser. Detta utgjorde ett viktigt steg mot en mer systematisk och transparent uppföljning. Kommunstyrelsen bedömer att utvecklingsarbetet behöver fortsätta i syfte att ytterligare stärka kvaliteten och tydligheten i uppföljningen, inklusive redovisningen av prognoser för måluppfyllelse i kommande rapporter. Revisionens synpunkter utgör ett värdefullt bidrag i det fortsatta förbättringsarbetet. Sida Härnösands kommun YTTRANDE 4(4) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-18 Revisionens rekommendation: se över redovisningen av balanskravet samt ange hur balanskravsunderskottet ska regleras. Kommunstyrelsens svar: Korrigeringar har genomförts med syfte att tillmötesgå revisionens rekommendation. Vi tar med oss revisionens rekommendation till kommande år. Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Sida YTTRANDE 1(2) Datum Dnr 2026-05-18 KS/2026-310 Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande – Uppföljande granskning IT - säkerhet Revisonens samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis vidtagit åtgärder i enlighet med de rekommendationer som lämnats. Revisionen rekommenderar kommunstyrelsen att: Säkerställa att ”Riktlinje för informationssäkerhet” revideras utifrån nu gällande lagstiftning. Kommunstyrelsen delar och tar till sig revisionens rekommendation att revidering av nuvarande riktlinjer är nödvändiga. Kommunstyrelsen har för avsikt att genomföra revidering under hösten 2026 så snart som Myndigheten för civilt försvar (MCF:s) föreskrifter är tillgängliga. Säkerställa att en utvärdering av resursfördelning för informationssäkerhetsarbetet, inklusive IT-säkerhetsåtgärder, genomförs och att tillräckliga åtgärder vidtas vid behov. Kommunstyrelsen delar och tar till sig revisionens rekommendation och en utvärdering av resursbehov utifrån nya cybersäkerhetsagens kommande krav, samt utvärdering av behov av säkerhetsåtgärder inom IT-området ska vara färdigställda innan årets slut. Säkerställa att en samlad uppföljning av informationssäkerhet genomförs minst en gång per år. Kommunstyrelsen delar revisionens rekommendation. Uppföljningar är planerade och ska ske minst en gång per år, eller tätare vid behov. Kommunstyrelsen och kommunledningsgruppen planlägger tidpunkter som ligger i fas med verksamhetsplanering och budgetarbete. Uppföljning sker i oktober/november samt i kommunstyrelsen januari 2027, med anledning av valår senareläggs uppföljningen. Etablera formaliserade och heltäckande rutiner för incidenthantering, som omfattar tydliggjorda eskaleringsvägar. Kommunstyrelsen delar revisionens rekommendationer och har för avsikt att etablera rutiner inklusive eskaleringsvägar innan årets slut. Säkerställa att registrering och uppföljning av inträffade incidenter genomförs systematiskt. Kommunstyrelsen delar revisionens rekommendation. För att säkerställa systematik och uppföljning av incidenter krävs ett systemstöd för sammanhållen incidenthantering som är uppföljningsbar på ett enkelt och överskådligt vis. System beräknas vara på plats första halvåret 2027. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr «Enhet» 2025-11-12 «Databas»/«Diarienr» Säkerställa att utbildningsinsatser inom området genomförs strukturerat, samt att deltagande följs upp. Kommunstyrelsen delar och tar till sig rekommendationen. Kommunstyrelsen har genom upprättande av systemet Winlas Webb där kompetensprofiler ingår med krav på baskunskap i form av genomförda utbildningar såsom säkerhetsmedvetenhet, Dataskydd GDPR samt informationssäkerhet. Inom respektive chefs ansvar åligger att följa upp medarbetares kompetensprofiler. Saknas en grundläggande kompetens ska den ingå i medarbetarens handlingsplan för året. Med varje chefs ansvar menar kommunstyrelsen att man lever upp till revisionens synpunkt. Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-18 KS/2026-310 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse -Uppföljande granskning av IT- säkerhet Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta kommunstyrelsens yttrande över revisionens rekommendationer ”Uppföljande granskning av IT-säkerhet” som sitt eget, samt att översända yttrandet till revisionen. Sammanfattning Azets har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en uppföljning av tidigare granskning av IT - säkerhet. Uppdraget ingick i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om åtgärder har vidtagits i enlighet med de rekommendationer som lämnades och enligt kommunstyrelsens svar. Revisionens samlade bedömning är att kommunstyrelsen endast delvis vidtagit åtgärder i enlighet med de rekommendationer som lämnats. Beskrivning av ärendet Revisionen rekommenderar kommunstyrelsen att: Säkerställa att Riktlinje för informationssäkerhet revideras utifrån nu gällande lagstiftning. Säkerställa att en utvärdering av resursfördelning för informationssäkerhetsarbetet, inklusive IT-säkerhetsåtgärder, genomförs och att tillräckliga åtgärder vidtas vid behov. Säkerställa att en samlad uppföljning av informationssäkerhet genomförs minst en gång per år. Etablera formaliserade och heltäckande rutiner för incidenthantering, som omfattar tydliggjorda eskaleringsvägar. Säkerställa att registrering och uppföljning av inträffade incidenter genomförs systematiskt. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-18 KS/2026-310 Säkerställa att utbildningsinsatser inom området genomförs strukturerat, samt att deltagande följs upp. Bedömning Kommunstyrelsen har tagit del av resultatet och tackar för revisionens observationer och rekommendationer. Revisionen pekar på viktiga aspekter att kvalitetssäkra. Kommunstyrelsens hållning till revisionens rekommendationer framgår i bilagt yttrande. Delges Revisionen Petra Werner Chef Kansliavdelningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-15 KS/2026-351 Kommunstyrelseförvaltningen Marie Englund marie.englund@harnosand.se Kommunstyrelsen Uppföljning av granskning systematiskt arbetsmiljöarbete Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta ”Yttrande avseende uppföljning av granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete”, som sitt eget, samt att översända yttrandet till revisionen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har tagit del av uppföljning av tidigare granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen redovisar vidtagna åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades i KPMG:s granskning 2021 samt vilka åtgärder som kvarstår och när dessa beräknas vara genomförda. Beskrivning av ärendet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Härnösands kommun genomförde KPMG en granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och avlämnade vid sitt sammanträde 2021-02-11 en rapport som besvarades under år 2022. Granskningens syfte var att bedöma om aktiviteter och åtgärder ingår i ett systematiskt förbättringsarbete där kartläggning och identifierade orsaker analyseras och leder till åtgärder som samordnas, genomförs samt följs upp. Granskningen avsåg främst kommunstyrelsen och ekonomifunktionen men även skolnämnden, socialnämnden, samhällsnämnden på en övergripande nivå. Granskningen genomfördes genom dokumentstudier av relevanta dokument och intervjuer. Den sammanfattande bedömningen var att det fanns rutiner och till stor del stöd i det dagliga arbetet gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. En brist var att aktiviteter och åtgärder inte ingick i ett systematiskt förbättringsarbete där kartläggning och identifierade orsaker analyseras, genomförs och följs upp. I syfte att följa upp granskningen önskar revisionen en sammanställning över vilka åtgärder som har vidtagits gällande de rekommendationer som lämnades i rapporten. Om det fortfarande återstår åtgärder efterfrågas kommentar om när dessa beräknas vara åtgärdade. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-15 KS/2026-351 Förvaltningen har lämnat förslag på svar i bifogad bilaga, Yttrande avseende uppföljning av granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka utgör en sammanställning över de åtgärder som vidtagits efter genomförd granskning samt vilka åtgärder som kvarstår. Dessa återfinns under ’uppföljning’ vid respektive svar. Bedömning Ärendet bedöms inte medföra någon påverkan ur socialt, ekologiskt, ekonomiskt eller juridiskt perspektiv. Delges Revisionen Marie Englund Jonas Vikström HR-chef HR-generalist Sida YTTRANDE 1(4) Datum Dnr 2026-05-15 KS/2026-351 Kommunstyrelseförvaltningen Marie Englund marie.englund@harnosand.se Yttrande uppföljning granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att följa upp granskningen önskar revisionen en sammanställning över vilka åtgärder som har vidtagits gällande de rekommendationer som lämnades i rapporten. Om det fortfarande återstår åtgärder efterfrågas kommentar om när dessa är åtgärdade. Rekommendationer, tidigare svar och uppföljning redovisas nedan. Rekommendation: Att kommunstyrelsen ser över och säkerställer aktualiteten på beskrivning av skyddsorganisationen i kommunen. Tidigare svar: Kommunstyrelsen delar revisionens uppfattning att den beskrivning av skyddsorganisationen som lämnats är inaktuell. Den nuvarande skyddsorganisationen är delvis upprättad i KIA. Det som kvarstår är att komplettera med en beskrivning av aktuella skyddskommittéer vilket kommer ske under våren. Uppföljning: Sedan granskningen är skyddsorganisationen upprättad i KIA. Arbetsmiljöpolicyn anger ansvarsfördelningen och viljeriktningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. Vi ser dock ett fortsatt behov av att tydliggöra skyddsorganisationens roll och det arbete som bedrivs i skyddskommittéerna. Ramverket för arbetsmiljö som implementeras under 2026 säkerställer att varje nivå har skyddskommittéer vid samma tidpunkter under året. Beskrivning av detta och hur arbetet ska bedrivas i praktiken kommer i samband med implementeringen i form av instruktioner och metodstöd innan årets slut. Rekommendation: Att kommunstyrelsen säkerställer uppföljning av informationssystemet KIA Tidigare svar: Vi delar revisionens uppfattning om att det är av vikt att implementeringen och användning följs upp som ett led i ett systematiskt förbättringsarbete. Utifrån det kommer den centrala skyddskommittén ha en viktig uppgift. Uppföljning av KIA kommer att läggas in i skyddskommittéernas årshjul. Uppföljning: Aktiviteterna inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs med stöd av KIA och följs nu upp i skyddskommittéerna enligt gällande årshjul. I syfte att säkerställa detta finns en agenda för respektive skyddskommittémöte där aktiviteterna avhandlas och följs upp. Utöver aktiviteterna följs även tillbuds- och olycksfallsrapporteringen upp regelbundet. Detta kommer att tydliggöras Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum Dnr «Enhet» 2025-11-12 «Databas»/«Diarienr» ytterligare när vi under 2026 implementerar ett ramverk för arbetsmiljö med större fokus på uppföljning på alla nivåer för att vidta åtgärder för att säkerställa uppföljning på aggregerad nivå av arbetsmiljöarbetet. Rekommendation: Att kommunstyrelsen vidtar åtgärder för att säkerställa uppföljning på aggregerad nivå av arbetsmiljöarbetet. Tidigare svar: Vi delar revisionens uppfattning att uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete ska delges Kommunstyrelsen. Det finns en framtagen process för årlig uppföljning som kommer kompletteras med en dokumenterad rutin för rapportering till Kommunstyrelsen. Uppföljning: Enligt gällande rutin sker uppföljning av den årliga uppföljningen SAM på verksamhetsnivå samt förvaltningsnivå i skyddskommitté och rapporteras i sin helhet till nämnd. Vi har dock identifierat brister i uppföljningen och ser behov av ökad struktur och en mer omfattande uppföljning av arbetsmiljön. Under 2026 kommer vi att implementera ett ramverk för arbetsmiljö i syfte att säkerställa uppföljning på alla nivåer i kommunen. I korthet innebär det att alla organisatoriska enheter genomför aktiviteterna samtidigt under året utifrån synkroniserade årshjul för att skapa struktur, samsyn och systematik i hela organisationen. Ramverket ska fungera som en fyrstegsraket, vilket innebär att undersökningar och aktiviteter som genomförs lokalt på enheterna analyseras och aggregeras uppåt via verksamhets- och förvaltningsnivå till central nivå. Genom att använda standardiserade mallar i KIA säkerställer vi att kvaliteten i analyserna blir hög och att vi får en enhetlig och jämförbar bild av arbetsmiljön. Analys sker först i ledningsgrupp och kompletteras därefter i skyddskommittéerna på varje nivå fyra gånger per år. Ramverket täcker allt från fysiska och digitala skyddsronder till riskbedömningar gällande hot och våld, HME/OSA, årlig uppföljning SAM samt djupanalyser av sjukfrånvaro, tillbud och olycksfall. Målet är att stärka arbetsmiljöarbetet i praktiken, men också stärka kopplingen mellan skyddskommittéer och ledningsgrupper för att fatta välgrundade beslut och tillse att rätt fråga hanteras på rätt nivå. Avrapportering sker till nämnderna efter uppföljning och analys på central nivå och ger en bredare och mer nyanserad bild än enbart årlig uppföljning SAM. Dessa åtgärder bedöms ligga i linje med de rekommendationer som Revisionen lämnade i sin granskning. Rekommendation: Att kommunstyrelsen ser över ansvarsfördelningen gällande avslutsamtal Tidigare svar: Vi delar uppfattningen om att HR idag inte kan sammanställa och analysera orsaker till avgång från tjänst på en övergripande nivå. Det pågår ett arbete med att ta fram en enkät som går ut till alla som avslutar sin anställning i kommunen. Det möjliggör en systematisk uppföljning och analys av orsaker. Samtalet mellan chef och medarbetare är viktigt både för verksamhetens utveckling och för den individ som valt att sluta. Vi ser därmed inte något behov av att ändra ansvarsfördelningen. Uppföljning: Sedan granskningen har kommunen en digital enkät som skickas ut till alla medarbetare som avslutar sin anställning i Härnösands Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Dnr «Enhet» 2025-11-12 «Databas»/«Diarienr» kommun. Det ger en möjlighet för medarbetare att under ordnade former få uttrycka och förmedla sina synpunkter. Enkäten ger kommunen som arbetsgivare möjligheter att utveckla och hitta förbättringar, både i verksamheten och i ledarskapet. Ansvarsfördelningen är oförändrad. Rekommendation: Att Kommunstyrelsen säkerställer att det finns en upprättad handlingsplan kring arbetsmiljön inom ekonomiavdelningen samt fastställer en tydlig tidplan för föreslagna åtgärder och uppföljning. Tidigare svar: Vi delar uppfattningen att det ska finnas en upprättad handlingsplan på ekonomienheten. Genom kommunens rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter har ansvaret för handlingsplan och uppföljning av arbetsmiljön fördelats till ekonomichef. Aktiviteter och tidplan arbetas fram i den lokala skyddsorganisationen. För att handlingsplanen ska vara aktuell kommer en ny OSA enkät genomföras under maj. Kommunstyrelsen har i uppdrag att säkerställa att förvaltningen följer upprättade styrdokument. Uppföljning: Sedan granskningen har både handlingsplan med åtgärder upprättats och genomförts i samband med omorganisationen på ekonomiavdelningen. Den årliga medarbetarenkäten HME/OSA visar på helheten en positiv trend från 2023 och framåt. Ledarskapsindex är över 90%. Åtgärderna har omfattats av tydligare ansvarsfördelning, ökat samarbete mellan funktioner, ökad delaktighet för medarbetarna genom tydliga informationskanaler och forum för dialog, framtagande av rutinbeskrivningar, mer renodlade enheter och närmare koppling mellan kommunledning och politik genom att ekonomichefen blev representerad i kommunledningsgruppen. Rekommendation: Att samtliga nämnder säkerställer och upprättar konkreta och uppföljningsbara arbetsmiljömål för respektive nämnd och dess verksamheter. Tidigare svar: Vi delar revisionens uppfattning om att samtliga nämnder ska säkerställa och följa upp förvaltningens arbetsmiljömål. Enligt arbetsmiljöpolicyn är det förvaltningarna som upprättar konkreta och uppföljningsbara mål. Kommunstyrelsen säkerställer att kommunstyrelseförvaltningen upprättar arbetsmiljömål. Uppföljning: Arbetsmiljömål upprättas inom ramen för kommunens styrmodell där kedjan går från nämndernas övergripande mål och nyckelaktiviteter, via verksamheternas strategier till enheternas aktiviteter i samband med höstens verksamhetsplanering. Arbetsmiljömålen ska vara konkreta och mätbara. Uppföljning av målen sker tre gånger per år. Rekommendation: Att Kommunstyrelsen tillsammans med övriga nämnder ser över möjligheter att genomföra gemensamma och riktade insatser gällande arbetsmiljön. Tidigare svar: Vi delar revisionens uppfattning om att gemensamma och riktade insatser kan skapa ett lärande och stärka arbetsmiljöarbetet. Exempel på gemensamma insatser är grundutbildning för nya chefer och skyddsombud, utbildning i KIA och kommunens process för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Datum Dnr «Enhet» 2025-11-12 «Databas»/«Diarienr» Uppföljning: På central nivå tillhandahålls gemensamma utbildningsinsatser inom olika arbetsmiljöområden under året. Dels har kommunen fortsatt grundläggande arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skyddsombud, utbildning i KIA och kommunens process för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dels genomförs riktade utbildningsinsatser till chefer som är kopplade till kommande processer i årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete. Exempel på sådana är årlig uppföljning SAM och medarbetarenkät HME/OSA. Genomförande sker både digitalt i form av webinarer men också på plats i ledningsgrupper för att säkra kunskap och ett gott genomförande. HR bistår med stöd till verksamheten. Marie Englund Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-15 KS/2026-223 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Uppföljning av granskning av bisysslor Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta ”Yttrande gällande uppföljning av granskning av bisysslor” som sitt eget, samt att översända yttrandet till revisionen. Sammanfattning Revisionen gjorde 2021 en granskning av kommunens kontroll av de anställdas bisysslor. I en uppföljning av granskningen önskar de att kommunstyrelsen upprättar en sammanställning över vidtagna åtgärder samt en övergripande beskrivning om hanteringen av bisysslor. I bilagt yttrande besvarar kommunstyrelsen uppföljningen. Beskrivning av ärendet Revisionen avlämnade vid sitt sammanträde 2021-04-08 en rapport avseende granskning av kommunens kontroll av de anställdas bisysslor. Rapporten besvarades under år 2021 av kommunstyrelsen. Revisionen önskar att kommunstyrelsen upprättar en sammanställning över vilka åtgärder som har vidtagits gällande de rekommendationer som lämnades i ovanstående rapport. Om det fortfarande återstår åtgärder vänligen kommentera när dessa beräknas att vara åtgärdade. Revisionen önskar även en övergripande beskrivning från kommunstyrelsen och nämnder om hur det säkerställs att bisysslor fångas upp samt att det sker en bedömning om de är tillåtna eller inte. Sammanställning över vidtagna åtgärder och beskrivning gällande hantering av bisysslor enligt revisionens önskemål finns i bifogat yttrande. Bedömning Ingen särskild påverkan bedöms. Delges Revisionen Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-15 KS/2026-223 Marie Englund HR-chef Förhandlingsstrateg Sida YTTRANDE 1(2) Datum 2026-05-08 Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande gällande uppföljning av granskning av bisysslor Revisionen avlämnade vid sitt sammanträde 2021-04-08 en rapport avseende granskning av kommunens kontroll av de anställdas bisysslor. Rapporten besvarades under år 2021 av kommunstyrelsen. Revisionen följer nu upp granskningen och har önskat en sammanställning av över vilka åtgärder som har vidtagits gällande de rekommendationer som lämnades i samband med granskningen. Vidare har revisionen önskat en övergripande beskrivning om hur det säkerställs att bisysslor fångas upp samt att bedömning av deras tillåtlighet sker. Vidtagna åtgärder sedan granskningen Nedan sammanfattas revisionens rekommendationer vid granskning samt kommunstyrelsens svar gällande vilka åtgärder som vidtagits utifrån rekommendationerna och kommunstyrelsens tidigare svar på granskningen. Rekommendation: Kommunstyrelsen bör säkerställa att den formella styrningen internt inom kommunen stärks, i form av politiska fastställda styrdokument avseende bisysslor. Relaterat till styrdokumenten bör det även fastställas tillämpningsföreskrifter, som med fördel bland annat kan tydliggöra vad som är att betrakta som en bisyssla. Tillämpningsföreskrifterna kan baseras på befintliga rutiner då dessa i grunden bedöms vara ändamålsenliga. Svar: Kommunstyrelsen angav i tidigare svar på granskningen att ett ökat stöd gällande bedömningen till chef och medarbetare gällande bisysslor bedömdes mer ändamålsenligt för kontrollen av bisysslor än politiskt fastställda dokument. Stödet till chef och medarbetare har nu utökats i form av tydligare information på intranätet, där olika exempel på vad som kan utgöra bisyssla finns angivna. Rekommendation: Kommunstyrelsen bör initiera utbildnings- och informationsinsatser avseende bisysslor. Svar: Informationen om bisysslor på intranätet har utökats. Medarbetare informeras om sin skyldighet att på eget initiativ anmäla bisysslor samt ges exempel på vad som kan utgöra bisyssla. Informationen till medarbetare har också utökats genom att den digitala introduktionsutbildningen för nya medarbetare innehåller ett avsnitt om bisysslor och skyldigheten att anmäla Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Rådhuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Kommunledningskontoret Nybrogatan 8 E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun YTTRANDE 2(2) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-08 dem. Chefer uppmanas att fråga om bisyssla vid nyanställning samt årligen i samband med utvecklingssamtal. Rekommendation: Kommunstyrelsen och nämnderna bör överväga att inom ramen för uppföljningen av den interna kontrollen, kontrollera efterlevnaden av reglerna avseende bisysslor. Svar: Förfarandet vid anmälan av bisyssla har förändrats sedan revisionens granskning. Bisyssla anmäls nu via en e-tjänst. En sammanställning av anmälda bisysslor görs årligen och rapporteras till Kommunstyrelsens arbetsutskott. Det nya förfarandet gör det enklare att kontinuerligt kontrollera efterlevnaden av reglerna. Rekommendation: Kommunstyrelsen bör säkerställa att arbetsgivaren vid bedömningen av om en bisyssla är lämplig tar hänsyn till de risker det kan medföra om kommunen köper, eller kan komma att köpa, varor och/eller tjänster från det företag (eller motsvarande) där den anställde innehar en funktionärspost. Svar: Kommunstyrelsen bedömde i svaret på granskningen att det säkerställs genom checklistorna i riktlinjen om bisyssla. Vid behov utgör HR-avdelningen stöd i bedömning av bisyssla för att säkerställa lag- och avtalsefterlevnad. Rekommendation: Kommunstyrelsen måste säkerställa att beslut som är upptagna i delegationsordningen återrapporteras i enlighet med gällande regler. Svar: Sedan granskningen har åtgärder vidtagits för att säkerställa att beslut om bisyssla återrapporteras i enlighet med vad som anges i delegationsordningen. Sammanställning sker och återrapporteras årligen. Beskrivning av hantering av bisysslor Vid nyanställning finns tydliga instruktioner till chef om att efterfråga förekomst av bisysslor och, om sådana finns, instruera medarbetare i hur de anmäls via kommunens e-tjänst. HR-avdelningen kontrollerar kontinuerligt inkomna anmälningar för att säkerställa att de bedöms av ansvarig chef enligt delegationsordningen. I det årliga utvecklingssamtalet ska chef ställa fråga om bisyssla förekommer och uppmana till att anmäla sådan. Vid samtalet ska chef också följa upp redan anmälda bisysslor för att se om något förändrats som föranleder en ny bedömning kring bisysslans tillåtlighet. Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Redovisning av kommunstyrelsens uppdragsbeslut t o m 2026-05-26 Kommunstyrelseförvaltningen, dnr 2024-4 Uppdraget KS- Ansvarig för Kommentarer Pågående / Avslutat beslut, ärendet datum samt § Planprogram Skeppsbron 2020- Kommundirektör Pågår att uppdra till 09-08 Planprogram skeppsbron har varit vilande en period under 2022. Alla kommundirektören att § 120 dialoger är färdiga och nästa steg är upprätta planprogram för gestaltningsförslag inför ett antagande området Silviabron- av programmet. Två välbesökta Skeppsbron-Sälsten. workshops (ca 100 Härnösandsbor deltog) kring Skeppsbron och dess gestaltning genomfördes under oktober. Mängder av idéer kläcktes och under 2023 kommer några koncept att provas. Sammanställning och återkoppling till alla som medverkade har skett under vecka 47 (föregående vecka) En gedigen sammanställning utifrån de medborgardialoger som genomförts har nu mynnat ut i ett förslag över hur Skeppsbron skulle kunna utvecklas. Pex- rådet fick en första genomgång i förra veckan och förslaget togs emot väl. Förslaget går nu ut på samråd mellan 27 mars – 17 april. Bland annat erbjuds två öppna samrådsmöten den 5 april till den/de som vill lämna synpunkter. Samhällsnämnden har fattat beslut om planprogrammet som nu går vidare för tjänsteberedning och beslut i KS och därefter KF. Parkeringsutredning ska genomföras tillsammans med fastighetsägare under vintern. Målbilden är att formulera en parkeringslösning som både tar hänsyn till planprogrammets intentioner om grönska, stråk och samlingspunkter och som samtidigt levererar en parkeringslösning som fastighetsägare/handlare ser som ändamålsenlig. Kort sagt en lösning som omfamnar tre av kommunens sex inriktningar i målprogram 24-27: ”Plats för alla”, ”Plats för Tillväxt” och ”Modig miljökommun” 2024-05-28 Upphandling av utförare av parkeringsutredning nu klar. Planprogrammet beräknas gå till beslut efter parkeringsutredningen är slutförd – bedöms bli under hösten 2024. 2025-01- Gällande parkeringsutredningen är den lite försenad. En workshop med fastighetsägare planeras i slutet av januari, för att fånga in deras behov. Sen sammanställs en rapport under februari -25. 2026-01-20 Parkeringsutredningen är nu färdig och arbetet med planprogrammet fortskrider därmed 2026-02-24 Upprättande av planprogram bedöms ske i mars 2026-03-31 Planprogrammet ett informationsärende på KSAU i april och som ett beslutsärende till KS i maj 2026-05-26 Ärendet aktualitetsprövades enligt beslut i KS 2026-05-05 Behov av nytt särskilt boende KS Kommundirektör Pågår Kommunstyrelsen beslutar 2021- Arbetet med lokalprogram pågår ambitionen är att kunna göra en att uppdra till 02-08 § upphandling kring årsskiftet med kommundirektören att från AB 26 byggstart våren 2023 och färdigställande Härnösandshus inhämta hösten 2024. Lokalgruppen har hittat en förslag på hyresavtal (dnr plats inom Gerestaområdet som verksamheten förordar. Detaljplanen omfattande förhyrning av de 2022- gäller för allmänt ändamål vilket nya verksamhetslokaler som 45) stämmer med att bygga äldreboende fastställts enligt men planen tillåter endast en våning och socialnämndens beslut per vi behöver bygga 3 – 4 våningar. Detta medför att detaljplanen behöver 2021-06-17, § 82. förändras. PEX-gruppen har diskuterat 2023-05-30 §60 frågan vid senaste sammanträdet. En politisk referensgrupp bildas under hösten med ordförande och andre vice ordförande från KS, Samhälls- och Socialnämnd samt Härnösands Hus styrelse. Referensgruppen ska följa arbetet och bidra i viktiga vägvalsfrågor – precis som under arbetet med ny sporthall. Referensgruppen har haft sitt första möte i december 2022 och i skrivande stund tjänstebereds frågan om vilka platser som är de bästa. Två förslag har presenterats för referensgruppen. För att fortsättningsvis inte jobba i parallella spår så kommer Pex-rådet nu att ta över frågan. Till detta Pex-rådsmöte adjungeras socialnämndens presidium. Ett enigt politiskt PEX-råd har nu valt att gå vidare med ett av de två föreslagna alternativen från tjänsteorganisationen. Nytt PEX-råd diskuterar möjliga alternativ vid ett extrainsatt möte torsdagen den 23/11. Inom kort kommer kommunen att bjuda in till ett öppet informationsmöte med möjlighet för närboende att få ta del av processen fram till idag samt den fortsatta processen. Mötet för närboende genomfördes torsdag 15/2. Detaljplaneprocessen inleds nu och i den kommer alla relevanta perspektiv att belysas. 2024-04-03 Ärendet om planbesked framskrivet och tas upp i samhällsnämnden i mars månad. 2024-05-28 Efter dialog med H-hus pausades ärendet tillfälligt så tjänsteorganisationen får möjlighet till ytterligare samprat. Ärendet gick alltså inte upp i mars och kommer inte upp i april. Kommer tidigast upp till samhällsnämnden i maj och först efter ytterligare tjänstepersonsdialog samt därpå följande dialog i PEX-rådet. 2024-10-01 PEX-Rådet har ställt sig bakom förslaget att övergå till alternativ 1, alltså Jenssenvägen. Kommunikationsplan är under framtagande. Ansökan om planbesked är inskickad i slutet av juni. HEMAB har fått information. 2024-10-29 Planbeskedet hanteras nu och är ett kommande ärende i samhällsnämnden i oktober. När ett positivt planbesked kan ges planeras ett startmöte och därefter sätts en tidsplan för hela detaljplaneprocessen i samverkan mellan Härnösandshus och samhällsförvaltningen . 2025-01-21 Planbeskedet beslut i samhällsnämnd och fått prioritering 1. En tidsplan för hela detaljplaneprocessen i samverkan mellan Härnösandshus och samhällsförvaltningen ska arbetas fram 2025-11-04 Avvaktar färdigställandet av verksamheten och beslut i socialnämnden för underskrift av avtal. 2026-05-26. Detaljplanearbetet pågår och beräknas vara klart till sommaren 2026. Reviderad Arbetsmiljöpolicy KS Kommundirektör Påbörjas under hösten 2023. (att anta Arbetsmiljöpolicy, 2023- Tjänsteförslag på formering av den politiska arbetsgruppen är nästa steg. att policyn börjar gälla 2023- 01-18 Arbetsgrupp nominerades vid förra KS. 03-01,) § 5 Arbetet kommer sannolikt att pågå att uppdra till under hela våren 2024. kommundirektören att Dnr 2024-05-28 Ett möte med referensgruppen inbokad genomföra en översyn 2022- samt plan för möten en gång per månad tillsammans med politiska 493 mellan augusti- november. företrädare av 2024-11-26 arbetsmiljöpolicyn, samt Pågår enligt planen. 2025-01-21 att återrapporteringen sker Pågår och beräknas gå upp för beslut våren 2023. tidigt våren 2025. 2025-03-04 Med anledning av större omställningsarbete inom kommunen skjuts arbetet fram med en reviderad arbetsmiljöpolicy 2025-11-04 Arbetet beräknas vara färdig för beslut vid årsskiftet 2026-05-26 ärendet framflyttat till september 2026. 11-årig Investeringsplan KS Kommundirektör 2026-02-24 återrapportering sker under 2025- 2026 att återrapportera 05-06 investeringsprojekt 2026-05-26 Delrapport om

§12 Markanvisning Köpekontraktet ersätter samtliga skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregått detsamma. Följaktligen upphör gällande markanvisningsavtal för Fastigheten med tillhörande tilläggsavtal att gälla i sin helhet. Köparen har därmed ingen rätt att kräva Härnösands kommun på erlagda plankostnader. Sida Härnösands kommun 4(5) Tillväxtavdelningen

§13 Villkor Detta Köpekontrakt gäller under förutsättning att kommunstyrelsen i Härnösands Kommun beslutar om försäljning av Fastigheten enligt detta Köpekontrakt. Om kommunstyrelsen inte beslutar att godkänna Köpekontraktet eller om kommunstyrelsens beslut inte vinner laga kraft är detta Köpekontrakt till alla delar förfallet utan ersättningsskyldighet för någon av parterna. För det fall Köpekontraktet förfaller enligt denna punkt ska erlagd handpenning återbetalas till Köparen. Detta Köpekontrakt är också villkorat av att Köparen erhåller ett lagakraftvunnet bygglovsbeslut och startbesked för uppförande av Projektet senast 2027-02-01. Om detta villkor inte uppfylls senast angivet datum återgår köpet av Fastigheten och Säljaren har rätt att sälja Fastigheten vidare till annan part. Erlagd handpenning ska då återbetalas till Köparen. Tillväxtavdelningen kan medge skälig tidsförlängning vid försening av skäl som kan godtas av kommunen. Parterna skall därvid träffa ett skriftligt avtal angående den nya tidsfristen. Köparen förbinder sig att inom två år från att bygglovsbeslutet vunnit laga kraft påbörja byggnation av Projektet. Med påbörjad byggnation avses att grundläggning för byggnaden står klar. I det fall byggnation inte påbörjats inom denna tid, eller om Fastigheten säljs vidare utan att byggnation påbörjats, har Säljaren rätt att förelägga ett vite på 500 000 kr. Om Säljaren inte har framställt krav på vite inom 180 dagar från det att tvåårsperioden har löpt ut, förfaller rätten att utkräva vitet. Köparen har dock rätt att genom transportköp sälja Fastigheten vidare till annan part som ska bygga i deras ställe. Villkoret kommer att intas i köpebrevet.

§14 Tvist Tvister som uppstår i anledning av detta Köpekontrakt ska avgöras vid allmän domstol. ___________________________ Sida Härnösands kommun 5(5) Tillväxtavdelningen Detta Köpekontrakt har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har tagit varsitt. Säljarens underskrift Ort: Härnösand Datum: 2026- _________________________ _____________________ Namn: Namn: Härnösands kommun Härnösands kommun Köparens underskrift Ort: Härnösand Datum: 2026- _________________________ Ronald Rico Ruber Estate V AB Bilagor Bilaga 1 Kartskiss över Fastigheten Bilaga 2 Utdrag ur fastighetsregistret Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-15 KS/2026-266 Kommunstyrelseförvaltningen Lisa Hansen lisa.hansen@harnosand.se Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning 2023-2026 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen 2023–2026, version 1.9 Sammanfattning Förslaget till reviderad delegationsordning innebär förändringar och tillägg i avsnitt 8. I flera delpunkter har delegationen kompletterats med ytterligare delegat för att minska sårbarheten. Dessutom har förtydliganden införts kring vem som har rätt att fatta beslut om anställning, lön och införande av nya befattningar, samt om löneförändringar utanför ordinarie löneöversyn. Även ansvar och beslutanderätt avseende avstängning, disciplinpåföljder, lönetillägg och avskrivning av löneskulder har klargjorts. Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen har de förtroendevalda det politiska ansvaret för verksamheten i sin helhet, vilket innefattar beredning, beslut och genomförande. Nämndens beslutanderätt kan dock flyttas genom delegation. En delegat är en person eller ett organ som fått beslutanderätt genom delegation. Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen får nämnden delegera sin beslutanderätt till ett utskott, till en ledamot eller ersättare inom den egna nämnden eller till en anställd inom kommunens organisation. Det är dock inte tillåtet att delegera till en uppdragstagare, konsult eller entreprenör. Delegering till en tjänsteman är alltid individuell, det går inte att delegera beslutanderätt till en grupp personer. En delegat agerar i stället för nämnden. Delegaten fattar beslut på nämndens vägnar, så det är nämnden som är juridiskt ansvarig. Det betyder att delegatens beslut kan överklagas på samma sätt som ett nämndbeslut. I detta förslag till reviderad delegationsordning har ändringar genomförts i avsnitt 8. I avsnitt 8.3.1, 8.3.3 och 8.3.4 har delegationen kompletterats med en delegat för att minska sårbarheten. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-15 KS/2026-266 Tillägg i denna revidering har genomförts i punkterna 8.1.2, 8.1.3, 8.1.4, 8.5.1 samt 8.9 för att tydliggöra vem som har rätt att fatta beslut om anställning och lön för annan personal än kommundirektör, vem som får fatta beslut om att införa en ny befattning i kommunen samt vem som får besluta om förändrad lön utanför löneöversynen. Tillägg har även genomförts i punkt 8.5.1 för att tydliggöra vem som har ansvar och rätt att fatta beslut om avstängning eller disciplinpåföljd för medarbetare. Vidare har tillägg gjorts i punkt 8.8.1 gällande vem som har rätt att fatta beslut om att justera/skriva av löneskulder för medarbetare. Slutligen har tillägg genomförts i avsnitt 8.9 för att tydliggöra vem som har rätt att fatta beslut om vad som ska generera ersättning via lönetillägg och vem som får fatta beslut om att utge respektive förlänga lönetillägg. Bedömning Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen får nämnden delegera sin beslutanderätt till ett utskott, till en ledamot eller ersättare inom den egna nämnden eller till en anställd inom kommunens organisation. Det är dock inte tillåtet att delegera till en uppdragstagare, konsult eller entreprenör. Enligt 6 kap. 40 § ska samtliga delegationsbeslut anmälas till den nämnd som delegerat beslutanderätten och det är nämnden som bestämmer formerna för detta. Anmälan ska vara skriftlig. Nämnden är juridiskt ansvarig för de beslut som fattas genom delegation. Det är därför av största vikt att nämnden hålls uppdaterad om de beslut som fattas genom dessa givna delegationer. Ärendet har karaktären av att vara formellt varför inget breddat underlag i form av checklista inför beslut upprättats. Delges Avdelningschefer kommunstyrelseförvaltningen Marie Englund Lisa Hansen HR-chef Förhandlingsstrateg Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum Diarienummer 2026-05-26 KS/2026-266 Delegationsordning kommunstyrelsen 2023–2026 Version 1.9 Delegationsordning kommunstyrelsen 2023– Dokumenttyp Dokumentnamn 2026 Styrdokument Datum Diarienummer Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen 2026-05-26 KS/2026-266 Version Senast reviderad Giltig t o m Dokumentansvarig/processägare Kommunstyrelseförvaltningen 1.9 2026-05-26 2026-12-31 Dokumentinformation Dokumentet gäller för Kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen De delar som gäller HR avser hela kommunen då kommunstyrelsen är Annan information anställningsmyndighet för all personal Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 2(19) Innehållsförteckning Delegationsordning kommunstyrelsen 2023-2026.....................................1 Innehållsförteckning.......................................................................................2 1. Allmänt om delegation............................................................................3 1.1 Varför delegation?............................................................................3 1.2 Vem kan vara delegat?.....................................................................3 1.3 Vad innebär delegation?...................................................................3 1.4 Vad är en delegationsordning?.........................................................3 1.5 Rättsverkan, återkallelse och jäv......................................................3 1.6 Vilka ärenden får inte delegeras?.....................................................4 1.7 Vem ersätter?....................................................................................4 1.8 Vidaredelegation?.............................................................................4 1.9 Registrering och anmälan av delegationsbeslut?..............................5 1.10 Delegationsbeslut eller verkställighet?.............................................5 2. Teckningsrätter........................................................................................7 3. Ekonomifrågor........................................................................................9 4. Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse (MNP).......................................11 5. Kultur....................................................................................................12 6. Mark och exploatering..........................................................................13 7. Upphandling..........................................................................................14 8. Personalfrågor.......................................................................................15 9. Övriga frågor som hanteras av kommunstyrelsen.................................17 10. Eftergymnasial utbildning samt Lärcentrum.....................................19 Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 3(19) 1. Allmänt om delegation 1.1 Varför delegation? Enligt kommunallagen har de förtroendevalda det politiska ansvaret för verksamheten i sin helhet, vilket innefattar beredning, beslut och genomförande. Nämndens beslutanderätt kan dock flyttas genom delegation. Detta görs för att avlasta nämnden (även kommunstyrelsen är en nämnd) från rutinärenden, vilket ger mer utrymme för hantering av särskilt betydelsefulla och principiella ärenden, samt för att skapa en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. 1.2 Vem kan vara delegat? En delegat är en person eller ett organ som fått beslutanderätt genom delegation. Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen får nämnden delegera sin beslutanderätt till ett utskott, till en ledamot eller ersättare inom den egna nämnden eller till en anställd inom kommunens organisation. Det är dock inte tillåtet att delegera till en uppdragstagare, konsult eller entreprenör. Delegering till en tjänsteman är alltid individuell, det går inte att delegera beslutanderätt till en grupp personer. I denna delegationsordning delegeras till befattningar och funktioner, inte till namngivna personer. 1.3 Vad innebär delegation? En delegat agerar i stället för nämnden. Delegaten fattar beslut på nämndens vägnar, så det är nämnden som är juridiskt ansvarig. Det betyder att delegatens beslut kan överklagas på samma sätt som ett nämndbeslut. 1.4 Vad är en delegationsordning? En delegationsordning är en lista över de ärendetyper där nämnden beslutat att delegera sin beslutanderätt. Där anges delegater samt ibland även ersättare. I delegationsordningen anges på vilken nivå beslut får fattas. 1.5 Rättsverkan, återkallelse och jäv Beslut som är fattade med stöd av delegation har samma rättsverkan som om de fattats av nämnden. Nämnden kan när som helst återkalla eller ändra ett givet delegationsuppdrag, exempelvis om man anser att en delegat inte fullgjort sina uppgifter enligt nämndens intentioner. Detta kan göras generellt eller i ett särskilt ärende. Däremot kan nämnden inte ändra ett redan fattat delegationsbeslut. Dock kan delegaten själv ompröva och ändra sitt tidigare beslut (37 § förvaltningslagen). Beslut kan överklagas av den/de som berörs. Om delegaten anser att ett ärende är svårbedömt eller av annan orsak inte vill besluta, ska ärendet föras upp till nämnden för beslut. Vid tveksamhet skall delegat samråda med överordnad. Likaså ska nyanställd befattningshavare under en inledningsperiod, vars längd respektive chef fastställer, samråda med överordnad innan beslut fattas. Om en delegat är jävig i ett ärende får delegaten inte fatta beslut i ärendet. I enlighet med förvaltningslagens jävsregler ska ärendet genast anmälas till förvaltningschefen, vilken utser en ersättare för delegaten. Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 4(19) Delegat får inte besluta i ärenden som innehåller principiella ställningstaganden, går emot tidigare praxis eller där praxis saknas. Dessa ärenden ska hanteras av nämnden. Samma gäller om ärendet kan antas vara av stort politiskt värde. 1.6.1 Vilka ärenden får inte delegeras? Enligt 6 kap. 38 § kommunallagen får en nämnd inte delegera beslutanderätten i följande typer av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. (avser ärenden som omfattas av speciallagstiftning och där det uttryckligen står att vissa ärendetyper inte får delegeras). Om delegaten bedömer att någon av dessa förutsättningar föreligger ska ärendet hanteras av nämnden, trots att ärendetypen är delegerad. 1.7 Vem ersätter? Vid laga förfall får ersättare överta beslutanderätten från ordinarie delegat. Med laga förfall avses att delegaten inte är i tjänst på grund av sjukdom, semester, tjänstledighet, jäv eller liknande. Ersättaren ska följa samma regler som delegaten och ersättarens beslut har samma rättsverkan som delegatens. Om ordinarie delegat (inklusive ersättare, vikarie och ställföreträdande) har förfall och beslut inte bör dröja ska ärendet avgöras av delegatens närmaste chef. Delegationen omfattar delegatens ansvarsområde enligt avtal och/eller organisationsplan. Kommundirektören har rätt att fatta beslut i samtliga tjänstemannadelegaters ställe. Vikarierande chefer och tillförordnade chefer under begränsad tid på olika nivåer inom förvaltningen ska ha samma beslutsbefogenheter som den de vikarierar för. Beslutsbefogenheter för biträdande chefer anges i varje specifikt fall. 1.8 Vidaredelegation? Förvaltningschefen har med stöd av 7 kap.6 § kommunallagen rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd, om nämnden har medgivit detta. Vidaredelegation är dock bara tillåten i ett steg, vilket innebär att den som mottar en vidaredelegation från förvaltningschefen inte kan delegera beslutanderätten vidare. En nämnd har samma möjligheter att ingripa i vidaredelegation som i vanlig delegation. Den som delegerar har ansvar för att den som får delegation har Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 5(19) insikt om vad beslutsbefogenheterna innebär samt kompetens att fatta besluten. 1.9 Registrering och anmälan av delegationsbeslut? I princip gäller samma formregler för delegationsbeslut som för nämndbeslut. Detta innebär att det alltid skall finnas någon form av skriftlig dokumentation för de beslut som fattas med stöd av delegation. Varje beslut ska innehålla uppgift om: • vem som beslutat • när beslutet tagits • vad beslutet avser Delegationsbeslut ska enligt 7 kap. 8 § kommunallagen anmälas till nämnden och nämnden får själv avgöra i vilken form detta ska ske. Observera att nämnden inte ska godkänna delegationsbesluten, utan delegatens beslut gäller, såvida det inte blir ändrat vid överklagande. Anmälan till nämnden syftar istället på att fastställa tidpunkten då besvärstiden börjar löpa när det gäller överklagande enligt kommunallagen, så kallad laglighetsprövning. Anmälan görs även för att nämnden ska ha möjlighet att avgöra huruvida delegaten fullgör sitt uppdrag enligt nämndens intentioner. Verkställighetsbeslut omfattas inte av anmälningsskyldigheten. Om nämndens ordförande har fattat beslut i brådskande ärenden ska dessa beslut anmälas till nämnden vid dess nästkommande sammanträde. Om förvaltningschefen vidaredelegerat beslutanderätt till anställd, ska dessa beslut i efterhand anmälas till förvaltningschefen. 1.10 Delegationsbeslut eller verkställighet? Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Gränsdragningen är inte helt klar, men följande skillnader kan dock uppmärksammas. Delegation innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att delegaten inträder i nämndens ställe. Kännetecknande för ett delegationsbeslut i kommunallagens mening är bland annat att det föreligger alternativa lösningar och att den som fattar beslutet måste göra vissa överväganden och bedömningar. Rätten för en anställd att fatta sådana beslut måste grundas på delegering. Besluten kan normalt överklagas genom antingen kommunal- eller förvaltningsbesvär. Ren verkställighet är all form av förberedande eller verkställande uppgifter som den anställde utför utifrån sin tjänst. I dessa fall baseras ofta ställningstagandet på tidigare nämndbeslut, lagar, riktlinjer, avtal eller liknande dokument. Den anställde gör alltså ingen egen självständig bedömning utan verkställer endast åtgärder som redan är beslutade i styrdokument eller lagar, exempelvis avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa. Det kan också vara beslut av rutinmässig karaktär i ärenden där det saknas utrymme för beslutsalternativ eller valmöjligheter och som kan hänföras till tidigare fattat beslut. Rätten för anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegering. Den följer i stället av den Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 6(19) arbetsfördelning mellan de förtroendevalda och de anställda som måste finnas för att den kommunala verksamheten ska kunna fungera. Beslut som är ren verkställighet ska inte anmälas till nämnd. Verkställighetsbeslut kan inte överklagas. Ärendena ska handläggas enligt förvaltningens rutiner och i känsliga eller tveksamma fall ska aktuell chef vara informerad. Chefen kan då även med fördel underteckna skrivelsen. Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 7(19) 2. Teckningsrätter Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 2.1 Allmänt 2.1.1 Undertecknande av avtal, Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens 1:e handlingar och skrivelser som ordförande vice ordförande beslutas av kommunstyrelsen 2.1.2 Förbindelser rörande Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens 1:e kommunens borgen och ansvar ordförande med vice ordförande för statliga bostadslån och kontrasignation bidrag enligt ekonomichef Kommunstyrelsens 2:e kommunfullmäktiges särskilda vice ordförande bemyndigande även som kommunens borgensförbindelser 2.1.3 Underteckna erforderliga Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens 1:e handlingar vid kommunens köp ordförande med vice ordförande och försäljning av fast egendom kontrasignation av Chef för Kommunstyrelsens 2:e tillväxtavdelningen vice ordförande 2.1.4 Teckna kommunens firma för Kommundirektör Delegationerna gäller lån till kommunen tjänstepersonerna var för sig Ekonomichef 2.1.5 Teckna kommunens firma för Ekonomichef Delegationerna gäller övriga handlingar såsom avtal tjänstepersonerna var för sig där krav om firmateckning finns Chef för ekonomi- och kommunledningsavdelni ngen 2.1.6 Utse beslutsattestanter vid Ekonomichef Delegationerna gäller personal- och tjänstepersonerna var för sig organisationsförändringar under året Chef för ekonomienheten 2.1.7 Underteckna Kommunstyrelsens Delegationerna gäller projektansökningar för ordförande tjänstepersonerna var för sig kommunens räkning Kommundirektör 2.2 GDPR 2.2.1 Godkännande av Chef för IT-avdelningen Enhetschef IT- Gäller inom kommunstyrelsens personuppgiftsbiträdesavtal avdelningen ansvarsområde 2.3 Tecknande av hyresavtal 2.3.1 Hyresavtal med en löptid på Kommundirektör Efter beslut i lokalgruppen upp till tre (3) år eller en årlig För tilläggsavtal till befintligt hyra på maximalt tio (10) hyresavtal som inte påverkar prisbasbelopp hyresavtalets löptid gäller en tilläggskostnad på maximalt fem (5) prisbasbelopp 2.4 Övriga avtal Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 8(19) 2.4.1 Avtal som inte regleras på Kommundirektör Ekonomichef För tilläggsavtal till befintligt avtal annat sätt med en löptid upp som inte påverkar avtalets löptid till tre (3) år eller en årlig gäller en tilläggskostnad på kostnad på maximalt tio (10) maximalt fem (5) prisbasbelopp prisbasbelopp Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 9(19) 3. Ekonomifrågor Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 3.1 Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter 3.1.1 Disposition ur Kommunstyrelsens kommunstyrelsens anslag arbetsutskott för oförutsedda utgifter med högst 10 prisbasbelopp per ärende 3.1.2 Disposition ur Kommunstyrelsens kommunstyrelsens anslag ordförande för oförutsedda utgifter med högst 1 prisbasbelopp per ärende 3.2 Donationsstiftelser 3.2.1 Utdelning och betalning av Ekonomichef Delegationerna gäller utgifter rörande tjänstepersonerna var för sig donationsstiftelser som kommunstyrelsen förvaltar Chef för ekonomienheten 3.2.2 Placering av donationsmedel Ekonomichef Chef för ekonomienheten 3.3 Fakturering och kravhantering 3.3.1 Justering av beloppsgränser Belopp understigande 25 och avgifter vid fakturering tkr: och kravhantering Chef för ekonomienheten Belopp överstigande 25 tkr: Ekonomichef 3.3.2 Utrangeringar, Belopp understigande 25 För finansiella tillgångar upp till 5 mnkr nedskrivningar samt tkr: Gäller ej fastigheter försäljning av finansiella Chef för ekonomienheten tillgångar och anläggningstillgångar Belopp överstigande 25 tkr: Ekonomichef 3.3.3 Indrivning av fordringar, Ekonomichef Delegationerna gäller antagande av ackord, avtal tjänstepersonerna var för sig och betalning av kommunens fordringar samt Chef för ekonomienheten avskrivning av osäkra fordringar 3.4 Lån och borgensåtaganden Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 10(19) 3.4.1 Omsättning av lån eller Kommundirektör Inom de av fullmäktige fastställda omplacering av lån för ramarna för omsättning av lån förändrade villkor Ekonomichef Delegationerna gäller tjänstepersonerna var för sig 3.4.2 Upptagande av lån Kommundirektör Inom de av fullmäktige fastställda ramarna för nyupplåning Delegationerna gäller Ekonomichef tjänstepersonerna var för sig 3.4.3 Fortsatt borgensansvar vid Björn Hylenius Anna-Karin Amérus Inom ramen för fastställt borgenstak villkorsförändringar för Ekonomichef Chef för krediter för vilka kommunen ekonomienheten tidigare tecknat borgen 3.4.4 Utsträckning, nedsättning, Ekonomichef Chef för dödning och relaxation av ekonomienheten inteckning samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförbara åtgärder avseende för utlämnat lån eller kommunal borgen innehavd säkerhet 3.4.5 Överföring av redan Ekonomichef Chef för ingångna borgensåtaganden ekonomienheten till nya fastighetsägare 3.5 Övriga ärenden 3.5.1 Samtliga ärenden mot Ekonomichef Delegationerna gäller skatteverket avseende tjänstepersonerna var för sig moms, skatter, Chef för ekonomienheten arbetsgivaravgifter samt övriga avgifter via skattekonto 3.5.2 Talan i domstol rörande Ekonomichef Delegationerna gäller frågor om mervärdesskatt, tjänstepersonerna var för sig skatter och Chef för ekonomienheten arbetsgivaravgifter 3.5.3 Yttrande över taxerings- och Ekonomichef Delegationerna gäller folkbokföringsärenden tjänstepersonerna var för sig Chef för ekonomienheten 3.5.4 Det samlade Ekonomichef Delegationerna gäller försäkringsskyddet i den tjänstepersonerna var för sig Chef för ekonomienheten mån det inte ankommer på annan nämnd Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 11(19) 4. Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse (MNP) Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 4.1.1 Utser två ordinarie Kommundirektör styrelsemedlemmar och en ersättare till stiftelsens styrelse på en mandattid om 3 år Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 12(19) 5. Kultur Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 5.1.1 Bidrag till föreningar och Två i förening: Maximalt bidrag 300 tkr per studieorganisationer inom förening/organisation Chef för kulturenheten kulturområdet samt chef för Tillväxtavdelningen 5.1.2 Mottagande av gåvor till Chef för kulturenheten Med stöd av riktlinjer som beslutas av kommunens lokaler kommunstyrelsen Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 13(19) 6. Mark och exploatering Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 6.1 Fastigheter 6.1.1 Tillämpning av Chef för anläggningslagen och tillväxtavdelningen ledningsrättslagen 6.1.2 Rätt att belasta kommunens Chef för fastighet med servitut samt tillväxtavdelningen rätt att tillförsäkra kommunen rätt till servitut i annan tillhörig fastighet 6.1.3 Rivning av kommunens Chef för fastigheter tillväxtavdelningen 6.1.4 Yttrande till myndigheter och Chef för övriga angående frågor tillväxtavdelningen rörande kommunens fastigheter 6.1.5 Ansöka om Chef för lantmäteriförrättning tillväxtavdelningen 6.2 Köp och försäljning av fastighet 6.2.1 Köp, byte eller försäljning av Två i förening: Chef för Upp till 15 basbelopps värde fastighet eller fastighetsdel näringslivsenheten Chef för tillväxtavdelningen samt chef för strategisk samhällsutveckling 6.3 Arrenden 6.3.1 Ärenden enligt lagen om Chef för förvärv av hyresfastighet med tillväxtavdelningen mera som inte avser utövande av förköpsrätt vid aktieöverlåtelse 6.3.2 Arrenden och nyttjanderätter Två i förening: Chef för upp till fem år näringslivsenheten Chef för tillväxtavdelningen samt chef för strategisk samhällsutveckling 6.3.3 Ärenden rörande Chef för utarrendering, uthyrning eller tillväxtavdelningen upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet under styrelsens förvaltning Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 14(19) 7. Upphandling Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 7.1.1 Antagande och förkastande av Två i förening: anbud vid kontraktstilldelning Chef för upp till 10 mnkr inom upphandlingsenheten kommunstyrelsens samt ansvarsområde och kommunövergripande avtal Ekonomichef samt länsgemensamma upphandlingar 7.1.2 Underskrift av avtal upp till 10 Chef för Ekonomichef mnkr inom kommunstyrelsens upphandlingsenheten ansvarsområde och kommunövergripande avtal samt länsgemensamma upphandlingar 7.1.3 Antagande och förkastande av Kommunstyrelsens anbud vid kontraktstilldelning arbetsutskott över 10 mnkr inom kommunstyrelsens ansvarsområde och kommunövergripande avtal samt länsgemensamma upphandlingar 7.1.4 Underskrift av avtal över 10 Kommundirektör Delegationerna gäller mnkr inom kommunstyrelsens tjänstepersonerna var för sig ansvarsområde och kommunövergripande avtal samt länsgemensamma Ekonomichef upphandlingar Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 15(19) 8. Personalfrågor Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning Anställningsärenden 8.1 Anställning och lönesättning 8.1.1 Beslut om att anställa Kommunstyrelsens kommundirektör ordförande 8.1.2 Beslut om anställning av övrig Förvaltningschef/ Samråd med HR ska ske innan beslut personal och sättande av lön i Verksamhetschef/ om lön fattas. Avsteg från samband med anställning Avdelningschef/ lönerekommendation ska behandlas Enhetschef med förvaltningschef. Beslutsbefogenheten avgränsas till den del av verksamheten som respektive chef är satt att leda. 8.1.3 Beslut om att införa ny Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller befattning tjänstepersonerna var för sig Avser beslut om att införa/anställa på Förhandlingsstrateg befattning som inte redan tillämpas i kommunen. 8.1.4 Beslut om förändrad lön Förvaltningschef/ Samråd ska ske med förvaltningschef utanför löneöversynen Verksamhetschef/ innan beslut fattas. Avdelningschef Beslutsbefogenheten avgränsas till den del av verksamheten som respektive chef är satt att leda. 8.2 Uppsägning, avsked eller annan enskild överenskommelse om avslut av anställning 8.2.1 Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott Förvaltningschef Kommundirektör I samråd med kommunstyrelsens ordförande och facknämndens ordförande och 2:e vice ordförande Verksamhetschef/ Förvaltningschef Samråd med HR-avdelningen avdelningschef Enhetschef Förvaltningschef Samråd med HR-avdelningen Övrig personal Förvaltningschef Samråd med HR-avdelningen Förhandlingsärenden 8.3.1 Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller Teckna samt säga upp lokala tjänstepersonerna var för sig kollektivavtal Förhandlingsstrateg 8.3.2 Besluta om stridsåtgärder Kommundirektör I samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott 8.3.3 Förhandlingar enligt 14 § MBL Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller tjänstepersonerna var för sig Förhandlingsstrateg 8.3.4 Tvisteförhandling enligt 10 § Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller MBL tjänstepersonerna var för sig Förhandlingsstrateg Personaladministrativa frågor Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 16(19) 8.4 Prövning av bisyssla 8.4.1 Kommundirektör Kommunstyrelsens I samråd med HR-avdelningen. ordförande Förvaltningschef Kommundirektör Verksamhetschef/ Förvaltningschef avdelningschef Enhetschef Verksamhetschef/ avdelningschef Övrig personal Enhetschef 8.5 Disciplinära åtgärder och avstängning 8.5.1 Beslut om avstängning eller Förvaltningschef/ I samråd med HR-avdelningen. disciplinpåföljd Verksamhetschef/ Beslutsbefogenheten avgränsas till den Avdelningschef del av verksamheten som respektive chef är satt att leda. 8.6 Krigsplacering 8.6.1 Besluta om krigsplacering Förvaltningschef 8.7 Pensioner mm 8.7.1 Beslut om omställningsstöd, Chef för HR-avdelningen Med stöd av tillämpningsanvisningar pension samt familjeskydd för beslutade av kommunfullmäktige förtroendevalda 8.8 Löneskulder 8.8.1 Beslut i ärenden om justering Verksamhetschef 10tkr Samråd ska ske med HR-avdelningen av löneskuld Förvaltningschef 100tkr och lönekonsult innan beslut fattas. Beslutsbefogenheten begränsas enligt angivna beloppsgränser. 8.9 Lönetillägg 8.9.1 Beslut om vad som ska Kommundirektör generera ersättning via lönetillägg 8.9.2 Beslut att utge lönetillägg Förvaltningschef enligt kommundirektörs beslut till medarbetare 8.9.3 Beslut att förlänga Verksamhetschef tidsbegränsat lönetillägg för medarbetare som utgetts sedan tidigare Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 17(19) 9. Övriga frågor som hanteras av kommunstyrelsen Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 9.1.1 Fatta beslut i brådskande Kommunstyrelsens ärenden där beslut inte kan ordförande anstå 9.1.2 Befullmäktigande av ombud Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens att föra kommunens talan ordförande 1:e vice ordförande inför domstol och andra Kommunstyrelsens myndigheter samt vid 2:e vice ordförande förrättningar av skilda slag 9.1.3 Yttrande enligt Lag om Chef för Delegationerna gäller allmän kameraövervakning kansliavdelningen tjänstepersonerna var för sig Chef för lokalförsörjningsenheten 9.1.4 Beslut om avslag på begäran Kommunarkivarie Chef för Delegationerna gäller om utlämnande av allmän kansliavdelningen tjänstepersonerna var för sig handling eller beslut om Beslutet föregås av en prövning enligt 6 utlämnande av allmän kap 3 § offentlighet- och handling med förbehåll sekretesslagen med stöd av andra gällande handlingar i kapitlet tryckfrihetsförordningen kommunarkivets vård Delegationen omfattar vidare rätten Beslut om avslag på begäran Chef för Chef för att inte lämna ut en handling som om utlämnande av allmän upphandlingsenheten kansliavdelningen någon påstår är en allmän handling handling eller beslut om men som enligt myndighetens utlämnande av allmän uppfattning inte är det samt rätten att handling med förbehåll avvisa förfrågning som överhuvudtaget gällande handlingar i inte ska behandlas av myndigheten upphandlingsenheten vård Beslut om avslag på begäran Chef för Kommunarkivarie om utlämnande av allmän Kansliavdelningen handling eller beslut om utlämnande av allmän handling med förbehåll gällande övriga handlingar i kommunstyrelsens vård 9.1.5 Tillsyn och handhavande av Chef för kommunens e-postlåda Kansliavdelningen 9.1.6 Vidta gallringar i Kommunarkivarie I samverkan med Kansliavdelningens kommunstyrelsens arkivredogörare arkivbestånd 9.1.7 Vidta gallringar i Säkerhetsskyddschef säkerhetsdiarium 9.1.8 Yttrande angående Förvaltningschef antagande av hemvärnsmän socialförvaltningen 9.1.9 Tillstånd att använda Chef för kommunens heraldiska Kansliavdelningen vapen Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 18(19) 9.1.10 Uppgifter enligt lagen om Kommundirektör skydd mot olyckor LSO (2003:778) och allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete, SBA (SRVFS 2004:3) 9.1.11 Elsäkerhetsansvar Kommundirektör 9.1.12 Prövning och tillsyn inom Miljöbalken: Gäller samhällsnämndens verksamhet miljö- och -Miljöhandläggare hälsoskyddsområdet och plan och byggväsendet, i Livsmedelstillsyn och enlighet med hälsoskydd enligt samhällsnämndens miljöbalken: delegationsordning i -Miljöhandläggare tillämpbara delar Plan och Bygglagen: Vid beslut om genomförande av Två i förening: detaljplan som kan antas medföra en Bygglovshandläggare betydande miljöpåverkan ersätts delegationen från bygglovshandläggare Plan- och byggchef till planhandläggare (SAM 2025- Alkohollagen: 000041) Två i förening Alkoholhandläggare -Miljöchef Lag om handel med vissa receptfria läkemedel: Två i förening Alkoholhandläggare -Miljöchef -Miljöhandläggare Lag om tobak och liknande produkter: Två i förening Alkoholhandläggare -Miljöchef 9.1.13 Uppgifter enligt lagen om Kommunstyrelsens Säkerhetsskyddslagen presidium (2018:585) som ankommer på kommunstyrelsen 9.1.14 Tillsyn, beslut och övrig Kommunstyrelsens myndighetsutövning i arbetsutskott ärenden där samhällsnämnden på grund av jäv inte kan fatta beslut Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 19(19) 9.1.15 Aktualitetspröva Kommundirektör Delegation att förlänga giltighetstid styrdokument samt besluta gäller endast då inga revideringar av om eventuell förlängning av dokumentet görs. giltighetstid. 9.1.16 Behörighet att skyndsamt Stabschef Tjänsteman i besluta om att begära beredskap sändning av ett viktigt meddelande till allmänheten - VMA 10. Eftergymnasial utbildning samt Lärcentrum Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 10.1.1 Beslut om vilka YH- Kommunstyrelsen utbildningar som ska sökas till Myndigheten för Yrkeshögskolan 10.1.2 Beslut om start av Kommunstyrelsen utbildningar yrkeshögskolan 10.1.3 Avskiljande av studerande Avdelningschef för vid särskilda skäl eftergymnasial utbildning Lag 2009:128 om Yrkeshögskolan, förordning 2009:130 7 kap. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum Diarienummer 2026-05-26 KS/2026-266 Delegationsordning kommunstyrelsen 2023–2026 Version 1.9 Delegationsordning kommunstyrelsen 2023– Dokumenttyp Dokumentnamn 2026 Styrdokument Datum Diarienummer Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen 2026-05-26 KS/2026-266 Version Senast reviderad Giltig t o m Dokumentansvarig/processägare Kommunstyrelseförvaltningen 1.9 2026-05-26 2026-12-31 Dokumentinformation Dokumentet gäller för Kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen De delar som gäller HR avser hela kommunen då kommunstyrelsen är Annan information anställningsmyndighet för all personal Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 2(19) Innehållsförteckning Delegationsordning kommunstyrelsen 2023-2026.....................................1 Innehållsförteckning.......................................................................................2 1. Allmänt om delegation............................................................................3 1.1 Varför delegation?............................................................................3 1.2 Vem kan vara delegat?.....................................................................3 1.3 Vad innebär delegation?...................................................................3 1.4 Vad är en delegationsordning?.........................................................3 1.5 Rättsverkan, återkallelse och jäv......................................................3 1.6 Vilka ärenden får inte delegeras?.....................................................4 1.7 Vem ersätter?....................................................................................4 1.8 Vidaredelegation?.............................................................................4 1.9 Registrering och anmälan av delegationsbeslut?..............................5 1.10 Delegationsbeslut eller verkställighet?.............................................5 2. Teckningsrätter........................................................................................7 3. Ekonomifrågor........................................................................................9 4. Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse (MNP).......................................11 5. Kultur....................................................................................................12 6. Mark och exploatering..........................................................................13 7. Upphandling..........................................................................................14 8. Personalfrågor.......................................................................................15 9. Övriga frågor som hanteras av kommunstyrelsen.................................17 10. Eftergymnasial utbildning samt Lärcentrum.....................................19 Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 3(19) 1. Allmänt om delegation 1.1 Varför delegation? Enligt kommunallagen har de förtroendevalda det politiska ansvaret för verksamheten i sin helhet, vilket innefattar beredning, beslut och genomförande. Nämndens beslutanderätt kan dock flyttas genom delegation. Detta görs för att avlasta nämnden (även kommunstyrelsen är en nämnd) från rutinärenden, vilket ger mer utrymme för hantering av särskilt betydelsefulla och principiella ärenden, samt för att skapa en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. 1.2 Vem kan vara delegat? En delegat är en person eller ett organ som fått beslutanderätt genom delegation. Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen får nämnden delegera sin beslutanderätt till ett utskott, till en ledamot eller ersättare inom den egna nämnden eller till en anställd inom kommunens organisation. Det är dock inte tillåtet att delegera till en uppdragstagare, konsult eller entreprenör. Delegering till en tjänsteman är alltid individuell, det går inte att delegera beslutanderätt till en grupp personer. I denna delegationsordning delegeras till befattningar och funktioner, inte till namngivna personer. 1.3 Vad innebär delegation? En delegat agerar i stället för nämnden. Delegaten fattar beslut på nämndens vägnar, så det är nämnden som är juridiskt ansvarig. Det betyder att delegatens beslut kan överklagas på samma sätt som ett nämndbeslut. 1.4 Vad är en delegationsordning? En delegationsordning är en lista över de ärendetyper där nämnden beslutat att delegera sin beslutanderätt. Där anges delegater samt ibland även ersättare. I delegationsordningen anges på vilken nivå beslut får fattas. 1.5 Rättsverkan, återkallelse och jäv Beslut som är fattade med stöd av delegation har samma rättsverkan som om de fattats av nämnden. Nämnden kan när som helst återkalla eller ändra ett givet delegationsuppdrag, exempelvis om man anser att en delegat inte fullgjort sina uppgifter enligt nämndens intentioner. Detta kan göras generellt eller i ett särskilt ärende. Däremot kan nämnden inte ändra ett redan fattat delegationsbeslut. Dock kan delegaten själv ompröva och ändra sitt tidigare beslut (37 § förvaltningslagen). Beslut kan överklagas av den/de som berörs. Om delegaten anser att ett ärende är svårbedömt eller av annan orsak inte vill besluta, ska ärendet föras upp till nämnden för beslut. Vid tveksamhet skall delegat samråda med överordnad. Likaså ska nyanställd befattningshavare under en inledningsperiod, vars längd respektive chef fastställer, samråda med överordnad innan beslut fattas. Om en delegat är jävig i ett ärende får delegaten inte fatta beslut i ärendet. I enlighet med förvaltningslagens jävsregler ska ärendet genast anmälas till förvaltningschefen, vilken utser en ersättare för delegaten. Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 4(19) Delegat får inte besluta i ärenden som innehåller principiella ställningstaganden, går emot tidigare praxis eller där praxis saknas. Dessa ärenden ska hanteras av nämnden. Samma gäller om ärendet kan antas vara av stort politiskt värde. 1.6.1 Vilka ärenden får inte delegeras? Enligt 6 kap. 38 § kommunallagen får en nämnd inte delegera beslutanderätten i följande typer av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. (avser ärenden som omfattas av speciallagstiftning och där det uttryckligen står att vissa ärendetyper inte får delegeras). Om delegaten bedömer att någon av dessa förutsättningar föreligger ska ärendet hanteras av nämnden, trots att ärendetypen är delegerad. 1.7 Vem ersätter? Vid laga förfall får ersättare överta beslutanderätten från ordinarie delegat. Med laga förfall avses att delegaten inte är i tjänst på grund av sjukdom, semester, tjänstledighet, jäv eller liknande. Ersättaren ska följa samma regler som delegaten och ersättarens beslut har samma rättsverkan som delegatens. Om ordinarie delegat (inklusive ersättare, vikarie och ställföreträdande) har förfall och beslut inte bör dröja ska ärendet avgöras av delegatens närmaste chef. Delegationen omfattar delegatens ansvarsområde enligt avtal och/eller organisationsplan. Kommundirektören har rätt att fatta beslut i samtliga tjänstemannadelegaters ställe. Vikarierande chefer och tillförordnade chefer under begränsad tid på olika nivåer inom förvaltningen ska ha samma beslutsbefogenheter som den de vikarierar för. Beslutsbefogenheter för biträdande chefer anges i varje specifikt fall. 1.8 Vidaredelegation? Förvaltningschefen har med stöd av 7 kap.6 § kommunallagen rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd, om nämnden har medgivit detta. Vidaredelegation är dock bara tillåten i ett steg, vilket innebär att den som mottar en vidaredelegation från förvaltningschefen inte kan delegera beslutanderätten vidare. En nämnd har samma möjligheter att ingripa i vidaredelegation som i vanlig delegation. Den som delegerar har ansvar för att den som får delegation har Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 5(19) insikt om vad beslutsbefogenheterna innebär samt kompetens att fatta besluten. 1.9 Registrering och anmälan av delegationsbeslut? I princip gäller samma formregler för delegationsbeslut som för nämndbeslut. Detta innebär att det alltid skall finnas någon form av skriftlig dokumentation för de beslut som fattas med stöd av delegation. Varje beslut ska innehålla uppgift om: • vem som beslutat • när beslutet tagits • vad beslutet avser Delegationsbeslut ska enligt 7 kap. 8 § kommunallagen anmälas till nämnden och nämnden får själv avgöra i vilken form detta ska ske. Observera att nämnden inte ska godkänna delegationsbesluten, utan delegatens beslut gäller, såvida det inte blir ändrat vid överklagande. Anmälan till nämnden syftar istället på att fastställa tidpunkten då besvärstiden börjar löpa när det gäller överklagande enligt kommunallagen, så kallad laglighetsprövning. Anmälan görs även för att nämnden ska ha möjlighet att avgöra huruvida delegaten fullgör sitt uppdrag enligt nämndens intentioner. Verkställighetsbeslut omfattas inte av anmälningsskyldigheten. Om nämndens ordförande har fattat beslut i brådskande ärenden ska dessa beslut anmälas till nämnden vid dess nästkommande sammanträde. Om förvaltningschefen vidaredelegerat beslutanderätt till anställd, ska dessa beslut i efterhand anmälas till förvaltningschefen. 1.10 Delegationsbeslut eller verkställighet? Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Gränsdragningen är inte helt klar, men följande skillnader kan dock uppmärksammas. Delegation innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att delegaten inträder i nämndens ställe. Kännetecknande för ett delegationsbeslut i kommunallagens mening är bland annat att det föreligger alternativa lösningar och att den som fattar beslutet måste göra vissa överväganden och bedömningar. Rätten för en anställd att fatta sådana beslut måste grundas på delegering. Besluten kan normalt överklagas genom antingen kommunal- eller förvaltningsbesvär. Ren verkställighet är all form av förberedande eller verkställande uppgifter som den anställde utför utifrån sin tjänst. I dessa fall baseras ofta ställningstagandet på tidigare nämndbeslut, lagar, riktlinjer, avtal eller liknande dokument. Den anställde gör alltså ingen egen självständig bedömning utan verkställer endast åtgärder som redan är beslutade i styrdokument eller lagar, exempelvis avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa. Det kan också vara beslut av rutinmässig karaktär i ärenden där det saknas utrymme för beslutsalternativ eller valmöjligheter och som kan hänföras till tidigare fattat beslut. Rätten för anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegering. Den följer i stället av den Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 6(19) arbetsfördelning mellan de förtroendevalda och de anställda som måste finnas för att den kommunala verksamheten ska kunna fungera. Beslut som är ren verkställighet ska inte anmälas till nämnd. Verkställighetsbeslut kan inte överklagas. Ärendena ska handläggas enligt förvaltningens rutiner och i känsliga eller tveksamma fall ska aktuell chef vara informerad. Chefen kan då även med fördel underteckna skrivelsen. Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 7(19) 2. Teckningsrätter Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 2.1 Allmänt 2.1.1 Undertecknande av avtal, Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens 1:e handlingar och skrivelser som ordförande vice ordförande beslutas av kommunstyrelsen 2.1.2 Förbindelser rörande Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens 1:e kommunens borgen och ansvar ordförande med vice ordförande för statliga bostadslån och kontrasignation bidrag enligt ekonomichef Kommunstyrelsens 2:e kommunfullmäktiges särskilda vice ordförande bemyndigande även som kommunens borgensförbindelser 2.1.3 Underteckna erforderliga Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens 1:e handlingar vid kommunens köp ordförande med vice ordförande och försäljning av fast egendom kontrasignation av Chef för Kommunstyrelsens 2:e tillväxtavdelningen vice ordförande 2.1.4 Teckna kommunens firma för Kommundirektör Delegationerna gäller lån till kommunen tjänstepersonerna var för sig Ekonomichef 2.1.5 Teckna kommunens firma för Ekonomichef Delegationerna gäller övriga handlingar såsom avtal tjänstepersonerna var för sig där krav om firmateckning finns Chef för ekonomi- och kommunledningsavdelni ngen 2.1.6 Utse beslutsattestanter vid Ekonomichef Delegationerna gäller personal- och tjänstepersonerna var för sig organisationsförändringar under året Chef för ekonomienheten 2.1.7 Underteckna Kommunstyrelsens Delegationerna gäller projektansökningar för ordförande tjänstepersonerna var för sig kommunens räkning Kommundirektör 2.2 GDPR 2.2.1 Godkännande av Chef för IT-avdelningen Enhetschef IT- Gäller inom kommunstyrelsens personuppgiftsbiträdesavtal avdelningen ansvarsområde 2.3 Tecknande av hyresavtal 2.3.1 Hyresavtal med en löptid på Kommundirektör Efter beslut i lokalgruppen upp till tre (3) år eller en årlig För tilläggsavtal till befintligt hyra på maximalt tio (10) hyresavtal som inte påverkar prisbasbelopp hyresavtalets löptid gäller en tilläggskostnad på maximalt fem (5) prisbasbelopp 2.4 Övriga avtal Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 8(19) 2.4.1 Avtal som inte regleras på Kommundirektör Ekonomichef För tilläggsavtal till befintligt avtal annat sätt med en löptid upp som inte påverkar avtalets löptid till tre (3) år eller en årlig gäller en tilläggskostnad på kostnad på maximalt tio (10) maximalt fem (5) prisbasbelopp prisbasbelopp Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 9(19) 3. Ekonomifrågor Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 3.1 Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter 3.1.1 Disposition ur Kommunstyrelsens kommunstyrelsens anslag arbetsutskott för oförutsedda utgifter med högst 10 prisbasbelopp per ärende 3.1.2 Disposition ur Kommunstyrelsens kommunstyrelsens anslag ordförande för oförutsedda utgifter med högst 1 prisbasbelopp per ärende 3.2 Donationsstiftelser 3.2.1 Utdelning och betalning av Ekonomichef Delegationerna gäller utgifter rörande tjänstepersonerna var för sig donationsstiftelser som kommunstyrelsen förvaltar Chef för ekonomienheten 3.2.2 Placering av donationsmedel Ekonomichef Chef för ekonomienheten 3.3 Fakturering och kravhantering 3.3.1 Justering av beloppsgränser Belopp understigande 25 och avgifter vid fakturering tkr: och kravhantering Chef för ekonomienheten Belopp överstigande 25 tkr: Ekonomichef 3.3.2 Utrangeringar, Belopp understigande 25 För finansiella tillgångar upp till 5 mnkr nedskrivningar samt tkr: Gäller ej fastigheter försäljning av finansiella Chef för ekonomienheten tillgångar och anläggningstillgångar Belopp överstigande 25 tkr: Ekonomichef 3.3.3 Indrivning av fordringar, Ekonomichef Delegationerna gäller antagande av ackord, avtal tjänstepersonerna var för sig och betalning av kommunens fordringar samt Chef för ekonomienheten avskrivning av osäkra fordringar 3.4 Lån och borgensåtaganden Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 10(19) 3.4.1 Omsättning av lån eller Kommundirektör Inom de av fullmäktige fastställda omplacering av lån för ramarna för omsättning av lån förändrade villkor Ekonomichef Delegationerna gäller tjänstepersonerna var för sig 3.4.2 Upptagande av lån Kommundirektör Inom de av fullmäktige fastställda ramarna för nyupplåning Delegationerna gäller Ekonomichef tjänstepersonerna var för sig 3.4.3 Fortsatt borgensansvar vid Björn Hylenius Anna-Karin Amérus Inom ramen för fastställt borgenstak villkorsförändringar för Ekonomichef Chef för krediter för vilka kommunen ekonomienheten tidigare tecknat borgen 3.4.4 Utsträckning, nedsättning, Ekonomichef Chef för dödning och relaxation av ekonomienheten inteckning samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförbara åtgärder avseende för utlämnat lån eller kommunal borgen innehavd säkerhet 3.4.5 Överföring av redan Ekonomichef Chef för ingångna borgensåtaganden ekonomienheten till nya fastighetsägare 3.5 Övriga ärenden 3.5.1 Samtliga ärenden mot Ekonomichef Delegationerna gäller skatteverket avseende tjänstepersonerna var för sig moms, skatter, Chef för ekonomienheten arbetsgivaravgifter samt övriga avgifter via skattekonto 3.5.2 Talan i domstol rörande Ekonomichef Delegationerna gäller frågor om mervärdesskatt, tjänstepersonerna var för sig skatter och Chef för ekonomienheten arbetsgivaravgifter 3.5.3 Yttrande över taxerings- och Ekonomichef Delegationerna gäller folkbokföringsärenden tjänstepersonerna var för sig Chef för ekonomienheten 3.5.4 Det samlade Ekonomichef Delegationerna gäller försäkringsskyddet i den tjänstepersonerna var för sig Chef för ekonomienheten mån det inte ankommer på annan nämnd Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 11(19) 4. Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse (MNP) Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 4.1.1 Utser två ordinarie Kommundirektör styrelsemedlemmar och en ersättare till stiftelsens styrelse på en mandattid om 3 år Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 12(19) 5. Kultur Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 5.1.1 Bidrag till föreningar och Två i förening: Maximalt bidrag 300 tkr per studieorganisationer inom förening/organisation Chef för kulturenheten kulturområdet samt chef för Tillväxtavdelningen 5.1.2 Mottagande av gåvor till Chef för kulturenheten Med stöd av riktlinjer som beslutas av kommunens lokaler kommunstyrelsen Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 13(19) 6. Mark och exploatering Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 6.1 Fastigheter 6.1.1 Tillämpning av Chef för anläggningslagen och tillväxtavdelningen ledningsrättslagen 6.1.2 Rätt att belasta kommunens Chef för fastighet med servitut samt tillväxtavdelningen rätt att tillförsäkra kommunen rätt till servitut i annan tillhörig fastighet 6.1.3 Rivning av kommunens Chef för fastigheter tillväxtavdelningen 6.1.4 Yttrande till myndigheter och Chef för övriga angående frågor tillväxtavdelningen rörande kommunens fastigheter 6.1.5 Ansöka om Chef för lantmäteriförrättning tillväxtavdelningen 6.2 Köp och försäljning av fastighet 6.2.1 Köp, byte eller försäljning av Två i förening: Chef för Upp till 15 basbelopps värde fastighet eller fastighetsdel näringslivsenheten Chef för tillväxtavdelningen samt chef för strategisk samhällsutveckling 6.3 Arrenden 6.3.1 Ärenden enligt lagen om Chef för förvärv av hyresfastighet med tillväxtavdelningen mera som inte avser utövande av förköpsrätt vid aktieöverlåtelse 6.3.2 Arrenden och nyttjanderätter Två i förening: Chef för upp till fem år näringslivsenheten Chef för tillväxtavdelningen samt chef för strategisk samhällsutveckling 6.3.3 Ärenden rörande Chef för utarrendering, uthyrning eller tillväxtavdelningen upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet under styrelsens förvaltning Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 14(19) 7. Upphandling Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 7.1.1 Antagande och förkastande av Två i förening: anbud vid kontraktstilldelning Chef för upp till 10 mnkr inom upphandlingsenheten kommunstyrelsens samt ansvarsområde och kommunövergripande avtal Ekonomichef samt länsgemensamma upphandlingar 7.1.2 Underskrift av avtal upp till 10 Chef för Ekonomichef mnkr inom kommunstyrelsens upphandlingsenheten ansvarsområde och kommunövergripande avtal samt länsgemensamma upphandlingar 7.1.3 Antagande och förkastande av Kommunstyrelsens anbud vid kontraktstilldelning arbetsutskott över 10 mnkr inom kommunstyrelsens ansvarsområde och kommunövergripande avtal samt länsgemensamma upphandlingar 7.1.4 Underskrift av avtal över 10 Kommundirektör Delegationerna gäller mnkr inom kommunstyrelsens tjänstepersonerna var för sig ansvarsområde och kommunövergripande avtal samt länsgemensamma Ekonomichef upphandlingar Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 15(19) 8. Personalfrågor Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning Anställningsärenden 8.1 Anställning och lönesättning 8.1.1 Beslut om att anställa Kommunstyrelsens kommundirektör ordförande 8.1.2 Beslut om anställning av övrig Förvaltningschef/ Samråd med HR ska ske innan beslut personal och sättande av lön i Verksamhetschef/ om lön fattas. Avsteg från samband med anställning Avdelningschef/ lönerekommendation ska behandlas Enhetschef med förvaltningschef. Beslutsbefogenheten avgränsas till den del av verksamheten som respektive chef är satt att leda. 8.1.3 Beslut om att införa ny Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller befattning tjänstepersonerna var för sig Avser beslut om att införa/anställa på Förhandlingsstrateg befattning som inte redan tillämpas i kommunen. 8.1.4 Beslut om förändrad lön Förvaltningschef/ Samråd ska ske med förvaltningschef utanför löneöversynen Verksamhetschef/ innan beslut fattas. Avdelningschef Beslutsbefogenheten avgränsas till den del av verksamheten som respektive chef är satt att leda. 8.2 Verkställande av uppsägning, avsked eller annan enskild överenskommelse om avslut av anställning 8.2.1 Kommundirektör Kommunstyrelsens arbetsutskott Förvaltningschef Kommundirektör I samråd med kommunstyrelsens ordförande och facknämndens ordförande och 2:e vice ordförande Verksamhetschef/ Förvaltningschef Samråd med HR-avdelningen avdelningschef Enhetschef Förvaltningschef Samråd med HR-avdelningen Övrig personal Förvaltningschef Samråd med HR-avdelningen Förhandlingsärenden 8.3.1 Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller Teckna samt säga upp lokala tjänstepersonerna var för sig och centrala kollektivavtal Förhandlingsstrateg 8.3.2 Besluta om stridsåtgärder Kommundirektör I samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott 8.3.3 Förhandlingar enligt 14 § MBL Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller tjänstepersonerna var för sig Förhandlingsstrateg 8.3.4 Tvisteförhandling enligt 10 § Chef för HR-avdelningen Delegationerna gäller MBL tjänstepersonerna var för sig Förhandlingsstrateg Personaladministrativa frågor Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 16(19) 8.4 Prövning av bisyssla 8.4.1 Kommundirektör Kommunstyrelsens I samråd med HR-avdelningen. ordförande Förvaltningschef Kommundirektör Verksamhetschef/ Förvaltningschef avdelningschef Enhetschef Verksamhetschef/ avdelningschef Övrig personal Enhetschef 8.5 Disciplinära åtgärder och avstängning 8.5.1 Beslut om avstängning eller Förvaltningschef/ I samråd med HR-avdelningen. disciplinpåföljd Verksamhetschef/ Beslutsbefogenheten avgränsas till den Avdelningschef del av verksamheten som respektive chef är satt att leda. 8.6 Krigsplacering 8.6.1 Besluta om krigsplacering Förvaltningschef 8.7 Pensioner mm 8.7.1 Beslut om omställningsstöd, Chef för HR-avdelningen Med stöd av tillämpningsanvisningar pension samt familjeskydd för beslutade av kommunfullmäktige förtroendevalda 8.8 Löneskulder 8.8.1 Beslut i ärenden om justering Verksamhetschef 10tkr Samråd ska ske med HR-avdelningen av löneskuld Förvaltningschef 100tkr och lönekonsult innan beslut fattas. Beslutsbefogenheten begränsas enligt angivna beloppsgränser. 8.9 Lönetillägg 8.9.1 Beslut om vad som ska Kommundirektör generera ersättning via lönetillägg 8.9.2 Beslut att utge lönetillägg Förvaltningschef enligt kommundirektörs beslut till medarbetare 8.9.3 Beslut att förlänga Verksamhetschef tidsbegränsat lönetillägg för medarbetare som utgetts sedan tidigare Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 17(19) 9. Övriga frågor som hanteras av kommunstyrelsen Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 9.1.1 Fatta beslut i brådskande Kommunstyrelsens ärenden där beslut inte kan ordförande anstå 9.1.2 Befullmäktigande av ombud Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens att föra kommunens talan ordförande 1:e vice ordförande inför domstol och andra Kommunstyrelsens myndigheter samt vid 2:e vice ordförande förrättningar av skilda slag 9.1.3 Yttrande enligt Lag om Chef för Delegationerna gäller allmän kameraövervakning kansliavdelningen tjänstepersonerna var för sig Chef för lokalförsörjningsenheten 9.1.4 Beslut om avslag på begäran Kommunarkivarie Chef för Delegationerna gäller om utlämnande av allmän kansliavdelningen tjänstepersonerna var för sig handling eller beslut om Beslutet föregås av en prövning enligt 6 utlämnande av allmän kap 3 § offentlighet- och handling med förbehåll sekretesslagen med stöd av andra gällande handlingar i kapitlet tryckfrihetsförordningen kommunarkivets vård Delegationen omfattar vidare rätten Beslut om avslag på begäran Chef för Chef för att inte lämna ut en handling som om utlämnande av allmän upphandlingsenheten kansliavdelningen någon påstår är en allmän handling handling eller beslut om men som enligt myndighetens utlämnande av allmän uppfattning inte är det samt rätten att handling med förbehåll avvisa förfrågning som överhuvudtaget gällande handlingar i inte ska behandlas av myndigheten upphandlingsenheten vård Beslut om avslag på begäran Chef för Kommunarkivarie om utlämnande av allmän Kansliavdelningen handling eller beslut om utlämnande av allmän handling med förbehåll gällande övriga handlingar i kommunstyrelsens vård 9.1.5 Tillsyn och handhavande av Chef för kommunens e-postlåda Kansliavdelningen 9.1.6 Vidta gallringar i Kommunarkivarie I samverkan med Kansliavdelningens kommunstyrelsens arkivredogörare arkivbestånd 9.1.7 Vidta gallringar i Säkerhetsskyddschef säkerhetsdiarium 9.1.8 Yttrande angående Förvaltningschef antagande av hemvärnsmän socialförvaltningen 9.1.9 Tillstånd att använda Chef för kommunens heraldiska Kansliavdelningen vapen Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 18(19) 9.1.10 Uppgifter enligt lagen om Kommundirektör skydd mot olyckor LSO (2003:778) och allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete, SBA (SRVFS 2004:3) 9.1.11 Elsäkerhetsansvar Kommundirektör 9.1.12 Prövning och tillsyn inom Miljöbalken: Gäller samhällsnämndens verksamhet miljö- och -Miljöhandläggare hälsoskyddsområdet och plan och byggväsendet, i Livsmedelstillsyn och enlighet med hälsoskydd enligt samhällsnämndens miljöbalken: delegationsordning i -Miljöhandläggare tillämpbara delar Plan och Bygglagen: Vid beslut om genomförande av Två i förening: detaljplan som kan antas medföra en Bygglovshandläggare betydande miljöpåverkan ersätts delegationen från bygglovshandläggare Plan- och byggchef till planhandläggare (SAM 2025- Alkohollagen: 000041) Två i förening Alkoholhandläggare -Miljöchef Lag om handel med vissa receptfria läkemedel: Två i förening Alkoholhandläggare -Miljöchef -Miljöhandläggare Lag om tobak och liknande produkter: Två i förening Alkoholhandläggare -Miljöchef 9.1.13 Uppgifter enligt lagen om Kommunstyrelsens Säkerhetsskyddslagen presidium (2018:585) som ankommer på kommunstyrelsen 9.1.14 Tillsyn, beslut och övrig Kommunstyrelsens myndighetsutövning i arbetsutskott ärenden där samhällsnämnden på grund av jäv inte kan fatta beslut Datum Diarienummer Sida Härnösands kommun 2026-05-26 KS/2026-266 19(19) 9.1.15 Aktualitetspröva Kommundirektör Delegation att förlänga giltighetstid styrdokument samt besluta gäller endast då inga revideringar av om eventuell förlängning av dokumentet görs. giltighetstid. 9.1.16 Behörighet att skyndsamt Stabschef Tjänsteman i besluta om att begära beredskap sändning av ett viktigt meddelande till allmänheten - VMA 10. Eftergymnasial utbildning samt Lärcentrum Nr Ärendetyp Delegat Ersättare Anmärkning 10.1.1 Beslut om vilka YH- Kommunstyrelsen utbildningar som ska sökas till Myndigheten för Yrkeshögskolan 10.1.2 Beslut om start av Kommunstyrelsen utbildningar yrkeshögskolan 10.1.3 Avskiljande av studerande Avdelningschef för vid särskilda skäl eftergymnasial utbildning Lag 2009:128 om Yrkeshögskolan, förordning 2009:130 7 kap. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-04-27 Kommunstyrelseförvaltningen Lars Liljedahl lars.liljedahl@harnosand.se Kommunstyrelsen Start av utbildningar inom Yrkeshögskolan Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att starta utbildningen Driftingenjör elkraft att starta utbildningen Drifttekniker Kraft och Värme att starta utbildningen Certifierad Kyl- och värmepumpstekniker att starta utbildningen Underhållsingenjör att starta utbildningen Stadsodlare Beskrivning av ärendet Statistik, antal sökande i nuläget för utbildningar med start hösten 2026: Driftingenjör elkraft 74 sökande, 53 behöriga, 10 BFU (Behörighetsgivande förutbildning) Drifttekniker Kraft och Värme 49 sökande, 15 behöriga, 24 BFU Certifierad kyl- och värmepumpstekniker 45 sökande, 12 behöriga, 25 BFU Underhållsingenjör 40 sökande, 22 behöriga, 13 BFU Stadsodlare 66 sökande, 50 behöriga Samtliga utbildningar är öppna för sen anmälan. Marknadsföringskampanj fortsätter under sommaren för alla utbildningar detta med bred spridning via annonser och sociala medier. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösand kommun www.harnosand.se 0611-348000 212000-2403 Kommunstyrelseförvaltningen E-post Fax Bankgiro 87180 Härnösand 0611-348525 5576-5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr 2026-04-27 Bedömning Genom att utbilda inom området hållbar energiteknik bidrar vi till att uppfylla Härnösands kommuns mål om att vara en ledande miljökommun. Utbildningarna är budgeterade med ett deltagarantal på minst 17 elever för att ha ekonomisk hållbarhet. Vid antagningstillfället bör antalet sökande överskrida denna siffra med minst 8 personer då det alltid faller bort elever innan start och under utbildningens gång. Beslutsunderlag Statistik ansökningar YH Lars Liljedahl Förvaltningschef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-15 KS/2026-219 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - utredning och förslag gällande bakgrundskontroller Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslaget att genomföra kontroller där lagstiftningen medger det, att uppdra till kommundirektören att ta fram rutiner för hantering, dokumentation och uppföljning av registerkontroller, Sammanfattning Ärendet har överlämnats från socialnämnden och avser frågan om införande av bakgrundskontroller som en åtgärd för att motverka välfärdsbrottslighet, särskilt inom brukarnära verksamheter. Nya och förändrade lagkrav från och med den 1 mars 2026 innebär utökade möjligheter och i vissa fall skyldigheter för arbetsgivare att genomföra registerkontroller. Samtidigt saknas i vissa delar uttryckligt lagstöd, vilket medför rättsliga och arbetsgivarpolitiska risker. Bedömning För att säkerställa rättssäkerhet, enhetlighet och ett rimligt förhållningssätt föreslås att kommunen genomför registerkontroller där lagstöd finns, men avstår i övriga fall i avvaktan på kommande statliga utredningar. Bilaga: Lagstöd för registerkontroll och bakgrundskontroll Delges HR-avdelningen Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-15 KS/2026-219 Marie Englund Jennie Ölmerud HR-chef Kompetensstrateg Bakgrund Lagstiftaren skiljer mellan registerkontroll och bakgrundskontroll. För tydlighet och gemensam begreppsförståelse använder kommunen samma definitioner i sin interna tillämpning. Registerkontroll innebär inhämtande av uppgifter från ett officiellt register, exempelvis belastningsregistret. Åtgärden är lagreglerad och får endast genomföras när lagstöd finns. Bakgrundskontroll är ett bredare begrepp som kan inkludera exempelvis referenstagning, kontroll av tidigare anställningar och i vissa fall kreditupplysning. Dessa kontroller ska ske i enlighet med dataskyddsregelverket, samt i de fall tjänsten omfattas av säkerhetsskydd, med stöd av och i enlighet med säkerhetsskyddslagen. Gällande rätt Huvudregeln är att arbetsgivare inte får kräva att arbetssökande visar upp utdrag ur belastningsregistret utan lagstöd. Från och med den 1 mars 2026 har ny och ändrad lagstiftning trätt i kraft som innebär: Arbete med barn Skyldighet att begära utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Utdrag får inte vara äldre än sex månader. Kravet gäller även vid förändrade arbetsuppgifter. Fler brottstyper omfattas. Arbete i hemmet med äldre och personer med funktionsnedsättning Möjlighet (men inte skyldighet) att begära utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Ledande befattningar och nyckelfunktioner Möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret. Misstankeregistret får inte användas. Bedömning Fördelarna med utökade kontroller är främst kopplade till ökad säkerhet, stärkt förtroende och förbättrad riskhantering. Samtidigt finns betydande risker i de fall kontroller genomförs utan lagstöd: Rättslig osäkerhet Integritetsintrång Risk för olika tillämpning Den samlade bedömningen är att riskerna överväger nyttan i de fall lagstöd saknas, även med hänsyn till behovet av att motverka välfärdsbrottslighet. Ställningstagande Härnösands kommun bör: Genomföra registerkontroller där lagstöd finns. Det vill säga både där skyldighet och möjlighet finns med stöd av lag. Säkerställa en enhetlig tillämpning. Avstå från kontroller där rättsligt stöd saknas. Effekter Rättsliga effekter: Minskad risk för överträdelser av dataskydds- och arbetsrättslig lagstiftning. Verksamhetsmässiga effekter: Tydligare och mer förutsägbara arbetssätt. Ekonomiska effekter: Begränsade kostnader genom att undvika omfattande kontroller utan lagstöd. Personalpolitiska effekter: Ökad tillit och minskad risk för godtycklig hantering. Fortsatt arbete Statliga utredningar pågår avseende: registerkontroller inom socialtjänst och LSS registerkontroller under pågående anställning Utredningarna väntas redovisas under 2027. Härnösands kommun bör följa utvecklingen. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Dnr 2026-05-13 KS/2026-304 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - Översyn museiverksamhet Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att stiftelsen Länsmuseet Västernorrlands verksamhet ska upphöra senast 2027-01-01, eller så snart därefter det kan ske, enligt stiftelsens stadgar § 37 och enligt Länsstyrelsen i Norrbottens ställningstagande, att godkänna den processplan för avveckling av stiftelsen Länsmuseet Västernorrland enligt beslutsunderlaget, att godkänna att Härnösands kommun tillsammans med Region Västernorrland ansöker om att avregistrera stiftelsen från stiftelseregistret enligt stiftelsens stadgar § 37, och enligt Länsstyrelsen i Norrbottens ställningstagande, att friluftsmuseets verksamhet ska organiseras som en del av kommunstyrelsens ansvarsområde från och med 2027-01-01 eller så snart därefter det kan ske, att uppdra kommunstyrelsen att teckna övriga nödvändiga avtal och överenskommelser för avvecklingen av stiftelsen Länsmuseet Västernorrland och uppdelningen av friluftsmuseet Murberget och den regionala museiverksamheten mellan parterna Region Västernorrland och Härnösands kommun samt hantera stiftelsens tillgångar enligt stiftelsens stadgar §37 att ärendet återrapporteras till kommunstyrelsen senast 2027-03-01, samt att besluten gäller under förutsättning att Region Västernorrland fattar likalydande beslut. Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen (KS2026/304) gav kommundirektören i uppdrag att tillsammans med Region Västernorrland ta fram ett beslutsunderlag. Syftet var att belysa samordningsvinster av att samla den regionala museiverksamheten hos regionen. Samtidigt föreslås att Härnösands kommun övertar ansvaret för friluftsmuseet. Underlaget innehåller även en plan för genomförande av en organisatorisk förändring. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-13 KS/2026-304 Där beskrivs också hur stiftelsen Länsmuseet Västernorrlands museum kan avvecklas. Arbetet har genomförts i samverkan med Region Västernorrland. Nya juridiska förutsättningar gör att nuvarande ordning inte är ett möjligt alternativ. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen KS2026/304 gav kommundirektören i uppdrag att tillsammans med Region Västernorrland bereda ett kunskaps- och beslutsunderlag rörande vilka samordningsvinster som uppstår genom att organisera den regionala museiverksamheten inom Region Västernorrland samtidigt som Härnösands kommun övertar ansvaret för friluftsmuseet. Underlaget presenterar även ett förslag på en plan för när och hur en organisatorisk förändring kan genomföras, samt beskriver hur stiftelsen länsmuseet Västernorrlands museum kan avvecklas. Underlaget har tagits fram i samverkan med Region Västernorrland. De juridiska förutsättningarna för stiftelsen har ändrats under utredningens gång genom ny information rörande giltig urkund och stadgar. Oavsett driftsform kommer det att krävas ett omfattande arbete för att säkerställa styrdokument. Att bara fortsätta som i nuläget är därför inte ett alternativ. Vid vårens uppföljningsdialog mellan stiftelsen och stiftarna, informerade museiledningen om att stiftelsen har bistått i utredningen genom att besvara de frågor som ställts av stiftelsebildarna. Museet har däremot tackat nej till stiftelsebildarnas förfrågan om dialog med museets ledningsgrupp och fackliga företrädare. Ledningen förklarar att detta inte bedöms som aktuellt innan ett politiskt beslut finns. Styrelserepresentant förtydligade att det är svårt med dialog eftersom museet inte delar stiftelsebildarnas inriktning i frågan. Bedömning Förvaltningen bedömer att dagens stiftelseform är juridiskt och organisatoriskt problematisk. En övergång till regional och kommunal förvaltning bedöms ge bättre styrning, ökad samordning och långsiktig hållbarhet, samtidigt som museiverksamheten kan fortsätta och utvecklas utan minskade resurser eller förändrat uppdrag. Förvaltningen bedömer att de juridiska förutsättningarna finns för att avveckla stiftelsen och om frågan behöver bli ytterligare rättsligt prövad kan ett beslut dra ut på tiden. Delges Region Västernorrland Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-13 KS/2026-304 Uno Jonsson Tillväxtchef Kulturchef Sida UTREDNING 1(11) Datum 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026- 304 KSF/Tillväxtavdelningen Kommunstyrelsen Fördjupad förstudie av Friluftsmuseet Murberget - Härnösands kommuns del av Översyn regional museiverksamhet Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Rådhuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Kommunledningskontoret Nybrogatan 8 E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun UTREDNING 2(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Fördjupad förstudie av Friluftsmuseet Murberget - Härnösands kommuns del av Översyn regional museiverksamhet .................................................................................................... 1 Bakgrund ........................................................................................................................... 3 Samordningsvinster och ekonomiska förutsättningar......................................................... 3 Fördjupad ekonomisk analys ........................................................................................... 3 Kostnader för friluftsmuseet ............................................................................................. 4 Kostnadsbudget ........................................................................................................... 4 Intäkter, extern finansiering och bidrag för friluftsmuseet ............................................. 6 Intäkter verksamhet ..................................................................................................... 6 Statsbidrag och regionbidrag ...................................................................................... 6 Externfinansierade projekt .......................................................................................... 6 Sammanfattning av fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och restaureringsbehov, behovet av byggnadsantikvarisk kompetens och skogsbruksplan ........................................................................................................................................... 7 Samordningsvinster .......................................................................................................... 8 Förutsättningar för en förändrad organisation och avveckling av stiftelsen ................. 8 Process för avveckling av stiftelsen .................................................................................. 9 Juridiska förutsättningar ............................................................................................. 9 Process .......................................................................................................................... 9 Tidsplan för organisatorisk förändring ............................................................................ 9 Bilagor.............................................................................................................................. 11 Bilaga 1 Protokoll och utlåtande RVN 2026-04-22 ..................................................... 11 Bilaga 2 Fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och investeringsbehov vid Friluftsmuseet ............................................................................................................. 11 Bilaga 3 Konsultrapporter och omvärldsbevakning av andra friluftsmuseer .......... 11 Bilaga 4 SWOT och TOWS-analys för strukturerad bild av nuläget och förslag på strategiska inriktningar .............................................................................................. 11 Sida Härnösands kommun UTREDNING 3(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Bakgrund Stiftelsebildarna Region Västernorrland och Härnösands kommun har gemensamt genomfört en extern översyn av det regionala museiuppdraget för att säkerställa att vi erbjuder den regionala museiverksamheten optimala förutsättningar för god långsiktig måluppfyllelse och för god hushållning med gemensamma resurser. Den statliga finansieringen av regional kultur är också en anledning att se över verksamheten. Statens bidrag minskar och tar inte längre höjd för pris- och löneomräkningar vilket ställer högre krav på en hållbar ekonomisk struktur. Uppdraget har utförts av konsultfirman WSP och pekar på att en tydligare styrning av verksamheten är önskvärd. Förvaltningen bedömer att utredningen genomförd av WSP inte har kunnat svara på alla frågor i uppdragsbeskrivningen vilket gör det nödvändigt att göra en fördjupad analys tillsammans med Region Västernorrland. Härnösands kommuns del av analysen har främst fokuserat på friluftsmuseets möjligheter och utmaningar. Analysen presenterades för kommunstyrelseförvaltningen i januari 2026. I januari 2026 KS 2026/304 gav Kommunstyrelseförvaltningen kommundirektören i uppdrag att tillsammans med Region Västernorrland att bereda ett kunskaps- och beslutsunderlag rörande vilka samordningsvinster som uppstår genom att organisera den regionala museiverksamheten inom Region Västernorrland samtidigt som Härnösands kommun övertar ansvaret för friluftsmuseet. Underlaget presenterar även ett förslag på en plan för när och hur en organisatorisk förändring kan genomföras, samt beskriver hur stiftelsen länsmuseet Västernorrlands museum kan avvecklas. Underlaget har tagits fram i samverkan med Region Västernorrland. Under utredningens gång har ny information gällande de juridiska förutsättningarna för stiftelsen ändrats rörande giltig urkund och stadgar. Oavsett driftsform kommer det att krävas ett omfattande arbete för att säkerställa styrdokument, att bedriva stiftelsen i nuvarande form är därför inte ett alternativ. Samordningsvinster och ekonomiska förutsättningar Fördjupad ekonomisk analys Region Västernorrland och Härnösands kommun finansierar idag verksamheten med 70 respektive 30 procent. 2025 finansierades verksamheten med 40 774 696 kronor i statliga, regionala och kommunala bidrag. Stiftelsen redovisar 2025 sammanlagt 50 132 481 kronor i intäkter varav 8 505 849 härrör till uppdragsverksamhet och 851 936 kronor i övriga bidrag. Sida Härnösands kommun UTREDNING 4(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Kostnader för friluftsmuseet Den samlade kostnadsbilden visar att driften av friluftsmuseet uppgår till cirka 6,5 7,3 mnkr per år exklusive overhead. Det råder stora osäkerheter kring det faktiska utfallet då friluftsmuseet inte har särredovisats. Det kommunala bidraget 2025 till verksamheten var 8,81 mkr. Verksamheten bedöms kunna bedrivas inom nuvarande kommunala bidragsnivå, men med viss osäkerhet kopplat till stödfunktioner och framtida restaureringsbehov. Att Härnösands kommun övertar ansvaret för verksamheten kan innebära ekonomiska besparingar på cirka 0,85 mkr. Det kan samtidigt utöka verksamhetens möjligheter att driva en ändamålsenlig verksamhet samt fortsatta långsiktiga satsningar på utveckling av friluftsmuseet. Härnösands kommun skapar genom detta också möjlighet att säkerställa att de kommunala medel som går till verksamheten kommer platsen Härnösand till gagn. Kostnadsbudget Nedanstående är en uppskattad kostnadsbild baserad på tillgängligt underlag presenterade av stiftelsen. Omvärldsbevakning från andra friluftsmuseum i Sverige till exempel Norra berget i Sundvall och Hägnan i Luleå visar att kostnaderna ligger på en jämförbar nivå trots att beloppen inte kan säkerställas i redovisningen. (Se Bilaga 3 Konsultrapporter och omvärldsbevakning av andra friluftsmuseer). Prognos för 2026 och 2027 är gjord av Härnösands kommun. Verksamhetsbidraget för 2027 utgår från nuvarande upplägg i stiftelsen med den årliga uppräkningen. Kostnader Utfall Utfall Budget Prognos Prognos 2023 2024 2025 2026 2027 Personalkostnader 3,9 3,8 3,8 3,9 4,0 inkl sommarpersonal Externa kostnader 3,5 3,1 3,5 3,6 3,7 Programverksamhet 0,8 + kommunikation Totalt 7,4 6,9 7,3 7,5 8,5 Härnösands 8,38 8,54 8,81 9,07 9,36 verksamhetsbidrag Sida Härnösands kommun UTREDNING 5(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Beloppen inkluderar inte overhead för IT, HR, ekonomi med mera vilka idag inte belastar verksamheten fullt ut. Stiftelsen uppger att Friluftsmuseet har personalkostnader för byggnadshantverkare, chef, byggnadsantikvarie, antikvarie, fastighetsförvaltare, byggnadshantverkare, chef, museivärd samt sommarpersonal. Stiftelsen har angivet 5,15 5,8 tjänster för Friluftsmuseet. Även tjänsterna saknar särredovisning och uppskattas efter hur arbetet idag har utförts. Flera av tjänsterna delas mellan Länsmuseet och friluftsmuseet. Samordningsvinster kan i stället uppstå för kommunen inom drift och underhåll genom integration i kommunens ordinarie driftorganisation, gemensam upphandling av drift- och underhållstjänster, minskad dubbelorganisation för fastighetsnära funktioner och samordnad planering och resursutnyttjande över tid. Budget för drift kan komma att flyttas från externa kostnader till Samhällsförvaltningen. Externa tjänster består av publik verksamhet samt skötsel och drift av området samt dess byggnader. Skötsel, underhåll och drift av byggnader, områden och vägar samt byggnadsvård av hela samlingen beräknas uppgå till 3,5 mnkr/år enligt Stiftelsen. I kostnaderna ingår också snöröjning, sandning, el, värme, avlopp, markarbeten, försäkringar, bevakning, larm och lokalvård. Underhåll av fastigheter ingår i de 3,5 mnkr och beräknas av Stiftelsen uppgå till 1 miljon. Friluftsmuseet upprättar idag långsiktig planering för byggnadsvård och underhåll för fastigheter. I planeringen ingår också arbete med att söka externa medel. Byggnadsvård och underhållsinsatser genomförs på ett sätt som skapar en pedagogisk nytta för besökare och allmänhet. Publik verksamhet genomförs i friluftsmuseet främst under sommarsäsongen. Härnösands kommun bedömer kostnaderna till cirka 0,4 mnkr vilket avser bidrag till föreningar och samarbetspartners men även inköp av plant, rekvisita etc. En preliminär bedömning är att verksamheten ryms inom nuvarande kommunala bidragsnivå, med reservation för att restaureringskostnader för fastighetsbeståndet är beräknade till samma nivå som i tidigare budget dvs 1 mkr. Samt reservation för att de underlag som Stiftelsen redovisat innehåller stora osäkerheter pga. avsaknaden av särredovisning. Detta innebär att kommunen bedöms kunna överta verksamheten utan omedelbart behov av utökad driftbudget, men med behov av långsiktiga prioriteringar. Verksamheten kommer att behöva förstärka kompetens kring programverksamhet och kommunikation, detta bedöms inrymmas i kommande budget. Sida Härnösands kommun UTREDNING 6(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Intäkter, extern finansiering och bidrag för friluftsmuseet Intäkter verksamhet Härnösands kommun har för avsikt att öka nyttjandet av fastigheterna och skapa en långsiktig plan för att öka intäkterna men också aktiviteten på området. Friluftsmuseets byggnader används idag till viss del för uthyrning till konferens, - evenemang och kursverksamhet. Byggnaderna utgör i vissa fall kontor, förråd och administrativa lokaler för stiftelsens verksamhet. Härnösands kommun har för avsikt även att fortsätta arbeta med publik programverksamhet i linje med friluftsmuseets inriktning och uppdrag. Försäljning av tjänster inom byggnadsvård kan ses som en verksamhet som ligger utanför den kommunala kompetensen och riskerar att försämra möjligheterna för privata initiativ i regionen. Härnösands kommun avser inte att erbjuda försäljning av tjänster inom byggnadsvård. Antikvarisk kompetens kommer att säkerställas tillsammans med Region Västernorrland för friluftsmuseets framtida behov. Statsbidrag och regionbidrag Friluftsmuseet är idag en del av den regionala museiverksamheten och omfattas av det statsbidrag inom kultursamverkansmodellen som Region Västernorrland fördelar till stiftelsen. I förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet, står det att medlen ska fördelas till museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete. Vid en uppdelning där friluftsmuseet övergår till annan ägare måste det tydliggöras hur fördelningen av statsbidrag ska hanteras. I dagsläget finns två friluftsmuseer i länet och flera kommunala museer. Det sannolika scenariot är att det är den regionala museiverksamheten som erhåller statligt och regionalt stöd och friluftsmuseerna blir en kommunal angelägenhet. Externfinansierade projekt Stiftelsen har utvecklat sin projektkapacitet och driver idag flera projekt både inom olika EU-fonder och Leader. Idag driver Stiftelsen tre projekt som finansieras externt. Från Region Västernorrland ser man inga hinder att Härnösands kommun fortsatt kan ansöka om projektmedel alternativt medfinansiering till exempelvis EU-projekt. Förutsatt att projektet matchar en passande utlysning/ finansieringsform. Västernorrlands Museum har från 2020 2026 beviljats sju olika projekt från Boverket avseende stöd till icke-statliga kulturlokaler. Detta avser fastigheter i och utanför Härnösands kommun, projekten har haft en total omslutning om 8 950 782 kr. För närvarande prioriteras länsmuseer av Boverket för bidrag vid ansökan om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Andra museer kan beviljas bidrag men prioriteras inte. Om museet övergår i kommunal regi innebär det, med nuvarande bestämmelser, att Härnösands kommun inte prioriteras för bidrag från Boverket. Sida Härnösands kommun UTREDNING 7(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Stiftelsen har historiskt också sökt kulturmiljövårdsbidrag från Länsstyrelsen Västernorrland. Bland annat för exteriöra arbeten på byggnader i friluftsmuseet i samband med kurser. Dessa medel bedöms av Länsstyrelsen fortsatt vara möjliga att söka, då kravet på sökande är att den som äger eller förvaltar en kulturhistoriskt värdefull byggnad eller miljö kan söka bidrag. Under 2021 2025 har Västernorrlands Museum beviljats 2 813 776 kr från Länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag. Insatserna har genomförts både på Murberget och inom ramen för Västernorrlands Museums andra fastigheter. Härnösands kommun ska fortsätta genomföra de externfinansierade projekt gällande utveckling av friluftsmuseet som besöksmål och i samverkan med förvaltningen fortsätta utveckla den externfinansierade verksamheten. Sammanfattning av fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och restaureringsbehov, behovet av byggnadsantikvarisk kompetens och skogsbruksplan Friluftsmuseet består av många kulturhistoriskt värdefulla byggnader med varierande skick. Det samlade underlaget visar att friluftsmuseets byggnader representerar betydande kulturhistoriska värden men också ett omfattande underhållsbehov. För att säkerställa långsiktig bevaring och möjliggöra publik verksamhet krävs en planerad och kontinuerlig investeringsnivå. Ett kommunalt övertagande av friluftsmuseet innebär därmed ett långsiktigt ansvar för både byggnadsvård och utveckling av verksamheten, men skapar också förutsättningar att stärka museets roll som kulturarvsresurs och besöksmål. Stiftelsen har presenterat en underhållsplan årligen i budgetarbetet och de senast åren har 1 mnkr avsatts för arbetet i underhållsplanen. Fastigheterna har en underhållsskuld då stiftelsen inte haft medel att avsätta utöver den årliga budgeten. Friluftsmuseet har efter tilldelad budget prioriterat de insatser som kan genomföras inom budget. Läs mer i Bilaga 2 Fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och restaureringsbehov vid Friluftsmuseet. Det finns ett behov av byggnadsantikvarisk kompetens och den kompetensen tas regelbundet in externt för olika utredningsarbeten. Kompetensen används i detaljplanering, bygglov och förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Härnösands kommun. En byggnadsantikvarie bidrar med kunskap om kulturvärden som behövs för välgrundade och rättssäkra beslut, särskilt i kulturhistoriskt känsliga områden. Kompetensen kompletterar arkitekters och är även viktig vid arbete med gator, parker och historiska landskap för att balansera bevarande och utveckling. Härnösands kommun kommer att ta över skogen för Murberget 1:1 och har fått en skogsbruksplan 2021-2031 är underlaget för planering av skötsel, investeringar och framtida användning utifrån kommunens mål. Planen beskriver skogen i ord och siffror samt visar den på karta, uppdelad i olika avdelningar med skogstillstånd och förslag på åtgärder. Skogen är Sida Härnösands kommun UTREDNING 8(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 utpekad som tätortsnära friluftsområde i både Friluftsprogrammet och översiktsplanen. Genom övertagandet skapas ett större sammanhängande område för friluftsliv, eftersom kommunen redan äger angränsande mark norrut. Samordningsvinster Genom en uppdelning av verksamheten i Stiftelsen mellan huvudmännen skapas möjligheter för att tydligare fokusera på respektive uppdrag. Det möjliggör också för Härnösands kommun att säkerställa att de medel som avsätt för verksamheten i Friluftsmuseet inte går till det regionala museiuppdraget eller friluftsmuseets fastigheter i andra kommuner. En utmaning kommer vara att säkerställa att samverkan mellan de olika verksamheterna kan fortgå. Men samtidigt kommer ny samverkan med andra delar av den kommunala verksamheten kunna utvecklas. Process för avveckling av stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Förutsättningar för en förändrad organisation och avveckling av stiftelsen Översynen av regional museiverksamhet syftar till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den verksamheten utifrån de uppdrag och ekonomiska ramar som ges. Översynen har inte föreslagit besparingar i stiftelsebildarnas finansiering eller annat som begränsar museets möjligheter att utföra det regionala museiuppdraget utan sökt samordningsvinster som kan stärka det regionala museiarbetet och skapa en hållbar ekonomi. Region Västernorrland avropade under 2025 konsultstöd för en första och grundläggande utredning, vilken genomfördes av konsultföretaget WSP. WSP presenterade i sin rapport att verksamheten har förutsättningar att kunna utvecklas i den nuvarande organiseringen men WSP bedömer också att om en förändring ses som nödvändig är en uppdelning av verksamheten den lösning som rapporten ser som lämpligast. WSP lyfter också att oavsett organisering så kan en förändrad stiftelse finnas kvar som ett skydd för samlingsförvaltningen men det gäller bara i det fallet att byggnaderna och marken på friluftsmuseet fortsatt finns i stiftelsens ägo. Urkunden stipulerar en fördelning av finansiering enligt modellen 75 procent Region Västernorrland och 25 procent från Härnösands kommun, men nuvarande situation är 70/30 procent så urkunden speglar inte dagens finansieringsmodell. Processen har i sig visat på en rad, icke förväntade, juridiska utmaningar som inte framkom i WSP:s utredning. Dessa utmaningar beskrivs i denna rapport och samt i den rapport som tidigare presenterades förkommunstyrelsen 2026-01-20 under samma diarienummer KS 2026/304. Dessa oklarheter har påverkat processen på flera plan. Sida Härnösands kommun UTREDNING 9(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Process för avveckling av stiftelsen Juridiska förutsättningar För att stiftelsen Länsmuseet Västernorrland ska kunna avregistreras från stiftelseregistret så krävs det att förutsättningarna för denna har upphört eller väsentligen ändrats. Eftersom det råder oklarheter gällande vilka stadgar som gäller utgår följande beskrivning från att Länsstyrelsen i Norrbottens Läns ställningstagande är giltigt och att beslutet om stiftelsens upphörande kan tas av Region Västernorrland och Härnösands Kommun. Skulle så inte vara fallet så är det Kammarkollegiet som tar beslutet eftersom dessa stadgar stipulerar att reglerna om permutation gäller. Då är det sannolika utfallet att de inte kommer att godkänna förfrågan eftersom syftet med en stiftelse är att den ska vara beständig och inte läggas ned. Kammarkollegiet lär i så fall hänvisa till bestämmelserna om likvidation och upplösning. En osäkerhet kring detta kan medföra att frågan kan dra ut på tiden. Process Den regionala utvecklingsnämnden tog 2026-04-22 beslut om att föreslå regionfullmäktige att Region Västernorrland (och stiftelsens styrelse) under 2026 fattar beslut om att bedriva regional museiverksamhet i Region Västernorrlands regi från 2027-01-01. Detta under förutsättning att Härnösands kommun tar likalydande beslut gällande Friluftsmuseet. Förberedelse för detta görs under hösten genom att budgetera och teckna ett avtal med stiftelsen för drift av verksamheten, personal samt nyttjande av samlingsförvaltningen. Härnösands kommun tecknar också under hösten 2026 ett avtal med stiftelsen inför verksamhetsåret 2027 gällande stiftelsens personal, fastigheter och gällande skötsel av friluftsmuseets område. Dialog inför den planerade verksamhetsövergången har efterfrågats av Härnösands kommun och inbjudan har skickats till berörda parter. Någon dialog har dock inte kommit till stånd, då personal och ledning inte valt att delta i de erbjudna samtalen. Enligt urkunden tillhör fastigheter och samlingsförvaltning stiftelsen och får inte avhändas. Förutsättningarna för att bedriva verksamhet har med dessa beslut väsentligen förändrats och stiftelsebildarna kan ansöka om att avregistrera stiftelsen från stiftelseregistret. Samverkansavtalen mellan stiftelsebildarna och stiftelsen ska reglera i vilken mån stiftelsebildarna och stiftelsen finansierar den verksamhet som bedrivs på området under 2027. Tidsplan för organisatorisk förändring Juni 2026 Beslut fattas i kommunfullmäktige, regionfullmäktige (och i stiftelsens styrelse) om Sida Härnösands kommun UTREDNING 10(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 att den regionala museiverksamheten ska bedrivas i förvaltning. Kommunstyrelsens reglemente revideras med uppdraget att ansvara för verksamhet. En organisationsförändring genomförs för att kommunstyrelseförvaltningen ska etablera ett verksamhetsområde inom tillväxtavdelningen med uppdrag att bedriva Friluftsmuseet. September 26 Avtal mellan RVN, kommunen och stiftelsen upprättas kring drift, skötsel och finansiering av verksamheten under 2027. Kommunstyrelseförvaltningen budgeterar för att bedriva verksamheten i egen förvaltning och för en finansiering enligt det avtal som har tecknats med stiftelsen. Ett arbete startar för att hantera och föreslå för stiftelsen att avstycka tomten Murberget 1 för ett övertagande av Region Västernorrland och Härnösands kommun. Redan i detta skede bedömer regionjurist att förutsättningarna för att bedriva verksamhet har väsentligen förändrats för stiftelsen och att stiftelsebildarna kan ansöka om att avregistrera stiftelsen från stiftelseregistret. Oktober 26 Inrangeringsförhandlingar genomförs alt. nya tjänster utlyses hos Region Västernorrland och Härnösands kommun för regional museiverksamhet och friluftsmuseet. Mars 2027 Stiftelsen Länsmuseet Murberget avvecklas och tillgångar och samlingar fördelas mellan stiftelsebildarna. Ägarskapet av Murberget 1 samt andra mark och fastighetsinnehav som stiftelsen har omhändertas enligt plan. Tidsplanen är beroende av flera externa och interna beslut, inklusive juridiska prövningar, avtalstecknande och personalprocesser. Förändringar i dessa delar kan påverka genomförandetakten. Sida Härnösands kommun UTREDNING 11(11) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-05-07 Dnr 2025 000466 Dnr 2026-304 Bilagor Bilaga 1 Protokoll och utlåtande RVN 2026-04-22 Bilaga 2 Fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och investeringsbehov vid Friluftsmuseet Bilaga 3 Konsultrapporter och omvärldsbevakning av andra friluftsmuseer Bilaga 4 SWOT och TOWS-analys för strukturerad bild av nuläget och förslag på strategiska inriktningar Sida UTREDNING 1(6) Datum 2026-04-15 Dnr 2025 000466 KSF/Tillväxtavdelningen Kommunstyrelsen Bilaga 2 Fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och investeringsbehov vid Friluftsmuseet Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Rådhuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Kommunledningskontoret Nybrogatan 8 E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun UTREDNING 2(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 Bilaga 1 Fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och investeringsbehov vid Friluftsmuseet ........................................................................................................................ 1 Fastighet ....................................................................................................................... 3 Byggnader möjliga att hålla öppna för publik............................................................. 4 Klassificering av byggnader på Murbergs friluftsmuseum .......................................... 6 Genomförda underhålls- och restaureringsinsatser de senaste åren ............................. 6 Tak- och konstruktionsåtgärder .................................................................................. 6 Fasadarbeten och utvändigt underhåll ....................................................................... 7 Interiöra åtgärder och utvecklingsarbete.................................................................... 7 Underhållsplanen 2026 2030 ........................................................................................... 8 2026 beslutade och planerade insatser .................................................................... 8 2027 större restaureringsinsatser ............................................................................. 8 2028 fortsatta restaureringar .................................................................................... 8 2029 större byggnadsvårdsinsatser .......................................................................... 9 2030 större restaureringsprojekt .............................................................................. 9 Sida Härnösands kommun UTREDNING 3(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 Bilaga 1 Fastigheternas skick, kulturhistoriska värden och restaureringsbehov vid Friluftsmuseet Fastighet De fysiska tillgångar som idag ingår i Stiftelsens samling ska delas i samråd med Region Västernorrland. Detta inkluderar även ägarskap av fastigheten HÄRNÖSAND MURBERGET 1:1. En avstyckning av Murberget 1:1 är önskvärd så att Region Västernorrland kan skapa en fastighet av den byggnad där Länsmuseumet finns idag. Byggnader på friluftsmuseet är inte bokföringsmässiga tillgångar då de beaktas som museiföremål. I samlingen finns också Stortallen som ligger utanför Murberget. Härnösands kommun har inte för avsikt att överta fastigheterna Gammelgården i Myckelgensjö, Luffarstugan, Styresholm och Ulvö kapell, som idag tillhör friluftsmuseet men är belägna utanför Härnösands kommun Fastighetsbestånd och övergripande skick Friluftsmuseet består av ett flertal historiska byggnader och anläggningar som tillsammans utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö. Byggnaderna representerar olika historiska perioder, byggnadstraditioner och funktioner i det lokala samhället. De ingår i en museal samling där både byggnadernas fysiska struktur och deras historiska kontext är en del av kulturarvet. Den samlade bilden från genomförda byggnadsundersökningar, restaureringsrapporter och underhållsplaner visar att byggnadernas skick varierar. Vissa byggnader är i relativt gott skick efter tidigare restaureringsinsatser, medan andra är i behov av omfattande underhåll eller restaurering för att kunna användas säkert och långsiktigt. Flera av byggnaderna är uppförda i traditionella material som timmer, träpanel och spåntak eller plåttak. Denna typ av konstruktion kräver kontinuerligt underhåll för att undvika skador på bärande konstruktioner, timmerstommar och tak. De rapporter som tagits fram visar att särskild uppmärksamhet behöver riktas mot tak, fasader, syllar, fönster och grundläggningar. Underhållsplanen för perioden 2026 2030 identifierar åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa byggnadernas långsiktiga bevarande och funktion. Åtgärderna omfattar bland annat målning och slamning av fasader, takomläggningar, timmerlagningar, restaurering av fönster samt interiöra Sida Härnösands kommun UTREDNING 4(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 restaureringsinsatser. Det finns även behov av att åtgärda tekniska installationer och att anpassa vissa byggnader för publik verksamhet. Byggnader möjliga att hålla öppna för publik För att en byggnad ska kunna hållas öppen för publik krävs att både säkerhet, byggnadstekniskt skick och museala värden beaktas. Baserat på tillgängligt underlag kan byggnaderna delas in i tre övergripande kategorier: Byggnader som kan hållas öppna i nuvarande skick Ett antal byggnader kan redan idag hållas öppna för publik under säsong, förutsatt att normalt löpande underhåll fortsätter. Dessa byggnader har relativt stabil konstruktion och kräver främst underhållsåtgärder snarare än omfattande restaurering. Exempel på byggnader som i huvudsak kan användas publikt efter mindre insatser är: Rådhuset Prästgården Wulkanska huset Slöjdverkstaden Hellströmska huset (delar av byggnaden) I dessa byggnader handlar åtgärderna framför allt om ytskiktsunderhåll, fönsterrestaurering och vissa takåtgärder. Byggnader som kan öppnas efter begränsade restaureringsinsatser Ett antal byggnader bedöms kunna användas publikt efter riktade restaureringsinsatser. Dessa byggnader har kulturhistoriskt höga värden men kräver åtgärder för att uppfylla krav på säkerhet och funktion. Exempel på sådana byggnader är: Garveriet Linskäkten Grindstugan Fäbodvallen Kyrkkrogen Här handlar insatserna främst om: takåtgärder timmerlagningar restaurering av interiörer förbättrade installationslösningar. Sida Härnösands kommun UTREDNING 5(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 Byggnader som främst bör bevaras och visas exteriört Vissa byggnader har ett sådant skick eller sådan konstruktion att publik tillgång i dagsläget bör begränsas. Dessa kan istället visas exteriört eller användas i pedagogiska sammanhang utomhus. Exempel på sådana byggnader är: Samevisten Skogskojan vissa ekonomibyggnader och lador För dessa byggnader bör fokus ligga på stabilisering och bevarande snarare än publik verksamhet. Kulturhistoriska värden och antikvariska hänsyn Byggnaderna inom friluftsmuseet har höga kulturhistoriska värden och ingår i en museal samling. Detta innebär att förvaltningen måste ske med särskild hänsyn till byggnadernas autenticitet, material och historiska sammanhang. Arbeten på byggnaderna bör därför genomföras enligt antikvariska principer. Det innebär bland annat: att traditionella material och metoder används att ursprungliga byggnadsdelar bevaras i största möjliga utsträckning att förändringar dokumenteras att restaurering sker varsamt och reversibelt. I flera fall krävs även samråd med antikvarisk expertis eller länsstyrelse vid större åtgärder. Byggnadernas värde ligger inte enbart i deras arkitektur utan även i deras funktion som historiska miljöer. Interiörer, byggnadsteknik och placering i landskapet är därför viktiga delar av det kulturhistoriska värdet. Klassificering av byggnader blå, grön och gul märkning I kulturmiljöarbetet används ofta en klassificering av byggnadernas kulturhistoriska värde genom färgmarkeringar. Blå märkning innebär mycket högt kulturhistoriskt värde. Byggnader med denna klassificering är av särskild betydelse ur regionalt eller nationellt perspektiv. För dessa byggnader gäller att: förändringar ska undvikas Sida Härnösands kommun UTREDNING 6(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 restaurering ska ske mycket varsamt originalmaterial ska bevaras i största möjliga utsträckning. Grön märkning innebär högt kulturhistoriskt värde. Byggnaderna är viktiga för helhetsmiljön och för förståelsen av museets historiska berättelse. Åtgärder kan genomföras men ska ske med stor hänsyn till byggnadens ursprungliga karaktär. Gul märkning innebär visst kulturhistoriskt värde. Dessa byggnader bidrar till miljön men kan i vissa fall tillåta större anpassningar. Förvaltningen bör dock fortfarande ske varsamt och med respekt för miljöns helhet. Denna klassificering är viktig för att prioritera restaureringsinsatser och för att avgöra vilka byggnader som kan anpassas för publik verksamhet. Klassificering av byggnader på Murbergs friluftsmuseum Blå: 64 byggnader Grön: 14 byggnader Gul: 4 byggnader Se separat byggnadsregister och klassificeringsunderlag. Genomförda underhålls- och restaureringsinsatser de senaste åren Under de senaste åren har ett flertal underhålls- och restaureringsåtgärder genomförts vid friluftsmuseets byggnader. Arbetet har i stor utsträckning utförts genom en kombination av egen arbetsinsats, kommunala resurser, externa hantverkare samt i vissa fall med stöd från externa bidrag och samarbeten. Insatserna har främst haft fokus på att stabilisera byggnadernas konstruktioner, förebygga fuktskador samt säkerställa att kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar bevaras. Tak- och konstruktionsåtgärder En stor del av arbetet har riktats mot tak och bärande konstruktioner, vilket är avgörande för att skydda byggnaderna från fukt och långsiktiga skador. Bland annat har följande arbeten genomförts eller påbörjats: takåtgärder på verkstadsbyggnaden plåtarbeten på skolbyggnadens tak Sida Härnösands kommun UTREDNING 7(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 åtgärder kopplade till garveriets tak planering och förberedelser inför restaurering av flera takytor nedmontering av höladan i syfte att möjliggöra framtida restaurering eller återuppbyggnad stabiliseringsåtgärder i Holmgatshusets grund. Dessa åtgärder har haft som mål att säkerställa byggnadernas långsiktiga stabilitet och förhindra fortsatt nedbrytning. Fasadarbeten och utvändigt underhåll Ett antal byggnader har under senare år genomgått fasadunderhåll. Arbetet har främst bestått av målning, slamning och reparation av trädetaljer. Exempel på sådana insatser är: planering och förberedelser inför ommålning av Holmgatshuset målning av fasader på byggnader inom museiområdet reparation av syllar och vattbrädor vid prästgården planerade och genomförda plåtarbeten på paviljongen. Denna typ av åtgärder är centrala inom traditionell byggnadsvård eftersom de skyddar träkonstruktioner och förlänger byggnadernas livslängd. Restaurering av fönster och andra snickeridetaljer är en återkommande åtgärd inom museiområdet. Traditionella fönster kräver regelbundet underhåll för att bevara både funktion och kulturhistoriskt värde. Under senare år har bland annat följande arbeten genomförts: restaurering av fönster i Hellströmska huset förberedelser för ytterligare fönsterrestaurering i flera byggnader mindre snickeriarbeten i samband med fasad- och takrenoveringar. Arbetet har i flera fall utförts med traditionella metoder och material. Interiöra åtgärder och utvecklingsarbete Parallellt med de byggnadstekniska insatserna har vissa interiöra åtgärder genomförts eller planerats. Dessa syftar både till att bevara byggnadernas kulturhistoriska värden och till att möjliggöra fortsatt museal användning. Exempel på sådana åtgärder är: insatser i byggnaden Åvike utvecklingsarbete kopplat till byggnaden Spjute mindre installationsåtgärder i vissa byggnader arbete med att avlägsna äldre tekniska installationer där dessa inte är förenliga med byggnadernas kulturhistoriska värde. Sida Härnösands kommun UTREDNING 8(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 Underhållsplanen 2026 2030 Underhållsplanen visar att det finns ett betydande restaureringensbehov under de kommande fem åren. Åtgärderna omfattar både akuta och långsiktiga insatser för att säkerställa byggnadernas bevarande och användning. Underhållsplanen har presenterats årligen i budgetarbetet och de senast åren har 1 mkr avsatts för arbetet i underhållsplanen. Fastigheterna har en underhållsskuld då stiftelsen inte haft medel att avsätta utöver den årliga budgeten. Friluftsmuseet har efter tilldelad budget prioriterat de insatser som kan genomföras inom budget. 2026 beslutade och planerade insatser För 2026 planeras ett antal åtgärder motsvarande cirka 1 miljon kronor. Dessa omfattar bland annat: målning av Holmgatshuset insatser i Prästgården (syllar och vattbrädor) plåtarbeten på paviljongen fortsatta åtgärder i verkstaden takåtgärder på skolbyggnaden restaureringsinsatser i Hellströmska huset arbete med garveriets tak stabilisering av Holmgatshusets grund. 2027 större restaureringsinsatser För 2027 efterfrågar verksamheten en budget för restaureringarna om cirka 2,9 miljoner kronor. Större planerade åtgärder är bland annat: restaurering av interiör i Spjute utveckling av miljöer vid fäbodvallen timmerlagningar och takarbete i stallbod åtgärdsprogram för födorådsstugan målning av Faktorshuset restaurering av kyrkkrogens tak insatser i Åvike interiör. 2028 fortsatta restaureringar För 2028 efterfrågar verksamheten en budget för restaureringarna om cirka 3,1 miljoner kronor. Planerade åtgärder omfattar: målning av rådhusets fasad och tak Sida Härnösands kommun UTREDNING 9(9) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-15 Dnr 2025 000466 restaurering av Grindstugan timmerarbeten i lärftmangel åtgärder i prästgårdens kök restaurering av linskäkten fortsatta insatser vid fäbodvallen fortsatta restaureringar i Spjute. 2029 större byggnadsvårdsinsatser För 2029 efterfrågar verksamheten en budget för restaureringarna om cirka 2,9 miljoner kronor. Viktiga åtgärder är: restaurering av födorådsstugan insatser i samevisten restaurering av rådhusets interiörer åtgärder i Wulkanska huset fortsatt arbete vid fäbodvallen. 2030 större restaureringsprojekt För 2030 efterfrågar verksamheten en budget för restaureringarna om cirka 3,5 miljoner kronor. Planerade insatser inkluderar: fönsterrestaurering i rådhuset restaurering av garveriet åtgärder i skogskojan restaurering av Jämtgården (flerårigt projekt). Sida UTREDNINGbilaga 3 1(7) Datum 2026-04-27 Dnr 2025 000466 KSF/Tillväxtavdelningen Kommunstyrelsen Bilaga 3 Konsultrapporter och omvärldsbevakning av andra friluftsmuseer Innehåll Bilaga 3 Konsultrapporter och omvärldsbevakning av andra friluftsmuseer ..................... 1 Syfte ................................................................................................................................... 2 Bakgrundsmaterial, rapporter .......................................................................................... 2 Resultat från rapporter ..................................................................................................... 3 Jämförelser med andra friluftsmuseer i Sverige................................................................... 4 Urval ................................................................................................................................... 4 Frågeställningar ekonomi, verksamhet ........................................................................... 4 Resultat ekonomi .............................................................................................................. 4 Norra bergets friluftsmuseum i Sundsvall ................................................................... 4 Hägnan Luleå ................................................................................................................ 5 Generella inspel och övriga tillfrågade ........................................................................ 5 Hägnan Friluftsmuseum ............................................................................................... 6 Sammanfattning/slutsats (överlämnande) .......................................................................... 7 Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Rådhuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Kommunledningskontoret Nybrogatan 8 E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun UTREDNING bilaga 3 2(7) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-27 Dnr 2025 000466 Syfte Denna bilaga handlar om Murbergets utmaningar och möjligheter utifrån tidigare framtagna utredningar samt jämförelser med utvalda friluftsmuseer i Sverige kring verksamhet och ekonomi. Syftet har varit att få en fingervisning på hur långt de årliga medel, (för år 2025, Sek 8 810 068) vilket Härnösands kommun bidrar med till stiftelsen, räcker för att utveckla friluftsmuseet. Utredningen har därför: Samlat tidigare beställda konsultrapporter och underlag för att synliggöra och jämföra leveransernas beskrivningar av friluftsmuseets behov, utmaningar och möjligheter. För att analysera tidigare framtagna rapporter och utredningar kopplade till Länsmuseet och Friluftsmuseet har AI verktyg används. Valt ut och utfrågat andra friluftsmuseer för att försöka få en, så långt som möjligt, verksamhetsmässig och ekonomisk jämförelse med Friluftsmuseet Murberget. Bakgrundsmaterial, rapporter Nedan en sammanställning som integrerar innehållet från tre AI-analyser (ChatGPT, Copilot, Grok AI). Allt är faktabaserat och utgår från de fyra rapporterna nedan och med fokus på Murbergets friluftsmuseum. Rapport Syfte Beställare Mottagare Kairos Framtidsanalys och konceptförslag Västernorrlands Västernorrlands Future Murberget mot 2030. Identifiera museum museum (2019) trender, attraktionskraft, intäktsmöjligheter Leader Förstudie för utveckling av Murberget Leader Höga Lokala aktörer, Höga som mötesplats och kulturarvsarena, Kusten Västernorrlands Kusten fokus lokal identitet och hållbarhet museum, (2020) Härnösands kommun Voodoo Konceptutveckling av Spjutegården Västernorrlands Västernorrlands (2024) och Murberget som museum och museum och upplevelsedestination, kommersiella Härnösands potentiella scenarier och platsvarumärke. kommun operatörer WSP (2025) Översyn av regional Region Region museiverksamhet, analys av Västernorrland Västernorrland, driftsform, ekonomi, styrning och ge Härnösands förslag för långsiktig hållbarhet. kommun Sida Härnösands kommun UTREDNING bilaga 3 3(7) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-27 Dnr 2025 000466 Resultat från rapporter Resultaten från de samlade analyserna pekar mot ett behov av att stärka museets organisatoriska tydlighet, utveckla en mer hållbar finansiering och tydligare definiera Murbergets roll i regionens kultur- och besöksnärings- utveckling. Analyserna lyfter även fram stora möjligheter att öka attraktionskraften genom att modernisera koncept, bredda målgrupperna och säsongerna, utveckla kommersiella erbjudanden och skapa en mer sammanhållen besöksupplevelse. Tillsammans ger rapporterna en gemensam bild av potentialen men också av de strategiska beslut som krävs för att realisera den. Voodoo Associates har tagit fram olika konceptutvecklingsförslag för hela friluftsmuseet och särskilt för Spjutegården. Spjutegården har sitt ursprung i början av 1800-talet och har efter flytten till Murberget använts för bland annat gästgiveri och restaurang. Byggnaden är idag kallställd utan pågående verksamhet. Exteriören bedöms vara i relativt gott skick, medan interiör, tekniska installationer och köksfunktioner är i behov av omfattande åtgärder. Det saknas ett fungerande restaurangkök och system för värme, ventilation, VVS och el behöver ses över eller ersättas. Framtida åtgärder förutsätter antikvarisk förundersökning och åtgärdsprogram, då mycket hög kulturmiljöhänsyn ska iakttas. Underlaget från Voodoo Associates visar att Murberget är ett etablerat besöksmål, men att potentialen som helårsdestination inte är fullt utnyttjad. Spjutegårdens framtida funktion bedöms behöva ses i relation till övriga delar av Murberget, såsom museiverksamhet, torg och evenemangsområden. Det finns historisk erfarenhet och visst marknadsstöd för restaurang- verksamhet, men en fristående restaurang bedöms innebära betydande ekonomiska och organisatoriska utmaningar. Restaurangverksamhet lyfts därför främst som en del av ett bredare sammanhang med evenemang, catering och publika aktiviteter. I underlagen redovisas flera utvecklingsalternativ, från återetablering av restaurang i Spjutegården till mer omfattande destinationskoncept, samt alternativ där restaurangfunktion lokaliseras till andra delar av Murberget och Spjutegården ges andra användningar, exempelvis för utbildning, utställning eller byggnadsvård. Sida Härnösands kommun UTREDNING bilaga 3 4(7) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-27 Dnr 2025 000466 Jämförelser med andra friluftsmuseer i Sverige Urval Urvalet av friluftsmuseer gjordes med uppgifter från De svenska friluftsmuseernas samarbetsorganisation Valda museer finns på orter som geografiskt och storleksmässigt liknar Härnösand och dess upptagnings- område. Ett upptagningsområde för friluftsmuseum är oftast lokalt och regionalt. Friluftsmuseum som svarat på våra frågor är: Gamla Linköping, Äskhults by Kungsbacka, Jamtli Östersund, Hägnan Luleå samt Norra Berget i Sundsvall. Frågeställningar ekonomi, verksamhet De frågor som sändes ut till respondenterna var kopplade till verksamhet och ekonomi, enligt nedan: - Vad är totala kostnaderna för er verksamhet i friluftsmuseet? - Vilka inkomstkällor har ni i friluftsmuseet? - Vilken typ av verksamhet har ni i ert friluftsmuseum? Ex djur, café, - Har ni viss verksamhet som är arenor, daglig verksamhet eller andra samarbeten som påverkar de ekonomiska förutsättningarna i friluftsmuseet? - Hur många anställda och vilka kompetenser finns inom friluftsmuseet? Till exempel marknadsföring, antikvarisk. - Ungefär hur stor del av kostnaderna är drift och underhåll av byggnader? - Finns det delar av museilagen ni har utmaningar med att möta med de ekonomiska förutsättningar som finns idag? Resultat ekonomi För större delen av de tillfrågade, visade det sig att friluftsmuseet är integrerat i Länsmuseet och inte en avgränsad organisatorisk enhet. Detta har gjort det omöjligt att särskilja totala kostnader och utredningen har därför endast kunnat ta med två friluftsmuseer när det gäller jämförelse av den ekonomiska delen för verksamheten, och dessa är Norra Bergets Friluftsmuseum i Sundsvall samt Hägnan i Luleå vilka redovisas nedan. Övriga inspel redovisas mer generellt kring Norra bergets friluftsmuseum i Sundsvall Kostnaden för lokalerna uppgår till cirka 2 650 tkr per år. I denna summa ingår kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta avseende nyare byggnader. Enligt uppgift från fastighetsförvaltaren beräknas drift- och underhållskostnaden till cirka 630 kronor per kvadratmeter och år. Friluftsmuseet Norra berget har 40 kulturhistoriska byggnader. Enhetens budget fördelas enligt följande: Sida Härnösands kommun UTREDNING bilaga 3 5(7) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-27 Dnr 2025 000466 Drift: 300 000 kronor Fordon: 250 000 kronor Djurhållning: 100 000 kronor Utställningar: 50 000 kronor Programverksamhet: 250 000 kronor I ovanstående redovisning ingår inte kostnader för kommungemensamma tjänster såsom IT och telefoni, HR-stöd, ekonomiadministration, upphandling samt delar av kommunikationsverksamheten. Enheten Friluftsmuseerna består av tio tillsvidareanställda medarbetare samt en enhetschef. En av tjänsterna omfattar 60 procent av heltid, medan övriga tjänster är på heltid. Verksamheten bemannar Norra Berget dagligen året runt. Därutöver anlitas extra personal för helger, vid behov samt under sommarsäsongen. (ca 6,6 mnkr i personalkostnader) Enheten ansvarar för tre kulturmiljöer inom Sundsvalls kommun. Det är därför inte möjligt att särskilja kostnader som enbart avser Norra Berget, eftersom merparten av personalen har arbetsuppgifter som omfattar flera verksamhetsområden. Verksamheten har även vissa intäkter, bland annat i form av lönebidrag från Arbetsförmedlingen samt hyresintäkter från uthyrning av lokaler. Hägnan Luleå Hägnan i Luleå har ett kommunbidrag på 9,8 miljoner kronor (2024). Intäkter ca 2,1 miljoner kronor från lokalhyror, skol och programverksamhet samt butik. Antal besökare varierar mellan 80 100 000. Friluftsmuseet har 7,75 heltidsanställda. Hägnan lyfter både löpande driftkostnader och behovet av omfattande renoveringsinsatser till följd av historiskt eftersatt underhåll. För 2024 uppgick drift och underhåll till ca 1,9 miljoner kronor. Till detta har ytterligare medel tillsatts med 2 miljoner kronor per år. Genom tillskottet från Luleå kommun på 10 miljoner kronor under en 5- årsperiod har renoveringsarbetet blivit möjlig. Det är ett fortsatt bekymmer hur finansiera underhållsbehovet framåt. Fortsatt plan behöver beslutas både över medel och för behov av viktiga kompetenser som inte alltid finns att tillgå. Generella inspel och övriga tillfrågade Flera friluftsmuseer pekar på att samarbeten med daglig verksamhet, arbetsmarknadsinsatser eller externa aktörer bidrar till att hålla nere personalkostnader men samtidigt kräver handledning och struktur. Sida Härnösands kommun UTREDNING bilaga 3 6(7) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-27 Dnr 2025 000466 Intäkterna kommer generellt från en kombination av kommunala eller regionala bidrag, försäljning, programverksamhet, uthyrning av lokaler och i vissa fall projektmedel eller statliga stöd. Jamtli och Äskhults by lyfter särskilt att verksamheten bedrivs i nära samspel med andra aktörer eller museidelar, vilket innebär att kostnader för personal, byggnader och drift delas eller finansieras via flera budgetar och bidragssystem. Drift och underhåll av byggnader framstår som en av de mest resurskrävande och långsiktigt utmanande kostnadsposterna. Verksamhet och samverkan med föreningsliv och andra aktörer Gemensamt för samtliga är att friluftsmuseerna har en bred verksamhet som kombinerar kulturhistorisk förmedling med publik verksamhet såsom guidningar, pedagogiska program, evenemang, café- och butiksverksamhet samt i flera fall djurhållning och jordbruk. För att få en bild över andra friluftsmuseers samverkan så planerades digitala möten med Hägnan Luleå, Jamtli Östersund och Friluftsmuseet Jönköping. Endast mötet med Hägnan i Luleå har hittills kunnat genomföras och kan läggas till i rapporten. Hägnan Friluftsmuseum Hägnans friluftsmuseum i Luleå ligger i nära anslutning till Världsarvet Gammelstad vilka de har en framgångsrik samverkan med. Där finns bland annat Visitor Center och diverse entreprenörer. Friluftsmuseet önskar göra mer av världsarvet som finns nära och öka samverkan med företag inom till exempel kreativa näringar. Det immateriella kulturvärdet lyfts upp som särskilt viktigt för friluftsmuseet gällande utveckling och attraktionskraft. Aktiviteter för både barn och vuxna arrangeras för att visa upp och lära ut traditionella slöjtekniker, maträtter och brödbakning med gamla traditioner och där personalen har historiska kläder. En lekmiljö har byggts upp för gamla lekar som hästskokastning, hö-hopp, barnens lilla herrgård. Samverkan lyfts mellan Hägnan och Luleå Tekniska Universitet och lokala idrotts- och hembygdsföreningar. Att utveckla samverkan med Norrbottens museum och LTU är önskvärt gällande museiupplevelse, platsutveckling, ökad tillgänglighet. Rollen som eventutvecklare är nödvändig inom friluftsmuseet för att nå intresserade samverkanspartners, att stärka platsens attraktivitet och ta fram målgruppsanpassade aktiviteter i ambitionen att öka antal besök från lokala invånare och turister. Sida Härnösands kommun UTREDNING bilaga 3 7(7) Datum KSF/Tillväxtavdelningen 2026-04-27 Dnr 2025 000466 Sammanfattning/slutsats (överlämnande) Flera analyser och utredningar har under senare år tagits fram med syfte att stärka Friluftsmuseet Murbergets långsiktiga förutsättningar. Konsultrapporterna ger en samstämmig bild av friluftsmuseet Murbergets möjligheter och utmaningar, men det kan samtidigt konstateras att det hittills i begränsad utsträckning har omsatts i konkreta åtgärder, vilket har inneburit att önskade effekter ännu inte har uppnåtts. Det handlar om att modernisera koncept för ökad attraktionskraft, att bredda målgrupper och säsonger, att utveckla kommersiella erbjudanden samt skapa en mer sammanhållen besöksupplevelse. En viktig förklaring är att rapporterna främst har haft en rådgivande karaktär, utan tydliga beslutspunkter, ansvar eller mandat för genomförande. Eftersom frågorna berör flera huvudmän och politiska nivåer har detta bidragit till otydliga roller och försiktighet i långsiktiga vägval, vilket inneburit att underlagen i begränsad utsträckning har omsatts i konkreta uppdrag eller åtgärder. Gällande utredningens jämförelser med andra friluftsmuseer bedöms kostnaderna ligga i linje med de belopp som Stiftelsen redovisat för Friluftsmuseet Murberget. Svaren visar också att friluftsmuseiverksamhet är personal- och kapitalkrävande, med stora fasta kostnader och ett starkt beroende av stabil offentlig finansiering i kombination med kompletterande intäkter. Flera friluftsmuseer pekar på svårigheter att fullt ut leva upp till museilagens intentioner, framför allt vad gäller samlingsförvaltning och bevarande, till följd av begränsade ekonomiska och personella resurser. Samverkansstrukturer behöver värnas om, utvecklas och formaliseras för långsiktighet. För kommuner med minskande befolkning är samverkan inte ett komplement utan en förutsättning för framtida attraktionskraft, effektiv resursanvändning och strategisk utveckling. Det finns nu ett gediget kunskapsunderlag att bygga vidare på. För att komma vidare krävs att analys övergår i tydliga ställningstaganden och uppdrag, så att identifierade utvecklingsmöjligheter kan tas till vara och leda till faktiska resultat för Friluftsmuseet Murberget. Sida Bilaga 4 1(2) Datum Diarienummer 2026-05-08 KS2025-00466 Henrik Petré henrik.petre@harnosand.se Bilaga 4 SWOT och TOWS-analys En SWOT-analys är ett strategiskt verktyg som används för att skapa en samlad bild av en verksamhets nuläge. Analysen delas in i fyra delar: styrkor och svagheter, som är interna faktorer, samt möjligheter och hot, som handlar om omvärlden. Styrkor beskriver det verksamheten gör bra och kan bygga vidare på, medan svagheter pekar på sådant som behöver utvecklas eller hanteras. Möjligheter handlar om externa faktorer som kan bidra till utveckling, exempelvis nya samarbeten eller förändrade behov. Hot är externa risker eller utmaningar som kan påverka verksamheten negativt, till exempel ekonomiska begränsningar eller förändrade förutsättningar. Syftet med SWOT-analysen är att skapa en gemensam förståelse för nuläget och de viktigaste faktorerna som påverkar verksamheten. Den fungerar som ett underlag för strategiska beslut, men i sig innehåller den inte färdiga lösningar. För att gå från analys till konkret handling används en TOWS-analys. Den bygger vidare på SWOT-analysen genom att kombinera de fyra perspektiven och formulera strategier. I en TOWS kopplas styrkor till möjligheter (SO), styrkor till hot (ST), svagheter till möjligheter (WO) samt svagheter till hot (WT). På så sätt identifieras olika typer av strategier, exempelvis hur styrkor kan användas för att ta vara på möjligheter eller hur svagheter behöver hanteras för att minska risker. I detta arbete har TOWS-analysen tagits fram med stöd av AI som ett analysverktyg. AI har använts för att strukturera och kombinera innehållet i SWOT-analysen och generera förslag på strategiska inriktningar. Resultatet har därefter bearbetats och kvalitetssäkrats av tjänstepersoner. AI har alltså fungerat som ett stöd i analysprocessen, men det är kommunen som står för de slutliga bedömningarna och prioriteringarna. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Stadshuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 871 80 Härnösand E-post Fax Bankgiro kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun Bilaga 4 2(2) Datum Diarienummer 2026-05-08 KS2025-00466 Sida CHECKLISTA INFÖR BESLUT 1(3) Datum Dnr 2026-05-13 KS/2026-304 Kommunstyrelseförvaltningen Ärendemening. 1. Berör beslutet individer (kvinnor/män) Ja 2. Om svaret är ja – vilka grupper av individer berörs? (tex äldre/barn/unga/företagare/funktionsnedsatta) Anställda vid Länsmuseet Västernorrland. Beslutet bedöms inte påverka andra samverkansorganisationer som Stiftelsen har idag. 3. Vilka konsekvenser (både positiva och negativa) får beslutet för berörd grupp? Beskriv I huvudutredningen och i bilaga 4 SWOT och TOWS-analys för strukturerad bild av nuläget och förslag på strategiska inriktningar beskrivs förväntade konsekvenser för berörda grupper. 4. Har berörd grupps synpunkter inhämtats innan beslut? Ja 5. Om ja – beskriv på vilket sätt och vilka synpunkter som inkommit Personalen har besvarat flera av förvaltningens frågor om verksamheten. Dialog inför den planerade verksamhetsövergången har också efterfrågats och inbjudan till detta har skickats till berörda parter. Någon dialog har dock inte kommit till stånd, då personal och ledning inte valt att delta i de erbjudna samtalen. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida CHECKLISTA INFÖR BESLUT 2(3) Härnösands kommun Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-13 KS/2026-304 6. Om nej – motivera varför inte Stiftelsens ledning har avböjt dialog under utredningens beredning. Anställda vid stiftelsen har efterfrågat skriftliga förtydliganden vilka har besvarats i bilaga 1 till det regionala beslutet 24RUN682. 7. Beskriv hur beslutet bidrar till att uppfylla nämndens mål och uppdrag samt kommunens övergripande utveckling (Nämndens mål/uppdrag i verksamhetsplan, gemensamt reglemente, lagstiftning eller andra dokument som är viktiga för nämnden samt övergripande styrdokument – Översiktsplan samt tillväxtstrategi) Förslaget är förenligt med Kommunens målprogram som anger strategiska inriktningar om: inkludering och delaktighet, attraktiv livsmiljö och mötesplatser, kultur som en del av hållbar samhällsutveckling, fungerar som öppen mötesplats, stärka lokal identitet och berättelsen om Härnösand och bidra till social sammanhållning och tillgänglig kultur. Kulturprogrammet betonar kulturarvets betydelse för demokrati och delaktighet, tillgänglighet till kultur i hela kommunen, samspel mellan kultur, platsutveckling och attraktivitet och ska vara långsiktigt hållbar, tillgänglig och lokalt förankrad. 8. Beskriv vilken eventuell påverkan beslutet har på kommunens ekonomi Genom en uppdelning av verksamheten i Stiftelsen mellan huvudmännen skapas möjligheter för att tydligare fokusera på respektive uppdrag. Det möjliggör också för Härnösands kommun att säkerställa att de medel som avsätts för verksamheten i Friluftsmuseet och inte går till det regionala museiuppdraget. 9. Beskriv om beslutet har någon påverkan på miljö/klimat? (positiv/negativ) Ingen Ingen påverkan. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida CHECKLISTA INFÖR BESLUT 3(3) Härnösands kommun Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-13 KS/2026-304 10. Beskriv på vilket sätt beslutet påverkar jämställdhet/jämlikhet? Ingen påverkan. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 KS/2026-288 Remissvar Regional Kulturplan 202604 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta förslag till yttrande som sitt eget, samt att översända yttrandet till Region Västernorrland. Sammanfattning Härnösands kommun har av Region Västernorrland beretts möjlighet att senast den 10 juni 2026 yttra sig över remissversion, Kulturplan för Västernorrland 2027–2030. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Regional kulturplan 2027-2030 utkast Remissförslag Kulturplan för Västernorrland 2027-2030 Remisssvar Regional kulturplan för Västernorrland 2027-2030 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-12 KS/2026-288 Kommunstyrelseförvaltningen Elisabeth Oxelhöjd elisabeth.oxelhojd@harnosand.se Kommunstyrelsen Regional kulturplan för Västernorrland 2027–2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta förslag till yttrande som sitt eget, samt att översända yttrandet till Region Västernorrland. Sammanfattning Härnösands kommun har av Region Västernorrland beretts möjlighet att senast den 10 juni 2026 yttra sig över remissversion, Kulturplan för Västernorrland 2027–2030. Beskrivning av ärendet Regionala utvecklingsnämnden fattade den 22 april 2026 beslut om att fastställa remissversion av Kulturplan för Västernorrland 2027–2030. Arbetet med att ta fram en ny regional kulturplan utgår från Förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kultur. Region Västernorrland har sedan våren 2025 haft samråd, dialoger och samtal med kulturskapare, civilsamhälle och kulturinstitutioner. Regionen vill främst ha synpunkter på prioriteringar kopplade till övergripande mål men även konkreta förslag till uppdateringar av text. Efter remisshanteringen kommer dokumentet att fastställas av Regionfullmäktige. Bedömning Kulturplan för Västernorrland 2027–2030 ska samla de gemensamma prioriteringar och målsättningar för hur vi i Västernorrland tillsammans vill arbeta för att utveckla kulturen under den kommande fyraårsperioden. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som regionen ska fördela, det blir därför viktigt att de regionala prioriteringarna har en direkt koppling till de kulturpolitiska målen. Då kulturplanen är del av Västernorrlands regionala utvecklingsstrategi, är det även av stor vikt att det blir tydligt i dokumentet hur kulturplanen bidrar till att uppfylla RUS visioner och målområden, då kulturplanen och dess prioriteringar utgör ett styrdokument vid hantering av anslag och tillfälliga stöd. Kommunstyrelseförvaltningens tillväxtavdelning föreslår att kommunstyrelsen antar bifogat remissvar till – Regional Kulturplan för Västernorrland 2027–2030. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Härnösands kommun Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-12 KS/2026-288 Uno Jonsson Elisabeth Oxelhöjd Tillväxtchef Kulturchef Beslutsunderlag Remissvar från Härnösands kommun Remissversion Regional kulturplan för Västernorrland 2027–2030 Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Kulturplan för Västernorrland 2027 2030 Foto: Daniel Håkansson Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Innehållsförteckning Begrepp och definitioner .................................................................................................................... 3 Utgångspunkter .................................................................................................................................. 7 Vad är en regional kulturplan?........................................................................................................ 7 Styrdokument ................................................................................................................................. 8 Vilka är vi, kulturaktörerna i Västernorrland? ................................................................................ 9 Övergripande mål ............................................................................................................................. 11 Mål ett: I Västernorrland tar vi aktiv ställning för konstnärlig frihet samt stärker den kulturella infrastrukturen och det professionella skapandet. ...................................................................... 11 Mål två: I Västernorrland vill vi skapa jämlik tillgång till kultur för alla. ....................................... 12 Mål tre: I Västernorrland har kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet en stark roll i samhällsutvecklingen. ................................................................................................................... 12 Kulturområden .................................................................................................................................. 13 Inledning till kulturområden och kulturområdesmål .................................................................... 13 Biblioteks-, litteratur-och läsfrämjande ........................................................................................ 14 Bild och form ................................................................................................................................. 15 Film och rörlig bild ........................................................................................................................ 16 Kulturarv, museer och arkiv .......................................................................................................... 17 Scenkonst ...................................................................................................................................... 19 Slöjd ............................................................................................................................................... 22 Spelkultur ...................................................................................................................................... 23 Kulturplanens genomförande och uppföljning ................................................................................. 24 Samverkan för hållbart kulturliv ................................................................................................... 24 Arbetssätt och verktyg .................................................................................................................. 25 Finansiering ................................................................................................................................... 26 Uppföljning .................................................................................................................................... 27 Genomförda dialoger ........................................................................................................................ 28 Genomförda dialoger 2025 ........................................................................................................... 28 Genomförda dialoger 2026 ........................................................................................................... 28 Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Begrepp och definitioner Detta avsnitt förklarar och definierar begrepp som förekommer i kulturplanen. Armlängds avstånd Principen om armlängds avstånd syftar till att skapa förutsättningar för konstnärlig frihet genom att främja konstens och kulturens oberoende ställning samt att förespråka sakkunnighet vid konstnärliga bedömningar. Den politiska nivån ska ge förutsättningar för konsten och kulturen men inte styra innehållet. Arvodesrekommendationer Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, KLYS, har tagit fram rekommenderade miniminivåer för arvoden till yrkesverksamma kulturskapare vid uppdrag. Civilsamhället Till civilsamhället räknas organisationer och grupper som verkar inom kultursektorn utanför konst- och kulturinstitutioner som föreningar, studieförbund, idéburna organisationer, ungdoms- och pensionärsorganisationer samt trossamfund. Civilsamhället eller den idéburna sektorn omfattar organiserade verksamheter som bygger på demokratiska värderingar samt gynnar samhälls- eller medlemsintresset. Det fria kulturlivet Till det fria kulturlivet räknas organisationer och enskilda utövare som verkar professionellt utanför konst- och kulturinstitutionerna. Enprocentregeln Enprocentregeln är en ekonomisk princip för investeringar som innebär att en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer investeras i konstnärlig gestaltning. Flernivåsamverkan Ett brett kulturliv med mångfald kräver samverkan mellan ett stort antal aktörer för att långsiktighet och hållbara kulturverksamheter ska uppnås. Tillsammans möjliggör aktörer på lokal, regional, nationell och EU-nivå det som brukar kallas flernivåsamverkan. Flernivåsamverkan är också en princip för regional utveckling i Västernorrland. Folkbildning Med folkbildning menas folkhögskolorna och studieförbunden. Folkbildningen ska göra kunskap och bildning tillgänglig utanför den traditionella skolvärlden och ska ge alla möjlighet att öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället och kulturlivet. Främjande Främjande verksamhet fungerar som ett kitt mellan utövare, arrangörer, deltagare och publik. Främjandeuppdraget innefattar stöd till, och nätverkskapande i, föreningsliv, Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 kulturverksamheter och bland utövare. Det handlar om morgondagens utövare, publik, arrangörer och att skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv. Främjande handlar även om pedagogisk verksamhet som riktar sig till barn och unga på fritiden och i skolan samt att höja intresset för kulturområdet. Främjandeuppdraget omfattar insatser för att öka kunskapen om kultur och att skapa strukturer för att nå ut till invånare i hela Västernorrland. Främjandeuppdraget finns i varje konstform och ligger hos alla de regionala kulturverksamheterna. Gestaltad livsmiljö Gestaltad livsmiljö är ett politikområde som tar utgångspunkt i människan, hennes behov och livskvalitet i skapandet av våra livsmiljöer. Arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö formar samhället och invånarens vardag och kan tillsammans bidra till att lösa samhällets utmaningar. Det finns många aktörer som behöver samverka för att bidra inom området. Hållbarhet Hållbarhetens tre dimensioner är ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som tillsammans utgör grunden för global hållbar utveckling. Hållbarhet inbegriper inkluderande, rättvis utveckling och långsiktigt ansvarsfull resursanvändning. Konstnär Begreppet konstnär avser professionella utövare och upphovspersoner inom alla konstområden, till exempel dansare, författare, bildkonstnärer och filmare. Det används i regel synonymt med begreppet professionell kulturskapare. Som professionella verksamheter räknas kulturverksamheter vars personal i huvudsak är professionell. Begreppet konstnär kan i några fall specifikt avse bild- och formkonstnärer, det framgår i så fall av sammanhanget. Konstnärlig frihet Ett ideal som bygger på tanken att den konst och kultur som produceras i samhället så långt som möjligt ska reflektera fria kreativa processer och värderas utifrån sina konstnärliga kvaliteter. Konstpolitik Konstpolitiken ska verka för att skapa goda förutsättningar och hållbara villkor för professionella kulturaktörer inom alla konstformer. Konstpolitiken ska värna konstens självständiga ställning och egenvärde. Kulturaktörer Med kulturaktörer menar vi alla aktörer inom kulturlivet. Det kan vara professionella, ideella, institutioner, enskilda utövare och arrangörer. Till professionella kulturaktörer räknar vi även yrkesgrupper som arbetar inom kultursektorn, men som inte arbetar med det Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 konstnärliga skapandet eller ingår i konstnärsbegreppet. Det kan till exempel vara antikvarier, pedagoger, producenter och tekniker av olika slag. Kulturens egenvärde Begreppet avser kulturen för kulturens egen skull och att det konstnärliga uttrycket är ett mål i sig, det vill säga det ska inte i första hand tillföra något till andra områden och samhällssektorer. Konsten är fri och ska få skapas i sin egen rätt. Det hindrar naturligtvis inte att vi sprider eller tar del av kultur för att vi mår bra av det eller för att det skapar arbetstillfällen och tillväxt. Kulturens infrastruktur Kulturens infrastruktur består av en rad aktörer som tillsammans gör att kultur kan skapas och utvecklas. Det kan vara konstnärer, scener, arrangörer, lokaler, producenter, scentekniker, mötesplatser med flera. Till detta kan även läggas de stödsystem som ger förutsättningar för utbud, samarbetsmöjligheter och institutioner som bibliotek, konsthallar, studieförbund, kulturskola och museer. Ibland förekommer begreppet kulturens ekosystem, som synliggör det komplexa samspelet mellan de verksamma delarna inom kulturen. Begreppet kulturell infrastruktur innehåller även perspektiv som fysisk och geografisk tillgänglighet. Kulturliv Begreppet kulturliv används för att beskriva hela fältet av aktörer (institutioner, kulturverksamheter, föreningar, kulturföretag, professionella kulturskapare och andra aktörer) som tillsammans erbjuder möten med kultur och möjligheter till deltagande både som publik, besökare och utövare. Kulturpolitik Kulturpolitiken syftar till att skapa förutsättningar för ett levande och oberoende kulturliv. Det handlar om att främja delaktighet och tillgång till kultur. Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen innebär att varje region beviljas en samlad summa statliga medel från Kulturrådet för att fördela till regional kulturverksamhet i respektive region. Summan baseras på, och är en uppväxling av, de regionala medlen. Kulturplanen är ansökan om statsbidraget. Modellen har funnits sedan 2011 och har av regeringen beskrivits som en av de största kulturpolitiska reformerna. Resiliens Resiliens, och psykologisk motståndskraft, handlar om vår gemensamma förmåga att hålla huvudet kallt och fortsätta fungera även när vi utsätts för stora påfrestningar. För att vi inte ska låta oss luras av falsk information krävs kritiskt tänkande och att vi har en levande demokrati där människor vågar tycka olika, har kunskap om hur lagar stiftas och litar på att myndigheter och medier talar sanning. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Mottagarkapacitet Mottagarkapacitet handlar om förutsättningarna för ett brett kulturutbud i hela Västernorrland. Det behövs ett välfungerande mottagande i kommunerna i form av lokaler, scener och arrangörer. Det innebär även att scener behöver uppfylla vissa krav på fysisk tillgänglighet och tekniska krav. Mottagarkapaciteten säkerställs av insatser från civilsamhället, kommuner, regionala kulturverksamheter med flera. Det kan handla om ekonomiska stöd, arrangörsutbildningar samt främjande i form av kunskap eller nätverk. MU-avtal MU-avtalet (medverkans- och utställningsersättning) är ett avtal som gäller för statliga institutioner, men principerna är vägledande för alla utställningsarrangörer som får offentligt stöd. Det anger att ett enskilt avtal ska tecknas mellan arrangör och konstnär för konstnärens insatser och kostnader i anslutning till en utställning. MU-avtalet bestämmer ekonomisk ersättning till konstnärer, som till exempel bildkonstnärer, fotografer, konsthantverkare och tecknare för att ställa ut verk som konstnären äger. Mångfald Mångfald innebär att det bör finnas en representation av olika egenskaper som speglar variationer i samhället i stort, bland annat utifrån diskrimineringsgrunderna. Utgångspunkten är att olikheter i en grupp är att betrakta som en styrka och källa till framgång. Regionala kulturverksamheter När begreppet används i kulturplanen menar vi de kulturverksamheter som får statliga och regionala bidrag inom kultursamverkansmodellen. Föreningsarkivet Västernorrland, Näringslivsarkiv i Norrland, Riksteatern Västernorrland, Scenkonst Västernorrland AB, Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland, samt Region Västernorrland med Konst Västernorrland och Regionbibliotek Västernorrland. I vissa fall används begreppet kulturaktörer, ett vidare begrepp som även inkluderar verksamheter som inte är en del av kultursamverkansmodellen. Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur samhället utformas och är en förutsättning för att alla med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga. För oss betyder tillgänglighet att alla invånare i Västernorrland ska ha tillgång till och möjlighet att vara delaktiga i kulturlivet. Det innebär även att vi vill kommunicera så att alla förstår i kanaler som når så många som möjligt. Vi främjar ett kulturskapande som uppmuntrar till deltagande på olika sätt. Tillgänglighet till kultur handlar också om att alla i Västernorrland ska ha tillgång till ett högkvalitativt kulturutbud. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Utgångspunkter Vad är en regional kulturplan? Kulturplanen tas fram genom breda dialoger och samverkan, men beslutas i regionfullmäktige. Kulturplanen fungerar som en gemensam vision för region, kommuner, kulturskapare och andra aktörer inom kulturlivet. Den ska främja flernivåsamverkan och möjliggöra insatser som medfinansieras från lokal, regional och nationell nivå. Kulturplanen är även en ansökan om statliga medel inom Kultursamverkansmodellen och fungerar som ett styrdokument vid hantering av regionala stöd och anslag. Lagar och föreskrifter (Faktaruta) Regeringsformen slår fast att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd är grundläggande mål för den offentliga verksamheten. De nationella kulturpolitiska målen anger att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, och kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå detta ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och skapande främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv främja internationellt och interkulturellt utbyte särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Kulturplanen relaterar till lagar och föreskrifter som styr kultursektorn, bland annat: Agenda 2030 Arkivlagen Barnkonventionen Bibliotekslagen Förordning (SFS 2010:2012) om vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet Diskrimineringslagstiftningen Kulturmiljölagen Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Museilagen Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska det allmänna främja minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla sin kultur. Västernorrland ingår i finskt och samiskt förvaltningsområde. Kulturplanen har två typer av mål. Övergripande finns tre långsiktiga mål för vårt gemensamma utvecklingsarbete i länet. Kopplat till dessa mål finns gemensamma prioriteringar, som också fungerar som delmål. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Varje kulturområde har också mål, som främst tjänar som verksamhetsmål för Regionala kulturverksamheter inom Kultursamverkansmodellen. Både de övergripande målen och målen per kulturområde fungerar som kriterier för sökbara medel för aktörer i hela länet. Kultursamverkansmodellen (Faktaruta) Kultursamverkansmodellen bygger på dialog och samverkan mellan stat, region, kommuner, civilsamhälle och det fria kulturlivet. Regionen ansvarar för att kulturplanen tas fram i samverkan med länets kommuner och efter samråd med professionellt kulturliv och civilsamhälle. Med kulturplanen som grund fördelas statliga medel via Kulturrådet till regionerna, som i sin tur fördelar dem som verksamhetsbidrag till regionala kulturverksamheter (Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet). De statliga verksamhetsbidragen kan bara fördelas till verksamheter som också får regionalt verksamhetsstöd. Medlen inom modellen ska ge invånarna god tillgång till: professionell teater-, dans- och musikverksamhet museiverksamhet och kulturmiljöarbete biblioteksverksamhet och läsfrämjande professionell bild- och formverksamhet regional enskild arkivverksamhet filmkulturell verksamhet främjande av hemslöjd. Verksamheter som ingår i Kultursamverkansmodellen i Västernorrland Föreningsarkivet Västernorrland Konststrategisk verksamhet, Region Västernorrland Norrlands nätverk för musikteater och dans, NMD Näringslivsarkiv i Norrland (NIN) Regionbibliotek Västernorrland, Region Västernorrland Riksteatern Västernorrland Scenkonst Västernorrland AB Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland (Västernorrlands museum). Styrdokument Ambitionerna i kulturplanen speglar Region Västernorrlands ambitioner i styrande dokument, som Regionplan och Kulturpolitisk policy. Gemensamma målsättningar i Strategiskt kulturarvsprogram för Västernorrland inbegrips från och med 2027 i kulturplanen. Kulturplanens mål för Biblioteks-, litteratur- och läsfrämjande ingår i Biblioteksplan för Västernorrland. Region Västernorrlands folkbildningsplan följer kultur- och biblioteksplanernas planperioder och styr arbetet på folkhögskolorna, som region Västernorrland är huvudman för, samt stöd Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 till studieförbunden. Folkbildningen utgår ytterst från statens syften med folkbildningen men samlar frågor inom nya områden till en regional kontext. De fyra nordligaste länen har ett mångårigt samarbete, Kultur i norr, och har sedan 2020 ett Kulturpolitiskt positionspapper. I positionspapperet har regionerna enats om att prioritera urfolket samer, kulturella och kreativa branscher samt arrangörsfrämjande för att skapa bästa möjliga interregionala kulturutveckling. Kulturplanen är en av de regionala strategier och planer som ingår i samverkansstrukturen för det övergripande regionala utvecklingsarbetet. Regional utvecklingsstrategi för Västernorrland (RUS) (Faktaruta) Regional utvecklingsstrategi handlingskraft, livskraft och naturkraft. Tillsammans för människors och företags växtkraft, i en hälsosam livsmiljö för framtida Kulturplanen bidrar till att uppfylla visionen och målen i den Regionala utvecklingsstrategi Ett Västernorrland 2020 2030 (RUS): År 2030 har Västernorrland som plats stärkts i ett nationellt och globalt perspektiv: Innovativt och kreativt kulturliv som speglar mångfald och jämlikhet stärker Västernorrlands konkurrenskraft. År 2030 är Västernorrland den plats som människor väljer för att leva och besöka: Ett rikt kulturliv och tillgängliga kulturmiljöer skapar attraktiva livsmiljöer, social sammanhållning och en växande besöksnäring. År 2030 är Västernorrland platsen där företag och organisationer väljer att växa: Kultur- och kreativa näringar bidrar till innovation, entreprenörskap och hållbar tillväxt. Vilka är vi, kulturaktörerna i Västernorrland? När vi skriver vi så menar vi alla aktörer som tillsammans bidrar till att uppfylla målen i kulturplanen. Aktörerna som samverkar för att uppfylla kulturplanens mål i länet är många: Region Västernorrland, regionala kulturverksamheter, kommuner, fria utövare, civilsamhälle, företag inom kulturella och kreativa branscher och andra samverkansparter. Kultur och bildningsverksamheten, Region Västernorrland (Faktaruta) Kultur- och bildningsverksamheten består av kulturenheten och regionens tre folkhögskolor och är en del av Regional utveckling. Här arbetar vi för tillgänglig kultur i hela regionen. Tillsammans verkar vi för livslångt lärande, tillgång till konstnärliga utbildningar och goda förutsättningar för yrkesverksamma konstnärer samt ett demokratiskt samhällsbygge. Inom Enheten för kultur ryms regional kultur- och kulturarvsutveckling, konststrategisk verksamhet, konstnärlig gestaltning, Europa direkt Västernorrland samt regional biblioteksverksamhet, inklusive litteraturutveckling, tillgängliga nyheter och inläsningstjänst. Genom samfinansierade verksamheter ansvarar vi även för regional scenkonst och filmfrämjande verksamhet, regional museiverksamhet samt film och- hemslöjdsfrämjande verksamhet. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Tidigare kulturplaner och processen hit Västernorrland har tagit fram kulturplaner för åren 2012 2014, 2015 2018, 2019 2022 samt 2023 2026. I processen med att ta fram ny kulturplan för åren 2027 2030 har ett fyrtiotal dialoger genomförts. Det har framkommit i dialogerna att arbete för mångfald och delaktighet behöver bli bättre, med särskilt fokus på hur unga kan vara med och påverka. Beredskap och resiliens har blivit allt viktigare frågor. Många har lyft att förutsättningar för att producera konst och kultur behöver bli mer jämlika mellan konstformerna. Finansieringen och därmed infrastrukturen blir allt svagare och det finns sämre möjlighet till medfinansiering för både ordinarie verksamhet och utveckling. I uppföljningen av kulturplan för Västernorrland 2023 2026 ser vi att utveckling har möjliggjorts inom flera områden. Några goda exempel på utveckling och stärkt samverkan: Tillgången till kultur för äldre har stärkts genom samverkan kring Livskraft, kultur för äldre. Fler unga söker stipendiet Ungas initiativ som går till arrangemang av och för unga. En permanent satsning på regional samordning av kultur för barn och unga har etablerats genom ett uppdrag till Scenkonst Västernorrland AB och en stärkt samverkan mellan länets kulturskolor har initierats genom projektet En regional kulturskola. Nätverk och samverkan för samisk kultur har stärkts och etablerats med finansiering av Kultur i norr och genom en satsning på samiskt residens. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Övergripande mål De övergripande målen är en gemensam utgångspunkt för utveckling och uppföljning i hela länet, även för verksamheter som inte ingår i kultursamverkansmodellen. Målen är samma som i Kulturplan för Västernorrland 2023 2026. De identifierades tidigt i processen som fortsatt aktuella och långsiktiga. Det har funnits tydliga önskemål om konkreta prioriteringar, eller delmål, för att nå de övergripande målen. Prioriteringarna har växt fram utifrån de behov, perspektiv och förflyttningar som blivit tydliga i dialogerna, liksom i de förändrade förutsättningar som präglar samhället och kultursektorn i dag. Mål ett: I Västernorrland tar vi aktiv ställning för konstnärlig frihet samt stärker den kulturella infrastrukturen och det professionella skapandet. I det här målet fokuserar vi på kulturens kärna, det fria konstnärliga skapandet med yttrandefriheten som grund Förutsättningar: Stärkt konstnärlig frihet och långsiktig offentlig finansiering på alla nivåer behövs för en stark, oberoende kultursektor i Västernorrland. Såväl offentliga som större privata aktörer, behöver följa principer som armlängds avstånd, enprocentregeln, arvodesrekommendationer och upphovsrätt. Armlängds avstånd och sakkunnigt urval ska gälla vid konstnärliga urval och beslut. Arbetstillfällen är grunden till att professionella utövare ska kunna leva och verka i Västernorrland. Goda villkor för konstnärligt arbete med tillgång till finansiering och platser för produktion möjliggör ett kulturutbud av hög kvalitet i hela länet. Möjligheter att utvecklas som utövare och utforska nya uttryck behöver stärkas genom stipendier och möjlighet till utbyte och fortbildning. Plattformar för att visa konst och kultur behövs i hela länet, både i form av mindre, lokala arenor och större scener eller institutioner. Stora institutioner fungerar som kulturens motorer och ger arbetstillfällen och synlighet. Mindre kulturarenor och ideella initiativ behöver stärkas för ett levande kulturliv i hela länet, där kulturutövare kan utvecklas och leva. Prioriteringar för att nå mål ett: goda arbetsvillkor för professionella utövare samt tillgång till konstnärliga utbildningar och utbyten en mer jämlik tillgång till olika kulturuttryck för barn och unga stärka plattformar för konst och kultur utanför tätorterna stärka produktionsförutsättningarna för konst och kultur med svag infrastruktur Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 verka för att stärka enprocentregeln i både offentlig verksamhet och privat sektor verka för att armlängds avstånd och konstnärlig frihet tillämpas. Mål två: I Västernorrland vill vi skapa jämlik tillgång till kultur för alla. Det här målet handlar om jämlik tillgång, mottagarkapacitet och breddat deltagande. Förutsättningar: I ett demokratiskt samhälle bör alla ha möjlighet att ta del av och uttrycka kultur, oavsett var man bor eller vilka förutsättningar man har. Alla ska ges tillgång till kultur på lika villkor, utifrån diskrimineringsgrunderna. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska det allmänna främja minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla sin kultur. Geografiska, sociala och strukturella hinder för deltagande i kulturlivet behöver minska. Ett starkt arrangörsled och god mottagarkapacitet i hela länet behövs. Krisberedskap hos kulturverksamheter behöver stärkas. För ett breddat deltagande i kulturlivet behövs satsningar på prioriterade grupper och på mångfald i hela kedjan, från produktion till publik. Genom att prioritera barn och unga, stärka arrangörerna samt utveckla digital och fysisk tillgänglighet skapas ett kulturliv där fler röster kan höras och fler perspektiv får plats. Tillgång till kulturutbildningar på olika nivåer möjliggör för kommande generationers konstnärer, arrangörer och publik. Vi behöver verka tillsammans över sektorer och organisationsgränser för att nå målen. Kommunsamverkan och samverkan med ideell sektor är särskilt viktiga för en mer jämlik tillgång till kultur. Prioriteringar för att nå mål två: utveckla de offentligt finansierade arrangörsstöden stärka kapaciteten för ideell verksamhet att verka och utvecklas större möjlighet för barn och unga att själva skapa och att påverka ökad mångfald i produktionsledet stärkt långsiktig samverkan mellan kulturskolorna ökat utbud för små scener utveckla mötesplatser för kultur över åldersgränserna och stärka äldres tillgång till kultur. Mål tre: I Västernorrland har kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet en stark roll i samhällsutvecklingen. I det här målet fokuserar vi på att kultur bidrar till positiva effekter inom andra sektorer, att vi vill verka för finansiering från fler håll, samt att de positiva effekterna förutsätter att kulturen har en oberoende ställning. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Förutsättningar: För att skapa ett län med hållbar utveckling, där fler vill bo och bygga en framtid tillsammans, behöver vi ett tydligt helhetsperspektiv i samhällsplaneringen, med stark infrastruktur för kultur. Nationella målsättningar för gestaltad livsmiljö lyfter vikten av att estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara i samhällsutvecklingen. Dessa värden bidrar till att skapa platser där invånare trivs och känner sig delaktiga. Kultur i skolan samt estetiska lärprocesser kan ge möjlighet för fler elever att nå sin fulla potential. Kunskap om vårt kulturarv och skydd för yttrandefrihet och konstnärlig frihet ger kraft att stå emot otillbörlig påverkan och stärker den demokratiska utvecklingen. Kulturella mötesplatser fungerar som öppna arenor för samtal, bildning och delaktighet. Genom att möjliggöra för möten mellan människor med olika bakgrund stärker mötesplatserna den sociala sammanhållningen och främjar både hälsa och ett mer öppet samhälle. Kulturella och kreativa branscher är en viktig del av Sveriges ekonomi och en strategisk resurs för hållbar regional utveckling. Kulturarv och kultur utgör viktiga besöksmål som stärker länets attraktivitet, bidrar till turism och inflyttning. Eftersom företag inom kultursektorn ofta är mindre och växer genom att samverka med andra företag, så behövs stöd som riktar sig till små företag. Kultur behöver därför finansieras från fler sektorer och kunskap om kulturens förutsättningar stärkas hos andra politikområden. Samverkan med akademi, forskning och innovationsmiljöer är viktigt för att bygga ny kunskap och utveckla nya arbetssätt. Region Västernorrland ser ingen motsättning i att lyfta hur kulturen bidrar till positiv utveckling och samtidigt stå upp för konstens egenvärde. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd behöver vara självklart oavsett finansiering. Prioriteringar för att nå mål tre: stärka skyddet för yttrandefrihet och konstnärlig frihet synliggöra kulturens roll för resiliens och social hållbarhet lyftagestaltad livsmiljö och kulturmiljöns betydelse i strategiskplanering öka kunskapen om kulturens roll i skolan och vikten av estetiska lärprocesser lyfta kulturella och kreativa branscher som resurs för hållbar utveckling stärka finansieringen av kultur i samverkan med andra sektorer. Kulturområden Inledning till kulturområden och kulturområdesmål Detta kapitel ger en samlad beskrivning av de olika konst- eller kulturområdena i kulturplanen. Inom varje kulturområde finns mål som tagits fram i samverkan. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 De här målen utgör även en ansökan om statligt verksamhetsbidrag till de regionala kulturverksamheterna som finansieras av kultursamverkansmodellen. Verksamheterna inom modellen tar även fram egna årliga prioriteringar Redan inför Kulturplan för Västernorrland 2023 2026 var det tydligt att vissa kulturområden delar strategiska målsättningar och arbetssätt. Därför samlas kulturområden med liknande målsättningar under gemensamma rubriker, som Kulturarv eller Scenkonst. Områdena cirkus och spelkultur inkluderas i kulturplanen sedan 2023, eftersom de lyfts som utvecklingsområden i länet, även om de inte beskrivs i förordningen som styr Kultursamverkansmodellen. Biblioteks-, litteratur-och läsfrämjande Biblioteks-, litteratur- och läsfrämjande är delar som samspelar i en treenighet. Litteraturfrämjande handlar om att stärka litteraturen som konstform, att stötta litterärt verksamma och att stärka strukturer inom litteraturområdet. Läsfrämjande för alla åldrar är viktigt för både den enskilde individen och en förutsättning för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. Läsfrämjande sker både på bibliotek och genom civilsamhället, och även skolan spelar en viktig roll. , - och läsfrämjande,enligt bibliotekslagen verka för det demokratiska samhällets utveckling,och biblioteksverksamheten Aktörer Regionbibliotek Västernorrland arbetar med regional biblioteksverksamhet, litteratur- och läsfrämjande samt tillgängliga nyheter och inläsningstjänst. Regionbiblioteket är en länk mellan den nationella nivån, den regionala och den kommunala. Enligt bibliotekslagen ska regioner bedriva biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Bland övriga aktörer kan nämnas: Kommunbiblioteken lyder också under bibliotekslagen och är den biblioteksaktör som verkar lokalt och närmast invånarna. Civilsamhället och skolan samverkar med andra och gör viktiga insatser för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och kan vara nyckelaktörer för att nå fler med litteratur- och läsfrämjande insatser både för barn, unga och vuxna. Litterärt verksamma kan vara författare, översättare och arrangörer av litterära arrangemang som bidrar till att Västernorrland utvecklas. Inom utbildningsväsendet finns Mittuniversitetet som bland annat erbjuder program för litteratur och skrivande och Hola folkhögskola har genom sina kurser i litterärt skrivande stärkt det litterära ekosystemet. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Mål för biblioteks-, läs- och litteraturfrämjande 2030 ska Västernorrland vara en plats där: människor läser, skriver, skapar och deltar i samhället utifrån sina förutsättningar det finns goda möjligheter för litterärt verksamma att leva, verka och utvecklas fler röster tar plats i det offentliga samtalet biblioteken har stärkt sin roll som lokala nav och mötesplatser barn och ungdomar har stärkt sin roll som medskapare genom delaktighet och inflytande. Bild och form Inom bild och formområdet i Västernorrland finns samverkan och dialog med statliga myndigheter, länsmuseum, kommunala institutioner och civilsamhällets aktörer. Branschorganisationer, kollektivverkstäder och konstfrämjande aktörer är också viktiga för en samarbets- och infrastruktur som kan svara mot de behov som finns. Genom kompetensutveckling, stöd och nätverk stärks redan befintliga strukturer. Västernorrland skall vara en plats där konsten som skapas och visas får vara fri och ifrågasättande. I förlängningen kan konsten fungera som en arena för debatt och demokrati. En förutsättning för det är att det finns möjligheter för konstnärer att båda arbeta med sin verksamhet och visa sin konst för allmänheten. För att nå dit behövs aktivt arbete med att skapa goda villkor för både konstnärer och arrangörer. Konst Västernorrland Konst Västernorrland arbetar konstfrämjande och konstpolitiskt med utvecklingsfrågor inom bild- och formområdet. Verksamheten har i uppdrag att stärka och utveckla bild- och formkonstens ställning i länet samt att öka tillgången till konst och konstupplevelser för invånare i hela Västernorrland. Genom konstpedagogiska insatser främjas möjligheterna för fler att ta del av samtidskonst. Genom den nätbaserade konsttidningen Volym säkerställs tillgång till konstkritik i samverkan med de andra nordligaste länen. Konst Västernorrland verkar även för ökad tillgång till samtidskonst genom konstinköp och konstnärlig gestaltning i Region Västernorrlands lokaler. Det samlade arbetet verkar för att säkerställa att bild- och formkonstnärer har goda möjligheter att leva och verka i länet, och att länets invånare får tillgång till ett kvalitativt och varierat utbud av samtidskonst. Konstnärliga residens, stipendier och arvoderade uppdrag är viktiga satsningar. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 För att säkerställa att konstnärer får skälig ersättning ska Avtal om upphovspersoners rätt till medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) följas, och branschorganisationernas arvodesrekommendationer vara vägledande. Region Västernorrland tillämpar enprocentsregeln och arbetar aktivt med utveckling inom området gestaltad livsmiljö. Detta bidrar till fler uppdrag för professionella konstnärer och till ökad tillgång till konst av hög kvalitet i offentliga miljöer. Mål för bild och form 2030 ska Västernorrland vara en plats där: professionella konstnärer inom bild- och formområdet har goda möjligheter att leva, verka och utvecklas det finns en stark regional infrastruktur för professionell bild- och formkonst och en ökad tillgång till samtidskonst professionell bild- och formkonst synliggörs och intresset för samtidskonst stärks tillgång till offentlig konst i Region Västernorrlands lokaler utvecklas området gestaltad livsmiljö utvecklas i samverkan med länets kommuner och andra aktörer barn och unga har tillgång till professionell bild och formkonst samt eget utövande konstnärlig utveckling främjas genom residens, samarbeten och nationella och internationella utbyten. Film och rörlig bild Film och rörlig bild är ett sektorsövergripande kulturområde, en tillgänglig konstform som når ut till de allra flesta oavsett ålder, bakgrund eller andra förutsättningar. Det stora intresset för film och rörlig bild är en viktig kraft att bygga vidare på. Samtidigt skapar den ökande konsumtionen av rörliga bilder ett växande behov av förmågan att förstå, analysera och kritiskt granska det vi ser. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp. Konsumtionen av film är större än någonsin, och den sker i allt högre grad individuellt. Därför är det viktigt att värna biografen och andra visningsarenor som mötesplatser för delade filmupplevelser, samtal och reflektion. En stabil och långsiktig finansiering inom området erbjuder möjligheter till skapande och produktion samt arbetstillfällen på bred front, och bidrar till en naturlig koppling mellan kultur och näringsliv. Film Västernorrland Film Västernorrland arbetar med att främja och utveckla filmkulturen i länet och bedriver en omfattande filmpedagogisk verksamhet för barn och unga, i skolan och på fritiden. Genom Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 samproduktion av kort- och dokumentärfilm verkar Film Västernorrland för att en mångfald av filmer produceras i länet. Ett särskilt fokus ligger på att utveckla unga filmskapare och talanger. Film Västernorrland samproducerar långfilm och tv-dramaserier via en regionalt och kommunalt finansierad filmfond. Film Västernorrland ger råd och stöd till biografer och andra visningsaktörer i länet och arrangerar den internationella filmfestivalen Filmfest Sundsvall. Mål för film och rörlig bild 2030 ska Västernorrland vara en plats där: barn och unga får möjlighet att se, samtala om och skapa film i olika sammanhang för att bli filmkunniga medborgare invånare tar del av ett brett utbud av film från hela världen genom levande biografer, starka visningsarrangörer och filmkulturella mötesplatser centrala mötesplatser för filmkonst, publik och bransch stärker Västernorrlands position som ett filmkulturellt nav unga filmskapare får stöttning och möjlighet att utveckla sina färdigheter och talanger inom film vi stärker filmen som konstområde och en stark professionell filmbransch genom långsiktig finansiering professionella filmskapare ska kunna verka och utvecklas ett långsiktigt hållbart ekosystem för filmproduktion främjas. Kulturarv, museer och arkiv I Västernorrland samverkar aktörer inom offentlig, idéburen och privat sektor för att utveckla och stärka länets kulturarv. Centrala plattformar i detta arbete är Kulturarv i Västernorrland, Kulturmiljönätverket och Västernorrlands hembygdsråd. Länet har rika kulturmiljöer och ett mångsidigt kulturarv som, när det bevaras, används och utvecklas, bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Kulturarvet utgör ett gemensamt minne som sätter in människans livsvillkor i ett historiskt sammanhang, medan kulturmiljöerna speglar de fysiska miljöer som formats och påverkats av människan. Kulturarvet bidrar även till den civila beredskapen genom att bevara och tillgängliggöra historiska erfarenheter som stärker samhällets förmåga att förstå risker, hantera kriser och bygga resiliens. Eftersom synen på kulturarvet förändras över tid behöver samlingsförvaltningen präglas av långsiktighet, hållbara prioriteringar och kontinuerlig utveckling. Detta omfattar stärkt Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 digital tillgänglighet samt utveckling av nya metoder för dokumentation, delaktighet och tillgängliggörandet av den lokala historien. Kulturarvet är samtidigt en aktiv resurs i samhällsbyggandet. Det stärker identitet och gemenskap och har en central roll i den hållbara omställningen, både genom hållbar förvaltning av byggnader och traditioner och genom de lärdomar historien ger i tider av förändring. Därför är det viktigt att kopplingen mellan kulturarv, kulturmiljö, hållbar utveckling och klimatanpassning tydliggörs och stärks i det regionala utvecklingsarbetet. Det strategiska kulturarvsprogrammet för Västernorrland, som har funnits sedan 1990 talet, har avvecklats. Arbetet med kulturarvsfrågorna fortsätter nu i ny form. De strategiska målen för kulturarv, museer och arkiv ingår i den regionala kulturplanen och kompletteras med en handlingsplan som konkretiserar och stödjer genomförandet av målen. Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland med det publika namnet Västernorrlands museum, är den regionala institutionen för kulturområdet Museer och museernas kulturmiljöarbete. Museet har ett samlat regionalt uppdrag att bevara, utveckla och tillgängliggöra Västernorrlands kulturarv genom kunskapsuppbyggnad, samlingsförvaltning, dokumentation och publik verksamhet. Museet bedriver arkeologisk uppdragsverksamhet och tillhandahåller expertkompetens inom kulturmiljö- och byggnadsvård. Det är en viktig resurs i regionala och lokala utvecklingsprocesser som bidrar till hållbar planering, rådgivning och beslutsunderlag för kommuner och andra aktörer. Som en del av sitt regionala uppdrag ansvarar stiftelsen även för den hemslöjdsfrämjande verksamheten där bland annat kunskap om material, tekniker och slöjdtraditioner utvecklas och förs vidare genom rådgivning, programverksamhet och stöd till slöjdens aktörer. En viktig del av museets verksamhet är Murbergets friluftsmuseum, ett av Sveriges största friluftsmuseer. Genom ett omfattande byggnadsbestånd och kulturhistoriska miljöer fungerar Murberget som en viktig arena för förmedling, pedagogik och publika aktiviteter och bidrar till att synliggöra länets historia i autentiska miljöer. Utöver att vara en viktig resurs för museet utgör museet en gemensam mötesplats för andra aktörer i länet, som använder området för samarbeten, programverksamhet och olika evenemang. Museet förvaltar också flera kulturhistoriska miljöer i länet som bland annat Gammelgården i Myckelgensjö och Ulvö kapell. Som arena för samtidskultur och samtidskonst erbjuder museet program och utställningar som belyser aktuella kulturella och samhälleliga frågor. Museet är en anslagsstiftelse med Region Västernorrland och Härnösands kommun som stiftelsebildare och medfinansieras av Statens kulturråd genom kultursamverkansmodellen. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Verksamheten är organiserad för att verka långsiktigt, professionellt och regionalt tillgängligt. Föreningsarkivet Västernorrland Föreningsarkivet Västernorrland är en ideell arkivinstitution som har ett regionalt uppdrag att bevara och tillgängliggöra folkrörelsernas och föreningslivets arkiv. Genom att samla in, vårda och digitalisera arkivhandlingar säkerställs ett långsiktigt skydd av länets föreningshistoriska material. Arkivet erbjuder även kvalificerad rådgivning till föreningar, forskarservice och en bred utåtriktad verksamhet som genom pedagogiska insatser lyfter och förmedlar berättelser ur länets kulturarv. Föreningsarkivet samverkar på nationellt plan inom föreningen Enskilda e-arkivet kring e- arkiv och digital hantering. Näringslivsarkiv i Norrland Näringslivsarkiv i Norrland (NIN) är en ideell arkivinstitution med ett regionalt uppdrag att bevara, tillgängliggöra och tillhandahålla historisk dokumentation från västernorrländska företag och västernorrländskt näringsliv. NIN verkar för att samla in näringslivsarkiv för hela Norrland. Genom arkivtjänster, stöd vid dokumenthantering och rådgivning om både fysisk och digital arkivering bidrar NIN till ett långsiktigt säkrat näringslivsarv. NIN utvecklar även digitala lösningar och e-arkiv och fungerar som samverkansorgan mellan näringslivet och vetenskapliga institutioner. Mål för kulturarv, museer och arkiv 2030 ska Västernorrland vara en plats där: kulturarvet är angeläget, fler berättelser främjas och människors historiska och kulturella medvetenhet stärks kulturarvet är tillgängligt för alla och upplevs som en gemensam kunskapskälla kulturarvet är en resurs för hållbar samhällsutveckling alla samhällssektorer tar ett ökat ansvar för kulturarvet barn och ungas delaktighet och tillgång till kulturarv har ökat genom bland annat pedagogik, tillgängliggörande och medskapande arbetssätt. Scenkonst Scenkonstområdet omfattar flera uttryckssätt, denna kulturplan innehåller cirkus-, dans-, musik- och teaterverksamhet. Scenkonstområdet vilar på två ben: professionell och idéburen verksamhet. Båda är en tillgång och resurs för varandras verksamhet och engagemang. Mångfalden av utövare och arrangörer i länet skapar förutsättningar för att erbjuda en bra balans mellan spets och bredd. I Västernorrland finns ett av Sveriges största scenkonstbolag. I länet finns också många frilansande utövare och upphovspersoner som Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 bidrar till att västernorrlänningarna får chans att möta professionell kultur. Ett rikt föreningsliv bidrar till ett brett kulturutbud genom att skapa förutsättningar för arrangemang, skapande och utövande. Scenkonst bidrar till platser för samtal och möten och kan verka på flera nivåer av tillgänglighet. Norrlands nätverk för musikteater och dans Genom kommunalförbundet Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) samarbetar regionerna Jämtland Härjedalen, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland för att tillgängliggöra musikteater och dans i hela norra Sverige. NMD får statligt stöd för att möjliggöra turnéutbyte mellan regionerna. De ensembler som ingår i nätverket är: Norrlandsoperan, Norrdans, Barn- och ungdomsoperan inom Estrad Norr samt Piteå kammaropera. Riksteatern Västernorrland Riksteatern Västernorrland (RTV) är en ideell förening inom den nationella folkrörelsen Riksteatern. RTV är en resurs för professionell teater, dans och samtida cirkus i länet, såväl för barn som vuxna. RTV är ett samverkansorgan och en resurs för länets kulturarrangörer med regionalt uppdrag att främja, förmedla och samordna professionell scenkonst till riksteaterföreningar och andra kulturarrangörer (kommuner, skolor, förskolor, bibliotek med flera) som arrangerar scenkonst för barn, unga och vuxna. Inom det regionala uppdraget ingår även att stärka och främja arrangörsutveckling för unga och vuxna samt att administrera Arrangörslyftet, som möjliggör professionella kulturarrangemang inom musik, teater, dans, film och andra kulturella uttrycksformer. Samverkan med olika parter är nödvändiga för att kunna genomföra befintliga uppdrag och utvecklingsprojekt. Genom utvecklade former för samverkan mellan det offentliga och civilsamhället ökar Riksteatern Västernorrland tillgången till scenkonst i Västernorrland. Scenkonst Västernorrland AB Scenkonst Västernorrland AB ägs av Region Västernorrland, Sundsvalls kommun och Härnösands kommun som tillsammans med Kulturrådet finansierar grunduppdraget. Bolaget ska producera, förmedla, främja och utveckla professionell verksamhet inom musik-, teater-, dans- och filmkonstområdet. Kreativitet, mångfald och kvalitet ska prägla bolagets verksamhet. Scenkonst Västernorrlands prioriterade målgrupp är barn och unga. Bolaget är den ledande aktören för scenkonst och film i skolan i länets alla kommuner. Här följer en beskrivning av Scenkonst Västernorrland AB:s verksamheter. Film Västernorrlands verksamhet beskrivs under rubriken Film och rörlig bild. Norrdans Norrdans är ett internationellt danskompani som arbetar med innovation och normkreativitet inom samtida dans och koreografi. Genom kommunalförbundet Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) har kompaniet även ett uppdrag att turnera främst Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 i de fyra norrlänen men även nationellt och internationellt. Kompaniet driver ett brett utbud av främjande aktiviteter som introducerar barn, ungdomar och vuxna till dans och rörelse. Hos Norrdans finns även Västernorrlands dansutvecklare, en regional resurs med uppdrag att stärka och utveckla dansområdet i länet. Musik Västernorrland Musik Västernorrland arbetar för och med musiklivet i hela länet. Verksamheten rymmer Nordiska Kammarorkestern och dess ensembler samt en turnéverksamhet bestående av frilansmusiker. Gemensamt skapas en bredd av konsertupplevelser och musiksammanhang för såväl vuxna som barn och unga, det senare både i skolan och på fritiden. Musik Västernorrlands ungdomsensembler utgör dialogytor och mötesplatser för unga musiker och är en del av Musik Västernorrlands främjande arbete med huvudsyfte att fortsatt utveckla länets infrastruktur för musikområdet. Teater Västernorrland Teater Västernorrland är länets egen teater och producerar en bred repertoar av hög konstnärlig kvalitet för barn, unga och vuxna. Teatern finns nära publiken genom ett levande teaterhus och en bred turnéverksamhet. Med en fast skådespelarensemble och ett helt hus fyllt med ateljéer och verkstäder erbjuds lokalt producerad scenkonst. Teatern bedriver även en omfattande pedagogisk verksamhet för barn och unga, ger stöd till amatörteaterföreningar och erbjuder aktiviteter på fritiden. Mål för scenkonst 2030 ska Västernorrland vara en plats där: scenkonsten når fler människor vi verkar för breddat deltagande och bygger relationer med ny publik arrangörsled och mottagarkapacitet är starka i hela länet utbyten och samverkan på regional, interregional, nationell och internationell nivå bidrar till bredd och utveckling barn och unga har jämlik tillgång till eget skapande och professionellt kulturutbud nyskapande uttryck, konstnärlig kvalitet och en bredd av genrer och kulturuttryck främjas möjligheterna för professionella kulturskapare inom scenkonst att verka och utvecklas är goda tillgång till ett professionellt utbud i hela länet är möjligt genom återväxt och god kompetensförsörjning inom scenkonstområdet möten mellan professionella och ideella aktörer skapar en scenkonst med både bredd och spets. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Slöjd Slöjdområdet är en bred och omfattande kulturyttring med många utövare och kontaktytor med olika verksamheter i samhället. Slöjdområdet verkar i en tradition där både materiella och immateriella kunskaper och erfarenheter förs vidare, utvecklas och förnyas i förhållande till rådande tidsanda och behov. Slöjdens material- och teknikkunskaper skapar hållbara kvaliteter som är värdefulla ur ett miljöperspektiv. Ökad praktisk kompetens gör oss mer flexibla, en viktig egenskap för att ett samhälle ska kunna stå emot och återhämta sig från kriser. I Västernorrland finns flera aktiva hemslöjdsföreningar, vävföreningar och hantverkskooperativ. Den största kraften och resursen för slöjd i Västernorrland ligger ändå hos alla de slöjdare som är aktiva genom kurser, försäljning och skapande av högkvalitativ slöjd. Aktörer inom slöjdområdet verkar ofta i gränslandet mellan slöjd, konsthantverk, design och form. De professionella slöjdarna bidrar till att bevara kunskaper, driva innovation och stärka attraktivitet och platsidentitet. Det hemslöjdsfrämjande uppdraget Det hemslöjdsfrämjande uppdraget är en del av Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland som handlar om att utifrån kulturarvets traditionella slöjdmetoder både förvalta, utveckla och förnya slöjdområdet i hela länet. Arbetet sker i samverkan med slöjdare, andra kulturutövare, civilsamhället, offentliga institutioner samt Västernorrlands övriga främjande verksamheter. Verksamheten arbetar för att skapa mötesplatser för slöjd i Västernorrland. Hemslöjdskonsulenterna erbjuder även slöjdaktiviteter på äldreboenden. Genom slöjden kan olika generationer mötas, erfarenheter delas och gemenskap och social hållbarhet stärkas. Hemslöjdskonsulenternas riktade verksamhet mot barn och unga utvecklar förmågan att hantera verktyg och material, därigenom stärks känslan av att kunna klara sig själv. Arbetet omfattar utbildning för slöjdlärare och fritidsledare, slöjdhandledarutbildning, utveckling av digitala verktyg samt insatser för att öka mängden slöjd inom skapande skola. Det hemslöjdsfrämjande arbetet stärker slöjdare genom uppdrag, kompetensutveckling och aktiva nätverk, lokalt och över region- och landsgränser. Hemslöjdskonsulenterna verkar för att utbildning, fortbildning och fördjupning inom slöjd ska finnas i länet, för att utveckla och bevara hantverksskicklighet, mångfald, kvalitet, material- och teknikkunskap. Det finns ett nära samarbete mellan hemslöjdskonsulenterna i de fyra nordligaste länen. Mål för slöjd 2030 ska Västernorrland vara en plats där: Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 alla intresserade i hela länet, såväl vuxna som barn och unga, ska ha möjlighet att ta del av slöjdverksamhet pedagogiska insatser för barn och unga kring hemslöjdens tekniker finns tillgängliga för grundskola och verksamhet på fritiden professionella och aktiva slöjdare har goda möjligheter att verka och utvecklas slöjdområdets kunskaper anses som relevanta för samtida vardagsliv slöjdområdet samverkar interkulturellt, nationellt och internationellt. Spelkultur Spelkultur är en mångsidig och växande kulturform som engagerar människor i alla åldrar, inte minst barn och unga. Den omfattar digitala spel, brädspel, rollspel, lajv och andra interaktiva uttryck, och fungerar både som deltagande aktivitet och som konstnärligt uttryck. I spelkulturen möts och samverkar olika konst- och kulturuttryck. Spelkultur kan ha en stark roll i samhället genom att engagera människor och främja medskapande. Den stimulerar ofta kreativitet och skapar mötesplatser där människor kan träffas och umgås över ålders- och bakgrundsgränser. Spelkultur kan också vara en resurs för lärande och stödja både formell utbildning och informellt lärande i föreningsliv, bibliotek och digitala plattformar. Spelföreningar är viktiga aktörer som bidrar till kulturens utveckling och tillgänglighet. Spelbranschen i Västernorrland är relativt ung men fortsatt växande, och kan på sikt bli en viktig aktör inom kulturella och kreativa branscher. Mål för spelkultur 2030 ska Västernorrland vara en plats där: nätverk och mötesplatser som ökar kunskapen om spelkultur och spelutveckling har stärkts initiativ för en mer jämställd spelkultur samt initiativ för ungas delaktighet och social hållbarhet har främjats utvecklingsinitiativ i samverkan med andra kulturområden har lyfts och utvecklats. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Kulturplanens genomförande och uppföljning Samverkan för hållbart kulturliv Ett hållbart och livskraftigt kulturliv i Västernorrland bygger på samverkan mellan stat och region, kommuner, civilsamhälle, professionella kulturskapare, regionala verksamheter och nationella och nordliga samarbeten. Tillsammans bidrar vi till utveckling, delaktighet och tillgänglighet i hela länet. Inom ramen för kulturplanens genomförande spelar olika former av stöd, dialog, nätverk och partnerskap en central roll. Nedan presenteras de samverkansstrukturer som särskilt stärker kulturplanens målsättningar och skapar förutsättningar för ett hållbart kulturliv. Arrangörslyftet Arrangörslyftet är ett långsiktigt samarbete mellan länets kommuner, Region Västernorrland och Scenkonst Västernorrland. Syftet är att tillsammans stärka finansieringen av kulturarrangemang i länets kommuner. Riksteatern Västernorrland ansvarar för administrationen. Dialog och nätverk med kulturaktörer Kulturaktörer i länet bjuds in till dialoger och mötesplatser som stödjer utvecklingssatsningar och nya initiativ. Sektorsövergripande samverkan är central för regional utveckling, och inom varje kulturområde finns nätverk och strukturer. Civilsamhället som partner Ett aktivt föreningsliv och en stark ideell sektor bidrar till både social gemenskap och ökad livskvalitet i länet. Ideellt drivna samlingslokaler och arrangörer utgör ofta mottagarkapaciteten utanför tätorterna. Samverkan med civilsamhällets aktörer är därför central för ett livskraftigt kulturliv i hela länet. Genomförandet av kulturplanen sker i första hand i samverkan med distriktsorganisationerna, som i sin tur samlar de lokala föreningarna. Enskilda e-arkivet Region Västernorrland samverkar med Region Sörmland och Region Uppsala genom Föreningsarkivet Västernorrland och Enskilda e-arkivet kring e-arkiv och digital hantering. Kommunsamverkan Kommunerna har en nyckelroll i kulturplanens genomförande. Kommunala verksamheter som kulturskolor, bibliotek, konsthallar och museer fungerar som viktiga arenor och mötesplatser. För att kulturplanens mål ska nås krävs samverkan mellan kommuner och region. Mötesformen Kulturforum, där politiker och tjänstepersoner från kommuner och region samt representanter för Länsstyrelsen Västernorrland ingår, är en viktig förutsättning för kultursamverkan och kulturutveckling. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Biblioteken i Västernorrland (Kramfors, Timrå, Ånge, Härnösand, Örnsköldsvik och Sollefteå) samverkar genom en gemensam plattform för e-böcker och ljudböcker. Detta regionala samarbete, som stöds av Regionbibliotek Västernorrland, syftar till att öka tillgängligheten, erbjuda ett bredare digitalt utbud och stärka läsfrämjande Kultur i norr Kultur i norr är en gemensam samverkansstruktur mellan de fyra nordligaste regionerna. Arbetet utgår från gemensamma målsättningar inom kulturpolitik och konstutveckling, formulerade i ett kulturpolitiskt positionspapper. Inom Kultur i norr genomförs mötesplatser, kunskapshöjande insatser och dialoger med viktiga kulturaktörer. Samverkan sker bland annat genom: kulturpolitisk dialog fortbildning kollegialt utbyte utvecklingssatsningar samordning kring utbud. Genom en fortsatt utveckling av norrlänssamarbetet kan gemensamma utmaningar överbryggas, resurser användas mer effektivt och tillgängligheten till kultur öka. Västernorrland ser en särskild styrka i att samverka med övriga regioner i norr utifrån gemensamma satsningar, strukturer och förutsättningar. Samråd med professionella kulturskapare För att upprätthålla en formell dialog med professionella utövare genomförs samråd med representanter från medlemsorganisationerna i Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). Samråden görs i samarbete med Region Jämtland Härjedalen. Arbetssätt och verktyg Inför Kulturplan för Västernorrland 2023 2026 identifierades en rad förutsättningar för att nå gemensamma målsättningar: Arbetsvillkor Vi ska säkra rimliga arvoden och följa avtal så att kulturskapare i Västernorrland kan leva på sitt yrke genom stöd och dialog. Konstnärliga residens och stipendier är verktyg för att utövarna ska kunna fokusera på att utveckla sitt konstnärskap. Produktionsstöd, arvoderade konstnärliga uppdrag och avtal ger social trygghet för konstnärliga utövare. Gemensamma prioriteringar Vi utgår från gemensamma prioriteringar, planerar tillsammans och samordnar våra resurser för att nå bästa resultat. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Jämlik tillgång Kulturinstitutioner med regional och statlig finansiering har i uppdrag att nå ut i hela regionen och verka för jämlik tillgång, inte minst för barn och unga. För att alla ska ha möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar kan särskilda anpassningar behövas. Dialoger med kommunala aktörer och stärkt samverkan med arrangörer, civilsamhälle och publik är viktiga verktyg för att säkerställa att kulturen når alla medborgare. Kompetens Vi fattar beslut baserat på kunskap och omvärldsbevakning samt gör utredningar när vi behöver identifiera nya satsningar. Långsiktighet Gemensam finansiering, uppväxling och breda överenskommelser skapar långsiktighet och ger verksamheter trygghet att planera för framtiden. Initiativ och projekt Vi uppmuntrar nya idéer och samverkan som gynnar hela länet. Utvecklingsinitiativ som syftar till att etablera ny långsiktig verksamhet behöver bygga på gemensamma prioriteringar. Implementering och finansiering bör planeras tidigt. Förmågan att söka externa medel behöver stärkas i länet. Strategiska samverkansformer Effektiva och strategiska samverkansformer är en förutsättning för att nå målen, inte minst genom medfinansiering av utvecklingssatsningar. Regionens aktörer behöver agera tillsammans, skapa möjligheter för gemensamma resurser och utveckla strategisk kompetens. Befintliga samverkansstrukturer, nätverk och uppdrag ska ses över och utvecklas kontinuerligt för att nå sina syften. Finansiering Regionalt och statligt verksamhetsstöd Region Västernorrland fattar årligen beslut om verksamhetsstöd och annan finansiering inom den ordinarie budgetprocessen. Alla regionala stöd hanteras utifrån fastställda riktlinjer för stödgivning. Verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen får verksamhetsstöd från region och stat. Verksamheterna tar fram årliga prioriteringar utifrån kulturplanens mål. Prioriteringarna ligger till grund för Region Västernorrlands ansökan om statligt stöd från Kulturrådet. Storleken på de statliga bidragen baseras dels på de prioriteringar och utvecklingsområden som beskrivs i ansökan, dels på Region Västernorrlands ekonomiska ambitionsnivå. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 I regionala kulturverksamheter där en region tillsammans med en kommun är delägare eller stiftelsebildare, växlas det regionala och statliga stödet upp med kommunala medel i enlighet med gällande avtal. Utvecklingsmedel De årliga verksamhetsanslagen kan kompletteras med hjälp av statliga utvecklingsmedel, projektstöd från region och kommun och andra tillfälliga medel för utveckling av verksamhet eller projekt. Dessa medel kan sökas av aktörer som inte ingår i Kultursamverkansmodellen. Även dessa kräver ofta en samverkanslogik mellan flera parter. För att kultursamverkansmodellen ska fortsätta vara ett verktyg för utveckling krävs ökade resurser, både för att möjliggöra satsningar inom nya kulturområden och för att genomföra särskilda insatser. Uppföljning Region Västernorrland följer upp kulturplanens genomförande via: samråd och dialoger med aktörer statistik i Kulturdatabasen, KDB, ett verktyg från Myndigheten för kulturanalys särskilda uppgiftsinsamlingar och möten kopplade till Kulturrådets samverkansråd skriftliga redovisningar och rapporter. Kulturplanens mål är styrande för bedömningen av regionala verksamhetsstöd, utvecklingsmedel, projektstöd och stipendier. Eftersom kulturplanen är en del av det regionala utvecklingsarbetet bidrar den till uppföljningen av RUS. För samfinansierade verksamheter tas ägardirektiv och uppdragsavtal fram gemensamt med stiftelsebildare samt aktieägare och verksamheterna följs upp utifrån ägarpolicy och gällande riktlinjer. Organisationer med regionala anslag förväntas följa gällande riktlinjer, branschstandarder och arvodesrekommendationer i sin verksamhet. Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Genomförda dialoger Genomförda dialoger 2025 Samverkansträff med regionala kulturverksamheter 21 maj Mötesplats kultur 21 maj Regional utvecklingsnämnd 13 juni Klusterdialog teater, dans och cirkus, 4 september Klusterdialog kulturarv och kulturmiljö, 9 september Klusterdialog film och rörlig bild,16 september Klusterdialog bibliotek, läs och litteraturfämjande,18 september Klusterdialog musik 24 september Klusterdialog bild & form, 23 september Tjänstemannaforum, 9 oktober Ungdomsdialog i Ånge 10 oktober Dialog i samband med Mittlitt 18 oktober Ungdomsdialog Härnösand 23 oktober Ungdomsdialog Örnsköldsvik 25 oktober Kommundialog Ånge 29 oktober Kommundialog Sundsvall 3 november Kommundialog Sollefteå 4 november Kommundialog Timrå 5 november Kommundialog Örnsköldsvik 5 november Kommundialog Kramfors 11 november Kommundialog Härnösand 11 november Workshop folkhögskolor 19 november Kulturforum, 21 november 2025 Genomförda dialoger 2026 Dialog regional biblioteksverksamhet 13 januari Dialog, bild och form 29 januari Dialog, film, 9 februari Dialog, hemslöjd, slöjd och konsthantverk 12 februari Dialog, spelutveckling 13 februari Dialog, Kulturarv, museer och arkiv 16 februari Dialog Scenkonst 23 februari Framtidsdag 26 februari Dialog kollektiva konstnärsverkstäder 3 mars Dialog med Länsstyrelsen i Västernorrland 23 mars Remisseminarium 23 april (ska genomföras) Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Kultur och bildningsverksamheten 2026-04-01 25RUN316 Kulturskaparsamråd 4 maj (ska genomföras) Samverkansträff med regionala kulturverksamheter 20 maj (ska genomföras) Stora samverkansråd 22 maj (ska genomföras) Totalt har ett fyrtiotal dialoger och möten genomförts. Sida REMISSVAR 1(3) Datum 2026-05-05 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Remissvar Regional kulturplan för Västernorrland 2027-2030 Härnösands kommun har tagit del av remissutgåvan till Regional kulturplan för Västernorrland 2027–2030. Region Västernorrland önskar särskilt få synpunkter på prioriteringar kopplade till övergripande mål, men tar gärna emot konkreta förslag till eventuella ändringar/kompletterande skrivningar av text. Synpunkter på Regional Kulturplan Kommunen värdesätter processen bakom framtagandet av den regionala kulturplanen. Detta har skapat goda förutsättningar för förankring, delaktighet och inspel från en mångfald av berörda aktörer Flera tjänstepersoner från kulturenheten och biblioteks-verksamheten har deltagit aktivt i dialoger och där bidragit med inspel till planens innehåll. Det är bra att uppföljning av den nuvarande planen lyfts fram och att utveckling redovisas inom flera områden. Detta bidrar till transparens och ger en tydlig bild av genomförda insatser. Att målen i den nya planen i huvudsak överensstämmer med tidigare plan visar på vikten av långsiktighet. Ett kontinuerligt vidmakthållande av prioriteringar är centralt för en hållbar kulturpolitik. Det är även positivt att begreppet mål används i stället för målområden. Detta bidrar till ökad tydlighet. Vidare är det välkommet att texten har kortats, vilket gör dokumentet mer tillgängligt och lättare att ta till sig. Begrepp och definitioner Det är positivt att begrepp som arvodesrekommendationer, hållbarhet och resiliens lyfts fram och definieras. Övergripande mål 1–3 Det är positivt att det i målformuleringarna tydligt framhålls att kulturens bidrag till positiva effekter inom andra samhällssektorer förutsätter att kulturen har en oberoende ställning. Det är viktigt att denna princip upprätthålls. I detta sammanhang är det även bra att planen lyfter ambitionen att bredda finansieringen samt tydliggör kulturens betydelse i samhällsutvecklingen, samtidigt som dess självständighet värnas. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Universitetsbacken 3 www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Tillväxtavdelningen E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand foretagslotsen@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun REMISSVAR 2(3) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-05 Vidare är det positivt att skrivningar om konstnärlig frihet och armlängds avstånd förstärks. Det bör tydligt framgå att dessa principer ska gälla oavsett finansieringsform. Det är även bra att det betonas att förutsättningarna för kulturens utveckling inkluderar möjligheten för konstnärer att både bedriva sin verksamhet och visa sin konst för allmänheten. För att uppnå detta krävs ett aktivt arbete för att skapa goda villkor för såväl konstnärer som arrangörer. Mål för bild och form Förändringen av skrivningen är positiv. Att professionell bild och formkonst synliggörs och att intresset för samtidskonst stärks ger en tydligare och mer kraftfull formulering. Förslag till ändringar Nedan följer ändringsförslag för att förbättra och tydliggöra dokumentets innehåll. Sida Rubrik Kommentar och ev. förslag till ändring/förtydligande 5 Begrepp och Begreppet ”resiliens” behöver justeras i den alfabetiska definitioner ordningen. Formuleringen ”förmåga att hålla huvudet kallt” bör ersättas med en mer saklig och mindre bildlig beskrivning. 6 Begrepp och I definitionen av mångfald anges att begreppet innebär en definitioner representation av olika aspekter som speglar samhällets variation. Ordet ”egenskaper” kan dock lätt associeras till personliga egenskaper och riskerar därmed att skapa otydlighet. För att öka precisionen bör begreppet därför antingen preciseras eller ersättas. Det som sannolikt avses är i stället en mångfald av kulturyttringar, en bredd av perspektiv samt goda förutsättningar för att olika röster ges utrymme. Detta bidrar till ökad inkludering och stärker möjligheterna till igenkänning och identitet. 11,12, Armlängds Förstärk skrivningar avseende armlängds avstånd till ett 13 avstånd skallkrav. 11 Mål tre Inkludera kulturskolor i följande mening: Förutsättning Nuvarande: Kultur i skolan samt estetiska lärprocesser kan ge ar möjlighet för fler elever att nå sin fulla potential. Förslag: Kultur i skolan, kulturskolor samt estetiska lärprocesser kan ge möjlighet för fler elever att nå sin fulla potential 17 Mål för film I målformuleringen bör ordet medborgare ersättas med och rörlig människor eller ett motsvarande mer inkluderande begrepp. bild Formuleringen kan exempelvis justeras till att ”barn och unga ges möjlighet att se, samtala om och skapa film i olika sammanhang, i syfte att fördjupa och utveckla kunskap om film”. 18 Kulturarv, Stycket angående det strategiska kulturarvsprogrammet kan med museer och fördel tas med i en informationsruta då det beskriver en arkiv avveckling av styrdokument. ”Det strategiska kulturarvsprogrammet för Västernorrland, som har funnits sedan 1990 talet, har avvecklats. Arbetet med Sida Härnösands kommun REMISSVAR 3(3) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-05 kulturarvsfrågor fortsätter i en ny form. De strategiska målen för kulturarv, museer och arkiv ingår i den regionala kulturplanen och kompletteras med en handlingsplan som konkretiserar och stödjer genomförandet av målen”. Härnösands kommun 2026-05-26 För kommunstyrelsen, Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-12 KS/2026-331 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - Regional biblioteksplan för Västernorrland 2027–2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta yttrandet som sitt eget, samt att översända yttrandet till Region Västernorrland. Sammanfattning Härnösands kommun har av Region Västernorrland beretts möjlighet att senast den 10 juni 2026 yttra sig över remissversion, biblioteksplan för Västernorrland 2027–2030. Beskrivning av ärendet Regionala utvecklingsnämnden fattade den 22 april 2026 beslut om att fastställa remissversion av den nya regionala biblioteksplanen/biblioteksplan för Västernorrland 2027–2030. Arbetet med att ta fram en ny regional biblioteksplan utgår från bibliotekslagen: - 11 § Varje region och de kommuner som inte ingår i en region ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. - 17 § Kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Regionbibliotek Västernorrland har under hösten 2025 och i början av 2026 fört dialoger med både tjänstepersoner och litterärt yrkesverksamma samt tillsammans inom kulturplaneprocessen haft uppsökande dialoger med bland annat barn, ungdomar och studerande på SFI. Regionen vill främst ha synpunkter på prioriteringar kopplade till övergripande mål men även konkreta förslag till uppdateringar av text. Efter remisshanteringen kommer dokumentet att fastställas av Regionfullmäktige. Bedömning Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-12 KS/2026-331 De framtagna målen och prioriteringarna gällande den regionala biblioteksverksamheten är relevanta och i linje med den kommunala biblioteksverksamhetens uppdrag. Målen och prioriteringarna i den nya planen har blivit färre och tydligare, vilket Härnösands kommun välkomnar, målen stämmer även i huvudsak med tidigare plan vilket visar på långsiktighet. Särskilt positivt är det nya målet om barn och ungdomars stärkta roll som medskapare. Kommunstyrelseförvaltningens tillväxtavdelning föreslår att kommunstyrelsen antar bifogat remissvar till – Regional biblioteksplan för Västernorrland 2027–2030. Delges Region Västernorrland Uno Jonsson Tillväxtchef Bibliotekschef Avsändarens tjänsteställe/handläggare Mottagare Enligt sändlista. Regional utveckling Kultur-och bildningsverksamheten Johanna Nord Ambrosson Datum Dnr Sida 2026-04-24 25RUN317 1(2) Remissförslag ny Regional biblioteksplan för Västernorrland 2027-2030, för synpunkter Härmed inbjuds ni att inkomma med synpunkter på remissversion av ny biblioteksplan för Västernorrland. Regionala utvecklingsnämnden fattade den 22 april 2026 beslut om att fastställa remissversion av den nya regionala biblioteksplanen. Arbetet med att ta fram en ny regional biblioteksplan utgår från bibliotekslagen: - 11 § Varje region och de kommuner som inte ingår i en region ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. - 17 § Kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Region Västernorrlands verksamhet på biblioteksområdet innefattar Regionbiblioteket, folkhögskolornas bibliotek samt Medicinska biblioteket. Varje verksamhet har ett eget avsnitt med egna mål i planen. Regionbibliotek Västernorrland har under hösten 2025 och i början av 2026 fört dialoger med både tjänstepersoner och litterärt yrkesverksamma och tillsammans inom kulturplaneprocessen haft uppsökande dialoger med bland annat barn, ungdomar och studerande på SFI. Föreliggande remissversion vilar på resultaten av dessa dialoger. • Synpunkter på mål och prioriteringar är av största intresse. • Synpunkter på form och innehåll tas också emot. • Ange gärna sida och rubrik för vad synpunkten gäller. • Remissvar senast 10 juni • Svar till: region.vasternorrland@rvn.se 25RUN317 i ämnesraden Efter perioden sammanställer och behandlar Region Västernorrland inkomna synpunkter. Efter remisshanteringen kommer Biblioteksplan för Västernorrland 2027-2030att fastställas av Regionfullmäktige. Postadress Besöksadress Telefon E-post Storgatan 1 +4661180000 biblioteksutveckling@rvn.se 871 85 Härnösand Härnösand Datum Dnr Sida 2026-04-24 25RUN317 2(2) Sändlista Bildningsförbundet Västernorrland Funktionsrätt Västernorrland Författarcentrum Norr Härnösands folkhögskola Härnösands kommun Ideell kulturallians KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares samarbetsnämnd KLYS representant för litteraturområdet, Jämtland Härjedalen Kommunförbundet i Västernorrland Kramfors kommun Kungliga biblioteket Länsstyrelsen i Västernorrland Mediemyndigheten Mellansels folkhögskola Mittuniversitetet Myndigheten för tillgängliga medier Noerhtenaestie Västernorrlands sameförening Orrestaare Saemiensibrie Örnsköldsviks Sameförening Region Jämtland Härjedalen Region Norrbotten Region Västerbotten Sametinget Samverkansrådet för nationella minoriteter, Region Västernorrland SFRF, Sverigefinska riksförbundet Mellersta Norrlands distrikt Sollefteå kommun Statens kulturråd Sundsvalls kommun Timrå kommun Viermie K Ånge kommun Örnsköldsviks kommun Postadress Besöksadress Telefon E-post Storgatan 1 +4661180000 biblioteksutveckling@rvn.se 871 85 Härnösand Härnösand Sida REMISSVAR 1(2) Datum 2026-05-11 Kommunstyrelseförvaltningen Svar på remiss Regional biblioteksplan för Västernorrland 2027-2030 Härnösands kommun har tagit del av remissutgåvan till Regional biblioteksplan för Västernorrland 2027–2030. Region Västernorrland önskar särskilt få synpunkter på prioriteringar kopplade till övergripande mål, men tar gärna emot konkreta förslag till eventuella ändringar/kompletterande skrivningar av text. Synpunkter på Regional biblioteksplan Kommunen värdesätter processen bakom framtagandet av den regionala biblioteksplanen, särskilt att remissprocessen samordnats med den regionala kulturplanen. Detta tydliggör relationen mellan de två planerna där kulturplanen anger övergripande mål för Västernorrland och där biblioteksplanen konkretiserar hur biblioteksverksamhetens ska uppfylla dessa samt de lagstadgade kraven. Flera tjänstepersoner från biblioteksenheten har deltagit aktivt i dialoger och workshop och där bidragit med inspel till planens innehåll, en del dialoger tillsammans med kulturplanen. Detta har skapat goda förutsättningar för förankring, delaktighet och inspel. Det är positivt att målen och prioriteringarna i den nya planen blivit färre och tydligare samt att målen i huvudsak överensstämmer med tidigare plan vilket visar på vikten av långsiktighet. Särskilt positivt är det nya målet om barn och ungdomars stärkta roll som medskapare. Det är även positivt att texten har kortats, särskilt gällande beskrivningar av verksamheten, vilket gör dokumentet mer tillgängligt och lättare att ta till sig. De framtagna målen och prioriteringarna gällande den regionala biblioteksverksamheten är relevanta och i linje med den kommunala biblioteksverksamhetens uppdrag. Synpunkt: s. 7. Prioriteringar för Regionbiblioteket, 4:de punkten Genomföra aktiviteter med demokrati och demokrati i fokus. Önskar tydliggörande angående begreppet genomföra – är det i egen regi eller genom att stötta andra aktörer? Härnösands kommun har i övrigt inga invändningar eller övriga kommentarer till innehåll och utformning av den regionala biblioteksplanen. Härnösands kommun 2026-05-26 För kommunstyrelsen, Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Regional biblioteksplan för Västernorrland 2027-2030 Remissversion2026-04-22 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Innehållsförteckning Inledning................................................................................................................................. 3 Struktur och upplägg............................................................................................................3 Styrande dokument..............................................................................................................3 Regional utvecklingsstrategi..............................................................................................3 Regionplan.......................................................................................................................3 Kulturplan........................................................................................................................3 Folkbildningsplan.............................................................................................................4 Regionbibliotek Västernorrland................................................................................................5 Uppdrag och verksamhet.....................................................................................................5 Biblioteks- litteratur- och läsfrämjande..............................................................................5 Så att alla kan vara med!...................................................................................................6 Utgångspunkter för Regionbibliotekets mål och prioriteringar................................................6 Mål......................................................................................................................................7 Prioriteringar för Regionbiblioteket....................................................................................7 Regionbibliotekets dialoger..................................................................................................7 Folkhögskolornas bibliotek......................................................................................................8 Uppdrag och verksamhet.....................................................................................................8 Mål......................................................................................................................................8 Utveckla arbetet med läsning och läsfrämjande i alla ämnen och i alla kurser..................... 8 Utveckla arbetet med Medie- och informationskunnighet (MIK)..........................................9 Utveckla biblioteket som plats på skolan...........................................................................9 Medicinska biblioteket...........................................................................................................10 Uppdrag och verksamhet...................................................................................................10 Mål....................................................................................................................................10 Uppföljning...........................................................................................................................11 2 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Inledning Bibliotekens verksamhet inom det allmänna biblioteksväsendet styrs av Bibliotekslag (2013:801). Där stadgas i 17 § att regioner ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. Regional biblioteksplan för Västernorrland 2027-2030 beskriver uppdrag, verksamhet och mål för den biblioteksverksamhet som bedrivs med Region Västernorrland som huvudman. För Region Västernorrlands del rör det sig om Medicinska biblioteket, skolbiblioteksresurserna på de tre folkhögskolor som drivs av Region Västernorrland (Hola, Örnsköldsvik och Ålsta), samt Regionbibliotek Västernorrland. Struktur och upplägg Den regionala biblioteksplanen inleds meden beskrivning avstyrande dokument. Därefter följer kapitel där respektivebiblioteksverksamhetbeskriver sina uppdrag och mål. Planen avslutas med en samlad beskrivning över uppföljningen. Styrande dokument [bild på pussel med Regionplan, RUS, Kulturplan, Folkbildningsplan, Biblioteksplan] Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin för Västernorrland 2020-2030 är den övergripande strategiska inriktningen för länets gemensamma utvecklingsarbete. När vi pratar om den regionala utvecklingsstrategin säger vi ofta kort och gott RUS. RUS innehåller vision, mål och långsiktiga prioriteringar för åren 2020-2030 och länkar också ihop andra regionala strategier i ett större sammanhang. Regionplan Regionplanen beslutas av regionfullmäktige och visar Region Västernorrlands inriktning och tänkta utveckling. Regionplanen är en instruktion till organisationen om vad som ska prioriteras och det är ett krav i kommunallagen att alla regioner har en plan samt budget. Som ett stöd i förutsättningar och omvärldsfaktorer som påverkar regionens verksamhet. Regionens övergripande vision är: “Liv, hälsa och hållbar utveckling”. Regionplanen beskriver bland annat att Region Västernorrland ska skapa förutsättningar för ett kvalitativt och innovativt kulturliv samt stärka möjligheterna att uppleva olika kulturyttringar, även i form av eget skapande. Kulturplan Den regionala kulturplanen är det viktigaste styrdokumentet för regionens kultursatsningar och ett verktyg för att skapa ett öppet, tillgängligt och hållbart kulturliv. Kulturplanen tas fram i enlighet med förordning SFS 2010:2012 anger mål, prioriteringaroch uppdrag för hur kulturen ska utvecklas under en bestämd period. Kulturplanen för Västernorrland 2027–2030 är framtagen i samverkan mellan statliga myndigheter, regionen, kommunerna, kulturskapare och civilsamhället, och bygger på de gemensamma utman 3 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Den är styrande för regionens kulturpolitik och fungerar som en gemensam vision för region, kommuner, kulturskapare och andra aktörer inom kulturlivet. Den är ett underlag för ansökan om statliga medel inom Kultursamverkansmodellen. lokal, regional och nationell nivå. Den är ett styrdokument vid hantering av regionala stöd och anslag. Folkbildningsplan Region Västernorrland antar enfolkbildningsplan som följer kultur- och biblioteksplanernas planperioderoch styr arbetet på folkhögskolorna som man är huvudman för. Region Västernorrlands uppdrag till folkhögskolorna utgår från Regeringens proposition 2913/14: 172 Allas kunskap – allas bildning, den Regionala utvecklingsstrategin, Regionplan samt Verksamhetsplan. I folkbildningsplanen samlas huvudmannens uppdrag kring ett antal målområden. Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Det är riksdagen som beslutar om statens fyra syften med folkbildningen. Statens syften med folkbildningen 1. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. 2. Bidra till att göra det möjligt för en ökadmångfaldmänniskoratt påverka sin livssituation och att skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. 3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. 4. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Region Västernorrlands folkbildningsplanbygger på dessa fyra syften men samlarfrågor inom nya områdentill en regional kontext. 4 Tjänsteställe: Kultur och bildning 25RUN317 Regionbibliotek Västernorrland Regionbibliotek Västernorrland är en del av Kulturenheten som är ordnad under Kultur- och bildningsverksamheten inom förvaltningen Regional utveckling på Region Västernorrland. Inom kulturenheten ryms också det konststrategiska uppdraget, konsthandläggning, Europa Direkt- kontoret, kulturarvsuppdraget och kulturadministration med kulturstrategiska frågor och handläggning av stöd. Uppdrag och verksamhet Regionbibliotek Västernorrland arbetar med biblioteksutveckling, litteratur- och läsfrämjande samt tillgängliga nyheter och inläsningstjänst. Regionbiblioteket är en länk mellan den nationella nivån, den regionala och den kommunala.

27§ plan- och bygglagen Beskrivning av ärendet Beslut om beviljat planbesked fattades av Samhällsnämnden §95 2024-06- 20. Syftet med planen är att möjliggöra för en ny skola i två plan. Byggnadens höjd regleras för att motsvara att två våningar inryms. Genom att begränsa utnyttjandegrad och mark som får bebyggas säkerställs att tillräcklig friyta uppnås. Figur 1. Röd markering visar planområdet. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-13 SAM-2024-1439 Planen syftar även till att möjliggöra för ett grönt stråk mellan skolan och intilliggande bostäder samt en ny placering för en gång- och cykelväg. Detaljplanen hanteras med ett utökat planförfarande i enlighet med plan och bygglagen (2010:900) utifrån att åtgärden avviker från översiktsplanen samt omfattas av riksintresse för järnvägskorridoren, som enligt både Plan- och bygglagen och Miljöbalken anses vara ett allmänt intresse. I området gäller två detaljplaner. Detaljplan 2280-DP-243, fastställd 1972- 05-08, med användningen allmän plats – anlagd park. Syftet med den regleringen var då att parkområdet skulle utvecklas med allmän lekplats och en bollplan enligt planbeskrivning, men området har behållits som parkyta. För detaljplan 2280-DP-273, fastställd 1975-10-09, anges markanvändningen allmän plats – park. Syftet med regleringen enligt planbeskrivningen var att bibehålla ytor som ”naturpark”. I gällande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige den 26 september 2022 i § 79, redovisas två markanvändningar för området, transportinfrastruktur och mångfunktionell bebyggelse. En stor del av planområdet är utpekat för Transportinfrastruktur (järnväg) med ställningstagandet: ”Ostkustbanans utveckling spelar en central roll i kommunens utveckling och ska därför vara en prioriterad fråga i planeringen. En avsmalnad järnvägskorridor bör utarbetas inom en snar framtid. Framtida tågstopp utpekas i första hand i Antjärn i andra hand i Mörtsal.” Planområdets östra delar är utpekat som Mångfunktionell bebyggelseyta med ställningstagandet:” Mångfunktionella bebyggelseområden ska fortsätta utvecklas med en blandning av småskalig handel, service och kontor tillsammans med bostäder. Utvecklingen innefattar oftast förtätningsåtgärder, i dessa fall ska grönområden värnas och ny bebyggelse komplettera den befintliga. Smarta och yteffektiva parkeringslösningar ska premieras.” Samhällsförvaltningen bedömer att ansökan om planbesked inte är förenligt med översiktsplanen, framförallt utifrån att tätortsnära grönyta ianspråktas Samråd Planförslaget har varit på samråd under tiden 2025-12-12 till 2026-01-18. Planärendet var 2025-12-18 i Samhällsnämnden som en informationspunkt. Under samrådet fanns planförslagets handlingar på kommunens hemsida, samt uppsatta på Sambiblioteket plan 1,5 (ytan Härnösand Växer). Det inkom 17 yttranden från bl.a. myndigheter, intresseföreningar, andra kommunala förvaltningar, närboende m.fl. Inkomna yttranden som föranlett ett ställningstagande från kommunen sammanfattades i en samrådsredogörelse som har varit publicerad tillsammans med granskningshandlingarna under granskningen. Granskning Planförslaget var därefter på granskning under tiden 2026-03-25 till 2026-04-22. Planärendet var 2026-03-26 i Samhällsnämnden som en informationspunkt. Under granskningen fanns planförslagets handlingar på kommunens hemsida, Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-13 SAM-2024-1439 samt uppsatta på Sambiblioteket plan 1,5 (ytan Härnösand Växer). Det inkom 12 yttranden från bl.a. myndigheter, intresseföreningar, andra kommunala förvaltningar, närboende m.fl. Inkomna yttranden som föranlett ett ställningstagande från kommunen sammanfattades i ett granskningsutlåtande som är en del av antagandehandlingen. Antagande Inför antagande av planförslaget har några synpunkter som inkom under granskningen resulterat i att några revideringar har gjorts av planförslaget. Nedanstående punkter är revideringar som har skett mellan granskningen och antagandet utav detaljplanen. I plankartan har informationen i plankartans stämpel uppdaterats inför antagande. I planbeskrivningen har text reviderats och kompletterats gällande: o Planbeskrivningen ska kompletteras med text som beskriver allmän kvartersmark och dess konsekvenser. o Revidering av text gällande förorenad mark. Under rubriken ”Förorenad mark” står ”Den genomförda utredningar visar på att det finns något förhöjda halter i den ytliga jorden inom planområdet”. Texten har tydliggjorts med vilka halter det är. o Under rubriken ”Förorenad mark” i sista stycket står texten ”Den genomförda kompletterande undersökningen visar, likt den översiktliga tidigare utförda markundersökningen, på att det finns förhöjda halter i den ytliga jorden inom planområdet”. Orden ”förhöjda halter” har kompletterats med att det gäller föroreningar/ den specifika föroreningen. o Under rubriken Konsekvenser under ”Förorenad mark” står texten ”Då provtagning nu har utförts med relativt stor täthet rekommenderas att massorna i områdena där halt över MKM har påvisats avlägsnas”. Texten har reviderats och beskriver att halter över MKN ska tas bort och halt över KM bör också avlägsnas. o Under rubriken ”Dagvatten” och dess rubrik ”Konsekvenser” har text lagts till om rinnvägar utifrån ett 100-årsregn utifrån framtagen dagvatten- och skyfallsutredning. o Text som gäller fastighetsrättsliga frågor har lagts till. Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 4(4 Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-13 SAM-2024-1439 Bedömning Samhällsförvaltningens bedömning är att den markanvändning som planförslaget anger är lämpligt på platsen utifrån planprocessens arbete. Planförslaget anger markanvändningen Skola med tillhörande lekyta. Den anger även markanvändningen Natur och Gång- och cykelväg. Fördel med att det aktuella området planläggs för markanvändningen skola är att detaljplanen tillmötesgår och tillgodoser Skolförvaltningens behov av mark för att kunna bygga en ny förskola. Planförslaget markanvändning Skola bedöms bidra till utveckling av offentlig service (förskola). Idag finns förskolor där verksamheten inte är anpassad till den lokal som den är verksam i vilket gör det svårarbetat för pedagoger att utföra sitt arbete. Om den nya förskolan inte byggs kommer befintliga förskolor som är tänkt att flytta till det nya området att vara kvar i sina befintliga lokaler som inte är ändamålsenliga för förskoleverksamhet. Nackdelar med att planlägga aktuellt område med markanvändningen Skola är att en del av det befintligt grönområde som idag är ett attraktivt område och utgör en grön kil mellan flerbostadshus och villabebyggelse blir ianspråktaget. Den gröna ytan blir mindre tillgänglig för de som bor i området och närområdet. Konsekvenserna blir även att den befintliga gång- och cykelvägen måste flyttas närmare flerbostadshusen vilket får en påverkan för de boende som bor närmast skogsområdet idag. Beslutsunderlag Översiktsplan 2040 – antagen av kommunfullmäktige 2022-09-26. Tillväxtstrategi – Mitt Härnösand 2040 Plankarta – antagandehandling Planbeskrivning - antagandehandling Thomas Jenssen Linda Johansson T.f. Plan- och byggchef Planarkitekt Bilagor Antagandehandlingar Plankarta, maj 2026 Planbeskrivning, maj 2026 Granskningsutlåtande, maj 2026 Samrådsredogörelse, maj 2026 Bilaga 1 Besvärshänvisning 0096496 0086496 Fastlandet 2:64 Detaljplan för del av fastigheten i Härnösands kommun, Västernorrlands län Planbeskrivning- Aktnummer: Diarienummer: antagandehandling SAM-2024- 1439 Gällande Planbesked: Detaljplan Antagen: Laga kraft: lagstiftning: påbörjad:

28 § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 behöva upprättas. En anmälan ska lämnas till tillsynsmyndigheten i god tid (minst 6 veckor) innan markarbeten påbörjas och får inte påbörjas innan beslut har tagits. Behov av anmälan bör samrådas med Miljökontoret. Brandsäkerhet Närmaste brandpost finns längs med Sockenvägen. Befintliga brandposter bedöms ha tillräckligt med kapacitet för släckvatten. Inga byggnader ligger inom åtta meter från skolan. Placering av byggnad närmare än åtta meter kan ställa krav på byggnadsutformning i bygglovsprövning. För framtiden säkerställs tillgången till brandvatten i och med den befintliga brandposten. Räddningstjänst kan angöra byggnaden via angöringsvägen, Sockenvägen och hämta-lämna parkering. Konsekvenser Planförslaget bedöms ha god tillgång till brandposter. Transportled för farligt gods Planområdet ligger cirka 110 meter från befintlig järnväg (Ådalsbanan). Längs med järnvägen transporteras farligt gods. Enligt länsstyrelsens riskpolicy ska risker beaktas vid all samhällsplanering som sker inom 150 meter från transportled för farligt gods (riskhanteringsområde), därefter anses risknivån vara tillräckligt låg. Detaljplaneförslaget ligger inom grön zon och möjliggör för en skola, exempelvis förskola, vilket är definieras som en känslig markanvändning. Tabell 1 Tabell ur Riskhantering vid transportleder för farligt gods (järnväg), Länsstyrelsen Västernorrland 2022. Markanvändning Röd zon Gul zon Grön zon Mindre känslig 0 30 meter 30 50 meter 50 150 meter Normalkänslig 0 30 meter 30 50 meter 50 150 meter Känslig 0 30 meter 30 80 meter 80 150 meter Konsekvenser Järnvägen ligger i en djup bergsskärning och därmed lägre än planområdet vilket minskar risken att brandfarliga vätskor sprids. Tågen som passerar vid planområdet är en kilometer från järnvägsstationen, därför kan det antas att tågen inte har maximal hastighet. Planförslaget reglerar att byggnad inte får placeras närmast Sockenvägen och järnvägen genom så kallad prickmark. Verksamheten pågår främst under dagtid och ingen övernattning får ske i byggnaden vilket gör att lokalerna enklare kan utrymmas vid olycka. Utrymningsväg föreslås placeras mot friyta i riktning bort från järnvägen, vilket minskar skaderisken vid eventuell olycka. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Elektromagnetiska fält Närmsta kraftledning ligger cirka 400 meter nordväst om planområdet. Kraftledningar och elektriska anläggningar kan ge upphov till elektromagnetisk strålning. Utifrån Strålskyddsmyndighetens bedömning för miljöer där människor varaktigt vistas (bostäder, skolor, förskolor, arbetsplatser m.m.) ska Konsekvenser Avståndet till närmsta elektromagnetiska fält är tillräckligt för att planerad bebyggelse inom planområdet inte kommer att påverkas av elektromagnetisk strålning. Radon Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i mark och grundvatten och som, beroende på markens genomsläpplighet och husgrundens täthet, kan sippra in i huset och skapa en ohälsosam inomhusmiljö. Eftersom förhöjda radonhalter inomhus är en olägenhet för människors hälsa så finns det gränsvärden som ska följas för nybyggda bostäder. Planområdet ligger inom ett område som är karterat som lågradonområde. Konsekvenser Boverkets byggregler ställer krav på radonsäker byggnad vid nybyggnation, vilket i hanteras i bygglovet. Eftersom planområdet ligger inom lågradonområde så bedöms planförslaget inte få någon konsekvens. Väg- och spårtrafiksbuller För detaljplaner gäller följande riktvärden för omgivningsbuller för nybyggnation vid bostadsbyggnadens fasad från förordning (2015:216) om trafikbuller: Ekvivalent ljudnivå vid Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå bostadsbyggnads vid uteplats om vid uteplats om fasad sådan anordnas sådan anordnas För bostäder upp till 65 dBA 50 dBA 70 dBA 35 m2 För bostäder över 35 60 dBA 50 dBA 70 dBA m2 Tabell 2 Riktvärden för omgivningsbuller från väg- och spårtrafik. Källa: Naturvårdsverket. Vid bedömning av buller från skolgårdar finns ingen riktlinje eller regelverk utan Boverkets rapport 2020:22 Buller från idrottsplatser en vägledning kan vara vägledande. Det finns även riktvärden för befintliga bostäder: Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Utomhus 55 dBA (vid fasad) 70 dBA (vid uteplats) Inomhus 30 dBA 45 dBA (Nattetid kl 22-06) Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Tabell 3 Riktvärden ur infrastrukturpropositionen 1996/97:53 En bullerutredning (Brekke & Strand Akustik, 2025) har tagits fram för detaljplanen. Utredningen bedömer om bullerexponeringen från en skola skulle kunna utgöra en betydande olägenhet för människor hälsa. Utredningen utgår ifrån situationsplan över förskola. Utredningen omfattar ljudnivåer från väg- och tågtrafik och inte verksamhet- eller industribuller. För trafik- och tågdata har prognosår 2040 används. Andelen medeltung trafik är 2,6% för Sockenvägen och 3,9% för Västra Ringvägen samt Bergsstigen. Hastigheten på vägarna är varierande 30 och 50 km/h. Bedömning av utemiljön baseras på Naturvårdsverkets vägledning om buller från väg- och spårtrafik på skolgårdar. Riktvärdena bör så långt möjligt även uppfyllas vid de delar av skolbyggnadens fasader som vetter mot ljudskyddad sida. Del av skolgården Ekvivalent ljudnivå för dygn Minst 50 procent av skolgårdens yta (De ytor där 50 dBA barnen befinner sig mest, exempelvis för lek eller vila) Övriga vistelseytor inom skolgården 55 dBA Tabell 4 Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid skolgård. Källa: Naturvårdsverket Konsekvenser Bullerutredningen (Brekke & Strand Akustik, 2025) visar att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande bullerökning i jämförelse med förväntad trafikmängd enligt prognosår 2040 för nollalternativet. Nollalternativet innebär att ingen förskola byggs och marken fortsätter användas som idag samtidigt som trafiken beräknas öka enligt Trafikverkets prognos för länet. Den trafik som skolan alstrar bedöms som obetydlig avseende ekvivalent ljudnivå. Bullerpåverkan från alstrad trafik till skolan bedöms som obetydlig avseende ekvivalent och maximal ljudnivå för närliggande bostäder, det går att klara gällande riktvärden. En fastighet (Kullen 2:9) utanför planområdet får som högst 68 dBA maximal ljudnivå för uteplatsen, detta överskrider inte riktvärdet för maximal ljudnivå för uteplats vid byggnad på 70 dBA. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Figur 10 Ekvivalent ljudnivå från väg- och tågtrafik. Prognosår 2040. Utbyggnadsalternativ med ny förskola. Källa: Bullerutredning, Brekke & Strand 2025. Figur 11 Ekvivalent ljudnivå från väg- och tågtrafik. Prognosår 2040. Nollalternativ. Källa: Bullerutredning, Brekke & Strand 2025. Bullerutredningen visar att den planerade skolgården uppfyller Naturvårdsverkets vägledning om att minst 50% av ytan ska ha en ljudnivå som understiger 50 dBA. Cirka 70% av gården klarar gällande riktvärden för Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 trafikbuller utomhus. Utrymmen för lek, vila och pedagogisk verksamhet förläggs med fördel till de ytor som klarar riktvärde. Genom att reglera placering av huvudbyggnaden från Sockenvägen blir byggnaden ett bullerskydd som gör att bullerkrav på gården uppnås. Ljudpåverkan från skolgårdar med störningsrisk hos närboende betraktas sannolikt inte som omgivningsbuller i lagens mening, det finns inga riktlinjer för bullernivåer från skolgårdar. Ett antal generella rekommendationer görs i utredningen avseende utformningen av gården för att minska risk för störning. Det kan exempelvis vara placering av lekytor och komplementbyggnader, topografi inom gården. Bullerutredningen gör bedömning att ljud från skolgården är ett betydligt mindre problem sett ur ett bullerperspektiv jämförelse med annan verksamhet som idrott. Utformning av utemiljön kan påverka bullernivåerna med placering av komplementbyggnader, växlighet och utrustning som även kan skapa mervärde i gestaltningen. Detta är inget som regleras i detaljplanen eftersom bullerutredningen visar att riktvärdena inte riskerar att överskridas vid bostadsfasad eller utemiljö. Plank eller liknande har endast effekt om de placeras nära bullerkällan, vilket är svårt för verksamheten. Plank kan även ge motsatt effekt med exempelvis bollek mot plank som kan öka ljudnivån. Vid utformning av skolan och genomförande av detaljplanen kan det bli aktuellt med stödmurar beroende på byggnadens placering och angöring. Därför har bullerutredningen jämfört effekten av markåtgärder som stödmurar eller befintlig terräng. För omgivande bostadshus ger markåtgärder marginell effekt. Förklaringen som ges i bullerutredningen är att trafikalstringen främst kommer från Sockenvägen och stödmurarna ligger för långt från vägen för att påverka ljudkällan. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Figur 12 Ekvivalent ljudnivå. Prognosår 2040. Utbyggnad med markanpassning och stödmurar. Källa: Bullerutredning, Brekke & Strand 2025. Figur 13 Ekvivalent ljudnivå. Prognosår 2040. Utbyggnad med befintlig terräng. Källa: Bullerutredning, Brekke & Strand 2025. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Planområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten-, spill och dagvatten. Det finns vatten- och avloppsledningar inom närområdet. Konsekvenser Ny byggnad kan kopplas på befintligt ledningsnät för vatten-, spill och dagvatten. Dagvatten Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt avrinner på markytan. Under naturliga förhållanden infiltreras större delen av vattnet i marken, innan det når förbindelsepunkt. I takt med att staden förtätas och tidigare oexploaterade ytor hårdgörs minskar möjligheterna till naturlig infiltration i marken. Detta ställer krav på en robust och långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Planområdets norra del avrinner mot recipient Älandsfjärden (SE623980- 175600) medan södra delen avrinner mot recipient Södra Sundet (SE623340- 175556). Recipienterna har följande statusklassning och miljökvalitetsnormer (MKN): Statustyp Statusklassning MKN Kommentar Älandsfjärden God ekologisk status Ekologisk Måttlig 2027 Undantag för God kemisk kvicksilverföreningar Kemisk Uppnår ej god ytvattenstatus samt bromerade difenyletrar Södra Sundet God ekologisk status Ekologisk Måttlig 2027 Undantag för God kemisk kvicksilverföreningar Kemisk Uppnår ej god ytvattenstatus samt bromerade difenyletrar Tabell 5 Statusklassning och miljökvalitetsnormer för recipienter (VISS, 2025) En dagvatten- och skyfallsutredning (Ramboll, 2025) har tagits fram för detaljplanen. Utredningen syftar till att utreda och beskriva befintliga och framtida dagvatten- och skyfallshantering för planområdet. Kravet för dagvattenhanteringen är att generade dagvattenflöden och föroreningsbelastningen efter exploatering inte får öka jämfört mot befintlig situation. Planområdets föroreningsbelastning får inte äventyra recipientens möjligheter att uppnå MKN. Målsättningen i utredningen är att planområdet, vid skyfall, ska kunna hantera ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 utan att försämra förutsättningarna utanför planområdet. Dagvattenberäkningarna är dimensionerade utifrån markanvändningen tät bostadsbebyggelse. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten. Det finns VA-ledningar söder och väster om planområdet. Snösmältningsintensiteten för planområdet har inte bedömts vara dimensionerande för dagvattensystemet. I befintlig dagvattenhanteringen rinner dagvatten till omgivande naturmark via markytan. Det finns två avrinningsområden inom planområdet där ett rinner norr mot Västra Ringvägen och ett söder mot Sockenvägen. Planområdet är beläget högre än dess omgivning med undantag för lågpunkterna (L1 & L2). Figur 14 Topografi inom planområdet och omgivningen. Pilarna visar lutningsriktning och gul linje höjdryggar. (Ramboll 2025) Föreslagen bebyggelse sker i planområdets sydöstra del där det krävs sprängning för att möjliggöra byggnation och parkering. Resterande planområde bevaras som naturmark och utemiljö för skola. Konsekvenser Flödesberäkningarna för 5 respektive 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 visar att dagvattenflödet vid dimensionerade regn ökar efter planerad exploatering eftersom hårdgjorda ytan ökar. Det är främst i det södra avrinningsområdet avrinningen ökar eftersom bebyggelsen ligger där. För att inte öka utgående flöde jämfört med befintlig situation föreslås en fördröjning på 40 m3 där. Fördröjningsvolymer inom det norra avrinningsområdet bedöms inte vara nödvändigt eftersom befintlig dagvattenhantering kan bevaras här. Föreslagen dagvattenlösning innebär rening och fördröjning i krossdike mellan parkering och transportzon samt rening i oljeavskiljare och filterbrunn. Dagvattenanläggningens tillgängliga utjämningsvolym är 59 m3 vilket skapar marginal till föreslagen fördröjning. Från diket pumpas dagvatten till en Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 förbindelsepunkt och leds till kommunalt dagvattenledningsnät. VA-huvudman har föreslagit förbindelsepunkt till befintlig dagvattenledning i korsning Sockenvägen/Bergsstigen. Vid övergångsstället över Sockenvägen föreslås en nedsänkt grönyta som kan fördröja dagvatten. Här finns förbindelsepunkt till VA-nätet. Ytligt dagvatten föreslås ledas via brunnar och linjeavvattning eller ytligt till krossdiket. Även takytor och transportzonen samlas upp på samma sätt. Figur 15 Illustration föreslagen dagvattenlösning (Bilaga 1, Ramboll 2025) Planområdet omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Dagvattenhanteringen ska utformas så att föroreningshalter minimeras och infiltration och fördröjning säkerställs. Bedömningen är att planens genomförande inte medför risk att miljökvalitetsnormen och de berörda vattenförekomsterna försämras. Det bör noteras att planområdet utgör en marginell del av recipientens avrinningsområde och utgör därför en liten del av recipientens totala påverkan avseende föroreningar. Resultatet från skyfallsanalysen visar att vid ett 100-års regn, med varaktighet 6 timmar och klimatfaktorn 1,25 fylls lågpunkter. Snöhantering Kommunen ansvarar för snöröjningen av gång- och cykelvägen. Dagvatten- och skyfallsutredningen (Ramboll, 2025) rekommenderar att ett antal parkeringsplatser reserveras för tillfälliga upplag av snö inom fastigheten. Snöupplag på parkeringsplatser möjliggör även fördröjning och rening av smältvatten via krossdiket. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Konsekvenser Planområdet kommer till största del utgöras av kvartersmark för skola där verksamheten ansvarar över sin snöröjning. Kommunen kommer att ansvara för snöröjningen av gång- och cykelvägen. El, fiber och tele Det finns befintliga ledningar i området dit ny byggnad kan ansluta. Konsekvenser En elledning går idag längs med nuvarande gång- och cykelväg. Denna ledning kommer att behöva flyttas med anledning av planförslaget. Fjärrvärme Det finns befintliga fjärrvärmeledningar i området som ny byggnad kan ansluta till. Konsekvenser Ny bebyggelse kan anslutas till befintliga fjärrvärmeledningar. Avfall Ytor för utsortering av samtliga fraktioner av avfall som uppkommer ska finnas. Det innebär att det ska finnas plats för hushållsavfall (restavfall och matavfall), förpackningar och eventuellt verksamhetsavfall. Hemab gällande anvisningar för ny- och ombyggnationer av plats för avfallshämtning ska följas vid bygglovsprövning. Avfallsutrymmet ska placeras så att det är tillgängligt för avfallslämnarna och hämtningspersonal. Vägen ska vara framkomlig och sikten ska vara god. Körning på gång- och cykelväg är inte tillåten. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel och framkomlighet. Konsekvenser Inom planområdet finns utrymme för att utforma en tillfredsställande avfallshantering. Befintliga planeringsunderlag Under rubrikerna nedan går det att utläsa vilka planeringsunderlag samt lagstiftning som både ligger till grund för och påverkar utformningen av detaljplanen. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Kommunala underlag Översiktsplan Markanvändningen i kommunens översiktsplan 2040 (KS2022-000256), antagen av Kommunfullmäktige den 26 september 2022, anger två markanvändningar för planområdet. En del av planområdet ligger inom Transportinfrastruktur (järnväg) och den andra inom Mångfunktionell bebyggelseyta. Figur 16 Markanvändning enligt översiktsplanen. Grått område är transportinfrastruktur och rosa område är mångfunktionell bebyggelse. Röd markering visar planområde. Planområdet utpekat för transportinfrastruktur har ställningstagandet: ska därför vara en prioriterad fråga i planeringen. En avsmalnad järnvägskorridor bör utarbetas inom en snar framtid. Framtida tågstopp Östra delen som är utpekat som mångfunktionell bebyggelseyta med ställningstagandet: ggelseområden ska fortsätta utvecklas med en blandning av småskalig handel, service och kontor tillsammans med bostäder. Utvecklingen innefattar oftast förtätningsåtgärder, i dessa fall ska grönområden värnas och ny bebyggelse komplettera den befintliga. Smarta Översiktsplanen talar för kommunens långsiktiga markanvändning och utveckling ända fram till 2040. För området Härnösands tätort som planområdet ligger inom förespråkas förtätning. Det är dock viktigt att vid förtätning ska grönområden bevaras eller vidareutvecklas med nya värden. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Grönområden skapar gröna stråk för motion, rekreation och biologisk mångfald och är viktiga för staden. Översiktsplanen nämner att vid bostadsförsörjning ska barnkonventionen beaktas och att barnperspektivet inkluderas i tidigt skede. Vid planering av bland annat kommundelen Härnösand tätort ska bostadsförsörjning särskilt fokusera på boendemiljöer för barnfamiljer för att hålla hög kvalité på skola och förskola. All ny bebyggelse ska komplettera befintlig miljö på ett tillfredställande sätt. Inom Härnösands tätort ska bebyggelseutveckling i första hand ska genom förtätning och komplettering i befintlig miljö. Förtätningen ska i första hand ske på mark som redan tagits i anspråk. Grönområden ska om möjligt hållas skyddade, det är främst för allmänna intressen som grönytor får tas i anspråk och i så fall ska ytorna ersättas i närheten. Konsekvenser Skolor och förskolor är en viktig offentlig service för kommunens invånare. Kommunens mål, enligt Tillväxtstrategin, är att till år 2040 ska Härnösand kommun växa till 30 000 kommuninvånare, en ökning med cirka 5 000 personer. Behovet av tillgängliga samhällsviktiga verksamheter förväntas därför också att öka, vilket motiverar planläggning för skolverksamhet. Översiktsplanen säger även att vid planering ska framtida generationers behov beaktas vilket innefattar barns uppväxt- och läromiljöer. Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse ska vara rådgivande vid planering och utveckling av skolor och förskolor för att tillgodose en bra utomhusmiljö för barn. Kring skolor och förskolor är det särskilt viktigt att barnkonventionen beaktas och att barn inkluderas i tidiga skeden av planeringen. Planhandlingarna säkerställer tillräckligt med yta för gården genom att begränsa markens nyttjande och bebyggelsens utnyttjandegrad. En placering av skola inom området stämmer visserligen överens med huvudsakliga markanvändningen enligt Översiktsplanen men gör avsteg från ställningstagandet om att gröna ytor ska värnas då bara delar av planområdet planläggs som naturmark. Enligt översiktsplanens riktlinjer framkommer det att om grönområden ska bebyggas ska dessa ytor ersättas med jämnvärdiga ytor och kvalitéter i närheten. I översiktsplanen pekas inte planområdet ut som ett grönområde eller park men planen lyfter fortsatt vikten av att grönområdes värden för närmiljön och de positiva hälsoeffekterna av tillgänglig natur. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanen avviker från riktlinjerna i översiktsplanen (Länsstyrelsen Västernorrland 2025-02-12, diarienummer: 1032 2025). Planförslaget ligger inom område för tematiskt tillägg till översiktsplan (TÖP) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (2015) eller TÖP Vindkraft i Härnösand (2013) men bedöms inte påverka dessa. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Detaljplaner och områdesbestämmelser Planområdet omfattas idag av två detaljplaner, genomförandetiden för båda detaljplanerna har löpt ut. Dels omfattas norra planområdet av detaljplan 2280-DP-243, fastställd 1972-05-08, med användningen allmän plats anlagd park. Syftet med den regleringen var då att parkområdet skulle utvecklas med allmän lekplats och en bollplan enligt planbeskrivning, men området har behållits som parkyta. Figur 17 Detaljplan 2280-DP-243 markerat med grön linje, park som berörs är markerad med blå linje. Planområdet är markerad med rödstreckad linje. Dels omfattas södra planområdet av detaljplan 2280-DP-273, fastställd 1975- 10-09, med användningen allmän plats park. Syftet med regleringen enligt . Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Figur 18 Detaljplan 2280-DP-273 markerat med grön linje, park som berörs är markerad med blå linje. Planområdet är markerad med rödstreckad linje. Konsekvenser Ny detaljplan kommer ersätta befintliga detaljplaner som överlappas av planområdesgränsen vid laga kraft. Båda detaljplanernas genomförandetid har gått ut. Markanvändningen kommer förändras från park till natur, gång- och cykelväg samt skola. Både natur och gång- och cykelväg ingår i markanvändningen park vilket gör att förändringarna från gällande plan inte blir så stora i de västra delarna av planområdet. Om föreslagen detaljplan antas och får laga kraft upphör tidigare detaljplan att gälla inom planområdet, men de delar av detaljplanerna som blir kvar fortsätter att gälla som tidigare utanför det nu aktuella planområdet. Planbesked Planbesked är ett kommunalt beslut som lämnas för att formellt meddela om kommunen tänker inleda eller inte inleda planläggning. Planbeskedet är inte bindande och kan inte överklagas. Kommunen kan också inleda planläggning utan att planbesked lämnats. Samhällsnämnden beslutade 2024-06-20 §95 att inleda planläggning för fastigheten del av Fastlandet 2:64. Konsekvenser Planförslaget stämmer överens med planbeskedet om att utveckla delar av rubricerad fastighet för ny skola. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Kommunala beslut i övrigt Tillväxtstrategi Mitt Härnösand 2040 Kommunens mål, enligt Tillväxtstrategin, är att till år 2040 ska Härnösand kommun växa till 30 000 kommuninvånare, en ökning med cirka 5 000 personer. Behovet av tillgängliga samhällsviktiga verksamheter förväntas därför också att öka. Behovet bör även ses i ljuset av att flera större satsningar sker i kommunen och regionalt. Detta kan innebära ett ökat invånarantal för Härnösand. Det är viktigt att planlägga för förskolemiljöer av god kvalitét och långsiktighet, för att ta höjd för dagens och framtidens behov. VA-policy Härnösands kommun ansvarar för att kommunens invånare har tillgång till bra dricksvatten och att avloppshantering från bostäder och verksamheter sköts på ett ur miljö- och hälsoperspektiv säkert sätt. VA-policyn ska vara vägledande vid alla kommunala VA-frågor för att säkerställa att kommunala beslut och planer bidrar till att vattenförsörjningen tryggas och att miljöbelastningen från avloppsvatten minimeras. Klimatanpassningsplan 2100 Målbilden med klimatanpassningsarbetet i Härnösands kommun är att arbetet med klimatförändringar ska bli en naturlig del i beslutsunderlagen vid planering, genomförande, kontroll och uppföljning av åtgärder i verksamhets- och samhällsutvecklingen. Skolor nämns som samhällsviktigt objekt där klimatanpassning är extra viktig. Klimat och energiplan 2017 2020 Planen ska användas som verktyg för kommunens strategiska och långsiktiga klimat- och energiarbete där fysisk planering är ett av fem prioriterade områden. Det kan bland annat vara genom att planera samhället resurseffektivt, skapa förutsättning för optimerad energi- och transportanvändning. Gestaltningsprogram Härnösands gestaltningsprogram är en samling riktlinjer för utformning av det offentliga stadsrummet. I gestaltningsprogrammet visar vi vilka arkitektoniska principer som ligger till grund för byggnader, grönytor och gator. Programmet är främst avgränsat till centrala delarna av Härnösand. Gång- och cykelprogram 2022 2040 Gator och vägar ska utformas utifrån fotgängarens och cyklistens perspektiv och vara tydliga, trygga och tillgängliga. Framkomlighet är viktigt för att Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 invånarna ska välja att gå eller cykla till sina målpunkter i vardagen, därför krävs ett sammanhållet och tydligt cykelnät. Gång- och cykelprogrammet är kommunens styrdokument med målet att främja fler hållbara resor till och med 2040. Detaljplanen ligger inom den geografiska avgränsningen för programmet. Trafikprogram 2015 2050 Trafikprogrammet beskriver en framtidsvision för Härnösands kommun till år 2050. Det innehåller ställningstaganden och strategier för en hållbar utveckling inom Härnösands kommun anpassad till nationella och internationella mål för utsläpp av klimatpåverkande gaser och med hänsyn till förväntade klimatförändringar. Programmet fokuserar främst på stadskärnan. Mobilitetsriktlinjer och vägledning för parkering Riktlinjerna behandlar kommunens parkeringsnorm i samband med byggnation. Extra viktigt att planera och främja trafikslag vid byggnation av skola eftersom trafiksituationen där ofta ses som problematisk. Planområdet ligger inom zon 1 som kännetecknas av god tillgång till kollektivtrafik och god tillgänglighet till cykelbanor. Grönplan Grönplanen fokuserar främst på stadens trädbestånd och hur detta kan förbättras. Grönplanen fokuserar på grönstruktur utifrån ekologiska, och kulturella och sociala aspekten. I kartan över grön struktur omfattas planområdet av >40% trädtäckning. Inga kulturella värden pekas ut för planområdet och det finns inga förslag för åtgärder utifrån ekologiska aspekten. Skogsområdet väster om planområdet pekas ut som område särskilt viktigt att bevara för kulturella värden. I sociala kartan pekas planområdet ut som lek-/närpark med gång-/cykelväg. Friluftsprogram 2023 2030 Programmet syftar till att tydliggöra kommunens mål och ambitioner för rörligt friluftsliv samt skapa förutsättning för att utveckla och bevara viktiga naturområden. Programmet lyfter att ett tillgängligt friluftsliv kan ge hälso- och utvecklingsfördelar för barn och unga. Planområdet ligger inom bostadsnära lek- och rekreationsområden där grönytor och skogsdungar kring förskolor lyfts som viktigt för att barn ska kunna uppleva natur i vardagen. Naturvårdsprogram Naturvårdsprogrammet utgör underlag för fysisk planering i kommunen och för verksamhet som påverkar naturmiljön och fungera som utgångspunkt för kommunens naturvårdsarbete i framtiden. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Renhållningsordning 2022 2030 Syftet med renhållningsplanen är främst att vara ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågor för att skapa en hållbar avfallshantering och berör kommunens förvaltningar och bolag. Kommunal verksamhet har stor påverkan på att uppnå mål och åtgärder i planen. Planen har utrett barns påverkan utifrån barnkonventionen och kommer fram till att de är i hög grad berörda av avfallsplanen. Bostadsförsörjningsprogram 2017 2022 Programmet berör främst byggnation av bostäder men skola och barnomsorgs berörs av en ökad befolkning och kan vara stöd i att främja attraktiva boendemiljöer. Konsekvenser Detaljplanen bedöms ligga i linje med tillväxtstrategin och främjar kommunens övriga strategier och mål genom att bland annat tillgodose gång- och cykelvägar, förskolelokaler och utrett klimatpåverkan av exempelvis dagvatten i tidigt skede. Planförslaget möjliggör grönplanens förslag till åtgärder som är att bevara lekvänligheten. Förenligt med miljöbalken Undersökning av betydande miljöpåverkan När en detaljplan upprättas eller ändras ska kommunen ta ställning till om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planförslaget ska genomgå en undersökning enligt 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966), där omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan ska identifieras. Om undersökningen resulterar i att en betydande miljöpåverkan kan antas ska planförslaget utredas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En MKB ska redovisa kommunens bedömning av den påverkan på miljön som planens genomförande kan få. Det som framkommer i en MKB ska integreras i planarbetet och handlingen ska samrådas i samband med planprocessen. Enligt kommunens bedömning kan detaljplanens genomförande inte antas innebära en betydande miljöpåverkan, varför ingen MKB har upprättats. Behovsbedömningen grundas på bifogad genomgång av planens miljöpåverkan. Enligt genomgången finns det inte anledning att anta att det finns risk för betydande miljöpåverkan. Inte heller vid sammanvägning av faktorer med risk för inverkan bedöms inverkan vara jämförbar med betydande miljöpåverkan. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Det finns inte anledning att anta att planen medför betydande påverkan på riksintresse för framtida järnvägskorridor. Det finns inte anledning att anta att planen medför betydande påverkan på Natura 2000-område. Det finns inte anledning att anta att planen medför att miljökvalitetsnorm kommer att överskridas. Det finns inte anledning att anta att planen äventyrar eller hindrar uppfyllande av kvalitetskraven för någon vattenförekomst. Beslutet fattades med stöd av delegationsordning för samhällsnämnden i Härnösands kommun 2025-03-20 och har offentliggjorts på kommunens anslagstavla från den 24 mars till den 15 april år 2025. Länsstyrelsen har tagit del av beslutet och delar kommunens bedömning att planen inte innebär någon betydande miljöpåverkan (Yttrande 2025-02-12, dnr. 1032 2025). Miljökonsekvensbeskrivning Ingen miljökonsekvensbeskrivning är upprättad för denna detaljplan i enlighet med ovanstående beslut över UBMP (undersökningen av betydande miljöpåverkan). Riksintressen Riksintressen är geografiska områden som på grund av sina speciella förutsättningar är av nationellt intresse. Områdena avser såväl olika bevarandeintressen som områden som är viktiga för exploatering för ett visst ändamål. Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 4 kapitlen miljöbalken (MB). Planområdet omfattas av riksintresse för kommunikationer, luftfart MSA-ytor, järnväg - planerad Ådalsbanan, enligt 3 kap. 8 § MB. Trafikkommunikation Delar av planområdet omfattas av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 § MB. Mer specifikt handlar det om korridor för planerad järnväg som Trafikverket har pekat ut. Ny sträckning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Härnösand ska ersätta befintlig i syfte att förbättra kapaciteten. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Figur 19 Blå markering: riksintresse för kommunikationer, planerad järnväg. Röd markering: planområde. Konsekvenser I tidigt skede har dialog med Trafikverket skett gällande skolans placering. Trafikverket har givit sitt godkännande till en skola på platsen om skolans byggnad placeras utanför gränsen för den framtida järnvägskorridoren. I plankartan regleras placering av bebyggelse så den ligger utanför riksintresset. För skolans utemiljö samt mindre byggnadsverk har Trafikverket meddelat att det är möjlig att planlägga inom korridoren. Trafikverket har dock uttryckt att intrång i korridoren sker på kommunens eget initiativ. Innan Trafikverket fattat beslut om en slutgiltig sträckning kan de inte garantera att den aktuella delen inte kommer behövas. Byggnadens placering bedöms därmed inte påverka riksintresset eftersom den ligger utanför zonen. Trafikkommunikation Planområdet omfattas av riksintresseområdet för Sundsvall-Timrå flygplats i fråga om influensområde med hänsyn till flyghinder enligt 3 kap. 8§ MB. Med influensområde avses det område där höga objekt såsom vindkraftverk, master, torn och andra byggnader kan innebära fysiska hinder för luftfarten. Konsekvenser Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset eftersom det finns en begränsning av högsta nockhöjd i plankartan. Bebyggelsen ligger inom samlad bebyggelse som har samma eller högre nockhöjd. För att säkerställa att tillkommande bebyggelse inte riskerar att generera en negativ inverkan på flygplatsens horisontella hindersyta regleras nockhöjden. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Hushållningsbestämmelser Hushållningsbestämmelser är grundläggande bestämmelser som styr hur den fysiska planeringen ska tillvarata mark- och vattenområden som utgör allmänna intressen, antingen utifrån dess nuvarande användning eller potentiella framtida användning. Dessa områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada de utpekade intressena. Exempel på användningsområden som skyddas av hushållningsbestämmelserna är rennäring, yrkesfiske, mark och vatten av betydelse för natur, kultur och friluftsliv samt behov och närhet av grönområden i tätorter, skogsbruk och jordbruk. Viktigt för att alla dessa typer av användningarna ska skyddas av hushållningsbestämmelserna är att dess bevarande och nyttjande ska vara intressant ur allmän synpunkt. Ekologiskt särskilt känsliga områden I den översiktliga naturvärdesinventeringen (Härnösands kommun, 2024) bedöms hela området innehålla höga naturvärden på grund av det stora antalet av äldre tallar som utvecklat så kallad pansarbark. Dessa finns främst i norra (6) och västra delen (5) av planområdet. Figur 20 Området som inventerats med markerade delområden. Friluftsvärdena bedöms höga eftersom området används flitigt speciellt av de närboende i området. Inga fridlysta eller skyddade arter observerades vid inventeringen. Konsekvenser Området med äldre tallar planläggs med natur där kommunen är huvudman och har stor rådighet över att naturen bevaras. Inom användningen skola regleras det att marken inte får förses med byggnad samt områden för endast komplementbyggnader. Avsikten är att bevara så mycket som möjligt av naturen eftersom det är fördel för gestaltning, microklimat och utemiljön i stort. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Störst markarbete kommer ske i östra planområdet där det finns en berghäll där marken bedöms vara relativt artfattig. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel, vars syfte är att komma till rätta med miljöpåverkan från mer diffusa utsläppskällor såsom trafik och jordbruk. Normen ska avspegla den lägst godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas. Det finns idag miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2010:277), vattenförekomster (SFS 2004:660), fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt omgivningsbuller (SFS 2004:675). En MKN kan anges som en halt eller ett värde, men kan även beskrivas i ord. Ett genomförande av en detaljplan får inte medföra att en norm överträds. Endast kommuner med en större befolkning än 100 000 invånare omfattas av MKN för buller. Miljökvalitetsnorm för luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön genom att ange föroreningsnivåer som inte får överskridas (gränsvärden) och nivåer som inte bör överstigas (riktvärden). Dessa värden regleras i luftkvalitets-förordningen (2010:477). Det finns MKN för den högsta tillåtna halten i utomhusluft av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, fina partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft. I delar av centrala Härnösand överskrids gränsvärdena för luftföroreningar (kvävedioxid). Kommunen arbetar därför med ett åtgärdsprogram för att uppfylla normen, med syftet att uppfylla miljökvalitetsnormen som anger lägsta godtagbara miljökvalitet. Konsekvenser Tillkommande trafik i och med detaljplanens genomförande bedöms inte innebära betydande luftutsläpp som leder till att MKN riskerar att överskridas. Miljökvalitetsnorm för vatten Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) genomförs i Sverige. Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har delats in i vattenförekomster för vilka bedömning har skett vilken ekologisk, kemisk eller kvantitativ status som vattnet har och vilka krav som ställs för att kunna upprätthålla och förbättra denna status. Bottenvikens vattendistrikt är Sveriges nordligaste vattendistrikt och omfattar hela Norrbottens län samt större delen av Västernorrlands län. Inget av distriktets vatten uppnår god kemisk status till följd av storskalig och långväga spridning av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE, används bland annat som flamskyddsmedel), vilka sprids till miljön via läckage från varor, avfallsupplag med mera. Bortsett från dessa är det ett femtiotal vattendrag, Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 sjöar och kustvatten som inte uppnår god kemisk status på grund av påverkan från olika tungmetaller och tributyltenn (TBT). Vattenkvaliteten är över lag god inom distriktet, men vissa utmaningar finns att särskilt ta hänsyn till i samband med samhällsutvecklingen: Fysiska förändringar, exempelvis utvinning av energi, vägar, ökad produktionen inom jord- och skogsbruk som påverkar vattnen negativt. Fysisk påverkan är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet. Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden, beroende av bland annat bearbetning och dikning. Storskalig påverkan från areella näringar, exempelvis genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken. Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet. Ett genomförande av en detaljplan får inte medföra att statusen försämras för någon av kvalitetsfaktorerna (ekologisk och kemisk). Planområdets norra del avrinner mot recipient Älandsfjärden (SE623980- 175600) och södra delen avrinner mot recipient Södra Sundet (SE623340- 175556). Båda vattendragen har statusklassning ekologisk status måttlig och uppnår ej god kemisk status samt naturlig tillkomst/härkomst. Mål för MKN för båda recipienterna är att ha god ekologisk status år 2027 och god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och bromerade difenyletrar. Halterna av dessa ämnen överskrids i samtliga av Sveriges vattenförekomster och beror på största del av atmosfärisk deposition. Konsekvenser Föroreningsberäkningar i dagvatten- och skyfallsutredningen (Ramboll, 2025) är utförda med StormTac och visar att generade halter och mängder föroreningar ökar till följd av exploatering om inte åtgärder för rening vidtas. Vid rening av föreslagna åtgärder och anläggningar i dagvattenutredningen minskar föroreningshalterna och mängderna i nästintill samtliga parametrar. Planområdet utgör en marginell del av recipientens totala avrinningsområde (0,02 %) och utgör därför en liten del av recipientens totala påverkan avseende föroreningar. Vid exploatering av naturmark krävs ofta fler reningssteg för att komma så nära befintliga halter och mängder som möjligt. Vid genomförande av planen minskar föroreningsbelastningen för ett flertal parametrar, föreslagen exploatering bedöms därför inte påverka recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN). Strandskydd Planområdet ligger utanför strandskyddat område. Konsekvenser Inga konsekvenser. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Andra särskilda områdesskydd Eftersom det finns befintliga träd inom planområdet finns det en risk att vid genomförande av detaljplanen påverkar häckande fågel negativt. Alla vilda fåglar är skyddade enligt § 4 artskyddsförordningen. Hänsynsåtgärder rekommenderas, exempelvis om risken finns ska avverkning föreläggas utanför den allmänna häckningsperioden för att inte avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar och avsiktligt förstöra eller skada bon eller ägg eller bortföra bon. I Artportalen finns observation av padda som bedöms vara livskraftig enligt senaste rödlistan. Vanlig padda skyddas enligt § 6 artskyddsförordningen, vilket innebär att arten är skyddad men inte livsmiljön. Planområdet är ingen typisk livsmiljö för arten som trivs i fuktig miljö med vattenåtkomst. Naturreservat Gådeåbergsbrännans naturreservat ligger 500 m väst om planområdet. Naturreservatet är 8 hektar stort syftar till att bevara biologisk mångfald, tillgodose behov av område för friluftslivet samt vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. Naturreservatet 2006. Syftet är också att bevara reservatets höga värde för friluftslivet och de upplevelsevärden som området ger. Konsekvenser Planförslaget bedöms inte påverka eller beröra naturreservatet som fortsatt kommer vara tillgängligt via gång- och cykelvägen. Genomförandefrågor Prövning enligt annan lagstiftning Annan lagstiftning som kan beröras av planförslaget och som prövas parallellt är bullerförordningen och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Se under rubrik Väg- och spårtrafiksbuller och Förorenad mark. Organisatoriska frågor Tidplan Målsättningen är att detaljplanen ska antas Q3 2026. Den preliminära tidplanen baseras på inga större förändringen sker under planprocessen samt under förutsättning att beslutet att anta detaljplanen inte överklagas. Vid ett överklagande kan tidpunkten då detaljplanen får laga kraft förskjutas upp till två år framåt i tiden, vilket medför motsvarande förskjutning av genomförandet. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen får laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Om planen ersätts, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan berörda fastighetsägare ha rätt till ersättning av kommunen. Efter genomförandetidens utgång kan kommunen ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägare får någon ersättning för byggrätt som inte kan utnyttjas. Detaljplanen fortsätter gälla till dess att den ändras eller upphävs. Exploateringsavtal Härnösand kommun avser inte att teckna något exploateringsavtal. Huvudmannaskap för allmän plats Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudmannen för de allmänna platserna är ansvarig för att ställa i ordning och förvalta de allmänna platserna, till exempel för att bygga ut och sköta gator. När kommunen är huvudman för allmänna platserna ska kommunen, efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ordna de allmänna platserna så att de kan användas för avsett ändamål i enlighet med planen. Om kommunen anser att allmänhetens tillträde till platsen är viktig bör kommunen planlägga med kommunalt huvudmannaskap. Om det finns särskilda skäl kan kommunen med en planbestämmelse reglera att huvudmannaskapet för de allmänna platserna ska vara enskilt. Vid enskilt huvudmannaskap åligger ansvaret för allmän plats på fastighetsägarna gemensamt. Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Kommunen ansvarar för utbyggnad och drift av allmän plats. Respektive fastighetsägare svarar för alla åtgärder inom kvartersmark. Huvudmannaskap för vatten, spillvatten och dagvatten Planområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten. HEMAB är VA-huvudman och ansvarar för utbyggnad och drift av vatten och avlopp samt dagvatten. HEMAB tillhandahåller ny anslutningspunkt och servis vid fastighetsgräns. Exploatören ansvarar för utbyggnad av vatten- och avloppshantering från anslutningspunkt. Fastighetsrättsliga frågor En fastighetsutredning är gjord. I samband med framställning av grundkartan har en mindre utredning tagits fram. Det finns en stomnätspunkt inom planområdet som kan beröras av planförslaget. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Detaljplanen reglerar mark för allmän kvartersmark. Kommunen är medvetna om att de har en skyldighet att lösa in marken enligt 6 kap. 13 § PBL respektive 14 kap. 14 § PBL om en privat aktör ska bygga inom mark planlagt för S (skola). I aktuell detaljplan är kommunen markägare och tilltänkt exploatör. Fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen bedömer att inga fastighetsindelningsbestämmelser behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov skulle uppstå kan fastighetsindelningsbestämmelser införas under planens genomförandetid genom ändring av detaljplanen. Fastighetsbildning Den mark som är planlagd för skolverksamhet behöver avstyckas. Ansökan om avstyckning inlämnas till Lantmäteriet. Fastighetsbildning sker efter ansökan om lantmäteriförrättning. Då kvartersmarken reglerar skola går marken under allmän kvartersmark Allmän platsmark som är planlagd som gång- och cykelväg samt natur bör fortsatt ingå i befintliga kommunala fastigheten Fastlandet 2:64. Fastighet Konsekvenser Del av Fastlandet Markområde A kan avstyckas till ny fastighet 2:64 (kvartersmark) i samband med försäljning. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Markområde B fortsätter ingå i Fastigheten Fastlandet 2:64. (allmän plats) Markreservat Bestämmelser om markreservat för allmännyttiga ändamål används för att reglera att ett område reserveras för att ge utrymme för ett visst allmännyttigt ändamål. Bestämmelsen kan tillämpas på såväl allmän plats som på kvartersmark och vattenområde. Ett markreservat för allmännyttiga ändamål begränsar användningen av området. Inga markreservat finns inom detaljplaneområdet. Ledningsrätter Ledningsrätt är en servitutsliknande rättighet att använda någon annans mark för ledningsändamål. Ledningsrätt kan upplåtas för ledningar för allmänna ändamål såsom vatten och avlopp, data och telekommunikationsledningar. Ledningsrätt kan endast inrättas av lantmäterimyndigheten. Det finns inte ledningsrätter inom detaljplaneområdet. Om ledningsägare inom planområdet vill bibehålla sina ledningar rekommenderar kommunen att trygga dem med ledningsrätt. Detta bekostas av ledningsägaren. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Planens genomförande är beroende av att befintlig GC-väg omlokaliseras inom planområdet eftersom den annars inte kommer kunna nyttjas och angöring till skolans gård begränsas. Flytt möjliggör att befintlig passage genom planområdet finns kvar. Ledningar i GC-väg behöver också flyttas till ny dragning av vägen. Detta bekostas av exploatör som initierar flytt av gc- väg. VA-huvudman (HEMAB) har föreslagit förbindelsepunkt till befintlig dagvattenledning i gatan. Exploatören ansvarar för utbyggnad av vatten- och avloppshantering från anslutningspunkt. Detsamma gäller anslutning och eventuell utbyggnad av fjärrvärme samt elledningar. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare För exploatören innebär ett genomförande av planen kostnader för iordningställande av kvartersmark och där till nödvändiga anläggningar. Exploatören ansvarar även för kostnader kopplade till lantmäteriförrättning samt förvärv av kommunal mark. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Kostnader som belastar exploatören: Utbyggnad av ny gång- och cykelväg inom planområdet. Flytt av övergångsställe på Sockenvägen Kostnad för att ersätta stomnätspunkten om den befintliga berörs. Övriga kostnader vid uppförande av byggnad och anläggande av angöring, parkeringsytor och utemiljö. Eventuell kostnad för fastighetsbildningsåtgärder, gemensamhetsanläggning eller andra rättigheter. Eventuell ledningsflytt inom kvartersmarken. Dagvattenlösningar. Skötsel av området. Ekonomiska konsekvenser för kommunen För kommunen innebär nya allmänna anläggningar med kommunalt huvudmannaskap ökade driftskostnader för t.ex. snöröjning och parkskötsel. Intäkter Kommunen får intäkter vid försäljning av mark. Detaljplanen bedöms ekonomiskt genomförbar. Planavgift Om sökande fullgör sina skyldigheter uttas ingen planavgift i samband med bygglov för den åtgärd som ska ske inom planområdet. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Källor Fotografier: Härnösands kommun, om inte annat anges Ortofoton: Lantmäteriet, om inte annat anges Kartor och illustrationer: Härnösands kommun, om inte annat anges Tomas Jenssen Frida Näsman Linda Johansson Plan- och byggchef Planarkitekt Planarkitekt Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Sida GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1(3) Datum Diarienummer 2026-05-08 SAM-2024-1439 Samhällsförvaltningen Frida Näsman, 0611 34 81 14 frida.nasman@harnosand.se Linda Johansson, 0611-34 81 27 linda.johansson@harnosand.se Granskningsutlåtande för del av Fastlandet 2:64, förskola Granskningsutlåtande Rubricerad detaljplan har varit utsänd för granskning under tiden 2026-03-25 till 2026-04-22. Granskningshandlingarna har skickats till statliga och kommunala myndigheter och förvaltningar enligt sändlista samt till berörda fastighetsägare som kommunen bedömt påverkas av planförslaget. Lista på dessa fastigheter finns i fastighetsförteckningen. Planförslagets handlingar har funnits uppsatta på Sambiblioteket plan 1 samt tillgängliga på Härnösands kommuns hemsida. Information har även skickats ut till de som prenumererar på planförslaget via hemsidan. Granskningsutlåtandet är en sammanställning av de yttranden som har inkommit under granskningen. Kommunens bemötande görs löpande i texten under rubriken Kommentar. Inkomna yttranden från myndigheter är citerade och redovisade i sin helhet, i några fall har bara delar av yttranden, de delar relevant för planförslaget lyfts ut. Yttranden från privatpersoner har redovisats på ett sådant vis så det inte går att utläsa vem avsändaren är. Alla yttranden finns i sin helhet som diarieförd handling i kommunens diariesystem. Inkomna yttranden Under granskningstiden inkom 12 skriftliga yttranden enligt tabell 1 nedan. Yttrande från Ankomstdatum Kommentar 1. PostNord 2026-03-25 Yttrande 2. Polismyndigheten 2026-03-27 Ingen erinran 3. Naturskyddsföreningen 2026-04-02 Yttrande 4. Närboende 1 2026-04-08 Yttrande 5. E.ON 2026-04-07 Ingen erinran 6. Lantmäteriet 2026-04-13 Yttrande 7. Länsstyrelsen 2026-04-15 Ingen erinran Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Universitetsbacken 3A E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Härnösand samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 8. Närboende 2 2026-04-16 Yttrande 9. BRF Fyren 2026-04-16 Yttrande 10. Räddningstjänsten 2026-04-17 Ingen erinran 11. Trafikverket 2026-04-22 Yttrande 12. Härnösands Energi & 2026-04-22 Yttrande Miljö (HEMAB) Tabell 1. Yttrandeförteckning från inkomna synpunkter under granskningen PostNord PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I denna roll representerar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det aktuella området. Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna genomföras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fastighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon, samt ges möjlighet att vända. Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybyggnation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Kommentar Tack för informationen. Polismyndigheten Polismyndigheten har inga synpunkter på Planbeskrivningen Kommentar Tack för informationen. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 3(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Naturskyddsföreningen Härnösands Naturskyddsförening har inga ytterligare synpunkter utöver de som framfördes i samrådsyttrande 2026-01-16. Föreningen framförde då att tallarna som växer inom planområdet har höga naturvärden och bör därför bevaras. I samrådsredogörelsen anger kommunen att detaljplanen har små möjligheter att reglera att tallarna inte får avverkas. Naturskyddsföreningen anser dock att det är fullt möjligt att sydda tallskogen genom planbestämmelser enligt PBL 4 kap 10§. Den på plankartan markerade tallskogen ges egenskapsbestämmelsen n och bestämmelseformuleringen i planbeskrivningen anges att träd endast får fällas om de är sjuka eller utgör en säkerhetsrisk. Det är viktigt att kraven i detaljplanen följs upp av kommunen. Det finns exempel på hur goda intentioner i detaljplanearbetet har åsidosatts vid exploateringen. Det är nödvändigt att kunskaperna från planarbetet förs vidare till de som ska genomföra planen så att värdefull natur bevaras. Kommentar Kommunen vill inte reglera mer än nödvändigt och eftersom det finns en samsyn mellan kommunen och exploatören gällande att bevara så många träd som möjligt så bedöms det inte behövligt att reglera träden. För en förskola är det en stor kvalité att det finns träd för utelek och skugga. Närboende 1 Hej! Vi bor på xx sedan tre år. Vi upplever att det är för tyst och dött här, därför välkomnar vi en ny förskola i omgivningen som kan ge mycket liv och rörelse i samhället. Barnen får nya och fina ytor både inne och ute, för de är värda allt det bästa, eller hur? Jag skulle gärna vilja arbeta med barn men tyvärr är jag för gammal nu, kanske kan besöka dem och läsa eller berätta sagor när det blir aktuellt, vem vet?! Så bygg förskolan så fort som möjligt! Varma hälsningar från fam. Xxx Kommentar Tack för er synpunkt. E.ON E.ON Energidistribution AB har inga synpunkter på planförslaget. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 4(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Kommentar Tack för er synpunkt. Lantmäteriet att anses vara kvartersmark för annat än enskilt bebyggande (allmän kvartersmark). I en plan där det förekommer allmän kvartersmark bör kommunen redovisa i planbeskrivningen att det aktuella området bedöms vara allmän kvartersmark. Under konsekvenser bör en redovisning göras av att kommunen har rätt, respektive på begäran av fastighetsägaren är skyldig, att lösa in området enligt 6 kap. 13 § PBL respektive 14 kap. 14 § PBL. I detta planförslag är kommunen fastighetsägaren till markområdet. Det bör redovisas hur kommunens rätt/skyldighet påverkas när bygglov beviljas enligt 9 kap. 65 § första stycket PBL till förmån för någon som inte är ett offentligt organ. Kommentar Tack för er synpunkt. Planbeskrivningen ska kompletteras med text som beskriver allmän kvartersmark och dess konsekvenser. Länsstyrelsen Beskrivning av ärendet Detaljplanen har överlämnats till Länsstyrelsen för granskning i enlighet med 5 kap. 20 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Detaljplanen handläggs med utökat förfarande. Enligt 5 kap. 22 § PBL ska Länsstyrelsen under granskningstiden yttra sig över planförslaget, om planförslaget enligt Länsstyrelsens bedömning innebär att någon av överprövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL inte följs eller tillgodoses. Länsstyrelsens synpunkter i samrådsskedet framgår av yttrande dnr 8520 25, daterat den 16 januari 2026. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 5(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Syftet med detaljplanen Syftet med planen är att möjliggöra för en ny skola i två plan med uppskattad byggnadsarea på 1100 m2. Byggnadens höjd regleras för att motsvara att två våningar inryms. Genom att begränsa utnyttjandegrad och mark som får bebyggas säkerställs att tillräcklig friyta uppnås. Planen syftar även till att möjliggöra för ett grönt stråk mellan skolan och intilliggande bostäder samt en ny placering för en gång- och cykelväg. Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen har inget att tillägga i fråga om hur planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer, med hänsyn till prövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Kommentar Tack för er synpunkt. Närboende 2 Skriver att eftersom det inte har gjorts några förändringar alls som gör skillnad för dem så skickas samma synpunkter från samrådet in igen. Påminner även om att det har lämnats in (2024-06-03) namninsamling via Servicecenter till kommunen, som enligt uppgift från kommunen inte har hittats. Där finns 104 namnunderskrifter i protest mot att förskolan placeras på tilltänkt plats. Förslaget om att placera en sådan stor verksamhet i ett så pass litet område med redan befintliga byggnader är en oerhört bristfällig och feldimensionerad idé. Blir en betydande olägenhet för samtliga av de som bor i direkt anslutning. Det orörda lilla grönområdet medför ett lugn och andrum i ett redan bebyggt område och är uppskattat av många som bor i närområdet. En förskola i denna omfattning förstör det lugna som finns idag och riskerar att ner priset på villor och bostadsrätter. Vissa som bor i villor känner en viss oro över att kunna bo kvar eftersom risken finns för en olidlig ljudnivå. Kan bli ett problem för boende i området även om gjorda utredningar visar att det inte blir ett problem. Det finns exempel där utredningar visat att det inte blir problem men har visat sig blir ett problem efteråt. Påminner även om de inskickade namnunderskrifterna som avsåg en protest mot bygget. I yttrandet lyfts vidare synpunkter på förändringar. Små kompromisser i relation till oss som drabbas av bygget. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 6(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Synpunkterna som först fram är; Välja en annan plats. Nya gångvägen flyttas längre inåt/mot mitten av området så den inte hamnar nära inpå uteplatser och insyn från förbipasserande, arbetsfordon m.m. Den justering som kommunen har gjort är inte tillräckligt och anses inte vara en justering när det blev någon meter. Gångvägen borde kunna gå längs med alternativt närmare lekytan och inhägnaden. Lekplatsen görs mer långsmal för att inte lekytan ska hamna centrerat och därmed gångvägen kan flyttas mer inåt. Förslag finns framfört. Att inhägnaden görs långsmal borde inte ha någon större påverkan för barn och pedagoger men göra stor skillnad för boende i området som oavsett får negativ påverkan på levnadsmiljön. Gällande ljudnivån så är detta ett krav mer än en synpunkt. Att det sätts upp skydd för ljudnivå längs med/på vissa ställen från lekytan och mot bostadsrättsområdet. Detta är för att minska ljudnivån men också fungera som insynsskydd från 120 barn in på våra uteplatser eller i vår hemmamiljö. Träd som står längs med tomtgränsen förbi Västra ringvägen 114 och 116 ska bevaras. Kommentar Tack för dina synpunkter. Kommunen beklagar att namnunderskrifterna har kommit bort och samhällsförvaltningens plan & byggchef har återkopplat till närboende 2 gällande namnunderskrifterna. Kommunen är medveten om att planförslaget skapar en förändring i området och att det kan upplevas som negativt för närboende. Det är i planprocessen som det undersökts om platsen är lämplig eller inte för den sökta åtgärden och kommunens bedömning utifrån framtagna utredningar är att platsen bedöms som fortsatt lämplig för en förskola. Ljudpåverkan med störningsrisk hos närboende avseende ljud från förskolan har behandlats i den framtagna bullerutredningen och utredningen skriver att ljud från förskolegården betraktas sannolikt inte som omgivningsbuller i lagens mening. Utredningen tar upp generella rekommendationer avseende utformningen av förskolegården och kommunen får tillsammans med exploatören titta vidare på utformningen av förskolans utegård i samband med projekteringen. Om verksamheten orsakar störning så finns möjligheten att lämna in en anmälan till kommunen som då utreder eventuellt buller. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 7(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Den föreslagna placeringen av gångväg och lekyta har studerats utifrån funktion, tillgänglighet, barnens säkerhet samt anpassning till omgivande bebyggelse. Efter samrådet har samtal skett med konsulterna som ritar på förskolegården och kommunen har framfört synpunkterna om att utreda en justerad dragning. Konsulten och vidhåller att det nuvarande placeringen bedöms ge en rimlig avvägning mellan verksamhetens behov och hänsyn till närboende. Det som lyfts fram är att en justering hade haft negativ påverkan på det befintliga trädbeståndet vilket bedöms som en av de viktigaste kvaliteterna för området. Mindre justeringar av utformning kan dock komma att prövas i det fortsatta arbetet. Vad gäller önskemål om buller- och insynsskydd har bullerutredning tagits fram inom ramen för planarbetet. Utredningen visar att riktvärden kan innehållas utan särskilda bullerskyddsåtgärder. Eventuella kompletterande åtgärder, såsom vegetation eller annan avskärmning, hanteras i det fortsatta projekteringsskedet. Efter samrådet har kommunen haft möten med bullerkonsulten som meddelade att insynsskydd/bullerskämar i detta fall hade haft väldigt små betydelser för ljudnivåerna inom planområdet då dessa normalt sätt ska sättas så nära bullerkällan som möjligt. På en förskolegård är ljudnivån utbredd över en större yta vilket skulle innebära att en att en sådan åtgärd sannolikt inte skulle ge någon effekt. BRF Fyren BRF Fyren skriver att eftersom de inte har fått någon reaktion eller att någon ändring eller svar/bemötande från senaste utskicket så ställer de sig frågan om kommunens uppmaning att komma med synpunkter. BRF Fyren skickar därför in samma synpunkter från samrådet in igen. Den föreslagna nya dragningen av gång- och cykelvägen kommer allt för nära de boende, främst de som bor på Västra Ringvägen 114. Barnens lek- yta kommer nära inpå även här. Nuvarande gång- och cykelväg är välanvänd av gående och cyklister men även av mopedister, fordon för hundlatrintömning och polisen. Därför är det angeläget att få den planerade gång- och cykelvägen några meter bort från altan/uteplats. Den nya sträckningen följer precis föreningens tomtgräns. Önskemål från föreningen är att inte lägga den nära föreningens tomtgräns utan mer mot inhägnad lek-yta. Det skulle ge ytterligare 3 4 meter fram till altan/uteplats. Detta är värt mycket och borde vara ett rimligt önskemål för att boende ska kunna nyttja sin altan/uteplats med lite mer behörigt avstånd från det som sker på gång- och cykelvägen. Barnens lek-yta påverkas inte heller av detta. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 8(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Föreningen föredrar en mer utdragen lek-yta, att man nyttjar området som sträcker sig mot Gådeåberget. Förstår att det är enklare om lek-ytan inte är så långsträckt och avsmalna men en mindre och måttlig förlängning behöver inte vara ett hinder. Skriver att de har skickat en kartbild i januari 2026. Blir en hög ljudnivå med så många barn tätt inpå och föreningen önskar därför om möjligt någon ljuddämpande åtgärd och sådana som ge fördel för barnen. Bullerplank i form av älgar, björnar stående omlott intill gång- och cykelvägen och som hjälper ljudet att studsa tillbaka. Föreningen har reflekterat över säkerheten kring parkeringsplatsen vid lämning/hämtning. Parkeringsplatserna har begränsande ytor som kräver backning för att ta sig ut samma väg som man kommit in när man lämnade/hämtade. Det låter trångt och farligt med utfart för sopbilen och matleveranser. Kanske behöver säkerheten öka i korsningen Sockenvägen och Bergsstigen mer än att flytta övergångstället. Det är högre hastighet än tillåtet på Sockenvägen och högerregeln vid Bergsstigen beaktas sällan eller aldrig. Sikten är inte optimal vid utfart från Bergsstigen och många barn från Utmarkstigen går/cyklar via Bergsstigen till Solenskolan. Kommentar Tack för synpunkterna. Den föreslagna placeringen av gångväg och lekyta har studerats utifrån funktion, tillgänglighet, barnens säkerhet samt anpassning till omgivande bebyggelse. Efter samrådet har ytterligare dialog förts med ansvariga konsulter för förskolegårdens utformning. Kommunen har därvid vidarebefordrat inkomna synpunkter och låtit utreda möjligheten till justerad dragning. Den samlade bedömningen är att den föreslagna placeringen utgör en rimlig avvägning mellan verksamhetens behov, hänsyn till närboende och bevarandet av områdets kvaliteter. En alternativ dragning har bedömts medföra negativ påverkan på det befintliga trädbeståndet, vilket utgör en viktig kvalitet i området och en tillgång för både förskoleverksamheten och närmiljön. Mindre justeringar av utformningen kan dock komma att prövas i det fortsatta projekteringsarbetet. Vad gäller önskemål om buller- och insynsskydd har en bullerutredning tagits fram inom ramen för detaljplanearbetet. Utredningen visar att gällande riktvärden kan innehållas utan krav på särskilda bullerskyddsåtgärder. Eventuella kompletterande åtgärder, såsom vegetation eller annan avskärmning, hanteras i den fortsatta projekteringen. En bulleråtgärd som ni föreslår skulle enligt bullerkonsulten inte ge någon märkbar effekt då bullerskydd behöver placeras så nära bullerkällan som möjligt vilket blir svårt att uppnå för en relativt stor förskolegård. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 9(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Gällande trafiksituationen så har er synpunkt lyfts till den tekniska avdelningen som jobbar med dessa frågor på kommunen. Enligt hastighetsmätningar som kommunen genomför i oktober 2023 visade att medelhastigheten kring förskolan låg på 33 km/h i området närmare Västra ringvägen och 37 km/h vid övergångsstället vid Bergsstigen. Däremot pågår det ett större arbete kring fartbegränsningar i hela Härnösand. Kommer utredningen fram till att det ska vara 30 km/h även fortsättningsvis på Sockenvägen kommer kommunen behöva göra någon form av hastighetsbegränsande insats. En parkeringsutredning har tagits fram för planarbetet. Kommunen har noterat synpunkterna avseende parkeringsytans utformning och upplevd trängsel vid lämning och hämtning. Angöringslösningen har studerats utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet och verksamhetens behov. Trafiken bedöms vara begränsad och ske i låg hastighet. Ytorna dimensioneras för att möjliggöra säker manövrering, även för sophämtning och matleveranser. Dessa transporter sker med låg frekvens och under begränsade tider. Detaljutformning, såsom siktförhållanden och eventuella markeringar, hanteras vidare i projekteringen. Kommunens bedömning är att lösningen uppfyller krav på trafiksäkerhet och funktion. Räddningstjänsten Räddningstjänsten har inga synpunkter på planförslaget. Kommentar Tack för er synpunkt. Trafikverket Trafikverket skriver att kommunen har gjort bedömningen att inga bullerdämpande åtgärder behöver regleras på plankartan eftersom riktvärdena inte riskeras att överstiga. Trafikverket skriver att det är viktigt att beakta ljudnivåerna inomhus med tanke på järnvägen och förutsätter att man klarar riktvärdena från Naturvårdsverkets vägledning. Vid behov av att genomföra bullerskyddande åtgärder ska dessa baseras på trafikbullernivåer utifrån uppräknad trafik och därmed ta höjd för skolbarns hälsa även i framtiden, dvs minst 20 år fram i tiden efter genomförda åtgärder. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 10(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 Kommentar Tack för er synpunkt. Kommunen har ingen möjlighet i plankartan att reglera ljudnivåerna inomhus utan den delen beaktas i BBR och kommande bygglov. Härnösand Energi & Miljö AB (HEMAB) Härnösand Energi & Miljö skriver att de önskar få vara med i en eventuell samförläggning för deras ledningar i den nya gång- och cykelvägen. Vidare om det är möjligt att den nya gång- och cykelvägen byggs innan de befintliga ledningarna behöver vara flyttade. Kommentar Tack för er synpunkt. Kommunen är positiv till att samordna arbetet med flytt av ledningar och byggandet av den nya gång- och cykelvägen. Handläggare för ärendet framför önskemålet till kommunens avdelning Gata som får kontakta HEMAB härnäst. Ställningstagande Plankarta Plankartan kompletteras eller ändras i nedanstående utsträckning: Ingen revidering sker på plankartan mer än att informationen i stämpeln har uppdaterats. Planbeskrivningen Texten i planbeskrivningen har reviderats eller ändrats i nedanstående utsträckning: Planbeskrivningen ska kompletteras med text som beskriver allmän kvartersmark och dess konsekvenser. Revidering av text gällande förorenad mark. Under rubriken det finns något förhöjda halter i den ytliga jorden inom genomförda kompletterande undersökningen visar, likt den Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 11(11) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-05-08 SAM-2024-1439 översiktliga tidigare utförda markundersökningen, på att det finns den specifika föroreningen. Under ru rekommenderas att massorna i områdena där halt över MKM har över MKN ska tas bort och halt över KM bör också avlägsnas. text lagts till om rinnvägar utifrån ett 100-årsregn utifrån framtagen dagvatten- och skyfallsutredning. Text som gäller fastighetsrättsliga frågor har lagts till. Härnösand 2026-05-08 Frida Näsman Linda Johansson Planarkitekt Planarkitekt Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1(3) Datum Diarienummer 2026-03-23 SAM-2024-1439 Samhällsförvaltningen Frida Näsman, 0611 34 81 14 Frida.nasman@harnosand.se Detaljplan för del av Fastlandet 2:64, Härnösands kommun Samrådsredogörelse Rubricerad detaljplan har varit utsänd för samråd under tiden 2025-12-12 till 2026-01-18. Samrådshandlingarna har skickats till statliga och kommunala myndigheter och förvaltningar enligt sändlista samt till berörda fastighetsägare som kommunen bedömt påverkas av planförslaget. Lista på dessa fastigheter finns i fastighetsförteckningen. Planförslagets handlingar har funnits uppsatta på Sambiblioteket plan 1 samt tillgängliga på Härnösands kommuns hemsida. Information har även skickats ut till de som prenumererar på planförslaget via hemsidan. Samrådsredogörelsen är en sammanställning av de yttranden som har inkommit under samrådet. Kommunens bemötande görs löpande i texten under rubriken Kommentar. Inkomna yttranden från myndigheter är citerade och redovisade i sin helhet, i några fall har bara delar av yttranden, de delar relevant för planförslaget lyfts ut. Yttranden från privatpersoner har redovisats på ett sådant vis så det inte går att utläsa vem avsändaren är. Alla yttranden finns i sin helhet som diarieförd handling. Inkomna yttranden Under samrådstiden inkom 17 skriftliga yttranden enligt tabell 1 nedan. Yttrandena finns tillgängliga på Plan- och byggavdelningen, Samhällsförvaltningen. Yttranden utan erinran kommer inte kommenteras i samrådsredogörelsen utan enbart yttranden med synpunkter kommer bemötas. Yttrande från Ankomstdatum Kommentar 1. Närboende 1 2025-12-12 Yttrande 2. Skanova/telia 2025-12-12 Ingen erinran 3. E.on 2025-12-15 Ingen erinran 4. Lantmäteriet 2026-01-08 Yttrande 5. Svenska kraftnät 2026-01-09 Ingen erinran Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Universitetsbacken 3A E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Härnösand samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 6. Räddningstjänsten 2026-01-12 Yttrande 7. Polisen 2026-01-14 Yttrande 8. Länsstyrelsen 2026-01-16 Yttrande 9. Trafikverket 2026-01-16 Yttrande 10. Brf Fyren del 1 2026-01-16 Yttrande 11. Brf Fyren del 2 2026-01-16 Yttrande 12. Hemab 2026-01-16 Yttrande 13. Naturskyddsföreningen 2026-01-16 Yttrande 14. Servanet 2026-01-16 Yttrande 15. Trafikverket 2026-01-17 Yttrande komplettering 16. Närboende 2 2026-01-18 Yttrande 17. Närboende 3 2026-01-18 Yttrande Tabell 1. Yttrandeförteckning från inkomna synpunkter under samrådet Närboende 1 Yttrandet har sammanfattats för att inte lämna ut personlig information. Till Härnösands kommun, Jag vill härmed lämna synpunkter på förslaget till detaljplan för Förskola Fastlandet 2:64. Bakgrunden är att jag anser att det aktuella skogspartiet har mycket höga kvaliteter och utgör en värdefull närnatur för både boende och framtida förskoleverksamhet. Jag bor själv på X och har god kännedom om området. Jag vill föreslå att kommunen överväger en lösning som i större utsträckning bevarar skogen och utvecklar området i anslutning till Bergsstigen bakom Kullen. Detta skulle möjliggöra en förskola med direkt tillgång till ett sammanhängande och varierat skogsområde. En sådan placering skapar goda förutsättningar för: - stora och naturliga utemiljöer, - pedagogisk verksamhet i skog och natur, - samt lekytor där barn kan utforska och skapa egna miljöer. Under närmare tio års tid har jag haft barn och varit verksam i X förskola, vilket gett mig god insikt i hur avgörande välplanerade och generösa utemiljöer är för barns trivsel, utveckling och pedagogik. Jag anser att dessa kvaliteter bör eftersträvas även i detta projekt. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Jag hoppas att kommunen beaktar dessa synpunkter i det fortsatta planarbetet. Kommentar Tack för ditt yttrande. Kommunen delar uppfattningen att närhet till natur och väl utformade utemiljöer är viktiga kvaliteter för både er närboende och för eventuellt framtida förskoleverksamhet, både ur ett pedagogiskt och ett socialt perspektiv. De natur- och rekreationsvärden som finns inom planområdet har därför beaktats i planarbetet. Det aktuella detaljplanearbetet grundar sig på ett planuppdrag och en ansökan som avser den specifika platsen del av Fastlandet 2:64. Inom ramen för detta planarbete finns därför inte möjlighet att pröva alternativa lokaliseringar eller andra planområden, såsom området i anslutning till Bergsstigen bakom Kullen. Vald lokalisering baseras även på transporter till och från förskolan. En placering längre in kan innebära mer trafik på villagator och ökad störning för boende. Din synpunkt gällande önskemål till alternativ placering har framförts till lokalförsörjningsenheten som varit drivande i utredningen till val av plats då det ligger utanför detaljplanearbetet. Skanova/Telia Skanova har inget att erinra mot detaljplanen. Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet när detaljplanarbete påbörjas och kallas till samrådsmöten för det aktuella området för att kunna samordna nya ledningar. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta ledningskollen.se Kabelanvisning beställs via ledningskollen.se För flytt av ledningar eller samordning gå in på Telia som nätägare Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Kommentar Tack för informationen. Informationen om ledningarnas placering är hämtade från ledningskollen. Eon E.ON Energidistribution AB (E.ON) har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och har inga synpunkter. Kommentar Tack för informationen. Lantmäteriet Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2025-12-10) har följande noterats: För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras (Här redovisas synpunkter om sådana frågor som Lantmäteriet särskilt ska bevaka och sådant som vi uppfattar som nödvändigt att åtgärda för genomförandet av planen.) Är tanken att markanvisningsavtal ska upprättas? I planbeskrivningen anges under avsnittet för ekonomiska frågor att exploatören ansvarar för kostnader kopplade till markanvisningsavtal, men det finns ingen annan information om i planbeskrivningen huruvida markanvisningsavtal avses att användas och vad det i så fall ska reglera. Om avsikten är att genomföra markanvisningar och/eller teckna exploateringsavtal ska kommunen enligt 4 kap. 33 § 3 st. 2 men. PBL redovisa avtalens huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i planbeskrivningen. Detta ska enligt 5 kap. 13 § PBL i så fall göras redan i samrådsskedet. Delar av planen som bör förbättras Kontrollera fastighetsgränser av vikt för planläggningen med 0,025 meters lägesosäkerhet I planförslaget finns det användnings- eller planområdesgränser i samma läge som fastighetsgränser som är inlagda i den digitala registerkartan med mycket god lägesosäkerhet (0,025 meter). Denna lägesosäkerhet kan dock Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 vara missvisande och det är möjligt att dessa fastighetsgränser inte har kontrollmätts när lägesosäkerheten sattes. Vid övergången mellan referenssystemen RT 90 och nuvarande SWEREF 99 transformerades nämligen tusentals gränspunkter över hela landet utan kontroll i fält. Dessa fick lägesosäkerheten 0,025 eller 0,03 meter. Det har i efterhand visat sig att många av dessa punkter till exempel i områden med , men inte ligga rätt i förhållande till SWEREF 99. Lantmäteriet uppmanar därför kommunen att vara extra uppmärksam vid planläggning av områden där det förekommer gränser med just lägesosäkerheten 0,025 eller 0,03 meter, och vid behov kontrollmäta sådana gränser. Om ni kontrollmäter gränspunkter, se till att kommunen gör en så kallad DRK-leverans till ajourhållning-DRK@lm.se i överensstämmelse med DRK-avtalet. Då kommer det att framgå av fastighetsgränsernas redovisning i den digitala registerkartan att lägesosäkerheten är kontrollerad samt vilka punkter som har mätts in och vilka punkter som är transformerade utifrån inmätningarna. Kommentar Det finns inga planer på att upprätta varken ett markanvisningsavtal eller exploateringsavtal. Planbeskrivningen har därför justerats och stycket kring vem som bekostar detta har tagits bort. Gällande kontroll av gränsmarkeringar görs det alltid på de grundkartor som kommunen tar fram för detaljplanens framtagande, det vill säga inom planområdet och precis i angränsning till planområdet. I detta ärende stämmer de gränser som finns kvar i fält bra överens med den fastighetslinje som finns i grundkartan. Kommunen har inget DRK-avtal i dagsläget men tack för informationen. Svenska kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Vi har i dagsläget inga anläggningar eller intressen som berörs i det aktuella området och har därför inga synpunkter på rubricerad remiss. Vid eventuella frågor är ni välkomna att höra av er till oss via registrator@svk.se. Ange ärendenummer Svk 2025/1310 För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för transmissionsnätet för el hänvisar vi till nätutvecklingsplanen 2024-2033 Nätutvecklingsplan | Svenska kraftnät (svk.se) Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Kommentar Tack för informationen. Räddningstjänsten Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen har tagit emot handlingar rörande samråd för förslag till ny detaljplan för del av Fastlandet 2:64. Kommunens diarienummer är SAM 2024 1439. Efter granskning utav handlingarna kan räddningstjänsten fastslå följande: En riskanalys har gjorts med avseende på farlig transportled via järnväg i anslutning till fastigheten. Riskanalysen beaktar avståndet samt höjdskillnaden mellan järnvägen och fastigheten. Brandposter och tillika släckvatten har beaktats i detaljplanen. Avstånd mellan byggnader har beaktats så att minsta avstånd överstiger 8m. Räddningstjänsten önskar dock att hänsyn tas så att räddningstjänstens fordon kommer åt byggnaden i sådant fall att det skulle behövas. Kommentar Efter samrådet har kommunen haft möte med räddningstjänsten för att informera kring tänka räddningsvägar. Kommunen har informerat att den främsta räddningsvägen är från angöringsvägen för leveranser/sophämtning som löper parallellt med Sockenvägen. Polisen Polismyndigheten har tagit del av dokumenten och kommenterar enligt följande. Gällande övergångsstället så behöver man flytta det en bra bit ner på Sockenvägen så att inte lastbilarna skymmer dom som skall korsa Sockenvägen från skolsidan. I övrigt så är det svårt att säga på en ritning men det önskvärda är att lastbilar hade haft samma lösning som man ser det från ett trafiksäkerhetsperspektiv. Kommentar Tack för informationen. Placeringen av övergångsstället säkerställs inte i detaljplanen men informationen gällande önskemål om placering av Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 övergångsstället har förmedlats till teknikenheten som kommer ansvara för denna flytt. Länsstyrelsen Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen har inget att tillägga i fråga om hur planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer, med hänsyn till prövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte medför att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas och inte äventyrar möjligheten att följa gällande miljökvalitetsnormer för berörda vattenområden, Älandsfjärden och Södra Sundet. Hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning eller erosion Markföroreningar Vid granskning av planhandlingarna har en motstridighet noterats rörarande hantering av markföroreningar. I plankartan anges att startbesked får inte ges för byggnad förrän markföroreningar har avlägsnats. I planbeskrivningen anges att startbesked får inte ges för byggnad förrän markföroreningar påträffats. Kommunen behöver korrigera planbeskrivningen så att den överensstämmer med plankartans (antagligen avsedda krav). Länsstyrelsens synpunkter - råd enligt 2 kap. PBL Naturmiljövärden Artskydd Om det finns risk för att ett genomförande av detaljplanen förstör bon/dödar häckande fågel ska arbetet föreläggas utanför den allmänna häckningsperioden vid tex. avverkning (artskyddsförordningen 4 § punkt 1; avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, och punkt 2; avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon). Angående observationen i Artportalen av padda, så behöver kommunen försäkra sig om att inget potentiellt lekvatten påverkas av planen på så sätt Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 att den lokala paddpopulationen påverkas negativt. Länsstyrelsen kan inte se något sådant typiskt lekvatten på kartorna över området och har heller ingen särskild kännedom om detta. Social hållbarhet Länsstyrelsen vill varmt förorda att kommunen aktivt genomför insatser för att skapa förutsättningar för såväl barn som vuxnas delaktighet och inflytande i fortsatt process. Precis som kommunen skriver så är det inte självklart att barn vet vad en planprocess är och vilka möjligheter till att göra sin röst hörd som finns. Här ligger ansvaret på vuxenvärlden att göra barn delaktiga och anpassa formerna för att säkerställa barnets rätt att uttrycka sina åsikter i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. I detta arbete ingår även att säkerställa att information återkopplas kring hur barn och ungas tankar och bidrag har tillvaratagits i processen. Kunskapen som finns hos dem som bor och verkar i området är central. I detaljplanen och i checklistan för barnkonsekvensanalys är fokus och resonemang framför allt på den nya förskolan men delaktighet behövs även kring de områden, i detta fall grönyta, som görs anspråk på. Hur används grönytan idag, av vem, för vilka lekar och möten? Om grönytan kommer att bebyggas, hur kan detta kompenseras för? Vilka tankar från barn och unga finns kring gång- och cykelbanans nuvarande och framtida sträckning? Finns det delar i området där otryggheten känns hög? Gäller det i så fall särskilda tider på dygnet? Hur upplever tjejer och killar, kvinnor och män området? Finns det skillnader eller gemensamma beröringspunkter i uppfattningar kring trygghet? Dagvattenhantering Länsstyrelsen menar att de slutsatser som dras i dagvattenutredningen ska följas för att minimera belastningen från dagvatten på Älandsfjärden och Södra Sundet. Undersökning om betydande miljöpåverkan Kommunen bedömer att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Kommentar Tack för era synpunkter. Gällande otydligheten mellan plankartan och planbeskrivningen avseende markföroreningen är planbeskrivningen nu justerad så dessa stämmer överens. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Planbeskrivningen har även justerats med tillagd information gällande artskydden ni påtalar. Gällande ert yttrande kring den sociala hållbarheten och vikten av at inkludera barn och unga delar Kommunen Länsstyrelsens syn på vikten av delaktighet i planprocesser. I detta planärende har checklistan för barnkonsekvenser främst fokuserat på den nya förskolan, eftersom detaljplanens syfte är att möjliggöra en viktig verksamhet för barn. Kommunen bedömer att planförslaget sammantaget innebär en förbättring för barn i området genom att: en ny förskola med en ändamålsenlig och kvalitativ utemiljö skapas förskolegården kan användas även utanför skoltid och därmed tillföra kvaliteter som idag saknas i området befintlig gång- och cykelväg finns kvar men justeras i sin sträckning en stor del av det befintliga natur- och skogsområdet bevaras. Den grönyta som tas i anspråk bedöms i dagsläget ha begränsad funktion som lek- och vistelseyta. Genom utformningen av förskolegården samt fortsatt tillgång till närliggande grönområden bedöms möjligheterna till lek och utevistelse fortsatt vara goda. När det gäller frågor om upplevd trygghet och användning vid olika tider på dygnet bedömer kommunen att planförslaget inte innebär någon försämring. En ökad närvaro i området dagtid samt en mer genomtänkt och tydligt utformad utemiljö kan i stället bidra till ökad trygghet. Mot bakgrund av planens begränsade omfattning och dess tydliga inriktning bedömer kommunen att ytterligare dialoginsatser inom ramen för detta detaljplanearbete inte är nödvändiga. Synpunkterna kring barns delaktighet och återkoppling tas dock med i kommande planprocesser. Trafikverket Trafikverket lämnar följande synpunkter på planförslaget: Riksintressekorridor för framtida Järnväg Planområdet ligger till stor del inom riksintressekorridor för framtida järnväg. Som man skriver i planbeskrivningen har kommunen har varit i kontakt med Trafikverket innan Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 man startat igång detaljplanen för att diskutera möjligheten om att placera verksamheten inom järnvägskorridoren. Trafikverket skickade svar till kommunen 2023-12-20 (bifogat i detta yttrande). Trafikverket gjorde bedömningen att det är möjligt att planera för en förskoleverksamhet på platsen under förutsättning att huvudbyggnader placeras utanför korridoren. Utemiljöer och komplement byggnader som verksamheten behöver kan placeras inom korridoren. Buller Trafikverket återkommer med eventuella synpunkter gällande järnvägsbuller från befintlig järnväg Ådalsbana. Kommentar Tack för informationen. Planförslaget har utgått från den informationen och skolbyggnaden är därför placerad utanför korridoren. Brf fyren Bostadsrättsföreningens styrelse vill framföra nedanstående synpunkter: 1. Synpunkter på den planerade nya dragningen av gång och cykelvägen De boende, allra främst på Västra Ringvägen 114 får gång och cykelvägen alltför nära sina altaner/balkonger. Även barnens lek-yta är nära inpå just här. Nuvarande gång och cykelväg är välanvänd för såväl gående som cyklister men även mopedister, fordon för hundlatrintömning och polisbilar. Det är därför angeläget för oss att få gång o cykelvägen några meter ytterligare bort från altan /uteplats än det nu planerade. I planen följer gång och cykelvägen precis föreningens tomtgräns. Vårt förslag och önskemål på förändring är: Att inte dra nya gång o cykelvägen från föreningens tomtgräns utan i stället göra dragningen utmed inhägnaden till lek-ytan. Det skulle ge ytterligare 3 4 meter fram till altan/uteplats vid Västra Ringvägen 116 och 114. Det vore värt mycket och borde vara ett rimligt önskemål för att våra boende just här kan nyttja och njuta av sina altaner med lite behörigt avstånd från det som sker på gång och cykelvägen. Barnens lek-yta påverkas inte heller av detta. Självklart föredrar vi en mer utdragen lek-yta än planerat, där man även nyttjar området som sträcker sig mot Gådeå-bergets håll. Vi förstår att det kan förenkla med en icke så långsträckt och avsmalnande lek-yta. Men en Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 mindre och måttlig förlängning behöver väl inte hindra. Medskickad kartbild visar med en X-markering vad vi menar. Figur 1. Bifogat material från Brf. Fyren Trots ovanstående förslag blir det en hög ljudnivå med så många barn tätt inpå. Därför önskar vi om möjligt, någon ljuddämpande åtgärd om sådana finns och som kanske också kunde ge fördel för barnen? Någon form av bullerplank, kanske format som älgar, björnar, stående lite omlott intill gång och cykelvägen och hjälper ljud att studsa tillbaka? 2. Andra synpunkter som framkommit från BRF. Fyrens medlemmar och som vi vill delge. Oro över parkeringsplatsernas begränsade yta som kräver backning av bil för att ta sig ut samma väg som in efter att ha lämnat/hämtat barn. En synpunkt som flera medlemmar reflekterat över är säkerheten. Det låter trångt och farligt med utfartsvägen för sopbilen och bil för matleverans. Denna trafik sker visserligen inte ofta men den ska ske dagligen Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 och kanske kan man behöva öka säkerheten i korsningen Sockenvägen och Bergsstigen mer än att flytta övergångsstället? På Sockenvägen har trafiken högre hastighet än tillåtet. Det är dessvärre mer regel än undantag. Högerregeln gäller vid Bergsstigen vilket sällan eller aldrig beaktas. Sikten är inte optimal vid utfart från Bergsstigen och till detta ska tilläggas att många barn från Utmarkstigen går/cyklar via Bergsstigen till Solenskolan. Brf fyren del 2 Synpunkt från enskild person: Mina synpunkter är: Att gångvägen flyttas längre inåt/mot mitten av grönområdet för att inte hamna onödigt nära våra uteplatser och därmed påverka insyn samt känsla av intrång av både förbipasserande, arbetsfordon etc. Den justering av gångvägen som redan gjorts av kommunen är inte tillräcklig. Gångvägen torde kunna gå längs med alternativt närmare lekytan och dess inhägnad. På detta sätt skulle gångvägen hamna längre ifrån våran egen utemiljö. Att lekplatsen med dess inhägnad görs mer långsmal för att inte hela lekområdet ska hamna centrerat till BRF Fyrens mittenområde och på så vis ska gångvägen kunna justeras inåt. Se förslag från BRF Fyrens styrelse på hur detta kan möjliggöras. I dagsläget ser förslaget ut att lekområdet med dess staket "lutar" mest åt BRF Fyrens område. Att inhängande görs något mer långsmal torde inte ha någon större påverkan för barn eller pedagoger, men kan upplevas göra stor skillnad för oss boende som oavsett får stor påverkan på vår levnadsmiljö. Krav mer än synpunkt är att skydd för ljudnivå sätts upp i någon form längs med/på vissa ställen från lekytan och mot bostadsrättsområdet. Detta skall främst vara för att minska ljudnivån men också fungera som insynsskydd från 120 barn in på våra uteplatser eller där vi vistas i vår hemmamiljö. Kommentar Den föreslagna placeringen av gångväg och lekyta har studerats utifrån funktion, tillgänglighet, barnens säkerhet samt anpassning till omgivande bebyggelse. Efter samrådet har ytterligare dialog förts med ansvariga konsulter för förskolegårdens utformning. Kommunen har därvid Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 13(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 vidarebefordrat inkomna synpunkter och låtit utreda möjligheten till justerad dragning. Den samlade bedömningen är att den föreslagna placeringen utgör en rimlig avvägning mellan verksamhetens behov, hänsyn till närboende och bevarandet av områdets kvaliteter. En alternativ dragning har bedömts medföra negativ påverkan på det befintliga trädbeståndet, vilket utgör en viktig kvalitet i området och en tillgång för både förskoleverksamheten och närmiljön. Mindre justeringar av utformningen kan dock komma att prövas i det fortsatta projekteringsarbetet. Vad gäller önskemål om buller- och insynsskydd har en bullerutredning tagits fram inom ramen för detaljplanearbetet. Utredningen visar att gällande riktvärden kan innehållas utan krav på särskilda bullerskyddsåtgärder. Eventuella kompletterande åtgärder, såsom vegetation eller annan avskärmning, hanteras i den fortsatta projekteringen. En bulleråtgärd som ni föreslår skulle enligt bullerkonsulten inte ge någon märkbar effekt då bullerskydd behöver placeras så nära bullerkällan som möjligt vilket blir svårt att uppnå för en relativt stor förskolegård. Gällande trafiksituationen har era synpunkter lyfts till den tekniska avdelningen som jobbar med dessa frågor på kommunen. Enligt hastighetsmätningar som kommunen genomför i oktober 2023 visade att medelhastigheten kring förskolan låg på 33 km/h i området närmare Västra ringvägen och 37 km/h vid övergångsstället vid Bergsstigen. Däremot pågår det ett större arbete kring fartbegränsningar i hela Härnösand. Kommer utredningen fram till att det ska vara 30 km/h även fortsättningsvis på Sockenvägen kommer kommunen behöva göra någon form av hastighetsbegränsande insats. Kommunen har noterat synpunkterna avseende parkeringsytans utformning och upplevd trängsel vid lämning och hämtning. Angöringslösningen har studerats utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet och verksamhetens behov. Trafiken bedöms vara begränsad och ske i låg hastighet. Ytorna dimensioneras för att möjliggöra säker manövrering, även för sophämtning och matleveranser. Dessa transporter sker med låg frekvens och under begränsade tider. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 14(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Detaljutformning, såsom siktförhållanden och eventuella markeringar, hanteras vidare i projekteringen. Kommunens bedömning är att lösningen uppfyller krav på trafiksäkerhet och funktion. Hemab Under avsnittet Teknisk försörjning står det b.la. att det finns VA, el, tele och fiber i området. Även fjärrvärme finns i området vilket också kan framgå i planbeskrivningen. I övrigt inga kommentarer Kommentar Tack för informationen. Planbeskrivningen har justerats så att informationen att fjärrvärme finns i området framgår. Naturskyddsföreningen Härnösands Naturskyddsförening kan godta planförslaget under vissa förutsättningar. Förskolebarnen får tillgång till en mycket bra skolgård men det sker delvis på bekostnad av allmänhetens tillgång till området. Tallarna som växer inom planområdet har höga naturvärden och bör därför bevaras. Ingen avverkning får ske inom prickmark och de områden som betecknas men Natur på plankartan. Skolgårdar till förskolor utsätts för stort slitage. Det är delvis ofrånkomligt men genom att disponera skolgården för olika aktiviteter bör slitaget kunna begränsas. Idag används området flitigt av boende på Kullen. Det är lättillgängligt och har höga rekreationsvärden. De hinder som planförslaget innebär kan begränsas genom att skolgården görs tillgänglig under de tider när förskolan hålls stängd. Kommentar Tack för ert yttrande. Detaljplanen har små möjligheter att reglera att tallarna inte får avverkas men det finns en samsyn mellan kommunen och exploatören att bevara så många träd som möjlig då det är en stor kvalitet för förskolebarnen också som är i behov av skugga. Samtliga kommunala förskolor i Härnösand tillåter att förskolegården används utanför verksamhetens öppettider vilket kommer vara möjligt även här enligt lokalförsörjningsenheten. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 15(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Servanet Servanet AB har tagit del av utskickade handlingar och lämnar följande kommentarer: Fiberoptiska ledningar finns inom området, längs med befintlig GC-väg. Vi utgår från att dessa ledningar kommer behöva flyttas vid en byggnation och önskvärt är att vi kan få lägga nya ledningar i den nya GC-vägen i och med att denna förläggs. I övrigt inga kommentarer. Kommentar Tack för era synpunkter. Planbeskrivningen har förtydligats gällande detta. Fiberoptiska ledningar kan med fördel förläggas i den nya gc-vägen, vilket kan samordnas när byggnationen ska påbörjas. Trafikverket komplettering följande synpunkter på planförslaget: Buller planbeskrivningen behöver revideras då handlingarna inte är synkade. Trafikverket kan inte bedöma bullersituationen då förutsättningar, konsekvenser och behov av åtgärder inte framgår av planbeskrivningen. Bullerutredningen, plankartan och planbeskrivningen beskriver olika situationer. Bullerutredningen bygger på specifika marknivåer, stödmurar och placering av lekytor, men varken planbeskrivningen eller plankartan redovisar eller reglerar dessa förutsättningar. Planbeskrivningen hänvisar cker för att bära bullerutredningens slutsatser. Bullerutredningen bygger på en specifik terrängmodell med stödmurar Planbeskrivningen beskriver en naturmarksgård utan murar eller förutsättningarna som bullerutredningen bygger på. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 16(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Plankartan reglerar inte någon av dessa förutsättningar. en funktionell bestämmelse. Prickmark är en begränsning av byggnation. Men bullerutredningen bygger på fysiska förutsättningar som inte regleras i planen, bl a: o sänkta marknivåer o stödmurar upp till ca 2 meter o specifik placering av gårdsytor o terrängmodell som avviker från dagens mark o att lekytor hamnar i de delar som klarar 50 dBA o att vägar och angöring ligger på en viss höjd Riksintressekorridor för framtida Järnväg Planområdet ligger till stor del inom riksintressekorridor för framtida järnväg. Som man skriver i planbeskrivningen har kommunen har varit i kontakt med Trafikverket innan man startat igång detaljplanen för att diskutera möjligheten om att placera verksamheten inom järnvägskorridoren. Trafikverket skickade svar till kommunen 2023-12-20. Trafikverket gjorde bedömningen att det är möjligt att planera för en förskoleverksamhet på platsen under förutsättning att huvudbyggnader placeras utanför korridoren. Utemiljöer och komplement byggnader som verksamheten behöver kan placeras inom korridoren. Kommentar Tack för ert yttrande. Bullerutredningen redovisar i bilaga 7 och 8 förslag både med och utan stödmurar. Av dessa bilagor framgår att utfallet avseende bullernivåer skiljer sig mycket lite mellan alternativen med respektive utan stödmurar. Det finns därför inget skäl att detaljreglera markens utformning i detaljplanskedet. Planbeskrivningen har dock förtydligats avseende bullerutredningens slutsatser, för att tydliggöra varför detaljplanen inte reglerar särskilda marknivåer. Närboende 2 Först och främst vill jag framföra min viktigaste synpunkt. Jag anser hela förslaget om att placera en sådan stor verksamhet i ett så pass litet område med redan befintliga byggnader är en oerhört bristfällig och fel dimensionerad idé. Jag anser att bygget kommer innebära en betydande olägenhet för samtliga av oss som bor i direkt anslutning. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 17(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Detta orörda lilla grönområde är uppskattat av många som bor i närområdet. Grönområdet medför ett lugn och andrum i ett redan bebyggt område. Att då placera en förskola i denna omfattning inte bara förstör det lugn (och tystnad) som finns idag, utan riskerar också att dra ner priser på både villor och bostadsrätter. Efter att ha talat med både närmaste grannar och några av de som bor i villorna känner vissa en oro om dom ens kommer kunna bo kvar i sina hem, då risken för en olidlig ljudnivå är stor. Även om era utredningar visar att det inte kommer vara något problem, så betyder ju inte det att det inte kommer bli ett problem i verkligheten. Inte för er som beslutar, eller för de som gjorde utredningen, men för oss som bor och lever i området. Det finns ju finns ju en del exempel där kommunens utredningar i olika sammanhang visat att saker och ting inte ska bli ett problem, men där kommunen fått bakläxa ändå. Bland annat på beviljat bygglov. I dessa fall gjordes väll också utredningar innan som sa att det inte fanns något hinder. Jag vill också påminna om den tidigare inskickade namninsamling som avsåg en protest mot bygget, med en bit över 100 underskrifter om att vi inte önskar detta bygge utanför våra fönster. Slutligen vill jag också lyfta att de synpunkter på förändringar som jag, andra boende samt styrelsen i BRF Fyren påpekat och önskat, känns som små åtgärder och små kompromisser i relation till den förändring ni avser göra mot oss som drabbas av bygget. Mina övriga synpunkter är följande: Att den nya gångvägen flyttas längre inåt/mot mitten av grönområdet för att inte hamna onödigt nära våra uteplatser och därmed påverka insyn samt av gångvägen som redan gjorts av kommunen är inte tillräcklig och jag tycker heller inte den kan anses vara en justering då det handlade om någon meter. Gångvägen torde kunna gå längs med alternativt närmare lekytan och dess inhägnad. På detta sätt skulle gångvägen hamna längre ifrån våran egna utemiljö. Att lekplatsen med dess inhägnad görs mer långsmal för att inte hela lekområdet ska hamna centrerat till BRF Fyrens mittenområde och på så vis ska gångvägen kunna justeras inåt. Se förslag från BRF Fyrens styrelse på hur detta kan möjliggöras. I dagsläget ser förslaget ut att lekområdet med dess staket "lutar" mest åt BRF Fyrens område i mitten. Att inhägnaden görs något mer långsmal torde inte ha någon större påverkan för barn eller pedagoger, men kan upplevas göra stor skillnad för oss boende som oavsett får stor negativ påverkan på vår levnadsmiljö. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 18(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Ett krav mer än synpunkt är att skydd för ljudnivå sätts upp i någon form längs med/på vissa ställen från lekytan och mot bostadsrättsområdet. Detta skall främst vara för att minska ljudnivån men också fungera som insynsskydd från 120 barn in på våra uteplatser eller där vi vistas i vår hemmamiljö. Vidare en önskan om att de träd som idag står precis längs med tomtgränsen förbi Västra ringvägen 114 och 116 bevaras. Åter igen, små kompromisser och ytterligare justeringar från er kan göra stor skillnad för oss. Kommentar Tack för dina synpunkter. Kommunen är medveten om att planförslaget innebär en förändring av området och att detta kan upplevas som negativt av närboende. I planprocessen prövas markens lämplighet för den föreslagna användningen enligt plan- och bygglagen. Bedömningen är att platsen är lämplig för förskoleverksamhet med hänsyn till bland annat omgivningspåverkan, buller, trafik och tillgång till utemiljö. Vad gäller påverkan på lugn, ljudmiljö och närmiljön i övrigt har bullerutredning tagits fram inom ramen för planarbetet. Utredningen visar att gällande riktvärden kan innehållas. Kommunen grundar sina ställningstaganden på genomförda utredningar och gällande regelverk. Frågor om fastighetsvärden regleras inte inom detaljplaneprocessen och utgör inte skäl för att avslå eller ändra en detaljplan enligt plan- och bygglagen. Den föreslagna placeringen av gångväg och lekyta har studerats utifrån funktion, tillgänglighet, barnens säkerhet samt anpassning till omgivande bebyggelse. Sedan samrådet har ytterligare samtal skett med konsulterna som ritar på förskolegården och kommunen har framfört era synpunkter och bett dem utreda en justerad dragning. Konsulten vidhåller att det nuvarande placeringen bedöms ge en rimlig avvägning mellan verksamhetens behov och hänsyn till närboende. Det som lyfts fram är att en justering hade haft negativ påverkan på det befintliga trädbeståndet vilket bedöms som en av de viktigaste kvaliteterna för området. Mindre justeringar av utformning kan dock komma att prövas i det fortsatta arbetet. Vad gäller önskemål om buller- och insynsskydd har bullerutredning tagits fram inom ramen för planarbetet. Utredningen visar att riktvärden kan innehållas utan särskilda bullerskyddsåtgärder. Eventuella kompletterande Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 19(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 åtgärder, såsom vegetation eller annan avskärmning, hanteras i det fortsatta projekteringsskedet. Vi har haft ytterligare möten efter samrådet med bullerkonsulten som meddelade att insynsskydd/bullerskämar i detta fall hade haft väldigt små betydelser för ljudnivåerna inom planområdet då dessa normalt sätt ska sättas så nära bullerkällan som möjligt. På en förskolegård är ljudnivån utbredd över en större yta vilket skulle innebära att en att en sådan åtgärd sannolikt inte skulle ge någon effekt. Om verksamheten upplevs orsaka störningar finns möjlighet att lämna in en anmälan till kommunen, som då utreder eventuellt buller. De träd som står mot nämnda adresser är tänkta att bevaras och är ett av skälen till att gångvägens dragning idag ligger som den gör. Närboende 3 Som ägare till fastigheten X lämnar vi följande synpunkter: Vi vill ha 1: Kontroll och mätning av eventuell påverkan i samband med planerade sprängningsarbeten. Det gäller grund, källare, fönster, murstockar mm. 2: Uppföljning av ökad ljud/bullernivåer. Gäller byggtid samt när förskolan är i drift. Efter samrådsmötet 12 januari anser vi att trafiksituationen kring förskolan har brister och inga direkta åtgärder planeras för att bidra för att få ner hastigheterna på Sockenvägen. Den planerade utfarten vid Bergsstigen ligger på en plats där det vintertid dumpas större mängder snö vid plogning. Man bör fundera kring hur detta ska lösas när området planeras att utgöra en väg/utfart. Bilder bifogas för att visa exempel på de problem vi vill ska lösas i samband med byggandet. Sockenvägen är ingen huvudled och högerregeln gäller för Bergsstigens utfart. Dagligen passerar ett större antal barn och vuxna övergångsstället vid korsningen. Under nuvarande förhållanden, främst efter att tidigare farthinder plockats bort och inga hastighetsbegränsande åtgärder uppförts har hastigheten märkbart höjts. Detta gäller all förekommande trafik. Trots påstötningar till kommunen har detta negligerats. Fysiska farthinder, smalare väg, kantstenar etc bör utredas (finns plats för någon form av farthinder Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 20(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 liknande Rosenbäcksallén Brännavägen, Kastellgatan Strengbergsgatan). Vi vill ha återkoppling på att våra synpunkter diarieförts. Sammantaget tror vi att det kan bli en bra lösning om kommunen anpassar byggandet efter de närboendes synpunkter och att åtgärder genomförs för att få en trygg trafiksituation i närområdet. Bilder bifogas för att tydliggöra våra synpunkter. Kommentar Tack för era synpunkter. Frågor om kontroll och mätning i samband med eventuella sprängningsarbeten hanteras i genomförandeskedet och regleras inte inom ramen för detaljplanen. Inför byggnation genomförs normalt förbesiktning av närliggande fastigheter samt vibrationsmätningar i enlighet med gällande regelverk och branschpraxis men det är inget vi kan påverka i planarbetet. Vad gäller buller under byggtid regleras detta genom miljöbalkens bestämmelser och står under tillsyn av miljöavdelningen. Eventuella riktvärden för buller från verksamheten i drift har beaktats inom planprocessen och bedömts uppfylla gällande riktvärden. Om störningar skulle uppstå under byggskedet eller efter att verksamheten tagits i drift finns möjlighet att vända sig till kommunens miljöavdelning. Vi har haft möte med teknikenheten för att lyfta fram era synpunkter gällande trafiken. Kommunen har genomfört en hastighetsmätning i oktober 2023 som visade att medelhastigheten kring förskolan låg på 33 km/h i området närmare Västra ringvägen och 37 km/h vid övergångsstället vid Bergsstigen. Med avseende på det resultatet ser inte teknikenheten behov av ytterligare åtgärder. Däremot pågår det ett större arbete kring fartbegränsningar i hela Härnösand. Kommer utredningen fram till att det ska vara 30 km/h även fortsättningsvis på Sockenvägen kommer kommunen behöva göra någon form av hastighetsbegränsande insats. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 21(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 22(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 23(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 Ställningstagande Plankarta Plankartan kompletteras eller ändras i nedanstående utsträckning: Bestämmelsen f har utgått utifrån att det inte finns stöd för 1 bestämmelsen att reglera. Bestämmelsen n har utgått. 1 Grundkartan är kontrollerad och har fått ett nytt revideringsdatum. Planbeskrivningen Planbeskrivningen kompletteras eller ändras i nedanstående utsträckning: Planens syfte har förtydligats. Datum för reviderad grundkarta är tillagt. Text under rubriken kvartersmark är förtydligad vad som ingår i bestämmelsen Skola. Text under rubriken Bostäder, konsekvenser är förtydligad. Text under rubriken Grönstruktur och rekreation har justerats. Text under rubriken Friytor, konsekvenser har justerats. ko tillkommit som beskriver vad den geotekniska undersökningen kommit fram till. text tillkommit som beskriver resultatet från den geotekniska utredningen avseende grundvattenförhållanden. Uppgift om installerat grundvattenrör samt bedömning att grundvatten inte förväntas förekomma inom planområdet har lagts till. tillkommit gällande en beskrivning av hur planområdet nyttjas idag av barn och unga samt för rekreation. Det har även förtydligats att planområdet angränsar till naturområdet Gådeåberget samt att tillgänglighet till gårdsmiljö kvällstid bedöms vara viktig som kompensation för ianspråktagen grönyta. Ytterligare har det förtydligats att närboende har haft möjlighet att lämna synpunkter under samrådet och nu ven fortsättningsvis under granskningen. Text u kompletterats med information gällande resultat från trafikutredning avseende trafikgenerering och trafiksäkerhet. Det har förtydligats att planförslaget beräknas alstra cirka 360 ÅDT samt att trafiksäkerheten inom planområdet bedöms vara tillräcklig. Rekommendation om Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 24(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 permanent sänkt hastighet till 30 km/h längs Sockenvägen har lagts till. Det har även klargjorts att genomförandet inte bedöms påverka närliggande korsningar. tagning och angöring konsekvenser har texten kompletterats gällande parkeringslösning och beläggningsberäkning. klargjort att karteringen inte beaktar ledningsnätets kapacitet eller infiltration utan redovisar ett scenario med mättad mark och fullt ledningsnät. - har texten justerats och kompletterats med bedömning av skyfallshantering. Det har förtydligats att befintliga lågpunkter och rinnvägar bevaras, att exploatering inte ökar översvämningsrisken och att planområdet inte kräver särskilda planbestämmelser för skyfall. Text under rubriken Risk för ras, skred och erosion har förtydligats med information från utredningen PM geoteknik. Planbeskrivningen har uppdaterats avseende markföroreningar. Ny information från kompletterande provtagning har lagts till, inklusive detaljer om antal provpunkter, spridning av förhöjda halter inom förskolegård och byggnadsområde samt föreslagna åtgärder för blyföroreningar. Det har även förtydligats att startbesked inte får ges förrän identifierade markföroreningar har avlägsnats. Tidigare formuleringar har justerats för att inkludera fler provpunkter och en tydligare bedömning av risker i förskolegården. - förtydligats gällande bullernivåer. Under r förtydligats. tillkommit. äd kan påverka häckande fåglar och att hänsynsåtgärder bör vidtas, exempelvis avverkning utanför häckningsperioden. Observationer av vanlig padda har lagts till, med bedömning att planområdet inte utgör typisk livsmiljö för arten. information om ledningar. Det har förtydligats att inga ledningsrätter finns inom planområdet och att ledningsägare som vill behålla sina ledningar bör trygga dessa genom ledningsrätt, vilket bekostas av ledningsägaren. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida Härnösands kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE 25(25) Datum Diarienummer Samhällsförvaltningen 2026-03-23 SAM-2024-1439 befintliga ledningar i den befintliga gångvägen förtydligats samt att exploatören är ansvarig för utbyggnad av vatten- och avloppshantering samt eventuell fjärrvärme från anslutningspunkt. Under rubriken Ekonomiska konsekvenser har text tillkommit som förtydligar exploatörens kostnader. Kvarstående synpunkter Nedan redovisas vilka som har kvarstående synpunkter efter samrådet och vilka ges underrättelse med besvärshänvisning vid antagandet. Inom parantes anges som synpunkten kvarstår sedan samrådet. Närboende 1 Länsstyrelsen Trafikverket Brf. Fyren Naturskyddsföreningen Närboende 2 Närboende 3 Härnösand 2026-03-23 Frida Näsman Planarkitekt Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Servicecenter www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 Samhällsförvaltningen Sambiblioteket E-post Bankgiro 871 80 Härnösand Universitetsbacken 3 samhallsforvaltningen@harnosand.se 5576-5218 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05 KS/ Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Halvårsuppföljning - åtgärder för ett bättre företagsklimat Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna den halvårsvisa uppföljningen av åtgärderna för ett bättre företagsklimat Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 2 september 2025 att uppdra åt kommundirektören att analysera orsakerna till det försämrade företagsklimatet i Härnösands kommun samt att lämna förslag på åtgärder för att förbättra detta. Vid kommunstyrelsens första sammanträde 2026 beslutades att godkänna slutrapporten med förslag till åtgärder för att förbättra företagsklimatet med tillägget att uppdra till kommundirektör att återkomma med en uppföljning halvårsvis. Bedömning Analysen visade på att nuläget inte främst är ett resultat av bristande vilja eller engagemang, utan av strukturella och kulturella förutsättningar som över tid har lett till lägre förutsägbarhet och svagare förtroende och tillit För att uppnå varaktiga förbättringar krävs långsiktiga åtgärder som adresserar de bakomliggande orsakerna, snarare än att enbart hantera de symptom som företagen möter i sin vardag. Och att arbetet med förbättringarna utgår från ett långsiktigt perspektiv vilket också kräver uthållighet och tålamod från alla parter. Vårens arbete har utgått ifrån analysen och de åtgärder för år 2026 som beslutades om vid Kommunstyrelsens möte i januari. Arbetet har påbörjats i organisationen och det sker en förflyttning inom alla områden. 1. Attityd och bemötande – Omtankeservice är viktigast och överordnat övriga åtgärder Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösand kommun Nybrogatan 8 www.harnosand.se 0611-348000 212000-2403 Kommunstyrelseförvaltningen E-post Fax Bankgiro 87180 Härnösand kommun@harnosand.se 0611-348030 5576-5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr 2026-01-13 KS/2025-000386 2. Kommunikation och dialog 3. Handläggningstider och service 4. Upphandlingar Åtgärderna är valda utifrån de prioriteringar som näringslivsrådet gjorde vid workshop i december 2025. Valen gjordes utifrån förväntad effekt i relation till insats och bedöms möjliga att genomföra under 2026 inom befintliga strukturer. De olika åtgärderna med tillhörande aktiviteter, inklusive uppföljning presenteras i medföljande bilaga. Det långsiktiga arbetet i form av en handlingsplan som arbetades fram tillsammans med Näringslivsrådet ska förankras, ansvarsfördelas och målsättas under 2026. Såväl internt som externt för att fortsätta arbetet med gemensam kraft. Beslutsunderlag Åtgärd & Aktivitetsmatris 2026 med halvårsuppföljning Lars Liljedahl Kommundirektör Bilagor Åtgärd & Aktivitetsmatris med halvårsuppföljning Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-04-24 KS/2026-325 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse - Hemställan avseende upptagande av checkkredit Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna att kollektivtrafikmyndigheten ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr, samt att beslutet gäller under förutsättning att övriga medlemmar beslutar likaledes. enligt Förbundsordningen. Sammanfattning Kollektivtrafikmyndighetens förbundsdirektion beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet. Efter genomförd likviditetsanalys beslutade förbundsdirektionen att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank. Kollektivtrafikmyndighetens avsikt är att upprätta en checkkredit för att hantera eventuella framtida svängning i likviditeten, för dagen bedömer myndigheten att likviditeten är god. Beskrivning av ärendet Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län fakturerar medlemsbidraget till medlemmarna efter budget innevarande år. Faktureringen sker kvartalsvis i förskott och justering mot utfall och budget hanteras på faktureringen för kvartal tre nästkommande år. I samband med de stora indexprishöjningarna under tidigare år aktualiserades frågan om likviditeten eftersom budget överskreds med stora belopp och de fakturerade medlemsbidragen då var betydligt lägre. I perioder var myndigheten tvungen att fakturera medlemsbidrag tidigare på perioden för att klara betalningar till leverantörer i tid. För 2025 har förhållandet varit det motsatta då budgeten underskrids. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-04-24 KS/2026-325 Bedömning Det som går att utläsa ur likviditetsrapporten är att likviditeten har förbättrats. De tidigare årens underskott har reglerats och årets överskott ligger i kassan till och med kvartal tre 2026. Bedömningen är att likviditeten ligger i fas med de i förväg kvartalsvis fakturerade medlemsbidrag. Att godkänna att en checkkredit erhålls kan bidra till att motverka framtida svängningar i likviditeten. Beslutsunderlag Hemställan upptagande av checkkredit Missiv bedömning av likviditet Delges Kommunförbundet Kollektivtrafikmyndigheten Petra Werner Chef Kansliavdelningen Sid 1av 1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Diarienr Kristina Van Loveren 2026-04-21 25/00491 (2bilagor) Hemställan avseende upptagande av checkkredit Till medlemmarna i Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förbundsdirektionen har 2025-12-11beslutat att: ge förbundsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank, och om detta visar sig möjligt, teckna ett checkkreditsavtal, beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsdirektionen att respektive medlem beslutar: att godkänna att kommunalförbundet ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr, samt att uppdra åt förbundsdirektören att, under förutsättning att villkoren bedöms som fördelaktiga, teckna avtal om checkkredit. Bakgrund Förbundsdirektionen beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunktergällande ansökan om checkkreditfrån medlemmarnas ekonomikontakter via e-post.Inga synpunkter har inkommit. Med vänliga hälsningar Thomas Olsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Bilagor: MissivBedömning likviditet Beslutsexpediering § 172 Bedömning av likviditet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon:0775-50 77 70 Org.nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-04 KS/2026-348 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - Årsredovisning donationsstiftelser 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna årsredovisningen för Svenning Anderssons donationsstiftelse, att godkänna årsredovisningen för L M Altins donationsstiftelse, att godkänna årsredovisningen för Johan Nybergs donationsstiftelse för bostäder, att godkänna årsredovisningen för Stiftelsen syskonen Lindstedts minne, att godkänna årsredovisningen för Hilma Svedboms donationsstiftelse, att godkänna årsredovisningen för Härnösands sociala samstiftelse, att godkänna årsredovisningen för Härnösands skolstiftelse nr 2, att godkänna årsredovisningen för Johan Haslums donationsstiftelse, att godkänna årsredovisningen för F Swedbom-Limnells donationsstiftelse, att godkänna årsredovisningen för Sidnerska donationsstiftelsen, att godkänna årsredovisningen för Härnösands skolstiftelse nr 3, att godkänna årsredovisningen för Härnösands skolstiftelse nr 4, att godkänna årsredovisningen för J C Kempes minnesstiftelse, att godkänna årsredovisningen för Wilhelm Svedboms donationsstiftelse, att godkänna årsredovisningen för Dynäs AB:s jubileumsstiftelse, att godkänna årsredovisningen för Yrkeshögskolans donationsstiftelse, samt att godkänna årsredovisningen för Ing.föreningen THL donationsstiftelse. Sammanfattning Kommunens donationsstiftelser har ett positivt resultat om totalt 261,9 tkr samt att det har delats ut medel motsvarande 91,0 tkr till olika ändamål under 2025. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Härnösands kommun Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-04 KS/2026-348 Delges Azets Revision & Rådgivning AB Björn Hylenius Ekonomichef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-05 Kommunstyrelseförvaltningen Beslutsinstans Förslag till strategi för skötsel av kommunal skog Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att anta Strategi för skötsel av kommunal skog Sammanfattning Som en del i att säkerställa långsiktighet i kommunens skogsbruk har förslag på strategi för skötsel av kommunal skog tagits fram. Strategin ska vara vägledande för skötseln av det kommunala skogsinnehavet. Skogen är till för kommunens medborgare, är en resurs för den biologiska mångfalden och är en markreserv för exploateringar samt ska säkra en kontinuerlig och hållbar tillväxt. Härnösands kommuns skogsbruk den senaste 15- årsperioden har varit inriktat på en omställning från till största delen trakthyggesbruk till ett brukande där målsättningen är att ha träd på marken under hela omloppstiden, på alla marker där det är möjligt. En skog i omställning innebär ökade möjligheter att fokusera på upplevelse, sociala värden och naturvärden samt anpassa planeringen av exploateringar så att bästa möjliga anpassning sker. Dagens skogliga tillstånd och önskad omställning av skogsbruket leder till att ekonomiskt överskott inte kan produceras som för 20–30 år sedan. Beskrivning av ärendet Härnösands kommuns skogsbruk den senaste 15-årsperioden har varit inriktat på en omställning från till största delen trakthyggesbruk till ett brukande där målsättningen är att ha träd på marken under hela omloppstiden, på alla marker där det är möjligt. Denna inriktning har varit tydlig från både nuvarande och tidigare majoriteter i såväl Samhällsnämnd som Kommunstyrelse. Som en del i att säkerställa långsiktighet i kommunens skogsbruk har förslag på strategi för skötsel av kommunal skog tagits fram. Strategin ska vara vägledande för skötseln av det kommunala skogsinnehavet. Skogen är till för kommunens medborgare, är en resurs för den biologiska mångfalden och är en markreserv för exploateringar samt ska säkra en kontinuerlig och hållbar skoglig tillväxt. Bedömning Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-05 En skog i omställning innebär ökade möjligheter att fokusera på upplevelse, sociala värden och naturvärden samt anpassa planeringen av exploateringar så att bästa möjliga anpassning sker. Dagens skogliga tillstånd och önskad omställning av skogsbruket leder till att ekonomiskt överskott inte kan produceras som för 20–30 år sedan. Skogsbruket kan bära sina egna kostnader årligen och enstaka år ge ett mindre ekonomiskt överskott. Beslutsunderlag Protokollsutdrag SAM 2026-04-30 Bilaga Strategi för skötsel av kommunal skog Delges Samhällsnämnden Petra Werner Olof Bäckman Chef kansliavdelningen kommunsekreterare STRATEGI FÖR SKÖTSEL AV KOMUNAL Härnösands kommun SKOG Datum 2026-02-27 Strategi för skötsel av kommunal skog Dokumenttyp Dokumentnamn Strategi för skötsel av kommunal skog Strategi Datum Diarienummer Fastställd av 2026-02-27 SAM-2026-1295 Version Senast reviderad Giltig t o m Dokumentansvarig Teknikavdelningen 1 - 2030-02-27 Dokumentinformation Strategi för skötsel av kommunal skog Dokumentet gäller för Härnösands kommun Annan information SAM2026-1295 Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 2(12) . Innehållsförteckning 1 Inledning.....................................................................................................................3 1.1 Planeringsnivåer............................................................................................3 2 Bakgrund....................................................................................................................4 3 Skogens skötsel ska vara hållbar...............................................................................5 4 Skogens värde ska stärkas.........................................................................................6 4.1 En växande kommun....................................................................................6 4.2 Upplevelser för medborgarna......................................................................6 4.3 Naturvärden ska stärkas...............................................................................7 4.4 Brand- och stormsäkring..............................................................................7 4.5 Skogens bidrag till klimatmålet....................................................................8 4.6 En attraktiv kommun....................................................................................8 5 Zonering för anpassad skötsel..................................................................................9 5.1 Zon 1 – Närskog............................................................................................9 5.2 Zon 2 – Friluftsskog.......................................................................................9 5.3 Zon 3 – Ytterområden..................................................................................9 6 Skogsstrategin ska vara känd..................................................................................10 7 Målgrupp....................................................................................................................11 8 Referenslista..............................................................................................................12 Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 3(12) 1 Inledning Denna strategi ska vara vägledande för skötseln av det kommunala skogsinnehavet. Skogen är till för kommunens medborgare, är en resurs för den biologiska mångfalden och är en markreserv för exploateringar samt ska säkra en kontinuerlig och hållbar tillväxt. Det kan framåt bli aktuellt med aktiva kompensationsåtgärder som motvikt till exploatering. Förvaltningen ska vara modern, aktiv och medveten. Skötseln av skogen ska bidra till trivsel, ta hänsyn till det rörliga friluftslivet, vara anpassad till ett föränderligt klimat och främja den biologiska mångfalden. Kommunens skogsförvaltning ska också skapa förutsättningar för att säkra en kontinuerlig och hållbar skoglig tillväxt. Skog är ett ”trögt” system och effekter av ändrade strategier för skogens brukande och skogsskötsel syns gradvis och oftast först på mycket lång sikt. I planering av skogsskötsel finns därför olika tidshorisonter. 1.1 Planeringsnivåer Strategisk planering (20–100 år) Den strategiska planeringen siktar mot skogens långsiktiga utveckling, och har ett långt tidsperspektiv. Taktisk planering (5–20 år) I den taktiska planeringen omsätts strategisk planering till medelsiktiga åtgärder. Skogsbruksplanen revideras vid behov. Beslut fattas om planerade åtgärder i flerårsplaner och behovet av resurser grovplaneras. Operativ planering (0–5 år) Den operativa planeringen är detaljerad och avgör var och med vilka resurser skötselåtgärder ska utföras den närmaste tiden, kopplat till budget. Strategin implementeras genom att strategins vilja arbetas in i skogsbruksplanen och arbetsbeskrivningar som anger det detaljerade utförandet. Skogsbruksplanen är ett verktyg för den praktiska skötseln av skogen och sträcker sig oftast över ca 10 år. De kommunala naturreservaten omfattas ej av denna strategi, då de regleras genom skötselplaner. Strategin avser all produktiv kommunalägd skog, inklusive detaljplanelagd skog. Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 4(12) 2 Bakgrund Härnösands kommuns skogsinnehav har i stort sett varit det samma de senaste 40–50 åren. Skogsinnehavet har fungerat som fritids och rekreationsområden, markreserv, för avkastning och sysselsättning. Två stormar (år 2013 och 2025) fällde stora delar av kommunens äldre skog (SLU 2022) och tyngdpunkten i det kommunala skogsinnehavet ligger 2026 på medelålders gallringsskogar. Se bild 1+2. Bild 1+2. Fördelning per huggningsklass februari 2026 Åldersfördelningen är trots det relativt jämn men med tydlig tyngdpunkt mellan 20–50 år och +110år. Se bild 3 Bild 3 Fördelning per åldersklass februari 2026 Det skogsbruk som sker har den senaste 15-årsperioden varit inriktat på en omställning från till största delen trakthyggesbruk till ett brukande där målsättningen är att ha träd på marken under hela omloppstiden på alla marker där det är möjligt. Denna omställning, tidigare skötsel och resultatet av stormarna Ivar (2013) och Johannes (2025) leder till att skogsbruket inte kan producera ekonomiskt överskott som för 20–30 år sedan. Skogsbruket kan bära sina egna kostnader årligen och enstaka år ge ett mindre ekonomiskt överskott. Med denna Skogsstrategi tas därför avkastningskravet bort. En skog i omställning innebär också ökade möjligheter att fokusera på upplevelse, sociala värden och naturvärden. Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 5(12) 3 Skogens skötsel ska vara hållbar Härnösands kommun ska sköta och behålla ett skogsinnehav för att säkra en kontinuerlig och hållbar tillväxt. En stor del av skogsinnehavet består av ung till medelålders skog, vilket ger upphov och möjlighet till att skapa ett nytt variationsrikt landskap. En mosaik av olika skogsmiljöer ger variation som skapar robusthet, ger trevliga upplevelser och stärker den biologiska mångfalden (Skogsstyrelsen 2024). Härnösands kommuns skogar är FSC®-certifierade (lic.nr. BV-FM/COC- 017993) sedan 1 december 1998. Certifieringen är ett frivilligt åtagande av Härnösands kommun som skogsägare där kommunen ska följa de standard som kommer med certifieringen vad gäller ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk. Kulturmiljövärden i markerna ska värnas och vårdas. Skogsbruket ska bedrivas med målet att marken ska vara kontinuerligt trädbevuxen med stor variation både i ålder, höjd och träddiameter med bibehållen produktion genom skötselmetoder liknande hyggesfritt skogsbruk. Trakthyggesbruk kan dock vara nödvändig i många fall för att ställa om till exempel fullvuxen granskog till klimatanpassad bland- eller lövskog. I nuvarande skogsbruksplan har Härnösands kommun som en del av strategin valt att lägga stor del av skogsinnehavet i målklasserna för naturvård, Se bild 4. Detta för att stärka både den biologiska mångfalden men även de sociala upplevelsevärdena. Gödsling eller bekämpning med kemiska preparat ska inte förekomma. Bild 4 Fördelning per målklass februari 2026 Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 6(12) 4 Skogens värde ska stärkas Härnösands kommun har i början av 2026 ett skogsinnehav som omfattar cirka 1000 hektar produktiv skogsmark. En stor del av skogen är tätortsnära. Den kommunala skogen är en värdefull tillgång för medborgarna ur många hänseenden. Denna skogsstrategi beskriver hur vi säkerställer att skogens värden på kommunal mark tillvaratas på bästa sätt. Skogsstrategin kopplar mot de nationella miljömålen, främst Levande skogar och Ett rikt djur- och växtliv, men även en målen Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Skogsstrategin bidrar även till Sveriges friluftsmål exempelvis Tillgänglig natur för alla, Tillgång till natur för friluftsliv och Attraktiv tätortsnära natur. Skogsstrategin kopplar även mot det regionala skogsprogrammet, främst fokusområde 1. Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta, fokusområde 2. Mångbruk av skog för flera jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt fokusområde 5. Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen. Skogsskötseln ska möjliggöra framtida exploatering och bebyggelseutveckling samt skapa och bevara viktiga miljöer för människor, djur och växter. Den ska också minska risker kopplade till storm och brand, samt om möjligt öka kolinlagringen. Denna skogsstrategi ska tala om hur skötseln ska bedrivas för att stärka skogens värden, och bevara dem både på kort och lång sikt. Värdena sammanfattas till dessa: En växande kommun Upplevelser för medborgarna Naturvärden ska stärkas Brand- och stormsäkring Skogens bidrag till klimatmålet En attraktiv kommun 4.1 En växande kommun Skogsinnehavet fungerar som markreserv för att kommunen ska kunna växa. För skog som är utpekad för ny bebyggelse eller annan exploatering i olika planer bör skötseln anpassas efter detta. Avverkning bör utföras i sent skede när det är beslutat hur exploatering planeras. Detta maximerar skogens förmåga som kolsänka och skapar förutsättningar för att upplevelsemässiga värden ska kunna nyttjas i den kommande exploateringen, vilket kan vara kostnadseffektivare än att skapa nya grönytor. Exempelvis kan träd röjas fram för att stärka rötterna mot storm i framtiden, och områden med fina värden skötas så att de kan tillvaratas i den kommande bebyggelsen. När skogsmark exploateras kan det finnas ett behov av att utöka det kommunala skogsinnehavet eller jobba med aktiva kompensationsåtgärder för att säkerställa skogens olika värden enligt denna strategi. Behov av detta utreds i samband med exploateringens planering. 4.2 Upplevelser för medborgarna "Skogens sociala värden är de värden som skapas av upplevelser av skogen" (Skogsstyrelsen 2018). Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 7(12) De sociala värdena som skogen ger är många och nyanserade. Utöver att skapa förutsättningar för friluftsliv och rekreation bidrar skogen också till förbättrad folkhälsa (Naturvårdsverket 2024). Skogen är en rik tillgång för barn i form av de naturliga lekmiljöer den utgör, och kan även vara en resurs i skolundervisningen. Att vistas i naturmark har visat sig ge positiv inverkan på människors psykiska hälsa såväl som den fysiska, och kan exempelvis vara till stöd vid återhämtning från utmattning och andra stressjukdomar (SLU 2015). Hur skogen används och vilka preferenser människor har för olika skogsmiljöer varierar, men vissa aspekter är återkommande; framkomlighet och sikt – att kunna röra sig fritt och ha uppsikt runt omkring sig, variation i miljön - att omgivningen förändras när man rör sig mellan olika områden, samt att det finns utsikt, vattendrag, rastplatser eller liknande målpunkter (Skogsstyrelsen 2016). 4.3 Naturvärden ska stärkas Skogens naturvärden innefattar framför allt biologisk mångfald - artrikedom och variation inom ett område. Den biologiska mångfalden spelar en viktig roll i att skapa en uthållig och variationsrik miljö som är motståndskraftig mot framtidens klimatförändringar (Europeiska kommissionen 2021). Vid Rävmon har exempelvis inom Gerstabäckenprojektet 2025 diken lagts igen för att återväta utdikad våtmark, dels som en åtgärd för att öka den biologiska mångfalden och dels som en del i att minska belastningen på Gerestabäcken vid höga flöden. Att anpassa skötseln efter platsspecifika biotoper eller att spara naturmiljö i detaljplanläggning är exempel på åtgärder som stärker och bevarar naturvärdena. Skog och mark kan delas in i olika naturtyper, generellt beroende av platsens förutsättningar så som bördighet, markfukt, jordmån, topografi med mera. Exempel på värdefulla naturtyper i skog är artrik lövskog, hällmarkstallskog samt sumpskog. 4.4 Brand- och stormsäkring Att arbeta förebyggande med klimatanpassning för att minimera skador orsakade av brand och stormar i den kommunala skogen är viktigt ur ett brett samhällsperspektiv. Skadorna som kan uppstå är i många fall förödande både säkerhetsmässigt och ekonomiskt, särskilt i tätortsnära lägen (SLU 2022). Det finns en mängd olika strategier och åtgärder som kan tillämpas för att förhindra detta, flertalet av dem pågår redan i kommunen. Exempel på åtgärder är att öka andelen lövträd och minska andelen täta granbestånd, då gran både ökar brandintensiteten och lätt faller omkull vid storm. Det är också viktigt att utgå från platsspecifika förutsättningar med exempelvis härskande vindriktningar. Även igenläggning av skogsdiken återskapar buffertar för höga flöden och torrperioder. Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 8(12) 4.5 Skogens bidrag till klimatmålet En skog på tillväxt är en effektiv kolsänka. Kommunens höga andel ungskog bidrar positivt till en ökad kolinlagring de kommande 50 åren. Över tid blir dock skogens kolförråd mättat och inbindningen av kol avtar. Bland- och lövskog, samt hyggesfria skötselmetoder främjar kolinlagring på lång sikt. Även återvätning av utdikade torvmarker är åtgärder för att binda kol i marken (Skogsstyrelsen 2022). 4.6 En attraktiv kommun Närheten till skog och mark för friluftsliv och rekreation är en viktig del i marknadsföringen av Härnösands kommun, och även en av de viktigaste och mest uppskattade aspekterna av att bo här. Härnösand erbjuder stora, tätortsnära rekreationsområden för både kultur- och friluftsliv. Dessa skogsinnehav är viktig att värna. Exempel på åtgärder som kan stärka attraktiviteten är att säkerställa att välanvända frilufts- och rekreationsstråk i skog och mark underhålls till en god nivå och att de anpassas till olika typer av aktiviteter. Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 9(12) 5 Zonering för anpassad skötsel Kommunens skogsbestånd delas in i tre zoner där skogens olika värden stärks beroende på platsens förutsättningar. Hänsyn tas till det geografiska läget, men anpassas också till markens beskaffenhet. Skog som är utpekad för exploatering i översiktsplanen kan ingå i samtliga skötselzoner. Skogsbruk kommer att bedrivas i samtliga skötselzoner. I zon 2+3 kan skogsbruk bedrivas så att större avkastning uppnås samtidigt som strategins intentioner ska genomföras. 5.1 Zon 1 – Närskog Närskog är skogen absolut närmast bostäder, all närskog omfattas inte av skogsbruksplanen utan här ingår även detaljplanelagd mark. I närskogen ska skötsel bedrivas med fokus på trygghet, trivsel, lekmiljöer, rekreation och att främja rörelse. Skogen ska också vara skyddad mot storm och fungera som en fördröjning av brand mot staden. Andelen ljusa trädslag såsom tall och lövträd är hög i zon 1. Extra hänsyn tas i kantzonen mot bebyggelse med tanke på storm och trygghet. 5.2 Zon 2 – Friluftsskog Friluftsskog omfattar största delen av det kommunala skogsinnehavet. Den tätortsnära friluftsskogen ligger cirka 300–600 meter från bostäder eller friluftsanläggningar. Skog som ligger lite längre ut från bebyggelse fungerar ofta som rekreationsskog för friluftsliv, men kravet på tillgänglighet och trygghet är lägre. Platsens förutsättningar avgör skötsel, och områden längre bort från stigar kan tillåtas vara mer otillgängliga och mer hänsyn kan tas till biologisk mångfald. 5.3 Zon 3 – Ytterområden Skog som ligger längre bort från bebyggelse har värden i form av biologisk mångfald, kolinlagring och för produktion. Skogsbruket i denna zon kan vara något mer intensivt samtidigt som hänsyn tas till framförallt biologisk värden. Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 10(12) 6 Skogsstrategin ska vara känd Information om hur skogen vårdats inför kommande exploateringar ska förmedlas till detaljplaneringen så att vinster med riktad skötsel inte går förlorad. Det vill säga god dokumentation av åtgärder, kopplat till den planering som gjorts och förmedling av densamma mellan olika berörda delar av kommunen (skogsansvarig, utförare, medarbetare på samhällsplaneringen etc.) är avgörande för en långsiktighet och att de planer som lagts får de resultat som avses. Inför större planerade skogsskötselåtgärder ska kommunen informera och bör föra dialog med närboende. Insatser kan också vara att till exempel göra välbesökta områden mer tillgängliga genom skyltning och via andra informationskanaler. Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 11(12) 7 Målgrupp Den primära målgruppen för strategin är samhällsnämnden och kommunstyrelsen. Den sekundära målgruppen är övriga kommunala nämnder och bolag samt kommunens medborgare, skolor, förskolor och företag. Datum Sida Härnösands kommun 2026-02-27 12(12) 8 Referenslista Europeiska kommissionen (2021). Ny EU-skogsstrategi för 2030. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Bryssel, 2021. Länsstyrelsen Västernorrland (2020) Skogen som resurs för jobb, hållbar tillväxt, brukande samt bevarande i Västernorrland. Regionalt skogsprogram 2020-2030. Rapport 2020:8. Naturvårdsverket (2024) Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan. Publikation. Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna. ISBN 978-91-620-8916-0. Version 2024. SLU (2022). Alternativa skötselstrategier i tätortsnära skog - en framtidsanalys för Sundsvalls kommun. Rapport Skog 2022:1. SLU (2015). Rehabiliteringsskog och virkesproduktion -går de att kombinera?. Fakta skog nr 6-2015. Skogsstyrelsen (2018). En analys av styrmedel för skogens sociala värden. Regeringsuppdrag. Rapport 2018/7. Skogsstyrelsen (2024). Hyggesfritt skogsbruk och biologisk mångfald. Faktablad. Februari 2024. Skogsstyrelsen (2016) Skogsskötsel för friluftsliv och rekreation. Skogskötselserien nr.15. Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SLU, LRF. Skogsstyrelsen (2022). Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka. Regeringsuppdrag. Rapport 2022/14. Regeringsuppdrag. Kontakt Mathias Rönnkvist Ansvarig handläggare Telefon: 0611-34 81 23 E-post: mathias.ronnqvist@harnosand.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-30 «Instans»

§ 31. Protokoll och justering Samtycke från Beslutet i detta protokoll har fattats per capsulam. Ordföranden och Hans Forsberg (C) utses samtliga ledamöter att justera protokollet. Samtliga ledamöters samtycken till beslutet bifogas detta protokoll och utgör deras underskrift av beslutet. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 7D856BDB-3E2B-4CD1-B9DC-88916296D865. Page 3 of 16. TeamEngine E-Signing Sid 4av 5 PROTOKOLL

§ 32. Instruktioner till stämmoombud för Sobonas årsstämma samt föreningsstämma 2026 . 4 Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 7D856BDB-3E2B-4CD1-B9DC-88916296D865. Page 2 of 16. TeamEngine E-Signing Sid 3av 5 PROTOKOLL Bilagor

§33. Sammanträdet öppnas Ordförande Jasenko Omanovic förklarade sammanträdet för öppnat.

§ 34.Val av protokolljusterare Ester Sundin Hemströmvaldes att jämte ordförande justera dagens protokoll.

§ 35. Val av justerare för sammanträdet Förbundsdirektionen beslutar att välja Hans Forsberg (C) till justerare för sammanträdet. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 1BC5DD19-16CA-4D46-91EA-E75A17527BFD. Page 4 of 6. TeamEngine E-Signing Sid 5av 5 PROTOKOLLSUTKAST

§ 36. Val av stämmoombud till AB Transitios stämma 2026 Förbundsdirektionen beslutar att utse Eva Mörk Månsson till stämmoombud för AB Transitios stämma 2026, att instruktioner till stämmoombudet fattas vid förbundsdirektionens sammanträde 22 maj 2026, att paragraf 26 Val av stämmoombud till AB Transitios stämma från förbundsdirektionens sammanträde den 26 mars 2026 utgår. Bakgrund Vid förbundsdirektionens sammanträde den 26 mars 2026 valdes Glenn Nordlund till stämmoombud för AB Transitios stämma. På grund av förhinder behöver ett nytt val göras. Av Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns Bolagspolicyn framgår att förbundsdirektionen ska fatta beslut om instruktioner till stämmoombud för hel- och delägda bolag. De bolagsstämmor som Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län deltar i är: - Västernorrlands Läns Trafik AB - Bussgods i Norr AB - Norrtåg AB - AB Transitio - Samtrafiken i Sverige AB - Svensk Kollektivtrafik - Sobona AB Transitios stämma är i Stockholm den 2 juni 2026. Handlingarna till stämman har ännu inte mottagits, vilket innebär att instruktioner till stämmoombudet inte kan fastställas i nuläget. Beslut om instruktioner till stämmoombudet fattas vid förbundsdirektionens sammanträde den 22 maj 2026. Myndighetens bedömning Myndigheten bedömer att instruktionerna kan upprättas när handlingarna till stämmorna gått ut. Föredragande: Glenn Nordlund, ordförande. Expedieras till: AB Transitio Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2026-04-14 Val av stämmoombud till AB Transitios stämma 2026

§ 37. Sammanträdet avslutas Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 1BC5DD19-16CA-4D46-91EA-E75A17527BFD. Page 5 of 6. Signatures for document with ID: 1BC5DD19-16CA-4D46-91EA-E75A17527BFD. Camilla Norberg Hans Forsberg Date: 2026-05-08 10:00 CEST Date: 2026-05-08 11:40 CEST Signed with Swedish BankID Signed with Swedish BankID Role: Administratör Role: Justerare Signed via account: camilla.norberg@dintur.se Signed via account: hans.forsberg@sundsvall.se Glenn Nordlund Date: 2026-05-08 12:09 CEST Signed with Swedish BankID Signed via account: glenn.nordlund@rvn.se TeamEngine Document E-Sign ID: 1BC5DD19-16CA-4D46-91EA-E75A17527BFD. Page 6 of 6. Sidan har bifogats av Hogia Signit Detta är ett elektroniskt undertecknat dokument Underskrifterna i detta dokument uppfyller kraven för Avancerad Elektronisk Underskrift enligt definitionen i eIDAS (EU:s förordning 910/2014). Äktheten kan kontrolleras i alla tjänster som kan validera underskrifter som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Använd till exempel valideringstjänsten Signport. För validering med Adobe Acrobat Reader, läs mer här. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper följer de elektroniska underskrifterna inte med och kan därför inte valideras. Följande personer har genom sin elektroniska underskrift godkänt innehållet i detta dokument samt försäkrat att angivna uppgifter är korrekta. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL4/2026 HEMAB, Härnösand Energi och Miljö AB 556526-3745 Platsoch tid:HEMAB, konferensrum SmitingenHärnösand,tisdagden 21april2026kl.13.15-16.30 Närvarande ordinarie ledamöter: Jasenko Omanovic, ordförande Susanne Forsberg, vice ordförande Ester Sundin Hemström, andre vice ordförande Lennart Mohlin Maria Ljung Närvarande suppleanter: Rune Danielsson, tjänstgör för Anders Nordström Isak Eriksson Ann-Charlotte Sandelin Jonsson Anders Bergqvist Charlotte Höglund Bystedt, tjänstgör för Glenn Sehlin Per Lingensjö, personal Erik Gradin, personal Övriga: Per Mellberg, VD Lena Andersson, ekonomichef Fredrik Olsson, sekreterare Jonas Jacobsson, affärschef Energi Marcus Tärnvik, affärschef elförsäljning och digital infrastruktur Bilagor 1. VD-rapport 2. Avstämning affärsplan Elnät 3. Månadsbokslut februari och mars, prognos P2 4. Information KBAB

§ 38.Avstämning av affärsplan 1. Elnät VD Per Mellbergföredrog ärendetenligt bilaga 2. Mellbergberättad om affärens utmaningar, hanteringen efter stormen Johannes, organisationen, arbetet framåt och vad som är aktuellt just nu. Rapportenlades till handlingarna.

§ 39. Ekonomi 1. Månadsbokslut februari2026 Lena Andersson, ekonomichefredogjorde för månadsbokslut februarienligt bilaga 3. Månaden visar på ett resultat på 16,0Mkr efter finansiella poster, att jämföra med budget 6,8Mkr. Höga elpriser och ett kallt klimat bidrar till resultatet. Rapporten lades med godkännande till handlingarna. 2. Prognos P22026 Lena Andersson, ekonomichef redogjorde för prognos P2enligt bilaga 3.Det prognosticerade resultatet efter finansiella poster uppgår till 39,8 Mkr, att jämföra med budget på 33,5 Mkr. Den positiva starten på året med ett kallt klimat och med elpriser som spås fortsätta vara högre än budgeterat väntas bidra till det förbättrade resultatet. De affärer som avviker mest positivt är fjärrvärme och vindkraft till följd av nyss nämnda faktorer. Rapporten lades med godkännande till handlingarna. 3. Månadsbokslut mars 2026 Lena Andersson, ekonomichef redogjorde för månadsbokslut mars enligt bilaga 3. Resultatet för mars visar efter finansiella poster på ett resultat på 0,1 Mkr, att jämföra med budget 8,1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL4/2026 HEMAB, Härnösand Energi och Miljö AB 556526-3745 Mkr. Till skillnad från januari och februari var mars ovanligt mild och elpriserna låga vilket får direkt påverkan på resultatet. Rapporten lades med godkännande till handlingarna.

§ 40. Informationsärenden 1. Information flödestaxa Fjärrvärme Jonas Jacobsson, affärschef Energi, föredrog ärendet muntligt. Fjärrvärmeaffären ser utmaningar med de förluster som finns i nätet kopplat till det överflöde man behöver producera då flera av kundernas anläggningar inte kan sköta returtemperaturen på ett optimalt sätt. Affärens långsiktiga mål är att hålla en returtemperatur på 40 grader vilket skulle innebära lägre produktionskostnader och därigenom en möjlighet att kunna hålla fjärrvärmepriser nere. Man tittar därför på att införa en flödestaxa som kommer fungera som incitament för kunder att underhålla sina fjärrvärmecentraler. I ett inledande skede kommer taxan omfatta företagskunder (flerbostadshus och lokaler). Informationen lades till handlingarna. 2. Information Fines –deponiaffär Jonas Jacobsson, affärschef Energi, föredrog ärendet muntligt. En deponiaffär avses göras medmaterialet Fines. Fines är ett restmaterial från bland annat bilskrot efter att metaller sorterats ut, dvs ett finkornigt material bestående av plast, gummi, glas, jord, textilier och mindre metallfragment. Materialet innehåller höga halter av tungmetaller men det lakar låga halter varför det klassas som ett icke-farligt avfall. En riskinventering är utförd och man har fört dialog med tillsynsmyndighet inför mottagandet. Som en försiktighetsåtgärd har länsstyrelsen satt upp villkor att vi ska provta utgående lakvatten för Pfas 21 utöver sedvanlig mottagningskontroll. Styrelsen önskar återrapportering och uppföljning om det skulle visa sig att halterna i materialet överstiger de uppgifter avfallslämnaren uppgett. Informationen lades till handlingarna.

§41.Beslutsärenden 1. Vägval efter förändrade förutsättningar Effektavgifter Per Mellberg, vd, föredrog ärendet enligt bilaga5. Energimarknadsinspektionen beslutade i föreskrift EIFS 2022:1 att samtliga elnätsföretag senast första januari 2027 skall ha infört Effektavgift. Den 10 juni 2025 beslutade HEABs styrelse om införande i två etapper med start 1/1 2026. Förutom införande av effektavgift gjordes även en ny kundindelning med start 1/1 2026. Den 21 oktober 2025 fattades beslut om att höja elnätsavgifterna med 7,6% för 2026. Den 13 mars 2026 gav regeringen EI i uppdrag att upphäva föreskriftenoch ett nytt förslag till föreskrift skall presenteras senast i april 2027. För HEAB fanns olika alternativ för att lösa den uppkomna situationen. Mellberg redogjorde för de olika alternativen med förslag till styrelsen att avbryta det planerade införandet för säkringskunderoch att återgå till 2025 års tariffuppbyggnad och kundindelning. Ordförande föredrog förslaget till beslut enligt bilaga 5och fann överläggning överflödig. Styrelsen beslutar: attavbryta det planerade införandet för säkringskunder attsnarast möjligt återgå till 2025års tariffuppbyggnad för kunder med redan införd effektavgift enligt EIFS 2022:1 attåtergå till 2025 års kundindelning attgodkänna föreslagna prislistor gällande från och med 1/6 2026

§42. Säkerhet 1. Säkerhetsincidenter Inga nya säkerhetsincidenter sedan föregående sammanträde 2026-03-17. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL4/2026 HEMAB, Härnösand Energi och Miljö AB 556526-3745 Informationen lades till handlingarna. 2. Säkerhetsinformation En säkerhetsskyddsanalys planeras att genomföras och en revision avseende informationssäkerhetgenomförs ihöst. Informationen lades till handlingarna.

§ 43. Övriga ärenden 1. Information incident styrelsemöte Styrelsen samtalade om en incident vid föregående sammanträde och påminde varandra om bolagets uppförandekod. Ärendet lades till handlingarna. 2. Styrelseutvärdering Styrelsen gick igenom den enkät som ledamöter och ersättare besvarat och kommer sammanställa de förslag man hittat för utveckling av styrelsens arbete. Ärendet lades till handlingarna.

§ 44. Övriga frågor 1. Styrelsedag 4 juni VD Per Mellberg föredrog upplägget vid styrelsens strategidag den 4 juni. Verksamhetsbesök på Kattastrands reningsverk och på Kretsloppsparken är planerade till förmiddagen. Eftermiddagen ägnas och föreläsningar inom säkerhet, kontinuitetsplanering, samhällsutveckling ochhållbarhet. Ärendet lades till handlingarna.

§ 45. Intressebolag 1. KBAB Marcus Tärnvik, affärschef elförsäljning och digital infrastruktur föredrog informationen enligt bilaga 4.Han redogjorde för hur avvecklingsplanen och återställningsarbetet för de olikatorvtäkterna ser ut.Tärnvik berättade också om en förändring av aktiekapital och reservfond inom KBAB vilket är samma information som Övik energis styrelse också fått föredraget. Man gör förändringen för att möjliggöra utdelning till ägarna som inte är möjlig att göra idag då det inte finns något fritt eget kapital i bolaget. Beslut om detta väntas fattas på bolagets årsstämma. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL4/2026 HEMAB, Härnösand Energi och Miljö AB 556526-3745 2. Servanet Samgåendet med Kramfors mediateknik närmar sig och ett beslutsärende rörande detta kommer finnas på kommande kommunfullmäktigesammanträde. Bolaget höll årsstämma under föregående vecka och det blev ett bra år resultatmässigt för bolaget. 3. Norrsken Årsstämma hålls i närtid. 4. HEFAB Styrelsemöteär planerad till senare i veckan. Bolaget visar på ett gott resultat för första kvartalet. 5. Norra nätdrift Bolagsbildandet fortsätter enligt plan.

§46.Mötet avslutas Ordförande tackade för deltagandet och avslutade mötet. Vid protokollet Justeras Fredrik Olsson Jasenko Omanovic Ester Sundin Hemström 1 agaliB 2 agaliB 3 agaliB )redantsokslednahle lkni otten( )redantsokslednahle lkni otten( SAMMANTRÄDESPROTOKOLL4/2026 HEAB, Härnösand Elnät AB 556133-3328 Platsoch tid:HEMAB, konferensrum SmitingenHärnösand,tisdagden 21april2026kl.13.15-16.30 Närvarande ordinarie ledamöter: Jasenko Omanovic, ordförande Susanne Forsberg, vice ordförande Ester Sundin Hemström, andre vice ordförande Lennart Mohlin Maria Ljung Närvarande suppleanter: Rune Danielsson, tjänstgör för Anders Nordström Isak Eriksson Ann-Charlotte Sandelin Jonsson Anders Bergqvist Charlotte Höglund Bystedt, tjänstgör för Glenn Sehlin Per Lingensjö, personal Erik Gradin, personal Övriga: Per Mellberg, VD Lena Andersson, ekonomichef Fredrik Olsson, sekreterare Bilagor 1. VD-rapport 2. Avstämning affärsplan Elnät 3. Månadsbokslut februari och mars, prognos P2 4. Årlig rapport om åtgärder enligt övervakningsplan 5. Vägval Effektavgifter

§ 53 SAM/2026-105 Strategi för skötsel av kommunal skog Samhällsnämndens beslut Samhällsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta strategi för skötsel av kommunal skog. Avståenden Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna avstår från att delta i beslutet. Sammanfattning Som en del i att säkerställa långsiktighet i kommunens skogsbruk har förslag på strategi för skötsel av kommunal skog tagits fram. Strategin ska vara vägledande för skötseln av det kommunala skogsinnehavet. Skogen är till för kommunens medborgare, är en resurs för den biologiska mångfalden och är en markreserv för exploateringar samt ska säkra en kontinuerlig och hållbar tillväxt. Härnösands kommuns skogsbruk den senaste 15-årsperioden har varit inriktat på en omställning från till största delen trakthyggesbruk till ett brukande där målsättningen är att ha träd på marken under hela omloppstiden, på alla marker där det är möjligt. En skog i omställning innebär ökade möjligheter att fokusera på upplevelse, sociala värden och naturvärden samt anpassa planeringen av exploateringar så att bästa möjliga anpassning sker. Dagens skogliga tillstånd och önskad omställning av skogsbruket leder till att ekonomiskt överskott inte kan produceras som för 20–30 år sedan. Beslutsunderlag Samhällsförvaltningen, tjänsteskrivelse 2026-03-12. Strategi för skötsel av kommunal skog. _______ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-05-13 KS/2026-355 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse - Försäljning Saltvik 2:43 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna föreslaget köpekontrakt, gällande försäljning av Härnösand Saltvik 2:43 belägen på Östra Saltvik i Härnösand att uppdra till Tillväxtchef att underteckna köpehandlingar för Härnösands kommun. Beskrivning av ärendet Ett markanvisningsavtal har upprättats med RED Zalina VI AB (nedan kallad exploatören), som avser att exploatera del av fastigheterna Härnösand Saltvik 2:23, 2:35 och 2:43 för handelsändamål. Härnösands kommun har ansökt om fastighetsreglering för att överföra del av fastigheten 2:35 och 2:23 till Saltvik 2:43. Exploatören vill bygga en handelsplats för 3 – 4 handelsetableringar. Försäljning av marken sker först när bygglov beviljats och fastighetsrelegering vunnit lagakraft. Markpriset är baserat på att exploatören ståt för kostnaden att ta fram en ny detaljplan på området. Bedömning Affärsidén bygger på att skapa ett handelsområde för sällanköpshandel, som genom att samlas på ett och samma ställe kan dra nytta av varandra. En byggnation av tre till fyra nya handelsetableringar kan innebära ca 45–80 nya arbetstillfällen. Detta bidrar till en positiv inverkan på kommunens utifrån ett samhällsekonomiskt och socialt hållbart perspektiv. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 Sida Härnösands kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-13 KS/2026-355 Delges Parter som ska delges ärendet t.ex. fackförening, egen förvaltning, övrig myndighet eller andra intressenter. Uno Jonsson Henrik Olsson Tillväxtchef Mark – och exploateringsingenjör Ø Ø 000000,0020596 000000,0010596 000000,0020596 000000,0010596 Sida CHECKLISTA INFÖR BESLUT 1(2) Datum Dnr 2026-05-15 KS/2026-355 Kommunstyrelseförvaltningen Henrik Olsson, Henrik.olsson@harnosand.se Köpekontrakt fastigheten Härnösand Saltvik 2:43 1. Berör beslutet individer (kvinnor/män) Exploatören ska bebygga området för handelsetablering. Beslutet kommer att beröra både kvinnor och män i lika stor utsträckning. 2. Om svaret är ja – vilka grupper av individer berörs? (tex äldre/barn/unga/företagare/funktionsnedsatta) Det berör alla grupper av människor som finns i närområdet. 3. Vilka konsekvenser (både positiva och negativa) får beslutet för berörd grupp? Beskriv Ett större handelsutbud i närområdet samt fler arbetstillfällen. Buller kan uppstå under byggnationsperioden. 4. Har berörd grupps synpunkter inhämtats innan beslut? Allmänheten har haft möjlighet att lämna synpunkter under planprocessen. 5. Om ja – beskriv på vilket sätt och vilka synpunkter som inkommit Vid planprocess inkom inga synpunkter. 6. Om nej – motivera varför inte Området är utpekat i översiktsplanen och i dag planlagt för ändamålet. 7. Beskriv hur beslutet bidrar till att uppfylla nämndens mål och uppdrag samt kommunens övergripande utveckling Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösand kommun «OrgGatuadress2» «OrgWww» 0611-34 80 00 vx 212000-2403 «OrgGatuadress1» E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand «OrgEpost» 0611-34 80 30 5576-5218 Sida CHECKLISTA INFÖR BESLUT 2(2) Härnösands kommun Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-15 KS/2026-355 (Nämndens mål/uppdrag i verksamhetsplan, gemensamt reglemente, lagstiftning eller andra dokument som är viktiga för nämnden samt övergripande styrdokument – Översiktsplan samt tillväxtstrategi) Beslutet bidrar till tillväxtstrategins övergripande mål om fler arbetstillfällen och invånare till 2040. 8. Beskriv vilken eventuell påverkan beslutet har på kommunens ekonomi Beslutet kommer att generera intäkter till kommunen när marken säljs och driftskostnaderna för området kommer att minska. 9. Beskriv om beslutet har någon påverkan på miljö/klimat? (positiv/negativ) Liten, miljöpåverkan har utretts i planprocessen. 10. Beskriv på vilket sätt beslutet påverkar jämställdhet/jämlikhet? Ingen påverkan. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösand kommun Universitetsbacken 3 ww.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 «OrgGatuadress1» E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand ww.harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Dnr KS Tillväxtavdelningen Köpekontrakt Detta köpekontrakt (detta ”Köpekontrakt”) har denna dag ingåtts mellan följande parter: Säljare Härnösands kommun, org.nr 212000-2403 (”Säljaren”) 871 80 Härnösand Andel: 1/1 Kontaktperson: Uno Jonsson Mail: uno.jonsson@harnosand.se Telefon: 0611-34 82 52 Köpare Ruber Estate V AB, org.nr 559336-5991 (“Köparen”) c/o Rico Estate Development AB, Evenemangsgatan 17, 169 79 Solna Kontaktperson: Ronald Rico Mail: rico@ricoestate.se Telefon: 070-899 10 10 Köpeobjekt Fastigheten Härnösand Saltvik 2:43 som på Tillträdesdagen (enligt definition nedan), efter lagakraftvunnet beslut om fastighetsreglering, har den area som är utmärkt på kartskiss i Bilaga 1 (”Fastigheten”). Projektet Köparen avser att uppföra en byggnad om minst 4 500 kvm BTA handel på Fastigheten (”Projektet”). Överlåtelseförklaring Säljaren överlåter och försäljer härmed Fastigheten till Köparen. Köparen ska tillträda Fastigheten på Tillträdesdagen (enligt definition nedan). Köpeskilling Överlåtelsen sker mot en överenskommen köpeskilling om 4 515 000 kronor för Fastigheten (”Köpeskillingen”). Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands Kommun Nybrogatan 13 www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Tillväxtavdelningen Bankgiro 5576-5218 Sida Härnösands kommun 2(5) Tillväxtavdelningen Tillträdesdag Tillträdesdagen infaller 60 dagar efter att Köparen erhållit bygglov och startbesked för en handelslokal på Fastigheten, eller den tidigare dag som Parterna kommer överens om. Äganderätten till Fastigheten övergår till Köparen när Köpeskillingen är till fullo erlagd och kvitterad.

§ 57 Övriga frågor Kommunfullmäktiges presidieberednings beslut Kommunfullmäktiges presidieberedning beslutar att sätta in ett extra kommunfullmäktige den 15 oktober. att arvodeskostnaden för de politiker som inte är heltidspolitiker tas från kommunfullmäktiges budget för den workshop om Vision för Härnösand som hålls den 29 maj. Sammanfattning Informeras att det via gruppledarna bjudits in 20 politiker från samtliga partier i kommunfullmäktige till en workshop om en vision för Härnösand. Kommunstyrelsen tar kostnaden för lokaler och förtäring, dock inte arvodena. _______ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida HansOlov Furberg, Henric Landestorp, Petra Kanon 2026-04-01 25RUN682 1(23) Distribution Bakgrund, samordningsvinster, tidsplan och process för avveckling av stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Inledning .................................................................................................................................................. 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 3 Inledande sammanfattning .................................................................................................................. 3 Styrande dokument inom Region Västernorrland ............................................................................... 3 Utmaningar med nuvarande driftsform .............................................................................................. 4 Kultursamverkansmodellen ................................................................................................................. 4 Regionalt utvecklingsansvar ............................................................................................................... 5 Exempel på drift i regional förvaltning ............................................................................................... 5 Ytterligare fördjupning ....................................................................................................................... 6 Förutsättningar för en förändrad organisation och en avveckling av stiftelsen ....................................... 7 Långsiktiga åtaganden ........................................................................................................................ 7 Ekonomi och finansiering ................................................................................................................... 8 Uppdragsarkeologi och försäljning vid länsmuseet ............................................................................ 9 Tänkbara samordningsmöjligheter ........................................................................................................ 11 Samordning organisation och ledning .............................................................................................. 11 Samordning inom Region Västernorrlands ansvar för kultursamverkansmodellen ......................... 11 Samordning för breddad kompetens ................................................................................................. 11 Samordning med regionfastigheter ................................................................................................... 12 Samordning stöd och service ............................................................................................................ 12 Samordning IT och IT miljö .............................................................................................................. 13 Möjliga ekonomiska samordningsvinster .......................................................................................... 14 Samråd ................................................................................................................................................... 15 Samråd med stiftelsen Länsmuseet Västernorrland .......................................................................... 15 Samråd med Statens kulturråd .......................................................................................................... 15 Samråd med Riksantikvarieämbetet .................................................................................................. 15 Samråd med Länsstyrelsen Västernorrland ...................................................................................... 15 Process för avveckling av stiftelsen Länsmuseet Västernorrland .......................................................... 16 Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 2(23) Juridiska förutsättningar .................................................................................................................. 16 Förslag tidsplan ................................................................................................................................ 16 Samlad bedömning ................................................................................................................................ 17 Sammanfattning ..................................................................................................................................... 18 Drift i förvaltning .............................................................................................................................. 18 Samordningsvinster .......................................................................................................................... 18 Avveckling av stiftelsen ..................................................................................................................... 19 Föreslagen process och tidsplan ....................................................................................................... 19 Samlad bedömning ............................................................................................................................ 19 BILAGA 1 ........................................................................................................................................ 20 Anställda vid stiftelsen har under processen efterfrågat förtydliganden avseende Region Västernorrlands och Härnösands kommuns tilltänkta avveckling av stiftelsen, (24RUN682 981342) .......................................................................................................................................................... 20 Frågeställningar som stiftelsen vill ska vara besvarade i ett fullständigt underlag (24RUN682 981342) ............................................................................................................................................. 22 Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 3(23) Inledning Regionala utvecklingsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att tillsammans med Härnösands kommun att bereda ett kunskaps- och beslutsunderlag rörande samordningsvinster med att driva det regionala museiuppdraget i förvaltning i stället för i form av anslagsstiftelse, vilket presenteras i föreliggande underlag. Det redovisar vilka samordningsvinster som uppstår genom att organisera den regionala museiverksamheten inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde samtidigt som Härnösands kommun övertar ansvaret för friluftsmuseet. Underlaget föreslår även en plan för när och hur en organisatorisk förändring kan genomföras, samt beskriver hur stiftelsen länsmuseet Murberget kan avvecklas. Underlaget har tagits fram i samverkan med Härnösands kommun. De juridiska förutsättningarna för stiftelsen har ändrats under utredningens gång genom ny information rörande giltig urkund och stadgar. Oavsett driftsform kommer det att krävas ett omfattande arbete för att säkerställa styrdokument. Att bara fortsätta som i nuläget är därför inte ett alternativ. Bakgrund Inledande sammanfattning Region Västernorrland kan inte påverka kostnader i annan association, som exempelvis löne- och personalkostnader, hyror/lokalkostnader, kostnader för IT/digitalisering/teknik mm. Drift i annan associationsform innebär delvis dubbel styrning genom dels nämnd, dels direktion/styrelse för associationen Statens utgifter för kultur ligger 2024 på ungefär samma nivå som 2014 trots den stora satsning som gjordes under pandemin. Sjunkande statsbidrag ställer högre krav på medfinansiering från stiftelsebildarna och utgifter för museiverksamhet har ökat för alla landets regioner. Att driva i förvaltning kan sänka de administrativa kostnaderna genom ökade möjligheter till effektivare administration, och drift i förvaltning kan bidra till andra samordningsvinster. Ledning och styrning samt samordning kan underlättas. Styrande dokument inom Region Västernorrland Styrande dokument för så kallad ägarstyrning inom Region Västernorrland tydliggör ansvarig nämnds ansvar att årligen följa upp om nuvarande associationsform är den mest ändamålsenliga. Till uppföljningsrapporten ska ett tjänsteutlåtande upprättas, innehållande förslag till eventuella åtgärder utifrån vad som framkommit i uppföljningsrapporten. Exempel på åtgärder kan vara att föreslå regionfullmäktige att avsluta engagemanget i organisationen (om engagemanget inte längre är motiverat), att föreslå en annan driftsform för engagemanget (så som i egen regi, kommunalt bolag eller i samverkan etc.) eller att föreslå justeringar i styrdokument för helägda bolag alternativt att uppdra till regiondirektören att initiera en diskussion om förändringar i styrdokument vid kommande samråd eller motsvarande för delägda bolag, föreningar och förbund. Föreslås inga åtgärder ska tjänsteutlåtandets förslag till beslut vara att uppföljningen godkänns. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 4(23) 578789 578788 Utmaningar med nuvarande driftsform De utmaningar som lyfts till stiftelsebildarna genom åren, föranledde att en utredning beslutades av Regionala utvecklingsnämnden, Region Västernorrland 2025, ett uppdrag som överlämnades till WSP. I den konstateras utmaningar med anslagsstiftelse som nuvarande driftsform. Måluppfyllelse Tidigare uppföljningsrapporter har visat att måluppfyllelsen har varit svår att följa trots omfattande årsredovisningar. Stiftelsen uppger själv att måluppfyllnaden kring utvecklad affärsmässighet, uthyrning, konferens har 2024 en lägre måluppfyllnad än övriga aktiviteter och mål och 2025 har måluppfyllnaden kring utveckla besöksmålet och museiupplevelsen har en lägre måluppfyllnad än övriga aktiviteter och mål. I en verksamhetsberättelse ska man kunna utläsa vilka delmål som nåtts under året. Men det är svårt att avgöra huruvida uppställda mål har uppfyllts eftersom verksamhetsberättelsen för år 2024 är mycket svårläst. Definitionen av målen medför att graden av måluppfyllelse är svår att utläsa eftersom i princip alla mål är kvalitativa. Det går inte att utläsa om kvalitativa mål har uppfyllts. Detta försvårar möjligheten att följa upp exakt vilka delmål som uppfyllts samt till vilka projekt beviljade medel har gått. I den årliga värderingen för år 2024 har en godtycklig bedömning av måluppfyllelse gjorts Otillräckliga resurser I planerings- och uppföljningsdialoger med stiftelsen har resursbrist löpande lyfts. Regionala utvecklingsnämnden har därför genom åren och vid flera tillfällen skjutit till extra medel samtidigt som de senaste årens vikande statsbidrag slagit mot verksamheten. Anslagsstiftelse Denna typ av stiftelse var tidigare vanliga inom framför allt offentlig sektor. Det kan dock inte bildas nya, enligt stiftelselagen som sedan 1 januari 1996 reser krav på varaktig förmögenhet. Anslagsstiftelser är beroende av löpande anslag. Museibyggnaden Museibyggnaden är en byggnad som ägs och förvaltas av Region Västernorrland. Den utgör dock inte en fastighet, då den står på stiftelsens mark. Detta förhållande överensstämmer inte med regionens politiskt fastställda fastighetsstrategi. Kultursamverkansmodellen Region Västernorrland ingår i Kultursamverkansmodellen sedan 2012, vilken regleras av lag (2010:1919) och förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 5(23) regional kulturverksamhet. I korthet innebär det ett ansvar för Region Västernorrland att utarbeta en regional kulturplan, att fördelar statliga medel i linje med planen och att följa upp och redovisa arbetet genom modellen till Myndigheten för kulturanalys. När stiftelsen bildades ansökte stiftelsen själv om årliga statsbidrag. Enligt förordningen ska regionen ansvara för att bidragsgivningen en god tillgång för länets invånare till 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet, 2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, 4. professionell bild- och form-verksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd. I Västernorrland drivs uppdragen 1 och 6 genom Scenkonst Västernorrland AB, och uppdragen 2 och 7 genom stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. Uppdragen 3 och 4 drivs av förvaltningen regional utveckling, Region Västernorrland, och uppdrag 5 genom Föreningsarkivet Västernorrland och Näringslivsarkiv i norr. Regionalt utvecklingsansvar Sedan 1 januari 2017 ligger det regionala utvecklingsansvaret hos Region Västernorrland. Det regionala utvecklingsansvaret innebär att Sveriges 21 regioner ansvarar för att samordna och utveckla det regionala arbetet för hållbar utveckling i respektive län. Det regionala utvecklingsansvaret regleras i lag och förordning. Centrala är lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar, förordningarna (2017:583) om regionalt utvecklingsarbete och (2024:99) om resultatredovisning av det regionala utvecklingsarbetet. I det pågående arbetet för hållbar utveckling i länet, spelar den regionala kulturen stor roll. Att möjliggöra resurseffektivare organisering av det regionala museiuppdraget är därför prioriterat. Exempel på drift i regional förvaltning Norrbottens länsmuseum drivs av Region Norrbotten och museet har hela länet som verksamhets- och ansvarsområde. Friluftsmuseet Hägnan ägs och drivs av Luleå kommun, sedan den gemensamma stiftelsen upplöstes 1992. Västmanlands läns museum drivs av Region Västmanland och museet har hela länet som verksamhets- och ansvarsområde. Sörmlands museum drivs av Region Sörmland och museet har hela länet som verksamhets- och ansvarsområde. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 6(23) Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen; förvaltningen har inte som andra regionala museer i Sverige en museibyggnad, utan driver flera museer och besöksmål i regionen. Ytterligare fördjupning I denna rapport hänvisas till tre fördjupande underlag: Regional museiverksamhet i Västernorrland WSP 24RUN682-5 Denna rapport beställdes av stiftelsebildarna under 2024 och redovisades våren 2025. Översyn regional museiverksamhet 24RUN682-17 Denna internrapport redovisades till regionala utvecklingsnämnden i februari 2026 Yttrande från Länsstyrelsen Norrbotten 16181-2025, 24RUN682-9 Detta ställningstagande från Länsstyrelsen i Norrbotten är resultatet av den juridiska dialogen med myndigheten. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 7(23) Förutsättningar för en förändrad organisation och en avveckling av stiftelsen Översynen av regional museiverksamhet syftar till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den regionala museiverksamheten utifrån de uppdrag och ekonomiska ramar som ges. Översynen har inte föreslagit förändrade principer kring armlängs avstånd eller annat som kraftigt begränsar museets möjligheter att utföra det regionala museiuppdraget utan sökt samordningsvinster som kan stärka det regionala museiarbetet och skapa en hållbar ekonomi. Översynen har hittills ifrågasatt möjligheten för Region Västernorrland att fortsätta med uppdragsarkeologi och antikvariska funktioner till försäljning i förhållande till kommunallagen. Här har synpunkter framförts om hur viktiga dessa funktioner är för museets kunskapsuppbyggnad och länets kulturmiljöarbete. I dagsläget är det flera länsmuseer även i regional regi som utför dessa tjänster. På uppdrag av regionala utvecklingsnämnden avropades konsultstöd för en första och grundläggande utredning, vilken genomfördes av konsultföretaget WSP (24RUN682- 15). WSP presenterade i sin rapport att verksamheten har förutsättningar att kunna utvecklas i den nuvarande organiseringen men WSP bedömer också att om en förändring ses som nödvändig är en uppdelning av verksamheten den lösning som rapporten ser som lämpligast. WSP lyfter också att oavsett organisering så kan en förändrad stiftelse finnas kvar som ett skydd för samlingsförvaltningen men det gäller bara i det fallet att byggnaderna och marken på friluftsmuseet fortsatt finns i stiftelsens ägo. Urkunden stipulerar en fördelning av finansiering enligt modellen 75 procent Region Västernorrland och 25 procent från Härnösands kommun, men nuvarande situation är 70/30 procent så urkunden speglar inte dagens finansieringsmodell. Processen har i sig visat på en rad, icke förväntade, juridiska utmaningar och som inte framkom i WSP´s utredning. Dessa utmaningar beskrivs i denna rapport och i den rapport som tidigare förelades regionala utvecklingsnämnden under samma diarienummer 24RUN682. Dessa oklarheter har påverkat processen på flera plan. Långsiktiga åtaganden Region Västernorrlands uppdrag inom kultursamverkansmodellen är långsiktigt och reglerat. Regionens ansvar på den specialbyggda och ändamålsenliga museibyggnaden är långsiktigt. Den politiska styrningen bygger på principen om armlängds avstånd och konstnärlig frihet. Länsmuseet Västernorrland skulle även vid en förvaltningsläggning fortsätta vara en kunskapsdriven verksamhet utan politisk styrning när det gäller konstnärliga beslut. Även idag är verksamheten styrd genom styrelse med politiska mandat och ekonomisk styrning från stiftelsebildarna så någon skillnad i den bemärkelsen ser inte förvaltningen. Region Västernorrland tar ett långsiktigt ansvarstagande på samma sätt som regionerna gör för alla andra museer som drivs i Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 8(23) regional regi. Länsmuseet kommer även fortsättningsvis att kunna stärka sin regionala och nationella relevans även om den organisatoriska förändringen skulle se annorlunda ut. En uppdelning av verksamheten kräver hållbar och långsiktig samverkan mellan Region Västernorrland och Härnösands kommun som med fördel regleras av samverkansavtal mellan parterna. Det finns flera aspekter som kan vara föremål för samverkan inte minst lokalfrågor och delade tjänster. Samverkansmöten mellan parterna kan omfatta frågor som gemensamma resurser, verksamhetsutveckling, externa kontakter och programverksamhet. Genom en nära samordning ska parterna stärka förutsättningarna för att vårda, utveckla och föra vidare kulturarvet på ett sätt som ger långsiktigt värde för både verksamheter och samhälle. Arbetsformerna för samverkan ska regleras i ett avtal som anger mötesfrekvens, ansvarsfördelning och formerna för samarbetet. Arbetet ska präglas av öppenhet och ett gemensamt fokus på verksamheternas bästa. Ekonomi och finansiering I riktlinjen God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv god ekonomisk hushållning innebär att regionens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt sker i enlighet med lagar, regler och vid var tid gällande normer. . I regionplanen kapitel 2.1 beskrivs att grunden för all verksamhet inom Region Västernorrland är det som i kommunallagen benämns god ekonomisk hushållning. Detta innebär att verksamheterna inom Region Västernorrland ska vara kostnadseffektiva och bedrivas med framförhållning och flexibilitet i ekonomin . Region Västernorrland och Härnösands kommun finansierar idag verksamheten med 70 respektive 30 procent. 2025 finansierades verksamheten med 40 774 696 kronor i statliga, regionala och kommunala bidrag. Vid en uppdelning så kommer Härnösands kommuns bidrag att gå till driften och ägandet av Friluftsmuseet inklusive byggnader. Skulle verksamheten delas upp idag så skulle 8 810 068 kronor i kommunalt stöd inte längre finansiera den regionala museiverksamheten. Stiftelsen redovisar sammanlagt 50 132 481 kronor i intäkter varav 8 505 849 härrör till uppdragsverksamhet och 851 936 kronor i övriga bidrag. Enligt stiftelsen så är 5.15 tjänster idag allokerade till friluftsmuseet och stiftelsens andra äganden främst i Örnsköldsviks kommun. Stiftelsen uppger kostnaderna för dessa tjänster inkl. medel för snöröjning och verksamhetsmedel till cirka 7 000 000 kronor per år men då räknas också kostnader för Myckelgensjö, EW stugan och Ulvö kapell in. Kostnaderna för dessa tre fastigheter kommer att belasta Region Västernorrland vid en uppdelning men övriga fastigheter på Friluftsmuseet att ägas av Härnösands kommun. Enligt stiftelsens redovisning behöver således samordningsvinster på 1 810 068 kronor finnas för att nå nuvarande ekonomi vid en delning. Eftersom inga separata kostnader Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 9(23) för ägandet i Örnsköldsviks kommun har redovisats så kan ytterligare samordningsvinster behöva göras för att täcka nödvändiga kostnader för dessa fastigheter. För att en uppdelning ska ge minskade personalkostnader för Region Västernorrland så behöver tjänster som idag finns hos stiftelsen finansieras genom samnyttjande av befintliga resurser hos regional utveckling, regionledningsförvaltningen genom tjänstekatalogen, eller att tjänster upphör. I dagsläget gör förvaltningen bedömningen att 9,8 tjänster finns inom stöd och service ansvarsområde vilket i sig genererar en lönekostnad på cirka 6,8 miljoner kronor. Skulle museets uppdragsverksamhet inom antikvariska tjänster och byggnadsvård avslutas så innebär det att det behövs färre tjänster men innebär också färre intäkter på området. Stiftelsen uppger cirka 3,25 antikvariska och byggnadsvårdande tjänster som uppdragsfinansierade. 2025 redovisade verksamheten ett plus på 945 000 kronor och i årsredovisningen beskrivs det positiva resultatet bero på vakanser och frånvaro. För uppdragsverksamhetens del så beror resultatet på att stiftelsen har lyckats göra fler, längre och mer välbetalda uppdrag vilket har förbättrat det ekonomiska resultatet. Stiftelsen uppvisar 2025 visar ett resultat efter finansiella poster om 989 289 kronor, att jämföra med 507 359 kronor 2024 och 2 240 049 kronor 2023. Personalkostnaderna har ökat med 2 793 041 kronor jämfört med 2024, att jämföra med en minskning med cirka 150 000 kronor mellan 2023 och 2024. Ökningen beror på större andel projektfinansierade tjänster, tillsättning av vakanta tjänster inom lokalvård och friluftsmuseum samt förstärkning med tillfälliga resurser inom fastighet och arkeologi. Medelantalet anställda har ökat från 37 till 40. Uppdragsarkeologi och försäljning vid länsmuseet Årsredovisningen 2025 har kontoslag införts som gör det möjligt att följa försäljningen av arkeologi och byggnadsvård. 2025 är intäkterna för försäljning av arkeologi 3 821 197 kronor (tjänst) 853 753 kronor (omkostnader) och för byggnadsvård 196 450 kronor. Årsredovisningen visar att uppdragsverksamheten inom arkeologi och byggnadsvård redovisar 400 000 kronor i överskott intäkter/lönekostnader. Överskottet beror på att personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av vakanta tjänster och frånvaro. I dialog med stiftelsen så uppges att budgeterade intäkter för försäljning av tjänst för 2025 var 2,9 miljoner kronor. Grundbudgeten för personalkostnader var på totalt 4 årsarbeten varav 0,75 procent tjänst finansieras av det årliga anslaget, resterande 3,25 tjänster är externfinansierade. Arkeologins personalkostnader är högre i utfallet än budgeterat på grund av fler uppdrag. När extrapersonal tas in för externa uppdrag genererar denna personalgrupp mer intäkter än de reella kostnaderna för verksamheten. När det gäller byggnadsantikvarist uppdragsverksamhet så finns en budget på 30procent Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 10(23) tjänst på grund av att vissa intäkter är projektfinansierade. Grundbemanningen ska vara 50 procent som delas på två personer. Denna verksamhet gjorde ett resultat på 24 000 kronor 2025. I samtal med andra museer i regional förvaltning har det blivit tydligt att uppdragsverksamheten går att genomföra även när museiverksamheten finns i en regional förvaltning. Region Västernorrland gör då bedömningen att denna verksamhet kan fortsätta även i en förändrad organisering. Länsstyrelsen Västernorrland sammanfattar den ersättning för olika typer av projektbidrag och arkeologiska uppdrag som länsstyrelsen har givit till stiftelsen sedan 2023. De arkeologiska uppdragen är lite uppdelade, då det ibland är länsstyrelsen som står för kostnaden men ibland också projektägaren. Länsstyrelsen är dock alltid den myndighet som beslutar om utförare av uppdraget. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 11(23) Tänkbara samordningsmöjligheter Nedan beskrivs tänkbara samordningsvinster. Samordning organisation och ledning Idag har stiftelsen 5 chefer: en museichef, en fastighetsförvaltare med chefsansvar, en controller med chefsansvar samt två avdelningschefer. Lönekostnaderna för dessa är 5 306 223 kronor per år. Enligt Region Västernorrlands riktlinje för chefsförsörjning så beskrivs ett chefsområdes storlek som mellan 10 35 medarbetare. Med hänsyn till riktlinjen och till Region Västernorrlands lönestruktur uppskattar förvaltningen att en besparing på cirka 1 2 miljoner kan göras på längre sikt. Styrelsens kostnader för 2025 uppgår till 392 424 kronor vilket skulle bli en direkt besparing då regionala utvecklingsnämnden skulle ta över styrelsens arbete. Samordning inom Region Västernorrlands ansvar för kultursamverkansmodellen Det finns fler möjliga samordningsvinster mellan enheten för kultur och Länsmuseet Västernorrland om båda enheterna finns inom förvaltningen regional utveckling. Det konstfrämjande uppdraget, kulturarv och kulturmiljöfrågor och i viss mån även biblioteksfrågor kommer att ha större samverkansytor i en gemensam organisation. Inom folkhögskolornas kulturuppdrag, kurser och utbildningar samt för Häxmuseet på Hola folkhögskola skulle en stärkt samverkan vara gynnsamt. Styresholm ligger i direkt anslutning till skolan och skulle också kunna finna fler samordningsvinster med folkhögskolans kursverksamhet. Under ett flertal år har arkeologiska kurser genomförts i samverkan mellan folkhögskolan och Länsmuseet Västernorrland. Det hemslöjdsfrämjande uppdraget har tidigare varit ett regionalt ansvar och är också en särskild del av förordningen för kultursamverkansmodellen. Idag hanterar stiftelsen ett antal externfinansierade projekt och det är troligt att en hemvist på regional utveckling där det finns en stor kapacitet och kompetens när det gäller projektfinansiering på både kort och lång sikt skulle gynna museiverksamheten. Den regionala kulturplanen styr kultursamverkansmodellens arbete och statsbidragsfinansiering och tar också ställning för principen om armlängds avstånd och konstnärlig frihet. Långsiktigheten för Region Västernorrlands ansvar inom kultursektorn säkerställs av kommunallagen och förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Samordning för breddad kompetens Vid regionala utvecklingsförvaltningen, Region Västernorrland, finns idag bred kompetens inom de kultur-, konst- och litteratur- samt bibliotekspolitiska områdena. De fyra regionala folkhögskoleenheterna besitter även de bred kompetens inom en rad kulturområden, förutom det självklara folkbildningsuppdraget. Vid Hola folkhögskola Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 12(23) drivs idag Häxmuseet i samarbete med Kramfors kommun och under åren har även en rad arkeologiska kurser hållits vid Hola. Ovanstående innebär att den regionala museiverksamheten inordnas och bedrivs i en bredare kulturkontext. Samordningsvinster och breddad kompetens vad gäller stödjande funktioner som IT, ekonomi, HR, fastighetsförvaltning, miljö, energi samt upphandling och inköp med mera, beskrivs under respektive rubrik nedan. Samordning med regionfastigheter Gränsdragningslistan mellan regionfastigheter och hyresgästen stiftelsen Länsmuseet Västernorrland ser annorlunda ut än den gängse gränsdragningslistan som gäller andra fastigheter. Denna lista förhandlades fram när fastigheten byggdes och skiljer på så sätt att den ställer högre krav på verksamheten gällande resurser för fastighetsdrift än vad ex. en hälsocentral eller en folkhögskola gör. Detta gör att stiftelsen idag har fler anställda kring fastighetsskötsel än andra jämförbara verksamheter inom Region Västernorrland. De fastighetstekniker som finns hos stiftelsen ansvarar förutom rena fastighetsuppgifter också för vaktmästaruppdrag som godshantering, post och enklare reparationsarbeten. Fastighetsförvaltartjänsten ansvarar för specialtjänster i magasinen, fuktmätning samt andra specialuppdrag. En väsentlig skillnad är att regionfastigheter ansvarar för ytskikten i fastigheten och i alla andra fall så står verksamheten för ytskikten. Byggnaden är byggd ofri grund vilket innebär att den rent formellt inte räknas som en fastighet då den inte har ett tillhörande markområde. En avstyckning av Murberget 1 är önskvärd så att regionfastigheter kan skapa en fastighet av den byggnad som finns idag. Den byggnad som nyligen byggdes för att hantera vattentillgången för sprinklersystemet är i samma situation. Regionfastigheter anser att ett tydligt gränssnitt mellan verksamheterna är viktigt eftersom dagens situation skapar otydlighet. Även utomhus finns otydliga ansvarsområden trots att yttre skötsel hanteras av stiftelsen. Region Västernorrlands fastighetsstrategi säger att fastigheter för eget långsiktigt ägande - sådana som för överskådlig tid kommer att innehålla övervägande kärnverksamhet för regionen är en viktig del av vårt långsiktiga ansvar, och bör behållas för eget ägande. Eftersom Region Västernorrland antingen är stiftelsebildare eller har verksamheten i egen förvaltning så får museiverksamheten anses vara ett långsiktigt ansvar. Samordning stöd och service Område stöd och service inom Regionledningsförvaltningen har gjort en analys av de tjänster som hanteras av tjänstekatalogen och gör följande bedömning: Lokalvård här har stiftelsen anpassat verksamheten till den analys av lokalvården som gjorts vid ett tidigare tillfälle. Den resurs som finns idag är den rimliga. HR och kommunikation här finns ingen omedelbar samordningsvinst men stöd och service gör ändå bedömningen att en effekthemtagning på cirka 30procent av tjänsterna inom området kan göras på sikt. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 13(23) Ekonomi här har stiftelsen idag en delad resurs med ett flertal arbetsuppgifter så den rena ekonomitjänsten är sannolikt inte mer än 50 70procent. Ifall stiftelsens ekonomi fullt inrangeras i Region Västernorrlands ekonomisystem så finns uppenbara samordningsvinster. Samordning IT och IT miljö Stiftelsen uppger i årsredovisningen att IT kostar 2 834 309 kronor i externa kostnader och 712 805 kronor i personalkostnader, totalt 3 547 114 kronor. Årsredovisningen 2025 visar på att högre inköpsbehov av utrustning funnits i jämförelse med vad som kalkylerats inför året. Både inköp av datorer och mobiltelefoner har bidragit till högre kostnader än budget men även inköp av ny projektor i Hörsalen och uppdaterade system i ett av museets mötesrum har också bidragit till budgetavvikelsen. Område IT och digitalisering inom regionledningsförvaltningen, Region Västernorrland har ställt ett antal frågor till stiftelsen om vilka system och vilken IT miljö som används. Dessa frågor har besvarats av stiftelsen och området har gjort följande bedömning: På kort sikt bedöms att följande kan göras: Flytta in IT-personal och ansvar för drift och support till IT-stöd Skapa RVN-konto inkl. mailadresser, samt åtkomst till nät för museets medarbetare Erbjuda IT-arbetsplats (beroende på ambition i övergripande integration) Erbjuda möjlighet till nyttjande av RVN gemensamma applikationer, ex. Heroma, Raindance, osv. På längre sikt cirka 3 år kan följande effekter ses: Server- och applikationsdrift i regionens datahallar och regi Integrerad access till RVN IT-nät Förvaltningsläggning av IT-komponenter som följer med Länsmuseet Standardisera IT-arbetsplats hos Länsmuseet med regionens plattform Servicedesk och närstöd i Region Västernorrlands regi Området bedömer att en förvaltningsläggning av museets IT objekt och en integration av personalen är ett IT projekt i cirka. 1 år även om vissa avtal och avskrivningar kan pågå längre. Region Västernorrland genomför en ny upphandling av serverdrift och nät i början av 2027 så då kan det behövas ställas relevanta krav för att få med museets behov utifrån ett nytt avtal. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 14(23) Möjliga ekonomiska samordningsvinster Beräkningen av ekonomiska samordningsvinster har utförts av respektive verksamhet inom Region Västernorrland. Beräkningen av resultatet för internhyra bygger på den gängse gränsdragningslistan och då kommer kostnader för ytskikt att belasta hyresgästen i stället för regionfastigheter enligt dagens gränsdragningslista. Antalet chefer i organisationen påverkar ekonomin avsevärt och här beror det till stor del hur många medarbetare som kommer att tillhöra stöd och service vid en förvaltningsläggning. Det kan finnas ytterligare samordningsvinster när det gäller andra uppdrag inom kultursamverkansmodellen och fastigheten som ännu inte är utredda. Område Förändring Uppskattat resultat Effekter Hyra fastighet Internhyra i stället för 1,2 miljon kronor/år Omedelbar effekt externhyra Styrelsekostnader Regionala utvecklingsnämnden Cirka. 400 000 Omedelbar effekt övertar styrelseansvaret kronor/år Ledning Chefsstruktur enligt Region Mellan 1 2 miljoner Effekthemtagning på Västernorrlands riktlinje för beroende på längre sikt chefsförsörjning organisationsstruktur Gemensam upphandling Starkare inköpsstyrning och Löpande resultat Effekthemtagning på upphandlingsprocess kort sikt It Struktur och IT miljö Server och IT drift hos RVN Cirka. 50 000 kronor/år Effekthemtagning på 1 3 års sikt HR, ekonomi och Övergång till tjänstekatalog på Cirka. 750 000 Cirka 30 procent kommunikation sikt kronor/år effekthemtagning på 1 3 års sikt Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 15(23) Samråd Nedan beskrivs de olika samråd som genomförts under beredningstiden. Samråd med stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Stiftelsens ledning har avböjt dialog under processen. Samråd med Statens kulturråd Förvaltningen har samrått med Statens kulturråd i frågan främst när det gäller statsbidragen. Processen behöver hantera samlingsförvaltningen i och med att friluftsmuseets fastigheter tillhör samlingarna. Vid en uppdelning så finns det inget som hindrar att statsbidraget fördelas till RVN. Museets samlade ekonomi kommer att minskas men så länge inte de regionala medlen blir mindre så påverkar det inte statsbidraget eftersom den kommunala medfinansieringen inte ligger som grund för statsbidraget. Samråd med Riksantikvarieämbetet Stiftelsebildarna har haft samråd med Riksantikvarieämbetet, RAÄ kring översynen. Ett antal frågor lyftes från ämbetet som översynen behöver hantera. RAÄ påpekade att kommunen måste säkerställa att det finns byggnadsantikvarisk kompetens på friluftsmuseet även vid en uppdelning och att det finns situationer där principen om armlängds avstånd utmanas oavsett organisationsform. Själva stiftelseformen är i sig ingen garant för otillbörlig politisk påverkan. RAÄ gav också exempel på andra museet som har gjort organisatoriska förändringar där olika lösningar har möjliggjort utveckling. Samråd med Länsstyrelsen Västernorrland I samråd med länsstyrelsen har stiftelsebildarna diskuterat uppdragsverksamheten och en oro har funnits från länsstyrelsen att allt för få aktörer skulle kunna vara aktuella för en upphandling ifall inte länsmuseet skulle vara en part kring uppdragsarkeologi. Organisationsformen har ingen betydelse för länsstyrelsen utan ett länsmuseum i regional regi kan ta uppdrag på samma sätt som alla andra aktörer. Fördelen med Länsmuseet Västernorrland som uppdragstagare är att fynden stannar kvar på museet och att de kan nyttjas i förmedling och utställning vilket inte alltid blir fallet med externa aktörer. Det skulle finnas en risk att länets utveckling stannade av ifall det finns för få arkeologer, då finns risken att stora byggprojekt inte kan genomföras enligt plan. Länsstyrelsen lyfter också museets viktiga roll när det gäller kommunernas behov av byggnadsantikvariska tjänster. Friluftsmuseet har under året erhållit bidrag från Länsstyrelsen Västernorrland både för kursverksamhet och för själva byggnaderna och det är inget som förändras ifall Härnösands kommun tar över verksamheten. Detsamma gäller Myckelgensjö, Ulvö kapell och EW stugan. Länsstyrelsen och länsmuseet anordnar gemensamma konferenser vilket också skulle vara önskvärt även om organisationen skulle vara annorlunda. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 16(23) Process för avveckling av stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Juridiska förutsättningar För att stiftelsen Länsmuseet Västernorrland ska kunna avregistreras från stiftelseregistret så krävs det att förutsättningarna för den anslagsberoende stiftelsen har upphört eller väsentligen ändrats. Eftersom det råder oklarheter gällande vilka stadgar som gäller utgår följande beskrivning från att Länsstyrelsen i Norrbottens Läns ställningstagande är giltigt och att beslutet om stiftelsens upphörande kan tas av Region Västernorrland och Härnösands kommun. Skulle så inte vara fallet så är det Kammarkollegiet som tar beslutet eftersom dessa stadgar stipulerar att reglerna om permutation gäller. Då är det sannolika utfallet att de inte kommer att godkänna förfrågan eftersom syftet med en stiftelse är att den ska vara beständig och inte läggas ned. Kammarkollegiet lär i så fall hänvisa till bestämmelserna om likvidation och upplösning. En osäkerhet kring detta kan medföra att frågan kan dra ut på tiden. Förvaltningen föreslår att Region Västernorrland (och stiftelsens styrelse) under 2026 fattar beslut om att bedriva regional museiverksamhet i Region Västernorrlands regi från 2027-01-01. Förberedelse för detta görs under hösten genom att budgetera och teckna ett avtal med stiftelsen för drift av verksamheten, personal samt nyttjande av samlingsförvaltningen. Härnösands kommun tecknar också under hösten 2026 ett avtal med stiftelsen inför verksamhetsåret 2027 gällande stiftelsens personal, fastigheter och gällande skötsel av friluftsmuseets område. Enligt urkunden tillhör fastigheter och samlingsförvaltning stiftelsen och får inte avhändas. Förutsättningarna för att bedriva verksamhet har med dessa beslut väsentligen förändrats och stiftelsebildarna kan ansöka om att avregistrera stiftelsen från stiftelseregistret. Hyresavtalet mellan stiftelsen och regionfastigheter sägs upp utifrån de nya förutsättningar som gäller. Statsbidraget för regional museiverksamhet fördelas till Region Västernorrland från 27- 01-01. Samverkansavtalen mellan stiftelsebildarna och stiftelsen ska reglera i vilken mål stiftelsebildarna och stiftelsen finansierar den verksamhet som bedrivs på området under 2027. Förslag tidsplan Juni 2026 Beslut fattas i regionfullmäktige (och i stiftelsens styrelse) om att den regionala museiverksamheten ska bedrivas i förvaltning. Regionala utvecklingsnämndens reglemente revideras med uppdraget att ansvara för regional museiverksamhet. En organisationsförändring genomförs för att regional utveckling ska etablera en enhet inom kultur och bildningsverksamheten med uppdrag att bedriva länsmuseiverksamhet. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 17(23) September 26 Avtal mellan RVN, kommunen och stiftelsen upprättas kring drift, skötsel och finansiering av verksamheten under 2027. Regionala utvecklingsnämnden budgeterar för att bedriva verksamheten i egen förvaltning och för en finansiering enligt det avtal som har tecknats med stiftelsen. Hyresavtalet mellan stiftelsen och regionfastigheter sägs upp utifrån de nya förutsättningar som gäller.Hyresavtalet kan sägas upp/ villkors ändras tom 2028-03-31, med avslut 2028-12-31. Vid ett övertagande 2027-01-01 så måste detta ses över av jurist. Ett arbete startar för att hantera och föreslå för stiftelsen att avstycka tomten Murberget 1 för ett övertagande av Region Västernorrland och Härnösands kommun. Redan i detta skede bedömer regionjurist att förutsättningarna för att bedriva verksamhet har väsentligen förändrats för stiftelsen och att stiftelsebildarna kan ansöka om att avregistrera stiftelsen från stiftelseregistret. Oktober 26 Förhandlingar rörande rangering genomförs alternativt att nya tjänster utlyses hos Region Västernorrland och Härnösands kommun för regional museiverksamhet och friluftsmuseet. Januari 2027 Region Västernorrland fördelar statsbidrag för den regionala museiverksamheten till regionala utvecklingsnämnden. Mars 2027 Stiftelsen Länsmuseet Murberget avvecklas och tillgångar och samlingar fördelas mellan stiftelsebildarna. Ägarskapet av Murberget 1 samt andra mark och fastighetsinnehav som stiftelsen har omhändertas enligt plan. Samlad bedömning Utredningen bedömer att dagens stiftelseform är juridiskt och organisatoriskt problematisk. En övergång till regional och kommunal förvaltning bedöms ge bättre styrning, ökad samordning och långsiktig hållbarhet, samtidigt som museiverksamheten kan fortsätta och utvecklas utan minskade resurser eller försämrat uppdrag. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 18(23) Sammanfattning Utredningen behandlar hur den regionala museiverksamheten i Västernorrland kan organiseras om genom att Drift i förvaltning Region Västernorrland tar över det regionala museiuppdraget i egen förvaltning, medan Härnösands kommun övertar ansvaret för Friluftsmuseet Murberget. I samband med detta föreslås att stiftelsen Länsmuseet Västernorrland avvecklas. Syftet är att skapa bättre långsiktiga och ekonomiskt hållbara förutsättningar för museiverksamheten genom samordningsvinster, utan att minska konstnärlig frihet, statliga bidrag eller det regionala museiuppdragets kvalitet. Utredningen har genomförts i nära samverkan mellan regionen och kommunen samt i dialog med Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen. Den regionala museiverksamheten föreslås bedrivas inom Region Västernorrlands förvaltning från 1 januari 2027. Friluftsmuseet Murberget föreslås bli ett kommunalt ansvar under Härnösands kommun. Uppdragsverksamhet inom arkeologi och byggnadsvård bedöms kunna fortsätta även i regional förvaltning. Principen om armlängds avstånd bedöms kunna upprätthållas även utan stiftelseformen. Samordningsvinster Utredningen visar på möjliga ekonomiska samordningsvinster, både omedelbara och på sikt, främst genom: färre chefsfunktioner, borttagna styrelsekostnader, internhyra i stället för externhyra, samordning av IT, HR, ekonomi och kommunikation, effektivare upphandlingar. De totala samordningsvinsterna uppskattas till flera miljoner kronor per år, varav vissa realiseras direkt och andra successivt över 1 3 år. Statsbidraget påverkas inte negativt så länge regional medfinansiering kvarstår. Nuvarande organisation med flera chefsnivåer bedöms vara kostsam. Vid en förvaltningslösning kan ledning och stödfunktioner effektiviseras. Fastighetsansvaret behöver tydliggöras; regionfastigheter bedöms kunna ta ett större ansvar och en avstyckning av Murberget 1 föreslås för att möjliggöra långsiktigt ägande. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 19(23) Avveckling av stiftelsen Det finns juridisk osäkerhet kring stiftelsens stadgar, men bedömningen är att förutsättningarna för stiftelsen har förändrats väsentligt, vilket möjliggör avregistrering. Om detta inte accepteras kan processen bli längre och kräva prövning av Kammarkollegiet. Statens kulturråd: Inga hinder för statsbidrag vid omorganisation. Riksantikvarieämbetet: Stiftelseformen är ingen garanti mot politisk påverkan; viktigast är att kompetens säkras. Länsstyrelsen: Uppdragsarkeologi bör kunna fortsätta; museets roll är central för länets utveckling. Medarbetare har uttryckt oro kring kompetensförlust, juridisk osäkerhet och bristande underlag. Förvaltningen bedömer dock att riskerna kan hanteras genom tydliga avtal, snabb process, fortsatt uppdragsverksamhet och oförändrat regionalt åtagande. Föreslagen process och tidsplan Juni 2026: Beslut om förvaltningslösning. Hösten 2026: Avtal, budget och organisationsförberedelser. 1 januari 2027: Region Västernorrland tar över museiverksamheten. Mars 2027: Stiftelsen avvecklas och tillgångar fördelas. Samlad bedömning Utredningen bedömer att dagens stiftelseform är juridiskt och organisatoriskt problematisk. En övergång till regional och kommunal förvaltning bedöms ge bättre styrning, ökad samordning och långsiktig hållbarhet, samtidigt som museiverksamheten kan fortsätta och utvecklas utan otillräckliga resurser eller försämrat uppdrag. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 20(23) BILAGA 1 Anställda vid stiftelsen har under processen efterfrågat förtydliganden avseende Region Västernorrlands och Härnösands kommuns tilltänkta avveckling av stiftelsen, (24RUN682 981342) En skrivelse har inkommit från medarbetare vid stiftelsen Länsmuseet Västernorrland angående översynen av regional museiverksamhet. Skrivelsen pekar på att förslaget vilar på otillräckligt underlag och innebär betydande risker för verksamheten. Nedan beredningens kommenterar rörande påpekanden i skrivelsen. Stiftelseformen är inte ett hinder för utveckling. Det stämmer att även ett museum i stiftelseform kan hitta samordningsvinster och utvecklas i samverkan med stiftelsebildarna. Länsmuseets stiftelseform är dock en stiftelseform som inte längre tillämpas eftersom den helt bygger på finansiering av annan part och här har stiftelsens egen jurist påtalat det svårt att styra stiftelsen så mycket som stiftelsebildarna önskar. De juridiska förutsättningarna för stiftelsen har ändrats under utredningens gång (ny information) och det kommer att krävas ett omfattande arbete för att styrdokumenten ska spegla verkligheten. Att bara fortsätta som i nuläget är inte ett alternativ. Verksamheten är starkt integrerad en uppdelning bryter fungerande kunskapskedjor. Både museibyggnaden och friluftsmuseet skulle vid en uppdelning finnas kvar på precis samma plats som tidigare. Två verksamheter skulle fortsatt arbeta nära varandra med Västernorrlands kulturarv men med olika huvudmän. Det skulle naturligtvis bli viktigt med tydliga avtal mellan Region Västernorrland och Härnösands kommun kring vilka tjänster som nyttjas gemensamt och vilka resurser som delas. Det skulle säkert finnas utmaningar även med den situationen men det är samtidigt inte ovanligt att flera organisatoriska parter agerar på samma fysiska område med olika uppdrag. Osäkerheten i sig riskerar att leda till kompetensförlust. Här har stiftelsens ledning ett stort ansvar att skapa lugn hos medarbetarna och tillsammans med stiftelsebildarna ha en transparent kommunikation. Stiftelsen har hittills inte gett stiftelsebildarna möjlighet att träffa representanter för de anställda i frågan. Det förutsätts dessutom att processen ska bli flerårig och otydlig, vilket inte är ambitionen hos Region Västernorrland och Härnösands kommun. Förlust av regional fristående remissinstans och försvagning av länets antikvariska och arkeologiska kapacitet. Som beskrivs ovan var den första rapporten för kategorisk när det gäller uppdragsverksamheten och i samråd med andra regioner och museer, och med Länsstyrelsen Västernorrland så föreslås att denna verksamhet fortsätter även vid en uppdelning. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 21(23) Ekonomiska vinster är inte visade nya kostnader och bortfall är inte utredda. I denna rapport finns ett antal områden beskrivna där samordningsvinster kan ses, i vissa fall omedelbara och i andra fall på sikt. En organisationsförändring innehåller alltid ett moment av kortsiktiga kostnader för att genomföra förändringen men exempelvis omställning av juridisk form är en fråga som kommer att bli aktuell oavsett om verksamheten delas upp eller inte. De externa intäkter som stiftelsen idag erhåller från Boverket och länsstyrelsen samt från externa projekt kommer inte att förändras även om verksamheten finns inom Region Västernorrlands organisation eller hos Härnösands kommun. Förslaget är juridiskt osäkert och potentiellt irreversibelt. Juridiskt så råder det ett osäkert läge som kommer att kräva insatser oavsett utgång av översynen. Det kan bli tal om en rättslig prövning för att säkerställa nuvarande juridiska situation för stiftelsen och skulle en avveckling av stiftelsen bli aktuell så kommer det kanske även i en sådan situation krävas ett rättsligt utfall för att säkerställa vem som kan begära en avregistrering från stiftelseregistret. Värt att notera är att det är Region Västernorrland som har uppmärksammat stiftelsen på det osäkra rättsliga läget och som har fört samtalen med berörda myndigheter. Det är alltså stiftelsens nuvarande situation som är juridisk osäker och inte stiftelsebildarnas översyn. Skrivelsen välkomnar dialog, samarbete och fortsatt utveckling vilket förvaltningen ser positivt på. Skrivelsen lyfter också stiftelseformen som den organisationsform som säkerställer professionell integritet, långsiktighet och kulturarvets skydd. Denna typ av stiftelse är dock helt beroende av stiftelsebildarnas finansiering så förvaltningen anser att långsiktigheten får ses som i paritet med en förvaltning med årlig budget. Integriteten kan också ses utifrån principen om armlängds avstånd och där har regional och kommunal politik att förhålla sig till denna princip på samma sätt som en stiftelsestyrelse. I texten står att stiftelseformen ger museiverksamheten stabilitet bortom mandatperioder och politiska prioriteringar. Stiftelsestyrelsen har politiska mandat och stiftelsebildarnas politiska majoriteter fattar årligen ekonomiska prioriteringar som kan förändra stiftelsens verksamhet i grunden även om stiftelseformen i sig är en väldigt långsiktig och hållbar organisationsform. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 22(23) Frågeställningar som stiftelsen vill ska vara besvarade i ett fullständigt underlag (24RUN682 981342) Finns laglig rätt att genomföra åtgärden? Det ställningstagande som Länsstyrelsen i Norrbotten har gjort pekar på att Region Västernorrland och Härnösands kommun har rätt att avveckla stiftelsen. Frågan är däremot inte rättsligt prövad. Vad är ett länsmuseum i juridisk och museiprofessionell mening? Eftersom ett flertal regioner har sitt länsmuseum i förvaltning och efter samråd med Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet bedöms frågan besvarad. Vilka kompetenser finns i verksamheten och hur används de i praktiken? Det är tydligt för stiftelsebildarna att flera tjänster arbetar i båda delarna av verksamheten och det blir en fråga om organisering för respektive part vid en uppdelning. Vilka funktioner riskerar att försvinna och vilka konsekvenser får det? I dagsläget ser inga funktioner ut att försvinna men modellen med tjänstestyrning inom Region Västernorrland kan servicetjänster fördelas på fler områden eller få andra arbetsuppgifter. När det gäller museala tjänster så ska dessa inrangeras i förvaltningen regional utveckling, och på så sätt komma närmare övriga samhällsbärande och utvecklande uppdrag som ligger där. Finns fullständiga konsekvensanalyser eller endast organisatoriska skisser? Arbetsmiljöarbetet följer de riktlinjer som Region Västernorrland och Härnösands kommun arbetar efter och i alla organisationsförändringar så tas konsekvensanalyser fram. Är de påstådda ekonomiska vinsterna belagda? De ekonomiska vinsterna är inte påstådda utan beräknade inom respektive ansvarsområde inom Region Västernorrland. Regelrätta due diligence (företagsbesiktningar) har inte utförts men är möjligt att göra i en vidare process. När det gäller ickestatliga kulturlokaler via Boverket så är det fortsatt möjligt att söka både för den regionala museiverksamheten och för friluftsmuseet men lokaler för länsmuseum är prioriterade. Bidraget ges till museer, teater- och konsertlokaler som ägs av någon annan än staten. Är hanteringen av samlingar och kulturhistoriska byggnader klarlagd? I den mån det är möjligt ja. Urkunden gör det omöjligt att avhända byggnaderna så det krävs en avvecklad stiftelse för att det ska vara möjligt. I samverkan med Härnösands kommun har museilagen och ICOM reglerna diskuterats utifrån kommunens framtida ägande. Ägandet i Örnsköldsvik kommer att hanteras av regionfastigheter vid en uppdelning. Postadress Besöksadress Telefon E-post Datum Dnr Sida 2026-04-01 24RUN682 23(23) Finns tillräckligt beslutsunderlag eller skjuts avgörande frågor på framtiden? Alla frågor kommer säkerligen inte kunna hanteras innan en organisationsförändring tar sin början utan frågor kommer att behöva lösas under tiden. Här anser förvaltningen att det är viktigt att poängtera att verksamheten som sådan inte är tänkt att påverkas i någon större omfattning. En förändring av IT system kommer exempelvis att behöva ske stegvis med en egen projektplan och egna delmål vilket säkert kommer att skapa tillfälliga olägenheter vilket systemförändringar alltid gör. Museets verksamhet, både i huset och på Friluftsmuseet kommer att ledas av var sin ansvarig chef även vid en uppdelning och arbetsuppgifterna kommer inte att förändras i ett kort perspektiv. Vilket problem är det som faktiskt ska lösas? De ekonomiska utmaningarna kommer sannolikt inte att bli färre de närmaste åren och en samordning av administrativa, stöd och servicetjänster ligger i linje med Region Västernorrlands arbete med effektiv administration. Region Västernorrlands och Härnösands kommuns möjligheter att effektivare styra verksamheten bedöms inte vara möjligt i den organisationsform som finns idag. Både den regionala museiverksamheten och friluftsmuseet bedöms vara i behov av utveckling och här har samtalen ofta stannat vid ekonomiska utmaningar. Ingen av stiftelsebildarna avser att minska sina ekonomiska bidrag till verksamheten. Är beslutet hållbart även i ett långsiktigt perspektiv? Denna fråga går inte att besvara av någon av parterna men att inte fatta beslut i lägen där utmaningarna är stora är också något som eftervärlden brukar fundera på. Stiftelsen lyfter frågan som irreversibel men det är i så fall bara upplösandet av stiftelsen Länsmuseet Västernorrland som är ett irreversibelt beslut, museiverksamheten kommer inte att läggas ner och skulle framtiden visa på behovet av en ny stiftelsebildning så är det fullt möjligt att göra så. De juridiska utmaningarna med nuvarande stiftelse är så pass utmanande att den idag har en svag ställning. Postadress Besöksadress Telefon E-post 20 18 18 16 14 12 10 8 6 4 4 2 2 1 0 Stiftelse Förvaltning Aktiebolag Ideell förening Extern avsändare: Var försiktig med länkar och bilagor. Till kommunstyrelsen och samhällsnämnden Den 24 september 2024 var länsstyrelsen på besök för att göra en uppföljning och utvärdering av den kommunala miljöbalkstillsynen för Härnösands kommun. Vi träffade representanter för kommunstyrelsen och samhällsnämnden. Såväl förtroendevalda som tjänstemän deltog. Uppföljningen avslutades med en rapport (bifogad) som ni fick ta del av där vi bland annat uppmärksammade ett antal punkter där tillsynen kan stärkas. För att hålla kontinuitet i uppföljningen har vi som rutin att, där det finns behov, komplettera varje utvärdering med en skrivbordsuppföljning efter cirka ett till två år. Syftet är att stämma av hur rapporten tagits emot och om den lett till några förändringar av verksamheten. Med anledning av det vill vi ställa följande frågor: 1. Har rapporten presenterats för alla berörda medarbetare? 2. Har rapporten presenterats för de förtroendevalda i kommunstyrelsen och samhällsnämnden (nämnderna)? 3. Har nämnderna några frågor eller kommentarer på innehållet som inte redan meddelats till länsstyrelsen? 4. Anser nämnderna att det som beskrivs i rapporten stämmer eller är det någon del som ni anser är felaktigt beskriven? 5. Beskriv det allmänna intrycket av länsstyrelsens synpunkter och hur dessa tagits emot. 6. I rapporten listas ett antal förbättringspunkter. Beskriv hur ni hanterat dessa och ange vilka av punkterna som ni bedömer är åtgärdade. Vi ser fram emot ert svar så snart som möjligt men senast den 19 april 2026. För en effektiv digital hantering ber vi er skicka svaret till e-postadress vasternorrland@lansstyrelsen.se. Ange ärendets diarienummer 2066-2026 i kommunikationen med oss. Hör gärna av er om ni har några frågor angående ovanstående. Med vänliga hälsningar Michael Westin Länsstyrelsen Västernorrland Postadress: 871 86 Härnösand Besöksadress: Nybrogatan 15 eller Pumpbacksgatan 19 Telefon: 073-053 56 53 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Så hanterar vi dina personuppgifter https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/om-oss/om-webbplatsen/sa-hanterar- vi-dina-personuppgifter.html TeamEngine E-Signing Sid 1av 5 PROTOKOLL Datum Diarienr 2026-04-28 26/00212 Camilla Norberg, 070-231 83 20 Protokoll per capsulam Förbundsdirektionen 2026-04-2 Datum: 2026-04-28 Plats: Per capsulam Beslutandeledamöter: Glenn Nordlund(S), ordförande Joachim Jonsson(KD) Malin Svanholm (S) Andreas Jansson(C) Knapp-Britta Thyr (MP) Eva Mörk Månsson(S) Stefan Dalin (S) Hans Forsberg (C) Johan Andersson(C) Justerare: Hans Forsberg(C) Tid för justering: Justering av protokollet sker 2026-04-28 med BankID Underskrifter Se sista sidan ANSLAG/BEVIS Justering av förbundsdirektionens protokoll har tillkännagivits genom anslag på Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns anslagstavla på www.dintur.se. Beslut per capsulam Anslaget uppsatt den Anslaget nedtas den 2026-04-28 2026-04-28 2026-05-20 Förvaringsplats för protokollet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns förvaltning Camilla Norberg,administratör Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheteni Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon:0775-50 77 70 Org.nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 7D856BDB-3E2B-4CD1-B9DC-88916296D865. Page 1 of 16. TeamEngine E-Signing Sid 2av 5 PROTOKOLL Protokoll för Förbundsdirektionens sammanträde 2026-04-28 Innehåll § 31. Protokoll och justering .......................................................................................................... 3

§ 61 SAM/2026-131 Detaljplan för del av Fastlandet 2:64, beslut om godkännande Samhällsnämndens beslut Samhällsnämnden beslutar att godkänna planförslaget med de efter granskningen föreslagna revideringar, att skicka planförslaget till Kommunfullmäktige för antagande enligt 5 kap 27§ plan- och bygglagen, samt att paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Beslutet beviljades planbesked av Samhällsnämnden 2024-06-20. Syftet med planen är att möjliggöra för en ny skola i två plan. Byggnadens höjd regleras för att motsvara att två våningar inryms. Genom att begränsa utnyttjandegrad och mark som får bebyggas säkerställs att tillräcklig friyta uppnås. Planen syftar även till att möjliggöra för ett grönt stråk mellan skolan och intilliggande bostäder samt en ny placering för en gång- och cykelväg. Detaljplanen hanteras med ett utökat planförfarande i enlighet med plan och bygglagen (2010:900) utifrån att åtgärden avviker från översiktsplanen samt omfattas av riksintresse för järnvägskorridoren, som enligt både Plan- och bygglagen och Miljöbalken anses vara ett allmänt intresse. I området finns två gällande detaljplaner. Den ena fastställd 1972-05-08, med användningen allmän plats – anlagd park. Syftet med den regleringen var en allmän lekplats och en bollplan enligt planbeskrivning, men området har behållits som parkyta. Den andra fastställd 1975-10-09, anges markanvändningen allmän plats – park. Syftet med regleringen enligt planbeskrivningen var att bibehålla ytor som ”naturpark”. I gällande översiktsplan redovisas två markanvändningar för området. Transportinfrastruktur som anger att Ostkustbanans utveckling som spelar en central roll i kommunens utveckling och ska vara en prioriterad fråga. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-21 «Instans» Mångfunktionell bebyggelse anger att fortsätta utvecklas med en blandning av småskalig handel, service och kontor tillsammans med bostäder. Utvecklingen innefattar oftast förtätningsåtgärder, i dessa fall ska grönområden värnas och ny bebyggelse komplettera den befintliga. Smarta och yteffektiva parkeringslösningar ska premieras.” Planförslaget har varit på samråd under tiden 2025-12-12 till 2026-01-18. Planärendet var 2025-12-18 i Samhällsnämnden som en informationspunkt. Det inkom 17 yttranden från bl.a. myndigheter, intresseföreningar, andra kommunala förvaltningar, närboende m.fl. Planförslaget var därefter på granskning under tiden 2026-03-25 till 2026- 04-22. Planärendet var 2026-03-26 i Samhällsnämnden som en informationspunkt. Det inkom 12 yttranden från bl.a. myndigheter, intresseföreningar, andra kommunala förvaltningar, närboende m.fl. Inkomna yttranden som föranlett ett ställningstagande från kommunen sammanfattades i en samrådsredogörelse och ett granskningsutlåtande som är en del av antagandehandlingen. Beslutsunderlag Samhällsförvaltningen, tjänsteskrivelse 2026-05-13. Översiktsplan 2040 – antagen av kommunfullmäktige 2022-09-26, Tillväxtstrategi – Mitt Härnösand 2040, Plankarta – antagandehandling, Planbeskrivning – antagandehandling Antagandehandlingar, Plankarta, maj 2026, Planbeskrivning, maj 2026, Granskningsutlåtande, maj 2026, Samrådsredogörelse, maj 2026. _______ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Diarienummer 2026-05-13 SAM-2024-1439 Samhällsförvaltningen Linda Johansson, 0611-34 81 27 linda.johansson@harnosand.se Samhällnämnden Detaljplan för del av Fastlandet 2:64, beslut om godkännande Förslag till beslut Samhällsförvaltningen föreslår samhällsnämnden besluta att godkänna planförslaget med de efter granskningen föreslagna revideringar att skicka planförslaget till Kommunfullmäktige för antagande enligt 5 kap

§ 75 Sammanträdets öppnande Ordförande Niklas Säwén hälsar alla välkomna och förklarar mötet för öppnat.

§76 investeringen i Nybrogatan avgavs i KS 2026-05-05. Nybrogatan efter genomförande Strategi för lokalförsörjning 2025- Kommundirektör 2026-02-24 återrapportering 2026-02-24 2025-2030 05- och därefter anses uppdraget vara slutfört 27§103 att uppdra till 2026-05-26 Lokalförsörjningsplanen återremitterades den 24 februari. kommundirektören att Ärendet uppe för beslut den 2026-05-26 upprätta en lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen senast i oktober 2025 att ge kommundirektören i 2026- Kommundirektör 2026-05-26 Ärendet uppe för beslut uppdrag att tillsammans med 01-20 2026-05-26 Region Västernorrland §14 redovisa vilka samordningsvinster och ekonomiska konsekvenser som uppstår genom att Härnösands kommun övertar ansvaret för Friluftsmuseet Murberget samtidigt som Region Västernorrland övertar den regionala museiverksamheten, att redovisa en tidsplan för hur en organisatorisk förändring kan genomföras, att beskriva hur Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland kan avvecklas samt att ärendet redovisas i kommunstyrelsens juni- sammanträde 2026. att kommundirektören 2025- Kommundirektör 2026-05-26 Arbetet är påbörjat och återrapporterar till 11-25 § delredovisas 2026-05-26j kommunstyrelsen senast i maj 195 2026 hur processen med implementeringen av dokumenten fortgår (servicelöfte) Sida HANDLING 1(1) Datum Dnr 2026-05-14 KS/2026-103 Kommunstyrelseförvaltningen Jonas Bergström Yttrande Laglighetsprövning enligt kommunallagen mål 2049–26 Ett föreläggande har inkommit 2026-05-07 med en begäran om ett skriftligt svar till domstolen angående en överklagan av kommunstyrelsens beslut §46 kommunfullmäktiges arbetsordning. Överklagandet grundar sig i att den klagande menar att den nya arbetsordningen genom sitt tillägg om att frågor i kommunfullmäktige ska kunna besvaras med ja eller nej, strider mot kommunallagen. Tillägget medför en väsentlig begränsning av ledamotens möjlighet att inhämta information. Kommunstyrelsen genom Kommunstyrelsens ordförande, Jonas Bergström på delegation 9.1.2 motsatt sig klagandes begäran i överklagandet att beslutet ska via laglighetsprövningen upphävas av förvaltningsrätten. Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Bilagor Bilaga 1 Yttrande Laglighetsprövning enligt kommunallagen mål 2049–26 Föreläggande mål 2049–26, Förvaltningsrätten Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisations nr Härnösand kommun Servicecenter, Sambiblioteket www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000–2403 Norra Kyrkogatan 3 Universitetsbacken 3A E-post Fax Bankgiro 871 80 HÄRNÖSAND 871 31 HÄRNÖSAND kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576–5218 FÖRVALTNINGSRÄTTEN FÖRELÄGGANDE Aktbilaga 4 I HÄRNÖSAND 2026-05-07 Mål nr 2049-26 649033 dI.koD Härnösands kommun Parter: Charlotte Höglund Bystedt ./. Härnösands kommun Målet gäller: laglighetsprövning enligt kommunallagen Domstolen har fått in ett överklagande för prövning. Överklagandet följer med detta brev. Svara på överklagandet Lämna in ett skriftligt svar till domstolen och tala om ifall ni går med på eller motsätter er det som begärs i överklagandet. Om ni motsätter er förklara varför. Vill ni lägga fram några bevis ska ni tala om det. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka in de skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Då det är kommunfullmäktige som har fattat det överklagade beslutet är det också kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen i sin helhet som är behörig att yttra sig i målet. Svara i tid Domstolen måste ha svaret senast två veckor efter nästa sammanträde. När tiden har gått ut kan domstolen komma att avgöra målet även om ni inte har svarat. När ni skickar in svaret Kom ihåg att uppge målnummer 2049-26. Skicka gärna in handlingarna till domstolen digitalt, helst i PDF-format. De behöver då inte lämnas på annat sätt. På www.domstol.se/skickadigitalt finns information om hur ni kan lämna in handlingar digitalt. Har ni frågor? På webbplatsen finns information om domstolen och om handläggningen. Kontakta oss gärna vid frågor ni når oss via e-post forvaltningsratteniharnosand@dom.se eller per telefon 0611-460607. Yohanna Roberts Bifogade handlingar: aktbilaga 1-2 Sida 1 (av 1) Om domstolens behandling av personuppgifter, se www.domstol.se/personuppgifter. Kontakta oss för information på annat sätt. Besöksadress Öppettider Postadress E-post Backgränd 9 måndag fredag Box 314 forvaltningsratteniharnosand@dom.se 08:00 16:00 871 27 Härnösand Telefon Webbplats 0611-46 06 00 www.forvaltningsratteniharnosand.domstol.se Sida YTTRANDE 1(2) Datum 2026-05-14 Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande jonas.bergstrom@harnosand.se Laglighetsprövning enligt kommunallagen mål 2049–26 Bakgrund En överklagan har inkommit till Förvaltningsrätten 2026-05-06 där Charlotte Höglund Bystedt överklagar kommunstyrelsens beslut § 46 KS/2026–144 Kommunfullmäktiges arbetsordning. I ett föreläggande från Förvaltningsrätten ges möjlighet för kommunstyrelsen att lämna in ett skriftligt yttrande på hur man ställer sig till överklagan. Sammanfattning Kommunen noterar att det överklagade beslutet enbart är beredande, då frågan avgjorts av kommunfullmäktige vid ett senare skede. Mot bakgrund av detta, med hänvisning till kommunallagen 13 kap. 2 §, punkt 2, menar kommunen att detta beslut inte kan överklagas, då det är rent förberedande. Ärendet borde avvisas i sin helhet. Med detta sagt vill kommunen ändock framföra sin syn på överklagan i sak. Kommunstyrelsen motsätter sig klagandes begäran i överklagandet. I Kommunallagen (2017:725) regleras “frågor” i kommunfullmäktige främst i 5 kap. (ca §§ 59–64). Lagen ger dock inte en lång definition – den anger ramarna, medan detaljerna ofta bestäms i varje kommuns arbetsordning. Motiveringen till att kommunstyrelsen motsätter sig är att: Kommunfullmäktige har rätt att göra lokala tillägg i arbetsordningen, utan att det strider mot kommunallagen. Se kap 5 § 71 Allt för omfattande frågeställningar av typen vad/hur/beskriv behöver skickas in till dem som ska svara för att kunna förbereda sina svar. Kommunfullmäktiges presidium avgör utifrån kommunallagen och arbetsordningen om frågan får ställas då den är mer omfattande. Ett ja eller nej ska ses som en begränsning för att särskilja fråga från interpellation i sitt omfång. Till skillnad från interpellationen, som är avsedd för angelägenheter av större intresse och som ska framkalla en politisk debatt, ska en fråga röra tämligen enkla förhållanden, så att ett svar ska kunna lämnas relativt omgående. Den beslutade ”nya” arbetsordningen som beslutades 2026-04-27 att gälla från 2027-01-01, har samma innehåll som den nu gällande arbetsordningen. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Stadshuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 871 80 Härnösand E-post Fax Bankgiro kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun YTTRANDE 2(2) Datum 2026-05-14 Kommunstyrelsens yttrande Kommunen anser att överklagandet ska avvisas i sin helhet eftersom det avser ett beredande beslut som inte är överklagbart och därför saknar förutsättningar för prövning. Kommunstyrelsen vill ändock betona kommunfullmäktiges rätt att göra lokala tillägg i arbetsordningen, utan att det strider mot kommunallagen. Kommunallagen (5 kap 64§) anger bara att en fråga ska ha ett bestämt innehåll och att den får ha en kort förklaring. Kommunfullmäktiges arbetsordning är ett lokalt regelverk som kompletterar lagen. Kommunen har rätt att sätta mer detaljerade regler för hur frågor ska hanteras, till exempel att de ska vara mycket korta och tydliga, inriktningen är att de ska kunna besvaras med ja/nej. Syftet är att hålla frågestunden effektiv, undvika debattliknande inlägg samt att skilja “frågor” från “interpellationer” (som är mer omfattande). Se sändning från kommunfullmäktige 2026-03-23: Kommunfullmäktige 2.43.11. Det sker en bedömning om frågorna får ställas, dels i kommunfullmäktiges presidium alternativt i kommunfullmäktige, om den skriftliga frågan får ställas utifrån kommunallagen och arbetsordningen eftersom en fråga ska röra enkla förhållanden, för att ett svar ska kunna lämnas relativt omgående. I Härnösands kommun har det gjorts möjligt att på mötet ställa muntliga frågor och få muntliga svar, den punkten heter ”korta frågor korta svar”, det är ytterligare en möjlighet för ledamöterna att ställa frågor utöver vad kommunallagen anger. Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande enligt kommunstyrelsens delegation 9.1.2 Sida Delegationsbeslut 1(1) Datum 2026-05-06 Kommunstyrelseförvaltningen Petra Werner petra.werner@harnosand.se Delegationsbeslut - Beslut om avslag utlämnande av allmän handling Beslut En begäran om utlämnande av uppgifter inkom den 22 april 2026. Kanslichef avslog utlämnande med delegation 9.1.1 som grund och hänvisade till att kommunen inte är skyldig att upprätta nya handlingar eller sammanställa uppgifter för att tillmötesgå en begäran om utlämnande. För att kunna tillhandahålla uppgifterna krävs att kommunen gör en ny sammanställning genom att hämta, bearbeta och strukturera information från flera olika källor. Kommunen bedömer att den begärda sammanställningen kräver en sådan mer omfattande arbetsinsats och faller därför utanför vad som kan krävas enligt tryckfrihetsförordningen. Begäran avsåg uppgifter om: Totalt antal registrerade arbetsskador under 2025 Antal av dessa som har anmälts till Försäkringskassan Med arbetsskador avses: olycksfall i arbetet färdolycksfall arbetssjukdomar Förteckning över: Samtliga registrerade tillbud under 2025 Med uppgifter om: datum (eller registreringsdatum) rubrik/ärendemening kort händelsebeskrivning verksamhet/enhet klassificering (om tillgänglig) Petra Werner Chef Kansliavdelningen Härnösands kommun Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Rådhuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Kommunledningskontoret Nybrogatan 8 E-post Fax Bankgiro 871 80 Härnösand kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Delegationsbeslut prövning av utlämnande Sida av handling 1(2) Datum 2026-05-14 Kommunstyrelseförvaltningen Petra Werner petra.werner@harnosand.se Delegationsbeslut - Prövning av beslut om avslag på begäran om allmän handling Joacim Österstam har överklagat kommunens beslut daterat 2026-05-06 gällande utlämnande av allmän handling daterat 2026-05-07. Prövning av tidigare fattat beslut om avslag Beslut Kommunen, genom kanslichef på delegation 9.1.1 beslutar att delvis bifalla begäran om utlämnande av uppgifter avseende arbetsskador och tillbud under 2025. Bakgrund Begäran avser uppgifter om: Totalt antal registrerade arbetsskador under 2025 Antal som anmälts till Försäkringskassan Förteckning över samtliga registrerade tillbud under 2025 med uppgifter om bland annat datum, rubrik, kort händelsebeskrivning, enhet och klassificering Begäran har tidigare avslagits i sin helhet. Efter överklagande har en förnyad prövning genomförts. Skäl för beslutet Efter den förnyade prövningen lämnar kommunen ut följande uppgifter: Händelsetyp (tillbud, olycksfall, färdolycksfall) Rapporteringsdatum Händelseenhet Händelserubrik Uppgift om händelser som avser arbetsskada har anmälts till Försäkringskassan Dessa uppgifter utgör allmänna handlingar och kan lämnas ut i enlighet med 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eftersom de inte omfattas av sekretess och kan tas fram med rutinbetonade åtgärder. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun www.harnosand.se 0611-34 80 00 vx 212000-2403 Kanslienheten Norra Kyrkogatan 3 E-post Fax Bankgiro 871 31 Härnösand kansliet@harnosand.se 5576-5218 Delegationsbeslut prövning av utlämnande Sida Härnösands kommun av handling 2(2) Datum Kommunstyrelseförvaltningen 2026-05-14 Uppgifter som inte lämnas ut Begäran avslås i följande delar: Kort händelsebeskrivning Uppgifter om arbetssjukdomar i efterfrågad form Motivering: De efterfrågade uppgifterna finns inte sammanställda i en färdig handling hos myndigheten. För att ta fram dessa uppgifter krävs en omfattande manuell genomgång och sammanställning av ett stort antal enskilda ärenden. Enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen anses en sammanställning av uppgifter utgöra en handling endast om den kan göras tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Myndigheten är inte skyldig att skapa nya handlingar eller göra omfattande sammanställningar som kräver mer än en begränsad arbetsinsats. Den efterfrågade sammanställningen av korta händelsebeskrivningar samt uppgifter om arbetssjukdomar skulle kräva en så omfattande arbetsinsats att den inte kan anses vara rutinbetonad. Mot denna bakgrund avslås begäran i dessa delar. Sammanfattning Begäran bifalls delvis. Vissa uppgifter lämnas ut enligt tryckfrihetsförordningen, medan andra delar avslås eftersom de inte kan tas fram utan en oproportionerligt stor arbetsinsats. Petra Werner Chef Kanslienheten Bilagor Bilaga 1 Händelser 2025-01-01 till och med 2025-12-31 13-21-5202 - 10-10-5202 doirepsgniretroppaR kirbureslednäH tehneeslednäH mutadsgniretroppaR pyteslednäH gninnameb gåL tsnäjtmeh droN 13-21-5202 dublliT noitautis lluftoH netehnesdittroK 03-21-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 92-21-5202 dublliT söltkepser hco kårps edaknärK tsnäjtmeh nönräH 92-21-5202 dublliT dva gnuT 141 netsartloK 82-21-5202 dublliT ralib aknaT tsnäjtmeh dyS 82-21-5202 dublliT gahebo/öjlimstebrA netehnesdittroK 52-21-5202 dublliT ralib aknaT tsnäjtmeh dyS 42-21-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 42-21-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 42-21-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 32-21-5202 dublliT tsar åp tarenalP tsnäjtmeh dyS 32-21-5202 dublliT uoy kcuF naslähvele alartneC 32-21-5202 dublliT vele va netiB naloksannärB 91-21-5202 dublliT nmös drötS aloksröf öjsdnoB 91-21-5202 dublliT tksikysp hco tksisyF .ssertS 141 netsartloK 91-21-5202 dublliT gisart ssih kök aloksröf sladelläH 81-21-5202 dublliT gisart ssih kök aloksröf sladelläH 81-21-5202 dublliT teduvuh i tib llit kösröF nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 81-21-5202 dublliT értne / tesuhppart i nessiH ngytS reppaP 71-21-5202 dublliT értne / tesuhppart i nessiH ngytS reppaP 71-21-5202 dublliT danggyb i dnarB naloksladelläH 61-21-5202 dublliT galS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 61-21-5202 dublliT gnintiB aloksröf öjsdnoB 61-21-5202 dublliT datsak xas naloksatsereG 51-21-5202 dublliT ralib aknaT tsnäjtmeh dyS 51-21-5202 dublliT erakurb röfni rogellok nårf ednatömeb ednaknärK tsnäjtmeh dyS 51-21-5202 dublliT ednaknärk hco dlåV tsnäjtmeh nönräH 51-21-5202 dublliT eragatdråv visergga 141 netsartloK 41-21-5202 dublliT ralib aknaT tsnäjtmeh dyS 31-21-5202 dublliT nefehC va tsar atyrbvA mehledÄ 21-21-5202 dublliT BT tnetsisavele tom HE vele nårf reratnemmok ednaknärK nalokssgrebruM 21-21-5202 dublliT reratnemmok ednaknärK nalokssgrebruM 21-21-5202 dublliT IRB llit gäv åp eslednähskcylO naloksneloS 21-21-5202 dublliT dlötS tsnäjtmeh nönräH 21-21-5202 dublliT sditirf åp klof mo troK aloks orbsdnalÄ 21-21-5202 dublliT noitakinummok ednatsirB tsnäjtmeH gnindelstehmaskreV 11-21-5202 dublliT eravahsdandråv drörppU aloks orbsdnalÄ 11-21-5202 dublliT tnedicnI 5 negävtsartloK 01-21-5202 dublliT rutarepmet hco noitalitneV naloksladelläH 01-21-5202 dublliT mrarednu åp tteB aloksröf stegrebruM 90-21-5202 dublliT mrarednu åp tteB aloksröf stegrebruM 90-21-5202 dublliT ksiredaks aloksröf snedrågröS 90-21-5202 dublliT BM netsissavele tom PE vele va dlåv taperppU aloks snedjöhöjsdnoB 90-21-5202 dublliT dlåv hco toh naloksatsereG 90-21-5202 dublliT attalpllur va gninppiT gnindlibtunexuV 90-21-5202 dublliT netib naloksatsereG 80-21-5202 dublliT netib naloksatsereG 80-21-5202 dublliT netib naloksatsereG 80-21-5202 dublliT ralib aknaT tsnäjtmeh dyS 80-21-5202 dublliT noitautisksiR 7 natagsdrågdärT/OFI 80-21-5202 dublliT gnintsalebstebra va dnurg åp aträmsggyR tsnäjtmeh dyS 50-21-5202 dublliT gnirenalp nevilbetU aloks orbsdnalÄ 50-21-5202 dublliT gnirenalp nevilbetU aloks orbsdnalÄ 50-21-5202 dublliT rollyh va saR naloksrutluK 4 teisanmyG 50-21-5202 dublliT gnintiB aloksröf orbsdnalÄ 50-21-5202 dublliT gnintiB aloksröf orbsdnalÄ 50-21-5202 dublliT nosrep visserggA netehneejlimaf hco nraB 40-21-5202 dublliT gninffaksni eirakiV aloksröf snredäjT 40-21-5202 dublliT paksradel gildytO roloksröF 40-21-5202 dublliT reirakiv va gninffaksnA roloksröF 40-21-5202 dublliT etebramasnE nedrågsdnalÄ 30-21-5202 dublliT gniregeled natu nicidem eg tta dgaslliT nedrågsdnalÄ 30-21-5202 dublliT dlåv/toH tenttaV 30-21-5202 dublliT vele nanna åp ratsak velE naloksladelläH 30-21-5202 dublliT teduvuhkab i gols hco nedrågloks åp edaklah velE naloksatsereG 30-21-5202 dublliT lots llit sattylfröf elluks erakurB natagslatipsoH artsäV 20-21-5202 dublliT llaF natagslatipsoH artsäV 20-21-5202 dublliT llaF natagslatipsoH artsäV 20-21-5202 dublliT aklaH tsnäjtmeh dyS 20-21-5202 dublliT tetebra i edatoh tsnäjtmeh droN 20-21-5202 dublliT ssertS aloksröf snredäjT 20-21-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 10-21-5202 dublliT vissergga tlabrev hco tksisyf velb velE aloks orbsdnalÄ 10-21-5202 dublliT amehcS roloksröF 10-21-5202 dublliT adaksnnärB 6-5 nerätnoloV 03-11-5202 dublliT ditstebra rednu tnedicnikifart lluftoH tsnäjtmeh dyS 92-11-5202 dublliT atebra tta tgnut tekcym rä ted . ledempläjh röf tsalp tekcym ås etni snnif teD .öjlimstebra gilåD tsnäjtmeh dyS 92-11-5202 dublliT kabskakrappep div lakol dllyfköR namlleH aledneW 82-11-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 72-11-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 72-11-5202 dublliT öjlimstebra rabllåhO tsnäjtmeh dyS 72-11-5202 dublliT .edneetebvele ednassapO GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 72-11-5202 dublliT lexa i tno hco neggyr adaks tsnäjtmeh dyS 62-11-5202 dublliT gninffaksni eirakiV aloksröf snredäjT 62-11-5202 dublliT latmas tlluftoH netehnenexuv hco imonokE 62-11-5202 dublliT reppurgnrab arotS dujL aloksröf öjsgitS 62-11-5202 dublliT tehrekäs hco nysllit ednatsirB aloksröf steraknA 62-11-5202 dublliT noitkaer ksigrellA aloks snedjöhöjsdnoB 52-11-5202 dublliT noitkaer ksigrellA aloks snedjöhöjsdnoB 52-11-5202 dublliT noitkaer ksigrellA aloks snedjöhöjsdnoB 52-11-5202 dublliT gnintsalebstebra göH naloksladelläH 52-11-5202 dublliT ssertS aloksröf snelårtsloS 52-11-5202 dublliT låmsgalS muisanmyg sdnasönräH 52-11-5202 dublliT galsåpsserS roloksröF 42-11-5202 dublliT bbojttaN roloksröF 42-11-5202 dublliT ssertS aloksröf öjsdnoB 42-11-5202 dublliT bbojmasnE roloksröF 42-11-5202 dublliT terotnok åp nosrep giröhebO negninledva-RH 42-11-5202 dublliT gatpyrts naloksatsereG 42-11-5202 dublliT arenalp ednuk galstebra va led tsadnE aloksröf öjsdnoB 42-11-5202 dublliT tsarhcnul nevilbetU aloks orbsdnalÄ 42-11-5202 dublliT duvuh i gals hco ffunk naloksatsereG 42-11-5202 dublliT ardnarav etni repläjH tsnäjtmeh dyS 32-11-5202 dublliT ttörT tsnäjtmeh dyS 32-11-5202 dublliT tehttörT natagirellitrA 32-11-5202 dublliT temmurssalk i giröhebO GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 12-11-5202 dublliT gnirenalp nevilbetU aloks orbsdnalÄ 12-11-5202 dublliT tsar nevilbetU aloks orbsdnalÄ 12-11-5202 dublliT påksggäV nallem/gål aloksdnurG 12-11-5202 dublliT tkilfnok dmölgtroB aloks orbsdnalÄ 12-11-5202 dublliT gninffaksni eirakiV aloksröf snredäjT 12-11-5202 dublliT gninnamebrednU roloksröF 12-11-5202 dublliT oravnårfkujs div aresinagrO aloksröf snredäjT 12-11-5202 dublliT ttorbtU naloksannärB 02-11-5202 dublliT rratakgam llit resnedneT aloks orbsdnalÄ 02-11-5202 dublliT dlåv hco toH 431 negävskivtlaS 91-11-5202 dublliT lib sankaS tsnäjtmeh dyS 91-11-5202 dublliT abbulkydnab dem gals naloksatsereG 91-11-5202 dublliT nysppu natu enni vos nraB aloks orbsdnalÄ 91-11-5202 dublliT noitkaerssertS aloks orbsdnalÄ 81-11-5202 dublliT ssutråh ne trob retils hco lanosrep rakraps hco ttorbtu råf velE naloksannärB 81-11-5202 dublliT sserdameh nim llit verb takciks rah tneilK netehneejlimaf hco nraB 81-11-5202 dublliT eirakiv åp tsirB aloksröf snredäjT 81-11-5202 dublliT dlåv hco toH tenttaV 71-11-5202 dublliT toH netehnesdittroK 71-11-5202 dublliT toh netehnesdittroK 71-11-5202 dublliT nametsnäjt va gninpmäloröf .tla gninkärk ,latröF netehneradnymröfrevÖ 71-11-5202 dublliT rröd dllätsppU 7 natagsdrågdärT/OFI 71-11-5202 dublliT noitakinummok ednatsirB tsnäjtmeh akcabÖ 61-11-5202 dublliT rotsil nevirkstu jE tsnäjtmeh akcabÖ 61-11-5202 dublliT påksicidem llit ggat natu lanosreP tsnäjtmeh nekrapegnÄ 51-11-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 41-11-5202 dublliT .lanosrep åp trok kcig iv ttoG hco ttåmS éfaC 41-11-5202 dublliT tropsnarT nesoR 41-11-5202 dublliT suh tte i ni edallur mos liB tsnäjtmeh tsäV 41-11-5202 dublliT edneeteb tlluftoh netehnenexuv hco imonokE 41-11-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 31-11-5202 dublliT ssertS aloksröf snedrågröS 31-11-5202 dublliT tsar nevilbetU aloks orbsdnalÄ 31-11-5202 dublliT tsar jE aloks orbsdnalÄ 31-11-5202 dublliT teppö ttåts påksnicideM natagirellitrA 21-11-5202 dublliT .lanosrep åp trok kcig iv ttoG hco ttåmS éfaC 11-11-5202 dublliT atiB naloksatsereG 11-11-5202 dublliT ttorbtU naloksannärB 11-11-5202 dublliT vele ednarekcatta agp galsåpssertS naloksannärB 11-11-5202 dublliT erakurb va hcsuD 6 negävexoglaT 11-11-5202 dublliT tsirbeirakiv-gninnamebrednU naloksladelläH 11-11-5202 dublliT gninnamebrednU aloksröf steraknA 11-11-5202 dublliT tsar rednu drågloks åp rotkarT naloksladelläH 11-11-5202 dublliT retnedicni röf ksir rakö ssapstebra agnål hco ssertS tsnäjtmeh dyS 11-11-5202 dublliT tsirbeirakiV aviTaerK 01-11-5202 dublliT tsirbeirakiV aviTaerK 01-11-5202 dublliT rerotkafsserts åp motmys aksisyf aloksröf snelårtsloS 01-11-5202 dublliT vir hco tiB aloksröf snannärB 01-11-5202 dublliT dit ammas tkaxe ratuls ne hco rajröb ne åd gninmälrevö röf dit negnI B4 atag smörtsdroN givduL 01-11-5202 dublliT dublliT natagirellitrA 90-11-5202 dublliT stalptsartam 6-5 nerätnoloV 90-11-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 80-11-5202 dublliT ssertS aloksröf öjsdnoB 70-11-5202 dublliT nalmuH gninledva rettelaot åp påkslegepS aloksröf sladelläH 70-11-5202 dublliT retfigppustebra adröftu jE aloks orbsdnalÄ 70-11-5202 dublliT nessih i potS aloksröf sladelläH 70-11-5202 dublliT tsar neturbvA naloksannärB 60-11-5202 dublliT mra va gninviR aloksröf snannärB 60-11-5202 dublliT gnintiB aloksröf snannärB 50-11-5202 dublliT ren llöf nidraglluR aloks orbsdnalÄ 40-11-5202 dublliT ditsgnirenalp nevilbetu aloksröf öjsdnoB 40-11-5202 dublliT nadiskab åp tattihppU aloksröf snetroplluT 40-11-5202 dublliT lanosrep tom galS nedrågsdnalÄ 30-11-5202 dublliT B3 åp öjlimstebra gilgahebO mehledÄ 10-11-5202 dublliT tetilavktfuL ngytS reppaP 10-11-5202 dublliT etni renniH tsnäjtmeh dyS 03-01-5202 dublliT nametsnäjt tom gninpmäloröf dem tsop-e remmoknI netehnenexuv hco imonokE 03-01-5202 dublliT öjlimstebra / asläH netehnesdittroK 03-01-5202 dublliT kitkarp åp revelE natagirellitrA 92-01-5202 dublliT eslerögedakS GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 92-01-5202 dublliT lanosrep åp tsirb ttoG hco ttåmS éfaC 82-01-5202 dublliT lanosrep åp tsirb ttoG hco ttåmS éfaC 82-01-5202 dublliT lanosrep åp tsirb ttoG hco ttåmS éfaC 82-01-5202 dublliT soaK aloksröf orbsdnalÄ 82-01-5202 dublliT taklaH nedrågsdnalÄ 82-01-5202 dublliT llaF mehledÄ 72-01-5202 dublliT akcylollaF aloksröf orbsdnalÄ 72-01-5202 dublliT akcylollaF aloksröf orbsdnalÄ 72-01-5202 dublliT gninkrapS aloksröf orbsdnalÄ 72-01-5202 dublliT gninviR aloksröf orbsdnalÄ 72-01-5202 dublliT sserts nedrågöjsgöH 72-01-5202 dublliT sserts nedrågöjsgöH 72-01-5202 dublliT sserts nedrågöjsgöH 72-01-5202 dublliT eslednäH tsnäjtmeh orbsdnalÄ 72-01-5202 dublliT dujdO natagirellitrA 62-01-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 62-01-5202 dublliT dujlO natagirellitrA 62-01-5202 dublliT nessiH natagirellitrA 62-01-5202 dublliT gnintsaleb hco gilgahebO natagirellitrA 62-01-5202 dublliT dublliT natagirellitrA 62-01-5202 dublliT tyrbsngyd lef tmas aliv okceV rankaS B4 atag smörtsdroN givduL 42-01-5202 dublliT tyrbsngyd lef tmas aliv okceV rankaS B4 atag smörtsdroN givduL 42-01-5202 dublliT tyrbsngyd lef tmas aliv okceV rankaS B4 atag smörtsdroN givduL 42-01-5202 dublliT tyrbsngyd lef tmas aliv okceV rankaS B4 atag smörtsdroN givduL 42-01-5202 dublliT tyrbsngyd lef tmas aliv okceV rankaS B4 atag smörtsdroN givduL 42-01-5202 dublliT értne / tesuhppart i nessiH ngytS reppaP 42-01-5202 dublliT nekcan hco teduvuhkab i tråh negalS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 22-01-5202 dublliT tetkisna i galS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 22-01-5202 dublliT gals nedrågsdnalÄ 22-01-5202 dublliT etsrobpos ne dem dnah åp negals lanosreP naloksatsereG 22-01-5202 dublliT negoks i toh hco galS naloksannärB 12-01-5202 dublliT tebboj mo mördsserts tmörD aloks orbsdnalÄ 12-01-5202 dublliT .lanosrep åp trok kcig iv ttoG hco ttåmS éfaC 12-01-5202 dublliT ttorbtu råf velE naloksannärB 12-01-5202 dublliT därt i rantsaf nraB aloksröf snekcabnörG 12-01-5202 dublliT toh tlleuxeS netehnesdittroK 12-01-5202 dublliT öjlim masdlåv hco lluftoH naloksannärB 02-01-5202 dublliT öjlim masdlåv hco lluftoH naloksannärB 02-01-5202 dublliT noitautis lluftoH naloksannärB 02-01-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh nekrapegnÄ 02-01-5202 dublliT dötssruser natu danmäl velE naloksladelläH 02-01-5202 dublliT gninffaksna eirakiV aloksröf snredäjT 02-01-5202 dublliT oro/ssertS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 91-01-5202 dublliT oro/ssertS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 81-01-5202 dublliT rröd va daffärt namlleH aledneW 71-01-5202 dublliT sserts giravgnåL ecivreS hco kurbsetfikS 71-01-5202 dublliT dublliT aloksröf snetroplluT 61-01-5202 dublliT dubllit aloksröf snetroplluT 61-01-5202 dublliT dubllit aloksröf snetroplluT 61-01-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 61-01-5202 dublliT dubllit aloksröf snetroplluT 61-01-5202 dublliT dubllit aloksröf snetroplluT 61-01-5202 dublliT öjlimstebra natagirellitrA 51-01-5202 dublliT rakraps ,nets va tsak ,gals naloksatsereG 41-01-5202 dublliT toh , rakraps naloksatsereG 41-01-5202 dublliT tam dnos mehledÄ 41-01-5202 dublliT .nessih i edantsaF mehledÄ 41-01-5202 dublliT mrarevö i netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 31-01-5202 dublliT kårb rem röf ksir kårb B 6:1 naloksennurB 31-01-5202 dublliT tetkisna i galS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 01-01-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 01-01-5202 dublliT kårb röf ksiR B 6:1 naloksennurB 01-01-5202 dublliT ditsgnirenalp nevilbetu ,tsar nevilbetu ,gninnamebrednU naloksladelläH 90-01-5202 dublliT öjlimstebrA 431 negävskivtlaS 80-01-5202 dublliT regorD 431 negävskivtlaS 80-01-5202 dublliT klof mo troK aloks orbsdnalÄ 80-01-5202 dublliT dubliT aloksröf snetroplluT 80-01-5202 dublliT erakepresaL namlleH aledneW 80-01-5202 dublliT nrab tanna tte tom ednaregatåtU aloksröf snetroplluT 80-01-5202 dublliT negals ,nevir ,netiB B 6:1 naloksennurB 70-01-5202 dublliT sserts nedrågöjsgöH 70-01-5202 dublliT sserts nedrågöjsgöH 70-01-5202 dublliT sserts nedrågöjsgöH 70-01-5202 dublliT nemra i netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 70-01-5202 dublliT akylo 141 netsartloK 70-01-5202 dublliT lanosrep åp tsirb ttoG hco ttåmS éfaC 70-01-5202 dublliT öjlimstebrA tsnäjtmeh akcabÖ 60-01-5202 dublliT tsirblanosrep oro sserts 6-5 nerätnoloV 40-01-5202 dublliT gninknärK B4 atag smörtsdroN givduL 40-01-5202 dublliT regorD 431 negävskivtlaS 30-01-5202 dublliT regorD 431 negävskivtlaS 30-01-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 30-01-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 30-01-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 30-01-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 30-01-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 30-01-5202 dublliT kårb naloksatsereG 30-01-5202 dublliT toh ,gatpyrts naloksatsereG 30-01-5202 dublliT tnemom gnintsaleb hco ssertS natagirellitrA 30-01-5202 dublliT retsnöf i velE namlleH aledneW 30-01-5202 dublliT gnintsalebstebrA aloksröf snredäjT 20-01-5202 dublliT relger aråv rejlöf etni adllätsna alla rän ednarertsurF gnisiW addeH 20-01-5202 dublliT edatsak ronnep hco rekcöb naloksatsereG 10-01-5202 dublliT gninffaksnaeirakiV aloksröf öjsdnoB 10-01-5202 dublliT aksretökS va ednarega tllenoissefforpO mehledÄ 03-90-5202 dublliT nenicideM tsnäjtmeh dyS 03-90-5202 dublliT öjlimstebrA 431 negävskivtlaS 03-90-5202 dublliT edneeteb tllyfksir tlluftoh 7 natagsdrågdärT/OFI 03-90-5202 dublliT melborpnmöS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 03-90-5202 dublliT taklaH tset 03-90-5202 dublliT regorD 431 negävskivtlaS 03-90-5202 dublliT tteB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 92-90-5202 dublliT nametsnäjt tom gninpmäloröf dem tsop-e remmoknI netehnenexuv hco imonokE 92-90-5202 dublliT toH 69 negävredäjT 92-90-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 72-90-5202 dublliT KSS va tsar atyrbvA mehledÄ 62-90-5202 dublliT daddalru tllenoitomE aloks orbsdnalÄ 62-90-5202 dublliT daddalru tllenoitomE aloks orbsdnalÄ 62-90-5202 dublliT .neppork alla llit tno ,ttört hco ssertS tsnäjtmeh akcabÖ 52-90-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 52-90-5202 dublliT gninnamebrednU naloksladelläH 52-90-5202 dublliT lanosrep tom llaftu B 6:1 naloksennurB 42-90-5202 dublliT alsdäR ,ssertS netehnesdittroK 42-90-5202 dublliT tehnevigppu hco orO B 6:1 naloksennurB 42-90-5202 dublliT eslerögedakS netehnesgnilkcevtU 42-90-5202 dublliT eragatdråv visserggA nedrågöjsgöH 42-90-5202 dublliT raknat ,orO B 6:1 naloksennurB 42-90-5202 dublliT dlåv hco toH netehnesdittroK 32-90-5202 dublliT sserts va kujS tsnäjtmeH gnindelstehmaskreV 32-90-5202 dublliT naloksröf röfnatu m.m retteragiC aloksröf snetroplluT 32-90-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 32-90-5202 dublliT retsnöf i velE namlleH aledneW 32-90-5202 dublliT reppapllur hco rapmif aloksröf snetroplluT 32-90-5202 dublliT .lanosrep revele röf metsys alatigid-TI ednalläg netehmaskrev i melborp arots tekcyM muisanmyg sdnasönräH 32-90-5202 dublliT retnectropS akcabÖ åp rarröd va gninppö dem melborP namlleH aledneW 22-90-5202 dublliT llävk llit nogrom ,rutsgadleH tsnäjtmeh nekrapegnÄ 22-90-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 22-90-5202 dublliT tamehcs ,ditstebrA tsnäjtmeh nekrapegnÄ 22-90-5202 dublliT reirevahataD gnisiW addeH 22-90-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 12-90-5202 dublliT hcnul nim åp nofeletmral ah kciF tsnäjtmeh nekrapegnÄ 12-90-5202 dublliT tsar nevilbetu 01 natagskcabpmuP 12-90-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 12-90-5202 dublliT etybjölb div noitkaeR natagslatipsoH artsäV 12-90-5202 dublliT gatssimsgnirenalpsdgalamehcs tsnäjtmeh dyS 02-90-5202 dublliT etybjölb div noitkaeR natagslatipsoH artsäV 02-90-5202 dublliT raklaH naloksennurB 91-90-5202 dublliT lanosrep nevilbetu ttoG hco ttåmS éfaC 91-90-5202 dublliT lanosrep nevilbetu ttoG hco ttåmS éfaC 91-90-5202 dublliT lanosrep nevilbetu ttoG hco ttåmS éfaC 91-90-5202 dublliT lanosrep nevilbetu ttoG hco ttåmS éfaC 91-90-5202 dublliT tsar at etni ednuk ttoG hco ttåmS éfaC 91-90-5202 dublliT etkisna tom galS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 91-90-5202 dublliT nmösttan dröts natagslatipsoH artsÖ 91-90-5202 dublliT nmösttan drötS natagslatipsoH artsÖ 91-90-5202 dublliT modkujS tsnäjtmeh akcabÖ 81-90-5202 dublliT modkujS tsnäjtmeh akcabÖ 81-90-5202 dublliT llokoravrän dassiM aloks orbsdnalÄ 81-90-5202 dublliT gnintsrfåP hco roträmS natagirellitrA 81-90-5202 dublliT tsar nevilbetU aloks orbsdnalÄ 81-90-5202 dublliT llaf MOKH namlleH aledneW 81-90-5202 dublliT troppus-tI ån tta tgiljöm jE namlleH aledneW 81-90-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 71-90-5202 dublliT dlåv hco toH natagirellitrA 71-90-5202 dublliT noitknuf ru ytiloohcS aloks orbsdnalÄ 71-90-5202 dublliT tsar nevilbetU aloks orbsdnalÄ 71-90-5202 dublliT gninviR aloksröf snannärB 71-90-5202 dublliT nemrarednu i netib velb nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 71-90-5202 dublliT tamehcs natagirellitrA 71-90-5202 dublliT nekinket dem melborp arotS xuvmoK 71-90-5202 dublliT KSIR naloksladelläH 71-90-5202 dublliT metsys-tI i ni aggol tta melborP namlleH aledneW 71-90-5202 dublliT köseb ejrav div tgissertS tsnäjtmeh dyS 61-90-5202 dublliT seertS natagirellitrA 61-90-5202 dublliT seertS natagirellitrA 61-90-5202 dublliT tsar nevilbetU 5 natagskivttaN 61-90-5202 dublliT gnintmähretå 5 natagskivttaN 61-90-5202 dublliT tsar nim tu at etni ednuK 5 natagskivttaN 61-90-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 61-90-5202 dublliT naloks åp gnårtnI namlleH aledneW 61-90-5202 dublliT neralläk i eren nosrep llahtsnok sdnasönräH 61-90-5202 dublliT pyN aloksröf snannärB 61-90-5202 dublliT mra i netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 61-90-5202 dublliT edneeteb ednaregatåtU naloksannärB 61-90-5202 dublliT toh 69 negävredäjT 61-90-5202 dublliT !!tsaR 5 natagskivttaN 51-90-5202 dublliT gnintmähretÅ 5 natagskivttaN 51-90-5202 dublliT tsar datrokröF naloksladelläH 51-90-5202 dublliT tsar datrokröF naloksladelläH 51-90-5202 dublliT gilåd avos hco ssertS mehledÄ 51-90-5202 dublliT gnintmähretå 5 natagskivttaN 51-90-5202 dublliT dubllit naloksannärB 51-90-5202 dublliT ednatömeb tgilvertO tsnäjtmeh dyS 41-90-5202 dublliT retfigppustebra artxE tsnäjtmeh dyS 41-90-5202 dublliT viR/galS natagirellitrA 21-90-5202 dublliT 9/11 eslednäh llit ggälliT naloksannärB 21-90-5202 dublliT vele nårf dlåv hco toH naloksannärB 11-90-5202 dublliT GADNÖS - gis retökssim mos dnuK tsnäjtmeh nönräH 11-90-5202 dublliT gis retökssim mos dnuK tsnäjtmeh nönräH 11-90-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 11-90-5202 dublliT dlåv hco toh naloksatsereG 11-90-5202 dublliT agguD gnisiW addeH 11-90-5202 dublliT dlåv hco toh naloksatsereG 01-90-5202 dublliT dlåv hco toh naloksatsereG 01-90-5202 dublliT tgilorO tsnäjtmeh akcabÖ 01-90-5202 dublliT netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 01-90-5202 dublliT mra i netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 01-90-5202 dublliT tehsölstevdem röf ksir gålsetebaiD naloksannärB 01-90-5202 dublliT ditrevö hco gnintsalebstebra göH naloksladelläH 01-90-5202 dublliT toH netehnesdittroK 01-90-5202 dublliT tta va dnurgåp tetebra llit ammok etni kcif erakurB akujs arelF .snnaf etni lanosrep 01 natagskcabpmuP 90-90-5202 dublliT redälkstebra tsnäjtmeh nönräH 90-90-5202 dublliT toh naloksatsereG 90-90-5202 dublliT .saröfmoneg je ednuk vorP gnisiW addeH 90-90-5202 dublliT rerotad ,gytkrevstebra va dankasvA aloksröf steraknA 90-90-5202 dublliT dnirg va dankasva - nysllit ednatsirB aloksröf steraknA 90-90-5202 dublliT nemra i netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 90-90-5202 dublliT etebramasne ssertS 931 negävtsartloK 80-90-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 70-90-5202 dublliT sserts netehnesdittroK 70-90-5202 dublliT tehgilkcärllito ssertS netehnesdittroK 70-90-5202 dublliT noitalitnev gilåD 431 negävskivtlaS 60-90-5202 dublliT tful gilåD 431 negävskivtlaS 60-90-5202 dublliT öjlimstebrA 431 negävskivtlaS 60-90-5202 dublliT alivokcev dassim tsnäjtmeh nekrapegnÄ 60-90-5202 dublliT alivokcev nevilbetU tsnäjtmeh nekrapegnÄ 50-90-5202 dublliT eravahsdandråv lluftoH aloks orbsdnalÄ 50-90-5202 dublliT dlåV naloksneloS 50-90-5202 dublliT vele va dadakS naloksneloS 50-90-5202 dublliT vele va dadakS naloksneloS 50-90-5202 dublliT vele va dadakS naloksneloS 50-90-5202 dublliT tetkisna i annepstreylB naloksatsereG 40-90-5202 dublliT datsak xas naloksatsereG 40-90-5202 dublliT daramehcs va gnirdnÄ aloksröf snekcabnörG 40-90-5202 dublliT .sserts hco gnintsalebstebra dakö 69 negävredäjT 30-90-5202 dublliT vele va ttorbtU naloksannärB 30-90-5202 dublliT ratoh tlabrev velE naloksannärB 30-90-5202 dublliT gnildnaheb ednaknärK gnisiW addeH 30-90-5202 dublliT vele va dadakS naloksneloS 30-90-5202 dublliT dubllit aloksröf snetroplluT 30-90-5202 dublliT dubllit aloksröf snetroplluT 30-90-5202 dublliT nerröd i dnah ammälk tta aräN naloksladelläH 20-90-5202 dublliT gisserts mehledÄ 20-90-5202 dublliT gninsivrednu röggiljömo mos ,melborp-TI arotS naloksladelläH 20-90-5202 dublliT nolokS gnisiW addeH 20-90-5202 dublliT dubllit tsnäjtmeh nönräH 10-90-5202 dublliT ddykslaks röfnanni nelakol i giröhebO gnindel snegnintlavröflaicoS 10-90-5202 dublliT seertS natagirellitrA 10-90-5202 dublliT dublliT natagirellitrA 13-80-5202 dublliT amehcs gilåd natagirellitrA 13-80-5202 dublliT vissergga rav erakurB 141 netsartloK 92-80-5202 dublliT relger aråv rejlöf etni adllätsna alla rän ednarertsurF gnisiW addeH 92-80-5202 dublliT tagö i regniF nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 92-80-5202 dublliT tsar nevilbetU aloks orbsdnalÄ 82-80-5202 dublliT gninggolni ragnirdnÄ gnisiW addeH 82-80-5202 dublliT tsar nevilbetU aloks orbsdnalÄ 72-80-5202 dublliT .lanosrep åp tsirb ,tsar at etni ednuk ttoG hco ttåmS éfaC 72-80-5202 dublliT trok ratebra /tsirblanosrep agp tsar tu at je ednuk iV .gadi ttoG hco ttåmS éfaC 72-80-5202 dublliT åp nebxyb retsnäv i netofregöh dem edantsaf gaJ hco ,tegetsppart atsrevö ejdert ,ppart ne röfppu gäv naloksrutluK 4 teisanmyG 52-80-5202 dublliT tetkisna i råsvir aloksröf snetroplluT 52-80-5202 dublliT adaks röf ksiR gniretnomeD BR 52-80-5202 dublliT lanosrep tsnäjtmeh akcabÖ 52-80-5202 dublliT ssapstebrA tsnäjtmeh nekrapegnÄ 42-80-5202 dublliT namehcs gnirenalP tsnäjtmeh dyS 42-80-5202 dublliT vele va netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 12-80-5202 dublliT dubllit tsnäjtmeh nönräH 02-80-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 02-80-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 02-80-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 02-80-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 02-80-5202 dublliT erakurb dem hcnuL SSL tehmaskrev gilgaD 02-80-5202 dublliT dlåV nedrågönräH 02-80-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh nönräH 91-80-5202 dublliT gninknäsenöl vE letiT va etyB kök aloksröf snetroplluT 91-80-5202 dublliT tlla revö lurtS natagirellitrA 81-80-5202 dublliT dlåv hco toh netehnesdittroK 81-80-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 71-80-5202 dublliT nmös neturbvA natagslatipsoH artsÖ 61-80-5202 dublliT dassertS natagslatipsoH artsÖ 61-80-5202 dublliT gisart neniksamksid llit negnalssledemkroT negninledvatsoK 51-80-5202 dublliT .lanosrep tom dlåV nedrågöjsgöH 41-80-5202 dublliT retsemes rammos va gnirdnä natagslatipsoH artsäV 11-80-5202 dublliT lebbud ne åp masnE tsnäjtmeh orbsdnalÄ 11-80-5202 dublliT masne 141 netsartloK 11-80-5202 dublliT gniregeled natu eirakiv navO 141 netsartloK 90-80-5202 dublliT nysllit ednatsirB aloksröf snetroplluT 60-80-5202 dublliT negals hco netib lanosreP 6 nagsuhkceB 50-80-5202 dublliT negninledva åp tmraV natagirellitrA 20-80-5202 dublliT eragatdråv gilvertO nedrågöjsgöH 10-80-5202 dublliT dlåv hco toH 431 negävskivtlaS 13-70-5202 dublliT etkisna i råsvir arelF aloksröf snetroplluT 03-70-5202 dublliT lurtS tsnäjtmeh akcabÖ 72-70-5202 dublliT nelanosrep åls etkösröf eraurb netehnesdittroK 62-70-5202 dublliT adaksstebrA nedrågönräH 42-70-5202 dublliT dlåv hco toH netehnesdittroK 42-70-5202 dublliT klof dem trok natagslatipsoH artsäV 22-70-5202 dublliT klof dem trok natagslatipsoH artsäV 22-70-5202 dublliT renitur agilkcärllitO mehledÄ 12-70-5202 dublliT dlåv hco toh netehnesdittroK 12-70-5202 dublliT dlåv hco toH netehnesdittroK 12-70-5202 dublliT dlåv hco toh netehnesdittroK 02-70-5202 dublliT dlåv hco toh netehnesdittroK 02-70-5202 dublliT gnintserfåP natagirellitrA 02-70-5202 dublliT dlåv hco toh netehnesdittroK 02-70-5202 dublliT dlåv hco toh netehnesdittroK 02-70-5202 dublliT lanosrep etil röf netehnesdittroK 91-70-5202 dublliT tinnuh etni ssertS natagirellitrA 91-70-5202 dublliT dlåv hco toH netehnesdittroK 91-70-5202 dublliT mral va kurbssiM edneob tliksräS gnindelstehmaskreV 71-70-5202 dublliT erakurb drörppU natagslatipsoH artsÖ 61-70-5202 dublliT ksisyf velb mos erakurb grA natagslatipsoH artsÖ 61-70-5202 dublliT sserts ksikysP nedrågöjsgöH 61-70-5202 dublliT sserts ksikysP nedrågöjsgöH 61-70-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 31-70-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 31-70-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 31-70-5202 dublliT ssertS/etni renniH 141 netsartloK 31-70-5202 dublliT lanosrep dem gilvertO tsnäjtmeh dyS 21-70-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 21-70-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 21-70-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 21-70-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 21-70-5202 dublliT dublliT 44 negäv ardöS 01-70-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 01-70-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 01-70-5202 dublliT gninmälK nedrågöjsgöH 60-70-5202 dublliT edneeteb tvisserggA nedrågöjsgöH 60-70-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 50-70-5202 dublliT tepåks nicidem tsålo edattiH tsnäjtmeh dyS 40-70-5202 dublliT kcaj ppälrevö nennum åp adakS aloksröf snredäjT 40-70-5202 dublliT dlåv hco toh nedrågöjsgöH 30-70-5202 dublliT toH 431 negävskivtlaS 20-70-5202 dublliT gad gissertS natagirellitrA 20-70-5202 dublliT lanosrep tom dlåv netehnesdittroK 20-70-5202 dublliT öjlimstebrA netehnesdittroK 20-70-5202 dublliT nicidem tassiM tsnäjtmeh dyS 20-70-5202 dublliT noitautiS lluftoH netehnesdittroK 20-70-5202 dublliT nelläfllit arelf nmös neturbvA natagslatipsoH artsÖ 20-70-5202 dublliT nmös neturbvA natagslatipsoH artsÖ 20-70-5202 dublliT öjlimstebra/ssertS netehnesdittroK 10-70-5202 dublliT lanosrep dem troK natagslatipsoH artsäV 10-70-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 10-70-5202 dublliT nah ,nerakurb ettöm hco nerodirrok i kcig gaJ nah tta as hco negam i gim gols hco gim åp edattit uks nedrågöjsgöH 03-60-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 03-60-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 03-60-5202 dublliT öjlimstebra gilåD 141 netsartloK 72-60-5202 dublliT öjlimstebra 141 netsartloK 72-60-5202 dublliT gninggul råh nedrågöjsgöH 72-60-5202 dublliT tful gilåD ecivreS hco kurbsetfikS 72-60-5202 dublliT gleh abboj tta tgnuT 141 netsartloK 62-60-5202 dublliT negad rednu redit assertS natagirellitrA 62-60-5202 dublliT iv åd nagnut hco gisserts tgidläv velb nellävk hco nE iv tta sulp dem annih elluks iv hcsud ne edah nedrågöjsgöH 62-60-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 52-60-5202 dublliT adaks ggyR nedrågennurB 52-60-5202 dublliT dublliT aloksröf snetroplluT 52-60-5202 dublliT nmös neturbvA natagslatipsoH artsÖ 52-60-5202 dublliT dublliT aloksröf snetroplluT 42-60-5202 dublliT dublliT aloksröf snetroplluT 42-60-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 42-60-5202 dublliT nelastam tom tesuh-E llit nértne röfnatu låmsgalS OV ,LR,FV,ÖJS XR,ÄL,,FB ;2 teisanmyG 42-60-5202 dublliT monoh va attävt elluks hco aot llit monoh etpläjh iV .gim åls tta röf nevän tönk hco gra nah velb åd nedrågöjsgöH 32-60-5202 dublliT tnemom ssertS natagirellitrA 32-60-5202 dublliT tnemom ssertS natagirellitrA 32-60-5202 dublliT ragninlepsna alleuxeS netehnesdittroK 32-60-5202 dublliT såldoK netehnesdittroK 32-60-5202 dublliT rakrapS roloksröF 32-60-5202 dublliT ,etil edatarp hco edakif hco ttas agellok ne hco gaJ hco kas ne ragårf hco marf erakurb ne remmok åd nedrågöjsgöH 22-60-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 22-60-5202 dublliT .ednatömeb tsnäjtmeh nönräH 22-60-5202 dublliT rav ted hco negninledva åp lanosrep 2 rav iV arög tta dem sannih elluks ted ,notfarammosdim anrakurb nedrågöjsgöH 12-60-5202 dublliT visserggA nedrågöjsgöH 12-60-5202 dublliT edneob nårf galS nedrågöjsgöH 12-60-5202 dublliT edneob nårf galS nedrågöjsgöH 12-60-5202 dublliT negninledva nårfi edmyr erakurb netehnesdittroK 02-60-5202 dublliT erakurb åp adaks röf ksiR gniretnomeD BR 81-60-5202 dublliT revele åvt nallem dlåV namlleH aledneW 81-60-5202 dublliT vele .d.f hco vele nallem lednahssiM OV ,LR,FV,ÖJS XR,ÄL,,FB ;2 teisanmyG 71-60-5202 dublliT vele atted erröf hco vele lednahssiM OV ,LR,FV,ÖJS XR,ÄL,,FB ;2 teisanmyG 71-60-5202 dublliT lednahssiM muisanmyg sdnasönräH 71-60-5202 dublliT toH 431 negävskivtlaS 51-60-5202 dublliT ditstebra dattylfröF tsnäjtmeh dyS 51-60-5202 dublliT tkeffa i eragatled ngytS reppaP 31-60-5202 dublliT .rutalutit dardnä ednalläg noitamrofni gikårT kök aloksröf stegnÄ 31-60-5202 dublliT noitamrofni gikårt kök aloksröf steraknA 31-60-5202 dublliT .oro hco ssertS kök aloksröf öjsdnoB 31-60-5202 dublliT edneeteb ednaregatåtu roloksröF 31-60-5202 dublliT tkeffa i eragatleD ngytS reppaP 31-60-5202 dublliT toh hco dlåV ngytS reppaP 31-60-5202 dublliT niksamksid gisarT kök aloksröf orbsdnalÄ 31-60-5202 dublliT dubllit roloksröF 11-60-5202 dublliT dubllit roloksröF 11-60-5202 dublliT dlåv hco toh naloksatsereG 01-60-5202 dublliT lanosrep mo trok ,ssertS kök naloksneloS 01-60-5202 dublliT toh roloksröF 01-60-5202 dublliT edneob nårf galS nedrågöjsgöH 01-60-5202 dublliT ortnI etil röF B4 atag smörtsdroN givduL 01-60-5202 dublliT lanosrep tom rekcatta tsnäjtmeh dyS 90-60-5202 dublliT rav lanosrep lla ,temmur nårf etu tbbans rav naH .nemra åp erakurb nanna ne åls edajröb naH . atrob nedrågöjsgöH 80-60-5202 dublliT tta röf nedrågrenni åp gnävs ne tu råg nelanosreP kirks erakurb nanna ne iv röh åd erakurb ne apläjh nedrågöjsgöH 80-60-5202 dublliT åd edneob ed tå nehcnul edderebröf hco dots gaJ edasivnäh gaJ .gim mokab tekök i ni mok nerakurb s nedrågöjsgöH 80-60-5202 dublliT tabboj gnut nedrågsdnalÄ 70-60-5202 dublliT erakurb llit nicidem lef natsän vag 431 negävskivtlaS 60-60-5202 dublliT tsaR 6 negävexoglaT 50-60-5202 dublliT dubllit 6 negävexoglaT 50-60-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 40-60-5202 dublliT lanosrep ver nN tenttaV 40-60-5202 dublliT nmösttan drötS natagslatipsoH artsÖ 40-60-5202 dublliT neslah i tam ttas nrab aloksröf snelårtsloS 30-60-5202 dublliT gnintiB aloksröf snannärB 30-60-5202 dublliT lairetamdjöls i gord mos revele naloksannärB 20-60-5202 dublliT tnemom ssertS natagirellitrA 10-60-5202 dublliT erakurb masdlåv natagirellitrA 10-60-5202 dublliT erakurb masdlåv natagirellitrA 10-60-5202 dublliT erakurB masdlåV hco viserggA natagirellitrA 13-50-5202 dublliT eratebradem dem atarp tta natu tsar va gninttylfröF tsnäjtmeh dyS 03-50-5202 dublliT amehcS tsnäjtmeh droN 92-50-5202 dublliT eirakiv naloksennurB 82-50-5202 dublliT ditsgnirenalp åp gninsivrednu hco sruser negnI naloksennurB 82-50-5202 dublliT oro aloksröf orbsdnalÄ 82-50-5202 dublliT sserts,oro nedrågönräH 72-50-5202 dublliT sditirf åp ppohni - sruser dankaS naloksennurB 72-50-5202 dublliT eirakiv naloksennurB 72-50-5202 dublliT !tsirbeirakiV !gninnamebrednU naloksladelläH 72-50-5202 dublliT etkisna tom gals naloksatsereG 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 72-50-5202 dublliT akujsgaM nedrågönräH 72-50-5202 dublliT dätS nesoR 72-50-5202 dublliT tknupdit lef div raknat naloksennurB 72-50-5202 dublliT renoitkel artxE naloksennurB 72-50-5202 dublliT sruser natu gninsivrednU nallem/gål aloksdnurG 72-50-5202 dublliT kraps naloksatsereG 62-50-5202 dublliT dlåv mo toh nedrågoB 62-50-5202 dublliT lanosrep etil röf netehnesdittroK 52-50-5202 dublliT nmösttan drötS natagslatipsoH artsÖ 52-50-5202 dublliT nmösttan drötS natagslatipsoH artsÖ 52-50-5202 dublliT vink dem kösröfediciuS 44 negäv ardöS 42-50-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 42-50-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 42-50-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 42-50-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 42-50-5202 dublliT rröd-enni ne i tanssol mos retsnöF nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 32-50-5202 dublliT gninknärK nallem/gål aloksdnurG 22-50-5202 dublliT edneeteb ednaregatåtu roloksröF 22-50-5202 dublliT tta tmölg hco tenräjkyrts tnävna edah eragatled nE .neddals ru ard ttoG hco ttåmS éfaC 12-50-5202 dublliT ren edalmar eranppörröd revö apåksddykS netehneimonokE 12-50-5202 dublliT NN roloksröF 12-50-5202 dublliT negrella va tÅ negninledvatsoK 02-50-5202 dublliT rommolb aksräf ednatfod nedrågsdnalÄ 02-50-5202 dublliT sserts netehnesdittroK 02-50-5202 dublliT ssertS netehnesdittroK 02-50-5202 dublliT vele visserggA OV ,LR,FV,ÖJS XR,ÄL,,FB ;2 teisanmyG 02-50-5202 dublliT nmos hco sserts edakasro ssapstebra tgnål tehgiråvs gnindel snegnintlavröflaicoS 91-50-5202 dublliT nmos hco sserts edakasro ssapstebra tgnål tehgiråvs tsnäjtmeh nönräH 91-50-5202 dublliT negninledva åp tgiköts agp seertS natagirellitrA 91-50-5202 dublliT sserts ,tehgilorO natagirellitrA 91-50-5202 dublliT ednaregatåtU aloksröf steraknA 91-50-5202 dublliT gninknärk labreV naloksneloS 91-50-5202 dublliT amehcS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 81-50-5202 dublliT ssapstebra röfni orO 431 negävskivtlaS 81-50-5202 dublliT gninppö div nrab agnåM aloksröf stegnÄ 61-50-5202 dublliT tnemom gnintsaleb hco ssertS natagirellitrA 61-50-5202 dublliT tekats revö arttälk nrab tte aloksröf snedrågröS 61-50-5202 dublliT yarps ednatkulalli rayarps velE gnisiW addeH 51-50-5202 dublliT tnemom ssertS natagirellitrA 51-50-5202 dublliT gninknärK aloks orbsdnalÄ 51-50-5202 dublliT låmsgalS GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 51-50-5202 dublliT toH netehneejlimaf hco nraB 41-50-5202 dublliT netof i kipS aloks orbsdnalÄ 41-50-5202 dublliT nelastamloks i låmsgalS kök teisanmyG 41-50-5202 dublliT nosrep visserggA 7 natagsdrågdärT/OFI 41-50-5202 dublliT kcäd agilåD B dötsdividnI 41-50-5202 dublliT rröd dgnälsnegi tråh hco ffunK :GI namlleH aledneW 21-50-5202 dublliT .gningäsppu / aslähO gnindel snegnintlavröflaicoS 21-50-5202 dublliT redälkstebra sattaf nedrågönräH 21-50-5202 dublliT je snnif redälkstebra nedrågönräH 21-50-5202 dublliT sserts ,rorO nedrågönräH 21-50-5202 dublliT EDNEOB NE VA NEVIR VELb nedrågönräH 21-50-5202 dublliT nmös dröts natagslatipsoH artsÖ 11-50-5202 dublliT toH drågsditirF sdnasönräH 90-50-5202 dublliT rän sserts rots ne rä ted ,redälkstebra ppu akcolp ravsna ttis retöks etni ragninledva nedrågönräH 90-50-5202 dublliT noitkaer ksigrellA tevaN 90-50-5202 dublliT namehcs assed va agp sserts tuls ttörT nedrågönräH 80-50-5202 dublliT i noitkejni serakurb ni asål edmölg naksretökS tepåksnicidem 9 natagatsråV 80-50-5202 dublliT dit dmätseb åp tsar at je ednuK 85 natagtjölF 80-50-5202 dublliT tehttörtnräjh sserts,oro nedrågönräH 80-50-5202 dublliT amehcsstebra tffuT gnindel snegnintlavröflaicoS 80-50-5202 dublliT råsäl atsän röfni lanosrep gnirk ssertS gnisiW addeH 70-50-5202 dublliT lanosrep revir hco ggum regnäls mos edneob nedrågönräH 70-50-5202 dublliT .dit dmätseb åp tsar at je ednuK 85 natagtjölF 70-50-5202 dublliT nrab tassiM roloksröF 60-50-5202 dublliT erakurb masdlåV nedrågöjsgöH 60-50-5202 dublliT dlåv nedrågönräH 60-50-5202 dublliT gnindellE netehnesdnåtsiB 50-50-5202 dublliT (: tsnäjtmeh nönräH 40-50-5202 dublliT öjlimstebrA tsnäjtmeh tsäV 40-50-5202 dublliT eragatdråv 8 dem dva åp lanosrep ts 1 nedrågsdnalÄ 40-50-5202 dublliT .rargnif hco dnah artsnäv nim i aträmS nedrågsdnalÄ 10-50-5202 dublliT toH ngytS reppaP 03-40-5202 dublliT toH ngytS reppaP 03-40-5202 dublliT rekas ratsak velE naloksannärB 92-40-5202 dublliT tsirb lanosrep agp eragatled röf tamehcs va gnirdnÄ . ttoG hco ttåmS éfaC 92-40-5202 dublliT eravahsdandråv visserggA aloksröf skivsnåG 82-40-5202 dublliT .revele nallem kårB naloksatsereG 82-40-5202 dublliT gnintmähretå jE naloksennurB 82-40-5202 dublliT eravahsdandråv vissergga aloksröf skivsnåG 82-40-5202 dublliT gnitmähretå thgilåD natagslatipsoH artsäV 82-40-5202 dublliT gninnameB tsnäjtmeh dyS 72-40-5202 dublliT ssertS natagslatipsoH artsäV 72-40-5202 dublliT EDNATTOPS natagslatipsoH artsäV 72-40-5202 dublliT gniretnahsllafvaksiR ksd dråvkujsmeH 52-40-5202 dublliT amehcs tgilne ssapstebra mo ednakivvA tsnäjtmeh dyS 42-40-5202 dublliT nim 01 åp hcnul atä kciF SSL tehmaskrev gilgaD 42-40-5202 dublliT tsar nevilbetU natagslatipsoH artsÖ 42-40-5202 dublliT erakurb soh restasni röftu etni tsnäjtmeh dyS 42-40-5202 dublliT tehtätdnuk agp tsar tu at je ednuk iV ttoG hco ttåmS éfaC 32-40-5202 dublliT tgnuT nedrågsdnalÄ 32-40-5202 dublliT tgnuT nedrågsdnalÄ 32-40-5202 dublliT .noitasinagromo yn va resnevkesnoK tsnäjtmeh nönräH 22-40-5202 dublliT .noitasinagromo yn va resnevkesnoK tsnäjtmeh nönräH 22-40-5202 dublliT eslekivva gnirenalP tsnäjtmeh nönräH 22-40-5202 dublliT erakurb dakrevåpgorD 431 negävskivtlaS 12-40-5202 dublliT noitautisdlåv hco toH 7 natagatsråV 12-40-5202 dublliT tsar nevilbetU natagslatipsoH artsÖ 12-40-5202 dublliT ragad adör LSH tsnäjtmeh tsäV 12-40-5202 dublliT ditstebra gissertS tsnäjtmeh dyS 02-40-5202 dublliT dattamtu nedrågsdnalÄ 81-40-5202 dublliT ffunk netevdeM 431 negävskivtlaS 81-40-5202 dublliT köseb tgalni jE tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT tsar je kciF tsnäjtmeh orbsdnalÄ 71-40-5202 dublliT oro ,ssertS ecivreS hco kurbsetfikS 71-40-5202 dublliT tsarhcnuL tsnäjtmeH gnindelstehmaskreV 61-40-5202 dublliT tsarhcnuL tsnäjtmeH gnindelstehmaskreV 51-40-5202 dublliT ttört hco sserts ,neppork alla llit tnO tsnäjtmeh akcabÖ 51-40-5202 dublliT netsar rednu tgisserts tsnäjtmeh droN 51-40-5202 dublliT tehtätdnuk agp tsar tu at je ednuk iV ttoG hco ttåmS éfaC 51-40-5202 dublliT lanosrep tometneg OE vele va ragninknärk alabreV BT nalokssgrebruM 51-40-5202 dublliT ditstebra nanni datkatnok aloksröf steraknA 41-40-5202 dublliT ditstebra nanni datkatnok aloksröf steraknA 41-40-5202 dublliT nrab addäR roloksröF 41-40-5202 dublliT nrab ednaregatåtu aloksröf steraknA 41-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 41-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 41-40-5202 dublliT ssapstebra tgnål röF gnindel snegnintlavröflaicoS 41-40-5202 dublliT ssapstebra tgnål röF gnindel snegnintlavröflaicoS 41-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 31-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 21-40-5202 dublliT gnirenalp tsnäjtmeh nönräH 21-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 21-40-5202 dublliT tsirblanosrep natagslatipsoH artsäV 21-40-5202 dublliT llaftu 431 negävskivtlaS 21-40-5202 dublliT neppork alla llit tno ,sserts tsnäjtmeh akcabÖ 11-40-5202 dublliT etebramasnE maD ppurgdaB VD dråvksirF ngytS reppaP 11-40-5202 dublliT etebramasnE maD ppurgdaB VD dråvksirF stalpsetöm laicoS 11-40-5202 dublliT etebramasnE maD ppurgdaB VD dråvksirF ngytS reppaP 11-40-5202 dublliT lanosrep tom galS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 11-40-5202 dublliT ssertS natagirellitrA 01-40-5202 dublliT tsaR natagslatipsoH artsäV 01-40-5202 dublliT nenogrom åp masnE 141 netsartloK 01-40-5202 dublliT ssapgnåL tsnäjtmeh dyS 90-40-5202 dublliT murssalk i datsak vinK naloksladelläH 90-40-5202 dublliT dublliT aloksröf snetroplluT 90-40-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 90-40-5202 dublliT neköseb röf redit dem trok röF tsnäjtmeh orbsdnalÄ 90-40-5202 dublliT edneeteb ednaregatåtu aloksröf steraknA 90-40-5202 dublliT dublliT aloksröf snetroplluT 90-40-5202 dublliT ssertS negninledvatsoK 90-40-5202 dublliT amehcS tsnäjtmeh droN 90-40-5202 dublliT nelläfllit åvt div ljem ig trooHsmoejlimaF hco -dividnI gnindelstehmaskreV 90-40-5202 dublliT lanosrep mo troK aloksröf snetroplluT 90-40-5202 dublliT asläh ksisyf rakrevåp mos ssertS natagslatipsoH artsäV 80-40-5202 dublliT sserts tsaR natagslatipsoH artsäV 80-40-5202 dublliT gninttylfröF natagslatipsoH artsäV 80-40-5202 dublliT sttästu TH eraräL .BA hco OE anrevele dem tnedicnI .ppohåp alabrev röf nalokssgrebruM 80-40-5202 dublliT nenorö i tno råf alla tta tgöh ås rekirks OE nevelE nalokssgrebruM 80-40-5202 dublliT adaksnnärB gningattom hco etebrA 80-40-5202 dublliT nesnalab edappat ketoilbib sdnasönräH 80-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 70-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 70-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 70-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 70-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 70-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 70-40-5202 dublliT dlåv mo toh hco dlåV tenttaV 70-40-5202 dublliT sölsekro hco ssertS aloksröf snredäjT 70-40-5202 dublliT oro hco sserts aloksröf snredäjT 70-40-5202 dublliT oro hco sserts aloksröf snredäjT 70-40-5202 dublliT tamehcS tsnäjtmeh akcabÖ 60-40-5202 dublliT tsarhcnuL tsnäjtmeh droN 60-40-5202 dublliT gnirdnäamehcS gnindel snegnintlavröflaicoS 60-40-5202 dublliT kro negni ,neppork aleh i kräV tsnäjtmeh nönräH 60-40-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 60-40-5202 dublliT gnirenalp ssertS tsnäjtmeh dyS 50-40-5202 dublliT ditstebra netujksröF tsnäjtmeh dyS 50-40-5202 dublliT netsar rednu tgisserts tsnäjtmeh droN 50-40-5202 dublliT öjlimstebra laicosokysP tsnäjtmeh tsäV 50-40-5202 dublliT ssap gnåL tsnäjtmeh akcabÖ 40-40-5202 dublliT dlåv hco toH tenttaV 40-40-5202 dublliT etebramasnE maD ppurgdaB VD dråvksirF stalpsetöm laicoS 40-40-5202 dublliT etebramasnE maD ppurgdaB VD dråvksirF ngytS reppaP 40-40-5202 dublliT rotker FT negnI aloks orbsdnalÄ 40-40-5202 dublliT tsarhcnul relle hcnul röf dit negnI gnisiW addeH 40-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 30-40-5202 dublliT ssertS gnindel snegnintlavröflaicoS 30-40-5202 dublliT dublliT roloksröF 30-40-5202 dublliT dublliT roloksröF 30-40-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 30-40-5202 dublliT dublliT roloksröF 30-40-5202 dublliT rammördram hco ssertS natagslatipsoH artsäV 20-40-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 20-40-5202 dublliT NN roloksröF 20-40-5202 dublliT NN roloksröF 20-40-5202 dublliT dolbsäN roloksröF 20-40-5202 dublliT ttelaot vele åp gnindlE namlleH aledneW 20-40-5202 dublliT tesuhppart ni tppälsni giröhebO negninledva-RH 20-40-5202 dublliT netehnegäl i lotsip ne edah edneoB mehledÄ 10-40-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 10-40-5202 dublliT le eslerögedakS namlleH aledneW 10-40-5202 dublliT lexa åp galS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 13-30-5202 dublliT ttopsdiT aloksröf snetroplluT 13-30-5202 dublliT sserts hco oro aloksröf snredäjT 13-30-5202 dublliT pohi retyrb lanosreP aloksröf snredäjT 13-30-5202 dublliT ggyr snrab tanna revö gis edgnälS aloksröf snredäjT 13-30-5202 dublliT duvuh tom kraps aloksröf snredäjT 13-30-5202 dublliT orO aloksröf steraknA 13-30-5202 dublliT ssertS aloksröf steraknA 13-30-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 03-30-5202 dublliT eragatdråv visserggA nedrågöjsgöH 03-30-5202 dublliT .gnintsalebstebra göh hco ssertS natagslatipsoH artsäV 03-30-5202 dublliT åvindujl göH natagslatipsoH artsäV 03-30-5202 dublliT erakurb ne va darekattA 2 negävstkistU 92-30-5202 dublliT eragatdråv visserggA nedrågöjsgöH 92-30-5202 dublliT edneeteb visserggA nedrågöjsgöH 92-30-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 92-30-5202 dublliT tsarhcnuL tsnäjtmeH gnindelstehmaskreV 82-30-5202 dublliT retsnöf nårf tu edalmar velE namlleH aledneW 82-30-5202 dublliT låmsgalS namlleH aledneW 82-30-5202 dublliT tsirblanosreP aviTaerK 82-30-5202 dublliT tsirblanosreP aviTaerK 82-30-5202 dublliT sserts,oro edneob tliksräS gnindelstehmaskreV 72-30-5202 dublliT galS natagslatipsoH artsäV 72-30-5202 dublliT nanna ne åp vele nårf lots datsaK namlleH aledneW 62-30-5202 dublliT 00:02-00:70 ssapstebrA tgnål röf tsnäjtmeh nönräH 62-30-5202 dublliT tarenalp lib negni åg tta dit negni tsnäjtmeh nönräH 62-30-5202 dublliT tarenalp lib negni åg tta dit negni tsnäjtmeh nönräH 62-30-5202 dublliT edneeteb tllyfksir tlluftoh gnindel snegnintlavröflaicoS 62-30-5202 dublliT tgilorO tsnäjtmeh akcabÖ 52-30-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 52-30-5202 dublliT avos etni ednuK nallem/gål aloksdnurG 52-30-5202 dublliT edneeteb ednaregatåtu roloksröF 52-30-5202 dublliT NN roloksröF 52-30-5202 dublliT tanna tmas asläh srogellok röf orO tsnäjtmeh tsäV 52-30-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh akcabÖ 52-30-5202 dublliT kinaP tsnäjtmeh akcabÖ 42-30-5202 dublliT tamehcS tsnäjtmeh akcabÖ 42-30-5202 dublliT negnirenalP tsnäjtmeh akcabÖ 42-30-5202 dublliT attopS aloksröf steraknA 42-30-5202 dublliT kraps hco galS roloksröF 42-30-5202 dublliT sserts gnindel snegnintlavröflaicoS 42-30-5202 dublliT sserts gnindel snegnintlavröflaicoS 42-30-5202 dublliT tsirblanosreP tenttaV 42-30-5202 dublliT tsirblanosreP tenttaV 42-30-5202 dublliT NN roloksröF 42-30-5202 dublliT vele va krapS naloksatsereG 42-30-5202 dublliT noitautis lluftoH 6-5 nerätnoloV 42-30-5202 dublliT murssalk tmraV namlleH aledneW 42-30-5202 dublliT dublliT tsnäjtmeh droN 42-30-5202 dublliT gninttamtU tsnäjtmeh nekrapegnÄ 42-30-5202 dublliT anyrbnogö div gim akraps edneoB nedrågönräH 12-30-5202 dublliT lanosrep tom dlåV aloksröf steraknA 12-30-5202 dublliT gals aloksröf steraknA 12-30-5202 dublliT negalS aloksröf steraknA 12-30-5202 dublliT .tsirb eirakiV tenttaV 12-30-5202 dublliT stasni edassim mos erakurB tsnäjtmeh akcabÖ 12-30-5202 dublliT gals ,rakrapS aloksröf steraknA 12-30-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 02-30-5202 dublliT erakurb nårf etkisna i gals natagslatipsoH artsäV 91-30-5202 dublliT erakurb nårf galS natagslatipsoH artsäV 91-30-5202 dublliT dlåv hco toH natagirellitrA 91-30-5202 dublliT ttorbtusederv aloksröf steraknA 91-30-5202 dublliT oro tsnäjtmeh akcabÖ 81-30-5202 dublliT tsirbeirakiV gniretnomeD BR 81-30-5202 dublliT ni attäs sedmölg eirakiV aloksröf snetroplluT 81-30-5202 dublliT ni attäs sedmölg eirakiV aloksröf snetroplluT 81-30-5202 dublliT gninnamebrednu-tnetsissavele va dankasvA naloksladelläH 81-30-5202 dublliT tgilorO tsnäjtmeh akcabÖ 81-30-5202 dublliT gninåv åp masnE mehledÄ 71-30-5202 dublliT vele ednaregatU nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 71-30-5202 dublliT gnirenalp gissertS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 41-30-5202 dublliT .tsirb eirakiV tenttaV 41-30-5202 dublliT ffunk aloksröf snetroplluT 41-30-5202 dublliT ssertS netehnesdittroK 31-30-5202 dublliT tsar tu at tta tehgiljöm jE 931 negävtsartloK 31-30-5202 dublliT G.I toH namlleH aledneW 31-30-5202 dublliT GI toH namlleH aledneW 31-30-5202 dublliT sserts netehnesdittroK 21-30-5202 dublliT sserts netehnesdittroK 21-30-5202 dublliT gninnamebrednU naloksladelläH 21-30-5202 dublliT oro ssertS nedrågönräH 11-30-5202 dublliT ssertS nedrågönräH 11-30-5202 dublliT ssertS nedrågönräH 11-30-5202 dublliT oro ssertS nedrågönräH 11-30-5202 dublliT tam,roravsgninkurbröf åp tsirb revö oro nedrågönräH 11-30-5202 dublliT ssertS nedrågönräH 11-30-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh nönräH 11-30-5202 dublliT dublliT roloksröF 11-30-5202 dublliT dublliT roloksröF 11-30-5202 dublliT kårB aloks orbsdnalÄ 11-30-5202 dublliT je( kök i gnintsaleb lef va rå retfe neggyr tadakS 5202-6102 )retsäg tam 22 ac röf tassapna aloksröf snerrO 11-30-5202 dublliT giröhna retkynO tsnäjtmeh dyS 01-30-5202 dublliT giröhna retkynO tsnäjtmeh dyS 01-30-5202 dublliT ssertS natagslatipsoH artsäV 01-30-5202 dublliT dublliT 6 negävexoglaT 90-30-5202 dublliT tsar natagslatipsoH artsäV 90-30-5202 dublliT oro/sserts tsaR natagslatipsoH artsäV 90-30-5202 dublliT ssertS hco tsaR natagslatipsoH artsäV 90-30-5202 dublliT eslekivvA tsnäjtmeh nekrapegnÄ 90-30-5202 dublliT ortni je erakurb yN natagslatipsoH artsäV 70-30-5202 dublliT dublliT roloksröF 60-30-5202 dublliT lanosrep etil röF netehnesdittroK 60-30-5202 dublliT tsaR natagslatipsoH artsäV 50-30-5202 dublliT tsaR natagslatipsoH artsäV 50-30-5202 dublliT dublliT roloksröF 50-30-5202 dublliT ffunK aloksröf snetroplluT 50-30-5202 dublliT dublliT roloksröF 50-30-5202 dublliT teråh i negarD aloksröf snetroplluT 50-30-5202 dublliT dublliT roloksröF 50-30-5202 dublliT negalS aloksröf snetroplluT 50-30-5202 dublliT dolbsäN roloksröF 40-30-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 40-30-5202 dublliT lanosrep etil röF netehnesdittroK 10-30-5202 dublliT öjlimstebra laicosokysP tsnäjtmeh akcabÖ 82-20-5202 dublliT negnirenalP tsnäjtmeh akcabÖ 82-20-5202 dublliT sölnmöS naloksennurB 82-20-5202 dublliT eirakiv kujs aloksröf steraknA 82-20-5202 dublliT ditsgnirenalp nevilbetu aloksröf steraknA 72-20-5202 dublliT tötslE namlleH aledneW 72-20-5202 dublliT ssertS natagslatipsoH artsäV 62-20-5202 dublliT toh tlabreV aloks orbsdnalÄ 62-20-5202 dublliT tsar at etni ednuK 931 negävtsartloK 52-20-5202 dublliT .dnuk soh nöjlimmeH tsnäjtmeh nekrapegnÄ 52-20-5202 dublliT .nessih i rantsaf llit nosrep ne hco gaJ gnindlibtunexuV 52-20-5202 dublliT llaF natagslatipsoH artsäV 42-20-5202 dublliT dotsppu retkilfnok hco nrab dem masne aloksröf snredäjT 42-20-5202 dublliT tsar negnI gnindel snegnintlavröflaicoS 32-20-5202 dublliT amehcs trabllåhO tsnäjtmeh orbsdnalÄ 32-20-5202 dublliT gnirenalp gitkaleF tsnäjtmeh orbsdnalÄ 32-20-5202 dublliT sån tta je råg erakälruoJ ruoj dråvkujs hco -osläH 22-20-5202 dublliT gninravröf natu danåltu lanosreP tsnäjtmeh nekrapegnÄ 12-20-5202 dublliT oro/ssertS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 12-20-5202 dublliT ditsgnirenalp erdniM aloks orbsdnalÄ 12-20-5202 dublliT ditsgnirenalp erdniM aloks orbsdnalÄ 12-20-5202 dublliT ditsgnirenalp erdniM aloks orbsdnalÄ 12-20-5202 dublliT ttelaot i nofeleT aloks orbsdnalÄ 12-20-5202 dublliT nettan åp kevva nerakurB 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT nettan åp kevva nerakurB 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT tikivva erakurb ne rän gilorO 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT ruoj ednavos rednu nekaV 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT ruoj ednavos rednu nekaV 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT ruoj ednavos rednu nekaV 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT ruoj ednavos rednu nekaV 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT ruoj ednavos rednu nekaV 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT ruoj ednavos rednu nekaV 85 natagtjölF 02-20-5202 dublliT nosreP lluftoH 7 natagsdrågdärT/OFI 02-20-5202 dublliT tkeffa i velE B 6:1 naloksennurB 02-20-5202 dublliT murssalk tte i tadle rah velE naloksatsereG 02-20-5202 dublliT dlåv ksisyf röf ksiR B 6:1 naloksennurB 02-20-5202 dublliT tkeffA B 6:1 naloksennurB 02-20-5202 dublliT amehcs ttyN tsnäjtmeH gnindelstehmaskreV 91-20-5202 dublliT gnirdnä amehcS tsnäjtmeh nönräH 91-20-5202 dublliT gnirdnä amehcS tsnäjtmeh nönräH 91-20-5202 dublliT gnirdnä amehcS tsnäjtmeh nönräH 91-20-5202 dublliT agiloro amehcS gnindel snegnintlavröflaicoS 91-20-5202 dublliT gnintiB roloksröF 91-20-5202 dublliT dublliT roloksröF 91-20-5202 dublliT revele nallem låmsgalS alokseisanmyG dassapnA ,MI 1 teisanmyG 81-20-5202 dublliT revele nallem låmsgalS alokseisanmyG dassapnA ,MI 1 teisanmyG 81-20-5202 dublliT revele nallem låmsgalS alokseisanmyG dassapnA ,MI 1 teisanmyG 81-20-5202 dublliT tkeffa i velE aloks orbsdnalÄ 81-20-5202 dublliT tsar nevilbetU aloks orbsdnalÄ 81-20-5202 dublliT ekcan/ggyr nårf lesry hco kitamelborpträmS ngytS reppaP 71-20-5202 dublliT gninsyleb 431 negävskivtlaS 61-20-5202 dublliT ffunk hco galS naloksatsereG 41-20-5202 dublliT tsirblanosreP aviTaerK 41-20-5202 dublliT tsirblanosreP aviTaerK 41-20-5202 dublliT tsirblanosreP aviTaerK 41-20-5202 dublliT tsirblanosreP aviTaerK 41-20-5202 dublliT tsirblanosreP aviTaerK 41-20-5202 dublliT adaksviR nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 41-20-5202 dublliT ppurg nanna llit gninåltu div ednatömeb tgilåd tsnäjtmeh tsäV 31-20-5202 dublliT gals naloksatsereG 31-20-5202 dublliT eirakiv negnI tenttaV 11-20-5202 dublliT eirakiv negnI tehmaskrev agilgad snetkistU 11-20-5202 dublliT adaksllaf röf ksiR B 6:1 naloksennurB 11-20-5202 dublliT dlåv hco toH natagirellitrA 11-20-5202 dublliT neduvuh anis poh i gols nrab 3 aloksröf snetroplluT 11-20-5202 dublliT gninknärk nallem/gål aloksdnurG 11-20-5202 dublliT ragnirenimirksid hco ragninknärK 85 natagtjölF 01-20-5202 dublliT tsar negni kcif 431 negävskivtlaS 01-20-5202 dublliT tsar negni kcif 431 negävskivtlaS 01-20-5202 dublliT tsar negni kcif 431 negävskivtlaS 01-20-5202 dublliT edneeteb visserggA nedrågöjsgöH 01-20-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 01-20-5202 dublliT amehcs ttyn röf sserts tsnäjtmeh nekrapegnÄ 01-20-5202 dublliT tsar nevilbetu 6-5 nerätnoloV 01-20-5202 dublliT tsar åp edalmaR nallem/gål aloksdnurG 01-20-5202 dublliT tsar åp edalmaR nallem/gål aloksdnurG 01-20-5202 dublliT tsar åp edalmaR nallem/gål aloksdnurG 01-20-5202 dublliT lanosrep va gninknärk tsnäjtmeH gnindelstehmaskreV 01-20-5202 dublliT ekcabaklup naloksneloS 01-20-5202 dublliT daremrofni lef hco tsirb lanosreP 141 netsartloK 70-20-5202 dublliT regnif åp adakS naloksatsereG 70-20-5202 dublliT sserts tsnäjtmeh nekrapegnÄ 70-20-5202 dublliT netehnesdnåtsib nalämnasdublliT netehnesdnåtsiB 70-20-5202 dublliT gninvötustehgidnym akrevåp tta llit kösröF netehneradnymröfrevÖ 70-20-5202 dublliT tsar natagslatipsoH artsäV 60-20-5202 dublliT tsaR natagslatipsoH artsäV 60-20-5202 dublliT tsaR natagslatipsoH artsäV 60-20-5202 dublliT nedob i adgnätsnI naloksatsereG 60-20-5202 dublliT ssertS netehnesdittroK 50-20-5202 dublliT ssertS netehnesdittroK 50-20-5202 dublliT ssertS aloksröf steraknA 50-20-5202 dublliT etläbliB B 6:1 naloksennurB 40-20-5202 dublliT .tesuhppart i enni rav nosrep giröhebo nE netehnesdittroK 20-20-5202 dublliT reditstebra amehcS tsnäjtmeh droN 13-10-5202 dublliT anänk åp roträmS natagirellitrA 13-10-5202 dublliT .lanosrep tom toH naloksatsereG 13-10-5202 dublliT lanosrep gninttylf röf hco amehcs ayN tsnäjtmeh tsäV 13-10-5202 dublliT orO tsnäjtmeh tsäV 13-10-5202 dublliT orO tsnäjtmeh tsäV 13-10-5202 dublliT orO tsnäjtmeh tsäV 13-10-5202 dublliT öjlimstebra laicosokysP aloksröf snekcabnörG 13-10-5202 dublliT vele ednaregatåtU B 6:1 naloksennurB 13-10-5202 dublliT vele ednaregatåtU B 6:1 naloksennurB 13-10-5202 dublliT vele ednaregatåtU B 6:1 naloksennurB 13-10-5202 dublliT öjlimstebra laicosokysP tsnäjtmeh tsäV 13-10-5202 dublliT etkisna i adakstib aräN aloksröf snerrO 03-10-5202 dublliT gninklahllukmo lebbuD muisanmyg sdnasönräH 03-10-5202 dublliT dubllit nedrågönräH 92-10-5202 dublliT dubllit nedrågönräH 92-10-5202 dublliT dubllit nedrågönräH 92-10-5202 dublliT !tsirbeirakiV !gninnamebrednU naloksladelläH 92-10-5202 dublliT gnintsalebstebra hco öjlimstebra rabllåhO tsnäjtmeh dyS 92-10-5202 dublliT gnintsalebstebra hco ljlimstebra rabllåhO tsnäjtmeh dyS 92-10-5202 dublliT rakrubsllafvaksir allufrevÖ nedrågsdnalÄ 92-10-5202 dublliT redälkstebra natagirellitrA 82-10-5202 dublliT muroliV netehnesdittroK 82-10-5202 dublliT netehmaskrev i muroliv tegni snnif teD netehnesdittroK 82-10-5202 dublliT neppatE llit gäv åp edalmar eragatleD neppatE 82-10-5202 dublliT eragatdråv gilorO nedrågöjsgöH 72-10-5202 dublliT arö i tgöh rekirks OE velE nalokssgrebruM 72-10-5202 dublliT lanosrep tom noissergga labreV 85 natagtjölF 72-10-5202 dublliT dublliT naloksatsereG 72-10-5202 dublliT åp nakrevåp etebramas hco öjlimstebra i retsirB lesvirt hco gnintsalebstebra tsnäjtmeh dyS 62-10-5202 dublliT ssertS tsnäjtmeh dyS 62-10-5202 dublliT !aklah stort darenalptu rutlekyC tsnäjtmeh nekrapegnÄ 62-10-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 62-10-5202 dublliT lanosrep va gningardni tsnäjtmeh nönräH 52-10-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 52-10-5202 dublliT amehcs ttyN tsnäjtmeh nönräH 42-10-5202 dublliT dublliT kök naloksennurB 42-10-5202 dublliT dadaks tivilb tannuk raH 431 negävskivtlaS 42-10-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 42-10-5202 dublliT toh röf ttastU naloksneloS 42-10-5202 dublliT negninllätsmo mo alämna tsnäjtmeh nönräH 32-10-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 32-10-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 32-10-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 32-10-5202 dublliT gnintserfåp laicosokysp tmas ednamrän tksisyF nallem/gål aloksdnurG 32-10-5202 dublliT amehcs tsnäjtmeh nönräH 32-10-5202 dublliT gnintserfåp laicosokysp tmas ednamrän tksisyF nallem/gål aloksdnurG 32-10-5202 dublliT gninåv åp masnE mehledÄ 22-10-5202 dublliT tatser rä tirpsdnah tsnäjtmeh nönräH 22-10-5202 dublliT dlåv hco toh naloksatsereG 12-10-5202 dublliT tamehcS tsnäjtmeh nönräH 12-10-5202 dublliT ragninknärk alabrev hco kirkS nalokssgrebruM 12-10-5202 dublliT ragnirenimirksid hco ragninknärK 85 natagtjölF 12-10-5202 dublliT allebgnals ,1/01 tnedicnI nalokssgrebruM 02-10-5202 dublliT allebgnals ,1/9 tnedicnI nalokssgrebruM 02-10-5202 dublliT gnintserfåp laicosokysp tmas ednamrän tksisyF naloksneloS 02-10-5202 dublliT nemrarednu åp gim revir velE naloksneloS 02-10-5202 dublliT eragatdråv gilorO nedrågöjsgöH 81-10-5202 dublliT negnirenalp i rokcuL tsnäjtmeh dyS 81-10-5202 dublliT gim gols nedneob nedrågönräH 81-10-5202 dublliT eravahsdandråv dem allok tta natu vele meh takcikS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 71-10-5202 dublliT tsirbanosreP tenttaV 71-10-5202 dublliT gnindäts gilläftsirb agp rävsebigrella hco amsA muisanmyg sdnasönräH 71-10-5202 dublliT orO nallem/gål aloksdnurG 61-10-5202 dublliT .katssub nårf sarönS gniretnomeD BR 61-10-5202 dublliT dublliT kök naloksennurB 61-10-5202 dublliT dublliT kök naloksennurB 61-10-5202 dublliT gnintiB aloksröf steraknA 61-10-5202 dublliT dublliT kök naloksennurB 61-10-5202 dublliT .nosrep lluftoH netehneejlimaf hco nraB 51-10-5202 dublliT nicidem tsnäjtmeh dyS 51-10-5202 dublliT öjlimstebra tsnäjtmeh nönräH 31-10-5202 dublliT edneeteb tlluftoh netehnenexuv hco imonokE 31-10-5202 dublliT sserts edakasro giröhna 141 netsartloK 21-10-5202 dublliT . eragatdråv tom nednamrän trojg däts div lanosreP tsnäjtmeh dyS 11-10-5202 dublliT eragatdråv gilvertO nedrågöjsgöH 90-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT negalsditstebra tom ttorb tsnäjtmeh nekrapegnÄ 80-10-5202 dublliT eragatdråv visserggA nedrågöjsgöH 80-10-5202 dublliT gninrök tsaF B dötsdividnI 70-10-5202 dublliT dublliT nedrågöjsgöH 70-10-5202 dublliT latröF tsnäjtmeh dyS 50-10-5202 dublliT noitautisdlåv hco toH 7 natagatsråV 40-10-5202 dublliT ssertS nedrågöjsgöH 30-10-5202 dublliT gals nedrågöjsgöH 30-10-5202 dublliT ddyksnum hco tirpsdnah låvt åp tuls nedrågsdnalÄ 30-10-5202 dublliT öjlimstebra laicosokysP tsnäjtmeh dyS 20-10-5202 dublliT öjlimstebra laicosokysP tsnäjtmeh dyS 20-10-5202 dublliT öjlimstebra laicosokysP tsnäjtmeh dyS 20-10-5202 dublliT erakurB natagirellitrA 20-10-5202 dublliT etebrA masne div ssertS 69 negävredäjT 20-10-5202 dublliT hco tmäks tlebatpeccaO :kirbureslednäH .rogellok röfni ppork nim mo reratnemmok tsnäjtmeh dyS 20-10-5202 dublliT tom kitirk dnuso hco tamilkslatmas tvitageN nelanosrepsgnirenalp tsnäjtmeh dyS 20-10-5202 dublliT 91-21-5202 dublliT 12-11-5202 dublliT 71-01-5202 dublliT 71-60-5202 dublliT adaksstebrA gnindel snegnintlavröflaicoS 32-21-5202 llafskcylO .mra slanosrep i rard erakurb 6 nagsuhkceB 32-21-5202 llafskcylO tfyl div adaksggyR 69 negävredäjT 02-21-5202 llafskcylO ttorbtusederv kcif velE naloksannärB 71-21-5202 llafskcylO adaksstebrA GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 61-21-5202 llafskcylO .nenummok nårf eragatled dem llobnnärb tsnäjtmeh tsäV 90-21-5202 llafskcylO edaklaH tsnäjtmeh dyS 80-21-5202 llafskcylO adisregöh åp änk derV naloksneloS 80-21-5202 llafskcylO akcylo llaF muisanmyg sdnasönräH 50-21-5202 llafskcylO llaF 9 natagatsråV 40-21-5202 llafskcylO nadna rappaT.låm trots tte i teduvuh rålS .nenalpsllobtof åp ralmar nevelE naloksladelläH 40-21-5202 llafskcylO .aklah akcylollaf tsnäjtmeh tsäV 40-21-5202 llafskcylO negalS nedrågsdnalÄ 20-21-5202 llafskcylO lanosrep teb velE B 6:1 naloksennurB 10-21-5202 llafskcylO .djlöf mos mra hco deldnah åp nekrämålb dem gogadep åp rakraps hco galS aloksröf orbsdnalÄ 10-21-5202 llafskcylO tebboj åp ttordi i adakS GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 10-21-5202 llafskcylO rosålb ,adakS 6-5 nerätnoloV 03-11-5202 llafskcylO gim åp tagö i annep ne edatsak velE aloks orbsdnalÄ 72-11-5202 llafskcylO almaR aloksröf orbsdnalÄ 72-11-5202 llafskcylO ednaregatåtU nedrågsdnalÄ 52-11-5202 llafskcylO ednaregtåtU nedrågsdnalÄ 32-11-5202 llafskcylO ednaregtåtU nedrågsdnalÄ 32-11-5202 llafskcylO deltof dakutS xuvmoK 91-11-5202 llafskcylO tneitap va darekcatta ksisyF 141 netsartloK 71-11-5202 llafskcylO .tfyl retfe aträmsggyR drågsditirF sdnasönräH 11-11-5202 llafskcylO noitkelsttordi dem dnabmas i llafskcylO aloks orbsdnalÄ 60-11-5202 llafskcylO appart i llaF OV ,LR,FV,ÖJS XR,ÄL,,FB ;2 teisanmyG 60-11-5202 llafskcylO etebrasdandråvmo dem dnabmas i adakS 5 natagskivttaN 40-11-5202 llafskcylO mraldnarB tsnäjtmeh akcabÖ 30-11-5202 llafskcylO lanosreP tom dlåv nedrågönräH 92-01-5202 llafskcylO llaf netehnesdittroK 82-01-5202 llafskcylO akcylo aloksröf skivsnåG 72-01-5202 llafskcylO talmaR tsnäjtmeh droN 42-01-5202 llafskcylO tetkisna i llobtoF aloks orbsdnalÄ 32-01-5202 llafskcylO irtaikysptlaalimcoasR hco SSL :dötssnoitknuF gnindelstehmaskreV 22-01-5202 llafskcylO vele nanna i edakah hco lastam llit gnarps naloksladelläH 22-01-5202 llafskcylO PE vele reslednäh taperppU - kirks agöH aloks snedjöhöjsdnoB 02-01-5202 llafskcylO gim gols hco ver nedneoB nedrågönräH 71-01-5202 llafskcylO llafrevö 141 netsartloK 32-80-5202 llafskcylO llafrevö 141 netsartloK 32-80-5202 llafskcylO nennum tom änk naloksladelläH 51-01-5202 llafskcylO llob-agaG aloks orbsdnalÄ 41-01-5202 llafskcylO råsräkS 01 natagskcabpmuP 41-01-5202 llafskcylO .nessih i edantsaF mehledÄ 41-01-5202 llafskcylO BM netsissavele tom PE vele va dlåv taperppU aloks snedjöhöjsdnoB 31-01-5202 llafskcylO regnif adaksräkS ksd dråvkujsmeH 31-01-5202 llafskcylO regnif adaksräkS ksd dråvkujsmeH 31-01-5202 llafskcylO tevlog åp talmaR aloksröf snelårtsloS 01-01-5202 llafskcylO sserts va dnurg åp nmös gilåd roloksröF 90-01-5202 llafskcylO sserts va dnurg åp nmös gilåd roloksröF 90-01-5202 llafskcylO agö div adaks aloksröf snelårtsloS 80-01-5202 llafskcylO vele va netiB B 6:1 naloksennurB 60-01-5202 llafskcylO dlåv hco toH B 6:1 naloksennurB 60-01-5202 llafskcylO talmaR tsnäjtmeh akcabÖ 50-01-5202 llafskcylO adakstfyl nedrågöjsgöH 50-01-5202 llafskcylO gim ver edneob nedrågönräH 30-01-5202 llafskcylO llaF 6 nagsuhkceB 10-01-5202 llafskcylO BM netsissavele tom PE vele va dlåv taperppU aloks snedjöhöjsdnoB 03-90-5202 llafskcylO vele ne va netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 03-90-5202 llafskcylO adakslexA aloksröf steraknA 92-90-5202 llafskcylO vele va negals hco netiB nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 92-90-5202 llafskcylO ren gäv åp rä nah rän adärbretsnöf nårf rellaF alokseisanmyG dassapnA ,MI 1 teisanmyG 62-90-5202 llafskcylO råsräkS namlleH aledneW 52-90-5202 llafskcylO lexa dadaks ,tfyl agnuT gnisiW addeH 32-90-5202 llafskcylO adaksstebra netehnesdittroK 32-90-5202 llafskcylO gninttamtu hco ssertS aloksröf snedrågröS 22-90-5202 llafskcylO llaf nedrågönräH 02-90-5202 llafskcylO dlåv taperppU aloks snedjöhöjsdnoB 91-90-5202 llafskcylO ggyr hco mra åp tteB B 6:1 naloksennurB 91-90-5202 llafskcylO vele ednaregatåtU B 6:1 naloksennurB 71-90-5202 llafskcylO tagö retsnäV natagirellitrA 71-90-5202 llafskcylO neknavs ggyR natagirellitrA 61-90-5202 llafskcylO llaF netehnesdittroK 61-90-5202 llafskcylO lluk mo ralkyc tsnäjtmeh dyS 51-90-5202 llafskcylO nenebver tom vele vatu dallakS B 6:1 naloksennurB 51-90-5202 llafskcylO llafskcylO aloksröf snekcabnörG 51-90-5202 llafskcylO neniksamräksttök nårfi adaksräks tevaN 21-90-5202 llafskcylO llafskcylO aloksröf snekcabnörG 21-90-5202 llafskcylO llaf nedrågönräH 01-90-5202 llafskcylO vele vissergga dem tnedicnI naloksannärB 40-90-5202 llafskcylO edneob va adaks 141 netsartloK 40-90-5202 llafskcylO relksum tföh adakS nedrågönräH 40-90-5202 llafskcylO vele va ttorbtU naloksannärB 30-90-5202 llafskcylO lexa åp adakS nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 20-90-5202 llafskcylO nlexa i tnO mehledÄ 10-90-5202 llafskcylO etni nak neröffuahc ,ssubixat ru libomrep tu rarD stalpsetöm laicoS 82-80-5202 llafskcylO )negnågni lanosrep( tnak div albbuns aloksröf snetroplluT 72-80-5202 llafskcylO adaksggyR tsnäjtmeh tsäV 62-80-5202 llafskcylO vele nedrågloks åp gninllätsrettälK nårf llaF aloksyb regnådggäH 62-80-5202 llafskcylO tetebra i rogellok va dnurg åp edneåm tgilåd 69 negävredäjT 52-80-5202 llafskcylO llafrevö 141 netsartloK 32-80-5202 llafskcylO edalmar nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 22-80-5202 llafskcylO edalmar - llafskcylO aloks snedjöhöjsdnoB 22-80-5202 llafskcylO llafskcylO aloksröf stegrebruM 22-80-5202 llafskcylO tänk åp adaks nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 02-80-5202 llafskcylO tfyL nedrågsdnalÄ 31-80-5202 llafskcylO gnintiB aloksröf orbsdnalÄ 21-80-5202 llafskcylO ednaregtåtu erakurB natagslatipsoH artsÖ 50-80-5202 llafskcylO råh hco redälk i negard ,gals ,gninvir 2 negävstkistU 13-70-5202 llafskcylO råh i negard ,gals ,gninvir 2 negävstkistU 13-70-5202 llafskcylO adaksnnärB gningattom hco etebrA 03-70-5202 llafskcylO dnah åp adaksmälK köksgningallit tevaN 03-70-5202 llafskcylO gninttylfröf div adaksggyR natagirellitrA 92-70-5202 llafskcylO dadaks velB natagirellitrA 02-70-5202 llafskcylO lotsllur va drökåP natagslatipsoH artsÖ 80-70-5202 llafskcylO .tehnegäL serakurb i llaF mehledÄ 70-70-5202 llafskcylO lekcycle dem llaF tsnäjtmeh dyS 30-70-5202 llafskcylO edneeteb tllyfksir tlluftoh netehneejlimaf hco nraB 10-70-5202 llafskcylO talmaR netehneejlimaf hco nraB 10-70-5202 llafskcylO edneeteb tllyfksir tlluftoh netehneejlimaf hco nraB 10-70-5202 llafskcylO toF åp edadnal droB xuvmoK 03-60-5202 llafskcylO attam åp pöts aloksröf snedrågröS 32-60-5202 llafskcylO neggyr i tnO aloksröf snetroplluT 32-60-5202 llafskcylO adakskcitS 431 negävskivtlaS 91-60-5202 llafskcylO tagö i annep aloksröf snetroplluT 91-60-5202 llafskcylO llaF tsnäjtmeh dyS 81-60-5202 llafskcylO dlläF gnisiW addeH 61-60-5202 llafskcylO regnifllil regöh alli trojG 141 netsartloK 01-60-5202 llafskcylO erakurb llit nicidem lef natsän vag 431 negävskivtlaS 60-60-5202 llafskcylO neppork åp roträmS natagirellitrA 10-60-5202 llafskcylO talmaR nedrågsdnalÄ 03-50-5202 llafskcylO edalmaR tsnäjtmeh dyS 82-50-5202 llafskcylO llaF roloksröF 62-50-5202 llafskcylO deldnah dakcirv netehnesdittroK 52-50-5202 llafskcylO negoks i edalmaR nallem/gål aloksdnurG 12-50-5202 llafskcylO änk retsnäv i tno/netsar åp kårB naloksannärB 02-50-5202 llafskcylO ttordi i adakS GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 02-50-5202 llafskcylO lån snerakurb åp gis kcats lanosreP 9 natagatsråV 71-50-5202 llafskcylO llaF 32 natagskcäbnatsÖ 41-50-5202 llafskcylO dnatmarf dadakS nallem/gål aloksdnurG 41-50-5202 llafskcylO egam divarg tom galS aloks orbsdnalÄ 41-50-5202 llafskcylO adaksnnärb tsnäjtmeh tsäV 41-50-5202 llafskcylO adakskcitS 431 negävskivtlaS 31-50-5202 llafskcylO llafskcylO baheR dråvkujsmeH 21-50-5202 llafskcylO lexa regöh alli tdrojG gnindel snegnintlavröflaicoS 80-50-5202 llafskcylO vele ednaregatåtU B 6:1 naloksennurB 50-50-5202 llafskcylO adakS naloksrutluK 4 teisanmyG 50-50-5202 llafskcylO gninllåhtsaF nedrågsdnalÄ 50-50-5202 llafskcylO napmygsditirf åp eslednähskcylO naloksannärB 20-50-5202 llafskcylO llafskcylO aloksröf snekcabnörG 03-40-5202 llafskcylO .nretropsnarT i lotsllurle va gnintsal div melborP baheR dråvkujsmeH 82-40-5202 llafskcylO regnif edmälK natagslatipsoH artsäV 82-40-5202 llafskcylO neb/änk alli trojG mehledÄ 52-40-5202 llafskcylO erakurb masdlåV 141 netsartloK 52-40-5202 llafskcylO gnintsalebstebra göH aloksröf steraknA 32-40-5202 llafskcylO ggyr dadaks 431 negävskivtlaS 81-40-5202 llafskcylO edalmar mos nraB aloksröf snedrågröS 71-40-5202 llafskcylO akcylO roloksröF 61-40-5202 llafskcylO regnif tte åp nevir velb roloksröF 51-40-5202 llafskcylO akcylollaF grotsdankramstebrA 41-40-5202 llafskcylO nrab taresitamuarT aloksröf steraknA 41-40-5202 llafskcylO llaF tsnäjtmeh droN 11-40-5202 llafskcylO ppork adis regöh tmas atalfdnah i danlluvs hco danålB naloksladelläH 11-40-5202 llafskcylO ggyr gninkcärtS natagirellitrA 01-40-5202 llafskcylO nerrödértne div neppart nårf segnälkab ren talmaR nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 01-40-5202 llafskcylO erakurb va negalS natagslatipsoH artsäV 90-40-5202 llafskcylO .nengavtropsnart nårf dötsvlog tte edappaT dråvkujs hco -osläH gnindelstehmaskreV 80-40-5202 llafskcylO nrab ednaregatåtU aloksröf steraknA 70-40-5202 llafskcylO netib tivilB aloksröf snedrågröS 70-40-5202 llafskcylO adaksstebra 2 negävstkistU 60-40-5202 llafskcylO adaksstebra 2 negävstkistU 60-40-5202 llafskcylO vele ednaregatåtU B 6:1 naloksennurB 10-40-5202 llafskcylO tetkisna i dadakS nallem/gål aloksdnurG 10-40-5202 llafskcylO nelakolstebra i nevlog edakrot edadäts nelanosreP neggyr i llit etppänk ted rän gnindel snegnintlavröflaicoS 10-40-5202 llafskcylO neggyr åp adakS gnindel snegnintlavröflaicoS 03-30-5202 llafskcylO .neggäv nårf ranssol egetsdnarB naloksennurB 82-30-5202 llafskcylO llafskcylO aloksröf snekcabnörG 82-30-5202 llafskcylO llafskcylO aloksröf snekcabnörG 82-30-5202 llafskcylO adaksnnärB gnindel snegnintlavröflaicoS 12-30-5202 llafskcylO vele ednaregatU nallem/gål aloksdnurG 02-30-5202 llafskcylO dlåv hco toH 7 natagatsråV 91-30-5202 llafskcylO edaklaH aloksröf snedrågröS 81-30-5202 llafskcylO vele ednaregatåtu nårf galS B 6:1 naloksennurB 71-30-5202 llafskcylO adaks dem llaF nellurtapttaN 61-30-5202 llafskcylO tebboj llit gäv åp talmaR aloksröf snedrågröS 41-30-5202 llafskcylO akcylO naloksatsereG 31-30-5202 llafskcylO talmaR tsnäjtmeh dyS 21-30-5202 llafskcylO taklaH tsnäjtmeh tsäV 21-30-5202 llafskcylO llafskcylo tsnäjtmeh orbsdnalÄ 01-30-5202 llafskcylO gadstfulirf rednu akcylodikS namlleH aledneW 01-30-5202 llafskcylO gninklaH terotnoklokS 01-30-5202 llafskcylO akcyloklaH tsnäjtmeh tsäV 90-30-5202 llafskcylO edneob va dadakS nedrågennurB 60-30-5202 llafskcylO latmasratebradem/ danemorp div taklaH negninledvaggyb hco nalP 50-30-5202 llafskcylO dnah va adakS nedrågöjsgöH 40-30-5202 llafskcylO nemmut åp adaks netehneimonokE 30-30-5202 llafskcylO edneob dem etebrA gnindel snegnintlavröflaicoS 20-30-5202 llafskcylO akcyloklaH aloksröf snredäjT 82-20-5202 llafskcylO rakrapS roloksröF 82-20-5202 llafskcylO vele ednaregatåtU naloksennurB 62-20-5202 llafskcylO vele ednaregatåtU B 6:1 naloksennurB 62-20-5202 llafskcylO noitartsinimdanilusni div adakskcitS mehledÄ 62-20-5202 llafskcylO .6C-5C kcårbksid - lexa hco neggyr adaks tsnäjtmeh dyS 52-20-5202 llafskcylO stalpstebra åp dlåV nedrågsdnalÄ 52-20-5202 llafskcylO dnah tom galS aloksröf snedrågröS 52-20-5202 llafskcylO melborpggyR naloksneloS 52-20-5202 llafskcylO erakurb va lanosrep tom galS 85 natagtjölF 52-20-5202 llafskcylO erakurb va duvuh slanosrep tom galS 85 natagtjölF 42-20-5202 llafskcylO etu talmaR tsnäjtmeh nekrapegnÄ 22-20-5202 llafskcylO lexa i tnO baheR dråvkujsmeH 12-20-5202 llafskcylO !adaksstebrA 01 natagskcabpmuP 12-20-5202 llafskcylO akcylollaF 44 negäv ardöS 02-20-5202 llafskcylO akcylollaf 44 negäv ardöS 02-20-5202 llafskcylO tkeffa i velE B 6:1 naloksennurB 02-20-5202 llafskcylO krapS B 6:1 naloksennurB 02-20-5202 llafskcylO teduvuh gols hco edalmaR nallem/gål aloksdnurG 91-20-5202 llafskcylO kraps hco galS roloksröF 81-20-5202 llafskcylO tof dadakS naloksannärB 81-20-5202 llafskcylO gnildnaheb ednaknärk 431 negävskivtlaS 81-20-5202 llafskcylO edaklah aloksröf snelårtsloS 71-20-5202 llafskcylO adakskcits mehledÄ 71-20-5202 llafskcylO lots datsak 931 negävtsartloK 61-20-5202 llafskcylO negnirekrap åp edaklaH netehnesdittroK 61-20-5202 llafskcylO llaF 54 natagttogaF 31-20-5202 llafskcylO adaks ksisyF B 6:1 naloksennurB 21-20-5202 llafskcylO tebboj nårf meh gävåp llaF mehledÄ 11-20-5202 llafskcylO tebboj nårf meh gävåp llaF tset 11-20-5202 llafskcylO ekcabaklup i llafskcylo nallem/gål aloksdnurG 11-20-5202 llafskcylO ekcabaklup i llafskcylo nallem/gål aloksdnurG 11-20-5202 llafskcylO tadaksstebra tsnäjtmeh nekrapegnÄ 01-20-5202 llafskcylO adakS tsnäjtmeh nekrapegnÄ 70-20-5202 llafskcylO nrab tte tome aT aloksröf snredäjT 60-20-5202 llafskcylO neviR 2 negävstkistU 50-20-5202 llafskcylO akcyloklaH eratsämtkav ,noitartsinimdA ;5 teisanmyG 50-20-5202 llafskcylO sutinniT aloksröf snannärB 40-20-5202 llafskcylO llaf önS netehneecivreS 30-20-5202 llafskcylO myfrap agp llafnaamtsA gnisiW addeH 30-20-5202 llafskcylO gnintib aloksröf snerrO 03-10-5202 llafskcylO llaF baheR dråvkujsmeH 03-10-5202 llafskcylO appart i llafskcylO gnisiW addeH 92-10-5202 llafskcylO edaklaH nallem hco gål aloksdnurg dassapnA 82-10-5202 llafskcylO akcyloklaH namlleH aledneW 82-10-5202 llafskcylO llaF B dötsdividnI 82-10-5202 llafskcylO akcylollaF namlleH aledneW 72-10-5202 llafskcylO akcyloklaH namlleH aledneW 72-10-5202 llafskcylO aklaH 6 negävexoglaT 52-10-5202 llafskcylO aklahtxilB naloksatsereG 42-10-5202 llafskcylO gninkutS naloksennurB 42-10-5202 llafskcylO llaf nedrågönräH 42-10-5202 llafskcylO llaf nedrågönräH 42-10-5202 llafskcylO llafskcylO nellurtapttaN 32-10-5202 llafskcylO tebboj llit negäv åp akcyloklaH mehledÄ 22-10-5202 llafskcylO taklaH nedrågsdnalÄ 22-10-5202 llafskcylO akcyloklaH GDI,SE,ET,AS,AN,UH,KE ;3 teisanmyG 22-10-5202 llafskcylO akcylogkrlaoHsmoejlimaF hco -dividnI gnindelstehmaskreV 22-10-5202 llafskcylO .nestalpkitkarp llit gäv åp edalmar ecivres nretnI 22-10-5202 llafskcylO nenalpoksdirks åp edalmaR aloks orbsdnalÄ 22-10-5202 llafskcylO dem lekyc ne va drökåp gaj velb terotnok llit gäv åP .ngavlekyc netehneimonokE 02-10-5202 llafskcylO taklaH tsnäjtmeh dyS 71-10-5202 llafskcylO akcyloklaH naloksladelläH 61-10-5202 llafskcylO tebboj llit gäv åp edalmaR negninledvaggyb hco nalP 61-10-5202 llafskcylO dublliT ecivres nretnI 51-10-5202 llafskcylO llaf nedrågöjsgöH 51-10-5202 llafskcylO adakstebrA tsnäjtmeh akcabÖ 51-10-5202 llafskcylO nekram åp edaklaH nedrågennurB 51-10-5202 llafskcylO llaF naslähvele alartneC 41-10-5202 llafskcylO neksid i edaklah kök teisanmyG 31-10-5202 llafskcylO tagö i enniP naloksatsereG 01-10-5202 llafskcylO erakurb soh ammeh llafskcylO tsnäjtmeh nönräH 01-10-5202 llafskcylO tebboj åp talmaR tsnäjtmeh akcabÖ 80-10-5202 llafskcylO erakurb soh enni llaF 2 negävstkistU 80-10-5202 llafskcylO RP vele dem tnedicnI aloks snedjöhöjsdnoB 70-10-5202 llafskcylO gim ver nedneoB nedrågönräH 30-10-5202 llafskcylO gatdnah aloksröf snetroplluT 30-10-5202 llafskcylO nrab dem llaF netehnesruseR 20-10-5202 llafskcylO 11-11-5202 llafskcylO 71-01-5202 llafskcylO 90-60-5202 llafskcylO 01-40-5202 llafskcylO 12-30-5202 llafskcylO hcnul gidit nårf gäv åp ppart röfden hco i edaklaH .aledneW åp etöm llit naslähvele alartneC 21-21-5202 llafskcylodräF aseretsnäjt akcylolegniS ketoilbib sdnasönräH 01-21-5202 llafskcylodräF nodrof i akcylolegniS gnilkcevtusllähmas ksigetartS 30-21-5202 llafskcylodräF neraottort åp edaklah naslähvele alartneC 82-11-5202 llafskcylodräF tof va gninkutS 9 natagatsråV 52-11-5202 llafskcylodräF tebboj llit gäv åp akcylollaF namlleH aledneW 02-11-5202 llafskcylodräF akculeagab i dnah tmälK mehledÄ 22-01-5202 llafskcylodräF tof dakutS tsnäjtmeh dyS 62-90-5202 llafskcylodräF .lekyc dem llaF negåV 71-90-5202 llafskcylodräF etu edalmaR aloksröf snedrågröS 21-90-5202 llafskcylodräF lekyc dem adaksllaF nedrågöjsgöH 01-90-5202 llafskcylodräF akcylodräF restasni hco gnindromaS 50-80-5202 llafskcylodräF akcylodräF restasni hco gnindromaS 50-80-5202 llafskcylodräF akcylodräF restasni hco gnindromaS 50-80-5202 llafskcylodräF nnurb i ren allirT netehneejlimaf hco nraB 20-70-5202 llafskcylodräF tetebra nårf meh gäv åp llukmo edalkyC natagslatipsoH artsäV 90-60-5202 llafskcylodräF akcylolekyC netehneejlimaf hco nraB 72-50-5202 llafskcylodräF akcylolekyC netehneejlimaf hco nraB 72-50-5202 llafskcylodräF llafskcylodräf netehnenexuv hco imonokE 51-40-5202 llafskcylodräF akcylolekyC negninledvaggyb hco nalP 30-40-5202 llafskcylodräF vele llafskcylodräF OV ,LR,FV,ÖJS XR,ÄL,,FB ;2 teisanmyG 12-30-5202 llafskcylodräF surgllur åp edaklaH naloksladelläH 12-30-5202 llafskcylodräF kcorkeires i noisillok moneg llafskcylodräF naloksneloS 81-30-5202 llafskcylodräF drökåP aloksröf stegnÄ 52-20-5202 llafskcylodräF akcyloklaH netehneenöL 02-20-5202 llafskcylodräF etebrA nårf meh gäv åp llafskcylO 2 negävstkistU 91-20-5202 llafskcylodräF .neggyr gols hco edalmar tsnäjtmeh tsäV 01-20-5202 llafskcylodräF etebra llit gäv åp akcylollaF netehnesdnåtsiB 60-20-5202 llafskcylodräF akcyloklaH noitartsinimdA masnemeG 50-20-5202 llafskcylodräF etebra llit gäv åp llaF naloksladelläH 42-10-5202 llafskcylodräF si åp edaklaH aloksröf snelårtsloS 22-10-5202 llafskcylodräF etu edaklaH gnisiW addeH 22-10-5202 llafskcylodräF tebboj llit gävåp edalmar gnisiW addeH 22-10-5202 llafskcylodräF nessub llit tebboj nårf negäv åp edaklaH tsnäjtmeh nekrapegnÄ 12-10-5202 llafskcylodräF .etebra llit gävåp edaklaH natagirellitrA 41-10-5202 llafskcylodräF .tebboj llit negäv åp edaklaH tsnäjtmeh nekrapegnÄ 31-10-5202 llafskcylodräF talmar netehnesdittroK 80-10-5202 llafskcylodräF tetebra llit gäv åp akcylO muisanmyg sdnasönräH 30-10-5202 llafskcylodräF )KF( nassaksgnirkäsröF llit dakcikS BT tnetsisavele tom HE vele nårf reratnemmok ednaknärK atebra tta tgnut tekcym rä ted . ledempläjh röf tsalp tekcym ås etni snnif teD .öjlimstebra gilåD ssutråh ne trob retils hco lanosrep rakraps hco ttorbtu råf velE dit ammas tkaxe ratuls ne hco rajröb ne åd gninmälrevö röf dit negnI nametsnäjt tom gninpmäloröf dem tsop-e remmoknI ditsgnirenalp nevilbetu ,tsar nevilbetu ,gninnamebrednU nametsnäjt tom gninpmäloröf dem tsop-e remmoknI .lanosrep revele röf metsys alatigid-TI ednalläg netehmaskrev i melborp arots tekcyM retnectropS akcabÖ åp rarröd va gninppö dem melborP jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ aJ jeN jeN aJ jeN jeN aJ aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ aJ aJ jeN aJ jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN aJ jeN aJ jeN jeN aJ jeN jeN jeN aJ jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN aJ aJ jeN jeN jeN aJ aJ jeN aJ jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN aJ jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ aJ jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ aJ jeN aJ jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ aJ jeN aJ jeN aJ aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN aJ jeN aJ aJ aJ jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN aJ jeN jeN jeN aJ jeN aJ jeN jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN aJ jeN jeN aJ aJ aJ jeN jeN aJ jeN jeN aJ jeN jeN jeN jeN aJ jeN jeN jeN Sida YTTRANDE 1(2) Datum 2026-05-14 Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande jonas.bergstrom@harnosand.se Laglighetsprövning enligt kommunallagen mål 2049–26 Bakgrund En överklagan har inkommit till Förvaltningsrätten 2026-05-06 där Charlotte Höglund Bystedt överklagar kommunstyrelsens beslut § 46 KS/2026–144 Kommunfullmäktiges arbetsordning. I ett föreläggande från Förvaltningsrätten ges möjlighet för kommunstyrelsen att lämna in ett skriftligt yttrande på hur man ställer sig till överklagan. Sammanfattning Kommunen noterar att det överklagade beslutet enbart är beredande, då frågan avgjorts av kommunfullmäktige vid ett senare skede. Mot bakgrund av detta, med hänvisning till kommunallagen 13 kap. 2 §, punkt 2, menar kommunen att detta beslut inte kan överklagas, då det är rent förberedande. Ärendet borde avvisas i sin helhet. Med detta sagt vill kommunen ändock framföra sin syn på överklagan i sak. Kommunstyrelsen motsätter sig klagandes begäran i överklagandet. I Kommunallagen (2017:725) regleras “frågor” i kommunfullmäktige främst i 5 kap. (ca §§ 59–64). Lagen ger dock inte en lång definition – den anger ramarna, medan detaljerna ofta bestäms i varje kommuns arbetsordning. Motiveringen till att kommunstyrelsen motsätter sig är att: Kommunfullmäktige har rätt att göra lokala tillägg i arbetsordningen, utan att det strider mot kommunallagen. Se kap 5 § 71 Allt för omfattande frågeställningar av typen vad/hur/beskriv behöver skickas in till dem som ska svara för att kunna förbereda sina svar. Kommunfullmäktiges presidium avgör utifrån kommunallagen och arbetsordningen om frågan får ställas då den är mer omfattande. Ett ja eller nej ska ses som en begränsning för att särskilja fråga från interpellation i sitt omfång. Till skillnad från interpellationen, som är avsedd för angelägenheter av större intresse och som ska framkalla en politisk debatt, ska en fråga röra tämligen enkla förhållanden, så att ett svar ska kunna lämnas relativt omgående. Den beslutade ”nya” arbetsordningen som beslutades 2026-04-27 att gälla från 2027-01-01, har samma innehåll som den nu gällande arbetsordningen. Postadress Besöksadress Hemsida Telefon Organisationsnr Härnösands kommun Stadshuset www.harnosand.se 0611-34 80 00 212000-2403 871 80 Härnösand E-post Fax Bankgiro kommun@harnosand.se 0611-34 80 30 5576-5218 Sida Härnösands kommun YTTRANDE 2(2) Datum 2026-05-14 Kommunstyrelsens yttrande Kommunen anser att överklagandet ska avvisas i sin helhet eftersom det avser ett beredande beslut som inte är överklagbart och därför saknar förutsättningar för prövning. Kommunstyrelsen vill ändock betona kommunfullmäktiges rätt att göra lokala tillägg i arbetsordningen, utan att det strider mot kommunallagen. Kommunallagen (5 kap 64§) anger bara att en fråga ska ha ett bestämt innehåll och att den får ha en kort förklaring. Kommunfullmäktiges arbetsordning är ett lokalt regelverk som kompletterar lagen. Kommunen har rätt att sätta mer detaljerade regler för hur frågor ska hanteras, till exempel att de ska vara mycket korta och tydliga, inriktningen är att de ska kunna besvaras med ja/nej. Syftet är att hålla frågestunden effektiv, undvika debattliknande inlägg samt att skilja “frågor” från “interpellationer” (som är mer omfattande). Se sändning från kommunfullmäktige 2026-03-23: Kommunfullmäktige 2.43.11. Det sker en bedömning om frågorna får ställas, dels i kommunfullmäktiges presidium alternativt i kommunfullmäktige, om den skriftliga frågan får ställas utifrån kommunallagen och arbetsordningen eftersom en fråga ska röra enkla förhållanden, för att ett svar ska kunna lämnas relativt omgående. I Härnösands kommun har det gjorts möjligt att på mötet ställa muntliga frågor och få muntliga svar, den punkten heter ”korta frågor korta svar”, det är ytterligare en möjlighet för ledamöterna att ställa frågor utöver vad kommunallagen anger. Jonas Bergström Kommunstyrelsens ordförande enligt kommunstyrelsens delegation 9.1.2 1 av 5 Protokoll styrelsesammanträde den 6 mars 2026 kl. 14.00 – 14.55 Plats: Digitalt via Team Engine Närvarande ledamöter Niklas Säwén (ordf) Sundsvalls kommun Anna Sundberg (v ordf) Region Gävleborg Daniel Olsson Gävle kommun Stefan Dalin Timrå kommun Malin Svanholm Kramfors kommun Fredrik Granholm Sollefteå kommun Knapp Britta Thyr Härnösands kommun Marjo Myllykoski Söderhamns kommun Tjänstepersoner Peter Haglund VD Nya Ostkustbanan Caroline Grafström Sekreterare Frånvarande Sara Nylund Region Västernorrland Mikael Löthstam Hudiksvalls kommun Johannes Nordin Örnsköldsviks kommun Ola Wigg Nordanstigs kommun Erik Lövgren Ånge kommun Åsa Broman Länsstyrelsen Gävleborg (adj.) Daniel Gustafsson Länsstyrelsen Västernorrland (adj.) Oliver Dogo Handelskammaren Mittsverige (adj.) Roza Güclü Hedin Mellansvenska Handelskammaren (adj.) Protokollet omfattar §§ 75-88

§ 77 Val av justerare Beslut Styrelsen beslutar att välja Anna Sundberg till att justera dagens protokoll.

§ 78 Fastställande av dagordningen Beslut Styrelsen beslutar att fastställa dagordningen.

§ 79 Föregående protokoll från styrelsesammanträde Beslut Styrelsen beslutar att att lägga protokollen från styrelsesammanträde 2026-01-30 samt från VU-sammanträde 2026-02-13 till handlingarna.

§ 80 Hänt sedan sist VD Peter Haglund presenterar aktiviteter och händelser av betydelse sedan det senaste styrelsemötet. Det har varit en intensiv period med påverkansarbete bl a träff med riksdagspolitiker från Gävleborg och Västernorrland samt besök på Järnvägsforum Norr. Det har också matats på i sociala medier med fokus på det starka stödet från näringslivet. VD och ordförande Niklas Säwén har skrivit en replik på artikel i Svenska Dagbladet om samhällsekonomiska kalkyler. Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

§ 81 Ekonomisk rapport VD Peter Haglund föredrar månadsrapporten för januari 2026 samt visar underlag för fakturering till aktieägarna. Beslut Styrelsen beslutar att godkänna månadsrapporten för januari 2026. Beslutsunderlag: Månadsrapport januari 2026 Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 3 av 5

§ 82 Årsredovisning 2025 VD Peter Haglund informerar om årsredovisningen som delgetts styrelsen inför sammaträdet. Beslut Styrelsen beslutar att godkänna årsredovisning 2025 för Ostkustbanan 2015 AB, samt att överlämna årsredovisningen till årsstämman för fastställelse. Beslutsunderlag: Årsredovisning 2025 för Ostkustbanan 2015 AB

§ 83 Verksamhetsplan och budget - inriktningsdiskussion inför beslut på nästa styrelsemöte Verksamhetsplanering En SWOT-analys har genomförts i VU och VD Peter Haglund har även träffat flertalet ägarorganisationer och då samlat in inspel kring verksamheten. En avgörande utgångspunkt i planen blir också innehållet i regeringens beslut om nationell plan. VD gör en kort genomgång av bolagets gällande verksamhetsplan. Verksamheten beskrivs i denna utifrån åtta rubriker och även i fortsättningen kommer planen ha ett liknande upplägg även om rubrikerna kan komma att ändras. Det har även lämnats inspel från revisionen om att det bör göras en återkoppling av verksamhetsplanen i årsredovisningen. Budget Utgångspunkten är att den fleråriga budgeten ligger fast. Den oförändrade ramen är av störst betydelse och justeringar kan komma att ske mellan olika budgetposter under året. Budget för personalkostnader kommer uppdateras. Styrelsen diskuterar det som framkommit i SWOT-analysen och lämnar medskick till VD inför framtagande av verksamhetsplan och budget. Styrelsen beslutar att ha tagit del av informationen. att uppdra till VD att ta fram Verksamhetsplan för 2026–2029, samt reviderad budget för 2026 och budget för 2027-2029 och återkomma med dessa till nästa styrelsemöte.

§ 84 Arkivmyndighet och informationshanteringsplan VD Peter Haglund föredrar den utredning som genomförts av Sundsvalls kommunarkiv angående byte av arkivmyndighet. Vidare presenterar han slutsatserna och rekommendationderna i denna. Beslut Styrelsen beslutar att i enlighet med utredningen föreslå ägarna att regionstyrelsen i Gävleborg kvarstår som arkivmyndighet, Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 4 av 5 att handlingar som av misstag arkiverats i Sundsvalls kommunarkiv kartläggs och skickas till Regionarkivet i Gävleborg, att digitala handlingar som registreras i diariesystemet Public 360 (i Sundsvalls kommun) arkiveras digitalt hos regionarkivet, att bolaget upprättar en informationshanteringsplan som beslutas i bolagsstyrelsen så att det finns gallringsbeslut för information som ska gallras, att det är tydligt vilken information som ska bevaras och att anställda och inhyrd administrativ personal har tydliga rutiner att rätta sig efter. att bolaget upprättar en arkivbeskrivning som biläggs beslutet om informationshanteringsplan. Beslutsunderlag: Utredning om byte av arkivmyndighet för Ostkustbanan 2015 AB 2026-01 med bilagor.

§ 85 Kommande händelser och aktiviteter VD informerar om kommande händelser: Fullfölja påverkansarbetet ända in i mål, bl a inlägg i sociala medier. Debattartikel ”Stryk trafikverkets förslag om att lappa och laga” som VU undertecknar. Fortsatta kontakter med nyckelpersoner i regeringsunderlaget. Kristdemokraternas partiarrangemang 17-18 april tilsammans med Botniska korridoren. Utarbeta förslag till alternativa kommentarer för att snabbt kunna kommentera fastställelsebeslutet. Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

§ 86 Kommande sammanträden 27 mars kl 14-15 VU 10 april kl 14-16 styrelsemöte 21 april kl 14-17 Ägarforum, i Sundsvall 7-8 maj styrelseträff (fysiskt i Hudiksvall) 8 maj bolagsstämma och konstituerande möte (digitalt) 25 september kl 14-15 VU 9 oktober kl 14-16 styrelsemöte 13 november kl 14-15 VU 27 november kl 14-16 styrelsemöte Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 5 av 5 Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

§ 87 Övriga frågor Fredrik Granholm ställer fråga om någon i styrelsen kommer delta i dialogmöte med SJ den 30 mars. VD meddelar att han ska delta för att få en bättre bild av hur trafikeringen av Ostkustbanan kan utvecklas. Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

§ 88 Mötet avslutas Ordförande tackar för visat engagemang och avslutar mötet. Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 1 av 6 Protokoll styrelsesammanträde den 10 april 2026 kl. 14.00 – 15.00 Plats: Digitalt via Team Engine Närvarande ledamöter Niklas Säwén (ordf) Sundsvalls kommun Anna Sundberg (v ordf) Region Gävleborg Sara Nylund Region Västernorrland Daniel Olsson Gävle kommun Malin Svanholm Kramfors kommun Stefan Dalin Timrå kommun Erik Lövgren Ånge kommun §§ 96-104 Fredrik Granholm Sollefteå kommun §§ 101-104 Ola Wigg Nordanstigs kommun Åsa Broman Länsstyrelsen Gävleborg (adj.) Oliver Dogo Handelskammaren Mittsverige (adj.) §§ 96-104 Tjänstepersoner Peter Haglund VD Nya Ostkustbanan Caroline Grafström Sekreterare Frånvarande Knapp Britta Thyr Härnösands kommun Mikael Löthstam Hudiksvalls kommun Marjo Myllykoski Söderhamns kommun Johannes Nordin Örnsköldsviks kommun Daniel Gustafsson Länsstyrelsen Västernorrland (adj.) Roza Güclü Hedin Mellansvenska Handelskammaren (adj.) Protokollet omfattar §§ 89-104

§ 89 Sammanträdets öppnande Ordförande Niklas Säwén hälsar alla välkomna och förklarar mötet för öppnat.

§ 90 Val av sekreterare Beslut Styrelsen beslutar att välja Caroline Grafström till sekreterare för mötet. Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 2 av 6

§ 91 Val av justerare Beslut Styrelsen beslutar att välja Sara Nylund till att justera dagens protokoll.

§ 92 Fastställande av dagordningen Beslut Styrelsen beslutar att fastställa dagordningen.

§ 93 Föregående protokoll Beslut Styrelsen beslutar att lägga protokollen från styrelsemötet 2026-03-06 och VU-mötet 2026-03-27 till handlingarna.

§ 94 Hänt sedan sist / information om nationell plan VD Peter Haglund presenterar aktiviteter och händelser av betydelse sedan det senaste styrelsemötet. Debattartikel publicerad 16 mars ”Slopa Trafikverkets förslag om att lappa och laga”. Dialoger om konsultuppdrag som rör kommersiella aspekter och uppföljning utifrån nationella planen. Möten/träffar: träff med Unionens förbundsstyrelse, SJ-möte i Gävle om trafikering längs norrlandskusten. Dialog inledd med tjänstepersoner på ägarorganisationerna om samverkansformer. Workhop innan sommaren. Ännu inget beslut om nationell plan. Det finns förberedda underlag för bolagets reaktion efter besked. Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

SAM § 95 PBL - vid planbesked 2024-06-20 2010:900 BFS 2020:5 BFS 2020:6 BFS 2020:8 Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Om planbeskrivningen Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd. Beskrivningen ska redovisa planens syfte samt förutsättningar och förändringar. De tekniska, fastighetsrättsliga och ekonomiska åtgärder som behövs för att genomföra planen ska också framgå. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. Planen upprättas enligt reglerna i plan- och bygglagen 2010:900. Plankartan och dess bestämmelser är juridiskt bindande enligt plan- och bygglagen (PBL). Plankartan har tagits fram i ArcMap 10.8.2 med modulen Geosecma Fysisk planering och SWE_Detaljplan_SIS_Bestämmelsekatalog-_v20240502 Planbeskrivning är ett vägledande och förtydligande dokument till hur detaljplanen ska förstås och genomföras. Grundkartan är ett underlag för detaljplanearbetet som redovisar topografi och fastighetsförhållanden inom planområdet och dess närmaste omgivning. Avsändare Härnösands kommun 871 80 Härnösand Telefon: 0611-34 80 00 E-post: kommun@harnosand.se Läs mer på: https://www.harnosand.se/detaljplanering Detaljplanen har tagits fram av Härnösands samhällsförvaltnings plan- och byggavdelning på delegation från kommunstyrelsen/fullmäktige. Medverkande Frida Näsman, Planhandläggare Härnösands kommun Linda Johansson, Planhandläggare Härnösands kommun Sarah Olsson, planarkitekt Norconsult Sverige AB Sonia Tibblin, planarkitekt Norconsult Sverige AB Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Detaljplaneprocessen (utökat förfarande) Ett utökat förfarande tillämpas för att planförslaget inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande, eller är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om detaljplaner En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas och hur bebyggelse och byggnadsverk får se ut. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter. Plankartan är bindande vid prövning av exempelvis bygglov. Planbeskrivningen beskriver detaljplanens syfte och hur plankartan ska tolkas. Under arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till hur marken får användas, utifrån en avvägning av allmänna och enskilda intressen. En detaljplan handläggs med begränsat förfarande, standardförfarande eller utökat förfarande. Denna detaljplan handläggs med ett utökat förfarande, processen beskrivs nedan. Kungörelse Vid utökat förfarande ska kommunen inför samrådet kungöra förslaget till detaljplan. Kungörelsen ska göras i en ortstidning och anslås på kommunens anslagstavla. Samråd Samråd av planförslaget sker med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och andra berörda. Syftet med samrådet är att samla in information och synpunkter, förankra förslaget och få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. De skriftliga synpunkter som inkommit under samrådstiden redovisas och bemöts i en samrådsredogörelse. Därefter justeras förslaget utifrån inkomna synpunkter. Granskning Planförslaget ska därefter tillgängliggöras för granskning i minst tre veckor. Om detaljplanen antas medföra betydande miljöpåverkan gäller minst 30 dagar. Granskningen är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget. Antagande Detaljplanen antas genom ett politiskt beslut av kommunfullmäktige. Laga kraft Om detaljplanen inte överklagas får beslutet att anta detaljplanen laga kraft, vilket innebär att detaljplanen får rättsverkan. Därefter kan genomförandet av detaljplanen påbörjas. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Sakägarkrets Detaljplanens sakägarkrets består av närliggande fastighetsägare samt andra som bedöms beröras direkt av planens genomförande. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Innehållsförteckning PLANENS SYFTE _____________________________________________________________________ 1 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN _______________________________________________________ 1 PLANENS HUVUDDRAG ________________________________________________________________ 1 PLANDATA _________________________________________________________________________2 GENOMFÖRANDETID __________________________________________________________________3 GRUNDKARTA ______________________________________________________________________3 UTREDNINGAR ______________________________________________________________________3 PLANFÖRSLAGET ____________________________________________________________________ 4 ALLMÄN PLATSMARK __________________________________________________________________ 4 Huvudmannaskap _______________________________________________________________ 4 KVARTERSMARK _____________________________________________________________________4 VATTENOMRÅDE ____________________________________________________________________ 4 PLANBESTÄMMELSER _________________________________________________________________4 FÖRUTSÄTTNINGAR I PLANOMRÅDET OCH KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET _______________ 6 BEBYGGD MILJÖ _____________________________________________________________________6 Bostäder ______________________________________________________________________ 6 Verksamheter och andra anläggningar ______________________________________________ 7 Service ________________________________________________________________________ 7 Bebyggelsekaraktär och gestaltning ________________________________________________ 7 Kulturmiljö _____________________________________________________________________ 7 Fornlämningar _________________________________________________________________ 7 MARK- OCH VATTENFÖRHÅLLANDEN _______________________________________________________ 7 Stads- och landskapsbild _________________________________________________________ 7 Naturmiljö ____________________________________________________________________ 8 Grönstruktur och rekreation _______________________________________________________ 9 Geotekniska förhållanden _______________________________________________________ 10 Hydrologiska förhållanden _______________________________________________________ 10 SOCIALA FAKTORER __________________________________________________________________ 11 Friytor _______________________________________________________________________ 11 Ljusförhållanden _______________________________________________________________ 11 Barnperspektiv ________________________________________________________________ 12 Tillgänglighet, trygghet och jämställdhet ___________________________________________ 13 KOMMUNIKATIONER _________________________________________________________________ 14 Gång- och cykeltrafik ___________________________________________________________ 14 Kollektivtrafik _________________________________________________________________ 14 Fordonstrafik __________________________________________________________________ 15 Parkering, varumottagning och angöring ___________________________________________ 16 HÄLSA OCH SÄKERHET ________________________________________________________________ 17 Risk för översvämning och skyfall _________________________________________________ 17 Risk för ras, skred och erosion ____________________________________________________ 18 Förorenad mark _______________________________________________________________ 19 Brandsäkerhet_________________________________________________________________ 20 Transportled för farligt gods _____________________________________________________ 20 Elektromagnetiska fält __________________________________________________________ 21 Radon _______________________________________________________________________ 21 Väg- och spårtrafiksbuller _______________________________________________________ 21 TEKNISK FÖRSÖRJNING________________________________________________________________ 26 Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Vatten och spillvatten ___________________________________________________________ 26 Dagvatten ____________________________________________________________________ 26 Snöhantering __________________________________________________________________ 28 El, fiber och tele _______________________________________________________________ 29 Fjärrvärme ___________________________________________________________________ 29 Avfall ________________________________________________________________________ 29 BEFINTLIGA PLANERINGSUNDERLAG ___________________________________________________ 29 KOMMUNALA UNDERLAG _____________________________________________________________ 30 Översiktsplan _________________________________________________________________ 30 Detaljplaner och områdesbestämmelser ____________________________________________ 32 Planbesked ___________________________________________________________________ 33 Kommunala beslut i övrigt _______________________________________________________ 34 FÖRENLIGT MED MILJÖBALKEN _______________________________________________________ 36 UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN _____________________________________________ 36 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING _________________________________________________________ 37 RIKSINTRESSEN _____________________________________________________________________ 37 Trafikkommunikation ___________________________________________________________ 37 Trafikkommunikation ___________________________________________________________ 38 HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER__________________________________________________________ 39 Ekologiskt särskilt känsliga områden _______________________________________________ 39 MILJÖKVALITETSNORMER ______________________________________________________________ 40 Miljökvalitetsnorm för luft _______________________________________________________ 40 Miljökvalitetsnorm för vatten ____________________________________________________ 40 STRANDSKYDD _____________________________________________________________________ 41 Andra särskilda områdesskydd ___________________________________________________ 42 Naturreservat _________________________________________________________________ 42 GENOMFÖRANDEFRÅGOR ___________________________________________________________ 42 PRÖVNING ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING ___________________________________________________ 42 ORGANISATORISKA FRÅGOR ____________________________________________________________ 42 Tidplan ______________________________________________________________________ 42 Genomförandetid ______________________________________________________________ 43 Exploateringsavtal _____________________________________________________________ 43 Huvudmannaskap för allmän plats ________________________________________________ 43 Huvudmannaskap för vatten, spillvatten och dagvatten _______________________________ 43 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR __________________________________________________________ 43 Fastighetsindelningsbestämmelser ________________________________________________ 44 Fastighetsbildning _____________________________________________________________ 44 Markreservat _________________________________________________________________ 45 Ledningsrätter _________________________________________________________________ 45 TEKNISKA FRÅGOR __________________________________________________________________ 45 Tekniska åtgärder ______________________________________________________________ 45 EKONOMISKA FRÅGOR ________________________________________________________________ 45 Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare _______________________________________ 45 Ekonomiska konsekvenser för kommunen ___________________________________________ 46 Planavgift ____________________________________________________________________ 46 KÄLLOR ___________________________________________________________________________ 47 Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Planens syfte Syftet med planen är att möjliggöra för en ny skola i två plan med uppskattad byggnadsarea på 1100 m2. Byggnadens höjd regleras för att motsvara att två våningar inryms. Genom att begränsa utnyttjandegrad och mark som får bebyggas säkerställs att tillräcklig friyta uppnås. Planen syftar även till att möjliggöra för ett grönt stråk mellan skolan och intilliggande bostäder samt en ny placering för en gång- och cykelväg. Beskrivning av detaljplanen Under detta avsnitt beskrivs detaljplanen mer översiktligt. Här redovisas detaljplanens huvuddrag såsom användning, lägesbestämning, huvudmannaskap och genomförandetid. Motiv till regleringarna finns under Förutsättningar i planområdet och konsekvenser av planförslaget under berörd rubrik. Planens huvuddrag Detaljplanen möjliggör i huvudsak för skola (S) med tillhörande gård för cirka 120 barn och 28 anställda. Det planläggs även för naturmark samt gång- och cykelväg inom planområdet. Kvartersmark för skola angörs från Sockenvägen. Ny bebyggelse är anpassad till landskapet genom begränsning av höjd och att placering av bebyggelse ska passa in i omgivningen. I gällande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige den 26 september 2022 i § 79, redovisas två markanvändningar för området, transportinfrastruktur och mångfunktionell bebyggelse. En stor del av planområdet är utpekat för transportinfrastruktur (järnväg) med ställningstagandet: ska därför vara en prioriterad fråga i planeringen. En avsmalnad järnvägskorridor bör utarbetas inom en snar framtid. Framtida tågstopp utpekas i första hand Ett genomförande av planen påverkar inte ostkustbanans utveckling. Planområdets östra delar är utpekat som mångfunktionell bebyggelseyta med ställningstagandet: utvecklas med en blandning av småskalig handel, service och kontor tillsammans med bostäder. Utvecklingen innefattar oftast förtätningsåtgärder, i dessa fall ska grönområden värnas och ny bebyggelse komplettera den befintliga. Smarta och yteffektiva parker Planområdet bedöms inte stämma överens med kommunens översiktsplan och handläggs därför med utökat förfarande. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Kommunens bedömning är att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning enligt yttrande daterat 2025-02-12. Plandata Detaljplaneområdet ligger i området Kullen i Härnösands sydvästra delar. Planområdet utgör en grönyta mellan ett villaområde och ett flerbostadshusområde, och angränsar till Sockenvägen och Bergsstigen i söder. Tätort eller kommundelscentrum: Kullen Planområdets area: 17 930 m2 Avstånd till Stora torget: 1,2 km Markägoförhållanden: Kommunal mark. Figur 1 Röd markering: områdets lokalisering i Härnösand Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Figur 2 Röd markering visar planområdet. Detaljplaneområdet består av en del av fastigheten Fastlandet 2:64. Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen får laga kraft. Grundkarta Grundkartan är ett underlag för detaljplanearbetet som redovisar topografi och fastighetsförhållanden inom planområdet och dess närmaste omgivning. Grundkartan är upprättat i koordinatsystemet SWEREF99 17 15 och i höjdsystemet RH2000 den 2025-07-01, reviderad 2026-02-24. Grundkartan är framtagen med GNSS-mätningar i fält. Utredningar Checklista för Barnkonsekvensanalys, Härnösands kommun, 2025-03- 20 Dagvatten- och skyfallsutredning, Ramboll, 2025-01-22 Miljöteknisk markundersökning, Sweco, 2025-03-16 Trafikbullerutredning, Brekke & Strand akustik AB, 2025-03-13 Volymstudie och 3d-modell, Sweco, 2025-06-26 Översiktlig Naturvärdesinventering, Härnösands kommun, 2024-09-23 Trafik- mobilitets- och parkeringsutredning, Bouvier Sverige AB, 2025- 02-20 PM Kompletterande miljöteknisk markundersökning, Sweco, 2025-06- 04 Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 PM Geoteknik, Sweco, 2025-01-10 Planförslaget Allmän platsmark Den nya gång- och cykelvägen planläggs som allmän plats, GCVÄG. I de södra och västra delarna av detaljplanen planläggs ett grönt naturstråk som allmän plats, NATUR. Huvudmannaskap Huvudmannaskapet är kommunalt för allmän platsmark inom detaljplanen. Kvartersmark Planen reglerar kvartersmark för skola, S. I användningen ingår bland annat förskola, skola, högskola, vuxenutbildning samt komplement som bibliotek, matsal och parkering. Vattenområde Planen berörs inte av något vattenområde. Planbestämmelser Eftersom varje reglering ska ha stöd i detaljplanens syfte ställs krav på att stödet ska motiveras i planbeskrivningen. Planbestämmel Motivering Lagstöd se Allmän plats NATUR Natur 4 kap. 5 § PBL Markanvändningen natur reglerar ett friväxande grönområde som endast kräver viss skötsel. Användningen reglerar att befintligt rekreationsområde bevaras och att det finns ett avskiljande grönstråk mellan skola och bostäder. GCVÄG Gång- och cykelväg 4 kap. 5 § PBL Möjliggör flytt av befintlig gc-väg norr om skolans gård. Gång- och cykelvägen möjliggör fortsatt tillgänglighet till rekreationsområdet. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Kvartersmark S Skola 4 kap. 5 § PBL Markanvändningen skola möjliggör för exempelvis förskola inom kvartersmark och uppfyller planens syfte om att möjliggöra ny skolverksamhet. Inom användningen ingår komplement till verksamheten som gård, parkering och miljöhus. Begränsning av markens nyttjande Marken får inte förses med byggnad 4 kap. 16 § PBL Begränsar så att byggnader placeras med avstånd från fastighetsgräns. Säkerställer även att byggnad inte placeras alltför nära befintliga bostäder och erhåller avstånd till gator och vägar. Ger utrymme till parkering, vägar och markåtgärder som stödmurar. Marken får endast förses med 4 kap. 16 § komplementbyggnad PBL Här får mindre byggnader som förråd, pergola, lekutrustning upprättas. Begränsar även placering av huvudbyggnad och säkerställer att mark inom användningen skola inte bebyggs med mer än komplementbyggnader. Höjd på byggnadsverk h 11,5 Högsta nockhöjd på huvudbyggnad är 4 kap. 11 § 1 angivet värde i meter PBL Bestämmelse om högsta nockhöjd reglerar byggnaders omfattning över markytan. Nockhöjden är anpassad till planens syfte om en huvudbyggnad i två plan. h 5,0 Högsta nockhöjd på 4 kap. 11 § 2 komplementbyggnad är angivet värde i PBL meter Bestämmelse om högsta nockhöjd reglerar byggnaders omfattning över markytan. Nockhöjden för komplementbyggnaderna är anpassade till att upprättas i ett plan. Utnyttjandegrad e Största byggnadsarea är 1100 4 kap. 11 § 1 kvadratmeter inom egenskapsområdet PBL Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Största byggnadsarea bestämmer byggnadens omfattning och regleras till 1100 m2 för att möjliggöra byggnation av skolbyggnad. Genom att begränsa hur stor del av marken som får bebyggas säkerställs utrymme för gård, parkering och dagvattenhantering inom användningen för skola. e Största byggnadsarea för 4 kap. 11 § 2 komplementbyggnader är totalt 100 PBL kvadratmeter inom egenskapsområdet Största byggnadsarea bestämmer komplementbyggnadernas omfattning och regleras till 100 m2. Genom att begränsa hur stor del av marken som får bebyggas säkerställs utrymme för gård och dagvattenhantering inom användningen för skola. Villkor för startbesked a Startbesked får inte ges för byggnation 4 kap. 14 § 1 förrän markföroreningar har avlägsnats PBL Bestämmelsen syftar till att säkerställa att de föroreningar som påträffats är borttagna innan marken får bebyggas. Förutsättningar i planområdet och konsekvenser av planförslaget Bebyggd miljö Bostäder Det finns inga bostäder inom planområdet. Planområdet omges av befintliga bostadskvarter med både villor och flerbostadshus. Planområdet angränsar i norr till befintliga lamellhus och i söder och väst mot befintliga villakvarter. I öst avgränsar vägområdet för Sockenvägen. Konsekvenser Ett genomförande av planförslaget kan medföra att befintligt grönområde i närheten av befintliga bostäder ianspråktas för skolverksamhet. Planförslaget reglerar naturmark mellan skola och befintliga bostäder för att skapa en buffertzon och på sätt minimera eventuell påverkan. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Verksamheter och andra anläggningar Det finns inga verksamheter inom planområdet. Strax sydost om planområdet, cirka 50 meter bort, på andra sidan Sockenvägen ligger en verksamhet som bedriver ett åkeri. Konsekvenser Detaljplanen möjliggör för en skola med tillhörande gård. Befintlig verksamhet bedöms inte att påverkas av planförslaget och kan fortsätta bedriva sin verksamhet. Service Det finns ingen service inom aktuellt planområde. Närmsta service, kommersiell och offentlig, finns cirka 500 meter öst om planområdet. Konsekvenser Detaljplaneförslaget medger inga förändringar på befintlig service. Bebyggelsekaraktär och gestaltning Kulturmiljö Det finns ingen utpekad kulturmiljö eller andra värdefulla byggnader inom planområdet eller dess närhet. Konsekvenser Ingen påverkan förväntas. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade av kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Det finns inga kända fornlämningar i planområdet eller dess närhet. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas. Den som leder arbetet ska skyndsamt anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Konsekvenser Inga fornlämningar påverkas av planläggningen. Mark- och vattenförhållanden Stads- och landskapsbild Planområdet utgör en grönyta mellan ett villaområde och ett flerbostadshusområde. Bebyggelsen i omgivningen karaktäriseras av villor i en och två våningar. Bebyggelsen är från slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Norr om planområdet finns ett område med lamellhus med ett Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 våningsantal på tre våningar med en tydlig innergårdsstruktur. Lamellhusen är från senare under 1970-talet och är av miljonprogrammets ideologi. Planområdet ligger något upphöjt från Sockenvägen, markens lutning sluttar lätt mot sydost. De östra delarna har plushöjd ca +37 över nollplanet och norra och västra delarna ca +40 över nollplanet. Berg i dagen (synligt berg) finns närmast Sockenvägen. Grönområdet utgör en grön kil mellan flerbostadshusen och villabebyggelsen som karaktäriseras av tallskog med inslag av lövträd och blåbärsris. Figur 3 Tallar och flerbostadshusen norr om planområdet. Konsekvenser Genom anpassning i byggnadshöjd och utnyttjandegrad i plankartan begränsas påverkan på omkringliggande bebyggelse och på stads- och landskapsbilden. Befintliga tallar och vegetation avses att bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Landskapsbilden bedöms inte påverkas negativt. Naturmiljö Planområdet består i dagsläget uteslutande av naturmark, genomkorsad av en gång- och cykelväg. Området utgörs främst av tallar, rönn, ask och lönn. Bottenskiktet utgörs till största del av blåbärsris. Hela området bedöms, enligt naturvärdesinventeringen (Härnösands kommun 2025) ha ett högt naturvärde främst på grund utav de äldre tallarna som växer över området. Området bedöms även ha höga friluftsvärden eftersom det använt flitigt av de närboende i området. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Konsekvenser Planförslaget omfattar del av naturmark. Viss del av skogsmarken inom skolan föreslås regleras med prickmark, att byggnader inte får uppföras, men främst till korsmark, endast komplementbyggnad får upprättas. På så sätt finns det förutsättningar för att kunna skapa en naturlik del på förskolegården samt för att behålla en del av de äldre tallar som finns på platsen. Mot befintlig bebyggelse bevaras naturmark, anges med NATUR i plankartan, för att vidhålla ett avskiljande grönstråk mellan skola och befintliga bostäder. Grönstruktur och rekreation Cirka 500 meter väster om planområdet ligger Gådåberget där det finns ett rekreationsområde med möjlighet till vandring, bärplockning, flera stigar samt naturreservatet Gådeåbergsbrännan. Grönområdet sträcker sig väster om Härnösand och är viktig för grön infrastruktur och biologisk mångfald. Ett grönområde definieras i statistiken (SCB) som ett område av sammanhängande grönytor som uppgår till minst 0,5 hektar och som är allmänt tillgängligt. Det innebär att planområdet definieras som ett grönområde men som inte är ordnat som en park. Däremot kan spontanlek och annan rekreation förekomma. Grönyta, eller total grönyta, avser samtliga gröna element i tätorterna alldeles oavsett om de är tillgängliga för allmänheten eller inte. Konsekvenser Planförslaget ianspråktar cirka 8200 m2 av befintligt naturområde och ligger mellan befintlig bebyggelse. Resterande del av planområdet fortsätter vara naturområde där rekreationsvärden bevaras. Genom att flytta gång- och cykelvägen är grönområdet fortsatt tillgängligt för allmänheten. Det finns förutsättningar för att skolans utemiljö kan vara tillgänglig efter stängning vilket blir ett komplement till rekreationsvärdet i närområdet. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Geotekniska förhållanden Figur 4 Jordartskarta. Källa: Sveriges geologiska undersökning (SGU 2025) Jordartskartan ovan visar på planområdets geotekniska förutsättningar. Blå yta representerar morän och röda ytan representerar berg i dagen. En översiktlig geoteknisk undersökning har tagits fram inom ramen för detaljplanen (Sweco 2025). Undersökningen visar att området består generellt av tunt lager mulljord ovan sand, grus eller silt på berg. Det finns ytligt berg inom området. tlager av fastmark med medelhög genomsläpplighet. Konsekvenser Planområdets geotekniska förutsättningar bedöms vara lämplig för exploatering, som främst sker där det är berg i dagen. Det innebär att viss sprängning kan behöva ske. Fortsatt detaljprojektering bör utföras när markprojektering och byggnadernas placering och last är kända. Hydrologiska förhållanden Planområdet ligger inte inom något grundvattenmagasin eller vattenskyddsområde. Enligt framtagen dagvattenutredningen finns det en energibrunn i planområdets närområde som visar på grundvatten vid 30 meter. I geoteknisk utredning (Sweco 2025) har ett grundvattenrör installerats. Det visar på torra förhållanden uppmätt 2025-11-25. Det förväntas inte finnas något grundvatten inom planområdet med anledning av det tunna jordlagret. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Konsekvenser Det finns ingen anledning till att anta att detaljplanen kan innebära fara eller äventyra grundvattnet. Sociala faktorer Friytor För bostäder, lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det inom fastigheten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Friyta definieras som markområde som inte är avsett för byggnader eller trafikanläggningar (exempelvis cykel- och bilparkering eller angöringsväg). Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta har i planen definierats som en yta som går att leka på och som är tillgänglig för barn. I kommunens översiktsplan nämns det att Boverkets riktlinjer om friyta (40 m2 per barn) för lek och utevistelse ska vara rådgivande vid planering och utveckling av förskolor. Detaljplanen möjliggör för skolverksamhet, användningen inkluderar bland annat verksamhet för förskola. Det skulle innebära att byggnaden beräknas inrymma cirka 120 barn vilket kräver en friyta på 6400 m2. Användningsområdet för skola är 8200 m2, med en byggrätt om högst 1100 m2 stort vilket skapar förutsättning för en gård där minst 40 m2 per barn kan uppfyllas. Lämplig placering för utegård är där marken är planlagd med korsmark eftersom där är låga bullervärden och nära anslutning till naturmarken och rekreationsområde. Det går även att enkelt nå gårdsytan via gång- och cykelvägen. Konsekvenser Kravet på friytor uppnås med planförslaget. Ljusförhållanden Sol- och dagsljusförhållanden är en viktig miljöfaktor i ett övervägande kallt klimat och solvärmen är en god energitillgång under sommarhalvåret. Vid nybyggnation ställs krav på tillgång till dagsljus för rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. I BBR ställs krav på dagsljus för rum i lokaler där människor vistas mer än tillfälligt. Lokaler för förskola är en arbetsplats som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om utformning där det finns krav på tillfredsställande dagsljus, utblick och belysning. Ljusförhållanden inom planområdet är idag bra, det finns inga byggnader som skymmer planområdet eftersom området söder och sydväst består av väg och friliggande villor. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Belysningsarmatur ska undvikas eller styras så att ljusföroreningar/spilljus till omgivande naturmark undviks. Detta för att begränsa störningar på nattaktivt djurliv i omgivande naturmark. Nattlevande djur som insekter, groddjur och fladdermöss missgynnas av artificiellt ljus. För att minska den negativa påverkan på de nattlevande djuren ska inget spilljus riktas eller hamna inom naturområdena, en förutsättning är att belysningsarmatur undviks. Konsekvenser Begränsning av byggnadens högsta nockhöjd samt placering möjliggör fortsatt goda ljusförhållanden inom och i angränsning till planområdet. Träd som bevaras skapar skugga på utegården vilken kan vara fördel vid ett varmare klimat. Kommunicering ska ske med ekolog på kommunen gällande placering av ljuskällor. Barnperspektiv Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020 och ska därmed införlivas i samhällsplaneringen. Konventionen syftar till att säkerställa alla barns mänskliga rättigheter. Lagen innebär att för varje beslut som får påtagliga, direkta eller indirekta konsekvenser för barn ska en bedömning av vad som är barns bästa göras (art. 3). Om det finns mer än ett alternativ ska den lösning väljas som bäst tillgodoser barns bästa. Bedömningen av vad som är barns bästa ska baseras på bland annat beprövad erfarenhet, forskning och nationella riktlinjer, men även på barns egna åsikter. Barnkonventionen innefattar även krav på barns delaktighet och inflytande i de beslut som får konsekvenser för barn (art. 12) samt krav på att inga barn får diskrimineras på grund av till exempel funktionshinder eller språkkunskaper (art. 2). Därutöver har barn, enligt barnkonventionen, även rätt till bland annat goda förutsättningar för en optimal utveckling, en trygg och säker uppväxt, utbildning samt rätt till vila och lek. I tidigt skede har kommunen upprättat en checklista för barnkonsekvensanalys för detaljplan för Fastlandet 2:64. Syftet med checklistan är att säkerställa barn- och ungdomsperspektivet i samhällsbyggnadsprocessen och detaljplanering. Idag använder barn och unga bland annat den gång- och cykelväg som går genom planområdet. Området nyttjas även för bärplockning och lek. Konsekvenser De konsekvenser som lyfts i checklistan är bland annat att gång- och cykelvägen samt rekreationsområdet används flitigt, därför är det viktigt att möjligheten att röra sig inom området kvarstår och att gård för skolverksamhet kan nyttjas efter verksamhetens öppettider. Delar av planområdet kvarstår vara naturmark med fortsatt förutsättning för spontanlek och bärplockning. Placeringen av gården gör att barnen inte hamnar i konflikt med trafikrörelser. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Planområdets lokalisering har valts utifrån bland annat tillgängligheten i befintlig miljö, möjlighet att uppnå krav på friyta och upptagningsområde. Under samrådet har närboende kunnat lämna synpunkter om förslaget och kan göra det vidare under skedet granskning. Utifrån checklistan har bedömningen gjorts att konsekvenserna av förslaget inte är så stora att en barnkonsekvensanalys behövs. Planområdet ligger i anslutning till ett större naturområde, Gådeåberget, västerut som fortsatt är tillgängligt. Det är viktigt att gården kan vara tillgänglig kvällstid för att kompensera för grönområdet som tas i anspråk. Tillgänglighet, trygghet och jämställdhet Att känna sig trygg och kunna röra sig fritt är en demokratisk rättighet för alla människor. Alla ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av människor så långt det är möjligt, inom rimliga kostnader. Hinder för tillgänglighet kan, beroende på vem du är, finnas i allt från den fysiska miljön till platsens upplevda trygghet. Det är viktigt att identifiera aspekter som kan skada tillgängligheten för vissa för att skapa rum för så många som möjligt. Byggnader och lokaler ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid nybyggnation av bostäder ska alla lägenheter belägna högre upp än två våningsplan ha tillgång till hiss. Nybyggda entréer ska vara tillgängliga och angöringsavstånden får inte överstiga 25 meter. Markens höjdsättning ska utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå målpunkter utan problem. Konsekvenser Det finns goda möjligheter inom planområdet att klara avstånd för parkering för tillgänglighetskrav. Det finns möjlighet att angöra byggnaden från flera väderstreck vilket gör den mer tillgänglig. Utemiljön kan både nås från byggnad eller gång- och cykelväg samt parkering. Platsens lokalisering i staden skapar god tillgänglighet för upptagningsområdet. Det är viktigt att ny gång- och cykelväg fortsatt är belyst för att skapa en trygg miljö. Placering och krav på belysningsarmaturer är inget som regleras i planhandlingar men befintliga kommer att ersättas i samband med att den nya gång- och cykelvägen byggs. Belysning inom gården kommer anpassas efter verksamhetens behov. Fler som rör sig på platsen kan höja känslan av trygghet, det skapar generellt mer liv och rörelse till platsen. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Kommunikationer Gång- och cykeltrafik Separerade, belysta gång- och cykelvägar finns längs med Sockenvägen, på motsatt sida om planområdet. Det går också en gång- och cykelväg genom planområdet, som ansluter till bostäder längs Utmarksstigen. Figur 5 Gång- och cykelväg genom planområdet. Konsekvenser Den gång- och cykelväg som idag går rakt igenom planområdet kommer att flyttas till planområdet norra del, för att möjliggöra för tänkt exploatering. Gång- och cykelvägen kommer även att nyttjas för angöring till skolans utegård. Kollektivtrafik Planområdet angränsar till gatorna Sockenvägen och Bergsstigen. Sockenvägen trafikeras av busslinje 502, det är därmed möjligt att använda kollektivtrafik till området. Närmsta busshållplats ligger på Tullportsgatan cirka 150 m från planområdets nordöstra gräns (busslinje 503), och på Sockenvägen cirka 100 m från planområdets sydvästra gräns. Det finns goda förutsättningar för ett hållbart resande eftersom det finns närliggande hållplatslägen. Konsekvenser Planförslaget förändrar inget gällande kollektivtrafik. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Fordonstrafik Detaljplaneområdet ligger i bostadsområdet Kullen och kvartersmark för skola angörs via Sockenvägen. Sockenvägen är en asfalterad gata med en hastighetsbegränsning på 30 km/h och har en årsdygnstrafik på cirka 2400 fordon. Längs med Sockenvägen löper en separerad gång- och cykelväg. Figur 6 Övergångsställe över Sockenvägen. Planområdet ligger till vänster om körbanan efter övergångsställe. Konsekvenser Enligt framtagen trafikutredning (Bouvier Sverige AB 2025) alstrar planförslaget en årsdygnstrafik (ÅDT) på 360 trafikrörelser baserat på Trafikverkets alstringsverktyg. Trafiksäkerheten inom planområdet bedöms vara tillräcklig då hämta/lämna platserna kan lokaliseras separerad från biltrafik på Sockenvägen och varumottagning. Utifrån ökade trafikrörelser och verksamheten rekommenderas att hastighetsbegränsningen längs med Sockenvägen fortsatt är 30 km/h permanent för att förtydliga att det är skolverksamhet längs vägen och för att det inte ska kunna uppstå några missförstånd eller otydligheter. Sockenvägen ingår inte i planområdet men i samband med genomförandet och flytt av övergångsstället kommer kommunen som är huvudman över vägen se över dess utformning. Genomförandet av planen bedöms inte påverka närliggande korsningspunkter (Sockenvägen/Bergsstigen och Sockenvägen/Västra Ringvägen), vilket tyder på bra framkomlighet och trafiksäkerheten anses vara tillräcklig. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Parkering, varumottagning och angöring Det finns inga existerande allmänna parkeringar inom eller i anslutning till området som kan nyttjas för planerad verksamhet. Däremot får bilar parkera längs med Sockenvägen enligt nu gällande trafikreglering. I samband med detaljplanen har det tagits fram en trafikutredning (Bouvier Sverige AB 2025) med syfte att beräkna skolans framtida trafikalstring och analysera dess påverkan på omkringliggande trafiknätverk. Parkering för hämta-lämna samt för personal föreslås ske i planområdets östra del, mot Sockenvägen. Varumottagning planeras ske från fasad mot Sockenvägen med en parallell väg. Baserat på det parkeringstal som finns i mobilitetsriktlinjerna ska det vara sju parkeringsplatser per 1000 kvm BTA, det skulle innebära att den tänka skolan skulle behöva 13 parkeringsplatser. 8 av dessa skulle fördelas till personalen till skolan och resterande för hämta-lämna. I planritningen har man gjort plats för 12 parkeringsplatser för hämta-lämna samt 10 platser för personalen och det finns även en plats för rörelsehindrade. Konsekvenser Figur 7 Körspår för tungafordon österut samt västerut korsning Bergstigen/Sockenvägen. Figur från trafikutredning (Bouvier Sverige 2025) Enligt trafikutredningen (Bouvier Sverige 2025) så bör utformningen av utfarten från transportzonen ses över. Det beror på att fordon som ska västerut inkräktar på motsatt körbana samt för fordon som ska österut uppstår en konflikt med det befintliga övergångstället som är placerat på Sockenvägen i anslutning till korsningen. I föreslagen utformningen kommer det vara två övergångsställen placerade på Sockenvägen utanför planområdet, en på vardera sida av skolan. Hur övergångsställena utformas kan påverka trafiksäkerheten och framkomligheten. Utredningen rekommenderar upphöjda passager som kan medföra att hastighetsefterlevnaden förbättras. Här krävs det också hänsyn till de tyngre fordonen samt bussar som kan ställa specifika krav på utformningen. Det kommer finnas tillräckligt med parkeringsplatser i anslutning till skolan. Det finns marginal för antal parkeringar då vissa av dessa kan behövas användas för snöupplag under vintern. I utredningen har det även tagits fram beläggningsberäkning över parkeringarna då de flesta hämtar och lämnar Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 under samma tid. Resultatet visar att över en timme på morgonen kommer 6 9 parkeringsplatser vara belagda, i värsta scenariot 11 17 stycken. 12 parkeringsplatser bedöms som tillräckligt för situationen då det även finns personalparkering som kan nyttjas i värsta fall. Hälsa och säkerhet Risk för översvämning och skyfall Inom ramen för planarbetet har en dagvatten- och skyfallsutredning (Ramboll 2025) upprättats i syfte att redovisa hur skyfallshanteringen inom området kan utformas för att undvika risk för översvämning och skador på befintlig och tillkommande bebyggelse och infrastruktur. Extrema skyfall ska kunna hanteras i ytliga system, översvämningsytor och avledningsstråk. Utredningens skyfallsanalys visar att vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 fylls lågpunkt L1 upp till 45 m3 och L2 till 34 m3. Karteringen beaktar inte kapacitet i ledningsnät eller infiltration och visar därför ett scenario när marken är mättad och ledningsnätet fyllt. Östra delen av planområdet har inga tydliga lågpunkter och rinnvägarna är generellt små, se figur 7 nedan. Figur 8 Lågpunktskartering för planområdet vid befintlig situation (Scalgo Live, Ramboll 2025). Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Figur 9 Lågpunktskartering för framtida situation (Scalgo Live, Ramboll 2025). Konsekvenser Bedömningen är att exploatering av skola och gård utifrån föreslagen höjdsättning medför att befintliga rinnvägar för skyfall kan bevaras. Skyfallshantering möjliggör säker avledning där befintliga lågpunkter är oförändrade eftersom dessa ligger inom område för natur där ingen exploatering föreslås. Det skapas alltså inga instängda lågpunkter utan rinnvägar passerar planområdet utan att orsaka skada. Planerad exploatering medför inte ökad översvämningsrisk inom eller nedströms belägna områden, varken infrastruktur och bebyggelse påverkas negativt. Det finns inget behov av reglering med planbestämmelser i detaljplanen. Risk för ras, skred och erosion Enligt statens geotekniska institution (SGI 2025) kartverktyg över ras, skred och erosion finns det ingen risk för ras, skred eller erosion inom eller i närheten av planområdet. PM geoteknik (Sweco 2025) bedömer att det inte finns någon risk för ras eller skred av jord inom området eftersom jordtäcket är mycket tunt och det inte finns några höjdskillnader inom planområdet. Konsekvenser Inga konsekvenser. Planbeskrivning för Fastlandet 2:64m.fl. SAM-2024-1439 Förorenad mark Länsstyrelsernas kartering över potentiellt förorenade områden (EBH- karttjänst 2025) visar inga förorenade områden inom planområdet. Närmsta riskområde ligger cirka 350 meter norr om planområdet där det finns ett industriområde med återvinningsstation. Inom ramen för planprocessen har ett PM för markmiljöteknisk undersökning (Sweco 2025) tagits fram. Enligt äldre ortofoto så finns det inget som indikerar att marken tidigare skulle ha varit exploaterad. En skola utgör en känslig markanvändning (KM) med krav på låga halter föroreningar, därför togs en markmiljöteknisk undersökning fram för att säkerställa godkända nivåer. Den genomförda undersökningen visar på att det finns något förhöjda halter av PAH och bly i den ytliga jorden inom planområdet. Totalt genomfördes provtagning i 15 punkter inom planområdet varav 11 inom skolans verksamhetsområde och fyra inom naturområdet. Analysresultat visar generellt låga halter, oftast under riktvärde för känslig markanvändning (KM) men det förekommer halter i nivå med eller strax över KM. Proverna med förhöjda halter är belägna både inom yta för ny byggnad samt inom kommande gård. I området för utemiljön på gården är inga större markarbeten planerade vilket innebär att påvisade halter över känslig markanvändning (KM) och över mindre känslig markanvändning (MKM) inte avlägsnas i samband med någon teknisk schakt eller andra planerade markarbeten. I området för själva skolans byggnad kommer utjämning av markytan att ske, förutom för själva byggnaden så även för parkeringsplatser, entré osv. Vilket innebär att förorenade massor kommer att avlägsnas inom delar av skolans verksamhetsområde. Då området bedöms utgöras av känslig markanvändning har en förenklad bedömning gällande eventuella risker med avseende på påvisade halter utförts. Baserat på bedömningen i utredningen kan det inte uteslutas att påvisade föroreningar av bly kan utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade verksamheten. Åtgärdsbehov bedöms föreligga av jorden kring de två punkter där bly över MKM har uppmätts. En kompletterande utredning har tagits fram, med förtätad provtagning av 30 punkter, har utförts för att ytterligare utreda föroreningssituationen inom gården. Den genomförda kompletterande undersökningen visar, likt den översiktliga tidigare utförda markundersökningen, på att det finns förhöjda halter av PAH och bly i den ytliga jorden inom planområdet. Konsekvenser Då provtagning nu har utförts med relativt stor täthet rekommenderas att massorna i områdena där halt över MKM och KM har påvisats avlägsnas, Detta har säkerställts med planbestämmelse om att startbesked inte får ges förrän markföroreningar avlägsnats. Inför kommande markarbeten och schaktningsarbeten kan en anmälan enligt

§ 96 Revisionsberättelse, granskningsrapport samt grundläggande granskning VD Peter Haglund informerar övergripande om årets revisionsberättelse, lekmannarevisorernas granskningsrapport och regör för rekommendationerna i den grundläggande granskningen. Dessa handlar bland annat om uppföljning av verksamhetsplanen, utvärdering av de strategiska målen i årsredovisningen, vidareutveckling av den ekonomiska rapporteringen, översyn av rutinerna för att följa upp verkställigheten av fattade beslut samt åtgärder enligt beslutade planer med anledning av brister som noterats gällande internkontrollplanen. Vidare rekommenderas styrelsen att säkerställa kontrollen av de beslut som behöver fattas årligen och göra en översyn av formerna för det verkställande utskottets sammanträden. Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen, att uppdra till VD att återkomma med ett förslag på hantering av revisorernas rekommendationer till styrelsemötet i oktober. Beslutsunderlag: Granskningsrapport 2025 Ostkustbanan 2015 AB Revisionsberättelse 2025 Ostkustbanan 2015 AB Revisionsrapport Grundläggande granskning av Ostkustbanan 2015 AB

§ 97 Verksamhetsplan 2026-2029 VD Peter Haglund föredrar förslaget till verksamhetsplan. Han beskriver utgångspunkter som avgör utgångsläge och förutsättningar för de kommande åren, bland annat regeringens fastställelsebeslut. Vidare redogör han för planens disposition med fokus för respektive år, fleråriga utvecklingsambitioner och aktiviteter under 2026. Beslut Styrelsen beslutar att fastställa förslag till verksamhetsplan 2026-2029 för Ostkustbanan 2015 AB, samt att överlämna verksamhetsplanen till årsstämman. Beslutsunderlag: 2026-04-01 Verksamhetsplan 2026-2029 Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 4 av 6

§ 98 Reviderad budget 2026, budget 2027 samt budgetram 2028-2029 Enligt ägardirektiven ska bolaget årligen fatta beslut om budget för kommande räkenskapsår. VD Peter Haglund redovisar nu förslag till budget. Posterna i denna är detsamma för alla år. De största utgifterna utgörs av personalkostnader, utredningar samt marknadsföringsinsatser och aktiviteter. Dessa kostnader kan variera mellan åren vilket gör att budgetposterna troligen behöver justeras sinsemellan inför nytt budgetår. Budgeten följs upp löpande via de ekonomiska månadsrapporterna. Beslut Styrelsen beslutar att fastställa reviderad budget för 2026, budget 2027 samt budgetram 2028-2029, för Ostkustbanan 2015 AB, samt att överlämna budget för 2026, budget 2027 samt budgetram 2028-2029 för Ostkustbanan 2015 AB till årsstämman. Beslutsunderlag: Budget Ostkustbanan 2026-2029

§ 99 Inför ägarforum och bolagsstämma Sekreterare Caroline Grafström beskriver anmälningsläget för ägarforum den 21 april och meddelar att det kommer gå ut en påminnelse till de ägare som ännu inte har representation. VD Peter Haglund redogör för praktiska detaljer samt innehåll i de aktiviteter som styrelsen har i anslutning till bolagsstämman i Hudiksvall den 8 maj. Bl a blir det middag den 7 maj samt temaförmiddag om godstransporter på förmiddagen innan stämman. Externa deltagare är bl a Green cargo och Trafikverket. Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

§ 100 Aktuellt framöver VD informerar om vad som är aktuellt framöver: Eventuellt kommer första besluten kring bolagsbildning (ramverk och finansiering) i samband med vårbudgeten den 13 april. Förslaget om finansiering av försvarets infrastrukturbehov presenteras eventuellt i samband med vårbudgeten. Konferenser, seminarier: o 17-18 april - KD-dagar i Jönköping o 6 maj - En kväll för tågtrafiken (Klimatriksdagen) o 24 juni - Almedalsseminarium i samarbete med Botniska korridoren Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen. Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 5 av 6

§ 101 Upphandling VD Peter Haglund informerar om följande aktuella upphandlingar: Lärande uppföljning/utvärdering med utgångpunkt i utfall nationell plan Syftet med uppdraget är att utvärdera de insatser som genomförts i förhållande till de resultat som åstadkommits. Målet är att skapa underlag för strategiska vägval och taktiska överväganden för kommande års påverkansarbete. Workshop planeras genomföras vid styrelsemötet den 9 oktober. Offert från konsult har delgetts styrelsen. Stöd för att upprätta en informationshanteringsplan och arkivbeskrivning Styrelsen beslutade den 6 mars att gå vidare enligt rekommendationerna i utredningen om byte av arkivmyndighet. VD har nu kontaktat kommunarkivet i Sundsvall med önskemål om att få en offert för stöd i arbetet med att upprätta en informationshanteringsplan och arkivbeskrivning. Beslut Styrelsen beslutar att godkänna offert för upphandlingen Lärande uppföljning/utvärdering med utgångpunkt i utfall nationell plan. Beslutsunderlag: 2026-04-07 Anbud konsultstöd Grecken AB - Uppföljning/utvärdering av Nya Ostkustbanan AB:s insatser kopplat till utfall i regeringens beslut om nationell plan

§ 102 Kommande sammanträden 21 april kl 14-17 Ägarforum, i Sundsvall 7-8 maj styrelseträff (fysiskt i Hudiksvall) 8 maj bolagsstämma (digitalt) och konstituerande möte 25 september kl 14-15 VU 9 oktober kl 14-16 styrelsemöte 13 november kl 14-15 VU 27 november kl 14-16 styrelsemöte Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

§ 103 Övriga frågor VD Peter Haglund informerar om att en upphandling över 100 000 kr kan bli aktuell under perioden mellan styrelsemötena den 8 maj och 9 oktober. Beslut kan då tas per capsulam av styrelsen. Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se 6 av 6 Beslut Styrelsen beslutar att notera informationen.

§ 104 Mötet avslutas Ordförande tackar för visat engagemang och avslutar mötet. Ostkustbanan 2015 AB nyaostkustbanan.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-11 «Instans»