Äldrenämnden — 11 juni 2026

§ 24 Val av justerare och fastställande av föredragningslista Protokollet föreslås justeras den 18 juni 2026. Torsten Ramberg (SD) föreslås justera protokollet. Motion om färdtjänst vid korttidsboende (SD) utgår från dagens sammanträde. Utredningen är ännu inte slutförd då den är kopplad till andra riktlinjer och måste samordnas med länsövergripande regler. Utgångspunkten är att personer i första hand ska kunna ta sig själva, men nämnden ställer sig positiv till färdtjänst i de fall där behovet är stort. Inget slutgiltigt beslut kan fattas i nuläget då frågan behöver hanteras i ett länsgemensamt sammanhang. Motionen kommer att besvaras vid senare sammanträde. Äldrenämndens beslut 1. Föredragningslistan fastställs. 2. Torsten Ramberg (SD) utses att justera protokollet den 18 juni 2026.Sida 4 av 10

§ 25 ÄN 2026/99 Äldrenämndens budgetunderlag 2027–2029 Den totala budgetramen för 2026 uppgår till cirka 283,7 miljoner kronor exklusive 2026 års lönekompensation. Prognosen per mars pekade på ett underskott om 5 miljoner kronor, motsvarande -1,7 % av den totala budgeten. I Mål och budget för 2025–2027 har äldrenämnden ett effektiviseringskrav på 1%, motsvarande cirka 2,8 miljoner kronor per år. Äldrenämnden redovisade ett underskott för första gången 2025 som egen nämnd, med cirka 3 miljoner kronor. Med utgångspunkt i den demografiska utvecklingen med ytterligare volymökningar som väntar och i kombination med den rådande kompetens- och personalförsörjningssituationen, omställningen till nära vård och en ny socialtjänstlag, blir det svårt för äldrenämndens verksamheter att samtidigt effektivisera och minska kostnaderna. Behovet av resurser förväntas öka i takt med den demografiska utvecklingen med allt fler äldre. Statsbidragen är tillfälliga och oförutsägbara. Äldrenämndens verksamheter har tre perspektiv att förhålla sig till i styrningen av verksamheten; kund/patient, medarbetare och ekonomi. Under våren har översynen av kostnader inom äldrenämndens verksamheter och möjliga effektiviseringar intensifierats. Den största kostnaden inom äldrenämnden är personal som uppgår till 77 % av den totala budgeten. Översynen har därför fokuserat på grundbemanning och personaltäthet med fokus på områdena särskilt boende och hemtjänst. Genomlysningen visar inte på någon överbemanning eller för hög personaltäthet, utan ett större behov har identifierats inom vissa enheter. Behovet täcks idag av antingen 0-budgeterade tjänster eller timvikarier. Inom verksamheterna finns det pågående åtgärder för effektiviseringar och i budgetunderlaget redovisas detta. Hallstahammars kommun tillämpar idag en resursfördelningsmodell som bygger på volymökning kopplat till antal individer och inte planerade timmar eller vårdtyngd. Det blir därför problematiskt när det är vårdtyngden som ökar mest, något som särskilt påverkat hemtjänsten och hälsa och sjukvård, men även särskilt boende. Planeringen för byggandet av ett nytt särskilt boende, Herrevad, har fortsatt under 2025 och under våren 2026. Hallstahem har under våren tagit fram en projektplan och ett funktionsprogram på uppdrag av kommunstyrelsen. En projektgrupp bestående av Hallstahem, Hallstahammars kommun och företaget Archus har löpande träffats under våren och flera olika referensgrupper har deltagit i arbetet och bidragit med synpunkter och förslag (medarbetare, politiker, föreningar, anhöriga). Vid varje beräkning hittills har äldrenämnden landat i behovet om 98 platser inklusive Strandgårdens 46 platser, senast i januari 2025 (samtidigt som redovisning av förslag till yta/boende presenterades). Utifrån kommunens samlade behov av investeringar framåt, demografin och med hjälp av ett nytt prognosverktyg från SKR togs frågan om antalet platser uppSida 5 av 10 igen. Nytt beslut om 80 platser togs av äldrenämnden i februari. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen och beslut togs 1juni om 80 platser. Hallstahem fick samtidigt ett nytt uppdrag att jobba vidare med projektet. Äldreförvaltningen har fattat beslut om att successivt införa välfärdsteknik inom hemtjänsten i syfte att öka kvaliteten, effektivisera verksamheten samt möta framtida resursutmaningar. Införandet omfattar i ett första skede under 2026 och 2027 digitala lås, digitala inköp samt läkemedelsautomater. Till varje del har nyttokalkyler tagits fram som visar både initiala investeringar och förväntade besparingar på kort och lång sikt. Samtliga införanden innebär initiala kostnader men bedöms ge en positiv ekonomisk effekt över tid. Besparingarna realiseras främst genom effektivare resursutnyttjande, minskat behov av personalökningar, förbättrad arbetsmiljö och ökad trygghet och självständighet för våra kunder. Investeringarna bedöms som nödvändiga för att långsiktigt upprätthålla en hållbar ekonomi och god kvalitet i verksamheten. Finansiering genom statsbidrag kan bli ett problem om statsbidragen minskas eller tas bort. Bidragen ger förvaltningen bättre förutsättningar att balansera det ekonomiska utfallet, men det är ingen långsiktig lösning på de ekonomiska utmaningar som nämnden står inför kommande år kopplat den demografiska utvecklingen. Flera kända obalanser som idag finansieras av statsbidrag redovisas i budgetunderlaget samt även andra behov framåt som identifierats. Ärendets beredning Äldrenämndens arbetsutskott 2026-06-04 § 20. Underlag till beslut Tjänsteutlåtande daterat 2026-05-28 Budgetunderlag 2027 – 2029 Beslutsgång Äldrenämnden ställer sig positiva till förslaget för budgetunderlaget men vill tilläggsnotera att de år 2025 överskred budgeten med 1 % och att de i resultatprognosen för året bedömer att det blir mycket svårt att hålla budgeten. Demografin och att kommunens resursfördelningsmodell endast baseras på år och inte vårdtyngd bekymrar äldrenämnden.Sida 6 av 10 Äldrenämndens beslut Budgetunderlaget för Äldrenämnden 2027–2029 fastställs och överlämnas till Kommunstyrelsen. Beslutet skickas till KommunstyrelsenSida 7 av 10

§ 26 Allmän information från förvaltningen Redovisning av aktuell verksamhet Områdeschef Maria Schiller informerade om nuläget i verksamheten, där semesterperioden pågår och hälften av ordinarie personal är i tjänst. Det rapporterades om genomförda aktiviteter såsom sommarfirande bland de boende, och särskilt lyftes de positiva aspekterna som finns inom verksamheterna. Vidare informerades om att kvaliteten på undersköterskeutbildningar kan variera. Områdeschef Monica Lehtonen lämnade en övergripande redovisning kring medarbetare som för närvarande genomgår olika utbildningsinsatser samt vilka åtgärder som görs för att täcka personalbehovet. Det noterades även att tillgången på vikarier är god i år. Det framkom att Socialstyrelsen har varit på besök för att ta del av arbetet inom den förebyggande verksamheten och att fortsatt kontakt och samarbete planeras. Slutligen betonades att arbetet med tillgänglighet har varit en prioritet under perioden. Deltagande i gemensam upphandling gällande inkontinens/urologi samt bemanningssjuksköterskor Verksamhetschef Åsa Eklund informerade om att det noterades att antalet sjuksköterskor är färre jämfört med föregående år. Trots detta bedöms bemanningen under sommaren kunna säkerställas, men vissa utmaningar kan uppstå då sjuksköterskor inte kommer att kunna finnas på varje boende. Vidare konstaterades behovet av att säkerställa tillgången till inkontinens- och urologiprodukter inom regionen. Det finns även behov av att teckna nytt avtal för bemanningssjuksköterskor. Ett gemensamt samarbete med Sala kommun pågår gällande bemanning av sjuksköterskor. Det noterades dock att de nuvarande bemanningsföretagen inte har kunnat tillgodose verksamhetens behov av sjuksköterskor.Sida 8 av 10

§ 27 Informationsärenden Beredskapslager HSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska Carina Dahlström informerade om de nya krav på beredskapslager som införs genom bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) från och med 1 januari 2026. De nya reglerna innebär krav på stärkt beredskap inom vården, där kommuner och regioner ges skyldighet att hjälpa varandra, samt ett förtydligande av vilken hälso- och sjukvård som ska kunna bedrivas vid kris och krig. Från och med 2027 gäller skyldighet att lagerhålla sjukvårdsprodukter, t.ex. läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning och hjälpmedel till äldreomsorgen, för att säkra verksamheten vid kriser såsom pandemier eller elavbrott. Syftet med det nya beredskapslagret är att trygga tillgången till samhällsviktiga resurser, förbättra förmågan att hantera leveransstörningar och oväntade händelser, samt stärka kommunens övergripande krisberedskap. Förmågeanalysen visar behov av ett centralt lager om ca 400 kvm, där Eriksberg föreslås som möjlig plats med redan bemannade och anpassade lokaler. Lokalen erbjuder kapacitet för höglagring och samordning med andra kommuner. Exempel på material som ska lagerhållas är sjukvårdsutrustning, reservkraftverk, vattenreningsutrustning, toalettvagnar, värmekanoner, samt beredskapsmat. Hyreskostnaden beräknas till cirka 600 000 kr per år, med en avtalstid på 18 år. Finansiering planeras huvudsakligen via statsbidrag, alternativt via kommunens budget från och med 2028. Förvaltningen behöver arbeta vidare med implementering enligt de nya krav som fastställs i lagstiftningen. Aktuell läge Nära vård och primärvårdsplanen Förvaltningschef Ann-Charlotte Wolgers informerade om att arbetet med primärvårdsplanen pågår och förväntas vara färdigställd efter sommaren 2026. Planen omfattar ett ökat fokus på förebyggande insatser samt en omställning mot att arbeta mer personcentrerat kring patienten. En del av planeringen innebär att dokumentera de överenskommelser som görs mellan patient och vårdgivare. Wolgers framhöll att det fallförebyggande projektet är ett av de viktigaste uppdragen för att stärka det förebyggande arbetet, vilket betonas både i nya socialtjänstlagen och i omställningen till nära vård. Arbetsgrupper för barn och unga samt för äldre arbetar aktivt med dessa frågor. Omställningen mot nära vård är en nationell prioritet där alla regioner ska anpassa sin verksamhet. Arbetet startade 2018 och pågår fortfarande. Chefsforum, där förvaltningschefen ingår, samverkar med styrande i regionen, och lokala politiker är fortsatt involverade i processen. Förvaltningen samarbetar med såväl barn- och utbildningsförvaltningen som socialförvaltningen i detta arbete. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Carina Dahlström fungerar även som samordnare i Hallstahammar och länk till regionen. Målsättningen är attSida 9 av 10 verksamheterna tillsammans ska arbeta för att höja medarbetarnas kompetens och bidra till utvecklingen av nära vård. Lokalbehovsplan Förvaltningschef Ann-Charlotte Wolgers presenterade lokalbehovsplanen för 2026. Planen omfattar särskilt boende (SÄBO), stöd i eget boende, hälso- och sjukvård samt biståndsenheten. Syftet är att kartlägga både det kortsiktiga och långsiktiga framtida lokalbehovet. Dokumentet kommer att ses över och uppdateras minst en gång per år. Vid presentationen redovisades även en detaljerad genomgång av lokalernas nuvarande skick med analys av respektive lokals fördelar och nackdelar. Äldrenämndens lokaler finns på elva olika platser i Hallstahammar. Antal platser SÄBO/korttids Förvaltningschef Ann-Charlotte Wolgers redogjorde för aktuellt läge av antal platser på särskilt boende och korttidsboende.Sida 10 av 10