med ansvar för — 25 maj 2026

§ 7 Revidering av Arbetsordning för kommunfullmäktige, dnr KS 25/00290 Ärendet Kommunfullmäktigeberedningen beslutade 2025-12-02 § 8 att föreslå kommunfullmäktige att införa följande revideringar i arbetsordning för kommunfullmäktige: 1.11 stryks, eftersom punken berör samma område som 1.31. Det som eventuellt omnämns i 1.11 men saknas i 1.31 förs över till 1.31. I 1.31 förtydligas att justering av protokollet ska ske senast två veckor efter sammanträdet. 1.19 Votering ändras till 1.19 Omröstning 1.25 Frågor – ändras till 1.25 Ledamöternas frågestund Frågor ska vara inlämnade 1 timme före sammanträdet istället för 15 minuter. 1.26 Allmänpolitisk debatt –”replik” i sista meningen ändras till ”kommande anföranden”. 1.34 Allmänhetens frågestund – tillägg om att frågor ska anmälas till presidiet senast 15 minuter innan sammanträdet, att presidiet avgör om frågan får ställas samt att frågorna ska vara av enklare karaktär. Kommunfullmäktige beslutade 2026-04-14 § 59 att återremittera ärendet till fullmäktigeberedningen för att se över felaktigheter i underlaget samt för at ta bort att frågor ska vara inlämnade 15 minuter innan mötet under ”allmänhetens frågestund”. --- Vid dagens sammanträde behandlar beredningen Arbetsordning för kommunfullmäktige utifrån återremissen. Beredningen föreslår följande revideringar av arbetsordningen: 1.3 Antalet ledamöter – texten ändras till: ”Kommunfullmäktige har 27 ledamöter (fr.o.m. mandatperioden 2026–2030). Antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje parti fått i fullmäktige.” 1.11 stryks, eftersom punken berör samma område som 1.31. Det som eventuellt omnämns i 1.11 men saknas i 1.31 förs över till 1.31. I 1.31 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(5) Datum 2026-04-28 förtydligas att justering av protokollet ska ske senast två veckor efter sammanträdet. 1.19 Votering ändras till 1.19 Omröstning 1.25 Frågor – ändras till 1.25 Ledamöternas frågestund Frågor ska vara inlämnade senast kl. 13.00 dagen före sammanträdet istället för 15 minuter. 1.26 Allmänpolitisk debatt –”replik” i sista meningen ändras till ”kommande anföranden”. 1.34 Allmänhetens frågestund – tillägg att presidiet avgör om frågan får ställas samt att frågorna ska vara av enklare karaktär. Förändringarna förs in i ett nytt förslag till arbetsordning för kommunfullmäktige och överlämnas till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktigeberedningens förslag till kommunfullmäktige: Reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige antas och gäller från och med 15 oktober 2026. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Policy och program eller övergripande dokument Arbetsordning för kommunfullmäktige Innehåll Arbetsordning för kommunfullmäktige ......................................................................... 0 Arbetsordning för kommunfullmäktige ......................................................................... 3 1.1 Syfte (5 kap. 71 § KL) ....................................................................................... 3 1.2 Kommunfullmäktiges uppgifter (5 kap. 1 § KL) .............................................. 3 1.3 Antalet ledamöter (5 kap. 5-7 §§ KL) .............................................................. 3 1.4 Ordförande och vice ordförande (5 kap. 11 § KL)............................................ 3 1.5 Presidiets särskilda roll (5 kap. 72 §) ............................................................... 4 1.6 Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 12-13 §§ KL) .................................. 4 1.7 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde .............................. 5 1.8 Ärenden och handlingar till sammanträdena ................................................. 6 1.9 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 17-21 §§ KL) 6 1.10 Upprop ............................................................................................................. 7 1.11 Protokollsjusterare (5 kap. 69 § KL)................................................................ 7 1.12 Rätten att väcka ärenden (5 kap. 22 § och 8 kap. 1-2 §§ KL) .......................... 7 1.13 Turordning för handläggning av ärendena ..................................................... 8 1.14 Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 22 § och 24 § samt 5 kap. 22, 31-32, 40-41 §§ och 9 kap. 28 § KL) ...................................................................................... 8 1.15 Talordning och ordning vid sammanträdena.................................................. 9 1.16 Yrkanden (5 kap. 53 §) ..................................................................................... 9 1.17 Propositionsordning (5 kap. 53 §) ................................................................. 10 1.18 Deltagande i beslut (4 kap. 25 § KL) ............................................................. 10 1.19 Voteringar Omröstning (5 kap. 54-56 och 58 §§ KL) samt lag (1992:339) om proportionellt valsätt) ............................................................................................... 10 1.20 Kommunfullmäktigeberedningar (3 kap. 2 § och 5 kap. 44 § KL) ................. 11 1.21 Motioner (5 kap. 22 och 35 § KL) ................................................................... 11 1.22 Medborgarförslag (5 kap. 23 och 35 § och 8 kap. 1-2 §§ KL) ......................... 12 1.23 Företagens initiativrätt (5 kap. 22 § och 10 kap. 3 § KL) ............................... 13 1.24 Interpellationer (5 kap. 59-63 §§ KL) ............................................................. 13 1.25 Frågor Ledamöternas frågestund (5 kap. 64 § KL) ........................................ 14 1.26 Allmänpolitisk debatt ..................................................................................... 14 1.27 Beredning av ärendena (5 kap. 26-34 §§ KL) ................................................. 14 1.28 Återredovisning från nämnder (6 kap. 5 § KL) .............................................. 15 1.29 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap.24 och 32 §§ KL) ............ 15 1.30 Beredning av revisorernas budget (8 kap. 8 § KL) ......................................... 15 1.31 Justering av protokollet (5 kap. 69 § KL) ....................................................... 15 1.32 Reservation (4 kap. 27 § KL) ..........................................................................16 1.33 Expediering och publicering (8 kap. 12 §) ......................................................16 1.34 Allmänhetens frågestund ................................................................................16 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: [datum] Framtagen av: [Namn och titel] Dokumentsansvarig: [Titel] Giltighetstid: Tillsvidare / [specifik period] Hällefors kommun Arbetsordning för kommunfullmäktige 1.1 Syfte (5 kap. 71 § KL) Arbetsordningen ska vara ett stöd för de förtroendevalda i kommunfullmäktige samt kommunfullmäktiges sekreterare och klargöra vilka förutsättningar som gäller för kommunfullmäktiges arbete. Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. 1.2 Kommunfullmäktiges uppgifter (5 kap. 1 § KL) Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, 8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och 9. extra val till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i kommunallagen eller andra författningar. 1.3 Antalet ledamöter (5 kap. 5-7 §§ KL) Kommunfullmäktige har 31 ledamöter 27 ledamöter (fr.o.m. mandatperioden 2026- 2030). Antalet ledamöter ska utgöra hälften av det antal platser som varje parti fått i fullmäktige. 1.4 Ordförande och vice ordförande (5 kap. 11 § KL) De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer kommunfullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Dessa utgör tillsammans kommunfullmäktiges presidium. Presidievalen ska förrättas vid det första sammanträde som hålls med nyvalda kommunfullmäktige. Presidiet väljs för kommunfullmäktiges löpande mandatperiod. Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i kommunfullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Under ledning av ålderspresidenten väljer kommunfullmäktige en valberedning för den nya mandatperioden. Därefter ajourneras kommunfullmäktige och den nyvalda valberedningen sammanträder. Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör kommunfullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot till presidieposten för resten av tjänstgöringstiden. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter till dess kommunfullmäktige utsett tillfällig ordförande. 1.5 Presidiets särskilda roll (5 kap. 72 §) Arbetsuppgifter som tillfaller på kommunfullmäktiges presidium ska regleras i arbetsordningen. Generellt kan sägas att presidiet bör ha möten inför varje sammanträde med kommunfullmäktige där de gemensamt tar fram dagordning för mötet och diskuterar aktuella frågor. Presidiet kallar också efter behov andra aktörer till sina träffar, som exempelvis gruppledarna och revisorerna. Gruppledarna och revisorernas uppgifter regleras i särskilda reglementen. Ambitionen ska vara att presidiet gemensamt beslutar i de olika frågorna, men när presidiet inte kan enas tillfaller i de flesta fall bestämmanderätten enligt lag på ordförande. Utöver vad som sägs om presidiet i de olika avsnitten har presidiet också ett särskilt ansvar för demokratifrågor. 1.6 Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 12-13 §§ KL) Kommunfullmäktige fastställer genom särskilt beslut varje år de dagar under nästa tjänstgöringsår då ordinarie sammanträden ska hållas. Om det är påkallat av särskilda skäl, får presidiet besluta, att visst sammanträde ska hållas på annan dag än den av kommunfullmäktige i förväg bestämda. Kommunfullmäktige fattar beslut om dag och tid för sammanträdena senast i november månad. De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda kommunfullmäktige första gången i november. Ålderspresidenten ansvarar för att kalla till det första sammanträdet med det nyvalda kommunfullmäktige. Ett extra sammanträde hålls på den tid som presidiet bestämmer. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. Om det föreligger särskilda skäl för det, får presidiet ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om presidiet beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden eller om denne är förhindrad annan person som presidiet utser snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. Presidiet beslutar om plats för kommunfullmäktiges sammanträden, plats framgår av kallelsen. Kommunfullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ledamot som önskar delta på distans ska så snart som möjligt anmäla det till kommunfullmäktiges sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Annonsering ska ske på kommunens webbplats och kan även ske på annan plats efter särskilt beslut. 1.7 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde Om kommunfullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Kommunfullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar kommunfullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om kommunfullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. 1.8 Ärenden och handlingar till sammanträdena Presidiet bestämmer när kommunfullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i tillkännagivandet bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Presidiet bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Det bör vara möjligt för allmänheten i sammanträdeslokalen att följa med i handlingarna under sammanträdet. Ledamöterna kan lämna interpellationer och frågor till kommunfullmäktige, se vidare i särskilda avsnitt. 1.9 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 17-21 §§ KL) Ledamot som är helt eller delvis förhindrad att delta ska snarast anmäla det till sitt partis gruppledare som låter kalla in den ersättare som står på tur att tjänstgöra. Gruppledarna meddelar kommunfullmäktiges sekreterare om vilka som kommer att tjänstgöra. Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. Det som sagts om ledamot gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. 1.10 Upprop En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde förrättas upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag och när ordföranden anser att det behövs. 1.11 Protokollsjusterare (5 kap. 69 § KL) Kommunfullmäktige bestämmer tid för justering samt väljer två ledamöter som tillsammans med ordförande justerar protokollet. Justerarna biträder i förekommande fall ordförande vid röstsammanräkningar. Förslag på justerare och tid för justering av kommunfullmäktiges protokoll bör framgå av kallelsen. Valberedningens ordförande har ett särskilt ansvar att nominera nya ledamöter om föreslagna justerare har förhinder. 1.12 Rätten att väcka ärenden (5 kap. 22 § och 8 kap. 1-2 §§ KL) Ärenden i kommunfullmäktige kan väckas av en nämnd, en fullmäktigeberedning, en ledamot genom motion, revisorerna om ärendet har samband med revisionsuppdraget eller granskningen eller medborgare genom medborgarförslag. I vissa fall kan även företag ha initiativrätt, se särskilt avsnitt. Ett ärende om folkomröstning i avgränsad fråga får i kommunfullmäktige väckas av minst tio procent av de röstberättigade i kommunen, så kallat folkinitiativ. Initiativet ska vara skriftligt, tydligt ange aktuell fråga och innehålla daterad namnteckning, namnförtydligande, personnummer och adressuppgifter. För att vara giltig, får namnteckning inte ha äldre datering än sex månader. (lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar). Kommunfullmäktiges presidium kan också väcka ett ärende, genom att sätta upp det på dagordningen. Det kan exempelvis handla om att väcka ett ärende om att tillsätta en tillfällig kommunfullmäktigeberedning. Ärenden som väcks i kommunfullmäktige måste i de flesta fall beredas innan de kan behandlas av kommunfullmäktige i sak, se vidare i särskilt avsnitt om beredning av ärendena. 1.13 Turordning för handläggning av ärendena Kommunfullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Kommunfullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Kommunfullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. 1.14 Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 22 § och 24 § samt 5 kap. 22, 31-32, 40-41 §§ och 9 kap. 28 § KL) För bestämmelser gällande interpellationer och frågor, se särskilda avsnitt. Rätt att delta i överläggningen har utöver kommunfullmäktiges tjänstgörande ledamöter - ordföranden och vice ordföranden ordföranden i en nämnd eller gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. - ordföranden och vice ordföranden i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. - ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. - styrelsens ordförande i ett sådant företag som helt eller till största delen ägs av kommunen, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. Presidiet låter i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna, i bolagsstyrelserna samt revisorerna och anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Kommunfullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Rätt att ställa yrkande eller delta i beslut tillkommer enbart kommunfullmäktiges tjänstgörande ledamöter. 1.15 Talordning och ordning vid sammanträdena Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken hen begärt ordet. Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst en minut för en replik med anledning av vad en talare anfört. Talare har rätt till två replikomgångar på samma huvudanförande. Replik ska följa omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om replik framställs. Den talare som har ordet har omedelbart därefter rätt till kort motreplik. Repliken ska vara ett svar på vad talaren anfört, annars ska istället ordet begäras. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig, får ordföranden ta ordet från talaren. I övrigt får ingen avbryta en talare under dennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. 1.16 Yrkanden (5 kap. 53 §) När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte kommunfullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande lämna det skriftligt. 1.17 Propositionsordning (5 kap. 53 §) Ordförande ska redovisa förslag till propositionsordning för godkännande av kommunfullmäktige. 1.18 Deltagande i beslut (4 kap. 25 § KL) En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut bör anmäla det i inledningen av ärendet och ej delta i överläggningarna. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan innan beslut fattas anses ha deltagit i beslutet, om kommunfullmäktige fattar det med acklamation. 1.19 Voteringar Omröstning (5 kap. 54-56 och 58 §§ KL) samt lag (1992:339) om proportionellt valsätt) När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan, med undantag av att ordförande alltid avger sin röst sist. Vid öppen omröstning har ordförande utslagsröst vid lika röstetal. Sluten omröstning sker med hjälp av valsedlar, uppstår lika röstetal vid val eller tjänstetillsättning avgörs ärendet genom lottning. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot rösta. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en lämnad röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. En valsedel som lämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den - upptar namnet på någon som inte är valbar, - upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, - upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 1.20 Kommunfullmäktigeberedningar (3 kap. 2 § och 5 kap.

§ 8 Avslut av tillfällig fullmäktigeberedning för översyn av den politiska organisationen, dnr KS 25/00122 Ärendet En tillfällig fullmäktigeberedning tillsattes 2025-04-28 KF § 51 för översyn av den politiska organisationen. Fullmäktigeberedningen har behandlat följande ärenden inom uppdraget: - Antal ledamöter i kommunfullmäktige, dnr KS 25/00217 - Revidering av bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda, dnr KS 25/00294 - Revidering av Arbetsordning för kommunfullmäktige, dnr KS 25/00290 - Översyn av den politiska organisationen, kommunstyrelsens organisation, KS 25/00122 Fullmäktigeberedningen har inga fler frågor att behandla inom uppdraget och föreslår därmed att den tillfälliga beredningen för översyn av den politiska organisationen avslutas. Kommunfullmäktigeberedningens förslag till kommunfullmäktige: Uppdraget för den tillfälliga fullmäktigeberedningen som tillsattes 2025-04-28 KF § 51 för översyn av den politiska organisationen avslutas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Motion till kommunfullmäktige Hällefors 2025-04-28 En lokal strategi för att förebygga och minska ofrivillig ensamhet Folkhälsomyndigheten har under 2025 publicerat Sveriges första nationella strategi mot ensamhet, Tillsammans för god gemenskap i hela befolkningen. I denna strategi tydliggörs att ensamhet inte bara är ett individuellt lidande utan ett växande folkhälso- och samhällsproblem, med tydlig koppling till psykisk och fysisk ohälsa, ökade vårdkostnader och minskad livskvalitet. Statistik visar att 6 procent av den vuxna befolkningen uppger att de ofta eller alltid besväras av ensamhet, och bland ungdomar känner sig var sjätte skolbarn ofta eller alltid ensamt. Ensamhet är särskilt vanlig bland äldre, unga vuxna, personer med funktionsnedsättning, utrikesfödda och HBTQI-personer. Den nationella strategin lägger grunden, men lyfter tydligt att framgångsrikt arbete för att minska ensamhet måste anpassas till lokala förutsättningar. Kommunerna har en nyckelroll i att identifiera behov, samordna aktörer och erbjuda mötesplatser, aktiviteter och insatser i det förebyggande och uppsökande arbetet. Hällefors kommun saknar idag en tydlig och samlad lokal strategi för hur vi arbetar långsiktigt och systematiskt med olika aktörer för att förebygga och minska ofrivillig ensamhet. Vänsterpartiet yrkar: att kommunen tar fram en lokal strategi mot ensamhet, i linje med den nationella strategin och med hänsyn till våra specifika lokala behov. att kommunen i strategiarbetet bjuder in civilsamhället, näringslivet och kommuninvånarna till dialog och delaktighet. Hällefors 2025-04-16 Katja Ollila, Vänsterpartiet Hällefors Till Kommunfullmäktige Hällefors Kommun Motion Sommarkurs för influenser/digital marknadsföring I en tidigare motion om en sommarkurs för ungdomar som influensers som riktar sig till våra sommarjobbande/feriearbetande ungdomar som är 16-17 år. De här ungdomarna skulle synliggöra föreningar och företag i vår kommun, även fritidsaktiviteter som bedrivs av kommunen och visa på vad ungdomarna kan göra och vilka möjligheter som finns i Hällefors för jobb och aktiv fritid. Det i sin tur skulle kunna underlätta för framtida kompetensförsörjning i kommunen. Det skulle också leda till att fler ungdomar får kontakt med föreningar som i sin tur kan bidra till en föryngring i föreningslivet. Hällefors folkhögskola erbjuder sommarkurser som nu har tagit fram ett förslag på kostnad för handledningen Under hela kurser varvar vi teori med praktiska övningar. Kurstid: 1 - 4 veckor. Antal: Max 10 deltagare per kurs. Pris: Pedagog samt assistent per vecka: 15.000:- per vecka. Teknik samt undervisningssalar per vecka: 5.000:- per vecka. Ferieplatserna för ungdomar utökas med 10 platser Det skulle utveckla ungdomars entreprenörskap Detta ska vara ett projekt och utvärderas efter en sommar Jag föreslår Att antal ferieplatser utökas med 10 platser för att erbjuda kursen för influensers, kostnad på 51.753 för 2 veckor. Samt att kommunen köper in den förslagna kursen/handledning för 2 veckor till en kostnad om 40.000 kr. 2025-12-08 Håkan Bergström (S) Verksamhetsberättelse för Grythyttelistan 2025 13 januari: TEAMS inför AU/VU – valtekniska samarbetet 14 januari: AU (Sten) 14 januari: Möte om Lindholmstorpet (Sten, Wilhelm) 15 januari: VU (Wilhelm) 16 januari: Vattenmyndigheten samråd (Sten) 30 januari: TEAMS valtekniska samarbetet 31 januari: Örebro läns Energi- och klimatplan (Sten) 4 februari: Kommunstyrelsen 6 februati: Budget-dag för KNÖL i Lindesberg (Sten) 17 februari: Valberedning (Cirkeln) 18 februari: Verksamhetssbesök på arbetmarknadsenheten, Torgny Sundkvist (Sten) 19 februari: Styrelsemöte Gullspångsälvens vattenvårdsförbund (Sten) 20 februari: TEAMS – valtekniska samarbetet inför KF 21 februaru Styrelsemöte SOFINT (Sten) 25 februari: Valberedning och Kommunfullmäktige 26 februari: Kyrkoråd 4 mars: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi rektor Linda Igelström på Klockarhagskolan F–3. 6 mars: Gullspångsälvens arbetsgrupp (Sten) 11 mars: ’’Roller och ansvar’’: Åsa Rönnmark Jacobsson 11 mars: Möte Nobelbanan (Sten) 12 mars: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi kostchefen Stefan Lahti på Grythyttans skola 13 mars: Vindkraftmöte (Sten) 14 mars: Specifika samverkansrådet för kultur (Sten) 19 mars: Budgetkonferens Folkets Hus (Sten, Wilhelm) 20 mars: Gruppledarmöte om medborgardialog, Lindholmstorpet (Sten) 24 mars: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi Hällefors bibliotek med bibliotekschef Anne-Marie Alzén guidar 25 mars: Ekonomiberedning, årsbokslut (Sten) 25 mars: Extra kommunstyrelsemöte, Pyramiden 26 mars: Företagarfrukost 27 mars: Budgetdialog, Pyramiden 27 mars: Valtekniskt samverkan i Gästabudssalen, Gästgiveriet (Moderaterna är värdar) 31 mars: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi Klockarhagskolan 4–6 och rektor Jenny Liodden 1 april: Budgetdialog 2, kl. 08.30–15 7 april: Valtekniskt möte (TEAMS) 8 april: Kommunstyrelse 9 april: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi Klockarhagskoklan och rektor Marie Karlsson 14 april: Valtekniskt möte (TEAMS) 16 april: Styrelsemöte Gullspångsälvens vattenvårdsförbund (Sten) 22 april: AU (Sten) 23 april: VU (Wilhelm) 23 april: Gruppledarträff (Rektangeln) 23 april: Kyrkoråd 23 april: Valtekniskt möte (TEAMS) 28 april: Kommunfullmäktige (Sten, Wilhelm) 29 april: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi Enar Karlsson på Kulturskolan 1 maj: Grythyttelistans kyrkodel byter namn till Hällefors-Hjulsjö- Grythyttan-listan (HHGL) 6 maj: Ekonomiberedning och Strategisk plan för nästa mandatperiod 7 maj: Tillsammans med KSO besöker vi Grythyttans skola F–6 och rektor Magnus Ekström 7 maj: TEAMS valtekniska samarbetet 8 maj: Åtgårdssamordning Länsstyrelsen (Sten) 9 maj: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi Klockarhagskolan 7–9 och rektor Marie Karlsson 13 maj: Kommunstyrelse 13 maj Årsmöte i Hopajola i Kumla. Guidning i naturskog 14 maj: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi rektor Helena Hansson på Förskolan Lärkan 14 maj: Tillsammans med KSO och vice KSO besöker vi rektor Greta Hedén på Pihlskolan 14 maj: Gullspångsälvens vattendagar i Loka (Sten) 15 maj: Gullspångsälvens vattendagar i Loka (Sten) 16 maj: Specifika samverkansrådet för kultur (Sten) 18 maj: Samling på Åsgatan 1 för att diskutera stundande kyrko- resp. kommunalval (Anders, Sören, Marie-Louise, Roland, Wilhelm, Sture) 18 maj: Vakltekniskt möte med TEAMS 19 maj: Valtekniskt för AU (Sten) 20 maj: AU (Sten) 21 ma:j Kyrkoråd 26 maj: Valberedning 27 maj: Kykofullmäktige 31 maj: Grythyttelistan och Rotary städar Hällefors och Grythyttan, avslutades med grillning 3 juni: Kommunfullmäktige (Sten, Wilhelm) 5 juni: Valteknisk samverkan inför KS 10 juni: Styrelsemöte Gullspångsälvens vattenvårdsförbund , kl. 9– 15 (Sten) 6 juni: HHGL och GL träffas kl. 18–20 på Åsen för planering av kyrkovalet 10 juni: Styrelsemöte Gullspångsälvens vattenvårdsförbund kl. 9–15 (Sten) 11 juni: Kyrkorådet träffar kyrkogårdspersonalen på kyrkogården på Åsen 13 juni: Webinnar vindkraft kl. 14–16 (Sten) 23 juni: Extra kyrkoråd (Sören, Marie-Louise) 24 juni: HHGL och GL träffas för planering av kyrkovalet 11 juli: Träff med personalen på kyrkogården 6 aug: EPOK och GL (HHGL) möts (Nybygget, Åsgatan) 13 aug: Kyrkorådet (Sören, Roland m.fl.) 17 aug: TEAMS valtekniska samarbetet 19 aug: Allmänna utskottet kl. 9–12 (Sten) 20 aug: Välfärdsutskottet (Wilhelm) 3 sept: Styrelsemöte Gullspångsälvens vattenvårdsförbund kl. 9–12 (Sten) 3 sept: Info-möte Nora kyrkovalet, Lars Ströman, EPOK och HHG (Wilhelm, Sören, Marie-Louise) 7 sept: GL- och HHG-listorna inför kyrkovalet kl. 17–19 (Nybygget, Åsgatan) 8 sept: Valtekniskt samarbete. Samkväm hos Lars-Göran Zetterlund kl. 17–19 (Sten, Róland, Wilhelm) 10 sept: Företagarfrukost, info om Samhall (Marie-Louise, Wilhelm) 11 sept: Förmöte AU/VU kl. 18–19, digitalt 12 sept: Styreösemöte Sofint, Lindesberg, kl. 9–12 12 sept: Valmanifestation (Grythyttan: Sten och Roland, Hällefors: Anders och Sören) 13 sept: Valmanifestation (I Grythyttan: Sture, Wilhelm I Hällefors: Sören) 15 sept: Valberedning (Sten och Wilhelm) 16 sept: Info-möte H-fors kyrkovalet, Lars Ströman, EPOK och HHG, Sören, Marie-Louise, Sture) 16 sept; AU, kl. 9–12, Pyramiden 17 sept: Ekonomi för nybörjare (Marie-Louise, Wilhelm i Pyramiden) kl. 9–12, 19 sept: Specifika samverkansrådet, Konserthuset, Örebro, kl. 9–12 19 sept: Valmanifestation (Grythyttan: Sten och Roland, Hällefors: Anders och Sören) 20 sept: Valmanifestation (Grythyttan: Sten och Roland, Hd)ällefors: Anders och Sören) 21 sept: TEAMS valtekniska samarbetet, digitalt kl. 18–19.30 (Sten) 23 sept: Kommunfullmäktige (Sten, Wilhelm) 24 sept: Kyrkoråd (Marie-Louise, Sören, Anders, Roland 25 sept: KF-beredning för översyn av den politiska organisationen- 30 sept: Ekonomiberedning kl. 8.30–15.00, Pyramiden 2 okt: KNÖL, Ljusnarsberg, kl. 9–15 6 okt: TEAMS, Valtekniska samarbete, digitalt, kl. 19–20.30 7 okt: KS, kl. 13–17 10 okt: Åtgärdssamordning kl. 9–12, digitalt (Sten) 13 okt: Valberedning, Cirtkeln, kl. 15–16 15 okt: Styrelsemlöe Gullspångsälvens vattenvårdsförbund , digitalt kl. 9–12 17 okt: Tillsammans med KSO besöker vi Jenny Anderssson på Björkhagas 17 okt: Planeringsdag Sofint, kl. 9–13, Örebro Soliden 20 okt: Gillersgården; Carina Nilsson 20 okt: TEAMS, Valtekniska 21 okt: Kommunfullmäktige 27 okt: Förmöte AU/VU23 okt 28 okt: AU 29 okt. VU 30 okt: Styrelsemöte Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, 9–12, digitalt (Sten) 4 nov: Tillsammns med KSO, vice KSO och socialchefen besöker vi Fanny Forshell på Individ och Familjeomsorg, kl. 09.30–11.39 10 nov: Gruppledarträff 11 nov: Ekonomiberedning, kl. 8.30–11.00 Pyramiden 12 nov: Styrelsemöte GVVF, GVR kl. 09.00–15.00, Degerfors hotell (Sten) 16 nov: Förmöte KS kl. 18–20, Digitalt 17 nov: 18 nov: Justering av protokoll 18 nov: Företagesbeök på Mickes Skog och Trädgård. 18 nov: KS kl. 10–17, Pyramiden 19 nov; Kommunstyrelse Lördag 22 november 2025, kl. 08.00, GL:s/HHG:s möte i Nybygget 20 nov: Gemensamma AI-förmågor kommun kl. 13–16, Digitalt (Sten) 21 nov: Styrelsemöte Sofint kl. 9–12, Lindesberg (Sten) 24 nov: TEAMS Valtekniska, digitalt, kl. 18–19 25 nov: AU, kl. 9–12 26 nov: Välfärdsutskottet 28 nov: Specifika samverkansrådet, Regionhuset, Örebro (Sten) 2 dec: Ekonomiberedning och Valberedning kl. 8–11, Pyramiden 2 dec : Valberedning 2 dec: Gruppledarmöte; fullmäktigeberedning 3 dec: Tillsammns med KSO och vice KSO besöker vi Anelie Högberg på Hemtjänst/Boendestöd, kl. 13–15 8 dec; TEAMS Valtekniska 10 dec: Valberedning 10 dec: Styrelsemöte GVVF, GVR kl. 915, Bofors Hotell (Sten) 11 dec: Förmöte KS, kl. 18–20, digitalt 16/12, KS, kl. 13–17, Pyramiden Roland Gustavsson har under 2025 deltagit i 25 st tingsrättsförhandlingar och tekniska nämndmöten Sten Walegren har tjänstgjort i tingsrätten totalt under 28 dagar Debattartiklar av Grythyttelistan NA 9 juni 2025: ’’Ljus framtid i Hällefors kommun’’ FT 20 juni 2025: ’’Mycket att glädjas åt i Hällefors kommun’’ Utspisning: Kaffe/te, smörgås, grönsaker, kaker till mötena i Nybygget, Åsen. Hällefors Kommun Grythyttan 2026-04-07 GranskningsintygGrythyttelistan Jag har läst Grythyttelistans verksamhetsberättelse för 2025 och anser att verksamheten överensstämmer med ändamålen för partistöd. •;/// :;;{e,C--- Eva Ettestam, Grythyttan 2026-04-07 F{evisor i Grythyttelistan Ramökningar drift Ramökningar drift 2027 Sammanställning ramökningar 2027 Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Kommunspecifika: Hurtigtorpet GC 45 tkr TOTALT 45 tkr Ramökningar Gata – Hällefors Hurtigtorpet GC Förutsättningar Efter projekt Hurtigtorpet GC skall tillkommen gång och cykelväg samt belysning driftas och förvaltas. Detta gäller såväl sommar som vinter. För att omhänderta dessa uppgifter behöver driftbudgeten ökas med 45 tkr. Konsekvensbeskrivning Ökas inte driftbudgeten för detta tillkommande område så innebär det att mindre arbete kan utföras inom redan befintliga uppdrag. Ramökning Ramökning Ramökning Ramökning Nora Totalt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg 45 tkr 45 tkr Finansieringsmodell 2027 Budgetförutsättningar • Löneindex 3,1% • Prisindex 2,6% • Besparingskrav 0,0% • Central buffert 0,0% • Befolkningsnyckel • Hällefors 14,3% • Lindesberg 52,3% • Ljusnarsberg 9,5% • Nora 23,9% Hällefors Samhällsbyggnadsförvaltningen Budget 2026: 11 496 tkr Budget TKN 2026 inkl stöd 7 933 Budget 2027: 12 636 tkr Lönekompensation TKN 121 Pris och avtalskompensation TKN 58 TKN 8 145 tkr Äskningar TKN 45 Förändring befolkningsnyckel KNÖL TKN -12 BMN 4 085 tkr Budget TKN 2027 8 145 Stöd 406 tkr Budget BMN 2026 inkl stöd 3 563 Lönekompensation BMN 123 Pris och avtalskompensation BMN 16 Äskningar BMN 385 Förändring befolkningsnyckel KNÖL BMN -2 Budget BMN 2027 4 085 Budget 2027 Stödfunktioner 406 Budget 2027 12 636 Lindesberg Samhällsbyggnadsförvaltningen Budget 2026: 50 726 tkr Budget TKN 2026 35 806 Budget 2027: 53 552 tkr Lönekompensation TKN 444 Pris och avtalskompensation TKN 215 TKN 36 691 tkr Äskningar TKN 195 Förändring befolkningsnyckel KNÖL TKN 31 BMN 16 862 tkr Budget TKN 2027 36 691 Stöd 0 tkr Budget BMN 2026 14 920 Lönekompensation BMN 452 Pris och avtalskompensation BMN 60 Äskningar BMN 1 413 Förändring befolkningsnyckel KNÖL BMN 17 Budget BMN 2027 16 862 Budget 2027 Stödfunktioner - Budget 2027 53 552 Ljusnarsberg Samhällsbyggnadsförvaltningen Budget 2026: 11 364 tkr Budget TKN 2026 inkl stöd 8 897 Budget 2027: 10 080 tkr Lönekompensation TKN 81 Pris och avtalskompensation TKN 39 TKN 8 897 tkr Äskningar TKN 0 Förändring befolkningsnyckel KNÖL TKN -17 BMN 2 467 tkr Minskad ram, extrasatsning gator -2 000 Budget TKN 2027 6 999 Stöd 271 tkr Budget BMN 2026 inkl stöd 2 467 Lönekompensation BMN 82 Pris och avtalskompensation BMN 11 Äskningar BMN 256 Förändring befolkningsnyckel KNÖL BMN -6 Budget BMN 2027 2 810 Budget 2027 Stödfunktioner 271 Budget 2027 10 080 Nora Samhällsbyggnadsförvaltningen Budget 2026: 17 922 tkr Budget TKN 2026 inkl stöd 12 490 Budget 2027: 20 200 tkr Lönekompensation TKN 203 Pris och avtalskompensation TKN 98 TKN 13 180 tkr Äskningar TKN 355 Förändring befolkningsnyckel KNÖL TKN 34 BMN 6 337 tkr Budget TKN 2027 13 180 Stöd 683 tkr Budget BMN 2026 inkl stöd 5 432 Lönekompensation BMN 207 Pris och avtalskompensation BMN 27 Äskningar BMN 646 Förändring befolkningsnyckel KNÖL BMN 25 Budget BMN 2027 6 337 Budget 2027 Stödfunktioner 683 Budget 2027 20 200 Gemensamma ramökningar drift 2027 Bygg- och miljönämnden Gemensamma ramökningar drift 2027 Sammanställning gemensamma ramökningar drift 2027 Totalt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Tillsyn Miljöbalken; 1 300 tkr 184 tkr 677 tkr 127 tkr 312 tkr förorenad mark Tillsyn Gaturenhållning 700 tkr 99 tkr 365 tkr 68 tkr 168 tkr och skyltning GIS (Geografiska 700 tkr 99 tkr 365 tkr 68 tkr 168 tkr informationssystem) SUMMA 2 700 tkr 382 tkr 1 407 tkr 263 tkr 648 tkr Miljöenheten (Bygg och miljönämnden) Tillsyn enligt miljöbalken; förorenad mark Förutsättningar Bygg- och miljönämnden har det lagstadgade lokala tillsynsansvaret enligt miljöbalken. Målet med tillsynen är bland annat att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter, värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö används så att långsiktig god hushållning tryggas och återanvändning och återvinning främjas. Finansieringen av miljötillsyn sker dels genom avgifter som tas ut från de verksamheter som omfattas av tillsyn, och dels genom skattemedel. Exempel på arbete som till stor del är skattefinansierad är arbete med förorenade områden. Med förorenade områden menas mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsynen omfattar bland annat att inventera, riskklassa och ställa krav på åtgärder, samt att genomföra ansvarsutredningar. Det regionala målet är att alla områden med mycket stor och stor risk för människors hälsa och miljön ska vara åtgärdade år 2050. I kommunerna i norra Örebro län finns 93 riskklassade objekt i dessa riskklasser. Totalt finns 1369 objekt identifierade i Länsstyrelsen databas. Att bedriva ett långsiktigt strategiskt arbete med förorenad mark medför även att områden som kan bli aktuella för exploatering är åtgärdade redan innan planering för t.ex. byggnation och detaljplaneläggning startar vilket både ger en ekonomisk och tidsmässig vinst. Den egeninitierade tillsynen av förorenade områden har länge varit nedprioriterad på grund av otillräcklig finansiering. Arbetet är ett långsiktigt arbete och mycket resurskrävande. I det arbetet ingår bland annat att bedriva tillsyn på förorenade områden med mycket stor och stor risk så att de blir undersökta och vid behov åtgärdade, verka för att objekt där verksamhet pågår blir inventerade och riskklassade samt att uppdatera i databas. I handlingsplanen för tillsyn av förorenade områden som fastställdes av Bygg- och miljönämnden 2025-06-12, bedöms resursbehovet uppgå till 7,3 årsarbetskrafter för att klara det regionala målet år 2050. Idag finns ca 1 -1,5 årsarbetskrafter avsatta för arbetsområdet. Det täcker ungefär behovet enbart för det händelsestyrda arbetet, vilket innebär att egeninitierad tillsyn på de 93 riskklassade prioobjekten inte hinner påbörjas. Inom det händelsestyrda arbetet ingår till exempel tillsyn vid utredningar och markundersökningar inför detaljplaner och bygg- och rivningslov samt tillsynsinsatser vid påträffande av föroreningar vid t ex grävarbeten, olyckor, borrning av bergvärme, grävning av avlopp eller vid pågående verksamheter. En del av tillsynsarbetet blir på pågående verksamheter, där det finns en verksamhetsutövare. Då finansieras detta med tillsynsavgifter. Men en stor del handlar om nedlagda verksamheter där man behöver söka statliga medel för undersökningar och åtgärder och då finansieras tillsynen till största del av skattemedel. För att kunna påbörja ett egeninitierat tillsynsarbete behöver bygg- och miljönämnden en ramökning på 1300 tkr. Även om behovet är större är det inte rimligt att dra i gång ett större arbete under det närmaste året. Konsekvensbeskrivning Om resurser inte tillsätts kommer tillsynsuppdraget inte att kunna fullgöras. Konsekvenserna blir att kommunerna inte når upp till nationella och regionala mål och att föroreningar riskerar att spridas så att de utgör risk för människors hälsa och miljön. Ramökning Ramökning Ramökning Ramökning Nora Totalt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg 184 tkr 677 tkr 127 tkr 312 tkr 1 300 tkr Bygg- och geodataenheten (Bygg och miljönämnden) Tillsyn gaturenhållning och skyltning Förutsättningar Bygg- och miljönämnden har tillsynsansvar enligt Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Målet med tillsynen är att kommunen säkerställer att allmänna platser hålls i ett skick som hindrar olägenheter för människors hälsa och säkerhet, samt uppfylla krav på trevnad och framkomlighet. Motsvarande skyldigheter har fastighetsinnehavare på kvartersmark. Tillsynen finansieras i huvudsak av skatter. Avgifter kan tas ut vid tillsynsprövning. Viten får sättas ut om lagen inte efterlevs. Idag saknas finansiering och rutiner av tillsynen. Tillsynen har inte genomförts tidigare och kan inte ske med befintliga resurser på grund av rådande arbetsbelastning. För att skapa nya rutiner och utföra tillsyn samt hantera inkommande ärenden behöver bygg- och miljönämnden en ramökning med 700 tkr. Behov Tidsåtgång per år Tillsyn 1300 Tillståndsärenden 420 Övrigt (skapa rutiner och förutsättningar) 300 Totalt 2 020 Antal handläggare 1 Konsekvensbeskrivning Om resurser inte tillsätts kommer tillsynsuppdraget inte att kunna påbörjas. Konsekvenserna blir att tillsynen uteblir och kommunen lever inte upp till ställda lagkrav. Utebliven tillsyn kan påverka allmänhetens trevnad, framkomlighet, trafiksäkerhet och förtroende för kommunen. Ramökning Ramökning Ramökning Ramökning Nora Totalt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg 99 tkr 365 tkr 68 tkr 168 tkr 700 tkr Bygg- och geodataenheten (Bygg och miljönämnden) GIS (Geografiska Informationssystem) Sammanfattning Behåller man organisationen som den är idag riskerar kommunerna att stå med en GIS- verksamhet som inte klarar de krav som finns i samhället, inte utvecklas och gradvis tappar kvalitet, och intern nytta. Det är ett strategiskt tapp som påverkar hela organisationen. Förutsättningar GIS-verksamheten står inför en betydande och långsiktig ökning av lagstyrda krav, särskilt kopplat till digitala detaljplaner och den kontinuerliga förvaltningen av dessa. Efter migreringen till nya system har behovet av systematisk systemadministration ökat kraftigt. Detta är inte längre en tillfällig arbetsinsats utan en permanent och kritisk del av GIS-arbetet. Det finns i dag ett omfattande efterarbete som måste genomföras för att säkerställa drift, säkerhet och datakvalitet: rensning av gamla användare, etablering av automathämtningar, kvalitetssäkring av data och hantering av den backlog som byggts upp över tid. Idag finns inte möjlighet att utbilda nya användare i systemen. Uteblivna insatser påverkar inte bara driftsäkerheten utan även kommunens möjlighet att uppfylla kraven Enligt Plan- och byggförordningen (PBF) 2 kap. 5 a § ska uppgifter i detaljplaner och planbeskrivningar utformas så att de “kan tillgängliggöras och behandlas digitalt” GIS har ett betydande, ännu outnyttjat värde för flera förvaltningar, men bristen på resurser gör att vi i dag inte hinner stödja, utbilda eller utveckla funktioner som skulle effektivisera arbetet brett i våra samverkanskommuner De två GIS-ingenjörerna har kompetenser som i dagsläget inte används på det sätt verksamheten behöver. • GIS-ingenjör 1 bör kunna fokusera på 3D-miljö, analyser och kvalificerat stöd till myndighetsprocesser (bygglov, detaljplanering, klimatanalyser, översvämningsrisker m.m.). • GIS-ingenjör 2 bör kunna arbeta med FME, automatisering och script för att skapa robusta, kostnadseffektiva flöden. I dagsläget fastnar båda i tung systemadministration, vilket gör att kommunerna varken når lagkraven eller den effektivisering som systemen möjliggör. För att säkerställa laguppfyllelse, driftsäkerhet och verksamhetsutveckling krävs ytterligare resurser som kan: • avlasta systemadministrationen • ge löpande stöd till användare • samordna arbetet med digitala detaljplaner • hålla ihop helheten och säkerställa att GIS fungerar som kommunernas gemensamma plattform Detta är en nödvändig åtgärd för att kommunerna ska kunna leva upp till lagkrav, säkerhetskrav och verksamheternas behov – inte en valfri satsning. Konsekvensbeskrivning Om resursen inte tillsätts kommer GIS-verksamheten inte att kunna möta de krav som redan finns i dag och som ökar kommande år. Det innebär att: • Lagkraven kring digitala detaljplaner riskerar att inte uppfyllas, då det saknas tid för det kontinuerliga arbete som krävs. • Backlogen fortsätter att öka, vilket leder till ökade driftstörningar, bristande datakvalitet och försämrad tillförlitlighet i kommunens kart- och geodatatjänster. • Service och stöd till verksamheterna kommer fortsatt vara otillräckligt, vilket minskar användningen av GIS. • Nuvarande GIS-ingenjörer fastnar i administration, vilket gör att deras specialistkompetenser inte används där de behövs. Utveckling, automatisering och avancerade analyser stannar av. • Kommunerna tappar möjligheter till effektivisering och digital utveckling, eftersom ingen har mandat eller tid att driva arbetet framåt. • Organisationens beroende av ett fåtal nyckelpersoner ökar, vilket gör verksamheten sårbar vid sjukfrånvaro, uppsägningar eller hög arbetsbelastning. Ramökning Ramökning Ramökning Ramökning Nora Totalt Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg 99 tkr 365 tkr 68 tkr 168 tkr 700 tkr 2026-03-19 AT-2026-73 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata- Trafikenheten samhallsbyggnad@lindesberg.se Taxa för grävarbeten och trafikpåverkande arbeten på kommunal mark. Avgiftsbilaga till Anvisningar för grävarbeten på kommunal mark samt Anvisningar för trafikpåverkande arbeten på kommunala gator. Denna taxa har antagits av kommunfullmäktige i Lindesberg-, Nora-, Hällefors- och Ljusnarsbergskommun och reglerar avgifter i samband med handläggning och kontroll av arbeten på kommunala gator och mark. Avgifterna avser att täcka kommunens kostnader för handläggning av ansökningar om tillstånd att utföra arbeten i kommunal mark, granskning av trafikanordningsplaner, kontroll under arbetets utförande samt uppföljning och kontroll av återställning. Avgifterna tas ut i enlighet med kommunallagens (2017:725) bestämmelser om självkostnads- principen. Avgifter enligt denna taxa utgör ersättning för kommunens kostnader för handläggning, kontroll, administration, kontroll samt vid behov åtgärder i samband med arbeten i kommunal mark. De fasta avgiftsbeloppen är fastställda utifrån beräknad genomsnittlig självkostnad. Avgift får endast tas ut i den omfattning som följer av denna taxa. Indexreglering av avgifter Avgifterna i denna taxa får årligen justeras i enlighet med förändringen i prisindex för kommunalverksamhet (PKV). Justering sker per den 1 januari varje år och baseras på förändringen av index mellan oktober månad föregående år och oktober månad året dessförinnan. Avgifterna avrundas till närmaste hela tiotal kronor. Avgift för grävtillstånd Ärende Avgift Ansökan om grävtillstånd (inkl. efterkontroll) 4 000 kr Akut ansökan om grävtillstånd (inkl. efterkontroll) 4 800 kr Förlängning av grävtillstånd (maximalt 45 dagar) 1 000 kr Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Samhällsbyggnadsförvaltningen Prästgatan 6 0581-810 00 vxl samhallsbyggnad@lindesberg.se 212000-2015 711 80 Lindesberg Lindesberg Samhällsbyggnadsförvaltningen, Gata- Trafikenheten 2026-03-19 AT-2026-73 Avgift för trafikanordningsplan (TA-plan) Ärende Avgift Ansökan om TA-plan 1 000 kr Akut ansökan om TA-plan 1 400 kr Förlängning av TA-plan (maximalt 45 dagar) 500 kr Administrativ avgift vid avvikelse från tillstånd Avgift enligt nedan avser kommunens merkostnader för handläggning, kontroll och administration till följd av avvikelse från beviljat tillstånd eller arbete utan giltigt tillstånd. Händelse Administrativ avgift Arbete utan giltigt tillstånd 15 000 kr Akut arbete ej anmält senast första vardagen efter att 5 000 kr arbetet påbörjats Sen färdiganmälan 5 000 kr Utebliven färdiganmälan (platsbesök) 10 000 kr Merkostnad till följd av bristande medverkan eller Nedlagd handläggningstid kan ofullständiga handlingar debiteras med 800 kr per timme Om handläggning, kontroll eller uppföljning föranleds av att sökande eller den som låter utföra arbetet inte inkommit med begärda handlingar, lämnat ofullständiga uppgifter eller på annat sätt försvårat handläggningen, kan särskild avgift motsvarande nedlagd handläggningstid debiteras. Avgifter av sanktionskaraktär enligt SAK:s handbok – Arbete på väg regleras inte i denna taxa utan framgår av Samhällsbyggnadsförvaltningens Anvisningar för trafikpåverkande arbeten. Exempelvis avvikelse från godkänd ansökan, ej följda tillståndsvillkor, ej avetablerat arbetsområde samt brister i trafiksäkerhet eller arbetsmiljö. Återställning av grävning Återställning av grävda ytor ska utföras av tillståndshavaren i enlighet med Samhällsbyggnads- förvaltningens Anvisningar för grävarbeten på kommunal mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för besiktning och efterkontroll av utförd återställning. Om brister i återställningen konstateras vid besiktning eller efterkontroll kan Samhällsbyggnads- förvaltningen kräva rättelse eller utföra nödvändiga åtgärder. Om tillståndshavaren inte utför återställning i enlighet med gällande anvisningar äger kommunen rätt att utföra nödvändiga åtgärder på tillståndshavarens bekostnad. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr. Samhällsbyggnadsförvaltningen Prästgatan 6 0581-810 00 vxl. samhallsbyggnad@lindesberg.se 212000-2015 711 80 Lindesberg Lindesberg 1 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Gata- Trafikenheten 2026-03-19 AT-2026-73 Tillståndshavaren debiteras i sådant fall kommunens faktiska kostnader för administration, besiktning, efterkontroll, projektering och återställning i enlighet med självkostnadsprincipen. Rörligt underhållstillägg (UH-tillägg) Yta Ersättning Förhöjt UH-tillägg Asfalt 308 kr/m² +100 % Grusytor 164 kr/m² +100 % Stensatt yta 550 kr/m² +100 % Marksten/Plattor 275 kr/m² +100 % Planteringsyta 135 kr/m² +100 % Förhöjt underhållstillägg Vid grävarbeten i nyasfalterade ytor inom tre (3) år från utförd beläggning debiteras ett förhöjt underhållstillägg motsvarande 100 procent av kostnaden för framtida underhåll. Underhållstillägget utgör ersättning för kommunens ökade framtida drift- och underhållskostnader till följd av ingrepp i väganläggningen. Tillägget baseras på väghållarens ökade framtida underhållsbehov till följd av grävning i nyligen utförd beläggning. Förhöjt underhållstillägg tillämpas inte vid akuta felavhjälpningsåtgärder, exempelvis vid vattenläcka eller motsvarande driftstörning. Kontaktinformation Vid frågor eller för ytterligare information kontakta Samhällsbyggnadsförvaltningen, enheten Gata- Trafik, via e-post: samhallsbyggnad@lindesberg.se. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr. Samhällsbyggnadsförvaltningen Prästgatan 6 0581-810 00 vxl. samhallsbyggnad@lindesberg.se 212000-2015 711 80 Lindesberg Lindesberg 2 Policy och program eller övergripande dokument Policy för finskt förvaltningsområde Innehåll Policy för finskt förvaltningsområde ..............................................................................0 Policy för finskt förvaltningsområde för åren 2026–2029 .....................................2 Syfte ..........................................................................................................................2 Mål ........................................................................................................................2 Ansvar och roller ..................................................................................................2 Arbetsmetoder ......................................................................................................2 1. Kartläggning och behovsanalys ...............................................................2 2. Dialog och delaktighet ................................................................................3 3. Information och kommunikation ...........................................................3 4. Genomförande ..............................................................................................3 5. Uppföljning och utvärdering ....................................................................3 6. Kommunikation och synlighet .................................................................3 Referenser och stödmaterial ................................................................................4 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: [datum] Framtagen av: Åsa Rönnmark Jakobsson, Verksamhetschef Informationshantering, digitalisering och IT Dokumentsansvarig: Verksamhetschef Informationshantering, digitalisering och IT Giltighetstid: 2026–2029 Hällefors kommun Policy för finskt förvaltningsområde för åren 2026–2029 Denna policy bygger på kommunens reviderade minoritetspolicy (2021) för bemötande av minoriteter och syftar till att säkerställa rättssäkert, respektfullt och inkluderande bemötande i alla kommunala verksamheter. Policyn gäller för tre år i taget men revideras vid behov under perioden. Syfte Att skapa en tydlig vägledning för personalen i Hällefors kommun, med fokus på: • Likvärdigt bemötande oavsett bakgrund, etnicitet eller språk. • Främjande av dialog och delaktighet med minoritetsgrupper. • Säkerställande av rättigheter enligt lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Mål • Säkerställa att alla medborgare möts med respekt och professionalism • Tillgängliggöra information och tjänster för minoritetsgrupper på ett korrekt och begripligt sätt. • Underlätta kulturförståelse och medvetenhet om minoriteters behov inom kommunens verksamheter. Ansvar och roller • Kommunchef: Övergripande ansvar för att policyn implementeras och följs upp. • Verksamheterna: Kommunkansli, Kultur- och fritid, socialtjänst och skola utser en kontaktperson för minoritetsfrågor. • Personal: Genomgå obligatorisk utbildning minoritetskunskap och bemötande som finns tillgänglig på kommunens intranät. Arbetsmetoder 1. Kartläggning och behovsanalys • Identifiera minoritetsgrupper och deras behov i Hällefors kommun. Kommunkansliet ansvarar för övergripande statistik och information. Samtliga verksamheter som berörs av ansvaret arbetar med att identifiera nuvarande och uppkommande behov kopplat till den egna verksamheten. • Upprätta kontakt med representanter för minoritetsgrupper. Kommunkansliet har ansvar för att bjuda in till gemensamma råd, dialoger med mera. Verksamheterna arbetar med löpande kontaktskapande och värdebyggande kontakter. 2. Dialog och delaktighet • Kommunkansliet arbetar med att aktivt skapa dialog innan beslut och vid utformning av tjänster som berör minoritetsgrupper, däribland Sverigefinnar. • Kommunkansliet ansvarar för att skapa aktiviteter som syftar till att skapa medborgardialog. 3. Information och kommunikation • Kommunkansliet arbetar för att övergripande sprida information om kommunens tjänster, rättigheter och stöd där det efterfrågas på relevanta språk. Verksamheterna arbetar med sina kanaler för detsamma. • Kommunkansliet säkerställer att webb och tryckt material är tillgängligt och kulturellt anpassat vilket innebär att det ska vara lättläst och därmed möjligt att översätta. 4. Genomförande • Kansliet kommunikationsenhet ansvarar för att införa rutiner för rapportering av positiva initiativ och problem i bemötandet. • Socialtjänst, skola och kultur-och fritid implementerar checklistor för bemötande i möten, telefonkontakter och ärendehantering. 5. Uppföljning och utvärdering • Årlig genomgång av policyns efterlevnad. Kansliet sammanställer verksamheternas redovisning i en uppföljning samt den interna redovisningen av genomförandet. • Dokumentera framgångar och områden som behöver förbättras baserat på uppföljningens resultat. • Redovisa resultat till kommunstyrelse och göra utvärderingen tillgänglig för allmänheten. 6. Kommunikation och synlighet • Informationskampanjer internt inom kommunen och externt mot kommuninvånarna. Ansvar: Kansliets kommunikationsenhet. • Synliggör minoritetspolitiskt arbete via sociala medier och kommunens hemsida. Ansvar: Kansliets kommunikationsenhet. • Framtagning av enkla riktlinjer och instruktionsblad för medarbetare som stöd i vardagen. Ansvar: Respektive verksamhet. 7. Kontinuerlig förbättring • Uppmuntra feedback från medborgare och personal. Sker med hjälp av medborgardialog och kommunikationsinsatser. • Justera policyn vid behov för att anpassa till nya lagar, behov eller resurser. Referenser och stödmaterial • Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. • Riktlinjer och goda exempel från mindre kommuner (t.ex. Oxelösund, Gislaved). • Tips för likvärdigt bemötande från Minoritet.se Hällefors kommun Sikforsvägen 7, 712 83 Hällefors 0591-641 00 kommun@hellefors.se Org.nr: 212000-1942 Policy och program eller övergripande dokument Förslag till arkivreglemente Innehåll Förslag till arkivreglemente ............................................................................................ 0 Förslag till arkivreglemente ........................................................................................ 2 Mål och syfte ............................................................................................................ 2 Myndighetens arkivansvar ...................................................................................... 2 Arkivmyndigheten ............................................................................................... 2 Arkivansvar .......................................................................................................... 3 Vad är ett arkiv? ...................................................................................................... 4 Redovisning av arkiv ........................................................................................... 5 Rensning .............................................................................................................. 5 Informationshanteringsplan ............................................................................... 5 Överlämnande ..................................................................................................... 5 Bevarande och gallring ........................................................................................ 5 Överlämning ........................................................................................................ 6 Arkivbeständighet och arkivförvaring ................................................................ 6 Utlåning ............................................................................................................... 6 Samråd ................................................................................................................. 7 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: [datum] F ramtagen av: Åsa Rönnmark Jakobsson, Verksamhetschef Informationshantering, digitalisering och IT Dokumentsansvarig: Verksamhetschef Informationshantering, digitalisering och IT G iltighetstid: 2026–2030 Förslag till arkivreglemente Mål och syfte Syftet med detta reglemente är att fastställa hur arkivhanteringen ska organiseras i Hällefors kommun och att förtydliga ansvarsfördelning utöver vad som framgår i de bestämmelser som följer av lag eller förordning. Reglementet gäller för samtliga myndigheter i Hällefors kommun. Med myndigheter menas fullmäktige och dess revisorer, kommunstyrelsen med verksamheter, andra styrelseformer med självständig ställning, juridiska personer som exempelvis aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommunen utövar eget rättsligt bestämmande. Övergången från analog till digital arkivhantering sker successivt i och med att upprättade manuella ärenden avslutas och övergår till fysisk arkivering. Nya ärenden upprättas digitalt och arkiveras vid aktualitet i digitalt i e-arkiv. Av Riksarkivets råd och föreskrifter kring bevarande, akthållande och arkivering finns generella föreskrifter för elektroniska handlingar, genom RA-FS 2009:1-2 beslutade. Dessa ska följas vid arkivering i digital arkivering i Hällefors kommun. Av informationshanteringsplanerna ska framgå vilka format som är godkända för arkivering av handlingar samt handlingstyper. Detta reglemente gäller oavsett medium. Berörda myndigheter bestämmer i samråd med sin organisation vem som ska utöva tillsyn och ta emot arkivet. Revidering av arkivreglemente sker i samband med varje ny mandatperiod. Detta reglemente gäller för perioden 2026-2030. Myndighetens arkivansvar Varje myndighet ska ansvara för att dess arkiv vårdas enligt Arkivlagen och på det sätt som framgår av § 4 – 12 av detta reglemente. Hos myndigheten ska finnas arkivansvarig och övrig personal för fullgörande av arkivuppgifter hos myndigheten. Arkivmyndigheten Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Arkivmyndigheten ska utöva tillsyn över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildningen och dess syften samt över arkivvården i kommunen. Hos arkivmyndigheten ska finnas ett kommunarkiv. Kommunarkivet ska vårda hos sig förvarat arkivbestånd samt främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning. Kommunarkivet ska ge myndigheterna råd i arkivvårdsfrågor. På uppdrag av arkivmyndigheten ska kommunarkivets föreskrifter gällande gallring och hantering av arkiv följas. När det gäller tekniska krav ska Riksarkivets föreskrifter (RA-FS) följas avseende: A. arkivlokaler, B. krav gällande papper, mikrofilm, ritfilm, skrivmedel, kopiatorer, faxar och skrivare, C. bindning av handlingar, D. elektroniska handlingar, i tillämpliga delar och efter arkivmyndighetens anvisningar. Arkivansvar Varje myndighet ska: • Ansvara för vården av sitt arkiv enligt lag och förordningar samt detta reglemente • Ansvara för att verksamheten upprättar och fortlöpande reviderar en informationshanteringsplan och arkivbeskrivning, så att allmänna handlingar hanteras på rätt sätt. Informationshanteringsplanen ska fastställas av kommunstyrelsen. Arkivmyndigheten ska: • Ansvara för arkivens tillgänglighet och dess användning i kulturell verksamhet och forskning, • Ansvara för att samråda med kommunarkivet vid tillämpningen av detta reglemente, • Ansvara för att det finns en ändamålsenlig organisation för arkivhantering och en ansvarsfördelning mellan arkivansvariga och arkivredogörare. Myndigheten ska utse en arkivansvarig. En arkivredogörare ska utses för varje verksamhet/enhet som utgör ett närarkiv. Det är dock verksamhetschefen som har det övergripande informationsägarskapet på förvaltningen. Arkivredogörare sköter normalt det praktiska arbetet och har regelbunden kontakt med arkivmyndigheten. När det gäller vården av arkiv ska myndigheten: • Svara för vården av sitt arkiv, om inte kommunstyrelsen som arkivmyndighet har tagit över ansvaret • Vid registrering av allmänna handlingar ta hänsyn till dess betydelse för en ändamålsenlig arkivvård. • Vid framställning av handlingar använda material och metoder enligt gängse standarder (se Riksarkivets föreskrifter) som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet, • Organisera arkivet så att det underlättar vid utlämnande av allmänna handlingar. • Skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst genom godkänd förvaring i arkivlokaler/arkivskåp eller på motsvarande sätt för elektronisk arkivering och förvaring. • Avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar • Verkställa föreskriven gallring i arkivet. Vad är ett arkiv? Vad som är ett arkiv regleras i 3 § arkivlagen. Ett arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndigheternas verksamheter och sådana handlingar som avses i 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen och som myndighet beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagning som är tillgänglig med tekniska hjälpmedel för flera myndigheter bildar arkiv endast hos en myndighet, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. Arkiven är en del av vårt lokala och nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser: 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 3. forskningens behov. Redovisning av arkiv Varje myndighet ska redovisa sitt arkiv dels genom information om vilka slag av handlingar som kan finnas och hur arkivet är organiserat (arkivbeskrivning), dels i en systematisk förteckning över de handlingar som förvaras i myndighetens arkiv (arkivförteckning). Redovisningen får även ske per verksamhetsområde med processbeskrivningar. Arkivmyndigheten utfärdar riktlinjer för upprättande av arkivbeskrivning och arkivförteckning. Rensning Akter ska fortlöpande, eller senast i samband med arkivläggning, rensas så att till exempel onödiga dubbletter och kopior tas ut. Myndigheten ska också ta ställning till om exempelvis minnesanteckningar som finns i akten ska arkivläggas, i vilket fall de blir allmänna handlingar, eller rensas ut. Informationshanteringsplan Kommunfullmäktige ska meddela föreskrifter om gallring, samt upprätta en plan som beskriver samtliga myndigheters handlingar och hur dessa hanteras (informationshanteringsplan). Överlämnande Arkivmyndigheten ska ansvara för ett gemensamt arkiv för kommunen, kommunarkivet. Av informationshanteringsplanen ska framgå när handlingar ska överlämnas till kommunarkivet. Bevarande och gallring Varje myndighet ska ansvara för att genomföra gallring av sina handlingar i enlighet med informationshanteringsplanen. För de handlingar som har överlämnats till arkivmyndigheten ska denna genomföra gallring efter samråd med överlämnande myndighet. Handlingar som gallras ska utan dröjsmål förstöras. Överlämning När arkivhandlingar inte längre behövs för det löpande arbetet hos en myndighet ska de överlämnas till kommunarkivet för fortsatt vård. Arkivmyndigheten ansvarar för slutlig förvaring av allmänna handlingar. Arkivleverans sker efter överenskommelse med kommunarkivet. Vid överlämnande ska materialet vara ordnat på det sätt som bestämts av kommunarkivet. Myndigheten ska upprätta ett skriftligt leveransbevis som visar att arkivmyndigheten övertagit ansvaret för arkivmaterialet. Om en myndighet upphör ska dess arkivmaterial överlämnas till arkivmyndigheten senast inom tre månader från upphörandet. Arkivbeständighet och arkivförvaring Handlingar som ska bevaras ska framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Därvid ska av Riksarkivet till statlig myndighet utfärdade föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav tjäna som norm. Arkivhandlingar ska alltid förvaras under betryggande former. Närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring meddelas av arkivmyndigheten. Utlåning Utlåning av arkivhandlingar ska ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer. Arkivhandlingar får lånas ut för tjänsteändamål till annan myndighet och för vetenskapligt ändamål till institutioner som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet. Förutsättning för utlån är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighet- och sekretesslagen. All utlåning av arkivhandlingar ska diarieföras. Blankett med enkel instruktion för dokumentation av utlånande av allmänna handlingar, finns att tillgå via kanslienheten. Samråd När en myndighet förändrar organisation eller arbetssätt och förändringen väsentligt påverkar förutsättningarna för arkivvården, ska myndigheten i god tid samråda med kommunarkivet. Detta gäller särskilt om den överförs till ett annat offentligt organ eller till enskilt organ. Om ett arkiv förs över till någon annan arkivbildare får arkiven inte blandas samman med varandra, utan ska hållas åtskilda. Förändringar i arkivorganisationen ska i god tid meddelas kommunarkivet. Hällefors kommun Sikforsvägen 7, 712 83 Hällefors 0591-641 00 kommun@hellefors.se Org.nr: 212000-1942 Sida BIBLIOTEKSPLAN 1(16) Datum 2026-04-01 Kultur och fritid Anne-Marie Alzén anne-m arie.al zen@hellefors.se. Biblioteksplan för Hällefors kommun 2024 - 2028 Innehåll 1 BIBLIOTEKSPLAN HÄLLEFORS KOMMUN 3 2 INLEDNING 4 2.1 Bibliotekslagen 4 2.2 Styrdokument – internationella, nationella och kommunala 4 3 HÄLLEFORS KOMMUN 4 3.1 Kommunens vision och verksamhetside 4 3.2 Kommunens inriktningsmål 5 4 ANSVARSFÖRDELNING 5 5 HÄLLEFORS FOLKBIBLIOTEK 6 5.1 Folkbibliotekets vision 6 5.2 Folkbibliotekets värdeord 6 5.3 Medborgardialog 7 5.4 Agenda 2030 - Globala målen för hållbar utveckling 7 5.5 Folkbibliotek (Bibliotekslagen §§ 6 -7) 8 5.6 Hällefors folkbiblioteks övergripande mål 8 5.7 Biblioteksråd 9 5.8 Prioriterade grupper (Bibliotekslagen §§ 4 - 5) 9 5.8.1 Personer med funktionsnedsättning (Bibliotekslagen § 4) 9 5.8.2 Nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska (Bibliotekslagen § 5) 10 5.8.3 Barn och unga (Bibliotekslagen § 8) 10 5.9 Digital delaktighet (Bibliotekslagen § 7) 10 5.10 Samverkan med andra aktörer 11 5.11 Tillgänglighet och delaktighet 11 5.11.1 Biblioteksrum 11 5.11.2 Kulturell mötesplats - framtidens bibliotek 12 6 SKOLBIBLIOTEK 12 6.1 Samverkan bibliotek - skola 12 7 UTVÄRDERING 12 1 BIBLIOTEKSPLAN HÄLLEFORS KOMMUN Den befintliga biblioteksplanen 2021 - 2023 förlängs att gälla 2024 - 2028, med mindre uppdateringar. Enligt bibliotekslagen ska alla kommuner anta en biblioteksplan för sin verksamhet. En biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för folkbiblioteksverksamheten och det livslånga lärandet. Biblioteksplanen anger konkreta målsättningar för biblioteksverksamheten och en strategi för att uppnå målen. Målsättningarna utvecklas sedan i den verksamhetsplan som folkbiblioteket tar fram varje år. En utvärdering av biblioteksplanen 2024 - 2028 genomförs under 2027, inför arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan. 2 INLEDNING 2.1 Bibliotekslagen Enligt bibliotekslagen ska alla kommuner anta en biblioteksplan för sin verksamhet. En biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för folkbiblioteksverksamheten och det livslånga lärandet. Biblioteksplanen anger konkreta målsättningar för biblioteksverksamheten och en strategi för att uppnå målen. Målsättningarna utvecklas sedan i den verksamhetsplan som folkbiblioteket tar fram varje år. 2.2 Styrdokument – internationella, nationella och kommunala Styrdokument som ligger till grund för den lokala biblioteksplanen är: • Bibliotekslagen (SFS 2013:801) • Skollagen (SFS 2010:800) • Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) • Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) • UNESCO:s och IFLA:s folk- och skolbiblioteksmanifest • Den regionala biblioteksplanen • Den regionala kulturplanen Biblioteksplanen knyter även an till kommunens olika planer och policyer. 3 HÄLLEFORS KOMMUN I Hällefors kommun finns två tätorter som också betraktas som serviceorter; Hällefors och Grythyttan. Vid årets utgång 2025 hade kommunen 6 269 invånare. Framtagna prognoser visar på en fortsatt befolkningsminskning framåt. Den äldre andelen av befolkningen kommer att öka. Hällefors är en av de kommuner i riket som tagit emot flest nyanlända och andelen utrikesfödda är därmed högre än genomsnittet. Utbildningsnivån är lägre i förhållandet till riket i övrigt och arbetslösheten högre. 3.1 Kommunens vision och verksamhetside Hällefors kommuns vision är: Hällefors – En attraktiv kommun. Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar till utveckling för de som lever och verkar i Hällefors kommun. Vi främjar möten som engagerar och stimulerar till ett öppet och tolerant samhälle som bidrar till ett gott och tryggt liv. En socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling av kommunen är en överordnad målsättning. Samverkan mellan kommunens verksamheter och mellan kommunen och civilsamhället bidrar till genomförandet av Agenda 2030. 3.2 Kommunens inriktningsmål Nedan kommunens verksamhetsmässiga inriktningsmål och folkbibliotekets roll kopplat till målen. Kommunen har en öppen och levande dialog med medborgarna som skapar delaktighet i den lokala demokratin. Folkbiblioteket är en mötesplats som verkar för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Under 2020 genomförde biblioteket en medborgardialog om framtidens bibliotek i syfte att inhämta synpunkter från medborgarna. Kommunen har en väl fungerande välfärd som svarar upp mot invånarnas behov. Biblioteksverksamheten finns tillgänglig för alla. Genom boksamling, tidskrifter/dagstidningar, e-tjänster, möjligheten att använda datorer och skriva ut material bidrar folkbiblioteket till att kommunen har en väl fungerande välfärd. I kommunen finns förutsättningar för befintliga och växande företag samt nyetableringar. Folkbiblioteket, med en bred och aktuell boksamling som erbjuder en varierad programverksamhet och välkomnar alla, bidrar till att Hällefors är en attraktiv kommun att bo och verka i. Kommunen investerar för en stark och hållbar framtid. Med flytt av Hällefors bibliotek till nya, mer flexibla lokaler har kommunen investerat för en stark och hållbar framtid för verksamheten. 4 ANSVARSFÖRDELNING Bibliotek är en lagstadgad verksamhet. Det är kommunen som är huvudman för folkbiblioteket och det är kommunstyrelsen som ansvarar för biblioteksverksamheten i Hällefors kommun. Folkbiblioteket lyder under Hällefors kommunförvaltning - Kultur och fritid. Den 1 september 2019 övergick driften av folkbiblioteket till kommunal regi efter att ha varit på entreprenad sedan 1993. En bibliotekschef anställdes för att leda verksamheten. Inför terminsstarten hösten 2020 anställdes en skolbibliotekarie av grund- och gymnasieskolan. Därmed övergick hela ansvaret för skolbiblioteks- verksamheten till skolan. 5 HÄLLEFORS FOLKBIBLIOTEK I Hällefors kommun finns ett huvudbibliotek i Hällefors och en filial i Grythyttan. När vi skriver folkbiblioteket i biblioteksplanen omfattar det både huvudbiblioteket i Hällefors och filialen i Grythyttan. Biblioteken bemannas av fem anställda med sammantagna årsverken om 4,65 tjänster. Biblioteket i Hällefors har öppet 36 timmar i veckan måndag till fredag, samt 3 timmar varannan lördag, medan filialen i Grythyttan har öppet 14 timmar i veckan fördelat på två dagar. Biblioteksverksamhet är klassat som en samhällsviktig verksamhet och ska enligt bibliotekslagen bland annat verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Under 2018 genomfördes en översyn av biblioteksverksamheten i Hällefors kommun. Rapporten presenterades för kommunstyrelsen och har i flera delar betydelse för såväl verksamheten som utformningen av framtidens bibliotek i kommunen. 5.1 Folkbibliotekets vision Hällefors kommun är Bergslagens mittpunkt, som bland skogar och sjöar är en plats som bjuder in alla, invånare och gäster, till möten och upplevelser. En betydelsefull del av Hällefors kommun är biblioteken, som välkomnar alla och verkar för ett öppet och tolerant samhälle. Biblioteken är en viktig del av kommunens offentliga rum och är centrum för kultur, kunskap, information och social gemenskap. Bibliotekens verksamhet sker inom liksom utom dess väggar och är inspirerande, kreativ, nyskapande, flexibel och utmanar de traditionella tankarna kring vad ett bibliotek är. Biblioteken är rum för aktivitet likväl för stillhet, de är trygga platser där du kan vara dig själv. Verksamheten samverkar med andra aktörer, i offentlig och privat sektor samt med civilsamhället. Biblioteken är samhällsvägledare och viktiga aktörer för delaktighet. I bibliotekens lokaler erbjuds den rådgivning och information som behövs i människors vardag. Verksamheten innehar modern teknik, har en aktiv roll i sociala medier och på webbplats samt motverkar digitalt utanförskap. Bibliotekens verksamhet är genom dialog väl förankrad hos besökarna och öppettiderna är anpassade efter besökarnas behov. 5.2 Folkbibliotekets värdeord • Inspirerande • Kreativt • Nyskapande • Flexibelt • Välkomnande 5.3 Medborgardialog En medborgardialog om folkbibliotekets framtida verksamhet och service genomfördes 2020. Några av de förslag som kom fram under medborgardialogen och som är inkluderade i den reviderade biblioteksplanen nedan. • Biblioteket ska vara en välkomnande och kravlös mötesplats för kultur, nya vänner, äldre – yngre. • Mer programverksamhet; författarbesök, föreläsningar, till exempel nya svenskar berättar om sin kultur – mat. • Tyst hörna, mer läsutrymme för till exempel egen dator. • Tillgång till aktuell litteratur. • Bokprat för både barn som vuxna. 5.4 Agenda 2030 - Globala målen för hållbar utveckling I enlighet med kommunens reviderade verksamhetsidé bidrar folkbiblioteket till att några av de Agenda 2030-mål som kommunen prioriterar ska uppnås. 3. God hälsa och välbefinnande. För många är folkbiblioteket en viktig social arena som står för trygghet och stabilitet och därmed motverkar social ohälsa. 4. God utbildning för alla. Folkbiblioteket främjar litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. 5. Jämställdhet. Folkbiblioteket är tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. 10. Minskad ojämlikhet. Folkbiblioteket ägnar särskild uppmärksamhet åt prioriterade grupper som personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska samt barn och ungdom. 12. Hållbar konsumtion och produktion. Folkbiblioteket bidrar genom ett effektivt kapacitetsnyttjande - delningsekonomi – till en hållbar konsumtion och produktion. 5.5 Folkbibliotek (Bibliotekslagen §§ 6 -7) Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbiblioteken i det allmänna bibliotekssystemet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Biblioteken i Hällefors kommun erbjuder ett brett utbud av böcker och annan media. Genom attraktiva läsmiljöer erbjuder biblioteken möjligheter att studera och arbeta. Folkbiblioteket bedriver också uppsökande verksamhet. I vissa väntrum finns biblioteksböcker placerade för läsning på plats. Ett bibliotek måste ständigt utveckla sin verksamhet för att vara relevant. 5.6 Hällefors folkbiblioteks övergripande mål Stimulera läslust för de prioriterade grupperna. De prioriterade grupperna är enligt bibliotekslagen; personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska samt barn och ungdom. Mäts via utlåningsstatistik som publiceras i Kolada. Verka för digital delaktighet. Erbjuda kurser, annan utbildning och IT-stöd. Mäts via besöksstatistik. Öka samverkan med andra aktörer. Uppstart av ett biblioteksråd vars roll är att vara rådgivande och utgöra en arena för informationsutbyte mellan folkbiblioteket och andra lokala aktörer. Mäts via antalet aktiviteter och antal möten. Öka tillgänglighet och delaktighet. Erbjuda Meröppet, uppsökande verksamhet, utreda möjlighet till bokbil, brukarenkäter. Inträde i Bergslagsbibblan. Mäts via utlåningsstatistik som publiceras i Kolada. Upparbeta en aktiv roll i sociala medier. Ta fram en handlingsplan för sociala medier med mätbara mål. 5.7 Biblioteksråd Ett biblioteksråd bestående av representanter från föreningar, företag och organisationer i kommunen har startats. Biblioteksrådet ska ledas av kommunstyrelsens ordförande Det är tänkt att vara rådgivande i frågor som rör folkbibliotekets verksamhet och utveckling. Syftet är också att samverka kring biblioteksfrågor och hitta adekvata samarbetsformer som gynnar biblioteksverksamheten och dess besökare. 5.8 Prioriterade grupper (Bibliotekslagen §§ 4 - 5) Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassat efter användarnas behov. Prioriterade grupper är personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska samt barn och ungdom. 5.8.1 Personer med funktionsnedsättning (Bibliotekslagen § 4) Folkbibliotekets personal besöker regelbundet kommunens äldreboenden. Böcker och annan media finns utplacerade på boendena för utlån och beståndet ses kontinuerligt över av bibliotekspersonalen. Viss Boken kommer-service finns. Inriktningsmål: Ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. • Utveckla det digitala biblioteksrummet med bland annat inträde i Bergslagsbibblan. Bergslagsbibblan är ett samarbete mellan kommunerna i Nora, Lindesberg, Ljusnarsberg, Hallsberg, Kumla, Askersund, Laxå, Lekeberg och Hällefors och består bland annat av en gemensam webb, en gemensam mediekatalog och medför ett aktivt utvecklingsarbete. • Marknadsföra och utveckla Boken kommer-verksamheten. • Genomföra brukarenkäter regelbundet och inventera behovet hos de grupper som inte vanligen besöker biblioteket. 5.8.2 Nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska (Bibliotekslagen § 5) För nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska ska biblioteken vara en central mötesplats med rum för språkcafé, läsning och studier, riktad familjeverksamhet och kulturaktiviteter. Folkbiblioteket köper kontinuerligt in litteratur från olika språkområden. Hällefors kommun är finskt förvaltningsområde med en historia från svedjefinnarnas tid. Biblioteken har en särskild avdelning med finskspråkig litteratur. Inriktningsmål: Ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. • Fortsätta utveckla bokbeståndet på andra språk än svenska. • Öka antalet inköp på lättläst svenska för alla åldrar. • Arrangera särskilda aktiviteter för finsktalande. Ett arrangemang per år. 5.8.3 Barn och unga (Bibliotekslagen § 8) Folkbiblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga för att främja språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. I samarbete med BVC delas några gåvoböcker ut till barn. Folkbiblioteket har en läsfrämjandeplan som beskriver specifika aktiviteter och projekt avsedda att öka läslusten hos barn och unga. Bilaga 1. Planen ses över varje år. Det ska också tas fram en handlingsplan över barnkonventionens intentioner rörande biblioteksverksamhet. Inriktningsmål: Stimulera barn och ungas läsning. • Arrangera publika aktiviteter regelbundet som lockar föräldrar och barn/ungdomar att besöka folkbiblioteket. • Erbjuda sagostund på såväl svenska som på andra modersmål en gång i veckan under terminerna i samverkan med studieförbunden. • Följa barnkonventionens intentioner i det vardagliga arbetet vilket innebär att arbeta rättighetsbaserat med medborgargruppen barn 0-18 år. Ledord är; förstå, kunna, vilja. • Aktivt söka upp barn och ungdom på de platser där de befinner sig som till exempel kulturskolan, bowlinghallen och på olika lovplatsaktiviteter. 5.9 Digital delaktighet (Bibliotekslagen § 7) Folkbiblioteket ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet. I samarbete med andra aktörer ska folkbiblioteket utveckla strategier och metoder för att överbrygga den digitala klyfta som finns i samhället. Huvudbiblioteket arrangerar IT-kurser för seniorer och erbjuder IT-hjälp. Inriktningsmål: Förebygga det digitala utanförskapet. • Erbjuda IT-kurser på olika nivåer. Minst en gång i veckan under terminerna. • Utveckla den digitala servicen via tillträde i Bergslagsbibblan - innebär bland annat tillgång till den digitala filmtjänsten Cineasterna och databasen Pressreader. • Utökad närvaro på sociala medier. 5.10 Samverkan med andra aktörer Folkbiblioteket ansvarar för att samverkan sker med andra lokala och regionala aktörer som till exempel studieförbund, kulturskolan och andra folkbibliotek i länet. Inriktningsmål: Öka och utveckla samverkan med andra aktörer. • Instifta ett biblioteksråd bestående av representanter från föreningar, företag och organisationer i kommunen. • Samverkan med studieförbunden. 5.11 Tillgänglighet och delaktighet 5.11.1 Biblioteksrum Biblioteken är en viktig del av kommunens offentliga rum och är centrum för kultur, kunskap, information och social gemenskap. Verksamheten sker inom liksom utom dess väggar. Biblioteket är en mötesplats där alla ska känna sig välkomna. Biblioteksrummet består av Hällefors och Grythyttans bibliotekslokaler, av folkbibliotekets webbplats och av folkbibliotekets sociala medier. Öppettiderna är anpassade efter kommuninvånarnas behov. Huvudbiblioteket i Hällefors består av en barnavdelning, en ungdomsavdelning och en vuxenavdelning samt av ett tidskriftsrum och ett Bergslagsrum där det också finns några studieplatser. Det finns tre publika datorer i biblioteket. Inför flytten till det nya biblioteket hösten 2021 var ingången att biblioteket ska spegla kommunens karaktär; natur- och friluftsliv, skog, sjöar, stål-järn- silverbrytning. ”Bergslagens mittpunkt”. Grythyttans bibliotek är mer småskaligt med en barnavdelning och en vuxenavdelning. Där finns en publik dator. På huvudbiblioteket i Hällefors finns en utställningshall som upplåts till allmänheten/föreningar/skolklasser för utställningar av konst och hantverk. I utställningshallen finns också möjlighet att arrangera olika typer av program. Bibliotekspersonalen för ständigt en dialog med besökarna. Det finns möjlighet att lämna inköpsförslag på såväl webben som i biblioteken. Inköpsförslagen är vägledande vid medieinköp. 5.11.2 Kulturell mötesplats - framtidens bibliotek Folkbiblioteket ska både inspirera till läsning och vara en naturlig och flexibel mötesplats i lokalsamhället. Teaterföreställningar, föreläsningar och andra arrangemang som författarbesök, språkcaféer, bokprat för både barn och vuxna och övrig samhällsinformation ska inrymmas på folkbiblioteket. Programverksamheten har starkt fokus på barn; sagostunder, barnteater, författarbesök och pyssel är några aktiviteter som erbjuds. Inriktningsmål: Öka tillgänglighet och delaktighet. • Fortsatt utveckling av Bergslagsbibblan och därmed få en ökad tillgänglighet. • Möjliggöra för Meröppet som innebär att besökare över 18 år kan besöka biblioteken när det är stängt i såväl Grythyttan som i Hällefors. • I samarbete med lokala aktörer arbeta med programverksamhet för alla åldrar. • Genom uppsökande verksamhet erbjuda biblioteksverksamhet på skilda platser i kommunen. • Undersöka möjligheten att samordna bokbil med Nora kommun. 6 SKOLBIBLIOTEK Skolbibliotek ingår i skolans pedagogiska verksamhet och ska medverka till att stärka elevernas språkliga förmåga, läsutveckling och digitala kompetens. Det är skolan som ansvarar för skolbiblioteksverksamheten. Folkbiblioteket och skolbiblioteket ska ses som naturliga samarbetspartners. 6.1 Samverkansråd Samverkan bibliotek - skola En handlingsplan ska tas fram i dialog mellan bibliotekarien inom skolan och barnbibliotekarien på folkbiblioteket som beskriver hur samarbetet ska ske utifrån respektive biblioteks uppdrag. Verksamhetsmål: Folkbiblioteket ska ha ett kreativt samarbete med skolbiblioteket. Folkbiblioteket erbjuder: • Samtliga förskoleklasser bjuds in till folkbiblioteket. • Eleverna i årskurs fyra bjuds in till folkbiblioteket. • Eleverna i årskurs sju bjuds in till folkbiblioteket. • Vid behov erbjuds möjligheten att för andra årskurser komma på inbokade besök till folkbiblioteket. 7 UTVÄRDERING Den reviderade biblioteksplanen är i första hand ett strategiskt och politiskt dokument som gäller 2024-2028. En utvärdering av biblioteksplanen genomförs i slutet av 2027. Bilaga 1. Läsfrämjandeplan för barn och ungdomar Hällefors bibliotek 2026–2028 Bakgrund Det nationella målet för litteratur och läsfrämjande är: ”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.” Läsfrämjande innebär enligt kulturrådet att: -Ta bort hinder för läsning och öppna vägar till litteratur -Bidra till att människor kan utveckla alla sina språk - Stärka läsarens självtillit och läsaridentitet -Öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar -Ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur. Hällefors bibliotek Hällefors biblioteks läsfrämjandeplan beskriver arbetet med litteratur och läsfrämjande i Hällefors kommun. Mål Med grund i det nationella målet för läsfrämjande ska Hällefors bibliotek arbeta för att: Att ge barn och ungdomar i Hällefors kommun möjlighet att utveckla en god läsförmåga, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar och ge dem tillgång till litteratur av hög kvalitet. Att nå barn, ungdomar och vuxna i deras omgivning med bibliotekets aktiviteter och medieutbud. Att barn och ungdomar samt vuxna i deras närhet läser på egen hand och med barnen. Bibliotekets bestånd och fysiska/digitala miljö Biblioteket erbjuder ett varierat och aktuellt bestånd av barn- och ungdomslitteratur. Vi behöver dock arbeta för att inkludera barn och ungdomars egna önskemål i högre utsträckning än vad som sker idag. -Böcker på de i kommunen utöver svenska vanligt förekommande språken finns i bibliotekets bestånd. Om behov finns av ytterligare titlar och/eller språk gör biblioteket vad det kan för att tillgodose detta. Det kan ske genom inköp och/eller depositionsbeställningar från mångspråkiga lånecentralen. -”Språka Mera påsar” med utvalt material som stimulerar barns språkutveckling finns att låna på biblioteket. -I bibliotekets äppelhylla finns litteratur som är anpassad för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. -Bibliotekets bestånd omfattar också ”börja läsa-böcker” och lättlästa böcker för att erbjuda ytterligare vägar in i läsningen genom att sänka trösklar. -Biblioteket ska arbeta aktivt med utformningen av både vårt fysiska och digitala bibliotek så det utgör en trygg och inspirerande miljö. Biblioteket ska utveckla sitt deltagande i sociala medier vilket syftar till att locka besökare till/i biblioteket och i förlängningen främja läsning. Barn 0–5 år och deras vuxna Förskolan Förskolans barngrupper välkomnas till biblioteket och bibliotekarie besöker förskolorna. Utöver ordinarie öppettider finns det för förskolan drop-in 45 minuter en gång/vecka. Förskolan erbjuds: - Högläsning /sagostunder. - Biblioteksböcker för hemlån. Vilket möjliggörs genom två ”pilothallbibliotek”. Om det fungerar väl planeras för hallbibliotek på fler avdelningar. - Presentation av böcker/bokprat för pedagoger. - Hjälp med urval av böcker vid arbete med olika teman. - Att bibliotekarie deltar vid föräldramöte för att prata om läsning/högläsning. - Möjlighet att använda lokalen Terrassen på biblioteket för utställningar. - Teater. Öppna förskolan Bibliotekarie gör regelbundna besök på öppna förskolan för att träffa barn och deras vuxna för att knyta kontakter och välkomna dem till biblioteket. Bibliotekarie presenterar böcker, har sagostunder och pratar om läsning. Möjligheten till gemensamt läsfrämjandeprojekt ska undersökas under 2026. Bokdeposition från biblioteket finns på Öppna förskolans ”minibibliotek”. BVC, VC och IFO -Via BVC delas gåvoböcker från biblioteket ut till nyfödda barn och till barn vid 18 månaders ålder. Barnen får också böcker via regionen vid 8 månaders, 2 ½ och 5 års ålder. -Bokdepositioner från biblioteket finns i väntrum hos BVC, VC och IFO. Ovannämnda hallbibliotek och bokdepositioner inkluderar böcker på andra språk än svenska utifrån de språk som är vanligt förekommande i kommunen. Om behov finns av ytterligare språk gör biblioteket vad det kan för att tillgodose detta. Barn och ungdomar 6–18 år Barn och ungdomar 6–18 år i Hällefors har tillgång till bemannat skolbibliotek. Det samarbete som sker mellan biblioteket och skolbiblioteket syftar till att hitta gemensamma läsfrämjande insatser och samarbetsmöjligheter. I dagsläget hanterar folkbiblioteket Legimus. Det finns dock anledning att se över om skolbiblioteket ska överta hanteringen med tanke på en ökad tillgänglighet för eleverna. Grundskolan I samarbete med skolbibliotekarie planeras besök i klassrum och av klass på folkbiblioteket. För förskoleklass, 2:an, 4:an, 7:an och anpassad skola planeras ett besök varje läsår. Övriga årskurser är välkomna att kontakta biblioteket för att boka in besök om de önskar. Åk 7 får en bokgåva i samband med sitt besök. Vidare planeras ett utökat samarbete med skolbibliotekarie kring andra aktiviteter såsom förberedelse inför författarbesök, shared reading/bokcirklar och teman såsom ”Banned books week”. Gymnasiet Om önskemål finns plockar vi ihop litteratur till eleverna i samarbete med pedagogerna. Vi vägleder eleverna i folkbiblioteket. I samarbete med skolbibliotekarie sker besök i klass relaterat till olika teman/ämnen t e x Banned books week. Samarbetet kan också utvecklas genom fler gemensamma läsfrämjande aktiviteter såsom shared reading och/eller bokcirklar. Folkbibliotekets verksamhet för barn och ungdomar och deras vuxna på fritiden Biblioteket genomför aktiviteter under loven, såsom tipspromenader, pyssel, workshops och författarbesök. Ett exempel på en återkommande lovaktivitet är ”Sommarboken”, ett läsfrämjande projekt som vill uppmuntra lustfylld läsning. ”Sommarboken” ska utvecklas vidare med aktiviteter knutna till läsningen. Vilka aktiviteter kan fungera på eftermiddagar? Vi vill nå barn och ungdomar för att engagera dem i planering av aktiviteter. Samarbete med andra aktörer är också av betydelse; -Samarbete med kulturskolans fritidsklubbar har initierats och ska fortsatt utvecklas under kommande period. Vi ska ta reda på om det kan vara aktuellt att samarbeta med föreningar eller kyrkan. För att nå fler behöver dock uppsökande arbetet utökas/utvecklas likaså samarbetet med ”andra”. ”Andra” hos/med vilka barn och ungdomar befinner sig, där det senare behöver utrönas; Var är barn och ungdomar i Hällefors? Uppföljning/utvärdering Läsfrämjandeplanens mål följs upp genom verksamhetsstatistik, såsom antal genomförda aktiviteter, deltagande i aktiviteter och medieutlåning. Uppföljning sker även genom dialog med barn, unga och samverkanspartners i samtal och återkoppling i samband med aktiviteter. Referenser https://data.riksdagen.se/fil/D787C65C-D96D-485E-AAAF-892FD1CCFCC4 Riksdagsskrivelse 2013/14:117 (Riksdagsskrivelse 2013/14:117) | Sveriges riksdag https://www.kulturradet.se/globalassets/start/om-oss/strategier/dokument-strategier/framja_lasning.pdf Välkommen till Sommarboken | Barnens bibliotek Kultur och fritid 712 83 Hällefors Besöksadress Sikforsvägen 7 Hällefors Telefon 0591-641 00 vx • kommun@hellefors.se Dokumenttitel Sida Kultur- och fritidspolicy för Hällefors kommun Typ av styrdokument Ansvarig utgivare Ansvarig författare Giltighetsdatum Policy Hällefors kommun Kicki Johansson 2025-01-01 Kommunfullmäktige Dokumentförteckning Organisation Enhet Datum nästa revision Kommunstyrelsens Kultur och fritid 2028-12-30 centrala förvaltning Kultur- och fritidspolicy för Hällefors kommun 2025-2028 Innehåll 1 Syfte ................................................................................ 3 2 Målsättning ..................................................................... 3 2.1 Nationella styrdokument ...................................................................... 3 2.2 Regionala styrdokument rörande kultur och fritid ............................... 5 2.2.1 Regionala utvecklingsstrategin (RUS) ................................................ 5 2.2.2 Regionala kulturplanen 2020-2023 ..................................................... 5 2.2.3 RF-SISU Örebro län............................................................................ 5 2.2.4 Örebro läns bildningsförbund…………………………………………….5 2.3 Hällefors kommunala planer rörande kultur, idrott och fritid ............... 5 2.4 Definierade områden .......................................................................... 6 2.4.1 Prioriterade områden .......................................................................... 6 3 Ansvarsfördelning ......................................................... 8 1 Syfte Syftet med Hällefors kommuns kultur- och fritidspolicy är att skapa ett övergripande styrdokument som omfattar alla medborgare och; • Är vägledande i: - Långsiktiga kultur- och fritidspolitiska mål och satsningar - Alla kommunens verksamheter med frågor som rör kultur, idrott och fritidsfrågor • Bekräftar och motiverar betydelsen av ett tillgängligt kultur-, idrott och fritidsliv på: - Individnivå – Erbjuda alla kommuninvånare möjligheter till en rik och meningsfull fritid, eget kulturellt skapande, kulturella och idrottsliga upplevelser och möten med och mellan olika kultur- idrott- och fritidsyttringar - Kommunal nivå – Kultur- och fritidsfrågor har en framträdande roll i kommunens alla verksamheter genom upprättade riktlinjer och verksamhetsplaner. - Regional nivå – Använda kultur och fritid strategiskt i kommunens långsiktiga utvecklingsarbete och samverka med folkbildningen, regionen och länets övriga kommuner. • Inspirerar till: - Samarbeten med olika aktörer inom som utom kommunen - Ökad delaktighet och påverkan i kultur- idrott och fritidsfrågor - Utveckling som bidrar till en attraktiv kommun 2 Målsättning Målsättningen med denna policy är att kultur- och fritidsfrågor tydligt ingår i det kommunövergripande arbetet och i de politiska prioriteringarna där kultur- idrott och fritids betydelse som lokaliseringsfaktor, samt betydelsen för god livskvalitet framhålls för boende, näringsliv, turism och besökare. Med ambitionen att etablera Hällefors som en betydande kommun i Bergslagsregionen utgör kultur - idrott och fritidslivet en viktig resurs och självklar framgångsfaktor för hållbar utveckling i kommunen. Särskilt ska kommunens verksamhetsmässiga inriktningsmål beaktas. 2.1 Nationella styrdokument Kultur- och fritidspolicyn följer ett antal styrdokument; • FN:s konvention om mänskliga rättigheter • Barnkonventionen (svensk lag 1/1 - 2020) • Bibliotekslagen • Skollagen • Riksidrottsförbundets verksamhetsidé, Svensk idrott 2035 • Statens mål med folkbildningen • Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk • Agenda 2030 FN:s konvention om mänskliga rättigheter Artikel 19 Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Artikel 24 Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet. Artikel 27 Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner. Barnkonventionen Artikel 12 Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på Artikel 13,14 och 15 Barn har rätt att säga vad de tycker och tänka och tro på vad de vill. De har också rätt att vara med i grupper och föreningar. Artikel30 Barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin kultur och sitt språk Artikel 31 Barn har rätt till lek, vila och fritid Bibliotekslagen Varje kommun ska ha ett folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbiblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning, samt kulturell verksamhet i övrigt. Skolplanen Lgr 11 Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen Elever ska uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärandemiljö. Riksidrottsförbundets verksamhetsidé, Svensk Idrott 2035 Mål A - Bra idrott för alla i förbund och föreningar Delmål A:1 Idrotten är utvecklande, utmanande och rolig Delmål A:2 Idrottsrörelsen är trygg, inkluderande och jämställd Delmål A:3 Det är enkelt att idrotta i hela landet Folkbildningens mål I regeringens proposition 2013/14:172 Allas kunskap - allas bildning" "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk De nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor. Agenda 2030 FN har satt upp 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, och dessa har blivit definitionen av vad hållbarhet är. De här globala målen balanserar tre dimensioner av hållbar utveckling – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga – som alla är väl sammankopplade. 2.2 Regionala styrdokument rörande kultur och fritid 2.2.1 Regionala utvecklingsstrategin (RUS) 2025-2030 Bland de 10 prioriterade områden finns bland annat: 5. Social sammanhållning och demokrati Att skapa förutsättningar för ett starkt civilsamhälle 10.Upplevelser och evenemang Öka tillgängligheten och utbudet av kultur, upplevelser och evenemang Stärka länets attraktionskraft 2.2.2 Regionala kulturplanen 2024-2027 Örebro län ska erbjuda ett rikt, varierat och fritt kulturliv med hög tillgänglighet. Under perioden vill regionen bidra till en stark kulturell infrastruktur i hela länet med ett särskilt fokus på kultur för barn och personer med sämre socioekonomiska livsvillkor samt stärka kulturens kraft i samverkan. 2.2.3 RF-SISU Örebro län RF-SISU Örebro läns uppgift är att stödja, företräda leda och samordna idrottsrörelsens gemensamma frågor i länet och lokalt samt att bidra till idrottens utveckling genom folkbildning och utbildning. All verksamhet utgår från Riksidrottsförbundet och SISU idrottsutbildarnas verksamhetsidéer i Svensk Idrott 2035. RF-SISU Örebro län verkar i Hällefors för att möta och stödja föreningarnas utveckling med för Hällefors anpassade insatser. Samverkan sker kring flera olika områden. 2.2.4 Örebro läns bildningsförbund Örebro läns bildningsförbund är folkbildningens regionala intresseorganisation. Medlemmar är de i länet aktiva 10 studieförbunden, de sex folkhögskolorna samt Amatörteatersamverkan och Regional biblioteksutveckling. Folkbildningen i Örebro län vill och kan spela en betydande roll för att skapa en hållbar samhällsutveckling i länet i samverkan med länets kommuner, Region Örebro län och andra aktörer. Studieförbundens kulturprogram och föreläsningar skapar liv och mötesplatser. I körer, musik- och teatergrupper får individer möjlighet att själva utöva kultur. På ett par av länets folkhögskolor, bland annat Hällefors folkhögskola, finns utbildningar som förbereder kulturutövare för att kunna ta ett arbete inom kultursektorn. 2.3 Hällefors kommunala planer rörande kultur, idrott och fritid- Kommunala mål och visioner Hällefors kommuns vision: Hällefors-en attraktiv kommun. Kommunens verksamhetsidé skapar förutsättningar för de som lever och verkar i Hällefors kommun. Vi främjar och stimulerar till ett öppet och tolerant samhälle som bidrar till ett gott och tryggt liv. En social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling av kommunen är en överordnad målsättning. Samverkan mellan kommunens verksamheter och mellan kommunen och civilsamhället bidrar till genomförandet av agenda 2030 och de av kommunen prioriterade globala målen. Kultur- och fritidsfrågor har en framträdande roll i kommunens alla verksamheter genom att upprätta utvärderingsbara riktlinjer och verksamhetsplaner för: - Kulturskola - Bibliotek - Kultur i äldreomsorgen - Föreningsstöd - Idrotts- och fritidsanläggningar - Besöksnäring och turism - Offentlig konst-ägardirektiv Bostadsbolaget i Hällefors AB 2.4 Definierade områden 2.4.1 Prioriterade områden För att förverkliga riktlinjer och inriktningsmål behöver ett antal strategiskt viktiga områden definieras. Dessa har utgångspunkt i lokala, regionala och nationella styrdokument, i nulägesbeskrivning och i omvärldsspaningar. Tillgång till mötesplatser och främjande av delaktighet och inflytande Hit hör till exempel Utveckling av befintliga mötesplatser som idrottsanläggningar, kulturplatser och övriga mötesplatser Upplåtelse av lokaler för olika möten Riktlinjer för lokalbokning Uppmuntra rådgivande organ som föreningsråd, pensionärs- och handikappråd, näringslivsråd, biblioteksråd eller annan form av forum Medborgardialoger Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Hit hör till exempel Samverkan med föreningslivet Riktlinjer och avtal för skötsel av hembygdsgårdarna Utveckla platser som Krokbornsparken och Björskogsnäs med flera Möjliggöra aktiviteter som pedagogiskt kulturarvsprogram för skolan Främja ett starkt föreningsliv för idrotten Hit hör till exempel Samverkan med föreningslivet Ändamålsenliga och trygga miljöer för utövare Samverkan med idrottens företrädare RF-SISU Örebro Upplåtelsen/nolltaxan i anläggningar för barn- och unga Allas möjlighet till kulturupplevelser, kreativt skapande, idrott och rekreation Hit hör till exempel Verksamhetsplaner för kulturskolan och bibliotek, Riktlinjer för föreningsstöd, Målen för kultur och fritid i äldre planen Utveckling och skötsel av befintliga mötesplatser som idrottsanläggningar, kulturplatser och övriga lokaler Aktiviteter såsom Skapande skola, bibliotekets program- och utställningsverksamhet och föreningsverksamheter Lovaktiviteter Kulturgarantin för barn- och unga Kultur och fritid som lokaliseringsfaktor för kommunens strategiska arbete Hit hör till exempel Centrumplanering Turiststrategin Besöksnäringsstrategin Lokalförsörjningsplanen Friluftsliv Tillvaratagande av genuina värden och attraktiva miljöer Hälsofrämjande insatser och tillgängliggöra för alla att vara fysiskt aktiva och därmed uppnå god livskvalitet. Hit hör till exempel Utvecklingen av det nya badhuset Möjlighet till livslångt idrottande i förening Aktiviteter som lovprogram, seniorprogram och övriga arrangemang Samverkan i länets och regionens olika folkhälsoprojekt såväl internt som externt Mångfald, nyskapande och kvalitet stimuleras Hit hör till exempel Kommunens ansvar som finskt förvaltningsområde Idrott på jämlika villkor Regionala kulturplanens fokus på kultur för barn och personer med sämre socioekonomiska livsvillkor Arrangemang som marknader, festivaler, tävlingar och mässor Stödet till studieförbund Utveckling av ljudguider för olika besöksmål Kulturella och kreativa branscher Den offentliga konsten och villkor för konstnärligt skapande Hit hör till exempel Visning och utlån av den kommunala konsten Att uppmuntra och utveckla utställnings- och programverksamhet Hällefors, en av flera danskommuner i länet Dansresidens under sommaren Marknadsföra och uppmuntra utställningar och aktiviteter i bibliotekets utställningshall ”Terrassen” Tillämpning av kommunens styrdokument, ”Riktlinjer för konstnärlig gestaltning” Ansvarsfördelning Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för revidering av kultur- och fritidspolicyn samt att utvärderingsbara verksamhetsplaner och riktlinjer finns, i respektive verksamheter, som omfattas av kultur- och fritidspolicyn (2.3). Kommunstyrelsen har ansvar för uppföljning av Kultur- och fritidspolicyn och att policyn antas i kommunfullmäktige. Kalkyl investering nyanläggning av park i centrum 2026-05-13 Fördelning av investeringsutgift i enlighet med B-E-0600 Riktlinjer för investeringar i Hällefors kommun: KOMPONENTGRUPP MARKANLÄGGNING BERÄKNAD INVESTERINGSUTGIFT 3 000 000 Komponent Belopp Andel Avskrivningstid (år) Under mark 900 000 30% 60 Ovan mark (träd, buskar m.m. 1 050 000 35% 20 Utrustning 1 050 000 35% 15 Konsekvenser för kommunens ekonomi Färdgiställandedatum: 2026-11-30Månader: 1 Räntesats: 2,50% Ökade driftkostnader år 1: Helårseffekt Påverkan år 2026 MARKANLÄGGNINGEN Avskrivning Livslängd Internränta Avskrivning Livslängd Internränta Under mark 15 000 60 22 500 1 250 60 1 875 Ovan mark (träd, buskar m.m. 52 500 20 26 250 4 375 20 2 188 Utrustning 70 000 15 26 250 5 833 15 2 188 Summa 137 500 75 000 11 458 6 250 TOTALSUMMA 212 500 17 708 FAKTISK INVESTERINGSUTGIFT EFTER UPPHANDLING 4 800 000 Komponent Belopp Andel Avskrivningstid (år) Under mark 1 440 000 30% 60 Ovan mark (träd, buskar m.m. 1 680 000 35% 20 Utrustning 1 680 000 35% 15 Konsekvenser för kommunens ekonomi Färdgiställandedatum: 2026-11-30Månader: 1 Räntesats: 2,50% Ökade driftkostnader år 1: Helårseffekt Påverkan år 2026 MARKANLÄGGNINGEN Avskrivning Livslängd Internränta Avskrivning Livslängd Internränta Under mark 24 000 60 36 000 2 000 60 3 000 Ovan mark (träd, buskar m.m. 84 000 20 42 000 7 000 20 3 500 Utrustning 112 000 15 42 000 9 333 15 3 500 Summa 220 000 120 000 18 333 10 000 TOTALSUMMA 340 000 28 333 Räntekostnader för nya lån om 1,8 mnkr Låneränta 3% Lånebelopp 1 800 000 Årlig räntekostnad 54 000 Räntekostnad 2026 4 500 Differens mot tidigare beslut Helår 2026 Avskrivningar 82 500 6 875 Internränta 45 000 3 750 Räntekostnad på nya lån 54 000 4 500 Summa differens 181 500 15 125 Beslut Datum Diarienummer 2026-04-29 6413-2026 Hällefors kommun kommun@hellefors.se Ny ledamot i kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen i Örebro län beslutar att utse ny ledamot i kommunfullmäktige från och med den 28 april 2026 till och med den 14 oktober 2026. Kommun: Hällefors kommun Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Ny ledamot: Torbjörn Per-Åke Saxin Avgången ledamot: Ann-Charlotte Nässén Ny ersättare: Ny ersättare har inte kunnat utses Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Hällefors kommun har kommit in med en begäran om ny sammanräkning. Detta med anledning av att Ann- Charlotte Nässén har flyttat från kommunen. Motivering till beslutet Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelser som beslutet grundas på 14 kap. 13–23 §§ vallagen (2005:837). Information Bevis (protokollsutdrag) utfärdas för de som berörs av beslutet. Postadress: 701 86 Örebro Telefon: 010-224 80 00 E-post: orebro@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/orebro www.lansstyrelsen.se/orebro/personuppgifter Länsstyrelsen Örebro län Beslut 2 (3) 2026-04-29 6413-2026 Begäran om entledigande hos fullmäktige Om du av någon anledning inte vill vara ledamot eller ersättare för ledamot i fullmäktige ska du vända dig till fullmäktige i den kommun eller region som du blivit utsedd i och begära att du önskar avgå. När fullmäktige beslutat om ditt entledigande kommer länsstyrelsen att utse en ny ledamot eller ersättare. Om du däremot anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt på något sätt, t.ex. att beslutat om att fastställa valresultatet inte har följts när en ny ledamot eller ersättare har utsetts, kan du överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Du kan överklaga beslutet Se nedan information om hur du överklagar. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av länsjurist Lisa Åhl med handläggare Emma Sjöholm som föredragande. Kopia till Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Torbjörn Per-Åke Saxin Länsstyrelsen Örebro län Beslut 3 (3) 2026-04-29 6413-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Hur överklagar jag beslutet? Lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Örebro län antingen via e-post; orebro@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Örebro län, 701 86 Örebro. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tio dagar från dagen för beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om du har handlingar som du anser stödjer din överklagan så bör du bifoga kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet underteckna skrivelsen samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, orebro@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 80 00. Ange diarienummer 6413-2026.

§22. I budgeten finns 3 finansiella mål och 4 verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning. Budgeten innehåller även sju målområden/inriktningsmål med totalt 15 tillhörande prestationsmål. Målen för god ekonomisk hushållning, utifrån det finansiella perspektivet, bedöms mätbara utifrån hur de är formulerade. För 3 av 4 av verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning anges inte något målvärde, vilket försvårar uppföljning och utvärdering. För samtliga prestationsmål anges mätmetod men målvärden saknas för majoriteten av prestationsmålen, vilket försvårar uppföljning och utvärdering. Av budget 2025 med långtidsplan 2026–2027 framgår att uppföljning av målen kommer presenteras i delårsbokslut och årsredovisning. Av Policy - Styrmodell för BRT (antagen av direktionen 2023-10-11,

§30) framgår det av förbundets årshjul för uppföljning, att direktionen får löpande information när det gäller förbundets mål, ekonomi och verksamhet genom delårsrapporter, årsredovisning eller annan återrapportering. Av protokollsgranskning framgår att ekonomisk rapportering, för drift och investeringar, utöver delårsrapport och årsredovisning, lämnas löpande under året. Rapportering om verksamhetsmål sker i samband med delårsrapport och i årsredovisningen. Rapportering både avseende mål för ekonomi och verksamhet fokuserar på måluppfyllelse. Vi noterar även att direktionen beslutar om budget 2026 med långtidsplan 2027-2028 på sammanträdet 2025-10-29. I delårsrapport per augusti redovisas prognoser för måluppfyllelse för samtliga mål. Samtliga 3 finansiella mål kopplat till god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås per helår. 3 av 4 verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppnås per helår. Det är målet kopplat till tillsynsarbetet som prognostiseras att delvis uppnås. För de 15 prestationsmålen är prognosen i delårsrapporten att 10 kommer att uppfyllas och 5 delvis att uppfyllas. Delårsrapporten innehåller en sammanfattning med kommentarer till måluppfyllelsen. I delårsrapporten redovisas ett prognostiserat positivt ekonomiskt resultat om 55 tkr för helåret. Direktionen godkänner upprättad delårsrapport för perioden januari-augusti 2025 på sitt sammanträde 2025-10-29, § 23. Det finns inte några större väsentliga avvikelser som saknar förklaring, men det är viktigt att direktionen beaktar att besluta om åtgärder för ökad måluppfyllelse när det finns avvikelser. Måluppfyllelse verksamhetsmål Av de fyra verksamhetsmålen kopplat till god ekonomisk hushållning bedöms tre vara uppfyllda och ett mål vara delvis uppfyllt. Det är tillsynsmålet som uppnås delvis med hänvisning till att vakanser medfört 4 Revisionsrapport att målet för årets planerade tillsyner inte uppnåtts. Liksom i granskningen av delårsrapporten konstaterar vi att redovisningen av måluppfyllelsen är begränsad och behöver utvecklas. Till två av målen är det svårt att av informationen kunna verifiera måluppfyllelsen. Vi har i granskningen dock inte identifierat några omständigheter som gör att vi bedömer att direktionens bedömning av måluppfyllelsen inte i allt väsentligt kan vara korrekt. Av årsredovisningen framgår en samlad bedömning avseende måluppfyllelse kopplat till god ekonomisk hushållning som anger - Utifrån årets redovisade utfall görs bedömningen att förbundet i allt väsentlighet uppfyller god ekonomisk hushållning. Av årsredovisningen framgår att av de 15 prestationsmålen är 12 uppfyllda och resterade 3 delvis uppfyllda. I jämförelse med prognosen för måluppfyllelse för prestationsmålen i delårsrapporten visar det på att genomfört arbete gett förbättrade resultat. Vi gör följande noteringar: • Vi delar inte bedömningen om att målet för responstider är uppnått, då redovisade mediantider överskrider angivna målvärden. • För två av prestationsmålen, kopplat till dialogmöten, anges att de är delvis uppfyllda men med symbol för att de är uppfyllda, vilket skapar en otydlighet i redovisningen. Måluppfyllelse finansiella mål I årsredovisningen redovisas de 3 finansiella målen för god ekonomisk hushållning som uppfyllda. Utöver dessa noteras att årets resultat redovisas till 82 tkr. Med anledning av uppfyllda mål och god budgetföljsamhet har det inte funnits behov av åtgärder från direktionen avseende ekonomin. Intern kontroll Direktionen beslutade om sin internkontrollplan för år 2025 på sammanträdet 2025-01-29, §4. Internkontrollplanen är grundad i en riskanalys som innehåller 44 riskområden som värderats. Av dessa har direktionen valt ut två riskområden av närliggande slag till sin internkontroll för år 2025. Utifrån genomförd riskvärdering bör direktionen beakta att följa upp fler riskområden och av olika slag i sin interna kontroll. Av förbundets styrmodell framgår direktiv för uppföljning av intern kontroll. Av årshjulet för uppföljning framgår att rapportering görs till direktionen i februari varje år. Direktionen följde upp den interna kontrollen på sitt sammanträde 2026-02-11, punkt 4. Av internkontrollrapporten framgår inga noterade avvikelser i de genomförda kontrollerna. Med den utgångspunkten finns det inte behov av specifika åtgärder. Av protokoll framgår att direktionen beslutade att godkänna internkontrollrapport 2025 på sammanträdet. 5 Revisionsrapport Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, intern kontroll och åtgärder Ja Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja, i allt väsentligt Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja 6 Revisionsrapport Rekommendationer För framtiden lämnas följande rekommendationer: • Vi återupprepar rekommendationen som tidigare lämnats: Direktionen behöver tydliggöra hur samtliga verksamhetsmål ska mätas och på ett tydligare sätt redovisa utfall mot fastställda målvärden i kommande redovisningar. • Förbundet gör en gedigen riskanalys som grund till beslut om interna kontroller. Vi har tidigare lämnat rekommendation om att direktionen bör beakta att följa upp fler kontrollmoment i sin interna kontroll. Vi återupprepar den rekommendationen och kontrollerna bör även avse olika områden både kopplat till verksamhet och ekonomi. 2026-03-31 Peter Aschberg __________________________ Uppdragsledare/Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029–6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Bergslagens räddningstjänst enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 10 december 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 7 Revisionsrapport Bilagor Delfrågor Bedömning 1 Har direktionen antagit en plan för verksamheten? Grön 2 Har direktionen antagit en budget för verksamheten? Grön 3 Finns mål formulerade för förbundets verksamhet? Grön 4 Finns mål formulerade för förbundets ekonomi? Grön 5 Är målen uppföljningsbara (mätbara)? Gul 6 Har direktionen upprättat instruktion för rapportering till direktionen? Grön 7 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för verksamhet och ekonomi? Grön 8 Vidtar direktionen tydliga åtgärder för att nå mål för verksamheten? Grön 9 Vidtar direktionen tydliga åtgärder för att nå mål för ekonomin? Grön 10 Når förbundet uppsatta mål för verksamheten? Grön 11 Når förbundet uppsatta mål för ekonomin? Grön 8 Revisionsrapport Intern kontroll Bedömning 1 Finns en dokumenterad riskanalys för intern kontroll? Grön 2 Har direktionen antagit en plan för intern kontroll för innevarande år? Grön 3 Är planen heltäckande, dvs. omfattar den förekommande risker av olika slag? Gul 4 Har direktionen upprättat direktiv för rapportering av intern kontroll till nämnden? Grön 5 Sker rapportering till direktionen enligt direktiv? Grön 6 Vidtar direktionen vid behov åtgärder utifrån lämnad rapportering? Grön 9 Revisionsrapport God ekonomisk hushållning 2025 Bergslagens räddningstjänst Mars 2026 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att förbundet ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som årsredovisning. Delårsrapport och årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Förbundsdirektionen – i sin roll som styrelse – är ansvarig för upprättande av delårsrapport respektive årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning av delårsrapport respektive årsredovisning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Förbundets beslut avseende god ekonomisk hushållning Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Som konstaterats i granskning av god ekonomisk hushållning, delårsrapport 2025 saknar förbundet riktlinjer för god ekonomisk hushållning gällande för år 2025. Av vår protokolls granskning noteras att direktionen fastställde Policy – Riktlinjer för god ekonomisk hushållning på sitt sammanträde 2026-02-11, punkt 6. Målen för god ekonomisk hushållning för år 2025, specificeras i budget 2025 med långtidsplan 2026– 2027 (budget 2025), fastställd av direktionen 2024-10-16, §22. I budgeten finns tre finansiella mål och fyra verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning. Förbundets tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning är: 1. Det egna kapitalet ska uppgå till minst motsvarande självrisken för den största medlemskommunen. 2. Förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. 3. Förbundets banklikviditet ska inte underskrida 3 mkr. Förbundets fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är: 1. Att inom tilldelade medel upprätthålla beslutad beredskapsorganisation och att påbörja utryckning inom angiven anspänning tid enligt handlingsprogram, (exklusive insatser med fördröjd tidsangivelse som kan härledas till kommunikation/teknik gällande själva utalarmeringen). 2. Att tillsyn skall göras enligt den årligt antagna tillsynsplanen. Tillsynsplanen anger hur fördelning och prioritering av tillsynsobjekten sker. 3. Att verksamheten utifrån självkostnadsprincipen skall vara bemannad och tekniskt utrustad, utifrån medlemskommunernas och Bergslagens Räddningstjänsts interna efterfrågan av larmtjänster. 4. Personalomsättningen inom räddningspersonal i beredskap ska understiga 7 %. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 I direktionens uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i avsnittet ”God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning”, som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av årsredovisningens utvärdering av målen framgår följande: Finansiella mål för god ekonomisk hushållning • Samtliga finansiella mål kopplat till god ekonomisk hushållning uppnås. Förbundets likviditet har minskat något då betalning av båda de tunga fordonen, totalt 7,9 mkr, har skett under året. Inga mer kostsamma investeringar är planerade förrän senare delen av 2026 så förbundet har tid att bygga upp likviditeten till dess. Årets resultat som innebär en positiv budgetavvikelse på 82 tkr beror på intäkter från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade vinster i kortfristiga placeringar. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning • Av de fyra verksamhetsmålen kopplat till god ekonomisk hushållning bedöms tre vara uppfyllda och ett mål vara delvis uppfyllt. Det är tillsynsmålet som uppnås delvis med hänvisning till att vakanser medfört att målet för årets planerade tillsyner inte uppnåtts. Liksom i granskningen av delårsrapporten konstaterar vi att redovisningen av måluppfyllelsen är begränsad i sin tydlighet och behöver utvecklas. Till två av målen är det svårt att av den redovisade informationen kunna verifiera måluppfyllelsen. Vi har i granskningen dock inte identifierat några omständigheter som gör att vi bedömer att direktionens bedömning av måluppfyllelsen inte i allt väsentligt kan vara korrekt. Av årsredovisningen framgår en samlad bedömning avseende måluppfyllelse kopplat till god ekonomisk hushållning som anger - Utifrån årets redovisade utfall görs bedömningen att förbundet i allt väsentlighet uppfyller god ekonomisk hushållning. Balanskravsresultat Iakttagelser I årsredovisningens förvaltningsberättelse återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 till 0 tkr (-12,6 mkr). Balanskravsresultatet är lägre än årets resultat 82 tkr, med anledning av justering för realisationsvinster (5 tkr) och orealiserade värdeförändringar på kortfristiga placeringar (77 tkr). Av balanskravsutredningen framgår vidare att förbundet inte har något tidigare underskott som ska återställas. Underskottet i balanskravsutredningen 2024 kommer inte att återställas med anledning av beslut om att minska det egna kapitalet, maximalt 19 mkr, under 2023–2024 med hänvisning till förbundets starka ekonomiska ställning. I enlighet med kommunallagen, ska ett underskott enligt balanskravet återställas inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl är förbundets starka ekonomiska ställning, vilket beslutet är grundat på. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av direktionen 2026- 03-25. Direktionen har därmed överlämnat årsredovisningen till revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för direktionens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att direktionen under 2025 bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. Verksamhetens resultat som även ovan angivits är 82 tkr. - Den innehåller en investeringsredovisning. Årets investeringsbudget uppgår till 10 300 tkr och genomförda investeringar under året uppgår till 9 124 tkr. Ej genomförda investeringar för året avser framför allt upphandling av barriärtvättmaskin samt torktumlare för larmkläder inom ramen för projektet ”Friska Brandmän”. Upphandlingen har påbörjats och kommer bli klar under 2026. Kostnaden beräknas uppgå till 600 tkr och förs med till 2026. - Den innehåller redovisning av nyckeltal för verksamheten och finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om förbundets finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att soliditeten har minskat mellan år 2021 (27%) och 2025 (17%) med anledning av att förbundet beslutat att minska det egna kapitalet med anledning av de ökade pensions- kostnaderna 2024 samt finansiering av projektet Dagtidsstyrka med beredskap 2023–2024. - Den innehåller upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen framgår bland annat att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 3,89% under året, vilket är en Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 förbättring jämfört med föregående år (4,01%). Även långtidssjukfrånvaron har minskat från 49,92% år 2024 till 36,65% år 2025. Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Ja Verksamhetsmål: Ja, i allt väsentligt Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Rekommendationer För att utveckla granskningsområdet lämnas följande rekommendationer: • Vi upprepar vår rekommendation från granskningen av delårsrapporten - Direktionen behöver tydliggöra hur verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning ska mätas och på ett tydligare sätt redovisa utfall mot fastställda målvärden för samtliga verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning i kommande redovisningar. 2026-03-31 Peter Aschberg _________________________ Uppdragsledare/Projektledare Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Bergsl7a gens räddningstjänst enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. ÅRSREDOVISNING SOFINT 2025 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Innehållsförteckning sida 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ..................................................................... 3 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling........................................................................ 4 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .......................................... 5 1.3. Händelser av väsentlig betydelse ..................................................................................... 6 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten ................................................................... 6 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning ........................ 8 1.5. Väsentliga personalförhållanden....................................................................................12 1.6. Förväntad utveckling ......................................................................................................12 2. RESULTATRÄKNING ..................................................................................... 19 3. BALANSRÄKNING .......................................................................................... 20 4. KASSAFLÖDESANALYS ................................................................................ 21 5. DRIFTREDOVISNING .................................................................................... 21 6. NOTER ............................................................................................................... 22 7. STYRELSENS UNDERSKRIFT ...................................................................... 24 8. REVISORERNAS PÅTECKNING .................................................................. 25 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret 2025. Organisation Samordningsförbundet SOFINT är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Örebro län samt kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har den ett kansli som består av förbundschef på 45 % (köpt tjänst från Region Örebro län) samt ekonom (Köpt tjänst från Lindesbergs kommun). Till organisationen hör också en beredningsgrupp som består av tjänstepersoner från medlemmarna i SOFINT. Beredningsgruppen jobbar kontinuerligt med behovsinventering samt har till uppgift att vidarebefordra information från styrelsen till de egna myndigheterna. Beredningsgruppen ska också skapa förutsättningar för att samverkansinsatserna ska fasas in i myndigheternas ordinarie verksamhet, samt agera som bollplank till förbundschefen. Under 2025 har också delar av beredningsgruppen utgjort ledningsgrupp för de personliga ombuden i norra Örebro län med förbundschef som ordförande för mötena, samt som styrgrupp för ESF-projektet Ciceron. Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Finansiering Samordningsförbundet i norra Örebro län (SOFINT) finansieras via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med hälften av medlen, region Örebro län med en fjärdedel och kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora med resterande fjärdedel. Verksamhetsidé och vision Den finansiella samordningen skall underlätta en effektiv resursanvändning, genom samordnade resurser för bedömningar och insatser i syfte att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Insatserna inom SOFINT skall rikta sig till individer i arbetsför ålder i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, med syfte att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. SOFINT ska främja samverka n mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Samverkan är vårt medel och vårt mål. Samverkan är en levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 5 486 082 3 600 000 3 976 000 3 986 000 3 986 000 Verksamhetens kostnader -5 034 694 -3 530 284 4 310 031 4 740 656 4 257 055 Verksamhetens resultat 451 388 69 716 -334 031 -754 656 -271 055 Soliditet 42% 31% 23% 29% 45% Översikt medlemsbidragets utveckling och användning (kr) 2025 2024 2023 2022 2021 Medlemsbidrag 3 600 000 3 600 000 3 976 000 3 986 000 3 986 000 Kostnad verksamhet (Individinriktad-, strukturövergripande 3 412 463 3 530 283 4 310 031 4 740 656 4 257 055 verksamhet, adm-kostnader Överskott Esf projekt 263 851 Resultat/saldo 451 388 69 717 -334 031 -754 656 -271 055 Utgående eget kapital/sparade 1 069 021 600 915 482 152 medel 769 148 1 520 110 (Andel av medlemsbidraget %) 30% 17% 12% Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning SOFINT har under 2025 finansierat insatsen coachingteamet, ett par samverkansaktiviteter samt varit involverad som samverkanspart i det ESF-finansierade projektet Ciceron som projektägs av FINSAM Degerfors/Karlskoga. Förbundet presenterar ett positivt resultat för 2025 med 468 tkr mot budgeterat 2 tkr. Differensen mot budget förklaras i huvudsak av det överskott som bildats i den ESF-finansierade insatsen Ciceron, där den schablonberäknade ersättningen från ESF för lönekostnader överstiger de reala kostnaderna. I övrigt förklaras differensen med mindre överskott spritt på ett flertal kostnadsposter. Styrelsen för SOFINT tar fasta på att det egna kapitalets storlek är högre än nationella rådets rekommendation. Förbundet har också budgeterat för ett överskott på 300 tkr 2026 vilket ytterligare kommer att öka det egna kapitalet. Styrelsen bedömer dock att det är motiverat att tillfälligt överskrida rekommendationen om eget kapital, då den finansierade insatsen coachingteamet kommer att omorganiseras vid årsskiftet 2026/2027. Omorganiseringen kommer att kräva tillfälliga kostnadsökningar vilket förbundet fört in i budgetplanen för 2027-2028. Händelser av väsentlig betydelse • Sedan 2024 delar förbundschef tjänstgöring mellan SOFINT och FINSAM Lekeberg och Örebro, med delade lönekostnader och även i övrigt sänkta administrationskostnader som följd. • SOFINT deltar under 2025 som samverkanspart i det ESF-finansierade projektet Ciceron, som projektägs av FINSAM Degerfors/Karlskoga. • Förbundet har under 2025 köpt in redaktörstjänst från samordningsförbundet i centrala Östergötland för att stärka arbetet med välfärdsguiden. Styrelsen för SOFINT beslutade på styrelsemöte i november att avsluta medlemskapet i välfärdsguiden. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.3. Händelser av väsentlig betydelse • I mars 2023 driftsattes det nya uppföljningssystemet Uppföljning FINSAM och i samband med det stängdes det tidigare systemet SUS ner. I dagsläget finns bara möjlighet att registrera typ av insats, totalt deltagarantal samt ekonomi för förbund och insatser i systemet. Av detta följer att uppföljningsbardata avseende resultat för deltagare i insats behöver tas fram på annat sätt. För detta ändamål nyttjas frågeformulär för deltagare utvecklat av NNS samt data från administrativa system som projektägare för insatsen coachingteamet tillhandahåller. • Försäkringskassan har fått i uppdrag att analysera behovet av förändringar i Finsamlagen och lämna förslag till lagändringar. Analysen ska avse förändringar för att uppnå syftet med lagstiftningen. Att samordningsförbunden har sökt medel från ESF+ har varit en bidragande orsak till att vissa förbund har fått en annan roll än avsett. Styrning och uppföljning av verksamheten Rutiner för en god styrning, uppföljning och för att säkerställa att förbundet bedriver verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt är följande: Förbundet: • Kontinuerligt under hela a ret sker fortlo pande behovsinventering bland beredningsgruppens tja nstepersoner. Vid ho stens styrelsesammantra den intensifieras budgetarbetet med kontinuerlig dialog i styrelsen. • Ekonomisk rapportering sker i samband med varje styrelsesammantra de. • Internkontroll genomfo rs lo pande under a ret med sto d av fo religgande internkontrollplan och presenteras pa styrelsemo ten. • Rutiner/Policys fo r fo rbundet har under 2025 uppdaterats fo r en a ndama lsenlig styrning. Finansierade insatser: • Alla individinriktade insatser som finansieras av fo rbundet och fo rva ntas pa ga mer a n ett a r, rapporterar varje kvartal insatsens process och resultat enligt en besta md mall. Vid avslut av a ret la mnas en slutrapport o ver hela perioden. Insatser som fo rva ntas pa ga under ett a r rapporterar halva rsvis. • Alla deltagare fo ljs upp i Uppfo ljning FINSAM samt i det kvalitativa enka tverktyget da r olika indikatorer pro vas. Fo reningen Nationella Na tverket fo r Samordningsfo rbund (NNS) har utvecklat enka tverktyget som mo jliggo r bedo mning av kvalitet avseende Samordningsfo rbundens verksamhet o ver tid. Det mo jliggo r ja mfo relser mellan fo rbund samt ger fo rbund och inga ende parter ett sto d fo r att fo rba ttra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. Dessutom ger enka terna mo jlighet att aggregera data nationellt. Förbundet styrs lokalt av en styrelse som är högsta beslutande organ med ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen. Förbundet är medlem i nationella Nätverket för samordningsförbund NNS. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Alla beslut dokumenteras i styrelseprotokoll som publiceras löpande på förbundets hemsida: www.finsamorebrolan.se Styrelse Kansli Styrgrupp Beredningsgrupp Förbundschef Coachingteam och samt ESF administrativt Ciceron (utgörs stöd av berednings- gruppen) Projektägare Lindesbergs kommun Samordnare/Team Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning Finansierad verksamhet 2025 2024 2023 Individinriktade 4 002 231 kr 2 360 675 kr 2 886 840 kr insatser (% av (79%) (68 %) (67 %) totalkostnad) Ciceron 1 622 231 kr 4 059 kr 2 865 228 kr Coachingteamet 2 380 000 kr 2 356 616 kr 21 612 kr Arbetsgivarkoordinator Samverkansinsatser 334 217 kr 366 325 kr 332 674 kr (7%) (10 %) (8 %) Samverkansdag 9 890 kr 7 221 kr AF/FK/RÖL FINSAM-mässan 26 522 kr 38 000 kr 32 474 kr BIP-implementering Välfärdsguiden 176 400,50 kr 163 800 kr 36 000 kr Övrigt finansierat strategiskt arbete Förbundschef 121 404,50 kr 164 525 kr 256 979 kr (30 % av total lönekostnad) Administration 698 246 kr 754 237 kr 1 090 517 kr (14%) (22 %) (25 %) Arvoden styrelse 124 933 kr 129 925 kr 133 772 kr (inkl arbetsgivaravgift,förlorad arbetsinkomst och bilersättning) 321 887 kr 409 665 kr 599 614 kr Förbundschef (70 % av total lönekostnad) Administrativt stöd 107 856 kr 107 856 kr 107 856 kr Lokalkostnader 21 742 kr 85 568 kr Övrigt 66 570 kr 51 533 kr 99 707 kr Revision 77 000 kr 77 000 kr 64 000 kr Finansiella poster -50 371 Totala kostnader 5 034 694 kr 3 481 237 kr 4 310 031 kr Styrelsen har varit mån om att medlen ska användas på ett klokt sätt under året, men har även haft en långsiktig plan som sträcker sig utanför verksamhetsåret. Med det positiva resultatet ökar förbundets egna kapital till 1 069 tkr. Förbundets egna kapital uppgår per 2025-12-31 till 30% av erhållna medlemsbidrag, vilket ligger över rekommenderat tak om 20%, men där det i den 3-åriga budgetplanen finns planering för minskning av det egna kapitalet. Graden av måluppfyllelse inom de fyra områden som styrelsen beslutat om i verksamhetsplanen för 2025 samt att endast 14 % av verksamhetens Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com kostnader utgörs av administration, gör att styrelsen bedömer att förbundet uppfyller kraven i begreppet god ekonomisk hushållning. I verksamhetsplanen för verksamhetsåret 2025 beslutade styrelsen kring följande fyra målområden; • Individ • Organisation • Kommunikation • Ekonomi Målområde 1 – Individ (Mål relaterade till den finansierade insatsen coachingteamet) Våra samverkansinsatser ska vara lokalt anpassade och ses som en naturlig samverkanspart i förbundsmedlemmarnas ordinarie arbete. Projektägaren ansvarar för att finansierad insats når satta mål och bedrivs enligt plan. Styrgruppen är stöd till projektägare för att nå satta mål. SOFINTs kansli har att bistå insatserna i processtöd, metodutveckling och uppföljning, omvärldsspaning samt främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan och inom de förbundsfinansierade insatserna. Delmål Aktivitet Måluppfyllelse • Att individinriktade Under 2025 har avslutsformulär för Målet bedöms insatser använder indikatorerna lämnats in till förbundet vara uppfyllt på NNS Indikatorer i erforderlig omfattning (ca 70 % av helårsbasis avslutade deltagare) som kvalitativt Pågåendeformuläret kommer att utvärderingsverktyg skickas ut under oktober månad. för deltagarna i insats. Att under 2025 följa upp Insats i coachingteamet har skett Målet bedöms om deltagare i under 2024/2025 med workshops vara uppfyllt på finansierade insatser är bland de deltagande kommunerna för helårsbasis. Bred att bredda inflödet. Det finns dock brett representerade från representation fortfarande en skev fördelning mellan mellan parterna parterna samt från alla kommunerna. ses i att anvisa kommuner, samt deltagare till återkoppla till och insatserna. uppmana styrgrupper att Kvarstår dock en öka denna representation. skev representation Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com mellan de fyra kommunerna. Målområde 2 – Organisation • SOFINTs målsättning är att ha en förutsägbar och tydlig process för inkomna projektansökningar • SOFINT följer upp och utvärderar de finansierade insatserna i förhållande till uppdrag och mål samt enligt gällande finansieringspolicy. • Jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden. Särskilt vikt skall fästas vid att de finansierade insatserna bedrivs utifrån ett jämställt perspektiv. Delmål Aktivitet Måluppfyllelse -Tid från ansökan till krav Ansökan för coachingteamet har Målet bedöms på komplettering av hanterats inom angivna tidsramar. vara uppfyllt. ansökan, avslag el godkännande ska ske inom två månader från ansökningsdatum. -Avslag till Inget avslag till projektansökan under Måluppfyllelse projektansökan ska tidsperioden. kan inte bedömas. motiveras skriftligt i svar till ansökande part/parter Efter godkänd ansökan Projektavtal för CT har undertecknats Målet bedöms ska avtal upprättas med inom angiven tid. vara uppfyllt. ansökande part/parter inom en månad efter beslut om finansiering Uppföljning på Coachingteamet har följts upp enligt Målet bedöms styrelsemöten av insatser riktlinjerna. vara uppfyllt. med frekvens och innehåll enligt finansieringspolicy och projektbeslut. Att fortsätta dialog med Fortsatt samarbete mellan SOFINT och Målet bedöms övriga FINSAM Lekeberg och Örebro kring att vara uppfyllt. samordningsförbund i dela förbundschef. I övrigt har Örebro län kring diskussion förts på gemensamma förbundschefsträffar. administrativa resurser. Könsuppdelad statistik I den utsträckning det är möjligt med Målet bedöms vid uppföljning av avsaknad av strukturerat vara uppfyllt insatser. Analys av uppföljningssystem så sker Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com insatser vid könsuppdelad statistik. Analys utifrån delårsredovisning och jämställdhetsperspektiv görs vid årsredovisning med ett delårs- och helårsredovisning. jämställdhetsperspektiv. Målområde 3 – Kommunikation • SOFINTS målsättning är att tydligt kommunicera ut förbundets syfte och uppdrag, för att därigenom ge intressenter en rättvisande bild av förbundet Delmål Aktivitet Måluppfyllelse Under 2025 fortsätta Implementering av välfärdsguiden Målet bedöms vara arbetet med att fylla har fortsatt under 2025 och fortsätter uppfyllt på Välfärdsguiden byggas upp med innehåll. Riktade helårsbasis (valfardsguiden.se med det insatser mot parterna pågår. Fn förs lokala utbudet av en dialog kring välfärdsguidens arbetslivsinriktade framtid. Förslag och erbjudande till rehabiliteringsinsatser. SKR att ta över välfärdsguiden har Marknadsföra lämnats. Styrelsen beslutade i välfärdsguiden bland november 2025 att avsluta förbundets medlemmar. medlemskapet i välfärdsguiden. Riktade insatser till handläggare på försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Under 2025 ge alla Under 2025 har en förbundsmedlemmar informationsrunda möjlighet till en riktad ägt rum. informationsrunda om SOFINT. Under 2025 bjuda in I september 2025 fördes dialog med Målet bedöms förbundsmedlemmarna medlemmarna kring hur delvis vara uppfyllt gemensamt för dialog medlemssamrådet ska utformas kring förbundets framöver. Medlemssamråd planerat i utveckling. augusti 2026. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Målområde 4 – Ekonomi • Förbundet ska bedriva verksamhet med god ekonomisk hushållning. Delmål Aktivitet Måluppfyllelse Vid årets slut ska det Vid bokslutet 2025 uppgår det egna Målet bedöms egna kapitalet inte kapitalet till 1 069 tkr. Det egna inte vara uppfyllt. överstiga 720 tkr och kapitalet utgör 30 % av medlemsanslaget och ligger således inte understiga 200 tkr över nationella rådets rekommendation. Administrativa De administrativa kostnaderna i Målet bedöms kostnader ska inte förbundet utgör vid bokslutet 2025 14 vara uppfyllt. överstiga 22 % av de % av det de samlade kostnaderna i förbundet. samlade kostnaderna i förbundet 1.4. Väsentliga personalförhållanden Samordningsförbundet SOFINT har ingen anställd personal. Den personal som arbetar på kansliet är förbundschef genom inköpt tjänst från Region Örebro län och inköpt tjänst från Lindesbergs kommun (ekonom). I de finansierade insatserna finns medverkande personal anställda av Lindesbergs kommun. 1.5. Förväntad utveckling Förbundet ser en fortsatt trend med där medlemsbidraget från medlemmarna inte räknas upp med inflation och löneökningar vilket innebär att långsam minskning av förbundets verksamhet. De senaste åren har denna realitet varit möjlig att hantera tack vare förbundets egna upparbetade kapital. I samband med höstens planeringsdag där styrelsen, beredningsgruppen och representanter för coachingteamet deltog, inleddes ett arbete för en eventuell reformering av det nuvarande coachingteamet. Nuvarande organisering av insatsen medför utmaningar, då de ekonomiska medlen över tid har minskat samt där indirekta verksamhetskostnader över tid har ökat. Förslag har diskuterats om att öka den lokala närvaron i alla fyra kommuner, med en idé om att ha personalen i coachingteamet placerad i alla fyra kommuner. På nationell nivå ser vi ett ökat intresse för samordningsförbundens verksamheter, där regeringen både till inspektionen för socialförsäkring och till Försäkringskassan riktat uppdrag för att belysa samordningsförbundens verksamheter. Vi ser också ett ökat politiskt intresse för FINSAM-frågor, där flera interpellationsdebatter ägt rum under året mellan enskilda riksdagsledamöter och socialförsäkringsministern. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Insatser – individinriktade 1. Coachingteamet Samverkansparter Alla samverkande myndigheter Typ av insats Coachingteamet kan beskrivas som en lågtröskelverksamhet i samverkan mellan förbundets aktörer. Arbetssättet har sin teoretiska grund i ”Supported employment” vilket har god evidens för arbetslivsinriktad rehabilitering. Syfte Att öka möjligheterna för rehabilitering av invånarna i norra Örebro län i behov av samlade insatser från flera olika aktörer med syfte att förbättra sin hälsa, öka sin sysselsättningsförmåga och arbets/funktionsförmåga. Målgrupp Individer i arbetsför ålder som har behov av, och har förutsättningar att tillgodogöra sig, samordnad rehabilitering. Projektperiod 1 januari 2025 till 31 december 2025 Ekonomisk rapportering Coachingteamet Förbrukade medel 2 380 000 kr Varav lönekostnader 1 977 350 kr Varav övriga kostnader 402 650 kr Erhållna medel 2 380 000 kr Verksamhetsberättelse Coachingteamet Allmän information om insatsen Samordnaren deltar regelbundet på DUA-möte, samverkansmöten med AME, F-stöd, AF (i Lindesbergs kommun) och samordnarträffar med övriga i länet samt i styrgruppen för Coachingteamet. Hela teamet har team-möten en gång i veckan, deltar regelbundet på APT tillsammans med AME samt har verksamhetsmötet tillsammans med personal från ESF-projekt Ciceron. Teamet har minskat i kapacitet. Till sommaren gick en av coacherna i pension. Till årsskiftet 2026 slutade teamets samordnare som även var arbetscoach på 40 procent. Ny coach börjar i februari 2026. Under året har det uppstått en del kö till CT till följd av dessa omställningar inom verksamheten. Aktiviteter 2025 Januari: Samverkansmöte med försörjningsstöd och AME i Lindesberg och nätverksmöte med de andra Coachingteamen i länet. Samordnaren deltog i DUA-möte Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Februari: Hela teamet deltog i planeringsdag för CT och utbildningsdag i nytt verksamhetssystem. Samordnaren deltog i samverkansmöte med AME, AF och F-stöd i Lindesberg. Mars: Hela teamet - Informationsmöte med F-stöd. Samordnaren - samverkansmöte med AME, AF och F-stöd i Lindesberg, öppet hus på Fellingsbro Folkhögskola. Samordnaren – planeringsmöte med övriga Coachngteamen inför samverkansdag med FK. April: Hela teamet - utbildning i nytt verksamhetssystem, samverkansdag med AF, CT, FK och Regionen. Samordnaren – samordnarträff och DUA-möte. Maj: Hela teamet – informationsmöte om nya socialtjänstlagen. Samordnaren - DUA-möte Juni: Hela teamet – samverkansdag tillsammans med Komvux och AME i Lindesberg. Samordnaren - Samverkansmöte med AF, AME, F-stöd i Lindesberg. Augusti: Samordnare för CT deltog i arbetsgrupp för intresseklubben, en tillfällig fritidsgård, som anordnats i samarbete med Lindesbergs kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Främjar samverkan med Civilsamhället September: Samordnare och arbetscoach har deltagit i möten med Marykedjan i Hällefors och Ljusnarsberg för att diskutera fortsatt samarbete. Genom Marykedjan kan CT placera deltagare hos arbetsgivare som samarbetar med Marykedjan, däribland Kopparbergs bryggeri, Loka Brunn och Spendrups. Oktober: Samordnare och arbetscoacher deltog på planeringsdag för SOFINT. November: Träff med övriga Coachingteam i Örebro län tillsammans med representanter från AF och AF. Information och samtal om Samordnad rehabilitering samt det förstärkta samarbetet mellan AF och FK. Introduktion av ny delprojektledare och studiecoach December: Teamet har kartlagt samverkanspartners inom civilsamhället i de fyra kommunerna. Man har utökat platser för arbetsträning och man kommer även att få en ny kollega i början av 2026. Statistik för perioden 20250101 – 20251231 Totalt antal deltagare: 77 Avslutade deltagare: 38 Avslutade deltagare till AME, Förstärkt samarbete AF/FK, AF, arbete och studier: 15 Avslutade deltagare åter till remittent: 23 Stegförflyttning enligt uppsatt mål: 39%. Mål i projektansökan avseende stegförflyttning; 45 % Totalt antal ärenden Mellan 1 januari och 31 december har totalt 116 ärenden varit aktuella hos CT. I den beräkningen ingår alla deltagare som varit inskriva under angiven tidsperiod (=pågående och avslutade) samt personer som anmälts till CT men inte blivit inskrivna; väntar på infomöte, tackat nej eller lotsats till annan insats. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Effektmål Individinriktade mål: • Fler än 45 % av deltagarna skall komma vidare till insatser hos ordinarie myndighet, vara aktivt arbetssökande, studerande eller komma ut i anställning. Resultat: 39 % av deltagarna som avslutas gör stegförflyttning utifrån uppställda mål. Målet bedöms delvis vara uppfyllt. • Fler än 90 % av deltagarna upplever att de fått ett stöd som varit till stor nytta för dem Uppföljning med indikatorerna: Fråga 1-80 % svarsfrekvens på ofta, för det mesta eller alltid. Resultat: 94 % av deltagarna når upp till uppställt mål. Målet bedöms vara uppfyllt. • Fler än 65 % av deltagarna upplever att de känner sig mer redo att arbeta eller studera efter avslutad insats. Uppföljning med indikatorerna: Fråga 6: 90 % svarsfrekvens på delvis, till stor del, till mycket stor del eller helt och hållet. Resultat: 55 % av deltagarna når upp till uppställt mål. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. • Fler än 80 % av deltagarna uppger att det finns en tillräcklig planering för vad som ska hända vid insatsens avslut. Uppföljning med indikatorerna: Fråga 9: 80 % svarsfrekvens på till stor del, till mycket stor del eller helt och hållet Resultat: 88 % av deltagarna når upp till uppställt mål. Målet bedöms vara uppfyllt. Insatsmål • För verksamhetsperioden 1 januari-31 december 2025 är målet att sammanlagt antal deltagare i insatsen är 100 deltagare Resultat: 77 deltagare har varit inskrivna under tidsperioden. Målet bedöms delvis vara uppfyllt. • Under tidsperioden helår 2025 är målet att 40 nya deltagare registreras i insatsen. Resultat: 31 nya deltagare registrerades under tidsperioden. Målet bedöms delvis vara uppfyllt. • Under tidsperioden helår 2025 är målet att 40 deltagare avslutas från insats. Resultat: 38 deltagare avslutades under tidsperioden. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Bedömning av måluppfyllelse: Målet bedöms delvis uppfyllt om resultat uppgår till minst 75 % av det uppställda målet. Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com ESF-finansierade projektet Ciceron (2024-09-01 – 2027-08-31) Projektägare Finsam Degerfors/Karlskoga. Delprojektägare Sofint i norra Örebro län och Samordningsförbundet i sydnärke. Syftet med projektet är att motivera till studier och att stärka samverkan med skolan för att minska andelen Unga som Varken Arbetar eller Studerar (UVAS). Projektet har under 2025 haft 22 deltagare från SOFINTs geografiska upptagningsområde. 10 av dessa har under året gjort en lyckad stegförflyttning mot arbete eller studier. Samverkansaktiviteter, mässor och utbildningar 1. FINSAM-mässan 2025 Syfte Att skapa en kontaktyta mellan olika aktörer som arbetar med rehabilitering. Målgrupp Aktör inom området rehabilitering till arbete i Örebro län. Övergripande mål Att sprida information och kunskapsutbyte kring framgångsrika insatser, som genomförs genom Samordningsförbunden unika möjlighet till samverkan. Detta innebär detta stora vinster, då vi får djup information om framgångsrika verksamheter runt om i länet. Förbunden blir därmed en känd och uppskattad aktör på den regionala arenan. Kvalitativa mål Att synliggöra vilka verksamheter som finns i länet och som kan ge stöd till individer som är i behov av samordnad rehabilitering för att kunna komma ut i arbetslivet. Aktörer inom rehabilitering fick möjlighet att ställa ut och presentera sina verksamheter under dagen. Därutöver medverkade några föreläsare delade med sig av sina erfarenheter. Antal deltagare 215 deltagare Budget/Utfall 35 000 kr. Resultat 26 522 kr Måluppfyllelse 215 deltagare besökte mässan. Effekten av mässan utifrån utvärderingsenkät skickad till samtliga deltagare: 92 % var nöjda med mässan, 54 % upplevde att de fått ny användbar kunskap samt att de fått ökad kännedom om de aktörer som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering. 78 % upplevde att mässan var välordnad. Målet bedöms vara uppfyllt Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 2. Välfärdsguiden Syfte Systemet ägs av samordningsförbundet i centrala Östergötland. Styrelsen i SOFINT fattade i nov 2021 efter en behovsinventering beslut om att ingå i insatskatalogen/välfärdsguiden med syfte att bidra till att medborgarna i vårt upptagningsområde samt handläggare hos förbundets medlemmar får tillgång till ett verktyg som samlar data kring det lokalt, regionala och nationella utbudet av välfärdsinsatser. Målgrupp Medborgarna i norra Örebro län. Handläggare och chefer hos förbundets medlemmar. Övergripande mål Att samla de insatser, både offentliga och ideella, som bidrar till att medborgare utanför arbetsmarknaden i en databas som kommer att vara sökbar både för medborgarna och handläggare vid medlemsorganisationer. Ekonomiskt utfall 176 400,50 kr Måluppfyllelse Välfärdsguiden såg totalt 3 039 besök på vägvalssidor inom SOFINT - Samordningsförbundet i norra Örebro län under 2025. Vägval inom Lindesbergs kommun såg 1 445 besök, vägval inom Nora kommun 695 besök, vägval inom Ljusnarsbergs kommun 481 besök och vägval inom Hällefors kommun 418 besök. Målet är uppfyllt Styrelsen i SOFINT fattade under hösten 2025 beslut att avveckla medlemskapet i Välfärdsguiden. 3. Samverkansdag Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och region Örebro län Syfte Samverkansträff 25 april mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Örebro län syftade till att fortsätta arbetet med att öka kunskapen och förståelsen om varandras uppdrag, ansvar och roll i individernas sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Målgrupp Handläggare vid Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och rehabiliteringskoordinatorer vid Region Örebro län Övergripande mål Att försäkringsutredare (Försäkringskassan), arbetsförmedlare (Arbetsförmedlingen) och rehabiliteringskoordinatorer (Region Örebro län) får: - Ökad kunskap om och förståelse för parternas roller och uppdrag i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med tydligt fokus på när vi behöver stöd och samarbete med andra parter. - Överenskomna kontaktvägar och samarbetsformer kring individer i behov av stöd från alla aktörer för att kunna återgå till arbete, arbetsmarknad eller studier. Antal deltagare 75 Budget/Utfall 9 890 kr Måluppfyllelse Målet bedöms vara uppfyllt Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 4. Förbundschef samverkansinsatser Syfte Fördelning av förbundschefs lön (30 % samverkansinsatser) Uppdrag Under 2025 har förbundschefen en processtödjande och administrativ roll i ESF-projektet Ciceron på 30 % av heltid. Utfall 121 404,50 kr Balanskravsresultat Balanskravsutredning 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 468 106 kr reducering av samtliga realisationsvinster - justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - orealiserade vinster och förluster i värdepapper - återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper - Balanskravsresultat 468 106 kr Att återställa från tidigare år - Synnerliga skäl* Att återställa kommande år - Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 2. Resultaträkning Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Belopp i kr. Not -2025-12-31 -2024-12-31 Verksamhetens intäkter 5 486 082 3 600 000 2 Verksamhetens kostnader -5 034 694 -3 530 284 3 Verksamhetens resultat 451 388 69 716 Finansiella intäkter 18 207 50 395 Finansiella kostnader -1 487 -1 347 Resultat efter finansiella poster 468 106 118 764 Extraordinära poster Årets resultat 468 106 118 764 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 3. Balansräkning Balansräkning Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgång Omsättningstillgångar Fordringar 4 350 587 126 602 Kassa och banktillgodohavande 2 170 377 1 816 754 Summa omsättningstillgångar 2 520 964 1 943 356 Summa tillgångar 2 520 964 1 943 356 Eget kapital och skulder Årets resultat 468 106 118 764 Övrigt eget kapital 600 915 482 152 Kortfristiga skulder 5 1 451 943 1 342 440 Summa eget kapital och skulder 2 520 964 1 943 356 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 4. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i kr. 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat 468 106 118 764 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring 468 106 118 764 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga -41 637 fordringar -223 985 Ökning/minskning kortfristiga skulder 109 503 -249 994 Kassaflöde för den löpande verksamheten 353 624 -172 867 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde 353 624 -172 867 Likvida medel vid årets början 1 816 754 1 989 621 Likvida medel vid årets slut 2 170 377 1 816 754 5. Driftredovisning Utfall Budget Avvikelse Utfall 2025 2025 2025 2024 Utfall- Belopp tkr Intäkt Kostnad Netto Netto Budget Intäkt Kostnad Netto netto Medlemsbidrag 3 600 3 600 3 600 0 3 600 3 600 EFS Ciceron 1 886 1 622 264 0 264 Projektmedel 2 714 2 714 2 862 148 2 720 2 720 Administrativa 700 700 734 34 812 812 kostnader Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 6. Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är i tillämpliga delar upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Vissa anpassningar har gjorts till Finsam:s verksamhet. Not 2. Verksamhetens intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Driftbidrag från staten 1 800 000 1 800 000 Driftbidrag från Region Örebro Län 900 000 900 000 Driftbidrag från Lindesbergs kommun 469 800 467 100 Driftbidrag från Nora kommun 214 200 213 300 Driftbidrag från Hällefors kommun 127 800 130 500 Driftbidrag från Ljusnarsbergs kommun 88 200 89 100 Summa 3 600 000 3 600 000 Bidrag ESF Ciceron 1 886 082 0 Summa 5 486 082 3 600 000 Not 3. Verksamhetens kostnader 2025-12-31 2024-12-31 ESF-finansierad insats Ciceron 1 622 231 Projektmedel individ- och samverkansinsatser 2 592 813 2 562 475 Köp av tjänst förbundschef 443 292 574 190 Köp av administrativa tjänster 107 856 107 856 Revision 77 000 77 000 Arvoden 95 975 103 786 Sociala avgifter 27 618 22 216 Ersättning förlorad arbetsförtjänst 1 340 3 922 Övriga personalkostnader 232 2 030 Kurser, konferenser inkl resekostnader 14 836 12 547 Övrigt 51 503 64 262 Summa 5 034 694 3 530 284 Not 4. Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 34 270 46 734 Momsfordran 9 992 26 826 Förutbetalda kostnader 306 325 53 042 Summa 350 587 126 602 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com Not 5. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 88 086 110 480 Skatteverket, personalskatt, arbetgivaravg 9 601 9 800 Upplupna kostnader 1 354 256 1 222 160 Summa 1 451 943 1 342 440 Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 7. Styrelsens underskrift Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. (Då varje ledamot sitter på personligt mandat ska de inte skriva under i egenskap av representant för en myndighet, utan från sin roll i Samordningsförbundets styrelse.) Den 20 februari 2026 Digital signering Lars-Göran Zetterlund Linda Matstoms Ordförande Vice ordförande Anna Karlsson Sten Walegren Ledamot Ledamot Jari Mehtäläinen Allen Ustamujic Ledamot Ledamot Natalie Hart Ledamot Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com 8. Revisorernas påteckning Digital signering Jenny Barksjö-Forslund Annika Blomgren Azets AB, utsedd av staten Region Örebro län Pirjo Nilsson Terje Fröhlich Ljusnarsbergs kommun Hällefors kommun Bengt Karlsson Jan Kallenbäck Lindesbergs kommun Nora kommun Signering av justerare på varje sida Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 25 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 25 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 25 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 25 sider før denne siden Dette dokument indeholder 25 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 26 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 26 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 26 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 26 sider før denne siden Dette dokument indeholder 26 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/0cc1168d-34b3-4066-98d1-2af9120d2635 www.vismasign.com De förtroendevalda revisorerna i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län Till: Styrelsen i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län Fullmäktige i respektive medlemskommun och -region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2025 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län (organisationsnummer 222000-1818) för verksamhetsåret 2025. Vårt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar vi med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har vi förlitat oss på den statliga revisorns granskning och bedömning. Våra övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Granskningsrapport 2025. 1 ABYPA-GRE43-0BZFU-R90NN-KADA2-V3VJG :lekcyntnemukod oenneP Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.  Granskningsrapport 2025 Samordningsförbundet i Norra Örebro Län Lindesberg, dag som framgår av digital signering ………………………………… ………………………………… Bengt Karlsson, Pirjo Nilsson Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun ………………………………… ………………………………… Terje Fröhlich Jan Kallenbäck Hällefors kommun Nora Kommun ………………………………… Annica Blomgren Region Örebro Län 2 ABYPA-GRE43-0BZFU-R90NN-KADA2-V3VJG :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." ANNICA BLOMGREN TERJE FRÖHLICH Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: 3ffab2e6952d1e[…]869ec2a45eb4f Serienummer: 5344ae28d6576d[…]82bdae0f08580 IP: 81.216.xxx.xxx IP: 95.197.xxx.xxx 2026-03-25 13:59:33 UTC 2026-03-25 18:04:34 UTC BENGT GÖRAN KARLSSON JAN KALLENBÄCK Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: 8627db6401ef17[…]a9cb2b48c4c66 Serienummer: bf6494b4e1e12f[…]48404b0596882 IP: 212.3.xxx.xxx IP: 95.193.xxx.xxx 2026-03-26 07:30:58 UTC 2026-03-26 09:56:26 UTC PIRJO NILSSON Undertecknare 1 Serienummer: abc939b30a741c[…]5a30df6df3bb4 IP: 90.224.xxx.xxx 2026-04-04 22:55:21 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. ABYPA-GRE43-0BZFU-R90NN-KADA2-V3VJG :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Granskningsrapport Samordningsförbundet i Norra Örebro Län/ SOFINT 2026-02-26 Antal sidor: 7 Page 1 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfråga 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Metod och avgränsningar 3 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Förvaltningsberättelsen 5 2.2 God ekonomisk hushållning 5 2.2.1 Ekonomiska mål 5 2.2.2 Verksamhetsmål 5 2.3 Resultaträkning 6 2.3.1 Verksamhetens intäkter 6 2.3.2 Verksamhetens kostnader 6 2.4 Balansräkning 6 2.4.1 Kassa och bank 6 2.4.2 Kortfristiga skulder 6 2.5 Intern kontroll och styrning 6 2.5.1 Styrdokument 6 2.5.2 Delårsrapport 6 2.6 Driftredovisning 6 2.7 Övrigt 7 2.8 Sammanfattning och slutsatser 7 Page 2 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 BAKGRUND Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be-dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av:  att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt  om räkenskaperna är rättvisande och  om den interna kontrollen är tillräcklig 1.2 REVISIONSKRITERIER Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier:  Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)  God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR  Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam- het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag. 1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Page 3 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen. Granskningen har genomförts genom:  Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll och förbundsordning) inklusive årsredovisningen  Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen  Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster.  Stickprovsgranskning av attest och utanordning  Dialog med förbundschef  Sedvanlig bokslutsgranskning 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 1.3.1.1 Redovisningen  Verksamhetens intäkter - Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot beslut, fakturering och inbetalning.  Verksamhetens kostnader - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning samt avklipp.  Kassa och bank - Substansgranskas mot externa underlag.  Kortfristiga skulder - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning.  Redovisningsprinciper 1.3.1.2 Intern kontroll  ”Ordning och reda”  Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet och redovisningsbyrån.  Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt belopp. Page 4 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen ovan. 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN I LKBR, föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta rubriker. Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT redovisar sin förvaltningsberättelse i enlighet med lagens krav och denna har ställts upp enligt de bestämda rubrikerna. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2.2.1 Ekonomiska mål Av verksamhetsplanen framgår två ekonomiska delmål;  Vid årets slut ska det egna kapitalet inte överstiga 720 tkr och inte understiga 200 tkr. – Utfall 1 069 tkr, ej uppfyllt.  Administrativa kostnader ska inte överstiga 22% av de samlade kostnaderna i förbundet. – Utfall 14%, uppfyllt. Vidare så uppgår Årets resultat till 468 tkr vilket är 466 tkr högre än det budgeterade resultatet på 2 tkr. Avvikelsen förklaras av det överskott som bildats i den ESF-finansierade insatsen Ciceron. 2.2.2 Verksamhetsmål Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT fastställde i november 2024 en verksamhetsplan med budget för 2025 och i denna plan anges mål och vision samt strategier för verksamheten. Målen konkretiseras så att det går att följa upp måluppfyllelsen. I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts och uppföljning av måluppfyllelse görs.  Inom målområde 1 (Individ) så bedöms 2 av 2 delmål vara uppfyllda.  Inom målområde 2 (Organisation) så bedöms 5 av 6 delmål vara uppfyllda och det sjätte målet kan inte bedömas.  Inom målområde 3 (Kommunikation) så bedöms 1 av 3 delmål vara uppfyllt, 1 delvis uppfyllt och 1 ej uppfyllt. Page 5 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.3 RESULTATRÄKNING 2.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 3 600 tkr samt EU-medel och övriga intäkter på 1 886 tkr vilka har substansgranskats mot beslut, fakturering och inbetalning. 2.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis utan anmärkning. 2.4 BALANSRÄKNING 2.4.1 Kassa och bank Balansräkningens dominerande tillgångspost är Kassa och bank, 2 170 tkr. Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Bergslagen. 2.4.2 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna 1 452 tkr består till dominerande del upplupna kostnader. Posten har granskats utan anmärkning. 2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav efterlevs. 2.5.1 Styrdokument Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning. Vi noterar även att styrelsen i november 2024 har fastställt verksamhetsplan samt budget för 2025. 2.5.2 Delårsrapport Förbundet upprättar delårsuppföljning per 30 juni och delårsrapporten behandlades på styrelsemötet i september. Prognosen för helårsresultat visade +300 tkr, vilket kan jämföras med faktiskt utfall som blev +468 tkr vilket indikerar god träffsäkerhet i prognosarbetet. 2.6 DRIFTREDOVISNING I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del. Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025. Page 6 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.7 ÖVRIGT Det nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län / SOFINT inte överstiga 720 tkr. Utfall vid 2025 års slut är 1 069 tkr vilket innebär att det överstiger angivna riktlinjer. Vi vill betona vikten av att beakta de tydliggöranden som Försäkringskassan gjort kring projektägande av ESF-projekt, ansvarsområde för insatser samt vilken målgrupp som strukturövergripande insatser riktar sig mot. 2.8 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Det har i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Jenny Barksjö Forslund Auktoriserad revisor Page 7 of 7 WA5OL-VSLNR-42HW9-UBY2I-11G1L-DP41A :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberättelse för Samordningsförbundet i Norra Örebro Län, org. nr 222000-1818 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet i Norra Örebro Län för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3-18. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Samordningsförbundet i Norra Örebro Län, org. nr 222000-1818, 2025 KSY78-CKOL6-1Y016-TB2BW-5HERF-JABTW :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet i Norra Örebro Län för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet i Norra Örebro Län har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Ort den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Jenny Barksjö Forslund Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet i Norra Örebro Län, org. nr 222000-1818, 2025 KSY78-CKOL6-1Y016-TB2BW-5HERF-JABTW :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JENNY BARKSJÖ FORSLUND Undertecknare 1 Serienummer: cdd64082a71aa3[…]e99aa93f99635 IP: 193.212.xxx.xxx 2026-03-25 12:58:47 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. KSY78-CKOL6-1Y016-TB2BW-5HERF-JABTW :lekcyntnemukod oenneP MINNESANTECKNINGAR Sida FULLMÄKTIGEBEREDNING 1(3) Datum 2026-02-12 Plats och tid Kommunkontoret, Sfären, kl. 15:00 – 16:15 Närvarande Ledamöter Sten Walegren (GL) Ulrika Jonsson (M) Bo Verner (V) Madelene Jönsson (SD) Per Karlsson (M), ordf. Allan Myrtenkvist (S) Lars-Göran Zetterlund (C) Ersättare - Övriga närvarande Kommunstrateg Sara Beya Samhällsplanerare Frida Nilsson Parkchef Linnea Hansen Sida MINNESANTECKNGAR 2(3) Datum 2026-02-12 Kommunfullmäktigeberedning Lindholmstorpet 2024-09-24 beslutade kommunfullmäktige att tillsätta en tillfällig fullmäktigeberedning för att arbeta med en plan för Lindholmstorpet. 2025-03-20 beslutade fullmäktigeberedningen att lämna följande förslag till beslut: 1. Ge kommunförvaltningen i uppdrag att ta fram en karta med fastighetsgränser vid Lindholmstorpet. 2. Ge kommunförvaltningen i uppdrag att ta fram en skötsel- och underhållsplan över området vid Lindholmstorpet. Gräsklippning och röjning av sly ska ingå i planen. 3. Ge kommunförvaltningen i uppdrag att ta fram en kostnadskalkyl för att anlägga en tillgänglighetsanpassad naturstig. 4. Ge kommunförvaltningen i uppdrag att bjuda in föreningar vid Lindholmstorpet. Kommunstyrelsen behandlade ärendet 2025-06-10 § 112 och beslutade att återremittera ärendet till fullmäktigeberedningen för att ta fram en plan för hur Lindholmstorpet ska användas i framtiden. Kommunstyrelsen beslutade även 2025-11-18 § 186 att medborgarförslag om tillgång till Lindholmstorpet för campare skulle skickas till kommunförvaltningen för beredning med inspel från kommunfullmäktigeberedningen Lindholmstorpet. Vid dagens sammanträde 2026-02-12 diskuterar fullmäktigeberedningen hur Lindholmstorpet kan användas samt plan för hur Lindholmstorpet ska användas i framtiden. Fullmäktigeberedningen ställer sig bakom den vision och målsättning för Lindholmstorpet som finns i Grönplan för Hällefors kommun, där målsättningen är att Lindholmstorpet ska vara inbjudande för hela familjen och att åtgärder som bidrar till att bevara och stärka områdets natur- och kulturvärden ska prioriteras. Fullmäktigeberedningen föreslår att kommunförvaltningen ges i uppdrag att ta fram följande: 1. en kostnadskalkyl för grillplats och bänkar, 2. en karta med fastighetsgränser vid Lindholmstorpet, 3. en skötsel- och underhållsplan över området vid Lindholmstorpet, gräsklippning och röjning av sly ska ingå i planen, Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida MINNESANTECKNGAR 3(3) Datum 2026-02-12 4. en kostnadskalkyl för att anlägga en tillgänglighetsanpassad naturstig samt enklare lekplatsutrustning Fullmäktigeberedningens inspel avseende medborgarförslaget är att det är positivt att ha ställplatser närmare centrum, eventuellt vid Lindholmstorpet, och att det är bra om förvaltningen ser över möjligheterna att bredda den ställplats som finns vid Lindholmstorpet mot elstation. I och med föreslagna beslut avslutas uppdraget för den tillfälliga fullmäktigeberedning som tillsattes 2024-09-24 för att arbeta med en plan för Lindholmstorpet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(5) Datum 2026-04-28

§ 34 Godkännande av kallelse till dagens sammanträde Ordförande Ulrika Jonsson (M) redogör för kallelse till dagens sammanträde vilket godkänns. ________________________________________________

§ 35 Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställs i enlighet med utskick. ________________________________________________

§ 36 Förslag på ny ersättare i kommunstyrelsen efter Madelene Jönsson (SD), dnr KS 24/00079 Valberedningens förslag Vakant ________________________________________________

§ 37 Förslag på ny ersättare i styrelsen för Hällefors Bostads AB efter Håkan Bergström (S), dnr KS 25/00130 Valberedningens förslag Vakant ________________________________________________

§ 38 Förslag på ny ersättare för representant i medlemsråd för Samordningsförbundet i norra Örebro län (SOFINT) efter Lotta Anderberg (M), dnr KS 26/00208 Ulrika Jonsson (M) nominerar sig själv som ersättare för representant i medlemsråd för Samordningsförbundet i norra Örebro län (SOFINT), vilket bifalls. Valberedningens förslag Ulrika Jonsson (M) väljs till ersättare för representant i medlemsråd för Samordningsförbundet i norra Örebro län (SOFINT), vilket bifalls. ________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(4) Datum 2026-05-25

§ 39 Förslag på vice ordförande i valnämnden efter Lotta Anderberg (M) dnr KS 26/00208 Valberedningens förslag Vakant ________________________________________________

§ 40 Förslag på ny ersättare för ombud vid Föreningen Finnstigens årsmöten efter Per Schmidt (GL), dnr KS 26/00607 Valberedningens förslag Vakant ________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Likviditetsproblem Hällefors bostads AB Lånebehov till Kommuninvest • 12 November 2025 lämnar bolaget in siffror som utgör underlag till limitprövning • Limitprövning sätts till följande: • 2025: 30 mnkr • 2026: 35 mnkr • 2027: 30 mnkr • 2028: 30 mnkr Upptagna lån 2026 • 8 Januari 2026 beviljar Kommuninvest 40 mnkr till Hällefors bostads AB • 11 maj 2026 beviljar Kommuninvest ytterligare 9 mnkr till Hällefors bostads AB • Totalt upptagna lån under årets första 5 månader 49 mnkr • Hur kan detta mynna ut i en likviditetskris baserat på bolagets tidigare inlämnade lånebehov? Betalplan presenterad av bolaget • Bolaget lämnar en betalplan 22 maj 2026. • Betalplan för årets första 5 månader har aldrig presenterats. • Betalplanen som kommuniceras för resten av 2026 är totalt 48 mnkr Slutsats och frågeställning från förvaltningen • 2025: 30 mnkr har betalats ut till Hällefors bostads AB • 2026: 49 mnkr har betalats ut till Hällefors bostads AB • Om bolaget får utbetalat 48 mnkr enligt betalplan från VD 22 maj • Totalsumma 2025 & 2026: 127 mnkr = borgenssumma • Hur ska bolaget betala för 2027 och framåt utan att ytterligare skuldsätta sig och ägaren? • Enligt lånebehov kommunicerat till Kommuninvest behövs ytterligare 60 mnkr. Från: Veronica Svensson Till: Sara Beya Ärende: VB: Kort underhandsinfo om arbetsgång och status i revisionsarbetet - ARBETSMATERIAL Datum: den 21 maj 2026 13:45:32 Bilagor: Revision av Hällefors kommun 2025.docx Med vänlig hälsning Veronica Svensson Kommunchef Hällefors kommun Telefonnummer: 0591-64129 veronica.svensson@hellefors.se www.hellefors.se www.facebook.com/hellefors.se Från: Sara Larsson (fd Linge) <sara.larsson@conectura.se> Skickat: den 21 maj 2026 12:34 Till: Veronica Svensson <Veronica.Svensson@hellefors.se> Kopia: Marianne Andersson - oulook <marianne.0591@outlook.com> Ämne: Kort underhandsinfo om arbetsgång och status i revisionsarbetet - ARBETSMATERIAL Hej Veronica Här kommer lite underhandsinfo om arbetsgången och nuvarande status i revisionsarbetet för 2025 med anledning av den försening vi diskuterat. Vi gör allt vi kan för att klara av kommunen uppsatta och överenskomna tidsramar men har tyvärr hamnat i ett låst läge som inte kommunrevisionen, vi sakkunniga eller auktoriserad revisor i bolaget har rådighet över. Endast styrelsen i bolaget kan ta processen vidare genom att färdigställa sin årsredovisning. /Sara Sara Larsson (fd Linge) Senior konsult Offentlig sektor Certifierad kommunal revisor Mobil: +46 (0)733-10 11 22 E-post: sara.larsson@conectura.se Adress: Näbbtorgsgatan 8b, 702 23 Örebro Hemsida: conectura.se Revision av Hällefors kommun 2025 Revision i en kommun genomförs enligt följande: Hel och delägda bolag: 1. De kommunala bolagen upprättar sina årsredovisningar och överlämnar för revision 2. För att ge bolagen möjlighet att korrigera fel påbörjas revisionen innan årsredovisningen är underskriven. Gången är att den auktoriserade revisorn har löpande dialog med bolaget under granskningen och rättelser sker av bolagen löpande. Detta arbetssätt säkerställer att bolag väldigt sällan får orena revisionsberättelser utan ges möjlighet att avge en korrekt årsredovisning. 3. När allt är korrigerat och årsredovisningen därmed upprättad i enlighet med lag och rekommendationer, skriver styrelsen under årsredovisningen och överlämnar till auktoriserad revisor, lekmannarevisor och ägaren. 4. Auktoriserad revisor och lekmannarevisor stämmer av sina iakttagelser och genomförda granskningar under året för att få en gemensam bild innan revisionsberättelse och granskningsrapport upprättas. 5. Den auktoriserade revisorn skriver sin revisionsberättelse 6. Lekmannarevisorn skriver sin granskningsrapport 7. Revisionsberättelse och granskningsrapport överlämnas till bolaget inför årsstämman och till den samordnade revisionen i kommunen Kommunkoncernen: 1. När bolagens årsredovisningar är underskrivna och klara lämnas dessa över till kommunen för upprättande av den sammanställda redovisningen där bolagen ska ingå. Det normala är att bolagen rapporterar in sina preliminära siffror redan innan revisionen är helt slutförd och årsredovisningen underskriven, för att ägarens tidplan ska hålla inför fullmäktiges behandling av kommunens samlade årsredovisning. Ekonomikontoret har efter upprättande av redovisningen dialog med de sakkunniga som granskar kommunen. De sakkunniga påbörjar granskningen och kommer med synpunkter och korrigeringar som behöver göras innan den färdigställs och skickas till kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen behandlar förslag till årsredovisning för kommunen inkl dess bolag. Denna behandling förutsätter underskrivna årsredovisningar från de hel- och delägda bolagen så att den sammanställda redovisningen stämmer. 3. De förtroendevalda revisorerna i kommunen granskar efter kommunstyrelsens behandling den samlade årsredovisningen för kommunen som helhet och använder sig av sakkunniga biträden för att genomföra denna granskning. 4. De förtroendevalda revisorerna upprättar sin revisionsberättelse som bedömer såväl årsredovisningen som intern kontroll och verksamheten som bedrivits av alla nämnder och styrelse under året. Till revisionsberättelsen bifogas bilagor som: i. Under året genomförda fördjupade granskningar ii. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter, inkl bilagor iii. De auktoriserade revisorernas revisionsberättelser i de hel- och delägda bolagen iv. Revisionsberättelser från kommunalförbund där kommunen är medlem Hällefors kommun 2025: I Hällefors kommun har i revisionsplaneringen och granskningsarbetet under 2025 identifierats risker som påkallade särskilda granskningar från lekmannarevisionens sida avseende det stora omställningsprojektet som bedrivs i kommunens helägda bostadsbolag. I dialog med kommunstyrelsens presidium beslutades, med anledning av ovanstående, att skjuta fram behandlingen av årsredovisningen för att lekmannarevisionen ska kunna genomföra den granskning som bedömts som nödvändig för att ge ägaren (fullmäktige) ett tillräckligt underlag i ansvarsprövningen. Då lekmannarevisionen och den auktoriserade revisionen samarbetar i flera delar genomfördes delar av den auktoriserade revisionen tidigt medan andra delar avvaktades med i väntan på resultatet av lekmannarevisionens granskning. När lekmannarevisionens granskning var färdigställd, skickades denna direkt för kännedom till fullmäktige i enlighet med God Sed i kommunal revision. I God Sed skrivs särskilt att det är lekmannarevisionen som beslutar om när och hur en fördjupad granskning ska presenteras för ägaren. I det här fallet bedömdes resultaten i granskningen vara av sådan betydelse att ägaren behövde få kännedom om detta skyndsamt. Den auktoriserade revisorn tog tidigt del av resultatet i lekmannarevisionens granskning och fortsatte direkt därefter sin granskning för att säkerställa att bolagets årsredovisning kunde upprättas i enlighet med regelverk och överlämnas till kommunen i enlighet med den nya överenskomna tidplanen. Bolaget har erhållit flera påminnelser om korrigeringar av den preliminära årsredovisningen. Någon årsredovisning är i dags dato inte underskriven av bolaget vilket innebär att varken den auktoriserade revisorn eller lekmannarevisorn har möjlighet att skriva sin revisionsberättelse/granskningsrapport. Detta innebär att revisionsarbetet i Hällefors kommuns bolag avstannat vid steg 3 (rödmarkerat) ovan. Det faktum att det inte finns någon påskriven årsredovisning från bolaget innebär också att hela processen för kommunens samlade årsredovisning avstannat och inte kan färdigställas. För att så snabbt som möjligt efter färdigställd årsredovisning från bolaget kunna färdigställa revisionen av kommunen som helhet, har den största delen av granskningen (den som avser styrelse och nämnder) genomförts och färdigställts. Det som återstår är den sammanställda redovisningen och granskningen av densamma vilket är helt beroende av att styrelsen i Hällefors bostads AB färdigställer och skriver under sin årsredovisning och lämnar in till kommunen. Allmänt om regelverk mm för Lekmannarevision Lekmannarevision genomförs i offentligt hel- och delägda bolag. Lekmannarevisor är ett eget bolagsorgan och utses av ägaren. Lekmannarevisorns uppdrag är att ur ägarens perspektiv genomföra riskanalyser och revision i den omfattning som behövs för att ge ägaren ett underlag att fatta beslut vid stämman och som del av den samordnade revisionen inför ansvarsprövningsbeslut för kommunen som helhet. Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående som god sed vid detta slag av granskning kräver. (Aktiebolagslagen 10 kap. 3§) I God Sed uttolkas reglerna för hur granskningen ska genomföras och kommuniceras med ägaren. I God Sed anges att granskning sker på två sätt: - Grundläggande granskning - Fördjupad granskning Fördjupade granskningar genomförs när Lekmannarevisorn i sin riskanalys bedömer att ett område har särskilt hög risk. Det kan t ex vara hög risk för ekonomisk skada för bolaget och/eller ägaren eller hög risk för förtroendeskada eller att verksamheten inte bedrivs på det sätt som ägaren beslutat. Lekmannarevisor har tystnadsplikt avseende bolagets angelägenheter gentemot enskild aktieägare eller utomstående, om informationen kan vara till skada för bolaget. Lekmannarevisor och auktoriserad revisor är dock skyldiga att ge varandra de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter. Både lekmannarevisor och auktoriserad revisor har också en upplysningsplikt gentemot kommunens revisorer om dessa efterfrågar information för sin granskning. I God revisionssed anges att resultatet av all granskning rapporteras från de sakkunniga till revisorerna och lekmannarevisorerna på det sätt som beslutats. Generellt gäller skriftlig rapportering som redovisar resultat, iakttagelser och bedömningar samt eventuella rekommendationer från sakkunniga. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar vilka synpunkter som i en missivskrivelse, tillsammans med de sakkunnigas revisionsrapport, ska framföras till ansvarig styrelse, nämnd eller aktiebolag. Vanligen efterfrågar revisorerna och lekmannarevisorerna svar från styrelsen, nämnden eller aktiebolaget om hur de avser att åtgärda eventuella brister som kommit fram i granskningen. Svaren från de ansvariga är en del i underlaget då revisorerna och lekmannarevisorerna gör bedömningar i slutet av revisionsåret. Vidare anges i God revisionssed att revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar även hur granskningens resultat ska kommuniceras till fullmäktige liksom med allmänhet och media. Ang genomförd fördjupad granskning i Hällefors bostads AB avseende omställningsprojektet Risken med omställningsprojektet identifierades tidigt i den samordnade revisionens riskanalys för 2025. Den 26 februari 2025 bjöds VD in till kommunrevisionens sammanträde för att berätta mer om omställningsprojektet. Revisorerna beslutade därefter att avvakta med granskningsinsatsen tills projektet kommit längre men att följa det nogsamt såväl genom lekmannarevisionen som i den samordnade revisionens uppdrag att granska KS uppsiktsplikt. I förberedelser inför slutrevision av bolag och kommunen uppdagades att kommunstyrelsen i sin uppsiktsplikt identifierat ekonomiska risker i bolaget med utgångspunkt i det omställningsprojekt som pågick. Lekmannarevisor beslutade då att genomföra en fördjupad granskning innan granskningsrapporten upprättas för år 2025 för att säkerställa att ägaren får rätt information inför beslut på stämman. En projektplan upprättades och beslutades. Granskningsinsatsen kommunicerades med bolagets VD. På begäran från styrelseordförande skickades även beslutad projektplan över för att alla skulle ha samma bild av granskningens planering. Under granskningens gång hade granskare, lekmannarevisor och den samordnade revisionen dialog och granskningens omfattning ändrades något för att kunna bedöma bolaget som helhet och inte avgränsat till omställningsprojektet. Den 27 april skickades rapportutkast till VD för faktakontroll/sakkontroll. Den 28 april återkom VD med synpunkter och kommentarer kring rapporten. Den 29 april genomfördes justeringar av rapporten i samtliga fall där synpunkter avsåg sakfel som var relevanta för granskarens bedömningar och granskningsresultatet. De synpunkter som innebar att VD inte delar granskarens bedömningar innebar inga korrigeringar. Att ha olika uppfattning är inte en del av faktakontrollen och ska inte föranleda ändringar i en revisionsrapport. Den 4 maj presenterades granskningen av granskaren för lekmannarevisionen och den samordnade revisionen enligt överenskommelse. Den 11 maj skickades den slutliga granskningsrapporten in till bolaget med missiv där bolaget ombeds yttra sig över granskningen. Begäran om yttrande avseende granskningar är en del av arbetet enligt God revisionssed (se ovan) och innebär att styrelsen har möjlighet att inkomma med information om planerade åtgärder eller i det fall man inte delar lekmannarevisionens bedömningar – yttra sig över detta. Detta ska inte sammanblandas med sakkontroll/faktakontroll vilket skett tidigare och innan slutlig rapport insänts till bolag och ägare. Då den slutliga rapporten innehåller information som är av vikt för ägaren beslutade lekmannarevisor i enlighet med God revisionssed att granskningens resultat skulle kommuniceras med fullmäktige snarast. Detta för att ge ägaren möjlighet att få en presentation av granskningen vid sitt extrainsatta fullmäktigesammanträde den 12 maj 2026. Granskningsrapport och missiv som skickades in till styrelsen för yttrande, skickades därför som kopia till ägaren den 11 maj. Hällefors Bostads AB Hällefors kommun Kommunstyrelsen Den 7 maj 2026 Underrättelse om akut likviditetsbrist samt anmodan om åtgärder med anledning av beslutad borgensram Hällefors Bostads AB (”Bolaget”), vänder sig härmed till Hällefors kommun ("Kommunen") i egenskap av Bolagets ägare med anledning av den allvarliga likviditetssituation som Bolaget befinner sig i. Syftet med denna skrivelse är att (i) informera Kommunen om Bolagets likviditetsbrist och dess konsekvenser, (ii) redogöra för Kommunens åtaganden gentemot Bolaget avseende den beslutade borgensramen, (iii) presentera Bolagets bedömning av tillgängliga handlingsalternativ, samt (iv) kalla till extra bolagsstämma. Bolagets likviditetssituation Bolaget har en akut likviditetsbrist. Den 30 april 2026 underrättade Bolaget Kommunen om att betalningar riskerar att behöva ställas in till följd av otillräcklig likviditet. Den 14 april 2026 inkom Bolaget med en förfrågan till Kommunen avseende ett lån om 40 mnkr inom ramen för den av kommunfullmäktige beslutade borgensramen. Kommuninvest har meddelat att lånet inte kan beviljas i nuläget, då Kommunen har nått den limit som tidigare fastställts. Kommuninvest har vidare meddelat att en ny limitprövning behöver genomföras, vilken förutsätter att Bolagets årsredovisning för 2025 färdigställs och tillställs Kommuninvest. Kommuninvest har i dagsläget erbjudit en tillfällig upplåning om 9 mnkr utan föregående limitprövning. Bolaget vill understryka att denna tillfälliga upplåning om 9 mnkr inte löser Bolagets likviditetsbrist. Enligt Bolagets likviditetsprognos kommer beloppet enbart att täcka Bolagets betalningsbehov under cirka tre till fyra veckor, varefter situationen åter blir akut. Det lån som kan komma att beviljas efter Kommuninvests nya limitprövning förväntas inte kunna utbetalas i tid för att avhjälpa den nuvarande bristen. Årsredovisningen för 2025 ska färdigställas och tillställas Kommuninvest, varefter limitprövningen ska genomföras och lånet beredas och utbetalas. Denna process bedöms ta avsevärt längre tid än de tre till fyra veckor som den tillfälliga upplåningen om 9 mnkr ger Bolaget. Kommunen har genom e-post den 4 maj 2026 från ekonomichef Matthias Westerlund meddelat att Kommunen inte kommer att använda koncernens medel för att hantera Bolagets betalningar och att Kommunens interna checkkredit inte ska användas för att täcka Bolagets kortsiktiga betalningsbehov. Kommunen har hänvisat Bolaget till att prioritera sina betalningar med de medel som finns tillgängliga. Bolaget noterar detta ställningstagande men vill framhålla att situationen är mer allvarlig än vad Kommunen synes ha beaktat. 1 Hällefors Bostads AB Konsekvenser av fortsatt likviditetsbrist Om likviditetsbristen inte åtgärdas kommer Bolaget inom kort att vara tvunget att ställa in sina betalningar. Detta innebär att Bolaget riskerar att hamna på obestånd i den mening som avses i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672), dvs. att Bolaget inte kan betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte är tillfällig. Bolaget vill understryka att det i nuläget inte föreligger någon kapitalbrist i Bolaget – det egna kapitalet överstiger det registrerade aktiekapitalet. Problemet är uteslutande av likviditetskaraktär. Om likviditetsbristen dock inte åtgärdas och Bolaget tvingas avyttra tillgångar till underpris eller ådrar sig skada till följd av betalningsinställelse, kan situationen utvecklas till att även det egna kapitalet påverkas. I ett sådant läge aktualiseras styrelsens skyldigheter enligt 25 kap. aktiebolagslagen (2005:551), innefattande skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning och kalla till kontrollstämma, med åtföljande risk för personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen. Styrelsen har en allmän aktsamhetsplikt enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen att fortlöpande bedöma Bolagets ekonomiska situation. Det är i enlighet med denna skyldighet som styrelsen nu vidtar de åtgärder som beskrivs i denna skrivelse, i syfte att förhindra att likviditetsbristen utvecklas till en situation som hotar Bolagets fortlevnad. Kommunens åtaganden avseende borgensramen Kommunfullmäktige har beslutat om en borgensram för Bolaget och utgör ett åtagande som Kommunstyrelsen är skyldig att verkställa. Bolaget vill framhålla följande. Ett fullmäktigebeslut om borgensram skapar en skyldighet för Kommunstyrelsen att utfärda konkreta borgensförbindelser inom ramen när Bolaget begär det. Kommunstyrelsen har enligt 6 kap. 1 § kommunallagen ansvar för att verkställa fullmäktiges beslut och har inte befogenhet att på egen hand underlåta att verkställa eller inskränka ett lagakraftvunnet fullmäktigebeslut. Borgensramen är – såvitt Bolaget känner till – inte begränsad till att enbart avse lån hos Kommuninvest. Att Kommunen har nått sin limit hos Kommuninvest är en omständighet som hänför sig till Kommunens egen kreditrelation med Kommuninvest och som inte befriar Kommunen från sitt åtagande enligt borgensbeslutet. Bolaget har rätt att söka lånefinansiering hos andra kreditgivare – exempelvis affärsbanker – med stöd av den kommunala borgen, förutsatt att lånet ryms inom den beslutade ramen. Kommunen är i sådant fall skyldig att utfärda den borgenshandling som krävs för att Bolaget ska kunna erhålla krediten. Om Kommunen underlåter att utfärda en borgensförbindelse inom den beslutade ramen och detta leder till skada för Bolaget – exempelvis genom att Bolaget tvingas ställa in betalningar, sälja tillgångar till underpris eller försätts i konkurs – förbehåller sig Bolaget rätten att kräva ersättning för all uppkommen skada. 2 Hällefors Bostads AB Tillgängliga handlingsalternativ Bolaget ser i nuläget följande alternativ för att åtgärda likviditetsbristen. Alternativ 1 – Lån hos alternativ kreditgivare med kommunal borgen. Bolaget avser att omgående undersöka möjligheten att ta upp lån hos en eller flera affärsbanker med stöd av den av fullmäktige beslutade borgensramen. För att detta ska vara möjligt krävs att Kommunen utan dröjsmål utfärdar en borgensförbindelse som Bolaget kan presentera för den aktuella kreditgivaren. Bolaget anmodar härmed Kommunen att senast den 12 maj utfärda en sådan borgensförbindelse. Alternativ 2 – Tillfällig finansiering genom Kommunens interna checkkredit. Kommunen har i sitt ställningstagande av den 4 maj 2026 avvisat detta alternativ. Bolaget noterar detta men vill framhålla att en tillfällig lösning genom checkkredit, i avvaktan på att ett mer permanent lån kan arrangeras, vore det snabbaste och enklaste sättet att undvika att Bolaget hamnar på obestånd. Bolaget uppmanar Kommunen att ompröva detta ställningstagande mot bakgrund av den akuta likviditetsbristen som råder. Alternativ 3 – Försäljning av tillgångar. Om övriga alternativ inte leder till en lösning inom den tid som står till buds kan Bolaget komma att tvingas avyttra fastigheter eller andra tillgångar för att skapa likviditet. Styrelsen vill med skärpa framhålla att detta är ett drastiskt alternativ som med hög sannolikhet leder till betydande skada för såväl Bolaget som Kommunen i egenskap av ägare. Försäljning av fastigheter under akut tidspress innebär att tillgångar med stor sannolikhet säljs till ett pris som väsentligt understiger marknadsvärdet. En sådan utförsäljning skulle dessutom innebära att Bolaget avhänder sig den tillgångsbas som krävs för att bedriva den verksamhet som Kommunen som ägare har ålagt Bolaget. Styrelsen anser att detta alternativ bör undvikas i största möjliga mån, men vill vara tydlig med att det kan bli nödvändigt om Kommunen inte medverkar till en annan lösning. Därtill försvåras Bolagets möjlighet att använda sina fastigheter som säkerhet för ny belåning av det faktum att Bolagets fysiska pantbrev alltjämt kvarhålls av Kommunen (se vidare avsnitt 5 nedan). Alternativ 4 – Dialog med fordringsägare. Bolaget för självfallet en löpande dialog med sina fordringsägare i syfte att hantera den akuta situationen. Styrelsen vill dock vara tydlig med att sådana samtal i bästa fall kan skjuta på problemet något, exempelvis genom förlängda betalningsfrister, men inte utgör någon lösning på den underliggande likviditetsbristen. Bolaget behöver tillföras ny likviditet, inte enbart vinna tid. Alternativ 5 – Ägartillskott. Kommunen kan i egenskap av ägare besluta om ett ägartillskott till Bolaget, villkorat eller ovillkorat, för att stärka Bolagets likviditet och egna kapital. Pantbreven Bolaget vill i detta sammanhang erinra om att Kommunen alltjämt kvarhåller Bolagets fysiska pantbrev utan rättslig grund. Frågan om återlämnande av pantbreven hanteras numera av Bolagets juridiska ombud i särskild ordning. Styrelsen vill dock framhålla att Kommunens kvarhållande av pantbreven förvärrar Bolagets likviditetskris, eftersom Bolaget inte kan använda sina fastigheter som säkerhet för nya lån hos alternativa kreditgivare utan tillgång till pantbreven. Kommunens agerande i pantbrevsfrågan bör beaktas vid bedömningen av den samlade situation som Bolaget befinner sig i. 3 Hällefors Bostads AB Kallelse till extra bolagsstämma Mot bakgrund av den allvarliga situationen kallar styrelsen härmed till extra bolagsstämma i enlighet med 7 kap. aktiebolagslagen. Kallelse biläggs denna skrivelse som Bilaga 1. Styrelsen anser det nödvändigt att ägaren formellt tar ställning till Bolagets likviditetssituation och de åtgärder som krävs för att säkerställa Bolagets fortsatta drift. Sammanfattning och anmodan Sammanfattningsvis konstaterar styrelsen följande. Bolaget befinner sig i en akut likviditetskris som, om den inte åtgärdas, riskerar att leda till obestånd och i förlängningen konkurs. Den tillfälliga upplåningen om 9 mnkr via Kommuninvest löser inte problemet utan skjuter det enbart framför sig i tre till fyra veckor. Det lån som kan komma efter Kommuninvests nya limitprövning förväntas inte kunna utbetalas i tid. Kommunen har genom den beslutade borgensramen ett åtagande gentemot Bolaget som Kommunen är skyldig att verkställa. Bolaget anmodar därför Kommunen att: (a) Omgående, dock senast den 12 maj, utfärda en borgensförbindelse inom den beslutade borgensramen, så att Bolaget kan söka lånefinansiering hos en alternativ kreditgivare. (b) Alternativt, om borgensförbindelse inte kan utfärdas inom angiven tid, tillhandahålla tillfällig finansiering genom Kommunens interna checkkredit eller annan tillfällig lösning för att undvika att Bolaget hamnar på obestånd. (c) Beakta att frågan om återlämnande av Bolagets fysiska pantbrev hanteras av Bolagets juridiska ombud i särskild ordning, och att Kommunens kvarhållande av pantbreven direkt försvårar Bolagets möjligheter att lösa likviditetsbristen. Bolaget förbehåller sig rätten att vidta samtliga rättsliga åtgärder som kan bli nödvändiga för att skydda Bolagets och dess borgenärers intressen, inklusive men inte begränsat till att väcka talan vid domstol, anmäla förhållandet till kommunens revisorer samt kräva ersättning för uppkommen skada. Svar på denna skrivelse önskas skriftligen senast den 11 maj 2026. Med vänlig hälsning, Hällefors Bostads AB Styrelsen Bilagor: 1. Kallelse till extra bolagsstämma 4 Hällefors Bostads AB Kopia till: • Bolagets styrelseledamöter • Kommunens revisorer • Bolagets revisor • Advokat Anders Adriansson 5 Sida Datum 2026-05-13 Svar på inkommen skrivelse från styrelsen i Hällefors bostads AB Den 7 maj 2026 inkom styrelsen i BoAB med en skrivelse till ägaren (kommunen) med titeln ”Underrättelse om akut likviditetsbrist samt anmodan om åtgärder med anledning av beslutad borgensram” I skrivelsen vänder sig Hällefors Bostads AB (Bolaget) till Hällefors kommun i egenskap av Bolagets ägare med anledning av den allvarliga likviditetssituation som Bolaget befinner sig i. Syftet med denna skrivelse är att; 1. Informera Kommunen om Bolagets likviditetsbrist och dess konsekvenser 2. Redogöra för Kommunens åtaganden gentemot Bolaget avseende den beslutade borgensramen 3. Presentera Bolagets bedömning av tillgängliga handlingsalternativ 4. Kalla till extra bolagsstämma. KS presidies svar är som följer: 1. Gällande bolagets likviditet 20260430 meddelade BoAB förvaltningen om att betalningar riskerar att behöva ställas in till följd av likviditetsbrist. Då bolaget i januari 2026 erhöll 40 Mkr nådde bolaget den limit som var uppgjord med Kommuninvest, varför en ny limitprövning måste göras då bolaget nu önskar 40 Mkr till. Bolaget erhöll den 20260511 9 miljoner från Kommuninvest, i väntan på att ny limitprövning blir klar, förutsatt att de får det underlag de efterfrågat. 20260504 meddelade KS presidie att kommunens interna likviditet inte ska användas för att täcka bolagets kortsiktiga betalningsbehov. Kommunstyrelsen uppmanar också bolaget att prioritera betalningar med de medel som nu finns tillgängliga. Hällefors kommun Sikforsvägen 7, 712 83 Hällefors 0591-641 00 kommun@hellefors.se Org.nr: 212000-1942 2. Angående kommunens åtaganden gentemot Bolaget avseende den beslutade borgensramen Styrelsen skriver att ett fullmäktigebeslut om borgensram skapar en skyldighet för Kommunstyrelsen att utfärda konkreta borgensförbindelser inom ramen när Bolaget begär det. Kommunstyrelsen har enligt 6 kap. 1 § kommunallagen ansvar för att verkställa fullmäktiges beslut och har inte befogenhet att på egen hand underlåta att verkställa eller inskränka ett lagakraftvunnet fullmäktigebeslut. Bolaget uppger att de har rätt att söka lånefinansiering hos andra kreditgivare – exempelvis affärsbanker – med stöd av den kommunala borgen, förutsatt att lånet ryms inom den beslutade ramen. Kommunfullmäktiges svar är som följer: En beslutad borgen är ett ramverk men med hänsyn till den bristande återrapportering till ägaren så bedömer ägaren det som nödvändigt att bolaget inkommer med: - Likviditetsplan inklusive prognos - Investeringskalkyler från samtliga projekt. - Uppdaterad budget. - Avvikelserapport för lån och likviditetsprognos med faktiskt utfall 3. Presentation av Bolagets bedömning av tillgängliga handlingsalternativ Alternativ 1 – Lån hos alternativ kreditgivare med kommunal borgen. Alternativ 2 – Tillfällig finansiering genom Kommunens interna checkkredit. Alternativ 3 – Försäljning av tillgångar. Alternativ 4 – Dialog med fordringsägare. Alternativ 5 – Ägartillskott. KS presidies svar är som följer: 1. Lån hos alternativ kreditgivare med kommunal borgen är ett ärende av principiell vikt som måste tas av KF och är ej aktuellt i nuläget. 2. Förvaltningen svarade VD i mail 5/5 att kommunen ställer sig frågande till varför bolaget inte kan invänta utbetalning från Kommuninvest Utbetalning skedde enligt uppgift från Kommuninvest den 2026-05-11. Bedömningen är att bolaget i detta läge behöver prioritera sina betalningar med dessa medel tillgängliga. Mot denna bakgrund är kommunens ställningstagande att kommunens interna likviditet inte ska användas för att täcka bolagets kortsiktiga betalningsbehov. 3. Försäljning av tillgångar är ett ärende av principiell vikt som måste tas av KF och är ej aktuellt i nuläget. 4. Kommunen har i mail 7/5 uppmanat Bolaget till den normala arbetsgång som gäller mellan företag vid förfallna fakturor. 5. Ägartillskott är ett ärende av principiell vikt som måste tas av KF och är ej aktuellt i nuläget. 4. Pantbreven Bolaget vill i detta sammanhang erinra om att Kommunen alltjämt kvarhåller Bolagets fysiska pantbrev utan rättslig grund. Frågan om återlämnande av pantbreven hanteras numera av Bolagets juridiska ombud i särskild ordning. KS presidies svar är som följer: Begäran om att få ut sina pantbrev kom från VD och styrelseordförande 12 april. Kommunen tillskrev då VD och styrelseordföranden om vad syftet var med begäran och fick då svar att pantbreven inte skulle användas till belåning. I skrivelsen från styrelsen framgår att Bolaget vill använda sina fastigheter som säkerhet för nya lån hos alternativa kreditgivare genom tillgång till pantbrev. Yttrande ska inhämtas av kommunfullmäktige såvitt avser ny upplåning som ökar låneskulden. Detta framgår av ägardirektivet. Att belåna fastigheter hos annan kreditgivare är ett ärende av principiell vikt som måste tas av KF och ärendet om pantbreven tas upp på kommunfullmäktige 2 juni 2026. 5. Kallelse till extra bolagsstämma Ägaren har mottagit kallelsen till den extra bolagsstämman. På uppdrag av ägaren Veronica Svensson Kommunchef Hällefors TJÄNSTESKRIVELSE Sida Beslutsärende 1(3) Datum 2026-05-11 Kommunförvaltningen Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Redogörelse över avvikelser i samarbetet med Hällefors Bostads AB, dnr KS 26/00549 Ärendet Redogörelse från kommunchef Veronica Svensson gällande det bristande samarbetet med bostadsbolaget: - Under våren 2025 fanns ett missnöje hos bostadsbolaget gällande kommunens tjänster inom ramen för det förvaltningsgemensamma avtalet. - Förvaltningens samarbete med bostadsbolaget upplevdes som problematisk under våren. - Efter att det förvaltningsgemensamma avtalet upplöstes i augusti 2025 så eskalerade samarbetsproblemen och trots upprepade påstötningar från HR så genomfördes aldrig en korrekt verksamhetsövergång vilket krävs vid ett sådant avtals upplösning. - Med start i december uppstod en konflikt gällande avtalet mellan ägaren och bolaget gällande Terrassen. - Med anledning av ovanstående påkallade KS-presidie till en extra ägardialog i februari 2026. - Under dialogen framkom så pass signifikanta uppgifter om bolagets ekonomi att KS -presidie gav kommunchef i uppgift att informera revisionen. - Revisionen valde att tillsätta en extra granskning av bolaget. Granskningen beräknas vara klar den 21 maj 2026. - Under april månad uppstod en konflikt mellan bolaget och ägaren gällande de pantbrev som idag förvaras i ett internarkiv i kommunhuset. KS-presidie ville ej lämna ut pantbreven innan ägaren (KF) fattat beslut då oro fanns över att styrelsen skulle belåna dessa. - 16 april meddelar VD i mail att bolagets advokat skulle ansöka om handräckning hos kronofogden och därefter kontakta kommunen om pantbreven inte lämnades ut innan 14.00 samma dag. Hällefors kommun Sikforsvägen 7, 712 83 Hällefors 0591-641 00 kommun@hellefors.se Org.nr: 212000-1942 - 28 april skriver VD i mail ” Vi har fått meddelande av vår advokat att ni inte kommer lämna ut pantbreven på utsatt tid. Vi kommer därför i morgon lämna in ärendet till Tingsrätten” - 5 maj publiceras en artikel i NA där VD uppger att han kommer stämma kommunen för att de inte lämnar ut pantbreven. - Bolaget uppger i en formell skrivelse 2026-05-07 till kommunen att det uppstått en akut likviditetskris och att ny likviditet behöver tillföras omgående. Ägaren har tidigare efterfrågat en likviditetsplan som tydligt beskriver bolagets likviditetssituation samt under vilka perioder likviditetsunderskott uppstår. Någon sådan plan har inte inkommit från bolaget. - 11 maj har BoAB på sin facebook sida meddelat att de har likviditetsproblem och ber leverantörer om ursäkt för att de eventuellt blir sena med sina betalningar. Det anges i inlägget att kommunen som ägare borde ha tagit sitt ansvar och möjliggjort en tillfällig användning av kommunens checkkredit. - 11 maj inkommer en anmodan från Adrianssons advokatbyrå om att kommunen omgående ska överlämna pantbreven till bolaget samt om att bolaget parallellt med denna anmodan ansökt om särskild handräckning hos kronofogdemyndigheten. - 11 maj intervjuas VD i SVT där han anger att på grund av att kommunen vägrar att ge bolaget tillgång till kommunens checkkredit så kommer det att drabba lokala leverantörer i Hällefors. - Förvaltningen har den 11 maj via hemsida och kommunens facebook konto förtydligat varför bolaget inte får tillgång till kommunens checkkredit i väntan på att ärendet behandlas i KS och KF 12 maj. Redogörelse från verksamhetschef för fastighet och samhällsutveckling Jessica Nilsson gällande sina observationer kring bolaget: - Bolaget har under nuvarande ledning anställt flera personer med tidigare koppling till VD eller andra anställda inom Boab utan föregående annonsering. Vissa saknar relevanta kvalifikationer och erfarenhet. - Bolaget har under nuvarande ledning anlitat flera konsulter med tidigare koppling till VD utan föregående upphandling. - De uppgifter som förs fram från bostadsbolagets sida är allt som oftast muntliga. Avsaknad av skriftliga underlag omöjliggör verifiering av framförda uppgifter. Den senaste skriftliga konkreta informationen som finns att tillgå är delårsredovisningen för 2025. Styrelsemötesprotokoll delges kommunen men innehåller inga skriftliga rapporter. Det framgår heller inte av protokollen om det är skriftliga eller muntliga rapporter som presenterats för styrelsen. Det finns heller ingen hänvisning till bolagets diarienummer på de olika ärendena. - Det nu uppsagda Förvaltningsavtalet följdes inte avseende punkten 1.2.1 och 1.2.2 där det framgick att bolaget årligen senast den 30 november till kommunen skulle överlämna en årlig underhållsplan som kommunen skulle verkställa. Någon underhållsplan med definierade åtgärder som skulle verkställas kommande år överlämnades aldrig från bolaget. - Det genomfördes ingen verksamhetsövergång då förvaltningsavtalet sades upp trots att det tydligt framgår av lagstiftning och rättspraxis att verksamhetsövergång ska genomföras i dessa fall. Det lämnade berörd personal med stor osäkerhet kring deras rättigheter eftersom de var tvungna att formellt säga upp sig från sina tidigare tjänster i kommunen. - VD överlämnade hyreskalkyl för ombyggnad av Björkhaga kök till kommunen utan att ha förankrat ärendet i bolagsstyrelsen vilket ledde till att ärendet fick stoppas mellan AU och KS för att sedan tas om med nya siffror. - Sedan 2022 har de fyra verksamhetsmässiga resultatmål som ägaren beslutat om i ägardirektiven (minskad energiförbrukning, fastigheter och konst förvaltas enligt fastställda underhålls- och besiktningsåtgärder, bolaget har förbättrat sin NKI bland hyresgästerna, bolaget upplevs som en attraktiv arbetsgivare) inte följts upp eller redovisats för ägaren. Redogörelse från ekonomichef Matthias Westerlund och verksamhetschef för samhällsutveckling och fastighet Jessica Nilsson om uppgifterna i den extra ägardialog som genomfördes i februari. - Bolaget har ej kunnat uppvisa en kalkyl för projektet stadsvillorna som uppgår till totalt 21 mnkr enligt uppgifter från VD. - Bolaget har inte kunnat uppvisa en uppdaterad kalkyl för projektet Trasten, trots att detta efterfrågats av ägare. Ägare har endast fått till svar att projektet håller budget. - Ägaren har efterfrågat en specificerad projektredovisning där respektive projekts ekonomiska utveckling kan följas löpande. Detta bedöms vara särskilt viktigt för att kunna säkerställa ekonomisk kontroll och styrning vid eventuella avvikelser från plan. Bolaget har inte kunnat uppvisa en sådan redovisning trots att ekonomisystemet möjliggör detta och motsvarande arbetssätt används av ägaren i den egna projektuppföljningen. - Kalkylen för projektet för ÄTOR för projektet Trasten är satt till 13,4 mnkr. Bolaget uppger vid den extrainsatta ägardialogen att ÄTOR uppgår till 35 mnkr för Trasten-projektet. Vid skrivelsen nämnd ovan 2026-05-07 till kommunen uppgår ÄTOR till totalt 40 mnkr för samma projekt. - Bolaget har inte kunnat uppvisa någon kalkyl för projektet Björkhaga, där totalt 26 lägenheter enligt uppgifter från den extrainsatta ägardialogen ska renoveras. Projektet uppges av VD vara budgeterat till 15 mnkr samtidigt som finansiering för projektet saknas. - Bolaget bygger nya kontorslokaler för 5 mnkr. Kalkyler och finansiering för projektet saknas. Detta ifrågasätts av ägare eftersom bolaget befinner sig i ett ekonomiskt pressat läge med de projekt som bolaget startat. - Enligt 2024 års årsredovisning uppgår kostnaderna för organisationen för fastighetsförvaltning till totalt 10 mnkr per år. Enligt uppgifter från VD har bolaget anställt ett flertal medarbetare och chefer under det senaste året. Denna siffra har sannolikt stigit och är inte i linje med en kostnadseffektiv organisation enligt direktiv från ägare. Redogörelse från ekonomichef Matthias Westerlund för den oro som förvaltningen ser kopplat till bolagets ekonomiska situation, likviditet, projektstyrning och bristande underlag avser avsaknad av kalkyler, utebliven likviditetsplan, otydlig projektredovisning samt förändrade uppgifter kring projektens kostnader och finansieringsbehov. Veronica Svensson Kommunchef Granskning omställningsarbetet i Hällefors Bostads AB Lekmannarevisionen April 2026 Sammanfattning Revisionsfråga Bedömning 1) Har arbetet följt den budget och plan för rivning och Den beräknade totalkostnaden överstiger kommunicerad budget Större avvikelse, bör hanteras investering som låg till grund för de fullmäktigebeslut som med ca 29 mnkr, främst hänförligt till skÄTA. Det är oklart om fattats kring omställningsarbetet och aktieägartillskott? och i vilken utsträckning detta kommunicerats till kommunen. Bolaget har anlitat utomstående konsulter för att säkerställa tillräcklig kompetens. 2) Har projektet bokförts korrekt Vi bedömer att utgifter bokförts korrekt och tillhör Ingen eller acceptabel omställningsprojektet avvikelse 3) Har upphandling gjorts av entreprenörer och har det gjorts Vi bedömer att det inte finns några omständigheter som Ingen eller acceptabel enligt LOU samt om nedlagda utgifter följer ingånget avgtal indikerar att upphandlingen inte skulle gjorts enligt LOU. Avtal avvikelse har ingåtts med vinnande leverantör i upphandlingen. Återstående utgifter i projektet bedöms vara rimliga. För ett projekt som är pågående är det dock svårt att bedöma om samtliga nedlagda utgifter är i överensstämmelse med avtalet. 4) Har de investeringar som ligger utanför de projekt som Vi bedömer att besluten om dessa investeringar faller inom Ingen eller acceptabel godkänts av kommunfullmäktige beslutats i enlighet med ramen för ägardirektiv/bolagsordning avvikelse bolagsordning och ägardirektiv 5) Finns investeringskalkyler som grund för värdering och Vi bedömer det som en brist att investeringskalkyler inte Större avvikelse, bör hanteras finns det en genomarbetad budget/plan för kommande års upprättats och att budget/plan för åretn2026-20229 inte skyndsamt. resultat och kassaflöden uppdaterats med nu kända förutsättningar. Det kan inte uteslutas att bedömda marknadsvärden understiger bokförda Allvarlig avvikelse, bör värden som kan innebära framtida nedskrivningar. Det går inte hanteras skyndsamt heller att bedöma om framtida kassaflöden är tillräckliga för att bolaget ska kunna fortsätta bedriva verksamhet. 1. Inledning Granskning av omställningsarbetet Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Conectura har av Lekmannarevisorer i Hällefors Bostads AB fått i uppdrag att granska Granskningens syfte är att granska pågående omställningsprojekt i BoAB. pågående omställningsprojekt avseende bolagets fastighetsbestånd genom en Granskningen berör följande revisionsfrågor: fördjupad granskning. Uppdraget ingår i revisionsplan för år 2025. Conectura har anlitat Cedra för att utföra granskningen. • Har arbetet följt den budget och plan för rivning och investering som låg till grund för de fullmäktigebeslut som fattats kring omställningsarbetet och Hällefors Bostads AB (BoAB) har sedan en tid bedrivit ett långtgående aktieägartillskott? omställningsarbete med anledning av ändrade förutsättningar och behov samt på uppdrag av beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige • Har avvikelser uppstått i relation till budget och plan? Genom den samordnade revisionen för Hällefors kommun har uppmärksammats ägardialoger där revisorerna bedömer att bolagets omställningsprogram påverkar • Om avvikelser uppstått, hur och till vilken instans har dessa rapporterats kommunens totala ställning till hög grad och bedömer därför projektet som en hög risk och hur har de hanterats? för koncernens samlade resultat och ekonomiska ställning. • Om avvikelser uppstått, har orsakerna till dessa analyserats och hade de kunnat förutses redan i upphandlingen Avgränsning • Har bolaget haft tillräcklig kompetens att på egen hand genomföra Granskningen avser hela omställningsprojektet inom ramen för BoABsuppdrag. projektet och har/borde extern expertis anlitas/anlitats Granskningen sker i samråd med bolagets auktoriserade revisor men kommer inte uttala sig i de ställningstaganden som auktoriserad revisor ansvarar för i sin • Har projektet bokförts korrekt? revisionsberättelse. • Hur har upphandlingen gjorts av entreprenörer och har den gjorts enligt LOU? • Finns erforderliga avtal tecknade för genomförande av projektet och är dessa avtal kostnadsmässigt i nivå med genomfört och kvarvarande arbete? • Ryms bolagets samtliga genomförda, pågående och planerade investeringar inom den finansieringsram som kommunfullmäktige beslutat. Finns investeringskalkyler som grund för värdering och finns det en genomarbetad budget/plan för kommande års resultat och kassaflöden Granskning av omställningsarbetet Bedömningsskala Om projektplanen I vår slutrapport kommer följande bedömningsskala användas för att bedöma både Våra projektplaner för granskningsprojekt är upprättade i enlighet med SKYREV:s enskilda revisionsfrågor och det övergripande syftet. (branschorganisation för kommunala yrkesrevisorer) rekommendation nummer 3 samt vägledning nummer 6 som handlar om grundläggande granskning. Vi strävar att i våra granskningsuppdrag förhålla oss till SKYREV:srekommendationer och vägledningar. Detta för att säkerställa en god och beprövad kvalitet i uppdragen. Vissa anpassningar kan göras om uppdraget så kräver. Rött – Allvarlig avvikelse, bör hanteras skyndsamt Orange – Större avvikelse, bör hanteras Gult – Mindre avvikelse, bör noteras och hanteras i samband med annan revidering eller i mån av tid Grönt – Inga eller acceptabla avvikelser 5 2. Resultat av granskning Fullmäktiges beslut om omställningsarbetet Kommunfullmäktiges beslut om omställningsarbete i BoAB Kommunfullmäktige beslutade 2024-10-22 i §131 i korthet att omställningsprojektet ska finansieras på följande sätt: Belopp i tkr Försäljning av fastigheter i BoAB 32 000 Nyemission 30 800 Utökad borgen 135 000 Totalt 197 800 Vidare beslutades att BoAB:s låneförpliktelser får uppgå till ett högsta lånebelopp på 265 mnkr och att nyupplåning under 2025 maximalt får uppgå till 49,8 mnkr. Omställningsarbetet avser fastigheterna Trasten och Polstjärnan Utfall jämfört med budget och återstående utgifter Utfall i jämfört med budget och bedömning av återstående utgifter Hantering av avvikelser Av tabellen framgår att den prognostiserade slutkostnaden överstiger budget med 29,3 Per den 31 mars 2026 uppgår nedlagda utgifter till 93,7 mnkr. mnkr. Budget kommunicerad till kommunen Det är svårbedömt om de tillkommande utgifterna för ÄTA och andra tillkommande arbeten hade kunnat förutses. Enligt VD är det inte möjligt att få entreprenörer att binda sig till fast pris för vissa åtgärder, t ex sanering av asbests. Belopp i tkr Trasten Polstjärnan Totalt Rivning 6 200 3 500 9 700 Inför projektet har BoAB anlitat sakkunnig expertis inom de områden där bolagets personal saknar kunskap. Återställning 17 500 2 000 19 500 Det är oklart om och i vilken utsträckning avvikelsen rapporterats till kommunen ROT 82 600 0 82 600 Moms 26 575 1 375 27 950 Totalt 132 875 6 875 139 750 Bedömning Vi bedömer att det kan vara svårt att förutse tillkommande ÄTA och att bolaget anlitat expertis för att kunna bedöma projektets totalkostnad. Det är dock oklart om och i Byggherrekostnader 2 000 vilken utsträckning detta kommunicerats till kommunen. ÄTA och andra tillkommande arbeten 10 690 Nedskrivning 10 000 Evakueringskostnader 2 500 Totalt 164 940 Prognostiserad slutkostnad Tillkommande utgifter utöver budget enligt VDs bedömning i april 29 310 2026 som i sin helhet är hänförligt till ÄTA Av VD bedömd slutkostnad 194 250 Bokföring Har projektet bokförts korrekt Bedömning Vi bedömer att granskade leverantörsfakturor bokförts korrekt och tillhör Vi har tagit del av och stickprovsvis granskat bokförda utgifter på projektet och granskat omställningsprojektet. avstämning mot projektredovisningen. Samtliga granskade leverantörsfakturor avser projektet och kommer från leverantören som BoAB upphandlat och ingått avtal med. Genomförd upphandling Upphandling enligt LoU och avtal Bedömning Upphandling av leverantörer för omställningsprojektet har gjorts genom ett Baserat på vår översiktliga granskning av upphandlingsförfarandet bedömer vi att det förfrågningsunderlag som upprättats av en extern konsult med BoAB som byggherre. inte finns några omständigheter som indikerar att upphandlingen inte skulle vara gjord i enlighet med LoU. Inkomna anbud har utvärderats utifrån fem kriterier, varav två är pris och tre är kvalitetskriterier. Det vinnande anbudets, anbudsgivare 1, pris uppgick till 106,3 mkr För ett pågående projekt är det dock svårt at bedöma om samtliga nedlagda utgifter är i vilket var 6,7 mnkr högre än anbudsgivare 2. Anbudsgivare 1 fick högre poäng för överenstämmelse med avtalet. samtliga kvalitetskriterier. Entreprenadkontrakt har tecknats med anbudsgivare 1. Kontraktet är villkorat med att kommunfullmäktige fattar beslut om finansiering av projektet. Baserat på granskning av projektredovisning och leverantörsfakturor har vi bedömt om nedlagda och beräknade återstående utgifter är i överensstämmelse med avtalet. Uppskattade totala utgifter för pågående och planerade investeringsprojekt Uppskattade totala utgifter för pågående och planerade investeringsprojekt Bedömning Belopp per projekt i tabellen baseras på de uppskattningar VD för BoAB gjort av Vi bedömer att beräknade återstående utgifter förefaller rimliga. återstående utgifter på respektive investeringsprojekt. Vi har bedömt rimligheten i beräknade utgifter per projekt baserat på hittills nedlagda utgifter och de underlag som ligger till grund för beräkning av återstående utgifter. Utgifter per projekt Belopp i tkr Nedlagda utgifter Beräknade Totalt 260331 återstående utgifter Trasten 93 786 87 964 181 750 Björkhaga kök 37 10 451 10 488 Björkhaga ytskikt 7 763 7 237 15 000 ICA Tak 4 181 819 5 000 Stadsvillorna 9 745 13 120 22 865 Ombyggnation 27 4 973 5 000 kontor Div övriga projekt 2 440 - 2 440 Totalt 117 979 124 564 242 543 Not: Vi hade fått uppgift om att ventilationsåtgärder i Terassen på 4 000 tkr skulle ingå i tabellens utgifter. Enligt VD är dessa åtgärder utförda sedan tidigare år. I totalbeloppet för Björkhaga har ingående moms avdragits. Investeringsprojekt enligt bolagsordning och ägardirektiv Har de investeringar som ligger utanför de projekt som godkänts av Bedömning kommunfullmäktige beslutats i enlighet med bolagsordning och ägardirektiv Investeringar utöver Trasten/polstjärna och stadsvillorna uppgår till 38 mnkr och ingen av dem överstiger 20 mnkr. De avser underhållsåtgärder, ombyggnationer mm. Vi Av bolagsordningen framgår bl a att bolagsstämman ska godkänna investeringar bedömer att besluten om dessa investeringar faller inom ramen för ägardirektiv och överstigande 20 mnkr och att kommunfullmäktige ska ges möjlighet att ta ställning bolagsordning. innan beslut som är av principiell betydelse fattas. I ägardirektiven tydliggörs detta genom att ange vilka beslut som avses, b la uppta nya lån som innebär att låneskulden ökar, förvärv eller avyttring av fast egendom. Vidare framgår det av ägardirektivet att bolaget får ta upp lån mot pantsäkerhet i fastighet på affärsmässiga grunder. BoAB har inhämtat Kommunfullmäktiges godkännande för uppförande av Stadsvillorna, KF protokoll 2025-04-28, § 67. På bolagsstämma den 9 oktober 2025 godkändes investeringen. Totala investeringsutgifter Ryms totala investeringsutgifter, genomförda och beräknade inom den ram som Totala utgifter i förhållande till investeringsram kommun- fullmäktige beslutat. Belopp i tkr Finansieringsram 197 800 Baserat på de underlag som varit tillgängliga har granskning gjorts av hur totala investeringsutgifter förhåller sig till den finansieringsram som kommunfullmäktige Genomförd finansiering beslutat. Försäljning fastigheter 19 000 Av tabellen framgår att totala utgifter överstiger beslutad investeringsram med ca 20 Nyemission 30 800 mnkr. Nyupptagna lån 2025 32 400 Nyupptagna lån 2026 netto 11 000 Totalt 93 200 Återstående finansiering Förtida lösen hyreskontrakt 13 000 Återstående låneutrymme 91 600 Totalt 104 600 Summa finansiering 197 800 Beräknade återstående utgifter enligt tabell sidan 7 124 564 Utgifter utöver beslutad finansieringsram 19 964 Finansiering utöver beslutad ram Finansiering utöver kommunfullmäktiges beslutade ram Bedömning Vår bedömning är att BoAB har möjlighet att ta upp nya lån mot pantsäkerhet i Ägardirektiven är i vissa delar motstridiga. I punkt 2 b står det att yttrande ska inhämtas fastigheter. Detta bör dock föregås av att yttrande/godkännande från från kommunfullmäktige om låneskulden utökas men under punkt 5 Finansiella direktiv kommunfullmäktige för att säkerställa att ägardirektiven följs. står det att bolaget får ta upp lån mot pantsäkerhet i fastighet på affärsmässiga grunder. Värdering, kommande års resultat och kassaflöden Värderingskalkyler som grund för värdering och budget/plan för kommande års Utfall Budget/plan resultat och kassaflöden Belopp i tkr 2024 2025 2026 2027 2028 2029 BoAB har inte gjort några investeringskalkyler för Trasten och stadsvillorna, som visar Nettoomsättning 60 672 58 117 64 336 57 453 58 800 59 984 skattningar av bedömda marknadsvärden och kassaflöden. Enligt VD har beräkningar Övriga rörelseintäkter 398 8 902 6 000 0 0 0 gjorts som visar bokförda värden i paritet med marknadsvärden och att tillräckliga kassaflöden uppnås för dessa projekt. Beräkningarna har dock inte dokumenterats. 61 070 67 019 70 336 57 453 58 800 59 984 Tabellen visar resultaträkningar med utfallet för 2024 och 2025 (preliminärt bokslut) och budget/plan för 2026 -2029. Vi har noterat att budget/plan upprättades för över ett Driftskostnader -47 471 -43 557 -43 021 -38 021 -38 021 -38 021 år sedan och är har inte uppdaterats med nu gällande förutsättningar. Det är därför meningslöst att försöka bedöma rimligheten i dessa. VD bedömer att resultatet för Övriga externa -7 002 -7 415 -2 732 -2 732 -2 732 -2 732 åren 2026 -2029 sannolikt är bättre. Enligt uppgift från VD har överenskommelse kostnader träffats om en hyreshöjning för Trasten som innebär ökade årliga intäkter om 1 500 tkr. Personalkostnader -2 945 -3 470 -3 500 -3 500 -3 500 -3 500 Avskrivningar -9 917 -4 954 -14 182 -5 282 -6 641 -7 682 Bedömning -67 335 -59 396 -63 435 -49 535 -50 894 -51 935 Vi bedömer att det är en brist att investeringskalkyler inte upprättats och att budget/plan för åren 2026 – 2029 inte uppdaterats med nu kända förutsättningar. Det kan inte uteslutas att bedömda marknadsvärden understiger bokförda värden som kan Drift -6 265 7 623 6 901 7 918 7 906 8 049 innebära framtida nedskrivningar. Det går inte heller att bedöma om framtida kassaflöden är tillräckliga för att bolaget ska kunna fortsätta bedriva verksamhet. Ränteintäkter 570 307 Räntekostnader -3 665 -3 548 -5 091 -6 931 -6 931 -6 931 Skatt 603 10 Resultat -8 757 4 392 1 810 987 975 1 118 Diarienummer: 2025-000962-145 Årsredovisning 2025 Ett olycksfritt samhälle för alla Innehåll INLEDNING ....................................................................................................................... 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ............................................................................................. 3 Kommunalförbundet Bergslagens Räddningstjänst ............................................................... 3 Poli(cid:415)sk ledning ........................................................................................................................ 4 Organisa(cid:415)on ............................................................................................................................ 4 Vik(cid:415)ga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ..................................................... 5 Händelser av väsentlig betydelse ........................................................................................... 6 Styrning och uppföljning av verksamheten ............................................................................ 8 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .......................................................... 13 Nyckeltal för verksamheten .................................................................................................. 16 Väsentliga personalförhållanden .......................................................................................... 17 Översikt över verksamhetens utveckling .............................................................................. 20 Förväntad utveckling ............................................................................................................ 21 Ekonomisk redovisning ......................................................................................................... 22 Balanskravsresultat ............................................................................................................... 25 Dri(cid:332)redovisning .................................................................................................................... 26 Investeringsredovisning ........................................................................................................ 27 RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING OCH KASSAFLÖDESANALYS ................................. 28 Resultaträkning ..................................................................................................................... 28 Balansräkning ........................................................................................................................ 29 Kassaflödesanalys ................................................................................................................. 30 Noter ..................................................................................................................................... 31 1 Inledning Under året har Bergslagens Räddningstjänst bedrivit sin verksamhet med i huvudsak samma inriktning och omfattning som föregående år, dock med något färre händelser totalt sett. Verksamheten har präglats av både stabilitet i den dagliga insatsverksamheten och av ett antal allvarliga händelser som haft stor påverkan på organisationen. Det som särskilt utmärker året är att fem personer omkommit till följd av brand, vilket är en ovanligt hög siffra och tydligt avviker från ett normalår. Detta understryker vikten av ett fortsatt starkt förebyggande arbete samt riktade informationsinsatser till invånarna. En händelse som starkt präglat både organisationen och samhället i stort är den tragiska skolskjutningen på Risbergska skolan i Örebro, där tio oskyldiga personer miste livet. Händelsen har tydliggjort betydelsen av samverkan och gemensam beredskap mellan räddningstjänst, polis, sjukvård och kommuner för att kunna hantera allvarliga och komplexa samhällsstörningar. Sommaren 2025 var relativt lugn ur ett räddningsinsatsperspektiv. Trots perioder med varmt väder har förbundet varit förskonat från större bränder i skog och mark, vilket bidragit till en stabil operativ belastning under sommarmånaderna. Rekrytering och bemanning är fortsatt en strategiskt viktig fråga. Behovet av sommarvikarier, i kombination med hård konkurrens om arbetskraft, har inneburit utmaningar i planeringen av semesterscheman. Inom RIB-verksamheten har sommaren även medfört särskilda svårigheter, då personalens semesterplanering hos huvudarbetsgivare behöver samordnas med förbundets operativa behov. Det förebyggande arbetet har under året haft fortsatt hög prioritet. Samtliga elever i årskurs två och fem har bjudits in till brandutbildning för skolelever (BUSE) vid förbundets brandstationer. Därutöver har information om aktuella säkerhets- och brandskyddsfrågor kommunicerats via sociala medier i syfte att stärka invånarnas egen förmåga till olycksförebyggande och krisberedskap. Omvärldsläget, med Rysslands fortsatta invasion av Ukraina och en förhöjd terrorhotnivå i Sverige, har även under 2025 påverkat verksamheten. Förbundet har därför fortsatt att vidta nödvändiga åtgärder för att stärka beredskap och civilförsvarsförmåga, både genom egna initiativ och i nära samverkan med andra aktörer. Samtliga medarbetare har under året påbörjat grundläggande utbildning i Räddningstjänst under höjd beredskap (RHUB). Planering har även genomförts för utbildning i ammunitionshantering för all personal. Parallellt har arbetet med att utveckla säkerhetsskydd och organisatorisk beredskap fortsatt. Förbundet har även vidareutvecklat sin förmåga att hantera resurskrävande räddningsinsatser vid pågående dödligt våld. Denna typ av händelser ställer höga krav på både organisatorisk struktur och mental beredskap, vilket kräver ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete. En viktig del i arbetet med en hållbar och robust räddningstjänst är att ha en stabil värdegrund. Under året har därför arbete genomförts för att fastställa och förankra förbundets värdegrund, som ska vägleda verksamheten i både vardag och kris. Cristina Hjalmarsson Peter Backman Förbundsordförande Förbundschef 2 Förvaltningsberättelse Kommunalförbundet Bergslagens Räddningstjänst Bergslagens Räddningstjänst bildades 1997 då kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors beslutade att samverka inom räddningstjänsten. Det geografiska insatsområdet är 140 km x 70 km och omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättning är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Invånarna och de som vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas en kompetent och effektiv räddningstjänst med hög beredskap för att kunna rädda liv och egendom samt att skador på människa miljö och egendom begränsas. Den samlade resursen för förbundet består av cirka 200 medarbetare som till sitt förfogande har cirka 30 brand/räddningsfordon samt ett antal besiktnings- och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Sedan den 12 maj 2020 ingår förbundet i den gemensamma operativa ledningsorganisationen Räddningsregion Bergslagen. En samverkan som omfattar brand- och räddningsverksamheter i 42 kommuner fördelade på fem län och 17 räddningstjänster. 3 Politisk ledning Direktionen är det högsta beslutande organet i Bergslagens Räddningstjänst. Medlemskommunernas kommunfullmäktige har fastställt förbundsordning samt handlingsprogram som sätter de yttersta ramarna för Bergslagens Räddningstjänsts verksamhet. Bergslagens Räddningstjänsts direktion består av två ledamöter och två ersättare från Kristinehamn och Karlskoga kommun, från övriga medlemskommuner en ledamot och en ersättare. Revisionen är vald av respektive medlemskommuns fullmäktige. I antagen förbundsordning är budgetprocessens arbetsordning angiven gentemot medlemskommunerna. Förslag till åtgärder som innebär väsentligt förändrad verksamhet eller ändring i dokument som styr verksamheten inom Bergslagens Räddningstjänst, behandlas alltid frågan i medlemskommunernas fullmäktige innan sanktion för beslut ges till förbundets direktion. Organisation Den högst beslutande tjänstemannen är förbundschefen som till sin hjälp har funktionsansvariga inom respektive verksamhetsområden. Allt arbete bedrivs förbundsövergripande utifrån funktioner och områdesansvar. Direktionen har genom delegationsordningen gett förbundsledningen ett rationellt och ansvarsskapande arbetsförhållande. Förbundets ledningsgrupp består av förbundschef, ekonomichef, avdelningschefer och HR-specialist. Förbundets åtta stationer har en utsedd stationschef vars uppgift är att samordna verksamheten på stationen och fungera som en länk mellan ledning och övrig personal på respektive station. 4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Identifierad risk Beskrivning Organisatorisk enhet Hantering av risk Omvärldsrisk Större vädervariationer som Ingår i gemensam orsakar översvämningar, räddningsorganisation, RRB skogsbränder och andra Räddningstjänst- Följa utvecklingen i branschen Klimatförändring resurskrävande insatser avdelningen (MSB) Medvetenhet om det Det oklara världsläget medför försämrade ekonomiska läget ekonomiska och materiella och ibland brist på Världsläget utmaningar. Förbundet material/komponenter. Verksamhetsrisk Utöka anställningar av brandmän placerade i pool Oförmåga att upprätthålla inom heltidsstyrkorna. planerad bemanning. Negativa Räddningstjänsts- Rekryteringskampanjer för Personal effekter på personal och kvalitet. avdelningen RIB (deltid) Räddningstjänsten ska ha en förmåga att utöva Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB). Detta kräver Påbörja uppbyggnad av personell och materiell tillförsel Räddningstjänst- organisationen för att kunna Personal & Material från Staten (MSB). avdelningen möta behovet. Förbundet har ett IT- samarbete med Karlskoga kommun för att minimera risker och störningar för avbrott/angrepp samt att IT-störningar/angrepp som förbundet får tillgång till en påverkar vår verksamhet bredare kompetens inom IT- IT-störningar/angrepp negativt. Förbundet området. Finansiell risk Se över förbundets kostnader Kostnader som ökar mer än vad och intäkter för att få en förbundet får täckning för i sin budget i balans inför varje Kostnadsökningar budget. Förbundet nytt budgetår. Då förbundet inte får uppta lån är det viktigt att en långtidsplan för investeringar finns upprättad för att kunna skapa en god Inköp av förbundets likviditetsplanering i Finansieringsrisk investeringar. Förbundet förbundet. Statlig finansiering för det Civila Säkerställa i budgetsamråd att försvaret, riktat till de statliga bidrag som är Räddningstjänsten, som betalas riktade mot räddningstjänst Civila försvaret ut till medlemskommuner. Förbundet tillfaller förbundet. 5 Händelser av väsentlig betydelse Under första kvartalet inträffade händelsen pågående dödligt våld (PDV) i Örebro, som innebar en större resursinsats och samverkan. Förbundet bistod med brand- och ledningspersonal – totalt 12 personer. Säsongen för brand i terräng startade ovanligt tidigt, vilket förstärker signalen om att en ändring av klimatet är på gång. Mot slutet av augusti kunde det ändå konstateras att sommaren varit bra, med tanke på skogsbränder, och förbundet har varit förskonade från både många och långvariga skogsbränder. Det kan med stor sannolikhet tillskrivas MSB:s tillgång till flygande resurser, Länsstyrelsernas brandflygningar, allmänhetens snabba reaktioner på rökutveckling i skog och mark samt RRB:s bedömning och resurstillsättning vid händelser. Under året har ovanligt många personer omkommit i samband med bränder och om man räknar totalt antal omkomna i samband med olyckor så är det totalt 11 personer vilket är en signifikant högre siffra än ett normalår. Insatsdagar med övningar har genomförts för RIB-stationerna i Åtorp, Hällefors och Degerfors. All operativ personal har påbörjat RUHB-utbildning (Räddningstjänst under höjd beredskap), vilket stärker förmågan vid samhällsstörningar och höjd beredskap. Förbundets Operativa Utvecklingsgrupp har inlett en genomgång av övningsblocken för att bättre kunna prioritera framtida behov och inköp. Under året har ett arbete påbörjats med att ta fram nya rutiner och styrdokument för den operativa verksamheten. Syftet är att skapa tydlighet, enhetlighet och ökad förmåga vid insatser. Bland annat har rutiner för personalförflyttningar och förstärkningslarm utvecklats och fler områden kommer att ses över framåt. Förbundet fick två nya släckbilar levererade under sommaren med placering i Kristinehamn respektive Karlskoga. De har utrustats och introducerats till alla skiftlagen och tas i bruk under september. Den ena av de två äldre släckbilar kommer att skickas till Ukraina och den andra kommer att vara kvar som övningsfordon för övningsverksamheten vilket gynnar förbundets förmåga för RUHB. Förbundet har under året genomfört Grib 1C-utbildning, vilket resulterat i att sju nya RIB-brandmän nu är färdigutbildade. Rekrytering av sommarvikarier genomfördes i Kristinehamn under januari med testdagar och åtta nya brandmän valdes ut samt sju av våra tidigare vikarier, bland årets vikarier är två kvinnor. Under sommaren hade förbundet totalt 15 timanställda vikarier, som arbetade så att ordinarie personal kunde få ut sin semester och föräldraledighet. Ny dispens, från AB § 13 mom. 5 och bilaga R, är beslutad av arbetstidsnämnden för perioden 1 november 2025–31 oktober 2026. Dispensen omfattar brandmän, styrkeledare, larm- och ledningsbefäl samt vakthavande befäl och får endast tillämpas när det är absolut nödvändigt och när inga andra rimliga åtgärder finns. Dispensen avser enstaka tillfällen och kortare perioder, exempelvis vid övning, utbildning eller vid kompetensbrist. Den sammanlagda arbetstiden får i dessa fall uppgå till högst 24 timmar. Möjlighet till undantag kan även förekomma under semesterperioder, storhelger och helger, i den omfattning som bedöms nödvändig. 6 Från den 1 januari har förbundet rekryterat två personal som kombinerar sin tjänst som instruktörer för externutbildning samt verksamhetsservice. Efterfrågan på externutbildning har varit mycket hög hittills under året. Rekryteringen av handläggare till Skyddsavdelningen har avslutats. En av vakanserna har tillsatts genom omplacering inom organisationen. Den andra tjänsten har tillsatts med en handläggare som tidigare varit anställd som brandinspektör vid en annan räddningstjänst och tillträde sker i början av 2026. Under hösten började vår Drifts-och IT-tekniker. Tillskottet innebär en tydlig förstärkning av verksamhetens samlade kompetens inom drift, IT-stöd och teknisk utveckling. Den nya funktionen bidrar till ökad stabilitet och tillgänglighet i våra system, förbättrade möjligheter till förebyggande arbete samt snabbare hantering av tekniska ärenden. Genom att samla teknisk kompetens internt stärks verksamhetens förmåga att möta både dagliga behov och framtida utvecklingskrav och utmaningar. Räddningstjänsten har under åren 2024–2025 fått ökade krav från MSB att stärka kontroll och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Bakgrunden är att kriminella grupper i ökad utsträckning har använt civila sprängmedel i brottsligt syfte. Som en följd av detta har ett nationellt tillståndsregister, NATEV, införts samt en anmälningsskyldighet till kommunen för verksamheter som utför sprängningsarbeten eller förvarar sprängämnen i flyttbara förråd. Dessa åtgärder har medfört en ökad arbetsbelastning för Skyddsavdelningen under året. Därutöver besöktes samtliga fyrverkeriförsäljningsplatser inom förbundet under mellandagarna. 7 Styrning och uppföljning av verksamheten Vision ”Ett olycksfritt samhälle för alla” Uppfyllande av visionen nås genom skadeförebyggande och skadebegränsande insatser av personalen. Bergslagens Räddningstjänsts personalrekrytering skall leda till en kompetent personalgrupp oavsett kön, sexuell läggning, religion eller etniskt ursprung. Visionen redovisar ramar och inriktning för räddningstjänstens verksamhet. Inom ramarna redovisas säkerhetsmålen och prestationsmålen för förbundet. Visionen redovisar ramar och inriktning för räddningstjänstens verksamhet. Inom ramarna redovisas mål kopplat till god ekonomisk hushållning, målområden och inriktningsmål med tillhörande prestationsmål för förbundet. Mål för verksamheten Bergslagens Räddningstjänst skall genom informationsinsatser, effektiva räddningsinsatser, jämställdhet, mångfald samt samverkan uppnå nedanstående målområden som fastställts i handlingsprogrammet för perioden 2024–2027 för förebyggande och operativ verksamhet. Larmcentralen har formulerat inriktningsmål för sin verksamhet motsvarande period. Måluppfyllelsen delas in i tre kategorier, målet uppnått, målet delvis uppnått samt målet ej uppnått. För bedömningen målet uppnått måste målet vara minst 95 % uppfyllt och för delvis uppnått måste målet vara till minst hälften uppfyllt. Uppföljning av målen presenteras i delårsbokslut och årsredovisning. Sammanfattning av måluppfyllelse Samtliga mål, förutom ett, kopplade till god ekonomisk hushållning är uppfyllda för perioden och utifrån det redovisade utfallet gör förbundet bedömningen att förbundet i all väsentlighet uppfyller god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelsen för verksamheten under perioden bedömer förbundet som god. Av totalt 15 prestationsmål är tolv uppfyllda och resterade tre delvis uppfyllda. Då den förebyggande verksamheten haft en vakans så har antalet tillsyner ändå genomförts på en tillfredsställande nivå under perioden. För att minska antalet olyckor arbetar förbundet med information om brandsäkerhet till boende genom bland annat hembesök och tillsyn mot fastighetsägare av flerbostadshus. Teknikutbytet till 4G/5G har genomförts och där har larmcentralen möjliggjort för medlemskommunerna att ansluta till befintliga tjänster som erbjuds samt undersöka möjligheter till utökade tjänster. Utbytet av samtliga trygghetslarm gjordes klart under året. Förbundet har arbetat med förebyggande insatser som utbildning av skolelever, grundläggande brandutbildning samt information om aktuella säkerhets- och brandskyddsfrågor som kommunicerats via sociala medier i syfte att stärka invånarnas egen förmåga till olycksförebyggande och krisberedskap. Årets allvarliga händelser visar på att information till allmänheten och förebyggande arbetet måste fortsatt prioriteras. Förbundet anser att konsekvensen av att några mål är delvis uppfyllda anses inte haft någon större påverkan för att klara förbundets uppdrag eller påverka säkerheten i förbundets område. 8 Målområde Prestationsmål Resultat Måluppfyllelse Minska antalet olyckor Tillsyn utförs där olycksrisken är Målet delvis uppnått stor eller konsekvensen av en Under året har 65 olycka blir stor. Den årligt tillsynsärenden påbörjats utav antagna tillsynsplanen anger de planerade 120. vad som ska prioriteras. Vakanser på avdelningen har medfört att målet för årets planerade tillsyner ej kommer att uppnås. Invånare, näringsliv, kommuner Målet uppnått och organisationer erbjuds Skyddsavdelningen har under utbildning och information för perioden utbildat 2901 personer att stärkas i att kunna förebygga i olika brandskyddsutbildningar olyckor. och första hjälpen. Samtliga erbjudna kurser har genomförts under perioden. Målet delvis uppnått Under perioden 1 jan-31 dec har 118 bränder eller brandtillbud i bostadsbyggnad inträffat, i 21 av fallen fanns ingen fungerande brandvarnare vilket ger en måluppfyllnad på 82 %. Målsättningen är att uppnå 95 %. Remisser inom “Skydd mot Målet uppnått olyckor” ska hanteras. Medlemskommuner ska ges Skyddsavdelningen har hanterat vägledning gällande samtliga 260 inkomna remisser. brandskyddskrav. Samverkan sker med Målet uppnått medlemskommuner i syfte att Dialog har skett med anpassa brandskyddet för socialförvaltningar i Karlskoga, riskutsatta. Kristinehamn och Degerfors kommun angående särskilda boenden. 9 Målområde Prestationsmål Resultat Måluppfyllelse Konsekvenserna av olyckor ska Responstiderna minimeras så Målet uppnått minska att den hjälpsökande får snabb Medianvärdet för hjälp. responstiderna är under Medianresponstiden vid perioden: bränder i byggnader är under Brand i byggnad – 9 min 58 sek. åtta minuter och vid trafikolyckor under nio minuter. Trafikolycka – 9 min 33 sek. Responstiden är från första enhets kvittens av larmet fram till ankomst på skadeplats. Operativ personal ska ha en Målet delvis uppnått dokumenterad kompetensprofil Kompetensprofil med anpassad efter riskbilden i syfte förmågevärdering är under att genomföra snabba, effektiva framtagande och och säkra insatser. övningsansvariga samarbetar med närliggande räddningstjänster. Förbundet har tydligt definierat vad ska en brandman ska ha för förmåga när det gäller utbildning, övning och uppföljning för att säkerställa brandmannens kompetens. En likvärdig kompetensgrund ska finnas hos alla brandmän och för heltidsbrandman finns även specialkompetenser. 2024 var första året med så kallad blockutbildning som löper över flera år. Under året har övningsgruppen arbetat med likvärdig dokumentation i vårt verksamhetssystem Daedalos. Lärandet av inträffade insatser Målet uppnått ska utvecklas. 7 olycksutredningar har gjorts under året. Tillsammans med andra hantera Målet uppnått olyckor, samhällsstörningar och Bevakas löpande av kriser och under sådana Räddningsregion Bergslagen och förhållanden upprätthålla den har hanterats i samverkan vid egna verksamheten. ett antal tillfällen under året. 10 Verka för invånarnas ökade Drabbade ska bemötas med Målet uppnått trygghet professionalitet, information ska Rutiner finns för att möta ges under och efter en olycka. drabbade vid olycka och under olyckan ges information löpande. Förbundet har genomfört 5 dokumenterade uppföljningar/ återkopplingar efter insats under året. Återkoppling sker även via exempelvis telefon, men dessa dokumenteras inte i samma utsträckning. Aktiviteter för det samlade Målet uppnått trygghetsarbetet ska utföras i Arbetet fortsätter vid varje egen regi och i samverkan med hembesök och rapporteras in till andra. Brandskyddsföreningen. Då Brandskyddsföreningen stängt ner administrationsverktyget kan vi i nuläget inte ta fram statistik på antal genomförda hembesök. 11 Larmcentralens Inriktningsmål Prestationsmål Resultat Måluppfyllelse Larmcentralen bör ha Dialogmöten med Målet delvis uppnått möjlighet utifrån medlemskommunernas Tre kameror är installerade kommunernas önskemål, även säkerhetssamordnare/ och driftsatta i Karlskoga bevaka kommunernas objekt fastighetsavdelning för att öka kommun. och fastigheter via medvetenheten kring kamerabevakning. möjligheterna med kamera- övervakning. Larmcentralen ska erbjuda Dialogmöten med Målet delvis uppnått medlemskommunerna medlemskommunerna. Karlskoga och Degerfors person/överfallslarm. kommun är anslutna och har möjlighet att utöka antal larm när behovet finns. Filipstad och Storfors kommun förvändas ansluta sina överfallslarm till BRT vintern 2025/2026. Nytt avtal tecknat med Karlskoga kommun gällande ny typ av överfallslarm (in- och utrymningslarm) kopplade till Larmcentralen. Larmcentralen ska arbeta Trygghetskontroll genomförs i Målet uppnått förebyggande hos brukare samband med installation av Arbetet fortsätter vid varje med trygghetslarm. trygghetslarm. hembesök och rapporteras in till Brandskyddsföreningen. Då Brandskyddsföreningen stängt ner administrationsverktyget kan vi i dagsläget inte ta fram statistik på antal genomförda hembesök. Senast 2025 ska samtliga För att säkra Målet uppnått trygghetslarm vara utbytta mobiloperatörernas övergång Samtliga larm är utbytta. till 4G och 5G 12 Intern kontroll Räddningstjänstförbundet har antagit ett dokument för hur den interna kontrollen av förbundets verksamhet ska genomföras. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt sätt samt att lagar, föreskrifter och interna styrdokument efterlevs. Av dokumentet framgår att direktionen, efter genomförd riskbedömning, årligen ska besluta om ett antal verksamhetsområden där intern kontroll ska utföras. Internkontrollen ska även bidra till att identifiera förbättringsområden samt stödja ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom organisationen. Direktionen har för verksamhetsåret 2025, efter bedömning, beslutat att genomföra internkontroll inom nedanstående områden enligt dokumentet Internkontroll – Riskbedömning BRT. Punkt 10 Brister i efterlevnad av Arbetsmiljöverkets krav på skyddsutrustning Den interna kontrollen inom detta område har genomförts genom en genomgång av gällande rutiner, ansvarsfördelning och arbetssätt kopplat till personlig skyddsutrustning. Genom redovisade arbetssätt framgår att Bergslagens Räddningstjänst har etablerade rutiner för att säkerställa att Arbetsmiljöverkets krav beaktas i den dagliga verksamheten. Organisationens uppfattning är att nuvarande strukturer, kontroller och utbildningsinsatser skapar goda förutsättningar för en fungerande internkontroll, där användning och hantering av skyddsutrustning följs upp löpande inom ordinarie verksamhet. Punkt 14 Brist i dokumentation av skydds- och räddningsutrustning Den interna kontrollen avseende dokumentation av skydds- och räddningsutrustning har genomförts genom genomgång av rutiner, systemstöd och ansvarsfördelning. Redovisningen visar att Bergslagens Räddningstjänst har ett strukturerat arbetssätt för dokumentation och uppföljning av utrustning. Verksamhetens samlade uppfattning är att befintliga rutiner och system ger goda förutsättningar för spårbarhet och kontroll, samt stödjer ett förebyggande och långsiktigt arbetssätt inom området. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det enligt lagstiftaren finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. God ekonomisk hushållning tolkas i kommunalförbundet Bergslagens Räddningstjänst som att våra resurser ska användas där de gör mest nytta, att vi har en ekonomisk medvetenhet och en helhetssyn på alla våra resurser i förbundet. Det betyder att vår ekonomi ska vara långsiktigt hållbar och att våra personella och tekniska resurser ska användas på ett, över tid, hållbart sätt. Ur ett finansiellt perspektiv betyder god ekonomisk hushållning att vi har en framtida handlingsberedskap för eventuella oförutsedda utgifter, att vi kan genomföra planerade investeringar med egna medel och att vi har en betalningsberedskap så vi kan betala våra utgifter i rätt tid. Samtliga finansiella mål kopplat till god ekonomisk hushållning uppnås. Förbundets likviditet har minskat något då betalning av båda de tunga fordonen, totalt 7,9 mkr, har skett under året. Inga mer kostsamma investeringar är planerade förrän senare delen av 2026 så förbundet har tid att bygga upp likviditeten till dess. 13 Verksamhetsmålet för tillsyner kopplat till god ekonomisk hushållning är delvis uppfyllt på grund av de vakanser som avdelningen haft under året. Personalomsättningen har medfört problem att nå uppsatta tillsynsmål för året. Den vakanta tjänsten är tillsatt från februari 2026 vilket medför att avdelningen har goda förutsättningar att uppnå målsättningen för nästkommande år. Övriga verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning uppnås. Förbundet har inga långfristiga skulder och full täckning för sina pensionsåtaganden från medlemskommunerna vilket gör att förbundets ekonomiska ställning är god. För 2025 har några verksamhetsmål kopplat till ekonomi varit svåra att uppnå på grund av vakanta tjänster, men intäktsbortfallet har inte påverkat det totala resultatet för året. På sikt kan det komma både ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar, exempelvis utbyte av kommunikationsutrustning, personalförsörjning, ökade investeringsbehov och det skärpta säkerhetsläget. Förbundet har bra dialog med medlemskommunerna där dessa utmaningar diskuteras löpande. Årets budgetavvikelse på 82 tkr beror på intäkter från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade vinster i kortfristiga placeringar. Utifrån årets redovisade utfall görs bedömningen att förbundet i all väsentlighet uppfyller god ekonomisk hushållning. Finansiella mål kopplat till god ekonomisk hushållning Mål Resultat Måluppfyllelse Det egna kapitalet ska uppgå (cid:415)ll minst Målet uppnå(cid:425) motsvarande självrisken för den största Det egna kapitalet uppgår (cid:415)ll 25,3 mkr (25,2 medlemskommunen1. mkr). Förbundets investeringar ska finansieras Målet uppnå(cid:425) med egna medel. Samtliga investeringar under perioden har finansierats med egna medel. Förbundets banklikviditet ska inte Målet uppnå(cid:425) underskrida 3 mkr. Den 31 december uppgår banklikviditeten (cid:415)ll 29,2 mkr (25,7 mkr). 1 Bestämmelserna om dessa ersättningar återfinns i 7 kap, 2-3 §§ Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). (https://www.mcf.se/contentassets/2be0cd0b0c79459992cae3d73fa6345e/beraknad-sjalvrisk-2025.pdf) 14 Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning Mål Resultat Måluppfyllelse A(cid:425) inom (cid:415)lldelade medel upprä(cid:425)hålla Målet uppnå(cid:425) beslutad beredskapsorganisa(cid:415)on och a(cid:425) Den utryckande verksamheten har påbörja utryckning inom angiven upprä(cid:425)hållit beredskapsorganisa(cid:415)on och anspänning (cid:415)d enligt handlingsprogram, påbörjat utryckning inom angiven (exklusive insatser med fördröjd anspännings(cid:415)d i så stor omfa(cid:425)ning som (cid:415)dsangivelse som kan härledas (cid:415)ll målangivelsen anger. kommunika(cid:415)on/teknik gällande själva utalarmeringen). A(cid:425) (cid:415)llsyn skall göras enligt den årligt Målet delvis uppnå(cid:425) antagna (cid:415)llsynsplanen. Tillsynsplanen anger Av de 120 planerade (cid:415)llsynsobjekt för året hur fördelning och prioritering av har 65 (cid:415)llsyner påbörjats. (cid:415)llsynsobjekten sker. Vakanser på avdelningen har medfört a(cid:425) målet för årets planerade (cid:415)llsyner inte uppnå(cid:425)s. A(cid:425) verksamheten u(cid:415)från Målet uppnå(cid:425) självkostnadsprincipen skall vara bemannad Larmcentralen uppdaterar all utrustning och tekniskt utrustad, u(cid:415)från enligt plan och arbetar med a(cid:425) ta fram nya medlemskommunernas och Bergslagens tjänster som e(cid:332)erfrågas av Räddningstjänsts interna e(cid:332)erfrågan av medlemskommunerna. larmtjänster. Personalomsä(cid:425)ningen inom Målet uppnå(cid:425) räddningspersonal i beredskap ska Personalomsä(cid:425)ningen uppgick under 2025 unders(cid:415)ga 7 %. (cid:415)ll 4,6 procent. Under året avslutade fem medarbetare sin anställning och fem nyanställdes inom räddningspersonalen i beredskap. 15 Nyckeltal för verksamheten Händelser 2021 2022 2023 2024 2025 Antal larm (st.) 1 209 1 285 1 375 1 230 1200 Fördelat på: Brand i byggnad 164 128 164 135 118 Brand ej byggnad 134 153 130 151 107 Trafik 171 192 175 166 159 Automatlarm, ej brand 325 393 353 372 364 Hisslarm 16 20 17 8 8 IVPA larm 72 175 205 152 196 Drunkning/tillbud 8 7 8 5 6 Övriga larm 319 217 323 241 242 Stationsrörelser (Ny indikator från 2022)2 2021 2022 2023 2024 2025 Karlskoga - 434 476 454 454 Kristinehamn - 403 445 386 345 Filipstad - 251 268 232 218 Degerfors - 137 141 138 140 Hällefors - 110 120 98 104 Storfors - 78 99 71 73 Lesjöfors - 87 102 110 124 Åtorp - 33 42 45 36 Övriga nyckeltal 2021 2022 2023 2024 2025 Antal utbildningstillfällen (st.) 52 114 118 144 158 Antal utbildade i Brandutbildning och HLR* (st.) 987 2 399 2 800 2 814 2 901 Genomförda tillsyner LSO/LBE (st.) 233 124 64 72 65 Övriga förebyggande ärenden Tillstånd, remisser, rådgivning etcetera (st.) 348 298 242 245 260 Tillståndsärenden (st.) 65 44 42 65 45 Brandutbildning skolelever (st.) 1 300 1 353 1 700 1 846 1 259 Tekniska larmpunkter3 6 394 6 720 6 832 7 721 8 321 Trygghetslarm/år/ medlemskommun (st.) 2 701 2 758 2 810 2 906 2 891 -varav Kristinehamn 743 750 785 798 844 - varav Karlskoga 890 907 934 979 946 -varav Filipstad 374 394 390 403 397 -varav Hällefors 255 260 266 265 260 -varav Degerfors 308 327 323 335 322 -varav Storfors 131 120 112 126 122 *HLR utbildning startade under 2025 2 Anger antalet gånger en station har larmats ut per år (kan ex. vara förstärkning, avlösning, passning mm). 3 Under perioden 2022–2025 pågår utbyte till 4G/5G teknik vilket innebär att vissa kunder har dubbla larmpunkter under övergångsperioden. 16 Väsentliga personalförhållanden Personalutvecklingen inom Bergslagens Räddningstjänst ska tillgodose verksamhetens behov av kompetenta medarbetare för att kunna möta nuvarande och framtida behov. Det finns heltidsanställd personal på stationerna i Kristinehamn, Karlskoga och Filipstad. Räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) tjänstgör i Filipstad, Hällefors, Degerfors, Storfors, Lesjöfors och Åtorp. Kravet för RiB-personal är bland annat att de bor och arbetar i närheten av brandstationen. Personalkostnader uppgår till 80,4 mkr (79 mkr) exklusive pensionskostnader, vilket motsvarar 99 % av budget. I utfallet från motsvarande period 2024 finns 2,5 mkr med som avser personalkostnader för projektet Dagtidsstyrka med beredskap. Förbundet köper in tjänsten lönehantering och IT-support av medlemskommunerna samt pensionshantering av KPA pension. Antal anställda Bergslagens Räddningstjänst hade under 2025 totalt 197 tillsvidareanställda medarbetare. Av dessa var 90 heltidsanställda och 107 anställda som räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Under året avslutades fem anställningar på egen begäran, varav tre avsåg RiB-personal och två heltidsanställda. Därutöver avgick tre medarbetare genom pension, två inom RiB-verksamheten och en heltidsanställd. Inom den operativa verksamheten bedöms femton medarbetare nå pensionsålder inom de närmaste fem åren, vilket innebär ett fortsatt behov av planering för kompetensförsörjning. Rekrytering av sommarvikarier genomfördes i Kristinehamn under januari månad, inklusive testdagar. Totalt rekryterades åtta nya brandmän samt sju tidigare vikarier. Av årets sommarvikarier var två kvinnor. Under sommaren har sammanlagt 15 timanställda vikarier tjänstgjort för att möjliggöra semesteruttag och föräldraledighet för ordinarie personal. Anställda 2022 2023 2024 2025 Total personal 193 193 194 197 - varav heltidsanställda 87 86 86 90 - varav räddningspersonal i beredskap 106 107 108 107 Kvinnor 24 24 24 25 Män 169 169 170 172 Kvinnor % 12,4 12,4 12,4 12,7 Män % 87,6 87,6 87,6 87,3 Förtroendevalda - Direktion/Revision 22 22 22 22 Personalomsättning % 2022 2023 2024 2025 Heltid 12,6 10,3 3,9 3,5 Räddningspersonal i beredskap 1,8 5,6 2,8 4,6 17 Pension 2022 2023 2024 2025 Pensionsavgångar 5 3 1 3 Möjliga pensionsavgångar inom 5 år (heltid) 8 9 12 15 - varav i utryckningsstyrka (heltid) 7 8 9 8 Sjukfrånvaro Under 2025 låg den totala sjukfrånvaron på 3,89 %, en liten minskning jämfört med föregående år. Andelen långtidsfrånvaro minskade tydligt, vilket innebär färre längre sjukskrivningar. Sjukfrånvaron har minskat mest bland unga och äldre medarbetare, medan medelåldersgruppen ökat något. Andelen kvinnor är betydligt lägre än män, vilket gör att skillnaden i sjukfrånvaro framstår som större, men trenden är att skillnaden minskar. Sjukfrånvaro % 2022 2023 2024 2025 Total sjukfrånvaro 2,98 3,31 4,01 3,89 Långtidsjukfrånvaro (minst 60 dagar) av total 32,71 42,61 49,92 36,65 sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 29 år och yngre 1,01 1,62 2,72 1,38 Sjukfrånvaro 30–49 år 2,47 2,21 3,41 3,83 Sjukfrånvaro 50 år och äldre 4,62 6,22 5,87 4,70 Sjukfrånvaro kvinnor 7,47 7,38 8,99 8,00 Sjukfrånvaro män 2,13 2,44 3,02 3,12 Tillbud- och olycksrapportering Under 2025 rapporterades totalt 23 avvikelser, tillbud och olyckor. Majoriteten inträffade vid övningsverksamhet, medan övriga fördelades mellan fysisk aktivitet, larm och arbete på brandstationerna. Händelserna följs upp systematiskt i samverkansgruppen, där även förebyggande åtgärder beslutas. Arbetet bedrivs i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt interna styrdokument. För den sociala och organisatoriska arbetsmiljön används avtalad företagshälsovård. Företagshälsovård All utryckningspersonal genomgår årliga hälsoundersökningar där tjänstbarhetsintyg för rök- och kemdykning samt klättring med stor nivåskillnad utfärdas. Larmoperatörer i larmcentralen arbetar natt och erbjuds medicinska kontroller för nattarbete. Dagtidspersonal genomgår hälsokartläggning vart tredje år. Hälsoundersökningarna utförs av företagshälsovården, för närvarande Bergslagens Arbetsmiljö AB. Samverkansgruppen och skyddsombud En god arbetsmiljö bygger på ett nära och kontinuerligt samarbete mellan verksamheten och medarbetarna. Förbundet har regelbundna samverkansmöten tillsammans med fackliga representanter och skyddsombud. Därutöver genomförs årliga träffar för skyddsombuden, där samtliga skyddsombud, huvudskyddsombudet, förbundschef och HR-specialist deltar. Huvudskyddsombud, förbundschef och HR-specialist medverkar även i den gemensamma samverkansgruppen för Bergslagens Räddningstjänst. Jämställdhet Räddningstjänsten ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja jämställdhet inom organisationen och skapa en inkluderande arbetsplats för både kvinnor och män. Vid nyrekrytering eftersträvas en jämn könsfördelning vid likvärdig kompetens. Antalet kvinnor inom förbundet uppgår till 25, varav tio 18 tjänstgör i utryckningsverksamheten. Rekryteringen av kvinnor till brandmannayrket prioriteras, men försvåras av att andelen kvinnliga examinerade från utbildningen Skydd mot olyckor (SMO) är låg. Bland årets semestervikarier inom brandmannaverksamheten var två kvinnor. Kompetensutveckling Utveckling på olika sätt är viktigt för att höja kompetensen. Kompetensutveckling sker bland annat genom att medarbetare utbildas via MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap). För att bibehålla och öka kompetensen för personalen som utövar räddningstjänst genomförs regelbundna utbildningar och övningar. Inriktningen på övningarna styrs av aktuell riskbild och behov av att underhålla befintlig kompetens. Sedan 2024 ingår även Larmcentralen i övningarna. För skiftgående personal genomförs övningsverksamhet under schemalagt arbetspass. Inriktningen på övningarna svarar mot uppställda mål för räddningsstyrkan samt samverkan mellan räddningsstyrkor. Ledningspersonal övas i förmåga att leda stora och långvariga räddningsinsatser. Särskilt intresse ägnas åt samverkan med andra myndigheter och organisationer. Alla våra chefer med personalansvar genomgår utbildningen “Bättre arbetsmiljö” (BAM). Under hösten har även förbundets heltidsstyrkeledare och stationschefer genomgått en ledarskapsutbildning. Under året har två poolstyrkeledare genomgått utbildningen ”Ledningskurs Styrkeledare”. Med tanke på världsläget är alla anställda inom BRT är ålagda att genomföra en första utbildning gällande RUHB, Räddningstjänst under höjd beredskap. Utbildningen innehåller kunskap om räddningstjänst under höjd beredskap samt förutsättningar och regler som påverkar och styr uppgifter med utgångspunkt i krigets lagar. Den tar även upp civilplikt till räddningstjänsten samt krigets konsekvenser. För utryckande personal ingår även utbildning om explosiva hot samt pågående dödligt våld (PDV) För att höja kunskapsnivån inom säkerhetsskydd har alla anställda genomfört Försvarshögskolans grundläggande webbutbildning i säkerhetsskydd. Utbildningen stärker både den individuella och organisatoriska säkerheten, minskar risken för cyberhot (till exempel nätfiske och skadlig kod) och förbättrar den fysiska säkerheten. Det är ett viktigt bidrag till det gemensamma arbetet med att skydda Sverige – och till en trygg och säker arbetsmiljö för oss alla. 19 Översikt över verksamhetens utveckling Fem år i sammandrag 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat (tkr) 82 -12 250 -2 860 -142 471 Verksamhetens intäkter (tkr) 29 491 28 731 26 871 22 881 21 091 Verksamhetskostnad (tkr) 133 509 135 727 120 482 109 380 110 375 Självfinansierad verksamhetskostnad (%) 22,09 21,17 22,30 20,92 19,11 Nettokostnad (tkr) 104 018 106 996 93 611 86 499 89 284 Medlemsbidrag (tkr) 104 974 98 077 94 391 87 615 90 341 Avskrivning (tkr) 4 641 4 346 4 635 4 445 3 936 Finansnetto (tkr) -1 513 -3 541 -3 807 -1 499 -603 Investeringar (tkr) 9 124 1 882 2 793 8 816 7 357 Avsatt till pensioner (tkr) 59 699 58 568 52 652 56 315 60 505 Ansvarsförbindelse pension (tkr) 36 138 39 413 40 148 40 220 39 821 Balansomslutning (tkr) 147 580 140 030 141 766 141 973 149 096 Eget kapital (tkr) 25 295 25 213 37 463 40 323 40 465 Soliditet (%) 17 18 26 28 27 Kassalikviditet (%) 75 80 97 98 108 Likviditet (tkr) 29 201 25 682 33 526 18 164 25 366 Antal anställda (ej semestervikarier) 197 194 193 193 196 - varav räddningstjänstpersonal i beredskap 107 108 107 106 110 Sjukfrånvaro (%) 3,89 4,01 3,31 2,98 2,50 Antal invånare i förbundet 82 626 83 099 83 765 84 714 85 270 Nettokostnad/invånare, kr 1 258 1 287 1 117 1 020 1 046 Medlemsbidrag/invånare, kr 1 270 1 180 1 127 1 034 1 059 20 Förväntad utveckling Förbundet ser att det ökade säkerhetsläget påverkar både ekonomi och verksamhet när det gäller teknisk utrustning, höjda krav, fortbildning och liknade. Vissa delar kommer att delfinansieras från staten, men förbundet måste i budgetdialoger med medlemskommuner tydliggöra behovet så att inte ordinarie verksamhet urholkas. Larmcentralen arbetar kontinuerligt med att utveckla och ta fram nya tjänster i syfte att möta kommunernas förändrade behov och ökade krav på trygghet och säkerhet. Parallellt med detta fortsätter larmcentralen att erbjuda och förvalta befintliga tjänster till samtliga medlemskommuner. Larmcentralen ser en tydlig ökning i efterfrågan på trygghetslarm via kamera, en utveckling som bedöms fortsätta under kommande år. För att möta denna efterfrågan arbetar Larmcentralen aktivt med att säkerställa både tekniska lösningar och organisatoriska förutsättningar för en långsiktigt hållbar leverans. Vidare finns ett växande intresse för kamerabevakning på kommunala fastigheter. Under kommande period kommer arbetet att inriktas på att ta fram ändamålsenliga lösningar och funktioner som uppfyller verksamheternas behov samt gällande krav på säkerhet, integritet och regelefterlevnad. Räddningsavdelningen förväntas ha ett ökat behov av inköp av utrustning och material för att möta de krav på kompetens och kvalité som respektive övningsblocksansvariga har inom sina områden. På heltidsstationen i Karlskoga försvinner tillgången till utrymme att öva på då det område som hyrts av intilliggande företag har sagts upp från och med 31 maj 2026. Fastighetsägaren Karlskoga kommun har börjat titta på en lösning att ha övningsyta på samma fastighet som brandstationsbyggnaden och detta arbete behöver prioriteras. Utöver detta behövs inom övningsverksamheten fortsatt utveckling av förbundets övningsfält i Filipstad. Förbundet ser vissa brister i några av förbundets brandstationer beträffande arbetsmiljö, jämställdhet och utifrån dagens krav på verksamheten. I några fall har ett arbete tillsammans med fastighetsägaren påbörjats. Med anledning av ökade kostnader för inköp av nya fordon behöver den framtagna investeringsplanen för fordon ses över på lite längre sikt. Dessutom finns behov av att investera i lite tyngre material/utrustning som till exempel terrängfordon och motorsprutor. Kommunal har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona tecknat ett nytt kollektivavtal som gäller 1 april 2025–31 mars 2027. Avtalet innebär bland annat att det nuvarande dispensförfarandet enligt AB § 13 mom. 5 successivt avvecklas. Från och med 1 januari 2027 upphör dispensmöjligheten och arbetsgivaren fattar själva beslut om eventuella avvikelser, beslutat av högsta ledningen inom respektive kommun, region eller kommunalt företag. Förbundet har fått ny dispens beslutad av arbetstidsnämnden för perioden 1 november 2025–31 oktober 2026, den omfattar brandmän, styrkeledare, larm- och ledningsbefäl samt vakthavande befäl. Dispensen får endast användas när det är absolut nödvändigt, till exempel vid övning, utbildning eller kompetensbrist, och begränsas till enstaka tillfällen eller kortare perioder med maximalt 24 timmars sammanlagd arbetstid. Undantag kan även förekomma under semesterperioder, storhelger och helger. 21 De nya EU-direktiven om dygnsvila påverkar schemaläggningen för skiftpersonal och kräver planering i god tid för möten, övningar, utbildningar, semester och tillsättning av vakanser. Personalbehovet är fortsatt mycket stort och organisationen kommer att ha utmaningar i att anpassa sig till de nya arbetstidsbestämmelserna. På grund av de vakanser som varit på Skyddsavdelningen har tillsynsmålet inte uppnåtts. Med ny personal kommer avdelningen fokusera på upplärning och introduktion av de nyanställda inspektörerna samt den kontinuerliga ärendehanteringen. Efterfrågan för externutbildning är fortsatt hög. Ekonomisk redovisning Årets resultat Årets resultat uppgår till 82,3 tkr (-12,3 mkr). I samband med bokslut har förbundet gjort en avstämning för trygghetslarmstaxan enligt beräkningsmodellen. Detta resulterade i en återbetalning på 1 mkr (118 tkr) som fördelats utifrån medlemskommunernas antal aktiva larm i december 2025. Förbundet har gjort en återbetalning av medlemsbidraget (exklusive pensionskostnader) på 1,6 mkr (1,7 mkr) då Direktionen har fattat beslut om att årligen reglera ej nyttjat medlemsbidrag. Främsta anledningen till återbetalningen är lägre personalkostnader på grund av vakanser, färre larm, minskad kostnad för upplupna löner samt högre intäkter än budgeterat. Årets pensionskostnader, inklusive SAP-R, uppgår till 16,6 mkr (22,3 mkr), vilket är 2,7 mkr högre än budgeterat. De ökade pensionskostnaderna belastar medlemskommunerna genom ökat bidrag och regleras med reverser vid årets slut. Verksamhetens intäkter Trots att antalet larm har minskat har fler så kallade onödiga larm fakturerats under 2025, vilket har medfört en ökad intäkt på 537 tkr jämfört med budget. Vidare är intäkter för IVPA-larm, restvärdesräddning och försäljning av konsulttjänster 919 tkr mer än budgeterat. Förbundet har budgeterat intäkter för den personal som har del av sin tjänst i Räddningsregion Bergslagen (RRB). Under året har RRB haft vakanser och då det inte finns vikarier inom RRB har ordinarie personal fått täcka vakanspass vilket har resulterat i betydligt högre intäkter än budgeterat. Antalet trygghetslarm, tekniska larm, tillstånd och grundläggande brandutbildningar har ökat under året vilket gör att intäkterna överstiger budget med drygt 1,8 mkr. Periodens reavinster uppgår till 5 tkr (165 tkr). Verksamhetens kostnader Personalkostnader uppgår till 80,7 mkr (78,9 mkr) exklusive pensionskostnader, vilket motsvarar 99,6 % av budget. I 2024 års utfall ingår personalkostnader på 2,5 mkr för projektet Dagtidsstyrka med beredskap som pågick 2023–2024. Främst anledningen till ett mindre överskott är den vakanta tjänsten som förbundet haft på skyddsavdelningen under delar av året. Semesterlöneskulden har ökat med 105 tkr (-24 tkr) och skuld för upplupna löner har minskat med 26 tkr (-222 tkr) jämfört med föregående år. Skulden inkluderar arbetsgivaravgift inklusive avtalsförsäkringar och kollektivavtalad pension (40,51 %). 22 Försenad leverans av de tunga fordonen som avser investering från 2023 och 2024 medför att avskrivningarna blev 159 tkr lägre än budget. På grund av en del tidigare skadeärenden på förbundets fordon ökade försäkringspremien för fordon även 2025. Under året har kostnaden för underhåll och reparationer av förbundets fordon varit nästintill det dubbla jämfört med budget. Främst beror det på kostsamma reparationer på förbundets höjdfordon. En lokalutredning för Kristinehamns brandstation pågår och den arkitektkostnad som detta medför belastar 2024 med 250 tkr. Utifrån förslag om ombyggnation kommer fastighetens skick att utredas innan eventuella beslut om lokalförändringar kan fattas. Lokalutredningen omfattar även Region Värmland då förbundet delar lokalerna med ambulansverksamheten. Arbetet pågår fortfarande och utredningen beräknas bli klar under våren 2026. På grund av att mobiloperatörerna släcker ned 2G- och 3G-nätet har utbyte av samtliga trygghetslarm genomförts under några år. Utbytet blev helt klart under 2025 och har varit kostnadsdrivande, men inköpen har kunnat genomföras inom befintlig budget då intäkterna varit högre än budgeterat. Räddningsregion Bergslagen Sedan den 12 maj 2020 ingår Bergslagens Räddningstjänst i den gemensamma systemledningen för Räddningsregion Bergslagen (RRB), en samverkan mellan 17 räddningsorganisationer. Sedan 2024 bedrivs verksamheten från Seglet, den gemensamma samverkanscentralen. RRB har fortsatt samarbete med Räddning i samverkan (RIS) där respektive centraler är redundans till varandra. Under året har förbundet haft åtta medarbetare som har en del av sin tjänst i RRB och som förbundet får ersättning för. Fortsatt har vakanser täckts upp av den befintliga personalen inom RRB vilket gör att intäkterna överstiger budget för förbundet. Sedan 1 januari 2023 har förbundet även en tjänst som driftansvarig 50 % inom RRB. Medlemsbidraget för RRB uppgick till 1,5 mkr (1,4mkr). Den statliga ersättningen för utökad systemledning ingår i årets medlemsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Förbundet har under året löpande placerat kapital i 3 månaders fastränteplaceringar och har ett sparkonto med avkastning. Årets ränteintäkter uppgår till 158 tkr (567 kr). Den finansiella kostnaden som avser värdesäkring av pensionsskulden uppgår till 1,7 mkr (4,3 mkr) exklusive löneskatt. Placerade medel Tillsammans med rådgivare från Nordea har totalt 3 mkr placerats i enlighet med förbundets placeringspolicy i nedanstående portfölj. Allt kapital är klassificerat som kortfristiga placeringar. Löpande under året har förbundet avstämningsmöten för att säkerställa att placeringarna följer upprättad policy. På balansdagen är dessa värderade till verkligt värde och årets orealiserade värdeförändringar 89 tkr (174 tkr) är tillgodoförd periodens resultat. 23 Anskaffnings- Marknadsvärde Värdeförändring Värdeutveckling Placering värde 251231 251231 (%) Nordea Swedish Bond Stars A 600 000 648 627 48 627 8,1% Nordea Klimatfond 50 000 80 299 30 299 60,6% Nordea Institutionella Aktiefonden Sverige (icke-utd) 101 753 147 860 46 107 45,3% Nordea Institutionella Räntefonden långa placeringar, SEK icke-utd 1 913 528 1 948 509 34 981 1,8% Nordea Hållbarhetsfond Aktier Global 194 956 390 791 195 835 100,5% Nordea Småbolagsfond Sverige 55 626 56 952 1 326 2,4% Instutionella aktiefonden Stabil 74 081 89 647 15 566 21,0% Nordea European Sustainable Enhanced BQ 119 893 124 835 4 942 4,1% Totalt 3 109 837 3 487 520 377 683 Pensionskostnader I posten verksamhetskostnader ingår förbundets pensionskostnader. Den finansiella kostnaden som avser värdesäkring av pensionsskulden redovisas som en finansiell kostnad i resultaträkningen. Budgeten 2025 är lagd utifrån den beräkning som KPA gjorde i december 2024. På grund av det nya pensionsavtalet AKAP-KR samt inflationsuppräkningen visade prognosen att förbundets pensionskostnader skulle öka kraftigt under 2023 och 2024. I budgetsamråden tillsammans med medlemskommunerna föreslog förbundet att finansiera delar av den ökade pensionskostnaden genom minskning av eget kapital. Från 2025 regleras pensionskostnaderna återigen med separat medlemsbidrag och regleras med reverser. I tabellen nedan presenteras framtida pensionskostnader (inklusive löneskatt) utifrån KPA:s prognos den 31 december 2025. Det nya pensionsavtalet för personal i utryckningstjänst finns inte med i prognosen från KPA. För 2025 uppgår kostnaden för nya SAP-R inklusive arbetsgivaravgifter/löneskatt till 1,1 mkr (901 tkr). Pensionskostnader, tkr 2025-12-31 2026-12-31 2027-12-31 2028-12-31 2029-12-31 2030-12-31 Avgiftsbestämd ÅP KAP-KL 810 719 491 453 438 402 Avgiftsbestämd ÅP AKAP-KR 4 185 4 334 4 604 4 905 5 162 5 504 Skuldförändring exkl. särskilda beslut -1 008 -2 046 -873 -385 437 -1 084 Skuldförändring särskilda beslut 0 0 0 0 0 0 Finansiell kostnad 2 139 994 884 2 095 2 649 1 957 Utbetalningar ansvarsförbindelse 4 289 3 768 2 963 2 834 2 722 2 622 Utbetalningar exkl. särskilda beslut 4 723 3 919 2 496 2 375 2 367 3 531 Utbetalningar särskilda beslut 0 0 0 0 0 0 Totalt 15 138 11 688 10 565 12 277 13 775 12 932 I balansräkningen finns en upparbetad pensionsskuld på 59,7 mkr (58,6 mkr) inklusive löneskatt och motsvarande fordran finns uppbokad mot medlemskommunerna för att på sikt finansiera kommande pensionsutbetalningar. Förbundets upparbetade pensionsskuld i ansvarsförbindelsen (pensionsavsättning intjänad till och med 1997-12-31) uppgår till 36,1 mkr (39,4 mkr) vid utgången av 2025. Denna pensionsskuld kommer att sjunka med 10,6 mkr enligt KPA:s prognos fram till och med 2030. 24 Beräkningstidpunkt 2025-12-31 2026-12-31 2027-12-31 2028-12-31 2029-12-31 2030-12-31 Ansvarsförbindelse 36 138 33 037 30 623 28 847 27 336 25 534 Avsatt till pensioner exkl. särskilda 59 699 58 647 58 658 60 368 63 454 64 326 beslut Soliditet Soliditeten för förbundet är på en tillfredställande nivå och uppgick 17,1 % vilket är en minskning från den 31 dec 2024 då soliditeten uppgick till 18 %. Förbundet har enligt beslut minskat det egna kapitalet med anledning av de ökade pensionskostnaderna 2024 samt finansiering av projektet Dagtidsstyrka med beredskap 2023–2024. Likviditet Förbundets kassalikviditet är god då medlemskommunerna betalar in sina medlemsbidrag i förskott för nästkommande kvartal. Av årets investeringsbudget på 10,3 mkr har 9,1 mkr påverkat likviditeten. Kassalikviditeten uppgår till 75 % den 31 december vilket är en minskning jämfört med den 31 december 2024 (80 %). Balanskravsresultat Periodens resultat uppgår till 82 tkr (-12,3 mkr) och från det ska realisationsvinster på 5 tkr (165 tkr) samt orealiserade värdeförändringar på kortfristiga placeringar 77 tkr (174 tkr) räknas bort, vilket innebär att förbundets balanskravsresultat är 0 tkr (-12,6 mkr). Förbundet har inget tidigare underskott som ska återställas. Då förbundet historiskt har en god ekonomi med bra både soliditet och kassalikviditet har beslut tagits om att återbetala medlemsbidrag vid överskott efter balanskravsjusteringar i samband med bokslut. Eftersom förbundet inte har skatteintäkter finns ingen möjlighet att reservera eventuella överskott till resultatreserv (RER). Underskottet i balanskravsutredningen 2024 kommer inte att återställas på grund av beslut om att minska det egna kapitalet, maximalt 19 mkr, under 2023–2024 med anledning av förbundets starka ekonomiska ställning. I enlighet med kommunallagen, ska ett underskott enligt balanskravet återställas inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl är räddningstjänstförbundets starka ekonomiska ställning vilket beslutet är grundat på. (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat enligt resultaträkningen 82 -12 250 Reducering av samtliga realisationsvinster -5 -165 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade vinster och förluster i värdepapper -77 -174 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0 -12 588 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 0 -12 588 25 Driftredovisning Budget Avvikelse (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 2025 2025 Stab Intäkter 1 166 954 151 1 015 Kostnader -25 434 -30 427 -22 717 -2 717 - varav revision -301 -336 -334 33 - varav pensionskostnader -16 557 -22 309 -13 815 -2 742 Nettokostnader -24 268 -29 472 -22 566 -1 702 Räddningstjänst Intäkter 9 067 8 984 6 587 2 480 Kostnader -92 088 -89 879 -88 786 -3 302 Nettokostnader -83 021 -80 895 -82 199 -822 Skyddsavdelningen Intäkter 2 039 1 699 1 782 257 Kostnader -4 098 -5 166 -4 495 397 Nettokostnader -2 060 -3 468 -2 713 653 Larmcentralen Intäkter 18 109 18 105 16 720 1 389 Kostnader -13 654 -14 597 -13 054 -600 Nettokostnader 4 456 3 508 3 666 789 Summa nettokostnader -104 892 -110 327 -103 812 -1 080 Medlemsbidrag 104 974 98 077 103 812 1 162 Verksamhetens resultat 82 -12 250 0 82 26 Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för 2025 uppgår till totalt 10,3 mkr, varav 8,3 mkr är överfört från 2024. Under året har 9,1 mkr (89 %) av investeringsbudgeten förbrukats. Budget Utfall Avvikelse Överförs till Investeringsprojekt (tkr) 2025 2025 2025 2026 Löpband 100 59 41 Släckbil Kristinehamn* 3 800 3 635 165 Släckbil Karlskoga* 4 400 4 265 135 Beredskapsfordon inklusive utrustning 1 400 934 466 Övningsplatser 100 71 29 29 Teknikutrustning utalarmering* 100 13 87 Övriga investeringar 400 148 252 600 Totalt 10 300 9 124 1 176 629 *Inklusive överfört från 2024 Kommentar till investeringsredovisning Upphandlingen av två släckbilar genomfördes under 2022, men på grund av förseningar levererades de först under sommaren 2025. Det avser investering av släckbil till Kristinehamn 2023 samt 2024 års investering av släckbil till Karlskoga. Bilarna togs i bruk under hösten 2025. Under året har förbundet köpt loss två tidigare leasade personbilar och Larmcentralen har köpt in två nya personbilar. En tillpassningstestmaskin har köpts in för att möta Arbetsmiljöverkets krav på tillpassning av andningsutrustning. Förbundet har sedan 2023 bytt ut tekniken för utalarmering på samtliga stationer. Arbetet blev helt klart under våren 2025. Som ett led i arbetet med projektet ”Friska Brandmän” har förbundet planerat in inköp av en barriärtvättmaskin samt torktumlare för larmkläder. Upphandlingen har precis påbörjats och kommer bli klar under 2026. Kostnaden beräknas uppgå till 600 tkr och förs med till 2026. Investeringen på övningsfält är inte helt färdigställd så de kvarvarande investeringsmedlen förs över till 2026. 27 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Resultaträkning Budget Avvikelse (tkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 2025 2025 Verksamhetens intäkter 2 29 491 28 731 24 882 -4 609 Verksamhetens kostnader 3, 4, 5 -128 868 -131 381 -122 368 6 500 Av- och nedskrivningar 6, 11 -4 641 -4 346 -4 800 -159 Verksamhetens nettokostnader -104 018 -106 996 -102 286 1 733 Medlemsbidrag 7 104 974 98 077 103 812 -1 163 Statsbidrag 8 639 210 208 -431 Resultat före finansnetto 1 595 -8 709 1 734 139 Finansiella intäkter 9 252 801 150 -102 Finansiella kostnader 10 -43 -20 -21 22 Finansiell kostnad för pensionsskuld (exkl. löneskatt) 10 -1 722 -4 322 -1 863 -141 Årets resultat 82 -12 250 0 -82 28 Balansräkning (tkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 030 1 093 Maskiner och inventarier 40 178 35 611 Summa anläggningstillgångar 41 208 36 704 Omsättningstillgångar Fordringar Fordran medlemskommuner 12 59 699 58 568 Kortfristiga fordringar 13 17 472 19 076 Summa fordringar 77 171 77 644 Kortfristiga placeringar 14 3 488 3 400 Kassa och bank 15 25 713 22 282 Summa omsättningstillgångar 106 372 103 326 SUMMA TILLGÅNGAR 147 580 140 030 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 25 295 25 213 Därav årets resultat 82 -12 250 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17 59 699 58 568 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 18 62 586 56 249 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 147 580 140 030 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 20 36 138 39 414 Beräkning från KPA 2025-12-31 29 Kassaflödesanalys (tkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 82 -12 250 Justering för gjorda av- och nedskrivningar 6, 11 4 641 4 346 Justering för ej likviditetspåverkande poster 19 1 104 5 751 Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital 5 828 -2 153 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 473 -8 572 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 6 337 4 597 Medel från den löpande verksamheten 12 638 -6 128 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 -9 124 -1 882 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 5 165 Medel från investeringsverksamheten -9 119 -1 717 Finansieringsverksamhet Ökning(-)/Minskning(+) av långfristig fordran 0 0 Medel från finansieringsverksamhet 0 0 Årets kassaflöde 3 519 -7 845 Likvida medel vid årets början 14, 15 25 682 33 526 Likvida medel vid årets slut 14, 15 29 201 25 682 30 Noter Not 1 – Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild över Bergslagens Räddningstjänst finansiella ställning. Förbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen (Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning) och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Grundläggande redovisningsprinciper Kundfordringar har tagits upp till det värde som finns bokfört. Utställda kundfakturor, överstigande 5 tkr, efter den 31 december som avser redovisningsperioden har bokförts som tillgång och tillgodoförts på periodens resultat. Skulder har tagits upp till bokfört värde. Leverantörsfakturor och andra kända kostnader, överstigande 5 tkr, som avser redovisningsperioden har bokförts som skuld och belastat periodens resultat. En periodiserad kostnad gällande löner för räddningspersonal i beredskap (RiB), övriga timlöner, ersättningar för övertid finns bokad som interimsskuld. Skulden som är uppbokad för semesterlöneskuld och okompenserad övertid avser saldo per den 31 december 2025. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löneredovisningen, varav de lagstadgade arbetsgivaravgifterna uppgår till 31,42 %. Det personalomkostnadstillägg (arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar samt kollektivavtalad pension) som använts under året uppgår till 40,24 % och för periodiserade lönerna har 40,51 % bokats som en interimsskuld. Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättningen för den särskilda ålderspensionen inklusive löneskatt, har redovisats i verksamhetens kostnader. Den individuella delen inklusive löneskatt har avsatts som kortfristig skuld och ingår i verksamhetens kostnader. Löneskatt har beräknats med 24,26 %. Kortfristiga placeringar har värderats till verkligt värde och orealiserade värdeförändringar har belastat periodens resultat. Driftredovisningen är uppbyggd avdelningsvis och exkluderar interna poster. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt som har en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på minst ett prisbasbelopp, exklusive moms. De anläggningstillgångar som fanns i samband med förbundets bildande har tagits upp till det värde som åsattes inventarierna. Leasing Förbundets hyresavtal klassificeras som operationell leasing, då hyresavtalen inte har långa avtalstider och bedömningen förbundet har gjort är att lokalerna kan nyttjas för annan verksamhet än räddningstjänst. Avskrivningar I balansräkningen är anläggningstillgångarna upptagna till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskrivningar och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Längden på avskrivningen grundar sig på den genomsnittliga livslängden hos Bergslagens Räddningstjänst enligt upprättad investeringspolicy (dnr: 2019/0583-113). 31 Brand- och räddningsfordon 20 år Bilar och andra transportmedel 7–10 år Maskiner 5–10 år Inventarier 5–10 år Not 2 - Intäkter (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Myndighetsutövning 858 543 Trygghetslarm 13 935 14 132 Tekniska larm (årsavgifter) 4 900 4 529 Hyror 1 020 995 Avtal 5 158 4 604 - varav RRB 2 614 2 494 Automatlarm (obefogade larm och hisslarm) 2 337 2 210 Utbildning 1 092 1 056 Realisationsvinst försäljning maskiner och inventarier 5 165 Övriga intäkter 186 498 Summa intäkter 29 491 28 731 Not 3 - Kostnader (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Personalkostnader -80 716 -78 866 Pensionskostnader -14 747 -18 186 Revision -225 -260 Medlemsavgift RRB -1 467 -1 370 Lokalhyror -9 836 -9 635 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial -4 767 -5 953 Reparation och underhåll -2 176 -1 569 Kostnader för transportmedel -1 017 -1 130 Försäkringar -695 -662 Övriga verksamhetskostnader -13 222 -13 751 Summa verksamhetens kostnader -128 868 -131 381 Not 4 - Leasing 2025-12-31 2024-12-31 Avtal som redovisas som operationell leasing avser lokalhyra Förfallotid inom 1 år, baserat på nuvarande avtal 9 470 9 528 Förfallotid inom 2-5 år, baserat på nuvarande avtal 5 907 9 095 Not 5 - Kostnader för räkenskapsrevision (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kostnader för räkenskapsrevision av sakkunnigt biträde -80 -90 Summa kostnader för räkenskapsrevision -80 -90 Not 6 - Avskrivningar och upp- eller nedskrivningar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Planmässiga avskrivningar -4 589 -4 346 Utrangeringar -52 0 Summa avskrivningar -4 641 -4 346 32 Not 7 - Kommunala medlemsbidrag (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kristinehamn 29 847 27 850 Karlskoga 37 923 35 055 Filipstad 12 575 11 942 Hällefors 8 140 7 703 Degerfors 11 726 11 034 Storfors 4 763 4 493 Summa kommunala medlemsbidrag 104 974 98 077 Not 8 - Statliga bidrag (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 MSB 431 84 Skatteverket 0 0 Omställningsfonden 88 9 VMA 120 117 Summa statliga bidrag 639 210 Not 9 - Finansiella intäkter (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ränteintäkter 158 567 Vinster kortfristiga placeringar 17 60 Orealiserade vinster kortfristiga placeringar 77 174 Summa finansiella intäkter 252 801 Not 10 - Finansiella kostnader (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Räntekostnader -18 0 Räntekostnad på pensionsskuld, exkl. löneskatt -1 722 -4 322 Förluster kortfristiga placeringar -6 0 Orealiserade förluster placeringar 0 -1 Bankkostnader -18 -20 Summa finansiella kostnader -1 765 -4 342 33 Not 11 - Materiella anläggningstillgångar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värde 89 058 88 517 Årets investeringar 8 905 747 Pågående investeringar 219 1 135 Årets försäljningar/utrangeringar -1 206 -1 342 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 96 975 89 058 Ingående av- och nedskrivningar -52 354 -49 351 Årets avskrivningar -4 541 -4 346 Årets försäljningar/utrangeringar 1 128 1 342 Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -55 768 -52 354 Planenligt restvärde 41 208 36 704 Bokförda värden per typ av materiella anläggningstillgångar Verksamhetsfastigheter 1 030 1 093 Maskiner 1 058 1 332 Inventarier 1 733 1 737 Bilar och andra transportmedel 36 914 30 762 Byggnadsinventarier i annans fastighet 151 219 Övriga maskiner och inventarier 103 151 Pågående investeringar 219 1 410 Planenligt restvärde 41 208 36 704 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) Maskiner och inventarier 21 20 Not 12 - Fordran medlemskommuner (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Avser fordran hos medlemskommunerna för upparbetad pensionsskuld från och med 1998 som hanteras via upprättade reverser. 59 699 58 568 - varav Kristinehamn 16 477 16 156 - varav Karlskoga 20 281 19 872 - varav Filipstad 7 797 7 662 - varav Hällefors 5 334 5 247 - varav Degerfors 6 703 6 576 - varav Storfors 3 107 3 055 Not 13 - Kortfristiga fordringar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 9 220 12 146 Övriga kortfristiga fordringar 1 561 1 677 Kortfristig fordran medlemskommuner, pensionsskuld 838 67 Interimsfordringar 5 854 5 186 Summa kortfristiga fordringar 17 472 19 076 34 Not 14 - Kortfristiga placeringar (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Nordea Swedish Bond Stars 600 600 Nordea Klimatfond 50 50 Institutionella Aktiefonden Sverige 102 120 Institutionella räntefonden långa placeringar 1 914 1 050 Nordea Hållbarhetsfond Aktier Global A 195 195 Nordea Hållbarhetsfond Obligationer Global Fund A growth (SEK) 0 891 Nordea Småbolagsfond Sverige 56 70 Instutitionella aktiefonden stabil 74 95 Robeco Sustainable Water Equities EUR 0 50 Nordea European Sustainable Enhanced BQ 120 0 Orealiserad värdereglering vid året slut 378 280 Summa kortfristiga placeringar 3 488 3 400 Not 15 - Kassa och bank (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Nordea likvidkonto 8 507 9 437 Nordea sparkonto 17 206 10 844 Fastränteplacering 0 2 000 Summa kassa och bank 25 713 22 282 Not 16 - Eget kapital (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingående eget kapital 25 213 37 463 Återställande av eget kapital 0 0 Årets resultat 82 -12 250 Summa eget kapital 25 295 25 213 35 Not 17 - Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsavsättningar 48 044 47 134 - varav förmånsbestämd ålderspension (FÅP) 25 722 22 752 - varav särskild avtalspension 22 180 24 239 - varav OPF-KL 14 3 - varav pension till efterlevande 81 84 - varav PA-KL och äldre avtal 47 55 Särskild löneskatt på pensionsavsättningar 11 655 11 434 Summa avsatt till pensioner inklusive särskild löneskatt på pensionskostnad 59 699 58 568 Avsatt till pensioner Ingående avsättning inklusive särskild löneskatt på pensionskostnad 58 568 52 652 Nya förpliktelser under året 5 854 11 326 - varav försäkring 0 0 - varav ränteuppräkning 591 556 - varav basbeloppsuppräkning 1 548 4 814 - varav ändring av diskonteringsränta 0 0 - varav ändrat livslängdsantagande i RIPS 0 0 - varav nyintjänad förmånsbestämd pension 3 197 5 066 - varav intjänad förtroendevald 14 0 - varav nyintjänad särskild avtalspension 499 893 - varav pension till efterlevande 4 4 - varav övrig post 1 -7 Årets utbetalningar -4 723 -5 410 Summa avsatt till pensioner inklusive särskild löneskatt på pensionskostnad 59 699 58 568 Aktualiseringsgrad 99% 99% Not 18 - Kortfristiga skulder (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kortfristig skuld medlemskommuner, pensionsskuld 470 1 310 Leverantörsskulder 8 917 7 827 Personalens källskatt 1 388 1 370 Upplupen löneskuld inkl. arbetsgivaravgift 4 227 4 167 Semesterlöneskuld inkl. arbetsgivaravgift 4 414 4 309 Upplupen arbetsgivaravgift, december 1 509 1 467 Löneskatteskuld (AKAP-KR, KAP-KL) 576 594 Löneskatteskuld (SAP-R) 21 0 Avgiftsbestämd ålderspension 2 375 2 450 Särskild avtalspension SAP-R (efter 221231) 85 69 Övriga interimsskulder 38 604 32 686 Summa kortfristiga skulder 62 586 56 249 36 Not 19 - Justering för ej likviditetspåverkande poster (tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Förändring avsatta pensioner inkl. löneskatt 1 131 5 916 Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -5 -165 Justering för ej likviditetspåverkande poster -22 0 Summa justering för rörelsekapitalets förändring 1 104 5 751 Not 20 - Ansvarsförbindelser 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Ingående ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt på pensionskostnader 39 414 40 148 Försäkring IPR 0 0 Ränteuppräkning 319 335 Basbeloppsuppräkning 1 176 3 256 Utbetalningar -4 289 -4 699 Ändring av diskonteringsränta 0 0 Ändrat livslängdsantagande i RIPS 0 0 Aktualisering 0 0 Övrig post -482 373 Utgående ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt på pensionskostnader 36 138 39 414 37 38 Bergslagens Räddningstjänst Revisorerna Till Kommunfullmäktige i Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamns och Storfors kommuner För kännedom till Direktionen i Bergslagens räddningstjänstförbund Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av respektive fullmäktige utsedda revisorer, har granskat ekonomi och verksamhet i Bergslagens räddningstjänst under 2025. Granskningen har utförts i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt förbundets revisions- reglemente. Granskningen har utförts av sakkunniga från PwC som biträder revisorerna. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt direktionens uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundets revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt gett det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse för år 2025”. Av årsredovisningen framgår bland annat att redovisat resultat mot budget är ett litet överskott på 82 tkr. Samtliga tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning bedöms som uppnådda och balanskravet uppnås. Direktionens förvaltning redovisar över lag på en god måluppfyllelse för verksamheten år 2025. Av de fyra verksamhetsmålen kopplat till god ekonomisk hushållning bedöms tre vara uppfyllda och ett mål delvis uppfyllt. 12 av förbundets 15 prestationsmål bedöms vara uppfyllda och resterade 3 delvis uppfyllda. Redovisningen av måluppfyllelsen måste dock förbättras under år 2026, då det finns en otydlighet i redovisningen av några verksamhetsmål. Vi bedömer sammantaget att direktionen i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. S i da 1 av 6  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 1 / 8 Vi bedömer sammantaget att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. Några utvecklingsmöjligheter har noterats i granskningen. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i allt väsentligt är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt för år 2025. Några förbättringsbehov, gällande redovisningen av måluppfyllelsen, har noterats i granskningen och direktionen behöver förbättra det under år 2026. Vi tillstyrker att respektive medlemskommuns fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och dess ledamöter för verksamhetsåret 2025. Vi tillstyrker att respektive medlemskommuns fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Enligt datum för vår digitala signering nedan Revisorerna i Bergslagens räddningstjänst: Rolf Larsson Tobias Isaksson Ordförande Vice ordförande Kristinehamn Karlskoga Annica Blomgren Monica Iversen Degerfors Filipstad Sture Beckman Anders Nordell Hällefors Storfors Bilagor: Revisorernas redogörelse för år 2025, Auktoriserad revisors yttrande över årsredovisning 2025. Granskning av god ekonomisk hushållning 2025, Grundläggande granskning 2025. S i da 2 av 6  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 2 / 8 Bergslagens Räddningstjänst Revisorerna Revisorernas redogörelse för år 2025, bilaga till revisionsberättelse 2025 Syfte Syftet med revisorernas redogörelse är att på ett överskådligt sätt redovisa genomförda granskningsinsatser under året och att följa upp revisionsplanen. Revisorernas redogörelse är ett komplement till revisionsberättelsen. Den förtroendevalda revisorns uppdrag Den förtroendevalda revisorns uppdrag regleras i kommunallagens 12 kap. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas ansvarsområden i den utsträckning som följer av God revisionssed. Revisorerna har att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om direktionens interna kontroll är tillräcklig. Vi har under år 2025 biträtts av PwC i rollen som sakkunnigt biträde. Revisionsinsatser 2025 Koppling till riskanalys 2025 års revisionsinsatser bygger på en dokumenterad riskanalys. Granskning av delårsrapport och årsredovisning Nedan redovisas innehållet i revisorernas delårsutlåtande. Revisorerna ska varje år i samband med granskning av delårsrapporten göra en bedömning av om resultatet är förenligt med kraven på god ekonomisk hushållning. Bedömningen ska avse både finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunallagens krav på att delårsrapporten ska behandlas i fullmäktige gäller även kommunalförbund. Revisorerna i Bergslagens räddningstjänst har översiktligt granskat förbundets delårsrapport per 2025-08-31. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och mer inriktad på analys än på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogade revisionsrapporter som utarbetats av PwC. Delårsrapportens resultat uppgår till 4,5 mkr (-3,1 mkr). Enligt helårsprognosen kommer förbundet att redovisa ett nollresultat i enlighet med budget. Prognosen för balanskravsresultatet år 2025 är också ett nollresultat. Av delårsrapportens redovisning framgår att samtliga 3 finansiella mål kopplat till god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppfyllas för år 2025. Av delårsrapportens redovisning framgår att 3 av 4 verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning prognostiseras att uppfyllas och 1 delvis uppfyllas för år 2025. Vi anser att redovisningen av verksamhetsmålen är vag, vilket gör det svårt att förstå direktionens grund till bedömning av måluppfyllelsen för perioden och för prognosen för helåret. Vi påpekade även detta i vårt utlåtande för delårsrapport år 2024. S i da 3 av 6  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 3 / 8 • Grundat på vår översiktliga granskning, är vår bedömning att delårsrapportens resultaträkning, balansräkning samt noter, i allt väsentligt, är upprättade i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). En förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. En översiktlig beskrivning av förbundets drift- och investeringsverksamhet har också upprättats. • Grundat på vår översiktliga granskning bedömer vi att det prognostiserade resultatet är förenligt med de finansiella mål direktionen fastställt för god ekonomisk hushållning i budget för år 2025. Bedömningen är också att balanskravet kommer att uppfyllas för år 2025. • Grundat på vår översiktliga granskning bedömer vi att det prognostiserade resultatet för verksamhetsmålen i allt väsentligt är förenligt med de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning direktionen fastställt för år 2025. • Vår samlade bedömning utifrån ovanstående är att det prognostiserade resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen fastställt i budget för år 2025. Vi vill utifrån våra iakttagelser i granskningen av delårsrapporten understryka vikten av att direktionen tydliggör sin redovisning av måluppfyllelse i kommande redovisningar samt vidtar åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Nedan redovisas en sammanfattning av PwC:s granskningsrapport, auktoriserade revisors yttrande, avseende granskning av årsredovisningen. Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Bergslagens Räddningstjänst för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-25. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grundläggande granskning 2025 Vi har översiktlig granskat om direktionen har system och rutiner för styrning, uppfölj- ning, kontroll och rapportering samt att dess tillämpas på avsett sätt. Syftet med den översiktliga granskningen är att få ett underlag för uttalandet i revisions- berättelsen. Den revisionsfråga som ska besvaras är om direktionens förvaltning skett på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll. Av de fyra verksamhetsmålen kopplat till god ekonomisk hushållning bedöms tre vara uppfyllda och ett mål vara delvis uppfyllt. Av årsredovisningen framgår att av de 15 prestationsmålen är 12 uppfyllda och resterade 3 delvis uppfyllda. I jämförelse med S i da 4 av 6  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 4 / 8 prognosen för måluppfyllelse för prestationsmålen i delårsrapporten, visar det på att genomfört arbete gett förbättrade resultat. Det finns dock behov av att tydliggöra redovisningen av prestationsmålen. Vi bedömer sammantaget att direktionen i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med en tillräcklig intern kontroll. Vi anser att det finns områden direktionen kan utveckla vidare och som sammanfattas nedan: • Vi återupprepar rekommendationen som tidigare lämnats: Direktionen behöver tydliggöra hur samtliga verksamhetsmål ska mätas och på ett tydligare sätt redovisa utfall mot fastställda målvärden i kommande redovisningar. • Förbundet gör en gedigen riskanalys som grund till beslut om interna kontroller. Vi har tidigare lämnat rekommendation om att direktionen bör beakta att följa upp fler kontrollmoment i sin interna kontroll. Vi återupprepar den rekommendationen och kontrollerna bör även avse olika områden både kopplat till verksamhet och ekonomi. Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskrav 2025 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med de av direktionen beslutade målen för god ekonomisk hushållning? Utifrån genomförd översiktlig granskning av årsredovisningens återrapportering gör vi bedömningen att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de finansiella mål för god ekonomisk hushållning som direktionen fastställt i budget 2025. Samtliga tre finansiella mål är uppfyllda. Årets resultat som innebär en positiv budgetavvikelse på 82 tkr beror på intäkter från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade vinster i kortfristiga placeringar. Av de fyra verksamhetsmålen kopplat till god ekonomisk hushållning bedöms tre vara uppfyllda och ett mål vara delvis uppfyllt. Det är tillsynsmålet som uppnås delvis med hänvisning till att vakanser medfört att målet för årets planerade tillsyner inte uppnåtts. Liksom i granskningen av delårsrapporten konstaterar vi att redovisningen av måluppfyllelsen är begränsad i sin tydlighet och behöver utvecklas. Till två av målen är det svårt att av den redovisade informationen kunna verifiera måluppfyllelsen. Vi har i granskningen dock inte identifierat några omständigheter som gör att vi bedömer att direktionens bedömning av måluppfyllelsen inte allt väsentligt kan vara korrekt. 2. Är resultat i årsredovisning förenligt med balanskravet? Årsredovisningen redovisar ett balanskravresultat för 2025 uppgående till 0 kr och är därmed, utifrån förbundets förutsättningar, uppfyllt. Balanskravsresultatet är lägre än årets resultat 82 tkr, med anledning av justering för realisationsvinster (5 tkr) och orealiserade värdeförändringar på kortfristiga placeringar (77 tkr). Övriga granskningsinsatser - Förstudie av Räddningsregion Bergslagen (RRB) På vårt uppdrag och i samverkan med revisorerna i Bergslagens räddningstjänst och revisorerna i Nerikes brandkår har PwC genomfört en förstudie av Räddningsregion S i da 5 av 6  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 5 / 8 Bergslagen (RRB). Syftet med förstudien har varit att, genom en kartläggning, identifiera eventuella riskområden som kan utgöra en grund för revisorerna att genomföra en fördjupad granskning. Förstudiens sammanfattande slutsats är att det finns några risker som revisorerna behöver bevaka vidare inom ramen för sin grundläggande granskning. Det finns dock inte behov av någon fördjupad granskning av RRB. Nedanstående områden lyfter förstudien fram som områden direktionen behöver beakta framåt i sitt arbete. • Förstudien visar att det har funnits och till del finns en problematik med rekrytering och bemanning av RRB:s ledningsfunktioner. Förstudien visar också att problematiken är uppmärksammad och att det vidtas åtgärder för att lösa problematiken. Det är dock viktigt att direktionen följer utvecklingen framåt. • Förstudien visar att direktionen får viss information om RRB på sina sammanträden. För att direktionen ska kunna fullgöra sitt ansvar, inom ramen för avtalssamverkan, är det viktigt att direktionen utvecklar sin uppföljning av RRB så att den sker på ett mer systematiskt och strukturerat sätt och med tydlig spårbarhet i direktionens protokoll. Dialog/kommunikation Revisorerna följer löpande direktionens arbete genom direktionens protokoll och handlingar. Revisorerna har under 2025 haft ett möte med direktionen. Under året har revisorerna även bjudit in tjänstepersoner till sina möten för att få närmare information om olika verksamhetsområden. Revisorerna kommunicerar löpande information till sina kommunrevisionsgrupper, där särskilt fokus även under år 2025 har legat på; krisberedskap och civilt försvar. Under våren 2025 deltog revisorerna i ett samverkansmöte med de förtroendevalda revisorerna i Nerikes brandkår och Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. Teman för mötet var utöver samverkan även; RRB, civil beredskap och räddningstjänst under höjd beredskap. Samverkansmötet resulterade bland annat till ett gemensamt beslut om att genomföra ovan nämnda förstudie av RRB. S i da 6 av 6  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 6 / 8 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige ROLF LARSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-08 07:25:58 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ROLF LARSSON Rolf Larsson Leveranskanal: E-post TOBIAS ISAKSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-08 07:29:27 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Erik Tobias Ingemar Isaksson Tobias Isaksson Leveranskanal: E-post STURE BECKMAN Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-08 10:17:49 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: STURE BECKMAN Sture Beckman Leveranskanal: E-post ANDERS NORDELL Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-08 07:43:15 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Anders Nordell Anders Nordell Leveranskanal: E-post MONICA IVERSEN Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-08 12:16:08 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: MONICA IVERSEN Monica Iversen Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 7 / 8 ANNICA BLOMGREN Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-08 06:38:45 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: ANNICA BLOMGREN Annica Blomgren Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-08 12:16:08 UTC Oneflow ID 14241967 Sida 8 / 8 Till revisorerna i Bergslagens Räddningstjänst (Org.nr 220000-0919) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Bergslagens Räddningstjänst utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till Kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-03-31. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Bergslagens Räddningstjänst för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-25. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till Kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 1-2. Det är direktionen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter.  Signerat 2026-04-07 13:51:30 UTC Oneflow ID 14229645 Sida 1 / 4 Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av Kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.  Signerat 2026-04-07 13:51:30 UTC Oneflow ID 14229645 Sida 2 / 4 Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Gunilla Lönnbratt Ansvarigt sakkunnigt biträde  Signerat 2026-04-07 13:51:30 UTC Oneflow ID 14229645 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-07 13:51:30 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Gunilla Fredrika Lönnbratt Gunilla Lönnbratt Director Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-07 13:51:30 UTC Oneflow ID 14229645 Sida 4 / 4 Grundläggande granskning 2025 Revisorerna i Bergslagens räddningstjänst 2026-03-31 Inledning Bakgrund Av lagstiftning och god revisionssed följer att kommunalförbundets revisorer årligen ska granska alla verkställande organ som bedriver kommunal verksamhet. Förbundsdirektionen, i sin roll som förbundsstyrelse, ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med tilldelade uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Därutöver sker även en kompletterande granskning inom följande område: • Intern kontroll. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:6, 9:5 - Följsamhet till mål och budget för år 2025 - I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. 2 Revisionsrapport Avgränsning I tid avgränsas granskningen i huvudsak till år 2025. I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll och underliggande handlingar, delårsrapport samt årsredovisning. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. 3 Revisionsrapport Granskningsresultat Iakttagelser Direktionen beslutade om budget 2025 med långtidsplan 2026–2027 på sitt sammanträde 2024-10-16,

44 § KL) Kommunfullmäktige får tillsätta fasta och särskilda/tillfälliga beredningar. På det första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige väljs en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige ska behandla. Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta val utan föregående beredning. Utöver en valberedning kan kommunfullmäktige besluta om att tillsätta en eller flera tillfälliga eller fasta beredningar. Mandattiden för en fast beredning sammanfaller med kommunfullmäktiges mandatperiod, för tillfälliga beredningar ska tidpunkt för återrapport anges. Kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare, inklusive ordförande och vice ordförande. Ordförande och vice ordförande väljs bland kommunfullmäktiges ledamöter eller ersättare. Kommunfullmäktige ska fastställa beredningarnas arbetsuppgifter och arbetssätt. Beredningens sammanträden är i regel slutna, men beredningen får beslutar om att ha hela eller delar av sina möten öppna. En beredning följer utvecklingen, bereder ärenden och får väcka ärenden i kommunfullmäktige inom sitt uppgiftsområde. Kommunstyrelsen och annan nämnd som berörs ska alltid ges tillfälle till yttrande över förslag från en beredningen, med undantag från valberedningens förslag i valärenden, innan kommunfullmäktige fattar beslut i sakfrågan. 1.21 Motioner (5 kap. 22 och 35 § KL) En motion ska vara skriftlig och undertecknas av en eller flera ledamöter. Det är endast ledamöter i kommunfullmäktige som kan lämna en motion. Motioner ska lämnas in enligt Riktlinjer för motioner och medborgarförslag och upprättas i Mall för motioner. (Se Riktlinjer för motioner och medborgarförslag samt mall för motioner som finns på www.hellefors.se) Motionens syfte är att väcka en fråga, framställa ett förslag som ligger inom den kommunala kompetensen. Det betyder angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av annan part. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till kommunförvaltningen, eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. En väckt motion ska lämnas till kommunstyrelsen för beredning innan den återkommer till kommunfullmäktige för beslut. En motion bör beredas så, att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts. Kommunfullmäktige kan besluta om att skriva av en motion som är äldre än ett år från fortsatt handläggning. Kommunfullmäktige ska varje år få en redovisning där det framgår vilka motioner som är äldre än ett år och ännu inte har besvarats. 1.22 Medborgarförslag (5 kap. 23 och 35 § och 8 kap. 1-2 §§ KL) Den som är folkbokförd i Hällefors kommun har rätt att väcka ärende i kommunfullmäktige, så kallat medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska lämnas in enligt Riktlinjer för motioner och medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt, ha beteckningen ”Medborgarförslag” samt innehålla uppgift om namn, adress och telefonnummer på den eller de personer som väcker ärendet. (Se Riktlinjer för motioner och medborgarförslag samt blankett för medborgarförslag på www.hellefors.se). För att medborgarförslaget ska tas upp på närmast kommande sammanträde ska det ha inkommit till kommunförvaltningen senast dagen innan kommunfullmäktiges sammanträde. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag. Ett medborgarförslag kan bara sakbehandlas om det ligger inom den kommunala kompetensen. Rätten för den folkbokförde att väcka ett medborgarförslag är generell och någon individuell prövning av om ärendet får väckas eller inte, får inte ske. Kommunfullmäktige kan överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta om medborgarförslaget i det fall att ärendet berör nämndens verksamhetsområde och inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Mottagande nämnd ska informera förslagsställaren om var ärendet handläggs. Ett medborgarförslag bör beredas så att kommunfullmäktige eller styrelsen eller den nämnd som beslutanderätten överlåtits till kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väckts. Kommunfullmäktige kan besluta om att skriva av ett medborgarförslag som är äldre än ett år från fortsatt handläggning. Kommunfullmäktige ska varje år få en redovisning där det framgår vilka medborgarförslag som är äldre än ett år och inte har besvarats än. Vidare ska kommunfullmäktige få information om de medborgarförslag som har besvarats under året. 1.23 Företagens initiativrätt (5 kap. 22 § och 10 kap. 3 § KL) Styrelsen i ett sådant företag där kommunen äger hela eller större delen bör väcka ärenden i fullmäktige om ärendet är av principiell beskaffenhet eller av större vikt och låta kommunfullmäktige ta ställning till sådana beslut. 1.24 Interpellationer (5 kap. 59-63 §§ KL) Interpellationer får ställas till ordförande i nämnd. En interpellation ska - vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. - ges in till kommunfullmäktiges sekreterare senast två vardagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. - innehålla uppgift om till vem interpellationen riktar sig. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. Innehållet i en interpellation måste ligga inom den kommunala kompetensen. Kommunfullmäktiges beslut om huruvida en interpellation får ställas, ska fattas utan föregående överläggning. Ordföranden har möjlighet att förklara sig lagligen förhindrad att framställa proposition på om interpellationen får ställas, s.k. propositionsvägran. En interpellation får besvaras även om färre än hälften av ledamöterna är närvarande. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och biläggas handlingarna till det sammanträde där svaret ska behandlas. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. I en debatt som följer på en ställd interpellation, får alla ledamöter delta. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag där kommunen äger hela eller större delen får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. 1.25 Frågor Ledamöternas frågestund (5 kap. 64 § KL) En frågas syfte är enbart att inhämta enklare sakupplysningar inom det kommunala kompetensområdet. Frågan ska vara begränsad i ämne och innehåll och utformad så att den kan besvaras utan förberedelser. Frågan får inte avse ämne som upptagits i föredragningslistan till aktuellt sammanträde. En fråga ska skriftligen anmälas till kommunfullmäktiges sekreterare eller presidiet senast kl. 13.00 dagen före sammanträdet minst 15 minuter före sammanträdet. Presidiet avgör om frågan får ställas. En fråga riktas till ordförande i en nämnd, en fullmäktigeberedning, kommunalförbund eller utskott alternativt till av kommunfullmäktige valda gruppledare eller dennes ersättare. Frågan läses upp av frågeställaren och besvaras omedelbart. Debatt med anledning av frågan får föras endast mellan frågeställaren och den som besvarar frågan och begränsas till vardera ett inlägg om högst två minuter. 1.26 Allmänpolitisk debatt En allmänpolitisk debatt ska hållas varje år. Presidiet beslutar om vid vilket sammanträde det är lämpligt att hålla den allmänpolitiska debatten och anger eventuellt tema och andra förutsättningar i kallelsen. Varje parti med representation i kommunfullmäktige ska beredas möjlighet att delta i den allmänpolitiska debatten. Ordet tilldelas partierna i storleksordning om presidiet inte beslutar annat. I samband med allmänpolitisk debatt och budgetdebatt har varje parti rätt till ett inledande anförande om högst 5 minuter. Repliker Kommande anföranden vid dessa debatter är högst tre minuter långa. 1.27 Beredning av ärendena (5 kap. 26-34 §§ KL) Grundprincipen är att alla ärenden som ska behandlas i sak av kommunfullmäktige först måste beredas. Undantag finns för vissa typer av ärenden, som exempelvis valärenden och extra val. I fråga om valärenden, se separat avsnitt. Kommunfullmäktige har även möjlighet att besluta i brådskande ärenden om alla närvarande ledamöter är ense om beslutet. Kommunstyrelsen ska, om inte annat föreskrivs av lag, i övrigt alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller en fullmäktigeberedning. Mer information om beredning av förslag från kommunfullmäktigeberedningar finns i särskilt avsnitt. Det innebär exempelvis att i de fall ett ärende väcks i kommunfullmäktige av någon som har rätt att väcka ärenden i de flesta fall måste beredas av åtminstone kommunstyrelsen innan kommunfullmäktige kan ta ställning till ärendet i sak. Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige ska behandlas ska beredas. 1.28 Återredovisning från nämnder (6 kap. 5 § KL) Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser om detta anges i respektive nämnds reglemente. 1.29 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap.24 och 32 §§ KL) Presidiet bereder frågor om ansvarsfrihet och anmärkning. 1.30 Beredning av revisorernas budget (8 kap. 8 § KL) Presidiet bereder revisorernas budget utifrån äskande samt revisionsplan som revisorerna lämnar till presidiet. 1.31 Justering av protokollet (5 kap. 69 § KL) Kommunfullmäktige bestämmer tid för justering samt väljer två ledamöter som tillsammans med ordförande justerar protokollet. Förslag på justerare och tid för justering av kommunfullmäktiges protokoll bör framgå av kallelsen. Valberedningens ordförande har ett särskilt ansvar att nominera nya ledamöter om föreslagna justerare har förhinder. Justerarna biträder i förekommande fall ordförande vid röstsammanräkningar. Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Justeringen ska ske senast två veckor efter sammanträdet. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Kommunfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. I de fall justering sker omedelbart ska ett förslag till beslutstext läggas fram av ordföranden som kommunfullmäktige får ta ställning till. 1.32 Reservation (4 kap. 27 § KL) Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om kommunfullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. 1.33 Expediering och publicering (8 kap. 12 §) Utdrag ur protokollet ska delges de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Efter justering sker anslag på kommunens digitala anslagstavla och protokollet i sin helhet publiceras på kommunens webbplats. 1.34 Allmänhetens frågestund Allmänheten ska beredas tillfälle att muntligen eller skriftligen ställa frågor (allmänhetens frågestund) vid alla sammanträden med kommunfullmäktige. I kallelse till sammanträdena ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Ordföranden avgör inför varje sammanträde var på föredragningslistan allmänhetens frågestund lämpligen ska placeras. Presidiet bestämmer hur frågestunden ska genomföras. Frågorna vid allmänhetens frågestund ska vara av enklare karaktär och presidiet avgör om frågan får ställas. Den som är medlem i kommunen kan också ställa frågor via kommunens webbplats. Frågeställaren ska när frågan ställs uppge namn, adress och telefonnummer. Frågan läses upp och besvaras på nästkommande sammanträde efter att en bekräftelse från frågeställaren erhållits. Hällefors kommun Sikforsvägen 7, 712 83 Hällefors 0591-641 00 kommun@hellefors.se Org.nr: 212000-1942 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(5) Datum 2026-04-28