Välfärdsutskottet — 17 september 2026

§ 30 Godkännande av kallelse till dagens sammanträde Ordförande Lars-Göran Zetterlund (C) redogör för kallelse till dagens sammanträde, vilken godkänns. 2026-09-17

§ 31 Fastställande av dagordning Dagordningen fastställs i enlighet med utskick. 2026-09-17

§ 32 Beslut om utskottsinitiativ gällande handlingsplan för minskade klyftor/barnfattigdom i samhället, dnr KS 25/00230 Informationsunderlag Utskottsinitiativ från Håkan Bergström (S) gällande en handlingsplan för relativ barnfattigdom i samhället, dnr KS 25/00230–1. Röda korsets rapport ”Fattigdom i Sverige – vår hjälp gör skillnad”. Ärende Bakgrund och uppdrag Ett utskottsinitiativ lämnades in av Håkan Bergström (S) den 27 oktober 2025, där kommunförvaltningen fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att minska klyftorna kopplade till barnfattigdom. Bakgrunden till uppdraget är att det i Rädda Barnens rapport om barnfattigdom framkom att Hällefors kommun har den näst högsta andelen barn i riket som lever i barnfattigdom. I Rädda Barnens rapport från den 17 oktober 2025 beräknas nivåerna utifrån en alternativ beräkningsmetod. Den alternativa beräkningsmetoden innebär att Rädda Barnen använder ett annat sätt än tidigare för att fastställa vilka hushåll som har låg inkomststandard. I stället för att utgå från den nuvarande riksnormen för försörjningsstöd, som enligt rapporten inte längre motsvarar de faktiska levnadskostnaderna, baseras den nya beräkningen på Konsumentverkets uppskattningar av vad grundläggande behov faktiskt kostar. Bakgrunden är att riksnormen under en längre tid har justerats utifrån konsumentprisindex och därmed halkat efter i förhållande till verkliga kostnadsökningar, särskilt för nödvändiga varor som mat. Genom att i stället utgå från mer aktuella och realistiska konsumtionsberäkningar blir måttet mer träffsäkert i att identifiera ekonomiskt utsatta barnhushåll. För Hällefors kommun redovisas följande utveckling: 2023: 19 % andel barn i hushåll med försörjningsstöd, 2024: 14 %, 2025: drygt 9 %. Utvecklingen visar att i Hällefors har gruppen som är allra fattigast minskat. Definition av fattigdom Det finns en skillnad mellan absolut fattigdom, relativ fattigdom och social fattigdom. Absolut fattigdom är ovanligt i Sverige och innebär att en person måste tjäna under 2,15 dollar per dag, vilket motsvarar 2026-09-17 drygt 20 kr per dag. Relativ fattigdom är när en person tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Denna definition används i Sverige och EU (Röda korset, u.å.). I Hällefors kommun handlar det till större del om en relativ men även social fattigdom där unga kan sakna ekonomiska förutsättningar att delta i vardagslivet på likvärdiga villkor som andra jämnåriga. Det kan vara exempelvis fritidsaktiviteter, digital utrustning eller andra sociala sammanhang. Enligt Röda korset (u.å.) handlar social fattigdom om en brist på pengar som kan riskera isolation. Det är eftersom de kan behöva avstå från aktiviteter, umgänge eller andra samhälleliga sammanhang. Det kan leda till ensamhet och psykisk ohälsa. Ekonomi Hällefors har en av landets mest ekonomiskt utsatta befolkningar med en låg medianinkomst (291 200 kronor) och en låg utbildningsnivå (15,8 % högutbildade). Många invånare arbetar inom vård, omsorg och service – sektorer som generellt tenderar att ha låga löner. Föräldrar som båda jobbar inom lågavlönade sektorer kan riskera att sätta barnen i en social eller relativ fattigdom. Sammanboende utrikesfödda med barn och ensamstående utrikesfödda kvinnor med barn befinner sig även i riskzonen för ekonomisk utsatthet. En bakomliggande faktor som påverkar lönenivåerna i Hällefors kommun är att många arbeten inte kräver eftergymnasial utbildning, vilket kan leda till lägre löner. Vissa vårdnadshavare till barn i ekonomisk utsatthet arbetar i en annan kommun. Därför fokuserar den handlingsplan som kommunen har fått i uppdrag att ta fram, med anledning av utskottsinitiativet från Håkan Bergström (S), på kompensatoriska insatser inom de områden där kommunen faktiskt kan påverka och minska effekterna av barnfattigdom. Åtgärder Kommunen genomför flera insatser för att lindra effekterna av ekonomisk utsatthet. Bland annat erbjuds lovskola med lunch till alla barn, och skolverksamheten uppfyller i stort sett alla krav i Rädda Barnens rapport (2025, s. 52). Vuxenutbildningen och Lärcentrum har dessutom stärkts i syfte att öka vuxnas anställningsbarhet. I september 2025 var 3,6 % av invånarna öppet arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen, vilket är en låg nivå i jämförelse med riket. Kommunen erbjuder även flera avgiftsfria eller subventionerade fritidsaktiviteter. Föreningar har tillgång till kostnadsfria idrottsanläggningar, och barn kan delta i gratis lovaktiviteter, såsom 2026-09-17 bowling, samt låna sportutrustning. Kulturskolan och badhuset har dessutom låga avgifter. Slutligen planeras en frukostklubb på Klockarhagsskolan i samarbete med Röda Korset för att ge barnen frukost. Klassificering av insatser Insatser för minskad fattigdom delas in i fyra kategorier: 1. Reaktiva/selektiva – akuta insatser riktade till specifika grupper (till exempel skuldrådgivning, vårdinsatser) 2. Proaktiva/selektiva – förebyggande insatser riktade till specifika grupper (till exempel barnperspektiv i försörjningsstöd, familjerådgivning) 3. Reaktiva/generella – akuta insatser för alla invånare (till exempel samverkan, Backa barnet) 4. Proaktiva/generella – förebyggande insatser för alla (till exempel fritid, kultur, skola, fritidsgårdar) Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder för att minska barnfattigdom: 1. Reaktiva/selektiva: Utbilda chefer i lönesättning vid nyanställning i låglöneyrken, med fokus på att beakta erfarenhet och meriter. 2. Proaktiva/selektiva: Införa en systematik och strategisk femårsplanering för att höja de lägsta ingångslönerna. Eftersom kommunen är en stor arbetsgivare utgör lönenivåerna inom kommunens verksamheter ett centralt verktyg för att minska relativ barnfattigdom. Det finns två eventuella modeller för att arbeta med detta. Den första är en generell lönehöjning. Att höja lönen med 500 kr/månad för ca 400 anställda (cirka 60% kommunalt anställda) i låglöneyrken. Detta beräknas kosta kommunen ca 3,4 miljoner kronor per år, men ger en direkt effekt för hushåll som lever nära fattigdomsgränsen. En del av kostnaden (ca 529 000 kr) beräknas komma tillbaka till kommunen som ökade skatteintäkter. Den andra modellen är höjda ingångslöner. Att endast höja lönerna för framtida nyanställda (ca 30 personer/år). Detta är en mer långsiktig och kostnadseffektiv metod med en beräknad kostnad på ca 0,5 miljoner kronor per år. En höjning av lägstalönerna skulle sannolikt minska den relativa barnfattigdomen, särskilt för ensamstående föräldrar. I en kommun 2026-09-17 där många lever nära gränsen för ekonomisk utsatthet kan även små löneökningar få stor effekt. Eftersom arbetslösheten i kommunen dessutom är låg innebär det att många redan har en anknytning till arbetsmarknaden, vilket gör löneökningar till en träffsäker åtgärd för att stärka hushållens ekonomi. Utöver detta bör projektet Heltidsresan fortsättas för att öka andelen heltidsanställda. Åtgärderna kan finansieras genom; omfördelning av befintliga resurser, beslut om tilläggsbudget, eller skattehöjning. Val av finansieringsmodell kräver separat politiskt ställningstagande. Kostnadsanalys Nedanstående kostnadsanalys avser de två ovan beskrivna alternativen. I kommunen finns totalt 662 anställda, varav ungefär 400 arbetar i låglöneyrken. Om dessa får en löneökning på 500 kronor i månaden motsvarar det en årlig kostnad på cirka 3,4 miljoner kronor. Arbetsgivaravgifter och andra obligatoriska pålägg räknas även med här. Med ett normalt kommunalt PO-pålägg (personalomkostnadspålägg) på cirka 42 procent innebär en löneökning på 500 kronor i praktiken en total kostnadsökning på ungefär 710 kronor per månad per anställd. För de hushåll som ligger nära gränsen för relativ fattigdom kan en sådan löneökning innebära förbättrade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, bättre levnadsvillkor för barnen och en minskad ekonomisk stress i vardagen. Samtidigt leder högre löner till ökade skatteintäkter. Den beskattningsbara inkomsten beräknas öka med cirka 2,4 miljoner kronor, vilket ger ungefär 529 000 kronor per år i ökade skatteintäkter (räknat med en skattesats på 22,05 procent). Detta bidrar till att minska reformens nettokostnad. Ett alternativ är att i stället höja ingångslönerna vid nyanställningar. Om kommunen har omkring 30 nyanställningar per år skulle en löneökning på 500 kronor i månaden innebära en årlig kostnad på cirka 256 000 kronor. Vid en höjning på 1 000 kronor per månad blir kostnaden cirka 511 000 kronor per år, och vid 1 500 kronor cirka 766 000 kronor per år. Detta alternativ innebär en lägre initial kostnad som ökar gradvis över tid. Det kan också stärka kommunens attraktivitet som arbetsgivare och ge en mer långsiktig effekt på den relativa barnfattigdomen. Även här uppstår en skatteeffekt, men den är mindre i början. Den ökade inkomsten uppskattas till cirka 360 000 kronor per år, vilket ger ungefär 80 000 kronor i skatteintäkter. 2026-09-17 Effekten är alltså begränsad initialt men växer i takt med att fler anställs till högre löner. Sammanfattningsvis är höjda löner inom kommunens låglöneyrken ett av de mest effektiva verktygen för att minska den relativa barnfattigdomen. Eftersom många av de berörda hushållen har sin försörjning direkt kopplad till kommunens verksamheter kan åtgärderna få en tydlig och mätbar effekt på barns levnadsvillkor i Hällefors. Socialt perspektiv Barnfattigdom påverkar barns möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Begränsad ekonomi kan leda till social isolering, minskat deltagande i fritidsaktiviteter och ökad risk för psykisk ohälsa. De föreslagna åtgärderna syftar till att förbättra levnadsvillkoren och minska sociala klyftor genom stärkta ekonomiska förutsättningar för familjer. Barnrättsperspektiv Barn har rätt till en skälig levnadsstandard och möjlighet till utveckling, enligt barnkonventionen. Ekonomisk utsatthet kan begränsa dessa rättigheter. Genom att minska barnfattigdom stärks barns rätt till delaktighet, utbildning, fritid och hälsa. Åtgärder som förbättrar familjers ekonomi bidrar direkt till att uppfylla barns rättigheter. En höjning av lönerna och de sociala kompensatoriska insatserna stärker barns rätt till en skälig levnadsstandard enligt barnkonventionens artikel 27. Staten har ett ansvar för att säkerställa barn mat, kläder och bostad. Relativ fattigdom undergräver barns välfärd, sociala integration och självkänsla, och minskar även möjligheterna till lärande och utveckling. I ungdomsåren kan detta ibland leda till extrem stress och otrygghet och även till social och politisk exkludering. I Sverige blir ekonomiska klyftor påtagligt för barn eftersom landet är präglat av betydande inkomstskillnader. För att följa barnkonventionen är det därför nödvändigt att adressera relativ och absolut fattigdom (Rädda Barnen, s. 9). Ekonomiskt perspektiv Åtgärderna medför ökade kostnader för kommunen, i synnerhet vid generella löneökningar. Samtidigt genererar satsningarna samhällsekonomiska mervärden i form av minskad ekonomisk utsatthet, förbättrad folkhälsa och stärkta skatteintäkter. En del av kostnaden är självfinansierande genom att skattebasen växer, och på sikt kan behovet av andra stödinsatser minska. Finansiering kan ske 2026-09-17 via omfördelning av resurser, tilläggsbudget eller skattejustering, vilket förutsätter ett politiskt ställningstagande Facklig samverkan Information och samverkan sker innan ärendet behandlas i kommunstyrelsen. --- Vid välfärdsutskottets behandling av ärendet föredrar verksamhetschef för informationshantering, digitalisering och IT Åsa Rönnmark Jakobsson. Ordförande Lars-Göran Zetterlund (C) föreslår välfärdsutskottet att föreslå kommunstyrelsen besluta att: 1. Utskottsinitiativet anses besvarat 2. Förvaltningen uppdras att årligen återkomma till välfärdsutskottet med en uppföljning gällande barnfattigdom. Cecilia Albertsson (M) yrkar bifall till ordförandens förslag. Ordförande Lars-Göran Zetterlund (C) ställer bifall mot avslag på sitt förslag till beslut under proposition och finner att välfärdsutskottet bifaller ordförandens förslag till beslut. Välfärdsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta 1. Utskottsinitiativet anses besvarat 2. Förvaltningen uppdras att årligen återkomma till välfärdsutskottet med en uppföljning gällande barnfattigdom. --- Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Allan Myrtenkvist (S) att ärendet återremitteras till välfärdsutskottet för politisk beredning. Håkan Bergström (S) yrkar bifall till Allan Myrtenkvists (S) yrkande. Ordförande Cecilia Albertsson (M) frågar om frågan ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska återremitteras. Kommunstyrelsens beslut Återremiss till välfärdsutskottet för politisk beredning 2026-09-17 --- Vid välfärdsutskottets behandling av ärendet föreslår ordförande Lars- Göran Zetterlunds (C) välfärdsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att: 1. Utskottsinitiativet anses besvarat. 2. Förvaltningen uppdras att årligen återkomma med en rapport till välfärdsutskottet med en uppföljning gällande barnfattigdom med konkreta förslag på åtgärder utifrån aktuellt läge. Cecilia Albertsson (M), Ulrika Jonsson (M) och Håkan Bergström (S) yrkar bifall till Lars-Göran Zetterlunds (C) förslag. Välfärdsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta 1. Utskottsinitiativet anses besvarat. 2. Förvaltningen uppdras att årligen återkomma med en rapport till välfärdsutskottet med en uppföljning gällande barnfattigdom med konkreta förslag på åtgärder utifrån aktuellt läge. 2026-09-17

§ 33 Information om aktivitetskrav inom försörjningsstöd KS 26/00812 Informationsunderlag PM – Aktivitetskravet inom försörjningsstöd, dnr KS 26/00812-2 Ärendet Riksdagen har beslutat om ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Reformen trädde i kraft den 1 juli 2026 och innebär att kommunerna får ett lagstadgat ansvar att erbjuda aktiviteter för personer som uppburit försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader. Syftet är att stärka den enskildes förutsättningar att komma närmare arbetsmarknaden, öka möjligheterna till självförsörjning samt minska långvarigt biståndsberoende. Enligt lagstiftningen ansvarar kommunen för att erbjuda, planera, följa upp och dokumentera aktiviteter för de individer som omfattas av reformen. Förvaltningen har genomfört en analys av reformens konsekvenser för Hällefors kommun. Enligt den beslutade regleringen av det generella statsbidraget tillförs Hällefors kommun 1 141 tkr under 2026 och 2 282 tkr per år från och med 2027 för att finansiera kommunernas ansvar avseende aktivitetskravet inom försörjningsstödet. Reformen är därmed finansierad enligt den kommunala finansieringsprincipen. Förvaltningen avser därför att starta upp en verksamhet under 2026 som bygger vidare på de arbetssätt och erfarenheter som tidigare utvecklats inom All In-verksamheten. Verksamheten kommer att ledas av en aktivitetsledare/samordnare inom arbetsmarknadsenheten och erbjuda individuellt anpassade aktiviteter såsom arbetsmarknads- och arbetslivskunskap, samhällsorientering, hälsofrämjande insatser, språklabb, arbetsplatsbesök, arbetsträning och praktik. Målsättningen är att deltagarna kontinuerligt ska göra stegförflyttningar närmare den öppna arbetsmarknaden och på sikt uppnå egen försörjning. Förvaltningens bedömning är att verksamheten kan bedrivas till en lägsta årlig kostnad om cirka 1,5 mnkr, varav ungefär hälften belastar verksamhetsåret 2026 då uppstart sker under året. Kostnaden omfattar personal, lokaler samt övriga verksamhetskostnader. Hällefors kommun tillförs genom regleringen av det generella statsbidraget 1 141 tkr under 2026 och 2 282 tkr per år från och med 2027 för införandet av aktivitetskravet. Finansieringen bedöms därmed täcka de kostnader som förvaltningen beräknar uppstår till följd av reformen. Den av staten beslutade finansieringen bedöms ge 2026-09-17 förutsättningar att organisera verksamheten för denna målgrupp inom arbetsmarknadsenhetens ram och samtidigt skapa handlingsutrymme för individuellt anpassade insatser. Socialt perspektiv Reformen bedöms kunna bidra till ökad inkludering och delaktighet genom att individer som står långt från arbetsmarknaden ges strukturerat stöd, vägledning och aktiviteter som stärker deras möjligheter att närma sig arbete eller studier. För målgruppen kan verksamheten bidra till förbättrad hälsa, ökad egenmakt och minskat beroende av ekonomiskt bistånd. Barnrättsperspektiv För barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd kan ökad etablering på arbetsmarknaden hos föräldrar eller vårdnadshavare bidra till förbättrade uppväxtvillkor och ökad ekonomisk trygghet. Reformens intention att stärka vägarna till egen försörjning bedöms därför ligga i linje med barnkonventionens grundläggande principer om barns bästa och rätt till goda uppväxtvillkor. Ekonomiskt perspektiv Förvaltningens preliminära bedömning är att verksamheten medför en årlig kostnad om cirka 1,5 mnkr. Genom regleringen av det generella statsbidraget tillförs Hällefors kommun 1 141 tkr under 2026 och 2 282 tkr årligen från och med 2027 för genomförandet av aktivitetskravet inom försörjningsstödet. Förvaltningens bedömning är att den statliga finansieringen fullt ut finansierar reformens kostnader och ger utrymme för verksamhetsutveckling och anpassningar utifrån målgruppens behov. Facklig samverkan Information och samverkan sker enligt gällande samverkansrutiner. --- Med detta har välfärdsutskottet informerats och ärendet vidarebefordras till kommunstyrelsen för information. 2026-09-17

§ 34 Information om språkkrav inom äldreomsorgen och förändrad utbildningsinsats för språkstöd, dnr KS 26/00817 Ärendet Den 1 juli 2026 trädde nya bestämmelser om språkkrav inom äldreomsorgen i kraft. Syftet med lagändringen är att stärka kvaliteten, tryggheten och kommunikationen inom äldreomsorgen genom att säkerställa att personalen har de kunskaper i svenska som krävs för att utföra arbetsuppgifterna på ett säkert och professionellt sätt. Språkkravet innebär inte att samtliga medarbetare måste genomgå ett språktest eller uppvisa ett särskilt språkcertifikat. Däremot ska verksamheter som bedriver äldreomsorg kunna visa att de arbetar systematiskt och långsiktigt med språkfrågan. Arbetet omfattar bland annat kartläggning av språklig kompetens, identifiering av utbildningsbehov, erbjudande av språkutvecklande insatser samt uppföljning inom ramen för verksamhetens kvalitetsarbete. Under perioden 2021–2026 har Skolverket, genom ett nationellt regeringsuppdrag, erbjudit språkträning inom välfärden. Inom ramen för denna satsning har utbildningsanordnarna Merit Utbildning AB och Lingio AB genomfört utbildningsinsatser i olika delar av landet. Hällefors kommun har under denna period deltagit i satsningen genom Merit Utbildning. I samband med att den nationella satsningen avslutas behöver kommunen säkerställa fortsatt tillgång till språkutvecklande insatser för medarbetare inom äldreomsorgen. Förvaltningen har därför valt att teckna avtal med Lingio AB för fortsatt språkstöd. Lingio erbjuder en digital och yrkesanpassad utbildningsplattform som är särskilt utvecklad för vård- och omsorgsverksamheter. Utbildningen fokuserar på yrkessvenska, dokumentation, rapportering samt kommunikation med brukare, anhöriga och kollegor. Till skillnad från tidigare utbildningsinsatser, som i stor utsträckning byggt på schemalagda och lärarledda utbildningstillfällen, möjliggör Lingios digitala utbildningsform ett mer flexibelt genomförande anpassat efter verksamhetens och medarbetarnas förutsättningar. För Hällefors kommun innebär detta bland annat bättre möjligheter att erbjuda kontinuerligt språkstöd, förenklad introduktion av nyanställda och vikarier samt minskat behov av omfattande planering och samordning av utbildningstillfällen. 2026-09-17 Avrop av tjänsten sker genom befintligt ramavtal via Adda Inköpscentral och Läromedia AB. Insatsen finansieras genom det riktade statsbidraget Äldreomsorgslyftet. Socialt perspektiv Insatsen bedöms bidra till ökad kvalitet och trygghet för brukare genom förbättrad kommunikation mellan personal, brukare och anhöriga. Samtidigt stärks medarbetarnas möjligheter att utveckla sina språkliga färdigheter och utföra sina arbetsuppgifter självständigt och säkert. Ekonomiskt perspektiv Insatsen finansieras genom statsbidraget Äldreomsorgslyftet. Avrop sker genom befintligt ramavtal vilket säkerställer en avtalsenlig och kostnadseffektiv anskaffning. Facklig samverkan Information och samverkan sker enligt gällande samverkansrutiner. --- Med detta har välfärdsutskottet informerats och ärendet vidarebefordras till kommunstyrelsen för information. 2026-09-17

§ 35 Information om lagändringar inom ramen för Nästa steg för en god och nära vård KS 26/00830 Informationsunderlag PM – Nästa steg för en god och nära vård, dnr KS 26/00830-2 Ärendet Den 1 juli 2026 trädde ett antal lagändringar i kraft inom ramen för den nationella reformen Nästa steg för en god och nära vård. Reformen syftar till att stärka kvalitet, patientsäkerhet, kontinuitet och samverkan inom hälso- och sjukvården samt att tydliggöra kommunernas roll som vårdgivare. Reformen innebär bland annat förändringar avseende rehabilitering, fast vårdkontakt, samverkan mellan kommun och region samt kommunernas möjligheter att organisera medicinsk kompetens. De viktigaste förändringarna omfattar: • krav på Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) • stärkt ansvar för rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsområdet • krav på att fast vårdkontakt ska erbjudas när behov finns, • förtydligad samverkan mellan kommun och region • tydligare krav på tillgång till medicinsk bedömning vid behov • större möjligheter för kommuner att organisera egen medicinsk kompetens Den mest konkreta förändringen för kommunerna är införandet av ett lagkrav på Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Funktionen ska bidra till att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet inom rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsområdet. För att uppfylla lagstiftningens krav har Hällefors kommun från och med juli 2026 tillsatt en Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Reformen innebär även att kommunerna ges ökade möjligheter att organisera egen medicinsk kompetens, inklusive möjligheten att anställa läkare. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock. För Hällefors kommun fungerar nuvarande läkarsamverkan med Region Örebro län väl och något behov av egen kommunanställd läkare har inte identifierats i nuläget. Socialt perspektiv Lagändringarna bedöms bidra till ökad kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet för kommunens invånare. Särskilt betydelsefullt är det 2026-09-17 förstärkta rehabiliteringsperspektivet samt möjligheten att skapa mer sammanhållna vårdinsatser för personer med omfattande vård- och omsorgsbehov. Ekonomiskt perspektiv Införandet av MAR har hanterats inom ramen för verksamhetens organisation. Reformen medför i övrigt inga omedelbara större ekonomiska konsekvenser för kommunen. Eventuella framtida organisatoriska förändringar med anledning av reformen kommer att prövas och hanteras i ordinarie budget- och planeringsprocess. Facklig samverkan Information och samverkan sker enligt gällande samverkansrutiner. --- Med detta har välfärdsutskottet informerats och informationen vidarebefordras till kommunstyrelsen. 2026-09-17

§ 36 Information om kränkningar i verksamheten avser bildning område, dnr KS 26/00936 Ärendet Förvaltningen lämnar rapport över kränkningar i utbildningsverksamheten under läsåret 2025/26 (inom parentes 24/25). Till kränkningar räknas ärenden som hanterats enligt riktlinjer i de respektive planer som används av verksamheten. Verksamheterna rapporterar att 135 (119) ärenden angående kränkande behandling varit aktuella under läsåret. 107 (91) nya ärenden inkom. Fördelat på rektorsområde fördelas andelen pågående och avslutade ärenden enligt detta: Pihlskolan: 12 % (10 %) Grythyttans skola: 6 % (31%) Klockarhagsskolan F-3: 49 % (16 %) Klockarhagsskolan 4-6: 23 % (34 %) Klockarhagsskolan 7-9: 7 % (5 %) Kränkningarna är detta år i huvudsak fysiska 44 % eller verbala (24 %). Andra exempel på kränkningar är till exempel psykosociala eller diskriminerande. Även sexuella trakasserier (5 %) har anmälts. Under åren har antalet kränkningar sett ut på detta sätt: 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 Nya ärenden 105 155 146 91 107 Avsl. ärenden 88 124 98 88 79 Ungefär 57 % (59 %) av de som utsätts för kränkningar är pojkar och 37 % (30 %) flickor. Av utsättarna är 75 % (63 %) pojkar och 20 % (24 %) flickor. I resterande fall är kön ej angivet eller angivet som annat. Facklig samverkan Information och samverkan sker innan ärendet behandlas i kommunstyrelsen. --- 2026-09-17 Med detta har välfärdsutskottet informerats och ärendet vidarebefordras till kommunstyrelsen för information. 2026-09-17

§ 37 Information om antagning gymnasieskolan, dnr KS 26/00935 Ärendet Det var 56 elever som lämnade grundskolan i Hällefors efter vårterminen 2026. Det är fortfarande tidigt i höstterminen, men just nu är alla utom ett fåtal av de som fortfarande är folkbokförda i kommunen inskrivna vid en gymnasieskola. 31 av eleverna finns vid Pihlskolan. Ett tiotal elever har valt att studera i Filipstad och resten till övervägande del i Örebro. Ett fåtal elever har valt att studera vid friskolor, men de allra flesta har valt kommunala gymnasieskolor. Det yrkesprogram som är mest populärt är det Industritekniska programmet, troligen mycket för att vi har det vid den egna skolan. Även yrkesprogram som finns i Filipstad, t ex Fordon- och transportprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet är populära. Bland de teoretiskt inriktade programmen är Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet helt dominerande, och det troligen för att de finns vid den egna skolan. Inte heller detta år är intresset för Vård- och omsorgsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet stort. Flera nationella program saknar även i år helt elever från Hällefors. Pihlskolan har alltså 31 elever ur år 9 i sitt år 1. Totalt med elever från andra kommuner och förhållanden är antalet elever i år 1 vid Pihlskolan 44 i slutet av vecka 35. Eleverna fördelas på följande sätt: IN 13 (Varav 5 IMYRK) RL 9 (4 IMYRK) SA 19 NA 3 Elevsituationen förändras fortfarande mycket. De elever som av olika anledningar inte är i gymnasieskolan kommer att hanteras av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Facklig samverkan Information och samverkan sker innan ärendet behandlas i kommunstyrelsen. --- 2026-09-17 Med detta har välfärdsutskottet informerats och ärendet vidarebefordras till kommunstyrelsen för information.