Kommunstyrelsen — 15 september 2026

27§. För detaljplanen har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 128 Dnr: KS 2026/123 Härjedalsförslag att utöka upptagningsområdet i Lillhärdals hemtjänst till Herrö, Äggen och Risbrunn Beslut Kommunstyrelsen avslår härjedalsförslaget. Hemtjänsten i Lillhärdal fortsätter att planera och organisera hemtjänstinsatser utifrån medborgarnas behov. Ärende En person som bor i kommunen föreslår att utöka upptagningsområdet för hemtjänsten i Lillhärdal till att omfatta Herrö, Äggen och Risbrunn. Förslagsställaren menar att antalet personer som är 85 år och äldre ökar i Härjedalens kommun och så även i Lillhärdal. Genom denna utökning av hemtjänstområdet skulle brukarnas och anställdas möjligheter att stanna kvar i bygden öka. Utgångspunkten enligt socialtjänstlagen är att alla som vistas i en kommun har rätt att få sitt behov av hemtjänst prövat. Denna rätt gäller oavsett om personen bor i tätort eller i glesbygd, och kommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som behövs. När socialtjänsten utformar sin hemtjänst vägs olika faktorer in, som till exempel kostnader, organisatoriska förutsättningar och insatsernas praktiska genomförbarhet. En översyn som 2025 gjordes av hemtjänsten i Lillhärdal ledde bland annat fram till att Herrö tillhör Lillhärdal från och med april 2026. Forskningen om sambandet mellan hemtjänstens geografiska organisering och möjligheten att bo kvar i en bygd är begränsad. Däremot finns studier som visar att personalens vilja att stanna hos en arbetsgivare främst påverkas av arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar, medan brukarnas möjlighet att bo kvar beror på hur väl hemtjänsten fungerar i praktiken. Hemtjänsten för Lillhärdal är optimalt organiserad för att tillgodose medborgarnas behov av insatser. Finansiering Ingen ytterligare finansiering är aktuell. Förslag från beredande organ Socialutskottets förslag: Kommunfullmäktige avslår Härjedalsförslaget och att hemtjänsten i Lillhärdal fortsätter att planera och organisera hemtjänstinsatser utifrån medborgarnas behov. Ks § 128, fortsättning Dnr: KS 2026/123 Förslag under sammanträdet Karin Holmin (VH) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt härjedalsförslaget. Anders Häggkvist (C) föreslår att kommunstyrelsen avslår härjedalsförslaget. Hemtjänsten i Lillhärdal fortsätter att planera och organisera hemtjänstinsatser utifrån medborgarnas behov. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Häggkvists förslag eller enligt Holmins förslag och fastslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Häggkvists förslag. Omröstning begärs. Ordförande klargör beslutsgången vid omröstningen. Ja för Häggkvists förslag, nej för Holmins förslag. Ja: Mats Ericsson (C), Anders Häggkvist (C), Margareta Mahmoud-Persson (KD), Johan Fredholm (M), Lars-Olof Mattsson (M), Per-Erik Johansson (S), Lars-Gunnar Nordlander (S), Jan Johansson (SD), Ted Länsberg (SD). Nej: Karin Holmin (VH). Avstår: Bengt-Arne Persson (L). Ordförande fastslår att kommunstyrelsen med 9 ja-röster mot 1 nej-röst och 1 som avstår beslutar enligt Häggkvists förslag. Reservation Karin Holmin (VH) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. _____ Beslutet skickas till: Förvaltningschef socialförvaltningen Biträdande förvaltningschef socialförvaltningen Förslagsställare

Ks § 129 Dnr: KS 2026/201 Härjedalsförslag att starta ett ishockeygymnasium i Sveg Beslut Kommunstyrelsen avslår förslaget att starta ett ishockeygymnasium i Sveg, då förslaget saknar grundläggande förutsättningar avseende resurser och elevunderlag. Ärende En person som bor i kommunen föreslår att Härjedalens kommun genomför en utredning om möjligheterna att etablera ett ishockeygymnasium i Sveg. Förslagsställaren framhåller att ett sådant gymnasium skulle ge ungdomar möjlighet att kombinera gymnasiestudier med en seriös satsning på ishockey, utan att behöva lämna kommunen. Vidare betonas att Sveg redan har goda förutsättningar genom en befintlig ishall, en aktiv ishockeyförening och en etablerad gymnasieskola. Förslagsställaren lyfter även flera förväntade positiva effekter, såsom ökad attraktivitet för Härjedalens gymnasium, minskad utflyttning bland unga samt positiva konsekvenser för folkhälsa och föreningsliv i kommunen. Från och med höstterminen 2011 måste de skolor som ska ge utbildning i ämnet specialidrott ha formellt tillstånd från Skolverket. Tillstånd kan beviljas efter att Specialidrottsförbundet (Svenska Ishockeyförbundet) tillstyrkt certifiering. Utbildningen benämns Nationellt Godkänd Idrottsutbildning (NIU) och omfattar 400 poäng av totalt 2500 poäng i en gymnasieexamen. De gymnasier som certifieras av Svenska Ishockeyförbundet och får Skolverkets tillstånd att bedriva NIU- utbildning benämns elitishockeygymnasier. I dagsläget är 33 gymnasier certifierade som elitishockeygymnasier och har fått Skolverkets tillstånd att bedriva NIU-utbildning. Av dessa är sex stycken flickishockeygymnasier. Svenska Ishockeyförbundet ansvarar för att kvalitetssäkra NIU‑verksamhet och certifierar endast gymnasier där både skola och förening kan uppfylla kraven på elitförberedande utveckling. Förbundet fungerar som garant för att de sportsliga, organisatoriska och skolmässiga kraven uppfylls. I bildningsförvaltningens dialog med förbundet har det tydliggjorts att en NIU‑etablering vid Härjedalens gymnasium inte är möjlig, då Svegs IK bedöms sakna den omfattning, struktur och organisatoriska kapacitet som krävs för att nå upp till förbundets krav. Ett alternativ till NIU är lokala idrottsutbildningar (LIU). Svenska ishockeyförbundets rekommenderade lokala ishockeyprofiler (LIP), är en LIU-samverkansform mellan skolhuvudman och ishockeyförening eller Ks § 129, fortsättning Dnr: KS 2026/201 ishockeyföreningar som vänder sig till ishockeyspelande ungdomar inom skolhuvudmannens och ishockeyföreningarnas naturliga rekryteringsområde. Inga samverkansavtal motsvarande de inom riksidrottsgymnasier eller nationella idrottsutbildningar förekommer, vilket innebär att elever utanför samverkansområdet inte kan bli förstahandsmottagna till LIU eller LIP. Alla gymnasieskolor som bedriver LIU ishockey och ämnet Tävlingsidrott ishockey erbjuds möjligheten att ansöka till Svenska ishockeyförbundet om att godkännas som, samt få rättigheten att marknadsföra sig som ett av Svenska Ishockeyförbundets rekommenderade lokala ishockeyprofiler. Merparten av de gymnasieskolor som erbjuder LIU ishockey är LIP- certifierade, för närvarande 38 gymnasieskolor. Målsättningen med Tävlingsidrott ishockey, LIP, är att ge ishockeyspelande gymnasieelever möjligheten att kombinera gymnasiestudier innehållande schemalagd undervisningstid i ämnet Tävlingsidrott ishockey på skoltid med ishockeyträning och matchspel i föreningsverksamhet under hela gymnasietiden. En grundförutsättning för att bedriva LIP ishockey är att skolhuvudmannen ansvarar för att säkerställa de resurser och den planering som krävs för att genomföra Tävlingsidrott ishockey enligt Svenska Ishockeyförbundets riktlinjer. Detta innebär att undervisningen ska omfatta minst två schemalagda lektionstillfällen per vecka, varav ett på förmiddagstid, och att dessa tillfällen leds av en ansvarig tränare med lärarbehörighet att undervisa i tävlingsidrott ishockey samt en målvaktsinstruktör. Detta kräver en utökad budget. Ishockeyföreningen i samverkan ska ha en etablerad och välorganiserad juniorverksamhet som gör det möjligt för elever som läser Tävlingsidrott ishockey på LIP att under hela gymnasietiden få tillgång till både träning och matchspel på en nivå som stödjer deras utveckling. Detta ställer krav på att eleverna under årskurs ett och två kan spela i ett U18-lag och under år tre i ett U20-lag. Vidare ansvarar ishockeyföreningen för att huvudansvarig tränare är utbildad enligt Svenska Ishockeyförbundets utbildningsstege på minst JS2‑nivå, samt att övriga tränare har utbildning på minst BU2‑ eller JS1‑nivå, inklusive en målvaktsinstruktör med relevant utbildning. Svegs IK saknar både U18 och U20 lag. U18- och U20-ishockey utgör de högsta juniornivåerna i Sverige, med nationella serier som fungerar som plantskolor för SHL och internationell ishockey. På grund av Härjedalens geografiska läge skulle sådana resor innebära stora kostnader för klubben. Sådana resurser saknas i dagsläget. Bildningsförvaltningen kan konstatera att LIU och LIP i ishockey kräver en träningsmiljö med tillräckligt många spelare för lagspel, att skapa Ks § 129, fortsättning Dnr: KS 2026/201 konkurrens, nivåanpassning och kontinuitet i utvecklingsarbetet. Svenska ishockeyförbundet rekommenderar en undervisningsgrupp på 12–14 elever per instruktör i den praktiska undervisningen i ämnet Tävlingsidrott ishockey. Rekommendationen avseende undervisningsgruppens storlek och instruktörstäthet syftar till att säkerställa att eleverna ges den kvalitativa ishockeyträning som anges i förbundets målbeskrivning för Tävlingsidrott ishockey. Svegs IK har ett begränsat antal aktiva ungdoms- och juniorspelare, och av dessa väljer flertalet som elitsatsar att söka sig till riksidrottsgymnasium, NIU eller välmeriterade LIP, ofta knutna till elitklubbar, runt om i landet vid antagning till gymnasieskolan. Det råder därmed stor osäkerhet kring möjligheterna till ett tillräckligt spelarunderlag. Både Svenska Ishockeyförbundet och Sveg IK:s ordförande delar bildningsförvaltningen bedömning att de grundläggande förutsättningarna i form av ekonomiska resurser samt elev- och spelarunderlag för start av NIU alternativt LIU/LIP i ishockey saknas vid Härjedalens gymnasium och Svegs IK vid tidpunkten för bedömningen. Finansiering Förslaget bär inte sina egna kostnader utan kräver tilläggsanslag. Förslag från beredande organ Bildningsutskottets förslag: Kommunstyrelsen avslår förslaget att starta ett ishockeygymnasium i Sveg, då förslaget saknar grundläggande förutsättningar avseende resurser och elevunderlag. Förslag under sammanträdet Johan Fredholm (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt bildningsutskottets förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt bildningsutskottets förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Förvaltningschef bildningsförvaltningen Rektor Härjedalens gymnasium Kvalitetsutvecklare bildningsförvaltningen Förslagsställare

Ks § 130 Dnr: KS 2026/484 Investeringsplan 2027–2031 för avfall- och VA-kollektiv Beslut Kommunstyrelsen lämnar investeringsbehoven till den särskilda budgetberedningen för behandling i sak. Ärende Vatten och Miljöresurs Mitt AB har sammanställt investeringsbehoven för avfall- och VA-kollektiv under åren 2027–2031. Behoven har identifierats utifrån gällande VA-plan, behov lyfta från verksamheten, skyddsronder, lagkrav, potentiella § 6-områden enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och potential i utvidgning av verksamhetsområden. Det har också vägts in om investeringarna kan effektivisera driften och göra den mer långsiktigt hållbar (ekonomiskt, arbetsmiljömässigt med mera). Behoven är stora på grund av eftersatt underhåll och förnyelse, men också på grund av kommande lagkrav. Behoven är utifrån verksamhetsplan på 1+4 år, och kan komma att revideras utefter att faktorer påverkas. Behoven måste ställas mot behoven i andra kommunala förvaltningar. Vatten och Miljöresurs Mitt förväntar sig senast i september 2026 återkoppling om kommunens ambitionsnivå för 2027, för att kunna fullfölja budgetprocessen enligt tidplan. Bolaget mottar gärna rambudget för att kunna omprioritera vid akuta händelser. Avfallsspecifikt: Fastighetsnära insamling (FNI) blir enligt riksdagsbeslut obligatoriskt från 2027. Aktuell plan, förankrad med bolagets ägarkommuner, är att fortsätta utbyggnaden för flerbostadshus, samfälligheter och centrala uppsamlings- stationer, men att avvakta gällande villor då lagstiftningen förväntas ändras gällande glesbygd. VA-specifikt: Behoven kommer kunna tydliggöras bättre när bolaget gjort klart pågående arbete med förnyelse- och underhållsplaner. Behov som lyfts för närvarande är en skattning om vad ett rimligt underhåll minst är. Utvidgning verksam- hetsområde regleras i VA:s styrande dokument. Här kan ägar-kommunen gå in och styra ytterligare eller välja att överlåta strategi till bolaget. Stora investeringsprojekt (VA2025) har senaste tiden genomgått en stor genomlysning där ett partnering-samarbete inletts och där man börjat applicera successiv kalkylering i större utsträckning. Successiv kalkylering är en metod där man går från stor osäkerhet till trolig kostnad allt eftersom byggstart närmar sig. Fokus ligger på att budgetera osäkerheter och bedöma risker. Ks § 130, fortsättning Dnr: KS 2026/484 Finansiering Verkan på ekonomin är mycket beroende av vilken räntesats som debiteras kommande åren och som återfinns i kommunens bokföring. Förutsättningarna nedan är kalkylerade utifrån en genomsnittlig internränta om 2,5 %. Projekten redogörs mer i detalj på årlig budgetkonferens. Avfall: I och med införandet av FNI kommer avfallskollektivet erhålla årlig ersättning för ökade driftskostnader från förpackningsindustrin, ersättningen för kommunen ser ut att ha goda förutsättningar att täcka ökade driftkostnader och samtidigt uppfylla lagstiftningen. Vatten och Miljöresurs Mitt har tidigare överlämnat en utredning, och vilken insamlingsmetod som väljs avgör utvecklingen av taxan. Bolaget har också presenterat möjligheten att leasa kärl. Kollektivet har idag en genomsnittlig taxa för en villa på 2 010 kronor per år och den genomsnittliga taxan i Sverige är cirka 3 000 kronor per år. Avfallskollektivet kommer behöva genomgå en rad förändringar för att tillgodose aktuella och kommande lagkrav samt för att upprätthålla en god arbetsmiljö och service. Samlat investeringsbehov, effektiviseringar inom verksamheten och annat har bolaget prognostiserat en 70 % högre taxa om 10 år jämfört med idag, med de största höjningarna från år 2028. Taxan kommer då troligtvis vara mer i nivå som en genomsnittlig taxa i Sverige. VA: Investeringsbehov finns för att möta utmaningar för de gamla ledningarna och anläggningarna som börjar gå mot slutet av sin livslängd. Härjedalen har dock investerat mer hållbart än många andra kommuner i Sverige genom åren, men det har i hög grad avsett nyinvestering. Stora behov av förnyelse finns. VA-kollektivet har idag en genomsnittlig taxa för en villa på 10 000 kronor per år och den genomsnittliga taxan i Sverige är cirka 12 600 kronor per år. Om kommunen antar ambitionsnivån i ärendet samt att de stora VA- utbyggnadsprojekten fortsätter enligt plan i Funäsdalen, Lofsdalen, Sveg och Vemdalen, samt med den nuvarande prognosen och budgeten för projektet om cirka 1,9 miljarder från start 2017 så kommer VA-taxans nivå sannolikt vara cirka dubbelt så hög om 10 år. Om genomsnittlig låneränta i kommunen i stället är cirka 3,5 % om 10 år kommer VA-taxans nivå sannolikt vara strax under 25 000 kronor per år. Det finns ekonomiska riskfaktorer i kommande lagkrav, inflationstakt och räntenivåer. Ks § 130, fortsättning Dnr: KS 2026/484 Förslag under sammanträdet Ordförande Lars-Gunnar Nordlander (S) föreslår att kommunstyrelsen lämnar investeringsbehoven till den särskilda budgetberedningen för behandling i sak. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt hans eget förslag och fastslår att svaret är ja. _____

Ks § 131 Dnr: KS 2026/541 Motion att införa språkkrav vid anställning i kommunen Beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen om införande av språkkrav vid anställningar i Härjedalens kommun. Ärende Jan Johansson (SD) föreslår att kommunen inför språkkrav vid nyanställningar. Johansson beskriver att kommunens verksamheter är beroende av god kommunikation mellan medarbetare, brukare, elever, patienter och invånare. Förmågan att förstå och kommunicera på svenska är avgörande för att säkerställa kvalitet, trygghet och effektivitet inom kommunens verksamheter. Inom flera av kommunens verksamhetsområden, särskilt inom vård, omsorg, skola och andra serviceyrken, kan bristande språkkunskaper skapa missförstånd, försämrad arbetsmiljö samt påverka säkerheten negativt. För att kunna utföra arbetsuppgifter korrekt och möta invånarnas behov krävs tillräckliga kunskaper i svenska språket. Johansson beskriver vidare att Härjedalens kommun står samtidigt inför kompetensutmaningar och rekryteringsbehov, vilket gör det viktigt att säkerställa att rätt kompetens kombineras med tillräckliga språkliga förutsättningar för att utföra arbetet. Johansson föreslår att Härjedalens kommun inför tydliga språkkrav vid nyanställningar inom verksamheter där svenska språket är avgörande för arbetsutförandet; att språkkraven utformas utifrån verksamheternas behov samt följer gällande lagstiftning och principer om likabehandling; att kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag på genomförande och riktlinjer. Lagstadgade perspektiv: Funktionshinderperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Klimat och miljöperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Jämställdhetsperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Barnperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Likställighetsprincipen – Det är viktigt att eventuella språkkrav gäller alla medarbetare. Kommuninvånare i jämförbara situationer ska behandlas lika. Ks § 131, fortsättning Dnr: KS 2026/541 Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Minoriteter – Det är viktigt att eventuella språkkrav gäller alla medarbetare. Kommuninvånare i jämförbara situationer ska behandlas lika. Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Härjedalens kommun delar uppfattningen att goda språkkunskaper i svenska är en viktig förutsättning för att kunna utföra arbetsuppgifter inom kommunens verksamheter på ett rättssäkert och kvalitativt sätt. Detta gäller särskilt inom verksamheter som vård, omsorg, skola och myndighetsutövning. Härjedalens kommun arbetar redan idag med denna fråga. I samband med rekrytering genomförs bedömningar och i relevanta fall tester av kandidaters språkliga förmåga. Kraven anpassas efter den aktuella tjänstens arbetsuppgifter och ansvar, vilket möjliggör en ändamålsenlig bedömning i varje enskilt fall. Vidare har ändringar i socialtjänstlagen tydliggjort arbetsgivares ansvar att säkerställa att personal har tillräckliga språkkunskaper, särskilt inom välfärdsverksamheter. Kommunen följer dessa regelverk och anpassar sina rutiner i enlighet med gällande lagstiftning. Vid behov kommer kommunen erbjuda kompetensutveckling inom språk för befintliga medarbetare. Att införa generella och ytterligare formaliserade språkkrav, såsom föreslås i motionen, bedöms därför inte nödvändigt. Risker med ytterligare språkkrav: Ett införande av mer långtgående och generella språkkrav kan medföra flera risker. Försämrade rekryteringsmöjligheter: Kommunen verkar i ett område som redan präglas av kompetensbrist inom flera yrkesgrupper. För strikta och generella språkkrav riskerar att ytterligare begränsa rekryteringsbasen och försvåra kompetensförsörjningen. Bristande proportionalitet: Generella språkkrav riskerar att bli alltför trubbiga och inte anpassade efter olika tjänsters faktiska behov. Detta kan leda till att kandidater utesluts trots att de har tillräckliga språkkunskaper för det aktuella arbetet. Ökad risk för indirekt diskriminering: Om språkkrav inte utformas och tillämpas med stor hänsyn till proportionalitet och saklighet finns en risk att de kan uppfattas som eller faktiskt utgör indirekt diskriminering. Minskad flexibilitet i kompetensförsörjningen: Kommunen behöver kunna arbeta långsiktigt med kompetensutveckling, Ks § 131, fortsättning Dnr: KS 2026/541 inklusive språkutveckling på arbetsplatsen. Alltför fasta krav riskerar att minska möjligheten att anställa personer med rätt grundkompetens och istället utveckla deras språkkunskaper över tid, via kurser och annan form av kompetensutveckling inom språk. Ökad administrativ belastning: Ytterligare formaliserade krav kan medföra mer administration och uppföljning utan att nödvändigtvis leda till bättre kvalitet i verksamheten. Sammanfattning: Mot bakgrund av att Härjedalens kommun redan idag arbetar med språkbedömningar i rekryteringsprocesser och språktester i relevanta fall, samt att ny lagstiftning på området har stärkt dessa krav, bedöms motionens förslag inte tillföra något ytterligare. Dock anser Härjedalens kommun att språkkunskaper i många yrkesgrupper är viktigt och något som kommunen som arbetsgivare ska ge möjligheter för sina befintliga medarbetare att utvecklas inom. Rutiner kopplat till detta ses över för att matcha den nya föreslagna lagstiftningen. Mot denna bakgrund föreslås att motionen avslås. Finansiering Det finns inget behov av finansiering. Förslag från beredande organ Kommunledningsutskottets förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen om införande av språkkrav vid anställningar i Härjedalens kommun. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsutskottets förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunchef HR-chef

Ks § 132 Dnr: KS 2026/545 Motion att införa krav på utdrag ut belastningsregistret vid anställningar samt återkommande kontroller inom Härjedalens kommun Beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärende Ted Länsberg (SD) föreslår att kommunen inför krav på utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar inom kommunens verksamheter där detta bedöms relevant; att kommunen utreder möjligheten att införa återkommande kontroller genom utdrag ur belastningsregistret minst vartannat år inom berörda verksamheter; att kommunen säkerställer att eventuella registerkontroller genomförs i enlighet med gällande lagstiftning, integritetsskydd och arbetsrättsliga regler; att kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag till riktlinjer och genomförande. Länsberg beskriver att kommunens verksamheter har ett stort ansvar för trygghet, säkerhet och förtroende gentemot medborgarna. Inom många verksamheter arbetar personal dagligen nära barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och andra grupper som befinner sig i beroende- ställning. Därför är det av största vikt att kommunen säkerställer att anställda som arbetar inom kommunens verksamheter uppfyller höga krav på lämp- lighet och säkerhet. Idag förekommer krav på utdrag ur belastningsregistret inom vissa verksamheter, men Sverigedemokraterna Härjedalen anser att kommunen bör se över möjligheterna att införa tydligare och mer enhetliga rutiner för registerkontroller inom kommunens organisation. Återkommande kontroller skulle kunna bidra till ökad trygghet för brukare, elever, anhöriga och personal samt stärka förtroendet för kommunens verksamheter. Lagstadgade perspektiv: Funktionshinderperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Klimat och miljöperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Jämställdhetsperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Barnperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Likställighetsprincipen – det är viktigt att krav om belastningsregister gäller Ks § 132, fortsättning Dnr: KS 2026/545 alla arbetssökande inom de yrkesroller som lag medger. Kommuninvånare i jämförbara situationer ska behandlas lika. Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Minoriteter – det är viktigt att krav om belastningsregister gäller alla arbetssökande inom de yrkesroller som lag medger. Kommuninvånare i jämförbara situationer ska behandlas lika. Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Härjedalens kommun ser allvarligt på frågor som rör trygghet, säkerhet och förtroende i den kommunala verksamheten. Att säkerställa att personer som anställs är lämpliga för sina uppdrag är en viktig del i detta arbete. Kommunen genomför idag kontroller ur belastningsregistret i de verksamheter där det finns lagstöd och där sådana kontroller bedöms som relevanta, exempelvis inom skola och vissa delar av vård och omsorg. Under maj 2026 har kommunens rutiner uppdaterats i enlighet med de utökade möjligheterna (via lagändring) att begära utdrag ur belastningsregistret. Samtliga chefer har informerats om de nya förutsättningarna och om hur dessa tillämpas vid rekrytering. Polismyndigheten är tydlig i sin vägledning kring belastningsregisterutdrag: "För de flesta yrkesroller är funktionen avsedd att användas vid nyanställning och inte som ett verktyg för återkommande kontroller av redan anställd personal." – polisen.se. Mot denna bakgrund bedöms motionens förslag om generella kontroller där lagen tillåter vara uppfylld och återkommande kontroller inte vara lämpligt för sitt ändamål. Risker med införande av generella och återkommande kontroller: Ett införande av återkommande kontroller av belastningsregister för en bred grupp av anställda kan medföra flera risker. Falsk trygghet: Återkommande registerkontroller riskerar att skapa en övertro på att dessa kan förebygga oegentligheter eller brottslighet. Belastningsregistret ger endast en begränsad och historisk bild och fångar inte upp pågående eller ny brottslighet som ej är lagfört, mellan kontrolltillfällena. Bristande lagstöd och rättssäkerhet: För många yrkesgrupper saknas tydligt lagstöd för generella och återkommande kontroller. Att införa sådana rutiner riskerar att stå i konflikt kring personlig integritet och arbetsrätt. Administrativ belastning utan motsvarande nytta: Systematiska och återkommande kontroller innebär ökad administration och Ks § 132, fortsättning Dnr: KS 2026/545 resursåtgång utan att det finns tydliga belägg för att de leder till ökad trygghet i verksamheten. Risk för undanträngning av förebyggande arbete: Stort fokus på kontrollåtgärder kan tränga undan andra, mer effektiva insatser för att förebygga oegentligheter och skapa trygga verksamheter. Framåtblick – fokus på förebyggande arbete: Kommunen bedömer att det är mer ändamålsenligt att fortsätta utveckla det förebyggande arbetet. Det innefattar bland annat: att stärka kunskap och medvetenhet hos medarbetare och chefer kring risker gällande lagbrott och oegentligheter; att säkerställa tydliga rutiner för hur misstänkta eller konstaterade brottsliga handlingar ska hanteras; att arbeta med värdegrund, arbetsmiljö och ledarskap som främjar en öppen och trygg organisationskultur där avvikelser uppmärksammas och åtgärdas i tid. Sammanfattning: Härjedalens kommun genomför belastningsregisterkontroller där det finns lagstöd och relevans, och har nyligen uppdaterat sina rutiner i enlighet med nya lagändringar. Att införa återkommande kontroller bedöms innebära risker kopplade till rättssäkerhet, administration och effektivitet. Finansiering Det finns inget behov av finansiering. Förslag från beredande organ Kommunledningsutskottets förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsutskottets förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunchef HR-chef

Ks § 133 Dnr: KS 2026/48 Antagande av detaljplan Lofsdalen 26:1, Strandvägen östra Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§. Ärende Samhällsutvecklingsförvaltningen ser behov att upphäva en del av den äldre detaljplanen Lofsdalen 26:1. Upphävandet syftar till att möjliggöra för tillfartsväg till angränsande fastighet, Lofsdalen 1:44. Nuvarande detaljplan antogs 2006 och i denna går plangränsen i fastighetsgräns för Lofsdalen 1:44. Mellan väg/vändplats och Lofsdalen 1:44 är marken reglerad till allmänplatsmark NATUR, vilket inte möjliggör fortsatt vägdragning fram till fastigheten. Upphävandet prövar inte vägbyggnation eller exploatering i sin helhet utan upphäver enbart detaljplandelen inom ett avgränsat område, för att detaljplanen på så vis inte ska stå i strid med önskad utveckling som i övrigt behandlas i sedvanlig bygglovsprocess. Detaljplanen har handlagts med standardförfarande och varit på samråd under perioden 2026-04-14 till 2026-05-05, samt utställd på granskning under perioden 2026-05-06 till 2026-05-20. Ett upphävande av denna del av den äldre detaljplanen innebär inga negativa konsekvenser för enskilda eller allmänna intressen. Upphävandet möjliggör att önskad utveckling kan behandlas i en bygglovsprocess. Finansiering Upphävandet innebär inga kostnader för kommunen. Det har inte funnits behov att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning i samband med upphävandet. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningens förslag: Kommunstyrelsen beslutar att anta upphävandet i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§. Ks § 133, fortsättning Dnr: KS 2026/48 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploateringsenheten Vatten och Miljöresurs Mitt AB De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 134 Dnr: KS 2026/126 Antagande av detaljplan – Ändring av Funäsdalen 42:142 Beslut Kommunstyrelsen antar detaljplanen i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§. För detaljplanen har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Samhällsutvecklingsförvaltningen ser behov att ändra detaljplanen Funäsdalen 42:142. Syftet med ändringen är att möjliggöra för fastigheten Funäsdalen 42:142 att fördela antalet bostäder på annat vis än vad detaljplanen medger. Enligt detaljplanens nuvarande bestämmelse, ”Tomtplats får bebyggas med största byggnadsarea 480kvm. Högst 14 lägenheter. Minsta fastighetsstorlek är 2.400 kvm”, kan fastigheten inte styckas i mindre delar, vilket är önskvärt. Syftet med ändringen är att möjliggöra för Funäsdalen 42:142 att fördela samma antal (14) lägenheter över två mindre fastigheter. Kommunen bedömer att den föreslagna ändringen av detaljplanens utbredning ryms inom det ursprungliga syftet, då det planlagda området för bostadsbebyggelse inte påverkas. Detaljplanen har handlagts med standardförfarande och varit på samråd under perioden 2026-04-28 till 2026-05-19, samt utställd på granskning under perioden 2026-06-26 till 2026-06-08. Under planprocessen har endast mindre justeringar gjorts av planförslaget. Då ändringen bara innebär en omfördelning av redan given byggrätt är konsekvenserna försumbara. Finansiering Genomförandet av detaljplanen bekostas av exploatör. Ks § 134, fortsättning Dnr: KS 2026/126 Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplanen i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap

Ks § 135 Dnr: KS 2026/222 Detaljplan Ytterhogdal, Trumstedska parken Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedanstående detaljplan i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken”. För upphävandet har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg genom Ytterhogdal för att öka tillgänglighet och trafiksäkerheten längs sträckan så att fler personer kan välja att cykla eller gå genom samhället. För att möjliggöra vägplanen upphäver nu kommunen delar av gällande detaljplaner. Detta görs för att det bara ska vara vägplanen som vid fastställande ska vara juridiskt bindande. Efter upphävandet av detaljplanen kommer vägplanen gälla för området eller så kommer marken att vara oplanlagd. Detaljplanerna har varit ute på samråd 2026-04-14 till 2026-05-05 och granskning 2026-08-11 till 2026-08-25. Inga synpunkter har inkommit under planprocessen Genom att upphäva gällande äldre planer kommer framtida prövningar att ske mot Trafikverkets vägplan, vilket ger en ökad tydlighet gällande markens regleringar. För kommunen är det positivt att Ytterhogdal får en ny gång- och cykelväg. Finansiering Planarbetet har bekostats av kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedstående detaljplaner i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken” KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 m fl” KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ks § 135, fortsättning Dnr: KS 2026/222 Ytterhogdals samhälle” KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandena har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 136 Dnr: KS 2026/223 Detaljplan Viken 7:7 med flera Folkets hus Ytterhogdal Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedanstående detaljplan i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 mfl.” För upphävandet har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg genom Ytterhogdal för att öka tillgänglighet och trafiksäkerheten längs sträckan så att fler personer kan välja att cykla eller gå genom samhället. För att möjliggöra vägplanen upphäver nu kommunen delar av gällande detaljplaner. Detta görs för att det bara ska vara vägplanen som vid fastställande ska vara juridiskt bindande. Efter upphävandet av detaljplanen kommer vägplanen gälla för området eller så kommer marken att vara oplanlagd. Detaljplanerna har varit ute på samråd 2026-04-14 till 2026-05-05 och granskning 2026-08-11 till 2026-08-25. Inga synpunkter har inkommit under planprocessen Genom att upphäva gällande äldre planer kommer framtida prövningar att ske mot Trafikverkets vägplan, vilket ger en ökad tydlighet gällande markens regleringar. För kommunen är det positivt att Ytterhogdal får en ny gång- och cykelväg. Finansiering Planarbetet har bekostats av kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedstående detaljplaner i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken” KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 mfl.” KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ks § 136, fortsättning Dnr: KS 2026/223 Ytterhogdals samhälle” KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandena har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 137 Dnr: KS 2026/225 Detaljplan Ytterhogdals samhälle Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedanstående detaljplan i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ytterhogdals samhälle” För upphävandet har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg genom Ytterhogdal för att öka tillgänglighet och trafiksäkerheten längs sträckan så att fler personer kan välja att cykla eller gå genom samhället. För att möjliggöra vägplanen upphäver nu kommunen delar av gällande detaljplaner. Detta görs för att det bara ska vara vägplanen som vid fastställande ska vara juridiskt bindande. Efter upphävandet av detaljplanen kommer vägplanen gälla för området eller så kommer marken att vara oplanlagd. Detaljplanerna har varit ute på samråd 2026-04-14 till 2026-05-05 och granskning 2026-08-11 till 2026-08-25. Inga synpunkter har inkommit under planprocessen Genom att upphäva gällande äldre planer kommer framtida prövningar att ske mot Trafikverkets vägplan, vilket ger en ökad tydlighet gällande markens regleringar. För kommunen är det positivt att Ytterhogdal får en ny gång- och cykelväg. Finansiering Planarbetet har bekostats av kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedstående detaljplaner i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken” KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 m fl” KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ks § 137, fortsättning Dnr: KS 2026/225 Ytterhogdals samhälle” KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandena har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 138 Dnr: KS 2026/226 Detaljplan Viken 3:16 med flera Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedanstående detaljplan i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” För upphävandet har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg genom Ytterhogdal för att öka tillgänglighet och trafiksäkerheten längs sträckan så att fler personer kan välja att cykla eller gå genom samhället. För att möjliggöra vägplanen upphäver nu kommunen delar av gällande detaljplaner. Detta görs för att det bara ska vara vägplanen som vid fastställande ska vara juridiskt bindande. Efter upphävandet av detaljplanen kommer vägplanen gälla för området eller så kommer marken att vara oplanlagd. Detaljplanerna har varit ute på samråd 2026-04-14 till 2026-05-05 och granskning 2026-08-11 till 2026-08-25. Inga synpunkter har inkommit under planprocessen Genom att upphäva gällande äldre planer kommer framtida prövningar att ske mot Trafikverkets vägplan, vilket ger en ökad tydlighet gällande markens regleringar. För kommunen är det positivt att Ytterhogdal får en ny gång- och cykelväg. Finansiering Planarbetet har bekostats av kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedstående detaljplaner i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken” KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 m fl” KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ks § 138, fortsättning Dnr: KS 2026/226 Ytterhogdals samhälle” KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandena har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 139 Dnr: KS 2026/227 Detaljplan Viken 6:56, 6:63, 6:64 Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedanstående detaljplan i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” För upphävandet har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg genom Ytterhogdal för att öka tillgänglighet och trafiksäkerheten längs sträckan så att fler personer kan välja att cykla eller gå genom samhället. För att möjliggöra vägplanen upphäver nu kommunen delar av gällande detaljplaner. Detta görs för att det bara ska vara vägplanen som vid fastställande ska vara juridiskt bindande. Efter upphävandet av detaljplanen kommer vägplanen gälla för området eller så kommer marken att vara oplanlagd. Detaljplanerna har varit ute på samråd 2026-04-14 till 2026-05-05 och granskning 2026-08-11 till 2026-08-25. Inga synpunkter har inkommit under planprocessen Genom att upphäva gällande äldre planer kommer framtida prövningar att ske mot Trafikverkets vägplan, vilket ger en ökad tydlighet gällande markens regleringar. För kommunen är det positivt att Ytterhogdal får en ny gång- och cykelväg. Finansiering Planarbetet har bekostats av kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedstående detaljplaner i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken” KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 m fl” KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ks § 139, fortsättning Dnr: KS 2026/227 Ytterhogdals samhälle” KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandena har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ks § 139, fortsättning Dnr: KS 2026/227 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 140 Dnr: KS 2026/228 Detaljplan Östansjö by Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedanstående detaljplan i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” För upphävandet har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg genom Ytterhogdal för att öka tillgänglighet och trafiksäkerheten längs sträckan så att fler personer kan välja att cykla eller gå genom samhället. För att möjliggöra vägplanen upphäver nu kommunen delar av gällande detaljplaner. Detta görs för att det bara ska vara vägplanen som vid fastställande ska vara juridiskt bindande. Efter upphävandet av detaljplanen kommer vägplanen gälla för området eller så kommer marken att vara oplanlagd. Detaljplanerna har varit ute på samråd 2026-04-14 till 2026-05-05 och granskning 2026-08-11 till 2026-08-25. Inga synpunkter har inkommit under planprocessen Genom att upphäva gällande äldre planer kommer framtida prövningar att ske mot Trafikverkets vägplan, vilket ger en ökad tydlighet gällande markens regleringar. För kommunen är det positivt att Ytterhogdal får en ny gång- och cykelväg. Finansiering Planarbetet har bekostats av kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedstående detaljplaner i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken” KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 m fl” KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ks § 140, fortsättning Dnr: KS 2026/228 Ytterhogdals samhälle” KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandena har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 141 Dnr: KS 2026/229 Detaljplan industriområde vid Hoaån, Ytterhogdal Beslut Kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedanstående detaljplan i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandet har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Trafikverket planerar för en ny gång- och cykelväg genom Ytterhogdal för att öka tillgänglighet och trafiksäkerheten längs sträckan så att fler personer kan välja att cykla eller gå genom samhället. För att möjliggöra vägplanen upphäver nu kommunen delar av gällande detaljplaner. Detta görs för att det bara ska vara vägplanen som vid fastställande ska vara juridiskt bindande. Efter upphävandet av detaljplanen kommer vägplanen gälla för området eller så kommer marken att vara oplanlagd. Detaljplanerna har varit ute på samråd 2026-04-14 till 2026-05-05 och granskning 2026-08-11 till 2026-08-25. Inga synpunkter har inkommit under planprocessen Genom att upphäva gällande äldre planer kommer framtida prövningar att ske mot Trafikverkets vägplan, vilket ger en ökad tydlighet gällande markens regleringar. För kommunen är det positivt att Ytterhogdal får en ny gång- och cykelväg. Finansiering Planarbetet har bekostats av kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar upphävandet av delar av nedstående detaljplaner i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§: KS2026/222 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring av byggnadsplanen för del av Ytterhogdals samhälle Område vid Trumstedska parken” KS2026/223 – upphävande av del av ”Detaljplan för Ytterhogdal Folkets hus, Viken 7:7 m fl” Ks § 141, fortsättning Dnr: KS 2026/229 KS2026/225 – Upphävande av del av detaljplan ”Byggnadsplan för Ytterhogdals samhälle” KS2026/226 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för VIKEN 3:16 samt delar av VIKEN 11:6 och 11:9” KS2026/227 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring av byggnadsplanen för Viken 6:56, 6:63, 6:64, m.m. Ytterhogdals samhälle” KS2026/228 – upphävande av del av detaljplan ”Ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Ytterhogdals samhälle Östansjö by” KS2026/229 – upphävande av del av detaljplan ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Ytterhogdals samhälle (Industriområde vid Hoaån)” För upphävandena har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 142 Dnr: KS 2026/452 Antagande av detaljplan – Upphävande av delar av detaljplan – Vemdalens kyrkby 57:10, med flera Beslut Kommunstyrelsens antar detaljplanen i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§. För detaljplanen har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Samhällsutvecklingsförvaltningen ser ett behov att upphäva delar av detaljplanen Vemdalens kyrkby 57:10 med flera. Syftet med upphävandet är att möjliggöra en ny skidbro som sammanlänkar skidsystemen Skalspasset och Vemdalsskalet. Tidigare bro blev under vintern 2026 påkörd och revs av säkerhetsskäl. Bron har även blivit påkörd vid tidigare tillfällen och en ny, högre bro skulle förhindra framtida olyckor. De nya brofästena sammanfaller med allmän platsmark NATUR, vilket förhindrar bygglov. Upphävandet syftar till att ta bort den allmänna platsmarken. Utöver det direkta området i anslutning till bron upphävs även område väster om bron Kommunen bedömer att den föreslagna ändringen av detaljplanens utbredning ryms inom det ursprungliga syftet, då det planlagda området för bostadsbebyggelse inte påverkas. Detaljplanen har handlagts med förenklat standardförfarande och varit på samråd under perioden 2026-06-08 till 2026-06-29. Ett upphävande av delar av den äldre detaljplanen innebär inga negativa konsekvenser för enskilda eller allmänna intressen och är samtidigt en nödvändighet för att möjliggöra en ny skidbro Finansiering Ett plangenomförande finansieras av exploatör. Detaljplanen innebär inga kostnader för kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsens antar detaljplanen i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§. För detaljplanen har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ks § 142, fortsättning Dnr: KS 2026/452 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Räddningstjänsten Sökande Mark och exploatering Vatten och miljöresurs De som senast under granskningstiden har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda

Ks § 143 Dnr: KS 2026/520 Antagande av detaljplan Upphävande av del detaljplan för kyrkbyn 39:4, med flera Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplanen i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap 27§. För detaljplanen har det inte funnits behov av att teckna exploateringsavtal eller avtal för vatten- och avloppsanslutning. Ärende Samhällsutvecklingsförvaltningen ser att behov att upphäva delar av detaljplanen kyrkbyn 39:4, med flera. Syftet med upphävandet är att möjliggöra en ny skidbro som sammanlänkar skidsystemen Skalspasset och Vemdalsskalet. Tidigare bro blev under vintern 2026 påkörd och revs av säkerhetsskäl. Bron har även blivit påkörd vid tidigare tillfällen och en ny, högre bro för skulle förhindra framtida olyckor. Gällande detaljplan är föråldrad och svårtolkad, vilket försvårar prövningen av den nya bron. Vidare är gällande detaljplan inaktuell avseende Trafikverkets rätt till vägområdet och kan tolkas som att det råder enskilt huvudmannaskap för vägområdet. Utöver det direkta området i anslutning till bron upphävs även ett större område söder i sydväst. Denna del är delvis genomförd och detaljplanen saknar tydlig utvecklingsriktning eller begränsningar. Inga outnyttjade byggrätter upphävs genom upphävandet. Kommunen bedömer att den föreslagna ändringen av detaljplanens utbredning ryms inom det ursprungliga syftet, då det planlagda området för bostadsbebyggelse inte påverkas. Detaljplanen har handlagts med förenklat standardförfarande och varit på samråd under perioden 2026-06-08 till 2026-06-29. Ett upphävande av delar av den äldre detaljplanen innebär inga negativa konsekvenser för enskilda eller allmänna intressen och är samtidigt en nödvändighet för att möjliggöra en ny skidbro. Finansiering Ett plangenomförande finansieras av exploatör. Detaljplanen innebär inga kostnader för kommunen. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplanen i enlighet med kommunfullmäktiges delegation PBL 5 kap

Ks § 144 Dnr: KS 2026/640 Planbesked, Funäsdalen 23:74 Beslut Kommunstyrelsen beviljar ansökan om planbesked på Funäsdalen 23:74, Nol i Egga, Funäsdalen. Ärende Ansökan om planbesked för fastigheten Funäsdalen 23:74 har inkommit till kommunen. Sökande önskar pröva markens lämplighet för fritidsboende i anslutning till skidnedfarten "Nol i Egga" på norra sidan av Funäsdalsberget För området gäller den fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen, som pekar ut området som Befintlig bebyggelse där kommunen "ställer sig generellt positiv till en samhällsutvecklande förtätning." Ansökan bedöms vara möjlig att pröva i en detaljplaneprocess, där områdets naturvärden, förutsättningar för blocknedfall från ovan liggande branta slänter och övriga geotekniska förhållanden behöver styra planens utformning. Planförslaget behöver även ta hänsyn till det dagvatten som genereras. Området är idag trångt vad gäller parkering vid snowboardparken, samt kring den gemensamma förpackningsinsamlingen. Ett planförslag behöver presentera en bättre lösning för angöring och parkering. Ansökan bedöms inte vara av särskilt allmänt intresse och ska därför inte ges en särskild prioritet. Detta innebär att planarbetet bedöms kunna påbörjas under 2029 och bedöms kunna handläggas i en planprocess på cirka 1,5 år. Planbesked är inte bindande för kommunen. Synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet kan leda till att planförslaget ges en annorlunda inriktning eller att det i vissa fall innebär att planarbetet måste avbrytas. Beslut om planbesked upphör att gälla om detaljplanen inte har påbörjats inom fyra år från beslutsdatum. Beslut om planbesked kan inte överklagas, enligt 13 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900). Kommunens bedömning är att en förtätning i Kåvanområdet är i linje med kommunens övergripande vision att tillskapa boende i kommunens serviceorter. Ks § 144, fortsättning Dnr: KS 2026/640 Finansiering Planläggning utförs av kommunen och bekostas av sökande. Sökanden ansvarar för och bekostar de underlag, till exempel eventuella utredningar som behövs för att sammanställa planhandlingar av god kvalitet. Kostnaden för planbeskedet är 25 000 kronor, vilket faktureras separat efter beviljad ansökan. Avslås ansökan utgår ingen kostnad. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beviljar ansökan om planbesked på Funäsdalen 23:74, Nol i Egga, Funäsdalen. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Sökande Mark- och exploatering Vatten- och miljöresurs

Ks § 145 Dnr: KS 2026/769 Ansökan om planbesked - Funäsdalen 2:20, ICA Funäsdalen Beslut Kommunstyrelsen beviljar ansökan om planbesked på Funäsdalen 2:20 i Funäsdalen Ärende Ansökan om planbesked för fastigheten 2:20 har inkommit till kommunen. Sökande önskar pröva markens lämplighet för en ny livsmedelsbutik på cirka 2 200 kvadratmeter, vilket innebär en tredubbling jämfört med dagens ICA- butik. För området gäller den kommunövergripande översiktsplanen antagen 2020 och den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Funäsdalen. Kommunens övergripande vision enligt översiktsplanen är att bli fler invånare till år 2030. Kommunen ser i första hand att exploatering sker i anslutning till någon av de åtta serviceorterna och deras omnejd, för att kunna erbjuda en god kommunal service. Ansökan innebär en tydlig förbättring avseende servicen i Funäsdalen och fastigheten ligger inom det område som i FÖP pekas ut som Centrum. Vidare förs i FÖP tydliga resonemang kring att förbättra den ansträngda trafiksituationen i Funäsdalen. Ansökan är en viktig del i att avlasta centrum från trafik och flytta den till delar av byn som inte har samma trånga gatusektioner. Enligt gällande detaljplan är marken reglerad till kvartersmark Bostäder. Detta innebär att marken plantekniskt är i anspråkstagen och att ett plangenomförande ska konsekvensbedömas jämfört med gällande detaljplan. Ansökan bedöms vara av särskilt allmänt intresse och ska därför ges en särskild prioritet. Detta innebär att planarbetet bedöms kunna påbörjas under 2026 och bedöms kunna handläggas i en planprocess på cirka 1 år. Planbesked är inte bindande för kommunen. Synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet kan leda till att planförslaget ges en annorlunda inriktning eller att det i vissa fall innebär att planarbetet måste avbrytas. Beslut om planbesked upphör att gälla om detaljplanen inte har påbörjats inom fyra år från beslutsdatum. Beslut om planbesked kan inte överklagas, enligt 13 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900). Platsen för en ny livsmedelsbutik bedöms vara väl lämpad för ändamålet: den avlastar vägnätet samtidigt som butiken behåller en naturlig koppling till byn som gör det enkelt att handla till fots eller med cykel. Ks § 145, fortsättning Dnr: KS 2026/769 Finansiering Planläggning utförs av kommunen och bekostas av sökande. Sökanden ansvarar för och bekostar de underlag, till exempel eventuella utredningar som behövs för att sammanställa planhandlingar av god kvalitet. Kostnaden för planbeskedet är 25 000 kronor, vilket faktureras separat efter beviljad ansökan. Avslås ansökan utgår ingen kostnad. Tjänstemannaförslag Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beviljar ansökan om planbesked på Funäsdalen 2:20 i Funäsdalen Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Sökande Mark- och exploatering Vatten- och miljöresurs

Ks § 146 Dnr: KS 2026/585 Remissvar, Kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt Beslut Kommunstyrelsen antar remissvaret. Ärende Kommunen har möjlighet att yttra sig över promemorian ”Kommunal och regional finansiering av flyglinjer med allmän trafikplikt”. Samhällsutvecklingsförvaltningen har tagit fram ett förslag till remissvar. Finansiering Att avge yttrande innebär ingen kostnad för kommunen utöver arbetad tid, vilken ryms inom beslutad budget. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen antar remissvaret och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Infrastruktursamordnare

Ks § 147 Dnr: KS 2026/584 Riktlinjer för ansvarsfördelning Centrum mot våld Beslut Kommunstyrelsen godkänner de uppdaterade riktlinjerna för ansvarsfördelning gällande Centrum mot våld. Ärende Riktlinjerna för ansvarsfördelning Centrum mot våld (CMV) har uppdaterats med anledning dels av nytt samverkansavtal från och med 2025, dels ny socialtjänstlag. Skrivningar om att stöd till utsatta ges när det inte är möjligt att erbjuda detta i personens hemkommun har tagits bort, då personer i högre utsträckning förväntas söka stöd direkt från CMV. Vidare har laghänvisningar uppdaterats, målgruppen reviderats (från 15 år) och tidigare begränsning av maximalt antal samtal tagits bort. Hänvisningar till placering i jourlägenheter har avlägsnats efter styrgruppens beslut om avveckling och skrivningar avseende partnerkontakt har förtydligats. Denna riktlinje är ett tillägg till det samverkansavtal som finns mellan Östersund och länets övriga kommuner. Syftet med riktlinjen är att stärka samverkan samt att tydliggöra den ansvarsfördelning som råder mellan Centrum mot våld och individens hemkommun. Innehållet i riktlinjen är baserat på gällande lagstiftning. Varje kommun har det yttersta ansvaret för att de som vistas där får den hjälp och det stöd de behöver. Personal inom kommunen ska möta barn och vuxna som upplevt våld i nära relationer samt de som utövar våld i nära relationer och ge stöd och bistånd utifrån ordinarie verksamhet. Kommunen utreder, fattar beslut och följer upp sina ärenden för våldsutsatta barn och vuxna samt personer som utövar våld enligt 13 kap. 1 och 8 §§ samt 18 kap. 7 § socialtjänstlagen (2025:400). Insatsen ”Individuellt stöd/samtal till våldsutsatta och/eller deras anhöriga” ska i första hand ges i hemkommunen, i andra hand via CMV. Det är svårt för små kommuner att klara av att bemanna de tjänster som behövs mera komplicerade fall samt att det skulle innebära betydligt högre kostnader. Finansiering Detta finansieras genom den länsövergripande fördelning som utgår ifrån invånarantal i varje kommun. Ks § 147, fortsättning Dnr: KS 2026/584 Förslag från beredande organ Socialutskottets förslag: Kommunstyrelsen godkänner de uppdaterade riktlinjerna för ansvarsfördelning gällande Centrum mot våld. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt socialutskottets förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunförbundet

Ks § 148 Dnr: KS 2026/596 Överenskommelse om regional samverkansstruktur avseende skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Beslut Kommunstyrelsen antar Överenskommelse om regional samverkansstruktur avseende skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ärende Kommunen har genom Sociala vård- och omsorgsgruppen (SVOM) och Barn och utbildning Z (BUZ) fått ett förslag till en ny Överenskommelse om regional samverkansstruktur avseende skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Förslag under sammanträdet Anders Häggkvist (C) föreslår att kommunstyrelsen antar Överenskommelse om regional samverkansstruktur avseende skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Häggkvists förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunförbundet Jämtland Härjedalen Region Jämtland Härjedalen

Ks § 149 Dnr: KS 2026/524 Tillämpningsanvisning för omställningsstöd och pension för förtroendevalda OPF-KR 26 Beslut Kommunstyrelsen antar de uppdaterade tillämpningsanvisningarna för OPF-KR 26. Ärende SKR presenterade den 19 december 2025 ett nytt förslag på reglemente för förtroendevalda – OPF-KR 26. Nedan följer en sammanfattning av huvudsakliga förändringar i OPF-KR 26. Ekonomisk omställningsstöd: 1. Samordning sker redan första året. Det är inte längre möjligt att uppbära både lön och omställningsersättning. 2. Ett prisbasbelopp per år, motsvarande en tolftedels prisbasbelopp per månad undantas från samordning även vid förlängt ekonomiskt omställningsstöd. 3. Möjlighet att inte betala ut omställningsstöd vid lagakraftvunnen fängelsedom om minst 2 år. Ålderspension: 1. Kortare utbetalningstid möjlig (minst 10 år). 2. Pensionen betalas ut automatiskt om ingen ansökan inkommit vid gällande LAS-ålder + 12 månader. Familjeskydd och efterlevanderegler: 1. Endast ett familjeskydd kan betalas ut, även om den förtroendevalde haft flera uppdrag. 2. Sambobegreppet förtydligas. 3. För efterlevandeskydd gäller sambolagen (2003:376). Kvalifikationstid: 1. Uppdragstid hos annan uppdragsgivare kan räknas in i kvalifikationstiden för både ekonomiskt omställningsstöd och förlängt omställningsstöd. Bedömningen bygger på att följa nationella bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Finansiering Inom ekonomisk ram Ks § 149, fortsättning Dnr: KS 2026/524 Förslag från beredande organ Kommunledningsutskottets förslag: Kommunstyrelsen antar de uppdaterade tillämpningsanvisningarna för OPF-KR 26. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsutskottets förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: HR-chef

Ks § 150 Dnr: KS 2026/791 Skrivelse till Boverket angående bidrag till allmänna samlingslokaler Beslut Kommunstyrelsen antar skrivelsen om villkor för Boverkets investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler och överlämnar den till Boverket. Ärende Samhällsutvecklingsförvaltningen har uppmärksammat två frågor som påverkar föreningars möjligheter att ta del av Boverkets investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Det handlar dels om Boverkets förändrade bedömning av möjligheten att använda bygdemedel som kommunal medfinansiering, dels om kravet på att den sökande organisationens huvudsakliga verksamhet ska vara att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. I bifogad skrivelse redogör kommunen för konsekvenserna och efterfrågar ett klargörande och en översyn av dessa delar. Förvaltningen bedömer att nuvarande villkor och tillämpning kan begränsa föreningars möjligheter att ta del av investeringsbidraget, särskilt i landsbygder. Det finns därför skäl att uppmärksamma Boverket på de konsekvenser kommunen ser och efterfråga ett klargörande och en översyn. Finansiering Ärendet medför inga kostnader för kommunen och behöver inte finansieras. Förslag från beredande organ Kommunledningsutskottets förslag: Kommunstyrelsen antar skrivelsen om villkor för Boverkets investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler och överlämnar den till Boverket. Förslag under sammanträdet Lars-Olof Mattsson (M) biträdd av Karin Holmin (VH) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsutskottets förslag. Ks § 150, fortsättning Dnr: KS 2026/791 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsutskottets förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunchef Förvaltningschef samhällsutveckling Boverket, samlingslokaldelegationen

Ks § 151 Dnr: KS 2026/827 Bemanning IT Beslut Kommunstyrelsen ger IT-chef och kommunchef i uppdrag att rekrytera en IT-tekniker och en digitaliserings- och informationssäkerhetssamordnare. Ärende Kommunens behov av en säker, stabil och tillgänglig IT-miljö ökar i takt med den fortsatta digitaliseringen, skärpta säkerhetskrav och ny lagstiftning. Den nya cybersäkerhetslagen och NIS 2-direktivet ställer krav som kom- munens IT-avdelning med nuvarande bemanning inte kommer att kunna leva upp till. Samtidigt ökar behovet av systemstöd, integrationer och digitala tjänster, liksom omfattningen av utvecklings- och digitaliseringsprojekt. Sammantaget innebär detta att IT-avdelningens uppdrag har blivit betydligt mer omfattande och komplext än tidigare, med ökade krav på såväl operativ drift som strategisk utveckling, säkerhet och regelefterlevnad. IT har i hela kommunsektorn utvecklats från att vara en stödjande funktion, såsom att leverera e-post, datorer och användarstöd, till att i dag utgöra en verksamhetskritisk del av kommunernas samlade leveransförmåga. IT är i allt högre grad en strategisk möjliggörare för digitalisering, effektivisering och verksamhetsutveckling. Samtidigt sker den tekniska och digitala utvecklingen i en allt snabbare takt, vilket ställer ökade krav på kommunernas förmåga att anpassa och utveckla sin verksamhet. Skolan, socialtjänsten och kommunens övriga verksamheter är i dag beroende av en stabil, säker och välfungerande IT-miljö för att kunna bedriva sin verksamhet och upprätthålla en god service. Kontakten med medborgarna sker dessutom i allt större utsträckning genom digitala kanaler, vilket ökar förväntningarna på kommunens tillgänglighet och service. Sammantaget ställer detta höga krav på en robust och säker IT-infrastruktur samt på kommunens förmåga att möta den snabba tekniska utvecklingen. IT-avdelningen ansvarar för fyra förvaltningars och tre kommunala bolags gemensamma IT-miljö. Ett av bolagen, Vatten och Miljöresurs Mitt AB, bedriver samhällskritisk verksamhet med höga krav på tillgänglighet, robusthet och säkerhet. Bolagets verksamhet är organiserad över flera ägarkommuner, vilket ger en geografiskt och organisatoriskt utspridd IT- infrastruktur som kräver samordning, standardisering och samverkan mellan flera IT-avdelningar i länet (för närvarande Bergs kommun och Bräcke kommun). En analys genomfördes 2025 tillsammans med Vatten och Miljöresurs Mitt AB och en extern IT-leverantör, med målsättning att utreda vad som kan förbättra och effektivisera IT-leveranserna. Analysen omfattade genomlysning av organisation, IT-infrastruktur, support och processer. Den visar bland annat att resurserna på IT-avdelningen är begränsade (bolaget Ks § 151, fortsättning Dnr: KS 2026/827 saknade helt resurser vid utredningstillfället men har nu en resurs dedikerad) och att arbetet i huvudsak är reaktivt. Analysen rekommenderar en resursförstärkning för att möjliggöra ett mer proaktivt arbetssätt, stärkt cybersäkerhet samt bättre stöd till pågående och kommande utvecklings- och digitaliseringsprojekt inom kommunen och dess bolag. Enligt ovan bedöms en förstärkning med en IT-tekniker samt en digitaliserings- och informationssäkerhetssamordnare bidra till: - ökad stabilitet och driftsäkerhet - stärkt IT-, informations- och cybersäkerhet - minskad sårbarhet, ökad säkerhet och successiv utfasning av föråldrad teknisk infrastruktur - en mer proaktiv och långsiktigt hållbar IT-förvaltning - förbättrade förutsättningar för digitalisering och verksamhetsutveckling - stärkta förutsättningar för ett strukturerat och ansvarsfullt införande och användande av ai inom kommunen och bolagens verksamheter. Rekryteringarna bedöms sammantaget stärka kommunens och bolagens samlade förmåga, öka leveranskapaciteten och skapa bättre förutsättningar för en säker, stabil och långsiktigt hållbar verksamhet. Finansiering Vatten och Miljöresurs Mitt AB ser en direkt nytta av en IT-tekniker genom en stabilare och säkrare IT-leverans och kommer därför att medfinansiera tjänsten. Den ökade personalkostnaden bedöms delvis kunna kompenseras genom minskat behov av externa konsulter och en effektivare hantering av IT-miljön. En digitaliserings- och informationssäkerhetssamordnare bedöms skapa förutsättningar för effektivare processer och arbetsrutiner genom ökad användning av digitalisering, ai och automation. Detta kan på sikt bidra till kostnadsbesparingar och ett mer effektivt resursutnyttjande. Sammantaget bedöms förstärkningen innebära ökade personalkostnader, men samtidigt skapa förutsättningar för effektivisering, minskat konsultberoende och långsiktig kostnadseffektivisering. Kommunens nettokostnad beräknas bli 552 000 kronor per år. Ks § 151, fortsättning Dnr: KS 2026/827 Tjänstemannaförslag Kommunledningsförvaltningens förslag: Kommunstyrelsen bifaller tjänsteutlåtandet och ger IT-chef och kommunchef i uppdrag att rekrytera en IT-tekniker och en digitaliserings- och informationssäkerhetssamordnare. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: IT-chef Kommunchef Vd Vatten och Miljöresurs Mitt AB

Ks § 152 Dnr: KS 2026/800 Riktlinje för krigsorganisation Beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinje för krigsorganisation. Ärende Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till Riktlinje för krigsorganisation, för att beskriva utifrån vilka principer kommunen ska agera vid höjd beredskap eller krig. Riktlinjen beskriver också kommunens ledningsstruktur, ansvar och hur krigsorganisationen aktiveras. Förslag under sammanträdet Karin Holmin (VH) föreslår att kommunstyrelsen antar riktlinjen. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Holmins förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Säkerhetssamordnare

Ks § 153 Dnr: KS 2026/528 Alkoholtaxa Beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Ärende Miljö- och byggnämnden har tagit fram förslag till ny alkoholtaxa. I taxan justeras taxan för tillsyn av folköl för att stämma överens med övrig liknande tillsyn. Ett förtydligande vad timavgiften är föreslås också. Förslag under sammanträdet Ordförande Lars-Gunnar Nordlander (S) föreslår att kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt hans eget förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Miljö- och byggnämnden Kommunsekreterare

Ks § 154 Dnr: KS 2026/529 Taxa enligt plan- och bygglagen Beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Ärende Miljö- och byggnämnden har tagit fram förslag till ny Taxa enligt plan- och bygglagen. I förslaget ersätts timpriset för ärendetyp 4.5 (Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av radio- eller telemaster eller torn med eller utan tillhörande teknikbod) med ett fast pris. Förslag under sammanträdet Ordförande Lars-Gunnar Nordlander (S) föreslår att kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt hans eget förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Miljö- och byggnämnden Kommunsekreterare

Ks § 155 Dnr: KS 2026/530 Taxa enligt miljöbalken Beslut Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Ärende Miljö- och byggnämnden har tagit fram förslag till ny Taxa enligt miljöbalken. Förslaget innebär ett flertal ändringar med anledning av ny lagstiftning. Förslag under sammanträdet Ordförande Lars-Gunnar Nordlander (S) föreslår att kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt hans eget förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Miljö- och byggnämnden Kommunsekreterare

Ks § 156 Bildningsförvaltningens verksamheter Ärende Bildningsförvaltningens tillförordnade chef Tony Lööw lämnar kommunstyrelsen en information om frågor som för närvarande är aktuella vid bildningsförvaltningen. Lööw går igenom bland annat statistik över resultaten i årskurs 8, den pågående organisationsöversynen och förvaltningens prioriteringar. _____

Ks § 157 Ekonomisk uppföljning Ärende Kommunchef Örjan Folkesson lämnar kommunstyrelsen en information om kommunens ekonomiska ställning till och med juli 2026. Prognosen är att kommunen vid årets slut kommer att göra ett 5,6 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat, vilket ändå innebär ett plus om 2,5 miljoner kronor. En mer utförlig information om ekonomin kommer att lämnas i samband med ett delårsrapporten färdigställs. _____ Beslutet skickas till: Kommunens revisorer

Ks § 158 Fastighetsfrågor Ärende Kommunchefen tillika tillförordnade fastighetschefen Örjan Folkesson lämnar kommunstyrelsen en information om aktuella frågor som berör kommunens fastighetsbestånd. En granskning av kommunens fastighetsavdelning pågår och viss effektiviseringspotential har redan upptäckts. _____

Ks § 159 Meddelanden Ärende Kommunstyrelsen delges följande meddelanden: Bergs kommunfullmäktige § 69 2026-06-16; Ägardirektiv 2027 – Jämtlands räddningstjänstförbund Bräcke kommunfullmäktige § 59 2026-06-10; Årsredovisning 2025 – Jämtlands räddningstjänstförbund, samt revisionsberättelse Bräcke kommunfullmäktige § 61 2026-06-10; Årsredovisning 2025, Samordningsförbundet i Jämtlands län, samt revisionsberättelse Bräcke kommunfullmäktige § 62 2026-06-10; Årsredovisning och revisionsberättelse Vatten och Miljöresurs Mitt AB 2025 Bräcke kommunfullmäktige § 74 2026-06-10; Ny översiktsplan Bräcke kommunfullmäktige § 90 2026-06-10; Ägardirektiv Jämtlands räddningstjänstförbund 2027 Bräckes kommunfullmäktige § 68 2026-06-10; Utökad budget för överförmyndarnämnden från och med 2027 BUZ; protokoll 2026-06-01 Fellesrådet; protokoll årsmöte 2026-06-03 Fellesrådet (den norska föreningen); protokoll årsmöte 2026-06-03 Fellesrådet Utvikling AB; protokoll bolagsstämma 2026-06-03 Inlandskommunernas ekonomiska förening; protokoll 2026-04-08 Kommunförbundet Jämtland Härjedalen; protokoll Sociala samverkansgruppen 2026-06-01 Kommunförbundet Jämtland Härjedalen; val att förrätta sedan val till riksdag, kommun och region har genomförts Ljusnan-Voxnan vattenvårdsförbund; protokoll förbundsmöte 2026-05-29 Ljusnan-Voxnan vattenvårdsförbund; budget och kostnadsfördelning 2027 Ljusnan-Voxnan vattenvårdsförbund; verksamhetsplan och kommunikationsplan 2027 Ks § 159, fortsättning Länsstyrelsen; Underlag för planeringsstrategi 2026 – bilaga Länsstyrelsen Jämtland; Underlag för planeringsstrategi 2026 Härjedalen 3841-2026-2 Ragunda kommunstyrelse § 124 2026-09-01; Överenskommelse om regional samverkansstruktur avseende skola; socialtjänst och hälso- och sjukvård Regionfullmäktige § 66 2026-06-17; Regionfullmäktiges sammanträdestider 2027 Sveriges kommuner och regioner; Cirkulär: Arbetsdomstolens dom 2026 nr 34 om vilka arbetstagare som ingår i utryckningsstyrkan inom räddningstjänsten och omfattas av SAP-R Sveriges kommuner och regioner; inbjudan till remisskonferens om energiplanering och energieffektivitet i kommuner och regioner Sveriges kommuner och regioner; Meddelande från styrelsen – Förbundsavgift 2027 Sveriges kommuner och regioner; Cirkulär 26:11 – Mall för lokalt kollek- tivavtal med arbetstagarorganisation som inte omfattas av avtalet AUP UNICEF Sverige; kommunrapport 2026 – en jämförelse av kommuners ekonomiska investeringar i barn Vatten och Miljöresurs Mitt AB; styrelseprotokoll 2026-05-13 Vatten och Miljöresurs Mitt AB; styrelseprotokoll 2026-06-17 Vårdföretagarna; beredskap inom omsorgen Östersunds kommunfullmäktige § 113 2026-06-15; Länshandlingsplan för samverkan psykisk hälsa och suicidprevention Östersunds kommunfullmäktige § 97 2026-06-15; Ägardirektiv Jämtlands räddningstjänstförbund Överförmyndarnämnden § 11 2026-05-07; Prognos per 30 april Överförmyndarnämnden § 12 2026-05-07; Budgetramar 2027–2029 Överförmyndarnämnden § 16 2026-06-01; Budgetramar 2027–2029 _____

Ks § 160 Delegationsbeslut Ärende Kommunstyrelsen delges rapporter om delegationsbeslut som kan överklagas med laglighetsprövning och som fattats sedan senaste kommunstyrelsesammanträde. Dnr Ärende Beslutsfattare Dokumentid Nyanställda juni–augusti, Flera olika 197435 bildningsförvaltningen Dokumentid Nyanställda juni–augusti, Flera olika 197436 kommunledningsförvaltningen Dokumentid Nyanställda juni–augusti, Flera olika 197437 samhällsutvecklings- förvaltningen Dokumentid Nyanställda juni–augusti, Flera olika 197438 socialförvaltningen KS 2026/113 Avtalsrapport maj 2026 Flera olika KS 2026/113 Delegationsbeslut maj 2026, Ekonomichef ekonomi KS 2026/32 Övrigt bidrag, Sommarklassiker 2026 KS 2026/855 Yttrande över namnsättning av Kommunstyrelsens väg, Tänndalen ordförande _____

Ks § 161 Dnr: KS 2026/858 Kommunstyrelsens delegationsordning Beslut Kommunstyrelsen antar delegationsordningen. Ärende Den så kallade aktivitetskravsreformen trädde i kraft 1 juli 2026. För att kunna fatta beslut enligt reformen behöver delegationsordningen kompletteras med följande beslut: - Begära att en enskild ska delta i aktivitet efter tre sammanhängande månader med försörjningsstöd 12 kap. 4 a § socialtjänstlagen - Begära att en enskild ska delta i aktivitet innan tre sammanhängande månader med försörjningsstöd 12 kap. 4 d § socialtjänstlagen - Neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd när den enskilde inte deltagit i anvisad praktik, annan kompetenshöjande verksamhet eller aktivitet (aktivitetskrav) 12 kap. 5 § socialtjänstlagen. Kommunen har skyldighet att fatta beslut enligt aktivitetskravsreformen. Finansiering Ärendet ryms inom befintlig budget. Tjänstemannaförslag Socialförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner och beslutar om den nya delegationsordningen. Förslag under sammanträdet Anders Häggkvist (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt socialförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Enhetschef Jobbcenter Förvaltningschef Socialförvaltningen