Kommunstyrelsen — 10 november 2020

§ 116 Sammanträdets inledning § 117 Kommunalt bidrag för enskilda vägar 2021 § 118 Revidering av taxa för bygglov och strandskyddsdispens § 119 Revidering av taxa enligt miljöbalken m.m. § 120 Förtydligande av taxa för ansökan om transportdispens § 121 VA-taxa 2021 § 122 Avfallstaxa 2021 § 123 Renhållningsordning 2021-2025 för Hallsbergs kommun § 124 VA-policy § 125 Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022-2023 § 126 Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafik § 127 Revidering av överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd § 128 Revidering av reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd § 129 Revidering av reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden § 130 Svar på motion gällande klimatomställningsplan § 131 Svar på motion om registerkontroll av personer inom äldreomsorgen m.m. § 132 Kommundirektörens rapport oktober 2020 § 133 Ekonomichefens rapport 2020 § 134 Delegationsbeslut

§ 135 Meddelanden

§ 136 Övrigt

§ 137 Sammanträdets avslutningPage 4 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 116- Sammanträdets inledning Ärendebeskrivning 1. Ordförande förklarar sammanträdet öppnat. 2. Ordförande utför upprop, närvarolistan framgår av protokollets framsida. 3. Torbjörn Appelqvist (M) väljs att, tillsammans med ordförande, justera protokollet den 11 november kl. 09:00. 4. Föredragningslistan fastställs enligt vad som följer av detta protokoll. Paragrafen är justeradPage 5 of 443 Sammanträdets inledning § 116Page 6 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 117 - Kommunalt bidrag för enskilda vägar 2021 (20/KS/170) Ärendebeskrivning I 2021 års budget för drift- och servicenämnden finns 890 tkr avsatt för bidrag till enskilda vägar, det vill säga de enskilda vägar i kommunen som även får statligt bidrag. Budgeten ska sedan enligt dagens beräkningsmodell fördelar på de olika vägklasserna. Nytt förslag till beräkningsmodell är att summan istället fördelas jämt över den totala väglängden som är ca 320 000 meter. Ersättningen blir då 2,78 kr per meter väg, exklusive särskilt bidrag. Om 35 tkr av 890 tkr avsätts för särskilda bidrag 2021 blir ersättningen 2,67 kr per meter väg. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna att det kommunala bidraget till enskilda vägar, som även får statligt bidrag, ändras till att vara 2,67 kr per meter väg, för alla de olika vägklasserna. att den nya beräkningsmodellen, enligt denna tjänsteskrivelse, ska gälla från och med 2021- 01-01. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Clas-Göran Classon föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna att det kommunala bidraget till enskilda vägar, som även får statligt bidrag, ändras till att vara 2,67 kr per meter väg, för alla de olika vägklasserna. att den nya beräkningsmodellen, enligt denna tjänsteskrivelse, ska gälla från och med 2021- 01-01. Beslutsunderlag  TS Kommunalt bidrag för enskilda vägar 2021  Protokollsutdrag §79 DOS Bidrag för enskilda vägar 2021, ändrad ordningPage 7 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande Paragrafen är justeradPage 8 of 443 Kommunalt bidrag för enskilda vägar 2021

§ 117 20/KS/170Page 9 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/170 Kommunalt bidrag för enskilda vägar 2021 Ärendebeskrivning I 2021 års budget för drift- och servicenämnden finns 890 tkr avsatt för bidrag till enskilda vägar, det vill säga de enskilda vägar i kommunen som även får statligt bidrag. Budgeten ska sedan enligt dagens beräkningsmodell fördelar på de olika vägklasserna. Nytt förslag till beräkningsmodell är att summan istället fördelas jämt över den totala väglängden som är ca 320 000 meter. Ersättningen blir då 2,78 kr per meter väg, exklusive särskilt bidrag. Om 35 tkr av 890 tkr avsätts för särskilda bidrag 2021 blir ersättningen 2,67 kr per meter väg. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår till kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna att det kommunala bidraget till enskilda vägar, som även får statligt bidrag, ändras till att vara 2,67 kr per meter väg, för alla de olika vägklasserna. att den nya beräkningsmodellen, enligt denna tjänsteskrivelse, ska gälla från och med 2021-01-01. Ärendet Drift- och serviceförvaltningen fick under början av 2020 i uppdrag av drift- och servicenämndens ordförande att utreda om det är möjligt att förändra kommunalt driftbidrag som årligen utbetalas till enskilda vägar inom Hallsbergs kommun. I dagsläget används Trafikverkets beräkningsmetod där olika ersättningsnivåer tillämpas beroende på vägklass. Årligen genomförs även särskilda underhållsåtgärder och vägföreningarna kan då ansöka om särskilt bidrag hos kommunen. Under de senaste sex åren har särskilt bidrag utbetalats med snittsumman 35 233 kr, där 5 244 kr varit lägsta summan år 2017 och 62 816 kr den högsta år 2018. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Protokollsutdrag § 79 DOS Bidrag för enskilda vägar 2021, ändrad ordningPage 10 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-16 Drift-och servicenämnden Tid Plats 09:30-12:00 KC Sottern, Kommunhuset Hallsberg Övriga Clas-Göran Classon (Förvaltningschef) Ingalill Nilsson (Ekonom) Susanne Naeslund (Sekreterare) Niklas Hasselwander (Teknisk chef) Annette Persson (Administratör) Protokollet innehåller paragraferna §79 Ordförande _________________________________________________________________ Conny Larsson Justerare _________________________________________________________________ Lillemor Pettersson Sekreterare _________________________________________________________________ Susanne Naeslund Ej tjänstgörande ersättareBeslutande ledamöter Conny Larsson (S) (ordförande) Birgitta Kumblad (S) (vice ordförande) Gösta Hedlund (C) (2:e vice ordförande) Ewa-Rosa Sliwinska (S) Ulf Ström (S) Calin Mc Quillan (M) Lotta Öhlund (MP) Gert Öhlin (L) Jussi Rinne (SD) Lillemor Pettersson (S) ersätter Toni Blanksvärd (S)Page 1 of 4Page 11 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-16 Drift-och servicenämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande HALLSBERGS KOMMUN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Drift-och servicenämnden Sammanträdesdatum 2020-09-16 Protokollet innehåller paragraferna §§ Datum för överklagan 2020-09-21 till och med 2020-10-14 Förvaringsplats för protokollet Drift- och servicenämndens förvaltningskontor Underskrift/anslaget av ________________________Page 2 of 4Page 12 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-16 Drift-och servicenämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 79 - Bidrag för enskilda vägar 2021, ändrad ordning (20/DOS/23) Ärendebeskrivning I 2021 års budget finns 890 tkr avsatt för bidrag till enskilda vägar, det vill säga de enskilda vägar i kommunen som även får statligt bidrag. Budgeten ska sedan enligt dagens beräkningsmodell fördelas på de olika vägklasserna. Nytt förslag till beräkningsmodell är att summan istället fördelas jämt över den totala väglängden som är cirka 320 000 meter blir ersättningen 2,78 kr per meter väg, exklusive särskilt bidrag. Om 35 tkr av 890 tkr avsätts för särskilda bidrag 2021 blir ersättningen 2,67 kr per meter väg. Förslag till beslut Drift- och servicenämnden beslutar enligt förslag i bifogad tjänsteskrivelse Beslut Drift- och servicenämnden beslutar godkänna att det kommunala bidraget till enskilda vägar, som även får statligt bidrag, ändras till att vara 2,67 kr per meter väg, för alla de olika vägklasserna. Den nya beräkningsmodellen, enligt denna tjänsteskrivelse, ska gälla från 2021-01-01. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för vidare behandling och beslut. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse Bidrag enskilda vägar 200914Page 3 of 4Page 13 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Datum: 2020-09-14 Dnr: 20/DOS/23 Version 1.3 Kommunalt bidrag enskilda vägar 2021 Ärendebeskrivning I 2021 års budget finns 890 tkr avsatt för bidrag till enskilda vägar, det vill säga de enskilda vägar i kommunen som även får statligt bidrag. Budgeten ska sedan enligt dagens beräkningsmodell fördelas på de olika vägklasserna. Nytt förslag till beräkningsmodell är att summan istället fördelas jämt över den totala väglängden som är cirka 320 000 meter blir ersättningen 2,78 kr per meter väg, exklusive särskilt bidrag. Om 35 tkr av 890 tkr avsätts för särskilda bidrag 2021 blir ersättningen 2,67 kr per meter väg. Förslag till beslut Drift- och servicenämnden beslutar godkänna att det kommunala bidraget till enskilda vägar, som även får statligt bidrag, ändras till att vara 2,67 kr per meter väg, för alla de olika vägklasserna. Den nya beräkningsmodellen, enligt denna tjänsteskrivelse, ska gälla från 2021-01-01. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för vidare behandling och beslut. Ärendet Drift- och Serviceförvaltningen fick under början av 2020 uppdrag av drift- och servicenämndens ordförande att utreda och om det är möjligt att förändra kommunalt driftbidrag som årligen utbetalas till enskilda vägar inom Hallsbergs kommun. I dagsläget används Trafikverkets beräkningsmetod där olika ersättningsnivåer tillämpas beroende på vägklass. Årligen genomförs även särskilda underhållsåtgärder och vägföreningarna kan då ansöka om särskilt bidrag hos kommunen. Under de senaste sex åren har särskilt bidrag utbetalats med snittsumman 35 233 kr, där 5244 kr varit lägsta summan år 2017 och 62816 kr den högsta år 2018. Drift- och serviceförvaltningen Clas-Göran Classon Niklas Hasselwander Förvaltningschef Teknisk chefPage 4 of 4Page 14 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 118 - Revidering av taxa för bygglov och strandskyddsdispens (20/KS/189) Ärendebeskrivning Taxa för bygglov och strandskyddsdispens antogs av kommunfullmäktige 2018-12-17, § 115 och började gälla 2019-01-01. Drift- och serviceförvaltningen har därefter utvärderat taxan och kommit fram till att den behöver revideras bland annat för att bli mer rättvisande vad gäller tidsåtgång för de olika åtgärderna. Förvaltningen kommer att fortsätta utvärdera taxan för att den ska fortsätta vara så bra som möjligt. Taxan har justerats gällande tidsåtgång, intervaller för ytor och ett förtydligande har gjorts avseende vad som menas med en befintlig altan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar: att anta reviderad taxa för bygglov och strandskyddsdispens att taxan ska börja gälla från och med 1 januari 2021 att delegera till drift- och servicenämnden att årligen kunna besluta om att ändra de i taxan antagna avgifterna samt handläggningskostnad per timme enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) riktlinjer för procentsats om prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt publicerad uppgift för oktober månad. Utgångspunkt är oktober månad 2018. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Clas-Göran Classon föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att anta reviderad taxa för bygglov och strandskyddsdispens att taxan ska börja gälla från och med 1 januari 2021 att delegera till drift- och servicenämnden att årligen kunna besluta om att ändra de i taxan antagna avgifterna samt handläggningskostnad per timme enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) riktlinjer för procentsats om prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt publicerad uppgift för oktober månad. Utgångspunkt är oktober månad 2018.Page 15 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande Beslutsunderlag  TS Taxa för bygglov och strandskyddsdispens, revidering  Taxa för bygglov och strandskyddsdispens  Protokollsutdrag §91 Taxa för bygglov och strandskyddsdispens, revidering Paragrafen är justeradPage 16 of 443 Revidering av taxa för bygglov och strandskyddsdispens

§ 118 20/KS/189Page 17 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/189 Taxa för bygglov och strandskyddsdispens Ärendebeskrivning Taxa för bygglov och strandskyddsdispens antogs av kommunfullmäktige 2018-12-17, § 115 och började gälla 2019-01-01. Drift- och serviceförvaltningen har därefter utvärderat taxan och kommit fram till att den behöver revideras bland annat för att bli mer rättvisande vad gäller tidsåtgång för de olika åtgärderna. Förvaltningen kommer att fortsätta utvärdera taxan för att den ska fortsätta vara så bra som möjligt. Taxan har justerats gällande tidsåtgång, intervaller för ytor och ett förtydligande har gjorts avseende vad som menas med en befintlig altan. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att anta reviderad taxa för bygglov och strandskyddsdispens att taxan ska börja gälla från och med 1 januari 2021 att delegera till drift- och servicenämnden att årligen kunna besluta om att ändra de i taxan antagna avgifterna samt handläggningskostnad per timme enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) riktlinjer för procentsats om prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt publicerad uppgift för oktober månad. Utgångspunkt är oktober månad 2018. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Taxa för bygglov och strandskyddsdispens Protokollsutdrag § 91 Taxa för bygglov och strandskyddsdispens, revideringPage 18 of 443 Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-12-27 Reviderad av KF:XXXXX Ärendenummer 20/X/X Indexreglerad i Drift- och servicenämnden 2019-11-20, Ärendenummer 19/DOS/18 Kontakt E-post: driftochservice@hallsberg.se Telefon: 0582-68 50 00 Taxa för bygglov och strandskyddsdispens Hallsbergs kommunPage 19 of 443 2(27) Innehållsförteckning Komplementbyggnader och anmälningspliktiga åtgärder vi nybyggnad 3(27) 4(27) TAXEBESTÄMMELSER Inledande bestämmelser Enligt denna taxa utgår avgift för 1. Beslut om förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. Beslut om lov, 3. Tekniska samråd och slutsamråd, 4. Arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. Framställning av arkivbeständiga handlingar, 6. Expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b§§, och 7. Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder 8. Beslut om strandskyddsdispens Eventuella planavgifter, mätningsavgifter samt avgifter för kartproduktion debiteras enligt separat taxa. Moms (mervärdesomsättningsskatt) debiteras inte. Allmänna bestämmelser Beräkning av avgift Avgift enligt tabell Avgiften för en viss åtgärd framgår av tabell 1–20. Beloppen i tabellerna 1-20 har beräknats genom att en framräknad handläggningskostnad per timme för verksamheten har multiplicerats med en genomsnittlig tidsåtgång för den typ av ärende som åtgärden avser. Gällande taxa Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när ärendet inkommer. Reducerad avgift vid justering av gällande lov För ansökan om att göra justeringar i ett tidigare beviljat gällande lov utgår avgiften enligt tabell där åtgärden återfinns. Om drift- och servicenämnden finner att det är motiverat med avseende på arbetsinsatsen kan avgiften reduceras med 25, 50 eller 75%.Page 22 of 443 5(27) Komplementbyggnader och anmälningspliktiga åtgärder vi nybyggnad av en- och tvåbostadshus. Avseende ärenden för en- och tvåbostadshus i enlighet med tabell 1 räknas tillhörande kompletteringsbyggnader in i ärendetyperna för nybyggnad, om allt ingår i samma ansökan som nybyggnationen av ett bostadshus. Tidsbegränsade bygglov Samma avgift tas ut vid ansökan om ett tidsbegränsat bygglov som för ett permanent bygglov för motsvarande åtgärd. Anståndsbeslut Ingen avgift utgår för anståndsbeslut. Timdebitering För vissa ärendetyper anges ”Timdebitering”. I dessa fall beräknas avgiften genom att den framräknade handläggningskostnaden per timme multipliceras med antalet nedlagda timmar i ärendet. Handläggningskostnaden Handläggningskostnaden per timme är 865 kr för 2020. Avgift vid avslag, avskrivning, avvisning Om en ansökan avslås, eller ett ärende avskrivs eller avvisas tas avgift ut för den handläggningstid som har lagts ner i ärendet genom att gå in i tabellen ”Timuppskattning” och räkna samman de handläggningsåtgärder som har vidtagits. Tidsersättning Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar drift- och servicenämnden om skälig avgift grundad på tidsersättning. Höjning/sänkning av avgift Finner drift- och servicenämnden att det finns skäl som motiverar en höjning eller sänkning av avgiften, äger nämnden, för visst slag av ärende eller särskilt uppdrag, rätt att besluta om detta. Ändring av taxan Ändringar i taxan beslutas av kommunfullmäktige.Page 23 of 443 6(27) Justering av timavgift Indexuppräknad kostnad per timme beslutas av drift- och servicenämnden årligen. Betalning av avgift Avgiften enligt denna taxa betalas av sökanden mot faktura när denne tillställts drift- och servicenämndens beslut. Betalas inte avgiften vid i fakturan angiven förfallodag utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgiften för avslagsbeslut återbetalas om beslut upphävs i högre instans. Avräkning ska ske mot eventuell avgift som ska utgå för den aktuella åtgärden. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2020 och gäller för ärenden inkomna från och med detta datum.Page 24 of 443 7(27) Tabeller A Taxetabeller för lov, anmälan mm 1 Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader Ärendetyp Avgift 1.1 Planenligt 25 085 kr 1.2 Liten avvikelse 29 410 kr 1.3 Utanför planlagt område 29 410 kr 1.4 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus inkl lokaliseringsprövning 38 060 kr 1.5 Planenligt 21 625 kr 1.6 Liten avvikelse 25 085 kr 1.7 Nybyggnad av ett fritidshus med högst två bostäder Utanför planlagt område 25 085 kr 1.8 Planenligt 13 840 kr 1.9 Liten avvikelse 15 570 kr 1.10 Nybyggnad av komplementbyggnad, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 15 570 kr 1.11 Planenligt 9 515 kr 1.12 Liten avvikelse 11 245 kr 1.13 Nybyggnad av komplementbyggnad, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 11 245 kr 1.14 Planenligt 6 055 kr 1.15 Liten avvikelse 7 785 kr 1.16 Nybyggnad av bygglovspliktigt pooltak / skärmtak Utanför planlagt område 7 785 kr 1.17 Planenligt 13 840 kr 1.18 Liten avvikelse 15 570 kr 1.19 Tillbyggnad huvudbyggnad , med tekniskt samråd Utanför planlagt område 15 570 kr 1.20 Planenligt 9 515 kr 1.21 Liten avvikelse 11 245 kr 1.22 Tillbyggnad huvudbyggnad, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 11 245 kr 1.23 Planenligt 8 650 kr 1.24 Liten avvikelse 10 380 kr 1.25 Tillbyggnad av komplementbyggnad, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 10 380 kr 1.26 Planenligt 6 055 kr 1.27 Liten avvikelse 7 785 kr 1.28 Tillbyggnad av komplementbyggnad, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 7 785 kr 1.29 Planenligt 4 758 kr 1.30 Liten avvikelse 5 623 kr 1.31 Inglasning av befintlig altan/skärmtak/balkong, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 5 623 kr 1.32 Planenligt 12 110 kr 1.33 Liten avvikelse 13 840 kr 1.34 Ändring, med tekniskt samråd ( fasadändring, ändrad användning) Utanför planlagt område 13 840 kr 1.35 Planenligt 7 785 kr 1.36 Liten avvikelse 9 515 kr 1.37 Ändring, utan tekniskt samråd ( fasadändring, ändrad användning) Utanför planlagt område 9 515 krPage 25 of 443 8(27) 1.38 1.39 11 245 kr 1.40 Per styck för nybyggnad av fler likartade en- eller tvåbostadshus utöver det första, i en och samma ansökan (gruppbebyggelse) 2 Bygglov och teknisk kontroll för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus eller komplementbyggnader Ärendetyp Avgift 2.1 Planenligt 15 570 kr 2.2 Liten avvikelse 19 030 kr 2.3 Nybyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd Utanför planlagt område 19 030 kr 2.4 Planenligt 9 515 kr 2.5 Liten avvikelse 12 975 kr 2.6 Nybyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 12 975 kr 2.7 Planenligt 26 815 kr 2.8 Liten avvikelse 29 410 kr 2.9 Nybyggnad 101-1000 kvm (BTA+OPA) Utanför planlagt område 29 410 kr 2.10 Planenligt 33 735 kr 2.11 Liten avvikelse 38 060 kr 2.12 Nybyggnad 1001-5000 kvm (BTA+OPA) enkel hallbyggnad Utanför planlagt område 38 060 kr 2.13 Planenligt 49 305 kr 2.14 Liten avvikelse 53 630 kr 2.15 Nybyggnad 1001-5000kvm (BTA+OPA) Allt annat än enkel hallbyggnad Utanför planlagt område 53 630 kr 2.16 Planenligt 53 630 kr 2.17 Liten avvikelse 57 955 kr 2.18 Nybyggnad ≥5001 kvm (BTA+OPA) Utanför planlagt område 57 955 kr 2.19 Planenligt 16 435 kr 2.20 Liten avvikelse 18 165 kr 2.21 Tillbyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd Utanför planlagt område 18 165 kr 2.22 Planenligt 9 515 kr 2.23 Liten avvikelse 11 245 kr 2.24 Tillbyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 11 245 kr 2.25 Planenligt 26 815 kr 2.26 Liten avvikelse 29 410 kr 2.27 Tillbyggnad 101 - 1000 kvm (BTA+OPA) Utanför planlagt område 29 410 kr 2.28 Planenligt 49 305 kr 2.29 Liten avvikelse 53 630 kr 2.30 Tillbyggnad 1001 ≥kvm (BTA+OPA) Utanför planlagt område 53 630 kr 2.31 Planenligt 13 840 kr 2.32 Fasadändring, med tekniskt samråd Liten avvikelse 15 570 kr 2.33 Planenligt 7 785 kr 2.34 Fasadändring, utan tekniskt samråd Liten avvikelse 9 515 kr 2.35 Planenligt 5 190 kr 2.36 Inglasning av 1 befintlig balkong. (Fler balkonger ses som fasadändring). Liten avvikelse 10 000 kr 2.37 All övrig ändring, med tekniskt samråd Planenligt 15 570 krPage 26 of 443 9(27) 2.38 Liten avvikelse 19 030 kr 2.39 Utanför planlagt område 19 030 kr 2.40 Planenligt 9 515 kr 2.41 Liten avvikelse 12 975 kr 2.42 All övrig ändring, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 12 975 kr 3 Bygglov och teknisk kontroll för skyltar och ljusanordningar Ärendetyp Avgift 3.1 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan 6 055 kr 3.2 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan 7 785 kr 3.3 Ytterligare en skylt eller ljusanordning på samma fastighet, utöver den mest tidskrävande, i ansökningar som omfattar flera skyltar eller ljusanordningar 1 730 kr 3.4 Ytterligare en skylt eller ljusanordning på annan fastighet, utöver den mest tidskrävande, i ansökningar som omfattar flera skyltar eller ljusanordningar 1 730 kr 4 Bygglov och teknisk kontroll för andra anläggningar än byggnader, del 1 Ärendetyp Avgift 4.1 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor Timdebitering 4.2 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av upplag och materialgårdar Timdebitering 4.3 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana eller gruvdrift Timdebitering 4.4 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser Timdebitering 4.5 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av radio- eller telemaster eller torn Timdebitering 4.6 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av vindkraftverk som a) är högre än 20 meter över markytan b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter Timdebitering 4.7 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av begravningsplatser Timdebitering 5 Bygglov och teknisk kontroll för andra anläggningar än byggnader, del 2 (murar och plank, parkeringsplatser utomhus och transformatorstationer) Ärendetyp Avgift 5.1 Planenligt 10 380 kr 5.2 Liten avvikelse 12 110 kr 5.3 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mur eller plank, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 12 110 krPage 27 of 443 10(27) 5.4 Planenligt 6 055 kr 5.5 Liten avvikelse 7 785 kr 5.6 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mur eller plank, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 7 785 kr 5.7 Planenligt 10 380 kr 5.8 Liten avvikelse 12 110 kr 5.9 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av parkeringsplatser utomhus, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 12 110 kr 5.10 Planenligt 6 055 kr 5.11 Liten avvikelse 7 785 kr 5.12 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av parkeringsplatser utomhus, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 7 785 kr 5.13 Planenligt 6 055 kr 5.14 Liten avvikelse 7 785 kr 5.15 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av transformatorstation Utanför planlagt område 7 785 kr 6 Förlängning av tidsbegränsat bygglov Ärendetyp Avgift 6.1 Förlängning av tidsbegränsat bygglov 6 055 kr 7 Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär Ärendetyp Avgift 7.1 Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär 6 055 kr 8 Anmälningspliktiga åtgärder Ärendetyp Avgift 8.1 Rivning av byggnad eller en del av byggnad, med tekniskt samråd 8 218 kr 8.2 Rivning av byggnad eller del av en byggnad, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.3 Nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan-och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, med tekniskt samråd 8 218 kr 8.4 Nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan-och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.5 Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, med tekniskt samråd 8 218 kr 8.6 Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.7 Installation eller väsentlig ändring av hiss, med tekniskt samråd 8 218 kr 8.8 Installation eller väsentlig ändring av hiss, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.9 Installation eller väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal, med tekniskt samråd 8 218 kr 8.10 Installation eller väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.11 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, med tekniskt samråd 9 083 krPage 28 of 443 11(27) 8.12 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.13 Installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, med tekniskt samråd 8 218 kr 8.14 Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.15 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, med tekniskt samråd 8 218 kr 8.16 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, utan tekniskt samråd 3 893 kr 8.17 Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, med tekniskt samråd 9 083 kr 8.18 Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, utan tekniskt samråd 3 893 kr 8.19 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, med tekniskt samråd 9 083 kr 8.20 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, utan tekniskt samråd 3 028 kr 8.21 Uppförande eller tillbyggnad av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, med tekniskt samråd, Attefall 9 515 kr 8.22 Uppförande eller tillbyggnad av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd, Attefall 4 325 kr 8.23 Uppförande eller tillbyggnad av sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, med tekniskt samråd. Attefall 9 515 kr 8.24 Uppförande eller tillbyggnad av sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd , Attefall 4 325 kr 8.25 Ändring av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen så att den blir ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen 4 325 kr 8.26 Göra sådan anmälningspliktig tillbyggnad som avses i 9 kap. 4b § 1 st. 1 plan- och bygglagen, med tekniskt samråd 6 055 kr 8.27 Göra sådan anmälningspliktig tillbyggnad som avses i 9 kap. 4b § 1 st 1 plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd 4 325 kr 8.28 Bygga sådan anmälningspliktig takkupa som avses i 9 kap. 4b § 1 st. 2 plan- och bygglagen, med tekniskt samråd 6 055 kr 8.29 Bygga sådan anmälningspliktig takkupa som avses i 9 kap. 4b § 1 st 2 plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd 3 893 kr 8.30 Sådan anmälningspliktig inredning av ytterligare en bostad som avses i 9 kap. 4c § plan- och bygglagen, med tekniskt samråd 9 515 kr 8.31 Sådan anmälningspliktig inredning av ytterligare en bostad som avses i 9 kap. 4c § plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd 4 325 kr 9 Marklov och teknisk kontroll för marklovpliktiga åtgärder Ärendetyp Avgift 9.1 Marklovpliktig åtgärd, med tekniskt samråd 9 948 krPage 29 of 443 12(27) 9.2 Marklovpliktig åtgärd, utan tekniskt samråd 6 488 kr 10 Rivningslov och teknisk kontroll för åtgärder som kräver rivningslov Ärendetyp Avgift 10.1 Åtgärd som kräver rivningslov, med tekniskt samråd 9 948 kr 10.2 Åtgärd som kräver rivningslov, utan tekniskt samråd 6 488 kr 11 Förhandsbesked Ärendetyp Avgift 11.1 Inom planlagt område 14 705 kr 11.2 Förhandsbesked Utanför planlagt område 16 435 kr 12 Villkorsbesked Ärendetyp Avgift 12.1 Villkorsbesked Timdebitering 13 Ingripandebesked Ärendetyp Avgift 13.1 Ingripandebesked Timdebitering 14 Extra platsbesök Ärendetyp Avgift 14.1 Extra arbetsplatsbesök, utöver det första, per styck 3 460 kr 14.2 Extra slutsamråd, utöver det första, per styck 3 460 kr 15 Strandskyddsdispens enligt Miljöbalken Ärendetyp Avgift 15.1 Strandskyddsdispens 9 083 kr 16 Lov för åtgärder som inte kräver lov (frivilliga lov) Ärendetyp Avgift 16.1 Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd finns i någon av taxans övriga tabeller I enlighet med tillämplig tabell 16.2 Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd inte finns i någon av taxans övriga tabeller Timdebitering 17 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder Ärendetyp Avgift 17.1 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder TimdebiteringPage 30 of 443 13(27) 18 Avslag Ärendetyp Avgift 18.1 Avslag Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med tidsuppskattningen för tillämplig ärendetyp 19 Avskrivning Ärendetyp Avgift 19.1 Avskrivning Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med tidsuppskattningen för tillämplig ärendetyp 20 Avvisning Ärendetyp Avgift 20.1 Avvisning Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med tidsuppskattningen för tillämplig ärendetypPage 31 of 443 14(27) 1 Tidsuppskattning Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader Ärendetyp Start av ärende Bygglov-prövning Expediering och kungörelse Tekniskt samråd Startbesked Arbets-platsbesök Slutsamråd Slutbesked Avslut av ärende Summa tid Avgift 1.1 Planenligt 1 10 1 4 2 4 4 2 1 29 25 085 kr 1.2 Liten avvikelse 1 15 1 4 2 4 4 2 1 34 29 410 kr 1.3 Utanför planlagt område 1 15 1 4 2 4 4 2 1 34 29 410 kr 1.4 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus inkl lokaliseringsprövning 1 25 1 4 2 4 4 2 1 44 38 060 kr 1.5 Planenligt 1 6 1 4 2 4 4 2 1 25 21 625 kr 1.6 Liten avvikelse 1 10 1 4 2 4 4 2 1 29 25 085 kr 1.7 Nybyggnad av ett fritidshus med högst två bostäder Utanför planlagt område 1 10 1 4 2 4 4 2 1 29 25 085 kr 1.8 Planenligt 1 6 1 1 1 2 2 1 1 16 13 840 kr 1.9 Liten avvikelse 1 8 1 1 1 2 2 1 1 18 15 570 kr 1.10 Nybyggnad av komplementbyggnad, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 8 1 1 1 2 2 1 1 18 15 570 kr 1.11 Planenligt 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 1.12 Liten avvikelse 1 8 1 1 1 1 13 11 245 kr 1.13 Nybyggnad av komplementbyggnad, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 8 1 1 1 1 13 11 245 kr 1.14 Planenligt 1 3 1 0,5 0,5 1 1.15 Liten avvikelse 1 5 1 0,5 0,5 1 1.16 Nybyggnad av bygglovspliktigt pooltak / skärmtak Utanför planlagt område 1 5 1 0,5 0,5 1 7 6 055 kr 9 7 785 kr 9 7 785 kr 1.17 Planenligt 1 6 1 1 1 2 2 1 1 16 13 840 kr 1.18 Liten avvikelse 1 8 1 1 1 2 2 1 1 18 15 570 kr 1.19 Tillbyggnad huvudbyggnad , med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 8 1 1 1 2 2 1 1 18 15 570 kr 1.20 Planenligt 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 1.21 Tillbyggnad huvudbyggnad, utan tekniskt samråd Liten avvikelse 1 8 1 1 1 1 13 11 245 krPage 32 of 443 15(27) 1.22 Utanför planlagt område 1 8 1 1 1 1 13 11 245 kr 1.23 Planenligt 1 2 1 1 1 1 1 1 1 10 8 650 kr 1.24 Liten avvikelse 1 4 1 1 1 1 1 1 1 12 10 380 kr 1.25 Tillbyggnad av komplementbyggnad, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 4 1 1 1 1 1 1 1 12 10 380 kr 1.26 Planenligt 1 2 1 1 1 1 7 6 055 kr 1.27 Liten avvikelse 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 1.28 Tillbyggnad av komplementbyggnad, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 1.29 Planenligt 0,5 3 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 4 758 kr 1.30 Liten avvikelse 0,5 4 0,5 0,5 0,5 0,5 6,5 5 623 kr 1.31 Inglasning av befintlig altan/skärmtak/balkong, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 0,5 4 0,5 0,5 0,5 0,5 6,5 5 623 kr 1.32 Planenligt 1 4 1 1 1 2 2 1 1 14 12 110 kr 1.33 Liten avvikelse 1 6 1 1 1 2 2 1 1 16 13 840 kr 1.34 Ändring, med tekniskt samråd ( fasadändring, ändrad användning) Utanför planlagt område 1 6 1 1 1 2 2 1 1 16 13 840 kr 1.35 Planenligt 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 1.36 Liten avvikelse 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 1.37 Ändring, utan tekniskt samråd ( fasadändring, ändrad användning) Utanför planlagt område 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 1.38 1.39 3 0,5 2 2 2 2 1 0,5 1.40 Per styck för nybyggnad av fler likartade en- eller tvåbostadshus utöver det första, i en och samma ansökan (gruppbebyggelse) 13 11 245 kr 2 Tidsuppskattning Bygglov och teknisk kontroll för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus eller komplementbyggnader Ärendetyp Start av ärende Bygglov-prövning Expediering och kungörelse Tekniskt samråd Startbesked Arbets-platsbesök Slutsamråd Slutbesked Avslut av ärende Summa tid AvgiftPage 33 of 443 16(27) 2.1 Planenligt 1 6 1 3 1 2 2 1 1 18 15 570 kr 2.2 Liten avvikelse 1 10 1 3 1 2 2 1 1 22 19 030 kr 2.3 Nybyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 10 1 3 1 2 2 1 1 22 19 030 kr 2.4 Planenligt 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 2.5 Liten avvikelse 1 10 1 1 1 1 15 12 975 kr 2.6 Nybyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 10 1 1 1 1 15 12 975 kr 2.7 Planenligt 1 12 1 4 2 4 4 2 1 31 26 815 kr 2.8 Liten avvikelse 1 15 1 4 2 4 4 2 1 34 29 410 kr 2.9 Nybyggnad 101- 1000 kvm (BTA+OPA) Utanför planlagt område 1 15 1 4 2 4 4 2 1 34 29 410 kr 2.10 Planenligt 1 20 1 4 2 4 4 2 1 39 33 735 kr 2.11 Liten avvikelse 1 25 1 4 2 4 4 2 1 44 38 060 kr 2.12 Nybyggnad 1001- 5000 kvm (BTA+OPA) enkel hallbyggnad Utanför planlagt område 1 25 1 4 2 4 4 2 1 44 38 060 kr 2.13 Planenligt 1 35 1 6 2 4 4 3 1 57 49 305 kr 2.14 Liten avvikelse 1 40 1 6 2 4 4 3 1 62 53 630 kr 2.15 Nybyggnad 1001- 5000kvm (BTA+OPA) Allt annat än enkel hallbyggnad Utanför planlagt område 1 40 1 6 2 4 4 3 1 62 53 630 kr 2.16 Planenligt 1 40 1 6 2 4 4 3 1 62 53 630 kr 2.17 Liten avvikelse 1 45 1 6 2 4 4 3 1 67 57 955 kr 2.18 Nybyggnad ≥5001 kvm (BTA+OPA) Utanför planlagt område 1 45 1 6 2 4 4 3 1 67 57 955 kr 2.19 Planenligt 1 6 1 3 1 2 2 2 1 19 16 435 kr 2.20 Liten avvikelse 1 8 1 3 1 2 2 2 1 21 18 165 kr 2.21 Tillbyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 8 1 3 1 2 2 2 1 21 18 165 kr 2.22 Planenligt 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 2.23 Liten avvikelse 1 8 1 1 1 1 13 11 245 kr 2.24 Tillbyggnad 0-100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 8 1 1 1 1 13 11 245 kr 2.25 Planenligt 1 12 1 4 2 4 4 2 1 31 26 815 kr 2.26 Liten avvikelse 1 15 1 4 2 4 4 2 1 34 29 410 kr 2.27 Tillbyggnad 101 - 1000 kvm (BTA+OPA) Utanför planlagt område 1 15 1 4 2 4 4 2 1 34 29 410 kr 2.28 Tillbyggnad 1001 ≥kvm (BTA+OPA) Planenligt 1 35 1 6 2 4 4 3 1 57 49 305 krPage 34 of 443 17(27) 2.29 Liten avvikelse 1 40 1 6 2 4 4 3 1 62 53 630 kr 2.30 Utanför planlagt område 1 40 1 6 2 4 4 3 1 62 53 630 kr 2.31 Planenligt 1 4 1 3 1 2 2 1 1 16 13 840 kr 2.32 Fasadändring, med tekniskt samråd Liten avvikelse 1 6 1 3 1 2 2 1 1 18 15 570 kr 2.33 Planenligt 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 2.34 Fasadändring, utan tekniskt samråd Liten avvikelse 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 2.35 Planenligt 1 2 1 0,5 0,5 1 6 5 190 kr 2.36 Inglasning av 1 befintlig balkong. (Fler balkonger ses som fasadändring). Liten avvikelse 1 4 1 0,5 0,5 1 8 10 000 kr 2.37 Planenligt 1 6 1 3 1 2 2 1 1 18 15 570 kr 2.38 Liten avvikelse 1 10 1 3 1 2 2 1 1 22 19 030 kr 2.39 All övrig ändring, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 10 1 3 1 2 2 1 1 22 19 030 kr 2.40 Planenligt 1 6 1 1 1 1 11 9 515 kr 2.41 Liten avvikelse 1 10 1 1 1 1 15 12 975 kr 2.42 All övrig ändring, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 10 1 1 1 1 15 12 975 kr 3 Tidsuppskattning Bygglov och teknisk kontroll för skyltar och ljusanordningar Ärendetyp Start av ärende Bygglov-prövning Expediering och kungörelse Tekniskt samråd Startbesked Arbets-platsbesök Slutsamråd Slutbesked Avslut av ärende Summa tid Avgift 3.1 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan 1 2 1 1 1 1 7 6 055 kr 3.2 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 3.3 Ytterligare en skylt eller ljusanordning på samma fastighet, utöver den mest tidskrävande, i ansökningar som omfattar flera skyltar eller ljusanordningar 0 2 0 0 0 0 2 1 730 kr 3.4 Ytterligare en skylt eller ljusanordning på annan fastighet, utöver den mest tidskrävande, i ansökningar som omfattar flera skyltar eller ljusanordningar 0 2 0 0 0 0 2 1 730 krPage 35 of 443 18(27) 4 Tidsuppskattning Bygglov och teknisk kontroll för andra anläggningar än byggnader, del 1 Ärendetyp Avgift 4.1 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor Timdebitering 4.2 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av upplag och materialgårdar Timdebitering 4.3 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana eller gruvdrift Timdebitering 4.4 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser Timdebitering 4.5 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av radio- eller telemaster eller torn Timdebitering 4.6 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av vindkraftverk som a) är högre än 20 meter över markytan b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter Timdebitering 4.7 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av begravningsplatser Timdebitering 5 Tidsuppskattning Bygglov och teknisk kontroll för andra anläggningar än byggnader, del 2 (murar och plank, parkeringsplatser utomhus och transformatorstationer) Ärendetyp Start av ärende Bygglov-prövning Expediering och kungörelse Tekniskt samråd Startbesked Arbets-platsbesök Slutsamråd Slutbesked Avslut av ärende Summa tid Avgift 5.1 Anordnande, inrättande, Planenligt 1 2 1 1 1 2 2 1 1 12 10 380 kr 5.2 uppförande, flytt eller väsentlig ändring av Liten avvikelse 1 4 1 1 1 2 2 1 1 14 12 110 kr 5.3 mur eller plank, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 4 1 1 1 2 2 1 1 14 12 110 kr 5.4 Anordnande, inrättande, Planenligt 1 2 1 1 1 1 7 6 055 kr 5.5 uppförande, flytt eller väsentlig ändring av Liten avvikelse 1 4 1 1 1 1 9 7 785 krPage 36 of 443 19(27) 5.6 mur eller plank, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 5.7 Planenligt 1 2 1 1 1 2 2 1 1 12 10 380 kr 5.8 Liten avvikelse 1 4 1 1 1 2 2 1 1 14 12 110 kr 5.9 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av parkeringsplatser utomhus, med tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 4 1 1 1 2 2 1 1 14 12 110 kr 5.10 Planenligt 1 2 1 1 1 1 7 6 055 kr 5.11 Liten avvikelse 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 5.12 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av parkeringsplatser utomhus, utan tekniskt samråd Utanför planlagt område 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 5.13 Planenligt 1 2 1 1 1 1 7 6 055 kr 5.14 Liten avvikelse 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 5.15 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av transformatorstation Utanför planlagt område 1 4 1 1 1 1 9 7 785 kr 6 Tidsuppskattning Förlängning av tidsbegränsat bygglov Ärendetyp Start av ärende Lovprövning Expediering och kungörelse Avslut av ärende Summa tid Avgift 6.1 Förlängning av tidsbegränsat bygglov 1 4 1 1 7 6 055 kr 7 Tidsuppskattning Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär Ärendetyp Start av ärende Lovprövning Expediering och kungörelse Avslut av ärende Summa tid Avgift 7.1 Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär 1 4 1 1 7 6 055 kr Tidsuppskattning8 Anmälningspliktiga åtgärder Ärendetyp Start av ärende Handläggning av anmälan Expediering och kungörelse Tekniskt samråd Startbesked Arbets-platsbesök Slutsamråd Slutbesked Avslut av ärende Summa tid AvgiftPage 37 of 443 20(27) 8.1 Rivning av byggnad eller en del av byggnad, med tekniskt samråd 1 2 2 0,5 2 1 0,5 0,5 9,5 8 218 kr 8.2 Rivning av byggnad eller del av en byggnad, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.3 Nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan-och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, med tekniskt samråd 1 2 2 0,5 2 1 0,5 0,5 9,5 8 218 kr 8.4 Nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan-och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.5 Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, med tekniskt samråd 1 2 2 0,5 2 1 0,5 0,5 9,5 8 218 kr 8.6 Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.7 Installation eller väsentlig ändring av hiss, med tekniskt samråd 1 2 2 0,5 2 1 0,5 0,5 9,5 8 218 kr 8.8 Installation eller väsentlig ändring av hiss, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.9 Installation eller väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal, med tekniskt samråd 1 2 2 0,5 2 1 0,5 0,5 9,5 8 218 kr 8.10 Installation eller väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.11 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, med tekniskt samråd 1 2 3 0,5 2 1 0,5 0,5 10,5 9 083 kr 8.12 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.13 Installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, med tekniskt samråd 1 2 2 0,5 2 1 0,5 0,5 9,5 8 218 kr 8.14 Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.15 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, med tekniskt samråd 1 2 2 0,5 2 1 0,5 0,5 9,5 8 218 kr 8.16 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, utan tekniskt samråd 1 2 0,5 0,5 0,5 4,5 3 893 krPage 38 of 443 21(27) 8.17 Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, med tekniskt samråd 1 2 3 0,5 2 1 0,5 0,5 10,5 9 083 kr 8.18 Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, utan tekniskt samråd 1 2 0,5 0,5 0,5 4,5 3 893 kr 8.19 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, med tekniskt samråd 1 2 3 0,5 2 1 0,5 0,5 10,5 9 083 kr 8.20 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, utan tekniskt samråd 1 1 0,5 0,5 0,5 3,5 3 028 kr 8.21 Uppförande eller tillbyggnad av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, med tekniskt samråd, Attefall 1 2 3 1 2 1 0,5 0,5 11 9 515 kr 8.22 Uppförande eller tillbyggnad av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd, Attefall 1 2 1 0,5 0,5 5 4 325 kr 8.23 Uppförande eller tillbyggnad av sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, med tekniskt samråd. Attefall 1 2 3 1 3 0,5 0,5 11 9 515 kr 8.24 Uppförande eller tillbyggnad av sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd , Attefall 1 2 1 0,5 0,5 5 4 325 kr 8.25 Ändring av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen så att den blir ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och bygglagen 1 2 1 0,5 0,5 5 4 325 kr 8.26 Göra sådan anmälningspliktig tillbyggnad som avses i 9 kap. 4b § 1 st. 1 plan- och bygglagen, med tekniskt samråd 1 2 2 1 0,5 0,5 7 6 055 kr 8.27 Göra sådan anmälningspliktig tillbyggnad som avses i 9 kap. 4b § 1 st 1 plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd 1 2 1 0,5 0,5 5 4 325 kr 8.28 Bygga sådan anmälningspliktig takkupa som avses i 9 kap. 4b § 1 st. 2 plan- och bygglagen, med tekniskt samråd 1 2 2 1 0,5 0,5 7 6 055 kr 8.29 Bygga sådan anmälningspliktig takkupa som avses i 9 kap. 4b § 1 st 2 plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd 1 2 1 0,5 4,5 3 893 kr 8.30 Sådan anmälningspliktig inredning av ytterligare en bostad som avses i 9 kap. 4c § plan- och bygglagen, med tekniskt samråd 1 2 3 1 3 0,5 0,5 11 9 515 kr 8.31 Sådan anmälningspliktig inredning av ytterligare en bostad som avses i 9 kap. 4c § plan- och bygglagen, utan tekniskt samråd 1 2 1 0,5 0,5 5 4 325 krPage 39 of 443 22(27) 9 Tidsuppskattning Marklov och teknisk kontroll för marklovpliktiga åtgärder Ärendetyp Start av ärende Lovprövning Expediering och kungörelse Tekniskt samråd Startbesked Arbets-platsbesök Slutsamråd Slutbesked Avslut av ärende Summa tid Avgift 9.1 Marklovpliktig åtgärd, med tekniskt samråd 1 4 1 2 0,5 2 0,5 0,5 11,5 9 948 kr 9.2 Marklovpliktig åtgärd, utan tekniskt samråd 1 4 1 0,5 0,5 0,5 7,5 6 488 kr 10 Tidsuppskattning Rivningslov och teknisk kontroll för åtgärder som kräver rivningslov Ärendetyp Start av ärende Lovprövning Expediering och kungörelse Tekniskt samråd Startbesked Arbets-platsbesök Slutsamråd Slutbesked Avslut av ärende Summa tid Avgift 10.1 Åtgärd som kräver rivningslov, med tekniskt samråd 1 4 1 2 0,5 2 0,5 0,5 11,5 9 948 kr 10.2 Åtgärd som kräver rivningslov, utan tekniskt samråd 1 4 1 0,5 0,5 0,5 7,5 6 488 kr 11 Tidsuppskattning Förhandsbesked Ärendetyp Start av ärende Prövning av ansökan Expediering och kungörelse Avslut av ärende Summa tid Avgift 11.1 Förhandsbesked Inom planlagt område 1 14 1 1 17 14 705 kr 11.2 Utanför planlagt område 1 16 1 1 19 16 435 krPage 40 of 443 23(27) 12 Tidsuppskattning Villkorsbesked Ärendetyp Avgift 12.1 Villkorsbesked Timdebitering 13 Tidsuppskattning Ingripandebesked Ärendetyp Avgift 13.1 Ingripandebesked Timdebitering 14 Tidsuppskattning Extra platsbesök Ärendetyp Utförande Summa tid Avgift 14.1 Extra arbetsplatsbesök, utöver det första, per styck 4 3 460 kr 14.2 Extra slutsamråd, utöver det första, per styck 4 3 460 kr 15 Tidsuppskattning Strandskyddsdispens enligt Miljöbalken Ärendetyp Start av ärende Prövning av ansökan Expediering Avslut av ärende Summa tid Avgift 15.1 Strandskyddsdispens 1 8 1 0,5 10,5 9 083 kr 16 Tidsuppskattning Lov för åtgärder som inte kräver lov (frivilliga lov) Ärendetyp Avgift 16.1 Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd finns i någon av taxans övriga tabeller I enlighet med tillämplig tabell 16.2 Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd inte finns i någon av taxans övriga tabeller TimdebiteringPage 41 of 443 24(27) 17 Tidsuppskattning Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder Ärendetyp Avgift 17.1 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder Timdebitering 18 Tidsuppskattning Avslag Ärendetyp Avgift 18.1 Avslag Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med tidsuppskattningen för tillämplig ärendetyp 19 Tidsuppskattning Avskrivning Ärendetyp Avgift 19.1 Avskrivning Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med tidsuppskattningen för tillämplig ärendetyp 20 Tidsuppskattning Avvisning Ärendetyp Avgift 20.1 Avvisning Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med tidsuppskattningen för tillämplig ärendetypPage 42 of 443 25(27) Förklaringar av vissa begrepp Nedan finns en lista med förklaringar av vissa begrepp som finns i taxan. När begreppen avser handläggningsmoment, är det den genomsnittliga tiden för arbetet med respektive moment som anges i tids- och kostnadsuppskattning. Planenligt Den föreslagna åtgärden överensstämmer med gällande detaljplan, gällande områdesbestämmelser eller givet förhandsbesked. Liten avvikelse Sådan liten avvikelse från gällande detaljplan eller gällande områdesbestämmelser som avses i 9 kap. 31b§ PBL Utanför planlagt område Den föreslagna åtgärden ligger utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser, och omfattas inte heller av ett tidigare givet förhandsbesked. Inglasning av befintligt altan/skärmtak/balkong Förtydligande, denna avgift utgår från att du har ett befintligt skärmtak som du glasar in, det är alltså inte enbart ett altangolv. Förhandsbesked I ett förhandsbesked prövas lokaliseringen, det vill säga markens lämplighet för den avsedda åtgärden. Denna prövning görs mot kraven i 2 kap. PBL. Det är vanligast att söka förhandsbesked när man vill uppföra en byggnad på en obebyggd tomt utanför detaljplanelagt område. Om man vill stycka av mark till en ny fastighet kan det vara lämpligt att först söka förhandsbesked eftersom detta underlättar lantmäteriets handläggning. Man kan få förhandsbesked för alla bygglovspliktiga åtgärder både inom och utom detaljplanelagda områden. Ett positivt förhandsbesked är bindande vid den kommande bygglovsprövningen om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft. Inkommer inte ansökan om bygglov inom den tiden upphör beslutet att gälla. Arbetsplatsbesök I detta ingå såväl för- som efterarbete som faktiska arbetsplatsbesök, samt den genomsnittliga restiden till och från ett arbetsplatsbesök i kommunen.Page 43 of 443 26(27) Avskrivning Avskrivning av ett ärende sker om sökande återkallar sin ansökan. Expediering och kungörelse När ett beslut om förhandsbesked eller lov har tagits ska det expedieras och kungöras. Ett beslut om förhandsbesked och lov vinner laga kraft enbart om drift- och servicenämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar. I tabell om tidsuppskattning är det den genomsnittliga tiden för detta fördelat på alla ärenden av respektive typ. Liten avvikelse Sådan liten avvikelse från gällande detaljplan eller gällande områdesbestämmelser som avses i 9 kap. 31b§ PBL. Lovprövning I detta ingår exempelvis inläsning av material, prövning och beslutsfattande, att skriva beslut, grannhöranden remitteringar och att skriva fram ärenden till nämnden. Nybyggnad Uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats (definition enligt 1 kap. 4§ PBL). Slutbesked I detta ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska slutbeskedet. Slutsamråd I detta ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska slutsamrådet, samt den genomsnittliga restiden till och från en byggarbetsplats. När byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska ett slutsamråd hållas, innan slutbesked utfärdas, om det inte är uppenbart obehövligt. Behovet av slutsamråd ska bedömas av drift- och servicenämnden i det enskilda fallet. Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. På mötet går man bl.a. igenom hur kontrollplanen har uppfyllts, hur andra villkor och kompletterande villkor i startbeskedet har följts. Om avvikelser har gjorts, den kontrollansvariges och drift- och servicenämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen, den kontrollansvariges utlåtande samt förutsättningar för slutbesked.Page 44 of 443 27(27) Start av ärende I detta ingår exempelvis registrering, upprättande av ärende, kontroll av inkomna handlingar, fördelning av ärenden. Bygglovsprövning Bygglovsprövning- den granskning och handläggning som görs innan lov kan beviljas, så som granskning, begäran om komplettering, remisshantering, grannhörande, möte, tjänsteutlåtande, nämndsammanträde etc. Startbesked I detta ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska startbeskedet. Tekniskt samråd I vissa ärenden ska ett tekniskt samråd hållas hos drift- och servicenämnden. På samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt. Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in ett förslag till kontrollplan och de tekniska handlingar som behövs för att drift- och servicenämnden ska kunna bedöma om startbesked kan ges. I tabell för tidsuppskattning ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska samrådet. Tillbyggnad Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym (definition enligt 1 kap. 4§ PBL). Ändring av en byggnad En eller flera åtgärder som ändrar en byggnadskonstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde (definition enligt 1 kap. 4§ PBL). Villkorsbesked Den som ska utföra en bygglovspliktig åtgärd kan begära ett villkorsbesked. Drift- och servicenämnden ska med ett sådant besked redovisa sin bedömning om åtgärden kan komma att omfattas av särskilda villkor för att uppfylla utformningskraven i plan- och bygglagen, PBL. Drift- och servicenämnden ska lämna ett villkorsbesked när någon begär det. Ingripandebesked Ett ingripandebesked är ett skriftligt besked (utredning) från drift- och servicenämnden om det har vidtagits någon åtgärd i strid mot plan- och bygglagstiftningen. Ingripandebesked syftar till att ge besked i förväg om att tillsyn kan komma att ske i framtiden. Ett ingripandebesked är i första hand till nytta för den som överväger att köpa ett byggnadsverk.Page 45 of 443 Page 46 of 443 Page 47 of 443 Page 48 of 443 Page 49 of 443 Page 50 of 443 Page 51 of 443 Page 52 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 119 - Revidering av taxa enligt miljöbalken m.m. (20/KS/172) Ärendebeskrivning Drift- och serviceförvaltningen föreslår att drift- och servicenämndens taxa inom miljöområdet kompletteras med en fast avgift för tillsyn av små avlopp i samband med inventering, och att taxan uppdateras med lagrumshänvisningar till nya avfallsförordningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna ändringen av taxa enligt miljöbalken. att ändringen ska gälla från och med 2021-01-01. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Clas-Göran Classon föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna ändringen av taxa enligt miljöbalken. att ändringen ska gälla från och med 2021-01-01. Beslutsunderlag  TS Revidering av taxa enligt miljöbalken  Taxa enligt miljöbalken m.m.  Protokollsutdrag §70 Taxa miljöbalken, revidering Paragrafen är justeradPage 53 of 443 Revidering av taxa enligt miljöbalken m.m.

§ 119 20/KS/172Page 54 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/172 Revidering av taxa enligt miljöbalken Ärendebeskrivning Drift- och serviceförvaltningen föreslår att drift- och servicenämndens taxa inom miljöområdet kompletteras med en fast avgift för tillsyn av små avlopp i samband med inventering, och att taxan uppdateras med lagrumshänvisningar till nya avfallsförordningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår till kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna ändringen av taxa enligt miljöbalken. att ändringen ska gälla från och med 2021-01-01. Ärendet Tillsyn av små avlopp ska finansieras med avgifter. För att förenkla och effektivisera handläggningen föreslås införandet av en fast avgift för tillsyn av små avlopp i samband med inventering, enligt nuvarande beslutade taxans avgiftsnivåer. För inventering av små avlopp föreslås avgiftsnivå 3, vilket motsvarar två handläggningstimmar. Om inspektion måste göras på plats så tillkommer en avgift motsvarande en timme, alltså totalt tre handläggningstimmar. I och med att en ny avfallsförordning trädde i kraft 2020-08-01 föreslås även revideringar av lagrumshänvisningar så att dessa hänvisar till den nya förordningen, samt att taxan kompletteras med den nya prövningspunkten Ansökan om dispens för från kravet om utsortering av bygg- och rivningsavfall och avskild förvaring av brännbart avfall. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Taxa enligt miljöbalken m.m. Protokollsutdrag § 70 Taxa miljöbalken, revideringPage 55 of 443 Taxa Taxa för drift- och servicenämndens tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om foder och animaliska biprodukter, strålskyddslagen och lagen om sprängämnesprekursorer Beslutad av: Datum: ÅÅÅÅ-MM-DD Reviderad: Dokumentet gäller för: Drift- och servicenämnden Dokumentansvarig: Drift- och servicenämnden Ärendenummer: 20/KS/172 Taxa Miljöbalken Livsmedelslagen Lagen om animaliska biprodukter Strålskyddslagen Lagen om sprängämnesprekursorerPage 56 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 2(43) Innehållsförteckning 2 Livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 3(43) 1 Taxa enligt miljöbalken 1.1 Allmänna bestämmelser Inledande bestämmelser 1 § Denna taxa gäller avgifter för Hallsbergs kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, bl.a. vad gäller naturvård och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter, biotekniska organismer och varor, avfall och producentansvar. Taxan gäller också drift- och servicenämndens uppdragsverksamhet inom miljöområdet. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bland annat enligt 26 kap. 22 § miljöbalken för undersökningskostnader och enligt 25 kap. 2 § miljöbalken för rättegångskostnader. 2 § Avgift enligt denna taxa ska betalas för 1) Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag 2) Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd 3) Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt 4) Uppdragsverksamhet 3 § Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1) Tillsyn som föranleds av klagomål som är obefogat, och inte kräver utredning 2) Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken, bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller EU-förordningar inom miljöbalkens område överklagas, 4 § Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkning av avgiften fattas av drift- och servicenämnden. 5 § Avgift ska betalas av den som gör ansökan enligt 9 § eller anmälan enligt 15 §, eller som i övrigt har utövat, utövar eller avser att utöva verksamhet eller vidta åtgärd som omfattas av drift- och servicenämndens verksamhet enligt 1 och 2 §§. Avgiftsskyldigheten omfattar också den som rättsligt förfogar över mark, byggnad, anläggning eller anordning där sådan verksamhet har utövats, utövas eller planeras, respektive den som annars är skyldig att avhjälpa olägenhet eller brist i sådan verksamhet.Page 58 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 4(43) Enligt 27 kap. 3 § miljöbalken är alla som är skyldiga att betala en avgift enligt denna taxa, eller enligt 26 kap. 22 § miljöbalken, skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Timavgift 6 § Avgiftsuttag sker: 1) I förhållande till de avgiftsnivåer som motsvaras av handläggningstid enligt taxebilaga 1 (fast avgift). 2) I förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats i taxebilaga 2 (fast årlig tillsynsavgift) 3) I förhållande till den faktiskt nedlagda tillsynstiden i det enskilda ärendet (timavgift), och 4) Enligt de andra grunder som anges i taxan. 7 § Vid tillämpning av denna taxa är timavgiften handläggningskostnaden per hel timme handläggningstid 1015 kr. 8 § I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteperson vid nämnden har använt för handläggning och andra åtgärder i ärendet såsom inläsning av ärendet, planering och förberedelse, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner och provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt av ärendet samt föredragning av beslut. Avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Slutsumman avrundas uppåt till närmsta halvtimme. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halvtimme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar, och andra kontroller som utförs vardagar mellan 2018-05-30 3 (6) 19:00 och 07:00 lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar tas avgift ut med en 1,5 gånger ordinarie timavgift. 9 § Drift- och servicenämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s webbplats i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2019 (kommunfullmäktiges beslutsår). Avgifter för ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag 10 § Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas som antingen fast avgift genom tillämpning av den avgiftsnivå som anges i taxebilaga 1 eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timavgiften. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. Om faktisk handläggningstid överskrider den i taxebilaga 1 angivna avgiftsnivån med en timme eller mer på grund av att ofullständiga handlingar lämnats in ,Page 59 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 5(43) ändringar i ansökan görs under pågående handläggning eller andra liknande händelser, ska avgift för den faktiska handläggningstiden betalas. 11 § Om det i ett beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen inte godkännas vid den besiktningen och ny besiktning måste ske vid ytterligare ett tillfälle, tas timavgift ut för den ytterligare handläggningstiden 12 § Avgift för prövning av ansökan om tillstånd, dispens eller undantag ska erläggas av sökanden. 13 § Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås. I de fall som ärendet avskrivs eller återtas efter det att handläggningen påbörjats, ska avgift betalas för den faktiskt nedlagda handläggningstiden. Om ärendet avvisas utan rättslig prövning i sak på grund av att ansökan är så ofullständig att sådan prövning inte kan göras ska avgift betalas för faktisk nedlagd handläggningstid. Avgift tas inte ut för en ansökan som återkallas innan handläggning påbörjas. 14 § I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall även skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd. 15 § Utöver avgift för prövning tillstånd, dispens eller undantag, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter för anmälningsärenden 16 § Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift motsvarande den för verksamheten eller åtgärden föreskrivna avgiftsnivån i bilaga 1, eller genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan, eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Avgift med anledning av handläggning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. Om en anmälan omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 1 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för övriga verksamheter. Om faktisk handläggningstid överskrider den i taxebilaga 1 angivna avgiftsnivån med en timme eller mer på grund av att ofullständiga handlingar lämnats in, ändringar i anmälan görs under pågående handläggning eller andra liknande händelser, ska avgift för den faktiska handläggningstiden betalas.Page 60 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 6(43) Om ärendet återkallas eller avskrivs efter att handläggning påbörjats ska avgift betalas för faktisk nedlagd handläggningstid. Avgift tas inte ut för en anmälan som återkallas innan handläggningen har påbörjats. 17 § Avgift för handläggningen av anmälan ska betalas av den som driver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i miljöprövningsförordningen är denne i förekommande fall skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelse i ärendet. 18 § Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för återkommande tillsyn 19 § För återkommande tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärder med en fastställd prövningsnivå (A eller B) enligt miljöprövningsförordningen ska en fast årlig avgift betalas enligt vad som framgår av taxebilaga 2. För återkommande tillsyn över sådan verksamhet eller åtgärd med fastställd anmälningsplikt (C) enligt miljöprövningsförordningen, eller hälsoskyddsverksamheter som ska anmälas enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (H) ska en fast årlig avgift betalas enligt vad som framgår av taxebilaga 2. Industriutsläppsverksamhet 20 § För industriutsläppsverksamheter, de verksamheter som markerats med (-i) i miljöprövningsförordningen, betalas ett årligt tillägg till den årliga tillsynsavgiften om 20 timmar multiplicerat med aktuell timavgift. Sådant tillägg tas inte ut för de industriutsläppsverksamheter som redan har tilldelats 90 timmar eller mer i taxebilaga 2. Avgifter vid ändrat tillsynsbehov 21 § För verksamheter som omfattas av fast årlig tillsynsavgift får nämnden i särskild ordning besluta om extraordinär tillsynsavgift. Denna avgift tas ut för ett visst år om den faktiskt utförda tillsynen överskrider den tillsynstid som motsvaras av den fasta avgiften och denna tillsyn är föranledd av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, inte följer förelägganden eller förbud eller som orsakats av yttre påverkan i större omfattning. Extraordinär tillsynstid beräknas som timavgift enligt § 6 och ska betalas i efterskott av den som är verksamhetsutövare vid tillsynens utförande. Avgift för regelbunden tillsyn 22 § Om en verksamhetsutövare har verksamheter med verksamhetskoder inom tre eller flera olika verksamhetsgrupper som har egna rubriker i bilaga 2, så ska total avgift motsvara timmarna från verksamhetsgruppen med det högst angivnaPage 61 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 7(43) timantalet i bilaga 2 med ett tillägg om 25 procent av det högst angivna timantalet. 23 § För regelbunden tillsyn över sådana verksamheter eller åtgärder som saknar fastställda krav på anmälan (”U” och ”UH”) ska avgift betalas i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan. 24 § För verksamheter som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt ifrån vad som anges i tillståndsbeslutet i fråga om produktionsvolym eller liknande. 25 § Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter att det att beslut om tillstånd till verksamhet meddelats eller anmälan skett – eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävts, verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan tas timavgift ut. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. I den fasta avgiften ingår Handläggning av planerade inspektioner till exempel planering, inläsning och annan förberedelse, restider, upprättande av inspektionsprotokoll, beslut och andra skrivelser, granskning av rapporter och andra redovisningar. I den fasta avgiften ingår inte 1) Inspektioner och andra tillsynsinsatser som beror på att verksamhetsutövaren bryter mot tillstånd eller villkor, inte följer förelägganden eller förbud eller har bristande egenkontroll 2) Extraordinär tillsyn ett visst år om den utförda tillsynen överskrider den tillsynstid som motsvaras av den fasta avgiften enligt 21 §. 3) Handläggning av klagomål. 4) Handläggning vid utökat tillsynsbehov till exempel med anledning av utredningsvillkor. 26 § Avgift för tillsyn betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. Tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken ska betalas av den som enligt det 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Avgift för tillsyn i övrigt 27 § Avgift för tillsyn i övrigt ska betalas i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder som i övrigt anges i taxebilaga 1. 28 § Avgift för tillsyn betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten, vidtar åtgärd eller i annat fall kan anses ha gett upphov till olägenheter som föranleder tillsynsåtgärden. För tillsyn över miljöskador enligt 10Page 62 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 8(43) kap. miljöbalken ska betalas av den som enligt det 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Avgifter för uppdragsverksamhet 29 § Avgift för uppdragsverksamhet är 1015 kronor per timme. Nedsättning av avgift 30 § Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art, omfattning, tillsynsbehov, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa i ett enskilt fall sättas ner eller efterskänkas. Avgiftens erläggande 31 § Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Hallsbergs kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 32 § Av 1 kap. 2 § och 9 kap. 4 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 33 § Av 1 kap. 2 § och 9 kap. 5 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart, även om det överklagas. 34 § Enligt 19 kap. 1 § miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift till länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 2020-01-01. I ärenden som rör tillstånd, anmälningar och dispenser tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag.Page 63 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 9(43) 1.2 Taxebilaga 1 – Avgiftsnivåer Timavgift 1015 kronor Avgiftsnivå 1 0 timmar Bekräftelse mottagen handling och granskning Avgiftsnivå 2 1 x timavgift Bekräftelse mottagen handling, granskning och bedömning Avgiftsnivå 3 2 x timavgift Bekräftelse mottagen handling, granskning, bedömning och beslut. Avgiftsnivå 4 6 x timavgift Bekräftelse mottagen handling, granskning, bedömning, inspektion och beslut. Ärenden med fast avgift faktureras direkt enligt taxa. Om den faktiska handläggningstiden överskrider den för avgiftsnivån angivna handläggningstiden med 1 timme eller mer, ska timavgift för den faktiska handläggningstiden betalas. Ärenden med timavgift debiteras för faktisk nedlagd handläggningstid. Avgiften beslutas av nämnden och motsvarar antal handläggningstimmar x timavgift.Page 64 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 10(43) Beskrivning Lagrum Avgift AVGIFTER FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD Ansökan om tillstånd till inrättande av en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 4 Ansökan om tillstånd till anslutande av en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Timavgift Ansökan om tillstånd till inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten, eller grundvatten enligt vad kommunen har föreskrivit för att skydda människors hälsa eller miljön och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 3 Ansökan om tillstånd till hållande av vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa. 39 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 3 Ansökan om tillstånd eller dispens i andra frågor enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa. 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 9 kap 12 § miljöbalken Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen 9 kap 6 §, 1 kap 10 § miljöprövnings- förordningen (2013:251) TimavgiftPage 65 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 11(43) Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 1 kap 11 § miljöprövnings- förordningen (2013:251) Timavgift Anmälan om inrättande av en avloppsanordning utan vattentoalett, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 4 Anmälan om ändring av en avloppsanordning och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 14 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 3 Anmälan om olje- eller fettavskiljare Enligt 9 kap 7 § miljöbalken (1998:808) samt 13 och 14 §§ förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Avgiftsnivå 3 Anmälan om inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 3 Anmälan om anläggande av gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom ett område med detaljplan. 37 och 42 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 3 Anmälan i andra frågor enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa. 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 9 kap 12 § miljöbalken Timavgift Anmälan om att driva eller arrangera anmälningspliktig hälsoskyddsverksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta. 38 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 4Page 66 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 12(43) Anmälan om att driva eller arrangera anmälningspliktig hälsoskyddsverksamhet med bassängbad för allmänheten, eller som annars används av många människor. 38 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 4 Anmälan om att driva eller arrangera anmälningspliktig hälsoskyddsverksamhet som utgörs av förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola. 38 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgiftsnivå 4 Tillsyn Annan miljöfarlig verksamhet, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2 eller timavgift enligt taxebilaga 3. 26 kap 3 § 3 st miljöbalken, 2 kap 31 § p 1 miljö- tillsynsförordningen Timavgift Byggnader, lokaler och anläggningar som kräver särskild uppmärksamhet och som inte omfattas av avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2 eller taxebilaga 3;1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen,2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,3. samlingslokaler där många människor brukar samlas,4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad,5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor,6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling,7. lokaler för förvaring av djur. 26 kap 3 § 3 st miljöbalken, 45 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Timavgift Radon i bostäder och lokaler för allmänna ändamål. 26 kap 3 § 3 st miljöbalken TimavgiftPage 67 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 13(43) Tillsyn av små avlopp i samband med inventering. Avgift gäller per anläggning. Avgiften omfattar förarbete, utskick och granskning av inventeringsblankett samt beslut i ärendet. Om inspektion på plats behöver göras tillkommer en avgift motsvarande en handläggningstimme. Om faktisk handläggningstid överskrider den i taxan angivna handläggningstiden med en timme eller mer på grund av att inventeringsblanketten eller andra handlingar inte besvaras, inkommer i tid eller liknande, så debiteras timavgift för den faktiska handläggningstiden. Tid för tillsyn vid uppföljning av beslut ingår inte i den fasta avgiften. Avgiftsnivå 3 Tillsyn av små avlopp i samband med inventering, där en anläggning delas av två eller flera hushåll. Timavgift Tillsyn av små avlopp i samband med klagomål eller felanmälan från slamtömning/renhållning. Timavgift Övrig tillsyn av små avlopp Timavgift Annan hälsoskyddsverksamhet, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 26 kap 3 § 3 st miljöbalken Timavgift AVGIFT FÖR KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER LAGRING AV BRANDFARLIGA VÄTSKOR TillsynPage 68 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 14(43) Information innan installation påbörjas eller hantering inleds av brandfarliga vätskor eller spillolja i cistern ovan eller i mark som rymmer mer än 1 m3 vätska (inom vattenskyddsområde hantering av mer än 250 liter brandfarliga vätskor eller spillolja) med tillhörande rörledningar. 3 kap 1 § 1 st Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vatten- förorening vid hantering avbrandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 2 kap 31 § p 5 miljötillsynsför- ordningen (2011:13) Avgiftsnivå 2 Information om cistern som tagits ur bruk. 6 kap 1 § Naturvårds- verkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 2 kap 31 § p 5 miljötillsyns- förordningen (2011:13) Avgiftsnivå 1 Kopior på rapporter från kontroller, inklusive periodiska kontroller, av cisterner och rörledningar. 3 kap 1 § 2 st Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vatten- förorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 2 kap 31 och 32 §§ miljötillsyns- förordningen (2011:13) Avgiftsnivå 2Page 69 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 15(43) Övrig tillsyn av hantering av brandfarliga vätskor och spillolja, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vatten- förorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 26 kap 3 § miljöbalken, 2 kap 31 § p5 miljö- tillsynsförordningen (2011:13) Timavgift FLUORERADE VÄXTHUSGASER Tillsyn Underrättelse och samråd innan installation eller konvertering sker av sådan utrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter f-gas eller mer. 14 § förordning (2016:1128) om fluorerade växthus- gaser, 2 kap 31 och 32 §§ miljötillsyns- förordningen (2011:13) Avgiftsnivå 2 Rapport om det under någon del av ett kalenderår finns minst 14 ton koldioxidekvivalenter i en stationär anläggning eller i en mobil utrustning som omfattas av läckagekontroll enligt 11 § eller enligt artikel 3.3 andra stycket och 4.1–4.3 i EU-förordningen om f- gaser. 15 § förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser, 2 kap 31 och 32 §§ miljötillsyns- förordningen (2011:13) Avgiftsnivå 2 Övrig tillsyn av fluorerade växthusgaser, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 31 och 32 §§ miljötillsynsför- ordningen (2011:13) Timavgift OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN Tillsyn Utrustning i motorfordon, flyg och tåg som innehåller kontrollerade ämnen. Förordning (EU) nr 517/2014, förordning (EG) nr 1005/2009, 2 kap 31 § p 6 miljötillsyns- förordningen (2011:13) TimavgiftPage 70 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 16(43) Verksamhet där ozonnedbrytande ämne används för laboratorie- och analysarbeten som betraktas som viktiga enligt bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 291/2011, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Förordning (EG) 1005/2009, förordning (EG) nr 291/2011, 2 kap 31 § p 5 miljötillsyns- förordningen (2011:13) Timavgift VÄXTSKYDDSMEDEL Prövning av ansökan Ansökan om särskilt tillstånd till yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. 2 kap 40 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel Avgiftsnivå 3 Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde som har inrättats före den 1 januari 2018 eller där föreskrifterna inte har ändrats efter den 1 januari 2018. 6 kap 1 och 2 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2) Timavgift Ansökan om dispens från förbudet att använda växtskyddsmedel på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete. 2 kap 37 och 39 §§ förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan om yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. 2 kap 41 § Förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel Avgiftsnivå 3 TillsynPage 71 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 17(43) Underrättelse vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut. 9 kap 1 § Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2), 2 kap 31 § p 5 och 2 kap 32 § 1 st p 2b miljötillsyns- förordningen (2011:13) i lydelsen som gäller fr o m 1 juli 2018. Timavgift Underrättelse om vattentäkt, grundvatten eller en sjö eller ett vattendrag befaras bli förorenat av växtskyddsmedel. 9 kap 3 § Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2), 2 kap 31 § p 5 och 2 kap 32 § 1 st p 2b miljötillsyns- förordningen (2011:13) i lydelsen som gäller fr o m 1 juli 2018. Timavgift Övrig tillsyn av växtskyddsmedel, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 31 § p 5 miljö- tillsynsförordningen (2011:13) Timavgift BIOCIDPRODUKTER Prövning av ansökan Ansökan om undantag från bestämmelserna om information och underrättelse i 4 kap 1–3 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3). 4 kap 4 § Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3) Timavgift TillsynPage 72 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 18(43) Underrättelse i samband med spridning av biocidprodukt på en plats som allmänheten har tillträde till som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 4 kap 2 § Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3), 2 kap 31 § p 5 miljö- tillsynsförordningen (2011:13) Avgiftsnivå 1 Övrig tillsyn av biocidprodukter, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Naturvårdsverkets föreskrifterom spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3), 2 kap 31 § p 5 miljö- tillsynsförordningen (2011:13) Timavgift PCB Prövning av ansökan Ansökan om dispens från kravet om avlägsnande av PCB-produkt i byggnader och anläggningar och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 17 b § förordningen (2007:19) om PCB m.m. Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan om avlägsnande av fogmassa eller halkskyddad golvmassa enligt 17, 17 a eller 17 b § förordning (2007:19) om PCB m.m. och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2 18 § förordningen (2007:19) om PCB m.m. Timavgift Tillsyn Övrig tillsyn av PCB-varor och PCB- produkter som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Förordningen (2007:19) om PCB m.m., 26 kap 3 § 3 st miljöbalken, 2 kap 31 § p 5 miljö- tillsynsförordningen (2011:13) Timavgift KOSMETISKA PRODUKTER TillsynPage 73 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 19(43) Kosmetiska produkter, de uppgifter som enligt artiklarna 24, 25.1, 25.5 första stycket, 26, 27.1 och 27.5 i förordning (EG) nr 1223/2009 ska skötas av behörig myndighet, samt rådgöra med Läkemedelsverket innan åtgärder vidtas enligt artikel 27.1 i förordningen. Förordning (EG) nr 1223/2009, 2 kap 34 § miljötillsyns- förordningen (2011:13) Timavgift ÖVRIGT AVSEENDE KEMISKA PRODUKTER Tillsyn Primärleverantörers hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor som inte innebär utsläppande på marknaden, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 32 § miljö- tillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i andra verksamheter än miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken, utom den tillsyn som Kemikalieinspektionen utövar över primärleverantörers utsläppande på marknaden 2 kap 31 § p 5 miljö- tillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Övrig tillsyn av kemiska produkter, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 1 kap 19 och 20 §§, 2 kap 32 § samt 2 kap 19 § p 7–9, p 11-14, p 16, p 17, p 19 miljö- tillsynsförordningen (2011:13), 26 kap 3 § 3 st miljöbalken Timavgift AVGIFT FÖR VISS ÖVRIG VERKSAMHET ÄRENDEN OM ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN TillsynPage 74 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 20(43) Hushållning med energi samt användning av förnyelsebara energikällor, i verksamhet eller vid vidtagande av åtgärd som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 5 § samt 26 kap 3 § 3 st miljöbalken Timavgift I verksamhet eller vid vidtagande av åtgärd som inte omfattas av fast avgift i taxebilaga 2, utnyttja möjligheterna att 1. minska mängden avfall, 2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter, 3. minska de negativa effekterna av avfall, och 4. återvinna avfall. 2 kap 5 § samt 26 kap 3 § 3 st miljöbalken Timavgift Övrig tillsyn över att miljöbalkens hänsynsregler efterlevs, i verksamhet eller vid vidtagande av åtgärd som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 2–4 §§ miljöbalken 26 kap 3§ 3 st miljöbalken Timavgift ÄRENDEN ENLIGT 7 OCH 12 KAP MILJÖBALKEN Prövning av ansökan Ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- eller kulturreservat eller vattenskyddsområde. Gällande föreskrifter Timavgift Ansökan om tillstånd till åtgärd som är förbjuden för att den strider mot syftet med det tilltänkta skyddet av ett område eller föremål som omfattas av ett interimistiskt beslut meddelat av kommunen enligt 7 kap 24 §. 7 kap 24 § miljöbalken Timavgift Ansökan om dispens eller undantag från föreskrifter för natur- eller kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde. Gällande föreskrifter, 7 kap 7 § miljöbalken, 9 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. TimavgiftPage 75 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 21(43) Ansökan om nya eller ändrade villkor i ett beslut om tillstånd eller dispens avseende natur- eller kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde. Gällande föreskrifter, 7 kap 7 § miljöbalken, 9 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Timavgift Ansökan om dispens från förbudet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde. 7 kap 11 § 2 st miljöbalken, 1 kap 19 och 20 §§ samt 2 kap 8 § miljötillsyns- förordningen (2011:13) Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan om en verksamhet eller åtgärd inom natur- eller kulturreservat eller vattenskyddsområde som kräver anmälan enligt föreskrifter meddelade för natur- eller kulturreservat eller vattenskyddsområde. Gällande föreskrifter Timavgift Anmälan för samråd av en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken och som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. 12 kap 6 § miljöbalken Timavgift Tillsyn Naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, vattenskyddsområden som kommunen har beslutat om, djur- och växtskyddsområden som kommunen har meddelat föreskrifter om, område eller föremål som omfattas av ett interimistiskt beslut meddelat av kommunen enligt 7 kap 24 § miljöbalken, strandskydd utom det som länsstyrelsen har tillsyn över när det gäller väg- och järnvägsanläggningar. 2 kap 9 § miljö- tillsynsförordningen TimavgiftPage 76 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 22(43) Verksamhet som berörs av föreskrifter i fråga om 1. begränsningar av antalet djur i ett jordbruk, 2. försiktighetsmått för gödselhanteringen, och 3. växtodlingen och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 12 kap 10 § miljö- balken, 2 kap 32 § miljötillsyns- förordningen (2011:13) Timavgift Övrig tillsyn av skötsel av jordbruksmark och annan markanvändning i jordbruket och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 8 § p 7 samt 1 kap 19 och 20 §§ miljötillsyns- förordningen (2011:13) eller 26 kap 3 § 3 st miljöbalken Timavgift ÄRENDEN OM VERKSAMHETER SOM ORSAKAR MILJÖSKADOR ENLIGT 10 KAP MILJÖBALKEN Handläggning av anmälan Anmälan om avhjälpande av vissa föroreningsskador. 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Timavgift Tillsyn Underrättelse om upptäckt av en förorening på en fastighet och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 10 kap 11 § miljöbalken Timavgift Underrättelse om upptäckt av en överhängande fara för att en verksamhet eller åtgärd medför en allvarlig miljöskada. 10 kap 12 och 14 §§ miljöbalken Timavgift Underrättelse om upptäckt av att en allvarlig miljöskada har uppstått. 10 kap 13 och 14 §§ miljöbalken TimavgiftPage 77 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 23(43) Övrig tillsyn av föroreningsskador som inte omfattas av länsstyrelsens tillsynsansvar och andra miljöskador om skadorna har orsakats av en verksamhet eller åtgärd som den kommunala nämnden har tillsynsansvaret för. 2 kap 31 § p 3 miljö- tillsynsförordningen (2011:13), 26 kap 3 § 3 st miljöbalken Timavgift ÄRENDEN ENLIGT 15 KAP MILJÖBALKEN Prövning av ansökan Ansökan om tillstånd från en fastighetsinnehavare att på fastigheten själv återvinna eller bortskaffa avfall även om ett sådant tillstånd inte krävs. 15 kap 25 § p 2 miljöbalken Timavgift Ansökan om dispens från förbudet att hantera avfall när kommunen ska ansvara för en viss hantering av avfall. 15 kap 25 § p 1 miljöbalken Timavgift Ansökan om dispens från kravet om utsortering av bygg- och rivningsavfall och avskild förvaring av brännbart avfall 3 kap 15 § avfallsförordning (2020:614) Timavgift Ansökan om förlängt tömningsintervall för slamavskiljare, fosforfällor, slutna tankar eller minireningsverk. 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 46 § renhållningsordning för Hallsberg kommun Timavgift Ansökan om befrielse från hämtning av latrin, urin eller avvattnat slam från minireningsverk 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 44 § renhållningsordning för Hallsberg kommun Avgiftsnivå 3 Ansökan av ägare till jordbruksfastighet om befrielse från hämtning av slam och filtermaterial från fosforfälla 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 44 § renhållningsordning för Hallsberg kommun Avgiftsnivå 3 Ansökan om total befrielse från hämtning av avfall enligt kommunens föreskrifter om avfallshantering 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 49 § renhållningsordning för Hallsberg kommun TimavgiftPage 78 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 24(43) Övriga ansökningar 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), renhållningsordning för Hallsberg kommun Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan från fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare att på fastigheten själv återvinna eller bortskaffa annat hushållsavfall än trädgårdsavfall 15 kap 19 och 24 §§ miljöbalken, 5 kap. 15 § avfallsförordning (2020:614) Timavgift Anmälan från fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare att på fastigheten själv kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall. 15 kap 19 och 24 §§ miljöbalken, 5 kap. 15 § avfallsförordning (2020:614) Avgiftsnivå 1 Tillsyn Avfallshantering, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 26 kap 3 § 3 st miljöbalken Timavgift AVGIFTER FÖR UPPDRAG Vatten- luft- eller markprovtagning på uppdrag (analys- och fraktkostnader tillkommer) Timavgift Övriga tjänster som inte är myndighetsutövning och utförs på uppdrag, till exempel lokaliseringsprövning enligt PBL eller smittskyddsutredning. Timavgift ÖVRIGT Avgift för handläggning av beslut om miljösanktionsavgift. Avgift ska betalas utöver avgift för prövning, anmälan, fast årlig avgift eller annan avgift för tillsyn enligt denna taxa. Avgiftsnivå 3 Handläggning av expediering med delgivningsman 1000 kronorPage 79 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 25(43) 1.3 Taxebilaga 2 - Fast årlig avgift (förskottsbetalning) Verksamhets- kod Prövn.- nivå Timmar Beskrivning VERKSAMHETSGRUPP JORDBRUK Verksamhetsgrupp Djurhållning 1.10-i och 1.11 B 9 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 2 kap. 1 eller 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 1.20 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT Verksamhetsgrupp Berg, naturgrus och andra jordarter 10.10 B 9 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 1 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 10.11 B 18 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 18 timmar om tillståndet gäller för mer än 200 000 ton. 10.11 B 18 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 18 timmar om tillståndet gäller för mer än 50 000 ton men högst 200 000 ton. 10.11 B 9 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar om tillståndet gäller för mer än 10 000 ton men högst 50 000 ton.Page 80 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 26(43) 10.11 B 9 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar, om tillståndet gäller för mer än 5 000 ton men högst 10 000 ton. 10.11 B 6 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar om tillståndet gäller för mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton. 10.11 B 6 6. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar om tillståndet inte omfattas av någon av 1-5. 10.20 B 9 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar för täkt av torv. 10.20 B 18 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 18 timmar för annan täkt än som avses i 1, om tillståndet gäller för mer än 200 000 ton. 10.20 B 18 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 18 timmar för annan täkt än som avses i 1, om tillståndet gäller för mer än 50 000 ton men högst 200 000 ton. 10.20 B 9 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar för annan täkt än som avses i 1, om tillståndet gäller för mer än 10 000 ton men högst 50 000 ton. 10.20 B 9 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar för annan täkt än som avses i 1, om tillståndet gäller för mer än 5 000 ton men högst 10 000 ton.Page 81 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 27(43) 10.20 B 6 6. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar för annan täkt än som avses i 1, om tillståndet gäller för mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton. 10.20 B 6 7. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 4 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar för annan täkt än som avses i 1, om tillståndet inte omfattas av någon av 1-6. VERKSAMHETSGRUPP LIVSMEDEL OCH FODER Verksamhetsgrupp Livsmedel av animaliska råvaror 15.40-i, 15.45 B 90 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 4 eller 5 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar om verksamheten avser bearbetning av animaliska biprodukter. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 15.40-i, 15.45 B 30 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 4 eller 5 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser rökning. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 15.40-i, 15.45 B 64 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 4 eller 5 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om verksamheten inte omfattas av 1 eller 2. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. Verksamhetsgrupp Livsmedel av kombinerade råvarorPage 82 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 28(43) 15.131-i, 15.141 B 64 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 12 eller 13 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar med en produktion av mer än 10 000 ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 15.131-i, 15.141 B 30 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 12 eller 13 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. VERKSAMHETSGRUPP TEXTILVAROR 17.20 B 64 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 6 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för anläggning för hantering av mer än 1 000 ton men högst 2 500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. 17.20 B 30 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 6 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för anläggning som inte omfattas av 1. 17.30 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 6 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP TRÄVAROR 20.20 B 64 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för produktion som omfattar mer än 200 000 kubikmeter per kalenderår. 20.20 B 30 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för produktion som inte omfattas av 1.Page 83 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 29(43) 20.80 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 9 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP GUMMI- OCH PLASTVAROR 25.11 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 13 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 25.20 B 30 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 13 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår. 25.20 B 13 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 13 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för en produktion som inte omfattas av 1. 25.30 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 13 kap. 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 25.50 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 12 kap. 6 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP MINERALISKA PRODUKTER Verksamhetsgrupp Cement, betong, kalk, krita och gips 26.110 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 13 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Andra mineraliska produkter 26.150 C 18 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 17 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 18 timmar.Page 84 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 30(43) 26.160 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 18 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING 28.20 och 28.30 B 64 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten om mer än 10 000 kubikmeter per kalenderår. 28.20 och 28.30 B 30 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten om mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter per kalenderår. 28.20 och 28.30 B 13 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten om mer än 100 kubikmeter men högst 1 000 kubikmeter per kalenderår. 28.20 och 28.30 B 6 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten som inte omfattas av någon av 1-3. 28.71 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 7 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 28.90 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 9 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 28.95 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 10 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar.Page 85 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 31(43) VERKSAMHETSGRUPP METALLBEARBETNING Verksamhetsgrupp Maskinell bearbetning 34.80 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 18 kap. 8§ miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL 39.15 B 30 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 25 ton men högst 50 ton per kalenderår. 39.15 B 13 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till högst 25 ton per kalenderår. 39.30 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 19 kap. 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 39.50 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 19 kap. 6 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER 39.90 C 6 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 20 kap. 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA Verksamhetsgrupp FörbränningPage 86 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 32(43) 40.51 B 30 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 10 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. 40.60 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 11 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Vindkraft 40.100 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 15 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING 50.10 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 23 kap. 1 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 50.20 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 23 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP TANKRENGÖRING 74.10 B 13 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 26 kap. 1 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. 74.20 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 26 kap. 2 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP RENING AV AVLOPPSVATTEN 90.16 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 28 kap. 4 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP AVFALL Verksamhetsgrupp Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffandePage 87 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 33(43) 90.405-i och 90.406-i B 30 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 65 eller 66 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än 12 500 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 90.430 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 70 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Biologisk behandling 90.171 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 31 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Deponering 90.341 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 26 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Elavfall 90.90 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 44 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Förberedelse för återanvändning 90.29 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 47 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Förbränning 90.230 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 17 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Lagring som en del av att samla in avfallPage 88 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 34(43) 90.30 och 90.50 B 13 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 48 eller 50 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. 90.40 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 49 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 90.60 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 51 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 90.70 B 30 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 42 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för verksamhet med mer än 75 000 ton hanterad avfallsmängd per kalenderår. 90.70 B 30 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 42 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för verksamhet som inte omfattas av 1. Verksamhetsgrupp Mekanisk bearbetning och sortering 90.100 B 64 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 40 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för verksamhet med mer än 50 000 ton hanterad avfallsmängd per kalenderår. 90.100 B 30 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 40 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för verksamhet som inte omfattas av 1. 90.110 C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 41 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Uttjänta fordon 90.120 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 46 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Återvinning för anläggningsändamålPage 89 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 35(43) 90.131 B 13 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 34 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. VERKSAMHETSGRUPP SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR 92.30 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 30 kap. 3 § miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar.Page 90 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 36(43) VERKSAMHETSGRUPP ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETER 38 § FMH, punkt 1 H 3 För hygienisk behandling med risk för blodsmitta, tatuerare, är tillsynstiden 3 timmar. 38 § FMH, punkt 1 H 3 För hygienisk behandling med risk för blodsmitta, fotvård, är tillsynstiden 3 timmar. 38 § FMH, punkt 1 H 3 För hygienisk behandling med risk för blodsmitta, övriga, är tillsynstiden 3 timmar. 38 § FMH, punkt 2 H 12 För bassängbad är tillsynstiden 12 timmar. 38 § FMH, punkt 3 H 6 För skolor är tillsynstiden 6 timmar. 38 § FMH, punkt 3 H 6 För förskolor är tillsynstiden 6 timmar. 38 § FMH, punkt 3 H 3 För fritidsverksamheter är tillsynstiden 3 timmar.Page 91 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 37(43) 2 Livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter Inledande bestämmelser

§ 1 Denna taxa gäller avgifter för drift- och servicenämndens kostnader för offentlig kontroll enligt EU:s bestämmelser inom livsmedels- och foderområdena, livsmedelslagen (2006:804), lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805) samt de författningar, inklusive förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter, som meddelats med stöd av denna lagstiftning. Taxan gäller även avgifter för uppdragsverksamhet 2 § Avgift enligt denna taxa tas ut för 1) registrering och godkännande av anläggning 2) årlig offentlig kontroll 3) avgift för bemanning 4) uppföljande kontroll som inte var planerad 5) utredning av klagomål 6) exportkontroll, importkontroll och utfärdande av exportintyg 7) offentlig kontroll i övrigt 3 § Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1) offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig obefogat 2) handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedels- och foderlagstiftningen, de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av dessa lagar. 4 § Drift- och servicenämnden gör årligen en uppräkning av taxan enligt relevant index. 5 § Beslut om att fastställa avgift enligt 6 § andra stycket, 14 § andra stycket och 18 § tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 § i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av drift- och servicenämnden. Timavgift 6 § Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan (timavgiften); 1095 kronor per timme för normal kontroll 995 kronor per timme för uppföljande kontroll som inte var planerad och utredning av klagomålPage 92 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 38(43) Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje inspektör för nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt av ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19.00 och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för prövning 7 § Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG- förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 § med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. Avgift för registrering 8 § Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus eller tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes normal kontrolltid. Årlig kontrollavgift 9 § För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 § livsmedelslagen (2006:804) ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid nämnden tilldelar anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassning med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper, bestämning av kontrolltidstillägg samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten där avgiften successivt ökar för varje kategori. Härvid tillämpas Livsmedelsverkets gällande vägledning ”Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”. Den årliga kontrolltiden för varje risk-klass, kontroll-tidstillägg och erfarenhetsklass framgår av vägledningens tabeller. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timavgiften.Page 93 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 39(43) 10 § För normal offentlig kontroll av en foderanläggning ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Årsavgiftens storlek baseras på den kontrolltid nämnden beslutar för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassning med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten. Vid fastställandet av risk- och erfarenhetsklasser samt kontrolltiden för dessa ska den nationella vägledningen från Jordbruksverket användas. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden (timmar) multipliceras med timtaxan. 11 § Om en tillämpning av 9 § skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 12 § Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Av 9 § förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. För det kalenderår registrering skett faktureras den årliga kontrollavgiften i efterskott och beräknas enligt timavgiften i 6 § eller i förekommande fall enligt 15 §. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Om anläggningen placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har upphört. 13 § Av 4 § förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrolltiden ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och som äger eller innehar anläggningen vid årets början. Avgiften ska även betalas av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 14 § För nämndens personal vid styckningsanläggningar tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/2004 samt i 18 § förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och 4 § livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. Avgiften skaPage 94 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 40(43) motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för uppföljande kontroll och utredning av klagomål 15 § Livsmedelsföretagare ska för offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad och som blivit nödvändig efter det att bristande efterlevnad upptäckts under en offentlig kontroll, och utförs för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av denna bristande efterlevnad eller för att verifiera att korrigerande åtgärder har vidtagits, betala en avgift för nämndens nedlagda kontrolltid enligt § 6 och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Detsamma gäller för offentlig kontroll som föranleds av ett klagomål som leder till att bristande efterlevnad hos livsmedelsföretagare bekräftas. Nedsättning av avgift 16 § Av 10 § förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för offentlig kontroll fattas av drift- och servicenämnden som fastställer avgiften enligt 5 § i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för registrering eller bemanning vid styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande med mera 17 § Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till drift- och servicenämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. Verkställighetsfrågor med mera 18 § Av 33 § livsmedelslagen och 33 § lag om foder och animaliska biprodukter framgår att drift- och servicenämnden får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 19 § Enligt 31 § livsmedelslagen och 31 § lag om foder och animaliska biprodukter får drift- och servicenämndens beslut om avgift överklagas hos länsstyrelsen.Page 95 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 41(43) 3 Strålskyddslagen Inledande bestämmelser 1 § Avgifter enligt denna taxa erläggs för drift- och servicenämndens verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396), 8 kap. 14 § strålskyddsförordningen (2018:506) och 19 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Avgiftsskyldig 2 § Avgiftsskyldig enligt denna taxa ska betalas för drift- och servicenämndens tillsyn enligt strålskyddslagen. Timavgift för tillsyn 3 § Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften densamma som gällande timavgift för nämndens taxa enligt miljöbalken. Avgift tas ut som timavgift och betalas i efterskott för varje påbörjad halvtimme handläggningstid. Därmed avses att den sammanlagda handläggningstiden avrundas till närmast högre halvtimme. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid myndigheten har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller, handläggning i övrigt samt föredragning och beslut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19.00 och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift tas inte ut för handläggning av överklagande av nämndens eller överinstans beslut. 4 § Utöver timavgift i 2 § ska nämnden ersättas för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover till följd av tillsynen samt för sådana kontrollköp vid kosmetiskt solarium som tillsynsmyndigheten får göra enligt 10 kap. 5 § strålskyddslagen. 5 § Avgiftsskyldig är den som; 1) Bedriver verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten och som omfattas av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om anmälningsplikt. 2) Är fastighetsägare till en bostad eller lokal som allmänheten har tillträde till och som omfattas av skyldigheten att optimera strålskyddet i fråga om radon. Prövning och anmälan 6 § Handläggning av anmälan enligt 10 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift (SSMFS 2012:5) att bedriva verksamhet i vilken solarium upplåts till allmänheten.Page 96 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 42(43) 6 x timavgift Nedsättning av avgift 7 § Om det finns särskilda skäl, får drift- och servicenämnden med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Avgiftens erläggande med mera 8 § Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till drift- och servicenämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. Verkställighetsfrågor med mera 9 § Drift- och servicenämnden beslut om avgift kan överklagas till Länsstyrelsen. Av 10 kap. 3 § strålskyddslagen följer att beslut om avgift gäller omedelbart även om det överklagas, om inte något annat följer av beslutet. Denna taxa träder i kraft den 2020-01-01. I ärenden som rör anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag.Page 97 of 443 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD 20/KS/172 Sida 43(43) 4 Lagen om sprängämnesprekursorer Inledande bestämmelser 1 § Avgift enligt denna taxa erläggs för drift- och servicenämndens verksamhet enligt lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. Avgiftsskyldig 2 § Avgiftsskyldiga är ekonomiska aktörer enligt förordningen EU/98/2013 som tillhandahåller sprängämnesprekursorer till enskilda. Timavgift 3 § Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften samma som för taxa enligt miljöbalken. Timtaxa tas ut för varje påbörjad halvtimmes handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet, föredragning och beslut samt administrativ hantering. I handläggningstiden skall inte räknas in sådan restid som vid ett och samma tillfälle överstiger två timmar. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19.00 och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Nedsättning av avgift 4 § Om det finns särskilda skäl får drift- och servicenämnden med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Avgiftens erläggande m.m. 5 § Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till drift- och servicenämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. Verkställighetsfrågor med mera 6 § Av 17 § andra stycket lagen (2004:799) om sprängämnesprekursorer följer att nämndens beslut får överklagas hos länsstyrelsen.Page 98 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-16 Drift-och servicenämnden Tid Plats 09:30-12:00 KC Sottern, Kommunhuset Hallsberg Övriga Clas-Göran Classon (Förvaltningschef) Ingalill Nilsson (Ekonom) Susanne Naeslund (Sekreterare) Åsa Pettersson (Miljöchef) Annette Persson (Administratör) Leila Johansson (Miljöinspektör) Protokollet innehåller paragraferna §70 Ordförande _________________________________________________________________ Conny Larsson Justerare _________________________________________________________________ Lillemor Pettersson Sekreterare _________________________________________________________________ Susanne Naeslund Ej tjänstgörande ersättareBeslutande ledamöter Conny Larsson (S) (ordförande) Birgitta Kumblad (S) (vice ordförande) Gösta Hedlund (C) (2:e vice ordförande) Ewa-Rosa Sliwinska (S) Ulf Ström (S) Calin Mc Quillan (M) Lotta Öhlund (MP) Gert Öhlin (L) Jussi Rinne (SD) Lillemor Pettersson (S) ersätter Toni Blanksvärd (S)Page 1 of 6Page 99 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-16 Drift-och servicenämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande HALLSBERGS KOMMUN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Drift-och servicenämnden Sammanträdesdatum 2020-09-16 Protokollet innehåller paragraferna §§ Datum för överklagan 2020-09-21 till och med 2020-10-14 Förvaringsplats för protokollet Drift- och servicenämndens förvaltningskontor Underskrift/anslaget av ________________________Page 2 of 6Page 100 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-16 Drift-och servicenämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 70 - Taxa för miljöbalken, revidering (20/DOS/19) Ärendebeskrivning Drift- och serviceförvaltningen föreslår att drift- och servicenämndens taxa inom miljöområdet kompletteras med fast avgift för tillsyn av små avlopp i samband med inventering, och att taxan uppdateras med laghänvisningar till nya avfallsförordningen. Förslag till beslut Drift- och servicenämnden beslutar godkänna ändringen av taxa enligt miljöbalken, samt att ändringen ska gälla från och med 2021-01-01. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för vidare behandling och beslut. Beslut Drift- och servicenämnden beslutar godkänna ändringen av taxa enligt miljöbalken, samt att ändringen ska gälla från och med 2021-01-01. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för vidare behandling och beslut. Beslutsunderlag  TJUT_TAXA_HALLSBERG_200825Page 3 of 6Page 101 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 3 2020-08-26 Dnr: 20/DOS/19 Taxa miljöbalken - revidering Ärendebeskrivning Förvaltningen föreslår att drift- och servicenämndens taxa inom miljöområdet kompletteras med fast avgift för tillsyn av små avlopp i samband med inventering, och att taxan uppdateras med laghänvisningar till nya avfallsförordningen. Förslag till beslut Drift- och servicenämnden beslutar godkänna ändringen av taxa enligt miljöbalken, samt att ändringen ska gälla från och med 2021-01-01. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för vidare behandling och beslut. Ärendet Sedan 2020 har drift- och servicenämnden en tjänst för arbete med små avlopp. Tillsyn av små avlopp ska finansieras med avgifter. För att förenkla och effektivisera handläggningen föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige i Hallsberg beslutar om en fast avgift för tillsyn av små avlopp i samband med inventering, enligt den nuvarande beslutade taxans avgiftsnivåer. För inventering av små avlopp föreslås avgiftsnivå 3 vilket motsvarar två handläggningstimmar. Om inspektion måste göras på plats så tillkommer en avgift motsvarande en timme, alltså totalt tre handläggningstimmar. Förvaltningen föreslår också revideringar av laghänvisningar till nya avfallsförordningen som trädde i kraft 1 augusti 2020, samt att taxan kompletteras med den nya prövningspunkten ”ansökan om dispens från kravet om utsortering av bygg- och rivningsavfall och avskild förvaring av brännbart avfall”. Ändringar i taxan måste beslutas av kommunfullmäktige. Föreslagna ändringar: Små avlopp Tillsyn av små avlopp i samband med inventering. Avgift gäller per anläggning. Avgiften omfattar förarbete, utskick och granskning av inventeringsblankett samt beslut i ärendet. Om inspektion på plats behöver göras tillkommer en avgift motsvarande en handläggningstimme. Om faktisk handläggningstid överskrider den i taxan angivna handläggningstiden med en timme eller mer på grund av att inventeringsblanketten eller andra handlingar inte besvaras, inkommer i tid eller liknande, så debiteras timavgift för den faktiska handläggningstiden. Tid för tillsyn vid uppföljning av beslut ingår inte i den fasta avgiften. Avgiftsnivå 3Page 4 of 6Page 102 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 3 2020-08-26 Dnr: 20/DOS/19 Ny avfallsförordning: Ansökan om dispens från kravet om utsortering av bygg- och rivningsavfall och avskild förvaring av brännbart avfall 3 kap 15 § avfallsförordning (2020:614) Timavgift Ansökan om förlängt tömningsintervall för slamavskiljare, fosforfällor, slutna tankar eller minireningsverk. 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 46 § renhållningsordning för Hallsberg kommun Timavgift Ansökan om befrielse från hämtning av latrin, urin eller avvattnat slam från minireningsverk 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 44 § renhållningsordning för Hallsberg kommun Avgiftsnivå 3 Ansökan av ägare till jordbruksfastighet om befrielse från hämtning av slam och filtermaterial från fosforfälla 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 44 § renhållningsordning för Hallsberg kommun Avgiftsnivå 3 Ansökan om total befrielse från hämtning av avfall enligt kommunens föreskrifter om avfallshantering 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), 49 § renhållningsordning för Hallsberg kommun Timavgift Övriga ansökningar 9 kap. 2 § avfallsförordning (2020:614), renhållningsordning för Hallsberg kommun Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan från fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare att på fastigheten själv återvinna eller bortskaffa annat hushållsavfall än trädgårdsavfall 15 kap 19 och 24 §§ miljöbalken, 5 kap. 15 § avfallsförordning (2020:614) Timavgift Anmälan från fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare att på fastigheten själv kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall. 15 kap 19 och 24 §§ miljöbalken, 5 kap. 15 § avfallsförordning (2020:614) Avgiftsnivå 1Page 5 of 6Page 103 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 3 av 3 2020-08-26 Dnr: 20/DOS/19 Drift- och Serviceförvaltningen Clas-Göran Classon Åsa Pettersson Förvaltningschef MiljöchefPage 6 of 6Page 104 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 120 - Förtydligande av taxa för ansökan om transportdispens (20/KS/156) Ärendebeskrivning Drift- och serviceförvaltningen ser ett behov av att förtydliga vem som tar ut avgifter gällande transportdispenser för breda, långa och tunga fordon. När en transport sker helt inom Hallsbergs kommun, skickas ansökan till kommunen och handläggning sker där. För det tar Hallsbergs kommun ut avgifter enligt bilagd taxa. I de fall transporten går genom flera kommuner handläggs ansökan av Trafikverkets regionkontor i den region där transporten startar som då också tar ut avgiften för ansökan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att godkänna förtydligandet angående vem som tar ut avgifter för ansökningar gällande tunga, breda och långa transporter. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Clas-Göran Classon föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna förtydligandet angående vem som tar ut avgifter för ansökningar gällande tunga, breda och långa transporter. Beslutsunderlag  TS Taxa för ansökan om transportdispens, förtydligande  Taxa för ansökan om transportdispens  Protokollsutdrag §82 Taxa gällande dispens för lång, tung och bred transport, förtydligande Paragrafen är justeradPage 105 of 443 Förtydligande av taxa för ansökan om transportdispens

§ 120 20/KS/156Page 106 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/156 Taxa för ansökan om transportdispens, förtydligande Ärendebeskrivning Drift- och serviceförvaltningen ser ett behov av att förtydliga vem som tar ut avgifter gällande transportdispenser för breda, långa och tunga fordon. När en transport sker helt inom Hallsbergs kommun, skickas ansökan till kommunen och handläggning sker där. För det tar Hallsbergs kommun ut avgifter enligt bilagd taxa. I de fall transporten går genom flera kommuner handläggs ansökan av Trafikverkets regionkontor i den region där transporten startar som då också tar ut avgiften för ansökan. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår till kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna förtydligandet angående vem som tar ut avgifter för ansökningar gällande tunga, breda och långa transporter. Ärendet Grundregeln är att det är Trafikverket som håller i ansökningsförfarandet gällande transportdispenser ifall transporten går igenom flera kommuner. Det är då regionkontoret där transporten startar som har huvudansvaret. Kommunen får ärendet på remiss och skriver en dispens för den sträcka där kommunen är väghållare. Om hela transporten sker inom Hallsbergs kommun så är det kommunen som är behörig myndighet och sköter då arbetet med att handlägga ansökan och får ta ut avgift enligt kommunens antagna taxa för ansökan om transportdispens. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor Taxa för ansökan om transportdispens Protokollsutdrag § 82 Taxa gällande dispens för lång, tung och bred transport, förtydligandePage 107 of 443 Kontakt E-post: drift.serviceforvaltningen@hallsberg.se Telefon: 0582-68 50 00 Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum: XXXX-XX-XX Ärendenummer: 20/KS/156 Taxa för ansökan om transportdispens Gällande tunga, breda och långa transporter i Hallsbergs kommunPage 108 of 443 Datum XXXX-XX-XX Ärendenummer 20/KS/156 Sida 2(3) Innehållsförteckning 1 Hallsbergs kommun tar ut avgift när det gäller transportdispens.. 3 Datum XXXX-XX-XX Ärendenummer 20/KS/156 Sida 3(3) 1 Hallsbergs kommun tar ut avgift när det gäller transportdispens När en transport sker inom Hallsbergs kommun, skickas ansökan till kommunen och hela handläggningen sker där. För det tar Hallsbergs kommun ut avgifter för prövning av ansökan enligt nedan: 1.1 Tung transport Tung transport 1 350 kr 1.2 Bred transport När bredden är högst 450 cm 700 kr När bredden överstiger 450 cm 1 350 kr 1.3 Lång transport När längden är högst 35 m 700 kr När längden överstiger 35 m 1 350 kr 1.4 Bred och lång transport När bredden är högst 450 cm och längden är högst 35 m 700 kr 1.5 Övriga kombinationer av transporter Övriga kombinationer av transporter 1 350 kr 1.6 Generell dispens per år Generell dispens per år 5 000 krPage 110 of 443 Page 111 of 443 Page 112 of 443 Page 113 of 443 Page 114 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 121 - VA-taxa 2021 (20/KS/171) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar årligen om VA-taxa för kommunen. Drift- och serviceförvaltningen föreslår att för år 2021 höja VA-taxan samt att till år 2022 ta fram ett helt nytt förslag på VA-taxa i enlighet med beräkningsmodellen som Svenskt vatten tillämpar. VA-taxan föreslås att för 2021 höjas med 3 % för att täcka kostnaderna 2021 så nära som möjligt, tillsammans med avräkning på fonden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att VA-taxan höjs med 3 % samt ger drift- och serviceförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på ny VA-taxa till 2022, i enlighet med Svenskt vattens beräkningsmodell. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Clas-Göran Classon föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att VA-taxan höjs med 3 % samt ger drift- och serviceförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på ny VA-taxa till 2022, i enlighet med Svenskt vattens beräkningsmodell. Beslutsunderlag  TS VA-taxa 2021  VA-taxa 2021  VA-taxa 2021, förslag med taxehöjning  Protokollsutdrag §78 VA-taxa 2021 Paragrafen är justeradPage 115 of 443 VA-taxa 2021

§ 121 20/KS/171Page 116 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:20/KS/171 VA-taxa 2021 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar årligen om VA-taxa för kommunen. Drift- och serviceförvaltningen föreslår att för år 2021 höja VA-taxan samt att till år 2022 ta fram ett helt nytt förslag på VA-taxa i enlighet med beräkningsmodellen som Svenskt vatten tillämpar. VA- taxan föreslås att för 2021 höjas med 3 % för att täcka kostnaderna 2021 så nära som möjligt, tillsammans med avräkning på fonden. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att VA- taxan höjs med 3 % samt ger drift- och serviceförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på ny VA- taxa till 2022, i enlighet med Svenskt vattens beräkningsmodell. Ärendet VA-taxa 2011 antogs av kommunfullmäktige 2010-11-15 § 104 med beslut om årlig uppräkning enligt 75 % av konsumentprisindex, KPI, samt 25 % av anläggningsindex E84/325, med januari 2011 som basmånad. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Christina Torpman Kommundirektör Kommunsekreterare Bilagor VA-taxa 2021 VA-taxa 2021, förslag med taxehöjning Protokollsutdrag § 78 VA-taxa 2021Page 117 of 443 Kontakt E-post: drift.serviceforvaltningen@hallsberg.se Telefon: 0582-68 50 00 Beslutad av: Datum: Ärendenummer: VA-taxa 2021 Allmänna vatten- och avloppsanläggningPage 118 of 443 Datum Ärendenummer Sida 2(18) TAXA 2020 för Hallsbergs kommun allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-taxan antogs av Hallsbergs kommunfullmäktige den 2010-11-15, KF § 104, med beslut om årlig uppräkning enligt § 22 nedan. I KF § 61/2013 togs beslut om att avstå uppräkningen 2013. I KF § 171/2013 togs beslut om att avstå uppräkningen 2014. I KF § 33/2014 togs beslut om att avstå uppräkningen 2015. I KF § 137/2015 togs beslut om att avstå uppräkningen 2016. I KF § 145/2016 togs beslut om att avstå uppräkningen 2017. I KF § 131/2017 togs beslut om att avstå uppräkningen 2018. I KF § 131/2018 togs beslut om att avstå uppräkningen 2019. I KF § 111/2019 togs beslut om att avstå uppräkningen 2020 I KF § XXX/2020 togs beslut om att räkna upp taxan med 3 % 2021. Taxan gäller från 2021-01-01. Allmän information (1-4) Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Hallsbergs kommun, nedan kallad huvudmannen. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till den förvaltning som handhar Va-anläggningen. 1 För att täcka kostnader för Hallsbergs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 §§ lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda.Page 119 of 443 Datum Ärendenummer Sida 3(18) 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet och obebyggd fastighet.  Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Till bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är kontor, förvaltning, sjukvård, utbildning, butiker, hotell, restauranger, utställningslokaler, sporthallar. Det är kommunens bedömning som gäller.  Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet.  Obebyggd fastighet: Fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts.  Lägenhet: Lägenhet är ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet där begreppet lägenhet inte är tillämplig för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 150-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet.  Allmän platsmark: Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark.Page 120 of 443 Datum Ärendenummer Sida 4(18) 4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Nej Nej 4.1.1 Avgiftsskyldighet för var och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelse-punktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.1.2 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.1.3 Vad gäller dagvatten gata (Dg) från allmän platsmarkshållare pågår en utredning. 4.1.4 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder.Page 121 of 443 Datum Ärendenummer Sida 5(18) Anläggningsavgifter (5–13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 5 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df 73 616 kr 92 020 kr b) en avgift per m2 tomtyta 25,21 kr 31,52 kr c) en avgift per lägenhet (de första 8 lgh inom fastigheten) en avgift per lägenhet (för lgh nr 9 och därpå följande) 12 624 kr 6 732 kr 15 780 kr 8 415 kr d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. 6 732 kr 8 415 kr * Avgift enligt 5.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a). I det fall avgift enligt 5.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt inte lagts respektive upprättats. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 8. 5.1.1 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgiften enligt 5.1 a), som hänför sig till framdragande av servisledningen lika mellan fastigheterna. 5.1.2 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. För småhus, 1-2 lägenheter tas avgift enligt 5.1 b) ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a och c), eller i det fallPage 122 of 443 Datum Ärendenummer Sida 6(18) förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a, c och d). Vid ändrade förhållanden enligt 5.1.4, 5.1.5 och 5.1.6 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 b) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.1.3 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.1.4 Upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a). 5.1.5 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 b) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.1.2 5.1.6 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för varje tillkommande lägenhet. Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 d).Page 123 of 443 Datum Ärendenummer Sida 7(18) 6 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df 100 956 kr 126 196 kr b) en avgift per m2 tomtyta 1 - 5 000 m2 5 001 - 10 000 m2 10 001 - 20 000 m2 20 001 - 40 000 m2 40 001 - > m2 25,21 kr 21,01 kr 16,81 kr 12,61 kr 8,40 kr 26,27 kr 26,27 kr 21,01 kr 15,76 kr 10,51 kr c)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. 6 732 kr 8 415 kr * Avgift enligt 6.1 c) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a). I det fall avgift enligt 6.1 c) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) enligt 8. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se 8. 6.1.1 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) som hänför sig till framdragande av servisledningen lika mellan fastigheterna. 6.1.2 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.1.3 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen (SFSPage 124 of 443 Datum Ärendenummer Sida 8(18) 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. 6.1.4 Dras ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a). 6.1.5 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 b) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.1.6 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 c). 7 För obebyggd fastighet skall anläggningsavgift erläggas senast ett år efter inkommen servisanmälan.Page 125 of 443 Datum Ärendenummer Sida 9(18) 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 a), 6,1 a) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 5.1 b), 6.1 b) 40 % 60 % - - Lägenhetsavgift 5.1 c) 40 % 60 % - - Grundavgift Df utan FP 5.1 d) , 6.1 c) - - 100 % - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 a) respektive 5.1 d), eller 6.1 a) respektive 6.1 c). 8.1.1 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.1.2 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.1.2 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 30 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar.Page 126 of 443 Datum Ärendenummer Sida 10(18) 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift utgår med: Utan moms Med moms en avgift per m2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning 0 kr 0 kr Beslutas senare, utredning pågår 10 Avgifter enligt §§5-6 är baserade på indextalet 75 % av konsumentprisindex, KPI samt 25 % av anläggningsindex huvudgrupp 300/322 med januari månad 2020 som basmånad. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter. Vid negativt index förblir taxan oförändrad. 11 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5–8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 12 12.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning.Page 127 of 443 Datum Ärendenummer Sida 11(18) 12.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 12.3 Enligt 36 § lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 § räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske, till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 12.2. 12.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.1.5, 5.1.6 eller 6.1.5 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande – t ex ökning av tomtyta – inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 13 13.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 13.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl att bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till denPage 128 of 443 Datum Ärendenummer Sida 12(18) tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 13.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. Brukningsavgifter (14–22) 14 14.1 Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Utan moms Med moms a) en fast avgift per år och mätare beroende av mätarkapacitet qn 2,5 qn 6,0 qn 10,0 qn >10,0 för mätare med pulsgivare tillkommer 2 274 kr 6 007 kr 12 014 kr 25 746 kr 255 kr 2 843 kr 7 509 kr 15 017 kr 32 182 kr 319 kr b) en avgift per m3 levererat vatten 22 kr 27 kr c) en avgift per år och lägenhet för flerbostads- fastighet och därmed jämställd fastighet 602 kr 752 kr d) en avgift per år och varje påbörjat 1000-tal m2 tomtyta för annan fastighet (Avgift tas ut endast intill 50 000 m2.) 173 kr 216 kr e) en fast avgift per år för dagvatten Df för bostadsfastighet 173 kr 216 krPage 129 of 443 Datum Ärendenummer Sida 13(18) Vid hämtning av vatten från iordningställd betalstation utgår avgift för levererad mängd vatten med 21,0 kronor per m3 (utan moms), 26,25 kronor per m3 (med moms), enligt § 14, 14.1 b). 14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Fast avgift 14.1 a) 50 % 50 % Avgift per m3 14.1 b) 50 % 50 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 14.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 a) motsvarande mätarstorlek qn 2,5) och enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 150 m3/lägenhet och år i permanentbostad och med 75 m3/lägenhet och år för fritidsbostad. Detta gäller även i de fall fastighetsägaren endast har avloppsvatten som levereras från fastigheten till huvudmannen. Avgift tas ut enligt 14.1 a) motsvarande mätarstorlek qn 2,5) och enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 150 m3/lägenhet och år i permanentbostad och med 75 m3/lägenhet och år för fritidsbostad. 14.4 För så kallat byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m3 per lägenhet. 14.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50 % av den fasta avgiften enligtPage 130 of 443 Datum Ärendenummer Sida 14(18) 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 14.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd. 14.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av § 18. 14.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten och dylikt), skall erläggas avgift med 50 % av avgiften enligt 14.1 b). Separat abonnemang skall upprättas för denna typ av vattenleverans. 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgift utgår med: Utan moms Med moms en avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten 0 kr 0 kr Beslutas senare, utredning pågår 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden tillPage 131 of 443 Datum Ärendenummer Sida 15(18) avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 17 För obebyggd fastighet inom detaljplan skall ej erläggas brukningsavgift. 18 18.1 Extra avgifter 18.1.1 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet, vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Prislista extra åtaganden Utan moms Med moms Kontroll vattenmätare (vid felfri mätare) 840 kr 1 051 kr Medhjälp för avläsning vattenmätare 503 kr 628 kr Förgävesbesök vid aviserad/avtalad 2:a gången 503 kr 628 kr Avstängning och påsläpp av vatten på begäran av fastighetsägaren eller bristande betalning 404 kr 505 kr Montering och demontering av strypbricka 404 kr 505 kr Nedtagning av vattenmätare p.g.a. orsak t.ex. ombyggnad 503 kr 628 kr Länsning av vattenmätarbrunn i samband med vattenmätarbyte eller avläsning 404 kr 505 kr Byte av trasig plombering som fastighetsägaren orsakat 404 kr 505 krPage 132 of 443 Datum Ärendenummer Sida 16(18) Byte av skadad eller sönderfrusen mätare som fastighetsägaren orsakat (exkl. mätare) 404 kr 505 kr Hyra av brandpostmätare per månad exkl. vatten (lägst 240 kr per hyrtillfälle) 404 kr 505 kr Medhjälp vid sprinklermotionering 412 kr 644 kr Vid överskriden utesittningstid på grund av fastighetsägarens okontaktbarhet, påförs extra avgift den ordinarie fakturan 503 kr 628 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 % av ovan angivna belopp. 18.1.2 Om till vattenledningsnätet tillförs sprinkleranläggningar, privat brandpost eller motsvarande, ska fastighetsägaren betala en årlig brukningsavgift enligt tabell nedan: Anslutning Med moms Utan moms <100 2 274 kr 2 843 kr 100-150 6 007 kr 7 509 kr 150-200 12 014 kr 15 017 kr 200 – 250 25 746 kr 32 182 kr 18.1.3 Fastighetsägare som saknar olje- eller fettavskiljare eller vars anordning, eller tillsyn av anordning, av huvudmannen konstateras bristfällig, ska betala en avgift för extraordinära åtgärder i det allmänna ledningsnätet. Avgiften bedöms från fall till fall beroende på omfattning, dock lägst motsvarande två kontroll- och renspolningsåtgärder per år.Page 133 of 443 Datum Ärendenummer Sida 17(18) 19 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 14–17 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Avgift enligt 14.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per varannan månad och halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 16. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall dröjsmålsränta erläggas på obetalt belopp enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör där jämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 22 Avgifter enligt § 14 är baserade på indextalet 75 % i konsumentprisindex, KPI samt 25 % anläggningsindex E84/325 med januari månad 2011 som basmånad. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter. Vid negativt index förblir taxan oförändrad.Page 134 of 443 Datum Ärendenummer Sida 18(18) 23 Taxans införande Denna taxa träder i kraft 2021-01-01. De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.1.3 och 14.1.7 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens VA-nämnd jämlikt 53 § lagen om allmänna vattentjänster.Page 135 of 443 Page 136 of 443 Page 137 of 443 Page 138 of 443 Page 139 of 443 Page 140 of 443 Page 141 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 122 - Avfallstaxa 2021 (20/KS/183) Ärendebeskrivning Enligt samarbetsavtalet för Sydnärkes kommunalförbund är ett mål att kommunerna ska ha en gemensam avfallstaxa. Tidigare har vissa mindre justeringar i taxornas uppbyggnad i kommunerna gjorts sedan kommunalförbundet bildades i syfte att få likartade avgifter i kommunerna. Sydnärkes kommunalförbunds direktion beslutade den 18 september 2020 att föreslå kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun att fastställa ny avfallstaxa för Hallsbergs kommun. I bifogat förslag är det en ny taxekonstruktion, med en uppdelning på fast och rörlig del. I förslaget ingår även en höjning av nivån, med 17 procent, för att täcka kostnaderna för den nya återvinningscentralen med Grönt kort. Taxorna i Hallsberg kommer då, i stort sett, hamna på samma nivå som taxorna i de övriga kommunerna i Sydnärke redan ligger, efter deras bygge av ny ÅVC. Taxekonstruktionen medför att olika procentuella höjningar kan förekomma för olika abonnenter, beroende på hur grundavgift och rörlig avgift påverkar den enskildes abonnemangsavgift. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att godkänna ny avfallstaxa för Hallsbergs kommun från och med 2021-01-01 i enlighet med ”Avfallstaxa för Hallsbergs kommun”. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Marie Hellgren föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna ny avfallstaxa för Hallsbergs kommun från och med 2021-01-01 i enlighet med ”Avfallstaxa för Hallsbergs kommun”. Beslutsunderlag  TS Avfallstaxa 2021Page 142 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande  Avfallstaxa Hallsberg 2021 Paragrafen är justeradPage 143 of 443 Avfallstaxa 2021

§ 122 20/KS/183Page 144 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 2020-10-29 Dnr:20/KS/183 Avfallstaxa 2021 Ärendebeskrivning Enligt samarbetsavtalet för Sydnärkes kommunalförbund är ett mål att kommunerna ska ha en gemensam avfallstaxa. Tidigare har vissa mindre justeringar i taxornas uppbyggnad i kommunerna gjorts sedan kommunalförbundet bildades i syfte att få likartade avgifter i kommunerna. Sydnärkes kommunalförbunds direktion beslutade den 18 september 2020 att föreslå kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun att fastställa ny avfallstaxa för Hallsbergs kommun. I bifogat förslag är det en ny taxekonstruktion, med en uppdelning på fast och rörlig del. I förslaget ingår även en höjning av nivån, med 17 procent, för att täcka kostnaderna för den nya återvinningscentralen med Grönt kort. Taxorna i Hallsberg kommer då, i stort sett, hamna på samma nivå som taxorna i de övriga kommunerna i Sydnärke redan ligger, efter deras bygge av ny ÅVC. Taxekonstruktionen medför att olika procentuella höjningar kan förekomma för olika abonnenter, beroende på hur grundavgift och rörlig avgift påverkar den enskildes abonnemangsavgift. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår till kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att godkänna ny avfallstaxa för Hallsbergs kommun från och med 2021-01-01 i enlighet med ”Avfallstaxa för Hallsbergs kommun”. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef Bilagor Avfallstaxa för Hallsbergs kommun 2021Page 145 of 443 1 AVFALLSTAXA FÖR HALLSBERGS KOMMUN 2021 Antagen av kommunfullmäktigePage 146 of 443 2 Innehåll Sid Inledande bestämmelser 3 Permanentboende 4 Fritidsboende 4 Underjordsbehållare 5 Slamtömning 5 Latrin 5 Grovavfall 6 Farligt avfall 6 Tilläggsavgifter 6Page 147 of 443 3 INLEDANDE BESTÄMMELSER Avgifterna för rest- och matavfall består av en fast/grundavgift och en rörlig avgift. Den fasta avgiften tas ut per hushåll/verksamhet och ska bland annat finansiera administration, drift av återvinningscentraler, information, miljö- och utvecklingsarbete samt insamling och behandling av farligt avfall. Den rörliga avgiften ska bekosta insamling, bortforsling och omhändertagande av mat- och restavfall. Avgiften påverkas bl.a. abonnemangsval, antal behållare, behållarvolym och hämtningsintervall. Utsedd ansvarig för avfallshanteringen inom Hallsbergs kommun är Sydnärkes kommunal- förbund. Avgiftsskyldighet och betalning Avgiftsskyldig enligt denna taxa är den som anlitar eller har skyldighet (enligt 15 kap. miljöbalken) att anlita Sydnärkes kommunalförbund för bortforsling och omhändertagande av avfall. Om ej annat anmäles eller framgår av omständigheterna betraktas fastighetsägaren som abonnent. Fastighetsägaren ska erlägga angivna avgifter till renhållaren. Faktura kan efter överenskommelse med Sydnärkes kommunalförbund skickas till nyttjanderättshavaren men fastighetsägaren är även då betalningsansvarig om betalning inte sker inom föreskriven tid. Fastighetsägare ska alltid betala grundavgift, dvs. även den som erhållit befrielse från sophämtning, beviljats uppehåll i hämtning, eller vid delning av kärl. Giltighetstid Denna taxa träder i kraft 2021-01-01 och ersätter då tidigare gällande taxa. Abonnentens åliggande Förpackningar och tidningar ska alltid sorteras ut och lämnas i behållare avsedda för dessa. Annat avfall ska sorteras ut och hanteras i enlighet med sorteringsanvisningarna (bilaga A) i kommunens renhållningsföreskrifter. Abonnenten ska snarast till Sydnärkes kommunalförbund anmäla flytt eller ändringar som rör abonnemanget. Abonnent som inte anmäler förändringar som skulle medföra högre avgift påförs den höjda avgiften retroaktivt för den tid felet varit, för maximalt tre år. Abonnent ska ställa fram behållare för hämtning enligt anvisning i kommunens renhållningsföreskrifter. Verksamhetsansvarig är skyldig att känna till om verksamheten genererar verksamhetsavfall och/eller kommunalt avfall. Övriga bestämmelser rörande kommunalt avfall finns i ”Föreskrifter om avfallshantering för Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner 2021-2025”.Page 148 of 443 4 Avgifter Avgifterna i denna taxa är i kronor och inkluderar lagstadgad mervärdesskatt. Avgifterna avser kostnad per år. Permanentboende Grundavgift, 706 kr inkl. moms Kärlstorlek 140 L 190 L 240 L 370 L 660 L 800 L 1 000 L Hämtning: varje vecka 3 917 4 762 6 959 12 976 15 578 2 ggr per vecka 7 835 9 525 13 919 25 951 31 157 3 ggr per vecka 11 752 14 287 20 878 38 927 46 735 57 889 varannan vecka 1 771 2 312 2 734 3 833 6 841 8 142 var fjärde vecka 1 088 Fritidsboende Grundavgift, 356 kr inkl. moms Fritidsabonnemang med hämtning varannan vecka omfattar 13 hämtningar. Abonnemang med hämtning en gång per månad omfattar 6 hämtningar. Kärlstorlek 140 L 190 L 240 L 370 L 660 L Hämtning: varje vecka 6 128 11 682 2 ggr per vecka 12 257 23 364 3 ggr per vecka 18 385 35 046 varannan vecka 1 448 1 838 2 041 3 242 6 019 var fjärde vecka 911 Fritid - Högsommar Grundavgift, 356 kr inkl. moms Högsommarabonnemang (juni-augusti) med hämtning varannan vecka omfattar 6 hämtningar. Kärlstorlek 140 L 190 L 240 L 370 L 660 L Hämtning: varannan vecka 759 903 1 047 1 422 2 257 Uppgifter om när hämtning påbörjas och avslutas återfinns i Sydnärkes kommunalförbunds renhållningsbroschyr samt på förbundets hemsida.Page 149 of 443 5 Underjordsbehållare Grundavgift, 3 531 kr inkl. moms per underjordsbehållare Underjordsbehållare är större markförlagda behållare för mat- och restavfall. Dessa behållare är främst lämpade för flerbostadshus. Hämtningsintervall Storlek Vecka 3 m3 40 971 5 m3 65 931 Varannan vecka 3 m3 22 251 5 m3 34 731 Slamtömning Abonnemanget omfattar slamsugning av sluten tank, tre-kammarbrunn eller liknande. Enskild avloppsanläggning töms minst en gång per år enligt kommunens renhållningsföreskrifter eller i övrigt enligt miljönämnds bestämmelser. Slangtillägg debiteras för varje påbörjad 10-meterslängd, utöver de 20 meter som ingår i taxan. Längden beräknas från den plats där slambilen har möjlighet att stanna, via möjlig dragväg, t.ex. runt buskar och andra hinder, samt till botten av brunnen. Avgift Volym 0 – 4,0 m3 1 050 Akut tömning inom 24 tim (vardagar 7-16) 1 700 Tömning inom 5 dagar (vardagar 7-16) 1 300 Tömning av köksbrunn 350 Tilläggsavgifter Per m3 över 4,0 m3 200 Slanglängd över 20 meter 60 kr/10 meter Bomkörningsavgift Tömning har ej kunnat utföras pga hinder i vägen eller av andra orsaker 300 Latrin Latrinbehållare inköps av fastighetsägare eller nyttjanderättshavare vid, av kommunalförbundet anvisade, platser. Använd behållare ställs ut och hämtas vid sopbehållarens ordinarie plats. Kärl som saknar etikett medtas ej. Priset inkluderar samtliga kostnader såsom hämtning, transport och destruktion av latrinet. Latrinkärl Per styck 350Page 150 of 443 6 Grovavfall Grovavfall är kommunalt avfall som är för tungt, skrymmande, har andra egenskaper eller ska hanteras på annat sätt enligt sorteringsanvisningarna i renhållningsföreskrifter och därför ej ska samlas in i kärl eller säck. Farligt avfall och byggavfall är inte grovavfall. Grovavfall som lämnas på Återvinningscentral eller till mobil grovavfallsinsamling finansieras genom grundavgiften i det vanliga abonnemanget. Budning av grovsopor Vi hämtar samma föremål som vid ordinarie grovsopshämtning. Varje sak får väga max 50 kg. Hämtning sker normalt vid tomtgräns. Pris: 200 kr för upp till 2 m³. Överstigande 2 m³ 100 kr/m³. Detta faktureras. Farligt avfall Farligt avfall är kommunalt avfall som innehåller ämnen som är skadliga för människor eller miljön. Kemikalier, spillolja, lösningsmedel, elektronik är exempel på farligt avfall. Farligt avfall som lämnas på Återvinningscentral eller till mobil insamling finansieras genom grundavgiften i det vanliga abonnemanget. Tilläggsavgifter Gångavstånd Fritid, 14-dagarshämtning 3-10 m 162,50 10-20 m 325 Över 20 m 487 Fritid, månadshämtning 3-10 m 81,25 10-20 m 150 Över 20 m 243 Permanent, veckohämtning 3-10 m 650 10-20 m 1 300 Över 20 m 1 950 Permanent, hämtning 2 ggr per vecka 3-10 m 1 300 10-20 m 2 600 Över 20 m 3 900 Permanent, hämtning 3 ggr per vecka 3-10 m 1 950 10-20 m 3 900 Över 20 m 5 850 Permanent, 14-dagarshämtning 3-10 m 325 10-20 m 650 Över 20 m 975 Permanent, månadshämtning 3-10 m 150 10-20 m 300 Över 20 m 450Page 151 of 443 7 Tillfälliga tjänster Volym Säck som medtas vid ordinarie hämtning, kronor per säck 125 L 100 Akuttömning, senast nästkommande arbetsdag Kärl 400 Extrasäck, i samband med akuttömning 125 L 100 Extra tömning av kärl under ordinarie turlista, per gång 140 L 120 190 L 140 240 L 160 370 L 200 660 L 300 Byte av kärl Byte av kärl till annan storlek 250 Felsorteringsavgift Avgift som debiteras abonnent om behållare innehåller avfall som ska hanteras på annat sätt enligt sorteringsanvisningar, kronor per gång och kärl 80 Överfyllnadsavgift Avgift som debiteras abonnent om behållare fylls så att locket ej går att stänga, kronor per gång och kärl 80Page 152 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 123 - Renhållningsordning 2021-2025 för Hallsbergs kommun (20/KS/106) Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har tagit fram ett förslag på en ny gemensam renhållningsordning för samtliga medlemskommunerna för perioden 2021-2025. Enligt 41 § i miljöbalken ska varje kommun ta fram en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan och de föreskrifter som kommunen har tagit fram om avfallshantering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att anta Avfallsplan 2021-2025. att anta Föreskrifter om avfallshantering 2021-2025. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Tove Dahlström föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Avfallsplan 2021-2025. att anta Föreskrifter om avfallshantering 2021-2025. Beslutsunderlag  TS Renhållningsordning 2021-2025 för Sydnärkes kommunalförbund  Avfallsplan 2021-2025  Bilaga 1 - Tänkbara åtgärder  Bilaga 2 - Nulägesbeskrivning  Bilaga 3 - Uppföljning av avfallsplan  Bilaga 4 - Framtida insamlingssystem och anläggningar  Bilaga 5 - Styrmedel  Bilaga 6 - Deponier  Renhållningsföreskrifter för Sydnärkes kommunalförbund  Sorteringsanvisningar Bilaga APage 153 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande Paragrafen är justeradPage 154 of 443 Renhållningsordning 2021-2025 för Hallsbergs kommun

§ 123 20/KS/106Page 155 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 2 Dnr:20/KS/106 Renhållningsordning 2021-2025 för Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning Sydnärkes kommunalförbund har tagit fram ett förslag på en ny gemensam renhållningsordning för samtliga medlemskommunerna för perioden 2021-2025. Enligt 41 § i miljöbalken ska varje kommun ta fram en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan och de föreskrifter som kommunen har tagit fram om avfallshantering. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta Avfallsplan 2021-2025. att anta Föreskrifter om avfallshantering 2021-2025. Ärendet Direktionen för Sydnärkes kommunalförbund har 2020-10-15 , § 98, beslutat att godkänna förslaget på renhållningsordning och föreslå respektive kommunfullmäktige i Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg att anta denna. Avfallsplan 2021-2025 samt Föreskrifter om avfallshanteringen 2021-2025 ersätter då den nuvarande avfallsplanen (2017-2020) samt nuvarande renhållningsföreskrifter (2017- 2020). Sydnärkes kommunalförbund har under året arbetat fram ett förslag på ny avfallsplan. I arbetet har en arbetsgrupp med representanter för varje kommun har deltagit i arbetet. Parallellt med avfallsplanen har även en översyn av renhållningsföreskrifter skett i samarbete med representanter från Sydnärkes miljöförvaltning och Drift- och serviceförvaltningen i Hallsbergs kommun. Förslaget till avfallsplan har remitterats till kommunerna i två omgångar. Hallsbergs kommun har lämnat synpunkter som delvis har arbetats in i förslaget. Bland annat har förtydligande gjorts av förbundets ansvar för information och för uppföljning av avfallsplanen. Nulägesbeskrivningen har kompletterats med att kommuninnevånarna även har möjlighet att nyttja Kumla kommuns återvinningscentral i Kvarntorp. Renhållningsordningen har därefter varit utställd till under cirka 1.5 månad och endast två synpunkter från allmänheten erhölls. Därefter har ytterligare en dialog med kommunerna skett. I Avfallsplanen framgår att barnkonventionen har beaktats under framtagandet. I avfallsplanens inriktar sig en del av åtgärdsförslagen i vissa delmål mot barn och ungdomar, som till exempel insatser för att minska matsvinn, möjligheter till sommararbete inom avfallshantering, påverkansarbete med riktade informationsinsatser till barn och ungdomar, skräpplockardagar mm. ☒Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☐Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn.Page 156 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Dnr:20/KS/106 Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Tove Dahlström Kommundirektör Miljöstrateg Bilagor Avfallsplan, inklusive bilaga 1-6 Föreskrifter om avfallshantering, inklusive sorteringsanvisningar bilaga APage 157 of 443 1 Avfallsplan För sydnärkekommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg 2021-2025Page 158 of 443 2 Inledning 3 Nationella och internationella miljömål 4 EU:s avfallslagstiftning samt Sveriges nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program 4 FN:s globala hållbarhetsmål 5 Avfall Sverige, 25/25-målet 6 Framtagande av avfallsplanen 7 Ansvarsfördelning 8 Mål och åtgärder 9 Genomförande och uppföljning 10 Målområde 1- Hållbar konsumtion och förebyggande av avfall 11 Delmål 12 Målområde 2 - Ökad materialåtervinning 13 Delmål 15 Målområde 3 - Minskad nedskräpning för en renare miljö 16 Delmål 17 Strategier för avfallsplanens genomförande 18 Kommunerna/Förbundet föregår med gott exempel och visar vägen 19 Kommunikation 20 Tillgänglighet 21 Samverkan och stärkt dialog 22 Styrmedel 23 Innovation 23 InnehållsförteckningPage 159 of 443 3 En avfallsplan är ett viktigt styrdokument för kommunernas arbete mot en långsik- tigt hållbar avfallshantering. Genom avfallsplanen ska kommunerna sträva uppåt i av- fallshierarkin där mängden avfall minskar och återvinningen av material ökar. Både ökad återanvändning och materialåtervinning är prioriterat för att skapa en långsiktigt hållbar avfallshantering. Mål och åtgärder fokuserar därför på att förebygga att avfall uppkommer och att det avfall som uppstår ska omhändertas på ett så miljöeffektivt sätt som möjligt. Sydnärkes kommunalförbund med medlemskommunerna har gjort mycket under fö- regående avfallsplaneperiod, men det finns mer att göra. Avfallsplanen beskriver vad som behöver uppnås under de kommande fem åren. Vilket arbete som gjorts tidigare anges inom respektive målområde. Genom ökad information och dialog med kommu- ninvånare kan en ökad grad av återanvändning och återvinning uppnås. Ihop med detta måste de faktiska möjligheterna till inlämning av avfall som kan återanvändas eller materialåtervinnas utvecklas. Utöver detta måldokument finns ett antal bilagor. Förslag på tänkbara åtgärder finns i en bilaga. Övriga bilagor beskriver nuläget i respektive kommun, redogör för ned- lagda deponier, framtida insamlingssystem och styrmedel samt redovisar uppföljning av tidigare avfallsplan (2017-2020). Målen i avfallsplanen har utgångspunkt i de globala och nationella miljömålen. Utö- ver dessa mål har även kommunerna miljömål. Genom att arbeta för att uppnå målen i avfallsplanenen och sträva uppåt i avfallshierarkin kommer arbetet bidra till att kom- munala, nationella och globala mål uppfylls. Under arbetet med framtagandet av av- fallsplanen har även barnkonventionen beaktats. InledningPage 160 of 443 4 EU:s avfallslagstiftning samt Sveriges nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program Naturvårdsverket fastställde hösten 2018 Sveriges nya nationella avfallsplan och av- fallsförebyggande program: Att göra mer med mindre. Planen och det förebyggande programmet bygger på EU:s avfallslagstiftning och avfallshierarkin (avfallstrappan) se bild nedan. Flera ändringar har gjorts i EU:s avfallslagstiftning de senaste åren vil- ket också avspeglas i den svenska lagstiftningen. Syftet med ändringarna är att främja en cirkulär ekonomi, att förebygga avfall samt, när det inte går, avsevärt öka återvinningen av kommunalt avfall (hushållsavfall) och förpackningar. Ett uttalat mål är att förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall (hushållsavfall) ska ha ökat till minst 55 viktprocent år 2025. Genom att arbeta med avfallsförebyggande åtgärder och cirkulära materialflöden kan resurserna i avfallet tas tillvara. Materialåtervinningen behöver öka på ett säkert sätt och det är viktigt med teknikutveckling och efterfrågan på återvunnet material. Det behövs också stora insatser för att gå mot en mer hållbar produktion och kon- sumtion. Nedskräpning är ett nytt område som uppmärksammas och som pekas ut som viktigt att arbeta med. Nationella och inter- nationella miljömålPage 161 of 443 5 FN:s globala hållbarhetsmål 2015 antog FN:s generalförsamling en resolution med 17 globala mål och 169 delmål för en bättre värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. I Agenda 2030 finns avfallsmål främst under mål 12: • till 2030 halvera det globala matsvinnet per person • till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.Page 162 of 443 6 Avfallshantering och avfallsförebyggande är främst placerade under miljökvalitets- målet God bebyggd miljö. I detta mål finns följande preciseringar:  Användning av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effek- tivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.  Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkelt att använda för konsumen- terna och avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Avfall Sverige, 25/25-målet Avfall Sveriges långsiktiga mål är att tillväxt inte resulterar i mer avfall och att Sverige klättrar märkbart högre upp i avfallshierarkin. Avfall Sverige har också valt att kom- plettera det långsiktiga målet med 25/25-målet. Målet innebär att till år 2025 ska mat- och restavfallet minska med 25 procent, jämfört med 2015. Sydnärkes kommunalförbund har valt ansluta sig till detta mål och arbeta för att uppnå målet. Regionala miljömål Region Örebro läns hållbarhetsarbete och miljömål redovisas i Program för hållbar ut- veckling 2017-2020. Programmet anger övergripande mål, inriktningsmål och strate- gier som Region Örebro län har inom området hållbar utveckling för programperioden 2017-2020. I programmet finns fem fokusområden: • Organisationskultur och arbetssätt • Social stabilitet, god hälsa och lika villkor • Minskad sårbarhet, klimatpåverkan och fossilberoende • Miljöpåverkan • Upphandling och inköp Fokusområdet ”Miljöpåverkan” anger bland annat att ”Avfallsmängderna minskar och återvinningsgraden ökar”. Det lyfts även att minskad miljöpåverkan är starkt knutet till god resurshushållning av resurser. Syftet med avfallsplanen Syftet med avfallsplanen är att genom ökad kunskap och medvetenhet hos kommu- ninvånarna samt långsiktig avfallsplanering leda avfallshanteringen mot ett hållbart samhälle där alla upplever att det är lätt att göra rätt och mängden avfall minskar. Nationella miljömålPage 163 of 443 7 Framtagande av avfallsplanen Framtagandet av avfallsplanen har följt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i en avfallsplan. Avfallsplanen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av repre- sentanter från Sydnärkes kommunalförbund och kommunala fackområden. Arbets- gruppens representanter har fört dialog och inhämtat synpunkter inom sina respek- tive förvaltningar under arbetets gång. Delar av Sydnärkes kommunalförbunds di- rektion har utgjort styrgrupp för framtagandet. Under våren 2020 skickades ett förslag till ny avfallsplan på remiss inom kommunernas förvaltningar och bolag. Därefter har avfallsplanen ställts ut under 8 veckor. Beslut om antagande har gjorts av varje kom- muns fullmäktige. Avfallsplanen innehåller tre målområden som är uppdelade i mer detaljerade del- mål. För varje delmål finns åtgärder föreslagna (bilaga 1). Åtgärderna ska endast ses som förslag på vad som kan göras för att delmålen ska kunna nås. Det är sedan upp till varje kommun att själva bestämma vad som behöver göras och hur man ska organi- sera sig för att nå målen. Avfallsplanen fokuserar på det avfall som Förbundet ansvarar för, dvs kommunalt av- fall (hushållsavfall) samt avfall från kommunernas egna verksamheter. Övrigt avfall ingår i avfallsplanen i den mån som Förbundet/kommunerna har rådighet över att påverka det.Page 164 of 443 8 Då denna avfallsplan är gemensam för Sydnärkes kommunalförbund (nedan kallat Förbundet) och de fyra kommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg är det viktigt med en tydlighet i hur ansvarsfördelningen ser ut och hur avfallsplanen ska ge- nomföras. Kommunerna har i sina respektive kommunfullmäktige beslutat om avfallsplanen och är tillsammans med Förbundet ansvariga för planens genomförande. Förbundet har ansvar för den strategiska planeringen av frågor kring avfallshantering samt insamling och behandling av kommunalt avfall (hushållsavfall) i kommunerna. Förbundet har även ansvar för drift av återvinningscentralerna där insamling och be- handling ingår. Gällande avfallsplanen så kommer Förbundet att vara den samman- hållande drivkraften till att planen genomförs och följs upp. Respektive kommun har ansvar för det avfall som uppkommer i sina egna verksam- heter och ska säkerställa att det hanteras på ett korrekt sätt. Kommunerna äger även frågan kring nedskräpning och renhållning på allmän platsmark. Tillsyn enligt miljöbalken utförs av Sydnärkes miljöförvaltning för de tre kommunerna Askersund, Laxå och Lekeberg. För Hallsbergs kommun utförs tillsynen av den gemen- samma miljöenheten för Hallsbergs och Kumlas kommuner. AnsvarsfördelningPage 165 of 443 9 Mål och åtgärderPage 166 of 443 10 Avfallsplanens mål är satta till 2025, men kommer att följas upp årsvis. Uppföljningen kommer att ske för respektive målområde och på delmålsnivå. I genomförandet av avfallsplanen ligger fokus på att uppnå de satta målområdena och delmålen. Åtgärderna ska ses som möjliga verktyg och aktiviteter för vägen till måluppfyllelse, men även andra än de föreslagna åtgärderna kan leda till att målen nås. Andra åtgärder än de föreslagna är alltså möjliga att vidta för att nå målen inom respektive kommun. Förbundet är behjälpliga i kommunernas arbete med framta- gande av åtgärder samt i arbetet med dem. För att ha en avfallsplan där kommunerna och Förbundet arbetar med prioriterade åtgärder som är aktuella och relevanta så är ett samarbete nödvändigt. Respektive kommun är ansvarig för att presentera vilka relevanta åtgärder som ska vidtas samt implementera relevanta mål i sina verksamheter. Förbundet och respektive kommun behöver gemensamt ta fram handlingsplaner för detta. Målen följs upp årsvis av För- bundet utifrån underlag från respektive organisation. Genom att välja ut de åtgärder som är relevanta och aktuella utifrån de rådande förutsättningar och det som övrigt händer i kommunen och i Förbundet blir det möjligt att fokusera på målen och de åt- gärder som bedöms göra störst nytta då. Genomförande och uppföljningPage 167 of 443 11 Målet är att förebygga uppkomsten av avfall. Att förebygga avfall är det högst priori- terade steget i avfallstrappan. Då Sydnärkes kommunalförbund har valt att ansluta sig till 25/25-målet (se sid 6) har målen som berör matavfall– och restavfall satts utifrån detta. Ett sätt att förebygga avfall är att minska konsumtionen. Avfall kan också förebyggas genom att konsumtionen blir mer hållbar. Då målområdet berör hur människors bete- enden och konsumtion kan påverkas har Förbundet/kommunerna liten rådighet. Däre- mot har Förbundet och kommunerna en viktig roll som föregångare som kan visa på möjligheter och vägen till förändring. Ett aktivt agerande för att minska konsumtionen och förebygga avfall kan exempelvis ske genom att använda upphandling och inköp som verktyg. Förbundet har en viktig roll i att motivera och ge information till hushållen samt se till att det finns system som gör det lätt att göra rätt. Det är viktigt att jobba med målet för att minska påverkan på människors hälsa, natur och klimat genom att minska transporter och utvinning av naturresurser. Målet kan uppnås genom att på olika sätt aktivt arbeta för att öka medvetenheten hos hushåll och verksamheter. Det kan exempelvis göras genom att låta Förbundets och de kommunala verksamheterna visa vägen och vidta åtgärder som även kan tillämpas på hushållen. För att uppnå en ökad grad av återanvändning och återvinning behövs också ytterligare information och dialog med kommuninvånare. Att utveckla de faktiska möj- ligheterna att lämna in avfall som kan återanvändas eller materialåtervinnas samt göra det lätt att göra rätt kan också leda till ökad återanvändning och återvinning. Under avfallsplaneperioden 2017-2020 har mängden restavfall minskat. En förklaring är att Hallsberg började med utsortering av matavfall under 2016. Genom införandet av gröna påsen finns det stor potential att fortsätta arbetet med att minska matsvinnet, sortera ut och minska mängden matavfall i restavfallet. Hållbar konsumtion och förebyggande av avfall Målområde 1Page 168 of 443 12 Målområde 1 Delmål 1: Restavfall Mängd restavfall har minskat med 25 % år 2025 jämfört med 2015.mf ört Delmål 2: Matavfall Mängden onödigt matavfall (matsvinn) som uppkommer i kommunala kök ska minska. Detta delmål styrs av andra kommunala måldokument. Delmål 3: Engångsartiklar Minimera användningen av engångsartiklar inom de egna verksamheterna där så är möjligt. Delmål 4: Upphandling Upphandling av varor, material och tjänster ska göras på sätt som leder till avfallsminsk- ning och ökad återanvändning.Page 169 of 443 13 Målet är att en större andel av det avfall som idag går till förbränning ska sorteras ut för materialåtervinning. Med en ökad materialåtervinning kan både åtgången av resur- ser och avfallets påverkan på miljön minska. Det är viktigt att jobba med målet för att ta tillvara på det material som är möjligt att sortera och på så sätt öka materialåtervinningen. Genom att öka utsorteringen av rest- avfallet kan mängden material till materialåtervinning öka samtidigt som mängden restavfall minskar. Då restavfallet som uppkommer går till energiåtervinning är det också viktigt att farligt avfall och elektronikavfall sorteras ut så att det kan hanteras på rätt sätt. Målet kan uppnås genom en långsiktigt hållbar planering och att användningen av de system som finns idag ökar. Här är Förbundet och de kommunala verksamheterna nyckelaktörer som behöver visa vägen. Det är viktigt att motivera invånare och sprida kunskap om varför och hur fraktioner ska sorteras för att kunna hanteras på ett korrekt sätt. Ett fortsatt arbete med Gröna kortet-utbildningen är en viktig del för att nå målet, men det behövs också andra kommunikationsvägar. För att nå målen behövs också nya system som gör det lätt att sortera sitt avfall. Under avfallsplaneperioden 2017-2020 har utsorteringen av matavfall ökat, men fortfarande är det en stor andel som inte sorteras ut. Arbetet med att motivera hushåll och verksamheter att sortera ut matavfallet behöver därför intensifieras under kom- mande år. Ansvaret för förpackningsavfall och tidningar ligger för närvarande hos pro- ducenterna, men Förbundet har en viktig roll i att informera om vikten av att detta av- fall sorteras ut från restavfallet. Ökad materialåtervinning Målområde 2Page 170 of 443 14 Att införa källsortering på allmän plats är ett sätt att synliggöra nyttan med att sor- tera ut förpackningar och returpapper. Det ger också en signal till invånarna att det är en viktig fråga för kommunerna. Arbetet initierades under föregående planperiod. Un- der kommande period behöver olika delar av kommunerna tillsammans med Förbun- det prioritera frågan gemensamt så att system kan införas och testas. Ökad materialåtervinning Mängden restavfall vid återvinningscentralerna minskade under föregående planpe- riod. Arbetet med att mer avfall ska kunna gå till återbruk kommer att fortsätta samti- digt som återvinningscentralerna behöver utökas och utvecklas så att mer avfall kan sorteras ut för materialåtervinning. Målområde 2Page 171 of 443 15 Målområde 2 Delmål 1: Avfallshantering Avfallshantering ska vara en självklar del i all kommunal planering. Delmål 2: Matavfall Mängden matavfall i restavfallet ska minska med 25% till 2025 jämfört med 2015. Delmål 3: Förpackningar och returpapper Mängden förpackningar och returpapper i restavfallet ska minska med 20% till 2025 jämfört med 2020. Delmål 4: Grovavfall Mängden grovavfall som går till materialåtervinning vid återvinningscentralerna ska öka med 20% till 2025 jämfört med 2020 Delmål 5: Källsortering Senast 2023 ska möjligheterna att införa en fungerade källsortering i stadsmiljöer ha utretts. Delmål 6: Farligt avfall och elavfall Insamlingssystem för farligt avfall och elavfall ska ha god tillgänglighet och vara lätta att använda.Page 172 of 443 16 Målet är att nedskräpningen ska minska utan ökade insatser på sikt. Det är viktigt att jobba med målet för att minska den negativa påverkan som nedskräp- ning har på både människor och miljön. Nedskräpning förekommer både i den allmänna utemiljön i form av ”småskräp” och genom att större mängder avfall lämnas i naturen. Ett skräpigt område eller plats leder också ofta till att ytterligare skräp hamnar där. Målet kan uppnås genom att skapa förutsättningar för att avfall hamnar på rätt plats. Kommunerna behöver arbeta strategiskt och med både förebyggande och aktiva ”städa”- insatser. En ökad medvetenhet kring nedskräpningsproblematiken kan också bidra till att målet uppnås. Det finns idag ett stort folkligt engagemang i kommunerna för att minska nedskräpningen vilket bland annat har visat sig genom ett högt deltagande i Håll Sverige Rents ”skräpplockarkampanjer” tidigare år. Detta är något att ha som ut- gångspunkt för kommande målarbete. Under avfallsplaneperioden 2017-2020 fanns inte nedskräpning med som ett målom- råde. Kommunerna arbetar dock sedan länge för att minska nedskräpning på offentliga platser och i naturen. Kommunerna arbetar exempelvis med att försöka spåra källan till de större nedskräpningar som upptäcks. Nedskräpning är dock ett växande problem som tar onödiga resurser i anspråk. Allt fler platser i naturen drabbas av större nedskräpning, exempelvis längs mindre avtagsvägar och i skogsområden. Minskad nedskräpning för en renare miljö Målområde 3Page 173 of 443 17 Målområde 3 Delmål 1: Nedskräpning Platser där större nedskräpning sker ska aktivt förebyggas. Delmål 2: Nedskräpning på allmän plats Nedskräpning på allmän plats ska minska till 2025 jämfört med 2020.Page 174 of 443 18 Strategier för avfallsplanens genomförandePage 175 of 443 19 Strategier för avfallsplanens genomförande I framtagandet av avfallsplanen har ett antal strategier identifie- rats som särskilt viktiga för att nå avfallsplanens mål. Strategierna är övergripande och utgör det långsiktiga förhållningssätt som be- hövs för att uppnå målen. Kommunerna/förbundet föregår med gott exempel och visar vägen För att kunna uppnå målen krävs i flera fall ett ändrat beteende hos både invånare och verksamma. Med kommunerna och För- bundet som avfallsplanens avsändare är det därför viktigt att kom- munerna och Förbundet själva föregår med gott exempel inom avfallsområdet, för att på så sätt motivera och visa vad som är möjligt.Page 176 of 443 20 Kommunikation Att informera och sprida kunskap kring avfallshantering och avfalls- planering är en viktig del i arbetet med att skapa beteendeföränd- ring hos de som bor och verkar i kommunerna. Kommunerna och Förbundet har idag ett utvecklat arbete kring kommunikation och information där Förbundet har en ledande roll att ta fram inform- ationsmaterial och kampanjer. Detta arbete behöver fortsätta med ett samarbete mellan Förbundet och kommunerna. Det är också viktigt med en god dialog för att få en bra förståelse för de behov och önskemål som invånare och verksamma har vad gäller exem- pelvis insamlingssystem och möjligheten att lämna olika sorters av- fall. Kommunikation är en av de strategier som genomsyrar genom- förandet och uppfyllelsen av de flesta mål och delmål som finns i avfallsplanen.Page 177 of 443 21 Tillgänglighet För att underlätta för boende och verksamma i kommunerna att göra hållbara val är det viktigt att skapa förutsättningar för det. Det ska vara lätt att göra rätt. Ett sätt är att beakta avfallshantering tidigt i plane- ringsprocessen och där få med brukarperspektivet. De insamlingssy- stem som erbjuds behöver anpassas till användarnas behov och möj- ligheter.Page 178 of 443 22 Samverkan och stärkt dialog Olika aktörer behöver vara delaktiga för att avfallsplanens mål ska kunna nås. Det är viktigt med ett engagemang från Förbundet och kommunerna eftersom det är en gemensam avfallsplan. Flera olika förvaltningar och bolag inom kom- munerna behöver också bidra så att vägen till måluppfyl- lelse kan göras tillsammans. Även avfallsentreprenörer, fas- tighetsägare, handel, bostadsrättsföreningar med flera be- höver vara delaktiga .Page 179 of 443 23 Styrmedel Styrmedel är viktigt och kan användas för att visa på riktningen i av- fallsarbetet. Detta behandlas mer ingående i bilaga 5. Innovation Avfallsplanens mål förutsätter innovationer, alltså nya idéer och lös- ningar. Det kan exempelvis handla om nya system för återbruk, nya behandlingsmetoder eller ny avsättning för insamlat material. Med innovationer utvecklas möjligheterna till en mer hållbar avfallshante- ring.Page 180 of 443 24 Bilaga 1 - Tänkbara åtgärder Bilaga 2 - Nulägesbeskrivning Bilaga 3- Uppföljning av avfallsplan Bilaga 4 - Framtida insamlingssystem och anläggningar Bilaga 5 - Styrmedel Bilaga 6- Deponier BilagorPage 181 of 443 25Page 182 of 443 26 I samarbete med: Antagen av kommunfullmäktige i: Askersund: 2020-xx-xx Hallsberg: 2020-xx-xx Laxå: 2020– xx-xx Lekeberg: 2020-xx-xxPage 183 of 443 Bilaga 1 Tänkbara åtgärderPage 184 of 443 2 Målområde 1 Delmål Tänkbara åtgärder Delmål 1: Mängd restavfall har minskat med 25% år 2025 jämfört med 2015 • Öka kunskapen om kommuninvånarnas attityder och beteenden kring avfallshantering för att anpassa kampanjer och information till målgrup- per. • Motivera invånare och verksamma att minska sitt avfall genom inform- ation och kampanjer om hur avfall kan förebyggas, återanvändas och återvinnas • Styra besökare på ÅVC till återbruk i första hand • Kontinuerligt utbilda personal på ÅVC:erna om förebyggande av avfall • Fortsätta att utveckla systemen för mottagande och hantering av åter- bruksmaterial • Ta fram ett system för återbruk av möbler och andra lämpliga inventa- rier • Se över hanteringen av använda datorer, mobiltelefoner och annan elektronik inom de kommunala verksamheterna • Utreda möjlighet till att ställa in klädbytarskåp på förskolor så att föräld- rar kan lämna och ta kläder • Inkludera avfallsförebyggande i det kommunala tillsynsarbetet gente- mot verksamheter • Fortsätta arbetet med att minska mängden matavfall i restavfallet, se målområde 2. Delmål 2: Mäng- den onödigt matavfall (matsvinn) som uppkommer i kommunala kök ska minska. Detta delmål styrs av andra kommunala måldokument. • Öka kunskapen om matsvinn och dess miljöpåverkan hos alla som be- rörs inom kommunens verksamheter • Öka kunskapen om matsvinn hos matgästerna • Arbeta systematiskt för en trivsam och lugn måltidsmiljö inom vård, skola och omsorg • Genomföra ”minska matsvinnet”-tävlingar på grundskolor och gymna- sium • Fastställa rutin för hur matsvinn ska minska vid inköp, beställning, tillag- ning och servering • Ta fram rutin för hur vägning ska utföras och i hur stor omfattning och intervallPage 185 of 443 3 Delmål Tänkbara åtgärder Delmål 3: Minimera an- vändningen av engångsar- tiklar inom de egna verk- samheterna där så är möj- ligt •Identifiera engångsartiklar där ändrad användning är möjlig (minska/ersättas) • Vidta åtgärder/införa rutin för att minska eller ändra använd- ningen av engångsartiklar • Se till att goda initiativ och exempel uppmärksammas och sprids Delmål 4: Upphandling av varor, material och tjäns- ter ska göras på sätt som leder till avfallsminskning och ökad återanvändning •Ställa krav vid upphandling och avtal för att minska upp- komst av avfall. Inköp sker utifrån cirkulär ekonomi • Fokusera på produkter som har stor påverkan på miljön och där det finns stor möjlighet att minska miljöpåverkan, till ex- empel it- och elektronikprodukter samt textil. • Se över hur varor som köps in fraktas och om det finns möj- lighet att minska mängden emballage • Upphandla varor av kvalitet och utan farliga ämnen, så att produkten kan återanvändas och stanna i kretsloppet under lång tid. Målområde 1Page 186 of 443 4 Målområde 2 Delmål Tänkbara åtgärder Delmål 1: Avfallshantering ska vara en självklar del i all kommunal planering. • Skapa ökad delaktighet och samverkan i planprocessen • Öka kunskapen om avfallsfrågor hos alla som är involverade i stadsplaneringsprocesserna Delmål 2. Mängden matavfall i restavfallet ska minska med 25% till 2025 jämfört med 2015. • Genom kommunikationsinsatser informera och motivera hus- håll och verksamheter om nyttan med att sortera ut matavfall- et • Återkoppla till hushållen om hur arbetet fortskrider för ökad motivation och ökat engagemang • Utföra informationskampanjer mot hyresvärdar och bostads- rättsföreningar för att minska matavfall på restauranger. Delmål 3: Mängden för- packningar och returpap- per i restavfallet ska minska med 20% till 2025 jämfört med 2020. • Informera om nyttan med att sortera ut förpackningar och returpapper • Fortsätta införandet av källsortering inom de kommunala verksamheterna • Säkerställa att källsortering finns hos alla kommunala fastig- hetsägare • Arbeta aktivt med att informera om och ställa krav på sorte- ring och återvinning i det kommunala tillsynsarbetet gentemot verksamheter • Genomföra informationskampanjer riktat till hyresvärdar och bostadsrättsföreningar om värdet att bygga miljöhus för att förenkla materialåtervinning • Arbeta aktivt i nationella forum för att implementeringen av den nya lagstiftningen ska genomföras.Page 187 of 443 5 Delmål Tänkbara åtgärder Delmål 4: Mängden grovav- fall som går till material- återvinning vid återvin- ningscentralerna ska öka med 20% till 2025 jämfört med 2020 •Utveckla Byggreturen • Modernisera och vidareutveckla befintliga återvinningscen- traler • Hitta nya fraktioner som kan sorteras ut för materialåtervin- ning • Säkerställa att personal på ÅVC arbetar aktivt och med ett gott bemötande gentemot besökare • Informera invånare om nyttan med att sortera sitt avfall Delmål 5: Senast 2023 ska möjligheterna att införa en fungerade källsortering i stadsmiljöer ha utretts. • Utvärdera vad kommuninvånarna tycker om att källsortera i offentlig miljö • Ta fram ett kommungemensamt koncept för källsortering • Identifiera lämpliga platser där källsortering kan testas Delmål 6: Insamlingssystem för farligt avfall och elavfall ska ha god tillgänglighet och vara lätta att använda. • Kartlägga behov av nya eller ändrade insamlingssystem för både hushåll och kommunala verksamheter • Utveckla den fastighetsnära insamlingen • Utvärdera och se över alternativa insamlingssystem, såsom miljöbilen och stationära små miljöstationer. • Informera hushållen om producentansvaret för läkemedel Målområde 2Page 188 of 443 6 Delmål Tänkbara åtgärder Delmål 1: Platser där större nedskräpning sker ska ak- tivt förebyggas • Kartlägga de mest utsatta områdena där större nedskräp- ning sker • Arbeta systematiskt för att förebygga att större nedskräpning sker i naturen • Vidta åtgärder för att motverka att avfall lämnas på utsatta platser • Ta fram en rutin för hantering av större nedskräpning i natu- ren • Utföra tillsyn gentemot verksamheter angående avfallshan- tering och bortskaffande av avfall • Arbeta aktivt i nationella forum för att synliggöra problemati- ken Delmål 2: Nedskräpning på allmän plats ska minska till 2025 jämfört med 2020. • Genomföra skräpmätningar kontinuerligt • Se till att gator, park- och grönområden i staden upplevs som rena, välskötta, trygga och tillgängliga • Erbjuda arbete för sommarungdomar som plockar skräp • Etablera samarbeten med företagare för att gemensamt hitta sätt att arbeta för att minska nedskräpning • Genomföra kommunikationsinsatser till invånare och företa- gare om nedskräpning och dess negativa effekter Målområde 3Page 189 of 443 7 Delmål Tänkbara åtgärder • Rikta informationsinsatser till barn och ungdomar • Anordna skräpplockardagar med medarbetare och förtroen- devalda i kommunen • Genomföra skräpplockardagar i samarbete med Håll Sverige Rent • Skapa abonnemang till ”Håll Sverige rent”-appen • Genomföra informationsinsatser om ”Håll Sverige rent”- appen för att sprida dess användning • Uppmärksamma de kommuninvånare som är engagerade i nedskräpningsfrågan Målområde 3Page 190 of 443 8 I samarbete med:Page 191 of 443 Bilaga 2 NulägesbeskrivningPage 192 of 443 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Geografiskt läge 3 1.2 Befolkningsfakta 4 1.3 Näringsliv 6 1.4 Bostadsbyggande 7 1.5 Säsongsvariationer kopplade till turism 7 2 Avfall som kommunerna ansvarar för 8 2.1 Kommunalt avfall och därmed jämförligt avfall 8 2.2 Övrigt avfall som kommunerna ansvarar för 14 3 Avfall som kommunerna inte ansvarar för 16 3.1 Avfall med producentansvar 16 3.2 Övrigt avfall som kommunerna inte ansvarar för 20 4 Anläggningar för avfallshantering i kommunerna 21 4.1 Askersunds kommun 21 4.2 Hallsbergs kommun 22 4.3 Laxå kommun 23 4.4 Lekebergs kommun 23Page 193 of 443 3 Nulägesbeskrivningen är en bilaga till avfallsplanen för kommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg samt Sydnärke kommunalförbund. Den omfattar rele- vanta fakta om de fyra kommunerna som ingår i kommunalförbundet samt de upp- gifter om nuläget som en avfallsplan ska innehålla enligt Naturvårdsverkets före- skrifter NFS 2017:2. 1.1 Geografiskt läge Kommunalförbundets fyra kommuner ligger i södra Örebro län. Kommunerna grän- sar i söder till kommuner i Västra Götalands län och i sydost Östergötlands län. I norr och nordväst gränsar kommunerna till andra kommuner inom Örebro län, såsom Kumla, Örebro, och Degerfors. Huvudort i respektive kommun är den centralort som namngett kommunen med undantag för Lekebergs kommun där Fjugesta är huvudort. Totalt uppgår arealen av de fyra kommunerna till 2 912 km2, se fördelningen i Tabell 1. 1 Inledning Tabell 1. Areal och fördelning av areal i de fyra medlemskommunerna Kommun Areal (km2) Land (km2) Vatten (km2) Askersund 1 019,74 816,46 203,28 Hallsberg 670,22 636,71 33,51 Laxå 737,56 602 135,56 Lekeberg 481,67 463,16 18,51Page 194 of 443 4 1.2 Befolkningsfakta Befolkningsmängden i de fyra kommunerna uppgår till 41 000, se Tabell 1. Antalet kommuninvånare totalt i de fyra kommunerna har ökat något sedan 2017. Tabell 2. Antal invånare i kommunerna Folkmängd Kommun 2017 2018 2019 Askersund 11 175 11 313 11 377 Hallsberg 15 932 15 954 15 932 Laxå 5 643 5 637 5 683 Lekeberg 7 868 8 116 8 234Page 195 of 443 5 I samtliga fyra kommuner är det vanligast förekommande med hushåll i en- och tvåfamiljshus. Det förekommer även hushåll i flerbostadshus samt fritidshus i samtliga kommuner. För fördelning mellan de olika boendeformerna i respektive kommun, se Tabell 3. Tabell 3. Antal hushåll och fördelning på olika boendeformer Antal hushåll och fritidshus Askersund 2017 2018 2019 Hushåll i en– och tvåfamiljshus 3 827 3 831 3 847 Hushåll i flerbostadshus 1 835 1 835 1 901 Fritidshus 2 053 2 050 2 082 Hallsberg Hushåll i en– och tvåfamiljshus 4 722 4 771 4 755 Hushåll i flerbostadshus 2 587 2 600 2 602 Fritidshus 944 958 923 Laxå Hushåll i en– och tvåfamiljshus 2 003 1 993 2 003 Hushåll i flerbostadshus 848 851 864 Fritidshus 694 690 711 Lekeberg Hushåll i en– och tvåfamiljshus 2 647 2 695 2 793 Hushåll i flerbostadshus 603 603 642 Fritidshus 915 920 936Page 196 of 443 6 1.3 Näringsliv Askersund Den största arbetsgivaren i kommunen finns inom den offentliga sektorn och där- efter följer tillverkningsindustrin, varuhandeln, byggnadsverksamheten samt jord- och skogsbruk. Företagsstrukturen präglas av några större företag och många mindre företag. De större verksamheterna är Zinkgruvan Mining i orten Zinkgruvan, Munksjö Aspa Bruk, Skyllbergs Bruk , Abigo Medical AB, samt Alfapac i Åsbro. Dessa företag finns i mindre orter i kommunen. Hallsberg Hallsberg ligger där Västra stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan möts. Nä- ringslivet i Hallsberg är i stor utsträckning traditionell med företag inom tillverkning och logistik. De flesta arbetstillfällena finns i den offentliga sektorn medan tjänste- sektorn är mer blygsam. Det finns cirka 1 200 företag etablerade i kommunen. De mest tongivande företagen har koppling till Hallsberg som järnvägsknut och tillhör därmed logistiksektorn. Här kan nämnas Trafikverket, Green Cargo, Post Nords brev- sorteringsterminal och Ahlsell logistikcentrum. Bland övriga industrier finns Volvos hyttillverkning för hjullastare och dumprar samt Atria (Lithells) i Sköllersta. Antalet arbetstillfällen är förhållandevis stort jämfört med kommunens totala befolkning, varför det förekommer en stor inpendling från andra kommuner, ca 3 500 personer per dag. Laxå Laxå kommun har en väl utvecklad småföretagsamhet samt ett antal välkända före- tag som ESAB, Stellana, Talent Plastics, Laxå Special Vehicles, OBH Nordica, Noratel, Setra Group- Hasselfors sågverk samt Laxå Pellets i Röfors. Lekeberg Lekebergs kommun har cirka 900 företag, varav ca 230 är jord- och skogsbruksföre- tag. De flesta företagen har färre än tio anställda. Arbetstillfällen finns även inom bygg och logistik med flest företag inom bygg och detaljhandel.Page 197 of 443 7 1.4 Bostadsbyggande I Askersund, Laxå och Hallsberg är befolkningsmängden relativt stabil vilket gör att det inte finns några stora planer på bostadsbyggande. Dock planeras det för nya bostäder i mindre omfattning. I Lekeberg har invånarantalet ökat med flera hundra personer de senaste åren. Här har byggnation skett i främst Lanna- området. Men även i Fjugesta tätort har byggandet av nya bostäder tagit fart. 1.5 Säsongsvariationer kopplade till turism I alla kommunerna finns det ett större antal sommarstugor där ägarna bor utanför kommunen. Det finns även campingar inom kommunerna. Detta ger en ökning av antalet som vistas i kommunerna under sommaren. I både Askersund och Laxå förekommer även sommarturism i form av besökare till skärgården och Tiveden.Page 198 of 443 8 Enligt lag har kommunen ansvar för insamling och behandling för återvinning eller bortskaffning av kommunalt avfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Kommunen är också ansvarig för tillsyn samt att det finns tillräcklig behandlings- kapacitet för avfallet. Utöver ansvar för det kommunala avfallet och därmed jämför- ligt avfall från verksamheter har kommunen även ansvar för det avfall som uppkom- mer i sina egna verksamheter. Det kan exempelvis vara skolor, förskolor, idrottsan- läggningar, äldreboenden och offentliga papperskorgar. Det uppkommer också avfall vid byggande, drift och underhåll av anläggningar i kommunerna. 2 Avfall som kommunerna ansvarar för 2.1 Kommunalt avfall (hushållsavfall) och därmed jämförligt avfall I begreppet kommunalt avfall ingår både avfall från hushåll och avfall från andra verksamheter som kan jämställas med detta jämförligt avfall uppkommer som ett resultat av att människor använder lokaler eller anläggningar på ett sätt som ger upp- hov till avfall likt avfallet som kommer från hushåll. Latrin, slam från enskilda anlägg- ningar och fett från fettavskiljare räknas också till hushållsavfall. Se Tabell 4 för in- samling, behandling och mängder kommunalt avfall (hushållsavfall) i kommunerna. Restavfall och matavfall Restavfallet är den del av det kommunala avfallet som ryms i ett sopkärl och som inte ska sorteras ut och hanteras på annat sätt. Det är alltså det som finns kvar efter att matavfall, grovavfall, farligt avfall och avfall som omfattas av producentansvar har sorterats ut. I Sydnärkes kommunalförbund sker utsortering av matavfallet genom att det läggs i en grön plastpåse i samma kärl eller behållare som restavfallet. Matav- fall som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret uppkommer i hushåll såväl som i verksamheter som exempelvis restauranger, personalmatsalar, förskolor och äldreboende.Page 199 of 443 9 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall består av grenar, löv, ris och gräs från gräsklippning. Det uppkommer vid odling och skötsel av trädgårdar vid hushåll och kommunala verksamheter. Farligt avfall Med farligt avfall avses det avfall som har en eller flera farliga egenskaper och är farligt för människors hälsa eller miljön. Slam och fettavfall samt latrin Där kommunalt vatten och avlopp saknas i kommunerna ska fastighetsägaren ha enskilt avlopp. Det slam som samlas in från de enskilda anläggningarna räknas som hushållsavfall. Tabell 4. Beskrivning av insamling, behandling och mängder hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Avfallsfraktion Uppkomst Insamlingssystem Behandling/ resultat Kommun Ton/år (2019) Restavfall Hushåll, verk- samheter Kärl, underjordsbehål- lare, container. Häm- tas med sopbil. Förbränning. Energiutvinning, el och värme. Askersund 2 407 Hallsberg 2 971 Laxå 1 089 Lekeberg 1 364 Matavfall Hushåll, verk- samheter (t ex storkök och restauranger) Gröna påsen. Hämtas med sopbil tillsam- mans med restavfall. Optisk sorte- ring. Därefter rötning och framställning av biogas och bio- gödsel som återförs på åkermark. Askersund 493 Hallsberg 608 Laxå 223 Lekeberg 279 Fett och matolja Hushåll, verk- samheter Lämnas på ÅVC. Energiutvinning Alla kommu- nerna inom Sydnärkes kommunal- förbund Uppgifter saknas Grovavfall Hushåll, verk- samheter Lämnas på ÅVC. Även fastighetsnära en gång per år. Hämtas med lastbil från ÅVC till olika behandlingsan- läggningar beroende på avfallsfraktion. Återvinning av material och förbränning. Energiutvinning, el och värme. Med grovavfall avses den del av det kommunala avfall som är så tungt eller stort att det inte kan samlas in i den vanliga avfallsbehållaren. På åter- vinningscentralerna sort- eras grovavfallet i flera fraktioner. För mängd grovavfall för respektive fraktion och kommun, se Tabell 5.Page 200 of 443 10 Avfallsfraktion Uppkomst Insamlingssystem Behandling/ resultat Kommun Ton/år (2019) Textil till åter- användning Hushåll ÅVC Askersund 36 Hallsberg 45 Laxå 20 Lekeberg 27 Farligt avfall Hushåll ÅVC, EL:IN, Röda slingan. Vid återvin- ningscentralerna tas avfallet emot för mellanlagring och därefter hämt- ning och hantering av anlitad entrepre- Återvinns och behandlas base- rat på dess egenskaper. Askersund 126 Hallsberg 174 Laxå 49 Lekeberg 87 Slam från enskilda avloppsanläggningar Hushåll, verk- samheter Slambil. Transport- eras till avloppsre- ningsverken i re- spektive kommun där det går in i den vanliga reningspro- cessen i verken. Askersund 9 277 Hallsberg 9 880 Laxå 3 246 Lekeberg 15 636 Fettavskiljarslam Verksamheter, restauranger och storkök Alla kommu- nerna inom Sydnärkes kommunal- förbund Uppgifter saknas Latrin Hushåll Lastbil/sopbil. Mel- lanlagras på om- lastningsstation innan slambil häm- tar och som sedan avlämnas på re- ningsverk. Askersund 1,08 Hallsberg 1,23 Laxå 0,12 Lekeberg 0,36 Trädgårdsavfall ÅVC. Utöver dessa finns ytterligare lämningsställen i Laxå och Lekeberg.Page 201 of 443 11 Grovavfall Med grovavfall avses den del av det kommunala avfall som är så tungt eller stort att det inte kan samlas in i den vanliga avfallsbehållaren. På återvinningscentralerna sorteras grovavfallet i flera fraktioner. För mängd grovavfall för respektive fraktion och kommun, se Tabell 5. Tabell 5. Mängd grovavfall uppdelat på fraktion och kommun för 2019. Kommun Wellpapp Metall- skrot Träd- gårds- avfall Träavfall Brännbart Ej bränn- bart Planglas Gips Askersund 39 290 143 574 279 243 27 34 Hallsberg 74 362 87 (2018) 687 483 223 30 57 Laxå 25 140 138 (2017) 417 201 Uppgifter saknas. Uppgifter saknas. Uppgifter saknas. Lekeberg 22 203 Uppgifter saknas. 384 180 146 17,5 Uppgifter saknas.Page 202 of 443 12 Plockanalyser Samtliga kommuner genomförde plockanalyser under våren 2019, se resultat i Figur 1-4. Cirkeldiagrammen visar hur stor andel av restavfallet som utgörs av övriga av- fallsfraktioner. Resultaten från plockanalyserna visar att andelen matavfall som är kvar i restavfallet varierar mellan 16 och 23 vikt-% för de fyra kommunerna. Andelen tidningar och förpackningar ligger runt drygt 30 vikt-% förutom för Lekebergs kom- mun där andelen tidningar och förpackningar var 38 vikt-%. Andelen elavfall och far- ligt avfall samt trädgårdsavfall utgör en liten andel i alla de fyra kommunerna. Figur 1. Askersunds kommun. Sammanfattning av fraktioner, redovisat i vikt-%. (2019) Figur 2. Hallsbergs kommun. Sammanfattning av fraktioner, redovisat i vikt-%. (2019)Page 203 of 443 13 Figur 3. Laxå kommun. Sammanfattning av fraktioner, redovisat i vikt-%. (2019) Figur 4. Lekebergs kommun. Sammanfattning av fraktioner, redovisat i vikt-%. (2019)Page 204 of 443 14 2.2 Övrigt avfall som kommunerna ansvarar för Bygg– och rivningsavfall Inom kommunernas verksamheter uppkommer bygg- och rivningsavfall. Då avfalls- fraktionen innehåller farligt avfall, men även flera andra avfallsslag är det viktigt att sortera ut och särbehandla dem. På så sätt kan en miljömässigt bra hantering av bygg- och rivningsavfall ske. Schaktmassor Genom att återanvända schaktmassor begränsas användning av naturresurser, både genom kortare transportsträckor och användning av mindre mängder jungfru- ligt material. Park- och trädgårdsavfall Park- och trädgårdsavfall innefattar exempelvis grenar, löv, ris och gräs och upp- kommer vid skötsel av allmänna park- och grönytor inom kommunerna som exem- pelvis parker, ängar, planteringar, skogsområden och kyrkogårdar. Gaturenhållning och underhåll Vid skötsel, renhållning och vinterväghållning av kommunala gator, torg och offent- lig platsmark uppkommer avfall som renhållningsavfall, sopsand och snö. Fimpar kan antas vara utgöra en stor det av det renhållningsavfall som uppkommer och är troligen det vanligaste skräpet i tätorterna i medlemskommunerna. Även det avfall som töms från papperskorgarna ingår. Enskilda avloppsbrunnar, slamavskiljare och slutna tankar Tömning av slam från slamavskiljare och slutna tankar sker löpande under året en- ligt schemalagda turer. Vid de kommunala avloppsreningsverken uppkommer slam, rens och sand från hushåll och olika verksamheter. Detta ska liksom övrigt avfall samlas in för omhändertagande.Page 205 of 443 15 Återbruk På alla fyra ÅVC finns det möjlighet att lämna avfall till återbruk. I Askersund finns det ett återbruk, ”Bumerangen” som drivs av enheten för funktionsstöd på Askersunds kommun. Inlämning av föremål för återbruk görs på Askersunds ÅVC eller direkt till butiken. På Hallsbergs ÅVC finns det en bod för att privatpersoner ska kunna ställa in före- mål som de vill skänka till återbruksverksamheter. Sydnärkes kommunalförbund samarbetar idag med Röda korset. På Laxås ÅVC Mosjön finns det en container för att ta emot föremål för återbruk. Dessa föremål tas omhand av Återbruket Tur & Retur som har en butik i centrala Laxå. Återbruket drivs av Laxå Dagcenter i samarbete med Sydnärkes kommunal- förbund. På Lekebergs ÅVC i Fjugesta finns en container dit privatpersoner kan skänka saker till återbruket Andra chansen. Det går även att lämna saker direkt till butiken för Andra chansen. Återbruket drivs av LSS-enheten i Lekebergs kommun i samarbete med Sydnärkes kommunalförbund.Page 206 of 443 16 I Sverige finns det lagstiftade förordningar om producentansvar, där producenterna ansvarar för insamling och omhändertagande av deras uttjänta produkter och för- packningar. Övrigt avfall som inte ligger under kommunernas eller producenters an- svar har respektive verksamhetsutövare ansvar för så att avfallet hanteras på rätt sätt. 3.1 Avfall med producentansvar Avfall med producentansvar innebär att den som producerat en vara eller en produkt är ansvarig för att varan/produkten omhändertas på ett korrekt sätt när det är uttjänt. Med ett producentansvar är tanken att producenterna ska bli motiverade att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Mängder för respektive avfallsfraktion som samlas in i kommunerna redovisas i Ta- bell 6. Förpacknings- och tidningsavfall Från och med 1 januari 2019 fick producenterna ett utökat ansvar för att samla in och ta hand om förpackningar och returpapper i förordningarna om insamling av för- packningar (2018:1462) och returpapper (2018:1463). Målet med det utökade ansva- ret är att det ska bli lättare för hushållen att källsortera förpackningar och returpap- per för att på så sätt minska den totala miljöbelastningen från dem. Lagstiftningen har ännu inte implementerats, men det kommer att ske under planperioden. Rege- ringen har under 2020 dock inlett ett arbete för att producentansvaret för returpap- per ska upphävas. Däck Återvinningen av uttjänta däck enligt Förordningen (SFS 1994:1236) om producent- ansvar för däck sköts av Svensk Däckåtervinning AB. De ansvarar för insamling och återvinning av uttjänta däck. Däck tas enbart emot på Mosjön ÅVC i Laxå, i övrigt hänvisas privatpersoner till bilverkstäder som ska ta emot däcken utan kostnad. Verkstäderna kan dock ta ut en avgift för att skilja däck från fälg. För större mängder däck hänvisar Svensk Däckåtervinning AB till sin entreprenör Ragn-Sells AB. Däcken återvinns till andra gummiprodukter, såsom ridbanor och konstgräsplaner. 3 Avfall som kommunerna inte ansvarar förPage 207 of 443 17 Bilar I producentansvaret för bilar enligt Förordning (SFS 2007:185) om producentansvar för bilar ingår att producenterna ska tillhandahålla lämpliga mottagningssystem för uttjänta bilar. Det innebär att bilproducenterna utan kostnad ska ta emot eller an- visa en plats för att ta emot uttjänta bilar eller anvisa en plats för mottagning. I Leke- berg finns Mullhyttans fordonsdemontering som tar emot bilar för demontering, tömning och pressning. Uttjänta bilar tas också emot på Östansjö bilskrot i Halls- berg. Bildemontering finns även i Kumla och Örebro. Elavfall och batterier El-kretsen är ett nationellt insamlingssystem som hanterar insamling, transport och behandling av elavfall och batterier. El-kretsen hämtar el- och elektronikavfallet på de fyra ÅVC:erna. El-kretsen hämtaräven batterier från batteriholkarna som finns vid vissa av ÅVS:erna i kommunerna. Enligt Förordning (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, samt Förord- ning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer ska butiker som säljer elutrustning ta emot uttjänta elektronik- och elprodukter till insamling. Större butiker med elektronikförsäljning tar emot all konsumentelektro- nik som är mindre än 25 centimeter. I övriga butiker gäller principen ”en mot en”; det vill säga att du har möjlighet att lämna in en gammal produkt när du köper en ny, motsvarande produkt i butiken. Butikerna kan lämna det insamlade materialet kostnadsfritt till ett godkänt insamlingssystem för återvinning. El-Kretsen transporterar elavfallet till någon av de återvinningsanläggningar som de har avtal med. Det finns cirka 30 sådana anläggningar i Sverige. Elektronikavfallet genomgår en förbehandling som innebär att det sorteras och plockas isär varpå be- handling och återvinning sker. Insamling och återvinning av batterier sker enligt Förordning (SFS 2008:834) om pro- ducentansvar för batterier. Batterier delas in i tre grupper i lagstiftningen: Bärbara batterier, bilbatterier och industribatterier. Eftersom det finns många olika typer av batterier finns det även olika typer av insamlingssystem och återvinningsmöjlighet- er. Metaller sorteras ut och återvinns medan farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet.Page 208 of 443 18 Läkemedel Alla apotek har enligt Förordningen (SFS 2009:1031) om producentansvar för läke- medel en skyldighet att ta emot och hantera överblivna och utgångna läkemedel, både det som är receptförskrivet och receptfritt. Apoteket har genomskinliga påsar för privatpersoner att lägga sitt läkemedelsavfall i hemma för att ta med till apote- ket. Sprutor, kanyler och insulinpennor delas ut med en safe-box kanylbehållare. De kan därefter tas emot på apoteket. Ensilageplast Det finns ett frivilligt producentansvar för ensilageplast som hanteras av Svensk En- silageplast Retur (SvepRetur), en ideell branschförening. Målet är att 70 procent av lantbrukens använda plast ska samlas in. Insamlingen sker till ett självkostnadspris för lantbrukaren. I medlemskommunerna finns ingen organiserad uppsamlingsplats, däremot kan lantbrukare som vill lämna lantbruksplast kontakta SvepRetur för att lämna plasten på lokalt organiserade platser.Page 209 of 443 19 Avfallsfraktion Uppkomst Insamlingssystem Behandling/ resultat Kommun Ton/år (2019) Returpapper/ tidningar Hushåll FTI ansvarar. ÅVC+ÅVC. Återvinning till nya produkter. Askersund 243 Hallsberg 287 Laxå 124 Lekeberg 123 Pappersförpackningar Hushåll FTI ansvarar. ÅVC+ÅVC. Återvinning till nya produkter. Askersund 247 Hallsberg 250 Laxå 108 Lekeberg 130 Plastförpackning, ej dryck Hushåll FTI ansvarar. ÅVC+ÅVC. Återvinning till nya produkter. Askersund 159 Hallsberg 212 Laxå 63 Lekeberg 85 Glasförpackning Hushåll FTI ansvarar. ÅVC+ÅVC. Återvinning till nya produkter. Askersund 212 Hallsberg 196 Laxå 89 Lekeberg 114 Metallförpackning, ej dryck Hushåll FTI ansvarar. ÅVC+ÅVC. Återvinning till nya produkter. Askersund 25 Hallsberg 26 Laxå 11 Lekeberg 10 Däck Hushåll Däckverkstäder + ÅVC. Återvinning till granulat eller pulver. Energi- utvinning ge- nom förbrän- ning. Uppgift sak- nas för samtliga kommuner. Bärbara batterier Hushåll ÅVC, ÅVS, Elkretsen AB Återvinning av metaller. Plast till förbränning för energiutvin- ning. Askersund 3 398 Hallsberg 5 356 Laxå 1 122 Lekeberg 2 745 Bilbatterier Hushåll ÅVC Askersund 15 963Förbehandling. Återanvändning av metaller. Hallsberg 17 512 Laxå 6 467 Lekeberg 1 959 Tabell 6. Insamling, behandling och mängder producentansvarsavfall för respektive kommun, 2019.Page 210 of 443 20 Avfallsfraktion Uppkomst Insamlingssystem Behandling/ resultat Kommun Ton/år (2019) Industribatterier Hushåll Nationell statistik* 9 433 Bilar Hushåll Bilskrot Förbehandling. Återanvändning och återvinning. För Örebro län. 5 411*** Elavfall Hushåll ÅVC, Elkretsen AB Förbehandling. Återanvändning och återvinning av nya produk- ter. Askersund 196 762 Hallsberg 216 879 Laxå 105 628 Lekeberg 112 558 Läkemedel Hushåll Apotek Oskadliggörs. Nationell statistik** 405 Dryckesförpackning, plast och metall Hushåll , verksamhet- er Pantsystem i livs- medelsbutik Produktion av nya produkter. Askersund 1 982 598*** 174 st/person Hallsberg 3 256 700*** 204 st/person Laxå 1 412 814*** 249 st/person Lekeberg 1 072 814*** 130 st/person Tabell 6. Insamling, behandling och mängder producentansvarsavfall för respektive kommun, 2019. *) SCB **) Apoteket AB:s hållbarhetsredovisning 2019 ***) Anges i antal 3.2 Övrigt avfall som kommunerna inte ansvarar för Utöver det avfall som uppkommer inom kommunerna och de kommunala verksamheter- na uppstår det även verksamhetsavfall hos företag och verksamheter. Eftersom avfalls- planen fokuserar på kommunernas avfall kommer verksamheternas avfall inte beröras närmare.Page 211 of 443 21 4 Anläggningar för avfalls- hantering i kommunerna Sedan bildandet av Sydnärkes kommunalförbund har hanteringen av avfallet utveck- lats under förbundets regi. Idag hanteras exempelvis samma avfallsfraktioner på alla fyra återvinningscentraler och centralernas öppettider har synkroniserats så att det alltid finns en central som är öppen måndag till lördag. 4.1 Askersunds kommun Askersunds återvinningscentral Kommunens återvinningscentral finns på Ullavivägen 6 i Askersund. Avfall tas emot från privatpersoner och företag. Avfallsmängder som tas emot framgår av Tabell 5. ÅVC:n drivs av Sydnärkes kommunalförbund. På återvinningscentralen finns även en återvinningsstation. Återvinningsstationer I Askersund tätort finns sju återvinningsstationer varav en av dessa ligger på Askersunds återvinningscentral. Det finns även ytterligare sex återvinningsstationer utanför Askersunds tätort. Askersunds kommun VA På fastigheten Åmme 1:31 i Askersunds kommun mellanlagras avloppsslam från de kommunala avloppsreningsverken. Svensk Glasåtervinning AB Svensk glasåtervinning (SGÅ) i Hammar tar emot och återvinner förpackningsglas som samlas in över hela Sverige. Glaset processas genom att rensas, siktas och sorteras för återanvändning, främst inom glasindustri, för tillverkning av glasull och skumglas. Ragn-Sells Kretsloppsstation På Vapenvägen 4 erbjuder Ragn-Sells sina företagskunder att lämna verksamhetsavfall i separata containrar. Avfallet töms på en omlastningsyta för att sedan omlastas till större containrar för vidare transport.Page 212 of 443 22 4.2 Hallsbergs kommun I Hallsbergs kommun undersöks möjligheten att bygga en omlastningsstation för hus- hållsavfallet från Hallsberg och Lekeberg. I dagsläget omlastas avfallet i Laxå och Askersund. Hallsbergs Återvinningscentral Hallsbergs återvinningscentral finns på Lertagsgatan i Hässlebergs industriområde. Fö- retag och verksamheter har möjlighet att lämna sitt avfall på ÅVC:n förutsatt att sorte- ring sker. Mängder som tas emot framgår av Tabell 5. ÅVC:n drivs av Sydnärkes kom- munalförbund. Ny återvinningscentral planeras i kommunen. Boende i Hallsbergs kommun har möjlighet att även besöka Kumla kommuns återvin- ningscentral i Kvarntorp. Återvinningsstationer I Hallsberg finns sex återvinningsstationer varav en av dessa ligger på Hallsbergs åter- vinningscentral. Det finns även ytterligare fem återvinningsstationer utanför Hallsberg tätort. Adrianssons Schakt och Transport AB Från 2018 fokuserar verksamheten på två affärsområden, Mark och Anläggning samt Transport, Återvinning och Miljö. På återvinningsanläggningen mottas, sorteras och bearbetas byggavfall, industriavfall, schaktmassor samt rivningsavfall för återvinning och återanvändning. På anläggningen hanteras avfallet genom krossning, sortering och återvinning. Inom Mark och Anläggning arbetar företaget bland annat med VA- arbeten, avloppsanläggningar, grund- och markarbeten för industri och fastigheter samt sten- och plattläggning. Hallsbergs kommuns socialnämnd och kommunstyrelse Har anmält att de yrkesmässigt förbehandlar avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter. Detta är en del av arbetsmarknadsenheter och dylikt. Östansjö Bilskrot AB Auktoriserad bilskrot med bilåtervinning där hänsyn tas till miljö och hälsa. Ahlsell Sverige logistikcentrum Mellanlagring av farligt avfall upp till och med en anmälningspliktig nivå. Även Vissberga lakvatten (gamla deponin), kommunens mellanlagring på deponin samt KlingSund AB:s kabelgranulering hanterar avfall i kommunen.Page 213 of 443 23 4.3 Laxå kommun ÅVC Mosjön På Mosjön finns kommunens återvinningscentral. Privatpersoner och företag får lämna avfall. Mängder som tas emot framgår av Tabell 5. ÅVC:n drivs av Sydnärkes kom- munalförbund. Vid ÅVC Mosjön finns också en återvinningsstation. Återvinningsstationer I Laxå tätort finns det tre återvinningsstationer. Det finns även tre återvinningsstation- er i Finnerödja, Hasselfors och Tived (Sanneruds) tätorter. Mosjön Deponi Det nedlagda deponiområdet är ungefär 50 ha stort. Avfall deponerades mellan 1980 till och med 2008. Det finns en sluttäckningsplan för deponin med målsättningen att den ska vara sluttäckt 2022, under förutsättning att det finns tillgång till täckmaterial. Hushållsavfallet omlastas vid den nedlagda deponin Mosjön och körs till förbrännings- anläggning där det omvandlas till energi som sedan används till el och fjärrvärme. 4.4 Lekebergs kommun Lekebergs Återvinningscentral I Fjugesta på Tegelslagargatan ligger kommunens återvinningscentral. Privatpersoner och företag får lämna avfall. Mängder som tas emot framgår av Tabell 5. ÅVC:n drivs av Sydnärkes kommunalförbund. Det finns även en återvinningsstation på anläggningen. Återvinningsstationer Återvinningsstationer finns vid kommunens återvinningscentral, i Mullhyttan och Fju- gesta. Nemax Miljöhantering AB Verksamheten omfattar insamling och mellanlagring av farligt avfall och icke-farligt av- fall inom Örebros län och angränsande län inom cirka 20 mils radie. Det är främst ben- sinstationer, verkstäder, lantbruk samt industri som är främsta kundkretsen. Mullhyttans fordonsdemontering AB På Mullhyttans fordonsdemontering tas bilar emot för demontering, tömning och pressning. Verksamheten är anmälningspliktig för yrkesmässig omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Lekebergs Smådjurskremering AB I Fjugesta finns en smådjurkremering som omfattar tillstånd för förbränning av avfall då de tar emot smådjur från mer än 200 djurkliniker i Mellansverige, inklusive Stock- holm och Göteborg.Page 214 of 443 24 I samarbete med:Page 215 of 443 Bilaga 3 Uppföljning av avfallsplanPage 216 of 443 2 I den tidigare avfallsplanen för perioden 2017-2020 finns uppsatta målområden och etappmål. De tre målområdena är: 1. Avfallsminskning 2. Avgiftning av kretsloppet 3. Ökad materialåtervinning I tabellen nedan redovisas varje etappmål och huruvida det har nåtts eller inte under planperioden. Målområde 1 Avfallsminskning. Den totala mängden avfall ska minska. Mål Målvärde 2017—2020 Kommentar Uppfyllt Mängden restavfall ska minska Mängden restavfall ska minska från utgångsvärdet 2016 med:  10% till 2019  15% till 2020 Den totala mängden restavfall mins- kade med 4,1% fram till 2019. Mål- värdet för 2019 är därmed inte upp- fyllt. Kvarvarande mängd matavfall i det övriga restavfallet ska högst vara 15%. Andelen kvarvarande matav- fall i det övriga restavfallet ska vara högst 15% 2019. Resultat från den plockanalyser som gjorts under 2019 visar att andelen kvarvarande matavfall i det övriga restavfallet var 20%. Målvärdet är därmed inte uppfyllt. Restavfallsfraktionen vid återvinningscen- tralerna ska minska. Mängden restavfall ska minska vid ÅVC:erna från ut- gångsvärdet 2016 med:  15% till 2019  20% till 2020 Genom ett aktivt arbete med att för- bättra och utöka sorteringen har mängden restavfall på ÅVC minskat. Baserat på avfallsmängder i Avfall Web för grovavfall insamlat vid ÅVC som gått till förbränning minskade mängderna jämfört med 2016:  20% till 2017  23% till 2018  28% till 2019 Källsortering inom de kommunala verk- samheterna ska för- bättras. Här saknas relevanta utgångs- värden. Målvärden: 2019: 30% 2020: 40% Vissa kommuner har nästan 100% källsortering inom de kommunala verksamheterna. Källsorteringen i den offentliga utemiljön ska förbättras. 50% av kommunen utsedda platser ska ha källsortering 2018. Målvärdet för 2020 är 100%. Inget strukturerat arbete pågår för att möjliggöra källsortering i den offentliga miljön.Page 217 of 443 3 Målområde 2 Avgiftning av kretsloppet. Mängden farliga ämnen/kemikalier i pro- dukter som kommuner och förbund hanterar ska minska samt att hanteringen av farligt avfall ska ske på bästa sätt. Mål Målvärde 2017—2020 Kommentar Uppfyllt Mängden farligt av- fall i restavfallet ska minska Andelen farligt avfall ska minska till 0 från utgångsvär- det på 0,05%. Från de plockanalyser som gjorts under 2019 visar resultatet att mäng- den farligt avfall i restavfallet var 0,08%, dvs mängden farligt avfall har istället ökat. Dock är detta mycket låga nivåer och målet anses därför vara i det närmaste uppfyllt. Mängden el– och elektronikavfall i restavfallet ska minska Andelen el– och elektronikav- fall i restavfallet ska minska till 0 från utgångsvärdet på 0,17%. Resultat från plockanalyser som gjorts under 2019 visar att mängden el– och elektronikavfall i restavfallet var 0,38%, vilket är en ökning jäm- fört med plockanalysen 2016. Dock är detta mycket låga nivåer och må- let anses därför vara i det närmaste uppfyllt. Miljökrav ska ställas vid upphandlingar där det är relevant 2019 ska det i 100% av upp- handlingarna ställas miljökrav (där det är relevant). Oklart hur detta ser ut. Det görs på vissa håll, men inte i tillräcklig ut- sträckning.Page 218 of 443 4 Målområde 3 Ökad materialåtervinning. Produkter som är möjliga att återanvända ska sorteras ut och förberedas för återanvändning. Övrigt insamlat material ska så långt som möjligt materialåtervinnas. Mål Målvärde 2017—2020 Kommentar Uppfyllt Mängden förpack- ningar i restavfallet ska minska Andelen förpackningar i rest- avfallet ska minska till 25% 2019 jämfört med 34% 2016. Från det plockanalyser som gjorts under 2019 visar resultatet att ande- len förpackningar i restavfallet var 28%. Målet är inte uppnått, men arbetet går i rätt riktning. Införa mottagnings- möjlighet för matol- jor och fetter på alla ÅVC:er Målvärdet är att samtliga ÅVC:er inom förbundet ska ta emot matoljor och fetter sen- ast 2020. Under 2017 infördes möjligheten att lämna matolja/frityrolja på samtliga ÅVC:er inom förbundet. Anordna mer mångsidigt återbruk på ÅVC:er Målvärdet är att det ska fin- nas minst sex återbruks- fraktioner på ÅVC:erna inom förbundet. De återbruk/återvinningsfraktioner som kan sorteras ut på ÅVC:erna 2020 är möbler, pantburkar/flaskor, kläder, matfett, däck och träpallar. Återanvändningen av möbler och kon- torsutrustning inom den kommunala verksamheten ska öka Inget strukturerat arbete pågår med att möjliggöra återanvändning av kontorsutrustning inom kommunala verksamheter.Page 219 of 443 5Page 220 of 443 6 I samarbete med:Page 221 of 443 Bilaga 4 Framtida insamlingssystem och anläggningarPage 222 of 443 2 Kraven på att sortera ut avfall ökar, vilket innebär ett ökat behov av planering för hur avfallshanteringen ska se ut i framtiden. Baserat på befolkningsprognoserna bedöms avfallsmängderna under kommande femårsperiod vara ungefär desamma för respek- tive kommun. Sett i ett större perspektiv kan avfallsmängderna antas öka i och med en antagen ökad konsumtion i samhället. Samtidigt kan vissa fraktioner som retur- papper antas minska då exempelvis dagstidningar gått över till att bli mer digitala. Sammantaget antas mängden avfall per person minska under de kommande åren i och med det konstant pågående arbetet med att sträva uppåt i avfallshierarkin. Ett större fokus på att förebygga uppkomsten av avfall kan också leda till att avfallsmäng- derna minskar. Det bedöms också bli en förändrad fördelning mellan restavfall och övriga utsorterade fraktioner då graden av utsortering ökar. I och med det behövs en flexibilitet i de systemval som görs för insamling av avfallet. Med det utökade behovet av att hantera utsorterat avfall och för att skapa ytterligare förutsättningar att sträva uppåt i avfallshierarkin planeras för tre nya återvinningscen- traler inom Sydnärkes kommunala avfallsförbund. Dessa planeras i Laxå, Lekeberg och Hallsberg. Det planeras även för en fortsatt översyn av återbruksverksamheterna med syftet att förbättra möjligheten att lämna in saker för återanvändning. För att tillgodose behovet av omlastning av det kommunala avfallet i Hallsberg och Lekeberg undersöker Sydnärkes kommunalförbund vilka möjligheter som finns till att bygga en omlastningsstation i Hallsberg. Detta sker idag i Askersund och Laxå. Framtida insamlings- system och anläggningarPage 223 of 443 3 Under 2018 beslutade regeringen om förtydligande angående producentansvar i för- ordningarna för förpackningar (2018:1462) och returpapper (2018:1463). Ändringarna gäller från 1 januari 2021 och innebär att producenterna har ett större ansvar att samla in och ta hand om förpackningar och tidningar. Förordningarna ställer exempel- vis krav på att samtliga hushåll ska erbjudas bostadsnära insamling eller kvartersnära insamling av förpackningar och tidningar senast 1 april 2025. Målet med den nya lag- stiftningen är att det ska bli lättare för hushållen att källsortera förpackningar och tid- ningar och på så sätt minska den totala miljöbelastningen från dessa. I och med de nya förordningarna tas kommunens initiativrätt att besluta om egna in- samlingssystem bort och kommunerna kan istället frivilligt välja att ingå i uppdragsav- tal med producenterna för insamling. Ändringen kommer medföra att kommunerna behöver arbeta med avfallsfrågorna i ett tidigt skede i detaljplaneringsfasen för att möjliggöra bostadsnära eller kvartersnära insamling. Sydnärkes kommunalförbund arbetar strategiskt tillsammans med de ingående kommunerna med att bevaka och planera för en långsiktigt hållbar avfallshantering. Exempelvis kan de genom att vara delaktiga i tidiga skeden av planeringen identifiera och möta behov av utveckling av insamlingssystem, anpassa sig till förändringar i lag- stiftning med mera.Page 224 of 443 4 I samarbete med:Page 225 of 443 Bilaga 5 StyrmedelPage 226 of 443 2 För att uppnå avfallsplanens mål finns ett antal styrmedel som kommunerna och För- bundet kan använda sig av. Dessa kan ses som verktyg för att genomföra åtgärder och nå de uppsatta målen. Styrmedel som är relevanta för avfallsplanen är både kommu- nala styrdokument, lagstiftning samt globala, nationella och lokala mål. De styrmedel som används kan delas in i ekonomiska, administrativa, och informativa. Utöver dessa är det generellt viktigt att kommunernas och Förbundets egna verksamheter föregår med gott exempel och visar vägen för hur avfallshanteringen bör fungera. Följande styrmedel finns för att uppnå målen i denna avfallsplan: Ekonomiska styrmedel Avfallstaxa Förbundet tar ut avgift för hämtning, transport och omhändertagande av avfall under kommunalt ansvar. Taxan kan användas som ett styrmedel och leda till en mer hållbar avfallshantering då den kan möjliggöra för förebyggande arbete med informations- kampanjer exempelvis. Tillsyn I kommunerna finns tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn enligt bestämmelserna i miljöbalken. Genom rådgivning, men även att vid behov förelägga verksamheter att förbättra sin avfallshantering kan tillsynsmyndigheterna bidra till en mer hållbar av- fallshantering. StyrmedelPage 227 of 443 3 Administrativa styrmedel Avfallsföreskrifter Avfallsföreskrifter anger de bestämmelser som avser skyldigheter och ansvar gällande insamling av avfall som hamnar under det kommunala ansvaret. Dessa föreskrifter ska följas av samtliga. Fysisk planering De kommunala översiktsplanerna och detaljplanerna skapar förutsättningar för en håll- bar avfallshantering. Det är viktigt att de som arbetar inom avfallsområdet inom kom- munerna tillsammans med förbundet kan vara delaktiga och se till att avfallsfrågorna kommer in tidigt i planskedena för att säkerställa en långsiktigt hållbar avfallshantering där framtida problem rörande arbetsmiljö eller andra störningar så som buller före- byggs. Upphandlingar Upphandlingar av varor och tjänster går att utforma med krav på ett sätt som bidrar till att avfall minimeras eller materialåtervinns. Upphandling är även ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av farliga ämnen. Informativa styrmedel Ansvaret att samla in kommunalt avfall (hushållsavfall) medför att Förbundet tillsam- mans med kommunerna har möjlighet att utbilda invånarna samt att påverka dem, fö- retag och andra aktörer via hemsidor eller andra kanaler. Detta kan innefatta rena informations- och kommunikationsinsatser, men även att på andra sätt underlätta för kommuninvånarna att göra rätt. Det kan exempelvis handla om att göra det naturligt att lämna det som kan återanvändas till återbruk.Page 228 of 443 4 I samarbete med:Page 229 of 443 Bilaga 6 DeponierPage 230 of 443 2 Inom Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg finns ett flertal äldre nedlagda deponier. Undersökning och riskbedömning av avslutade kommunala deponier ansvarar kommu- nen för. Nedlagda deponier räknas som pågående miljöfarlig verksamhet även om inget nytt avfall tillförs deponin. Det beror på att utsläpp av föroreningar kan fortgå trots att deponin inte längre används. En sammanställning av nedlagda avfallsdeponier ska till- sammans med en riskbedömning ingå i den kommunala avfallsplanen. Under 2015 genomfördes en inventering och riskklassning av nedlagda kommunala depo- nier inom förbundets medlemskommuner. Riskklassningen av deponierna skedde enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Riskbedömningen är en bedömning av föroreningssituationen och den generella risk den medför för människors hälsa och miljön inom ett förorenat eller misstänkt förorenat om- råde. Utifrån den bedömda risken klassas området i en av fyra riskklasser: Klass 1 – Mycket stor risk Klass 2 – Stor risk Klass 3 – Måttlig risk Klass 4 – Liten risk Uppgifter om nedlagda deponier redovisas kommunvis i tabellerna nedan. Underlaget är hämtat från inventeringen 2015 samt från Länsstyrelsen i Örebro läns utdrag från EBH- stödet över deponier i Sydnärke. Figur 1. Översiktsbild över samtliga klassade deponier i de fyra medlemskommunernaPage 231 of 443 3 Nedlagda deponier i Askersunds kommun Samtliga riskklassade deponier i Askersunds kommun med föreslagen riskklass angiven. Numret hänvisar till placering i figur 1. Nr Namn på deponi, fastighet Användning Storlek och status Riskklass 7 Snavlunda deponi, Snavlunda 4:1 Oklar Ytan bedöms uppgå till ca 500 m3. Täckt av matjord. 2 11 Åmmetippen, Åmme 1:31 Deponering av byggavfall samt farligt avfall. Använts från 1975, saknas uppgifter när deponering upphört. Deponiområdet har under senare år används som omlastningsom- råde för hushållsavfall. Deponiyta ca 15 000 m3. 2 10 Zinkgruvan 3, Iså- sen 1:11 Deponering av mat- och restavfall samt industriavfall. Uppgifter om användningsår Deponiyta ca 3 000 m3. 3 9 Svinnersta deponi, Svinnersta 8:31 Tippen har använts under åren 1940-1970. Ytan bedöms uppgå till ca 800 m3. Täckt av matjord. 2 8 Stora Forsa deponi, Stora Forsa 1:7 Deponering av mat- och restavfall mellan åren 1941- 1970. Deponiyta ca 900 m3. 2 6 Mariedamm deponi, Södra Björnfall 2:13 Hushållstipp aktiv mellan åren 1960-1970. Deponiyta mellan 2 000-4 000 m3. Täckt med tunt lager matjord.. 1 5 Lerbäck deponi, Ler- bäck 1:45, Sten- kumla 1:1 Deponering av mat-, rest- och byggnadsavfall mellan åren 1955-1975. Deponiyta ca 35 000 m3.. Väl täckt av ler– och friktionsmaterial. 3 4 Igelbäcken deponi, Algrenamarken 1:15 Ev. deponering av mat- och restavfall mellan åren 1940- 1970. Deponiyta ca 650 m3. 3 3 Brandsjöhult deponi, Olshammar 6:5 Använd för mat- och restavfall mellan åren 1960-1968. Deponiyta ca 900 m3., troligtvis täckt med matjord. 2 1 Askersund avfalls- upplag, Stadskvarn 1:29 Aktiv mellan åren 1955-1975. Upplag för både mat-, rest- och byggnadsavfall. Deponiyta ca 10 000 m3.. Väl täckt av ler– och friktionsmaterial. 2 2 Blommedal deponi, Lidan 1:4 Mat- och restavfall använd under åren 1955-1968. Deponiyta ca 900 m3. Helt sluttäckt med matjord. 3Page 232 of 443 4 Nedlagda deponier i Hallsbergs kommun Samtliga riskklassade deponier i Hallsbergs kommun med föreslagen riskklass angiven. Numret hänvisar till placering i figur 1. Nr Namn på de- poni, fastighet Användning Storlek och status Risk- klass 20 Tarsta deponi, Åkerby 11.1 Mat–, restavfall och annat avfall. Nedlagd någon gång i mitten av 1970-talet. Deponiyta ca 4 500 m3. Till vis del täckt av matjord. 2 17 Hjortkvarn deponi, Bo 1:1 Deponering av bygg– och trädgårdsavfall samt schakt- massor. Deponiområde ca 4 000 m3. 2 24 Östansjö deponi, Östanfalla 2:1 Deponering av mat– och restavfall. Nedlagd i början av 1990-talet. Deponiyta ca 6 000 m3. Helt över- täckt. 2 23 Åkerby deponi, Åkerby 9:1 Jordbruksavfall Deponiområde ca 2 000 m3. 2 22 Vretstorpstippen, Skävi 2:1 Används för deponering av schaktmassor, bygg och träd- gårdsavfall. Deponin var öp- pen fram till 1984. Deponiyta ca 6 000 m3. Täckt av tunt lager matjord. 2 21 Vissbergatippen, Vissberga 8:1 Mat-, rest-, handels– och industriavfall, grovsopor och slam från avloppsrenings- verk. Användes mellan 1961- 1997. Deponiyta antas utgöra ca 11 hektar. Området har täckts. Idag finns olika verksamheter på området, exempelvis ÅVC. 3 19 Skogaholm deponi, Skogaholm 5:1 Mat– och restavfall Deponiyta ca 1 000 m3. Delvis täckt av matjord. 2 18 Kårstahult avfallsde- poni, Kårstahult 1:1 Använd för mat– och restav- fall. Aktiv fram till 1973. Deponiyta ca 15 000 m3. Väl täckt med matjord och andra jordmassor. 2 12 Boo deponi, Bo 1:1 Äldre tipp för mat– och restavfall, samt byggavfall. Oklara användningsår. Deponiområdet uppskattas till maxi- malt 500 m3. Mindre mängder avfall kan ha täckts av sten och jord, men i huvudsak saknas indikation på efterbe- handling. 3 16 Gropen, Backa 1:53. Finns en norra samt en södra del. Deponering av mat-, och restavfall, samt byggavfall. Använd fram till 1985. Total deponiyta ca 12 000 m3. 2 15 Gjuterivägen, Backa 1:171 Deponering av grovavfall. Nedlagd före 1969. Deponiyta ca 1 500 m3. Helt täckt. 2 14 Gjuteriområdet, Backa 1:176 Deponering av industriavfall. Använd fram till 1942. Deponiyta ca 9 000 m3. Täckt med sand och grusmassor. 3 13 Gamby deponi, Bo 1:1 Oklart. Deponiyta ca 300 m3. 4Page 233 of 443 5 Nedlagda deponier i Lekebergs kommun Samtliga riskklassade deponier i Lekebergs kommun med föreslagen riskklass angiven. Numret hänvisar till placering i figur 1. Nr Namn på de- poni, fastighet Användning Storlek och status Risk- klass 35 Bärsta asbesthög, Bärsta 3:1 Deponering av eternit (med asbest). Deponiyta ca 50 m3. Delvis synliga eternitplattor. 4 36 Fjugesta avfallsde- poni, Fjugesta 18:1 Mat-, rest- och industriavfall. Använd fram till 1986. Deponiyta ca 14 000 m3. Delvis täckt av tunt jordlager. 3 37 Irsta deponi, Halls- berg 2:11 Deponering av mat– och restavfall. Deponin lades ner efter 1969. Deponiyta bedöms till ca 700 m3. Avfallet i deponin är i huvudsak täckt av tunt lager jord. 3 38 Kälkesta-Sanna av- fallsupplag, Knista- Sanna 1:18 Deponering av grov-, rivnings-, mat-, rest– och trädgårdsav- fall. Oklara användningsår. Deponiyta ca 10 000 m3. Täckt av schaktmassor, delvis asfalt. 2 39 Mullhyttan deponi, Västanås 2:6, Mul- lersätter 1:152 Deponering av mat– och restavfall. Oklara använd- ningsår. Deponiyta ca 5 000 m3. Ev. täckt med schaktmassor. 2 40 Sanna gård deponi, Knista-Sanna 1:19 Deponi av avfall av olika slag. Oklara användningsår. Deponiyta uppgår till drygt 8 000 m3. 1 41 Stickninge soptipp, Stickninge 4:1 Deponi av schaktmassor. Oklara användningsår. Deponiyta uppgår till drygt 3 000 m3. 3 42 Tipp längs Malmvä- gen 1, Verkhyttan 3:26, 1:26 Mat– och restavfall, samt bil- delar. Osäkert om tippen kan anses vara ”kommunal”. Deponiyta ca 500 m3. 3 43 Tipp längs Malmvä- gen 2, Verkhyttan 1:61 Deponering av farlig avfall så som batterier och vitvaror. Osäkert om tippen kan anses vara ”kommunal”. Deponiyta uppskattas till ca 2 500 m3. Avfallet ligger öppet och saknar i princip täckskikt. 2Page 234 of 443 6 Nedlagda deponier i Laxå kommun Samtliga riskklassade deponier i Laxå kommun med föreslagen riskklass angiven. Numret hänvisar till placering i figur 1. Nr Namn på de- poni, fastighet Användning Storlek och status Risk- klass 26 Festholmen deponi, Laxåskogen 1:116 Deponering av mineralull fram till 2005. Deponiyta ca 12 000 m3. Uppgifter huruvida denna deponi är sluttäckt saknas. 2 27 Finnerödjatippen, Finnerödja 3.22 Deponering av grovsopor fram till 1981, samt schaktmassor fram till början på 1990-talet. Deponiyta ca 20 000 m3. Deponin är mer eller mindre täckt med grus– och sandmassor. 3 29 Laxå deponi, Mo- sjötippen, Laxåsko- gen 1:116 Deponering av bl a mat-, rest, bygg– och industriavfall. An- vänd mellan åren 1980-2008. Deponin utgör ett ca 50 ha stort om- råde. Sluttäckningsarbetet pågår. 2 30 Laxååsen deponi, Laxåskogen 1:116 Deponin togs ur bruk 1942. Deponiyta ca 10 000 m3. Täcktes på 1950-talet. 3 28 Hasselfors deponi, Laxåskogen 1:116 Deponering av mat– och restavfall. Nedlagd 1984. Deponiyta ca 4 000 m3. Täckt av jordmassor. 3 31 Skirentippen, Laxåskogen 1:116 Deponering (dumpning) av all slags avfall. Använd fram till 1985. Deponiyta ca 3 000 m3. I huvudsak täckt. 3 32 Tiveden avfallsde- poni, Åboholm 5:2 Deponering av all slags avfall. Använd fram till 1970. Deponiyta ca 2 000 m3. 3 33 Venatippen, Lassåna 3:73 Deponi av mat– och restavfall. Användes mellan 1942-1981. Deponiyta ca 70 000 m3. Ska ha sluttäckts. 3 25 Esabtippen, Laxåskogen 1:42 Eventuellt schaktmassor och industriavfall. Deponiyta ca 1500 m3. Täckt av schaktmassor av sand och grus. 2 34 Västervallen deponi, Laxåskogen 1:116 Deponering av mineralull, slagg och byggavfall. Togs ur bruk 1979. Deponiyta bedöms till ca 7 000 m3 och består idag av parkering och fotbollsplan. 3Page 235 of 443 7Page 236 of 443 8 I samarbete med:Page 237 of 443 Föreskrifter om avfallshantering För sydnärkekommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg 2021-2025Page 238 of 443 2 Inledning, Lagrum 3 Inledande bestämmelser och definitioner 4 Ansvar 6 Avfall under kommunalt ansvar och därmed jämförligt avfall 8 Särskilt om avfall under kommunalt ansvar från verksamheter 12 Annat avfall än avfall under kommunalt ansvar 13 Undantag 15 InnehållsförteckningPage 239 of 443 3 Lagrum Enligt Miljöbalken 15 kap, 41 §, ska alla kommuner ha en renhållningsordning med en avfallsplan, samt föreskrifter för avfallshanteringen i kommunen. Detta dokument utgör föreskrifter för avfallshanteringen inom Askersunds, Halls- bergs, Laxå och Lekebergs kommuner. Renhållningsordningen är, tillsammans med övrig lagstiftning det som styr avfallshanteringen i kommunen. Föreskrifter för avfallshantering anger de kommunala och lokala bestämmelserna om avfallshantering. Föreskrifterna är ett verktyg för att styra avfallshanteringen och ger en rättslig grund i det dagliga arbetet med renhållningen. Föreskrifterna beskriver vad de olika aktörerna har för ansvar samt vad alla fastighetsägare, verksamhetsutö- vare och avfallsinnehavare har för skyldigheter. InledningPage 240 of 443 4 Tillämpliga föreskrifter 1§ Tillsammans med den kommunala avfallsplanen 2021-2025, utgör dessa före- skrifter den kommunala renhållningsordningen. För kommunens avfallshantering gäller  Miljöbalken (1998:808)  Avfallsförordningen (2011:927)  Föreskrifter och förordningar om avfallshantering utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar (bl.a. Lagen om offentlig upphandling, Plan– och bygglagen)  Andra författningar och föreskrifter som berör avfallshantering.  Dessa föreskrifter om avfallshantering som består av detta dokument samt Bilaga A– Sorteringsanvisningar. Inledande bestämmelser och definitionerPage 241 of 443 5 Definitioner 2§ Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande be- grepp med de betydelser som här anges.  Med avfall under kommunalt ansvar eller kommunalt avfall avses, i enlighet med 15 kap. 2 § miljöbalken (1998:808), avfall som kommer från hushåll och där- med jämförligt avfall från annan verksamhet.  Med grovavfall avses, i enlighet med 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande, eller har egenskaper som gör, att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.  Med fastighetsägare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.  Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsägar- begreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet, t.ex. vid arrendeavtal.  Med den renhållningsansvariga nämnden avses Sydnärkes kommunalförbunds direktion som ansvarar för avfallshanteringen i kommunen.  Med renhållaren avses Sydnärkes kommunalförbund (förbundet), alt. den ent- reprenör som förbundet anlitat för att utföra hämtning och tömning av avfall.  Med avfallstaxa avses de avgifter som är fastställda av resp. medlemskom- muns kommunfullmäktige med stöd av 27 kap. 4-6 §§ miljöbalken (1998:808), som täcker kostnaderna för det avfall som omfattas av det kommunala ren- hållningsansvaret.  Med behållare avses till exempel säck, kärl av plast, djupbehållare (Molok) eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall.  Med förbundet, avses Sydnärkes kommunalförbund.Page 242 of 443 6 Ansvar för renhållning, information och tillsyn 3§ Den renhållningsansvariga nämnden, (Sydnärkes kommunalförbunds di- rektion), har ansvar för insamling, transport, behandling i form av återvinning och bortskaffande samt planering för det avfall som uppstår i kommunen och som om- fattas av det kommunala renhållningsansvaret. Särskilt ansvar gäller för det avfall under kommunalt ansvar som utgörs av farligt avfall, att det samlas in och transporte- ras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av renhållaren. 4§ Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt före- skrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnd. 5§ Den renhållningsansvariga nämnden informerar hushållen om vilka insamlings- system för förpackningar och för avfall från elektriska och elektroniska produkter som är tillgängliga i kommunen. 6§ Fastighetsägare och nyttjanderättshavare är skyldig att, i behövlig omfattning, informera den eller de som bor i, eller är verksamma i, fastigheten om gällande reg- ler för avfallshantering. 7§ Avfallsinnehavaren, såsom enskilda personer, fastighetsägare och nyttjande- rättsinnehavare, har ett ansvar för att hantera sitt avfall, så att risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. AnsvarPage 243 of 443 7 Fastighetsägares och nyttjanderätts-innehavares an- svar för betalning och abonnemang 8§ Fastighetsägaren och nyttjanderättsinnehavaren har en skyldighet att teckna ett renhållningsabonnemang för respektive avfallsslag när de förekommer i fastig- heten. Det gäller biologiskt behandlingsbart avfall och restavfall, latrin eller töm- ning av enskilda avlopp. 9§ Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunalförbundets försorg och i enlighet med avfall- staxan som kommunfullmäktige har fastställt med stöd av 27 kap. 4-6 §§ miljöbal- ken. Den som är befriad från sophämtning vid fastigheten, har skyldighet att betala s.k. grundavgift för dels möjlighet att lämna avfall på återvinningscentraler i förbundet, dels möjlighet att nyttja ”Röda slingan” dvs. den mobila insamlingen av farligt av- fall. Vid delning av kärl och vid gemensamma avfallsbehållare ska samtliga ingående fastigheter erlägga grundavgift.Page 244 of 443 8 Sortering av avfall 10§ Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut följande avfalls- slag när de förekommer i hushållet och hålla det skilt från annat avfall.  Matavfall  Kärlavfall—restavfall  Farligt avfall  Läkemedel samt riskavfall och smittförande avfall, inklusive stickande och skärande avfall  Asbest, gasol och brandsläckare  Batterier. Löstagbara batterier ska tas ur produkten. Är batterierna inbyggda i pro- dukten behandlas den som elavfall  El– och elektronikavfall, glödlampor  Grovavfall  Trädgårdsavfall  Döda sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt  Icke brännbart hushållsavfall  Träavfall  Kläder och textilier  Däck, bilar/bildelar  Förpackningar och tidningar/returpapper  Bygg– och rivningsavfall  Spillfett och slam från fettavskiljare  Frityroljor och annat matlagningsfett  Slam, urin och förbrukade fosforfilter från enskilda avlopp  Latrin De olika avfallsslagen definieras och beskrivs närmare i Bilaga A— Sorteringsanvisningar. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfallPage 245 of 443 9 11§ Fastighetsägare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till förbundet för borttransport. Skyldighet att överlämna avfall under kommunalt an- svar 12§ Avfall under kommunalt ansvar ska lämnas till förbundet om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilaga A till dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller kan lämnas på plats som anvisas i bilaga A. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fas- tigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt 13§ I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfallet ska vara väl emballerat i till- slutna påsar försluten med dubbelknut så att optisk sortering kan ske. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkom- mer. 14§ Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll när det lämnas på plats som anvisats av den förbundet. 15§ Grovavfall som hämtas separat ska om det är möjligt buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. 16§ Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren. Förbundet hämtar endast förslutna latrinbehållare. 17§ Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. För behållare som är för tung, överfull, eller som innehåller då- ligt emballerat eller felaktigt avfall kan hämtning utgå. Fastighetsägaren eller nyttjan- derättshavaren ansvarar då för att avfallet omfördelas eller emballeras enligt 13§ till nästa hämtningstillfälle.Page 246 of 443 10 Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 18§ I kommunen används följande behållare och utrustning för uppsamling av olika avfallsslag.  Plastkärl i storlekarna: 140 l, 190 l, 240 l, 370 l, 660 l.  Engångsspann med lock för latrin. 23 l.  Djupbehållare, s.k. molok 19§ Emballage (gröna påsar) för matavfall tillhandahålls av renhållaren. 20§ Kärl ägs och tillhandahålls av förbundet. Fastighetsägare har ansvar för ren- göring och tillsyn av kärl. Rengöring av kärl ska ske minst en gång per år. 21§ Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ansvarar för att kärl står upp- rätta och inte orsakar hinder eller nedskräpning. 22§ Andra behållare såsom säckhållare, latrinbehållare och slamtankar, anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsägaren. Fastighetsägaren ansvarar för och be- kostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anord- ningar och utrymmen för avfallshanteringen. Utrustning och utrymmen ska vara utformade för sitt ändamål. Såväl behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Utformning och förläggning av enskilda avloppsanordningar prövas av miljönämnd. 23§ Behållare ska vara tillgängliga och ges service, i form av återkommande un- derhåll och tillsyn, för att förebygga driftavbrott och olägenhet, såsom buller, lukt och dylikt. Behållare ska vara uppställda, så att hantering med den utrustning som används i förbundets renhållningssystem, kan ske och att hämtningen underlättas.Page 247 of 443 11 24§ Slamavskiljare med eller utan toalettanslutning, trekammarbrunnar, slutna tankar, minireningsverk ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske. Fastig- hetsägaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. För minireningsverk ska tömningsanvisning finnas på plats. Fastighetsägare ansvarar för att slamavskiljare med eller utan toalettanslutning, slutna tankar och minireningsverk är tydligt markerade vid risk för förväxling med andra in- stallationer. 25§ Förbundet ska ha tillträde till de utrymmen, i fastigheten, där arbetet ska utfö- ras. Nycklar, portkoder och dylikt ska, vid begäran om hämtning, lämnas till renhålla- ren. Ändringar ska, utan uppmaning, meddelas till förbundet. Hämtnings– och transportvägar 26§ Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid en av förbundet anvisad plats. Om det föreligger särskilda skäl, tex vid tömning av slamtankar, kan fastighetsägare och förbundet komma överens om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats. Den renhållningsansvariga nämnden, får besluta att behållaren ska placeras på annan plats. Behållare ska vara utställd väl synligt på ett sådant sätt att det klart framgår att töm- ning ska ske, senast kl. 06.00 på hämtningsdagen. I Boverkets byggregler (BBR) samt Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen, finns bestämmelser om soputrymmen och hämtningsvägar som ska tillämpas. 27§ Fastighetsägaren ska se till att transport– samt dragväg fram till behållarens hämtnings– och tömningsplats, hålls i lätt framkomligt och farbart skick kl. 06.00 på hämtningsdagens morgon. Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg och samfällighetsväg, som nyttjas vid hämtning av hushållsavfall, samt vid tömning av brunnar/tankar, ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick, att den är farbar för hämtningsfordon. Erforderlig vändmöjlighet ska finnas i nära anslut- ning till sista hämtningsplatsen på vägen för att eliminera backning. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsägaren avlämna avfallet på plats som överenskommes enligt 26 §. Förbundet avgör vid tvist om transportvägen är farbar för hämtningsfordon och om vändmöjlighet finns.Page 248 of 443 12 Hämtningsområde och hämtningsintervall 28§ Kommunen utgör ett hämtningsområde. 29§ Ordinarie hämtning av avfall under kommunalt ansvar sker med nedanstå- ende intervall:  Permanentbostäder i en– och tvåfamiljsfastigheter: Rest- och matavfall häm- tas en gång varannan vecka året om.  Permanentbostäder i flerbostadsfastigheter: Rest- och matavfall, hämtas nor- malt varje vecka året om.  Icke permanentbostäder i fritidsfastigheter, fritidsanläggningar: Rest- och matavfall, hämtas en gång varannan vecka om inte undantag har beviljats.  Permanenta säsongs– samt tidsbegränsade verksamheter: Hämtning av rest - och matavfall, sker efter verksamhetens behov, dock minst en gång varannan vecka. Miljönämnd kan besluta om tätare hämtningsintervall. Vid verksamhet- er som bedrivs kortare perioder eller är säsongsbaserad, beställs hämtning av rest- och matavfall, under den period som verksamheten pågår. 30§ Insamling av utsorterat farligt avfall sker minst en gång per år på utvalda uppsamlingsplatser i kommunen enligt den förbundets anvisningar. 31§ Hämtning av grovavfall sker en gång per år enligt förbundets anvisningar tills annat beslutats, samt genom budning. 32§ Hämtning av latrin sker normalt i samband med hämtning av rest– och matavfall. Latrinkärl ska placeras invid plats för sopkärl. Hämtning av kärl utan etikett, som visar att hämtning är betald, utförs ej. Särskilt om avfall under kommunalt ansvar från verksamheterPage 249 of 443 13 33§ Tömning av slam från slamavskiljare, minireningsverk och annat enskilt av- lopp med ansluten vattentoalett ska för permanentbostäder ske minst en gång per år eller med annat intervall som beslutats av miljönämnd. Tömning av slam från slamavskiljare, minireningsverk eller annat enskilt avlopp med ansluten vattentoalett ska för fritidsbostäder ske minst en gång vart annat år eller med annat intervall som beslutats av miljönämnd. Tömning av slutna tankar ska ske vid behov. Tömning av slamavskiljare eller annat enskilt avlopp utan ansluten vattentoalett ska ske minst vart tredje år eller efter miljönämnds anvisningar eller beslut. Tömning av sk köksbrunn ska ske vid behov. Byte av filtermaterial i fosforfällor ska ske enligt tillverkarens rekommendationer. Hämtning av förbrukat filtermaterial ska ske enligt förbundets anvisningar/ bestämmelser. 34§ Avfall under kommunalt ansvar från verksamheter ska hållas skiljt från annat avfall. För avfall under kommunalt ansvar från verksamheter gäller 8-33 § om ej an- nat anges nedan. Avfall under kommunalt ansvar som utgörs av elektriska och elektroniska produkter, lämnas till förbundets insamlingsställe eller vid annat ställe som anges i bilaga A. Annat avfall än avfall under kommunalt ansvarPage 250 of 443 14 Uppgiftsskyldighet 35§ Den som yrkesmässigt tillverkar, inför till Sverige eller säljer en förpack- ning, eller en vara som är innesluten i en förpackning, ska på anmodan av miljö- nämnd, lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsord- ning.Page 251 of 443 15 Handläggning av anmälnings– och ansökningsärenden 36§ Anmälan om kompostering eller annat omhändertagande av avfall under kommunalt ansvar på den egna fastigheten med utsträckt hämtningsintervall, handläggs av miljönämnd i aktuell kommun. Ansökan om dispens från skyldighet att lämna avfall till renhållaren såvitt gäller be- stämmelser om avfall under kommunalt ansvar prövas av miljönämnd. Anmälan och ansökan ska alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas, mängd avfall under kommunalt ansvar, tidsperioden som den avser. Anmälan ska beskriva på vilket sätt omhändertagandet ska ske utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Ansökan gällande dispensärenden ska dessutom kompletteras med ett skriftligt motiverande för dispens. Ansökan gällande omhändertagande av latrin, genom egen anläggning, ska inne- hålla en detaljerad beskrivning av anläggningen och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Anmälan och ansökan ska vara miljönämnd tillhanda senast sex veckor före den avsedda ändringen. 37§ Ansökan om byte av kärlstorlek, gemensamma avfallsbehållare, samt uppe- håll i hämtning av avfall under kommunalt ansvar, handläggs av Sydnärkes kom- munalförbund. Ansökan ska vara förbundet tillhanda senast två veckor innan den avsedda ändringen. Eget omhändertagande av avfall under kommunalt ansvar 38§ Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning att det kan ske utan risk för människors hälsa och miljön. 39§ Trädgårdsavfall från fastigheten får hanteras på fastigheten, under förut- sättning att det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön och i öv- rigt gällande föreskrifter. Möjlighet att lämna trädgårdsavfall finns i vissa kommuner på annan plats utöver återvinningscentral. UndantagPage 252 of 443 16 Eget omhändertagande av avfall under kommunalt ansvar 40§ Kompostering av matavfall får ske på den egna fastigheten efter skriftlig an- mälan till miljönämnd. Kompostering av matavfall får endast ske i skadedjurssäker och värmeisolerad behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och mil- jön inte uppstår. Om kompostering orsakar eller ger upphov till risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön, ska komposteringen upphöra. Vid sådana företeelser, eller om inte allt matavfall som uppstår inom fastigheten, komposteras, har den renhållningsansvariga nämnden rätt att ändra fastighetsägarens abonnemang och hämta det komposterbara avfallet. 41§ Kompostering av latrin från fastigheten får, efter ansökan till och beslut av mil- jönämnd, ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsan- läggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten. Ansökan om spridning av latrin från egen anläggning, på egen eller arren- derad fastighet, ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Miljönämnd ska översända kopia av beslutet till den renhållningsansvariga nämnden. Eget omhändertagande av förbrukat filtermaterial från fosforfällor kan medges efter ansökan till miljönämnd. Utsträckt hämtningsintervall 42§ Fastighetsägare, eller nyttjanderättshavare, som komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten kan, efter ansökan, medges att det åter- stående restavfallet hämtas var fjärde vecka, under förutsättning att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Medgivande gäller under förutsättning att, allt matavfall som uppstår på fastigheten komposteras i enlighet med 40§. Vidare förutsätter det utsträckta hämtningsintervall- et att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare, innehar ett abonnemang för ett 140 liters kärl och att kärlet inte får fyllas mer än att det lätt kan tillslutas enligt 17§. Ansökan om utsträckt hämtningsintervall ska göras till Sydnärkes kommunalförbund. Medgivande om hämtning var fjärde vecka kan komma att återkallas om förbundet konstaterar att matavfall, trots uppgifterna om kompostering, lämnas för hämtning eller om förbundet på annat sätt gör sannolikt eller kommer fram till att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits.Page 253 of 443 17 .43§ Utsträckt hämtningsintervall av slam från slamavskiljare och annat enskilt av- lopp, kan efter ansökan, beviljas av renhållaren, upp till två år. Byte av storlek på avfallsbehållare eller gemensam avfallsbehållare 44§ Utbyte av befintlig avfallsbehållare kan, efter ansökan till den renhållningsansva- riga nämnden medges, om bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa och miljön inte uppstår. Högst tre närboende fastighetsägare eller nyttjanderättshavare kan, efter ansökan, medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare, under förutsättning att bestäm- melserna i 17§ om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. För att gemensam avfallsbehållare ska medges, gäller följande villkor: 1. Den gemensamma avfallsmängden ska kunna rymmas i det minsta standardkärlet på 140 liter. 2. I tätorter ska avståndet mellan behållaren och berörda boningshus vara max 300 m. 3. I landsbygdsområden och fritidsbebyggelse kan kärlet placeras på överenskom- men plats. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska själva transportera av- fallet till behållare. 4. Antal boende, inklusive barn, som använder den gemensamma behållaren får högst vara nio personer. 5. En av de berörda fastighetsinnehavarna eller nyttjanderättshavarna ska vara be- redd på att vara ytterst ansvarig och svara för alla förpliktelser som den gemen- samma renhållningen anger. 6. Samfällighetsföreningar har möjlighet att ha gemensamma avfallsbehållare om renhållaren bedömer att så är möjligt. Antal och storlek på behållare bestäms i samråd med renhållaren.Page 254 of 443 18 Om en av fastighetsägarna eller nyttjanderättshavarna flyttar är den ytterst ansvarige fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren skyldig att meddela det till den renhåll- ningsansvariga nämnden två veckor innan avsedd ändring enligt 37§. Medgivande om gemensam avfallsbehållare kan komma att återkallas, om förbundet konstaterar att villkoren inte uppfylls, eller att det orsakar, eller ger upphov till risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid sådana företeelser har den renhåll- ningsansvariga nämnden rätt att ändra fastighetsägarnas eller nyttjanderättshavarnas abonnemang. Uppehåll i hämtning av hushållsavfall 45§ Uppehåll i hämtning vid permanentbostad samt fritidsbostad kan, efter ansö- kan, medges fastighetsägare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst tre månader. Ansökan ska lämnas till den renhållningsansvariga nämnden senast två veckor före den avsedda uppehållsperioden enligt 37§. En förutsättning för uppehåll i hämtning är att människor inte bor i huset. Om över- nattning sker räknas boningshuset som bebott. Uppehåll medges för maximalt två år i taget. Därefter krävs ny ansökan. Grundavgift ska alltid erläggas, vid uppehåll, delning av kärl eller befrielse från skyldig- het att överlämna avfall under kommunalt ansvar till förbundet.Page 255 of 443 19 Befrielse från skyldigheten att överlämna avfall under kommunalt ansvar till förbundet 46§ Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare kan, efter ansökan till miljö- nämnd och om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till förbundet för transport, bortskaffande och återvinning. Det förutsätter att avfall under kommunalt ansvar tas om hand på ett betryggande sätt för människors hälsa och miljön enligt följande: 1. Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren kan visa, hur allt avfall som uppkommer på fastigheten, kan tas om hand, utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 2. Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren kan visa hur allt avfall som uppkommer på fastigheten, kan tas om hand, så att krav i dessa föreskrifter samt annan författ- ning uppfylls. 3. Att lämna sitt avfall på annan fastighet än den där avfallet uppstått är enligt miljöbal- ken ej tillåtet. 4. Allt matavfall som uppstår på fastigheten ska komposteras i godkänd och anmäld kompost enligt 40§. 5. Övriga delar av avfall under kommunalt ansvar, grovavfall, farligt avfall, som om- fattas av den kommunala renhållningsskyldigheten, ska lämnas på någon av förbun- dets återvinningscentraler (ÅVC) eller till förbundets mobila insamling. 6. Avfall som ingår i producentansvar, ska lämnas på avsedd plats/system som tillhan- dahålls av producenterna. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft 2021-01-01. Genom föreskriften upphävs tidigare gällande föreskrifter om avfallshantering.Page 256 of 443 20 I samarbete med:Page 257 of 443 Sorterings- anvisningar Bilaga A till Renhållningsföreskrifter 2021-2025Page 258 of 443 2 Inledning, Lagrum 3 Matavfall, restavfall 4 Farligt avfall 5 Läkemedel, asbest, gasol och brandsläckare 7 Batterier 8 El– och elektronik 9 Grovavfall 10 Trädgårdsavfall, döda sällskapsdjur 11 Icke brännbart avfall under kommunalt ansvar, skrot, trä 12 Textil, däck, bildelar 13 Förpackningar och tidningar 14 Bygg– och rivningsavfall 15 InnehållsförteckningPage 259 of 443 3 Sorteringsanvisningar Enligt 10 § i föreskrifterna för avfallshantering och övriga tillämpliga lagar och fö- reskrifter, följer att nedan uppräknade avfallsslag ska utsorteras. Avfallet lämnas på anvisad plats. Beskrivning av var återvinningscentraler och åter- vinningsstationer finns, finns på Sydnärkes kommunalförbunds hemsida www. kf.sydnarke.se. Utsorterat material för återvinning ska vara rent, och fritt från föroreningar. Med förbund menas i dessa anvisningar Sydnärkes kommunalförbund. DEPONERA UTVINNA ENERGI ÅTERANVÄNDA MINIMERA ÅTERVINNA LOPPIS TYG- KASSE InledningPage 260 of 443 4 1.1 Matavfall Matavfall från hushåll ska sorteras ut och paketeras i särskilda emballage (gröna påsar) som tillhandahålls av förbundet. Påsarna ska vara väl tillslutna med dubbel- knut och läggas tillsammans med övrigt emballerat avfall i kärl för kommunalt av- fall. Matavfall ska inte ligga längre tid än 14 dagar i gröna påsen. Matavfall från verksamheter/företag i icke försumbara mängder ska sorteras ut li- kadant som hushållens matavfall (se ovan) eller enligt annan hantering överens- kommet med förbundet. Exempel på matavfall är: matrester (tillagade och råa) av kött, fisk, grönsaker, frukt, ägg, ost, mjöl, ris och pasta, kött– och fiskben, fiskrens, skaldjursrester, frukt-, ägg– och grönsaksskal, bröd, kex, kakor och bullar, kaffe– och tesump, kaffe– och tefil- ter, popcorn, godis och choklad, matfett från matlagning (urtorkat med hushålls- papper). 1.2 Restavfall Restavfall som avses läggas i kärl för kommunalt avfall ska paketeras väl. Vid använ- dande av plastpåsar ska dessa vara väl tillslutna med dubbelknut. Exempel på restavfall är: kuvert, dammsugarpåsar, utslitna produkter av plast och gummi som ej går att återanvända, snus, fimpar, blöjor, hundbajspåsar, kattsand, matfett i väl tillsluten förpackning, aska från braskamin ody. Matavfall - RestavfallPage 261 of 443 5 1.3 Farligt avfall Avfall under kommunalt ansvar och därmed jämförligt avfall som består av, eller in- nehåller farligt avfall, ska sorteras ut och hållas avskilt från annat avfall. Farligt avfall ska märkas med innehåll, vara väl förpackat (gärna originalförpackning), hållas skiljt från annat avfall och lämnas vid:  Någon av Sydnärkes kommunalförbunds Återvinningscentraler.  Särskild hämtning av farligt avfall på schemalagd runda (Röda slingan) vid ut- sedda platser inom kommunen. Information om aktuella öppettider på Återvinningscentralerna och hämtningstider för farligt avfall finns på förbundets hemsida www.kf.sydnarke.se, i årsbroschyren eller kan erhållas av kundtjänst: 0582 - 68 57 00. I avfallsförordningen (2011:927) framgår vilket avfall som tillhör kategorin Farligt avfall. Farligt avfallPage 262 of 443 6 Exempel på farligt avfall från hushåll är:  Sprayburkar och sprayflaskor. Exempelvis: hårspray, impregneringsmedel,  Färg och lack. Exempelvis: nagellack, färgrester,  Lösningsmedel. Exempelvis: förtunning, lacknafta, aceton  Limrester. Exempelvis: kontaktlim, epoxilim, spackel,  Fotokemikalier. Exempelvis: fix och framkallare,  Annat starkt surt eller starkt alkaliskt avfall. Exempelvis: saltsyra, kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel,  Glödlampor, lysrör, lågenergilampor, halogenlampor, LED-lampor,  Avfall som innehåller kvicksilver, Exempelvis: termometrar, kvicksilverbrytare, reläer, barometrar,  Insektsgifter, fungicider och ogräsbekämpningsmedel,  Tryckimpregnerat trä, trä impregnerat med tex: kreosot, krom och arsenik,  Omärkt behållare med okänt innehåll,  Motorolja, spillolja.Page 263 of 443 7 1.4 Läkemedel Läkemedelsrester, gammal eller oanvänd medicin ska hållas skilt från annat avfall och lämnas till apotek. Sprutspetsar, kanyler och annat stickande och skärande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor, från hushåll ska lämnas i avsedd behållare och lämnas till apotek. 1.5 Asbest, gasol och brandsläckare Asbest som lämnas ska vara väl märkt och förpackat enligt arbetsmiljöverkets be- stämmelser (så att det inte dammar). Kontakta förbundet för vidare anvisning. Asbest kan lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler. Max 10 kg per gång. Gasol kan endast lämnas vid:  Återvinningscentralen i Hallsberg. Brandsläckare kan lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler. Läkemedel, asbest, gasol, brandsläckarePage 264 of 443 8 1.6 Batterier (producentansvar) Alla småbatterier (knappcellsbatterier, laddningsbara småbatterier, brunstensbatte- rier mm) ska sorteras ur från annat avfall och lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler.  En batteriholk.  Särskild hämtning av farligt avfall på schemalagd runda. Bilbatterier och andra startbatterier kan lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler.  Återförsäljare som tar emot blybatterier. Produkter med inbyggda batterier kan lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler.  Särskild hämtning av farligt avfall på schemalagd runda  Om batterierna demonteras från varan kan de även lämnas i en batteriholk. BatterierPage 265 of 443 9 1.7 Avfall av elektriska och elektroniska produkter (producentansvar) Elektriska och elektroniska produkter som omfattas av producentansvar ska hållas skilt från annat avfall och kan lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler.  Särskild hämtning av farligt avfall på schemalagd runda (mindre elavfall)  Särskild hämtning av grovavfall på schemalagd runda (större elektronikavfall såsom TV, vitvaror, kyl och frys) tills annat beslutats.  I butikers insamlingsskåp där sådana finns. I avfallsförordningen (2011:927) samt förordningen (2014:1073) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter framgår det vilka produkter som räknas till avfall av elektriska och elektroniska produkter. Definitionen är alla varor som, för sin utformning och funktion, är beroende av elekt- risk ström eller elektromagnetiska fält. Exempelvis: Datorer, radioapparater, TV-apparater, hushållsmaskiner, klockor, lam- por och lysarmaturer, glödlampor, leksaker som drivs av batterier eller el, vitvaror, kyl och frys. Äldre kylskåp och frysar innehåller freoner som skadar ozonlagret. Därför ska de han- teras extra varsamt så att kylslingor och isolering inte skadas vid transport. El– och elektronikPage 266 of 443 10 1.8 Grovavfall Grovavfall är skrymmande avfall från hushållen som inte ska läggas i behållaren för mat– och restavfall, exempelvis utrangerade möbler, cyklar barnvagnar och dylikt. Sorterat grovavfall lämnas vid:  Om det går att återanvända - vid något av förbundets återbruk.  Någon av förbundets återvinningscentraler.  Särskild hämtning på vid budning. Grovavfallet ska vara så sorterat att det inte innehåller farligt avfall, batterier, asbest, bildäck, bildelar eller annat avfall under kommunalt ansvar. Vid insamling av grovavfall (ej budning) gäller följande:  Grovavfallet ska placeras vid platsen för fastighetens sopbehållare eller annan av förbundets anvisad plats. Avfallet ska placeras så att hämtningen under- lättas.  Varje hushåll får lämna högst 3 m3.  Avfall som innebär risk eller skada för personal vid hanteringen ska emballeras väl. GrovavfallPage 267 of 443 11 1.9 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall, exempelvis ris, mossa, grenar, kvistar, löv, fallfrukt och gräsklipp som fastighetsägaren eller nyttjanderättsinnehavaren inte själv komposterar lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler.  Annan för ändamålet iordninggjord plats i kommunen, om sådan finns. 1.10 Döda sällskapsdjur och avfall från husbehovs- jakt Avfall som utgörs av döda sällskapsdjur eller kommer från husbehovsjakt ska hante- ras på följande sätt:  Döda mindre sällskapsdjur (hundar, katter, kaniner, andra smågnagare) får grä- vas ner på den egna fastigheten om det kan göras utan någon misstanke om smitta och om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår. Nyttjanderättshavare måste ha fastighetsägarens tillstånd.  Mindre mängder slaktavfall ( < 3 kg) ska förpackas i gröna matavfallspåsar som knyts med dubbelknut och lämnas i kärl för mat– och restavfall, om det inte finns någon misstanke om smitta, och på sådant sätt att risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön ej uppstår.  Djurrester från jakt kan grävas ner om det kan göras utan att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår. Trädgårdsavfall, döda sällskapsdjurPage 268 of 443 12 1.11 Icke brännbart avfall under kommunalt an- svar (inert avfall) Icke brännbart avfall under kommunalt ansvar, exempelvis keramik, krukor, proppar, porslin, bestick ska lämnas vid:  Om det går att återanvända - vid något av förbundets återbruk.  Någon av förbundets återvinningscentraler. 1.12 Skrot Metallskrot som cyklar, bildelar av metall, möbler, kastruller, bakplåtar, stekpannor lämnas vid:  Om det går att återanvända - vid något av förbundets återbruk.  Någon av förbundets återvinningscentraler. Delar av annat material , t.ex. trä ska tas bort och sorteras för sig.  Särskild hämtning av grovavfall avfall på schemalagd runda. 1.13 Träavfall Rent trä, spånskivor, parkett, masonit, plywood, trämöbler och övrig träinredning lämnas vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler. Delar av annat material , t.ex. metall ska tas bort och sorteras för sig. Tryckimpregnerat trä räknas som farligt avfall och får inte blandas med vanligt träav- fall. Ej brännbart, skrot, träPage 269 of 443 13 1.14 Textilier Kläder, tyger och annan textil, även skor, kan lämnas vid:  Om det går att återanvända - vid något av förbundets återbruk.  I därför särskilt avsedda behållare för textil på någon av förbundets återvin- ningscentraler.  Eller i därför särskilt utställda behållare för textil, om sådana finns, på någon av FTI:s återvinningsstationer. Kläder och ev textiler kan även lämnas till organisationer (Röda korset, Human Bridge mfl). Behållare från sådana organisationer för insamling av kläder och textiler kan finnas uppställda i tätorterna. 1.15 Däck (producentansvar) Uttjänta däck kan lämnas till:  Däck– och gummiverkstad eller till annan plats som däcktillverkaren anvisar.  Någon av förbundets återvinningscentraler. Däck kan inte lämnas vid hämtning av kärlavfall eller vid särskild hämtning av grov- avfall. 1.16 Bilar och bildelar (producentansvar) Skrotbilar, uttjänta bilar och bildelar utgör inte hushållsavfall och bör lämnas till auktoriserad bilskrotare. Textilier, däck, bildelarPage 270 of 443 14 .1.17 Förpackningar (producentansvar) Förpackningar av plast, papper, metall, färgat och ofärgat glas ska sorteras ut. För- packningarna ska vara tömda och rengjorda. Om förpackningarna består av flera material, ska de, om det är möjligt, separeras efter materialslag, i annat fall sorteras förpackningarna efter det viktmässigt dominerande materialet. Förpackningarna ska läggas i respektive behållare vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler.  I särskilt utställda behållare för förpackningar.  Dryckesförpackningar med pant (PET-flaskor, returglas och –burkar) kan läm- nas i avsedda behållare för pantretur, eller i Pantameras behållare på Återvin- ningscentralerna. .1.18 Tidningar och returpapper Tidningar och tidskrifter, broschyrer, övriga trycksaker som reklam och kataloger samt vitt papper ska sorteras ut och läggas i respektive behållare vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler.  I särskilt utställda behållare för tidningar och returpapper. Förpackningar och tidningarPage 271 of 443 15 1.19 Bygg– och rivningsavfall Mindre mängd avfall som uppkommer genom enklare underhåll och renovering, ex- empelvis ommålning, omslipning av golv, tapetsering, utbyte av förslitningsdetaljer, eller reparation av enstaka fönster utgör avfall under kommunalt ansvar. Anlitas en entreprenör för renoveringen av fastighetsägaren eller nyttjanderättsha- varen, och entreprenören omhändertar avfallet, räknas avfallet ej som ett avfall un- der kommunalt ansvar. Sådant avfall kan mot avgift lämnas till kommunalförbundets omhändertagande. Avfallet ska sorteras så att olika material kan tas om hand för återanvändning och återvinning enligt ovanstående rubriker vid:  Någon av förbundets återvinningscentraler. 1.20 Frityroljor och annat matlagningsfett Matfett får ej hällas i avloppet. Fett som exempelvis blivit kvar i stekpannan efter matlagning, ska torkas upp med hushållspapper. Pappret ska därefter sorteras som matavfall. Större mängd matfett som uppstår i hushållet kan hällas i behållare (exempelvis en tom petflaska) och därefter lämnas på återvinningscentralen. I restauranger eller storkök där fett används i stora mängder, exempelvis i fritöser, ska i första hand företag för fettåtervinning anlitas. Mindre mängder kan lämnas vid någon av förbundets återvinningscentraler. Bygg– och rivningsavfallPage 272 of 443 16 I samarbete med:Page 273 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 124 - VA-policy (19/KS/130) Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun ska vara ett hållbart samhälle. VA-planen säkerställer detta mål då den hanterar samhällets tillgång till dricksvatten- och avloppsvattenhantering. VA-planen består av en nulägesöversikt gällande vatten- och avloppshanteringen, av kommunens policy gällande dessa frågor samt delplaner med åtgärder och prioriteringar. Översikten togs fram våren 2020. Delplanerna utgår från en kartläggning av nuläget i kommunen och en VA-policy. Framtagandet av VA-planen baseras på Havs- och vattenmyndighetens rapport Vägledning för kommunal VA-planering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att anta VA-policyn Kommunstyrelsens behandling av ärendet Tove Dahlström föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta VA-policyn Beslutsunderlag  TS VA-policy  VA-policy, förslag Paragrafen är justeradPage 274 of 443 VA-policy

§ 124 19/KS/130Page 275 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:19/KS/130 VA-policy Ärendebeskrivning Hallsbergs kommun ska vara ett hållbart samhälle. VA-planen säkerställer detta mål då den hanterar samhällets tillgång till dricksvatten- och avloppsvattenhantering. VA-planen består av en nulägesöversikt gällande vatten- och avloppshanteringen, av kommunens policy gällande dessa frågor samt delplaner med åtgärder och prioriteringar. Översikten togs fram våren 2020. Delplanerna utgår från en kartläggning av nuläget i kommunen och en VA-policy. Framtagandet av VA-planen baseras på Havs- och vattenmyndighetens rapport Vägledning för kommunal VA-planering. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta VA-policyn Ärendet Kommunen har tagit fram en nulägesöversikt av dricksvatten- och avloppsvattensituationen. Det finns finns 11 verksamhetsområden för dricksvatten och avloppsvatten. Verksamhetsområden kan inrättas för tre olika tjänster. Dessa är dricksvatten, spill- och dagvatten. De två sista kallas även avloppsvatten. Det finns behov av att klargöra ansvaret för dagvattenhanteringen inom kommunen. Det finns bebyggelse där behov av allmänt vatten och avlopp bör ses över. Skicket på de allmänna anläggningarna för vatten och avlopp är bra även om problem finns. Ställningstagande för hur anläggningarna ska hanteras ur drift- och hållbarhetsaspekter bör tas. Investeringar för allmänt VA finansieras med VA-taxan varför ställningstagande gällande denna föreslås tas. Cirka 70 % av de tillståndsgivna avloppen är godkända. Det finns orter som tidigare har föreslagits för utbyggnation av allmänt VA. Kommunen bör ange när verksamhetsområden ska fastställas och utbyggnation prioriteras. Det bör ses över hur tillsyns- och bygglovsärenden ska hanteras där enskilt VA finns. Rent dricksvatten och bra avloppsvattenhantering är förutsättningar för god hälsa och närmiljö för barn. ☒Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☐Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Tove Dahlström Förvaltningschef Miljöstrateg/projektledare Bilagor VA-policyPage 276 of 443 Kontakt E-post: kommun@hallsberg.se Telefon: 0582-68 50 00 Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum: 2020-xx-xx Ärendenummer: 19/KS/130 VA-POLICY Strategi för Hallsberg kommuns VA-försörjningPage 277 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 2(15) Innehållsförteckning Allmänt 7 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 3(15) 1 Inledning Hallsbergs kommun består av en skiftande mångfald av natur med många sjöar och vattendrag. Dessa vatten, tillsammans med grundvattnet, ska vara i gott skick för att till exempel kunna fungera som dricksvattentäkter eller fiskesjöar. För att möta upp försörjningsbehovet av dricksvatten och avloppshantering behövs en VA-plan för hur vatten- och avloppsanläggningarna (VA-anläggningarna1) ska utvecklas. Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle. VA-planen är en del av detta mål, då den säkerställer samhällets tillgång till dricksvatten och avloppsvattenhantering. VA-planen består av en översikt över nuläget gällande kommunens vatten- och avloppshantering (Bilaga 2), av kommunens policy gällande dessa frågor samt olika delplaner med tidsatta åtgärder och prioriteringar för den framtida VA-försörjningen i Hallsbergs kommun. Delplanerna utgår från VA-översikten och VA-policyn. Delplanerna utgår från en kartläggning av nuläget i kommunen (VA-översikten) och en VA-policy som visar vilka värderingar som delplanerna, för framtida åtgärder och prioriteringar, ska utgå ifrån. Framtagandet av VA-planen baseras på Havs- och vattenmyndighetens rapport Vägledning för kommunal VA-planering. 1.1 Bakgrund Kommunen har tagit fram en samlad bedömning över nuläget för hanteringen av dricksvatten- och avloppsvattensituationen (VA-Översikt, Bilaga 2). I dagsläget finns 11 verksamhetsområden för dricksvatten och avloppsvatten i kommunen. Verksamhetsområden kan inrättas för tre olika tjänster. Dessa är dricksvatten, spill- och dagvatten. De två sista går gemensamt under benämningen avloppsvatten. I många orter finns det bebyggelse i absolut närhet till verksamhetsområdena och dessa bostäder kan vara aktuella att uppta i verksamhetsområdena. Det finns även tätbebyggda områden där verksamheter kan behöva bildas och dessutom områden inom verksamhetsområdena som kan vara aktuella att utesluta från kommunens vatten- och avloppsverksamhet. Översiktligt är de flesta reningsverk och dricksvattenverk i gott skick även om vissa problem finns. Större åtgärder behövs i Hallsbergs reningsverk och Vretstorps vattenverk har en del problem gällande bland annat höga radonvärden. Reningsverken är något överdimensionerade för dagens behov. Ledningsnätet förnyas i den takt som bedöms behövas och som ekonomiska och övriga resurser medger. Kommunen har en investeringsplan för sina anläggningar men den omfattar inte oförutsedda utgifter. Investeringarna finansieras med VA-taxan. I jämförelse av VA-taxan med kommunerna i länet så har Hallsbergs kommun lägre anslutningsavgift men i övrigt ligger brukningsavgiften på ungefär samma nivå. De flesta orter är placerade på rullstensåsar som förser några av dem med dricksvatten. Större delen av befolkningen förses dock med det dricksvatten som kommunen köper in från Kumla kommun. Inom de närmaste åren kommer även 1 Se Bilaga 1 OrdförklaringarPage 279 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 4(15) dricksvatten att köpas från Askersunds kommun och på ännu längre sikt planeras större delen av vattenförsörjningen att ske med vatten från Vättern. Det är dock inte tillgången på dricksvatten som bedöms vara den begränsande faktorn vid utbyggnationen av kommunen, utan snarare reningsverkens kapacitet. Undantag är Hjortkvarn och Björnhammaren, där dricksvattnet är begränsande. Kommunen har idag främst storskaliga VA-lösningar. Det finns orter som tidigare utpekats av dåvarande miljö- bygg- och myndighetsnämnden som intressanta för utbyggnation av kommunalt VA. Det kan därför finnas ett behov av att fastställa när kommunen ska sträva efter småskaliga respektive storskaliga lösningar. Kommunen har idag ingen reservvattentäkt men däremot en nödvattentäkt, belägen i centralorten. Hur olika samhällsintressen ska vägas mot varandra skulle kunna underlätta en planering av staden. När kommunen växer aktualiseras även frågan kring hantering av dagvatten inom VA-verksamhetsområden. När det gäller enskilda avlopp är cirka 70 % av de tillståndsgivna avloppen i godkänt skick. Det finns en del orter som tidigare har föreslagits intressanta för utbyggnation av kommunalt VA. Dessa är bland annat Sannahedsvägen (nordöst om Hallsberg), Kävestakorset (söder om Sköllersta) och Sågarbacken (söder om Hallsberg). Det finns även områden som är mer svårtillgängliga såsom Hultsjön. För att hänsyn ska kunna tas till så stor del av samhällsutvecklingen som möjligt kan det finnas ett behov av att kommunen anger vilka förutsättningar som ska ligga till grund för när ett verksamhetsområde ska fastställas eller utvidgas samt när ett område ska prioriteras. Då vissa områden kan vara svåråtkomliga kan frågan om särtaxa för dessa områden behöva aktualiseras i framtiden. 1.2 Mål och syfte Utifrån nuläget har kommunen identifierat vissa behov. Åtgärder för att hantera dessa behov presenteras i de delplaner som utgör de sista delarna av en VA-plan. VA-policyn ger vägledning för vilka principer som styr de olika delplanerna. VA- policyn hanterar olika delområden: - Vattenförsörjning - Dagvattenhantering - Den befintliga allmänna VA-anläggningen - Hur områden som ska få allmänt VA ska identifieras - Hur områden som ska tillgodoses med allmänt VA ska hanteras i väntan på allmänt VA - Enskild VA-försörjningPage 280 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 5(15) 2 Målbild Det är viktigt att kommunen arbetar mot en målbild som förenar invånarna och som utgör grunden till hur VA-policyn ska tolkas. 3 Strategiska vägval Hallsbergs kommun är vidsträckt med ett flertal orter som försörjs med vatten- och avloppstjänster i allmän regi. Det finns därför många anläggningar som ska fungera tillfredställande. Strategiska vägval behöver tas för att kommunens VA- försörjning ska kunna skötas på bästa sätt. Identifierade frågeställningar är: - Hur VA-taxan ska hanteras i förhållande till de åtgärder som de allmänna VA-anläggningarna och utbyggnationen av dessa fordrar - I vilken mån leveransen av de allmänna VA-tjänsterna ska säkerställas - Hur kommunen ser på ansvaret för dagvatten - Hur de allmänna ledningsnäten, verken och övrig infrastruktur ska hanteras i förhållande till drifts- och hållbarhetsaspekter - I vilken typ av bostadsområden, tätorter och övrig samlad bebyggelse kommunen anser att allmänt vatten och avlopp ska finnas och om storskaliga eller lokala lösningar är att föredra, utifrån de befintliga lagkraven - Hur bostadsområden, tätorter och övrig samlad bebyggelse, där allmänt VA ska byggas ut, ska prioriteras och hanteras vid tillsyns- och bygglovsärenden i väntan på allmänt VA - Hur områden, där enskilt VA anses fördelaktigt, ska prioriteras och hanteras vid tillsyns- och bygglovsärenden - Hur områden, där kriterier för behov av allmänt VA börjar uppfyllas i takt med utbyggnation, ska hanteras vid bygglovsärendenPage 281 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 6(15) 4 Värderingar 4.1 Övergripande 4.1.1 Kommunens övergripande VA-planering och tillhörande myndighetsutövning ska ske ur ett hållbart perspektiv där hänsyn tas till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. 4.1.2 Kommunen ska bidra till förståelse och medvetenhet för vatten- och avloppsfrågor hos kommuninvånare och verksamhetsutövare. 4.1.3 Ansvar och roller för vatten- och avloppsförsörjning i kommunen ska vara tydlig och samverkansprocessen inom kommunen ska vara väl utvecklad. 4.1.4 Kommunen ska ha en långsiktig ekonomisk planering gällande vatten- och avloppssituationen. Denna omfattar tillsynsutövning, underhåll och drift av befintliga allmänna anläggningar samt framtida förändringar i verksamhetsområdena och konsekvenserna av detta. 4.1.5 Planering för ändring av verksamhetsområden behandlas av Kommunstyrelseförvaltningen. Samråd ska ske med Drift- och serviceförvaltningen, utifrån den ekonomiska planeringen. 4.1.6 Förutsättningar för allmän VA-försörjning och klimatförändringarnas påverkan på dessa ska beaktas i all verksamhetsutövning. 4.1.7 Vid planläggning av områden som riskerar att påverka yt- och grundvatten ska ansvarig nämnd ta hänsyn till gällande miljökvalitetsnormer, hela avrinningsområdet, framtida klimatförändringar och risk för översvämningar, så att långsiktigt god hushållning tryggas. 4.2 Dricksvattenförsörjning 4.2.1 Kommunen ska aktivt verka för att säkerställa kommunens dricksvattenförsörjning. VA-kollektivets dricksvattenförsörjning ska prioriteras över säkerställande av andra parters dricksvattenförsörjning. 4.2.2 Skydd av dricksvattentäkter som möjliggör att de allmänna VA- anläggningarna kan tillgodose dricksvattenbehovet ska säkerställas genom aktuella föreskrifter för vattenskyddsområden. 4.2.3 Vid framtagande av översiktsplan och detaljplaner på grusåsar ska särskilt beaktas grundvattnets betydelse. 4.3 Dagvattenhantering 4.3.1 Ansvarsfrågan för dagvattenhanteringen ska vara tydlig. Samarbetet mellan förvaltningarna ska vara väl utvecklat. 4.3.2 Dagvattenfrågan ska lyftas fram i samhällsplaneringen med beaktande av miljöbelastning och klimatförändringar genom att dagvattenfrågan belyses tidigt i planprocessen eller utredningsskedet. Detaljplaner ska höjdsättas vid behov. PlatsPage 282 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 7(15) för dagvattenhantering ska avsättas i tillräcklig grad för att kunna hantera klimatförändringar. 4.3.3 I detaljplaner ska krav ställas på dagvattenhantering som ligger i linje med miljökvalitetsnormer och beaktande av översvämningsrisker. 4.3.4 Dagvattnet ska, om möjligt, nyttjas som en positiv resurs på ett hållbart sätt. Med positiv resurs avses att vattnet inte endast omhändertas för att minska påverkan på miljö och människor utan även ger närboende positiva upplevelser. 4.3.5 Vid extrema dagvattenflöden vid ytavrinning ska vattnet kunna hanteras på ett sätt som minimerar skador. 4.3.6 Kompensationsåtgärder bör användas vid planläggning, om andra verktyg saknas för att följa miljökvalitetsnormerna. Med kompensationsåtgärder avses att åtgärder kan utföras utanför det aktuella området om det behövs för att undvika påverkan på miljökvalitetsnormerna eller för att förbättra dessa. 4.4 Den allmänna VA-anläggningen Allmänt 4.4.1 Vid planering av de befintliga anläggningarnas skötsel och framtida utbyggnationer ska påverkan på VA-taxan tas med i tidigt skede. 4.4.2 Tekniska lösningar för byggnation och drift av vatten- och avloppsanläggningar ska vara hållbara ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Storskaliga lösningar ska prioriteras om de är bättre än lokala alternativ. 4.4.3 Kommunen ska verka för gemensamma VA-lösningar med närkommuner där detta är önskvärt och tillse att åtgärder avseende VA-försörjningen inte påverkar berörda grannkommuner på ett otillbörligt negativt sätt. 4.4.4 Den kommunala VA-anläggningen ska kunna leverera VA-tjänster även vid extraordinära situationer. Underhåll och förnyelse 4.4.5 Underhåll och förnyelse av befintliga VA-anläggningar och tillhörande dricksvattentäkter ska utföras i den takt som krävs för att klara tillståndsgivna gränsvärden samt upprätthålla funktionen och driftsäkerheten. 4.4.6 Mängden ovidkommande vatten och bräddningar i spillvattennätet samt utläckage från dricksvattennätet ska minimeras. Hållbarhet och kretslopp 4.4.7 Ett aktivt arbete ska bedrivas av VA-huvudman för att minimera påverkan på miljö och recipienter. 4.4.8 Kommunen ska sträva efter att näringsämnen från avloppsslam på ett säkert sätt återförs till naturens kretslopp, utan att skadliga ämnen från avloppsvattnet riskerar att skada miljöns och människors hälsa.Page 283 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 8(15) Omvandling av de kommunala verksamhetsområdena 4.4.9 Det ska finnas kriterier för när kommunen anser att det behöver tillhandahållas vatten- och avloppsförsörjning i ett område, i enlighet med gällande lagstiftning. Utbyggnationen av allmänna vatten- och avloppstjänster i dessa områden ska prioriteras med utgångspunkt från hur stort behovet av förbättrad vatten- och avloppsförsörjning är samt utifrån hur enkelt det är att tillgodose områdena med vatten- och avloppsförsörjning. Behovet ska utgå från miljö- och hälsoskyddsaspekter och samhällets utveckling. 4.4.10 När VA-utbyggnad, enskilt eller allmänt, aktualiseras i ett område ska Kommunstyrelseförvaltningen bedöma om detaljplan behövs, som underlag för att bedöma vilka behov som finns för en långsiktigt hållbar VA-lösning. 4.4.11 Det ska finnas tydliga riktlinjer för när VA-huvudman ska använda särtaxa. 4.5 Enskilt VA Övergripande 4.5.1 Vid tillsyn över enskilda avlopp prioriteras de områden där allmänt VA inte kan förväntas inom 10 år. Detta utesluter inte att krav på åtgärder ställs även inom de VA-utbyggnadsområdena som fastställs. 4.5.2 Gemensamma lösningar ska beaktas vid förhandsbesked/bygglov av flera hus samtidigt samt vid tillsyn av närbelägna äldre avlopp. 4.5.3 Om fastighetsägare utanför verksamhetsområden så begär ska dessa ha möjlighet att ansluta sig till de allmänna VA-tjänsterna i de fall kommunen anser det rimligt. Områden i väntan på kommunalt VA 4.5.4 Kommunen ska, vid tillsyns- och bygglovsärenden, tillhandahålla klar, tydlig och lättillgänglig information om kommunens planer på omvandling av de kommunala verksamhetsområdena, om nybyggnation planeras i ett sådant område. 4.5.5 I områden där allmänt VA planeras inom en 10-årsperiod ska kraven, vid tillsyn- och bygglovsärenden, på enskilda anläggningar vara rimliga i relation till omfattningen av problemet och tiden tills att allmänna vatten- och avloppsvattentjänster blir tillgängliga. Vad som anses rimligt bedöms av tillsynsmyndighet i det enskilda fallet. Områden med enskild VA-försörjning 4.5.6 Kommunen ska, i tillsyns- och bygglovsprocesser, genom uppmuntran till enskilda fastighetsägare främja bildandet av gemensamhetsanläggningar för VA i områden med bristfällig VA-försörjning.Page 284 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 9(15) Bilaga 1: Ordförklaringar Allmän platsmark: Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats eller, om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som funktionellt och i övrigt motsvarar sådan mark. Allmän VA-anläggning: En anläggning för produktion och distribution av dricksvatten och spillvatten över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag. Anslutningsavgift: Engångsavgift för täckande av en kostnad för att ordna en allmän VA-anläggning. Kallas också anläggningsavgift. Avloppsvatten: Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spill-, dag- och dräneringsvatten. BDT: Bad-, dusch-, tvättvatten Brukningsavgift: Periodisk avgift för täckande av drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra kostnader för en allmän va- anläggning som inte täcks av en anläggningsavgift. Dagvatten: Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Dricksvatten: Vatten med livsmedelskvalitet. Enskild VA-anläggning: En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte ingår i en allmän va-anläggning. Enskilt avlopp: Anläggning för rening av avloppsvatten som inte ingår i en allmän VA-anläggning. Fastighetsägare: Den som äger en fastighet inom en allmän va- anläggnings verksamhetsområde eller innehar sådan fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande. Förbindelsepunkt: Gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA- installation. Gemensamhetsanläggning: Flera fastighetsägare kan tillsammans bilda en samfällighet och dela enskild avloppsanläggning. Denna kallas ofta för gemensamhetsanläggning. Ägandet och driften ligger på samfälligheten. Huvudman: Den som äger en allmän va-anläggning. Kommunal VA-anläggning: En VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har ordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). LIS-område: Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Miljökvalitetsnormer (MKN): Ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt.Page 285 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 10(15) Pe: Personekvivalent. Anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Spillvatten: Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt. VA-anläggning: En anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. VA-huvudman: Den som äger en allmän VA-anläggning VA-installation: Ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän VA-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän va-anläggning. Vattendistrikt: Ett land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten. Vattenförekomst: En vattenförekomst är enligt vattendirektivet, den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten. Grundvattenförekomst är en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akvifärer. Grundvattenförekomst kan också definieras som grundvatten i ett grundvattenmagasin. Ytvattenförekomst är en avgränsad och betydande vattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka. Ett vattendrag, en sjö eller kustvattenområde kan bestå av flera ytvattenförekomster. Vattenförsörjning: Tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. Vattentjänster: Vattenförsörjning och avloppshantering (VA) Verksamhetsområde: Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning WC: Vattenklosett Åtgärdsprogram: Åtgärdsprogrammet fastställs av de regionala vattenmyndigheterna och redovisar de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Krav på att utarbeta åtgärdsprogram för att nå de uppsatta målen finns i vattendirektivet och miljöbalken. Åtgärdsområde: Ett område där åtgärder behöver genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna.Page 286 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 11(15) Bilaga 2: VA-Översikt Hallsbergs kommun utvecklas och för att möta upp försörjningsbehovet av dricksvatten och avloppshantering behövs en VA-plan för hur VA-försörjningen ska utvecklas. En VA-översikt lägger grunden till VA-planen. VA-översikten visar på vad vi vet om nuläget. På denna översikt baseras en VA-policy som pekar ut vilka faktorer som ska tas hänsyn till när VA-infrastrukturens framtid planeras. På dessa båda dokument vilar i sin tur VA-planen, där det finns tydliga förslag på åtgärder och aktiviteter för att hantera framtidens vatten och avlopp inom kommunen. I dagsläget finns 11 verksamhetsområden för dricksvatten och avloppsvatten. Verksamhetsområden kan inrättas för tre olika tjänster. Dessa är dricksvatten, spill- och dagvatten. De två sista går gemensamt under benämningen avloppsvatten. I många orter finns det bebyggelse i absolut närhet till verksamhetsområdena och dessa bostäder kan vara aktuella att uppta i verksamhetsområdena. Det finns även tätbebyggda områden där verksamhetsområden kan behöva bildas och dessutom områden inom verksamhetsområdena som kan vara aktuella att utesluta från kommunens vatten- och avloppsverksamhet. En översyn av kommunens VA- verksamhetsområden behöver därför göras. Hur dagvattenhanteringen ska ske inom kommunen behöver konkretiseras. Översiktligt är de flesta reningsverk och dricksvattenverk i gott skick även om vissa problem finns. Större åtgärder behövs i Hallsbergs reningsverk och Vretstorps vattenverk har en del problem gällande bland annat höga radonvärden. Reningsverken är något överdimensionerade för dagens behov Ledningsnätet förnyas i den takt som bedöms behövas och som de ekonomiska förutsättningarna medger. Kommunen har en investeringsplan för sina anläggningar men den omfattar inte oförutsedda utgifter. Investeringarna finansieras med VA-taxan. I jämförelse av VA-taxan med kommunerna i länet så har Hallsbergs kommun lägre anslutningsavgift men i övrigt ligger brukningsavgiften på ungefär samma nivå. De flesta orter är placerade på rullstensåsar som förser några av dem med dricksvatten. Större delen av befolkningen förses dock med det dricksvatten som kommunen köper in från Kumla kommun. Inom de närmaste åren kommer även dricksvatten att köpas från Askersunds kommun och på ännu längre sikt planeras större delen av vattenförsörjningen ske med vatten från Vättern. Det är dock inte tillgången på dricksvatten som bedöms vara den begränsande faktorn vid utbyggnationen av kommunen, utan snarare reningsverkens kapacitet. Undantag är Hjortkvarn och Björnhammar, där dricksvattnet är begränsande. När det gäller enskilda avlopp är cirka 70 % av de tillståndsgivna avloppen i godkänt skick. Tillsynsmyndigheten arbetar idag främst med uppföljning av tidigare inventeringar för att höja skicken på avloppen. Det finns en del orter som tidigare har föreslagits intressanta för utbyggnation av kommunalt VA. Dessa är bland annat Sannahedsvägen, Kävestakorset och Sågarbacken. Det finns även områden som är mer svårtillgängliga såsom Hultsjön. Med anledning av att dagens lagstiftning inte tar hänsyn till hur resurseffektivt det är att bygga utPage 287 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 12(15) kommunalt vatten och avlopp till tätbebyggda bostadsområden beställde regeringen utredningen ”Förslag till hållbara vattentjänster”. I den föreslås bland annat att kommunen ska ha ett större ansvar för att utreda om det finns en möjlighet att uppnå likvärdigt skydd för människors hälsa och miljö som genom allmän VA-anläggning. Skulle detta förslag bli en lagstiftning kan kommunens ansvar att bygga ut kommunalt vatten och avlopp minska. Sammanfattning av nuläget i kommunens orter Hallsberg Hallsberg är centralorten i kommunen med ett eget reningsverk som renar spillvatten från vissa närliggande orter. Orten bedöms växa under de kommande åren. Det finns ett antal outnyttjade detaljplaner och några är även under framtagning. I direkt närhet till verksamhetsområdet för kommunalt VA finns bostäder. Kommunalt vatten och avlopp är inte utbyggt i hela verksamhetsområdet, endast spillvatten finns längs med vägen från Östra Storgatan ut mot Hallsbergs kyrka. Verksamhetsområdet finns delvis över vattenskyddsområdet, vars grundvattentäkt inte nyttjas idag. Täkten är dock utpekad som nödvattentäkt. Dricksvatten köps in från Kumla kommun. Främst öster om Hallsberg finns även bebyggelse som tidigare föreslagits som prioriterat område för kommunalt vatten och avlopp av dåvarande miljö- bygg- och myndighetsnämnden. Strax öster om Hallsberg planeras även Vätternvattens vattenverk att anläggas. Vretstorp Vretstorps är en ort som har ett eget dricksvattenverk och eget reningsverk. Orten bedöms ha en lägre tillväxt under de kommande åren. I direkt närhet till verksamhetsområdet för kommunalt VA finns bostäder. Verksamhetsområdet finns delvis över vattenskyddsområdet och riskerna för påverkan av detta ligger främst i olyckor på väg 517 samt i hanteringen av oljecisterner. Dricksvattenverket har problem med för höga radonvärden och brunnarna kan behöva förnyas vilket kan kräva nytt tillstånd för vattenverksamhet. Reningsverket är i gott skick. Det finns ett LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) i närheten av befintligt verksamhetsområde för VA, vid Vibysjön. Främst öster om Vretstorp finns även kluster av bostadsbebyggelse. Östansjö Östansjö är en ort som får dricksvatten via överföringsledning från Kumla kommun och ortens spillvatten renas i Hallsberg. Det finns planer på att flytta överföringsledningen med hänsyn till ombyggnation av järnvägen. I direkt närhet till verksamhetsområdet för kommunalt VA finns bostäder. Det finns ett LIS- område i närheten av befintligt verksamhetsområde för VA, vid Bäcksjön. Främst öster om Östansjö finns även viss bebyggelse, som tidigare föreslagits som prioriterat område för kommunalt vatten och avlopp av dåvarande miljö- bygg- och myndighetsnämnden.Page 288 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 13(15) Sköllersta Sköllersta är en ort som får dricksvatten via överföringsledning från Kumla kommun och ortens spillvatten renas i det egna avloppsreningsverket. Reningsverket bedöms vara i gott skick. Orten förväntas ha en måttlig tillväxt. I direkt närhet till verksamhetsområdet för kommunalt VA finns bostäder. Främst sydväst om Sköllersta finns även viss bebyggelse som tidigare föreslagits som prioriterat område för kommunalt vatten och avlopp av dåvarande miljö- bygg- och myndighetsnämnden. I Sköllersta finns företaget Atria som har en egen dricksvattentäkt och därmed har ansvaret för vattenskyddsområdet. Föreskrifterna är idag under revision. Pålsboda och Svennevad med närområde Pålsboda är en ort som får dricksvatten via överföringsledning från Kumla kommun och ortens spillvatten renas i det egna spillvattenverket. I närliggande Svennevad hanteras dricks- och spillvattentjänster med samma verk. Reningsverket bedöms vara i gott skick. I Pålsboda pågår arbeten med nya detaljplaner. Det finns även en del outnyttjade tomter. I direkt närhet till verksamhetsområdena för kommunalt VA finns bostäder. Söder om Pålsboda samt i Svennevad finns även viss bebyggelse som tidigare föreslagits som prioriterat område för kommunalt vatten och avlopp av dåvarande miljö- bygg- och myndighetsnämnden. I Svennevad finns även utpekade LIS-områden. Öster om Pålsboda finns bostadsbebyggelse vid Hällebosjön, som är utpekade som LIS-områden i översiktsplanen. Hjortkvarn och Björnhammaren Hjortkvarn är en ort i södra Hallsberg som får dricksvatten via ett lokalt dricksvattenverk och ortens spillvatten renas i det egna spillvattenverket. I närliggande Björnhammaren hanteras dricks- och spillvattentjänster via samma verk. Spillvattenverket bedöms vara i bra skick men ingående vatten har höga halter zink. Dricksvattenverkets processer bedöms vara sårbara och det kräver mycket underhåll. Vattnet från vattentäkten innehåller höga halter av järn och mangan vilket orsakar problem i reningsprocessen. Brunnarna bedöms behöva förnyas vilket kan kräva nytt tillstånd för vattenverksamhet. Det finns ingen kapacitet för utökning av verksamhetsområdet. I direkt närhet till verksamhetsområdena för kommunalt VA finns bostäder. Väster om Hjortkvarn (Gryts bruk) samt i Björnhammaren finns utpekade LIS-områden. Nära Björnhammaren finns också ett vattenskyddsområde som kommunen har ansvar för men vars dricksvattentäkt idag inte används. Tisaren och Hultsjön I södra delen av Hallsberg finns områden med blandat permanentboende och sommarstugor. Tre av dessa ligger vid sjön Tisaren och ska få utbyggt kommunalt vatten och avlopp mellan åren 2020-2023. Tisaren är en dricksvattentäkt för Kumla kommun, varifrån större delen av Hallsbergs befolkning får sitt dricksvatten. Dricksvattentjänsten och spillvattentjänsten för områdena vid Tisaren kommer dock att köpas in från Askersunds kommun. Det finns LIS- områden inom verksamhetsområdena vid Tisaren. Strax norr om Tisaren finnsPage 289 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 14(15) även ett sommarstugeområde, vid Hultsjön, som tidigare föreslagits som prioriterat område för kommunalt vatten och avlopp av dåvarande miljö- bygg- och myndighetsnämnden. Framtida behov Den kommunala VA-anläggningen Kommunen har idag främst storskaliga VA-lösningar. Med hänsyn till de orter som tidigare utpekats av dåvarande miljö- bygg- och myndighetsnämnden som intressanta för utbyggnation av kommunalt VA kan det finnas ett behov av att fastställa när kommunen ska sträva efter småskaliga respektive storskaliga lösningar. VA-taxan påverkas även av vilket behov som finns av underhåll i de befintliga anläggningarna samt i vilken takt som utbyggnationen av de kommunala VA- anläggningarna sker. Det finns idag inga identifierade bebyggelser där kommunen uppfattat att sådana sammanhang kan uppstå om exempelvis fler bygglov i området beviljas. Bygglovsenheten har dock möjlighet att avslå bygglovsansökningar om kommunen vill förhindra att sådana områden uppstår men då behövs riktlinjer för när detta ska ske. Gällande VA-taxa kan det även vara av intresse att fastställa riktlinjer för när särtaxa ska tas ut när nya områden ansluts till det kommunala VA-nätet. Kommunen har idag ingen reservvattentäkt men däremot en nödvattentäkt, belägen i centralorten. Hur olika intressen ska vägas mot varandra skulle dock underlätta en planering av staden. Förutom översiktsplanen sätts även ramarna för bebyggelse vid ett vattenskyddsområde av skyddsföreskrifterna. Behov av uppdatering av vissa av skyddsföreskrifterna kan behövas, både för att säkra dricksvattenförsörjningen men även för att möjliggöra exploatering där skydden idag inte är relevanta. När kommunen växer aktualiseras även frågan kring hantering av dagvatten inom VA-verksamhetsområden. Sådana frågor kan lösas med hjälp av en dagvattenplan eller en policy. En växande stad ger även upphov till större mängder slam från reningsverken vilket bland annat innebär större mängder näringsämnen som ska hanteras vilket lyfter frågor om återföring av näringsämnen och hur detta bör ske. Ett område där exploatering inte förväntas är ut mot Hallsbergs kyrka, från Östra Storgatan. Området är inom kommunens verksamhetsområde men endast dricksvattentjänsten är utbyggd längsmed sträckan. Beslut om huruvida fortsatt utbyggnad mot kyrkan bör ses över, alternativt kan kommunen se över möjligheten att avveckla denna del av verksamhetsområdet. Enskilda VA-anläggningar i väntan på kommunalt VA I översiktsplanen framgår att kommunen ska sträva efter att minska antalet enskilda avlopp genom att utöka de kommunala VA-tjänsterna. Tidigare miljö- bygg- och myndighetsnämnden har också beslutat att föreslå vilka områden som ska prioriteras. För att hänsyn ska kunna tas till så stor del av samhällsutvecklingen som möjligt kan det finnas ett behov av att kommunen anger vilka förutsättningar som ska ligga till grund för när ett verksamhetsområdePage 290 of 443 Datum 2020-xx-xx Ärendenummer 19/KS/130 Sida 15(15) ska fastställas eller utvidgas samt när ett område ska prioriteras. Då vissa områden kan vara svåråtkomliga kan frågan om särtaxa för dessa områden behöva aktualiseras i framtiden. För de områden som har eget dricksvatten och enskilda avloppslösningar, och där kommunala VA-tjänster förväntas byggas ut, saknas rutiner för vilka lösningar som är acceptabla samt vilka funktionskrav som ska gälla.Page 291 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 125 - Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022-2023 (20/KS/192) Ärendebeskrivning Enligt Kommunallagen 11 kap § 5 skall kommuner varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Av samma kapitel § 8-11 framgår budgetprocessen. Budgeten ska fastställas av kommunfullmäktige före november månads utgång. Kommunfullmäktige fastställde 2020-06-15 gemensamma planeringsförutsättningar 2021- 2023, i beslutet ingick ekonomiska ramar för nämnderna, resultatbudget samt en översiktlig investeringsbudget. Ekonomiavdelningen har sammanställt driftbudgeten, resultatbudgeten, balansbudgeten och reviderat investeringsbudgeten, samt uppdaterat budgetförutsättningarna. Förslag till Mål och Budget för 2021 samt flerårsplaner för 2022 och 2023 överlämnas till kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar anta förslag till Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022-23. Investeringsbudget 1. Varje nämnd har rätt att disponera och besluta om investeringsprojekt utifrån tilldelad investeringsram. 2. De strategiska investeringarna disponeras och beslutas av kommunstyrelsen. 3. Investeringsbudgeten för Trafiksäkerhetsobjekt disponeras och beslutas av drift- och servicenämnden. 4. Respektive nämnd får utan särskilt ytterligare beslut ta emot investeringsbidrag under förutsättning att erforderliga beslut har fattats beträffande investeringen i övrigt. 5. Kommunstyrelsen får flytta investeringsanslag från Strategiska investeringar till annan nämnd. Av investeringsplanen, som kommunfullmäktige fastställt, följer att beslut om eventuell kompensation för kapitalkostnader fattas i samband med beslut om övriga driftkostnader till följd av en sådan investering. 6. Att kommunstyrelsen under planperioden utöver den investeringsnivå som gäller för den skattefinansierade verksamheten på 104 mnkr, har rätt att besluta om investeringar max 5 mnkr/år för extern part, vilka helt kan finansieras med lån, under förutsättning att full finansiering föreligger, genom till exempel hyreskontrakt. Finansiering 8. Skattesatsen för år 2021 är : 21,55 kr/skattekrona. 9. Att kommunstyrelsen under år 2021 har rätt att nyupplåna med totalt 137 miljonerPage 292 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande kronor. 10. Att kommunstyrelsen under år 2021 har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2021. Taxor 11. Bildningsnämnden får besluta om ändringar av ”Maxtaxa” och riktlinjer förskole- och fritidsverksamhet samt allmän förskola år 2021 som ligger i linje med taxans och riktlinjernas principiella innebörd. 12. Social- och arbetsmarknadsnämnden får besluta om ändringar av ”Taxa för hemtjänst, måltider och boende” som ligger i linje med taxans och riktlinjernas principiella innebörd. 13. Att tidigare beslut om andra taxor och avgifter, gäller tills vidare. Övrigt 14. Budget för 2021 fastställs enligt bilaga. Flerårsplanen för 2022 och 2023 antas. Kommunfullmäktige har tagit del av de mål som nämnderna har beslutat. 15. Om nämnderna och styrelsen till följd av budgetbeslutet och beslutet om flerårsplaner avser att göra sådana förändringar i verksamheten vilka faller under reglerna i 5 kap 1 § kommunallagen, skall frågan underställas kommunfullmäktige för beslut. 16. Att nämnderna skall lämna en ekonomisk månadsuppföljning till kommunstyrelsen i enlighet med fastställd tidplan. 17. Att nämnderna skall lämna tertialrapport per 2021-04-30 och delårsrapport per 2021-08- 31 till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Marie Hellgren och Lena Fagerlund föredrar ärendet. Torbjörn Appelqvist (M), Lennart Pettersson (M), Anders Lycketeg (C), Gösta Hedlund (C), Martin Pettersson (KD), Andreas Tranderyd (MP), Towe Jegeros (V), Jimmy Olsson (SD) och Jane Svedhjelm (SD) deltar inte i beslutet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar anta förslag till Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022-23. Investeringsbudget 1. Varje nämnd har rätt att disponera och besluta om investeringsprojekt utifrån tilldelad investeringsram. 2. De strategiska investeringarna disponeras och beslutas av kommunstyrelsen. 3. Investeringsbudgeten för Trafiksäkerhetsobjekt disponeras och beslutas av drift- ochPage 293 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande servicenämnden. 4. Respektive nämnd får utan särskilt ytterligare beslut ta emot investeringsbidrag under förutsättning att erforderliga beslut har fattats beträffande investeringen i övrigt. 5. Kommunstyrelsen får flytta investeringsanslag från Strategiska investeringar till annan nämnd. Av investeringsplanen, som kommunfullmäktige fastställt, följer att beslut om eventuell kompensation för kapitalkostnader fattas i samband med beslut om övriga driftkostnader till följd av en sådan investering. 6. Att kommunstyrelsen under planperioden utöver den investeringsnivå som gäller för den skattefinansierade verksamheten på 104 mnkr, har rätt att besluta om investeringar max 5 mnkr/år för extern part, vilka helt kan finansieras med lån, under förutsättning att full finansiering föreligger, genom till exempel hyreskontrakt. Finansiering 8. Skattesatsen för år 2021 är : 21,55 kr/skattekrona. 9. Att kommunstyrelsen under år 2021 har rätt att nyupplåna med totalt 137 miljoner kronor. 10. Att kommunstyrelsen under år 2021 har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2021. Taxor 11. Bildningsnämnden får besluta om ändringar av ”Maxtaxa” och riktlinjer förskole- och fritidsverksamhet samt allmän förskola år 2021 som ligger i linje med taxans och riktlinjernas principiella innebörd. 12. Social- och arbetsmarknadsnämnden får besluta om ändringar av ”Taxa för hemtjänst, måltider och boende” som ligger i linje med taxans och riktlinjernas principiella innebörd. 13. Att tidigare beslut om andra taxor och avgifter, gäller tills vidare. Övrigt 14. Budget för 2021 fastställs enligt bilaga. Flerårsplanen för 2022 och 2023 antas. Kommunfullmäktige har tagit del av de mål som nämnderna har beslutat. 15. Om nämnderna och styrelsen till följd av budgetbeslutet och beslutet om flerårsplaner avser att göra sådana förändringar i verksamheten vilka faller under reglerna i 5 kap 1 § kommunallagen, skall frågan underställas kommunfullmäktige för beslut. 16. Att nämnderna skall lämna en ekonomisk månadsuppföljning till kommunstyrelsen i enlighet med fastställd tidplan. 17. Att nämnderna skall lämna tertialrapport per 2021-04-30 och delårsrapport per 2021-08- 31 till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  TS Mål o budget 2021 2023  Mål och budget 2021 - 2023Page 294 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande Paragrafen är justeradPage 295 of 443 Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022- 2023

§ 125 20/KS/192Page 296 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 2 2020-11-05 Dnr: Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022-2023 Ärendebeskrivning Enligt Kommunallagen 11 kap § 5 skall kommuner varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Av samma kapitel § 8-11 framgår budgetprocessen. Budgeten ska fastställas av kommunfullmäktige före november månads utgång. Kommunfullmäktige fastställde 2020-06-15 gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023, i beslutet ingick ekonomiska ramar för nämnderna, resultatbudget samt en översiktlig investeringsbudget. Ekonomiavdelningen har sammanställt driftbudgeten, resultatbudgeten, balansbudgeten och reviderat investeringsbudgeten, samt uppdaterat budgetförutsättningarna. Förslag till Mål och Budget för 2021 samt flerårsplaner för 2022 och 2023 överlämnas till kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige anta förslag till Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022-23. Investeringsbudget 1. Varje nämnd har rätt att disponera och besluta om investeringsprojekt utifrån tilldelad investeringsram. 2. De strategiska investeringarna disponeras och beslutas av kommunstyrelsen. 3. Investeringsbudgeten för trafiksäkerhetsobjekt disponeras och beslutas av drift- och servicenämnden. 4. Respektive nämnd får utan särskilt ytterligare beslut ta emot investeringsbidrag under förutsättning att erforderliga beslut har fattats beträffande investeringen i övrigt. 5. Kommunstyrelsen får flytta investeringsanslag från Strategiska investeringar till annan nämnd. Finansiering 6. Att kommunstyrelsen under år 2021 har rätt att nyupplåna med totalt 137 miljoner kronor. 7. Att kommunstyrelsen under år 2021 har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2021. Taxor 8. Bildningsnämnden får besluta om ändringar av ”Maxtaxa” och riktlinjer förskole- och fritidsverksamhet samt allmän förskola år 2021 som ligger i linje med taxans och riktlinjernas principiella innebörd. 9. Social- och arbetsmarknadsnämnden får besluta om ändringar av ”Taxa för hemtjänst, måltider och boende” som ligger i linje med taxans och riktlinjernas principiella innebörd. 10. Att tidigare beslut om andra taxor och avgifter, gäller tills vidare. ÖvrigtPage 297 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 2020-11-05 Dnr: 11. Om nämnderna och styrelsen till följd av budgetbeslutet och beslutet om flerårsplaner avser att göra sådana förändringar i verksamheten vilka faller under reglerna i 5 kap 1 § kommunallagen, skall frågan underställas kommunfullmäktige för beslut. 12. Att nämnderna skall lämna en ekonomisk månadsuppföljning till kommunstyrelsen. 13. Att nämnderna skall lämna tertialrapport per 2021-04-30 och delårsrapport per 2021-08-31 till kommunstyrelsen. 14. Som en långsiktig strategisk åtgärd för att motverka ungdomsarbetslöshet överförs ansvar och medel på 1,6 mnkr för feriearbeten från social- och arbetsmarknadsnämnden till kommunstyrelsen. Utförandet av verksamheten kvarstår hos social- och arbetsmarknadsnämnden. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef Bilagor Förslag till Mål och budget 2021 och flerårsplan 2022-23Page 298 of 443 Mål och budget 2021 - 2023 Hallsbergs kommunPage 299 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 2(28) Innehållsförteckning Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 3(28) 1 Fortsatt framåt Hallsbergs kommun! Hallsbergs kommun växer och utvecklas på många vis. Kommuninvånarantalet ökar, vi säljer tomter och vi ser fler barn inom förskola och skola. Vårt geografiska läge i en växande region, ger oss goda förutsättningar. Kommunens rika föreningsliv och alla våra duktiga företagare, gör vår kommun attraktiv att leva och verka i. Att lägga en långsiktig budget är alltid en utmaning inte minst nu när covid-19 påverkar både lokalt, nationellt och hela världen. I den föreslagna budgeten tar vi åter höjd för att våra verksamheter ska kunna bibehållas och utvecklas genom att räkna upp löne- och kostnadsökningar för våra nämnder och förvaltningar. Detta innebär inte att allt kan vara lika som innan, utan man måste fortsätta att arbeta med verksamhetsförändringar och anpassningar. Vi vet att vi framöver kommer ha ökade kostnader, inte minst år 2022, då vi tar vårt nya vårdboende i drift och vi ser också ett ökat behov av nya förskoleavdelningar. Vid utgången av år 2020 kommer vi ha ett gott resultat enligt nuvarande prognoser, så även för 2021. Detta beror på generösa bidrag från stat med anledning av covid-19. Dock är det viktigt att komma ihåg att vi i dagsläget vet mycket lite om de ekonomiska förutsättningarna efter 2021. I den föreslagna budgeten tar vi höjd för detta, genom att inte lägga ut pengar i verksamheterna som vi långsiktigt inte har kvar. Glädjande är att vi under 2021 har ekonomiska förutsättningar för att göra satsningar som långsiktigt ger oss bättre förutsättningar. I detta inbegrips bland annat utveckling av digitala satsningar och det arbete som påbörjats kring delade turer och tjänstgöringsgrad. Budget för 2021 Kommunens tidigare beslutade resultatmål på årliga 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kvarstår. Drift-och servicenämnden ges ramförstärkning under år 2021 för utökat underhåll av trottoarer och gator med 2,0 mnkr. Bildningsnämnden ges ramförstärkning för ökat barn- och elevantal med 5,4 mnkr samt med 1,0 mnkr för modersmålsundervisning. Social- och arbetsmarknadsnämnden ges ramförstärkning för utökning av platser i daglig verksamhet med 1,3 mnkr år 2021 samt 0,6 mnkr för åren 2021 och 2022 för personalförstärkning inom familjeteamet. I kommunstyrelsens planeringsreserv för oförutsedda händelser finns 6,2 mnkr. Därutöver finns utrymme för utökade livsmedelskostnader, folkhälsosatsning, digitaliseringssatsning, park- och ängsmarker samt bostadsanpassning på totalt 6,7 mnkr. Vad tar vi höjd för 2022-2023 Kompensation för löne- och kostnadsökningar. Nytt vårdboende. Ökat barn- och elevantal. Utökning av förskoleplatser. När det gäller budget för åren 2022-2023 ser vi i nuläget att verksamhetsförändringar måste göras för att få en budget i balans. Magnus Andersson Kommunstyrelsens ordförandePage 301 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 4(28) 2 Planeringsförutsättningar 2.1 Sammanfattning Hallsbergs kommuns styrsystem utgår från mål- och resultatstyrning. Systemet bidrar till att den politiska viljeinriktningen och politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda i fullmäktige beslutat. Visionen, värdeorden och de strategiska områdena har inte förändrats jämfört med år 2020 då målen omarbetades. Kommunens tidigare beslutade resultatmål på årliga 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kvarstår. I Mål och budget 2021-2023 uppgår resultatet till 24,5 mnkr, 16,8 mnkr och 16,5 mnkr för respektive år. Detta innebär ett snitt för de tre åren på 19,3 mnkr och 1,9 procent. Det budgeterade resultatet för år 2021 uppgår till 24,5 mnkr vilket är 8,6 mnkr över resultatmålet. I resultatet finns ett statsbidrag riktat till skolverksamheten på 2,5 mnkr som inte fördelats. Statsbidraget avser en skolsatsning där bland annat språklyft i förskolan samt lovskola och läxhjälp pekas ut. Då kommande års prognos för skatteintäkter och statsbidrag inte uppgår till den kostnadsnivån verksamheterna har är effektiviseringsuppdrag nödvändigt på idag bedömda 32 mnkr uppdelade på 13 mnkr för år 2022 och 19 mnkr för år 2023. 2.2 Gemensamma planeringsförutsättningar Gemensamma planeringsförutsättningar 2021-2023 beslut i KF juni 2020 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2020 att fastställa de gemensamma planeringsförutsättningarna, för åren 2021-2023. Av beslutet framgår de ekonomiska ramarna för driftbudgeten, resultatbudget, en övergripande investeringsbudget. De ekonomiska överväganden som beslutet byggde på grundade sig på uppdaterade planeringsförutsättningar och aktuella antaganden för ramberäkning till och med maj 2020. De budgeterade resultaten för den kommande planeringsperioden uppgår till 1,6 % för respektive år 2021-2023. Det innebär att kommunfullmäktiges mål och indikator för det ekonomiska resultatet uppnås under perioden. I planeringsförutsättningarna uppdrogs till samtliga nämnder att ta fram effekti- viseringsåtgärder för att möta kostnadsökningar och behov av verksamhets- förändringar kommande år. Uppdrag lämnades därför till nämnderna att ta fram och presentera förslag till kommande års effektiviseringar. Planerad starttidpunkt var då år 2021 och beräknades uppgå till minst 2,5 procent av respektive nämnds budgetram. Uppdragen innehållande effektiviserings- och utredningsuppdrag har redovisats till kommunstyrelseförvaltningen. Efter beslutet av de gemensamma planeringsförutsättningarna i juni 2020 har det ekonomiska läget för år 2021 förändrats och bedömningen är att effektiviseringsåtgärder krävs från och med år 2022. Det innebär att arbetet med effektiviseringar fortsätter för att från och med år 2022 ingå i budgetarbetet.Page 302 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 5(28) 2.3 Ramförändringar Ramförändringar åren 2021-2023 Kommunstyrelsen, från Social- och arbetsmarknadsnämnden överförs nuvarande budgetmedel på 1 600 tkr avseende kostnader för feriearbete till kommunens ungdomar. Det operativa genomförandet kvarstår inom Social- och arbetsmarknadsnämnden. Kommunstyrelsens planeringsreserv uppgår till totalt 12,9 mnkr varav 6,2 mnkr är ofördelat utrymme för senare beslut. Resterande medel avser utrymme för anläggande av park- och ängsmarker på 200 tkr år 2021, folkhälsosatsning på 1 000 tkr år 2021 samt ett utrymme på 1 000 tkr för bostadsanpassning under perioden 2021-2023. Planeringsreserven innehåller även en ettårig digitaliserings- satsning på 2 000 tkr. Dessutom innehåller planeringsutrymmet 2 500 tkr för oförutsedda ökade livsmedelskostnader kommande år. Inför år 2022-2023 reduceras planeringsreserven med 1 200 tkr vilket innebär att det ofördelade utrymmet uppgår till 5 000 tkr och planeringsreserven totalt till 8 500 tkr. I en tid av stor osäkerhet avseende framtida intäkter och kostnader, samt ett läge där behovet av effektivisering och utveckling är stort, är det viktigt att det finns en planeringsreserv på övergripande nivå som en stötdämpande funktion. Inom Transfereringar sker en utökning med 500 tkr för färdtjänsten på grund av tidigare underskott och ökade kostnader. En generell utökning med 2 000 tkr för eventuella nya avtal år 2021 finns också inom transfereringar. Båda föränd- ringarna avser hela planeringsperioden 2021-23. Drift- och servicenämnden, engångssatsning för 2021 med 2 000 tkr för asfaltsunderhåll. Bildningsnämnden, för ökat barn och elevantal 5 475 tkr år 2021, ytterligare 5 500 tkr år 2022 och ytterligare 5 400 tkr år 2023. I beloppet för år 2023 ingår en kompensation för lokalkostnad vid byggnation av ny förskola. I kompensationen ingår samtliga kostnader för barn- och elevökningen. För ökade kostnader modersmål kompenseras bildningsnämnden med 1 000 tkr år 2021, 1 500 tkr år 2022 och 2 000 tkr år 2023. Dessa medel avser endast åren 2021 till år 2023. Social- och arbetsmarknadsnämnden, utökning med 1 300 tkr på grund av fler personer i daglig verksamhet. Satsningen är av engångskaraktär för år 2021. Social- och arbetsmarknadsnämnden arbetar med uppdraget att integrera verksamheten inom ordinarie budget från och med år 2022. Från social- och arbetsmarknadsnämnden överförs budgetmedel på 1 600 tkr avseende kostnader för feriearbete till kommunens ungdomar till kommun- styrelsen. Det operativa genomförandet kvarstår inom social- och arbets- marknadsnämnden. Social- och arbetsmarknadsnämnden kompenseras med 600 tkr år 2021 och år 2022 för förstärkning av personal inom familjeteamet. Social- och arbetsmark- nadsnämnden arbetar med uppdraget att integrera verksamheten inom ordinarie budget från och med år 2023.Page 303 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 6(28) Valnämndens budgetram utökas för allmänna valet år 2022 med 575 tkr. Överförmyndarverksamhet, utökning från och med 2021 och framåt med 200 tkr på grund av justering för tidigare högre kostnader. I samtliga nämnders budgetramar finns även kompensationer för ökade löne- och priskostnader. Tidigare års engångssatsningar är justerade i nämndernas budgetramar. I flerårsplanen för år 2022-2023 ingår strukturåtgärder för utveckling och förnyelse med ett totalt behov av minskade kostnader med 13 mnkr, respektive 19 mnkr, totalt 32 mnkr. Kostnadsminskningen har inte fördelats ut på nämnderna. De kommande åren ställer de demografiska förändringarna med fler barn och äldre ökade krav på resurser. Samtidigt måste kommunen intensifiera arbetet med effektivisering, utveckling och förnyelse genom strukturella åtgärder, utvecklad samverkan, samt nya sätt att utföra arbetet inom välfärd och administration. Effektiviseringen motsvarar minskade kostnader för 2022 med 13 mnkr, (1,3 %) och för 2023 med ytterligare 19 mnkr, (1,9 %) till totalt 32 mnkr vilket motsvarar 3,2 % för perioden 2022-2023 av nämndernas totala nettokostnader. 2.4 Delårsrapport 2020 I oktober 2020 behandlade kommunfullmäktige delårsrapporten för 2020. Enligt helårsprognosen beräknas årets resultat bli 40 mnkr. Det är 24 mnkr bättre än budgeterat resultat på 16 mnkr. Det prognostiserade resultatet motsvarar 4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens finansiella mål med ett resultat på 1,6 procent uppfylls därmed. Nämndernas samlade budget- avvikelser beräknas till plus 1,2 mnkr. Prognosen för Finansiering, det vill säga skatteintäkter, statsbidrag mm, visar överskott med 22,5 mnkr. 2.5 Höständringsbudgeten samt budgetpropositionen Höständringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Några av satsningarna i kommunsektorn: - Ytterligare 5 miljarder kronor, totalt 10 miljarder, har avsatts för att ersätta kommuner och regioner för merkostnader på grund av Covid-19 inom hälso- och sjukvården samt omsorgen 2020. Ansökan görs i augusti och november 2020. Dessa medel avser år 2020 och söks separat. Budgetpropositionen för 2021 syftar till att ange politikens inriktning för perioden 2021–2023. Det är en historisk budget som innehåller 105 miljarder kronor i satsningar 2021 för att återstarta svensk ekonomi. Av dessa 105 miljarder kronor är 75 miljarder utgiftsökningar och 30 miljarder är skatteförändringar. Aktiviteten i svensk ekonomi tycks ha bottnat i april/maj. Jämfört med juni är prognoserna uppreviderade, men det råder fortfarande en stor osäkerhet. Återhämtningen kan bli utdragen. -Ytterligare 10 miljarder kronor satsas på generella medel till kommuner och regioner för 2021 och med 5 miljarder kronor för 2022. Tillsammans med tidigare ändringsbudgetar är det en ökning med 22,5 miljarder kronor för 2021 och med 17,5 miljarder kronor för 2022 jämfört med BP20. För 2023 aviseras ingen ökning. För Hallsbergs kommun innebär detta 10,8 mnkr för år 2021 och 5,3 mnkr för årPage 304 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 7(28) 2022. - Riktat statsbidrag på 4 miljarder kronor för äldreomsorgen vilket innebär 7,0 mnkr för Hallsberg. - Omsorgslyftet inom äldreomsorgen ökar med 1,7 miljarder kronor. Dessa medel får kommunerna ansöka om i särskild ordning. - Regeringen aviserar 1 miljard kronor till skolan för att skapa förutsättningar för kommuner att kunna erbjuda ökad undervisningstid, personalförstärkningar och bättre förutsättningar för personalen. Satsningen gäller enbart 2021 och finansieras delvis genom att man avslutar satsningen på lärarassistenter på 500 miljoner kronor. Riktad satsning på skolor i utsatta områden till förbättrad arbetsmiljö för lärare, ökad undervisningstid och mer läxhjälp. Under år 2021 avsätts 385 miljoner kronor som fokuseras på skolor i områden med socio- ekonomiska utmaningar. För år 2022 avsätts 420 miljoner kronor och från och med år 2023 avsätts 405 miljoner kronor årligen för ändamålet. Detta innebär 2,5 mnkr för Hallsbergs kommun år 2021. 2.6 Resultatutveckling 2016 2017 2018 2019 Prognos 2020 23 30 29 42 40 Hallsbergs kommun har under de senaste åren haft en resultatutveckling överstigande det finansiella resultatmålet målet på 1,6 procent. Prognosen för helår 2020 uppgår i delårsrapporten till 4 procent. För att klara framtida investeringar med egna medel är ett starkt resultat en viktig förutsättning. 2.7 Sveriges kommuner och regioner - budgetförutsättningar 2.7.1 Budgetförutsättningar SKR budgetförutsättningar Kommunen har tagit del av och beaktat SKR:s budgetförutsättningar från oktober 2020.  Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer  Ny skatteunderlagsprognos  Ny statsbidragsram  Preliminär beräkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet 2021  Preliminärt utfall i LSS-utjämningen 2021  Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex Jämfört med prognoser i slutet av 2019 och början av 2020 har uppräknings- faktorerna för skatteunderlaget reviderats ner vilket innebär att i slutavräkningen för år 2019 uppstår en negativ korrigeringspost. För Hallsbergs kommun innebär detta -215 kr per invånare och ca minus 3,5 mnkr totalt. Även för åren 2020 och för 2021 är uppräkningen av skatteunderlaget negativ jämfört med tidigare prognoser. Dessa bedömningar finns med i vårt underlag för budget 2021-2023 och i den skatteunderlagsprognos som presenterades den första oktober av SKR.Page 305 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 8(28) Den nya statsbidrag som beslutats och aviserats under året finns med i ramarna i budgeten. Flera av statsbidragen är ett eller tvååriga vilket gör att bidragen minskar under senare delen av planperioden. Grunden för budgeten år 2021-2023 är den skatteunderlagsprognos som presenterades den 1 oktober 2020. Den innehåller preliminära beräkningar av 2021 års utjämningssystem och preliminärt utfall i LSS-utjämningen. Lönebildning Avtalsrörelsen 2019 var av begränsad omfattning. Under året tecknades endast 21 kollektivavtal om löner och allmänna villkor. Avtalen omfattade cirka 130 000 anställda. De treåriga kollektivavtal som träffades inom industrin 2017 utgjorde överlag kostnadsnorm även för de avtal som träffades under 2019. Avtalsförhandlingarna våren 2020 har skjutits upp till hösten 2020 på grund av den svårförutsägbara ekonomiska situationen och praktiska problem till följd av sjukdomen covid-19. I nuläget råder stor osäkerhet om avtalsförhandlingarna för 2020 hinner genomföras innan årsskiftet. 2.7.2 Ekonomirapporten Omvärldsbeskrivning SKR-Ekonomirapporten (källa Ekonomirapporten oktober 2020) Ekonomirapporten belyser regionernas och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) två gånger per år. Kalkylerna i höstens utgåva avslutades den 7 oktober. Även höstens rapport präglas av covid-19-pandemin. Kunskaperna kring denna sjukdom har ökat sedan i våras, men fortfarande finns en betydande osäkerhet. Det är osäkert hur kraftig den ökade smittspridningen kommer att bli eller konse- kvenserna av den. Trots att SKR utgår från ett positivt scenario, där effekterna på ekonomin successivt väntas avta under loppet av detta och nästa år, förväntas det ta lång tid innan man åter kan räkna med ett normalläge. Sammanfattande slutsatser Kommunsektorn uppvisar tillfälligt starka ekonomiska resultat Resultaten inom kommunsektorn 2020 ser ut att bli mycket starkt. Givet de väldigt ryckiga förutsättningarna är det dock inte så konstigt, även om det kan upplevas paradoxalt. Ingången av 2020 präglades av försiktighet. Statsbidragen var dimen- sionerade för en sämre ekonomisk utveckling än vad det ser ut att bli. Högre verksamhetskostnader inom de direkt pandemidrabbade delarna av verksamheten balanserades upp av statsbidrag och inom andra verksamheter minskar kostna- derna. Att i våras förutse vart allt detta skulle landa var omöjligt. Bedömningen i denna Ekonomirapport är att resultatet 2020 blir drygt 30 miljarder kronor. Det har dock sällan varit så svårt att, med så få månader kvar av året, göra en uppskatt- ning av vart det kommer att sluta. I enkäten svarar dock många ekonomichefer att resultatet ser ut att bli högt. Endast 7 procent av de svarande uppger att prognosen pekar mot underskott. Ekonomicheferna gör dock en mer försiktig bedömning än SKR av den slutliga resultatnivån 2020. Det är väldigt stor osäkerhet i den ekonomiska utvecklingenPage 306 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 9(28) I denna Ekonomirapport avser prognosen enbart 2020 på grund av den stora osäkerheten och därefter följer ett scenario för samhällsekonomin. Åren 2021– 2024 utgör därmed kalkylår. Coronapandemin har tagit ny fart på senare tid och nya restriktioner har införts i flera länder. Osäkerheten om utvecklingen är därför mycket stor. Som utgångspunkt för det ekonomiska scenariot antas att smitt- spridningen globalt kulminerar i år och att den globala trenden för nästa år blir ett gradvis minskat antal smittade, även om avklingandet inte nödvändigtvis behöver bli bekymmersfritt och linjärt. Scenariot utesluter alltså inte faser av ökad smittspridning i länder eller regioner, mer tillfälligt eller mer utdraget. Den demografiska utmaningen kvarstår. Den demografiska utmaningen beror, något förenklat, på att antalet personer i behov av välfärdstjänster ökar snabbare än antalet invånare i yrkesför ålder. Samtidigt är det den arbetsföra befolkningen som ska svara för såväl finansiering som bemanning av välfärden. Främst är det äldreomsorgen som har ett starkt tryck med ökande behov. Det hänger samman med att vi blir allt äldre och kan leva med fler och svårare sjukdomar. I grunden är det något bra, men det bidrar till betydande utmaningar för bemanning och finansiering. Det blir svagare offentliga finanser De stora statliga satsningarna i år gör att kommunsektorn för första gången på tio år inte kommer att ha underskott i sitt finansiella sparande. Samtidigt blir det samlade underskottet för hela den offentliga sektorns finansiella sparande stort, hela 4,0 procent av BNP. Kommunsektorn har fortsatt stora behov av investeringar Investeringsutgifterna ökade med 5 procent 2019, till 76,9 miljarder kronor, vilket får ses som en blygsam ökning jämfört med de senaste åren. SKR räknar med en fortsatt hög investeringstakt, på ungefär samma nivå som de senaste åren. Bedömningen utgår från kommunernas budget och plan men justeras utifrån det historiska mönstret. För åren 2021–2023 innebär det investeringar på i genom- snitt 12 procent av skatter och generella bidrag. Även i år ser investeringarna ut att bli på samma nivå som de senaste åren. En stor majoritet av ekonomicheferna gör bedömningen att pandemin endast påverkat investeringsvolymen marginellt. Var sjätte kommun svarar dock att investeringarna 2020 blir lägre som en konse- kvens av pandemin. Samhällsekonomi Flera frågetecken kvarstår för världsekonomin efter den dramatiska konjunktur- kollapsen i våras: hur ska återhämtningen fortgå liksom vilka bestående skador kan befaras för samhällsekonomin. Smittspridningen har tagit ny fart i många länder och utvecklingen är mycket osäker. Den makroekonomiska bottenpunkten tycks dock ha passerats, både globalt och i Sverige. En starkt positiv rekyl syns just nu i BNP världen över. Det finns dock riskfaktorer som gör konjunkturutsikterna även på kort sikt tämligen osäkra. Det samhällsekonomiska scenariot utgår från att lågkonjunkturen håller i sig ända till 2024. Hög BNP-tillväxt kommande år tar Sverige ur den djupa lågkonjunkturen. Återhämtningen för sysselsättningen väntas dock inte gå lika snabbt som den för produktionen. Andelen arbetslösa i Sverige antas ligga kvar på en hög nivå i ytterligare några år. Kommunernas ekonomiPage 307 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 10(28) Ett omtumlande år ger oväntade avtryck i den kommunala ekonomin. Det har skett en stor omställning av verksamheterna, intäkterna minskar, och skatteunderlaget räddas av statliga åtgärder, statsbidragen är rekordstora – det är inte lätt att se vart allt detta kommer att ta vägen, trots att året snart lider mot sitt slut. Ett rekordresultat 2020 låg inte inom möjligheternas horisont i våras, men likväl är det ditåt det pekar nu. Även de närmsta två åren ser förhållandevis bra ut. Men både de mänskliga och ekonomiska effekterna av pandemin är på kort och lång sikt osäkra. Historien kommer att utvisa vad detta speciella år fört med sig. Om centraliseringsvindar i debatten I remissvaret till »Kommunutredningen« lyfter SKR flera åtgärder som skulle stärka sektorns kapacitet: ett regelverk för användandet av riktade statsbidrag, ett frikommunförsök, flexibel uppgiftsfördelning på fler områden och stödprogram för kommuner med strukturella problem. Regeringen har beslutat att inrätta det senare. I spåren av pandemin har dock flera debattörer förespråkat ökad centrali- sering och minskat självstyre på lokal eller regional nivå. Exempel på centrali- seringsvurmen har varit pläderande för ytterligare statlig styrning av kommunala verksamheter, statligt huvudmannaskap för skola, hälso- och sjukvård, äldre- omsorg samt kommunal enhetsskatt. 2.8.3 SKR hemställan om tillfälligt ändrad lagstiftning SKR har i oktober 2020 gjort en hemställan hos regeringen om tillfälligt ändrad lagstiftning. I samband med Coronapandemin har staten bidragit med stora resurser till kommunerna, både i form av en ökning av de generella statsbidragen, som under året ökat med 28,5 miljarder kronor och att staten lovat att stå för alla merkost- nader för Covid-19 inom hälso- och sjukvården, samt äldre- och funktionshinder- omsorgen. Konsekvenserna av pandemin för kommunernas skatteintäkter under 2020 beräknas nu bli betydligt lägre än vårens prognoser visade. Effekterna av pandemin på skatteunderlaget kommer till stora delar att påverka kommande års intäkter. Samtidigt har kommunerna stora utmaningar kommande år som behöver finansieras. De generella statsbidrag som aviseras i budgetpropositionen för 2021 ger inte tillskott för andra år än 2021 och 2022. För kommunsektorn finns dock större behov av en mer långsiktig finansiering och stabila planeringsförutsätt- ningar från statens sida. Senast den 30 november ska fullmäktige i kommuner fatta beslut om plan och budget för åren 2021, 2022 och 2023. Framtidsprognosen idag pekar på att det, i synnerhet för år 2023, saknas medel för att få en budget i balans. Många kom- muner kan därför, trots extremt goda förutsättningar 2020 tvingas överväga att i sin långsiktiga planering förbereda nedskärningar i verksamheten eller skjuta på nödvändiga investeringar. Detta, eftersom det idag inte finns några garantier för att staten skjuter till medel i samband med kommande budgetpropositioner. Ytterligare ett problem är att de anställningar staten hoppas på att kommunerna nu ska göra i syfte att få igång konjunkturen i stora delar inte kommer att göras, då de långsiktiga resurserna och planeringsförutsättningarna saknas. SKR hemställer att regeringen föreslår att riksdagen tillfälligt ändrar lagstiftningen så att kommuners användning av Resultatutjämningsreserven, RUR, blir friare än med nuvarande regelverk under åren 2021-2023, och att beräknade överskott 2020 överstigande den nivå som är stipulerad enligt Kommunallagen kanPage 308 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 11(28) användas i budget och plan för åren 2021-2023. Alternativt att kommuner ska få möjlighet att föra över delar av statsbidragen mellan åren fram till och med år 2023. 2.8 Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna avser dels borgensavgifter från de kommunala företagen och dels intäkter från Kommuninvest, i form av ränta på insatskapital och åter- bäring på affärsvolym. Kommunen har genom tidigare inbetalning av särskild medlemsinsats uppnått nivån som tillåter att återbäringen redovisas som resultatpåverkande intäkt. Det gynnsamma ränteläget har gjort att kommunen kunnat hålla sina finansiella kostnader på en låg nivå. Låga rörliga räntor samt att det varit möjligt att binda på längre löptider till låg ränta påverkar de finansiella kostnaderna positivt. Riks- bankens senaste beslut i september 2020 var att behålla reporäntan oförändrad på 0 procent. I det branta fallet av svensk ekonomi på grund av Corona pandemin hjälper Riksbankens åtgärder till att hålla ränteläget lågt för att hjälpa ekonomin till återhämtning. Prognosen för reporäntan indikerar en oförändrad nivå till och med år 2023. Kommunens samtliga nuvarande lån är upptagna hos Kommuninvest. De finansiella kostnaderna har beräknats i enlighet med Kommuninvests prognos om räntenivåer för befintliga lån och beräknad omsättning/nyupplåning. 2.9 Pensioner Kommunfullmäktige beslutade 2001 om riktlinjer för pensionsförvaltning. Det finns inga medel särskilt placerade för kommunens pensionsutbetalningar. Kommunen återlånar den samlade pensionsskulden till verksamheten. För beräkning av framtida pensionskostnader har KPA:s prognos från augusti 2020 använts. De sammanlagda kostnaderna för pensioner beräknas enligt den senaste prognosen att minska under planeringsperioden 2021-2023 jämfört med tidigare prognoser. I likhet med ekonomiska prognoser inom andra områden råder emellertid stor osäkerhet i hur de framtida pensionskostnaderna kommer att utvecklas. Framtida inflation och räntenivåer är två viktiga parametrar för pensionskostnaderna. På samtliga pensionskostnader tillkommer särskild löneskatt med för närvarande 24,26 procent. De pensioner som intjänats fram till 1998 beräknas uppgå till 76 procent av kommunens totala pensionsåtaganden efter bokslut 2020. De redovisas enligt rekommendationerna som en ansvarsförbindelse. De löpande utbetalningarna från ansvarsförbindelsen kommer på sikt att sjunka. För 2021 beräknas kostnaden till 25,1 mnkr inklusive löneskatt. De pensionsmedel som intjänats från 1998 utbetalas för den anställdes egen placering hos pensionsförvaltare. Enligt avtalet KAP-KL beräknas den avgiftsbestämda ålderspensionen med en årlig pensionsavgift. Kostnaden redovisas som kortfristig skuld och utbetalas till Pensionsvalet året efter intjänandeåret. För 2021 beräknas den avgiftsbestämda pensionen uppgå till 28,8 mnkr inklusive löneskatt.Page 309 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 12(28) De förmånsbestämda ålderspensionerna redovisas som en avsättning i kommunens balansräkning. De avser pension för löner över 7,5 basbelopp (41 750 kr år 2020). Arbetstagare med dessa lönesummor är garanterade en pension som motsvarar en viss procent av lönen. Kostnaden för 2021 beräknas till 6,1 mnkr inklusive löneskatt. 2.10 Skattesatsen Den totala skattesatsen för kommunen och regionen i Hallsberg är 33,10, förutom kyrkoavgift och begravningsavgift som varierar mellan de olika församlingarna. Hallsbergs kommun höjde skattesatsen 2016 med 50 öre till 21,55. regionens skattesats är 11,55. Kommunen har 2020 den tredje lägsta utdebiteringen i länet, efter Ljusnarsberg och Örebro. För 2021 kommer skattesatsen i Hallsbergs kommun att vara oförändrad. 2.11 Befolkningsutveckling Hallsbergs kommun minskade sin befolkning med 22 invånare under 2019 till 15 932. Under första halvåret 2020 ökade befolkningen med 52 invånare till 15 984. Födelsenettot under första halvåret innebar en minskning med 9 personer och flyttningsnettot inklusive justeringar en ökning med 61 personer. Preliminära uppgifter i slutet av oktober 2020 visar en folkmängd på 16 012 invånare. Intäkterna i beräkningen av skatteintäkter och generella statsbidrag för 2021- 2023 är beräknade med en ny befolkningsprognos från våren 2020. I skatteprog- nosen har följande antaganden om befolkningsutvecklingen i kommunen använts: 2020: 16 020 invånare 2021: 16 040 invånare 2022: 16 040 invånare 2023: 16 040 invånare Av den relativa åldersfördelningen 2019-12-31 framgår att Hallsberg har en betydligt större andel invånare i åldern 65-79 år än riket. I åldersgrupperna 0-6 år, samt 80 år och äldre år är andelen något högre än riket. I åldersgruppen 25-44 år är andelen väsentligt lägre i Hallsberg än i riket. I åldersgruppen 20-24 år är andelen något lägre än rikets. I övriga åldersgrupper är Hallsbergs andel i huvudsak lika med riket. Detta visar på att på att Hallsbergs kommun har en högre försörjningskvot än rikets snitt vilket innebär att vi är färre i arbetsför ålder jämfört med övriga riket och fler i åldrarna 0-6 år och över 65 år. Tabellen visar den procentuella andelen i de olika åldersgrupperna av befolkningen. Åldersgrupper Hallsberg Riket 0-6 9 8 7-15 11 11 16-19 4 4 20-24 5 6 25-44 23 26 45-64 25 25 65-79 17 15Page 310 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 13(28) 80- 6 5 Totalt 100 100 2.12 Näringsliv I Hallsbergs kommun finns ca 1 500 företag, varav många är små och medelstora företagare. Här finns även större företag inom industri och logistik. Hallsbergs kommun är Sveriges demografiska mittpunkt. Inom tre timmar nås sju miljoner av Sveriges befolkning, och inom tolv timmar nås de nordiska huvudstäderna. Här möts riksvägar, Europavägar och järnväg vilket gör att Hallsberg har ett av Sveriges bästa logistisklägen. Inom 20 minuters avstånd kan man växla mellan väg, järnväg och flyg. Kommunen har närhet till Sveriges fjärde största fraktflygplats. Näringslivet i Hallsberg har påverkats av pandemin som övriga Sverige. Utsatta branscher är handel, restauranger med mera. Korttidspermitteringar tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter är det som fått bäst genomslag för att lindra effekterna av covid-19 för företagen. Näringslivsklimatet i Hallsbergs kommun har stärkts. NöjdKundIndex- resultatet för 2019 visar på en fortsatt positiv utveckling över hur näringslivet uppfattar Hallsbergs kommun. 2018 fick kommunen index 72, År 2019 gick index upp till 77 och Hallsberg rankas som nummer 34 i Sverige och har en tredjeplats i länet. Även Svenskt Näringslivs undersökning visar på en positiv utveckling med en förbättring på 42 platser, nu ligger vi på plats 150. Ett ökat fokus kommer att läggas på våra samarbeten med exempelvis med business region Örebro, hamnsamarbetena, Västra Stambanegruppen etcetera. Samarbetena syftar till att vi skall stärka vår position nationellt och internationellt som logistiknav, medverka till att nationella utvecklingsinsatser ska komma till vårt område, samt få fram fördelarna med att bo, verka och leva i Hallsbergs kommun. Bland annat skall kommunen säkerställa sin nationella position i och med uppbyggnaden av beredskapslager. Under 2021 kommer fortsätter arbetet tillsammans med Kumla för att stärka myndighetsarbetet. Näringslivet skall uppfatta kommunens arbete som snabbt, enkelt, tydligt och rättssäkert. 2.13 Arbetsmarknad Hallsbergs kommun, regionalt centrum i Sydnärke, har ett brett näringsliv med tonvikt på industri, kommunikation och logistik. Hallsbergs kommun är den största arbetsgivaren med cirka 1 200 anställda. Till följd av pandemin och dess effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad väntas arbetslösheten stiga fram till början av 2021. I september 2020 var den totala arbetslösheten 9,2 procent. Det är en ökning med 1,6 procentenheter sedan september 2019. September är den elfte månaden i rad som arbetslösheten ökat. Hallsberg låg på samma nivå som länet i sin helhet. För riket var arbetslösheten 9,0 procent, vilket var en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Bland Sydnärkes kommuner är det i dagsläget Hallsberg som har högst andel arbetslösa, inskrivna hos Arbets- förmedlingen. I september 2020 var 135 fler personer inskrivna jämfört med samma månad 2019, den period som statistiken gäller.Page 311 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 14(28) Enligt arbetsförmedlingens senaste prognos, i oktober 2020, är ökningstakten av arbetslösheten lägre än i tidigare prognoser. Bedömningen är nu att arbets- lösheten hamnar på 9,6 procent under 2021. I tidigare bedömningar låg arbetslösheten på 11,2 procent. Revideringen kommer efter återhämtningen i svensk ekonomi efter i våras. Covid-19 har ställt arbetsmarknads- och integrationsenheten inför utmaningar första halvåret 2020 och framtiden är oviss. Det är exempelvis svårt att rekrytera externa arbetsgivare som tar emot deltagare/praktikanter eller som anställer. En annan utmaning är att få ut deltagare på den reguljära arbetsmarknaden som inte påvisat en bra utveckling i det svenska språket och därmed blivit avslutade från SFI och Arbetsförmedlingen samt de deltagare som saknar egna personliga förutsättningar att klara ett arbete. På grund av Covid-19 löper även dessa deltagare större risk att hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden, detta då konkurrensen för arbete blir betydligt större. Covid-19 har även påverkat antalet beredskapsanställningar negativt från Arbetsförmedlingen.Page 312 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 15(28) 3 Styrsystem Hallsbergs kommuns styrsystem utgår från mål- och resultatstyrning. Systemet bidrar till att den politiska viljeinriktningen och politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda i fullmäktige beslutat. Vision, värdeord och strategiska områden har fastställt av kommunfullmäktige och är bärande i hela organisa- tionen. Visionen ”Det öppna Hallsberg” anger färdriktningen på lång sikt och syftar till att skapa en samsyn kring kommunens utveckling. Omarbetning av mål och indikatorer har skett till år 2020. Det öppna Hallsberg – innebär att alla är välkomna; oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg. Den trivsamma blandningen av landsbygd, natur och samhälle erbjuder livskvalitet och upplevelser för alla. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft och utvecklar både region och individer. Våra goda kommunikationer med omvärlden skapar möten och formar Hallsberg till en kommun som alltid är vaken. De kommunala verksamheterna verkar nära individen, erbjuder professionellt bemötande och är lyhörda för idéer och synpunkter. Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utmaningar. Kommunens värdeord Glädje, Driv och Öppenhet vägleder tjänstemän och politiker i hur de ska förhålla sig när verksamheter genomförs och beslut fattas i arbetet med att förverkliga målen. Glädje Hallsbergs kommun, såväl organisation som geografiskt område, kännetecknas av varierande mötesplatser där människor känner glädje och stolthet. Glädjeämnen i vardagen finns bland annat i kommunens varierande och fina natur och i det rika föreningslivet. Vi bemöter varandra med respekt, inspirerar och ger varandra kraft och energi. Driv Här får man saker gjorda. Man är snabb till beslut och entreprenörskap är ett honnörsord. Vi fångar upp goda idéer och omsätter dem i verklighet. De kommunala verksamheterna kommunicerar tydligt och öppet, och beundras för sin förmåga att ta hand om synpunkter och utveckla kvaliteten. Öppenhet I dialog med invånare och näringsliv utvecklas hela kommunen. Vi tar intryck av goda idéer och stora förändringar är alltid väl förankrade och påverkade av dem som berörs. Vi är stolta över vårt integrationsarbete och öppna för mångfald. Hallsberg är alltid öppet och vi erbjuder service dygnet runt.Page 313 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 16(28) 4 Strategiska områden 4.1 HÅLLBAR KOMMUN Mål - Kommunfullmäktige Hallsbergs kommun har en god ekonomisk hushållning. Hallsbergs kommun ska minska sin miljö- och klimatpåverkan. Hallsbergs kommun ska ge förutsättningar för medborgare och näringsliv att bidra i arbetet med miljö- och klimatpåverkan. Hallsbergs kommun ska ha ett positivt näringslivsklimat som bidrar till utveckling och innovationskraft. Skolfrånvaron ska minska. Alla barn, unga, vuxna och familjer i kommunen ska erbjudas goda livsvillkor och ska så långt som möjlighet erbjudas stöd och tidiga insatser. 4.2 LIVSLÅNGT LÄRANDE Mål- Kommunfullmäktige Alla barn och unga ska ges goda förutsättningar genom uppväxt och skolålder. Hallsbergs kommun ska verka för bättre skolresultat. Hallsbergs kommun ska ha en gymnasieskola väl avvägd utifrån elevers efterfrågan och samhällets utveckling. Matematikresultaten ska förbättras. Hallsbergs kommun ska förbereda personer som står utanför eller inte har behövlig förankring på arbetsmarknaden så att de kan få sin försörjning tillgodosedd genom arbete eller studier. 4.3 ALLAS INFLYTANDE Mål - Kommunfullmäktige Kommunens invånare ska ges möjlighet att delta i kommunens utveckling. Elevers inflytande i undervisningen ska årligen öka. Föreningar som arbetar aktivt med barn, unga, integration och mångfald ska stimuleras. Insatserna inom Social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter ska anpassas utifrån den enskildes behov där den enskilde ges möjlighet till delaktighet. Hallsbergs kommun ska utveckla kanaler för medborgardialog. 4.4 GOD SERVICE Mål - Kommunfullmäktige Kommunens verksamheter ska ha en hög tillgänglighet. Vid kontakt med kommunen ska personer uppleva ett gott bemötande. Ökad digitalisering i utbudet av tjänster. Alla nämnder ska bidra till att förenkla kontakten med våra verksamheter. Verksamheten ska organiseras utifrån brukarens/klientens behov.Page 314 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 17(28) 5 Kommunstyrelsen och transfereringar Verksamhet och uppdrag Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande ledning, styrning och samordning av kommunens samlade verksamhet och har ett övergripande ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar mål och uppdrag för kommunen och ansvarar för uppsikt och kontroll över verksamheterna så att de håller sig inom den budget som kommunfullmäktige fattat beslut om. Styrelsen bereder eller yttrar sig i princip i alla ärenden som behandlas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen ansvarar även för den översiktliga fysiska planeringen att driva utvecklingsfrågor. Kommunstyrelseförvaltningen stödjer kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd i planering, genomförande och uppföljning av verksamhet och beslut. Förvaltningen leder samordningen av kommunens förvaltningar och bolag samt uppföljning av stiftelser och gemensamma förbund och nämnder. Förvaltningen ska arbeta för att säkerställa en ekonomi i balans med bibehållen eller förbättrad kvalitet om så är möjligt. Ekonomi och kvalitet i verksamheten ska fortlöpande följas upp och redovisas. Förvaltningen bedriver verksamhet inom områden för ledning och styrning, kansli, administration och service, ekonomi och kvalitet, HR/personal, näringsliv, kommunikation, säkerhet, samhällsbyggnad och avgiftshantering inom vård och omsorg. Från och med år 2021 finns utrymme för feriearbete för ungdomars lönekostnader vilka flyttas från Social- och arbetsmarknadsnämnden. Inför år 2021 har planeringsreserven separerats från kommunstyrelsens driftbudgettabell. Tabellen för planeringsreserven visar riktade medel avsedda för park- och ängsmarker, digitalisering, ökade livsmedelskostnader, bostadsanpassning samt särskild satsning på folkhälsa. Den ofördelade planeringsreserven finns också redovisad i tabellen. I övrigt ingår finansiellt ansvar för transfereringar vilket omfattar kommun- övergripande verksamheter som till exempel avgifter till kommunalförbund och driftbidrag till gemensamma nämnder.Page 315 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 18(28) Kommunstyrelsen - driftbudget Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Intäkter 9 078 11 400 11 500 11 600 Kostnader -57 959 -60 742 -62 065 -62 686 - varav personalkostnader -29 507 -30 185 -30 879 -31 589 - varav kapitalkostnader -2 601 -2 600 -2 600 -2 600 - varav lokalkostnader -1 427 -1 850 -1 868 -1 886 - varav övriga kostnader -24 424 -26 107 -26 718 -26 611 Totalt -48 881 -49 342 -50 565 -51 086 Förändring jämfört med GPF 2021-2023 0 7 966 8 501 8 319 Summa -48 881 -41 376 -42 064 -42 767 Kommunstyrelsen - planeringsreserv mm Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Planeringsreserv 6 200 5 000 5 000 Utrymme ökade livsmedelskostnader 2 500 2 500 2 500 Bostadsanpassning 1 000 1 000 1 000 Utveckling park- och ängsmarker 200 Digitaliseringssatsning 2 000 Satsning för folkhälsa 1 000 Totalt 12 900 8 500 8 500 Kommunstyrelsen - transfereringar Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Färdtjänstresor mm -5 350 -5 850 -5 967 -6 086 Företagshälsovård -1 200 -1 200 -1 200 -1 200 IT-nämnden -11 454 -11 797 -12 151 -12 516 Lönenämnden -3 000 -3 090 -3 182 -3 277 Gemensamt arkiv -376 -387 -398 -409 Nerikes Brandkår -13 104 -13 497 -13 902 -14 319 Sydnärkes utbildningsförbund -94 906 -96 804 -98 780 -100 796 SKR/övriga medlemsavgifter -1 381 -1 405 -1 429 -1 455 Övrigt -1 704 -3 785 -3 869 -3 954 Totalt transfereringar -132 475 -137 815 -140 878 -144 012Page 316 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 19(28) 6 Drift- och servicenämnden Drift- och servicenämnden fullgör uppgifter avseende kommunens vatten- och avloppsförsörjning, väghållning, parker, natur- och grönområden. Nämnden förvaltar kommunens fastigheter både vad gäller underhåll och drift. Nämnden gör anpassningar av lokaler vid förändrade verksamheter och uppmärksammar investeringsbehov. Vidare ansvarar nämnden också för bygglov, där vi ser till att husbyggande och bruk av mark och vatten sker på ett hållbart sätt så människors hälsa och miljö skyddas. Så också energirådgivningen där uppvärmningssätten i lokaler har stor betydelse både för komfort, ekonomi och miljö. Miljö- och livsmedelstillsyn ingår också i nämndens verksamhet. Utöver detta även bostadsanpassning, där man kan få bidrag för att anpassa sin bostad om man har funktionshinder. Eftersom drift- och servicenämnden hanterar bygglov, och även har fastighetsansvaret, uppstår det jävssituationer vid beslut om bygglov för egna fastigheter. Därför har myndighetsnämnden i uppgift att fatta beslut i frågor, där jäv annars skulle uppstå. Verksamheten Alkohol och tobakstillsyn har under de senaste åren legat under Social- och arbetsmarknadsförvaltningen men sedan januari 2020 finns funktionen under Drift- och serviceförvaltningen. Det är dock fortfarande Social- och arbets- marknadsnämnden som har det politiska ansvaret för myndighetsutövningen. Nämnden ansvarar för kommunens måltidsverksamhet som serverar vällagad, näringsrik och smakrik kost till förskola, skola och äldreomsorg. I de flesta matsalar serveras två rätter och ett vegetariskt alternativ. Även en ökad andel specialkost lagas efter ordination från läkare. Under nämndens ansvar ligger också städverksamhet där man arbetar mycket med att hitta produkter och metoder som kombinerar ekologiskt tänkande och ergonomiskt riktiga metoder med god städekonomi. Välstädade lokaler är en nödvändighet för att undvika allergier, sjukdomar och även onödigt slitage i våra anläggningar. Vidare fullgör nämnden det lokala trafiksäkerhetsarbetet i fråga om trafiksäker- hetsfrämjande åtgärder. Myndighetsutövning sker i form av handikapptillstånd, lokala trafikföreskrifter, lokala ordningsföreskrifter, upplåtelse av allmän platsmark samt olika dispenser. Drift- och servicenämnden/förvaltningen ansvarar för ett mycket omfattande anläggningskapital.Page 317 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 20(28) Skattefinansierad verksamhet Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Intäkter 162 218 164 245 164 238 163 835 Kostnader -196 722 -195 368 -195 791 -197 079 - varav personalkostnader -68 948 -70 137 -71 750 -73 400 - varav kapitalkostnader -30 854 -33 488 -33 458 -32 869 - varav lokalkostnader -32 856 -33 184 -33 516 -33 851 - varav övrigt -64 064 -58 559 -57 067 -56 959 Totalt -34 504 -31 123 -31 553 -33 244 Förändring jämfört med GPF 2021-2023 -3 590 -1 886 -936 Summa -34 504 -34 713 -33 439 -34 180 Avgiftsfinansierad verksamhet, Vatten och avlopp Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Intäkter 33 774 36 069 37 082 38 125 Kostnader -33 829 -36 069 -37 082 -38 125 - varav personal -7 730 -7 863 -8 044 -8 229 - varav kapital -7 646 -10 503 -12 529 -14 189 - varav lokal -4 292 -4 592 -4 635 -4 678 - varav övrigt -14 161 -13 111 -11 874 -11 029 Summa -55 0 0 0Page 318 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 21(28) 7 Bildningsnämnden Bildningsnämnden med tillhörande kultur- och fritidsutskott ansvarar för; förskola, pedagogisk omsorg, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, kulturskola, ungdomsgårdar, biblioteksverksamhet, fritidsverksamhet med tillhörande föreningar och anläggningar samt medverkan i Hallsbergs familjecentral. Inom kommunen finns 15 förskoleenheter och sju skolenheter. Det finns även dagbarnvårdare i Hallsberg. Hallsbergs familjecentral är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen och Region Örebro län. Bildningsförvaltningen ansvarar för den öppna förskolan. Familjecentralen är lokaliserad på Västra skolan. Kulturavdelningen har ansvar för bibliotek, kulturskola, kulturföreningarna, verksamheten i Bergöökvarteret, evenemang samt andra aktiviteter som kan kopplas till kultur. Fritidsavdelningen ansvarar för fritidsgårdar, idrottsföreningar, idrottsanläggningar inklusive bad och gym samt uthyrning av kommunala lokaler. Hallsbergs förskolor och skolor har under de senaste åren haft en tydlig ökning av antalet barn och elever, vilket medfört ett ökat behov av lokaler och personal. Arbetet med att systematisera planering, uppföljning och utvärdering i syfte för att öka kvaliteten och måluppfyllelsen fortsätter. Att ta hand om de egna erfaren- heterna och lärandet och koppla ihop med ny forskning stärker professionerna, vilket är viktigt för både de redan verksamma och för de framtida medarbetarna. Samverkan med Örebro universitet och Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är central i detta sammanhang. Ett stort fokus ligger på att kunna möta alla barn och elever. Det gäller både bemötandet och didaktiken. Mottagandet av nyanlända i kommunen och kompetens att möta deras behov är en utmaning som vi antagit med större kraft och ökade resurser under det senaste åren och som fortsätter. Utöver detta är samverkan mellan fritidshem och skola en stor potential för ökad måluppfyllelse, vilket gjort att vi nu riktar kompetensutvecklingsinsatser mot detta område, både interna och externa. Vidare kommer skolans uppdrag med studie och yrkesvägledning att vara en nyckel för elevernas motivation och skolframgång framöver. Gymnasiebehörigheten är fortsatt låg. Anledningen till att eleverna inte var behöriga till gymnasiet berodde i de allra flesta fall på att eleverna inte hade klarat kunskapskraven i matematik. För att förbättra matematikundervisningen från förskoleklass till skolår 3 deltar Hallsbergs kommun tillsammans med tre andra kommuner i en satsning, som leds av SKR (Sveriges kommuner och Regioner) och NCM (nationellt centrum för matematikundervisning). Det är en satsning för att höja matematikkunskaperna med inriktning på metoder för att lära ut matematik. Förvaltningen har idag tillsatt 15 av 19 förstelärare. De verkar i form av uppdrag från rektorer, som ledare för olika nätverk liksom seminarieledare vid våra egna kompetensutvecklingsdagar. Deras insatser handlar om att öka likvärdigheten i kommunen genom att vara stöd i det kollegiala lärandet, vara forskningsför- ankrade och mål- och behovsinriktade.Page 319 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 22(28) Belopp i tkr Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Intäkter 60 320 60 320 60 320 60 320 Kostnader -412 028 -412 921 -410 642 -418 192 - varav personalkostnader -262 148 -258 443 -266 778 -272 914 - varav kapitalkostnader -2 826 -2 826 -2 826 -2 826 - varav lokalkostnader -61 058 -61 668 -62 284 -62 907 - varav övriga kostnader -85 996 -89 984 -78 754 -79 545 Totalt -351 708 -352 601 -350 322 -357 872 Förändring jämfört med GPF 2021-2023 -9 513 -25 486 -31 696 Summa -351 708 -362 114 -375 808 -389 568Page 320 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 23(28) 8 Social- och arbetsmarknadsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde är stort. Det består av hjälp och stöd till familjer och deras barn och ungdomar, stöd till ensamkommande barn, hjälp och stöd till personer med missbruk eller beroende, äldreomsorg, hälso- och sjukvård, insatser till personer med funktionsnedsättning, integration- och arbetsmarknadsfrågor samt tillsyn och tillståndsverksamhet. Nämnden har också ansvar för förebyggande arbete inom nämndens ansvarsområde och att delta i samhällsplaneringen. Socialförvaltningen har som uppgift att utifrån individuella behov stärka och hjälpa alla personer som behöver stöd, vård eller rehabilitering för att de så självständigt som möjligt ska klara sin tillvaro. Särskild uppmärksamhet ska riktas till att ge stöd till barn. Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Intäkter 71 730 72 447 73 172 73 903 Kostnader -423 075 -421 130 -460 097 -468 853 - varav personalkostnader -308 468 -306 538 -314 360 -321 059 - varav kapitalkostnader -1 662 -1 679 -1 695 -1 712 - varav lokalkostnader -29 707 -30 004 -30 304 -30 607 - varav övriga kostnader -83 238 -82 909 -83 738 -84 575 Nytt vårdboende -30 000 -30 900 Totalt -351 345 -348 683 -386 925 -394 950 Förändring jämfört med GPF 2021-2023 -3 720 4 873 3 370 Summa -351 345 -352 403 -382 052 -391 580Page 321 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 24(28) 9 Driftbudget 2021-2023 Budget 2020 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Kommunfullmäktige -575 -592 -610 -628 Kommunstyrelse -40 704 -42 976 -43 664 -44 367 Planeringsreserv mm -4 400 -12 900 -8 500 -8 500 Drift- och Servicenämnd -34 503 -34 713 -33 439 -34 180 - därav Skattefinansierad vht -34 503 -34 713 -33 439 -34 180 - därav Avgiftsfinansierad vht (VA) 0 0 0 0 Bildningsnämnd -351 708 -362 114 -375 808 -389 568 Social- och arbetsmarknadsnämnd -351 345 -352 403 -382 052 -391 580 Taxe- och avgiftsnämnd 0 0 0 0 Revision -690 -690 -690 -690 Valnämnd -25 -25 -600 -25 Överförmyndarnämnd -1 685 -1 936 -1 994 -2 053 Transfereringar -132 475 -137 815 -140 878 -144 013 Strukturåtgärder utv och förnyelse 13 000 32 000 Delsumma verksamheterna inkl interna poster -918 110 -946 164 -975 235 -983 605 Finansiering inkl rensning interna poster 70 310 67 310 72 310 72 810 Gamla och nya pensionsutbetalningar -25 427 -25 142 -25 168 -25 342 Årets nyintjänad förmånsbestämd ålderspension -9 690 -6 072 -7 645 -7 403 Avgiftsbestämd ålderspension -29 317 -28 773 -29 694 -30 722 Verksamhetens nettokostnader -912 234 -938 841 -965 432 -974 262Page 322 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 25(28) 10 Resultatbudget 2021-2023 Belopp i mnkr Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Verksamhetens nettokostnader -938,2 -964,9 -974,3 Avskrivningar -28,9 -30,3 -31,9 Verksamhetens nettokostnader -967,1 -995,2 -1 006,2 Skatteintäkter Not 1 697,2 722,2 750,5 Generella statsbidrag och utjämning Not 2 298,3 296,0 280,8 Verksamhetens resultat 28,3 23,0 25,2 Finansiella intäkter 1,3 1,3 1,3 Finansiella kostnader -5,2 -7,5 -10,0 Resultat före extraordinära poster 24,5 16,8 16,5 Årets resultat 24,5 16,8 16,5 Not 1 Skatteintäkter 702,8 722,2 750,5 Slutavräkning 0,0 0,0 0,0 Preliminär slutavräkning -5,7 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 697,2 722,2 750,5 Not 2 Inkomstutjämningsbidrag 195,8 195,8 197,2 Kostnadsutjämning 14,8 22,4 25,1 Regleringsbidrag/avgift 47,7 40,3 28,0 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 Utjämningsbidrag LSS -8,5 -8,6 -8,6 Ers moms lokalhyra 0,3 0,3 0,3 Kommunal fastighetsavgift 39,0 39,0 39,0 Krispaket - Covid-9 återföring per-fond -0,2 -0,2 -0,2 Äldresatsning 7,0 7,0 7,0 Skolsatsning 2,5 Summa generella statsbidrag/utjämning 298,3 296,0 280,8 Totalt 995,5 1 018,2 1 031,3Page 323 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 26(28) 11 Balansbudget 2021-2023 Belopp i mnkr Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Anläggningstillgångar Mark, by, tekn anl 842,9 942,6 1 025,4 Maskiner o inv 46,0 48,3 49,7 Fin anl tiilg 40,0 40,0 40,0 Summa anläggningstillgångar 928,9 1 030,9 1 115,1 Omsättningstillgångar Förråd 6,0 6,0 6,0 Fordringar 64,0 64,0 64,0 Kassa o bank 60,4 60,0 60,0 Summa omsättningstillgångar 130,4 130,0 130,0 Summa tillgångar 1 059,3 1 160,9 1 245,1 Eget kapital avsättningar och skulder Eget kapital 350,5 367,3 383,8 därav årets res 24,5 16,8 16,5 Avsättningar Pensioner 75,4 80,8 85,1 Andra avs 11,0 11,0 11,0 Summa avsättningar 86,4 91,8 96,1 Skulder Långa skulder 388,4 474,8 532,9 Korta skulder 234,0 227,0 232,3 Summa skulder 622,4 701,8 765,2 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 1 059,3 1 160,9 1 245,1Page 324 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 27(28) 12 Investeringsbudget 2021-2023 Planeringen av investeringar beslutas i form av investeringsramar för kommande treårsperiod. Investeringsramarna har tagits fram utifrån tidigare investerings- planer och uppdaterade behov av investeringar som redovisats under budget- processen. Respektive nämnd planerar och fattar beslut inom de nämndvisa investerings- ramarna. Kommunstyrelsen fattar löpande beslut om investeringsprojekt inom det totala utrymmet för strategiska investeringar. De strategiska investerings- projekten som redovisas nedan utgör en plan för åren 2021-2023. Investeringar för VA-kollektivet är uppdelade på två ansvariga nämnder. Drift- och servicenämnden ansvarar för sanering av VA-ledningar, anläggningar (vattenverk, avloppsverk m.m.) samt en övrig post. Kommunstyrelsen ansvarar för VA- investeringar som har direkt samband med exploateringar. Totalt uppgår investeringarna till 136,4 mnkr år 2021, varav 104 mnkr avser skattefinansierad verksamhet. Investeringar - nämnder 2021-2023 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Kommunstyrelsen 2 000 2 000 2 000 Drift- och servicenämnden 7 200 7 200 7 200 Bildningsnämnden 1 800 1 800 1 800 Social- och arbetsmarknadsnämnden 1 500 1 500 1 500 Trafiksäkerhetsobjekt 1 000 1 000 1 000 Summa 13 500 13 500 13 500 Investeringar – planering av strategiska projekt 2021-2023 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2023 Centrumplan 1 000 6 000 8 000 Samzeliiviadukten 5 000 5 000 5 000 Centrumhuset 10 000 15 000 Kommunhuset ventilation 6 000 Kommunhuset parkering 2 000 2 000 Kök SUF - beslutat 1 500 Kök Folkasbo/Sköllergården 2 000 4 500 Sydnärkehallen kylaggregat 4 000 Inventarier nytt Våbo 15 000 Förskola söder 5 000 25 000 15 000 Förskola Vretstorp 15 000 Värmepumpar 6 500 3 000 Transtensskolan 30 000 Tillagningskök 2 500 Exploatering 3 000 3 000 3 000 Övrigt 29 500 13 500 31 000 Totalt strategiska investeringar 90 500 94 500 92 000Page 325 of 443 Datum Sida Hallsbergs kommun 2020 2020-11-05 28(28) Investeringar - VA-kollektivet 2021-2023 Budget 2021 Flerårsplan 2022 Flerårsplan 2022 Ansvarig nämnd; Drift- och servicenämnden Sanering VA-nät 4 000 4 000 4 000 Anläggningar 4 800 5 900 3 000 Övrigt 1 300 400 600 Summa Drift- och servicenämnden 10 100 10 300 7 600 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Tisaren sjövattenledning 7 250 Utbyggnad VA-nät Tisaren 12 000 11 000 Exploatering 3 000 3 000 3 000 Summa kommunstyrelsen 22 250 14 000 3 000 Totalt VA-investeringar 32 350 24 300 10 600Page 326 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 126 - Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafik (20/KS/159) Ärendebeskrivning Region Örebro län har från och med den 1 januari 2012 det ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och blev från samma tidpunkt kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. För det utökade kostnadsåtagandet blev Region Örebro län (dåvarande Örebro Läns Landsting) kompenserade vi skatteväxling. Skatteväxlingen innebar att Region Örebro län höjde utdebiteringen med 34 öre och länets kommuner sänkte utdebiteringen i motsvarande grad. Senare konstaterades det att skatteväxlingen blev 2-3 öre för hög. Från 2013 tillämpas därför en reglering genom att Region Örebro län lämnar en allmän rabatt på 36 % av ersättningen för gymnasiekorten (såväl för tätorts- som landsbygdsboende elever). Rabatten omfattar länets samtliga kommuner och tillämpningen gäller tills eventuell annan överenskommelse träffas mellan Region Örebro län och kommunerna. En ny justerad överenskommelse har föreslagits på hur tillämningen av den ekonomiska justeringen ska ske. Ekonomidirektörer/-chefer i regionen och länets kommuner har diskuterat frågan och har enhälligt kommit fram till att skatteunderlagets tillväxt bättre speglar värdet av förändringen av den för höga skatteväxlingen än utvecklingen av kommunernas köp av gymnasiekort i kollektivtrafiken. För att beräkna värdet av regleringen föreslås att det totala beloppet räknas upp årsvis som skatteunderlagets tillväxt på länsnivå. Därtill läggs innevarande års februariprognos från SKR för skatteunderlagstillväxten. Det innebär att reglering bör kunna ske efter februaris utgång respektive år. Därefter görs en fördelning av länsbeloppet till respektive kommun baserat på andel invånare per senaste årsskifte. Kommande år görs en avstämning av senaste års faktiska uppräkning mot den prognos som använts. När den ursprungliga regleringen från år 2013 räknas upp med skattekraftens tillväxt i länet blir ökningen 19,3 procent till och med år 2020. Det motsvarar 20 435 tkr som fördelas utifrån invånarantal. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås beslutaPage 327 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande att godkänna en justerad tillämpning av avtal om regional kollektivtrafik för Örebro län från 2020 där den ekonomiska regleringen baseras på invånarantal i respektive kommun och en årlig beloppsrevidering baserad på skattekraftstillväxten i länet. att beslutet gäller under förutsättning att länets samtliga kommuner och Region Örebro län fattar beslut med samma innehåll. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Marie Hellgren föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna en justerad tillämpning av avtal om regional kollektivtrafik för Örebro län från 2020 där den ekonomiska regleringen baseras på invånarantal i respektive kommun och en årlig beloppsrevidering baserad på skattekraftstillväxten i länet. att beslutet gäller under förutsättning att länets samtliga kommuner och Region Örebro län fattar beslut med samma innehåll. Beslutsunderlag  TS Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafik  Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafik Expedieras till Ekonomiavdelningen Deltagande kommuner Region Örebro län Paragrafen är justeradPage 328 of 443 Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafik

§ 126 20/KS/159Page 329 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 3 Dnr:20/KS/159 Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafik Ärendebeskrivning Region Örebro län har från och med den 1 januari 2012 det ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och blev från samma tidpunkt kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. För det utökade kostnadsåtagandet blev Region Örebro län (dåvarande Örebro Läns Landsting) kompenserade vi skatteväxling. Skatteväxlingen innebar att Region Örebro län höjde utdebiteringen med 34 öre och länets kommuner sänkte utdebiteringen i motsvarande grad. Senare konstaterades det att skatteväxlingen blev 2-3 öre för hög. Från 2013 tillämpas därför en reglering genom att Region Örebro län lämnar en allmän rabatt på 36 % av ersättningen för gymnasiekorten (såväl för tätorts- som landsbygdsboende elever). Rabatten omfattar länets samtliga kommuner och tillämpningen gäller tills eventuell annan överenskommelse träffas mellan Region Örebro län och kommunerna. En ny justerad överenskommelse har föreslagits på hur tillämningen av den ekonomiska justeringen ska ske. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta att godkänna en justerad tillämpning av avtal om regional kollektivtrafik för Örebro län från 2020 där den ekonomiska regleringen baseras på invånarantal i respektive kommun och en årlig beloppsrevidering baserad på skattekraftstillväxten i länet. att beslutet gäller under förutsättning att länets samtliga kommuner och Region Örebro län fattar beslut med samma innehåll. Ärendet Region Örebro län har från och med den 1 januari 2012 det ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och blev från samma tidpunkt kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. För det utökade kostnadsåtagandet blev Region Örebro län (dåvarande Örebro Läns Landsting) kompenserade vi skatteväxling. Skatteväxlingen innebar att Region Örebro län höjde utdebiteringen med 34 öre och länets kommuner sänkte utdebiteringen i motsvarande grad. Senare konstaterades det att skatteväxlingen blev 2-3 öre för hög. Från 2013 tillämpas därför en reglering genom att Region Örebro län lämnar en allmän rabatt på 36 % av ersättningen för gymnasiekorten (såväl för tätorts- som landsbygdsboende elever). Rabatten omfattar länets samtliga kommuner och tillämpningen gäller tills eventuell annan överenskommelse träffas mellan Region Örebro län och kommunerna. En ny justerad överenskommelse har föreslagits på hur tillämningen av den ekonomiska justeringen ska ske. Ekonomidirektörer/-chefer i regionen och länets kommuner har diskuterat frågan och har enhälligt kommit fram till att skatteunderlagets tillväxt bättre speglar värdet av förändringen av den för höga skatteväxlingen än utvecklingen av kommunernas köp av gymnasiekort i kollektivtrafiken.Page 330 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 3 Dnr:20/KS/159 För att beräkna värdet av regleringen föreslås att det totala beloppet räknas upp årsvis som skatte- underlagets tillväxt på länsnivå. Därtill läggs innevarande års februariprognos från SKR för skatte- underlagstillväxten. Det innebär att reglering bör kunna ske efter februaris utgång respektive år. Därefter görs en fördelning av länsbeloppet till respektive kommun baserat på andel invånare per senaste årsskifte. Kommande år görs en avstämning av senaste års faktiska uppräkning mot den prognos som använts. När den ursprungliga regleringen från år 2013 räknas upp med skattekraftens tillväxt i länet blir ökningen 19,3 procent till och med år 2020. Det motsvarar 20 435 tkr som fördelas utifrån invånarantal. Ekonomiska konsekvenser Den nu föreslagna modellen innebär ett något lägre utfall för Hallsbergs kommun. Enligt den nuvarande modellen skulle Hallsberg erhållit 1 107 tkr i rabatt för läsåret 2019/2020 (957 tkr år 2013) att jämföra med den nya modellens 1 068 tkr vilket innebär en lägre intäkt på ca 40 tkr. Beloppet hanteras inom finansförvaltningen. (tkr) Rabatt 2013 Invånare 2019 12 31 Omräknat belopp Askersund 705 11 377 763 Degerfors 591 9 666 648 Hallsberg 957 15 932 1 068 Hällefors 426 7 013 470 Karlskoga 1 641 30 381 2 037 Kumla 1 296 21 738 1 457 Laxå 352 5 683 381 Lekeberg 442 8 234 552 Lindesberg 1 532 23 588 1 581 Ljusnarsberg 280 4 771 320 Nora 678 10 726 719 Örebro 8 229 155 696 10 438 17 129 304 805 20 435 ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn.Page 331 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 3 av 3 Dnr:20/KS/159 Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marie Hellgren Kommundirektör Ekonomichef Bilagor Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafikPage 332 of 443 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Ekonomi, Ingrid Domberg 2020-08-24 Dnr: 20RS6383 www.regionorebrolan.se Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Organ Samhällsbyggnadsnämnden Justering av tillämpning av avtal om kollektivtrafik Örebro län Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna en justerad tillämpning av avtal om regional kollektivtrafik för Örebro län från 2020 där den ekonomiska regleringen baseras på invånarantal i respektive kommun och en årlig beloppsrevidering baserad på skattekraftstillväxten i länet samt att beslutet gäller under förutsättning av att länets samtliga kommuner fattar beslut med samma innehåll. Sammanfattning Nämnden för trafik, miljö och service beslutade 2012 att godkänna en tillämpning av avtal om regional kollektivtrafik för Örebro län för, vilken har tillämpats från 2013. Nu föreslås en justerad tillämpning av avtalet. Ärendebeskrivning Nämnden för trafik, miljö och service (ärende 12OLL4893) beslutade att godkänna en tillämpning av avtal om regional kollektivtrafik för Örebro län för 2012 och en annan tillämpning från 2013. Bakgrund I enlighet med avtalet om kollektivtrafik för Örebro län mellan Region Örebro län (dåvarande Örebro läns landsting) och länets kommuner bär Region Örebro län från och med den 1 januari 2012 ensamt det ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och blev från samma tidpunkt kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. Region Örebro län kompenserades från och med den 1 januari 2012 genomPage 333 of 443 2 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Ekonomi, Ingrid Domberg 2020-08-24 Dnr: 20RS6383 www.regionorebrolan.se Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se skatteväxling för det utökade kostnadsåtagandet. Genom skatteväxling höjde landstinget utdebiteringen med 34 öre och länets kommuner sänkte utdebiteringen i motsvarande grad. En arbetsgrupp utvärderade sedan genomförd skatteväxling och konstaterade att det fanns avvikelser mellan genomförd skatteväxling och avtalets skrivningar om fördelning av ekonomiskt ansvar. I förhållande till avtalets skrivning om fördelning av ekonomiskt ansvar för regional kollektivtrafik i Örebro län så blev skatteväxlingen 2-3 öre för hög. Från 2013 tillämpas därför en reglering av detta genom att Region Örebro län lämnar en allmän rabatt på 36 % av ersättningen för gymnasiekorten (såväl för tätorts- som landsbygdsboende elever). Rabatten omfattar länets samtliga kommuner och tillämpningen gäller tills eventuell annan överenskommelse träffas mellan Region Örebro län och kommunerna. Rabatten som lämnades 2013 uppgick till sammanlagt 17 129 tusen kronor. Förslag till förändrad tillämpning av avtal om kollektivtrafik Ett alternativt sätt att fördela den för höga skatteväxlingen än fördelningen av gymnasiekort är att fördela på invånarantal i länets kommuner. För att beräkna värdet av regleringen bör det totala beloppet räknas upp årsvis som skatteunderlagets tillväxt på länsnivå. (Uppräkningen till senast fastställda taxeringsår görs enligt SCB tabell ”Taxerad/fastställd och beskattningsbar förvärvsinkomst samt antal inkomsttagare, fysiska personer, efter region. Taxeringsår/deklarationsår 1992 – 2019”. Därtill läggs innevarande års februariprognos för skatteunderlagstillväxten från SKR.) Det innebär att reglering bör kunna ske efter februaris utgång respektive år. Därefter görs en fördelning av länsbeloppet till respektive kommun baserat på andel invånare per senaste årsskifte. Kommande år görs en avstämning av senaste års faktiska uppräkning mot den prognos som använts. Om den ursprungliga regleringen från 2013 räknas upp med skattekraftens tillväxt i länet är ökningen 18,2 procent för tiden t o m 2019. Därtill läggs aktuell prognos för skatteunderlagstillväxten 2020, 0,9%. Det innebär en sammanlagd ökning med 19,3 procent till 20 435 tusen kronor. Detta kan jämföras med den beräknade rabatten för läsåret 2019/2020 på 20 844 tusen kronor. För en tillämpning från 2020 skulle ovanstående modell användas med uppräkning för 2020 med SKRs prognos per april vilket innebär att 20 435 tusen kronor fördelas enligt följande tabell. De rabatter som redan har reglerats när ändringen är beslutad ska räknas av från beloppen. (tkr) Rabatt 2013 Invånare 2019 12 31 Omräknat belopp Askersund 705 11 377 763 Degerfors 591 9 666 648 Hallsberg 957 15 932 1 068 Hällefors 426 7 013 470Page 334 of 443 3 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Ekonomi, Ingrid Domberg 2020-08-24 Dnr: 20RS6383 www.regionorebrolan.se Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Karlskoga 1 641 30 381 2 037 Kumla 1 296 21 738 1 457 Laxå 352 5 683 381 Lekeberg 442 8 234 552 Lindesberg 1 532 23 588 1 581 Ljusnarsberg 280 4 771 320 Nora 678 10 726 719 Örebro 8 229 155 696 10 438 17 129 304 805 20 435 Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Beslutet har inga konsekvenser för ovanstående perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Regleringen mot kommunerna ska fortsatt ske från Samhällsbyggnadsnämnden och hanteras inom nämndens ekonomiska ram. För 2020 innebär det en total reglering på 20 435 tusen kronor, vilket är 409 tusen kronor lägre än det förväntade utfallet av gymnasiekortsrabatterna. Beslutsunderlag FöredragningsPM samhällsbyggnadsnämnden den 24 augusti 2020. Johan Ljung Områdeschef trafik och samhällsplanering Skickas till: Länets kommunerPage 335 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 127 - Revidering av överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd (20/KS/158) Ärendebeskrivning Sydnärkekommunerna har gemensamt tagit fram förslag på nya reglementen och överenskommelser för alla gemensamma nämnder. Ändringarna innebär att reglementen och överenskommelser får en likformig utformning i Sydnärke. Ett reviderat reglemente för Sydnärkes IT-nämnd antogs av de samverkande kommunerna under hösten 2019. Förslaget till överenskommelse återremitterades för ytterligare beredning på grund av bland annat kostnadsfördelningsprinciperna som nu är ändrade till detta förslag. Förslag till överenskommelse har behandlats av Sydnärkes IT-nämnd den 8 september 2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna överenskommelsen mellan Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lekebergs kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för Sydnärkes IT-nämnd, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd upphör att gälla när den nya överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna överenskommelsen mellan Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lekebergs kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för Sydnärkes IT-nämnd, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd upphör att gälla när den nya överenskommelsen träder i kraft.Page 336 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Beslutsunderlag  TS Revidering av överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd  Förslag till Överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd inkl nya ekonomiska riktlinjer  §25 SYD-IT Förslag till nytt avtal för Sydnärkes IT-nämnd Paragrafen är justeradPage 337 of 443 Revidering av överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd

§ 127 20/KS/158Page 338 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 2 Dnr:20/KS/158 Revidering av överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd Ärendebeskrivning Sydnärkekommunerna har gemensamt tagit fram förslag på nya reglementen och överenskommelser för alla gemensamma nämnder. Ändringarna innebär att reglementen och överenskommelser får en likformig utformning i Sydnärke. Ett reviderat reglemente för Sydnärkes IT-nämnd antogs av de samverkande kommunerna under hösten 2019. Förslaget till överenskommelse återremitterades för ytterligare beredning på grund av bland annat kostnadsfördelningsprinciperna som nu är ändrade till detta förslag. Förslag till överenskommelse har behandlats av Sydnärkes IT-nämnd den 8 september 2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att godkänna överenskommelsen mellan Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lekebergs kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för Sydnärkes IT-nämnd, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd upphör att gälla när den nya överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Ärendet Förslaget har tagits fram av de administrativa cheferna på uppdrag av kommundirektörerna. Förvaltningschefen för Sydnärkes IT-förvaltning har deltagit i handläggningen. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga. ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Evelyn Boström Kommundirektör Administrativ chefPage 339 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Dnr:20/KS/158 Bilagor Överenskommelse för Sydnärkes IT-nämnd Protokollsutdrag från Sydnärkes IT-nämnd 2020-09-08, §25 om förslag till nytt avtal för Sydnärkes IT- nämndPage 340 of 443 2020-08-268-17 1 (6) Överenskommelse om gemensam IT-nämnd Bakgrund Askersunds kommun (org.nr. 212000-1983), Hallsbergs kommun (org.nr. 212000- 1926), Laxå kommun (org.nr. 212000-1918), Lekebergs kommun (org.nr. 212000- 2981) har en gemensam IT-nämnd sedan 1 april 2014. I samarbetet ingår samtliga kommunala nämnder och förvaltningar inom respektive kommun samt de helägda kommunala bolag som respektive kommun meddelat. Detta avtal reglerar den gemensamma nämndens uppgifter och ersätter tidigare avtal. Lekebergs kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden. 1 § Uppgifter Sydnärkes IT-nämnd ska - Drift och förvaltning av kommunernas verksamhetssystem - Drift och förvaltning av de kommunala nätverken - Ge support till kommunernas medarbetare - Ge strategiskt stöd till verksamheterna kring IT-frågor Utöver vad som följer av lag eller annan författning ska den gemensamma nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med nämndens reglemente, denna överenskommelse och de mål och riktlinjer för verksamheten som kommunfullmäktige i värdkommunen har bestämt. Sydnärkes IT-nämnd ansvarar för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planerar och administrerar nämndens verksamhet. 2 § Nämndens sammansättning Vad gäller nämndens formalia och arbetsformer anges detta i reglemente för den gemensamma nämnden. 3 § Revision Enligt 9 kap. 34 § kommunallagen (2017:725), KL, ska nämnden granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas av kommunfullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Revisorerna i respektive kommun kan bestämma att revisionen kan ingå i en samlad revision hos de samverkande kommunerna men kan också ske särskilt.Page 1 of 6Page 341 of 443 2020-08-268-17 2 (6) 4 § Personal och bemanning Lekebergs kommun är anställningsmyndighet för personalen i Sydnärkes IT-nämnd. När det gäller anställning av förvaltningschef ska anställningsförfarandet utföras i samråd mellan de samverkande kommunerna. Lekebergs kommun ansvarar för att tillhandahålla en nämndsekreterare. 5 § Arkiv Värdkommunen är arkivansvarig för alla handlingar och dokument som framställs i den gemensamma nämndens verksamhet. 6 § Budget Värdkommunen förbinder sig att presentera ett förslag till budget senast den 31 maj året innan aktuellt budgetår. Innan budgeten upprättas och fastställs ska Lekebergs kommun samråda med de övriga samverkande kommunerna. Samverkande kommuner ska i sina respektive budgetar ta upp en post för den gemensamma nämnden. Budget för Sydnärkes IT-nämnd upprättas och fastställs av Lekebergs kommun i enlighet med 9 kap. 26 § KL. 7 § Underlag för kostnadsfördelning Lekebergs kommun upplåter erforderliga lokaler och utrustning samt svarar för erforderliga investeringar avseende lös egendom. Hyra debiteras från kommun som upplåter rum till samarbetet. Debitering sker för städning och hyra av de kontorsrum som används av verksamhet som bedrivs inom samverkansavtalet, däremot debiteras inga kringytor. Hyran ska vara en självkostnadshyra inga påslag för vinst. IT-nämnden debiteras hyra för sina serverhallar, även det självkostnadshyra. Overheadkostnader debiteras enligt följande: • Ekonomihantering • Personal- och lönehanteringstjänster • Nämndkansli • Telefonväxel och posthantering Förtroendevalda i den gemensamma nämnden får ersättning av den kommun som valt dem. Den kommun som valt ledamoten bestämmer vilken ersättning som ska utgå för uppdraget. Varje kommun förser sina ledamöter och ersättare med den utrustning som krävs för att ta del av handlingar. Kostnader för utbildningar inklusive resor och logi bekostas den gemensamma nämnden.Page 2 of 6Page 342 of 443 2020-08-268-17 3 (6) 8 § Kostnadsfördelning Kostnaderna för den gemensamma nämnden ska fördelas mellan samarbetskommunerna baserat på en fördelningsnyckel som bygger på invånarantalet. Fördelningsnyckeln justeras årligen inför nästkommande års budget. Anser någon av samarbetskommunerna att fördelningsnyckeln enligt ovan är oskälig äger vederbörande kommun uppta förhandlingar med de övriga kommunerna i denna fråga (se 15 §). Träffas överenskommelse om annan fördelning av organisationens kostnader efter det att part begärt förhandlingar i frågan, anses avtalet inte uppsagt utan löper vidare med tidigare eller ny överenskommen fördelning. Kan överenskommelse inte träffas gäller vad som stadgas i 18 §. 9 § Ersättning Ersättning ska av de övriga samverkande kommunerna betalas månadsvis i förskott med 1/12-del mot faktura. Verksamhetens kostnader ska slutregleras före februari månads utgång året efter verksamhetsåret. 10 § Ekonomisk redovisning och överskott Värdkommunen förbinder sig att presentera en ekonomisk rapport med helårsprognos under våren, ett delårsbokslut med helårsprognos samt ett helårsbokslut per 31 december. Övriga tider på året lämnas ekonomisk uppföljning endast mot begäran från medlemskommunerna. Över- eller underskott regleras innevarande år och fördelas enligt vad som anges i detta avtal avseende kostnadsfördelning enligt 8 §. Över- eller underskott regleras på nästkommande faktura. Om någon samverkanskommun anser att över- eller underskottet är orimligt stort ska vad som stadgas i 15 § om utvärdering och omförhandling tillämpas. 11 § Försäkring Den kommun som innehar äganderätten till fastigheter och fasta inventarier ska hålla dem försäkrade i enlighet med vad som är standard för liknande verksamheter. Nämnden ska se till att försäkring finns för den egendom som tillhör nämnden. 12 § Helägda kommunala bolag Eventuell utökning eller utträde av helägda kommunala bolag ur samarbetet ska meddelas skriftligen av respektive kommun och eventuella kostnader som uppstår bärs helt av respektive kommun.Page 3 of 6Page 343 of 443 2020-08-268-17 4 (6) 13 § Utökning av verksamhetens omfattning Utökning av omfattningen (1 §) enligt detta avtal ska ske efter samråd och godkännande av samverkanskommunerna. 14 § Utökning av samverkanskommuner Om utökning med samverkanskommuner aktualiseras ska samtliga befintliga samverkanskommuner sammankallas. Det är samverkanskommunerna, som efter samråd och i samförstånd, har att besluta om utökning av antalet samverkanskommuner ska göras eller inte samt villkor för en utökning. 15 § Utvärdering och omförhandling Om förutsättningarna för samverkan enligt detta avtal avsevärt minskar eller förändras på påtagligt sätt får avtalet omförhandlas. Begäran om sådan omförhandling ska vara skriftlig och skickas till övriga samverkande kommuner. Omförhandling eller ändringar i avtalet kan endast göras om samtliga samverkanskommuner är överens om det. Nya villkor träder i kraft ett (1) år efter omförhandlingen eller vid en tidigare tidpunkt om parterna är överens om detta. Om samverkanskommunerna efter omförhandling inte kan enas om ändringar eller tillägg till avtalet, gäller avtalet med oförändrade villkor till dess att avtalet upphör för samverkanskommun enligt vad som sägs i bestämmelsen om uppsägning (20 §). 16 § Tillägg och ändringar Tillägg och ändringar av detta avtal ska vara skriftliga för att vara gällande. 17 § Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt medgivande från samtliga samverkanskommuner. 18 § Tvist Tvist ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta inte är möjligt ska tvist prövas av allmän domstol, varvid tingsrätten i den domsaga inom vilken värdkommunen är belägen ska utgöra första instans. 19 § Force majeure Part är befriad från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal endast om utförande hindras eller oskäligt betungas på grund av händelser utanför partens kontroll samt att dessa händelser inte kunnat förutses. Sådan befrielsegrund kan utgöras av exempelvis naturkatastrof, krigsutbrott eller strejker bortom partens kontroll. Befrielsegrund får inte åberopas utan att parten kan visa att alla skäliga åtgärder för att undanröja eller begränsa hindrets verkan vidtagits och att part efter att hindret undanröjts försökt fullgöra sitt åtagande.Page 4 of 6Page 344 of 443 2020-08-268-17 5 (6) 20 § Avtalstid och uppsägning Detta avtal ersätter tidigare avtal i enlighet med vad som framgår under Bakgrund och gäller från 1 januari 2021 under förutsättning att det godkänns av respektive samverkande kommuns kommunstyrelse och därefter kontrasignerats nedan. Avtalet gäller till och med 2022-12-31 (sammanfaller med förtroendevaldas mandatperiod). Om samarbetsavtalet inte sägs upp av samverkanskommun senast arton (18) månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år för varje gång med arton (18) månaders uppsägning. Uppsägning av avtalet gäller endast för den samverkanskommun som säger upp avtalet. För övriga fortsätter avtalet att gälla såvida omständigheterna inte är sådana att samverkan uppenbarligen inte kan fortsätta. En uppsägning av avtalet ska vara skriftlig och ställas till samtliga samverkande kommuner. Uppsägningstiden om 18 månader ska ses mot bakgrund av att värdkommunen ska få rimlig tid för anpassning av sina personalresurser. 21 § Samverkans upphörande I det fall den gemensamma nämnden upphör fördelas tillgångar och avvecklingskostnader på samma sätt som kostnaderna för nämndens verksamhet enligt 8 §. Det åvilar den gemensamma nämnden att till respektive kommun överlämna register vid samarbetets upphörande. Om en kommun vill avsluta samverkan ska den utträdande kommunen stå för de eventuella kostnader som är förenade med att lämna samarbetet. 22 § Avtalets giltighet Detta avtal gäller under förutsättning att erforderliga beslut fattas i samtliga samverkande kommuner och besluten har vunnit laga kraft. 23 § Originalavtal Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar, av vilka parterna tagit varsitt.Page 5 of 6Page 345 of 443 2020-08-268-17 6 (6) För Askersunds kommun 2020-xx-xx ___________________________________________ ___________________________________ Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Caroline Dieker Marie Hillman För Hallsbergs kommun 2020-xx-xx ___________________________________________ ___________________________________ Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Magnus Andersson Lena Fagerlund För Laxå kommun 2020-xx-xx ___________________________________________ ___________________________________ Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Bo Rudolfsson Harry Lundin För Lekebergs kommun 2020-xx-xx ___________________________________________ ____________________________ Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Johan Niklasson Gustav OlofssonPage 6 of 6Page 346 of 443 Protokoll 2020-09-08 Sydnärkes IT-nämnd Tid Plats 09:00-10:30 Rådsalen, Askersund Övriga Marcus Cederberg (Förvaltningschef) Kajsa Rosén (Sekreterare) Protokollet innehåller paragraferna §25 Ordförande _________________________________________________________________ Magnus Andersson (S) Justerare _________________________________________________________________ Caroline Dieker (M) Sekreterare _________________________________________________________________ Kajsa Rosén Beslutande ledamöter Magnus Andersson (S) (ordförande) (Hallsbergs kommun) Bo Rudolfsson (KD) (vice ordförande) (Laxå) Caroline Dieker (M) (Askersunds kommun) Johan NIklasson (C) (Lekeberg, deltar på distans) Ej tjänstgörande ersättare Anna Ahnér (S)Page 1 of 4Page 1 of 4Page 347 of 443 Protokoll 2020-09-08 Justerare signatur LEKEBERGS KOMMUN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Sydnärkes IT-nämnd Sammanträdesdatum 2020-09-08 Datum för överklagan 2020-09-08 till och med 2020-09-30 Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset i Fjugesta Underskrift/anslaget av ________________________ Kajsa RosénPage 2 of 4Page 2 of 4Page 348 of 443 Protokoll 2020-09-08 Justerare signatur §25 - Förslag till nytt avtal för Sydnärkes IT-nämnd (Syd-IT 19- 89) Ärendebeskrivning Under våren 2019 togs nya förslag till avtal och reglemente för Sydnärkes IT-nämnd fram och skickats ut till respektive samverkanskommun för beslut. Det nya reglementet antogs på respektive kommuns kommunfullmäktige under hösten 2019, medan avtalsförslaget gick tillbaka för ytterligare beredning då det under processens gång inkom synpunkter på bland annat kostnadsfördelningsprincipen. Ekonomicheferna i Sydnärke fick då i uppdrag att se över både fördelningsgrunderna och de ekonomiska förutsättningarna för de gemensamma nämnderna. Syftet med avtalsrevideringen har varit att göra avtalen, och därmed också kostnadsfördelningen mellan samverkanskommunerna kring de gemensamma nämnderna i Sydnärke, mer likvärdiga. Efter ytterligare beredning finns nu ett nytt förslag till avtal att ta ställning till. Förslag till beslut Sydnärkes IT-nämnd 1. antar avtalsförslaget 2. översänder avtalet till samverkanskommuner för beslut Sydnärkes IT-nämnds behandling av ärendet Beslutsgång Ordförande föreslår att det förtydligas att kostnadsberäkningen utifrån invånarantalet beräknas från årsskiftet och finner att Sydnärkes IT-nämnd gör så. Beslut Sydnärkes IT-nämnd 1. antar avtalsförslaget 2. översänder avtalet till samverkanskommuner för beslut 3. förtydligar att kostnadsberäkningen utifrån invånarantalet beräknas från årsskiftet.Page 3 of 4Page 3 of 4Page 349 of 443 Protokoll 2020-09-08 Justerare signatur Beslutsunderlag  Borttagen på grund av personuppgifter. - (Syd-IT 19-89-4)  Förslag till Avtal för Sydnärkes IT-nämnd inkl nya ekonomiska riktlinjer - (92129)Page 4 of 4Page 4 of 4Page 350 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 128 - Revidering av reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd (20/KS/175) Ärendebeskrivning Sydnärkekommunerna har gemensamt tagit fram förslag på nya reglementen och överenskommelser för alla gemensamma nämnder. Ändringarna innebär att reglementen och överenskommelser får en likformig utformning i Sydnärke. Ändringarna innehåller också förtydliganden och kompletteringar i förhållande till nuvarande, vilka för lönenämndens del bland annat innebär att ordförandeskapet föreslås vara stadigvarande i Kumla kommun med ett roterande vice ordförandeskap för resterande samverkanskommuner. Förslag till reglemente och överenskommelse har behandlats av Sydnärkes lönenämnd den 16 september 2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar: att anta reglemente och godkänna överenskommelsen mellan Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Kumla kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för Sydnärkes lönenämnd, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd upphör att gälla när det nya reglementet och överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att anta reglemente och godkänna överenskommelsen mellan Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Kumla kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för Sydnärkes lönenämnd, samt attPage 351 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd upphör att gälla när det nya reglementet och överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Beslutsunderlag  TS Revidering av reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd  Förslag till reglemente lönenämnden  Förslag till överenskommelse om gemensam nämnd för lönesamverkan  Protokollsutdrag §4 reviderat avtal och reglemente Lönenämnden Paragrafen är justeradPage 352 of 443 Revidering av reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd

§ 128 20/KS/175Page 353 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 2 Dnr:20/KS/175 Revidering av reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd Ärendebeskrivning Sydnärkekommunerna har gemensamt tagit fram förslag på nya reglementen och överenskommelser för alla gemensamma nämnder. Ändringarna innebär att reglementen och överenskommelser får en likformig utformning i Sydnärke. Ändringarna innehåller också förtydliganden och kompletteringar i förhållande till nuvarande, vilka för lönenämndens del bland annat innebär att ordförandeskapet föreslås vara stadigvarande i Kumla kommun med ett roterande vice ordförandeskap för resterande samverkanskommuner. Förslag till reglemente och överenskommelse har behandlats av Sydnärkes lönenämnd den 16 september 2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår till kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att anta reglemente och godkänna överenskommelsen mellan Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Kumla kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för Sydnärkes lönenämnd, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare reglemente och överenskommelse för Sydnärkes lönenämnd upphör att gälla när det nya reglementet och överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Ärendet Förslagen har tagits fram av de administrativa cheferna på uppdrag av kommundirektörerna. Förvaltningschefen för löneförvaltningen har deltagit i handläggningen. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Evelyn Boström Kommundirektör Administrativ chefPage 354 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Dnr:20/KS/175 Bilagor Reglemente för Sydnärkes lönenämnd Överenskommelse om gemensam nämnd för lönesamverkan Protokollsutdrag från Sydnärkes lönenämnd 2020-09-16, § 4 om revidering av reglemente och överenskommelsePage 355 of 443 Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Reglemente för Sydnärkes lönenämndPage 356 of 443 Innehållsförteckning Innehåll Beslutande: Fullmäktige i respektive medlemskommun Datum och paragraf: se § 1 i reglementet Dokumentansvarig: administrativ chef, Kumla kommun Revideras: inför nästkommande mandatperiod eller vid behov Gäller till: tills vidare, dock längst t o m XXXX-XX-XXPage 358 of 443 1 Sydnärke lönenämnds uppgifter 1 § Allmänt Kumla, Lekeberg och Askersundskommuner har 1 januari 2010 kommit överens om att inrätta en nämnd, kallad Sydnärkes lönenämnd, för samverkan inom löneområdet. Därefter har Laxå kommun (1 januari 2013), Hallsbergs kommun (1 januari 2014) och Ljusnarsbergs kommun (1 januari 2016) gått med i nämnden. Detta reglemente är antaget av kommunfullmäktige i Kumla, Lekeberg, Askersund, Hallsberg, Laxå och Ljusnarsbergs kommuner och gäller från och med 2021-01-01. Antaget av Kommunfullmäktige i Askersunds kommun (KF XXXX-XX-XX, § XX) Antaget av Kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun (KF XXXX-XX-XX, § XX) Antaget av Kommunfullmäktige i Laxå kommun (KF XXXX-XX-XX, § XX) Antaget av Kommunfullmäktige i Lekebergs kommun (KF XXXX-XX-XX, § XX) Antaget av Kommunfullmäktige i Ljusnarsbergs kommun (KF XXXX-XX-XX, § XX) Antaget av Kommunfullmäktige i Kumla kommun (KF XXXX-XX-XX, § XX) Kumla kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Nämndens verksamhet bedrivs genom löneförvaltningen i Kumla kommun. Utöver vad som gäller om nämnder och gemensamma nämnder enligt 6 kap. och 9 kap. 19-36 §§ kommunallagen (2017:725), KL, ska mellan kommunerna tecknad överenskommelse och detta reglemente gälla för den gemensamma nämnden. 2 § Uppgifter m.m. Sydnärke lönenämnd fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom området för löne- och pensionsadministration samt ansvarar för uttag av den personalstatistik de samverkande kommunerna önskar ta del av. Nämnden har rätt att inom sitt verksamhetsområde åta sig uppdrag från andra kommuner, kommunala förbund etc. Nämnden har rätt att sluta upphandlingsavtal inom nämndens ansvarsområde. upphandla pensionsadministration. Nämnden ska särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, annan nämnd eller kommunalförbund i de samverkande kommunerna.Page 359 of 443 2 Nämnden ska delta i respektive kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs. Nämnden ska ingå i respektive kommuns krisorganisation utifrån respektive kommuns behov. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de mål och riktlinjer som de ingående kommunernas fullmäktige bestämt. Nämnden ska vid behov samråda med kommunerna samt med andra myndigheter. Nämnden får väcka ärende hos fullmäktige i respektive kommun. Nämnden ska inom sitt förvaltningsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som kan begäras av fullmäktige, kommunstyrelsen och de samverkande kommunernas övriga nämnder. Nämnden får begära yttranden och upplysningar från övriga nämnder om det behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Nämnden har det övergripande ansvaret för strategiska, operativa och verkställande frågor inom sitt uppdragsområde. Sydnärke lönenämnd ansvarar även för att 1. verka för en rättssäker hantering och handläggning inom verksamheten, 2. fastställa och följa upp framtagen internkontrollplan, 3. verka för förenkling av regler inom nämndens ansvarsområde, 4. verka för att samråd sker med de som nyttjar nämndens tjänster, 5. inom sitt verksamhetsområde eftersträva samverkan med andra kommuner, regionen, andra offentliga organ samt föreningar och organisationer, 6. vid fullgörandet av sina uppgifter samverka med kommunstyrelsen och övriga nämnder genom att exempelvis ställa personal till förfogande för deltagande i projektgrupper och utredningar, 7. delta i arbetet med frågor om tillgänglighet, 8. bevaka och ansöka om statsbidrag inom nämndens ansvarsområde, 9. äga och utveckla nämndens IT-system, 10. följa samhällsutvecklingen och ta de initiativ och vidta de åtgärder som krävs inom sitt uppdragsområde 3 § Delegering från kommunfullmäktige Sydnärke lönenämnd får inom sitt verksamhetsområde och utan kommunfullmäktige i de samverkande kommunernas särskilda godkännande, under förutsättning att ärendet inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt 1. själv eller genom ombud föra nämndens talan i alla mål och ärenden som faller inom nämndens verksamhetsområde, med rätt att åPage 360 of 443 3 samverkanskommunernas vägnar träffa överenskommelse om betalning, ingå förlikning, och sluta annat ekonomiskt avtal. 2. lämna yttranden i offentliga utredningar, promemorior, lagförslag och motsvarande i de fall frågan endast berör nämndens verksamhetsområde och inte bedöms vara av strategisk betydelse för samverkanskommun av dess kommunstyrelse. 4 § Personalansvar Kommunstyrelsen i värdkommunen är anställningsmyndighet för löneförvaltningens personal. 5 § Krisledning och höjd beredskap Nämnden ska ingå i respektive kommuns krisorganisation utifrån respektive kommuns behov. 6 § Personuppgiftsansvar Sydnärke lönenämnd är personuppgiftsbiträde åt respektive anställningsmyndighet för de behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen i Kumla kommun är personuppgiftsbiträde för behandling av personuppgifter inom personaladministrativ verksamhet, IT-stöd, ekonomihantering och nämndhantering och behandlar personuppgifter för Sydnärke överförmyndarnämnds räkning i dessa avseenden. Sydnärke lönenämnd är personuppgiftsbiträde för behandling av personuppgifter inom löneadministrativ verksamhet och behandlar personuppgifter för Sydnärke Överförmyndarnämnd i detta avseende. Av bilaga till detta reglemente framgår för vilka personuppgiftsbehandlingar kommunstyrelsen respektive Sydnärke lönenämnd är personuppgiftsbiträde. 7 § Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Sydnärke lönenämnd ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige i samverkanskommunerna hur den fullgjort de uppdrag som fullmäktige lämnat till dem. Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem fullgjorts. Rapporteringen ska även omfatta hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. Redovisning enligt första stycket ska ske enligt riktlinjer som fastställts av fullmäktige i värdkommunen. Redovisningen lämnas till kommunstyrelsen i de samverkande kommunerna som samordnar de olika nämndernas redovisningar.Page 361 of 443 4 Nämnden ska också fullgöra den rapporteringsskyldighet som ålagts den enligt speciallag. Fullmäktige i respektive samverkanskommun har rätt att få upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i löneförvaltningen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess. Den gemensamma nämnden svarar också för att, på eget initiativ, informera kommunstyrelsen i respektive kommun om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för nämnden eller någon av dess medlemmar. 8 § Information och samråd Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samråd. Arbetsformer 9 § Sammansättning och val Sydnärke lönenämnd ska ha sex (6) ledamöter och sex (6) ersättare som utses av respektive kommunfullmäktige enligt följande: Ledamöter Ersättare Kumla 1 1 Askersund 1 1 Lekeberg 1 1 Laxå 1 1 Hallsberg 1 1 Ljusnarsberg 1 1 Nämnden ska ha en ordförande och en vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige i Kumla kommun för hela mandatperioden. Posten som ordförande ska innehas av värdkommunen Kumla. Vice ordförande ska rotera i ordningen: Lekeberg, Laxå, Hallsberg, Ljusnarsberg och Askersund. Mandatperioden ska vara fyra (4) år räknat från den 1 januari året efter det år allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet.Page 362 of 443 5 10 § Tidpunkt för sammanträden Sydnärke överförmyndarnämnd sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Kumla kommun om inte nämnden själv bestämmer annat. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om det inte finns hinder, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dag eller tid för sammanträde. Om det inte finns hinder ska samråd ske med vice ordförande. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dag eller tid ändras, ska ordföranden se till att ledamöter och ersättare snarast underrättas om beslutet. 11 § Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas ledamöter och ersättare senast tre dagar före sammanträdesdagen. I det fall ordföranden beslutar att ytterligare ärenden ska behandlas efter att kallelsen fastställts ska ledamöter och ersättare meddelas detta snarast. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 12 § Offentliga sammanträden Sydnärke lönenämnd får besluta att nämndens sammanträde ska vara offentligt med de undantag som anges i kommunallagen.Page 363 of 443 6 13 § Sammanträde på distans Sydnärke lönenämnd får om särskilda skäl föreligger sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast sju dagar i förväg anmäla detta till löneförvaltningen. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Sydnärke lönenämnd får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans. 14 § Närvarorätt Sydnärke lönenämnd får medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde för att lämna upplysningar. Närvarorätten enligt första stycket gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Nämnden får utöver detta bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. När Sydnärke lönenämnd har fått i uppdrag att besvara ett medborgarinitiativ eller medborgarförslag har förslagsställaren/förslagsställarna rätt att närvara när nämnden behandlar förslaget. 15 § Presidium Sydnärke lönenämnds presidium ska bestå av ordföranden och vice ordföranden. Vice ordföranden ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 16 § Ordföranden Det åligger ordföranden att - leda Sydnärke lönenämnds arbete och sammanträden, - kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, - kalla ersättare, - att inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är utredda, - se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden.Page 364 of 443 7 17 § Ersättare för ordföranden och vice ordförandena Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller del av sammanträde får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet på grund av sjukdom eller annan anledning inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren fullgör samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. 18 § Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till Sydnärke lönenämnds sekreterare eller någon annan anställd vid löneförvaltningen. Sekreteraren ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 19 § Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. I första hand ska ersättare kallas in från den kommun vars ledamot är förhindrad att delta och i andra hand annan ersättning enligt ordning på kommunerna under 9 § och därefter från övriga kommuner enligt samma turordning. En ledamot som kommer under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 20 § Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet behandlats. 21 § Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering.Page 365 of 443 8 22 § Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Sydnärke lönenämnd kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Nämndens protokoll ska anslås på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavlor. 23 § Delgivning Delgivning med Sydnärke lönenämnd sker med ordföranden, förvaltningschefen, eller annan anställd som nämnden beslutar. 24 § Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar. 25 § Arkiv Sydnärke lönenämnd är arkivansvarig inom sitt verksamhetsområde.Page 366 of 443 9 Bilaga – Personuppgiftsbiträden Kommunstyrelsen Personaladministration Ändamål Personaladministrativa ändamål, såsom rekryteringsprocess, anställning och upphörande av anställning, systematiskt arbetsmiljöarbete, löneöversyn, rehabilitering samt kompetensutveckling. Kategorier av registrerade Anställda Kategorier av personuppgifter I huvudsak namn, adress, telefonnummer, e- postadress, personnummer, anställningsuppgifter, löneuppgifter, befattning, eventuell facktillhörighet, anhöriguppgifter, omdömen, Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Behörighetsstyrning i de system som används, låsta arkiv med fysiska personakter Gallring Personuppgifter och handlingar gallras eller bevaras i enlighet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan. IT-stöd Ändamål Identitetshantering och infrastrukturleverans Kategorier av registrerade Anställda och förtroendevalda Kategorier av personuppgifter IP-adress och användarnamn samt användningsmönster. Anställda: Personnummer, namn, användarnamn, adress, e-post, placering i organisationen, senaste inloggning, tillgång till postlådor, behörighetsgrupper, befattning/titel, startdatum för nuvarande anställning. Förtroendevalda: personnummer, namn, säkerhetsfrågor, telefonnummer, behörighetsgrupperPage 367 of 443 10 Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Automatisk gallring, spårbara förändringar. Standardloggar sparas, eventloggar från servern Gallring Personuppgifter och handlingar gallras eller bevaras i enlighet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan. Ekonomihantering Ändamål Föra kund- och leverantörsregister, administrera användare i ekonomisystemet, attestförteckning och delegationsbeslut. Fakturering och ta emot fakturor. Analysera och budgetera personalkostnader. Utbetalning till privat kontonummer m.m. Kategorier av registrerade Anställda och förtroendevalda, företag, allmänhet Kategorier av personuppgifter Personuppgifter som förekommer är namn, förvaltning, användar-id, kostnadsställe, referenskod, personnummer, adress, anställningsgrad, sjukfrånvaro, semesterlön, fakturanummer, kundnummer, Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Behörighetsstyrning. I vissa fall förvaras handlingar i pärm på låst kontorsrum. Gallring Personuppgifter och handlingar gallras eller bevaras i enlighet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan. Nämndshantering Ändamål Att genomföra nämndsammanträden Kategorier av registrerade Anställda, förtroendevalda, ställföreträdare, huvudmän Kategorier av personuppgifter Anställda: Namn, e-postadress, telefonnummer, befattning. Förtroendevalda: namn, e-postadress, partitillhörighet. Huvudmän: namn, personnummer, adress, uppgifter om personliga förhållanden (social utredning, läkarintyg), namn och tjänsteställe för läkare som skrivit läkarintyg, förekomstPage 368 of 443 11 Ställföreträdare: namn, personnummer, adress, uppgifter om förekomst i belastningsregistret, Kronofogdemyndighetens register och socialregistret. Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Behörighetsstyrning Gallring Personuppgifter och handlingar gallras eller bevaras i enlighet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan. Sydnärke lönenämnd Sydnärke lönenämnd ingår i Kumla kommuns organisation och är personuppgiftsbiträde för behandling av personuppgifter inom löneadministrativ verksamhet. Ändamål Löneutbetalning och pensionsberäkning Kategorier av registrerade Anställda, förtroendevalda, ställföreträdare Kategorier av personuppgifter Anställda: Namn, personnummer, adressuppgifter, telefonnummer, närmast anhörig/barn, skattetabell, löneavdrag, pensionsuppgifter, anställningsuppgifter, anställningstid, uppgifter om arbetstid och flextid, arbetsplats, löneuppgifter, uppgifter om datumperioder och andel för frånvaro, lönetillägg Förtroendevalda: Namn, personnummer, adressuppgifter, telefonnummer, arvodesuppgifter Ställföreträdare: namn, personnummer, adress, arvode, datumperiod som arvodet gäller för Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Behörighetsstyrning Gallring Personuppgifter och handlingar gallras eller bevaras i enlighet med lönenämndens dokumenthanteringsplan.Page 369 of 443 12Page 370 of 443 13Page 371 of 443 Överenskommelse 1(8) 2020-02-17 Överenskommelse om gemensam nämnd för lönesamverkan Bakgrund Askersunds kommun (org.nr. 21200-1983), Hallsbergs kommun (org.nr. 212000- 1926), Laxå kommun (org.nr. 212000-1918), Lekebergs kommun (org.nr. 212000-2981), Ljusnarsbergs kommun (org.nr. 212000-1959) och Kumla kommun (org.nr. 212000-1975) ingår sedan tidigare en överenskommelse om gemensam nämnd för lönesamverkan. Nämnden benämns Sydnärkes Lönenämnd. Sydnärkes Lönenämnd bedriver en ekonomisk effektiv verksamhet inom löneområdet i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande författningar och frivilliga åtaganden samt nyttjar och säkrar kompetens inom nämndens verksamhetsområde. Detta avtal ersätter ”Samverkansavtal för gemensam nämnd för lönesamverkan i Kumla, Askersund, Lekeberg, Laxå, Hallsberg och Ljusnarsbergs kommuner” från 2015. Kumla kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden. 1 § Uppgifter Sydnärkes Lönenämnd fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom löne- och pensionsadministration. Nämnden utför också uppgifter avseende pensionshantering och personalanknutna försäkringsfrågor. Nämndens verksamhet och arbetsformer regleras i nämndens reglemente, som antagits av fullmäktige i samtliga sex samverkande kommuner i enlighet med 9 kap. 33 § kommunallagen (2017:725). Utöver vad som följer av lag eller annan författning samt vid varje tid tillämpligt kollektivavtal ska den gemensamma nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med nämndens reglemente, denna överenskommelse och de mål och riktlinjer för verksamheten som kommunfullmäktige i värdkommunen har bestämt. 2 § Nämndens sammansättning Vad gäller nämndens formalia och arbetsformer anges detta i reglemente för den gemensamma nämnden.Page 372 of 443 2020-02-17 2(8) 3 § Revision Enligt 9 kap. 34 § kommunallagen ska nämnden granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas av kommunfullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Revisorerna i respektive kommun kan bestämma att revisionen kan ingå i en samlad revision hos de samverkande kommunerna men kan också ske särskilt. 4 § Personal och bemanning Kumla kommun är anställningsmyndighet för personalen i löneförvaltningen och personalen har sitt arbetsställe i Kumla kommun. När det gäller anställning av förvaltningschef ska anställningsförfarandet ske i samråd med de samverkande kommunerna. Kumla kommun ansvarar för att tillhandahålla nämndsekreterare. 5 § Verksamhetssystem och register De samverkande kommunerna ska ha samma personaladministrativa system och samma lönerutiner. Nämnden ansvarar för att personaladministrativa system och register som förs av löneförvaltningen ständigt ajourhålls. Värdkommunen svarar för att akterna och registren, både fysiska och digitala, hålls ordnade och strukturerade på så sätt att de akter som inte har eller ska arkiveras utan omfattande åtgärder kan återbördas till respektive samverkanskommun vid t.ex. samverkansavtalets upphörande. Akter som har eller ska arkiveras innan tidpunkten för återbördande till samverkanskommun hör till arkivmyndigheten i värdkommunen. 6 § Arkiv Värdkommunen är arkivansvarig för alla handlingar och dokument som framställs från och med 1 januari 2010 i den gemensamma nämndens verksamhet. 7 § Budget Värdkommunen förbinder sig att presentera ett förslag till budget senast den 31 maj året innan aktuellt budgetår. Innan budgeten upprättas och fastställs ska Kumla kommun samråda med de övriga samverkande kommunerna. Samverkande kommuner ska i sina respektive budgetar ta upp en post för den gemensamma nämnden. Budget för Sydnärkes lönenämnd ska upprättas och fastställas av Kumla kommun i enlighet med 9 kap. 26 § KL. 8 § Underlag för kostnadsfördelning Kumla kommun upplåter erforderliga lokaler och utrustning samt svarar för erforderliga investeringar avseende lös egendom.Page 373 of 443 2020-02-17 3(8) Kostnader och intäkter för den gemensamma nämnden fördelas utifrån antalet producerade lönespecifikationer per år för de deltagande kommunerna och kan komma att förändras över tid. Fördelningen grundas på antalet producerade lönespecifikationer två år före budgetåret. Förtroendevalda i den gemensamma nämnden får ersättning av den kommun som valt dem. Den kommun som valt ledamoten bestämmer vilken ersättning som ska utgå för uppdraget. Varje kommun förser sina ledamöter och ersättare med den utrustning som krävs för att ta del av handlingar. Kostnader för utbildningar inklusive resor och logi bekostas av den gemensamma nämnden. 9 § Kostnadsfördelning Kostnaderna för den gemensamma nämnden och den gemensamma förvaltningens verksamhet ska fördelas mellan samverkanskommunerna med belopp motsvarande de totala faktiska kostnaderna minskat med de totala faktiska intäkterna i enlighet med 8 §. Fördelningsnyckeln justeras årligen inför nästkommande års budget. Anser någon av samarbetskommunerna att fördelningsnyckeln enligt ovan är oskälig äger vederbörande kommun uppta förhandlingar med de övriga kommunerna i denna fråga (se 15 §). Träffas överenskommelse om annan fördelning av organisationens kostnader efter det att part begärt förhandlingar i frågan, anses avtalet inte uppsagt utan löper vidare med tidigare eller ny överenskommen fördelning. Kan överenskommelse inte träffas gäller vad som stadgas i 18 §. 10 § Ersättning Ersättning ska av de övriga samverkande kommunerna betalas månadsvis i förskott med en 1/12 i förskott mot faktura. Verksamhetens kostnader ska slutregleras före februari månads utgång året efter verksamhetsåret. 11 § Ekonomisk redovisning och överskott Värdkommunen förbinder sig att presentera en ekonomisk rapport med helårsprognos under våren, ett delårsbokslut med helårsprognos samt ett helårsbokslut per 31 december. Övriga tider på året lämnas ekonomisk uppföljning endast mot begäran från medlemskommunerna. Över- eller underskott regleras innevarande år och fördelas enligt vad som anges i detta avtal avseende kostnadsfördelning enligt 9 §. Över- eller underskott regleras på nästkommande faktura. Om någon samverkanskommun anser att över- eller underskottet är orimligt stort ska vad som stadgas i 15 § om utvärdering och omförhandling tillämpas. 12 § Försäkring Den kommun som innehar äganderätten till fastigheter och fasta inventarier ska hålla dem försäkrade i enlighet med vad som är standard för liknande verksamheter. Nämnden ska se till att försäkring finns för den egendom som tillhör nämnden.Page 374 of 443 2020-02-17 4(8) 13 § Utökning av verksamhetens omfattning Utökning av omfattningen (1 §) enligt detta avtal ska ske efter samråd och godkännande av lönenämnden och samverkanskommunerna. 14 § Utökning av samverkanskommuner Om utökning med samverkanskommuner aktualiseras ska samtliga befintliga samverkanskommuner sammankallas. Det är samverkanskommunerna, som efter samråd och i samförstånd, har att besluta om utökning av antalet samverkanskommuner ska göras eller inte samt villkor för en utökning. 15 § Utvärdering och omförhandling Om förutsättningarna för samverkan enligt detta avtal avsevärt minskar eller förändras på påtagligt sätt får avtalet omförhandlas. Begäran om sådan omförhandling ska vara skriftlig och skickas till övriga samverkande kommuner. Omförhandling eller ändringar i avtalet kan endast göras om samtliga samverkanskommuner är överens om det. Nya villkor träder i kraft ett (1) år efter omförhandlingen eller vid en tidigare tidpunkt om parterna är överens om detta. Om samverkanskommunerna efter omförhandling inte kan enas om ändringar eller tillägg till avtalet, gäller avtalet med oförändrade villkor till dess att avtalet upphör för samverkanskommun enligt vad som sägs i bestämmelsen om uppsägning (20 §). 16 § Tillägg och ändringar Tillägg och ändringar av detta avtal ska vara skriftliga för att vara gällande. 17 § Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt medgivande från samtliga samverkanskommuner. 18 § Tvist Tvist ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta inte är möjligt ska tvist prövas av allmän domstol, varvid tingsrätten i den domsaga inom vilken värdkommunen är belägen ska utgöra första instans. 19 § Force majeure Part är befriad från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal endast om utförande hindras eller oskäligt betungas på grund av händelser utanför partens kontroll samt att dessa händelser inte kunnat förutses. Sådan befrielsegrund kan utgöras av exempelvis naturkatastrof, krigsutbrott eller strejker bortom partens kontroll. Befrielsegrund får inte åberopas utan att parten kan visa att alla skäliga åtgärder för att undanröja eller begränsa hindrets verkan vidtagits och att part efter att hindret undanröjts försökt fullgöra sitt åtagande. 20 § Avtalstid och uppsägning Detta avtal ersätter tidigare avtal i enlighet med vad som framgår under Bakgrund och gäller från det att det godkänts av respektive samverkande kommuns kommunfullmäktige och därefter kontrasignerats nedan. Avtalet gäller till och med 2022-12-31 (sammanfaller med förtroendevaldas mandatperiod). Om samarbetsavtalet inte sägs upp av samverkanskommunPage 375 of 443 2020-02-17 5(8) senast arton (18) månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år för varje gång med arton (18) månaders uppsägning. Uppsägning av avtalet gäller endast för den samverkanskommun som säger upp avtalet. För övriga fortsätter avtalet att gälla såvida omständigheterna inte är sådana att samverkan uppenbarligen inte kan fortsätta. En uppsägning av avtalet ska vara skriftlig och ställas till samtliga samverkande kommuner. Uppsägningstiden om 18 månader ska ses mot bakgrund av att värdkommunen ska få rimlig tid för anpassning av sina personalresurser. 21 § Samverkans upphörande I det fall den gemensamma nämnden upphör fördelas tillgångar och avvecklingskostnader på samma sätt som kostnaderna för löneförvaltningens verksamhet enligt 8 §. Det åvilar den gemensamma nämnden att till respektive kommun överlämna register vid samarbetets upphörande. Om en kommun vill avsluta samverkan ska den utträdande kommunen stå för de eventuella kostnader som är förenade med att flytta uppgifter från det gemensamma verksamhetssystemet till ett eget system. 22 § Avtalets giltighet Detta avtal gäller under förutsättning att erforderliga beslut fattas i samtliga samverkande kommuner och besluten har vunnit laga kraft.Page 376 of 443 2020-02-17 6(8) 23 § Originalavtal Detta avtal har upprättats i sex likalydande exemplar, av vilka parterna tagit varsitt. För Askersunds kommun DATUM ___________________________________________ ___________________________________________ Kommunstyrelsens ordförande xx Kommundirektören xx För Hallsbergs kommun DATUM ___________________________________________ ___________________________________________ Kommunstyrelsens ordförande xx Kommundirektören xx För Laxå kommun DATUM ___________________________________________ ___________________________________________ Kommunstyrelsens ordförande xx Kommundirektören xx För Lekebergs kommun DATUM ___________________________________________ ___________________________________________ Kommunstyrelsens ordförande xx Kommundirektören xx För Ljusnarsbergs kommun DATUM ___________________________________________ ___________________________________________Page 377 of 443 2020-02-17 7(8) Kommunstyrelsens ordförande xx Kommundirektören xx För Kumla kommun DATUM ___________________________________________ ___________________________________________ Kommunstyrelsens ordförande xx Kommundirektören xxPage 378 of 443 Bilaga 1 FördelningsnyckelPage 379 of 443 Page 380 of 443 Page 381 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 129 - Revidering av reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden (20/KS/162) Ärendebeskrivning Sydnärkekommunerna har gemensamt tagit fram förslag på nya reglementen och överenskommelser för alla gemensamma nämnder. Ändringarna innebär att reglementen och överenskommelser får en likformig utformning. Ändringarna innehåller också förtydliganden och kompletteringar i förhållande till nuvarande, vilka för taxe- och avgiftsnämndens del bland annat innebär ett fortsatt stadigvarande ordförandeskap för Hallsbergs kommun men med ett roterande vice ordförandeskap för resterande samverkanskommuner samt förtydligande kring nämndens uppgifter. Förslag till reglemente och överenskommelse har behandlats av taxe- och avgiftsnämnden 30 september 2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar: att anta reglemente och godkänna överenskommelsen mellan Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Askersunds kommun, Kumla kommun, Degerfors kommun och Vingåker kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för taxe- och avgiftsnämnden, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden upphör att gälla när det nya reglementet och överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Lena Fagerlund föredrar ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att anta reglemente och godkänna överenskommelsen mellan Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Askersunds kommun, Kumla kommun, Degerfors kommun och Vingåker kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för taxe- ochPage 382 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande avgiftsnämnden, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden upphör att gälla när det nya reglementet och överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Beslutsunderlag  TS Revidering av reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden  Förslag till reglemente för taxe- och avgiftsnämnden  Förslag till överenskommelse taxe- och avgiftsnämnden  Protokollsutdrag §10 revidering av taxe- och avgiftsnämndens reglemente  Protokollsutdrag §9 revidering av överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden Paragrafen är justeradPage 383 of 443 Revidering av reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden

§ 129 20/KS/162Page 384 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 2 Dnr:20/KS/162 Revidering av reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden Ärendebeskrivning Sydnärkekommunerna har gemensamt tagit fram förslag på nya reglementen och överenskommelser för alla gemensamma nämnder. Ändringarna innebär att reglementen och överenskommelser får en likformig utformning. Ändringarna innehåller också förtydliganden och kompletteringar i förhållande till nuvarande, vilka för taxe- och avgiftsnämndens del bland annat innebär ett fortsatt stadigvarande ordförandeskap för Hallsbergs kommun men med ett roterande vice ordförandeskap för resterande samverkanskommuner samt förtydligande kring nämndens uppgifter. Förslag till reglemente och överenskommelse har behandlats av taxe- och avgiftsnämnden 30 september 2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår till kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att anta reglemente och godkänna överenskommelsen mellan Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Askersunds kommun, Kumla kommun, Degerfors kommun och Vingåker kommun med giltighet från och med den 1 januari 2021 för taxe- och avgiftsnämnden, samt att delegera till kommunstyrelsen att hädanefter fatta beslut om att godkänna sådana överenskommelser. att tidigare reglemente och överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden upphör att gälla när det nya reglementet och överenskommelsen träder i kraft. att beslutet förutsätter för sin giltighet samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Ärendet Förslagen har tagits fram av de administrativa cheferna på uppdrag av kommundirektörerna. Avdelningschefen för taxe- och avgiftshandläggarna har deltagit i handläggningen. ☐Barnkonsekvensanalys är utförd och redovisas i tjänsteskrivelsen eller i bilaga ☒Vid prövning av barnets bästa är bedömningen att ärendet som ska beslutas inte rör barn. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Evelyn Boström Kommundirektör Administrativ chefPage 385 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 2 Dnr:20/KS/162 Bilagor Reglemente för taxe- och avgiftsnämnd Överenskommelse om taxe- och avgiftsnämnd Protokollsutdrag från taxe- och avgiftsnämnden 2020-09-30, § 9 om revidering av överenskommelse Protokollsutdrag från taxe- och avgiftsnämnden 2020-09-30, § 10 om revidering av reglementePage 386 of 443 Reglemente Reglerar en nämnds ansvarsområden och uppgifter. Beslutad av Kommunfullmäktige: 2020-XX_XX Reviderad: Dokumentet gäller för: Taxe- och avgiftsnämnden Dokumentansvarig: Kommunstyrelseförvaltningen Ärendenummer: 20/KS/162 Reglemente för taxe- och avgiftsnämndenPage 387 of 443 2 Innehållsförteckning 3 1 § Allmänt Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Degerfors och Vingåker har i avtal kommit överens om att inrätta en gemensam nämnd, kallad taxe- och avgiftsnämnden. Detta reglemente är antaget av kommunfullmäktige i Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Degerfors och Vingåker kommuner och gäller från och med 1 januari 2021. Reglementet ersätter tidigare reglemente. Antaget av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun (KF 2020-XX-XX § X) Antaget av kommunfullmäktige i Laxå kommun (KF 2020-XX-XX § X) Antaget av kommunfullmäktige i Lekebergs kommun (KF 2020-XX-XX § X) Antaget av kommunfullmäktige i Askersunds kommun (KF 2020-XX-XX § X) Antaget av kommunfullmäktige i Kumla kommun (KF 2020-XX-XX § X) Antaget av kommunfullmäktige i Degerfors kommun (KF 2020-XX-XX § X) Antaget av kommunfullmäktige i Vingåkers kommun (KF 2020-XX-XX § X) Hallsbergs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Nämndens verksamhet bedrivs genom kommunstyrelseförvaltningen i Hallsbergs kommun. Utöver vad som gäller om nämnder och gemensamma nämnder enligt 6 kap. och 9 kap. 19-36 §§ kommunallagen (2017:725), KL, ska mellan kommunerna tecknad överenskommelse och detta reglemente gälla för den gemensamma nämnden. 2 § Uppgifter m.m. Taxe- och avgiftsnämnden 1. ska fullgöra reglerade uppgifter avseende avgifter för äldreomsorgen som avtalats, vilket även inkluderar inkomstförfrågan, inkomstregistrering, fastställande av avgift, omprövning av avgiftsbeslut, besvärshantering och dokumentation, 2. ska fullgöra reglerade uppgifter avseende avgifter för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som avtalats, dock gäller detta inte för personer med beslut om personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken, 3. ska tillämpa av fullmäktige fastställda taxor samt allmänna bestämmelser, reglementen och dylikt som ingår i nämndens ansvarsområde, 4. ska sköta debitering av enskilda och att det sker utan dröjsmål i enlighet med fastställda regler, 5. ska följa värdkommunens rutiner för kravverksamhet. Taxe- och avgiftsnämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter enligt angivna lagar jämte föreskrifter rörande verksamhetsområdet i andra författningar.Page 389 of 443 4 Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de mål och riktlinjer som de ingående kommunernas fullmäktige bestämt. Nämnden ska vid behov samråda med kommunerna samt med andra myndigheter. Taxe- och avgiftsnämnden får väcka ärende hos fullmäktige i respektive kommun. Nämnden ska inom sitt förvaltningsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som kan begäras av fullmäktige, kommunstyrelsen och de samverkande kommunernas övriga nämnder. Nämnden får begära yttrande och upplysningar från övriga nämnder om det behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Taxe- och avgiftsnämnden har det övergripande ansvaret för strategiska, operativa och verkställande frågor inom sitt uppdragsområde. Taxe- och avgiftsnämnden ansvarar även för att 1. verka för en rättssäker hantering och handläggning inom verksamheten, 2. fastställa och följa upp framtagen internkontrollplan, 3. verka för förenkling av regler inom nämndens ansvarsområde, 4. verka för att samråd sker med de som nyttjar nämndens tjänster, 5. inom sitt verksamhetsområde eftersträva samverkan med andra kommuner, regionen, andra offentliga organ samt föreningar och organisationer, 6. vid fullgörandet av sina uppgifter samverka med kommunstyrelsen och övriga nämnder genom att exempelvis ställa personal till förfogande för deltagande i projektgrupper och utredningar, 7. delta i arbetet med frågor om tillgänglighet, 8. bevaka och ansöka om statsbidrag inom nämndens ansvarsområde, 9. för kommunernas räkning sluta upphandlingsavtal inom nämndens ansvarsområde, 10. äga och utveckla nämndens IT-system, 11. följa samhällsutvecklingen och ta de initiativ och vidta de åtgärder som krävs inom sitt uppdragsområde 3 § Delegering från kommunfullmäktige Taxe- och avgiftsnämnden får inom sitt verksamhetsområde och utan kommunfullmäktige i de samverkande kommunernas särskilda godkännande under förutsättning att ärendet inte är av principiell betydelse eller annars av större viktPage 390 of 443 5 1. själv eller genom ombud föra nämndens talan i alla mål och ärenden som faller inom nämndens verksamhetsområde, med rätt att å samverkanskommunernas vägnar träffa överenskommelse om betalning, ingå förlikning och sluta annat ekonomiskt avtal. 2. lämna yttranden i offentliga utredningar, promemorior, lagförslag och motsvarande i de fall frågan endast berör nämndens verksamhetsområde och inte bedöms vara av strategisk betydelse för samverkanskommun av dess kommunstyrelse. 4 § Personalansvar Kommunstyrelsen i värdkommunen är anställningsmyndighet för taxe- och avgiftsnämndens personal. 5 § Krisledning och höjd beredskap Nämnden ska ingå i respektive kommuns krisorganisation utifrån respektive kommuns behov. 6 § Personuppgiftsansvar Nämnden är personuppgiftsansvarig för behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen i Hallsbergs kommun är personuppgiftsbiträde för behandlingar av personuppgifter inom personaladministrativ verksamhet, ekonomihantering och nämndadministration och behandlar personuppgifter för taxe- och avgiftsnämndens räkning i dessa avseenden. Av bilaga till detta reglemente framgår för vilka personuppgiftsbehandlingar kommunstyrelsen är personuppgiftsbiträde. 7 § Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Taxe- och avgiftsnämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige i samverkanskommunerna hur de fullgjort de uppdrag som fullmäktige lämnat till dem. Nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem fullgjorts. Rapporteringen ska även omfatta hur verksamheten utvecklats och hur den ekonomiska ställningen är. Redovisning enligt första stycket ska ske enligt riktlinjer som fastställts av fullmäktige i värdkommunen. Redovisningen lämnas till kommunstyrelsen i de samverkande kommunerna som samordnar de olika nämndernas redovisningar.Page 391 of 443 6 Nämnden ska också fullgöra den rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Fullmäktige i respektive samverkanskommun har rätt att få upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i taxe- och avgiftsnämnden är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess. Den gemensamma nämnden svarar också för att, på eget initiativ, informera kommunstyrelsen i respektive kommun om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för nämnden eller någon av dess medlemmar. 8 § Information och samråd Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Speciell vikt ska läggas på tillgängligheten för de som är berörda av avgiftsdebiteringen. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. 9 § Sammansättning Taxe- och avgiftsnämnden ska ha sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare som utses av respektive kommunfullmäktige enligt följande: Ledamöter Ersättare Hallsberg 1 1 Laxå 1 1 Lekeberg 1 1 Askersund 1 1 Kumla 1 1 Degerfors 1 1 Vingåker 1 1 Nämnden ska ha en ordförande och en vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige i Hallsbergs kommun för hela mandatperioden. Värdkommunen föreslår ordförande. Posten som vice ordförande ska rotera mellan kommunerna i följande ordning: Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla, Degerfors, Vingåker, om inte kommunerna kommer överens om annat. Mandatperioden ska vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det år allmänna val till fullmäktige hållits i hela landet.Page 392 of 443 7 10 § Tidpunkt för sammanträden Taxe- och avgiftsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Hallsbergs kommun om inte nämnden själv bestämmer annat. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om det inte finns hinder, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om det inte finns hinder ska samråd ske med vice ordförande. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att ledamöter och ersättare snarast underrättas om beslutet. 11 § Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar innan sammanträdesdagen. I de fall ordföranden beslutar att ytterligare ärenden ska behandlas efter att kallelsen fastställts ska ledamöter och ersättare meddelas detta snarast. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 12 § Offentliga sammanträden Taxe- och avgiftsnämnden får besluta att nämndens sammanträde ska vara offentligt med de undantag som anges i kommunallagen.Page 393 of 443 8 13 § Sammanträde på distans Taxe- och avgiftsnämnden får om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast sju dagar i förväg anmäla detta till nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Taxe- och avgiftsnämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans. 14 § Närvarorätt Taxe- och avgiftsnämnden får medge förtroendevald, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, att närvara vid sammanträden för att lämna upplysningar. Närvarorätten enligt första stycket gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Nämnden får utöver detta bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 15 § Presidium Taxe- och avgiftsnämndens presidium ska bestå av ordföranden och vice ordföranden. Vice ordföranden ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 16 § Ordföranden Det åligger ordföranden att:  leda taxe- och avgiftsnämndens arbete och sammanträden,  kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente,  kalla ersättare,  inför sammanträden se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är utredda,  se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden.Page 394 of 443 9 17 § Ersättare för ordföranden och vice ordföranden Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller del av sammanträde får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet på grund av sjukdom eller annan anledning inte kan fullgöra sitt uppdrag under längre tid. Ersättaren fullgör samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. 18 § Förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till taxe- och avgiftsnämndens sekreterare eller någon annan anställd vid administrativa avdelningen i Hallsbergs kommun. Avdelningen ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra. 19 § Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. I första hand ska ersättare kallas in från den kommun vars ledamot är förhindrad att delta och i andra hand från den kommun som står närmast efter i den ordning på kommunerna som anges i 9 § och därefter från övriga kommuner enligt samma turordning. En ledamot som kommer under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 20 § Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärenden får tjänstgöra igen sedan ärendet behandlats. 21 § Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställt för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering.Page 395 of 443 10 22 § Justering av protokollet Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Taxe- och avgiftsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Nämndens protokoll ska anslås på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavlor. 23 § Delgivning Delgivning med taxe- och avgiftsnämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen, eller annan anställd som nämnden beslutar. 24 § Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 25 § Diarium och arkiv Taxe- och avgiftsnämnden är arkivansvarig inom sitt verksamhetsområde.Page 396 of 443 11 Bilaga – Personuppgiftsbiträde Kommunstyrelsen Personaladministration Ändamål Personaladministrativa ändamål, såsom rekryteringsprocess, anställning och upphörande av anställning, systematiskt arbetsmiljöarbete, löneöversyn, rehabilitering samt kompetensutveckling. Kategorier av registrerade Anställda Kategorier av personuppgifter I huvudsak namn, adress, telefonnummer, e- postadress, personnummer, anställningsuppgifter, löneuppgifter, befattning, eventuell facktillhörighet, anhöriguppgifter, omdömen, Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Behörighetsstyrning i de system som används, låsta arkiv med fysiska personakter Gallring Personuppgifter och handlingar gallras och bevaras i enlighet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan. Ekonomihantering Ändamål Föra kund- och leverantörsregister, administrera användare i ekonomisystemet, attestförteckning och delegationsbeslut. Fakturering och ta emot fakturor. Analysera och budgetera personalkostnader. Utbetalning till privat kontonummer m.m. Kategorier av registrerade Anställda, förtroendevalda, brukare Kategorier av personuppgifter Personuppgifter som förekommer är namn, förvaltning, användar-id, kostnadsställe, personnummer, adress, anställningsgrad, sjukfrånvaro, semesterlön, fakturanummer, kundnummer, Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Behörighetsstyrning. I vissa fall förvaras handlingar i pärm i låst förvaring.Page 397 of 443 12 Gallring Personuppgifter och handlingar gallras och bevaras i enlighet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan. Nämndshantering Ändamål Att genomföra nämndsammanträden Kategorier av registrerade Anställda, förtroendevalda Kategorier av personuppgifter Anställda: namn, e-postadress, telefonnummer, befattning Förtroendevalda: namn, e-postadress, telefonnummer, partitillhörighet Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder Behörighetsstyrning, protokoll med handlingar i låst förvaring. Gallring Personuppgifter och handlingar gallras och bevaras i enlighet med kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan.Page 398 of 443 Kontakt E-post: kommun@hallsberg.se Telefon: 0582-68 50 00 Överenskommelse om gemensam taxe- och avgiftsnämnd Avtal som reglerar nämndens uppgifter och samarbetet mellan samverkanskommunernaPage 399 of 443 Datum 2020-XX-XX Sida 2(8) Innehållsförteckning Datum 2020-XX-XX Sida 3(8) Bakgrund Askersunds kommun (org.nr. 212000-1983), Degerfors kommun (org.nr. 212000-1934), Hallsbergs kommun, (org.nr. 212000-1926), Kumla kommun (org.nr. 212000-2981), Laxå kommun, (org.nr. 212000-1918), Lekebergs kommun, (org.nr. 212000-2981), och Vingåkers kommun (org.nr. 212000- 0308) ingår sedan tidigare en överenskommelse om gemensam taxe- och avgiftsnämnd. Detta avtal reglerar den gemensamma nämndens uppgifter och ersätter tidigare avtal. Hallsbergs kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden. 1 § Uppgifter Taxe- och avgiftsnämnden ska - Hantera reglerade uppgifter avseende avgifter för äldreomsorgen och för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), vilket även inkluderar inkomstförfrågan, inkomstregistrering, fastställande av avgift, omprövning av avgiftsbeslut, besvärshantering och dokumentation - Hantera intäkter för måltider och hyror. För LSS hanteras även intäkter för resor. - Ska följa värdkommunens rutiner för kravverksamhet. Uppgifterna gäller inte för personer med beslut om personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken. Utöver vad som följer av lag eller annan författning ska den gemensamma nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med nämndens reglemente, denna överenskommelse och de mål och riktlinjer för verksamheten som kommunfullmäktige i värdkommunen har bestämt. Taxe- och avgiftsnämnden ansvarar för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planerar och administrerar nämndens verksamhet. 2 § Nämndens sammansättning Vad gäller nämndens formalia och arbetsformer anges detta i reglemente för den gemensamma nämnden. 3 § Revision Enligt 9 kap. 34 § kommunallagen ska nämnden granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas av kommunfullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Revisorerna i respektive kommun kan bestämma att revisionen kan ingå i en samlad revision hos de samverkande kommunerna men kan också ske särskilt. 4 § Personal och bemanning Hallsbergs kommun är anställningsmyndighet för personalen i taxe- och avgiftsnämnden. Värdkommunen ansvarar för att tillhandahålla en nämndsekreterare.Page 401 of 443 Datum 2020-XX-XX Sida 4(8) 5 § Expeditionstider Verksamheten ska vara bemannad varje vardag. Under telefontid ska handläggare alltid vara tillgänglig. 6 § Akter Akter förvaras av värdkommunen i för ändamålet lämplig aktskåp. Värdkommunen ska bevara handlingarna i enlighet med nämndens dokumenthanteringsplan. Datasystem och register som förs av taxe- och avgiftsnämnden ska ständigt ajourhållas. Värdkommunen svarar för att akterna och registren, både fysiska och digitala, hålls ordnade och strukturerade på så sätt att de akter som inte har eller ska arkiveras utan omfattande åtgärder kan återbördas till respektive samverkanskommun vid t.ex. samverkansavtalets upphörande. Akter som har eller ska arkiveras innan tidpunkten för återbördande till samverkanskommun hör till arkivmyndigheten i värdkommunen. 7 § Arkiv Värdkommunen är arkivansvarig för alla handlingar och dokument som framställs i den gemensamma nämndens verksamhet. 8 § Budget Värdkommunen förbinder sig att presentera ett förslag till budget senast den 31 maj året innan aktuellt budgetår. Innan budgeten upprättas och fastställs ska Hallsbergs kommun samråda med de övriga samverkande kommunerna. Samverkande kommuner ska i sina respektive budgetar ta upp en post för den gemensamma nämnden. Budget för taxe- och avgiftsnämnden upprättas och fastställs av Hallsbergs kommun i enlighet med 9 kap. 26 § KL. 9 § Underlag för kostnadsfördelning Hallsbergs kommun upplåter erforderliga lokaler och utrustning samt svarar för erforderliga investeringar avseende lös egendom. Hyra debiteras från kommun som upplåter rum till samarbetet. Debiteringen sker för städning och hyra av de kontorsrum som används av verksamheten som bedrivs inom samverkansavtalet, däremot debiteras inga kringytor. Hyran ska vara en självkostnadshyra, inga påslag för vinst. Overheadkostnader debiteras enligt följande: • Ekonomihantering • Personal- och lönehanteringstjänster • Nämndkansli • Kontaktcenter och posthanteringPage 402 of 443 Datum 2020-XX-XX Sida 5(8) Förtroendevalda i den gemensamma nämnden får ersättning av den kommun som valt dem. Den kommun som valt ledamoten bestämmer vilken ersättning som ska utgå för uppdraget. Varje kommun förser sina ledamöter och ersättare med den utrustning som krävs för att ta del av handlingar. Kostnader för utbildningar inklusive resor och logi bekostas av den gemensamma nämnden. 10 § Kostnadsfördelning Kostnaderna för den gemensamma nämnden ska fördelas mellan samverkanskommunerna baserat på en fördelningsnyckel som bygger på antal brukare efter avstämning 1 april föregående år. Fördelningsnyckeln justeras årligen inför nästkommande års budget. Anser någon av samverkanskommunerna att fördelningsnyckeln enligt ovan är oskälig äger vederbörande kommun uppta förhandlingar med de övriga kommunerna i denna fråga (se 16 §). Träffas överenskommelse om annan fördelning av organisationens kostnader efter det att part begärt förhandlingar i frågan, anses avtalet inte uppsagt utan löper vidare med tidigare eller ny överenskommen fördelning. Kan överenskommelse inte träffas gäller vad som stadgas i 19 §. 11 § Ersättning Ersättning för nämndens kostnader sker genom avräkning från de samverkande kommunernas intäkter månadsvis i efterskott. Verksamhetens kostnader ska slutregleras före februari månads utgång året efter verksamhetsåret. 12 § Ekonomisk redovisning och överskott Värdkommunen förbinder sig att presentera en ekonomisk rapport med helårsprognos under våren, ett delårsbokslut med helårsprognos, samt ett helårsbokslut per 31 december. Övriga tider på året lämnas ekonomisk uppföljning endast mot begäran från medlemskommunerna. Över- eller underskott regleras innevarande år och fördelas enligt vad som anges i detta avtal avseende kostnadsfördelning enligt 10 §. Över- eller underskott regleras vid första avräkning kommande år. Om någon samverkanskommun anser att över- eller underskottet är orimligt stort ska vad som stadgas i 16 § om utvärdering och omförhandling tillämpas. 13 § Försäkring Den kommun som innehar äganderätten till fastigheter och fasta inventarier ska hålla dem försäkrade i enlighet med vad som är standard för liknande verksamheter. Nämnden ska se till att försäkring finns för den egendom som tillhör nämnden. 14 § Utökning av verksamhetens omfattning Utökning av omfattning (1 §) enligt detta avtal ska ske efter samråd och godkännande av taxe- och avgiftsnämnden och samverkanskommunerna.Page 403 of 443 Datum 2020-XX-XX Sida 6(8) 15 § Utökning av samverkanskommuner Om utökning med samverkanskommuner aktualiseras ska samtliga befintliga samverkanskommuner sammankallas. Det är samverkanskommunerna, som efter samråd och i samförstånd, har att besluta om utökning av antalet samverkanskommuner ska göras eller inte samt villkor för en utökning. 16 § Utvärdering och omförhandling Om förutsättningarna för samverkan enligt detta avtal avsevärt minskar eller förändras på påtagligt sätt får avtalet omförhandlas. Begäran om sådan omförhandling ska vara skriftlig och skickas till övriga samverkande kommuner. Omförhandlingar eller ändringar i avtalet kan endast göras om samtliga samverkanskommuner är överens om det. Nya villkor träder i kraft ett (1) år efter omförhandlingen eller vid en tidigare tidpunkt om parterna är överens om detta. Om samverkanskommunerna efter omförhandling inte kan enas om ändringar eller tillägg till avtalet, gäller avtalet med oförändrade villkor till dess att avtalet upphör för samverkanskommun enligt vad som sägs i bestämmelserna om uppsägning (21 §). 17 § Tillägg och ändringar Tillägg och ändringar av detta avtal ska vara skriftliga för att vara gällande. 18 § Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt medgivande från samtliga samverkanskommuner. 19 § Tvist Tvist ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta inte är möjligt ska tvist prövas av allmän domstol, varvid tingsrätten i den domsaga inom vilket värdkommunen är belägen ska utgöra första instans. 20 § Force majeure Part är befriad från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal endast om utförandet hindras eller oskäligt betungas på grund av händelser utanför partens kontroll samt att dessa händelser inte kunnat förutses. Sådan befrielsegrund kan utgöras av exempel naturkatastrofer, krigsutbrott eller strejker bortom partens kontroll. Befrielsegrunden får inte åberopas utan att parten kan visa att skäliga åtgärder för att undanröja eller begränsa hindrets verkan vidtagits och att part efter att hindret undanröjts försökt fullgöra sitt åtagande.Page 404 of 443 Datum 2020-XX-XX Sida 7(8) 21 § Avtalstid och uppsägning Detta avtal ersätter tidigare avtal i enlighet med vad som framgår under Bakgrund och gäller från det att det godkänts av respektive samverkande kommuns kommunfullmäktige och därefter kontrasignerats nedan. Avtalet gäller från och med 1 januari 2021 till och med 2022-12-31 (sammanfaller med förtroendevaldas mandatperiod). Om samarbetsavtalet inte sägs upp av samverkanskommun senast arton (18) månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år för varje gång med arton (18) månaders uppsägning. Uppsägning av avtalet gäller endast för den samverkanskommun som säger upp avtalet. För övriga fortsätter avtalet att gälla såvida omständigheterna inte är sådana att samverkan uppenbarligen inte kan fortsätta. En uppsägning av avtalet ska vara skriftlig och ställas till samtliga samverkande kommuner. Uppsägningstiden om 18 månader ska ses mot bakgrund av att värdkommunen ska få rimlig tid för anpassning av sina personalresurser. 22 § Samverkans upphörande I det fall den gemensamma nämnden upphör fördelas tillgångar och avvecklingskostnader på samma sätt som kostnaderna för nämndens verksamhet enligt 10 §. Om en kommun vill avsluta samverkan ska den utträdande kommunen stå för de eventuella kostnader som är förenade med att flytta uppgifter från det gemensamma verksamhetssystemet till ett eget system. 23 § Avtalets giltighet Detta avtal gäller under förutsättning att erforderligt beslut fattas i samtliga samverkande kommuner och besluten har vunnit laga kraft. 24 § Originalavtal Detta avtal har upprättats i sju likalydande exemplar, av vilka parterna tagit varsitt.Page 405 of 443 Datum 2020-XX-XX Sida 8(8) Undertecknande av avtal För Askersunds kommun Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör För Degerfors kommun Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör För Hallsbergs kommun Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör För Kumla kommun Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör För Laxå kommun Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör För Lekebergs kommun Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör För Vingåkers kommun Kommunstyrelsens ordförande KommundirektörPage 406 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Taxe- och avgiftsnämnden Tid Plats 09:00-11:00 Avern, Kommunhuset Hallsberg Övriga Maria Fransson (Sekreterare) Marie Hellgren (Ekonomichef) Anna Huss (Ekonom) Protokollet innehåller paragraferna §10 Ordförande _________________________________________________________________ Magnus Andersson (S) Justerare _________________________________________________________________ Annica Sjöqvist (S) Sekreterare _________________________________________________________________ Maria Fransson Ej tjänstgörande ersättareBeslutande ledamöter Magnus Andersson (S) (ordförande) Robert Skoglund (S) Anna-May Björk (KD) Annica Sjöqvist (S) Nils-Olof Tivemyr (C) Johanna Svärd (S)Page 1 of 4Page 407 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Justerare signatur Utdragsbestyrkande TAXE- OCH AVGIFTSTNÄMNDEN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Taxe- och avgiftsnämnden Sammanträdesdatum 2020-09-30 Protokollet innehåller paragraferna §§ Datum för överklagan till och med Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, administrativa avdelningen Underskrift/anslaget av ________________________Page 2 of 4Page 408 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Taxe- och avgiftsnämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande Ärendelista

§ 10 Förslag på revidering av taxe- och avgiftsnämndens reglementePage 3 of 4Page 409 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Taxe- och avgiftsnämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 10 - Förslag på revidering av taxe- och avgiftsnämndens reglemente (20/TAN/41) Ärendebeskrivning Förslag på revidering av taxe- och avgiftsnämndens reglemente har tagits fram. I alla gemensamma nämnderna i sydnärkekommunerna däri inkluderat taxe- och avgiftsnämnden, har kommunerna tagit fram reglementen och avtal som nu har en enhetlig utformning. I och med revideringen tillåter nu reglementet nu att nämnden kan fatta beslut om att ha deltagare på distans. Gällande vice ordförandeskapet är det nu föreslaget att detta ska vara rullande mellan de olika medlemskommunerna. Förslag till beslut Taxe- och avgiftsnämnden föreslås godkänna förslaget om nytt reglemente samt att lämna ärendet vidare för beslut i respektive medlemskommuns fullmäktige. Beslut Taxe- och avgiftsnämnden beslutar att godkänna förslaget om nytt reglemente samt att lämna ärendet vidare för beslut i respektive medlemskommuns fullmäktige. Beslutsunderlag  TS Förslag på revidering av taxe- och avgiftsnämndens reglemente  Reglemente för taxe- och avgiftsnämnden Paragrafen är justeradPage 4 of 4Page 410 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Taxe- och avgiftsnämnden Tid Plats 09:00-11:00 Avern, Kommunhuset Hallsberg Övriga Maria Fransson (Sekreterare) Marie Hellgren (Ekonomichef) Anna Huss (Ekonom) Protokollet innehåller paragraferna §9 Ordförande _________________________________________________________________ Magnus Andersson (S) Justerare _________________________________________________________________ Annica Sjöqvist (S) Sekreterare _________________________________________________________________ Maria Fransson Ej tjänstgörande ersättareBeslutande ledamöter Magnus Andersson (S) (ordförande) Robert Skoglund (S) Anna-May Björk (KD) Annica Sjöqvist (S) Nils-Olof Tivemyr (C) Johanna Svärd (S)Page 1 of 4Page 411 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Justerare signatur Utdragsbestyrkande TAXE- OCH AVGIFTSTNÄMNDEN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Taxe- och avgiftsnämnden Sammanträdesdatum 2020-09-30 Protokollet innehåller paragraferna §§ Datum för överklagan till och med Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, administrativa avdelningen Underskrift/anslaget av ________________________Page 2 of 4Page 412 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Taxe- och avgiftsnämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande Ärendelista

§ 9 Förslag på överenskommelse för taxe- och avgiftsnämndenPage 3 of 4Page 413 of 443 Taxe- och avgiftsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-09-30 Taxe- och avgiftsnämnden Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 9 - Förslag på överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden (20/TAN/42) Ärendebeskrivning Ett förslag om revidering av överenskommelse för taxe- och avgiftsnämnden har tagits fram. Överenskommelsen följer en framtagen mall för gemensamma nämnder. De ändringar som utförts innehåller förtydligande och kompletteringar framför allt för de ekonomiska principer som gäller för nämnden. Samt har förtydligande skett kring nämnden uppgifter, hantering av kravverksamhet samt en att tiden för uppsägning av avtalet har utökats från 12 månader till 18 månader. Förslag till beslut Taxe-och avgiftsnämnden föreslås godkänna överenskommelse samt att lämna ärendet vidare för beslut i respektive medlemskommuns fullmäktige. Beslut Taxe-och avgiftsnämnden beslutar att godkänna överenskommelse samt att lämna ärendet vidare för beslut i respektive medlemskommuns fullmäktige. Beslutsunderlag  TS Förslag på överenskommelse för TAN  Överenskommelse Taxe- och avgiftsnämnden Paragrafen är justeradPage 4 of 4Page 414 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 130 - Svar på motion gällande klimatomställningsplan (19/KS/114) Ärendebeskrivning Motionären har inkommit med yrkande avseende framtagande av en klimatomställningsplan för att öka fokus på kommunens klimatarbete. Planen föreslås innehålla bl.a. en koldioxidbudget, energieffektivisering och hållbar matproduktion. Syftet med planen är att kommunen ska göra sin del för att målet om högst 1,5 grader global uppvärmning ska nås. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Beslutsunderlag  Svar på motion gällande klimatomställningsplan  Motion Klimatomställningsplan  Bilaga till motion, klimatomställningsplan Paragrafen är justeradPage 415 of 443 Svar på motion gällande klimatomställningsplan

§ 130 19/KS/114Page 416 of 443 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:19/KS/114 Svar på motion gällande klimatomställningsplan Ärendebeskrivning Motionären har inkommit med yrkande avseende framtagande av en klimatomställningsplan för att öka fokus på kommunens klimatarbete. Planen föreslås innehålla bl.a. en koldioxidbudget, energieffektivisering och hållbar matproduktion. Syftet med planen är att kommunen ska göra sin del för att målet om att högst 1,5 grader C global uppvärmning ska nås. Förslag till beslut Motionen föreslås avslås. Ärendet De förslag som klimatomställningsplanen föreslås innehålla handlar i stort om energieffektivisering, minskad konsumtion samt utbyte till förnybara energikällor. En koldioxidbudget föreslås också ingå, vars syfte är att visa hur kommunen ska nå nollutsläpp av koldioxid till 2030. Det finns kommuner som arbetar med koldioxidbudgetar. I ett antal av dessa budgetar framkommer att kommunernas beräknade minskningstakt är mycket högre än de nationella målen. Det framhålls även att vissa utsläpp inte är inom kommunens direkta styrning, utan beror på andra verksamheter. De klimat- och energipunkter som tas upp i motionen kan kopplas till de mål som är satta i Agenda 2030. Hallsbergs kommun har ett antal mål som överensstämmer med Agenda 2030. Stöd i det kommunala arbetet för att uppnå hållbarhetmålen finns att hitta i olika dokument, varav många behandlar de ämnen som nämns i motionen. Exempel på dokument är Miljömål för Örebro Län 2015- 2020 och dithörande åtgärdsprogram, som Regionen i samarbete med bl.a. länets kommuner tagit fram. Länsstyrelsen i Örebro län har också tagit fram Örebro läns Energi- och klimatprogram (EKP). Programmet är just nu under uppdatering. I det nuvarande finns flera åtgärdsförslag som kommunens verksamheter kan inspireras av. I nuläget ser kommunen över hur Agenda 2030 bör implementeras. Ett sådant verktyg kan exempelvis vara ett Miljöprogram eller ett Energi- och klimatprogram. Programmet ska då uttrycka kommunens önskade utveckling, exempelvis inom klimatomställningsarbetet. Motionären framhåller vikten av det miljöstrategiska arbetet med relevanta uppföljningsmetoder. Energieffektivisering, minskad konsumtion samt förnybara energikällor är områden som är relevanta gällande Agenda 2030. Hänsyn kommer därför tas till de föreslagna åtgärderna i fortsättningen med kommunens miljöstrategiska arbete. Därför föreslås motionen avslås. Vid beredning av ärendet har Tove Dahlström (miljöstrateg/projektledare) samt Marianne Christiansen (samhällsbyggnadschef) deltagit. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Marianne Christiansen Förvaltningschef SamhällsbyggnadschefPage 417 of 443 Page 418 of 443 Page 419 of 443 FN:s klimatkonvention säger: Bilaga 1 »Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.« I det globala klimatavtalet i Paris 2015 har vi lovat: Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas ”väl under 2 grader C” och vi ska ”vidta åtgärder” för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader. I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning. I FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport (oktober 2018), Global Warming of 1.5°C1, varnas för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. IPCC:s rapport pekar mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid – att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån. FN-rapporten tar upp hur extrema väderhändelser som torka, tropiska stormar och översvämningar riskerar att bli betydligt allvarligare i det högre scenariot. Vid två graders uppvärmning riskerar 2,4 miljarder människor att utsättas för värmeböljor varje år och nästan lika många att lida av vattenbrist. Två miljarder människor kommer att beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag. Världens fiskfångster förväntas bli hälften så stora vid två graders uppvärmning i jämförelse med 1,5 grad. En konsekvens bland annat av att världens korallrev nästan helt dör ut vid två grader. Miljöprofessor Johan Rockström menar att rapporten visar att den gamla tvågradersgränsen inte längre gäller: – Fram tills för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig temperaturnivå. Nu förstår vi att det inte alls räcker, att två grader är alldeles för farligt. Det är en planetär gräns som världen ska ta på yttersta allvar. Om vi väl når två grader visar den senaste forskningen att det riskerar att obönhörligen knuffa oss upp till nivåer långt över två grader, för att naturen då kan tippa över och blir självuppvärmande.2 Det handlar om förstärkningsmekanismer genom exempelvis smältande permafrost, utsläpp av metan från havsbotten, regnskogsdöd i Amazonas och förlusten av havsis på sommaren i Arktis. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle enligt rapporten kräva förändringar som saknar motstycke. Begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 grader kräver "snabba och långtgående" förändringar inom energi, industri, byggnader, transporter och städer. Runt 6000 vetenskapliga studier har bidragit med kunskapsläget. Det är nu upp till politiker i världens länder att omsätta rapportens slutsatser i en genomgripande 1 http://ipcc.ch/report/sr15/ 2 https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/1k9m9K/rockstrom-om-nya-klimatrapporten-vi-har-mindre-an-10- ar-kvarPage 420 of 443 samhällsomställning. FN:s klimatpanels nya rapport bör utgöra grunden för den kommunala omvärldsanalysen och politiken. År 2017 ökade de globala utsläppen av koldioxid för första gången efter tre år av oförändrade utsläpp. Men miljöprofessor Johan Rockström menar ändå att omställningen är möjlig: – Det som krävs är att man sätter vetenskapligt baserade gränser, det vill säga slutdatum för fossil energi. Sverige måste lägga sig på nollutsläpp 2030, det vill säga om 12 år. Sedan måste styrmedel kopplas till de skarpa målen. Ta bort alla subsidier, lägg till en kolskatt och sätt gränser – då finns det en väg att klara det här. FN-organet UNHCR analys visar att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar, om vi inte lyckas hejda uppvärmningen. Inför klimatmötet i Paris 2015 rapporterade världens länder in sina åtaganden till FN:s klimatpanel och de motsvarar tillsammans en uppvärmning på 2,7 - 3,5 grader, alltså en nivå som skulle få förödande konsekvenser för vår jord. Alla aktörer - privatpersoner, organisationer, företag, myndigheter, regioner, kommuner - måste nu anstränga sig till sitt yttersta om vi ska lyckas vända utvecklingen. Även vår kommun. Vi behöver påbörja en reducering av koldioxidutsläppen med ett minimum av årliga utsläppsminskningar på 10 % i absoluta termer3. Det visar en svensk forskningsgrupp bestående av Uppsala Universitet, CEMUS, CSD Uppsala och SLU. Vi vill att vår kommun tar fram en klimatomställnings- och folkbildningsplan med målet att kommunen ska ha uppnått nollutsläpp till år 2030. 3En svensk forskningsgrupp (Uppsala Universitet, CEMUS, CSD Uppsala och SLU) har tagit fram beräkningar som visar att en svensk kommun behöver minska sina utsläpp med 10-15 procent per år för att göra sin beskärda del av de globala klimatåtgärderna. http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2017/08/Koldioxidbudget-och-va%CC%88gar-till-en-fossilfri-framtid-fo %CC%88r-Ja%CC%88rfa%CC%88lla-kommun-20171017.pdfPage 421 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 131 - Svar på motion om registerkontroll av personer inom äldreomsorgen m.m. (19/KS/207) Ärendebeskrivning Ulrika Björklund, Moderaterna, har lämnat in en motion gällande krav på registerkontroll vid anställning av personal som arbetar med utsatta grupper. Motionen väcktes i fullmäktige 2019-11-25. Motionärens yrkande är att: Hallsbergs kommun omgående ska införa samma rutin med utdrag ur belastningsregistret som idag tillämpas enligt lag vid anställning av personal som ska arbeta med eller i anslutning till barn, till att inom kommunen också krävas vid anställning av personal som arbetar med eller i anslutning till andra utsatta personer, oavsett o mdet är barn, äldre, funktionshindrade eller personer som på annat sätt befinner sig i beroendeställning. Kommunstyrelseförvaltningen har berett motionen. Yttrande har begärts in från social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att kommunfullmäktige avslår motionen mot bakgrunden att Hallsbergs kommun som arbetsgivare inte finner något lagstöd för att begära registerkontroll enligt motionärens yrkande. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen mot bakgrunden att Hallsbergs kommun som arbetsgivare inte finner något lagstöd för att begära registerkontroll enligt motionärens yrkande. Beslutsunderlag  Svar på motion gällande registerkontroll av all personal som arbetar med eller i anslutning till utsatta personer  Motion om registerkontroll av personer som arbetar inom äldreomsorgen Paragrafen är justeradPage 422 of 443 Svar på motion om registerkontroll av personer inom äldreomsorgen m.m.

§ 131 19/KS/207Page 423 of 443 Motionssvar Sida 1 av 2 Datum: 2020-09-10 Dnr:19/KS/207 Version 1.0 Svar på motion gällande gällande registerkontroll av all personal som arbetar med eller i anslutning till utsatta personer Ärendebeskrivning Ulrika Björklund, Moderaterna, har lämnat in en motion gällande krav på registerkontroll vid anställning av personal som arbetar med utsatta grupper. Motionen väcktes i fullmäktige den 2019- 11-25. Motionärens yrkande är att: Hallsbergs kommun omgående ska införa samma rutin med utdrag ur belastningsregistret som idag tillämpas enligt lag vid anställning av personal som ska arbeta med eller i anslutning till barn, till att inom kommunen också krävas vid anställning av personal som arbetar med eller i anslutning till andra utsatta personer, oavsett om det är barn, äldre, funktionshindrade eller personer som på annat sätt befinner sig i beroendeställning. Kommunstyrelseförvaltningen har berett motionen. Yttrande har begärts in från social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förslag till beslut Motionen avslås mot bakgrunden att Hallsbergs kommun som arbetsgivare inte finner något lagstöd för att begära registerkontroll enligt motionärens yrkande. Utredning Kommunstyrelseförvaltningen har utrett arbetsgivarens rätt att kräva registerutdrag vid anställning enligt motionärens yrkande. Statens offentliga utredningar har på uppdrag av Regeringen utrett frågan om registerkontroll av personal inom vård och omsorg i SOU 2019:19. Inom vård och omsorg utförs insatser åt skyddslösa och utsatta grupper, till exempel äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Det saknas i dagsläget författningsstöd för registerkontroll av den personal som utför vården eller omsorgen. Behovet av skydd är som allra störst när vården eller omsorgen utförs i den enskildes hem, eftersom det då saknas nämnvärd insyn och kontroll. Arbetet med SOU 2019:19 har mynnat ut i ett antal lagförslag bland annat ett gällande registerkontroll av personal som utför vissa insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Inom den lagstiftning (med undantag för skollagen, lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, lagen om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn samt lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder) som styr inom de områden där motionären vill att ett registerutdrag ska ske, finns idag inget lagstöd för obligatoriska registerutdrag vid anställning enligt motionärens yrkande. Det finns också en problematik med att ändamålsbestämmelsen för belastningsregistret inte medger att myndigheter ska hämta in uppgifter från belastningsregistret enligt vad motionären yrkar. Syftet med belastningsregistret är att framförallt brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter ska få ta del av uppgifter som behövs inom verksamheten och att tillgodose behovet hos vissa myndigheter och privata företag att göra lämplighetsprövningar, tillståndsprövningar m.m.1 Det finns 1 Belastningsregisterkontroll i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd (SOU 2019:19), Statens offentliga utredningar, s.94fPage 424 of 443 Motionssvar Sida 2 av 2 Datum: 2020-09-10 Dnr:19/KS/207 Version 1.0 även en möjlighet för privatpersoner att begära ut uppgifter om sig själv ur belastningsregistret. Syftet med denna rätt är inte att arbetsgivare som saknar lagligt stöd2 ska kunna ta del av uppgifter ur belastningsregistret vid exempelvis rekryteringar. Vid införandet av möjligheten att begära ut uppgifter ur belastningsregistret ställdes den personliga integriteten emot intresset att kunna ta del av uppgifterna för olika aktörer. Det är mot den bakgrunden endast vissa arbetsgivare omfattas av lagstiftningen som ger dem tillstånd att inom vissa arbetsområden göra registerkontroller vid rekrytering. I SOU 2014:48 lades ett lagförslag fram gällande att förbjuda arbetsgivare som saknar lagligt stöd att begära registerutdrag från arbetssökande. Vid överträdelse av förbudet föreslås allmänt skadestånd utgå. Kommunen följer regeringens arbete med lagförslagen och kommer fortsatt bevaka området gällande registerkontroll vid anställning. Kommunstyrelseförvaltningen Lena Fagerlund Maria Fransson Förvaltningschef Handläggare Bilagor Motion gällande registerkontroll av personer som arbetar inom äldreomsorgen 2 Genom skollagen, lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, lagen om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn samt lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder.Page 425 of 443 Motion till Kommunfullmäktige 25 november 2019 Enligt andra kapitlet, 31 @ skollagen och lag (2013z852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, krävs det obligatoriskt utdrag ur belastningsregistret (utdraget fär inte vara äldre än ett är) för att kunna vara verksam inom förskola, Förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller annan pedagogisk verksamhet. FÖr att a.rbetsgivaren ska fä anställa, anlita, eller ta emot nägon (1; ex praktikant eller student) i dessa verksamheter mäste personen i fräga visa upp ett registerutdrag. Detta gäller alla personer som ska ha direkt och regelbunden kontakt med ham, alltsä även vaktmästare, kökspersonal, administrativ personal m fl. För gymnasieskola och gymnasiesärskola finns frivillig registerkontroll. Denna lag har tillkommit för att garantera barn och ungas trygghet i den män det är möjligt. Detta är bra. Men det behöver finnas motsvarande skydd även för övriga utsatta grupper i värt samhälle. Inom äldreomsorgen till exempel finns inga lagstadgade krav om registerkontroll. Trots att det kan gälla värd av dementa eller pä annat sätt utlämnade personer som ofta är minst lika utsatta som ett ham. Detsarnma gäller till exempel även personer som finns inom LSS (lagen om särskilt stöd), och personer som fär hjälp av samhället pä grund av psykisk sjukdom till exempel genom socialpsykiatrin. J ag anser att samtliga personer som är i beroendeställning till nägon annan utomstäende person ska försäkras mt de som anställts att hjälpa har lämnat in utdrag ur belastningsregistret för att säkra den utsatta i 351 stor 1116j1ighet det gär. Lagen borde utökas frän att enbart omfatta ham, till att omfatta alla som är utsatta och iberoendeställning, men i Väntan pä en eventuell lagändring som vi inte vet när eller ens om den kommer ske, föreslär jag att: Hallsbergs kommun omgäende info'r samma rutiner med utdrag ur belastningsregister som idag tillämpas enligt lag Vid anställning av personal som ska arbeta med eller i anslutning till ham, till att inom kommunen ocksä krävas vid anställning av personal som arbetar med eller i anslutning till andra utsatta personen oavsett om det är ham, äldre, fimktionshindrade eller personer som pä annat sätt befinner sig i bereendeställning. # „ :“7 ‚-‘-‚*"‚. " ‚w“"37 ‚/"fl ”’ „ ”€;/"’ "7 _. - ' /JM Ulrika Björklund, ModeraternaPage 426 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 132 - Kommundirektörens rapport oktober 2020 (20/KS/1) Ärendebeskrivning Kommundirektörens rapport presenteras muntligt på sammanträdet och rapporten bifogas sedan protokollet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag  Kommundirektörens rapport oktober 2020 Paragrafen är justeradPage 427 of 443 Kommundirektörens rapport oktober 2020

§ 132 20/KS/1Page 428 of 443 Kommundirektörens rapport till Kommunstyrelsen, oktober 2020 Covid -19 Antalet positiva fall av covid-19 har under den senaste tiden ökat i landet varav Örebro län haft en snabb ökning. En viss del av ökningen går att förklara med utökad smittspårning och provtagning i anslutning till smittspårning. Men det sker också en procentuell ökning av antalet fall. För att bromsa smittspridningen beslutade Folkhälsomyndigheten att införa lokala allmänna råd för Örebro län från och med den 3 november. Beslutet gäller till och med den 24 november men kan komma att förlängas. De lokala allmänna råden innebär att du som vistas i länet bör:  Avstå från att vistas i inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, badhus och gym. Nödvändiga besök i exempelvis livsmedelsbutiker och apotek kan göras.  Avstå från att delta i exempelvis möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher och tävlingar. Detta gäller dock inte idrottsträningar för barn och ungdomar födda 2005 eller senare.  Om möjligt undvika att ha fysisk kontakt med andra personer än de som man bor tillsammans med. Det innebär bland annat en avrådan från att arrangera eller delta i en fest eller liknande socialt umgänge. Det har stor betydelse att vi alla följer råden och att vi tillsammans bidrar till efterlevnad. Följande åtgärder har vidtagits i kommunens verksamheter: Biblioteket håller öppet med begränsningar. Öppna förskolan är och fritidsgården Kuben är stängda. Idrottshallar och Sydnärkehallen är stängda. Undantaget är idrottsträningar för barn och unga födda år 2005 eller senare. Alléhallens bad och gym håller stängt. Simskola för barn och unga födda år 2005 eller senare hålls som vanligt. Kommunhusets kontaktcenter är öppet, men för att minimera risken för smittspridning uppmanar vi allmänheten att undvika besök så långt som möjligt och i första hand ta kontakt via telefon eller e-post. Kommunövergripande interna åtgärder som vidtagits är: De verksamheter där det är möjligt ska medarbetare och chefer arbeta på distans. Det är verksamhetens behov och arbetsuppgiftens karaktär som avgör om distansarbete är möjligt och i vilken omfattning. Dialog sker med ansvarig chef för överenskommelse. Fysiska möten ska undvikas. Möten föreslås ske digitalt. Om behov av fysiskt möte finns ska det genomföras i undantagsfall och i lokal där det går att hålla avstånd. Externa möten ska genomföras digitalt och bara i undantagsfall träffas man fysiskt. Planerade konferenser skjuts upp, ställs in eller ersätts med digitala lösningar. Nödvändiga utbildningar, konferenser, tillställningar, och arbetsplatsträffar ska i så lång utsträckningar som möjligt ske digitalt. Gäller det en utbildning, konferens, tillställning eller arbetsplatsträff som inte kan genomföras digitalt och som inte är nödvändig att genomföra, ska den ställas in.Page 429 of 443 Undvik fika eller äta lunch i större grupper på arbetsplatserna, sprid ut tiderna och/eller se om det finns alternativa lösningar. Tänk på att sitta glest. I samband med beslut om allmänna lokala råd har Länsstyrelsen i Örebro län beslutat att publikgränsen på max 50 personer kommer att kvarstå i länet. Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som hålls på restauranger och andra serveringsställen undantas. Övrig verksamhets rapportering Disponibilitetskontroll har gjort på samtliga löneplansanställda i Hallsbergs kommun. Kontrollen görs för att vi som kommun skall kunna se vilka anställda som är krigsplacerade. Nu fortgår jobbet med Hallsbergs kommuns krigsplaceringar. På ekonomiavdelningen har arbetet med Mål och budget upptagit den stor del av tiden. Under september togs nämndbudgeterna fram av driftsnämnderna och efter det har kommunens Mål och budget tagits fram. Upphandling av Vinterväghållning avslutad och avtal är tecknat med fyra leverantörer. Förskolans-, skolans-, och fritidshemmens kvalitetsredovisningar är nu klara. Bildningsförvaltningens kvalitetsredovisning presenteras för bildningsnämnden 27/10 och finns publicerad på kommunens hemsida. Bildningsförvaltningen delade för sjätte året i rad ut kommunens pedagogiska pris. På grund av Covid-19 så blev prisutdelningen och arrangemanget digitalt. Pedagogiskt pris för förskola och annan pedagogisk verksamhet tilldelas Karin Björk, förskolan Ekhagen i Sköllersta med motiveringen: ”Med stor pedagogisk förmåga, lyckas du lyfta fram varje barns förmågor och utvecklingsbehov. Även i svåra situationer har du en förmåga att skapa goda förutsättningar; trygghet och motivation. Din pedagogiska förmåga är en stor tillgång för kollegor, barn och vårdnadshavare på förskolan. Många vittnar även om att det är för de barn som har störst behov som du gör störst skillnad.” Pedagogiskt pris för grundskola och fritidshem tilldelas Jenny Jonsson, Fredriksbergsskolan i Vretstorp med motiveringen: ”Din positiva personlighet, närvaro och värme skapar ett kreativt klimat som lockar fram glädjen i lärandet. Din undervisning är levande, lustfylld och möter varje elevs behov. Du förstår vikten av att kunna lära på många olika sätt. Påhittig, tydlig och rättvis är tre andra ord som använts för att beskriva dig och din lärargärning. Du är också en god kollega som stöttar andra pedagoger på ett positivt sätt.” Hallsbergs kommun delar ut priset som en uppmuntran och bekräftelse på vikten av god pedagogik. Tanken är att priset ska ge inspiration och ett ökat fokus på pedagogens betydelse samt bidra till en ännu bättre utbildning för våra barn och elever. Det har varit stora problem med trygghetslarmen i ordinärt boende och något enstaka problem inom vård och omsorgsboende den senaste tiden. Problemen har inneburit både att larmen larmats ut med långa svarstider, upp till flera timmar, men också att en del larm inte larmats ut alls. Dessa händelser är synnerligen allvarliga. Diskussioner pågår mellan SKL Kommentus och leverantören men också mellan Hallsbergs kommun och leverantören.Page 430 of 443 Så kallade hotellås har installerats på Esslatorp och kommer att installeras även på Sköllergården vecka 45. Låsen är digitala och innebär att det alltid är låst om den boende. Den boende låser upp låset via en ”tagg” som den boende har på sig låser när han eller hon tar i dörrhandtaget låses dörren upp. Detta skapar mycket trygghet och oberoende för de boende. Låsen som tidigare testats på Esslatorp och har fallit mycket väl ut. Datainspektionen har nu gett tillstånd till att sätta upp bevakningskameror på Folkasboskolan, Transtensskolan, Stocksätterskolan och Långängsskolan. Syftet är att minska den skadegörelse som sker på skolorna. Även på skolan i Östansjö planeras kamerabevakning. Drift- och serviceförvaltningen årliga ortsbesök i Vretstorp, Östansjö, Sköllersta, Pålsboda, Skogaholm och Hjortkvarn genomförs nu för femte året i rad. I år har också Svennevad och Björnhammaren besökts. På grund av pågående pandemi har årets besök förlagts till hösten.Page 431 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 133 - Ekonomichefens rapport 2020 (20/KS/2) Ärendebeskrivning Ekonomichefen föredrar ärendet muntligt på sammanträdet. Ekonomisk rapport för januari till oktober finns bifogad i handlingarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag  Ekonomisk rapport jan-okt 2020 Paragrafen är justeradPage 432 of 443 Ekonomichefens rapport 2020

§ 133 20/KS/2Page 433 of 443 2020-11-05 Månadsuppföljning jan-okt 2020 Prognostiserat resultat Helårsprognosen efter oktober visar ett resultat på 34,9 mnkr, ett överskott på 18,9 mnkr mot budgeterat resultat. Nämndernas samlade pro- gnoser visar +1,2 mnkr. Finansieringens pro- gnos är +17,7 mnkr. Viss osäkerhet råder i nämndernas prognoser. Prognosen för skatter och generella statsbidrag bygger på SKR:s beräkningar från oktober 2020, samt beslutade extra generella statsbidrag. De extra statsbidragen är utbetalade till och med juli. Kommunstyrelsens pr ognos visar över skott på 1,2 mnkr för den gemensamma verksamhet- en. För transfereringarna är prognosen ett nollre- sultat. Drift– och servicenämndens pr ognos för den skattefinansierade verksamheten visar ett nollre- sultat. I prognosen ingår ökade konsultkostnader med 0,5 mnkr samt lägre intäkter på fordons- verkstaden med 0,5 mnkr. Verkstaden flyttar sin verksamhet till nya lokaler och kan under tiden inte utföra arbete i samma omfattning som van- ligt. Fastighetsavdelningens upphandlingar harDriftredo visning, Skattekol lektivet Utfall 31/10 Budget (Mnkr) Helår Prognos (Mnkr) Helår Avvik- else (Mnk r) KF -0.2 -0.6 -0.6 0 KS -138.9 -177.6 -176.4 1.2 GEM.VHT -30.3 -45.1 -43.9 1.2 TRANSF. -108.6 -132.5 -132.5 0.0 DOS -21.5 -34.5 -34.5 0.0 BIN -288.2 -351.7 -351.7 0.0 SAN -284.9 -351.3 -351.3 0.0 TAN 0.3 0.0 0.0 0.0 REV. -0.2 -0.7 -0.7 0.0 Valnämnd 0.0 -0.1 -0.1 0.0 ÖVERF. -1.8 -1.7 -1.7 0.0 Finans. 819.2 934.2 951.9 17.7 Skatteint. 594.8 711.0 701.2 -9.8 Statsbidr. 236.0 243.5 271.0 27.5 Övrigt -11.6 -20.3 -20.3 0.0 Årets res. 83.8 16.0 34.9 18.9 tagit längre tid än beräknat, vilket har försenat planerade arbeten. Lägre kostnader på grund av det ingår med 1,0 mnkr i prognosen. Osäkerhet råder avseende kostnader för bo- stadsanpassning. Ett tidigare aviserat ärende med kostnader på 1-1,2 mnkr har ännu inte blivit utfört, oklart när det kommer att genom- föras. Det saknas utrymme för den kostnaden i nämndens budget. Bildningsnämndens pr ognos visar en bud- get i balans. En osäkerhetsfaktor i prognosen är bedömningen av konsekvenserna till följd av Covid-19. I början av november infördes lokala allmänna råd inom Örebro län med- skärpta rekommendationer för bland annat badhus och gym. Fritidsavdelningen visar en prognos på –3,6 mnkr. Anläggningarna har haft färre besökare vilket medfört intäktstapp på 2,5 mnkr. Flera av förskolorna och skolorna beräknas att gå med underskott. Orsakerna beror främst på behov av extra resurser. Bildningsförvaltningen har en planeringsre- serv på 2 mnkr. Den är tänkt att användas till oförutsedda kostnader. Social– och arbetsmarknadsnämndens pr o- gnos visar ett nollresultat, fördelat på dessa verksamheter: * Vård-o omsorgsboende -0,9 mnkr. * Hemtjänsten - 1,1 mnkr * Verksamh för funktionshindrade -3,0 mnkr. * Individ- och fam omsorg + 1,2. * Enheten för Arbetsmarknad och integration +0,5 mnkr. * Förvaltningsgemensamt +3,3 mnkr. Underskottet inom verksamhet för funktions- hindrade beror på brukare som behöver mycket extra resurser, samt fler köp av ex- terna placeringar. IFO-verksamheten visar överskott trots att försörjningsstödet beräknas öka, det komp- enseras av överskott inom öppenvården och för öppna placeringar.Page 434 of 443 2020-11-05 Överskottet inom arbetsmarknad och integration beror på lägre personalkostnader än bud- get. Underskottet inom hemtjänsten beror på införandet av heltid som norm, och ökade kostna- der på grund av Covid-19. Kommunen har sökt statsbidrag för Covid-19 kostnader. Nämndens beslut att minska vård– och omsorgsboendet med 11 lägenheter, samt att öka korttids– och växelvårdsplatser med 5 platser beräknas sänka personalkostnaderna med 4 mnkr, varav 2 mnkr under 2020. Underskottet beror på inköp av skyddsutrustning och hygi- enartiklar på grund av Covid-19. Sökta statsbidrag för de ökade kostnaderna finns med i pro- gnosen för förvaltningsgemensamt. I prognosen för det förvaltningsgemensamma anslaget ingår ofördelad budget, och sökta statsbidrag för Covid-19 kostnader. Övriga nämnder bedöms hålla budget. Avgiftskollektivet VA-verksamhet Inga kända resultatavvikelser i nuläget för avgiftskollektivet. Det samlade resultatet för VA -verksamheten uppgick 2020-01-01 till 5,2 mnkr. Finansiering Jämfört med den prognos SKR presenterade i augusti (cirkulär 20:32) räknar man i oktober med lägre skatteunderlagstillväxt 2020, Den ändrade bedömningen beror på att SKR justerat bilden av den samhällsekonomiska utvecklingen. Prognosen för 2020 visar att skatteunderlaget bromsar in ytterligare, till följd av kraftig ytterligare minskning av arbetade timmar. Detta motverkas visserligen av omfattande utbetalningar av permitteringslön men lönesumman ökar ändå nästan inte alls och skatteunderlagstillväxten stannar strax under två procent. SKR räknar med en ihållande konjunkturåterhämtning under andra halvåret i år och 2021. Beräkningarna av skatteintäkter och generella statsbidrag visar överskott mot budget med 17,7 mnkr. Beslutade extra statsbidrag på 29,8 mnkr för 2020, därav 21,7 mnkr för Co- vid-19 ingår i beräkningarna. De extra statsbidragen är utbetalade under 2020, vilket förkla- rar det höga resultatet under perioden samt den kraftiga likviditeten per den sista oktober. Övriga poster inom Finansiering visar i nuläget ingen avvikelse. Investeringar Den totala investeringsbudgeten uppgår till 118 mnkr, därav 86,8 mnkr till skattefinansi- erad verksamhet. På de avgiftsfinansierade investeringarna inom VA-verksamheten uppgår investeringsbud- geten 2020 till 31,2 mnkr. Till och med oktober 2020 har totalt 63,7 mnkr investerats. De största investeringarna hit- tills utgörs av Skördetröskan 4 med 17,6 mnkr, VA Tisaren etapp 1 med 7,8 mnkr, exploa- tering Samsala etapp 2 A med 6,1 mnkr , exploatering Tisaren VA-nät med 4,9 mnkr, fönsterbyte Transtenskolan med 4,1 mnkr, samt Rala III Med 3,1 mnkr.Page 435 of 443 Likvida medel Den 31 oktober uppgick de likvida medlen till 108,7 mnkr. Riksdagen har un- der våren 2020 beslutat om extra statsbidrag för att stärka välfärden. Totalt har 28 mnkr utbetalats till kommunen. Den goda likviditeten har gjort att planerad nyupplåning för att finansiera investeringar därför kunnat skjutas på framtiden. Upplåning Kommunens låneskuld uppgår till 258,7 mnkr. 75 procent av låneskulden är bundna lån, och 25 procent har rörlig ränta. Den genomsnittliga kapitalbindningen är 3,14 år och den genomsnittliga ränte- bindningen 2,54 år, snitträntan ligger på 1,09 procent enligt prognos från Kom- muninvest Finans. Närmast kommande lån för omsättning är den 25 januari 2021, det avser ett lån på 20 mnkr som i dag löper med 3,18 procent fast ränta.0 10 20 30 40 50 60 Mkr År Kapitalbindning låneskuld0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 Likvida medel 2020 2019 2018Page 436 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 134 - Delegationsbeslut (20/KS/24) Ärendebeskrivning Inga delegationsbeslut har anmälts inför kommunstyrelsens sammanträde. Beslut Punkten utgår då inga delegationsbeslut har anmälts. Paragrafen är justeradPage 437 of 443 Delegationsbeslut

§ 134 20/KS/24Page 438 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 135- Meddelanden Ärendebeskrivning Inkomna meddelanden till kommunstyrelsen. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Anmälningar  Delårsbokslut för 2020 Samordningsförbundet Sydnärke  Protokoll 2020-09-30 Taxe- och avgiftsnämnden  Protokoll Vätternvatten AB 2020-09-25  Bilaga till protokoll - Tertialrapport 2 2020-08-31  Bilaga till protokoll - Underlag för Dimensionering  Protokoll Regionala samverkansrådets möte 2020-09-25  Bilaga till protokoll - Sammanträdestider 2021  Bilaga till protokoll - powerpoint genomlysning av samordningsförbund  Bilaga till protokoll - powerpoint samverkan kring fysiska planeringsfrågor med regional bäring  Protokoll från Sydnärkes överförmyndarnämnd 2020-10-14  Delårsrapport Sydnärkes utbildningsförbund 2020  Granskning av delårsrapport 2020  Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport 2020 Paragrafen är justeradPage 439 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 136- Övrigt Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen diskuterar frågan kring digitalt/fysiskt deltagande på kommunstyrelsens sammanträden under den fortsatta pandemin. Paragrafen är justeradPage 440 of 443 Övrigt § 136Page 441 of 443 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-11-10 Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrkande § 137- Sammanträdets avslutning Ärendebeskrivning Ordförande tackar för sammanträdet och avslutar detsamma. Paragrafen är justeradPage 442 of 443 Sammanträdets avslutning § 137Page 443 of 443