tillsammans med köpekontrakt — 3 november 2026

1 § Ansvarsområde Nämnden har till uppgift att svara för kommunens uppgifter inom socialtjänsten enligt följande lagstiftning och kommunens uppgifter inom följande verksamhetsområden: 1. socialtjänstlagen 2. hälso- och sjukvårdslagen 3. patientsäkerhetslagen 4. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 5. lagen om vård av unga 6. lagen om omhändertagande av missbrukare 7. begravningslagen 8. brottsbalken 9. lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 10. föräldrabalken (de uppgifter som inte fullgörs av överförmyndarnämnden) 11. äktenskapsbalken 12. socialförsäkringsbalken 13. körkortslagen 14. lagen om anordnande av visst automatspel 15. lagen om offentligt biträde 16. adoptionsärenden 17. familjerätten 18. öppenvård av missbrukare 19. handläggning av dödsboansökningar 20. handläggning av serveringstillstånd, gårdsförsäljning och tillsyn över dessa enligt alkohollagen 21. tillstånd och tillsyn över försäljning av tobak enligt tobakslagen och lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare 22. tillsyn över försäljning av receptfria läkemedel på uppdrag av läkemedelsverket 23. arbetsmarknadsverksamhet 24. flyktingmottagande 25. ansvara för hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå inom sitt område 1012 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/170 4(11) 26. kommunala pensionärsrådet (KPR) och kommunala rådet för funktionsrättsfrågor (KFR). Social- och arbetsmarknadsnämndens ordförande ska vara ordförande i KPR och KFR. Särskilt åligger det även nämnden att 1. verka för att samråd sker med dem som nyttjar nämndens tjänster 2. information ges till allmänheten om nämndens verksamhet 3. vid fullföljandet av sina uppgifter samverka med styrelsen och övriga nämnder till exempel genom att ställa personal till förfogande för deltagande i projektgrupper och utredningar 4. inom sitt verksamhetsområde eftersträva samverkan med andra kommuner, regionen, andra offentliga organ, kommunens näringsliv, föreningar och organisationer 5. följa kommunens fysiska planering och verksamhetsplanering och därvid ta de initiativ som erfordras för att främja ansvarsområdets behov av infrastrukturanläggningar, lokaler och verksamheter 6. besluta om utdelning ur fonder i enlighet med donationsföreskrifter 7. för kommunens räkning sluta upphandlingsavtal inom fullmäktige anvisat område 8. ansvara för arbetet med reformering av regelbeståndet, utveckling samt brukarinflytandet inom nämndens verksamhetsområde 9. upprätta och besluta om delegationsordning inom nämndens ansvarsområde.

2 § Lednings- och styrfunktionen Genom kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ansvarar styrelsen för att leda och styra bland annat: 1. beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens 2. att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls 3. ansvar för kommunens demokratiarbete 4. personalpolitik 5. strategiska ansvaret för kommunens folkhälsoarbete 6. kommunövergripande strategiskt miljö- och klimatarbete 7. den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten 8. mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas 9. arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet 10. arbetet med att effektivisera administrationen 963 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 5(18) 11. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd 12. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut 13. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen 14. ha ett förvaltningsansvar för kommunövergripande IT-system samt drift och underhåll av växel och telefoni 15. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs 16. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder 17. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar 18. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningschefer 19. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare 20. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL 21. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt förtroendevald eller åt någon annan anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Styrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa 1. miljö- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen 2. socialtjänsten och verka för att socialtjänstlagens mål uppfylls 3. den kommunala hälso- och sjukvården och verka för en god kommunal hälso- och sjukvård 4. skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan uppfyllas 5. kultur- och fritidsverksamheten så att fullmäktiges mål kan uppnås 6. vad som sker i omvärlden så att denna omvärldsbevakning i både nationellt och internationellt avseende kommer kommunen tillgodo. 964 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 6(18)

3 § Uppföljningsfunktionen Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktige fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv samt 6. inför varje fullmäktigesammanträde lämna fullmäktige en redovisning över de motioner som kommit in till fullmäktige samt redovisning över de motioner som inte handlagts Delegering från fullmäktige

4 § Styrelsens beslutsområden Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt 2. ingå borgen till stöd för bostadsbyggande i Hallsbergs Bostads AB (HBAB) och Hallsbergs Bostadsstiftelse (Hallbo) regi samt borgen för verksamheten i Hallsbergs Kommunhus AB och till det bolaget knutna dotterbolag, samt borgen till övriga bolag som kommunen äger 3. på begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer 4. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom 5. köp, försäljning, markanvisning, byte av fastigheter, strategiska fastighetsinnehav och avtal om fastighetsreglering, allt inom fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt 6. besluta om antagande av sådan detaljplan eller sådana områdesbestämmelser som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse 965 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 7(18) 7. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal 8. tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen 9. avgivande av yttranden enligt kamerabevakningslagen (2018:1200) 10. tillfälligt uthyra eller annars upplåta fastighet som används för styrelsen verksamhet Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Särskilda uppgifter

5 § Fastigheter Styrelsen ansvarar för köp, försäljning, byte av fastigheter, strategiska fastighetsinnehav, markreserv och exploateringsfastigheter, samt avtal om fastighetsreglering av fastighet eller del av fastighet inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och eventuellt andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt. Styrelsen kan dock besluta om att delegera beslutanderätten i ovanstående ärenden. Styrelsen ska inom ramen för sitt ansvar för det strategiska arbetet med kommunens fastighetsinnehav utföra följande: 1. i samarbete med förvaltningarna arbeta med långsiktiga och årliga planer för lokalbehovet 2. vara projektägare för ny-, till- och ombyggnad av fastigheter av strategisk karaktär 3. förvalta kommunens strategiska markreserv, såsom tomträtter, arrenden av mark, jakt och fiske 4. bevaka kommunens intresse i ärenden angående fastighetsbildning och fastighetsbestämning samt rättigheter och belastningar i fastigheterna 5. utse ombud för kommunen vid förrättning hos fastighetsbildningsmyndigheten med behörighet att å kommunens vägnar ansöka om sådan förrättning och att företräda kommunen vid förrättningen.

6 § Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente och genom finansbemyndigande. Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske skriftligen enligt riktlinjer som fastställts av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag.

7 § Tidpunkt för sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tidpunkten för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde, eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförande. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in, eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordförande se till att varje ledamot snarast underrättas om beslutet.

8 § Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordföranden kan kalla till sammanträde, ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet, senast fyra dagar innan sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett.

9 § Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar innan sammanträdesdagen. Undantag gäller vid extraordinär händelse då kallelse ska ske enligt speciallag. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett.

10 § Tidpunkt för sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. 986 / 1102 Datum Ärendenummer Sida 2026-XX-XX 26/KS/168 7(11) Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordförande se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

11 § Krisledning och höjd beredskap Kommunfullmäktige utser ledamöter i krisledningsnämnd och ska fullgöra lagstadgade uppgifter under extraordinära händelser i fredstid enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Krisledningsnämnden ska sammankallas på begäran av ordförande, varefter nämnden kan besluta om att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Krisledningsnämnden har rätt att överta beslutanderätt från kommunens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt i den uppkomna krisen. Krisledningsnämnden kan dock endast ta över beslutanderätt i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den uppkomna händelsens omfattning och art. Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. Under höjd beredskap ansvarar styrelsen för ledning av det civila försvaret som kommunen ska bedriva enligt i 3 kap. i LEH. Kommunstyrelsen ska också verka för att aktörer inom kommunens gränser samverkar i enlighet med 4 kap. LEH. Styrelsen ansvarar för den verksamhet som framgår av 7 § lag (1992:1403 ) om totalförsvar och höjd beredskap. Styrelsen utser ledamot/ledamöter till hemvärnsråd enligt § 11 i hemvärnsförordningen (1997:146). 967 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 9(18)

12 § Närvarorätt Kommunalråd och styrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av styrelsen denna rätt. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar, rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Här utöver får nämnden medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden.

13 § Sammanträde på distans Nämnden får om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ledamot som deltar på distans ansvarar för att lokalen som används är så avskild att inga obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast tre dagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. 987 / 1102 Datum Ärendenummer Sida 2026-XX-XX 26/KS/168 8(11)

14 § Närvarorätt Kommunalråd och styrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av styrelsen denna rätt. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Här utöver får nämnden medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden.

15 § Ordföranden Det åligger ordföranden att • i händelse av extraordinär händelse låta nämnden träda i funktion. Vid förhinder för denne tas detta beslut av förste vice ordförande. Om både ordförande och vice ordförande har förhinder får nämnden sammankallas av enskild ledamot. Nämnden ska då kollegialt besluta om den ska träda i funktion. • leda nämndens arbete och sammanträden • kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente • inför sammanträden se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda • se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden • bevaka att nämndens beslut verkställs. 1051 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/172 7(9) • fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan inväntas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden.

16 § Ersättare för ordföranden och vice ordföranden Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde, eller del av sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid, fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter.

17 § Ersättare för ordföranden och vice ordföranden Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller del av sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter.

18 § Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet. En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare.

19 § Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. 1030 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/171 8(9)

20 § Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet. En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. 1004 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/169 11(12)

21 § Styrelsens ansvar Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna, medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fodringar 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning, i denna uppgift ingår bl.a. att - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett - handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden - svara för kommunens investeringsplanering 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 6. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Företag och stiftelser

22 § Styrelsens ansvar Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade 3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna/stiftelserna 969 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 11(18) 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3-6 §§ KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i 5. årligen besluta pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslut ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder 6. svara för att tillvarata kommunens intressen i vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Kommunalförbund

23 § Protokoll De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordförande och ytterligare en revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den.

24 § Styrelsens ansvar Styrelsen är kommunens personalorgan och ansvarar för kommunens samlade arbetsgivarpolitik. Styrelsen är anställningsmyndighet och arbetsgivare för kommunens samtliga anställda. Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11-14 och 38 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområde 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 4. besluta om stridsåtgärd 5. lämna uppdrag enlig 6 kap 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 970 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 12(18) För styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser

25 § Utskott Nämnden ska ha ett individutskott som fattar beslut i de ärenden som nämnden bestämmer. Utskottet ska ha fem ledamöter. Nämnden får besluta om att upplösa sådana utskott om nämnden själv har inrättat. Nämnden får besluta om inrättande av andra utskott. För det fall nämnden inrättar sådana utskott gäller vad som nedan sägs om utskott. Utskottets ledamöter utses av nämnden. Nämnden väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet ska beredas av utskottet om beredning behövs. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut.

26 § Återgång till normal verksamhet När förhållanden medger det ska nämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Styrelsen eller fullmäktige får besluta att nämnden ska träda ur funktion. Om sådant beslut fattas återgår de verksamhetsområden som nämnden har övertagit till ordinarie nämnd. 1054 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

27 § LAV ansvarar för att Allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, informerats om detta. 4.4 Beräkning av anläggningsavgifter Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 711 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 8(19) 5 Anläggningsavgifter för Bostadsfastighet (5–12) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Den ingår i beloppen nedan. 5.1 Betalning av anläggningsavgift för Bostadsfastighet För bostadsfastigheter och därmed jämställd fastighet ska anläggningsavgift betalas. Punkt Avgift utgår per fastighet med: Procent Avgift med moms 5.1.a.1 Servisavgift en ledning 70% 54 978 kr 5.1.a.2 Servisavgift två ledningar 85% 66 759 kr 5.1.a.3 Servisavgift tre ledningar 100% 78 540 kr 5.1.b.1 Förbindelsepunktsavgift vatten 30% 20 790 kr 5.1.b.2 Förbindelsepunktsavgift spill 50% 34 650 kr 5.1.b.3 Förbindelsepunktsavgift dagvatten 20% 13 860 kr 5.1.c.1 Tomtyteavgift per m2 för vattentjänst 40% 20,16 kr 5.1.c.2 Tomtyteavgift per m2 för spillvattentjänst 50% 25,20 kr 5.1.c.3 Tomtyteavgift per m2 för dagvattentjänst fastighet d(f) 6% 3,02 kr 5.1.c.4 Tomtyteavgift per m2 för dagvattentjänst gata d(g) 4% 2,02 kr 5.1.d.1 Bostadsenhetsavgift per enhet för vattentjänst 40% 10 130,40 kr 5.1.d.2 Bostadsenhetsavgift per enhet för spillvattentjänst 60% 15 195,60 kr 5.1.e.* Avgift för dagvatten utan att förbindelsepunkt är 100% 25 641 kr upprättad d(f) *Avgift enligt 5.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a.1 och 5.1.c.3. I det fall avgift enligt 5.1.e tas ut reduceras avgift enligt 5.1.a.1 och 5.1.c.3. med delen Df, eftersom servisledning inte lagts och förbindelsepunkt inte upprättats. 5.2 Gemensam förbindelsepunkt med mera Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt 5.1a1), lika mellan fastigheter. Exempel på sådana fastigheter är fastigheter som ingår i en Samfällighet. För fastigheter som tillhör samfällighet reduceras förbindelsepunktsavgift enligt 5.1 a2) med 5%. Om förbindelsepunkter för olika vattentjänster upprättas vid olika tillfällen i tid, på grund av att verksamhetsområdet inte omfattat en eller flera vattentjänster vid första anslutningstillfället, har huvudmannen rätt att ta ut servisavgift för en eller två ledningar enligt 5.1 a1) och 6.1 a1). Samma princip gäller om avgiftsskyldighet för en eller flera vattentjänster uppkommer vid senare tillfälle än första anslutningstillfället och det medför att nya servisledningar behöver anläggas. 712 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 9(19) Vid beräkning av servisavgiften tas inte hänsyn till om det finns en eller två serviser anlagda sedan tidigare. Om servisledningar anläggs vid olika tillfällen eller avgiftsskyldighet uppkommer vid senare tillfälle debiteras 70% eller mer av full servisavgift vid olika tillfällen, vilket innebär att den totala servisavgiften kommer att uppgå till mer än 100%. Oavsett om total servisavgift överstiger 100% över tid får inte tomtytebegränsningsberäkningar utgå från mer än 100% av servisavgiften. 5.3 Tomtyteavgiftens begränsningsregel Tomtyteavgift enligt 5.1.b tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1.a, 5.1.b och 5.1.c eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1.a, 5.1.c och 5.1.d. Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ytterligare avgift ut enligt 5.1.c i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.4 Antal bostadsenheter Antalet bostadsenheter bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats eller annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Upprättande av extra förbindelsepunkt Om ytterligare servisledningar dras fram och ytterligare förbindelsepunkter upprättas, ska avgifter betalas enligt 5.1a1) och a2). 5.6 Avgift för utökad tomtyta Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 5.1 b) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte kan anses vara ha betalats. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.7 Om- och tillbyggnad Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet ska avgift enligt 5.1 c) betalas för varje tillkommande bostadsenhet. 5.8 Dagvatten fastighet (Df) utan förbindelsepunkt Tillkommer ändamålet bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska avgift betalas enligt 5.1 d). 713 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 10(19) 6 Anläggningsavgift för Annan fastighet 6.1 Betalning av anläggningsavgift för Annan fastighet Avgift med Punkt Avgift utgår per fastighet med: Procent moms 6.1.a.1 Servisavgift en ledning 70% 54 978kr 6.1.a.2 Servisavgift två ledningar 85% 66 759 kr 6.1.a.3 Servisavgift tre ledningar 100% 78 540 kr 6.1.b.1 Förbindelsepunktsavgift vatten 30% 20 790 kr 6.1.b.2 Förbindelsepunktsavgift spill 50% 34 650 kr 6.1.b.3 Förbindelsepunktsavgift dagvatten 20% 13 860 kr 6.1.c.1 Tomtyteavgift per m2 för vattentjänst 40% 30,24 kr 6.1.c.2 Tomtyteavgift per m2 för spillvattentjänst 50% 37,80 kr 6.1.c.3 Tomtyteavgift per m2 för dagvattentjänst fastighet, d(f) 6% 4,54 kr 6.1.c.4 Tomtyteavgift per m2 för dagvattentjänst gata, d(g) 4% 3,02 kr Avgift för dagvatten utan att förbindelsepunkt är 6.1.d.* 100% 25 641 kr upprättad d(f) * Avgift enligt 6.d.1 tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1.a.1och 6.1.d.3. I det fall avgift enligt 6.1.d.*tas ut reduceras avgift enligt 6.1.a.1och 6.1.d.3 med delen Df, eftersom servisledning inte lagts och förbindelsepunkt inte upprättats. 6.2 Gemensam förbindelsepunkt Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a1) lika mellan fastigheter. För fastigheter som tillhör samfällighet reduceras förbindelsepunktsavgift enligt 6.1 a2) med 5%. 6.3 Anstånd på tomtyteavgift Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. 714 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 11(19) 6.4 Upprättande av extra förbindelsepunkt Upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall avgifter betalas enligt 6.1 a1) och a2). 6.5 Utökning av tomtyta Ökas fastighets tomtyta, skall avgift betalas enligt 6.1 b) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte kan anses vara ha betalats. 6.6 Dagvatten fastighet (Df) utan förbindelsepunkt Tillkommer ändamålet bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall avgift betalas enligt 6.1 c). 7 Anläggningsavgift för obebyggd fastighet 7.1 Avgiftsskyldighet inträder efter upprättande av förbindelsepunkt Angående när avgiftsskyldigheten inträder se 4.2 Avgifter utgår per fastighet för varje vattentjänst som avgiftsskyldighet föreligger för, med: Punkt Avgift utgår per fastighet med Procent 5.1.a Servisavgift bostadsfastighet 100% 5.1.b Förbindelsepunkt bostadsfastighet 100% 5.1.c Tomtyteavgift bostadsfastighet 100% 5.1.d Bostadsenhet bostadsfastighet 0% 5.1.e Avgift för dagvatten utan att förbindelsepunkt är upprättad* 100% 6.1.a Servisavgift Annan fastighet 100% 6.1.b Förbindelsepunkt Annan fastighet 100% 6.1.c Tomtyteavgift Annan fastighet 70% 6.1.d Avgift för dagvatten utan att förbindelsepunkt är upprättad* 100% * Avgift enligt 5.1.e och 6.1.d tas inte ut om avgift för Df enligt 5.1.a, 5.1.b samt 6.1.a och 6.1.b tas ut. I det fall avgift enligt 5.1.e eller 6.1.d tas ut reduceras avgift enligt 5.1.a. och 5.1.b. samt 6.1.a och 6.1.b med delen Df. Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift per vattentjänst. Tomtyteavgift enligt 5.1 b) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar avgiften 5.1 a1) och a2, eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a1), a2) och d), jfr 5.3 andra stycket. 715 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 12(19) 7.2 Avgiftsskyldighet efter bebyggelse utförts Bebyggs obebyggd fastighet ska resterande avgift betalas enligt följande: Punkt Avgift utgår per fastighet med Procent 5.1.c Tomtyteavgift bostadsfastighet *) 5.1.d Bostadsenhet bostadsfastighet 100% 6.1.c Tomtyteavgift Annan fastighet 30% * Bebyggs Bostadsfastighet tas ytterligare tomtyteavgift ut enligt 5.1.b om föreskriften i 5.3 andra stycket medger detta. Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift per vattentjänst. 8 Förbindelsepunkt för olika ändamål upprättas vid olika tillfällen 8.1 Avgifternas belopp Om avgiftsskyldighet inträder för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska tillkommande avgifter betalas enligt §§5–7. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 procent av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.2 Etableringsavgift För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 5.7, en etableringsavgift betalas om 30 % av avgiften enligt 5.1 a1) och a2). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Anläggningsavgift Allmän platsmark Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med Utan Med moms moms en avgift per m2 allmän platsmark hård yta för anordnande av dagvattenbortledning om 10,54 kr om 13,17 kr 716 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 13(19) 10 Särtaxa och särskild överenskommelse Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5–7 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 11 Betalning av avgifter 11.1 Förfallodatum Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning. 11.2 Dröjsmålsränta Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6§ räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 11.3 Årliga inbetalningar Enligt 36 § lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 § räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske, till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 11.2. 11.4 Ändrade förhållanden Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande till exempel ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 11.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 12 Rätt till särskild ersättning 12.1 Ledningarna ska utföras på annat sätt Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än 717 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 14(19) huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 12.2 Ny servisledning Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl att bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 12.3 Ny servisledning påkallat av VA-huvudmannen Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är VA-huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren dennes kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. Ersättningskostnad bestäms och avtal träffas innan arbetet utförs under 12.1,12.2 och 12.3. 13 Brukningsavgifter (13–20) 13.1 Bebyggd fastighet ska betala brukningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Moms ingår nedan om inte annat sägs. Punkt Avgift utgår per fastighet med Procent Avgift med moms 13.1.b.1 en avgift per m³ levererat vatten 50% 20,15 kr 13.1.b.2 en avgift per m³ levererat rening av vatten 50% 20,15 kr 13.1.a.1 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 2 193 kr (Qn) för 2,5 qn eller fjärravlästa vattenmätare Q3 1,5, vattentjänst 13.1.a.2 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 2 193 kr (Qn) för 2,5 qn eller fjärravlästa vattenmätare Q3 1,5, spillvattentjänst 13.1.a.3 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 5 683 kr (Qn) för 6,0 qn eller fjärravlästa vattenmätare Q3 10 vattentjänst 13.1.a.4 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 5 683 kr (Qn) för 6,0 qn eller fjärravlästa vattenmätare Q3 10 spillvattentjänst 718 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 15(19) 13.1.a.5 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 11 297 kr (Qn) för 10,0 qn eller fjärravlästa vattenmätare Q3 16 vattentjänst 13.1.a.6 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 11 297 kr (Qn) för 10,0 qn eller fjärravlästa vattenmätare Q3 16 spillvattentjänst 13.1.a.7 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 24 133 kr (Qn) för>10,0 qn eller fjärravlästa vattenmätare för > Q3 16 vattentjänst 13.1.a.8 en grundavgift per år och mätställe beroende på mätarkapacitet 50% 24 133 kr (Qn) för >10,0 qn eller fjärravlästa vattenmätare för > Q3 16 spillvattentjänst 13.1.f för mätare med pulsgivare tillkommer för vatten 50% 237,10 kr 13.1.f för mätare med pulsgivare tillkommer för spill 50% 237,10 kr 13.1.c.1 en avgift per år och bostadsenhet för Bostadsfastighet för vatten 50% 319,50 kr 13.1.c.2 en avgift per år och bostadsenhet för Bostadsfastighet för spill 50% 319,50 kr 13.1.d.1 en tomtyteavgift per påbörjat 1000- tal m2 tomtyta och år för 18,8% 213,00 kr Annan fastighet för vattentjänst. 13.1.d.2 en tomtyteavgift per påbörjat 1000- tal m2 tomtyta och år för 18,8% 213,00 kr Annan fastighet, för spillvattentjänst. 13.1.d.3 en tomtyteavgift per påbörjat 1000- tal m2 tomtyta och år för 58,8% 666,20 kr Annan fastighet, för dagvattenavgift fastighet, d(f). 13.1.d.4 en tomtyteavgift per påbörjat 1000- tal m2 tomtyta och år för 3,6% 40,80 kr Annan fastighet, dagvattenavgift gata, d(g). 13.1.e.1 en dagvattenavgift per m2 tomtyta och år för Bostadsfastighet för 94,3% 0,66 kr dagvattenavgift fastighet, d(f). 13.1.e.2 en dagvattenavgift per m2 tomtyta och år för Bostadsfastighet för 5,7% 0,04 kr dagvattenavgift gata, d(g). *Tomtyteavgift för annan fastighet tas endast ut upp till 50 000 m2. 13.2 Reducering av grundavgiften inom Samfällighet För fastighet som ingår i en Samfällighet och har egen mätning reduceras Grundavgiften enligt 13 a) med 5 %. För fastighet som ingår i en Samfällighet och har gemensam mätning reduceras Grundavgiften enligt 13 a) med 10 %. 13.3 Vattenförbrukning utan vattenmätning Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift 719 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 16(19) enligt 13.1 a) motsvarande mätarstorlek qn 2,5 och enligt 13.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 150 m3/bostadsenhet och år i permanentbostad och med 75 m3/bostadsenhet och år för fritidsbostad. 13.4 Byggvatten För så kallat byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 13.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m3 per lägenhet. 13.5 Extra mätställe, undermätare eller extra servis För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet), undermätare som fastighetsägaren begärt eller extra servis utan mätare (extra servis utöver första servisen för vattentjänsten) skall en årlig avgift betalas med ett belopp motsvarande den fasta avgiften enligt 13.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 13.6 Undersökning av mätare Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och Miljödomstolen. 13.7 Undersökning av mätare på fastighetsägarens begäran Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av § 17. 13.8 Avledning av spillvattenmängd till dagvattenledning För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten och dylikt), skall erläggas avgift med 50 % av avgiften enligt 13.1 b). Separat abonnemang skall upprättas för denna typ av vattenleverans. 720 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 17(19) 14 Brukningsavgift för allmän platsmark Den som ansvarar för att Allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med Utan moms Med moms En årlig avgift per m² Allmän platsmark hård yta 0,54 kr 0,67 kr för bortledning av dagvatten från vägar och torg En årlig avgift per m² Allmän platsmark grön yta 0,04 kr 0,06 kr för bortledning av dagvatten från parkmark 15 Mätning av avloppsvatten Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 16 Brukningsavgift för obebyggd fastighet Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras grundavgiften och/eller dagvattenavgiften. Följande avgifter ska därvid betalas för respektive ändamål: Punkt Avgift utgår per fastighet med Procent Avgift med moms 13.1.a.1 En grundavgift per år för vatten 50% 2 193 kr 13.1.a.2 En grundavgift per år för spill 50% 2 193 kr 13.1.e.1 en dagvattenavgift fastighet, d(f), per m² tomtyta 94,3% 0,66 kr och år 13.1.e.2 en dagvattenavgift gata, d(g), per m² tomtyta och 5,7 % 0,04 kr år * ) För obebyggd tomt som saknar hårdgjorda ytor, är bevuxen med vegetation och ingen markbearbetning ännu utförts, utgår en avgift för Df enligt 13.1.e.1 och 13.1.e.2 med 0,06 kr. 721 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 18(19) 17 Övriga avgifter Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet, vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Punkt Övriga avgifter Utan Med moms moms 1 Undersökning av vattenmätare (vid felfri 1192,80 kr 1 491 kr mätare) 2 Nedtagning eller uppsättning av 713,60 kr 892 kr vattenmätare på fastighetsägarens begäran 3 Avstängning och/eller påsläpp av vatten på 713,60 kr 892 kr begäran av fastighetsägaren, kr per timme 4 Avstängning och påsläpp av vatten vid 1150,40 kr 1 438 kr bristande betalning 5 Montering och demontering av strypbricka 1150,40 kr 1 438 kr 6 Länsning av vattenmätarbrunn på 713,60 kr 892 kr fastighetsägarens begäran 7 Förgäves besök vid aviserad/avtalad per 713,60 kr 892 kr besök fr.o.m. 2:a gången 8 Byte av trasig plombering som inte sker i 817,60 kr 1022 kr samband med mätarbyte 9 Extra tjänster av VA-personal på 713,60 kr 892 kr fastighetsägares begäran, kr per timme För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 % av ovan angivna belopp. Fastighetsägare ska ersätta huvudmannens självkostnad för att byta skadad eller sönderfrusen mätare eller åtgärda andra skador på huvudmannens egendom, skador som fastighetsägaren är ansvarig för. 18 Särtaxa och särskild överenskommelse om brukningsavgift Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 722 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 19(19) Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 13–16 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Avgifternas debitering Avgift enligt 13.1 a), c), d) och e) debiteras månadsvis eller per halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 13.1 b) debiteras i förskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 13 och 15. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall dröjsmålsränta erläggas på obetalt belopp enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör där jämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 20 Särskild avgiftsstorlek Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 21 Taxans ikraftträdande Denna taxa träder i kraft 2027-01-01. De brukningsavgifterna enligt punkter 13.1, 13.3,13.7 och 15 som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. 22 Tvist Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstolen enligt

28 § Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden ska på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. Vid förhinder för ordföranden inträder vice ordföranden och förhinder för denne, den ledamot som nämnden utser. Nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av nämndens lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. 1020 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

29 § Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Styrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Styrelsen ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente och genom finansbemyndigande. Styrelsen ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske skriftligen enligt riktlinjer som fastställts av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Styrelsen ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. 971 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 13(18)

30 § Information och samråd Styrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen beslutar om formerna för samrådet. Arbetsformer för styrelsen

31 § Tidpunkt för sammanträden Styrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av styrelsens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordförande se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

32 § Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar innan sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 972 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 14(18) Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett.

33 § Granskningsrapporter Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. 1066 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/174 10(10) Revisorernas behandling av personuppgifter

34 § Sammanträde på distans Styrelsen får om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ledamot som deltar på distans ansvarar för att lokalen som används är så avskild att inga obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast tre dagar i förväg anmäla detta till kommunsekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i styrelsen.

35 § Närvarorätt Styrelsen får medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen att närvara vid sammanträde med styrelsen för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Styrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid styrelsens sammanträden.

36 § Sammansättning Styrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare.

37 § Ordföranden Det åligger ordföranden att 1. leda styrelsens arbete och sammanträden 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente 3. kalla ersättare 4. inför sammanträden se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen vid behov är beredda 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen 6. att bevaka att styrelsens beslut verkställs. 973 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 15(18) Det åligger också särskilt kommunstyrelsens ordförande att 1. närmast under styrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling, ekonomiska intressen, effektivisering i verksamheterna samt att ta initiativ i dessa frågor 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall.

38 § Presidium Styrelsens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

39 § Ersättare för ordföranden och vice ordförandena Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller del av sammanträde, får styrelsen utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter.

40 § Kommunalråd Sedan val av styrelse skett utser fullmäktige bland styrelsens ledamöter det antal kommunalråd som fullmäktige anser är nödvändigt. Fullmäktige beslutar om kommunalrådens ansvarsområden. Styrelsens ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunalråd får närvara och delta i överläggningar vid sammanträden i nämnder med tillhörande utskott och beredningar. Kommunalråd har dock inte rätt att delta i beslut, såvida rådet inte är ordförande, ledamot eller tjänstgörande ersättare vid det sammanträde som den närvarar vid. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

41 § Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till kommunsekreteraren eller någon 974 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 16(18) annan anställd vid styrelsekansliet. Styrelsekansliet ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra.

42 § Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet. En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare.

43 § Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna.

44 § Ledamotsinitiativ Ledamöter och ersättare som tjänstgör vid ett sammanträde kan väcka ett ärende genom ledamotsinitiativ. Initiativet ska innehålla ledamotens namn och partitillhörighet och lämnas in skriftligt senast två arbetsdagar innan det sammanträde där initiativet ska anmälas. Initiativet måste hålla sig inom styrelsens ansvarsområde och vara av sådan karaktär att beslutet normalt sett tas i den instansen. Styrelsen beslutar på sammanträdet om ärendet ska beredas eller inte. Inget beredningstvång finns, såvida inte ärendet gäller myndighetsutövning. Ärendet kan avgöras vid samma sammanträde som det anmäls om styrelsen anser att den inte behöver något ytterligare underlag för att kunna ta beslut.

45 § Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren samma dag som sammanträdet hållits.

46 § Justering av protokollet Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. 975 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 17(18) Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot.

47 § Arbetsutskott Styrelsen ska ha ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska bestå av fem ledamöter vilka utses av kommunfullmäktige. Fullmäktige utser även en ordförande och två vice ordföranden bland ledamöterna i utskottet. Utskottet är krisledningsnämnd och dess verksamhet regleras i särskilt reglemente. För arbetsutskottet gäller vad som sägs i 49 § stycke 3–6 om utskott.

48 § Utskott Styrelsen får besluta om inrättande av andra utskott. För det fall styrelsen inrättar sådana utskott gäller vad som nedan sägs om utskott. Styrelsen får besluta om att upplösa sådana utskott om styrelsen själv har inrättat. Utskottets ledamöter utses av styrelsen. Styrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträden kan också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras i styrelsen i dess helhet ska beredas av utskottet om beredning behövs. Ordförande eller kommundirektör överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut.

49 § Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. Styrelsen ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser.

50 § Delgivningsmottagare Delgivning med styrelsen sker med ordföranden, kommundirektör eller annan anställd som styrelsen beslutar.

51 § Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen ska på styrelsen vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av annan anställd. Vid förhinder 976 / 1102 Datum Sida 2026-XX-XX 26/KS/167 18(18) för ordföranden inträder vice ordföranden och förhinder för denne, den ledamot som styrelsen utser. Styrelsen får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteperson att enligt av styrelsens lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. 977 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

53 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. 723 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-10-14 Drift-och servicenämnden Tid Plats 08:30-11:30 KC Sottern, Kommunhuset Hallsberg Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Gösta Hedlund (C) (ordförande) Hans Palmqvist (S) Conny Larsson (S) (vice ordförande) Magnus Fahlström (S) Thomas Larsson (S) Birgitta Kumblad (S) Gert Öhlin (L) Andreas Zakrisson (M) Gustav Strömberg (M) Helén Svensson (MP) Johnny Ring (SD) Göran Reinestam (SD) ersätter Jimmy Olsson (SD) (2:e vice ordförande) Övriga Magnus Ribbing (Förvaltningschef DOS) Susanne Naeslund (Sekreterare) Fredrik Boström (Teknisk chef) Protokollet innehåller paragraferna §76 Ordförande _________________________________________________________________ Gösta Hedlund (C) Justerare _________________________________________________________________ Johnny Ring (SD) 724 1/ 1/ 1202 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-10-14 Drift-och servicenämnden

§ 76 - VA-taxa 2027 (26/DOS/63) Ärendebeskrivning VA-verksamheten i kommunen är avgiftsfinansierad och ska enligt självkostnadsprincipen bära sina egna kostnader. Prognosen visar på ett behov av att höja brukningsavgifterna med 10 % och anläggningsavgifterna med 5 % för år 2027. Förslag till beslut Drift- och servicenämnden föreslås besluta att godkänna informationen om VA-taxan och föreslå kommunfullmäktige att besluta anta VA-taxan för 2027. Beslut Drift- och servicenämnden beslutade att godkänna informationen om VA-taxan och föreslå kommunfullmäktige att besluta anta VA-taxan för 2027. Reservationer Johnny Ring (SD) reserverade sig mot beslutet då han ansåg att de föreslagna höjningarna är alldeles för höga. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse VA-taxa 2027 • VA-taxa 2027 • Presentation Va-taxan 2027 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 725 2/ 1/ 1202 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 2026-09-15 Dnr: 26/DOS/63 VA-taxa 2027 Ärendebeskrivning VA-verksamheten i kommunen är avgiftsfinansierad och ska enligt självkostnadsprincipen bära sina egna kostnader. Prognosen visar på ett behov av att höja brukningsavgifterna med 10 % och anläggningsavgifterna med 5 % för år 2027. Förslag till beslut Drift- och servicenämnden föreslås besluta att godkänna informationen om VA-taxan och föreslå kommunfullmäktige att besluta anta VA-taxan för 2027. Ärendet Prognosen i augusti visar på en driftbudget med ett bedömt underskott på ca 500 tkr år 2026 och tillsammans med de kostnadsökningar som är kända för år 2027 kommer taxan att behöva höjas. Tillkommande kostnader 2027 är kapitalkostnader som bedöms öka ca 1 mnkr, Kumla kommun aviserar ett högre pris på det vatten vi köper motsvarande ca 1 mnkr, egna ökade kostnader för insatsvaror och tjänster ca 500 tkr, ökade kostnader för nytt It system för Sydnärkes kommunalförbund ca 240 tkr och en kostnad för hyra av de nya VA-lokalerna motsvarande ca 1,3 mnkr kr per år. En höjning med 10 % beräknas öka intäkterna för brukningsavgifterna med ca 4,5 mnkr vilket bedöms behövas för att möte de ökade kostnaderna som förväntas år 2027. För anläggningsavgifterna har vi i de senaste VA-projekten som genomförts vid Tisaren en låg täckningsgrad, motsvarande ca 40% vilket ger anledning för att fortsätta höja denna avgift. En höjning med 5% ger bättre förutsättningar för en ökad täckningsgrad. Enligt Svenskt Vattens riktlinjer (P120) ska VA-taxan inte indexregleras, utan justeras utifrån faktiska kostnader i verksamheten. De föreslagna höjningarna är därmed i linje med gällande regelverk och principer. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Drift- och serviceförvaltningen Magnus Ribbing Fredrik Boström Förvaltningschef Teknisk chef Bilagor VA-taxa 2027 726 / 1102 Förslag till Va-taxan 2027 727 / 1102 Hallsbergs VA-taxa i jämförelse med övriga kommuner i Örebro län Anläggningsavgift för normalvilla (Typhus A) Föreslagen höjning 5 % 728 / 1102 Hallsbergs VA-taxa i jämförelse med övriga kommuner i Örebro län Anläggningsavgift för flerbostadshus (Typhus B) Föreslagen höjning 5 % 729 / 1102 Brukningsavgifter för normalvilla (Typhus A) Föreslagen höjning 10 % 730 / 1102 2026-11-05 Brukningsavgifter för flerbostadshus med 15 lägenheter (Typhus B) Föreslagen höjning 10 % 731 / 1102 Kontakt Fredrik.Bostrom@hallsberg.se Telefon 072 084 29 51 732 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

I KF §93/2025 togs beslut om att räkna upp brukningsavgifterna 10% och anläggningsavgifterna 10%. I KF §XXX/2026 togs beslut om att räkna upp brukningsavgifterna 10% och anläggningsavgifterna 5%. Taxan gäller från och med 2027-01-01. 2 Ordförklaringar LAV: lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen), Vatten (V): vattenförsörjning, renvatten, för normal hushållsanvändning, Spillvatten (S): avloppsvatten från bad, dusch, disk och toalett, Dagvatten (D): regnvatten och smältvatten som tillfälligt rinner på mark och andra ytor, Dagvatten fastighet (Df): dag- och dräneringsvatten som leds bort från fastigheter till den allmänna VA-anläggningen, Dagvatten gata (Dg): dag- och dräneringsvatten som leds bort från allmänna platser till den allmänna VA-anläggningen, Förbindelsepunktsavgift: en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, Avgift för Dagvatten utan att förbindelsepunkt är upprättad: en avgift för anordnandet av anläggning för bortledande av Df, som endast tas ut om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. Grundavgift (brukningsavgifter): en årlig fast avgift som utgår per fastighet eller mätställe. Bostadsenhetsavgift: en avgift per Bostadsenhet, motsvarades i P96 av lägenhetsavgift Tomtyteavgift: en avgift per m² tomtyteavgift. 708 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 5(19) 3 Allmän information (3-4) 3.1 Vilka som är avgiftsskyldiga För att täcka kostnader för Hallsbergs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4§§ lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 3.2 Två slags avgifter Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3.3 Definitioner I dessa taxeföreskrifter avses med: 3.3.1 Bostadsfastighet Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Till bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs inomhus. Exempel på sådana byggnader är: kontor, förvaltning, sjukvårdslokaler, utbildning, butiker, hotell, industrier, skola, restauranger, shoppingcentrum, utställningslokaler, sporthallar, serverhallar, stall/ladugårdar, campingbyggnader, parkeringsbyggnader. Det är kommunens bedömning som gäller. 3.3.2 Annan fastighet Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs utomhus. Exempel på sådan fastighet är: Virkesupplag, obemannad bensinstation, kyrkogård, återvinningsstation, biltvätt med skärmtak, fordonsuppställningsplats, idrottsplats utomhus, hamn, parkeringsyta. Det är kommunens bedömning som gäller. 3.3.3 Obebyggd fastighet Fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts samt en nedbrunnen eller riven fastighet. 709 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 6(19) 3.3.4 Samfällighet En grupp fastigheter som genom förrättning hos lantmäteriet, med stöd av anläggningslagen (1973:1149), har bildat en samfällighet. Anläggningen tillhör fastigheterna gemensamt och delägandet följer fastigheten. I detta taxeförslag gäller begreppet samfällighet enbart samfälligheter för VA-frågor. 3.3.5 Bostadsenhet Bostadsenhet är ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet där begreppet bostadsenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2020 som en bostadsenhet, upp till 20 000 m2 bruttoarea (BTA). För den del av bruttoarean som överstiger 20 000 m2 räknas varje påbörjat 400-tal m2 som en bostadsenhet. 3.3.6 Tomtyta Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). 3.3.7 Allmän platsmark Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 3.3.8 Campingfastigheter Fastighet som enligt beviljat bygglov och tillstånd är avsett för campingändamål. 3.3.9 Lagerbyggnad Byggnader som till den större delen används som lagerutrymme, där endast anställda eller annan arbetskraft har tillträde, räknas varje påbörjat 200-tal m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2020 som en bostadsenhet upp till 20 000 m2 bruttoarea (BTA). För den del av bruttoarean som överstiger 20 000 m2 räknas varje påbörjat 400-tal m2 som en bostadsenhet. Hela lagerbyggnaden eller delar av lagerbyggnaden kan vara antingen uppvärmd eller ouppvärmd. 3.3.10 Små bostadsenheter Små bostadsenheter för ett eller flera utrymmen i byggnad, som i upplåtelsehänseende bildar en enhet, men där nyttan inte kan anses vara densamma per bostadsenhet som för andra fastigheter, och som är max 25 m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2020, ska en sådan enhet räknas som 50 % av en bostadsenhet. Exempel på bostadsenheter med mindre nytta än andra bostadsenheter är studentrum, äldreboende eller komplementbyggnad med delat kök. 710 / 1102 Datum Sida 2026-xx-xx 26/KS/157 7(19) 4 Avgifternas ändamål 4.1 Avgifterna tas ut för fyra ändamål Avgift tas ut för fyra angivna ändamål angivna nedan: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvatten Ja Ja Df, dag- och/eller Ja Ja dräneringsvatten från fastighet Dg, dag- och/eller Ja Ja dräneringsvatten från allmän platsmark 4.2 När avgiftsskyldighet för V, S och Df inträder Avgiftsskyldighet för var och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 När avgiftsskyldighet för Dagvatten gata (D ) inträder g Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren enligt 26 § LAV, eller den som enligt

§ 94- Sammanträdets inledning Ärendebeskrivning 1. Ordförande öppnar mötet. 2. Ordförande går igenom närvaro och tjänstgörande ersättare. 3. Ordförande frågar om någon ledamot är jävig i något ärende på dagordningen. Jäv anmäls i samband med det ärende där jäv föreligger. 4. Tryggve Thyresson (V) väljs att, tillsammans med ordförande justera protokollet. Justeringen föreslås ske senast den 5 november. 5. Dagordningen godkänns enligt vad som följer av detta protokoll. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 3 / 1102 Sammanträdets inledning § 94 4 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 95 - Svar på samråd om E.ON´s nätutvecklingsplan 2027-2036 (26/KS/155) Ärendebeskrivning Alla elnätsföretag som innehar ett lokalnät eller ett regionnät och därmed är systemansvarig för distributionssystem (även kallad distributionsnätsföretag) har en skyldighet att upprätta en nätutvecklingsplan enligt bestämmelserna i ellagen (1997:857). Nätutvecklingsplanen ska beskriva hur elnätet kommer att utvecklas på kort och lång sikt, hur behov av överföringseffekt tillgodoses, planerade investeringar, samt hur framtida behov av flexibilitetslösningar kan lösas. Hallsbergs kommun har lämnats möjlighet att lämna synpunkter på E.ONs preliminära version av planen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lämna bifogat remissvar på samådshandlingen för EON:s Nätutvecklingsplan 2027-2036. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Marianne Christiansen föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna bifogat remissvar på samådshandlingen för EON:s Nätutvecklingsplan 2027-2036. Beslutsunderlag • TS Remissvar eons nätuvecklingsplan • Remissvar E ON Nätvecklingsplan 2027-2036 • swe-prel-natutvecklingsplan-2027-2036 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 5 / 1102 Svar på samråd om E.ON´s nätutvecklingsplan 2027-2036 § 95 26/KS/155 6 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/155 Förslag till remissvar E.ON Nätutvecklingsplan 2027–2036 Ärendebeskrivning Alla elnätsföretag som innehar ett lokalnät eller ett regionnät och därmed är systemansvarig för distributionssystem (även kallad distributionsnätsföretag) har en skyldighet att upprätta en nätutvecklingsplan enligt bestämmelserna i ellagen (1997:857). Nätutvecklingsplanen ska beskriva hur elnätet kommer att utvecklas på kort och lång sikt, hur behov av överföringseffekt tillgodoses, planerade investeringar, samt hur framtida behov av flexibilitetslösningar kan lösas. Hallsbergs kommun har lämnats möjlighet att lämna synpunkter på E.ONs preliminära version av planen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lämna bifogat remissvar på samådshandlingen för EON:s Nätutvecklingsplan 2027-2036. Ärendet Nätutvecklingsplaner är relevanta för producenter och konsumenter av el och för samhällsplaneringen i stort. Planerna visar hur ägare av elnät kan svara upp emot den pågående elektrifieringen där producenter av fossilfri energi såsom solcellsparker och vindkraftsanläggningar, vill koppla in sina anläggningar och där konsumenter, både företag och privata, vill öka sitt intag. Vattenfall Eldistribution AB har framförallt ett lokalnät i största delen av Hallsbergs kommun men också även en liten del på regionnätet i Östra delen av kommunen och ner mot Finspång. Hallsbergs kommun har att bedöma hur väl nätutvecklingsplanen beskriver situationen inom kommunens fysiska gränser och hur det påverkar den kommunala planeringen. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marianne Christiansen Kommundirektör Samhällsbyggnadschef Bilagor Remissvar EON Nätutvecklingssvar 2027-2036 swe-prel-natutvecklingsplan-2027-2036 Dialogmöte Örebro län 7 / 1102 Sida Datum Ärendenummer 2026-10-22 26/KS/155 Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsavdelningen Remissvar E.ON Nätutvecklingsplan 2027–2036 Ärendebeskrivning Alla elnätsföretag som innehar ett lokalnät eller ett regionnät och därmed är systemansvarig för distributionssystem (även kallad distributionsnätsföretag) har en skyldighet att upprätta en nätutvecklingsplan enligt bestämmelserna i ellagen (1997:857). Nätutvecklingsplanen ska beskriva hur elnätet kommer att utvecklas på kort och lång sikt, hur behov av överföringseffekt tillgodoses, planerade investeringar, samt hur framtida behov av flexibilitetslösningar kan lösas. Hallsbergs kommun har lämnats möjlighet att lämna synpunkter på E.ONs preliminära version av planen. Här nedan ses kommunens kommentarer och synpunkter. Om överföringskapacitet. I tabell 4 visas en länsindelning av prognosen, där det redovisas effektbehov vid hög-och låglast. Det ger en bra bild av vad nätet ska klara där det även ses vad ny produktion beräknas ge. Höglasten för Örebro län antas öka stadigt till år 2036 från idag, från dryga 287 till 381 MW. Låglasten blir lägre, från 52 till 4, vilket troligen till stor del beror på en ökad el-produktion. Redovisningen ger inte en bild av prognos per kommun och det går därför inte att lämna kommentarer på om kommunen. Hallsbergs kommun delar dock E.ON:s uppfattningen av tillkommande konsumtion och produktion. Kommunen anser att det är bra att vara proaktiv då det bara i Hallsbergs kommun finns samrådsärenden eller beslutade etableringar för sol- och vindkraftsparker med en sammanlagt planerad produktion på cirka 1 500 000 MWh/år. Effektprognos Hallsbergs kommun anser att effektprognoser har blivit mycket bättre och mer nyanserade än tidigare Nätutvecklingsplan. Sammanlagringen av tillkommande Telefon 0582-68 50 00 | kommun@hallsberg.se | www.hallsberg.se 8 / 1102 Hallsbergs kommun, 694 80 Hallsberg | Besöksadress Västra Storgatan 14 Datum Ärendenummer Sida 2026-10-22 26/KS/155 2(3) kunder ger en nettolast i stället, där baseline prognosen adderas med tillkommande konsumtion men minskas med tillkommande produktion. På sidan 29 ses E.ONs prognos fram till 2036 för Örebro län där låglasten antas bli negativ från år 2034, detta på grund av främst småskalig solkraftsproduktion. Höglasten förväntas öka under prognosens tidshorisont. Den procentuella förändringen ses i tabell 5, s.33. Kapacitetsbedömning E.ON skriver att för lokalnätet finns goda förutsättningar för att förstärka elnätet med växande behov. Dock kan det regionala nätets kapacitet ge begränsningar för det lokala nätet och över det, transmissionsnätet. På sidan 39 redovisas ett scenario där ingen förstärkning av överföringskapaciteten sker. För Örebro län så sägs det främst drabba Örebro stad med omkringliggande kommuner genom kapacitetsbegränsningar, främst för konsumtionen. Det ses en mer positiv bild av kapaciteten jämfört med för två år sedan och E.ON ser positivt ut på utvecklingen av nätet i regionen. I tabell 63 redovisas prognosen för Hallsbergs kommuns kapacitetsläge, med tre olika tidsintervall. För både produktion och konsumtion anges läge A vilket står för att det inte finns risk för kapacitetsbegränsningar, förutsättningar för anslutning för både konsumtion och produktion är goda. För kapacitetsbedömningen, ligger anslutningsplikten till grund för den med att anslutningar ska ske inom maximalt två år? Datacenter kräver stora mängder energi, likaså stora anslutningar på solcellsparker och Vindkraft och kan påverka kapaciteten. De kommer få egna ledningar och anslutningar på regionnätet vilket innebär att de inte tar kapacitet från ledningar för övriga verksamheter i lokalnätet. Flexibilitetstjänster (och andra resurser) E.ON ser flexibilitetstjänster som en möjlighet, vid sidan av nätförstärkning och nättekniska åtgärder, för att möta behov. Tjänsten innebär att E.ON och kund kommer överens om hur konsumtionen kan styras över en tidsperiod där exempelvis perioder med höga laster ska undvikas för kundens konsumtion, en affärskalkyl för områden där tjänsten kan fungera. I tabell 8 ses de flexibilitetsprodukter som E.ON erbjuder för närvarande. Behov av flexibilitet kan dels uppstå då konsumtionen är stor (behov av uppreglering), dels då produktionen är större än konsumtionen (nedreglering). För Örebro län ses prognoserna för de bägge regleringsbehoven i figurerna 24 och 25 där det framkommer att det finns behov av uppreglering med 0–15 MW och inget behov av nedreglering. Prognos för energibehovet visar att en ökning med 350– 3000 MWh för den kommande 10-årsperioden. Eon ser inget behov i dagsläget för en flexibilitetsmarknad i Hallsbergs kommun, men beroende vilka energiintensiva verksamheter som etableras i tex Rala-området kan den bedömningen komma att ändras. 9 / 1102 Datum Ärendenummer Sida 2026-10-22 26/KS/155 3(3) Planerade investeringar och alternativa lösningar E.ON redovisar investeringarna som ny- eller reinvesteringar för ledning eller fördelningsstation. De beskriver tidsspannet för nybyggnation av en regionnätstation till 3–5 år och för en regionnätsledning till 5–10 år. I Hallsbergs kommun så redovisas en drifttagen nyinvesterad fördelningsstation, en påbörjad reinvesterad ledning och en reinvestering av fördelningsstation som är under övervägande. Det är positivt att det numera går att följa ner på kommunnivå planerade och pågående investeringar i Eon:s verktyg projektkollen. Däremot anser kommunen att det bör gå att utveckla led- och genomförandetiderna för nybyggnationer genom att tex ställa krav på leveranstider i tillverkningsleden av komponenter och stationer som tidigare har angetts som skäl till tidsspannen. Detta är viktigt inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Övrigt Generellt upplever kommunen att samrådsversion av ny nätutvecklingsplan är betydligt bättre än gällande plan. Effektprognoserna är mer nyanserade och planen är betydligt mer transparens och som bjuder in till dialog med kommunerna. Detta är helt avgörande för samhällsplaneringen för kommunerna. Eons verktyg kapacitetskompass där fler uppgifter blir publika ända ner på kommunnivå blir ett bra verktyg i samhällsplaneringen. Kommunstyrelsen Magnus Andersson Kommunstyrelsens ordförande Hallsbergs kommun 10 / 1102 E.ON Energidistribution AB Nätutvecklingsplan är n mi 2027–2036 Pr eli 11 / 1102 Begrepp och förkortningar Begrepp och förkortningar Abonnemang Den avtalade effekt som får tas ut från eller matas in till elnätet av en elnätskund som inte begränsas av säkringsstorlek. Gäller för större elnäts­ kunder och mellan elnätsföretag. Anläggningsdel Komponent i nätet, exempelvis luftledning, markkabel eller transformator. Anslutningsprocess Process med fördefinierade steg som inleds när en anslutningsförfrågan inkommer. Beroende på anslutningens storlek och kapacitetsläget i nätet varierar omfattningen av utredningar inför offert och åtgärder i elnätet efter beställning. Baseline Nulägesbild av användningen av elnätet baserat på nuvarande kunders produktion och konsumtion. Grundas på historiska mätdata. Effektprofil Ett mönster eller en kurva som visar hur effektuttaget eller effektinmatningen varierar över en viss tidsperiod, till exempel över dygnet. Effektprognos Prognos för det framtida behovet av överföringskapacitet för uttag och inmatning, baserat på förväntat tillkommande effektbehov och baseline. Ei Energimarknadsinspektionen – myndighet som bland annat reglerar elnäts­ företagens verksamhet och övervakar elmarknaderna. Flexibelt avtal Elnätsavtal som utgör en flexibilitetslösning och möjliggör att nätföretaget kan begränsa kundens uttag eller inmatning för att hantera överbelastning i elnätet. Fördelningsstation Nod i nätet med utrustning för att transformera och fördela el till olika områden. Avser stationer i regionnätet (≥30 kV) och stationer med omvandling mellan 20 och 10 kV. Se även nätstation. Inmatning El som matas in till elnätet. Intäktsram Samlade intäkter som ett elnätsföretag högst får ta ut från nätverksamheten under en tillsynsperiod – beslutas av Ei. kV Kilovolt (tusen volt) – enhet för elektrisk spänning. Ledning Samlingsbegrepp för luftledningar och kablar. Linjekoncession Nätkoncession för linje – tillstånd att bygga och driva en bestämd elledning, oftast en högspänningsledning, i regionnätet. Lokalnätskoncession Nätkoncession för område (områdeskoncession) – tillstånd att bedriva elnäts­ verksamhet inom ett geografiskt område som ger ett elnätsföretag ensamrätt att bygga och driva det lokala elnätet. Maskat elnät Elnät med flera matningsvägar per punkt. MW Megawatt (en miljon watt eller tusen kilowatt) – enhet för effekt. MWh Megawattimme (en miljon wattimmar eller tusen kilowattimmar) – enhet för att mäta energi. N-1-kriteriet N minus 1 – princip som innebär att ett elnät i normalläge (N) kan hantera oplanerat bortfall av en (1) huvudkomponent. Nedreglering Åtgärder som minskar tillförseln av effekt till systemet. Exempelvis genom att elproducenter eller energilager minskar sin inmatning till elnätet, eller att elkonsumenter ökar sin elanvändning vid tidpunkter med överskott av produktion i förhållande till konsumtion i elsystemet. 12 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 22 Begrepp och förkortningar Nettolast Den sammanlagrade effekten av konsumtion och produktion i en punkt i nätet. Nyinvestering Investering i nätutbyggnad där nya anläggningar tillkommer. Se även reinvestering. Nätstation Nod i nätet med utrustning för att omvandla och fördela elektricitet till olika områden. Avser station i lokalnätet (<30 kV) förutom stationer med omvandling mellan 20 och 10 kV. Se även fördelningsstation. Observerbarhet Förmåga att bevaka och analysera elnätets tillstånd i realtid, genom bland annat mätning och analys av olika delar av elnätet. Punkt Plats eller anläggningsdel i nätet. Radiellt elnät Elnät med en matningsväg per punkt. Reinvestering Investering i nätet där befintliga anläggningsdelar ersätts och vid behov förstärks. Tillkommande Behov av överföringskapacitet för uttag eller inmatning som förväntas till­ effektbehov komma från befintliga eller nya kunder utöver nuvarande behov (baseline). Uppreglering Åtgärder som ökar tillförseln av effekt till elsystemet. Exempelvis genom att elproducenter eller energilager ökar sin inmatning till elnätet, eller att elkonsumenter minskar sin elanvändning vid tidpunkter med underskott av produktion i förhållande till konsumtion i elsystemet. Uttag El som matas ut från elnätet. Villkorat avtal Anslutningsavtal som utgör en flexibilitetslösning och möjliggör att nätföretaget kan begränsa kundens uttag eller inmatning för att hantera överbelastning i elnätet. Avtalsformen kan användas under begränsad tid för att möjliggöra snabbare anslutning. Överföringskapacitet Elnätets förmåga att överföra el mellan olika delar av systemet utan att orsaka överbelastning eller andra tekniska begränsningar. 13 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 33 Förord Förord Energiomställningen är vår tids största samhälls­ förändring. För att Sverige ska vara mer konkur­ renskraftigt, motståndskraftigt och nå uppsatta klimatmål behöver elnätet utvecklas. Vi står mitt i energiomställningen och omvärlden förändras snabbt. Ett starkt, robust och resilient elnät kräver långsiktig planering. Nätutbyggnaden behöver samtidigt gå i takt med behoven – då blir den mer resurseffektiv för såväl samhället som våra kunder. På E.ON vill vi skapa förutsättningar för en smart, rättvis och kostnadseffektiv utveckling av energis ystemet. För att lyckas med det, och för att göra rätt prioriteringar och hantera osäker­ heter, är dialog, transparens och samarbete med samhällets aktörer avgörande. Genom att tänka nytt, använda modern teknik och arbeta till­ I E.ONs nätutvecklingsplan följer vi den mall och sammans med kunder, kommuner och regioner de instruktioner som Energimarknadsinspektionen skapar vi gemensamt goda möjligheter för ett lämnat. Vi har valt att dela in nätet i delområden konkurrenskraftigt Sverige. som följer länsgränser. Detta för att gå i linje med Vi arbetar med nya lösningar som tas fram regional energiplanering och underlätta för fram­ i samarbete med våra kunder allteftersom nya tida dialog och samarbete. Vi ger även information behov uppstår. Detta möjliggör ett ökat nät­ på kommunal nivå i några avsnitt. utnyttjande och snabbare anslutning till en lägre Vi ser fram emot att fortsätta utveckla dialogen kostnad. Nätutbyggnad och flexibilitetslösningar, för att tillsammans bygga ett kostnadseffektivt i form av exempelvis villkorade avtal och lokala och resilient energisystem för framtiden, som flexibilitetsmarknader, går hand i hand och gör möjliggör energiomställningen för alla. att elnätet kan utvecklas i takt med samhällets behov. Malmö den 15 september 2026 Elnätet förändras ständigt och nätutvecklings­ planen ger en bild av kapacitetsläget vid den tidpunkt då den togs fram och de framtids­ planer som gällde då. När nya stora anslutningar kommer till, regelverk ändras eller nya användar­ Martin Höhler mönster som vi i dag inte kan förutse växer fram ändras förutsättningarna för elnätets utveckling. Ett av syftena med nätutvecklingsplanen är att göra det lättare att förstå elnätets framtida utveckling och behov. 14 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 44 Innehållsförteckning Begrepp och förkortningar 2 Förord 4 Sammanfattning 6 1 Uppgifter om E.ON och vårt elnät 8 Uppgifter om E.ON 9 E.ONs elnät 9 Karta över E.ONs elnät 11 Gränspunkter till andra elnätsföretag 12 2 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 14 2.1 Behov av överföringskapacitet i elnätet 17 Samordnade prognoser 31 2.2 Redogörelse för ökning och minskning av behovet av överföringskapacitet 32 2.3 Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen 34 Förutsättningarna för att möta prognosen utan planerade åtgärder 36 Nuvarande användning av flexibilitetstjänster och andra resurser 40 2.4 Planerade investeringar och alternativa lösningar 45 2.4.2 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser 67 2.5 Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet 77 2.6 Om planerade åtgärder möter behovet av överförings kapacitet 78 3 Samråd 92 15 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 5 Sammanfattning Vi står mitt i energiomställningen och den snabba förändringstakt som den innebär. Samhällets behov förändras med ny teknik och nya typer av elnätskunder. I detta avsnitt sammanfattar vi de viktigaste slutsatserna i E.ONs nätutvecklingsplan 2027–2036. 16 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 6 Sammanfattning Vi bedömer att E.ON på sikt kan möta det växande behovet av överförings­ kapacitet i elnätet genom planerade investeringar, flexibilitetslösningar och andra nättekniska åtgärder. Vissa kapacitetsbegränsningar kvarstår dock lokalt, vilket kräver fortsatt planering och utveckling av lösningar. Dialog och samplanering med kommuner, regioner, kunder och andra elnäts­ företag är avgörande för att nätutbyggnaden ska ske i takt med samhälls­ utvecklingen. Det finns ett fortsatt stort intresse att ansluta hålla takten i energiomställningen. Vi på E.ON ny konsumtion, inte minst när det gäller stora vidareutvecklar lösningar tillsammans med våra effekter från laddinfrastruktur, industri och kunder för att kunna möta nya typer av behov datacenter. Sammanlagt väntas de högsta som uppstår. Vi tar även stora kliv framåt genom effekttopparna öka med 25 procent till 2036 investeringar som ökar observerbarheten och från konsumtion under vintertid. Även intresset styrbarheten i vårt elnät. för att ansluta ny produktion väntas växa och medföra stora ökningar i omvända effektflöden Samarbete med samhällets aktörer och våra sommartid. kunder är avgörande för att kunna planera och utveckla elnätet proaktivt. Tidig dialog är central Sedan föregående nätutvecklingsplan har vi för att säkerställa rätt elnätskapacitet i rätt tid driftsatt över 50 betydande kapacitetshöjande och möjliggöra en effektiv utveckling av energi­ projekt i våra regionnät. Vi investerar totalt 27 systemet. miljarder kronor under perioden 2024–2027. Inför kommande tillsynsperioder, 2028–2031 Nätutvecklingsplanen ger en nulägesbild av och 2032–2035, blir den nya utformningen av utvecklingen i vårt elnät vid den tidpunkt då intäktsregleringen avgörande för våra förut­ planen togs fram. Elnätet är i ständig förändring, sättningar att realisera planerade investeringar, och för att få en aktuell bild av situationen hän­ inklusive dem som redovisas i nätutvecklings­ visar vi till direkt dialog med oss på E.ON. planen. Genom att utveckla elnätet i takt med sam- Flexibilitetslösningar fortsätter att vara ett hällets behov kan vi hålla nere kostnaderna viktigt verktyg för att vi ska kunna ansluta och fördela dem mer rättvist. Vi utvecklas som kunder i områden med begränsad kapacitet. elnätsföretag tillsammans med våra kunder och På kort (0–2 år) och medellång (3–5 år) sikt är samhällets aktörer för att på bästa sätt vara en flexibilitetslösningar tillsammans med andra nät­ möjliggörare i energiomställningen. tekniska åtgärder avgörande för att vi ska kunna 17 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 77 1 Uppgifter om E.ON och vårt elnät I detta avsnitt presenterar vi en överblick över utbredningen av E.ON Energidistributions elnät och ger en överblick över elnätets upp byggnad. Vi redovisar även andra nätföretag vars elnät gränsar till vårt. 18 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 8 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Uppgifter om E.ON I tabell 1 anger vi uppgifter om E.ON Energidistribution och var nätutvecklingsplanen finns. Tabell 1. Uppgifter om E.ON Energidistribution Företagsnamn E.ON Energidistribution AB Organisationsnummer 556070­6060 Kontaktväg natutvecklingsplaner@eon.se Telefonnummer till E.ON 040­25 50 00 Länk till nätutvecklingsplan som delats inför Nätutvecklingsplan (eon.se) samråd (preliminär nätutvecklingsplan) Länk till information om samrådet Nätutvecklingsplan (eon.se) Länk till slutlig nätutvecklingsplan – Länk till slutlig samrådredogörelse – E.ONs elnät Elnätet finns till för att möjliggöra överföring Elnätets uppbyggnad av el från elproducenter till elkonsumenter. Vårt elnät delas in i lokalnät och regionnät. Vi distribuerar el till och från 1,1 miljoner De flesta kunder är anslutna till ett lokalnät, elnätskunder, vilket motsvarar cirka en femte­ men kunder med stor konsumtion eller stor del av alla kunder i Sverige. För att klara detta produktion är anslutna på högre spänningsnivåer driver och underhåller vi cirka 145 000 km elnät direkt till regionnätet. För överföring av stora i form av luftledning och markkabel, vilket utgör mängder el, särskilt vid långa ledningssträckor, ungefär en fjärdedel av Sveriges elnät. E.ON har är högre spänning att föredra eftersom energi­ relativt många kilometer elledning i förhållande förlusterna då blir lägre. Se tabell 2 för vilka till antalet kunder. Detta beror på att vi har en spänningsnivåer som används i E.ONs elnät stor andel elnät på landsbygden och är region­ och vilka kunder som ansluts till respektive nätsägare. spännings nivå. Majoriteten av våra kunder är elkonsumenter, från små hushåll till stora företag och organi­ sationer. Vi har även ett ökande antal elpro­ ducenter som matar in el i systemet, från små hushållsproducenter till några av landets största vindkraftsproducenter. På senare tid har antalet kunder som både är konsumenter och producen­ ter ökat kraftigt. Vi distribuerar även el till cirka 50 andra elnätsföretag. 19 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 9 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Tabell 2. Spänningsnivåer i E.ONs elnät och de kundkategorier som ansluts till respektive nivå Spänningsnivå Beskrivning 400 kV E.ON äger vissa anläggningsdelar i stationer där regionnätet är anslutet till stamnätet. 220 kV 130 kV Regionnät: Här ansluter våra största producenter och konsumenter med anslutnings­ 70 kV effekt mellan cirka 20 MW och 500 MW: 50 kV • Energiintensiv industri • Storskalig elproduktion 40 kV • Lokalnät 30 kV 20 kV Lokalnät – mellanspänning: Här ansluter kunder med en anslutningseffekt från cirka 1 MW till cirka 20 MW: 10 kV • Industri 6 kV • Kommersiell och offentlig verksamhet • Publik laddning • Lokal elproduktion 0,4 kV Lokalnät – lågspänning: Här ansluter kunder som har en anslutningseffekt upp till 1 MW: • Bostäder • Kommersiell och offentlig verksamhet • Publik laddning • Småskalig elproduktion E.ONs elnät består av stationer och ledningar denna struktur i regionnätet för att skapa som kopplas ihop antingen radiellt eller maskat. redundans och minska sårbarheten i systemet. I ett radiellt nät förgrenar sig strukturen som ett Ett maskat elnät har en ökad komplexitet jämfört träd och varje kund och fördelningsstation har med ett radiellt nät eftersom flödet i nätet en enda matningsväg, vilket ger en relativt enkel delar upp sig över olika ledningar. Olika drift­ och överskådlig drift, men det innebär också en fall, kopplingslägen och effektutbyte mot både ökad känslighet för avbrott vid fel, se figur 1. underliggande nät och det överliggande stam ­ Det finns fördelar med att bygga maskor i nätet påverkar belastningen i det maskade nätet så att det finns fler möjliga vägar för elen regionnätet. Även effektutbytet med andra länder att flöda. Detta kallas maskat nät och innebär att påverkar det maskade regionnätet. Detta medför varje fördelningsstation har förbindelser till flera att antalet möjliga utfall blir mycket stort. andra fördelningsstationer, se figur 2. Vi använder 1. 2. Figur 1. Illustration av radiellt matat nät. Linjer representerar ledningar. Kvadrater är fördelnings­ eller nätstationer. Figur 2. Illustration av maskat nät. Linjer representerar ledningar. Kvadrater är fördelnings­ eller nätstationer. 20 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 10 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Karta över E.ONs elnät På E.ON bedriver vi nätverksamhet utspritt över är för att vara i linje med regional energiplanering stora delar av landet. I södra Sverige har vi ett och underlätta för framtida dialog och samarbete. stort sammanhängande regionnät och lokalnät Vi anger även viss information per kommun, där i stora områden. Även i Norrland har vi ett stort det är möjligt, för att ge kommunerna bättre sammanhängande regionnät med underliggande underlag för fortsatt dialog med oss. lokalnät centrerade till Västernorrland. I Örebro Elnätets utbredning är dock i verkligheten län har vi en del regionledningar och en stor helt oberoende av kommun­ och länsgränser. andel lokalnät. I Stockholms län och Uppsala Som framgår av översiktskartan står E.ON för en län äger vi främst lokalnät, medan överliggande stor del av elnätet i vissa län och en mindre del regionnät ägs av andra nätägare. Utöver dessa i andra län. I de bedömningar som vi redovisar större områden har vi även ett mindre lokalnät i i nätutvecklingsplanen utgår vi från i vilket län Kungsbacka kommun och några enstaka region­ och i vilken kommun E.ONs fördelningsstationer nätsledningar på olika platser. Översiktskartan är placerade. I vissa fall går ledningar vidare in i i figur 3 visar de geografiska områden där vi angränsande län eller kommuner. Detta innebär bedriver nätverksamhet. att informationen i nätutvecklingsplanen i vissa I nätutvecklingsplanen har vi valt att dela in fall är förenklad och därför inte alltid ger en fullt nätet i delområden som följer länsgränser. Detta rättvisande bild av ett enskilt län eller kommun. Figur 3. Karta över de områden där E.ON bedriver nätverksamhet och har områdes­ koncessioner (lila områden) eller linje­ koncessioner (svarta linjer). I denna nätutvecklingsplan delar vi in delområdena efter de län (röda linjer) där E.ON bedriver nätverksamhet. Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Uppsala län Örebro län Stockholms län Östergötlands län Västra Götalands län Jönköpings län Hallands län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län 21 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 11 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Gränspunkter till andra elnätsföretag Vårt elnät gränsar till flera andra nätägares elnät. nät, kallas överliggande nät. I tabell 3 framgår Elnätsföretag som har abonnemang hos oss vilka elnätsföretag som vi har abonnemang hos brukar kallas underliggande nät och elnätsf öretag och som har abonnemang hos oss, samt i vilka där vi har abonnemang, inklusive Svenska kraft­ län anslutningspunkterna finns. Tabell 3. Andra elnätsföretag som har abonnemang hos E.ON och elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos Län Elnätsföretag som har Elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos E.ON abonnemang hos Blekinge län Affärsverken Elnät i Karlskrona AB Svenska kraftnät Karlshamn Elnät AB Kraftringen Nät AB Olofströms Kraft Nät AB Ronneby Miljö och Teknik AB Rödeby Elverk Ekonomisk Förening Sölvesborgs Energi och Vatten AB Gävleborgs län Ellevio AB Ellevio AB Hallands län Falkenberg Energi Elnät AB Ellevio AB Halmstads Energi och Miljö Nät AB Falkenberg Energi AB Södra Hallands Kraft Ekonomisk Förening Svenska kraftnät Jämtlands län Bergs Tingslags Elektriska AB Svenska kraftnät Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Jönköpings län Carlfors Bruk KB Jönköping Energi Nät AB Eksjö Elnät AB Svenska kraftnät Njudung Sävsjö Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Njudung Vetlanda Elnät AB Värnamo Elnät AB Nässjö Affärsverk Elnät AB Tranås Energi Elnät AB Värnamo Elnät AB Kalmar län Borgholm Energi Elnät AB Svenska kraftnät Emmaboda Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Kalmar Energi Elnät AB Kraftringen Nät AB Nybro Energi Elnät AB Oskarshamn Energi Nät AB Vattenfall Eldistribution AB Vimmerby Energi Nät AB Västerviks Kraft Elnät AB Ålem Energi AB Kronobergs län Alvesta Elnät AB Svenska kraftnät Karskruv Nät AB Växjö Energi Elnät AB Ljungby Energinät AB Marhult Nät AB Växjö Energi Elnät AB 22 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 12 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Tabell 3. Andra elnätsföretag som har abonnemang hos E.ON och elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos (fortsättning) Län Elnätsföretag som har Elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos E.ON abonnemang hos Skåne län Bjäre Kraft Elnät AB Sjöbo Elnät AB Brittedals Elnät Ekonomisk Förening Svenska kraftnät Bromölla Energi och Vatten AB C4 Elnät AB Energinet.dk Kraftringen Nät AB Landskrona Energi AB Mellersta Skånes Kraft, Ekonomisk Förening Olseröds Elektriska Distributionsförening Sjöbo Elnät AB Skurups Elverk AB Skånska Energi Nät AB Staffanstorps Energi AB Trelleborgs Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Ystad Energi Elnät AB Öresundskraft Elnät AB Österlens Kraft Elnät AB Stockholms län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB Uppsala län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB Västerbottens län Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Västernorrlands län Härnösand Elnät AB Sidensjö Vindkraft Elnät AB Sundsvall Elnät AB Svenska kraftnät Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Västra Götalands län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB Örebro län Inga anslutningar till underliggande nät Ellevio AB Vattenfall Eldistribution AB Östergötlands län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB 23 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 13 2 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät I nätutvecklingsplanen presenterar vi en bred bild av hur vi ser att behoven i elnätet förändras och vilka åtgärder vi arbetar med för att möta de nya och växande behoven. Strukturen i rapporten följer Ei:s mall. I de flesta områden i E.ONs elnät finns det goda förutsättningar att ansluta det förväntade effektbehovet, men i vissa områden förväntas kapaciteten vara begränsande. Där arbetar vi med förstärkningar i elnätet, flexibilitet och andra tekniska lösningar för att kunna fortsätta möjliggöra anslutningar av kunder och möta de ökande behoven i energiomställningen. 24 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 14 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät E.ONs effektprognos Det finns ett fortsatt stort intresse för att prognoser för att ge en heltäckande bild av den ansluta ny konsumtion, inte minst när det gäller förväntade utvecklingen i ett län. I de fall där stora effekter från laddinfrastruktur, industri E.ON äger regionnätet men inte lokalnätet har och datacenter. Sammanlagt väntas de högsta vi gjort en prognos för alla underliggande elnät effekttopparna öka med 25 procent till 2036 från ägda av andra nätföretag utifrån data som vi fått konsumtion under vintertid. På sikt väntas även ta del av. Prognosen kan därmed anses täcka intresset för att ansluta ny produktion öka och hela det område där E.ON har regionnät, oavsett medföra stora ökningar i omvända effektflöden vem som äger lokalnätet, samt de områden sommartid. där E.ON har lokalnät som matas av ett annat Här redogör vi för den förväntade utvecklingen region nätsföretag. av behovet av överföringskapacitet i våra elnät Prognosmetoden redovisas mer ingående under de kommande tio åren. I avsnitt 2.1 i avsnitt 2.1. Två viktiga punkter att ha med sig beskriver vi hur vi tagit fram prognosen och dess som stöd för att tolka tabeller och figurer är: olika delar. I prognosen ingår det tillkommande • I län/kommuner där större konsumenter eller effektbehovet och det nuvarande behovet producenter väntas etablera sig kan prognosen (baseline). Vi redovisar prognosen för två se låg ut i och med att vissa stora projekt tagits olika lastscenarier, den förväntade högsta och bort från de redovisade siffrorna av sekretess­ lägsta nettolasten per län och år, höglast och skäl. Dessa projekt ingår dock i kapacitets­ låglast. Även under det som kallas låglast kan analysen. effekt flödet vara högt, men i omvänd riktning. • Vi redovisar den förväntade utvecklingen av Negativa tal innebär därmed en nettoproduktion toppeffekter. Framtida effektbehov kan till­ i stället för en nettokonsumtion. komma vid olika tider på dygnet eller året. Vi anger prognosen per län för den del av el­ I många fall sker sammanlagring på ett sätt nätet som E.ON äger. Därför behöver vår prognos så att effektbehovet inte ökar i proportion till i flera fall kompletteras med andra elnätsföretags det ökade energibehovet. Tabell 4. E.ONs prognos i MW per delområde för behov av överföringskapacitet under perioden 2026–2036 Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Blekinge län hög 352 356 360 364 368 376 387 397 408 418 428 437 låg 11 6 ­1 ­9 ­18 ­25 ­36 ­48 ­62 ­76 ­91 ­106 Gävleborgs län hög 96 96 96 97 97 97 97 97 97 97 97 97 låg ­28 ­27 ­27 ­26 ­25 ­25 ­24 ­24 ­24 ­23 ­23 ­23 Hallands län hög 341 349 359 366 373 384 391 403 414 425 437 446 låg ­168 ­159 ­153 ­144 ­139 ­132 ­128 ­124 ­121 ­122 ­134 ­149 Jämtlands län hög ­31 ­28 ­26 ­24 ­23 ­21 ­19 ­18 ­16 ­15 ­13 ­12 låg ­499 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 Jönköpings län hög 433 444 450 456 462 467 470 474 477 479 483 485 låg ­244 ­239 ­236 ­238 ­243 ­248 ­255 ­263 ­271 ­281 ­290 ­300 Kalmar län hög 409 415 418 421 425 433 440 447 454 458 471 480 låg ­415 ­421 ­441 ­452 ­463 ­473 ­484 ­496 ­509 ­523 ­537 ­554 Kronobergs län hög 282 296 310 320 330 343 353 364 371 378 384 388 låg ­256 ­257 ­258 ­258 ­259 ­259 ­262 ­263 ­274 ­281 ­290 ­301 25 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 15 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 4. E.ONs prognos i MW per delområde för behov av överföringskapacitet under perioden 2026–2036 (fortsättning) Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Skåne län hög 2 250 2 300 2 330 2 370 2 400 2 440 2 470 2 500 2 520 2 570 2 620 2 660 låg 224 188 153 114 76 34 ­18 ­76 ­139 ­206 ­275 ­350 Stockholms län hög 438 467 485 500 513 533 550 567 580 593 606 614 låg 99 116 120 119 116 115 112 107 100 93 84 74 Uppsala län hög 97 121 142 155 163 170 173 176 176 177 177 177 låg ­8 0 7 11 13 15 15 14 12 10 7 16 Västerbottens län hög 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 låg 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Västernorrlands län hög 326 336 340 344 348 351 354 360 365 370 375 380 låg ­1 080 ­1 080 ­1 080 ­1 080 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 Västra Götalands län hög 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 låg ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­14 Örebro län hög 287 313 324 330 338 345 352 358 362 366 374 381 låg 52 51 50 47 45 42 38 32 26 18 11 4 Östergötlands län hög 280 312 336 351 361 379 391 403 414 423 431 438 låg 41 58 69 71 70 69 63 57 51 43 37 27 26 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 16 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.1 Behov av överföringskapacitet i elnätet En träffsäker prognos är grunden för att fatta Prognosen för tillkommande effektbehov adderar bra beslut om att bygga ut elnätet och även för vi till nuvarande effektbehov (baseline) för att att göra flexibilitetsutredningar, vilket i sin tur kunna bedöma det förväntade kapacitetsläget i möjliggör samhällsutveckling, lokal tillväxt och nätet framöver, se figur 4. Prognosen som ligger energiomställningen. till grund för kapacitetsbedömningen kopplar vi För att E.ON ska kunna göra träffsäkra prog­ till respektive station i elnätet. noser som går att koppla till specifika platser i För att fånga utvecklingen på längre sikt nätet är det av största vikt att större kunder i god arbetar E.ON med långsiktiga elektrifierings­ tid kommer in med förfrågningar om att ansluta. scenarier. Här fångar vi exempelvis upp utveck­ En annan förutsättning för att kunna göra bra ling av vindkraft, större solkraftsparker, elek­ prognoser är vår dialog med kommunerna om trifiering av befintlig och ny industri, framtida deras planer för lokal samhällsutveckling. utveckling av laddinfrastruktur och datacenter. Prognosen i nätutvecklingsplanen baserar vi Denna del av prognosen går inte att knyta till en dels på planerade anslutningsärenden, det vill exakt plats i nätet men går ändå att använda som säga de större anslutningsförfrågningarna som underlag för långsiktig nätplanering på de högre kommit in till E.ON, dels på förväntad samhälls­ spänningsnivåerna. tillväxt. Förväntad samhällstillväxt fångar upp Nedan redogör vi närmare för hur vi arbetar den allmänna utvecklingen av behovet av över­ med att ta fram prognosen. föringskapacitet för bostäder och små verksam­ heter, hemmaladdning av elbilar och småskalig solkraftsproduktion. Figur 4. Visualisering av effektprognosens uppbyggnad. Prognosen utgår från en nulägesbild (baseline). Vi bygger sedan vidare med den förväntade samhällstillväxten, inkomna anslutningsförfrågningar för stora projekt av varierande mognadsgrad samt ännu ej kända framtida projekt. 27 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 17 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Baseline För att göra bra antaganden arbetar vi med Baseline är en nulägesbild av hur kundernas effekt­ omvärldsanalys och uppskattar hur olika faktorer behov och beteende ser ut i dag. De baseline­ såsom politik, teknikutveckling, konjunktur och värden som vi visar i nätutvecklingsplanen grun­ elpris påverkar tillväxttakten, både på kort och dar sig på historiska kundmätdata från januari lång sikt. Utvecklingen inom olika kategorier, 2023 till januari 2026. Baseline för höglast exempelvis småskalig solkraft eller hemmaladd­ baseras på ett genomsnitt av de högst belastade ning, drivs av olika omvärldsfaktorer. I omvärlds­ dygnen i nätet under vinterhalvåret. Baseline analysen studerar vi också externa prognoser för låglast baseras på ett genomsnitt av de lägst från till exempel Svenska kraftnäts långsiktiga belastade dygnen i nätet under sommarhalvåret. marknadsanalys och Energimyndighetens prognoser och scenarier för energisystemets Förväntad samhällstillväxt utveckling. Förväntad samhällstillväxt innehåller delprognoser Vi gör även en prognos för de lokalnät som för bostäder och små verksamheter, småskalig ägs av andra nätägare och är anslutna till E.ONs solkraft och hemmaladdning av personbilar. regionnät. Vi samlar in data från samtliga Varje delprognos bygger på en prognosmodell där underliggande elnätsföretag och bedömer deras olika indata från bland annat offentlig statistik, förändrade effektbehov med samma metoder kommunala planer eller våra egna kunddata som vi använder för E.ONs lokalnät. På så sätt kombineras med antaganden och omvärlds­ blir prognoserna jämförbara och kan aggregeras analys. Tillsammans bygger dessa upp den totala mot E.ONs regionnät på samma sätt som för de prognosen förväntad samhällstillväxt, se figur 5. lokalnät vi själva äger. Vi delar även denna prog­ nos, tillsammans med den aktuella metoden, Delprognoserna bygger på olika data och anta­ med respektive nätägare till underliggande nät. ganden: Planerade anslutningsärenden Bostäder och små verksamheter – bygger till Utöver förväntad samhällstillväxt ingår större stor del på data från kommuners översikts­ och anslutningsärenden som kommit långt i detaljplaner. Dessa jämförs även med Statistiska anslutningsprocessen i prognosen. Anslutnings­ centralbyråns befolkningsframskrivningar. processen har flera delsteg, och stora anslut­ ningar på både låg­ och högspänningsnivå Hemmaladdning av elbil – bygger på offentlig behöver alltid utredas innan de kan anslutas. De statistik för historisk tillväxttakt av elbilar, andelen som kommit långt i processen, och med största elbilar och lokal biltäthet, samt på antaganden sannolikhet kommer att realiseras, är en del av om i vilken takt personbilsflottan elektrifieras på prognosen i kapacitetsbedömningen. Här fångar lång sikt. vi kommande anslutningar inom stora verksam­ heter, industri, laddinfrastruktur, datacenter, Småskalig solkraft – utgår från befintliga anslut­ solcellsparker, batterilager med mera. ningar, historisk tillväxttakt samt antaganden om Kommunala planer är också en viktig källa framtida tillväxttakt och mättnadsgrad. till information om framtida större anslutningar. De kommunala planerna granskas och tolkas av lokalt insatta nätplanerare för att bedöma vad planen innebär för det förväntade effektbehovet. Indata Prognosmodell Utdata Historisk data Bostäder och små verksamheter Trafikstatistik Befolkningsstatistik Hemmaladdning av elbil Förväntad samhällstillväxt Intern data om kundbas Småskalig solkraft Kommunala planer Figur 5. Förenklad visualisering av indata som vi använder i prognosmodeller för förväntad samhällstillväxt. 28 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 18 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Vi inkluderar även anslutningar till andra nät­ Inkomna kundförfrågningar ägare som är kopplade till E.ONs regionnät. Detta Det finns även en mängd anslutningsförfrågningar baserar vi på data som ägare till underliggande som har kommit in men ännu ej utretts eller lett nät har lämnat in till E.ON. till avtal. Innan ett projekt har kommit vidare i anslutningsprocessen finns det osäkerheter kring om projektet kommer att realiseras. Mycket stora anslutningar visas Det finns flera faktorer som kan leda till att ett inte i prognosen projekt inte realiseras, vilket ligger utanför E.ONs Det finns planerade anslutningsärenden inflytande. Genom att reservera kapacitet för som vi inte kan visa i siffror på grund av ett projekt kan bedömningen av möjligheten att sekretesskäl. Det gäller projekt som kan ansluta ett annat projekt påverkas. Därför har vi ha kommit långt i anslutningsprocessen. valt att exkludera projekt som ännu inte har fått I vissa fall är anslutningen så stor att kapacitet reserverad från kapacitetsbedömningen det finns risk att kund och projekt kan i nätutvecklingsplanen. identifieras innan extern kommunikation Det är inte samhällsekonomiskt effektivt har skett. Dessa projekt är dock med i att planera nätutbyggnaden baserat på alla kapacitets analysen. Därför kan prognosen anslutnings förfrågningar som kommer in. Detta se mindre ut i siffror än vad den i verklig­ beror på att det har blivit vanligt att vi får in ett heten är. stort antal förfrågningar från en och samma aktör på flera olika platser. Samtidigt kommer en delmängd av alla förfrågningar att realiseras, vilket vi behöver ta höjd för i den långsiktiga nätplaneringen. För att göra en bra helhets­ bedömning använder vi långsiktiga elektrifie­ ringsscenarier, se nedan. 29 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 19 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Elektrifieringsscenarier Solkraftsparker – utgår från en kombination Prognosen som ligger till grund för kapacitets­ av omvärldsanalys, kända kundförfrågningar, bedömningen omfattar förväntad samhällstill­ Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys, växt och planerade anslutningsärenden. Utöver regionala energiplaner och strategier. denna prognos arbetar vi med långsiktiga elektri­ fieringsscenarier som används i den långsiktiga Vindkraft – utgår från en kombination av om­ nätplaneringen på de högsta spänningsnivåerna. världsanalys, kända kundförfrågningar, Energi­ Dessa scenarier ingår inte i kapacitetsbedömningen myndighetens nationella strategi för hållbar men kan i kombination med kända kundförfråg­ vindkraftsutbyggnad, prognos från Green Power ningar ge oss en bild av helheten i det framtida Sweden, Svenska kraftnäts långsiktiga marknads­ effektbehovet. Dessa scenarier belyser dessutom analys, Energimyndighetens scenarier för Sveriges behovet av att arbeta proaktivt tillsammans med energisystem, regionala planer och strategier våra kunder. med mera. Vi arbetar här med en uppsättning prognos­ modeller för stora anslutningar som kompletterar Laddinfrastruktur – baseras på Energimyndig­ prognosen för planerade anslutningsärenden. hetens regionaliserade scenarier för elbehovet Metoden för dessa modeller bygger på externa inom transportsektorn. prognoser eller scenarier vilka utgår från att energi­ systemet som helhet ska fungera. Vi arbetar med Datacenter – bygger på prognosen per län från prognosmodeller för: Energimyndigheten som togs fram 2025 och anpassas efter aktuella anslutningsärenden. 30 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 20 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Proaktiv nätutbyggnad och samplanering Proaktiv utbyggnad av elnätet E.ON analyserar löpande behovet av att förstärka och bygga ut elnätet proaktivt för att möjlig­ göra nyanslutningar och hantera ändrade effektbehov. Prognosen ger oss underlag för att veta hur mycket höjd vi ska ta för framtida utveckling när vi bygger om, bygger nytt och förstärker nätet. Under de senaste åren har antalet mycket stora anslutningar ökat, vilket ställer helt nya krav på elnätet. Vi behöver arbeta mer proaktivt för att kunna erbjuda snabbare och mer kostnads­ effektiva anslutningar. Transparent och tidig dialog är avgörande, både med nya kunder och befintliga kunder som ställer om eller utökar. När det gäller tillkommande större anslutningar kan vi generellt inte påbörja förstärkning av nätet förrän vi har försäkrat oss om att en specifik anslutning kommer att bli av. Annars innebär det en risk att vi förstärker nätet där det sedan inte behövs, med stora kostnader för våra kunder som följd, när elnätet inte växer i takt med efterfrågan. Det är emellertid viktigt att vi skapar oss en bild av omfattningen av tillkommande stora anslut­ ningar. Detta är särskilt viktigt i planeringen av projekt i regionnätet, där vi vill kunna ta höjd för större tillkommande anslutningar och på så sätt åstadkomma en effektiv nätutbyggnad. Vi bygger regionnätet skalbart genom att investera i en grundstruktur som kan kompletteras i takt med att behoven ökar. Det är långa ledtider för utbyggnad av regionnätet. Därför är en förutsättning för att förverkliga större anslutningar att vi samarbetar med berörda aktörer så tidigt som möjligt. Samplanering och lokal dialog Dialogen och samarbetet med kommuner och regioner är avgörande för att vi ska kunna arbeta proaktivt och säkerställa att det finns tillräcklig nätkapacitet i rätt tid. Kommunerna har plan­ monopol och är ofta stora mark­ och fastighetsägare, och de uppvaktas av företag som vill etablera sig och ansluta till elnätet. Detta har alltid förekommit, men i många fall är anslutningarna i dag betydligt större än tidigare. Kommuner har även en viktig roll i tillståndsprocessen för att bygga nya ledningar och stationer. I kommunernas planprocesser är det viktigt att tidigt identifiera om en plan kan innebära behov av större elnätsanslutningar och diskutera detta med oss och andra lokala nätföretag. Detta gäller allt från laddinfrastruktur och industrier till datacenter. I vissa fall där det finns flera nätägare i kommu­ nen är det viktigt att prata med samtliga, såväl regionnäts­ som lokalnätsägare. I dialogen kan vi dela kunskap om förutsättningarna i elnätet och förväntade ledtider för olika typer av anslutningar, markanspråk för nya anläggningar med mera. Genom att komma in tidigt i processen kan vi skapa bättre förutsättningar för att etablera ny elproduktion och elkonsumtion på platser som är lämpliga för elnätet och passar de lokala behoven. På så sätt vill vi bidra till både regional utveckling och ett mer effektivt energisystem. Dialogen med kommunerna ger oss viktig kunskap om den lokala utvecklingen och kompletterar underlaget från deras planer, vilket ligger till grund för våra prognoser och beslut om nätutbyggnad. 31 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 21 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Sammanlagring med effektprofiler kategori en effektprofil kan vi tillsammans med Alla nätkunder nyttjar inte sin anslutning maxi­ baseline, som också har en dygnsprofil, skapa malt vid samma tidpunkt, utan beteendet skiljer oss en bild av hur till exempel ett dygn i fram­ sig mellan olika kundkategorier och tidpunkter. tiden kan se ut, se figur 6. Därför behöver det tillkommande effektbehovet Effektprofiler skapar även underlag för att sammanlagras med en effektprofil som repre­ undersöka hur ofta vi kan vänta oss effekter över senterar det förväntade mönstret för konsumtion vissa gränsvärden. Detta är ett viktigt underlag eller inmatning. för att bedöma till exempel nyttan av nätför­ Effektprofilerna baseras på analyser av hur stärkningar i relation till alternativa lösningar kunder inom olika segment konsumerar eller såsom flexibilitetstjänster. I bedömningen av det producerar under olika tider på dygnet och under framtida flexibilitetsbehovet använder vi helårs­ året. Genom att ta prognosen för tillkommande profiler för att analysera frekvens och varaktig­ effekt inom olika kategorier och tilldela varje het av flexibilitetsbehovet i olika delar av nätet. Tillkommande produktion Konsumtion Tillkommande konsumtion Sammanlagring 0 Produktion Nettolast Baseline Figur 6. Illustrativt exempel på hur baseline, framtida konsumtion och framtida produktion sammanlagras med hjälp av effektprofiler under ett sommardygn. 32 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 22 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Prognosen per län bedömningen. När vi arbetar med långsiktig nät­ Prognosen anger utvecklingen av behovet av planering tar vi även höjd för ytterligare effekt­ överföringskapacitet aggregerat per län där behov i det vi kallar ett elektrifieringsscenario. E.ON har elnät. Det som ingår i prognosen är Detta beskriver vi mer ingående i avsnittet om nuvarande effektbehov och den tillväxt vi kan metod ovan. Nedan beskriver vi prognosen per koppla till specifika punkter i nätet, eftersom län och visar även ett alternativt elektrifierings­ det är en förutsättning för att göra kapacitets­ scenario. Blekinge län I Blekinge väntas ett tillkommande effektbehov från främst elektrifiering av fordonsflottan, nya bostäder och små verksamheter samt i viss mån tillkommande större konsumenter. Sommartid väntas tillkommande småskalig solkraftsproduktion få stor betydelse. Det finns även ett antal solcellsparker bland planerade anslutningsärenden. I ett långsiktigt elektrifieringsscenario kan effektbehovet från laddinfrastruktur och industri medföra större ökningar. Blekinge har även stor potential för ny produktion, både större sol­ och vindkraftsanläggningar. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 500 -50 400 -100 300 -150 200 -200 100 -250 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 7. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Blekinge län för perioden 2027–2036. Gävleborgs län I E.ONs nät i Gävleborgs län väntas främst en ökning av effektbehovet från hemmaladdning och annan laddinfrastruktur. I och med att de förväntade laddmönstren sammanlagras med baseline från befintlig större konsumtion och produktion innebär det inte en större höjning av toppeffekterna. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 125 -5 100 -10 75 -15 50 -20 -25 25 -30 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 8. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Gävleborgs län för perioden 2027–2036. 33 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 23 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Hallands län Det ökande effektbehovet drivs till stor del av tillkommande större konsumenter, elektrifiering av transportsektorn samt nya bostadsområden och små verksamheter. I och med att Hallands län har en stor andel befintlig industri bland våra kunder kan industrins elektrifiering bli viktig framåt i länet. I dagsläget vet vi dock inte vad detta specifikt kommer att innebära för effekt­ behovet i Hallands län. Hallands län är också aktuellt för etablering av ny vindkraftsproduktion och solkraftsparker, vilket kan få stor betydelse för kapacitetsläget i länet framöver. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 600 -100 400 -200 200 -300 -400 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 9. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Hallands län för perioden 2027–2036. Jämtlands län I Jämtland har vi ett antal större producenter i E.ONs nät, vilket gör att vi generellt har en netto­ produktion i länet. Elektrifiering av fordonsflottan kommer att innebära en betydande ökning av konsumtionen i länet. I ett långsiktigt elektrifieringsscenario kan nya stora anslutningar bidra med ytterligare effektbehov, främst för produktion men även för konsumtion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 0 -100 -10 -200 -300 -20 -400 -500 -30 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 10. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Jämtlands län för perioden 2027–2036. 34 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 24 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län I Jönköpings län är det främst elektrifiering av fordonsflottan och utbyggnad av laddinfrastruktur, samt några större förbrukare, som väntas få betydelse för det ökande effektbehovet. Det finns mycket industriell aktivitet i länet och utöver den förväntade samhällstillväxten i prognosen kan elektrifiering av industrin samt nya logistikcenter innebära nya utmaningar i form av stora tillkommande effektökningar. Även nya stora anslutningar i form av produktion och storskaliga batterilager kan bli aktuella i Jönköpings län och påverka kapacitetsläget framöver. Elektifieringsscenario Prognos Låglast Höglast MW MW 0 800 -100 600 -200 400 -300 -400 200 -500 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 11. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Jönköpings län för perioden 2027–2036. Kalmar län I Kalmar län drivs det ökande effektbehovet i stor utsträckning av elektrifiering av fordons­ flottan, men även av planerade större anslutningar för konsumtion. I Kalmar län finns ett stort intresse för att ansluta batterilager vilket kan komma att påverka kapacitetsläget. Det finns mycket produktion i Kalmar län, både från sol och vind. Vi förväntar oss att småskalig solkraft fortsätter öka under de närmaste åren. I ett långsiktigt elektrifieringsscenario kan Kalmar län få både mer konsumtion och produktion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 600 -300 400 -600 200 -900 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 12. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Kalmar län för perioden 2027–2036. 35 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 25 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län Nya stora anslutningar för konsumtion är av särskild betydelse för utvecklingen av effekt­ behovet i Kronobergs län framåt. Tillkommande elbilsladdning, tunga transporter och nya bostadsområden väntas också få betydelse för det ökande effektbehovet. Det finns ett intresse för att ansluta större batterilager och solkraftsparker i länet, vilket kan komma att få betydelse för kapacitetsläget på sikt. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 600 -200 400 -400 200 -600 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 13. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Kronobergs län för perioden 2027–2036. Skåne län I Skåne är det främst förväntad samhällstillväxt som driver det ökande behovet av överförings­ kapacitet. Det byggs nya bostadsområden och service i många städer och orter. Elbilsladdning väntas också bidra med betydande ökningar i effektbehovet, dock främst nattetid när behovet från andra aktiviteter generellt är lägre. Småskalig solkraft väntas fortsatt bidra till omvända effektflöden sommartid. Det finns även ett antal större konsumenter som vill ansluta. Större publika laddningsstationer eller depåer för tung trafik kommer att få stor inverkan på det ökande effektbehovet lokalt. För solkraftsparker och vindkraft är situationen mer osäker på grund av marknadsförutsättningarna och tillståndsfrågor. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 200 4 000 0 3 000 -200 2 000 -400 1 000 -600 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 14. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Skåne län för perioden 2027–2036. 36 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 26 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Stockholms län Den främsta drivkraften för ett ökat effektuttag de delar av Stockholms län som E.ON har elnät är nya bostadsområden och service. Växande behov från elbilsladdning och laddinfrastruktur samt större anslutningar är också av betydelse för utvecklingen av behovet av överförings­ kapacitet. Ökad produktion från småskalig solkraft kommer att få betydelse för effektbehovet sommartid, men väntas i viss mån kompenseras av det ökande behovet från konsumtion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 150 900 100 600 50 300 0 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 15. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Stockholms län för perioden 2027–2036. Uppsala län I Uppsala län är det främst nya bostäder och små verksamheter som driver det ökande effekt­ behovet där E.ON har elnät. Även ny laddinfrastruktur och hemmaladdning bidrar, tillsammans med vissa större anslutningar, till ett ökat effektbehov. Sommartid väntas den fortsatta tillväx­ ten av småskalig solkraft få en ökande betydelse för behovet av överföringskapacitet. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 15 200 10 150 5 100 0 50 -5 -10 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 16. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Uppsala län för perioden 2027–2036. 37 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 27 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västerbottens län I vårt nät i Västerbottens län är det främst hemmaladdning och i viss mån laddinfrastruktur som driver det ökande effektbehovet i prognosen. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 4 15 12 3 9 2 6 1 3 0 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 17. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Västerbottens län för perioden 2027–2036. Västernorrlands län I Västernorrlands län pågår eller planeras utbyggnad av industrier och datacenter vilka kommer att innebära betydande effektbehov. På grund av storleken på dessa anslutningar utelämnar vi dem i den prognos som vi redovisar här. Detta gäller även ny vindkraftsproduktion och storskaliga batterilager. De projekt som har anslutningsavtal ingår i kapacitetsb edömningen. Utöver dessa mycket stora projekt är den främsta drivkraften till ökat effektuttag i prognosen för länet elektrifiering av fordonsflottan. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 500 400 -300 300 -600 200 -900 100 -1 200 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 18. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Västernorrlands län för perioden 2027–2036. 38 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 28 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västra Götalands län I de delar av Västra Götalands län där E.ON har elnät är det främst hemmaladdning av person­ bilar som väntas driva det ökande effektbehovet. I ett högre elektrifieringsscenario kan tyngre laddinfrastruktur och stora batterilager få betydelse för effektbehovet. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 15 -5 10 -10 5 -15 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 19. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Västra Götalands län för perioden 2027–2036. Örebro län I Örebro län är det främst industri och laddinfrastruktur tillsammans med nya större verksam­ heter som kommer att få betydelse för det ökande effektbehovet från konsumtion. Nya bostäder och små verksamheter kommer också att innebära en ökning i effektbehovet. En betydande ökning av småskalig solkraftsproduktion väntas också. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 60 500 400 30 300 200 0 100 -30 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 20. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Örebro län för perioden 2027–2036. 39 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 29 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Östergötlands län Behovet av överföringskapacitet i Östergötlands län ökar mycket. Detta beror till stor del på behoven från nya bostadsområden och service. Det finns även ökande behov från industri, laddinfrastruktur och stora verksamheter. Sommartid väntas ökningen av konsumtion till viss del kompenseras av en betydande ökning av småskalig solelsproduktion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 80 500 400 60 300 40 200 20 100 0 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 21. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Östergötlands län för perioden 2027–2036. 40 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 30 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Samordnade prognoser Vi ser ett behov av att fortsätta skapa en gemen­ Svenska kraftnät: E.ON levererar varje år prog­ sam bild av hur Sveriges elbehov och elsystem noser för hela vårt regionnät tillsammans med kommer att utvecklas. En sådan samsyn är en övriga regionnätsägare anslutna till stamnätet. förutsättning för att olika nätföretags prognoser Prognoserna utgör en del av underlaget till ska kunna sammanställas och jämföras på ett Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan och bidrar meningsfullt sätt. Den är också ett viktigt under­ samtidigt till att stärka samarbetet mellan nät­ lag i den långsiktiga planeringen av regionnäten företagen, där vi gemensamt utvecklar en modell och stamnätet. för att beräkna flöden i elnätet. E.ON ingår i flera samarbeten som syftar till att harmonisera och dela prognoser mellan Nätägare kopplade till regionnätet: Under 2025 nätföretag: och 2026 har E.ON fortsatt att samarbeta med de lokalnätsföretag som är anslutna till E.ONs Energiföretagen: E.ON har tillsammans med regionnät. I samband med datainsamlingen för Vattenfall Eldistribution, Ellevio, Göteborg E.ONs effektprognoser har alla nätföretag med Energi och Öresundskraft startat en arbetsgrupp underliggande nät fått ta del av prognosen och inom Energiföretagen med målet att etablera en de metoder vi använder. I områden där vårt elnät gemensam prognosplattform för nätföretagen gränsar till andra nätföretags regionnät lämnar vi i Sverige. I detta samarbete bygger vi vidare på årligen in prognoser för respektive anslutnings­ tidigare arbete från olika projekt. Det omfattar punkt och vice versa. bland annat arbete inom Skånes effektkommis­ sion med webbplatsen effektprognoser.se1 samt Utöver dessa samarbeten ingår E.ON i flera samarbete med Energiforsk, där vi tillsammans lokala samarbeten och forum, där vi bland med ett antal elnätsföretag tog fram en lathund annat arbetar med att fördjupa samverkan med för effektp rognoser. kommuner, regioner och större kunder för att elnätsutbyggnaden ska gå i takt med samhälls­ utvecklingen. 1 effektprognoser.se 41 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 31 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.2 Redogörelse för ökning och minskning av behovet av överföringskapacitet Det är en stor variation mellan olika län där procent till 2036. Den högsta nettolasten E.ON bedriver elnätverksamhet när det gäller den vid låglast (nettoinmatning) väntas öka med förväntade ökningen i behovet av överförings­ 11 procent till 2031 och 39 procent till 2036. kapacitet. För att enklare kunna jämföra utveck­ Ökningen anges i relation till baseline som lingen i de olika områdena anger vi i tabell 5 beskrivs i avsnitt 2.1.1. I tabell 5 nedan visar vi nedan den förväntade förändringen även i ökningen och minskningen av behovet i över­ procent, som andel av baseline. föringskapacitet per län och år. Den högsta nettolasten i hela vårt elnät väntas öka totalt med 15 procent till 2031 och 25 Tabell 5. Procentuell ökning av effektuttag (MW) för 2026–2036, per län och jämfört mot baseline Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Blekinge län hög 352 1 % 2 % 3 % 5 % 7 % 10 % 13 % 16 % 19 % 22 % 24 % låg 11 ­45 % ­109 % ­182 % ­264 % ­327 % ­427 % ­536 % ­664 % ­791 % ­927 % ­1 064 % Gävleborgs län hög 96 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % låg ­28 ­3 % ­5 % ­7 % ­9 % ­11 % ­13 % ­14 % ­15 % ­17 % ­18 % ­19 % Hallands län hög 341 2 % 5 % 7 % 9 % 13 % 15 % 18 % 21 % 25 % 28 % 31 % låg ­168 ­5 % ­9 % ­14 % ­17 % ­21 % ­24 % ­26 % ­28 % ­27 % ­20 % ­11 % Jämtlands län hög ­31 ­10 % ­16 % ­23 % ­26 % ­32 % ­39 % ­42 % ­48 % ­52 % ­58 % ­61 % låg ­499 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Jönköpings län hög 433 3 % 4 % 5 % 7 % 8 % 9 % 9 % 10 % 11 % 12 % 12 % låg ­244 ­2 % ­3 % ­2 % 0 % 2 % 5 % 8 % 11 % 15 % 19 % 23 % Kalmar län hög 409 1 % 2 % 3 % 4 % 6 % 8 % 9 % 11 % 12 % 15 % 17 % låg ­415 1 % 6 % 9 % 12 % 14 % 17 % 20 % 23 % 26 % 29 % 33 % Kronobergs län hög 282 5 % 10 % 13 % 17 % 22 % 25 % 29 % 32 % 34 % 36 % 38 % låg ­256 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 3 % 7 % 10 % 13 % 18 % Skåne län hög 2 250 2 % 4 % 5 % 7 % 8 % 10 % 11 % 12 % 14 % 16 % 18 % låg 224 ­16 % ­32 % ­49 % ­66 % ­85 % ­108 % ­134 % ­162 % ­192 % ­223 % ­256 % Stockholms län hög 438 7 % 11 % 14 % 17 % 22 % 26 % 29 % 32 % 35 % 38 % 40 % låg 99 17 % 21 % 20 % 17 % 16 % 13 % 8 % 1 % ­6 % ­15 % ­25 % Uppsala län hög 97 25 % 46 % 60 % 68 % 75 % 78 % 81 % 81 % 82 % 82 % 82 % låg ­8 ­103 % ­190 % ­241 % ­267 % ­292 % ­292 % ­279 % ­254 % ­228 % ­190 % ­308 % Västerbottens län hög 9 0 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % låg 1 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 42 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 32 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 5. Procentuell ökning av effektuttag (MW) för 2026–2036, per län och jämfört mot baseline (fortsättning) Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Västernorrlands län hög 326 3 % 4 % 6 % 7 % 8 % 9 % 10 % 12 % 13 % 15 % 17 % låg ­1 080 0 % 0 % 0 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % Västra Götalands län hög 6 2 % 5 % 11 % 13 % 15 % 17 % 20 % 22 % 24 % 25 % 26 % låg ­13 1 % 2 % 2 % 3 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 10 % Örebro län hög 287 9 % 13 % 15 % 18 % 20 % 23 % 25 % 26 % 28 % 30 % 33 % låg 52 ­2 % ­4 % ­10 % ­13 % ­19 % ­27 % ­38 % ­50 % ­65 % ­79 % ­92 % Östergötlands län hög 280 11 % 20 % 25 % 29 % 35 % 40 % 44 % 48 % 51 % 54 % 56 % låg 41 41 % 68 % 73 % 71 % 68 % 54 % 39 % 24 % 5 % ­10 % ­34 % 43 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 33 2.3 Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen E.ON arbetar löpande med att identifiera och Analysmetod för kapacitetsbedömning hantera risker i elnätet kopplat till miljö, person­ I nätdimensioneringen tar vi avstamp i ett strikt säkerhet, leveranssäkerhet och kapacitet. uppfyllande av N­1­kriteriet. Det betyder att För att beskriva systemets förmåga att möta elnätet alltid ska dimensioneras för att vid varje prognosen behöver vi förstå förutsättningarna givet tillfälle kunna hantera det dimensionerande för att ansluta nya kunder eller hantera nya felet. Detta ska gälla oavsett vilket driftläge – kundbeteenden på olika nivåer i nätet. I lokal­ högt eller lågt effektuttag, hög eller låg effekt­ nätet har vi generellt goda förutsättningar att inmatning – och oavsett effektflöden i över­ förstärka nätet i samma takt som behoven växer. liggande och angränsande nät. Detta innebär att begränsningar i regionnätet i de De momentana effektflödena i regionnätet flesta fall avgör om det finns en faktisk kapacitets­ är komplexa att förutsäga. Regionnätet sträcker begränsning. I vissa fall kan det även vara sig över relativt stora geografiska områden med överliggande nät, där E.ONs lokalnät ansluter olika förutsättningar och förhållanden vid varje till ett annat regionnät eller där E.ONs regionnät given tidpunkt. Gynnsamma förhållanden för ansluter till stamnätet, som är begränsande. en ledning eller ett område kan samtidigt vara Därför utgår kapacitetsbedömningen från förut­ ogynnsamma för en annan ledning eller ett annat sättningarna i regionnätet, men vi gör även lokala område. Utfallsrummet för lastflödesberäkningar bedömningar och tar hänsyn till hela nätstruk­ kan ses som ett multidimensionellt rum som turen. spänns upp av ett stort antal parametrar kopp­ Vi arbetar både med att göra specifika lade till effektuttag och effektinmatning i varje kapacitetsbedömningar för att utreda enskilda given punkt i nätet. I praktiken arbetar vi med kundanslutningar och med generella kapacitets­ förenklingar för att på ett rimligt sätt kunna bedömningar för att snabbt kunna svara på genomföra kapacitetsberäkningarna. kundförfrågningar och arbeta med proaktiv nät­ Vi baserar analysen på de ytterlighetslägen utbyggnad. Kapacitetsbedömningar ligger också (randvillkor) som nätet kan befinna sig i. Vår till grund för att identifiera var vi behöver arbeta utgångspunkt är att om dessa driftlägen kan med flexibilitetslösningar. hanteras, gäller det även för övriga driftlägen inom det utfallsrum som spänns upp av rand­ villkoren. Tabell 6. Exempel på fyra randvillkor 1 2 Randvillkor Inmatning (produktion) Uttag (konsumtion) 1 Maximal Minimal 2 Maximal Maximal 3 4 3 Minimal Minimal 4 Minimal Maximal gnintamnI Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Uttag 44 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 34 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Termisk överföringsförmåga (kapacitet) hos En annan begränsande faktor är kapacitiva luftledningar är beroende av meteorologiska för­ strömmar som genereras i högre grad i nedgräv­ hållanden. Vid nätdimensionering verifieras under da kablar än i luftledningar. Till skillnad från regi­ vilka årstider de olika randvillkoren förväntas onnätet består lokalnätet främst av markkablar. inträffa, och ledningarnas kapacitet dimensioneras Ur leveranssäkerhets­ och tillståndssynpunkt för att hantera de förväntade väderförhållandena. används markkabel när terrängen ger förutsätt­ ningar för detta. Kapacitiva strömmar behöver Sammanfattningsvis baseras dimensionerings­ dock hanteras i fördelningsstationerna och beräkningarna på följande scenarier: nivåerna får inte bli för höga, då det innebär en • Maximalt effektuttag – minimal effektinmatning personsäkerhetsrisk. • Maximalt effektuttag – maximal effektinmatning Kapacitiva strömmar kan vid fel orsaka att • Minimalt effektuttag – minimal effektinmatning jordade anläggningsdelar, som normalt inte • Minimalt effektuttag – maximal effektinmatning ska vara spänningssatta, blir spänningssatta. • Maximalt effektuttag (sommartid) – minimal Elsäkerhetsverket kräver att elnätsföretagen effektinmatning säkerställer att beröringsspänningen understiger • Maximalt effektuttag (sommartid) – maximal nivåer som potentiellt kan orsaka personskada. effektinmatning. När fördelningsstationer i regionnätet är place­ rade på stort avstånd från varandra kan detta leda till en kapacitetsbegränsning eftersom de kapacitiva strömmarna blir högre i längre kablar. 45 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 35 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Förutsättningarna för att möta prognosen utan planerade åtgärder För att kunna möta det växande behovet av elnätet. När nätförstärkningar krävs i samband överföringskapacitet behöver vi förstärka vårt med en enskild kundanslutning innebär det inte elnät och samtidigt öka utnyttjandet av det nödvändigtvis att det föreligger en kapacitets­ befintliga nätet med hjälp av flexibilitet och begränsning i nätet, utan detta är en del av den andra lösningar. Om inga åtgärder vidtas innebär normala anslutningsprocessen. det att energiomställningen behöver bromsa in. Nedan redovisar vi hur kapacitetsläget ser ut Vi behöver ta ansvar för att möjliggöra elektri­ i respektive län givet att vi inte tillämpar några fieringen och fortsätta ansluta nya kunder till åtgärder i vårt elnät. Blekinge län I Blekinge län har vi kända kapacitetsbegränsningar som vi arbetar med att bygga bort. Om den förväntade produktionen ansluts utan åtgärder uppstår kapacitetsbegränsningar i regionnätets ledningar. För konsumtion uppstår kapacitetsbegränsningar i de stamnätstationer som vi äger och ansluter till Svenska kraftnät. Gävleborgs län I Gävleborgs län har inga kapacitetsbegränsningar identifierats i E.ONs elnät på sikt. Det finns dock tillfälliga begränsningar i regionnätet som beror på arbete i överliggande nät, och påverkar flödet i vårt nät. Hallands län Kapacitetssituationen i E.ONs regionnät i Halland präglas av ett stort intresse för att ansluta storskalig förnybar elproduktion och storskaliga batterier. Det befintliga elnätet är på väg att uppnå sin tekniska livslängd, och flera gamla ledningar väntas utgöra flask­ halsar och hindra anslutning av nya kunder för både produktion och konsumtion. Vidare gränsar vårt regionnät i området till Ellevios elnät i mellersta Halland. Även denna gränspunkt kan begränsa ytterligare anslutning av storskalig produktion i södra Halland. Vi har också utmaningar i Hallands län kopplade till regionnäts­ ledningar mellan Halland och Skåne. Dessa utgör begränsningar både för förväntad produktion och konsumtion. 46 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 36 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län Vi har i dag en god förmåga att möta det förväntade behovet av ökad produktion och konsumtion i de delar av Jämtalnds län som E.ON har elnät. Vi väntar oss en liten tillväxt av småskalig produktion och konsumtion i lokalnäten som inte påverkar det överliggande regionnätet. Det kan dock uppstå utmaningar vid anslutning till regionnätet, beroende på var tillväxten sker. Stora delar av E.ONs elnät i länet är byggt och dimensionerat för att hantera den installerade vattenkraftsproduktionen och behöver i viss mån förnyas för att bibehålla kapaciteten när den tekniska livslängden snart löper ut. Jönköpings län Om inga åtgärder vidtas i Jönköpings län kommer det att uppstå kapacitetsbegränsningar vid anslutning av både ny produktion och ny konsumtion. I de östra delarna av Jönköpings län är våra möjligheter mycket begränsade att ansluta både konsumtion och produktion till följd av flaskhalsar i såväl stationer som ledningar i regionnätet. I de västra delarna av länet väntas begränsningar uppstå i regionnätet vid anslutning av konsumtion. Kalmar län Det är inte möjligt att möta det förväntade behovet från tillkom­ mande produktion och konsumtion i Kalmar län med befintligt elnät utan planerade åtgärder. Det kommer uppstå kapacitets­ begränsningar i det maskade regionnätet, vilket innebär att det framför allt blir utmanande att ansluta konsumtion i de sydvästra och nordöstra delarna av länet. För tillkommande produktion uppstår kapacitetsbegränsningar i de nordvästra, nordöstra och sydöstra delarna av länet. Kronobergs län Kapacitetsläget i Kronobergs län påverkas i hög grad av de starka kopplingarna till angränsande län. I dagsläget finns kapacitetsbe­ gränsningar i regionnätet som gör det svårt att möta prognosen för både produktion och konsumtion utan planerade reinvesteringar. Begränsningarna ligger främst i regionnätet i Hallands län, där flera äldre ledningar skapar flaskhalsar. Det finns även begränsningar inom det egna länet samt i Kalmar och Jönköpings län. 47 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 37 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län Det finns ett behov av nätförstärkningar och andra åtgärder i flera områden i Skåne län för att kunna möta det växande effektbehovet. I stora delar av södra Skåne uppstår begränsningar i regionnätet vid anslutning av ny konsumtion. Det finns även begränsningar i området kring Hässleholm och Kristianstad samt begränsning­ ar specifikt kopplade till utvecklingen i Malmö. Det pågår stora reinvesteringsprojekt i områdena runt Helsingborg, Malmö, Kristianstad och Hässleholm. Utan dessa insatser bedöms kapacitets läget bli betydligt mer ansträngt i hela länet på kort sikt. Stockholms län De delar av Stockholms län där E.ON har elnät präglas av flera kapacitetsutmaningar. Redan i dag är kapacitetsmarginalerna i flera stationer begränsade, såväl i vårt nät som i det överliggande elnätet. Därför är det inte möjligt att ansluta tillkommande konsumtion enligt prognosen om inte åtgärder vidtas i vårt nät. För småskalig produktion är förutsättningarna att ansluta däremot generellt sett goda, medan större solcellsparker är mer utmanande att ansluta till det befintliga elnätet. Uppsala län I de delar av Uppsala län där vi har elnät har effektbehovet för konsumtion ökat snabbt till följd av befolkningstillväxt och nya verksamheter. Detta har lett till att möjligheterna att ansluta ytterligare konsumtion är begränsade i E.ONs elnät om inte de åtgärder vi har planerat vidtas. Däremot ser förutsättningarna att ansluta ytterligare produktion i det befintliga nätet goda ut. Västerbottens län E.ON har få anläggningar i Västerbottens län, och här har inga begränsningar identifierats. Därför kan det förväntade behovet av produktion och konsumtion mötas i det befintliga nätet. 48 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 38 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län I Västernorrlands län pågår utveckling av flera större anslutnings­ projekt. För att ansluta stora effekter från enskilda kunder byggs nya ledningar och stationer specifikt för dessa anslutningar. När vi gör denna utbyggnad förstärker vi även nätet för framtida behov. Det uppstår tillfälliga begränsningar under perioden 2027–2030 i vårt regionnät till följd av att Svenska kraftnät bygger om stam­ nätet för att möjliggöra bättre förutsättningar på lång sikt. I övrigt finns det goda förutsättningar att möta prognosen i Västernorrlands län, men beroende på var i lokalnätet tillväxt sker kan det uppstå anslutningsutmaningar i vårt regionnät. Västra Götalands län I Västra Götalands län äger E.ON endast ett fåtal anläggningar. Om inga åtgärder vidtas kommer kapacitetsbegränsningar att uppstå i regionnätet vid anslutning av produktion, medan det är möjligt att ansluta tillkommande konsumtion enligt prognosen. Örebro län Örebro stad och kringliggande kommuner växer, och för att möta det växande effektbehovet behöver regionnätet förstärkas. Utan sådana åtgärder väntas kapacitetsbegränsningar uppstå, främst för konsumtion. Östergötlands län Till följd av en växande stadskärna i Norrköping kommer kapacitets­ begränsningar att uppstå i E.ONs regionnät vid anslutning av tillkommande konsumtion om inte åtgärder vidtas. Kapacitetsläget i lokalnät generellt förstärkningar i både lokalnät och regionnät. Generellt behöver E.ON genomföra förstärkningar Detta innebär att anslutning ofta måste vänta av lokalnät. I takt med att fler skaffar solceller tills elnätet har förstärkts. och elbilar går vi från att leverera el i en riktning Den största utmaningen för nya anslutningar till dubbelriktade leveranser och förändrade i lokalnät gäller anslutningar i områden långt användningsmönster. Detta ställer allt högre krav från fördelningsstationer med anslutning till på vårt elnät, och områden som tidigare klarat regionnät. Detta gäller oavsett om det rör sig leveransen blir nu föremål för förstärkningar. om produktion eller konsumtion. Exempelvis är I samband med att vi byter ut och förstärker kusten och skärgården i östra Skåne, Blekinge, anläggningsdelar väljer vi ofta att gräva ner Stockholm och Västernorrland särskilt utmanande, kablar i marken för att minska väderpåverkan vilket kan leda till att det tar tid att ansluta och och öka leveranssäkerheten. ibland även till större kostnader för enskilda Förfrågningar om storskalig konsumtion och aktörer. Enligt vår prognos kommer efterfrågan produktion, såsom laddinfrastruktur, industri, på effekt att fortsätta öka, vilket gör att vi även större verksamheter och solcellsparker, kräver fortsättningsvis kommer att förstärka lednings­ i princip alltid nybyggnation av lokalnätet samt nät och fördelningsstationer. 49 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 39 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Nuvarande användning av flexibilitetstjänster och andra resurser På E.ON arbetar vi för att vårt elnät ska kunna Uppmallning av ledning: Fysisk höjning av användas mer effektivt. Det gör det möjligt för befintliga luftledningar, exempelvis genom ändrad fler kunder att ansluta till det befintliga nätet infästning av isolatorer, för att öka ledningens samtidigt som samhällskostnaden för elektrifie­ överföringsförmåga genom att minska ned­ ringen hålls nere. hängningen vid hög belastning. Kapaciteten som Flexibilitetslösningar i samarbete med våra tillgängliggörs vid en uppmallning beror på lokala kunder är ett viktigt verktyg för att öka nät­ förutsättningar och varierar från fall till fall. utnyttjandet. Vi arbetar med lösningar där våra elnätskunder kan anpassa sin elkonsumtion eller Omledning av effektflöden: Genom att göra elproduktion, antingen mot ersättning på en omkopplingar i elnätet påverkar vi flöden i flexibilitetsmarknad eller via avtal. Arbetet med elnätet och kan därmed frigöra nätkapacitet, flexibilitet ingår i ett bredare program där vi bygger till exempel för att minska stamnätsflöden via en verktygslåda för att hantera varje situation så regionnätet vid hög belastning. Omkopplingar effektivt som möjligt. kan göras tillfälligt eller permanent beroende En förutsättning för detta arbete är att vi ökar på vilken utmaning som ska hanteras. Eftersom observerbarheten och styrbarheten i elnätet, omkopplingar kan medföra andra risker i elnätet något som vi på E.ON satsar stort på. Med ny behöver varje sådan åtgärd analyseras noga och teknik och mer data kan vi övervaka nätet med användas endast när det är nödvändigt. större precision och göra mer träffsäkra risk­ Det finns även andra tekniska lösningar i verk­ bedömningar. Detta bidrar till ett ökat nätutnytt­ tygslådan som kan möjliggöra för oss att styra jande, där marginaler kan minskas till förmån för flödet i ledningar momentant och på så vis uppnå en mer aktiv riskhantering med operativa och motsvarande resultat som vid en omkoppling planeringsmässiga verktyg som hanterar risker. men utan att potentiellt introducera nya risker. I nuläget består verktygslådan främst av: Dynamisk ledningskapacitet: Ett annat verktyg 1. Nättekniska kapacitetshöjande åtgärder för ökat nätutnyttjande är dynamisk beräkning 2. Flexibilitetsmarknader av en lednings faktiska aktuella kapacitet. E.ON 3. Flexibla avtalsformer har sedan föregående nätutvecklingsplan imple­ menterat dynamisk beräkning för att simulera I varje enskilt fall bedömer vi vilken lösning temperaturen i ledningar i regionnätet. Genom eller kombination av lösningar som bäst kan att ta hänsyn till aktuella väderförhållanden kan bidra till ökad kapacitet och möjliggöra fortsatt driftcentralen med större precision avgöra när anslutning av nya kunder. Vi gör bedömningen det är nödvändigt att styra kunder, till exempel utifrån teknisk lämplighet, kundens behov och kunder med villkorade avtal. Detta möjliggör ekonomisk rimlighet. Med dessa åtgärder kan vi ett högre nätnyttjande. Vi testar även ny teknik fortsätta ansluta kunder i väntan på en nätför­ för att ytterligare öka precisionen genom ökad stärkning. Vi kan även i vissa fall skjuta fram observerbarhet i nätet. Bland annat använder vi nätförstärkningar eller ompröva behovet av en realtidsmätning av ledningstemperatur på Öland förstärkning. På detta sätt säkerställer vi att där kapacitetsbegränsningar kan uppstå vid hög elnätet utvecklas i takt med samhällets behov. Vi produktion sommartid. beskriver nätförstärkningar och hur vi identifierar att en investering behövs i avsnitt 2.4 och 2.5. Övriga nättekniska åtgärder: Det finns även andra nättekniska åtgärder för att hantera Nättekniska lösningar kapacitetsbegränsningar, exempelvis tillfälliga På E.ON arbetar vi intensivt med att implementera förändringar av anläggningsdelar. Dessutom kan och undersöka nya tekniska lösningar för att öka mobila reservdelar i vissa lägen sättas in i väntan nyttjandet av vårt befintliga nät. Vi arbetar med på permanenta åtgärder. Vi undersöker även nya flera olika verktyg som kan öka den tillgängliga tekniker för att styra flödet i nätet. kapaciteten lokalt utan att påverka kunden. Dessa verktyg går i allmänhet snabbare att Flexibilitetsmarknader implementera än traditionell nätförstärkning och En flexibilitetsmarknad är en marknadsbaserad kan genomföras till en lägre kostnad. De är dock lösning för kapacitetsutmaningar i elnätet. Mark­ inte alltid tekniskt lämpliga och kan inte alltid naden innebär att vi betalar ersättning till flexi­ tillämpas som permanenta lösningar. Nedan bilitetsleverantörer som erbjuder flexibilitet som beskriver vi ett urval av de viktigaste verktygen. en tjänst till E.ON. I detta sammanhang innebär 50 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 40 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät flexibilitet att flexibilitetsleverantörer åtar sig att Som marknadsplats använder E.ON den egen­ förändra sin planerade produktion eller konsum­ utvecklade plattformen SWITCH. Detta verktyg tion av el. Vi använder flexibilitetsmarknader är ett stöd för vår egen och flexibilitetsleverantö­ främst för att hantera risken för överbelastning rernas planering, handel och uppföljning. SWITCH vid hög konsumtion, men utvecklar även ett används både vid avisering av tillgänglighetsbe­ marknadskoncept för hantering av risker som hov och vid avrop och aktivering av flexibilitet. uppstår vid hög produktion i relation till konsum­ Utgångspunkten för avisering och avrop är en tion lokalt. korttidsprognos som visar när behov av flexibili­ Under de senaste åren har vi drivit flexibilitets­ tet väntas uppstå. marknader under vintersäsongen på flera platser. I nuläget handlar vi flexibilitet med fyra olika Behovet av tillgänglig effekt växer i takt med att produkter på våra flexibilitetsmarknader: två samhällets behov ökar, medan behovet av att kapacitetsprodukter samt två energiaktiverings­ aktivera energi på marknaderna kan variera kraftigt produkter. Kapacitetsprodukterna innebär ett från år till år beroende på väderförhållanden. åtagande om att hålla kapacitet tillgänglig för Under vintersäsongen är det främst utomhus­ energiaktivering vissa timmar under vissa dagar. temperaturen som avgör hur mycket flexibilitet En sammanställning av produkterna finns i tabell 8. som behöver aktiveras, till följd av hög konsumtion För samtliga produkter måste medverkande flexibi­ vid kalla temperaturer vilket leder till risk för litetsleverantörer och deras flexibilitetsresurser ha överbelastning. I tabell 7 visar vi vilka volymer godkänts i en förkvalificeringsprocess innan de kan som handlats på våra flexibilitetsmarknader börja delta på marknaden. under de senaste tre vintersäsongerna. Tabell 7. Avropad volym för uppreglering på E.ONs flexibilitetsmarknader under de tre senaste vintersäsongerna Säsong Avropad volym för uppreglering [MWh] Antal marknader [stycken] 2023/2024 140 4 2024/2025 466 9 2025/2026 1 400 11 51 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 41 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 8. Sammanställning av de fyra flexibilitetsprodukterna som E.ON använder I tabellen avser D Säsongs- Tillgänglighets- Direktordrar Direktordrar leveransdygn och H tillgänglighet ordrar (DayAhead) (IntraDay) leveranstimme. Exempelvis Uthållighetskrav 1 timme 1 timme 1 timme 1 timme betyder D­1 dagen före leveransdygnet och H­2 Minimieffekt 0,1 MW 0,1 MW 0,1 MW 0,1 MW betyder två timmar före leveranstimmen. Aktiveringsersättning Budprissättning Budprissättning Budprissättning Budprissättning Tillgänglighetsersättning Ja Ja Nej Nej Behov annonseras Inför marknads­ D­7 till D­2 D­2 18.30 D­1 15.00 på marknaden periodens start 10.30 till D­1 09.00 till H­4 Period då anbud kan lämnas Inför marknads­ När behov lagts När behov lagts När behov lagts periodens start ut till D­2 10.00 ut till D­1 09.30 ut till H­2 Tid för tilldelning D­1 09.30 D­2 10.00 D­1 09.00 H­3 till H­2 till H­2 till 10.30 till 09.30 Tid för aktivering D­1 09.30 D­1 09.30 D­1 09.30 H­3 till H­2 till H­2 till 10.30 till 10.30 Under vintersäsongen 2025/2026 har vi bedrivit flexibilitetsmarknader på elva platser, se figur 22. På lokalnätsmarknader är det endast aktörer i det berörda lokalnätet som kan leverera flexibilitet, i kontrast till regionnätsmarknader där aktörer i ett större område från flera olika lokalnät har möjlighet att delta. Marknaderna har varit öppna från november till mars, eftersom flexibilitets­ behov i regel uppstår under denna period. De flexibilitetsresurser som varit aktiva på marknaderna under vintersäsongen 2025/2026 har främst varit värmepumpar, både större anläggningar var för sig och mindre anläggningar via aggregatorer, samt reservgeneratorer och batterier. E.ON har även under somrarna 2025 och 2026 bedrivit en pilotmarknad i Halland. Här har Fortsatt marknad syftet varit att hantera risken för överbelastning till följd av hög produktion, och det är främst Ny marknad elproducenter och batterilager som har bidragit som leverantörer. I tabell 9 summeras aktiviteten på marknaderna som drivits under vintersäsongen 2025/2026 samt på sommarmarknaden i Halland under 2025. På vissa marknader har vi inte gjort några avrop för aktiverad energi under säsongen. Detta beror på att behovet i vissa fall varit lägre än vad som initialt förväntades till följd av väderförhål­ landen och det faktiska flödet i nätet. Det har även funnits fall där utbudet av flexibla resurser har varit begränsat, vilket har påverkat förutsätt­ ningarna för marknadsbaserad anskaffning av Figur 22. E.ONs flexibilitetsmarknader säsongen flexibilitetstjänster. 2026/2027. 52 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 42 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 9. Aktivitet på flexibilitetsmarknader under vintersäsongen 2025/2026 samt på sommar- marknaden i Halland under 2025 Län Marknad Avropad Avropad Avropad Avropad volym flexibilitet flexibilitet flexibilitet [MWh] [timmar] snitteffekt maxeffekt [MWh] [MWh] Blekinge/Skåne län Bromölla­ 0 0 0 0 Sölvesborg Hallands län Halland 540 120 4,60 9,50 (nedreglering) Kronobergs/Skåne län Älmhult­Osby 3,4 69 0,05 0,05 Skåne län Södra Skåne 408 99 4,10 13,00 Nordöstra Skåne 331 69 4,80 9,40 Hässleholm 196 250 0,80 1,20 Stockholms län Kallhäll 0 0 0 0 Kungsängen 1,2 23 0,05 0,05 Vaxholm 0 0 0 0 Uppsala län Enköping 0 0 0 0 Bålsta 458 380 1,20 2,00 Örebro län Norra Örebro 2,2 13 0,17 0,17 Totalt 1 938 1 014 16 35 För information om E.ONs aktuella flexibilitets­ överbelastning och efter att marknadsresurserna marknader och produkter, se Flexibilitet i elnätet2 är uttömda. Kunden kan då anslutas snabbare på eon.se. Där finns även information om hur det samtidigt som vi utreder behovet av en långsiktig går till att bli flexibilitetsleverantör. lösning, exempelvis nätförstärkning. För ytterligare detaljer om historiska marknads­ Flexibla avtal kan, till skillnad från villkorade data för volymer och priser, se webbplatsen avtal, fungera som en permanent lösning. Detta SWITCH3. är särskilt lämpligt för större batterilager, vars huvudsakliga funktion är att stötta elsystemet. Flexibla avtalsformer Vi har en pågående dialog med Ei kring utform­ På E.ON utvecklar vi nya flexibilitetslösningar för ningen av flexibla avtal. att möta våra kunders behov på ett kostnads­ Genom nya tekniska lösningar som ger effektivt sätt. I dag arbetar vi aktivt med villkorade bättre observerbarhet och signalutbyte har vi avtal för att möjliggöra kundanslutningar i områ­ i dag bättre förmåga till automatisk begränsning den med begränsningar, och vi undersöker även av kunder med flexibla avtalsformer. Vi aktiverar nya former av flexibla anslutningsavtal. flexibiliteten utifrån föridentifierade kriterier för I områden med kapacitetsbrist där marknads­ att hantera till exempel fel som inträffar eller en baserade lösningar inte räcker, kan vi ändå ofta ovanlig situation där en överbelastning uppstår. möjliggöra anslutning genom villkorade avtal. Detta innebär att vi i större utsträckning kan Avtalet innebär att kunden vid behov tillfälligt erbjuda olika typer av kunder möjlighet att ansluta begränsar sin inmatning eller sitt uttag. Begräns­ med flexibla avtalsformer. ningar sker endast när det krävs för att undvika 2 eon.se/flexibilitet 3 info.switchmarket.se/#market­data 53 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 43 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Batterier i elnätet – nya flexibla möjligheter Batterier är en relativt ny typ av resurs med stor potential att göra nytta för vårt energisystem och stötta energiomställningen. För elnätet kan batterier utgöra en viktig resurs för att hantera risken för överbelastning, exempelvis genom deltagande på våra flexibilitetsmarknader. De kan även göra nytta för systemet i sin helhet genom att delta på Svenska kraftnäts balansmarknader eller genom att jämna ut energitillförseln från förnybara energikällor. Men batteriernas förmåga att snabbt aktivera stora effekter kan även vara en utmaning för elnätet vid lokala begränsningar. Genom att utforma anslutnings­ och elnätsavtal på rätt sätt, exempelvis i form av flexibla avtal kan vi påverka stora batteriers användning av elnätet när det är som hårdast belastat. Detta innebär att batterier får bättre möjligheter att ansluta snabbare och till en lägre kostnad, samtidigt som det säkerställs att de bidrar till elsystemet på bästa sätt. 54 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 44 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.4 Planerade investeringar och alternativa lösningar I det här avsnittet redogör vi för E.ONs mest kostnads ökningarna för elnätsprojekt beror betydande planerade investeringar samt det främst på höjda materialkostnader, särskilt förväntade behovet av flexibilitet och andra för transformatorer. Dessutom råder det hög lösningar. efterfrågan nationellt på entreprenörer som kan utföra projekt i regionnät och stamnät. Det leder 2.4.1 Planerade investeringar ibland till bristande konkurrens på entreprenörs­ Våra investeringar är möjliggörare för energi­ marknaden, vilket i sin tur kan driva upp priserna omställningen och Sveriges långsiktiga tillväxt, för enskilda projekt. samtidigt som vi bygger ett robust och resi­ lient elsystem. Vi utvärderar behoven i elnätet Urval av planerade projekt som E.ON kontinuerligt. Ett intensivt arbete pågår med att presenterar förstärka elnätet för att möta de växande effekt­ I nätutvecklingsplanen presenterar vi kapacitets­ behoven och samtidigt förnya anläggningar som höjande investeringsprojekt som är planerade nått sin tekniska livslängd. eller under övervägande. Projekten innebär Sedan vår föregående nätutvecklingsplan som betydande åtgärder i E.ONs regionnät. Den vi tog fram 2024, har vi driftsatt över 50 bety­ kapacitetsbedömning som vi redovisar i avsnitt dande kapacitetshöjande projekt i vårt regionnät. 2.6 bygger på att prognosen och de redovisade Vi redovisar ytterligare 216 planerade projekt investeringarna realiseras. De projekt som är i olika stadier samt 73 projekt som är under under övervägande kan prioriteras för genom­ övervägande. förande förutsatt att prognosen faller ut så som E.ON investerar totalt 27 miljarder kronor väntat, eller justeras vid förändrade prognoser. under perioden 2024–2027. Sedan 2024 har vi Utöver de regionnätsprojekt som vi redovisar realiserat stora investeringar för att möjliggöra genomför vi även ett stort antal projekt i lokalnä­ energiomställningen och bygga bort flaskhalsar tet för att hantera de ökande effektbehoven och i elsystemet. Inför kommande reglerperioder, möjliggöra kundanslutningar för både konsumtion 2028–2031 och 2032–2035, blir den nya och produktion. De redovisade investerings­ utformningen av intäktsregleringen avgörande. projekten i regionnätet möjliggör i flera fall Den påverkar våra förutsättningar att realisera utbyggnad av lokalnätet. Vi gör även omfattande planerade investeringar, inklusive dem i denna investeringar i anläggningsdelar i både region­ och nätutvecklingsplan. lokalnät för att hantera risker för miljö, leverans­ Under 2021–2026, en period präglad av säkerhet och personsäkerhet. hög inflation, har kostnadsutvecklingen för Vi samordnar vanligen investeringsåtgärder elnätsprojekt varit stor, särskilt under 2022 så att hela anläggningen (fördelningsstationen och 2023. Branschens kostnadskatalog visar att eller ledningen) åtgärdas inom ramen för ett och kostnaderna har ökat med 50 till 75 procent, samma projekt. Detta gör vi för att eftersträva en beroende på typ av projekt. Detta kan jämföras homogen åldersstruktur i anläggningens delar med inflationen där KPI har ökat med cirka 20 och för att kunna paketera attraktiva projekt för procent under motsvarande period. De stora entreprenadmarknaden, vilket håller nere kost­ Så höjer vi kapaciteten i elnätet genom investeringar Elnätet är ett nätverk av anläggningsdelar som ledningar och stationer. Dess kapacitet bestäms av samspelet mellan dessa delar och hur elen flödar i nätet vid olika driftfall. Detta innebär att vi ofta behöver förstärka flera delar av nätet för att uppnå en större kapacitetsökning. Att enbart förstärka en station eller en ledning ger inte alltid ökad kapacitet – det är kombinationen av åtgärder som ger betydande kapacitetsökningar. Utbyggnad i en del av nätet kan också innebära att det blir högre belastning i en annan del av nätet, när flödena ändras. Detta kan i vissa fall innebära mer begränsad kapacitet lokalt. Därför är det svårt att kvantifiera exakt hur mycket en eller flera kapacitetshöjande projekt påverkar elnätets kapacitet. Vår förmåga att styra flöden i nätet är också ett viktigt verktyg för att kunna använda nätet så effektivt sätt som möjligt, och därmed frigöra mer kapacitet. Genom att investera i den utrustning och de förmågor som krävs för att styra flöden i nätet kan vi höja kapaciteten. 55 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 45 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät naderna. Tidsspannet för nybyggnation av en över kommungränser. Investeringar i en kommun regionnätsstation är 3–5 år, och nybyggnation eller i ett län kan medföra förbättrade förutsätt­ av en regionnätsledning tar 5–10 år med dagens ningar i angränsande kommuner och län. förutsättningar. Ett kunddrivet projekt som enbart kommer Projektstatus: Projektets status anger vilket steg en enskild kund till del redovisar vi inte. Om projektet befinner sig i, från ”Under övervägande” projektet innebär en kapacitetshöjning i elnätet till ”Anläggning driftsatt”. Vi anger även projekt inkluderar vi det i listan och projektet har då ett som redovisades i E.ONs föregående nätutveck­ eget projekt­ID för reinvesteringsdelen. Kund­ lingsplan men som av olika skäl utgått. drivna projekt koordinerar vi med våra investe­ ringsprojekt för en smart och kostnadseffektiv Planerad driftsättning: Projektets planerade utbyggnad av elnätet. driftsättning anges som ett spann enligt den För att kunna möta det förväntade behovet senaste uppskattningen. Större osäkerhet råder av överföringseffekt behöver E.ON bygga om för projekt som är under övervägande. och modernisera elnätet. Vi behöver bygga nya ledningar och fördelningsstationer och bygga Uppföljning från föregående om flera befintliga ledningar och stationer för att nätutvecklingsplan bibehålla eller förbättra överföringskapaciteten. Sedan publiceringen av E.ONs nätutvecklings­ Projekten redovisas per län i tabeller med plan 2024 har 52 av de redovisade projekten följande information: färdig ställts och tagits i drift. Det finns fort­ satt ett stort antal projekt som är påbörjade Projektbeskrivning: ”Station” avser fördelnings­ och många projekt har gått från status under station med anslutning till regionnätet (30–130 över vägande till status planerade. Vi redovisar kV) eller fördelningsstation med omvandling 28 nytillkomna projekt. Förändringar i projekt från 20 till 10 kV. ”Ledning” avser ledning i region­ markeras med en asterisk (*) i den kolumn där nätet (30–130 kV). Reinvestering innebär förändringar har skett. Nytillkomna projekt har åtgärder i en befintlig anläggning och nyinveste­ en asterisk vid projekt­ID. Flera projekt som hade ring innebär investering i en ny anläggning. status ”Under övervägande” i föregående nätut­ vecklingsplan redovisar en senarelagd planerad Kommun: Projektet presenteras i den kommun driftsättning. Datumen för projekt under över­ där fördelningsstationen är placerad samt där vägande bygger på uppskattningar. I figur 23 den största delen av ledningssträckan ligger. visas en sammanställning av investeringarna Investeringsprojekt som innebär ny­ eller som presenteras per län nedan. reinvestering av regionledningar sträcker sig ofta Status för planerade investeringar Reinvestering station Reinvestering ledning Nyinvestering station Nyinvestering ledning Antal projekt 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Under Planerad Inväntar Tillstånd beviljat, Påbörjad Anläggning Projektet övervägande tillstånd ej påbörjad drifttagen har utgått Figur 23. Kapacitetshöjande investeringar i regionnätet. 56 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 46 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät På Projektkollen4 på eon.se finns information inte ingår i denna nätutvecklingsplan, exempelvis om pågående lokalnätsprojekt på kommunnivå. lokalnätsprojekt, mindre regionnätsprojekt och Det går även att följa vissa regionnätsprojekt projekt som inte innebär en ökning av elnäts­ utifrån projekt­ID när de får statusen Påbörjad. kapaciteten. Där redovisas även andra pågående projekt som Blekinge län Arbetet med att förstärka ledningar och stationer i Blekinge för att hantera kända kapacitets­ begränsningar pågår. Vi har driftsatt ett par kapacitetshöjande projekt sedan föregående nätutvecklingsplan och fler är på gång. Förstärkningarna i Skåne bidrar också till att förbättra kapacitetsläget i Blekinge, eftersom länen är starkt sammankopplade. Tabell 10. Investeringar i Blekinge län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 308594 Reinvestering station Karlskrona Anläggning drifttagen* 2025–2026 326727 Reinvestering ledning Ronneby Anläggning drifttagen* 2025–2026 337792 Reinvestering station Olofström Påbörjad* 2027–2028 334377 Reinvestering ledning Olofström Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* 339701 Reinvestering ledning Ronneby Inväntar tillstånd* 2028–2029* 314677 Reinvestering station Karlskrona Under övervägande 2033–2034* Gävleborgs län I Gävleborgs län genomför vi en totalombyggnad av en regionnätstation för att säkerställa en långsiktigt säker och robust elförsörjning i området. Tabell 11. Investeringar i Gävleborgs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 321153 Nyinvestering station Nordanstig Anläggning drifttagen* 2025–2026* 335998 Reinvestering station Nordanstig Under övervägande 2031–2032* 4 eon.se/projektkollen 57 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 47 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Hallands län I Hallands län pågår arbete med att förstärka stationer och ledningar för att åtgärda kända kapacitetsbegränsningar. Sedan föregående nätutvecklingsplan har vi genomfört kapacitets­ höjande reinvesteringar i tre stationer, och fler projekt förbereds. Åtgärder i 130 kV-nätet i södra Halland Ett antal ledningsprojekt som är tätt sammankopplade kommer, när de är färdigställda, att ge en betydande förstärkning av 130 kV­nätet söder om Halmstad. Ett projekt har utgått under perioden då projektens omfattning har omdisponerats. Tabell 12. Investeringar i 130 kV-nätet i södra Halland Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 338574 Reinvestering ledning Halmstad Inväntar tillstånd* 2031–2032* 338573 Reinvestering ledning Halmstad Under övervägande 2031–2032* 338600 Reinvestering ledning Halmstad Under övervägande 2032–2033* 338572 Reinvestering ledning Halmstad Projektet har utgått* ­ Ytterligare investeringar i Hallands län Ytterligare projekt finns med i planen eller är under övervägande för att förstärka Hallands län. Utöver dessa projekt förstärker vi nätet mellan Halland och Skåne som också bidrar till förbättrad överföringskapacitet till och från länet. Ett projekt har utgått som hade kopplingar till en kund­ anslutning som inte realiserades. Tabell 13. Ytterligare investeringar i Hallands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 321723 Reinvestering station Falkenberg Anläggning drifttagen* 2024–2025 307868 Reinvestering station Halmstad Anläggning drifttagen* 2025–2026 335522 Reinvestering station Halmstad Anläggning drifttagen* 2025–2026 334811 Reinvestering station Laholm Påbörjad* 2026–2027 320850 Reinvestering station Falkenberg Planerad 2029–2030* 335975 Reinvestering station Hylte Under övervägande 2030–2031 336033 Reinvestering station Hylte Under övervägande 2030–2031 341702* Reinvestering ledning Halmstad Under övervägande 2035–2036 336063 Reinvestering station Falkenberg Under övervägande* 2032–2033* 337165 Reinvestering ledning Halmstad Projektet har utgått* – 58 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 48 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län I Jämtlands län planerar vi reinvesteringar i både stationer och ledningar i regionnätet för att bibehålla och ytterligare förstärka kapaciteten när delar av nätet behöver förnyas. Edenforsen–Hoting Samtidigt som vi förnyar ledningen mellan Edenforsen och Hoting, som närmar sig slutet av sin tekniska livslängd, ser vi över och anpassar systemstrukturen i området för ett mer robust och tillgängligt nät. Tabell 14. Investeringar i ledningen Edenforsen–Hoting i Jämtlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 307924 Reinvestering ledning Strömsund Inväntar tillstånd 2029–2030* 339639 Reinvestering ledning Strömsund Inväntar tillstånd 2031–2032* 339640 Reinvestering ledning Strömsund Inväntar tillstånd 2030–2031* Hammarstrandsklustret Hammarstrandklustret drivs av att två regionledningar i området som saknar förutsättningar för förlängd koncession. Projektklustret omfattar därför flera åtgärder, inklusive nya stationer, ombyggnad av underliggande nät och anpassningar för att säkerställa långsiktig driftsäkerhet, elförsörjning och produktionsanslutning. Tabell 15. Investeringar i Hammarstrandsklustret i Jämtlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 334537* Nyinvestering ledning Ragunda Påbörjad 2027–2028 315896 Reinvestering station Ragunda Påbörjad* 2027–2028 323016 Reinvestering ledning Ragunda Påbörjad* 2027–2028* 324541 Reinvestering ledning Ragunda Påbörjad* 2026–2027 334521 Nyinvestering station Ragunda Påbörjad* 2028–2029* 316966 Reinvestering ledning Bräcke Tillstånd beviljat, 2027–2028 ej påbörjad* 59 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 49 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län (fortsättning) Ytterligare investeringar i Jämtlands län Regionnätsprojekten i Jämtlands län omfattar reinvestering och ombyggnad av ledningar och stationer, stärkt reservmatning samt anpassningar för vattenkraft, vindkraft och framtida kundanslutningar. Tabell 16. Ytterligare investeringar i Jämtlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 323019 Reinvestering station Ragunda Påbörjad* 2027–2028 328750 Reinvestering station Strömsund Påbörjad* 2028–2029 318306 Reinvestering station Strömsund Inväntar tillstånd 2030–2031* 319031 Reinvestering ledning Strömsund Planerad* 2034–2035* 339033 Reinvestering station Strömsund Planerad* 2032–2033* 328759 Reinvestering station Strömsund Under övervägande 2030–2031* 318335* Nyinvestering ledning Strömsund Tillstånd beviljat, 2028–2029 ej påbörjad 60 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 50 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län För att möta det växande effektbehovet i Jönköpings län genomför vi ett större antal kapacitets­ höjande investeringar. Regionnätet i Jönköpings län är tätt sammankopplat med regionnäten i Kalmar och Kronobergs län. Förstärkningar i dessa län ökar kapaciteten i Jönköpings län. Redundans i Malmbäck–Hok I detta paket förstärker vi redundansen till stationerna Malmbäck och Hok, samtidigt som de förnyas och deras kapacitet ökar. Tabell 17. Investeringar i paketet runt Malmbäck och Hok i Jönköpings län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 316425 Reinvestering station Vaggeryd Planerad 2033–2034* 350359* Nyinvestering ledning Nässjö Planerad 2034–2035 318563 Nyinvestering station Nässjö Planerad* 2032–2033* 327588 Reinvestering ledning Nässjö Planerad* 2032–2033* Ytterligare investeringar i Jönköpings län I Jönköpings län arbetar vi med flera regionnätsprojekt för att förnya ledningar och stationer som börjar bli gamla. Vi förstärker elnätet för att möta ökande effektbehov i samhället och industrin. Arbetet ökar driftsäkerheten, förbättrar reservmatningen och skapar utrymme för både nya kunder och ny elproduktion. Tabell 18. Ytterligare investeringar i Jönköpings län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 318586 Reinvestering station Nässjö Anläggning drifttagen* 2024–2025 326350 Reinvestering station Vetlanda Anläggning drifttagen* 2025–2026 333711 Reinvestering station Gislaved Anläggning drifttagen* 2024–2025 335192 Nyinvestering station Värnamo Påbörjad 2026–2027 338378* Nyinvestering ledning Värnamo Påbörjad 2026–2027 318561 Reinvestering station Eksjö* Påbörjad 2026–2027* 316407 Reinvestering station Vetlanda Påbörjad* 2027–2028 318203 Reinvestering station Nässjö Påbörjad* 2027–2028 321330 Reinvestering station Gnosjö Påbörjad* 2026–2027* 321724 Nyinvestering station Gnosjö Påbörjad* 2026–2027 325968 Reinvestering station Jönköping Påbörjad* 2027–2028* 316428 Reinvestering station Nässjö Tillstånd beviljat, 2028–2029 ej påbörjad* 340743* Reinvestering ledning Nässjö Inväntar tillstånd 2026–2027 338819 Reinvestering ledning Nässjö Inväntar tillstånd* 2031–2032* 315077 Reinvestering station Gislaved Under övervägande 2031–2032* 61 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 51 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 316411 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande 2034–2035* 318914 Reinvestering station Värnamo Under övervägande 2032–2033* 325964 Reinvestering station Sävsjö Under övervägande 2034–2035* 325972 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande 2031–2032* 335194 Reinvestering station Gnosjö Under övervägande 2032–2033* 335968 Reinvestering station Jönköping Under övervägande 2032–2033* 335996 Reinvestering station Sävsjö Under övervägande 2031–2032* 338621 Reinvestering station Värnamo Under övervägande 2030–2031 338849 Reinvestering station Aneby Under övervägande 2031–2032* 339032 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande 2032–2033* 341696* Reinvestering ledning Gislaved Under övervägande 2033–2034 341818* Reinvestering station Gislaved Under övervägande 2033–2034 341819* Nyinvestering ledning Gnosjö Under övervägande 2036–2037 341820* Nyinvestering station Gnosjö Under övervägande 2036–2037 318228 Reinvestering station Tranås Under övervägande* 2031–2032* 319786 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande* 2030–2031* 319847 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande* 2027–2028 335779 Reinvestering ledning Nässjö Under övervägande* 2034–2035* 338467 Reinvestering station Vetlanda Projektet har utgått* – 62 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 52 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län E.ON gör stora investeringar i Kalmar län för att möta det ökande effektbehovet. Under perio­ den har vi driftsatt fyra ledningsprojekt och sju stationsprojekt. Fler projekt för att ytterligare förstärka elnätet i länet är planerade. Arbetet med att förstärka kapaciteten i länet pågår kontinuerligt. Den täta kopplingen mellan regionnäten i Kalmar och Jönköpings län gör att kapacitetsförstärkningar behöver genomföras även utanför Kalmar län. På samma sätt ger åt­ gärder i Kalmar län positiva kapacitetseffekter i angränsande län som Blekinge och Kronoberg. Tabell 19. Investeringar i Kalmar län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 305188 Reinvestering station Vimmerby Anläggning drifttagen* 2024–2025 316412 Reinvestering station Vimmerby Anläggning drifttagen* 2025–2026* 316429 Nyinvestering station Högsby Anläggning drifttagen* 2025–2026 316798 Nyinvestering ledning Borgholm Anläggning drifttagen* 2024–2025 324835 Nyinvestering ledning Högsby Anläggning drifttagen* 2024–2025 325975 Reinvestering station Hultsfred Anläggning drifttagen* 2026–2027 326105 Reinvestering ledning Högsby Anläggning drifttagen* 2025–2026 329588 Reinvestering ledning Högsby Anläggning drifttagen* 2024–2025 332701 Reinvestering station Hultsfred Anläggning drifttagen* 2025–2026 334198 Reinvestering station Oskarshamn Anläggning drifttagen* 2025–2026 338493 Reinvestering station Mönsterås Anläggning drifttagen* 2025–2026 324178 Reinvestering station Oskarshamn Påbörjad 2026–2027* 329348 Nyinvestering ledning Högsby Påbörjad 2025–2026 314976 Reinvestering station Mönsterås Påbörjad* 2026–2027 325729 Nyinvestering station Oskarshamn Påbörjad* 2027–2028* 334684 Nyinvestering station Kalmar Påbörjad* 2028–2029* 316413 Reinvestering station Vimmerby Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* 329589 Reinvestering ledning Hultsfred Inväntar tillstånd 2029–2030* 333637 Reinvestering ledning Nybro Inväntar tillstånd 2028–2029* 334516 Reinvestering ledning Vimmerby Inväntar tillstånd 2028–2029* 334517 Nyinvestering ledning Vimmerby Inväntar tillstånd 2026–2027 307969 Reinvestering station Kalmar* Inväntar tillstånd* 2030–2031* 341390 Reinvestering ledning Kalmar Inväntar tillstånd* 2028–2029* 327732 Reinvestering station Mörbylånga Planerad 2033–2034* 341299 Reinvestering station Mönsterås Planerad 2030–2031* 342318* Nyinvestering ledning Kalmar Planerad 2031–2032 63 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 53 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 339335 Nyinvestering station Kalmar Planerad* 2032–2033* 308002 Reinvestering station Högsby Under övervägande 2031–2032* 320285 Reinvestering station Hultsfred Under övervägande 2031–2032* 325976 Reinvestering station Hultsfred Under övervägande 2031–2032* 338225 Nyinvestering station Mörbylånga Under övervägande 2031–2032* 340732 Reinvestering station Oskarshamn Under övervägande 2034–2035* 341695* Reinvestering ledning Nybro Under övervägande 2033–2034 342040* Reinvestering station Nybro Under övervägande 2034–2035 342368* Reinvestering station Kalmar Under övervägande 2035–2036 316419 Reinvestering station Hultsfred Under övervägande* 2031–2032* 64 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 54 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län Det ökande effektbehovet i Kronobergs län möts genom omfattande kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga nätet, samtidigt som vi planerar för utbyggnad med nya stationer och ledningar. Eftersom regionnätet i Kronobergs län är tätt sammankopplat med regionnäten i Jönköpings och Kalmar län, förutsätter kapacitetsökningar i Kronoberg också förstärkningar i dessa län. Nylanda – ny station och ledning För att industriområdet väster om Växjö ska kunna utvecklas behöver vi förstärka elnätet i området. En pågående utredning avgör vilken lösning som är bäst anpassad för området, vilket kan komma att påverka de tre projekten nedan. Tabell 20. Investeringar vid Nylanda i Kronobergs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 334685 Nyinvestering station Växjö Under övervägande 2032–2033* 338512 Nyinvestering ledning Växjö Under övervägande 2033–2034* 339149 Nyinvestering station Växjö Under övervägande 2032–2033* Timsforspaketet Vi förnyar elnätet kring Markaryd, Knäred och Traryd för att ersätta åldrande stationer och ledningar samt möta ett kraftigt växande elbehov till följd av samhällsutveckling och ökad elektrifiering. Åtgärderna stärker kapaciteten, driftsäkerheten och robustheten i elnätet och minskar risken för störningar. Satsningen skapar också bättre förutsättningar för framtida elanvändning och lokal elproduktion i området. Tabell 21. Investeringar i Timsforspaketet utanför Markaryd i Kronobergs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 340529 Reinvestering ledning Markaryd Inväntar tillstånd* 2033–2034* 325893 Reinvestering station Markaryd Under övervägande 2034–2035* 340530 Reinvestering station Markaryd Under övervägande 2035–2036* 65 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 55 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län (fortsättning) Ytterligare investeringar i Kronobergs län Under perioden har vi driftsatt tre stationsprojekt. I området kring Markaryd pågår förberedande arbeten med att förstärka och bygga ut 130 kV­nätet. Tabell 22. Ytterligare investeringar i Kronobergs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 329841 Reinvestering station Alvesta Anläggning drifttagen* 2024–2025 307968 Reinvestering station Växjö Anläggning drifttagen* 2024–2025 328550 Nyinvestering station Uppvidinge Anläggning drifttagen* 2025–2026* 325870 Reinvestering station Älmhult Påbörjad 2026–2027 335030 Reinvestering station Markaryd Påbörjad 2026–2027 340378 Reinvestering station Ljungby Påbörjad* 2027–2028* 338821 Reinvestering ledning Alvesta Inväntar tillstånd* 2033–2034* 320250 Reinvestering station Uppvidinge Under övervägande 2031–2032* 320972 Reinvestering station Tingsryd Under övervägande 2035–2036* 325894 Reinvestering station Lessebo Under övervägande 2031–2032* 335972 Reinvestering station Ljungby Under övervägande 2034–2035* 341698* Reinvestering ledning Älmhult Under övervägande 2036–2037 66 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 56 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län För att möta det ökande effektbehovet i Skåne län och hantera identifierade kapacitets­ begränsningar planerar vi flera omfattande investeringar i både nya och befintliga stationer och ledningar. Vissa är grupperade i kluster och ger tillsammans en kapacitetsökning. Det går att läsa mer utförligt om de större nätförstärkningarna och hur det hänger ihop med förstärk­ ningarna av stamnätet i rapporten Skåne rustar för framtiden5 som har tagits fram inom ramen för Skånes Effektkommission. De planerade nätförstärkningarna bidrar inte enbart till att stärka kapaciteten i Skåne län, utan förbättrar även överföringsförmågan och driftsäkerheten i angränsande regioner. Malmö 130 kV-kablar – reinvestering I Malmö genomför vi tre reinvesteringsprojekt som kommer att ersätta och förstärka äldre kablar som närmar sig sin tekniska livslängd. Tabell 23. Investeringar i 130 kv-nätet runt Malmö i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 323615 Reinvestering ledning Malmö Inväntar tillstånd 2030–2031* 323620 Reinvestering ledning Malmö Planerad* 2030–2031* 323619 Reinvestering ledning Malmö Planerad* 2030–2031* Regionnätsförstärkningar i Hässleholm I Hässleholm utökas kapaciteten i regionnätet. Vi kommer att bygga två nya regionnätsstationer, ett utökat ställverk och nödvändiga ledningar för att förbinda stationerna. När allt är klart kommer Hässleholm att ha bättre förutsättningar för framtida utveckling. Tabell 24. Investeringar i regionnätet runt Hässleholm i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 336704 Nyinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2030–2031* 336705 Nyinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2030–2031* 336703 Nyinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2030–2031* 324231 Reinvestering station Hässleholm Inväntar tillstånd* 2028–2029* 336701 Nyinvestering station Hässleholm Planerad* 2030–2031 336702 Nyinvestering station Hässleholm Planerad* 2030–2031 5 utveckling.skane.se/publikationer/publikationer/skane­rustar­for­framtiden/ 67 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 57 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län (fortsättning) Malmö hamnområde 130 kV I Malmö hamn finns ett ökande effektbehov från både större aktörer, befintliga och nya, och från bostäder och service till följd av stadsutveckling. Omfattande regionnätsförstärkningar i Malmö hamn möjliggör att nya verksamheter kan etableras och att befintliga verksamheter kan växa. Tabell 25. Investeringar i Malmö hamnområde i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 336441 Reinvestering station Malmö Tillstånd beviljat, 2029–2030 ej påbörjad* 338851 Reinvestering ledning Malmö Inväntar tillstånd* 2031–2032* 338850 Reinvestering ledning Malmö Inväntar tillstånd* 2036–2037* 308772 Reinvestering station Malmö Inväntar tillstånd* 2028–2029* 334116 Reinvestering station Malmö Planerad* 2033–2034* 338852 Reinvestering station Malmö Planerad* 2028–2029* 334115 Nyinvestering station Malmö Under övervägande 2036–2037* Kristianstadpaketet Kristianstad med omnejd har behov av ökad kapacitet. Den förväntade utvecklingen och effekt­ behoven innebär att 130 kV­nätet i området behöver byggas ut. Kristianstadpaketet innehåller ett antal ledningsprojekt och stationsprojekt för att möta behoven och säkerställa tillgänglig kapacitet i området. I tabellen nedan redovisar vi de största projekten i paketet, som även omfattar ett antal mindre åtgärder. Tabell 26. Investeringar i Kristianstadspaketet i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 340072 Nyinvestering ledning Kristianstad Inväntar tillstånd* 2034–2035* 340405 Reinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2035–2036* 341621 Nyinvestering station Kristianstad Under övervägande 2032–2033* 341632 Nyinvestering station Kristianstad Planerad* 2030–2031 341635 Nyinvestering station Kristianstad Planerad* 2030–2031 68 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 58 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län (fortsättning) Ytterligare investeringar i Skåne län Utöver ovan beskrivna paket i Hässleholm, Malmö hamnområde och Kristianstad genomför vi ett stort antal projekt i Skåne som tillsammans innebär omfattande förstärkningar av region­ nätet i Skåne. Vi möjliggör växande städer och samhällen, elektrifiering av verksamheter och transporter med mera. Sedan nätutvecklingsplanen 2024 har nio projekt tagits i drift i Skåne, vilket har förbättrat kapaciteten i olika delar av länet. De projekt som utgått har senarelagts och fått ett annat projekt­ID, eftersom behovet inte bedömts som akut. Tabell 27. Ytterligare investeringar i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 321176 Reinvestering station Tomelilla Anläggning drifttagen* 2024–2025 323418 Reinvestering station Simrishamn Anläggning drifttagen* 2024–2025 326571 Reinvestering station Malmö Anläggning drifttagen* 2024–2025 332925 Reinvestering station Simrishamn Anläggning drifttagen* 2025–2026* 336318 Reinvestering station Malmö Anläggning drifttagen* 2024–2025 308710 Reinvestering station Malmö Anläggning drifttagen* 2025–2026 323104 Reinvestering station Landskrona Anläggning drifttagen* 2024–2025 334813 Reinvestering station Landskrona Anläggning drifttagen* 2025–2026* 331111 Reinvestering station Skurup Anläggning drifttagen* 2025–2026 315388 Nyinvestering ledning Kristianstad Påbörjad* 2026–2027 321496 Reinvestering station Kristianstad Påbörjad* 2026–2027 332992 Reinvestering station Bjuv Påbörjad 2026–2027* 327227 Nyinvestering station Kristianstad Påbörjad 2026–2027 331144 Reinvestering ledning Hässleholm Påbörjad 2026–2027* 335604 Nyinvestering station Malmö Påbörjad 2027–2028 334682 Reinvestering station Vellinge Påbörjad 2027–2028* 336440 Reinvestering station Malmö Påbörjad 2027–2028* 334812 Reinvestering station Helsingborg Påbörjad 2026–2027* 342135* Reinvestering station Höör Påbörjad 2027–2028 338518* Reinvestering station Kristianstad Påbörjad 2027–2028 316993 Reinvestering station Burlöv Påbörjad* 2029–2030 328795 Reinvestering station Tomelilla Påbörjad* 2027–2028 338517 Nyinvestering station Landskrona Påbörjad* 2027–2028 335239 Reinvestering station Trelleborg Påbörjad* 2030–2031* 315858 Reinvestering station Kävlinge Påbörjad* 2028–2029* 332700 Reinvestering station Lomma Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* 69 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 59 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 334379 Reinvestering ledning Höör Inväntar tillstånd 2031–2032* 316802 Nyinvestering ledning Skurup Inväntar tillstånd 2029–2030* 316794 Nyinvestering station Skurup Inväntar tillstånd 2029–2030* 340108 Reinvestering ledning Burlöv Inväntar tillstånd* 2029–2030 317010 Reinvestering station Malmö Planerad 2031–2032* 339703 Reinvestering station Kristianstad Planerad 2033–2034* 308741 Nyinvestering station Malmö Planerad 2032–2033* 334798 Reinvestering ledning Burlöv Planerad 2032–2033* 341430 Reinvestering station Hässleholm Planerad* 2031–2032* 339702 Reinvestering station Kristianstad Planerad* 2032–2033* 317014 Reinvestering station Malmö Planerad* 2032–2033* 325938 Reinvestering station Malmö Planerad* 2030–2031* 334114 Nyinvestering station Malmö Planerad* 2033–2034* 337187 Reinvestering station Osby Under övervägande 2036–2037* 320419 Reinvestering station Hässleholm Under övervägande 2032–2033* 307869 Reinvestering station Kristianstad Under övervägande 2033–2034* 341697* Nyinvestering ledning Östra Göinge Under övervägande 2036–2037 317009 Reinvestering station Malmö Under övervägande 2030–2031 327229 Reinvestering station Perstorp Under övervägande 2029–2030 336001 Reinvestering station Klippan Under övervägande 2030–2031 341431 Reinvestering station Hässleholm Under övervägande 2031–2032* 341694* Reinvestering ledning Hässleholm Under övervägande 2033–2034 342337* Reinvestering ledning Ängelholm Under övervägande 2034–2035 323206 Reinvestering station Malmö Under övervägande* 2029–2030* 333269 Reinvestering station Malmö Projektet har utgått* – 70 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 60 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Stockholms län För att hantera ett allt större effektbehov i Stockholms län behövs omfattande förstärkningar i nätet. Därför bygger vi om och utvecklar stationer och ledningar, ökar kapaciteten och för­ bättrar driftsäkerheten. Flera projekt syftar till att möjliggöra nya bostäder, samhällsservice och företagsetableringar. Arbetet sker ofta i samverkan med andra nätägare och påverkas av långa tillståndsprocesser. Sammantaget utvecklar vi nätet stegvis för att skapa ett robust och framtidssäkert regionnät i Stockholmsområdet. Tabell 28. Investeringar i Stockholms län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 325843 Nyinvestering station Österåker Påbörjad 2026–2027* 314089 Reinvestering station Vaxholm Påbörjad* 2029–2030* 317973 Nyinvestering ledning Vaxholm Påbörjad* 2028–2029* 338516 Reinvestering station Upplands­Bro Påbörjad* 2026–2027* 318489 Nyinvestering station Upplands­Bro Planerad 2029–2030 316839 Reinvestering station Upplands­Bro Planerad* 2029–2030 325842 Nyinvestering station Österåker Planerad* 2034–2035* 335236 Reinvestering station Järfälla Planerad* 2031–2032* 328913 Reinvestering station Österåker Under övervägande 2030–2031 315515 Reinvestering station Österåker Projektet har utgått* – Uppsala län I Håbo bygger vi nytt för att avlasta ett område där elnätet är hårt belastat och utvecklingen gått snabbare än vad dagens nätstruktur klarar. Projektet skapar en ny och starkare koppling till det överliggande nätet som förbättrar driftsäkerheten, minskar sårbarheter i närliggande stationer och möjliggör fortsatt bostads­ och verksamhetsutveckling. Samtidigt förbereds nätet för framtida förstärkningar och ökade behov. I Enköping genomför vi åtgärder för att möta ett växande effektbehov i och runt Enköping, där både befolkning och verksamheter ökar. Genom en ny station stärks överföringskapaciteten, möjligheterna till reservmatning förbättras och förutsättningarna skapas för nya kundanslut­ ningar. Tabell 29. Investeringar i Uppsala län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 335237 Reinvestering station Håbo Planerad* 2034–2035* 340181 Reinvestering station Enköping Planerad* 2031–2032* 71 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 61 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västerbottens län I nuläget har vi inga projekt med betydande kapacitetshöjningar i våra nät i Västerbottens län. Västernorrlands län För att möta det ökande effektbehovet i Västernorrlands län har vi beslutat om stora inves­ teringar i både ledningar och stationer i regionnätet. Det handlar både om förstärkningar av befintliga anläggningar och nyinvesteringar. Regionnätet i Västernorrlands län är tätt samman­ kopplat med regionnätet i Gävleborgs och Jämtlands län, vilket innebär att investeringar i Västernorrland även förbättrar kapaciteten i angränsande län. Bollsta – reinvesteringar Projekten handlar om att förnya och förbättra regionnätet i Bollstaområdet. Anläggningarna är gamla och det finns brister som påverkar både personsäkerhet och driftsäkerhet. Därför bygger vi om stationerna och byter ut utrustning för att minska risker och skapa en tryggare arbets­ miljö. Dessutom ökar kapaciteten både i området som helhet och specifikt för närliggande industri. Tabell 30. Investeringar i vid Bollsta i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 328752 Reinvestering station Kramfors Inväntar tillstånd* 2029–2030 329459* Nyinvestering ledning Kramfors Planerad 2030–2031 328749 Reinvestering station Kramfors Planerad* 2029–2030 Edenforsen–Hoting Samtidigt som vi förnyar ledningen mellan Edenforsen och Hoting som närmar sig slutet av sin tekniska livslängd, ser vi över och anpassar nätets struktur i området för att få ett mer robust och tillgängligt nät. Tabell 31. Investeringar i området Edenforsen–Hoting i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 339641 Reinvestering ledning Sollefteå Inväntar tillstånd 2035–2036* 339642 Reinvestering ledning Sollefteå Inväntar tillstånd 2035–2036* 307923 Reinvestering ledning Sollefteå Inväntar tillstånd* 2029–2030 332096 Reinvestering station Sollefteå Planerad 2030–2031* 309517 Nyinvestering station Sollefteå Planerad* 2029–2030* 332094 Reinvestering station Sollefteå Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* 332087 Reinvestering station Sollefteå Under övervägande 2034–2035* 72 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 62 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län (fortsättning) Sundsvall – ombyggnad vid avslag på förnyad koncession Projekten genomförs för att hantera avslag på förlängningen av koncession för vissa ledningar runt Sundsvall. Tabell 32. Investeringar i regionnätsledningar runt Sundsvall i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 322046 Reinvestering ledning Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 334445 Reinvestering ledning Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 334505 Reinvestering ledning Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 322048 Nyinvestering ledning Sundsvall Påbörjad* 2026–2027* 335849 Reinvestering station Sundsvall Påbörjad* 2027–2028* Ytterligare investeringar i Västernorrlands län I Västernorrlands län har vi flera större pågående regionnätsprojekt för att möta ökande effektbehov från industri, energiproduktion och samhällsutveckling. Särskilt i områden som Sundsvall, Timrå och Sollefteå är efterfrågan kopplad till större planerade och potentiella etableringar. Investeringarna omfattar både förnyelse av äldre ledningar och stationer samt riktade nätförstärkningar som möjliggör ökad kapacitet, nya kundanslutningar och fortsatt regional utveckling. Vi har driftsatt flera anläggningar sedan föregående nätutvecklingsplan, vilket redan skapat möjligheter i länet. Tabell 33. Ytterligare investeringar i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 335346 Reinvestering station Örnsköldsvik Anläggning drifttagen* 2024–2025 336073* Nyinvestering station Sollefteå Anläggning drifttagen 2025–2026 309519 Reinvestering station Sollefteå Anläggning drifttagen* 2024–2025 315319 Reinvestering station Sollefteå Anläggning drifttagen* 2025–2026 323014 Reinvestering station Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 324557 Reinvestering station Örnsköldsvik Anläggning drifttagen* 2024–2025 324883 Reinvestering ledning Sollefteå Anläggning drifttagen* 2025–2026 329730 Nyinvestering station Sundsvall Anläggning drifttagen* 2025–2026* 334670 Reinvestering ledning Sollefteå Anläggning drifttagen* 2025–2026 329724* Nyinvestering ledning Sundsvall Påbörjad 2026–2027 334664 Reinvestering station Sollefteå Påbörjad 2025–2026 321163 Nyinvestering station Härnösand Påbörjad* 2027–2028 324888 Reinvestering station Sollefteå Påbörjad* 2026–2027 338114 Reinvestering station Sundsvall Påbörjad* 2027–2028 323018 Reinvestering ledning Sundsvall Inväntar tillstånd 2030–2031* 73 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 63 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 328755 Reinvestering station Kramfors Planerad* 2031–2032* 328757 Reinvestering station Kramfors Planerad* 2029–2030 313159 Reinvestering station Sundsvall Under övervägande 2031–2032* 335969 Reinvestering station Sollefteå Under övervägande 2033–2034* 335973 Reinvestering station Sollefteå Under övervägande 2030–2031 335974 Reinvestering station Kramfors Under övervägande 2032–2033* 335976 Reinvestering station Örnsköldsvik Under övervägande 2030–2031 335988 Reinvestering station Örnsköldsvik Under övervägande 2034–2035* 335994 Reinvestering station Kramfors Under övervägande 2031–2032 335997 Reinvestering station Örnsköldsvik Under övervägande 2034–2035* 336037 Reinvestering station Sundsvall Under övervägande 2030–2031* Västra Götalands län I Västra Götalands län planerar vi reinvesteringar vid två regionnätsstationer för att säkerställa och ytterligare stärka kapaciteten i samband med nödvändiga förnyelser. Projektens tidsplaner har reviderats för att bättre harmonisera med andra nätägares planerade åtgärder i regionen. Tabell 34. Investeringar i Västra Götalands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 320379 Reinvestering station Svenljunga Planerad 2032–2033* 321497 Reinvestering station Tranemo Under övervägande* 2035–2036* 74 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 64 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Örebro län I Örebro län genomför vi flera regionnätsprojekt med fokus på att förnya stationer. Åtgärderna ska förbättra personsäkerheten och driftsäkerheten samt möta ett ökande effektbehov från lokalnätet. Arbetet sker både i och runt större tätorter och i områden där regionnätet är en viktig länk till andra nätägare. Vi bygger även nytt för att möta behoven i ett växande Örebro. Tabell 35: Investeringar i Örebro län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 331073 Reinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2024–2025 332043 Reinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2025–2026* 311891 Nyinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2025–2026* 322771 Reinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2025–2026* 323271 Nyinvestering station Hallsberg Anläggning drifttagen* 2025–2026 316847 Reinvestering station Örebro Påbörjad* 2027–2028 328975 Reinvestering station Örebro Påbörjad* 2027–2028 329807 Reinvestering ledning Hallsberg Påbörjad* 2026–2027 308012 Reinvestering station Kumla Inväntar tillstånd 2029–2030* 328976 Reinvestering station Örebro Inväntar tillstånd 2029–2030 318683 Nyinvestering station Örebro Planerad* 2033–2034* 340838 Nyinvestering ledning Örebro Planerad* 2033–2034* 335995 Reinvestering station Hallsberg Under övervägande 2032–2033* 341703* Reinvestering ledning Örebro Under övervägande 2036–2037 75 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 65 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Östergötlands län Fokus i Östergötlands län är att stärka och bygga ut viktiga delar av 40 kV­ och 130 kV­näten, både ledningar och stationer, samt skapa bättre redundans i centrala Norrköping. Behovet av att utveckla regionnätet drivs av ett ökande kapacitetsbehov och anpassningar kopplat till stadsutveckling, industriell verksamhet och utbyggnad av infrastruktur. Tabell 36. Investeringar i Östergötlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 316335 Reinvestering station Norrköping Anläggning drifttagen* 2025–2026 331295 Nyinvestering ledning Kinda Anläggning drifttagen* 2024–2025 333082 Reinvestering station Norrköping Anläggning drifttagen* 2024–2025 307694 Reinvestering station Söderköping Påbörjad 2027–2028 336550* Reinvestering ledning Norrköping Påbörjad 2026–2027 307692 Nyinvestering station Norrköping Påbörjad* 2028–2029* 320446 Reinvestering station Norrköping Påbörjad* 2028–2029* 321427 Reinvestering station Kinda Påbörjad* 2027–2028 336649 Reinvestering ledning Åtvidaberg Inväntar tillstånd* 2034–2035* 336743 Nyinvestering station Norrköping Planerad 2032–2033* 342442* Nyinvestering ledning Norrköping Planerad 2030–2031 336747 Nyinvestering ledning Norrköping Planerad* 2033–2034* 316453* Nyinvestering ledning Norrköping Under övervägande 2035–2036 321429 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2035–2036* 325967 Reinvestering station Ydre Under övervägande 2034–2035* 336709 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2035–2036* 336710 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2038–2039* 336744 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2036–2037* 336746 Nyinvestering station Norrköping Under övervägande 2036–2037* 339217 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2035–2036* 76 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 66 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.4.2 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser På E.ON ser vi flexibilitetslösningar som en nyckel Det förväntade behovet till att bygga ett kostnadseffektivt och smart Behovet av flexibilitetstjänster och andra nät­ elnät. Eftersom efterfrågan på nyanslutningar är tekniska lösningar är stort och väntas uppgå stor och nätutbyggnaden tar tid är flexibilitets­ till cirka 340 MW uppreglering och 45 MW lösningar avgörande för att vi ska kunna hålla nedreglering år 2036 i lokalnätet. I regionnätet takten i energiomställningen. Nedan redovisar är behovet inte kvantifierat i MW, men även här vi det förväntade flexibilitetsbehovet i E.ONs nät är behovet av flexibilitetstjänster och andra nät­ samt hur vi tillsammans med våra kunder arbetar tekniska lösningar stort. med olika lösningar för att hantera behoven. När flexibilitetsbehovet hanteras via flex­ Ett flexibilitetsbehov innebär att det finns ett ibilitetsmarknader eller flexibla avtalsformer behov av att vidta åtgärder för att möjliggöra fler växer behovet av tillgänglig effekt i takt med att kundanslutningar. Dessa åtgärder kan vara flexi­ behoven i samhället ökar. Behovet av att aktivera bilitetsmarknader, flexibla avtalsformer, nättek­ energi via marknader eller avtal svänger dock niska åtgärder eller förstärkning av nätet. kraftigt från år till år beroende på väderförhål­ Sedan E.ONs förra nätutvecklingsplan har landen. arbetet med flexibilitet utvecklats vidare. Vi Ett flexibilitetsbehov uppstår när E.ON får en har framför allt förbättrat metoderna för att ny kundförfrågan eller bedömer en ökning av uppskatta flexibilitetsbehovet i nätet med större effektbehovet som medför risk för överbelastning säkerhet. Även prognosen och bakomliggande i någon anläggningsdel. Då initierar vi en utredning metoder för kapacitetsbedömning har utvecklats, för att bedöma flexibilitetsbehovet. Ett behov vilket påverkar bedömningen av det framtida kan även uppstå om en abonnemangsgräns mot flexibilitetsbehovet. överliggande nät riskerar att överskridas och an­ Inför denna nätutvecklingsplan har vi även sökan om att utöka abonnemanget har avslagits. vidare utvecklat metoderna för att använda flexibi­ Risk för överbelastning på grund av hög litet kopplat till förnybar produktion. Därmed kan konsumtion i nätet uppstår oftast under vinter­ vi nu redovisa flexibilitetsbehovet både för upp­ halvåret när kalla utomhustemperaturer medför och nedreglering, det vill säga för att hantera risk ett stort uppvärmningsbehov. För att åtgärda för överbelastning till följd av såväl hög konsumtion detta behövs uppregleringsflexibilitet i form som hög produktion. av minskad konsumtion eller ökad produktion. Nedan presenterar vi flexibilitetsbehovet i Överbelastning på grund av stor inmatning i lokal nätet och anger det som ett spann. Detta nätet uppstår främst under sommarhalvåret beror på att behovet är mycket känsligt för då mycket förnybar sol­ eller vindel produceras temperaturförhållanden och väder. En annan för­ samtidigt som konsumtionen av el lokalt är låg. klaring är att små avvikelser från det förväntade För att åtgärda detta behövs nedreglerings­ effektbehovet får stort genomslag i flexibilitets­ flexibilitet i form av minskad produktion eller behovet. ökad konsumtion. I nuläget kan vi inte kvantifiera flexibilitets­ I bedömningen av flexibilitetsbehovet utgår behovet i det maskade regionnätet på samma vi från att planerade investeringar realiseras. precisa sätt som för lokalnätet. Det beror på att Det innebär att kapaciteten i befintligt och pla­ flödena där är betydligt mer komplexa. Därför nerat nät för respektive år beaktas. När det gäller anges behovet kvalitativt i den samlade bedöm­ investeringar som är under övervägande ingår de ningen för respektive län. inte i bedömningen. Detta beror på att en del av Varför kan kapacitetsläge A förekomma samtidigt som det finns ett flexibilitetsbehov? I avsnitt 2.6 redovisar vi kapacitetsläget för alla kommuner där E.ON har elnät. Kapacitetsläge A innebär att vi har goda möjligheter att ansluta prognosen. Detta är en samlad bedömning på kommunnivå. Om det finns mycket god kapacitet i flera stationer i kommunen, men begräns­ ningar i en enskild station kan den generella bedömningen vara att vi har kapacitetsläge A. Ett flexibilitetsbehov är specifikt för att hantera risk för lokal överbelastning i en enskild station. Det kan därför finnas ett flexibilitetsbehov i en enskild station, trots att kommunen som helhet har kapacitetsläge A i kapacitetsbedömningen. 77 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 67 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät övervägandet inkluderar att utreda om både genom att antalet timmar över gränsen kapacitets behovet ska täckas genom en ökar och genom att varje timme överskrids med flexibilitets lösning eller en traditionell nätför- större effekt. Detta bidrar till att förklara de stärkning. ibland stora intervallen i tabellerna 37–48 nedan, Eftersom flexibilitetsbehovet utgör den del särskilt vad gäller behovet av flexibel energi. av elnätsbelastningen som överskrider en given Flexibilitetsbehovet i lokalnätet för upp- kapacitetsgräns är utfallet känsligt för föränd- respektive nedreglering redovisas i figur 25 ringar nära denna kapacitetsgräns, se figur 24. och figur 26. I det maskade regionnätet anges Små ökningar i förväntad belastning kan därför behovet genom en kvalitativ bedömning per län resultera i stora ökningar av flexibilitetsbehovet, nedan. Figur 24. Illustration av när ett flexibilitetsbehov uppstår och kan variera mellan två år beroende på temperatur. 78 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 68 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Figur 25. Förväntat behov av flexibel uppregleringseffekt under kommande tioårsperiod. Figur 26. Behov av flexibel nedregleringseffekt under kommande tioårsperiod. 79 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 69 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Blekinge län I Blekinge län väntar vi oss ett växande flexibilitetsbehov för uppreglering vintertid. Behovet gäller främst i lokalnätet, se tabell 37. Det kan även uppstå ytterligare behov i regionnätet, vilket kan möjliggöra att fler kunder bidrar till att hantera begränsningen. Vi väntar oss även ett mindre behov av nedreglering sommartid, främst i lokalnätet. Vi driver i dagsläget en flexibilitetsmarknad i Sölvesborgs kommun. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. På sex till tio års sikt förväntar vi en ökning i behovet och övervakar och utvärderar löpande om fler flexibilitets­ marknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 37. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Blekinge län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–10 0–30 Energi uppreglering [MWh] 0–150 0–25 000 Effekt nedreglering [MW] 0–5 0–10 Energi nedreglering [MWh] 0–150 0–450 Gävleborgs län I Gävleborgs län bedömer vi att ett flexibilitetsbehov kommer att uppstå för att hantera vissa begränsningar i regionnätet. Det gäller ett medelstort behov av både upp­ och nedreglering för tidshorisonten 0–5 år. På 6–10 års sikt bedömer vi att ett litet behov av uppreglering kommer kvarstå. I lokalnätet bedömer vi i nuläget att det inte kommer att finnas ett flexibilitetsbehov i de delar av Gävleborgs län där E.ON har elnät under de kommande tio åren. I dagsläget driver vi inga flexibilitetsmarknader i Gävleborgs län men vi erbjuder villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi övervakar och utvärderar löpande om flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Hallands län I Hallands län väntas det största flexibilitetsbehovet uppstå i regionnätet. Det avser nedregle­ ring för att hantera höga flöden till följd av stor produktion sommartid. Vi bedömer även att det kommer att finnas ett visst behov av såväl upp­ som nedreglering i lokalnätet, se tabell 38. Vi driver i dagsläget ett pilotprojekt med en flexibilitetsmarknad för nedreglering i region­ nätet i Halland. Resurser i området kring Falkenberg kan bidra till marknaden. Vi erbjuder även villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 38. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Hallands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–5 Energi uppreglering [MWh] 0–150 0–2 000 Effekt nedreglering [MW] 5–10 0–10 Energi nedreglering [MWh] 50–400 0–400 80 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 70 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län I Jämtlands län väntar vi oss ett begränsat behov av uppreglering vintertid i de delar av länet där E.ON har elnät. Behovet gäller främst i lokalnätet, se tabell 39. Utöver detta väntar vi oss även ett mindre behov av flexibilitet i regionnätet, vilket innebär att det totala flexibilitets­ behovet kan vara större än vad som framgår av tabellen nedan. Vi driver i dagsläget ingen flexibilitetsmarknad i Jämtland men vi erbjuder villkorade anslutnings­ avtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 39. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Jämtlands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–5 Energi uppreglering [MWh] 0–150 0–200 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Jönköpings län I Jönköpings län väntar vi oss ett växande behov av flexibilitet för uppreglering i lokalnätet vintertid. Det väntas även uppstå ett visst behov av nedreglering sommartid, se tabell 40. Utöver behoven i tabellen bedömer vi att ett större behov av nedreglering kan uppstå i region­ nätet sommartid. Vi utreder löpande förutsättningarna för att starta flexibilitetsmarknader och i nuläget erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 40. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Jönköpings län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 10–55 5–65 Energi uppreglering [MWh] 9 000–14 000 9 000–20 000 Effekt nedreglering [MW] 0–10 0–10 Energi nedreglering [MWh] 0–350 0–750 81 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 71 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län I Kalmar län väntar vi oss ett växande flexibilitetsbehov för uppreglering vintertid och även för nedreglering sommartid. I tabell 41 anger vi det behov som väntas i lokalnätet. Utöver det bedömer vi att det finns ett växande behov i regionnätet för både upp­ och nedreglering. För att kunna fortsätta ansluta kunder i de områden som har begränsningar erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande förutsättningarna för att etablera lokala flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitets­ lösningar. Tabell 41. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Kalmar län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–30 5–50 Energi uppreglering [MWh] 0–8 500 100–25 000 Effekt nedreglering [MW] 0–5 5–10 Energi nedreglering [MWh] 0–200 200–500 Kronobergs län I Kronobergs län väntar vi oss ett ökande behov av uppreglering i lokalnätet, vilket framgår av tabell 42. Utöver det bedömer vi att det finns ett medelstort behov av flexibilitet i regionnätet på lång sikt som kan uppstå sommartid, vilket innebär att det totala behovet av flexibilitet i Kronobergs län kan bli större än vad som redovisas i tabellen nedan. Vi driver i dagsläget en flexibilitetsmarknad vintertid i Älmhults kommun och planerar att öppna en ny marknad i Alvesta kommun inför vintersäsongen 2026/2027. Samtidigt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 42. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Kronobergs län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–40 0–60 Energi uppreglering [MWh] 0–7 000 0–11 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 82 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 72 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län I Skåne län bedömer vi att behovet av uppreglering vintertid i lokalnäten kvarstår och ökar något över tid, se tabell 43. Utöver detta väntar vi oss ett stort behov av flexibilitet i regionnätet på både kort och lång sikt under såväl sommar­ som vintertid. Det innebär att det totala behovet av flexibilitet i Skåne län kan bli större än vad som redovisas i tabellen nedan. Vi driver i dag en flexibilitetsmarknad i Hässleholm, en i Södra Skåne och en i nordöstra Skåne. Till dessa marknader kan resurser i stora delar av Skåne bidra. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 43. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Skåne län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 5–70 10–70 Energi uppreglering [MWh] 700–5 000 1 000–7 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Stockholms län I Stockholms län förväntas behovet av flexibilitet öka över tid när vi ansluter fler kunder. Det handlar främst om uppreglering vintertid. Det förväntade behovet i lokalnätet redovisas i tabell 44. Utöver det bedömer vi att det finns ett litet behov av flexibilitet i regionnätet vinter­ tid, på både kort och lång sikt. E.ON driver i dagsläget flexibilitetsmarknader i lokalnätet i kommunerna Järfälla, Upplands­ Bro och Vaxholm. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitets­ lösningar behöver implementeras. Tabell 44. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Stockholms län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–10 5–15 Energi uppreglering [MWh] 0–1 000 500–2 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Västerbottens län I de delar av Västerbottens län där E.ON har elnät bedömer vi att det inte finns något flexibilitets­ behov de kommande tio åren. Denna bedömning kan komma att ändras i takt med att våra metoder och prognoser utvecklas. 83 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 73 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län I Västernorrlands län kan ett visst behov av uppreglering uppstå i lokalnäten vintertid, se tabell 46. Det väntas även uppstå ett medelstort behov av flexibilitet i regionnätet på både kort och lång sikt. Detta behov kan uppstå sommartid, vilket innebär att det totala behovet av flexibilitet i Västernorrlands län kan bli större än vad som redovisas i tabellen nedan. I dagsläget har vi ingen aktiv flexibilitetsmarknad i Västernorrlands län. E.ON erbjuder villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 46. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Västernorrlands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–5 Energi uppreglering [MWh] 0–1 500 0–1 500 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Västra Götalands län I Västra Götalands län gör vi bedömningen att det kommer uppstå ett medelstort flexibilitets­ behov av nedreglering i regionnätet på både kort och lång sikt. Behovet av nedreglering väntas bli störst dagtid under sommarhalvåret. I E.ONs lokalnät i Västra Götalands län bedömer vi att det inte finns något flexibilitetsbehov de kommande tio åren. I nuläget erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt, samtidigt som vi löpande utvärderar förutsättningarna för att starta flexibilitetsmarknader. Örebro län Vi bedömer att det finns ett ökande behov av flexibilitet i de delar av Örebro län där E.ON har elnät i takt med att fler kunder ansluter. Behovet gäller både lokalnätet och regionnätet. För lokalnätet behövs främst uppreglering vintertid, tabell 47. Även i regionnätet väntas behoven uppstå främst vintertid och behovet bedöms vara medelstort på både kort och lång sikt. Vi driver i nuläget en flexibilitetsmarknad i lokalnätet i Örebro kommun. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 47. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Örebro län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–10 Energi uppreglering [MWh] 150–1 000 350–3 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 84 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 74 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Östergötlands län Behovet av flexibilitet i Östergötlands län väntas öka under de kommande åren i takt med att fler kunder ansluter. I lokalnätet väntas ett behov av uppreglering vintertid, se tabell 48. Utöver detta kan det uppstå ett medelstort behov av flexibilitet i regionnätet vinter­ och sommartid, på både kort och lång sikt. I nuläget erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi utvärderar löpande förutsättningarna för att starta flexibilitetsmarknader. Tabell 48. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Östergötlands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–15 5–25 Energi uppreglering [MWh] 0–30 000 500–69 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 85 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 75 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.4.2.1 Redogörelse för olika typer av nätutnyttjande. Med framtida effektavgifter och åtgärder inklusive omfattning av behovet ökad tillämpning av smart styrning hos hushåll av åtgärderna och verksamheter kan effekttoppar ytterligare Det förväntade behovet av flexibilitet som vi jämnas ut genom att fler får möjlighet att svara redovisar ovan kan också ses som ett behov av på aktuella prissignaler. åtgärder för att möjliggöra anslutning av kunder Behovet av flexibilitet bedöms för varje unikt och hålla takten i elektrifieringen. Flexibilitets­ geografiskt område, både avseende volym och lösningar är verktyg som är avsedda att ändra tid. Fördelning per delområde finns i avsnitt 2.4.2 hur resurser nyttjar nätet baserat på pris eller ovan. Generellt har vi konstaterat att behovet av annan signal. Det är inte säkert att hela behovet uppreglering hittills är som störst på vardagar kommer att hanteras med flexibilitetslösningar. klockan 06.00–11.00 och 16.00–20.00 under Andra åtgärder kan också bli aktuella, såsom vinterhalvåret, framför allt december–februari. kapacitetshöjande nättekniska åtgärder eller Behovet av nedreglering är som störst dagtid nätförstärkningar på längre sikt. Det avgörs av klockan 10.00–15.00 under sommarhalvåret vilken lösning som bedöms mest effektiv i res­ när nettoproduktionen är hög, framför allt pektive situation. maj–september. Behov kan dock uppstå vid alla Vi ser att arbetet med lokala flexibilitetsmark­ tidpunkter under året beroende på lokala om­ nader kommer att fortsätta. På platser med ett ständigheter och förutsättningar. stort behov och rätt förutsättningar kan det bli Vi kan i nuläget inte avgöra hur vi kommer aktuellt att etablera nya marknader framöver. att hantera det framtida flexibilitetsbehovet i Där förutsättningarna för en marknadsbaserad respektive län. Det mest kostnadseffektiva sättet flexibilitetslösning saknas ser vi möjligheter att att säkerställa att kunder kan ansluta till elnätet ansluta kunder med villkorade avtal. E.ON bedriver är att tillämpa en kombination av olika verk­ för närvarande också, i dialog med Ei, utveckling tyg som anpassas efter varje unik situation. Vi av flexibla avtal. Flexibla avtal är en form av avgör löpande vilken lösning som ska tillämpas styrbar anslutning som ger oss möjlighet att vid för att möta flexibilitetsbehovet i olika punkter behov begränsa kundens uttag eller inmatning. i nätet. De lösningar vi främst arbetar med är Till skillnad från villkorade avtal kan flexibla flexibilitetsmarknader, villkorade avtal och andra avtal fungera som en permanent lösning. Denna nättekniska lösningar, se avsnitt 2.3.3 för vidare anslutningsform kan erbjudas till kundgrupper beskrivning. Detta sker parallellt med förstärk­ med specifika egenskaper, såsom batterilager, och ningar av vårt elnät där det är lämpligt. möjliggör lägre kostnad för kunden och ett ökat 86 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 76 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.5 Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet Vi arbetar ständigt med att identifiera, utvärdera lång tid framöver, behöver vi nu fokusera på att och prioritera behov av åtgärder i elnätet. Grunden både förstärka nätet och använda flexibilitets­ för prioriteringen av åtgärder är kundbehov och lösningar parallellt. Flexibilitetslösningar blir vår risk­ och sårbarhetsanalys. Vi analyserar risker också ett verktyg för att prioritera mellan projekt, ur olika perspektiv bland annat personsäkerhets­ eftersom vi kan skjuta upp vissa förstärkningar risk, miljörisk, tillgänglighetsrisk, kapacitetsrisk, till förmån för andra, beroende på var det finns anläggningsrisk. Vi tar även hänsyn till förändringar potential för flexibilitet. Genom att ha upparbetade i samhällets behov, regulatoriska riktlinjer och arbetsmetoder för flexibilitetslösningar får vi angränsande nät. även möjligheten att bättre hantera olika scena­ När E.ON prioriterar åtgärder är huvudsyftet rier. Till exempel bygger vi ut nätet utifrån det att minimera risken för brister i elnätet, där mest troliga scenariot, men kan ändå hantera ett begränsad elnätskapacitet innebär förhöjda risker. scenario med högre tillväxt genom att tillämpa För att hantera risker kopplade till begränsad flexibilitetslösningar. elnätskapacitet arbetar vi med att förstärka nätet I vår modell tar vi hänsyn till både befintlig genom investeringar, tillämpa flexibilitetslösningar anläggning och planerad ny eller ombyggd och andra tekniska kapacitetshöjande åtgärder. anläggning. För den befintliga anläggningen När en risk för begränsad elnätskapacitet beaktar vi värdet av att utnyttja anläggningen identifieras, initieras ett utredningsarbete. under hela dess tekniska livslängd. När det gäller I utredningen utvärderar vi hur kundernas behov den planerade nya eller ombyggda anläggningen bäst kan mötas på kort och lång sikt. Vi utvärderar beräknar vi värdet av de ökade avskrivnings­ nättekniska lösningar som inte påverkar kunden kostnaderna till följd av investeringen. Dessa samt flexibilitetslösningar. I utredningen gör vi en kalkyler jämförs med vad en flexibel lösning helhetsbedömning för att hitta den mest lämpliga för att lösa kapacitetsutmaningen skulle kosta. åtgärden. Valet att tillämpa flexibilitetslösningar Dessa beräkningar kan leda till att vi skjuter fram görs med utgångspunkt i teknisk tillämplighet i en investering eller undviker den helt om den relation till ekonomisk rimlighet i varje enskilt fall. flexibla lösningen bedöms vara mer kostnads­ Om utredningen visar att det förväntade effektiv. behovet kan hanteras med hjälp av flexibilitets­ Vi tar även hänsyn till förväntningar på lösningar kommer vi att implementera dessa för framtida större kundanslutningar genom våra att kunna fortsätta ansluta kunder fram till att långsiktiga elektrifieringsscenarier. Detta är sär­ en nätförstärkning blir nödvändig. Om utred­ skilt relevant när projekt innebär åtgärder i det ningen pekar på att flexibilitetslösningar inte maskade regionnätet och påverkar kapaciteten går att tillämpa eller inte är tillräckliga för att över stora geografiska områden. Se figur 27. möta kundernas behov planerar och genomför vi När ett reinvesteringsprojekt initieras för nätförstärkningar. I vissa fall kan även alternativa att hantera andra risker än kapacitet görs även nättekniska lösningar såsom omkopplingar i en genomlysning av anläggningens förväntade nätet möjliggöra att vi kan möta behoven. effektbehov. Detta leder oftast till att vi höjer Eftersom vi förväntar oss ökande konsumtion kapaciteten för anläggningen efter ett genomfört och produktion i större delen av nätet under en reinvesteringsprojekt. Prognos Riskbedömning Bedömning av Tillämpning elnästkapacitet bästa åtgärd av åtgärd Förväntad Långsiktiga Nätförstärkning samhällstillväxt elektrifierings- Kapacitetsbedömning scenarier Anslutnings- Flexibilitetslösning förfrågan • Nätutredning • Flexibilitets- Ingen Kapacitets- utredning kapacitets- begränsning Nätteknisk åtgärd • Utredning av begränsning identifierad alternativa nät- tekniska åtgärder Figur 27. Schematisk bild över processen för att utvärdera lämpliga åtgärder vid en identifierad kapacitetsbegränsning. 87 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 77 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.6 Om planerade åtgärder möter behovet av överförings kapacitet Det är E.ONs uppgift att erbjuda ett tillgängligt E.ONs fortsatta arbete med flexibilitetslösningar och stabilt elnät som möjliggör samhällsutveckling gör det möjligt för oss att hantera flera av de och nya kundanslutningar. Vi ska bidra till ett områden där kapacitetsläget är ansträngt. konkurrenskraftigt och resilient energisystem så Vi ser också ökade möjligheter att använda flexi­ att vi tillsammans kan nå uppsatta klimatmål. bilitetslösningar som ett alternativ till vissa nät­ För att möta de nya behoven av överförings­ förstärkningsåtgärder för att undvika ansträngda kapacitet som energiomställningen och samhälls­ kapacitetssituationer. utvecklingen medför arbetar vi med en bred I detta avsnitt presenterar vi en generell bild verktygslåda. Vi förstärker elnätet och tillämpar av kapacitetsläget i E.ONs elnät. I specifika fall flexibilitetslösningar och andra tekniska lösningar behöver förutsättningar att ansluta större pro­ för att möta samhällets behov. duktions­ eller konsumtionsanläggningar alltid Vår bedömning är att vi har goda förutsätt­ utredas. För att öka möjligheterna att realisera ningar att möta samhällets behov på sikt. Våra nya stora anslutningar är dialog med oss i god tid planerade elnätsinvesteringar minskar i stor avgörande. utsträckning risken för kapacitetsbegränsningar, Sammanfattningsvis bedömer vi att E.ON men de täcker inte hela behovet. Det innebär att kommer kunna möta det växande effekt behovet vissa begränsningar kvarstår under den kom­ genom planerade elnätsförstärkningar i kombina­ mande tioårsperioden. Därför behöver vi fort­ tion med en fortsatt användning och utveckling sätta planera för ytterligare nätförstärkningar, av flexibilitetslösningar och andra nättekniska flexibilitetslösningar och andra tekniska lösning­ åtgärder. En viktig förutsättning är att vi har tät ar i flera områden. Dialog och samplanering med dialog med alla intressenter för att förstå behoven kommuner, regioner, kunder och andra elnäts­ men även för att hitta lösningar där kapacitetsbrist företag är avgörande för att nätutbyggnaden ska finns. Vissa delar av elnätet behöver vi studera ske i takt med samhällsutvecklingen. närmare för att avgöra hur vi kan möjliggöra Utöver de planerade kapacitetshöjande anslutning av nya kunder på bästa sätt. Flexibi­ projekt och åtgärder vi redovisar pågår även litetslösningar är fortsatt ett viktigt verktyg för flera systemutredningar. I dessa planerar vi den att vi ska kunna ansluta kunder i områden med framtida elnätsstrukturen för större geografiska begränsad kapacitet. På kort sikt är flexibilitets­ områden och tar fram kommande investerings­ lösningar tillsammans med andra nättekniska planer. Målet är att ta fram lösningar som han­ åtgärder avgörande för att vi ska kunna hålla tak­ terar alla förväntade kapacitetsbegränsningar ten i energiomställningen. På E.ON vidareutvecklar och samtidigt hålla nere kostnaderna genom att vi lösningar tillsammans med våra kunder för att bygga ut elnätet i den takt som behoven uppstår. kunna möta nya typer av behov som uppstår. 88 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 78 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Bedömning per län nätverksamhet och i tabell 49 förklarar vi vad Kapacitetsläget skiljer sig i olika delar av nätet kapacitetslägena innebär. Kapacitetsläget och vi har gjort en samlad bedömning för varje representerar en nulägesbild utifrån dagens län där E.ON har elnät. Bedömningen bygger på förutsättningar. Efter kartorna beskriver vi det dagens förutsättningar i nätet, prognosen för sammanfattande läget per län. Sammanfattningen tillkommande behov och våra planerade investe­ är en helhetsbedömning per län som beskriver ringar. Vi tar även hänsyn till förutsättningarna elnätets förmåga att möta den nuvarande effekt­ att tillämpa flexibilitetslösningar i vår samlade prognosen. bedömning per län. Under tidsperioden kommer både det förvän­ tade behovet av överföringskapacitet att variera Kapacitetsläget och kapaciteten i nätet att förändras eftersom För att bedöma kapacitetsläget har vi gjort simu­ planerade ombyggnationer påbörjas och slutförs. leringar av effektflödena i regionnätet i enlighet För att få den mest aktuella bilden av situationen med analysmetoden som beskrivs i avsnitt 2.3. hänvisar vi till dialog med oss på E.ON. Vi har även tagit hänsyn till begränsningar i Våra planerade investeringar kommer att lokalnätsstrukturen samt begränsningar mot minska antalet kritiska kapacitetsbegränsningar överliggande nät. På detta sätt har vi bedömt hur i nätet. Återstående kapacitetsbegränsningar allvarliga begränsningar olika anläggningsdelar i kommer att hanteras med ytterligare nätför­ region­ och lokalnät utgör under den kommande stärkningar, flexibilitetslösningar eller andra nät­ tioårsperioden. tekniska åtgärder. I vissa fall handlar det även om I kartorna (se figur 28 och figur 29) visar vi att invänta förstärkningar i överliggande elnät kapacitetsläget per kommun där E.ON bedriver innan en kapacitetsbegränsning kan åtgärdas. 89 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 79 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C 0–2 år 3–5 år 6–10 år Kapacitetsläget i elnätet E.ONs bedömning är en indikation på kapacitetsläget. Kapacitetslägena A, B och C visar vårt elnäts förmåga att möta prognosen för behovet av överföringskapacitet givet planerade investeringar. Notera att kapacitetsläge C inte innebär att det är omöjligt att ansluta nya kunder, utan att vi behöver vidta åtgärder för att möjliggöra nya anslutningar, till exempel flexibilitetslösningar tillsammans med kunden, nättekniska åtgärder eller nätförstärkning. Samtidigt kan kapacitetsbegränsningar förekomma lokalt även där vi har kapacitetsläge A, beroende på vilken anslutning som är aktuell. Hela kommunens yta är färgad även i de fall där E.ON endast har elnät i en del av kommunen. I det enskilda fallet krävs alltid detaljstudier. För anslutningar med påverkan på regionnätet behöver vi göra en nätutredning. Tabell 49. Beskrivning av vad de olika kapacitetslägena innebär och hur de ska tolkas Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C • Vi kan möta prognosen för • Vi kan möta prognosen för • Ytterligare kapacitets- behovet av överförings­ behovet av överförings­ höjande åtgärder krävs kapacitet utan risk för kapacitet utan risk för för att vi ska kunna kapacitetsbegränsningar. kapacitetsbegränsningar. möta prognosen för Även i de ljusblåa • Det finns goda förutsätt- • Anslutning av ytterligare behovet av överförings­ områdena kan ningar att ansluta kon­ konsumtion och produktion kapacitet. begränsningar sumtion och produktion utöver prognosen ökar • Anslutning av ytterligare i kapacitet förekomma. utöver prognosen. risken för att kapacitets­ konsumtion och produktion • Generellt finns en låg risk begränsningar uppstår utöver prognosen innebär I de mörkblåa områdena kan vi möta effekt­ för att kapacitetsbegräns­ och att åtgärder behöver att kapacitetsbegräns­ behovet och ansluta ningar uppstår vid stora vidtas. ningar uppstår och att nya kunder om vi anslutningar. • Generellt finns en risk för åtgärder behöver vidtas. vidtar flexibla åtgärder, nättekniska lösningar att kapacitetsbegräns­ • Generellt finns en hög risk alternativt bygger ut ningar uppstår vid stora för att kapacitetsbegräns­ elnätet. anslutningar. ningar uppstår vid stora anslutningar. 90 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 80 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kapacitetsläge produktion Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C 0–2 år 3–5 år 6–10 år Figur 28. Kapacitetsläget för produktion i E.ONs elnät under perioden 2027–2036. Kapacitetsläge konsumtion Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C 0–2 år 3–5 år 6–10 år Figur 29. Kapacitetsläget för konsumtion i E.ONs elnät under perioden 2027–2036. 91 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 81 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Blekinge län Det finns goda förutsättningar att ansluta såväl ny produktion som ny konsumtion i Blekinge län. Detta beror på att E.ON arbetar aktivt med att förstärka ledningar och stationer i Blekinge för att hantera kända kapacitetsbegränsningar. De projekt som planeras i Blekinge län kommer att öka kapaciteten för såväl produktion som konsumtion. Den framtida kapaciteten i Blekinge län är starkt beroende av att E.ONs förstärkningsprojekt i både Kalmar och Skåne genomförs för att öka överföringsförmågan mellan länen. Eftersom tillväxten främst sker vid kusten kan avståndet från nya anslutningar till det överliggande regionnätet i vissa fall innebära utmaningar. Lokalt finns vissa begränsningar i Sölvesborgs kommun. Vi hanterar detta genom att bedriva en flexibilitetsmarknad för uppreglering under vintertid. Kunder erbjuds även möjlighet att ansluta med villkorade avtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 50. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Blekinge län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Karlshamn A A A Karlshamn B B A Karlskrona A A A Karlskrona A A A Olofström A A A Olofström B B A Ronneby A A A Ronneby A B A Sölvesborg A A B Sölvesborg A A B Gävleborgs län I de delar av Gävleborgs län där E.ON har elnät väntas det fortsatt finnas goda förutsättningar att ansluta ny produktion. Det finns dock vissa begränsningar för att ansluta ny konsumtion. Under 2027–2030 sker stora förändringar i stamnätet genom att Svenska kraftnät genomför projekten i NordSyd­paketet. Gävleborgs framtida kapacitet är starkt beroende av Svenska kraft­ näts NordSyd­paket. De kapacitetshöjande projekten i NordSyd­paketet planeras att färdigställas 2032–2035, och då förväntas kapaciteten vara god även för ytterligare konsumtion i E.ONs elnät. NordSyd­paketet innebär att E.ONs regionnät kommer att belastas mer under en begränsad tid. När delar av Svenska kraftnäts projekt är genomförda kommer E.ONs nät åter att ha samma till­ gängliga kapacitet som tidigare. Dock kommer kapaciteten i E.ONs nät fortsatt att vara begränsad av överliggande nät tills dess att hela NordSyd­paketet är genomfört 2032–2035. Beroende på var i lokalnätet tillväxten sker kan det därför uppstå utmaningar med anslutning till vårt regionnät. För att kunna fortsätta ansluta kunder under perioden med begränsningar kan flexibilitets­ lösningar såsom villkorade avtal vara ett alternativ, beroende på kundens behov och nätets förutsättningar i den specifika punkten. Tabell 51. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Gävleborgs län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Nordanstig A A A Nordanstig B A B 92 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 82 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Hallands län Förutsättningarna för att ansluta ny konsumtion är begränsade på vissa ställen i Hallands län, främst i de södra delarna. För att åtgärda kapacitetsbegränsningen i Halmstad, Hylte och Laholm pågår fördjupade analyser för att fastställa lämpliga åtgärder. Vi räknar med att kunna genomföra lämpliga förstärkningsåtgärder inom en tioårsperiod. Det finns även vissa begränsningar för ny produktion. Den stora efterfrågan på anslutning av produktion har lett till att E.ON genomför flera kapacitetshöjande projekt i Halland. De största utmaningarna för att ansluta ny produktion är kopplade till regionnätsledningarna som förbinder Halland och Skåne. Dessa ledningar har beslutats att förstärkas i början av 2030­talet och då kommer det finnas goda förutsättningar att ansluta ny produktion. Lokalt finns också vissa begränsningar att ansluta ytterligare produktion i området runt Falkenberg. För att hantera detta testar E.ON en pilotmarknad för nedreglering under sommarhalvåret 2026. Tabell 52. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Hallands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Falkenberg B B B Falkenberg A A A Halmstad B C B Halmstad C C C Hylte A B A Hylte C C C Kungsbacka A A A Kungsbacka A A A Laholm B B A Laholm C C C Jämtlands län I Jämtlands län finns det goda förutsättningar att ansluta både konsumtion och produktion i de områden E.ON har elnät. Lokalt kan det emellertid uppstå ett visst behov av att använda flexibilitets­ lösningar för att möjliggöra kundanslutningar. Vi planerar ett antal projekt för att förnya föråldrade anläggningsdelar. Vidare förnyas nätstrukturen runt Hammarstrand i Ragunda kommun genom en ny stamnätsstation. Detta bidrar till att öka kapaciteten för både konsumtion och produktion. Tabell 53. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Jämtlands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Berg A A A Berg A A A Bräcke A A A Bräcke A A A Ragunda B A A Ragunda A A A Strömsund A A A Strömsund A A A 93 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 83 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län I Jönköpings län finns det förutsättningar att möta prognosen för konsumtion och produktion i de flesta kommuner, men i vissa områden kommer situationen att bli ansträngd på kort sikt. E.ON planerar ett större antal kapacitetshöjande investeringar i länet för att möta det växande behovet. I och med de begränsningar som finns ser vi ett växande behov av flexibilitet under den kommande tioårsperioden för att kunna fortsätta ansluta kunder. Kapaciteten i Jönköpings län kommer att öka för både produktion och konsumtion i takt med att de planerade projekten realiseras. Nätet i Jönköpings län är även tätt sammankopplat med region­ nätet i både Kalmar och Kronobergs län, vilket medför att kapaciteten i Jönköping påverkas positivt av förstärkningar i de angränsande länen. Vi genomför även en omkoppling i nätet som förbinder Jönköpings och Kalmar län vilket medför förbättrad kapacitet för produktion i Eksjö. Tabell 54. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Jönköpings län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Aneby B B B Aneby B A A Eksjö A A A Eksjö B A A Gislaved A A A Gislaved B B B Gnosjö A A A Gnosjö B B B Jönköping B B B Jönköping A A A Nässjö B B B Nässjö B B B Sävsjö B B A Sävsjö C B A Tranås B B B Tranås B B B Vaggeryd B B A Vaggeryd C C A Vetlanda B B B Vetlanda A A A Värnamo A A A Värnamo B B B 94 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 84 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län I Kalmar län finns begränsningar främst vid anslutning av ny produktion på Öland. Vi har identifierat åtgärder för att möjliggöra ytterligare anslutning av produktion i Borgholm och Mörbylångas kommuner, men det är på längre sikt än tio år. För konsumtion ser kapacitetsläget bättre ut, även om det i Emmaboda är ansträngt de närmaste åren. Utöver denna begränsning finns det förutsättningar att möta prognosen tack vare våra planerade investeringar. För att hantera ytterligare anslutningar kommer flexibilitetslösningar att öka i betydelse i Kalmar län. Arbetet med att förstärka kapaciteten i länet pågår kontinuerligt. Den täta kopplingen mellan regionnäten i Kalmar och Jönköpings län gör att nätförstärkningar även utanför Kalmar län påverkar kapaciteten. På samma sätt ger åtgärder i Kalmar län positiva kapacitetseffekter i de angränsande länen Blekinge och Kronoberg. Vi genomför även en omkoppling i nätet som förb inder Jönköpings och Kalmar län vilket medför förbättrad kapacitet för konsumtion i Vimmerby och produktion i Hultsfred. Tabell 55. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Kalmar län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Borgholm C C C Borgholm A A A Emmaboda A A A Emmaboda C C B Hultsfred A A B Hultsfred B B A Högsby A A A Högsby A A A Kalmar A A A Kalmar A A A Mönsterås B B B Mönsterås B B B Mörbylånga C C C Mörbylånga A A A Nybro B B B Nybro B B B Oskarshamn A A A Oskarshamn B B B Torsås B B B Torsås A A A Vimmerby A A A Vimmerby A A A Västervik A A A Västervik B B B 95 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 85 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län Genom en kombination av nätförstärkningar, flexibilitetslösningar och alternativa tekniska lösningar har vi förutsättningar att på sikt möta prognosen i stora delar av Kronobergs län, men vissa kapacitets­ begränsningar kvarstår. Vi planerar att bygga ut och åtgärda många av de ledningar som annars skulle bli begränsande. Eftersom regionnätet i Kronobergs län är tätt sammankopplat med angränsande län är kapacitets­ läget beroende av att vi även genomför investeringar där. Bland annat kommer vi att åtgärda flera flaskhalsar i Hallands län i början av 2030­talet, vilket skapar ökad kapacitet i Kronobergs län. Det kvarstår begränsningar för konsumtion som påverkar Markaryds kommun, dessa kommer att utredas för att identifiera lämplig åtgärd. För att åtgärda kapacitetsbegränsningen för produktion i Uppvidinge kommun pågår en system­ utredning där lämpliga åtgärder identifieras för att möjliggöra anslutning av produktion. Tabell 56. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Kronobergs län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Alvesta A A A Alvesta A A A Lessebo A A A Lessebo B B B Ljungby A A A Ljungby A A A Markaryd A B A Markaryd C C C Tingsryd A A A Tingsryd C C A Uppvidinge C C C Uppvidinge A A A Växjö B B A Växjö B B A Älmhult A A A Älmhult B B B 96 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 86 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län Skåne bedöms generellt ha goda förutsättningar att ansluta ny produktion tack vare planerade nätförstärkningar. Bland annat medför stora investeringar i norra Skåne ett förbättrat kapacitets­ läge på sikt i dessa områden. Det är mer utmanande att möta prognosen för behovet av konsumtion i mellersta och södra Skåne. Huvuddelen av de identifierade kapacitetsbegränsningarna kommer långsiktigt hanteras i ett större samarbetsprojekt mellan E.ON och Svenska kraftnät, där flera åtgärder ingår och ett nytt stam­ och regionnät samplaneras. Detta kommer att lösa kapacitetsbegränsningarna i södra Skåne, och vi arbetar tillsammans med Svenska kraftnät för att se till att åtgärderna kommer på plats i tid för att möta behoven. Parallellt arbetar vi med att planera nya projekt utifrån de system­ utredningar som gjorts för Skåne län. Vi arbetar också med att identifiera och implementera andra nättekniska lösningar och flexibilitetslösningar för att frigöra mer kapacitet i området på kortare sikt. I dag har vi en aktiv flexibilitetsmarknad i södra Skåne och även en omkoppling planerad som förbättrar kapacitetsläget i Vellinge och Trelleborg. Tabell 57. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Skåne län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Bjuv A A A Bjuv B B B Bromölla A A B Bromölla A A B Burlöv A A A Burlöv A A A Båstad A A A Båstad A A A Eslöv A A A Eslöv A B B Helsingborg A A A Helsingborg B B B Hässleholm A A A Hässleholm A A B Hörby B B B Hörby A C C Höör A A A Höör A B B Klippan A A A Klippan A A A Kristianstad B B B Kristianstad B B B Kävlinge A A A Kävlinge A A A Landskrona A A A Landskrona B A A Lomma A A A Lomma A A A Lund A A B Lund B C C Malmö A A A Malmö B B B Osby A A A Osby B B B Perstorp A A A Perstorp A A B Simrishamn A A B Simrishamn C C C Sjöbo A A B Sjöbo C C C Skurup A A B Skurup C C C Staffanstorp A A A Staffanstorp A C C Svalöv A A A Svalöv B C C 97 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 87 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 57. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Skåne län (fortsättning) Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Svedala A A A Svedala B C C Tomelilla A A B Tomelilla C C C Trelleborg A A A Trelleborg C A A Vellinge A A A Vellinge C A A Ystad A A B Ystad C C C Åstorp A A A Åstorp B B A Ängelholm A A A Ängelholm B B B Örkelljunga A A A Örkelljunga B B B Östra Göinge A A A Östra Göinge A A B 98 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 88 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Stockholms län Vårt elnät i Stockholms län präglas av flera olika kapacitetsutmaningar och redan i dag är kapacitetsmarginalerna i flera stationer begränsade i såväl vårt nät som i det överliggande elnätet. Vi investerar därför i flera nya stationer och ledningar för att förbättra kapacitetssituationen. För att våra investeringar ska bidra med en kapacitetshöjande effekt är vi beroende av att Vattenfall Eldistribution genomför sina planerade investeringar i det överliggande elnätet enligt tidsplan. De första åtgärderna ska vara på plats 2029. När investeringarna har genomförts har vi förutsättningar att möta prognosen för konsumtion och produktion i Stockholms län. Tabell 58. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Stockholms län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Danderyd A A A Danderyd A A A Järfälla A A A Järfälla A A A Upplands Väsby A A A Upplands Väsby A A A Upplands­Bro A A A Upplands­Bro B A A Vaxholm A A A Vaxholm B A A Österåker A A A Österåker B B A Uppsala län I de delar av Uppsala län där E.ON har elnät finns det goda förutsättningar att hantera ytterligare produktion och inom kort även konsumtion. I Håbo bygger vi nytt för att avlasta ett område där elnätet är hårt belastat och där utvecklingen har gått snabbare än vad dagens struktur klarar. Begränsningarna hanteras i nuläget med flexibilitetsmarknader eller villkorade avtal där det är aktuellt. Tabell 59. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Uppsala län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Enköping A A A Enköping A A A Håbo A A A Håbo C A A Västerbottens län Vi äger få anläggningar i Västerbottens län och har goda förutsättningar att möta den aktuella prognosen. Tabell 60. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Västerbottens län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Dorotea A A A Dorotea A A A 99 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 89 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län E.ONs planerade investeringar i Västernorrlands län bedöms möta prognosen för konsumtion och produktion och samtidigt säkra kapaciteten långsiktigt. Vidare planeras större investeringar för att kunna ansluta nya stora anläggningar med konsumtion. Dock kvarstår begränsningar i det överliggande stamnätet tills dess att Svenska kraftnät har genomfört sina förstärknings­ projekt i NordSyd­paketet, vilket kan göra det svårt att ansluta mer effekt utöver prognosen. De kapacitetshöjande projekten i NordSyd­paketet planeras färdigställas 2032–2035. Tabell 61. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Västernorrlands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Härnösand A A A Härnösand A A A Kramfors B B B Kramfors B B B Sollefteå A A A Sollefteå A A A Sundsvall B A A Sundsvall B A A Timrå B B B Timrå A A A Örnsköldsvik A A A Örnsköldsvik A A A Västra Götalands län E.ON har endast tre fördelningsstationer i Västra Götalands län. Det finns vattenkraft i området, och landsbygdsnätet i Svenljunga har stora begränsningar att ta emot ytterligare produktion. För att kunna fortsätta ansluta kunder finns möjligheter att tillämpa villkorade anslutningsavtal. Tabell 62. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Västra Götalands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Svenljunga C C C Svenljunga A A A Tranemo B B B Tranemo A A A 100 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 90 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Örebro län I Örebro län har vi inte identifierat några begränsningar för att ansluta förväntad ny produktion eller konsumtion generellt, men vissa begränsningar kan förekomma lokalt. Vi arbetar kontinuerligt med att bygga ut och förstärka regionnätet och lokalnätet för att möta behoven när Örebro kommun växer. Lokalt hanterar vi begränsningar med flexibilitetslösningar genom flexibilitets­ marknader och villkorade avtal när det behövs. Tabell 63. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Örebro län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Askersund A A A Askersund A B B Hallsberg A A A Hallsberg A A A Kumla A A A Kumla A A A Lekeberg A A A Lekeberg A A A Lindesberg B B B Lindesberg B B B Nora A A B Nora B B B Örebro A A A Örebro A A A Östergötlands län I Östergötlands län finns det generellt goda förutsättningar att ansluta ny produktion och konsumtion. Planerade projekt och en planerad omkoppling gör att kapaciteten ökar i området. Vissa delar av det ökande effektbehovet vintertid kan även komma att hanteras med flexibilitets­ lösningar där det är möjligt och lämpligt. Tabell 64. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Östergötlands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Kinda A A A Kinda B B B Linköping A A A Linköping A A A Norrköping A A A Norrköping A B B Söderköping A A A Söderköping A A A Valdemarsvik A A A Valdemarsvik A A A Ydre A A A Ydre B A B Åtvidaberg A A A Åtvidaberg A A A 101 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 91 3 Samråd I detta avsnitt finns information om samrådet för E.ONs preliminära nätutvecklingsplan 2027–2036, som pågår från den 15 september till och med den 15 november 2026. Efter samrådsperioden uppdaterar vi avsnittet med resultatet från samrådet. 102 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 92 Samråd Det är många intressenter som berörs av information finns på eon.se/natutvecklingsplan6. elnätets utveckling. E.ON publicerade denna Efter samrådet går vi igenom synpunkterna och preliminära nätutvecklingsplan för perioden gör eventuella justeringar i nätutvecklingsplanen. 2027–2036 på eon.se den 15 september 2026 Vi redovisar och bemöter inkomna synpunkter och bjuder nu in till samråd. Syftet med samrådet i en sammanfattande samrådsredogörelse som är att informera och ta del av intressenternas publiceras tillsammans med den slutgiltiga kunskap och synpunkter. Samrådet sker digitalt nätutvecklingsplanen senast den 31 december och alla som berörs har möjlighet att lämna syn- 2026. Båda dokumenten kommer finnas på punkter till och med den 15 november 2026. Mer eon.se/natutvecklingsplan7. 6, 7 eon.se/foeretag/elnaet/naetutvecklingsplan 103 / 1102 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 93 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 96 Svar på remiss av Vattenfalls Nätutvecklingsplan 2027–2036

§ 97 - Kommunalt partistöd 2027 (26/KS/165) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har att fatta beslut om utbetalning av partistöd senast i december för kommande år (2027). Utbetalning sker i januari månad. Av reglerna för partistöd framgår att partierna årligen ska lämna skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala/regionala demokratin. Partistödet består årligen av 20 prisbasbelopp för det år partistödet avser (prisbasbelopp för 2027 enligt SCB utgör 59 600 kr). Av partistödet utgör 2 prisbasbelopp grundstöd som fördelas i lika delar mellan de partier som är representerade i kommunfullmäktige. Samtliga partier som finns representerade i kommunfullmäktige har lämnat in redovisning för partistöd föregående år (2025) enligt regler för partistöd. Partistödet betalas ut under januari månad 2027. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att utbetala kommunalt partistöd för 2027 enligt nedan: Arbetarpartiet Socialdemokraterna 420 180 kr Centerpartiet 86 420 kr Kristdemokraterna 62 580 kr Liberalerna 62 580 kr Miljöpartiet 38 740 kr Moderaterna 205 620 kr Sverigedemokraterna 229 460 kr Vänsterpartiet 86 420 kr Kommunstyrelsens behandling av ärendet Christina Torpman föredrar ärendet. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att utbetala kommunalt partistöd för 2027 enligt nedan: Arbetarpartiet Socialdemokraterna 420 180 kr Centerpartiet 86 420 kr Kristdemokraterna 62 580 kr Liberalerna 62 580 kr Miljöpartiet 38 740 kr Moderaterna 205 620 kr Sverigedemokraterna 229 460 kr Vänsterpartiet 86 420 kr Beslutsunderlag • TS Kommunalt partistöd 2027 Justerare signatur Utdragsbestyrkande 231 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen • Kommunalt partistöd 2027 • Redovisning av kommunalt partistöd 2025 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 232 / 1102 Kommunalt partistöd 2027 § 97 26/KS/165 233 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/165 Kommunalt partistöd 2027 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har att fatta beslut om utbetalning av partistöd senast i december för kommande år (2027). Utbetalning sker i januari månad. Av reglerna för partistöd framgår att partierna årligen ska lämna skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala/regionala demokratin. Partistödet består årligen av 20 prisbasbelopp för det år partistödet avser (prisbasbelopp för 2027 enligt SCB utgör 59 600 kr). Av partistödet utgör 2 prisbasbelopp grundstöd som fördelas i lika delar mellan de partier som är representerade i kommunfullmäktige. Samtliga partier som finns representerade i kommunfullmäktige har lämnat in redovisning för partistöd föregående år (2025) enligt regler för partistöd. Partistödet betalas ut under januari månad 2027. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att utbetala kommunalt partistöd för 2027 enligt nedan: Arbetarpartiet Socialdemokraterna 420 180 kr Centerpartiet 86 420 kr Kristdemokraterna 62 580 kr Liberalerna 62 580 kr Miljöpartiet 38 740 kr Moderaterna 205 620 kr Sverigedemokraterna 229 460 kr Vänsterpartiet 86 420 kr ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Kommunalt partistöd 2027 Redovisning av partistöd 2025 234 / 1102 Sida KOMMUNALT PARTISTÖD 2026 1(1) Ärendenummer 26/KS/165 Kommunstyrelseförvaltningen Administrativa avdelningen Kommunalt partistöd 2027 Antal mandat Arbetarpartiet Socialdemokraterna 17 mandat Centerpartiet 3 mandat Kristdemokraterna 2 mandat Liberalerna 2 mandat Miljöpartiet 1 mandat Moderaterna 8 mandat Sverigedemokraterna 9 mandat Vänsterpartiet 3 mandat Totalt antal mandat: 45 mandat Uträkning för partistöd 2027 Partistöd för 2027 utgör totalt: 1 192 000 kr 59 600 x 18 = 1 072 800kr 59 600 x 2= 119 200kr Fördelning per parti 1 072 800/45 = 23 840 kr per mandat 119 200/8 = 14 900 kr grundstöd till partiet Arbetarpartiet Socialdemokraterna 17 x 23 840 + 14 900 = 420 180 kr Centerpartiet 3 x 23 840 + 14 900 = 86 420 kr Kristdemokraterna 2 x 23 840 + 14 900 = 62 580 kr Liberalerna 2 x 23 840 + 14 900 = 62 580 kr Miljöpartiet 1 x 23 840 + 14 900 = 38 740 kr Moderaterna 8 x 23 840 + 14 900 = 205 620 kr Sverigedemokraterna 9 x 23 840 + 14 900 = 229 460 kr Vänsterpartiet 3 x 23 840 + 14 900 = 86 420 kr 235 / 1102 Sida Blankett 1(1) Datum mars 29, 2026 Kommunstyrelseförvaltningen Lämnas in senast den 30 juni 2026 Redovisning av kommunalt partistöd för år 2025 Partinamn: Centerpartiet Adress: Hällebo 176, 697 91 Pålsboda Telefonnummer: 0703244056 E-postadress: gosta@skogsenergi.eu Redovisningsperiod: 2025 Namn partiets Gösta Hedlund granskare: Nedan beskrivs på vilket sätt partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisa hur stödet har fördelats mellan de olika aktiviteterna/ utbildningar/konferenser eller dylikt som ägt rum. Beskriv på vilket sätt era insatser har kunnat stärka partiets ställning i den kommunala demokratin och motivera varför ni valde just de insatserna. Om du behöver mer utrymme för din redovisning, bifoga ett separat dokument. Från kommunen erhållet partistöd: 112 780 Avgår: Till partidistriktet, serviceavgift, mm. 48 951 Rese- och kostnadsersättning 12 741 Information 41 508 Kurser 9 580 Insatserna har bidragit till att stärka den kommunala demokratin genom att våra förtroendevalda fått bättre kunskaper i hur arbetet i kommunens verksamhet fungerar. Kontakter med kommunens medborgare har förbättrats genom att partiet har haft ekonomiska resurser till utbyte av kommunal information mellan kommunmedborgare och partiets förtroendevalda. Hemsida E-post Organisationsnr Hallsbergs kommun www.hallsberg.se kommun@hallsberg.se 212000-1926 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 694 80 Hallsberg Västra Storgatan 14 0582-68 50 00 577-3338 236 / 1102 bd HALLSBERGS Blankett KOMMUN Datum april 10, 2026 Kommunstyrelseförvaltningen Lämnas in senastden 30juni 2026 Redovisning av kommunalt partistöd för år 2025 IKristdemkraterna Partinamn: Hallsberg Adress: Per Larsgatan 11 Telefonnummer: 0730557252 E-postadress: | martin.petterssonQQkristdemokraterna.se Redovisningsperiod: 2025 Namn partiets Martin Pettersson granskare: Nedan beskrivs påvilket sätt partistödet använts för attstärka partiets ställningi den kommunala demokratin. Redovisa hur stödet harfördelats mellan de olika aktiviteterna/ utbildningar/konferenserellerdyliktsom ägt rum. Beskriv på vilket sätt era insatser harkunnat stärka partiets ställning i den kommunala demokratin och motivera varför ni valde just de insatserna. Om du behövermerutrymmefördin redovisning, bifoga ettseparat dokument. Partistödetharunder detgångna året använts föratt stärkavår närvaro och kompetens inom den kommunala demokratin genom en balanserad fördelning mellan utbildning, medborgardialogoch information. Merparten av medlen har lagts på kompetensutvecklingförvåra förtroendevalda i form av juridiska och retoriska kurser, medan resterande delar harfinansieratöppna konferenser och produktion av informationsmaterial.Dessa insatser har stärktvårställninggenom attvåra företrädare nu kan agera mer professionellt och sakligt i nämnder och fullmäktige, samtidigtsom de publika mötena harskapat en närmare kontakt med kommuninvånarna. Vi valde att prioritera just dessa områden eftersom vi anseratt en stark lokal demokrati kräver både kunniga politikeroch en levande dialog med medborgarna, vilket i slutändan säkerställerattvi kan företräda väljarna på bästa möjliga sätt. Hemsida E-post Organisationsnr Hallsbergskommun www.hallsberg.se kommun&hallsberg.se 212000-1926 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 69480Hallsberg VästraStorgatan 14 0582-685000 577-3338 237 / 1102 Sida Blankett 1(1) Datum Kommunstyrelseförvaltningen Lämnas in senast den 30 juni 2026 Redovisning av kommunalt partistöd för år 2025 Partinamn: Miljöpartiet de gröna i Hallsberg Adress: L. Strandberg, Nämndv 3, 71572 St Mellösa Telefonnummer: 0765514003 E-postadress: lea.stranberg@mp.se Redovisningsperiod: 250101-251231 Namn partiets Lea Stranberg granskare: Nedan beskrivs på vilket sätt partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisa hur stödet har fördelats mellan de olika aktiviteterna/ utbildningar/konferenser eller dylikt som ägt rum. Beskriv på vilket sätt era insatser har kunnat stärka partiets ställning i den kommunala demokratin och motivera varför ni valde just de insatserna. Om du behöver mer utrymme för din redovisning, bifoga ett separat dokument. Se bilaga för beskrivning av 2025 års verksamhet Partistöd 2025: 38 220 kr Föreningsarbete/aktiviteter: 23 164 kr Hemsida E-post Organisationsnr Hallsbergs kommun www.hallsberg.se kommun@hallsberg.se 212000-1926 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 694 80 Hallsberg Västra Storgatan 14 0582-68 50 00 577-3338 238 / 1102 Bilaga till Redovisning av partistöd 2026 Från Miljöpartiet de gröna i Hallsberg Miljöpartiet de Gröna har stärkt partiets ställning i Hallsbergs kommunala demokrati genom: I början av 2025 gjordes en större satsning i delar av kommunen för att nå människor som är intresserade av grön politik och presumtiva väljare. Denna satsning möjliggjorde samtal om Hallsbergs kommun och de frågor som vi driver för att göra Hallsberg till en bra plats att leva på. Givande möte med pensionärsorganisation. Där viktigt samtal om förutsättningarna för att leva ett värdigt och gott liv som äldre ägde rum och vi kunde ta med oss förslag och idéer. Arbetet i nämnderna har under året gett fortsatt kunskap om hur kommunens verksamhet fungerar och gett möjlighet att påverka och komma med frågor och förslag. Genom annonsering i lokalpressen och vår Facebooksida visat att vi finns och vad Miljöpartiet står för. Detta har lett till givande samtal per telefon, möten, mejl mm. Medel till partiorganisationen Vi har avsatt medel från partistödet till valåret 2026. Därutöver har Miljöpartiet de Gröna under 2025 arbetat med ordinarie förenings- och studiecirkelarbete. Partistöd 2025: 38 220 kr Föreningsarbete/aktiviteter: 23 164 kr 239 / 1102 Sida Blankett 1(1) Datum maj 8, 2026 Kommunstyrelseförvaltningen Lämnas in senast den 30 juni 2026 Redovisning av kommunalt partistöd för år 2025 Partinamn: Liberalerna Hallsberg Adress: c/o Persson Alle'gatan 18, 694 31 Hallsberg Telefonnummer: 070-575 61 33 E-postadress: 058214854@telia.com Redovisningsperiod: 2025 Namn partiets Jaana Storsveden granskare: Nedan beskrivs på vilket sätt partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisa hur stödet har fördelats mellan de olika aktiviteterna/ utbildningar/konferenser eller dylikt som ägt rum. Beskriv på vilket sätt era insatser har kunnat stärka partiets ställning i den kommunala demokratin och motivera varför ni valde just de insatserna. Om du behöver mer utrymme för din redovisning, bifoga ett separat dokument. Lokalhyra 4315:- Förbrukningsmaterial 33:- Annonsering 3407:- Utställning och mässor 450:- Representation,avdragsgill 3105:- Postbefordran 3331:- Möteskostnader 3923:- Redovisningstjänster 2353:- Bankkostnader 1200:- Länsförbundet 10000:- Övriga externa koatnader avdragsgilla 5282:- Summa: 37 399:- Samtliga kostnader uppkomna för att kunna vara en aktiv del av av det samarbete som formades efter förra valet 2022, kallat "Vår framtid". Liberalerna har genom möten, deltagande i samarbete med vårt länsförbund och mycket annat kunnat bidraga till att fortsätta utveckla vår kommun. Hemsida E-post Organisationsnr Hallsbergs kommun www.hallsberg.se kommun@hallsberg.se 212000-1926 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 694 80 Hallsberg Västra Storgatan 14 0582-68 50 00 577-3338 240 / 1102 241 / 1102 Sida Blankett 1(1) Datum Kommunstyrelseförvaltningen Lämnas in senast den 30 juni 2026 Redovisning av kommunalt partistöd för år 2025 Partinamn: Hallsbergs arbetarekommun Adress: Västra storgatan 11, 69431 Hallsberg Telefonnummer: 0760 227833 E-postadress: hallsberg@socialdemokraterna.se Redovisningsperiod: 250101 251231 Namn partiets Siw Lunander granskare: Nedan beskrivs på vilket sätt partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisa hur stödet har fördelats mellan de olika aktiviteterna/ utbildningar/konferenser eller dylikt som ägt rum. Beskriv på vilket sätt era insatser har kunnat stärka partiets ställning i den kommunala demokratin och motivera varför ni valde just de insatserna. Om du behöver mer utrymme för din redovisning, bifoga ett separat dokument. Redovisning av hur partistödet använts under 2025 Se bilaga Hemsida E-post Organisationsnr Hallsbergs kommun www.hallsberg.se kommun@hallsberg.se 212000-1926 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 694 80 Hallsberg Västra Storgatan 14 0582-68 50 00 577-3338 242 / 1102 Redovisning av hur partistödet använts under 2025 Partistöd 414 540 kr Kostnader Inköp varor 3000 kr Möten förtäring 14300 kr Möten hyror 4500 kr Hyra kontorslokaler 53300 kr Tillstånd, arkivkostnader 7600 kr Förbrukningsinventarier 12600 kr Förbrukningsmaterial 4700 kr Annonsering 17000 kr PR reklam 6700 kr Trycksaker 19000 kr Telefon 2000 kr Data 15700 kr Porto 9900 kr Försäkringar 2900 kr Förvaltningskostnader 2200 kr Arvoden 13900 kr Bilersättning 6500 kr Skatt och arb.giv.avgift 19400 kr Utbildning 1500 kr Vi har valt att stärka partiet ställning i den kommunala demokratin, genom att sprida Socialdemokraternas demokratiska värderingar via informationsmaterial som vi både delat personligen och också med postbefordran. Det har anordnats öppna möten på samtliga tätorter i kommun, där har de lokal S-föreningarna tagit ett stort ansvar. Ersättning har också använts för reseersättningar och arvodering av personal som utfört administrativa tjänster. De medel som inte förbrukats sparas till år 2026 som är ett valår. 243 / 1102 Redovisning kommunalt partistöd för år 2025 av Partinamn: Vänsterpartiet Adress: Fredsgatan 9B 69435 Hallsberg HALLSBERGS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Telefonnummer: 0582-670540 E-postadress: tryggve.thyressonQhallsberg.se> 2026 -06- 26 Redovisningsperiod: 20240101-20241231 Namn partiets granskare: Lars-Åke Zettergren ANKOM Erhållet partistöd 2025 är 61170 kr. Av det har 25575 kr avsatts till kommande val. Resterande summa av partistödet har använts för att stärka Vänsterpartiets ställning i den kommunala demokratin och för att via utåtriktade aktiviteter och parlamentariskt arbete i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser driva en politisk verksamhet med anknytning till Hallsbergs kommun. Min bedömning efter granskning av föreningens verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse är att erhållet partistöd har använts enligt reglerna för kommunalt partistöd. Av partiet utsedd granskare Namn: Lars-Åke Zettergren Adress: Lärkvägen 5 69460 Åsbro Telefonnummer: 072-572 6670 E-postadress: lars.ake.zettergren42(Ogmail 244 / 1102 HALLSBERGS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen För Tryggve Avsatt Bankkostnader Tele Kampanjmaterial Prenummerationer Medlemsvård, Administration Hyra Utbildning har v I årt Vi Vänsterpartiet Redovisning har vi styrelsen, gen till använt arbete 2025 Thyresson, kommande och att erhållit stödet Rambotorp, fika och deltagande stärka detta och och ersättning til kassör val den av i medlemsavgifter liknande i 2606118 i lokala kommunalt Hallsberg partiaktiviteter kommunalt för webtjänster demokratin partistöd: mm partistöd 2025 25575 21224 61170 1699 2430 2500 5850 588 886 418 kro kronor r 245 / 1102 IAdmincontrol List of Signatures Page in 2026-06-30 Partistödsredovisning Sverigedemokraterna Hallsberg.pdf - Name Method Signed at KARL MIKAEL PATRIK NYSTRÖM BANKID 2026-06-30 15:15 GMT+02 Thisfileissealedwithadigitalsignature. Thesealisaguaranteefortheauthenticityofthedocument, Externalreference: 2E558E4AFAC74B5782B8A353669DA65A 246 / 1102 Y ASTYTTS Blankett Datum Kommunstyrelseförvaltningen juni 30, 2026 Lämnasin senast den 30 juni 2026 Redovisning av kommunalt partistöd för år 2025 ISverigedemokraterna Partinarmn: Adress: [Dalhemsvägen 8, 691 42 Karlskoga Telefonnummer: 070-510 91 31 E-postadress: patrik. nystromQQsd.se Redovisningsperiod: 2025-01-01 2025-12-31 - Namn partiets Patrik Nyström granskare: i Nedan beskrivspåvilketsättpartistödetanväntsföratt stärkapartietsställning i den kommunala demokratin. Redovisa hurstödet harfördelats mellan deolika aktiviteterna/ utbildningar/konferenserellerdylikt som ägtrum. Beskriv påvilketsätt era insatserharkunnat stärka partietsställningi den kommunala demokratin och motiveravarför ni valdejustde insatserna. Om du behövermerutrymmefördin redovisning, bifoga ettseparat dokument. Se bifogatdokumentfördetaljerad redovisningav hurpartistödet haranväntsförår2025 och hur det harbidragittillvårt arbete med attstärka den lokala demokratin. emsica E-post Organisationsnr Hailsbergskommun www.hallsberg.se kommun&hallsberg.se 212000-1926 Postadress Sesoxsadress Telefon Barsgiro 69480Hallsberg VästraStorgatan14 0582-6850OD 5727-3338 Thisfileissealedwithadigitalsignature. Thesealisaguaranteefortheauthenticity ofthedocument. DocumentID: 2E5S8E4AFAC74B5782B8A353669DA65A 247 / 1102 Sberi edernokraterna Hallsbergskommun För verksamhetsåret 2025 Underden berördaperiodenharpartieterhållitkommunaltpartistödom249 900kronor.Dessa,tillsammansmed tidigare sparade medel om 117 048,62 kroror har på olika sätt fördelats ellersparats under året. Vi har även haften intäkt kallad ”Medlemsåterbäring”på3250kronor. Därpartiet'okaltfårtadelavmedtemsintäkterafrånmedlemmarnaiHallsberg. Fördelning av pengarna 155749,90kronorharsparatsundaninförvalrörelsen2026samtförattbetalahyran avpartiloka'er,somdrogsijanuari2026. Partilokalenfyllerflerasyften. bland annatsommötesplatsförinternamöten.föreläsningssaloch möjlighetförinvånareatt täffa partiets företrädare. Partlokaler arvärds även som konter och lagerlokal, samt som passiv reklam för partiet via skyltfönstret. 49975kronorharbetalatstillpartiorganisationenförtillhandahållandeavdigitalasystem,blandannatlokalhemsida,partimejl, medlemsportal, digital utbildningsportal och övriga stödtjänster, utöver fondering inför kommande gemensam valrörelse under2026. 15 880 kronor har använts för medlemsaktiviteter, bland annat årsmöte, bowlingkväll, medlemsfika, öppet hus och terminsavslutandemiddagfördenparlamentariskagruppenpåHotellStinsen. 13975,55kronorharlagtsförinköpavprofilprodukterochtryckningavlokalaflygblad. 13361 kronori samlad pott har lagts på löpande driftkostnaderförpartitokalens el ochförsäkring. Samt vårt ekonomiska redovisningsprogramochförbankkostnader,Dessafinnssärredovisadeidenbifogade resultatrapporten. 3625kronorladespåenlokalannonsering. Därvårloggasyntespånågraavkundavdelarnaienlokalmatbutik. Hurvistärktden lokala demokratin Partilokalen,somiår :nteliggermedidennaredovisningpågrundavförsenadinbetalning,ärvårviktigasteinvesteringenför attstärkadenlokalademokratin.geromtydligpermanentnärvarodärinvånare.kommunanställda,besökareochmedlemmar harmöjlighetattträffas. Härskeråterkommandemötenmedkommuninvånareochlokatenharblivitenfristadförmångaatt ilugnochrokunnafådiskuteraolikasamhällsproblemeterhändelsermansjälvvaritmedom.Detärviadetarbetssättetsom viåterkommandefårredapåmissförhållandenochävenolikatokataönskemål.Dettabrukarkunnaresulteraipolitiskaförslag irämnderochtillkommunfullmäktige.Detharävenvidnågratillfätenunderåretnyttjatsförutfrågningaravdestyrandeeller tillattfördjupavårgranskningavdestyrandepartiernasarbete. Ett återkommarideberömfrånmedborgarnaärjustattde kännersighördaoch att partietärvilligt attageraiolikafrågor, ävenom personerna intealltidsjälva ärmedlemmari vårt parti. Det stärkerdämned bådeengagemanget i samhälletoch tilltron till demokratin både lokaltoch generellt, Vi trorpå detta som ett viktigt verktyg atterbjuda en form av inofficielldirektdemokrati, där vårt parti ärvilliga att agera som ett tillgängligtverktygförmedborgarnaattföraderastalan,ävenmellanvalen. Iövrigtfortgårarbetet med atthaenaktivföreningsomlockarflermedlemmarsåattfleravkommunens invånareharen ingångviaossattaktiverasigpolitiskt ikommunen,Samtfortsattafördjupadeutbildningardärvihelatidenarbetarförgod grundkompetensgällandehurdemokratioch politikfungeraripraktiken, samtidigtsomvimerochmergårvidareiniolika spetskompetensområden ochävenförberederossinförvalet2026. Önskas merdetaljeradinfo kring någon av posterna, svar på uppkomna frågoreller bokning avfysiskt möte, så kan man kontaktaossviamejlpå:hallsbergösd.se. SverigedemokraternaHalisberg Orge”isat orsnumimer: 802462-3715 ÖstraStorgatan2, 49431Hallsberg Thisfileissealedwithadigitalsignature. Thesealisaguaranteefortheauthenticity ofthedocument. DocumentID 2E558E4AFAC74B5782BBA353669DAG65A 248 / 1102 Resultatrapport SVERGIGEDEMOKRATERNAHALLSBERG 802462-3715 Sida 1 (1) Vald period: Helaräkenskapsåret Utskriven:2026-02-26 08:21:06 Räkenskapsår:2025-01-01 2025-12-31 - Senastever.nr:A35, M3 Rörelsensintäkteroch lagerförändring Övriga rörelseintäkter 3900 Medlemsåterbäring 3250,00 3987 Partistöd 249900,00 S:aÖvriga rörelseintäkter 253 150,00 S:aRörelsens intäkterochlagerförändring 253 150,00 Rörelsens kostnader Råvaroroch förnödenheter 4010 Inköpmaterielochvaror -13975,55 S:aRåvarorochförnödenheter -13975,55 Bruttoresultat 239 174,45 Övrigaexternakostnader 5020 Elkostnader -4 696,00 5910 Annonsering -3625,00 6310 Företagsförsäkringar -3799,00 6541 Redovisningsprogram -3316,00 6570 Bankkostnader -1 550,00 6600 Partigemensamvalfond -49975,00 6602 Medlemsaktivtet -15880,00 S:aÖvrigaexternakostnader -82841,00 S:a Rörelsenskostnader 96816,55 Rörelseresultatföreavskrivningar 156333,45 Rörelseresultatefteravskrivningar 156333,45 Resultatförefinansiella intäkteroch kostnader 156333,45 Resultatefterfinansiellaintäkteroch kostnader 156333,45 Resultatföre bokslutsdispositioneroch skatt 156333,45 Resultatföreskatt 156333,45 Årets resultat 8999 Årets resultat -156333,45 S:aÅretsresultat +-156333,45 Beräknatresultat: 0,00 Thisfileissealedwithadigitalsignature. Thesealisaguaranteefortheauthenticity ofthedocument. DocumentID 2ESS8E4AFAC74B5S782BBA353669DAG6SA 249 / 1102 Balansrapport SVERGIGEDEMOKRATERNA HALLSBERG802462-3715 Sida 1 (1) Vald period: Hela räkenskapsåret Utskriven:2026-02-26 08:21:36 Räkenskapsår: 2025-01-01 2025-12-31 - Senastever.nr:A35, M3 Ingåendebala Ingåendesaldo Perioden Utgåendesaldo TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassaochbank 1930 Föreningskonto 117048,62 117048,62 155749,90 272 798,52 S:a Kassaoch bank 117048,62 117048,62 155749,90 272 798,52 S:a Omsättningstillgångar 117048,62 117048,62 155749,90 272 798,52 S:aTILLGÅNGAR 117D4B,562 117048,62 155749,90 272 798,52 EGETKAPITAL,AVSÄTTNINGAROCH SKULDER Egetkapital Balanseratkapitaf 2068 Överförda medelfrån fg. år -117 048.62 -117048.62 -117 048,62 $S:a Balanseratkapital -117048,62 -117048,62 -117 048,62 Åretsresuitat 2069 Åretsresultat 0,00 -156333.45 -156 333,45 S:aÅretsresultat 0,00 -156333,45 -156 333,45 S:a Egetkapital -117048,62 -117048,62 -156333,45 -273382,07 Skulder Kortfristigaskulder 2891 Personligtuttägg 0.00 0.00 583,55 583,55 S:a Kortfristigaskulder 0,00 0,00 583,55 583,55 S:aSkulder 0,00 0,00 583,55 583,55 S:a EGETKAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH -117048,62 -117048,62 155749,90 -272 798,52 SKULDER Beräknatresultat: 0,00 0,00 0,00 0,00 Thisfileissealedwithadigitalsignature. Thesealisaguaranteefortheauthenticity ofthedocument. DocumentID 2E558E4AFAC74B5782B8A353669DAG65A 250 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 98 - Skattesats 2027 Hallsbergs kommun (26/KS/187) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige ska senast i november besluta om skattesatsen. Kommunfullmäktige har dock möjlighet att så sent som i december ändra den. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2026 Gemensamma planeringsförutsättningar samt Ekonomiska ramar för 2027-2029. I förutsättningarna för de ekonomiska ramarna ingår en oförändrad skattesats på 21,55 kr per skattekrona. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa skattesatsen till 21,55 kr per skattekrona för år 2027. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa skattesatsen till 21,55 kr per skattekrona för år 2027. Beslutsunderlag • TS Skattesats 2027 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 251 / 1102 Skattesats 2027 Hallsbergs kommun § 98 26/KS/187 252 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/187 Skattesats 2027 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige ska senast i november besluta om skattesatsen. Kommunfullmäktige har dock möjlighet att så sent som i december ändra den. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2026 Gemensamma planeringsförutsättningar samt Ekonomiska ramar för 2027-2029. I förutsättningarna för de ekonomiska ramarna ingår en oförändrad skattesats på 21,55 kr per skattekrona. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa skattesatsen till 21,55 kr per skattekrona för år 2027. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef 253 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 99 - Kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun - antagande (25/KS/131) Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun har påbörjat arbetet med en ny översiktsplan. Sedan 1 december 2025 ska i alla översiktsplaner redovisa byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla utifrån kulturmiljösynpunkt samt den hänsyn som krävs för att tillvarata dess värden. För att uppfylla lagändringens krav samt få en samlad bild av kulturmiljöerna idag har Hallsbergs kommun genomfört en översyn av kulturmiljöer i kommunen. Denna har resulterat i ett nytt kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogrammet har varit på remiss under juni – augusti 2026. Totalt fem remissyttranden har inkommit. Dessa har sammanställts och bemöts i en redogörelse (se bilaga 2). Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Joanna Hagstedt föredrar ärendet. Mötet ajourneras för paus kl 09:30. Mötet återupptas kl 09:50. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun. Beslutsunderlag • TS Kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun - antagande • Hallsberg KMP_lågupplöst_20261020 • Kulturmiljöprogram_Redogörelse av under remisstiden inkomna synpunkter Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 254 / 1102 Kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun - antagande § 99 25/KS/131 255 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 3 2026-10-21 Dnr:25/KS/131 Kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun - antagande Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun har påbörjat arbetet med en ny översiktsplan. Sedan 1 december 2025 ska i alla översiktsplaner redovisa byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla utifrån kulturmiljösynpunkt samt den hänsyn som krävs för att tillvarata dess värden. För att uppfylla lagändringens krav samt få en samlad bild av kulturmiljöerna idag har Hallsbergs kommun genomfört en översyn av kulturmiljöer i kommunen. Denna har resulterat i ett nytt kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogrammet har varit på remiss under juni – augusti 2026. Totalt fem remissyttranden har inkommit. Dessa har sammanställts och bemöts i en redogörelse (se bilaga 2). Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun. Ärendet 1.1 Bakgrund Hallsbergs kommun har påbörjat arbetet med en ny kommunövergripande översiktsplan. Regeringens proposition 2024/25:169 ”Ett nytt regelverk för bygglov” trädde i kraft 1 december 2025. Lagändringen innebär att kommunen ska i översiktsplanen redovisa byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla. Vidare ska kommunens syn på vilken hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena ska framgå av översiktsplanen. För att uppfylla lagändringens krav samt få en samlad bild av kulturmiljöerna idag har Hallsbergs kommun genomfört en översyn av kulturmiljöer i kommunen. Denna har resulterat i ett nytt kulturmiljöprogram. Framtagande av kulturmiljöprogrammet har till 50 % finansierats från medel från Länsstyrelsen i Örebro län. 1.2 Syfte Kulturmiljöprogrammets syfte är att: • Utgöra ett kunskapsunderlag och fungera som stöd i kommunens arbete med översiktsplanering samt i fråga om plan-, bygglovs- och markfrågor samt övriga beslut för att säkerställa att kulturmiljöerna kan fortsätta vara en tillgång för kommunen. • Synliggöra och berätta om kommunens kulturmiljöer för invånare, besökare och fastighetsägare och lyfta fram kulturmiljön som ett allmänt intresse. • Vara ett stöd till fastighetsägare genom att tydliggöra vilka lagar som gäller för den värdefulla bebyggelsen, samt tillhandahålla råd och riktlinjer för hur bebyggelsen kan underhållas på ett varsamt och ansvarsfullt sätt för kommande generationer. 256 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 3 2026-10-21 Dnr:25/KS/131 • Bidra till att uppnå en hållbar samhällsutveckling genom att verka för att en mångfald av kulturmiljöer kan bevaras, användas och utvecklas. 1.3 Metod och process Kulturmiljöprogrammet har tagits fram av en konsultgrupp på uppdrag av Hallsbergs kommun. Arbetet har utförts under åren 2025–2026. Under framtagande av programmet har möten med Länsstyrelsen genomförts. Kommuntäckande inventeringsarbeten i syfte att identifiera Hallsbergs värdefulla kulturmiljöer har utförts under hösten 2025. Totalinventering av bebyggelsen i kommunen har dock inte genomförts. Arbetet har omfattat genomgång av befintliga kunskapsunderlag och kompletterande litteratur- och arkivstudier. Fokus har legat på att identifiera de områden som särskilt väl speglar kommunens bärande berättelser och bedöms därför vara särskilt värdefulla i plan- och bygglagens mening (PBL 8 kap. §13). Då mycket har hänt i landskapet och bebyggelsemiljöerna sedan den senaste inventeringen gjordes för 20 år sedan har avgränsningen av de tidigare utpekade miljöerna ibland reviderats och nya områden tillkommit. Metoden för värdering och urval utgår från Riksantikvarieämbetets Plattform för kulturhistorisk värdering och urval (2015). Kulturmiljöprogrammet har varit på remiss under juni – augusti 2026. Totalt fem remissyttranden har inkommit. Dessa har sammanställts och bemöts i en redogörelse (se bilaga 2). 1.4 Innehåll i kulturmiljöprogrammet Kulturmiljöprogrammet består av tre delar. Det inledande kapitlet är kommunövergripande och handlar om kulturmiljö i samhällsplaneringen. Därefter följer Del 2. Kulturhistorisk översikt som på ett övergripande sätt behandlar kommunens bärande berättelser och historik samt landskapets karaktärer och kärnvärden som behöver värnas. I det tredje kapitlet presenteras de särskilt värdefulla områden som identifierats i kommunen. Totalt har 29 miljöer inom Hallsbergs kommun pekats ut som särskilt värdefulla områden. Utpekade bebyggelsemiljöer utgör samlade miljöer eller omfattar flera delar som tillsammans formar en berättelse. Inom ett särskilt värdefullt område finns de kulturhistoriska värdena i byggnader, såväl som bebyggelsestrukturer, funktionella och visuella kopplingar och landskapselement som exempelvis alléer och murar. Landskap, bebyggd miljö och fornlämningar samverkar i olika utsträckning i de olika miljöerna. En viktig del av kulturmiljöprogrammets användbarhet är de råd och riktlinjer som tagits fram för varje utpekat område. Dessa innehåller förslag till förhållningssätt för hur miljöns värden kan förvaltas, vårdas och utvecklas utan att dess kulturhistoriska värden minskar eller försvinner vid exempelvis underhåll, renovering, om- och tillbyggnad eller nyexploatering inom området. Den så småningom laga kraftvunna översiktsplanen kommer vara vägledande i kommande lovprövning och planläggning. Kulturmiljöprogrammet utgör därmed ett viktigt underlag till denna. Hur det nu framtagna och de tidigare framtagna kulturmiljöprogrammen kommer att integreras i 257 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 3 av 3 2026-10-21 Dnr:25/KS/131 översiktsplanen avses hanteras i fortsatt arbete. Det är viktigt att påpeka att det senaste kulturmiljöprogrammet inte ersätter de tidigare underlagen utan kompletterar dem. 1.5 Fortsatt arbete Vidare är syftet att ta fram ett digitalt underlag som kan integreras i kommunens digitala översiktsplan men även fungera självständigt i kommunens GIS-databas. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltning Lena Fagerlund Joanna Hagstedt Kommundirektör Planarkitekt Bilagor 1. Kulturmiljöprogram för Hallsbergs kommun, 2026-10-21 2. Redogörelse av under remisstiden inkomna synpunkter, 2026-10-21 258 / 1102 259 / 1102 Kulturmiljöprogram Hallsbergs kommun BESTÄLLARE Hallsbergs kommun Projektledare: Joanna Hagstedt Datum 2026.10.16 Antagen Kommunfullmäktige 2026.xx.xx KONSULTER © WSP Samhällsbyggnad WSP Sverige 117 60 Stambanegatan 17 - Marievik Org.nr: 556057-4880 www.wsp.com Projektgrupp Lára Heimisdóttir, bebyggelseantikvarie (uppdragsansvarig) Rikard Lindhe, bebyggelseantikvarie Hugo Nyman, bebyggelseantikvarie Tove Stjärna, arkeolog på Arkea kulturmiljö Helena Wärnhjelm, bebyggelseantikvarie (granskare) Kontakt: lara.heimisdottir@wsp.com Fotografier: WSP om inte annat anges Ortofoton: © Lantmäteriet Geodatasamverkan 260 / 1102 Innehåll Inledning 6 Del 3. Särskilt värdefulla områden 67 Övergripande om särskilt värdefulla områden 68 Del 1. Kulturmiljö i samhällsplaneringen 11 Socknarna i Hallsberg 70 Nationella mål och riktlinjer 12 Hallsbergs socken 72 Lagstiftning om kulturmiljö 18 Bo socken 166 Nationellt skyddade miljöer och byggnader 30 Sköllersta socken 224 Uppfylla lagstiftningens krav 34 Svennevads socken 294 Del 2. Kulturhistorisk översikt 41 Viby socken 364 Hallsbergs historia 43 Referenser 431 Om kulturlandskapet i Hallsberg 56 Hallsbergs bärande berättelser 60 Övergripande råd & förhållningssätt 62 261 / 1102 262 / 1102 Förord Hallsbergs kommun har ett varierande kulturlandskap med historisk Ansvaret för bevarande och vård kulturmiljöer delas av enskilda djup som sträcker sig från forntid fram tills idag. De bärande kommuninvånare, fastighetsägare, hembygdsföreningar samt berättelserna är jordbruket, kyrkan, bruken och industrin, de stora de förtroendevalda och tjänstepersoner som ansvarar för såväl gårdarna samt järnvägen. förvaltning, byggande och deltagande i samhällsplaneringsprocessen. Förtroendevalda och tjänstepersoner har utöver det ett viktigt ansvar i I samband med ändringar i plan- och bygglagen som trädde i beslut om detaljplaner och i lovärenden. kraft 1 december 2025 har kommunerna fått ett nytt krav på att i översiktsplanen redovisa byggnadsverk, allmänna platser och Kulturmiljöprogrammet har tagits fram av en konsultgrupp bestående bebyggelseområden som är särskilt värdefulla. av bebyggelseantikvarier och arkeologer från företaget WSP på uppdrag av Hallsbergs kommun. Arbetet har utförts under åren 2025– Med anledning av detta har Hallsbergs kommun initierat en översyn av 2026. Kommuntäckande inventeringsarbeten i syfte att identifiera kulturmiljöer. Hallsbergs värdefulla kulturmiljöer har utförts under hösten 2025. Arbetet har omfattat genomgång av befintliga kunskapsunderlag och Programmet ska utgöra ett underlag i kommunens översiktsplanearbete kompletterande litteratur- och arkivstudier. samt fungera som ett stöd i plan- och lovärenden så att kulturmiljöerna kan fortsätta vara en tillgång för kommunen. Programmet ska därutöver Kulturmiljöprogrammet har varit på remiss under juni – augusti 2026. fungera som ett kommunikativt och intresseväckande material för Hallsbergs kommun är tacksam för alla värdefulla diskussioner samt kommuninvånare och andra som vistas i Hallsbergs kulturhistoriska inkomna synpunkter som har utvecklat underlaget efter samråd. miljöer. Därigenom ska kulturmiljöprogrammet bidra till att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Tillsammans ansvarar vi för våra kulturmiljöer! Kommunstyrelsens ordförande Magnus Andersson Kommunchef Lena Fagerlund 263 / 1102 Inledning Bakgrund Metod och genomförande Kulturmiljöprogrammet för Hallsbergs kommun är framtaget parallellt Kulturmiljöprogrammet har tagits fram av en konsultgrupp bestående med kommunens arbete med att ta fram en ny översiktsplan. I samband av bebyggelseantikvarier och arkeologer från WSP på uppdrag av med ändringar i plan- och bygglagen som trädde i kraft 1 december Hallsbergs kommun. Arbetet har utförts under åren 2025–2026. 2025 har kommunerna fått ett nytt krav på att i översiktsplanen Kommuntäckande inventeringsarbeten i syfte att identifiera Hallsbergs redovisa byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden värdefulla kulturmiljöer har utförts under hösten 2025. Arbetet som är särskilt värdefulla. Programmet ska vara ett stöd i att ta till har omfattat genomgång av befintliga kunskapsunderlag och vara dessa kulturvärden. Utgångspunkten för arbetet är de nationella kompletterande litteratur- och arkivstudier. Inventeringen av värdefulla kulturmiljömålen och det statliga miljökvalitetsmålet för en god områden tar utgångspunkt i Värdefulla bebyggelsemiljöer i Hallsbergs bebyggd miljö samt gestaltad livsmiljö. Programmet ska bidra till kommun och Värdefulla bebyggelsemiljöer i Hallsbergs tätort, framtagna att uppnå en hållbar samhällsutveckling genom att verka för att en av Hallsbergs kommun och Örebros läns museum under åren 2004 och mångfald av kulturmiljöer kan bevaras, användas och utvecklas. 2005. Programmet tar även utgångspunkt i Hallsbergs tre riksintressen Länsstyrelsen i Örebro har medverkat och delfinansierat programmet. för kulturmiljövården: Bo-området [T9], Drumlinområdet [T10] och Tarsta [T11]. Syfte Syftet är att aktualisera och komplettera befintliga kunskapsunderlag I Hallsbergs kulturmiljöprogram har avgränsningen av de tidigare avseende kommunens kulturmiljöer. Kulturmiljöprogrammet omfattar utpekade miljöerna ibland reviderats och nya områden tillkommit. hela Hallsbergs kommun och ska ge en övergripande bild av Områdenas geografiska avgränsning har gjorts med hänsyn till kommunens särskilt värdefulla kulturmiljöer. Programmet ska utgöra landskapets bärande strukturer, markanvändning och bebyggelsens ett underlag i kommunens översiktsplanearbete och fungera som karaktär. Mycket har hänt i landskapet och bebyggelsemiljöerna sedan ett stöd i plan-, bygglovs- och markfrågor så att kulturmiljöerna kan den senaste inventeringen gjordes för 20 år sedan. Därför har vissa fortsätta vara en tillgång för kommunen. Programmet ska därutöver miljöer utgått och nya tillkommit. I Hallsbergs kulturmiljöprogram fungera som ett kommunikativt och intresseväckande material för pekas ut de områden som bedöms vara särskilt värdefulla att de kommuninvånare och andra som vistas i Hallsbergs kulturhistoriska motsvarar plan- och bygglagens begrepp om särskilt värdefullt miljöer. Därigenom ska kulturmiljöprogrammet bidra till att uppnå en bebyggelseområde (PBL 8 kap. §13). I de äldre underlagen finns hållbar samhällsutveckling. beskrivningar som kan i flera fall användas som kunskapsunderlag. 6 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 264 / 1102 Värdering och urval Programmets innhåll och upplägg Metoden för värdering och urval utgår från Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöprogrammet består av tre delar. Det inledande Plattform för kulturhistorisk värdering och urval (2015). Som en del i kapitlet är kommunövergripande och handlar om kulturmiljö i värderingen ingår att avgränsa vilka kulturhistoriska sammanhang och samhällsplaneringen. Därefter följer Del 2. Kulturhistorisk översikt som berättelser en miljö representerar, hur väl det går att utläsa berättelsen på ett övergripande sätt behandlar kommunens bärande berättelser samt hur väl miljön ger en hel och fullständig bild av berättelsen. och historik, från forntid till modern tid, landskapets karaktärer och Värderingen visar på vilka karaktärsdrag, egenskaper, uttryck och kärnvärden som behöver värnas. I det tredje kapitlet presenteras de särarter som är nödvändiga för landskapets läsbarhet och möjlighet särskilt värdefulla områden som identifierats i kommunen. Kapitlet att förmedla berättelsen. Bedömningen utgår även från aspekter som utgörs av fem delar som utgår från kommunens fem socknar. helhet, relevans, bevarandegrad och sällsynthet. Indelningen har gjorts utifrån Hallsbergs kommuns sockenindelning som utgör grunden till dagens kommuner. Socknarna är viktiga för Inom ett särskilt värdefullt område finns de kulturhistoriska värdena i förståelsen av de tidiga strukturerna och förhållandena som format byggnader, såväl som bebyggelsestrukturer, funktionella och visuella tidiga centrum och utvecklingen fram till våra dagar. I verkligheten har kopplingar och landskapselement som exempelvis alléer och murar. bebyggelseutvecklingen i socknarna skett parallellt och det finns många Inom en utpekad miljö kan det därför också finnas inslag som inte beröringspunkter mellan dem. besitter höga kulturhistoriska värden. På samma sätt kan det finnas enstaka byggnader eller anläggningar med höga kulturhistoriska värden utanför ett utpekat område då de utgör enskilda byggnader och inte ingår i en helhetsmiljö. Centrala Hallsberg, bild tagen från Samzeliibron. 265 / 1102 Kulturmiljöer att vårda och utveckla Kulturmiljö och hållbar utveckling Vad är kulturmiljö? Hållbar utveckling handlar bland annat om att förvalta befintliga Begreppet kulturmiljö används om all den miljö som genom tiderna resurser. Att ta hand om kulturmiljön och de värden som finns i de redan har formats av människor och kan omfatta allt från enskilda platser byggda miljöerna omkring oss är att ägna sig åt resurshushållning. och byggnader till större landskapsutsnitt. Kulturmiljöerna berättar Kulturmiljöer kan tillföra både miljömässiga, ekonomiska, sociala samhällets historia, ger en kontinuitet i vardagen och en djupare och kulturella värden till en plats och bidrar därigenom till en hållbar förståelse för människors sätt att leva och verka under olika tider. samhällsutveckling. Kulturmiljöarbetet handlar om att bevara, förvalta, Kulturmiljön omfattar inte bara fysiska miljöer utan även immateriella vårda och utveckla. företeelser såsom traditioner, seder och bruk. Särskilt värdefulla kulturmiljöer Kulturmiljö – en resurs för kommunen Området som idag utgör Hallsbergs kommun har varit bosatt sedan Totalt har 29 miljöer inom Hallsbergs kommun pekats ut som särskilt stenåldern vilket återspeglas i kommunens fornlämningar som är värdefulla områden i plan- och bygglagens mening. spridda över hela kommunens yta. Kulturlandskapet har en stor variation från bond- och kyrkbyar, järnvägssamhällen, herrgårdar Landskap, bebyggd miljö och fornlämningar samverkar i olika och brukssamhällen. Kulturmiljöerna bidrar till att stärka kommunens utsträckning i de olika miljöerna. Kulturmiljöprogrammet pekar ut attraktivitet som både boendemiljö och besöksmål. De är också bebyggelsemiljöer när dessa utgör samlade miljöer eller omfattar en förutsättning för de företag som har sin försörjning inom flera delar som tillsammans formar en berättelse. Programmet ska inte besöksnäringen. betraktas som en totalinventering av bebyggelsen i kommunen, utan som områden som särskilt väl speglar kommunens bärande berättelser Vår gemensamma kulturmiljö är en ändlig resurs som behöver bevaras och bedöms därför vara särskilt värdefulla i plan- och bygglagens för framtiden. Med kulturmiljön som grund kan goda förutsättningar för mening. kommunens fortsatta utveckling och attraktivitet skapas. Kulturmiljövård handlar om respekt för det som varit, men också om möjligheten för En viktig del av kulturmiljöprogrammets användbarhet är de råd och kommande generationer att förstå sin samtid genom att kunna göra riktlinjer som tagits fram för varje utpekat område. Dessa innehåller kopplingar bakåt i tiden. förslag till förhållningssätt för hur miljöns värden kan förvaltas, vårdas och utvecklas utan att dess kulturhistoriska värden minskar eller försvinner vid exempelvis underhåll, renovering, om- och tillbyggnad eller nyexploatering inom området. 8 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 266 / 1102 Sammanfattningsvis ska kulturmiljöprogrammet: • Utgöra ett kunskapsunderlag för beslut i frågor som berör kommunens värdefulla kulturmiljöer. • Fungera som stöd i kommunens arbete med översiktsplanering samt i fråga om plan-, bygglovs- och markfrågor för att säkerställa att kulturmiljöerna kan fortsätta vara en tillgång för kommunen. • Synliggöra och berätta om kommunens kulturmiljöer för invånare, besökare och fastighetsägare och lyfta fram kulturmiljön som ett allmänt intresse. • Vara ett stöd till fastighetsägare genom att tydliggöra vilka lagar som gäller för den värdefulla bebyggelsen, samt tillhandahålla råd och riktlinjer för hur bebyggelsen kan underhållas på ett varsamt och ansvarsfullt sätt för kommande generationer. • Bidra till att uppnå en hållbar samhällsutveckling genom att verka för att en mångfald av kulturmiljöer kan bevaras, användas och utvecklas. KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 267 / 1102 Del 1. Kulturmiljö i samhällsplaneringen Bild till höger: böljande odlingslandskap i Ullavi. 10 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 268 / 1102 Del 1. Kulturmiljö i samhällsplaneringen KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 269 / 1102 Nationella mål och riktlinjer Sveriges miljömål Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska Det finns 16 miljömål i Sverige beslutade av riksdagen, vilka utgör den skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt gemensamma plattformen för arbetet med vår miljö. Flera av dessa kulturmiljövärden och sociala värden värnas. miljömål berör Hallsbergs kommun. I det här avsnittet presenteras de fyra mål som har bäring på kulturmiljön. Följande beskrivningar är riksdagens definition av miljömålen. Nationella kulturmiljömålen God bebyggd miljö I propositionen ”Kulturmiljöns mångfald” (prop. 2012/13:96) presenteras Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och bland annat de nationella mål som tagits fram för arbetet med hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. kulturmiljön i Sverige. Målen är framtagna för att styra arbetet för statliga Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och aktörer samt inspirera och vägleda kommuner och regioner. Enligt de anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt nationella kulturmiljömålen ska det statliga kulturmiljöarbetet främja: och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den och ta ansvar för kulturmiljön. biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som Levande sjöar och vattendrag gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. 12 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 270 / 1102 Bilder som illustrerar de fyra mål som har bäring på kulturmiljön, bilder från Sveriges miljömål.se KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 271 / 1102 Nationellt mål för arkitektur, form och design Ny inriktning för arkitekturpolitiken 2026 Arkitektur-, form- och designpolitiken baseras på begreppet gestaltad Den 8 april 2026 presenterade regeringen en ny inriktning för livsmiljö, vilket omfattar bland annat arkitektur, form, design, konst och arkitekturpolitiken gestaltad livsmiljö. Skrivelsen innebär ingen ny politik, kulturarv. Riksdagen antog år 2018 följande mål och delpreciseringar för men tydliggör prioriteringar som ger befintliga bebyggelsemiljöer och politikområdet genom propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” (prop. kulturvärden en mer framträdande roll i samhällsplaneringen. 2017/18:110): Regeringens skrivelse Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre för arkitektur, form och design bygger vidare på den arkitekturpolitik segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla som riksdagen beslutade om 2018. Den ersätter inte det tidigare målet, ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma men klargör vad som behöver prioriteras för att politiken ska få större miljön. genomslag i praktiken. Fokus ligger på att: Det ska uppnås genom att: • ta till vara befintliga bebyggelsevärden • stärka samverkan mellan aktörer • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska • öka kunskapen och vägledningen i samhällsbyggnadsprocesser. överväganden Skrivelsens betoning av befintliga värden, regeringen lyfter särskilt • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids vikten av att peka ut lokala och regionala kulturvärden och behovet av bättre vägledning, knyter därmed direkt an till de nya kraven i PBL och • det offentliga agerar förebildligt de utmaningar kommunerna möter i planering och bygglovsprövning. I båda fallen handlar det om att skapa bättre förutsättningar för • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och att kulturvärden ska kunna hanteras inkluderande och långsiktigt i utvecklas samhällsbyggnadsprocesserna. • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt. 14 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 272 / 1102 Så påverkar inriktningen kommunernas planering: Regeringens förtydligade inriktning för gestaltad livsmiljö innebär inga nya lagkrav, men klargör statens syn på vilka frågor som bör prioriteras i samhällsbyggandet. Det är relevant för både kommunal planering och länsstyrelsens tillsyn och samordning. I praktiken innebär detta att: • Befintliga kulturmiljövärden ska ges större tyngd i planering och byggande. Äldre bebyggelse, kulturhistoriska sammanhang och redan byggda miljöer lyfts tydligare fram som resurser i utvecklingen av attraktiva och hållbara platser. • Kulturmiljö ses som en del av platsutveckling. Kulturmiljö och historiska värden kopplas närmare till frågor om identitet, attraktivitet, trygghet och långsiktig hållbarhet – inte enbart till bevarande. • Större behov av kunskap och vägledning. För att hantera befintliga miljöers värden pekar regeringen på behovet av bättre stöd i samhällsbyggnadsprocesser, där flera intressen vägs samman. • Samverkan mellan aktörer är avgörande. Genomslag för gestaltad livsmiljö förutsätter samarbete mellan kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter och andra aktörer i både planering, genomförande och förvaltning. • Befintliga arbetssätt får ett tydligare politiskt stöd. Den nya inriktningen bekräftar betydelsen av att arbeta med kulturmiljö tidigt och integrerat i samhällsbyggandet, inom ramen för gällande lagstiftning och ansvar. Källa: Riksantikvarieämbetet KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 273 / 1102 Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen har ratificerats av Sverige och trädde i kraft år 2011. I landskapskonventionen definieras landskap som ”ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.” Genom att ratificera landskapskonventionen åtar Sverige att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska: • erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen • öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter • främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt • utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa • utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet. 16 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 274 / 1102 KULTURMILJÖPROGRAM FÖR HALLSBERGS KOMMUN 275 / 1102 Lagstiftning om kulturmiljö Kulturmiljön skyddas av flera lagstiftningar. De viktigaste lagskydden är KULTURMILJÖ I PBL KAP. 8 miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL) och kulturmiljölagen (KML). Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras Förbud mot förvanskning – 8 kap. 13 § värden och därför behöver kommunerna även tillgodose riksintressets En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, värden i sin planläggning. miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Plan- och bygglagen (PBL) Första stycket ska också tillämpas på: 1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av Plan- och bygglagen reglerar planläggning och frågor gällande bygglov. krav på bygglov, Lagen ställer krav på fastighetsägaren att underhålla sin fastighet och 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en att visa varsamhet och hänsyn till värdefulla kulturvärden på platsen. detaljplan eller i områdesbestämmelser, Lagen innehåller också förbud mot förvanskning av särskilt värdefulla 4. bebyggelseområden. Lag (2025:974). byggnader och områden. Kommunen är enligt lagen skyldig att skydda särskilt värdefulla byggnader i planläggning av ett område, exempelvis Underhåll och varsamhet – 8 kap. 14 § och 17 § genom specifika planbestämmelser.

§ 101 Revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen

§ 102 Revidering av informationshanteringsplan för kommunstyrelsen

§ 103 - Reglemente för kommunstyrelsen (26/KS/167) Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) deltar inte i beslut i ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för kommunstyrelsen från och med 1 januari 2027. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. En text läggs till i § 48 angående att kommunstyrelsen har rätt att upplösa utskott som kommunstyrelsen beslutat att inrätta enligt paragrafen. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för kommunstyrelsen från och med 1 januari 2027. Beslutsunderlag • TS Reglemente för kommunstyrelsen • Reglemente för kommunstyrelsen Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 957 / 1102 Reglemente för kommunstyrelsen § 103 26/KS/167 958 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/167 Reglemente för kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för kommunstyrelsen från och med 1 januari 2027. Ärendet I reglementet för kommunstyrelsen har några mindre ändringar i formuleringar gjorts i texten. Utöver det har följande ändringar gjorts:

§ 104 - Reglemente för bildningsnämnden (26/KS/168) Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss i nämnden och nämnden hade inga synpunkter. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) deltar inte i beslut i ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för bildningsnämnden från och med 1 januari 2027. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. En text läggs till i § 25 angående att nämnden har rätt att upplösa utskott som nämnden beslutat att inrätta enligt paragrafen. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för bildningsnämnden från och med 1 januari 2027. Beslutsunderlag • TS Reglemente för bildningsnämnden • Reglemente för bildningsnämnden Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 978 / 1102 Reglemente för bildningsnämnden § 104 26/KS/168 979 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/168 Reglemente för bildningsnämnden Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss i nämnden och nämnden hade inga synpunkter. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för bildningsnämnden från och med 1 januari 2027. Ärendet I reglementet för bildningsnämnden har några mindre ändringar av formuleringar gjorts i texten. Utöver det har följande ändringar gjorts:

§ 105 - Reglemente för drift- och servicenämnden (26/KS/169) Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss i nämnden och nämnden hade inga synpunkter. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) deltar inte i beslut i ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för drift- och servicenämnden från och med 1 januari 2027. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. En text läggs till i § 25 angående att nämnden har rätt att upplösa utskott som nämnden beslutat att inrätta enligt paragrafen. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för drift- och servicenämnden från och med 1 januari 2027. Beslutsunderlag • TS Reglemente för drift- och servicenämnden • Reglemente för drift- och servicenämnden Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 992 / 1102 Reglemente för drift- och servicenämnden § 105 26/KS/169 993 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/169 Reglemente för drift- och servicenämnden Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss i nämnden och nämnden hade inga synpunkter. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för drift- och servicenämnden från och med 1 januari 2027. Ärendet I reglementet för drift- och servicenämnden har några mindre ändringar av formuleringar gjorts i texten. Utöver det har följande ändringar gjorts:

§ 106 - Reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden (26/KS/170) Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss i nämnden och nämnden hade inga synpunkter. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) deltar inte i beslut i ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden från och med 1 januari 2027. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. En text läggs till i § 25 angående att nämnden har rätt att upplösa utskott som nämnden beslutat att inrätta enligt paragrafen. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden från och med 1 januari 2027. Beslutsunderlag • TS Reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden • Reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1007 / 1102 Reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden § 106 26/KS/170 1008 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/170 Reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss i nämnden och nämnden hade inga synpunkter. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för social- och arbetsmarknadsnämnden från och med 1 januari 2027. Ärendet I reglementet för social- och arbetsmarknadsnämnden har några mindre ändringar av formuleringar gjorts i texten. Utöver det har följande ändringar gjorts:

§ 109 - Reglemente för krisledningsnämnden (26/KS/172) Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) deltar inte i beslut i ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för krisledningsnämnden från och med 1 januari 2027. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för krisledningsnämnden från och med 1 januari 2027. Beslutsunderlag • TS Reglemente för krisledningsnämnden • Reglemente för krisledningsnämnden Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1043 / 1102 Reglemente för krisledningsnämnden § 109 26/KS/172 1044 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/172 Reglemente för krisledningsnämnden Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för krisledningsnämnden från och med 1 januari 2027. Ärendet I reglementet för krisledningsnämnden har några mindre ändringar av formuleringar gjorts i texten. Utöver det har följande ändringar gjorts: I 1-2 §§ har stycken lagts till och flyttats. I 1 § är första stycket nytt. I 2 § är andra och tredje styckena nya och fjärde stycket är flyttat från 1 §.

§ 110 - Reglemente för revisionen (26/KS/174) Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss hos revisorerna och de hade en synpunkt som lagts till i förslaget och redovisas nedan under ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) deltar inte i beslut i ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för revisionen från och med 1 januari 2027. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för revisionen från och med 1 januari 2027. Beslutsunderlag • TS Reglemente för revisionen • Reglemente för revisionen Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1055 / 1102 Reglemente för revisionen § 110 26/KS/174 1056 / 1102 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:26/KS/174 Reglemente för revisionen Ärendebeskrivning Inför mandatperioden 2027-2030 har reglementena för kommunens nämnder samt revisionen setts över och reviderats. Ändringarna föreslås gälla från 1 januari 2027 när den nya mandatperioden inleds. Reglementet har varit på remiss hos revisorerna och de hade en synpunkt som lagts till i förslaget och redovisas nedan under ärendet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta reglemente för revisionen från och med 1 januari 2027. Ärendet I reglementet för revisionen har några mindre ändringar av formuleringar gjorts i texten. Utöver det har följande ändringar gjorts:

§ 111 - Svar på motion - Informera om återvandringsbidraget (25/KS/188) Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion avseende information om återvandringsbidraget. Från den 1 januari 2026 höjdes återvandringsbidraget varav Sverigedemokraterna yrkade om följande: Att kommunledningen uppdras att genomföra ett möte med nationell samordnare gällande vad Hallsbergs kommun kan göra för att öka den frivilliga återvandringen. Att utifrån de inhämtade kunskaperna från mötet med den nationella samordnaren genomföra en kampanj i Hallsbergs kommun för att öka den frivilliga återvandringen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer förslagen om att avslå eller bifalla motionen mot varandra och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Oscar Lundqvist (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer förslagen om att avslå eller bifalla motionen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Reservationer Oscar Lundqvist (SD), Johnny Ring (SD) och Viktoria Svanberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Motion - Informera om återvandringsbidraget • Svar på motion - Informera om återvandringsbidraget Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1068 / 1102 Svar på motion - Informera om återvandringsbidraget § 111 25/KS/188 1069 / 1102 2025-11-17 Motion – Informera om återvandringsbidraget Motion Informera om återvandringsbidraget För personer som saknar förutsättningar eller vilja att integrera sig i Sverige och Hallsbergs kommun är återvandring den bästa lösningen för både individen och för samhället. För att citera Ludvig Aspling (SD) så är det ”helt koko” att tacka nej till det erbjudna mötet med nationella samordnaren Teresa Zetterblad som kommunledningen, via Magnus Andersson (S), nu har gjort. Även Hallsbergs kommun har problem med invandrare som inte vill integrera sig, där en av lösningarna på detta är just återvandring via det nya återvandringsbidraget. Från och med 1 januari 2026 kommer återvandringsbidraget att höjas till:  350 000 kronor för personer över 18 år.  25 000 kronor för personer under 18 år.  Högst 500 000 kronor för makar eller sambor.  Högst 600 000 kronor per hushåll. Denna förändring av bidraget och förbättrade möjligheten är av intresse för invandrare i Hallsbergs kommun att få ta dela av. Möjligheten att återvandra är frivilligt. Kommunstyret vill ofta påpeka Hallsbergs kommuns förträfflighet, samtidigt ger man sken av en rädsla att personer ska lämna Hallsbergs kommun och Sverige om de får vetskap om detta bidrag. Eftersom Hallsbergs kommun är en sådan felfri kommun så lär ju inte en enda invandrare vilja lämna kommunen eller landet, men vi har åtminstone fullgjort vår plikt att hålla våra invånare välinformerade. Precis som Olof Palme (S) påpekade vikten av. Med anledning av detta yrkar vi:  Att kommunledningen uppdras att genomföra ett möte med nationella samordnaren Teresa Zetterblad gällande vad Hallsbergs kommun kan göra för att öka den frivilliga återvandringen.  Att utifrån de inhämtade kunskaperna från mötet med den nationella samordnaren genomföra en kampanj i Hallsbergs kommun för att öka den frivilliga återvandringen. För Sverigedemokraterna i Hallsbergs kommun: Oscar Lundqvist (SD) Jimmy Olsson (SD) Elin Jensen (SD) Viktoria Svanberg (SD) Oppositionsråd Andre vice ordförande Ledamot Ledamot Johnny Ring (SD) Pierre Weigl (SD) Ledamot Ledamot Sverigedemokraterna Hallsberg Organisationsnummer: 802462–3715 Östra Storgatan 2, 694 31 Hallsberg E-post: hallsberg@sd.se Sid. 1(1) 1070 / 1102 Motionssvar Sida 1 av 1 Dnr: 25/KS/186 Svar på motion – Informera om återvandringsbidraget Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion avseende information om återvandringsbidraget. Från den 1 januari 2026 höjdes återvandringsbidraget varav Sverigedemokraterna yrkade om följande: Att kommunledningen uppdras att genomföra ett möte med nationell samordnare gällande vad Hallsbergs kommun kan göra för att öka den frivilliga återvandringen. Att utifrån de inhämtade kunskaperna från mötet med den nationella samordnaren genomföra en kampanj i Hallsbergs kommun för att öka den frivilliga återvandringen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Utredning Återvandringsbidraget är en statlig stödform som handläggs och administreras av Migrationsverket. Myndigheten har även i uppdrag att genomföra informationsinsatser riktade till de personer som omfattas av möjligheten att ansöka om bidraget. Kommunen har ingen formell roll i prövning, beslut eller utbetalning av återvandringsbidrag. Information om villkor, ansökningsförfarande och övriga frågor tillhandahålls genom Migrationsverkets ordinarie verksamhet. I Hallsbergs kommun ansvarar arbetsmarknad- och integrationsenheten för aktuell information om återvandringsbidrag vilket även inkluderar hur man går tillväga för att ansöka. Den information som kommunen lämnar utgår från Migrationsverkets samlade underlag. Kommunens arbete med information om återvandringsbidrag överensstämmer med länets övriga kommuner. Hallsbergs kommun fortsätter att följa utveckling kring Migrationsverkets uppdrag om informationsinsatser och tillhörande informationsmaterial. Mot bakgrund av att informationsansvaret redan ligger på statlig myndighet bedöms det inte finnas skäl för kommunen att genomföra särskilda informationskampanjer i syfte att öka den frivilliga återvandringen. Därmed bedöms inte heller ett särskilt uppdrag att genomföra möte med nationell samordnare vara nödvändigt. I övrigt följer alltid Hallsbergs kommun ny lagstiftning. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Jaana Jansson Kommundirektör Förvaltningschef Bilagor Motion – Informera om återvandringsbidraget Version 1.0 1071 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 112 - Svar på motion - Folkomrösta om att återbygga Folkets Hus (25/KS/186) Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om att hålla en folkomröstning angående att Hallsbergs kommun ska återbygga Folkets hus. Svaret har beretts av administrativa avdelningen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer förslagen om att avslå eller bifalla motionen mot varandra och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Oscar Lundqvist (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Förvaltningen kommer att förtydliga i svaret angående rivningen av Folkets hus i Hallsberg. Propositionsordning Ordförande ställer förslagen om att avslå eller bifalla motionen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Reservationer Oscar Lundqvist (SD), Johnny Ring (SD) och Viktoria Svanberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Motion - Folkomrösta om att återbygga Folkets Hus • Svar på motion - Folkomrösta om att återbygga Folkets hus Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1072 / 1102 Svar på motion - Folkomrösta om att återbygga Folkets Hus § 112 25/KS/186 1073 / 1102 2025-11-17 Motion – Folkomrösta om att återbygga Folkets Hus Motion Folkomrösta om att återbygga Folkets Hus Det har nu gått 11 år sedan Folkets Hus och välkända ”Grottan” revs i Hallsberg. Inför valet 2022 gav Socialdemokraterna sken om att ett nytt Folkets Hus var på ingång. Detta har inte blivit verklighet och det var heller egentligen inte aktuellt när kommunledningen valde att kommunicera ut det. I dagligt tal var det utspelet att beskriva som ”valfläsk”. Många har därmed uttryckt välförståelig besvikelse sedan dess. Men med över ett decennium i ryggen sedan rivningen av Folkets Hus uppkommer frågan om intresset för ett nytt Folkets Hus är en viktig fråga för invånarna i Hallsbergs kommun eller ej. För att få ett tydligt svar på frågan om kommunen ska återbygga Folkets Hus, så vill Sverigedemokraterna låta folket rösta om saken. En folkomröstning är som välbekant endast vägledande och resultatet är inte bindande. Ett svar från väljarna skulle därmed vägleda kommunen om detta är en fråga som ska prioriteras eller begravas för gott, för i dagsläget lever frågan i limbo och det är läge att ta sig ur det stadiet. Med anledning av detta yrkar vi:  Att i samband med ordinarie val år 2026 hålla en folkomröstning om Hallsbergs kommun ska återbygga Folkets Hus. För Sverigedemokraterna i Hallsbergs kommun: Oscar Lundqvist (SD) Jimmy Olsson (SD) Johnny Ring (SD) Pierre Weigl (SD) Oppositionsråd Andre vice ordförande Ledamot Ledamot Sverigedemokraterna Hallsberg Organisationsnummer: 802462–3715 Östra Storgatan 2, 694 31 Hallsberg E-post: hallsberg@sd.se Sid. 1(1) 1074 / 1102 Motionssvar Sida 1 av 1 Dnr: 25/KS/186 Svar på motion – Folkomrösta om att återbygga Folkets hus Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om att hålla en folkomröstning angående att Hallsbergs kommun ska återbygga Folkets hus. Svaret har beretts av administrativa avdelningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Utredning Folkets hus-föreningen i Hallsbergs egen fastighet revs 2014 på grund av fastigheten bedömdes vara i ett allt för dåligt skick för att rusta upp i förhållande till den kostnadsbedömning som gjordes då. Folkets hus-föreningen har därefter fortsatt att bedriva viss verksamhet i Alléskolans aula. Där har man under åren hyrt ut lokaler, arrangerat möten och erbjudit möjlighet till bio. Folkets hus-föreningen säger sig själva vara nöjda med sina lokaler för den verksamhet som de bedriver idag. Föreningen äger själv frågan om var de bedriver sin verksamhet, så även frågan om val av lokal eller val om att bygga nytt. Dessa frågor är inte kommunens att driva, men i dialog med föreningen bör man framgent beakta om det finns intresse från deras sida att vara hyresgäst vid en eventuell nybyggnation. Det åligger föreningen själv att besluta om detta, precis som för övriga föreningar i Hallsberg som beslutar vart de vill bedriva sin verksamhet. Någon folkomröstning om detta är därför inte aktuell eftersom frågan inte ligger hos kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Motion – Folkomrösta om att återbygga folkets hus Version 1.0 1075 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 113 - Svar på motion - Folkomrösta om Vätternvatten AB (25/KS/187) Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om att hålla en folkomröstning angående att Hallsbergs kommun ska avveckla sitt deltagande i Vätternvatten AB. Svaret har beretts av administrativa avdelningen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer förslagen om att avslå eller bifalla motionen mot varandra och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Oscar Lundqvist (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Oscar Lundqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer förslagen om att avslå eller bifalla motionen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Reservationer Oscar Lundqvist (SD), Johnny Ring (SD) och Viktoria Svanberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Motion - Folkomrösta om Vätternvatten • Svar på motion - Folkomrösta om Vätternvatten AB Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1076 / 1102 Svar på motion - Folkomrösta om Vätternvatten AB § 113 25/KS/187 1077 / 1102 2025-11-17 Motion – Folkomrösta om Vätternvatten Motion Folkomrösta om Vätternvatten Vätternvatten är som bekant ett samarbetsprojekt och kommunalt bolag som ägs och hanteras av Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun och Lekbergs kommun, för att ta vatten från Vättern och leverera det som dricksvatten till ägarkommunerna. Att Sverigedemokraterna i Hallsberg är skeptiskt inställda till projektet på grund av dess risker, den skuldsättning den försätter kommunen i och den slutliga kostnaden för abonnenterna, är långt ifrån en nyhet. Sverigedemokraterna upplever dock att många invånare delar samma oro och ofta är mer skeptiska kring deltagandet än vad Sverigedemokraterna är. I grunden är det orimligt att Hallsbergs kommun väljer att ingå i den här typen av bolag och projekt om stödet för det skulle vara lågt i kommunen. Skulle det dock visa sig finnas ett stort stöd av väljarna, så skapar det ett helt annat lugn att för Hallsbergs kommuns del fortsätta att vara en del av Vätternvatten. Därför vill vi pröva frågan i samband med kommande ordinarie val. Med anledning av detta yrkar vi:  Att i samband med ordinarie val år 2026 hålla en folkomröstning om Hallsbergs kommun ska avveckla sitt deltagande i Vätternvatten. För Sverigedemokraterna i Hallsbergs kommun: Jimmy Olsson (SD) Elin Jensen (SD) Viktoria Svanberg (SD) Johnny Ring (SD) Andre vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Pierre Weigl (SD) Ledamot Sverigedemokraterna Hallsberg Organisationsnummer: 802462–3715 Östra Storgatan 2, 694 31 Hallsberg E-post: hallsberg@sd.se Sid. 1(1) 1078 / 1102 Motionssvar Sida 1 av 1 Dnr: 25/KS/187 Svar på motion – Folkomrösta om Vätternvatten Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om att hålla en folkomröstning angående att Hallsbergs kommun ska avveckla sitt deltagande i Vätternvatten AB. Svaret har beretts av administrativa avdelningen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Utredning Vätternvatten AB är ett kommunalt bolag som ska försörja Hallsbergs kommun, Kumla kommun och Örebro kommun med dricksvatten från Vättern. Företaget är fortfarande inne i fas 1 vilket innebär att man utreder projektets genomförande och kostnad. I nuläget finns ingen fastställd kostnadsbild för projektet eftersom fas 1 inte är slutfört. Hallsbergs kommun avvaktar därför utredning av fas 1 för att erhålla ett utförligt underlag över den prognostiserade kostnaden för projektet. Innan ett underlag har redovisats är det inte aktuellt att ta något beslut gällande fortsatt deltagande och därför är det inte heller aktuellt med en folkomröstning. Folkomröstningar ska användas restriktivt och är endast en vägledning av tydliga alternativ. Gällande Vätternvatten är det alternativa kostnader, framtida behov, beredskap och möjligheten till andra alternativa lösningar som styr hur kommunen kommer att agera i frågan. Då Vätternvatten avser att säkra den långsiktiga vattenförsörjningen för Hallsbergs kommun är detta en fråga som bör avgöras inom ramen för den representativa demokratin och kan inte förenklas till enbart ett ja- eller nej-alternativ. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Motion – Folkomrösta om Vätternvatten Version 1.0 1079 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 114- Kommundirektörens information Ärendebeskrivning Kommundirektören lämnar muntlig information på sammanträdet om kommunens verksamheter. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ta detta som information. Beslut Kommunstyrelsen tar detta som information. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1080 / 1102 Kommundirektörens information § 114 1081 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 116- Anmälan av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Delegationsbeslut som har anmälts under perioden 2026-10-02 - 2026-10-29. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna redovisningen. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen. Delegeringsbeslut • 26/KS/1-120 Anställning av kurator • 26/KS/1-121 Anställning av förskollärare • 26/KS/1-122 Anställning av biståndahandläggare Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1097 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 117- Meddelanden Ärendebeskrivning Meddelanden till kommunstyrelsen som inkommit under perioden 2026-10-02 - 2026-10-29. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ta detta som information. Beslut Kommunstyrelsen tar detta som information. Anmälningar • Delårsrapport 2026 Sydnärkes lönenämnd • Protokoll Nerikes Brandkår 2026-10-16 • Protokoll Sydnärkes kommunalförbund 2026-09-25 • Protokoll Taxe- och avgiftsnämnden 2026-10-08 • Protokoll Regionalt samverkansråd 2026-10-02 Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1098 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 118- Övrigt Ärendebeskrivning Ordförande informerar om planerna på att besöka järnvägsbygget efter nästa kommunstyrelsemöte, den 1 december. Ola Ström (S) informerar om att det nya biblioteket i Pålsboda har invigts. Lennart Pettersson (M) ställer en fråga om det fattats något beslut om att inte minska barngrupper i skolan, efter ett inslag på radion som han hört. Representanter från bildningsnämnden svarar att nämnden inte fattat något sådant beslut. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1099 / 1102 Övrigt § 118 1100 / 1102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-11-03 Kommunstyrelsen

§ 119- Sammanträdets avslutning Ärendebeskrivning Ordförande tackar för dagens möte och avslutar detsamma. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrkande 1101 / 1102 Sammanträdets avslutning § 119 1102 / 1102

I KF §153/2024 togs beslut om att räkna upp brukningsavgifterna 10% och anläggningsavgifterna 14%.