och ansvarar för inriktning, utveck- — 26 maj 2026

1 § Varje kommun ska planera för kommunerna på behovet av samordning bostadsförsörjningen i kommunen. mellan kommuner i frågor om Planeringen ska syfta till att skapa bostadsförsörjning och verka för att sådan förutsättningar för alla i kommunen att leva i samordning kommer till stånd. Lag (2013:866). goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds 4 § I 2 kap. 3 § tredje stycket plan- och och genomförs. bygglagen (2010:900) finns en bestämmelse om att kommunens handlingsplan för Vid planeringen ska kommunen samråda med bostadsförsörjningen ska vara vägledande för berörda kommuner och ta hänsyn till behovet kommunens planläggning i fråga om av samordning i frågor om bostadsförsörjning. bostadsbyggande och utveckling av Kommunen ska ge länsstyrelsen och regionen bostadsbeståndet. Lag (2025:70). tillfälle att yttra sig. Lag (2025:70).

2 § Kommunfullmäktige ska under varje uppgifter om kommunens mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningsplanering som regeringen bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska begär. Lag (2013:866). redovisa 1. behovet av tillskott av bostäder i 6 § Om kommunens handlingsplan för kommunen, bostadsförsörjningen saknar redovisning i 2. kommunens mål för bostadsbyggande och någon del som avses i 2 § första stycket 4, får utveckling av bostadsbeståndet, regeringen förelägga kommunen att anta en ny 3. kommunens planerade åtgärder för att nå handlingsplan. Lag (2025:70). sina mål, och

3 § Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras 8 433 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Allmännyttalagen Rätt till bostad Kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag Rätten till bostad regleras i svensk grundlag. Av syftar till att främja bostadsförsörjningen. Det regeringsformen framgår att det allmänna ska kan ske genom att tillhandahålla ett varierat trygga rätten till arbete, bostad och utbildning bostadsutbud av god kvalitet som attraherar samt verka för social omsorg och trygghet och olika typer av hyresgäster samt genom att bidra för goda förutsättningar för hälsa. Det är ett till att tillgodose bostadsbehov för hushåll med allmänt formulerat mål, men som innebär att särskilda behov. målsättningen för bostadspolitiken ska vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda Förordningen om regionala bostäder till rimliga kostnader. bostadsmarknadsanalyser LSS - Lagen om stöd och service till vissa Förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas funktionshindrade bostadsförsörjningsansvar är en svensk Denna lag innehåller bestämmelser om förordning som reglerar hur regionala analyser insatser för särskilt stöd och särskild service åt av bostadsmarknaden ska genomföras. personer: 1. med utvecklingsstörning, autism Länsstyrelserna tar fram regionala analyser som eller autismliknande tillstånd, 2. med Boverket sammanställer och analyserar årligen i betydande och bestående begåvningsmässigt sin rapport till regeringen. funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, PBL – Plan- och bygglagen eller 3. med andra varaktiga fysiska eller Plan- och bygglagen (PBL) är en svensk lag som psykiska funktionshinder som uppenbart inte styr hur mark och vatten får användas samt hur beror på normalt åldrande, om de är stora och byggnader får uppföras, ändras och bevaras. I 2 förorsakar betydande svårigheter i den dagliga kap. 3 § tredje stycket finns en bestämmelse om livsföringen och därmed ett omfattande behov att handlingsplanen för bostadsförsörjningen ska av stöd eller service. vara vägledande för planläggning och Lagen om riktlinjer för kommunala utvecklande av bostadsbyggande och bostadsbeståndet. markanvisningar En kommun ska anta riktlinjer för Bosättningslagen markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla Kommunerna har ett ansvar att ta emot och kommunens utgångspunkter och mål för ordna bosättning för nyanlända invandrare som överlåtelser eller upplåtelser av markområden beviljats uppehållstillstånd i landet. Det kallas för bebyggande, handläggningsrutiner och bosättningsansvar och regleras i lagen (2016:38) grundläggande villkor för markanvisningar om mottagande av vissa nyanlända invandrare samt principer för markprissättning. En för bosättning. kommun som inte genomför markanvisningar Socialtjänstlagen är inte skyldig att anta sådana riktlinjer. Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati Befogenhetslagen och solidaritet främja enskildas: Kommuner får lämna enskilda hushåll • ekonomiska och sociala trygghet, ekonomiskt stöd i syfte att minska deras • jämlikhet och jämställda levnadsvillkor, och kostnader för att skaffa eller inneha en • aktiva deltagande i samhällslivet. permanentbostad. Kommuner får också ställa Lagen ska ge stöd, hjälp och skydd till människor säkerhet för att ett avtal om hyra av en i olika livssituationer – med respekt för bostadslägenhet fullgörs i syfte att enskilda individens värdighet och rätt till hushåll ska få en permanentbostad med självbestämmande. Socialtjänsten ska med hyresrätt som är förenad med rätt till hänsynstagande till människans ansvar för sin förlängning, om det enskilda hushållets behov och andras sociala situation inriktas att frigöra, av en sådan bostad inte kan tillgodoses på utveckla enskildas och gruppers egna resurser. annat sätt. 9 434 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Relevanta nationella, regionala och kommunala mål, planer och program AGENDA 2030 Från april 2026 gäller nya regler där det skärpta amorteringskravet tas bort och Agenda 2030 är en handlingsplan med 17 bolånetaket höjs till 90 %. De ordinarie globala mål för omställning till ett hållbart amorteringsnivåerna utifrån belåningsgrad ska samhälle för människorna, planeten och dock vara kvar oförändrade. Höjningen av välståndet. Det är framför allt fem mål som är bolånetaket ska underlätta för bland annat viktiga att ta hänsyn till i handlingsplanen för förstagångsköpare genom lägre krav på bostadsförsörjning. kontantinsats. Mål 3 – God hälsa och välbefinnande är viktigt för JÄMSTÄLLDHETSMÅL att möta utmaningar med psykisk och fysisk hälsa, särskilt hos barn och unga. Det är även en del i Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor kommunens arbete med hantering av föroreningar och män ska ha samma makt att forma och buller. samhället och sina egna liv. Mål 5 – Jämställdhet är bland annat relevant då Det finns också sju jämställdhetspolitiska inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män delmål: resulterar i ojämlika förutsättningar på • En jämn fördelning av makt och inflytande. bostadsmarknaden. Kvinnor och män ska ha samma rätt och Mål 10 – Minskad ojämlikhet innefattar möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare utmaningar med boendesegregation och att olika och att forma villkoren för beslutsfattandet i grupper har olika förutsättningar på samhällets alla sektorer. bostadsmarknaden. Exempelvis behöver perspektiv • Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska från hushåll med lägre inkomster, äldre och ha samma möjligheter och villkor i fråga om personer med funktionsnedsättning inkluderas. betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Mål 11 – Hållbara städer och samhällen innefattar • Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor också kommunens arbete mot boendesegregation. och pojkar ska ha samma möjligheter och Här ingår även utmaningen kring villkor när det gäller utbildning, studieval och kollektivtrafikförbindelser, hållbar mobilitet och personlig utveckling. utsläpp från transporter. • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna kan samma ansvar för hemarbetet och ha kommunen bidra till genom att minimera möjligheter att ge och få omsorg på lika klimatpåverkan i byggnation av bostäder och villkor. säkerställa att bostäder kan stå emot framtida • Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och klimatförändringar. pojkar ska ha samma förutsättningar för en FÖRÄNDRADE AMORTERINGSKRAV god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. År 2018 skärptes amorteringskraven genom • Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer att ett nytt tillägg infördes för hushåll med hög och utnyttjande i prostitution och skuldsättning. För lån som översteg 4,5 gånger människohandel ska upphöra. Alla, oavsett hushållets bruttoinkomst tillkom ett extra kön, ska genom hela livet ha samma rätt och amorteringskrav på 1 procent per år, utöver de möjlighet till kroppslig och psykisk integritet. tidigare. Syftet var att dämpa hushållens • Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela skulduppbyggnad och stärka den ekonomiska livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt stabiliteten. Amorteringsnivåerna låg kvar: 1 % liv utan att begränsas av kollektivt grundade vid en belåningsgrad mellan cirka 50–70 % och hedersnormer. 2 % över 70 %. 10 435 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 FOLKHÄLSOPOLITISKA MÅL erkänns rätten till socialt stöd och till bostad som en del i arbetet att bekämpa social Det övergripande målet för folkhälsopolitiken utestängning och fattigdom. (2018) har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar I Europarådets sociala stadga, artikel 31 ”Rätt för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen till bostad” åläggs staterna att trygga rätten till och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom bostad genom att främja tillgång på bostäder, en generation. Boende och närmiljö är det av förebygga och minska hemlöshet och göra de åtta delmålen som bostäder ekonomiskt tillgängliga för bostadsförsörjningsplanen har störst inkomstsvaga hushåll. möjligheter att bidra till. Tillgång till en god Regeringens nationella hemlöshetsstrategi och ekonomiskt överkomlig bostad i ett syftar till att tydliggöra inriktningen för område som ger samhälleliga förutsättningar regeringens insatser för att minska antalet för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet och en god och jämlik hälsa. Viktiga samt insatser för att förebygga att människor förutsättningar och fokusområden för blir hemlösa. Det sker genom flera åtgärder delmålet att ta hänsyn till: som ska motverka hemlöshet och • tillgång till en fullgod och ekonomiskt utestängning från bostadsmarknaden såsom överkomlig bostad förebyggande och uppsökande arbete, • bostadsområden som är socialt hållbara åtgärder mot akut hemlöshet och en satsning • sunda boendemiljöer på jämlika villkor på metoden Bostad först. Strategin omfattar INTEGRATIONSMÅL även att stärka det sociala perspektivet i samhällsplaneringen. Det kan ske genom att I vårändringsbudgeten för 2024 presenterade öka socialtjänstens medverkan och delaktighet regeringen ett förslag till nytt mål för i planeringen för bostadsförsörjningen och på integrationspolitiken. Målet innebär att utrikes så vis ge socialnämndens kunskap om födda kvinnor och män ska ha samma levnadsförhållanden i kommunen större skyldigheter, rättigheter och möjligheter som utrymme. den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom BARNKONVENTIONEN samhällsgemenskapen. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande MÅL FÖR FUNKTIONSHINDERS- internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. POLITIKEN Barnkonventionen är svensk lag sedan 1 Det nationella målet för januari 2020. Konventionen innehåller 54 funktionshinderspolitiken är att, med FN:s rättigheter (artiklar) som alla är lika viktiga och konvention om rättigheter för personer med utgör en helhet, men det finns fyra funktionsnedsättning som utgångspunkt, grundläggande principer som alltid ska uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full beaktas när det handlar om frågor som rör delaktighet för personer med barn: funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad 2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. 3. Vid alla beslut som rör barn ska det i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. HEMLÖSHET 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. I Europeiska unionens stadga om de 12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till grundläggande rättigheterna, artikel 34 barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. 11 436 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 REGIONALA lämna råd, information och underlag för kommunernas planering av UTVECKLINGSSTRATEGIN (RUS) bostadsförsörjningen, enligt Lag (2000:1383) Regionala utvecklingsstrategin är en plattform om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. för länets aktörer att arbeta tillsammans mot hållbar regional utveckling. Strategin beskriver Örebro län har befolkningstillväxten bromsat prioriterade områden som är långsiktigt in sedan 2019, och medan Örebro och Kumla strategiskt viktiga och där det behövs en hög kommuner upplever en fortsatt ökning grad av samverkan för att kunna ställa om till minskar folkmängden i de flesta andra social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. kommuner i länet. Flera kommuner bedömde Målet är att vara en attraktiv och pulserande underskott och obalans på bostadsmarknaden, region för alla och ha likvärdiga förutsättningar som främst bottnar i finansiella hinder för i länet. byggande och brist på lämplig mark samt tillgängliga bostäder för alla De övergripande målen för den regionala befolkningsgrupper. utvecklingsstrategin som kan kopplas till framtagandet av handlingsplanen för IDÉPROGRAMMET: bostadsförsörjning är stark konkurrenskraft, ALLMÄNNYTTAN 2030 hög och jämlik livskvalité samt god Vid Sveriges Allmännyttas kongress i april 2017 resurseffektivitet. Målen ska nås genom de antogs ett nytt idéprogram – Allmännyttan följande effektmålen: mot år 2030. I idéprogrammet beskrivs vilken • förbättrad kompetensförsörjning samhällsnytta allmännyttan kan bidra med till • ökad nationell attraktionskraft människor, bostadsområden och kommuner. • goda uppväxtvillkor, goda Här beskrivs också vad bostadsföretagen, försörjningsmöjligheter branschen, kommunerna och staten behöver • ökad grad av delaktighet och inflytande göra för att allmännyttan ska fortsätta att • attraktiva boende- och närmiljö kunna ta ansvar och erbjuda bra, hållbara • god och jämlik folkhälsa bostäder för alla till rimlig kostnad. • minskad klimatpåverkan • mer bioekonomi och cirkulära flöden SKR:S KOMMUNGRUPPSINDELNING REGIONAL BOSTADSMARKNADS- Kommungruppsindelningarna är en officiell statistisk indelning av Sveriges kommuner som ANALYS FÖR ÖREBRO LÄN tas fram av Sveriges kommuner och regioner Varje år förser Länsstyrelsen kommunerna (SKR). Syftet är att gruppera kommuner som med en bostadsmarknadsanalys som är har liknande strukturella förutsättningar, baserad på kommunernas svar i den årliga exempelvis genom befolkningsstorlek, bostadsmarknadsenkät som Boverket skickar tätortsstorlek, närhet till större orter och ut samt statistik från bland annat SCB, pendlingsmönster, så att man enklare kan Socialstyrelsen, Kronofogden och jämföra statistik. Hallstahammars kommun Arbetsförmedlingen. Årets och Bjuvs kommun har bedömts som bostadsmarknadsanalys för Örebro län är en jämförbara kommuner i analysen då de ingår redovisning för år 2024 och har ett särskilt inom samma grupp som Hallsbergs kommun, fokus på bostäder för äldre. ”Pendlingskommun nära större stad”, och är Bostadsmarknadsanalysen ger en överblick på befolkningsmässigt i ungefär samma storlek. bostadsmarknadsläget i länet som är viktigt att beakta i kommunens arbete med bostadsförsörjning. Bostadsmarknadsanalysen är även en del i Länsstyrelsens arbete att 12 437 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 ÖVERSIKTSPLAN FÖR HALLSBERGS man är på väg. Den trivsamma blandningen av landsbygd, natur och samhällen erbjuder KOMMUN livskvalitet och upplevelser för alla. En översiktsplan ska redovisa kommunens riktlinjer för den avsedda mark-och Det lokala näringslivet visar framåtanda och vattenanvändningen. Översiktsplanen sätter drivkraft, och utvecklar både region och den långsiktiga inriktningen för individer. bostadsutveckling genom att visa var och hur Våra goda kommunikationer med omvärlden kommunen vill bygga bostäder, planera skapar möten och formar Hallsberg till en infrastruktur och samordna detta med kommun som alltid är vaken. De kommunala nationella mål och bostadsförsörjningsplanen. verksamheterna verkar nära individen, ÖP är ett vägledande måldokument, inte erbjuder ett professionellt bemötande och är juridiskt bindande, men styr detaljplanering lyhörda för idéer och synpunkter. och beslut för markanvändning. Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt Hallsbergs kommuns översiktsplan antogs ansvar för nuvarande och kommande 2016 och i planeringsstrategin tog kommunen utmaningar. beslut om att upprätta en ny översiktsplan. Värdeord – Glädje, driv och öppenhet Den nya översiktsplanen ska samspela med handlingsplanen för bostadsförsörjning och Strategiska områden: ska följa samma bostadsförsörjningsmål och • ”Hållbar kommun” politiska viljeinriktning. • ”Livslångt lärande” HALLSBERGS KOMMUNS • ”Allas inflytande” STYRSYSTEM • ”God service” Vision – Det öppna Hallsberg Kommunens vision, värdeord och strategiska områden ligger till grund för de mål och I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oavsett åtgärder som förslås i handlingsplanen. vem man är, var man kommer från och vart 13 438 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Analys av förutsättningarna för bostadsförsörjningen 14 439 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Analys Sveriges befolkning ökade förra året med 17 800 Hallsbergs kommun personer. År 2025 minskade befolkningen i Hallsbergs kommun med 38 personer, medan I Hallsbergs kommun finns det 16 082 minskningen år 2024 var 112 personer. invånare (31 december 2025). Den sista december 2025 hade Hallsbergs kommun 16 082 invånare. Kort information om befolkningen: • Antal invånare/kvm: 25,1 Enligt bostadsförsörjningslagen ska handlingsplanens • Antal hushåll: 7513 mål och åtgärder utgå från en analys av den • Sammanboende med barn: 1707 demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningar • Sammanboende utan barn: 1993 och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den • Ensamstående med barn: 513 lokala bostadsmarknaden. Denna analys är ett svar på • Ensamstående utan barn: 2980 detta lagkrav och syftar till att ge ett gemensamt, • Övriga hushåll: 320 relevant och aktuellt underlagsmaterial för Hallsbergs förutsättningar för bostadsförsörjningen. Befolkningsförändring mellan den 1 jan - 31 dec 2025: • Antal personer: -38 personer • Andel: -0,2 % • Födda: 142 • Döda: 165 • Flyttningsnetto eget län: -6 • Flyttningsnetto övriga Sverige: -17 • Invandring: 63 • Utvandring: -68 (SCB 2025) Hallsberg Figur 2. Procentuell befolkningsförändring bland kommunerna i Örebro län under 2025. 15 440 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Demografisk utveckling Här redovisas den demografiska utvecklingen, i enlighet med 2 § andra stycket, punkt 1 i lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Befolkningsutveckling Befolkningen har både minskat och ökat i Hallsbergs kommun under 2000-talet. Det började med en minskning från år 2000 till år 2009. Därefter ökade befolkningen mestadels fram till år 2022 och efter det syns en negativ trend som prognostiseras att avta något för 2025. Minskningen av personer bedöms alltså att fortsatt minska, men i mindre omfattning än under åren 2022–2024. Befolkningsförändringar åren 2010-2025 16400 16200 16000 15800 15600 15400 15200 15000 14800 14600 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Figur 3. Befolkningsutveckling i Hallsbergs kommun 2000 – 2025 (SCB 2026). Befolkningsutveckling män och kvinnor 2012-2025 8600 8400 8200 8000 7800 7600 7400 7200 7000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 män kvinnor Figur 4. Befolkningsutveckling män och kvinnor i Hallsberg 2000 - 2025 (SCB 2026). Snittåldern i Sverige år 2024 var 42,2 år enligt SCB. Medelåldern för kvinnor under 2024 var 43 år och 41,4 år för männen. Hallsbergs kommun har en medelålder på 43,1 år. 43,7 år för kvinnor och 42,5 år för män. 16 441 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 I Sverige är 49,7 procent av invånarna kvinnor och 50,3 procent män (SCB 2024). Hallsbergs kommun har en fördelning där 48,5 % av invånarna är kvinnor och männen motsvarar 51,5% av befolkningen. Befolkningsutveckling åren 1968-2025 Män och kvinnor 200 150 100 50 0 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 9 9 9 9 9 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 2 2 2 -50 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 -100 -150 -200 män kvinnor Figur 5. Befolkningsutveckling 1968-2025, män och kvinnor (SCB 2026). Folkmängd år 2025, ålder och kön 700 600 500 400 300 200 100 0 r å 4 -0 r å 9 -5 r å 4 1 -0 r å 9 1 -5 r å 4 2 -0 r å 9 2 -5 r å 4 3 -0 r å 9 3 -5 r å 4 4 -0 r å 9 4 -5 r å 4 5 -0 r å 9 5 -5 r å 4 6 -0 r å 9 6 -5 r å 4 7 -0 r å 9 7 -5 r å -0 8 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 män kvinnor Figur 6. Folkmängd enligt åldersfördelning och kön (SCB 2026). Befolkningssammansättningar jämförelse med år 2025 och år 2070 I länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys går det att utläsa hur Hallsbergs kommuns åldersstrukturer ser ut kontra rikets åldersstrukturer. Det som går att konstatera från statistiken är att Hallsbergs kommun har en något lägre procentandel i arbetsför ålder än snittet i riket och vi har en större andel barn i åldersgrupperna 0–6 år och 7–15 år. I åldersgrupperna 20–24 och 25–44 ligger Hallsberg något lägre än snittet i riket vilket kan antas bero på att Hallsberg inte har någon möjlighet till att erbjuda utbildning för eftergymnasialnivå som medför en utflyttning från kommunen. Åldersfördelningen visar att Hallsbergs kommun har en högre försörjningskvot än rikets snitt, vilket innebär att Hallsberg relativt sett har färre i arbetsför ålder (20–64 år) jämfört med övriga riket och 17 442 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 fler i åldrarna 0–19 år och 65-år. Måttet är rent demografiskt och tar enbart hänsyn till antalet personer i olika åldrar. Hur många personer som i praktiken arbetar beaktas inte i beräkningen. Åldersgrupper Hallsberg Riket 0-9 11 10,5 10-19 12,5 12 20-29 8,5 11,5 30-39 13,5 14 40-49 12 12,5 50-59 12,5 12,5 60-69 12 11 70-79 11 9,5 80-89 6 5,5 90-99 1 1 100+ 0,02 0,03 Tabell 1. Procentuella andelen i de olika åldersgrupperna av befolkningen år 2024 (Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys som hämtat från SCB 2025). Befolkningsframskrivningar Under 2020-talet kommer de stora barnkullarna från 1940-talet att vara eller bli över 80 år gamla. Det innebär att de kommer in i en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer i sin tur särskilda krav på bostadsbeståndet och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning på äldre kan komma att öka på många håll. En ökande medellivslängd leder till en åldrande befolkning. Var sjätte person i Sverige var 70 år eller äldre år 2022. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns kommuner där över 30 procent av invånarna är över 65 år, ofta små kommuner, som under lång tid har haft en nettoutflyttning av människor i yrkesverksam ålder. Antalet barn per kvinna var det lägsta någonsin år 2024 och barnafödandet beräknas fortsatt vara på en låg nivå de närmaste åren. Samtidigt ökar antalet äldre och antalet avlidna väntas därför att öka. Detta, tillsammans med ett lägre invandringsöverskott än tidigare, bidrar till att befolkningen växer i långsammare takt än de senaste åren. Sveriges befolkning förväntas öka med cirka 413 000 personer 2023–2030. Befolkningen beräknas sjunka i åldrarna 1–13 år, 26–35 år, 48–58 år och 72–79 år. 2025 Män Kvinnor 0-9 år 939 875 10-19 år 1 049 960 20-29 år 774 594 30-39 år 1 121 1 085 40-49 år 999 911 50-59 år 1 058 988 60-69 år 1 002 901 70-79 år 845 871 80-89 år 458 516 90-99 år 38 101 100+ år 0 0 Figur 7. Befolkningspyramid för befolkningsfördelningen år 2025. SCB publicerar varje år en framskrivning av Sveriges befolkning. Den nya befolkningsframskrivningen avser perioden 2025–2070 och redovisas uppdelad på ålder, kön och inrikes/utrikes födda för varje år. Befolkningsframskrivningar utgör en viktig förutsättning för planeringsarbetet inom bland annat 18 443 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 kommuner. Statistiken används också som underlag till annan statistik hos SCB som beskriver framtiden i Sverige. SCB:s framskrivning för Hallsbergs år 2070 visar en tydligt åldrande befolkning med relativt små barn- och ungdomskullar och en tyngdpunkt i de äldre åldersgrupperna. De största grupperna återfinns i åldrarna 40–69 år, vilket indikerar en stor andel personer i och strax efter arbetsför ålder, men också ett betydande framtida tryck på äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Antalet personer över 80 år är fortsatt påtagligt, särskilt bland kvinnor, som lever längre än män i de högsta åldrarna. Samtidigt är de yngre åldersgrupperna (0–29 år) relativt mindre, vilket kan innebära utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning, skolstruktur och befolkningsbalans. Sammantaget speglar prognosen en demografisk utveckling där försörjningskvoten ökar och där kommunen behöver planera för ett samhälle med fler äldre och färre unga. Figur 8. Befolkningspyramid för prognos år 2070. Varför minskar befolkningen? När man analyserar befolkningsförändringar sker det vanligtvis utifrån födelsenetto (antal födda och döda), flyttningsnetto inrikes (in- och utflyttningar inom Sverige) samt migration (in- och utvandring ur landet). Hallsbergs kommun minskade med 38 personer under 2025. Det beror på ett negativt födelsenetto (-13 st år 2024) och flyttningsnetto (-141 st år 2024). Däremot är det ett positivt netto gällande migrationen (+47 st år 2024), vilket innebär de som väljer att flytta till Hallsbergs kommun från utomlands. Antalet barn per kvinna, eller den totala fertilitetsgraden, var år 2024 den lägsta någonsin i historien och fertiliteten beräknas fortsätta att ligga på en låg nivå under de närmaste åren. Samtidigt beräknas antalet äldre personer såväl som antalet dödsfall öka. Allt detta, tillsammans med en lägre nettomigration jämfört med tidigare år, bidrar till en befolkningsminskning. Kommun Folkmängd Förändring Förändring i Födelseöverskott Flyttningsöverskott i antal procent totalt (samtliga in- och utflyttningar) Askersund 11 477 -1 0 -41 42 Degerfors 9 278 -79 -0,8 -57 -16 Hallsberg 16 120 -112 -0,7 -13 -94 Hällefors 6 321 -174 -2,7 -35 -142 Karlskoga 30 180 -91 -0,3 -73 -5 Kumla 22 681 165 0,7 10 156 Laxå 5 423 -74 -1,3 -36 -36 19 444 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Lekeberg 8 606 0 0 -4 5 Lindesberg 23 141 -151 -0,6 -60 -92 Ljusnarsberg 4 369 -38 -0,9 -58 21 Nora 10 639 12 0,1 -38 51 Örebro 160 140 792 0,5 391 408 Totalt i 308 375 344 0,1 -14 298 länet Tabell 2. Folkmängd och förändringar i Örebro län år 2024 (SCB 2025). Befolkningsutveckling för kommunen är -0,7 %. Det vi kan se är att de flesta kommuner i länet har likt förra året haft en negativ befolkningsutveckling, med undantag för Örebro och Kumla kommun. Hela länet har totalt haft en befolkningsökning med 0,1 %. Hallsbergs kommun har haft en högre utflyttning än inflyttning under år 2024 och en negativ befolkningsförändring vilket medför en negativ befolkningsutveckling för kommunen med -0,7 %. När man analyserar befolkningsförändringar sker det vanligtvis utifrån födelsenetto (antal födda och döda), flyttningsnetto inrikes (in- och utflyttningar inom Sverige) samt migration (in- och utvandring ur landet). Hallsbergs kommun har under 2024 en negativ befolkningsutveckling där kommunen har minskat med 112 personer. Det beror på ett negativt födelsenetto (-13 st år 2024) och flyttningsnetto (-141 st år 2024). Däremot är det ett positivt inflyttningsnetto (47 st år 2024) av de som väljer att flytta till/från Hallsbergs kommun från/till utomlands. Det är fler som dog år 2024 (168 st) än vad som föddes (155 st) och flyttningsnettot var negativt både inom länet (-101) samt inrikes (-40). Befolkningsförändringar 1 jan - 31 dec 2025 200 150 100 50 0 -1 -5 0 0 0 a d d ö F a d ö D t e n äl t e n s g ni nt t yl F gi r e v S a gi r v ö t e n s g ni nt t yl F g ni r d n a v nI g ni r d n a vt U r a g ni r e t s uJ * -150 o t eo t e g -200 n a Figur 9. Demografiska förändringar Hallsbergs kommun 2025, SCB 2026. *Justeringar är den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott. Under 2024 och andra halvåret 2023 har Skatteverket genomfört kontroller av personer med upphörda uppehållstillstånd vilket lett till att fler personer än vanligt avregistrerats som utvandrade. Hemlöshet Hemlöshet är en samhällsutmaning som berör allt från barnfamiljer utan eget boende till personer utan tak över huvudet. Hemlöshet har sin grund både i strukturella och individuella faktorer. Att motverka hemlösheten kan inte bara hanteras av socialtjänsten, utan bostadsförsörjning är en viktig del. Socialtjänsten gjorde en kartläggning av hemlösheten 2023. Hallsberg kommun hade då 14 personer som var hemlösa. Det är färre antal hemlösa per 10 000 invånare i kartläggningen 2023 jämfört med 20 445 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 2017. År 2017 var det 12,8 invånare per 10 000 invånare och år 2023 var det 8,6 invånare per 10 000 invånare. Hallsbergs kommun har inte ett stort antal hemlösa, det är mer utbrett i Sveriges största städer/kommuner. Det är ändå viktigt att arbeta med hemlösheten för att följa inriktningen i den nationella hemlöshetsstrategin som ska motverka hemlöshet. Målet är att minska och förebygga att personer hamnar i hemlöshet. Antal hemlösa Antal hemlösa Befolkning Hemlöshets- Hemlöshets- Hemlöshets- Hemlöshets- Totalt antal per per Kommun 2022-12-31 situation 1 situation 2 situation 3 situation 4 hemlösa 10 000 10 000 invånare 2023 invånare 2017 Örebro län 307 772 211 57 372 189 829 26,9 16,6 Askersund 11 497 X 0 38 X 44 38,3 33,7 Degerfors 9 530 X X 16 X 24 25,2 20,8 Hallsberg 16 290 X X X 6 14 8,6 12,8 Hällefors 6 656 0 0 16 0 16 24,0 X Karlskoga 30 278 19 X 67 X 97 32,0 55,0 Kumla 22 479 X X 11 8 29 12,9 X Laxå 5 576 X X 15 0 16 28,7 28,0 Lekeberg 8 756 X X X 0 X X 21,0 Lindesberg 23 435 X X X X X X 7,6 Ljusnarsberg 4 517 - - X - X X X Nora 10 701 X X X X 8 7,5 9,4 Örebro 158 057 177 35 195 161 568 35,9 11,9 Tabell 3. Socialtjänstens kartläggning av hemlösheten 2023. Om en kommun har 1-5 personer i någon hemlöshetssituation eller totalt, ersätts siffran med ett X. I vissa fall kryssas högre värden för att inte länssumman ska möjliggöra bakvägsidentifikation. Kategoriseringen: Hemlöshetssituation 1 – ”Akut hemlöshet”, Hemlöshetssituation 2 – ”Institutionsvistelse och boende med stöd – ska lämna inom 3 månader utan bostad”, Hemlöshetssituation 3 – ”Långsiktiga boendelösningar via socialtjänsten” och Hemlöshetssituation 4 – ”Eget ordnat kortsiktigt boende”. Hemlösheten är dock ett komplext samhällsproblem som har en tydlig koppling till bostadsmarknadens funktionssätt och kommunens möjligheter till bostadsförsörjning. Kartläggningar av hemlöshet, såsom ovan nämnda, ger ofta en bild av problemets omfattning, men dessa präglas samtidigt av ett betydande mörkertal. Personer som lever i tillfälliga eller osäkra boendeformer som exempelvis soffsurfing, kortsiktiga andrahandslösningar eller inneboende utan eget kontrakt och så vidare fångas inte alltid upp i statistik och riskerar därmed att bli osynliga i planering och resursfördelning. Mörkertalet innebär att den faktiska hemlösheten sannolikt är större än vad kartläggningarna visar, särskilt bland unga vuxna, personer med låg inkomst, nyanlända och personer med svag etablering på arbetsmarknaden. Detta understryker behovet av att se hemlöshet som en del av ett bredare bostadsförsörjningsproblem snarare än som en isolerad social fråga. Bristen på tillgängliga och ekonomiskt överkomliga bostäder, särskilt hyresrätter, utgör en central strukturell orsak till hemlöshet. När bostadsmarknaden präglas av höga trösklar till det ordinarie beståndet ökar risken för att hushåll med begränsade resurser hamnar i osäkra boendesituationer eller helt utan bostad. I detta sammanhang blir bostadsförsörjningen ett avgörande verktyg för att både förebygga och minska hemlöshet. Ett ensidigt fokus på akuta lösningar riskerar att cementera tillfälliga boendeformer och långvarig social utsatthet. Därför är det långsiktiga och förebyggande arbetet av särskild betydelse. Förebyggande insatser kan bland annat handla om tidiga sociala insatser vid risk för vräkning, stöd till hushåll med svag ekonomi, tillgång till rådgivning och skuldhantering samt utveckling av bostadsformer som sänker trösklarna in på den ordinarie bostadsmarknaden. 21 446 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Planering för en blandad och flexibel bostadsstruktur är också central. Ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hyresnivåer ökar möjligheterna att möta olika hushålls behov över tid och minskar risken för att människor utestängs från bostadsmarknaden. Särskilt viktigt är tillgången till mindre och mer prisvärda bostäder, som ofta efterfrågas av grupper som annars är överrepresenterade i hemlöshetsstatistikens marginaler. Samverkan mellan olika kommunala verksamheter och med externa aktörer är avgörande för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Hemlöshet uppstår sällan av en enskild orsak, utan är ofta resultatet av en kombination av ekonomiska, sociala och strukturella faktorer. Genom ett samordnat arbetssätt, där bostadsförsörjning, socialt arbete, arbetsmarknadsinsatser och samhällsplanering integreras, skapas bättre förutsättningar för tidiga och hållbara lösningar. Sammanfattningsvis kan hemlöshetsproblematiken inte enbart hanteras genom reaktiva åtgärder. Med hänsyn till kartläggningarnas mörkertal och bostadsmarknadens strukturella utmaningar krävs ett tydligt förebyggande perspektiv, där bostadsförsörjningen ses som en viktig del i arbetet för social hållbarhet och långsiktig trygghet för kommunens invånare. Flyttkedjor Flyttkedjor är en viktig del av bostadsmarknadens funktion eftersom de gör det möjligt för hushåll att byta bostad när behoven förändras, vilket frigör bostäder för andra grupper. I mindre kommuner är denna dynamik ofta mer begränsad än i större kommuner, främst på grund av ett mindre varierat bostadsbestånd och svagare förutsättningar för nyproduktion. I Hallsbergs kommun är nybyggnationstakten låg och efterfrågan inte tillräckligt stark för att stimulera större investeringar i nya bostäder, vilket begränsar möjligheterna att skapa flyttkedjor. Om det exempelvis saknas attraktiva bostäder för äldre hushåll minskar viljan att lämna större småhus, vilket i sin tur begränsar möjligheterna för barnfamiljer att ta över dessa bostäder. På samma sätt kan brist på mindre och prisvärda bostäder göra det svårt för unga vuxna att etablera sig på bostadsmarknaden. Flyttkedjorna påverkas också av att bostadsutbudet i mindre kommuner ofta är mindre varierat, både vad gäller upplåtelseformer och bostadsstorlekar. När hushåll inte hittar bostäder som motsvarar deras behov minskar rörligheten, vilket leder till att bostadsbeståndet används mindre effektivt. Samtidigt är nyproduktion ofta kostsam i relation till hushållens betalningsförmåga, vilket innebär att nya bostäder inte alltid efterfrågas av de grupper som behöver dem. Därför behöver kommunen arbeta strategiskt med det befintliga bostadsbeståndet och skapa förutsättningar för ökad rörlighet inom den bostadsmarknad som redan finns. Arbetsmarknad och pendling Enligt siffror från SCB var arbetslösheten under 2024 högst bland inrikes födda män i åldrarna 20–29 år följt av utrikesfödda kvinnor mellan 35–44 år. Sedan 2020 har arbetslösheten minskat som mest bland utrikesfödda män 20–24 år, med över 50 procent. I tio av länets kommuner är det inrikes födda män som sticker ut markant i statistiken över arbetslösa. Arbetslösheten ökade marginellt mellan 2023 och 2024 i länet, men variationen mellan kommunerna är stor, störst minskning kan ses i Ljusnarsberg och högst ökning i Lekeberg, vilket är helt motsatt trend från föregående år (SCB, 2025). Statistiken beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. AKU visar bland annat antal och andel sysselsatta respektive arbetslösa per månad, kvartal och år. Utöver detta redovisas vissa tabeller som även omfattar personer i åldern 75–89 år. 22 447 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Andel arbetslösa mellan 18-65 år, 2021-2025 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 2021 2022 2023 2024 2025 Hallsberg Rikssnitt Länssnitt Figur 10. Andel arbetslösa i procent inom Hallsbergs kommun mellan 18-65 år, åren 2021-2025, SCB 2025. Andel arbetslösa mellan 18-24 år, 2021-2025 9 8 7 6 5 4 2021 2022 2023 2024 2025 Hallsberg Rikssnittet Länssnittet Figur 11. Andel arbetslösa i procent inom Hallsbergs kommun mellan 18-24 år åren 2021-2025, SCB 2025. Grafen visar att Hallsbergs arbetslöshet under perioden 2021–2025 följer ett tydligt konjunkturmönster som i stora drag överensstämmer med både riks- och länsutvecklingen, men med vissa avvikelser som är viktiga ur ett kommunalt perspektiv. Ser man till arbetslösheten i åldersgruppen 18–65 år, låg Hallsberg år 2021 på ungefär samma nivå som riket och något över länssnittet, omkring 6,7 procent. Under 2022 skedde en tydlig nedgång, då arbetslösheten i Hallsberg sjönk till strax över 5 procent, vilket innebar en starkare förbättring än både riks- och länssnittet. Även 2023 låg nivån relativt stabilt runt 5,1 procent. Under 2024 noterades dock en viss uppgång i Hallsberg, till cirka 5,3 procent, i linje med den bredare nationella avmattningen på arbetsmarknaden. År 2025 minskar arbetslösheten åter något till omkring 5,0 procent. Sammantaget innebär detta att Hallsberg under större delen av perioden haft en arbetslöshet som ligger något under riksgenomsnittet och mycket nära länets genomsnitt, vilket tyder på en relativt stabil arbetsmarknad i kommunen. Utvecklingen för unga i åldern 18–24 år skiljer sig delvis från totalbilden och är särskilt relevant för Hallsberg. År 2021 låg ungdomsarbetslösheten i kommunen högt, runt 8,8 procent, vilket var klart 23 448 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 över både riks- och länssnittet. Mellan 2021 och 2022 skedde dock en kraftig förbättring, då nivån sjönk till cirka 5,3 procent. Därefter fortsatte nedgången mer gradvis till omkring 5,0 procent 2023. År 2024 syns en mindre uppgång till cirka 5,6 procent, innan ungdomsarbetslösheten åter minskar till runt 5,0 procent 2025. Jämfört med riket och länet innebär detta att Hallsberg gått från en klart sämre utgångspunkt till att 2025 ligga i nivå med riksgenomsnittet och strax över länssnittet. Denna utveckling kan tolkas som ett tecken på förbättrad etablering för unga på arbetsmarknaden, men också på en fortsatt känslighet för konjunktursvängningar. När Hallsberg sätts in i ett kommunalt jämförelseperspektiv inom Örebro län år 2024 framträder en mer blandad bild. Hallsbergs arbetslöshet ligger då på cirka 6,3 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet och placerar kommunen i den övre halvan jämfört med övriga kommuner i länet. Hallsberg har en högre arbetslöshet än exempelvis Kumla, Nora och Askersund, men ligger lägre än storstaden Örebro samt Degerfors och Hällefors, som uppvisar de högsta nivåerna. Sammantaget visar resultatet att Hallsberg har haft en relativt stabil men också något konjunkturkänslig arbetsmarknad. Kommunen har under perioden lyckats minska både den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten, särskilt efter toppnivåerna 2021. Samtidigt ligger Hallsberg fortsatt över flera jämförbara kommuner i länet, vilket indikerar strukturella utmaningar kopplade till utbildningsnivåer, näringslivsstruktur och arbetsmarknadens sammansättning. Utvecklingen under 2025 pekar dock mot en viss återhämtning, vilket ger ett relativt positivt utgångsläge framåt. Andel arbetslöshet hos kommuner inom Örebro län år 2024 9 7,9 7,9 7,7 8 7,1 7,1 6,7 6,8 6,9 7 6,2 6,3 5,9 5,7 6 5 4,3 4,1 4 3 2 1 0 Figur 12. Andel arbetslöshet i procent under 2024 i kommunerna i Örebro län, SCB 2025. Kommunikationer, restider och tillgång till kollektivtrafik är avgörande faktorer för ett attraktivt boende. Infrastruktur och tillgänglighet är en förutsättning för ett mer omfattade byggande av attraktiva bostäder i hela länet. Region Örebro län planerar för neddragningar av flera busslinjer under 2024–2025, främst på lands- och glesbygd, vilket kan medföra ökad negativ påverkan på tillgängligheten och attraktiviteten i dessa områden. 24 449 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Hallsbergs kommun har ett brett näringsliv med tonvikt på industri, kommunikation och logistik. Hallsbergs kommun är den största arbetsgivaren med cirka 1 500 anställda. Den största privata arbetsgivaren är Ahlsell Sverige AB med cirka 1 100 anställda. Före pandemin pendlade ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning från hemkommunen till en annan kommun för att jobba. Det fanns också en växande trend av utflyttning från storstan till mindre städer och landsbygd, ett mönster som var vanligare bland högutbildade i offentlig sektor. Coronapandemin har inneburit förändrade förutsättningar för arbetet för många. Hemarbete och hybridlösningar, till exempel att varva arbetsplatsen med hemmakontoret, har blivit vanligt inom många sektorer där det är möjligt att genomföra. Färre pendlar till kontoret för att arbeta och det har inneburit effekter på både val av bostadsort, behov av plats, vardagssysslor och hälsorutiner. Under pandemin har fler flyttat från städerna och många har utnyttjat möjligheten att arbeta på distans från exempelvis fritidshuset. Pandemiåren påverkade in- samt utpendling och internpendling tydligt, främst genom det ökade distansarbetet och minskat resande. Under 2020 minskade pendlingen kraftigt när många arbetsplatser stängde eller övergick till hemarbete. Detta påverkade särskilt inpendlingen, alltså antalet personer som pendlar in till en kommun för att arbeta. Kommuner med många arbetsplatser inom tjänstesektorn såg en tydlig minskning eftersom många kontorsanställda kunde arbeta hemifrån. Den minskade inpendlingen ledde till färre människor i rörelse dagtid, vilket även påverkade handel, kollektivtrafik och service i arbetskommunerna. Även utpendlingen minskade under pandemiåren. Många som tidigare reste till andra kommuner för arbete började arbeta hemifrån, vilket gjorde att behovet av dagliga arbetsresor minskade. Samtidigt försvann vissa arbetstillfällen tillfälligt genom permitteringar och neddragningar. Det innebar att fler invånare stannade i hemkommunen under dagtid, vilket kunde bidra till ökad lokal konsumtion och en tillfälligt minskad betydelse av regional arbetspendling. Figur 13. Statistik för in- och utpendlare från Kolada, 2025, och internpendlare är statistik från SCB, 2021. Internpendlingen, det vill säga personer som både bor och arbetar inom samma kommun, påverkades också men i mindre utsträckning än in- och utpendlingen. När pendlingen över kommungränser minskade blev den interna arbetsmarknaden relativt sett viktigare. Andelen som arbetade inom den egna kommunen ökade därmed, även om det inte nödvändigtvis berodde på att fler fick lokala arbeten utan snarare på att den externa pendlingen minskade mer. Detta gjorde att den lokala arbetsmarknaden fick större betydelse under pandemin. Statistiken för in- och utpendling är från Kolada 2025 och internpendlingen är från SCB 2023. Därför kan resultatet påverkas utifrån de olika arbetsmarknadssituationerna. Däremot finns det relevans att visa båda för att analysera rörelsemönster i kommunen. 25 450 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Pendling jämförbara kommuner i antal personer 6 000 5231 5 000 4293 4427 4092 4 000 2846 3 000 2245 2 000 1 000 0 Bjuv Hallsberg Hallstahammar Inpendling Utpendling Figur 14. In- och utpendling med jämförbara kommuner i antal personer, Kolada 2025. I Hallsbergs kommun pendlar cirka 4 108 personer ut medan inpendlingen ligger på cirka 4 315 personer. Inom kommunen pendlar cirka 3 717 personer mellan kommunens tätorter. Diagrammet visar att de tre jämförbara kommunerna har olika pendlingsmönster, men att utpendlingen är större än inpendlingen i både Bjuv och Hallstahammar, medan Hallsberg har en mer balanserad pendling. I Bjuv är skillnaden mellan utpendling och inpendling tydlig, där betydligt fler invånare pendlar ut från kommunen än vad som pendlar in. Detta tyder på att kommunen i hög grad fungerar som en boendekommun, där många invånare arbetar i andra kommuner. Även Hallstahammar visar samma mönster, med högre utpendling än inpendling, vilket också pekar på ett beroende av arbetsmarknader utanför kommunen. Hallsberg skiljer sig däremot från de andra kommunerna genom att in- och utpendlingen ligger på nästan samma nivå. Det visar på en mer balanserad arbetsmarknad, där kommunen både attraherar arbetskraft utifrån och samtidigt har invånare som pendlar till andra kommuner. Detta kan tyda på att Hallsberg har ett större lokalt arbetsutbud eller en mer central roll i regionen. För de jämförbara kommunerna visar statistiken att Bjuv och Hallstahammar är mer beroende av externa arbetsmarknader, medan Hallsberg har en starkare balans mellan bostadsfunktion och arbetsplatsfunktion. Det innebär att Hallsberg framstår som den mest självförsörjande arbetsmarknaden av de tre kommunerna, medan Bjuv och Hallstahammar i större utsträckning är beroende av arbetstillfällen i omkringliggande kommuner. 26 451 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Marknadsförutsättningar Här redovisas marknadsförutsättningarna, i enlighet med 2 § andra stycket, punkt 2 i lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Analysen av marknadsförutsättningarna handlar om att bedöma förutsättningarna för bostadsbyggande i olika delar av kommunen, vilken typ av bostäder som det finns en marknad för och som det därför kan finnas ett intresse för att bygga. Omvärldsfaktorer Det finns flera utmaningar för marknaden att bygga i rådande lågkonjunktur, ränteläge och byggmaterialkostnader. Boverket ser att det börjar stabilisera sig på bostadsmarknaden men nu på en lägre nivå. Räntorna sjunker, vilket gör att efterfrågan ökar igen. Boverket bedömer att det kommer ta tid för marknaden att hämta sig. Byggmaterial har ökat i kostnad samtidigt som det ställs högre krav på material i relation till miljö och klimat. Antalet påbörjade bostäder väntas ligga på en låg nivå 2025, runt 35 000 bostäder totalt i Sverige, vilket kan jämföras med över 70 000 år 2021. Behovet av nya bostäder fram till och med 2033 beräknas till cirka 523 000 med en relativt jämn fördelning av behovet över hela tioårsperioden. Det betyder att det i genomsnitt behöver tillkomma 52 300 nya bostäder per år. Det är en markant minskning om man jämför med tre år tillbaka i tiden och minskningen beror till stor del på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren. En annan förklaring till minskningen är att Statistikmyndigheten, SCB, har reviderat sin befolkningsframskrivning så att Sveriges befolkningsutveckling blir lägre än tidigare förutspått. Antal kommuner som bedömer ha ett underskott av bostäder har minskat från 180 kommuner år 2023 till 127 kommuner år 2025. Figur 15. Antal kommuner med underskott, Boverket 2025. Hushåll i Sverige I Sverige fanns det 5 002 600 hushåll den 31 december 2025. Motsvarande antal året innan var 4 972 000. Under 2025 ökade antalet hushåll med 30 600, vilket är en ökning med knappt en procent. Den vanligaste typen av hushåll var vid slutet av 2025 ensamstående utan barn. Totalt bestod 42 procent av hushållen av ensamstående personer. Den näst vanligaste hushållstypen var sammanboende utan barn (24 procent av hushållen) följt av sammanboende med barn i åldern 0–24 år (20 procent av hushållen). Bland hushåll med barn är det i stort sett lika vanligt med ett barn som med två barn, medan det finns färre hushåll med tre barn eller fler. Hushållstyper Sveriges drygt tio miljoner invånare lever i knappt fem miljoner hushåll. Mer än två miljoner hushåll består av en person som bor själv utan barn (SCB 2025). I Hallsbergs kommun bor det 16 120 invånare som är uppdelade i totalt 7 513 hushåll. Totalt i länet bor det 308 375 invånare (150 074 hushåll), vilket medför att Hallsbergs kommun utgör ca 5% av länets befolkning och hushåll. Enligt SCB:s statistikdatabas grupperas de olika hushållstyperna i Sverige enligt följande: • Ensamstående utan barn • Ensamstående med barn 0-24 år • Sammanboende utan barn • Sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn 27 452 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 • Sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn • Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn • Övriga hushåll Statistiken som redovisas utgår därmed från samma gruppering av hushållstyper som erhålls av SCB. Antal hushåll i Sverige efter hushållstyp och antal barn 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 0 barn 1 barn 2 barn 3+ barn Ensamstående Sammanboende Övriga hushåll Figur 16. Antal hushåll efter hushållstyp och antal barn år 2025, SCB 2026. Upplåtelseformer År 2023 (SCB 2024) fanns det totalt 7513 hushåll i Hallsbergs kommun. Av dessa hushåll bor majoriteten i småhus med äganderätt, hela 58% av hushållen i Hallsbergs kommun bor i småhus med äganderätt. Över en fjärdedel bor i småhus eller flerbostadshus med hyresrätt (småhus och flerbo- stadshus) och strax under en sjättedel bor i småhus eller flerbostadshus med bostadsrätt (figur 11). Kommunens tätorter följer samma trend som kommunen i vilka upplåtelseformer som invånarna bor i. Äganderätter småhus är dominerande i alla kommunens tätorter och på glesbygden. 79,9 % av kommunens invånare bor i tätort medan 20,1 % av befolkningen bor på landsbygden (SCB 2024). Upplåtelseformer i Hallsbergs kommun Figur 17. Upplåtelseformer i Hallsbergs kommun. 28 453 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Hushållsstorlek I Hallsbergs kommun bor ca 25 % av invånarna i boendeformen hyresrätter i flerbostadshus där den största andelen av lägenheterna har en hushållsstorlek på två rum och kök som motsvarar ca 1100 av kommunens lägenheter. Därefter är tre rum och kök vanligast förekommande med ca 750 lägenheter. Färre än 250 av kommunens lägenhetsbestånd har en hushållsstorlek på 4 rum och kök eller större. Endast flerbostadshus, specialbostäder och övriga bostäder redovisar hushållsstorlek genom att använda rok. I BME för 2024 konstaterades det att det finns en efterfrågan i kommunen på hyresrätter 1,2 och 4 rok och bostadsrätter 2,3 och 4 rok. Hushållsstorlek i antal rum och kök Figur 18. Hushållstorlek för flerbostadshus, specialbostäder och övriga bostäder, SCB 2024. Bostadsyta Det vi kan utläsa ur statistiken är att de som bor i flerbostadshus där två rum och kök är den vanligaste hushållsstorleken är att de lägenheterna har en kvadratmeterstorlek på intervallet 51–60 kvadratmeter. Därefter följer intervallet 71–80 kvadratmeter som mest förekommande bland flerbostadshus. För småhus i Hallsbergs kommun är den vanligaste bostadsytan 101–110 kvadratmeter, strax över 600 av hushållen i småhus bor på denna kvadratmeterstorlek. Näst förekommande är småhus med en bostadsyta på 111–120 kvm, vilket är ca 575 hushåll. Bostadsyta för flerbostadshus och småhus 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 19. Bostadsyta för flerbostadshus och småhus i kvadratmeter, SCB 2024. 29 454 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Fritidshusområden Fritidshusområden spelar en roll i en kommuns bostadsförsörjning genom att erbjuda potentiella bostäder för permanentboende, men kräver ofta anpassningar (bygglov, isolering, VA) för att uppfylla kraven för åretruntboende. Kommunerna har ett ansvar att planera för detta, även om marknaden för fritidshus kan variera kraftigt över tid, och ofta krävs samarbete mellan kommuner för en effektiv bostadsförsörjning. Ett fritidshusområde består av minst 50 tätt liggande fritidshus. Det är långt ifrån alla fritidshus som kan grupperas till fritidshusområden. Av Sveriges drygt 610 000 fritidshus är 143 000, eller 24 procent, belägna i fritidshusområden. Fritidshusbebyggelsen i Hallsbergs kommun är i hög grad är koncentrerad till glesbygd. Av totalt redovisade fritidshus år 2023 återfinns 777 i glesbygd, medan antalet i respektive tätort är mycket lågt. Hallsbergs kommun har ett antal fritidshusområden som räknas som landsbygd, exempelvis finns fritidshusområden vid Tisaren, Sottern, Hällebosjön, med flera. Några av de nämnda områdena är idag inom befintliga LIS-områden, medan andra inte ingår inom dessa. Det är någonting som kommer ses över i kommunens kommande översiktliga planarbete. När en utveckling av infrastrukturen sker i dessa områden är det en avgörande faktor för att ett fritidshusområde ska kunna omvandlas till ett område för permanentboende. Då fritidshusområden i regel är planerade för säsongsvis användning, med begränsad standard på vägar, vatten- och avloppslösningar, teknisk försörjning samt annan service. Hallsbergs tätort har flest fritidshus bland tätorterna med 56 stycken, medan övriga tätorter som Vretstorp, Pålsboda, Sköllersta och Östansjö endast har ett fåtal vardera. Detta visar på en tydlig geografisk uppdelning där fritidsboendet främst är kopplat till landsbygds- och naturmiljöer snarare än till tätorternas bostadsstruktur. Om det sker infrastrukturförändringar till fritidshusområdena kan detta komma att förändra utformningen samt förutsättningarna för dem. Antal fritidshus efter delområde, år 2023 1000 777 800 600 400 200 56 18 13 15 15 23 14 12 0 Figur 20. Antal fritidshus efter delområde utifrån tätortsavgränsningen år 2023, SCB 2024. Diagrammet nedan över försäljningar av fritidshus visar att marknaden är aktiv, men småskalig. Antalet försäljningar varierar mellan en och tre per månad, med en något högre aktivitet under vissa perioder, särskilt under 2021 och under delar av 2024. Även om försäljningsvolymerna är begränsade pekar mönstret på ett kontinuerligt intresse för fritidsfastigheter i kommunen. Sammantaget indikerar diagrammen att fritidshusen utgör en relativt begränsad, men stabil del av bostadsmarknaden i Hallsbergs kommun. Den starka koncentrationen till glesbygd och den återkommande omsättningen genom försäljningar tyder på att fritidsboendet främst har betydelse för kommunens landsbygdsområden, både ur ett markanvändnings- och utvecklingsperspektiv. 30 455 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Antal försäljningar av fritidshus i Hallsbergs kommun 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 sep novjan -marmaj jul - sep novjan -marmaj jul - sep novjan -marmaj jul - sep novjan -marmaj jul - -20 -20 21 -21 -21 21 -21 -21 22 -22 -22 22 -22 -22 23 -23 -23 23 -23 -23 24 -24 -24 24 Figur 21. Antal försäljningar av fritidshus i Hallsbergs kommun år 2020–2024. Prisutveckling för bostadsrätter Det vi kan se är att prisutvecklingen för bostadsrätter i Hallsbergs kommuner följer i stort samma prisutvecklingstrend som vi även kan se i likstora kommuner där det har funnits en relativt snabb ökning av kvadratmeterpriserna mellan 2017 -2021, som efter 2022 har fått en likartad nedåtgående prisutvecklingstrend. Hallsbergs kommun har haft den högsta prisutvecklingen per kvadratmeter bland jämförelsekommunerna men även den högsta nedåtgående prisutvecklingstrenden mellan 2021-2023. Under år 2024 hamnar Hallsberg precis mellan jämförelsekommunerna och trenden kan visa på en något stabilisering av prisutvecklingen. Prisutveckling för bostadsrätter kr/kvm 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Hallsberg Bjuv Hallstahammar Figur 22. Prisutveckling för bostadsrätter (kr/kvm) i Hallsbergs kommun och två jämförbara kommuner under åren 2013–2024, Svensk mäklarstatistik. Gällande prisutvecklingen i länet sticker framför allt Örebro kommun och Kumla kommun ut gällande prisbilden. I övrigt ligger resterande delar av kommunen på ungefärligt liknande siffror och Hallsbergs kommun har tillsammans med Kumla kommun en topp i resultatet år 2021 i jämförelse med de andra kommunerna. 31 456 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Prisutveckling för bostadsrätter kr/kvm 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Hallsberg Kumla Örebro Nora Lindesberg Karlskoga Figur 23. Prisutveckling för bostadsrätter (kr/kvm) i Hallsbergs kommun och i flera av länets andra kommuner under åren 2005–2024, Svensk mäklarstatistik. Prisutveckling för villor Genomsnittspriset för sålda småhus i Sverige var år 2024 3 758 tusen kronor medan det i Hallsberg såldes 113 småhus med ett genomsnittspris på 1 789 tusen kronor (SCB 2024). För prisutvecklingen för villor har köpeskillingskoefficienten (K/T) använts som mått. K/T är kvoten mellan köpeskillingen och taxeringsvärdet för de överlåtna fastigheterna. Det beskriver egentligen hur mycket mer än fastighetens taxeringsvärde slutpriset har landat på, och kan sägas ge ett standardiserat mått på ”överpris” som lämpas sig bra för jämförelse mellan kommuner. Vid jämförelse framgår att prisutvecklingen och prisbilden för villor i Hallsbergs kommun under åren 1996-2024 till stor del varit jämförbar med utvecklingen i andra jämförbara kommuner. Prisutveckling för villor i kommunen (köpeskillingskoeffecient K/T) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Hallsberg Bjuv Hallstahammar Figur 24. Prisutveckling för villor (köpeskillingskoefficient) i Hallsbergs kommun och två jämförbara kommuner under åren 1996–2024, Svensk mäklarstatistik. 32 457 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Prisutveckling för villor i länet (köpeskillingskoeffecient K/T) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Hallsberg Kumla Örebro Nora Lindesberg Karlskoga Figur 25. Prisutveckling för villor (köpeskillingskoefficient) i Hallsbergs kommun och i flera av länets andra kommuner under åren 1996–2024, Svensk mäklarstatistik. Det har varit en långsiktig prisuppgång för både bostadsrätter och villor i Hallsberg, Bjuv och Hallstahammar, i linje med den nationella bostadsmarknadens utveckling. Samtliga tre kommuner uppvisar dock en mycket tydlig pristopp kring år 2021, följt av en avmattning eller nedgång under de efterföljande åren. Detta mönster återfinns både i bostadsrättspriser (kr/kvm) och i villapriser mätt som köpeskillingskoefficient (K/T). År 2021 sticker ut eftersom det representerar en unik kombination av låga räntor, förändrade boendepreferenser och stark efterfrågan, vilket drev upp bostadspriserna i hela landet. Att Hallsberg sticker ut extra mycket beror på kommunens låga utgångspriser, lilla marknad och attraktiva läge som pendlingskommun, vilket gav kraftiga men tillfälliga utslag i statistiken. Prisutvecklingen efter 2021 visar på en normalisering snarare än en strukturell prisnedgång, vilket tyder på en fortsatt stabil men mer avvaktande bostadsmarknad. Köpeskillingskoefficienten, som visar relationen mellan köpeskilling och taxeringsvärde, steg under samma period eftersom taxeringsvärdena inte hann justeras i takt med de snabbt ökande marknadspriserna. Den fungerar inte som en orsak till prisuppgången, utan som en indikator som speglar en stark och i vissa fall överhettad marknad. Hushållens ekonomi och betalningsförmåga Det finns en eftersläpning i SCB:s statistik om hushållens inkomster på kommunnivå. Statistiken från SCB visar att hushållens disponibla inkomster har sjunkit i Hallsbergs kommun men SCB redovisar även för att hushållens disponibla inkomster sjunker över hela landet. Från 2021 till år 2023 syns en markant skillnad i den disponibla inkomsten. Det som är utstickande för Hallsbergs kommun är att det finns två grupper i samhället som fått en ökad disponibel inkomst och det är ensamstående kvinnor utan barn och ensamstående kvinnor med kvarboende unga vuxna. Diagrammet visar att den disponibla inkomsten varierar tydligt mellan olika hushållstyper under perioden 2021–2023. Sammanboende hushåll, särskilt de med kvarboende unga vuxna eller barn, har högst medianinkomst, medan ensamstående kvinnor med barn, ensamstående kvinnor utan barn och ensamstående män utan barn har lägst. Skillnaderna visar att hushållens ekonomiska förutsättningar påverkas starkt av hushållets sammansättning. Utvecklingen över åren är relativt stabil, med endast mindre förändringar mellan 2021 och 2023. Det tyder på att de ekonomiska skillnaderna mellan hushållsgrupperna består över tid. Ensamhushåll och 33 458 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 ensamstående föräldrar har genomgående svagare ekonomiska marginaler än sammanboende hushåll, vilket innebär en större ekonomisk utsatthet. övriga hushåll utan barn övriga hushåll med barn 0-19 år sammanboende utan barn sammanboende med kvarboende unga vuxna 20-29… sammanboende med barn 0-19 år 2023 ensamstående män utan barn 2022 ensamstående män med kvarboende unga vuxna… 2021 ensamstående män med barn 0-19 år ensamstående kvinnor utan barn ensamstående kvinnor med kvarboende unga vuxna… ensamstående kvinnor med barn 0-19 år 0 200 400 600 800 1000 1200 Figur 26. Utveckling av disponibla inkomsten (medianvärde) efter hushållstyp, SCB 2025. För kommunens bostadsförsörjning är detta en viktig faktor. Hushåll med lägre inkomster har svårare att efterfråga nyproducerade bostäder, särskilt när hyror och boendekostnader är höga. Det innebär att kommunen behöver planera för ett varierat bostadsutbud där även mindre ekonomiskt starka grupper har möjlighet att hitta en bostad. Resultatet visar att hushållens betalningsförmåga skiljer sig åt mellan olika grupper, vilket påverkar efterfrågan på bostäder. För att skapa en socialt hållbar bostadsmarknad behöver kommunen ta hänsyn till dessa skillnader och verka för ett bostadsutbud som möter behoven hos hushåll med olika ekonomiska förutsättningar. Genomsnittlig månadshyra per kvm i hyreslägenheter Landets högsta genomsnittshyra hittar vi i Täby. Här kostar 70 kvadratmeter 13 160 kronor i månaden. När det finns förhållandevis få hyresrätter och många som är nybyggda blir genomsnittshyran oftast högre, eftersom hyrorna i nyproducerade lägenheter är betydligt högre än i det äldre beståndet. I Bjurholm, som har den lägsta hyran per kvadratmeter, gäller i stället det omvända. Här har det sedan år 2011 inte tillkommit några hyresrätter i flerbostadshus alls. Detta kan delvis förklara de låga hyresnivåerna. Dessutom är Bjurholm en av Sveriges minsta kommuner, sett till befolkningsmängd. Rikssnittet är 8 610 kr och i Hallsbergs kommun ligger den genomsnittliga hyran på 7 350 kr. Genomsnittshyran i Hallsberg ställt mot de jämförelsekommunerna som har använts tidigare så har Hallsberg något lägre genomsnittlig hyra än både Bjuvs kommun (7 910 kr) och Hallstahammars kommun (7 840 kr). Kommun Genomsnittlig hyra per 70 kvm i månaden Täby kommun 13 160 kr Bjurholm kommun 5 110 kr Hallsbergs kommun 7 350 kr Hallstahammars kommun 7 840 kr Bjuvs kommun 7 910 Rikssnittet 8 610 kr Tabell 4. Genomsnittlig hyra per kvm i hyreslägenheter, SCB och Hurvibor.se 2025. 34 459 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Tätortsstatistik Skillnaden mellan statistik utifrån tätortsavgränsning och RegSO-områden handlar främst om hur geografiska områden delas in, vilket påverkar hur statistiken kan tolkas och användas. Tätortsavgränsning bygger på bebyggelsestruktur och befolkningstäthet. En tätort definieras av SCB som ett sammanhängande område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Statistik baserad på tätortsavgränsning visar därför förhållanden inom faktiskt sammanhängande bebyggelse, oavsett administrativa gränser. Denna indelning är användbar när man vill analysera exempelvis befolkningstäthet, bostadsstruktur eller servicebehov i bebyggda områden. RegSO (Regionala statistikområden) är däremot en geografisk indelning framtagen av SCB för att skapa jämförbara statistikområden inom kommuner. RegSO delar in kommunen i mindre områden baserat på befolkningsstorlek, där varje område normalt har mellan 663 och 22 225 invånare. Syftet är att möjliggöra analyser av socioekonomiska förhållanden, till exempel inkomster, utbildningsnivå, sysselsättning och demografi inom olika delar av kommunen. Även DeSO (Demografiska statistikområden) är en geografisk indelning från SCB, men den indelningen har en annan detaljnivå. Däremot är båda geografiska indelningarna densamma för Hallsberg och all statistikpresentation går att hänvisa till båda. Fortsättningsvis används dock begreppet RegSO i handlingsplanen. En viktig skillnad är att tätortsavgränsningar följer den faktiska bebyggelsen, medan RegSO följer fasta statistiska områdesgränser. Det innebär att ett RegSO-område kan innehålla både tätort och landsbygd, medan en tätort endast omfattar den sammanhängande bebyggelsen. Statistik från tätorter ger därför en tydligare bild av förhållanden i den byggda miljön, medan RegSO-statistik ger bättre möjligheter att analysera skillnader mellan olika geografiska delområden inom kommunen. Tätortsstatistik lämpar sig bättre för fysisk planering och analyser av den byggda miljön, exempelvis vid bedömning av bostadsbehov eller befolkningstäthet i tätorter. RegSO-statistik är däremot mer användbar för sociala och socioekonomiska analyser, eftersom den ger en mer detaljerad geografisk uppdelning av befolkningens levnadsvillkor. Sammanfattningsvis används tätortsavgränsning när fokus ligger på den sammanhängande bebyggelsen, medan RegSO används när fokus ligger på statistiska och socioekonomiska jämförelser mellan olika delar av kommunen. Båda indelningarna fyller viktiga funktioner, men de ger olika perspektiv på kommunens utveckling och bör användas utifrån analysens syfte. Figur 27. Kommunkartor som visar befolkning per tätort till vänster och befolkning utifrån RegSO- områdesindelning till höger. 35 460 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Befolkning och könsfördelning Diagrammet visar antalet invånare uppdelat på män och kvinnor i sex RegSO-områden inom Hallsbergs kommun (där ”Hallsbergs tätort” är de fem centrala RegSO-områdena ihopslagna). Hallsbergs tätort är det klart mest befolkade området med totalt cirka 8 200 invånare, varav cirka 4 206 män och 4 017 kvinnor. Tätorten rymmer därmed ungefär hälften av den samlade befolkningen i de redovisade områdena, men bortsett från den skillnaden är de fem övriga områdenas åldersfördelning väldigt lika. I samtliga områden finns en något större andel män än kvinnor. Skillnaderna är dock relativt små och jämna, vilket tyder på en överlag balanserad könsstruktur utan markanta skevheter mellan områdena. Den könsmässiga fördelningen framstår som stabil i stort sett alla RegSO-områden i kommunen. Folkmängd indelat kön och RegSO-områden 4 2 4 4500 6 0 1 0 7 4000 3500 3000 2500 2000 1 1 0 5 0 0 0 0 1 6 8 4 0 8 1 6 6 5 6 1 8 5 7 7 4 4 9 2 4 8 0 5 8 2 9 7 0 6 500 0 Hallsbergs Pålsboda Sköllersta Vretstorp Östansjö med Hjortkvarn tätort med omnejd omnejd med omnejd Män Kvinnor Figur 28. Folkmängd könsfördelningen i de olika RegSO-områdena år 2025, SCB 2026. Åldersfördelning inom Hallsbergs tätort Det finns dock tydliga skillnader i åldersstrukturen mellan de olika RegSO-områdena, där Nytorget- Hässleberg utmärker sig med det högsta invånarantalet i flera åldersgrupper. Det kan bero på indelningen som SCB valt att fördela in de centrala delarna av Hallsberg som kan upplevas mer komplexa än övriga RegSO-områdena i kommunen. Framför allt är åldersgruppen 30–39 år mycket större i RegSO-området Nytorget-Hässleberg, vilket tyder på att området attraherar många personer i etableringsfasen och sannolikt även barnfamiljer. Även grupperna 0–9 år, 10–19 år och 40–49 år är relativt stora, vilket stärker bilden av ett område med många familjehushåll och en bred befolkningsbas. Västra Hallsberg har en jämn åldersfördelning med relativt stora grupper i åldrarna 0–19 år, 30–59 år och 60–69 år. Detta tyder på en blandad befolkning där både barnfamiljer och äldre är väl representerade. Området har därmed en balanserad demografisk struktur som kan bidra till stabil efterfrågan på olika typer av service och bostäder. I Östra Hallsberg är fördelningen också relativt jämn, men med en större andel invånare i åldersgrupperna 60–79 år än i flera andra områden. Det tyder på en något äldre befolkning, vilket kan innebära ett ökat behov av tillgängliga bostäder och närhet till vård och omsorg. Nya Långängen-Falla har en tydlig koncentration i åldersgrupperna 50–79 år, medan gruppen 20–29 år är betydligt mindre än övriga RegSO-områden. Detta tyder på att området har en äldre 36 461 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 befolkningsstruktur och att yngre vuxna i mindre utsträckning bor kvar eller flyttar in. Denna obalans kan på sikt påverka områdets demografiska utveckling och behovet av service. Stocksätter-Kårstahult har genomgående lägre invånarantal än de övriga områdena, men visar samtidigt en relativt jämn fördelning mellan åldersgrupperna 30–79 år. Däremot är andelen yngre vuxna i åldern 20–29 år låg, vilket även här kan tyda på att yngre lämnar området för studier eller arbete. Övergripande visar resultatet att Nytorget-Hässleberg och Västra Hallsberg har en yngre och mer familjeorienterad befolkning, medan Östra Hallsberg och Nya Långängen-Falla har en äldre åldersstruktur. Gemensamt för flera områden är att gruppen 20–29 år är relativt liten, likt kommunen i stort, vilket kan indikera att unga vuxna flyttar från kommunen i samband med studier eller etablering på arbetsmarknaden. Detta innebär att kommunens planering behöver ta hänsyn till både behovet av att skapa attraktiva miljöer för yngre vuxna och till att möta behoven hos en växande äldre befolkning. Åldersfördelningen i RegSO-områdena inom Hallsbergs tätort år 2025 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Västra Hallsberg Östra Hallsberg Nya Långängen-Falla Nytorget-Hässleberg Stocksätter-Kårstahult 0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80- år Figur 29. Åldersfördelningen utifrån de olika RegSO-områdena i antal år 2025, SCB 2026. Åldersfördelning inom RegSO-områden i övriga delar av kommunen Åldersstrukturen skiljer sig mellan de olika RegSO-områdena, men flera områden har en relativt hög andel invånare i de äldre åldersgrupperna. Särskilt Östansjö med omnejd och Hjortkvarn med omnejd utmärker sig genom ett stort antal invånare i åldrarna 50–69 år, vilket tyder på en åldrande befolkning. I Hjortkvarn med omnejd är gruppen 60–69 år den största, medan även åldersgruppen 50–59 år är framträdande. Detta indikerar ett framtida ökat behov av anpassade bostäder, vård och omsorg. Även Pålsboda har en relativt stor andel invånare i de äldre arbetsföra åldrarna, särskilt i gruppen 30– 39 år, men också i åldrarna 50–59 år. Samtidigt finns en relativt jämn fördelning bland barn och ungdomar, vilket tyder på att området har en viss balans mellan yngre och äldre invånare. Vretstorp med omnejd uppvisar en liknande struktur som Pålsboda, med en tydlig koncentration i åldersgrupperna 30–39 år samt 40–69 år, medan gruppen 20–29 år är mindre. Detta kan indikera att yngre vuxna i större utsträckning flyttar från området, exempelvis för studier eller arbete, medan barnfamiljer och äldre bor kvar. Sköllersta skiljer sig från övriga områden genom att ha generellt lägre invånarantal i samtliga åldersgrupper utifrån RegSO-indelningen, men även här är grupperna 30–39 år och 50–59 år relativt starka. Likt de andra områdena är åldersgruppen 20–29 år mindre än flera andra grupper, vilket kan tyda på ett underskott av yngre vuxna. 37 462 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Övergripande visar diagrammet att samtliga områden har färre invånare i åldern 20–29 år än i flera andra åldersgrupper. Detta tyder på att unga vuxna i viss utsträckning lämnar områdena, sannolikt för utbildning eller arbete på annan ort. Samtidigt är andelen äldre hög, särskilt i åldrarna 50–69 år, vilket pekar på en åldrande befolkning i flera av områdena. Detta innebär att kommunens planering behöver ta hänsyn till både behovet av att attrahera yngre vuxna och att möta den ökande efterfrågan på service och bostäder anpassade för äldre. Då åldersgruppen 30–39 år är större än 20- 29 år kan det tyda på en återflyttning när människor skaffar familj och barn. Därför vore det bra att attrahera denna gruppen ännu mer och även fånga upp den ännu yngre gruppen. Åldersfördelningen i RegSO-områdena utanför Hallsbergs tätort 300 250 200 150 100 50 0 Pålsboda Sköllersta Vretstorp med Östansjö med Hjortkvarn med omnejd omnejd omnejd 0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80- år Figur 30. Åldersfördelningen utifrån de olika RegSO-områdena i antal år 2025, SCB 2026. Jämförelse av åldersfördelningen mellan Hallsbergs tätort och övriga delar Det finns tydliga skillnader i åldersstruktur mellan RegSO-områden inom Hallsbergs tätort och de som ligger utanför. Framför allt framträder en bild där tätorten har en något mer koncentrerad och “klassisk” befolkningspyramid, medan de externa områdena uppvisar större variation och i flera fall en tydligare tyngdpunkt mot äldre åldrar. Inom Hallsbergs tätort är åldersfördelningen relativt jämnt spridd över flera åldersgrupper. Områden som Nytorget–Hässleberg sticker ut med höga nivåer i nästan alla ålderskategorier, särskilt i spannet 30–59 år, vilket tyder på en stark representation av yrkesverksam befolkning. Även barn (0–9 år) och unga vuxna (20–29 år) finns i relativt god omfattning i flera delområden, särskilt i Västra och Östra Hallsberg. Samtidigt syns en viss avsmalning i de äldsta åldersgrupperna (70+), vilket antyder att tätorten inte är lika dominerad av äldre som vissa landsbygdsområden. Utanför tätorten är variationen större mellan områdena, men några tydliga mönster framträder. Flera områden som Östansjö och Hjortkvarn har en markant hög andel i de äldre åldersgrupperna (60–79 år), och i vissa fall även relativt höga nivåer av gruppen 80+ år. Samtidigt är andelen yngre vuxna (20– 39 år) mer ojämnt fördelad och ofta lägre än i tätorten, särskilt i mindre orter som Sköllersta. Vretstorp med omnejd är ett undantag där åldersfördelningen är mer balanserad, med relativt stark representation i både arbetsför ålder och bland äldre. En viktig skillnad är alltså att tätorten i högre grad samlar den arbetsföra befolkningen och barnfamiljer, medan områden utanför tätorten oftare har en åldrande befolkning och i vissa fall svagare återväxt i yngre åldrar. Detta speglar typiska urban– rural-mönster, där centralorter erbjuder fler arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter och service, vilket attraherar yngre och medelålders grupper. 38 463 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Hushållstyper utifrån tätorterna Resultatet av fördelningen av hushållstyperna inom RegSO-områdena visar sammantaget en tydlig bild av att hushåll utan hemmavarande barn dominerar i samtliga RegSO-områden. I alla fem områden utgör ensamstående utan barn den största hushållsgruppen, vilket pekar på en befolkningsstruktur med många vuxna och äldre hushåll samt en relativt begränsad andel barnfamiljer. Det finns dock några skillnader som kan urskiljas mellan områdena. Pålsboda har den högsta andelen ensamstående utan barn, vilket indikerar en särskilt uttalad ensamhushållsstruktur. Andelen sammanboende med barn är där relativt låg i relation till befolkningen som helhet, vilket kan tyda på begränsad inflyttning av barnfamiljer eller en åldrande befolkning. Hjortkvarn och Östansjö uppvisar ett liknande mönster, där hushåll utan barn sammantaget utgör omkring två tredjedelar av hushållen. I dessa orter är andelen sammanboende med barn lägst, vilket ytterligare förstärker bilden av en vuxen- och äldreorienterad hushållsstruktur. Sköllersta skiljer sig tydligt från övriga orter. Här är andelen sammanboende med barn högst, samtidigt som andelen ensamstående utan barn är den lägsta i jämförelsen. Även andelen ensamstående med barn är något högre än i övriga orter. Detta sammantaget ger Sköllersta en mer familjepräglad karaktär och tyder på en relativt yngre befolkningsstruktur samt bättre förutsättningar för barnfamiljer. Vretstorp intar en mellanposition, med en mer balanserad fördelning mellan ensamhushåll och familjehushåll, vilket tyder på en blandad befolkningssammansättning. Övergripande visar analysen att barnhushåll, särskilt sammanboende med barn, utgör en minoritet i samtliga orter, även om variationer förekommer. Detta har betydelse för planering av bostadsutbud och service. Orter med hög andel ensamhushåll och hushåll utan barn kan ha större behov av mindre bostäder, tillgängliga boendeformer och närservice, medan orter som Sköllersta i högre grad kan behöva planera för bostäder anpassade för barnfamiljer samt långsiktig skol- och förskolestruktur. Disponibel inkomst Den genomsnittliga disponibla inkomsten kan indikera på att en högre andel hushåll har lägre förvärvsinkomster, större inslag av hyresrätter och fler ensamstående hushåll, äldre eller personer utanför arbetsmarknaden. Diagrammet visar tydliga skillnader i genomsnittlig disponibel inkomst mellan olika RegSO-områden och ger en samlad bild av hur de socioekonomiska förutsättningarna varierar inom kommunen. Spannet sträcker sig från cirka 4,5 till 6,0, vilket indikerar att skillnaderna är påtagliga men inte extrema. Generellt framträder ett mönster där centrala och tätare bebyggda delar av Hallsberg har lägre genomsnittlig inkomstnivå, medan mer perifera områden samt villa- och landsbygdsnära delar uppvisar högre inkomster. Lägst genomsnittlig disponibel inkomst återfinns i området Nytorget–Hässleberg–Brunnskullen, som tydligt skiljer ut sig från övriga. Även Hallsberg västra och östra ligger relativt lågt, strax över 5,3. Dessa områden kan antas ha en större andel hyresrätter och hushåll med svagare anknytning till arbetsmarknaden eller lägre inkomster, vilket drar ned genomsnittet. Stocksätter–Kvarnhult–Stora Alberga intar en mellanposition, vilket kan tyda på en mer blandad befolknings- och bostadsstruktur. De högsta inkomsterna återfinns i Nya Långängen–Falla, som med ett värde på 6,0 framstår som det mest resursstarka området i materialet. Även Sköllersta samt Östansjö med omnejd uppvisar höga genomsnittliga inkomster, liksom Vretstorp–Viby med omnejd. Dessa områden karaktäriseras sannolikt av hög andel småhus, stabil sysselsättning och hushåll med två förvärvsinkomster. Den disponibla inkomsten visar en socioekonomisk gradient där inkomstnivåerna ökar från centrala delar mot mer perifera och småhusdominerade områden. Detta är ett relevant underlag för 39 464 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 bostadsförsörjningen och den kommunala planeringen, eftersom skillnaderna i inkomst kan påverka efterfrågan på olika boendeformer, behovet av service och risken för socioekonomisk segregation. Genomsnittlig disponibel inkomst utifrån RegSO-områdena 7,0 6,0 5,8 5,8 6,0 5,3 5,3 5,4 5,5 5,6 5,1 5,0 4,5 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Figur 31. Andel i procent genomsnittlig disponibel inkomst utifrån RegSO-områdena i Hallsbergs kommun, SCB 2026. De blåa staplarna är alla områden som ingår inom Hallsbergs tätort, medan de gula staplarna är övriga delar av kommunen. Hallsbergs tätort (fem RegSO-områden sammanslagna) Hallsbergs tätort växte fram kring järnvägsstationen som öppnade 1862 längs Västra stambanan. Läget på åsen, där även landsvägen gick, gjorde platsen till en naturlig mötes- och handelspunkt. Samhället fick tidigt en stadslik struktur med verksamheter i bottenplan och bostäder ovanpå, och kompletterades successivt med hantverk och industri. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet expanderade orten i takt med järnvägens utveckling. En stadsplan fastställdes 1886 och Hallsberg blev köping 1908. Den stora rangerbangården som anlades 1918–23 bidrog starkt till befolkningstillväxt och arbetstillfällen. En ny stadsplan 1923 anpassades mer till verkliga förhållanden och reglerade markanvändning och bebyggelse. Från 1940-talet skedde en omfattande bostadsutbyggnad med flerfamiljshus, stödd av statliga initiativ och aktörer som HSB. Nya bostadsområden som Stocksätter växte fram, samtidigt som centrum moderniserades i funktionalistisk stil. Under efterkrigstiden utvecklades Hallsberg till ett regionalt centrum med skolor, myndigheter och service, vilket ytterligare drev utbyggnaden. Jordbruksmark togs i anspråk och tätorten fortsatte växa, med järnvägen som fortsatt central struktur genom samhället. Det finns ett tydligt samband mellan åldersstruktur och hushållstyper i Hallsbergs tätort, där befolkningssammansättningen i stor utsträckning speglas i hur hushållen är organiserade. Åldersfördelningen präglas av relativt stora grupper i de yrkesverksamma åldrarna, särskilt 30–59 år, med en topp i 30–39 år. Även barn (0–9 år) och tonåringar (10–19 år) utgör betydande grupper, vilket indikerar en stabil återväxt. Samtidigt är andelen äldre, särskilt 70+, också påtaglig, vilket innebär att tätorten har en blandad befolkningsstruktur snarare än en tydligt ung eller åldrande profil. Åldersstrukturen återspeglas i hushållsbildningen. Den största hushållstypen är ensamstående utan barn (44 %), vilket hänger ihop med både yngre vuxna som ännu inte bildat familj och äldre som lever 40 465 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 ensamma efter att barn flyttat ut eller partner fallit bort. Att denna grupp är så stor förstärks av de relativt omfattande åldersgrupperna 20–29 år och 60+. Folkmängden per ålder i antal personer i Hallsbergs tätort 80- år 70-79 år 60-69 år 50-59 år 40-49 år 30-39 år 20-29 år 10-19 år 0-9 år 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Figur 32. Folkmängd per ålder i antal personer i Hallsbergs tätort år 2025, SCB 2026. Samtidigt utgör sammanboende hushåll, både med barn (21 %) och utan barn (23 %), tillsammans en betydande andel. Detta korrelerar väl med de stora grupperna i åldrarna 30–59 år, där familjebildning och etablerade parrelationer är vanligast. Andelen ensamstående med barn (7 %) är däremot relativt låg, vilket tyder på att barn i hög grad växer upp i sammanboende hushåll i tätorten. Korsanalysen visar alltså att Hallsbergs tätort har en demografisk balans där både familjehushåll och ensamhushåll är framträdande, men av olika skäl kopplade till livscykeln. Yngre vuxna och äldre driver upp andelen ensamhushåll, medan medelåldersgrupper står för merparten av par- och barnhushållen. Detta innebär att efterfrågan på bostäder sannolikt är differentierad: mindre bostäder för ensamhushåll och större bostäder för familjer behöver samexistera inom tätorten. Andel hushåll efter hushållstyp i Hallsbergs tätort övriga hushåll sammanboende 5% med barn 21% ensamstående utan barn 44% sammanboende utan barn 23% ensamstående med barn 7% Figur 33. Andel hushåll efter hushållstyp i Hallsbergs tätort år 2025, SCB 2026. 41 466 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Pålsboda Pålsboda är en av kommunens tätorter som vuxit fram i samband med västra stambanans tillkomst, vilken drogs genom Pålsbodaåsen år 1862. Längs åsens rygg gick sedan länge den gamla landsvägen mellan Östergötland och Närke, och vid korsningen mellan väg och järnväg anlades en station. Pålsboda utvecklades till en viktig omlastningsplats för gods, särskilt till och från bruken i södra Närke. Betydelsen förstärktes ytterligare genom anläggandet av den smalspåriga järnvägen Pålsboda–Finspång 1874, som senare förlängdes till Örebro. I anslutning till stationen växte så småningom ett samhälle fram. Den tidiga bebyggelsen bestod främst av järnvägsanknutna funktioner samt gästgiveri, handelsbod och skjutshåll. Under 1900-talets första årtionden uppfördes ett fåtal egnahem, men det var först under 1920-talet som byggandet tog fart mer på allvar, främst längs landsvägen söder om stationen och nordväst om denna. Pålsboda kom därefter att utvecklas till en industriort med bland annat gjuteri, slakteri, smides- och snickeriverksamhet samt flera mekaniska verkstäder. Samhällets bebyggelse präglas i dag av småskalig villabebyggelse, huvudsakligen uppförd från 1920- och 30-talen och framåt. Folkmängden per ålder i antal Andel hushåll efter hushållstyp i personer i Pålsboda Pålsboda övriga hushåll 80- år 4% sammanboende med barn 70-79 år 23% 60-69 år ensamstående utan barn 50-59 år 44% 40-49 år 30-39 år 20-29 år 10-19 år sammanboend 0-9 år e utan barn ensamstående 23% med barn 0 100 200 300 6% Figur 34. Folkmängd per ålder i antal personer samt fördelning av hushållstyper i Pålsboda år 2025, SCB 2026. Pålsboda uppvisar en befolkningsstruktur med tyngdpunkt i de äldre arbetsföra åldrarna, särskilt i åldersgruppen 30–39 år, men även i gruppen 50–59 år. Samtidigt finns en relativt jämn fördelning bland barn och ungdomar, vilket tyder på att orten har en viss demografisk balans mellan yngre och äldre invånare. Denna struktur ger ett relativt stabilt befolkningsunderlag, men den starka representationen i de äldre åldersgrupperna kan på sikt innebära ett ökat behov av planering för en åldrande befolkning. Hushållsstrukturen visar samtidigt att Pålsboda skiljer ut sig genom att ha den högsta andelen ensamstående utan barn. Detta pekar på en tydlig dominans av ensamhushåll, medan andelen sammanboende med barn är relativt låg i förhållande till befolkningen som helhet. Det kan indikera att inflyttningen av barnfamiljer är begränsad eller att ortens befolkning gradvis blir äldre, vilket påverkar hushållssammansättningen. Sammantaget framstår Pålsboda som en ort med en relativt stabil men något obalanserad befolkningsstruktur, där ensamhushåll utgör en betydande del av bostadsmarknadens underlag. Ur ett planeringsperspektiv innebär detta att det finns behov av ett varierat bostadsutbud med fokus på 42 467 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 mindre bostäder för ensamhushåll, samtidigt som ortens attraktivitet för barnfamiljer kan behöva stärkas för att skapa en mer långsiktigt hållbar demografisk utveckling. Den nuvarande åldersfördelningen ger goda förutsättningar för stabilitet på kort sikt, men utan en ökad andel yngre hushåll riskerar orten att på sikt få en allt mer åldrande befolkning. Sköllersta Till skillnad från många av kommunens övriga tätorter, som vuxit fram i samband med järnvägens tillkomst, har Sköllersta sina rötter i ett medeltida sockencentrum. Under 1200-talets senare hälft uppfördes här en för landsbygden ovanligt stor stenkyrka, ibland kallad ”Närkes domkyrka”. Kyrkplatsen blev tidigt en central samlingspunkt, dit även andra verksamheter förlades. Traktens rika förekomst av fornlämningar vittnar om att slätten kring Sköllersta varit befolkad sedan lång tid. Genom området sträcker sig Pålsboda/Svennevadsåsen, som tidigt fungerade som en viktig färdväg mellan Östergötland och Närkeslätten. I Sköllersta möttes denna nord-sydliga led och en öst-västlig väg från Kumla mot Hjälmaren, vilket gjorde platsen till en naturlig knutpunkt för kyrkans lokalisering. Den äldre landsvägens karaktär har till stor del bevarats genom samhället efter att väg 52 fått en ny sträckning söder om tätorten. Det var först under 1900-talets början, i samband med järnvägens dragning till Örebro och tillkomsten av en station i Sköllersta, som samhället började växa i större skala. Kring stationen och väster om kyrkan uppfördes då ett antal egnahem. Under 1960- och 70-talen planerades nya villaområden, och huvuddelen av dagens villabebyggelse tillkom under 1970- och 80-talen. Samhällets läge i jordbruksbygden avspeglas i den livsmedelsindustri som etablerades under 1900- talet, bland annat i form av kvarn, lagerhus och ett mejeri. Mejeriet, uppfört 1926, lades ned 1956 och övertogs av Lithells charkuterifabrik, vars anläggning fortfarande präglar platsen. Sköllerstas bebyggelse består i dag av äldre egnahemsmiljöer kring kyrkan samt en yngre villabebyggelse, främst i den västra delen av tätorten. Folkmängden per ålder i antal Andel hushåll efter hushållstyp i personer i Sköllersta Sköllersta övriga 80- år hushåll; 4% 70-79 år sammanboende med barn; 26% 60-69 år ensamståen 50-59 år de utan barn; 32% 40-49 år 30-39 år 20-29 år 10-19 år 0-9 år ensamståen sammanboe de med nde utan 0 50 100 150 200 barn; 8% barn; 30% Figur 35. Folkmängd per ålder i antal personer samt fördelning av hushållstyper i Sköllersta år 2025, SCB 2026. Sköllersta utmärker sig i jämförelse med övriga områden genom en tydligt familjepräglad befolkningsstruktur. Även om invånarantalet generellt är lägre i samtliga åldersgrupper enligt RegSO- indelningen, framträder åldersgrupperna 30–39 år och 50–59 år som relativt starka. Samtidigt är 43 468 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 andelen invånare i åldern 20–29 år lägre än flera andra grupper, vilket i likhet med övriga orter kan tyda på att yngre vuxna i viss utsträckning lämnar området. Befolkningssammansättningen förstärker bilden av Sköllersta som en tydlig familjeort. Här är andelen sammanboende med barn högst bland de jämförda områdena, medan andelen ensamstående utan barn är lägst. Även andelen ensamstående med barn är något högre än i övriga orter. Tillsammans indikerar detta en relativt ung befolkning med stark närvaro av barnfamiljer, vilket också speglas i den höga andelen barn i området. Sammantaget tyder detta på att Sköllersta har god attraktionskraft för barnfamiljer och att ortens bostads- och servicebehov i hög grad är kopplade till denna grupp. Det innebär att den framtida planeringen bör fokusera på bostäder anpassade för barnfamiljer samt på en långsiktigt hållbar utveckling av skol- och förskolestruktur för att möta behoven hos den växande familjebefolkningen. Vretstorp, Viby med landsbygd Före järnvägens tillkomst fanns i stort sett ingen bebyggelse på den plats där Vretstorps tätort ligger i dag, även om närliggande gravfält och domarringar visar att området varit bebott sedan lång tid tillbaka. När västra stambanan drogs fram år 1862 anlades en station cirka 1 km söder om den äldre tingshusplatsen, och kring stationen växte ett nytt samhälle fram. Efter hand kom verksamheten vid tingshusplatsen att flyttas till stationssamhället, som utvecklades till ett centrum för bygdens handel och service. Här etablerades flera affärshus, postkontor samt småindustrier inom främst träteknisk och mekanisk verksamhet. Närheten till jordbruksbygden bidrog även till att ett mejeri och mindre kvarnar anlades för att ta hand om traktens jordbruksprodukter. Under perioden 1944–1955 präglades Vretstorp av en intensiv byggverksamhet, då nya bostadsområden, egnahem samt gator och vägar tillkom och gav samhället dess moderna struktur. Folkmängden per ålder i antal Andel hushåll efter hushållstyp i personer i Vretstorp Vretstorp sammanboende övriga hushåll… med barn 23% 80- år 70-79 år ensamstående 60-69 år utan barn 38% 50-59 år 40-49 år 30-39 år 20-29 år 10-19 år sammanboen de utan barn 0-9 år ensamstående 28% med barn 0 100 200 300 6% Figur 36. Folkmängd per ålder i antal personer samt fördelning av hushållstyper i Vretstorp år 2025, SCB 2026. Vretstorp uppvisar en relativt balanserad men samtidigt något spretig befolkningsstruktur jämfört med övriga orter i kommunen. Området har en större andel invånare i åldern 20–24 år än kommunen i övrigt, vilket skiljer ut Vretstorp positivt i relation till flera andra orter där unga vuxna är underrepresenterade. Samtidigt finns en tydlig koncentration i åldersgrupperna 30–39 år samt 40–69 44 469 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 år, medan gruppen 20–29 år är mindre. Detta kan tyda på att vissa yngre vuxna lämnar området för studier eller arbete, medan barnfamiljer och äldre i större utsträckning bor kvar. Hushållsstrukturen visar att Vretstorp, tillsammans med Pålsboda, har en relativt hög andel ensamstående utan barn. Samtidigt är fördelningen mellan ensamhushåll och familjehushåll mer balanserad än i flera andra orter, vilket pekar på en blandad befolkningssammansättning där både ensamstående och familjer är väl representerade. Denna variation bidrar till en mer diversifierad social struktur än i mer utpräglade familjeorter som exempelvis Sköllersta. Sammantaget framstår Vretstorp som en ort med en förhållandevis stabil och varierad befolkning, där flera livsfaser finns representerade. Den blandade hushållsstrukturen innebär att den framtida planeringen behöver ta hänsyn till olika typer av bostadsbehov, både för ensamhushåll och för barnfamiljer. Samtidigt kan insatser som stärker ortens attraktivitet för yngre vuxna vara viktiga för att motverka utflyttning och skapa en långsiktigt hållbar befolkningsutveckling. Östansjö, Tisaren med landsbygd Före järnvägens tillkomst var bebyggelsen i området som i dag utgör Östansjö tätort begränsad och huvudsakligen kopplad till jordbrukslandskapet. Äldre gårdsstrukturer och odlingsmarker visar dock att området varit bebott under lång tid. När järnvägen drogs fram genom området under 1800-talets senare hälft anlades en station i Östansjö, vilket fick stor betydelse för ortens fortsatta utveckling. Kring stationen växte successivt ett stationssamhälle fram med bostäder och verksamheter knutna till järnvägen och det lokala näringslivet. Östansjö utvecklades efter hand till ett mindre servicecentrum för det omgivande omlandets befolkning, med handelsverksamheter och service kopplade till både jordbruket och järnvägen. Under 1900-talets mitt och senare del tillkom nya bostadsområden, främst i form av småhusbebyggelse. Utbyggnaden skedde etappvis och anpassades till den befintliga strukturen, vilket har bidragit till Östansjös nuvarande karaktär som ett mindre bostadssamhälle med tydlig koppling till såväl järnvägen som det omgivande odlingslandskapet. Folkmängden per ålder i antal Andel hushåll efter hushållstyp i personer i Östansjö Östansjö övriga sammanb hushåll oende 80- år 3% med barn 23% 70-79 år 60-69 år ensamståe nde utan 50-59 år barn 40-49 år 35% 30-39 år 20-29 år 10-19 år ensamståe sammanb 0-9 år nde med oende barn utan barn 0 100 200 300 6% 33% Figur 37. Folkmängd per ålder i antal personer samt fördelning av hushållstyper i Östansjö år 2025, SCB 2026. Östansjö präglas av en ålders- och hushållsstruktur som tydligt domineras av vuxna och äldre hushåll. Området har en låg andel invånare i åldrarna 20–30 år, samtidigt som de äldre åldersgrupperna är starkt representerade, särskilt i åldrarna 50–69 år. Detta tyder på en åldrande befolkning där yngre 45 470 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 vuxna i mindre utsträckning bor kvar eller flyttar till området, medan äldre hushåll utgör en stor del av befolkningsunderlaget. Hushållsstrukturen förstärker denna bild. Östansjö har, tillsammans med Hjortkvarn, en av de största andelarna sammanboende utan barn, och hushåll utan barn utgör sammantaget omkring två tredjedelar av alla hushåll. Samtidigt är andelen sammanboende med barn den lägsta bland de områdena. Detta visar att Östansjö i liten utsträckning präglas av barnfamiljer och i stället har en hushållsstruktur där vuxna och äldre dominerar. Sammantaget framstår Östansjö som en ort med en tydligt åldrande befolkning och en hög andel hushåll utan barn. Ur ett planeringsperspektiv innebär detta ett växande behov av bostäder anpassade för äldre samt ökade krav på vård- och omsorgsinsatser på längre sikt. Samtidigt kan den låga andelen yngre vuxna och barnfamiljer innebära utmaningar för ortens långsiktiga befolkningsutveckling och för möjligheten att upprätthålla service såsom skola och annan samhällsservice. För att skapa en mer hållbar demografisk utveckling kan det därför vara viktigt att stärka ortens attraktivitet även för yngre hushåll och barnfamiljer. Hjortkvarn, Svennevad med landsbygd Hjortkvarn växte fram relativt sent som samhälle, trots de tidiga industriverksamheter som etablerades vid fallen i Haddeboån. Utvecklingen begränsades länge av att marken ägdes av ett fideikommiss samt av att samhällsservice som handel, apotek och skola redan fanns i anslutning till slottet. Först i samband med att järnvägen Pålsboda–Finspång anlades år 1874 kan en tydligare samhällsbildning skönjas. Bostadsbyggandet tog fart under 1920- och 30-talen och fortsatte under 1940- och 50-talen med uppförandet av egnahem och tjänstebostäder. Under 1960-, 70- och 80-talen expanderade samhället ytterligare, främst i den sydöstra delen. Hjortkvarn präglas i dag av småskalig egnahemsbebyggelse, där mycket av den äldre bebyggelsen fortfarande finns kvar. De goda förutsättningarna för vattenkraft lade grunden för en tidig industriutveckling, med bland annat tegelbruk, masugn, garveri och hästskofabrik. Även området vid Sotterns västra strand har varit bebott sedan lång tid tillbaka. Vid det naturliga vadstället där Skogaån bryter igenom Svennevadsåsen växte byn Svennevad fram. Platsen har en lång kontinuitet med kyrka sedan medeltiden och senare även vägkrog. Under 1800-talet uppfördes småskalig bebyggelse längs landsvägen, och under 1900-talets mitt och senare hälft tillkom fritidsbebyggelse vid Sotterns strand. Hjortkvarn präglas av en befolkningsstruktur där medelålders och yngre äldre personer dominerar, vilket ger orten en tydligt vuxenorienterad karaktär. En stor del av området består av glesbygd och den största andelen invånare återfinns i åldrarna 45–70 år, medan de allra äldsta åldersgrupperna är mindre än i kommunen som helhet. Särskilt framträdande är gruppen 60–69 år, följt av 50–59 år, vilket tyder på att Hjortkvarn står inför ett successivt ökande behov av anpassade bostäder, vård och omsorg i takt med att dessa grupper blir äldre. Samtidigt är andelen invånare i åldrarna 20–30 år låg, vilket indikerar att yngre vuxna i begränsad utsträckning etablerar sig eller bor kvar i området. Detta påverkar hushållsstrukturen, där sammanboende utan barn utgör en stor andel av hushållen. Tillsammans med Östansjö har Hjortkvarn den lägsta andelen barnfamiljer bland orterna, vilket förstärker bilden av en befolkning där hushåll utan barn dominerar. 46 471 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Trots detta har Hjortkvarn något bättre förutsättningar än vissa andra orter genom en relativt stark representation av medelålders invånare och ett något bättre underlag av barnfamiljer. Detta skapar viss stabilitet i befolkningsunderlaget och ger bättre möjligheter att upprätthålla lokal service och arbetskraft på kort sikt. På längre sikt innebär dock den ålderstunga strukturen att orten successivt kommer att möta ett ökat behov av äldreanpassade boendeformer och omsorgsinsatser. Folkmängden per ålder i antal Andel hushåll efter hushållstyp i personer i Hjortkvarn Hjortkvarn 80- år övriga sammanbo 70-79 år hushåll ende med 4% barn 60-69 år 20% 50-59 år ensamståen de utan 40-49 år barn 30-39 år 36% 20-29 år sammanbo 10-19 år ende utan barn 0-9 år ensamstående med barn 33% 7% 0 100 200 300 Figur 38. Folkmängd per ålder i antal personer samt fördelning av hushållstyper i Hjortkvarn år 2025, SCB 2026. Sammantaget framstår Hjortkvarn som en ort med en stabil men åldrande befolkning, där planeringsinsatser i första hand behöver inriktas på att möta behoven hos en växande äldre befolkning, samtidigt som ortens attraktivitet för yngre vuxna och barnfamiljer behöver stärkas för att skapa en mer långsiktigt hållbar demografisk utveckling. 47 472 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Bostadsmarknad och En möjlig förklaring är att Hallsberg, liksom bostadsbehov flera av dessa kommuner, har en minskande eller svagt växande befolkning. I kommuner I Sverige är det staten som genom med en sådan demografisk utveckling kan bostadspolitiken bestämmer förutsättningarna bostadsmarknaden präglas av ett begränsat för bostadsmarknaden. Statens ansvar är att nybyggande och ett bostadsbestånd som inte se till att det finns ändamålsenliga lagar och alltid matchar invånarnas behov, exempelvis regler samt förutsättningar att finansiera när det gäller upplåtelseformer, storlek eller bostadsbyggande och ombyggnad. tillgänglighet. Det innebär att även om Kommunerna ansvarar för att det finns efterfrågan på nya bostäder inte är lika stark detaljplanerad mark att bygga på och att som i växande kommuner, kan det ändå finnas byggbolagen exploaterar och bygger. Ansvaret ett underskott inom vissa delar av för en välfungerande bostadsmarknad är bostadsmarknaden. därmed ett delat ansvar. Det är byggföretagens risk- och lönsamhetskalkyl som Resultat för Hallsbergs kommun tyder på att avgör om och hur mycket det byggs. bostadsmarknaden inte fullt ut möter de Kommunerna måste därför ha ett flexibelt behov som finns, trots en minskande förhållningssätt och samarbeta med befolkning. För kommunen innebär detta att marknadens aktörer för att tillgodose bostadsplaneringen bör fokusera på att bostadsförsörjningen i kommunen. Utöver ett anpassa och utveckla det befintliga gott samarbete med bostadsmarknadens alla bostadsbeståndet utifrån lokala behov, snarare aktörer och ett ansvarstagande för än att enbart öka bostadsvolymen. planmonopolet kan kommunen även använda Enligt Boverkets definition av bostadsbrist sig av markpolitik, översiktlig planering, identifieras begreppet som ’’Ett hushålls brist allmännyttan och kommunala hyresgarantier på rimlig bostad i förhållande till vad som kan för att genomföra sina mål för förväntas vara normalt för hushållets bostadsförsörjningen. ekonomiska nivå’’. Även om det finns både I bostadsmarknadsanalysen som genomfördes mark för bostadsbyggande till förfogande i år 2024 kan vi se att de flesta kommuner i kommunen och bostäder för invånarna att Örebro län anger ett underskott på bostäder, bosätta sig i, kan det vara brist på rätt typ av samtidigt som endast två kommuner i länet bostäder. En stor del av kommunerna som har har haft en befolkningsökning. Även Hallsberg svarat på BME bedömer att det saknas har angett att det finns ett underskott på bostäder med rimliga boendekostnader i bostäder trots en negativ kommunen. Därefter är det stora bostäder, befolkningsutveckling det senaste året. bostäder för äldre, och Hallsberg är inte ensam om denna bedömning, tillgänglighetsanpassade bostäder som utan delar liknande nivåer med flera andra behövs. För övrigt rör det sig om kommuner i länet. trygghetsbostäder, LSS-bostäder och bostäder i attraktiva lägen. 48 473 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Bedömning om bostadsbehovet är tillgodosett 6 5 4 3 2 1 0 Figur 39. Kommunernas egna bedömningar av bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, BME 2025. Kommunala byggbehovsberäkningar 2025 Boverket har i uppdrag att årligen genomföra bostadsbyggnadsberäkningar på kommunal nivå, länsnivå och nationell nivå som ett underlag till kommunerna i deras arbete med bostadsförsörjning. Beräkningarna ger en bild av de behov som behöver mötas för att bostadsmarknaden ska vara i balans. Boverkets beräknar utifrån vissa parametrar och tar inte hänsyn till exempelvis nya etableringar, större stadsomvandlingsprojekt eller andra lokalpolitiska mål. Därför kan den vara differentierad från kommunens egna bedömning. När befolkningen växer ökar normalt sett behovet av bostäder. Hur stort behovet av nya bostäder blir beror på hur antalet hushåll förändras. Tillsammans med befolkningsutvecklingen spelar ålderssammansättningen i befolkningen en avgörande roll. Barn bildar inte omedelbart några nya hushåll, men om antalet äldre ökar så ger det upphov till allt fler hushåll. Det framtida demografiskt betingade behovet av nya bostäder bestäms i grunden av två faktorer: • utvecklingen av antalet hushåll • förändringen i det befintliga bostadsbeståndet. Därutöver antar Boverket i sin beräkningsmodell att det behövs ett visst antal lediga bostäder som en buffert eller reserv för att bostadsmarknaden ska fungera tillfredsställande. I beräkningen av det framtida behovet av bostäder tas också hänsyn till startläget, det vill säga om det vid periodens början råder över- eller underskott på bostäder. Den faktor som betyder mest för behovet av nya bostäder är den framtida utvecklingen av antalet hushåll, vilken i sin tur beror på befolkningsutvecklingen och befolkningens ålderssammansättning. Boverkets beräkning av behovet av nya bostäder utgår ifrån de officiella befolkningsframskrivningar som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar årligen. 49 474 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Boverkets beräkning av bostadsbyggnadsbehovet visar att Hallsbergs kommun, trots en svag befolkningsutveckling, fortfarande har ett beräknat tillkommande bostadsbehov. För Hallsberg uppgår det totala byggbehovet till 0 bostäder, samtidigt som det beräknade tillkommande behovet är 11 bostäder. Kommunen har samtidigt ett beräknat underskott på - 21 bostäder och en bostadsreserv på 8 bostäder. Sammantaget pekar detta på att kommunen i nuläget inte har behov av ett utökat totalt bostadsbyggande, men att det ändå finns ett visst behov av nya bostäder för att möta efterfrågan och hantera obalanser på bostadsmarknaden. Att Hallsberg redovisar ett tillkommande behov om 11 bostäder innebär att det finns en efterfrågan på nya bostäder, trots att kommunens befolkning minskar. Detta kan förklaras av att bostadsbehov inte enbart styrs av befolkningstillväxt utan också av förändringar i hushållens sammansättning, flyttmönster och efterfrågan på olika boendeformer. Exempelvis kan fler ensamhushåll, en åldrande befolkning eller behov av mer tillgängliga bostäder skapa efterfrågan även i kommuner med minskande invånarantal. Det beräknade underskottet på 21 bostäder visar att det finns en obalans mellan dagens bostadsutbud och hushållens behov. Underskottet kan indikera att det saknas bostäder i rätt upplåtelseformer, storlekar eller lägen. För Hallsbergs del kan detta innebära att även om det finns lediga bostäder i kommunen, motsvarar de inte den efterfrågan som finns hos exempelvis unga vuxna, äldre eller hushåll som efterfrågar mer centrala eller tillgängliga bostäder. Detta är en viktig signal i den kommunala bostadsplaneringen, eftersom bostadsmarknadens funktion påverkar både möjligheten att behålla invånare och att attrahera nya. Samtidigt visar bostadsreserven på 8 bostäder att kommunen har en viss marginal i bostadsbeståndet. Detta innebär att det finns ett begränsat utrymme att möta efterfrågan utan omfattande nyproduktion. Bostadsreserven är dock inte tillräcklig för att fullt ut täcka det identifierade underskottet, vilket tyder på att kommunen behöver arbeta strategiskt med sitt befintliga bostadsbestånd och med nyproduktion i utvalda segment. Vid en jämförelse med andra kommuner i länet framgår att Hallsbergs situation skiljer sig från tillväxtkommunerna, framför allt Örebro och Kumla, där det totala byggbehovet är betydligt större. Örebro har exempelvis ett totalt byggbehov på 675 bostäder och Kumla 73 bostäder, vilket speglar starkare befolkningstillväxt och högre efterfrågan. Hallsbergs läge liknar istället flera andra kommuner i länet där det totala byggbehovet är lågt eller obefintligt, men där det ändå finns ett underskott i bostadsutbudet. Det visar att utmaningen i Hallsberg inte primärt handlar om att bygga mycket, utan om att bygga rätt. För Hallsbergs kommun innebär detta att bostadsförsörjningen bör fokusera på anpassning snarare än expansion. Strategiskt handlar det om att identifiera vilka typer av bostäder som efterfrågas och att möjliggöra nyproduktion där den bidrar till att minska underskottet och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Exempelvis kan satsningar på mindre lägenheter, tillgängliga bostäder för äldre eller attraktiva boenden för unga hushåll bidra till att bättre matcha behovet. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av kommunens negativa befolkningsutveckling. En väl fungerande bostadsmarknad kan vara ett verktyg för att stärka kommunens attraktivitet och 50 475 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 motverka utflyttning. Om rätt bostäder finns tillgängliga kan det förbättra möjligheten för unga att bo kvar, för äldre att flytta till mer anpassade bostäder och för nya invånare att etablera sig i kommunen. På så sätt blir bostadsförsörjningen en central del av kommunens långsiktiga utvecklingsstrategi. Sammanfattningsvis visar Boverkets beräkningar att Hallsbergs kommun inte har ett omfattande behov av nybyggnation i antal bostäder, men att det finns ett tydligt behov av att stärka matchningen på bostadsmarknaden. Underskottet på bostäder i kombination med ett begränsat tillkommande behov innebär att kommunen behöver prioritera rätt typ av bostäder framför ett högt byggtempo. Genom en strategisk bostadsplanering kan kommunen bättre möta invånarnas behov, stärka sin attraktivitet och skapa förutsättningar för en mer hållbar utveckling. Med det sagt tar Boverkets beräkningar inte hänsyn till vissa förutsättningar inom den kommunala planeringen och kan därför vara differentierad från kommunens egna behovsbedömning. Totalt Beräknat Beräknat Beräknad Kommun byggbehov tillkommande behov under-/överskott bostadsreserv Lekeberg 49 37 8 4 Laxå 0 -4 -26 3 Hallsberg 0 11 -21 8 Degerfors 0 -12 -29 5 Hällefors 0 -17 -47 3 Ljusnarsberg 0 -24 -24 2 Örebro 675 638 -51 88 Kumla 73 51 10 11 Askersund 20 21 -8 6 Karlskoga 0 -7 -39 16 Nora 13 0 7 5 Lindesberg 20 -2 10 12 Tabell 5. Boverkets beräknade bostadsbyggnadsbehov från 2025-05-27. Bostadsbestånd År 2023 färdigställde Hallsbergs kommun 128 nybyggda lägenheter och totalt i länet färdigställdes 1145 nybyggda lägenheter. Samma år färdigställdes 16 småhus i kommunen och totalt färdigställdes 268 småhus i hela länet. Det innebär att ca 5 % av länets småhusproduktion byggdes i Hallsbergs kommun under 2023. Under år 2024 färdigställdes 6 nybyggda lägenheter och 14 småhus. Antal färdigställda bostäder 2014–2024 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 sd a tso 18 48 24 0 0 0 54 0 30 128 6 b re lF su h s u 8 3 12 9 25 10 27 15 62 16 14 h å m S Tabell 6. Antal färdigställda bostäder under åren 2014 till 2024. 51 476 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Under år 2024 uppgick det totala antalet bostäder i länet till 159 834, varav 62 procent utgjordes av lägenheter. Örebro kommun dominerade med 83 751 bostäder och den högsta andelen lägenheter i länet, 75 procent. Bland övriga kommuner hade Karlskoga, Kumla och Lindesberg relativt stora bostadsbestånd, där andelen lägenheter varierade mellan 45 och 57 procent. Mindre kommuner som Laxå, Lekeberg och Ljusnarsberg hade betydligt färre bostäder och generellt en lägre andel lägenheter, särskilt i Lekeberg där endast 28 procent av bostäderna var lägenheter. Hallsberg hamnar någonstans i mitten gällande både antal bostäder och andel lägenheter. Antal bostäder under år 2024 i länet samt andel lägenheter Tabellen visar tydliga skillnader i bostadsstruktur mellan kommunerna i Örebro län, både vad gäller antal bostäder och andel lägenheter, vilket ger en god bild av hur olika kommuner skiljer sig åt i fråga om urbanisering, boendeformer och bostadsmarknadens karaktär. Hallsberg har totalt 7 818 bostäder, vilket placerar kommunen i ett mellanskikt i länet. Bostadsbeståndet är större än i flera mindre kommuner såsom Askersund, Degerfors, Hällefors och Nora, men betydligt mindre än i Örebro och Karlskoga. Detta speglar Hallsbergs roll som en medelstor kommun med både tätortsnära och mer landsbygdspräglade boendemiljöer. När det gäller andel lägenheter uppgår denna i Hallsberg till 43 procent, vilket ligger något under länsgenomsnittet på 62 procent. Andelen är dock högre än i flera kommuner med tydlig landsbygdskaraktär, exempelvis Lekeberg (28 procent) och Askersund (41 procent), men lägre än i mer utpräglade industri- och stadskommuner som Karlskoga (57 procent), Kumla (51 procent) och framför allt Örebro (75 procent). Hallsbergs bostadsstruktur kan därmed beskrivas som relativt balanserad, med en betydande andel småhus men samtidigt en tydlig närvaro av flerbostadshus. Detta skiljer kommunen både från de mest glesbebyggda kommunerna och från de mer urbaniserade kommunerna i länet. Strukturen återspeglar Hallsbergs funktion som stations- och pendlingsort, där efterfrågan finns både på villaboende och på lägenheter, exempelvis för yngre hushåll, äldre och personer i mer rörliga livsskeden. I ett länsperspektiv framstår Örebro som ett tydligt undantag med sin mycket höga andel lägenheter, vilket drar upp länssnittet avsevärt. Utan Örebro skulle länets genomsnittliga andel lägenheter vara betydligt lägre. Detta innebär att Hallsbergs andel på 43 procent, även om den ligger under länsgenomsnittet, är mer representativ för flertalet kommuner i länet. Sammanfattningsvis visar tabellen att Hallsberg har ett förhållandevis varierat bostadsbestånd som ger förutsättningar för olika boendeformer och hushållstyper. Samtidigt ligger kommunen under både läns- och storstadskommunernas andel lägenheter, vilket kan ha betydelse för framtida bostadsförsörjning, särskilt vid behov av fler bostäder för unga, äldre eller personer som efterfrågar hyresrätter. Tabellen indikerar därmed att det finns ett potentiellt utvecklingsutrymme för kompletterande flerbostadshusbebyggelse i Hallsberg, särskilt i stationsnära och centrala lägen. Kommun Antal bostäder Andel lägenheter (%) Askersund 6 061 41 % Degerfors 5 011 41 % Hallsberg 7 818 43 % Hällefors 3 856 46 % 52 477 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Karlskoga 16 007 57 % Kumla 10 344 51 % Laxå 3 082 41 % Lekeberg 3 797 28 % Lindesberg 12 015 45 % Ljusnarsberg 2 691 44 % Nora 5 301 46 % Örebro 83 751 75 % Totalt i länet 159 834 62 % Tabell 7. Antal bostäder och andel av länets lägenheter för respektive kommun 2024, SCB 2025. Behov av gruppbostad LSS Den 31 december 2025 finns totalt 27 lägenheter fördelade på fem gruppbostäder i Hallsbergs kommun: Hantverkargatan med fem platser, Rättarevägen med fyra platser, Östansjö med fem platser samt Östansol med sju lägenheter. På Nytorgsgatan 74 finns ytterligare sex lägenheter som under 2026 planeras att omvandlas till servicebostäder. Det har tidigare funnits en ambition att de olika boendena ska ha särskilda profiler. På Östansjös gruppbostad bor i huvudsak äldre personer, men i övrigt har det varit svårt att upprätthålla boendenas tänkta inriktning. Detta beror framför allt på att behoven hos den person som beviljats insatsen inte alltid överensstämmer med den profil som finns på det boende där en ledig plats råkar uppstå. Antalet personer i Hallsbergs kommun med beslut om bostad med särskild service enligt LSS har ökat över tid. Utvecklingen pekar på ett successivt växande behov av gruppbostäder och andra anpassade boendeformer inom kommunen. År 2019 hade 28 personer beslut om bostad enligt LSS, inklusive externplaceringar. År 2021 hade antalet ökat till 33 personer och år 2023 till 35 personer. År 2025 kvarstår nivån på 35 personer. Sammantaget innebär detta en ökning med cirka 25 procent sedan 2019. Även om ökningen har planat ut de senaste åren ligger behovet kvar på en högre nivå än tidigare, vilket indikerar att efterfrågan är varaktig snarare än tillfällig. Hallsbergs kommun följer en liknande utveckling som riket i stort, där antalet personer med beslut om bostad enligt LSS successivt har ökat över tid. Detta tyder på att utvecklingen inte är unik för kommunen utan speglar ett generellt ökat behov av bostäder med särskild service. Ökningen kan bland annat bero på att fler personer diagnostiseras och beviljas insatser enligt LSS, samtidigt som personer med omfattande stödbehov lever längre och därmed har behov av insatser under längre tid. Det ökande antalet beslut innebär att kommunen behöver planera långsiktigt för att säkerställa tillgången till gruppbostäder och servicebostäder. Om utbyggnaden av boendeplatser inte sker i takt med behovsutvecklingen finns risk för ökade väntetider och fler externa placeringar, vilket både kan påverka individernas kontinuitet och självbestämmande negativt samt medföra högre kostnader för kommunen. Utifrån utvecklingen bedöms därför behovet av gruppbostäder i Hallsbergs kommun vara fortsatt stort under kommande år. Kommunen behöver i sin bostads- och verksamhetsplanering ta höjd för både nuvarande och framtida behov för att kunna erbjuda ändamålsenliga boendelösningar inom kommunen. 53 478 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Figur 40. Antal personer med boende enligt LSS, Kolada 2024. Antalet personer med beslut om bostad enligt LSS: År Antal beslut (inklusive externplaceringar) 2019 28 2021 33 2023 35 2025 35 Tabell 8. Antalet personer med beslut om bostad enligt LSS, Hallsbergs kommun 2025. Omkring 25 – 25,7 % av personer med beslut om LSS-insats bor i gruppbostad i Hallsberg. Motsvarande siffra för riket är 38 – 39 % och för jämförbara kommuner 42 %. Figur 41. Andel personer i procent med boende enligt LSS, Kolada 2024. Enligt uppgifter i Kolada är andelen av befolkningen med LSS-insatser 0,87 %, vilket är högre än snittet i riket som ligger på 0,77 % (2024). Figur 42. Antal personer med boende enligt LSS, Kolada 2024. 54 479 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Diagrammen visar att en relativt låg andel av personer med LSS-insatser i Hallsbergs kommun bor i bostad med särskild service jämfört med både riket och jämförbara kommuner. År 2024 bor cirka 25– 26 procent av personer med LSS-insatser i gruppbostad i Hallsberg, medan motsvarande nivå är omkring 38–39 procent i riket och 42 procent i jämförbara kommuner. Statistiken visar att andelen invånare med LSS-insatser totalt sett är högre i Hallsbergs kommun än i rikssnittet. Trots detta har kommunen färre unga med LSS-insatser än rikssnittet, vilket kan påverka behovsutvecklingen framöver. Färre unga har LSS-insatser i Hallsberg än i riket, där det är Hallsbergs kommun 61 personer på 10 000 invånare jämfört med 81 personer i rikssnittet. Sammantaget pekar diagrammen på att behovet av bostäder med särskild service kan komma att öka om fler personer med LSS-insatser framöver får behov av gruppbostad inom kommunen. Det finns ett pågående arbete att se över framtida behov för gruppbostäder LSS inom kommunen. 55 480 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden Här redovisas vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden, i enlighet med 2 § andra stycket, punkt 3 i lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Boverkets mått på bostadsbristen I samband med ändringar av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har Boverket tagit fram ett underlag som ska stödja kommunerna i deras arbete med bostadsförsörjningen. Detta underlag består av olika mått över antalet hushåll som saknar en rimlig bostad utifrån en uppsättning kriterier och normer. Det underlag som Boverket tillhandahåller innehåller åtta mått som på olika sätt beskriver hur hushållen bor. Måtten är framtagna för att fungera som underlag vid en bedömning av hur många hushåll som bor i bostäder som kan anses inte vara ändamålsenliga. Syftet är således inte att det ska finnas en enskild siffra som säger hur stor den behovsbaserade bostadsbristen är utan underlaget ska ge en bra beskrivning av hushållens möjligheter att bo i goda bostäder. Mått på bostadsbrist 1. Ansträngd boendeekonomi 2. Ansträngd boendeekonomi (KALP) 3. Trångboddhet 4. Trångbodda och ansträngd boendeekonomi 5. Trångbodda och ansträngdboendeekonomi (KALP) 6. Flyttar ofta (osäker boendesituation) 7. Hemmaboende vuxna barn 8. Återkommande problem Figur 43. RegSO-områden i Hallsbergs kommun. 56 481 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Mått på bostadsbrist (%) 30 25 20 15 10 5 0 Ansträngd Ansträngd Trångboddhet Trångboddhet Trångboddhet Flyttar ofta Hemmaboende Återkommande boendeekonomi boendeekonomi och ansträngd och ansträngd (osäker vuxna barn problem (KALP) boendeekonomi boendeekonomi boendesituation) (KALP) Hallsberg Örebro län Figur 44. Boverkets mått på bostadsbrist där resultatet för Hallsbergs kommun jämförs med länssnittet. Vid en jämförelse med kommunens snitt och länssnittet har Hallsberg lägre siffror på alla punkter förutom hemmaboende vuxna. De flesta parametrarna bedöms vara låga i kommunen och att det behövs en analys ner på områdesnivå för att kunna dra bättre slutsatser från. Ansträngd boendeekonomi Totala antalet hushåll med ansträngd boendeekonomi: 299 hushåll = 4,0 % De första två måtten är en beskrivning av hushållens möjlighet att betala boende och egen konsumtion. Första är ett mått på hushållens ekonomiska marginaler efter att boendekostnaderna är betalda. Det handlar alltså inte bara om inkomstnivåer i sig, utan om relationen mellan inkomster, boendekostnader och grundläggande levnadsomkostnader. Kriteriet för att anses ha en ansträngd boendeekonomi enligt första måttet är att hushållet har en inkomst som inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten, riksnormen samt ytterligare utgifter som exempelvis hushållsel och hemförsäkring. Det första måttet utgår från en relativt låg nivå på konsumtion som inte är relevant i alla kommuner. Totalt är det 4,0 % av hushållen i Hallsbergs kommun som har en ansträngd boendeekonomi, vilket motsvarar 299 hushåll. Även om andelen är relativt låg bör den tolkas med viss försiktighet, eftersom måttet utgår från en låg konsumtionsnivå och därmed riskerar att underskatta den faktiska ekonomiska pressen. Samtidigt framträder tydliga geografiska skillnader mellan olika områden i kommunen. De flesta områden ligger på en låg eller måttlig nivå, men vissa sticker ut med högre andelar, vilket pekar på en ojämn fördelning av ekonomisk utsatthet. Detta tyder på att boendeekonomiska utmaningar inte är jämnt spridda, utan koncentrerade till specifika delar av kommunen. Sammantaget indikerar detta att det finns en grundläggande stabilitet, men också lokala sårbarheter. Det är framför allt området Nytorget-Hässleberg med 6,4 % med ansträngd boendeekonomi och därefter Hallsbergs västra, Pålsboda och Hjortkvarn, m.m. Ur ett bostadspolitiskt perspektiv understryker det behovet av riktade insatser snarare än enbart generella åtgärder, för att bättre möta variationerna inom kommunen. 57 482 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi 6,4% 7,0% 6,0% 5,0% 4,1% 4,3% 4,0% 3,6% 4,0% 3,0% 2,4% 2,5% 1,9% 1,6% 2,0% 0,7% 1,0% 0,0% Figur 45. Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Figur 46. Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Ansträngd boendeekonomi (KALP) Totala antalet hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP): 1907 hushåll = 25,5 % Det andra måttet är också ett mått på ansträngd boendeekonomi men här används en annan baskonsumtion. Hushållet har en ansträngd boendeekonomi om den disponibla inkomsten inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och en kvar att leva på (KALP) kalkyl som baseras på ett genomsnitt av en kalkyl som bankerna använder för att bedöma hushållets betalningsförmåga vid köp av en bostad. Hushåll med låg betalningsförmåga kan ha stora svårigheter att skaffa sig en bostad, även om den inkomst man har är tillräcklig för att klara boendekostnaden. Hyresvärdar ställer ofta krav på att en bostadssökande ska ha en fast inkomst som överstiger en viss nivå, inte sällan tre gånger hyran, för att 58 483 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 komma i fråga för ett hyreskontrakt. Hyresvärdar godtar ibland inte försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst. En del accepterar inte ens bostadsbidrag. Hyresvärdars krav kan således utgöra ett hinder även för dem som har en tillräcklig, men oregelbunden inkomst. Om låga inkomster sammanfaller med betalningsanmärkningar och avsaknad av boendereferenser är det svårt att bli godkänd som hyresgäst. Finns det dessutom obetalda hyresskulder är det ännu svårare att få ett eget hyreskontrakt. Även hushåll som har ett sparat kapital men har låga inkomster har svårt att få en bostad om de behöver flytta. Det här drabbar till exempel hushåll som har en bostad att sälja. Även om överskottet vid försäljningen gott och väl skulle täcka kontantinsatsen för en ny bostad, så kan banken inte bevilja ett lån till någon som inte bedöms ha en betalningsförmåga genom löpande inkomster. Det hjälper inte att ha ett kapital på banken att dryga ut kassan med. Det KALP-baserade måttet visar att 25,5 % av hushållen i Hallsbergs kommun (1 907 hushåll) har en ansträngd boendeekonomi, vilket är en avsevärt högre andel än i det tidigare måttet. Skillnaden illustrerar hur känsligt utfallet är för val av metod: KALP-kalkylen utgår från kreditprövningslogik och faktiska krav på betalningsförmåga, vilket gör att den fångar en bredare grupp hushåll som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och inte bara de med absolut ekonomisk brist. Diagrammet visar stora variationer mellan olika områden, där vissa ligger kring 15–20 % medan andra når upp mot 40 % eller mer. Kartan förstärker denna bild och tydliggör en geografisk koncentration av ekonomisk utsatthet, där vissa RegSO-områden har betydligt högre andelar hushåll med svag betalningsförmåga. Det handlar alltså inte om ett jämnt fördelat problem, utan om tydliga lokala skillnader. Det handlar inte enbart om inkomstnivåer, utan också om institutionella trösklar. Krav från banker och hyresvärdar, som fast inkomst, inkomstnivåer i relation till hyra och begränsad acceptans av transfereringar. Det innebär att även hushåll som i praktiken klarar sina boendekostnader kan utestängas från bostadsmarknaden. Detta gör att begreppet ansträngd boendeekonomi här snarare speglar tillgång till bostad än enbart ekonomisk standard. Sammantaget pekar materialet på en strukturell utmaning i bostadsförsörjningen. Den relativt höga andelen hushåll med låg betalningsförmåga, i kombination med tydliga geografiska skillnader. Det handlar både om att öka tillgången på ekonomiskt överkomliga bostäder och att hantera de trösklar som utestänger vissa grupper från bostadsmarknaden. Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) 45,0% 41,0% 40,0% 35,0% 29,1% 30,0% 26,2% 25,3% 25,0% 20,8% 21,5% 20,0% 15,9% 16,4% 15,6% 15,8% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Figur 47. Andel hushåll i procent med ansträngd boendeekonomi utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. 59 484 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Figur 48. Andel hushåll i procent med ansträngd boendeekonomi utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Trångboddhet Totala antalet hushåll med trångboddhet: 534 hushåll = 7,1 % Det tredje måttet beskriver hur trångbodda hushållen är. Kriteriet är att ensamstående hushåll utan barn inte ska vara trångbodda. Utöver vardagsrum och kök/kokvrå ska det finnas sovrum. Två barn under 12 år kan dela rum. Vuxna som inte är sammanboende ska inte dela sovrum enligt detta mått. För de hushåll där det saknas uppgifter över antalet rum, primärt småhus, används boendeytan per person. Har hushållet mindre än 20 kvm per person räknas hushållet som trångbott. Hushåll kan välja att bo trångt av flera orsaker men detta mått tar ingen hänsyn till vilken grad hushållet väljer att bo trångbott utan det beskriver helt enkelt hur många hushåll som uppfyller kriteriet. Andel trångbodda hushåll 20,0% 17,8% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 9,5% 1 8 0 , , 0 0 % % 7,2% 7,1% 6,5% 6,9% 4,9% 6,0% 3,8% 4,0% 1,9% 2,0% 2,0% 0,0% Figur 49. Andel trångbodda hushåll i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. 60 485 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Trångboddheten i Hallsbergs kommun uppgår till 7,1 % av hushållen (534 hushåll), vilket tyder på att problemet är relativt begränsat men ändå betydande. Samtidigt visar resultatet på tydliga geografiska skillnader, där vissa områden har mycket låga nivåer medan enstaka områden sticker ut med betydligt högre andelar. Detta pekar på att trångboddhet främst är ett lokalt koncentrerat problem, snarare än ett generellt. Ur ett bostadsförsörjningsperspektiv indikerar det ett behov av fler större och ekonomiskt tillgängliga bostäder, särskilt i de områden där trångboddheten är som högst. Figur 50. Andel trångbodda hushåll i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Trångbodda och ansträngd boendeekonomi (med och utan KALP) Totala antalet trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (ej KALP): 73 hushåll = 1% Totala antalet trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP): 213 hushåll = 2,8 % Det fjärde och femte måttet är en kombination av måtten över trångboddhet och ansträngd boendeekonomi. Kriteriet är att hushållet uppfyller kriterierna för båda måtten, trångboddhet och ansträngd boendeekonomi. Genom att kombinera måtten går det att delvis särskilja hushåll som är trångbodda, troligen med begränsad valfrihet samt har begränsade möjligheter att ändra sin boendesituation på egen hand. Andelen hushåll som både är trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi är relativt låg i Hallsbergs kommun med 1 % utan KALP och 2,8 % med KALP. Trots de låga nivåerna är detta en särskilt utsatt grupp, eftersom de både har begränsat boendeutrymme och svag ekonomisk förmåga att förändra sin situation. De hushåll som både är trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi är tydligt geografiskt koncentrerade till ett fåtal områden. Särskilt utmärker sig Nytorget–Hässleberg, som har de klart högsta andelarna i båda måtten (både med och utan KALP). Även Pålsboda och Hallsberg västra har relativt förhöjda nivåer, medan Hallsberg östra ligger något lägre men fortfarande över flera andra områden. I kontrast har områden som Nya Långängen–Falla, Hjortkvarn, Vretstorp och Östansjö mycket låga eller inga andelar alls i vissa av måtten. Detta tyder på att problematiken är starkt koncentrerad till vissa delar av kommunen, snarare än jämnt fördelad. Ur ett bostadsförsörjningsperspektiv innebär detta att behovet av insatser är särskilt stort i Nytorget–Hässleberg och delar av Hallsbergs tätort, där hushåll både bor trångt och har begränsad ekonomisk möjlighet att förbättra sin situation. 61 486 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Andel trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi 10,0% 8,9% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 3,9% 4,0% 3,4% 3,0% 2,3% 2,4% 2,0% 1,3% 1,4% 1,5% 0,8% 0,7% 0,9% 1,0% 0,7% 1,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% ej KALP KALP Figur 51. Andel trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Figur 52. Andel trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Flyttar ofta Totala antalet hushåll som flyttar ofta: 138 hushåll = 1,8 % Det sjätte måttet är ett mått på hur osäker boendesituationen varit. Kriteriet är att någon i hushållet har flyttat minst en gång per år de senaste tre åren. Måttet kan indikera att det finns hushåll som har en osäker boendesituation och har svårt att hitta ett permanent boende. Det finns dock ingen helt fastställd koppling mellan höga flyttfrekvenser och att det finns en brist på bostäder som uppfyller hushållens behov. Under vissa perioder av livet kan det ske relativt snabba förändringar i hushållssammansättningen vilket föranleder en anpassning av hushållets boende och möjligheten till det skulle då ge upphov till höga flyttfrekvenser. I detta fall skulle låga flyttfrekvenser indikera en svårighet för hushållen att anpassa sitt boende. Därför är det viktigt att tolka måttet ur sin egen kommuns kontext. 62 487 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Andelen hushåll med upprepade flyttningar är generellt låg i Hallsbergs kommun, men variationerna mellan områden är tydliga. Detta kan tolkas som en indikator på boendeinstabilitet, vilket ofta hänger samman med otrygga boendeförhållanden och svag förankring på bostadsmarknaden. Särskilt utmärker sig Nytorget–Hässleberg, som har den högsta andelen (cirka 2,8 %), följt av Hallsberg östra (ca 2,3 %) och Pålsboda (ca 2,0 %). Även Hallsberg västra ligger relativt högt (ca 1,8 %). Dessa områden sammanfaller till stor del med de delar av kommunen där även andra indikatorer – som trångboddhet och ansträngd boendeekonomi – är mer framträdande, vilket förstärker bilden av samlad boendesocial utsatthet. I kontrast har områden som Nya Långängen–Falla mycket låg eller ingen förekomst, medan Hjortkvarn, Sköllersta, Vretstorp och Östansjö ligger på låga nivåer kring 1 % eller under. Det tyder på en större boendestabilitet i dessa delar av kommunen. Upprepade flyttningar speglar ofta svårigheter att etablera sig långsiktigt på bostadsmarknaden. Tillsammans med den tidigare identifierade gruppen hushåll som både är trångbodda och har ansträngd boendeekonomi pekar detta på att vissa områden, särskilt Nytorget–Hässleberg och delar av Hallsbergs tätort, har en koncentration av hushåll med flera samtidiga boenderelaterade utmaningar. Det understryker behovet av riktade insatser för att stärka boendestabiliteten i dessa områden. Andel hushåll med upprepade flyttningar 2,8% 3,0% 2,3% 2,5% 2,0% 1,8% 2,0% 1,5% 1,0% 0,9% 1,0% 1,0% 1,0% 0,6% 0,5% 0,0% 0,0% Figur 53. Andel hushåll med upprepade flyttningar i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Figur 54. Andel hushåll med upprepade flyttningar i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. 63 488 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Hemmaboende vuxna barn Totala antalet hushåll med hemmaboende vuxna barn: 215 hushåll = 2,9% Det sjunde måttet är hemmaboende vuxna barn. Kriteriet för att ha hemmaboende vuxna barn i hushållet är att det bor barn som är 25 år eller äldre hemma hos någon av sina föräldrar. I många kommuner väljer unga vuxna att bo hemma men måttet kan även indikera problem för unga vuxna att flytta hemifrån till följd av att det inte finns lämpliga bostäder. Förekomsten av hemmaboende vuxna barn används relativt ofta som underlag för att indikera problem på bostadsmarknaden. Fördelarna är att det är relativt lätt att mäta och beräkna samt att det finns en intuitiv koppling till de hinder som kan finnas för unga som vill in på bostadsmarknaden. Det bygger dock på en norm om att barnen flyttar hemifrån vid en viss ålder. En allt senare etablering på bostadsmarknaden hänger ihop med att etableringen på arbetsmarknaden sker relativt sent vilket till stor del hänger samman med att fler studerar längre. Frågan är då om unga vuxna som bor kvar hemma gör det självmant eller inte. I nästa steg är frågan vid vilken punkt det är ett problem ur samhällets synpunkt oavsett om situationen är självvald. Det kan även finnas andra faktorer än svårigheten att hitta ett eget boende som påverkar hur många hemmaboende vuxna barn som det finns där det mest tydliga exemplet är om det finns högskola eller universitet i närheten och hushållet, barn och föräldrar gemensamt väljer att bo tillsammans. Andelen hushåll med hemmaboende vuxna barn i Hallsbergs kommun uppgår till 2,9 % (215 hushåll), vilket är en relativt låg nivå men ändå relevant som indikator på etableringsmöjligheter för unga vuxna. Måttet fångar både frivilliga och ofrivilliga boendesituationer, men kan signalera att vissa grupper har svårt att ta steget in på bostadsmarknaden. Variationerna mellan områden är tydliga. Stocksätter–Kärrshult sticker ut med den högsta andelen (ca 5,2 %), följt av Hjortkvarn–Svennevad (ca 3,7 %). Även Hallsberg östra, Pålsboda, Vretstorp och Östansjö ligger något över eller kring genomsnittet. I kontrast har Nytorget–Hässleberg, Nya Långängen–Falla och Sköllersta lägre nivåer, omkring 1,6–2,2 %. Andel hushåll med hemmaboende vuxna barn 6,0% 5,2% 5,0% 3,7% 4,0% 3,0% 2,8% 2,8% 2,9% 3,0% 2,1% 1,9% 2,2% 1,6% 2,0% 1,0% 0,0% Figur 55. Andel hushåll med hemmaboende vuxna barn i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Mönstret skiljer sig delvis från andra indikatorer. Här är det inte främst de mer socioekonomiskt utsatta områdena som sticker ut, utan snarare vissa mer perifera eller småskaliga områden. Det tyder på att fenomenet inte enbart handlar om ekonomiska begränsningar, utan också kan påverkas av faktorer som lokalt bostadsutbud, livsstilsval och etableringsmönster. 64 489 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Detta indikerar att hemmaboende vuxna barn är ett mer komplext mått, där både strukturella hinder och individuella val spelar in. Samtidigt kan högre nivåer i vissa områden peka på ett behov av fler mindre och ekonomiskt tillgängliga bostäder för unga vuxna. Figur 56. Andel hushåll med hemmaboende vuxna barn i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Återkommande problem Totala antalet hushåll med återkommande problem: 628 hushåll = 8,14 % Det åttonde måttet är om hushåll har återkommande problem. Kriteriet för om hushållet har återkommande problem är om hushållet uppfyller kriteriet för minst ett av följande mått två år i rad: det första måttet för ansträngd boendeekonomi, trångboddhet, flyttar ofta eller om hushållet har hemmaboende vuxna barn. Ett hushåll har exempelvis återkommande problem om det ett år har ansträngd boendeekonomi och följande år är trångbott. För många hushåll kan en boendesituation som inte motsvarar hushållets behov vara tillfällig. Men för andra hushåll är inte boendesituationen tillfällig utan hushållet har återkommande en boendesituation som inte uppfyller hushållets behov. Måttet syftar till att ge en bild av hur många hushåll som kan ha långvariga problem med att hitta en lämplig bostad som uppfyller dess behov. Andelen hushåll med återkommande problem i Hallsbergs kommun uppgår till 8,14 % (628 hushåll), vilket gör detta till ett av de mer omfattande måtten. Till skillnad från de övriga indikatorerna fångar detta hushåll som har långvariga eller återkommande svårigheter, snarare än tillfälliga situationer. Det finns geografiska skillnader, där Nytorget–Hässleberg har den högsta andelen (ca 10,8 %), följt av Pålsboda (8,7 %) och Hallsberg östra (8,5 %). Även Hjortkvarn–Svennevad, Stocksätter–Kärrshult och Hallsberg västra ligger relativt högt, kring 7–8 %. I kontrast har Nya Långängen–Falla en betydligt lägre nivå (ca 3,0 %), medan Sköllersta och Östansjö ligger under genomsnittet. Mönstret visar att återkommande problem i stor utsträckning sammanfaller med de områden där andra utmaningar också är mer framträdande, vilket tyder på en ackumulering av svårigheter över tid. Samtidigt finns det områden med lägre nivåer, vilket visar att problemen inte är jämnt spridda. Sammantaget pekar detta på att en relativt stor grupp hushåll inte tillfälligt, utan mer varaktigt, har svårt att hitta en boendesituation som motsvarar deras behov. Detta understryker vikten av att uppmärksamma långsiktig boendeinstabilitet, särskilt i de områden där andelarna är som högst. 65 490 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Andel hushåll med återkommande problem 12,0% 10,8% 10,0% 8,5% 8,7% 8,2% 7,6% 7,6% 8,0% 6,1% 5,4% 5,2% 6,0% 4,0% 3,0% 2,0% 0,0% Figur 57. Andel hushåll med återkommande problem i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Figur 58. Andel hushåll med återkommande problem i procent utifrån RegSO-områden år 2023, SCB 2024. Samlad analys gällande mått på bostadsbrist Sammantaget visar de åtta måtten en relativt tydlig och sammanhängande bild av boendesituationen i Hallsbergs kommun. På en övergripande nivå framstår kommunen som relativt stabil, med låga till måttliga nivåer i flera enskilda indikatorer. Samtidigt framträder en annan bild när måtten analyseras tillsammans: boenderelaterade utmaningar är koncentrerade till vissa områden och vissa grupper, snarare än jämnt fördelade. Ett återkommande mönster är att Nytorget–Hässleberg och delar av Hallsbergs tätort (västra och östra) konsekvent uppvisar högre nivåer i flera indikatorer, som ansträngd boendeekonomi, trångboddhet, upprepade flyttningar och återkommande problem. Även Pålsboda sticker ut i flera mått. Detta tyder på en samlad problematik, där hushåll i dessa områden oftare möter flera samtidiga utmaningar, vilket ökar risken för långvarig boendeinstabilitet. 66 491 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Samtidigt finns områden som Nya Långängen–Falla, Hjortkvarn, Sköllersta och Östansjö, där nivåerna genomgående är lägre. Dessa områden präglas i högre grad av stabilitet, även om enskilda indikatorer, som hemmaboende vuxna barn, kan avvika något. Det visar att olika typer av utmaningar kan ha olika geografiska mönster. En viktig iakttagelse är skillnaden mellan måtten för ansträngd boendeekonomi. KALP-måttet visar betydligt högre andelar än det enklare inkomstmåttet, vilket indikerar att fler hushåll har begränsad faktisk tillgång till bostadsmarknaden än vad som först framgår. Detta förstärks av indikatorer som hemmaboende vuxna barn och upprepade flyttningar, som pekar på etableringssvårigheter och bristande stabilitet snarare än enbart låg inkomst. Vidare visar måttet för återkommande problem att en inte obetydlig andel hushåll har varaktiga svårigheter över tid, snarare än tillfälliga problem. Tillsammans med förekomsten av hushåll som både är trångbodda och har ansträngd ekonomi framträder en mindre men särskilt utsatt grupp med mycket begränsade handlingsmöjligheter. Helhetsbilden är alltså att kommunen inte präglas av en generell bostadskris, men av tydliga lokala obalanser och strukturella hinder. Utmaningarna handlar både om ekonomisk tillgänglighet, matchning mellan hushåll och bostadsutbud samt etableringsmöjligheter för vissa grupper. Det innebär att åtgärder som enbart ökar bostadsvolymen riskerar att få begränsad effekt, om de inte samtidigt adresserar prislägen, bostadsstorlekar och tillgänglighet. Sammanfattningsvis pekar analyserna på behovet av en mer differentierad och träffsäker strategi, där särskild uppmärksamhet riktas mot de områden och hushåll som återkommande uppvisar flera typer av boenderelaterade utmaningar. 67 492 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Särskilda gruppers bostadsbehov För att kunna bidra till att bostadsmarknaden möter olika bostadsbehov ska bostadsförsörjningsplanen inkludera en analys av bostadssituationen för olika grupper. Hushåll med lägre inkomster och grupper som har svårt att få sina bostadsbehov tillgodosedda på den vanliga bostadsmarknaden påverkas särskilt av en obalanserad bostadsmarknad, vilket råder i Hallsbergs kommun och flera av kommunerna i Örebro län. Som del i analysen av bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden finns det därför anledning att titta närmare på grupper som av olika skäl kan ha särskilt svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Läget på bostadsmarknaden påverkar alla människors möjlighet att få en bostad eller att byta bostad men ett hårt efterfrågetryck gör det extra svårt för dem som har särskilda behov, bristande ekonomiska förutsättningar, saknar nätverk eller som av andra skäl har en svagare ställning på bostadsmarknaden. Vissa grupper har genom lagstiftning getts en rätt till särskilt stöd och hjälp med bostad. Kommunen har ett direkt kommunalt ansvar för boendet när det gäller: • äldre personer som behöver särskilt stöd • personer med funktionsnedsättning som behöver särskilt boende • nyanlända som anvisats kommunen med stöd av bosättningslagen • asylsökande ensamkommande barn Andra grupper att ta hänsyn till: Hushåll med låg betalningsförmåga Hushåll med låg betalningsförmåga kan ha stora svårigheter att skaffa sig en bostad, även om den inkomst man har i och för sig är tillräcklig för att klara boendekostnaden. För de flesta av de särskilda grupper vi tar upp i övriga artiklar här är det vanligt med låg betalningsförmåga. Hyresvärdar ställer ofta krav på att en bostadssökande ska ha en fast inkomst som överstiger en viss nivå, inte sällan tre gången hyran, för att komma ifråga för ett hyreskontrakt. Många hyresvärdar godtar inte försörjningsstöd, etableringsersättning eller andra transfereringar som inkomst. En del accepterar inte ens bostadsbidrag. Hyresvärdars krav kan således utgöra ett hinder även för dem som har en tillräcklig, men oregelbunden inkomst. Trångbodda hushåll Utrymmesstandarden ser olika ut i olika bostadsområden och för skilda hushållstyper. Utrikes födda och i synnerhet personer födda utanför Europa är trångbodda i betydligt högre utsträckning än inrikes födda. Det finns flera sätt att definiera trångboddhet. De kallas ofta trångboddhetsnormer, trots att det snarare rör sig om mått än om normer. Vid norm 2 sätts gränsen för trångboddhet vid högst två personer per rum, exklusive kök och vardagsrum. Norm 3 innebär att det förutom kök och vardagsrum ska finnas möjlighet att ge varje hushållsmedlem ett eget rum, utom makar/partners, som antas dela sovrum. Statistik från SCB för 2018 visar att mer än var femte invånare i Sverige som är född utanför Europa är trångbodd enligt norm 2, jämfört med 2 procent av inrikes födda. Bland utrikes födda inom Europa var andelen 7 procent. Det är också stor skillnad mellan olika kommuner. I storstäderna är mellan 7 och 10 procent av befolkningen trångbodda, jämfört med 4 procent i övriga kommuner. Utöver detta finns en trångboddhet som inte fångas upp i statistiken, bland personer som av olika skäl inte är folkbokförda på den adress där de bor. 68 493 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Trångboddhet och olika typer av sociala problem blir en logisk följd om vi har en bostadssituation där det finns grupper som har svårt att efterfråga en bostad. Till denna utmaning ska också läggas en ökande grupp äldre i alla regioner, även i de regioner som inte beräknas ha ett byggbehov. Många av dessa hushåll har behov av mer anpassade bostäder, antingen via nyproduktion eller så kan befintligt bestånd byggas om och anpassas för att möta dessa behov. Hemlösa Att vara hemlös innebär en ytterst osäker boendesituation och stora svårigheter att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. De flesta hemlösa är inte uteliggare utan har någon form av tillfällig boendelösning. Det är kommunens ansvar att hemlösa personer får det stöd och den hjälp de behöver. Många hemlösa har en social problematik och är i behov av olika former av stöd. Men hemlöshet är inte enbart en fråga för socialtjänsten utan det är också ett bostadsmarknadsproblem, som behöver tas upp i kommunens planering för bostadsförsörjningen. Den strukturellt betingade hemlösheten, som orsakas av brist på ekonomiska förutsättningar och nätverk för att ta sig in på ordinarie bostadsmarknad, ökar. I denna grupp finns till exempel många barnfamiljer, nyanlända, utrikes födda och unga. Hemlöshet är en samhällsutmaning som berör allt från barnfamiljer utan eget boende till personer utan tak över huvudet. Hemlöshet har sin grund både i strukturella och individuella faktorer. Att motverka hemlösheten kan inte bara hanteras av socialtjänsten, utan bostadsförsörjningen är en viktig del. Äldre personer Var femte invånare i Sverige är 65 år eller äldre, med stora variationer mellan olika kommuner. Det finns kommuner där över 30 procent av invånarna är över 65 år, ofta små kommuner, som under lång tid har haft en nettoutflyttning av människor i yrkesverksam ålder. I andra kommuner är andelen betydligt mindre men andelen äldre personer ökar i alla typer av kommuner. Enligt en befolkningsprognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förväntas gruppen 65 år och äldre öka avsevärt fram till 2040. Detta beror delvis på att de stora årskullarna från 1940- till 1960-talet då kommer att ha uppnått denna ålder, men även att befolkningen är friskare än tidigare och som en konsekvens av att vi har bättre hälsa lever vi också längre. Särskilt påtaglig är ökningen av personer över 80 år, som beräknas öka med nästan 40 procent till 2033 respektive 50 procent till 2043. Parallellt minskar andelen av befolkningen i arbetsför ålder fram till 2050, vilket kan leda till utmaningar inom försörjningskvoten. Trots att vissa yngre och äldre fortfarande arbetar, ger utvecklingen en bild av en åldrande befolkning där färre personer i arbetsför ålder ska försörja en växande grupp äldre. Detta kan innebära betydande påfrestningar inom bland annat vård och omsorgssektorn, vilket kommer skapa utmaningar för landets kommuner. Personer med funktionsnedsättning Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. För att en person med funktionsnedsättning i möjligaste mån ska uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och kunna vara delaktig i samhället kan hen behöva en särskilt anpassad bostad, till exempel någon form av gruppbostad. Ungdomar, unga vuxna och studenter Ungdomar och unga vuxna hör till nykomlingarna på sin lokala bostadsmarknad och bara det kan innebära svårigheter att hävda sig på bostadsmarknaden. Studenter är generellt sett en ekonomiskt 69 494 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 svag grupp och har därför ofta svårt att få tag i ekonomiskt överkomliga bostäder på rimligt avstånd från universitetet eller högskolan. Om dagens och framtidens bostadsbehov inte kan lösas riskerar det att få stora negativa effekter såväl för de individer som drabbas som för samhället i stort. En generation unga riskerar att inte kunna starta sina vuxenliv och ta sig in på bostadsmarknaden. Företag i storstadsregionerna kan få svårt att rekrytera arbetskraft från andra delar av landet om det fortsatt är svårt att ta sig in på bostadsmarknaden och det riskerar att påverka den ekonomiska tillväxten såväl regionalt som nationellt. Nyanlända En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Det kan gälla personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga. Gruppen nyanlända omfattar nyanlända som anvisats med stöd av bosättningslagen, självbosatta nyanlända och ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Personer i behov av skyddat boende Personer i behov av skyddat boende har rätt till socialtjänstens insats för att undkomma en hotfull situation, och socialtjänsten ska verka för att dessa individer, ofta kvinnor och barn utsatta för våld, också får hjälp att bostadsförsörja sig långsiktigt till ett stadigvarande boende efter att det akuta skyddet upphör. Nya lagstiftningen sedan april 2024 reglerar placeringar i skyddat boende, och kommunernas ansvar innefattar både tillhandahållande av skydd och en övergång till ett långsiktigt hem, även om bostadsbrist och höga krav på hyresgäster skapar utmaningar. Socialtjänstens roll i samhällsplaneringen I BME uppger 8 av 12 kommuner att de inte tillvaratar socialtjänstens kunskap eller erfarenheter i den fysiska planeringen. Med anledning av kommande förändringar i socialtjänstlagen som träder i kraft 1 juli 2025 har det därför av Länsstyrelsen identifierats som särskilt relevant att beröra ämnet närmre i de uppföljande kommunintervjuerna. Förändringarna i lagstiftningen innebär bland annat skärpta krav kring samverkan samt att arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat, att kartlägga och planera insatser utifrån individens behov samt integrering av ett barnrättsperspektiv. 70 495 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Slutsatser från analys Hallsbergs kommun står inför utmaningen att planera för bostadsförsörjningen i en tid präglad av demografiska förändringar och svag befolkningstillväxt. Samtidigt visar analysen att det finns en tydlig efterfrågan på andra typer av bostäder, särskilt för vissa målgrupper. Befolkningsutvecklingen är svagt negativ och drivs av både ett negativt födelsenetto och ett negativt flyttningsnetto, vilket endast delvis kompenseras av inflyttning från utlandet. Parallellt sker en demografisk förskjutning mot en äldre befolkning, där andelen äldre ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Detta innebär att bostadsbehoven förändras i grunden, med en ökad efterfrågan på mindre, tillgängliga och anpassade bostäder, samtidigt som delar av det befintliga beståndet riskerar att bli mindre efterfrågade. Bostadsmarknaden präglas av låg byggtakt och begränsade marknadsförutsättningar, där efterfrågan och betalningsförmåga inte är tillräckligt starka för att driva nyproduktion i önskad omfattning. Utmaningen handlar därför inte främst om ett generellt underskott av bostäder, utan om en obalans där rätt typ av bostäder saknas. Särskilt tydligt är behovet av mindre och mer prisvärda bostäder för unga, äldre och hushåll med svag ekonomi. Den begränsade variationen i bostadsutbudet bidrar till svaga flyttkedjor och låg rörlighet. När hushåll inte hittar bostäder som motsvarar deras behov minskar viljan att flytta, vilket leder till ett ineffektivt utnyttjande av bostadsbeståndet och höga trösklar in på bostadsmarknaden. Samtidigt visar analysen att hemlöshet och osäkra boendeförhållanden, även om de är relativt begränsade, är nära kopplade till bristen på ekonomiskt tillgängliga bostäder och behovet av ett mer förebyggande arbete. Kommunen står inte inför en kvantitativ bostadsbrist, men bedöms ändå har ett underskott på bostadsmarknaden för att de bostäderna som finns inte möter efterfrågan. En åldrande och minskande befolkning i kombination med en svag marknad innebär att bostadsbeståndet inte fullt ut matchar invånarnas behov och att rörligheten är begränsad. För att möta detta krävs ett fortsatt aktivt och strategiskt arbete med att anpassa bostadsutbudet, öka rörligheten och stärka de sociala perspektiven i bostadsförsörjningen. Planberedskap, en aktuell översiktsplan, markpolitik, främjande av flyttkedjor samt samverkan med kommunala och privata aktörer är centrala verktyg. Handlingsplanen utgör därmed en viktig grund för en samordnad, långsiktigt hållbar och inkluderande bostadsförsörjning i kommunen. 71 496 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Mål och åtgärder för bostadsförsörjning 72 497 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Mål för bostadsförsörjning Kommunen har tagit fram tre mål som är ledande för kommunens bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Målen har sin utgångspunkt i analysen, de identifierade behoven som finns i kommunen med hänsyn till relevanta mål, program och planer. För varje mål finns ett antal åtgärder presenterade som anger hur kommunen ska arbeta för att uppnå målet. Berörda förvaltningar har ett gemensamt ansvar i att målen uppnås och att planerade åtgärder ska införlivas i respektive verksamhetsplanering. Ansvarsfördelning och tidplan framgår av tabellerna nedan. I handlingsplanen har det i vissa fall angetts ett tidsspann för utförandet av insatserna, snarare än ett exakt årtal. Det ger möjlighet för ansvariga och medverkande förvaltningar och verksamheter att arbeta in insatserna i sina årliga verksamhetsplaner och budgetar. Tidsspannet är i dessa fall angivet som en fyraårsperiod med hänsyn till att kommunfullmäktige ska anta en ny handlingsplan minst under varje mandatperiod. MÅL 1: ALLAS RÄTT TILL BOSTAD MÅL 2: VARA EN ATTRAKTIV BOENDEKOMMUN MÅL 3: VÄXA BALANSERAT OCH STRATEGISKT Figur 59. Övergripande mål för bostadsförsörjningen. 73 498 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 MÅL 1: ALLAS RÄTT TILL BOSTAD Kommunen ska verka för att alla invånare har tillgång till en god och trygg bostadsmiljö. Detta omfattar även de grupper som av olika skäl har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden, exempelvis hushåll med begränsade ekonomiska resurser, nyanlända eller personer med sociala och strukturella hinder. För dessa grupper kan det vara svårt att få tillgång till en bostad som motsvarar hushållets behov och samtidigt är ekonomiskt rimlig. Mot denna bakgrund är kommunens första mål att stärka förutsättningarna för långsiktigt hållbara boendelösningar för alla invånare. Genom socialt hållbar bostadsplanering, förebyggande arbete mot hemlöshet och ett mer varierat bostadsutbud ska fler ges möjlighet att etablera sig och bo kvar i kommunen genom livets olika skeden. För att uppnå målet prioriterar kommunen insatser som stärker barns uppväxtvillkor, förebygger bostadsutsatthet, möjliggör kvarboende i olika kommundelar och öka tillgängligheten på bostadsmarknaden. Åtgärderna syftar sammantaget till att skapa en mer inkluderande bostadsmarknad där invånarnas olika behov kan mötas. 1.1 Integrera barnrättsperspektivet i bostadsplaneringen med särskild omsorg om barns när- och livsmiljö Kommunen ska verka för en socialt hållbar bostadsutveckling där alla invånare, oavsett livssituation, ges goda förutsättningar att leva tryggt och välfungerande. Ett viktigt led i detta arbete är att integrera ett tydligt barnrättsperspektiv i bostadsplaneringen, där barns närmiljöer och vardagsliv ges särskild omsorg. Genom att utforma befintliga och tillkommande bostadsområden som stödjer lek, trygghet och delaktighet skapar vi bättre förutsättningar för barns utveckling och välbefinnande. Det innebär att bostadsområden behöver utformas med särskild hänsyn till barns vardagsliv, tillgång till lekytor, säkra trafikmiljöer och närhet till service såsom förskola, skola och grönområden. Ett sådant perspektiv bidrar inte bara till bättre uppväxtvillkor för barn, utan stärker även områdens attraktivitet för barnfamiljer och främjar långsiktig social hållbarhet. 1.2 Fortsätt arbeta med och testa nya koncept för att förebygga hemlöshet För att säkerställa allas rätt till bostad behöver kommunen arbeta aktivt för att motverka hemlöshet och bostadsutsatthet. Detta innebär dels att främja rimliga boendekostnader och tillgång till bostäder som är möjliga att efterfråga för olika grupper, dels att utveckla nya arbetssätt som förebygger att människor hamnar utanför bostadsmarknaden. Hallsbergs kommun arbetar med modellen Bostad först idag, där individen erbjuds en stabil bostad som grund för att kunna hantera andra sociala utmaningar. Åtgärden innebär att kommunen ska fortsätta att arbeta med konceptet samt pröva nya lösningar. Genom att kombinera förebyggande arbete med långsiktiga boendelösningar stärks den sociala hållbarheten och förutsättningarna förbättras för att alla invånare ska kunna leva under trygga och stabila boendeförhållanden. 1.3 Planera och möjliggöra för varierade boendeformer i varje kommundel, för att öka möjligheten för invånare att bo kvar i sitt närområde En central ambition är att människor ska kunna bo kvar i sina närområden även när livssituationen förändras. När människor bor i bostäder som inte uppfyller den efterfrågan, behövs det tillföras en variation i utbudet för att möjliggöra flyttkedjor som bidrar till att fler hushåll kan erbjudas bostäder som bättre motsvarar deras behov. Genom varierade bostadstyper ökar möjligheterna till kvarboende i närområdet och kontinuitet i sociala nätverk. Kommunen ska skapa förutsättningar för att invånare 74 499 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 ska kunna bo kvar i sitt närområde även när hushållets behov förändras. Det kräver ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer, storlekar och boendetyper som kan möta behov genom livets olika skeden. När bostadsbeståndet inte motsvarar invånarnas efterfrågan begränsas möjligheterna till flyttkedjor, vilket kan leda till att hushåll bor kvar i bostäder som inte passar deras behov. Genom att planera för större variation i bostadsutbudet kan fler hushåll erbjudas bostäder som bättre motsvarar deras livssituation, samtidigt som möjligheten att bo kvar i närområdet stärks. Detta bidrar till kontinuitet i sociala nätverk, ökad trygghet och mer levande kommundelar. Ett mer diversifierat bostadsutbud skapar bättre förutsättningar för social inkludering och ett bostadsbestånd som matchar behovet. 1.4 Utred fler sätt att öka tillgängligheten för nyanlända på bostadsmarknaden För att stärka den sociala hållbarheten och skapa likvärdiga möjligheter till etablering behöver kommunen arbeta aktivt för att förbättra nyanländas tillgång till bostadsmarknaden. Nyanlända möter ofta flera hinder i sitt bostadssökande, exempelvis begränsad kunskap om hur bostadsmarknaden fungerar, svårigheter att uppfylla hyresvärdars krav eller brist på ekonomiska och sociala resurser. Detta kan försvåra etableringen och leda till osäkra eller tillfälliga boendelösningar. Idag arbetar Hallsbergs kommun med olika sätt att öka tillgängligheten för nyanlända på bostadsmarknaden. Ett exempel på det är boskola direkt stöd i boendet där kommunen hjälper personer att klara ett eget boende och stärka möjligheten att etablera sig på bostadsmarknaden. Det innebär utbildning och praktiskt stöd kring vad det innebär att ha ett eget boende. Syftet är att öka individens kunskap och självständighet för att minska risken för skulder, störningar eller vräkning. Kommunen ska utreda och utveckla fler arbetssätt som kan öka tillgängligheten till bostäder för nyanlända. Det kan handla om stärkt samverkan mellan kommunen, bostadsbolag och andra aktörer, tydligare information och vägledning kring bostadsmarknaden samt bostadsplanering som tar hänsyn till olika gruppers behov och förutsättningar. Genom att förbättra möjligheterna för nyanlända att etablera sig på bostadsmarknaden skapas bättre förutsättningar för integration, delaktighet och social stabilitet. Insatserna bidrar samtidigt till att stärka kommunens attraktivitet som en inkluderande och välkomnande kommun, där fler invånare ges möjlighet att etablera sig och bygga en långsiktig framtid. BIDRAR ÄVEN ÅTGÄRDER ANSVARIG TID TILL 1.1 Integrera barnrättsperspektivet Agenda-mål 3, i bostadsplaneringen med särskild Barnkonventionen, omsorg om barns när- och ”Glädje, driv och livsmiljö öppenhet” Kommunstyrelseförvaltningen Löpande 1.2 Fortsätt arbeta med och testa Agenda-mål 10, nya koncept för att förebygga Rätt till bostad, Social- och arbetsmarknads- 2027– hemlöshet Hemlöshetstrategin förvaltningen 2029 1.3 Planera och möjliggöra för varierade boendeformer i varje kommundel, för att öka möjligheten för invånare att bo Allmännyttan & social- och kvar i sitt närområde ”Allas inflytande”, arbetsmarknadsförvaltningen Löpande 1.4 Utred fler sätt att öka ”Det öppna Hallsberg”, tillgängligheten för nyanlända på Rätt till bostad, Social- och arbetsmarknads- 2028– bostadsmarknaden Integrationsmål förvaltningen 2030 Figur 60. Åtgärdsplan med ansvarsfördelning samt tidplan. 75 500 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 MÅL 2: VARA EN ATTRAKTIV BOENDEKOMMUN Utifrån kommunens övergripande mål och vision ska Hallsbergs kommun arbeta för att skapa attraktiva, hållbara och varierade boendemiljöer för både nuvarande och framtida invånare. En attraktiv boendekommun kännetecknas av bostadsområden som erbjuder trygghet, god livskvalitet och närhet till service, samtidigt som bostadsutbudet möter olika behov genom livets olika skeden. För att stärka kommunens attraktivitet behöver bostadsutvecklingen utgå från invånarnas behov och efterfrågan, samtidigt som planeringen bidrar till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Det innebär att kommunen behöver utveckla boendemiljöer som är väl integrerade med service och infrastruktur, samtidigt som förutsättningarna för nybyggnation stärks genom samverkan med externa aktörer. Genom ett aktivt arbete med kunskapsunderlag, attraktiva boendemiljöer och ett varierat bostadsutbud ska kommunen skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar bostadsutveckling som stärker Hallsbergs attraktivitet och bidrar till framtida tillväxt. 2.1 Genomföra en marknadsundersökning för att utreda hur invånare i kommunen vill bo i framtiden För att kunna planera för framtidens bostadsbehov behöver kommunen ha god kunskap om invånarnas önskemål och preferenser. Genom att genomföra en marknadsundersökning kan kommunen få en fördjupad förståelse för hur olika grupper vill bo, vilka boendeformer som efterfrågas och vilka kvaliteter som värderas i boendemiljön. Detta kunskapsunderlag skapar bättre förutsättningar för att framtida planering och investeringar ska utgå från faktisk efterfrågan och identifierade behov. Resultaten kan också ligga till grund för mer riktade åtgärder i kommande handlingsplaner och framtida mer riktade marknadsundersökningar, vilket stärker möjligheterna att skapa ett bostadsutbud som motsvarar invånarnas behov och bidrar till kommunens attraktivitet. 2.2 Utforma goda boendemiljöer för nya och befintliga bostadsområden Kommunen ska verka för att både nya och det befintliga bostadsområden erbjuder goda boendemiljöer där trygghet, tillgänglighet och livskvalitet står i centrum. Hur bostadsområden utformas har stor betydelse för invånarnas hälsa och välbefinnande, men också för upplevelsen av trygghet, tillhörighet och social gemenskap. Attraktiva boendemiljöer skapas genom att beakta faktorer som tillgång till grönområden, trygga trafikmiljöer, mötesplatser och god tillgänglighet för olika grupper. Genom att utveckla välfungerande bostadsområden stärks kommunens attraktionskraft samtidigt som förutsättningarna förbättras för social hållbarhet och god folkhälsa. 2.3 Utveckla bostäder i närheten av service och annan infrastruktur En viktig del i att skapa attraktiva boendemiljöer är att bostäder lokaliseras i närhet till service, kollektivtrafik och annan viktig infrastruktur. När bostadsområden planeras med god tillgång till skolor, vård, handel och arbetsplatser underlättas invånarnas vardag samtidigt som transportbehovet minskar. Denna typ av utveckling bidrar till ett mer hållbart samhälle genom att stärka underlaget för lokal service, främja hållbara transporter och minska klimatpåverkan. Genom att koncentrera 76 501 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 bostadsutveckling till lägen med god tillgänglighet kan kommunen skapa attraktiva och funktionella miljöer som gynnar både invånare och samhällsutveckling. 2.4 Främja markanvisningar för att attrahera externa byggaktörer För att kunna möta framtidens bostadsbehov behöver kommunen skapa goda förutsättningar för nybyggnation och bostadsutveckling. Hallsbergs kommun upplever, likt många andra kommuner i Sverige, stora utmaningar med det bostadsbyggandet där ekonomiska faktorer är en betydande orsak. Ett viktigt verktyg i detta arbete är därför att främja markanvisningar som gör det attraktivt för externa byggaktörer att investera och utveckla bostäder i kommunen. Genom att erbjuda markanvisningar med tydliga villkor i attraktiva lägen kan kommunen stimulera ett ökat bostadsbyggande och samtidigt bidra till innovation och variation i bostadsutbudet. Detta är särskilt viktigt för att kunna erbjuda bostäder som möter olika behov och efterfrågan, både i tätorter och på landsbygden. En aktiv markpolitik stärker kommunens möjligheter att påverka bostadsutvecklingen och bidrar till att skapa ett mer varierat och attraktivt bostadsutbud, vilket i sin tur stärker kommunens konkurrenskraft och framtida tillväxt. Därför behöver kommunen ha en strategisk markpolitik för att hitta lägen där externa byggaktörer har intresse att delta i markanvisningar. BIDRAR ÄVEN ÅTGÄRDER ANSVARIG TID TILL 2.1 Genomföra en marknadsundersökning för att Agenda-mål 10, utreda hur invånare i kommunen ”Allas inflytande”, vill bo i framtiden RUS Kommunstyrelseförvaltningen 2027–2028 Agenda-mål 3, Barnkonventionen, 2.2 Utforma goda boendemiljöer Folkhälsomål, för nya och befintliga ”Glädje, driv och Kommunstyrelseförvaltningen bostadsområden ö ppenhet” & allmännyttan Löpande Agenda-mål 11, 2.3 Utveckla bostäder i närheten ”Hållbar kommun”, av service och annan infrastruktur RUS Kommunstyrelseförvaltningen Löpande ”Glädje, driv och 2.4 Främja markanvisningar för att öppenhet”, attrahera externa byggaktörer Riksdag bostadsmål Kommunstyrelseförvaltningen 2026–2030 Figur 61. Åtgärdsplan med ansvarsfördelning samt tidplan. 77 502 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 MÅL 3: VÄXA BALANSERAT OCH STRATEGISKT Utifrån handlingsplanens analys står det klart att Hallsbergs kommun behöver arbeta för en mer balanserad och strategisk utveckling av bostadsmarknaden. Trots att kommunen har ett relativt stort bostadsbestånd visar bostadsmarknadsenkäten att det råder underskott på bostäder, samtidigt som befolkningsutvecklingen varit negativ det senaste året. Detta pekar på en obalans mellan utbud och efterfrågan, där det befintliga bostadsbeståndet inte fullt ut motsvarar de behov och preferenser som finns på marknaden. För att möta dessa utmaningar behöver kommunen arbeta långsiktigt och strategiskt med planberedskap, översiktlig planering och samverkan. Genom att säkerställa en god planreserv, hålla den strategiska planeringen aktuell och stärka samordningen mellan kommunen och bostadsaktörer skapas bättre förutsättningar för en bostadsmarknad som är flexibel, hållbar och anpassad efter framtida behov. Tillsammans utgör följande åtgärder en viktig grund för en mer balanserad bostadsmarknad och strategisk bostadsplanering. 3.1 Upprätthålla en god planreserv för att möjliggöra för ett brett utbud på bostadsmarknaden Planberedskapen har i planeringsstrategin bedömts som inte helt aktuell efter dagens förutsättningar och efter att vissa utpekade områden har byggts sedan översiktsplanen antogs och andra har utretts mer har planreserven bedömts behövas ses över. Det arbetet kommer att ske i samband med arbetet med en ny översiktsplan. För att kommunen ska kunna möta förändrade bostadsbehov krävs en god planberedskap. Genom att upprätthålla en tillräcklig planreserv skapas förutsättningar för ett brett och varierat bostadsutbud som kan möta efterfrågan från olika grupper och livssituationer. En god planreserv ger kommunen handlingsutrymme och flexibilitet att möta nya etableringar, förändrade marknadsförutsättningar och framtida utvecklingsbehov. Det stärker möjligheten att styra bostadsutvecklingen i önskad riktning och skapar bättre beredskap för att snabbt kunna omsätta planerade bostadsprojekt i praktiken när behov uppstår. 3.2 Säkerställa att översiktsplanen är aktuell och omfattar relevanta bostadsområden För att bostadsutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar behöver den översiktliga planeringen vara aktuell och ge vägledning för framtida mark- och vattenanvändning. En uppdaterad översiktsplan som omfattar relevanta bostadsområden är central för att kommunen ska kunna arbeta strategiskt med bostadsförsörjning och skapa tydliga förutsättningar för framtida utveckling. Genom att regelbundet se över översiktsplanens innehåll kan kommunen säkerställa att planeringen är anpassad till förändrade behov, nya förutsättningar och kommunens långsiktiga utvecklingsmål. Detta skapar en stabil grund för beslut om bostadsutveckling och bidrar till en mer förutsebar och effektiv planeringsprocess. 3.3 Stärka samverkan mellan kommunen och allmännyttan för att synkronisera långsiktiga strategier En fungerande bostadsmarknad förutsätter en nära samverkan mellan kommunen och allmännyttan. Genom att stärka samordningen mellan aktörerna kan långsiktiga mål, prioriteringar och investeringar 78 503 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 bättre anpassas till kommunens samlade behov och strategiska inriktning. En gemensam planering skapar bättre förutsättningar för ett stabilt bostadsutbud, effektiv resursanvändning och ett mer samordnat genomförande av bostadspolitiska mål. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa att bostadsutvecklingen stödjer både kommunens tillväxtambitioner och behovet av social hållbarhet. Att stärka samverkan mellan kommunen och allmännyttan handlar i grunden om att skapa en gemensam riktning och kontinuerlig dialog kring bostadsförsörjningen. För att lyckas behöver samarbetet gå från att vara projektbaserat till att bli strategiskt och långsiktigt integrerat. En viktig del är att den strategiska fysiska planeringen som kommunen tar fram ska vara relevant och aktuell även för allmännyttans mål och därför kan gemensamma mål tas fram i samband med arbetet med översiktsplanen. Det kan bidra till mer ändamålsenliga bostadsområden och befintliga bostadsutbudet kan prioriteras bättre gällande renoveringar, sociala insatser eller utveckling av boendemiljöer. Genom att involvera allmännyttan redan i översikts- och detaljplaneskeden kan kommunen säkerställa att projekt är genomförbara utifrån ekonomiska och praktiska förutsättningar. Det ökar träffsäkerheten i vad som faktiskt byggs och minskar risken för att projekt fördröjs eller inte realiseras. För att detta ska fungera krävs strukturerade samverkansformer. Exempelvis regelbundna strategiska möten mellan kommunledning och allmännyttans ledning där man hjälps åt att samordna frågor som markanvisningar, detaljplaner och förvaltning. Slutligen behöver samverkan också omfatta kunskapsdelning och gemensam lägesbild. Genom att löpande dela data och analyser om exempelvis efterfrågan, boendesituation och socioekonomiska mönster kan kommunen och allmännyttan fatta mer välgrundade beslut. Det skapar bättre förutsättningar att möta både nuvarande och framtida behov. BIDRAR ÄVEN ÅTGÄRDER ANSVARIG TID TILL Agenda-mål 11, 3.1 Upprätthålla en god planreserv ”Glädje, driv och för att möjliggöra för ett brett öppenhet”, utbud på bostadsmarknaden RUS Kommunstyrelseförvaltningen Löpande 3.2 Säkerställa att översiktsplanen Agenda-mål 11, är aktuell och omfattar relevanta ”Hållbar kommun”, bostadsområden RUS Kommunstyrelseförvaltningen 2026–2028 3.3 Stärka samverkan mellan ”Det öppna kommunen och allmännyttan för Hallsberg”, att synkronisera långsiktiga Idéprogrammet strategier allmännyttan 2030 Kommunen och allmännyttan 2026–2030 Figur 62. Åtgärdsplan med ansvarsfördelning samt tidplan. 79 504 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Kommunala verktyg för genomförande Handlingsplanen för bostadsförsörjningen är kommunens övergripande styrmedel i planeringen för bostadsförsörjningen. Till kommunens förfogande finns det ett antal verktyg för att styra inriktningen på bostadsmarknaden och uppnå målen för bostadsförsörjningen. Nedan följer exempel på verktyg som kommunen kan använda sig av för genomförande. Strategiska verktyg Planberedskap Planläggning av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet som styrs genom plan- och bygglagen (PBL). Det kommunala planmonopolet är kommunens främsta verktyg för bostadsförsörjningen där kommunen med hjälp av översiktsplanering, detaljplanering och bygglov kan styra bostadsförsörjningen och utvecklingen av bostadsbeståndet. Planberedskap kan ses som de färdiga detaljplaner som väntas på att genomföras. Boverket menar dock att i begreppet planberedskap behöver man även ta i beaktning strategisk beredskap i form av hur kommunen använder fördjupade översiktsplaner eller detaljplaneprogram i övergången från översiktsplan till detaljplan. Översiktsplan En översiktsplan för bostadsförsörjning beskriver en kommuns långsiktiga strategi för hur bostadsbehovet ska mötas, inklusive var och hur bostäder ska byggas och hur befintliga bestånd ska utvecklas, med målet att skapa en god och hållbar bostadssituation för alla kommunens invånare. Planen ger vägledning för mark- och vattenanvändning, har koppling till plan- och bygglagen (PBL) och ska kompletteras med en handlingsplan för bostadsförsörjningen som innehåller specifika mål och åtgärder. Hallsbergs kommun beslutade om att påbörja arbetet med en ny översiktsplan i samband med planeringsstrategin som togs fram under år 2023. Handlingsplanen för bostadsförsörjning är en viktig del i arbetet med den nya översiktsplanen då översiktsplanen ska visa var och hur kommunen vill utveckla nya bostäder utifrån det behov som handlingsplanen redovisar. Planmonopol Inom den fysiska planeringen finns ett så kallat kommunalt planmonopol. Det innebär att det bara är kommunerna som kan besluta om hur deras mark och vatten ska nyttjas och exploateras. Strategisk markpolitik Ett strategiskt markinnehav är avgörande för att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik. Många kommuner gör strategiska markförvärv för att ha beredskap för framtida markanvisningar för bostadsbyggande. Vidare krävs en aktiv markpolitik som innefattar markförvärv, markförsäljning och markberedskap. Exploateringsavtal och marköverlåtelse Ett exploateringsavtal är ett avtal om genomförande av en detaljplan. Det reglerar ansvarsförhållanden mellan en kommun och en byggherre när marken inte ägs av kommunen. Eftersom exploateringsavtalet hanterar frågor som rör genomförandet av en detaljplan ska avtalet inte reglera vare sig detaljplanekostnader eller frågor gällande drift och underhåll av färdigställda anläggningar. 80 505 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Marköverlåtelse från en kommun innebär att kommunen säljer, upplåter eller byter mark till privatpersoner eller företag, vilket regleras av lagar för att säkerställa marknadsmässiga priser och förhindra otillåtet statsstöd. Processen styrs av kommunallagen, EU:s statsstödsregler och kan kräva upphandlingsförfaranden eller oberoende värderingar för att garantera rättvis konkurrens Tomtkö En tomtkö är ett kösystem som kommuner använder för att fördela tomter för småhusbyggnation, där den som anmält sig tidigast och betalat eventuella avgifter har förtur till en ny tomt när den blir tillgänglig. Principen är oftast att först till kvarn gäller. Kommunala småhustomter förmedlas via Hallsbergs kommuns tomtkö. Registrering till tomtkön sker via e-tjänst. Avgift för tomtkön är 300 kr per år. Vid årsskiftet var det cirka 30 personer i tomtkön för småhustomter, men inga tomter såldes 2025. Det är fortfarande stor försiktighet för att köpa tomter i kommunen, troligen beroende på privata ekonomin, osäkerhet med ränteläge, omvärldsläget och inflation. Visst intresse finns för tomter i strandnära läge vid Tisaren. Lokalförsörjningsplan En lokalförsörjningsplan är ett strategiskt verktyg som kommuner använder för att planera och samordna sitt behov av lokaler på kort och lång sikt, med målet att effektivisera användningen, säkerställa kostnadseffektivitet och anpassa lokalerna till framtida demografiska trender och politiska beslut. Planen sammanställer det nuvarande lokalbehovet, analyserar framtida behov baserat på prognoser och omvärldsbevakning, och utarbetar förslag på hur befintliga lokaler kan användas bättre samt hur nya lokaler ska anskaffas eller avvecklas. Kommunens strategiska lokalförsörjningsplan är ett viktigt underlag för kommunens investeringsplanering då investeringsbehoven ofta ligger kommunens verksamhetslokaler. Planen omfattar flera år framåt och ska ge kommunen bättre framförhållning kring behov av nybyggnation, ombyggnation, renoveringar och effektiv användning av befintliga lokaler. Markanvisningar Genom markanvisningar på planlagd mark kan kommunen stimulera bostadsmarknaden genom att bjuda in fler aktörer att vara verksamma på den lokala bostadsmarknaden. En markanvisning innebär att en exploatör ges ensamrätt att förhandla om ett visst kommunägt markområde under en viss tid. Vid markanvisning anger kommunen villkor för att i ett senare skede överlåta marken genom ett marköverlåtelseavtal. Det innebär att kommunen ger en aktör en möjlighet att bebygga ett område, så länge som aktören uppfyller villkoren. Kommunen kan, om behov finns, ställa bostadssociala krav vid markanvisning. Kommunen ska ha riktlinjer för markanvisningar med mål och villkor för marköverlåtelser samt prissättning. Hallsbergs kommunfullmäktige har antagit ”Riktlinjer för markanvisning” 21/KS/38 som beskriver hur kommunen arbetar med marktilldelning och vilka allmänna villkor som gäller för markanvisning. Kommunens markinnehav är tillsammans med Riktlinjer för markanvisning viktiga verktyg för kommunens arbete med bostadsförsörjningen. Utöver det som står i lagkravet omfattar riktlinjerna även sociala aspekter, hållbarhet och gestaltning. Allmännyttiga bostadsbolag & kommunala bostadsstiftelser De flesta kommuner har ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag och kan då främja bostadsförsörjningen genom sitt eget bostadsföretag. Ett kommunalt bostadsföretag är också ett verktyg att förändra sammansättningen av bostadsutbudet i kommunen. 81 506 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Det förekommer också att kommunala bostadsföretag är organiserade som stiftelser i stället för aktiebolag. Dessa styrs av sitt stiftelseförordnande och omfattas inte av lagen om kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag. För att bostadsstiftelsen ska fungera effektivt som verktyg krävs ett tydligt formulerat stiftelseförordnande. Förordnandet behöver därför innehålla ett klart och specifikt ändamål för hur stiftelsens förmögenhet ska användas för samt klargöra vem eller vilka som ska dra nytta av stiftelsens ändamål. Kommunen tillsätter i regel styrelseledamöter till stiftelsen och har därför ett inflytande över verksamheten även på ett annat sätt än i aktiebolagsformen. Kommunen har ett allmännyttigt bostadsbolag som heter Hallsbergs bostadsstiftelse, även kallad Hallbo, som har funnits sedan 1947. De har drygt 660 egna lägenheter i kommunen och förvaltar ytterligare 506 bostäder och omkring 100 lokaler i Hallsberg, Pålsboda, Sköllersta, Östansjö och Vretstorp. Hallbo erbjuder boende som passar olika behov och livssituation, från marklägenheter och villor till moderna lägenheter i flerbostadshus. Det är en stor del av deras bestånd uppfördes under åren 1961–1975 står de inför ett stort upprustningsarbete de kommande åren. Efter det har man gjort ny byggnation i bland annat Sköllersta, Vretstorp, osv, där allmännyttan har testat koncepter ”hyr-köp”. Nybyggnationen i Sköllersta med 19 lägenheter har genomfört och nu skissar de på nya lägenheter i Östansjö. Sen har kommunen även bolaget Hallsbergs bostads AB som är ett helägt kommunalt bostadsbolag. Bolagets främsta mål är att främja och utveckla den lokala bostadsförsörjningen i Hallsbergs kommun. Hallsbergs bostads AB startades 2011 och har varit aktivt sedan 2017. Bebyggelse inom kvarteret Kopparslagaren, kvarteret Kronan och kvarteret Lien som bidrog till att göra omkringliggande bebyggelsen och området mer attraktivt. Kommunal bostadsförmedling Med kommunal bostadsförmedling avses en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. För privata fastighetsägare bygger anslutning till bostadsförmedlingen på frivillighet men förmedlingsprinciperna bestäms av kommunen. Hallsbergs kommun har inte någon kommunal bostadsförmedling själv, utan det sker genom Hallbo som har den tillsammans med SIBE fastighetsförvaltning. Ekonomiska verktyg Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidraget är ett uttryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva som alla andra i en egen bostad. Med bostadsanpassningsbidraget kan kommunen underlätta för den enskilde att bo kvar i sin bostad med de anpassningar som är nödvändiga för att bostaden ska kunna fungera. Hallsbergs kommun arbetar med bostadsanpassning genom att erbjuda bostadsanpassningsbidrag till personer med varaktig funktionsnedsättning som behöver anpassa sin bostad för att kunna leva mer självständigt och tryggt i hemmet. Ekonomiska stöd för enskilda Kommuner får lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att skaffa eller inneha en permanentbostad. Grunden för stödet finns i lagen om vissa kommunala befogenheter som vidgar kommunernas befogenheter utöver vad som anges i kommunallagen. Av 2 kap. 6 § framgår att kommunerna, med undantag från likställighetsprincipen i kommunallagen, får lämna ekonomiskt stöd till enskilda hushåll i syfte att minska deras kostnader för att skaffa eller 82 507 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 inneha en permanentbostad. Av förarbetena (se prop. 1992/93:242) framgår att bestämmelsen omfattar såväl stöd för att behålla eller anskaffa en befintlig bostad som stöd för att uppföra en ny bostad. Däremot kan bidrag inte lämnas direkt till fastighetsägare i syfte att sänka boendekostnaderna för enskilda hushåll. Hallbo, SIBE och HBAB godkänner försörjningsstöd för personer som ansöker om lägenhet i Hallsbergs kommun. Däremot erbjuds detta inte för medborgare skrivna i andra kommuner. Detta för att undvika social dumpning. Hyresgarantier En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunen för en bostadssökande person. En hyresgaranti kan lämnas med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter eller med stöd av socialtjänstlagen. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den bostadssökande får ett eget hyreskontrakt. Hallsbergs kommun ställer inte ut kommunala hyresgarantier då bedömningen är att det blir för administrativt betungande att handlägga hyresgarantier. Det statliga bidraget täcker inte den ekonomiska risken som det innebär för kommunen. I projektet ʺBostad förstʺ kommer kontraktet gå via kommunal garanti genom att Socialförvaltningen står för kontraktet initialt. Sänka trösklarna på bostadsmarknaden Förtur till bostad Förtur innebär att en bostad förmedlas till någon som har ett särskilt behov. Det kan till exempel handla om hushåll som helt saknar bostad eller löper risk för akut hemlöshet, har ohållbara boendekostnader eller bor extremt trångt, personer som är utsatta för våld eller har medicinska behov. Förturer ska alltid förmedlas efter en individuell behovsbedömning. Varje kommun som har ett allmännyttigt kommunalt bostadsbolag har möjlighet att använda förturer för att stötta särskilda grupper på bostadsmarknaden. Förtur till bostad innebär ett avsteg från principen om att bostäder förmedlas i turordning efter kötid. Förturskriterierna ska redovisas öppet och det ska vara tydligt hur förmedlingen fungerar. Det finns möjlighet att ansöka om förtur till bostad hos det allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolaget i Hallsbergs kommun. De som kan söka om förtur i Hallsbergs kommun är hushåll som på grund av separation behöver ny bostad eller personer med medicinska skäl. Olika köer och reservation av lägenheter En reservation innebär att vissa lägenheter kan reserveras för olika kategorier av sökande. Detta för att underlätta för hushåll som exempelvis saknar egen bostad, tillgängliggöra bostäder för ungdomar eller motverka socioekonomisk boendesegregation. En kommun har möjlighet att, inom ramen för förmedling i turordning efter kötid, organisera köverksamheten på det mest ändamålsenliga sättet och själv bestämma de närmare principerna för hur kösystemet skall vara utformat. En kommunal bostadsförmedling eller ett kommunalt bostadsbolag kan därmed ha flera köer för olika kategorier av lägenheter, så länge förmedlingen sker efter kötid. Det är till exempel möjligt att ha en särskild kö för sådana sökande som kan erbjuda en byteslägenhet. Kommunen kan även reservera lägenheter för olika kategorier av bostadssökande, exempelvis till studenter, unga eller äldre. Förmedlingskriterierna ska dock redovisas öppet och det ska vara tydligt hur förmedlingen fungerar. 83 508 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Främja alternativa sätt att bygga och bo Byggandet av bostäder i form av flerbostadshus är i allmänhet mycket traditionellt. Det byggs smålägenheter för ensamstående och lite större lägenheter med ett ”föräldrasovrum” plus ett eller flera mindre sovrum. Inriktningen är traditionella hushållstyper – ensamstående, samboende och (små) barnfamiljer. Men det finns andra sätt att bo, i andra konstellationer. Det finns också andra sätt att driva bostadsprojekt på än genom professionella och kommersiella byggaktörer. Att främja sådana initiativ kan vara ett sätt att möta en till omfattningen begränsad, men väl definierad bostadsefterfrågan. Hallsbergs kommun har testat fler olika sätt att bygga/bo där ett exempel är metoden ”hyr-köp”. Det är en modell där en person först hyr en bostad med möjlighet att köpa den senare. Upplägget används ofta för att underlätta för hushåll som har svårt att komma in på bostadsmarknaden eller saknar tillräckligt kontantinsats vid inflyttning. 84 509 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Uppföljning För att handlingsplanen ska vara aktuell och relevant samt för att säkerställa att planerade åtgärder genomförs behöver handlingsplanen följas upp regelbundet. Varje år följer kommunen upp sin bostadsförsörjning i samband med Boverkets bostadsmarknadsenkät och den årliga uppdateringen av prognosen över bostadsbyggandet. Uppföljningen omfattar handlingsplanens mål och åtgärder, samt hur planerad nybyggnation tillgodoser de bostadsbehov som framgår i handlingsplanen. Kopplat till uppföljningen görs även planeringen framåt av vilka av handlingsplanens åtgärder som ska prioriteras under det nya verksamhetsåret. Om förutsättningarna för kommunens bostadsförsörjning förändras i större omfattning ska en ny handlingsplan tas fram och antas av kommunfullmäktige. Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har kommunen en skyldighet att anta en handlingsplan varje mandatperiod. Det innebär att kommunen varje mandatperiod ska ta fram en ny eller uppdatera sin handlingsplan för bostadsförsörjningen. Som utgångspunkt till detta har kommunen den årliga uppföljningen. Under första halvan av varje mandatperiod (24 månader efter ett ordinarie val) ska kommunen anta en planeringsstrategi som anger kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen och ändrade planeringsförutsättningar. Översiktsplanering och bostadsförsörjning går hand i hand då handlingsplanen för bostadsförsörjning definierar kommunens framtida behov av bostäder. Översiktsplanen anger fysiska förutsättningar för bostadsbyggande genom att peka ut var och hur nya bostäder kan byggas. Det är därför av vikt att uppdateringen av handlingsplanen för bostadsförsörjning sker parallellt med framtagandet av planeringsstrategin så att den kan antas med rätt förutsättningar. Om förutsättningarna för kommunens bostadsförsörjning förändras ska ny handlingsplan tas fram och antas av kommunfullmäktige. Figur 63. Processbild för framtagande av handlingsplan för bostadsförsörjning, Boverket 2026. 85 510 / 517 Handlingsplan för bostadsförsörjning - antagandehandling Dnr 25/KS/191 Referenser Boverket (2026). Planering för bostadsbyggande – en handbok från Boverket. Boverket (2016). En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet. Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Hallsbergs kommun (2025). Mål och Budget 2025: Flerårsplan 2026–2027. Hallsbergs kommun (2016). Översiktsplan för Hallsbergs kommun. Kolada (2026). Nyckeltal och statistikdatabas. Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Länsstyrelsen Örebro (2025). Bostadsmarknadsanalys för Örebro län 2025. Tema: bostäder för äldre. Plan- och bygglagen (2010:900). Regeringskansliet (2025). Mål för jämställdhet. Regeringskansliet (2024). Mål för integration. Regeringskansliet (2016). Mål för funktionshinderspolitiken. Regeringskansliet (2022). Regeringens strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026. Region Örebro län (2025). Regionala utvecklingsstrategin 2025–2030. SCB (2026). Statistikdatabasen. Socialtjänstlagen (2025:400). 86 511 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

7 § När kommunen vidtar åtgärder för 4. hur kommunen har tagit hänsyn till bostadsförsörjning ska kommunen ta hänsyn relevanta nationella och regionala mål, planer till behovet av samordning med andra och program som är av betydelse för kommuner. Lag (2025:70). bostadsförsörjningen.

8 § Om det behövs för att främja Uppgifterna i handlingsplanen ska särskilt bostadsförsörjningen, ska en kommun grundas på en analys av den demografiska anordna bostadsförmedling. Om två eller flera utvecklingen, marknadsförutsättningarna och kommuner behöver gemensam de bostadsbehov som inte tillgodoses på den bostadsförmedling, ska de kommunerna lokala bostadsmarknaden. Analysen ska anordna sådan bostadsförmedling. Lag genomföras med stöd av ett underlag som (2025:70). Boverket förser kommunen med och det

9 § Regeringen får förelägga en kommun att ytterligare underlag som kommunen behöver anordna kommunal bostadsförmedling. Lag för analysen. (2025:70). Om förutsättningarna för den antagna planen

10 § En kommunal bostadsförmedling som ändras under mandatperioden, ska förmedlar lägenheter i turordning efter kötid kommunfullmäktige anta en ny uppdaterad får ta ut en avgift för rätten att stå i kö handlingsplan. Lag (2025:70). (köavgift) av den hyressökande.

11 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av direktionen 2026- 03-13. Direktionen har därmed överlämnat årsredovisningen till revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 351 / 517 Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för direktionens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att direktionen under 2025 i allt väsentligt (- 28 tkr) bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. - Den innehåller en investeringsredovisning investeringar. Årets investeringsbudget avseende materiella investeringar uppgår till 6,4 mkr och genomförda investeringar under året uppgår till 2,3 mkr. Förbundet har ännu inte fått leverans av samtliga personbilar och investeringen för station Öster pågår över årsskiftet. De investeringsmedel som finns kvar för de pågående investeringarna kommer att flyttas över till 2026. - Den innehåller redovisning av finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om direktionens finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att soliditeten har minskat mellan år 2021 (19%) och 2024 (13%) med anledning av reduceringen av förbundets egna kapital enligt tidigare års beslutade budgetar, resultat och redogörelser i årsredovisningar. För år 2025 redovisas soliditeten som negativ, minus 3 %. - Den innehåller upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen framgår att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 2,58% under året, vilket är en förbättring jämfört med föregående år (6,91%). Långtidssjukfrånvaron har dock ökat från 17,58% år 2024 till 28,76% år 2025. Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Delvis Verksamhetsmål: Delvis Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Nej Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 352 / 517 Rekommendationer För att utveckla granskningsområdet lämnas följande rekommendationer: • Gör en samlad bedömning av både de finansiella-och verksamhetsmålen och om de tillsammans uppnår god ekonomisk hushållning. • Med utgångspunkt i att förbundet enligt årsredovisningen nu har ett negativt eget kapital om - 18 139 tkr, måste det återställas så snart som möjligt. Förbundet behöver i dialog med medlemskommunerna fastställa en plan för när och hur det ska ske. • Som en del av ovanstående punkt behöver förbundet klargöra när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet om - 200 tkr, ska regleras. 2026-03-23 Peter Aschberg _________________________ Uppdragsledare/Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Nerikes brandkår enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av avtal. PGwrCa nasnksnvianrga ra vin gteo du teakno snäormskisilkt åhtuasghaånldlnein, gg epnetre m20o2t 5a-n1n2a-3n1 s o m t a r del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 7 353 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 38- Sammanträdets inledning Ärendebeskrivning 1. Ordförande öppnar mötet. 2. Ordförande går igenom närvaro och tjänstgörande ersättare. 3. Ordförande frågar om någon ledamot är jävig i något ärende på dagordningen. Jäv anmäls i samband med det ärende där jäv föreligger. 4. Oscar Lundqvist (SD) väljs att, tillsammans med ordförande justera protokollet. Justeringen föreslås ske senast den 28 maj. 5. Dagordningen godkänns enligt vad som följer av detta protokoll. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 3 / 517 Sammanträdets inledning § 38 4 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 40 - Strategisk investering, Möbler till Folkasboskolan och Sköllersta skola (26/KS/5) Ärendebeskrivning En del av nuvarande möbler i Folkasboskolan och Sköllersta skola är gamla och slitna och därmed i behov av att ersättas. Bildningsförvaltningen efterfrågar därmed ett utökat utrymme för investeringar av skolmöbler. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anslå bildningsförvaltningen 600 000 kronor, i strategisk investering för utbyte av skolmöbler till Folkasboskolan och Sköllersta skola. Kommunstyrelsens behandling av ärendet: Lena Fagerlund föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anslå bildningsförvaltningen 600 000 kronor, i strategisk investering för utbyte av skolmöbler till Folkasboskolan och Sköllersta skola. Beslutsunderlag • TS Strategisk investering, Möbler till Folkasboskolan och Sköllersta skola Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 12 / 517 Strategisk investering, Möbler till Folkasboskolan och Sköllersta skola § 40 26/KS/5 13 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/5 Strategisk investering, Möbler till Folkasboskolan och Sköllersta skola Ärendebeskrivning En del av nuvarande möbler i Folkasboskolan och Sköllersta skola är gamla och slitna och därmed i behov av att ersättas. Bildningsförvaltningen efterfrågar därmed ett utökat utrymme för investeringar av skolmöbler. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anslå bildningsförvaltningen 600 000 kronor, i strategisk investering för utbyte av skolmöbler till Folkasboskolan och Sköllersta skola. Ärendet En del av nuvarande möbler i Folkasboskolan och Sköllersta skola är gamla och slitna och därmed i behov av att ersättas. Det handlar i första hand om bänkar och stolar till klassrummen. Den samlade bedömningen från skolorna innebär uppskattad kostnad på 600 000 kronor. Bildningsförvaltningen nuvarande investeringsutrymme är i anspråkstaget varför medel från kommunstyrelsens strategiska investeringsutrymme föreslås. Inom strategiska investeringar finns det ett utrymme för övriga investeringar inom skola. Ett tillskott av investeringsmedel möjliggör att nya skolmöbler kan ersätta gamla och slita vilket bidrar till en skolmiljö för ökad trivsel och lärande. ☒Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☐Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef 14 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 41 Tertialrapport 2026 Kommunstyrelsen

§ 42 Tertialrapport 2026 Hallsbergs kommun

§ 43 Gemensamma planeringsförutsättningar 2027-2029

§ 44 - Räkenskapssammanställning 2025 för stiftelser förvaltade av Hallsbergs kommun (26/KS/84) Ärendebeskrivning Som förvaltare för stiftelser har Hallsbergs kommun i uppdrag att behandla räkenskapssammanställningarna och revisionsberättelserna avseende 2025. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta: 1. att räkenskapssammanställningarna för 2025 fastställs 2. att revisionsberättelserna för 2025 förklaras behandlade 3. att räkenskapssammanställningarna och revisionsberättelserna för 2025 läggs till handlingarna Kommunstyrelsens behandling av ärendet: Marie Hellgren föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. att räkenskapssammanställningarna för 2025 fastställs 2. att revisionsberättelserna för 2025 förklaras behandlade 3. att räkenskapssammanställningarna och revisionsberättelserna för 2025 läggs till handlingarna Beslutsunderlag • TS Räkenskapssammanställning 2025 stiftelser Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 71 / 517 Räkenskapssammanställning 2025 för stiftelser förvaltade av Hallsbergs kommun § 44 26/KS/84 72 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/84 Räkenskapssammanställning 2025 för stiftelser förvaltade av Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning Som förvaltare för stiftelser har Hallsbergs kommun i uppdrag att behandla räkenskapssammanställningarna och revisionsberättelserna avseende 2025. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta: 1. att räkenskapssammanställningarna för 2025 fastställs 2. att revisionsberättelserna för 2025 förklaras behandlade 3. att räkenskapssammanställningarna och revisionsberättelserna för 2025 läggs till handlingarna Ärendet Hallsbergs kommun förvaltar följande stiftelser: • Syskonen Eriksson i Mötan • Länsmansfonden • Gustaf Widéns studiefond • Maria och Herman Perssons husmodersfond • Hjälpfonden Norrbyhemmets minne • Hallsbergs grundskolors samfond • Hallsbergs sociala samfond • Vibys sociala samfond • Sköllerstas sociala samfond • Samfonden för pensionärer i Viby församling • Makarna Greta och Gustav Svenssons fond Under 2025 har tre av stiftelserna betalat skatt, alla har fått ränta på pengarna som sitter på banken samt en bankavgift om totalt 1550 kr dragits från stiftelserna sammanlagt. Revisionen har konstaterat att räkenskapssammanställningarna upprättats enligt stiftelselagen. Räkenskapssammanställningarna och revisionsberättelserna hålls tillgängliga i en pärm under sammanträdet för den som önskar ta del av dem. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☐Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare 73 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 45 - Ansökan om Länsstyrelsens tillstånd att förbruka tillgångarna för elva stiftelser (26/KS/100) Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun förvaltar 11 donationsstiftelser som uppfyller Länsstyrelsens kriterier för ansökan om tillstånd att förbruka tillgångarna Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att ansöka om Länsstyrelsens tillstånd att omvandla det fasta kapitalet till rörligt kapital och därefter förbruka tillgångarna för det ändamål de är bestämda för eller ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Kommunstyrelsens behandling av ärendet: Marie Hellgren föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ansöka om Länsstyrelsens tillstånd att omvandla det fasta kapitalet till rörligt kapital och därefter förbruka tillgångarna för det ändamål de är bestämda för eller ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Beslutsunderlag • TS Ansökan om Länsstyrelsens tillstånd att förbruka tillgångarna för elva stiftelser • Sammanställning stiftelser Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 74 / 517 Ansökan om Länsstyrelsens tillstånd att förbruka tillgångarna för elva stiftelser § 45 26/KS/100 75 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 3 2026-04-15 Dnr:26/KS/100 Ansökan om Länsstyrelsens tillstånd att förbruka tillgångarna för elva stiftelser Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun förvaltar 11 donationsstiftelser som uppfyller Länsstyrelsens kriterier för ansökan om tillstånd att förbruka tillgångarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att ansöka om Länsstyrelsens tillstånd att omvandla det fasta kapitalet till rörligt kapital och därefter förbruka tillgångarna för det ändamål de är bestämda för eller ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Ärendet Hallsbergs kommun förvaltar 11 donationsstiftelser vilka inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste åren då de saknar fritt kapital eller avkastning. Ingen utdelning har skett under de senaste fem åren eller mer. Kommunstyrelsen kan ansöka hos Länsstyrelsen om tillstånd att förvandla det fasta kapitalet till rörligt kapital och därefter förbruka tillgångarna för det ändamål de är bestämda till eller, om detta ändamål inte längre går att uppfylla, för ett ändamål som så nära som möjligt besvarar det. Stiftelser Totalt eget kapital Stiftelsen Syskonen Eriksson i Mötan 44 911,31 Stiftelsen Gustaf Widéns studiefond 93 608,31 Stiftelsen Hallsbergs grundskolors samfond 340 765,18 Stiftelsen makarna Greta och Gustav Svenssons husmodersfond 137 205,94 Stiftelsen Länsmansfonden 122 506,24 Stiftelsen Maria och Herman Perssons husmodersfond 55 984,01 Stiftelsen Hallsbergs sociala samfond 197 077,05 Stiftelsen Hjälpfonden Norrbyhemmets minne 23 225,40 Stiftelsen Vibys sociala samfond 126 062,11 Stiftelsen samfond för pensionärer i Viby församling 5 889,07 Stiftelsen Sköllersta sociala samfond 81 701,35 Följande villkor ska vara uppfyllda för att erhålla tillstånd att förbruka tillgångarna. Stiftelsen ska • Ha bildats för mer än 20 år sedan • Inte kunnat främja ändamålet de senaste fem åren • Sakna skulder • Ha tillgångar som varit mindre än tio gånger gällande prisbasbelopp de senaste tre räkenskapsåren 76 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 3 2026-04-15 Dnr:26/KS/100 Kommunstyrelsens bedömning är att stiftelserna uppfyller samtliga villkor för att ansöka om Länsstyrelsens tillstånd att få förbruka tillgångarna och därefter upplösas. Om Länsstyrelsen medger tillstånd kommer tillgångarna att i möjligaste mån delas ut i enlighet med ändamålen i respektive stiftelses stadgar eller till ett ändamål som så nära som möjligt uppfyller stiftelsens ändamål. När tillgångarna delats ut kan stiftelserna avslutas. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef Bilagor Sammanställning stiftelser och stiftelsernas ändamål. 77 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 3 av 3 2026-04-15 Dnr:26/KS/100 78 / 517 Bokslut 2025 Bundet eget Fritt eget Förvaltare Kommunstyrelsen: Hallsbergs kommun kapital kapital Verksamhetsområde Ändamål Stiftelsen Syskonen Erikssons i Mötan Stipendiefond 41 766,00 3 145,31 Viby kommun 1959Viby församling Avkastningen utdelas årligen som studiestipendium åt mindre bemedlade från Viby kommun Stiftelsen Länsmansfonden 112 904,00 9 602,24 Hallsbergs tätort Av fondens årliga avkastning skall minst 10% tillföras fondens kapital. Disponibel avkastning skall användas till förskönande av Hallsbergs tätort. Stiftelsen Gustav Widéns studiefond 88 726,00 4 882,31 Viby kommun 1934Viby församling 80% av avkastnngen utdelas til stipendier vid yrkesutbildning företrädesvis för lantbruk mm. Stipendierna skall delas ut så att de blir till verklig hjälp. Ej till teologiska studier. Stiftelsen Maria och Herman Perssons husmorsfond 51 641,00 4 343,01 Ej angivet Den årliga räntan skall användas till beredande av möjlighet för en eller flera husmödrar från bondehem av reaktionsvistelse på semesterhem eller dyligt Stiftelsen Hjälpfonden Norrbyhemmets Minne 21 212,00 2 013,40 Hallsbergs församling Av fondens årliga avkastning skall minst 10% tillföras fondens kapital. Disponibel avkastning skall delas ut till behövande personer inom Hallsbergs församling som till följd av sjukdom är i behov av ekonomisk hjälp. Stiftelsen Hallsbergs grundskolors samfond 314 731,00 26 034,18 Grundskolor i Hallsberg kommun Den årliga ränteavkastningen skall, sedan minst 10% av denna avsatts till grundbeloppet disponeras enligt särskilda bestämmelser. Stiftelsen Hallsbergs sociala samfond 183 734,00 13 343,05 Hallsbergs församling Av samfondens årliga avkastning skall minst 10% läggas till samfondens kapital. Disponibel avkastning skall användas till ekonomisk hjälp till behövande personer inom Hallsbergs församling Stiftelsen Viby sociala samfond 117 738,00 8 324,11 Viby församling Av samfondens årlliga avkastning skall minst 10% läggas till samfondens kapital. Disponibel avkastning skall användas till ekonomisk hjälp till behövande personer inom Viby församling Stiftelsen Sköllersta sociala samfond 75 487,00 6 214,35 Sköllersta församling Av samfondens årliga avkastning skall minst 10%läggas till samfondens kapital. Disponibel avkastning skall användas till ekonomisk hjälp till behövande personer inom Sköllersta församling. Stiftelsen Samfond för pensionärer i Viby församling 5 212,00 677,07 Servicehuset i Vretstorp Av samfondens årliga avkastning skall minst 10% läggas i samfondens kapital. Disponibel avkastning skall varje år delas ut som en extra förplägnad till penionärer som vistas på servicehuset i Vretstorp. Stiftelsen Makarna Greta och Gustav Svenssons fond 132 267,00 4 938,94 Hallsbergs sjukhem Kullängen Avkastningen skall tillfalla Hallsbergs sjukhem för ändamålet: Åtgärder som gör det möjligt att öka sjukhemmets vårdmöjligheter och resurser allt till vårdbehövande och patienters förmån. 1 145 418,00 83 517,97 Totalt Eget Kapital 1 228 935,97 79 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 46 - Årsredovisning 2025 Hallsbergs bostadsstiftelse, Hallbo och Hasselhuset AB (26/KS/102) Ärendebeskrivning Hallsbergs bostadsstiftelse, Hallbo, och dess dotterbolag Hasselhuset har upprättat årsredovisningar för år 2025. Kommunen får dessa för information. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås ta detta som information. Beslut Kommunfullmäktige föreslås ta detta som information. Beslutsunderlag • Årsredovisning 2025 Hallsbergsbostadsstiftelse, Hallbo • Revisionsberättelse 2025 Hallsbergs bostadsstiftelse, Hallbo • Årsredovisning 2025 Hasselhuset AB Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 80 / 517 Årsredovisning 2025 Hallsbergs bostadsstiftelse, Hallbo och Hasselhuset AB § 46 26/KS/102 81 / 517 Styrelsen och verkställande direktören för Hallsbergs Bostadsstiftelse Org nr 875700-1063 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01 2025-12-31 - Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Resultaträkningkoncern Balansräkningkoncern Rapportöver förändringavegetkapital koncern Kassaflödesanalyskoncern Resultaträkningmoderstiftelse Balansräkning moderstiftelse Rapportöverförändringavegetkapital moderstiftelse Kassaflödesanalysmoderstiftelse Noter Underskrifter Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida1/35 82 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 Styrelsen och verkställande direktören för Hallsbergs Bostadsstiftelse, med säte i Hallsberg, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret2025. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelse och revisorerunderperioden 2025-01-01 2025-12-31 - Utsedda av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun Styrelseledamöter, ordinarie Styrelseersättare Camilla Petersen, ordförande Magnus Fahlström Anders Lycketeg, vice ordförande Birgitta Billström Torbjörn Appelqvist, 2:evice ordförande Erik Storsveden Siw Lunander Birgitta Lindström Pettersson Jimmy Olsson Johnny Ring Fördelning: män 3 st, kvinnor 2 st Fördelning: män 3 st, kvinnor2 st Beredningsutskottet har sammanträtt5 gånger (8). Styrelsen har underverksamhetsåret hållit 5 stycken (8) protokollförda sammanträden. Revisorer Roger Edström, lekmannarevisor Göril Thyresson, lekmannarevisor Peter Söderman, Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopersAB Verkställande direktör Rikard Bergström Firmatecknare Stiftelsen hartecknats, förutom av styrelsen i dess helhet, av Camilla Petersen, Anders Lycketeg, Torbjörn Appelqvist och Rikard Bergström två i förening. VERKSAMHET Fastighetsskötsel och administration Fastighetsskötseloch fastighetsnära administration drivs i egen regi. Underhållsarbeten, reparationer och städning skerdels i egen regi och dels på entreprenad. Stiftelsen ägersamtförvaltar bostäder och lokaler i Hallsberg, Pålsboda, Sköllersta, Vretstorp och Östansjö. HasselhusetAB (org.nr. 559025-1186) utgörett helägt dotterföretag till Hallbo. Vv Signerat 2026-04-0813:38:11 UTC Oneflow1D14128677 Sida 2/35 83 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 Flerårsöversikt Verksamhetensekonomiska utveckling KONCERNEN 2025 2024 2023 022 2021 Nettoomsättningtkr 57499 58886 63777 84796 93 613 Rörelseresultat tkr 5829 3 062 2516 67537 11 048 Resultatefterfinansiella postertkr 3274 4285 6275 65475 8228 Balansomslutningtkr 554 246 595 787 592216 695473 654 858 Soliditet4 37,8 34,6 34,2 28,1 19,9 Uthyrningsgrad 246 938,0 98,5 98,8 928,8 98,8 MODERSTIFTELSEN 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättningtkr nm 57921 59371 63 777 84 796 KERSE Rörelseresultat tkr 5875 3 208 2482 -215334 11 247 Resultat efterfinansiella postertkr 3322 4430 6241 65 640 8423 Balansomslutningtkr 555 382 597538 592 814 695 238 654 001 Soliditet24 37,9 34,6 34,2 28,2 20,0 Uthyrningsgrad 4 98,0 98,5 98,8 98,8 98,8 VÄSENTLIGA HÄNDELSER År 2025 har präglats av stabilisering, strategisk utveckling och framtidsinriktade beslut. Efter föregående årsorganisationsförändringharverksamheten underåret stabiliserats och arbetssätten harsatt sig. Samtidigt harflera viktiga investeringar och strukturförändringargenomförts. Strategiskutveckling och styrning Under 2025 har samtliga policys reviderats ellertagitsfram på nyttoch ett nyttövergripande dokument, Ramar för styrdokument, har fastställts. Dokumentet reglerar struktur, ansvarsfördelningoch efterlevnad av styrande dokument och syftartill att skapa långsiktighet, tydlighet och enhetlighet i styrning av stiftelsen. I samband med detta har bland annat en ny uthyrningspolicy antagits. Policyn är nu av merstrategisk karaktär, medan riktlinjer och tillämpningarhanteras avförvaltningen. Affärsplanen har uppdaterats under året med en uppdaterad vision, ny mission samt reviderade mål för kommande period. Styrelsen har även under året avsatt medel och beslutat att utreda möjligheterna till nyproduktion i Östansjö. Projektet omfattar åtta lägenheter på befintligtomt. Nyproduktionochfastighetsutveckling Sköllersta 19 lägenheter — Nyproduktionen i Sköllersta fortlöperenligt plan. Projektet ligger i paritetmed budget och byggnationen bedöms färdigställas tidigare än ursprungligen planerat. Nytorgsgatan 6 65+ boende — Renoveringen och omvandlingen till 65+ boende harfärdigställts underåret. Projektet har ekonomiskt utvecklats mer positivt än förväntat, då statligt investeringsstöd om cirka 8 mnkr beviljats. Nytorgsgatan 8 — Renovering och tillbyggnad Renovering av Nytorgsgatan 8 påbörjades undersensommaren i samband med att Nytorgsgatan 6 färdigställdes. Projektetfortlöper enligt plan med en planerad inflytt sommaren 2026. Vv Signerat 2026-04-0813:38: Onefilow ID14128677 Sida 3/35 84 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 Vretstorp— Återuppbyggnad efter brand Återställandet avfastigheten i Vretstorp harslutförtsenligt plan. Samtliga hyresgäster haråterflyttat och samarbetet med försäkringsbolagetProtector harfungerat bra. Fastighetsnära insamling (FNI) Under 2025 har investeringargenomförts för atttillskapa miljörum och möjliggöra fastighetsnära insamling i delarav beståndet. Arbetet ären anpassningtill kommande lagkrav 2027 och fortsätter under 2026. Ekonomiochfinansiering I enlighet med dettreårsavtal som tecknades 2023 har hyresnivånjusterats med 2,1 24 ijanuari och 2,1 Ai juli 2025, vilket skaparförutsägbarhet försåväl Hallbo som hyresgästerna. Under året har planerad amortering om cirka 49 mnkrgenomförts i samband med att bundet kapital från tidigare fastighetsförsäljningfrigjorts i takt med att lån förfallit. Den totala låneskulden uppgår per 2025-12-31 till 316 783 500 kr. Likviditeten bedöms som stabil. Vakansgraden harvarit stabil underåret. Organisation ochpersonal Organisationen har under 2025 stabiliserats efter föregående årsförändringar. Personalomsättningen är fortsatt låg och i linje med uppsatta mål. Under året har en ny medarbetare rekryterats. Implementeringen av verksamhetssystemet Vitec harsuccessivt satt sig i verksamheten.Arbetet med att optimera och vidareutveckla systemstödet pågårlöpande och bidrar till förbättrade interna processer samt ökad service gentemot hyresgäster. Varumärke och kommunikationsplan Under 2025 har upphandlinggenomförts och entreprenör tilldelatsförarbetet med att stärka Hallbos varumärke och sätta strategierförmarknadsföring. Ett arbete har påbörjats i syfte attstärka Hallbos position på marknaden och tydliggöra bolagets identitet. Arbetet fortsätter under 2026. Sammanfattning År 2025 kan sammanfattassom ett år präglat avframtidstro, stabilitet och optimism. Organisationen har stabiliserats och flera viktiga utvecklingsprojekt har genomförts eller påbörjats. Hallbo stårvid utgången av åretväl rustat förfortsatt utveckling och långsiktigt hållbartillväxt. Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneftowID14128677 Sida4/35 85 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 RISKER I VERKSAMHETEN OCH ÅRETS RESULTAT Stiftelsensresultat efterfinansiella poster uppgår till 3 322 tkr, att jämföra med det budgeterade resultatet om 1 175 tkr. Stiftelsens uppdrag är inte att maximera vinsten utan att kvalitetsförbättravåra bostäderoch områden och svara upp mot det behov av nybyggnation som finnsfrån våra kunder. Underhållet följer numera den plan för investeringari planeratoch löpande underhåll. Riskersom företaget haratt möta är framför allt finansiella. Ränteökningar påverkar resultatet. Prisstegringför el och fjärrvärme ellerextremkyla under längre tid kan innebära att underhållsinsatsen minskar. Även vakanserna kan öka om efterfrågan minskar. PERSONAL Antal årsarbetare (tillsvidareanställda)vid årets slutvar 13 (15) st därav 54 (53) 26 kvinnor. FASTIGHETEROCH LÄGENHETSBESTÅND Hallsbergs Bostadsstiftelse har677 (698) bostadslägenheter med en yta av 43 259 (44 401) kvm. Antalet lokalerär 31 (31) st och ytan är 5 580 (5 580) kvm. Antalet bilplatserär440 (440) st och ytan är 5 720 (5 720) kvm. Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade i Protector Försäkring. SKULDSÄTTNINGOCH RÄNTOR Skuldsättningen är 316 783 000 (365 820 000) kronor eller6 486 (7 319) kronor/kvm bastads- och lakalyta exklusive bilplatser. Underåret haravskrivningargjorts med 9 593 (8 967) tkr. Bruttoräntan, genomsnittet av samtliga erlagda räntor, harvarit 1,60 (1,81) 2. DISPOSITIONAVÅRETS RESULTAT Styrelsen och verkställande direktören föreslår att enligt resultaträkningen åretsvinst om 3 322 tkr jämte tidigare års ansamlade vinst 33 103 tkrtillsammans 36 425 tkr, balanseras i ny räkning. Koncernens och moderstiftelsens resultat och ställningi övrigtframgåravefterföljande resultat- och balansräkningarsamt kassaflödesanalyser med noter. Vv Signerat2026-04-08 13:38:11 UTC Oneflow ID14128677 Sida 5/35 86 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 5 (31) Org.nr875700-1063 Koncernens 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Resultaträkning Tkr Rörelsensintäkter Nettoomsättning Aktiveratarbeteföregen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader Driftskostnader Underhåll och Reparationer Fastighetsskatt Personalkostnader Avskrivningaroch nedskrivningarav materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Resultatfrånfinansiella poster Resultatfrån övriga värdepapperoch fordringarsom är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkteroch liknande resultatposter Räntekostnaderoch liknande resultatposter Resultatefterfinansiella poster Resultatföreskatt Skatt på årets resultat Uppskjutenskatt Årets resultat Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC Oneflow ID14128677 Sida 6/35 87 / 517 gs Bostadsstiftelse 6 (31) Org.nr 875700-1063 Koncernens 2025-12-31 2024-12-31 Balansräkning Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiellaanläggningstillgångar Byggnader, markoch markanläggningar 356936 297401 Inventarier,verktygoch installationer 783 1204 Pågående nyanläggningaroch förskott avseende materiella anläggningstillgångar 59336 34 586 417055 333 191 Finansiellaanläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 40 40 Andra långfristiga fordringar 209 230 249 270 Summa anläggningstillgångar 417304 333461 Omsättningstillgångar Varulagemrm Råvarorochförnödenheter Kortfristigafordringar Kundfordringar 2607 1314 Aktuella skattefordringar 5298 3 890 Förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter 3283 2324 - 11188 7528 Kassaochbank 125 681 254 704 Summaomsättningstillgångar 136942 262327 SUMMA TILLGÅNGAR 554245 595 787 Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 U OneflowID14128677 Sida 7/35 88 / 517 nejjsgaäs gosrepssnyajsa £ )ET( Q1B'u1845400-T09£ YOUJJIUJUS Z0ZS-TZ-ET Z0zv-TZ-ET gejeUSIeNUIuB LA 3931AYdILVT OIHSANT0IY 3851yeduel nunupjoup TOvEZ TLOvEZ yuue1 3831 YyedNPJ IUjPPSIAB et3Is4aSN/3PJ E88LL ES S6O snwuwe 3881yeduej 706 £€06 7090zz YASENPUIUBeJ vAseNuIu3e4 j01nddsyhNnIau SYeR TRuUSjusBE syNIp3J synipas nunapmusnumI T9z 487 ?TL 182 i e i 192L8Z TTL 182 NOUJUSIE SYNIpaJ SYNIpaJ IIINSPUNUSIINI TSv000 Tr80t8 ]DAZIRUIOISSYNIp3J TE 58€ TT866 OAU3esyNIpaJ T 06 T€E9 nddindue yosjuepasJ 02ygo.nigalejpe ulejPas TT9eZ 88zS T8OETT TL0068 SNWWV 3931AVdIIVT OIH SKHNICIY SsSvzvS S6SL8L A SIBua1eIZ70Z9-0r-OB LE:EBIH NLI OuajlOM lOlviC89L/ SPP S/ES 89 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 Koncern rapport över förändringar i eget kapital Tkr Reservfond/ — Balanseradvinst Grund- — Konsoliderings- inkl. Summa La fond årets resultat egetkapital Ingåendeeget kapital 2024-01-01 170432 3434 27 828 201 692 Årets resultat2024 4327 4327 Utgåendeeget kapital2024-12-31 170432 32155 206019 Årets resultat2025 3288 3 288 Utgående egetkapital 2025-12-31 170432 35443 209309 Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 U OneflowID14128677 Sida 9/35 90 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 9 (31) Org.nr875700-1063 Koncernens 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Kassaflödesanalys Tkr Den löpandeverksamheten Resultatefterfinansiella poster Justeringarförpostersom inte ingår i kassaflödet m.m Betald skatt Kassaflödefrån den löpandeverksamheten före förändringaravrörelsekapital Kassaflödefrånförändringari rörelsekapital Förändring avvarulageroch pågående arbeten Förändring kundfordringar Förändringav kortfristiga fordringar Förändring leverantörsskulder Förändringav kortfristiga skulder Kassaflödefrån den löpandeverksamheten Investeringsverksamheten Investeringari materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringari finansiellaanläggningstillgångar Kassaflödefrån investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amorteringavskuld -—-49038 Kassaflödefrån finansieringsverksamheten -49038 Årets kassaflöde -129023 Likvida medelvid åretsbörjan Likvida medel vidårets början 254704 276487 Likvida medelvid åretsslut 125 681 254704 Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 10/35 91 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 10 (31) Org.nr875700-1063 Moderstiftelsens 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Resultaträxkni-ng Tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning Aktiverat arbeteföregen räkning Övriga rörelseintäkter Summarörelseintäkter Rörelsenskostnader Driftskostnader Underhåll och reparationer Fastighetsskatt Personalkostnader Avskrivningaroch nedskrivningar avmateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Resultatfrånfinansiella poster Resultatfrån andelarikoncernföretag Resultatfrån övriga värdepapperochfordringarsomär anläggningstillgångar Övriga ränteintäkteroch liknande resultatposter Räntekostnaderoch liknande resultatposter Summa resultatfrånfinansiella poster Resultatefterfinansiella poster Resultatföreskatt Skatt på årets resultat Årets resultat Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 U OneflowID14128677 Sida 11/35 92 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 11 (31) Org.nr875700-1063 Moderstiftelsens 2025-12-31 2024-12-31 Balansräkning Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiellaanläggningstillgångar Byggnader, markoch markanläggningar 344658 284855 Inventarier, verktygoch installationer 783 1204 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 59 336 34 586 - 404777 320 645 Finansiellaanläggningstillgångar Andelari koncernföretag 8824 8824 Fordringarhos koncernföretag 2427 2427 Andra långfristigavärdepappersinnehav 40 40 Andra långfristigafordringar 209 230 - É - 11500 11521 Summaanläggningstillgångar 416277 332 166 Omsättningstillgångar Varulager mm Råvarorochförnödenheter Kortfristigafordringar Kundfordringar 1118 1315 Fordringarhos koncernföretag 3779 3.097 Aktuella skattefordringar 5296 3 886 Förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter 3283 2324 0 13476 10622 Kassaochbank 125 556 254 656 Summa omsättningstillgångar 139 105 265372 SUMMA TILLGÅNGAR 555 382 597538 Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneftowID14128677 Sida 12/35 93 / 517 Hej|sgatäsgoslepssNn4lajsa TZ )ET( 01B'u1 845400-T09£€ WOPOISINYaJSIUS Z0zS-TZ-ET z0zv-TZ-ET gejPUSIBNUIUuB LA 3931 HVdILVI OIHSAANTAIY 3321yeduej gnupas3621yoduDI ginupgoup TOrEc TLObE yasasajouP /yousoHpaMuBsjoup € vev Erev - TLE 899 TLE899 4423621yoduDi gejeusasep AIuUSIajjaJJ0O4JNS1 EE TOov 8 ILv ysajssasnUe2 EEzZ VvEO - E9vT9 EE TOov snwwe 3331yedueI ZTO76z 709640 T7LUSjUSI(Be SYNIp24 SANIPBJNIYNDPIUSsNI NTL8Z ZTL L8€ T9z 18z ZTL48£ NOJHSFE SYNIP3J S4YNIpaJ IIIYIABPNNUSIUNI TSr000 TB0E8 T3ABIBUJOISSANIpaJ TZ TTT TT 6Tz sgynIpaJ yosXOu2asujosajeB ESS TSO QA43e synipaJ T 008 TC9O nddindue yosluepat o2yjotnIgal1ejpe !uIejPAJ TT 9ETz 88Ts T8z 0€ 8 TLZ LBS SNWWV 3911AVdILVI OIHSANIAIY SSS E8T S6L SE8 A Sibua1eIZ0Z9-0Or-OB LE:EB:UL NILI OUIHOM lOl7IZ89/Z SIPELE/ES 94 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 13 (31) Moderstiftelsens rapport över fö Tkr Balanserad Grund- Konsolider- vinstinkl. Summa fond ingsfond åretsresultat egetkapital Ingående eget kapital 2024-01-01 170432 3434 28674 202 540 Årets resultat 2024 4430 4430 Utgåendeeget kapital 2024-12-31 170432 33 104 206970 Årets resultat 2025 3322 3322 eget kapital 210292 Utgående 2025-12-31 170432 36426 0813:38:N U OneflowID 14128677 Sida 14/35 95 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 14 (31) Org.nr875700-1063 Moderstiftelsens 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Kassafl-ödesanalys Tkr Den löpandeverksamheten Resultatefterfinansiella poster Justeringarförposter som inte ingår i kassaflödet -Betald skatt Kassaflödefrån den löpandeverksamheten föreförändring avrörelsekapital Kassaflödefrån förändringavrörelsekapitalet Förändringavvarulager förändringavkundfordringar förändringavkortfristigafordringar Förändringavteverantörsskulder Förändringavkortfristiga skulder Kassaflödefrån den löpandeverksamheten Investeringsverksamheten Investeringari materiella anläggningstillgångar Försäljningav materiella anläggningstillgångar Försäljningavfinansiellaanläggningstillgångar Kassaflödefrån investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amorteringavskuld -49038 . Åretskassaflöde -129 100 Likvida medelvid åretsbörjan Likvidamedelvid årets början 254 656 276437 Likvida medelvidåretsslut 125 556 254656 Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID 14128677 Sida 15/35 96 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 15 (31) Org.nr875700-1063 NOTER Tkr Not 1 Redovisnings-ochvärderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen och koncernredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna äroförändradejämfört med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter hartagits upptill verkligtvärde avvad som erhållits eller kommeratt erhållas och redovisas i den omfattning det ärsannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer atttillgodogöras stiftelsen och intäkterna kan beräknas på etttillförlitligt sätt. Hyresintäkter Hyresintäkter redovisas i den period som uthyrning avses. Intäkterna redovisas netto efter moms och rabatter. Koncernredovisning Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetaden. Detta innebärattförvärvade verksamheters identifierbara tillgångar och skulder redovisas till marknadsvärde enligt upprättad förvärvsanalys. Överstigerverksamhetens anskaffningsvärde det beräknade marknadsvärdet av de förväntade nettotillgångarna enligt förvärvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Transaktionermellan koncernföretag Koncerninterna fordringaroch skulder samttransaktionermellan koncernföretag liksom orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras också såvida inte transaktionen motsvararett nedskrivningsbehov. Förändring av internvinst under räkenskapsåret hareliminerats i koncernresultaträkningen. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. VV Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 16/35 97 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 16 (31) Org.nr875700-1063 Följande avskrivningsprocent tillämpas: Komponent Avskrivning(år) Stomme 100 Fasad 50 Yttertak 50 Badrum 40 Kök 40 Trapphus 50 Tekniska installationer 40 Ytskikt ochvitvarormm 20 Markanläggningar 40 Övrigt Avskrivning(24) Maskineroch andra tekniska anläggningar24 3,33-20 Byggnadsinventarier4 5 Övriga inventarier96 20 Komponentindelning Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när komponenterna harväsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del avden gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärdeaktiveras. Utgifterför löpande reparationeroch underhåll redovisas som kostnader. Finansiella instrument Finansiella instrumentvärderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när stiftelsen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångartas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut elleröverförts och stiftelsen överfört i stort sett alla risker och förmånersom ärförknippade med äganderätten. Finansiella skuldertas bortfrån balansräkningen närförpliktelserna har reglerats eller på annatsätt upphört. Andelaridotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efteravdrag föreventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdetingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott läggstill anskaffningsvärdet närde uppkommer. Andralångfristigavärdepappersinnehav Placeringari värdepapper som äranskaffade med avsikt att innehas långsiktigt har redovisats till sina anskaffningsvärden.Varje balansdag görs bedömning om eventuellt nedskrivningsbehaov. Kundfordringar/kortfristigafordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångartill det belopp som förväntas bli inbetalt efteravdragförindividuellt bedömda osäkra fordringar. Låneskulderoch leverantörsskulder Låneskulderoch leverantörsskulder redovisas initialttill anskaffningsvärde efter avdragför transaktionskostnader. Skiljersig det redovisade beloppetfrån det belopp som ska återbetalasvid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnadöver lånets löptid med hjälp av instrumentetseffektivränta. Härigenom överensstämmervid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Vv Signerat2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID 14128677 Sida 17735 98 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 N V an i e d l d ä v s g a k g r r n j i e v in n b g i a s n l t g a il s n l p g s r d å ö n a v g g n a b i r n n e g a d . ö a m N v e f s i d n o s a k m n ri s v d i n e e i l t n la f g in a s n n k s l e ä r i g n o d g m i n k i a v n t ä g io r s d n ti e e l n l r g e p å d å n g g n å a e n d r g s e k n ri b v e n d in ö g m s s be v h a o ra v b av es n t å å g e o n n de av oc d h e p fi r n ö a v n a s s iella individuellt. L D l f a e ö v e å a r a f r s d s a e e e i l d n t l a e o e g g r k v a . a o i v s r L n t a e a e o s n l a m s s k i o i n l s m a k g s a a s a v i n f r g i i l i c s ä f k e t g e e r g a n r n s o i f l n c a e h g s a t s s s f t i t ö i n ä l r l g l g d l e s å e n n l å a g r s r l o i e s g m l o l e e m n o r p o s ä e o c r r h m f a ö t r i r o e o k m d n n o e s i v p ä ll i t p s t l a a n e d s i a n e s f g i in m s g ti e . l d l D g t å e i ä l n v l t g g e il r å l b g n le e å g a n r e o s g n i e a n n r i g n d s p t o e e e m r a h i v o a f r d ö n e ö r ä n e r v . t e l a e r g g a e s å t i t n t ä g r ti p l l l e e a ri s o e d g e iv n are T I u n o n k t d a o e l m r s li k s g t a g s t k t an a u t d t t g e e ö r t r r s an a s v a a k k ti t o u n ell re s d k o a v tt is o a c s h d u ir p e p k s t k m ju o te t n eg s e k t at k t. ap S i k ta a l tt v e a r rv re id do ti v l i l s h a ö s ra i n r d es e u s lt k a a tr tt ä e k e n f i f n e g k e te n r , r u e t d o o m vi d sa å s i eget kapital. A A in k k k t t o u u e m e l l l l st s s s k k k a a a t t t t t t a s v o s m er ä i n n n k u om in s t t e sk r a e t d t o f v ö i r sa in ts n . e A v k a t r u a e n l d l e sk r a ä t k t e b n e s r k ä a k p n s a å s r u sa ti m fr t ån de d n en de s l k a a v tt t e i s d a ig ts ar s e om räk g e ä n ll s e k r a p p e s r års balansdagen. U U u e o h B g p c u p p e h e p r p p l n o s s s d f k p ö k k e p j p r j j u t o u u e t s t r t n e e e t e n n n d b i o b s a s s i v k a s k g k i e l a a h a s a r t t e a t n t a t t t d e s s h e s e r n ä p ä k n v k å u a f ä n l ö t d d r i t r d n e l i r i g e s e g f t e r k d n a t f o a i ö m . l t v l r t U i t e o s i m s d p b a a s p e o e t n s t s s f s k k ö e v a j a r r u a n t a o t r t v e l a a c ä l n n d a h n d e s d s s e k k a k r a a e t a s i t t s t l t t k t l e e e e g a r p f r å t v o l e t n i e e r g k g d r m l t r e i e e ä a g r f l s n a l t s e s e o i r t r r g e s m e s a m o d k m o u ä u p v r l n o d i o b d r s f b ä a e e ö r s e s r r a s l s v f u k k ö s ä t o a r k a n t t i d a t t t l a s a v l e n a s d d a v p r e å d d a e t e g r r r e r a e s r , b g g s v a e d i . i l l n r o l a V v a n c n e ä k a t s r r s e d d s m r a r ä e e e g r r d p s r i e o n e o p n v d g r e ä i e o k o s r n v t c a a i i h s v b s s e a s a h k s o s a r i m e l e r i l n r g n i a t l n a e e e s d n t r e p e a r å s. nuvärdeberäknats. U re p d p o s v k is ju a t s en i d s e k n at o te m fo fa r t d tn ra in n g a d v e se t e ä n r d s e an u n n o d li e k r t sk a o tt tt a s v a d v r d a r g a e g n el k l a e n ra a n v d rä r k a n f a r s am m t o id t a fr s a k m at t t i e d m a ä s s k s a i t g t a em a ä v s d s r i a g g a överskott. E E K e sk r r r o s u s s r ä ä ä l t d t f t t t t t r n n n i d s i i i å t n n n ig g d g g a a e a e r r t e f t t r t f i i e i s l l n l ä r l n a t a a t s n n n v s e i s s t n n l t ä u ä g l l l t l a e l a d d r g d a a a u l a a t n g v e s ö s ll t e r e ä s r r ll a a n i l n v i l n f a o b g f r l o a m ( n r p e m d e l n l e a s f r n i ö o a n r v n p a ) t l e . ik r l K ö s te ä n o l t e r s t r t n e f , r i a i b n s t e g t t i t a g a b r a l e d s t e o a r s m l s e a ä m t f u t ö e n t r s i e e t n n e t g a r a e , g r r e b s t e r ä e t t l a d t ä n l o m d i v n n i f g s a r a å r t s n i t l i v l l s l a o fö r d m o l e j , d k a b o n a o v s s n t t n e ä u n a l s l d d t o i a o c d . h c ig h a e re n händelse och en tillförlitliguppskattning av beloppetkan göras. K K a a s s s s a a f fl l ö ö d d e e s s a a n n a a l l y y s s en upprättas enligtindirekt metod. Det redovisade kassaflödetomfattarendast transaktioner som medfört in-ellerutbetalningar. S oc o h m a l n ik d v r i a da kr m ed ed it e in l s k t l i a tu ss t i s fi a c m er t ar ko fö rt r f e r t is a t g ig e a t, l f i ö kv ru id t a om pla k c a e s r s i a n m ga e r d s e o t, m di ä s r po n n o i t b e l r a ad ti e llg p o å d e o n h m av a a r n k d n e a n ds h p o l s at b s a o n c k h er OneflowID14128677 Sida18/35 Vv Signerat 2026-04-0813:38:11UTC 99 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 18 (31) Org.nr875700-1063 har en kortare löptid än tre månaderfrån anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrademedel redovisas i investeringsverksamheten. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet(36) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reservermed avdragför uppskjutenskatt) i förhållandetill balansomslutningen. ter i förhållande av hyresintäktervid full uthyrning av alla objekt. Not 2 Uppskattningaroch bedömningar Upprättande av årsredovisningenligt K3 kräveratt företagsledning och styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källortill osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebären betydande risk för en väsentligjustering av de redovisadevärden förtillgångaroch skulder i framtiden. Uppskattningaroch bedömningar baseras på historiskerfarenhet och andra faktorer som under rådande förhållanden ansesvara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningaroch bedömningaranvänds sedan för attfastställa redovisadevärden på tillgångar och skuldersom inte framgårtydligt från andra källor. Uppskattningaroch bedömningar ses över årligen. Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningarkan komma att avvika från nuvarande uppskattningaroch bedömningar. Effekten av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen underdet räkenskapsårsom ändringen görs samt framtida räkenskapsårom ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår. Uppskattningaroch bedömningar har skett i samband med värderingen av stiftelsensfastighetsbestånd avseende nuvärdesdiskonteringen avframtida kassaflödesöverskott. Inga övriga väsentliga uppskattningaroch bedömningar hargjorts i årets bokslut. Som en följd av de s.k. K3-reglerna prövas årligen värdet avstiftelsensfastigheter. En avgörande koefficient för att bedöma värdet är de hyresintäkteroch driftkostnader som en fastighet genererar, även avkastningskrav ären parameter. Denna parameterär en bedömning avvad marknaden är beredd att betala för en fastighet i stiftelsens beståndjämfört med länet och riket i övrigt. Stiftelsen använder en oberoendevärderingsman till attvärdera fastighetsbeståndet. Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida19/35 100 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 19 (31) Org.nr875700-1063 Not 3 Nettoomsättningensfördelning Koncernen Nettoomsättningen perrörelsegren Hyresintäkterbostäder Hyresintäkterlokaler Hyresintäktergarageoch bilplatser Avgårrabatthyresgäststyrt underhåll Avgårhyresbortfall" Förvaltningsintäkter Moderstiftelsen Nettoomsättningen perrörelsegren Hyresintäkterbostäder 53 311 Hyresintäkterlokaler 5878 Hyresintäktergarageoch bilplatser 1659 Avgårrabatt hyresgäststyrt underhåll -449 Avgår hyresbortfall” -5 613 Förvaltningsintäkter 3136 | 57923 "en stordel av hyresbortfallet är den kostnad som uppstår i och med attstiftelsen valtatt ha evakueringslägenheterför ROT-projekt i eget bestånd. Not 4 Operationella leasingavtal därstiftelsen är leasegivare Noten avserbåde moderstiftelsenoch koncernen Fordran avseendeframtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbaraleasingavtal,förfallertill betalningenligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom ettår 5076 4784 Senareän ettårmen inom fem år 6507 3094 Senare än fem år 2 0 i . 11585 7877 Underperioden harstiftelsen erhållitvariabla leasingavgiftertill ett värdeav 5 138 (5025)tkr. Vv Signerat2026-04-08 13:38:11 U OneflowID 14128677 Sida 20/35 101 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 20 (31) Org.nr875700-1063 Not 5 Arvodetill revisorer Noten avserbåde moderstiftelsen och koncernen Med revisionsuppdragavses granskningavårsredovisningenoch bokföringen samt styrelsensochverkställande direktörensförvaltning, övriga arbetsuppgifter som detankommer på bolagets revisorattutföra samt rådgivning ellerannat biträde som föranleds av iakttagelservid sådan granskning ellergenomförandet avsådana övriga arbetsuppgifter. 2025-12-31 2024-12-31 Öhrlings PricewaterhouseCoopersAB Revisionsuppdrag Övriga tjänster Not 6 Operationella leasingavtal därstiftelsen är leasetagare Noten avserbåde moderstiftelsen och koncernen Årets leasingkostnaderavseende leasingavtal, uppgårtill 650(1 122) tkr. Framtida leasingavgifter,för icke uppsägningsbara leasingavtal,förfallertill betalningenligtföljande: 2025-12-31 2024-12-31 Inom ett år Senareän ettårmen inom femår Senare än fem år Vv Signerat2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 21/35 102 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 21 (31) Org.nr 875700-1063 Not 7Anställda och personalkostnader Noten avserbåde moderstiftelsenoch koncernen Medelantaletanställda Kvinnor Män Lönerochandra ersättningar Styrelseoch verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader förstyrelseoch verkställande direktör Pensionskostnaderförövriga anställda Övriga sociala avgifterenligt lagoch avtal Uttagsskatt Totala löner,ersättningar,sociala kostnaderoch pensionskostnader Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnori styrelsen Andel män i styrelsen Andel kvinnorblandövriga ledande befattningshavare Andel män blandövriga ledande befattningshavare Uppsägningoch avgångsvederlag Uppsägningstiden ärsex månader, oavsettvem som initierar uppsägningen. Om stiftelsen sägeruppVD utan grundföromedelbartavskedande utgårdärutöverett avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner, utbetalt månadsvis. Avgångsvederlagetreduceras med inkomstfrån annan anställning eller uppdrag under den period vederlaget löper. Stiftelsen har rätt att underuppsägningstiden omgåendeskiljaVD helt ellerdelvisfrån samtliga angelägenhetersom rörstiftelsen. Avgångsvederlag utgårinte om anställningen upphörtillföljd avVD:s pensionering elleromVD beviljas hel sjukersättning. Not 8 Resultatfrån övrigavärdepapper och fordringarsom äranläggningstillgångar Noten avserbåde moderstiftelsenoch koncernen Erhållen återbäring Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 22/35 103 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 22 (31) Org.nr875700-1063 Not 9 Räntekostnaderoch liknande resultatposter Noten avserbåde moderstiftelsenoch koncernen Räntekostnader, Borgensavgift Hallsbergs kommun Övriga räntekostnader Not 10Skatt på årets resultat ncernen Aktuell skatt Uppskjuten skatt Skattpå åretsresultat Procent Procent Redovisat resultatföreskatt Skatt enligtgällandeskattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt avej aktiverat underskottsavdrag Skattemässigjustering avskrivningav byggnader Skattemässigjusteringavseende realisationsresultatvid försäljning av fastigheter Redovisad skattekostnad Vv Signerat 2026-04-0813:38: Oneflow ID 14128677 Sida 23/35 104 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 Moderstiftelsen Aktuell skatt Uppskjuten skatt - Skattpåårets resultat Procent Procent Redovisat resultatföre skatt Skattenligtgällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt avej aktiverat underskottsavdrag Skattemässig justeringavskrivningarav byggnader Skattemässigjusteringavseende realisationsresultatvid försäljning av fastigheter Skatt hänförligtilltidigare års redovisade resultat Redovisad skattekostnad Not 11 Uppskjuten skatt Koncernen Uppskjutna skatteskulder Koncernmässigtövervärde på byggnader Uppskjutna skatteskuldersom redovisas i balansräkningen: Uppskjutna skatteskulder Ingående anskaffningsvärde lanspråktagna fordringar Omvärdering ändrad skattesats - Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC Oneflow ID 14128677 Sida 24/35 105 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse Org.nr875700-1063 Koncernen 2025 2024 Bokföringsmässigtvärde 356 936 297401 Skattemässigavärden 340 162 280 515 Temporärskillnadfastighet -16 774 -16885 Koncernmässigt övervärde -8951 -9 160 Uppskjuten skatteskuld/fordran påtemporära skillnader -3455 -3478 Skattemässigt underskott -42 487 -46 922 Uppskjutenskattefordran ej utnyttjatunderskottsavdrag -8 752 -9 666 Nettofordran(ej redovisad) 5297 6188 Moderstiftelsen 2025 2024 Bokföringsmässigtvärde 344658 284 855 Skattemässiga värden 337 420 277 670 Temporärskillnadfastighet -7 238 -7 185 Koncernmässigt övervärde [0 [4] Uppskjuten skatteskuld/fordranpåtemporära skillnader -1491 -1480 Skattemässigt underskott -42 605 -46 942 Uppskjutenskattefordran ej utnyttjatunderskottsavdrag 8777 9670 - Nettofordran (ej redovisad) 7286 8190 Outnyttjade underskottsavdrag uppgårinom koncernen till totalt 42 487tkr. Avförsiktighetsskäl harkoncernen valtatt ej aktivera den uppskjutnaskattefordran som underskottet och temporäraskillnadergenererar. Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 25/35 106 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 25 (31) Org.nr875700-1063 Not 12 Byggnader, markoch markanläggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 536270 472 497 Årets omklassificeringar 0 [4] Årets investeringar 69 160 65 245 Försäljningar/utrangeringar -1196 -1472 - - Utgåendeackumulerade anskaffningsvärden 604234 536 270 Ingående avskrivningar -227 592 -220416 Försäljningar/utrangeringar 952 1472 Årets avskrivningar -9381 -8B 648 Utgåendeackumuleradeavskrivningar -236021 -227 592 Ingående nedskrivningar -11 277 -11 277 Försäljningar/utrangeringar 0 [| Utgåendeackumulerade nedskrivningar -11 277 -11 277 Utgående redovisatvärde 356936 297 401 Moderstiftelsen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 521373 Årets omklassificeringar 0 Årets investeringar 69 160 65 245 Försäljningar/utrangeringar -1196 -1 472 Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 589337 521 373 Ingående avskrivningar -225 241 -218 333 Försäljningar/utrangeringar 952 1472 Åretsavskrivningar -9 113 -8 380 Utgåendeackumulerade avskrivningar -233402 -225 241 Ingående nedskrivningar -11 277 -11 277 Försäljningar/utrangeringar [0 [4] - Utgåendeackumulerade nedskrivningar -11277 -11 277 Utgående redovisat värde 344658 284855 Fastigheternavärderades införärsbokslutet 2024-12-31 till 590 700tkr(HasselhusetAB 13 000tkr). Oberoende värderingsman haranväntsförattvärderafastighetsbeståndet.Värderingen beaktardels nuvärdet avframtida kassaflöden och dels nyligengenomförda transaktioner mellan oberoende parter på en marknad med väsentligen samma förutsättningar. Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OnefiowID 14128677 Sida 26/35 107 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 26 (31) Org.nr875700-1063 Not 13 Inventarier,verktyg och installationer Noten avser både moderstiftelsenoch koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden : 4741 10 180 Åretsanskaffningar [0] Försäljningar/utrangeringar 5439 - 0 Utgåendeackumulerade anskaffningsvärden 4741 Ingående avskrivningar -8 270 Försäljningar/utrangeringar Åretsavskrivningar Utgåendeackumulerade avskrivningar Utgående redovisatvärde Not 14 Pågående nyanläggningar Noten avserbådemoderstiftelsenoch koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början 34 586 56896 Årets utgifter 87909 42936 Åretsomklassificeringar -63 160 -65 245 Åretsomkostnadsförda belopp 0 [0] 59336 34586 59336 34586 Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 OneflowID 14128677 Sida 27/35 108 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 27 (31) Org.nr875700-1063 Not 15 Andelar i koncernföretag Moderstiftelsen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 8824 8824 Utgåendeackumulerade anskaffningsvärden 8824 8 824 Utgående redovisat värde 8824 8824 Not 16Specifikation andelar i koncernföretag Moderstiftelsen Kapital- Rösträtts- Namn andel andel HasselhusetAB 50 100 Org.nr Säte Eget kapital Resultat HasselhusetAB 559025-1186 Hallsberg VEVA 133 Not 17 Fordringar hos koncernföretag Moderstiftelsen Avserlångfristigtlåntill HasselhusetAB 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 2427 2427 Utgåendeackumulerade anskaffningsvärden 2427 Utgående redovisatvärde 2427 Vv Signerat2026-04-0813:38:11 UTC OneflowID 14128677 Sida 28/35 109 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 28 (31) Org.nr875700-1063 Not 18Andra långfristiga värdepappersinnehav Noten avserbåde moderstiftelsenoch koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Andelari Husbyggnadsvaror HBVförening Not 19Andra långfristiga fordringar Noten avserbådemoderstiftelsenoch koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden Tillkommandefordringar Avgåendefordringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisatvärde Not 20 Förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter Noten avserbådemoderstiftelsenoch koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda kostnader Förutbetalda leasingavgifter Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 29/35 110 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 29 (31) Org.nr875700-1063 Not 21 Skulder till kreditinstitut Noten avserbådemoderstiftelsenoch koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Kommuninvest Förfallersenare än ett årmen inomfemårefter balansdagen 316783 365 820 Förfallersenare än fem årefterbalansdagen 0 [0] 316783 365 820 Not22Skulder som avserflera poster Noten avserbåde moderstiftelsen och koncernen Företagets lån om 316 783 (365 820)tkrredovisas underföljande posteribalansräkningen: 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder Skuldertill kreditinstitut 162 783 217 783 162783 217 783 Kortfristigaskulder Skuldertill kreditinstitut 154000 148038 - 154000 148038 Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Notenavserbåde moderstiftelsen och koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna semesterlöner 743 890 Upplupnasociala avgifter 234 280 Upplupna räntekostnader 748 1204 Förutbetatda hyror 4120 4143 HLU-rabatter 451 436 Övriga upplupna kostnader 5337 1874 11632 8826 Vv Signerat2026-04-08 13:38:11 U OneflowID14128677 Sida 30/35 111 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 30 (31) Org.nr875700-1063 Not 24Justeringför postersom inte ingår i kassaflödet Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 10105 9235 Utrangeringar [0] Förlust/vinstvid försäljningavanläggningstillgångar -755 Erhållen, ej utbetalad återbäring HBV -79 8401 Moderstiftelsen 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 9593 8967 Utrangeringar Förlust/vinstvid försäljningavanläggningstillgångar -53 Erhållen, ej utbetalad återbäring HBV Not25 Eventualförpliktelser Noten avserbådemoderstiftelsen och koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Eventualförpliktelser AnsvarsförbindelseFastigo -04-0813:38:11 OneflowID14128677 Sida 31/35 112 / 517 Hallsbergs Bostadsstiftelse 31 (31) Org.nr875700-1063 Underskrifter Årsredovisningen beslutades 2026-03-26 Hailsberg Underskriven den dagsomframgåravelektronisk underskrift Camilla Petersen Anders Lycketeg TorbjörnAppelqvist Styrelseordförande Vice ordförande 2:eviceordförande Siw Lunander JimmyOlsson Ledamot Ledamot Rikard Bergsti Verkställande direktör Vårrevisionsberättelse harlämnats den dagsomframgåravelektronisk underskrift Roger Edström GörilThyresson PeterSöderman Av Hallsbergs Kommun AvHallsbergs Kommun Auktoriserad revisor utsedd revisor utsedd revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopersAB Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 32/35 113 / 517 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERASB 556029-6740 Sverige SigneratmedSvenskt BankID 2026-04-08 13:38:11 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBanklD:PETERSÖDERMAN PeterSöderman SeniorManager Leveranskanal:E-post Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 OneflowID 14128677 Sida 33/35 114 / 517 HALLSBERGS BOSTADSSTIFTELSE 875700-1063 Sverige SigneratmedSvenskt BankID -03-26 12:35:18 UTC Undertecknare Namn returneratfrånSvensktBankID:CamillaAnnettePetersen Camilla Petersen Styrelseordförande Leveranskanal:E-post SigneratmedSvensktBankID 2026-03-26 12:29:36 UTC Undertecknare Datum NamnreturneratfrånSvensktBankIlD:ANDERSGUNNARLYCKETEG AndersLycketeg Leveranskanal:E-post Signeratmed SvensktBankID 2026-03-2820:38:15 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: DanTorbjörnAppelqvist TorbjörnAppelqvist Leveranskanal:E-post SigneratmedSvensktBankID 2026-03-2707:54:49 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID:SIVLUNANDER SiwLunander Leveranskanal:E-post SigneratmedSvensktBankID 2026-04-0713:30:30 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: JIMMYOLSSON JimmyOlsson Leveranskanal:E-post SigneratmedSvensktBankID 2026-03-2707:41:31 UTC Undertecknare Datum Namnreturneratfrån SvensktBankID: RolfRikardEmanuel Bergström Rikard Bergström Leveranskanal:E-post VV Signerat 2026-04-0813:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 34/35 115 / 517 ROGER EDSTRÖM Sverige SigneratmedSvenskt BankID 2026-03-26 12:27:18UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID:ROGER EDSTRÖM RogerEdström Leveranskanal:E-post GÖRIL THYRESSON Sverige Signerat med SvensktBankID 2026-03-2707:52:46 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankiD:GÖRILTHYRESSON GörilThyresson Leveranskanat:E-post Vv Signerat 2026-04-08 13:38:11 UTC OneflowID14128677 Sida 35/35 116 / 517 isionsberättelse Till styrelsen i Hallsbergs Bostadsstiftelse, org.nr 875700-1063 Rapport om årsredovisningen Uttalande Viharutförtenrevisionavårsredovisningenochkoncernredovisningen förHallsbergsBostadsstiftelse förår2025. Enligt våruppfattningharårsredovisningenupprättatsienlighetmedårsredovisningslagenochgeren i allaväsentligaavseendenrättvisandebildavstiftelsensfinansiellaställningperden31december 2025 och avdessfinansiellaresultatochkassaflödeföråretenligtärsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen ärförenligmedårsredovisningensövrigadelar. Grund för uttalande Viharutfört revisionenenligtInternational StandardsonAuditing(ISA)ochgodrevisionssediSverige. VårtansvarenligtdessastandarderbeskrivsnärmareiavsnittetDenauktoriseraderevisornsansvaroch Deicke-kvalificerade revisorernasansvar. Viäroberoendei förhållandetillstiftelsenenligtgodrevisorssediSverige.Jagsomauktoriserad revisor harfullgjort mittyrkesetiskaansvarenligtdessakrav. Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräckligaochändamålsenligasomgrundförvårt uttalande. Styrelsens ansvar Detärstyrelsensomharansvaretförattårsredovisningenupprättasochattdengerenrättvisandebild enligtårsredovisningslagen. Styrelsenansvarar även för deninternakontrollsomdenbedömerär nödvändigförattupprättaenårsredovisningsominteinnehållernågraväsentligafelaktigheter,varesig dessaberorpåoegentligheterellerpåmisstag. Vid upprättandetavårsredovisningenansvararstyrelsenförbedömningenavstiftelsensförmågaatt fortsättaverksamheten. Den upplyser, närsåärtillämpligt. omförhållandensomkanpåverkaförmågan attfortsättaverksamhetenochattanvända antagandet om fortsattdrift.Antagandetomfortsattdrift tillämpasdockinteomstyrelsenavserattupphöra medverksamheten ellerinteharnågotrealistiskt alternativtillattgöradetta. Den auktoriserade revisorns ansvar JagharattutförarevisionenenligtInternationalStandardsonAuditing(ISA)ochgodrevisionssediSverige. Mittmålärattuppnåenrimliggradavsäkerhetomhuruvidaårsredovisningensomhelhetinte innehållernågra väsentligafelaktigheter,varesigdessaberorpåoegentligheterellerpåmisstag, ochatt lämnaen revisionsberättelsesominnehållerminauttalanden. Rimlig säkerhetär en höggradav säkerhet, menäringen garanti förattenrevisionsomutförsenligtISAochgodrevisionssediSverigealltidkommerattupptäckaen väsentligfelaktighetomensådanfinns. Felaktigheterkanuppståpågrundavoegentligheterellermisstagoch ansesvaraväsentligaomdeenskiltellertillsammansrimligenkanförväntaspåverkadeekonomiskabeslutsom användarefattarmedgrundiårsredovisningen. Som del avenrevisionenligtISAanvänderjagprofessionelltomdömeochharenprofessionelltskeptisk inställningunderhelarevisionen.Dessutom: + — identifierarochbedömjeagrriskernafi entligafelaktigheteri årsredovisningen,varesigdessa berorpåoegentligheterellerpå misstag,utformaroch utförgrans rderblandannatutifrån dessariskerochinhämtarrevisionshbevissomärtillräckligaochändamålsenligaförattutgöraen Vv Signerat 2026-04-0916:50:51 UTC OneflawID 14241202 Sida 1/4 117 / 517 grundförminauttalanden. Riskenförattinteupptäckaenväsentligfelaktighettillföljdav oegentligheterärhögreänförenväsentligfelaktighetsomberorpåmisstag,eftersomoegentligheter kaninnefattaagerandeimaskopi,förfalskning,avsiktligautelämnanden,felaktiginformationeller åsidosättandeavinternkontroll. É agmigenförståelseavdendelavstiftelsensinternakontroll somharbetydelseförmin revision förattutformagranskningsåtgärdersom ärlämpliga medhänsyntillomständigheterna, men inteföratt uttalamigom effektiviteteniden internakontrollen. utvärderjaagrlämpligheteni deredovisningsprincipersomanvändsoch rimlighetenistyrelsens uppskattningariredovisningenochtillhörandeupplysningar. drar jagenslutsatsomlämpligheteni attstyrelsenanvänderantagandetomfortsattdriftvid upprättandetavårsredovisningen.Jagdrarocksåenslutsats, medgrundideinhämtade revisionsbevisen,omhuruvidadetfinnsnågonväsentligosäkerhetsfaktorsomavsersådana händelserellerförhållandensomkanledatillbetydande tvivelomstiftelsensförmågaattfortsätta verksamheten.Omjagdrarslutsatsenattdetfinnsenväsentligosäkerhetsfaktor,måstejagi revisionsberättelsenfästauppmärksamheten påupplysningarnai årsredovisningenomden väsentligaosäkerhetsfaktorneller, omsådanaupplysningarärotillräckliga, modifierauttalandetom årsredovisningen. Minaslutsatserbaseraspåderevisionsbevissominhämtasframtilldatumetför revisionsberättelsen. Dockkanframtidahändelserellerförhållandengöraattenstiftelseintelängre kan fortsättaverksamheten. utvärderjaagrdenövergripandepresentationen,strukturen och innehålletiårsredovisningen, däribland upplysningarna, ochomårsredovisningenåtergerdeunderliggandetransaktionernaoch händelsernapåettsättsomgerenrättvisandebild. Jagmåsteinformerastyrelsenomblandannatrevisionensplaneradeomfattningoch inriktningsamt tidpunktenförden. Jagmåsteocksåinformeraombetydelsefullaiakttagelserunderrevisionen, däriblandeventuellabetydandebristerideninternakontrollen som jag identifierat. De icke-kvalificerade revisorernas ansvar Viharattutföraenrevisionenligtstiftelselagenochdärmedenligtgodrevisionssed iSverige.Vårtmålär attuppnåenrimliggradavsäkerhetomhuruvidaårsredovisningenharupprättatsienlighetmed årsredovisningslagenochomårsredovisningengeren rättvisandebildavstiftelsensresultatoch ställning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utövervårrevisionavårsredovisningenharviäven utförten revision avstyrelsensförvaltningför HallsbergsBostadsstiftelseförår2025. Enligt våruppfattningharstyrelseledamöternaintehandlati stridmedstiftelselagen, stiftelseförordnandetellerårsredovisningslagen. Grund för uttalande Viharutfört revisionenenligtgodrevisionssediSverige,Vårtansvarenligtdennabeskrivsnärmare i avsnittetRevisorernasan roberoendeiförhållandetillstiftelsenenligtgodrevisorssedi . Sverige. Jagsomauktoriseradrevisorhariövrigtfullgjort mittyrkesetiskaansvarenligtdessakrav. Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräckligaoch ändamålsenligasomgrundförvårt uttalande. Styrelsens ansvar Detärstyrelsensomharansvaretfö valtningenenligtstiftelselagenochstiftelseförordnandet. 2av3 Vv Signerat2026-04-0916:50:51 UTC OneftowID 14241202 Sida 2/4 118 / 517 Revisorernas ansv Vårtmålbeträffanderevisionen avförvaltningen, ochdärmedvårtuttalande, ärattinhämta revisionsbevisförattmeden rimliggradavsäkerhetkunnabedöma omnågon styrelseledamotinågot väsentligtavseende: + — företagitnågonåtgärdelergjortsigskyldigtillnågonförsummelsesomkanföranleda ersättningsskyldighet motstiftelsenelleromdetfinnsskälförentledigande, eller pånågotannatsätthandlati stridmedstiftelselagen,stiftelseförordnandeteller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhetärenhöggrad av säkerhet, men ingengarantifö isionsomutförsenligtgod revisionssed iSverigealltidkommerattupptäckaåtgärdereller försummelsersomkanföranleda ersättningsskyldighet motstiftelsen. Som endelaven revisionenligtgodrevisionssed i Sverigeanvänderdenauktoriseraderevisorn professionelltomdömeochharen professionelltskeptisk inställningunderhelarevisionen. Granskningenavförvaltningengrundarsigfrämstpå revisionenavräkenskaperna.Vilkatillkommande granskningsåtgärdersom utförsbaseraspådenauktoriseraderevisornsprofessionellabedömningoch övrigavalda revisorersbedömningmed utgångspunkti riskochväsentlighet. Detinnebärattvifokuserar granskningenpåsådanaåtgärder,områdenoch förhållandensomärväsentligaför verksamhetenochdär avstegochöverträdelserskullehasärskildbetydelseförstiftelsenssituation. Vigårigenomochprövar fattadebeslut,beslutsunderlag,vidtagnaåtgärderochandraförhållandensomärrelevantaförvårt uttalande. Hallsbergdendagsomframgåravvärelektroniskasignatur PeterSöderman GörilThytesson RogerEdström Auktoriseradrevisor ÖhrlingsPrieewaterhouseCoopersAB 3av3 Vv Signerat2026-04-0916:50:51 UTC OneflowID14241202 Sida 3/4 119 / 517 Deltagare ÖHRLINGS PRICENWATERHOUSECOOPERASB 556029-6740 Sverige SigneratmedSvenskt BanklD 2026-04-08 13:37:34 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: PETERSÖDERMAN PeterSöderman SeniorManager Leveranskanal:E-post GÖRILTHYRESSON Sverige Signeratmed SvensktBankID 2026-04-09 13:26:55 UTC Undertecknare Datum Namnreturneratfrån SvensktBankiD:GÖRILTHYRESSON GörilThyresson Leveranskanal:E-post ROGER EDSTRÖM Sverige Signerat med SvensktBanklD 2026-04-09 16:50:51UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankiD:ROGEREDSTRÖM RogerEdström Leveranskanal:E-post Vv Signerat 2026-04-0916:50:51 UTC Oneflow ID14241202 Sida 4/4 120 / 517 Årsredovisning för Hasselhuset AB Org nr 559025-1186 Räkenskapsåret 2025-01-01 2025-12-31 - Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter Underskrifter Vv Signerat2026-04-08 13:36:20 UTC Onefiow ID14128858 Sida 11/121 / 517 HasselhusetAB Org.nr559025-1186 Styrelsen och verkställande direktören för Hasselhuset AB, med säte i Hallsberg, får härmed avge årsredovisningför räkenskapsåret2025. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten HasselhusetAB ärett helägt dotterbolag till Hallsbergs Bostadsstiftelse, 875700-1063. Bolaget äger en fastighet i Hallsberg, Hasselbacken 1. Fastigheten blockhyrs av Hallsbergs Bostadsstiftelseför förvaltning och hyrs i sin tur av Region Örebro och Pacedomi. Flerårsöversikt (Tkr) 2023 2022 Nettoomsättning 707 453 Resultatefterfinansiella poster 245 44 Balansomslutning 3 500 3558 Eget kapital 535 EEL Soliditet4 15 9 Förändarvinegget kapital Aktie- Balanserat Årets Totalt kapital resultat resultat Beloppvid årets ingång 50000 484716 63 917 598 632 Disposition enligt beslutav åretsårsstämma: 63 917 -63 917 [1 Årets resultat 133 206 133 206 Beloppvid årets utgång 548 632 133206 731838 Förslagtillvinstdisposition Styrelsen föreståratttill förfogande ståendevinstmedel (kronor): balanserad vinst 548 632 åretsvinst 133 206 681 838 disponeras så att i ny räkningöverföres 681 838 Företagets resultat och ställning i övrigtframgår av efterföljande resultat- och balansräkning med noter. Vv Signerat2026-04-08 13:36:20 OneflowID14128858 Sida 21/122 / 517 HasselhusetAB 2 (9) Org.nr559025-1186 Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Rörelsensintäkter Hyresintäkter 645 583 659570 Summa rörelseintäkter 645 583 659570 Rörelsenskostnader Driftskostnader 3 -423 958 -536290 Personalkostnader [0 [ol Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -58 151 -58 152 Summa rörelsekostnader -482 109 -594442 Rörelseresultat 163474 65 128 Resultatfrånfinansiella poster Övriga ränteintäkteroch liknande poster 50 Räntekostnaderoch liknande resultatposter -1399 Summa resultatfrånfinansiella poster -1349 Resultat efterfinansiella poster 162 125 Resultatföre skatt 162 125 Skatt på årets resultat -28919 - Åretsresultat 133 206 V Signerat 2026-04-0813:36:20 UTC OneflowID14128858 Sida 31/1213 / 517 HasselhusetAB 3 (9) Org.nr559025-1186 Balansräkning 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiellaanläggningstillgångar Byggnaderoch mark 3 326428 3 384579 Summa anläggningstillgångar 3 326428 3 384579 Omsättningstillgångar Kortfristigafordringar Övrigafordringar 2281 33831 Summa kortfristigafordringar 2281 3831 Kassaochbank 125 094 47921 Summa omsättningstillgångar 127375 51752 SUMMATILLGÅNGAR 3453803 3436331 Vv Signerat2026-04-08 13:36:20 UTC OneflowID14128858 Sida 4 1 /1 2 1 4 / 517 HasselhusetAB 4 (9) Org.nr559025-1186 Balansräkning 2025-12-31 2024-12-31 EGETKAPITALOCH SKULDER Egetkapital Bundetegetkapital Aktiekapital Frittegetkapital Balanserad vinstellerförlust 548632 484 716 Årets resultat 133 206 63 917 681838 548633 Summaeget kapital 731838 598633 Långfristiga skulder Skuldertill koncernföretag 2427045 2427 045 Summa långfristiga skulder 2427045 2427045 Kortfristiga skulder Skuldertill koncernföretag 206 253 334 268 148 Aktuella skatteskulder 33024 45 Övriga skulder 55 643 31 237 . Summakortfristiga skulder 294920 410653 SUMMA EGETKAPITALOCHSKULDER 3453803 3436331 Vv Signerat2026-04-0813:36:20 UTC OneflowID14128858 Sida 5 1 /1 2 1 5 / 517 HasselhusetAB Org.nr559025-1186 Noter Not 1 Redovisnings-och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är ofö radejämfört med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter hartagits upp till verkligtvärde avvad som erhållits eller kommeratt erhållas och redovisas i den omfattningdet ärsannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer atttillgodogöras bolagetoch intäkterna kan beräknas på etttillförlitligt sätt. Hyresintäkter Hyresintäkter redovisas i den period som uthyrning avses. Intäkterna redovisas nettoefter moms och rabatter. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningsker linjärt överden förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Komponent Avskrivning (år) Stomme 50 Fasad 50 Yttertak 50 Badrum 40 Kök 40 Trapphus 50 Tekniska installationer 40 Ytskiktoch vitvaror mm 20 Markanläggningar 40 Övrigt Avskrivning (26) Maskineroch andra tekniska anläggningar 3,33 - 20 Byggnadsinventarier 5 Övriga inventarier 20 Vv Signerat 2026-04-0813:3' OneflowID14128858 Sida 6 1 /1 26 / 517 HasselhusetAB Org.nr559025-1186 Komponentindelning Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när komponenterna harväsentligt olika nyttjandeperioder. Nären komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifterför löpande reparationeroch underhåll redovisas som kostnader. Finansiella instrument Finansiella instrumentvärderas enligt kapitel 11 i K3 vilket innebär attvärderingsker utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets avtalsmässigavillkor. Finansiella tillgångartas bort från balansräkningen när rätten atterhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget haröverfört i stort sett alla risker och förmåner som ärförknippade med äganderätten. Finansiella skuldertas bort från balansräkningen närförpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Kundfordringar/kortfristigafordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efteravdragför individuellt bedömda osäkra fordringar. Låneskulderoch leverantörsskulder Låneskulderoch leverantörsskulder redovisas initialttill anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljersigdet redovisade beloppetfrån det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmervid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Nedskrivningsprövning avfinansiellaanläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns indikationer på nedskrivningsbehovav någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedömsvara bestående och prövas individuellt. Leasingavtal Då de ekonomiska riskeroch fördelarsom är förknippade med tillgången inte harövergåtttill leasetagaren klassificeras leasingen som operationell leasing. De tillgångar som företaget är leasegivare av redovisas som anläggningstillgång eller som omsättningstillgång beroende av när leasingperioden förfaller. Leasingavgiften fastställs årligen och redovisas linjärt över leasingperioden, Inkomstskatter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt moteget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i eget kapital. Aktuellskatt Aktuell skatt avser inkomstskattför innevarande räkenskapsårsamt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats.Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen. OneflowID14128858 Sida 7 1 /1 27 / 517 HasselhusetAB Org.nr559025-1186 Uppskjutenskatt Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförligtill obeskattade reservereftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisasför avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hurdet redovisadevärdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatseroch skatteregler som är beslutade per balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. Koncernförhållanden Bolaget ingår i koncernen Hallsbergs Bostadsstiftelse 875700-1063, med säte i Hallsberg, där koncernredovisning upprättas. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet(2) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Uppskattningaroch bedömningar Upprättandet av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper, baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningaroch antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheteroch ett antal andra faktorer, som under rådande omständigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa används föratt bedöma de redovisadevärdena på tillgångaroch skulder, som inte annarsframgårtydligt från andra källor. Detverkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningaroch bedömningar. Uppskattningaroch antaganden ses över regelbundet. Inga väsentliga källortill osäkerhetiuppskattningaroch antaganden på balansdagen bedöms kunna innebära en betydande riskför en väsentligjustering av redovisade värden förtillgångaroch skulder under nästa räkenskapsår. Not 2 Väsentliga händelserefterräkenskapsåretsslut Inga väsentliga händelser Not3Specifikation avsammanslagna resultatposter 2025 2024 Förvaltningskostnader 211 680 211 360 Övrigafastighetskostnader 212278 324930 423 958 536 290 Vv Signerat2026-04-08 13:36:20 UTC OneflowID14128858 Sida 8 1 /1 2 1 8 / 517 HasselhusetAB Org.nr 559025-1186 Not4 Medelantaletanställda Medelantaletanställda Not5 Byggnader och mark 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 3878 138 3 878 138 Inköp 0 0 - - Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 3878 138 3878 138 Ingående avskrivningar -493 559 -435 407 Årets avskrivningar -58 151 -58 152 Utgående ackumulerade avskrivningar -551 710 -493 559 Utgående redovisatvärde 3326428 3 384579 Not 6 Skuldertill koncernföretag 2025-12-31 2024-12-31 Lån somförfallersenänafermeår efterbalansdagen 2427046 2427 046 2427046 2427046 Vv Signerat 2026-04-08 13:36:20 UTC Oneflaw ID 14128858 Sida 9 1 /1 29 / 517 HasselhusetAB Org.nr559025-1186 Underskrifter Undertecknadeförsäkrar härmed att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och god redovisningssed, att aktuella redovisningsnormer hartillämpats och att lämnade uppgifterstämmer med faktiska förhållanden. Årsredovisningen beslutades 2 Hallsberg Underskriven den dag som framgår av min elektroniska underskrift Camilla Petersen Anders Lycketeg Ordförande Ledamot Torbjörn Appelqvist Rikard Bergström Ledamot Verkställande direktör Min revisionsberättelse har lämnats den dagsom framgår av min elektroniska underskrift Peter Söderman Auktoriserad revisor Vv Signerat2026-04-08 13:36:20 UTC OnefiowID14128858 Sida 10 1 /1 30 / 517 Deltagare ÖHRLINGS PRICENWATERHOUSECOOPERSAB 556029-6740 Sverige SigneratmedSvenskt BankIlD 2026-04-08 13:36:20 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: PETERSÖDERMAN PeterSöderman SeniorManager Leveranskanal:E-post HASSELHUSEATB 559025-186 Sverige Signerat medSvenskt BankIlD 2026-03-26 12:36:13 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID:CamillaAnnette Petersen Camilla Petersen Leverarskaral: E-post Signeratmed SvensktBankiD 2026-03-26 12:30:22 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: ANDERSGUNNARLYCKETEG AndersLycketeg Leversnskanal:E-post Signerat medSvenskt BankID 2026-03-2820:37:17 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfråSvensktBankID: DanTorbjörnAppelqvist TorbjörnAppelqvist -everanskanal:E-post Signeratmed Svenskt BankIiD 2026-03-2707:41:50 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: RolfRikard Emanuet Bergström Rikard Bergström Leveranskanal:E-post Vv Signerat2026-04-08 13:36:20 OneflowID14128858 Sida 111/1311 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 47 - Årsredovisning 2025 för Hallsbergs bostadsaktiebolag, HBAB (26/KS/88) Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun är aktieägare till det kommunala bolaget Hallsbergs bostadsaktiebolag, HBAB. Kommunfullmäktige har utsett ett ombud som deltar på bolagsstämma. HBAB har nu tagit fram en årsredovisning för år 2025. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Hallsbergs bostadsaktiebolag. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Hallsbergs bostadsaktiebolag. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsunderlag • TS Årsredovisning 2025 HBAB • Årsredovisning 2025 Hallsbergs bostads AB, HBAB • Revisionsberättelse 2025 Hallsbergs bostads AB, HBAB Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 132 / 517 Årsredovisning 2025 för Hallsbergs bostadsaktiebolag, HBAB § 47 26/KS/88 133 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/88 Årsredovisning 2025 för Hallsbergs bostads AB, HBAB Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun är aktieägare till det kommunala bolaget Hallsbergs bostads AB, HBAB. Kommunfullmäktige har utsett ett ombud som deltar på bolagsstämma. HBAB har nu tagit fram en årsredovisning för år 2025. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Hallsbergs bostads AB. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2025 för Hallsbergs bostads AB, HBAB 134 / 517 ”AHBAB HALLSBERGS BOSTADS AB 556875-3114 Arsredovisning. Räkenskapsåret 2025 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Förändring av eget kapital Kassaflödesanalys Noter Vv Signerat2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID 14478698 Sida1/15 135 / 517 Årsredovisning2025 HallsbergsbostadsAB - Org. nr. 556875-3114 örvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Hallsbergs bostads AB avger härmed årsredovisningen för verksamhetsåret 2025-01-01--2025-12-31. Föregående års siffror inom parentes. Verksamheten Allmäntom verksamheten Under 2017 beslöt Hallsbergs kommun att ombilda Hallsbergs Fastigheter 1 ABtill ett bostadsbolag med namnändringtill Hallsbergs bostads AB. Bostadsbolaget startadesin verksamhetförsta april 2018 då samtliga fastigheterav bostadskaraktärinklusive omsorgsboenden övergick från kommunens ägande till bolagets. Syftet med bolagets verksamhet äratt vara en affärsmässigaktörför bostadsförsörjninggenom att förvalta, underhålla, förvärva, exploatera, bygga och försälja markoch byggnader inom Hallsbergs kommun. Fastigheterna ska vara attraktiva och prisvärda samt främja Iokalförsörjningen i kommunen. Bolaget ska e Huvudsakligen äga och förvalta fastigheteri vilka lägenheter upplåts med hyresrätt. e - Medverka till att utveckla Hallsbergs kommun genom att erbjuda bra bostäderoch livsmiljöer. Ta ansvaroch verka föratten rimlig mängd hyresrätterfinns inom Hallsbergs kommun, med en balanserad geografiskspridning och väl anpassat till efterfrågan och demografisk utveckling. Motverka segregation och främja gemenskapoch trygghet i de olika bostadsområdena. Verka föratt kunna erbjuda hyresbostädteilrlolika målgrupper. Fördelningen av lägenheterska följa likabehandlingsprincipen i kommunallagen och en aktuell bostadskö ska finnas som grund förfördelning av lägenheter. Utveckla och aktivt arbeta med fastighetsbeståndet, innefattande att sälja av lämpliga delarföratt skapa möjligheteratt investera och reinvestera i övriga delarav beståndet. Fastighetsbeståndetska ha en god och väl sammansatt åldersbalans. Vara en aktiv part i Hallsbergs kommun i syfte att öka kvaliteten på marknaden. Bolaget kan äga och förvalta industrilokaleroch andra kommersiella lokalersom upplåts med hyresrätttill näringsidkare. Miljöarbetet ska bedrivas med långsiktigt hållbarhetsperspektiv och aktivt följa utvecklingen på miljöområdet. Bolaget ärett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolagoch anslutet till Sveriges Allmännytta AB. Ägarstruktur Bolaget ägs av Hallsbergs kommun 2120001926. Kommunen ägersamtliga aktier. Bolaget har sitt säte i Hallsberg. Personal Företaget haringa anställda. VD-uppdraget ingår ikommundirektörens uppdrag. Drift och förvaltning avfastighetersamt övrig administration sköts på uppdrag av Hallsbergs kommun. Hantering av bostadskö sköts på uppdrag av Hallsbergs bostadsstiftelse, Hallbo. Vv Signerat 2026-05-1814:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida 2/11536 / 517 Årsredovisning2025 - HallsbergsbostadsAB Org. nr. 556875-3114 Väsentliga händelser under och efterverksamhetsåret Arbetet harfortsatt under hela året medförberedande åtgärder och projektering inför ombyggnad av tillagningskök och matsal på Sköllergården. De åtgärdersom bland annatgenomförts i anslutningtill projektet harvarit att ett antal hyresgäster harflyttat till alternativa lägenheter i samband med anpassningar införombyggnationen. Övriga åtgärder harvarit anpassningarav lokalerför personal/konferensrum, dagligverksamhet och bibliotek. Upphandling av projektets huvuddel såsom ombyggnad ochventilation beräknas tillförsta kvartalet 2026. Första helgen i oktobertotalförstördes carporten tillhörandefastighet Kopparslagaren. Skadegörelsen varomfattande och utövertotalskada på carport för 10 bilarskadadestillhörande fjärrvärmecentral och elcentral. Dessutom blev 10 bilar helt utbrända och 9 bilar brandskadade. Arbetet påbörjades omedelbartföratt återupprätta en ny carport. Större renoveringarsom genomförts underåret ärutbyteavfönster, etapp I, omfattande 16 lägenheter på Gränsgatan i Vretstorp. Etapp II planeras att genomföras under2026. Grundplaneringär att måla och renovera vid behov i samband med utflyttfrån lägenhet. Det har inneburit att under 2026 haren lägenhet renoverats samt en lägenhet där parkett har bytts ut och delar målats på Gränsgatan. I övrigt hartre lägenheter målats om helt. Investering Projekt — Objekt Belopp 40015 45151 = Sprinklers Sköllergården 16 300 Tillägg, aktiverade 2025 40018 43291 Östansolkök 92 176 Tillägg, aktiverade 2025 40019 45151 Sköllergården kök 498 298 Pågående arbete 40021 42140 Gränsgatan byte av fönster 748 046 Aktiverat 2025, 1105 Totalt investerat 1354 820 Resultat Rörelseresultatetför2025 uppgicktill 7 615 380 kronor (6 920938 kr). Finansnettot uppgicktill -5 184 156 kronor (-5 156 305 kr), vilket gerett resultat efterfinansiella poster på 2 431 223 kro (1764 633 kr). Finansiell ställning De likvida medlen uppgicktill 18 782 400 kr (9 492 257 kr)vid årets slut. Flerårsöversikt, tkr Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efterfinansiella poster Likvida medel Soliditet, procent Vv Signerat2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida 3/15 137 / 517 Årsredovisning2025 HallsbergsbostadsAB - Org. nr. 556875-3114 Resultatdisposition Förslagpå vinstdisposition Till årsstämmansförfogande stårföljandevinstmedel: Överkursfond 92 200000 Balanserat resultat 5 699 484 Årets resultat 1369 973 kronor 16 969 457 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 16 969 457 kronor 16 969 457 Vv Signerat 2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida 4/15 138 / 517 Årsredovisning2025 - Hallsbergs bostadsAB Org. nr. 556875-3114 Resultaträkning Belopp i kr Not 2025 2024 Nettoomsättning 34052 657 33 118 760 34052 657 33 118760 Rörelsekostnader: Övriga externa kostnader -18 742 030 -18 673 530 Avskrivningar -7 695 246 -7 524 292 Summa rörelsekostnader -26437 276 -26 197 822 Rörelseresultat 7 615 381 6920 938 Finansiellaposter: Ränteintäkter på banktillgodohavande mm 222 045 587 897 Räntekostnaderoch liknande resultatposter -5 406 201 -6 102 123 Summa finansiella poster -5 184 156 -5 514 226 Resultat efterfinansiella poster 2431 225 1406 712 Skatt på årets resultat -1 061 250 49 690 Årets resultat 1369 975 1456 402 Vv Signerat 2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida 5/15 139 / 517 Årsredovisning2025 HallsbergsbostadsAB - Org. nr. 556875-3114 Balansräkning Belopp i kr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader 277 628 761 284 183 827 Pågående nyanläggningar 5 498 298 485 702 Maskineroch inventarier 6 298 526 181 540 = Summa anläggningstillgångar 278425 585 284 851 069 Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 583 261 Summa finansiellaanläggningstillgångar 583 261 Omsättningstillgångar Kortfristigafordringar Fordringar på Hallsbergs kommun 18 782 400 9492 257 Övriga kortfristiga fordringar 61 6 901 — 18782461 Summa kortfristiga fordringar 9 499 158 Summa omsättningstillgångar 18782 461 92499 158 SUMMATILLGÅNGAR 297 307 173 294933488 Vv Signerat 2026-05-18 14:38:08 UTC OnefilowID14478698 Sida 6/15 140 / 517 Årsredovisning2025- HallsbergsbostadsAB Org.nr. 556875-3114 Balansräkning Belopp i kr EGET KAPITALOCH SKULDER Eget kapital Bundetegetkapital Aktiekapital 100 000 100 000 Summa bundet kapital 100 000 100000 Frittegetkapital Överkursfond 92 900000 9 900 000 Balanserad vinst ellerförlust 5 699 484 4 243 081 Årets resultat 1369 973 1456402 Summa fritt kapital 16 969457 15 599 483 Summa eget kapital 17 069457 15 699483 Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut 272 535 535 272535 535 Summa långfristiga skulder 272 535 535 272535 535 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2689 948 2218221 Aktuella skatteskulder 1215 139 954 810 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 3 797 094 3525 439 470 Summa kortfristiga skulder 7 702 181 6 698 Summa skulder 280 237 716 279 234 005 SKULDER 297 SUMMA EGET KAPITAL OCH 307 173 294933 488 Vv Signerat 2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida7/15 141 / 517 Årsredovisning2025 - HallsbergsbostadsAB Org. nr. 556875-3114 ng av eget kapital Bundeteget Fritt eget kapital kapital Aktiekapital Överkursfond Övrigtfritt Summa eget eget kapital kapital Eget kapital 2024-12-31 100 000 9 900000 5 699 483 15 699 483 Årets resultat 1369 975 1369 975 Eget kapital 2025-12-31 92 900 000 7 069 458 17 069458 Vv Signerat2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida 8/15 142 / 517 Årsredovisning2025 HallsbergsbostadsAB - Org. nr. 556875-3114 Kassaflödesanalys Belopp i kr Den löpande redovisningen Resultatförefinansiella poster 7615 380 6 920 938 Justeringar föravskrivningar 7695 246 7524 292 15 310 626 14445 230 Erlagd ränta -5 402 663 -6 102 123 Ränteintäkter 222 045 587 897 Betald inkomstskatt -577 115 -306 229 9552 893 8624 775 Ökning (-) / minskning(+) övriga kortfristiga fordringar 6 840 -3363 Ökning (+)/minskning (-) leverantörsskulder 471 726 -1 929 456 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga rörelseskulder 531 985 774 201 7466 Kassaflöde från den löpande redovisningen 10563444 157 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar -1 273 299 -3 531 248 Kassaflödefrån investeringsverksamheten -1 273 299 -3 531 248 Finansieringsverksamheten Amorterat lån Årets kassaflöde 9 290 145 -19 065 091 Likvida medel från årets början 9492 256 28557 348 Likvida medel från årets slut 18782400 9492 256 Vv Signerat 2026-05-1814:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida 9/15 143 / 517 Årsredovisning2025 - Hallsbergs bostadsAB Org. nr.556875-3114 Not:1 Redovisnings- och värderingsprinciper Värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BENAR 2012:1Årsredovisning och koncernredovisning [LEN Redovisningsprinciperna äroförändrade ijämförelse med förra året. Intäkter Hyresintäkter Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser, i enlighet med hyresvillkoren. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisastill anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgiftersom direkt kan hänförastill förvärvetavtillgången. Nären komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avsertillgångar som inte delas upp i komponenterläggs till anskaff- ningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångensvärde vid anskaffningstidpunkten. Uppgifterför löpande reparationeroch underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlustvid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs avsystematiskt övertillgångens bedömda nyttjandeperiod Bolagets mark harobegränsad nyttjandeperiod och skriv inte av. Linjäravskrivningsmetod används förövriga typer av materiella tillgångar. All leasing redovisas som operationell leasing. Vv Signerat 2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida10/15 144 / 517 Årsredovisning2025- HallsbergsbostadsAB Org.nr.556875-3114 Följandeavskrivningstidertillämpas Hyresfastighet, befintliga Platta, stomme Fasad,yttertak,fönster Ventilation, övrig bygg Markantläggning Övrigbyggnation Hyresfastighet, nyproduktion Stomme,grund Stomkomplettering Fasad Yttertak Fönster, dörrar Ventilation, inklstyr Hiss, ledningssystem Styr, regler,värme El VSoch badrum Köksinredning Övrigtbygg Parkering Inventarier Maskiner Likvida medel Bolaget har medel på koncernkonto hos Hallsbergs kommun. Dessa klassificerassom fordran i balansräkningen och som likvida medel i kassaflödesanalysen. Inkomstskatter Aktuella skattervärderas utifrån de skatter och skattereglersom gäller balansdagen. Uppskjutna skattervärderas utifrån de skattesatseroch skattereglersom ärbeslutande före balansdagen. Uppskjutande skattefordran avseende underskottsavdrageller andra framtida skattemässiga avtal redovisas i den utsträckning det ärsannolikt att avdraget kan räknas mot överskott vid framtida beskattning. 10 Vv Signerat 2026-05-1814:38:08 UTC OneflowID 14478698 Sida 11/15 145 / 517 Årsredovisning2025- HallsbergsbostadsAB Org. nr. 556875-3114 2025 2024 Not2: Verksamhetensintäkter Biockhyror 12924957 12366229 Bostadshyror 20503 324 20002911 Garagehyror 356626 361756 Tilläggpåhyran+övrigförsäljning 267750 387864 Summa 34052657 33118760 Not3:Verksamhetenskostnader Förvaltningskostnader -4659866 -5 368092 Verksamhetskostnader -11431054 -11233918 Fastighetsskatt -116087 -142937 -2 535023 -1928583 -18742030 -18673530 Not:4 Byggnader&Mark Byggnader&Mark Ingåendeanskaffningsvärde 330751969 327854284 Inköp 1211 239 2897685 Utrangering -148407 Omklassificeringar [0] Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 331814801 330751969 Ingåendeavskrivningar -46568 142 -39068467 Åretsavskrivningar -7617898 -7499675 Utgåendeackumuleradeavskriv -54186040 -46568142 Utgående redovisatvärde 277628761 284183827 Not:5Pågående arbeten Vidåretsbörjan 485702 [4] Åretsutgifter 1246344 2993368 Åretsomklassificeringar -1233748 -2507666 Åretsomkostnadsförda belopp Utgåenderedovisatvärde 498298 485702 Not:6Maskineroch inventarier Maskineroch inventarier Ingåendeanskaffningsvärde 290940 143079 Inköp 155 526 147861 Utgåendeackumuleradeanskaffningsvärden 446466 290940 Ingåendeavskrivningar 109401 -84783 Åretsavskrivningar -38539 -24618 Utgåendeackumuleradeavskrivningar -147940 -109401 Utgåenderedovisatvärde 298526 181540 at 2026-05-1814:38:08 UTC OneflowID 14478698 Sida 12/15 146 / 517 Årsredovisning2025 Hallsbergs bostadsAB - nr. 556875-3114 Not:7 Uppskjutenskattefordran Ingåendevärde 583261 225340 lanspråktagnafordringar -484135 Tillkommandefordringar 357921 | Utgåendevärde 583261 Not:8Långfristigaskulder Avbolagetslångfristigaskulder förfaller 272535 535krtillbetalningeftermeränfemår. Årsredovisningen har beslutats 2 Hallsberg den dag som framgår av våra elektroniska underskrifter Magnus Andersson Gösta Hedlund Jimmy Olsson reasTranderyd Liselotte Öhlund Lena Fagerlund Verkställandedirektör Min revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av min elektroniska underskrift Peter Söderman Auktoriseradrevisor Vv Signerat2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID 14478698 Sida 13/15 147 / 517 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERASB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BanklD 2026-05-18 14:38:08UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID: PETERSÖDERMAN PeterSöderman SeniorManager Leveranskanat:E-post Vv Signerat 2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida 14/15 148 / 517 HALLSBERGS BOSTADSAB 556875-3114 Sverige SigneratmedSvenskt BanklD 2026-04-29 10:18:10 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvenskt Bankt!D: MAGNUSANDERSSON MagnusAndersson Leveranskanal:E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-05-0306:28:42 UTC Undertecknare [BELP Namn returneratfrån Svenskt BankID: Gösta LennartHediund Gösta Hedlund Leveranskanal:E-post Signerat medSvensktBankID 2026-05-0707:06:55 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån Svenskt BanktD:JIMMYOLSSON JimmyOlsson Leveranskanal: E-post SigneratmedSvenskt BanklD 2026-05-13 11:12:02 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån Svenskt 33ankID: ANDREASTRANDERYD AndreasTrarderyd Leveranskanal E-post Signerat med SvensktBankliD 2026-05-1320:45:57UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID: LISELOTTE ÖHLUND Liselotte Öhlund Leveranskanal:E-post Signeratmed SvensktBankID 2026-05-0707:03:18 UTC Undertecknare Namn returneratfrån Svenskt BankID: LENA FAGERLUND Lena Fagerlund Leveraskanal: E-post Vv Signerat 2026-05-18 14:38:08 UTC OneflowID14478698 Sida15/15 149 / 517 pwe Revisionsberättelse TillbolagsstämmaniHallsbergsbostadsAB,org.nr5568 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jagharutförtenrevision avårsredovisningenförHallsbergsbostadsABförår2025. Enligtmin uppfattningharårsredovisningenupprättatsienlighetmedårsredovisningslagenochgereniallaväsentliga avseenden rättvisandebildavHallsbergsbostadsABsfinansiellaställningperden31december2025ochavdess finansiellaresultatoch kassaflödeföråretenligtärsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen ärförenligmed årsredovisningensövrigadelar. JagtillstyrkerdärförattbolagsstämmanfastställerresultaträkningenochbalansräkningenförHallsbergsbostadsAB. Grund för uttalanden Jagharutfört revisionenenligt International StandardsonAuditing(ISA)och god revisionssed iSverige. Mittansvar enligtdessastandarderbeskrivsnärmareiavsnittet Revisornsansvar,Jagäroberoende i förhållandetill Hallsbergs bostadsABenligtgod revisorssed iSverigeoch hariövrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvarenligtdessakrav. Jaganserattde revisionsbevjaisgharinhämtatärtillräckligaochändamålsenligasomgrund förmina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Detär styrelsenochverkställandedirektören som haransvaretförattårsredovisningenupprättasochattdengeren rättvisandebildenligtårsredovisningslagen. Styrelsenochverkställandedirektören ansvararävenfö i kontrollsomdebedömerärnödvändigföratt upprättaenårsredovisningsominteinnehållernågraväsentliga felaktigheter,varesigdessaberorpåoegentligheter ellermisstag. Vid upprättandetavårsredovisningenansvararstyrelsenochverkställandedirektörenförbedömningenavbolagets förmågaattfortsättaverksamheten. Deupplyser, närsåärtillämpligt.omförhållandensom kanpåverka förmåganatt fortsättaverksamhetenochattanvändaantagandetomfortsattdrift.Antagandetomfortsattdrifttillämpasdockinteom styrelsenochverkställandedirektören avserattlikviderabolaget, upphöramedverksamhetenellerinteharnågot realistisktalternativ tillatt göranågotavdetta. Revisorns ansvar Mina måläratt uppnå en rimliggradav säkerhet om huruvidaårsredovisningensom helhetinteinnehållernågra väsentligafelaktigheter,varesigdessaberorpå oegentlighetereller misstag,ochattlämna en revisionsberättelsesom innehållermina uttalanden. Rimligsäkerhetären höggradavsäkerhet, menär ingengaranti förattenrevisionsom utförsenligtISAoch god revisionssed iSverigealltid kommerattupptäckaen ntligfelaktighetomen sådanfinns. Felaktigheterkan uppstå pågrundavoegentligheterellermisstagochansesvaraväsentligaomdeenskilteller tillsammansrimligenkanförväntaspåverkadeekonomiskabeslutsomanvändarefattarmedgrund iårsredovisningen. En ytterligarebeskrivningavmittansvarförrevisionen avårsredovisningenfinnspåRevisorsinspektionenswebbplats: wwwrevisorsinspektionen.se/revisornsansvar.Dennabeskrivningärendelavrevisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och ra författningar Uttalanden Utövermin revisionavårsredovisningen har jagäven utförten revisionavstyrelsensochverkställandedirektörens valtningför HallsbergsbostadsAB förår2025samtavförslagettilldispositionerbeträffandebolagetsvinsteller förlust. Jagtillstyrkerattbolagsstämmandisponerarvinstenenligtförslageti förvaltningsberättelsenochbeviljar styrelsens ledamöteroch verkställandedirektören ansvarsfrihet förräkenskapsåret. Grund för uttalanden Jagharutförtrevisionenenligt god revisionssed iSverige. Mittansvarenligtdennabe närmareiavsnittet sornsansvar. Jagäroberoendei förhållandetillHallsbergsbostadsABenligtgodrevisorssed iSverigeochhari övrigtfullgjort mittyrkesetiskaansvarenligtdessakrav. Vv Signerat 2026-05-1814:37:19 UTC OneflowID14690775 Sida 1/3 150 / 517 pwe Jaganserattderevisionsbevjaisgharinhämtatärtillräckliga ochändamålsenligasomgrundförminauttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Detärstyrelsensomharansvaretförförslagettilldispositionerbeträffandebolagetsvinstellerförlust.Vidförslagtill utdelning innefattardetta blandannatenbedömningavomutdelningenärförsvarligmedhänsyntilldekravsom bi tsverksamhetsart, omfattningoch riskerställerpåstorlekenavbolagetsegnakapital,konsolideringsbehov, 1 tetochställningi t. Styrelsenansvararförbolagetsorganisationoch förvaltningen avbolagetsangelägenheter. Detta innefattar blandannat attfortlöpandebedöma bolagetsekonomiskasituation,ochatttillseattbolagetsorganisationärutformadsåatt bokföringen, medelsförvaltningenochbolagetsckonomiskaangelägenheteriövrigtkontrolleraspåettbetryggandesätt. Denverkställandedirektören ska sköta denlöpandeförvaltningenenligtstyrelsens riktlinjerochanvisningarochbland annatvidtadeåtgärdersomärnödvändiga förattbolagetsbokföringskafullgörasiöverensstämmelse medlagoch för attmedelsförvaltningenskaskötaspåettbetryggandesätt. Revisorns ansvar Mitt målbeträffanderevisionenav förvaltningen,ochdärmed mitt uttalandeomansvarsfrihet,ärattinhämta revisionsbevis föratt meden rimliggrad avsäkerhetkunnabedöma om någonstyrelseledamot elerverkställande direktören i någotväsentligtavseende: » företagit nägonåtgärdehergjortsigskyldig till någon försummelsesom kan föranledaersättningsskyldighet mot bolaget,eller « på någotannatsätthandlat istrid medaktiebolagslagen,årsredovisningslagenellerbolagsordningen. Mittmålbeträffanderevisionen av förslaget tilldispositionerav bolagetsvinstellerförlust,ochdärmedmittuttalande omdetta,äratt med rimliggradavsäkerhetbedöma omförslagetärförenligtmedaktiebolagslagen. Rimligsäkerhetären höggradavsäkerhet, men ingengarantiföratten revisionsomutförsenligtgod revisionssed i Sverigealltidkommerattupptäcka åtgärdereller försummelsersomkanföranleda ersättningsskyldighetmotbolaget, ellerattettförslagtilldispositioneravbolagetsvinstellerförlustinteärförenligtmedaktiebolagslagen. Enytterligarebeskrivningav mittansvarförrevisionen avförvaltningenfinnspå Revisorsinspektionenswebbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Dennabeskrivningärendelavrevisionsberättetsen. Västeråsdendagsomframgäravmin elektroniska signatur PeterSöderman Auktoriseradrevisor Vv Signerat2026-05-18 14:37:19 UTC OneflowID14690775 Sida 2/3 151 / 517 Deltagare ÖHREINGS PRICEWATERHOUSECOOPERSAB 556029-6740 Sverige Signerat medSvensktBankID 2026-05-1814:37:19 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: PETERSÖDERMAN PeterSöderman Auktoriseradrevisor Leveranskanal: E-post Vv Signerat 2026-05-18 14:37:19 UTC OneflowID14690775 Sida 3/3 152 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 48 - Årsredovisning 2025 för Hallsbergs kommunhus AB (26/KS/89) Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun är aktieägare till det kommunala bolaget Hallsbergs kommunhus AB. Kommunfullmäktige har utsett ett ombud som deltar på bolagsstämma. Hallsbergs kommunhus AB har nu tagit fram en årsredovisning för år 2025 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Hallsbergs kommunhus AB. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Hallsbergs kommunhus AB. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsunderlag • TS Årsredovisning 2025 Hallsbergs kommunhus AB • Årsredovisning 2025 Hallsbergs kommunhus AB • Revisionsberättelse 2025 Hallsbergs kommunhus AB Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 153 / 517 Årsredovisning 2025 för Hallsbergs kommunhus AB § 48 26/KS/89 154 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/89 Årsredovisning 2025 för Hallsbergs kommunhus AB Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun är aktieägare till det kommunala bolaget Hallsbergs kommunhus AB. Kommunfullmäktige har utsett ett ombud som deltar på bolagsstämma. Hallsbergs kommunhus AB har nu tagit fram en årsredovisning för år 2025 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Hallsbergs kommunhus AB. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2025 för Hallsbergs kommunhus AB 155 / 517 Hallsbergs Kommunhus AB 559102-0077 Årsredovisning Räkenskapsåret 2025 156 / 517 Årsredovisning 2025 Hallsbergs KommunhusAB - Org. nr. 559102-0077 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Hallsbergs Kommunhus AB avger härmed årsredovisningen för verksamhetsåret 2025-01-01--2025-12-31. Föregående års siffror inom parentes. Verksamheten Allmänt om verksamheten Bolaget startades upp 2017-02-23. Ägarstruktur Bolaget ägs av Hallsbergs kommun. Kommunen äger samtliga aktier. Personal Företaget har inga anställda. Administrationen sköts av Hallsbergs kommun. Väsentliga händelser under och efter verksamhetsåret Bolaget har inte bedrivit någon verksamhet under 2025. Resultat Rörelseresultatet för 2025 uppgick till O kr (0 kr). Finansiell ställning De likvida medlen uppgick till 50 000 kr vid årets slut. Flerårsöversikt 2025 2024 Nettoomsättning 0) [0] Resultat efterfinansiella [0] [0] poster Soliditet 100 Ha 100 Yo 100 4 Förändring i eget kapital Aktiekapital Bundna Fritt eget reserver kapital Vid årets början 50 000 - "Årets resultat - Vid årets slut 50 000 - Investeringar Bolaget har inte investerat under året. Resultatdisposition Styrelsen och den verkställande direktören föreslår att resultatet, O kr, överförs i ny räkning. Vv Signerat2026-05-18 14:35:06 UTC OneflowID14586033 Sida 2/8 157 / 517 Årsredovisning 2025 Hallsbergs KommunhusAB - Org. nr. 559102-0077 Resultaträkning Belopp i kr Rörelseintäkter: Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader: Övriga externa kostnader Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella poster: Övriga ränteintäkter Räntekostnader och likn resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatter: Skatt på årets resultat Årets resultat Vv Signerat2026-05-18 14:35:06 UTC OneftowID14586033 Sida3/8 158 / 517 Årsredovisning 2025 Hallsbergs KommunhusAB - Org. nr. 559102-0077 Balansräkning Belopp i kr TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR - EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet egetkapital Aktiekapital Summa bundet kapital Fritt egetkapital Balanserad vinst eller förlust Erhållet aktieägartillskott Årets resultat Summa fritt kapital Summa eget kapital SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Vv Signerat2026-05-18 14:35:06 UTC OneflowID14586033 Sida 4/8 159 / 517 Årsredovisning 2025 Hallsbergs KommunhusAB - Org. nr. 559102-0077 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre aktiebolag. Upplysningarom närstående Hallsbergs kommun (212000-1926) Säte i Hallsberg Årsredovisningen beslutades 2026-04-20 Hallsberg det datum som framgår avvår elektroniskasignatur Magnus Andersson Ulrika Björklund Gösta Hedlund Olle Isacsson Ebba Leandersson Siv Lunander Oscar Lundqvist Anders Lycketeg Lennart Pettersson Martin Pettersson Erik Storsveden Viktoria Svanberg Tryggve Thyresson Veronica Wallgren Lena Fagerlund Verkställandedirektör Min revisionsberättelse har lämnats det datum som framgårav min elektroniska signatur Peter Söderman Auktoriseradrevisor Vv Signerat2026-05-18 14:35: OneflowID14586033 Sida 5/8 160 / 517 Deltagare ÖHRLINGSPRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat medSvensktBankID 2026-05-18 14:35:06 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: PETERSÖDERMAN Peter Söderman SeniorManager Leveranskanal:E-post HALLSBERGS KOMMUNHUSAB 559102-0077 Sverige Signerat medSvensktBanklD 2026-05-08 09:47:31 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvenskt BankID: MAGNUSANDERSSON MagnusAndersson Leveranskanal:E-post Signerat med SvensktBankID 2026-05-14 05:10:35 UTC Undertecknare Datum Namnreturneratfrån SvensktBankID: ULRIKA BJÖRKLUND Ulrika Björklund Leveranskanal: E-post SigneratmedSvensktBanklD 2026-05-11 13:59:44 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankiD: Gösta LennartHedlund Gösta Hedlund Leveranskanal. E-post SigneratmedSvenskt BankID 2026-05-13 17:08:40 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID: SVENOLOFISACSSON OlleIsacsson Leveranskanal:E-post Signerat medSvensktBankiD 2026-05-0707:10:18 UTC Undertecknare Datum NamnreturneratfrånSvensktBankID: EBBALEANDERSSON Vv Signerat 2026-05-1814:35:06 UTC OneflowID14586033 Sida 6/8 161 / 517 Ebba Leandersson Leveranskanal: E-post Signerat med SvensktBankliD 2026-05-12 08:28:38 UTC Undertecknare Datum Namnreturneratfrån SvensktBankID: SIVLUNANDER SivLunander Leveranskanat:E-post Signerat medSvensktBankID 2026-05-0708:20:20 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: OSCARLUNDKVIST OscarLundqvist Leveranskanal. E-post Signerat med Svenskt BankID 2026-05-1309:44:13 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID: ANDERS GUNNARLYCKETEG Anders Lycketeg Leveranskanal: E-post Signeratmed SvensktBankID 2026-05-12 12:29:39 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID: BengtLennartPettersson LennartPettersson Leveranskanal:E-post Signerat medSvenskt BankID 2026-05-07 18:40:10 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBanklD: MARTIN GLENN PETTERSSON Martin Pettersson Leveranskanal: E-post Signerat medSvensktBankiD 2026-05-1507:44:31 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBanklD: ErikStorsveden ErikStorsveden Leveranskanal: E-post Vv Signerat 2026-05-18 14:35:06 UTC OneflowID14586033 Sida 7/8 162 / 517 Signerat medSvensktBankID 2026-05-1107:35:49 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankiD:OlaStröm Ola Ström Leveranskanal: E-post SigneratmedSvensktBanklD 2026-05-1222:08:27 UTC Undertecknare Datum Namr returnera:frår SvensktSanklD'VIKTORIASVANBERG Viktoria Svanberg LeverarskanatE-post SigneratmedSvensktBankiD 2026-05-1207:03:27 UTC Undertecknare Datem Namn returneratfrårSvensktBankiD:TRYGGVE THYRESSON Tryggve Thyresson Leveranskanal E-post Signerat medSvensktBankID 2026-05-11 10:58:45 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID:VERONICA LISBETH WALLGREN VeronicaWallgren Leveranskanal:E-post SigneratmedSvenskt BankID 2026-05-0706:59:29 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån Svenskt BanklD: LENA FAGERLUND Lena Fagerlund Leveranskanel' E-sost Vv Signerat 2026-05-18 14:35:06 UTC OneflowID 14586033 Sida 8/8 163 / 517 pwe Revisionsberättelse TillbolagsstämmaniHallsbergsKommunhusAB,org.nr559102-0077 Rapportom årsredovisningen Uttalanden Jagharutförten revision avårsredovisningenförHallsbergsKommunhusABförår 2025. Enligtminuppfattningharårsredovisningen upprättats ienlighetmedårsredovisningslagenochgeren ialla väsentliga avseenden rättvisandebild avHallsbergs KommunhusABs finansiella Iningperden31december 2025och avdess siella resultatföråretenligtårsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen ärförenligmedårsredovisningens rigadelar. erdärföraitbolagsstämmanfastställerresultaträkningenochbalansräkningenförHallsbergsKommunhus Grund för uttalanden Jagharutfört revisionen enligt International StandardsonAuditing(ISA)och god revisionssed iSverige. Mittansvar enligtdessa standarderbeskrivs närmareiavsnittet Revisornsansvar.Jagäroberoende i förhållandetill Hallsbergs Kommunhus ABenligtgod revisorssediSverigeochhariövrigt fullgjort mittyrkes aansvarenligtdessa krav. Jaganserattde revisionsbevjaigsharinhämtatärtillräckliga ochändamålsenligasomgrundförmina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Detärstyrelsenochv' Handedirektörensom haransvaretförattårsredovisningenupprättasochattdengeren rättvisandebildenli isningslagen. Styrelsenochverkställandedirektören ansvararävenför deninterna kontrollsomdebedömerärnödvändigföratt upprättaen ärsredovisningsominteinnehållernågraväsentliga felaktigheter,varesigdessaberorpåoegentligheterellermisstag. upprättandetav årsredovisningenansvarar AT verkstä i Ö ör mningenavbolagets sty mågaattfortsättaverksamheten. Deupplyser, närsåärtillämpligt,omförhållandensomkan påverkaförmåganatt fortsättaverksamhetenochatt ända antagandetomfortsattdrift.Antagandetomfortsattdrifttillämpasdockinteom beslutharfattatsomatt avvecklaverksamheten. Revisorns ansvar Mina mål äratt uppnåen rimliggrad avsäkerhet om huruvidaårsredovisningensomhelhetinteinnehållernågra entligafelaktigheter,varesigdessaberorpå oegentligheterellermisstag,ochattlämna enrevisionsberättelsesom innehållermina uttalanden. Rimlig rhet ären höggradav säkerhet, menäringengarantiförattenrevisionsom utförsenligt ISAochgod revisionssed iSverigealltid kommerattupptäckaenväsentligfelaktighetomensådanfinns. Felaktigheter kan uppstå på grundavoegentligheterellermisstagochansesvaraväsentligaomdeenskilteller tillsammans rimligen kan förväntaspåverka deekonomiskabeslutsomanvändarefattarmedgrundiårsredovisningen. Envtterligarebeskrivningav mittansvarförrevisionen av i i påRevisorsinspektionenswebbplats: s www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivningärendelavrevisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och a författningar Uttalanden Utövermin revisionavårsredovisningenhar jagävenutförten re ” elsensochverkställandedirektörens altningförHallsbergsKommunhusAB förår2025samtavförslaget till dispositionerbeträffandebolagetsvinsteller yrkerattbolagsstämmandisponerarvinstenenligtförslagetiförvaltningsberättelsenochbeviljarstyrelsens ledamöterochverkställandedirektörenansvarsfrihetförräkenskapsåret. Grund för uttalanden Jagharutförtrevisionenenligtgod revisionssed iSverige. Mittansvarenligt dennabeskrivs närmareiavsnittet Revisornsansvar. Jagäroberoendei förhållandetillHallsbergsKommunhusABenligtgod revisorssediSverigeochhar iövrigtfullgjortmittyrkesetiskaansvarenligtdessakrav. Vv Signerat -05-1814:34:04 UTC eflowID14462068 Sida 1/3 164 / 517 pwe Jaganserattderevisionsbevjaisgharinhämtatärtillräckligaochändamålsenligasomgrundförmina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Detärstyrelsensom haransvaretförförslagettilldispositionerbeträffandebolagets vinstellerförlust. Vidförslagtill utdelning innefattardettablandannatenbedömningavomutdelningenärförsvarligmedhänsyntilldekravsom bolagetsverksamhetsart, omfattningoch risker ställerpåstorlekenavbolagets egna kapital,konsolideringsbehov, likviditetochställningiövrigt. Styrelsenansvararförbolagetsorganisationochförvaltningenavbolagetsangelägenheter,Detta innefattarblandannat attfortlöpandebedömabolagetsekonomiskasituation,ochatttillseattbolagets organisationärutformad så bokföringen, medelsförvaltningenochbolagetsekonomiskaangelägenheteri övrigtkontrolleraspåettbetryggandesätt. Denverkställandedirektörenska skötadenlöpandeförvaltningenenligtstyrelsens riktlinjerochanvisningarochbland annatvidtadeåtgärdersomärnödvändigaförattbolagetsbokföringska fullgörasiiöverensstämmelse medlagochför attmedelsförvaltningenskaskötaspåettbetryggandesätt. Revisorns ansvar Mitt målbeträffanderevisionenavförvaltningen,ochdärmedmittuttalandeomansvarsfrihet,ärattinhämta revisionsb attmedenrimliggradavsäkerhetkunnabedöma om någonstyrelseledamotellerverkställande direktören inågotväsentligtavseende: « företagitnågonåtgärdellergjortsigskyldigtillnågonförsummelsesom kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget,eller » på någotannatsätthandlatistrid medaktiebolagslagen,årsredovisningslagenellerbolagsordningen. Mitt målbeträffande revisionenavförslagettilldispositioneravbolagetsvinstellerförlust,ochdärmed mittuttalande omdetta,äratt medrimliggradav säkerhetbedömaomförslagetärförenligt medaktiebolagslagen. Rimlig hetärenhöggradav säkerhet, meningengarantiföratten revisionsomutförsenligtgodrevisionssed i Sverigealltidkommerattupptäcka åtgärderellerförsummelsersomkan föranleda ersättningsskyldighet motbolaget, ellerattettförslagtilldispositioneravbolagetsvinstellerförlustinteärförenligtmedaktiebolagslagen. Enytterligarebeskrivningavmittansvar för revisionenav förvaltningenfinnspå Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Dennabeskrivningärendelavrevisionsberättelsen. ästeråsdendagsomframgåravminelektroniskasignatur PeterSöderman Auktoriseradrevisor OneflowID14462068 Sida 2/3 165 / 517 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERASB 556029-6740 Sverige Signerat medSvensktBankID 2026-05-18 14:34:04 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID: PETER SÖDERMAN PeterSöderman Auktoriseradrevisor Leveranskanal:E-post Vv Signerat 2026-05-18 14:34:04 U OneflowID14462068 Sida3/3 166 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 49 - Årsredovisning 2025 för Vätternvatten AB (26/KS/101) Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun är en av aktieägarna till det kommunala bolaget Vätternvatten AB. Kommunfullmäktige har utsett ett ombud som deltar på bolagsstämma. Vätternvatten AB har nu tagit fram en årsredovisning för år 2025. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Vätternvatten AB. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Vätternvatten AB. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Beslutsunderlag • TS Årsredovisning 2025 Vätternvatten AB • Årsredovisning 2025 Vätternvatten AB • Revisionsberättelse 2025 Vätternvatten AB Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 167 / 517 Årsredovisning 2025 för Vätternvatten AB § 49 26/KS/101 168 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/101 Årsredovisning 2025 för Vätternvatten AB Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun är en av aktieägarna till det kommunala bolaget Vätternvatten AB. Kommunfullmäktige har utsett ett ombud som deltar på bolagsstämma. Vätternvatten AB har nu tagit fram en årsredovisning för år 2025. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: att godkänna årsredovisningen 2025 för Vätternvatten AB. att ge direktiv till kommunens ombud att vid bolagsstämman rösta för att fastställa resultat- och balansräkning, godkänna styrelsens förslag till disponering av resultat enligt fastställd resultat- och balansräkning samt bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2025 för Vätternvatten AB Revisionsberättelse 2025 för Vätternvatten AB 169 / 517 170 / 517 171 / 517 172 / 517 173 / 517 174 / 517 175 / 517 176 / 517 177 / 517 178 / 517 179 / 517 180 / 517 181 / 517 182 / 517 183 / 517 184 / 517 185 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 50 Årsredovisning 2025 för Sydnärkes utbildningsförbund

§ 51 Årsredovisning 2025 för Sydnärkes kommunalförbund

§ 52 - Årsredovisning 2025 för Nerikes brandkår (26/KS/70) Ärendebeskrivning Nerikes brandkårs direktion har upprättat en årsredovisning för år 2025. Revisorerna har granskat årsredovisningen och tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar direktionen ansvarsfrihet för år 2025. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna årsredovisningen och bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna årsredovisningen och bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag • TS Årsredovisning 2025 Nerikes brandkår • Årsredovisning 2025 Nerikes brandkår • Revisionsberättelse 2025 Nerikes brandkår • Revisorernas redogörelse 2025 Nerikes brandkår • Revisionsrapport GEH 2025 Nerikes brandkår Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 295 / 517 Årsredovisning 2025 för Nerikes brandkår § 52 26/KS/70 296 / 517 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/70 Årsredovisning 2025 för Nerikes brandkår Ärendebeskrivning Nerikes brandkårs direktion har upprättat en årsredovisning för år 2025. Revisorerna har granskat årsredovisningen och tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar direktionen ansvarsfrihet för år 2025. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna årsredovisningen och bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Årsredovisning 2025 Revisionsberättelse 2025 Revisorernas redogörelse 2025 Revisorernas granskning av god ekonomisk hushållning 2025 297 / 517 NERIKES BRANDKÅR arsredovisning 2025 Nerikes Brandkår Kommunalförbundet där kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro samverkar om räddningstjänst och olycksförebyggande arbete 298 / 517 Innehåll Förvaltningsberättelse Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse 299 / 517 Förvaltningsberättelse HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE Foto:kon Photography Organisation - ekonomi dödligtvåld). Denna typav händelser Station Öster Nerikes Brandkår nar i mångtoch myck- sättersamhäl.etssamladeresurserpå Aroetet med attförbereda organisation- et haft samma organisation sedan star- prov, inte bara vi blåljusorganisationer en förytterligare en heltidsstationi Ö ten 1998. Hösten 2024 togs en nyorga- utan även andra, och vi arbetar med bro harpågått underen längre tid. Re- nisation fram i syfte att skapa ett Nerikes våra alika uppdragiolika tidsskalordär kryteringen av personal startade redan Brandkåroch fördela mandatoch ansvar vissa är korta och andra väsentligt 2024 och i slutetavapril delades Öre- till enhetschefer. Den nya organisation- längre. Många avoss ärfortfarande brostyrkan i två ”stationer”, Nasta och en startade upp 1januari2025. Dock har djupt berördaav händelsen och våra Öster, undersamma tak. Så även om inteorganisationsförändringen fått möj- tankarär hos de drabbade som bär med byggnationenavden nya brandstationen lighetatt sätta sig på detsättsom öns- sigdetta på ett sättsom ingen annan. inte ännu stod klarharStation Öster kats då flera tjänster i ledningen inte Närdetgällervårinsats harden utvär- redan åkt på sitt ”första larm”. Denfy- varit bemannade underåret. derats utifrån två infallsvinklar, dels led- siska flytten ärplanerad till 4 mars 2026. Efterdyningarna från byte avekonomisy- ningssystemets (Räddningsregion Bergs- RUHB stem har minskat med tiden. Om 2024 lagen) agerande och Nerikes Brandkårs varett ”förlorat” årså harstruktureroch skadeplatsnäraarbete. Utredningarna Att Sverige behöverrusta förkrig och arbetssätt fallit på plats under 2025 och visaröverlag att Nerikes Brandkårs och ofred ärdet nog ingen som har missat. Detta gäller självklart alla och inte minst vi kan sefram emot 2026 med tillförsikt. räddningsregionens insatser har genom- Uppgifterna somfanns tillgängliga vid förts på ett bra sätt men att det också oss inom räddningstjänsten. Förberedel- budgetarbetet inför 2025var knapphän- finns utrymmeförförbättringar. ser och utbildningavcivilpliktiga går med rasande fartruntomkring oss och diga och den budget som antogsavdi- rektionen, efterdetattårsredovisning Personal det är lätt att xänna sigotillräc«<lig i 2024 färdigställts, visade sigvara bes'u- Personalomsättningen på Nerikes Brard- dessa sammanhang tad på felaktiga grunder. En ny budget i kårär nornatlåg, men desenasteåren Myndigneten för civilt försvar (MCF) och oalansarbetades framsom antogsav harvi ”ekryteratflerän vanligt. Dels försvarsmakten har tag t fram vägled- direktionen undervåren. ökade bemanringsbehovet på grund av ningarsomvi haratt förhålla osstill av- vår nya heltidsstation,och vi harbehövt seenderäddningstjänst under höjd be- Campus Risbergska rekrytera ino alla olika ”ivåer, från redskap. En avdessa är Utgångspunkter Den 4februari fickvi ett larm om på- bra”amän till högsta ledning. förtotalförsvaret2025-2030, som bland gåendedödligtvåld på Campus Ris- Nyförbundsdirektör/räcdnirgschefoch anr.at beskriver d me”sionerandetyps - bergska i Örebro där 10civila personer ekonomichef nar rekryterats, förutom tuationer, potentiell härcelseutveckling (plusgärningsmannen) miste livetvid det somm får ansesvara det mer normala. och konsekvenserförsamhäliet. detallvarligavåldsdådet. Även om vi trar att någotsådant inte ska Ettvarmt tacktill alla medarbetareoch samverkande hända övarvi ändå olika typer avhän- organisationer förertengagemangoch fina arbete underåret. delserinom PDV-området (pågående Ordförande KristerErikssonochtf. förbundsdirektörochräddningschefUlfSmedberg 3 300 / 517 Förvaltningsberättelse Ett olycksfritt samhälle Vårvision ärsattmed ett mycketlångsiktigtperspektivoch ärvåryttersta målsättning. Tillsammans skapar vi trygghet Medvärverksamhetsidévillvibetona attsamverkan,med såväl ägarkommunersom andra organisationer, förbund, företagoch enskilda, äravstörstaviktförattnåframgång. Förebygga, rädda och utveckla vårt uppdragäratthindra och begränsa skadorpå männi- skor, egendomeller miljövid olyckorochvidöverhängande farafören olycka. » Viarbetaraktivt medattidentifiera riskerochföre- byggaolyckor. Videlar med ossavkunskap och erfa- renhetertill den enskilde. Vi ärsnabbtpå plats.Jobbarsäkertoch effektivtvid insatsochtarvara på lärdomarfrån händelsen. Vi leveriettföränderligtsamhälleochjobbarkontinu- erligtföratt utvecklaoch förbättravårverksamhet. VÄRDEORD Våra värdeord fungerar som ledstjärnor i vardagen. De definierar Nerikes Brandkårs organisationskultur, det vi tror på och det vi tycker är viktigt. Ansvaroch engagemang Engagemang Vi kännerengagemang ivårt uppdrag. Sökerden information vi behöver ochtarett personligtansvarförarbetet. Respekt Vi tyckeratt allas lika värde ären självklarhet. Vi behandlaralla vi möter med respekt och är'yhörgaa förvarandrasåsi<ter Ordning och kvalitet i äralta ambassadörer för Nerikes 3randkår.V: hållerordning påfordon och materialföratt bevara en högkvalitet Handling Vi fårsaker gjorda, strävarmotständiga förbattringaroch har mod atttänka nytt. Omtankeoch trygghet Vi visar omtanke och sätterden drabbades behov i fokus. Vi ärvarandrasarbetsmiljö, visargott kamratskapoch är Zut[pueH loj.ala matvåsosra värderingaroch beslut. 301 / 517 Förvaltningsberättelse NERIKES BRANDKÅRS INSATSOMRÅDE Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund som ansvararför räddningstjänst och förebyggande brand- skydd för invånarna i de nio medlemskommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg. Zn viktig del avNerikes Brandkår ärvår räddn:ngspersonali beredskap (R B). Vi har idagsjutton stationer, och en kår på heludsstationen i Byrsta, som bemannas avdeltidsanställdabrandmän. De bor ochjobbar i närheten avsin brandstatio” och har i regel beredskapvartredjevecka. Detinnebäratt de skavara be- redda att rycka ut från brandstationen inom ca fem minuterfrån att larmet går. Ett raddningsvarn är enfrivill g brandstyrka som larmas som förstärkningtillvåra heltidsstyrkor och RIB. ?ersonaienvid våra tio brandvårr haringen schemalagd be- redskap, utan helastyrkan larmasoch desom har möjlighet åkertill stationen. Här utgår timersattningvid utryckning, övning och materialvård. På de två heltidsstationerna Nastaoch Byrsta jobbartotaltca 100 brandmän och befäl. Här hittar du ävenvårdagtidspersonal, som sysslarmed olycksförebyggandearbete, teknik, utbildning, övning, operativplaneringoch ekonomi/administration. Beredskap dygnet runt 365 dagar om året Inomvårt insatsområdefinns 28 brandstationermed minst98 personer Kopparberg i beredskap. Med den frivilliga värnpersonalen inräknadförfogar organi- satior.en över 130 personerdygnet runt Ramsberg Heltidspersonal e. Guldsmedshyttan Befäl Styrkeledare+brandmän . R3äddniHngschef 1pers Nasta 10 pers Järnboås Lindesberg Vakthavande befäl 1pers Byrsta 5 pers Vedevåg Nora Rockhammar Larm-o Jedningsbefäl 1pers . Regional .insatsledare 1 pers F"r.övi Fellingsbro Insatsledare 1 pers Glanshammar Räddningspersonal i beredskap (RIB) Garphyttan = Ö3 rebro . L.indesberg 6 pers Nora . Askersund 5 pers Garphyttan Fjugesta Vintrosa Vinö Odensbacken Byrsta 5 pers Odensbacken Byrsta Fellingsbro 5 pers Pålsboda Hasselfors . Pålsboda Vretstorp Fjugesta 5 pers Vintrosa Laxå Frövii 5 pers Finneröadnja Guldsmedshyttan — 5 pers Vretstorp F|innerödijja Askersund Hjortkvarn jedamm Kopparberg 5 pers Hjortkvarn Laxå 5 pers Räddningsvärn frivillig personal — Vi strävarefteratt ha tiopersonervid varje räcdningsvärn. 302 / 517 Förvaltningsberättelse ORGANISATION 2025-12-31 ( — Direktion Revision Administration och ekonomi Förbundsdirektöroch räddningeschef Produktionsavdelning EnhetschefAnnaAsserholt TfUlfSmedberg Stfräddningschef UlfSmedberg HR EnhetschefDavid Klingenhoff Samhällsskydd R-äddni.ngsregi.on Bergslagen (RRB) EnhetschefMatsJohansson Teknik, drift och underhåll Gemensam operativledningsfunktion EnhetschefAxel Kallio VerksamhetschefMagnus Bern Operativ planering EnhetschefAlbin Backes Förbundsledning Övning Under 2025 harstfräddningschef ulfSmedbergävenaxlat rollen somtf. förbundsdirektör EnhetschefAnders Ellow och räacningschef och hardärmed haft detövergriparde ansvaret förverksamhet, perso- nal och ekonomi. Son förbundsdirektörrapporterar han till vår politiska direktion oc” Utbildning förserde förtroendevalda medväl geromarbetadebeslutsunde-ag och uppföljningarav EnhetschefTony Ärlegård fattade beslut. Som räddningschef ansvararhan föratt räddn'ngstjänsten ärordnac och utvec<las på ett ändamålsenligt sätt Heltid utryckning EshetscrefPer Reuterhäll Stödfunktioner Detreenheterna arbetarsom stödfunktioner förhela organisationen och ledsavenhets- RIB och värn cheferna direkt underförbunds'eäningen. EnnetschefDavid Persmar. Produktionsavdelning Avdelningen samlarallverxsamhet i förbundet iform avolycksforebyggandearbete, ope- rativplanering, övningoch utbildning. Avdelningen ledsavställföreträdande räddnings- chefmed stöd avde sexenhetscheferna Politisk ledning 2025-12-31 Nerikes Brandkårstyrs politiskt aven d.rektion ned ledamöterfrån våra nio medlermskonmu- rer. Direktionen är Nerikes Brand<års beslutande, förvaltandeoch verkställarde organ och de träffades sexgånger under 2025 Kommun Ledamöter Ersättare Örebro Krister Eriksson (M), ordförande Anders Hagströrr (KD) Fisun Yavas [S), Inger Karissar: (5) Marianne Thyr(1) Jimmy Nordengren (C) Lindesberg Göran Gustafsson (M) Jonas Kleber(C) Kumla ThomasVuolo(M),vice ordförande Magnus Ivarsson (L) Hallsberg MagnusAndersson(S) PerSundevall (SD) Laxå ArneAugustsson (C) Kenth Gustafsson (S) Nora Malcom Eriksson (M) John Ole Deckert(NP) Askersund Joakim Bläckert (M) Johan Calais (5) Lekeberg Jonas Hansen (KO) Yvonne Hagström (S) Ljusnarsberg GertStark (S), 2eviceordfi de BerntAskelin (M) 6 303 / 517 Förvaltningsberättelse RÄDDNINGSREGION BERGSLAGEN (RRB) 2025 Räddningsregion Bergslagen (RRB) ären gemensam operativ ledningsorganisationför räddningstjänsterna i Värm- lands län, Örebro län och delarav Dalarna, Västra Götaland och Västmanland. Totalt ingår42 kommuner i 17 olika räddningstjänster i samverkan. Syftet med samverkan är att åstadkomma en mereffektivanvändning av resurseroch därmed större förmåga och uthållighet attgenomföra räddningsinsatser. Ledning på skadeplats och i systemet som helhet bedrivsfrån den gemensamma ledningscentralen Seglet i Örebro där räddningstjänst, polis och SOSAlarm är samlokaliserade. Året som gått Arbetet fortsätter med att hittaformer- Kostnaderförlarm-och ledningsbefäl rioden 2026-2028,då kostnader be- na förhurvi ska naximera nyttan av samtövriga driftkostnader ärhögre än döms uppstå unde”dessa å samlokaliseringer i Seglet.Vi upptäcker budgeterat, medan kostnaderförreg- Sammantagetbalanseras kostnadsavvi- kontinuerligt positiva effekter avatt ionalinsatsledareoch inkallningärlägre kelserna averhåli.na bidrag och lägre arbetatätttillsammans, men änfinns än budget. kostnader inom vissaområden, vilket detytterligare mervärde att hämta. Inxöpavinventariertill Seglet harge- innebäratt årets resultat uppgårtill noll i Året nar praglatsavinsatsenviddetall- nomförtsoch hardeivisfinansieratsge- enlighet med budget. varligavåldsdådet på Campus Risbergska nom bidragfrån Myndigheten förcivilt den 4februari. Insatservaromfattande försvar (MCF),vilket bidrar positivttill och det efterföljande kamratstödet li- resultatet. Dåsantliga kostnaderinte kaså. Upplevelsen varattdetefterhän- haruppstått under2025 harbidraget delsen fannsen storomtanke om delvis reserverats förkommande år.Av varandra som sträcktesig bortom de bidraget har 1,7 mkrreserveratsförpe- enskilda räddningstjänsterna. Efter hän- delsen fickvi hjälp av Räddningstjänsten Utryckningsstatistik för RRB DalaMitt respektiveStorstockholms Brand i byggnad brandförsvarattutvärdera vår insats, och under hösten harvi arbetatmed de Brand i fordon/fartyg rekommendationersomgavs. Brand i skog/mark Under sommaren harvi hanteratett Brand i avfall/återvinning ute stortantal bränderiskogoch mark. men utanattnågon avdessa föranletten Brand annat storskalig räddningsinsats underflera Automatlarm utan brandtillbud dygn. En uppföljningavvårtarbeteun- derskogsbrandssäsongen visarattvi har Trafikolycka utvecklats men att detfinns potential att Utsläppfarligt ämne utveckla vårt arbeteytterligare. Begränsat läckage drivmedel Att bemanna RRBären storutmaning. Vi arovarass fram med att hitta oiika för- Självmord/försöktill sjäivmard merav tjänsterförattfinnaen ba:ans Nödställd person övrigt mellan kontinuitet, flexibilitetoch att Drunkn ag/vlloud vara en attraktivarbetsplats. Under hösten harvi arbetat med att Naturolycka förbereda ett införande av DRH som är Första hjälpen/sjukvård planerattilifebruari 2026. Annan olyczstyp Resultat Nödståälltdjur Övrigt ResultatetförRRBvisarett utfall i nivå med budget. Hyreskostnacen förSeglet Annat uopdrag avvikernegativtmedcirka 500tkrjäm- Annan hjälp tillam. Hjälptillpolis fört med budget, vilketfrämst berorpå Övrigauppdrag attfastighetsskatten inteharfunnits med i budgeten föråret. Totalt 304 / 517 Förvaltningsberättelse UTRYCKNINGSSTATISTIK Med hjälp avtvå olika tabeller presenterarvi härstatistikförantal händelser per kommun och antal utryckningar per kommun. Att antalet händelser intetotalt ärdetsamma som antalet utryckningar beror på attflerstationer kan rycka uttill en och samma händelse. Antal händelser per kommun Fagsseusn!hy PUNSsIaysy FagseH 3l2qay27 Buagsapul Antal händelser 2024 års siffror inom parentes Brand i byggnad EEMoe Brand i skog/mark = Brand i fordon/fartyg Brand i avfall/återvinning Trafikolycka Utsläppavfarligtämne Begrärsat läckageavdrivmede'/olja Hjartstopp Drunkn ng/tillbua Hiss, risk/utan riskförpersonskada Fastklärnd person Suicid/suicidförsök Annan nödställd person Nödställtdjur Autoratlarm utan brandtilbud Annan händelse utan riskförskada Övrigt Totalt 305 / 517 Förvaltningsberättelse Antal utryckningar per station Heltid 2024 2023 Örebro 1572 1694 Byrsta 531 Summa 2103 RIB 2024 Askersund 150 Byrsta 16 Fellingsbro 57 Finnerödja 25 Fjugesta 65 PERIKES Frövi RANDKÅR Garphyttan Guldsmedshyttan Hjortkvarn Kopparberg Laxå Lindesberg Nera Pålsbeda Odensbacken Vintrosa Vretstorp Summa värn Glanshammar Hammar Hasselfors Järnboås Mariedamm Olshammar Ramsberg Rockhanmar Vedevåg Vinön Summa Totalt 4051 3400 306 / 517 Förvaltningsberättelse STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN lg, ÄNSATSLEDARE Inriktningsmål Inriktningsmålen för Nerikes Brandkårspeglardirektionenspolitiska prioriteringaroch tarutriktningen förorganisationen under mandatperioden.Till inriktningsmålen kopplas sedan mätbara prestationsmål så attvi lättare ska kunna prioritera, följa upp och utvärdera vårverksamhet. Verksamheten bedrivseffektivt Detta ären avde största anledningarna till att Nerikes Brandkårbildades. Detär och miljömedveteti störstamöjliga lättare att kraftsamla sig kring olikafrågorom manförfogar överen störreverk- samverkan, utifrån medborgarnas samhet. Härärsamverkan och utveckling nyckeln till förbundetsframgång. behov. Att taärka nytthargett storeffektdå detgäheratt utvecklaverksamneten. Människorsom borellervistasi Vi har bra teknisk utrustningsamtvälutbildad och tränad personal på 28olika våra medlemskommuner känner platserinom förbundet. Deflesta tätorter nåsinom högst 10 minuter. Specialut- sigtrygga och harettlikvärdigt rustringochvissaförstärkningsfordon ärgemensamma. ledningsstöd finnsdyg- skydd motolyckor. netruntföratttäcka hjälpbehoven på bästa sätt. Medborgarnai våra medlems- Information,utbildningoch tillsyn ärviktiga instrumentsom underlättarför med- kommunerharförmåganattsjälva borgarna attta egetansvar. Effekterna av detta kan sesvid exempelvis inträffade förebyggaoch minska effekterna händelserdärallmänheten själva släckerbränderi ett tidigt skede, eller utför avoönskade händelser. hjärt-lungräddninginnan räddningspersonal är på plats. I mötetmed NerikesBrandkår Hurvi bemötermänniskorspeglar hurman uppleverden hjälpoch det stöd man kännermänniskorattdefårdet fåravoss. Genom att möta människordärde äroch vara ödmjuka införsituation- stödochden hjälpsituationen en kan vi skapaförtroende, kräver. NerikesBrandkåräreninklude- Vi arbetarförattbredda rekryteringsbasen och skapaen inkluderande arbetsmiljö randearbetsplatssomskapar däralla medarbetare uppleverlika möjl:igheter. Organisationen äröppen och tillhörighettrygghetoch lika attraktivförpersoneroavsett kön, könsidentitet, religion, ålder, bakgrund, språk möjligheterföralla. och etnicitet. Medarbetareinom NerikesBrand- Genom samverkan,ökatansvar, information, xommunikationoch utbildning kår har erforderlig kompetenssamt ver<arviföratt de anställda ska kunna kärna sigstolta överatt arbeta vid kännertrygghet,yrkesstolthet och Nerikes Brandkår. trivsel isittarbete. 307 / 517 Förvaltningsberättelse UPPFÖLJNING AV PRESTATIONSMÅL Föratt uppnå förbundetsvision förverksamheten harvi satt upp åtta prestationsmål som taravstamp i inriktningsmålen. Måluppfyllelsen mäts i: ej uppfyllt, delvis uppfylltoch uppfyllt. Föra att räknassom delvis uppfyllt krävs att måluppfyllel- sen är minst 5096. HR-enheten För att medarbetarna inom Nerikes Brandkår ska ha erforderlig kompetens och känna trygghet, yrkesstolthetoch finns ett långsiktigt mål att digitalisera och kvalitetssäkra HRs ansvarsområden. Under 2025 hararbete pågått med att hitta det HR- system och de arbetssätt som är bäst lämpade sett utifrån våra behov och redundans. Målsättning Resultat Att besluta vilket HR-system som ska implementeras Måluppfyllelse Desenaste åren har HR-enhetens må: Grupperna består idagavsju individer, Fortsatt dispens varit att gå mot er digitaliseringavar- varaver styrke:edareoch en ställföre- Arsetstigsnämnden har beslutat att be- betsuppgifter, som exempelvis arbets- trädande styrkeledare. Undervåren vilja vårdispensansökan från arbetstids- tidsregistreringförall personal, rekryte- 2025 var samtliga iväg på teambuilding/ lagen för perioden 1 november 2025till ring, rehabiliteringoch attarbeta utbildning förattfå en bra start och 31 oktober 2026, med tillägget att ha måluppfyllt utifrån medarbetarsamtal. styrkeledarna haräven gåtten tvåda- möjligheten att schemalägga även en Vi har kartlagtenhetens behovoch un- garsutbildningmed inriktning på rollen vardag förspecifika övningar. dersökthurde uppfylls avsystem som som chefoch ledare. finns på marknaden. Vi haräven inlett en dialog med Örebrokommun förattse övermöjligheten att samverka inom flera områden, bland annatavseende HR -system. I dagsläget harvi inte nåttfram till något beslut, men med storsannolik- hetfattasdet under 2026. Rekrytering och ny organisation Under året har mycket avvårtfokus legat på att stotta cheferoch medarbe- tare i olika frågor. Rekryteringsarbetet harökat markantde sista åren och un- der2025 har vi genomfört 21 rekryte- ringar för 35 tjänster. V' seratt denna trena kommerattfortsätta och att den <ommerattvara tidskrävande. Detharaven planerats och genomförts flera organ.satoriska förändr:ngar,varvid den största avserStation Österoch be- manningen med nya grupperför brand- männen. Er utökning harskett från 79 till 84 brandmän fördelat på 12 grupper, istället förtidigare åtta. Detta innebären ökningäven avstyrkeledareoch under åretförändradevi tjänstoch arbetsinne- håll till en ställföreträdande styrkeledare i respektivegrupp ;DavidKlingenhoff, enhetschef 308 / 517 Förvaltningsberättelse Utbildningsenheten Föratt medborgarna i våra medlemskommunerska haförmågan attsjälva förebygga och minska effekten avoöns- kade händelserär det viktigt attvåra utbildningarhåller hög kvalitet. Under 2025 mättevi därför nöjdheten hos alla våra kunder med hjälp av en enkät. Det nya arbetstidsavtalet fördygnsvila hindrarossatt använda utryckningsperso- nalen som extra resurs, Det ärdärför extraviktigt attfölja upp de åtaganden vi hargentemot alla våra kunder. Målsättning Resultat Att alla våra kunderska vara nöjda med den utbildningvi levererar. Måluppfyllelse De larmasvia SOS larmappvid brand, givetvisskagöras med samma goda kva- Vi arbetaralltid med måletattalla kurs- trafikolycka eltersjukvårdslarm väljer litetpå utbildningen som 2025. deltagare ska vara nöjda närde lämnar själva om de har möjlighetatthjälpa till En e-utbildningförbarn iförskoleklass ossoch känna att utbildningen har levt vid en inträffad händelse i derasom- hartagitsfram avenheten, och nu vän- upptill, elleröverträffat, derasförvänt- råde. tarvi medspänning på hur dentas ningar. Föratt mäta nöjdheten hosvåra CIP har fåttåka på några larm i båda emot. Vi kommeräven att börja titta på deltagare harvi använtossav en kort våra områden;SödraVäringen ochTive- en e-utbildningförvåra medlemskom- enkätsom fylls i efterkursens slut. den underåret. Etthjärtstopp iSödra munersom skavara ett komplement/ Under 2025 utbildadevi 9 257 personer äringen, med lyckligtslut,varden mest repetitiontill kursen Grundläggande och enkätenvisade attvi uppfylltvårt kritiska händelsen. brandkunskap. mål med rågeoch attvi har kompetent Till slutvillvi passa på atttacka allaer Framtiden personal somgenomföralla våra olika som ställeruppoch arbetar extra för utbildningarmed god kvalitet. Vi siktarpå attnå över 10000 utbildade Utbildningsenheten. Utan erskullevi personerunder2026. Ensatsningsom inte nå de resultatvi gör idag. Enkätfrågoroch svar 1. Uppfyllde utbildningen dina förväntningar? Resultat:4,88" 2. Vadtycktedu om utbildnings- materialet? Resultat:4,83 3. Vad tycktedu om instruktörens förmåga att leda utbildningen? Resultat:4,93 "Skala 1dåligt, 2mindrebra,3bra, 4mycketbraoch5 utmärkt. Ny laguppställn Som vanligt inleddevi höstterminen med en ny laguppställning medarbetare Statistik utbildning på enheten. De har bådesnabbtoch bra kommitin i arbetetoch levererar nu på Grundläggande brandkunskap samma nivåsom de mer rutinerade ut- Systematiskt brandskyddsarbete bildarna. Heta arbeten Civil insatsperson (CIP) Upp i rök Föratt hjälpen snabbareska nå boende Vägvisare på landsbygden har Nerikes Brandkår tillsammans med Brandskyddsförening- Hjälp på väg en startatCIP-områden iTiveden och Hjärt-lungräddning Södraväringen. En CIPären frivillig person som, efteren Akutsjukvård kortare utbildningoch praktiskövning, Övriginformation 1519 ärredoattsnabbtagera vid olikatyper Totalt 11258 av händelser. Text:TonyÄrlegård, enhetschef 309 / 517 Förvaltningsberättelse Teknikenheten En central del av Nerikes Brandkårs verksamhetär alla de resursersom krävsför att uppfylla krav på lagar och för- måga och för att kunna ge alla medborgare likvärdig hjälp. För att klara av detta krävs attvi harfordon, räddnings- matriel och skyddsutrustning som är säkeroch fungerar närvi behöver den som mest. Teknikenhet behöverdärför veta att de resurservi hartill förfogande lever upp till dessa krav. Målsättning Resultat Att under 2025 komma i mål med arbetet att sammanställa en lista över samtliga inventarier och investeringar inom Nerikes Brandkår. Måluppfyllelse Inventarielistan sammanställdesunder våren 2025. Under andra halvan avåret harvi arbetat med listangenom att'ö- pande lägga till inventarier ochtilisam- mans med persona! säkerställt att :inne- hållet är korrekt. Undersenare delen avåret harvi på enheten lagt upp en plan förinköpav driftoch investeringarför 2026och har även lagten längre plan förinvestering- arfram till 2030. Arbetet med listan har resulterati attvi redan nu kan planera för korrekta och relevanta inköp. Vi kan i god tid planera och utvärdera framtida investeringarsom ocksåöppnarföratt titta närmare på förmågaoch utveckli tillsammans med andra enheter inom förbundet. Framtiden Under våren 2026 kommervi attta pro- jektettill nästa steg och fördjupa oss ytterligare inom ramenförvadsom lan- dar in i inventarielistan. Detinnebäratt vi kommerattgöra en djupcykningi varje enskild station, vilken förmåga den förväntas ha, om förutsätta ngarnafinns Jtäfrån resurseroch säkerställa att rätt utrustningtill ratt antal finnstillgängligt. Vi kommeräven skapa förutsättningar föratt lattare kunna planera ochförut- säga underhållsbeovt avfastigheter, utrustningoch resurserpå distans. Så attvi kommer bort ifrån akuta och dyra reparatione”och inköp. Vi koremeratt fortsättafylla på invenia- rielistan med förhoppningen att utöka planeringavdriftoch investeringsbeho- vetbortom femårs-horisonten, Text:AxelKallioenhetschef 310 / 517 Förvaltningsberättelse Operativ planering I mötet med Nerikes Brandkårska människor känna att de fått det stöd och den hjälp som situationen kräver. Vi strävaralltid efter att utveckla och effektivisera vår utryckningsverksamhetföratt snabbt kunna ge rätt hjälp ute på olycksplats; bland annatgenom att lära averfarenheterfrån inträffade händelser, och då i synnerhet brand i byggnad. Målsättning Resultat Att sprida kunskap och erfarenheterfrån händelser rörande brand i byggnad. 4”A Inlämnade SAR/AAR i förhållande till antalet inträffade händelseravtypen "Brand i byggnad” ska vara minst5946. Måluppfyllelse Under2023 har255 st larm kategorise- Det har under2024tillsatstvå tjänster Framtiden ratssom ”Brand i byggnad” ivåra med- föratt enbartjobba med planeringav Under2026fortsätterarbetet kringvår lemskommunrer. Vi anser måletvara RUHB. Men föratt lyckas planera på ett tärkia krigsorganisation, både inom ra- uppfyllt då SAR hargenomförtsoch läm- bra sätt behövervivara flersom drarsitt menför RRB och lokalt. Föratt rädd- nats in vid 18avdessatillfällen,vilket strå till stacken ningstjänstenska kunnafungera är det motsvarar 724. Samtliga erfarenheter Vi ska så långtdetär möjligt planera på viktigt att viär så robusta som möjligt. som samlats upp kommerkunna presen- ett sådantsättattvi får nytta avåtgär- Därförökarfrågorom tillgång på exem- terasoch analyseras under2026. derna redan nu, och även vid en tänkt pelvisdrivmedel och eljämfört med när Den utryckande personalen hartillsam- höjd beredskap. intekrigetskavara dimensionerande - mans med enheten förOperativplane- Enviktigsakatt tänka på ärattvi behö- denså kallade kontinuitetshanteringen. ringtagit till sigmåletpå ett brasätt, och vervara så flexiblaochanpassningsbara Vi vill bygga förmågortillsammansmed man vill gärna lära sigoch dela med sig som möjligtföratt underallaförhållan- så många andra som möjligt. Vivill även averfarenheter. den kunna sköta våragrunduppdrag. förbättra ochförfina där detgår. RUHB Samhälletärundersnabbomvandling föratt kunna möta detförsämradesä- kerhetspolitiska lägetivåromvärld. Väldigt mycket sker kringräddnings- tjänstens deli totalförsvaretdå man ser attvi ären hörnsten församhällsbyggna- den vid stora påfrestningar. Samhälletska på relativt kort tid ställa om till attdet ärkrigets förhållarden som ska vara dimensionerandevid pla- neringoch resurssättning. CivIplikten ärdelvisåteraktiverad. Ne- rixes Brandkår kommerdärföratt be- höva utbilda och öva väldigt mycket xommandeår med fokus på detilkom- mande uppgifterna förossvid krig. Vi har redan börjat med detta iolika former där medvetenhet och ”mind set" ärdeförsta pusselbitarna, Närdet kommertill förmågorbörjar man med den breda basen därsamtlig personal skafå utbildning. 311 / 517 Förvaltningsberättelse Övningsenheten Medarbetareinom Nerikes Brandkårska ha erforderlig kompetens samt känna trygghet, yrkesstolthetoch trivsel i sittarbete. Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) står högt upp på agendanför hela Sveriges räddnings- tjänst. Detta kräverspecifik utbildning och ny utrustningvilket kommeratt prioriteras även på Nerikes Brandkår. Målsättning Resultat Att utbilda heltidsanställd utryckningspersonali CBRNE (farliga ämnen och hot 4”A som kan orsaka stor skada på människor, miljö och egendom), samt att utbilda RIB och värnpersonal i riskhantering. Måluppfyllelse Måletför året vardelsatt utbilda hel- dörrforcering, ventilation, rappellering Framöver hoppasvi kunna bygga ut och tidsanställd utryckningspersonali CBRNE med mera. Huset kommerockså stå samarbeta ännu mer inom Räddnings- samtatttaett helhetsgreppöverbåde värdfören större RUHB-övningsom vi region Bergslagengällande övningaroch heltid och RIBavseende rskerkopplat genorm”öri slutetpåjanuari 2026till- gemensamma digitala plattformarför till övning, dären riskbedömningskulle sammans med närliggande räddn ngs- detza. Idag har Nerikes Brandkåroch göras införvarjeenskiltövningstillfälle tjänster, övriga blåljusmyrdigheter, Räddgningstjänsten Karlstadsregionen ett Häranse”vi att måletäruppnått. Under Myndigheten förcivi t försvaroch etableratsamarbete för personal ibe- Kumla kommun. redskap (RIB) och under2026ärsiktet 2025 harvigenomförtettantal utbild- inställt påattutöka detta även till vår ringar i CBRNE ihop med ambulansen Framtiden heltidspersonai. och lokalt harviövatexplosiva hotför Ovningsverksamheteninom Nerikes attvaraförberedda införsådana nändael- Vi harockså startat igångett projekt ser.V' haräven använtvårfarmartank Brandkårstårinfören del utnaningar med programvaran F'reStudio föratt förövning motläckageavfarliga ärnnen gällandemöjlighetertill anpassningav under2026 erbjudavåra befäl lednings- svårighetsgradoch påbyggnad förde och som alternativ föratttrana träningoch simulering avverkliga hän- brunnslivräddning. övningarvi kangenomförainom eget delser. Förhoppningen äratt kunna ge- distrikt. Under2026 kommervi därför nomföra spel med lokal anknytning till Däremot harvi tyvärrinte kunnatge- attsatsa en del resurserpå att heltidsor- osjektså detbirså verilighetstroget nomföra planen att införa ettdigitalt ganisationenfåråkatill övningsfält hos systemförriskbedömning, utandoku- närliggande räddningstjänsterföratt som möjligt. mentationen hargjorts på pappersfor- genomföra vissa övningarvi inte kan mulär. leverera på hemmaplan. RUHB Vi harunderåret påbörjatden om- fattande resan mot räddningstjänst un- derhöjd beredskap (RUHB) som kom- meratt intensifieras de kommandetre åren. Det kommerkrävasen heldel per- sonella resurseroch vårtvanliga års- och övningshjul kan komma att ändras och påverkasavdetsom liggerframföross. Närmastärdet utbildning iammunition och minhantering 2026 därall utryck- ningspersonal på Nerikes Brandkårska genomgåtvå heldagsutbildningaroch öva runtdetta. Sista kvartalet202 vi också naft tillgångtill ettstörre rivningsprojekt; ett äldreboende i Kumla därvi harövatmot kall rök, sökoch räddning, håltagning, Text:AndersEllow, enhetschef 312 / 517 Förvaltningsberättelse Räd ingstjänst under höjd beredskap (RUHB) Läget ivärlden är bekymmersamtoch regeringenär tydlig med attdet kan bli krig i Sverige. Att planera för räddnings- tjänst under höjd beredskap (RUHB) ärdärfören prioriterad uppgiftför Nerikes Brandkår, Målsättning Resultat Att genomföra en kontinuitetsanalys och ta fram en kontinuitetsplan. Utifrån analysen ska förslag på mål, ambition och områden som bör prioriteras tas fram och presenterasför di- rektionen. Målen ska delas upp på kort (1-3 år) respektive lång sikt (10 år) och harmonisera med den regionala inriktningen. Nerikes Brandkår ska utifrån nulägetydligt definiera krigsor- el4 ganisationen. Att uppfylla nationellt regelverk för informationssäkerhet. Att vara bidragande i nationella och regionala utvecklingsforum inom området RUHB. Att sträva efter en regional förstärkningsförmåga kopplad till sök och räddning, alt. CBRNE Räddningstjänstenären avdeviktigaste Här behövervi lägga nerettstortarbete Framtiden komponen:erna i totalförsvaret, och för avseende investeringsbehov. Under 2026kommer Nerikes Brandkår attöka förmågan attagera vid höjd be- Flera avvåra uppsatta mål är inte upp- att:obba med kontinuitet, mobilisering redskapochytterst krig behövervi möj- fyllda, myckettill följd aven utdragen avcivilpliktiga och krigsorganisation lighettill planering, utbildning, övning rekryteringavförbundsdirektörsamt santattvi behöverbygga upp en tajtare samt personella och materiella resurs- oklarheter kringekonomioch :r:.veste- samverkan och samarbeten med andra förstärkningar. ringsplaner. aktöreroch ledningssystem. Inom projektet räddningstjänst under Vi vill ändå lyfta framgången med den höjd beredskap, RUHB, samarbetar mentala omställningen, attdetofta pra- räddningstjärsternamed Myndigheten tasom höjd beredskap båoevid fikabor- förciviltförsvarsom en del i att starka detoch i samband med utbildningar. Sverigescivilaförsvaroch skapa ett mot- ståndskraft'gtsamhälle med förmåga att hantera hotoch angrepp motSverige och alliansen Nato. Måluppfyllelse Underåret harvi arbetat intensivt på flera plan, med störstfokus på utbild- ningoch övning, Dethartagitsfram en krigsorganisation förden övergripande ledningen inom Räddningsregion Bergslagen (RRB) och det haräven pågåttettarbete kringkon- tinuitetsanalysoch ett intensivt påver- kansarbete förattfå medlemskommu- FARAOXA! nerna att integrera räddningstjänsten i (OEXPLODERADAMMUNITION] sittarbete. Inom området kontinuitet finns det mycketkvarattgöra nu när regeringen i DANGER UXO! dokumentet Utgångspunktfeörrtotal- (UNE).XPLODEDORONANCE] försvar2025-2030definierarattviktiga samhällsfunktioner ska klara sig med egna medel och resurseritvåveckor, samt med hjälp i minsttre månader. Text:ErikPalm,samordnareRUHB 313 / 517 Förvaltningsberättelse Ekonomi och administration Årsskiftet2023/2024 infördes ett nyttekonomisystem föratteffektivisera arbetet och minska manuell hantering av fakturor. Vi har ännu inte nått den önskadeeffekten utan har underåretjobbatvidare med systemetsfunktionalitet och utbildningav medarbetarna. Målsättning Resultat ln Att öka budgetansvarigas kompetens inom ekonomiområdet samt få ekonomisyste- met attfungera effektivt och underlätta för verksamheten och den ekonomiska upp- följningen. Måluppfyllelse Ny medarbetare Underåret harfokus legat på att stärka Anna Asserholttillträdde som ekonom/ budgetansvarigaskomopetensinom eko- controller underhöstenmed ansvarför rom:områdetsamtattförbättra a7vän- organisationensekonomistyrning. Hen candetavdetnya ekanomisystemet. harefterårsskiftet25/26gått in i rollen Grundläggarde utbildningsirsatserför som enhetschefochtituleras nuekono- budgetansvariga pånörjadesunder michef/erhetschefAdministration: första halvåret2025. Framtiden Detfortsatta målarbetet harpåverkats Under kommandeår kommerfokusatt en del avattfunktionen saknatenhets- ligga på att slutföra utbildningen avbud- chefunderstörre delen avåret,vi ket getansvariga. harbegränsatförutsättningarnaföratt driva utvecklingsarbetet i önskac takt. Vidare kommerarbetet medattvidare- utveckla och optimera ekonomisyste- Parallellt hardet pågåttett arbete med metsfunktionalitetattfortsätta, med attstabilisera och effektiviserafaktura- målsättninger attytterligare effektivi- flödet i ekonomisystemet, blanc annat seraekoromiprocesserna. genom dialog med systemleverantören samterfarenhetsutbyte med andra or- ganisationersom arvändersamma sy- stem. Målen bedömsvara delvis uppfyllda Arbetet med kompetensböjninghar in- letts men ärännu integenomfört fullt ut. Närdetgällerekonomisystemets funktionalitethartydliga förbättringar uppnåtts, särskiltavseendefakturahan- teringen, ävenom vissa utvecklingsom- råden kvarstår. Stabilt fakturaflöde Ett positivt resultatunderåret äratt fakturaflödet i ekonomisystemet i hu- vudsak harfungeratstabilt, vilket har minskat behovetavmanuella insatser och ökattillförlitligheten i den löpande ekonomiska uppföljningen. Detta harskapatbättreförutsättningar förverksamheten trotsattsystemet fortfarandeärrelativtnytt. Text:AnnaAsserholt,enhetschef 314 / 517 Förvaltningsberättelse Samhällsskydd Detförekommer illegal hanteringavsprängämnen i samhället, Nerikes Brandkår haretttillsynsansvaröver hantering- en. Det ärtio årsedan vi togfram nuvarandetillsynsmetodikoch den börses över i syfte att säkerställa lagefterlevnad samt ett effektivt arbetssätt. Målsättning Resultat 219 Attverifiera en rättssäkeroch effektiv tillsyrsprocess, samt att genomföra tillsyn på sprängarbetsplatservid fyra tillfällen under 2025. Huvudsyftetmed Nerikes Brandkårs Bäst på bemötande men vi konmer att behöva rekrytera förebyggandearveteärattsäkerställa Enheten har presterat i enlighet med ytterligareföratttäcka våra vakanser skydd förliv, hä'sa,egendom och miljö. och behov. tillsynsplan LSOoch harävenfått en ut- Vivill skana ettskäligt brandskycd hos den enskilde, en säkerhanteringav märkelse om 2024 års högsta NKI Framtiden gällandeföretagsärenden inom branc- brandfarligoch explosivvara ochsetill Utifrån attvi harvakanser kommer2026 skydd,vilket vsarattvi är ora på att be- attverksamhetersom bedriverfarlig inledas med att vi noggrant prioriterar möta och kommunicera med demv verksamhet efterleversinaskyldigheter. hurvi användervår bemanningpå bästa träffarisamband medvårat mynaighets- Detta görvi i samverkanmed andra sätt, samtidigtsom vi påbörjaren rekry- uppdrag. Den utmärkelsen ärvi mycket förvaltningarochorganisationergenom tering av nya medarbetare. Vår förhopp- stolta över. detillsyns-och tillståndsbeslutsom ningäratt underåret lyckas med vår fattasenligtlagen om skydd motolyck- Personalomsättning rekryteringoch bli fulltaliga. Men med or(LSO) och lagen om brandfarliga och Organisatoriskthartvå medarbetare läm- detsagt kan det tyvärr medföra attvi på explosivavaror(LBE). nat Nerikes Brandkårförandra uppdrag kortsiktinte hinner medvårt myndig- Enheten svararävenförsotningsfrågor samtatt en harfått nya arbetsuppgifter hetsuppdragfullt ut i alla delar. och brandskyddskontroll, som ären och nujobbar på enheten Operativ pla- Vårabsoluta målsättningäratt detska viktigdel i arbetetmedattförebygga nering.Vi har rekryteraten ny medarbe- bli så lite påverkan som möjligtoch attvi bränder. Sotningsverksamheten är upp- taresom börjar 1 april 2026 samtatttvå utifrån en något längretidshorisont kan delad itvå separata uppdrag, rengöring medarbetare ärtillbaka på heltid från arbeta i kappdet som eventuellt inte (sotning) och brandskyddskontroll, som uppdragvid Räddningsregion Bergslagen, hunnits med under året. båda genomförsav upphandladeent- reprenörerenligtfastställdatidsfrister. Lagen om skydd motolyckor (LSO) möj- liggöräven för kommunen att låta den enskildesjälv(eller någon annan)sota sin förbränningsanordning; så kallad egensotning. Ettsådantmedgivarde kan baragesom en särskild ansökan harupprättatsoch godkärtsav Nerikes Brandkår. Måluppfyllelse Enhetens mål har under2025varitatt utvärderavårtillsynsmetodiki syfteatt inom ramenförLSOeffektiviseravårt arbetssätt samtatt påbörjaframta- gande av nya riktlinjer inför nya lagkrav inom LBE.Arbetethargåttentigtplan men ären processsom kommeratt fortsätta utifrånvårambition omstän- digförbättringoch utveckling. Text:MatsJohanssonenhetschef 315 / 517 Förvaltningsberättelse MÅL HUSHÅLLNING KOPPLAT TILL GOD EKONOMISK I kommunalförbundet Nerikes Brandkårtolkasgod ekonomisk hushållningsom attvåra resurserska användas därde gör mest nytta. Det betyder attvårekonomi ska vara långsiktigt hållbar och attvåra personella och tekniska resurser ska användas på ett sättsom är hållbart övertid. Verksamhetsmål Målsättning: Att personalomsättningen inom räddningspersonal iberedskap, RIB,ska understiga 794. Hur Resultat Måluppfyltelse Fortsätta arbe:et med attförbättra den fysiska arbets- Jader år 2025 har 17 RI3 anställda avslutatsin MN ön på våra deltidsstationer. Arbeta aktivt med åtgär- anställning. Det innebären 796 omsättning, vil- ket betyder att måletuppnås helt. Vi kan inte dersom exempelvisscheman och deladetjänstersamt pexaPppå någgon särskild orsaktill cetza, utan ser uppmä-r<sarmma huvudarbetsgiivaretil v2årRIB. cet mersomtillfäll.igheter. För att uppnå en rooustäre lecningsstru<tur kommervi urder 2026 att införa stfkårchefer på samtliga RIB-stat.oneroch arbeta aktivt med chefsutbildring för <årcheferna. Finansiella mål Målsättning: Ekonomi i balansdärintäkterna överstiger kostnaderna. Mätsgenomattverksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget. Resultat 2025 2024 Måluppfyllelse Nettokostnad (tkr) 190526 197921 4 4 Medlemsbidrag (tkr) 203 725 200921 Kostnad i förhållandetill intäkt i procent 93,5 98,5 Målsättning: Detegna kapitaletbörminst motsvara självriskenförden största medlemskommunen. Resultat 2025 2024 Måluppfyllelse Sjä'vrisk Örebrokommun, (mkr) 7,7 7,4 Eget kapital (mkr) -18,1 21,4 »” 4 Det negativa egna kapitaletberor på en redovisningstekniskomklassificering avleasingavtal till fi- nansiell leasing. I samband med detta haren leasingskuld tagits upp i balansräkningen, vilketpåver- kateget kapital med cirka 39 mkr. Förändringen är redovisningstekniskoch berorinte på attverk- samheten gått med underskott. Målsättning: Investeringarskafinansieras med egna medel. Lånfrån externa långivareska intetasförattfinansiera investeringar. Resultat Måluppfyllelse « Långfristiga skulderavseende extern upplåningärnoll. I balansräkningen redovisasdocklångfris- 4 4 tiga leasingskulderhänförliga tillfinansiell leasing. « Inga lån från externa långivare hartagitsföratt finansiera investeringar. 19 316 / 517 Förvaltningsberättelse VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Anpassning och rehabilitering Pensionsavtalet SAP-R innebär att Personalen är försäkrad För helrdspersona! och raddningsperso- Enligtarbetsm ljölagstiftrngen ansvarar brandman inom räddningstjansten, som uppfyl!er kravet på 30årsanställning rali beredskan (RIB) har Ner'kes Brand- Nerikes Brandkårsom arbetsgivare attgenomföra anpassningoch rehabili- med minst 25 år i utryckningstjänst, har kår försäkringarsom gällervid arbets- tering inom verksamheten. ratt att avgå mec särskId avtaispens'on skada, sjukdom och dödsfall. vid 58årså'der. Från och med 2023-01- För brardvärnen finns en olycksfallsför- Ji längre tic en anställa är borta från Q1 togsratten til SAP-R bort förnyan- arbetslivetdestosvårareärdetatt säkringsom träder i kraftnärder:statliga ställd persona De som anställtstidigare kommatilibaka. Därför "ångas längre . sersonskadeskydde? irte gäller,till ex- än 2023-01-01 har fortfarande möjlighet errpelvid restvärdesarbeteoch bevak- sjukskrivningaruop i ett tidigt skede för att ha kvarSAP-3, men kan även välja att ningsuppdrag. Försäkringarna gäller mec attså snabbt som möjligt xoT' ma igång ersätta cen mot er” extraavsättningtill med rebabiliteringsarbetet. Det kan till vissa villkor. tjanstepensionen på 2 136 krel.er eit exempel handla om successiv återgång bruttolönetilläggpå 2 136 kr/månad. Sjukfrånvaro till arbetetgenom deltidssjukskrivning 48 personerharvalt pensions-, alterna- Sjukfrånvaron brukarvara låg på Nerikes elleranpassningavarbetstider. Det kan tivt lönetillägget. Brandkår. Långtidsjukfrånvaron kanvari- också handla om attanpassa arbetsupp- era mellan åren,för2025 ärden 28,764 giftertillfälligtellerför längretid. Anställda som uppnårrätten till SAP-R men har en överenskommelse om kvar- avden totala sjukfrånvaron. Långtids- Pensionsförvaltning ståendei tjänst efter 58år fårettextra sjukfrånvaron är relaterad till olika indi- vidärenden där arbetslivsinriktadereha- Deflesta somjobbar inom Nerikes tillägg på 1296till sin tjänstepension. Brandkår hartjänstepensionen AKAP-KR. Under 2025 harsex personertecknatså biliteringsåtgärder harvidtagits. Vid längre sjukskrivning brukarannan perso- Men vissa omfattasfortfarande av KAP- kallad förskjuten SAP-R. nal i möjligaste mån omplanerasföratt KL, detgällerdem som ärfödda 1957 Årets kostnadförSAP-R efter 2023-01- undvika inkallningoch därmed övertids- ellertidigare ellerdem som hade möjlig- 01 uppgårtill 1,9 mkrinklusive löneskatt kostnader. heten attvälja pensionsavtaloch stan- ocharbetsgivaravgifter. nade kvariKAP-KL. Den faktiska pensionsåldern iförbundet Företagshälsovård Förstajanuari 2023trädde det nya pens- ligger runt60år. Den åldern används Nerikes Brandkår harunderåretanlitat ionsavtaletAKAP-KRi kraft, vilketinne- som beräkningstidpunkti KPA:s pens- Capio LäkargruppenABförföretagshäl- bärattdeförmånsbestämda pensioner- ionsberäkningarföranställda som har sovård. na succesivt kommerattfasas ut. möjlighet attuppnå villkoretförSAP-R. 20 317 / 517 Förvaltningsberättelse Kompetensutveckling Personaldata per december Föratt b dra till utveckling avden egna Totalpersonal verksamheten och kunna möta omvär- dens krav, ärdetviktigtatt rela persona- varavheitidsonstöltda len utvildaskontinue varavräddningspersonaliberedskap Ger.om den löpanae övningsverksam- varavvärn bezen tryggarvi act personalen bibebrål- varav lersin kompetens och från och med vara 2018tililhandahåtervi egengruncutbild- varavkvinnor(26) ningförRIB. varavmän(96) Föratt ytterligare höja kompetensen Förtroendevalda (direktion, revision) genomförs årligen olika typeravvidare- Personalomsättning(24) utbildning inom såväl räddnings-som heltid olycksförebyggandeverksamhet. räddningspersonali beredskap Nerikes Brandkårtillhandahålleräven C-körkortsutbildning för RIBochvärn- Pensionsavgångar personal vid behov. Möjliga pensionsavgångarinom 5 varaviutryckningsstyrkoaheltid Sjukfrånvaro[926)” totalsjukfrånvaro långtidss, 29åroch yngre 30-49ör 50årochäldre kvinnor män 1,81 5,43 "Redovisasejomantalet anställda:gruppenär högstto, eilerattuppgiften kar ”änförastill enenskild individ 21 318 / 517 Förvaltningsberättelse VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Förbundet har identifieratflera risker som kan påverka verksamheten och den ekonomiska ställningen. Klimatförändringarmed ökadevädervari- Verksamhetsriskerna ärfrämst kopplade Finansiella riskeravserfrämst kostnads- ationer kan leda till fleroch merre- till personalförsörjning,operativför- ökningar och finansieringav investering- surskrävande insatser, såsom översväm- måga och IT-säkerhet. Med operativ ar. Förbundet arbetar med löpande bud- ningaroch skogsbränder. Detta hanteras förmåga avses förbundets förmåga att getuppföljningoch långsiktiginveste- genom samverkan inom gemensam rädd- med rättbemanning, kompetens, utrust- ringsplanering förattupprätthålla god ningsorganisation samt kontinuerligom- ningoch ledninggenomföra räddnings- ekonomisk balans samt säkerställa att världsbevakning. Detosäkravärldsläget insatser på ett effektivtoch säkertsätt. statliga bidrag inom det civila försvaret innebär samtidigtekonomiska och materi- Förbundets förmåga attverka under tillfallerförbundet. ella utmaningar,vilket kräverökad med- höjd beredskap utvecklassuccessivt vetenhet <ring kostnadsurtveckiingoch tilgå”gpå material, Fem år i sammandrag 2024 2023 2022 2021 Anta invånare iförsurdet (st; 262807 262 188 261 156 259863 Nettokostnadernasandel avkommunbidraget is 92” 99 97 57 Nettokostnadper invånare(kr) 718 689 677 Medler”sbicragperinvånare(kr) 726 701 696 Externa intakter[tkr)" 28290 35 281 31374 Firansnetto(tkr) -6 768 -3683 1876 Åretsresutar(t<r) -4709 1787 6717 Nettcinvesteringar(tkr) 2306 12429 15132 16746 11410 Tillgångar(tkr) 681306 168215 156865 165 515 152 177 Långfristiga skulderochavsättningar(t<r) 634334 113 720 10: 246 96338 94131 Egetkap tal ttxr) -18 139 21368 25839 303549 Solditet(24) 13 Likviditet(ikr) Balanslikviditet (oms.tillg./kortfr. skulder)(26) Långfristiglåneskuld (tkr) 520471 Avsatttillpensioner(tkr) 114363 113 720 101 246 Antalanställda—ejsemestervikarier(st) 508 501 Antail insatser —totalt (st) 2790 3 320 Brandi byggnad (st) 261 278 Brandej i byggnad(st) 254 Trafikolycka (st) 492 474 Automatlarm utan brandtillbud(st) 1042 1089 1150 1022 Antal utförda/planeradetillsyner(st) 213/196 247/350 298/450 374/450 255/350 Andel utfördatillsyneravplanerade(20) 70 66 83 73 +Senot 15,siffrorna inteomräknadeföreår2023. 319 / 517 Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat Balanskravet är kommunallagens regelverkför krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostna- derna ärstörre än intäkterna förett enskilt räkenskapsår uppstårett underskott som ska återställas inom de tre föl- jande åren. Årets resultat uppgårtill-28tkr. Efter ska återställas i enlighet med kommunal- om synnerliga skäl. Bedömningengrun- justeringför realisationsvinsteroch ore- lagens bestämmelserom balanskrav. das på förbundets långsiktiga finansiella aliseradevärdeförändringar ivärdepap- Föråren 2023och 2024 redovisasnega- stabilitetoch samladeekonomiska förut- per uppgår resultatet efter balanskravs- tiva balanskravsresultat. Direktionen har sättningar. justeringartill 1 297tkr. Efter reglering beslutat att dessa underskott inteska motbalansfond avseende pensionskost- återställas med hänvisningtillförbun- naderom 1097 tkruppgårårets balans- detsgoda ekonomiska ställning, i enlig- kravsresultattill-200 tkr. Underskottet het med kommunallagens bestämmelser Balanskravsutredning (tkr) 2023 Medlensdicrag 1835 192 Åretsresultat -4709 Avgår: Real sationsvrster/förluster -510 Avgår: Oreal'seradevinster/förlustervärdepapper -4£9 Åretsresultatefterbalanskravsjusteringar -5668 Regler ngmotbalansfond, persionskostnader [6] Åretsbalanskravsresultat 320 / 517 Förvaltningsberättelse EKONOMISK REDOVISNING Liksom annan kommunal verksamhetfinansieras Nerikes Brandkår huvudsakligen genom skattemedel. Under 2025 upp- gick driftkostnaderna till 235 mkr, varavmedlemskommunerna bidrog med 209 mkr. Den återstående delen, 27 mkr, täcktes av intäkterfrån bland annat utbildningsverksamhet, avtal samt automatiska och obefogade larm. Årets resultat Årets resultatför2025 uppgårtill ett un- derskott om 28tkr, vilketär28tkrsämre än budget. Verksamhetens intäkterupp- gicktill 44mkr, motsvarande+6 mkrjäm- fört med budget, främsttillföljd avh statliga bidragsamtökade intäkterfrån utbildnings- och tillsynsverksamhet. Kostnadsutfallet påverkas avomklassifice- ringavhyresavtal till finansiell leasing, vilket medfört ökade avskrivningaroch finansiella kostnader. Vissa kostnadsök- ningar, bland annat koppladetill Rädd- ningstjänstunderhöjd beredskap (RUHB), harfinansierats genom bidragfrån Myn- dighetenförciviltförsvar(MCF). Verksamhetens kostnader tal, motsvarande 1 097 tkr. Resterande 75 procent, cirka 3 300tkr, finansierasgenom I redovisatresultat ingåren kostnad om - Verksamhetensdriftskostnader(exkl. extra medlemsbidragfrån medlemskom- 1097tkrsom avser 2596 avåretsföränd- pensionsavsättningar och avskrivningar) munerna underåret. ringavpensionsskulden. uppgick under2025till -199 208tkr,vilket är16098tkr lägre än budget (-215306 Finansiella intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter tkr). Omklassificeringen av hyresavtal från De finansiella posterna uppgicksamman- Verksamhetens intäkter uppgick under operationelltill finansiell leasing har resul- tagettill -13 227tkr. Utfallet påverkas årettill 44 127tkr, vilketöverstiger bud- terat i en minskning av hyreskostnaderna främstavräntekostnader förden finansi- get med 6040tkr. Jämförtmed 2024är med 21 295 tkr. Dessa kostnader har i ella leasingen 11 539 tkrsamtvärdesäk- detta en tydlig ökningav intäktsnivån. stället ersatts avavskrivningarom 13 383 ring avpensionsskulden 3 320tkr. De fi- Det positiva utfalletförklarasfrämst av tkrsamt räntekostnader om 11 539tkr. nansiella intäkterna uppgårtill samman- högre statliga bidragän budgeterat, där Sammantagetinnebärdetta attverksam- lagt 1 653tkroch förklaras avrealisations- driftbidragfrån staten översteg budget hetens kostnader,justeratfördenna om- vinstvid försäljningavvärdepapperom med 4406tkr, samt avökade intäkter klassificering, inteär 16098tkrlägre än 406tkrsamt positivvärderegleringav från utbildningsverksamhet och övriga budget utan i stället 5 197tkr högre än placeringarom cirka 863 tkr. ersättningarsom intevarit budgeterade. budget. Förbundetredovisardärmed också högre avskrivnings- och finansiella Räddningsregion Bergslagen Även intäkterfrån tillsyns- och tillstånds- verksamhetöverträffade budget,vilket kostnader jämfört med budget. Omklassi- Nerikes Brandkårärvärdorganisation för tyderpå högefterfrågan inom dessa om- ficeringentillfinansiell leasing påverkar ledningssamverkan Räddningsregion råden. Samtidigtredovisas underskott resultatet med -3 627tkr. Bergslagen, RRB. Detta innebäratt iför- inomvissa verksamhetsintäkter, främst Den ökade driftskostnaden beror bland bundets redovisning ingårförutom hela avgiftefrör automatiska brandlarm. annat på högre utgifterförbrand-och omslutningen på RRBäven interna poster, räddningsmaterial, utalarmering,fordons- då Nerikes Brandkårockså ingår i RRB. Förbundetharfått 1 500 tkrfrån Myndig- heten förciviltförsvar(MCF) förfinansie- underhåll samtarbets-och skyddskläder. RRB:stotala omslutning (intäkteroch ringavutbildnings- och planeringsresur- Den stora kostnadsavvikelsen kan till stor kostnader) uppgicktill 28 205tkr2025. sersamt4406 tkrförarbete kopplattill del hänförastitl inköp kopplade till RUHB, Nerikes Brandkårs del av kostnader(9 308 Räddningstjänst under höjd beredskap dessa kostnadertäcks av bidragfrån MCF. tkr) och intäkten (4 609 tkr) ingår under (RUHB). Bidraget syftartill attfinansiera Pensionskostnaderna överstiger budget övriga kostnaderoch övriga intäkter. förstärkning avförbundetsförmåga inom med cirka4400tkr. Förbundetfinansierar RRB8:sverksamhet har bedrivits inom till- planering, utbildning och samordning 25 procentavavvikelsengenom uttag ur delad budgetoch redovisarett resultat inför höjd beredskap. balansfonden redovisad undereget kapi- om Okr. 321 / 517 Förvaltningsberättelse Pensionsskuld och förpliktelser Pensionsförpliktelser (tkr) 2025 2024 Förbundet ansvararförintjänade pens- ionerfr.o.m. 1998, förbundsmedlem- Avsättningarpensionerinkl. löneskatt 114363 113 720 marna dessförinnan. Personal i utryck- Totalaförpliktelser 114363 113720 ningsstyrka anställd före 20 -01 har möjlighetattgå i pensionvid 58 års ål- Pensionsförvaltning (tkr) 2025 2024 deroch då betalararbetsgivaren 73,54 avlönen fram till 65 årsålder. Pensions- Finansiellaplaceringar,avskaffningsvärden: skulden redovisassom en avsättning i balansräkningen. Likvidmässigtåterlänas rta räntefonder medel iverksamheten medan resten är Strukturerade produkter placerat pensionskapital,enligt nedan I posten verksamhetskostnader ingår Totaltplaceratpensionskapital årets pensionskostnader, Därtill kommer Återlåningiverksamheten enfinansiell kostnad som avservär- desäkring av pensionsskulden. I tabellen nedanframgårde två senaste årens ovensiors<ostnader. Redovisningen base- "årsigpå uppgifter ur aersionsbolaget KPA:s prognos per 2025-12-31. Avvikelse utfall Budget Avvikelse utfall Pensionskostnader(tkr) 2024-2025 2025 2025 budget Avgi'tsbeständå'derspenson (PO-nålägg) -511 SA?-R nkl. PO Förändringavpensonsskuld (SA?-R, FÅP) Utbetalningar Finar.siell kostrac pensionsskuld -4979 Löneskatt 42 -1334 Summa -7375 322 / 517 Dtiftredovisning utfall Utfall dget Avvikelse utfall Avvikelse utfall Driftredovisning (tkr) 2025 2024 2025 2024-2025 2025 budget Ledning, direktion, revision inkl. PO-pålägg -1897 -1999 -1975 102 er heltid ink, PO-pålägg -95 362 -88957 -96034 -6405 Löner Riboch värn inkl. PO-pålägg -46 146 -48812 -44808 2 666 Hyroroch lokalvård -14 336 -33040 -33 525 18704 Övriga driftskostnader -41 467 -36 211 -38964 -3 256 Årets avsättnirgtil pensioner inkl. löneskatt -12 776 -15895 -11 709 3119 Avsx«rivnirgar -22669 -9 008 -9700 -13 66! Summa kostnader -234653 -233922 -236715 EF Finansiella kostnader -14 880 -3 321 5811 Summatotala kostnader -249533 -240036 -6542 omatiska brandlarm 11350 Avial 7115 Externutbildning 1180 Myndighetsutävning 1850 Hyresbidrag 5564 Övriga intäkter 11028 Summa intäkter 44127 36001 38087 Medlemsbidrag 203 725 200921 201699 Finansiella intäkter 1653 1598 250 Summatotalaintäkter 249505 238520 240036 Periodens/åretsresultat -28 -4471 [0] Omslutningavseende RäddningsregionBergslagen (RRB)harrensatsfrånintäkteroch kostnaderidriftredovisningen 323 / 517 Investeringsredovisning MATERIELLA INVESTERINGAR Budget Avvikelse Objekt (tkr) 2025 = utfall —- budget örbundets målärattsamtliga investeringar skafinan Mindrefordon 3500 2223 sieras med egna medel. Årets investeringsbudget uppgårtill 6,4 mkroch ge- Räddningsmaterial 300 835 nomförda investeringarunder året uppgårtill 2,3 mkr. Österstationen -599 Förbundet harännu intefått leveransavsamtliga per- Rökskydd -4 sonbi|laroch .investeri;ngen för statison Öster på2g2åröaver årsskiftet. Löparmaskiner De investeringsmedelsom finns kvarför de pågående Övrigt investeringarna kommeratt flyttas över till 2026. Summa FINANSIELLA INVESTERINGAR Presidiet sköter kapitalplaceringen i samarbete med rådgivare från o:ika kapitalförvaltningsföretag som står under Finansinspektionens tillsyn. Under året hartre placeringar sålts med envinst om 406 tkr. Nya placeringar hargjorts i ränte- och race produkter med 100 arocentkapi- Marknadsvärdet förde tota'a placering- obligationsfonaersamt i en strukturerad talskydd vid förfa I. Fördessa produkter arna uppgår per 2025-12-31 till 32,3 orodukt med kanpitalskydd var den genomsnittliga löptiden vid an- mkr. Värderegieringenligt lägsta värdeis Jet bokfördavärdet avplacerade medel skaffningstillfätletcirka sexår. I tabellen princip ha” medförten negativ,ustering uppgårvid bokslutstidpunkten till 30,6 nedar redovisasrespextive placering på -654tkr. Samtiga placeringarar klas- mkr.Avdetta avser24,2 mkr strukture- samt återstående bindningstid. sificerade som kortfristiga placeringar. Anskaffnings- Förfalio- — Kapitalskyd- Anskaffnings- Marknads- = Värderegle- Bokfört Placerademedel (tkr) datum datum dat belopp värde värde 251231 ringenl. LVP värde GSAOGlobal Bonus3348 2019-01-24 2027-02-12 30C0O 3300 4750 3300 AIOGrönTeknik 2403 2021-03-05 2027-02-12 1000 2497 1078 A!OSvenska BolagTopPick 2021-03-26 202 9500 10100 8324 9500 AO Nardiska småbolag 2021-07-16 2027-07-16 3 300 3564 3 300 - 3 300 AOförnyelsebarEnergiochteknik 2021-10-01 2027-10-01 3 700 3996 4 760 3996 Aktie-AnsvarRäntestrategi 2025-05-05 1550 1595 1595 CaseFöretagsobligationsfondSP 2025-05-05 3100 3197 3197 CaseHögräntefond 2025-05-05 1550 1618 1618 Europeiskaåterköp3334 2025-07-25 2031-07-25 3000 3229 Summaplacerademedel 31238 32270 324 / 517 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Utfall Utfall Budget Avvikelse utfall Resultaträkning(tkr) 2025 2024 2025 mot budget 2025 Verksamhetensintäkter 44 127 36001 38087 6040 Verksamhetenskostnader -211984 -224914 -230291 18307 Av-och nedskrivningar -22 669 -9008 -9700 -12 969 Verksamhetensnettokostnader -190526 -197921 -201904 11378 Medlemsbidrag 203725 200921 201699 2026 Verksamhetensresultat 13199 3000 -205 13404 Finansiellaintäkter 1653 1598 1403 Finansiellakostnader -11560 -770 -11515 Finansiell kostnad pensionsskuldexkl. löneskatt -3320 -8299 -3320 Resultatefterfinansiellaposter -28 -4471 5054 Åretsresultat -28 -4471 5054 Balansräkning (tkr) 2025 2024 TILLGÅNGAR 681306 168215 Anläggningstillgångar 582774 91387 Materiellaanläggningstillgångar 582774 91387 'Omsättningstillgångar 98532 76828 Fordringar 22419 29401 Kortfristigaplaceringar 29408 34631 Kassaoch bank 46705 12 796 EGETKAPITAL,AVSÄTTNINGAROCHSKULDER 681306 168215 Egetkapital -18139 21368 - däravåretsresultat -28 -4471 Avsättningar 114363 113720 Skulder 585082 33127 Långfristigaskulder 520471 Kortfristigaskulder 64611 Ansvarsförbindelser 0 Pensionerintjänadeföremedlemskommunernasinträde stårmedlemskommunernaför. 325 / 517 Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (tkr) DEN LÖPANDEVERKSAMHETEN Årets resultat Justeringförav>-och nedskrivningar Övrigaejlikviditetspåverkandeposter Medelfrånverksamhetenföreförändringav Öxning/minskringkortfristiga fordringar” C<ning/minskningkortfristiga skulde” Medelfråndenlöpandeverksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärvav nateriellaan'2ggningstillgångar Försäljn-ngavmateriellaarläggningstilgångar Medelfråninvesteringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering avleasingskuld Medelfrånfinansieringsverksamheten Åretskassaflöde Likvidamedelvidåretsbörjan inkl. korta placeringar Likvidamedelvidåretsslutinkl.kortaplaceringar 2025vardetNerikesBrandkärsturattarrangera räddningstjänstens 100000-konferensförpolitikerochchefer. Ettvärdefulltforumdärvi belyseraktuellafrågor,diskuteragemensammautmaningar,dela erfarenheteroch lärakännavarandraännubättre.Totalförsvaret,civilförsva- ret,myndighetssamverkanmotbrottslighet,gängkriminalitet,CampusRisbergskaochsäkerhetslägetiSverigevarämnenpåagendan. 326 / 517 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Syftetmeddenfinansiella redovisningen äratt gare2mkrtilldennafond. Medlemskommu- Nedskrivningaravtillgångar denskageenrättvisandebildavkommunalför- nernaansvarar förpensioner intjänade tom Omdetvid räkenskapsårets utgång kan kon- bundetsfinansiellaställning. Kommunaltförbun- 31/12åretföreinträdet. staterasattenanläggningstillgångharett detföljerdegrundläggande redovisningsprinci- Finansiellatillgångar lägrevärdeänvadsom kvarstårefterplanen- persomframgåravden kommunalaredovis- Förbundetsfinansiellatillgångarharklassifice- ligaavskrivningar,ska tillgångenskrivasned ningslagenochgod redovisningssed. ratssomomsättningstillgångdådessaärtänkt tilldetlägrevärdetomvärdenedgångenkan Grundlägganderedovisningsprinciper attfinansieraframtida pensionsutbetalningar antasvara bestående. En nedskrivningska Intäkterredovisasiden omfattningdetärsan- samtinvesteringar. återförasomdet intelängrefinsskälförden. noliktattdeekonomiskatillgångarnakommer Enligtlagenomkommunal bokföringsoch Leosing atttillgodogöraskommunalfärbundetochin- redovisnings7kapital 78ska finansiellainstru- Under2025 harNerikesBrandkårbörjat takternakan beräknaspåetttillförlitligtsätt. mentsomhållstillförfall intevärderastillverk- tillämparedovisningavleasingenligtrekom- Ialltväsentligtharkostnaderochintäkterhän- ligtvärde. Istället bördessavårderasenligt mendation R5,vilketinnebärattallahyrda förliga till redovisningsåretbokförtssomsåd- lägstavärdetsprincip, detvill sägadetlägsta fastigheterhartagitsuppförbedömning ana,d.v.s. periodiserats. Fordringar karupata- värde:avverkligtvärdeoch bokför: värde. enligt rekommendat'onerna. gtstilldebeloppvarmeddeberäknas inflyta. Förbundetföljer lagstiftnirgenochvärderar ET doxument bar Lporättatsför kassiicerirg Tillgångarochskulcersarupptagitstill arskaff- alacerirgarmed bincn-.ngsvd enligt ovanoch avhyresavtalenochomde uppfyi'erkraven r ngsvårdedäringetarnat anges. cmsaknarförfallodatur” haristäletvärde- forfinansellleasing. Ettleasingävtalsominte sönernafördendeltidsanstäl:dapersonalen razstill markradsvärder på balansdag klassifcerassomFnaresl'lleasi”garettop- samtvärnen harperiodiserats. Rörliga lönede- Materiellaanläggningstillgångar erationellt leasngavtal. larsåsomobochövertid harperiodiserars. Finansiellieasirgredovisassomtillgångoch nr pgstiligångar"ar 'balansräxningen Intjänradeochej uttagna semester-och över- uoptagitsalanskaffningsvärdetminskat med skuldsomövertid m'nskarmedavskrivn tidsersättningarharredov'satssominte- årigaavskrivningar”. Med anläggringstIgångar arochamorteringar. Coerationel leasing rimsskuld.Socialaavgifterharbokför:siform avsesobjekt med enekonomisklivsängdom synsiformavhyreskostnaderi resultatrak- avprocentuellt påslagisambandmed lönere- mins:treåroch medentotal utgiftpåett pr's- n ngen Övrigaleasingkontraktbedömsi dovisninger. Påslagsomanväntsär 40,24. basbe.oppexklusivemoms. varaverksamhetskritiska och hardärforinte DriftsredovisningenärupprättadenligtLKBR inkluderatsI någontabell Avskrivningar ochföljer samma redovisningsprincipersom Genomgångenavalla hyresavtal harresulte- årsredovisningen iövrigt. Utfal:etbaseraspå I balansräkningenäranläggringsällgångarna rat'ar fyraavial nu harrezovisats som sokförda ochperiodiseraceintäkteroch <ost- Jpptagaatillanskaffningsvärdet mirskat med nansiell leasing. Dåalla äräldreavtalsom investeringsbi avskrivningaroch nedskriv- nader redan ioptettanta:årharföljande pedöm- ningar. Materiellaanläggningstllgångarskr:vs Förbundetharfr.o.m. räkenskapsåret2025 ningargjorts: avolanen igtef:ertillgångarnas nyttjandepe- andratredovisningsprincipavseendeleasingav- r:od.Avskrivn'ngarnapåbörjasnäran'äggring- Avgörandefor«lassificeringenärivilken tal. Leasirgavtalsomtidigareredovisatssom arna tas i bruk. tärgden vå avskrivningarna orrfattningexonomiska ”isxerochfördelar operationellaleasingavtal redovisasfråroch grundarsigpåden gerovsnitligalivslangden enligtenherhetsnecärneng finnshoslease- mec 2025somfinansiella leas'rgavtal. Beräk- hosNerikes Branakåroch med ledningfrånde givarenellerleasetagaren. Deinhyraa brana- ningarhargjortsävenförtidigareperiod ivningstidersom Rådet forkommunal stationersom harheticsanställapersona: Denackumuleradeeffekten per2025-01-21 har rgrekommenderar. (Nastaoch Byrsta)harsedömtsutgörafinan- redavisats iingåenaebalans.Jämförelsesiff- siell leasing,ävenomryreskontrakten har frarnra narinteraknatsom. Storafordon 20år bafteniäptic om treår.Sannolikhetenatt Pensioner Mindrelastfordon (texpick-up) 10år dessastationer kommer attfinnaskvarunder Pensionsskuldensförändring,detvillsäga av- Båtar 10år en längretid ärstor,och avskrivningstiden sättningförsärskildavtalspension,förmånsl Mindrefordon[texpersonbilar) 7år hardarförangettstillden beräknande livs- stämd ålderspension, efterlevandepension längdsomleasegivaren harpåfastigheten. Hydrauliska räddningsverktyg 7år samtfinansiell kostnad, harredovisatsbland Deövrigatvå inhyrdafastigheterna sombe- verksamhetenskostnader liksomlöneskatten Maskineroch inventarier 5år domtsvara finansiell leasing är Brand- fördennadel. Ränteuppräkningen harredovi- Kommunikationsutrustning 3år stationen i Lindesbergoch Brandstationeni satssomenfinansiell kostnad. Denavgiftsbe- Isamband med nyinvesteringaravfordon Garphyttan. stämdaålderspensionen haravsattsmaximalt med utrustningunder2024harindividuella När detgällerövriga inhyrdafastigheterbe- och redovisats blandverksamhetenskostnader bedömningargjortsavseendeavskrivningsti- mannasdessaavtimanställd personatvilket liksom löneskatten. Pensionsutbetalningarhar den,dådentekniska utrustningen i bilarna innebärattomdetintefinns personalatt minskatpensionsskulden. inteberäknashålla i20år. nilgå på sikt, kandessastationerkommaatt Ibokslutetför2009höjdespensionsålderni sägasupp. Samtliga haren löptidomtreår Ianläggningsregistretfinnspostermed blan- pensionsberäkningenfrån59årtill 60årdådet eller kortareochalladessa harklassificerats dandeinventariersomövertagitsfrån med- visatsigattdengenomsnittligafaktiska pens- lemskommunernaisamband med attkom- som operationellaleasingavtal ionsåldernöverstiger60år. Detmedfördeatt munerna blevmedlemmariförbundet. Dessa Den implicita räntanharintekunnatberäk- kommunalförbundetsavsättningartillframtida övertagna inventarierharlagtsinmed den nasutan därharhistoriskinternräntafrån pensionersänktes2009ochavsättninginklu- kvarvarandeavskrivningstidsomfannsvid SKRanvänts, sivelöneskattminskade.Återföringen redovisas övertagandet. Detinnebärattdetfinns pos- Övrigt ien balansfond inomdetegna kapitalet. Isam- terianläggningsregistretdäravskrivningsti- Kommunalförbundet använderkontoplanen band medbokslutetför2019avsattesytterli- denärmellan 1-9 Kommun-Bas25 327 / 517 Noter Not 2 Verksamhetens nettokostnader(tkr) 2024-12-31 VERKSAMHETENSINTÄKTER Automatiskabrandlarm Avtal Externutbildning Myndighetsutövning Realisationsvinstförsäljningmaskinerochinventarier Övrigaintäkter Verksamhetens intäkterenligtresultaträkningen VERKSAMHETENS KOSTNADER Entreprenader, bidrag, konsulttjänster -13462 -12260 Arvoden och lönertillarbetstagare -139844 -139768 Pensionskostnaderinklusivelöneskatt -14979 -15895 Lokaler -12 614 -33040 Materiel -21599 -16002 Övriga kostnader -9486 -13425 Verksamhetenskostnaderenligtresultat -211984 -230390 Avskrivningar -22 669 -9 008 Summaavskrivningarochnedskrivningar -22669 -9008 Verksamhetensnettokostnader -19 -203397 Not3 Revision (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Granskningavbokföring, delårsrapportoch årsbokslut -135 -136 Övrigagranskningar -291 -265 Revisionsarvoden lekmannarevisionenexkl. PO -479 Summa -880 Not4 Finansiella intäkter(tkr) 2024-12-31 Ränteintäkter 423 Realisationsvinstvid försäljningavväredepapper 0 Värderegleringtillverkligtvärde 1175 Summa 1598 Not5 Finansiella kostnader(tkr) 2024-12-31 Räntekostnad, pensionsskuldexkl. löneskatt -8299 Övrigafinansiellakostnader Nedskrivning placeringar Räntedel hyresskuld Summa 328 / 517 Not6 Medlemsbidrag (tkr) Ägarandel (26) 2025-12-31 2024-12-31 Örebro 48,6 939064 97700 Lindesberg 29205 28801 Kumla 22890 22 Hallsberg 15 197 Laxå 9081 Nora 8290 Askersund 7301 Lekeberg 6315 Ljusnarsberg 6382 Summa 203725 Hyresbidrag Lindesberg 5420 Hyresbidrag Nora 78 7” Hyresbidrag Lekeberg 66 65 Summa 5564 5476 Total 209289 206397 Not 7 Materiella anläggningstillgångar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 ngåendeanrskaffringsvärdenr 2-4698 204433 Justeringhån”förligtii finansiell leasing 620278 Justeratingåendeanskaffningsvärde 834976 Årets nvesteringar 1705 Pågående investeringar 1 Åretsförsäljningar/utrangeringar [6] -1151 Utgåendeackumuleradeanskaffningsvärden 837282 214698 ingåendeav-ochnedskrivningar -123 321 -115454 Justeringbänförligtinfinarsiel! leasing -108528 [ Justerade:-ngåendeav- och nedskrivrisgar -231 839 0 Åretsavskrivringar -22 669 -9008 Åretsförsätjningar/utransgeringar 0 1151 Utgåendeackumuleradeav-ochnedskrivningar -254 508 -123311 PLANENLIGTRESTVÄRDE 582774 91387 Spec.perinventarieslag,bokfördavärden Byggnaderoch tekniskaanläggningar 812 Verksamhetsfastigheter leasing 498 367 Fordonochövriga transportmedel 78902 Inventarier Installation påannansfastighet Maskiner Pågåendeinvestering 602 Bokförtvärde 582774 329 / 517 Noter Not 8 Kortfristigafordringar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 7529 8060 Osäkra kundfordringar Interimsfordringar Andra kortfristigafordringar Moms Betald F-skatt 11 månader Övrigt Summa 22419 29401 Not9 Kortfristiga placeringar(tkr) 2025-12-31 2024-12-31 GSAOCGloba bonus3548 3 300 3300 GSACG'obar bonus 3650 [0] 5045 AlIOVAL NcrdicCoraorate bond o 3045 AOSG,SFB903978 0 3.021 AOCLäkemedelSFB [0] 3021 AIOGrönTeknix 1078 1078 AIOSvenskaBolagTopPick 10 100 10100 AO Nordiskasmåbolag 3 564 3564 AO FornyelsebarEnergi Teknik 3996 3996 Europeiskaåterköp3334 3000 [6] Aktie-AnsvarRäntestrategi 1550 [0 Case Företagsobligationsfond SP 3100 [6] CaseHögräntefond 1550 [0] Värderegleringkortfristigaplaceringar -1 830 -1538 Summa 29408 34632 Not 10 Kassa och bank (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Swedbank 900 12 796 Garantum 5805 [0] Summa 46705 12796 Not 11 Eget kapital (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingåenceeget <apita! 21368 25839 Justeringbanforiigtill fransiel easing 39479 [0 varavBalansfond09 ") 4239 Åretsresultat - -4471 Summa 21368 Unceråret harvissa hyresavtalomklassificerats tllfiransiel: leasing I enhghet medgällande redevisningsprneiper.Omklassificerirgen innebaratt leasingtilgångarochmotsvarande teasingsku.derrecovisasIbalansräkningen. Isambang medomklassificeringen harerjusteringom39479tkr gjortsmoteget kapital.Justeringen ärredovisningstekniskochpåverkarinteårets resultatellerförbundets likviditet. +2009sattesmedelovtillBalansfond09isambandmedenåterföringavtidigareavsattapensionsmedelochlöneskatt. Återföringen uppstodefter attberäknadpensionsålderhöjdesfrån59årtill60åripensionsskuldsberökningen,eftersomverkligpensionsålderstigittillover60år. Syftetmed balansfondenärattkunnareglera eventuella framtidanegativoresultotorsakadeavoförutseddapensionskostnader. 33 330 / 517 Noter Not 12 Avsättningar (tkr) 2024-12-31 Pensionsavsättningar 91518 varavförmånsbestämdålderspension(FÅP) 31 231 varavsärskildålderspension 60072 varavOPF-KL 14 voravpension tillefterlevande voravPA-KLochäldreovtol varavövrigt -Öneskatt på pensionsavsättringar 22328 Summaavsättningar 114363 113720 Avsatttillpensioner ingåenceavsättrirgtillpensiorerirkl. oreskat 113720 101051 Nyintjänadpension 1473 4143 åretsutbetalningar -4227 -4 148 ränte- ochbosbeloppsuppräkning 3321 8299 Övrigaposter -49 1901 neskaltt 126 2473 114363 113720 Not 13 Långfristiga skulder(tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Långfristig leasingskuld 520471 [0 Not 14 Kortfristiga skulder(tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kortfristigdel avleasingskuld 21003 Kortfristigskuldtill medlemmarRRB Leverantörsskulder Personalenskallskatt Övrigakortfristigaskulder Upplupen löneskuld inkl.arbetsgivaravgift Semesterlöne- och kompskuld Upplapenarbetsgivaravgiftdec Löneskatres<ulc Avgftsbestämndålderspension UDp'upen pensiorskostnad Förutbetaldaintäkter 2619 Övrigainterimsskulder 1538 1410 Summa 64611 33127 Not 15 Justeringförrörelsekapitalets f 2025-12-31 2024-12-31 Förändringavsattapensioner 19.039 Löneskattpensionsavsättningar 2435 Resultatvidförsäljningmateriellaochfinansiella anläggningstillgångar -977 Summa 11497 331 / 517 Not 16 Upplysninga nsiella och operationella leasingavtal Deinhyrda brandstationersom har heltidsanställd personal (Nasta och Byrsta) har bedömts utgöra finansiell teasing, även om hy- reskontrakten harhaft en löptidom tre år. Deövriga två inhyrda fastigheterna som bedömtsvara finansiell leasing är brandstation- eni Lindesbergoch brandstationen i Garphyttan. Leasingavtalen harolika avtals- och startår,vilka infaller under perioden 2011- 2022 och har inte tidigare redovisatssom finansiell leasingibalansräkningen. Under räkenskapsåret 2025 haren genomgångoch beräkninggenomförts perstation utifrån respektiveavtalsfaktiska starttidpunkt. Per balansdagen uppgårbokförtvärdeavtillgångarhänförliga till finansiella leasingavtal till 620 278tkr, redovisade under materi- ella anläggningstiligångar(verksamhetsfastigheter leasing). Ackumulerade avskrivningaruppgårtill 121 911 tkr Alla övriga hyresavtal haren löptid på tre åroch ingen bindande option på förlängning, så dessa har klassificeratssom operationell leasing Förfallotid finansiellteasing Belopp(tkr) Forfallerinom 1 år 21003 Forfaller sersarean 1 år 520471 Summaleasingskuld 541474 Operationell leasing Necan soecificerasförbundets byresavtal på förhyrda brandstationer/garage. Små stationer ärgrupperat per kommun men kar na olika hyresvardar. Slagavtillgång Kostnad 2025 (tkr) HyrastationGlanshammar 246828 HyrastationVintrosa 414809 HyrastationOdensbacken 293 292 HyrastationVinön 75600 Hyrastation Guldsmedshyttan 568348 Hyrastation Ramsberg 100C00 Hyra station Frövi 521396 Hyra station Fellingsbro 334378 Hyra stationVedevåg 43806 HyrastationerAskersunds kommun 1047B64 Hyra stationerNora kommun 1022670 Hyra stationer Laxå kommun 516 121 HyrastationerHallsbergskommun £84 754 Summa 5669866 332 / 517 Revisionsberättelse Nerikes Brandkår Till kommunfullmäktige i: Revisorerna Örebro, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Nora, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommuner Revisionsberättelse för år 2025 Vi revisorer, utsedda av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun, hargranskatverksamheten i Nerikes Brandkår under2025. Direktionen ansvarar för attverksamheten bedrivsenligtgällande mål, beslut och riktlinjersamt de lagaroch föreskrifter somgällerförverksamheten. Deansvararocksåför att detfinnsen tillräckligintern kontroll och återredovisnin respektive fullmäktige. Revisorerna ansvarar förattgranska verxsamhet, intern kortroll och räkensxapersamtatt pröva om verksamheten bedrivitsenligt respektiveful mäktiges uppdraggenom förbundsordningen samtde lagaroch föreskriftersomgällerför verksamheten Granskningen har utförtsenligtkommunallagen,god revisionssed i kommunal verksamhetsamtförbundets revisionsreglemente. Granskningen har haftden omfattningoch inriktningsamtgivitdet resultatsom redovisasi bilagan ”Revisorernas redogörelseförår 2025”. Avgranskni”genframgårattdirektionen redovisaren årsredovisnirg med rättvisande räxenskaper. Det irnebäratt band annat att redovisningen avfinansiell leasing, som intetidigarevarit korrekt redovisad enlig:God redovisningssed, i allt väsentligt bedömsvara rättvisarde. Den redovisningstekniska omklassificeringav leasingavtaltillfinansiel' leasingsom detta innebär, påverkaraock förbundetsegna kapital negativtoch redovisas Iårsredovisningentill minus 18 139 tkr. Det negativa egna kapitalet böråterställasså snartsom möjligt. Förbundetsdirektion behöverdärföri dialog med medlemskommunerna fastställa en planförnäroch hurdetskaske. Förbundet redovisar ett litet underskott mot budgetochett balanskravsresultatsom är negativtom minus200 tkr.Av förbundets årsredovisning framgåratt balanskravsresultatetkommeråterställasmen inte näroch påvilketsättdet ska reglerasenligt Kommunallagen 11 kap. 128. Vi bedömer Attförbundets verksamhet inte helt harbedrivits på ettändamålsenligtsätt.Vårbedömningärattdirektionen delvis uppnåttfastställtverksamhetsmål förgodekonomisk hushållning. Vi serfortsatt möjlighettill utveckling avförbundets verksamhetsmålförgod ekonomiskhushållning. Attförbundetsverksamhet inte helt har bedrivits påett ekonomiskttillfredsställandesätt. Attredovisat resultat i årsredovisning 2025 delvisärförenligt med förbundetsfinansiella mål förgod ekonomisk hushållning. Attden interna kontrollen inomförbundet i alltväsentligt harvarit tillräcklig. Atträkenskaperna är rättvisarde. Vi tillstyrker Att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunrernagodkännerförbundetsårsredovisning 2025 Att respektive kommnunfullmäktige imedlemskommunerra beviljardirektionens ledamöteransvarsfrihetför verksamhetsåret2025 Revisorerna, mars2026, enligtdatumförvårdigitalasignering(sid. 37-38) Bilagor (Kar begärasuthosNeri<esBrandkår, infoQnerikesbrandkar.se) Revisorernas redogörelseför2024 Auktoriserad revisors yttrande, granskning av årsredovisning 2024, PwC Revisionsrapport,granskningavgod ekonomisk hushållning2024, PwC Revisionsrapport,grundläggandegranskning2024, PwC 333 / 517 Revisionsberättelse ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige LENAJANSSONSverige Signeratmed Svenskt BankID 2026-03-24 09:35:59 UTC Undertecknare Daturr Namn returneratfrån Svenskt BankiO:LENA BIRGITTAMARGRET JANSSON Lena Jansson Leverarskörsl:E-oost GUNILLACARLSSON Sverige Signerat med SvensktBankID 2026-03-24 17:26:54 UTC Undertecknare Datutr. Namn returneratfrån Svenskt Bankiö.GUNILLAMARGARETHA KARLSSON Gunilla Carlsson ANNA-KARIN RYEFALKSverige Signerat med Svenskt BankiD 2026-03-24 15:42:25 UTC Undertecknare Datum Namn retyurneratfrån Svenskt BankiD:Anna Karin Ryefalk Anna KarinRyefalk Leverarskanal. E-oost CHRISTINA MUNTZING Sverige Signerat med SvensktBankID 2026-03-24 15:31:52 UTC Undertecknare Datum: Narnn returneratfrånSvensktBank!D: MärtaChristinaMuntzing Christina Muntzing Leverurskanal:E-post 334 / 517 Revisionsberättelse JAN KALLENBÄCKSverige SigneratmedSvensktBankID 2026-03-24 10:25:39 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankiD:JANKALLENBACK JanKallenbäck Leverunskanak KURT-ERIK GULLBERGSverige SigneratmedSvenskt BankiD 2026-03-24 10:16:02 UTC Undertecknare Daturr: Namn returneratfrånSvensktBankiD: KURT-ERIK EJNARGULLBERG Kurt ErikGullberg Leveranskasal b- PIRJO NILSSON Sverige Signeratmed SvensktBanklD 2026-03-2422:33:25 UTC Undertecknare Datum Narnnreturneratfrån SvensktBankiD: PIRJÖO NILSSON Pirjo Nilsson teveranskanal:E-post ROLANDHKARLSSON Sverige SigneratmedSvensktBankID 2026-03-24 15:10:51 UTC Undertecknare DHaturmr: Namn returneratfrån SvensktBankiD: ROLANDHARALDKARLSSON RolandhKarlsson 335 / 517 www. nerikesbrandkar.se £2 Oo -vTrNA vnnSa=f-TIXx&OXrAnv 336 / 517 Nerikes brandkår Revisorerna Till kommunfullmäktige i Örebro, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Nora, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommuner För kännedom tilldirektionen Revisionsberättelseför år 2025 Vi revisorer, utsedda av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun, har granskat verksamheten i Nerikes brandkår under 2025. Direktionen ansvarar föratt verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagaroch föreskriftersom gällerförverksamheten. De ansvararockså föratt det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till respektive fullmäktige. Revisorernaansvarar föratt granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt respektive fullmäktiges uppdraggenomförbundsordningen samt de lagaroch föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, godrevisionssed i kommunal verksamhet samt förbundets revistonsreglemente. Granskningen harhaft den omfattningoch inriktning samt givit detresultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse förår2025”. Av granskningen framgår att direktionen redovisaren årsredovisningmedrättvisande räkenskaper. Det innebäratt bland annat att redovisningen av finansiell leasing, som inte tidigare varit korrekt redovisad enligt God red sssed, i allt väsentligtbedöms vararättvisande. Den redovisningstekniska omklassificering av Icasingavtal till finansiell leasing som detta innebär, påverkardock förbundets egna kapital negativt och redovisas i årsredovisningen till minus 18 139 tkr. Det negativa egna kapitalet bör återställas såsnart som möjligt. Förbundets direktionbehöver därför i dialog med medlemskommunerna fastställaenplan förnäroch hurdet ska ske. Förbundetredovisarett litet underskott mot budget och ettbalanskravsresultat som ärnegativt om minus 200 tkr. Av förbundets årsredovisningframgåratt balanskravsresultatet kommeråterställas men inte när och på vilket sätt det ska regleras enligt Kommunallagen 11 kap. 12$. Vi bedömer Att förbundets verksamhet inte helt harbedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Vår bedömning är att direktionen delvis uppnått fastställt verksamhetsmål förgod ekonomisk hushållning. Vi ser fortsatt möjlighet till utveckling av förbundets verksamhetsmål förgod ekonomisk hushållning. Att förbundets verksamhet inte helt harbedrivits på ett ekonomiskttillfredsställandesätt. Att redovisat resultat i årsredovisning 2025 delvis är förenligtmed förbundets finansiella mål för godekonomisk hushållning. Att den internakontrollen inom förbundet i allt väsentligt harvarit tillräcklig. Att räkenskaperna är rättvisande. Sida I av 2 Vv Signerat 2026-03-24 22:33:25 UTC OneflowID14087585 Sida1/4 337 / 517 Vi tillstyrker Att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunerna godkänner förbundets årsredovi 2025. Att respektive kommunfullmäktige i medlemskommunerna beviljar dircktionens ledamöter ansvarsfrihet förverksamhetsåret 2025. Revisorerna, mars 2026, enligt datum för vår digitala signering nedan Lena Jansson Gunilla Carlsson Kurt-ErikGullberg Örebro kommun Lindesbergs kommun Kumla kommun Anna-Karin Ryefalk Christina Mäntzing Jan Kallenbäck Hallsbergs kommun Askersunds kommun Nora kommun Roland Karlsson Pirjo Nilsson Birgitta Hultin, medverkarej. Laxåkommun Ljusnarsbergs kommun Lekebergs kommun Bilagor Revisorernas redogörelse för2' Auktoriserad revisorsyttrande,granskning avårsredovisning2025, PwC. ansrapport,granskningavgodekonomisk hushållning 2025, PwC. Revisionsrapport,grundläggande granskning 2025,PwC. Sida 2 a Vv Signerat 2026-03-24 22:33:25 UTC OneflowID 14087585 Sida 2/4 338 / 517 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERASB 556029-6740 Sverige LENAJANSSON Sverige SigneratmedSvenskt BankiD 2026-03-24 09:35:59 UTC Undertecknare [BELT Namnreturneratfrån SvensktBankID: LENA BIRGITTAMARGRET JANSSON LenaJansson Leveranskanal:E-post GUNILLACARLSSON Sverige Signerat medSvensktBanklD 2026-03-24 17:26:54 UTC Undertecknare Datum Namnreturneratfrån SvensktBankID: GUNILLAMARGARETHA KARESSON GunillaCarlsson Leveranskanal:E-2ost ANNA-KARIN RYEFALKSverige SigneratmedSvenskt BankIiD 2026-03-24 15:42:25 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: Anna Karin Ryefalk Anna-Karin Ryefalk Leverarskanat: E-sost CHRISTINA MUNTZINGSverige Signerat med Svenskt BanklD 2026-03-24 15:31:52 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBankID: Märta Christina Mäntzing Christina Muntzing Leveranskanak:E-post Vv Signerat 2026-03-24 22:33:25 UTC OneflowID 14087585 Sida 33/439 / 517 JAN KALLENBÄCKSverige SigneratmedSvensktBankID 2026-03-24 10:25:39 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvenskt BankID:JAN KALLENBÄCK JanKallenbäck Leveranskanal: E-post KURT-ERIKGULLBERGSverige SigneratmedSvensktBankID 2026-03-24 10:16:02 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrån SvensktBanklD: KURT-ERIKEJNARGULLBERG Kurt-ErikGullberg Leveranskanal: E-post PIRJO NILSSONSverige Signerat medSvenskt BankID 2026-03-2422:33:25 UTC Undertecknare Datum Namr: returneratfrånSvenskt BankID: PIRJONILSSON Pirjo Nilsson Leveranskanal:E-post ROLANDH KARLSSON Sverige Signerat medSvenskt BankID 2026-03-24 15:10:51UTC Undertecknare Datum Namr returneratfrånSvensktBankID: ROLANDHARALD KARLSSON Rolandh Karlsson Leverarskanal:E-post Vv Signerat2026-03-24 22:33:25 UTC OneflowID14087585 Sida43/440 / 517 Bilaga till revisionsberättelse 202 Nerikes brandkår Revisorerna Revisorernas redogörelse för år 2025 Syfte Syftet med revisorernas redogörelse är att på ett överskådligt sätt redovisa genomförda gransknings- insatserunderåret och att följa upprevisionsplanen. Revisorernas redogörelse ärett komplementtill revisionsberättelsen. Den förtroendevalda revisorns uppdrag Den förtroendevalda revisorns uppdrag regleras i kommunallagens 12 kap. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom dircktionens ansvarsområden i den utsträckning som följerav God revisionssed. Revisorerna har att pröva om verksamhetensköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna ärrättvisande samt om direktionens interna kontroll är tillräcklig. De förtroendevalda revisorerna haranlitat PwC som sakkunnigtbiträde underår 2025. Revisorernas revistonsinsatser bygger påen dokumenteradriskanalys Redovisning av Årlig granskning Granskning avdelårsrapportoch årsredovisning Revisionen granskar och bedömerom räkenskaperna geren rättvisande bild av verksamhetens resultat och ckonomiska ställning samt om delårsrapportoch årsre sning är upprättade i enlighet med LKEBR och god redovisningssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts i enlighet med den nya standarden förkommunal räkenskapsrevision, KISA. Nedan redovisasinnehålletirevisorernasdelårsutlåtande Revisorerna ska varje år i samband med granskning av delårsrapporten göra en bedömning av om resultatet är förenligtmed kraven på god ekonomisk hushållning. Bedömningen ska avsebåde finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunallagens krav på att delårsrapporten ska behandlas i fullmäktige gälleräven kommunalförbund. Revisorerna Nerikes brandkårharöversiktligt granskat förbundets delårsrapport per 2025-08-31. En översiktliggranskning ärväsentligtbegränsad och mer inriktadpå analys än på detaljgransknir Granskningsresultatet framgårav bifogade revisionsrapportersom utarbetats av PwC. Utfallet per sista augusti uppgår till 2 513 tkr, helårsprognosen visar däremot på ett underskott om — 1 014 tkr, vilket beror på förbundets del av ökade pensionskostnader (-1 657 tkr). Det prognostiserade balanskravsresultatet förhelåret O kr, men vi bedömer att det finns enosäkerhet om det kommeratt kunna uppfyllas. Avdelårsrapporten framgår att förbundets tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås år2025. Närdet gäller förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning visar prognosen att det troligen inte kommer att uppnås. Förbundet betalar årligen hyra förbrandstationerna därverksamheten bedrivs. Hyreskostnaderna ft lokalerna uppgår årligentill väsentliga belopp. Minst ett av dessa kontrakt ska rätteligen klassificeras som finansiell leasing. Detta innebäratt balansräkningen borde innehålla en anläggningstillgång som motsvararnyttjandevärdetsamt en lång- och kortfristigskuld som speglardet åtagande som leasingkontraktet innebär. Felaktigheten låter sig inte kvantifieras med exakthet, men vi kan konstatera att den är väsentlig för balansräkningen i sin helhet. På grund av den felaktighet som beskrivs ovan, visarden översiktligagranskningenatt den delärsrapportens balansräkning, inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Sida I av 5 Vv Signerat2026-03-24 17:25:47 UTC OnefiowID14087534 Sida 13/641 / 517 Bilaga till revisionsberättelse 2025 Grundat på vår översiktliga granskninghar det inte kommit fram några omständighetersom ger oss anledningatt anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, samt noterinte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Förenklad förvaltningsberättelse harupprättats i enlighet med LKBR. Översiktligbeskrivning av förbundets drift- och investeringsverksamhet har upprättats. Revisorernas bedömning Grundatpåvåröversiktliga granskninghardet inte kommit fram några omständighetersom ger oss anledning att anse att denbifogade delårsrapportens resultaträkning, denöversiktliga beskrivningenav förbundets drift- och investeringsverksamhetsamtnoter inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Vår bedömning ärdock attbalansräkningen inte helt harupprättats i enlighet med LKBR. Förbundet betalar årligen hyra för brandstationerna därverksamheten bedrivs. Hyreskostnaderna för lokalerna uppgårårligen till väsentliga belopp. Minst ett av dessakontrakt ska rätteligen klassificeras som finansiell leasing. Grundat påvår översiktligagranskning bedömer vi attdet prognostiserade resultatet är förenligt med de finansiella mål direktionen fastställt i budget förår 2025. Grundat på vår översiktliga granskningbedömervi attdet prognostiserade resultatet för verksamhetsmålet inte är förenligt med det verksamhetsmål direktionen fastställt i budget för år 2025. Utifrån våra iakttagelser i granskningen avdelårsrapporten rekommenderarvi direktionen att: » — Revidera riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. » Utveckla verksamhetsmålen förgod ekonomisk hushållning och vidta åtgärder för att minska personalomsättningen. Gören samlad bedömning av prognosen förbäde de finansiella målen och verksamhetsmålet och om de tillsammans uppnår godekonomisk hushållning för helåret. Vidta åtgärderför att budgeten skakunna hållas. Säkerställ att åtgärder vidtas för att räkenskaperna ska bli rättvisande i årsredovisning 2025. Nedan redovisas en sammanfattningavPwC:s auktoriseraderevisors yttrande avseendegranskning avårsredovisningen Vi harutfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noterenligt Standardförkommunalräkenskapsrevision förNerikes Brandkår förår 2025-01-01— 2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-13. Vi hargranskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standarfödrkommunal räkenskapsre Enligt vår bedömning harårsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och geren i alla väsentliga avseenden rättvisandebild av Kommunalförbundets finansiella ställning perden 31 december2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde föråret. Verksamhetsrevision Nedan redovisas en sammanfattningav Grundläggandegranskning 2025 Vi harmed stöd av PwC gjort en översiktliggranskning av att direktionens arbete under2025 säkerställt att verksamheten bedrivits påett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll. Syftetmed den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorerettunderlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår Vv Signerat2026-03-24 17:25:47 UTC OneftowID14087534 Sida 23/642 / 517 Bilaga till revisionsberättelse 2 att pröva om verksamhetensköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande tt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Den grundläggande granskningen innehåller: + — Granskning av styrning, intern kontroll och åtgärder. + Granskning av måluppfyllelse. Vår sammanfattande bedömning är att direktionen, i förbundets årsredovisningförår 2025, inte helt kan verifiera att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sättunder 2025. Detta med utgångspunkt i att direktionens fastställda verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning bedöms som delvis uppfyllt och attden samlade bedömningen äratt förbundets prestationsmål också bedöms som delvis uppfyllda. Direktionen behöver framåt vidta åtgärder föratt stärka måluppfyllelsen. Direktionen kan heller inte helt verifiera att verksamheten helt har bedrivits på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. I årsredovisningen redovisas 2 av 3 finansiella mål för god ekonomisk hushållning somuppfyllda och 1 som ej uppfyllt. Det är målet kopplat till det egna kapitalet som inte uppnås. Anledningen ären redovisningsteknisk omklassificering av leasingavtal till finansiell leasing. I samband med detta haren leasingskuld tagits upp i balansräkningen, vilketpåverkat det eg kapitalet negativt medcirka 39 mnkr. dringen ärredovisningstekniskoch beror inte på att verksamheten gått med underskott. Direktionen kan i allt väsentligt verifiera att verksamheten har bedrivits med tillräcklig styrning och intern kontroll. Föratt utveckla verksamheten lämnas följande rekommendationertill direktionen: « — Beakta att utveckla antalet verksamhetsmål förgod ekonomisk hushållning vidare, så att fler väsentliga områden kan innefattas. Beakta att utveckla mätbarheten av prestationsmålen. Säkerställ att åtgärdervidtas i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Säkerställ attriskanalysen som ligger som grund till beslut av internkontrollplan dokumenteras. Säkerställ att internkontrollplanenanger när uppföljning av intern kontroll ska ske. Beakta att alltid ta beslut om godkännande av internkontrollrapporteringen samt att vid behov beslutaom åtgärder och närde ska återrapporteras. Nedan redovisasen sammanfattningavgranskningavgodekonomiskhushållning, årsredovisning 2025. Syftet med granskningenär att ge förbundets revisorerunderlag försin skriftliga bedömning om resultatet är förenligt med de mål direktionen beslutat om. Utifrån genomförd översiktlig granskning av årsredovisningens återrapportering,gör vi bedömningen att resultatet delvis är förenligt med de finansiella r r god ekonomisk hushållning som direktionen fastställt i budget 2025. Två av tre finansiella mål uppnåtts för helåret. Målet avseende att ”Det egna kapitalet bör minstmotsvara självrisken för den största medlemskommunen” uppnås inte. Utifrån genomförd översiktlig granskningav årsredovisningens återrapportering, gör vi bedömningen att resultatet ärdelvis förenligt med det verksamhetsmål förgod ekonomisk hushållning som direktionen fastställt i budget 2025. Direktionen lämnar inte en egen sammanfattande bedömning avseende den samlade måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning utifrån både de finansiella-och verksamhetsmålen förår 2025. Årsredovisningen redovisarettbalanskravresultat för 2025 uppgående till — 200 tkr. Av årsredovisningen framgåratt underskottet ska återställas i enlighet med kommunallagens bestämmelseroch krav. Dock redovisas inte näroch på vilket sätt detnegativa balanskravsresultatet ska regleras enligt Kommunallagen 11 kap. I Föratt utveckla granskningsområdet lämnas följande rekommendationer: Vv Signerat2026-03-24 17:25:47UTC OneflowID 14087534 Sida3 3 /6 43 / 517 Bilaga till revisionsberättelse 2025 Gören samlad bedömning av både de finansiella-och verksamhetsmålen och om de til uppnår god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt i att förbundet enligt årsredovisningen nu harettnegativt eget kapital om - 18 139 tkr, måste det återställas så snart som möjligt. Förbundet behöver i dialog med medlemskommunerna fastställaen plan förnär och hurdet ska ske. Som en del av ovanståendepunkt behöver förbundet klar, när och påvilket sätt det negativa balanskravsresultatet om - 200 tkr, ska regleras, Fördjupadegranskningar Under år 2025 harrevisorerna genomfört två granskningsinsatser. 1, Granskning av ekonomistyrning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nerikes brandkår genomförten granskning av ekonomistyrning. Granskningen syftartill att bedöma om direktionen har säkerställt en ändamålsenlig ekonomistyrning. Utifrån genomförd granskning är vår samladebedömning att direktionen inte helt har säkerst ändamålsenlig ekonomistyrning. Med utgångspunkt i de förbättringsområden som identifier; granskningen lämnar vi följande rekommendationer: Utveckla och formalisera en tydlig process som säkerställeratt styrelserna i förbundets medlemskommunervarje år får systematisk information om budgetförslaget, samt ges möjlighet att yttra sig i enlighet med de regler som gällerenligt förbundsordningen. Revidera riktlinjerförgod ekonomisk hushållning föratt säkerställa attriktlinjen är relevant och aktuell. Säkerställa att införandetav rutinerför budgetuppföljning på enhetsnivågenomförs och förankras I syfte att tydliggöra och stärka enheternas budgetansvar. Upprätta dokumenterade rutiner för månadsavstämningar som inkluderarrutiner förbland annat dokumentation av avstämningar av samtliga balanskonton samtrutiner förperiodstängningar. I detta arbete böräven löpande kontroller av obruten nummerseric införas föratt säkerställa att att bokföringen fullständig. är Se överbehov avatt upprätta riktlinjer förhanteringav budgetavvikelserpå operativ nivå samt revidera delegationsordningen för att tydliggöra enhetscheferbefogenheterrörande vidtagande av åtgärder vid eventuellabudgetavvikelser. 2, Förstudie Räddningsregion Bergslagen (RRB) På värt uppdrag och i samverkan med revisorerna i Bergslagens räddningstjänstoch revisorerna i Nerikes brandkår harPwC genomfört en förstudie av Räddningsregion Ber (RRB). Syftet med förstudien har varit att, genom en kartläggning, identifiera eventuella riskområden som kan utgöra engrund förrevisorerna att genomföra en fördjupadgranskning. Förstudiens sammanfattande slutsats är att det finns några riskersom revisorerna behöver bevaka vidare inom ramen för sin grundläggande granskning. Det finns dock inte behov av någon fördjupad granskning av RRB. Nedanstående områden lyfterförstudien fram som områden direktionen behöverbeakta framåt i sitt arbete. Vv Signerat 2026-03-2417:25:47 UTC OneflawID14087534 Sida 4 3 /6 44 / 517 Bilaga till revisionsberättelse 2025 Förstudien visaratt det har funnits och till del finns en problematik med rekrytering och bemanning av RRB:s ledningsfunktioner. Förstudien visar också att problematiken äruppmärksammad och att det vidtas åtgärder föratt lösaproblematiken. Det ärdock viktigt att direktionen följer utvecklingen framåt. Förstudien visaratt det saknas entydlig spårbarhet i protokoll av hur direktionen följerupp samverkan inom RRB och verksamhetens utveckling. För att direktionen ska kunna fullgöra sitt ansvar, inom ramen för avtalssamverkan, ärdet viktigt att direktionen utvecklar sin uppföljning av RRB, så att den skerpå ettmersystematiskt och strukturerat sätt. Dialog/kommunikation Under våren 2025 deltog revisorerna i ett samverkansmöte med de förtroendevalda revisorerna i Bergslagens räddningstjänst och Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. Teman för mötet var utöver samverkan även RRB, civil beredskap och räddningstjänst under höjd beredskap. Samverkansmötet resulterade bland annat till ett gemensamt beslut om attgenomföra ovan nämnda förstudie. Under revisionsåret har revisorerna, utöver ovanståendegranskning, löpande följtdirektionens arbete genom kontroll av protokoll och möten meddirektionens presidium och förbundsledningen. För revisorerna Datum enligt vårdigitala signering nedan Lena Jansson, Ordförande Gunilla Carlsson, vice ordförande Vv Signerat 2026-03-2417:25:47 UTC OnefiowID14087534 Sida 5 3 /6 45 / 517 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERASB 556029-6740 Sverige LENAJANSSON Sverige Signerat medSvenskt BankID 2026-03-24 09:35:10 UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBankID: LENABIRGITTAMARGRET JANSSON LenaJansson Leveranskanal:E-post GUNILLACARLSSON Sverige Signeratmed Svenskt BanklD 2026-03-24 17:25:47UTC Undertecknare Datum Namn returneratfrånSvensktBanklD:GUNILLAMARGARETHA KARLSSON GunillaCarlsson Leveranskanal:E-post Vv Signerat 2026-03-24 17:25:47 UTC OneflowID14087534 Sida 6/6 346 / 517 God ekonomisk hushållning 2025 Nerikes brandkår Mars 2026 347 / 517 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att förbundet ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som årsredovisning. Delårsrapport och årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Förbundsdirektionen – i sin roll som styrelse – är ansvarig för upprättande av delårsrapport respektive årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning av delårsrapport respektive årsredovisning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 348 / 517 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Förbundets beslut avseende god ekonomisk hushållning Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 349 / 517 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Förbundet har sedan år 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna berör vikten av mål av finansiell och verksamhetsmässig karaktär, men det är endast de finansiella målen som specificeras närmare. Riktlinjerna behandlar även resultatutjämningsreserven (RUR), vilket är något förbundet inte längre har. Målen för god ekonomisk hushållning specificeras vidare i budget 2025 med planåren 2026- 2027. I mål och budget 2025 med plan för 2026–2027, fastställd av direktionen 2024-12-06, § 57 och reviderad av direktionen 2025-04-25, § 16, finns tre finansiella mål och ett verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning. Förbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning är: 1. Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen. 2. Investeringar ska finansieras med egna medel, och lån från externa långivare ska inte tas för att finansiera investeringar. 3. Ekonomi i balans där verksamhetens nettokostnad understiger medlemsbidraget. Förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är: 4. Att personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap (RIB) ska understiga 7%. I direktionens uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i avsnittet ”God ekonomisk hushållning”, som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av utvärderingen framgår följande: • Att två av tre finansiella mål uppnåtts för helåret. Målet avseende att ”Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen” uppnås inte. Anledningen är en redovisningsteknisk omklassificering av leasingavtal till finansiell leasing. I samband med detta Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 350 / 517 har en leasingskuld tagits upp i balansräkningen, vilket påverkat det egna kapitalet negativt med cirka 39 mkr. Det innebär att det egna kapitalet, enligt årsredovisningen, blir negativt -18 139 tkr. Förändringen är redovisningsteknisk och beror inte på att verksamheten gått med underskott. • Att verksamhetsmålet har uppnåtts för helåret. Vi noterar att utfallet för målet för år 2025 är 7% och att målvärdet är att ”personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap, RIB, ska understiga 7%”. Vi delar därför inte förbundets bedömning om att målet är uppfyllt, utan anser att det bör bedömas som delvis uppfyllt. • Förbundet gör ingen egen samlad bedömning av i vilken grad måluppfyllelsen av de finansiella målen och verksamhetsmålet tillsammans når upp till god ekonomisk som helhet. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till minus 200 tkr. Det negativa balanskravsresultatet är sämre än årets negativa resultat, framför allt med anledning av justering för realisationsvinster och orealiserade värdeförändringar i värdepapper. Av årsredovisningen framgår att underskottet ska återställas i enlighet med kommunallagens bestämmelser och krav. Dock redovisas inte när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras enligt Kommunallagen 11 kap. 12 §. Som konstaterats ovan gällande förbundets egna kapital, redovisas det som negativt - 18 139 tkr. Ett negativt eget kapital kan inte anses vara förenligt med Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, vilket innebär att det egna kapitalet behöver återställas. Enligt Kommunallagen har medlemskommunerna ett ekonomiskt ansvar för förbundet. Kommunallagen Kap 9, §11 anger att:

§ 53 Årsredovisning 2025 för Samordningsförbundet Sydnärke

§ 54 - Svar på motion - Undvik fall (25/KS/113) Ärendebeskrivning Miljöpartiet har inkommit med en motion angående att undvika fallolyckor genom att dela ut gratis broddar till kommunens invånare som är över 65 år. Svaret har beretts av administrativa avdelningen efter samråd med ekonomiavdelningen samt social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet: Helén Svensson (MP) och Tryggve Thyresson (V) yrkar bifall till motionen. Magnus Andersson (S) yrkar bifall till förslag till beslut och yrkar avslag på Helén Svensson (MP) och Tryggve Thyresson (V) yrkande. Ordförande ställer på proposition på mellan de två förslagen och finner att förslag till beslut vunnit gehör. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Reservationer Helén Svensson (MP) och Tryggve Thyresson (V) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag • Motion - Undvik fall • Svar på motion - Undvik fall Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 397 / 517 Svar på motion - Undvik fall § 54 25/KS/113 398 / 517 Miljöpartiet de gröna Motion 2025-06-05 Undvik fall! Många fallolyckor vintertid kan undvikas om vi använder broddar. Fallskador bland äldre är ett stort folkhälsoproblem och utgör den vanligaste olycksrelaterade orsaken till sjukhusvistelse. I de nordiska länderna är problemet mer vanligt förekommande under vintermånaderna på grund av halka till följd av snö och is. Flertalet svenska kommuner har under det senaste årtiondet delat ut broddar, främst till äldre invånare, i syfte att minska risken för halkskador under vinterhalvåret. Länk till aktuell forskning vid Karlstad universitet: (https://www.kau.se/csr/forskning/pagaende-forskning-vid-csr/implementering-effekter-och- kostnadseffektivitet-kommunala) När vi blir äldre försämras balansen och vi har svårare att ta emot oss när vi ramlar. Detta leder till att vi har ökad risk för att ramla och lättare för att få olika typer av fallskador. Ett av de mer vanliga olycksfallen i trafiken i vår kommun utgörs av fotgängare, singel. Alltså där inte något fordon eller annan person är inblandad (Strada). Ett antal kommuner i landet erbjuder sina äldre invånare gratis broddar. Det har visat sig lönsamt! - färre fallolyckor - mindre lidande - lägre kostnader för sjukvård och omsorg Miljöpartiet de gröna i Hallsbergs kommun yrkar därför:  Att Hallsbergs kommun erbjuder kommuninnevånare, från 65 år, broddar  Att broddarna kan hämtas gratis Helén Svensson Ledamot i kommunfullmäktige Miljöpartiet de gröna i Hallsbergs kommun 399 / 517 Motionssvar Sida 1 av 2 Dnr: 25/KS/113 Svar på motion – Undvik fall Ärendebeskrivning Miljöpartiet har inkommit med en motion angående att undvika fallolyckor genom att dela ut gratis broddar till kommunens invånare som är över 65 år. Svaret har beretts av administrativa avdelningen efter samråd med ekonomiavdelningen samt social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Utredning Helén Svensson (MP) har inkommit med en motion angående att dela ut gratis broddar till kommunens invånare som är över 65 år för att på så sätt minska de skador som orsakas av fallolyckor. Fallolyckor kan undvikas på olika sätt. Ett sätt är att använda broddar när det är halt ute. Vissa kommuner i Sverige delar redan idag ut broddar gratis till kommuninvånare över 65 år. I Örebro län är det endast Askersunds kommun som gör detta idag. Nora och Laxå kommun har tidigare delat ut broddar men gör inte detta längre. Askersunds kommun har utdelning av broddar på kommunhuset och biblioteket under vintermånaderna men har ingen utdelning i övriga delar av kommunen utan de äldre måste ta sig till Askersund. Enligt en studie från Karlstads universitet leder ett utdelningsprogram av gratis broddar till personer över 65 år i kommunen till en minskning av skador till följd av fallolyckor på 8 %. Detta är delvis för att det är svårt att få alla inom åldersgruppen både att hämta ut broddarna och att använda dem. I Hallsbergs kommun som är så pass stor, geografiskt, kan det föreligga en ännu större svårighet för de äldre att kunna ta sig för att hämta ut broddar. Alternativet till utdelning centralt är att tillhandahålla broddar på fler tätorter vilket innebär större administrativa kostnader än att hålla utdelningen till en eller ett par lokaler centralt i Hallsberg. I Hallsbergs kommun finns i dagsläget ca 3500 personer som är 65 år eller äldre. För att räkna ut en ungefärlig kostnad för broddar har en omvärldsbevakning gjort angående kostnaden för broddar och beräkningen har gjorts utifrån att broddar köps in till hälften av alla som är i åldersgruppen till att börja med. Utifrån de priser som finns på olika butiker på internet skulle det billigaste alternativet ge en kostnad på ca 140 000kr, med enbart kostnaden för broddar inräknat. En utdelning av broddar skulle därför inte uppgå i så höga belopp att det behöver upphandlas men en direktupphandling skulle behöva göras för att inköp av broddar skulle kunna ske och ett definitivt pris går därför inte att få fram innan dess att en direktupphandling skett. Utöver detta tillkommer även administrativa kostnader för att sköta hantering och utdelning av broddarna. Ambitionen att förebygga fallolyckor är positiv, men kommunen bedömer att förslaget om att tillhandahålla gratis broddar inte är ändamålsenligt. Ett generellt kostnadsfritt utdelande skulle innebära löpande kostnader för inköp, distribution och administration, utan att säkerställa att broddarna faktiskt används eller når de grupper som har störst behov. Kommunens nuvarande insatser för halkbekämpning, information och trygghet för äldre bedöms vara mer kostnadseffektiva och ger bredare nytta. Version 1.0 400 / 517 Motionssvar Sida 2 av 2 Dnr: 25/KS/113 Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Motion – Undvik fall Version 1.0 401 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 55 - Svar på motion – Avskaffa minutstyrningen inom hemtjänsten (26/KS/81) Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion med följande yrkanden: Att Hallsbergs kommun avskaffar minutstyrning inom hemtjänsten. Att social- och arbetsmarknadsförvaltningen ges i uppdrag att utreda och föreslå en modell baserad på tillitsbaserad styrning, där fokus ligger på brukarens behov snarare än exakt tidsåtgång. Att hemtjänstens planering ska inkludera realistiska restider till och från brukarna. Att ovanstående förändringar genomförs i nära dialog med personalen i verksamheten. Svaret har beretts av social- och arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med kommunstyrelseförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att motionen anses besvarad. Kommunstyrelsens behandling av ärendet: Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till förslaget. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag • Motion - Avskaffa minutstyrningen inom hemtjänsten • Svar på motion - avskaffa minutstyrning Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 402 / 517 Svar på motion – Avskaffa minutstyrningen inom hemtjänsten § 55 26/KS/81 403 / 517 2026-04-20 Motion – Avskaffa minutstyrningen inom hemtjänsten Motion Avskaffa minutstyrningen inom hemtjänsten Återkommande signaler från personal i hemtjänsten pekar på att minutstyrningen inte är förenlig med brukarnas faktiska behov. Tidsatta insatser tar inte hänsyn till variationer i brukarnas dagsform, oförutsedda händelser eller den mänskliga dimension som omsorgen vilar på. Särskilt tydligt är att planeringen av restider mellan brukare ofta är bristfällig, vilket skapar en konstant tidspress för hemtjänstpersonalen och en arbetsmiljö som är ohållbar över tid. När varje moment ska pressas in i förutbestämda tidsramar uppstår en situation där personal tvingas välja mellan att följa schemat eller att ge en omsorg som motsvarar brukarens faktiska behov. Det är en orimlig utgångspunkt för en verksamhet som ytterst handlar om människor, inte processer eller produktion. Konsekvenserna blir att stressen ökar, handlingsutrymmet minskar och kvaliteten i omsorgen blir lidande. För brukaren kan det innebära en mer fragmenterad och opersonlig kontakt med hemtjänsten. För personalen innebär det en arbetssituation där yrkeskunskap och professionella bedömningar trängs undan till förmån för ett alltför detaljstyrt system. Det finns minst sagt tunga skäl att avskaffa minutstyrningen och ersätta den med en styrning som tar sin utgångspunkt i verksamhetens verklighet. Idag finner vi många goda exempel från andra kommuner där de klarat av att organisera hemtjänsten på ett mer ändamålsenligt sätt. Genom att ersätta minutstyrning med tillitsbaserade modeller, kan fokus flyttas från exakt tidsåtgång till faktisk behovsuppfyllelse. Det ger bättre förutsättningar för kontinuitet, flexibilitet och det skapar en mer hållbar arbetsmiljö. Med anledning av detta yrkar vi:  Att Hallsbergs kommun avskaffar minutstyrning inom hemtjänsten.  Att Social- och arbetsmarknadsförvaltningen ges i uppdrag att utreda och föreslå en modell baserad på tillitsbaserad styrning, där fokus ligger på brukarens behov snarare än exakt tidsåtgång.  Att hemtjänstens planering ska inkludera realistiska restider till och från brukarna.  Att ovanstående förändringar genomförs i nära dialog med personalen i verksamheten. För Sverigedemokraterna i Hallsbergs kommun: Oscar Lundqvist (SD) Jimmy Olsson (SD) Johnny Ring (SD) Viktoria Svanberg (SD) Oppositionsråd Andre vice ordförande Ledamot Ledamot Sverigedemokraterna Hallsberg Organisationsnummer: 802462–3715 Östra Storgatan 2, 694 31 Hallsberg E-post: hallsberg@sd.se Sid. 1(1) 404 / 517 Motionssvar Sida 1 av 2 Dnr: 25/KS/113 Svar på motion – Avskaffa minutstyrningen inom hemtjänsten Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion med följande yrkanden. Att Hallsbergs kommun avskaffar minutstyrning inom hemtjänsten. Att social- och arbetsmarknadsförvaltningen ges i uppdrag att utreda och föreslå en modell baserad på tillitsbaserad styrning, där fokus ligger på brukarens behov snarare än exakt tidsåtgång. Att hemtjänstens planering ska inkludera realistiska restider till och från brukarna. Att ovanstående förändringar genomförs i nära dialog med personalen i verksamheten. Svaret har beretts av social- och arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med kommunstyrelseförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att motionen anses besvarad. Utredning Minutstyrning innebär att varje insats ges en exakt tidsram, exempelvis femton minuter, som personalen förväntas följa oavsett faktisk behovsbild. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen delar bilden av att alltför detaljstyrda tidsmodeller kan innebära negativa konsekvenser för såväl brukare som personal och därför arbetar förvaltningen inte med minutstyrning. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen konstaterar att Hallsbergs kommun sedan 2025 inte tillämpar minutstyrning inom hemtjänsten. I stället används en modell för schablonbaserad planering som samlat ger brukarnas beslutade tider. Modellen syftar till ökad flexibilitet, större professionellt handlingsutrymme och bättre möjligheter att möta brukarnas individuella och dagsaktuella behov. Modellen innebär att biståndshandläggare och legitimerad personal beslutar om insatser utifrån brukarens behov och anger dessa i tid. När ett nytt ärende skapas summeras den samlade tiden för brukaren. Den totala tiden kopplas till en timersättning som ligger till grund för ersättningen till hemtjänstenheten. Den nya tiden registreras och ingår sedan i den totala planeringen för hemtjänstens uppdrag inklusive restider. Hemtjänstenheterna följer månadsvis en samlad ersättningsmodell (styrmodell) baserad på brukarnas beslutade schablontider, inte på utförd minut för varje enskild insats. Personalen har därefter möjlighet att själva prioritera och anpassa insatser utifrån brukarens dagsform och situation. Arbetet utgår från de samlade behoven och inte fasta minutintervall per insats. Det finns ett större professionellt handlingsutrymme jämfört med tidigare arbetssätt, då personalen inte behöver begära extra tid för mindre avvikelser i det dagliga arbetet. Planering av arbetet, inklusive hänsyn till restider, hanteras inom ramen för verksamhetens ordinarie planeringsprocesser och utvecklas löpande. Version 1.0 405 / 517 Motionssvar Sida 2 av 2 Dnr: 25/KS/113 Det nya ersättningssystemet (styrmodell) innebär ett förändrat sätt att tala om och förhålla sig till tid, vilket inte fullt ut har fått genomslag i hela organisationen. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen ser därför behov av fortsatt information och dialog för att öka förståelsen för det handlingsutrymme som modellen faktiskt ger. Förvaltningen bedömer att dialog med personal och fackliga organisationer är en förutsättning för både fortsatt implementering och vidareutveckling av arbetssättet. Hallsbergs kommun bedömer att motionens intentioner: ökad tillit, bättre arbetsmiljö och större fokus på brukarens behov, i huvudsak redan är uppfyllda genom den modell som införts från och med 2025. Bedömningen är att modellen ligger väl i linje med principerna för tillitsbaserad styrning. Den samlade bedömningen är därmed att motionens intentioner i huvudsak redan är uppfyllda och att modellen är förenlig med tillitsbaserad styrning. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Jaana Jansson Kommundirektör Förvaltningschef Social- och arbetsmarknad Bilagor Motion – Avskaffa minutstyrningen inom hemtjänsten Version 1.0 406 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 56 - Svar på motion - Avveckla hälsoschemat (25/KS/209) Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion angående att avveckla hälsoschemat i Hallsbergs kommun. Svaret har beretts av social- och arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med kommunstyrelseförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet: Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall för motionen. Magnus Andersson (S) yrkar bifall till förslag till beslut och yrkar avslag på Oscars Lundqvist (SD) yrkande. Ordförande ställer på proposition på mellan de två förslagen och finner att förslag till beslut vunnit gehör. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Reservationer: Pierre Weigl (SD), Oscar Lundqvist (SD) och Johnny Ring (SD) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag • Motion - Avveckla hälsoschemat • Svar på motion - Avveckla hälsoschemat Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 407 / 517 Svar på motion - Avveckla hälsoschemat § 56 25/KS/209 408 / 517 2025-12-15 Motion – Avveckla hälsoschemat Motion Avveckla hälsoschemat Inom äldreomsorgen i Hallsbergs kommun har så kallat hälsoschema införts i syfte att skapa bättre arbetsmiljö och mer hållbara arbetstider. I praktiken har utfallet för många anställda blivit det motsatta. I stället för ökad återhämtning vittnar personal om korta viloperioder, fler växlingar mellan kvälls- och dagpass samt en upplevd urholkning av den sammanhängande ledigheten över helger. Det har särskilt uppmärksammats hur den lagstadgade veckovilan på 36 timmar i praktiken förläggs på ett sätt som formellt uppfyller regelverket, men samtidigt naggar helgen som faktisk återhämtningstid. Exempel förekommer där personal går av sent fredag kväll och påbörjar nytt arbetspass tidigt under söndagen. På pappret är veckovilan uppfylld men i verkligheten försvinner den sociala och fysiska återhämtning som helgen traditionellt innebär. Äldreomsorgen är ett av kommunens mest fysiskt och psykiskt krävande verksamhetsområden. Personalens möjlighet till verklig återhämtning är helt avgörande för:  Långsiktig hälsa hos personalen.  Minskad sjukfrånvaro.  Bättre kontinuitet för de äldre.  Kommunens förmåga att behålla erfaren personal. När scheman konstrueras på ett sätt som tekniskt följer regelverk men praktiskt motverkar återhämtning riskerar konsekvenserna att bli ökad utmattning, högre personalomsättning och sämre kvalitet i omsorgen. Sverigedemokraterna anser att arbetsmiljöarbete inte får reduceras till teoretiska modeller eller administrativa konstruktioner. Scheman måste fungera i människors verkliga liv. Två sammanhängande dygns ledighet per vecka bör utgöra en lägsta garanti för personal inom äldreomsorgen. Hälsoschemat, såsom det i dag är utformat, uppfyller inte detta på ett tillfredsställande sätt och ska därför avvecklas till förmån för ett mer personalnära och återhämtningsinriktat arbetstidssystem. Med anledning av detta yrkar vi:  Att Hallsbergs kommun avvecklar nuvarande hälsoschema inom vård och omsorg.  Att Hallsberg kommun säkerställer att schemaläggning inom vård och omsorg som huvudregel ska ge minst två dygns sammanhängande ledighet per vecka.  Att nya arbetstidsscheman tas fram i nära dialog med berörd personal och fackliga organisationer, med fokus på faktisk återhämtning och långsiktig hållbarhet. För Sverigedemokraterna i Hallsbergs kommun: Oscar Lundqvist (SD) Jimmy Olsson (SD) Elin Jensen (SD) Viktoria Svanberg (SD) Oppositionsråd Andre vice ordförande Ledamot Ledamot Johnny Ring (SD) Pierre Weigl (SD) Ledamot Ledamot Sverigedemokraterna Hallsberg Organisationsnummer: 802462–3715 Östra Storgatan 2, 694 31 Hallsberg E-post: hallsberg@sd.se Sid. 1(1) 409 / 517 Motionssvar Sida 1 av 2 Datum: Dnr: 25/KS/209 Svar på motion – Avveckla hälsoschemat Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion angående att avveckla hälsoschemat i Hallsbergs kommun. Motionen har följande yrkanden: Att Hallsbergs kommun avvecklar nuvarande hälsoschema inom vård och omsorg. Att Hallsberg kommun säkerställer att schemaläggning inom vård och omsorg som huvudregel ska ge minst två dygns sammanhängande ledighet per vecka. Att nya arbetstidsscheman tas fram i nära dialog med berörd personal och fackliga organisationer, med fokus på faktisk återhämtning och långsiktig hållbarhet. Svaret har beretts av social- och arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med kommunstyrelseförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Utredning Arbetstidslagen ändrades den 1 oktober 2023. De nya reglerna innebär att alla anställda ska ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod samt att varje arbetspass ska avslutas med dygnsvila. Förändringen grundar sig i EU-kommissionens kritik mot Sveriges kollektivavtal inom kommun- och regionsektorn. Hallsbergs äldreomsorg reviderade samtliga scheman under våren 2023 och var den första kommunen i Örebro län att genomföra dessa anpassningar. Konsekvenserna av förändringarna, i kombination med en strukturförändring inom hemtjänsten, innebar att flera medarbetare valde att lämna verksamheten. Flera av dessa har dock senare återvänt. Det är viktigt att understryka att en avveckling av de nuvarande schemamodellerna skulle innebära att verksamheten riskerar att inte uppfylla arbetstidslagens krav. Begreppet ”hälsoschema” är inte ett etablerat begrepp inom verksamheten utan ett uttryck som främst förekommit i media. Äldreomsorgen har under lång tid följt utvecklingen av sjukfrånvaron, och hittills kan vi inte se något gällande sjuktalen som går att härleda till nya schemana. Personalomsättningen har dessutom varit betydligt lägre under de senaste två åren jämfört med 2023. Kontinuiteten för brukarna har stärkts de senaste åren, bland annat genom Hallsbergsmodellen där medarbetare ges möjlighet att arbeta både dag och helg. Samtidigt är schemaläggning ett område som påverkar medarbetarnas privatliv i stor utsträckning, vilket innebär att olika önskemål och behov ibland står mot varandra. Det finns idag medarbetare som upplever att nuvarande scheman är de bästa de haft. Cheferna arbetar löpande för att i möjligaste mån anpassa scheman utifrån individuella behov, exempelvis för medarbetare med barn varannan vecka, för att minska antalet kvällspass i följd när det är möjligt utifrån verksamhetens behov. Påståendet att medarbetare schemaläggs för kvällspass på fredagen och därefter även på söndagen stämmer inte. Schemaläggningen utformas inte enligt en sådan princip. Om det ändå skulle förekomma handlar det sannolikt om en enskild felaktighet i schemat. Önskemålet om två sammanhängande lediga dagar varje vecka har inte heller tidigare kunnat tillgodoses fullt ut i verksamheten. För att samtliga medarbetare ska kunna erbjudas två Version 1.0 410 / 517 Motionssvar Sida 2 av 2 Datum: Dnr: 25/KS/209 sammanhängande lediga dagar varje vecka skulle det krävas ytterligare sex lediga dagar per medarbetare och år, utöver de lagstadgade 18 fridagarna per åttaveckorsperiod. Vidare stämmer inte påståendet att växlingarna mellan dag- och kvällspass har ökat. I tidigare dialoger framfördes snarare synpunkter om att antalet växlingar var för få, då vissa medarbetare upplevde flera kvällspass i följd som mindre önskvärt. Den nuvarande schemaläggningen har därför utformats för att i större utsträckning möta dessa önskemål. Om medarbetare önskar fler sammanhängande kvällspass försöker cheferna, inom ramen för verksamhetens behov och arbetstidslagens krav, att tillmötesgå detta. Mot bakgrund av ovanstående bedöms nuvarande schemaläggning vara nödvändig för att säkerställa att verksamheten följer arbetstidslagen samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens behov, brukarnas kontinuitet och medarbetarnas arbetsmiljö. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Jaana Jansson Kommundirektör Förvaltningschef social- och arbetsmarknad Bilagor Motion – Avveckla hälsoschemat Version 1.0 411 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 57 - Svar på motion – Avskaffa heltid som norm och inför rätten till heltid (26/KS/80) Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion där partiet lyfter frågor om heltid som norm inom äldreomsorgen samt arbetsmiljön för medarbetare inom verksamheten. Motionen yrkar på följande. Att heltid som norm avskaffas i Hallsbergs kommun och ersätts med att alla anställda erbjuds rätt till heltid. Att social- och arbetsmarknadsförvaltningen ges i uppdrag att vidareutveckla arbetet kring arbetsmiljö för att skapa förutsättningar för att fler frivilligt vill arbeta heltid. Svaret har beretts av social- och arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med kommunstyrelseförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen i sin helhet. Kommunstyrelsens behandling av ärendet: Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Magnus Andersson (S) yrkar bifall till förslag till beslut och yrkar avslag på Oscars Lundqvist (SD) yrkande. Ordförande ställer på proposition på mellan de två förslagen och finner att förslag till beslut vunnit gehör. Ulrika Björklund (C) avstår i beslut. Beslut Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen i sin helhet. Reservationer Pierre Weigl (SD), Oscar Lundqvist (SD) och Johnny Ring (SD) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag • Motion - Avskaffa heltid som norm och inför rätten till heltid • Svar på motion - avskaffa heltid som norm Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 412 / 517 Svar på motion – Avskaffa heltid som norm och inför rätten till heltid § 57 26/KS/80 413 / 517 2026-04-20 Motion – Avskaffa heltid som norm och inför rätten till heltid Motion Avskaffa heltid som norm och inför rätten till heltid Heltid som norm infördes i Hallsbergs kommun för att i grunden få fler händer i vården genom att redan anställd personal skulle öka sin anställningsgrad till heltid. Vid införandet visade det sig dock snabbt att personal som gått upp till heltid inte längre kunde gå ned i tjänstgöringsgrad. För personal som anser att heltid inom omsorgen är för betungande så har dessa antingen in i det sista hållit fast vid sin lägre tjänstgöringsgrad, eller på sikt valt bort Hallsbergs kommun som arbetsgivare. När delade turer var ett vardagligt problem, innan 11-timmarsregeln tvingade bort dem, gjorde Hallsbergs kommun en utredning om vad det skulle kosta att ta bort de delade turerna. Kontentan i den utredningen var att just på grund av heltid som norm, så behövde man anställa fler heltidsanställda än vad man egentligen behövde, för att få bort de delade turerna. På grund av den höga kostnaden och övertaligheten lade man ned arbetet med att arbeta bort de delade turerna. När det sedan avkrävdes av kommunen att vi skulle leva upp till 11-timmarsregeln, löste man rätt snabbt det tidigare nästan omöjliga problemet att få bort de delade turerna. Men med den gamla utredningen som grund kan detta bara ha skett genom anställning av mer personal än vad verksamheten behöver, just för att man fortfarande har heltid som norm. Något som kanske delvis förklarar det underskott som Social- och arbetsmarknadsnämnden har haft sedan dess. Sverigedemokraterna delar inställningen att heltid borde vara norm inom äldreomsorgen, men arbetsbelastningen och schemaläggningen visar återkommande att många anställda inte orkar med det. Därav borde fokus ligga på kontinuerligt arbete på att förbättra arbetsmiljön. Där man aktivt hittar olika lösningar för att arbetsuppgifterna inte ska kännas lika betungande så att fler frivilligt väljer att vilja jobba heltid i stället för det tvång som heltid som norm i praktiken innebär. Samtidigt genom att ha inställningen om att erbjuda rätt till heltid men tillåta anställda att ha lägre tjänstgöringsgrad kan även verksamhetens behov matchas bättre med antalet arbetade timmar. Med anledning av detta yrkar vi:  Att heltid som norm avskaffas i Hallsbergs kommun och ersätts med att alla anställda erhåller rätten att gå upp till heltid.  Att Social- och arbetsmarknadsförvaltningen ges i uppdrag att vidareutveckla arbetet kring arbetsmiljö för att hitta fler lösningar som resulterar i att så många anställda som möjligt frivilligt vill jobba heltid. För Sverigedemokraterna i Hallsbergs kommun: Oscar Lundqvist (SD) Jimmy Olsson (SD) Elin Jensen (SD) Johnny Ring (SD) Oppositionsråd Andre vice ordförande Ledamot Ledamot Viktoria Svanberg (SD) Ledamot Sverigedemokraterna Hallsberg Organisationsnummer: 802462–3715 Östra Storgatan 2, 694 31 Hallsberg E-post: hallsberg@sd.se Sid. 1(1) 414 / 517 Motionssvar Sida 1 av 2 Dnr: 25/KS/113 Svar på motion – Avskaffa heltid som norm och inför rätten till heltid Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion där partiet lyfter frågor om heltid som norm inom äldreomsorgen samt arbetsmiljön för medarbetare inom verksamheten. Motionen yrkar på följande. Att heltid som norm avskaffas i Hallsbergs kommun och ersätts med att alla anställda erbjuds rätt till heltid. Att social- och arbetsmarknadsförvaltningen ges i uppdrag att vidareutveckla arbetet kring arbetsmiljö för att skapa förutsättningar för att fler frivilligt vill arbeta heltid. Svaret har beretts av social- och arbetsmarknadsförvaltningen i samverkan med kommunstyrelseförvaltningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen i sin helhet. Utredning Det centrala avtalet Heltid som norm mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Kommunal infördes 2016 inom ramen för det partsgemensamma arbetet Heltidsresan. Syftet med avtalet är att heltidsarbete ska vara norm inom kommunal verksamhet och att fler medarbetare ska ges möjlighet till heltidsanställning. Hallsbergs kommun påbörjade införandet av modellen under 2017 utifrån en politisk viljeinriktning att öka andelen heltidsanställningar. Sedan dess har andelen heltidsanställda successivt ökat. År 2023 uppgick andelen heltidsanställda till 80,2 procent och år 2026 till 85,7 procent. Den högsta andelen heltidsanställda finns inom hemtjänsten. Den ökade sysselsättningsgraden innebär att en eventuell återgång till lägre sysselsättningsgrad kan ske utifrån särskilda skäl eller arbetsrättslig grund. I Hallsbergs kommun tillämpas även möjligheten till partiell tjänstledighet vilket innebär att medarbetare kan ansöka om detta även utan arbetsrättslig grund. Genom individuell dialog kring sysselsättningsgrad och verksamhetens förutsättningar ges en flexibilitet för möjligheten till partiell tjänstledighet. Utvecklingen av vår arbetsmiljö är grundläggande i vårt systematiska arbetsmiljöansvar. Inom äldreomsorgen kan det vara både fysiskt och psykiskt belastande och arbetsmiljöfrågorna utvecklas därmed kontinuerligt. Arbetet med schemaläggning, bemanning och arbetsmiljö är en viktig del i att skapa långsiktigt hållbara arbetsvillkor. Under 2022 inleddes ett projekt inom hemtjänsten och på Blomsterängen med syfte att utveckla helgtjänster och samtidigt avskaffa delade turer. Projektet byggde på erfarenheter från andra kommuner och genomfördes innan införandet av den så kallade 11- timmarsregeln. Efter genomförd utvärdering bedömdes modellen bidra till förbättrad schemaläggning och möjligheten att avveckla delade turer utan ökade kostnader för verksamheten jämfört med tidigare organisation. Under 2024 permanentades arbetssättet med helgtjänstgöring inom äldreomsorgen. Version 1.0 415 / 517 Motionssvar Sida 2 av 2 Dnr: 25/KS/113 Förvaltningen bedömer att heltidsarbete bidrar till ökad kontinuitet för brukare, förbättrade möjligheter till kompetensförsörjning samt ökad trygghet i verksamheten. Förvaltningen bedömer att arbetsmiljöarbete pågår kontinuerligt inom verksamheten. Arbete sker löpande inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat genom kompetensförsörjning, utveckling av schemaläggning och organisatoriska lösningar för att skapa hållbara arbetsförhållanden och god kvalitet i omsorgen. Avskaffandet av delade turer, utvecklingen av helgtjänster och dialog med medarbetare och fackliga organisationer är exempel på åtgärder som genomförts inom ramen för detta arbete. Förvaltningen bedömer att motionens andra yrkande redan tillgodoses genom pågående arbete. Vad gäller motionens första yrkande bedömer förvaltningen att heltid som norm regleras genom centralt kollektivavtal och därför inte kan avskaffas på det sätt motionen föreslår. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Jaana Jansson Kommundirektör Förvaltningschef Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Bilagor Version 1.0 416 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 58- Kommundirektörens information Ärendebeskrivning Kommundirektören lämnar muntlig information på sammanträdet om kommunens verksamheter. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ta detta som information. Beslut Kommunstyrelsen tar detta som information. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 417 / 517 Kommundirektörens information § 58 418 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 59- Anmälan av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Delegationsbeslut som har anmälts under perioden 2026-04-02 - 2026-05-21. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna redovisningen. Beslut Kommunstyrelsen besluta att godkänna redovisningen. Delegeringsbeslut • 26/KS/1-21 Utbetalning av förlorad inkomst i enlighet med AD 25:57 • 26/KS/1-22 Anställning av behandlingsassistent • 26/KS/1-23 Anställning av familjebehandlare • 26/KS/1-24 Anställning av socialsekreterare • 26/KS/1-25 Anställning av lokalvårdare • 26/KS/1-26 Anställning av lokalvårdare • 26/KS/1-27 Anställning av kommunvägledare • 26/KS/1-28 Anställning av lärare i fritidshem • 26/KS/1-29 Avtal, kommunlicens rättsdatabas • 26/KS/1-30 Anställning av lärare • 26/KS/42-31 Sv: Samråd, Lantmäteriet T2654 (5/5) • 26/KS/42-32 Sv: Samråd, Lantmäteriet T2654 (4/5) • 26/KS/42-33 Sv: Samråd, Lantmäteriet T2654 (1/5) • 26/KS/1-31 Anställning av lokalvårdare • 26/KS/1-32 Anställning av omvårdnadsassistent • 26/KS/93-1 Linjen 1_Köpekontrakt_signerat (3/3) • 26/KS/1-33 Anställning av lärare i fritidshem • 26/KS/1-34 Anställning av lärare F-3 • 26/KS/1-35 Anställning av lärare F-3 • 26/KS/1-36 Anställning av förskollärare • 26/KS/93-2 Köpekontrakt Sköllersta 1:258 • 26/KS/1-37 Utbetalning av förlorad inkomst i enlighet med AD 25:57 • 26/KS/1-38 Utbetalning av förlorad inkomst i enlighet med AD 25:57 • 26/KS/104-2 §32 KSAU Tilldelning markanvisning på del av Ulvsätter 2:4, norr om Omformarvägen • 26/KS/1-39 Anställning av socialsekreterare • 26/KS/1-40 Inköpscentral - Ramavtal Kostdatasystem • 25/KS/1-122 Inköpscentral - Matportionsformar och förslutningsmaskiner • 26/KS/1-41 Inköpscentral - Förlängningsavtal Tvätt- och textilservice • 25/KS/1-123 Avtal ADDA - Lekmaterial • 25/KS/1-124 Avtal fordonsklass O • 25/KS/1-125 Avtal fordonsklass B • 25/KS/1-126 Inköpscentral - Mjöl på baljväxter innovationsupphandling • 26/KS/1-42 Kontrakt stationstankning Adda Justerare signatur Utdragsbestyrkande 419 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen • 26/KS/1-43 Ramavtal Inkasso- och påminnelsetjänster • 26/KS/1-44 Anmälan till ramavtal Entrémattor • 26/KS/1-45 Anmälan till Kammarkollegiets ramavtalsupphandling av Säkerhetsteknik • 26/KS/1-46 Anmälan till ramavtal Finansiell fordonsleasing • 26/KS/1-47 Avrop Fordonsgrupp A • 26/KS/1-48 Avrop Fordonsgrupp A nr 2 • 26/KS/1-49 Avrop Fordonsgrupp A nr 3 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 420 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 60- Meddelanden Ärendebeskrivning Meddelanden till kommunstyrelsen som inkommit under perioden 2026-04-02 - 2026-05-21. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ta detta som information. Beslut Kommunstyrelsen tar detta som information. Anmälningar • Protokoll Nerikes Brandkår 2026-04-24 • Protokoll Sydnärkes utbildningsförbund 2026-05-08 • Protokoll Sydnärkes IT-nämnd 2026-05-13 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 421 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 61 Handlingsplan för bostadsförsörjning – antagandehandling, Hallsbergs kommun

§ 62- Styrgrupp/information om arbetet med ny översiktsplan för Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen är politisk styrgrupp för arbetet med framtagande av ny översiktsplan för Hallsbergs kommun. Denna punkt på dagordningen är en del i det arbetet. Joanna Hagstedt föredrar hur workshopen ska gå till. Kommunstyrelsen arbetade med en workshop och de synpunkter som kom fram, kommer sammanfattas och inkluderas i arbetet med översiktsplanen. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 512 / 517 Styrgrupp/information om arbetet med ny översiktsplan för Hallsbergs kommun § 62 513 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 63- Övrigt Ärendebeskrivning Punkten utgår då inga övriga frågor ställs. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 514 / 517 Övrigt § 63 515 / 517 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-26 Kommunstyrelsen

§ 64- Sammanträdets avslutning Ärendebeskrivning Ordförande tackar för vårens alla sammanträden och önskar alla en fin sommar. Sammanträdet avslutas. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 516 / 517 Sammanträdets avslutning § 64 517 / 517