Kommunfullmäktige — 15 juni 2020

§ 20 Parentation

§ 21 Sammanträdets inledning

§ 22 Allmänhetens frågestund § 23 Avsägelser och fyllnadsval § 24 Extraval av nämndemän § 25 Tertialrapport 2020 Hallsbergs kommun § 26 Gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023 § 27 Upptagande av lån avseende inköp av renhållningsfordon § 28 Begäran om borgensförbindelse avseende inköp av renhållningsfordon § 29 Utökad kommunal borgen för Hallsbergs bostadsstiftelse § 30 Ny medlem i Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk och översättarservice § 31 Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår § 32 Årsredovisning 2019 Sydnärkes Utbildningsförbund § 33 Årsredovisning 2019 Sydnärkes kommunalförbund § 34 Årsredovisning 2019 Samordningsförbundet Sydnärke § 35 Årsredovisning 2019 Hallsbergs bostadsstiftelse

§ 36 Ledamöternas frågestund

§ 37 Obesvarade motioner § 38 Förslag från kommuninvånare 2020

§ 39 Meddelande

§ 40 Sammanträdets avslutningPage 4 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 20- Parentation Ärendebeskrivning Ordförande håller tal till minne av Ewa Unevik. Sammanträdet ajourneras. Paragrafen är justeradPage 5 of 376 Parentation § 20Page 6 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 21- Sammanträdets inledning Ärendebeskrivning 1. Ordförande förklarar sammanträdet för öppnat. 2. Ordförande förrättar upprop, närvarolistan framgår av framsidan på detta protokoll. 3. Till justerare, tillika rösträknare, utses Börje Andersson (S) och Ann-Christine Appelqvist (M). Protokollets justering äger rum den 16 juni kl 15:00 4. Sammanträdet förklaras utlyst och kallat på rätt sätt. 5. Föredragningslistan fastställs på det vis som följer av detta protokoll. Paragrafen är justeradPage 7 of 376 Sammanträdets inledning § 21Page 8 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 22- Allmänhetens frågestund Ärendebeskrivning Allmänheten bereds tillfälle att ställa frågor med anledning av de ärenden som finns på dagordningen. Beslut Punkten utgår då inga frågor ställdes. Paragrafen är justeradPage 9 of 376 Allmänhetens frågestund § 22Page 10 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 23 - Avsägelser och fyllnadsval (20/KS/18) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har följande avsägelser och fyllnadsval att hantera: Angelica Karlsson (KD) har inkommit med begäran om att entledigas från sitt uppdrag som ledamot i bildningsnämnden. Ulrika Björklund (M) har inkommit med begäran om att entledigas från sina uppdrag som 2:e vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämnden samt 2:e vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämndens individ- och familjeutskott. Samt fyllnadsval för de uppdrag som Rikard Arveden (M) entledigades från den 4 maj. Länsstyrelsen har meddelat sammanräkning för den ledamot i fullmäktige som entledigades på fullmäktige den 4 maj. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att entlediga Angelica Karlsson (KD) som ledamot i bildningsnämnden. att välja Martin Pettersson (KD till ledamot i bildningsnämnden. att entlediga Ulrika Björklund (M) som 2:e vice ordförande social-och arbetsmarknadsnämnden samt 2:e vice ordförande social- och arbetsmarknadsnämndens individ- och familjeutskott. att välja Olle Isacsson (M ) till 2:e vice ordförande social-och arbetsmarknadsnämnden samt 2:e vice ordförande social- och arbetsmarknadsnämndens individ- och familjeutskott. att välja Ulrika Björklund(M) till 2:e vice ordförande i bildningsnämnden samt ledamot i Sydnärkes utbildningsförbund att välja Rikard Bergström (M) till ersättare i social-och arbetsmarknadsnämnden. att välja Emelie McQuillan (M) till 2:e vice ordförande i bildningsnämndens kultur och fritidsutskott. att välja Calin McQuillan (M) till ersättare i kommunstyrelsen.Page 11 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande Beslut Kommunfullmäktige beslutar: att entlediga Angelica Karlsson (KD) som ledamot i bildningsnämnden. att välja Martin Pettersson (KD till ledamot i bildningsnämnden. att entlediga Ulrika Björklund (M) som 2:e vice ordförande social-och arbetsmarknadsnämnden samt 2:e vice ordförande social- och arbetsmarknadsnämndens individ- och familjeutskott. att välja Olle Isacsson (M ) till 2:e vice ordförande social-och arbetsmarknadsnämnden samt 2:e vice ordförande social- och arbetsmarknadsnämndens individ- och familjeutskott. att välja Ulrika Björklund(M) till 2:e vice ordförande i bildningsnämnden samt ledamot i Sydnärkes utbildningsförbund att välja Rikard Bergström (M) till ersättare i social-och arbetsmarknadsnämnden. att välja Emelie McQuillan (M) till 2:e vice ordförande i bildningsnämndens kultur och fritidsutskott. att välja Calin McQuillan (M) till ersättare i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  Sammanräkning Ny ledamot i kommunfullmäktige Moderaterna  Avsägelse Ulrika Björklund  Avsägelse Angelica Karlsson Paragrafen är justeradPage 12 of 376 Avsägelser och fyllnadsval

§ 23 20/KS/18Page 13 of 376 Page 14 of 376 Page 15 of 376 HALLSBERGS KOMMUN Kammunstyrelseförvaltningen Blanketten Iämnas till Administrativa avdelningen kommunsekreteraren Blankett för avsägelse frän uppdrag som förtroendevald Förtroendevaldes namn: Angelica Karlsson Personnummer: 940307 Nedan redovisas dina uppdrag i Hallsbergs kommun, sätt ett kryss i rutan framför de uppdrag du vill avsäga dig ifrän. & Ledamot, Bildningsnämnden Underskrift: % Datum: }8//5 20 Z Ö ! -06- 06 ! 5 Hemsida E—post Orga nisationsnr Hallsbergs kommun www.hallsberg.se kommun@hallsberg.se 212000-1926 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 694 80 Hallsberg Västra Storgatan 14 0582-68 50 00 vx 0582—68 50 02 577-3338Page 16 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 24 - Extraval av nämndemän (20/KS/118) Ärendebeskrivning Örebro Tingsrätt har inkommit med en begäran till Hallsbergs kommun om att en extra nämndeman ska utses. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att nominera Anna- Karin Ryefalk till nämndeman till Örebro Tingsrätt. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att nominera Anna- Karin Ryefalk till nämndeman till Örebro Tingsrätt. Sammanträdet ajourneras. Beslutsunderlag  Begäran om extraval nämndemän Expedieras till Örebro Tingsrätt Paragrafen är justeradPage 17 of 376 Extraval av nämndemän

§ 24 20/KS/118Page 18 of 376 Page 19 of 376 Page 20 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 25 - Tertialrapport 2020 Hallsbergs kommun (20/KS/113) Ärendebeskrivning I enlighet med beslutade uppföljningsrutiner har kommunstyrelseförvaltningen sammanställt en tertialrapport per 2020-04-30. Av prognoserna i tertialrapporten framkommer att kommunstyrelsen visar överskott med 0,1 mnkr, transfereringar redovisar underskott med 1,0 mnkr, samt att social- och arbetsmarknadsnämnden redovisar underskott med 2,6 mnkr. Sammantaget visar således nämnderna prognostiserat underskott på 3,5 mnkr. Prognosen för finansieringen visar överskott med 2,9 mnkr. Sammantaget visar prognosen för kommunens resultat 15,2 mnkr, vilket är 0,6 mnkr lägre än budgeterat resultat på 15,8 mnkr. I och med tertialrapporten föreslås bildningsnämnden kompenseras med 1,0 mnkr för högre hyreskostnader, 0,5 mnkr för högre kapitalkostnader samt 0,5 mnkr för högre måltidskostnader i samband med ökat elevantal. Finansiering sker ur kommunstyrelsens planeringsreserv. Kvar i planeringsreserven finns efter föreslagen justering 1,9 mnkr. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna tertialrapport 2020. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna tertialrapport 2020. Beslutsunderlag  TS Tertialrapport 2020 Hallsbergs kommun  Tertialrapport 2020 Hallsbergs kommun Paragrafen är justeradPage 21 of 376 Tertialrapport 2020 Hallsbergs kommun

§ 25 20/KS/113Page 22 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 2020-05-18 Dnr:20/KS/113 Tertialrapport 2020 Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning I enlighet med beslutade uppföljningsrutiner har kommunstyrelseförvaltningen sammanställt en tertialrapport per 2020-04-30. Av prognoserna i tertialrapporten framkommer att kommunstyrelsen visar överskott med 0,1 mnkr, transfereringar redovisar underskott med 1,0 mnkr, samt att social- och arbetsmarknadsnämnden redovisar underskott med 2,6 mnkr. Sammantaget visar således nämnderna prognostiserat underskott på 3,5 mnkr. Prognosen för finansieringen visar överskott med 2,9 mnkr. Sammantaget visar prognosen för kommunens resultat 15,2 mnkr, vilket är 0,6 mnkr lägre än budgeterat resultat på 15,8 mnkr. I och med tertialrapporten föreslås bildningsnämnden kompenseras med 1,0 mnkr för högre hyreskostnader, 0,5 mnkr för högre kapitalkostnader samt 0,5 mnkr för högre måltidskostnader i samband med ökat elevantal. Finansiering sker ur kommunstyrelsens planeringsreserv. Kvar i planeringsreserven finns efter föreslagen justering 1,9 mnkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar godkänna tertialrapport 2020. Kommunstyrelsen föreslås kompensera bildningsnämnden för ökade kostnader på 2,0 mnkr från kommunstyrelsens planeringsreserv. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef Bilagor Tertialrapport 2020-04-30Page 23 of 376 Tertialrapport 2020-04-30 Hallsbergs kommunPage 24 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 2(19) Innehållsförteckning Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 3(19) 1 Sammanfattning 1.1 Prognosens tillförlitlighet Tertialet omfattar utfall efter 1/3 av helåret, innebärande en viss osäkerhet om prognoserna. Samtliga nämnder redovisar ett visst mått av osäkerhet för olika verksamheter i sina helårsprognoser. Den pågående pandemin påverkar de flesta av kommunens verksamheter i större eller mindre omfattning. Prognosen för finansnetto bygger på fortsatt låga räntenivåer. I april 2020 beslutade Riksbanken att lämna reporäntan oförändrad på 0 procent. Räntan lämnades oförändrad trots coronakrisen, eftersom det nu inte bedöms vara motiverat att öka efterfrågan när nedgången i ekonomin beror på restriktioner och människors oro för sjukdomsspridning, enligt Riksbanken. Riksbanken utesluter dock inte att räntan kan komma att sänkas längre fram, och flaggar nu för låga räntor under lång tid framöver. Coronakrisen medför en djup svensk lågkonjunktur. Till följd av konjunkturkollapsen i covid-19:s spår, räknar SKR med betydligt svagare skatteunderlagstillväxt 2019 och 2020. Prognosen för skatteintäkter och utjämningsbidrag bygger på SKR:s uppgifter i april 2020, samt på aviserade och beslutade extra statsbidrag under 2020. På grund av den stora osäkerheten om utvecklingen av skatteintäkter för 2020 benämner SKR sina beräkningar för scenario, vilket är nivån under både prognos och kalkyl. SKR planerar att lämna reviderade uppgifter vid ytterligare 3 tillfällen under 2020. 1.2 Prognos Budgeterat resultat för 2020 är 15,8 mnkr, vilket motsvarar kommunens finansiella mål på ett resultat med 1,6 % av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Prognostiserat helårsresultat efter tertialrapporten uppgår till 15,2 mnkr, en avvikelse med -0,6 mnkr. Det prognostiserade resultatet motsvarar ett finansiellt mål på 1,58 procent. Det motsvarar i det närmaste att kommunens finansiella mål på 1,6 procent uppnås. Nämndernas prognoser är sammanlagt : -3,5 mnkr. Kommunstyrelsens prognos visar +0,1 mnkr. Transfereringar visar en prognos på -1 mnkr. Social- och arbetsmarknadsnämndens prognos är -2,6 mnkr. Övriga nämnder visar prognoser utan avvikelse. Finansieringens prognos är +2,9 mnkr, hela avvikelsen ligger på skatteintäkter o utjämningsbidrag. Prognosen för skatteintäkter och slutavräkning av skatteintäkter visar underskott med 26,1 mnkr. Beräkningarna är gjorda efter SKR:s scenario från april 2020. I konjunkturkollapsens spår efter covid-19, räknar SKR med betydligt svagare skatteunderlagstillväxt 2019 och 2020 Generella statsbidrag och utjämning beräknas totalt bli 29 mnkr högre än budgeterat. Det bygger på SKR:s scenario från april 2020 inklusive beslutade och aviserade extra statsbidrag. De extra statsbidragen avser både välfärdsmiljarder som beslutats eller aviserats före coronapandemin och aviserade krispaket för att lindra pandemins effekter och trygga välfärden inom skola, vård och omsorg. Övriga intäkter och kostnader inom Finansiering balanserar mot budget. Den 24 augusti publicerar SKL nästa skatteunderlagsprognos.Page 26 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 4(19) 1.3 Måluppfyllelse Den nuvarande styrmodellen har varit i bruk sedan 2015. I 2020 års Mål och budget gjordes omfattande förändringar av kommunens mål. En del av målen är inte möjliga att, redan efter årets fyra första månader, stämma av. Flera av indikatorerna avser utveckling över tid, och i vissa fall saknas jämförelsetal för att kunna avgöra om en förbättring faktiskt skett. I tertialrapporten redovisas därför inte någon uppföljning av målen. Arbetet med att analysera måluppfyllelsen kommer att fortsätta under året. 1.4 Upplåning Kommunens låneskuld uppgår till 259,2 mkr. 75 procent av låneskulden är bundna lån och resterande 25 procent har rörlig ränta. Om räntan går upp 1 procent så skulle det innebära en ökad kostnad på 0,6 mkr fram till årsskiftet. Närmast kommande lån för omsättning är den 11/9. Det avser ett lån på 20 mnkr som i dag löper med en fast ränta på 3,4%. Nästkommande lån förfaller 2020-12-01, 24 mnkr med i dag fast ränta på 1,31%.Page 27 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 5(19) 1.5 Likvida medel Kommunens likviditet minskar. Per sista april uppgick kommunens likvida medel till 74 mnkr på banken. Dock var likviditeten egentligen 59 mnkr då utbetalningar i slutet av april senarelades pga tekniskt fel på bankgirocentralen. Likviditeten kan variera över året, beroende på investeringar och andra stora utbetalningar. Som exempel har kommunen inte lånat till investeringar som skett under de senare åren. I mars betalar kommunen årligen ut ca 18 mnkr till Pensionsvalet för den avgiftsbestämda ålderspensionen till de anställda avseende föregående år.Page 28 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 6(19) 2 Förutsättningar i kommunen 2.1 Befolkningsutveckling Under det första kvartalet 2020 ökade folkmängden med 39 invånare till 15.971 inv. Födelsenettot var negativt med -2 personer. Flyttningsnettot inklusive justering uppgick till + 41. Flyttnettot inom länet var negativt men flyttnettot inom Sverige och med utlandet var positivt. Endast 4 av länets 12 kommuner ökade sin folkmängd kvartal 1 2020. Folkmängden i riket ökade med 0,15 procent. I Hallsbergs kommun ökade folkmängden med 0,24 procent. Under hela 2019 minskade folkmängden med 22 personer i kommunen. Motsvarande kvartal 1 2019 ökade folkmängden med 45 invånare. SCB: har tagit fram statistik över döda för att ge en snabbare bild av utvecklingen under coronautbrottet, och möjlighet att jämföra med tidigare år. Under vecka 15(6-12 april) uppmättes århundradets högsta dödstal i Sverige, visar SCB:s preliminära statistik över dödsfall i Sverige. Även veckorna 14(30/3-5/4) och 16(13/4-19/4)visade höga dödstal i Sverige. 2.2 Arbetsmarknad Arbetslösheten har enligt arbetsförmedlingens uppgifter från kvartal 1 2020 ökat något i Hallsbergs kommun sedan kvartal 1 2019. Snittet för länet som helhet och samtliga länskommuner samt för riket har ökat under samma period. I dessa siffror ingår såväl öppet arbetslösa som personer med aktivitetsstöd. Arbetslösheten i länets kommuner varierar kraftigt mellan Hällefors med 12,7 procent och Lekeberg med 4,9 procent. Hallsberg ligger något över nivån riket, men under snittet i länet. I länet har samtliga kommuner högre arbetslöshet 2020 än 2019. Arbetslösheten varierar mellan olika grupper på arbetsmarknaden. De som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är utrikes födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, samt ungdomar. I SKR:s senaste skatteunderlagsprognos för 2020, publicerad den 29 april är prognosen för hela 2020 en arbetslöshet i riket på 8,9 procent. Det är 0,7 procentenheter högre än utfallet i mars 2020 för länet och 1,3 procentenheter högre än utfallet i mars 2020 för riket. Arbetslöshet som relativ del(procent) av den arbetsföra befolkningen. Såväl öppet arbetslösa som personer med aktivitetsstöd ingår. Kommun Kv 1 2019 Kv 1 2020 Askersund 4.7 5.2 Degerfors 6.6 7.1 Hallsberg 7.4 7.9 Hällefors 9.7 12.7 Karlskoga 7.1 8.0 Kumla 5.0 6.0 Laxå 8.3 8.5 Lekeberg 3.7 4.9 Lindesberg 7.3 8.4 Ljusnarsberg 9.1 12.5 Nora 6.7 8.0 Örebro 7.5 8.7 Länet 7.1 8.2 Riket 6.9 7.6Page 29 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 7(19) 2.3 Analys covid-19 Världshälsoorganisationen, WHO, klassade den 11 mars coronautbrottet som en pandemi. Besöksförbud infördes på kommunens äldreboenden. Syftet var att förhindra risken för smitta av covid-19, undvika allvarliga komplikationer och öka tryggheten för de äldre. Gymnasieskolorna i Sverige uppmanades att bedriva distansundervisning. Rekommendationen från Folkhälsomyndigheten syftade till att dämpa spridningstakten av covid-19. Alléskolan i Hallsberg följer uppmaningen och bedriver distansundervisning sedan den 18 mars. Förskolor och grundskolor håller öppet som vanligt och följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Elever som är friska ska gå till skolan. Ungdomsgården Kuben stängde den 31 mars och håller stängt tillsvidare. De kollektivavtal som löper ut i vår kommer istället att prolongeras med sju månader till den 31 oktober. Förhandlingarna kommer att återupptas den 1 oktober. Det innebär att närmare 3 miljoner arbetstagare får vänta på löneökningar och nya avtalsvillkor. I dagsläget vet vi inte om det kommer att innebära någon retroaktiv löneökning. Arbete pågår kontinuerligt med att uppdatera kommunens pandemiplaner och bemanningsplaner, utifrån samhällsviktig verksamhet. Större evenemang ställs in, bland dessa kan nämnas Hallsbergsmässan den 24-25 april. Den 2 april presenterade regeringen ett krispaket där kommuner och regioner får ytterligare 15 miljarder kronor till följd av coronakrisen. Partiföreträdarna har gjort en överenskommelse för hur det politiska arbetet i kommunen ska kunna genomföras under den rådande pandemin.Partierna har bland annat kommit överens om att kommunfullmäktiges möten kommer att genomföras med så kallad kvittning. Det betyder att kommunfullmäktiges sammanträden genomförs med färre deltagare men i proportion till ordinarie mandatfördelning: Ärendelistan i fullmäktige, styrelse och nämnderna koncentreras på följande typer av frågor:  De som brådskar.  De som enligt lag ska avgöras.  De som har koppling till arbetet för att hantera covid-19. Överenskommelsen gäller fram till och med den 15 juni. Partiföreträdarna ska före det gemensamt ta ställning om åtgärderna ska avbrytas eller fortsätta ytterligare någon tid. Kommunen förbereder sig för brist på personal inom de samhällskritiska funktionerna i verksamheterna. och söker personal inom:  Vård och omsorg (hemtjänst, vård- och omsorgsboende och personlig assistans)  Städ  Måltid På Volvo CE i Hallsberg arbetar det cirka 360 personer. Den 27 mars stängde fabriken ner all sin produktion. Efter att ha varit stängd i fem veckor startade Volvo CE i Hallsberg i gång sin produktion den 4 maj. Hallsberg har konstaterad smitta av covid-19 inom vård och omsorg i kommunen.Page 30 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 8(19) 3 Ekonomi 3.1 Driftredovisning Kommunfullmäktige DRIFT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse -56 -575 -575 0 Totalt -56 -575 -575 0 Partiföreträdarna har gjort en överenskommelse för hur det politiska arbetet i kommunen ska kunna genomföras under den rådande pandemin. Partierna har bland annat kommit överens om att kommunfullmäktiges möten kommer att genomföras med så kallad kvittning. Det betyder att kommunfullmäktiges sammanträden genomförs med färre deltagare men i proportion till ordinarie mandatfördelning. Under tertial 1 har de planerade sammanträdena den 10 februari och 23 mars ställts in. I februari var det för få ärenden och i mars berodde det inställda mötet på covid-19. Den 4 maj hölls kommunfullmäktiges första sammanträde för 2020, då med begränsat antal ledamöter. 3.2 Driftredovisning Kommunstyrelsen VERKSAMHET Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Kommunstyrelsen -2 035 -6 320 -6 320 0 Kommundirektör -1 115 -13 926 -13 926 0 Administrativa avdelningen -1 372 -4 288 -4 288 0 Näringslivs-, kommunikation- och säkerhetsavdelningen -1 346 -3 701 -3 701 0 Ekonomiavdelningen -2 706 -8 913 -9 263 350 Personalavdelningen -2 455 -7 094 -6 894 -200 Samhällsbyggnad -2 384 -4 424 -4 424 0 Totalt -13 413 -48 666 -48 816 150 Prognosen per den sista april 2020 pekar mot en budget i balans med ett mindre överskott. Inom kommundirektörens verksamhet finns kommunens planeringsreserv. Ramen för planeringsreserven 2020 är 5,4 miljoner kronor. I april togs beslut om att överföra 1,5 mnkr som ett engångsbelopp 2020 från planeringsreserven till Drift- och servicenämnden för underhåll på Transtensskolan. Efter beslutet uppgår planeringsreserven till 3,9 mnkr. På kommunstyrelsen finns ytterligare 2,5 miljoner kronor i budget som ska täcka ökade kostnader för livsmedel. Delar av budgeten kommer i och med tertialbokslutet fördelas till berörda verksamheter. TRANSFERERINGAR (INGÅR I TABELL OVAN) Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Färdtjänstresor mm -2 308 -6 350 -5 350 -1 000 Företagshälsovård -300 -1 200 -1 200 0 IT-nämnd -3 950 -11 454 -11 454 0 Lönenämnd -1 037 -3 000 -3 000 0 Nerikes Brandkår -4 304 -13 104 -13 104 0 Sydnärkes utbildningsförbund -31 427 -94 906 -94 906 0 SKL/Mälardalsrådet/övriga medlemsavgifter -280 -1 173 -1 173 0 Gemensamt arkiv -113 -500 -500 0 Övrigt -211 -1 788 -1 788 0 Totalt -43 930 -133 475 -132 475 -1 000Page 31 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 9(19) Prognosen för år 2020 visar ett underskott på 1 miljon kronor. Underskottet beror på högre kostnader för färdtjänst. Både antalet resor och kostnaderna per resa har ökat under de första tre månaderna på året. Prognosen för färdtjänst bedöms dock som osäker då antalet resor eventuellt kan komma att minska på grund av covid-19. Övriga kostnader inom transfereringar bedöms rymmas inom tilldelad budgetram. 3.3 Driftredovisning Drift- och servicenämnd VERKSAMHET Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Nämnd- och styrelseverksamhet, Ansvar 300000 -66 -306 -306 0 Förvaltningschef, Ansvar 300001 -837 -2 435 -2 435 0 Fordonsverkstad, Ansvar 301000 -103 -18 -18 0 Fordonsförvaltare, Ansvar 301500 95 -5 -5 0 Teknisk chef, Ansvar 302000 -636 -2 284 -2 284 0 Gatuingenjör, Ansvar 302300 -2 310 -7 300 -7 300 0 Gata/Park Ansvar 330000 -3 514 -14 072 -14 072 0 Fastighet, Ansvar 112100- 112150 93 -1 105 -1 105 0 Bostadsanpassning 112190 -623 -2 665 -2 665 0 Städ, Ansvar 1122* 365 -139 -139 0 Måltid, Ansvar 1123* -174 -153 -153 0 Miljö, Ansvar 210000 -1 065 -2 174 -2 174 0 Bygglov, Ansvar 220000 -121 -347 -347 0 Alkohol-, tobak- och läkemedelstillsyn, Ansvar 250000 -332 0 0 0 Totalt -9 228 -33 003 -33 003 0 Hänsyn tagen till ej bokade intäkter och kostnader samt större fel i periodiseringar av budget. Miljö visar ett utfall inom ram men intäkterna för tillsynsavgifterna kommer faktureras först under hösten för att underlätta för företagarna på grund av covid-19. Budget för dessa intäkter är periodiserade till hösten. Även Alkohol- tobak- och läkemedelstillsynen kommer faktureras under hösten och har ett underskott sista april på 332 tkr. Övriga verksamheter visar ett utfall i balans per sista april.Page 32 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 10(19) 3.4 Driftredovisning Bildningsnämnd VERKSAMHET Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Nämnd -113 -326 -326 0 Kultur & förening -819 -2 756 -2 756 0 Bibliotek -1 056 -4 536 -4 936 400 Kulturskola -389 -3 090 -3 090 0 Fritidsgårdar -745 -2 543 -2 343 -200 Fritid -5 724 -15 435 -14 435 -1 000 Förskola/ Öppna förskolan -28 883 -99 999 -99 387 -612 Nattis -508 -1 214 -1 214 0 Förskoleklass/Grundskola/Fritid shem -50 765 -163 026 -161 438 -1 588 Ledning & administration -9 104 -27 425 -27 625 200 Skolskjutsar -2 937 -9 842 -9 842 0 Elevstöd -1 513 -6 756 -7 056 300 Särskilt stöd personal -118 -1 409 -1 409 0 Modersmål -1 101 -3 809 -3 809 0 Ej fördelad budget 2 -7 542 -10 042 2 500 Totalt -103 773 -349 708 -349 708 0 Prognosen för driftredovisningen per sista april 2020 pekar på en budget i balans. Måltidskostnaderna ser för tillfället ut att bli 2,2 mkr högre än budgeterat. På grund av rådande läge, har fritidsgårdarna stängt, badhuset har inte lika många besökare, uthyrning av gymnastik-och sporthallar har minskat vilket i sin tur leder till minskade intäkter samtidigt som man har sina fasta kostnader kvar och därav en negativ avvikelse. Den icke fördelade budgeten, som används som en planeringsreserv är en viktig del av budgeten och en förklaring till att prognosen är budget i balans. En del av planeringsreserven används för att täcka upp ökade måltidskostnader. 3.5 Driftredovisning Social- och arbetsmarknadsnämnd VERKSAMHET Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Förvaltningsgemensamt 3 297 -3 293 -5 293 2 000 Vård- och omsorgsboende -29 062 -96 899 -94 999 -1 900 Hemtjänst -34 345 -113 377 -112 977 -400 Verksamheten för funktionshindrade -25 678 -81 304 -78 504 -2 800 Individ- och familjeomsorg -14 028 -52 643 -52 643 0 Arbetsmarknad och integration -3 487 -6 429 -6 929 500 Totalt -103 303 -353 945 -351 345 -2 600 FÖRSÖRJNINGSSTÖD MED MERA Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Externa boende LSS -2 648 -8 395 -8 395 0 Placeringar IFO -3 892 -17 632 -18 162 530 Öppenvård IFO -1 253 -5 461 -6 101 640 Försörjningsstöd -2 821 -8 796 -7 516 -1 280 Totalt -10 614 -40 284 -40 174 -110Page 33 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 11(19) Den förvaltningsgemensamma verksamheten utgörs av förvaltningsövergripande verksamhet såsom nämndens kansli, social- och arbetsmarknadsnämnden, intäkter för insatser, förebyggande rehabilitering mm. Förvaltningsgemensamt beräknas redovisa ett överskott på 2 mkr. Överskottet avser främst ej fördelad budget. Inom området för Vård- och omsorgsboende finns förutom boendena även kostnader för utskrivningsklara patienter på universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, distrikts- och sjuksköterskor samt arbetsterapeuter. Området prognostiserar ett underskott på 1,9 mkr. Orsaken till underskottet finns bland annat inom den ansträngda situationen inom sjuksköterskeorganisation, där kommunen, i likhet med många andra kommuner och landsting, har svårighet att rekrytera sjuksköterskor och måste köpa in sjuksköterskor via bemanningsföretag. Hemtjänsten beräknas ha ett underskott på 0,4 mkr. Underskottet beror på personalkostnader och lägre hyresintäkter på Sköllergården på grund av tomma eller omvandlade platser till korttidsvård eller växelvård. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning prognostiserar ett underskott på 2,8 mkr som beror främst på äldre brukare som kräver mer personal än budgeterat. Inom individ- och familjeomsorgen finns fyra delområden; gemensamt, vuxengruppen, barn- och familjegruppen samt gruppen för ensamkommande flyktingbarn som dock inte ingår i redovisningen. Verksamheten prognostiserar en budget i balans. Arbetsmarknad och integration består av arbetsmarknadsenheten och integrationsenheten. Integrationsenheten ingår dock inte i den ekonomiska redovisningen. Arbetsmarknadsenheten beräknar ett överskott med 0,5 mkr, som främst beror på personalkostnader. 3.6 Driftredovisning Taxe- och avgiftsnämnd DRIFT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Taxe- och avgiftsnämnden 5 0 0 0 Totalt 5 0 0 0 Taxe- och avgiftsnämnden beräknas hålla sin nollbudget år 2020. 3.7 Driftredovisning Revision DRIFT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse 117 -690 -690 0 Totalt 117 -690 -690 0 Utfall till och med april 2020 avser återbokning av uppbokade kostnader för planerade granskningsprojekt 2020, som inte fakturerats. Inga kända budgetavvikelser i nuläget. Budgeten beräknas att hållas.Page 34 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 12(19) 3.8 Driftredovisning Valnämnd DRIFT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse 0 -25 -25 0 Totalt 0 -25 -25 0 Budgeterade kostnader för eventuella sammanträden under 2020. Till och med april 2020 inga kostnader redovisade. Inga kända budgetavvikelser i nuläget. Budgeten beräknas att hållas. Under 2020-21 är inga val planerade. 2022 skall allmänna val till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hållas. 3.9 Driftredovisning Överförmyndarnämnd DRIFT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse -524 -1 685 -1 685 0 Totalt -524 -1 685 -1 685 0 Inga kända budgetavvikelser i nuläget. Budgeten beräknas att hållas. Frågan om att digitalisera verksamhetens akter kommer att utredas närmare under 2020. En framtida utmaning för nämnden är att säkerställa att det finns tillräckligt med ställföreträdare. Uppdragen blir allt mer komplexa och det innebär en större utmaning att rekrytera ställföreträdare till huvudmän med omfattande problematik. Nämnden behöver därför arbeta aktivt med att skapa en långsiktig plan för rekrytering. 3.10 Driftredovisning Finansiering DRIFT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Finansiering 317 560 936 915 934 065 2 850 Totalt 317 560 936 915 934 065 2 850 Prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bygger på SKR:s uppgifter i april 2020, samt beslutade och aviserade extra statsbidrag under 2020. Övriga intäkter och kostnader på Finansieringen, det vill säga finansiella intäkter/kostnader och finansiella verksamhetskostnader, bland annat pensionskostnader, beräknas balansera mot budget. 3.11 Drift Totalt DRIFT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Nämnderna -284 151 -921 772 -918 322 -3 450 Finansieringen 317 560 936 915 934 065 2 850 Totalt 33 409 15 143 15 743 -600 I nämndernas totala driftredovisning ingår de skattefinansierade verksamheterna och den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten. I finansieringen ingårPage 35 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 13(19) finansnetto(finansiella intäkter och kostnader), skatteintäkter och utjämningsbidrag, samt finansiella verksamhetskostnader(pensioner med mera).Page 36 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 14(19) 3.12 Investeringsredovisning Kommunstyrelsen INVESTERINGSPROJEKT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Inventarier 0 -2 000 -2 000 0 Samzeliiviadukten 0 0 -5 000 5 000 Stocksätterskolan del 3 0 -4 000 -4 000 0 Ombyggnad kök Sydnärkes utbildningsförbund 0 -2 075 -2 075 0 Tillagningskök Knuten 0 -2 000 -2 000 0 Strategiska investeringar ej fördelade 0 -27 700 -27 700 0 Totalt 0 -37 775 -42 775 5 000 Inventarier: Utrymme på 2 mnkr för inköp av inventarier finns på kommunstyrelseförvaltningen. Samzeliiviadukten: Budget för reparation av Samzeliiviadukten har funnits med i planeringen under en längre tid i beredskap för framtida behov. Bedömningen är att inga kostnader kommer belasta 2020. En dialog pågår med Trafikverket för att nå en överenskommelse om hur ansvaret ska fördelas. Stocksätterskolan: Investeringen innebär anpassning av förskolelokaler till skollokaler. Ombyggnad kök SUF: Ombyggnation av kök planeras genomföras sommaren 2020. Strategiska investeringar: Den 2020-04-30 fanns 27,7 mnkr ofördelade inom strategiska investeringar. 3.13 Investeringsredovisning Drift- och servicenämnd INVESTERINGSPROJEKT Belopp i tkr Utfall 2020 Budget 2020 Avvikelse Övergripande: Ortsbesök, projekt 30036 0 -434 434 Ersättning för verksamhetssystem Bygg- och Miljöreda 0 -925 925 Möbler och inredning till Skördetröskan, projekt 10109 0 -600 600 Fastighetsinvesteringar: Brandskydd och larm skolor, projekt 10021 -366 -500 134 Källsortering miljörum, projekt 10091 0 -433 433 Ridhuset Lindhult, projekt 10094 -41 -880 839 Asfaltering ytor inkl belysning och servisledningar, projekt 10092 -185 -800 615 Skolgårdar lekutrustning, projekt 10026 0 -200 200 Måltidsavdelningen maskiner kök, projekt 10008 -587 -1 200 613 Städavdelningen, projekt 10018: 0 -175 175 Gata /Park: Inköp Maskiner och fordon, projekt 30001 0 -850 850 Trafikanordningar, projekt 30002 0 -200 200 Gator och vägar gemensamt, beläggning, projekt 30002 -48 -250 202 Tillgänglighetsanpassning, projekt 30004 -1 -50 49 Gatubelysning, projekt 30005 0 -400 400 Lekplatser, upprustning och tillgänglighet, projekt 10026 -207 -200 -7 Poolbilar utbyte, projekt 30001 0 -400 400 Poolcyklar, projekt 30001 0 -50 50 Bränsletankstation på Skördetröskan, projekt 30001 0 -200 200 Ekoparken, projekt 30035 0 -100 100 Trafiksäkerhetsprojekt, projekt 30200 -1 188 -1 000 -188 Totalt -2 623 -9 847 7 224Page 37 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 15(19) Städavdelningen: Två tvättmaskiner och en torktumlare till Skördetröskan kommer inhandlas så snart som möjligt. Om det finns utrymme kvar kommer även en tvättmaskin köpas till Folkasbo. Inköp maskiner och fordon: Offert tas in för ett nytt servicefordon till Gatukontoret för främst arbete med trafikanordningar. Beräknad kostnad för fordon inklusive anpassning är 550 tkr. Utöver denna behövs ett begagnat fordon samt en manskapsbod om utrymme finns. Trafikanordningar: Trafikanordningar införskaffas, det avser skyltar, bilgrindar, räcken med mera. Gator och vägar gemensamt, beläggning: Kommer bland annat användas för trafiksäkerhetshöjande åtgärd vid Vibytorpsvägen - Södra Allén i befintlig korsning. Tillgänglighetsanpassning: Kommer användas i Ekoparken. Gatubelysning: Seriebyte genomförs på norra belysningsnätet i tätorten Hallsberg enligt planering. Lekplatser, upprustning och tillgänglighet: Kommer bland annat användas för rustning av lekplats i Sköllersta. Flera mindre åtgärder på andra lekplatser planeras. Poolbilar utbyte: Undersökning av lämpligt fordon pågår, eventuellt anskaffas elfordon. Poolcyklar: Investering kommer genomföras under andra halvan av 2020 när verksamheten flyttat in i nya lokaler. Två el-cyklar kommer införskaffas. Inventarier Skördetröskan: Anskaffas i samband med inflyttning i nya lokaler. Bränsletankstation på Skördetröskan: Projektet "pausat" på grund av ekonomin. Befintlig tank tas med. Bidrag utgått för klimatsmart bränsle. Ekoparken: Tekniska planerar att använda pengarna till ny gångstig efter möte med ordförande i nämnden och förvaltningschef våren 2020. Eventuellt överskott används till broar i området. Trafiksäkerhetsprojekt: Arbete pågår med gång- och cykelvägarna Lingongatan – Samsala och den längs med Hyttgatan – Samzeliigatan. STRATEGISKA INVESTERINGAR Belopp i tkr Utfall 2020 Budget 2020 Avvikelse Skördetröskan 4, budget -10525 från 2019, projekt 10096 -8 345 -10 525 2 180 Exploatering Samsala 2 A, projekt 35504 -1 822 0 -1 822 Exploatering Hässlebergsskogen, projekt 35505 -54 0 -54 Reception centrumhuset, projekt 10100. Budget - 496 från 2019 -544 -496 -48 Transtenskolan, tak, fönster och träpanel etapp 3, projekt 10070 -573 -4 300 3 727 Transtenskolan, invändig renovering, projekt 10106 0 -1 500 1 500 Transtenskolan, kulvert och värmeväxlare i undercentral, projekt 10107 -1 -1 200 1 199 Folkasboskolan ventilation, projket 10104 -22 -3 000 2 978 Fredriksbergsskolans tak, projekt 10108 0 -2 000 2 000 Sydnärkehallen omkl rum etapp 2, projekt 10101 0 -1 900 1 900 Tillgänglighetsanpassning Alléhallen, projekt 10105 -25 -2 800 2 775 Allébadet, budget -1 020 från 2019, projekt 10097 -138 -1 020 882 Hallsbergs Kommunhus, projekt 10099 -1 466 -2 000 534 Förskolan Gullvivan, projekt 10103 -125 0 -125 Totalt -13 115 -30 741 17 626Page 38 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 16(19) En del av ovanstående projekt kommer dra ut på tiden då vi måste gå ut och göra en upphandling. Vi har i dagarna gjort i ordning underlag för avrop på en förnyad konkurrensutsättning av tekniska konsulter inom projektledning och projektering. Folkasboskolan ventilation: Ventilation, Folkasboskolan hus A och E i Pålsboda. Byte av två stycken ventilationsaggregat med tillhörande utrustning samt byta av kanaler. Transtenskolan, invändig renovering: Målning av samtliga korridorer, inklusive dörrar. Målning av samtliga korridorer, inklusive dörrar. Byte av undertak och golvbyte i korridor. Installation av LED-belysning i korridorer. Renovering av ett antal toaletter. Uppfräschning av grupprum och målning av tegelväggar i cafeteria. Åtgärder på skolgården. Sydnärkehallen omklädningsrum etapp 2: Renovering av Sydnärkehallens omklädningsrum och duschar. Tillgänglighetsanpassning Alléhallen: Ny hiss och nya omklädningsrum i anslutning till övningsbassängen. 3.14 Investeringsredovisning Bildningsnämnd INVESTERINGSPROJEKT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Inventarier -341 0 0 0 Datainvesteringar och tillbehör 0 0 0 0 Idrottsanläggningar 0 -710 -710 0 Ej fördelad budget 0 -1 090 -1 090 0 Totalt -341 -1 800 -1 800 0 Prognosen för investeringsprojekten per sista april pekar på en budget i balans. Beslutade investeringsmedel för 2020 - 710 tkr investeringar idrottsanläggningar, inga kostnader finns än. För resterande 1 090 tkr är fördelning ännu inte beslutad men 341 tkr har använts för inköp till Transtensskolan. 3.15 Investeringsredovisning Social- och arbetsmarknadsnämnd INVESTERINGSPROJEKT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Arbetstekniska hjälpmedel -65 -300 -300 0 Inventarier och data -64 -1 312 -1 312 0 Totalt -129 -1 612 -1 612 0 Nämnden har ett investeringsutrymme på 1,5 mnkr plus de överförda medlen på 112 tkr från år 2019. Medlen bedöms användas under året.Page 39 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 17(19) 4 Åtgärder för budget i balans Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bedömer att årets budget kommer hållas under året. Inga åtgärder har därför vidtagits. Inom transfereringar prognosticeras ett underskott inom färdtjänsten med 1,0 mnkr. Kommunens möjlighet att påverka dessa kostnader är låg under pågående år. Social- och arbetsmarknadsnämnden Prognosen visar ett underskott med 2,6 mnkr. I april togs ett politiskt beslut att minska vård- och omsorgsboende med elva lägenheter, samt öka korttids- och växelvårdsplatser med fem platser, grundat på statistik som följts sedan år 2018. Enligt resursfördelningsmodellen inom vård- och omsorgsboenden ger det en besparing på ca sju årsarbetare, en helårs effekt på 3 800 tkr exklusive arbetsgivaravgifter. Hur mycket besparingen blir år 2020 beror på hur snabbt implementering av förändringen kan ske. Lokaler ses över och samlokalisering där det är möjligt att göra, ses över. I Projektet Heltid som norm arbetas med att skapa så effektiva och bra scheman som är möjligt med hänsyn tagen till dem som verksamheten är till för och utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det görs scheman och planeras in resurspass så att man undviker turbyten så mycket som möjligt. Bemanningen är också något som kontinuerligt ses över. Att minska sjukfrånvaron är ett arbete som ständigt pågår.Page 40 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 18(19) 5 Ekonomi avgiftskollektivet 5.1 Driftredovisning Avgiftskollektivet VERKSAMHET Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Inventering VA-rörnät Ansvar 302400 vht 86504 -233 -271 -271 0 VA-rörnät Ansvar 330100, 330200, 330300 vht 86508, 86512-15 samt 86518 -2 617 -8 315 -8 315 0 VA-avg. hushåll och industri Ansvar 350000 vht 86501 och 86502 5 771 31 762 31 762 0 Vattenförs.anskaffn.prod.distr. Ansvar 350000 vht 86500, 86504-08 -2 104 -5 120 -5 120 0 ARV,avl.p.stn.slam,reserv.v-mät Ansvar 350000 vht 86509-86518 -4 655 -14 419 -14 419 0 Teknisk chef VA Ansvar 350001 -1 185 -3 692 -3 692 0 Totalt -5 023 -55 -55 0 Totalt för VA-verksamheten är prognosen för året ett noll-resultat. Utfallet per 30 april visar ett underskott på 271 tkr. Inventering av VA-nätet har kostnader på 143 tkr mer än budgeterat för perioden men beräknar till årets slut ha ett utfall inom ram. Slamhanteringen överstiger budget per sista april med 156 tkr och kommer troligen sluta på ett underskott vid årets slut. Fonderade medel kommer användas för att komma inom ram. Kapitalkostnaderna ligger inom ram. Hänsyn tagen till saknade VA-avgifter från Atria och kostnad för vatten från Kumla. 5.2 Investeringsredovisning Avgiftskollektivet INVESTERINGSPROJEKT Belopp i tkr Utfall 30/4-20 Prognos 2020 Budget 2020 Avvikelse Maskin- och fordonsanskaffning, projekt 30001 0 -1 120 -1 120 0 Sanering VA-nät projekt 35002 -1 282 -4 000 -4 000 0 VA-avdelningens investeringar, projekt 35100 -800 -3 075 -3 075 0 Nödvattenrum projekt 35014, budget -600 tkr från 2019 0 -600 -600 0 Totalt -2 082 -8 795 -8 795 0 Maskin- och fordonsanskaffning: VA-chef och gatuchef har en plan för investeringarna, ej klart vad som ska prioriteras, för att få bästa möjliga inköp för verksamhetens bästa. Sanering VA-nät: Saneringsplanering finns och är beslutad. Investeringen kommer förbrukas. VA-avdelningens investeringar (enligt plan): Besiktning av vattenverk är klart till enPage 41 of 376 Datum 2020-05-14 Sida Hallsbergs kommun Tertial 2020 19(19) kostnad av 100 tkr. Påbörjade projekt är tekniskt vatten till Hallsbergs Avloppsreningsverk, fiber till Sköllersta Avloppsreningsverk och bräddningslarm vid avloppspumpstationer. Övriga ej påbörjade projekt som kommer jobbas med under året: Ny Blåsmaskin för sandfång Hallsbergs ARV Ny drivmaskin för skrapspel slutsedimentering 3 Hallsbergs ARV Nya fönster till filtersal samt en port vid Sköllersta ARV Renovering labroatorieutrymme vid Sköllersta ARV Ytskiktsrenovering kontor Sköllersta ARV Luftvärmepump till entré vid Pålsboda ARV Nya fönster till bassänghall vid Pålsboda ARV Nytt ställverk till Pålsboda ARV Nytt rensgaller vid Hjortkvarns ARV Ny byggnadsvärme Hjortkvarns ARV Nytt rörgalleri vid Björnhammar tryckstegring / reservoar Förprojektering av ny avloppspumpstation Harven Hallsberg Nya pH mätare dricksvatten Skalskydd vid tryckstegringsstation / reservoar Björnhammar Eventuell ny gräsklippare till inhägnad/ reservoar Vretstorp Nödvattenrum: Planeras att inrymmas i kv Skördetröskan under 2021. STRATEGISKA INVESTERINGAR Belopp i tkr Utfall 2020 Budget 2020 Avvikelse Huvudvattenledning Blacksta-Hallsberg tätort, projekt 30019 -30 -4 900 4 870 Sjöledning Tisaren , projekt 35013-35018 -304 -11 297 10 993 Exploatering Tisaren VA-nät Toskabäcken, projekt 35016 -187 0 -187 Exploatering Tisaren VA-nät Tunbohässle, projekt 35017 0 0 0 Exploatering Tisaren VA-nät Tisarstrand, projekt 35018 -157 0 -157 Exploatering Vibytorp 2 D, projekt 35503 -10 0 -10 Exploatering Samsala 2 A, projekt 35504 -1 405 0 -1 405 Exploatering Hässleberg, projekt 0 0 0 Avvikelse budgetutrymme 0 -6 213 6 213 Totalt -2 093 -22 410 20 317 Huvudvattenledning Blacksta-Hallsberg tätort: En ny tre km lång huvudvattenledning från Kumlas vattenverk till Hallsbergs tätort kommer byggas. Den befintliga ledningen som är utförd i eternit ligger i vägen för kommande etableringar på Rala-gärdet. Exploateringar: Under början av året påbörjades exploateringsarbetena med bostadsområdet Samsala etapp ett och Hässlebergsskogen. Samsala etapp ett byggs med egen personal och delvis inhyrda maskiner som grävmaskiner och vält. Årets första månader var milda med en del nederbörd vilket försenade arbetet avsevärt. I dagsläget ser det ut som tidsplanen kommer följas då mycket gynnsamma förhållanden råder. Exploateringsområdet Hässlebergsskogen byggs av entreprenör LIPAB som upphandlats enligt LOU och detta arbete fortlöper bra.Page 42 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 26 - Gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023 (20/KS/114) Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram förslag till GPF, gemensamma planeringsförutsättningar för perioden 2021-2023. Enligt kommunens styrsystem skall GPF, Gemensamma planeringsförutsättningar upprättas som en grund för kommande arbete med årsbudget och flerårsplan. Av GPF skall framgå planeringsförutsättningar för aktuell planeringsperiod, samt ekonomiska ramar för drift- och investeringsbudget. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet: Magnus Andersson (S), Torbjörn Appelqvist (M) och Anders Lycketeg (C) yrkar bifall till förslaget. Oscar Lundqvist (SD), Jimmy Olsson (SD), Elin Jensen (SD), Jussi Rinne (SD), Veronica Löfling (V) och Tryggve Thyresson (V) avstår i beslutet. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna gemensamma planeringsförutsättningar 2021- 2023. Beslutsunderlag  TS Gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023  Gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023 Expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga förvaltningar. Paragrafen är justeradPage 43 of 376 Gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023

§ 26 20/KS/114Page 44 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/114 Gemensamma planeringsförutsättningar Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram förslag till GPF, gemensamma planeringsförutsättningar för perioden 2021-2023. Enligt kommunens styrsystem skall GPF, Gemensamma planeringsförutsättningar upprättas som en grund för kommande arbete med årsbudget och flerårsplan. Av GPF skall framgå planeringsförutsättningar för aktuell planeringsperiod, samt ekonomiska ramar för drift- och investeringsbudget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Förvaltningschef Ekonomichef Bilagor Gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023Page 45 of 376 Sida 1(12) GPF 2021 - 2023 Gemensamma planeringsförutsättningarPage 46 of 376 Sida 2(12) Innehållsförteckning Sida 3(12) 1 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar utarbetas årligen och anger ekonomiska förutsättningar för fortsatt arbete med mål och budget i det kommunövergripande perspektivet. Förutsättningarna innehåller ekonomiska ramar för förvaltningarnas planering och utarbetande av nämndplaner och anvisningar och direktiv för målarbetet. De synnerligen osäkra planeringsförutsättningarna på grund av pågående pandemi gör att årets GPF tas fram med beslutad Mål och budget för 2020-2022 som grund. De flerårsplaner för åren 2021 och 2022 med ekonomiska ramar som fastställts i Kommunfullmäktige kommer att gälla med vissa justeringar. För år 2023 har uppräkning gjorts för löner och priser. Nämndernas dokument framställs utifrån de Gemensamma Planeringsförutsättningar och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige fastställer i juni 2020. Varje nämnd beslutar om Mål och Budget i början av hösten. Under september-oktober pågår beredningen av det förslag till Mål och Budget för 2021-2023 som kommunfullmäktige beslutar om i november 2020. Nytt för året är att kommunfullmäktige ger nämnderna uppdrag i form av effektiviseringsuppdrag och utredningsuppdrag. Uppdragen finns i kapitel 7. Vårpropositionen (VÅP) 2020 I april 2020 presenterade regeringen vårpropositionen. Den syftar till att ange politikens inriktning för perioden 2020-2022. Vårändringsbudgeten anger förändringar i 2020 års budget. Några av satsningarna:  Generella medel till kommuner och regioner, 20 mdkr  Utökat anslag för att ersätta merkostnader pga covid-19 inom hälso- och sjukvård samt omsorg, 2 mdkr. Det var en ökning från tidigare anslag som var 3 mdr kr. Ytterligare åtgärder med anledning av pandemin  Äldreomsorgslyft, 2,4 mdr kr för år 2020-2021. Personal inom äldreomsorgen får möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Fler fasta anställningar möjliggörs också. Staten och arbetsgivaren delar på finansieringen.  Ytterligare generella statsbidrag till kommuner och regioner på 6 mdkr varav 3 mdkr till kommunerna. Ränteläget I april 2020 beslutade Riksbanken att lämna reporäntan oförändrad på 0 procent. Riksbanken utesluter inte att räntan kan komma att sänkas längre fram, och flaggar nu för låga räntor under lång tid framöver.Page 48 of 376 Sida 4(12) Bokslut 2019 Balanskravsresultatet uppgick till 27,5 mkr. Det motsvarar 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nämndernas överskott uppgick till 12,7 mnkr. I övrigt var skatteintäkter och generella statsbidrag högre än budget och låga räntenivåer bidrog till lägre finansiella kostnader. Kommunen har som mål att ha ett resultat som motsvarar 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär resultatnivåer på ca 16 mnkr. Budget 2020 och tertialrapport Det budgeterade resultatet för 2020 uppgår till 15,8 mnkr vilket motsvarar 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Efter tertialrapporten till och med april 2020 är prognosen en budgetavvikelse med – 0,6 mnkr. Nämndernas beräknade budgetavvikelser uppgår sammanlagt till -3,5 mnkr. För finansieringen är prognosen en budgetavvikelse med + 2,9 mnkr, och avser i huvudsak underskott på skatteintäkter och överskott på generella statsbidrag utifrån SKR:s samlade prognos i april 2020. Befolkningsutveckling Efter några år med ökat invånarantal minskade folkmängden under 2019 med 22 invånare. Efter nyproduktion av 48 lägenheter med inflyttning i kvarteret Lien på norr i Hallsberg under våren 2020 antas nu en nettoinflyttning under planperioden. Utgångsläget är befolkningsantalet per 31/12 2019, 15 932 invånare. Till och med första kvartalet 2020 uppgick folkmängden till 15 971 invånare. Det är en ökning med 39 invånare sedan årsskiftet. Under helåret 2020 har en uppskattning av befolkningsökningen gjorts till 16 020. En ny befolkningsprognos är beställd och kommer användas i den fortsatta budgetprocessen. Skatteprognos Den 29 april 2020 presenterade SKR den skatteprognos som ligger till grund för beräkning av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. I förhållande till beslutad Mål och Budget för 2020-2021 beräknas de totala intäkterna bli 28,2 mnkr respektive 7,2 mnkr och 5,9 mnkr lägre respektive år. De välfärdsmedel som beslutades om i riksdagen i februari 2020 är engångsbelopp för året och utbetalning har påbörjats. De välfärdsmedel som föreslås i vårändringsbudgeten kommer beslutas i riksdagen i juni 2020. Utbetalning sker under resterande del av året. De krispaket föreslagna av regeringen för att kompensera skattebortfall pga av pågående pandemi beslutas också i samband med vårändringsbudgeten i juni. 15 mdr kronor föreslås tillföras kommunerna för att möta lägre skatteutveckling. Enskilda näringsidkare och handelsbolag får avsätta 100 procent av vinsten till en periodiseringsfond. Dessa medel ska återföras för beskattning i företagen under åren 2020-2025. Detta är neutralt för kommunerna då både skatteintäkter och statens kompensation/avdrag tar ut varandra.Page 49 of 376 Sida 5(12) Ytterligare generella statsbidrag på totalt 6 mdkr innebär 4,6 mnkr till Hallsberg år 2020. SKR:s Ekonomirapport Den 11 maj 2020 presenterade SKR sin Ekonomirapport med bedömning av det kommunalekonomiska läget och prognos för den ekonomiska utvecklingen för kommuner och regioner. I rapporten konstaterar de att kommuner och regioner gick in i 2020 inställda på ett år med en ansträngd ekonomi till följd av att konjunkturen försvagats kombinerat med ett högt demografiskt tryck. Ingen kunde då ana att den nu pågående coronapandemin skulle få så stor påverkan på såväl verksamhet som de ekonomiska förutsättningarna. I världsekonomin sker just nu en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning till följd av pandemin. Den svenska ekonomin, som försvagades redan 2019, drabbas nu av både sjunkande inhemsk efterfrågan och fallande export. I nuläget är alla konjunkturbedömningar ytterst osäkra vilket märks på de stora variationerna som kommer från olika bedömare. SKR:s tidigare prognoser har bytts ut mot kalkyler och nu senast mot scenarier. Detta visar på att osäkerheten kring de ekonomiska bedömningarna har stegrats under våren. SKR har i sina bedömningar valt att göra beräkningarna baserade på ett relativt positivt scenario framåt där smittspridningen i landet antas kulminera i mitten av sommaren för att sedan mattas av mot slutet av sommaren. Inte heller en andra våg av pandemin finns med i scenarierna. Trots att SKR utgår från ett relativt positivt scenario kommer lågkonjunkturen dröja sig kvar och det tar ända fram till 2023 innan arbetsmarknaden är i balans igen. För att detta ska ske krävs att både BNP och sysselsättning stiger snabbt för att nå dit. Den minskande sysselsättningen gör att hela summan av utbetalda löner blir lägre 2020 än 2019. Effekten av det blir att skatteunderlaget ökar ytterst långsamt. En ökning av skatteunderlaget ska täcka kostnader för både ökade priser och löner samt en växande befolkning. Skatteunderlagets långsamma ökning innebär en real urholkning av skatteintäkterna per invånare. För att motverka krisen har staten lagt krispaket för både privat och offentlig sektor som fram till den 8 maj hade en beräknad påverkan på statens budget med cirka 185 mdr, iBelopp i tkr 2020 2021 2022 2023 Förändring pga lägre invånarantal nov 2019 -2 082 0 0 0 Välfärdsmedel - beslut februari 2 709 0 0 0 Välfärdsmedel - (VÄB) 5 410 0 0 0 Totalt nya välfärdsmedel 8 119 0 0 0 Skatteprognosen 2020-04-29 -28 235 -7 176 -5 875 iu Kompensation Covid-19 (VÄB) 16 229 13 524 13 524 0 Kompensation Covid-19 Periodiseringsfond 8 115 0 0 0 Återföring periodiseringsfond (6 år 2020-2025) -1 353 -1 353 -1 353 -1 353 Ytterligare generella statsbidrag 2020-05-18 4 637 0 0 0 Förändring pga Covid-19 -607 4 996 6 297 -1 353Page 50 of 376 Sida 6(12) den senaste uppdaterade informationen från regeringen den 14 maj uppgår vidtagna åtgärder till 240 mdr kr. För kommunernas del är det för tidigt att ge en bild av de ekonomiska konsekvenserna. Det är oklart om de åtgärder staten hittills aviserat och de ytterligare åtgärder som eventuellt kommer utlovas, kommer att täcka de merkostnader som uppkommer på grund av pandemin. För Hallsbergs del innebär den nya situationen inte bara de redan kända utmaningarna som fanns med i kommunens beslutade budget för 2020-2022, utan pandemin och dess konsekvenser påverkar både verksamhet och ekonomi. Kommunens skatteintäkter minskar enligt SKR:s scenario avsevärt jämfört med våra tidigare prognoser. Statens kom- pensation för skattebortfallet i samband med vårändringsbudgeten uppväger i nuläget detta inte fullt ut. Ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställde i december 2019 Mål och Budget för 2020-2022. I de ekonomiska ramarna för 2021-2023 är utgångspunkten de fastställda ramarna för 2021- 2022. För år 2023 har uppräkning gjorts. Nämndernas budgetramar har reducerats med lägre lönekompensation. Kompensationen har minskat från 3 procent till 2,3 procent. De medel på 10,5 mnkr som reducerades i Bildningsnämndens budgetram år 2021 har återlagts. Ytterligare 2 mnkr föreslås i och med tertialrapporten 2020 utöka Bildningsnämndens ram för ökade kostnader. Dessa 2 mnkr föreslås kvarstå under hela planperioden. Det finansiella resultatmålet om 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag har följts under planperioden. För att klara en budget i balans med bibehållet finansiellt resultatmål på 1,6 procent krävs att de effektiviserings- och utredningsuppdrag som föreslås i de gemensamma planeringsförutsättningarna genomförs.Page 51 of 376 Sida 7(12) 2 Styrmodell En styrmodell är ett ramverk som anger grundprinciper för styrning av verksamhet och beteenden. Utöver verksamhetens grunduppdrag och lagstiftning är kommunens vision och värdeord övergripande och grundläggande för Hallsbergs kommuns styrning. 2.1 Vision – Det öppna Hallsberg Visionen anger färdriktningen på sikt och syfta till att skapa en samsyn kring kommunens utveckling. All kommunal verksamhet ska utgå från visionen. Det öppna Hallsberg innebär att alla välkomna, oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg. Den trivsamma blandningen av landsbygd, natur och samhällen erbjuder livskvalitet och upplevelser för alla. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft, och utvecklar både region och individer. Våra goda kommunikationer med omvärlden skapar möten och formar Hallsberg till en kommun som alltid är vaken. De kommunala verksamheterna verkar nära individen, erbjuder ett professionellt bemötande och är lyhörda för idéer och syn-punkter. Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utmaningar. 2.2 Värdeord Värdeorden glädje, driv och öppenhet beskriver kommunens grundläggande värderingar som ska genomsyra all verksamhet och vägleda medarbetare och förtroendevalda i samtliga möten. Glädje Hallsbergs kommun, såväl organisation som geografiskt område, kännetecknas av varierande mötesplatser där människor känner glädje och stolthet. Glädjeämnen i vardagen finns bland annat i kommunens varierande och fina natur och i det rika föreningslivet. Vi bemöter varandra med respekt, inspirerar och ger varandra kraft och energi. Driv Här får man saker gjorda. Man är snabb till beslut och entreprenörskap är ett honnörsord. Vi fångar upp goda idéer och omsätter dem i verklighet. De kommunala verksamheterna kommunicerar tydligt och öppet, och beundras för sin förmåga att ta hand om synpunkter och utveckla kvaliteten. Öppenhet I dialog med invånare och näringsliv utvecklas hela kommunen. Vi tar intryck av goda idéer och stora förändringar är alltid väl förankrade och påverkade av dem som berörs. Vi är stolta över vårt integrationsarbete och öppna för mångfald. Hallsberg är alltid öppet och vi erbjuder service dygnet runt. 2.3 Strategiska områden Strategiska områden är kommunens väg för att nå visionen och har delats in i fyra områden som är viktig för att styra, leda och följa upp mot. Strategiska områden är målområden för prioritering och utveckling. Till varje område finns en övergripande målformulering. Målformuleringen har reviderats något från tidigare år. Inga nämndmålPage 52 of 376 Sida 8(12) anges i planeringsförutsättningarna utan respektive nämnd ska till varje område prioritera och precisera nämndmål för sitt uppdrag och kommunens utveckling. Tidigare nämndmål och indikatorer är vägledande för det fortsatta arbetet med att formulera mål och mått. Praktisk vägledning och anvisningar kommer att anges i mallar och anvisningar för utarbetandet av nämndplaner. Strategiskt område – Hållbar kommun Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle, där människors livskvalitet ökar. Strategiskt område – Livslångt lärande Allas lika rätt till en bra utbildning är en förutsättning för ett samhälle där alla ges möjligheten till ett gott liv. Kommunen ska verka för ett lärande genom hela livet. Strategiskt område – Alla inflytande Hallsbergs kommun ska värna om och samverka med kommuninvånarna och vara lyhörd för idéer och synpunkter. Strategiskt område – God service Representanter för Hallsbergs kommun ska alltid ge ett professionellt bemötande och god service.Page 53 of 376 Sida 9(12) 3 Driftbudget 2021 – 2023belopp i tkr Budget Flerårsplan Flerårsplan 2021 2022 2023 Kommunfullmäktige -575 -592 -610 Kommunstyrelse -49 342 -50 565 -51 086 - därav planeringsreserv -6 200 -6 200 -6 200 Drift- och Servicenämnd -31 123 -31 553 -33 244 - därav Skattefinansierad verksamhet -31 123 -31 553 -33 244 - därav Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) 0 0 0 Bildningsnämnd -352 601 -350 322 -357 872 Social- och arbetsmarknadsnämnd -348 682 -356 926 -364 051 Nytt särskilt boende -30 000 -30 900 Taxe- och avgiftsnämnd 0 0 0 Revision -690 -690 -690 Valnämnd -25 -600 -25 Överförmyndarnämnd -1 719 -1 771 -1 824 Transfereringar -134 974 -138 915 -143 082 Strukturåtgärder utv och förnyelse -14 200 -6 800 4 800 Delsumma verksamheterna -933 931 -968 734 -978 584 inklusive interna poster Finansiering inkl rensning interna poster 66 310 70 810 70 810 Gamla och nya pensionsutbetalningar -25 427 -26 190 -26 790 Årets nyintjänad förmånsbestämd ålderspension -9 690 -9 981 -10 381 Avgiftsbestämd ålderspension -29 317 -30 197 -31 197 Verksamhetens nettokostnader -932 055 -964 292 -976 142Page 54 of 376 Sida 10(12) 4 Resultatbudget 2020 – 2021belopp i mnkr Budget Flerårsplan Flerårsplan 2021 2022 2023 Verksamhetens nettokostnader -932,1 -964,3 -976,1 Avskrivningar -28,9 -30,3 -31,9 Verksamhetens nettokostnader -961,0 -994,6 -1 008,0 Skatteintäkter Not 1 726,7 754,4 783,2 Generella statsbidrag och utjämning Not 2 258,8 265,8 251,2 Verksamhetens resultat 24,5 25,5 26,4 Finansiella intäkter 1,3 1,3 1,3 Finansiella kostnader -10,0 -10,5 -11,0 Resultat före extraordinära poster 15,8 16,3 16,6 Årets resultat 15,8 16,3 16,6 Not 1 Skatteintäkter 726,7 754,4 783,2 Slutavräkning 0,0 0,0 0,0 Preliminär slutavräkning 0,0 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 726,7 754,4 783,2 Not 2 Inkomstutjämningsbidrag 180,9 182,1 182,5 Kostnadsutjämning 14,7 23,5 26,2 Regleringsbidrag/avgift 20,5 17,7 13,5 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 Utjämningsbidrag LSS -8,8 -8,9 -8,9 Ers moms lokalhyra 0,3 0,3 0,3 Kommunal fastighetsavgift 39,0 39,0 39,0 Krispaket - Covid-19 13,5 13,5 0,0 Krispaket - Covid-9 återföring per-fond -1,4 -1,4 -1,4 Ytterligare statsbidrag maj 2020 Summa generella statsbidrag/utjämning 258,8 265,8 251,2 Totalt 985,4 1 020,2 1 034,4Page 55 of 376 Sida 11(12) 5 Investeringar 2021 -2023 Planeringen av investeringar beslutas i form av investeringsramar för kommande treårsperiod. Planeringen sker utifrån tidigare investeringsplaner och uppdaterade behov av investeringar som redovisats under budgetprocessen. Ramarna anger planerings- utrymmet inför fortsatt detaljplanering och beslut om specifika investeringsprojekt. De totala investeringsramarna för åren 2021-2022 är justerade i förhållande till Mål och budget 2020-2022. För år 2023 är investeringsramarna på lägre än för år 2022. Planerade investeringar omfattar investeringar i egen verksamhet och investeringar i infrastruktur, omsorg och samhällsutvecklande åtgärder. Investeringsbudgeten bygger på ett antal bedömda investeringsbehov och därtill en första uppskattad investeringspeng. Under höstens fortsatta arbete med mål och budget samt detaljbudget kommer ytterligare beräkningar att genomföras av planerade projekt och behov plus att ytterligare projektbehov kan tillkomma eller tas bort vilket innebär att planerade investeringsramar kan komma att förändras. Det kan även innebära att investeringar kan omfördelas mellan respektive nämnd och strategisk investering samt mellan åren. Under planperioden planeras för bland annat en ny förskola i centrala Hallsberg, renovering av Samzeliiviadukten samt åtgärder i Centrumhuset. Kommunstyrelsen fattar löpande beslut om strategiska investeringsprojekt inom utrymmet för planerade ramar. Investeringsområden, belopp i tkr Budget 2021 Plan 2022 Plan 2023 Skattekollektivet: Kommunstyrelsen 2 000 1 500 1 500 Drift- och servicenämnd 7 200 7 200 7 200 Bildningsnämnd 1 800 1 800 1 800 Social- och arbetsmarknadsnämnd 1 500 1 500 1 500 Trafiksäkerhetsobjekt 1 000 1 000 1 000 Strategiska investeringar 88 500 102 000 72 000 - varav beslutat: Ombyggnad kök SUF 1 500 Summa skattekollektivet 102 000 115 000 85 000 Avgiftskollektivet VA 29 600 23 000 23 000 Totalt 131 600 138 000 108 000Page 56 of 376 Sida 12(12) 6 Uppdrag till nämnderna  I alla nämnder krävs effektiviseringsåtgärder för att möta kostnadsökningar och behov av verksamhetsförändringar. Kommunstyrelsen, Bildningsnämnden, Social- och arbetsmarknadsnämnden samt Drift- och Servicenämnden får i uppdrag att ta fram och presentera förslag till kommande års effektiviseringar. Förslagen ska innehålla syfte, tidplan, effekt på verksamhet och ekonomi. Effektiviseringsåtgärderna kan innehålla både sänkta kostnader, högre intäkter eller en kombination av båda. De föreslagna åtgärderna kan vara tillfälliga ett visst år eller bestående. För att hinna få full effekt på åtgärderna inom planerings- perioden bör starttidpunkten planeras till år 2021. Förslagen kommer att ingå i det fortsatta arbetet med mål och budget 2021-2023 och uppgå till minst 2,5 procent av respektive nämnds budgetram. Effektiviseringsförslagen ska redovisas till ekonomiavdelningen senast 14 september.  Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur det fortsatta arbetet med befolkningsprognoserna kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas till ekonomiavdelningen senast 1 september.  Kommunstyrelsen får i uppdrag att arbeta fram en reviderad lokalförsörjnings- plan. Uppdraget ska redovisas till ekonomiavdelningen senast 1 september.  Social- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att utreda och ta fram förslag på bemanning och organisation av vård- och omsorgsboendeplatser inom hela kommunen och med särskilt fokus på det nya boendet. Uppdraget ska redovisas till ekonomiavdelningen senast den 14 september.  Social- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att följa upp projekt heltid som norm samt redovisa resultat och planer för fortsatt utveckling tillsammans med en utvärdering av delade turer. Uppdraget ska redovisas till ekonomiavdelningen senast den 14 september.  Bildningsnämnden får i uppdrag att utreda hur grundskolan skulle kunna organiseras för en högre måluppfyllelse. Uppdraget ska redovisas till ekonomiavdelningen senast den 14 september.  Drift- och Servicenämnden får i uppdrag att utreda förutsättningar för att öka andelen biodrivmedel eller andra alternativ för minskad miljöpåverkan i kommunens fordonsflotta. Samtidigt ska konsekvenserna analyseras och åtgärder genomföras så att kostnadsnivån ligger kvar eller minskar jämfört med 2020. Uppdraget ska redovisas till ekonomiavdelningen senast den 14 september. Utredningsuppdragen ska ha fokus på effektivisering, kostnadsreducering samt ökad kvalitet och måluppfyllelse. Uppdragen ska användas som underlag i den fortsatta budgetprocessen 2021-2023.Page 57 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 27 - Upptagande av lån avseende inköp av renhållningsfordon (20/KS/123) Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har begärt att få ett godkännande av medlemskommunerna till att ta upp lån för inköp av renhållningsfordon. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna att Sydnärkes kommunalförbund tar upp lån för finansiering av renhållningsfordon. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet: Veronica Wallgren (S) yrkar bifall till förslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar godkänna att Sydnärkes kommunalförbund tar upp lån för finansiering av renhållningsfordon. Beslutsunderlag  TS Upptagande av lån för inköp av renhållningsfordon Expedieras till Sydnärkes kommunalförbund Ekonomiavdelningen Paragrafen är justeradPage 58 of 376 Upptagande av lån avseende inköp av renhållningsfordon

§ 27 20/KS/123Page 59 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 2020-05-18 Dnr:20/KS/123 Upptagande av lån avseende inköp av renhållningsfordon Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har begärt att få ett godkännande av medlemskommunerna till att ta upp lån för inköp av renhållningsfordon. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige godkänner att Sydnärkes kommunalförbund tar upp lån för finansiering av renhållningsfordon. Ärendet Förbundet får ta upp lån under förutsättning att medlemskommunerna gemensamt har godkänt det. Respektive medlemskommun beslutar om borgen för lån som upptas för anskaffning och/eller investering som kommer resp. medlemskommuns abonnentkollektiv till del. Sydnärkes kommunalförbund är i behov av att införskaffa tre nya sopbilar. En av sopbilen ska ersätta en sopbil i Hallsbergs kommun som vid samma tidpunkt är avskriven. Leveransen av bilen bör ske i början av 2022. För att möjliggöra inköpen, kan det komma att bli nödvändigt att lånefinansiera dessa. För att det, i sin tur, ska vara möjligt måste förbundet enligt § 13 i förbundsordningen, införskaffa ett godkännande från var och en av medlemskommunerna. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör EkonomichefPage 60 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 28 - Begäran om borgensförbindelse avseende inköp av renhållningsfordon (20/KS/124) Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har begärt Hallsbergs kommun besluta om borgensförbindelse för förbundets lån för inköp av renhållningsfordon för användning i Hallsbergs kommun. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås såsom för egen skuld ingå borgen för Sydnärkes kommunalförbund låneförpliktelser för anskaffning och/eller investering av renhållningsfordon upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2,5 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader Kommunfullmäktiges behandling av ärendet: Veronica Wallgren (S) yrkar bifall till förslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Sydnärkes kommunalförbund låneförpliktelser för anskaffning och/eller investering av renhållningsfordon upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2,5 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader Beslutsunderlag  TS Begäran om borgensförbindelse avseende inköp av renhållningsfordon Expedieras till Sydnärkes kommunalförbund Ekonomiavdelningen Paragrafen är justeradPage 61 of 376 Begäran om borgensförbindelse avseende inköp av renhållningsfordon

§ 28 20/KS/124Page 62 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 2020-05-18 Dnr:20/KS/124 Begäran om borgensförbindelse avseende inköp av renhållningsfordon Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har begärt Hallsbergs kommun besluta om borgensförbindelse för förbundets lån för inköp av renhållningsfordon för användning i Hallsbergs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar såsom för egen skuld ingå borgen för Sydnärkes kommunalförbund låneförpliktelser för anskaffning och/eller investering av renhållningsfordon upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2,5 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader Ärendet Den så kallade citybilen i Hallsberg kommer att bli avskriven hösten 2021 och behöver ersättas. Då leveranstiden för nya sopbilar nu är relativt lång behöver upphandling av sådan ske snarast. En ny sopbil för behovet bedöms kosta 2,5 mnkr varför borgensförbindelse behövs för lån till detta belopp. I stadgarna i förbundsordningen § 13 står att förbundet får ta upp lån under förutsättning att medlemskommunerna gemensamt har godkänt det. Respektive medlemskommun beslutar om borgen för lån som upptas för anskaffning och/eller investering som kommer resp. medlemskommuns abonnentkollektiv till del. Mot bakgrund av ovanstående önskar Sydnärkes kommunalförbund erhålla en försäkran från Hallsbergs kommun angående borgensåtagande på 2,5 miljoner kronor för inköp av ny sopbil. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör EkonomichefPage 63 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 29 - Utökad kommunal borgen för Hallsbergs bostadsstiftelse (20/KS/135) Ärendebeskrivning Hallsbergs bostadsstiftelse hemställer om en utökad borgensram på 95 mnkr för upptagande av lån i samband med slutförandet av pågående ROT-arbete. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att såsom för egen skuld ingå borgen för Hallsbergs Bostadsstiftelses låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 499 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Kommunfullmäktige föreslås upphäva tidigare borgensbeslut för Hallsbergs Bostadsstiftelse. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet: Magnus Andersson (S) yrkar bifall till förslaget. Jimmy Olsson (SD) yrkar på att ärendet ska återremitteras. Ordförande ställer de två yrkandena mot varandra och finner att fullmäktige ska besluta enligt förslag till beslut. Jimmy Olsson (SD) begär votering. Ordförande förrättar votering. Där en ja-röst är för en återremittering och nej-röst är för att besluta enligt förslaget. Se bifogad voteringslista. Ordförande finner återremissyrkandet avslås och att fullmäktige ska besluta enligt förslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Hallsbergs Bostadsstiftelses låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 499 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Kommunfullmäktige beslutar att upphäva tidigare borgensbeslut för Hallsbergs Bostadsstiftelse. Beslutsunderlag  TS Utökad borgensram Hallsbergs bostadsstiftelse  Skrivelse från Hallbo avseende utökad borgensramPage 64 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande Paragrafen är justeradPage 65 of 376 Voteringslista Mötesdatum Kommunfullmäktige 2020-06-15 Voteringslista: § 29 Ärende: Utökad kommunal borgen för Hallsbergs bostadsstiftelse, 20/KS/135 Voteringslist(or) Votering § 29 Ledamot Ja Nej Avstår Hans Karlsson (S), ordförande X Inger Hellqvist (C), 2:e vice ordförande X Magnus Andersson (S), ledamot X Siw Lunander (S), ledamot X Conny Larsson (S), ledamot X Veronica Wallgren (S), ledamot X Ulf Ström (S), ledamot X Börje Andersson (S), ledamot X Thomas Larsson (S), ledamot X Torbjörn Appelqvist (M), ledamot X Ulrika Björklund (M), ledamot X Lennart Pettersson (M), ledamot X Ann-Christine Appelqvist (M), ledamot X Erik Teerikoski (C), ledamot X Anders Lycketeg (C), ledamot X Tryggve Thyresson (V), ledamot X Veronica Löfling (V), ledamot X Andreas Tranderyd (MP), ledamot X Jimmy Olsson (SD), ledamot X Elin Jensen (SD), ledamot X Jussi Rinne (SD), ledamot X Oscar Lundqvist (SD), ledamot X Gert Öhlin (L), ersättare X Ingela Hagenfors (KD), ersättare X Resultat 4 20 0Page 66 of 376 Utökad kommunal borgen för Hallsbergs bostadsstiftelse

§ 29 20/KS/135Page 67 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 2 2020-06-09 Dnr:20/KS/135 Utökad kommunal borgen för Hallsbergs bostadsstiftelse Ärendebeskrivning Hallsbergs bostadsstiftelse hemställer om en utökad borgensram på 95 mnkr för upptagande av lån i samband med slutförandet av pågående ROT-arbete. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Hallsbergs Bostadsstiftelses låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 499 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Kommunfullmäktige upphäver tidigare borgensbeslut för Hallsbergs Bostadsstiftelse. Ärendet Av Hallsbergs bostadsstiftelses fastighetsbestånd på ca 1 200 lägenheter är största delen från 1950- talet och 1960-talet (totalt ca 1050 lägenheter). En viss del av det beståndet renoverades på 1990- talet (250 lägenheter). En mindre andel av det totala beståndet (130 lägenheter) är byggda på 1980- talet. Ett 20-tal lägenheter är byggda under 2018-2019. Ett normalt intervall för renovering/ombyggnation är 40-45 år. Hallsbergs bostadsstiftelse beslutade att under 2018 avyttra 300 lägenheter till AKKA Egendom. Syftet var att frigöra kapital (145 mnkr) för att skapa förutsättningar för att genomföra nödvändiga ROT-arbeten samt att kunna nyproducera lägenheter i Sköllersta, Hallsberg och Vretstorp. För att bland annat färdigställa pågående ROT-arbeten i Regnbågen har stiftelsen ett behov av nyupplåning och därmed ökad kommunal borgen. Borgensåtaganden innebär en ekonomisk risk för kommunen. Hallsbergs kommun ska tillämpa ett restriktivt förhållningssätt. Stiftelsen föreslås beviljas en utökad kommunal borgen med 95 mnkr i syfte att genomföra och slutföra pågående ROT-arbeten i etapp 2 och etapp 3a. Förnärvarande uppgår stiftelsens borgensram till 404 mnkr vilket innebär att den nya borgensramen uppgår till 499 mnkr. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Barnkonsekvensanalys är inte tillämpbar Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef BilagorPage 68 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 2020-06-09 Dnr:20/KS/135 Skrivelse från Hallsbergs BostadsstiftelsePage 69 of 376 Tjänsteskrivelse 2020-06-09 Utökad borgensram Bakgrund Stiftelsen har sedan den 13 december 2010 en borgensram hos Hallsbergs kommun om 404 mnkr. Borgensramen justerades ned till nuvarande nivå för att anpassas det totala lånebeloppet som stiftelsen hade vid tiden för beslutet. Vårt fastighetsbestånd Av stiftelsens fastighetsbestånd på ca 1 200 lägenheter är största delen från 50- 60-talet (ca 1050 lägenheter), där viss del av beståndet renoverades på 1990-talet (ca 250 st). ca 130 lägenheter är byggda på 80-talet och knappt 20 lägenheter är byggda under 2018-2019. En fastighet behöver genomgå en renovering och/eller ombyggnation efter ca 40- 45 år då flera delar i en fastighet behöver bytas ut på grund av att dess tekniska livslängd löper ut. Exempel på stora åtgärder som krävs efter ca 40-45 år är totalbyte av elledningar, vatten- och värmestammar, i förekommande fall fönster, fasad och tak. Även invändigt finns behov av byte av badrummens ytskikt samt kökets samtliga stomdelar. Vårt lånebehov Stiftelsens styrelse har, för att skapa förutsättningar för att kunna ROTa valt att under år 2018 avyttra ca 300 lägenheter till AKKA Egendom och på så sätt frigjort kapital (145 mnkr). Kapitalet har använts för att dels kunna nyproducera lägenheter i Sköllersta, Hallsberg och Vretstorp, vidta nödvändiga investeringar i befintligt bestånd men även för att kunna påbörja ROT (=Renovering, Ombyggnation, Tillbyggnation) av stiftelsens fastighetsbestånd som är i akut behov av ROT i Regnbågen (kvarteret Harven). Stiftelsen styrelsen har även övervägt möjligheten att riva och bygga nytt, dock har de inte uppfattat det som ett alternativ. Stiftelsens styrelse har även funnit att det är av betydelse att kvarteret Regnbågen får rejält lyft varför de funnit det bäst att genomföra ett total-ROT. Vår nuvarande borgensram Vår nuvarande borgensram har funnits i mer än 10 år och är som tidigare nämnts på 404 mnkr.Page 70 of 376 Tjänsteskrivelse 2020-06-09 För att likviditetsmässigt klara den beslutade och pågående Rotningen i Regnbågen samt även fortsätta med ytterligare fastigheter i såväl Vretstorp som Pålsboda behöver stiftelsen få en tydligt utökad borgensram från Hallsbergs kommun. I detta skede begär stiftelsen att borgensramen utökas till 499 mnkr, detta för att kunna hantera pågående ROTningar: Etapp 1 (trapphus 48-58) färdigställdes under kvartal 1 år 2020, Etapp 2 (trapphus 34-46) pågår för fullt och i augusti påbörjas etapp 3 a (trapphus 24-32), detta tillsammans med att stiftelsen har ingått avtal med kommunen om att bygga om Knutens kök mm. I tjänsten Hans Boskär Pamela Kachoah vd ekonomiansvarigPage 71 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 30 - Ny medlem i Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk och översättarservice (20/KS/115) Ärendebeskrivning Efter att Nora kommun nu har ansökt om att få ingå i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice föreslås att ansökan ska bifallas och att reviderat samverkansavtal och reviderat reglemente för den gemensamma nämnden fastställs. Beslutet kräver att övriga medlemmar också fattar likalydande beslut. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet från och med 2020-10-01, att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs upphör när det nya samverkansavtalet träder i kraft, att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs, Lekebergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet: Siw Lunander (S) yrkar bifall till förslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar: att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun,Page 72 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet från och med 2020-10-01, att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs upphör när det nya samverkansavtalet träder i kraft, att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs, Lekebergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner. Beslutsunderlag  TS Ny medlem i Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk och översättarservice  Föredragnings-PM regionstyrelsen  Samverkansavtal Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk och översättarservice  Reglemente Gemensamma nämnden för företagshäslsovård samt tolk och översättarservice  Ansökan Nora kommun Expedieras till Region Örebro län Örebro kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommunPage 73 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande Paragrafen är justeradPage 74 of 376 Ny medlem i Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk och översättarservice

§ 30 20/KS/115Page 75 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 2 Dnr:20/KS/115 Ny medlem i Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk och översättarservice Ärendebeskrivning Efter att Nora kommun nu har ansökt om att få ingå i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice föreslås att ansökan ska bifallas och att reviderat samverkansavtal och reviderat reglemente för den gemensamma nämnden fastställs. Beslutet kräver att övriga medlemmar också fattar likalydande beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott förslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet från och med 2020-10-01, att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs upphör när det nya samverkansavtalet träder i kraft, att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs, Lekebergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner. Ärendet Örebro läns landsting och Örebro kommun inrättade 2005 en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. 2007 tillfördes kommunens tolkförmedling den gemensamma nämnden och nämnden antog benämningen gemensam nämnd för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Samverkande kommuner har sedan utökats med: Kumla 2009, Hallsberg och Laxå 2015, Lindesberg 2016, Ljusnarsberg 2017 och Lekeberg 2018. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sedan nu även Nora kommun önskar medverka i den gemensamma nämnden föreslås att det ingångna avtalet mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Lekebergs kommun upphör fr.o.m. 2020-10-01, då nytt avtal träder i kraft. Samtidigt gäller även nytt reglemente för nämnden varvid tidigare reglemente upphör att gälla.Page 76 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Dnr:20/KS/115 Region Örebro län är som tidigare värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Det föreslås med ändring av tidigare avtal och reglemente att nämnden ska bestå av 20 ledamöter och 20 ersättare. Härvid ska ledamöter och ersättare utses enligt följande: Region Örebro län 10 ledamöter och 10 ersättare, Örebro kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lekebergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare samt Nora kommun 1 ledamot och en ersättare. Region Örebro län ska som värdorganisation inneha posten som ordförande medan Örebro kommun ska inneha posten som vice ordförande. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Maria Fransson Förvaltningschef Kommunsekreterare Bilagor Ansökan Nora kommun Förslag till reglemente Förslag till samverkansavtalPage 77 of 376 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Niklas Tiedermann 2020-05-26 Dnr: 20/KS/115 www.regionorebrolan.se Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Organ Regionstyrelsen Ny medlem (Nora kommun) i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet från och med 2020-10-01, att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs upphör när det nya samverkansavtalet träder i kraft, att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs, Lekebergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner samt att till ny ledamot i nämnden välja X och till ersättare i nämnden välja Y. Sammanfattning Efter att Nora kommun nu har ansökt om att få ingå i den gemensamma nämnden förPage 78 of 376 2 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Niklas Tiedermann 2020-05-26 Dnr: 20/KS/115 www.regionorebrolan.se Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se företagshälsovård samt tolk- och översättarservice föreslås att ansökan ska bifallas och att reviderat samverkansavtal och reviderat reglemente för den gemensamma nämnden fastställs. Beslutet kräver att övriga medlemmar också fattar likalydande beslut. Ärendebeskrivning Örebro läns landsting och Örebro kommun inrättade 2005 en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. 2007 tillfördes kommunens tolkförmedling den gemensamma nämnden och nämnden antog benämningen gemensam nämnd för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Samverkande kommuner har sedan utökats med: Kumla 2009, Hallsberg och Laxå 2015, Lindesberg 2016, Ljusnarsberg 2017 och Lekeberg 2018. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sedan nu även Nora kommun önskar medverka i den gemensamma nämnden föreslås att det ingångna avtalet mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Lekebergs kommun upphör fr.o.m. 2020-10-01, då nytt avtal träder i kraft. Samtidigt gäller även nytt reglemente för nämnden varvid tidigare reglemente upphör att gälla. Region Örebro län är som tidigare värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Det föreslås med ändring av tidigare avtal och reglemente att nämnden ska bestå av 20 ledamöter och 20 ersättare. Härvid ska ledamöter och ersättare utses enligt följande: Region Örebro län 10 ledamöter och 10 ersättare, Örebro kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lekebergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare samt Nora kommun 1 ledamot och en ersättare. Region Örebro län ska som värdorganisation inneha posten som ordförande medan Örebro kommun ska inneha posten som vice ordförande. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Beslutet bedöms inte har några direkta konsekvenser för dessa perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Beslutet bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser.Page 79 of 376 3 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Niklas Tiedermann 2020-05-26 Dnr: 20/KS/115 www.regionorebrolan.se Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Beslutsunderlag Föredragnings-PM 2020-05-29 Skrivelse från Nora kommun Förslag till reglemente Förslag till samarbetsavtal Rickard Simonsson regiondirektör Skickas till: (Ange vem/vilka beslutet ska skickas till)Page 80 of 376 Sida 1 av 4 SAMVERKANSAVTAL Bakgrund Örebro läns landsting, nu Region Örebro län, och Örebro kommun har kommit överens om att från och med den 1 januari 2005 inrätta en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. Till grund för denna samverkan träffades ett avtal härom. Genom beslut i landstinget och Örebro kommun tillfördes 2007 kommunens tolkförmedling den gemensamma nämnden och nämnden antog benämningen gemensam nämnd för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Samverkande kommuner har sedan utökats med: Kumla 2009, Hallsberg och Laxå 2015, Lindesberg 2016 och Ljusnarsberg 2017 och Lekeberg 2018. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sedan nu även Nora kommun önskar medverka i den gemensamma nämnden upphör härmed det tidigare ingångna avtalet mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun, Lekebergs kommun och Ljusnarsbergs kommun fr.o.m. 2020-10-01, då detta avtal träder i kraft. Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun, Lekebergs kommun och Nora kommun, gemensamt kallade parterna, träffar därför nu nedanstående avtal om samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Region Örebro län är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. § 1 Uppgifter m.m. Nämnden har ansvar för företagshälsovård och tolk- och översättarservice (ej teckenspråk) åt parterna. Nämndens verksamhet kommer att drivas genom en särskild förvaltning inom Region Örebro län. Förvaltningen består av två skilda verksamheter, dels företagshälsovård (Regionhälsan) och dels språktolkning och översättningar (Tolk- och översättarservice). Regionhälsan erbjuder konsulttjänster inom arbetsmiljöområdet och arbetslivsinriktad rehabilitering i hela Örebro län. Tolk- och översättarservice förmedlar tolk- och översättartjänster för kontakter mellan myndigheter och länsinvånare då gemensamt språk saknas så att möjlighet till kommunikation tryggas för alla berörda parter.

§ 2 Administration Region Örebro län skall genom sin förvaltning ha ansvaret för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet nämnden ansvarar för. § 3 Äganderätt till egendom och arbetsgivaransvar För den verksamhet som skall bedrivas i nämnden skall Region Örebro län vara huvudman och äga eller förhyra fastighet, inventarier och annan lös egendom. Region Örebro län skall vara arbetsgivare för den personal som är anställd i nämndens verksamhet.Page 81 of 376 Sida 2 av 4 § 4 Försäkring Region Örebro län ansvarar för att egendom och verksamhet har erforderligt försäkringsskydd.

§ 5 Kostnadsfördelning m.m. Var och en av parterna beslutar i vilken utsträckning man vill använda den gemensamma nämndens tjänster. När det gäller företagshälsovård fastställer vardera parten årligen den budget man avsätter för företagshälsovård. Det fastställda beloppet för företagshälsovård betalas månatligen med 1/12. Tolktjänsterna beställs löpande utifrån uppkomna behov och faktureras månatligen. Respektive part svarar för uppkomna underskott i proportion till det antal timmar som part har anlitat den gemensamma nämndens tjänster. Överskott som uppkommer i verksamheten skall tillföras denna verksamhet om inte parterna beslutar om annat. § 6 Insyn i förvaltningen Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden skall till parterna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. § 7 Mandatperiod Mandatperioden skall vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till fullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet skall dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång enligt vad närmare anges i § 10.

§ 8 Sammansättning Nämnden skall bestå av 20 ledamöter och 20 ersättare. Ledamöter och ersättare utses enligt följande: Region Örebro län 10 ledamöter och 10 ersättare, Örebro kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lekebergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare samt Nora kommun 1 ledamot och 1 ersättare. Parterna är överens om att Region Örebro län skall inneha posten som ordförande och Örebro kommun skall inneha posten som vice ordförande. § 9 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal skall i första hand lösas av parterna i samråd. Kan enighet inte uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol.

§ 10 Avtalets giltighet Detta avtal gäller från och med 2020-10-01 till och med 2024-12-31 och förutsätter för sin giltighet godkännande av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsberg, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg, Lekeberg och Nora.Page 82 of 376 Sida 3 av 4 Vardera parten har rätt att senast 12 månader före avtalstidens utgång säga upp detta avtal till upphörande. Sker inte sådan uppsägning är avtalet förlängt med fyra år i sänder. För dessa förlängningsperioder gäller en uppsägningstid av 18 månader före avtalsperiodens utgång. Detta avtal ersätter tidigare avtal mellan parterna i denna sak. ------------------- Detta avtal har upprättats i nio likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Örebro den Örebro den För Region Örebro län För Örebro kommun ------------------------ ------------------------ ------------------------ ----------------------- Kumla den Hallsberg den För Kumla kommun För Hallsbergs kommun ------------------------ ------------------------ ------------------------ ------------------------ Laxå den Lindesberg den För Laxå kommun För Lindesbergs kommun ------------------------ ------------------------ ------------------------ ------------------------Page 83 of 376 Sida 4 av 4 Kopparberg den Fjugesta den För Ljusnarsbergs kommun För Lekebergs kommun ------------------------ ------------------------ ------------------------ ------------------------ Nora den För Nora kommun ------------------------ ------------------------ -Page 84 of 376 Sida 1 av 4 Bakgrund Örebro läns landsting, nu Region Örebro län, och Örebro kommun har kommit överens om att från och med 2005-01-01 inrätta en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. Örebro kommun och landstinget har senare, med verkan från och med 2007-09-01, beslutat att kommunens tolkförmedling skall tillföras den gemensamma nämnden, som därvid namn- ändrats till den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Sedan 2009-01-01 ingår Kumla kommun i den gemensamma nämnden, och sedan 2015 Hallsbergs kommun och Laxå kommun, sedan 2016 Lindesbergs kommun, sedan 2017 Ljusnarsbergs kommun och sedan 2018 Lekebergs kommun. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sedan beslut nu besluts fattats om att även Nora kommun med verkan från och med 2020-10-01, ska ingå i den gemensamma nämnden gäller nedanstående REGLEMENTE Region Örebro län är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lekebergs kommun och Nora kommun ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden.

§ 1 Uppgifter m.m. Nämnden har ansvar för företagshälsovård och tolk- och översättarservice (ej teckenspråk) åt parterna. Nämndens verksamhet kommer att drivas genom en särskild förvaltning inom Region Örebro län. Förvaltningen består av två skilda verksamheter, dels företagshälsovård (Regionhälsan) och dels språktolkning och översättningar (Tolk- och översättarservice). Regionhälsan erbjuder konsulttjänster inom arbetsmiljöområdet och arbetslivsinriktad rehabilitering i hela Örebro län. Tolk- och översättarservice förmedlar tolk- och översättartjänster för kontakter mellan myndigheter och länsinvånare då gemensamt språk saknas så att möjlighet till kommunikation tryggas för alla berörda parter. Utöver vad som följer av lag skall nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet.Page 85 of 376 Sida 2 av 4 Nämnden skall till regionen och kommunerna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. Nämnden skall vid behov samråda med berörda nämnder och förvaltningar i regionen och kommunerna samt med andra myndigheter. § 2 Sammanträden Den gemensamma nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder hos regionen om inte nämnden själv bestämmer annat.

§ 3 Sammansättning Nämnden består av 20 ledamöter och 20 ersättare. Ledamöter och ersättare utses enligt följande: Region Örebro län 10 ledamöter och 10 ersättare Örebro kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lekebergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare samt Nora kommun 1 ledamot och 1 ersättare. Regionen ska som värdorganisation utse ordförande medan Örebro kommun utser vice ordförande.

§ 4 Ersättarnas tjänstgöring Om ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättare inte valts proportionellt skall de tjänstgöra enligt den av respektive fullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit tjänstgöringen på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti har trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. § 5 Anmälan av förhinderPage 86 of 376 Sida 3 av 4 En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndens sekreterare.

§ 6 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroende- vald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta.

§ 7 Ersättare för ordföranden Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. § 8 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör då redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll skall anslås på regionens och kommunernas anslagstavlor.

§ 9 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. § 10 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer.

§ 11 Undertecknande av handlingarPage 87 of 376 Sida 4 av 4 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar.Page 88 of 376 Page 89 of 376 Page 90 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 31 - Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår (20/KS/7) Ärendebeskrivning Nerikes Brandkår har inkommit med årsredovisning för 2019. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Jäv Magnus Andersson (S) och Lennart Petterson (M) deltar inte i beslutet. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag  TS Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår  Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår  Missiv Granskning Informationssäkerhet  Slutrapport Granskning av förbundets informationssäkerhet Paragrafen är justeradPage 91 of 376 Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår

§ 31 20/KS/7Page 92 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/7 Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår Ärendebeskrivning Nerikes Brandkår har inkommit med årsredovisning för 2019. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Maria Fransson Förvaltningschef Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår Revisionsrapport 2019 Revisionsberättelse 2019 Följebrev årsredovisning 2019Page 93 of 376 Nerikes Brandkår Kommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg Nora och Örebro samverkar om gemensam räddningstjänst och olycksförebyggande arbete. ÅrsredovisningPage 94 of 376 Page 95 of 376 Förvaltningsberättelse sid. 04 Driftredovisning sid. 22 Investeringsredovisning sid. 26 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys sid. 27 Redovisningsprinciper sid. 28 Noter sid. 29 Revisionsberättelse sid. 33 InnehållsförteckningPage 96 of 376 FörvaltningsberättelseMycket på gång... Ny operativ ledning Vid direktionens möte i december 2019 togs beslutet att Nerikes Brandkår ska ingå i den nya gemensamma system- ledningen för Räddningsregion Bergsla- gen (RRB). RRB omfattar en samverkan mellan 17 räddningsorganisationer i fem län som i sin tur svarar för rädd- ningstjänst i 42 kommuner. Inom re- gionen finns 100 brandstationer som varje år sammanlagt rycker ut på cirka 7 500 händelser. Det är inte ett nytt kom- munalförbund som bildas, utan samver- kan omfattar endast den operativa verk- samheten vid larm. Nerikes Brandkår kommer organisatoriskt att vara värd för den inre ledningen som minst ska bestå av ett vakthavande befäl och ett larmbefäl tillsammans med larm- personal från SOS Alarm. Den yttre ledningen kommer också att utökas med fler befäl så att styrkeledare från respektive station har tillgång till operativ chef och insatsledare inom varje delområde. Det kommer också att finnas tillgång till en räddningschef i beredskap som är gemensam för hela regionen. I och med Räddningsregion Bergslagen ökar de berörda räddningstjänsternas förmåga att leda stora räddningsinsatser väsentligt. Alla resurser inom RRB dispo- neras gemensamt för att den drabbade ska få bästa möjliga hjälp vid en händelse. Uthålligheten blir bättre, samtidigt som teknik och fordon kan nyttjas på ett ef- fektivare sätt. Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap (MSB) har länge påpekat att räddningstjänsterna måste bli bättre på övergripande ledning. Det är därför mycket positivt att RRB uppfyller alla MSBs direktiv och att vi nu kan star- ta den nya systemledningen den 12 maj 2020. Det är också glädjande att staten kommer att ge ett bidrag på ca 4,50 krper invånare till alla kommuner, för att under- lätta införandet. Samhällsgemensam larm- och ledningscentral (SLC) Arbetet med den samhällsgemensamma larm- och ledningscentralen i Örebro löper på enligt plan, vilket innebär att anläggningen ska stå klar år 2023. Då kommer larm och inre ledning att kunna hanteras i gemensamma lokaler för »blå- ljusorganisationerna«, där även ovanstå- ende inre ledning för Räddningsregion Bergslagen ingår. Den upphandlade tomten för byggnaden gränsar mot E 18/20 vid trafikplats Mun- katorp. Intea Fastigheter AB är fastighets- ägare och Polisen blir primär hyresgäst, för att i sin tur hyra ut lokaler till SOS Alarm, Nerikes Brandkår och Länsstyrelser. Nya handlingsprogram Arbetet med att revidera handlingspro- grammet för den olycksförebyggande och den operativa verksamheten inom Neri- kes Brandkår har försenats. Förseningen beror på att den nya ledningsorganisa- tionen har prioriterats och att diskussio- ner har pågått med kommunalförbundet Västra Mälardalen (Köping, Arboga och Kungsör) om eventuellt medlemskap i Nerikes Brandkår. Direktionen beslöt dock i slutet av året att Nerikes Brandkår inte ska ta emot fler kommuner i nuläget, så ett nytt handlingsprogram kommer att tas fram under första halvåret 2020. 4Page 97 of 376 Brandstationen i Guldsmedshyttan har fått en välbehövlig renovering under året. Nu fortsätter vi att succesivt se över övriga stationer i förbundet.Förvaltningsberättelse Brandstationer Förberedelserna för Österstation i Örebro är klara och målsättningen är att bygget ska påbörjas andra halvan av 2020. Under 2019 har brandstationen i Guld- smedshyttan byggts ut och renoverats. Bland annat har omklädningsutrymmena anpassats för såväl kvinnor som män, de har fått nya portar och belysning , samt en utbyggnad med fordonsplats. På motsva- rande sätt har dusch och bastu ordnats vid brandstationen i Fellingsbro. Räddningsvärnet i Nyhyttan, som länge varit i behov av en ny station, kommer nu att få nya lokaler i grannorten Järnboås. En garagebyggnad har uppförts bredvid skolans gymnastiksal och brandmännen kommer även att få nyttja skolans lek- tionssal och omklädningsrum. Eftersom lokalfrågorna påverkar möj- ligheterna att rekrytera brandmän i be- redskap och personal till räddningsvärn, kommer vi framöver att uppmärksamma medlemskommunerna på vilka stationer som behöver rustas eller byggas om. Minskad beredskap Trots intensivt rekryteringsarbete fattas det fortfarande personal vid brandstatio- nerna i Vretstorp, Finnerödja, Olshammar och Guldsmedshyttan. Problemet i Vrets- torp och Finnerödja består främst i att an- talet arbetstillfällen på orten har minskat och att det därför finns ytterst få personer att tillgå som kan ingå i en beredskaps- styrka på dagtid. Kvällar och helger ser beredskapen något bättre ut. Räddningsvärnet i Olshammar är nog den station som har haft störst problem att rekrytera personal över tid, även då Askersunds kommun själva svarade för räddningstjänsten. Den minskade bered- skapen kommer därför att tas upp till dis- kussion inför det nya handlingsprogram- met för Nerikes Brandkår. Frånsett svårigheten att rekrytera är det mycket glädjande att den totala omsätt- ningen på brandmän i beredskap har minskat. Under 2019 har 19 personer anställts och 14 personer har slutat, jäm- fört med 2018 då siffrorna istället var 42 respektive 34! Bättre rustade Efter skogsbränderna under 2018 har en hel del saker gjorts för att vi bättre ska kunna hantera dessa händelser. Ett flertal utbildningar har genomförts, en drönare har köpts in och inte minst har man insett att räddningstjänsterna behöver samver- ka ändå mer i framtiden. Att kunna använda sig av en drönare vi- sade sig vara värdefullt vid skogsbränder, men vi ser även andra insatser där en drö- nare kan vara till hjälp. Nerikes Brandkår har också förbättrat tek- niken för ledningsstöd (kommunikation, kartor, GPS mm) ute i fält. En ack så viktig del är också att släckbilarna har utrustats med frystorkad mat och vattenpåsar, vil- ket innebär att varje styrka kan klara sig längre initialt innan en större mathållning organiseras. MSB har också kraftfullt förstärkt sin för- måga att stötta kommunerna vid större händelser. Exempel på detta är bättre tillgång till helikoptrar samt att en hel del förstärkningsmateriel för skogsbrand- släckning har köpts in. 5 Vi vill rikta ett varmt tack till alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under året. Ledningsgruppen för Nerikes Brandkår Brandchef Per-Ove Staberyd Ekonomichef Helena Luthman Vice brandchef Anders Larsson Räddningsavdelningen Vice brandchef Ulf Smedberg Olycksförebyggande avdelningenPage 98 of 376 FörvaltningsberättelseDagtidspersonal 2019-12-31 Brandchef 1 tjänst Räddning 16 tjänster Olycksförebyggande 12 tjänster Administration 6 tjänster Nerikes Brandkårs insatsområde Heltid Befäl Brandmän Räddningschef 1 pers Örebro 10 pers Operativ chef 1 pers Byrsta 5 pers Insatsledare 1 pers Inre befäl 1 pers Räddningspersonal i beredskap (RIB) Lindesberg 6 pers Nora 5 pers Askersund 5 pers Garphyttan 4 pers Byrsta 5 pers Odensbacken 4 pers Fellingsbro 5 pers Pålsboda 4 pers Fjugesta 5 pers Vintrosa 4 pers Frövi 5 pers Finnerödja 3 pers Guldsmedshyttan 5 pers Vretstorp 3 pers Kopparberg 5 pers Hjortkvarn 3 pers Laxå 5 pers Räddningsvärn - frivillig personal Vi strävar efter att ha tio personer vid varje räddningvärn. En viktig del av Nerikes Brandkår är vår räddningspersonal i beredskap (RIB). Vi har idag sjutton stationer, och en kår på heltidsstationen i Byrsta, som bemannas av deltidsanställda brandmän. De bor och jobbar i närheten av sin brandstation och har i regel beredskap var tredje vecka. Det innebär att de ska vara beredda att rycka ut från brandstationen inom ca fem minuter från att larmet går. Ett räddningsvärn är en frivillig brandstyrka som larmas som förstärkning till våra heltids- styrkor och RIB. Personalen vid våra tio brandvärn har ingen schemalagd beredskap, utan hela styrkan larmas och de som har möjlighet åker till stationen. Här utgår timersättning vid utryckning, övning och materialvård. På de två heltidsstationerna Örebro och Byrsta jobbar totalt ca 100 brandmän och befäl. Här hittar du även vår dagtids- personal, som sysslar med olycksförebyggande arbete, teknik, utbilding, övning, operativ planering och administration. Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänst och förebyggande brandskydd för sammanlagt 258 000 invånare i de nio kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg. Beredskap dygnet runt 365 dagar om året Inom vårt insatsområde finns 28 brandstationer med minst 98 personer i beredskap. Med den frivilliga värnpersonalen inräknad förfogar organisatio- nen över 130 personer dygnet runt. RIB VÄRN HELTID 6Page 99 of 376 FörvaltningsberättelseRIB - ett mervärde för arbetsgivaren Vi vill alla att det ska finnas någon som kommer och hjälper till när människor eller egendom är i fara - oav- sett var man bor. Att ha brandstationer med heltidsanställd personal på alla orter är inte möjligt, så för att räddningstjänsten ska fungera är vår räddningspersonal i beredskap helt ovärdelig. Som RIB är man deltidsanställd på Neri- kes Brandkår. Man bor och arbetar nära sin station och har beredskap i regel var tredje vecka. Oftast har man en annan hu- vudanställning, vilket gör det nödvändigt att arbetsgivare på våra mindre orter är positiva till att ha brandmän anställda. Nio brandmän på bryggeriet En av flera arbetsgivare som vi gärna vill lyfta fram i detta sammanhang är Koppar- bergs bryggeri i Ljusnarsbergs kommun. Här jobbar nio brandmän, vilket är drygt hälften av gänget på Kopparbergs RIB- station. Felix Stark är styrkeledare i Kopparberg och jobbar även heltid som lagledare på bryggeriets lager. » På vår station har vi beredskap var tredje vecka och oftast fungerar det mycket bra att kombinera med jobbet på bryggeriet, berättar Felix « I genomsnitt lämnar jag kanske jobbet en gång per jourvecka. Det kan vara lite stökigt om det är full körning här på lagret, men vi har bra sammanhållning och löser saker ihop. « Plan för tryggad produktion Det är bra spridning på brandmännen på Kopparbergs bryggeri och alla har inte be- redskap samma vecka. Men om det skulle inträffa en större eller långvarig händelse finns det en back-up plan som gör det möjligt för alla att lämna jobbet utan att produktionen påverkas. » Skogsbrandssommaren 2018 upprät- tade man ett tillfälligt avtal där brygge- riet bjöd på vilotid om vi som hade be- redskap behövde återhämta oss efter en insats, berättar Felix vidare. Det kändes tryggt och betydde att vi kunde göra ett bra jobb och ändå hade ork att hjälpa till vid bränderna utanför Nerikes Brandkårs insatsområde.« Ljusnarsberg är vår nyaste medlems- kommun, som gick med i förbundet år 2018. Här på RIB-stationen i Kopparberg jobbar 16 brandmän som har beredskap var tredje vecka och åker på ca 80 utryckningar per år. Alla är vinnare Arbetsgivare som uppmuntrar och låter sin personal jobba som RIB tar ett stort samhällsvar och får även mycket tillbaka. En brandman släcker inte bara bränder utan är också utbildad inom bland an- nat akut omhändertagande, brandskydd, farliga ämnen, trafikolyckor, krishantering och arbetsskydd. » Det finns egentligen bara fördelar med ha så många RIB anställda här på bryggeriet, säger Rickhard Voigt, COO på Kopparbergs Bryggeri. Jag kan se att deras personliga utveck- ling i rollen som brandman ger effekt även här, i form av ansvarstagande, riskmedvetenhet och bra ledaregen- skaper. Sen har vi ju så klart god nytta av de- ras faktiska kunskap när det gäller till exempel förebyggande brandskydd, krishantering och sjukvård. Än så länge har vi inte satt någon övre gräns för hur många brandmän vi kan ha anställda, avslutar Rickhard. « » Än så länge har vi inte satt nå- gon övre gräns för hur många brandmän vi kan ha anställda, säger Rickhard Voigt, COO på Kopparbergs bryggeri « Felix Stark Rickhard Voigt 7Page 100 of 376 FörvaltningsberättelsePolitisk ledning Organisation Brandchef Per-Ove Staberyd Räddningsavdelningen ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår, såväl heltid som räddningspersonal i beredskap (RIB) och värnpersonal. Här samord- nas även personalfrågor, operativ planering, intern utbildning och övning för all personal, samt teknik och drift för samtliga stationer. Räddning Vice brandchef Anders Larsson Personal Teknik Övning Operativ planering Olycksförebyggande avdelningen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och or- ganisationer för att genom tillsyn, in- formation och utbildning förebygga risker i samhället. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotningsverksamheten i våra med- lemskommuner. Olycksförebyggande Vice brandchef Ulf Smedberg Utbildning Brandskydd Administrativa avdelningen är för- bundets nav som jobbar över hela organisationen. Här sköts ekonomi, löner, diarium, telefonväxel, admi- nistration kring automatlarm, kom- munikationsfrågor och mycket mer. Avdelningen svarar dessutom för ekonomi-, och kursadministration åt Brandskyddsföreningen Örebro län. Administration Ekonomichef Helena Luthman Ekonomi, lön, automatlarm kommunikation, reception/växel Direktion Revision 8Page 101 of 376 FörvaltningsberättelseAnsvar och engagemang Vi känner engagemang i vårt uppdrag. Söker den information vi behöver och tar ett personligt ansvar för arbetet. Respekt Vi tycker att allas lika värde är en självklarhet. Vi behandlar dem vi möter med respekt och är lyhörda för varandras åsikter. Omtanke och trygghet Vi visar omtanke och sätter den drabbades behov i fokus. Vi är varandras arbets- miljö, visar gott kamratskap och är lojala mot våra värderingar och beslut. Ordning och kvalitet Vi är alla ambassadörer för Nerikes Brandkår. Vi håller ord- ning på fordon och material för att bevara en hög kvalitet. Handling Vi får saker gjorda, strävar mot ständiga förbätt- ringar och har mod att tänka nytt. Värdeord Våra värdeord fungerar som ledstjärnor i vardagen. De definierar Nerikes Brandkårs organisationskultur, det vi tror på och tycker är viktigt. AnsvarRespekt Omtanke Engagemang Trygghet Kvalitet Ordning Handling Vision, verksamhetsidé och uppdrag 9Page 102 of 376 FörvaltningsberättelseVåra mål visar vägen för verksamheten Inriktingsmål Inriktningsmålen för Nerikes Brandkår speglar direktionens politiska prioriteringar och tar ut riktningen för organisationen under mandatperioden. Till inriktningsmålen kopplas sedan mätbara prestationsmål så att vi lättare ska kunna prioritera, följa upp och utvärdera vår verksamhet. Verksamheten bedrivs effektivt och miljö- medvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Detta mål är en av de största anledningarna till att Nerikes Brand- kår bildades. Det är lättare att kraftsamla sig kring olika frågor om man förfogar över en större verksamhet. Här är samverkan och utveckling nyckeln till förbundets framgång. Att tänka nytt har gett stor effekt då det gäller att utveckla verksamheten. Människor som bor eller vistas i våra med- lemskommuner känner sig trygga och har ett likvärdigt skydd mot olyckor. Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad per- sonal på 28 olika platser inom förbundet. De flesta tätorter nås inom högst 10 minuter. Specialutrustning och vissa förstärk- ningsfordon är gemensamma. Bakre ledningsstöd finns dygnet runt för att täcka hjälpbehoven på bästa sätt. Medborgarna i våra medlemskommuner har förmågan att själva förebygga och minska effekterna av oönskade händelser. Information, utbildning och tillsyn är viktiga instrument som un- derlättar för medborgarna att ta eget ansvar. Effekterna av detta kan ses vid exempelvis inträffade händelser där allmänheten själ- va släcker bränder i ett tidigt skede, eller utför hjärt-lungräddning innan räddningspersonal är på plats. I mötet med Nerikes Brandkår känner människor att de får det stöd och den hjälp situationen kräver. Hur vi bemöter människor speglar hur man upplever den hjälp och det stöd man får av oss. Genom att möta människor där de är och vara ödmjuka inför situationen kan vi skapa förtroende. Medarbetare inom Nerikes Brandkår har er- forderlig kompetens samt känner trygghet, yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvar, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. 10Page 103 of 376 FörvaltningsberättelseÖvningsenheten Övningsverksamheten ska genomföras utifrån Nerikes Brandkårs målplan och personalen ska vara nöjd med utbildningen. Mål Resultat Måluppfyllelse Kvalitetssäkra våra interna utbildningar Grib (kompetensutbildning för brand- män i beredskap) och Arbetsledarutbild- ning genom att examinera alla deltagare enligt fastställda kriterier. Målet är uppfyllt. Samtliga deltagare på våra utbildningar Grib och Arbetsledare har klarat examinationerna såväl teoretiskt som praktiskt. Några delta- gare har kallats in för omprov inom vissa moment och har då visat tillräcklig kunskap för att bli godkända. Prestationsmål Vi har satt upp sju prestationsmål för verksamheten. Målen syftar till att uppnå förbundets vision och tar av- stamp från inriktningsmålen. Måluppfyllelsen mäts i: Ej uppfyllt, delvis uppfyllt och uppfyllt. För att räknas som delvis uppfyllt krävs att måluppfyllelsen är minst 50%. Av de sju prestationsmålen är fyra uppfyllda och tre delvis uppfyllda. Enheten för operativ planering För att kunna erbjuda bästa möjliga hjälp till de drabbade ska vi dokumentera och ta tillvara erfarenheter från våra insatser. Mål Resultat Måluppfyllelse För att ta vara på erfarenheter från insatser ska samtliga olycksundersökningar och insatsutvär- deringar följas upp och föreslagna förbättrings- åtgärder ska utredas och inom rimliga kostna- der åtgärdas. Målet är delvis uppfyllt. Fokus 2019 har inte legat på fullständiga olycksundersök- ningar utan på förenklade undersökningar/uppföljningar (benämns insatsdokumentation och SAR) i syfte att enklare och snabbare ta lärdom av inträffade händelser. Åtgärder som föreslagits i dessa har i stor omfattning genomförts. Vid behov ska uppföljning gentemot olycks- drabbade genomföras. Syftet med detta är främst för att vara ett stöd och erbjuda den drabbade möjlighet att i efterhand få gå igenom insatsen och ställa frågor. Här kan det också fin- nas möjlighet för oss att kunna få återkoppling på vårt bemötande. Målet är uppfyllt. Många uppföljningar gentemot drabbade genomförs löpande och som en naturlig del av efterspelet kopplat till en insats. Åtminstone på heltidssidan och där insatsledare/operativ chef involverats. Tillgänglighet och bemötande Vi ska vara tillgängliga och bemöta människor med förståelse och öppenhet. Mål Resultat Måluppfyllelse Genomföra kartläggning av fyra av våra kom- munikationskanaler: extern webb, intern webb, telefoni, samt besök i våra lokaler. Målet är delvis uppfyllt. Kartläggning av besökare och antal samtal har genomförts. När det gäller våra webbplatser har detta inte kunnat genom- föras som planerat då tekniken inte kunnat ge oss de uppgifter som vi önskat. Vi har dock sammanställt de synpunkter vi fått in och kan konstatera att de flesta tycks hitta vad de söker. Minst 80 % av de som har kontakt med rädd- ningstjänsten i myndighetsärenden ska uppleva att de får tillräcklig information om ärendets hantering. Målet är uppfyllt. Siffror för 2019 (som inte ännu är kompletta för hela året) visar på värdet 80 avseende hur nöjd man är med informatio- nen totalt sett. 11Page 104 of 376 FörvaltningsberättelseProjekt bostadsbränder i mål Trots att trenden var att antalet bostadsbränder totalt sett minskade inom förbundet år 2016 kunde vi se att några områden i Örebro var överrepresenterade i statistiken. Även antalet anlagda bränder och skadegörelse var ett problem i dessa områden och stämningen vid insatser kunde ibland upplevas spänd och hotfull för ut- ryckande personal. Brandskyddsenheten Vi ska ha ett gott förebyggande arbete för att skapa ett likvärdigt skydd i våra medlemskommuner. Mål Resultat Måluppfyllelse Vi ska årligen genomföra 500 tillsyner enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brand- farlig och explosiv vara (LBE). Målet för 2019 medger en lägre nivå p.g.a. minskade personal- resurser och är satt till 400 tillsyner. Målet är delvis uppfyllt. 290 tillsyner har genomförts under året. Drygt 60 % av alla bränder i byggnader drabbar bostäder. Boenden behöver därför informeras om hur brandskyddet fungerar, vad man ska tänka på för att förhindra bostadsbränder samt få praktiska råd kring hur man gör då en brand har inträffat. Målet är uppfyllt. Antalet bränder i byggnad har minskat från 41 stycken år 2016 till 22 stycken år 2019. För att göra något åt situationen startade vi då projekt bostadsbränder. Ett projekt med syfte att öka förståelsen för Nerikes Brandkårs uppdrag, skapa goda relationer och sprida kunskap om hur man kan före- bygga brand i hemmet. »Vi jobbar kontinuerligt med före- byggande brandskydd, berättar vice brandchef Ulf Smedberg. Men för att våra insatser och informa- tionen till kommuninvånarna skulle få bästa möjliga effekt kände vi att det personliga mötet var viktigt. I synner- het med de nyanlända svenskarna där språket, den kulturella bakgrunden och en annorlunda syn på personer i uniform kan vara ett hinder.« Aktiviteter Vår utryckande personal fick uppdraget att minst tre gånger per år åka till bostads- områdena Vivalla, Oxhagen, Varberga och Brickebacken i Örebro för att träffa de bo- ende och informera om brandskydd och räddningstjänsten. Grupperna tilldelades ett av områdena som "sitt eget" för att förenka planeringen och göra det lättare att bygga relationer. I efterhand kan vi se att det, delvis på grund av brandmännens oregelbundna arbetsti- der, var svårt att planera in aktiviteter när det passade som bäst. Vilket är något vi får tänka på vid en eventuell fortsättning. Brandpersonal som besökt områdena har många gånger fått höra att det är bra att vi syns i bostadsområdet även till vardags och inte bara i samband med att en olycka inträffat. Det har varit fritt för utryckningspersona- len att välja vilka olika slags aktiviteter de villle göra i områdena så länge syftet var att skapa relationer och minska antalet bränder. I samband med planering tillsammans med andra aktörer har intresset generellt sett varit stort. Men tyvärr har det ibland varit svårt att locka de boende att delta. Något som däremot har fungerat bra är när vi har varit med på redan etablerade arrangemang med många besökare. Som till exempel Vivallafestivalen och Voxfesti- valen i Varberga. Resultat Under de tre år som projektet pågått har antalet insatser inom de fyra utvalda om- rådena minskat från 119 st. (2016) till 67 st. (2019). Viktigt att notera är att den största nedgången skedde redan under projektets första år (2017). Vad minskningen beror på är väldigt svårt att bedöma. Vilken typ av aktivitet som ger mest effekt kan man diskutera men det är alltid bättre att göra någonting än att bara sitta still. Att vi syns ut i samhället är viktig för att skapa relationer och för att förståelse för vårt uppdrag och arbete. 12Page 105 of 376 FörvaltningsberättelseMål kopplat till god ekonomisk hushållning I kommunalförbundet Nerikes Brandkår tolkas god ekonomisk hushållning som att våra resurser ska användas där de gör mest nytta. Det betyder att vår ekonomi ska vara långsiktigt hållbar och att våra personella och tekniska resurser ska användas på ett över tid hållbart sätt. Direktionen har därför beslutat om fyra finansiella målsättningar samt två mål som är kopplat till vår verksamhet. Finansiella mål Mål Resultat 2019 2018 Måluppfyllelse Verksamhetens nettokostnad ska under- stiga medlemsbidraget. Målet är uppfyllt. Nettokostnader (tkr) -168 155 -166 592 Medlemsbidrag (tkr) 173 505 168 463 Förhållande i procent 96,9% 98,90% Förmögenheten ska inte urholkas. Årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslå- neräntan +0,5% i enlighet med kommu- nalförbundets finanspolicy. Målet är uppfyllt. Årets avkastning real. och oreal. (tkr) 3 821 1 507 Avkastningsmål pensioner, SLR + 0,5% 0,53% 0,98% Årets avkastning, real. och oreal. 12% 4,60% Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100% dvs finanserias med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöden i relation till totalt kapitalbe- hov och redovisas i procent. Målet är uppfyllt. Löpande verksamhetens kassaflöde (tkr) 19 154 6 115 Totalt kapitalbehov (tkr) 17 398 6 380 Självfinansieringsgrad investeringar 110% 96% Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskom- munen då staten täcker kostnadskrävan- de insatser enligt lagen om skydd mot olyckor. Målet är uppfyllt. Eget kapital per 31 december (tkr) 19 617 14 384 Självrisk Örebro (tkr) 6 057 5 772 Verksamhetsmål Mål Resultat Måluppfyllelse Omsättningen på räddningspersonal i beredskap inom Nerikes Brandkår ska understiga 10%. Målet är uppfyllt. Endast 14 RIB-anställda slutade under 2019, d.v.s. 6%. Vidtagna åtgärder är: 1. Nerikes Brandkår genomför egen grundutbildning på hemmaplan. 2. Guldsmedshyttans brandstation renoveras. 3. Nyhyttans värn får ny brandstation. För att trygga materielförsörjningen i samband med resurskrävande insatser ska en plan upprättas som anger Nerikes Brandkårs behov av förstärkningsresur- ser och storlek på materieldepå. Planen ska ange ambitionsnivå och kost- nad för att uppnå denna nivå. Målet är inte uppfyllt. Ingen kartläggning eller plan har upprättats under året. 13Page 106 of 376 FörvaltningsberättelseUtryckningsstatistik 2019 ¹ Kolumnen Övriga redovisar händelser i angränsande kommuner där vi har avtal gällande räddningstjänstsamverkan. ² Förmodade händelser är larm som visar sig inte vara något när vi kommer till platsen. ³ Rubriken Övrigt redovisar händerlser som inte uppfyller kraven på räddningstjänst enligt LSO. T.ex. vattenläckage och bärhjälp åt ambulansen. Antal händelser per kommun Händelse 2018 års siffror inom parentes Askersund Hallsberg Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Brand i byggnad 12 (15) 26 (25) 23 (21) 10 (15) 9 (10) 49 (53) Brand i skog och mark 7(19) 6 (20) 9 (3) 14 (17) 2(8) 16 (26) Brand i fordon/fartyg 9 (9) 5 (8) 6 (14) 4 (8) 4 (7) 11 (10) Brand i avfall/återvinning 4 (1) 0 (5) 5 (8) 1 (0) 5 (0) 5 (3) Trafikolycka 37 (43) 37 (28) 36 (45) 28 (20) 18 (22) 46 (42) Utsläpp farligt ämne 1 (0) 3 (1) 4 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (1) Begränsat läckage av drivmedel/olja 8 (7) 4 (1) 1 (6) 1 (5) 3 (2) 12 (4) Hjärtstopp 5 (10) 15 (12) 13 (8) 6 (9) 7 (7) 18 (25) Drunkning/tillbud 0 (4) 0 (0) 0 (0) 0 (1) 0 (0) 3 (2) Hiss, risk för personskada 0 (0) 1 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (0) 2 (0) Hiss, utan risk för personskada 5 (0) 2 (2) 0 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Fastklämd person 1 (0) 0 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (0) 1 (1) Suicid/försök 0 (0) 7 (7) 3 (8) 0 (0) 0 (0) 3 (3) Annan nödställd person 2 (1) 1 (0) 1 (3) 1 (0) 1 (0) 3 (1) Nödställt djur 0 (1) 1 (2) 0 (1) 0 (0) 0 (0) 1 (3) Automatlarm utan brandtillbud 27 (25) 47 (65) 87 (96) 27 (22) 23 (26) 130 (104) Förmodade händelser ² 15 (17) 13 (12) 19 (26) 5 (7) 7 (8) 14 (26) Övrigt ³ 14 (5) 19 (0) 8 (0) 10 (1) 7 (0) 125 (2) Totalt 147 (158) 187 (200) 215 (252) 107 (116) 86 (94) 439 (417) Statistiskt sett har 2019 varit ett normalår med endast små avvikelser. Att det på flera poster skiljer markant från jämförelseåret kommer sig av det stora anta- let skogsbränder 2018. Här presenterar vi, i två olika tabeller, statistik för antal händelser per kommun och antal utryckningar per kommun. Anledningen till att antalet händelser inte totalt är desamma som antalet utryckningar beror på att fler stationer kan rycka ut till en och samma händelse. 14Page 107 of 376 FörvaltningsberättelseLjusnarsberg Nora Örebro Övriga1 Totalt 9 (2) 17 (12) 159 (142) 3 (4) 317 (299) 3 (7) 3 (10) 36 (68) 2 (10) 98 (188) 3 (6) 6 (10) 74 (60) 2 (1) 124 (133) 1 (1) 0 (0) 34 (28) 1 (0) 56 (46) 10 (17) 20 (25) 189 (235) 9 (9) 430 (486) 0 (0) 0 (0) 8 (5) 0 (0) 16 (7) 1 (2) 2 (10) 43 (43) 0 (0) 75 (80) 9 (6) 9 (10) 21 (23) 0 (1) 103 (111) 0 (1) 0 (1) 2 (8) 0 (0) 5 (17) 0 (0) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 4 (2) 0 (0) 1 (0) 3 (3) 0 (0) 11 (6) 0 (0) 0 (1) 6 (10) 0 (0) 8 (13) 0 (0) 0 (0) 14 (12) 0 (0) 27 (30) 0 (0) 0 (0) 2 (4) 0 (1) 11 (10) 1 (0) 0 (0) 5 (5) 0 (0) 8 (12) 36 (24) 24 (20) 553 (581) 0 (0) 954 (963) 1 (14) 12 (12) 146 (169) 0 (1) 232 (292) 6 (1) 10 (1) 49 (8) 0 (0) 248 (224) 80 (82) 104 (117) 1 345 (1 455) 17 (28) 2 727 (2 920) Station 2019 2018 Heltid Örebro 1 501 2 287 Byrsta 405 492 Summa 1 285 1 381 RIB Askersund 131 139 Byrsta 23 48 Fellingsbro 157 149 Finnerödja 13 23 Fjugesta 60 78 Frövi 100 125 Garphyttan 37 72 Guldsmedshyttan 51 59 Hjortkvarn 31 39 Kopparberg 83 85 Laxå 97 111 Lindesberg 176 181 Nora 119 137 Pålsboda 31 43 Odensbacken 42 57 Vintrosa 50 66 Vretstorp 27 19 Summa 1 228 1 431 Räddningsvärn Glanshammar 41 45 Hammar 18 23 Hasselfors 10 17 Mariedamm 8 15 Nyhyttan 6 16 Olshammar 2 1 Ramsberg 13 13 Rockhammar 10 9 Vedevåg 12 15 Vinön 3 2 Summa 123 156 Totalt 3 041 3 460 Antal utryckningar per station • En markant minskning av bränder i skog och mark samt drunkning/tillbud har troligtvis sin naturliga förklaring i en betydligt svalare och regnigare sommar än fjolåret 2018. • Antalet trafikolyckor och dess konsekvenser fortsätter glädjande nog att minska. Även under 2019 kan den nu betydligt säkrare riksväg 50, som går genom stora delar av vårt insatsområde, haft en positiv påverkan på statistiken. • Fellingsbro är den enda av Nerikes Brandkårs statio- ner som åker på alla sjukvårdslarm (prio 1-larm för ambulansen) och inte enbart hjärt-lungräddning. Det förklarar det stora antalet larm för stationen, då över 100 av dessa är utryckningar för att bistå Regionen. 15Page 108 of 376 FörvaltningsberättelseEn lördag i början av september slog vi upp dörrarna till Örebro brandstation och bjöd in all- mänheten till ett Öppet hus. Drygt 1 500 personer i alla åldrar besökte oss och vi hoppas och tror att alla hade lika kul som vi. Brandmännen som var i tjänst hade satt ihop ett bra program som passade både stora och små. I vagnhallen gick det att se såväl brandfordon som utrustning, plus att vi visade vår nya drönare och berättade om hur det är att jobba som brandman. ÖPPET HUS Lite allvar också I Nerikes Brandkårs uppdrag ingår att ge råd och informera allmän- heten gällande brandskyddfrågor. Peter och Mats tog därför tillfället i akt att förevisa handbrandsläck- are, brand i kläder och vad som händer om man försöker släcka brinnande olja med vatten. Tomas från vår utbildningsenhet pratade hjärt-lungräddning och även Örebrosotarn’ var på plats för att svara på frågor. 16Page 109 of 376 FörvaltningsberättelseEfter regn kommer... Till och med vädret var på vår sida och efter morgonens regnväder tittade solen fram lagom till öppningsdags. Det var full fart ute på gården redan från start. En tur med Noras lilla brandbil, rädda Nalle genom hinderbanan och pricka lågorna med brandslangen var några av aktiviteterna för de yngre besökarna. Välgörande fika Anders, Lotta m.fl. serverade en himla massa kaffe, 600 korv med bröd, 333 festisar, skumraketer, chokladbollar och bananer. Försäljningen gav en liten ekono- misk vinst som oavkortad skänk- tes till Brandmännens Cancer- fond*. *En insamlingsstiftelse som vill upp- märksamma den vetenskapliga forsk- ning som visar det tydliga sambandet mellan kontinuerlig exponering för brandrök och cancer. 17Page 110 of 376 FörvaltningsberättelseFrån start deltog 21 räddningstjänster från sammanlagt 52 kommuner i projek- tet. Under hösten valde dock några att kliva av och de 17 räddningstjänster som är kvar företräder 42 kommuner och är: Kommunalförbunden Nerikes Brandkår, Bergslagens Räddningstjänst, Räddnings- tjänsten Karlstadsregionen, Brandkåren Norra Dalarna och Södra Dalarnas Rädd- ningstjänstförbund samt kommunerna Arvika, Bengtsfors, Dals-Ed, Eda, Hagfors, Malung/Sälen, Skinnskatteberg, Sunne, Säffle, Torsby, Åmål och Årjäng. En gränslös räddningstjänst RRBs insatsområde inrymmer 740 000 in- vånare i 42 kommuner där sammanlagt ca 7 500 händelser inträffar per år. Samarbetet innebär bland annat att rädd- ningstjänstens inre ledning, från och med 2022, ska samlokaliseras med SOS Alarm och polisen i en ständigt bemannad led- ningscentral i Örebro. Den kraftfulla ledningsorganisationen och de samlade resurserna inom regionen ger då större möjligheter till effektiva insatser över lång tid och oavsett kommun- och länsgränser ska den som drabbas av en olycka få snabb hjälp. Varje kommunal räddningstjänst finns fortfarande kvar i sin respektive kommun, men bidrar till den gemensamma rädd- ningscentralen på olika sätt. Organisation RRB kommer organisatoriskt att vara en avdelning inom Nerikes Brandkår, där en driftchef har som uppdrag att leda arbetet inom räddningsregionen och löpande förankra behov och förväntning- ar hos samtliga räddningschefer. En styrgrupp hanterar inriktningsfrågorna och utgörs av samtliga räddningschefer från räddningstjänsterna som ingår i RRB. Under 2019 har Räddningsregion Bergslagen (RRB) varit en av de stora frågorna på Nerikes Brandkårs agen- da. Ett intensivt arbete har pågått på flera håll i regionen, och i november kunde man presentera ett förslag på samverkansavtal gällande en gemensam ledningsorganisation för räddningstjänster från fem olika län. Räddningsregion Bergslagen Bakgrund Erfarenheterna från de omfattande skogsbränderna 2018 visar att rädd- ningstjänsterna i Sverige behöver öka sin förmåga att leda långvariga, kom- plexa och storskaliga insatser. Samtidigt förväntas lagkrav komma gällande räddningstjänsternas skyl- dighet att samverka vid omfattande insatser, samt att kommunerna ska ha tillgång till en ständigt bemannad ledningscentral. Under styrgruppen finns en huvudar- betsgrupp som behandlar operativa frå- gor och stöttar driftschefen i beslutande ärenden. När, var och hur? Startskottet för verksamheten är planerat till den 12 maj 2020. Från driftstart kom- mer den övergripande ledningen av RRB att bedrivas på brandstationen i Örebro, men från och med 2022 förväntas Sam- hällsgemensam larm- och ledningscentral (SLC) vara i drift och verksamheten kan då flytta dit. 18Page 111 of 376 FörvaltningsberättelseÖkat behov av ledningsstöd Under våren 2019 har vi drivit ett projekt med syfte att undersöka hur behovet av ledningsstöd ser ut inom Nerikes Brandkår. Projektgruppen beslutade att gå vidare med dataprogrammet Oculus och mobilappen Respons, vilka under året har införts i organisationen. Programmen Oculus och Respons har ta- gits fram av Lunds Programarkitekter, som även tillhandahåller vårt verksamhetssys- tem Daedalos. De båda systemen är sammankopplade, vilket ger oss möjlighet att dela informa- tion mellan inre och yttre ledning och där- med använda mobilappen Respons som ett beslutstöd ute på fältet. Oculus Oculus är ett ledningsstöd som kommer att användas av den inre ledningen och vid en eventuell stabsuppbyggnad. Det är ett mycket kompetent program som ger stöd i form av fordonspositionering, positionering av handburna RAKEL-en- heter, kartor med fastighetsinformation, vattenskyddsområden, dokumentation av insatser, verksamhetsrelaterad informa- tion med mera. Respons Responsappen fungerar dels som infor- mationsbärare och den ger även möjlig- het att skicka foton, text och lägesbild till inre ledning. Appen ger också fördjupad information vid larm, genom att den visar Mia - vårt nya ansikte utåt Vi vill gärna ta tillfället i akt att presentera vår nya admi- nistratör, Maria "Mia" Eklund, som du möter i receptio- nen när du besöker brandstationen i Örebro. Mia har under de senaste 15 åren arbetat som ekonomiadministratör inom privat sektor och har även med sig mycket erfarenhet från växel och reception. Att hon sökte sig till Nerikes Brandkår var dels för att tjänsten med varierade arbetsuppgifter lockade, men även för att hon hade fått ett positivt intryck av arbetsplatsen och kände att »Här vill jag jobba!« Jobbet som administratör och Nerikes Brandkårs ansikte utåt, innebär en mängd olika arbetsuppgifter med fokus på service i reception och växel, samt för våra externa kursdeltagare. Utöver detta (och lite till) är Mia även vår registrator och direktionssekreterare plus att hon stöttar Brandskyddsföreningen Örebro län med kursadministration. »Det här jobbet är som gjort för mig, säger Mia med ett stort leende. Kombinationen service och administration passar som handen i handsken och jag gillar ett högt tempo med mycket på gång. Sakta men säkert hittar jag rutiner som passar mig och jag har fått ett fantastiskt mottagande och känner mig verkligen välkommen, avslutar Mia.« SOS Alarms noteringar, vilka enheter som är larmade och hur långt de har kommit i framkörningen, var brandposter finns, åt- gärdslistor (checklistor) och mycket mer. Arbetet fortsätter » Nu handlar det mest om att få det hela att rulla på, säger projektledare och brandingenjör Mattias Heimdahl. Under hösten har vi dragit igång flera utbildningsinsatser för de olika befäls- kategorierna som kommer att fortsätta fram till sommaren 2020. Sen jobbar vi även med att ta fram be- slutsunderlag till styrgruppen för RRB, så att de kan bestämma hur och i vilken omfattning det operativa stödet ska implementeras i den gemensamma ledningsorganisationen.« 19Page 112 of 376 FörvaltningsberättelsePersonalen - vår största tillgång Den stora tillgången som personalen utgör med sin samlade kompetens framgår inte i den ekonomiska re- dovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv. Ramen för verksamhetens mål och inriktning är fastställd i våra policydokument, som antas av direktionen. Personalen är försäkrad För heltidspersonal och räddningsper- sonal i beredskap har Nerikes Brandkår försäkringar som gäller vid arbetsskada, sjukdom, dödsfall och arbetsbrist p.g.a. omställningsarbete. För värnen har vi tecknat en olycksfallsförsäkring som träder i kraft när det statliga personska- deskyddet inte gäller, t.ex. vid restvär- desarbete och bevakningsuppdrag. För- säkringarna gäller med vissa villkor. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron brukar vara låg i Nerikes Brandkår. Långtidssjukfrånvaron kan va- riera mellan åren. Kostnader för inkallning blir ofta följden i samband med korttids- sjukskrivningar. Vid längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed över- tidskostnader. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Capio Läkargruppen AB och Räddnings- hälsan AB för företagshälsovård. Ett häng- avtal med Capio Läkargruppen AB gör det möjligt att erbjuda en anställd snabbare behandling än inom den offentliga sjuk- vården. På detta sätt kan sjukfrånvaroti- den förkortas. Anpassning och rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt ar- betsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbets- livet desto svårare är det att komma till- baka. Därför fångas sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att rehabiliteringsarbe- tet ska komma igång så snabbt som möj- ligt. Det kan t.ex. handla om att anpassa arbetsuppgifter, successiv återgång till arbetet genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Pensionsförvaltning Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med 2006-01-01. Avtalet innebär att brandmän, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryck- ningstjänst, har rätt att avgå med särskild avtalspension vid 58 års ålder. Pensions- förmånen kallas R-SAP. Den faktiska pensionsåldern i förbundet ligger runt 60 år. Den åldern används som beräkningstidpunkt i KPA:s pensionsbe- Personaldata 2019 2018 Personal per december Total personal 503 515 varav heltidsanställda 131 132 varav räddningspersonal i beredskap 263 268 varav värn 109 115 varav kvinnor 33 29 varav män 470 486 varav kvinnor (%) 7 6 varav män (%) 93 94 Förtroendevalda (direktion/revision) 31 31 Personalomsättning (%) Heltid 7,7 11,5 Räddningspersonal i beredskap 6 11 Personaldata 2019 2018 Pensionsavgångar Möjliga pensionsavgångar inom 5 år (heltid) 22 21 varav i utryckningsstyrka heltid 14 14 Sjukfrånvaro (%) * Total sjukfrånvaro 2 3 Långtidssjukfrånvaro (minst 60 dagar) av total sjukfrånvaro 35 59 Sjukfrånvaro 29 år och yngre 4 1 Sjukfrånvaro 30-49 år 2 3 Sjukfrånvaro 50 år och äldre 2 3 Sjukfrånvaro kvinnor 2 3 Sjukfrånvaro män 2 3 * Total sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid inom gruppen. räkningar för våra anställda som har möj- lighet att uppnå villkoret för R-SAP. Kompetensutveckling För att bidra till utveckling av den egna verksamheten och för att kunna möta om- världens krav, är det viktigt att hela perso- nalen får kontinuerlig utbildning. Nerikes Brandkår ser till att personalen får nödvändig dokumenterad lagstadgad kompetensutbildning. Från och med 2018 hålller vi egen grundutbildning för vår räddningspersonal i beredskap (Grib). För att ytterligare höja kompetensen genom- förs fortbildning vid samtliga avdelningar. Genom den löpande övningsverksamhe- ten tryggar vi att personalen bibehåller sin kompetens. Vi tillhandahåller även C-körkortsutbildning för värnpersonal och RIB vid behov. 20Page 113 of 376 FörvaltningsberättelseFem år i sammandrag 2019 2018 2017 2016 2015 Antal invånare i förbundet 257 592 254 875 246 302 241 957 239 087 Nettokostnadernas andel av kommunbidraget (%) 97 99 100 100 98 Nettokostnad/invånare (kr) 653 654 622 619 588 Medlemsbidrag/invånare (kr) 674 661 622 620 601 Externa intäkter (tkr) 18 783 21 876 13 713 15 526 15 528 Finansnetto (tkr) -116 -348 -1 440 -789 -901 Årets resultat (tkr) 5 234 1 523 -1 578 -519 2 050 Nettoinvesteringar (tkr) 17 378 6 383 10 203 9 879 2 283 Tillgångar (tkr) 135 227 122 157 119 617 115 571 113 470 Långfristiga skulder och avsättningar (tkr) 88 105 84 788 81 063 79 591 73 990 Eget kapital (tkr) 19 617 14 384 12 861 14 439 14 958 Soliditet (%) 15 12 11 12 13 Likviditet (tkr) 19 555 17 941 15 129 17 030 11 178 Balanslikviditet (oms.tillg./kfr skulder) (%) 233 262 227 268 267 Långfristig låneskuld (tkr) 0 0 126 617 1 162 Avsatt till pensioner (tkr) 88 105 84 788 80 937 78 974 72 828 Antal anställda - ej semestervikarier 503 515 487 473 471 Antal insatser - totalt (st) 2 727 2 919 2 854 2 973 2 673 Brand i byggnad (st) 317 299 327 346 484 Brand ej i byggnad (st) 299 409 359 406 18 Trafikolycka (st) 430 486 548 519 523 Antal automatlarm (st) 954 963 907 973 910 Antal utförda/planerade tillsyner (st) 290/400 249/350 158/250 248/350 323/450 Andel utförda tillsyner av planerade (%) 73 71 63 71 72 Översikt över verksamhetens utveckling Nerikes Brandkår påverkas i stor omfattning av hur ekonomin ser ut i våra medlemskommuner. Vi kan där- för se att de kommande åren kommer att bli tuffa, då det från flera håll aviseras svagare ekonomiska musk- ler för den kommunala sektorn. Den kommande treårsperioden kom- mer förbundets planerade uppräkning av medlemsbidraget att minska, från 2019 års nivå på 3% till att 2022 ligga på nästan en hel procentenhet lägre. Under samma period kommer tre stora projekt att ställa stora krav på hur vi be- mannar och organiserar oss. Ytterligare en brandstation i Örebro kommer att byggas. Den stora samhällsgemensamma larm- och ledningscentralen (SLC), där vår inre ledning ska samlokaliseras med Polis och SOS Alarm planeras att stå färdig samt att startdatum för Räddningsregion Berg- slagen (RRB) är satt redan till 12 maj 2020. I dagsläget går det inte att fullt ut över- blicka de ekonomiska konsekvenserna. Yt- terligare en brandstation i Örebro innebät ökade kostnader som Örebro kommun kommer att behöva stå för genom att skjuta till hyresbidrag och eventuellt ett högre medlemsbidrag för ökad beman- ning. När det gäller SLC och RRB kan det initialt innebära en ökad kostnad, som över tid bör bli motsvarande eller lägre i förhållande till dagens. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 21Page 114 of 376 DriftredovisningEkonomisk ställning Precis som annan kommunal verksamhet finansieras Nerikes Brandkår till största delen med skattemedel. 2019 kostade vi totalt 187 mkr, där medlemskommunerna stod för 173,5 mkr. Resterande 18,7 mkr finan- sierade vi genom att sälja utbildning i form av bl.a. HLR, grundläggande brandkunskap och i samarbete med Brandskyddsföreningen även Heta arbeten. Vi tar också betalt när vi åker på obefogade automatlarm, gör tillsynsbesök och genom våra avtalstjänster. Automatlarmen fortsätter att ligga högre än beräknat, både när det gäller årsavgif- ten och de obefogade larmen. För 2019 överträffades budget med 948 tkr. Verksamhetens kostnader Kostnaderna har totalt sett balanserat och det som dragit över budgeten hämtas hem genom lägre kostnader på andra håll. Antalet larm har varit lägre än normalt, vilket syns i personalkostnaderna där ut- gifterna för värn och RIB är betydligt lägre. Semesterlöneskulden har å andra sidan ökat, samtidigt som det i samband med delårsbokslutet upptäcktes att löneskat- ten för tidigare år saknats. Sammantaget landade det på -233 tkr vid årets slut. Kostnaderna för hyror och avskrivningar är i likhet med tidigare år betydligt lägre än budget, 973 tkr respektive 882 tkr. Samtidigt ökade kostnaderna för datorer, Årets resultat Årets resultat är ett överskott på 5 234 tkr, vilket är 4 574 tkr bättre än budget. Orsa- ken till det stora överskottet kan samman- fattas med högre intäkter. Verksamhetens intäkter Avtalsintäkterna har överträffat budget med 1 064 tkr. Det är flera av intäkterna som ökat; Bland annat IVPA-larmen (där ersättning från Regionen utgår), vägsane- ring som ersätts från försäkringsbolagen och även Räddningsgymnasiet, som har utökat med ytterligare en klass. Under hösten sålde vi ledningsresurser till Västra Mälardalens kommunalförbund. En intäkt som inte var budgeterad. Under året har vi också sålt intern utbild- ning till våra grannförbund, en obudgete- rad förtjänst som i stort täcker den mins- kade intäkten på extern utbildning som vi sett under året. Myndighetsavdelningen visade på ett po- sitivt trendbrott och nådde med råge upp till de intäkter som budgeterats för 2019. Arbetet som gjorts med tillsynstaxan och personalförsörjningen har gett resultat. surfplattor och licenser i och med att vi in- stallerat Office 365. Plus att vi har bytt ut och köpt in nya datorer till RIB-stationerna och surfplattor till styrkeledarna. Pensionskostnaderna överskred budget med 1 466 tkr, vilket i förhållande till prog- nosen i delårsbokslutet är en förbättring. Finansiella intäkter & kostnader Under året har vi omplacerat 13 838 tkr och har samtidigt kunnat realisera 1 965 tkr i reavinst. I samband med bokslutet skrev vi också upp våra obundna placeringar med 153 tkr, då marknadsvärdet överskred det bokförda värdet med samma belopp. Det- ta enligt den nya lagstiftningen. 22Page 115 of 376 DriftredovisningPensionskostnader (tkr) Utfall 2019 Utfall 2018 Avvikelse utfall 2019-2018 Budget 2019 Avvikelse utfall 2019- budget Avgiftsbestämd ålderspension (PO-pålägg) -4 851 -4 348 -503 * Förändring av pensionsskuld (SAP-R, FÅP) -6 615 -7 278 663 -6 082 -533 Finansiell kostnad pensionsskuld -2 211 -1 688 -523 -1 943 -268 Löneskatt -3 369 -3 175 -194 -1 476 -1 893 Summa -17 046 -16 490 -556 -9 501 -2 694 *) Avgiftsbestämd ålderspension samt löneskatt på detta ingår i PO-pålägget och redovisas endast i utfall per år. Driftredovisning (tkr) Utfall 2019 Utfall 2018 Budget 2019 Avvikelse utfall 2019-2018 Avvikelse utfall budget Ledning, direktion, revision inkl. PO-pålägg -2 118 -1 751 -2 413 -367 295 Löner heltid inkl. PO-pålägg -79 824 -74 222 -77 994 -5 602 -1 830 Löner Rib och värn inkl. PO-pålägg -41 041 -45 560 -42 660 4 519 1 619 Hyror och lokalvård -25 877 -25 456 -26 850 -421 973 Övriga driftskostnader -22 641 -24 811 -21 758 2 170 -883 Årets avsättning till pensioner inkl. löneskatt -8 754 -9 452 -7 558 698 -1 196 Avskrivningar -6 683 -7 216 -7 565 533 882 Summa kostnader -186 938 -188 468 -186 798 1 530 -140 Finansiella kostnader -2 233 -1 764 -1 957 -469 -276 Summa totala kostnader -189 171 -190 232 -188 755 1 061 -416 Automatiska brandlarm 8 018 7 661 7 070 357 948 Avtal 5 551 4 699 4 487 852 1 064 Externutbildning 1 383 1 386 1 839 -3 -456 Myndighetsutövning 2 246 1 512 1 762 734 484 Övriga intäkter 1 585 6 618 502 -5 033 1 083 Krisberedskap 0 0 0 0 0 Summa intäkter 18 783 21 876 15 660 -3 093 3 123 Medlemsbidrag 168 877 163 958 168 877 4 919 0 Hyresbidrag 4 628 4 505 4 628 123 0 Finansiella intäkter 2 117 1 416 250 701 1 867 Totala intäkter 194 405 191 755 189 415 2 650 4 990 Årets resultat 5 234 1 523 660 3 711 4 574 Pensionskostnader I posten verksamhetskostnader ingår årets pensionskostnader. Därtill kommer en finansiell kostnad som avser värdesäkring av pensionsskulden. I tabellen nedan framgår de två senaste årens pensionskostnader. Redovisningen baserar sig på uppgifter ur pensionsbolaget KPA:s prognos per 2019-12-31. Totalt sett blev pensionskostnaden-1,5 mkr högre än budget. I utfallet av den redovisade löneskatten nedan ingår också löneskatt på den avgiftsbestämda ålderspensionen, som ingår i PO- pålägget. Den delen av löneskatten uppgår till 1 177 tkr. Från och med 2014 avräknas skillnaden mellan årets budgeterade pensionskostnad och utfallet enligt KPAs prognos per den 31 december samma år. För 2019 var den budgeterade tjänstepensionskostnaden 9 501 tkr och utfallet uppgår till ((6 615+2 211) x 1,2426) = 10 967 tkr. Mellanskillnaden uppgår till -1 466 tkr och är högre än budget. Resultatnivån är tillräcklig för att kunna täcka detta, varför vi inte kommer att nyttja medel ur balansfonden under eget kapital. 23Page 116 of 376 DriftredovisningBalanskravsutredning (tkr) 2019 2018 2017 2016 2015 Medlemsbidrag 168 877 163 958 153 115 150 067 143 626 1 % av medlemsbidrag 1 689 1 640 1 531 1 501 1 436 Årets resultat 5 234 1 523 -1 578 -519 2 050 Avgår: Realisationsvinster -586 -533 -411 -527 -127 Avgår: Orealiserade vinster värdepapper -152 0 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 4 496 990 -1 989 -1 046 1 923 Medel till RUR 0 neg neg neg -487 Medel från RUR (max 80%) 0 0 117 0 0 Medel till balansfond för pensionskostnader - 2 000 0 0 0 0 Direktionsbeslut att nyttja eget kapital för inköp av utrustning 0 0 1 872 0 0 Reglering mot balansfond, pensionskostnader 0 0 0 1 046 0 Årets balanskravsresultat 2 496 990 0 0 1 436 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 1 436 Balanskravsresultat att reglera 0 0 0 0 0 Maximal reservering till RUR 0 0 0 0 487 Balanskravsresultat och resultatutjämningsreserv Direktionen antog 2013-10-24 ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv” och totalt har tidigare 553 tkr avsatts för detta vid ingången av 2019. Vid närmare granskning kan konstateras att ett kommunalförbund inte kan ha en resultatutjämningsreserv, då lagen föreskriver att det som kan avsättas är överskott genom skatteintäkter och generella statsbidrag. Något sådant har inte förbundet. Därför finns inte någon möjlighet att avsätta årets överskott till detta. Den befintliga resultatutjämningsreserven kommer att fasas ut. Årets resultat är 5 234 tkr. Från detta ska 574 tkr i reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar, samt 153 tkr i orealiserade rea- vinster på värdepapper räknas bort. Då årets resultat är ett stort överskott avsätts 2 000 tkr till balansfonden för pensionskostnader. Årets balanskravsresultat blir således 2 496 tkr. Pensionsförpliktelser (tkr) 2019 2018 Avsättningar, pensioner 88 105 84 788 Totala förpliktelser 88 105 84 788 Pensionsförvaltning (tkr) 2019 2018 Finansiella placeringar, avskaffningsvärden: Korta räntefonder 7 448 12 221 Strukturerade produkter 24 763 19 426 Totalt placerat pensionskapital 32 211 31 647 Återlåning i verksamheten 55 894 53 141 Förbundet ansvarar för intjänade pen- sioner fr.o.m. 1998, förbundsmedlem- marna dessförinnan. Personal i utryckningsstyrka har möjlig- het att gå i pension vid 58 års ålder och då betalar arbetsgivaren 73,5% av lönen fram till 65 års ålder. Pensionsskulden redovisas som en avsättning i balansräkningen. Likvidmäs- sigt återlånas medel i verksamheten medan resten är placerat pensionska- pital, enligt tabellen till höger. Pensionsskuld och pensionsförpliktelser 24Page 117 of 376 DriftredovisningPlacerade medel (tkr) Anskaff- ningsdatum Förfallo- datum Kapitalskyd- dat belopp Anskaff- ningsvärde Marknads- värde 2019- 12-31 Värdeut- veckling (tkr) Värdeut- veckling (%) AIO OMX Stockholm 30 Index 2016-02-25 2023-09-08 7 000 7 028 8 355 1 327 19% Nordic Cross 2017-12-20 Inget - 5 000 5 112 112 2% AIO Asien 2018-04-01 2024-04-01 3 000 3 150 3 159 9 0% AIO Framtidens energi 2018-04-01 2024-04-01 3 000 3 195 3 764 569 18% GS AO Global Bonus 3548 2019-01-24 2027-02-12 3 000 3 300 2 966 -334 -10% GS AO Global Bonus 3650 2019-05-13 2027-05-01 5 000 5 045 5 149 104 2% Garantum Lannebo 2019-06-15 Inget 0 2 448 2 489 41 2% AIO VAL Nordic Corporate bond 2019-07-19 2025-07-19 3 000 3 045 3 073 28 1% Värdereglering till verkligt värde 153 Summa 24 000 32 364 34 067 1 856 6% AIO = Aktieindexobligation Medelsförvaltningens utveckling (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Förändring Aktuell likviditet 19 555 17 941 1 614 Företagskonton, inkl. korta ränteplaceringar 19 555 17 941 1 614 Placeringsportföljen, värdepapper Kortfristiga placeringar 7 601 12 221 -4 620 Kortfristiga räntefonder 7 601 12221 -4 620 Värdereglering kortfristiga placeringar 0 0 0 Placerade pensionsmedel 24 763 19 426 5 337 - strukturerade produkter 24 763 19426 5 337 Summa placeringsportföljen 32 364 31 647 717 Summa likvida medel och placeringar 51 919 49 588 2 331 Placeringsportföljen avkastning och mål Genomsnittlig löptid, AIO (år) 5 4 -1 Lägsta avkastning AIO (tkr), avser kurtage 0 0 0 Lägsta avkastning, räntebärande värdepapper 0 0 0 Avkastningsmål pensioner SLR + 0,5 % (%) 0,53 1,0 -0,45 Årets avkastning real och oreal., (tkr) 3 821 1 507 2 314 Avkastning under året, real (%) *) 11,9 4,8 7,1 *) Årets avkastning dividerat med genomsnittligt värde för kortfristiga placeringar. Andel placerade medel av pensionsskuld (%) 37 40 -3 Placerade i kortfristig räntefond (%) 9 15 -6 Placerade i strukturerade produkter (%) 28 25 3 Placerade medel Presidiet sköter kapitalplaceringen i samarbete med rådgivare från olika kapitalförvaltningsföretag som står under Finans- inspektionens tillsyn. Under 2019 har totalt nästan 14 mkr omplacerats, netto är förändringen drygt 0,5 mkr mer än förra bokslutet. Den höga investeringsnivån har inneburit att någon ökning av placeringarna inte varit möjlig. Totalt är drygt 32 mkr placerade i dels kortfristiga räntefonder och dels i strukturerade produkter med 100 procent kapi- talskydd. Löptiden för dessa strukturerade produkter är i genomsnitt fem år. Allt kapital är klassificerat som kortfristiga placeringar. På balansdagen översteg marknadsvärdet anskaffningsvärdet med 1,9 mkr. Alla placeringar utom två är bundna och har därför bokföringsmässigt värderats till lägsta värdet av bokfört värde och marknadsvärde. De två placeringar som saknar förfallodatum har dock, enligt den ny lagstiftningen, värderats till marknadsvärdet. Detta innebär att resultatet har förbättrats med 153 tkr. Avkastningen under året har varit god, totalt har nästan 2 mkr realiserats under året. 25Page 118 of 376 InvesteringsredovisningInvesteringsredovisning (tkr) Utfall 2019 Budget 2019 Avvikelse utfall - budget Stora fordon 2 släckbilar -6 442 -6 000 1 tankbil -2 875 -3 000 1 hävare -6 252 -6 500 Summa stora fordon -15 569 -15 500 -69 Mindre fordon 3 pick up 0 -750 Båtpaket -347 -1 000 Summa mindre fordon -347 -1 750 1 403 Övrigt Terrängmotorcykel Kopparberg -223 Båtmotorer -234 Övningshus Byrsta -103 Pump skogsbrand -92 Hydralpump -86 Mast Guldsmedshyttan -164 Sängar logementen -226 Hydralverktyg -354 Summa övrigt -1 482 -900 -582 Totalsumma investeringar 2019 -17 398 -18 150 752 UB 2019 Material till Amaroker -182 Investeringsredovisning Under året har vi aktiverat 17,4 mkr, vilket är nästan hela budgeten. Anledningen till den höga investe- ringsnivån är en förskjutning av ett höjdfordon från föregående år. En viss omprioritering har skett då bland annat hydralverktyg behövde köpas in till övningsenheten, då vi nu har grundutbildningen för per- sonal i beredskap i egen regi. Dessutom blev det nödvändigt att investera i en mast vid stationen i Guldsmedshyttan. Vid årets slut har 182 tkr upparbetats som ej aktive- rats. Dessa fortgår under 2020. Bland annat har fyra stora fordon köpts in under året, en hävare, en tankbil och två släckbilar. Vi har även bytt ut motorerna på vår rädd- ningsbåt i Örebro. Sängarna i loge- menten i Örebro var desamma se- dan stationen byggdes och därför i stort behov av utbyte. Tabellen till höger redovisar årets materiella investeringar → En av årets investeringar - ny hävare till Örebrostationen. 26Page 119 of 376 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys Resultaträkning (tkr) Not Utfall 2019 Utfall 2018 Budget 2019 Avvikelse utfall mot budget 2019 Verksamhetens intäkter 1 18 783 21 876 15 660 3 123 Verksamhetens kostnader 1,2 -180 254 -181 252 -179 233 -1 021 Av- och nedskrivningar 1,6 -6 684 -7 216 -7 565 881 Verksamhetens nettokostnader 1 -168 155 -166 592 -171 138 2 983 Medlemsbidrag 5 173 505 168 463 173 505 0 Verksamhetens resultat 5 350 1 871 2 367 2 983 Finansiella intäkter 3 2 117 1 416 250 1 867 Finansiella kostnader 4 -22 -76 -14 -8 Finansiell kostnad pensionsskuld exkl. löneskatt 4 -2 211 -1 688 -1 943 -268 Resultat efter finansiella poster 5 234 1 523 660 4 574 Årets resultat 15 5 234 1 523 660 4 574 Balansräkning (tkr) Not 2019 2018 Tillgångar 135 227 122 157 Anläggningstillgångar 71 095 60 219 Materiella anläggningstillgångar 6,7 71 095 60 219 Omsättningstillgångar 64 132 61 938 Fordringar 8 12 213 12 350 Kortfristiga placeringar 9 32 364 31 647 Kassa och bank 10 19 555 17 941 Eget kapital, avsättningar och skulder 135 227 122 157 Eget kapital 11 19 617 14 384 -därav årets resultat 5 234 1 523 Avsättningar 12 88 105 84 788 Skulder 27 505 22 985 Kortfristiga skulder 13 27 505 22 985 Ansvarsförbindelser 0 0 Pensioner intjänade före medlemskommunernas inträde står medlemskommuerna för. Finansieringsanalys (tkr) Not 2019 2018 Den löpande verksamheten Årets resultat 5 234 1 523 Justering för av- och nedskrivningar 1,6,7 6 684 7 216 Justeringar för rörelsekapitalets förändring 14 2 579 3 318 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 14 497 12 057 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 137 -3 233 Ökning/minskning kortfristiga skulder 4 520 -2 709 Medel från den löpande verksamheten 19 154 6 115 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 6 -17 398 -6380 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 574 533 Medel från investeringsverksamheten -16 824 -5847 Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 9,10 2 330 268 Likvida medel vid årets början inkl. korta placeringar 49 589 49 321 Likvida medel vid årets slut inkl. korta placeringar 51 919 49 589 27Page 120 of 376 Stora fordon 20 år Mindre lastfordon 10 år Båtar 10 år Mindre fordon 7 år Hydrauliska räddingsverktyg 7 år Maskiner och inventarier 5 år Kommunikationsutrustning 3 år Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Kommunalt avtalsområde 38,50% Övriga 31,42% Grundläggande redovisnings- principer Intäkter överstigande 25 tkr exklusive moms som influtit efter årsskiftet, men som avser redovisningsåret har bokförts som tillgång och tillgodoförts resultatet år 2019. Leverantörsfakturor överstigande 25 tkr exklusive moms som inkommit efter års- skiftet, men som avser redovisningsåret har skuldbokförts och belastat resultatet år 2019. Lönerna för räddningspersonalen i bered- skap (Rib) och värnen har periodiserats. Intjänade och ej uttagna semester- och övertidsersättningar har redovisats som interimsskuld. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löne- redovisningen. De påslag som använts är följande: Schablonen 38,5% har räknats fram ge- nom en genomsnittlig månadslön för alla heltidsanställda. Denna schablon har från och med 2019 även använts vid beräkning av semesterlöneskulden. Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättning för särskild avtalspension, förmånsbestämd ålderspension, efterle- vandepension samt finansiell kostnad, har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Ränteuppräkningen har redovisats som en finansiell kostnad. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har avsatts maximalt och redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten. Pensionsutbetalningar har minskat pen- sionsskulden. I bokslutet för 2009 höjdes pensionsåldern i pensionsberäkningen från 59 år till 60 år då det visat sig att den genomsnittliga faktiska pensionsåldern överstiger 60 år. Det medförde att kommunalförbundets avsättningar till framtida pensioner sänktes 2009 och avsättning inklusive löneskatt minskade. Återföringen redovisas i en ba- lansfond inom det egna kapitalet. Medlemskommunerna ansvarar för pen- sioner intjänade till och med 31 december året före inträdet. Fordringar äldre än ett år betraktas som osäkra och har bokföringsmässigt avskrivits. Finansiella tillgångar Förbundets finansiella tillgångar har klas- sificerats som omsättningstillgång då dessa är tänkt att finansiera framtida pen- sionsutbetalningar samt investeringar. Enligt lagen om kommunal bokförings och redovisnings 7 kapital 7§ ska finansiella instrument som hålls till förfall inte vär- deras till verkligt värde. Istället bör dessa värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta värdet av verkligt värde och bokfört värde. Förbundet följer lag- stiftningen och värderar placeringar med bindningstid enligt ovan och de som sak- nar förfallodatum har istället värderats till marknadsvärdet på balansdagen. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräk- ningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar. Med an- läggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på ett prisbasbelopp exklusive moms. Avskrivningar I balansräkningen är anläggningstillgång- arna upptagna till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskriv- ningar och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjan- deperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Längden på av- skrivningarna grundar sig på den genom- snittliga livslängden hos Nerikes Brandkår och med ledning från de avskrivningstider som Rådet för kommunal redovisning re- kommenderar. Redovisningsprinciper Nedskrivningar av tillgångar Om det vid räkenskapsårets utgång kan konstateras att en anläggningstillgång har ett lägre värde än vad som kvarstår efter planenliga avskrivningar, ska tillgången skrivas ned till det lägre värdet om värde- nedgången kan antas vara bestående. Övrigt Kommunalförbundet använder kontopla- nen Kommun-Bas 13. 28Page 121 of 376 Not 1 Verksamhetens nettokostnader (tkr) 2019 2018 Verksamhetens intäkter Automatiska brandlarm 8 018 7 661 Avtal 5 551 4 699 Externutbildning 1 383 1 386 Myndighetsutövning 2 246 1 512 Realisationsvinst försäljning maskiner och inventarier 574 533 Övriga intäkter 1 011 614 Jämförelsestörande poster Ersättning MSB skogsbrander 0 3 652 Ersättning andra räddningstjänster skogsbränder 0 1 819 Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen 18 783 21 876 Verksamhetens kostnader Entreprenader, bidrag, konsulttjänster -3 798 -4 875 Arvoden och löner till arbetstagare -87 614 -88 099 Personalomkostnader -34 584 -32 901 Pensionskostnader inkl. löneskatt -8 754 -9 452 Personalsociala kostnader -2 814 -2 864 Lokaler -25 877 -25 456 Materiel -12 676 -14 929 Övriga kostnader -4 137 -2 676 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -180 254 -181 252 Avskrivningar -6 684 -7 216 Summa avskrivningar och nedskrivningar -6 684 -7 216 Verksamhetens nettokostnader -168 155 -166 592 Not 2 Revision 2019-12-31 2018-12-31 Granskning av bokföring, delårsrapport och årsbokslut* -189 -56 Övriga granskningar* -65 -63 Revisionsarvoden lekmannarevisionen inkl. PO** -565 -510 Summa -819 -629 *2018 anlitades EY och 2019 KPMG. Skillnaden mellan åren beror på att överlämningen skedde i början av 2019, då också kostander för EY slutfakturerades. **2019 inleddes ny mandatperiod med delvis nya ledamöter. Extra kostnader för utbildning av nya ledamöter samt uppräkning av arvodena enligt Örebro kommun. Not 3 Finansiella intäkter (tkr) 2019 2018 Resultat från värdepapper 1 965 1 416 Värdereglering värdepapper 152 Summa 2 117 1 416 Not 4 Finansiella kostnader (tkr) 2019 2018 Räntekostnader förbundsmedlemmar -9 -45 varav; Lindesberg -9 -45 Räntekostnad pensionsskuld, exkl. löneskatt -2 211 -1 688 Inlåningsavgift -13 -31 Summa -2 233 -1 764 Noter Noter 29Page 122 of 376 Noter Not 5 Kommunbidrag (tkr) Förbundsmedlem Ägarandel (%) 2019 2020 Örebro 48,6 82 119 79 728 Lindesberg 14,3 24 210 23 506 Kumla 11,2 18 976 18 423 Hallsberg 7,5 12 596 12 229 Laxå 4,5 7 526 7 307 Nora 4,1 6 871 6 670 Askersund 3,6 6 053 5 876 Lekeberg 3,1 5 235 5 082 Ljusnarsberg 3,1 5 291 5 137 Summa 100 168 877 163 958 Hyresbidrag Lindesberg 4 628 4 505 Summa 173 505 168 463 Not 6 Materiella anläggningstillgångar (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Ingående anskaffningsvärden 158 220 152 875 Årets investeringar 17 378 6 380 Pågående investeringar 182 21 Årets försäljningar/utrangeringar -399 -1 056 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 175 381 158 220 Ingående av- och nedskrivningar -98 001 -91 696 Årets avskrivningar -6 684 -7 216 Årets försäljningar/utrangeringar 399 911 Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -104 286 -98 001 Planenligt restvärde 71 095 60 219 Spec. per inventarieslag, bokförda värden Byggnader och tekniska anläggningar 801 846 Fordon och övriga transportmedel 65 318 53 346 Räddningstjänstmaterial 2 939 3 574 Reservkraftsaggregat 0 52 Övriga inventarier inkl. datorer 1 855 2 380 Pågående investering 182 21 Bokfört värde 71 095 60 219 Not 7 Genomsnittlig nyttjandeperiod materiella anläggningstillgångar (år) 2019-12-31 2018-12-31 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 20 20 Maskiner och inventarier 26 22 Övriga materiella anläggningstillgångar 0 0 Flera av investeringarna görs sent på året, varför hela anskaffningsvärdet räknas med samtidigt som avskrivningarna endast är med del av år. Not 8 Kortfristiga fordringar (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Kundfordringar 5 147 4 276 Interimsfordringar 4 406 5 544 Moms 2 646 1 536 Fordringar hos leverantörer( afa/Fora, SKV) 0 965 Övrigt 14 29 Summa 12 213 12 350 Not 9 Kortfristiga placeringar (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 AIO OMX Stockholm 30 Index 7 028 7 028 GS AO Global bonus 3548 3 300 0 GS AO Global bonus 3650 5 045 0 30Page 123 of 376 Not 10 Kassa och bank (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Deposit investering 1 3 300 Nordea/Swedbank 19 554 14 641 Summa 19 555 17 941 Not 11 Eget kapital (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Ingående eget kapital 14 384 12 861 varav Resultatutjämningsreserv 553 553 varav Balansfond 09 * 4 971 4 971 Årets resultat 5 234 1 523 Summa 19 618 14 384 * 2009 sattes medel av till Balansfond 09 i samband med en återföring av tidigare avsatta pensionsmedel och löneskatt. Återföringen uppstod efter att beräknad pensionsålder höjdes från 59 år till 60 år i pensionsskuldsberäkningen, eftersom verklig pensionsålder stigit till över 60 år. Syftet med balansfonden är att kunna reglera eventuella framtida negativa resultat orsakade av oförutsedda pensionskostnader. Not 12 Avsättningar (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Pensionsavsättningar 70 903 68 232 varav Förmånbestämd ålderspension (FÅP) 14 241 13 535 varav Särskild avtalspension räddningstjänst (SAP-R) 56 366 54 532 varav pension till efterlevande 107 117 varav PA-KL pensioner 174 33 varav OPF-KL 16 0 Löneskatt på pensionsavsättningar 17 202 16 556 Summa 88 105 84 788 Not 13 Kortfristiga skulder (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Kortfristig del av långfristiga skulder 0 126 Leverantörsskulder 5 495 3 829 Personalens källskatt 2 314 2 352 Upplupen löneskuld inkl. arbetsgivaravgift 3 514 3 596 Semesterlöne- och kompskuld inkl. arbetsgivaravgift 6 948 6 115 Löneskatteskuld 2 432 568 Upplupen arbetsgivaravgift, december 2 253 2 283 Avgiftsbestämd ålderspension 4 322 3 883 Övriga interimskulder 227 233 Summa 27 505 22 985 Not 14 Justering för rörelsekapitalets förändring (tkr) 2019-12-31 2018-12-31 Förändring avsatta pensioner 2 671 3 097 Löneskatt pensionsavsättningar 646 754 Resultat vid försäljning materiella och finansiella anläggningstillgångar -586 -533 Övrigt -152 0 Summa 2 579 3 318 Noter Garantum Lannebo corporate bond 2 448 0 Lannebo Corporate Bond (pension) 0 7 220 AIO VAL Carnegie Corporate Bond (pension) 0 6 054 AIO VAL Nordic Corporate bond 3 045 0 Nordic Cross 5 000 5 000 AIO Asien 3 150 3 150 AIO Framtidens energi 3 195 3 195 Värdereglering kortfristiga placeringar 153 0 Summa 32 364 31 647 31Page 124 of 376 Not 15 Årets resultat - analys 2019 2018 Förändring Kommentar Verksamhetens intäkter 18 783 21 876 -3 093 Intäkter från skogsbränderna 2018. - varav avtal 5 551 4 699 852 Högre intäkter än budget för SLC-projektet, restvärdesräddning och räddningsgymna- siet. Samt såld ledningsresurs till Västra Mä- lardalens kommunalförbund under hösten. - varav myndighetsutövning (tillsyn/tillstånd) 2246 1512 734 Ny tillsynstaxa och fler utförda tillsyner. - varav övriga intäkter 1101 614 487 Fler sålda interna utb. till andra förbund. Verksamhetens kostnader -180 254 -181 252 998 Höga kostnader 2018 för alla skogsbränder. - varav personalkostnader (exkl. pensioner) -122 198 -121 000 -1198 Skogsbränderna 2018 innebar mycket höga personalkostnader. 2019 har dock belastats med högre semsterlöneskuld och kostnader för tidigare års löneskatt. - varav pensionskostnad -8 754 -9 452 698 Minskad kostnad 2019. - varav lokalhyra/fastighetskostnader -25 877 -25 456 -421 Sedvanlig hyresuppräkning. Avskrivningar -6 684 -7 216 532 Lägre kostnader p.g.a. senare aktiveringar. Verksamhetens nettokostnader -168 155 -166 592 -1563 Motsvarar en kostnadsökning på 1%. Medlems- och hyresbidrag 173 505 168 463 5042 Uppräkning med 3%. Finansiella intäkter 2 117 1 416 701 Ökade realisationsvinster på värdepapper. Finansiell kostnad pensionsskuld (exkl. löneskatt) -2 211 -1 688 -523 Enligt KPAs prognos. Ökad kostnad 2019. Årets resultat 5 234 1 523 3 711 NoterPage 125 of 376 Page 126 of 376 Revisionsberättelse Kommunalförbundet Nerikes Brandkår - Revisorerna Till Kommunfullmäktige i Örebro, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Nora, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommuner. Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (nr1) samt De sakkunnigas rapporter i olika granskningar (nr2-5) Revisionsberättelse för år 2019 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet Nerikes Brandkår av dess direktion. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisions- reglementet. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilaga 1 Revisorernas redogörelse. I vår grundläggande granskning har vi lagt fokus vid direktionens ansvar och delaktighet i nyckelprocesser kopplats till styr- ning, ledning och kontroll. Generellt är vår bedömning att direktionen behöver bli mer delaktiga och ta större ansvar för sin styrning, ledning och uppföljning. Såväl vår grundläggande granskning som genomförd fördjupningsgranskning, med efterföljande dialog, visar på brister i den formella styrningen och uppföljningen från direktionen. Vår sammantagna bedömning utifrån ovanstående är att direktionen i större utsträckning än idag behöver tydliggöra den politiska styrningen och uppföljningen av förbundets samlade verksamhet. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Nerikes Brandkår har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som direktionen upp- ställt. Vår bedömning är dock att de uppställda verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning inte uppnås fullt ut. Vi tillstyrker att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunerna beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt dess enskilda ledamöter. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2019. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. Revisionsberättelsen är upprättad av nedan valda revisorer i kommunalförbundet Nerikes Brandkår. Örebro 2020-03-17 För revisorerna i Nerikes Brandkår 34Page 127 of 376 Detta missiv har godkänts via E-post av respektive ovan angivna revisor som konsekvens av rådande Corona situation Nerikes Brandkår 2020-05-12 Revisionen Till Direktionen för Nerikes Brandkår För kännedom: Kommunfullmäktige i: Örebro, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Nora, Lindesberg, och Ljusnarsbergs kommuner Granskning av förbundets informationssäkerhet Vi har med stöd av KPMG AB genomfört en granskning av hur förbundsdirektionen säkerställer informationssäkerheten inom förbundet. Det övergripande syftet med vår granskning har varit att bedöma om förbundet har ett ändamålsenligt och systematiskt arbetssätt med sin informationssäkerhet. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är förbundet inte har ett ända- målsenligt och systematiskt arbetssätt med sin informationssäkerhet. I den granskning vi genomfört har vi kunnat notera att förbundet i praktiken organiserat sin informationssäkerhet i enlighet med MSB:s rekommendationer men att det krävs ytterligare åtgärder för att arbetssätt, organisation med mera ska förankras formellt. Granskningen visar tex att den övergripande informationssäkerhetspolicyn inte uppdaterad sedan 2009, vilket innebär risker avseende policyns relevans, avtalet med Nora kommun avseende IT-tjänster är övergripande och anger inte tydligt vilka krav som ställs på Nora kommun som IT-leverantör och det bör ytterligare tydliggöras roller och ansvar mellan förbundet och Nora kommun avseende informations- säkerhetsarbetet för att undvika att delar av arbetet förbises. De iakttagelser och bedömningar som vår granskning visat på är delvis baserade på allmänna rekommendationer kring hur organisationer bör bedriva sitt informationssäkerhetsarbete. Det bör därför ställas i relation till förbundets storlek och förutsättningar. Mot bakgrund av att förbundets organisation är relativt liten är vår bedömning att föreslagna åtgärder inte behöver kräva ett omfattande arbete för att ett ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete ska kunna uppnås. Mot bakgrund av vår granskning ger vi följande rekommendationer: - Genom arbetsordningar eller delegationsordning tydliggöra ansvar för förbundets system. - Se över förbundets informationssäkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet för att säkerställa dess relevans. - Utse en informationssäkerhetssamordnare inom förbundet med en tydlig rollbeskrivning. - I avtalet med Nora kommun tydliggöra gränsdragningarna i ansvarsförhållandena mellan förbundet och Nora kommun. Det bör inkludera att genom SLA tydliggöra kravställandet på Nora kommun som IT-leverantör. - Framarbeta en rutin för behörighetskontroller.Page 128 of 376 Detta missiv har godkänts via E-post av respektive ovan angivna revisor som konsekvens av rådande Corona situation - Utveckla kortsiktiga mål för informationssäkerhetsarbetet med tillhörande handlingsplaner. - Säkerställa att arbetet med att identifiera och analysera risker sker regelbundet. I vår bilagda revisionsrapport utvecklas bakgrund och bedömningar till ovanstående rekommendationer. Revisionen begär yttrande över de iakttagelser och rekommendationer vi gjort och önskar att direktionen inkommer med beskrivning av vilka åtgärder man planerar att vidta med anledningen av granskningen samt en tidplan för dessa. Yttrande önskas senast 2020-09-07 till sakkunnigt biträde; mikael.lind@kpmg. Örebro 2020-05-12 För revisorerna i Nerikes Brandkår Britta Bjelle Lars Billström Ordförande Vice ordförandePage 129 of 376 © 2020 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Granskning av förbundets informationssäkerhetRapport Nerikes Brandkår KPMG AB 2020-05-12 Antal sidor 16Page 130 of 376 1 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 2 Inledning/bakgrund 4 2.1 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 4 2.2 Revisionskriterier 5 2.3 Metod 7 3 Resultat av granskningen 7 3.1 Styrdokument 7 3.2 Organisation 8 3.3 Informationssäkerhetsarbete 11 4 Slutsats och rekommendationer 14 4.1 Rekommendationer 15Page 131 of 376 2 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 1 Sammanfattning Vi har av revisorerna i Nerikes Brandkår fått i uppdrag att översiktligt granska förbundets rutiner kring informationssäkerheten. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2020.Granskningen har syftat till att konstatera om förbundet har ett ändamålsenligt och systematiskt arbetssätt med sin informationssäkerhet. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är förbundet inte har ett ändamålsenligt och systematiskt arbetssätt med sin informationssäkerhet. Vi bedömer att förbundets organisation i praktiken är i enlighet MSBs rekommendationer men att det saknas formellt tydliggjorda roller. Det finns upprättade styrdokument för informationssäkerhetsarbetet. Den övergripande informationssäkerhetspolicyn är dock inte uppdaterad sedan 2009 och bör därför ses över för att säkerställa policyns relevans. Avtalet med Nora kommun är övergripande och anger inte tydligt vilka krav som ställs på Nora kommun som IT-leverantör. Vi bedömer att det bör tydliggöras för att säkerställa att den service som ges är anpassad efter förbundets behov. Vi bedömer även att klassningar av förbundets informationstillgångar bör ske för att resurser ska kunna anpassas efter den information som är mest känslig och kritisk. Vår bedömning är även att förbundet bör arbeta fram handlingsplaner för att säkerställa ett systematiskt informationssäkerhetsarbetearbete. Det bör även ytterligare tydliggöras roller och ansvar mellan förbundet och Nora kommun avseende informationssäkerhetsarbetet för att undvika att delar av arbetet förbises. Arbetet med att identifiera och analysera risker bör ske regelbundet för att överensstämma med förbundets nuläge och rådande förutsättningar. Granskningens bedömningar är delvis baserade på allmänna rekommendationer kring hur organisationer bör bedriva sitt informationssäkerhetsarbete. Det bör därför ställas i relation till förbundets storlek och förutsättningar. Förbundets organisation är relativt liten vilket innebär att föreslagna åtgärder inte behöver kräva ett omfattande arbete för att ett ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete ska kunna uppnås. Utifrån vår bedömning och slutsats rekommenderar vi Direktionen att: - Genom arbetsordningar eller delegationsordning tydliggöra ansvar för förbundets system. - Se över förbundets informationssäkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet för att säkerställa dess relevans. - Utse en informationssäkerhetssamordnare inom förbundet med en tydlig rollbeskrivning. - I avtalet med Nora kommun tydliggöra gränsdragningarna i ansvarsförhållandena mellan förbundet och Nora kommun. Det bör inkludera att genom SLA tydliggöra kravställandet på Nora kommun som IT-leverantör. - Framarbeta en rutin för behörighetskontroller. - Utveckla kortsiktiga mål för informationssäkerhetsarbetet med tillhörande handlingsplaner.Page 132 of 376 3 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 - Säkerställa att arbetet med att identifiera och analysera risker sker regelbundet.Page 133 of 376 4 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 2 Inledning/bakgrund Vi har av revisorerna i Nerikes Brandkår fått i uppdrag att översiktligt granska förbundets rutiner kring informationssäkerheten. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2020. Informationssäkerhet är ett begrepp som används om säkerhet för information som hanteras i förbundets IT-system. Allt mer information hanteras idag med olika tekniska lösningar och aldrig förr har offentlig sektor hanterat sådana mängder information som görs idag. Verksamheternas ökade beroende av informationsteknik (IT) innebär ökade risker i form av dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod. Informationssäkerhet innebär att skydda information utifrån dess krav på konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet i alla förbundets system. För att kunna hantera detta på ett ändamålsenligt sätt krävs att förbundet har ett systematiskt informationssäkerhetsarbete där flera funktioner är involverade och rätt organiserade för uppdraget. IT-säkerhet är inte en IT-fråga utan en fråga om att säkra och trygga driften av förbundets kärnverksamhet. Bilden ovan illustrerar de olika begreppens relation till varandra. Nerikes Brandkår köper idag den tekniska IT-tjänsten av Nora kommun vilket ställer ytterligare krav på att verksamheten har fastställda rutiner och tar ansvar för sin information och informationssäkerhet även i relation till extern part som leverantör av IT-infrastrukturen. Revisorerna bedömer risken att det systematiska informationssäkerhetsarbetet inte är ändamålsenligt och att det finns risk för brister i förbundets organisering och arbetssätt inom området, inte minst i relation till extern leverantör av IT-infrastruktur. Med anledning av ovanstående drar förbundets revisorer slutsatsen i sin riskanalys, att förbundets rutiner avseende informationssäkerheten behöver granskas. 2.1 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Granskningen syftar till att konstatera om förbundet har ett ändamålsenligt och systematiskt arbetssätt med sin informationssäkerhet. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:Page 134 of 376 5 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 — Finns en ändamålsenlig organisation för att arbeta med informations- säkerhetsfrågorna i förbundet? — Finns ett systematiskt och ändamålsenligt arbetssätt för att uppnå god informationssäkerhet dokumenterat och förankrad i förbundets verksamheter? — Är roller och ansvar för informationssäkerheten tydliggjord och uppfattad mellan verksamhet (förbundet) och IT-organisation (Nora kommun)? — Arbetar förbundet systematiskt med att identifiera och analysera risker för informationssäkerheten? — Vilka krav har ställts på Nora kommun som leverantör av IT-tjänster, varför har valet fallit på Nora kommun som leverantör? — Finns det en uppföljning av kvalitet av IT-tjänsterna? Granskningen omfattar Direktionen och dess ansvar för informationssäkerheten inkl rollen som kravställare på extern leverantör. Granskningen avser direktion i Nerikes Brandkår. 2.2 Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller — Tillämpbara interna regelverk, policys och beslut — MSBs rekommendationer avseende Ledningssystem för informationssäkerhet — NIS-direktivet i tillämpliga delar avseende kartläggning och analys av risker 2.2.1 MSB:s metodstöd MSB1 har tagit fram ett metodstöd till organisationer avseende informationssäkerhetsarbetet. Metodstödet är baserat på den internationella standard- serien för informationssäkerhet, ISO/ IEC 27000 och ämnar till att förtydliga hur informationssäkerhetsarbetet kan utformas. Metodstödet består av fyra olika metodsteg för informationssäkerhetsarbetet vilka illustreras i nedanstående figur. 1 Myndigheten för Samhällsskydd och BeredskapPage 135 of 376 6 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 Metodstödet och de fyra metodstegen med underliggande metoddelar. 2.2.1.1 Identifiera och analysera Syftet med att analysera avseende informationssäkerhetsarbetet är enligt MSB att säkerställa att informationssäkerheten utformas utifrån verksamhetens rådande förutsättningar. Det ska även leda till att väsentliga informationstillgångar identifieras, vilka risker de ska skyddas mot, samt valda säkerhetsåtgärder. 2.2.1.2 Utforma Enligt MSB:s metodstöd behövs följande delar för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete: • OrganisationPage 136 of 376 7 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 • Informationssäkerhetsmål • Styrdokument • Klassningsmodell • Handlingsplan • Kontinuitetshantering för informationstillgångar 2.2.1.3 Använda När verksamheten har utformat styrningen enligt avsnitt 3.1.2 ska det tillämpas. Det innebär: • Kontinuerligt arbete med att klassa organisationens information för att identifiera känslig och kritisk information för att kunna säkerställa tillräckligt skydd. • Genomföra och efterleva de handlingsplaner och styrdokument som avser informationssäkerhetsarbetet • Utbilda och kommunicera informationssäkerhetsfrågor till organisationens medarbetare. Det är ständigt pågående arbete som är nödvändigt för att skapa ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. 2.2.1.4 Följa upp och förbättra Informationssäkerhetsarbetet ska utvärderas och följas upp för att säkerställa att arbetets fortsatta lämplighet, tillräcklighet och verkan. Det kan enligt MSB ske genom övervakning, mätning och måluppföljning. 2.3 Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer/avstämningar med berörda tjänstemän. Rapporten är faktakontrollerad av samtliga intervjuade. 3 Resultat av granskningen 3.1 Styrdokument För Nerikes Brandkår finns en informationssäkerhetspolicy som styr förbundets arbete med informationssäkerhet. Följande mål anges i policyn: • skydda den personliga integriteten • bevara ett högt förtroende hos medborgarna • säkerställa att gällande lagar och bestämmelser följs • förhindra eller minska effekterna av störningar och skadorPage 137 of 376 8 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 • skydda information och informationssystem mot bedömda hot • skapa ordning och kontroll över Nerikes Brandkårs informationsbehandling Utifrån policyn har riktlinjer för informationssäkerhet tagits fram2. Riktlinjerna omfattar bl.a. informationsklassning, roller och ansvar, fysisk säkerhet, kommunikation, åtkomst till program och nätverk, loggning av IT-resurser, kontinuitetsplanering, intern kontroll samt användning av internet, epost, fax och telefoni. Enligt MSBs metodstöd bör informationssäkerhetspolicyn ej uppdateras årligen då det är ett strategiskt dokument som avser viljeriktningen med informationssäkerheten. Samtidigt beskrivs informationssäkerhet som ett föränderligt område, vilket innebär att den riskerar att bli förlegad om den uppdateras för sällan. En rimlig livslängd på en informationssäkerhetspolicy är enligt MSB ca. 3–5 år. Nerikes Brandkårs informationssäkerhetspolicy är antagen av Direktionen 2009-04-16. Av våra dialoger framgår att det finns planer på att uppdatera informationssäkerhetspolicyn men att man avvaktar att IT-leverantören Nora kommun uppdaterar sina styrdokument i syfte att samordna. 3.2 Organisation 3.2.1 Organisation för informationssäkerhet enligt MSBs metodstöd I MSB:s metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete framgår hur ansvaret för arbetet med informationssäkerhet bör fördelas3. Det bör finnas en person inom organisationen med ansvar för att samordna informationssäkerhetsarbetet. Grundprincipen är att ansvaret för informationssäkerhetsarbete ska följa det ordinarie verksamhetsansvaret från ledning ner till enskilda medarbetare. Informationssäkerhetssamordnaren har därmed inget formellt ansvar för informationssäkerheten utan ska verka som ett stöd för att den övriga organisationen innefattande ledning, verksamhetschefer och medarbetare tar sitt ansvar för informationssäkerhet i verksamheten. Det är viktigt att tydligt klargöra informationssäkerhetssamordnaren roll och vilket mandat och rapporteringsplikt som ska ingå i rollen. Var i organisationen informationssäkerhetssamordnaren eller motsvarande är placerad beror på, enligt MSB:s metodstöd, på organisationens struktur men bör generellt vara placerad nära ledningen, exempelvis i en ledningsstab. 3.2.2 Nerikes Brandkårs organisation för informationssäkerhetsarbetet Enligt förbundets riktlinjer är Direktionen ytterst ansvarig för förbundets informationssäkerhet. De styr genom fastställandet av gällande säkerhetskrav för verksamheten samt fastställandet av informationssäkerhetspolicyn. 2 Antagen av direktionen 2009-04-16 3 Avser en generell organisation. Enheter och likande i exemplet är inte direkt applicerbara på Nerikes Brandkårs organisation.Page 138 of 376 9 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 Vidare framgår att alla medarbetare inom förbundet ska känna till att de har ett ansvar för brandkårens informationssäkerhet samt att följa regler och anvisningar. Vidare har varje anställd skyldighet att rapportera funktionsstörningar och fel i system, utrustningar och data. Av våra intervjuer framgår att förbundet inte har en formellt ansvarig informationssäkerhetssamordnare. I praktiken uppges dock en av förbundets två vice brandchefer ansvara för informationssäkerhetsfrågorna i och med sitt ansvar för förbundets förebyggande verksamhet och IT-verksamhet. Enligt våra intervjuer finns det inte någon formellt ansvarig för förbundets olika system. Det är respektive chef som i praktiken enligt uppgift ansvarar för de system som dennes verksamhet använder. Vi har inte tagit del av någon arbetsordning eller liknande dokument som fastställer verksamhetschefers systemansvar. Det uppges vara cirka 35 stycken systemanvändare i förbundet på daglig basis. Enligt våra avstämningar är det vice brandchef samt förbundets ekonomichef ytterst tar ansvar för förbundets verksamhetssystem. Organisationsschema för Nerikes brandkår. Vice brandchef med informellt ansvar för informationssäkerhet organiseras under ”Olycksförebyggande verksamhet. 3.2.3 IT-organisation Nerikes Brandkår har handlat upp sitt IT-stöd av Noras kommun. Utöver det har förbundet handlat upp ett antal system som Nora kommun inte är involverade i. Där står respektive leverantör för IT-supporten. Vi har tagit del av det avtal Nerikes Brandkår har upprättat med Nora kommun avseende IT-support. Avtalet med Nora kommun trädde i kraft 2010-01-01. Enligt våra intervjuer med företrädare för förbundet ser man positivt på den service som ges av Nora kommun i rollen som IT-leverantör. Att Nora är en liten kommun lyfts som en fördel då det upplevs finnas en förståelse för de båda parternas förutsättningar. Vidare upplever förbundet att den service som Nora kommun levererar är hög i förhållande till kostnaden.Page 139 of 376 10 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 Av avtalet framgår att det omfattar support till användare samt driftstöd server, backup. Enligt avtalet ska Nora kommun vara tillgängliga för support på vardagar 08.30-11.30 och 12.30-16.00. Det framgår av våra intervjuer att Nora även har bistått med support på helgdagar och andra tider som ej omfattas av avtalet. Ibland inom knappa tidsramar. Det har enligt intervjuer heller inte upprättats någon specifik SLA4 för förbundets system. Vi har heller inte tagit del av något annat dokument som tydliggör olika nivåer av service baserat på hur kritiska systemen bedöms vara. 3.2.3.1 Uppföljning Enligt intervjuer genomförs regelbundet avstämningar med Nora kommun avseende kvalitet på IT-tjänsterna. Enligt intervjuer brukar avstämningarna kretsa kring IT- utveckling och inte fokuserat på informationssäkerhet även om det har berörts. Däremot informerar Nora kommun om vad som är aktuellt, vilket även innefattar informationssäkerhet. Vi har inte tagit del av någon skriftlig uppföljning. 3.2.4 Bedömning Finns en ändamålsenlig organisation för att arbeta med informations- säkerhetsfrågorna i förbundet? Utifrån dokumentstudier och intervjuer kan vi konstatera att det i praktiken är verksamhetsansvarig som ansvarar för de system som används inom respektive område. Vi konstaterar även att det informellt finns en samordnare för informationssäkerhetsarbetet. Det är i enlighet med MBS:s rekommendationer om att ansvaret för informationssäkerheten ska följa den ordinarie ansvarsfördelningen i verksamheten. Vi ser däremot en risk i att de olika rollernas ansvar ej har formaliserats. Vår bedömning är att ansvaret bör formaliseras för de verksamhetschefer som ska vara systemansvariga. Vi bedömer även att en informationssäkerhetsamordnare bör utses för att tydliggöra organisationen och skapa förutsättningar för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Vidare finns det en upprättad informationssäkerhetspolicy i förbundet. Baserat på policyn har riktlinjer tagits fram. Informationssäkerhetspolicyn har inte uppdaterats på ca 11 år att jämföra med MSB:s rekommendationer om 3-5 år. Vi ser positivt på att det finns planer inom förbundet på att utveckla nya styrdokument men konstaterar att det vid tidpunkten för granskningen ej genomförts. Vi bedömer att informationssäkerhetspolicy och riktlinjer bör uppdateras för att säkerställa dokumentens relevans. Vilka krav har ställts på Nora kommun som leverantör av IT-tjänster, varför har valet fallit på Nora kommun som leverantör? Enligt intervjuer föll valet på Nora kommun som leverantör eftersom man upplever en förståelse i Nora för förbundets förutsättningar då både Nora och Nerikes Brandkår är mindre organisationer. Vi konstaterar att det finns ett upprättat avtal med Nora kommun avseende IT-tjänster. Avtalet är övergripande och innefattar ej SLA för förbundets 4 Står för ”Service Level Agreement” och anger den nivå av service som ska vara tillgänglig för respektive system.Page 140 of 376 11 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 system. Vidare kan vi utifrån våra intervjuer konstatera att Nora kommun levererar tjänster till förbundet på andra tider än de som anges i avtalet. Vi ser en risk för otydlighet avseende vilken service som Nora kommun förväntas leverera. Det riskerar leda till att Nora i egenskap av leverantör ej har anpassade resurser för den nivå av service förbundet kräver. Vi bedömer därför att Nerikes brandkårs krav på Nora kommun som leverantör av IT-tjänster bör konkretiseras. Finns det en uppföljning av kvalitet av IT-tjänsterna? Enligt intervjuer genomförs avstämningar med Nora kommun i egenskap av IT- leverantör regelbundet två gånger om året. Det upplevs dock vara väldigt detaljorienterade och inte fokusera på informationssäkerhet. Av intervjuerna framgår att frågorna som lyfts till stor del är på Nora kommuns initiativ och inte drivet av Nerikes brandkår i egenskap av beställare. 3.3 Informationssäkerhetsarbete 3.3.1 Säkerhetsklassningar Det varierar hur kritisk och känslig olika typer av information är för en organisation. Därför är det viktigt att genomföra en bedömning utav vad som är lämplig nivå av säkerhet och skydd för olika typer av information. Enligt MSBs metodstöd bör informationen klassas utifrån konfidentialitet, riklighet och tillgänglighet. Av förbundets riktlinjer framgår att verksamhetsansvariga inom Nerikes Brandkår ansvarar för att informationen inom deras respektive verksamhetsområde hanteras på ett korrekt sätt och att det både bedöms och ges korrekt stöd. Vidare ska, enligt förbundets riktlinjer, även ny personal med tillgång till särskild information genomgå en lämplighetsprövning. Det gäller även entreprenörer och tillfällig personal. Enligt våra intervjuer görs ingen klassning av förbundets informationstillgångar. Det finns heller ingen fastställd modell för klassning i förbundet. 3.3.2 Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplanering syftar på den planeringsprocess som ska säkerställa fortsatt verksamhet vid störningar och avbrott i den ordinäre IT-driften. Enligt förbundets riktlinjer ska det finnas en avbrottsplan vilken utgör den sammanfattande beteckningen på de åtgärder som ska säkerställa fortsatt verksamhet i händelse av störning samt möjliggöra återstart av IT-driften. Respektive systemägare ansvarar för framtagandet av avbrottsplaner. Dataansvarig ansvarar för de system där det inte har utsetts någon systemägare. I samband med framtagandet av respektive systemsäkerhetsintroduktion ska kraven på systemets tillgänglighet fastställas. Där ska det framgå den längsta tid som ett datasystem får vara obrukbart innan verksamheten äventyras. Av våra intervjuer framgår att Nora kommun löser mycket av problemen med IT ”på studs” och att det ej är utarbetat efter specifika avbrottsplaner.Page 141 of 376 12 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 3.3.3 Logg- och behörighetskontroller Nerikes brandkår har dokumenterade riktlinjer avseende Loggning av IT-resurser. Enligt riktlinjerna sker loggning i syfte att upptäckta avvikelser avseende riktlinjerna för informationssäkerhet. Av riktlinjerna framgår vad som gäller avseende skydd av den personliga integriteten, åtkomst till loggresultat, klocksynkronisering samt skyldighet att vidta åtgärder. Avseende behörighet står det i förbundets riktlinjer för informationssäkerhet att ej giltiga behörigheter regelbundet ska regelbundet tas bort för att undvika att persona som avslutat sin anställning eller bytt arbetsuppgifter finns kvar i systemen. Enligt intervjuer beställarförbundet logg- och behörighetskontroller av Nora kommun. Vidare framgår att det utöver beställningarna till Nora kommun inte görs kontroller. Därmed görs ingen regelbunden kontroll. 3.3.4 Intern kontroll och riskanalyser Enligt riktlinjerna är kontroll av förbundets efterlevnad av riktlinjerna för informationssäkerhet en del av brandkårens internkontroll. Vilka områden rörande informationssäkerhet som ska kontrolleras fastställs årligen av direktionen. Exempel på kontrollområden är: • Administrativ säkerhet • Fysisk säkerhet • Logisk säkerhet Metoder som används kan exempelvis vara enkäter, intervjuer, hot- och riskanalyser eller penetrationstester. I de fall brister upptäcks ska förslag till handlingsplan upprättas. Det framgår av våra intervjuer att Nora kommun genomför kontroller avseende teknisk säkerhet. Dock genomförs exempelvis inte penetrationstester vilket enligt intervjuer beror på knappa resurser. Avseende administrativ säkerhet uppges exempel på kontroller vara: • Kunskap om och efterlevnad av fastställda riktlinjer inom Nerikes Brandkår för informationssäkerhet på såväl ledningsnivå som användarnivå. • Efterlevnad av lagstiftning inom området. Enligt definitionen av informationssäkerhet är administrativ säkerhet en del av informationssäkerhet men inte teknisk säkerhet och IT-säkerhet. Av våra intervjuer görs det tydligt att Nora kommun uppfattar att deras uppdrag innefattar teknisk säkerhet men inte informationssäkerhet.Page 142 of 376 13 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 Det framgår av förbundets uppföljning av internkontrollplan 20195 att det under 2019 genomfördes en kontroll av rutiner gällande GDPR. Vi noterar att samma punkt fanns med även i 2018 års intern kontrollplan. Baserat på kontrollen har riktlinjer för personuppgiftshantering upprättats. I övrigt finns ingen kontrollpunkt avseende informationssäkerhet med i förbundets internkontrollplan 2018 eller 2019. Enligt våra intervjuer genomfördes en större riskanalys på verksamhetsövergripande nivå omkring år 2000. Sedan dess har ingen större riskanalys genomförts. 3.3.5 Utbildning Enligt förbundets riktlinjer bör alla som använder brandkårens IT-system ges en grundläggande informationssäkerhetsutbildning. Den bör innehålla följande områden: • Viktiga delar av Nerikes Brandkårs riktlinjer för informationssäkerhet • Aktuell lagstiftning och säkerhetsföreskrifter • Säkerhetsåtgärder som används inom organisationen Av våra intervjuer framgår att en grundläggande utbildningen erbjuds nya medarbetare och även övriga medarbetare regelbundet ska ges uppdaterad information. Det sker enligt uppgift sällan. Däremot uppges det faktum att förbundet inte har så stort antal regelbundna systemanvändare leda till informell kunskapsspridning. 3.3.6 Måluppfyllelse Som tidigare beskrivit finns övergripande mål för informationssäkerhetsarbetet formulerade i förbundets informationssäkerhetspolicy. Vi har ej vid tidpunkten för granskningen tagit del av någon dokumenterad uppföljning avseende målen för informationssäkerheten. Enligt är MSB är det ej nödvändigt att samtliga strategiska mål är mätbara men att det bör kunna påvisas progression. Enligt MSB bör det utöver långsiktiga mål (formulerade i informationssäkerhetspolicyn) finnas kortsiktiga mål. De kortsiktiga målen bör arbetas in en handlingsplan och följas upp årligen. Vi har ej tagit del av någon handlingsplan eller kortsiktiga mål för förbundets informationssäkerhetsarbete. 3.3.7 Bedömning Finns ett systematiskt och ändamålsenligt arbetssätt för att uppnå god informationssäkerhet dokumenterat och förankrad i förbundets verksamheter? Utifrån intervjuer och genomgång av informationssäkerhetspolicy, tillhörande riktlinjer och internkontrollplaner kan vi konstatera att det genomförs utbildningar inom informationssäkerhet för förbundets medarbetare. Vi kan vidare konstatera att det vidtas åtgärder för ett antal andra området enligt riktlinjerna för informationssäkerhet, exempelvis behörighetskontroller. Enligt intervjuer sker detta genom beställning till Nora kommun. Vi har inte tagit del av någon rutin för behörighetskontroller. Vi ser en risk för gamla behörigheter ligger kvar i systemen om det inte regelbundet kontrolleras. 5 Godkänd av Direktionen 2020-03-05Page 143 of 376 14 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 Vi kan även konstatera att det inte finns någon modell för att klassa förbundets informationstillgångar. Vår bedömning är att informationen bör klassas för att skydd ska kunna anpassas efter hur kritisk och känslig informationen är. Därmed kan även onödiga kostnader för överskydd undvikas för icke kritisk information. Vidare finns inga handlingsplaner upprättade i syfte att konkretisera informationssäkerhetsarbetet. Vår bedömning är att det bör upprättas i syfte att tydliggöra informationssäkerhetsarbetet och säkerställa ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Är roller och ansvar för informationssäkerheten tydliggjord och uppfattad mellan verksamhet (förbundet) och IT-organisation (Nora kommun)? Det finns som tidigare nämnt ett avtal upprättat för IT-support mellan Nerikes Brandkår och Nora kommun där servicenivån på Nora kommun som leverantör inte är tydliggjord. Enligt intervjuer genomför Nora kommun en del kontroller avseende teknisk säkerhet men inte för administrativ säkerhet som är en del av den bredare definition informationssäkerhet. Genom granskning av förbundets internkontrollplaner kan vi konstatera att kontroller av regelefterlevnad av GDPR har genomförts av förbundet. Vår bedömning är dock att roller och ansvar bör tydliggöras för att undvika risken för att delar av informationssäkerhetsarbetet förbises. Arbetar förbundet systematiskt med att identifiera och analysera risker för informationssäkerheten? Enligt intervjuer har ingen övergripande riskanalys genomförts sedan ca år 2000. Det genomförs även som tidigare konstaterat en del kontroller i och med den interna kontrollen. Vår bedömning är att det delvis pågår ett arbete med att identifiera och analysera risker för informationssäkerheten. Däremot sker det inte systematiskt. Därför bedömer vi att arbetet med att identifiera och analysera risker bör intensifieras och kontinuerligt följas upp för att säkerställa att analysen överensstämmer med förbundets nuläge. 4 Slutsats och rekommendationer Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att förbundet inte har ett ändamålsenligt och systematiskt arbetssätt med sin informationssäkerhet. Vi bedömer att förbundets organisation i praktiken är i enlighet med MSBs rekommendationer men att det saknas formellt tydliggjorda roller. Det finns upprättade styrdokument för informationssäkerhetsarbetet. Den övergripande informationssäkerhetspolicyn är dock inte uppdaterad sedan 2009 och bör därför ses över för att säkerställa policyns relevans. Avtalet med Nora kommun är övergripande och anger inte tydligt vilka krav som ställs på Nora kommun som IT-leverantör. Vi bedömer att det bör tydliggöras för att säkerställa att den service som ges är anpassad efter förbundets behov. Vi bedömer även att klassningar av förbundets informationstillgångar bör ske för att resurser ska kunna anpassas efter den information som är mest känslig och kritisk. Vår bedömning är även att förbundet bör arbeta fram handlingsplaner för att säkerställa ett systematiskt informationssäkerhetsarbetearbete. Det bör även ytterligare tydliggöras roller ochPage 144 of 376 15 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 ansvar mellan förbundet och Nora kommun avseende informationssäkerhetsarbetet för att undvika att delar av arbetet förbises. Arbetet med att identifiera och analysera risker bör ske regelbundet för att överensstämma med förbundets nuläge och rådande förutsättningar. Granskningens bedömningar är delvis baserade på allmänna rekommendationer kring hur organisationer bör bedriva sitt informationssäkerhetsarbete. Det bör därför ställas i relation till förbundets storlek och förutsättningar. Förbundets organisation är relativt liten vilket innebär att föreslagna åtgärder inte behöver kräva ett omfattande arbete för att ett ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete ska kunna uppnås. 4.1 Rekommendationer Utifrån vår bedömning och slutsats rekommenderar vi Direktionen att: - Genom arbetsordningar eller delegationsordning tydliggöra ansvar för förbundets system. - Se över förbundets informationssäkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet för att säkerställa dess relevans. - Utse en informationssäkerhetssamordnare inom förbundet med en tydlig rollbeskrivning. - I avtalet med Nora kommun tydliggöra gränsdragningarna i ansvarsförhållandena mellan förbundet och Nora kommun. Det bör inkludera att genom SLA tydliggöra kravställandet på Nora kommun som IT-leverantör. Samt att tydliggöra ansvar avseende informationssäkerhetsarbetet för att undvika att delar förbises. - Framarbeta en rutin för behörighetskontroller. - Utveckla kortsiktiga mål för informationssäkerhetsarbetet med tillhörande handlingsplaner. - Säkerställa att arbetet med att identifiera och analysera risker sker regelbundet. Datum som ovan KPMG AB Sara Linge Daniel Strandberg Certifierad kommunal yrkesrevisor Kommunal revisorPage 145 of 376 16 © 2020 KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Confidential Nerikes Brandkår Granskning av förbundets informationssäkerhet 2020-05-12 Detta dokument har upprättats enbart för i dokumentet angiven uppdragsgivare och är baserat på det särskilda uppdrag som är avtalat mellan KPMG AB och uppdragsgivaren. KPMG AB tar inte ansvar för om andra än uppdragsgivaren använder dokumentet och informationen i dokumentet. Informationen i dokumentet kan bara garanteras vara aktuell vid tidpunkten för publicerandet av detta dokument. Huruvida detta dokument ska anses vara allmän handling hos mottagaren regleras i offentlighets- och sekretesslagen samt i tryckfrihetsförordningen.Page 146 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 32 - Årsredovisning 2019 Sydnärkes Utbildningsförbund (20/KS/11) Ärendebeskrivning Sydnärkes Utbildningsförbund har inkommit med årsredovisning och revisionsberättelse för 2019. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Jäv Siw Lunander (S) och Hans Karlsson (S) deltar inte i beslutet. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag  TS Årsredovisning 2019 Sydnärkes utbildningsförbund  Årsredovisning Sydnärkes Utbildningsförbund 2019  Revisionsberättelse för år 2019 Paragrafen är justeradPage 147 of 376 Årsredovisning 2019 Sydnärkes Utbildningsförbund

§ 32 20/KS/11Page 148 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/11 Årsredovisning 2019 Sydnärkes Utbildningsförbund Ärendebeskrivning Sydnärkes Utbildningsförbund har inkommit med årsredovisning och revisionsberättelse för 2019. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Maria Fransson Förvaltningschef Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2019 Sydnärkes utbildningsförbund Revisionsberättelse 2019 Sydnärkes utbildningsförbundPage 149 of 376 Page 150 of 376 Page 151 of 376 Page 152 of 376 Page 153 of 376 Page 154 of 376 Page 155 of 376 Page 156 of 376 Page 157 of 376 Page 158 of 376 Page 159 of 376 Page 160 of 376 Page 161 of 376 Page 162 of 376 Page 163 of 376 Page 164 of 376 Page 165 of 376 Page 166 of 376 Page 167 of 376 Page 168 of 376 Page 169 of 376 Page 170 of 376 Page 171 of 376 Page 172 of 376 Page 173 of 376 Page 174 of 376 Page 175 of 376 Page 176 of 376 Page 177 of 376 Page 178 of 376 Page 179 of 376 Page 180 of 376 Page 181 of 376 Page 182 of 376 Page 183 of 376 Page 184 of 376 Page 185 of 376 Page 186 of 376 Page 187 of 376 Page 188 of 376 Page 189 of 376 Page 190 of 376 Page 191 of 376 Page 192 of 376 Page 193 of 376 Page 194 of 376 Page 195 of 376 Page 196 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 33 - Årsredovisning 2019 Sydnärkes kommunalförbund (20/KS/12) Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har inkommit med årsredovisning för 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Jäv Lennart Petterson (M) deltar inte i beslutet. Beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag  TS Årsredovisning 2019 Sydnärkes kommunalförbund  Årsredovisning Sydnärkes kommunalförbund 2019  Granskningsrapport Årsredovisning Sydnärkes kommunalförbund  Protokollsutdrag § 38 Årsredovisning Sydnärkes kommunalförbund  Revisionsberättelse Årsredovisning Sydnärkes kommunalförbund  Revisorernas redogörelse för 2019 Årsredovisning Sydnärkes kommunalförbund Paragrafen är justeradPage 197 of 376 Årsredovisning 2019 Sydnärkes kommunalförbund

§ 33 20/KS/12Page 198 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/12 Årsredovisning 2019 Sydnärkes kommunalförbund Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har inkommit med årsredovisning för 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Maria Fransson Förvaltningschef Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2019 Sydnärkes kommunalförbund Granskningsrapport av årsredovisningen 2019 Revisorernas redogörelse 2019 Revisionsberättelse 2019Page 199 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019Page 200 of 376 Page 201 of 376 Innehå llsförteckning Förvaltningsberättelse Kommunalförbundets ordförande har ordet 1 Väsentliga händelser 2 Omvärldsanalys 3 Kommunalförbundets verksamhet 4 Visioner och mål 5 Personalekonomisk redovisning 8 Policies, riktlinjer 9 Sydnärkes kommunalförbund 10 Ekonomisk redovisning Driftredovisning 11 Investeringsredovisning 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Kassaflödesanalys 18 Upplysningar Upplysningar 19 Den kommunala årsredovisningen 22 Redovisningsprinciper 23Page 202 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 FörvaltningsberättelsePage 203 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 1 Förvaltningsberättelse 1 Får inleda med att tacka för ett intressant och läro- rikt första år som ordförande på ny mandatperiod i direktionen för Sydnärkes kommunalförbund. Sydnärkes kommunalförbund ansvarar för in- samling av hushållsavfall i medlemskommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg och ut- vecklingen i förbundet går med en stadig anda framåt. Förbundet handhar återvinningscentralerna i med- lemskommunerna och under året har en hel del planering och projekt dragits igång gällande de befintliga centralerna. Då Askersund sedan en tid tillbaka har en mycket fin och väl fungerande återvinningscentral med Grönt kort som möjliggör för kommuninvånarna - genom strikt ansvar ska tilläggas, kunna lämna sitt avfall på tider då ingen personal finns på plats så har det funnits och finns önskemål om liknande återvinningscentraler i övriga medlemskommuner. Arbetet har fortgått under året att planera för ny återvinningscentral i Laxå kommun, Ombygg- nationer av återvinningscentralerna i både Leke- bergs och i Hallsbergs kommuner. Förbundet har även arbetat med att hitta mark till ny omlastningsstation i Hallsberg vilket ser ut att ha landat väl. Under första delen av 2019 genomfördes en plock- analys av hushållssoporna för att få en bild över vad man slänger och hur mycket. Målet är såklart att vi ska slänga så lite som möjligt i våra hushålls- sopor då det mesta går att sortera. Fortfarande så slänger vi mycket mat och en hel del förpackningar hamnar i soporna och där hör de inte hemma. Så det finns en del att fortsätta arbeta med. Vad gäller förpackningar och de återvinnings- stationer som finns överallt så har jag som ny i Direktionen fått lära mig att dessa inte ligger un- der förbundets ansvar. Förpackningsinsamlingen tillhör FTI som ansvarar för drygt 5000 av landets återvinningsstationer. Under året har Direktionen tagit beslut om att För- bundet i framtiden kommer att sköta all insamling av hushållsavfallet i egen regi vilket kommer att innebära nya investeringar men också en större flexibilitet. Nya samverkansformer med andra kommuner i lä- net är på gång för att nyttja varandras kompetens. Något som också diskuterats under året är grovsopshanteringen. Hallsbergs kommun provade budning av grovsopor under en period vilket inte föll väl ut så det blir nog en fråga för 2020 hur vi hanterar grovsoporna i kommunerna. Till sist vill jag som ny ordförande tacka alla kompe- tenta medarbetare och tjänstemän i förbundet. Jag ser fram emot kommande tre år med spänning. Vill även tacka förra mandatperiodens ordförande Wendla Thorstensson och dåvarande direktion för ett mycket väl genomfört arbete och hoppas att vi kan fortsätta i samma anda. Ordförande/ Veronica Wiberg Kömmunålförbundets ördförånde hår ördet Veronica Wiberg (M) direktionens ordförandePage 204 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Förvaltningsberättelse 2 Sydnärkes kommunalförbunds femte år Under det femte verksamhetsåret kom förbundet att ta tag i några stora utmaningar. Den största utmaning- en utgör om- eller nybyggnation av förbundets tre öv- riga återvinningscentraler i Fjugesta, Hallsberg och Laxå. Samtliga dessa tre centraler är ålderstigna och inte utvecklingsbara. En förändring av dessa är nöd- vändig för att öka sorteringen och möjligheten till ökad återvinning av grovavfallet anpassat till dagens krav. Genom om-/nybyggnationen kommer dessa tre centraler att utrustas med samma typ av passersystem som förbundets central i Askersund har. Servicegra- den kommer därför att öka avsevärt i de tre berörda kommunerna. En annan större utmaning var och är hur förbundet ska ta sig an problematiken kring utsortering och in- samling av förpackningar. Förbundet kommer inte, som det ser ut idag, att ha någon given roll i det kom- mande insamlingssystemet. Hur insamlingssystemet kommer att se ut är i skrivandes stund oklart. Ett till- stånd för insamling kan eventuellt öppna upp för ett samarbete med förbundet. Kravet på bostadsnära insamling börjar gälla 2021. En problematik som uppstod 2018 och främst i stor- städer var webb-baserade budningstjänster. Privata aktörer erbjuder hämtning av möbler och annat hus- hållsavfall mot betalning och därefter avlämning på någon återvinningscentral. Denna typ av tjänst strider mot det kommunala monopolet. Stockholms stad har därför förbjudit en sådan webb-tjänst. Även hos oss har denna typ av tjänst dykt upp och förbundet har därför påbörjat en utredning om hur vi bättre kan motsvara ett ökat krav från kommuninnevånarna om bättre och snabbare service när det gäller att kunna bli av med sitt grovavfall. Återvinningscentralerna I Askersund uppgick antalet utbildade för det Gröna kortet till över 1 900 personer vid året slut. Möjlighet- en att kunna åka till centralen i stor sett när som helst under veckan är enormt . Intresset för den nya cen- tralen från andra kommuner var fortsatt stort och ett antal studiebesök på centralen genomfördes. Insamlingen av hushållssopor Överlag ökar antalet abonnenterna i medlemskommu- nerna. Än så länge kan förbundet hantera det för egen del utan ökade resurser. Direktionen tog beslut i slutet av året att övergå till att samla in hushållsavfallet helt i egen regi från om med 1 mars 2022 Övrigt Den ca två år långa resan mot en samverkan i länet kring avfallsfrågor landade i beslutet att förbundet ska medverka i denna samverkan tillsammans med Öre- bro och Kumla kommuner samt kommunerna ingå- ende i samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen. Våsentligå håndelserPage 205 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 3 Förvaltningsberättelse 3 Utmaningar för kommunalförbundet Det finns utmaningar i stort och smått för förbun- det kommande år. En stor utmaning är den med en ökad utsortering och insamling av förpackning- ar. Förbundet har haft ett officiellt samråd med FTI (Förpacknings– och Tidningsinsamlingen). FTI kom- mer att ansöka om tillstånd från Naturvårdsverket under våren. Vi avvaktar och följer utvecklingen i frågan. För närvarande är det inte troligt att vi kommer att kunna medverka till den lösning som FTI har föreslagit. En utmaning som förbundet ständigt arbetar med är att öka återvinningen av avfall/material på våra återvinningscentraler. Mycket har vi gjort under de gångna fem åren men mycket finns fortfarande att ta tag. Bla för vi diskussioner om hur vi kan få till ett återbruk av byggmaterial. Den största utmaningen kvarstår relativt obearbe- tad och den rör arbetet för minskning av den to- tala avfallsmängden. Ett arbete som dels är pro- blematiskt då mängden avfall är starkt kopplat till samhällsekonomin, dels egentligen inte ryms inom förbundets arbete då ekonomiska resurser för detta saknas. Ett förebyggande arbete får inte fi- nansieras med avgifter. Vi kan dock genom gene- rell information om avfall, sortering och återvin- ning försöka påverka kommuninnevånarna att ändra sina konsumtionsmönster. En stor utmaning i närtid är, som tidigare nämnts, om-/nybyggnationen av tre återvinningscentraler. Förbundet kommer att hantera dessa projekt, med stöd av konsulter gällande projektering, upphand- ling och byggande. I Lekeberg kommer bygg- nationen att påbörjas under 2020. I Laxå är det ännu inte klart om vi ska bygga en ny återvinnings- central eller ej. Det beror på kommunens vilja att höja taxan tillräckligt för att finansiera en ny ÅVC. I Hallsberg har diskussionen intensifierats om att finna en plats för ny ÅVC. Om dessa båda ska byggas, kommer det att ske först 2021. Omvårldsånålys En annan utmaning är en ökad digitalisering av verksamheten. Det handlar bl.a. om möjligheten till självservice att exempelvis byta sopkärl, göra uppehåll i hämtningen eller hålla koll på sin vatten- förbrukning. Ett förväntat ökat behov av utökad och snabbare service är också något som diskuteras inom förbun- det. Hur kan vi möta upp kommande krav på bl.a. större tillgänglighet? En åtgärd som förbundet vid- git är det sk ”Gröna kortet” på återvinningscen- tralen i Askersund. Det systemet kommer att infö- ras på samtliga återvinningscentraler, om och när nya byggs, i förbundet och därmed ökar tillgänglig- heten till centralerna avsevärt. Kan vi på något sätt möjliggöra snabb hämtning av möbler och andra skrymmande föremål hemma hos kommuninnevå- narna är också något som vi ska undersöka.Page 206 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Förvaltningsberättelse 4 Kömmunålförbundets verksåmhet Ledning, styrning och uppföljning Förbundet har en förbundsordning och ett sam- arbetsavtal som styr verksamheten. Dessa är an- tagna av Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Leke- bergs kommuners respektive kommunfullmäk- tige. ”Från och med den 1 januari 2015 inrättas ett kommunalförbund för den strategiska planering- en av frågor kring avfallshantering och de upp- gifter rörande insamling och behandling av avfall samt den myndighetsutövning som åligger kom- munerna enligt 15 kap Miljöbalken med tillhö- rande lagstiftning”. SKL:s publikation ”Kommunala samverkansfor- mer” stadgar följande: "Tanken med kommunalförbund är att kommu- ner och/eller landsting lägger över sådan kom- munal/landstingskommunal verksamhet på ett kommunalförbund som man vill samverka om. Kommunalförbundet övertar uppgifterna från sina medlemmar och blir huvudman för verksam- heten med egen budget och räkenskaper" (kap 6:1). "När ett kommunalförbund har bildats och trätt i funktion, är det i princip självbestämmande inom ramen för kommunallagen och annan lagstiftning som gäller för uppgiften samt regleringen i för- bundsordningen" (kap 6.6). Regleringen av ett kommunalförbund återfinns i 9 kap. Kommunallagen. Kommunalförbundets styrande organ är Direk- tionen med fyra ledamöter och fyra ersättare, en ordinarie ledamot och en ersättare, från varje ingående kommun. Under året har direktionen fått ekonomisk rap- portering löpande vid direktionsmötena. Verksamheten leds av förbundets ledningsgrupp vilken består av förbundschef, ekonom, strateg/ informatör, samordnaren för renhållningen samt gruppledaren för kundtjänstassistenterna. Internkontroll En internkontrollplan antogs 2019-03-01 av di- rektionen.§ 26 2019. Internkontroll är inte en isolerad process utan är en del i alla styrsystem. I varje process ska det finnas inbyggda kontroller så att lagar följs upp och mål kan uppnås. Den interna kontrollplanen är indelad i följande riskområden: 1. Strategiska risker 2. Operativa risker 3. Ekonomiska risker 4. Egendomsrisker Från och med 2018 är riskområdena riskbedömda. För sannolikheten är nivåerna följande: Mindre sannolik 1 p Möjlig 2 p Mycket sannolik 3 p För konsekvenserna är nivåerna: Lindrig 1 p Kännbar 2 p Allvarlig 3 p Värdering av riskerna har sedan gjorts genom att multiplicera poängen för sannolikheten med po- ängen för konsekvensen. Riskerna har utifrån erhål- len poäng delats in i följande tre kategorier: 1-2 p Liten risk 3-4 p Medelrisk 6-9 p Hög risk Under 2019 har strategiska risker och egendoms- risker fått poäng med hög risk. En viktig fråga under året har varit utvecklingen av återvinningscentralerna. Vi har utökat öppethållan- det i Hallsberg genom att ha öppet alla helgfria lördagar.Page 207 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 5 Förvaltningsberättelse 5 Vision Direktionen beslutade i november om en ny vis- ion. Denna lyder: ”Vi strävar efter en cirkulär ekonomi och en håll- bar avfallshantering där förbrukningen av jordens resurser minimeras, där våra abonnenter är nöjd- ast i Sverige och servas av Sveriges mest servicein- riktade och kompetenta medarbetare. Mål Förbundets målarbete omfattar från och med 2020 följande områden – ekonomi, avfallshante- ring, service, attraktiv arbetsgivare och miljö/ kvalitet Inom respektive målområde finns ett antal mål formulerade. Uppföljningen av målen sker genom användandet av indikatorer. För varje mål finns ett utgångsvärde samt målvärden för de kommande tre åren. Utgångsvärdet är ett avvägt startvärde för hela förbundet som används vid uppföljning av målen. Nedan följer uppföljning av de mål som har ett målvärde 2019. Uppföljningen redovisas som en bedömning om målen uppnås för hela året. För varje aktuellt mål kommenteras också uppfyllel- sen. Ett målområde anses vara uppfyllt om minst 80 % av målen i detta är uppfyllda och minst ett mål inom respektive delområde. Mål 2019 inom EKONOMI Finansiella mål  100 %-ig avgiftsfinansiering i alla kommuner. Bokslut. Målvärde 2019: Budgeten hålls. Resultat.: Budgeten hålls. Kommentar: I Hallsberg redovisas en netto- kostnad, men för Hallsbergs del är detta positivt då behållningen i resultatutjämningsfonden bör minska. I Askersund, Laxå och Lekeberg redovisas nettointäkter. Taxor  Likartad taxa för samma tjänst. Skillnad mellan lägsta och högsta avgift. Målvärde 2019: saknas Resultat: Taxorna 2019 är oförändrade j.fr. med 2018 års taxor. Kommentar: Det går ej att bedöma måluppfyllel- sen. Oförändrat mot 2018 då det ansågs upp- fyllt. Bedömning av måluppfyllelse: Målet anses uppfyllt Mål 2019 inom AVFALLSHANTERING Avfallsminskning  Mängden restavfall ska minska. Statistik. Målvärde 2019: 10 % Resultat: 10 % Kommentar: Till stor del ligger minskningen mellan 2016 och 2018 i införandet av mat- avfallssorteringen i Hallsbergs kommun 2016.  Restavfallsmängden vid återvinningscentralerna ska minska. Statistik. Målvärde 2019: 40 % Resultat: 22% Kommentar: En ökad medvetenhet att sort-era sitt grovavfall, lämna förpackningar till förpack- ningsinsamlingen och därtill ett förbud att lägga säckar i restavfallet har genererat en stor skill- nad av mängden restavfall. Visiöner öch målPage 208 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Förvaltningsberättelse 6 Visiöner öch mål Mål inom AVFALLSHANTERING, forts  Utsorteringen av matavfall ska öka och kvarvarande mängd matavfall i det övriga hushållsavfallet ska högst vara Målvärde 2019: 10 % Resultat: 20% Kommentar: Plockanalys gjordes av hus- hållsavfallet för alla fyra kommuner under våren 2019. Av restavfallet är 20% matavfall. Ökad materialåtervinning, mål  Mängden förpackningar i hushållsavfallet ska minska.  Målvärde 2019: 25% Resultat: 33% Kommentar: Plockanalys gjordes av hus- hållsavfallet för alla fyra kommuner under våren 2019. Bedömning av måluppfyllelse: Målet anses ej uppnått Mål 2019 inom BÄTTRE SERVICE Tillgänglighet, mål  Antalet kunder som är nöjda med kund- tjänsts tillgänglighet. Målvärde 2019: 90% Resultat: Saknas Kommentar: Kundundersökningen som gjordes innehöll ej den frågan.  Antalet kunder som är nöjda med öppet- tiderna på ÅVC. Målvärde 2019: 90% Resultat: 93,3% Kommentar: Resultatet baseras på en kundundersökning som har genomförts för de som innehar ”Grönt kort ”på återvinningscentralen i Askersund. Information, mål  God information. Statistik över besökare på hemsidan. Målvärde 2019: 50 000 besök Resultat: 63 000 besök Kommentar: Antal besök på hemsidan är svårt att påverka. Dels strävar förbundet efter att hålla hemsidan så aktuell som möjlig dels hänvisa till information som finns där vid kontakt med kommuninnevånare mfl. Tjänster, mål  Andelen kunder som är nöjda med insamling- en av avfallet ska öka. Målvärde 2019: 95% Resultat: Saknas Kommentar: Kundundersökningen som gjordes innehöll ej den frågan.  Antalet kunder som är nöjda med återvin- ningscentralen ska öka. Målvärde 2019: 80% Resultat: 99,6% Kommentar: Resultatet baseras på en kundundersökning som har genomförts för de som innehar ”Grönt kort ”på återvinningscentralen i Askersund. Bedömning av måluppfyllelse: Målet uppnåttPage 209 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 7 Förvaltningsberättelse 7 Mål 2019 inom ATTRAKTIV ARBETSGIVARE God arbetsmiljö, med avseende på:  Arbetsuppgifter, Medarbetarsamtal/ medarbetarenkät Målvärde 2019: 90 % Resultat: 96 %  Arbetsledning, Medarbetarsamtal/ medarbetarenkät Målvärde 2019: 90 % Resultat: 96 %  Delaktighet/inflytande, Medarbetarsamtal/ medarbetarenkät Målvärde 2019: 90 % Resultat: 96 % Kommentarer: Alla utdelade enkäter besva- rades inte. Bedömningen av måluppfyllelsen är gjord utifrån besvarade enkäter. Arbets- miljön får anses som mycket bra. Nöjdheten med arbetsplatserna, arbetsklimatet, ar- betsuppgifterna, arbetstiderna, påverkans- möjligheten mm var mycket stor. Bedömning av måluppfyllelse: Målet uppnått Sammanställning måluppfyllelse Renhållningsordning Utöver dessa mål som återfinns i dokumentet: ”Budget, mål och verksamhet” har förbundet en Renhållningsordning som gäller för åren 2017-2020. Den består av följande delar: Avfallsplan, Renhåll- ningsföreskrifter för förbundet och Sorteringsanvis- ningar. Samt bilagorna Nulägesbeskrivning, Åt- gärdsplan och Miljöbedömning. En revidering av avfallsplanen kommer att ske un- der 2020. Visiöner öch mål Ekonomi Avfallshantering Bättre service Attraktiv arbetsgivarePage 210 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Förvaltningsberättelse 8 Persönålekönömisk redövisning Personalen är en viktig resurs för kommunalför- bundet. 25 % av de totala kostnaderna är perso- nalkostnader. I personalkostnaderna ingår kostna- der för lön, arvoden, sociala avgifter, pensionskost- nader, utbildning mm. 2019 uppgick personalkost- naderna till 11,6 mkr. Sydnärkes kommunalförbund är en liten organi- sation med 22 anställda. Av dessa är 50 procent kvinnor och 50 procent män. Medelåldern var 2019, 50 år. Av tillsvidareanställd personal arbetar 73 procent heltid. Omräknat till heltidsanställning- ar har kommunalförbundet 18,8 årsarbetare. De närmaste fem åren kan 5 personer komma att gå i pension. Under de kommande tio åren beräk- nas 10 personer att gå i pension. Beräknad pens- ionsålder är 65 år. Personalförsörjningsplan Någon personalförsörjningsplan finns inte. För- bundet har funnit det nödvändigt att säkerställa en god tillgång till vikarier. Under 2019 har nya medarbetare introducerats samt att några nu pensionerade personer kunde användas som se- mestervikarier. Löneöversyn Löneöversynen 2019 var avklarad i början i maj varefter ny lön samt retroaktiv lön kunde betalas ut. Jämställdhet Jämställdheten är skev inom administrationen där kvinnorna utgör 86 %. Inom renhållningen har förhållandet blivit något sämre och där utgör männen nu 67 % mot tidigare 62 %. Det är ändå glädjande att andelen kvinnor inom renhållningen är så pass hög. Vid rekrytering ska eftersträvas att jämna ut köns- skillnaderna i nämnda grupper. Antal månadsanställda per verksamhet Antal Andel % Kontoret, kundtjänst och ledning 7 32 Insamling, bortforsling avfall 4 18 Återvinningscentraler 11 50 Totalt 22 100 Sjukfrånvaro 20182017 2019 Total sjukfrånvaro/ sammanlagd ordinarie arbets- tid (%) 4,04,5 3,9 Summa tid med långtidssjuk- frånvaro (>60 dagar)/ total sjukfrånvaro (%) 725 33 Total sjukfrånvaro kvinnor/ sammanlagd ordinarie arbets- tid kvinnor (%) 5,14,7 3,5 Total sjukfrånvaro män/ sammanlagd ordinarie arbets- tid män (%) 2,84,4 4,3 Total sjukfrånvaro -29 år/ sammanlagd ordinarie arbets- tid för gruppen (%) 0,61,4 2,5 Total sjukfrånvaro 30-49/ sammanlagd ordinarie arbets- tid för gruppen (%) 79,4 4,3 Total sjukfrånvaro 50- år/ sammanlagd ordinarie arbets- tid för gruppen (%) 2,52,2 3,4Page 211 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 9 Förvaltningsberättelse 9 Sydnärkes kommunalförbund har utarbetat föl- jande policies, vilka har antagits av direktionen:  Upphandlingspolicy  Policy för krav– och inkassoverksamhet  Arbetsmiljöpolicy  Policy för hantering av personuppgifter  Informationssäkerhetspolicy Direktionen har fastställt följande riktlinjer:  Riktlinjer för upphandling  Riktlinjer för direktupphandling  Riktlinjer för hyresgäster (nu upphävd)  Riktlinjer för kravhantering, anstånd och avbe- talningsplaner  Riktlinjer för felsorterings– och överfyllnadsavgift  Riktlinje hantering av personuppgifter (GDPR)  Riktlinje incidenthantering (GDPR)  Riktlinje informationssäkerhet (GDPR) Pölicies, riktlinjer Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt minskade jämfört med 2018. Glädjande är att långtidsfrånvaron minskat så myck- et, vilket har sin främsta orsak i att få skador in- trädde som krävde längre rehabiliteringar. Hos kvin- nor minskade frånvaron något 2019 medan den hos män ökade. I de olika åldersgrupperna ökade frånva- ron i gruppen mellan 30-49 år, och minskade i den yngsta och äldsta gruppen. Arbetsskador Under året inträffade en något allvarligare händelse som resulterade i en direkt skada. En medarbetare på en återvinningscentral skadade en arm vid bä- rande av ett tyngre föremål. Skadan berodde ej på brister i arbetsmiljön utan orsakades av ovarsam hantering av avfall. Incidenten har anmälts som ar- betsskada. Ytterligare några personer fick under året mindre, snabbt övergående skador genom bla kläm- ning, ramling samt tappade av föremål på fot. Tillbud Några få incidenter inträffade på återvinningscen- tralerna under 2019. De rörde mest otrevligt bemö- tande från besökares sida med mer eller mindre in- slag av hot. Företagshälsovård Förbundet har avtal med Regionhälsan. Persönålekönömisk redövisningPage 212 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Förvaltningsberättelse 10 Årets verksamhet Kommunalförbundet svarar för den verksamhet som åligger förbundet enligt förbundsordning och samarbetsavtal. Direktion Under 2019 sammanträdde direktionen vid 9 tillfällen. Samråd/ägarmöten med medlemskom- munerna hölls två gånger under året. Förbundet deltog vid Avfall Sveriges årsmöte i Stockholm. Ekonomi Förbundet har skuld till samtliga abonnentkol- lektiv. Den största skulden är till Hallsbergs abonnent- kollektiv, här uppgår skulden till 6,0 mkr vid års- skiftet 2019/2020. Det är en minskning med 1,2 mkr sedan föregående årsskifte. I Askersund uppgår skulden till 2,1 mkr, i Leke- berg till 1,4 mkr och i Laxå 0,3 mkr. För att komma till rätta med skulden till Halls- bergs abonnentkollektiv har kommunalförbun- det följande plan:  Byggande av en omlastningsstation  Byggnation av ny återvinningscentral  Införande av Grönt kort Sydnårkes kömmunålförbund Antal ledamöter 4, ersättare 4 Ordförande: Veronica Wiberg I Laxå och Lekebergs kommuner möjliggör sal- dona ett visst handlingsutrymme, vilket kan komma väl till pass om (Laxå) och när (Lekeberg) vi ska bygga och bygga om återvin- ningscentralerna i dessa kommuner. Flerårsplanen 2021 och 2022, visar att saldot i Askersunds resultatutjämningsfond kommer att behövas för att täcka kommande underskott. Framtiden Målsättningen är att förbundet på sikt ska ha en så likriktad taxa som möjligt för samtliga ingå- ende kommuner. Detta arbete behöver göras stegvis och varje år. En likartad taxa innebär också att utbudet av tjänster är densamma i alla kommuner. Här på- går ett arbete med utveckla servicen till kom- muninnevånarna och i det utbudet av tjänster. En inriktning på det framtida avfallsarbetet är, som tidigare nämnts, att minska mängden avfall och att öka återanvändning och återvinning. Som också tidigare nämnts ska inpasseringssy- stemet ”Grönt kort” införas på samtliga återvin- ningscentraler. För detta behövs centralerna byggas om i ganska stor omfattning. En följd av införandet av detta system kan bli att de be- mannade öppettiderna kan behövs justeras.Page 213 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 11 Ekonomisk redovisning 11 Driftredovisningen Budgeten bygger på självkostnad. Verksamheten är 100 % taxefinansierad. Samtliga intäkter och kostnader är redovisade per ansvar dvs. per kommun tillika abonnentkollektiv. Redovisning per kostnadskategori Redovisning per Ansvar/kommun/Abonnentkollektiv Redovisning per Verksamhet Driftredövisning Belopp i tkr Ansvar/Kommun/ Abonnentkollektiv Utfall 2018 Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Budget/Utfall Hallsberg - 624 - 1 260 - 1 176 + 84 Askersund + 925 + 237 + 196 - 41 Laxå + 134 - 178 + 160 + 338 Lekeberg + 539 + 486 + 673 + 187 Nettokostnad + 974 - 715 - 147 + 568 Belopp i tkr Verksamhet totalt hela förbundet Utfall 2018 Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Budget/Utfall Avfallsintäkter + 34 931 + 34 835 + 35 348 + 513 Insamling hushållssopor - 11 832 - 11 493 - 12 378 - 885 Omhändertagande hushållssopor - 7 730 -7 750 - 8 102 - 352 Slamhantering + 721 + 550 + 887 + 337 Återvinningscentral - 8 655 - 10 099 - 9 882 + 217 Gemensamma OH-kostnader - 6 461 - 6 758 - 6 020 + 738 Nettokostnad + 974 - 715 - 147 + 568 Belopp i tkr Kostnadskategori Totalt hela förbundet Utfall 2018 Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Budget/Utfall Intäkter + 42 639 + 41 251 + 43 278 + 2 027 Kostnader - 41 665 - 41 966 - 43 425 - 1 459 - varav personalkostnader - 10 745 - 11 420 - 11 604 - 184 - varav kapitalkostnader - 1 881 - 1 729 - 1 632 + 97 - varav lokalkostnader - 906 - 1 118 - 1 066 + 52 - varav övriga kostnader - 28 133 - 27 699 - 29 123 - 1 424 Nettokostnad + 974 - 715 - 147 + 568Page 214 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Ekonomisk redovisning 12 Driftredövisning Redovisning per Abonnentkollektiv och verksamhet Belopp i tkr Hallsberg Utfall 2018 Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Budget/Utfall Avfallsintäkter + 12 099 + 12 000 + 12 131 + 131 Insamling hushållssopor - 4 523 - 4 118 - 4 949 - 831 Omhändertagande hushållssopor - 3 070 - 3 100 - 2 990 + 110 Slamhantering + 612 + 450 + 482 + 32 Återvinningscentral - 3 360 - 4 028 - 3 666 + 362 Gemensamma OH-kostnader - 2 382 - 2 464 - 2 184 + 280 Nettokostnad - 624 - 1 260 - 1 176 + 84 Belopp i tkr Askersund Utfall 2018 Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Budget/Utfall Avfallsintäkter + 11 108 + 11 000 + 11 284 + 284 Insamling hushållssopor - 3 502 - 3 610 - 3 518 + 92 Omhändertagande hushållssopor - 2 141 - 2 100 - 2 471 - 371 Slamhantering - 7 0 - 4 - 4 Återvinningscentral - 2 623 - 3 078 - 3 309 - 231 Gemensamma OH-kostnader - 1 910 - 1 975 - 1 786 + 189 Nettokostnad + 925 + 237 + 196 - 41Page 215 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 13 Ekonomisk redovisning 13 Belopp i tkr Laxå Utfall 2018 Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Budget/Utfall Avfallsintäkter + 5 119 + 5 100 + 5 173 + 73 Insamling hushållssopor - 1 609 - 1 620 - 1 726 - 106 Omhändertagande hushållssopor - 1 172 - 1 200 - 1 172 + 28 Slamhantering + 133 + 100 + 124 + 24 Återvinningscentral - 1 345 - 1 495 - 1 299 + 196 Gemensamma OH-kostnader - 992 - 1 063 - 940 + 123 Nettokostnad + 134 - 178 + 160 + 338 Belopp i tkr Lekeberg Utfall 2018 Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Budget/Utfall Avfallsintäkter + 6 605 + 6 735 + 6 759 + 24 Insamling hushållssopor - 2 198 - 2 145 - 2 184 - 39 Omhändertagande hushållssopor - 1 347 - 1 350 - 1 469 - 119 Slamhantering - 17 0 + 285 + 285 Återvinningscentral - 1 327 - 1 498 - 1 608 - 110 Gemensamma OH-kostnader - 1 177 - 1 256 - 1 110 + 146 Nettokostnad + 539 + 486 + 673 + 187 Driftredövisning Redovisning per Abonnentkollektiv och verksamhetPage 216 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Ekonomisk redovisning 14 Driftredovisning Totalt sett i hela förbundet Sammantaget är utfall 2019, 568 tkr bättre än budget. Budgeten redovisar en nettokostnad på 715 tkr, utfallet uppgår till en nettokostnad på 147 tkr. Intäkterna överstiger budgeterade med 2 027 tkr, och kostnaderna är 1 459 tkr högre än till- låtna enligt budget. Av kostnaderna är övriga kostnader 1 424 tkr och personalkostnaderna är 184 tkr högre än budget, medan kapitalkostnaderna är 97 tkr och lokalkostnaderna är 52 tkr lägre än budget. Driftredövisning Redovisat per Ansvar/kommun Hallsberg redovisar en nettokostnad på 1 176 tkr mot budgeterat 1 260 tkr. Det är 84 tkr ”bättre” än budget. Å andra sidan finns det ett positivt saldo i Hallsbergs resultatutjämnings- fond, som bör minska, vilket det har gjort i och med resultatet 2019. Insamling hushållssopor är dyrare än budget, 831 tkr. Det är främst personalkostnaderna som blivit dyrare, men även kostnaden för die- sel är högre. Övriga verksamheter i Hallsberg har en lägre kostnad än budgeterat. Askersund redovisar en nettointäkt på 196 tkr mot budgeterad nettointäkt på 237 tkr, sålunda 41 tkr sämre än budget. I Askersund blev intäkterna 284 tkr högre än budgeterat. De verksamheter som blev dyrare än budgeterat, är främst Omhändertagande av hushållssopor med 371 tkr. Även Återvin- ningscentralen blev dyrare, 231 tkr. Dessa av- vikelser förklaras av större mängder avfall. Laxå redovisar en nettointäkt på 160 tkr mot budgeterad nettokostnad på 178 tkr. Det är 338 tkr bättre än budget. Förklaringen i Laxå är i första hand att netto- kostnaden för Återvinningscentralen och de Gemensamma OH-kostnaderna blev lägre än budgeterat. På ÅVC:n blev främst intäkterna högre än budgeterat. Lekeberg redovisar en nettointäkt på 673 tkr, mot budgeterat 486 tkr, sålunda 187 tkr bättre än budget. I Lekeberg är det främst Slamhanteringen som blev billigare än budgeterat. Här redovisas en nettointäkt på 285 tkr mot budgeterat 0 tkr.Page 217 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 15 Ekonomisk redovisning Investeringsredövisning Lekebergs kommun är villiga att låna ut pengar till investeringen av ombyggd ÅVC i Fjugesta. För att finansiera ny ÅVC i Laxå, kommer vi att låna av Kommuninvest, om det blir så att Laxå kommun beslutar att höja taxan så mycket att vi har möjlighet att bygga. Ett sådant beslut kommer att tas först under våren 2020, då det finns en tillräckligt bra kalkyl. Sydnärkes kommunalförbund är innan dessa projekt skuldfritt. Även när det gäller Hallsberg, har vi kommit en bit på väg. Vi har, efter långt om länge, funnit en möjlig plats för Omlastningen av Hallsbergs– och Lekebergssoporna. Här har processen inför bygglov startat. Vi för även diskussioner med Hallsbergs kommun om en möjlig plats för byggande av ny ÅVC i Hallsberg. 15 Investeringsredovisning Under 2019 har vi påbörjat arbetet inför byggande av nya ÅVC:er i Laxå och Leke- berg. Vi har låtit utföra geotekniska undersökning- ar och markundersökningar, för att finna ev. föroreningar i marken. Vi har även påbörjat ett samarbete dels med en konsult som ska vara Projektledare, dels med den konsult som hjälper oss med upphandlingar i pro- jekten. Det är ännu inte några formella beslut fattade. Nedlagda utgifter 2019 är vidtagna åtgärder inför de slutliga kalkylerna som kommer att tas fram i mars 2020 och kom- mer att ligga till grund för investeringsbe- slut, taxehöjningar och borgensåtaganden. I Lekeberg har vi köpt den tomt som vi ska bygga på, vilket utgör 168 tkr av de 356 tkr Som redovisas ovan. Nedlagda utgifter tkr tkr t.o.m. 2019-12-31 Laxå Lekeberg 125 356Page 218 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Ekonomisk redovisning 16 Resultåtråkning Belopp i tkr Not Utfall 20181231 Utfall 20191231 Budget 2019 Avvikelse Verksamhetens intäkter 1 42 613 43 356 41 251 + 2 105 Verksamhetens kostnader 2 - 39 660 - 41 766 - 40 117 - 1 649 Avskrivningar 3 - 1 879 - 1 636 - 1 729 + 93 Verksamhetens nettokostnader 1 074 - 46 - 595 + 549 Finansiella intäkter 4 25 25 0 + 25 Finansiella kostnader 5 - 125 -126 - 120 - 6 Finansnetto - 100 - 101 - 120 + 19 Resultat före extraordinära poster 974 - 147 - 715 + 568 Årets resultat före avsättning till resultatutjäm- ningsfonder 974 - 147 - 715 + 568 Avgår avsättning till resultatutjämningsfonder, netto - 974 147 715 - 568 Årets resultat 0 0 0 0Page 219 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 17 Ekonomisk redovisning 17 Bålånsråkning Belopp i tkr Not 2018-12-31 2019-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar, Pågående arbeten 6 0 480 Maskiner och inventarier 7 5 591 4 029 Summa anläggningstillgångar 5 591 4 509 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 8 7 827 9 067 Kassa och bank 9 16 925 13 021 Summa omsättningstillgångar 24 752 22 088 SUMMA TILLGÅNGAR 30 343 26 597 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Kommunalförbundet har inte något Eget Kapital, allt redovisas som resultatutjämningsfonder Avsättningar Kommunalförbundet har inte några avsättningar 0 0 Summa avsättningar 0 0 Skulder 10 Långfristiga skulder, Reversen till Hallsbergs kommun 0 0 Kortfristiga skulder 11 30 343 26 597 Varav Resultatutjämningsfond Hallsberg 7 188 6 012 Varav Resultatutjämningsfond Askersund 1 912 2 108 Varav Resultatutjämningsfond Laxå 128 288 Varav Resultatutjämningsfond Lekeberg 775 1 447 Summa skulder 30 343 26 597 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 30 343 26 597Page 220 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Ekonomisk redovisning 18 Kåssåflödesånålys Belopp i tkr Not 2018-12-31 2019-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 0 Justering för av- och nedskrivningar 13 1 878 1 636 Justering för gjorda avsättningar 0 0 Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 878 1 636 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 14 748 - 1 240 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 0 0 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder och avsättningar 15 - 4 690 - 3 746 Kassaflöde från den löpande verksamheten - 3 942 - 4 986 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 16 - 493 - 554 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassa flöde från investeringsverksamheten - 493 - 554 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 17 - 324 0 Anslutningsavgifter vatten och avlopp 0 0 Långfristig skuld investeringsbidrag 0 0 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 324 0 Årets kassaflöde - 2 881 - 3 904 Likvida medel vid årets början 19 806 16 925 Likvida medel vid årets slut 16 925 13 021Page 221 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 19 Ekonomisk redovisning 19 Upplysningår Resultaträkning (tkr) Not 1: Verksamhetens intäkter 2018 2019 Taxor och avgifter 41 015 41 800 Övrigt 1 598 1 556 Summa 42 613 43 356 Not 2: Verksamhetens kostnader 2018 2019 Löner och soc avg - 10 288 - 11 080 Pensionskostnader - 463 - 536 Inköp av anl och uhållsmtrl - 8 - 39 Bränsle, energi och vatten - 1 143 - 1 300 Entreprenader och köp av vht - 21 047 - 22 058 Lokal- och markhyror - 2 116 - 2 129 Förbrukn invent o mtrl - 1 434 - 1 667 Lämnade bidrag och trans- fereringar - - Reaförluster - - Övriga kostnader - 3 161 - 2 957 - varav kostnad för revision - 123 - 195 Summa - 39 660 - 41 766 Not 3: Avskrivningar 2018 2019 Planenliga avskrivningar på materiella anläggningstill- gångar - 1 879 - 1 636 Nedskrivning - - Summa - 1 879 - 1 636 Not 4: Finansiella intäkter 2018 2019 Ränteintäkter 0 0 Ränteintäkter o inkassoavg kundfordringar 25 25 Övriga finansiella intäkter 0 0 Summa 25 25 Balansräkning (tkr) Not 6: Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2018 2019 Ingående bokfört värde 0 0 Nyanskaffning/Pågående arbe- ten Laxå, Ny ÅVC 0 125 Nyanskaffning/Pågående arbe- ten Lekeberg, Ny ÅVC 0 356 Försäljning mm 0 0 Årets avskrivningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Summa 0 480 Not 7: Maskiner, fordon och inventarier 2018 2019 Ingående bokfört värde 6 977 5 591 Nyanskaffningar 493 74 Försäljning mm - - Årets avskrivningar - 1 879 - 1 636 Omklassificeringar - - Summa 5 591 4 029 Not 8: Kortfristiga fordringar 2018 2019 Kundfordringar 6 586 6 334 Övriga fordringar 0 68 Moms 833 1 721 Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter 408 944 Summa 7 827 9 067 Not 5: Finansiella kostnader 2018 2019 Räntekostnader långfristiga lån - 10 0 Räntekostnader pensioner - - Räntekostnader lev- o bank- skulder - - Övr fin kostn - 116 - 126 Summa - 126 - 126Page 222 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Upplysningar 20 Upplysningår Upplysning om framtida lokalhyreskostnader Externa hyresavtal med avtalstid över 3 år: To- talt 6 objekt med 4 olika hyresvärdar. 2018 2019 Hyresavtal som förfaller: Inom 1 år 626 941 1-3 år 1 440 1 498 Not 10: Långfristiga skulder 2018 2019 Låneskuld Ingående balans 324 0 Årets amortering -324 0 Utgående balans 0 0 Summa 0 0 Not 11: Kortfristiga skulder 2018 2019 Leverantörsskulder 3 980 4 134 Moms 2 697 2 770 Personalens skatter och av- gifter, inkl. särskild löneskatt 1 340 1 334 VA-skuld till Hallsbergs VA- kollektiv 4 818 5 075 VA-skuld till Askersunds VA- kollektiv 4 786 908 VA-skuld till Lekebergs VA- kollektiv 2 344 2 365 Skuld till Hallsbergs Avfalls- kollektiv 7 188 6 012 Skuld till Askersunds Avfalls- kollektiv 1 912 2 108 Skuld till Laxås Avfallskollektiv 128 288 Skuld till Lekebergs Avfalls- kollektiv 775 1 448 Upplupna kostnader/förutbet intäkter 375 155 Övrigt 2 0 Summa 30 343 26 597 Not 12: Hyra 2018 2019 Hyror Sydnärkes kommunalförbunds Kansli, hyra till Hallsbergs kom- mun 271 285 Del i Gatukontoret, hyra till Hallsbergs kommun 355 372 Hyra av Hallsbergs ÅVC 309 309 Hyra av Laxås ÅVC 66 66 Hyra av Lekebergs ÅVC 107 107 Hyra av Askersunds ÅVC 958 958 Summa hyra 2 066 2 097 Not 9: Kassa och bank 2018 2019 Bankkonto 16 925 13 021 Summa 16 925 13 021Page 223 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 21 Upplysningar 21 Upplysningår Kassaflödesanalys 2018 2019 Not: 13 Justering för av- skrivningar = amortering av skuld, dvs. likvidpåver- kande avskrivning 324 0 Not: 14 förändring kortfris- tiga fordringar, kontogrup- per 15-17 748 - 1 240 Not: 15 Förändring kortfristiga skulder, konto- grupp 25-29 - 4 690 - 3 746 Not: 16 Investering i mate- riella anläggningstill- gångar, konto 1241 och 1249, samt konto 117x - 493 - 554 Not: 17 Amortering av skuld, samma som avskriv- ning, amortering av rever- ser konto 1249 -324 0Page 224 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Upplysningar Innehåll Årsredovisningen skall bestå av: förvaltningsbe- rättelse, resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys (kassaflödesanalys). Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen redovisar en översikt över utvecklingen av kommunalförbundets verksamhet. Här tas viktiga händelser upp som inte redovisas i resultat- eller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunalförbundets ekonomi. I förvaltningsberättelsen redovisas även väsentliga händelser under året, kommunalförbundets förvän- tade utveckling, samt drift- och investeringsredovis- ning. Andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av kommunalförbun- dets verksamhet ska också ingå i förvaltningsbe- rättelsen. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys I resultaträkningen redovisas det ekonomiska utfallet av kommunalförbundets verksamhet. Den ekono- miska ställningen vid årets slut redovisas i balansräk- ningen. Kassaflödesanalysen redovisar verksamhet- ens finansiering. Tilläggsupplysningar i form av noter ger ytterligare förklaringar till posterna. De återfinns i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Målgrupper Kommunalförbundet lämnar årsredovisningen till förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige. Andra målgrupper är externa intressenter i form av med- borgare, kreditgivare, leverantörer och andra offent- liga myndigheter. Revision Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna bedöma om bokföringen och årsredovis- ningen, upprättats i enlighet med lagen om kommu- nal redovisning samt god redovisningssed. Räken- skaperna skall ge en rättvisande bild av resultat och ställning. Den kömmunålå å rsredövisningen 22 Lagregler Kommunallagen stadgar (8 kap 17 § KL) att årsredovis- ningen ska lämnas till fullmäktige och revisorerna sen- ast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det bör inte ske innan fullmäktige beslutat om an- svarsfrihet ska beviljas eller vägras. Den Kommunala redovisningslagen reglerar innehåll och utformning av den kommunala årsredovisningen. Rådet för kommu- nal redovisning, som bildades i samband med lagens införande, har genom sin normgivning arbetat med att förtydliga och utveckla god redovisningssed för kom- munsektorn. Direktionen har ansvaret för att upprätta årsredovisningen. Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovis- ning stadgar i kapitel 4 om Allmänna bestämmelser om årsredovisning. Upprättande av årsredovisning Årsredovisningen framställs av kommunalförbundets ekonom och förbundschef. Syfte Syftet med årsredovisningen är att ge medborgare, politiker och andra intresserade en bild av hur kom- munalförbundets verksamhet och ekonomi har ut- vecklats under året. Årsredovisningen ger också svar på hur det verkliga resultatet blev i förhållande till budgeten. Den beskriver utveckling och händelser un- der en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och ligger till grund för bedömningar av utvecklingen och utkrä- vande av ansvar. Årsredovisningen är ett viktigt doku- ment för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställ- ning till graden av effektivitet. För att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften fordras att den är till- gänglig och att informationen är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed.Page 225 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 23 Upplysningar Redövisningsprinciper Kommunalförbundet Sydnärkes kommunalförbund följer den kommu- nala redovisningslagen. Kommunalförbundet till- lämpar de rekommendationer som lämnats av Rå- det för kommunal redovisning eller dess företrä- dare. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarnas värde i balansräkningen motsvarade anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs i huvudsak linjärt för tillgångens bedömda nyttjan- detid baserat på anskaffningsvärde. Vägledning hämtas i idéskriften från Rådet för kommunal redo- visning. Befintliga och nya fordon, sopbilar och last- maskin, skrivs i regel av på fem år, utom den lilla lastmaskinen i Askersund som skrivs av på tio år. Komponentavskrivning Sydnärkes kommunalförbund har gjort bedömning- en att tillgångarna, varje sopbil och lastmaskin ut- gör en avskrivningskomponent. Avskrivning osäkra fordringar Vi har ett samarbete med Intrum gällande kravhan- teringen. Förbundet arbetar aktivt med de utestå- ende fordringarna löpande, och skriver av de vi har bedömt som osäkra. En del fordringar handläggs av kronofogdemyndigheten. Det händer även att vi går så långt som till tingsrätten för att få in våra och kommunernas pengar. I de fall det även är VA-intäkter på fakturan, tas kontakt med resp. kommun om i vilken utsträck- ning vattenavstängning ska tillämpas som påtryck- ningsmedel och om ev. avskrivning ska göras. Leasing Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing, dvs hyra. Kostnaden för leasingen redovi- sas sålunda som en driftskostnad. Vid årsskiftet 2018/2019 har inte kommunalförbundet längre några leasingavtal. Särskild löneskatt Löneskatten som belastar årets resultat, avser föregå- ende års pensioner. Resultat avgiftsfinansierad verksamhet Över- respektive underskott för verksamheter med sär- skilda avgiftskollektiv ska enligt lagstiftning och rekom- mendationer från Rådet för kommunal redovisning re- dovisas som skuld till respektive fordran på kollektivet. Kommunalförbundet redovisar skulderna till och fordran på resp. avfallskollektiv. Detta förfaringssätt innebär att kommunalförbundet inte redovisar något Eget kapital. Redovisningsprinciperna är oförändrade i förhållande till föregående bokslut. 23Page 226 of 376 ÅRSREDOVISNING 2019 Sydnärkes kommunalförbund Org.nr 222000-3095 Södra Allén 2 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 57 00 Hemsida: www.kf.sydnarke.se E-post: info@kf.sydnarke.sePage 227 of 376 Page 228 of 376 Page 229 of 376 Page 230 of 376 Page 231 of 376 Page 232 of 376 Page 233 of 376 Page 234 of 376 Page 235 of 376 Page 236 of 376 Page 237 of 376 Page 238 of 376 Page 239 of 376 Page 240 of 376 Page 241 of 376 Page 242 of 376 Page 243 of 376 Page 244 of 376 Page 245 of 376 Page 246 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 34 - Årsredovisning 2019 Samordningsförbundet Sydnärke (20/KS/9) Ärendebeskrivning Samordningsförbundet Sydnärke har inkommit med årsredovisning för 2019. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Jäv Veronica Wallgren (S) deltar inte i beslutet. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag  TS Årsredovisning 2019 Samordningsförbundet Finsam  Årsredovisning Samordningsförbundet Sydnärke 2019  Bilaga_1_Måluppfyllelse_av_åtaganden_i_verksamhetsplanen  Bilaga_2_Sammanställning_av_måluppfyllelse_för_finansierade_insatser  Bilaga_3_Insatserna_i_siffror_statistik  Bilaga_4_Presentation_av_indikatorsutvärdering_2019  Revisionsberättelse Samordningsförbundet Sydnärke 2019  Revisionsrapporten Samordningsförbundet Sydnärke 2019Page 247 of 376 Årsredovisning 2019 Samordningsförbundet Sydnärke

§ 34 20/KS/9Page 248 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/9 Årsredovisning 2019 Samordningsförbundet Sydnärke Ärendebeskrivning Samordningsförbundet Sydnärke har inkommit med årsredovisning för 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår till kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt för de enskilda ledamöterna i densamma ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Maria Fransson Förvaltningschef Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2019 Samordningsförbundet Sydnärke Revisionsberättelse Samordningsförbundet Sydnärke Revisionsrapport Samordningsförbundet Sydnärke Bilaga 1 Måluppfyllelse av åtagande i verksamhetsplanen Bilaga 2 Måluppfyllelse av finansierade åtgärder Bilaga 3 Insatser i siffror Bilaga 4 Presentation av indikatorsutvärderingPage 249 of 376 rsredovisning 2019 Beslutad av styrelsen 2020-03-20 . Dnr: FS 2020/7 ' . . . Sida 1 Slgnenng av Justerare p varje sida ,m vw//z/Page 250 of 376 Ordfrande har ordet Under mnga r har jag ftt ran att flja och ven vara ordfrande fr Samordningsfrbundet Sydnrke som r ett mycket framgngsrikt koncept. All verksamhet utgr frn frbundets vrdegrund dr vi stter individens behov i fokus, mjliggr effektiva och framgngsrika insatser samt har ett tydligt utvecklingsfokus. Frbundet r juridiskt sjlvstndig myndighet, vars uppdrag r att bde finansiellt och metodmssigt stdja vra medlemmar i Sydnrke nr det gller deras samverkan kring individer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Det handlar om individer som behver samordnade lsningar fr att kunna komma i arbete eller studier, mnga gnger med komplex problematik. Ett viktigt syfte med frbundet r att frhindra att personer med nedsatt funktions- och arbetsfrmga hamnar i en grzon mellan myndigheterna. Istllet fr de ett samlat std, som utgr ifrn vars och ens frutsttningar och behov. En annan positiv effekt av det nra samarbetet r att samhllets resurser fr rehabilitering kan anvndas p ett kostnadseffektivt stt. P individniv verkar frbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. lnsatserna syftar ofta till att samlokalisera, utveckla gemensamma metoder och individanpassa insatser s att man nr en kad effektivitet. Samordningsfrbunden stdjer ocks aktivt aktiviteter som syftar till att f samarbetet mellan parterna att fungera mer effektivt. Under r 2019 har styrelsens inriktning varit att merparten av insatserna ska riktas mot individer. S r ven fallet fr insatserna som vi fr tillfllet finansierar. En stor mngd individer har deltagit i insatser som r helt eller delvis finansierade frn oss. Totalt handlar det om 430 individer som deltagit. ' Av de deltagare som avslutades i insatser som frbundet finansierade 2019 betecknades 24 procent som har ftt arbete, redo fr arbete eller studier, ett resultat som vi r mycket glada fr. Fr att vi mnniskor ska kunna ta oss framt, mste vi vga drmma. Mnniskors drmmar kan se olika ut och vara olika hgtflygande, men vi mste vga tro p att vi kan forma de liv vi sjlva vill ha. Samordningsfrbundet Sydnrkes roll r att ge fler mnniskor mjlighet att frverkliga sina drmmar men ocks att ge mnniskor verktygen att vga tnka strre. Ett stort tack till alla samverkansparter, berdningsgruppen och personal i de insatser som frbundet finansierar. Alla bidrar med kompetens och engagemang i vrt gemensamma arbete fr att stdja personer med samordnade rehabiliteringsbehov p vgen till egen frsrjning. Tack ven till vrt frbundskansli och styrelsen. En effektiv resursanvndning r mlet med allt vi gr och jag r glad ver att vi tillsammans lyckats s. Det r med stolthet som vi tar farvl av 2019 och vlkomnar ett nytt spnnande verksamhetsr Inger Trodell Dahl Ordfrande i Samordningsfrbundet Sydnrke Sida 1 Signering av justerare p varje sidaPage 251 of 376 O II I I Innehallsforteckning Slda 1.1 Sammanfattning av verksamhetsret 5 1.1.1 Styrelsens utltande om ret 2019 5 1.2 Om frbundet 6 1.2.1 Organisation 6 1.2.2 Historik 6 1.2.3 Lagrum 6 1.2.4 Uppdrag 6 1.2.5 Finansiering/Medlemsavgifter 6 1.2.6 Verksamhetsidé och vision 7 1.3 Beskrivning av verksamheten 7 1.3.1 Mlgrupper 7 1.3.2 Insatser 8 1.4 Mluppfyllelse och resultat 11 1.4.1. Uppfljning och resultat fr individinriktade insatser 11 1.5 Styrelsens arbete under ret 13 1.5.1 garsamrd 13 1.5.2 Frbundets styrelse 13 1.5.3 Beredningsgrunnen 13 1.5.4 Kansli 14 1.5.5 Revisorer 14 1.5.6 Verksamhetsutveckling 14 BILAGOR TILL RSREDOVISNINGEN 1. Bilaga 1, mluppfyllelse av taganden i verksamhetsplanen 2. Bilaga 2, sammanstllning av mluppfyllelse fr finansierade insatser/projekt 3. Bilaga 3, insatserna i siffror, statistik 4. Bilaga 4, utvrdering av indikatorer fr finansiell samordning Signering av justerare p varje sida 6_ V“ “ M M Sida 2Page 252 of 376 1. Frvaltningsberttelse rsredovisningen innehller en versiktlig redogrelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet fr budgetret 2019. Till redovisningen hr 3 bilagor. Utveckling av verksamheten Hur man organiserat samverkan inom rehabiliteringsomrdet har utvecklats frst genom frivillig samverkan sedan 2008 i Sydnrke. Inom beredningsgruppen och styrelsen har man de senaste ren diskuterat en utveckling av frbundets verksamhet frn att ha varit projektorienterat till strsta del till att i strre utstrckning finansiera lngsiktiga samverkansinsatser. Sedan r 2014 har frbundet ven arbetat fr att i hgre utstrckning utveckla samverkanskultur och stdja kompetensutveckling (tex. gemensam seminarieverksamhet och utbildningar fr medarbetare och chefer inom de samverkande parterna). Viktiga frhllanden fr resultat och ekonomisk stllning Fr att lyckas med lngsiktiga samverkansinsatser behver det finnas en enighet hos frbundets samtliga parter om behovet av en myndighetsgemensam insats fr personer som behver samordnad rehabilitering. Fr att mjliggra att insatsen mter rtt behov behver insatsen vara flexibel och det ska gras en revidering av prioriteringar inom processens inriktning lpande dock minst en gng rligen. Hndelser av vsentlig betydelse Under ret har det uppsttt en del hinder i arbetsprocessen, bl.a. 0 Tydligt hinder utgjordes av att flera deltagare fick indragen sjukpenning mitt under pgende rehabilitering i Coachingteamet eller i samband med att de ntt mlsttningen fr insatsen och ska teraktualiseras till Gemensam kartlggning. 0 Tydligt hinder fr arbetsprocessen r att Arbetsfrmedlingen under strre delen av 2019 inte lngre kunde erbjuda insatser till de deltagare som ntt mlsttningen fr i verksamheten och som inte var aktuella hos Frskringskassan. 0 Lng ktid till behandling p psykiatrin pverkade deltagares mjlighet att komma vidare till eller klara arbetstrning. Frvntat utveckling Sedan starten har frbundet haft en stadig utveckling mot att n fler Sydnrkebor i behov av samordnad rehabilitering. 2019 ndde man ca 430 deltagare att jmfra med de 279 som tog del av insatser 2018. Frbundet har ocks de senaste ren riktat alltmer fokus p att frbttra den lokala vlfrdsstrukturen p olika plan, genom att finansiera stdja samverkansprocesser och skapa arenor fr samtal om hur man arbetar inom och mellan myndigheterna. Vsentliga personalfrhllanden Under ret har frbundet med medverkan av fretaget Avonova genomfrt en arbetsplatskartlggning p organisations- och gruppniv. Uppdraget syftade till att kartlgga den psykosociala arbetsmiljn, presentera eventuella utvecklingsomrden samt vid behov ge tgrdsfrslag. Bland frbttringstgrderna r fljande: 0 Aktivt arbete med mlprocessen dr frbundets medarbetare r involverade och dr man i dialogform arbetar med. - Hur skall man arbeta fr att uppn syfte och ml? Sida 3 Signering av justerare p varje sida vw ø/ø/ø 5/Page 253 of 376 - Hur skall man arbeta fr att optimera varandras kompetenser. 0 Tydliggra roller i gruppen/frbundet. Behov finns av att klargra var och ens ansvar och befogenheter samt skapa kad frstelse fr varandras ansvarsomrden. Vi ser behov av kad transparens. 0 Vi ser ven behov av att utvrdera nuvarande uppdelning avseende personalansvar och eventuellt underska alternativ. 0 Se ver belningssystem och formalisera feedback. Utbildning i frdigheter kring konflikthantering. Skapa struktur dr konflikter och svra situationer fljs upp och samtalas kring. Skapa gemensamma riktlinjer gllande hantering av konflikter samt Spelregler p arbetsplatsen. Andra frhllanden av betydelse fr styrning och uppfljning Rutiner fr en bra styrning, uppfljning och fr att skerstlla att frbundet bedriver verksamheten p ett ndamlsenligt och frn ekonomisk synpunkt tillfredsstllande stt r bl.a. fljande: 0 Lpande kvartalsrapportering lmnas till styrelsen. 0 Ekonomisk redovisning sker i samband med varje styrelsesammantrde. 0 Alla insatser som finansieras av frbundet som vnder sig till individer och pgr minst ett r rapporterar varje kvartal insatsen process och resultat enligt en bestmd mall. Vid avslut av ret lmnas en slutrapport ver hela perioden. 0 En SWOT- riskanalys lmnas 1 gng/r till styrelsen. o Internkontroll genomfrs lpande under ret och en sammanstllning lmnas till styrelsen vid slutet av ret. 0 Alla deltagare fljs upp i SUS (Sektorsvergripande system fr uppfljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsomrdet) samt i det kvalitativa enktverktyget dr olika indikatorer prvas. Det r freningen Nationella Ntverk fr Samordningsfrbund (NNS) som har utvecklat enktverktyget som mjliggr bedmning av kvalitet avseende Samordningsfrbundens verksamhet ver tid, mjliggr jmfrelser mellan frbund samt ger frbund och ingende parter ett std fr att frbttra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. Dessutom ger enkterna mjlighet att aggregera data nationellt. God ekonomisk hushllning Frbundet lever upp till lagreglerna fr god ekonomisk hushllning, s att inte finansieringen av vlfrden misslyckas. Detta trots att frbundet befinner sig sedan 2017 i en anstrngd ekonomisk situation, samtidigt som behoven av vlfrdstjnster kar. Frbundsstyrelsen pongterar att verksamheten utvecklats kraftigt och p ett positivt stt de senaste ren trots ett ofrndrat medlemsbidrag. Samtidigt har ven antal deltagare konstant kat under samma period. 2016 hjdes medlemsbidraget och sedan dess har det minskat r efter r. Tittar man bara p perioden mellan 2016 och 2019 har lnekostnadskningarna varit 3,5 procent som frbundet skulle ha behvt ha tckning fr. kningen r nstan jmfrbar med ett indextal frn Sveriges kommuner och regioner, SKR:s index KPV. "prisindex kommunal verksamhet". Det omfattar "lner och vrig verksamhet". Frbundsstyrelsen har drfr lyft frgan om att ka medlemsbidraget till medlemmarna. Dessutom hoppas man komma verens om en framtida rlig upprkning av medlemsbidraget enligt SKL:s index KPV "prisindex kommunal verksamhet". Sida 4Signering av justerare p varje sida vwMøøS-FPage 254 of 376 Det Viktigaste nu r att faststlla att medlemsbidraget fr.o.m. r 2021 br kas. Om avgiften inte ndras krvs underskott eller att vi genomfr drastiska frndringar. Det kommer att bli knnbart. Ekonomisk stllning Frbundet har under ret bedrivit verksamhet fr 5 725 926 kr. rets resultat blev ett verskott p 323 481 kr och det ackumulerade verskottet, dvs. eget kapital blev 1 122 774 kr, vilket kan jmfras med 799 293 kr ret innan. Balanskravsresultat Frbundet redovisar ett positivt balanskravsresultat fr 2019 som uppgick till 323 481 kr. Resultatet innebr att frbundet uppfyller kommunallagens krav p att intkterna ska verstiga kostnaderna (balanskravet) fr ret 2019. 1.1 Sammanfattning av verksamhetsret 2019 blev ett hndelserikt r. Helt i linje med plan har arbetet med metodutveckling, analys och kunskapsspridning utvecklats och enligt parternas nskan har samordning av befintliga aktiviteter samt mjliggrandet av samverkan varit i fokus. 342 deltagare har registrerats i SUS som strukturvergripande volyminsatser och 430 deltagare har registrerats i individinriktade insatser (160 kvinnor och 107 mn) deltagit i de individinriktade insatserna som registreras med personuppgifter i SUS samt 163 deltagare i individinriktade volyminsatser. Under ret genomfrdes en storskalig kartlggning och omvrldsanalys. Analys och planeringsfasen inleddes frn och med maj, resultatet av denna kartlggningen/ behovsinventeringen presenterades i november 2019. Frbundets satsning p kunskapsspridning och dialog gav ocks frukt. Temadagar och seminarier lockade 122 individer och Rehabmssan ndde publikrekord med cirka 220 beskare. Verksamheten gjorde ett verskott fr 2019 (323 481 kr). Drmed har det egna kapitalet kat till 1 122 774 kr. Frbundet uppfyller hrigenom statens krav om att frbruka eget kapital och i strsta mjliga utstrckning omvandla tilldelade medel i aktiva insatser. Sammantaget har frbundet finansierat 9 (7 insatser r 2018, respektive 10 insatser r 2017) insatser under ret av individ- och strukturell karaktr och med sitt mer strategiska arbetsstt pverkat ordinarie strukturer fr att framgent kunna erbjuda aktuella mlgrupper kad kvalitet i vlfrdstjnsterna. 1.1.1 Styrelsens utltande om ret 2019 Frbundsstyrelsen ser tillbaka p verksamhetsret 2019 och konstaterar att utvecklingen ligger i linje med uppsatta ml och verksamhetsplan. Arbetet med att f ordning och reda p administration, struktur och rutiner har fortgtt och det ekonomiska mlet att omvandla tilldelade medel till verksamhet r uppntt. Det egna kapitalet ligger under nationella rdets rekommenderade maxniv fr frbundet. Sammantaget bedmer styrelsen att frbundets ml fr en god ekonomisk hushllning r uppntt fr ret. Frbundet delar utmaningen med minskad tilldelning. Ett starkt argument fr mlsttningen att kunna vxla upp egna medel. Cirka 2,4 miljoner kronor (fr.o.m. 20180901 - t.0.m. 2020.11.30) utver grundtilldelningen har ropats hem genom anskan till Tillvxtverket. Ngot som gr frbundet mindre srbart och leder in till bredare ntverk. Genom dessa Sida 5 Signering av justerare p varje sida vwWZa/øPage 255 of 376 resurser har ocks parterna i hgre utstrckning kunnat anvnda frbundet till metodutveckling. Dessutom fr vi mer lngsiktigt hllbar utveckling och att tjnsterna utvecklas mer samordnat mellan parterna. En frndring som styrelsen grna ser mer av. 1.2 Om frbundet 1.2.1 Organisation Samordningsfrbundet r en fristende juridisk organisation. Frbundets organisation bestr av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjlp har styrelsen ett kansli. 1.2.2 Historik Samordningsfrbundet bildades i november 2008. De erfarenheter och kunskap som frvrvats sedan starten har anvnts som grund fr fortsatt utveckling. Fyra tydliga inriktningar har vuxit fram: 0 att bedriva individinriktade insatser 0 att pverka strukturer 0 att arrangera mtesplatser 0 att vara informationsfrmedlare 1.2.3 Lagrum Samordningsfrbundet verkar utifrn Lagen om finansiell samordning av rehabiliterings- insatser (2003:1210) och frbundsordningen som beslutats av Samordningsfrbundets medlemmar. Lagens syfte r att ge lokala aktrer mjligheter att utveckla samverkan inom rehabiliteringsomrdet och samordna gemensamma insatser riktade till personer i behov av samordnad rehabilitering samt underltta en effektiv resursanvndning. Samordningsfrbundet fljer ven lagen (2018:597) om kommunal bokfring och redovisning och kommunallagen (2017:725) i tillmpliga delar. 1.2.4 Uppdrag De verksamheter som frbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsfrbundens uppgift r i frsta hand att verka fr att medborgare ska f std och rehabilitering till egen frsrjning. P individniv verkar Samordningsfrbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsfrbundet stdjer ocks aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella frutsttningar fr att myndigheterna ska kunna samarbeta bttre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling, kunskapsutbyte och gemensamma utbildningar. 1.2.5 Finansiering/Medlemsavgifter rets tilldelning frn frbundsmedlemmarna uppgr till 5 266 000 kronor, dr Frskringskassan och Arbetsfrmedlingen bidrar med hlften, Region rebro ln med en fjrdedel och kommunerna med resterande fjrdedel. Drutver hade frbundet andra intkter i form av projektmedel frn Tillvxtverket p 783 408 kronor. 1.2.6 Verksamhetsidé och vision "Samordningsfrbundet Sydnrke ska vidareutveckla samverkan mellan myndigheter och andra parter fr att personer som behver ett samordnat std ska f bttre frutsttningar att uppn egen frsrjning." Sida 6 Signering av justerare p varje sida M ?A M/ føPage 256 of 376 Det vergripande mlet fr frbundet r att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsomrdet s att de aktuella samhllsresurserna effektiveras till nytta fr invnarna i Sydnrke. Syftet r dels att underltta fr mlgruppen att uppn eller frbttra sin frmga till frvrvsarbete, dels att underltta en effektiv resursanvndning. Ur individperspektiv innebr detta att personer med behov av samordnad rehabilitering erbjuds individuell handlingsplan med samhllets samlade kompetenser, insatser och lsningar. Frvntat resultat r kade mjlighet till egen frsrjning och en kad livskvalitet. Fr samhllet r syftet att optimera de samlade resurserna genom att fler kommer i arbete. Frvntat resultat r en strre effektivitet och att resurser frigrs fr angelgna behov. Samordningsfrbundets arbete ska genomsyras av ett medborgarperspektiv med individen i fokus. Genus och mngfaldsperspektiv ska uppmrksammas i kartlggningar, insatser, uppfljningar och utvrderingar. Vision Frbundsstyrelsen har fr 2019 fljande vision: " Samordningsfrbundet Sydnrke ska fr sina medlemmar arbeta med samverkan, s att de kan sttta enskilda individer att uppn eller frbttra sin frmga till egen frsrjning" Frbundets vision bygger p tre hrnstenar: 0 Individens behov i fokus 0 Mjliggrandet av effektiva och framgngsrika insatser 0 Ett tydligt utvecklingsfokus 1.3 Beskrivning av verksamheten Samordningsfrbundet Sydnrke anvnder sig av Nationella rdets rekommenderade mall fr en strukturerad behovsinventering. Mallen frfinades/anpassade till vra lokala frutsttningar och anvndes sedan som std fr arbetet med planering av insatser inom finansiell samordning fr 2019. Analys samt underlag med synpunkter r inhmtade frn de samverkande myndigheterna. Behovsinventeringen anvndes som ett stdverktyg i samband med framtagning av verksamhets- och budgetplan fr r 2019. Behovsinventeringens syfte var att ge std i arbetet med en strukturerad kartlggning, analys av behov och planering av insatser. En behovsinventering med kvantitativa och kvalitativa data r ett stt att identifiera grupper som r i behov av insatser med finansiering frn Samordningsfrbunden. 1.3.1 Mlgrupper I proposition 2002 /03:132 uppskattas behovsgrupperna fr den finansiella samordningen uppg till fem procent av den yrkesverksamma befolkningen. versatt till frbundets geografiska omrde innebr det att cirka 1 600 personer i Sydnrke r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Totalt r den yrkesverksamma befolkningen cirka 32 000 individer. Gemensamt fr mlgruppen r att: ° De har behov av samordnade insatser frn tv eller fler myndigheter. ° Insatserna syftar till att individerna uppnr eller frbttrar sin frmga att utfra frvrvsarbete/ uppn egen frsrjning. ° Insatserna str att finna inom de samverkande parternas kompetens men samverkan innebr minskad rundgng och bttre effekter. Sida 7 Signering av justerare p varje sida vw §3 //z/ WW'Page 257 of 376 Mlgruppen knnetecknas av: ° Olika former av fysiska eller psykiska besvr samt arbetsmarknadsmssiga eller sociala problem - ofta en kombination av dessa. ° Befinner sig ofta ganska lngt frn arbetsmarknaden och r beroende av det offentliga fr sin frsrjning. Under 2019 har frbundet riktat srskild uppmrksamhet p fljande grupper i utveckling och genomfrande av finansierade insatser: 0 Unga vuxna med komplex problematik som str utanfr arbetslivet. 0 Individer med funktionsnedsttning som har samordnade rehabiliteringsbehov. 0 Personer med bristande kunskaper i svenska sprket som r arbetslsa och som har ngon form av funktionsnedsttning, eller misstanke om funktionsnedsttning. 1.3.2 Insatser I verksamhetsplanen fr 2019 beskriver styrelsen de taganden Samordningsfrbundet har i stdet till metod- och kunskapsutveckling samt frbttrad samverkanskultur. tagandena r indelade i 4 verksamhetsomrden som beskrivs nedan: 0 Att prioritera utveckling av Coachingteamet och Mottagnigsteamet 0 Satsning p grundutbildning till medarbetare i Supported Education 0 Satsningar fr utrikesfdda med funktionsnedsttning 0 Satsningar p metod- och kunskapsutveckling Std och ,finansiering till individinriktade insatser I de insatser som frbundet finansierar ingr det att stdja de som str lite lngre frn arbetsmarknaden. Det kan handla om att personerna kan ha svrt att ta del av Arbetsfrmedlingens std om man inte samtidigt arbetar med samordning kring personen. Det som skiljer sig mot vad man vanligen arbetar med andra arbetsskande r att de hr personerna befinner sig lngre frn arbetsmarknaden, de har oftast inget klart yrke och behver arbetstrna. Ofta har de ngon form av psykisk ohlsa i kombination med en neuropsykiatrisk problematik. ven om de r inskrivna p Arbetsfrmedlingen kan de haft svrt att kvalificerat sig fr arbetsfrmedlingens program och insatser till exempel jobb- och utvecklingsgarantin. Det r personer som har "hankat sig fram" mellan olika tgrder och ersttningar. Nr de har mtt bttre har de kunnat delta i ett projekt, sedan har de antingen blivit sjukskrivna eller skt frsrjningsstd. Men ingen myndighet har tagit reda p varfr det har sett ut s hr. En viktig del i insatserna som vi erbjuder har drfr varit samordningen med andra myndigheter fr att stdja individerna i hela deras livssituation. Det har handlat om att ta reda p de bakomliggande orsakerna till problemen genom hjlp frn till exempel vuxenpsykiatrin. Vi har stttat dem i hela deras sociala situation fr att skapa en hllbar frndring. Det har ocks visat sig bli effektivt eftersom de hr personerna ofta redan har kontakt med flera myndigheter. Mnga har mtt dligt lnge, ven unga, som kanske aldrig ftt ngon diagnos, kan ha haft problem sedan lgstadiet. Nu knner de att det ntligen ftt hjlp. Samordningsfrbundet har under 2019 finansierat 5 insatser som riktar sig till personer i behov av samordnad rehabilitering. Mnga insatser har pgtt i flera r och vergtt frn projekt till mer lngsiktiga samverkansinsatser. l bilagorna 2, 3 och 4 finns en beskrivning av var och en av de finansierade insatserna, dr ocks statistik, mluppfyllelse och en Sida 8 Signering av justerare var'e 5' 3p ] [LghPage 258 of 376 utvrdering av indikatorer fr finansiell samordning redovisas p insatsniv. I verksamhetsberttelsen ges en versiktlig bild av resultat och verksamhet. Totalt hade insatserna 267 deltagare under r 2019. Drtill tillkommer totalt 163. rdgivande renden (individspecifika konsultationer) inom ramen fr Mottagningsteamet (r 201189var antalet deltagare 279). Knsfrdelningen visar att cirka 60 % av deltagarna r kvinnor och 40 % r mn. Cirka 36 % procent av de som deltar i de finansierade insatserna r unga, mellan 16-29 r. En mtning bland de deltagare som registrerats som aktuella i insatser under 2019 visar att 22 % (22 %, 2018] procent r bosatta i Askersund, 24 % [24 %, 2018) procent i Hallsberg, 38 % (37 %, 2018] procent i Kumla och 16 % (16,5 %, 2018] procent i Lax. Deltagarna i de olika individinriktade rehabiliteringsinsatserna har ofta en kombination av medicinska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade rehabiliteringsbehov. Gemensamt fr mnga r en relativt lg utbildningsbakgrund och ett lngvarigt behov av offentlig frsrjning. Av de deltagare som skrevs in i insatser under 2019 har cirka 25 % av deltagarna haft en offentlig frsrjning i 3 r eller mer och 15 % haft en offentlig frsrjning i 6 r eller mer nr de pbrjar en insats. Ganska f deltagare har utbildning utver gymnasiestudier. Nra 46 % av deltagarna har som hgst en avslutad grundskoleutbildning eller ingen alls. Fr mer information, se bilaga 3, insatserna i siffror, statistik. Std och finansiering till strukturinriktade insatser Samordningsfrbundet har under 2019 finansierat 4 strukturinriktade insatser som riktar sig till medarbetare frn de samverkande myndigheterna. Totalt hade insatserna "342 deltagare under r 2019 (r '2018: 'var 'antalet deltagare 203) De insatser som Samordningsfrbundet finansierar ska: 0 Bidra till effektivare arbetsstt inom rehabiliteringsomrdet genom att exempelvis undvika dubbelarbete och mjliggra gemensamma stt att hantera problem som kan uppst o Bidra till samhllsekonomiska vinster, effektivare vlfrdsarbete, minskade behov av rehabiliteringsinsatser och minskat behov av offentlig frsrjning Skapa struktur och lngsiktighet i samverkansarbetet Mjliggra ny utveckling inom samverkansomrdet rehabilitering. o Utveckla en gemensam helhetssyn utifrn frbundets uppdrag och individens behov. Sida 9 Signering av justerare p varje sida vw á MW GPage 259 of 376 Strukturvergripande aktiviteter under 2019 Ntverk och erfarenhetsutbyte Frbundet medverkar aktivt i utbildningar och ntverkssamarbete med vriga frbund i lnet, NNS, Nationella Rdet mil. i syfte att utveckla den egna verksamheten. Std till samverkan Frbundet har i uppgift att bist medlemsmyndigheterna inklusive finansierade insatser i processtd, metodutveckling och uppfljning samt frmja kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom samverkansomrdet. Mgndighetsgemensamma utbildningar Frbundet ska erbjuda medarbetare hos frbundets parter gemensamma utbildningar och mjligheter att utbyta erfarenheter och kunskap. Uggtlining och utvrdering Frbundet ska flja upp finansierade insatser och terrapportera resultat till frbundet och dess parter. Information och kunskapsspridning Frbundet ska sprida information om Samordningsfrbundet och dess verksamhet genom hemsida, Facebook och andra informationssatsningar. Socialt reta ande Under 2019 har frbundet tillsammans med Coompanion rebro och Vstmanland medverkat till att tv fretag i Sydnrke (Bra & Begagnat och Navet) blivit certifierade som sociala fretag. Kartlaanina/behovsinventerina Frbundsstyrelsen beslutade i mars 2019 att arbeta med kartlggning och analys av mlgrupper, organisation och arbetsstt gllande individer med behov av samordnade insatser frn frbundsmedlemmarna samt omvrldsanalys. Det vergripande mlet r att genom bttre arbetsstt fr kartlggning och omvrldsanalys kunna ge frbundens medlemmar faktaunderlag och kad analysfrmga och drigenom bidra till utvecklingen av vlfrdens tjnster inom ramen fr finansiell samordning. Arbetsgruppen bestod frbundschefen, Pernilla Knutsson frn fretaget Stories & brands som processledare och Anette Augustsson som sekreterare. Mlet beskrevs som att genom bttre arbetsstt fr kartlggning och omvrldsanalys samt strukturerad behovsanalys kunna ge frbundens medlemmar faktaunderlag och kad analysfrmga och drigenom bidra till utvecklingen av vlfrdens tjnster inom ramen fr finansiell samordning. Mssor event Samordningsfrbunden i rebro ln samordnar en rlig rehabiliteringsmssa fr hela lnet. Mlgruppen r politiker och tjnstemn. Temat fr r 2019 var jmstlldhet och Vld i nra relationer. Sociala medier/Kommunikation Under 2019 har frbundschefen underhllit och utvecklat frbundets digitala nrvaro via hemsidan och p frbundets Facebooksida. Antalet Facebookfljare kar stadigt och lg p 90 den 31 december 2019. . . . Sida 10 SIgnerlng av justerare p varje sida ligøf//WPage 260 of 376 1.4 Mluppfyllelse och resultat Samordningsfrbundets uppdrag/verksamhet delas in i tv delar: Uppdrag 1 Finansiera, stdja och utveckla individinriktade samverkansinsatser samt lngsiktiga och strategiska processer. Verksamhet Fr att samordning ska utvecklas behvs arenor och resurser som kan frvalta och utveckla goda idéer. Samordningsfrbundet ska finansiera lngsiktiga lsningar (samlokalisering, processer, insatser etc.) fr de behov som inte r mjliga att finansiera inom ramen fr ordinarie verksamhet eller i vardagssamverkan. Frbundet ska ocks mjliggra tidsbegrnsade utvecklings- eller pilotprojekt som inte kan gras i ordinarie verksamhet. Genom detta kan utvecklingsarbete och samverkansstrukturer utvecklas fr att sedan implementeras i ordinarie verksamhet eller kunskap och erfarenheterna tas tillvara inom verksamhet finansierad av frbundet. Beslutad budget och utfall fr uppdrag 1 Budget 4 487 000 kr, utfall 4 252 254 kr. Uppdrag 2 Stdja metod- och kunskapsutveckling samtfrbttrad samverkanskultur. Verksamhet Samordningsfrbundet ska verka fr frstrkning av samverkan och utgra forum fr kunskapsverfring, metodutveckling och information genom att kartlgga, identifiera och Visa p problem/mjligheter i samarbetet mellan myndigheterna. Samverkan ska frmjas och utvecklas genom att stdja myndigheternas arbete med hur erfarenheter tas till vara p bsta stt och mjliggra gemensamma. Beslutad budget och utfall fr uppdrag 2 Budget 45 000 kr, utfall 131 638 kr. Kostnadsfrdelning mellan administration och individinriktade insatser respektive strukturvergripande insatser. Individinriktade insatser 74 % Strukturvergripande insatser 3 % Administration 23 % 1.4.1. Uppfljning och resultat fr individinriktade insatser Resultaten i delrsredovisning 2019 visar att Samordningsfrbundet har ntt samtliga ml. Drmed har uppdraget att stdja medlemmarnas arbete att frbttra fr individer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering att nrma sig eller n egen frsrjning uppfyllts. Deltagare: Under 2019 har frbundets individinsatser stttat 430 deltagare. Av de 430 registrerade deltagarna r: 0 78 % nya deltagare 0 1 % nya anonyma deltagare o 60 % kvinnor och 40 % mn . . . Sida 11 Signermg av justerare p varje sida M 2” 7:e??Page 261 of 376 36 % bland de nya deltagarna r yngre n 30 r 25 % bland de nya deltagarna har haft Offentlig frsrjning i mer n 3 r 46 % bland de nya deltagarna har en grundskoleexamen eller lgre som hgsta avslutade utbildningsniv 46 % av de nya deltagarna har ngon form av eftergymnasial utbildning Totalt har 189 individer skrivits ut frn individinriktade insatser under perioden. Av dessa r 45 deltagare, det vill sga 24 %, ftt arbete, studier eller arbetsskande. Av dessa r 73 deltagare, det vill sga 39 %, i fortsatt rehabilitering Av dessa har 53 deltagare, det vill sga 28 %, ftt allvarligt frsmrat hlsolge och r sjuka vrigt (frldraledighet, flytt och utan mtning) 18 deltagare 1.4.2. Uppfljning och resultat fr strukturvergripande insatser I de strukturinriktade insatserna r antalet deltagare 342. Samordningsfrbundet finansierar strukturvergripande insatser fr att strka samverkan mellan myndigheterna och fr att ka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Dialog och kommunikation r den vanligaste insatsen. ven de strukturvergripande insatserna syftar ytterst till att ge std till individer men resultatet kan inte avlsas p individniv annat n som antal deltagare i en insats. Beskrivning av de strukturvergripande insatserna: Dialog och kommunikation avser frdjupade insatser mellan flera myndigheter i syfte att sprida information, frenkla processer, gemensam kompetenshjning, underltta det gemensamma arbetet etc. Utbildning avser utbildningsinsatser inom specifika omrden ssom diagnoser, frhllningsstt, metoder etc. Hr finns ocks myndighetsgemensamma konferenser med bredare ansats. Kartlggning innebr till exempelvis kartlggning av individer som fr en viss form av ersttning frn sjukfrskringen eller utredning kring vilka rehabiliteringsinsatser som olika mlgrupper behver framver. ven kartlggning av samverkansorganisationernas och personalens behov av utbildning och kompetensutveckling registreras hr. Frbundet har registrerat sammanlagt 4 strukturvergripande insatser under 2019. Frbundet hade budgeterat att n drygt 275 deltagare med information, dialog, frukostmten, utbildning med mera. Det verkliga antalet blev dock drygt 342 deltaganden. Signering av justerare p varje sida Sida 12 vwM/MøøPage 262 of 376 1.5 Styrelsens arbete under ret 1.5.1 garsamrd Den 5 april 2019 hade samtliga Samordningsfrbund i rebro ln ett garsamrd. Samtliga Frbund redovisade kort om pgende insatser och mtet avslutades med dialog. 1.5.2 Frbundets styrelse: Samordningsfrbundets styrelse har under 2019 sammantrtt vid 6 protokollfrda mten. Drtill har styrelsen haft tv planeringsdagar fr verksamhetsplanering. Vid verksamhetsplaneringen den 2019.03.22 och 2019.11.08 deltog ocks beredningsgrupp. Beslutande i Samordningsfrbundet styrelse 2019 0 Inger Trodell Dahl, ordfrande Annica Moberg, vice ordfrande Erling Johansson, Ledamot Liisa Ejdenwik, ledamot, ersattes, 2019.12.12 med Gunilla Kanrell Kristian Berglund, ledamot Veronica Wallgren, ledamot Anette Schn, ledamot Ersttare 0 Ebba von Schéele Jan Engman Siv Ahlstrand Ulla Strauss Linda Matstoms Ulrika Bjrklund, ersattes 2019.11.01 med Olle Isacsson Anna-Liisa Trmnen Stndig adjungerad till frbundets styrelsemten r Raéd Shaqdih, frbundschef 1.5.3 Beredningsgruppen Beredningsgruppen utgr ett fristende std i beredning av frslag till beslut. Det r frbundschefen som r sammankallande och gruppen bestr av representanter frn frbundsmedlemmarna och r ett std till frbundschefen. Gruppen har ven till uppgift att informera samt frankra i den egna organisationen. Beredningsgruppen fungerar ven som styrgrupp till de av frbundet finansierade insatserna. Utsedda representanter o Askersund kommun, Johan Prabin och Hans Carlsson samt Gran Richter som ersttare 0 Hallsbergs Kommun, Sandra Leontiou och Marie Fredriksson samt Maria Johansson Engdahl som ersttare 0 Kumla kommun, Malin Bcklund och Maria Israelsson samt Gabriella Mueller Prabin som ersttare Lax kommun, Jessica Vidberg och Pierre Sahlin som ersttare Arbetsfrmedlingen, Sara Axén och Claes Hagelvik som ersttare Frskringskassan, Erika Karlsson och Cecilia Trnkvist som ersttare. Region rebro ln, Lennart Svrd och Ulrika Bjrklund, ersttare r Sirpa Ljung. Sida 13 Signering av justerare p varje sida vw %// 755?”Page 263 of 376 1.5.4 Kansli I kansliet arbetar en frbundschef som r heltidsanstlld i Kumla kommun och uthyrd till frbundet. I arbetsuppgifterna ingr bland annat att inom frbundet ansvara fr att styrelsens beslut verkstlls och att dessa fljs upp, att leda och samordna frbundets verksamhet, att stdja verksamhetsutveckling och samverkan mellan parterna, att arbeta med information och frankring samt att ansvara fr den ekonomiska frvaltningen. Under 2019 har kansliet arbetat med att genomfra styrelsens beslut att starta och utveckla olika insatser. Insatserna fljs upp med registreringar i Statens uppfljningssystem. Frbundschefen har arbetat med att bygga upp ett omfattande kontaktntverk samt haft dialog med olika lokala aktrer i omrdet dels inom medlemsorganisationerna men ven lokala externa aktrer ex Coompanion, Sociala Arbetsintegrerande fretag mfl. Frbundet har en hemsida som uppdateras lpande. r 2017 startade frbundet sin Facebooks sida. Total antal fljare av sidan r 120. Rckvidd fr de olika inlggen varierar mellan 50 och 210 visningar. 1.5.5 Revisorer Samordningsfrbundets rsredovisning med rkenskaper samt styrelsens frvaltning ska granskas av revisorer fr varje medlems rkning. Revisorerna utses av medlemmarna. Utsedda 0 P uppdrag av staten revisor Svante Engquist, auktoriserad revisor, KPMG AB 0 P uppdrag av Region rebro ln Gunilla Carlsson. 0 P uppdrag av kommunerna i Sydnrke Per Ager Revisorerna har jennie Fernros frn revisorsfirman FREVEKO AB som sakkunnigt bitrde. Vid revison tillmpas bestmmelserna i 26§ (203:1210) i lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 1.5.6 Verksamhetsutveckling Samarbeten har ven pgtt mellan Samordningsfrbunden regionalt och nationellt med bland annat nationella mten anordnade av NNS (Nationella ntverket fr samordningsfrbund) och NR (Nationella rdet). Frbundsordfranden r sedan april 2018 invald i NNS styrelsen och tillsammans med frbundschefen deltar i dess styrelsemten. P lnsniv genomfrdes 8 regionmten med Samordningsfrbunden i rebro ln som frmst har handlat om att hmta in erfarenheter och frberedelse till rehabiliteringsmssan. . . . Sida 14 Signermg av justerare p varje sida(7 ?-Page 264 of 376 2. Driftsredovisning Belopp tkr Utfall jan-dec Aktuell budget Awikelse utfall - Bokslut helr 2019 jan-dec 2019 budget 2018 Nettokostnad 324 652 372 261 -47 609 -79 339 Bidrag/intkt 6 049 407 6 381 261 -331 854 5 740 056 Resultat 323 481 370 761 -47 280 -80 480 Utgende eget 1 122 774 1 256 054 -133 280 799 293 kapital Likvida medel 1 805 474 1 766 084 39 390 1 816 561 3. Resultatrkning 2019-01-01 2018-01-01 Belopp i kr. Not -2019-12-31 -2018-12-31 Verksamhetens intkter 1 6 049 407 5 740 056 Verksamhetens kostnader -5 724 755 -5 819 395 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad 324 652 -79 339 Verksamhetens resultat 324 652 -79 339 Finansiella intkter - Finansiella kostnader -1 171 -1 141 Resultat efter finansiella 323 481 -80 480 poster Extraordinra poster - - rets resultat 323 481 -80 480 Sida 15 Signering av justerare p varje sida VW“øAWW/á-Page 265 of 376 4. Balansrkning Belopp i kr. Not 2019-12-31 2018-12-31 Tillgngar Anlggningstillgng - - Omsttningstillgngar Fordringar 2 864 171 3 165 370 Kassa och bank 1 805 474 1 816 561 Summa omsttningstillgngar 2 669 645 4 981 931 Summa tillgngar 2 669 645 4 981 931 Eget kapital, avsttningar och skulder Eget kapital rets resultat 323 481 -80 480 vrigt eget kapital 799 293 879 773 Avsttning Avsttningar fr pensioner - Skulder Lngfristiga skulder - Kortfristiga skulder 3 1 546 872 4 182 638 Summa eget kapital, avsttningar och skulder 2 669 645 4 981 931 Ansvarsfrbindelser - - 5. Kassafldesanalys Belopp i kr. 2019-12-31 2018-12-31 rets resultat 323 481 -80 480 Justering fr ej likviditetspverkande poster Medel frn verksamheten fre frndring 323 481 -80 480 av rrelsekapital kn'ing/ minskning kortfristiga fordringar 2 301 199 -30 456 kning/minskning kortfristiga skulder -2 635 767 353 476 Kassaflde fr den lpande verksamheten -334 568 323 020 Kassaflde frn investeringsverksamheten Kassaflde frn finansieringsverksamheten rets kassaflde -11 087 242 540 Likvida medel vid rets brjan 1 816 561 1 574 021 Likvida medel vid rets slut 1 805 474 1 816 561 Sida 16 Signering av justerare p varje sida mig M MPage 266 of 376 6. Redovisningsprinciper rsredovisningen r upprttad i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokfring och redovisning i tillmpliga delar.. 7. Noter Not 1. Verksamhetens intkter 2019-12-31 2018-12-31 Driftbidrag frn staten 2 633 000 2 787 000 Driftbidrag frn Askersunds kommun 273 459 287 479 Driftbidrag frn Hallsbergs kommun 384 223 409 132 Driftbidrag frn Lax kommun 136 778 145 063 Driftbidrag frn Kumla kommun 522 039 551 826 Driftbidrag frn landsting/region 1316500 1 393 500 EU-medel och andra bidrag, Tillvxtverket 783 408 166 056, vriga intkter - - Summa 6 049 407 5 740 056 Not 2. Fordringar 2019-12-31 2018-12-31 vriga fordringar 94 093 2 632 999 Skattekonto - - Momsfordran 371 694 346 430 Frutbetalda kostnader 18 384 19 885 Upplupna intkter 380 000 166 056 Summa 864 171 3 165 370 Sida 17 Signering av justerare p varje sida wa //ø/yøøPage 267 of 376 Not 3. Kortfristiga skulder 2019-12-31 2018-12-31 Leverantrsskulder 1 480 965 1 425 065 Revision 56 000 56 000 Student consulting, administrativt std december - 14 947 Arbetsfrmedlningen upplupen ln december - 41 043 Elkostnad december 9 907 12 584 Askersunds kommun - 273 459 Lax kommun - 136 778 Hallsbergs kommun - 384 223 Kumla kommun - 522 039 Region rebro ln - 1 316 500 Summa 1 546 872 4 182 638 Not 4. Rkenskapsrevision Total kostnad fr rkenskapsrevision 2019 var 60 595 sek. Varav 52 295 sek r kostnad fr sakkunnigas granskning av rkenskaperna. Kostnaderna fr rkenskapsrevision avser kostnader fr granskning av bokfring delrsrapport samt rsredovisning fr rkenskapsr 2019 Signering av justerare p varje slidan W % MMWQ Sida 18Page 268 of 376 8. Eventuella tillggsupplysningar Sammanstllning av utfall och budget 2019 Budget Utfall Differens Insatser 2019 2019 Mottagningsteam -1 311 000 -1 051 782 259 218 Coachingteam Sydnrke -3 176 000 -1 827 867 1 348 133 Coachingteam - Vxa -1 372 605 -1 372 605 Mssa -30 000 -26 547 3 453 Gemensam samverkansdag -15 000 -15 000 0 Behovsinventering -90 091 -90 091 Summa insatser -4 532 000 -4 383 892 148 108 Styrelse -302 000 -397 389 -95 389 Kansli -1 175 000 -943 474 231 526 Summa kansli och styrelse -1 477 000 -1 340 863 136 137 Totalt -6 009 000 -5 724 755 284 245 Intkter/medlemsavgifter 5 266 000 5 265 999 -1 EU-medel och andra bidrag 1 115 261 783 408 -331 853 lntkter/ vriga intkter Finansiella intkter/kostnader -1 500 -1 171 329 Resultat 370 761 323 481 -47 280 Sida 19 Signering av justerare p varje sida xml -á' [7% 7%?? S;Page 269 of 376 9. Styrelsens beslut Vi intygar att rsredovisningen ger en rttvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intkter och frbundets ekonomiska stllning. Styrelsen beslutar att fra ver det ackumulerade verskottet om 1 122 774 kr till nuvarande rsbudget 2020. (D varje ledamot sitter p personligt mandat ska de inte skriva under i egenskap av representant fr en myndighet, utan frn sin roll i Samordningsfrbundets styrelse.) Inger Trodell Dahl Annica Moberg Ordfrande Vicgordfra? \ w , / i i V ronica Wallgr' Erling sson t ?2 ;MZ/øéc MM Ledamot Ledar dm. ..Z.. “ Anette Schn Gu illa Kanrell Ledamot Ledamot 1. Erika Karlsson Ledamot Sida 20 Signering av justerare p varje sida \)\J f!? 5 gPage 270 of 376 10. Revisorernas pteckning Revisionsberttelsen har angivits 2020-01070 Fr Region rebro ln Frtroendevald revisor Fr Kommunerna i Sydnrke F' rtroendeval evisor fr kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla och Lax Sida 21 Signcring av justerare p varje sidaPage 271 of 376 Bilaga 1 1 Måluppfyllelse av åtaganden för prioriterade områden i verksamhetsplanen under året Åtagande Måluppfyllelse Kommentar Att prioritera utveckling av Coachingteamet och Mottagnigsteamet Uppfyllt Förbundet ägnade mycket tid till att utveckla dessa verksamheter. Insatserna har under året haft ett stort inflöde. Satsningar för utrikesfödda med funktionsnedsättning Uppfyllt Gruppen utrikesfödda med funktionsnedsättning har varit en prioriterad grupp under några år. Därför har förbundet äskat särskilda medel från Tillväxtverket för att prioritera gruppen. Satsningar på metod- och kunskapsutveckling. Uppfyllt − Förbundschef har kontakt med insatserna i frågor gällande metod- och verksamhetsutveckling. − Regelbundna träffar anordnas med samordnare. Andra utvecklingsområden som förbundet har jobbat med Åtagande Måluppfyllelse Kommentar Att utveckla och stödja individinriktade samordnade rehabiliteringsinsatser och finansiering av, och stöd till, strukturinriktade insatser Uppfyllt − Förbundet har finansierat 5 individinriktade insatser med 430 deltagare. Insatserna följs upp kontinuerligt. Insatserna vänder sig till olika målgrupper inom förbundets ansvarsområde. − Förbundet har finansierat 4 strukturinriktade insatser med 342 deltagare Kartläggningar, behovsanalyser och utveckling av förbundets uppdrag Uppfyllt − Under perioden maj-nov 2019 genomförde förbundet en omfattande kartläggning och behovsinventering med 37 deltagande tjänstemän och politiker. Uppföljning och utvärdering Uppfyllt − Finansierade insatser följs upp genom uppföljnings-systemet SUS. Förbundet använder sig även av s.k.Page 272 of 376 Bilaga 1 2 indikatorsutvärdering, framtagen av NNS. Syfte med denna utvärdering är att ta fram indikatorer för framgångsrik samverkan − Kvartals, delårs och slutredovisning tillämpas löpande på alla finansierade insatser Information Uppfyllt Kansliet har informerat om Samordningsförbundet och dess verksamhet hos de samverkande myndigheterna, för politiska organ och andra relevanta aktörer vid ett flertal tillfällen under året. Individuella mål Åtagande Måluppfyllelse Kommentar Ur ett individperspektiv erbjuda personer med behov av samordnad rehabilitering ett individuellt processtöd där samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar står till förfogande. Uppfyllt Det förväntade resultatet är ökade möjligheter till egen försörjning, ökad hälsa och livskvalitet. Under perioden har Mottagningsteamet och Coachingteamet hjälpt deltagare till att göra väsentlig stegförflyttning, dvs. deltagare som har aktualiserats till Gemensam kartläggning, Arbetsförmedlingen eller påbörjat arbete/studier. Att individens upplevelse av en förbättrad hälsa ska öka. Uppfyllt Detta sker genom att förbundet tillämpar uppföljningsverktyg (indikatorsutvärdering) som är utvecklat och tillhandahålls av Nationella nätverket för samordningsförbund, NNS Långsiktiga mål under 2019 Åtagande Måluppfyllelse Kommentar Stödja och utveckla den strukturella samverkan mellan samverkanspartnerna. Delvis uppfyllt Vi har sedan starten år 2008 arbetat för att få ihop samverkas pusslet. Olika direktiv, regleringar och ambitioner kan göra vardagen i ett Samordningsförbund komplicerad. Samhället har många goda stödinsatser men de är i många fall inbyggda och begränsade av regler,Page 273 of 376 Bilaga 1 3 rutiner och kulturer. Därför har förbundet den viktiga uppgiften och rollen att vara ett sammansatt stöd för de människor som behöver det. Resurserna som förbundet förfogar över är begränsade samtidigt är behoven större än tillgängliga resurser, vilket leder till att förbundet måste prioritera hur resurserna ska användas. Tillgodose individers behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Uppfyllt Förbundet erbjuder en gemensam arena där myndigheter och vården kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån individens behov och de lokala förutsättningarna. Kortsiktiga mål under 2019 Åtagande Måluppfyllelse Kommentar Erfarenheter av arbetssätt och metoder skall spridas i Sydnärke och länet. Uppfyllt Förbundet samarbetar lokalt med övriga samverkansaktörer men även i länet med övriga förbund. Länsövergripande event skall genomföras. Uppfyllt Förbundet har under 2019 finansierat Rehabiliteringsmässan 2019. Mässan är en regionala arena för att sprida information och kunskapsutbyte kring framgångsrika insatser, som genomförs genom Samordningsförbundens unika möjlighet till samverkan. För samordningsförbundet Sydnärke innebär detta stor vinster, då vi får djup information om framgångsrika verksamheter runt om i länet. Förbundet blir därmed en känd och uppskattad aktör på den regionala arenan. Finansiellt mål Åtagande Måluppfyllelse Kommentar Förbundets kostnader skall under 2019 inte överstiga budgetramen. Uppfyllt Verksamhetens intäkter 6 049 407 kr. Verksamhetens kostnader -5 724 755 kr. Eget kapital vid årets ingång 799 293 kr. Förbundets skall bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning. Uppfyllt De finansiella målen för samordningsförbundet Sydnärke sammanfattas med följande:Page 274 of 376 Bilaga 1 4 − Verksamheten ska bedrivas inom den budgetram som beslutats av styrelsen − Samlat kapital från tidigare verksamhetsår ska nyttjas till ändamålsenliga insatser för målgruppen − Högsta möjliga avkastning ska uppnås utan att säkerhet eller betalningsförmåga äventyras − Förbundet ska vara självfinansierat genom sina medlemsavgifter och får inte teckna lån utöver vad som krävs för att verksamheten ska fungera − I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en budget i balans.Page 275 of 376 Bilaga 2 1 Sammanställning av måluppfyllelse för finansierade insatser. Individinriktade insatser Mottagningteam Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Typ av insats Mottagningsteamet är ett mobilt team som verkar i Sydnärkes alla fyra kommuner. Personer med komplex problematik som ”hamnat mellan stolarna” har sökt sig till teamet. Genom kartläggningssamtal och samverkan mellan myndigheter har personer fått stöd att ta sig vidare mot målet som är egen försörjning. Syfte Att ge hjälp till arbetslösa och sjukskrivna personer med behov av samordnad rehabilitering för att nå egen försörjning genom att effektivisera resursanvändningen av de befintliga rehabiliteringsinsatser som finns i Sydnärke (Kumla, Hallsberg, Askersund och Laxå kommun). Målgrupp Personer i åldrarna 16-65 år med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk, fysisk, neuropsykiatrisk, intellektuell eller socialmedicinsk funktionsnedsättning som har stora svårigheter att få arbete och riskerar utslagning från arbetsmarknaden, vilket ökar risken för långtidsberoende av bidrag som t ex försörjningsstöd. Mål Att möjliggöra för individer att stegförflytta sig närmare arbetsmarknaden/studier/egen försörjning eller vidare i sin rehabilitering. Verksamheten kommer under 2019 att erbjuda minst 100 individer olika typer av insatser. Programperiod 1 november 2014 till 31 december 2020 Budget 1 311 000 kr. Utfall 1 051 782,22 kr. Resultat Utfallet för 2019 blev 125 deltagare. Av de under 2019 avslutade 110 deltagarna har 70 stycken gjort steg- förflyttningar till anställning, studier, aktualiserats som aktivt arbetssökande, fått stöd till insatser på Arbetsförmedlingen, till daglig verksamhet, till praktik via kommunen och för största gruppen av deltagare, till arbetslivsinriktad rehabilitering genom Coachingteamet. I många ärenden är det den ekonomiska situationen som gör att en individ mår dåligt, då de kan stå helt utan ersättning eller oönskat är i behov av försörjningsstöd. Flera deltagare har genom Mottagningsteamet kunnat få stöd att komma vidare från någon av dessa ekonomiska situationer till ersättnings- former som aktivitetsstöd, A-kassa, sjukpenning, sjuk- ellerPage 276 of 376 Bilaga 2 2 aktivitetsersättning. Flera deltagare har även varit i behov av stöd till försörjningsstöd. Alla deltagare får eller har erbjudits stöd till en eller flera insatser som stegvis ska ta dem mot målet egenförsörjning. Mottagningsteamet har även haft flera deltagare som genom stödet nått målet fullt ut och kommit till egenförsörjning. Under 2019 har 11 deltagare avslutas till anställning med lön eller subventionerad lön eller till studier med studiebidrag/lån. Verksamheten har hjälpt flera deltagare, som av aktuella myndigheter eller vårdenheter bedömts helt eller delvis sakna arbetsförmåga, att söka aktivitets- eller sjukersättning. I 1 fall har aktivitetsersättning beviljats. I 4 fall har den stadigvarande ersättningen, sjukersättning beviljats. Stödet från Mottagningsteamet har för de allra flesta deltagarna lett till en sammantagen förbättrad livskvalité genom bättre fysiskt/psykiskt mående, ökad vilja och tro på sin egen förmåga samt någon form av stegförflyttning mot målet egen försörjning. Kostnad/deltagare 3 518 kr./deltagare Måluppfyllelse Mycket god. Avvikelser • Det förändrade arbetssättet som trädde i kraft 2019-07-01 kunde inte etableras i Mottagningsteamet förrän i oktober. Anledningen var att teamet under stora delar av sommaren varit utan handläggare från Försäkringskassan och efter det, fram till oktober varit helt utan handläggare från Försäkringskassan i Hallsberg och Kumla. • Ännu vid årets slut råder det oklarheter kring om det förändrade arbetssättet innebär att handläggaren från Försäkringskassan får lov att delge eller inhämta information till/från resterande teamet utan att individen det gäller deltar. • Internrevisionen visar på brister i Mottagningsteamets möjlighet till dokumentation. ”Systemet med handskrivna anteckningar är inte optimalt ur flera synvinklar. Det gör det sårbart då anteckningarna bara finns tillgänglig för den person som förvarar dem. Ur säkerhets- och sekretessynpunkt är det också sårbart, då det finns risk att de kan komma bort då de inte finns sparade i något dokumentationssystem.” För mer information, se slutrapportPage 277 of 376 Bilaga 2 3 Coachingteam Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Typ av insats I behovsanalys genomförd 2018 framkom behov av ett Coachingteam samt ett gemensamt forum för samtliga handläggare, detta för att öka kunskapen och förståelsen mellan parterna samt för att utveckla samverkan. Coachingteamet kan beskrivas som en lågtröskelverksamhet i samverkan mellan förbundets aktörer. Syfte Att öka möjligheterna för rehabilitering av invånarna i Sydnärke i behov av samlade insatser från flera olika aktörer med syfte att förbättra sin hälsa, öka sin sysselsättningsförmåga och arbets/funktionsförmåga. Målgrupp Individer i arbetsför ålder som har behov av, och har förutsättningar att tillgodogöra sig, samordnad rehabilitering. Mål För verksamhetsåret 2019 förväntades processen ha en genomströmning av cirka 100 ärenden/år. Processen skall bidra till: • Att individer ur målgruppen får möjlighet till att göra stegförflyttning på väg mot sin egen rehabilitering. Slutmålet är att så många så möjligt blir egenförsörjande genom förvärvsarbete eller studier, uppnår en förbättrad psykisk hälsa, eller ökar sin förmåga att nå målen • Att förkorta rehabiliteringsprocessen • Att skapa en bestående modell för samverkan och samarbete mellan parterna och dess verksamheter Programperiod 1 januari 2017 till 31 december 2020 Budget 3 176 000 kr. Utfall 1 827 866,48 kr. Resultat Utfallet för 2019 blev 120 deltagare. Under 2019 avslutades 84 deltagare och av dem gjorde 48 deltagare stegförflyttning mot arbete eller till studier. 7 deltagare fick anställning, 3 deltagare utan subventionerad lön och 4 med subventionerad lön. I dessa 7 ärenden ledde deltagandet i Coachingteamet alltså till högre resultat än verksamhetens uppdrag. Övriga 41 ärenden avslutades enligt programmets målsättning och uppdrag, d.v.s. de aktualiserades till myndigheternas ordinarie insatser som förstärkt samverkan, Arbetsförmedlingen, anvisning till arbetspraktik via socialtjänsten, till studier och daglig verksamhet. Under året flyttade 4 deltagare och 1 deltagare blev föräldraledig. För de resterande 31 av de 84 avslutade deltagarna visades det sig att måendet inte var tillräckligt stabilt eller motivationen tillräckligt stor för att klara av attPage 278 of 376 Bilaga 2 4 fullfölja den förändringsprocess som deltagandet innebär. 10 deltagare valde att själva avbryta deltagandet. För de resterande 21 skedde det i samråd med deltagare och ansvarig myndighet genom överlämning eller återlämning till ansvarig myndighet eller vårdenhet eller vid behov till Mottagningsteamet. Coachingteamet noterar att under 2019 avslutades dessa deltagare i tidigare skede än under föregående år. Upplevelsen är att stöd till vården inte betraktas som ett positivt resultat vid mätning av resultat. Coachingteamet anser dock att det bör ses som ett sådant, då det kan innebära förutsättning för framtida stegförflyttning. Kostnad/deltagare 24 431 kr./deltagare Måluppfyllelse Mycket god Avvikelser • Efter Försäkringskassan förändrade aktualiseringssätt till Coachingteamet trädde i kraft 2019-06-01 har Coachingteamet enbart i 1 av 9 aktualiserade ärenden nåtts av det utlovade kartläggningsdokumentet från gemensam kartläggning. • I samband med internrevisionen framkom att de daganteckningar som coacherna för, enbart kan sparas hos aktuell coach och att ingen annan coach eller samordnaren kan komma åt den dokumentationen om det skulle behövas. • Internrevisionen visar vidare att flera deltagare saknar aktuell individuell plan. • Lång väntan innan deltagare som nått verksamhetens målsättning och ska åter aktualiseras till förnyad gemensam kartläggning och därmed kan avslutas i Coachingteamet. • Coachingteamet ska förhålla sig till angiven begränsning för deltagandet på max 1–1,5 år. För de deltagare som står som allra längst bort från arbetsmarknaden har det visat sig att denna tidsram kan vara för kort. Några deltagare har i samråd med aktuell handläggare, om sådan finns och efter beslut från samordnaren fått ta del av Coachingteamets verksamhet i över 2 år. Anledning till sådant beslut har varit att antingen för att kontinuerliga stegförflyttningar skett eller av väntan på tid till förnyad gemensam kartläggning. Flera av dessa deltagare har uppnått verksamhetens målsättning. För mer information, se slutrapportPage 279 of 376 Bilaga 2 5 Mottagningteam och Coachingteam/Växa Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Typ av insats Förbundet ansökte om extra projektmedel från Tillväxtverket för att underlätta etablering i arbets- och samhällslivet för nyanlända som löper risk att hamna i ett utanförskap samt öka sysselsättningen bland nyanlända. Projektet kommer att vara kopplat till vårt befintliga Coachingteam och är en vidareutveckling av dess verksamheter. Syfte att underlätta etablering i arbets- och samhällslivet för nyanlända som löper risk att hamna i ett utanförskap samt öka sysselsättningen bland nyanlända. Ändamålet ska uppnås med ett indiviuellt stöd via en arbetscoacher som kan stödja individen på denns väg närmare arbetsmarknaden. Målgrupp Projektet riktar sig till personer som inte klarat av etableringen och är i behov av extra stöd, som har genomgått SFI eller inte längre är aktuell för SFI. Mål Det övergripande målet är att projektet ska hitta vägar för att nå gruppen i långvarigt utanförskap, främst sjukskrivna kvinnor utan daglig aktivitet med utomeuropeiskt ursprung och är sjukskrivna för diffusa åkommor som har behov av extra stöd för att komma närmare studier eller arbete och erbjuda dem plats i den ordinarie verksamheten. Projektperiod 1 september 2018 till 30 november 2020 Budget - Utfall 1 372 605 kr. Resultat Utfallet för 2019 blev 22 deltagare. Kostnad/deltagare 24 431 kr./deltagare Kommentar Projektet har under perioden 2018.09.01 – 2019.12.31 haft en förberedandefas. Mycket av arbetet har handlat om att introducera projektet och förankra det hos de samverkande myndigheterna. Måluppfyllelse Mycket god Avvikelser Samordningsförbundet har utifrån en behovsinventering valt att genomföra en extra satsning på målgruppen individer utan daglig aktivitet med utomeuropeiskt ursprung som är sjukskrivna för diffusa åkommor och har behov av extra stöd för att komma närmare studier eller arbete. Trots det uttalade behovet är det få individer som har aktualiserats av myndigheterna till projektet.Page 280 of 376 Bilaga 2 6 Rådgivande ärenden i Mottagningteam Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Typ av insats Samordnaren tar även emot telefonsamtal från myndighets- handläggare, personal inom vården, individer eller anhöriga där rådgivning och stöd efterfrågas. Oftast kan samordnaren själv besvara frågan eller annars med stöd av handläggarna i teamet. Under 2019 har Mottagningsteamet tagit emot 163 sådana rådgivande ärenden. Syfte Att ge rådgivning, stöd och hänvisa direkt till angiven myndighet eller vårdenhet. Målgrupp Myndighetshandläggare, personal inom vården, individer eller anhöriga Mål Om individen bedöms tillhöra Mottagningsteamets målgrupp bokas ett första möte, en kartläggningsträff. I annat fall hänvisas individen till rätt myndighet/insats. Projektperiod 1 januari 2014 - pågår Budget Ingår i Mottagningsteamet budget Utfall - kr. Resultat Utfallet för 2019 blev 163 deltagare. Kostnad/deltagare 3 518 kr./deltagare Måluppfyllelse Mycket god Avvikelser -Page 281 of 376 Bilaga 2 7 Strukturpåverkande insatser Gemensam samverkansdag Datum Den 29 november 2019 Typ av insats Strukturövergripande insats. Syfte Försäkringskassan har ett förstärkt samarbete med Arbetsförmedlingen för de individer som är i behov av stöd från båda myndigheterna när det är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering. I det samarbetet har Region Örebro län en stor roll och därför planerar vi en gemensam dag där medarbetare från samtliga parter deltar. Vi är alla aktörer i en individs sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med olika ansvar och behöver därför ha samsyn inom området och föra en bra dialog mellan oss så att individens återgång blir så kort och effektiv som möjligt. Målgrupp Förbundschefer, utredare och samordnare Antal deltagare Totalt 65 medarbetare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Örebro län. Mål Att försäkringsutredare (Försäkringskassan), arbetsförmedlare (Arbetsförmedlingen) och rehabiliteringskoordinatorer (Region Örebro län) får: • Ökad kunskap om och förståelse för respektive parts roll och uppdrag i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen • Tydligare kontaktvägar och bättre dialog mellan alla tre parter Budget Totalt 60 000 kr. fördelat på de 4 förbund i länet. Samordningsförbundet Sydnärke andel är 15 000 kr. Utfall 15 000 kr. Kostnad/deltagare 1 000 kr./deltagare Resultat Det hölls en mycket bra dragning om fenomenet Samordningsförbund. Informationen är viktig som ett led i att bli mer tydliga i vår kommunikation. Måluppfyllelse Mycket god.Page 282 of 376 Bilaga 2 8 Rehabiliteringsmässan 2019 Bakgrund För sjunde året i rad arrangerar Samordningsförbunden i Örebro län den årliga rehabmässan. Mässan är till för att synliggöra vilka verksamheter som finns i länet och som kan ge stöd till individer som är i behov av samordnad rehabilitering för att kunna komma ut i arbetslivet. Aktörer inom rehabilitering fick möjlighet att ställa ut och presentera sina verksamheter under dagen. Därutöver medverkade några föreläsare delade med sig av sina erfarenheter. Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Årets tema Jämställdhet och våld i nära relationer Syfte Att skapa en kontaktyta mellan olika aktörer som arbetar med rehabilitering. Målgrupp Skola, polis, fackförbund, vårdpersonal, tjänstemän, politiker, sociala företag, ideella föreningar och alla andra som arbetar med eller är engagerad i rehabiliterande insatser för arbete/egen försörjning. Antal deltagare 220 deltagare Antal föreläsare 5 föreläsare Antal utställare 16 utställare Aktiviteter • Mässbord från utställare • Myndighetspresentationer • Företagspresentationer • Föreläsningar Mål Att på denna regionala arena sprida information och kunskapsutbyte kring framgångsrika insatser, som genomförs genom samordningsförbunden unika möjlighet till samverkan. För samordningsförbundet Sydnärke innebär detta stor vinster, då vi får djup information om framgångsrika verksamheter runt om i länet. Förbundet blir därmed en känd och uppskattad aktör på den regionala arenan. Projektperiod 13 november 2019 Budget Totalt för alla 4 förbund 120 000 kr, där Sydnärkes andel är 30 000 kr. Utfall Totalt för alla 4 förbund 106 188 kr, där Sydnärkes andel är 26 547, 23 kr. Kostnad/deltagare 483 kr./deltagare Resultat Mässa, mingel och föreläsningar är ett årligt inslag i för Samordningsförbunden i Örebro län. Årets mingelmässa ägde rum 13/november på Conventum i Örebro. Måluppfyllelse Mycket godPage 283 of 376 Bilaga 2 9 Behovsinventering inför verksamhetsåret 2020 Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Sammanfattning Förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet beslutade att göra en uppdatering av den senaste behovsinventeringen, som gjordes på kommunnivå 2017–2018. För att kunna göra en ny ESF-ansökan till 2020, krävs en enhetlig samverkan med medlemmarna. En gemensam och strukturell enkät behövs också, för att klargöra vilka individer som behöver hjälpinsatser från FINSAM. Den 2019.03.22 beslutade förbundsstyrelsen att ge förbundschef i uppdrag att sätta ihop ett team för att genomföra en behovsinventering inför 2020. Syfte Syftet med behovsinventeringen är att utveckla verksamheten i en riktning som efterfrågas av medlemmarna. Behovsinventeringen är även tänkt att ge stöd i arbetet med en strukturerad kartläggning, analys av behov och planering av insatser i samband med en ansökan om medel till ESF eller liknande. En behovsinventering med kvantitativa och kvalitativa data är ett sätt att identifiera grupper som är i behov av insatser med finansiering från Samordningsförbunden. Därutöver syftar behovsinventeringen till att: • Kartlägga och belysa hur de olika vägarna ser ut för de individer som bedöms ha en potential att på sikt gå vidare till arbete eller studier. • Samt att utifrån behovsanalysens resultat utarbeta en aktivitetsplan som innehåller förslag på förbättringsområden. Om målgruppen • Vilka grupper behöver samordnat stöd? • Målgruppernas sammansättning • Hur ser vägar till studier och arbete ut idag för olika grupper? • Vilka behov har individerna i målgrupperna? • Vad behöver vi ta reda på mer om? • Hur kan målgruppen göras delaktig? Målgrupp Behovsinventeringen genomfördes hos samtliga medlemmar. Projektperiod 2019.05.01 – 2019.11.30 Antal deltagare 37 personer Budget 0 kr. Utfall 90 091 kr. Kostnad/deltagare 2 435 kr./deltagare Måluppfyllelse Mycket godPage 284 of 376 Bilaga 3 1 Insatserna i siffror 1. Statistik för de individinriktade insatserna En jämförelse beträffande inflödet av deltagare mellan 5 olika län En jämförelse beträffande inflödet av deltagare mellan de 4 förbund i Örebro län Förbundet har under 2019 registrerat 263 deltagare med personuppgifter, 4 anonyma deltagare (pga. av skyddad identitet) och 163 deltagare är volymregistrerade, dvs. utan personuppgifter.Budget Budget Antal antal Antal antal Antal insatser delt delt v-insats v-insats Östergötlands län 114 377 839 1 570 8 870 Örebro län 28 405 799 604 1 815 Värmland län 76 600 649 1 649 1 917 Västmanlands län 45 241 312 11 324 1 860 Södermanlands län 6 143Budget Antal Antal Antal Budget Antal antal Antal nya avslut nya antal Antal insatser delt delt delt delt anonym a v-insats v-insats Totalt 15 405 799 447 447 108 157 249 Samordningsförbundet Sydnärke 5 225 263 171 189 4 150 163 Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga 1 180 243 84 106 Finsam Lekeberg och Örebro 7 221 160 118 28 7 86 Samordningsförbundet i norra Örebro län, Sofint 2 72 32 34 76 SamverkansorganisationPage 285 of 376 Bilaga 3 2 263 deltagare har registrerats med personuppgifter + 4 anonym deltagare + 163 deltagare som har registrerats utan personuppgifter= Totalt 430 deltagare 45 deltagare av totalt 189 avslutade deltagare har fått ökat omfattning för arbete/studier eller som arbetar/studerar efter insats. Detta motsvara att 24 % av avslutade deltagare går till studier eller arbete direkt efter insats.Page 286 of 376 Bilaga 3 3Page 287 of 376 Bilaga 3 4Page 288 of 376 Bilaga 3 5 Antal registrerade deltagare i de individinriktade insatserna Individinriktade insatser Budgeterat Utfall antal antal Volym delt delt insats Mottagningteam Sydnärke 100 125 Nej Coachingteam Sydnärke 100 120 Nej Projekt Växa/Mottagningteam 10 11 Nej Projekt Växa/Coachingteam 15 11 Nej Rådgivande ärende i Mottagningsteamet 150 163 Ja TOTALT 375 430 Könsfördelningen Insats Kvinnor Män Totalt Mottagningteam Sydnärke 70 55 125 Projekt Växa/Mottagningteam 4 7 11 Coachingteam Sydnärke 80 40 120 Projekt Växa/Coachingteam 6 5 11 Rådgivande ärende i Mottagningsteamet - - 163 TOTALT 160 107 430Page 289 of 376 Bilaga 3 6 Statistik Mottagningsteamet Hemvist Skyddad Insats Askersund Hallsberg Kumla Laxå identitet TOTALT Mottagningteam Sydnärke 27 24 51 23 125 Coachingteam Sydnärke 20 26 56 18 120 Projekt Växa/Mottagningteam 1 4 3 3 11 Projekt Växa/Coachingteam 0 5 1 2 3 11 Rådgivande ärende i Mottagningsteamet 163 TOTALT 47 50 107 41 22% 24% 38% 16% 430 Inflöde till Mottagningsteamet Kommun Deltagare kvar från 2018 Nya deltagare 2019 Askersund 7 20 Hallsberg 8 16 Kumla 10 41 Laxå 9 14 Summa 34 91 Deltagare i Mottagningsteamet har aktualiserats eller hänvisats av nedanstående myndigheter Arbets- förmedlingen Egen (Egen/ Anhörig) Försäkrings- kassan Kommunen (AME-AMI/ Socialtjänste n/Annan) Region Örebro län (HAB/Psyk/ VC/USÖ) Övriga (Coaching- teamet) 24 5 (3/2) 16 31 (7/20/4) 43 (0/18/24/1) 6Page 290 of 376 Bilaga 3 7 Utflöde från Mottagningsteamet Kommun Avslutade 2019 - varav aktualiserats till Arbetsförmedlingen Coachingteamet Förstärkt samverkan Daglig verksamhet KAA Praktik via kommun Arbete Studier Eller beviljats aktivitets- eller sjukersättning Askersund 20 10 1 Hallsberg 19 11 1 Kumla 43 27 2 Laxå 20 16 1 Summa 102 64 5 Resultat och måluppfyllelse för deltagare i Mottagningsteamet Aktivt arbetssökande/ till insats AF Anpassad anställning Anställning Coaching- teamet Daglig verksamhet KAA 5/2 3 4 37 8 1 Praktik via kommun Sjukersättning/ Aktivitets- ersättning Stöd till sjukpenning /förstärkt samverkan Studier Stöd till Socialtjänsten Stöd till vård 2 4/1 7/1 2 6 21 Åter till vård Åter till FK Avbröt/flytt 11 2 6/1Page 291 of 376 Bilaga 3 8 Statisk Mottagningsteamet – Projekt Växa, start 2019-01-01 Könsfördelning Män Kvinnor Totalt 7 4 11 Hemvist Askersund Hallsberg Kumla Laxå 1 4 3 3 Deltagare har aktualiserats eller hänvisats av nedanstående myndigheter Arbetsförmedlingen Kommunen (AME-AMI/ Socialtjänsten/Annan) Region Örebro län (HAB/Psyk/VC) 2 7 (3/4/0) 2 (0/0/2/0) Utflöde Kommun Avslutade 2019 - varav aktualiserats till Arbetsförmedlingen Coachingteamet Förstärkt samverkan Daglig verksamhet KAA Praktik via kommun Påbörjat arbete Påbörjat studier Askersund 0 0 Hallsberg 3 2 Kumla 2 1 Laxå 3 3 Summa 8 6 Resultat och måluppfyllelse Aktivt arbetssökande med insats AF Anpassad anställning Coachingteamet Daglig verksamhet 1 1 3 1 Flytt Stöd till sjukpenning Stöd till Socialtjänsten Stöd till vård 1 1 1 1Page 292 of 376 Bilaga 3 9 Statistik Coachingsteamet Könsfördelningen Män Kvinnor Totalt 40 80 120 Hemvist Askersund Hallsberg Kumla Laxå 20 26 56 18 16,7 % 21,7 % 46,7 % 15 % Inflöde till Coachingteamet Kommun Deltagare kvar från 2018 Nya deltagare 2019 Askersund 12 8 Hallsberg 13 13 Kumla 22 34 Laxå 10 8 Summa 57 63 Deltagare i Coachingteamet har aktualiserats eller hänvisats av nedanstående myndigheter Arbets- förmedlingen Egen (Egen/ Anhörig) Försäkrings- Kassan (jan-maj resp. juni- dec) Kommun (Försörjnings- stöd/Annan) Region Örebro län (HAB/Psyk/Vc) Annat Samordnings- förbund 10 2/2 43/10 11/6 1/17/17 1 8,3 % 3,3 % 44,2 % 14,2 % 29,2 % 0,8 %Page 293 of 376 Bilaga 3 10 Utflöde från Coachingteamet Kommun Avslutade 2019 - varav avslutats till anställning, anpassad anställning, studier, förstärkt samverkan, Arbetsförmedlingen, praktik via kommun eller daglig verksamhet eller till Activa Askersund 12 8 Hallsberg 20 9 Kumla 32 19 Laxå 12 8 Summa 76 44 Resultat och måluppfyllelse för deltagare i Coachingteamet Aktivt arbetssökande/ insats AF Anpassad anställning Anställning Daglig verksamhet 17/2 4 2 1 Fortsatt rehab/Activa Förstärkt samverkan Praktik via kommun Studier 1 7 7 3 Stöd till vård Stöd till FK/AE Åter FK Åter vård Åter MT, stöd ansöka SE Avbröt/ Flytt/ Fp 4 1 5 11 7 10/1/1Page 294 of 376 Bilaga 3 11 Statisk Coachingteamet – Projekt Växa, start 2019-01-01 Könsfördelningen Män Kvinnor Totalt 5 6 11 Hemvist Askersund Hallsberg Kumla Laxå Vistelsekommun i Sydnärke 0 5 1 2 3 0 % 45,5 % 9,1 % 18,2 % 27,3 % Deltagare har aktualiserats av nedanstående myndigheter AF FK (Handläggare) Kommun (Försörjnings- stöd) Region Örebro län VC Arena familj 2 1 4 1 3 Utflöde Kommun Avslutade 2019 - varav avslutats till anställning, studier, Arbetsförmedlingen Askersund 0 0 Hallsberg 4 3 Kumla 0 0 Laxå 1 1 Vistelsekommun i Sydnärke 3 0 Summa 8 4 Resultat och måluppfyllelse Aktivt arbetssökande Anställning Studier SFI 1 1 2 Flytt Åter MT, stöd ansöka SE 3 1Page 295 of 376 Bilaga 3 12 2. Statistik för de strukturövergripande insatserna Strukturövergripande insatser Budgeterat Utfall Volym antal antal delt delt insats Kompetensutveckling till handläggare 30 25 Ja Rehabiliteringsmässan 2019 150 220 Ja Gemensam samverkansdag 60 60 Ja Behovsinventering 35 37 Ja TOTALT 275 342 Samordningsförbundet har under 2019 finansierat 4 strukturinriktade insatser som riktar sig till medarbetare från de samverkande myndigheterna. Totalt hade insatserna 342 deltagare under år 2019 (år 2018 var antalet deltagare 203). De insatser som Samordningsförbundet finansierar ska: • Bidra till effektivare arbetssätt inom rehabiliteringsområdet genom att exempelvis undvika dubbelarbete och möjliggöra gemensamma sätt att hantera problem som kan uppstå • Bidra till samhällsekonomiska vinster, effektivare välfärdsarbete, minskade behov av rehabiliteringsinsatser och minskat behov av offentlig försörjning • Skapa struktur och långsiktighet i samverkansarbetet • Möjliggöra ny utveckling inom samverkansområdet rehabilitering. • Utveckla en gemensam helhetssyn utifrån förbundets uppdrag och individens behov.Page 296 of 376 Indikatorsutvärdering 2019Page 297 of 376 Indikatorer för finansiell samordning Indikatorer för finansiell samordning är ett instrument för samordningsförbund att bedöma egen verksamhetsutveckling över tid, möjliggöra jämförelser mellan förbund, samt ge förbund och ingående parter ett stöd att förbättra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. • Processen började 2012 och har involverat allt fler längs vägen. • Från 137 indikatorer till 15 kärnindikatorer via konsensuskonferens i april 2014. Där man har utgått från olika förbund, olika roller, perspektiv, forskning samt nationella aktörer. • Finansiering från Regering och 50 förbund. • Måtten har testats hos 16 förbund. Detta har bidragit till att verksamheter har kvalitetssäkrats. • Första nationella mätningen utfördes under oktober 2017. Första nationella rapporten utkom under vinter 2018.Page 298 of 376 4 respondentgrupper (5 enkäter) ➢Deltagare: Individer som deltar i verksamhet som finansieras eller stöds av ett samordningsförbund. Pågående- och avslutsenkät ➢Parternas chefsgrupp: Exempelvis lednings- , berednings- , styrgrupper och lokala samverkansgrupper. ➢Personal: Professionella som har en given roll gentemot deltagare i Samordningsförbunden. Verksamheter som använder NNS indikatorer för deltagare ska även göra det för personalen. ➢Styrelse: Representanter från förbundsmedlemmarna som är utsedda att sitta i styrelsen för ett/flera samordningsförbund, både ordinarie och ersättare.Page 299 of 376 Svarsskalor (kod) Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4. Variabel kön (Kod) Aldrig (1) Inte alls (1) Ja (1) Kvinna (1) Sällan (2) Till liten del (2) Nej (2) Man (2) Ibland (3) Delvis (3) Uppges ej/vill inte svara/inget svarsalternativ passar (3) Enkät utan variabeln kön (4) Ofta (4) Till stor del (4) För det mesta (5) Till mycket stor del (5) Alltid (6) Helt och hållet(6)Page 300 of 376 Antal deltagare som har fått svara på enkäten Coachingteam: Antal svar 24, antal tillfrågade 39, tackat nej 15, svarsandel 62 % Avslutade Mottagningteam: 0 (för få svarsfrekvens) Personal Mottagningteam: 9 Personal Coachingteam: 5 Beredningsgruppen: 6 Styrelsen: 10Page 301 of 376 Resultat deltagare pågående Fråga 1. Får du stöd på ett sätt som är till stor nytta för dig? Fråga 2. Är du med och bestämmer vilket stöd du skall få? Fråga 3. Får stödet ta den tid du behöver? Fråga 4. Har du en person eller ett team som du kan vända dig till med dina frågor och behov?Page 302 of 376 Resultat deltagare pågående Fråga 5. Har det stöd du fått hjälpt dig att utveckla sätt att hantera din situation? Fråga 6. Känner du dig mer redo att kunna arbeta eller studera? Fråga 7. Upplever du att personalen tar tillvara dina erfarenheter, kunskaper och synpunkter?Page 303 of 376 Resultat deltagare avslutade Fråga 1: Har du fått stöd på ett sätt som är till stor nytta för dig? Fråga 2: Har du fått vara med och bestämma vilket stöd du får/har fått? Fråga 3: Har stödet fått ta den tid du behövt? Fråga 4: Har du haft en person eller ett team som du kunnat vända dig till med dina frågor och behov?Page 304 of 376 Resultat deltagare avslutade Fråga 5: Har det stöd du fått hjälpt dig att utveckla sätt att hantera din situation? Fråga 6: Känner du dig mer redo att kunna arbeta eller studera? Fråga 7: Har personalen tagit tillvara dina erfarenheter, kunskaper och synpunkter? Fråga 8: Har ni påbörjat en planering för vad som skall hända efter att nuvarande stöd har upphört?Page 305 of 376 Resultat deltagare avslutade Fråga 9: Finns det en tillräcklig planering för vad som ska hända efter att detta stöd upphört? Fråga 10: Kommer det som är planerat att påbörjas inom rimlig tid?Page 306 of 376 Resultat personal Fråga1: Får stödet som ni ger ta den tid som behövs? Fråga 2: Finns det en tillräcklig planering för vad som ska hända efter att detta stöd upphör? Fråga 3: Upplever du att de du samverkar med hos andra myndigheter lyssnar på dig? Fråga 4: Upplever du att de du samverkar med hos andra myndigheter vet vad du kan tillföra?Page 307 of 376 Resultat personal Fråga 5: Tas erfarenheter, kunskaper och synpunkter från deltagare systematiskt tillvara? Fråga 6: Har ni rutiner för att samarbeta med andra aktörer i arbetet när det gäller insatser för deltagarna? Fråga 7: Har ni strukturer för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer? Fråga 8: Omfattas det synsätt ni har angående människors resurser och möjligheter av alla i den samordnade insatsen? Fråga 9: Fungerar de olika arbetssätt ni har i den samordnade insatsen bra tillsammans?Page 308 of 376 Resultat Beredningsgruppen Fråga 1: Tas erfarenheter, kunskaper och synpunkter från brukarorganisationer systematiskt tillvara? Fråga 2: Har ni rutiner för att samarbeta med näringsliv/civilsamhälle/ideella organisationer i arbetet när det gäller insatser för deltagarna? Fråga 3: Har ni strukturer för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer? Fråga 4: Har erfarenheter från er samverkan lett till att förebyggande insatser utvecklats?Page 309 of 376 Resultat styrelsen Fråga 1: Har ni strukturer för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer? Fråga 2: Har ni en strategi för hur ni arbetar med uppföljning och utvärdering av de samordnade rehabiliteringsinsatserna? Fråga 3: Använder ni uppföljning och utvärdering som underlag för att utveckla de samordnade rehabiliteringsinsatserna?Page 310 of 376 Page 311 of 376 Page 312 of 376 Page 313 of 376 Page 314 of 376 Page 315 of 376 Page 316 of 376 Page 317 of 376 Page 318 of 376 Page 319 of 376 Page 320 of 376 Page 321 of 376 Page 322 of 376 Page 323 of 376 Page 324 of 376 Page 325 of 376 Page 326 of 376 Page 327 of 376 Page 328 of 376 Page 329 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 35 - Årsredovisning 2019 Hallsbergs bostadsstiftelse (20/KS/107) Ärendebeskrivning Hallsbergs Bostadsstiftelse har inkommit med årsredovisning för 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Jäv Magnus Andersson (S),Thomas Larsson (S), Anders Lycketeg (C), Veronica Wallgren (S) samt Jussi Rinne (SD) avstår i beslutet. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag  TS Årsredovisning 2019 Hallsbergs Bostadsstiftelse  Årsredovisning 2019 Hallsbergs BostadsstiftelsePage 330 of 376 Årsredovisning 2019 Hallsbergs bostadsstiftelse

§ 35 20/KS/107Page 331 of 376 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/107 Årsredovisning 2019 Hallsbergs bostadsstiftelse Ärendebeskrivning Hallsbergs Bostadsstiftelse har inkommit med årsredovisning för 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen och att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen samt för de enskilda ledamöterna i densamma. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Maria Fransson Förvaltningschef Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning Hallsbergs bostadsstiftelsePage 332 of 376 Styrelsen och verkställande direktören för Hallsbergs Bostadsstiftelse Org nr 875700-1063 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2019-01-01 – 2019-12-31 Innehållsförteckning Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning koncern 6 Balansräkning koncern 7 Rapport över förändring av eget kapital koncern 9 Kassaflödesanalys koncern 10 Resultaträkning moderstiftelse 11 Balansräkning moderstiftelse 12 Rapport över förändring av eget kapital moderstiftelse 14 Kassaflödesanalys moderstiftelse 15 Noter 16 Underskrifter 31Page 333 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 1 (31) Styrelsen och verkställande direktören för Hallsbergs Bostadsstiftelse, med säte i Hallsberg, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2019. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelse och revisorer under perioden 2019-01-01 - 2019-12-31 Utsedda av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun Styrelseledamöter, ordinarie Styrelseersättare Magnus Andersson, ordförande Bernth Gahm Thomas Larsson, vice ordförande Gunnel Hedström Anders Lycketeg, 2:e vice ordförande Anders Oxelgren Birgitta Billström Khin Kywe Thin Veronica Wallgren Birgitta Lindström Pettersson Magnus Fahlström Hans Johansson Ewa Unevik David Romell Erik Storsveden Calin Mcquillan Jussi Rinne Jane Svedhjelm Fördelning: män 6 st, kvinnor 3 st Fördelning: män 5 st, kvinnor 4 st Beredningsutskottet har sammanträtt 5 gånger (3). Styrelsen har under verksamhetsåret hållit 11 stycken (8) protokollförda sammanträden. Revisorer Siv Palmgren, lekmannarevisor Torvald Evanni, lekmannarevisor Peter Söderman, Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Verkställande direktör Hans Boskär Firmatecknare Stiftelsen har tecknats, förutom av styrelsen i dess helhet, av Magnus Andersson, Thomas Larsson, Anders Lycketeg och Hans Boskär två i förening. VERKSAMHET Fastighetsskötsel och administration Fastighetsskötsel och fastighetsnära administration drivs i egen regi. Underhållsarbeten, reparationer och städning sker dels i egen regi och dels på entreprenad. Stiftelsen äger samt förvaltar bostäder i Hallsberg, Pålsboda, Sköllersta, Vretstorp och Östansjö. I Hallsberg och Sköllersta äger och förvaltar Hallbo även kommersiella lokaler. Stiftelsen blockförhyr 18 lägenheter i Hallsberg som ägs av Stockbo Hallsberg AB. Hasselhuset AB (org.nr. 559025-1186) utgör ett helägt dotterföretag till Hallbo.Page 334 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 2 (31) Stiftelsens vision Mål Uppföljning dec 2019 Mål 2019 Mål 2020 En välskött ekonomi 1.a Vakansgraden för bostäder ska vara låg 0,8 % 0,3 % 0,5 % 1.b Hyresbortfallet ska minska 1,3 mnkr 0,6 mnkr 1,0 mnkr 1.c Soliditeten ska stärkas (0,25%=1 mnkr)1 23,2 % 29 % 29 % Bra boende i en högkvalitativ boendemiljö 2.a Antalet lägenheter som standarden förbättras i (exkl ROT) 3 st 3 st - 2.b Antal lägenheter som ROTas 2.c Tillskapa mötesplatser i våra bostadsområden 35 st - 60 st - 60 st 3 st Socialt och miljömässigt hållbar stiftelse 3.a Antal miljöfordon 15 st 15 st - 3.aa därav antal eldrivna fordon 9 st 9 st - 3.b Minskad energiförbrukning 63 MWh 50 MWh 50 MWh 3.c Miljöcertifierad stiftelse Inleds Inleds Genomförs Serviceinriktad med gott bemötande (NKI) Ingen mätning 2019 4.a Andelen kunder nöjda med sin lägenhet - - 75% 4.b Andelen nöjda med övriga utrymmen (boendemiljön) - - 75% 4.c Andelen nöjda kunder avseende service & bemötande - - 80% 4.d Andel felanmälningsärende (ej akuta) som åtgärdas inom tre arbetsdagar - - 90% 4.e Svarsfrekvensen på hyresenkäten ökar - - 60% 4.f NKI - - 80% Uppföljning jan 2020 Medarbetarna – nyckeln till vår framgång (NMI) 5.a Andelen engagerade medarbetare (ansvar och engagemang) 64 % 60 % 70 % 5.b Andelen med arbetstillfredsställelse i arbetet 70 % 70 % 80 % 5.c Andelen stolta medarbetare 57 % 75 % 80 % 5.d NMI som helhet 59 % - 65 % 1 Under givna förutsättningar Hallsbergs Bostadsstiftelse har hög servicenivå och är klimatsmart. Vi erbjuder god boendestandard i attraktiva boendemiljöer som inbjuder till gemenskap.Page 335 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 3 (31) Flerårsöversikt Verksamhetens ekonomiska utveckling KONCERNEN 2019 2018 2017 2016 2015 Nettoomsättning tkr 85 798 85 130 99 489 100 346 98 261 Rörelseresultat tkr 1 342 1 802 9 211 4 872 9 959 Resultat efter finansiella poster tkr 7 1 160 86 859 1 925 3 242 Balansomslutning tkr 518 719 438 598 430 462 433 468 431 866 Soliditet % 23,0 27,2 27,5 7,2 6,8 Uthyrningsgrad % 99,0 99,5 98,5 97,6 97,6 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I hyresförhandlingsfrågan har vi inte fullt ut nått en samsyn kring stiftelsens behov av hyresökning för att klara de kostnadsökningar som sker under 2020. Vi har trotts det ändå enats om att göra en generell hyreshöjning på 2 % från 1 januari 2020. Stiftelsen står inför stora utmaningar med ett kraftigt eftersatt underhållsbehov av 70 % av vårt fastighetsbestånd, vilket är en effekt av uteblivna underhållsåtgärder under perioden 1998-2015. Effekten av att hyresökningen inte kompenserar de kostnadsökningar som nu sker innebär att förvaltningen behöver titta på vilka kostnadsreducerande åtgärder som behöver vidtas. Sedan 2 år tillbaka arbetar stiftelsen efter en strukturerad process kring det planerade och löpande underhållet, vilket ger oss god framförhållning och en god inblick i vårt fastighetsbestånd på detaljnivå. Samverkan i boendesociala frågor har löpande skett med individ- och familjeomsorgsförvaltningen inom Hallsbergs kommun och fortsätter även framöver. Stiftelsen hanterar sedan 2018 ett gemensamt kösystem för Hallsbergs Bostadsstiftelse och Hallsbergs Bostads AB. Här finns dock förutsättningar för att kostnadseffektivisera, speciellt på ABs sida men även detta ger ringar på vattnet för stiftelsens ekonomi och kostnadseffektivitet. Stiftelsen har nu under 5 års tid arbetat utifrån en vision samt uppdrag och målambitioner. Det gör att det är lättare att styra verksamheten och ger en ökad förståelse hos medarbetarna, vilket den senaste medarbetarenkäten visar, där nöjdhetsgraden är den högsta sedan mätningarna började göras år 2014. Under 2019 har antalet anställda fortsatt att öka, till följd att vi har valt att anställa fler medarbetare inom vår egen ROT-avdelning. Effekten av detta är att vi numera har 45 medarbetare och därför varit tvungna att inrätta en ny organisation med 3 chefer med varsin avdelning; ROT-avdelningen, Fastighetsavdelningen och Kundtjänstavdelningen. Det kan inte ha undgått någon att vi under 2019 har arbetat med arbetskulturen inom förvaltningen. Under 2019 färdigställdes 4 småhusvillor för hyrköp i Vretstorp. Vi har nu uppfört totalt 18 småhusvillor i Sköllersta, Hallsberg och Vretstorp. MODERSTIFTELSEN 2019 2018 2017 2016 2015 Nettoomsättning tkr 85 800 85 743 99 490 100 346 97 916 Rörelseresultat tkr 1 504 2 011 9 383 5 236 9 732 Resultat efter finansiella poster tkr 169 1 369 87 031 2 290 3 242 Balansomslutning tkr 516 799 436 842 428 512 431 286 431 420 420 420Soliditet % 23,2 27,4 27,7 7,3 6,8 Uthyrningsgrad % 99,0 99,5 98,5 97,6 97,6Page 336 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 4 (31) Konkurrensverket har ställt frågor om upphandlingen av dessa och troligen kommer de rikta kritik för att vi inte har antagit någon av de inlämnade offerterna, LOU-upphandling har genomförts vid två tillfällen, men inlämnade anbud har ansetts för dyra. Styrelsen gjorde år 2017 därefter en bedömning att köp av villa via någon av de etablerade småhusproducenterna (SmålandsVillan) skulle vara mer kostnadseffektivt. I stort har därför styrelsen ansett att intentionerna i LOU, om transparens och tillvaratagande av allmänhetens ekonomiska medel på bästa sätt har uppfyllts. Vid en jämförelse mellan inlämnad offert för området Sköllersta och köp av prefabricerad villa från SmålandsVillan har visat sig vara 9 mnkr billigare, därmed har 2 upphandlingar uppfyllt transparens-kriteriet och 9 mnkr billigare uppfyllt kriteriet om att tillvarata allmänhetens ekonomiska medel på bästa sätt. Som nämnts ovan har vi numera en egen ROT-avdelning. Vi har nu färdighetställt de första 6 trapphusen i Regnbågen och är i februari 2020 inne i ytterligare 4 trapphus. Utmaningarna under 2019 har varit stora, dels att få till rätt arbetsledning och få till en säker arbetsmiljö, något som vi dock har lyckats med sedan augusti 2019. Det börjar nu bli en god struktur och samtliga medarbetare arbetar för att finna förenklingar och effektiviseringar som gör att vi kan driva projektet på ett ekonomiskt klokt sätt. KOMMUNIKATION Sedan mars 2019 har vi en ny webbsida via en ny plattform (Wordpress). Under de 10 månaderna har vi haft ca 36 000 besökare och 144 000 visningar, vilket innebär att vi har en välbesökt hemsida. Under år 2020 kommer vi fokusera på mer information om vad som händer och vad som är på gång inom Hallbo och vår förvaltning, motivet till detta är för att själv bättre styra över den information som vi vill förmedla men även för att ge bättre information till berörda hyresgäster eller dess anhöriga och vänner. Vi har därför under året skapat ett Instagram-konto som har ca 150 följare. Vi har även börjat nyttja vår Facebook-sida på ett mer strukturerat sätt. Vår Facebook-sida hade den 31 december strax under 300 följare men vi hoppas på att fler ska hitta sidan och börja följa vårt informationsflöde. FRAMTIDA UTVECKLING Under 2020 ligger nu fokus på fortsatta förenklingar och effektiviseringar inom ROT-projektet för en mer kostnadseffektiv ROTning av berörda lägenheter. Inom organisationen fortsätter vi det systematiska arbetsmiljöarbetet med hög del av delaktighet och inflytande i förändringsprocessen som nu är nödvändig. RISKER I VERKSAMHETEN OCH ÅRETS RESULTAT Stiftelsens resultat efter finansiella poster uppgår till 169 tkr, att jämföra med det budgeterade resultatet om 1 001 tkr. Stiftelsens uppdrag är inte att maximera vinsten utan att kvalitetsförbättra våra bostäder och områden och svara upp mot det behov av nybyggnation som finns från våra kunder. Underhållet följer numera den plan för investeringar i planerat och löpande underhåll. Risker som företaget har att möta är framförallt finansiella. En procents ökning av räntorna påverkar resultatet med ca 3 mnkr. Prisstegring för el och fjärrvärme eller extremkyla under längre tid kan innebära att underhållsinsatsen minskar. Även vakanserna kan öka om efterfrågan minskar. PERSONAL Antal årsarbetare (tillsvidareanställda) vid årets slut var 40 (39) st därav 28 (28) % kvinnor. FASTIGHETER OCH LÄGENHETSBESTÅND Hallsbergs Bostadsstiftelse har 1183 (1174) bostadslägenheter med en yta av 76 948 (76 598) kvm. Antalet lokaler är 83 (83) st och ytan är 15 088 (15 088) kvm. Antalet bilplatser är 645 (645) st och ytan är 8 385 (8 385) kvm.Page 337 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 5 (31) Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade i Protector Försäkring. SKULDSÄTTNING OCH RÄNTOR Skuldsättningen är 360 380 000 (285 380 000) kronor eller 3 916 (3 118) kronor/kvm bostads- och lokalyta exklusive bilplatser. Under året har avskrivningar gjorts med 11 235 (8 906) tkr. Bruttoräntan, genomsnittet av samtliga erlagda räntor, har varit 0,35 (0,21) %. DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen och verkställande direktören föreslår att enligt resultaträkningen årets vinst om 169 tkr jämte tidigare års ansamlade förlust -53 981 tkr tillsammans -53 812 tkr, balanseras i ny räkning. Koncernens och moderstiftelsens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med noter.Page 338 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 6 (31) Koncernens Resultaträkning Tkr Not 2019-01-01 -2019-12-31 2018-01-01 -2018-12-31 Rörelsens intäkter Hyresintäkter 2 85 798 85 130 Aktiverat arbete för egen räkning 10 785 4 786 Övriga rörelseintäkter 1 759 4 799 Summa rörelseintäkter 98 342 94 715 Rörelsens kostnader Driftskostnader -39 683 -40 915 Underhåll och Reparationer -14 109 -14 721 Fastighetsskatt -1 521 -1 544 Personalkostnader -30 168 -25 521 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -11 492 -9 159 Övriga rörelsekostnader -27 -1 053 Summa rörelsekostnader -97 000 -92 913 Rörelseresultat 1 342 1 802 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 749 473 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 18 31 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -2 102 -1 146 -1 335 -642 Resultat efter finansiella poster 7 1 160 Resultat före skatt 7 1 160 Skatt på årets resultat 9 -7 6 Uppskjuten skatt 10 46 183 Årets resultat 46 1 349Page 339 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 7 (31) Koncernens Balansräkning Tkr Not 2019-12-31 2018-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 11 435 193 357 468 Inventarier, verktyg och installationer 12 2 377 3 518 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 13 46 213 52 012 483 783 412 998 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 40 40 Andra långfristiga fordringar 18 1 161 791 1 201 831 Summa anläggningstillgångar 484 984 413 829 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 129 6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 997 2 553 Aktuella skattefordringar 891 1 658 Övriga fordringar 0 2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 1 435 1 802 4 323 6 015 Kassa och bank 29 283 18 748 Summa omsättningstillgångar 33 735 24 769 SUMMA TILLGÅNGAR 518 719 438 598Page 340 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 8 (31) Koncernens Balansräkning Tkr Not 2019-12-31 2018-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Grundfond 170 432 170 432 Annat eget kapital inklusive årets resultat -50 875 -50 921 Summa eget kapital 119 557 119 511 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 10 2 101 2 147 Långfristiga skulder 20, 21 Skulder till kreditinstitut 360 380 287 301 Övriga skulder 21 2 192 0 362 572 287 301 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 0 500 Leverantörsskulder 20 060 18 903 Övriga skulder 2 255 1 575 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 12 174 8 661 34 489 29 639 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 518 719 438 598Page 341 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 9 (31) Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Tkr Grund- fond Reservfond / Konsolideringsfo nd Balanserad vinst inkl. årets resultat Summa eget kapital Ingående eget kapital 2018-01-01 170 432 3 434 -55 704 118 162 Årets resultat 2018 1 349 1 349 Utgående eget kapital 2018-12-31 170 432 3 434 -54 355 119 511 Årets resultat 2019 46 46 Utgående eget kapital 2019-12-31 170 432 3 434 -54 309 119 557Page 342 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 10 (31) Koncernens Kassaflödesanalys Tkr Not 2019-01-01 -2019-12-31 2018-01-01 -2018-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 7 1 160 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 23 10 771 10 073 Betald skatt 760 -475 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 11 538 10 758 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager och pågående arbeten -123 48 Förändring kundfordringar 556 -2 466 Förändring av kortfristiga fordringar 369 131 Förändring leverantörsskulder 1 157 10 429 Förändring av kortfristiga skulder 3 964 -4 979 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17 461 13 921 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -82 406 -87 109 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 101 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 379 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -81 926 -87 109 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 75 000 2 421 Amortering av lån 0 -500 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 75 000 1 921 Årets kassaflöde 10 535 -71 266 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början 18 748 90 015 Likvida medel vid årets slut 29 283 18 749Page 343 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 11 (31) Moderstiftelsens Resultaträkning Tkr Not 2019-01-01 -2019-12-31 2018-01-01 -2018-12-31 Rörelsens intäkter Hyresintäkter 2 85 800 85 743 Aktiverat arbete för egen räkning 10 785 4 786 Övriga rörelseintäkter 2 044 4 800 Summa rörelseintäkter 98 629 95 329 Rörelsens kostnader Driftskostnader -40 065 -40 938 Underhåll och reparationer -14 109 -15 337 Fastighetsskatt -1 521 -1 544 Personalkostnader 6 -30 168 -25 540 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -11 235 -8 906 Övriga rörelsekostnader -27 -1 053 Summa rörelsekostnader -97 125 -93 318 Rörelseresultat 1 504 2 011 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 749 473 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 18 31 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -2 102 -1 146 -1 335 -642 Resultat efter finansiella poster 169 1 369 Resultat före skatt 169 1 369 Skatt på årets resultat 0 0 Årets resultat 169 1 369Page 344 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 12 (31) Moderstiftelsens Balansräkning Tkr Not 2019-12-31 2018-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 11 421 307 343 777 Inventarier, verktyg och installationer 12 2 377 3 518 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 13 46 213 52 012 469 897 399 307 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 14, 15 8 824 8 824 Fordringar hos koncernföretag 16 2 427 2 427 Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 40 40 Andra långfristiga fordringar 18 1 161 791 12 452 12 082 Summa anläggningstillgångar 482 349 411 389 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 129 6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 742 2 572 Fordringar hos koncernföretag 2 305 1 291 Aktuella skattefordringar 873 1 633 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 1 435 1 783 6 355 7 279 Kassa och bank 27 966 18 168 Summa omsättningstillgångar 34 450 25 453 SUMMA TILLGÅNGAR 516 799 436 842Page 345 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 13 (31) Moderstiftelsens Balansräkning Tkr Not 2019-12-31 2018-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Grundfond 170 432 170 432 Reservfond / Konsolideringsfond 3 434 3 434 173 866 173 866 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust -53 980 -55 349 Årets resultat 169 1 369 -53 811 -53 980 Summa eget kapital 120 055 119 886 Långfristiga skulder 20, 21 Skulder till kreditinstitut 360 380 285 380 Övriga skulder 2 192 2 421 Summa långfristiga skulder 362 572 287 801 Kortfristiga skulder 21 Leverantörsskulder 19 805 18 922 Övriga skulder 2 192 1 572 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 12 175 8 661 34 172 29 155 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 516 799 436 842Page 346 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 14 (31) Moderstiftelsens rapport över förändringar i eget kapital Tkr Grund- fond Konsolider- ingsfond Balanserad vinst inkl. årets resultat Summa eget kapital Ingående eget kapital 2018-01-01 170 432 3 434 -55 350 118 516 Årets resultat 2018 1 369 1 369 Utgående eget kapital 2018-12-31 170 432 3 434 -53 981 119 885 Årets resultat 2019 169 169 Utgående eget kapital 2019-12-31 170 432 3 434 -53 812 120 054Page 347 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 15 (31) Moderstiftelsens Kassaflödesanalys Tkr Not 2019-01-01 -2019-12-31 2018-01-01 -2018-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 169 1 369 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 23 10 513 9 820 Betald skatt 760 -451 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 11 442 10 738 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av varulager -123 48 Förändring av kundfordringar 575 -2 491 Förändring av kortfristiga fordringar -666 149 Förändring av leverantörsskulder 1 138 10 047 Förändring av kortfristiga skulder 3 905 -5 008 Kassaflöde från den löpande verksamheten 16 271 13 483 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -81 953 -87 109 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 101 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 379 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -81 473 -87 109 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 75 000 2 421 Amortering av lån 0 -500 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 75 000 1 921 Årets kassaflöde 9 798 -71 705 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början 18 168 89 872 Likvida medel vid årets slut 27 966 18 167Page 348 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 16 (31) NOTER Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen och koncernredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras stiftelsen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Hyresintäkter Hyresintäkter redovisas i den period som uthyrning avses. Intäkterna redovisas netto efter moms och rabatter. Koncernredovisning Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade verksamheters identifierbara tillgångar och skulder redovisas till marknadsvärde enligt upprättad förvärvsanalys. Överstiger verksamhetens anskaffningsvärde det beräknade marknadsvärdet av de förväntade nettotillgångarna enligt förvärvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Transaktioner mellan koncernföretag Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernföretag liksom orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras också såvida inte transaktionen motsvarar ett nedskrivningsbehov. Förändring av internvinst under räkenskapsåret har eliminerats i koncernresultaträkningen. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde.Page 349 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 17 (31) Följande avskrivningsprocent tillämpas: Komponent Avskrivning (år) Stomme 100 Fasad 50 Yttertak 50 Badrum 40 Kök 40 Trapphus 50 Tekniska installationer 40 Ytskikt och vitvaror mm 20 Markanläggningar 40 Övrigt Avskrivning (%) Maskiner och andra tekniska anläggningar % 3,33-20 Byggnadsinventarier % 5 Övriga inventarier % 20 Komponentindelning Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när stiftelsen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och stiftelsen överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Andelar i dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer. Andra långfristiga värdepappersinnehav Placeringar i värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas långsiktigt har redovisats till sina anskaffningsvärden. Varje balansdag görs bedömning om eventuellt nedskrivningsbehov. Kundfordringar/kortfristiga fordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.Page 350 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 18 (31) Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns indikationer på nedskrivningsbehov av någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående och prövas individuellt. Leasingavtal Då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med tillgången inte har övergått till leasetagaren klassificeras leasingen som operationell leasing. De tillgångar som företaget är leasegivare av redovisas som anläggningstillgång eller som omsättningstillgång beroende av när leasingperioden förfaller. Leasingavgiften fastställs årligen och redovisas linjärt över leasingperioden. Inkomstskatter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda avser alla former av ersättningar som företaget lämnar till de anställda. Kortfristiga ersättningar utgörs av bland annat löner, betald semester, betald frånvaro, bonus och ersättning efter avslutad anställning (pension). Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad och en skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning till följd av en tidigare händelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats ochPage 351 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 19 (31) har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Uthyrningsgrad (%) Verkliga hyresintäkter i förhållande av hyresintäkter vid full uthyrning av alla objekt. Uppskattningar och bedömningar Upprättandet av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper, baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer, som under rådande omständigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa används för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Inga väsentliga källor till osäkerhet i uppskattningar och antaganden på balansdagen bedöms kunna innebära en betydande risk för en väsentlig justering av redovisade värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår.Page 352 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 20 (31) Not 2 Nettoomsättningens fördelning Koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Nettoomsättningen per rörelsegren Hyresintäkter bostäder 76 740 74 629 Hyresintäkter lokaler 10 541 11 109 Hyresintäkter garage och bilplatser 2 007 1 870 Avgår rabatt hyresgäststyrt underhåll -939 -1 057 Avgår hyresbortfall* -2 931 -1 421 85 417 85 130 Moderstiftelsen 2019 2018 Nettoomsättningen per rörelsegren Hyresintäkter bostäder 76 740 74 629 Hyresintäkter lokaler 10 923 11 722 Hyresintäkter garage och bilplatser 2 007 1 870 Avgår rabatt hyresgäststyrt underhåll -939 -1 057 Avgår hyresbortfall* -2 931 -1 421 85 799 85 743 *varav 1 677 (592) tkr är den kostnad som uppstår i och med att stiftelsen valt att ha evakueringslägenheter för ROT-projektet i eget bestånd. Not 3 Stiftelsen som leasgivare Noten avser både moderstiftelsen och koncernen Fodran avseende framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2019-12-31 2018-12-31 Inom ett år 21 951 9 886 Senare än ett år men inom fem år 10 953 14 776 Senare än fem år 151 231 33 055 24 893 Under perioden har stiftelsen erhållit variabla leasingavgifter till ett värde av 10 569 (11 327) tkr.Page 353 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 21 (31) Not 4 Arvode till revisorer Noten avser både moderstiftelsen och koncernen Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 2019-12-31 2018-12-31 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdrag 231 200 Övriga tjänster 131 0 362 200 KPMG AB Övriga tjänster 0 134 0 134 Not 5 Operationella leastagare Noten avser både moderstiftelsen och koncernen Årets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 2 442 (2 840) tkr. Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2019-12-31 2018-12-31 Inom ett år 125 0 Senare än ett år men inom fem år 6 980 565 Senare än fem år 0 8 622 7 105 9 187Page 354 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 22 (31) Not 6 Anställda och personalkostnader Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019 2018 Medelantalet anställda Kvinnor 14 11 Män 28 28 42 39 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1 121 1 094 Övriga anställda 17 564 15 216 18 685 16 310 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 383 397 Pensionskostnader för övriga anställda 875 620 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 5 962 5 136 Uttagsskatt 3 690 2 799 10 910 8 952 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 29 595 25 262 Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 33 % 33 % Andel män i styrelsen 67 % 67 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 0 % 0 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 100 % 100 % Not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019 2018 Erhållen återbäring 749 473 749 473Page 355 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 23 (31) Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019 2018 Räntekostnader, Borgensavgift Hallsbergs kommun 901 532 Övriga räntekostnader 1 201 614 2 102 1 146 Not 9 Skatt på årets resultat Koncernen 2019 2018 Aktuell skatt -7 6 Uppskjuten skatt 46 183 Skatt på årets resultat 39 189 2019 2018 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt 7 1 161 Skatt enligt gällande skattesats 21,40 1 22,00 255 Ej avdragsgilla kostnader 64 61 Ej skattepliktiga intäkter 0 0 Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat -7 -219 Skatteeffekt av ej aktiverat underskottsavdrag -19 -9 Effekt av ändrad skattesats 0 137 Redovisad skattekostnad 39 189Page 356 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 24 (31) Moderstiftelsen 2019 2018 Aktuell skatt 0 0 Uppskjuten skatt 0 0 Skatt på årets resultat 0 0 2019 2018 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt 169 1 369 Skatt enligt gällande skattesats 21,40 36 22,00 301 Ej avdragsgilla kostnader 19 15 Ej skattepliktiga intäkter 0 -0 Skatteeffekt av ej aktiverat underskottsavdrag -19 -316 Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat 0 0 Redovisad skattekostnad 0 0 Not 10 Uppskjuten skatt Koncernen Uppskjutna skatteskulder 2019 2018 Koncernmässigt övervärde på byggnader 10 211 10 421 10 211 10 421 Uppskjutna skatteskulder som redovisas i balansräkningen: 2 101 2 147 Uppskjutna skatteskulder 2019 2018 Ingående anskaffningsvärde 2 147 2 330 Ianspråktagna fordringar -46 -46 Omvärdering – ändrad skattesats 0 -137 2 101 2 147Page 357 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 25 (31) Not 11 Byggnader, mark och markanläggningar Koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Ingående anskaffningsvärden 603 551 559 983 Inköp 88 035 46 066 Försäljningar/utrangeringar -775 -2 498 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 690 811 603 551 Ingående avskrivningar -234 806 -228 081 Försäljningar/utrangeringar 763 1 445 Årets avskrivningar -10 298 -8 170 Utgående ackumulerade avskrivningar -244 341 -234 806 Ingående nedskrivningar -11 277 -11 277 Omklassificeringar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar -11 277 -11 277 Utgående redovisat värde 435 193 357 468 Moderstiftelsen 2019-12-31 2018-12-31 Ingående anskaffningsvärden 589 107 545 539 Inköp 87 582 46 066 Försäljningar/utrangeringar -775 -2 498 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 675 914 589 107 Ingående avskrivningar -234 053 -227 579 Försäljningar/utrangeringar 763 1 445 Årets avskrivningar -10 041 -7 919 Utgående ackumulerade avskrivningar -243 331 -234 053 Ingående nedskrivningar -11 277 -11 277 Omklassificeringar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar -11 277 -11 277 Utgående redovisat värde 421 306 343 777 Stiftelsens fastigheter utgörs i sin helhet av förvaltningsfastigheter. Fastigheterna, exklusive pågående nybyggnationer, värderades inför bokslutet till 661 300 tkr (Hasselhuset AB 13 000 tkr), av auktoriserad fastighetsvärderare. Marknadsvärdet har bedömts med hjälp av kassaflödeskalkyl, där förutsättningarna är marknadsanpassade och således är en form av ortsprismetod.Page 358 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 26 (31) Not 12 Inventarier, verktyg och installationer Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Ingående anskaffningsvärden 10 474 9 669 Inköp 170 1 867 Försäljningar/utrangeringar -443 -1 062 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10 200 10 474 Ingående avskrivningar -6 956 -7 031 Försäljningar/utrangeringar 327 1 062 Årets avskrivningar -1 195 -987 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 824 -6 956 Utgående redovisat värde 2 376 3 518 Not 13 Pågående nyanläggningar Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Vid årets början 52 012 12 837 Aktiveringar -87 582 -46 066 Investeringar 81 783 85 241 46 213 52 012 46 213 52 012Page 359 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 27 (31) Not 14 Andelar i koncernföretag Moderstiftelsen 2019-12-31 2018-12-31 Ingående anskaffningsvärden 8 824 8 824 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 824 8 824 Utgående redovisat värde 8 824 8 824 Not 15 Specifikation andelar i koncernföretag Moderstiftelsen Namn Kapital- andel Rösträtts- andel Bokfört värde Hasselhuset AB 50 100 8 824 8 824 Org.nr Säte Eget kapital Resultat Hasselhuset AB 559025-1186 Hallsberg 219 41 Not 16 Fordringar hos koncernföretag Moderstiftelsen Avser långfristigt lån till Hasselhuset AB 2019-12-31 2018-12-31 Ingående anskaffningsvärden 2 427 2 427 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 427 2 427 Utgående redovisat värde 2 427 2 427Page 360 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 28 (31) Not 17 Andra långfristiga värdepappersinnehav Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Andelar i Husbyggnadsvaror HBV förening 40 40 40 40 Not 18 Andra långfristiga fordringar Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Ingående anskaffningsvärden 791 652 Tillkommande fordringar 502 314 Avgående fordringar -131 -175 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 162 791 Utgående redovisat värde 1 162 791 Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Förutbetalda kostnader 1 281 1 119 Förutbetalda leasingavgifter 0 72 Upplupna intäkter 154 592 1 435 1 783Page 361 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 29 (31) Not 20 Skulder till kreditinstitut Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Kommuninvest Förfaller senare än ett år men inom fem år efter balansdagen 130 218 284 880 Förfaller senare än fem år efter balansdagen 55 000 0 185 218 284 880 Not 21 Skulder som avser flera poster Noten avser både moderstiftelsen och koncernen Företagets lån om 360 380 tkr redovisas under följande poster i balansräkningen. 2019-12-31 2018-12-31 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 360 380 284 880 360 380 284 880 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 0 500 0 500 Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Upplupna semesterlöner 1 988 1 429 Upplupna sociala avgifter 625 449 Upplupna räntekostnader 151 70 Förutbetalda hyror 3 485 3 185 HLU-rabatter 928 1 025 Övriga upplupna kostnader 4 999 2 504 12 175 8 661Page 362 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 30 (31) Not 23 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Av- och nedskrivningar 11 492 9 159 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 15 0 Utrangeringar 12 1 053 Orealiserade värdeförändringar 0 -139 11 519 10 073 Moderstiftelsen 2019-12-31 2018-12-31 Av- och nedskrivningar 11 234 8 906 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 15 0 Utrangeringar 12 1 053 Orealiserade värdeförändringar 0 -139 11 261 9 820 Not 24 Eventualförpliktelser Noten avser både moderstiftelsen och koncernen 2019-12-31 2018-12-31 Eventualförpliktelser Ansvarsförbindelse Fastigo 309 237 309 237Page 363 of 376 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr 875700-1063 31 (31) Underskrifter Hallsberg 2020- Magnus Andersson Thomas Larsson Anders Lycketeg Styrelseordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande Birgitta Billström Veronica Wallgren Magnus Fahlström Ewa Unevik Erik Storsveden Jussi Rinne Hans Boskär Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats 2020- Siv Palmgren Torvald Evanni Peter Söderman Av Hallsbergs Kommun Av Hallsbergs Kommun Auktoriserad revisor utsedd revisor utsedd revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers ABPage 364 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 36- Ledamöternas frågestund Ärendebeskrivning Ledamot av fullmäktige och tjänstgörande ersättare får under denna punkt ställa frågor till nämndordförande och gruppledare i nämnd. Frågan ska av enklare karaktär som inte kräver några förberedelser. Frågan ska lämnas in i skrift senast kl 12:00 på sammanträdesdagen och ska av ordföranden anmälas vid fastställandet av dagordningen. Ordförande kan tillåta att fråga som lämnas in senare får ställa under sammanträdet om det är angeläget. Debatt får förekomma endast mellan den som frågar och den som frågan är riktad till. Beslut Punkten utgår då inga frågor ställdes.Page 365 of 376 Ledamöternas frågestund § 36Page 366 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 37- Obesvarade motioner Ärendebeskrivning Nedan listas ännu obesvarade motioner:  Motion gällande klimatanpassningsplan (inkom 2019-06-07)  Motion gällande registerkontroll av personal som arbetar inom äldreomsorgen (inkom 2019- 11-12)  Motion gällande anläggande av ängsmarker (inkom 2019-11-11) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås lägga informationen till handlingarna. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga informationen till handlingarna.Page 367 of 376 Obesvarade motioner § 37Page 368 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 38 - Förslag från kommuninvånare 2020 (20/KS/3) Ärendebeskrivning Under perioden 24 april- 3 juni 2020 har åtta förslag från kommuninvånare inkommit. Förslagen som inkommit gäller följande:  Järnvägsövergången vid Bondevägen  Möbelåtervinning  Kommunens gräsytor Förslagen finns bifogade i handlingarna. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås remittera förslagen till berörd förvaltning. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera förslagen till berörd förvaltning. Beslutsunderlag  Förslag från kommuninvånare, Järnvägsövergången vid Bondevägen  Förslag från kommuninvånare, Möbelåtervinning  Förslag från kommuninvånare, Kommunens gräsytorPage 369 of 376 Förslag från kommuninvånare 2020

§ 38 20/KS/3Page 370 of 376 ;?\<>/ Kß/é Maria Fransson Frän: Kommun - Hallsberg Skickat: den 20 maj 2020 12237 Till: Maria Fransson Ämne: VB: Förslag frän kommuninvänare Frän: noreply@hallsberg.se [mailto:noreply@hallsberg.sel Skickat: den 20 maj 2020 12228 Till: Kommun - Hallsberg <kommun@hallsberg.se> Ämne: Förslag frän kommuninvänare Mitt förslag: Hejsan‚ mitt förslag gäller järnvägsövergängen (trasslet)vid Bondevägen i Längängen. Jag föreslär att den görs om sä att äldre med Permobiler kan ta sig överjärnvägen, och även förenkla för Rullatorer/Rullstolar och Barnvagnar m.m. Namn Michael Pehrzon Telefonnummer 0707132536 E-postadress stocki52@spray.se Berör ditt förslag en specifik ort, i sä fall vilken eller vilka? HallsbergPage 371 of 376 Maria Fransson Frän: Kommun - Hallsberg Skickat: den 25 maj 2020 07:53 Till: Maria Fransson Ämne: VB: Förslag frän kommuninvänare Uppföljningsflagga: Följ upp Flagga: Har meddelandeflagga Frän: noreply@hallsberg.se [mailto:noreply@hallsberg.se] Skickat: den 24 maj 2020 23:47 Till: Kommun - Hallsberg <kommun@hallsberg.se> Ämne: Förslag frän kommuninvänare Mitt förslag: Tycker att Hallsbergs kommun borde ha en form av ätervinning av möbler och inredningsdetaljer liknande den som finns i Örebro. Där kan kontorsmöbler, skäp och div annat kan köpas av privatpersoner. Saker som vad jag förstär i nuläget skänks till bra begagnat eller kastas. Där ska privatpersoner kunna köpa till ett bra pris och pä sä sätt göra en insats för miljön. Nägot för AME- enheten att sätta tänderna i. Varför inte öppna i gamla brandstationen som jag antar kammer att stä tom. Det finns ju redan ett förräd bredvid som tillhör kommunen och används till hjälpmedel och dyligt. Pä vära äldreboenden finns det massor av saker som inte används men som skulle komme till nytta för nägon annan. Vi hör alla tänka lite mer miljövänligt. Namn Elisabeth Holm Telefonnummer ‚ 0736371314 E-postadress bettan.holm@tele2.se Berör ditt förslag en specifik ort, i sä fall vilken eller vilka? Hallsberg, Hjortkvarn, Pälsboda, Sköllersta, Vretstorp, ÖstansjöPage 372 of 376 @ Lennart Egerfjord Tel 070 743 37 75 e-post lennswe@hotrnail.com Förslag frän kommuninvänare eng kommunens gräsfior m mi grönomrädena fr Allégatan/Timsgatan & t 0 rn Ekoparken. De store ytorna av mark frän Allégatan/Tingsgatan & t 0 rn Ekoparken bevuxna med enbart i start GRÖNT ”gräs” är inte en god landskapsvärd. De främjar inte livet för pollinerande insekter [ ex bin, humlor, fjärilar mm. Som markema, i ovan nämnda omräden med tillhörande vattendrag, ser ut är det en skam för kommunen, vattendragen ser ut som sumpmarker, grenar nedfallna träd, byggmaterial, plast & glas rn rn. Dagens jordbruk samt att mänga tomter klipps sä fort gräset blivit 1 cm högre av gräsklipparrobotar Mark där det finns ”utrymme” för insekter minskar. Kommunens gräsytor behövs för bevarande av de pollinerande insektema. Dessutom är ängar en fröjd för ögat att se, dvs. de ökar det psykiska välbefinnandet. Hänvisar till Färre ängsmarker - ett hot mot biologisk mängfald. https://www.landlantbruk.se/lantbruk/farre-angsmarker—ett-hot-rnot-biologisk—rnangfald/ Äng bättre än gräsmatta för klimat och biologisk mängfald https://www.natursidan.se/nyheter/ang-battre-an-grasmatta-for-klimat-och—biologisk-mangfald/ Handbok Alternativ till gräsmatta i Sverige; frän teori till praktik. https://pub.epsilon.slu.sell4SZO/l1/ignatieva_m_l70831_1.pdf Detta skulle medföra ett rnin övänliga hanterade av dessa ytor samt främja livet für de pollinerande insektema som fjärilar, humlor, bin 111 fl arter. Som allmänt känt sä bidrar INTE de gröna gräsrnattorna till överlevnad för insekter. Förslag att kommunen fastställer en plan över hur Mléggtaflingsgamn & t 0 m Ekogarkens - gröna ytor skall förvandlas till ängsmark, - vattendragen ska skötas och underhällas sä am de inte blir igenväxta ”sumpdiken”. Kanske kan Länsstyrelsen vara behjälplig i frägan med anläggning av ängsmark samt ngt jordbruksgymnasium eller varför inte fordonslinj en pä Alléskolan. Med vänliga hälsningar Hallsberg den 21 maj 2021 Lennart Egerfjord,Page 373 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 39- Meddelande Ärendebeskrivning Inkomna meddelande till kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås lägga informationen till handlingarna. Beslut Kommunfullmäktige lägger informationen till handlingarna. Anmälningar  Missiv Granskning Informationssäkerhet  Slutrapport Granskning av förbundets informationssäkerhet  Laxå kommun Expediering av beslut Årsredovisning 2019 Sydnärkes kommunalförbund  Laxå kommun §64 KF Årsredovisning 2019 Nerikes Brandkår  Laxå kommun §66 KF Årsredovisning 2019 Sydnärkes UtbildningsförbundPage 374 of 376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-06-15 Kommunfullmäktige Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 40- Sammanträdets avslutning Ärendebeskrivning Ordförande tackar för sammanträdet och önskar ledamöterna en trevlig sommar. Sammanträdet avslutas.Page 375 of 376 Sammanträdets avslutning § 40Page 376 of 376