Kommunfullmäktige — 29 oktober 2026

Kf § 67 Dnr: KS 2026/622 Val av kommunfullmäktiges ordförande 2026–2030 Beslut Kommunfullmäktige väljer Pernilla Heijdenbeck Persson (S) till ordförande mandatperioden 2026–2030. Ärende När val till kommunfullmäktige har ägt rum ska fullmäktige bland sig välja en ordförande för den tid som fullmäktige bestämmer. Förslag under sammanträdet Per-Erik Johansson (S) föreslår att fullmäktige väljer Pernilla Heijdenbeck Persson (S) till ordförande för mandatperioden 2026– 2030. Beslutsgång Ålderspresidenten frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Johanssons förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 68 Dnr: KS 2026/622 Val av kommunfullmäktiges vice ordförande 2026–2030 Beslut Kommunfullmäktige väljer Magnus Pousette (M) till vice ordförande mandatperioden 2026–2030. Ärende När val till kommunfullmäktige har ägt rum ska fullmäktige bland sig välja en vice ordförande för den tid som fullmäktige bestämmer. Förslag under sammanträdet Johan Fredholm (M) föreslår att fullmäktige väljer Magnus Pousette (M) till vice ordförande för mandatperioden 2026–2030. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Fredholms förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 69 Dnr: KS 2026/622 Val av kommunfullmäktiges andre vice ordförande 2026–2030 Beslut Kommunfullmäktige väljer Jan Johansson (SD) till andre vice ordförande mandatperioden 2026–2030. Ärende När val till kommunfullmäktige har ägt rum ska fullmäktige bland sig välja en andre vice ordförande för den tid som fullmäktige bestämmer. Förslag under sammanträdet Ted Länsberg (SD) föreslår att fullmäktige väljer Jan Johansson (SD) till andre vice ordförande för mandatperioden 2026–2030. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Länsbergs förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 70 Tack till ledamöter och ersättare som i och med den nya mandatperioden avslutar sina uppdrag Ärende Kommunfullmäktige under ledning av ordförande Pernilla Heijdenbeck Persson (S) tackar för deras engagemang de ledamöter och ersättare som i och med början av den nya mandatperioden inte fortsätter sina uppdrag. De tidigare ledamöterna och ersättarna Anders Häggkvist (C), Thomas Wiklund (M), Gunilla Hedin (S), Lars-Gunnar Nordlander (S) och Roland Persson (VH) närvarar och får som ett bevis på fullmäktiges uppskattning en varsin bukett blommor. _____

Kf § 71 Information från Sveriges kommuner och regioner om kommunrevisorernas uppdrag Ärende Lotta Ricklander och Åsa Hjortsberg Sandgren från Sveriges kommuner och regioner lämnar kommunfullmäktige en information om vilket de kommunala revisorernas uppdrag är, samt hur fullmäktige kan samverka med revisorerna för att utveckla kommunens verksamhet. _____

Kf § 72 Dnr: KS 2026/4 Val av valberedningens ledamöter 2026–2030 Beslut Kommunfullmäktige väljer Lisa Sjelin (C), Bo Eriksson (KD), Bengt-Arne Persson (L), Johan Fredholm (M), Susanne Larsson (S), Billy Anklew (SD), Bo Danielsson (V) och Karin Holmin (VH) till ledamöter i valberedningen mandatperioden 2026–2030. Ärende När val till kommunfullmäktige har ägt rum ska fullmäktige välja en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen ska bestå av samma antal ledamöter respektive ersättare som det vid tillfället finns partier representerade i kommunfullmäktige. Förslag under sammanträdet Mats Ericsson (C) föreslår att fullmäktige väljer Lisa Sjelin (C) till ledamot i valberedningen. Bo Eriksson (KD) föreslår att fullmäktige väljer honom själv till ledamot i valberedningen. Bengt-Arne Persson (L) föreslår att fullmäktige väljer honom själv till ledamot i valberedningen. Lars-Olof Mattsson (M) föreslår att fullmäktige väljer Johan Fredholm (M) till ledamot i valberedningen. Daniel Söderqvist (S) föreslår att fullmäktige väljer Susanne Larsson (S) till ledamot i valberedningen. Ted Länsberg (SD) föreslår att fullmäktige väljer Billy Anklew (SD) till ledamot i valberedningen. Jeannette Ek (V) föreslår att fullmäktige väljer Bo Danielsson (V) till ledamot i valberedningen. Karin Holmin (VH) föreslår att fullmäktige väljer henne själv till ledamot i valberedningen. Kf § 72, fortsättning Dnr: KS 2026/4 Beslutsgång Då antalet föreslagna stämmer med antalet ledamöter i valberedningen frågar ordförande om kommunfullmäktige väljer samtliga föreslagna till ledamöter i valberedningen och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 73 Dnr: KS 2026/4 Val av valberedningens ersättare 2026–2030 Beslut Kommunfullmäktige väljer Mats Ericsson (C), Per Sundeberg Karlsson (KD), Maria Nordkvist (L), Lars-Olof Mattsson (M), Merja Carnebo (S), Maria Stenborg (SD), Jeannette Ek (V) och Örjan Eriksson (VH) till ersättare i valberedningen mandatperioden 2026–2030. Ärende När val till kommunfullmäktige har ägt rum ska fullmäktige välja en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen ska bestå av samma antal ledamöter respektive ersättare som det vid tillfället finns partier representerade i kommunfullmäktige. Förslag under sammanträdet Lisa Sjelin (C) föreslår att fullmäktige väljer Mats Ericsson (C) till ersättare i valberedningen. Bo Eriksson (KD) föreslår att fullmäktige väljer Per Sundeberg Karlsson (KD) till ersättare i valberedningen. Bengt-Arne Persson (L) föreslår att fullmäktige väljer Maria Nordkvist (L) till ersättare i valberedningen. Johan Fredholm (M) föreslår att fullmäktige väljer Lars-Olof Mattson (M) till ersättare i valberedningen. Daniel Söderqvist (S) föreslår att fullmäktige väljer Merja Carnebo (S) till ersättare i valberedningen. Ted Länsberg (SD) föreslår att fullmäktige väljer Maria Stenborg (SD) till ersättare i valberedningen. Jeannette Ek (V) föreslår att fullmäktige väljer henne själv till ersättare i valberedningen. Karin Holmin (VH) föreslår att fullmäktige väljer Örjan Eriksson (VH) till ersättare i valberedningen. Kf § 73, fortsättning Dnr: KS 2026/4 Beslutsgång Då antalet föreslagna stämmer med antalet ersättare i valberedningen frågar ordförande om kommunfullmäktige väljer samtliga föreslagna till ersättare i valberedningen och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 74 Dnr: KS 2026/4 Val av valberedningens ordförande 2026–2030 Beslut Kommunfullmäktige väljer Johan Fredholm (M) till valberedningens ordförande mandatperioden 2026–2030. Ärende När fullmäktige har valt en valberedning ska de bland beredningens ledamöter välja en ordförande för samma tid som uppdraget som ledamot. Förslag under sammanträdet Lars-Olof Mattsson (M) föreslår att kommunfullmäktige väljer Johan Fredholm (M) till valberedningens ordförande. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Mattssons förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 75 Dnr: KS 2026/4 Val av valberedningens vice ordförande 2026–2030 Beslut Kommunfullmäktige väljer Susanne Larsson (S) till valberedningens vice ordförande mandatperioden 2026–2030. Ärende När fullmäktige har valt en valberedning ska de bland beredningens ledamöter välja en vice ordförande för samma tid som uppdraget som ledamot. Förslag under sammanträdet Daniel Söderqvist (S) föreslår att kommunfullmäktige väljer Susanne Larsson (S) till valberedningens vice ordförande. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Söderqvists förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 76 Allmänhetens frågestund Ärende Vid varje sammanträde med kommunfullmäktige har allmänheten möjlighet att ställa frågor om kommunens verksamhet. Till dagens sammanträde har en fråga ställts, om varför den personal som arbetar endast helg inte på betald arbetstid får delta vid arbetsplatsträffar. Frågeställaren läser upp sin fråga. Socialutskottets ordförande Anders Häggkvist (C) besvarar muntligen frågan. _____

Kf § 77 Dnr: KS 2026/541 Motion att införa språkkrav vid anställning i kommunen Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen om införande av språkkrav vid anställningar i Härjedalens kommun. Ärende Jan Johansson (SD) föreslår att kommunen inför språkkrav vid nyanställningar. Johansson beskriver att kommunens verksamheter är beroende av god kommunikation mellan medarbetare, brukare, elever, patienter och invånare. Förmågan att förstå och kommunicera på svenska är avgörande för att säkerställa kvalitet, trygghet och effektivitet inom kommunens verksamheter. Inom flera av kommunens verksamhetsområden, särskilt inom vård, omsorg, skola och andra serviceyrken, kan bristande språkkunskaper skapa missförstånd, försämrad arbetsmiljö samt påverka säkerheten negativt. För att kunna utföra arbetsuppgifter korrekt och möta invånarnas behov krävs tillräckliga kunskaper i svenska språket. Johansson beskriver vidare att Härjedalens kommun står samtidigt inför kompetensutmaningar och rekryteringsbehov, vilket gör det viktigt att säkerställa att rätt kompetens kombineras med tillräckliga språkliga förutsättningar för att utföra arbetet. Johansson föreslår att Härjedalens kommun inför tydliga språkkrav vid nyanställningar inom verksamheter där svenska språket är avgörande för arbetsutförandet; att språkkraven utformas utifrån verksamheternas behov samt följer gällande lagstiftning och principer om likabehandling; att kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag på genomförande och riktlinjer. Lagstadgade perspektiv: Funktionshinderperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Klimat och miljöperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Jämställdhetsperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Barnperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Likställighetsprincipen – Det är viktigt att eventuella språkkrav gäller alla medarbetare. Kommuninvånare i jämförbara situationer ska behandlas lika. Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Kf § 77, fortsättning Dnr: KS 2026/541 Minoriteter – Det är viktigt att eventuella språkkrav gäller alla medarbetare. Kommuninvånare i jämförbara situationer ska behandlas lika. Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Härjedalens kommun delar uppfattningen att goda språkkunskaper i svenska är en viktig förutsättning för att kunna utföra arbetsuppgifter inom kommunens verksamheter på ett rättssäkert och kvalitativt sätt. Detta gäller särskilt inom verksamheter som vård, omsorg, skola och myndighetsutövning. Härjedalens kommun arbetar redan idag med denna fråga. I samband med rekrytering genomförs bedömningar och i relevanta fall tester av kandidaters språkliga förmåga. Kraven anpassas efter den aktuella tjänstens arbetsuppgifter och ansvar, vilket möjliggör en ändamålsenlig bedömning i varje enskilt fall. Vidare har ändringar i socialtjänstlagen tydliggjort arbetsgivares ansvar att säkerställa att personal har tillräckliga språkkunskaper, särskilt inom välfärdsverksamheter. Kommunen följer dessa regelverk och anpassar sina rutiner i enlighet med gällande lagstiftning. Vid behov kommer kommunen erbjuda kompetensutveckling inom språk för befintliga medarbetare. Att införa generella och ytterligare formaliserade språkkrav, såsom föreslås i motionen, bedöms därför inte nödvändigt. Risker med ytterligare språkkrav: Ett införande av mer långtgående och generella språkkrav kan medföra flera risker. Försämrade rekryteringsmöjligheter: Kommunen verkar i ett område som redan präglas av kompetensbrist inom flera yrkesgrupper. För strikta och generella språkkrav riskerar att ytterligare begränsa rekryteringsbasen och försvåra kompetensförsörjningen. Bristande proportionalitet: Generella språkkrav riskerar att bli alltför trubbiga och inte anpassade efter olika tjänsters faktiska behov. Detta kan leda till att kandidater utesluts trots att de har tillräckliga språkkunskaper för det aktuella arbetet. Ökad risk för indirekt diskriminering: Om språkkrav inte utformas och tillämpas med stor hänsyn till proportionalitet och saklighet finns en risk att de kan uppfattas som eller faktiskt utgör indirekt diskriminering. Minskad flexibilitet i kompetensförsörjningen: Kommunen behöver kunna arbeta långsiktigt med kompetensutveckling, inklusive språkutveckling på arbetsplatsen. Alltför fasta krav riskerar att minska möjligheten att anställa personer med rätt grundkompetens och Kf § 77, fortsättning Dnr: KS 2026/541 istället utveckla deras språkkunskaper över tid, via kurser och annan form av kompetensutveckling inom språk. Ökad administrativ belastning: Ytterligare formaliserade krav kan medföra mer administration och uppföljning utan att nödvändigtvis leda till bättre kvalitet i verksamheten. Finansiering Det finns inget behov av finansiering. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen om införande av språkkrav vid anställningar i Härjedalens kommun. Förslag under sammanträdet Jan Johansson (SD) föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen. Johan Fredholm (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Johanssons förslag eller enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. _____ Beslutet skickas till: Kommunchef HR-chef

Kf § 78 Dnr: KS 2026/545 Motion att införa krav på utdrag ut belastningsregistret vid anställningar samt återkommande kontroller inom Härjedalens kommun Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärende Ted Länsberg (SD) föreslår att kommunen inför krav på utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar inom kommunens verksamheter där detta bedöms relevant; att kommunen utreder möjligheten att införa återkommande kontroller genom utdrag ur belastningsregistret minst vartannat år inom berörda verksamheter; att kommunen säkerställer att eventuella registerkontroller genomförs i enlighet med gällande lagstiftning, integritetsskydd och arbetsrättsliga regler; att kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag till riktlinjer och genomförande. Länsberg beskriver att kommunens verksamheter har ett stort ansvar för trygghet, säkerhet och förtroende gentemot medborgarna. Inom många verksamheter arbetar personal dagligen nära barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och andra grupper som befinner sig i beroende- ställning. Därför är det av största vikt att kommunen säkerställer att anställda som arbetar inom kommunens verksamheter uppfyller höga krav på lämp- lighet och säkerhet. Idag förekommer krav på utdrag ur belastningsregistret inom vissa verksamheter, men Sverigedemokraterna Härjedalen anser att kommunen bör se över möjligheterna att införa tydligare och mer enhetliga rutiner för registerkontroller inom kommunens organisation. Återkommande kontroller skulle kunna bidra till ökad trygghet för brukare, elever, anhöriga och personal samt stärka förtroendet för kommunens verksamheter. Lagstadgade perspektiv: Funktionshinderperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Klimat och miljöperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Jämställdhetsperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Barnperspektiv – bedömningen är att det lagstadgade perspektivet inte är tillämpligt i detta ärende. Likställighetsprincipen – det är viktigt att krav om belastningsregister gäller alla arbetssökande inom de yrkesroller som lag medger. Kommuninvånare i Kf § 78, fortsättning Dnr: KS 2026/545 jämförbara situationer ska behandlas lika. Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Minoriteter – det är viktigt att krav om belastningsregister gäller alla arbetssökande inom de yrkesroller som lag medger. Kommuninvånare i jämförbara situationer ska behandlas lika. Kommunen får inte gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Härjedalens kommun ser allvarligt på frågor som rör trygghet, säkerhet och förtroende i den kommunala verksamheten. Att säkerställa att personer som anställs är lämpliga för sina uppdrag är en viktig del i detta arbete. Kommunen genomför idag kontroller ur belastningsregistret i de verksamheter där det finns lagstöd och där sådana kontroller bedöms som relevanta, exempelvis inom skola och vissa delar av vård och omsorg. Under maj 2026 har kommunens rutiner uppdaterats i enlighet med de utökade möjligheterna (via lagändring) att begära utdrag ur belastningsregistret. Samtliga chefer har informerats om de nya förutsättningarna och om hur dessa tillämpas vid rekrytering. Polismyndigheten är tydlig i sin vägledning kring belastningsregisterutdrag: "För de flesta yrkesroller är funktionen avsedd att användas vid nyanställning och inte som ett verktyg för återkommande kontroller av redan anställd personal." – polisen.se. Mot denna bakgrund bedöms motionens förslag om generella kontroller där lagen tillåter vara uppfylld och återkommande kontroller inte vara lämpligt för sitt ändamål. Risker med införande av generella och återkommande kontroller: Ett införande av återkommande kontroller av belastningsregister för en bred grupp av anställda kan medföra flera risker. Falsk trygghet: Återkommande registerkontroller riskerar att skapa en övertro på att dessa kan förebygga oegentligheter eller brottslighet. Belastningsregistret ger endast en begränsad och historisk bild och fångar inte upp pågående eller ny brottslighet som ej är lagfört, mellan kontrolltillfällena. Bristande lagstöd och rättssäkerhet: För många yrkesgrupper saknas tydligt lagstöd för generella och återkommande kontroller. Att införa sådana rutiner riskerar att stå i konflikt kring personlig integritet och arbetsrätt. Administrativ belastning utan motsvarande nytta: Systematiska och återkommande kontroller innebär ökad administration och resursåtgång utan att det finns tydliga belägg för att de leder till ökad trygghet i verksamheten. Kf § 78, fortsättning Dnr: KS 2026/545 Risk för undanträngning av förebyggande arbete: Stort fokus på kontrollåtgärder kan tränga undan andra, mer effektiva insatser för att förebygga oegentligheter och skapa trygga verksamheter. Framåtblick – fokus på förebyggande arbete: Kommunen bedömer att det är mer ändamålsenligt att fortsätta utveckla det förebyggande arbetet. Det innefattar bland annat: att stärka kunskap och medvetenhet hos medarbetare och chefer kring risker gällande lagbrott och oegentligheter; att säkerställa tydliga rutiner för hur misstänkta eller konstaterade brottsliga handlingar ska hanteras; att arbeta med värdegrund, arbetsmiljö och ledarskap som främjar en öppen och trygg organisationskultur där avvikelser uppmärksammas och åtgärdas i tid. Sammanfattning: Härjedalens kommun genomför belastningsregisterkontroller där det finns lagstöd och relevans, och har nyligen uppdaterat sina rutiner i enlighet med nya lagändringar. Att införa återkommande kontroller bedöms innebära risker kopplade till rättssäkerhet, administration och effektivitet. Finansiering Det finns inget behov av finansiering. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen. Förslag under sammanträdet Ted Länsberg (SD) biträdd av Billy Anklew (SD) och Jan Johansson (SD) föreslår att fullmäktige bifaller motionen. Jeannette Ek (V) biträdd av Johan Fredholm (M) föreslår att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kf § 78, fortsättning Dnr: KS 2026/545 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Länsbergs förslag eller enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordförande klargör beslutsgången vid omröstningen. Ja för kommunstyrelsens förslag, nej för Länsbergs förslag. Ja: Torbjörn Andersson (C), Mats Ericsson (C), Margareta Ljungberg (C), Lisa Sjelin (C), Bo Eriksson (KD), Ragnar Dillner (M), Johan Fredholm (M), Lars-Olof Mattsson (M), Niklas Persson (M), Magnus Pousette (M), Maria Syrjälä (M), Simon Åslund (M), Merja Carnebo (S), Johan Eggen (S), Pernilla Heijdenbeck Persson (S), Per-Erik Johansson (S), Susanne Larsson (S), Rebecka Lundin (S), Maria Långström (S), Conny Persson (S), Daniel Söderqvist (S), Jeannette Ek (V), Jill Kettilstein (V). Nej: Bengt-Arne Persson (L), Per Roslund (L), Billy Anklew (SD), Jan Johansson (SD), Ted Länsberg (SD), Lukas Segolsson (SD), Örjan Eriksson (VH), Karin Holmin (VH). Ordförande fastslår att kommunfullmäktige med 23 ja-röster mot 8 nej-röster beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Reservation Bengt-Arne Persson (L), Per Roslund (L), Billy Anklew (SD), Jan Johansson (SD), Ted Länsberg (SD), Lukas Segolsson (SD), Örjan Eriksson (VH) och Karin Holmin (VH) reserverar sig mot kommunfullmäktiges beslut. _____ Beslutet skickas till: Kommunchef HR-chef

Kf § 79 Dnr: KS 2026/923 Investering Södra skolan och Härjedalens gymnasium Beslut Kommunfullmäktige beslutar om verkställighet av ny grundskola och gymnasieskola enligt underlag. Särskilda beslut om finansiering av projektets olika delar fattas efter tilldelningsbeslut. Ärende Under de senaste 15 åren har behovet av att renovera och utveckla lokalerna för Härjedalens gymnasium och högstadiet vid Södra skolan återkommande uppmärksammats och utretts. Under denna period har ett flertal utredningar genomförts av skolchef, rektor och tjänstemän och workshops anordnats med elever, medarbetare och politiska företrädare. Trots detta har inget av de framtagna förslagen lett fram till politiska beslut om genomförande. Under samma tidsperiod har förutsättningarna för verksamheterna förändrats genom ny lagstiftning, reviderade gymnasieförordningar, förändrade krav inom skol- och säkerhetsområdet samt förändringar i elevunderlag och samhällsstruktur. Detta innebär att de olika förslag som tagits fram över tid är svåra att jämföra med varandra. Därutöver har såväl pandemin från 2020 som förändringar i omvärldsläget haft betydande påverkan på kostnadsutvecklingen, vilket försvårar jämförelser mellan tidigare och nuvarande kalkyler och behov. Sommaren 2023 drabbades Sverige och Sveg av stormen Hans. I samband med detta fick flera klassrum fuktskador och källarutrymmen vid Södra skolan och Härjedalens gymnasium fick omfattande avloppsöversvämningar. Lokalerna bedömdes efter provtagning som olämpliga för undervisningsverksamhet, vilket medförde att delar av verksamheten behövde omlokaliseras till alternativa lokaler. Vissa skador har genom tillfälliga åtgärder kunnat hanteras, vilket möjlig- gjort fortsatt undervisning för Härjedalens gymnasium i delar av de befintliga lokalerna. Högstadieverksamheten vid Södra skolan bedrivs däremot huvudsakligen i hyrda modullokaler, uppförda med tidsbegränsat bygglov. De lokaler vid Härjedalens gymnasium och Södra skolan som för närvarande inte används kräver åtgärder innan de åter kan tas i bruk. Några sådana insatser har dock inte genomförts i avvaktan på beslut om lokalernas framtida användning. Efter 2023 har flera alternativa lösningar och byggnadsförslag tagits fram inom ramen för utredningar om den framtida lokaliseringen av skolornas verksamheter. Något beslut om genomförande har dock ännu inte fattats. Vid kommunstyrelsens sammanträde i maj 2024 (Ks § 105/2024) beslutades att en förstudie skulle genomföras i syfte att säkerställa ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler för gymnasieskolan och högstadiet i Sveg. Kf § 79, fortsättning Dnr: KS 2026/923 Uppdraget omfattade även att utreda möjligheten att effektivisera och centralisera kommunens köksverksamhet. I april 2025 beslutade kommunfullmäktige (Ks § 7/2025) att avsätta 30 miljoner kronor för projektering av nya skollokaler inom befintligt skolområde för Härjedalens gymnasium och Södra skolan årskurs 7–9. Kommunstyrelsen har uppdragit åt fastighetsavdelningen att äga och leda projektet. Förstudien syftar till att utgöra underlag för kommande beslut om den långsiktiga utvecklingen av Södra skolan och Härjedalens gymnasium. Inom ramen för uppdraget ska förutsättningarna för nybyggnation samt möjligheterna till alternativ användning av hela eller delar av de befintliga skolbyggnaderna analyseras och värderas. Förutsättningar: - Högstadieskola för upp till 200 elever - Anpassad grundskola årskurs 7–9 och särskild undervisningsgrupp för totalt 25 elever - En samlad gymnasieskola för upp till 200 elever samt för programmen: ekonomi, samhälle, natur, naturbruk, fordon transport, industri, individuella programmen och nationella idrottsutbildningar med inriktningarna: längdskidor, skidskytte, alpin - Nytt tillagningskök, gällande hela Svegsområdet (förskola, skola, äldreomsorg) med en matsal dimensionerad för 200 personer. Följande aspekter har tagit i beaktande vid framtagandet av förstudien och förslag till beslut – skollagen (säkerhet, trygghet och studiero, gymnasieförordningen), kostorganisation, samlokalisering enligt KS 2025/274, arbetsmiljö, resurshushållning, hållbarhet samt resiliens. Finansiering Finansiering sker genom lånefinansiering via Kommuninvest genom separata beslut i kommunfullmäktige. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar om verkställighet av ny grundskola och gymnasieskola enligt bifogat underlag. Särskilda beslut om finansiering av projektets olika delar fattas efter tilldelningsbeslut. Kf § 79, fortsättning Dnr: KS 2026/923 Förslag under sammanträdet Ted Länsberg (SD) biträdd av Jeannette Ek (V), Karin Holmin (VH) och Bengt-Arne Persson (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunchef

Kf § 80 Dnr: KS 2026/918 Kommunfullmäktiges policy för sammanträdesdeltagande på distans Beslut Kommunfullmäktige antar policy för sammanträdesdeltagande på distans. Ärende Kommunallagen har ändrats så att kraven för sammanträdesdeltagande på distans i viss mån har mjukats upp. Kommunledningsförvaltningen har med anledning därav tagit fram förslag till ny policy för sammanträdesdeltagande på distans. I förslaget stryks också alla hänvisningar till handläggning på distans av ärenden som innehåller sekretesskyddade uppgifter, eftersom den allmänna uppfattningen uppenbarligen redan är att sådana ärenden över huvud taget inte får hanteras på distans. Policyn kan med fördel uppdateras så att den bättre anpassas till lagens minsta krav. Finansiering Ändringar av policyn påverkar inte kommunens ekonomi. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar policy för sammanträdesdeltagande på distans. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 81 Dnr: KS 2026/837 Strategi för folkhälsa och trygghet 2026–2032 Beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom länsövergripande strategi för folkhälsa och trygghet i Jämtlands län 2026–2032. Ärende Länsövergripande strategi för folkhälsa och trygghet i Jämtlands län 2026– 2032 ersätter den tidigare folkhälsopolicy som funnits i länet – Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2020–2024. Regionala ledningsgruppen för Jämtlands län har tagit fram en gemensam målbild ”att bygga ett attraktivt län” där fyra underliggande fokusområden tagits fram. Ett fokusområde är en förbättrad folkhälsa och ökad trygghet i hela länet. I samverkan har därför ett strategidokument skapats som bygger sin struktur på resultat av utvärderingar, analyser, folkhälsoutfall och folkhälsoarbete samt innehållet i den tidigare folkhälsopolicy för Jämtlands län 2020–2024. I samarbetet ingår alla länets kommuner, Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen för Jämtlands län. Arbetet har skett i dialog med FolkhälsoZ. Den nya länsövergripande strategin för folkhälsa och trygghet i Jämtlands län 2026–2032 visar riktningen hur ett hållbart och långsiktigt folkhälsoarbete ska bedrivas: - Ett långsiktigt och samordnat folkhälsoarbete i länet. - En tydlig riktning att främja en god och jämlik hälsa. - Att skapa samhälleliga förutsättningar och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att nå dit krävs ett målinriktat, systematiskt, tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete, med god samverkan. Organisatoriskt ska en strategigrupp tillsättas, som ansvarar för att hålla ihop folkhälsoarbetet i länet. Strategigruppen består av tjänstepersoner från Länsstyrelsen i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen och kommunrepresentant i nära dialog med kommunförbundet. Ett dialogforum, där folkhälsosamordnare eller liknande funktion från länets kommuner, tjänstepersoner från Läns¬styrelse, Regionens folkhälsoenhet, samt vid behov förtroendevald eller tjäns¬tepersoner utifrån teman eller aktuell frågeställning ingår, ersätter det tidigare FolkhälsoZ. Dialogforum ska skapa tematiska träffar efter önskemål att utveckla och stödja folkhälsoarbetet. Till strategin ska en regional handlingsplan tas fram. Handlingsplanen ska konkretisera inriktning och prioriteringar. Den ska analyseras och följas upp vartannat år. Ansvarig är strategigruppen. Länets kommuner tar fram sina egna handlingsplaner och kan skapa innehåll i samverkan med den regionala handlingsplanen. Kf § 81, fortsättning Dnr: KS 2026/837 Finansiering Beslutet bedöms inte i sig medföra några ytterligare ekonomiska konsekvenser. Eventuella åtgärder som följer av kommande handlingsplaner bör hanteras inom budget och verksamhetsplanering. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige ställer sig bakom länsövergripande strategi för folkhälsa och trygghet i Jämtlands län 2026–2032. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Folkhälsosamordnare Kommunsekreterare

Kf § 82 Dnr: KS 2026/528 Alkoholtaxa Beslut Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Ärende Miljö- och byggnämnden har tagit fram förslag till ny alkoholtaxa. I taxan justeras taxan för tillsyn av folköl för att stämma överens med övrig liknande tillsyn. Ett förtydligande vad timavgiften är föreslås också. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Miljö- och byggnämnden Kommunsekreterare

Kf § 83 Dnr: KS 2026/529 Taxa enligt plan- och bygglagen Beslut Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Ärende Miljö- och byggnämnden har tagit fram förslag till ny Taxa enligt plan- och bygglagen. I förslaget ersätts timpriset för ärendetyp 4.5 (Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av radio- eller telemaster eller torn med eller utan tillhörande teknikbod) med ett fast pris. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Miljö- och byggnämnden Kommunsekreterare

Kf § 84 Dnr: KS 2026/530 Taxa enligt miljöbalken Beslut Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Ärende Miljö- och byggnämnden har tagit fram förslag till ny Taxa enligt miljöbalken. Förslaget innebär ett flertal ändringar med anledning av ny lagstiftning. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar taxan. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Miljö- och byggnämnden Kommunsekreterare

Kf § 85 Dnr: KS 2026/921 Va-taxa Beslut Kommunfullmäktige höjer brukningsavgifter avseende spillvatten (§§ 14) med 47 % utifrån nuvarande nivå. Höjningen gäller från 2027-01-01 (lika för fast och rörlig del). Övriga brukningsavgifter lämnas oförändrade. Kommunfullmäktige låter anläggningsavgifter i VA-taxan (§§ 5–7) vara oförändrade tills vidare. Ärende I samverkansavtalet mellan ägarkommunerna och Vatten och Miljöresurs Mitt AB finns angivet att bolaget ska: ”lämna förslag på taxekonstruktion och avgiftsnivåer i va- och avfallstaxa så att självkostnadsprincipen upprätthålls”. För vidare beskrivning av ärendet, se ärendets Bilaga 1. Va-avdelningen planerar att under 2026–2027 utreda nivån på va-taxans anläggningsavgifter. Finansiering Förslaget ges för att se till att va-verksamhetens drift har täckning för sina kostnader. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige höjer brukningsavgifter avseende spillvatten (§§ 14) med 47% utifrån nuvarande nivå. Höjningen gäller från 2027-01-01 (lika för fast och rörlig del). Övriga brukningsavgifter lämnas oförändrade. Kommunfullmäktige låter anläggningsavgifter i va-taxan (§§ 5–7) vara oförändrade tills vidare. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Va-chef Vatten och Miljöresurs Mitt AB Ekonomichef

Kf § 86 Dnr: KS 2026/922 Avfallstaxa Beslut Kommunfullmäktige antar en ny avfallstaxa. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Ärende Vatten och Miljöresurs Mitt AB har tagit fram förslag till ny avfallstaxa. Bolaget föreslår en indexering av slamavgifterna med cirka 4 procent, vilket motsvarar den kostnadsutveckling som följer av indexeringen i den upphandlade tjänsten. Bolaget bedömer inte någon ytterligare höjning av avfallstaxan vara nödvändig. Driftkostnaderna har kunnat hållas nere genom nya avtal och en mer kostnadseffektiv hantering, bland annat genom ökad komprimering och förbättrad logistik. Samtidigt har kapitalkostnaderna ökat till följd av investeringar i bland annat behållare och omlastningsstationer. Dessa investeringar bidrar dock till effektivare hantering och skapar förutsättningar för ett ökat kundunderlag, vilket stärker verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt. Bolaget föreslår ändringar i konstruktionen av taxor knutna till förpackningar och tidningar, samt att abonnemanget ”annan överenskommen plats” tas bort då det inte är förenligt med ny lagstiftning. Finansiering Indexeringen av slamtaxorna ger en ökad intäkt på cirka 200 000 kronor per år. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige antar en ny avfallstaxa. Taxan gäller från och med 2027-01-01. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Kf § 86, fortsättning Dnr: KS 2026/922 Beslutet skickas till: VD Vatten och Miljöresurs Mitt AB Ekonomichef Vatten och Miljöresurs Mitt AB Avfallschef Vatten och Miljöresurs Mitt AB

Kf § 87 Dnr: KS 2026/873 Rättelse av detaljplan för Vemdalens kyrkby 48:2, Kilberget Beslut Kommunfullmäktige rättar beslutet från 25 september 2025, § 72 att anta detaljplanen för Vemdalens kyrkby 48:2, genom att bestämmelse om minsta fastighetsstorlek ändras från 3 000 kvadratmeter till 1 500 kvadratmeter för en yta motsvarande en tilltänkt tomt. Ärende Detaljplanen för Vemdalens kyrkby 48:2, Kilberget, antogs av kommunfullmäktige i Härjedalen 25 september 2025. Detaljplanen vann laga kraft 23 oktober 2025. I samband med genomförandet har Lantmäteriet ställts inför svårigheter att stycka av lämpliga tomter i den nordvästra delen av detaljplanen, då avstyckning inte får ske i strid med gällande detaljplan. Under samrådet inkom yttranden från SGI, Statens geotekniska institut, och Länsstyrelsen gällande en slänt i den norra delen av planområdet. En geoteknisk utredning efterfrågades utifrån att detaljplanen möjliggjorde för mindre kompletterande och bygglovsbefriade åtgärder i slänten norr om tilltänkta tomter. Inför granskning justerades plankartan och den aktuella slänten reglerades till allmän plats Natur, i syfte att säkerställa att inga byggnationer skedde inom området. I samband med denna åtgärd skulle reglering om minsta tillåtna fastighetsstorlek i området ha justerats. Detta skedde inte varför bestämmelsen som tagits fram till samrådet låg kvar även i granskning och vid antagande. Först i samband med genomförandet uppmärksammades felet vilket nu rättas till. Användningsområdet som bestämmelsen avser är genom egenskapsgräns uppdelat i mindre delar som studerats enskilt i förhållande till höjd på den bebyggelse som detaljplanen möjliggör. I samrådsversionen av detaljplanen fanns möjlighet att utgå från dessa egenskapsområden och kombinera dem med passande yta norr om byggbart område för att uppnå minsta fastighetsstorlek. Konsekvensen av att regleringen om minsta fastighetsstorlek ligger kvar sedan samrådet är att den östra tomten inte går att stycka av då den understiger 3 000 kvadratmeter. Intentionen med planen var att tillåta högst fyra tomter för bostadsändamål i det aktuella området. För att möjliggöra ett genomförande av detaljplanen enligt intention och syfte med övriga regleringar justeras plankartan genom att en egen bestämmelse om minsta fastighetsstorlek läggs på den östra tomten, så den går att stycka av i enlighet med detaljplanen. Kf § 87, fortsättning Dnr: KS 2026/873 Finansiering Ärendet kräver ingen finansiering. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige rättar beslutet från 25 september 2025, § 72 att anta detaljplanen för Vemdalens kyrkby 48:2, genom att bestämmelse om minsta fastighetsstorlek ändras från 3 000 kvadratmeter till 1 500 kvadratmeter för en yta motsvarande en tilltänkt tomt. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Lantmäteriet Sökande

Kf § 88 Dnr: KS 2026/499 Kommunalt partistöd 2026 Beslut Kommunfullmäktige betalar ut partistöd 2026 enligt sammanställning. Hur stödet används ska redovisas enligt kommunallagens och kommunens bestämmelser om partistöd. Ärende Härjedalens kommun betalar årligen ut partistöd till de partier som är eller under förevarande år har varit representerade i kommunfullmäktige. Utbetalning kan dock nekas om inte redovisning av tidigare utbetalt partistöd redovisas senast den 30 juni varje år. Nio redovisningar av partistöd 2025 har lämnats till kommunen innan sista inlämningsdatum och partistöd 2026 ska således betalas till samtliga partier enligt kommunens regler. Dock är Härjedalspartiet som juridisk person avvecklat, och eftersom partistöd ska betalas endast till juridiska personer kan inget stöd lämnas för det partiets mandat. Finansiering Årets stöd (899 596 kronor) har beräknats enligt den grund som anges i kommunens bestämmelser om partistöd. Medel finns avsatta i kommunens budget. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige betalar ut partistöd 2026 enligt sammanställning. Hur stödet används ska redovisas enligt kommunallagens och kommunens bestämmelser om partistöd. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Kommunsekreterare

Kf § 89 Dnr: KS 2026/480 Skattesats 2027 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunalskatten för 2027 ska vara 22,47 %, vilket innebär en oförändrad skattesats. Ärende Kommunen ska årligen, senast den 30 november, fastställa kommande års kommunalskattesats. Beslutet ska meddelas Skatteverket. Kommunen ska fastställa skattesatsen även om budgeten ännu inte har beslutats. Förslag från beredande organ Kommunstyrelsens förslag: Kommunfullmäktige beslutar att kommunalskatten för 2027 ska vara 22,47 %, vilket innebär en oförändrad skattesats. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Ekonomichef

Kf § 90 Dnr: KS 2026/903 Delårsrapport januari–augusti 2026, Jämtlands räddningstjänstförbund Beslut Kommunfullmäktige lägger delårsrapporten till handlingarna. Ärende Jämtlands räddningstjänstförbund har upprättat delårsrapport för perioden januari–augusti 2026. Delårsrapporten delges kommunfullmäktige. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige lägger delårsrapporten till handlingarna och fastslår att svaret är ja. _____ Beslutet skickas till: Jämtlands räddningstjänstförbund

Kf § 91 Handläggningsläge härjedalsförslag Beslut Kommunfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna. Ärende Kommunstyrelsen ska till kommunfullmäktige lämna en redovisning av hur många härjedalsförslag som sedan senaste uppföljning har lämnats, hur många av dessa förslag som har publicerats och hur många som sedan har väckts som ärenden i berörd nämnd. Utöver detta ska uppföljningen redovisa beredningsläge för väckta förslag som ännu inte har beslutats, vilka färdigbehandlade förslag som har bifallits respektive avslagits, samt hur de förslag som har bifallits sedan har verkställts. Redovisning härjedalsförslag delges kommunfullmäktige. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna och fastslår att svaret är ja. _____

Kf § 92 Handläggningsläge motioner Beslut Kommunfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna. Ärende Kommunstyrelsen ska till kommunfullmäktige redovisa vilka motioner som inte har beretts färdigt, samt hur de motioner som har bifallits sedan har verkställts. Redovisning motioner delges kommunfullmäktige. Ordförande konstaterar att flera motioner som väcktes för över ett år sedan ännu inte har slutbehandlats. Ordförande påminner om att motioner bör beredas så att de kan beslutas inom ett år från det att de väcktes. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna och fastslår att svaret är ja. _____