Kommunstyrelsens — 19 maj 2026

Bu § 25/2026, 2026-05-07, mål nr 1973-26 Dnr: KS 2026/264 Delegationsbeslut från förvaltningen 13 februari–12 maj.

Bu § 29 Fastställande av dagordningen Beslut Bildningsutskottet fastställer dagordningen, där ärendet gällande ett Härjedalsförslag att utöka den allmänna förskolan från 15 till 25 timmar per vecka utgår. Beslutsgång Ordförande frågar om bildningsutskottet fastställer dagordningen, där ärendet gällande ett Härjedalsförslag om att utöka den allmänna förskolan från 15 till 25 timmar per vecka utgår och fastslår att svaret är ja.

Bu § 30 SSPF - skola, socialtjänst, polis och fritid Ärende Kommunerna har sedan 1 juli 2023 ett lagstadgat brottsförebyggande ansvar. Kommunerna ska med detta ansvar inrätta en brottsförebyggande samordningsfunktion. I Härjedalens kommun har man, som en del i det brottsförebyggande arbetet, valt att arbeta utifrån samverkansmodellen SSPF som står för skola, socialtjänst, polis och fritid. SSPF handlar om att man tidigt ska kunna sätta in insatser för individer som man känner oro inför. Insatserna är frivilliga och kräver att vårdnadshavare samtycker till att sekretessbelagd information delas mellan myndigheterna. Arbetet bygger på en fast struktur och dagordning, återkommande möten och gemensamma åtagandeplaner. I modellen ska det finnas en styrgrupp, en SSPF-koordinator samt en arbetsgrupp. I styrgruppen ingår chefer och personer med mandat att fatta beslut inom den egna förvaltningen eller organisationen. Inom socialförvaltningen har man tillsatt en SSPF- koordinator på 50 % i befintlig organisation som har ett samordnande ansvar för arbetet och ingår både i arbetsgruppen och styrgruppen. I arbetsgruppen ingår exempelvis områdespolis, fältarbetare, representant för skola och fritid samt socialtjänst. Karin Holmin (VH) lyfter att modellen påminner om Härjedalsmodellen som kommunen arbetade utifrån kring millennieskiftet.

Bu § 31 Statsbidrag nya socialtjänstlagen Ärende Under 2026 fördelar regeringen cirka 2,2 miljarder kronor årligen i statsbidrag till kommunerna för omställningen till den nya socialtjänstlagen. Bidragen syftar till att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Kommunerna får även medel för det brottsförebyggande ansvar som förtydligas i nya socialtjänstlagen.

Bu § 32 Meddelanden Skolverket – Beslut om nationellt godkänd idrottsutbildning för skidor, disciplin längdåkning, 2026-03-17. Dnr 2026-0002466 Dnr: KS 2026/379 Skolverket – Beslut om nationellt godkänd idrottsutbildning för skidskytte, 2026-03-17. Dnr 2026-0002473 Dnr: KS 2026/378 Länsstyrelsen Jämtlands län – Ändringsbeslut bidrag till våldsförebyggande arbete i Härjedalens kommun, 2026-03-25. Dnr 9749-2023 Dnr: KS 2026/377 Kulturrådet – Beslut om beviljar bidrag. Statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, läsåret 2026-2027, 2026-04-14. KUR 2026/93 Dnr: KS 2026/176 Skolverket – Beslut om avslag på ansökan. Statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid för 2026, 2026-04- 24. Dnr 2026:0004619 Dnr: KS 2026/177 Skolverket – Beslut om återbetalning. Statsbidrag för personalförstärkning för 2025, 2026-04-27. Dnr 2026:0001671 Dnr: KS 2025/270 Skolverket – Beslut om godkänd redovisning. Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan för 2025, 2026-04-29. Dnr 2026: 0006413 Dnr: KS 2025/128 Förvaltningsrätten i Härnösand – Beslut gällande yrkande om inhibition av

Bu § 33 Information om verksamheten Ärende Tillförordnad förvaltningschef, Tony Lööw informerar om aktuell beläggning och kösituation i kommunens förskolor.

Bu § 34 Information om ekonomi Ärende Tillförordnad förvaltningschef Tony Lööw lämnar ekonomisk uppföljning efter utgången av april. Utfallet visar ett underskott på 4 845 000 kronor från fastställd budget. En återbetalning av statsbidrag för personalförstärkning för 2025 på drygt 1,4 miljoner kronor belastar grundskolans budget. Bildningsutskottet för en allmän diskussion om statsbidrag; vilka möjligheter och utmaningar dessa innebär för verksamhetens utveckling, finansiering och långsiktiga planering. Arbetet med att nå budgetram fortsätter inom förvaltningen. I detta ingår den pågående organisationsförändringen, som behandlats av bildningsutskottet tidigare. Det är ett omfattande arbete och tar stora resurser i anspråk.

Bu § 35 Dnr: KS 2023/56 Information om lokaler Ärende Tillförordnad förvaltningschef Tony Lööw lämnar en kort information om aktuella lokalärenden hos förvaltningen. Karin Holmin (VH) informerar utskottet utifrån sitt deltagande i styrgruppen för nya lokaler för gymnasium och högstadium i Sveg, där även ordföranden Johan Fredholm (M) deltar.

Bu § 36 Dnr: KS 2026/201 Härjedalsförslag att starta ett ishockeygymnasium i Sveg Beslut Bildningsutskottets förslag: Kommunstyrelsen avslår förslaget att starta ett ishockeygymnasium i Sveg, då förslaget saknar grundläggande förutsättningar avseende resurser och elevunderlag. Ärende I Härjedalsförslaget föreslås att Härjedalens kommun genomför en utredning om möjligheterna att etablera ett ishockeygymnasium i Sveg. Förslagsställaren framhåller att ett sådant gymnasium skulle ge ungdomar möjlighet att kombinera gymnasiestudier med en seriös satsning på ishockey, utan att behöva lämna kommunen. Vidare betonas att Sveg redan har goda förutsättningar genom en befintlig ishall, en aktiv ishockeyförening och en etablerad gymnasieskola. Förslagsställaren lyfter även flera förväntade positiva effekter, såsom ökad attraktivitet för Härjedalens gymnasium, minskad utflyttning bland unga samt positiva konsekvenser för folkhälsa och föreningsliv i kommunen. Från och med höstterminen 2011 måste de skolor som skall ge utbildning i ämnet specialidrott ha formellt tillstånd från Skolverket. Tillstånd kan beviljas efter att Specialidrottsförbundet (Svenska Ishockeyförbundet) tillstyrkt certifiering. Utbildningen benämns Nationellt Godkänd Idrottsutbildning (NIU) och omfattar 400 poäng av totalt 2500 poäng i en gymnasieexamen. De gymnasier som certifieras av Svenska Ishockeyförbundet och får Skolverkets tillstånd att bedriva NIU- utbildning benämns elitishockeygymnasier. I dagsläget är 33 gymnasier certifierade som elitishockeygymnasier och har fått Skolverkets tillstånd att bedriva NIU-utbildning. Av dessa är sex stycken flickishockeygymnasier. Svenska Ishockeyförbundet ansvarar för att kvalitetssäkra NIU‑verksamhet och certifierar endast gymnasier där både skola och förening kan uppfylla kraven på elitförberedande utveckling. Förbundet fungerar som garant för att de sportsliga, organisatoriska och skolmässiga kraven uppfylls. I bildningsförvaltningens dialog med förbundet har det tydliggjorts att en NIU‑etablering vid Härjedalens gymnasium inte är möjlig, då Svegs IK bedöms sakna den omfattning, struktur och organisatoriska kapacitet som krävs för att nå upp till förbundets krav. Ett alternativ till NIU är LIU, lokala idrottsutbildningar. Svenska ishockeyförbundets rekommenderade lokala ishockeyprofiler, LIP, är en LIU-samverkansform mellan skolhuvudman och ishockeyförening- / Bu § 36, fortsättning Dnr: KS 2026/201 ishockeyföreningar som vänder sig till ishockeyspelande ungdomar inom skolhuvudmannens och ishockeyföreningarnas naturliga rekryteringsområde. Inga samverkansavtal motsvarande de inom riksidrottsgymnasier eller nationella idrottsutbildningar förekommer, vilket innebär att elever utanför samverkansområdet inte kan bli förstahandsmottagna till LIU eller LIP. Alla gymnasieskolor som bedriver LIU ishockey och ämnet Tävlingsidrott ishockey erbjuds möjligheten att ansöka till Svenska ishockeyförbundet om att godkännas som, samt få rättigheten att marknadsföra sig som ett av Svenska Ishockeyförbundets rekommenderade lokala ishockeyprofiler. Merparten av de gymnasieskolor som erbjuder LIU ishockey är LIP- certifierade, för närvarande 38 gymnasieskolor. Målsättningen med Tävlingsidrott ishockey, LIP , är att ge ishockeyspelande gymnasieelever möjligheten att kombinera gymnasiestudier innehållande schemalagd undervisningstid i ämnet Tävlingsidrott ishockey på skoltid med ishockeyträning och matchspel i föreningsverksamhet under hela gymnasietiden. En grundförutsättning för att bedriva LIP ishockey är att skolhuvudmannen ansvarar för att säkerställa de resurser och den planering som krävs för att genomföra Tävlingsidrott ishockey enligt Svenska Ishockeyförbundets riktlinjer. Detta innebär att undervisningen ska omfatta minst två schemalagda lektionstillfällen per vecka, varav ett på förmiddagstid, och att dessa tillfällen leds av en ansvarig tränare med lärarbehörighet att undervisa i tävlingsidrott ishockey samt en målvaktsinstruktör. Detta kräver en utökad budget. Ishockeyföreningen i samverkan ska ha en etablerad och välorganiserad juniorverksamhet som gör det möjligt för elever som läser Tävlingsidrott ishockey på LIP att under hela gymnasietiden få tillgång till både träning och matchspel på en nivå som stödjer deras utveckling. Detta ställer krav på att eleverna under årskurs ett och två kan spela i ett U18-lag och undre år tre ett U20-lag. Vidare ansvarar ishockeyföreningen för att huvudansvarig tränare är utbildad enligt Svenska Ishockeyförbundets utbildningsstege på minst JS2‑nivå, samt att övriga tränare har utbildning på minst BU2‑ eller JS1‑nivå, inklusive en målvaktsinstruktör med relevant utbildning. Svegs IK saknar både U18 och U20 lag. U18- och U20-ishockey utgör de högsta juniornivåerna i Sverige, med nationella serier som fungerar som plantskolor för SHL och internationell ishockey. På grund av Härjedalens geografiska läge skulle sådana resor innebära stora kostnader för klubben. Sådana resurser saknas i dagsläget. Bildningsförvaltningen kan konstatera att LIU/LIP i ishockey kräver en träningsmiljö med tillräckligt många spelare för lagspel, att skapa konkurrens, nivåanpassning och kontinuitet i utvecklingsarbetet. Svenska ishockeyförbundet rekommenderar en undervisningsgrupp på 12–14 Bu § 36, fortsättning Dnr: KS 2026/201 elever/instruktör i den praktiska undervisningen i ämnet Tävlingsidrott ishockey. Rekommendationen avseende undervisningsgruppens storlek och instruktörstäthet syftar till att säkerställa att eleverna ges den kvalitativa ishockeyträning som anges i förbundets målbeskrivning för Tävlingsidrott ishockey. Svegs IK har ett begränsat antal aktiva ungdoms- och juniorspelare, och av dessa väljer flertalet som elitsatsar att söka sig till RIG, NIU eller välmeriterade LIP, ofta knutna till elitklubbar, runt om i landet vid antagning till gymnasieskolan. Det råder därmed stor osäkerhet kring möjligheterna till ett tillräckligt spelarunderlag. Både Svenska Ishockeyförbundet och Sveg IK:s ordförande delar bildningsförvaltningen bedömning att de grundläggande förutsättningarna i form av ekonomiska resurser samt elev-/spelarunderlag för start av NIU alternativt LIU/LIP i ishockey saknas vid Härjedalens gymnasium och Svegs IK vid tidpunkten för bedömningen. Finansiering Förslaget bär inte sina egna kostnader utan kräver tilläggsanslag. Tjänstemannaförslag Bildningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen avslår förslaget att starta ett ishockeygymnasium i Sveg, då förslaget saknar grundläggande förutsättningar avseende resurser och elevunderlag. Beslutsgång Ordförande frågar om bildningsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. Beslutet skickas till: Tf. förvaltningschef bildningsförvaltningen Rektor Härjedalens gymnasium Kvalitetsutvecklare bildningsförvaltningen

Bu § 37 Dnr: KS 2025/982 Skolutvecklingsprogram Beslut Bildningsutskottets förslag: Kommunstyrelsen: 1. Antar skolutvecklingsprogram för bildningsförvaltningen 2026–2030. 2. Uppdrar åt bildningsförvaltningen att genomföra programmet i enlighet med fastställd inriktning och tidsplan. 3. Uppdrar åt bildningsförvaltningen att årligen följa upp och redovisa genomförande och effekter inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Ärende Bildningsförvaltningen har, på uppdrag av kommunstyrelsen, tagit fram ett förslag till skolutvecklingsprogram för Härjedalens kommuns förskolor och skolor. Programmet utgör ett långsiktigt, strategiskt och systematiskt styrdokument för skolutveckling med fokus på verksamheternas kvalitet och likvärdighet. Skolutvecklingsprogrammet tar sin utgångspunkt i analyser från det systematiska kvalitetsarbetet, det systematiska arbetsmiljöarbetet, kravet på god ekonomisk hushållning samt utvärderingen av det tidigare skolutvecklingsprogrammet Konten. Programmet är även anpassat till de omfattande nationella reformer som aviserats inom skolväsendet med planerad implementering under perioden. Programmet vilar på tre bärande principer - ledning, stimulans och stöd - som ska genomsyra styrning, organisering, undervisning och lärmiljöer på alla nivåer i organisationen. Genom tydliga strukturer, stärkt pedagogiskt ledarskap och samordnade insatser skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse, förbättrade undervisningskvalitet och en likvärdig utbildning för alla barn och elever. Skolutvecklingsprogrammet är avsett att integreras i bildningsförvaltningens ordinarie styrning och uppföljning, inklusive systematiskt kvalitetsarbete, arbetsmiljöarbete och god ekonomisk hushållning. Perspektiv som särskilt beaktats: Funktionshinderpolitiskt perspektiv Programmet betonar tillgängliga lärmiljöer, tidiga stödinsatser och kompensatoriska åtgärder. Detta stärker förutsättningarna för barn och elever med funktionsnedsättning att nå utbildningens mål på likvärdiga villkor. Klimat- och miljöperspektiv Genom långsiktig planering, effektiv resursanvändning och hållbara strukturer bidrar programmet indirekt till hållbar verksamhetsutveckling utan negativ miljöpåverkan. Bu § 37, fortsättning Dnr: KS 2025/982 Jämställdhetsperspektiv Programmet syftar till att säkerställa att undervisningen håller hög kvalitet och att alla barn och elever ges likvärdiga möjligheter oavsett kön eller bakgrund. Barnperspektiv Barnets bästa är en genomgående utgångspunkt i skolutvecklingsprogrammet. Särskilt fokus läggs på undervisningens kvalitet, tidiga stödinsatser, trygghet, studiero och välbefinnande. Likställighetsprincipen Programmet bidrar till att minska skillnader mellan enheter och säkerställa en likvärdig utbildning i hela kommunen, i enlighet med skollagens krav. Minoriteter i allmänhet, samer i synnerhet Programmet stärker efterlevnaden av kommunens ansvar gentemot nationella minoriteter. Som en del av samiskt förvaltningsområde tydliggörs särskilt huvudmannens ansvar för samiska språk, samisk kultur och samiska barns och elevers rättigheter. Det samiska perspektivet integreras i styrning, undervisning och systematiskt kvalitetsarbete och utgör en del av kommunens åtagande enligt minoritetslagstiftningen och den samiska konsultationsordningen. Bildningsförvaltningen bedömer att ett antagande av skolutvecklingsprogrammet är nödvändigt för att stärka kommunens långsiktiga förmåga att säkerställa kvalitet, likvärdighet och hållbarhet i utbildningen. Programmet skapar en tydlig struktur för ledning, stimulans och stöd på alla nivåer och bidrar till en mer sammanhållen och hållbar skolutveckling. Genom att integrera skolutveckling med systematiskt kvalitetsarbete, arbetsmiljöarbete och ekonomisk styrning bedöms programmet ge goda förutsättningar att möta såväl nuvarande som framtida behov. Förvaltningen bedömer därför att förslaget är väl underbyggt och innebär det bästa för kommunen. Finansiering Skolutvecklingsprogrammet genomförs inom ramen för befintliga ekonomiska ramar. Insatserna ska samordnas, prioriteras och följas upp för att säkerställa god ekonomiska hushållning. Eventuella behov av omprioriteringar hanteras inom ordinarie budgetprocess. Tjänstemannaförslag Bildningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen: 1. Antar skolutvecklingsprogram för bildningsförvaltningen 2026–2030. 2. Uppdrar åt bildningsförvaltningen att genomföra programmet i enlighet med fastställd inriktning och tidsplan. Bu § 37, fortsättning Dnr: KS 2025/982 3. Uppdrar åt bildningsförvaltningen att årligen följa upp och redovisa genomförande och effekter inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Beslutsgång Ordförande frågar om bildningsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. Beslutet skickas till: Förvaltningschef bildningsförvaltningen Kvalitetsutvecklare bildningsförvaltningen

Bu § 38 Övrig fråga, rektorernas personalbehov som togs fram efter kommunfullmäktiges antagande av rambudget Ärende Karin Holmin (VH) lyfter att rektorernas personalbehov inför 2026 skulle ha varit presenterat för politiker i god tid innan kommunfullmäktige fattade beslut om förvaltningens rambudget 2026.