i kommunen. Det innebär att det är — 18 mars 2026

§46 Dnr 2025/00170 Beslut - Håbo kommun styrmodell Kommunstyrelsens förslag till beslut 1.Kommunfullmäktige antar Håbo kommuns styrmodell, att börja gälla från och med den 1 april 2026. Kommunstyrelsens beslut 1.Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag till Håbo kommuns styrmodell, som ska börja gälla från och med den 1 april 2026, samt överlämna det till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 22 november år 2023 § 351 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över kommunens styrmodell. Uppdraget skulle resultera i ett förslag till reviderad styrmodell och återrapporteras på kommunstyrelsen i juni 2024. På Kommunstyrelsens sammanträde den 11 juni år 2024 återrapporterades uppdraget med beslut att arbetet med styrmodellen behöver fortsätta. Den 9 september genomfördes en workshop kring utkast till styrmodell. I samband med detta utsågs kommunalråden, Catherine Öhrqvist (M), Agneta Hägglund (S) och Tommy Lövgren (SD) att tillsammans med Helene Zeland Bodin (C), Christer Persson (S) och Andrea Moroni (Båp) fungera som arbetsgrupp för det fortsatta arbetet med förvaltningen. Ärendet återrapporterade ånyo på kommunstyrelsens sammanträde den 23 oktober år 2024. En workshop har genomförts med arbetsgruppen och därefter har arbetet fortlöpt på förvaltningen och ett förslag till utkast har behandlats på kommundirektörens ledningsgrupp. Den 21 oktober år 2025 genomfördes ytterligare en workshop tillsammans med kommunstyrelsen och tjänstepersoner för att stämma av det slutgiltiga förslaget till styrmodell för Håbo kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslag till styrmodell och att överlämna den till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Kommunstyrelsen beslutar den 18 mars 2026 enligt förslag till beslut. Yrkanden Tommy Lövgren (SD), yrkar på ändring gällande punkt 3.3, att den befintliga formuleringen ersätts med ”Det innebär att kommunens arbete med hållbar utveckling ska utgå från kommuninvånarnas behov, svensk lagstiftning och kommunens ekonomiska förutsättningar. Internationella mål JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 16(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen och ramverk som agenda 2030 kan användas som inspiration men ska inte vara styrande för kommunens prioriteringar.” Helene Zeland Bodin (C) yrkar för Samverkan Håbos räkning (M), (S), (C) och (KD) bifall till förslag till beslut och avslag till Tommy Lövgren (SD) ändringsyrkande. Susanne Kraftelid (HD), yrkar bifall till Tommy Lövgren (SD) ändringsyrkande. Sjunne Green (Båp), yrkar bifall till Tommy Lövgren (SD) ändringsyrkande. Beslutsgång Somir Sinharay (L), anmäler enligt det gemensamma reglementet för Håbo kommuns nämnder att få Liberalernas mening antecknad i protokollet. Ordföranden ställer förvaltningens förslag till beslut mot förvaltningens förslag till beslut med Tommy Lövgren (SD) ändringsyrkande, och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslutsunderlag –Håbo kommuns styrmodell –Tjänsteskrivelse dokumentnummer 135732 Protokollsanteckning Somir Sinharay (L): Liberalerna stödjer Sverigedemokraternas ändringsyrkande. / Somir Sinharay, Gruppledare Liberalerna. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 22(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen

§52 Dnr 2025/01759 Beslut - Exploateringsavtal och budget Håbo Allmänning 1:5 m.fl, Kalmarsand Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1.Kommunfullmäktige beslutar om nettobudgeten för exploatering i Kalmarsand om 31,5 miljoner kronor avseende detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand. 2.Kommunfullmäktige beslutar att kommunen ska ingå följande exploateringsavtal avseende detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand: A)Exploateringsavtal mellan Håbo Kommun och Fastighets AB Kalmarsand (556953-0073), samt tillhörande avtal om fastighetsreglering för bostadsområdet Kalmarsand Udde. B)Exploateringsavtal mellan Håbo Kommun och Kalmarsand Park AB (559332-9732), samt tillhörande avtal om fastighetsreglering för bostadsområde Kalmarsand Park. 3.Kommunfullmäktige beslutar att godkänna tillhörande säkerheter för genomförande av överenskommelser i exploateringsavtal avseende detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand: A)Säkerhet från Fastighets AB Kalmarsand (556953-0073) B)Säkerhet från Kalmarsand Park AB (559332-9732) 4.Kommunfullmäktige beslutar att köpa marken Bista 1:159 genom överenskommelse om fastighetsreglering, av Skanska AB, för 8,5 miljoner kronor. Marken överförs till Bista 1:153. 5.Kommunfullmäktiges beslutspunkter 1-4 ovan förutsätter att detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand (DPL 414) antas och vinner laga kraft. Sammanfattning Området från Norra Fånäs till Kalmarsand ska exploateras med både verksamhetsmark och bostadsmark, med en maximal byggrätt på cirka 750 bostäder. Syftet är att stärka kopplingen mellan centrala Bålsta och Kalmarsand genom förtätning av området. I ärendet hanteras exploateringsbudget och exploateringsavtal samt fastighetsregleringar och säkerheter. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 23(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen Yrkanden Sjunne Green (Båp), yrkar avslag till förslag till beslut i sin helhet. Tony Klaesson (KD), yrkar för Samverkan Håbos räkning (M), (S), (C) och (KD) bifall till förslag till beslut. Beslutsgång Tommy Lövgren (SD), Sverigedemokraterna deltar inte i beslut. Susanna Kraftelid (HD), Håbodemokraterna deltar inte i beslut. Helene Cranser (-), deltar inte i beslut. Somir Sinharay (L), anmäler enligt det gemensamma reglementet för Håbo kommuns nämnder att få Liberalernas mening antecknad i protokollet. Ordföranden ställer förvaltningens förslag till beslut mot Sjunne Green (Båp) avslagsyrkande till förslag till beslut i sin helhet, och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslutsunderlag –Tjänsteskrivelse dokumentnummer 146279 –Exploateringsbudget –Moderbolagsborgen, Fastighets AB Kalmarsand, Grandholm fastigheter AB –Moderbolagsborgen, Kalmarsand Park AB, Grandholm fastigheter AB –Exploateringsavtal mellan Håbo kommun och Fastighets AB Kalmarsand inklusive bilagor –Exploateringsavtal mellan Håbo kommun och Kalmarsand Park AB inklusive bilagor –Beslut-202501759-KF-§12 –Svar på återremiss Beslutet ska skickas till Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomi Protokollsanteckning Somir Sinharay (L), Liberalerna stödjer Bålstapartiets argument att beslut bör avvaktas till efter valet då en ny majoritet tar vid. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING EXPLOATERINGSBUDGET Årliga drift- kostnader T o m år Tkr Total budget År 2026 År 2027 År 2028 År 2029 År 2030 År 2031 efter 2025 projektets avslut PROJEKTET Inkomster Försäljning av mark 108 501 0 0 36 660 49 641 22 200 0 0 Övriga intäkter från företag och privata 65 341 0 0 0 0 40 341 25 000 0 Gåva mottagna anläggningar 0 0 0 0 0 0 0 0 Offentligt investeringsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 VA-anslutningsavgifter 46 380 0 0 0 0 46 380 0 0 Gåva i form av VA-anläggningar 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa inkomster 220 222 0 0 36 660 49 641 108 921 25 000 0 Utgifter Driftkostnader -1 478 -978 -100 -100 -100 -100 -50 -50 Utgifter för kvartersmark -10 751 0 0 -10 751 0 0 0 0 Anläggningar egen regi -126 195 -329 -4 427 -44 838 -34 406 -18 059 -25 -24 112 Anläggningar mottagna 0 0 0 0 0 0 0 0 VA-anläggningar egen regi -50 306 0 -1 105 -10 510 -31 341 -7 251 -50 -50 VA-anläggningar mottagna 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa utgifter -188 730 -1 307 -5 632 -66 198 -65 847 -25 410 -125 -24 212 Nettoexploatering 31 492 -1 307 -5 632 -29 538 -16 206 83 511 24 875 -24 212 Finansieringsbehov -1 307 -5 632 -29 538 -16 206 83 511 24 875 -24 212 Driftkostnader gata/park 700 Kapitalkostnader gata/park 3941 TILL RESULTATRÄKNING Försäljning av mark 108 501 0 0 36 660 49 641 22 200 0 0 Övriga intäkter från företag och privata 65 341 0 0 0 0 40 341 25 000 0 Gåva mottagna anläggningar 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter, summa 173 842 0 0 36 660 49 641 62 541 25 000 0 Bokfört värde försäljning mark -10 751 0 0 -10 751 0 0 0 0 Exploateringskostnader (försäljn/nedvärd) -1 478 -978 -100 -100 -100 -100 -50 -50 Verksamhetens kostnader, summa -12 229 -978 -100 -10 851 -100 -100 -50 -50 Årets resultat 161 613 -978 -100 25 809 49 541 62 441 24 950 -50 0 0 0 0 0 0 TILL BALANSRÄKNING 0 0 0 0 0 0 Anläggningstillgångar -126 195 -329 -4 427 -44 838 -34 406 -18 059 -25 -24 112 Anläggningstillgångar VA -50 306 0 -1 105 -10 510 -31 341 -7 251 -50 -50 Omsättningstillgångar 1 478 978 100 100 100 100 50 50 Tillgångar, summa -175 023 649 -5 432 -55 248 -65 647 -25 210 -25 -24 112 Skuld/förutbetalda intäkter ej VA 0 0 0 0 0 0 0 0 Skuld/förutbetalda intäkter VA 46 380 0 0 0 0 46 380 0 0 Skulder, summa 46 380 0 0 0 0 46 380 0 0 BILAGA 1(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Svar på minoritetsåterremiss i ärende Exploateringsavtal och budget Håbo Allmänning 1:5 m.fl, Kalmarsand Frågor från Miljöpartiet Miljöpartiet har efterfrågat förtydliganden kring: • Avsaknad av fullgörandegaranti i avtalet. • En juridisk riskbedömning. • En ekonomisk riskbedömning. • En detaljerad kostnadskalkyl för kommunens åtaganden. Avsaknad av fullgörandegaranti i avtalet I entreprenadkontrakt är det vanligt att entreprenören måste lämna en så kallad fullgörandegaranti till beställaren. Garantin innebär att entreprenören garanterar att arbetet kan slutföras enligt avtalet. Om entreprenören av någon anledning inte kan fullfölja sitt uppdrag ger garantin kommunen ett ekonomiskt skydd för eventuella merkostnader. Fullgörandegarantin kompletteras ofta med en garanti för garantitiden, som säkerställer att entreprenören också ansvarar för eventuella fel som uppstår efter att projektet är färdigställt. Tillsammans utgör dessa två garantier en säkerhet för byggprojektet. Kommunen har ännu inte tecknat entreprenadkontrakt för utbyggnaden av infrastrukturen. När kontrakt tecknas kommer kommunen att kräva att entreprenören lämnar garanti för fullgörandet. Juridisk riskbedömning Byggandet av bostäder påverkas i hög grad av marknadsläget. Marknaden avgör i stor utsträckning när och i vilken takt bostäder faktiskt byggs. Att ställa krav på byggstart inom en viss tid i områdena Park och Udde skulle kunna få motsatt effekt och göra projektet svårare att genomföra. Skälen är bland annat: • infrastrukturen kommer att ta flera år att bygga ut • marken kan säljas vidare till andra aktörer • exploatören kan välja att behålla marken Området är stort och det är realistiskt att hela utbyggnaden kan ta 8–10 år innan den är färdig och först efter att infrastrukturen är klar. BILAGA 2(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 I dagsläget finns det inte någon annan aktör som är intresserad av att utveckla området. Park och Udde än den exploatör kommunen förhandlat med. För övriga delar av området – bostadsmark och verksamhetsmark – kan krav komma att ställas från fall till fall. Det är inte möjligt att helt eliminera risker i ett projekt av denna storlek. Kommunens mål är därför att minimera riskerna genom kontinuerlig juridisk bedömning, budgetarbete, avtal och uppföljning. Ekonomisk riskbedömning Kommunen planerar att sälja mark för bostäder och verksamheter (utöver områdena Park och Udde). Markanvisningar kommer att göras när marknadsläget bedöms vara tillräckligt bra. Markpriserna har sjunkit de senaste åren. Marken säljs utifrån aktuella värderingar. Om marken säljs till ett lägre pris än beräknat innebär det lägre intäkter för kommunen. Samtidigt kan priserna också utvecklas positivt. I entreprenadkalkylen finns ett riskpåslag på 15 procent för att hantera osäkerheter i projektet. Om den nya detaljplanen inte genomförs finns en risk att en tidigare plan fortsätter att gälla. Det kan innebära problem bland annat kopplat till säkerheten runt silon och i skogsområdet där det idag förekommer dumpning av skräp. Exploatören för områdena Park och Udde är en ekonomiskt stabil aktör, vilket också har vägts in i bedömningen. De ekonomiska aspekterna kommer att följas upp kontinuerlig och även kontinuerliga riskbedömningar kommer att göras. Detaljerad kostnadskalkyl för kommunens åtaganden När en första uppskattning av entreprenadkostnader tas fram i ett projekt som detta, bygger den på en förprojektering. I detta skede är kostnadsberäkningen en grov kalkyl, som ger en uppskattning av projektets storlek och kostnadsnivå. När projekteringen senare är mer detaljerad och alla tekniska lösningar är framtagna kan en detaljerad kalkyl tas fram. Den ger en mer exakt bild av kostnaderna för genomförandet. I detta skede baseras beräkningarna på en grov kalkyl. Den preliminära kalkylen visar följande: BILAGA 3(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 En betydande del av kostnaderna för infrastrukturen i projektet finansieras genom exploateringsbidrag (82,3 miljoner kronor). Resterande belopp (62,7 miljoner kronor) är kommunal finansiering som bekostas genom försäljning av mark samt intäkter genom VA-avgifter. Frågor från Liberalerna Liberalerna har efterfrågat förtydliganden kring: • Avvikelse mellan exploateringsbidrag och redovisade intäkter. • Köp av Skanskas mark och relaterade kostnader. • Driftkostnader efter projektavslut. • Geotekniska och miljömässiga analyser. • Potentiella besparingar som inte inkluderas i budgeten. • Beroende av detaljplanens laga kraft. • Uppföljning och beslutsunderlag. Avvikelse mellan exploateringsbidrag och redovisade intäkter Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring skillnaden mellan de exploateringsbidrag som anges i tjänsteskrivelsen och de intäkter som redovisas i exploateringsbudgeten. I tjänsteskrivelsen anges exploateringsbidrag från exploatörerna på totalt 86,2 miljoner kronor, medan budgeten redovisar posten ”Övriga intäkter från företag och privata” till 65,3 miljoner kronor. Liberalerna efterfrågar därför en förklaring till hur dessa poster hänger ihop och hur exploateringsbidragen redovisas i kalkylen. Svar: I exploateringskalkylen redovisas exploateringsbidrag och relaterade intäkter i flera olika poster. • 64,3 miljoner kronor avser exploateringsbidrag för gata och park och redovisas i exploateringskalkylen som intäkter från exploatör. • 46,3 miljoner kronor avser intäkter kopplade till VA. Denna post består av två delar: BILAGA 4(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 1. VA-anslutningsavgifter 2. Exploateringsbidrag för VA, som uppgår till 21,9 miljoner kronor Exploateringsbidraget för VA finns med eftersom utbyggnaden av VA innebär en större investering och exploatören är med och finansierar delar av infrastrukturen som ligger utanför VA-kollektivets ordinarie verksamhetsområde. Denna uppdelning framgår tyvärr inte helt tydligt i kommunens ekonomimallar, vilket kan göra det svårare att direkt se kopplingen mellan de olika posterna i kalkylen. Köp av Skanskas mark och relaterade kostnader Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring posten ”Utgifter för kvartersmark” med en förklaring till vad den högre budgetposten består av och om den även inkluderar värdet av annan mark som ingår i exploateringen. Svar: Den totala fördelningen av mark till kvartersmark uppgår till 10 464 miljoner kronor. Av detta utgör 8,5 miljoner kronor köpeskillingen för Skanskas mark. Resterande belopp avser bokfört värde för kommunens befintliga mark som ingår i exploateringen och som i exploateringskalkylen förs över till kvartersmark. Skillnaden mellan köpeskillingen och budgetposten beror alltså på att posten även inkluderar det bokförda värdet av kommunens egen mark som säljs i projektet. Driftkostnader efter projektavslut I tjänsteskrivelsen uppskattas de årliga driftkostnaderna efter projektavslut till cirka 900 000 kronor, varav 700 000 kronor avser offentlig miljö och 200 000 kronor avser VA. I budgetredovisningen framgår dock endast 700 000 kronor för gata/park, medan motsvarande post för VA-drift efter projektets avslut saknas. Liberalerna önskar förtydligande i hur denna kostnad avses hanteras. Svar: Budgeten redovisar 700 000 kronor för gata/park, men saknar motsvarande post för VA, vilket sannolikt är orsaken till den upplevda avvikelsen. Samtidigt kan det noteras att uppskattningen om 200 000 kronor per år för VA- drift kan vara något hög. En överslagsberäkning har gjorts utifrån ledningslängden inom planområdet, inklusive serviser fram till förbindelsepunkt. Den totala sträckan uppgår till cirka 1 kilometer. Med en schablonkostnad på cirka 39 000 kronor per kilometer och år ger detta: • 39 000 kronor × 3 = cirka 117 000 kronor per år BILAGA 5(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 Multiplikationen med tre avser vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar. Utifrån denna beräkning ligger en rimlig årlig driftkostnad för VA snarare runt 115 00–120 000 kronor, vilket innebär att den tidigare uppskattningen på 200 000 kronor sannolikt är något i överkant. Geotekniska och miljömässiga analyser Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring de geotekniska och miljötekniska undersökningar som genomförts i området. I underlaget anges att det inte finns några ytterligare förorenade massor, vilket enligt Liberalerna kan tolkas som att det tidigare identifierats risker i området. Mot bakgrund av områdets historik efterfrågar de därför en mer samlad redovisning av genomförda undersökningar och hur eventuella risker för saneringskostnader har hanterats i projektet. Svar: Formuleringen ”inga ytterligare förorenade massor” syftar på den större kulle med gipshaltigt material som finns i området och som redan är identifierad och markerad i planunderlaget. Flera geotekniska och miljötekniska undersökningar har genomförts inom ramen för planarbetet. Provtagning har gjorts både på platser som bedömts som särskilt riskfyllda samt längs hela den planerade utbyggnaden av infrastrukturen. Resultaten från dessa undersökningar visar inte på några ytterligare föroreningar i området. I exploateringskalkylen finns även avsatta medel för sanering på cirka 10 miljoner kronor. Dessa medel avser dels eventuella oförutsedda åtgärder, dels hantering i samband med att befintliga vägar rivs enligt den nya detaljplanen. Inför kommunens köp av Skanskas fastighet genomförs dessutom miljöprovtagning på tomten för att säkerställa eventuella föroreningar innan förvärvet genomförs. BILAGA 6(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 Potentiella besparingar som inte inkluderas i budgeten Möjliga besparingar, såsom intäkter från försäljning av sandmassor samt användning av krossmaterial, är inte inkluderade i budgeten. Svar: När entreprenaden påbörjas kan försäljning av sandmassor och användning av krossmaterial sänka riktkostnaden, under förutsättning att de innebär faktiska kostnadsreduktioner. Beroende av detaljplanens laga kraft Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring projektets beroende av att detaljplanen vinner laga kraft. De menar att besluten förutsätter att detaljplanen vinner laga kraft, men att underlaget inte redovisar någon tidsplan eller riskbedömning kopplad till eventuella förseningar, exempelvis vid överklagande. De efterfrågar därför ett resonemang kring hur sådana situationer hanteras och om det finns behov av alternativa handlingsvägar. Svar: Om detaljplanen inte vinner laga kraft, till exempel till följd av ett överklagande, är besluten om exploateringsavtal och markköp villkorade. Det innebär att åtagandena enligt avtalen inte behöver genomföras förrän detaljplanen har vunnit laga kraft, oavsett hur lång tid en eventuell överklagandeprocess tar. I praktiken innebär detta att exploateringsavtalet inte träder i full giltighet och att markköpet inte genomförs förrän detaljplanen har vunnit laga kraft. Den budget som redovisas för utbyggnaden till följd av detaljplanen ska i detta sammanhang främst ses som en information om planens genomförbarhet. Mot denna bakgrund har bedömningen gjorts att kommunens intressen inte behöver skyddas genom ytterligare åtgärder i detta skede Uppföljning och beslutsunderlag Liberalerna önskar svar på ansvarsfördelning samt uppföljningsplan och efterfrågar även mer information om hur avtal och borgen är utformade. Svar: En process för den ekonomiska uppföljningen är under framtagande och underlaget kommer att bifogas ärendet den 17 mars i ett separat dokument inför kommunstyrelsens sammanträde den 18 mars. När det gäller säkerheter finns borgen som bilaga till exploateringsavtalet och den omfattar hela exploateringsavtalet. Någon mer detaljerad redovisning än vad som framgår av avtalet och dess bilagor är inte möjlig att lämna i detta skede. BILAGA 7(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 Frågor från Bålstapartiet Bålstapartiet har efterfrågat förtydliganden kring: • Hur säker är denna finansiering då de flesta tidigare exploateringar inte varit några lysande affärer för kommunens skattebetalare. o Hur finansieras infrastrukturen. • Vad får detta för konsekvenser för kommunens ekonomi och andra investeringar de närmaste åren. • Ombyggnad av nuvarande Stockholmsvägen ställer upp frågetecken om Räddningstjänstens möjligheter att nå området med sina höjdfordon inom vad som krävs i Boverkets regler, 10 minuter. • Vad kommer detta att innebära för hela området Kalmarsand. Hur säker är denna finansiering då de flesta tidigare exploateringar inte varit några lysande affärer för kommunens skattebetalare I tidigare exploateringsprojekt har kostnader ibland ökat på grund av tilläggsarbeten (så kallade ÄTA-arbeten), exempelvis för att lösa dagvattenfrågor. I projektet i Kalmarsand har budgeten tagit höjd för att VA, gator och belysning ska kunna byggas ut utan större investeringar utanför exploateringsområdet. Anslutningspunkter för VA är redan förberedda vid rondellen vid viadukten. För att minska riskerna planeras projektet att genomföras som totalentreprenad i samarbetsformen partnering. Det innebär att: • kommunen har full insyn i ekonomin • kommunen kan påverka projektets genomförande • problem löses gemensamt under projektets gång Entreprenaden kommer dessutom att innehålla ekonomiska incitament och krav på fullgörandegaranti. Erfaren och kontinuerlig projektledning är en viktig faktor för att hålla kostnader och tidsplan. Hur finansieras infrastrukturen En del av utbyggnaden av infrastruktur finansieras genom exploateringsbidrag från exploatören, både för VA och för gatuutbyggnad. Syftet är att så långt som möjligt finansiera infrastrukturen med externa medel. BILAGA 8(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 Kommunen kommer dock att behöva stå för en del av kostnaden eftersom vägen även kommer att användas av andra trafikanter och inte bara av de boende i det nya området. Vad får detta för konsekvenser för kommunens ekonomi och andra investeringar de närmaste åren Det som är mest avgörande i ett exploateringsprojekt är kassaflödet, det vill säga balansen mellan hur mycket pengar kommunen får in genom markförsäljning och hur mycket som betalas ut för investeringar i infrastruktur och anläggningar. Exploateringsprojekt är normalt framtunga, vilket innebär att kommunen initialt betalar ut mer pengar för utbyggnad av exempelvis gator, VA och annan infrastruktur. Intäkterna från markförsäljning kommer däremot senare i projektet. I exploateringskalkylen för Kalmarsandsplanen framgår att projektet totalt sett ger ett positivt kassaflöde på cirka 31,5 miljoner kronor, inklusive VA- investeringar. Det är en god nivå för ett exploateringsprojekt. Det största negativa kassaflödet uppstår enligt kalkylen år 2027, då det uppgår till cirka 36,4 miljoner kronor. Detta bedöms vara en hanterbar nivå i ett projekt av denna storlek. Den största osäkerheten i projektet är tidpunkten för markförsäljningen. Om den försäljning som planeras till 2027 skulle förskjutas ett år kan det negativa kassaflödet uppgå till cirka 73,1 miljoner kronor. I ett sådant scenario kan det bli aktuellt med kortfristig finansiering genom lån. Eftersom intäkterna från markförsäljningen då kommer senare är sådana lån normalt tillfälliga och kan återbetalas när marken säljs. Kommunens ekonomiska situation har stärkts under det senaste året och bedöms fortsätta stärkas kommande år. Under de senaste två åren har kommunen dessutom prioriterat sina investeringar för att nå en mer hållbar ekonomisk nivå. Självfinansieringsgraden för investeringar uppgick till 91 procent år 2025, vilket är en stark nivå. Denna prioritering av investeringar kommer att fortsätta även framöver. Sammantaget bedöms kommunen ha god kapacitet att genomföra Kalmarsandsplanen, även om markförsäljningen skulle försenas. Projektet ger ett positivt kassaflöde på lång sikt och de kortsiktiga negativa kassaflöden som uppstår bedöms vara hanterbara inom kommunens ekonomiska ram. Ombyggnad av nuvarande Stockholmsvägen ställer upp frågetecken om Räddningstjänstens möjligheter att nå området med sina höjdfordon inom vad som krävs i Boverkets regler, 10 minuter Under ombyggnationen av Stockholmsvägen säkerställs framkomligheten för räddningstjänsten genom att: BILAGA 9(9) Datum Vår beteckning 2026-03-11 KS 2025/01759 nr 148322 • Analysera insatstid tillsammans med räddningstjänsten innan ombyggnad startar. • Kontrollera att omledningar, avspärrningar och byggtrafik inte förlänger insatstiden. • Ta fram en trafik- och framkomlighetsplan. • Ställa krav på entreprenör att hålla räddningsvägar öppna dygnet runt, alla dagar i veckan. • Införa tillfälliga räddningsvägar om ordinarie blockeras. Vad kommer detta att innebära för hela området Kalmarsand I Kalmarsand möjliggör detaljplanen: • större flerfamiljshus vid den gamla silon • blandad bebyggelse med mindre flerfamiljshus och gruppbyggda småhus i den tidigare grusgropen. Denna blandning av bostadstyper gör det möjligt för olika typer av hushåll att flytta till området, inklusive barnfamiljer. Detaljplanen möjliggör även en förskola med cirka 65 platser. Detaljplanen innebär att allmänhetens tillgång till Mälaren förbättras jämfört med idag. I dag är delar av området privat mark. I detaljplanen föreslås i stället att: • siloområdet öppnas upp och görs mer tillgängligt • mark längs vattnet görs om till parkmark • en strandpromenad anläggs • området får kommunalt huvudmannaskap. Detta innebär att strandzonen i större utsträckning än idag blir tillgänglig för allmänheten. BILAGA 1(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Svar på minoritetsåterremiss i ärende Exploateringsavtal och budget Håbo Allmänning 1:5 m.fl, Kalmarsand Frågor från Miljöpartiet Miljöpartiet har efterfrågat förtydliganden kring: • fullgörandegaranti i avtalet • juridisk och ekonomisk riskbedömning • detaljerad kostnadskalkyl för kommunens åtaganden • kostnadskalkyl för kommunens åtaganden Fullgörandegaranti i avtalet I entreprenadkontrakt är det vanligt att entreprenören måste lämna en så kallad fullgörandegaranti till beställaren. Garantin innebär att entreprenören garanterar att arbetet kan slutföras enligt avtalet. Om entreprenören av någon anledning inte kan fullfölja sitt uppdrag ger garantin kommunen ett ekonomiskt skydd för eventuella merkostnader. Fullgörandegarantin kompletteras ofta med en garanti för garantitiden, som säkerställer att entreprenören också ansvarar för eventuella fel som uppstår efter att projektet är färdigställt. Tillsammans utgör dessa två garantier en säkerhet för byggprojektet. Kommunen har ännu inte tecknat entreprenadkontrakt för utbyggnaden av infrastrukturen. När kontrakt tecknas kommer kommunen att kräva att entreprenören lämnar dessa säkerheter. Juridiska risker Byggandet av bostäder påverkas i hög grad av marknadsläget. Marknaden avgör i stor utsträckning när och i vilken takt bostäder faktiskt byggs. Att ställa krav på byggstart inom en viss tid i områdena Park och Udde skulle kunna få motsatt effekt och göra projektet svårare att genomföra. Skälen är bland annat: • infrastrukturen kommer att ta flera år att bygga ut • marken kan säljas vidare till andra aktörer • exploatören kan välja att behålla marken Området är stort och det är realistiskt att hela utbyggnaden kan ta 8–10 år innan den är färdig och först efter att infrastrukturen är klar. BILAGA 2(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 I dagsläget finns det inte någon annan aktör som är intresserad av att utveckla området. Park och Udde än den exploatör kommunen förhandlat med. För övriga delar av området – bostadsmark och verksamhetsmark – kan krav komma att ställas från fall till fall. Det är inte möjligt att helt eliminera risker i ett projekt av denna storlek. Kommunens mål är därför att minimera riskerna genom budgetarbete, avtal och uppföljning. Ekonomiska risker Kommunen planerar att sälja mark för bostäder och verksamheter (utöver områdena Park och Udde). Markanvisningar kommer att göras när marknadsläget bedöms vara tillräckligt bra. Markpriserna har sjunkit de senaste åren. Marken säljs utifrån aktuella värderingar. Om marken säljs till ett lägre pris än beräknat innebär det lägre intäkter för kommunen. Samtidigt kan priserna också utvecklas positivt. I entreprenadkalkylen finns ett riskpåslag på 15 procent för att hantera osäkerheter i projektet. Om den nya detaljplanen inte genomförs finns en risk att en tidigare plan fortsätter att gälla. Det kan innebära problem bland annat kopplat till säkerheten runt silon och i skogsområdet där det idag förekommer dumpning av skräp. Exploatören för områdena Park och Udde är en ekonomiskt stabil aktör, vilket också har vägts in i bedömningen. Kostnadskalkyl för kommunens åtaganden När en första uppskattning av entreprenadkostnader tas fram i ett projekt som detta bygger den på en förprojektering. I detta skede är kostnadsberäkningen en grov kalkyl, som ger en uppskattning av projektets storlek och kostnadsnivå. När projekteringen senare är mer detaljerad och alla tekniska lösningar är framtagna kan en detaljerad kalkyl tas fram. Den ger en mer exakt bild av kostnaderna för genomförandet. I detta skede baseras beräkningarna på en grov kalkyl. Den preliminära kalkylen visar följande: BILAGA 3(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 En betydande del av kostnaderna för infrastrukturen i projektet finansieras genom exploateringsbidrag (82,3 miljoner kronor). Resterande belopp (62,7 miljoner kronor) är kommunal finansiering som bekostas genom försäljning av mark samt intäkter genom VA-avgifter. Frågor från Liberalerna Avvikelse mellan exploateringsbidrag och redovisade intäkter Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring skillnaden mellan de exploateringsbidrag som anges i tjänsteskrivelsen och de intäkter som redovisas i exploateringsbudgeten. I tjänsteskrivelsen anges exploateringsbidrag från exploatörerna på totalt 86,2 miljoner kronor, medan budgeten redovisar posten ”Övriga intäkter från företag och privata” till 65,3 miljoner kronor. Liberalerna efterfrågar därför en förklaring till hur dessa poster hänger ihop och hur exploateringsbidragen redovisas i kalkylen. Svar: I exploateringskalkylen redovisas exploateringsbidrag och relaterade intäkter i flera olika poster. • 64,3 miljoner kronor avser exploateringsbidrag för gata och park och redovisas i exploateringskalkylen som intäkter från exploatör. • 46,3 miljoner kronor avser intäkter kopplade till VA. Denna post består av två delar: 1. VA-anslutningsavgifter 2. Exploateringsbidrag för VA, som uppgår till 21,9 miljoner kronor Exploateringsbidraget för VA finns med eftersom utbyggnaden av VA innebär en större investering och exploatören är med och finansierar delar av infrastrukturen som ligger utanför VA-kollektivets ordinarie verksamhetsområde. Denna uppdelning framgår tyvärr inte helt tydligt i kommunens ekonomimallar, vilket kan göra det svårare att direkt se kopplingen mellan de olika posterna i kalkylen. BILAGA 4(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 Köp av Bista 1:159 Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring posten ”Utgifter för kvartersmark” med en förklaring till vad den högre budgetposten består av och om den även inkluderar värdet av annan mark som ingår i exploateringen. Svar: Den totala fördelningen av mark till kvartersmark uppgår till 10 464 miljoner kronor. Av detta utgör 8,5 miljoner kronor köpeskillingen för Skanskas mark. Resterande belopp avser bokfört värde för kommunens befintliga mark som ingår i exploateringen och som i exploateringskalkylen förs över till kvartersmark. Skillnaden mellan köpeskillingen och budgetposten beror alltså på att posten även inkluderar det bokförda värdet av kommunens egen mark som säljs i projektet. Driftkostnader efter projektavslut I tjänsteskrivelsen uppskattas de årliga driftkostnaderna efter projektavslut till cirka 900 000 kronor, varav 700 000 kronor avser offentlig miljö och 200 000 kronor avser VA. I budgetredovisningen framgår dock endast 700 000 kronor för gata/park, medan motsvarande post för VA-drift efter projektets avslut saknas. Liberalerna önskar förtydligande i hur denna kostnad avses hanteras. Svar: Budgeten redovisar 700 000 kronor för gata/park, men saknar motsvarande post för VA, vilket sannolikt är orsaken till den upplevda avvikelsen. Samtidigt kan det noteras att uppskattningen om 200 000 kronor per år för VA- drift kan vara något hög. En överslagsberäkning har gjorts utifrån ledningslängden inom planområdet, inklusive serviser fram till förbindelsepunkt. Den totala sträckan uppgår till cirka 1 kilometer. Med en schablonkostnad på cirka 39 000 kronor per kilometer och år ger detta: • 39 000 kronor × 3 = cirka 117 000 kronor per år Multiplikationen med tre avser vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar. Utifrån denna beräkning ligger en rimlig årlig driftkostnad för VA snarare runt 115 00–120 000 kronor, vilket innebär att den tidigare uppskattningen på 200 000 kronor sannolikt är något i överkant. Geotekniska och miljömässiga analyser Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring de geotekniska och miljötekniska undersökningar som genomförts i området. I underlaget anges att det inte finns några ytterligare förorenade massor, vilket enligt Liberalerna kan tolkas som att BILAGA 5(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 det tidigare identifierats risker i området. Mot bakgrund av områdets historik efterfrågar de därför en mer samlad redovisning av genomförda undersökningar och hur eventuella risker för saneringskostnader har hanterats i projektet. Svar: Formuleringen ”inga ytterligare förorenade massor” syftar på den större kulle med gipshaltigt material som finns i området och som redan är identifierad och markerad i planunderlaget. Flera geotekniska och miljötekniska undersökningar har genomförts inom ramen för planarbetet. Provtagning har gjorts både på platser som bedömts som särskilt riskfyllda samt längs hela den planerade utbyggnaden av infrastrukturen. Resultaten från dessa undersökningar visar inte på några ytterligare föroreningar i området. I exploateringskalkylen finns även avsatta medel för sanering på cirka 10 miljoner kronor. Dessa medel avser dels eventuella oförutsedda åtgärder, dels hantering i samband med att befintliga vägar rivs enligt den nya detaljplanen. Inför kommunens köp av Skanskas fastighet genomförs dessutom miljöprovtagning på tomten för att säkerställa eventuella föroreningar innan förvärvet genomförs. Potentiella besparingar som inte inkluderas i budgeten Möjliga besparingar, såsom intäkter från försäljning av sandmassor samt användning av krossmaterial, är inte inkluderade i budgeten. Svar: När entreprenaden påbörjas kan försäljning av sandmassor och användning av krossmaterial sänka riktkostnaden, under förutsättning att de innebär faktiska kostnadsreduktioner. Beroende av detaljplanens laga kraft Liberalerna efterfrågar ett förtydligande kring projektets beroende av att detaljplanen vinner laga kraft. De menar att besluten förutsätter att detaljplanen vinner laga kraft, men att underlaget inte redovisar någon tidsplan eller BILAGA 6(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 riskbedömning kopplad till eventuella förseningar, exempelvis vid överklagande. De efterfrågar därför ett resonemang kring hur sådana situationer hanteras och om det finns behov av alternativa handlingsvägar. Svar: Om detaljplanen inte vinner laga kraft, till exempel till följd av ett överklagande, är besluten om exploateringsavtal och markköp villkorade. Det innebär att åtagandena enligt avtalen inte behöver genomföras förrän detaljplanen har vunnit laga kraft, oavsett hur lång tid en eventuell överklagandeprocess tar. I praktiken innebär detta att exploateringsavtalet inte träder i full giltighet och att markköpet inte genomförs förrän detaljplanen har vunnit laga kraft. Den budget som redovisas för utbyggnaden till följd av detaljplanen ska i detta sammanhang främst ses som en information om planens genomförbarhet. Mot denna bakgrund har bedömningen gjorts att kommunens intressen inte behöver skyddas genom ytterligare åtgärder i detta skede Förtydligande kring hur den löpande ekonomiska uppföljningen går till Liberalerna önskar svar på ansvarsfördelning samt uppföljningsplan och efterfrågar även mer information om hur avtal och borgen är utformade. Svar: En process för den ekonomiska uppföljningen är under framtagande och underlaget kommer att bifogas ärendet den 17 mars i ett separat dokument inför kommunstyrelsens sammanträde den 18 mars. När det gäller säkerheter finns borgen som bilaga till exploateringsavtalet och den omfattar hela exploateringsavtalet. Någon mer detaljerad redovisning än vad som framgår av avtalet och dess bilagor är inte möjlig att lämna i detta skede. Frågor från Bålstapartiet • Hur säker är finansieringen • Konsekvenser för kommunens ekonomi och andra investeringar • Ombyggnad av nuvarande Stockholmsvägen ur Räddningstjänsten perspektiv • Vad innebär det för hela området Kalmarsand Finansiering I tidigare exploateringsprojekt har kostnader ibland ökat på grund av tilläggsarbeten (så kallade ÄTA-arbeten), exempelvis för att lösa dagvattenfrågor. BILAGA 7(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 I projektet i Kalmarsand har budgeten tagit höjd för att VA, gator och belysning ska kunna byggas ut utan större investeringar utanför exploateringsområdet. Anslutningspunkter för VA är redan förberedda vid rondellen vid viadukten. För att minska riskerna planeras projektet att genomföras som totalentreprenad i samarbetsformen partnering. Det innebär att: • kommunen har full insyn i ekonomin • kommunen kan påverka projektets genomförande • problem löses gemensamt under projektets gång Entreprenaden kommer dessutom att innehålla ekonomiska incitament och krav på fullgörandegaranti. Erfaren och kontinuerlig projektledning är en viktig faktor för att hålla kostnader och tidsplan. Hur finansieras infrastrukturen En del av utbyggnaden av infrastruktur finansieras genom exploateringsbidrag från exploatören, både för VA och för gatuutbyggnad. Syftet är att så långt som möjligt finansiera infrastrukturen med externa medel. Kommunen kommer dock att behöva stå för en del av kostnaden eftersom vägen även kommer att användas av andra trafikanter och inte bara av de boende i det nya området. Vad får Kalmarsandsplanen och utbyggnaden för konsekvenser för kommunens ekonomi och andra investeringar de närmaste åren? Det som är mest avgörande i ett exploateringsprojekt är kassaflödet, det vill säga balansen mellan hur mycket pengar kommunen får in genom markförsäljning och hur mycket som betalas ut för investeringar i infrastruktur och anläggningar. Exploateringsprojekt är normalt framtunga, vilket innebär att kommunen initialt betalar ut mer pengar för utbyggnad av exempelvis gator, VA och annan infrastruktur. Intäkterna från markförsäljning kommer däremot senare i projektet. I exploateringskalkylen för Kalmarsandsplanen framgår att projektet totalt sett ger ett positivt kassaflöde på cirka 31,5 miljoner kronor, inklusive VA- investeringar. Det är en god nivå för ett exploateringsprojekt. Det största negativa kassaflödet uppstår enligt kalkylen år 2027, då det uppgår till cirka 36,4 miljoner kronor. Detta bedöms vara en hanterbar nivå i ett projekt av denna storlek. Den största osäkerheten i projektet är tidpunkten för markförsäljningen. Om den försäljning som planeras till 2027 skulle förskjutas ett år kan det negativa BILAGA 8(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 kassaflödet uppgå till cirka 73,1 miljoner kronor. I ett sådant scenario kan det bli aktuellt med kortfristig finansiering genom lån. Eftersom intäkterna från markförsäljningen då kommer senare är sådana lån normalt tillfälliga och kan återbetalas när marken säljs. Kommunens ekonomiska situation har stärkts under det senaste året och bedöms fortsätta stärkas kommande år. Under de senaste två åren har kommunen dessutom prioriterat sina investeringar för att nå en mer hållbar ekonomisk nivå. Självfinansieringsgraden för investeringar uppgick till 91 procent år 2025, vilket är en stark nivå. Denna prioritering av investeringar kommer att fortsätta även framöver. Sammantaget bedöms kommunen ha god kapacitet att genomföra Kalmarsandsplanen, även om markförsäljningen skulle försenas. Projektet ger ett positivt kassaflöde på lång sikt och de kortsiktiga negativa kassaflöden som uppstår bedöms vara hanterbara inom kommunens ekonomiska ram. Ombyggnad av nuvarande Stockholmsvägen ur Räddningstjänsten perspektiv Under ombyggnationen av Stockholmsvägen säkerställs framkomligheten för räddningstjänsten genom att: • Analysera insatstid tillsammans med räddningstjänsten innan ombyggnad startar. • Kontrollera att omledningar, avspärrningar och byggtrafik inte förlänger insatstiden. • Ta fram en trafik- och framkomlighetsplan. • Ställa krav på entreprenör att hålla räddningsvägar öppna dygnet runt, alla dagar i veckan. • Införa tillfälliga räddningsvägar om ordinarie blockeras. Området Kalmarsand I Kalmarsand möjliggör detaljplanen: • större flerfamiljshus vid den gamla silon • blandad bebyggelse med mindre flerfamiljshus och gruppbyggda småhus i den tidigare grusgropen. Denna blandning av bostadstyper gör det möjligt för olika typer av hushåll att flytta till området, inklusive barnfamiljer. Detaljplanen möjliggör även en förskola med cirka 65 platser. Detaljplanen innebär att allmänhetens tillgång till Mälaren förbättras jämfört med idag. I dag är delar av området privat mark. I detaljplanen föreslås i stället att: • siloområdet öppnas upp och görs mer tillgängligt • mark längs vattnet görs om till parkmark BILAGA 9(9) Datum Vår beteckning 2026-03-03 KS 2025/01759 nr 148217 • en strandpromenad anläggs • området får kommunalt huvudmannaskap. Detta innebär att strandzonen i större utsträckning än idag blir tillgänglig för allmänheten. BILAGA 1(2) Datum Vår beteckning 2026-03-16 KS 2025/01759 nr 148435 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kompletterande svar på minoritetsåterremiss i ärende Exploateringsavtal och budget Håbo Allmänning 1:5 m.fl, Kalmarsand Svar på återremiss återfinns i bilaga (dok.nr 148322) till tjänsteskrivelse i ärende KS 2025/01759. Det här svaret kompletterar tidigare svar gällande Liberalernas fråga om ekonomisk uppföljning 7. Uppföljning och beslutsunderlag Motivering: Löfte om löpande ekonomisk uppföljning saknar specifik metod och ansvarig. Avtal och borgenär nämns men inte detaljeras, vilket kräver fullständiga texter och en tydlig uppföljningsplan för transparens. Svar: Uppföljning av exploateringsprojekt sker enligt bild på sidan 2. BILAGA 1(2) Datum Vår beteckning 2026-03-16 KS 2025/01759 nr 148435 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Vår beteckning 2026-01-07 2025/01759 nr 146279 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Lill Gusén Hammar lill.gusen@habo.se Tjänsteskrivelse - Beslut om exploateringsavtal, överlåtelse om markreglering och nettobudget för exploatering tillhörande detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar om nettobudgeten för exploatering i Kalmarsand om 31,5 miljoner kronor avseende detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand. 2. Kommunfullmäktige beslutar att kommunen ska ingå följande exploateringsavtal avseende detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand: A) Exploateringsavtal mellan Håbo Kommun och Fastighets AB Kalmarsand (556953-0073), samt tillhörande avtal om fastighetsreglering för bostadsområdet Kalmarsand Udde. B) Exploateringsavtal mellan Håbo Kommun och Kalmarsand Park AB (559332-9732), samt tillhörande avtal om fastighetsreglering för bostadsområde Kalmarsand Park. 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna tillhörande säkerheter för genomförande av överenskommelser i exploateringsavtal avseende detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand: A) Säkerhet från Fastighets AB Kalmarsand (556953-0073) B) Säkerhet från Kalmarsand Park AB (559332-9732) 4. Kommunfullmäktige beslutar att köpa marken Bista 1:159 genom överenskommelse om fastighetsreglering, av Skanska AB, för 8,5 miljoner kronor. Marken överförs till Bista 1:153. 5. Kommunfullmäktiges beslutspunkter 1-4 ovan förutsätter att detaljplanen för Håbo Allmänning 1:5 mfl, Kalmarsand (DPL 414) antas och vinner laga kraft. Sammanfattning Området från Norra Fånäs till Kalmarsand ska exploateras med både verksamhetsmark och bostadsmark, med en maximal byggrätt på cirka 750 bostäder. Syftet är att stärka kopplingen mellan centrala Bålsta och Kalmarsand genom förtätning av området. I ärendet hanteras exploateringsbudget och exploateringsavtal samt fastighetsregleringar och säkerheter. Ärendet Ett område från Norra Fånäs till Kalmarsand ska exploateras med verksamhetsmark samt bostadsmark. Den maximala byggrätten uppgår till cirka 750 bostäder. I detta ärende hanteras exploateringsbudget och exploateringsavtal samt fastighetsregleringar och säkerheter. Håbo kommun ska sälja tre markområden utöver den mark som köps av exploatörerna som nämns i denna skrivelse. Håbo kommun kommer att köpa Skanskas mark. Exploateringen syftar till att stärka kopplingen mellan centrala Bålsta och Kalmarsand genom förtätning av området. Inom området finns två exploatörer: • Fastighet AB Kalmarsand (bostadsmark) TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-07 2025/01759 nr 146279«Diarie nr» • Kalmarsand Park AB (bostadsmark) Håbo kommun köper Skanska AB:s mark för ändamål verksamhetsmark. Omfattande geotekniska och miljöanalyser har genomförts. Inga ytterligare förorenade massor har identifierats. Bilden visar aktuellt område mellan Fånäs och Kalmarsand i Bålsta, markerad med röd linje. Kritiska framgångsfaktorer som bör nämnas är att i de omfattande geoteknik- och miljöanalyser som är utförda har inga förorenade massor hittats. Ytterligare faktorer som kan påverka detta fleråriga projekt är marknadsläget, händelser i omvärlden och nya pandemier. Potentiella möjligheter i projektet är att mycket av massorna består av sand vilket eventuellt kommer att kunna säljas och därmed minska kostnaderna. Även krossmaterial från silo kan användas för fyll av VA-schakt vilket också kan bli en besparing i projektet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Nettoexploateringen för projektet är 31,5 miljoner kronor. Håbo kommun ska sälja två marker för boende (en i Norra Fånäs och en vid Kalmarsand Park) samt verksamhetsmark. Fastighetsreglering kommer att ske gällande kvartersmark, allmän platsmark, parkering, natur/park och vatten. Entreprenaden för allmänna anläggningar genomförs av Håbo kommun och finansieras genom exploateringsbidrag från exploatörerna enligt tabell nedan. Exploateringsbidrag som erläggs av exploatörerna: Fastighet AB Kalmarsand 28,7 miljoner kronor Kalmarsand Park AB 57,5 miljoner kronor Exploatörerna ska erlägga VA-anläggningsavgift enligt gällande VA-taxa. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-07 2025/01759 nr 146279«Diarie nr» Uppskattade driftkostnader (beräknade på 2026 års priser), som behöver tillskjutas driftbudget när projektet lämnas över för drift: Offentlig miljö 700 000 kr/år VA 200 000 kr/år Barnperspektivet Planarbetet har fokus på att skapa god framkomlighet och trygghet för barn. Inom området säkerställs säkra gång- och cykelvägar mellan viktiga målpunkter och i anslutning till bostäderna. Planen innehåller ytor för lek och rekreation, både i form av natur och lekplatser, samt god tillgänglighet till strandområdet. Dessutom möjliggörs en yta för förskola inom planområdet. Näringslivsperspektivet Exploatörerna har möjlighet att upphandla lokala företag för byggnation samt för drift och skötsel av fastigheterna, vilket kan gynna det lokala näringslivet. Detaljplanen möjliggör ett mindre verksamhetsområde mellan nya Stockholmsvägen och Mälarbanan (järnvägsrälsen). I andra delar av planen skapas förutsättningar för centrumändamål, exempelvis lokal service som café eller liknande verksamheter. Uppföljning Ekonomisk uppföljning kommer att ske löpande under projektets gång. Beslutsunderlag − Tjänsteskrivelse dokumentnummer 146279 − Exploateringsbudget − Moderbolagsborgen, Fastighets AB Kalmarsand, Grandholm fastigheter AB − Moderbolagsborgen, Kalmarsand Park AB, Grandholm fastigheter AB − Exploateringsavtal mellan Håbo kommun och Fastighets AB Kalmarsand inklusive bilagor − Exploateringsavtal mellan Håbo kommun och Kalmarsand Park AB inklusive bilagor Beslutet ska skickas till Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomi SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2021-11-08 Kommunfullmäktige

§55 Dnr 2026/00145 Beslut - Hållbarhetsrapport 2025 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1.Kommunfullmäktige godkänner hållbarhetsrapporten för 2025. Sammanfattning Håbo kommuns hållbarhetsstrategi Hållbara Håbo antogs av kommunfullmäktige den 8 november 2021. Hållbarhetsarbetet i kommunen följs upp och rapporteras årligen. Hållbarhetsrapporten för 2025 har samordnats av teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen, och samtliga förvaltningar har redovisat hur deras verksamheter under året har bidragit till de strategiska inriktningarna och delmålen i hållbarhetsstrategin. Rapporten redovisas till kommunfullmäktige som föreslås godkänna 2025 års hållbarhetsrapport. Kommunstyrelsen beslutade den 18 mars 2026 § 55 att besluta enligt förslag till beslut. Yrkanden Catherine Öhrqvist (M), yrkar på ändring i beslut att kommunfullmäktige godkänner hållbarhetsrapporten för 2025. Fred Rydberg (KD), yrkar för Samverkan Håbos räkning (M), (S), (C) och (KD) bifall till förslag till beslut med Catherine Öhrqvist (M) ändringsyrkande. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. Beslutsunderlag –Tjänsteskrivelse hållbarhetsrapport, dokumentnummer 147154 –Hållbarhetsrapport 2025 –Protokollsutdrag 2021-11-08 § 145 Antagande hållbarhetsstrategi –Underlag till beslut om antagande (uppföljning av hållbarhetsarbete). Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-02-09 KS 2026/00145 nr 147154 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Jytte Rüdiger, förvaltningschef jytte.rudiger@habo.se Tjänsteskrivelse - Hållbarhetsrapport 2025 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner hållbarhetsrapporten för 2025. Sammanfattning Håbo kommuns hållbarhetsstrategi Hållbara Håbo antogs av kommunfullmäktige den 8 november 2021. Hållbarhetsarbetet i kommunen följs upp och rapporteras årligen. Hållbarhetsrapporten för 2025 har samordnats av teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen, och samtliga förvaltningar har redovisat hur deras verksamheter under året har bidragit till de strategiska inriktningarna och delmålen i hållbarhetsstrategin. Rapporten redovisas till kommunfullmäktige som föreslås godkänna 2025 års hållbarhetsrapport. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Att godkänna hållbarhetsrapporten för 2025 medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Att godkänna hållbarhetsrapporten för 2025 medför inga konsekvenser för barn. Näringslivsperspektivet Att godkänna hållbarhetsrapporten för 2025 medför inga konsekvenser för näringslivet. Uppföljning Kommunens hållbarhetsarbete följs årligen upp i form av en hållbarhetsrapport som rapporteras till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse hållbarhetsrapport, dokumentnummer 147154 – Hållbarhetsrapport 2025 – Protokollsutdrag 2021-11-08 § 145 Antagande hållbarhetsstrategi – Underlag till beslut om antagande (uppföljning av hållbarhetsarbete). – Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Vår beteckning 2026-01-12 2025/01465 nr 145278 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnads förvaltningen Bettina Donko, Kommunekolog bettina.donko@habo.se Svar på motion: För fler träd och grönska inför 3 – 30 – 300 regeln i Håbo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige avslår förslag 1, att Håbo kommun börjar tillämpa 3- 30-300-regeln. 2. Kommunfullmäktige avslår förslag 2, att 3-30-300-regeln blir ett komplement till Grönstrukturprogrammet i samband med dess översyn. 3. Kommunfullmäktige avslår förslag 3, att Håbo kommun informerar och inspirerar privatpersoner och företag till att följa de delar av 3-30-300 modellen som är tillämplig. Sammanfattning En motion från Anna Söder (SD) med flera har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning den 7 oktober 2025 (§ 132). Motionen föreslår att Håbo kommun ska införa 3–30–300-regeln. Förvaltningens bedömning är att kommunen redan uppfyller delar av regeln, särskilt målet om tillgång till grönområden inom 300 meter. Kommunen arbetar redan med att bevara träd, öka trädtäckningen och stärka ekosystemtjänster genom grönytefaktor, skadelindringshierarki och ekologisk kompensation. Dessutom kommer EU:s naturrestaureringsförordning att ställa krav på att ingen nettoförlust av grönområden sker från 2024 till 2030, vilket kommunen måste anpassa sig till. Förvaltningen bedömer också att ett formellt införande av 3–30–300- regeln skulle kräva resurser som inte finns tillgängliga och att regeln inte alltid är praktiskt genomförbar med hänsyn till lokala förutsättningar. Mot denna bakgrund föreslår teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen kommunfullmäktige att avslå motionens förslag: Förslag 1 Håbo kommun börjar tillämpa 3-30-300-regeln. Förslag 2 3-30-300-regeln blir ett komplement till Grönstrukturprogrammet i samband med dess översyn. Förslag 3 Håbo kommun informerar och inspirerar privatpersoner och företag till att följa de delar av 3-30-300 modellen som är tillämplig. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-12 2025/01465 Ärendet En motion från Anna Söder (SD) med flera har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning den 7 oktober 2025 (§ 132). Motionären vill, med bakgrund av att Håbo kommun och framförallt Bålsta de senaste åren har vuxit som tätort och fler etapper med bostadsområden planeras runt Bålsta centrum, lyfta vikten av behovet av grönområden och inslag av natur. Motionären föreslår att kommunen att införa den så kallade 3-30-300-regeln. 3-30-300 regeln innebär att varje invånare ska kunna se minst tre fullvuxna träd från sin bostad, skola eller arbetsplats, att minst 30 procent av varje stadsdels yta bör täckas av trädkronor och att alla invånare ska ha tillgång till ett större, offentligt grönområde inom 300 meter, eller ungefär fem minuters promenad, från sin bostad. Motionens förslag är: - Förslag 1 Att Håbo kommun börjar tillämpa 3-30-300-regeln. - Förslag 2 Att 3-30-300-regeln blir ett komplement till Grönstrukturprogrammet i samband med dess översyn. - Förslag 3 Att Håbo kommun informerar och inspirerar privatpersoner och företag till att följa de delar av 3-30-300 modellen som är tillämplig. Förvaltningens svar Håbo kommuns grönstrukturprogram nämner inte uttryckligen 3–30–300- regeln. Däremot uppfylls 300-regeln redan, eftersom programmet också har ett mål att genom långsiktig planering och förvaltning säkerställa att kommunens invånare har tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet inom 300 meter eller 5 minuters promenad från bostaden. Programmet definierar att tillgängligheten till naturen säkras med gena gröna stråk mot omkringliggande naturområden, och nämner att det ska finnas varierad skolnära natur som erbjuder möjlighet till motoriska utmaningar, upptäckarglädje och naturstudier inom 200 meter från förskola och 300 meter från skola. Programmet har som mål att skolorna ska kunna nå större sammanhängande naturområden inom 1 kilometer från skolan. I kartanalyser har grönområden och skolnära natur kartlagts inom ett avstånd om 200 respektive 300 meter från kommunens förskolor och grundskolor. Dessa kartor uppdaterades år 2025. Kommunen kan fortsatt arbeta för hög trädtäckning samt variation i arter och ålder genom att skapa, bevara och utveckla tillgänglig tätortsnära natur utan att formellt införa 3-30-300-principen. Att vara mån om grönska är väl implementerat i flera av kommunens styrdokument, bland annat kommunens grönstrukturprogram, naturvårdsplan och bostadsförsörjningsprogram. Skadelindringshierarkin – där man bevarar trädet så länge det är möjligt – ingår redan i Grönstrukturprogrammet. I Grönstrukturprogrammet har kommunen som avsikt att säkerställa att en lokalanpassad grönytefaktor för TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-12 2025/01465 allmän platsmark och kvartersmark finns, som ska användas vid projektering och uppföljning. Denna kan ytterligare stärka grönska och krontäckning i våra kvartersmarker. Införande av metoder för ekosystemtjänstberäkning och ekologisk kompensation är redan del av styrdokumentet Anvisningar för ekosystemtjänster, där grönska och särskilt träd är i fokus. Införande och implementering av grönytefaktorn och ekosystemtjänstberäkning anses behöva prioriteras. I augusti 2024 trädde EU:s förordning om restaurering av natur (2024/1991) i kraft. Målet är att restaurera minst 20 % av EU:s land- och havsområden till år 2030; långsiktigt ska alla ekosystem som behöver restaurering vara återställda senast år 2050. För livsmiljöer som klassificerats som i dåligt skick gäller ytterligare mål: minst 30% av arealen ska restaureras till gott skick senast 2030, 60% senast 2040, 90% senast 2050. Restaurering av urbana ekosystem omfattas av förordningen (artikel 8), med målsättningen att det senast år 2030, som huvudregel, inte ska förekomma någon nettoförlust av grönområden eller trädtäckning inom de urbana ekosystemområden, vilket fastställs enligt artikel 14.4 i förordningen. Detta innebär att omfattningen av grönska och trädtäckning år 2030 ska vara minst lika stor som år 2024. Från och med att en tillfredsställande nivå uppnåtts ska en ökande trend uppnås. Arbete pågår för att ta fram en nationell restaureringsplan som ska tydliggöra hur aktörer behöver jobba med naturrestaureringsförordningen. Kommunen kommer att behöva anpassa sitt arbete och följa den nationella restaureringsplanen när den har antagits. Uppdraget ska lämnas till regeringen senast 27 februari 2026. Att införa 3-30-300-regeln skulle innebära ett ökat behov av resurser hos kommunen, men i nuläget är resurserna på kommunen med kompetens inom detta område upptagna med andra prioriterade uppgifter. En annan viktig faktor är att den urbana miljön kräver hänsyn till bland annat ovan- och underjordisk infrastruktur samt markförutsättningar, vilket innebär att det i vissa fall varken är möjligt eller lämpligt att plantera träd, även om principen om 3–30–300-regeln eftersträvas. Därför är det mer ändamålsenligt att utgå från platsens förutsättningar än att följa regeln strikt. Förvaltningen föreslår med bakgrund av det som framkommit i beredningen att kommunfullmäktige avslår alla delar i motionens förslag. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslag till beslut har inte några ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Förslag till beslut har ingen påverkan på barnperspektivet. Kommunen strävar redan idag efter att bevara befintliga träd samt vid behov öka andelen träd, krontäckning och variation i trädarter och åldrar, samtidigt som gällande och kommande lagar och regler följs, beaktas barnperspektivet. Detta sker genom att utemiljöer utformas för att främja barns hälsa, trygghet och utveckling, där grönska värderas för sina ekosystemtjänster såsom lekvänliga miljöer, förbättrad luftkvalitet, skugga, bullerdämpning och stressreducering, vilket är särskilt viktigt för barn. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-12 2025/01465 Näringslivsperspektivet Förslag till beslut har inte någon påverkan på näringslivet. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse dokumentnummer 145278 - Motion 2025-09-15 - Protokollsutdrag 2025-10-06 § 132 - Grönstrukturprogram och bilaga 2021 för Håbo kommun med fokus på Bålsta - Remissversion Program för bostadsförsörjning 2026-2030, Håbo kommun - Anvisning för integrering av ekosystemtjänster och utredning av behovet av ekologisk kompensation vid planering, byggande och förvaltning, 2023, Håbo kommun - EU förordning om naturrestaurering 2024/1991 Förordning - EU - 2024/1991 Beslutet ska skickas till Motionären Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöpar(cid:415)et de gröna i Håbo Mo(cid:415)on: För fler träd och grönska, inför 3 – 30 – 300 regeln i Håbo kommun De senaste åren har Håbo kommun och framförallt Bålsta som tätort vuxit och fler etapper med bostadsområden planeras runt Bålsta centrum. Vi i Miljöpar(cid:415)et anser a(cid:425) det är vik(cid:415)gt a(cid:425) vi inte frånser behovet av grönområden och inslag av natur. Forskning visar a(cid:425) vi människor mår bä(cid:425)re och blir friskare med grön struktur omkring oss. Klimatet förbä(cid:425)ras, växter skänker svalka heta dagar och fungerar fördröjande för dagva(cid:425)en. Den biologiska mångfalden gynnas, ohälsosamma par(cid:415)klar i lu(cid:332)en tas upp och inte minst binder växter koldioxid. 2021-11-08 antogs i Håbo kommun e(cid:425) Grönstruktur program vilket vi i Miljöpar(cid:415)et tyckte var mycket lovvärt. I vårt remisssvar tyckte vi dock a(cid:425) man borde följa upp programmet med tydligare riktlinjer och vi kommenterade bland annat a(cid:425) en grönytefaktor borde bestämmas för tätorten. I Grönstrukturprogrammet står a(cid:425) det ska uppdateras senast fyra år e(cid:332)er antagandet. Vilket med andra ord är nu. Det är här 3-30-300-regeln kommer in – en simpel men effek(cid:415)v guide för stadsplanering som strävar e(cid:332)er a(cid:425) skapa grönare, hälsosammare och mer livfulla urbana miljöer. Genom a(cid:425) fokusera på tre nyckelprinciper, gör denna modell det möjligt för städer a(cid:425) förbä(cid:425)ra både miljön och livskvaliteten för sina invånare. Cecil Konijnendijk, professor i Urban Forestry i Bri(cid:415)sh Columbia samt docent på Nature Based Solu(cid:415)ons Ins(cid:415)tute i Barcelona, är hjärnan bakom och denna enkla regel eller princip har få(cid:425) stort fo(cid:414)äste både interna(cid:415)onellt och i Sverige. Vad innebär då 3-30-300 regeln. Jo, dessa tre punkter: 1. 3 träd: Varje invånare ska kunna se minst tre fullvuxna träd från sin bostad, skola eller arbetsplats. 2. 30 procent: Minst 30 procent av varje stadsdels yta bör täckas av trädkronor. Krontäckningsgraden mäter hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor. 3. 300 meter: Alla invånare ska ha (cid:415)llgång (cid:415)ll e(cid:425) större, offentligt grönområde inom 300 meter, eller ungefär fem minuters promenad, från sin bostad. Miljöpar(cid:415)et de gröna i Håbo kommun föreslår med anledning av ovanstående: - A(cid:425) Håbo kommun börjar (cid:415)llämpa 3-30-300-regeln. - A(cid:425) 3-30-300-regeln blir e(cid:425) kompliment (cid:415)ll Grönstrukturprogrammet i samband med dess översyn. - A(cid:425) Håbo kommun informerar och inspirerar privatpersoner och företag (cid:415)ll a(cid:425) följa de delar av 3-30-300 modellen som är (cid:415)llämplig. /För Miljöpar(cid:415)et de gröna i Håbo Anna Söder, Torgny Ericson, Ulrika Lundblad Bålsta 14 september 2025 HÅBO SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 46(47) Sammanträdesdatum KOMMUN 2025-10-06 Kommunfullmäktige

§64 Dnr 2025/01465 Svar på Motion: För fler träd och grönska inför 3 – 30 – 300 regeln i Håbo kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att: 1.Kommunfullmäktige avslår förslag 1, att Håbo kommun börjar tillämpa 3-30-300-regeln. 2.Kommunfullmäktige avslår förslag 2, att 3-30-300-regeln blir ett komplement till Grönstrukturprogrammet i samband med dess översyn. 3.Kommunfullmäktige avslår förslag 3, att Håbo kommun informerar och inspirerar privatpersoner och företag till att följa de delar av 3-30-300 modellen som är tillämplig. Sammanfattning En motion från Anna Söder (MP) med flera har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning den 7 oktober 2025 (§ 132). Motionen föreslår att Håbo kommun ska införa 3–30–300-regeln. Förvaltningens bedömning är att kommunen redan uppfyller delar av regeln, särskilt målet om tillgång till grönområden inom 300 meter. Kommunen arbetar redan med att bevara träd, öka trädtäckningen och stärka ekosystemtjänster genom grönytefaktor, skadelindringshierarki och ekologisk kompensation. Dessutom kommer EU:s naturrestaureringsförordning att ställa krav på att ingen nettoförlust av grönområden sker från 2024 till 2030, vilket kommunen måste anpassa sig till. Förvaltningen bedömer också att ett formellt införande av 3–30–300- regeln skulle kräva resurser som inte finns tillgängliga och att regeln inte alltid är praktiskt genomförbar med hänsyn till lokala förutsättningar. Mot denna bakgrund föreslår teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen kommunfullmäktige att avslå motionens förslag: Förslag 1 Håbo kommun börjar tillämpa 3-30-300-regeln. Förslag 2 3-30-300-regeln blir ett komplement till Grönstrukturprogrammet i samband med dess översyn. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 38(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen Förslag 3 Håbo kommun informerar och inspirerar privatpersoner och företag till att följa de delar av 3-30-300 modellen som är tillämplig. Kommunstyrelsen beslutade den 18 mars 2026 § 64 enligt förslag till beslut med redaktionell ändring. Yrkanden Tommy Lövgren (SD), yrkar på redaktionell ändring att ändra genomgående i underlaget Anna Söders (MP) partibeteckning från (SD) till (MP). Christer Persson (S), yrkar för Samverkan Håbos räkning (M), (S), (C) och (KD) bifall till förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag till beslut med Tommy Lövgren (SD) redaktionella ändring och finner att så är fallet. Beslutsunderlag –Tjänsteskrivelse dokumentnummer 145278 –Motion 2025-09-15 –Protokollsutdrag 2025-10-06 § 132 –Grönstrukturprogram och bilaga 2021 för Håbo kommun med fokus på Bålsta –Remissversion Program för bostadsförsörjning 2026-2030, Håbo kommun –Anvisning för integrering av ekosystemtjänster och utredning av behovet av ekologisk kompensation vid planering, byggande och förvaltning, 2023, Håbo kommun –EU förordning om naturrestaurering 2024/1991 Förordning - EU - 2024/1991 JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2025-12-29 2024/01470 nr 146242 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gustaf Nilsson, Mark- och exploateringsstrateg gustaf.nilsson@habo.se Tjänsteskrivelse - Svar på motion: Mindre företagstomter i Håbo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige anser motionens förslag 1, att genomföra en inventering av kommunal mark inom befintliga industriområden, besvarad. 2. Kommunfullmäktige anser motionens förslag 2 att stycka av och sälja mindre företagstomter, besvarad. Sammanfattning En motion från Michael Rubbestad (SD) har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning den 7 oktober 2024 (§ 140). Motionären vill lyfta vikten av att Håbo kommun erbjuder ”riktigt små” företagstomter anpassade för företag med behov av mellan 100 och 500 kvadratmeter och föreslår att sådana tomter etableras på platser där outnyttjad mark finns tillgänglig. Motionären föreslår: Förslag 1 Håbo kommun genomför en inventering av kommunal mark inom befintliga industriområden som kan vara lämplig att stycka och sälja i enlighet med motionens intentioner. Förslag 2 Håbo kommun styckar och säljer mindre företagstomter, anpassade för småföretagare, för att möta det behov som identifierats bland de minsta företagen. Förvaltningens svar Teknik och samhällsbyggnadsförvaltningen ser kontinuerligt över hur egenägd mark nyttjas. 2024 gjorde förvaltningen en inventering och tog fram förslag på ett antal fastigheter som kan avyttras eller arrenderas ut. Enligt gällande detaljplaner är inte avstyckningar möjliga enligt motionärens förslag. Håbo kommun har som mål att vara en företagsvänlig kommun och att möjliggöra företags behov av mark är en viktig del i att stärka det lokala näringslivet. I de dialoger som kommunen har fört med näringslivet har inte efterfrågan, på så små tomter som motionären förslår, varit tillräcklig för att det skulle vara motiverat i detaljplan för att möjliggöra en sådan fastighetsbildning. Möjligheten finns dock att flera företagare går ihop och utvecklar en större fastighet. Hur kommande planläggning ska ske och vilka behov som ska tillgodoses utvärderas löpande. Dialog förs löpande med näringslivet, och om behovet är stort finns det möjlighet att i ett kommande exploateringsprojekt möjliggöra små företagstomter i olika storlekar i detaljplanen. Med bakgrund till ovan föreslår förvaltningen kommunfullmäktige att båda förslagen anses vara besvarade. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslut enligt förslag har inte några ekonomiska konsekvenser. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-05 2024/01470 nr 146242 Barnperspektivet Beslutet berör inte barn. Näringslivsperspektivet Beslutet har ingen påverkan på näringslivet eftersom efterfrågade storlekar på tomter tillgodoses idag. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse dokumentnummer 146242 - Protokollsutdrag 2024-10-07 § 140 - Motion 2024-10-07 Beslutet ska skickas till Motionären Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Motion: Mindre företagstomter i Håbo kommun 2024-10-07 Håbo kommun har nyligen börjat sälja mindre industritomter vilket är ett steg i rätt riktning och något vi har efterfrågat under en längre tid. Vi ser positivt på denna utveckling men vill samtidigt belysa en viktig aspekt som riskerar att förbises. Dagens utbud av både större och så kallade ”mindre” tomter riskerar att utesluta en betydande grupp företagare – de allra minsta företagen som befinner sig i en tidig expansionsfas. För många småföretagare, särskilt enmansföretag och enskilda firmor, är en tomt på 2000 kvadratmeter med byggrättigheter om 1000 kvadratmeter och en höjd på upp till 30 meter helt enkelt för stor, såväl ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det finns ett stort behov av mindre, mer hanterbara tomter för dessa företag som idag kanske tvingas bedriva sin verksamhet i hemmet, i garaget, eller på andra otillräckliga utrymmen. Med denna motion vill vi därför lyfta vikten av att Håbo kommun erbjuder ”riktigt små” företagstomter anpassade för företag med behov av mellan 100 och 500 kvadratmeter. Vi föreslår att sådana tomter etableras på platser där outnyttjad mark finns tillgänglig. Till exempel i områden som utanför Dagabs stängsel vid Magasinvägen, i närheten av räddningstjänstens övningsområde, vändplanen utanför Fabriksvägen 9 samt vändplanen utanför Hantverksvägen 4. Detta initiativ skulle gynna både företagare och kommunen genom att skapa möjligheter för tillväxt och vidareutveckling av lokalt näringsliv. Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna i Håbo Att Håbo kommun genomför en inventering av kommunal mark inom befintliga industriområden som kan vara lämplig att stycka och sälja i enlighet med motionens intentioner. Att Håbo kommun styckar och säljer mindre företagstomter, anpassade för småföretagare, för att möta det behov som identifierats bland de minsta företagen. Tommy Lövgren (SD) För Sverigedemokraterna i Håbo SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2024-10-07 Kommunfullmäktige

§65 Dnr 2024/01470 Svar på Motion: mindre företagstomter i Håbo kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1.Kommunfullmäktige anser motionens förslag 1, att genomföra en inventering av kommunal mark inom befintliga industriområden, besvarad. 2.Kommunfullmäktige anser motionens förslag 2 att stycka av och sälja mindre företagstomter, besvarad. Sammanfattning En motion från Michael Rubbestad (SD) har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning den 7 oktober 2024 (§ 140). Motionären vill lyfta vikten av att Håbo kommun erbjuder ”riktigt små” företagstomter anpassade för företag med behov av mellan 100 och 500 kvadratmeter och föreslår att sådana tomter etableras på platser där outnyttjad mark finns tillgänglig. Motionären föreslår: Förslag 1 Håbo kommun genomför en inventering av kommunal mark inom befintliga industriområden som kan vara lämplig att stycka och sälja i enlighet med motionens intentioner. Förslag 2 Håbo kommun styckar och säljer mindre företagstomter, anpassade för småföretagare, för att möta det behov som identifierats bland de minsta företagen. Förvaltningens svar Teknik och samhällsbyggnadsförvaltningen ser kontinuerligt över hur egenägd mark nyttjas. 2024 gjorde förvaltningen en inventering och tog fram förslag på ett antal fastigheter som kan avyttras eller arrenderas ut. Enligt gällande detaljplaner är inte avstyckningar möjliga enligt motionärens förslag. Håbo kommun har som mål att vara en företagsvänlig kommun och att möjliggöra företags behov av mark är en viktig del i att stärka det lokala näringslivet. I de dialoger som kommunen har fört med näringslivet har inte efterfrågan, på så små tomter som motionären förslår, varit tillräcklig för att det skulle vara motiverat i detaljplan för att möjliggöra en sådan fastighetsbildning. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 40(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen Möjligheten finns dock att flera företagare går ihop och utvecklar en större fastighet. Hur kommande planläggning ska ske och vilka behov som ska tillgodoses utvärderas löpande. Dialog förs löpande med näringslivet, och om behovet är stort finns det möjlighet att i ett kommande exploateringsprojekt möjliggöra små företagstomter i olika storlekar i detaljplanen. Med bakgrund till ovan föreslår förvaltningen kommunfullmäktige att båda förslagen anses vara besvarade. Kommunstyrelsen beslutade den 18 mars 2026 § 65 enligt förslag till beslut. Yrkanden Tommy Lövgren (SD), yrkar bifall till motionen i sin helhet. Christer Persson (S), yrkar för Samverkan Håbos räkning (M), (S), (C) och (KD) bifall till förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag till beslut mot Tommy Lövgren (SD) bifallsyrkande till motionen och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Beslutsunderlag –Tjänsteskrivelse dokumentnummer 146242 –Protokollsutdrag 2024-10-07 § 140 –Motion 2024-10-07 JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 131745 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Ester Edenmyr, Utredare ester.edenmyr@habo.se Tjänsteskrivelse - Svar på motion: riktlinjer för hantering av motioner Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår motionens förslag, att ta fram riktlinjer för hantering av motioner. Sammanfattning En motion anmäldes av Christer Persson (S) till kommunfullmäktige den 17 juni 2024 (§109) med förslag att en riktlinje för motioner ska tas fram för att skapa en tydlighet utifrån arbetsordningen för kommunfullmäktige, och för att få en effektivare och mera tillförlitlig process. Kommunfullmäktige beslutande att ge kommunstyrelsen i uppdrag att bereda motionen. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att riktlinjer som antas av kommunfullmäktige inte är motiverat då hantering av motioner redan regleras i kommunallagen, kommunfullmäktiges arbetsordning samt i kommunens ordinarie ärendeberedning. Förvaltningen har dock tagit fram en handbok för hantering av motioner i Håbo kommun för att förtydliga processen och skapa ett praktiskt stöd för både förtroendevalda och tjänstepersoner. Handboken antas på tjänstepersonnivå av kommundirektören. Handboken biläggs motionssvaret. För att skapa tydlighet i hantering av motioner innehåller handboken detaljerade beskrivningar av processen, såsom vem som har rätten att väcka en motion, arbetsordningen, behandling av en motion, beredning av en motion, svarstid, hur en motion ska vara utformad från förtroendevalda, hur motionen ska besvaras från handläggare, svarstid och dialog. Då ett renodlat styrdokument för hantering av motioner inte har funnits tidigare i Håbo kommun har handboken arbetats fram genom en mindre omvärldsbevakning av några andra kommuners hantering av motioner samt genom att ta med frågor som har varit föremål i diskussioner kring hantering och svar av motioner. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionens förslag, att ta fram riktlinjer för hantering av motioner, med hänvisning till förvaltningens bedömning. TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 131745 Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Barnperspektivet påverkas inte av förslag till beslut. Näringslivsperspektivet Näringslivet påverkas inte av förslag till beslut. Uppföljning Ingen uppföljning är aktuell. Beslutsunderlag Motion. – Tjänsteskrivelse dokumentnummer 131745. – Protokollsutdrag 2024-06-17 (§109) Anmälan av motion – Handbok för hantering av motioner. – __________ Beslut skickas till Partier i Kommunfullmäktige Kommundirektör Riktlinjer för hantering av motioner En viktig och grundläggande rätt i demokratin är kommunfullmäktigeledamöters rätt att väcka en motion enligt bestämmelsen i 4 kap. 19 § i kommunallagen (KL). Det har i fullmäktige i vissa fall uppkommit frågetecken om det svar som lämnats verkligen stämmer överens med det förslag som är angivna i motionen. Det skapar irritation och i vissa fall onödiga debatter. Syftet med en riktlinje för hantering av motioner är att skapa en tydlighet utifrån arbetsordningen för kommunfullmäktige (§31), Syftet är även få en effektivare och mera tillförlitlig process, från att motionen överlämnas till kommunstyrelsen till att den vänder åter till fullmäktige efter att berörda nämnder i kommunen haft en möjlighet att yttra sig. En annan viktig parameter är uppföljning. Tydlighet skapar enklare uppföljning. En motions grundstenar är en tydlig rubrik, en förklarande text till förslaget/en samt tydliga förslag. Om förslag är att besluta i enlighet med motionens anda eller intentioner likväl som när förslaget hänvisar till brödtext blir det väldigt svårt att ta ställning. Ystad kommun har tagit fram en riktlinje för hantering av motioner (Bilaga) som kan ge hjälp till vägledning. Socialdemokrater i Håbo föreslår att en ”riktlinje för hantering av motioner” tas fram Socialdemokraterna i Håbo / Christer Persson SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2024-06-17 Kommunfullmäktige

§66 Dnr 2024/00880 Svar på motion: riktlinjer för hantering av motioner Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1.Kommunfullmäktige avslår motionens förslag, att ta fram riktlinjer för hantering av motioner. Sammanfattning En motion anmäldes av Christer Persson (S) till kommunfullmäktige den 17 juni 2024 (§109) med förslag att en riktlinje för motioner ska tas fram för att skapa en tydlighet utifrån arbetsordningen för kommunfullmäktige, och för att få en effektivare och mera tillförlitlig process. Kommunfullmäktige beslutande att ge kommunstyrelsen i uppdrag att bereda motionen. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att riktlinjer som antas av kommunfullmäktige inte är motiverat då hantering av motioner redan regleras i kommunallagen, kommunfullmäktiges arbetsordning samt i kommunens ordinarie ärendeberedning. Förvaltningen har dock tagit fram en handbok för hantering av motioner i Håbo kommun för att förtydliga processen och skapa ett praktiskt stöd för både förtroendevalda och tjänstepersoner. Handboken antas på tjänstepersonnivå av kommundirektören. Handboken biläggs motionssvaret. För att skapa tydlighet i hantering av motioner innehåller handboken detaljerade beskrivningar av processen, såsom vem som har rätten att väcka en motion, arbetsordningen, behandling av en motion, beredning av en motion, svarstid, hur en motion ska vara utformad från förtroendevalda, hur motionen ska besvaras från handläggare, svarstid och dialog. Då ett renodlat styrdokument för hantering av motioner inte har funnits tidigare i Håbo kommun har handboken arbetats fram genom en mindre omvärldsbevakning av några andra kommuners hantering av motioner samt genom att ta med frågor som har varit föremål i diskussioner kring hantering och svar av motioner. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionens förslag, att ta fram riktlinjer för hantering av motioner, med hänvisning till förvaltningens bedömning. Kommunstyrelsen beslutade den 18 mars 2026 § 66 enligt förslag till beslut. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 42(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. Beslutsunderlag –Motion. –Tjänsteskrivelse dokumentnummer 131745. –Protokollsutdrag 2024-06-17 (§109) Anmälan av motion –Handbok för hantering av motioner. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Vår beteckning 2026-01-23 2024/01459 nr 145806 Kommunledningsförvaltningen Ester Edenmyr, Utredare ester.edenmyr@habo.se Tjänsteskrivelse - Svar på Motion: inför utmanarrätten i Håbo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionens förslag 1, att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter, som besvarad. 2. Kommunfullmäktige bifaller motionens förslag 2, att Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning. 3. Kommunfullmäktige bifaller motionens förslag 3, att Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten. Sammanfattning Rasmus Kraftelid (HD) anmälde en motion till kommunfullmäktige 2024- 10-07 (§ 138). Fullmäktige överlämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionären föreslår enligt följande: Förslag 1 Att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter. Förslag 2 Att Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning. Förslag 3 Att Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten. Utmanarrätten ger företag, föreningar och andra externa aktörer möjlighet att lämna förslag på alternativa sätt att driva kommunal verksamhet. Kommunen beslutar vilka verksamheter som kan utmanas, vilket kan omfatta exempelvis teknisk service, vård och omsorg. Verksamheter som enligt lag måste bedrivas av kommunen, såsom myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner, omfattas inte. När en utmaning lämnas in ska kommunen utreda om det är lämpligt att upphandla den aktuella verksamheten. Om utmaningen bedöms som relevant följer en upphandling där flera aktörer kan lämna anbud. Kommunen behåller alltid huvudansvaret för verksamheten, även om driften övergår till en aktör. Motionärens motivering är att genom att införa utmanarrätt skapar kommunen förutsättningar för högre kvalitet i de kommunala tjänsterna till en lägre kostnad. Kommunen kan då öppna upp för fler idéer och förbättringsförslag från externa aktörer och säkerställer att kommunens verksamheter ständigt prövas och utvecklas. Vidare kan resurser frigöras TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-23 2024/01459 från mindre centrala uppgifter till förmån för kärnverksamheten, såsom vård, skola och omsorg. Kommunstyrelsen beslutade 2025-03-13 att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Barn- och utbildningsnämnden yttrade (2025-05-21 § 74) enligt följande: ”Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2008 § 76 (dnr KS 2007/42) om att införa utmanarrätten. Utmanarrätten har hittills inte använts inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. En riktlinje skulle kunna vara behjälplig med att tydliggöra syftet med utmanarrätten och således uppmärksamma kommunens nämnder och förvaltningar att arbetssättet finns. Motionens tredje att-sats bör hanteras i takt med eventuell riktlinje framarbetas av Kommunstyrelsen, då ökad marknadsföring av utmanarrätten kan vara en möjlighet för en mer företagsvänlig kommun. Barn- och utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen anses besvarad.” Vård- och omsorgsnämnden yttrade (2025-06-03 § 78) enligt följande: ”Den 16 juni 2008 införde Håbo kommun utmaningsrätt efter beslut i kommunfullmäktige KF §76 (dnr KS 2007/42). Förvaltningen känner inte till att någon uppföljning av utmanarrätten genomförts i kommunen. Det kan eventuellt finnas behov av att aktualisera riktlinjer, information etcetera kring utmanarrätten. Utmanarrätten finns i ett antal kommuner och ett antal har avvecklat den till exempel Uppsala kommun. Uppsala valde att avveckla den på grund av få utmaningar och att det finns möjlighet att bli en kommunal leverantör genom andra upphandlingar. Andra kommuner lyfter fram denna som en möjlig väg till effektiviseringar och kostnadsminskningar. All kommunal verksamhet kan utmanas utom: myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner, kommunala bolag samt verksamheter som enligt lag och förordning måste utföras av kommunen.” Vård- och omsorgsnämnden beslutade att överlämna yttrandet, men angav inte mer specifikt hur nämnden ansåg att motionen skulle besvaras. Kommunledningsförvaltningens bedömning: Motionens förslag 1, att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter, föreslår förvaltningen anses vara besvarad eftersom kommunfullmäktige redan 2008-06-16 (§ 76) beslutade att införa utmanarrätten. Motionens förslag 2, att Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning, föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller. Det finns ett behov av att riktlinjer tas fram dels för att tydliggöra hur utmaningar hanteras av kommunen internt, dels för att tydliggöra hur externa aktörer går till väga för att använda utmanarrätten. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-23 2024/01459 Motionens förslag 3, att Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten, föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller, då förvaltningen kan göra detta i redan befintliga kommunikationskanaler och arenor för möten med näringslivet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet i sig berör inte finansiering eller ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Barnperspektivet är inte aktuellt utifrån beslutets karaktär. Näringslivsperspektivet Förslag till beslut gör att förutsättningarna för externa aktörer att använda utmanarrätten förtydligas. Uppföljning Ingen uppföljning av beslutet krävs. Beslutsunderlag − Motionen − Protokollsutdrag 2024-10-07 (§ 138) Anmälan av motion − Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 145806 − Yttrande från barn- och utbildningsnämnden 2025-05-21 (§ 74) − Yttrande från vård- och omsorgsnämnden 2025-06-03 (§ 78) − Protokollsutdrag 2008-06-16 (§ 76) Beslut om införande av utmaningsrätt Beslutet ska skickas till Motionären Upphandlingsenheten HÅBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2008-06-16

§67 Dnr 2024/01459 Svar på motion: inför utmanarrätten i Håbo kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut 1.Kommunfullmäktige anser motionens förslag 1, att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter, som besvarad. 2.Kommunfullmäktige bifaller motionens förslag 2, att Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning. 3.Kommunfullmäktige bifaller motionens förslag 3, att Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten. Sammanfattning Rasmus Kraftelid (HD) anmälde en motion till kommunfullmäktige 2024- 10-07 (§ 138). Fullmäktige överlämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionären föreslår enligt följande: Förslag 1 Att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter. Förslag 2 Att Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning. Förslag 3 Att Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten. Utmanarrätten ger företag, föreningar och andra externa aktörer möjlighet att lämna förslag på alternativa sätt att driva kommunal verksamhet. Kommunen beslutar vilka verksamheter som kan utmanas, vilket kan omfatta exempelvis teknisk service, vård och omsorg. Verksamheter som enligt lag måste bedrivas av kommunen, såsom myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner, omfattas inte. När en utmaning lämnas in ska kommunen utreda om det är lämpligt att upphandla den aktuella verksamheten. Om utmaningen bedöms som relevant följer en upphandling där flera aktörer kan lämna anbud. Kommunen behåller alltid huvudansvaret för verksamheten, även om driften övergår till en aktör. Motionärens motivering är att genom att införa utmanarrätt skapar kommunen förutsättningar för högre kvalitet i de kommunala tjänsterna till en lägre kostnad. Kommunen kan då öppna upp för fler idéer och förbättringsförslag från externa aktörer och säkerställer att kommunens verksamheter ständigt prövas och utvecklas. Vidare kan resurser frigöras JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 44(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen från mindre centrala uppgifter till förmån för kärnverksamheten, såsom vård, skola och omsorg. Kommunstyrelsen beslutade 2025-03-13 att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Barn- och utbildningsnämnden yttrade (2025-05-21 § 74) enligt följande: ”Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2008 § 76 (dnr KS 2007/42) om att införa utmanarrätten. Utmanarrätten har hittills inte använts inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. En riktlinje skulle kunna vara behjälplig med att tydliggöra syftet med utmanarrätten och således uppmärksamma kommunens nämnder och förvaltningar att arbetssättet finns. Motionens tredje att-sats bör hanteras i takt med eventuell riktlinje framarbetas av Kommunstyrelsen, då ökad marknadsföring av utmanarrätten kan vara en möjlighet för en mer företagsvänlig kommun. Barn- och utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen anses besvarad.” Vård- och omsorgsnämnden yttrade (2025-06-03 § 78) enligt följande: ”Den 16 juni 2008 införde Håbo kommun utmaningsrätt efter beslut i kommunfullmäktige KF §76 (dnr KS 2007/42). Förvaltningen känner inte till att någon uppföljning av utmanarrätten genomförts i kommunen. Det kan eventuellt finnas behov av att aktualisera riktlinjer, information etcetera kring utmanarrätten. Utmanarrätten finns i ett antal kommuner och ett antal har avvecklat den till exempel Uppsala kommun. Uppsala valde att avveckla den på grund av få utmaningar och att det finns möjlighet att bli en kommunal leverantör genom andra upphandlingar. Andra kommuner lyfter fram denna som en möjlig väg till effektiviseringar och kostnadsminskningar. All kommunal verksamhet kan utmanas utom: myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner, kommunala bolag samt verksamheter som enligt lag och förordning måste utföras av kommunen.” Vård- och omsorgsnämnden beslutade att överlämna yttrandet, men angav inte mer specifikt hur nämnden ansåg att motionen skulle besvaras. Kommunledningsförvaltningens bedömning: Motionens förslag 1, att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter, föreslår förvaltningen anses vara besvarad eftersom kommunfullmäktige redan 2008-06-16 (§ 76) beslutade att införa utmanarrätten. Motionens förslag 2, att Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning, föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller. Det finns ett behov av att riktlinjer tas fram dels för att tydliggöra hur utmaningar hanteras av JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 45(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen kommunen internt, dels för att tydliggöra hur externa aktörer går till väga för att använda utmanarrätten. Motionens förslag 3, att Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten, föreslår förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller, då förvaltningen kan göra detta i redan befintliga kommunikationskanaler och arenor för möten med näringslivet. Kommunstyrelsen beslutade den 18 mars 2026 § 67 enligt förslag till beslut. Yrkanden Susanna Kraftelid (HD), yrkar bifall förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. Beslutsunderlag –Motionen –Protokollsutdrag 2024-10-07 (§ 138) Anmälan av motion –Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 145806 –Yttrande från barn- och utbildningsnämnden 2025-05-21 (§ 74) –Yttrande från vård- och omsorgsnämnden 2025-06-03 (§ 78) –Protokollsutdrag 2008-06-16 (§ 76) Beslut om införande av utmaningsrätt JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2026-01-26 2025/01629 nr 146775 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Ester Edenmyr, Utredare ester.edenmyr@habo.se Tjänsteskrivelse - Svar på Motion från (L): Ett kommunalråd på 100% thats it! Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår förslag 1, att Håbo kommun från och med nästa mandatperiod endast tillsätter ett kommunalråd med 100 % tjänstgöringsgrad. 2. Kommunfullmäktige avslår förslag 2, att detta kommunalråd ska tillhöra ett parti från den styrande sidan. 3. Kommunfullmäktige avslår förslag 3, att övriga partier ansvarar för sin representation genom sina respektive gruppledare. 4. Kommunfullmäktige avslår förslag 4, att denna förändring träder i kraft i samband med den nya mandatperioden efter valet 2026. Sammanfattning En motion från Somir Sinharay (L) har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning den 10 november 2025 (§ 150). Motionären föreslår enligt följande: Förslag 1. Att Håbo kommun från och med nästa mandatperiod endast tillsätter ett kommunalråd med 100 % tjänstgöringsgrad. Förslag 2. Att detta kommunalråd ska tillhöra ett parti från den styrande sidan. Förslag 3. Att övriga partier ansvarar för sin representation genom sina respektive gruppledare. Förslag 4. Att denna förändring träder i kraft i samband med den nya mandatperioden efter valet 2026. Den 6 oktober 2025 beslutade kommunfullmäktige (§ 124) att tillsätta en fullmäktigeberedning för resten av mandatperioden. Fullmäktigeberedningen ska genomföra en översyn av regler för arvoden och ersättning för förtroendevalda, kommunens Reglemente ”Uppdragsbeskrivning för kommunalråd och gruppledare” samt den politiska organisationen inför den nya mandatperioden. Fullmäktigeberedningen består av en representant från varje parti i fullmäktige. En sådan beredning möjliggör att samtliga partier får direkt representation och inflytande över beredningsarbetet, och ger en ordnad struktur för dialog, analys och förslag. Uppdraget ska presenteras för kommunfullmäktige senast juni 2026. Kommunledningsförvaltningen bedömer att den tillsatta fullmäktigeberedningen redan utgör en ordnad och demokratisk process för att se över och föreslå eventuella förändringar i den politiska organisationen och uppdragsbeskrivningen för TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-01-26 «Diarienr» kommunalråd och gruppledare. Att fatta beslut om ändringar i den politiska organisationen och uppdragsbeskrivningar utanför denna process skulle motverka beredningens syfte och riskera att underminera den politiska dialogen. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att motionens samtliga fyra att-satser avslås. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet berör inte finansiering eller ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Barnperspektivet är inte aktuellt utifrån beslutets karaktär. Näringslivsperspektivet Beslutet berör inte näringslivsperspektivet. Uppföljning Beslutet behöver inte följas upp. Beslutsunderlag − Motionen − Protokollsutdrag 2025-11-10 § 150 Anmälan av motion − Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 146775 − Protokollsutdrag 2025-10-06 § 124 Fullmäktigeberedning Beslutet ska skickas till Motionären Fullmäktigeberedningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(4) Sammanträdesdatum 2025-10-06 Kommunfullmäktige

§68 Dnr 2025/01629 Svar på motion från (L): Ett kommunalråd på 100% thats it! Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1.Kommunfullmäktige avslår förslag 1, att Håbo kommun från och med nästa mandatperiod endast tillsätter ett kommunalråd med 100 % tjänstgöringsgrad. 2.Kommunfullmäktige avslår förslag 2, att detta kommunalråd ska tillhöra ett parti från den styrande sidan. 3.Kommunfullmäktige avslår förslag 3, att övriga partier ansvarar för sin representation genom sina respektive gruppledare. 4.Kommunfullmäktige avslår förslag 4, att denna förändring träder i kraft i samband med den nya mandatperioden efter valet 2026. Sammanfattning En motion från Somir Sinharay (L) har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning den 10 november 2025 (§ 150). Motionären föreslår enligt följande: Förslag 1 Att Håbo kommun från och med nästa mandatperiod endast tillsätter ett kommunalråd med 100 % tjänstgöringsgrad. Förslag 2 Att detta kommunalråd ska tillhöra ett parti från den styrande sidan. Förslag 3 Att övriga partier ansvarar för sin representation genom sina respektive gruppledare. Förslag 4 Att denna förändring träder i kraft i samband med den nya mandatperioden efter valet 2026. Den 6 oktober 2025 beslutade kommunfullmäktige (§ 124) att tillsätta en fullmäktigeberedning för resten av mandatperioden. Fullmäktigeberedningen ska genomföra en översyn av regler för arvoden och ersättning för förtroendevalda, kommunens Reglemente JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 47(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen ”Uppdragsbeskrivning för kommunalråd och gruppledare” samt den politiska organisationen inför den nya mandatperioden. Fullmäktigeberedningen består av en representant från varje parti i fullmäktige. En sådan beredning möjliggör att samtliga partier får direkt representation och inflytande över beredningsarbetet, och ger en ordnad struktur för dialog, analys och förslag. Uppdraget ska presenteras för kommunfullmäktige senast juni 2026. Kommunledningsförvaltningen bedömer att den tillsatta fullmäktigeberedningen redan utgör en ordnad och demokratisk process för att se över och föreslå eventuella förändringar i den politiska organisationen och uppdragsbeskrivningen för kommunalråd och gruppledare. Att fatta beslut om ändringar i den politiska organisationen och uppdragsbeskrivningar utanför denna process skulle motverka beredningens syfte och riskera att underminera den politiska dialogen. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att motionens samtliga fyra att-satser avslås. Kommunstyrelsen beslutade den 18 mars 2026 § 68 enligt förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. Beslutsunderlag –Motionen –Protokollsutdrag 2025-11-10 § 150 Anmälan av motion –Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 146775 –Protokollsutdrag 2025-10-06 § 124 Fullmäktigeberedning JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-04-06 KS 2026/00533 nr 149002 Kommunledningsförvaltningen Kommunfullmäktige Kansliavdelningen Martina Svartz, Kommunsekreterare martina.svartz@habo.se Tjänsteskrivelse - Entledigande av ledamot i socialnämnden Förslag till beslut 1. Kristina Pettersson (SD) entledigas från uppdrag som ledamot i socialnämnden. 2. Kommunfullmäktige utser XX till ny ledamot i Kristina Pettersson (SD) ställe. Sammanfattning Kristina Petterson (SD) har inkommit med en avsägelse av uppdraget som ledamot och andre vice ordförande i socialnämnden. Fyllnadsval ska ske. Beslutsunderlag ⎯ Avsägelse ⎯ Tjänsteskrivelse – Entledigande som ledamot i socialnämnden Beslutet ska skickas till Kristina Pettersson (SD) Nyvald Löneadministration Förtroendemannaregister Säkerhetssamordnare Larm Socialnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-04-06 KS 2026/00536 nr 149003 Kommunledningsförvaltningen Kommunfullmäktige Kansliavdelningen Martina Svartz, Kommunsekreterare martina.svartz@habo.se Tjänsteskrivelse - Entledigande av andre vice ordförande i socialnämnden Förslag till beslut 1. Kristina Pettersson (SD) entledigas från uppdrag som andre vice ordförande i socialnämnden. Sammanfattning Kristina Petterson (SD) har inkommit med en avsägelse av uppdraget som ledamot och andre vice ordförande i socialnämnden. Fyllnadsval ska ske och hanteras i annat ärende i dagordningen. Beslutsunderlag Avsägelse Tjänsteskrivelse – Entledigande som andre vice ordförande i socialnämnden Beslutet ska skickas till Kristina Pettersson (SD) Nyvald Löneadministration Förtroendemannaregister Säkerhetssamordnare Larm Socialnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-03-31 KS 2026/00530 nr 148926 Kommunledningsförvaltningen Kommunfullmäktige Kansliavdelningen Martina Svartz, Kommunsekreterare martina.svartz@habo.se Tjänsteskrivelse – Anmälan av motion från (MP) - Fokusera Håbohus exploatering till centrala Bålsta Förslag till beslut 1. Motionen anmäls och överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Anna Söder (MP) har den 30 mars 2026 inkommit till kansliet med en motion med rubrik Fokusera Håbohus exploatering till centrala Bålsta. Motionen innehåller följande förslag: Förslag 1. Att en kommunal undersökning görs om vilka som behöver bostad och vilken typ av bostad som efterfrågas. Förslag 2. Att Håbohus erhåller ett ägardirektiv att allokera exploateringsresurserna till de obebyggda tomterna i central Bålsta i stället för Yttergran. På så sätt befrämjas vår samhällsutveckling och vi skapar hållbara miljöer Förslag 3. Att man på den obebyggda tomten i Yttergran satsar på ett så kallat Natrum med exempelvis fokus på den syd uppländska floran och faunan och även en historisk tillbakablick över trakten. Motionen är inlämnad inom tidsram för anmälan till kommunfullmäktiges sammanträde den 13 april och uppfyller i övrigt uppställda krav enligt kommunfullmäktiges arbetsordning. Uppföljning En motion ska besvaras inom ett år från det att den anmälts. Redovisning av ej besvarade motioner och håboförslag sker årligen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag - Motion från (MP) – Fokusera Håbohus exploatering till centrala Bålsta - Tjänsteskrivelse – Anmälan av motion från (MP) - Fokusera Håbohus exploatering till centrala Bålsta Beslutet ska skickas Kommunstyrelsen Bålsta 2026-03-30 Fokusera Håbohus exploatering (cid:415)ll centrala Bålsta och undersök vilka behovs som finns De central delarna av Bålsta består sedan e(cid:425) flertal år av obebyggda tomter som lämnar e(cid:425) ofärdigt intryck och dessutom är en outny(cid:425)jad resurs för kommunen och för samhället i stort. Bostadsmarknaden har ma(cid:425)ats av sedan e(cid:425) par år, i jämförelse med de starkt kreditdrivna åren under 2010- talet. Den demografiska kurvan pekar nedåt och invandringen har sjunkit dras(cid:415)skt och nuvarande regering vill dessutom satsa på återvandring. Styret satsar trots de(cid:425)a på a(cid:425) exploatera nya områden, bland annat Kalmarsand och genom Håbohus har man ini(cid:415)erat e(cid:425) kommande projekt i Y(cid:425)ergran. I det lugnare och mer återhållsamma byggnadsklimatet som råder nu anser vi det är det mer lämpligt av vår lokala och gemensamt ägda aktör Håbohus riktar in sina exploateringsresurser (cid:415)ll centrala Bålsta istället för a(cid:425) bygga satellitområdet i Y(cid:425)ergran. Vi saknar e(cid:425) underlag från kommunstyret som anger vilka grupper som har behov av bostäder och vilka nybyggna(cid:415)oner i Kalmarsand samt Y(cid:425)ergran skulle rikta sig (cid:415)ll. Miljöpar(cid:415)et anser a(cid:425) alla har rä(cid:425) (cid:415)ll en bostad. Och trots a(cid:425) det har byggts mycket de senaste åren är det grupper som har svårt a(cid:425) komma in på bostadsmarknaden. Vi tror a(cid:425) det behövs fler bostäder som människor har råd med, inte minst för a(cid:425) komma ifrån den inlåsningseffekt som flera äldre upplever i vår kommun där de si(cid:425)er fast i stora hus men med låga månadskostnader. Flerbostadshus bör förläggas i centralorten för a(cid:425) de boende lä(cid:425) ska kunna få (cid:415)llgång (cid:415)ll service. Miljöpar(cid:415)et de gröna i Håbo kommun föreslår med anledning av ovanstående: - a(cid:425) en kommunal undersökning görs om vilka som behöver bostad och vilken typ av bostad som e(cid:332)erfrågas - a(cid:425) Håbohus erhåller e(cid:425) ägardirek(cid:415)v a(cid:425) allokera exploateringsresurserna (cid:415)ll de obebyggda tomterna i central Bålsta istället för Y(cid:425)ergran. På så sä(cid:425) befrämjas vår samhällsutveckling och vi skapar hållbara miljöer - a(cid:425) man på den obebyggda tomten i Y(cid:425)ergran satsar på e(cid:425) sk. Natrum med exempelvis fokus på den syduppländska floran och faunan och även en historisk (cid:415)llbakablick över trakten. För Miljöpar(cid:415)et de gröna i Håbo Anna Söder, gruppledare samt Torgny Ericson, ordförande i MP Håbo Håbo Interpellation till ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden Angående majoritetens prioritering av byråkrati framför barnen i budget 2026 Med anledning av att Moderaterna, Socialdemokraterna, Centern och KD röstade igenom en budget där administrationen får en explosionsartad ökning medan förskola, fritidshem och grundskola skärs ned, vill jag ställa följande frågor till nämndens ordförande. 1. Kan ordföranden omedelbart lämna en fullständigt specificerad och detaljerad redovisning av exakt vad de 19 262 000 kronorna i posten ”Övergripande verksamhet” för 2026 består av? Redovisningen ska delas upp per kostnadsslag och per enskild post, ingen sammanblandning eller undanflykter. 2. Hur många årsarbetare (inklusive chefer och administrativ personal) finansieras faktiskt inom den här posten 2026 jämfört med 2025, och vad är den totala lönesumman för dessa? 3. Vilka nya tjänster har inrättats eller planeras inom övergripande verksamhet 2026, och varför är det nödvändigt att öka byråkratin samtidigt som barnen får mindre? 4. Vilka exakta poster förklarar den oacceptabla ökningen med 15 914 000 kronor (+475 %) från 2025 års nivå på 3 348 000 kronor? Ange belopp och motivering för varje post – vi vill se siffrorna svart på vitt. 5. När budgetkommentaren skyller på att 2025 års ram ”inte var kvalitetssäkrad” – vilka brister var det egentligen, och hur kan majoriteten nu plötsligt rättfärdiga en nästan sexdubbling av pengarna till centralbyråkratin? 6. Hur stor del av de 15,9 miljonerna är kostnader som tidigare legat dolda under andra poster eller det förvaltningsgemensamma effektiviseringskravet, och varför har ni nu valt att flytta dem till en egen, växande post? 7. Hur kan majoriteten försvara att övergripande verksamhet får +475 % samtidigt som fritidshemmet skärs med 17,9 %, grundskolan med 1,42 % och förskolan med 0,26 %? Varför prioriteras möten och rapporter framför pedagoger och barn? 8. Hur tror nämnden att dessa nedskärningar ska göra det möjligt att nå målen om bättre meritvärden, fler behöriga lärare och minskad frånvaro – eller är det bara tomma ord på papper? 9. Hur mycket av de 14,5 miljonerna i tillfälligt stöd äts upp av löneökningar, internhyror och arbetskläder innan en enda krona når barnen – och varför räcker det inte ändå? 10. Planerar majoriteten att genomföra ytterligare besparingar eller ”effektiviseringar” i förskola, fritidshem och grundskola under 2026 utöver de redan beslutade nedskärningarna? Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-04-06 KS 2026/00322 nr 149004 Kommunledningsförvaltningen Kommunfullmäktige Kansliavdelningen Martina Svartz, Kommunsekreterare martina.svartz@habo.se Tjänsteskrivelse – Svar på Interpellation ställd till barn- och utbildningsnämndens ordförande Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige anser interpellationen besvarad. Sammanfattning Somir Sinharay (L) har den 20 februari 2026 inkommit till kansliet med en interpellation ställd till barn- och utbildningsnämndens ordförande catherine Öhrqvist (M). Interpellationen är inlämnad inom den tid som kommunfullmäktiges arbetsordning §34 avger och syftar till att skapa debatt i kommunfullmäktige. Interpellationen anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2 mars 2026 § 31 varvid kommunfullmäktige beslutade att interpellationen får ställas. Beslutsunderlag ⎯ Protokollsutdrag KF 2026-03-02 § 31 ⎯ Interpellation från (L) ställd till barn- och utbildningsnämndens ordförande ⎯ Tjänsteskrivelse – Svar på interpellation ställd till barn- och utbildningsnämndens ordförande. ⎯ Kompletterande utskick med skriftligt svar på interpellationen från barn- och utbildningsnämndens ordförande sker senast den 10 april. Beslutet ska skickas till Interpellant Barn- och utbildningsnämndens ordförande Håbo Interpellation till vård och omsorgsnämndens ordförande 1. Hur definieras ”en satsning på 1 miljon” när råvaruinnehållet försämras? • Kan ordföranden redogöra exakt vilken del av livsmedelsbudgeten som denna miljon ska ha förstärkt? – Är det råvarubudgeten, personalbudgeten, overhead eller något annat? • Hur kan en nettobudget-ökning påstås vara en ”satsning”, när verksamheten samtidigt rapporterar konkreta försämringar i form av minskat nötkött, minskad färsk fisk, mindre grädde och färre ekologiska varor? 2. Är det korrekt att kalla det en satsning om de äldre får mindre näring? • Anser ordföranden att en ekonomisk förstärkning är meningsfull om den faktiska måltidskvaliteten samtidigt försämras? • Är det nämndens officiella hållning att ”mer pengar” på papperet väger tyngre än mindre näring på tallriken? 3. Var har miljonen hamnat — i inflation, i löner eller i verksamheten? • Har nämnden gjort en inflationsjustering som visar hur stor del av miljonen som ens når fram till råvaror? • Kan ordföranden presentera en jämförelsetabell som visar råvaruinköp 2024 → 2025 → 2026, per kategori (kött, fisk, mejerier, ekologiskt), så att kommuninvånarna kan se om det faktiskt skett en förbättring? 4. Hur kan styrande partier hävda förbättringar samtidigt som Ekots kartläggning visar att kommuner som minskar näringstäta livsmedel ökar risken för undernäring? • Vilka medicinska konsekvensanalyser har nämnden gjort innan man godkände dessa förändringar? • Hur säkerställer Håbo att man inte följer samma utveckling som Ekot och experterna kritiserar i andra kommuner, där minskad näring lett till ökad vårdtyngd och sämre hälsa hos de äldre? 5. Varför drabbas även LSS – en målgrupp som ofta har särskilda medicinska och sensoriska behov? • På vilket sätt motiverar nämnden att personer i LSS får mindre näringstäta livsmedel, trots att många har diagnoser som kräver högre energi- och proteintillförsel? • Har nämnden säkerställt att ingen brukare i LSS får en försämrad kosthållning som strider mot individens beslut, behov eller genomförandeplan? 6. Varför har politiken inte informerats öppet och i tid? • Varför behövde ledamöter och allmänhet få reda på detta via verksamhetsinformation och externa källor i stället för via tydlig politisk rapportering? • Kan ordföranden redogöra för hur transparensprincipen uppfyllts när besparingar kamoufleras som satsningar? 7. Om målet verkligen är att stärka maten – varför tas då just de dyraste och mest näringsrika råvarorna bort först? • Är det nämndens uppfattning att energi- och proteintät mat kan ersättas med billigare råvaror utan negativ effekt på äldre och LSS-brukare? • Om inte: varför fattas då beslut som ger just den effekten? Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-04-06 KS 2026/00192 nr 149005 Kommunledningsförvaltningen Kommunfullmäktige Kansliavdelningen Martina Svartz, Kommunsekreterare martina.svartz@habo.se Tjänsteskrivelse – Svar på Interpellation till vård och omsorgsnämndens ordförande Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen anses besvarad. Sammanfattning Somir Sinharay (L) har den 2 februari 2026 inkommit till kansliet med en interpellation ställd till vård- och omsorgsnämndens ordförande Agneta Hägglund (S). Interpellationen är inlämnad inom den tid som kommunfullmäktiges arbetsordning §34 avger och syftar till att skapa debatt i kommunfullmäktige. Interpellationen anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2 mars 2026 §30 varvid kommunfullmäktige beslutade att interpellationen får ställas. Beslutsunderlag ⎯ Protokollsutdrag KF 2026-03-02 § 30 ⎯ Interpellation från (L) till vård- och omsorgsnämndens ordförande ⎯ Tjänsteskrivelse – Svar på interpellation till vård- och omsorgsnämndens ordförande ⎯ Kompletterande utskick med skriftligt svar på interpellationen från vård- och omsorgsnämndens ordförande sker senast den 10 april. Beslutet ska skickas till Interpellant Vård- och omsorgsnämndens ordförande

BOU § 74 Dnr 2025/00063 Yttrande till Kommunstyrelsen över motion - inför utmanarrätten i Håbo kommun Beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden antar yttrandet som sitt eget och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har den 13 mars 2025 beslutat att remittera motion om att införa utmanarrätten i Håbo kommun till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhandla före sommaruppehållet 2025. Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2008 §76 (dnr KS 2007/42) om att införa utmanarrätten. Utmanarrätten har hittills inte använts inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. En riktlinje skulle kunna vara behjälplig med att tydliggöra syftet med utmanarrätten och således uppmärksamma kommunens nämnder och förvaltningar att arbetssättet finns. Motionens tredje att-sats bör hanteras i takt med eventuell riktlinje framarbetas av Kommunstyrelsen, då ökad marknadsföring av utmanarrätten kan vara en möjlighet för en mer företagsvänlig kommun. Barn- och utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nr 69272, daterad 2025-04-28 Remiss – Motion inför utmanarrätten i Håbo kommun Yttrande – Inför utmanarrätten i Håbo kommun Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnden kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. ___________ Beslutet skickas till: JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING YTTRANDE 1(2) Datum Vår beteckning 2025-04-08 BOU 2025/00063 nr 69219 Barn- och utbildningskontoret Barn- och utbildningskontoret Wilma Karlsson Falk, Nämndsekreterare wilma.karlsson.falk@habo.se Begäran om yttrande över motion - inför utmanarrätten i Håbo kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen har den 13 mars 2025 beslutat att remittera motion om att införa utmanarrätten i Håbo kommun till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhandla före sommaruppehållet 2025. Bakgrund Rasmus Kraftelid (HD) har den 7 oktober 2024 §138 överlämnat en motion till fullmäktige med rubrik Inför utmanarrätten i Håbo kommun. Motionären föreslår att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter samt att riktlinjer för utmanarrätten tas fram och yrkar på följande att-satser: 1. Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter. 2. Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning. 3. Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten. Kommunstyrelsen har den 13 mars 2025 beslutat att remittera motion om att införa utmanarrätten i Håbo kommun till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhandla före sommaruppehållet 2025. Synpunkter Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2008 §76 (dnr KS 2007/42) om att införa utmanarrätten. Utmanarrätten har sedan dess inte avskaffats, varför barn- och utbildningsnämnden menar att motionens första att-sats redan behandlats i ett tidigare ärende. Motionens första att-sats bör därför anses besvarad. Utmanarrätten har hittills inte använts inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Barn- och utbildningsnämnden kan heller inte besvara huruvida utmanarrätten används och dess framgång ur ett kommunövergripande perspektiv. I direktivet från tidigare beslut framkommer att utmanarrätten avser all kommunal verksamhet, med undantag för myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner. Då verksamhetsområdet till stor del berör myndighetsutövning, är det en möjlig förklaring till varför det tidigare inte tillämpats inom förvaltningen. Barn- YTTRANDE 2(2) Datum Vår beteckning 2025-04-08 BOU 2025/00063 nr 69219 och utbildningsnämnden har heller inga kända utmaningar som inkommit från privata aktörer och företag. Motionens andra att-sats riktar sig till Kommunstyrelsen, där motionären önskar att det framarbetas riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning. Barn- och utbildningsnämnden har ingen kännedom om huruvida någon liknande riktlinje finns att tillämpa idag. En riktlinje skulle kunna vara behjälplig med att tydliggöra syftet med utmanarrätten och således uppmärksamma kommunens nämnder och förvaltningar att arbetssättet finns. I underlag som tidigare beslut om införandet av utmanarrätten grundats på, diskuteras konkurrensutsättning och bristen av marknadsföring för att kunna få en fungerande utmanarrätt. Barn- och utbildningsnämnden anser därför att motionens tredje att-sats bör hanteras i takt med eventuell riktlinje framarbetas av Kommunstyrelsen, då ökad marknadsföring av utmanarrätten kan vara en möjlighet för en mer företagsvänlig kommun. Ställningstagande Barn- och utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2025-06-03 Vård- och omsorgsnämnden

KF § 76 Dnr KS 2007/42 Beslut om införande av utmaningrätt I samband med fullmäktiges behandling av ärendet 2008-04-28, § 39, beslöt fullmäktige genom minoritetsåterremiss enligt kommunallagens 5 kap, 36 §, att återföra ärendet till styrelsen för förnyad beredning. Nedan föreligger styrelsens förslag till beslut efter den senaste beredningen 2008-06-02, § 90: I samband den förnyade beredningen redovisade kommunkansliet i skrivelse dels synpunkter på återremissens motivering samt dels förslag om att föreliggande förslag om utmaningsrätt ska antas enligt nedan redovisning: Utmaningsrätt innebär att någon riktar ett önskemål till kommunen om att en del av kommunens verksamhet skall upphandlas eller säljas. Syftet är att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen såväl kostnads- som kvalitetsmässigt. Förslaget innehåller regler för utmaningsrätten samt en bakgrundsbeskrivning om alternativa driftsformer. Ärendet Inledning Kommunstyrelsen har 2007-05-07 uppdragit åt planeringschefen att ta fram förslag på hur s.k. utmaningsrätt skulle kunna se ut rent praktiskt och återkomma till kommunstyrelsen med det. Av kommunstyrelsens direktiv framgår bl.a: • Utmaningsrätten skall avse alla kommunala verksamheter, förutom myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner. • Principen med utmaningsrätten innebär att om en privat entreprenör tror sig kunna utföra en specifik tjänst billigare än kommunen, med bibehållen eller högre kvalitet, så ska kommunen starta en upphandling av tjänsten. • Givetvis ska kommunen som i andra upphandlingar ställa upp kvalitetskrav, för att undvika oseriösa entreprenörer och för att garantera bra service till medborgarna. I till ärendet hörande pm – Alternativa driftsformer – kommenteras tillgängliga driftsformer (utöver traditionell egenregidrift). Införande av utmaningsrätt innebär ett metodiskt vägval vid införande av alternativa driftsformer. Kommunen överlåter åt marknaden att avgöra i vilken ordning olika verksamheter skall konkurrensutsättas. Ingenting hindrar dock kommunen från att parallellt med utmaningsrätten arbeta med organisatoriska förbättringar av den egna verksamheten, program för konkurrensutsättning etc. Vid utformningen av förslaget har särskilt beaktats utmaningsrätten i Sollentuna och Uppsala. Kommunstyrelsen har 2007-10-08 remitterat ärendet till de fackliga organisationerna, kommunens nämnder, Håbo Marknads AB samt till de lokala näringslivsorganisationerna. Fem remissvar har inkommit. De kommenteras i till ärendet hörande bilaga 5. Inget av remissvaren föranleder något förslag till ändring av regelverket – däremot görs några förtydliganden under rubriken Justerare Utdragsbestyrkande Hidnr 2008.1442 HÅBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2008-06-16 KF § 76 Dnr KS 2007/42 (forts.) ”Förfarandet hos kommunen” nedan. Erfarenheten från de kommuner som infört utmaningsrätt visar på betydande skillnader i intresse för verksamheten. I Uppsala har man hittills tagit emot 30 utmaningar medan (forts.) bara en handfull kommit till övriga kommuner. Förklaringen torde delvis ligga i val av strategi (egen satsning på konkurrensutsättning ger färre utmaningar) men även till stor del i hur frågan marknadsförs. (forts.) Regler för utmaningsrätt Förslaget till regler (till ärendet hörande bilaga 3) har hållits kort. Utmaningsrätten bör ses som en inbjudan att komma med kreativa förslag – även till omprövning av verksamheter kommunen inte förutsett skulle bli föremål för upphandlingar. Observera att utmaningsrätten ålägger kommunen en skyldighet att pröva om en viss verksamhet skall upphandlas i konkurrens. För att utmanaren skall få överta den aktuella verksamheten krävs således att han / hon vinner upphandlingen. Vem får utmana? Förslaget innehåller inga begränsningar av vem som får utmana. Således finns inget förbud mot utmaningar från kommunens egna anställda. För att en utmaning skall kunna leda till beslut om upphandling måste det dock krävas att utmanaren har bildat en lämplig juridisk form för att driva verksamheten på entreprenad åt kommunen. Kommunen har tidigare beslutat delta i ett projekt för information och uppmuntran till an- ställda som vill starta eget (knoppa av). I linje med tidigare beslut bör kommunen uppmuntra initiativ från anställda. Det torde ligga inom uppdraget för Håbo Marknads AB att ge råd till anställda som önskar bli entreprenörer åt kommunen. Rådgivning kan också fås från arbetsförmedlingen och inom ramen för det projekt som drivs i Uppsala län. Utöver information och rådgivning kan frågor om tjänstledighet eller återanställningsgaranti aktualiseras när kommunanställda vill starta ett företag. Dessa frågor får behandlas individuellt, från fall till fall. I förslaget till regler står att utmaningen skall innehålla en beskrivning som visar utmanarens förmåga och lämplighet att själv driva den aktuella verksamheten. Texten skall inte tolkas som att en fullständig prevision skall göras i det här skedet. Det är utmaningen och inte utmanaren som skall prövas. Vad får utmanas? I förslaget till regler undantas endast myndighetsutövning, strategiska funktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen med egen personal eller inte kan läggas ut på entreprenad. ”Strategiska funktioner” medger en något vidare tolkning än direktivens ”strategiska led- ningsfunktioner”. Motivet för ändringen är främst att reglerna ger möjlighet att begära Justerare Utdragsbestyrkande Hidnr 2008.1442 HÅBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2008-06-16 KF § 76 Dnr KS 2007/42 (forts.) kommunens prövning av om en verksamhet skall säljas. Strategiska funktioner kan utgöras av förvaltningschefer, vissa chefs- och expertfunktioner samt viss infrastruktur. Utmaningar kan endast riktas mot verksamheter som kommunen bedriver i egen regi med egen personal. Utmaningar mot pågående entreprenader eller mot avtalsbundna intraprenader skall ses som intresseanmälningar att delta i en kommande upphandling efter avtalstidens utgång. (forts.) Om en nämnd väljer att organisera verksamheter i intraprenadform krävs inget upphand- lingsförfarande. Det är dock angeläget att undvika alltför långa avtalstider, vilket skulle kunna försvåra kommande konkurrensupphandlingar. Om utmaningar riktas mot verksamheter kommunen driver i samverkan med annan (företag, förening, annan kommun etc) kan kommunen inte ensam avgöra om upphandling skall genomföras. Kommunen bör dock undersöka samverkansparternas syn på utmaningen och utan onödigt dröjsmål meddela beslut om hur utmaningen skall hanteras. Förfarande hos kommunen Utmaningar skall skyndsamt prövas av den nämnd som ansvarar för den utmanade verksamheten. I de fall verksamheten bedrivs av flera nämnder avgör kommunstyrelsen, efter yttrande från berörda nämnder, ärendet. Om ärendet är principiellt viktigt skall det avgöras av kommunfullmäktige. Med prövning menas, i detta sammanhang, frågan om utmaningen skall leda till upphandling eller inte. Innan nämnd fattar beslut om att en viss utmaning skall leda till upphandling bör en bedömning av utredningsbehov etc göras. När beslut om upphandling fattats har kommunen att följa gällande regler för upphandling. Det är angeläget att respektive nämnd, i varje enskilt fall, tar ställning till om anbud från egenregin önskas. I det fall egenregianbud önskas måste kommunen säkerställa att upphandlingsprocessen kan genomföras på ett trovärdigt sätt. För utformningen av förfrågningsunderlag kan det bli aktuellt att utnyttja konsulthjälp. Vid jämförelse av interna anbud mot externa kan skillnader i skatteregler ge utslag. Detta skall beaktas vid utvärderingen. Information, rådgivning För att ge största möjliga positiva effekt bör såväl näringslivet som kommunens anställda få information och rådgivning om utmaningsrättens möjligheter. I förslaget har kommunstyrelsen givits uppgiften att aktivt följa utmaningsrättens tillämpning och se till att såväl nämnderna som utmanarna får rådgivning och stöd. Justerare Utdragsbestyrkande Hidnr 2008.1442 HÅBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2008-06-16 KF § 76 Dnr KS 2007/42 (forts.) På tjänstemannanivå är det lämpligt att uppgiften att ge praktiska råd till potentiella utma- nare sköts av upphandlingsfunktionen. Förvaltningscheferna bör på lämpligt sätt se till att personalen får information om interna konsekvenser och möjligheter. Stöd från personalavdelningen, Håbo Marknads AB och upphandlingsfunktionen kan påräknas. Konsekvenser Införandet av utmaningsrätt förväntas ge minskade kostnader (eller oförändrade kostnader med högre kvalitet). På kort sikt kan kostnader för utrednings- och upphandlingsstöd öka. I samband med att kommunal verksamhet läggs ut på entreprenad kan omställningskostnader för berörd personal uppkomma. Kommunens erfarenheter av konkurrensutsättning är begränsade. Innan någon större driftsentreprenad slutförs behöver mallar för beräkning av interna bud / kontrollbud utformas och rutiner för hantering av upphandlingarna utvecklas. Styrelsen tillstyrker redovisat förslag till utmaningsrätt med viss komplettering. Beslutsunderlag 1. Beslut om utredning av utmaningsrätt, KS 2007-05-07 § 75. 2. PM – Alternativa driftsformer, 2007-09-06. 3. Förslag till regler för utmaningsrätt, 2007-09-03. 4. Kommunstyrelsens beslut 2007-10-08 om remittering av ärendet. 5. Svar på inkomna remissyttranden. 6. Remissvar. 7. Arbetsutskottets förslag till beslut, 2008-02-10, § 34. 8. Kommunstyrelsens förslag till beslut, 2008-03-10, § 39. 9. Kommunfullmäktiges beslut 2008-04-28, § 39. 10. Tjänsteskrivelse 2008-05-08. 11. Arbetsutskottets förslag till beslut 2008-05-19, 86. 12. Kommunstyrelsens förslag till beslut 2008-06-02, § 90. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet:: Yrkande Agneta Hägglund (s) yrkar avslag till införande av utmaningsrätt. Sven-Eric Svensson (c) yrkar i första hand att ärendet ska återremitteras för utredning av beställar- och utförarfunktioner och i andra hand att förslaget ska avslås. Nina Lagh (m) och Christian Ghaemi (mp) yrkar bifall till införande av utmaningsrätt. Propositionsordning Ordföranden föreslår att fullmäktige först tar ställning till om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag. Därefter prövas eventuellt styrelsens förslag till beslut. Fullmäktige godkänner ordningen. Ordföranden finner, efter prövning, att fullmäktige avslår yrkandet om återremiss. Ordföranden prövar därefter styrelsens förslag till beslut och finner att fullmäktige beslutar enligt detta. Justerare Utdragsbestyrkande Hidnr 2008.1442 HÅBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2008-06-16 KF § 76 Dnr KS 2007/42 (forts.) Emot beslutet reserverar sig samtliga ledamöter och tjänstgörande ersättare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (tjänstgörande ledamöter framgår av protokollets närvaro- och omröstningslista). Kommunfullmäktiges beslut 1. Fullmäktige beslutar anta redovisat förslaget till utmaningsrätt 2. Fullmäktige beslutar följande: För att underlätta för anställda att pröva anställning hos en ny huvudman, i samband med verksamhetsövergång, erbjuds de anställda tjänstledighet från den kommunala anställningen under 12 månader. Vill någon avbryta tjänstledigheten ska kommunen meddelas minst en månad innan återgången. Rätt- igheten omfattar inte anställd som övergår till att driva verksamheten i eget företag. _______ Beslutsexpediering Planeringschef Kommundirektör Personalchef Samtliga nämnder Justerare Utdragsbestyrkande Hidnr 2008.1442 Till Håbo kommunfullmäktige 2024-10-07 Inför utmanarrätten i Håbo kommun En företagsam kommun Håbo kommun har ett gynnsamt läge, med närhet till tre storstadsregioner, vilket gör det attraktivt för både företag och invånare att leva och verka här. Trotts detta har, i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet, Håbo kommun sett en betydande nedgång bland Sveriges 290 kommuner. År 2014 låg Håbo på plats 17, men har successivt fallit och ligger år 2024 på plats 236. Företagsklimat (Jämförelse Sveriges 290 kommuner) År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Ranking 17 99 116 187 203 175 206 162 188 212 236 Håbo Genom att minska kommunens konkurrens inom verksamhetsområden som inte tillhör kärnuppdraget och den lagstadgade myndighetsutövningen skapas utrymme för andra kreativa aktörer. Effektivisera kommunens verksamheter Håbo kommun bör alltid sträva efter att effektivisera sina verksamheter och använda kommuninvånarnas skattemedel på bästa möjliga sätt. En väg framåt är att ge privata aktörer möjlighet att utmana kommunen genom att föreslå att de kan bedriva kommunal verksamhet mer kostnadseffektivt eller med högre kvalitet än vad kommunen själv gör. Detta kallas för utmanarrätt, och innebär att andra aktörer, såsom företag eller föreningar, kan komma med förslag på alternativa sätt att bedriva kommunal verksamhet. Utmanarrätten har redan prövats med framgång i flera kommuner, och erfarenheter visar att det leder till innovation, ökad effektivitet och högre kvalitet i tjänsterna. Genom att införa utmanarrätt i Håbo kan kommunen dra nytta av externa aktörers kompetens och innovationskraft, samtidigt som vi säkrar att vi får ut mesta möjliga värde för invånarnas pengar. Utförande/Tillämpning Utmanarrätt innebär att privata aktörer ges möjlighet att lämna förslag till kommunen på hur en viss verksamhet kan drivas mer effektivt eller med högre kvalitet. De verksamheter som kan utmanas beslutas av kommunen, och kan omfatta allt från teknisk service till vård och omsorg, med undantag för verksamheter som enligt lag måste bedrivas av kommunen, såsom myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner. Motionär: Rasmus Kraftelid Till Håbo kommunfullmäktige 2024-10-07 Om en aktör lämnar in en utmaning måste kommunen utreda om det är lämpligt att upphandla den aktuella verksamheten. Därefter kan kommunen välja att acceptera eller avslå utmaningen. Om utmaningen accepteras följer en upphandling där flera aktörer kan lämna anbud. Kommunen behåller dock huvudansvaret för verksamheten, även om en privat aktör tar över driften. Målsättning Genom att införa utmanarrätt skapar vi förutsättningar för högre kvalitet i de kommunala tjänsterna till en lägre kostnad. Vi öppnar upp för fler idéer och förbättringsförslag från externa aktörer och säkerställer att kommunens verksamheter ständigt prövas och utvecklas. Vidare kan resurser frigöras från mindre centrala uppgifter till förmån för kärnverksamheten, såsom vård, skola och omsorg. Med anledning av ovanstående yrkar HåboDemokraterna att1 Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter. att2 Håbo kommunstyrelse ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning och tillämpning. att3 Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten. Motionär: Rasmus Kraftelid SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2024-10-07 Kommunfullmäktige

§ 78 Dnr 2025/00111 Yttrande gällande motion om att införa utmanarrätten i Håbo kommun Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att lämna över yttrandet till kommunstyrelsen för vidare beredning Sammanfattning Håbodemokraterna har i motion ”Inför utmanarrätt i Håbo kommun”, daterad 2024-10-07 anfört att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter. Den 16 juni 2008 införde Håbo kommun utmaningsrätt efter beslut i kommunfullmäktige KF §76 (dnr KS 2007/42). Förvaltningen känner inte till att någon uppföljning av utmanarrätten genomförts i kommunen. Det kan eventuellt finnas behov av att aktualisera riktlinjer, information etcetera kring utmanarrätten. Utmanarrätten finns i ett antal kommuner och ett antal har avvecklat den till exempel Uppsala kommun. Uppsala valde att avveckla den på grund av få utmaningar och att det finns möjlighet att bli en kommunal leverantör genom andra upphandlingar. Andra kommuner lyfter fram denna som en möjlig väg till effektiviseringar och kostnadsminskningar. All kommunal verksamhet kan utmanas utom: myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner, kommunala bolag samt verksamheter som enligt lag och förordning måste utföras av kommunen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nr 9912, daterad 2025-05-02 DB Remiss motion - inför utmanarrätten nr 9704, daterad 2025-03-11. Motion inför utmanarrätt i Håbo kommun nr 9705, daterad 2025-03-11. Beslutsgång Ordförande frågar om nämnden kan fatta beslut i enlighet med förvaltningens förslag till beslut och finner att så är fallet. Protokollsanteckning Protokollsanteckning från HåboDemokraterna: ”HåboDemokraterna föreslår med anledning av att utmanarrätten redan är beslutad 2008 utan att ha verkställts, att man antar attsats 2 och 3, dvs att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för utmanarrättens utformning, tillämpning och att Håbo kommun informerar externa aktörer verksamma i Håbo kommun om utmanarrätten.” JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2025-06-03 Vård- och omsorgsnämnden ______________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 43(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen

§ 109 Dnr 2024/00880 Anmälan av motion: riktlinjer för hantering av motioner Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Christer Persson (S) har överlämnat en motion till fullmäktige. Motionären föreslår att en riktlinje för motioner tas fram för att skapa en tydlighet utifrån arbetsordningen för kommunfullmäktige och för att få en effektivare och mera tillförlitlig process. Beslutsunderlag – Motion Beslutsgång Ordföranden frågar om Kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ Beslutet skickas till: Kansliavdelningen, kommunledningsförvaltningen JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING HA NDBOK FÖR H antering av motioner Antaget av Kommundirektör Antaget 2026-XX-XX Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig Kanslichef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KS 2024/00880 Gäller för Alla förvaltningar Relaterade styrdokument Arbetsordning för kommunfullmäktige Förändringshistorik Version Datum Förändring Ansvarig 1 2026-xx-xx Nytt dokument. HANDBOK 3(9) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 146757 Handbok för hantering av motioner Innehåll Håbo kommuns styrdokumentshierarki 2 1. Inledning 4 2. Syfte 4 3. Avgränsning 4 4. Uppföljning 4 5. Arbetsordning 4 6. Kriterier för att väcka en motion 4 7. Innehåll i en inlämnad motion 5 8. Beredningsprocessen av en motion – roller och ansvar 6 9. Dialog med motionär 6 10. Svarstid 7 11. Innehåll i ett motionssvar 7 12. Efter en motion besvarats 9 13. Återkallande av en motion 9 HANDBOK 4(9) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 146757 1. Inledning Handboken beskriver den process som gäller för motioner och hur de ska hanteras i Håbo kommun. 2. Syfte Syftet med handboken är att fastställa en kommungemensam definition för hur en motion ska hanteras, utformas och besvaras och därmed vara ett stöd för både förtroendevalda och handläggare i Håbo kommun. 3. Avgränsning Handboken styr utformningen av hanteringen av motioner i Håbo kommun. Motioner i sig beslutas om på politisk nivå av kommunfullmäktige. 4. Uppföljning Handboken följs upp i samband med den årliga aktualitetsprövningen av styrdokument som sker på tjänstepersonsnivå. Styrdokumenten gås igenom en gång per år i syfte att bedöma om de fortfarande är aktuella, behöver revideras eller bör upphävas. Om det vid aktualitetsprövningen framkommer att styrdokumentet behöver revideras eller bör upphävas ska frågan lyftas till dokumentansvarig. 5. Arbetsordning I arbetsordningen för kommunfullmäktige 31 § anges vilka regler som gäller för motioner i Håbo kommun. 6. Kriterier för att väcka en motion Ledamöterna i kommunfullmäktige har rätt att väcka motion enligt bestämmelse i kommunallagen (KL) 5 kap. 22 §. En fullmäktigeledamot har rätt att lämna en motion även om ledamoten inte är närvarande vid fullmäktigesammanträdet. En ersättare får däremot bara lämna en motion då ersättaren tjänstgör som ledamot. - En motion ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. - En motion får inte ta upp ämnen av olika slag. - En motion väcks genom att den lämnas till kanslienheten vid kommunledningsförvaltningen genom e-tjänsten ”Lämna in motion till Håbo kommun” på kommunens webbsida alternativt att den skickas in per e-post till kommunstyrelsens funktionsbrevlåda med tydlig avsändare. - En motion ska inlämnas senast 14 dagar innan ett sammanträde och kommer att anmälas och presenteras först vid nästkommande kommunfullmäktigemöte. Registrator/kommunsekreterare på kanslienheten vid kommunledningsförvaltningen kontrollerar att dessa kriterier för motion, enligt kommunfullmäktiges arbetsordning, är uppfyllda och informerar kommunfullmäktiges ordförande om de motioner som inkommit. HANDBOK 5(9) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 146757 Om en motion som i huvudsak har samma innehåll som en tidigare behandlad motion lämnas in på nytt inom 2 år, även om mindre ändringar har gjorts, ska kommunfullmäktige besluta att inte behandla motionen, detta med undantag för när en ny mandatperiod inleds. 7. Innehåll i en inlämnad motion Motionen ska innehålla följande delar: Rubrik En rubrik som anger vad motionen handlar om och som gör det tydligt för läsaren vad som ska behandlas i fullmäktige när ärendet om motionen syns på dagordningen. Förslag till beslut i att-satser Varje förslag till beslut ska skrivas tydligt i att-satser med numrering. Varje att-sats ska representera ett eget beslut och kunna stå för sig själv. Beskrivning och motivering av förslag Motionen ska innehålla en tydlig beskrivning av förslaget, det vill säga vad det är som motionen föreslår, till exempel om en utredning ska genomföras eller att införa något, samt en motivering till motionens förslag. Vid förslag om att en utredning ska genomföras eller att ett styrande dokument ska tas fram eller revideras Om en motion förslår att en utredning ska genomföras så ska motionen innehålla en tydlig beskrivning av vad utredningen ska omfatta och om den kan medföra ekonomiska konsekvenser. Om en motion förslår att ett styrande dokument, till exempel en policy eller riktlinjer, ska tas fram eller revideras så ska motionen innehålla en motivering till varför detta behov finns. Motionens förslag till beslut ska därför formuleras som att en särskild nämnd får i uppdrag att genomföra den efterfrågade utredningen eller att ta fram/revidera ett styrande dokument. Det betyder inte att en utredning eller ett förslag på nytt/reviderat styrande dokument ska presenteras till fullmäktige i samband med motionssvaret. Om fullmäktige beslutar att bifalla motionen efter beredning, ges ett särskilt uppdrag till ansvarig nämnd att genomföra utredningen som sedan återrapporteras till fullmäktige. Om fullmäktige beslutar att ett styrande dokumentet ska tas fram/revideras genom att bifalla motionen, ges ett särskilt uppdrag till ansvarig nämnd att ta fram förslag på det efterfrågade dokumentet, vilket sedan antas av den instans som anges i Håbo kommuns styrdokumentshierarki. Ekonomiska konsekvenser och finansiering För att initialt se om en motion medför kostnader, kan motionären om möjligt beskriva ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering. Underskrift Motionen ska undertecknas av minst en ledamot eller en tjänstgörande ersättare. HANDBOK 6(9) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 146757 8. Beredningsprocessen av en motion – roller och ansvar En inkommen motion behandlas först av kommunfullmäktige som beslutar om motionen ska remitteras till kommunstyrelsen för beredning. I samband med att fullmäktige första gången behandlar en ny motion ska motionären/motionärerna lämnas tillfälle att under ett kortare anförande presentera motionen. Någon debatt får inte förekomma med anledning av anförandet. Kommunstyrelsen har det övergripande beredningsansvaret för motioner och inhämtar vid behov yttranden från en eller flera nämnder eller kommunala bolag genom remiss. Enligt kommunallagen ska en motion innan den avgörs i kommunfullmäktige beredas av den nämnd som motionen berör, det vill säga den nämnd vars ansvarsområde motionen berör. Remisstiden är som utgångspunkt tre månader. Om beredningstiden sträcker sig över perioden juni-augusti bör remisstiden dock förlängas. Om motionen endast berör kommunstyrelsens ansvarsområde skickas den inte på remiss. Kommunstyrelsens/respektive nämnds förvaltning har i uppdrag att handlägga och bedöma motionens förslag och lämna förslag till motionssvar. För varje ärende utses en ansvarig tjänsteperson, som ansvarar för att ärendet handläggs och att en tjänsteskrivelse upprättas med förslag till beslut. Se avsnitt 11 för beskrivning av vad ett motionssvar ska innehålla. I de fall ärenden skickas på remiss till berörda nämnder/bolag för yttrande formuleras denna nämnds/bolagets beslut som ett yttrande. Yttrande ska innehålla information som är viktig att känna till för att ett korrekt beslut ska kunna fattas i ärendet. Yttrandet ska innehålla nämndens/bolagets bedömning, förslag till hur kommunfullmäktige ska besluta (avslå, bifalla eller anse motionen som besvarad) inklusive motivering. Det är viktigt att yttrandet fokuserar på att ta ställning till motionens förslag, och inte på att genomföra förslaget. Om motionens förslag innebär konsekvenser för nämndens eller bolagets ekonomi ska det av svaret framgå om en eventuell finansiering kan prioriteras inom givna ekonomiska ramar eller inte. När kommunstyrelsens förvaltning har bedömt motionens förslag, och eventuellt inhämtat yttranden från berörda nämnder/bolag, så skrivs ett motionssvar fram med en sammantagen bedömning och förslag till beslut. Kommunstyrelsen har dock ingen skyldighet att följa det förslag som avgetts i eventuella yttranden som inkommit. Motionssvaret behandlas först i kommunstyrelsen och därefter vidare till kommunfullmäktige som fattar beslut om motionens förslag. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen en gång om året redovisa de motioner som inte är färdigberedda. Redovisningen ska göras på ett ordinarie sammanträde under våren, där kommunsekreterare ansvarar för uppföljningen. 9. Dialog med motionär Om det i samband med beredningen av en motion uppstår frågor gällande innehållet i förslaget ska motionären kontaktas för att feltolkningar eller andra eventuella missförstånd ska kunna undvikas. Det betyder inte att motionären kan ändra i sin motion under beredningen. Om motionären kontaktas på något sätt ska handläggaren dokumentera detta tydlig i ärendet, till exempel genom att diarieföra mejlkorrespondens eller göra en tjänsteanteckning om muntlig dialog sker. HANDBOK 7(9) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 146757 10. Svarstid Det är angeläget att svar på motionen sker så snabbt som möjligt till exempel medan frågan är aktuell. Enligt kommunallagen 5 kap. § 35 ska en motion om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. En redovisning av de motioner som inte har beretts färdigt inom ett år ska redovisas av kommunstyrelsen till fullmäktige. 11. Innehåll i ett motionssvar Svar på motion ska skrivas i den särskilda mallen för motionssvar som finns i ärendehanteringssystemet. Svar på motion ska innehålla följande delar: Förslag till beslut Motionssvaret ska presentera förslag till beslut i att-satser med numrering. Det vill säga om motionen innehåller flera att-satser ska varje att-sats bemötas med ett förslag på beslut som kan stå för sig själv. De förslag till beslut som finns är att kommunfullmäktige antingen bifaller, avslår eller anser motionens att-satser besvarade. Eftersom förslag till beslut kan skilja sig åt för motionens olika att-satser är det viktigt att varje att-sats är numrerade och besvaras var för sig. Att föreslå att en att-sats ska bifallas innebär att fullmäktige godkänner förslaget och det ska därmed genomföras. Det leder till ett nytt uppdrag eller åtgärd. Skrivs förslagsvis enligt följande: Kommunfullmäktige bifaller motionens förslag 1, [att-sats]. Att föreslå att en att-sats ska avslås betyder att fullmäktige avslår förslaget och det kommer inte att genomföras, det vill säga ingen åtgärd genomförs. Skrivs förslagsvis enligt följande: Kommunfullmäktige avslår motionens förslag 2, [att-sats]. Att föreslå att en att-sats är besvarad innebär att fullmäktige anser att frågan helt eller delvis redan är omhändertagen. Det kan till exempel vara genom att ett arbete eller en utredning redan pågår eller kommer påbörjas inom kommunens verksamheter eller om nämnden tar med sig förslaget i framtida planering. Skrivs förslagsvis enligt följande: Kommunfullmäktige anser att motionens förslag 3, [att-sats], är besvarad. Om det redan i beredningen finns förslag om att någon beslutspunkt ska följas upp på politisk nivå på något särskilt sätt så bör det anges som förslag till beslut. Exempelvis om en åtgärd bör återrapporteras till kommunfullmäktige eller annan instans, följas upp inom ramen för något annat arbete eller att uppföljning ska ske inom en särskild tidsram. Uppföljning anges även under rubriken ”Uppföljning” i motionssvaret. Sammanfattning Sammanfattningen ska vara kort och ska kunna läsas separat, det vill säga läsaren ska utifrån sammanfattningen få en kort och koncis bild av hela ärendet. I sammanfattning anges: - Vem som initierat ärendet. HANDBOK 8(9) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 146757 - Kort om vad förvaltningen har kommit fram till (inklusive eventuella remissinstansers bedömning från yttranden). - Förslag till beslut på motionens att-sats/satser. - Motivering till förslag till beslut. Ärendet Under denna rubrik beskrivs en mer utförlig tidslinje över ärendets gång jämfört med sammanfattningen. Ärendet ska innehålla samma information som i sammanfattningen men det ska ges mer uttömmande beskrivningar av ärendets initiering och motionens förslag, remissinstansernas yttranden och en redogörelse av förvaltningens bedömning. Förvaltningens bedömning ska innehålla en motivering över hur förvaltningen kommit fram till sin bedömning och därmed varför en att-sats föreslås bifallas, avslås eller anses vara besvarad. Ärendet ska innehålla den information som är viktig att känna till för att ett korrekt beslut ska kunna fattas i ärendet. Om ärendebeskrivningen blir mycket omfattande så rekommenderas att det läggs som en bilaga i beslutsunderlaget i stället. Detta gäller också om till exempel en rapport, kostnadsberäkning eller dylikt har tagits fram. Ekonomiska konsekvenser och finansiering I svaret på motionen ska ekonomiska konsekvenser beaktas. När förslag till beslut är att bifalla en att-sats ska alltid de ekonomiska konsekvenserna anges samt en beskrivning om finansiering ryms inom budget eller om det krävs beslut om att ytterligare medel ska tillföras. När förslag till beslut är att avslå en att-sats på grund av ekonomiska konsekvenser, det vill säga att det är en del i motiveringen till att avslå förslaget så ska det tydligt framgå under denna rubrik samt i motiveringen. Om förslag till beslut är att avslå en att-sats som inte har några ekonomiska konsekvenser i sig, så behöver inte några ekonomiska konsekvenser beskrivas. Exempel på formulering när ekonomiska konsekvenser och finansiering inte är aktuellt: Ekonomiska konsekvenser och finansiering påverkas inte utifrån beslutets karaktär. Barnperspektivet Barnperspektivet ska beaktas oavsett förslag till beslut. Enligt barnkonventionen ska barnets bästa beaktas i alla ärenden som rör barn. I svaret på motionen ska det därför finnas en beskrivning av positiva och negativa konsekvenser för barn och unga. Rubriken är inte obligatorisk vid ärenden som inte berör barn. Exempel på formulering när förslag till beslut inte påverkar barnperspektivet: Barnperspektivet är inte aktuellt utifrån beslutets karaktär. Näringslivsperspektivet Näringslivsperspektivet ska beaktas oavsett förslag till beslut. Under denna rubrik beskrivs positiva och negativa konsekvenser till förslaget för näringslivet. Rubriken är inte obligatorisk vid ärenden som inte berör näringslivet. Exempel på formulering när förslag till beslut inte påverkar näringslivsperspektivet: Näringslivsperspektivet är inte aktuellt utifrån beslutets karaktär. HANDBOK 9(9) Datum Vår beteckning 2026-01-22 KS 2024/00880 nr 146757 Uppföljning Uppföljning kan ske på många olika sätt vilket är varför det bör framgå tydligt om, hur och när ärendet föreslås följas upp på politisk nivå. Till exempel om ett uppdrag ska återrapporteras till kommunfullmäktige eller följas upp inom en särskild tidsram. Om uppföljning till politiken inte är aktuellt på grund av att förslag till beslut utgör ren verkställighet på tjänstepersonnivå så anges här att uppföljning av beslut inte är aktuellt. Beslutsunderlag Ange vilka beslutsunderlag som finns till förslag till beslut. Till exempel protokollsutdrag och yttranden från remissinstans, bilagor i form av rapporter, utredningar, kalkylberäkningar och dylikt. Motionen, protokollsutdrag från när motionen anmäldes till fullmäktige och tjänsteskrivelsen i sig är alltid beslutsunderlag och det ska också anges under denna rubrik. Beslut skickas till Under denna rubrik anges vem eller vilka som ska få ett expedierat beslut efter att protokollet är justerat. Motionären ska alltid anges här. Andra aktörer som kan vara aktuella är: berörda politiska organ (exempelvis en nämnd eller styrelse), tjänstepersoner som ska verkställa beslutet, berörda förvaltningar eller enheter (om beslut påverkar flera delar av organisationen) samt eventuellt andra externa parter som beslutet direkt berör. 12. Efter en motion besvarats När beslut har tagits och protokollet justerats, skickas svar till motionären och de andra som angetts i motionssvaret. Hanteringen av motionen är därmed avslutad och ärendet kan avslutas. Vid ett beslut om ett genomförande av en åtgärd bör beslutet ge vägledning om ansvar och resurser. Tjänstepersonnivå ansvarar för att beslutet verkställs. Vid bifall av förslag om ett nytt uppdrag, till exempel att en utredning ska genomföras eller att ett styrande dokument ska tas fram eller revideras, så skapas ett nytt ärende i ärendehanteringssystemet medan motionsärendet avslutas. Det nya ärendet följs upp enligt angiven uppföljning och beroende på uppdragets karaktär. 13. Återkallande av en motion En motion kan återkallas av den som lämnat in den. Fullmäktige beslutar då om att avskriva motionen. PROTOKOLLSUTDRAG 41(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen

§ 124 Dnr 2025/01429 Fullmäktigeberedning Kommunfullmäktiges beslut 1. Tillsätta en fullmäktigeberedning för resten av mandatperioden för översyn av regler för arvoden och ersättning för förtroendevalda, Reglemente Uppdragsbeskrivning för kommunalråd och gruppledare och politisk organisation inför ny mandatperiod. 2. Fullmäktigeberedningen ska bestå av en representant från varje parti i fullmäktige. 3. Vid frånvaro är det upp till den valda representanten att se till att det finns en ersättare från partiet. 4. Inom beredningen väljs en av representanterna till sammankallande. 5. Kostnaderna som föranleds av beredningen finansieras inom ramen för kommunfullmäktiges budget. 6. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram förslag på uppdrag, arbetsordning och administrativt stöd för beredningen. 7. Kommunstyrelsens förvaltning ska bistå med framtagandet av sammanträdeskallelser och protokoll för beredningen. 8. Uppdraget översyn av regler för arvoden och ersättning för förtroendevalda, Reglemente Uppdragsbeskrivning för kommunalråd och gruppledare och politisk organisation inför ny mandatperiod ska presenteras för kommunfullmäktige senast juni 2026. Sammanfattning Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 22 maj 2024, § 168, uppdragit till kommunstyrelsen att genomföra en översyn av reglerna för arvoden och ersättning till förtroendevalda. I samband med detta uppdrag gavs även direktiv om att samtliga partier i kommunfullmäktige skulle ges möjlighet till inspel och påverkan i processen. Frågor om arvoden och ersättningar har stor betydelse för demokratins legitimitet, transparens och förtroende för det politiska systemet. Förvaltningen har under arbetets gång med översynen av arvodesreglerna sett att en särskild fullmäktigeberedning, liknande den som inrättats i Enköpings kommun, kan vara ett ändamålsenligt och demokratiskt sätt att hantera behovet av partiinspel och bred förankring. En sådan beredning möjliggör att samtliga partier får direkt representation och inflytande över beredningsarbetet, och ger en ordnad struktur för dialog, analys och förslag. Enligt kommunallagens 3 kap 2 § får fullmäktige inrätta JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(4) Sammanträdesdatum 2025-10-06 Kommunfullmäktige fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Diskussion om en tillfällig fullmäktigeberedning har förts vid ett gruppledarmöte och förslaget ses som positivt och bedöms som ändamålsenligt. Förvaltningen föreslår att en tillfällig fullmäktigeberedning tillsätts för översyn av regler för arvoden och ersättning för förtroendevalda, reglemente, uppdragsbeskrivning för kommunalråd- och gruppledare samt för politisk organisation inför ny mandatperiod. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse dokumentnummer 142534 - Protokoll kommunfullmäktige § 168, 2024-05-22 Förslag till beslut på sammanträdet Catherine Öhrqvist (M) yrkar tillägg i beslut, som beslutspunkt 3, att vid frånvaro är det upp till den valda representanten att se till att det finns en ersättare från partiet. Catherine Öhrqvist (M), yrkar tillägg i beslut, som beslutspunkt 8, att uppdraget med förslag till beslut av regler för arvoden och ersättning för förtroendevalda, Reglemente Uppdragsbeskrivning för kommunalråd och gruppledare och politisk organisation inför ny mandatperiod ska presenteras för kommunfullmäktige senast juni 2026. Robin Jansson Eriksson (V), yrkar på ändring i att-sats 2 att, kommunfullmäktige tillsätter en fullmäktigeberedning som består av gruppledare. Susanna Kraftelid (HD), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Somir Sinharay (L), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Fredrik Anderstedt (S), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut med Catherine Öhrqvist (M) tilläggsyrkande. Owe Fröjd, (Båp), yrkar bifall till Robins Jansson Eriksson (V) ändringsyrkande. Agneta Hägglund (S), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut med Catherine Öhrqvist (M) tilläggsyrkande. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(4) Sammanträdesdatum 2025-10-06 Kommunfullmäktige Nomineringar till att utse representanter i att-sats 3: Björn Hedö (M), nominerar Stefan Häggmark (M). Fred Rydberg (KD), nominerar Carl-Adam Embretsen (KD). Anna Söder (MP), nominerar Ulrika Lundblad (MP). Per Widén (C), nominerar Mats Engelmark (C). Somir Sinharay (L), nominerar Hans Johnsson (L). Agneta Hägglund (S), nominerar Christer Persson (S). Tommy Lövgren (SD), nominerar Edwin Hillesöy (SD). Susanna Kraftelid (HD), nominerar Marcus Ström (HD). Owe Fröjd (Båp), nominerar Carol Lundberg Moore. Beslutsgång Att-sats 1 Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att så är fallet. Att-sats 2 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag till beslut mot Robin Jansson Eriksson (V) och Owe Fröjd (Båp) ändringsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Att-sats 3 Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan utse representanter enligt nomineringar och finner att så är fallet. Att-sats 4 Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att så är fallet. Att-sats 5 Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att så är fallet. Att-sats 6 Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att så är fallet. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(4) Sammanträdesdatum 2025-10-06 Kommunfullmäktige Tilläggsyrkande från Catherine Öhrqvist (M) Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta att bifalla tilläggsyrkande från Catherine Öhrqvist (M) och finner att så är fallet. ______________ Beslutet skickas till: Valda Kommunfullmäktiges valberedning JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-11-10 Kommunfullmäktige

§132 Dnr 2025/01465 Anmälan av motion: För fler träd och grönska inför 3 - 30 - 300 regeln i Håbo kommun Kommunfullmäktiges beslut 1. K.01mnunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till k01m1mnstyrelsen för beredning. Sammanfattning Anna Söder (MP), har överlämnat en motion till fullmäktige. Motionären föreslår att Håbo ko1mnun börjar tillämpa 3-30-300-regeln som är en guide för stadsplane1ing som strävar efter att skapa grönare, hälsosaimnare och mer livfulla urbana miljöer. Miljöpartiet föreslår även att 3-30-300-regeln blir ett komplement till Grönstrukturprogrammet i samband med dess översyn samt att Håbo k01mmm infonnerar och inspirerar privatpersoner och företag till att följa de delar av 3-30-300-regeln som är tillämplig. Beslutsu nderlag - Motion -Tjänsteskrivelse med dokumentmnmner 142792 Beslutsgång Ordföranden frågar om k01mmmfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. Beslutet skickas till: K.01mmmstyrelsens kansli EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROGRAM FÖR Bostads- försörjning 2026-2030 Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2026 xxxx Giltighetstid Tills vidare, dock längst fyra år efter antagande Dokumentansvarig Planeringschef 1 Dokumentinformation Diarienummer KS 2024/00429 Gäller för Samtliga förvaltningar och kommunala bolag inom Håbo kommun Tidpunkt för aktualitetsprövning Senast nästa mandatperiod Ersätter tidigare versioner Bostadsförsörjningsprogram för 2022-2026 med utblick mot 2030, antaget av kommunfullmäktige 2026-xx, §114 Foto framsida Doppingvägen, Bålsta. Foto: Ragnar Wernstedt Projektorganisation Program för bostadsförsörjningen 2026-2030 har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänste- personer från planeringsavdelningen i samarbete med politiska ledningen. Programmet har tagits fram på uppdrag av planeringschef (tidigare plan- och exploateringschef). Projektledare: Samhällsplanerare Petrus Bertilsson och samhällsplanerare Mayssa Ouertani under inledande skede. Samhällsplanerare Ragnar Wernstedt och samhällsplanerare Frida Ericson under avslutande skede. 2 Målsättningar Centrumbacken. Foto: Håbo kommun 3 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning av mål och riktlinjer 5 Inledning 7 Framtidens bostadsförsörjning 7 Lagrum 8 Avgränsningar 8 Läsanvisningar 9 Uppföljning 9 Definitioner och begrepp 10 Utgångspunkter 12 Nationella mål 12 Mål för folkhälsa 12 Mål för integrationspolitiken 12 Agenda 2030 12 Gestaltad livsmiljö 12 Mål för funktionshinderspolitiken 12 Regionala mål 13 Kommunala mål 14 Kommunens verktyg 16 Översiktsplanering 16 Detaljplanering 16 Planberedskap 16 Kommunalt markinnehav 17 Det allmännyttiga bostadsbolaget 17 Bostadsanpassning 17 Kommunens utmaningar 18 Demografi, klimat och VA-brist 18 Mål, riktlinjer och aktiviteter 19 Samhällsbyggnad med helhetssyn 20 Attraktiva bostäder för alla 21 Trivsamma boendemiljöer för alla 22 Robust och miljömässigt hållbart byggande 23 4 Målsättningar Sammanfattning av mål och riktlinjer Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsan- Läs mer svar innebär att varje kommun ska skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder. Inriktningen för Lag (2000:1383) om kommunernas den långsiktiga bostadsutvecklingen i kommunen ska även bostadsförsörjningsansvar. redovisas i bostadsförsörjningsprogrammet. Kommuner ska planera för bostadsförsörjningen genom riktlinjer, vilka ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Det är de nationella, regionala och kommunala målen som ligger till grund för det här programmets mål och riktlinjer. I programmet har följande fyra övergripande mål för bo- stadsförsörjningen fastställts: Samhällsbyggnad med Attraktiva bostäder för helhetssyn alla Genom dialog, samspel I Håbo kommun ska det och flexibilitet ska vi finnas möjlighet för alla att utveckla framtidens Håbo bo i bra bostäder genom med bostäder som har god hela livet, med goda kom- tillgång till infrastruktur munikationer nära arbete och samhällsservice. och skola. Vi ska ha ett varierat bostadsutbud med blandade upplåtelseformer där ingen lämnas utanför. Trivsamma boende- Robust och miljömässigt miljöer hållbart byggande Håbo kommun ska erbju- Vi bygger för framtiden da sociala mötesplatser i där Håbo fortsätter vara mälarnära och natursköna en grön kommun med tryg- miljöer, med vackra bostä- ga trafiklösningar och en der som har en tillgänglig klimatanpassad utveckling design där de boende kän- av nya bostäder i närhet ner delaktighet, engage- till befintlig infrastruktur och natur. mang och trivsel. För varje mål har kommunen definierat tillhörande riktlin- jer som anger i vilken riktning kommunen ska arbeta för att säkerställa måluppfyllelse. Riktlinjerna konkretiseras genom aktiviteter som även inkluderar indikatorer för att utvärdera genomförandet. Aktiviteterna genomförs under perioden 2026–2030, inom ramen för hela bostadsförsörj- ningsprogrammets giltighetstid. Mål, riktlinjer, indikatorer och aktiviteter sammanställs i tabeller i slutet av bostadsför- sörjningsprogrammet. 5 Gärdesvägen, Väppeby. Foto: Ragnar Wernstedt 6 Inledning Framtidens bostadsförsörjning Läs mer Håbo kommun förväntas uppleva en befolkningsökning un- Kunskapsunderlag - bilaga der de kommande åren (se bilaga för underliggande siffror). För att möta kommande behov är det av stor vikt att erbjuda både nuvarande och framtida invånare ett attraktivt och hållbart bostadsutbud. För att säkerställa en god tillgång till bostäder krävs noggrant planeringsarbete. Kommunens mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vägleda tillämpningen av bestämmelserna i plan- och bygglagen. Dessa riktlinjer ska även fungera som underlag för strategiska ställningstaganden inom fysisk planering och bostadsutvecklingsprojekt och vara ett stöd för exploatörer och byggherrar genom att redovisa kommunens ambitioner och viljeriktning. Detta bostadsförsörjningsprogram är ett viktigt verktyg för en långsiktig och hållbar utveckling av bostäder i Håbo kommun. Kommunen har inte full kontroll över utvecklingen på bostadsmarknaden, men syftet med programmet är att genom tydliga riktlinjer styra utvecklingen i önskad rikt- ning. Programmet ska fungera som stöd vid strategiska be- slut inom fysisk planering och stadsutvecklingsprojekt, och riktlinjerna ska ha en vägledande funktion vid planläggning enligt plan- och bygglagen för att främja bostadsbyggande och utveckla bostadsbeståndet. Håbo kommuns Bostadsförsörjningsprogram 2026–2030 är indelat i fem avsnitt. De två första avsnitten introducerar bo- stadsförsörjningsprogrammet samt de nationella, regionala och kommunala mål och strategier som programmet beaktar. I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verktyg för att genomföra programmet. Det fjärde avsnittet behandlar de utmaningar som kommunen står inför och hur dessa påver- kar bostadsförsörjningen. I det sista avsnittet presenteras kommunens fyra övergripande mål för bostadsförsörjning: • Samhällsbyggnad med helhetssyn • Attraktiva bostäder för alla • Trivsamma boendemiljöer för alla • Robust och miljömässigt hållbart byggande Dessa mål åtföljs av tillhörande riktlinjer och aktiviteter. 7 Inledning Lagrum Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsan- svar innebär att varje kommun ska skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder. Inriktningen för den långsiktiga bostadsutvecklingen i kommunen ska även redovisas i bostadsförsörjningsprogrammet. Kommuner ska planera för bostadsförsörjningen genom riktlinjer, vilka ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Bostadsförsörjningsprogrammet är vägledande och inte juri- diskt bindande. Bostadsförsörjningslagen ändrades den 1 oktober 2022. Lag- ändringen innebär bland annat att kommunen ska analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bo- stadsmarknaden. Enligt lagen ska analysen genomföras med stöd av ett underlag som Boverket förser kommunen med. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska enligt lagen innehålla minst följande uppgifter: • Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet • Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål • Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta natio- nella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Som grund för de här uppgifterna ska det finnas en analys av: • Den demografiska utvecklingen • Marknadsförutsättningarna • Vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden Avgränsningar Kommunen har ett särskilt lagstyrt ansvar att tillgodose behovet av bostad för personer utifrån socialtjänstlagen (SoL), lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (LMA), samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Behov och åtgärder för att tillgodose bostadsbehovet hos de som omfattas av dessa lagar beskrivs i kommunens strategiska lokalförsörjningsplan. 8 Inledning Läsanvisningar Bostadsförsörjningsprogrammet består av två delar: • Program för bostadsförsörjning 2026–2030 • Kunskapsunderlag - bilaga Uppföljning Bostadsförsörjningsprogrammet följs upp årligen med särskild hänsyn till programmets riktlinjer, aktiviteter och indikatorer. Uppföljningen ska syfta till att undersöka hur beslut som rör bostadsbyggande, bostadsmarknaden och bo- endemiljöer förhåller sig till programmets mål och riktlinjer. Bostadsproduktionen och situationen på bostadsmarknaden ska rapporteras till kommunstyrelsen årligen. Det sker i samband med rapporteringen av kommunens svar på Bover- kets bostadsmarknadsenkät. Bostadsförsörjningsprogram- met ska antas av kommunfullmäktige under varje mandat- period. I samband med detta ska en omfattande uppföljning av riktlinjerna i det nuvarande bostadsförsörjningsprogram- met genomföras. 9 Definitioner och begrepp Bostad Flerbostadshus Hus, lägenhet, rum eller annat utrymme att bo i där Avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera alla primära bostadsfunktioner tillgodoses. Med pri- lägenheter. Lägenheterna upplåts oftast som hyres- mära bostadsfunktioner avses utrymmen för sömn rätt eller bostadsrätt. och vila, matlagning, personhygien, daglig samvaro och förvaring. Alla funktioner utom personhygien får Småhus finnas i samma rum. Avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad och kedjehus. Den vanligaste upplåtelseformen Bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden är äganderätt, men i kommunen finns även bostads- Alla bostäder oavsett upplåtelseform eller hustyp rätts- och hyresrättssmåhus. som inte är klassificerade som särskilda boendefor- mer. Bostadsrätt Bostadsrätt innebär att man är medlem i en bostads- Specialbostäder rättsförening, som äger en fastighet med lägenheter. Bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som Varje medlem har rätt att nyttja en särskild lägen- riktar sig till en viss målgrupp, till exempel ung- het inom föreningens fastighet. domsbostäder, studentbostäder, seniorbostäder eller trygghetsboende. Hyresrätt Hyresrätt innebär att man hyr en lägenhet av en Hushåll hyresvärd, som äger en eller flera fastigheter med Ett hushåll består av personer som är folkbokförda i hyreslägenheter. samma bostad. I hushållsstatistiken från SCB finns tre huvudtyper; ensamstående, sammanboende och Särskilda boendeformer övriga. Sammanboende inkluderar personer som Bostäder för äldre eller för personer med funktions- lever tillsammans som gifta, i registrerat partner- nedsättning i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) skap eller i ett samboförhållande. I gruppen övriga och lagen om stöd och service till vissa funktionshin- hushåll ingår alla andra hushåll där minst en person drade (LSS). i bostaden saknar nära relationer till någon i bosta- den, till exempel inneboende. De tre hushållstyperna Särskilda grupper delas vidare in i hushåll med eller utan barn. Med ”särskilda grupper” i BFL § 2 avser lagstiftaren dem som av olika skäl har svårigheter att etablera Äganderätt sig på bostadsmarknaden. Det kan innefatta, äldre Äganderätt, i form av egnahem eller ägarlägenhet, personer – över 65 år, nyanlända och ensamkom- innebär att man har full äganderätt till sin bostad. mande barn och unga, personer med fysisk och Den vanligaste formen är att äga småhus, vilket psykisk funktionsnedsättning, personer som lever i omfattar ett en- eller tvåbostadshus. hemlöshet, personer utsatta för våld i nära relatio- ner, ungdomar och unga vuxna samt studenter. 10 Viktoriastigen, Bålsta. Foto: Ragnar Wernstedt 11 Utgångspunkter Nationella mål Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en, från social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas, samt där bostadsbyg- gande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet innebär även en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud som svarar mot behoven. Mål för folkhälsa Det ska finnas samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Tillgång till en god och ekonomiskt överkomlig bostad skapar goda förutsättningar för att främja trygghet, tillit samt god och jämlik hälsa. Mål för integrationspolitiken Rättigheter, möjligheter och skyldigheter ska vara lika för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det innebär att kommuner har ansvar för integration och bosättning av nyanlända flyktingar och ska beakta det i sin planering för bostadsförsörjning. Agenda 2030 Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling som tagits fram av FN. Av dessa 17 mål är det flera som direkt kan kopplas till översiktsplanering och kommunernas långsiktiga arbete med hållbar utveckling. Här kan målen för hälsa, jämställdhet, vatten, klimat och infrastruktur särskilt nämnas. Mål 11 om hållbara städer är av vikt för bostadsförsörjningsprogrammet och kan ses som ett övergri- pande mål för bebyggelse och fysisk planering. Läs mer Gestaltad livsmiljö Målet om gestaltad livsmiljö innebär att ”Arkitektur, form Arkitekturpolicy Håbo kommun och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”. Kommunerna har genom sitt kommunala planeringsansvar en betydande roll i gestaltan- det och förvaltandet av rikets livsmiljöer. Mål för funktionshinderspolitiken Ett av målområdena i regeringens funktionshinderspolitik är principen om universell utformning, vilken också utgör en 12 Utgångspunkter grundläggande princip i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I kommunens planar- bete kan principen innebära ett tydligt ställningstagande för att från början skapa funktionella, tillgängliga och hållba- ra miljöer. Att tydligt formulera mål för tillgänglighet och användbarhet är både mer effektivt och kostnadsbesparande än att anpassa den byggda miljön i efterhand för olika behov. En universellt utformad miljö utgår från den mänskliga mångfalden och är ofta till fördel för alla. Läs mer Regionala mål Region Uppsalas regionala utvecklingsstrategi antogs av Regional utvecklingsstrategi för Upp- regionfullmäktige i mars 2021. Utvecklingsstrategin bygger sala län på visionen, ”Ett gott liv i en nyskapande och hållbar kun- skapsregion med internationell lyskraft”, och konkretiseras i tre strategiska utvecklingsområden för länet: • En region för alla lyfter fram hur ett samhälle format efter människan ger ett gott liv, med öppna och inklude- rande miljöer. • En hållbart växande region fokuserar på samhällsut- vecklingen i Uppsala län, dess natur och livsmiljöer och förhållandet till omkringliggande län. • En nyskapande region tar fasta på betydelsen av ett livskraftigt näringsliv och civilsamhälle samt förmågan till utmaningsdriven innovation hos företag och organi- sationer. För bostadsförsörjningen är främst utvecklingsområdena En region för alla, En hållbart växande region och det långsikti- ga utvecklingsmålet Säkra och attraktiva städer och livsmil- jöer av särskild betydelse. Utvecklingsmålet lyfter behovet av en fortsatt utbyggnad av bostäder för att täcka behoven i ett växande län. För att öka rörligheten på bostadsmarkna- den och tillgodose olika gruppers behov behövs prisrimliga bostäder i olika storlekar och med blandade upplåtelse- former, samtidigt som det existerande bostadsbeståndet behöver användas mer effektivt. För att klara bostadsför- sörjningsbehovet och bygga levande livsmiljöer krävs att marknadsaktörer vill bygga, samt en effektiv och proaktiv planering som även beaktar regionala och storregionala sam- band. Bostadsförsörjningsfrågan har även bäring på utveck- lingsstrategins två andra utvecklingsområden. Tillgången på bostäder till ett rimligt pris är en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet, arbeta, studera och leva ett gott liv i regionen. Region Uppsala arbetar i nuläget med att ta fram komman- de regionala utvecklingsstrategi som planeras att antas i slutet av 2025. 13 Utgångspunkter Kommunala mål Med utgångspunkt i kommunens vision Vårt framtida Håbo har kommunfullmäktige den 5 december 2022 beslutat om fyra övergripande fokusområden för Håbo kommun. Kommunen ska under mandatperioden bli: • En kommun med ekonomi i balans • En attraktiv arbetsgivare • En hållbar kommun • En företagarvänlig kommun Detta innebär att Håbo kommun strävar efter att bli en kom- mun med ekonomi i balans, där verksamheten präglas av god ekonomisk hushållning. Kommunen ska också vara en attraktiv arbetsgivare med god och hög kompetens i alla sina verksamheter. En hållbar kommun går ut på att verksamhe- terna utvecklas ansvarsfullt och hållbart. Dessutom kommer kommunen att verka för att skapa bra förutsättningar för både nya och etablerade företag, vilket bidrar till en företa- garvänlig miljö. Kommunens vision Vårt framtida Håbo är vägledande för hela den kommunala verksamheten. Visionen är baserad på fyra inriktningar: Håbo – en aktiv part i Mälardalen Håbo kommun ska vara en aktiv part i Mälardalsregionen. Detta innebär att utbytet av varor, tjänster, arbetskraft, kompetens och kultur i både regionen och kommunen blir mer integrerat. Genom att bo och verka nära kollektivtra- fikens infrastruktur, samt genom att utveckla och bygga ut bredband, stärks kopplingen till Mälardalsregionen. På så sätt blir Håbo kommun en naturlig del av Mälardalens breda utbud. Mälarkommunen nära naturen Håbo kommun har närhet till både Mälaren och naturen. Strandområdena vid Mälaren utgör attraktiva boendemil- jöer, men är samtidigt känsliga för exploatering. Dessa områden kräver därför ett särskilt ansvar i planering och förvaltning. Kommunen ska möjliggöra boendemiljöer med närhet till Mälaren och naturen, med god tillgänglighet till vatten och grönområden för både invånare och besökare. All nyproduktion och exploatering ska genomföras med hänsyn till långsiktig hållbarhet. Bålsta - en levande småstad Bålsta ska både vara en sammanhängande centralort och en lugn, trivsam småstad med närhet till naturen. Detta inne- 14 Utgångspunkter bär en bebyggelseutveckling med blandade funktioner och en varierande arkitektur. Vid bostadsbyggande ställs krav på både utformning och gestaltning, liksom på att bebyggelsen anpassas för att bevara småstadens karaktär och lugn. I hållbara Håbo finns det goda livet Ur ett socialt perspektiv innebär detta att bostadsområden ska vara inkluderande och mångfacetterade, med goda bo- endemiljöer för alla. Kommunen eftersträvar en variation av upplåtelseformer och utformar trygga stadsrum som främjar gemenskap och delaktighet. Bostadsbyggandet ska vara eko- logiskt hållbart, både i produktion och i utformning. I Håbo främjas hållbara färdsätt och sammanhållen bostadsbebyg- gelse som inte tar i anspråk nya naturområden. Även ur ett ekonomiskt perspektiv eftersträvas långsiktig hållbarhet, vilket innebär att kommunen ska undvika större ekonomis- ka risker i produktion och förvaltning. Rondellhus, Väppeby. Foto: Ragnar Wernstedt 15 Kommunens verktyg Översiktsplanering Enligt plan- och bygglagen 3 kap. 1 §, 2 § ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsikti- ga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska vidare ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas samt bevaras. I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin bedömning av hur hänsyn tas till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Översiktsplanen ska vara aktuell för att agera som vägled- Läs mer ning vid kommunens egna beslut om exempelvis bygglov och detaljplanering. Översiktplan för Håbo kommun Håbo kommuns översiktsplan är ett resultat av ett flerår- igt arbete. I december 2015 beslutade kommunfullmäktige i Håbo kommun att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen, med ut- gångspunkt i visionen Vårt Håbo 2030, som nu heter Vårt framtida Håbo. Den 9 maj 2022 antogs översiktsplanen av kommunfullmäktige och den 7 juni 2022 vann översiktspla- nen laga kraft och började gälla. Kommunens översiktsplan bygger på sex planeringsprinciper, som på en övergripande och strategisk nivå fastställer kommunens förhållningssätt för att främja en hållbar utveckling och uppnå kommunens vision. Detaljplanering Detaljplanering är den juridiskt bindande delen av den fysiska planeringen och är kopplad till översiktsplanen. Genom detaljplanering regleras markanvändningen, vilket säkerställer att mark- och vattenområden används för de ändamål som de är mest lämpade för. Detaljplaner styr hur mark får användas och kan reglera aspekter som färg, form, placering och andra specifika krav. När kommunen tar fram en detaljplan genomförs det enligt en process som regleras i plan- och bygglagen. Planberedskap De detaljplaner som vunnit laga kraft men som ännu inte genomförts utgör tillsammans det som kallas kommunens planberedskap. Det är viktigt att kommunen har en god planberedskap för att kunna uppfylla det långsiktiga beho- vet av bostäder och samhällsfunktioner. En god planbered- skap för kommunalt ägd mark ger kommunen möjlighet att styra orters utbyggnad och har framförhållning i kontakten med exploatörer och bostadsbolag. 16 Kommunens verktyg Kommunalt markinnehav Kommunen, som markägare, kan genom markanvisning ställa krav på vad som ska produceras och med vilken kva- litet. Markanvisning innebär en ensamrätt för en exploatör att, under en begränsad tidsperiod och på specifika villkor, förhandla med kommunen om att förvärva och utveckla ett visst markområde som ägs av kommunen. Genom markan- visningen kan kommunen påverka inriktningen på bostads- byggandet, exempelvis vad gäller upplåtelseformer, bosta- dens storlek samt föreskriva att bostäder eller lokaler ska reserveras för kommunala ändamål, såsom äldreomsorg eller barnomsorg. Det allmännyttiga bostadsbolaget Det allmännyttiga bostadsbolaget utgör ett viktigt verktyg i bostadsförsörjningen, genom att bolaget tar stort socialt an- svar då de bland annat erbjuder bostäder till socialt utsatta samt nyanlända invandrare. Bostadsbolagen i Sverige ska helt eller till större delen ägas av kommunen, och verksam- heten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Att bygga bra bostäder till rimliga priser för alla är den allmännyttiga sektorns ursprungliga och mest grundläggande uppgift. Håbohus AB är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bo- laget ägs av Håbo kommun och regleras genom ett så kallat ägardirektiv. I ägardirektivet stadgas att Håbohus verksam- het ska bidra till att tillgodose behovet av bra bostäder och god boendeservice inom Håbo kommun. Bolaget ska förvalta, utveckla och främja ett attraktivt bostadsbestånd som möter behovet av bostäder, avseende standard, utformning, läge, service, hyresnivå med mera, och detta ska ske med lämplig arkitektonisk och teknisk kvalitet. Vidare ska bolaget verka för att nya bostäder uppförs med varierade upplåtelseformer. Bostadsanpassning Bostadsanpassning är olika former av åtgärder i hemmet som möjliggör för den boende att bo kvar trots olika funk- tionsnedsättningar. Dörrautomatik och ramper är exempel på anpassningsåtgärder. Håbo kommun arbetar aktivt för att äldre ska kunna bo kvar i eget boende. 17 Kommunens utmaningar Demografi, klimat och VA-brist Håbo kommun står inför flera utmaningar vad gäller bo- stadsförsörjning. Kommunen behöver anpassa infrastruk- turen för att möta befolkningsutvecklingen och hantera klimatförändringar. En av de största utmaningarna är den åldrande befolkningen, där antalet personer över 85 år förväntas öka med 82 procent fram till 2030. Detta medför ett ökat behov av vård och omsorg, tillgänglighetsanpassade bostäder och en förbättrad infrastruktur. För att möta dessa behov krävs investeringar i nya boenden för äldre och en socialt inkluderande miljö som gör det möjligt för äldre att förbli aktiva i samhället. Den växande äldre befolkningen kräver även lättillgänglig service, vilket påverkar hur infra- strukturen planeras och byggs. Klimatförändringar och ökad nederbörd medför en ökad risk för översvämningar, vilket ställer krav på effektiva lösning- ar för dagvattenhantering. Bostadsutveckling måste därför noggrant planeras för att undvika att bebyggelse placeras i utsatta områden, som lågpunkter, och för att skapa hållbara lösningar för översvämningsriskerna. Läs mer En annan utmaning är bristen på vatten- och avloppskapaci- Vattentjänstplan 2024 tet, särskilt i Skokloster, där kapaciteten är nära maxgrän- sen (se Vattentjänstplan 2024). För att kunna utveckla nya bostadsområden krävs betydande investeringar i vatten- och avloppsinfrastruktur. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslut- ning till befintlig infrastruktur, som vägar och kollektivtra- fik, för att säkerställa en effektiv och hållbar stadsplanering. 18 Mål, riktlinjer och aktiviteter Mål, riktlinjer och aktiviteter Utifrån de nationella, regionala och kommunala målen har kommunen fastställt följande fyra övergripande mål för bostadsförsörjningen: • Samhällsbyggnad med helhetssyn • Attraktiva bostäder för alla • Trivsamma boendemiljöer för alla • Robust och miljömässigt hållbart byggande För varje mål har kommunen definierat tillhörande riktlinjer som anger i vilken riktning kommunen ska arbeta för att sä- kerställa måluppfyllelse. Riktlinjerna konkretiseras genom aktiviteter som även inkluderar indikatorer för att utvärde- ra genomförandet. Aktiviteterna genomförs under perioden 2026–2030, inom ramen för hela bostadsförsörjningspro- grammets giltighetstid. Målen och riktlinjerna har tagits fram av Teknik- och sam- hällsbyggnadsförvaltningen i samråd med berörda förvalt- ningar och aktörer. De är utformade för att tillgodose de nationella, regionala och kommunala målen som är relevan- ta för bostadsförsörjning. De har också anpassats efter de lagkrav som finns och efter Boverkets direktiv. 19 Mål, riktlinjer och aktiviteter Samhällsbyggnad med helhetssyn Riktlinjer Samhällsbyggnad med helhetssyn innebär att pla- 1. Samordna bostadsbyggande med utveckling av nering och utveckling av samhället genomförs på ett infrastruktur, kollektivtrafik, kommunalservice integrerat sätt, där bostadsbyggande, infrastruktur och samhällsfunktioner för att skapa funktionel- och samhällsfunktioner samordnas för att skapa la och hållbara områden. hållbara, funktionella och attraktiva områden i 2. Upprätthåll en nära och kontinuerlig dialog kommunen. För att uppnå detta krävs en planering mellan kommunens förvaltningar, näringsliv, som beaktar både nuvarande och framtida behov. exploatörer och invånare för att säkerställa att Samhällsutvecklingen kräver dessutom en nära och olika perspektiv beaktas i bostadsplaneringen. kontinuerlig dialog mellan olika aktörer, där kom- 3. Skapa en flexibel samhällsbyggnadsprocess munens förvaltningar, näringslivet, exploatörer och som kan anpassas till förändrade behov och invånare har en aktiv roll i planeringsprocessen. förutsättningar, och som möjliggör hantering av Genom att arbeta med en flexibel och adaptiv plane- infrastruktur och bostadsutveckling parallellt. ring kan samhället utvecklas på ett sätt som möter eventuella förändrade förutsättningar och behov. Målområde - Samhällsbyggnad med helhetssyn Åtgärd/aktivitet Indikator Ansvar Anordna och delta i regelbundna möten Delta i Länsstyrelsens regio- Teknik- och samhällsbygg- med relevanta aktörer inom bostadsmark- nala forum för översiktsplane- nadsförvaltningen. naden, näringslivet och andra berörda rare samt i Region Uppsalas Kommunlednings- parter, både på lokal och regional nivå. forum för fysisk planering. förvaltningen. Sammankalla till möten med näringslivet. Etablera ett samarbetsforum mellan bo- Teknik- och Samhällsbygg- Teknik- och samhällsbygg- stadsbolag, Socialförvaltningen, Vård- och nadsförvaltningen samman- nadsförvaltningen. omsorgsförvaltningen, samt Teknik- och kallar till två möten årligen. Socialförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen för att Vård- och omsorgsförvalt- diskutera gemensamma bostadsförsörj- ningen. ningsfrågor för särskilda grupper. Håbohus. Ta fram ett verktyg för att prioritera be- Utveckling och implemente- Teknik- och samhällsbygg- byggelseutveckling enligt översiktsplanen, ring av verktyget. nadsförvaltningen. med hänsyn till styrdokument, riktlinjer, kommunala kompetenser, politiska mål och investeringar. 20 Mål, riktlinjer och aktiviteter Attraktiva bostäder för alla Det ska finnas möjlighet att leva det goda livet i nomisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. Håbo, oavsett hushållets sammansättning, ekono- Nybyggnation bör prioriteras i områden med goda miska förutsättningar eller livssituation. Kommu- kommunikationer och nära till samhällsservice som nen ska erbjuda attraktiva bostäder i livets alla arbetsplatser, skolor och annan viktig samhällsser- skeden genom att eftersträva ett varierat bostads- vice. utbud som tillgodoser olika gruppers behov. Olika hushåll efterfrågar olika typer av bostäder enligt Riktlinjer SCB:s boendestatistik. Barnfamiljer efterfrågar 1. Håbo kommun ska erbjuda attraktiva bostäder ofta småhus med trädgård, medan ungdomar som i livets alla skeden, genom att eftersträva ett ska flytta hemifrån söker små och prisvärda hyres- varierat bostadsutbud som tillgodoser olika rätter. Många äldre vill bo i mindre och lättskötta gruppers behov. Tillkommande bostäder ska bostäder, nära service och vård, eller i anpassade bidra till en variation av upplåtelseformer och boenden som trygghetsboenden. För äldre som vill bostadstyper i ett delområde. bo kvar i sin nuvarande bostad ska det finnas möj- 2. Prioritera nybyggnation i områden som erbjuder lighet till bostadsanpassning. goda kommunikationer och närhet till samhälls- service som arbetsplatser och skolor. För att tillgodose de olika gruppernas behov krävs 3. Kommunen ska eftersträva ett tillgängligt och ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelse- anpassat bostadsutbud för alla samhällsgrup- former, bostadsstorlekar, hustyper och prisnivåer. per, oavsett socioekonomisk bakgrund, ålder och Kommunen eftersträvar att bostäder ska vara till- eventuell funktionsnedsättning. gängliga för alla samhällsgrupper, oavsett socioeko- Målområde - Attraktiva bostäder för alla Åtgärd/aktivitet Indikator Ansvar Uppdatera rutiner och stärka samverkan Uppdaterade rutiner för vräk- Socialförvaltningen. med bostadsbolagen kring det vräknings- ningsförebyggande arbete. förebyggande arbetet med särskild hänsyn till barnfamiljer. Utreda möjligheten att höja den nuvaran- En utredning tas fram och Håbohus. de gränsen för tillgodoräknande av extra beslutas. kötid i det kommunala bostadsbolaget för personer mellan 18 och 23. Genomföra informationsinsatser som syf- Förmedla digital och fysisk Vård- och omsorgsförvalt- tar till att öka medvetenheten hos äldre information genom möten och ningen. om tillgängliga boendealternativ och olika kommunens digitala plattfor- stödåtgärder. mar. 21 Mål, riktlinjer och aktiviteter Trivsamma boendemiljöer för alla Håbo kommuns karaktärsdrag med mälarnära transparens skapas förutsättningar för ett starkt natur, kulturhistoriska miljöer och gröna bostads- engagemang och en ökad trivsel i kommunen. områden utgör några av kommunens främsta tillgångar för en hållbar samhällsutveckling. Dessa Riktlinjer karaktärsdrag tillsammans med närheten till flera 1. För att främja trygghet och social gemenskap storstäder bidrar till kommunens attraktivitet ska både befintliga och nya bostadsområden och är viktiga att integrera i utvecklingen av både utvecklas med tillgång till mötesplatser, natur- befintliga och framtida bostadsområden. Genom att områden för återhämtning och rekreation samt erbjuda mötesplatser, grönområden för rekreation aktivitetsytor som främjar social interaktion. och sociala aktivitetsytor, skapas en boendemiljö Hänsyn ska tas till behoven hos särskilda grup- som stärker gemenskapen och trivseln. per som barn, äldre och personer med funktions- nedsättningar. Behov hos särskilda grupper som barn, äldre och 2. Kommunens arkitekturpolicy styr arbetet med personer med funktionsnedsättning ska beaktas för att skapa en attraktiv och välkomnande arki- att säkerställa att boendemiljöerna är inkluderande tektur som också är estetiskt tilltalande, och och tillgängliga för alla. Håbo kommun ska använda som främjar en känsla av identitet och gemen- sig av universell utformning för att skapa tillgäng- skap. liga boendemiljöer och ett samhälle för alla. Enligt 3. Vid planering av nya bostadsområden ska del- Håbos Arkitekturpolicy ska arkitekturen vara este- aktighet, transparens och öppenhet säkerställas tiskt tilltalande, och bidra till en känsla av identitet genom att engagera medborgarna i planerings- och samhörighet. Genom att säkerställa medborgar- processen, för att nå ut till en bred målgrupp nas delaktighet i planeringsprocessen och erbjuda och öka deras engagemang. Målområde - Trivsamma boendemiljöer för alla Åtgärd/aktivitet Indikator Ansvar Vidta åtgärder för att stärka medborgar- Utveckla informationsinsats- Teknik- och samhällsbygg- nas inkludering i samhällsbyggnadspro- er som genomförs under hela nadsförvaltningen. cessen. planprocessen. Säkerställa att utvecklingen av bostads- Redovisa hur hänsyn har Teknik- och samhällsbygg- områden följer kommunens arkitektur- tagits till estetisk utformning i nadsförvaltningen. policy för att skapa goda boendemiljöer planbeskrivningar. genom estetisk utformning. Säkerställa att kommunens invånare har Öka andelen invånare som har Teknik- och samhällsbygg- tillgång till bostadsnära grönytor. tillgång till grönområde inom nadsförvaltningen. 300 meter eller 5 minuters promenad från bostaden. 22 Mål, riktlinjer och aktiviteter Robust och miljömässigt hållbart byggande Riktlinjer Håbo kommun eftersträvar en långsiktigt håll- 1. Styrdokument som berör miljömässig hållbar- bar bebyggelseutveckling. Vid nybyggnation ska het, såsom Grönstrukturprogrammet, Natur- stor vikt läggas vid att inte äventyra kommunens vårdsplanen, Vattenprogrammet, kommande möjligheter att växa hållbart och klimatanpassat. Klimat- och energiprogram samt Klimatanpass- Ny bebyggelse ska placeras i anslutning till befint- ningsprogram ska fungera som vägledande och lig infrastruktur, såsom vägar, kollektivtrafik och integreras i kommunens fysiska planering. vatten- och avloppssystem. Trafiksystemet ska vara 2. Sammanhängande grönytor och naturområden tryggt och pålitligt, och främja hållbart resande ska bevaras vid exploatering. Om det inte går samt folkhälsa. att undvika att naturområden tas i anspråk ska ekologisk kompensation eftersträvas. Tillgången Tillgången till grönytor och naturområden ska till bostadsnära grönytor ska eftersträvas både i bevaras, både i nya och befintliga bostadsområden. befintliga och nyutvecklade bostadsområden. Genom att integrera kommunens Hållbarhetsstra- 3. Nya och befintliga bostadsområden i kommu- tegi i den fysiska planeringen säkerställs en utveck- nens tätorter ska främja hållbart resande. ling som är resurseffektiv och som tar hänsyn till hållbarhet. Målområde - Robust och miljömässigt hållbart byggande Åtgärd/aktivitet Indikator Ansvar Utveckla ett arbetssätt för att säkerställa Utveckling och implemente- Teknik- och samhällsbygg- ekologisk kompensation i exploaterings- ring av ett arbetssätt. nadsförvaltningen. projekt. Nya bostadsområden ska utformas så att Kommande klimatanpass- Teknik- och samhällsbygg- de är robusta mot ett förändrat klimat ningsprogram ska vara vägle- nadsförvaltningen. med ökad frekvens och intensitet av sky- dande. fall, torka och värmeböljor. Utveckla ett arbetssätt för att säkerställa Ta fram en anvisning för Teknik- och samhällsbygg- grönytefaktor vid nyproduktion. grönytefaktor. nadsförvaltningen. 23 Telefon: 0171-525 00 E-post: kontaktcenter@habo.se Webb: www.håbo.se KS 2024/00429 - januari 2026 HUVUDHANDLING Grönstruktur- program 2021 för Håbo kommun med fokus på Bålsta Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2021-11-08 § 146 Giltighetstid Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande ska det uppdateras Dokumentansvarig Kommunekolog Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer 2021/00271 Gäller för Samtliga förvaltningar samt kommunallt bolag inom Håbo kommun Tidpunkt för aktualitetsprövning Inom nästa mandatperiod Relaterade styrdokument Vision, Hållbarhetsstrategi, Översiktsplan, Kulturmiljöprogram, Bostadsförsöjningsprogram, Vattenprogram, Naturvårdsplan. Foto Anett Wass om inte annat anges. Foto framsida: Skörby allé. Program Ett program är ett aktiverande styrdokument som är något mer konkret än en strategi. Den anger övergripande prioriteringar som ska göras inom ett område och som berör många verksamheter. Projektorganisation Grönstrukturprogram för Håbo kommun med fokus på Bålsta har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från plan- och exploateringsavdelningen och gatu- och parkavdelningen. Projektet har haft en styrgrupp bestående av chefer från plan- och exploateringsavdelningen, bygg- och miljöförvaltningen, tekniska förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Programmet har tagits fram på uppdrag av plan- och exploateringschef. Projektledare: Kommunekolog Anett Wass. Projektgrupp: Stadsarkitekt Klas Klasson, samhällplanerare Johanna Forsberg-Malmsten, gatu- och parkchef Ulla Lindroth Andersson. GIS-resurser: Gis-ingenjörer Carl Westin, Kjell Olsson och Hanna Pingry. Sammanfattning Håbo har goda förutsättningar att vara en växande och hållbar kommun. Håbo kommuns karaktärsdrag med en mälarnära natur, kulturhistoriskt rika miljöer och gröna bostadsområden är också några av våra främsta tillgångar för en hållbar samhällsutveckling. Håbo kom- mun och dess grönstruktur står också inför stora utma- ningar som vi måste kunna hantera på ett långsiktigt bra sätt för att kunna växa hållbart. Grönstrukturprogrammet för Håbo kommun med fokus på Bålsta är en konkretisering av kommunens förslag till ny översiktsplan och hållbarhetsstrategi vad gäller gröna värden och ska utgöra ett stöd i kommunens fysiska planering, byggande och förvaltning. För att skapa en god bebyggd miljö krävs en god planering för de gröna värdena som ytterst handlar om att slå vakt om grönskan i våra orter, i kommunen och i regionen, för vår livskvalitet, för den biologiska mångfalden och för att skydda mark och vatten. Grönstrukturprogrammet redovisar grönstrukturens värden och funktioner utifrån flera olika perspektiv; hållbar planering och byggande, rekreation, friluftsliv, utomhuspedagogik,folkhälsa, naturvärden, kulturmiljö- värden och klimatanpassning. Samlingsbegreppet eko- systemtjänster är kopplat till alla dessa aspekter. Grön- strukturprogrammet omfattar på så sätt ett brett verksamhetsområde och är en viktig grund i all slags byggnation, markomvandling, förtätning, förvaltning och hållbar samhällsutveckling. Värden kopplat till grönstrukturen är omfattande och kan många gånger komma i målkonflikt med andra sam- hällsintressen. För att underlätta ställningstaganden pekar grönstrukturprogrammet ut 9 fokusområden med långsiktiga mål med målåret 2030 som är av särskild vikt för en hållbar samhällsutveckling. Fokusområdena utgår från övergripande gröna mål och ställningsta- gande på internationell, nationell, regional, och kommu- nal nivå. Dessa ska vara vägledande i arbetet med en långsiktigt hållbar planering och utveckling av Håbo kommuns gröna miljöer. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 3 Mångfaldsrika naturmiljöer som ger oss människor mängder med ekosystemtjänster. Grusväg i Skörby. 4 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Innehåll DEL 1 Inledning och bakgrund Program för kommunens gröna miljöer 7 Naturen runt knuten 7 En god bebyggd miljö 8 Vad är grönstruktur? 9 Vad är ett grönstrukturprogram? 11 Avgränsningar 11 10 skäl till mera grönt 12 Gröna mål - vad har tidigare beslutats 14 Håbos gröna förutsättningar 18 Håbos gröna utmaningar 19 Kartläggning och analyser 21 Hur ska programmet användas 21 Uppföljning 22 DEL 2 Fokusområden och mål Gröna fokusområden för hållbar utveckling 25 Fokusområde 1 Integrera ekosystemtjänster 26 i planering, byggande och förvaltning Fokusområde 2 Utveckla skydd och 28 förvaltning för ett rikt växt och djurliv Fokusområde 3 Utveckla väldefinierade 30 gröna samband Fokusområde 4 Tillvarata gröna och blå 32 resurser för klimatanpassning Fokusområde 5 Säkerställ tätortsnära 34 naturområden för ett rikt friluftsliv Fokusområde 6 Säkerställ bostadsnära 36 och skolnära natur Fokusområde 7 Skapa attraktiva, 38 tillgängliga och trygga parker Fokusområde 8 Säkerställ allmänt 40 tillgängliga strandmiljöer Fokusområde 9 Synliggöa identitetsskapande 42 kulturmiljöer BILAGA Kunskapsunderlag Se separat dokument Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 5 Del 1 Inledning och bakgrund Programmets del 1 är av mer översiktlig karaktär som ska ge läsaren en bakgrund och inblick i vad grönstruktur är, hur det relaterar till olika överenskommelser och mål i samhället samt vilka utmaningar vi har i Håbo när det gäller de gröna värdena. Gransäterrondellen, Bålsta. 6 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Inledning och bakgrund Program för kommunens gröna miljöer Att planera för en bra grönstruktur är att planera för ett hållbart samhälle och ett gott liv för dess invånare. Grönstrukturprogrammet för Håbo kommun med fokus på Bålsta är en konkretisering av kommunens förslag till ny översiktsplan och hållbarhetsstrategi vad gäller ” gröna värden och ska utgöra ett stöd i kommunens plane- Håbo kommun i hjärtat av ring och byggande. Håbo kommuns vision Vårt Håbo Mälardalen är en plats för hela livet. 2030 utgör den övergripande målbilden. Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och Håbo är en kommun med stark tillväxt och snabb naturen nära inpå oss. Vi ligger i en utveckling där den största förändringen sker i Bålsta. Vi av Sveriges viktigaste tillväxtregioner står samtidigt inför stora utmaningar som anpassning med Stockholm runt knuten och vi till ett förändrat klimat, att minska utarmning av biolo- bygger tillsammans vidare på det gisk mångfald samt minska ohälsan i samhället. Detta goda och hållbara samhället. ställer krav på en god planering där naturens ekosys- Ur vår vision - Vårt Håbo 2030 temtjänster nyttjas på ett lånsiktigt hållbart sätt. En väl genomtänkt och anpassad grönstruktur är av stor vikt för biologisk mångfald, samhällsekonomi och folkhälsa och skapar ett attraktivt samhälle för boende och besö- kare. Naturen runt knuten Fler och fler i Sverige bor i städer och tätorter. I Håbo bor närmare 90 procent av invånarna i kommunens tätorter enligt statistik från SCB. Ändå är det naturen och sko- gen många längtar till, kanske som kontrast till det moderna vardagslivet. Att ha möjlighet till friluftsliv och rekreation runt knuten är av stor vikt för boende i Håbo enligt en enkätundersökning från våren 2020. Att bevara naturen, ha en god planering, vara ansvarstagande och skapa förutsättningar för god folkhälsa är för många invånare i kommunen de främsta faktorerna för en hållbar utveckling. Man uppskattar den bostadsnära skogen, den naturliga stranden med klippor och stigar och blomrika planteringar och ängar, men önskar fler mötesplatser, mer variationsrika parker och mer tillgängliga stränder och kulturmiljöer. Gransäterrondellen, Bålsta. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 7 Inledning och bakgrund Samhällen består av byggelsestruktur, trafikinfrastruktur och grön/ blåstruktur. För att skapa en god bebyggd miljö krävs genomtänkt planering och gestaltning där dessa tre delar finns med. Illustratörer: Kjell Ström, Jakob Robertsson och Tobias Flygar. En god bebyggd miljö Samhällsutvecklingen har sedan 1950-talet fokuserat på att utveckla bebyggelse och trafikinfrastruktur men det har blivit allt mer uppenbart att grönstrukturen är en minst lika viktig del för att samhällen skall fungera på ett bra och hållbart sätt1. Samhällen består av byggelse- struktur, trafikinfrastruktur och grön/blåstruktur. För att skapa en god bebyggd miljö krävs genomtänkt plane- ring och gestaltning där dessa tre delar finns med. Grönstrukturens betydelse lyfts fram i det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö där det bland annat fastslås att: ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vat- ten och andra resurser främjas.” För att skapa en god bebyggd miljö krävs en god plane- ring för de gröna värdena som ytterst handlar om att slå vakt om grönskan i våra orter, i kommunen och i regio- nen, för vår livskvalitet, för den biologiska mångfalden och för att skydda mark och vatten1. I detaljplaneringen bör fokus på att bevara grönstruktur vara större än att genomföra återskapande åtgärder. Kommunen behöver en bra planering av grönstrukturen för att ha en långsik- tig förvaltning av kommunens natur- och kulturtill- 8 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Inledning och bakgrund gångar liksom för att skapa ett attraktivt samhälle för Grönstruktur enligt Boverket boende och besökare2. Enligt Boverket är grönstruktur ”Sammanhängande system av grönska, I växande kommuner som Håbo är avvägningen mellan mark och vatten i anslutning till behovet av nya bostäder, verksamhetsområden, väginfra- bebyggda miljöer”. struktur och bevarande och utveckling av grönstruktu- ren en ständig utmaning. Förtätning av befintliga områ- den är den metod som idag ofta tillämpas för att både effektivisera markanvändingen och skapa bättre nytt- jande av befintligt infrastruktur och bättre förutsät- tingar för kollektivtrafik. Förtätningsmodellen innebär också utmaningar då det riskerar att gröna miljöer tas i anspråk. Detta står i kontrast till att behovet av gröna miljöer snarare ökar när ett samhälle förtätas, både med avseende på klimatanpassning och behov av rekreativa miljöer3. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att grönstrukturen är en betydelsefull del av den bebyggda miljön. Den bidrar till rekreativa miljöer, hälsa och renare luft samtidigt som den har betydelse som spridningskorridorer för djur och växter. Den har också betydelse för anpassning till ett förändrat klimat. Tätor- ternas grönytor ökar samhällets motståndskraft mot översvämningar genom att ta emot och infiltrera regn- vatten och grönskan i sig bidrar till att reglera tempera- turer vid exempelvis värmeböljor. God tillgång till offent- liga grönområden ökar även jämlikheten4 eftersom dessa ger möjlighet för fler att hitta ytor för lek, rörelse och aktivitet. Vad är grönstruktur? Grönstrukturen tar sin utgångspunkt i det tätortsnära och består av flera olika typer av ytor som anlagda par- ker och gräsytor, skogar och trädgårdar, liksom vägkan- ter, beteshagar, åkerholmar och andra icke-hårdgjorda ytor. Tillsammans bildar de ett sammanhängande nät- verk som har ekologiska, kulturella och sociala funktio- ner. Grönstrukturen har en positiv inverkan på sam- hällsekonomin och bör därför ses om en strategisk investering vid planering och utvecklingen av våra orter. Många delar av grönstrukturen har stor betydelse för 1 Grönplanering, en handledning. Kristianstad kommun och Tankesmedjan Movium SLU 2020 2 Sveriges bivänligaste kommun 2020. Svenska Naturskyddsföreningen. 3 Cerwén, G., & Mossberg, F. (Red.) (2018). Tysta områden i Sverige: En kartläggning av initiativ, kunskap och erfarenheter. (Skrifter från Ljudmiljöcentrum; Vol. 18). Lund: Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet. 4 Grönytor och grönområden i tätorter 2015. SCB 2019. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 9 Inledning och bakgrund människors vardagliga förflyttningar, motion, avkopp- ling, fritidsaktiviteter och möten med andra människor. De gröna värdena i ett samhälle har även en viktig funk- tion för att möta utmaningar kopplat till ett förändrat klimat och förlusten av biologisk mångfald1. För att grönstrukturen i våra samhällen ska fungera både ur social och ekologisk synvinkel behöver de hänga samman med den gröna strukturen på regional nivå (så kallad grön infrastruktur). Om vi bygger våra samhällen så att grönområden utgör isolerade öar i ett landskap av bebyggelse och trafikinfrastruktur förlorar vi dess sam- hällsekonomiska nyttor. På så sätt skapar vi mindre hållbara och attraktiva samhällen. Grön skiljeremsa mellan väg och gång- och cykelväg, Kalmarleden 10 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Inledning och bakgrund Vad är ett grönstrukturprogram? Ett grönstrukturprogram är ett strategiskt dokument som anger övergripande prioriteringar som ska göras i kommunens planering och skötsel när det gäller gröna värden. Grönstrukturprogrammet visar även hur grön- skan i Håbo kommun är lokaliserad, hur den hänger samman, dess olika värden samt var den kan utvecklas, respektive är hotad. Grönstrukturprogrammet berör gröna värden kopplat till rekreation, friluftsliv, naturvärden, kulturmiljöer och klimatanpassning. Samlingsbegreppet ekosystem- tjänster är kopplat till alla dessa aspekter. Grönstruk- turprogrammet omfattar på så sätt ett brett verksam- hetsfält och är en viktig grund i all slags byggnation, markomvandling, förtätning, markförvaltning och håll- bar samhällsutveckling. Avgränsningar Grönstrukturprogrammet är kommunövergripande. De gröna värdena i orterna Bålsta, Skokloster och Krägga beskrivs på en mer detaljerad nivå, utifrån begreppet grönstruktur. Av de tre orterna så är det ett större fokus på Bålsta. Den största bebyggelseutvecklingen sker där och därmed är behovet av och trycket på samhällets gröna värden mer påtaglig. På kommunövergripande nivå beskrivs de gröna värden utifrån grön infrastruk- tur, d.v.s nätverk av natur, som har en tydlig koppling till kommunens naturvårdsplan och regional grön infra- struktur (Stockholms gröna kilar och grön infrastruktur i Uppsala län). Grönstrukturprogrammet har sin utgångspunkt i kom- munens vision Vårt Håbo 2030 och är en konkretisering av kommunens förslag till översiktsplan och hållbarhets- strategi vad gäller gröna värden. Grönstrukturprogrammet gör ingen skillnad på privat eller offentligt ägd mark utan ser på grönstrukturens olika funktioner som en helhet. I nästa steg, vid planering, utveckling och förvaltning, krävs det därmed en samverkan mellan det privata och det offentliga för att grönstrukturens värden ska kunna bestå och utvecklas på ett hållbart sätt. 1. Grönstrategi för Örebro kommun 2017 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 11 Inledning och bakgrund 10 skäl till mera grönt Källa till energi och råvaror Här är några exempel på ekosystemtjänster som våra gröna miljöer bidrar med, helt gratis och som är Ved, grödor och biologiska restpro- grunden för vår välfärd. dukter kan ge oss värme och energi, träd ger oss råvaror som virke och pappersmassa. Bättre folkhälsa Vistelse i grönområden minskar stress och psykisk ohälsa, har en positiv inver- kan på immunförsvaret och bidrar till att öka livslängden. Bättre utveckling och lärande Undervisning utomhus ger ökad kon- centrations- och inlärningsförmåga, minskar stress hos elever och förbätt- rar psykisk ohälsa. Mångfald och resiliens Varierande och sammanlänkade grönområden ger förutsättningar för en större mångfald av växter och djur, vilket skapar motståndskraftiga ekosystem. Rekreativa miljöer Naturområden ger oss rekreativa mil- jöer för lugna promenader, motion, utflykter och båtliv. Grönska och natur erbjuder mötesplatser för människor av olika bakgrund och åldrar. 12 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Inledning och bakgrund Reglering av lokalklimat Grönska och natur bidrar lokalt till jäm- nare temperatur, ökad luftfuktighet, skugga och vindskydd. Rening och reglering av vatten Våtmarker och grönområden fördröjer, filtrerar och renar vatten från förore- ningar samt förebygger översväm- ningar, erosion och torka. Kulturhistoria och identitet Grönska och natur skapar attraktiva miljöer, bidrar till den lokala identiteten och är en del av kulturarvet. Attraktiva samhällen Tillgängliga grönområden skapar att- raktivare och mer jämlikt samhälle. Pollinering och matförsörjning Insekter pollinerar blommande växter som utvecklar frukt, bär och frö. Natu- ren ger oss odlingbar jord, fisk och jakt- bart vilt. Illustrationer: The New Division/Boverket Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 13 Inledning och bakgrund Gröna mål - Vad har tidigare beslutats? Kommunala ställningstaganden Kommunens vision Vårt Håbo 2030 är vägledande i kom- munens arbete och visar hur kommunen ska utvecklas till år 2030. Den pekar tydligt på att vi ska vara hållbara Håbo där vi lever och arbetar i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss. I förslaget till ny översiktsplan Håbo - en kommun för framtiden pekar man på att Håbo ska utvecklas samti- digt som kommunens karaktär och värden bibehålls och stärks. Merparten av Håbo kommuns bebyggelseutveck- ling ska ske inom befintliga bebyggelsegrupper och redan ianspråktagna områden. Områden med höga natur- och kulturmiljövärden ska bevaras samtidigt som invånare och besökare får tillgång till områdena. Genom goda boendemiljöer, bra möjligheter till transport och nära till rekreation ges förutsättningar för ett gott liv. I kommunens Hållbarhetsstrategi finns inriktningar och målsättningar för ekologisk,- social- och ekonomisk håll- bar utveckling. Flertalet av inriktningarna i hållbar- hetsstrategin har en direkt koppling till grönstrukturen, bland annat Naturmiljöer med mångfald, Rent vatten för alla och Trygga mötesplatser för alla. Mål, riktlinjer och ramar Internationella, Nationella, Regionala, Kommunala mål och riktlinjer Översiktsplan Hållbarhetsstrategi Vatten- Grönstruktur- Kulturmiljö- Bostads- program program program försöjnings- Grönstrukturprogrammet utgör tillsam- program mans med flera andra styrdokument en konkretisering av förslagen till översikt- plan och hållbarhetsstrategi. 14 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Inledning och bakgrund Håbo kommun har tecknat hållbarhetslöften1 med läns- styrelsen i Uppsala län för ekosystem och biologisk mångfald för följande åtgärdsområden under perioden 2020-2023: • Öka andelen skyddad skog genom frivilliga avsätt- ningar och formellt skydd • Bevara bete och slåtter i jordbrukslandskapet • Motverka invasiva främmande arter • Öka hänsyn till biologisk mångfald i fysisk planering • Bevara och öka biologisk mångfald i parker och grön- områden • Öka hänsyn till biologisk mångfald genom inköp av hållbara varor och tjänster • Integrera biologisk mångfald och hållbar utveckling i skola och förskola Regionala ställningstaganden I Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län (remiss- version RUS 2020 för antagande 2021) tar man sin utgångspunkt i att Uppsala län ska växa hållbart, vara nyskapande och vara en plats där alla kan leva ett gott liv. Agenda 2030 och de 17 globala målen är en tydlig bas i strategin och regionens utvecklingsarbete. Region Upp- sala förvaltar även naturområden och verkar för frilufts- livet och utomhuspedagogik i regionen genom Upplands- stiftelsen. Upplandsstiftelsen har regionen och länets kommuner som sina medlemmar. Länsstyrelsen i Uppsala län har en samordnande roll på regional nivå när det gäller miljömålen och friluftsmå- len. De ansvarar även för skydd och förvaltning av stat- ligt skyddade områden, vissa riksintressen samt prövar verksamheter som kan inverka på natur- och kulturmil- jövärden. Länsstyrelsen antog en regionala handlings- plan för grön infrastruktur 2019, vilken är ett viktigt vägledande dokument i det översiktliga arbetet med gröna värden och samband i länet. Håbo kommun ligger på gränsen till Stockholms län var- för det är av vikt att även ta hänsyn till deras styrande dokument. I den regionala utvecklingsplanen för Stock- holmsregionen (RUFS) pekas tio gröna kilar ut samt en blåstruktur som är av vikt för regionens attraktivitet och hållbarhet/motståndskraft och för människors livsmiljö. Två av de gröna kilarna, Görvelnkilen och Järvakilen ansluter till Håbo kommun. Detta synliggörs och utveck- las även ytterligare i Länsstyrelsen i Stockholm läns plan för grön infrastruktur. 1 Läs merom tecknade hållbarhetslöften på www.habo.se/hållbarhetslöften Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 15 Inledning och bakgrund Nationella styrande dokument De nationella miljökvalitetsmålen tillsammans med generationsmålet är av stor vikt för miljöarbetet samt för att uppnå internationella mål. Flera av målen har en tydlig koppling till grönstrukturen. Kommunen har här tillsammans med andra offentliga aktörer ett viktigt ansvar att visa vägen och gå före. De friluftspolitiska målen har som utgångspunkt att friluftslivet ger oss hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Det övergripande målet är att stödja männis- kors möjlighet att vistas ute i naturen och utöva frilufts- liv. För grönstrukturprogrammet har mer eller mindre alla friluftsmålen en relevans. Folkhälsopolitiska målen för Sverige omfattar elva målområden. Det övergripande målet är att skapa sam- hälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolk- ningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa och att den blir mer jämlik. De nationella kulturmiljömålen ska vara vägledande för kulturmiljöarbetet på statlig, regional och kommunal nivå. De säger bland annat att en helhetssyn på förvalt- ningen av landskapet ska finnas som innebär att kultur- miljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Vad säger plan- och bygglagen (PBL) om grönstruktur och gröna värden? Plan- och bygglagen ger ramar för hantering av gröna värden i planering och byggande och enlig denna ska mark- och vattenområden användas för ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Planläggning skall ske med beak- tande av natur- och kulturvärden och främja ändamålsenlig struktur och en estetiskt tillta- lande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anlägg- ningar. Det andra kapitlet föreskriver också att man vid planläggning ska säkra att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns parker och andra grönområden samt platser som är lämpliga för lek, motion och annan utevistelse. Plan och bygglagen reglerar även genomförandet av detaljplaner, vilket återfinns i kapitel 6. 16 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Inledning och bakgrund Internationella styrande dokument Agenda 2030 omfattar 17 globala mål och 169 delmål som syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och eko- nomiskt hållbar utveckling. Målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling. De gröna värdena inbegriper många delar av de globala målen och är en viktig grund för en hållbar samhällsutveckling. Konventionen för biologisk mångfald Konventionen för biologisk mångfald syftar till ett gemensamt arbete för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt en rättvis och skälig fördelning av de resurser som följer av användandet av genetiska resurser. Konventionens mål har inarbetats i Sveriges miljömål. Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen anger att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Konventionen syftar till att skydda landskapets olika värden och tillgångar samt att förbättra både förvaltning och planering av landskap, både stad och landsbygd. Vad säger miljöbalken (MB) om grönstruktur och gröna värden? Det finns en koppling mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen i fråga om grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelser som finns i tredje respektive fjärde kapitlet, samt regler kring miljökvalitetsnormer som återfinns i femte kapitlet. Men även det sjätte kapitlet berör grönstrukturplanering eftersom det reglerar i vilka situationer och hur en miljö- bedömning av planer och program ska göras. Vid miljöbedömningar kan grönstrukturpro- grammet tjäna som ett väsentligt underlag för bedömningen. Miljöbalken reglerar också skydd av olika områden, bland annat gällande naturreservat, biotopskyddsområden och strandskyddsområde, vilka alla är relevanta verktyg för grönstrukturplaneringen Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 17 Inledning och bakgrund Håbos gröna förutsättningar Vi har goda förutsättningar att vara en växande och hållbar kommun. Håbo kommuns karaktärsdrag med en mälarnära natur, kulturhistoriskt rika miljöer och gröna bostadsområden är också några av våra främsta tillgångar för en hållbar samhällsutveckling. Åsmiljö- erna, det äldre herrgårdslandskapet och det kulturhisto- riska odlingslandskapet hyser höga natur- och kultur- miljövärden. Här har de flesta invånare inte särskilt långt till närmaste grönområde eller strand och skolor och förskolor har goda möjlighter att bedriva verksamhet ute i den skolnära naturen. De bostadsnära grönområ- dena bidrar till värdefull klimatreglering och de många villaträdgårdarna är ett viktigt inslag för pollinerande insekter. En besöksnäring med fokus på natur- och kul- turturism ha här stor potential att utvecklas och växa. Hälsans stig, Bålstaåsen. 18 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun IInnlleeddnniinngg oocchh bbaakkggrruunndd Håbos gröna utmaningar Håbo kommun och dess grönstruktur står också inför stora utmaningar som vi måste kunna hantera på ett bra sätt för att kunna växa hållbart. Här är några av de främsta utmaningarna. Förtätning och exploatering Håbo kommun växer och särskilt i Bålsta pågår en för- tätning av befintlig bebyggelse och en expansion av före- tagsmark. Detta skapar möjlighet till effektivare trans- portinfrastruktur, VA-system och bättre offentlig service. En tydlig målkonflikt som uppstår vid exploate- ring och förtätning är ianspråktagande av grönområden. För att bygga ett hållbart samhälle behöver vi bygga både tätt och grönt utan att försämra förutsättningarna för barn och unga, människors hälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Klimatförändringar En av de stora utmaningarna i ett växande samhälle är att anpassa det till de klimatförändringar som väntas. Risk för översvämningar och värmeböljor förväntas öka framöver, vilket ställer högre krav på en väl genomtänkt fysisk planering. Grönstrukturen bidrar till att göra våra samhällen mer rustade för ett förändrat klimat. Om vi bevarar och tillskapar grönområden på rätt sätt kan den ge oss det vi kallar för urbana ekosystemtjänster. Stora barriärer och svaga samband I samband med förtätning finns det en risk att grönom- råden försvinner vilket kan påverka de gröna samban- den negativt. I kommunen finns redan idag stora befint- liga barriärer i form av såväl E18, Mälarbanan och ett bitvis enformigt jordbruks- och skogsbrukslandskap vil- ket påtagligt försvagar de gröna sambandens konnektivi- tet och naturvärden. Delar av befintlig bebyggelse i Bål- sta och Krägga bidrar även med att försvaga de gröna sambanden genom fragmentering av landskapet. Här krävs en god planering för att minimera barriärernas negativa effekt och stärka de svaga sambanden. Försämrad folkhälsa Även i en liten kommun som Håbo så har vi utmaningar gällande folkhälsan. Att förbättra möjligheterna till fysisk aktivitet, rekreation och naturvistelse är ett sätt att jobba förebyggande med försämrad hälsa kopplad till en ohållbar livsstil och de stora samhällsekonomiska Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 19 Inledning och bakgrund kostnaderna som den för med sig. Forskning visar på tydliga samband mellan tillgång till attraktiva natur- och grönområden och psykisk och fysisk hälsa. Vi behö- ver fortsätta tillgodose människors rätt till och behov av naturområden även när kommunen växer. Det är sär- skilt viktigt i och kring våra tätorter. Minskad biologisk mångfald En grundförutsättning för att naturen ska kunna levera ekosystemtjänster som vi är beroende av är en hög biolo- gisk mångfald. Idag är förlusten av biologisk mångfald omfattande världen över och att vända denna negativa utveckling är en av våra stora utmaningar. I Håbo kom- mun har många värdefulla miljöer försvunnit under de senaste 150 åren på grund av ett allt mer storskaligt jord- och skogbruk, utdikning och bebyggelseutveckling. Igenväxning och upphörd hävd av ängar, hagmarker och åkerholmar bidrar även till att flertalet arter i odlings- landskapet lever en allt mer tynande tillvaro. Påverkan på den biologiska mångfalden från invasiva främmande arter har under senare år även blivit ett växande pro- blem. För att motverka denna utveckling måste vi lång- siktigt skydda och vårda de artrika miljöer vi har kvar men även återskapa miljöer med höga naturvärden. Allmänt tillgängliga strandmiljöer Håbo är en mälarkommun och stränderna är en viktig attraktionskraft. I Bålsta är allmänhetens tillgång till stränderna sämre än i övriga delar av kommunen, främst på grund av att delar av strandlinjen blockeras av privata fastigheter, privatisering av allmän mark, båt- uppläggningsplatser och industrimark. Detta bidrar till att många inte upplever att de bor nära Mälaren trots dess geografiska närhet. Exploateringstrycket i de strandnära lägena kan bitvis också vara stort. En utma- ning är att tillgodose önskemålet om strandnära boende och allmänt tillgängliga stränder utan att äventyra strändernas attraktionskraft och upplevelsevärde, vär- defulla ekosystemtjänster samt biologisk mångfald. Långsiktig hållbar förvaltning För att bibehålla och utveckla friluftsvärden, kulturmil- jövärden, ekoystemtjänster och biologisk mångfald i ett växande Håbo krävs en långsiktigt hållbar förvaltning av våra naturområden. För detta krävs det en bra och hållbar förvaltande organisation och en uthållig eko- nomi. En långsiktigt hållbar driftekonomi är en utma- 20 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Inledning och bakgrund ning i den kommunala organisationen där konkurrensen om tillgängliga medel är stor. Kartläggning och analyser I samband med framtagning av underlag till grönstruk- turprogramet har följande kartläggningar och analyser genomförts: • Kartläggning av rekreativa värden i Krägga och Sko- kloster (Calluna AB 2018) • Kartläggning av skolnära natur (Håbo kommun 2018) • Enkätundersökning hur kommunens invånare använder grönområden (2020) • Analys av ekosystemtjänster (Calluna AB 2020) • Uppdatering av Håbo kommuns naturvårdsplan (Håbo kommun/Upplandsstiftelsen 2020) Utöver detta har egna GIS-analyser genomförts gällande bostadsnära natur i Bålsta samt rekreativa strukturer och områden i Bålsta. Hur ska programmet användas och läsas Grönstrukturprogrammet ska utgöra ett redskap i kom- munens planeringsarbete och ge stöd i samband med för- valtning och utveckling av parker och grönområden i och kring kommunens större orter. Grönstrukturprogram- met är även vägledande i hur de övergripande gröna sambanden ska bevaras och stärkas. Grönstrukturprogrammet är översiktligt där grönstruk- turens olika värden inte beskrivs i detalj. För mer detal- jerad beskrivning av naturvärden hänvisas till kommu- nens naturvårdsplan. En betydande del av kommunens kulturmiljövärden beskrivs i kommunens kulturmiljö- program och kulturmiljöplan. De rekreativa värdena har kartlagts i Krägga och Skokloster, och utgör ett underlag till detta program. Det återstår att ta fram en detaljerad friluftsplan, en mångbruksplan för Håbo kommuns sko- gar samt en parkplan för kommunen. Läsanvisningar till programmets olika delar Programmet är indelat i tre delar som på olika sätt ber- skriver grönstrukuren. Del 1 är av mer översiktlig karaktär som ska ge läsaren en bakgrund och inblick i vad grönstruktur är, hur det relaterar till olika överens- kommelser och mål i samhället samt vilka utmaningar vi har i Håbo när det gäller de gröna värdena. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 21 Del 2 omfattar de fokusområden och mål som finns för Håbo kommuns gröna värden. Denna del riktar sig främst till Håbo kommuns olika förvaltningar och verk- samheter, men kan även vara ett riktmärke gällande gröna värden för olika företag som är eller vill etablera sig i kommunen. Programmets del 3 består av ett kun- skapsunderlag som mer i detalj beskriver olika värden kopplats till grönstrukturen samt beskriver delvis olika verktyg som finns för att arbeta med grönstruktur i pla- nering och skötsel. I del 3 finns även kartutsnitt från det GIS-underlag som finns framtaget till programmet. Denna del är främst tänkt att användas som ett kun- skapsunderlag för kommunens förvaltningar och verk- samheter och kan bidra med viktiga argument för vikten av gröna miljöer när olika samhällsintressen ska vägas mot varandra. Kartunderlag Som stöd i planering och förvaltning finns ett kartunder- lag som innehåller en sammanvägd bedömning av grön- områdenas värde med avseende på rekreation, biologisk Samverkan krävs för att klara uppgiften. 22 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun mångfald, gröna samband, klimatanpassning och kul- turmiljö. Kartunderlaget finns tillgängligt i kommunens GIS-baserade kartprogram för att vara så lättillgängligt som möjligt för kommunens förvaltningar. Utsnitt från kartunderlget finns i programmets del 3. Genomförande Varje förvaltning har ett ansvar att bryta ner grönstruk- turprogrammets mål som berör den egna verksamheten och implementera dem i den årliga verksamhetsplane- ringen. Hållbarhetslöftena för ekosystem och biologisk mångfald är en del av genomförandet. Grönstrukturprogrammet berör alla förvaltningar och en samverkan och samordning krävs för att uppnå upp- satta mål. Ansvaret för genomförande ligger på respek- tive förvaltningschef. Uppföljning Uppföljning ska göras varje år i samband med kommu- nens årliga miljö- och hållbarhetsuppföljning och ska rapporteras i samband med årsbokslutet. Samverkan krävs för att klara uppgiften. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 23 Del 2 Fokusområden och mål Programmets del 2 omfattar de fokusområden och mål som finns för Håbo kommuns gröna värden. Del 2 riktar sig främst till Håbo kommuns olika förvaltningar och verksamheter, men kan även vara ett riktmärke gällande gröna värden för olika företag som är eller vill etablera sig i kommunen. Vi behöver fokusera arbetet. 24 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 -F oInkleudsonminrgå doecnh baokcghr umnådl Gröna fokusområden för hållbar utveckling Värden kopplat till grönstrukturen är omfattande och kan många gånger komma i målkonflikt med andra sam- hällsintressen. För att underlätta ställningstaganden pekar grönstrukturprogrammet ut 9 fokusområden med 43 långsiktiga mål med målåret 2030 som är av särskild vikt för en hållbar samhällsutveckling. Fokusområd- nena utgår från övergripande gröna mål och ställnings- taganden på internationell, nationell, regional, och kom- munal nivå. Dessa ska vara vägledande i arbetet med en långsiktigt hållbar planering, utveckling och förvalting av Håbo kommuns gröna miljöer. Grönstrukturen kan bekrivas utifrån tre funktioner som har en nära koppling till varandra: Ekologiska funktioner, med koppling till naturvärden och ekosystemtjänster. Ekologiska funktioner Sociala funktioner, med koppling till rekreation, folk- hälsa, utomhuspedagogik. Kulturella funktioner, med koppling till kulturmiljö- värden, estetik, historisk identitet. Sociala Kulturella funktioner funktioner Som bilden här intill illustrerar så går dessa funktioner in i varandra. De ekologiska funktionerna utgör grunden för grönstrukturens alla funktioner och ekosystemtjänster. Utpekade fokusområden Integrera ekosystem- Utveckla skydd och Utveckla väldefinierade tjänster i planering, förvaltning för ett rikt gröna samband. byggande och förvaltning. växt- och djurliv. Tillvarata gröna och Säkerställ tätortsnära Säkerställ bostadsnära och blå resurser för naturområden för ett rikt skolnära naturområden. klimatanpassning. friluftsliv. Skapa attraktiva, Säkerställ allmänt Synliggör identitets- tillgängliga och trygga tillgängliga strandmiljöer. skapande kulturmiljöer. parker Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 25 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 1 - Integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning Ekosystemtjänster Att i den fysiska planeringen integrera ekosystemtjäns- Ekosystemtjänster är naturens ofta ter ger en bättre förståelse för grönstrukturens samlade osynliga gratisarbete, de produkter och värden och potential. Det ökar även möjligheter att tän- tjänster som naturen ger oss människor ka mångfunktionellt och hitta synergier samt lösa mål- och som bidrar till vår välfärd och livs- konflikter med olika typer av mark- och vattenanvänd- kvalitet. Exempelvis luft- och vattenre- ning. ning, bullerdämpning, temperaturregle- ring, pollinering och rekreativa miljöer. Grundförutsättningen för fungerande Flertalet av de globala målen, EUs strategi för biologisk ekosystemtjänster är biologisk mångfald. mångfald samt våra svenska miljökvalitetsmål har bäring på ekosystemtjänster. Enligt ett av etappmålen Miljömålen säger till miljökvalitetsmålen ska en majoritet av Sveriges En av preciseringarna till miljömålen kommuner till år 2025 integrera ekosystemtjänster i anger följande: planering, byggande och förvaltning av den byggda Ekosystemen har förmåga att klara av miljön i städer och tätorter. Även i de friluftspolitiska störningar samt anpassa sig till föränd- målen lyfts ekosystemtjänster kopplade till hälsa, rekre- ringar, som ett ändrat klimat, så att de ation och friluftsliv fram. Anledningen till detta är att kan fortsätta leverera ekosystemtjänster människan är beroende av naturens ekosystemtjänster. och bidra till att motverka klimatföränd- ringen och dess effekter.bevarade och för- Parker, grönområden och tätortsnära natur är i detta utsättningar finns för ett fortsatt beva- sammanhang en viktig förutsättning för att miljön i våra rande och utveckling av värdena. tätorter/samhällen ska vara långsiktigt hållbar, hälso- främjande, trygg och attraktiv. Midsommarbukett från Södra Eneby. 26 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll Genom rätt tillämpning av plan- och bygglagen finns det goda förutsättningar för att ekosystemtjänster bibehålls Relaterade globala mål och skapas i samband med planläggning av mark och vatten och byggande. Flera av de rumsliga allmänna intressen som tas upp i tredje kapitlet är förutsättningar för ekosystemtjänster. I detta sammanhang är det vik- Relaterade nationella mål tigt att känna till vilka värden som finns på den aktuella Miljömål platsen och dess funktion i landskapet (grönstruktur) Friluftsmål samt värdera dem så att värdefulla ekosystemtjänster inte går förlorade. Genom att alltid undersöka vad som finns på platsen får vi mer kunskap och har därmed även möjlighet att tillskapa nya ekosystemtjänster i samband med byggande särskilt i områden där det råder brist. Beslut som fattas i samband med planering, byggande och förvaltning har stor betydelse för hur grönstruktu- ren och dess ekosystemtjänster bevaras och utvecklas. För att integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning ska Håbo kommun: Senast 2025 ha integrerat värdet av ekosystemtjänster i kommunens fysiska planering och genomförande för en hållbar samhällsutveckling. Eftersträva att ny bebyggelse anpassas till befintlig miljö och utformas på ett sådant sätt att den minimerar negativ påverkan på platsens ekosystemtjänster. Tillvarata och stärka grönområdens naturlig förmåga till luftrening, bullerdämpning och visuellt skydd. Säkerställa att en lokalanpassad grönytefaktor (GYF) för allmän platsmark och kvartersmark ska används för att styra projektering och uppföljning. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 27 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 2 - Utveckla skydd och förvaltning för ett rikt växt- och djurliv Miljömålen säger I Håbo kommun finns flera värdefulla och vackra land- Flertalet av preciseringarna till miljö- skapspartier med hög biologisk mångfald. Att förvalta och målen har bäring på denna inriktning. långsiktigt skydda naturområden och den biologiska mång- Några anger följande: falden är en grundförutsättning för hållbar utveckling. En Främmande arter och genotyper hotar mångfald av växter och djur utgör grunden för långsiktigt inte den biologiska mångfalden. fungerande ekosystem vilka vi människor är helt beroende av för vår överlevnad och välfärd. Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fort- satt bevarande och utveckling av värdena I kommunens naturvårdsplan finns de mest värdefulla finns. områdena ur naturvårdssynpunkt med, vilka utgör vik- Odlingslandskapet är öppet och varia- tiga kärnområden för den biologiska mångfalden i Håbo tionsrikt med betydande inslag av häv- kommun. En betydande andel av de utpekade områdena dade naturbetesmarker och slåtterängar, är kopplade till ädellövsmiljöer längs med Mälaren, småbiotoper och vattenmiljöer, bland torrängar i det gamla odlingslandskapet samt land- och annat som en del i en grön infrastruktur vattenområden längs med åsarna. Dessa naturtyper är och erbjuder livsmiljöer och spridnings- skapade genom en kombination av mänsklig påverkan vägar för vilda växt- och djurarter. och naturliga faktorer. För att dess värden ska bevaras och utvecklas behövs en allmän kunskap och förståelse för varför de är viktiga samt en ambition att sköta dem på ett sådant sätt att värdena består. Förståelse och Humla på blåeld, Skörby. 28 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll insikt kring natur och naturvärden, och hur de kopplar till hållbar utveckling, utgör en viktig grund för hela Relaterade globala mål naturvårdsarbetet. Ett växande problem och hot mot den biologiska mångfal- den är etableringen av invasiva främmande arter. Främ- Relaterade nationella mål mande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig Miljömål till Sverige med hjälp av människan. Redan idag har Friluftsmål över 2000 arter etablerat sig i Sverige och cirka 400 av dessa är klassade som invasiva då de utgör ett problem för vår natur och människan. Även i Håbo ser vi ett väx- ande problem med spridning av trädgårdsväxter i naturen, där otillåtna trädgårdskomposter i de bostads- nära skogarna är en påtaglig spridningkälla. Kommunen har en viktig roll och ett ansvar i arbetet för att bevara ett rikt växt- och djurliv genom att planera så att värdefull natur inte tas i anspråk samt att långsik- tigt skydda och förvalta naturområden. Att säkerställa att värdefulla naturområden bevaras skapar även förut- sättning för friluftsliv och rekreation vilket främjar folk- hälsan och kommunens attraktionskraft. För att utveckla skydd och förvaltning för ett rikt växt och djurliv ska Håbo kommun: Bilda och utöka kommunala naturreservat och biotopskyddsområden motsvarande minst 140 ha1 för att öka andelen formellt skyddad natur. Prioritera markaffärer (inköp, byte) som långsiktigt kan stärka biologisk mångfald, ekosystemtjänster och allmänhetens tillgång. Tätortsnära natur är prioriterat. Utveckla den kommunala förvaltningen av mark så att den bidrar till att bevara och utveckla ett artrikt odlingslandskap och sandmiljöer. Områden utpekade i kommunens naturvårdsplan är prioriterade. Säkerställa att Håbo kommuns skogar förvaltas genom hållbara metoder med fokus på mångbruk som ger utrymme för naturvård, kulturmiljövård och rekreation. Säkerställa att naturreservat som förvaltas av kommunen sköts kontinuerlig enligt en gällande och uppdaterad skötselplan samt ha en regelbunden tillsyn för att bibehålla och stärka utpekade värden. Se till att invasiva främmande arter på EU:s lista samt nationell lista bekämpas inom det kommunala markinnehavet. Säkerställa att naturområden utgör en tillgång i samhällsbyggnadsprocessen. Om det inte går att undvika att naturområden ianspråktas ska ekologisk kompensation genomföras. 1 Arealen motsvarar en 6 procentig ökning av formellt skyddad natur inom Håbo kommun för att uppnå det nationella miljömålet om 20 procent skyddad natur (etappmål för biologisk mångfald). År 2019 är andelen skyddad natur i Håbo kommun 14,6 procent enligt Kolada nyckeltal. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 29 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 3 - Utveckla väldefinierade gröna samband Grön infrastruktur I Håbo kommun är naturen aldrig långt borta och här Nätverk av natur som bidrar till funge- finns många värdefulla naturområden. Utpekade natur- rande livsmiljöer för växter och djur och områden i kommunens naturvårdsplan utgör viktiga till människors välbefinnande. värdekärnor för biologisk mångfald och utgör i många fall också värdekärnor för rekreation. För att möjliggöra för växter och djur att sprida sig i landskapet och säkra Miljömålen säger rekreationsstråk för oss människor behöver grönområ- En av preciseringarna till miljömålet Ett den och värdekärnor hänga samman, så kallade gröna rikt växt- och djurliv anger följande: samband eller grön infrastruktur. Att ha väl samman- Det finns en fungerande grön infrastruk- länkade gröna samband i våra orter är av lika stor vikt tur, som upprätthålls genom en kombina- för en hållbar samhällsutveckling som en sammanhäng- tion av skydd, återställande och hållbart ande och effektiv transportinfrastruktur. nyttjande inom sektorer, så att fragmen- tering av populationer och livsmiljöer inte För att bibehålla ekologiska funktioner och ekosystem- sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. tjänster i landskapet är det av stor vikt att det finns funktionella gröna samband innehållande värdekärnor med hög biologisk mångfald. Det finns studier som visar att det krävs ett avstånd på 250 - 300 meter för att människor ska uppleva en ostördhet från en störande omgivning. Om en störning kommer från två håll krävs Utsikt över Lilla Ullfjärden och Granåsen. 30 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll 500 meter1. Detta utrymme ger även goda chanser för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vid smalare Relaterade globala mål gröna samband än 500 meter eller där det finns barriä- rer i form av vägar och ett förändringstryck i form av bebyggelse, blir de gröna sambanden försvagade och behöver hanteras med försiktighet. Det är därför av stor Relaterade nationella mål vikt att de gröna sambandens värden och funktion finns Miljömål med vid planering, exploatering och skötsel av mark Friluftsmål inom kommunen. Betydande barriärer för de gröna sambanden i Håbo kommun är E18 och Mälarbanan som skär genom hela kommunen i öst-västlig riktning. De gröna samband som främst påverkas av detta är ädellövsmiljöerna i anslut- ning till Ekolsundsviken samt åsmiljöerna i anslutning till Stora och Lilla Ullfjärden, vilket är negativt både för biologisk mångfald och för friluftslivet. Dessa områden kopplar även an till Stockholms gröna kilar. För att inte förstärka den negativa effekten av denna barriär behöver förstärkande åtgärder genomföras och ytterligare exploa- tering anpassas eller minimeras i dess närområde. Re- kreationshöjande åtgärder som sammankoppling av Upplandsleden och Upplands-Bro leden skulle kunna bidra positivt till att förstärka sambandet över länsgrän- sen. För att utveckla väldefinierade gröna samband ska Håbo kommun: Genom god planering, lovgivning och markanvändning minimera fragmentering av naturområden och bidra till att stärka de gröna sambanden med funktion för både människor och biologisk mångfald. Stärka och utveckla förutsättningarna för biologisk mångfald och friluftsliv i utpekade svaga gröna samband. Säkerställa att kommunens gröna samband har en tydlig koppling med Stockholms gröna kilar samt bidra till att stärka den regionala gröna infrastrukturen i Uppsala län. 1 När, vad och hur? Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar.2012:5 Landstinget i Stockholm län Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 31 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 4 - Tillvarata gröna och blå resurser för klimatanpassning Nationell strategi Klimatanpassning innebär att vidta åtgärder för att Genom den nationella strategin för klima- anpassa samhället till såväl dagens som framtida effek- tanpassning har regeringen satt upp mål ter av ett förändrat klimat, och därigenom minska sam- om att utveckla ett långsiktigt hållbart hällets sårbarhet. Genom att dra nytta av kommunens och robust samhälle som aktivt möter kli- gröna och blå strukturer och de ekosystemtjänster de matförändringar genom att minska sår- bidrar med, kan konsekvenserna för samhällsekonomin, barheter och ta tillvara möjligheter. miljön och människors hälsa och egendom begränsas. Hög värme liksom risken för översvämningar är ett stort problem i den bebyggda miljön. Områden som är exploa- terade med en stor andel hårdgjorda ytor i form av asfalt och byggnader kan uppleva förhöjda temperaturer i jäm- förelse med närliggande områden. Detta fenomen kallas urbana värmeöar. Hårdgjorda ytor kan inte heller abso- bera vatten och därför måste en stor del av nederbörden tas om hand i tekniska dagvattensystem. Genom en god fysisk planering och gestaltning av den fysiska miljön kan temperaturen regleras lokalt. Detta är särskilt viktigt i områden som ligger i anslutning till Grönytor i anslutning till bebyggelse som har en viss klimatreglerade funktion, Västerängen. 32 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll platser där känsliga grupper vistas, till exempel för- skolor, skolor och äldreboenden. Grönområden med träd Relaterade globala mål ger möjlighet till skugga samtidigt som vegetationens avdunstning bidrar till en avkylande effekt lokalt. Grön- områden som innehåller grönska i flera nivåer, det vill säga med gräs, stora buskar och träd, ger en större vege- Relaterade nationella mål tationsvolym och därmed även en större temperatur- Miljömål sänkning. Grönområden, parker och andra gröna ytor med genom- släpplig mark fyller en viktig funktion eftersom de både kan fördröja vatten för att minska belastningen på dag- vattensystemet men även infiltrera och rena dagvattnet. Genom att i anslutning till exploaterade områden bevara grönområden och återskapa mer vatten i landskapet som exempelvis våtmarker och dagvattendammar kan risken för översvämningar minska. Genom att integrera klimatanpassningsfrågan i plane- ringen och utvecklingen av den bebyggda miljön tillvara- tas och skapas områden som både bidrar till att reglera det lokala klimatet, minskar risken för översvämning och samtidigt bevara och tillskapa rekreativa värden för kommunens boende och besökare. För att tillvarata gröna och blå resurser för klimatanpassning ska Håbo kommun: Identifiera och så långt som möjligt eliminera befintliga värmeöar i kommunens tätorter, särskilt i anslutning till förskolor, skolor och äldreboenden. Framtida värmeöar ska undvikas genom god planering och förvaltning. Säkerställa att grönytor i befintlig bebyggelse i så lång utsträckning som möjligt utgör en resurs i samhällsbyggnadsprocessen utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Vid planering och utveckling av bebyggelse lämna plats för översvämningsbara ytor. Säkerställa att ny bebyggelse inte tillskapar nya instängda områden eller lågpunkter för att minimera och skydda från risk för översvämning. Säkerställa att dagvatten från befintlig och ny bebyggelse tas omhand på ett sådant sätt att metaller, närsalter och kemikalier inte når Mälaren. Kommunens förvaltning av skog och jordbruksmark ska vara anpassad till kommande klimatförändringar. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 33 Fokusområden och mål Fokusområde 5 - Säkerställ tätortsnära naturområden för ett rikt friluftsliv Sveriges friluftsmål Tillgången till attraktiv tätortsnära natur är en viktig De tio friluftpolitiska målen beslutades del av en hållbar utveckling och utgör en viktig resurs i av regeringen 2012 och syftar till att folkhälsoarbetet1. En stor del av det vardagliga friluftsli- utveckla och bedriva åtgärder för att för- vet utövas i den tätortsnära naturen som finns inom utsättningarna för friluftsutövandet ska rimligt avstånd från bostaden. Genom att långsiktigt förbättras. Ett av friluftsmålen är Att- säkerställa tillgången på tätortsnära natur skapas raktiv tätortsnära natur. möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation och återhämt- Miljömålen säger ning för alla invånare. En av preciseringarna till miljömålen anger följande: Närhet till skyddad natur är av särskild betydelse för människors hälsa, friluftsliv och rekreation. Att naturen Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biolo- är skyddad gör att människor har tillgång till den lång- giska mångfalden värnas och bibehålls siktigt, vilket är särskilt viktigt i tätortsnära områden samt är tillgänglig för människan. där exploateringstrycket är hårt.2 Den tätortsnära Odlingslandskapets och skogens värden naturen ska utgöra arena för det nära, vardagliga för friluftslivet är värnade och bibehållna friluftslivet, områden för dagsutflykter och områden för samt tillgängliga för människor. helgutflykter. En hållbar rekreativ grönstruktur karak- täriseras av tillgänglighet för människor, sammanhäng- ande grönstruktur som möjliggör rörelse mellan olika områden och variation av rekreativa kvaliteter som kan Vandrarleden intill Lilla Ullfjärden. 34 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Fokusområden och mål ge rika upplevelser och många aktiviteter. Tillgänglig- het handlar många gånger om människors kunskap om Relaterade globala mål att ett område existerar, avståndet från bostaden och deras föreställningar om hur tillgängliga områdena är. Att känna sig välkommen till, lockad och stimulerad av naturen är avgörande för att områden ska användas. Relaterade nationella mål Miljömål I Håbo kommun i sin helhet finns det en relativt god Friluftsmål tillgång till naturområden för rekreation och friluftsliv. Folkhälsomål Större naturområden har andra värden än de som finns i tätorten, ofta är det tystnad och ostördhet, närhet till vatten eller möjlighet att utföra någon särskild aktivitet som lockar människor att Större tätortsnära friluftsområde resa lite längre. Naturreservat, friluftsområden samt Större tätortsnära friluftsområde är Upplandsleden och uppmärkta stigar erbjuder besökare naturområden på gång- och cykelavstånd rekreativa miljöer som uppmuntrar till rörelse och av- från tätorten, helst på ett avstånd av koppling. Inom kommunens tätorter ser dock tillgången högst 1-2 km. Dessa områden har till större sammanhängande naturområden och dess utvecklade friluftsanordningar och bör kvalitet för friluftslivet lite olika ut. Kommunen har här vara förhållandevis stora och omfatta minst 100-300 ha. en ytterst viktigt roll för att säkerställa att hänsyn tas till tätortsnära naturområdens kvalitet och boendes behov vid planering och skötsel3. För att säkerställa tätortsnära naturområden för ett rikt friluftsliv ska Håbo kommun: Skapa förutsättningar för tre större sammanhängande tätortsnära friluftsområden i anslutning till Bålsta genom inköp av mark och/eller långsiktiga avtal för att skapa förutsättningarna för ett rikt friluftsliv i vardagen och ökad folkhälsa för alla. Utveckla kvalitén i den tätortsnära naturen i Bålsta, Krägga och Skokloster med avseende på skötsel som gynnar rekreationsvärden och fler friluftsanordningar samt utveckla Upplandsleden och stigstråk som uppmuntrar till utevistelse och aktivitet. Lugna områden ska särskilt värnas. Utveckla samverkan med andra myndigheter, markägare och aktörer för att öka förutsättningarna för ett rikt friluftsliv för invånare och besökare i Håbo kommun. 1Friluftsmålen, Naturvårdsverket 2 Vision för Sverige 2025, Boverket 3 Sveriges miljömål, indikatorer till God bebyggd miljö. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 35 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 6 - Säkerställ bostadsnära och skolnära naturområden Bostadsnära natur I Håbo kommun planeras det för att främst förtäta befint- liga bebyggda områden för att inte ta stora nya naturom- Enligt Boverket omfattar den bostads- råden i anspråk och skapa ett mer hållbart samhälle för nära naturen olika typer av grönområ- den som ligger inom 300 m från bosta- framtiden. I denna utveckling är det av stor vikt att för- den. Den är en del av grönsstrukturen stå att den bostadsnära och skolnära naturen är en vik- och ska ha en tydlig koppling till större tigt tillgång och förutsättning för kommunens invånare grönområden genom gröna stråk. när det gäller folkhälsa, utomhuspedagogik, attraktivi- Skolnära natur tet, avkoppling, rekreation och lokalklimat. Utifrån nationella mål samt de mål som finns i läroplanen bör den skolnära Idag bor ca 90 procent av Håbo kommuns befolkning i naturen i stora drag erbjuda möjlighet någon av kommunens tätorter, där den allra största an- till motoriska utmaningar och delen bor i Bålsta. Det är också en barnrik kommun där upptäckarglädje för förskolebarn, och ge 23 procent av invånarna är mellan 0-15 år. Kommunen förutsättningar för naturstudier och är ansvarig för att beakta allmänna intressen vid plan- friluftsliv för skolbarn. läggning och lokalisering av bebyggelse, och ansvarar oftast för den allmänna platsmarken som ska vara all- mänt tillgänglig för alla1. Att utgå från barnens perspek- tiv i planeringen gynnar alla. Den bostadsnära och skol- nära naturen är en viktigt del i barnens infrastruktur tillsammans med bostadsgårdar, lekparker, skolvägar och skolgårdar2. Närhet är en viktig faktor, särskilt för barn och äldre. Bamseskogen intill Broby backar. 36 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll Forskning pekar entydigt på att barn mår bra av att vara ute. Undervisning utomhus ger ökad koncentra- Relaterade globala mål tions- och inlärningsförmåga, minskar stress hos elever, minskar smittspridningen av sjukdomar och förbättrar psykisk ohälsa.3 Ett flertal studier har även föreslagit att barn i gröna stadsdelar har en lägre risk för övervikt Relaterade nationella mål senare i livet, är stresståligare och har en bättre kognitiv Miljömål förmåga.4Även adhd-symtom hos barn verkar lindras av Friluftsmål mer grönska i omgivningen. Skolgårdar är en utemiljö Folkhälsomål där barn vistas en betydande del av skoldagen och där gröna inslag är av stort värde för barnens hälsa och ut- veckling. Större tätortsnära naturområde Tätortsnära naturområdena bör vara Att säkerställa tillgången på bostadsnära och skolnära minst 15 ha stora och ska ligga inom 2 natur omfattar tre aspekter som alltid bör finnas med i km från bebyggelse. Tätortsnära planeringen; tillgång, nåbarhet och kvalitet 1. Ett natur- naturområden har inte iordningställda område som ligger nära, är tillgängligt och har hög kva- anläggningar för friluftsliv i form av litet har störst möjligheter att främja friluftsliv i varda- leder, service, parkeringar med mera gen5. Genom att säkerställa bostadsnära och skolnära men kan vara välanvända för rekreation. natur utifrån dessa aspekter bidrar vi till en mer jämlik hälsa, attraktiva samhällen liksom att det skapar förut- sättningar för att förskolor och skolor ska uppnå läropla- nens mål. För att säkerställa bostadsnära och skolnära naturområden ska Håbo kommun: Genom långsiktigt planering och förvaltning säkerställa att kommunens invånare har tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet inom 300 meter eller 5 minuters promenad från bostaden. Tillgängligheten till naturen säkras med gena gröna stråk mot omkringliggande naturområden. Säkerställa att det ska finnas varierad skolnära natur som erbjuder möjlighet till motoriska utmaningar, upptäckarglädje och naturstudier inom 200 meter från förskola och 300 meter från skola . Skolorna ska kunna nå större sammanhängande naturområden inom 1 kilometer från skolan. Säkerställa att barnperspektivet alltid är en del i planeringen och naturområden av vikt för skolor och förskolors verksamhet ska så långt det är möjligt undanhållas från exploatering. Sträva efter att friytan på en skolgård för grundskolan ska vara minst 30 kvm/barn och 40 kvm/ barn för förskolan för att barnen ska ha möjlighet att utveckla lek och socialt samspel. Lekmiljöer där barn vistas längre stunder bör placeras i skuggiga till halvskuggiga lägen, helst i trädskugga. Skapa tillgänglighetsanpassade punkter och stråk i den bostadsnära natur för äldre och personer med funktionsvariation. 1 Bostadsnära natur, Boverket 2007 2 Sammanställning av skolor och förskolors användning av skolnära natur 2018, Håbo kommun 3 Helen Ekvall 2012. Friskare, gladare och smartare barn med utomhuspedagogik. 4 Folkhälsomyndigheten 2017. Miljöhälsorapport 2017 5 Naturvårdsverket, Sveriges friluftsmål Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 37 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 7 - Skapa attraktiva, tillgängliga och trygga parker Miljömålen säger Attraktiva, tillgängliga och trygga parker är viktiga En av preciseringarna till miljömålet mötesplatser och ger plats för många olika aktiviteter – God bebyggd miljö anger följande: såväl rörelse som vila. Möjligheten att vistas i parker ökar människors trivsel och kan vara en viktig faktor Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med vid val av bostad. De spelar också en viktig roll för att god kvalitet och tillgänglighet. uppnå en hållbar tillväxt och en jämlik hälsa för kommunens invånare. Parker är ofta förknippade med rekreation och umgänge. För att skapa attraktiva parker måste grönskans positiva värden för social samvaro och estetik liksom ekologiska värden förenas med trygghetsskapande åtgärder1. Trygghet skapas genom närhet, god belysning, möjlighet att sitta ner och vila samt genomsiktlighet. Dessa aspekter måste även beaktas i planering av vägarna till parken. En väl planerad belysning, både på vägen dit, möjlighet att vila på vägen och en genomsiktlighet som ger kontroll över platsen är viktiga faktorer för att parken och vägen dit ska upplevas som trygg. Vad som är attraktivt kan variera från person till person och årstiders växlingar kan också påverka hur Plantering i kommunhusparken. 38 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll attraktiv en park är. Våra parker bör vara varierade för Relaterade globala mål att tilltala en bred målgrupp. Parker bör inbjuda till spontana möten och social samvaro men även tysta och lugna områden bör värnas för att ge besökaren stillhet och ro. Det är av vikt att parker är tillgängliga för att de ska användas ofta och på så sätt bidra till en god hälsa. Relaterade nationella mål Oavsett ålder och rörlighet behöver de vara lätta att nå Miljömål via gröna stråk och utan kraftiga barriärer. Friluftsmål Folkhälsomål Bålsta som samhälle har ingen lång parktradition och de flesta parkområden som finns består till betydande del av gräsytor med inslag av buskar, träd, planteringar och lekplatser. I eller i anslutning till bostadsområden finns ofta små närparker i form av ett mindre skogsparti eller en gräsyta med en liten närlekplats på. Den äldsta parken i Bålsta är Järnvägsparken och flera nya parker har etablerats i samband med ny bebyggelse, bland annat i Frösundavik. En stor park planeras också att ta plats i Gröna dalen och kommer där att utgöra en viktig grön länk i samhällets grönstruktur. Även gamla Bålsta föreslås utvecklas med flera fickparker. Värdet av parker och grönområden kommer att bli allt större ju mer Bålsta tätort byggs ut och förtätas. Det är därför viktigt att de park- och grönområden som finns bevaras och utvecklas. I samband med exploateringar bör tillgången till parker och grönområden noggrant beaktas. För att skapa attraktiva, tillgängliga och trygga parker ska Håbo kommun: Ta fram en plan för kommunens parker och klippytor med fokus på stärkta sociala och ekologiska funktioner och långsiktigt hållbar förvaltning. Utveckla en hållbar och attraktiv stadsdelspark i Gröna dalen som bidrar till att stärka gröna samband, klimatanpassning, biologisk mångfald och rekreation. Eftersträva att parkytor med låg lummighet får fler träd och annan vegetation som bidrar till en bättre temperaturreglering och en mer mångfunktionell parkmiljö. Utveckla fler tillgängliga och trygga gröna mötesplatser i parkmiljö för olika åldrar och behov. Genom god planering skapa förutsättningar för småskalig matproduktion. 1 Grönstrukturprogram för Helsingborg, 2014 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 39 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 8 - Säkerställ allmänt tillgängliga strandmiljöer Miljömålen säger Mälaren med öar och tillhörande strandområden är en Några av preciseringarna till miljömålet oerhört viktig tillgång för friluftsliv, folkhälsa och Levande sjöar och vattendrag säger besöksnäring och bidrar till kommunens attraktivitet följande: och identitet. Strandzonen bidrar även med flera viktiga Strandmiljöer, sjöar och vattendrags stödjande och reglerande ekosystemtjänster som över- värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och svämningsskydd, vattenrening och utgör en skyddad annat friluftsliv är värnade och uppväxtmiljö för fisk. Dessa ekosystemtjänster är viktiga bibehållna och påverkan från buller är minimerad. för klimatanpassning, för att vi ska kunna ta dricksvat- ten av god kvalitet från Mälaren samt för den lokala Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och fiskproduktionen. Att tillgängliggöra våra stränder förutsättningar finns för fortsatt kräver därför en hållbar och långsiktig planering och bevarande och utveckling av värdena. markanvändning för att inte förstöra naturliga funktio- Sjöar och vattendrags viktiga ner som är av vikt för vår välfärd. ekosystemtjänster är vidmakthållna. Trots att Mälaren omger kommunen och tillgången såle- des är god finns brister i tillgängligheten till mälarsträn- derna. Här finns en stor utvecklingspotential. Bebyg- gelse längs stränderna innebär ofta inskränkningar i det allmänna friluftslivet, minskade upplevelsevärden och negativa konsekvenser för biologisk mångfald. Det är därför prioriterat att tillgängligheten till Mälaren Frösundaviks strandpark. 40 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll utvecklas på ett hållbart sätt där värdet för friluftsliv, folkhälsa och besöksnäring ökar utan att skada höga Relaterade globala mål naturvärden. Detta ska ske genom att i första hand ut- veckla redan ianspråktagna ytor och områden som på ett betydande sätt kan bidra till ökade rekreations- och besöksvärden. Detta kan exempelvis ske genom att Relaterade nationella mål skapa sammanhängande gång/cykelstråk, gästhamnar Miljömål och strandnära besökspunkter. Ett mälarnära boende Friluftsmål kan utvecklas där så är lämpligt, vilket innebär att byg- Folkhälsomål ga med gång- och cykelavstånd till allmänt tillgängliga strandområden. Ett annat viktigt verktyg för att långsiktigt säkra allmänhetens tillgång till stränderna är en regelbunden strandskyddstillsyn och att strandskyddet bevaras i så lång utsträckning som möjligt vid detaljplanering. För att säkerställa en allmänt tillgänglig strandmiljö ska Håbo kommun: Öka allmänhetens tillgång till stranden i Bålsta på ett hållbart sätt genom att utveckla ett sammanhängande rekreationsstråk från Lillsjön till Hagviken. Öka allmänhetens tillgång till stranden i Krägga på ett hållbart sätt genom att utveckla ett sammanhängande rekreationsstråk tillsammans med lokala föreningar och företag. Utveckla allmänhetens tillgång till stranden mellan Häggeby, Lugnet och Skokloster slott på ett hållbart sätt genom att förstärka Upplandsleden och friluftsanordningar längs med denna. Utveckla strandnära och hållbara besöksmål för att stärka besöksnäringen och kommunens identitet som mälarnära kommun. Säkerställa att strandskyddets syften alltid värnas vid dispensprövning, lovgivning och detaljplanering. I strandområden med viktiga funktioner för klimatreglering, vattenrening och biologisk mångfald ska dessa värden prioriteras över tillgänglighet. Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 41 DFoekl u1s -o Fmorkåudsoemn råden oocchh mmååll Fokusområde 9 - Synliggör identitetsskapande kulturmiljöer Miljömålen säger Det i hög grad kulturpåverkade landskapet i Håbo har Två av preciseringarna till miljömålen vuxit fram under flera tusen år och är en viktig del av anger följande: kommunens identitet och rika historia. Överallt i Håbo finns spår efter hur människor har arbetat, bott och levt Det kulturella, historiska och arkitekto- niska arvet i form av värdefulla byggna- genom tiderna - från gravfält, runstenar och sockenkyr- der och bebyggelsemiljöer samt platser kor över herrgårdar och statarlängor till dagens tätorts- och landskap bevaras, används och samhälle. utvecklas. Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlings- Landskapet i Håbo har under lång tid bestått av ett skär- landskapet är bevarade och förutsätt- gårdslandskap med otaliga öar och fjärdar, vilket har ningar finns för fortsatt bevarande och bidragit till hur dåtidens och dagens bebyggelse har pla- utveckling av värdena. cerats. Här har förutsättningarna för bosättning varit gynnsamma vilket visar sig i den rika förekomsten av fornlämningar från bronsålder och järnålder. Lämning- ar från järnåldern finns i kommunens samtliga socknar1. Sedan vi människor blev mer bofasta under järnåldern har ett odlingslandskap vuxit fram till vilket det även är knutet ett biologiskt kulturarv ofta med höga naturvär- den. Ett exempel är de ädellövsrika herrgårdsmiljöerna Skokloster slott. 42 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun Del 1 - FFookkuussoommrrååddeenn oocchh mmååll som utvecklades under medeltiden kring slott och herr- gårdar och som är utmärkande för Håbo. Det kan också Relaterade globala mål vara alléer, hagmarker, åkerholmar, odlingsrösen och hävdade gravfält. Att förvalta och synliggöra Håbo kommuns rika skatt av Relaterade nationella mål kulturmiljöer är ett viktigt led i att stärka kommunens Miljömål identitet och besöksnäring. Detta innebär bland annat Friluftsmål restaurering och vård av landskapet kring fornlämning- Kulturmiljömål ar, värnande av kulturhistoriska byggnader och dess omgivningar samt synliggöra genom vägvisning och informationsinsatser. Det är även viktigt att ny bebyg- gelse smälter bra in i omgivningen för att inte störa när- områdets kulturhistoriska värden. Biologisk kulturarv Biologiskt kulturarv är ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom männis- kans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av bru- kande och skötsel. Det omfattar såväl natur- som kulturvärden. För att synliggöra identitetskapande kulturmiljöer ska Håbo kommun: Stärka skydd och reglering kring kommunens mest värdefulla kulturhistoriska landskap och kulturmiljöer. Tillvarata det kulturhistoriska landskapet och dess kulturmiljöer så att de stärker kommunens identitet och besöksnäring samt bidrar till lärande. Synliggöra fornlämningsmiljöer i kommunen som representerar olika typer av kulturhistoriska lämningar. Genom samverkan med andra myndigheter, företag och föreningar verka för att Skokloster slott och dess omgivande kulturhistoriska odlingslandskap vårdas och utvecklas till ett långsiktigt hållbart besöksmål. Säkerställa att Håbo kommuns kulturmiljöprogram Mälarbygd att förvalta utgör ett kunskapsunderlag och vägledning i kommunens planering, lovgivning och förvaltning. Värna och utveckla det biologiska kulturarvet. Skötsel av relevanta utpekade objekt i kommunens naturvårdsplan ska eftersträvas. 1 Håbo - Mälarbygd att förvalta, Håbo kommun 2012 Huvudhandling grönstrukturprogram Håbo kommun 43 Antagen avKF 2021-11-08 Ärende 2021/00271, Telefon: 0171-525 00 E-post: kontaktcenter@habo.se Webb: www.habo.se BILAGA Grönstruktur- program 2021 Kunskapsunderlag Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer 2021/00271 Gäller för Samtliga förvaltningar samt kommunallt bolag inom Håbo kommun Tidpunkt för aktualitetsprövning Inom nästa mandatperiod Relaterade styrdokument Vision, Hållbarhetsstrategi, Översiktsplan, Kulturmiljöprogram, Bostadsförsöjningsprogram, Vattenprogram, Naturvårdsplan. Foto Anett Wass om inte annat anges. Foto framsida: Barn vid ”Bamseskogen”, Broby backar. Program Ett program är ett aktiverande styrdokument som är något mer konkret än en strategi. Den anger övergripande prioriteringar Projektorganisation Grönstrukturprogram för Håbo kommun med fokus på Bålsta har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från plan- och exploateringsavdelningen och gatu- och parkavdelningen. Projektet har haft en styrgrupp bestående av chefer från plan- och exploateringsavdelningen, bygg- och miljöförvaltningen, tekniska förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Programmet har tagits fram på uppdrag av plan- och exploateringschef. Projektledare: Kommunekolog Anett Wass. Projektgrupp: Stadsarkitekt Klas Klasson, samhällplanerare Johanna Forsberg-Malmsten, gatu- och parkchef Ulla Lindroth Andersson. GIS-resurser: Gis-ingenjörer Carl Westin, Kjell Olsson och Hanna Pingry. Innehåll Ekosystemtjänster för attraktiva, hälsosamma och klimatanpassade samhällen 5 Naturmiljöer med mångfald 14 Gröna samband 27 Grönområden för ökad klimatanpassning 32 Gröna miljöer för rekreation och folkhälsa 38 Skolnära natur och utomhuspedagogik 59 Mälaren som identitetsskapare och tillgång 66 Kulturmiljöer att vårda och synliggöra 74 Översiktskarta 83 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 3 Kunskapsunderlag Bilagan består av ett kunskapsunderlag som mer i detalj beskriver olika värden kopplats till grönstrukturen samt beskriver delvis olika verktyg som finns för att arbeta med grönstruktur i planering och skötsel. Bilagan innehåller även kartutsnitt från det GIS-underlag som finns framtaget till programmet.Bilagan är främst tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för kommunens förvaltningar och verk- samheter och kan bidra med viktiga argument för vikten av gröna miljöer när olika samhällsintressen ska vägas mot var- andra. Vy över Prästängen och Viby äng. 4 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun KKuunnsskkaappssuunnddeerrllaagg Ekosystemtjänster för attraktiva, hälsosamma och klimatanpassade samhällen Att naturen har värde för oss människor är en självklar- het. De fokusområden som har beskrivits i detta pro- grams andra del är ett tydligt uttryck för detta. Natu- rens ekosystem är vår levande gröna infrastruktur och är minst lika viktig för våra samhällen som vår skapade bebyggelse och trafikinfrastruktur. Det ofta osynliga gratisarbete naturen förser oss med, så kallade ekosys- temtjänster eller naturnyttor, är en förutsättning för oss att klara flera av de utmaningar som samhället står inför och behöver därför vara en integrerad del i sam- hällsbyggnadsprocessens alla delar. Detta är av särskilt stor vikt i våra tätorter där konkurrensen om mark och utrymme är stort 1. Ekosystemtjänster som paraplybegrepp är en bra hjälp i att tydliggöra sambanden mellan ekonomiska, ekolo- giska och sociala förhållanden i arbetet för en hållbar utveckling. Att integrera grönstrukturens värden och dess ekosystemtjänster i det kommunala arbetet bidrar direkt till att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Begreppet ekosystemtjänster används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Som när växter renar luft, mark dämpar buller, bin polli- nerar grödor eller att vår hälsa ökar i naturen. Det är också att samhällets gräsmattor renar regn- och snö- vatten från tungmetaller och skadliga partiklar eller att bakterier och maskar gör jorden bördig. Dessa tjänster är grunden till vår välfärd och behöver därför vara syn- lig i samhällsbyggandets beslutsprocess2. Ekosystemtjänster går tydligt att koppla till flera av de globala målen i Agenda 2030 och är ett viktigt verktyg för att arbeta för hållbar utveckling. Illustration: The New Division/Boverket 1 Naturens tjänster i staden, Boverket 2017 2 Ekosystemtjänster – när grönt är mer än pynt, Naturvårdsverkets hemsida Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 5 Kunskapsunderlag Biologisk mångfald- en förutsättning för ekosystemtjänster Fungerande ekosystem som kan leverera ekosystem- tjänster till oss människor är en förutsättning inte bara för ekologisk hållbarhet utan även för social och ekono- misk hållbarhet. Biologisk mångfald, det vill säga varia- tionen av levande arter och livsmiljöer, är det som utgör grundförutsättningen för funktionella ekosystem som ger oss livsnödvändiga nyttor såsom dricksvatten, luftre- ning, pollinering av grödor, produktion av livsmedel, kli- matreglering, friluftsliv och hälsa. Alla arter och livsmil- jöer skapar tillsammans olika nätverk (eller ekosystem), som med ett ökat antal olika arter och livsmiljöer, blir ett tätare nätverk som också blir mer hållbart. Utan mång- falden av arter är risken stor att ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster kraftigt reduceras. Detta utgör ett lika stort hot mot världens ekosystem och män- niskans existens som klimatförändringarna1. Vi står idag inför en omfattande förlust av biologisk mångfald och naturliga livsmiljöer. Att arbeta för att bevara och stärka biologisk mångfald är därför oerhört viktigt och handlar ytterst om oss människor, om vår välfärd och långsiktiga överlevnad. Haltande ekosystem och biolo- gisk mångfald står tillsammans med klimatfrågan högst på FN:s lista över de miljöproblem som mänskligheten behöver arbeta med mest intensivt för att förändra2. Försörjande Reglerande Kulturella Exempelvis: Mat, energi, Exempelvis: Vattenrening, Exempelvis: Hälsa, frilufts- dricksvatten pollinering, temperatur- liv, upplevelser reglering Stödjande Behövs för att övriga ekosystemtjänster ska fungera. Exempelvis: Biologisk mångfald, naturliga kretslopp, jordmånsbildning Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Till exempel att växter renar luft, buskar dämpar trafikbuller, bin pollinerar grödor eller att vår hälsa ökar i naturen. Trots att tjänsterna är grunden i vår välfärd är de däremot fortfarande osynliga i många beslut. Illustrationer: The New Division/Boverket 6 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Ekosystemtjänster i den fysiska planeringen Det finns en mängd samhällsutmaningar som den fysiska planeringen måste kunna hantera. Att planera med hänsyn till grönstruktur och biologisk mångfald skapar robusta och mer anpassningsbara samhällen där naturen kan förse oss med viktiga ekosystemtjänster. Att planera för att stärka naturens förutsättningar är ofta smart och kostnadseffektivt eftersom naturens eko- system kan ge oss många olika tjänster på samma gång3. Några exempel: Klimatanpassning - Grönska och natur förebygger och skyddar mot extremväder som torka och skyfall. Ekosyste- men har även en stor förmåga att fixera koldioxid. Vattenförsörjning - Grönområden och våtmarker renar, fördröjer och lagrar vatten. Fysisk hälsa - grönska och natur bidrar till mer fysisk akti- vitet som friluftsliv, motion och utelek. Grönområden gynnar välbefinnande och mental återhämtning. Luftrening och bullerreglering - växtlighet renar luften liksom att det dämpar buller och skapar lugnare miljöer. Kulturarv och identitet - Grönområden och natur skapar attraktiva samhällen och bidrar till lokal identitet samt är en del av kulturarvet. Social interaktion - grönområden och natur erbjuder mötesplatser för alla Naturmiljöer med mångfald - varierade naturliga livsmil- jöer är en förutsättning för att växter och djur ska kunna överleva och sprida sig. 1 Färdplan för ett hållbart län – Ekosystem och biologisk mångfald, Länsstyrelsen Uppsala län 2020 2 Ekosystemtjänster – när grönt är mer än pynt, Naturvårdsverkets hemsida 3 Grön infrastruktur och fysisk planering, Naturvårdsverket och Boverket 2019 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 7 Kunskapsunderlag Värdering och kartläggning Naturens värde för människan behövs för att fatta väl- grundade beslut. Att identifiera, värdera och synliggöra ekosystemtjänster är därför en mycket viktigt del i sam- hällsbyggnadsprocessen. Om detta görs har vi en god möjlighet att tillvarata, skapa, utveckla och stödja dessa nyttor i den bebyggda miljön. Om detta däremot inte görs så är det lätt att naturens värde för oss människor underskattas vilket kan leda till negativa samhällseko- nomiska och folkhälsomässiga effekter och fördyrande åtgärder för att ersätta det som har gått förlorat1. Att värdera ekosystemtjänster är inget särintresse utan angår flera beslutsfattare. Många värden reflekteras idag inte i marknadspriser vilket leder till att värdena sällan beräknas innan beslut tas. Till exempel kan den kyl- och reningseffekt som vegetation har på omgivande luft inte köpas eller säljas på en marknad2, inte heller ett grönområdes samhällsekonomiska värde för folkhälsan. En bra strategi kan därför vara att se vad man har och bevaka och stärka detta –utöka det man har snarare än att skapa nytt. Det finns inget stadie i en succession där vi inte har ekosystemtjänster3. Ekosystem och biologisk mångfald Ekosystemtjänster Människors välfärd Struktur Strukturer på Funktion platsen som bildar De funktioner hos grunden för eko- ekosystem som Nytta systemens producerar eko- Värde funktion. Del av potentiella systemtjänster. Ekosystemtjänster ekosystemtjänster Värdering av nyt- Rumsligt Temporalt som människan tan. Värde för perspektiv perspektiv nyttjar. människor kan tilldelas och mätas på många sätt. Aktiviteter Anspråk på mark och vatten grundar sig i bedömning av värde. Kaskadmodellen beskriver en värdekedja från ekologisk produktion till värde för människor som ligger till grund för beslut om aktiviteter som ny bebyggelse, avverkning eller reservatbildning. Dessa aktiviteter förändrar strukturer och processer i eko- system. Källa: Översatt och bearbetad av Magnus Tuvendal, Calluna AB utifrån Mononen, L. et al. (2016) och Haines- Young, R., Potschin, M., 2010. 8 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Grönytefaktor Grönytefaktorn (GYF) är ett planeringsredskap som används för att säkerställa en viss mängd vegetation eller vatten i en byggd miljö både på kvartersmark och på allmän plats. Grönytefaktorn som verktyg kan vara en hjälp när vi behöver förtäta bebyggelsen, men samtidigt planera för viktiga ekosystemtjänster som exempelvis hållbara dagvattenlösningar eller tillräckligt med gröny- tor för de boendes rekreation och utevistelse. Med gröny- tefaktorn som en tydlig målsättning i byggprojekt kan planering av grönskan påbörjas tidigt i processen. Genom att sätta mål för tillhandahållandet av ekosys- temtjänster med hjälp av en viss grönytefaktor kan bygg- herren själv bestämma utformningen av gröna ytor för att uppnå avsedda målsättningarna. Redskapet är rela- tivt lätt att använda och ger möjlighet att skapa ett både tätt och grönt samhälle4. Grönytefaktorn är ett av verktygen för att Håbo kommun ska kunna skapa en hållbar samhällsutveckling och finns med som mål i fokusområde 1 i detta program, och kan därmed tillgodose de allmänna intressena i plan- och bygglagen. Det finns dock inget lagstöd för att reg- lera grönytefaktorn i detaljplan eller vid bygglov. Kom- munen kan istället knyta krav på grönytefaktorn till ett civilrättsligt avtal med en byggherre. Om kommunen äger marken kan krav på grönytefaktorn ställas i ett markanvisningsavtal. Om kommunen inte är markägare är det svårare att ställa krav på grönytefaktor. I de fal- len kan kommunen informera om metodens fördelar Vid tätare bebyggelse kan gröny- samt om kommunens egna mål och intentioner med för- tefaktor vara ett viktigt verktyg hoppning om att inspirera. En frivillig ambition från en för att få in viktiga ekosystem- tjänster. byggherre redovisas i ett exploateringsavtal4. Träd Genomsläpplig hård yta Mark och gräs 1 Synen på ekosystemtjänster – begreppet och värdering, Naturvårdsverket 2014 2 Ekosystemtjänster – när grönt är mer än pynt, Naturvårdsverkets hemsida 3 Ekosystemtjänster i Håbo, grundläggande kartläggning, Calluna 2020 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 9 4 Grönytefaktor – räkna med ekosystemtjänster, Boverkets hemsida Kunskapsunderlag Ekologisk kompensation Ekosystemtjänster kan påverkas negativt vid planering och byggande. För att motverka att ekosystemtjänsternas värden och funktioner minskar kan kompensation fungera som en sista åtgärd efter att alla möjligheter för att undvika, minimera och återställa skador har utretts enligt skadelindringshierarkin1. Krav på ekologisk kompensation regleras av miljöbalken. I plan och bygglagen finns inte möjlighet att ställa krav på kompensation i till exempel en detaljplan men allt fler kommuner fattar beslut om att arbeta med frivillig kompensation vid all typ av exploatering1. Däremot kan krav på ekologisk kompensation enligt miljöbalken uppstå om en detaljplan gör intrång i naturreservat, Natura 2000-områden, biotopskydd eller har påverkan på arter som är upptagna i Artskyddsförordningen. Krav på kompensation kan även omfatta friluftsliv. Vad är möjligt att kompensera? Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering kompenseras. Det kan ske genom att genomföra åtgärder inom planområdet eller på en annan plats i kommunen. Tanken är att exploateringar som leder till att ett värde skadas eller försvinner också ska bekosta åtgärder som återskapar eller ersätter detta värde på en annan plats. Kostnaden för detta får exploatören eller kommunen stå för1. I den fysiska planeringen har vi goda förutsättningar att skapa och utveckla nya ekosystemtjänster, men vissa miljöer tar mycket lång tid att bygga upp och deras värden är nästan omöjliga att kompensera för inom rimligt tidsperspektiv. Exempel på miljöer och funktioner som är svåra/omöjliga att kompensera är: äldre skogsmark med gamla träd, naturmiljöer för arter som behöver stora och sammanhängande grönytor, naturliga stränder och äldre sumpskogar/våtmarker ovanliga naturtyper eller förekomst av hotade arter 10 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Exempel på miljöer som är lättare att kompensera är: småvatten och öppna mindre våtmarker – till exempel vid öppen dagvattenhantering viss gräsmark med blommande växter, till exempel vegetationstak blommande träd, buskar och perenner, som ett skogsbryn träd och grönytor för reglerande ekosystemtjänster yngre skog som kan användas för rekreation åtgärder för att främja friluftsliv, som bänkar, Skadelindringshierarkin.1. Undvika toaletter, rastplatser. negativ påverkan – välja annan plats, skyddsåtgärder, förstärkningsåtgärder 2. Minimera negativ påverkan – skydds- Ersätt åtgärder, förstärkningsåtgärder 3. Kom- pensera negativ påverkan – utjämna Utjämna genom att återskapa värdet i närområ- det, vissa förstärkningsåtgärder 4. Kom- Minimera pensera negativ påverkan – ersätta Undvika genom åtgärder på annan plats eller av Undvika annat värde. Vägledning vid ekologisk kompensation Enligt Boverket kan följande principer vara en vägledning för frivillig ekologisk kompensation vid exploatering: Tillämpa skadelindringshierarkin för alla relevanta ekosystemtjänster Tänk på vad som kan kompenseras. Vissa typer av intrång eller skador kan inte uppvägas genom kom- pensation på annan plats. Utförandet av kompensation ska inte påverka bedömningen av ett områdes lämplighet för en viss mark- användning. Tillämpa ekologisk kompensation i ett landskapssammanhang. Ekologisk kompensation bör leda till positiv ekosystemtjänstnytta utöver det som skulle ha skett om kompensationen hade uteblivit. I ett exploateringsskede är det exploatörens ansvar att ta fram och bekosta utredningar samt förslag till och genomförande av kompensationsåtgärder som en del av kostnader för detaljplan. Utforma och genomför kompensationsåtgärderna så att värden bevaras över tid. Det är viktigt med rätt skötsel, uppföljning, och utvärdering. Uppföljning och utvärdering mot villkor ska ske i varje plan. Tänk långsiktigt. Kompensationens varaktighet bör motsvara varaktigheten på det intrång den kom- penserar för. Utforma och genomför kompensationsåtgärder på vetenskaplig grund. 1 Frivillig ekologisk kompensation i planering och byggande, PBL kunskapsbanken, Boverket Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 11 Kunskapsunderlag Vegetation för bullerdämpning och luftrening Vegetation bidrar både till att dämpa buller och att rena luft. Mängden vegetation (vegetationsvolym) är drivande för dessa funktioner. Vegetation utgör även ett visuellt skydd vilket kan dämpa den upplevda bullerpåverkan samt dämpa bullrets negativa hälsoeffekter1. Bullerdämpning Grönstrukturen i våra tätorter spelar en viktig roll i att minska ljudnivån från exempelvis vägar och industrier. Buller gör att människor upplever sig störda men kan också vara stresshöjande, ge sömnstörningar samt högt blodtryck. Växtbeklädda ytor absorberar ljud vilket minskar ljudets spridning. Grönområden kan även mas- kera det upplevda bullret genom att tillföra naturljud som fågelkvitter och lövprassel. Längs med vägar kan traditionella vallar och plank ersättas med vegetation bestående av flerskiktad plantering av träd och buskar. En 15-20 meter djup vegetationsridå kan dämpa buller med ca 2-4 dBA från en 70-90 km/h väg. Oberoende av vad som växer på den så har marken den absolut mest ljudreducerande effekten. För största möjliga effekt bör dock vegetationen vara tät, flerskiktig och ojämn2. I Håbo kommuns tätorter är det av särskilt stor vikt att tänka på grönstrukturens bidrag till bullerreduceringen i anslutning till motorväg och större vältrafikerade lokal- gator. Att ta tillvara och förvalta befintlig grönstruktur längs med dessa strukturer, tillskapa nya grönytor där Väppeby äng. 12 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag det råder brist, hårdgöra så lite av markytan som möjligt samt minimera ljudreflekterande ytor är några åtgärder som effektivt kan skapa en trevligare och mer hälsosam miljö. Luftrening Vegetation som träd, buskar och gräs har en väldoku- menterad förmåga att binda skadliga partiklar till bla- den vilket bidrar till mindre partiklar i luften. Växter bidrar även till att syresätta luften vilket gör den mer hälsosam. Det är främst partiklar mindre än 10 mikro- meter som binds till blad. Trädslag som bok, hästkastanj och gran har visat god förmåga att binda partiklar, men även buskar längs med gator samt gröna väggar har effekt. Lövfällande träd binder bäst, men bara under sommarhalvåret, varför det kan vara bra med en bland- ning av löv och barrträd/buskar. Det är dock viktigt att komma ihåg att grönska kan bidra till att förbättra luft- kvalitén men inte ersätta minskade utsläpp. Även en god luftcirkulation är väldigt viktigt för att förbättra luft- kvalitén på lokal nivå och träd bör därför inte planteras så att det försämrar luftgenomströmningen på platsen3. Dämpning Typ Djup Fordonshastighet 2-4 dBA Blandad lövad skog 15-20 m 70-90 km/h 2 dBA Klippt lövad häck 2 m 50 km/h 5 dBA Klippt gräsmatta 50 m 50 km/h 2-4 dBA Lövkläd fasad och tak - 50 km/h Källa: Boverket 1 Ekosystemtjänster i Håbo, grundläggande kartläggning, Calluna 2020 2 Ekosystemtjänster i bebyggd miljö. Reglering av buller, PBL Kunskapsbanken, Boverket 3 Ekosystemtjänster i bebyggd miljö, Luftrening, PBL Kunskapsbanken, Boverket Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 13 Kunskapsunderlag Naturmiljöer med mångfald Håbo utgör en del av Mälardalen och har en rik och omväxlande natur bestående av slättområden, höglänta, vidsträckta skogsområden och karaktäristiska herr- gårdslandskap med stort inslag av ädellövsträd. Topo- grafiskt präglas kommunen av den sprickdalsterräng som är mycket vanlig i södra Uppland. Området utgörs av en urbergsplatå som främst består av gnejser och gra- niter som är sönderbrutna i block längs sprick- och för- kastningslinjer. I sprickdalarna finns Mälarens vikar och fjärdar samt de låglänta, lertäckta dalgångarna. Lerdalarna utgör unga landskapspartier som sent har rest sig ovanför havsnivån1. Kommunens naturmiljöer och dess mångfald av växter och djur är av stor vikt för en långsiktigt hållbar utveck- ling. I kommunen finns värdefulla och vackra landskaps- partier med hög biologisk mångfald, speciellt i områdena nära Mälaren, i det äldre odlingslandskapet och längs kommunens åsmiljöer. Den rikliga tillgången på vacker natur medför också att stora delar av kommunen är vik- tiga rekreationsområden. Biologisk mångfald handlar egentligen ytterst om oss människor, då det är förutsättningen för vår välfärd och överlevnad. Biologisk mångfald är inte bara enskilda arter utan hela ekosystem bestående av många olika arter och naturtyper2. Artrika vägkanter i anslutning till populärt rekreationsstråk i Skörby. 14 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 1. Värdefull natur i Bålsta bestående av skyddad natur och områden utpekade i kommunens naturvårdsplan (mycket värdefull natur). Pilarna visar olika gröna samband som behöver bevaras och stärkas. 1 Håbo - mälarbygd att förvalta. Kulturmiljöprogram för Håbo kommun 2013 2 Färdplan för ett hållbart län – Ekosystem och biologisk mångfald, Länsstyrelsen Uppsala län 2020 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 15 Kunskapsunderlag Karta 2. Värdefull natur i Krägga/Stämsvik bestående av områden utpekade i kommunens naturvårdsplan (mycket vär- defull natur. Pilarna visar gröna samband som behöver bevaras och stärkas. 16 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 3. Värdefull natur i Skokloster bestående av skyddad natur och områden utpekade i kommunens naturvårdsplan (mycket värdefull natur). Pilarna visar olika gröna samband som behöver bevaras och stärkas. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 17 Kunskapsunderlag Förlust av biologisk mångfald Idag är förlusten av biologisk mångfald omfattande i hela världen, så även i Sverige. FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald och ekosystem (IPBES) lyfter fram fem övergripande hot mot den biologiska mångfalden1: Ohållbar mark- och vattenanvändning som leder till att livsmiljön för djur, växter och svampar försämras eller försvinner genom ohållbart jord- och skogsbruk, ändrad markanvändning eller fragmentering. Överutnyttjande av naturresurser i form av ohållbar jakt och fiske som inte ger utrymme för livskraftiga populationer. Klimatförändringar ändrar livsvillkoren för många arter på ett snabbare och mer dramatiskt sätt än naturliga störningar. Föroreningar, som direkt kan påverka förekomsten av djur, växter och svampar eller försämra deras fort- plantningsförmåga. Invasiva främmande arter, det vill säga att arter som har introducerats av människan och som orsakar pro- blem för den inhemska biologiska mångfalden genom konkurrens om resurser, predation eller sjukdomar. Naturmiljöernas utveckling i förhållande till uppsatta miljömål Enligt Naturvårdsverkets utvärderingen av miljömålen 2019 så har vi långt kvar för att uppnå de flesta av miljö- målen. För flera av målen som berör natur och biologisk mångfald är utvecklingen till och med negativ. Detta gäl- ler bland annat ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv och myllrande våtmarker. Här finns det stort behov av bevarande av artrika gräsmarker, motverka främmande arter, öka skydd och skötsel av naturområ- den samt återskapa fler våtmarker. Även målen för levande skogar går trögt och här behövs insatser för att motverka fragmentering och förlust av livsmiljöer. Kom- munen har här ett betydande ansvar i att uppnå Sveri- ges miljömål. Genom att ha en god planering, tillsyn och förvaltning av mark kan kommunen bidra till hållbar markanvändning och långsiktigt stärka ekosystem och biologisk mångfald. 18 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Invasiva främmande arter Vi människor har under lång tid fört in arter till vårt land som har berikat våra odlingar, jaktmarker och skogsbruk. Vissa av dessa arter har fått oväntade och negativa följder för den biologiska mångfalden, männis- kans hälsa och samhället. De kan utgöra ett problem genom att de konkurrerar ut inhemska arter eller att de sprider sjukdomar, men de kan även göra det svårare för oss människor att bada, fiska eller åka båt. Invasiva främmande arter är idag ett av de största hoten mot bio- logisk mångfald. Ur samhällsekonomisk synvinkel är invasiva arter även ett problem då dess spridning i den svenska naturen kräver bekämpningsinsatser som ibland kan bli väldigt kostsamma. En väl etablerad inva- siv art är oftast omöjlig att utrota vilket innebär att begränsning och lokal utrotning måste upprepas årligen med stora, återkommande fysiska insatser och kostnader som följd. I Sveriges natur finns det idag över 2000 främ- mande arter och drygt 400 av dessa räknas som inva- siva2. I takt med utvecklingen till ett varmare klimat är risken stor att fler främmande arter kommer utvecklas till att bli invasiva3. Den invasiva och främmande arten häggmispel kan skapa ett tätt buskskikt vilket är negativt både för biologisk mångfald och för friluftslivet. Bilden ovan är från Ekillaåsens naturreservat. 1The global assessment of biodiversity and ecosystem services, IPBES 2019 2 Färdplan för ett hållbart län – Ekosystem och biologisk mångfald, Länsstyrelsen Uppsala län 2020 3 Invasiva arter, Artdatabanken SLU 2020 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 19 Kunskapsunderlag Vissa invasiva arter är idag reglerade enligt EU-lagstift- ning som innebär att det är förbjudet att importera, sälja, odla, transportera eller släppa ut i naturen. Hit hör bland annat jättebalsamin, jätteloka, smal vattenpest och signalkräfta. Sverige kommer inom kort även ta fram en svensk förteckning över invasiva främmande arter, som utgör särskilt stor risk för biologisk mångfald i Sverige. Målet är att människans spridning av organis- mer som naturligt inte hör hemma i svenska ekosystem, inte ska tillåtas skada biologisk mångfald, ekosystemens funktion, socioekonomiska värden eller människors och djurs hälsa1. I Håbo finns det en begynnande spridning av främmande arter som klassas som invasiva. En stor spridningskälla är otillåtna trädgårdskomposter i naturen i anslutning till bebyggelse. I de bostadsnära naturområdena går det ofta att exempelvis finna trädgårdsarter som snöbär, blomsterlupin, vresros, olika arter av spireor och häckox- bär. Det förekommer även bestånd med parkslide och jät- teslide samt de EU-listade arterna jätteloka och jättebal- samin. Häggmispel är en invasiv art som har börjat sprida sig allt mer kraftigt de senaste åren i kommunen, särskilt längs med åsmiljöer, där den på sina håll skapar mycket täta bestånd. En bidragande orsak till dess ökade spridning är troligtvis att vilda fåglar har börjat äta och sprida bären. Kommunen har en viktig roll i arbetet för att förhindra en fortsatt spridning av främmande invasiva arter, både genom att öka kunskapen hos allmänheten, markentre- prenörer och exploatörer men även genom att utesluta invasiva arter vid etablering av planteringar samt en tidig och systematisk bekämpning av redan etablerade arter inom det egna markinnehavet. Ibland kan det vara svårt att skilja inhemska arter från främmande när de växer tätt ihop. På bilden syns häggmis- pel (röd ring) och asp (vit ring). 20 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Naturvårdsplanen - ett viktigt kunskaps- och beslutsunderlag Kommunens naturvårdsplan utgör ett viktigt kunskaps- underlag för bevarande och utveckling av områden med höga naturmiljövärden i Håbo kommun. Planen beskri- ver i detalj utpekade områden och dess värden, främst utifrån naturvärden, samt förslag till skötsel vilket gör att den blir ett viktigt kunskaps- och beslutsunderlag vid plan- och lovgivningsärenden samt övriga beslut som kan påverka de värdefulla naturmiljöer som finns i kom- munen. Kommunens naturvårdsplan bygger på ett inventerings- Beskrivning av områden arbete genomfört under 2008/2009 samt 2019-2021. Pla- NaturvårdsplaN för HåBo kommuN BevaraNde ocH utveckliNg nens åtgärdsförslag syftar till att gynna förutsättning- arna för växter och djur, i flera fall hotade arter. Urvalet antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 av objekt har skett genom att samtliga beskrivna områ- den i Haglunds naturvårdsinventering, Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, Länsstyrelsens naturvårds- program från 1987 och Ängs- och hagmarksinventering har besökts i fält. Under inventeringen 2019-2021 har flertalet nya områden besökts som förväntades hysa naturvärden. Delar av områden med utpekade höga naturvärden har även plockats bort på grund av mänsk- lig påverkan som har haft negativ inverkan. Kommunen har emellertid inte genomsökts i minsta detalj, så troli- gen finns ytterligare objekt med naturvärden, men som inte redovisas i planen. Naturområden förändras även över tid, både till det positiva och negativa ur naturvär- dessynpunkt, varför det är viktigt att i samband med planering genomföra kompletterande naturvärdesinven- teringar för det aktuella området. 1Arbetet med invasiva främmande arter i Sverige, Naturvårdsverkets hemsida Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 21 Kunskapsunderlag Särskilt värdefulla naturtyper i Håbo Naturtyp eller biotop är den biologiska termen för den livsmiljö där vissa växt- eller djursamhällen lever. För att individer av en art ska kunna leva på ett visst ställe, ställs vissa krav på den biotop eller miljö som de lever i. Olika arter har olika stränga krav på sin livsmiljö. Blå- mes finner vi ofta i löv- och blandskogar, parker och träd- gårdar, den har ganska generella krav på sin livsmiljö och därmed ganska vanligt förekommande. Bomb- murklan däremot har betydligt strängare krav på sin livsmiljö då den är beroende av äldre granskog som växer på väldränerad mark. Denna livsmiljö är idag betydligt mer sällsynt vilket också medför att bombmurklan är en ovanlig och sårbar svampart. I tätorternas grönområden finns framför allt arter som kan samexistera med människor – här finner vi exempel- vis inte arter som behöver milsvida, sammanhängande skogar eller våtmarker långt från bilvägar, bebyggelse och buller. Förvånansvärt många arter frodas dock i när- heten av människor. Ädellövsrika herrgårdsmiljöer Kommunens herrgårdsmiljöer med mycket ädellövsträd utvecklades under medeltiden och är utmärkande för Håbo. De strandnära, lummiga slott- och herrgårdsom- rådena har ett rikt inslag av ädellövträd såsom ek, alm, ask, lönn och lind. Idag finns inte mycket kvar av medel- tidens ekdominerade beten och hassellundar, men delar I området kring Krägga herrgård finns mycket ek och lind . 22 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag av landskapet i Håbo kommun präglas ändå av ett mer eller mindre sammanhängande nätverk av gamla, grova ädellövträd. Några av dessa områden är Biskops-Arnö, Krägga, Segersta, Katrinedal, Vi, Rölunda, Värsta och Skokloster1. De ädellövsrika miljöerna var tidigare vanligt förekom- mande runt Mälaren men har stadigt minskat på grund av igenväxning, exploatering och ett rationellt brukande av naturen. Dagens ädellövsmiljöer är därför ofta små men mycket artrika. För att arterna ska kunna finnas kvar långsiktigt behö- ver andelen ädellövsmiljöer öka och de gröna sambanden mellan områdena stärkas. Generellt tar det lång tid för ädellövträd att utveckla höga naturvärden, som bred krona, grov bark, håligheter och döda träddelar. Ek och lind är de ädellövträdslag som är mest artrika i kommu- nen2. Det är därför viktigt att spara gamla träd med håligheter, friställa träd med bred krona, spara död ved samt se till att det finns en yngre generation träd som kan ta vid efter den äldre generationen. Mångfaldsrika våtmarker Naturliga våtmarker är idag ett ovanligt inslag i Håbo kommun eftersom stora delar av dagens slättlandskap dikades ut under början av 1900-talet för att vinna mer jordbruksmark. Hjälstaviken är ett sjö- och våtmarksom- råde som finns kvar och dess höga naturvärden är ett resultat av naturliga förutsättningar och en lång historia Hjälstaviken. 1 Ansvarsarter och ansvarsnaturtyper i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län 2015 2 Plan för grön infrastruktur i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län 2019 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 23 Kunskapsunderlag med bete och slåtter. Andra våtmarksområden i kommu- nen är strandängarna i anslutning till Övergran, Skinnarviken; Skadeviken och runt Biskops-Arnö samt Lilla och Stora gräskärret på Skoklosterhalvön. Precis som Hjälstaviken visar exempel på så är våtmarker av stor vikt för ett rikt växt- och djurliv, men våtmarker fungerar även som naturliga reningsverk och reglerar vattenflöden i landskapet. När vatten tillåts stanna upp i våtmarker ökar också grundvattenbildningen. Småskaligt odlingslandskap Det äldre småskaliga odlingslandskapet, alltså de delar av kulturlandskapet som har påverkats av oss männ- iskor genom jordbruk, bete och slåtter, omfattar höga natur- och kulturhistoriska värden. Det har vuxit fram under flera tusen år och är fortfarande tydligt på många platser i Håbo, exempelvis på Skoklosterhalvön, kring Övergran-Yttergran och Låddersta. Där domineras land- skapet av åkrar, åkerholmar, skogsbackar och betes- backar. Många av odlingslandskapets kvalitéer hänger intimt ihop med de kulturhistoriska värdena, som även vittnar om hur våra förfäder levde och brukade odlings- landskapet1. Kring Mälaren håller stora delar av det småskaliga odlingslandskapet på att försvinna. Åkerholmar och betesbackar växer igen och åkrar slås samman till större enheter, eller försvinner helt. Det får konsekvenser, inte minst för mångfalden av växter och djur som minskar i en oroväckande snabb takt. Runt Broby backar i Bålsta finns fortfarande ett småskaligt odlingslandskap. 24 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Genom att på olika sätt gynna den biologiska mångfal- den i odlingslandskapet, får vi tusentals gratistjänster tillbaka från naturen som mat, pollinering, skadedjurs- bekämpning samt rekreativa och historiska miljöer. Strandnära vattenmiljöer Mälarstranden är ett påtagligt inslag i Håbo kommun och har både sociala och ekologiska värden. Stranden har flera mycket viktiga funktioner för exempelvis vat- tenrening, översvämningsskydd och hemvist för en mängd olika arter av växter och djur. Några av kommu- nens mest värdefulla strand- och vattenmiljöer är de i Stora och Lilla Ullfjärden där vi bland annat finner den mycket ovanliga småsvaltingen samt sällsynta arter från istiden. De strandnära miljöerna ger oss människor en mängd olika tjänster, helt gratis, som skulle vara svåra eller mycket dyra att ersätta på konstgjord väg. Till exempel om strandområdenas mångfald av växter och djur mins- kar försämras också naturens förmåga att rena vårt dricksvatten som vi tar från Mälaren. Mäktiga åsmiljöer Vad vore Håbo utan sin rullstensås? Uppsalaåsen, en av Sveriges mäktiga isälvsavlagringar skapar en höjdrygg genom hela kommunen, från norr till söder. Åsen har fått olika namn beroende på var man befinner sig. Här har den namn som Bålstaåsen, Granåsen och Sandviksåsen. Men det är samma ås som löper från Södertörn söder om Strandnära natur i Stora Ullfjärden. 1Plan för grön infrastruktur i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län 2019 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 25 Kunskapsunderlag Åsens omfattning och mäktighet kan du Stockholm till Billudden i nordligaste Uppland. se i det nedlagda grustaget i Bålsta. Här På en rullstensås finns flera olika naturmiljöer. I öppna har man under lång tid brutit naturgrus som används för att tillverka betong och solbelysta sandområden och gräsmarker trivs insekter dekorationsgrus. Nerlagda grustag har och örter, som citronbin och backsippor. Åsarnas barr- ofta ansetts vara fula sår i naturen. Men skogar är ofta rika på fåglar och svampar, som den ovan- de är viktiga livsmiljöer för flera ovan- liga bombmurklan. Solbelysta tallar utgör hem och mat- liga arter som backsvalor och vildbin. plats för insekter och fåglar. På grund av de höga naturvärdena omfattas flera delar av åsen av skydd i form av naturreservat, exempelvis Granåsen, Ekillaå- sen, Sandviksåsen och Arnöhuvud. Vi återfinner även höga naturvärden utanför dessa områden exempelvis på Bålstaåsen, vid Lillsjön och längs med Rölundaåsen. Synergier mellan åtgärder för biologisk mång- fald, friluftsliv och besöksnäring Friluftsliv fyller en viktig funktion för biologisk mång- fald genom sitt bidrag till att öka kunskapen och engage- manget för biologisk mångfald och hållbara livsstilar. Exempelvis så uppskattas odlingslandskapets variation av många människor, vilket ger god livskvalitet och ska- par förutsättningar för besöksnäring och annat företa- gande på landsbygden. När människor vistas i naturen växer förståelsen för ekologiska samband och att naturen är värd att bevara. När åtgärder och insatser görs för bio- logisk mångfald stärks ofta värden som även är viktiga för friluftslivet och vice versa. För att nå synergieffekter och kostnadseffektivitet kan åtgärdsarbete för biologisk mångfald ofta bedrivas i samarbete med åtgärdsarbete för att stärka friluftslivet1. 26 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Gröna samband Parker, alléer, villaträdgårdar, ängar, skogar, sjöar och vattendrag hänger samman i ett nätverk där växter och djur kan sprida sig, så kallade gröna samband eller grön infrastruktur. Detta nätverk sträcker sig över hela land- skapet och tätorternas grönområden är en del av det och utgör en viktig pusselbit. Fungerande gröna samband innebär att det finns kontaktvägar mellan naturområden så att växter och djur kan sprida sig i landskapet. Tätor- ternas grönområden är ett viktigt element i stadsbyggan- det och behöver även där hänga samman för att vara funktionella för natur och människor. Det nätverk av natur som dessa samband skapar bidrar till att stärka och bevara ekosystem, främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster som i sin tur skapar förutsättningar för exempelvis friluftsliv, besöksnäring och ett hållbart nyttjande av naturresurser1. Olika typer av störningar har genom tiderna präglat eko- systemen och deras sammansättning av arter. Utan stör- ningar kan konkurrensstarka arter ta över på bekostnad av den stora mångfalden konkurrenssvaga arter. Natur- liga störningar kan vara brand, stormar, översväm- ningar, isskav och betande av vilda djur. De allra flesta naturtyperna i länet är skapade genom en kombination av människopåverkan och naturliga faktorer. Det behövs Naturligt blomrika ängsmarker som denna i Frösundavik behöver hänga samman med andra naturligt blomrika marker för att växter och djur som har detta som sin livsmiljö ska kunna överleva långsiktigt. 1 Plan för grön infrastruktur i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län 2019 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 27 Kunskapsunderlag därför kunskap om markanvändningens och landskapets historia i kombination för att förstå varför landskapet ser ut som det gör idag och vilka nyckelfaktorer som är nöd- vändiga för att gynna dess biologiska mångfald1. Regionala gröna samband i Håbo kommun Länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för grön infrastruktur ger en samlad bild av regionernas riktning för utveckling av grönstrukturens samband. De främsta regionala gröna sambanden i Håbo kommun är kopplade till de övergripande naturtyperna skog och gräsmarker och återfinns längs med Uppsalaåsen, strandnära tall- hällmarker och ädellövsrika miljöer längs med kommu- nens västra kustlinje liksom de kulturhistoriskt rika odlingslandskapen på norra delen av skoklosterhalvön. Dessa gröna samband beskrivs både i Stockholms och Uppsala läns planer för grön infrastruktur, och de faller även väl samman med utpekade naturvärden i Håbo kom- muns naturvårdsplan. Två av Stockholm läns gröna kilar, Görvälnkilen och Järvakilen, knyter även an till Håbo kommun. Ett betydande grönt samband för Håbo kommun är de skogliga sambanden som bland annat omfattar ekhagar, alléer med lind och ek, ädellövskogar med alm, lind, ek och hassel, hassellundar, asprika miljöer och strandsko- gar med äldre klibbal och knäckepil. Lind är här ett sär- skilt betydelsefullt trädslag för biologisk mångfald. Även barrskogar med gammal tallskog på öar och strandnära miljöer, äldre åstallskog och åsgranskog utgör ett bety- dande skogligt samband2. Mycket värdefull natur Områden i kartan som visas som mycket värdefull natur är områden utpekade i kommunens naturvårdsplan (uppdaterat underlag 2021). Dessa områden utgör viktiga kärnområden för biologisk mångfald. Naturreservat/Natura 2000 Formellt skyddad natur i enlighet med miljöbalken och/eller EUs art- och habitatdirektiv. Samband skogsmark/gräsmark Värdedrakter för skog och odlingslandskap som finns utpekat i plan för grön infrastruktur för Uppsala län. Gröna kilar Stockholms gröna kilar, där Järvakilen möter upp på andra sidan Skofjärden i Skokloster och Görvälkilen möter upp vid Dragelund/Kalmarsand/Kalmarviken Grönområden Områden definierade som grönområden i kartan utgörs av vegetationsklädd mark (ej åkermark). 28 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 4. Gröna samband på kommunal och regional nivå. De gröna pilarna visar hur de olika gröna samban- den hänger ihop. De streckade cirklarna visar svaga samband. 1 Ansvarsarter och ansvarsnaturtyper i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län 2015 2 Plan för grön infrastruktur i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län 2019 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 29 Kunskapsunderlag Lokala gröna samband i våra orter Det är av stor betydelse för den biologiska mångfalden hur de gröna områdena hänger samman både inom tätor- ten men även hur det hänger ihop med det omgivande landskapet. Utgångspunkten bör vara att minimera framgmentering genom att länka samman områden av samma naturtyp för att skapa bättre förutsättning för olika arters spridning och överlevnad. En viktig faktor är att skapa så stora sammanhängande områden som möjligt då storleken på området är väsentligt, ju större areal, desto fler arter. Men även områdets form spelar roll. En rund form medför att avståndet från mitten till kanterna är längre vilket gör att fler arter kan få skydd än i en långsmal form. Avståndet till andra grönområden är också av vikt, ju kortare avstånd, desto lättare att sprida sig1. Svaga gröna samband Svaga samband är svaga partier i det gröna nätverket i kommunen där arter av växter och djur har sämre förut- sättningar att sprida sig samt där de rekreativa förut- sättningarna för oss människor är försvagade2. För att arter ska kunna fortleva i våra tätorter och naturområ- den behöver de en viss mängd lämplig livsmiljö, och möj- lighet att förflytta sig mellan dessa. Generellt sett är stora, sammanhängande områden mest gynnsamma. Riktigt ogynnsamma miljöer fungerar som barriärer. Motorvägar eller tät bebyggelse kan utgöra barriärer för ett stort antal arter. Men även gröna miljöer kan utgöra en barriär för vissa arter, exempelvis kan en stor, väl- klippt gräsmatta vara ett oöverstigligt och farligt hinder för vissa insekter och gnagare, medan en allé med träd längsmed en trafikerad bilväg fungerar som en sprid- ningskorridor för en del flygande arter. Vatten kan även utgöra en barriär för spridningen av vissa arter, vilket är viktigt att ha i åtanke i en kommun som Håbo där Mäla- ren utgör gräns runt stora delar av kommunen. Motorvä- gen E18 och Mälarbanan är en tydliga barriär genom kommunen som skapar svaga samband på regional nivå gällande naturområden längs med Uppsalaåsen och ädellövsmiljöer längs med Mälaren. Det svaga samban- det för Uppsalaåsen är ytterligare försvagat genom den expanderande bebyggelsen i Draget. Denna påtagliga försvagning riskerar att bryta sambandet som också hänger samman med Görvälnkilen från Stockholm och utpekade gröna samband i Upplands-Bro kommuns 30 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag landsbygdsprogram. Även vid Ekolskrog är det gröna sambandet gällande ädellövsmiljöer mycket ansträngt, dels på grund av den strandnära bebyggelsen i Krägga och Stämsvik dels motorvägens barriäreffekt. Motorvägen E18 och Mälarbanan är en tydliga barriär genom kommunen och vid Ekolskrog bidrar de till att det gröna sambandet blir försvagat. Foto: Bergslagsbild. 1 Grönstrukturens funktioner i planeringen, en fallstudie av Malmö. Blekinge tekniska högskola 2012 2 Svaga samband i Stockholms gröna kilar, Stockholm läns landsting 2012 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 31 Kunskapsunderlag Grönområden för ökad klimatanpassning Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter för de nya utmaningar som en ökad upp- värmning ger. Klimatförändringarna resulterar bland annat i mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendrag, längre perioder av torka och längre växtsäsong. Genom att klimatanpassa våra sam- hällen så minskar risken för skador på bebyggelse och infrastruktur vid klimatrelaterade händelser1. Många gånger handlar klimatanpassning om att tillskapa tek- niska åtgärder, ofta till en hög kostnad. Genom att tillva- rata befintliga grönområdens klimatreglerande förmåga kan vi både hålla nere kostnader på lång sikt, förebygga skador och skapa hälsosammare boendemiljöer . Höjda temperaturer Fram till nästa sekelskifte väntas årsmedeltemperatu- ren i Uppsala län att stiga med mellan 3 och 5 grader. Antalet varma dagar kommer bli fler och värmeböljor kommer sannolikt att bli allt vanligare. Hög värme är ett stort problem i den bebyggda miljön. Områden som är exploaterade med en stor andel hårdgjorda ytor i form av asfalt och byggnader kan uppleva förhöjda temperaturer i jämförelse med närliggande områden. Detta fenomen kallas urbana värmeöar. Värmeböljor är än så länge ganska ovanliga i Sverige jämfört med exempelvis södra Europa. Våra samhällen är dock anpassade till ett betydligt kallare klimat vilket innebär att även måttligt förhöjda temperaturer kan upplevas som besvärande. Barn, sjuka och äldre perso- ner är särskilt känsliga för hög värme och riskerar att drabbas av negativa hälsoeffekter under årets varma dagar. Ju längre period med varma dagar, desto större riskerar de negativa hälsoeffekterna att bli. Träd, grönområden, vattendrag och dammar kan både fungera som luftförbättrare och temperatursänkare i staden. En förutsättning är att de placeras strategiskt och integreras med stadens bebyggelse och dess omland. Träd är särskilt effektiva som klimatreglerare och är viktiga oavsett var de är placerade. Stora parker och skogsområden kan sänka lufttemperaturen även för omkringliggande bebyggelse. Höga buskar och träd är därför viktiga för stadens mikroklimat. Grönskan kan också minska kylbehovet genom att ge skugga åt byggna- der, vilket bidrar till samhällets energieffektivisering2. 32 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 5. Kartan visar uppmätt max-noteringar i temperatur för Bålsta under juni mellan åren 2013-2020 och pekar ut urbana värmeöar. Områden med ingen eller låg vegetation har generellt högre temperatur. Svalast är skog och vatten. 1 Varför klimatanpassa? www.klimatanpassning.se 2 Låt stadens grönska, Boverket 2010 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 33 Kunskapsunderlag Värmeöar Tättbebyggda områden är generellt varmare än sitt omland. En värmeö skapas när beläggningar, asfalt, mur- sten och dylikt ersätter vegetationen som ursprungligen växer i landskapet. Effekten uppstår på grund av den byggda miljöns fysiska struktur och byggnadsmaterial som lagrar värme under dagen och avger värme under natten. En varm dag kan temperaturen variera stort bero- ende på hur mycket/litet vegetation det finns i närområdet och hur hög den är. Öppna gräsbevuxna fält blir varmare än skog. Vegetation i flera skikt, det vill säga med gräs, olika stora buskar och träd ger en större volym på vegeta- tionen, vilket leder till mer avdunstning och därmed en större temperaturminskning1. Mer hårdgjorda ytor och stora platta tak, medför högre temeraturer, vilket också syns i kartan på sida 73 som redovisar maximala strål- ningstemperaturer vid markytan i grader Celcius mätta över en 7-årsperiod (juni 2013-2020). Värdena är faktiska uppmätta temperaturer till skillnad från många andra värmekarteringar som baseras på modeller i olika varian- ter. Upplösningen 100 meter är låg –man kan inte utläsa effekten av enstaka objekt. Däremot kan man se tydliga skillnader mellan större sammanhängande områden av en viss typ, med en viss sturktur och fördelning av grön- ska vs hårdgjort. Skogar ger en annan yttemperatur jäm- fört med öppen mark, villabebyggelse jämfört med inner- stad eller vatten jämfört med land2. Ökad nederbörd I ett framtida klimat väntas nederbörden öka med mellan 20-30 procent per år3. Skyfallen förväntas blir fler och ris- kerar att leda till fler översvämningar, som i sin tur riske- rar att orsaka trafikproblem och ekonomiska skador för såväl privatpersoner som företag och kommuner4. I och med det varmare klimatet kommer nederbörden också i högre utsträckning falla som regn istället för snö under vinterhalvåret. En ökning av skyfallen har konsekvenser för dagvatten- och avloppssystemen som redan idag ofta är underdimensionerade och får problem vid stora regnmängder4. De stora regnmängderna som landar på backen sveper även med sig metaller, närsalter, kemikalier och gifter från bebyggelse, vägar och på industriområden. Hamnar dessa i Mälaren kan miljögifterna skada vattenlevande växter och djur och bidra till övergödning5, vilket dessutom har en negativ inverkan på det råvatten som vi tar från Mälaren. 34 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 6. Kartan visar vattenretentionsindex (WRI) som pekar på den relativa förmågan i landskapet att dämpa och omhänderta vattenflöden. Ju mörkare blå färg desto högre förmåga att fördröja och rena vatten. 1 Grönska och vatten reglerar tempteraturen vid värmeböljor. PBL kunskapsbanken, Boverket 2 Ekosystemtjänster i Håbo, grundläggande kartläggning, Calluna 2020 3 SMHI, Framtidsklimat i Uppsala län 4 Klimat- och sårbarhetsanalys Uppsala län 2020, Remissversion. 5 Tillsammans kan vi klimatsäkra samhället, Föreningen Sveriges stadsbyggare, Svenskt vatten Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 35 Kunskapsunderlag Tillrinning Tillrinningen är av stort intresse vid planeringen av markanvändning i samband med exploatering av områ- den i hela länet, inte bara kring sjöar och vattendrag. Tillrinningen är viktig eftersom omgivande mark ska ta emot flödet från hela avrinningsområdet. Bebyggelse och hårdgjorda ytor har betydelse för hur stor tillrinningen blir till ett område1. Hårdgjorda ytor såsom asfalt kan inte absorbera vatten, och därför måste en stor del av nederbörden tas om hand i tekniska dagvattensys- tem. Vid kraftiga skyfall riskerar dagvattensystemet att fyllas, och vattenmängden kan därför inte avledas enbart genom markförlagda ledningar. Vattnet söker sig då vidare mot sjöar och vattendrag, eller riskerar att samlas i lågpunkter. Ras, skred och erosion Klimatförändringarna har en inverkan på risken för både ras, skred och erosion. Ökade flöden i vattendragen kan öka erosionen både på botten och i slänter. En högre temperatur, med efterföljande torka, har både en positiv och en negativ påverkan på markens stabilitet. Torka innebär att lera över tid får en ökad hållfasthet, vilket förbättrar stabiliteten. Med högre temperatur ökar även risken för att växter ska torka ut och dö, vilket innebär att rötternas stabiliserande inverkan i ytliga jordlager liksom växternas skyddande verkan mot erosion mins- kar eller försvinner. Andra faktorer som påverkar risken för ras och skred är borttagning av vegetation eller en ökad belastning på marken2. Planera med helhetsperspektiv För att kunna tillgodose städers och tätorters behov av att hantera balansen vid ökad nederbörd, är det viktigt att arbeta med den gröna och blå strukturen i ett hel- hetsperspektiv. Planeringsunderlag för exempelvis VA- planering, naturvård och grönstruktur måste vägas samman för att se vilka områden som är viktiga att bevara eller utveckla i syfte att klimatanpassa staden och tätorten3. Detaljplaneringen ska i ett tidigt skede inventera förutsättningarna för risken av skyfallsöver- svämningar. Stor hänsyn ska tas till höjdsättningen i landskapet och vattnets rinnvägar i såväl detaljplane- ring som i bygglov. Vid planering och utveckling av områ- den som ligger lågt i landskapet och som har jordlager med dålig genomsläpplighet ska det lämnas plats för översvämningsbara ytor. Dessa ska hållas fria från 36 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag bebyggelse och hårdgjorda ytor, och kan därför under större delen av tiden användas rekreation, motion eller friluftsliv. Som karta 6 också visar så är vegeations- klädda områden också av vikt för flödesdämpning och vattenrening. Klimatanpassad förvaltning av kommunens skogar En betydande del av kommunens markinnehav som inte är bebyggd består av skog i och omkring våra tätorter. Det är viktigt att dessa skogar förvaltas långsiktigt så att de under lång tid kan bidra med ekosystemtjänster som naturupplevelser, pollinering, kolinlagring, vatten- rening, flödesreglering, virke, luftrening och biologisk mångfald. För att förvaltningen ska vara långsiktig behöver den anpassas till ett förändrat klimat. Valet av skogsbruksmetod påverkar framtida risker och möjlighe- ter till klimatanpassning4. Hyggesfria skogsbruknings- metoder ökar till exempel robustheten i skogen, vilket är önskvärt när risken för mer extrema vädersituationer ökar. När det finns ett kontinuerligt skogstäcke minskar risken för ras, sked och erosion. Hyggesfria metoder är även skonsamt mot skogens växt- och djurliv vilket i sig gör att skogen står emot skadedjursangrepp bättre. Avrinningen minskar även liksom att rekreativa värden består i större omfattning. Det är även av vikt att öka variationen av trädslag i sko- gen för att sprida riskerna. Att skapa blandskogar och öka mångfalden av inhemska trädslag ger en tåligare skog eftersom de flesta skadeinsekter och flera skades- vampar är trädslagsspecifika. En bevarad biologisk mångfald i skogslandskapet ger robusthet och mot- ståndskraft. En ökat inslag av lövträd begränsar också spridningen av skogsbränder liksom ett större inslag av blöta områden som kärr, våtmarker och sumpskogar4. 1 Klimat- och sårbarhetsanalys Uppsala län 2020, Remissversion. 2 Klimat- och sårbarhetsanalys Uppsala län 2020, Remissversion. 3 Låt staden grönska, Boverket 2010 4 Areella näringar, skogsbruk www.klimatanpassning.se Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 37 Kunskapsunderlag Gröna miljöer för rekreation och folkhälsa Gröna miljöer ger ökad hälsa och välmående hos oss människor. Forskning visar att vistelser i naturen har positiv betydelse för såväl den fysiska som psykiska häl- san. Den fysiska aktivitetsnivån ökar, kroppen återhäm- tar sig, immunförsvaret stärks, stressnivån sjunker. Grönområden med mer mångfald (fler olika arter av fåg- lar/fågelsång, träd och så vidare) och fler naturliga dofter har visat sig vara mer stressreducerande. Grönområden sänker även temperaturen under värmeböljor, något som är extra viktigt för hälsan hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Grönområden kan även ha en positiv påverkan på vårt sociala välbefinnande då de kan främja socialt deltagande och interaktion mellan männ- iskor1. Naturen är viktig psykologiskt för människor i kris. Förekomsten av gröna miljöer har därmed både ett egenvärde för den enskilda individen och ett mervärde för samhället i stort. Idag spenderar vi människor en stor del av vår tid inom- hus och då ofta stillasittande. Detta är ett folkhälsopro- blem. Hälsan för invånare i Håbo kommun kan påverkas positivt genom ökad möjlighet för alla att kunna vistas ute i grönområden. Olika grupper i samhället har olika förutsättningar och därför är det angeläget att göra grönområdena attraktiva ur olika gruppers synvinkel. Att göra grönområden mer attraktiva och tillgängliga är en viktig uppgift för kommunen för att skapa förutsätt- ningar för en god och jämlik hälsa. Tillgång, nåbarhet och kvalitet I Håbo bor över 90 procent av befolkningen i någon av kommunens tätorter, där den allra största andelen bor i Bålsta. Omkring 80 procent av friluftslivsutövandet sker inom 10 kilometer från hemmet. Detta innebär att natu- ren i och omkring våra tätorter fyller en mycket viktig funktion i det vardagliga friluftslivet. Den vardagsnära möjligheten till friluftsliv och rekreation är väldigt vik- tig för hälsan. Tillgång till grönområden ökar livsläng- den. Att ha god tillgång till naturområden i och omkring kommunens orter är också viktigt för inlärning och utveckling hos individer och grupper samt att det främ- jar en miljömässigt hållbar utveckling. För rekreation och välbefinnande finns behov av natur inte bara nära bostäder utan också nära arbetsplatser, äldreboenden, förskolor och skolor. Detta är särskilt viktigt för grupper som barn, personer med funktionsvariation, sjuka, äldre 38 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag och socioekonomiskt svaga2. Det måste därför vara enkelt att ta sig ut. Grönområdena behöver också räcka till för de som bor där och ha en kvalitet som passar olika målgrupper. Att säkra tillgången till grönområden omfattar tre aspekter som alltid bör följa med i den fysiska plane- ringen, oavsett om man bygger nytt eller förvaltar den befintliga gröna resursen: Tillgång – den faktiska resursen som grönområdet utgör. Vilka ekologiska och sociala värden finns och hur samverkar de? Hur används området? Hur hänger grönområdet samman med övrig grönstruktur? Ta tillvara det som finns och utveckla där det saknas. Nåbarhet – den faktiska och upplevda tillgänglighe- ten till grönområden. Hur ser tillgängligheten ut och hur upplevs tillgängligheten? Finns det barriärer? Finns det gena stråk som också ger möjlighet till flera olika transportsätt till grönområdet? Är grönområdet promenadvänligt och välskött? Går det att nå året runt? Planera för tillgängliga, sammanlänkade grön- områden utan större barriärer. Är vägen dit trygg och trafiksäker? Kvalitet – grönområdets storlek, innehåll och vär- den. Vilka värden finns på platsen? Hur kan de utvecklas över tid? Finns en långsiktig förvaltning? Viby friluftsområde. 1 Grönområden för fler, Folkhälsomyndigheten 2009 2 Bostadsnära natur, Boverket 2007 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 39 Kunskapsunderlag Vad är då nära? Oavsett ålder och rörlighet behöver naturområden vara lätta att nå via gröna stråk och utan kraftiga barriärer. Enligt Boverket bör ett grönområde finnas inom 300 meters gångavstånd från bostad, arbetsplats eller skola, gärna närmare då användningen minskar kraftfullt med ett längre avstånd. Det nära naturområdet kan exempelvis omfatta en närpark, grönyta eller skogsom- råde. Att se området ökar även användandet. Att arbeta med faktisk och upplevd tillgänglighet till grönområden är också av vikt för att fler ska använda området. Barriärer som trafikleder, industriområden eller intensivt jord- och skogsbruk kan minska tillgäng- ligheten och upplevelsen av närhet. Närheten ger också trygghet för den som är rörelsehindrad då det inte är ett oöverstigligt hinder att ta sig ut i det gröna. Även bris- tande skötsel, avsaknad av entréer och friluftsanord- ningar kan minska den upplevda tillgängligheten liksom avsaknad av information. Det är också viktigt att grön- områden i våra tätorter innehåller vissa kvaliteter så att den kan tillfredsställa människans behov av rofylldhet, naturupplevelse, lek och umgänge. För att bibehålla och utveckla grönområdenas kvalitet är det väldigt viktigt med en strategisk och långsiktig för- valtning. Förvaltning handlar inte om att upprätthålla ett statiskt tillstånd utan om att finna en balans mellan bevarande och utveckling. Det gäller att upprätta mål för vad man vill uppnå med olika delar av den bostadsnära naturen och ha en strategi för hur man ska nå dit med tiden1. Att arbeta med tillgång till grönområden, dess nåbarhet och kvalitet bidrar även till att öka kommunens attraktivitet då närhet till gröna områden kan höja sta- tusen för bostadsområden och attrahera företag att eta- blera sig. God ljudmiljö Ljudmiljön är en viktig kvalitet för hur vi upplever naturområden och hur grönområden påverkar vår hälsa. Behovet av att uppleva lugn och tystnad i naturen ökar bland människor i takt med att fler bor i städer och tätor- ter. Ljudmiljön kan påverka oss negativt genom höjt blod- tryck och stress utan att vi upplever buller som störande. I detta sammanhang talas det ibland om vikten av till- gång till tysta områden, men med detta begrepp avses i stort lugna miljöer, det vill säga områden som inte utsätts för oönskat eller skadligt ljud orsakat av mänsk- 40 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Bostadsgrönska Grön oas Närpark Avkoppling Lek Närlek Mötesplats Bostadsnära och skolnära natur Grön oas Vardagsnatur Picknick Avkoppling Utomhuspedagogik Naturlek Promenad Visellt skydd/bullerreglering Bostad 200-300 m Områdespark 500-800 m Aktivitetspark Mötesplats 1000-2000m Picknick Sociotopsnurran visar riktlinjer för max- Tätortsnära friluftsområde Tätortsnära natur MTB, Discgolf, utegym Vandring avstånd från bostaden till olika sociala Vintersport Avkoppling/lugn värden i grönstrukturen och exempel på Elljusspår Skogskänsla innehåll. Grillplats Rekreation lig verksamhet. För att ett område ska upplevas som att- raktivt krävs ofta olika typer av ljud, allt från naturljud till ljudet från andra människor. Vad som upplevs som godtagbar ljudmiljö i ett rekreationsområde påverkas i hög grad av områdestyp och förväntningar. I parker och närområden förväntar man sig inte total frihet från sam- hällsbuller. Beger man sig längre bort gör man det ofta just för att få en tystare miljö. Därför måste det finnas olika grader av tystnad2. Förtätning och grönstruktur Växande städer och tätorter har under en längre tid arbetat med förtätning i stället för utbredning då det antas bidra till bättre hållbarhet i städerna genom ett mer lättillgängligt transportnät, effektivare energidistri- bution och ökad social trygghet. Förtätning kan dock leda till att mängden grönområden som är tillgänglig för allmänheten minskar, vilket ofta påverkar grupper med sämre socioekonomiska förhållanden mest3. Med en väl genomtänkt planering är det dock möjligt att förtäta samhällen på ett sätt som både tar hänsyn till ekosys- temtjänster, ökar social trygghet och gör det mer till- gängligt för gående. Genom att låta den gröna struktu- 1 Bostadsnära natur, Boverket 2007 2 God ljudmiljö, mer än bara frihet från buller, Naturvårdsverket 2007 3 Miljöhälsorapport 2017, Folkhälsomyndigheten Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 41 Kunskapsunderlag ren bli en lika självklar del i den fysiska planeringen som väginfrastruktur och bebyggelsestruktur kan vi skapa hållbara samhällen med en ökat välbefinnande, social sammanhållning och ökad fysisk aktivitet bland invå- nare. I Håbo upptar bebyggelse cirka 11 procent av kommu- nens markyta, vilket är betydligt högre än rikets cirka 3 procent och ligger i samma nivå som exempelvis Haninge kommun och Sigtuna kommun. Håbo kommun har även det högsta antalet invånare/kvadratkilometer i Uppsala län med en täthet på 152, 97 invånare (att jämföra med Uppsala 106,18 och Knivsta 66,90)1. Även i Håbo kom- mun utgår planeringen i första hand från förtätning före att ytterligare sprida ut bebyggelsen och ta nya naturom- råden i anspråk. I detta sammanhang är det särskilt vik- tigt att i de områden där förtätningen planeras att bli mest omfattande också planera för en grönstruktur som kan fortsätta att leverera ekosystemtjänster och som har hög tillgänglighet och kvalitet. Kommunens viktiga roll för friluftslivet Kommunen har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för ett väl fungerande friluftsliv. Friluftsliv kan utövas i hela landskapet, men det finns särskilda områden, plat- ser och anläggningar som inte bara skapar förutsätt- ningar för friluftsliv utan också främjar och utvecklar friluftsliv. Det finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet både mellan olika former av rekreation men även mellan friluftsliv och annan mark- användning, där annan markanvändning ofta priorite- ras framför friluftsliv. Det finns här en risk att oskyddad tätortsnära natur tas i anspråk för bebyggelse eller för- ändrad markanvändning och att de allmänt tillgängliga grönområdena därmed minskar. Genom att säkerställa mark för allmänheten via planering, markinköp och skötsel ges en grundförutsättning för alla att kunna utöva friluftsliv utifrån sina intressen. Genom skolans verksamhet inom bland annat idrott och naturskola byggs en viktig kunskapsbas upp hos barn med naturen som arena för kunskap, rörelse och friluftsliv. Via fören- ingsbidrag och samverkan med föreningar och företag gör kommunen det möjligt för fler invånare och besökare att ta del av aktiviteter i kommunens naturområden. 42 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Vinter på Granåsen. 1 Statistik från SCB Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 43 Kunskapsunderlag Värdefulla tätortsnära naturområden för rekrea- tion och friluftsliv Bålsta I Bålsta kan tillgången till allmänt tillgängliga grönom- råden upplevas som generellt god, mycket tack vare att tätorten till stora delar är utspridd och med mindre grönområden integrerat mellan bostadsområden. Både mindre och större skogsområden genomkorsas ofta av flertalet vältrampade stigar och anlagda gångvägar och ortens gräsytor bidrar till rymd och utrymme för spon- tana aktiviteter. De centrala delarna i Bålsta är betyd- ligt mer tätbebyggda än övriga delar vilket medför att de bostadsnära grönområdena redan idag ska ge plats för många invånare och verksamheter. I och med en förtät- ning är det här av särskild stor vikt att långsiktigt säkerställa och nyskapa grönområden för rekreation. Naturen i och kring Bålsta i form av skogar, parker och gräsytor är för många en plats för lek, avkoppling, hund- promenader och träning. Enligt svaren från en enkätun- dersökning våren 2020 så uppskattar många när parker, gräsytor och skogar är mer variationsrika med olika sor- ters träd, buskar och blommor. Invånare önskar sig fler mötesplatser, fler parker med planteringar och ängsytor och tillgängliga och trygga gångvägar. När det gäller naturområden i form av skog så önskar man sig en god tillgång till både bostadsnära och tätortsnära skog med naturliga kvalitéer och mycket stigar samt anordningar i form av grillplatser, bänkar och gångvägar. Tätortsnära friluftsområde Ett tätortsnära friluftsområde är ett större naturområde iordningställt för friluftsliv på gång- och cykelavstånd från tätorten, helst på ett avstånd av högst 2 kilometer. Här finns olika anläggningar för friluftslivet såsom uppmärkta stigar, leder, skyltning och ofta friluftsgårdar/byggnader. Området är välkänt och välutnyttjat och kan omfatta natur med hög biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Tätortsnära natur Ett tätortsnära naturområde är ett lätt åtkomligt naturområde som inte har iordningställda anläggningar för friluftsliv i form av leder, service, parkeringar med mera men som är välanvända för rekreation och har många stigar. Det tätortsnära naturområdet bör vara minst 15 hektar stort och ligga inom 2 kilometer från tätorten. Den tätortsnära naturen kan omfatta områden med hög biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Tätortsnära natur att utveckla Denna kategori omfattar områden som är av stor vikt för friluftslivet redan idag och som har en potential att utvecklas till friluftsområden i sin helhet eller i valda delar. Området kan omfatta natur med hög biologisk mångfald och kulturmiljövärden vilket ska tas hög hänsyn till vid utvecklign av friluftsanordningar. 44 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 7. Större tätortsnära naturområden värdefulla för rekreation och friluftsliv i Bålsta. Utöver dessa är bostadsnära och skolnära natur, parker och sammanlänkande gröna stråk av stort rekreativt värde. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 45 Kunskapsunderlag Några av de mest värdefulla större tätortsnära naturom- rådena för friluftsliv och rekreation i Bålsta är: Bålstaåsen Lillsjön och dess närområde Rasberget/Vandrarleden Viby friluftsområde Kalmarnäslandet Skörbydalen och skogsområdet väster om Skörby fram till Lastberget Båtsbacken Knarrbacken Graneberg/Fågelsång Granåsen och Ekillaåsen Krägga/Stämsvik Krägga är en förhållandevis liten men växande ort i kommunen med ett attraktivt läge intill Mälaren. Här finns relativt gott om rekreativa strukturer som stigar och mindre vägar. Skogarna i området erbjuder skogs- känsla och det kulturhistoriska landskapet bidrar till goda upplevelsevärden. Mälaren och strandområdet är av stort rekreativt värde men är bitvis svårtillgänglig för allmänheten på grund av bebyggelse. Buller från främst Mälarnära rekreationsområde mellan Söderskogen och Slottsskogen. 46 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 8. Större tätortsnära naturområden värdefulla för rekreation och friluftsliv i Krägga/Stämsvik. Utöver dessa är bostadsnära natur och sammanlänkande gröna stråk av stort rekreativt värde. 1 Naturrekreation, översiktlig kartläggning av upplevelsevärden och rekreativa strukturer i Skokloster och Krägga 2018 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 47 Kunskapsunderlag E18 är ett problem för rekreationen i området. Bullersi- tuationen kan få boende i Krägga att stanna inne och inte ta tillvara på de möjligheter till frisk luft, naturmil- jöer och rekreation som utan bullret finns i Krägga. Den kan medföra att utomhusvistelsen skapar stress istället för avkoppling1. Området har idag ett exploateringstryck vilket i kombi- nation med ett aktivt skogsbruk medför att rekreativa upplevelsevärden riskerar att försvinna och fragmente- ras. Skogsbrukets påverkan är särskilt påtagligt i skogs- områdena söder om Krägga. Krägga/Stämsvik har redan idag en relativt stor befolkning vilket skapar behov av långsiktig tillgång till natur för rekreation. Slottsskogen/Söderskogen I Slottsskogen/Söderskogen finns det förhållandvis mycket naturområden men en betydande del av skogen i området är ung och relativt hårt brukad, även i det när- liggande Skokloster naturreservat. Detta medför att de rekreativa värdena i skogen bitvis är låga. Naturområdet längs med Mälaren har ett högt rekreativt värde bestå- ende främst av lövskogar, öppna gräsmarker, ängar och tallskog. Upplandsleden är här en viktig led som knyter samman ett större naturområde. Skogsområdet norr om Slottsskogen (Stenhuggartorp) är också ett viktigt rekre- ationsområde som också knyter ihop villabebyggelsen med Skokloster slott. De rekreativa värdena skulle här kunna utvecklas i ett större område vilket skulle gynna både boende och besökare i området. Det finns ett exploa- teringstryck i området som kan medföra att skogsområ- den tas i anspråk. Det största hotet mot rekreativa vär- den är dock ett allt för rationellt skogsbruk. 48 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 9. Större tätortsnära naturområden värdefulla för rekreation och friluftsliv i Skokloster. Utöver dessa är bostadsnära-och skolnära natur, parker och sammanlänkande gröna stråk av stort rekreativt värde. 1 Hållbara städer, med fokus på transporter, boende och grönområden.RFR3 2010/11 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 49 Kunskapsunderlag Tillgång och kvalitéer i parker och bostadsnära natur Kommunens parker och bostadsnära natur ska fylla många behov. De ska ge möjligheter till vila och åter- hämtning, vilket ställer krav på tystnad och ro. De behö- ver erbjuda platser för social samvaro och ge tillfällen till spontana möten och evenemang. Grönområdena bör också möta barns och vuxnas behov av att leka, lära och utmanas. En annan uppgift är att stimulera till motion och aktiviteter som promenader, spontanidrott, löpning med mera. Parker och naturområden förväntas även ge rika natur- och kulturupplevelser och erbjuda skönhet, variation och artrikedom. Människor behöver därför olika typer av parker och natur. Det finns ett behov i att både säkerställa, kvalitetshöja och tillskapa fler parker. Bostadsnära naturområden, par- ker och mindre grönytor insprängda i bebyggelsen har stor betydelse särskilt för grupper som inte alltid tar sig så långt på kort tid som barn, personer med funktionsvaria- tion, äldre och sjuka. Personer med tillgång till parker och grönområden i sin närhet upplever att de har bättre hälsa och lever längre. Rätt planerade parker är också viktiga sociala arenor som bidrar till kontakter mellan människor i samhället. De ökar till exempel barns interaktivitet med vuxna, ger äldre en större delaktighet i sin närmiljö och Enebyparken med dess populära lekplats. 50 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag ger möjlighet till möten mellan människor med olika bak- grund 1. Det är därför av vikt att möta ett ökat behov och efterfrågan av lättillgängliga grönområden, mötesplatser och aktivitetsytor i och med en växande befolkning och för att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa hos kommunens invånare. Långsiktigt hållbara parkmiljöer som kan möta dagens och morgondagens behov behöver innehålla många funk- tioner och anpassas till olika grupper av besökare. Ju fler funktioner och värden en park har desto effektivare är den som producent av värdefulla ekosystemtjänster. En gräsyta som vanligtvis används för bollspel eller prome- nader kan vid skyfall fungera som översvämningsyta.Ett varierat växtmaterial som i människans öga är vackert, doftande och färgrikt ger goda livsförutsättningar för pollinerare. En varierad skötsel av gräsytor kan skapa grunden för en stor biologisk mångfald. Träd som ger skugga och lä utjämnar klimatvariationer. Klippta gräsytor Klippta gräsytor är vanligt förekommande i våra tätor- ter, särskilt i Bålsta. Gräsmattor levererar många vik- tiga ekosystemtjänster för rekreation, klimatreglering och bullerdämpning, och är därmed ett önskvärt inslag i tätorternas grönområden. Det finns dock ett behov av att gräsytorna även fyller en funktion för biologisk mångfald varför det är viktigt att få in en mer varierad skötsel. Biologiskt sett kan gräsmattor ses som en typ av konst- gjorda ängar, och de har faktiskt vissa likheter med naturliga ängsmarker. De är växtsamhällen som består av gräs, med inslag av örter, som bildar en sammanhål- lande matta av grässvål. En av de viktigaste skillna- derna mellan gräsmattor och ängar är dock växternas täthet. Naturliga ängar har dessutom en mer flerskiktad struktur bestående av gräs och örter i olika höjder. Gräs- mattans struktur är däremot enkel och består vanligtvis av ett enda lager. En annan viktig skillnad mellan ängar och gräsmattor är gräsmattans större behov av kontinu- erlig skötsel1. I Bålsta finns främst ytor med konventio- nell gräsmatta och ängsliknande områden. De ängslik- nande områden klipps idag en gång per år främst med slaghack, konventionella gräsmattor kräver frekventare klippning, 10-13 gånger per säsong (beroende på väder- förhållandena) och mindre områden med prydnadsgräs- matta ska klippas cirka 20 gånger per säsong. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 51 Kunskapsunderlag Karta 10. Parkområden i Bålsta. 52 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Gräsmattor har en positiv effekt när det gäller kolinlag- ring. Denna positiva egenskap äts dock till betydande del upp av den frekventa klippningen som bidrar med utsläpp från maskiner. Minskad klippfrekvens och elek- triska maskiner kan därmed minska gräsmattornas kol- dioxidavtryck1. Gröna stråk Det är viktigt att människor kan röra sig mellan grön- områden utan att hindras av barriärer i form av till exempel vägar eller privata tomter. Även ytor som upp- levs som otrygga, bullriga eller ödsliga kan begränsa till- gängligheten. Gröna stråk möjliggör för människor att röra sig mellan grönområden inom tätorten för att sedan ta sig ut till de större tätortsnära naturområdena i ortens ytterkanter. Ju bredare stråk och ju starkare koppling mellan grönområdena i ett stråk desto större förutsättning för att även växter och djur ska kunna använda det som spridningskorridor. Gröna stråk kan exempelvis bestå av gång- och cykelvägar eller grusvägar som kantas av grönområden samt större stigar. Även en lugn villagata med trädgårdar kan ingå. Närpark En närpark är ett mindre grönområde som främst är till för lek och/eller samvaro. Området är iordningställt och kräver regelbunden skötsel och är till huvudsaklig del vegetationsklädd av träd, buskar och/eller gräsytor och kan ha mindre anordningar som exempelvis bänkar eller lekplatser. Närparken ligger i direkt anslutning till ett bostadsområde. Storlek upp till 2 hektar och ligger max 300 meter från bostaden. Det finns fler befintliga närpar- ker, främst i Bålsta. Områdespark En områdespark utgör en lite större parkyta med ett lite större upptagningsområde. Området är iordningställt och krä- ver regelbunden skötsel och är till huvudsaklig del vegetationsklädd av träd, buskar och/eller gräsytor och kan ha lite större anordningar som exempelvis områdeslekplatser. Storlek mellan 1- 3 hektar och ligger upp till 500 meter från bostaden. Det finns fler befintliga områdesparker, främst i Bålsta. Stadspark En stadspark kan fungera som samlingspunkt för ortens invånare och som ett besöksmål. Området är iordningställt och kräver skötsel är till huvudsaklig del vegetationsklädd av träd, buskar och/eller gräsytor. Detta är en mångfunk- tionell anlagd park med parkytor, gräsmattor, naturmark liksom lek- och aktivitetsytor som lockar besökare från ett större geografiskt område. Storlek på 3 hektar eller större och ligger mellan 800-1000 meter från bostaden. Det plane- ras för en ny stadspark i Gröna dalen i Bålsta. Ängsyta Område som har ängskvalitéer eller som kan utveckla sådana kvalitéer med rätt skötsel. Utpekade ängsytor i Bålsta består främst av tidigare brukad åkermark med sandjord vilka har en begynnande varierad flora. Utpekad ängsyta i Skokloster har ängskvalitéer och en väl utvecklad flora. 1 Alternativ till gräsmatta i Sverige, från teori till praktik. SLU 2017 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 53 Kunskapsunderlag En väg kan utgöra en barriär både för människor och djur. Genom enkla åtgärder som gångpassager för oss människor och plantering av träd och buskar intill vägen, så kan både människor och fåglar våga ta sig över. I Bålsta är tvärpassager mellan Gröna dalen och Bålstaåsen viktiga för att underlätta för människor att röra sig mellan grönområden i tätorten. För att möjliggöra ett säkert och sammanhängande stråk är det viktigt att passager över Stockholmsvägen tillsammans med passa- ger under järnvägen hänger ihop med de gröna tvärstrå- ken. Ett svagt grönt stråk är mellan Järnvägsparken och norra Gröna dalen/Björkvallen, där flertalet vägar behö- ver passerasför att röra sig mellan grönområden. Gröna stråk Gröna stråk innefattar rörelsestråk främst för människor, såsom gång- och cykelvägar, en lugn villagata med träd- gårdar, grusvägar, stigar och som förbinder olika grönområden. Det gröna stråkets bredd kan variera, men bör vara minst 50 meter eller mer för att fylla sin funktion som rörelsestråk. Ett bredare stråk kan även fylla en viktig funktion som spridningskorridor för växter och djur. Strandnära stråk Strandnära stråk innefattar rörelsestråk främst för människor, såsom gång- och cykelvägar, en lugn villagata, grusvägar, stigar i nära anslutning till stranden. Det strandnära stråkets bredd kan variera, men bör vara så pass bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden och att det också kan ge goda förutsättningar för växter och djur. Upplandsleden/Långa leder Långa leder avser linjära friluftsområden i form av långa leder för exempelvis vandring och cykling. Upplandsleden mellan Bålsta station och Skokloster slott faller inom denna kategori, liksom Mälardalsleden som passerar genom kommunen. 54 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 11. Befintliga gröna- och strandnära stråk i Bålsta består främst av gång- och cykelvägar, välanvända grusvägar och större stigar. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 55 Kunskapsunderlag Karta 12. Befintliga gröna- och strandnära stråk i Krägga/Stämsvik består främst av gång- och cykelvä- gar, välanvända grusvägar och större stigar. 56 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 13. Befintliga gröna- och strandnära stråk i Skokloster består främst av gång- och cykelvägar, välanvända grusvägar och större stigar. Stora cykelturen är en lokal cykelled. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 57 Kunskapsunderlag Barn upptäcker naturen. 58 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Skolnära natur och utomhuspedagogik Håbo kommun är en barnrik kommun där cirka 23 pro- cent av befolkningen är mellan 0-15 år. Förskola och grundskola är kommunens störta verksamhet och omfat- tar i Håbo ca 4000 barn. Att skolor och förskolor har bra tillgång till naturområden främjar barns psykiska, soci- ala, fysiska och motoriska utveckling. Vistas barn mycket i grönområden påverkas koncentrationsförmågan positivt, de rör på sig mer och är friskare. Enligt en stu- die från Folkhälsomyndigheten 2019 så sitter eller står skolelever i Sverige 70 procent av den vakna tiden. De som sitter mycket mår sämre och är mer stressande av skolarbetet. Att få in mer rörelse och utevistelse i skolan är därmed angeläget både för den enskilda elevens hälsa och utveckling samt för att bidra till bättre förutsätt- ningar för bra skolresultat. Förutsättning för att uppnå läroplanens mål Både för förskolan och skolan finns det mål i läroplanen som pekar på betydelsen av tillgång till skolnära natur. Förskolan ska enligt planen sträva efter att ge barnen förutsättningar att utveckla motorik, intresse och förstå- else för naturen och naturvetenskap samt utveckla för- mågan att konstruera och bygga av olika material. I grundskolan ska eleverna bland annat ges möjlighet att utifrån egna upplevelser kunna ställa frågor om män- niska och natur och kunna genomföra systematiska undersökningar i biologi. I kursplanen för idrott och hälsa finns ett starkt stöd för friluftsliv. För att eleverna ska kunna uppnå dessa delar i läroplanen krävs det till- gång till natur1. Avstånd till skolnära natur Enligt Boverket ska den bostadsnära naturen gå att nå till fots från bostaden, vilket enligt forskningen har en gräns på 300 meter. När det gäller den skolnära naturen är denna radie av minst lika stor vikt, och för de allra minsta barnen i förskolan kan till och med 300 meter vara för långt för att området ska användas regelbundet. Även områdenas kvalitet är av stor betydelse, för att skapa förutsättning för leklust, upptäckarglädje och fysisk aktivitet. För skolan är det också viktigt att ha tillgång till större sammanhängande naturområden för exempelvis undervisning i friluftsliv och orientering. 1Sammanställning av förskolors och skolors användning av skolnära natur. Håbo kommun 2018 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 59 Kunskapsunderlag Förskolor och skolors användning av naturområden I Håbo kommun finns det förskole- och skolverksamhet i Bålsta och Skokloster. Enligt en kartläggning av skol- nära natur genomförd 2018 så består många av de använda naturområdena av skogsområden (1-2 hektar), men även öppna gräsytor, fotbollsplaner och lekplatser. Flera förskolor och skolor i centrala Bålsta använder dessutom det större skogsområdet på Bålstaåsen samt skogen mellan Västerängen och Västerdalen dagligen. För att skolorna ska kunna genomföra undervisning i idrott/hälsa samt friluftsliv är tillgång till större sam- manhängande skogsområden av vikt. Till detta använ- der Bålstas skolor främst Bålstaåsen, Vibyskogen, Gran- åsen och Ekilla. För skolor och förskolor i Skokloster är naturen en betydelsefull del i undervisningen. Här används området vid Österkvarn samt naturområdet längs med Upplandsleden mellan Måttan och slottet i väldigt stor utsträckning. Resultatet visar att naturom- råden som ligger nära förskolan/skolan (100-400 meter) är mycket viktiga för verksamheten och ofta används dagligen både i undervisningssyfte, för motorisk utveck- ling och lek. Områdena i nära anslutning till de större skolorna Futurum, Västerängen och Gransäter kan varje vecka besökas av 200-300 skolbarn och de större natur- områdena Ekilla, Granåsen, Bålstaåsen, Vattunöden och Slottsskogen kan ha mellan 50-500 besökande skolbarn per vecka. Skolnära natur Skolnära naturen omfattar grönområden (naturliga eller anlagda) utanför skolgården och som kan erbjuda möjlig- het till motoriska utmaningar och upptäckarglädje för förskolebarn, och ge förutsättningar för naturstudier och fri- luftsliv för skolbarn. Områdena bör finnas inom 300 meter från förskolan/skolan. Skolgårdens friyta Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevis- telse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan för lek och utevistelse. Enligt Boverkets allmänna råd (2015:1) bör fri- ytan vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Friytan bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. 60 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 14. Naturområden som regelbundet används av skolverksamheten i Bålsta. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 61 Kunskapsunderlag Karta 15. Naturområden som regelbundet används av skolverksamheten i Skokloster 62 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Tillgång till skolnära natur De flesta förskolorna i Bålsta och Skokloster har tillgång till någon form av närnatur inom 100 meter. Men kvali- teten och storleken på den allra närmaste närnaturen kan variera. Förskolorna i Bålstas centrala delar har en mindre varierad närnatur inom 100 meter, där den främst består av tillskapade klippta gräsytor eller lek- parksytor. De flesta centrala förskolor har 400-600 meter till närmaste naturområde med mer varierad natur. Alla grundskolorna i Bålsta och Skokloster har idag rela- tivt god tillgång till varierad skolnära natur utanför skolgården. För grundskolan används de närmaste naturområdena till både undervisning under skoltid och för lek och utevistelse för fritids. De skolor som har naturområden som ligger nära skolan, 100-300 meter, använder dem dagligen. Flera av skolorna i Bålsta använder sig även av de närmaste allmänna gräsytorna för undervisning och lek. Närheten är en viktig faktor för att dagligen använda området i undervisningssyfte. Utelektion på nyponkullen intill Futurumskolan. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 63 Kunskapsunderlag Skolgårdars friyta Skolgårdens storlek och utformning är av stor vikt för barnens hälsa och utveckling då det är den plats där skolbarnen spenderar en betydande del av skoldagen. Enligt SCBs nationella kartläggning av skolelevers fri- ytor 2014-2017 så har elever i Håbo kommun 2017 i genomsnitt tillgång till 43,17 kvm enskild friyta/elev. Detta kan jämföras med 44,79 kvm 2016 och 53,13 kvm 2015, alltså ser vi en trend att elevernas friyta minskar i kommunen. I genomsnitt är skolelevers friyta i kommu- nen än så länge över den rekommenderade lägsta nivån, men storleken på friyta kan skilja sig avsevärt mellan olika skolor. Enligt Boverkets rekommendationer så bör friytan/elev i grundskolan vara minst 30 kvm och 40 kvm för förskolan. Minskade friytor har en negativ påverkan på skolbarnens möjlighet till lek och motorisk utveckling. När barnens friyta på skolgården minskar ökar också slitaget på skolgårdens grönytor och utrust- ning vilket bidrar till sämre utemiljö och en högre drift- kostnad Naturskolan Naturskolan är en kommunal verksamhet där utomhuspe- dagoger arbetar efter mottot; ”att lära in ute” Naturskolan är en viktig basverksamhet inom skolan liksom ett stöd för andra lärare inom kommunen när det gäller utomhuspeda- gogik. Verksamheten har sin bas vid Vattunöden. Naturskolans verksamhet vid Vattunöden. 64 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Elevernas och barnens egna upplevelser, upptäckter och sinnesintryck i naturen är i fokus och är grunden till ett aktivt lärande och där teoretiska kunskaper kan tillämpas i nya situationer i naturen, kulturmiljö eller urbana miljöer. Platsen har en viktig roll i det pedagogiska arbetet. Naturskolan träffar alla klasser i kommunen från för- skoleklass upp till årskurs 6. Naturskolan gör också natur-och kulturvandringar med elever i årskurs 4-6 till andra naturreservat runt kommunen till exempel Hjäl- staviken, Granåsen och Lilla Ullfjärden (Vandrarleden). Målet är att det utomhuspedagogiska arbetssättet ska spridas och bli en naturlig del av skolans och förskolans verksamhet och ett komplement till inomhusundervis- ningen. Utveckling med barnperspektiv i fokus I takt med att fler bostäder byggs i Bålsta och Skokloster kommer det även finnas ett stort behov av att utöka befintliga verksamheter och etablera fler nya förskolor och skolor under de närmaste 10 åren. En betydande del av den planerade bebyggelsen består av förtätningar i redan befintliga områden i centrala Bålsta och Skoklos- ter. De nya förskolorna behöver placeras utifrån upptag- ningsområde, men även utifrån ett barnperspektiv där tillgång till varierade naturområden utanför skolgår- darna är av stor vikt. Ju färre grönområden som sko- lorna har inom ett närområde på 300 meter ju sårbarare är skolan utifrån ett förtätningsperspektiv 1. Naturområ- dena i centrala Bålsta används redan idag av ett stort antal skolbarn vilket måste tas med i planeringen av nya förskolor och skolor. Den skolnära naturen är en viktig del i barnens infra- struktur, och bör ses i ett helhetsperspektiv tillsammans med bostadsgårdar, lekparker, grönområden, skolvägar och skolgårdar. Närhet och variation är två nyckelord av stor betydelse för att skolor/förskolor ska ha möjlighet att använda områdena i sin verksamhet. Närheten gör att fler skolor och förskolor dagligen kan planera in att gå ut i varierad natur, vilket är positivt för barnens hälsa och utveckling. Tillgången till en varierad skolnära natur är även en viktig förutsättning för att förverkliga läroplaner- nas intentioner och därmed bidra till ökad måluppfyllelse. 1 Grundskolor och friytor, Nationell kartläggning och uppföljning av grundskoleelevers tillgång till friytor 2014-2017 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 65 Kunskapsunderlag Brygga i Krägga. 66 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Mälaren som identitetsskapare och tillgång Håbo är en mälarkommun och omgärdas i hög grad av vatten. Av kommunens 24 mil kommungräns så består 23 mil av vatten. Innanför kommunens gränser ligger 45 km² av Mälarens vatten med ett tjugotal öar, varav den största är Biskops-Arnö. Strandområdena är omväx- lande i sin karaktär med allt från höga förkastnings- branter till låglänta vassbeklädda strandängar eller inbjudande sandstränder. För Håbo kommuns invånare är Mälaren med öar och tillhörande strandområden en oerhört viktig tillgång både som närnatur och som besöks- och utflyktsmål. Stranden är för många förknippad med rekreation, lata sommardagar, vackra solnedgångar och fiske, en tillgång som är av stort värde för vårt välmående och identitet. Mälaren bör därmed ha en framträdande roll som identi- tetsskapare och tillgång för kommunen vars natur- och friluftsvärden bör utvecklas och vårdas hållbart och ansvarsfullt. Att kommunens strandområden har ett högt värde belyses även av att de i stor utsträckning omfattas av strandskydd och två riksintressen för fri- luftsliv. Tillgängliga stränder för fler På en kommunövergripande nivå är stora delar av strän- derna allmänt tillgängliga, särskilt tack vare den etable- rade Upplandsleden som till betydande del följer strand- linjen från Bålsta till Skokloster. Även flera av kommunens naturreservat bidrar till att säkra allmän- hetens tillgång till stränderna. Delar av kommunens strandlinje är av naturliga skäl inte tillgänglig alls för oss människor på grund av branter eller täta vassbälten. Även Upplandsleden och skyddade områden är i stor omfattning inte tillgängliga för människor som har svå- rare att gå. Att utveckla mer tillgängliga målpunkter och därmed möjliggöra för fler att kunna komma till stranden skulle vara av mycket stort värde för många invånare. I Bålsta är allmänhetens tillgång till stranden inte lika påtaglig då en betydande del av stranden är blockerad av bostäder, småbåtshamnar med låsta bryggor eller indu- stri. Detta medför att många invånare inte upplever att Bålsta ligger så nära Mälaren som det faktiskt gör. För att öka tillgängligheten till stranden och utveckla identi- teten som mälarnära kommun så behöver fler målpunk- ter och rörelsestråk längs stränderna utvecklas på ett Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 67 Kunskapsunderlag Karta 16. Strandnära utvecklingsområden och stråk i Bålsta. 68 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag varsamt sätt. Frösundaviks strandpark är ett bra exem- pel på hur en målpunkt vid stranden har gjorts tillgäng- lig för fler i samband med etablering av ett bostadsom- råde. Vid Kalmarsandsbadet har en ramp etablerats så att personer med rullstol ska kunna komma ner i vattnet och bada, vilket är ett annat bra exempel på hur stran- den kan tillgängliggöras för fler. Genom att etappvis utveckla ett sammanhängande strandnära stråk mellan Lillsjön och Hagviken skulle allmänhetens tillgång till stranden i Bålsta förbättras avsevärt. I Krägga är betydande delar av stranden bebyggd vilket begränsar allmänhetens tillgång till stranden. Den upp- levda tillgången till stranden begränsas även på vissa platser av staket, bryggor och grindar vilket skapar en osäkerhet hos den som önskar besöka strandområdet. En av de stora kvalitéerna med att bo i Krägga är det strandnära läget. Idag finns några fina målpunkter som är tillgängliga för alla, som badstranden intill Krägga herrgård samt den gamla järnvägsbron. Genom att utveckla ett sammanhängande strandnära rörelsestråk från Stämsvik till Bruket skulle stranden bli tillgänglig för fler vilket skulle öka ortens attraktionskraft och iden- titet. I Skokloster är strandområdet relativt tillgängligt för allmänheten mycket tack vare att Upplandsleden följer stranden mellan Måttan till Skokloster slott. Längs med stranden mellan Söderskogen och Slottsskogen finns även strövvänliga öppna gräsområden och strandängar samt två badplatser. Kring Skokloster slott är stranden tillgänglig genom bryggor och strandnära gångstråk. Nyinflyttade eller dagsbesökare kan få svårt att hitta till exempelvis badplatser eller Upplandsleden, särskilt i anslutning till Söderskogen och Slottsskogen. Tillgäng- ligheten till stranden skulle kunna bli bättre genom att tydlig skyltning och vägvisning sätts upp. Strandnära utvecklingsområde Strandnära utvecklingsområden omfattar ett område där allmänhetens tillgänglighet utvecklas och ökar genom exempelvis bad- och båtbryggor, parker och rastplatser. Utvecklingen ska inte vara privatiserande och ska ske utifrån en rekreationsperspektiv med stor hänsyn till platsens naturvärden. Ej tillgängliga strandnära områden Denna kategori omfattar områden som innehar barriärer som i betydande omfattning hindrar allmänhetens till- gång till stranden. Barriärerna består främst av industri och privata tomter. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 69 Kunskapsunderlag Karta 17. Strandnära stråk att utveckla i Krägga/Stämsvik. 70 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Karta 18. Strandnära stråk i Skokloster. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 71 Kunskapsunderlag Strandmiljöernas värden för god vattenkvalité Mälaren och dess stränder är av stor betydelse för kom- munen genom sitt värde för friluftslivet men är också av avgörande betydelse för kommunens dricksvattenförsörj- ning. Stränderna fyller en viktig ekologisk funktion där dess naturvärden och ekosystemtjänster spelar en bety- dande roll för bibehållande av god vattenkvalitet. I och med att Håbo kommun tar sitt dricksvatten från Mäla- ren är strandmiljöerna generellt av stor betydelse. Ekologiskt känsliga vattenområden är främst Lilla Ull- fjärden med sällsynta ishavsreliker och Stora Ullfjärden med den rödlistade växten småsvaltning. Lilla och Stora Ullfjärden är båda Natura 2000-områden. Strandskyddets betydelse för allmänt tillgängliga stränder En viktigt förutsättning för allmänhetens tillgång till våra stränder är strandskyddslagstiftningen. Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strand- hugg från en båt1. Strandskyddet har två syften: att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandom- råden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtli- vet. Det är inte tillåtet att upphäva strandskyddet, eller ge dispens från strandskyddet, för den del av stranden som behövs för att allmänheten ska kunna passera mellan strandlinjen och de planerade byggnaderna eller anlägg- ningarna. Avsikten med den fria passagen är att strand- skyddets syften ska kunna tillgodoses inom denna del av stranden2. 72 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Stränder med liten mänsklig påverkan är av stor betydelse för friluftslivet och för bibehållandet av god vattenkvalitet i Mälaren. 1 Strandskydd, en skrift om det nya strandskyddet, Boverket och Naturvårdsverket 2010 2 Strandskyddsdelegationen Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 73 Kunskapsunderlag Kulturmiljöer att vårda och synliggöra Håbo är ett förhållandevis ungt landskap som under flera tusen år efter senaste istiden var ett skärgårds- landskap. Under senare delen av stenåldern låg havsni- vån mellan 20-25 meter högre än idag 1. Landskapet kring dagens Mälaren har länge varit attraktivt som boplats då förutsättningarna varit goda. Människor eta- blerade sig ganska snabbt i området och har varit bosatta i bygden runt Håbo sedan senare delen av stenåldern (ca 4000-1800 f.kr). Allt eftersom land höjde sig så bosatte sig fler och fler människor här. Det finns åtskilliga spår i naturen efter tidigare generationers aktiviteter, som berättar om kommunens utveckling från förhistorisk tid fram till idag. Kommunens kulturhistoriska skatt I kommunen finns omkring 90 registrerade gravfält, tre fornborgar, flera lämningar av boplatser från bronsål- dern och järnåldern samt ett trettiotal runstenar och omfattande hålvägssystem. Antalet kända föremålsfynd och fornlämningar från järnåldern är mycket större än från de tidigare perioderna. Lämningar från järnåldern finns i samtliga socknar i kommunen. Utifrån fornläm- ningarna och terrängförhållanden kan fem järnålders- bygder av varierande storlek och innehåll urskiljas – Skokloster, Häggeby, norra delen av Övergran, södra delen av Övergran tillsammans med Yttergran samt Kalmar1. Förutom detta finns flera medeltida herrgårdar med ädellövsrika herrgårdslandskap och torp, kyrkor från 1100-talet samt Skokloster slott med tillhörande slottspark från 1660-talet. Vissa delar av kommunen där bebyggelse och landskap genom åren flätats ihop till vär- defulla kulturmiljöer har även av staten pekats ut som riksintresseområden. Denna kulturhistoriska skatt är till betydande del inte- grerad med kommunens grönstruktur och är av stor vikt för kommunens identitet och besöksnäring. Vikingatidens Håbo Vikingatiden var tillika missionstiden, det skede då kris- tendomen vann insteg och efterhand grundligt omda- nade samhällsliv och livsformer. Vikingatiden var också i likhet med stora delar av både bronsåldern och järnål- dern en tid av ekonomisk blomstring att döma av det stora antalet fornlämningar, deras stora utbredning samt gravar och föremål som tyder på rikedom och hög 74 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Kunskapsunderlag Flasta klosterruin. 1Mälarbygd att förvalta. Kulturmiljöprogram Håbo kommun 2013 2 Biologiskt kulturarv. Riksantikvarieämbetets hemsida Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 75 Karta 19. Fornlämningar samt hus med stort kulturhistoriskt värde i Håbo. 76 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun status. Från samma tid kommer de första skriftliga käl- lorna som vi har från Norden, det vill säga runinskrif- terna. Först under 900–1100-talen blev emellertid ris- tandet av runinskrifter i sten utbrett i Uppland. Inom Håbo kommun finns sammanlagt 36 runstenar beva- rade. Åtskilliga runstenar står inte kvar på sina ursprungliga platser, utan har i senare tid flyttats kor- tare eller längre sträckor inom kommunen. Runstenarna var oftast inte gravmonument, även om de ibland åter- finns vid gravfält, utan snarast minnesstenar. De place- rades ofta vid broar eller vadställen. Runstenarna är all- mänt den viktigaste vittnesbörden om forntida broar. En omfattande utbyggnad av broanläggningar, vadställen och vägbankar tycks också ha skett under slutet av vikingatiden att döma av runstenarna. I Håbo fanns vid slutet av vikingatiden alltså väl utvecklade kommunika- tioner, både till lands och till sjöss1. Handelsstråkens riktning förändras Historiskt har kommunikation genom trakterna kring Håbo varit längs med vattenvägar mellan Stockholm/ Birka och Uppsala. Länge färdades man via Draget norr ut mot Uppsala. Om man färdades på land var Uppsalaå- sen en av de vanligaste och bästa färdvägarna. Därför finns många fornlämningar och historiska spår på och i anslutning till våra åsmiljöer. Från att i historisk tid varit en del i ett nordsydligt handelsstråk mellan Stock- holm och Uppsala har kommunikationerna i dagens samhällsutveckling utvecklats med spårtrafik och HÅBO motorväg mellan Stockholm och Västerås i öst-västlig mälarbygd att förvalta riktning. Bålstas moderna historia präglas av att sta- tionssamhället ”Gamla Bålsta” ersattes av det nya Bål- sta centrum med flerfamiljshus, affärscentrum, kom- munhus och pendeltåg. Kulturmiljöprogram Håbo – mälarbygd att förvalta behandlar Håbo kommuns kulturmiljöer – från de stora historiska tids- perspektiven till de enskilda byggnaderna. Boken berättar om hur kommunens kulturlandskap har vuxit fram och hur det ser ut idag. Kulturmiljöprogrammet beskriver detaljerat främst den historiska bebyggelsen i kommunen. Programmet ska vägleda plan- och lovgivningsärenden samt övriga beslut som kan påverka de kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt som finns i kommunen. Värdet i utpekade objekt i kulturmiljöprogrammet ska långsiktigt bevaras. 1Mälarbygd att förvalta. Kulturmiljöprogram Håbo kommun 2013 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 77 HÅBO – mälarbygd att förvalta Varpsundsstenen är en av de mer kända runstenarna i Håbo. Hålvägar vid Lillsjön Området kring Lillsjön har en rik historia och har haft stor betydelse under historisk tid. Här fanns en av de viktiga inseglingslederna mot Uppsala, som genom land- höjningen blev ett näs där man under lång tid istället övergick till att dra båtarna för att komma fram (därav namnet Draget). På land gick här dåtidens viktiga landsväg mellan Stock- holm och Bergslagen. Än idag kan vi se spåren av detta då det nordöst om Lillsjön finns ett mycket omfattande forntida färdvägssystem i form av vägbankar och hålvä- gar. Vägsystemet är ett av Sveriges mest omfattande och välbevarade äldre vägmiljöer. Biologiskt kulturarv Landskapet i Håbo har i viss mån påverkats av mänsklig aktivitet allt sedan land steg ur havet efter senaste isti- den. Denna mänskliga påverkan sätter spår som kan läsas av långt efter att det mänskliga brukandet har upphört. Biologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Det utgörs av ekosystem, naturtyper och arter Hålväg vid Lillsjön. 78 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Karta 20. Fornlämningar samt hus med stort kulturhistoriskt värde i Bålsta.. Hålväg vid Lillsjön. 1 Biologiskt kulturarv. Riksantikvarieämbetets hemsida Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 79 Karta 21. Fornlämningar samt hus med stort kulturhistoriskt värde i Skokloster.. 80 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Karta 22. Fornlämningar samt hus med stort kulturhistoriskt värde i Krägga/Stämsvik.. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 81 som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom männis- kans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fort- levnad förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel2. Exempel på biologiskt kulturarv är gamla beskurna träd i alléer, ängar och betesbackar eller det ädellövsrika herrgårdslandskapet. Det biologiska kultur- arvet bidrar till att synliggöra människans historia på platsen och utgör därmed en viktig del av vårt kulturarv. Tydliga samband mellan höga naturvärden kopplat till det historiska odlingslandskapet finns bland annat väs- ter om Skokloster slott, kring Häggeby och i dalgången mellan Skörby och Frösundavik. Detta sammanfaller också med mycket fornlämningar från järnåldern. Kring herrgårdar som Segersta, Biskops-Arnö, Vi och Krägga finns höga naturvärden kopplat till de ädellövsmiljöer som utvecklades av människor under medeltiden. Allé vid Vi säteri. 82 Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun Översiktskarta Bålsta Översiktskarta över Bålsta där flera av kartlagren har lagts samman och som ger en mer samlad bild av värden som kan kopplas till grönstrukturen. Bilaga grönstrukturprogram Håbo kommun 83 Antagen av KF 2021-11-08

§ 138 Dnr 2024/01459 Anmälan av motion: inför utmanarrätten i Håbo kommun Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Rasmus Kraftelid (HD) har överlämnat en motion till fullmäktige. Motionären föreslår att Håbo kommun inför utmanarrätten i kommunens verksamheter samt att riktlinjer för utmanarrätten tas fram med mera. Beslutsunderlag - Motion Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ Beslutet skickas till: Kansliavdelningen, kommunledninsgsförvaltningen Håbo kommuns webbplats JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-05-21 Barn- och utbildningsnämnden

§ 140 Dnr 2024/01470 Anmälan av motion: mindre företagstomter i Håbo kommun Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Tommy Lövgren (SD) har överlämnat en motion till fullmäktige. Motionären föreslår bland annat att Håbo kommun genomför en inventering av kommunal mark inom befintliga industriområden som kan vara lämplig att stycka och sälja i enlighet med motionens intentioner. Beslutsunderlag - Motion Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ Beslutet skickas till: Kansliavdelningen, kommunledninsgsförvaltningen Håbo kommuns webbplats JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 39(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen

§ 145 Dnr 2021/00135 Antagande Hållbarhetsstrategi Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar Hållbarhetsstrategi för Håbo kommun. 2. Kommunfullmäktige upphäver tidigare Miljöstrategi för Håbo kommun (KF 2015-02-23 § 6). 3. Kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningarna i uppdrag att utreda hur det i politiska beslut ska göras en koppling mot Agenda 2030 och Håbo kommuns hållbarhetsstrategi. Sammanfattning En hållbarhetsstrategi är viktig för att visa hur Håbo ska växa hållbart och kunna möta framtida utmaningar utifrån kommunens vision, Vårt Håbo 2030. Hållbarhetsstrategin är en revidering av kommunens miljöstrategi från 2015. Nya underlag, som Agenda 2030, inkluderas och samtliga hållbar- hetsdimensioner; ekologisk, social och ekonomisk finns med på ett tydligare sätt och strategin utgår från FN:s globala mål för hållbar utveckling. Föreslagen hållbarhetsstrategi innehåller 11 inriktningar med visionstext, förklarande text och övergripande mål totalt 28 stycken. Den inkluderar mil- jöstrategins tidigare inriktningsmål. Strategin är ett viktigt kommunövergri- pande styrdokument som berör samtliga aktörer i kommunen; kommunin- vånare, företagare, organisationer och tjänstepersoner. Samtliga aktörer har erbjudits att vara delaktiga i framtagandet. Dels under en dialog under våren 2020 och sedan en remiss av strategin hösten 2020. Synpunkter efter dessa har arbetats in i förslaget. Beslutsunderlag - KS 2021-10-25 § 270 – Hållbarhetsstrategi för Håbo kommun, Hållbara Håbo – Kortversion Hållbara Håbo – Remissutlåtande – Beslut, aktualitetsförklaring av miljöstrategi Miljöstrategi för Håbo kommun (KF 2015-02-23 § 6) Förslag till beslut på sammanträdet Fredrik Anderstedt (S) yrkar bifall till förslag till beslut. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2021-11-08 Kommunfullmäktige Fred Rydberg (KD) yrkar bifall till förslag till beslut. Owe Fröjd (Båp) yrkar att ordet "förvaltningen" i beslutspunkt 3 ersätts med "förvaltningarna" och yrkar i övrigt bifall till förslag till beslut. Robin Jande (V) yrkar bifall till förslag till beslut. Michael Rubbestad (SD) yrkar bifall till förslag till beslut punkt 1 och 2. Beslutsgång Ordföranden frågar i tur och ordning om kommunfullmäktige beslutar enligt - Förslag till beslut - Förslag till beslut med Owe Fröjds (Båp) ändringsyrkande - Förslag till beslut punkt 1 och 2 och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt förslag till beslut med Owe Fröjds (Båp) ändringsyrkande. ______________ Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och kommunala bolag Plan JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Håbo kommuns Hållbarhetsrapport 2025 Innehållsförteckning 1 INLEDNING ............................................................................................................................................... 3 2 GENOMFÖRANDE MED SAMVERKAN ....................................................................................................... 4 2.1 FÖRBÄTTRA DEN KONTINUERLIGA UPPFÖLJNINGEN AV KOMMUNENS HÅLLBARHETSARBETE ......................................... 4 2.2 ÖKA DEN AKTIVA STRATEGISKA STYRNINGEN...................................................................................................... 4 3 EKOLOGISK HÅLLBARHET .......................................................................................................................... 5 3.1 FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN ......................................................................................................................... 5 3.1.1 Minska andelen fossilberoende fordon .......................................................................................... 5 3.1.2 Öka andelen förnybar energi ......................................................................................................... 7 3.1.3 Minska utsläppen av växthusgaser ................................................................................................ 8 3.1.4 Minska energi- och effektanvändningen........................................................................................ 9 3.2 RENT VATTEN FÖR ALLA .............................................................................................................................. 10 3.2.1 Säkerställa en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning ........................................................... 10 3.2.2 Minska gifters och övergödnings påverkan på yt- och grundvatten ............................................ 11 3.2.3 Öka tillgången till vattenmiljöer för alla ...................................................................................... 11 3.3 NATURMILJÖER MED MÅNGFALD .................................................................................................................. 11 3.3.1 Öka andelen skyddad natur ......................................................................................................... 11 3.3.2 Säkerställ en hållbar förvaltning av mark .................................................................................... 12 3.3.3 Planera hållbart och långsiktigt ................................................................................................... 12 4 SOCIAL HÅLLBARHET .............................................................................................................................. 13 4.1 DELAKTIGHET ........................................................................................................................................... 13 4.1.1 Öka invånarnas inflytande och delaktighet ................................................................................. 13 4.1.2 Öka det livslånga lärandet ........................................................................................................... 13 4.2 JÄMLIKHET ............................................................................................................................................... 14 4.2.1 Öka jämställdheten ..................................................................................................................... 14 4.2.2 Öka kunskapen om allas lika rätt................................................................................................. 15 4.3 TRYGGA MÖTESPLATSER FÖR ALLA ................................................................................................................ 15 4.3.1 Öka insatser för att den upplevda tryggheten ska öka ................................................................ 15 4.3.2 Öka möjligheten till möten .......................................................................................................... 16 4.4 GOD HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ ..................................................................................................................... 16 4.4.1 Minska andelen riskbeteenden som leder till ohälsa ................................................................... 16 4.4.2 Öka utbudet av frukt och grönt ................................................................................................... 17 4.4.3 Öka andelen studerande som klarar studierna med godkända betyg ......................................... 17 5 EKONOMISK HÅLLBARHET ...................................................................................................................... 17 5.1 HÅLLBARA INKÖP ...................................................................................................................................... 17 5.1.1 Öka långsiktigheten i våra inköp ................................................................................................. 17 5.1.2 Minska mängden avfall som går till energiåtervinning ................................................................ 18 5.1.3 Öka hållbarhetskraven på de inköp vi gör ................................................................................... 18 5.2 STRUKTUR OCH SYSTEM .............................................................................................................................. 18 5.2.1 Öka tillgången till digitala möjligheter ........................................................................................ 18 5.2.2 Öka antal arbetstillfällen i Håbo kommun ................................................................................... 19 5.3 GOD ETIK OCH MORAL ............................................................................................................................... 19 5.3.1 Öka andelen långsiktigt hållbara investeringar ........................................................................... 19 5.3.2 Öka tilliten och skapa ett inkluderande samhälle ........................................................................ 19 1 Inledning Håbo kommun arbetar för att vara en hållbar tillväxtkommun där vi tar vårt långsiktiga ansvar för ekonomi, invånare, natur och klimat. Visionen om hållbara Håbo och hållbarhetsstrategin är vårt sätt att möta de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Håbo kommuns hållbarhetsstrategi syftar till att vägleda kommunens verksamheter, bolag och aktörer verksamma inom kommunen till ett hållbart Håbo. Hållbarhetsstrategin visar Håbo kommuns gemensamma vilja, långsiktiga visioner och målsättningar – och vad vi tillsammans behöver och ska fokusera på. Hållbarhetsstrategin tar avstamp i de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Den innehåller 11 inriktningar och 28 övergripande mål. ”Genomförande med samverkan” skär igenom samtliga dimensioner och är övergripande för alla inriktningar. Hållbarhetstårtan nedan (Bild 1) illustrerar hållbarhetsstrategins inriktningar för respektive hållbarhetsdimension, hur de samspelar och är beroende av varandra samt hur de förhåller sig till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Bild 1 visar hur hållbarhetsstrategin är uppbyggd i enlighet med "hållbarhetstårtan" och hur den förhåller sig till de globala hållbarhetsmålen. Arbetet med Hållbara Håbo ska följas upp och utvärderas årligen genom denna hållbarhetsrapport. Följande redovisning innehåller en samlad bild av kommunens hållbarhetsarbete. Varje hållbarhetsdimension inleds med visionstexten från hållbarhetsstrategin, följt av en beskrivning av hur kommunens verksamheter arbetar för att bidra till respektive mål. I årets hållbarhetsrapport är fokus främst på åtgärder och aktiviteter som kommunen genomför utöver grunduppdraget och det dagliga arbetet. Jämförelser med Kolada har i år uteslutits på grund av det tidsglapp som uppstår. Istället ligger fokus på att jämföra mot den faktiska statistik som kan inhämtas i våra egna system eller externa system som tillhandahåller aktuell information. Hållbarhetsrapport 2025 3(19) 2 Genomförande med samverkan Samverkan och transparens ska genomsyra Håbo kommuns hållbarhetsarbete och utgöra grunden för samhällets ekologiska, sociala och ekonomiska utveckling. Fokus ska vara på genomförandet. Tillsammans ska vi klara de utmaningar vi står inför och ingen ska lämnas utanför. Uppföljning är en naturlig del av arbetet där kunskap och goda exempel ska spridas. 2.1 Förbättra den kontinuerliga uppföljningen av kommunens hållbarhetsarbete Under 2025 har verksamheterna vidtagit flera åtgärder för att stärka den kontinuerliga uppföljningen av kommunens hållbarhetsarbete. Lokalvårdsenheten har infört ett digitalt städ- och planeringssystem som möjliggör effektivare arbetsprocesser, tydligare datainsamling samt förbättrad avvikelsehantering. Systemet ger ökad transparens i rengöringsprocesser, schemaläggning och kommunikation, vilket skapar bättre förutsättningar för strukturerad uppföljning och analys. Hållbarhetsarbetet har även integrerats i kommunens styrdokument. Detta bidrar till att hållbarhetsperspektivet vävs in både vid framtagande och revidering av styrdokument. Avfallsverksamheten har förstärkt sin uppföljningsstruktur genom att integrera mål, indikatorer och aktiviteter i ordinarie styr- och ledningsprocesser. Uppföljning av avfallsplanens mål sker årligen inom SIM-samverkan och kompletteras med lokala mätningar, bland annat plockanalyser, matsvinnsmätningar och kundundersökningar. Den ökade digitala rapporteringen ger förbättrad översikt, ökad precision i åtgärder samt en tydligare bild av verksamhetens framdrift. 2.2 Öka den aktiva strategiska styrningen Verksamheterna har under året arbetat aktivt med att stärka den strategiska styrningen genom utbildningar, tydligare riktlinjer och förbättrade verktyg. Lokalvårdsenheten har genomfört regelbundna internutbildningar i bland annat Clean Pilot, schemaläggning, robothantering, ergonomi och tekniska hjälpmedel. Från Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen har hållbarhetsstrateg tillsammans med medarbetare från övriga delar av kommunen deltagit i utbildningar och konferenser med fokus på klimat, ekosystemtjänster, energi och Agenda 2030. Arbetet inom internationella och nationella nätverk, såsom Viable cities och CLIMAXX, har stärkt samverkan och bidragit till inspiration och ideér till nya arbetssätt för att jobba vidare med den strategiska styrningen under 2026. Under 2025 har avfallsverksamheten förstärkt den strategiska styrningen genom flera insatser som syftar till att göra det enkelt för invånare och verksamheter att agera korrekt i avfallshanteringen. Detta har bland annat skett genom tydlig och lättillgänglig information via avfallsappen, kommunens webbplats och målgruppsanpassade utbildningar. Informationskampanjer och riktade utbildningsinsatser har bidragit till att höja kunskapen brett i samhället. Parallellt har SIM-samverkan (Avfallssamverkan i Mälardalen) vidareutvecklat gemensamma arbetsprocesser, vilket omfattar enhetliga rutiner, samordnat informationsmaterial samt gemensam utbildning kopplad till införandet av fastighetsnära insamling (FNI). Hållbarhetsrapport 2025 4(19) År 2025 har omfattande förändringar i lagstiftning och nationella mål trätt i kraft inom avfallsområdet. Regeringen presenterade viktiga ändringar i avfallsförordningen, där nya mål antogs för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall: 55 % år 2025, 60 % år 2030 och 65 % år 2035. Dessa mål ligger i linje med indikatorerna i avfallsplanen och följs upp separat uppföljning. Därtill presenterades förslag till ändringar i miljöbalken, avseende krav på aktualitetsprövning och avfallsplanens innehåll, med planerat ikraftträdande sommaren 2026. Under 2025 lanserades även Avfall Sveriges 30/30-mål, som innebär att restavfallet ska minska med 30 procent till 2030. De samlade förändringarna i lagstiftning och nationella mål har krävt ett kontinuerligt arbete med omvärldsbevakning, konsekvensbedömningar och förberedelser för att säkerställa att verksamheten står väl rustad inför kommande krav. 3 Ekologisk hållbarhet 3.1 Fossilbränslefri kommun År 2030 har Håbo kommun ställt om mot en hållbar framtid. Den kommunala organisationen är fossilbränslefri och visar vägen för det övriga samhället som ska nå samma mål 2050. Vi bygger upp energi och effektsmarta alternativ och visar fördelarna med fossilbränslefrihet. Väl genomtänkt planering av bebyggelse minskar behovet av bilresor och underlättar för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. 3.1.1 Minska andelen fossilberoende fordon Under 2025 har kommunen fortsatt arbetet för att minska beroendet av fossila drivmedel och stärka omställningen till mer hållbara transporter utan att tappa beredskapsperspektivet. Kommunens egna fordon avropas via ADDA:s (SKR:s inköpscentral) ramavtal. I sina upphandlingar ställer ADDA krav på hållbarhet som är anpassade efter den ambitionsnivå som Sveriges kommunen och regioner har satt. Håbo kommun har stärkt omställningen till fossilfria transporter genom att erbjuda laddningsmöjligheter vid kommunens skolor och förskolor. De kommunala laddningsplatserna är placerade på parkeringsområden som tillhör verksamheterna och används av både personal och besökare när platserna är tillgängliga. Laddningen sker enligt instruktioner och taxa vid respektive laddningsstolpe. Dessa satsningar bidrar till en mer hållbar vardag och underlättar för fler att välja eldrivna fordon. Lokalvården har tagit ett viktigt steg genom att leasa laddhybrider som används för personaltransporter mellan olika städobjekt. Fordonen är valda utifrån både driftssäkerhet och kapacitet, då 8–9-sitsiga modeller möjliggör samåkning, färre fordon i drift och minskat behov av parkeringsytor. Detta ökar inte bara effektiviteten utan stärker även kommunens robusthet vid exempelvis elavbrott eller kris, där driftssäker transport fortfarande måste kunna upprätthållas. I vård- och omsorgsverksamheten har det fortsatt arbetet med omställningen inneburit både logistikförbättringar och tekniska lösningar. Genom bättre lokalisering av hemtjänstgrupper har avstånden till brukare minskat, vilket reducerat körsträckor och drivmedelsförbrukning. Antalet fordon har kunnat minskas från 26 till 23, samtidigt som användningen av elcyklar ökat till 6 stycken. Även digital teknik – som nattlig kameratillsyn och läkemedelsautomater – har minskat behovet av fysiska besök och därmed transportrelaterade utsläpp. Bara under 2025 Hållbarhetsrapport 2025 5(19) delades över 17 800 läkemedelsdoser ut via automatiserade läkemedelsrobotar, som kräver påfyllning endast var fjortonde dag. Sammantaget så har en rad åtgärder gjort att kommunens drivmedelsförbrukning har minskat. Totalt mellan 2024 och 2025 har förbrukningen minskat med 8 procent. Den största minskningen har gjorts för vanlig bensin där förbrukningen sjunkit med 11 procent. Fig.1 visar en tabell över kommunens drivmedelsförbrukning mellan åren 2022-2025. (källa: OKQ8) När drivmedelsförbrukningen sjunker så sjunker även koldioxidutsläppen från kommunens egen fordonsanvändning. Tabellen nedan visar hur koldioxidutsläppen för första gången sedan återrapporteringen startade har börjat sjunka. Fig 2. Visar en tabell över koldioxidutsläpp från kommunens fordonsflotta mellan åren 2022-2025. (källa OKQ8) Kollektivtrafiken i kommunen har fortsatt stärkts genom projektet “Bättre buss i Bålsta”, där tre nya busslinjer öppnades under 2025. Förbättrad kollektivtrafiktäckning är en central del i att minska bilberoendet och skapa förutsättningar för mer hållbara resmönster hos invånare och Hållbarhetsrapport 2025 6(19) pendlare. För att stärka invånarnas kunskap och engagemang har kommunen genomfört riktade insatser under den årliga mobilitetsveckan. Där har invånare fått information om förnyelsebara drivmedel, alternativa färdsätt och möjligheter till hållbar mobilitet. Denna typ av dialoginsatser bidrar till att skapa beteendeförändringar och öka acceptansen för omställningen. Håbohus har fortsatt sin elektrifiering av fordonsflottan. I dag används rena elbilar av drifttekniker, reparatörer, fastighetsskötare och besiktningspersonal. En omfattande satsning på laddinfrastruktur har också genomförts, vilket innebär att i stort sett alla bostadsområden nu erbjuder publika och boendenära laddmöjligheter. Ett fortsatt utvecklingsområde är att ställa om de tyngre fordonen, där tekniska och marknadsmässiga förutsättningar ännu är mer begränsade. Inom måltidsservice har det ställts långtgående krav i den nya livsmedelsupphandlingen. Leveranser ska ske med 100 % fossilfria drivmedel, och avtalen har utformats för att minska antalet transporter genom samordnade rutter. Den nya upphandlingen har ett högre lägsta ordervärden för att styra mot mer planering av beställningar och minska antalet småköp som riskerar att öka antalet leveranser. Sammantaget har två tidigare avtal slagits samman till ett gemensamt, vilket beräknas reducera antalet leveranser till kommunens enheter med cirka 30 procent. Genom detta minskar både klimatpåverkan och belastning på vägar och logistiksystem. Avfallsverksamheten bidrar i hög grad till kommunens minskade fossilberoende genom att all insamling sker med fordon som använder 100 % förnybara drivmedel, såsom HVO100 och biogas. Även om antalet fordon har ökat i takt med att fler fastigheter anslutits till fastighetsnära insamling (FNI), har kravet på fossilfria drivmedel bibehållits. Transport och omlastning av avfall sker också fossilfritt, vilket ytterligare reducerar klimatpåverkan från ett av kommunens mest transportintensiva verksamhetsområden. Kommunens arbete med att successivt övergå till HVO100 – som kan minska utsläppen med över 80 % jämfört med fossil diesel – stärker omställningen ytterligare. 3.1.2 Öka andelen förnybar energi För att öka andelen förnybar energi har fokus under året varit på långsiktig energiplanering, ökad egenproduktion av solenergi samt stärkta krav och riktlinjer vid upphandling och energianvändning. Kommunen deltar i det regionala energiplaneringsprojektet SUVERÄN, där ett nytt klimat- och energiprogram för kommunen är under framtagande. Programmet ska ange den långsiktiga inriktningen för hur kommunen ska minska sin klimatpåverkan, öka produktionen av förnybar energi och skapa ett mer robust energisystem. En stor del av arbetet sker i samverkan med Håbohus som under flera år byggt upp en betydande kapacitet av solcellsanläggningar. Bolagets befintliga solcellsinstallationer har nu en maximal produktionskapacitet på 702 kW, utöver de 140 kW som finns installerade på Vallvägen 2–4 och Parkgården och är en del av produktionen i kommunens fastighetsbestånd. Detta innebär att solenergi står för en växande andel av bolagets fastighetsel, vilket bidrar till minskade utsläpp, lägre kostnader och ett mer självförsörjande energisystem. Planer finns även på att installera ytterligare solceller på Vallvägens teknikhus under 2026, vilket ytterligare stärker kommunens egen energiproduktion och förmåga att klara framtida effektutmaningar. Hållbarhetsrapport 2025 7(19) Fig 3. Visar en tabell över kommunens solelsproduktion under 2025. (Källa: Växelriktare och E:on) Arbetet med förnybar energi omfattar också ett fokus på att stärka energisystemets kapacitet genom teknisk utveckling. Detta inkluderar en förstärkt anpassning till solenergi och utveckling av kravställning i upphandlingar, exempelvis genom att beakta spotmarknadens förutsättningar och säkerställa att ny teknik integreras på ett sätt som maximerar klimatnyttan över tid. Genom att successivt anpassa verksamhetens processer, styrdokument och tekniska system skapas förutsättningar för att kommunen ska nå både sina egna energi- och klimatmål samt bidra till nationella och regionala mål. 3.1.3 Minska utsläppen av växthusgaser Genom att fortsatt integrera klimatperspektivet i planering, infrastruktur och bebyggelse skapas förutsättningar för en minskad klimatpåverkan både på kort och lång sikt. Detaljplaneringen styrs av kommunens översiktsplan, där lokalisering av ny bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen är en central princip, vilket bidrar till minskat bilberoende och mer hållbara resmönster. Kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet har stärkts genom satsningen Bättre buss i Bålsta, som innebar tre nya busslinjer under 2025. Tillsammans med det pågående arbetet med Bostadsförsörjningsprogrammet, som betonar robust och miljömässigt hållbart byggande, utgör detta viktiga byggstenar i kommunens klimatarbete. Parallellt har kommunen påbörjat arbetet med ett nytt klimat- och energiprogram inom ramen för det regionala SUVERÄN-projektet, vilket syftar till att samordna energifrågor och stärka kommunens förmåga att nå långsiktiga klimatmål. Kommunens deltagande i det nationella innovationsprogrammet Viable Cities innebär dessutom ett åtagande om att bli klimatneutral till år 2030, vilket ytterligare skärper inriktningen för det lokala klimatarbetet. Utöver dessa strukturella insatser minskar utsläppen genom mer direkta åtgärder i verksamheterna. Övergången till fossilfria transporter, både inom avfallsverksamheten och andra kommunala funktioner, minskar utsläppen från fordonstrafiken. Effektivisering av insamlingslogistik och ökad digitalisering har reducerat behovet av fysiska resor ytterligare. Införandet av fastighetsnära insamling (FNI) bidrar dessutom till att mer material sorteras ut, vilket minskar mängden restavfall och därmed utsläppen som annars uppstår vid energiåtervinning. Tillsammans visar dessa insatser på ett brett och samordnat arbete för att stegvis minska kommunens klimatpåverkan. Hållbarhetsrapport 2025 8(19) 3.1.4 Minska energi- och effektanvändningen För att minska kommunens energi- och effektanvändning har arbetet under 2025 genomförts med målsättningen att effektivisera energiflöden i byggnader, stärka driftsäkerheten och säkerställa att den energi som används utnyttjas optimalt. Under 2025 har dessutom ett omfattande moderniseringsarbete påbörjats inom kommunens egna fastigheter. Styr- och reglerkomponenter för värme och ventilation har bytts ut, vilket ger bättre kontroll, möjliggör mer detaljerad uppföljning och minskar risken för onödig energianvändning. Parallellt har äldre belysning successivt ersatts med energisnåla alternativ, främst i skolor och delvis i kommunhuset, med fortsättning planerad under 2026–2027. Tätning av fönster i kommunhuset har ytterligare minskat värmeförluster och förbättrat energieffektiviteten. Arbetet med energieffektivisering sker även i nära samverkan med E.ON, där fokus ligger på att säkerställa en långsiktigt hållbar och effektiv energianvändning i kommunens verksamheter och fastigheter. Tabellen nedan visar hur genomförda insatser ger resultat där förbrukning per kvadratmeter minskat för både fjärrvärme och fastighetsel. Fig 4. Tabellen visar förbrukning av fastighetsel och fjärrvärme för byggnader som ingår i fastighets verksamhetsområde mellan åren 2022-2025. (Källa: E:on) En stor del av energiomställningen drivs genom Håbohus, som under 2025 installerat två nya batterilösningar för att öka nyttjandet av producerad solel och samtidigt bidra till ett stabilare elnät. Batterianläggningen i Skokloster (35 kW) används för att kapa effekttoppar och optimera självförbrukningen av solel, medan anläggningen på Lindegårdsbacke (60 kW) stabiliserar elnätets frekvens genom stödtjänsten CheckWatt FCR-D. Dessa investeringar stärker både energiresiliensen och möjligheterna att utnyttja förnybar energi effektivare. Håbohus fortsätter dessutom sitt långsiktiga energispararbete med fokus på optimering av fjärrvärmeundercentraler, nedgrävning av nya fjärrvärmeledningar för att minimera kulvertförluster samt förbättringar av värmepumpar och energianläggningar. Detta arbete har bidragit till en minskning av både fjärrvärmeförbrukningen och fastighetsel under 2025. Även andra delar av kommunen arbetar strukturerat med energieffektivitet. Avfallsverksamheten och återvinningscentralen bedriver fortlöpande förbättringar, medan Hållbarhetsrapport 2025 9(19) fastighetsavdelningen genomför årliga läckagesökningar på kylanläggningar för att minska miljöpåverkan och säkra driftstabiliteten. Även om utbyte av äldre kylanläggningar ännu inte genomförts finns en långsiktig plan för att successivt ersätta dessa med mer miljövänliga alternativ. Arbetet med att byta ut gatubelysningen till mer energisnål LED armatur fortsätter som en del av grunduppdraget i våra offentliga miljöer. Tabellen nedan visar hur förbrukningen för fastighetsel har minskat medan förbrukning för fjärrvärme har ökat något jämfört med 2024. Fig 5. Tabellen visar kommunens totala energiförbrukning för fastighetsel och fjärrvärme mellan 2022-2025, inkl VA-anläggningar och gatubelysning. (Källa: E:on) 3.2 Rent vatten för alla Året är 2030 och Håbo kommuns vattenförekomster har en god ekologisk och kemisk kvalitet med fungerande ekosystemtjänster. Vi har en långsiktigt säkrad och klimatanpassad dricksvattenförsörjning och ett välorganiserat vattenarbete på kommunal och regional nivå. Strävan efter giftfria vatten, ingen övergödning, fungerande ekosystem och tillgängliga vattenmiljöer är kontinuerlig. Vatten av god kvalitet är en av grundförutsättningarna för det goda livet i Håbo. 3.2.1 Säkerställa en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning Kommunens arbete med ett klimatanpassningsprogram ska även utveckla naturbaserade lösningar för att långsiktigt stärka dricksvattenförsörjningen, genom bland annat rening av dagvatten. Möjligheterna att nå målen har dock delvis begränsats av att kommunen har saknat en vattenstrateg som har kunnat arbeta med frågorna under året. Rekrytering pågår och beräknas bli klar i början av 2026 vilket kommer förstärka arbetet framåt. VA-enheten arbetar samtidigt aktivt med att minska kemikalieberoendet i sina processer och har satt ett kortsiktigt mål om att reducera kemikalieförbrukningen med fem procent. Sammantaget visar insatserna på ett brett och målmedvetet arbete för att skydda vattentillgångar, stärka robustheten och minska miljöpåverkan i kommunens verksamheter. Lokalvårdsenheten fortsätter sitt långsiktiga arbete med att minimera användningen av kemikalier genom rengöringsmetoder baserade på filtrerat vatten, microfiber och maskiner med Hållbarhetsrapport 2025 10(19) integrerad vattenrening. Dessa val bidrar både till minskad vattenförbrukning och till att enheten stödjer det internationella projektet Made Blue Foundation. Även tvättprocesserna är anpassade för lägre energianvändning genom tvättmedel som möjliggör låga temperaturer. 3.2.2 Minska gifters och övergödnings påverkan på yt- och grundvatten Det fleråriga LOVA-projektet med vattenprovtagning har fortsatt och bidrar med viktig kunskap om vattenkvalitet i olika delar av kommunen. Miljöavdelningen har också följt upp tidigare tillsyn av dagvattenanläggningar och ökat omfattningen av tillsyn av enskilda avlopp. Under 2025 prioriterades arbetet mot de avlopp som påverkar känsligare recipienter, samtidigt som vissa planerade insatser, exempelvis tillsyn av hästgårdar, har fått skjutas på framtiden på grund av resursbrist. VA-enheten har stärkt sitt arbete genom en utökad provtagningsplan och fastställda driftrutiner för dagvattenanläggningar. Ett omfattande uppströmsarbete har även påbörjats för att kartlägga vad som når pumpstationerna och informera fastighetsägare om vad som får ledas till den allmänna VA-anläggningen. Avfallsverksamheten bidrar med säkra rutiner för farligt avfall, riktad information till invånare och företag samt utveckling av insamlingssystemen. Test av nya sorteringsguider, utökad mobil insamling och förbättrad logistik ökar möjligheten att förebygga att skadliga ämnen når mark- och vattenmiljöer. 3.2.3 Öka tillgången till vattenmiljöer för alla Arbetet med att stärka tillgången till vattenmiljöer för rekreation och naturupplevelser har under året fokuserat på att utveckla trivsamma och attraktiva boendemiljöer. Inom ramen för Bostadsförsörjningsprogrammet har kommunen fortsatt driva mål och strategier som säkerställer att både närmiljöer och vattennära områden utformas för att främja livskvalitet och hållbarhet. Under året färdigställdes skogsvåtmarken i Wärsta som är ett naturvårdsprojekt som genomförts i samverkan med Wärsta gård. Statliga bidrag genom LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) har medfinansierat detta projekt. Syfte är att skapa en våtmark för att gynna biologisk mångfald och att bibehålla vattnet i skogsmarken och utjämna flöden nedströms. Naturmiljöer av detta slag bidrar till både biologisk mångfald, förbättrad vattenrening och nya möjligheter till rekreation för kommunens invånare. 3.3 Naturmiljöer med mångfald År 2030 bevaras och nyttjas den biologiska mångfalden i Håbo på ett hållbart sätt. Vi värnar naturens ekosystem för dagens och framtida generationer. Våra friluftsområden är utvecklade och vävs samman med tillgängliga grönområden. Håbo kommuns rika naturmiljöer är en tillgång och förvaltas ansvarsfullt och hållbart genom långsiktigt skydd och skötsel. 3.3.1 Öka andelen skyddad natur Under året har fokus varit att säkerställa grunduppdraget och bibehålla de befintliga miljöer som redan finns. En kommunekolog har rekryterats under året vilket möjliggör att arbetet med punkterna kan fortgå och utvecklas under 2026. Hållbarhetsrapport 2025 11(19) 3.3.2 Säkerställ en hållbar förvaltning av mark Under året har fokus varit att säkerställa grunduppdraget och bibehålla de befintliga miljöer som redan finns. En kommunekolog har rekryterats under året vilket möjliggör att arbetet med punkterna kan fortgå och utvecklas under 2026. 3.3.3 Planera hållbart och långsiktigt Arbetet med en välfungerande bebyggd miljö tar sin utgångspunkt i Bostadsförsörjningsprogrammet, där särskilt fokus ligger på robust och miljömässigt hållbart byggande. Programmet fungerar som en gemensam riktning för hur kommunen ska växa på ett sätt som tar hänsyn till både klimatutmaningar, samhällsservice, sociala värden och ekologiska system. Ett centralt inslag i arbetet är att säkerställa att nya och befintliga bebyggelsestrukturer stärker de gröna sambanden i kommunen. Detta innebär att parker, naturområden, grönstråk, dagvattenlösningar, trädalléer, gröna tak och andra vegetationsrika inslag knyts samman till ett funktionellt nätverk. Dessa gröna samband bidrar till biologisk mångfald, klimatanpassning, renare luft, minskad värmeeffekt i tätorter och förbättrade rekreationsmöjligheter för invånare. En god bebyggd miljö förutsätter därmed att grönstruktur ses som en integrerad del av samhällsplaneringen, inte som en kompletterande komponent. Kommunen arbetar aktivt med att öka kunskap och engagemang kring naturvärden hos medborgarna. I samarbete med Håbohus har informationsskyltar om biologisk mångfald tagits fram och placerats i flera bostadsområden. Håbohus deltar även i arbetet med den årliga Biologiska mångfaldens dag, där kommunens tredjeklassare utbildas i ekosystemtjänster och naturvård. Evenemanget genomfördes för andra gången 2025 och planeras att fortsätta 2026. Genom dessa insatser stärks förståelsen för sambandet mellan bebyggelseutveckling, natur och hållbarhet – inte minst hos kommunens yngre generationer. Utöver detta deltar kommunen i det regionala programmet ”Färdplan för ett hållbart län”, där Håbohus har tecknat konkreta hållbarhetslöften inom temat ”Minskad klimatpåverkan”. Dessa åtaganden kopplar den lokala planeringen till regionala klimatmål och stödjer ett samordnat arbetssätt kring utsläppsminskningar och hållbar markanvändning. Avfallsverksamheten bidrar genom att integrera avfallsfrågor i planprocessen. SIM- kommunernas gemensamma tekniska riktlinjer används för att säkerställa att ny- och ombyggnationer får avfallsutrymmen som är funktionella, säkra och möjliggör hög servicegrad samt god logistik. Detta är en förutsättning för att nå kommunens mål om ökad materialåtervinning och minskat restavfall. Genom att ta hänsyn till avfallshantering redan i planeringsskedet blir den långsiktiga hållbarheten bättre förankrad i samhällsbyggandet. Hållbarhetsrapport 2025 12(19) 4 Social hållbarhet 4.1 Delaktighet År 2030 lever vi i ett Håbo där alla har samma möjlighet att delta och växa. Vi tar vara på varandras ambitioner, drivkrafter och kreativitet och formar något större. Det finns en god kommunikation genom dialog och tydlig information. Våra arbetsplatser har specifik information och introduktion för en hållbar arbetsplats. 4.1.1 Öka invånarnas inflytande och delaktighet Kommunens verksamheter har under 2025 arbetat systematiskt för att stärka invånarnas inflytande genom öppenhet, dialog och tillgängliga mötesformer. Medborgardialoger, öppet hus, kommunala råd (KPR, KFR), ungdomsråd, fritidsambassadörer och gårdsvandringar har gett invånare möjlighet att påverka beslut och utveckling. Biblioteket, fritidsverksamheten och kulturverksamheter fungerar som öppna och inkluderande mötesplatser där invånare ges möjlighet att bidra med synpunkter och delta i utformningen av verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med elevråd, föräldraforum och demokratiuppdraget i undervisningen. Socialförvaltningen har under 2025 arbetat för att stärka invånarnas delaktighet och inflytande genom: • Tydligare och mer transparent information om socialtjänstens arbete, bland annat via webben, informationsmaterial och förbättrade beslutsunderlag. • Förbättrad synpunktshantering, där inkomna synpunkter analyseras löpande och används i kvalitetsarbetet. • Systematiska uppföljningssamtal med brukare, exempelvis inom individ- och familjeomsorgen, vilket ger invånare möjlighet att påverka stödets utformning. • Utveckling av arbetssätt i linje med nya socialtjänstlagens inriktning, där delaktighet, frivillighet och social hållbarhet är bärande principer och ses som en kommungemensam angelägenhet. Fritidsambassadörerna som skapades under 2025 ska ge unga möjlighet till inflytande över sin egen fritid. Verksamheten består av en grupp unga som får möjligheten att utbilda sig inom ledarskap och att arrangera olika aktiviteter eller event för andra ungdomar i kommunen. Ungdomarna som skall vara Fritids ambassadörer får ansöka om att vara med och de är under en period av ett år. Sedan startar processen om med ny ansökan och nya ungdomar. Fritids ambassadörerna jobbar även ihop med kommunens Ungdomsråd och handleds av Ung Håbo. Detta har bidragit till ökad tydlighet i kontakten med invånarna och större möjligheter för dem att förstå och påverka sin egen process inom socialtjänsten. 4.1.2 Öka det livslånga lärandet Kommunen arbetar brett med livslångt lärande för både invånare och medarbetare. Arbetsmarknadsenheten har under lågkonjunkturen haft ett ökat fokus på att coacha till studier, särskilt unga som varken arbetar eller studerar samt utrikesfödda. Arbetet sker bland annat Hållbarhetsrapport 2025 13(19) genom uppsökande insatser och ESF-projektet Insatser i samverkan (ISA). Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter utgör grunden för det livslånga lärandet genom hela utbildningskedjan, inklusive vuxenutbildning och möjligheter till yrkesväxling. Förvaltningen har som ett prioriterat nämndmål att öka kvalitén i verksamheterna. Det systematiska kvalitetsarbetet innehåller specifika delar som fokuserar just på ökad måluppfyllelse avseende betyg, vilket följs upp och analyseras kontinuerligt. Inom vård och omsorg har omfattande kompetensutveckling genomförts, bland annat genom Äldreomsorgslyftet, utbildningar i psykisk hälsa, demenskunskap och digitala hjälpmedel. För att minska det digitala utanförskapet och öka självständighet och inkludering i samhället genomförs Techtisdagar för äldre. Socialförvaltningens har under 2025 arbetat med: • Satsning på kompetensutveckling, bland annat inom barnrätt, våld i nära relationer, missbruk/beroende, förenklade utredningar, socialtjänstens digitalisering och arbete på hemmaplan. • Ett utvecklat introduktions- och mentorstöd för nya medarbetare, särskilt inom myndighetsutövningen för att säkerställa en hållbar och trygg kompetensförsörjning. • Främjande av intern rörlighet och karriärväxling, exempelvis mellan mottagning, utredning, öppenvård och beroendeområdet. • Deltagande i utvecklingsarbete såsom implementering av SSPF‑modellen, vilket stärker förvaltningens samlade kunskap och ökar kompetensen att arbeta med förebyggande insatser. Biblioteket erbjuder digital handledning, föreläsningar och folkbildande aktiviteter som bidrar till ökad kunskap och minskat digitalt utanförskap. Även utbildningsinsatser kring hållbarhet, återbruk och cirkulär ekonomi genomförs i samverkan mellan flera verksamheter. 4.2 Jämlikhet Året är 2030 och i Håbo finns en plats för alla och ingen lämnas utanför. Olika förmågor och resurser tas tillvara. Inom Håbo kommun finns inkluderande och jämställda arbetsplatser med rättvisa arbetsvillkor och en nolltolerans när det gäller diskriminering. Ett gott och respektfullt bemötande är nödvändigt för att lyckas med detta. 4.2.1 Öka jämställdheten Kommunens verksamheter arbetar aktivt med normer, bemötande och jämställdhetsintegrering. Socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har påbörjat implementeringen av den nya socialtjänstlagen där jämställdhet är ett tydligt mål. Könsuppdelad statistik och riktade handlingsplaner tas fram för att minska omotiverade skillnader. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med jämställdhet som en integrerad del av undervisningen och motverkar diskriminerande strukturer. Biblioteket är HBTQI-certifierat och bedriver aktivt arbete genom programverksamhet, mötesplatser och tillgänglig litteratur. Hållbarhetsrapport 2025 14(19) 4.2.2 Öka kunskapen om allas lika rätt Kommunen har genom flera verksamheter arbetat för att stärka invånarnas kunskap om rättigheter och skyldigheter. Arbetsmarknadsenheten och socialförvaltningen erbjuder stöd i myndighetskontakter, servicekontor och samverkan med civilsamhället, bland annat genom familjecoacher riktade till utrikesfödda kvinnor. Biblioteket har uppmärksammat nationella minoriteter genom författarbesök, programverksamhet och tillgänglig litteratur. Projektet ”Boken kommer” ger tillgång till anpassade medier och stärker jämlik tillgång till information och kultur. 4.3 Trygga mötesplatser för alla År 2030 erbjuder Håbo kommun möjligheter till mötesplatser för människor i olika åldrar och olika faser av livet. Det engagemang som finns i föreningar och hos invånare tas tillvara. Invånarna upplever att det finns gott om mötesplatser som tillgodoser den efterfrågan och de behov som finns. Trygghet och gröna värden är viktiga beståndsdelar för mötesplatserna. 4.3.1 Öka insatser för att den upplevda tryggheten ska öka Trygghetsarbetet har stärkts genom bred samverkan mellan kommun, polis, skola, föreningsliv och näringsliv. SSPF-modellen där skola, socialtjänst, polis och fritid samverkar har implementerats och det gemensamma lägesbildsarbetet har utvecklats. En del av att öka den upplevda tryggheten är hur detaljplaner planeras. Två planer har prioriterats under året och arbetet fortsätter och intensifieras 2026: • Detaljplanarbete för Kalmarsand, där del av arbetet är omvandlingen av Silon, som idag är en otrygg miljö. • Detaljplanearbete och prioritering av framtida detaljplaner med förtätningar i bland annat centrum. Dessa förtätningar skapar möjligheter för fler ögon på gatan och skapar mer rörelse under dygnets alla timmar. Socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har stärkt trygghetsarbetet genom: • SSPF-samverkan har under 2025 intensifierats med stöd av statliga medel. • Tät samverkan med polisen i lägesbildsarbete, enskilda ärenden och gemensamma insatser riktade mot barn och unga i riskzon. • Samarbete med föreningsliv och civilsamhälle, särskilt för att skapa stödjande strukturer kring barn och unga samt stärka skyddsnätet för familjer. • Utbyggnad av arbete på hemmaplan, vilket ökar stabiliteten i vardagen för utsatta barn och därmed stärker den upplevda tryggheten. • Trygghetsringningar, det ökar tryggheten och är en tjänst som SPF Seniorerna i Håbo erbjuder i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Hållbarhetsrapport 2025 15(19) • Sociala aktiviteter för att bryta social isolering • Utflykter och gemensamt traditionsfirande • Seniorgym. Cirkelträning, rörelseträning (sittande), träning efter stroke,, förebygga fall mm. • Pratcafeer som anordnas i samverkan mellan pensionärsorganisationerna och vård- och omsorgsförvaltningen. Håbohus har genomfört trygghetsskapande åtgärder i bostadsområden, bland annat genom borttagning av otrygg växtlighet. 4.3.2 Öka möjligheten till möten Kommunen bidrar till trygga och inkluderande mötesplatser genom öppna verksamheter, träffpunkter, bibliotek, återbruksverksamheter och fritidsverksamhet. Vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder aktiviteter för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Skattkammaren i centrum och olika återbruksinitiativ fungerar som naturliga mötesplatser. Bibliotekets aktiviteter, ungdomsverksamhetens insatser och samarbeten med civilsamhället skapar trygga och inkluderande miljöer där invånare möts i frågor om hållbarhet och cirkulär ekonomi. 4.4 God hälsa och arbetsmiljö År 2030 fortsätter Håbos hälsofrämjande arbete ge människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsas utveckling. Hälsoklyftorna minskar och alla, barn som äldre har en meningsfull fritid och vardag. Håbo kommun erbjuder säkra arbetsmiljöer som gynnar välbefinnande och hälsa. Sunt arbetsliv är ledord för arbetsmiljöarbetet som är långsiktigt och systematiskt där åtgärder vidtas direkt vid behov. Det finns en stolthet över att studera och arbeta i eller för Håbo kommun. 4.4.1 Minska andelen riskbeteenden som leder till ohälsa Kommunen arbetar förebyggande med fysisk, psykisk och social hälsa. Insatser omfattar fysisk aktivitet, sociala aktiviteter mot isolering, utbildningar i psykisk hälsa samt fallförebyggande arbete. Bibliotek och fritidsverksamheter bidrar till att minska ensamhet, särskilt bland unga och äldre. Biblioteket har en viktig roll att spel i att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering genom att vara en fysisk plats som är tillgänglig för alla, värnar öppenhet för olika perspektiv, möjliggör läsning för vana liksom ovana läsare. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar utifrån Sunt arbetsliv när det gäller medarbetares hälsa och det utarbetades under 2025 en handlingsplan för friska arbetsplatser med särskilt fokus på att minska sjukfrånvaron. I kärnverksamheterna ingår det hälsofrämjande arbetet i läroplanerna. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar aktivt för att mota riskbeteenden som leder till ohälsa på flera sätt. Det handlar om aktiviteter som adresserar fysiska, psykiska/sociala och Hållbarhetsrapport 2025 16(19) säkerhetsrelaterade riskbeteenden. • Fysiska riskbeteenden handlar om fysiska inaktivitet, dålig kosthållning, missbruk, bristande egenvård etcetera. Detta möts genom de omfattande aktiviteterna som genomförs årligen via förvaltningens förebyggande enhet, genom denna erbjuds fysiska aktiviteter varje vecka med mera. • Psykiska/social riskbeteenden handlar social isolering, suicid med mera. Detta möts av sociala aktiviteter för att bryta social isolering och skapa träffpunkter/möten för invånare i kommunen. Prat caféerna och hälsosamtal är exempel på genomförda aktiviteter under året. De genomföra utbildningarna i första hjälpen till psykisk hälsa är ytterligare exempel på genomförda aktiviteter som syftar till bättre psykisk hälsa. • Säkerhetsrelaterade riskbeteenden handlar om fall, synnedsättningar etc. Här har förvaltningen genomfört en lång rad aktiviteter (balansera mera dagen/balansträning mm) som syftar till att minska fall både i särskilt boende och ordinärt boende. Ambitionen är således att minska andelen riskbeteenden som leder till ohälsa genom att arbeta förebyggande och erbjuda generella främjande insatser anpassat efter olika målgruppers behov. Arbetet sker både genom generella insatser och riktade projekt för särskilda målgrupper. 4.4.2 Öka utbudet av frukt och grönt Måltidsverksamheten erbjuder dagligen frukt, grönsaker och baljväxter i skolor och förskolor. Inköp sker med säsongsanpassning. Gröna dalen skolan fortsätter sitt samarbete med Coop och tar hand om prickiga grönsaker och frukter som konsumenterna väljer bort. Det ger en ökad variation i skolan och minskar butikens matsvinn. 4.4.3 Öka andelen studerande som klarar studierna med godkända betyg Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar systematiskt med kvalitetsutveckling för ökad måluppfyllelse som en del av grunduppdraget. Individanpassad undervisning, kompetensutveckling för personal och kontinuerlig uppföljning av resultat är centrala delar i arbetet. Även vuxenutbildningen bidrar till ökade möjligheter till studier och etablering på arbetsmarknaden. 5 Ekonomisk hållbarhet 5.1 Hållbara inköp År 2030 skapar vi långsiktiga och medvetna affärer i Håbo där våra resurser används hållbart. Det gör vi genom att förbereda oss väl innan vi gör våra inköp. Vi använder våra medel på ett ansvarsfullt sätt och våra hållbarhetskrav är välplanerade och möjliga att följa upp. Korruption motverkas och goda arbetsvillkor säkerställs. Det cirkulära och lokala gynnas 5.1.1 Öka långsiktigheten i våra inköp Kommunen arbetar systematiskt för att öka långsiktigheten i sina inköp genom ramavtal, samverkan och hållbarhetskrav. Hållbarhetsrapport 2025 17(19) Majoriteten av inköpen sker via ramavtal, ofta genom ADDA eller gemensamma upphandlingar inom olika nätverk såsom Uppsam elller SIM-samverkan. I dessa upphandlingar ingår miljökrav och i ökande grad cirkulära och sociala krav. Kommunen utvecklar löpande rutiner för livscykelperspektiv, bedömning av marknadens mognad och tydlig kravställning. 5.1.2 Minska mängden avfall som går till energiåtervinning Kommunen arbetar aktivt för att minska restavfall genom cirkulär ekonomi, återbruk och förbättrad sortering. Utbyggnaden av fastighetsnära insamling, plockanalyser och förbättrad sortering har bidragit till minskad mängd avfall till energiåtervinning. Ett byggåterbruk har öppnats på återvinningscentralen och återbruk av textilier, byggmaterial och hushållsprodukter har ökat. Årliga klädbytardagar och andra återbruksinitiativ bidrar till att förebygga avfall och öka materialåtervinningen. Skattkammaren i centrum genomförs löpande där möjlighet till återbruk finns för invånare som inte har möjlighet att ta sig till Skattkammaren på Återvinningscentralen i Västerskog. 5.1.3 Öka hållbarhetskraven på de inköp vi gör Kommunen stärker kontinuerligt hållbarhetskraven i upphandlingar genom miljömässiga, sociala och arbetsrättsliga krav. Upphandlingsenheten gör bedömningar av vilka krav som är lämpliga att ställa och följer upp dem i samverkan med verksamheterna. Kommunen deltar i regionala nätverk och projekt, såsom Fossilfritt 2030, för att utveckla gemensamma metoder och stödja omställningen till fossilfrihet. Medlemskap i organisationer som BioDrivÖst hjälper kommunen med omvärldsbevakning, lagtydning, metodframtagning och stöttning i ökad kravställning för transportintensiva upphandlingar. 5.2 Struktur och system Året är 2030 och i Håbo är det lätt att göra rätt. Vårt arbete utgår från långsiktighet och regelbundenhet. Det är ordning och reda i alla led. Håbo kommuns hållbarhetsarbete kännetecknas av ständiga förbättringar. Struktur tillsammans med gemensamma mål och tydligt ledarskap gör förbättringarna möjliga. 5.2.1 Öka tillgången till digitala möjligheter Kommunens verksamheter arbetar samlat för att öka den digitala tillgängligheten för invånare och företag. Detta sker genom utveckling av digitala tjänster, förbättrad information och investeringar i digital infrastruktur. Avfallsverksamheten har vidareutvecklat sin avfallsapp och infört nya e-tjänster som förenklar ärendehantering för invånare. Digitala sensorer används för effektivare drift av återvinningsstationer. Vård- och omsorgsförvaltningen har infört flera digitala stöd, bland annat läkemedelsrobotar, digital läkemedelssignering, mobildokumentation och digitala inköp inom hemtjänsten. Förvaltningen har även satsat på utbildningar i digital kompetens för brukare. Bygg- och miljöförvaltningen har förbättrat sina digitala tjänster och sin webbplats för att öka tillgängligheten och förenkla kontakten med kommunen. Hållbarhetsrapport 2025 18(19) 5.2.2 Öka antal arbetstillfällen i Håbo kommun Kommunen bidrar till fler arbetstillfällen genom att skapa förutsättningar för lokala företag, samverka med arbetsgivare och erbjuda vägar in på arbetsmarknaden för personer som står långt från arbete. Arbetsmarknadsenheten har ett aktivt arbetsgivararbete och stödjer företag genom matchning och användning av lönestöd. Kommunala verksamheter såsom tex avfallsenheten och även Håbohus erbjuder praktik, arbetsträning och skolpraktik i samverkan med Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen Dessa insatser stärker både individers möjligheter till egen försörjning och arbetsgivarnas kompetensförsörjning. 5.3 God etik och moral År 2030 är Håbo en kommun där ansvarsfullhet, tillit och rättvisa är grunden för god samhällsstyrning, fri från onödiga konflikter. Kommunens värdegrund ska även synas i vårt sätt att agera. Det finns utrymme för konsekvensanalyser och reflektion för att kunna ta långsiktiga beslut och hålla en budget i balans. Medvetenhet och regelbunden avstämning är en självklarhet för att ständigt underhålla och upprätthålla god etik och moral. 5.3.1 Öka andelen långsiktigt hållbara investeringar Kommunen arbetar för att öka andelen långsiktigt hållbara investeringar genom att investera resurseffektivt och förvalta befintliga tillgångar. Hållbarhetsperspektiv integreras i upphandlingar genom miljökrav, livscykelperspektiv och totalkostnadsanalyser. Livscykelkostnadsanalyser används särskilt vid upphandling av fordon. Inom lokalvård och fastighetsförvaltning ställs höga krav på leverantörer gällande miljöarbete, kemikaliehantering och certifieringar. Detta bidrar till att bevara och utveckla värdet på kommunens tillgångar över tid. Kommunen har också under 2025 aktivt valt att reinvestera i gamla simhallen. Den gamla simhallen har byggts om till verksamhetslokal för fritidsverksamheten Ung Håbo och föreningslokaler för ett antal föreningar som idag bedriver sin verksamhet i externt inhyra lokaler. Att reinvestera och ge en byggnad ett nytt syfte sänker klimatpåverkan och minskar resurserna istället för att bygga helt nytt. 5.3.2 Öka tilliten och skapa ett inkluderande samhälle Kommunens verksamheter bidrar till ökad tillit och social inkludering genom arbete, delaktighet och samverkan med civilsamhället. Avfallsverksamheten och Håbohus erbjuder praktik och arbetsträning som stärker möjligheterna till egenförsörjning. Biblioteket har tillsammans med Röda Korset erbjudit läxhjälp för både barn och vuxna, vilket bidrar till ökad studieförmåga och social sammanhållning. Hållbarhetsrapport 2025 19(19) PROTOKOLLSUTDRAG 27(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen

§146 Ärende 2021/00271, TTeelleeffoonn:: 00117711--552255 0000 EE--ppoosstt:: kkoonnttaakkttcceenntteerr@@hhaabboo..ssee WWeebbbb:: wwwwww..hhaåbboo..ssee Europeiska unionens SV officiella tidning L-serien 2024/1991 29.7.2024 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1), med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2), i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och av följande skäl: (1) Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser på unionsnivå om restaurering av ekosystem för att säkerställa en återhämtning av biologisk mångfald och resilient natur i hela unionen. Restaurering av ekosystem bidrar också till unionens mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. (2) I kommissionens meddelande Den europeiska gröna given av den 11 december 2019 (den europeiska gröna given) fastställs en ambitiös färdplan för att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, som strävar efter att skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Som en del av den europeiska gröna given fastställs i kommissionens meddelande EU:s strategi för biologisk mångfald för 2023 – Ge naturen större plats i våra liv av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. (3) Unionen och dess medlemsstater är parter i konventionen om biologisk mångfald (4). De är därför fast beslutna att genomföra den långsiktiga strategiska vision som partskonferensen för den konventionen antog vid sitt tionde möte den 18–29 oktober 2010 genom beslut X/2 strategisk plan för biologisk mångfald 2011–2020 enligt vilken den biologiska mångfalden senast 2050 ska värdesättas, bevaras och återställas samt nyttjas på ett klokt sätt, så att ekosystemtjänster kan upprätthållas, en frisk planet kan understödjas och de nyttigheter som är nödvändiga för alla människor kan tillhandahållas. (4) I det globala ramverket för biologisk mångfald, som antogs vid det femtonde mötet i partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald den 7–19 december 2022, anges åtgärdsorienterade globala åtgärdsmål som kräver omedelbara åtgärder under årtiondet fram till 2030. Åtgärdsmål 1 syftar till att säkerställa att alla områden omfattas av en deltagandebaserad och integrerad fysisk planering där hänsyn tas till den biologiska mångfalden och/eller av verkningsfulla förvaltningsprocesser där förändrad mark- och havsanvändning hanteras, för att senast 2030 minska förlusten av områden som har stor betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive ekosystem med hög ekologisk integritet, till nära noll, och samtidigt iaktta urfolks och lokalsamhällens rättigheter, enligt FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Åtgärdsmål 2 syftar till att säkerställa att minst 30 % av arealerna av utarmade ekosystem i land-, inlandsvatten-, kust- och havsområden senast 2030 är föremål för effektiv återställning för att öka (1) EUT C 140, 21.4.2023, s. 46. (2) EUT C 157, 3.5.2023, s. 38. (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 februari 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 17 juni 2024. (4) EGT L 309, 13.12.1993, s. 3. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 1/93 SV EUT L, 29.7.2024 den biologiska mångfalden, stärka ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster och öka den ekologiska integriteten och konnektiviteten. Åtgärdsmål 11 syftar till att återställa, upprätthålla och öka naturens bidrag till människan, inklusive ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster, till exempel reglering av luft, vatten och klimat, jordhälsa, pollinering och minskad sjukdomsrisk, samt skydd mot naturliga faror och naturkatastrofer, genom naturbaserade lösningar och/eller ekosystembaserade strategier till nytta för alla människor och naturen. Det globala ramverket för biologisk mångfald kommer att möjliggöra framsteg mot att uppnå resultatmålen till 2050. (5) I FN:s mål för hållbar utveckling, i synnerhet målen 14.2, 15.1, 15.2 och 15.3, hänvisas till behovet att säkerställa bevarande, återställande och hållbar användning av landbaserade ekosystem och sötvattensekosystem på fastlandet samt tjänster från dem, i synnerhet skogar, våtmarker, berg och torra områden. (6) I sin resolution av den 1 mars 2019 utropade FN:s generalförsamling 2021–2030 till FN:s decennium för restaurering av ekosystem i syfte att stödja och intensifiera ansträngningarna för att förebygga, stoppa och vända förstöringen av ekosystem världen över och öka medvetenheten om vikten av att restaurera ekosystem. (7) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 syftar till att säkerställa att Europas biologiska mångfald senast 2030 ska vara på väg att återhämta sig till nytta för människor, planeten, klimatet och ekonomin. Där fastställs en ambitiös EU-plan för återställande av natur med ett antal centrala åtaganden, bl.a. om att lägga fram ett förslag till rättsligt bindande EU-mål för återställande av natur för att restaurera förstörda ekosystem, framför allt de som har störst potential när det gäller att fånga in och lagra koldioxid och förhindra och minska effekterna av naturkatastrofer. (8) I sin resolution av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 välkomnade Europaparlamentet eftertryckligen åtagandet att utarbeta ett lagstiftningsförslag med bindande mål för återställande av natur. Dessutom ansåg parlamentet att det utöver ett samlat återställandemål bör införas särskilda mål för ekosystem, livsmiljöer och arter, som omfattar skogar, gräsmarker, våtmarker, torvmarker, pollinatörer, friflytande floder, kustområden och havsekosystem. (9) I sina slutsatser av den 23 oktober 2020 erkände rådet att det kommer att vara av avgörande betydelse att ytterligare försämringar av den nuvarande biologiska mångfalden och naturen förhindras, men att detta inte är tillräckligt för att naturen ska få en större plats i våra liv. Rådet bekräftade att det behövs en högre ambitionsnivå i fråga om naturrestaurering, i enlighet med förslaget i EU:s nya plan för återställande av naturen, som omfattar åtgärder för att skydda och återställa den biologiska mångfalden utanför skyddade områden. Rådet slog också fast att det avvaktar ett förslag till rättsligt bindande mål för återställande av naturen, med förbehåll för en konsekvensbedömning. (10) I EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 fastställs ett åtagande om att rättsligt skydda minst 30 % av landytan inbegripet inlandsvatten, och 30 % av havet i unionen, varav minst en tredjedel bör vara under strikt skydd, inbegripet alla återstående urskogar och gammal skog. I kriterierna och vägledningen om utseende av ytterligare skyddade områden i medlemsstaterna (kriterierna och vägledningen), utarbetad av kommissionen 2022 i samarbete med medlemsstaterna och de berörda parterna, betonas att om de restaurerade områdena, när restaureringen har gett full effekt, uppfyller eller väntas uppfylla kriterierna för skyddade områden bör dessa restaurerade områden också räknas in i unionens mål för skyddade områden. I kriterierna och vägledningen framhålls också att skyddade områden kan ge ett viktigt bidrag till restaureringsmålen i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 genom att skapa förutsättningar för att restaureringsinsatserna ska lyckas. Detta gäller särskilt områden som kan återhämta sig naturligt genom att vissa typer av påverkan från mänsklig verksamhet upphör eller begränsas. Att placera sådana områden, även i havsmiljön, under strikt skydd kommer i vissa fall att räcka för att de naturvärden de innehåller ska återhämta sig. Vidare betonas i kriterierna och vägledningen att alla medlemsstater väntas bidra till att unionens mål för skyddade områden i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 uppnås i den omfattning som står i proportion till de naturvärden de innehåller och till deras potential för restaurering av natur. (11) I EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 fastställs ett mål för att säkerställa att det inte sker någon försämring i bevarandetrender och -status för någon av de livsmiljöer och arter som skyddas och att minst 30 % av de arter och livsmiljöer som för närvarande inte har gynnsam status kommer upp till den kategorin eller uppvisar en starkt positiv utveckling före 2030. I den vägledning som kommissionen har utarbetat i samarbete med medlemsstaterna och berörda parter till stöd för att dessa mål uppnås framhålls att det sannolikt kommer att krävas underhålls- och restaureringsinsatser för de flesta sådana livsmiljöer och arter, antingen genom att deras nuvarande negativa trender vänds före 2030 eller att en nuvarande stabil eller positiv utveckling bibehålls, eller genom att man förebygger 2/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 försämringar i livsmiljöer och arter som har gynnsam bevarandestatus. I vägledningen betonas vidare att sådana restaureringsinsatser i första hand behöver planeras, genomföras och samordnas på nationell eller regional nivå och att synergier med andra unionsmål eller internationella mål, särskilt miljö- eller klimatpolitiska mål, bör eftersträvas när man väljer och prioriterar de arter och livsmiljöer som ska förbättras fram till 2030. (12) I kommissionens rapport Tillståndet för naturen i Europeiska unionen av den 15 oktober 2020 (rapporten om tillståndet för naturen från 2020) konstaterades att unionen ännu inte har lyckats hejda minskningen av skyddade livsmiljötyper och arter av bevarandeintresse för unionen. Försämringen beror till stor del på nedläggning av extensiva lantbruk, intensivare brukningsmetoder, ändring av hydrologiska system, urbanisering och föroreningar, men även ohållbar skogsbruksverksamhet och utnyttjande av arter. Dessutom utgör invasiva främmande arter och klimatförändringarna stora och växande hot mot inhemska europeiska djur och växter. (13) Den europeiska gröna given kommer att leda till en gradvis och djupgående omställning av unionens och dess medlemsstaters ekonomi, vilket i sin tur kommer att få stor inverkan på unionens yttre åtgärder. Det är viktigt att unionen utnyttjar sin handelspolitik och sitt omfattande nätverk av handelsavtal för att samarbeta med partner om skyddet av miljön och den biologiska mångfalden även globalt, samtidigt som lika villkor främjas. (14) Det är lämpligt att fastställa ett övergripande mål för restaurering av ekosystem för att bidra till ekonomisk samhällelig omvandling, skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet och hållbar tillväxt. Ekosystem med hög biologisk mångfald, t.ex. våtmarks-, sötvattens-, skogs- och jordbruksekosystem, områden med sparsam vegetation, marina och kustnära ekosystem samt urbana ekosystem, levererar en rad nödvändiga ekosystemtjänster om de är i gott tillstånd. Fördelarna med att restaurera försämrade ekosystem till gott tillstånd inom alla land- och havsområden överväger med stor marginal kostnaderna för restaurering. Dessa tjänster bidrar till ett brett spektrum av socioekonomiska fördelar, beroende på de ekonomiska, sociala, kulturella, regionala och lokala förhållandena. (15) FN:s statistikkommission antog systemet för ekonomisk miljöredovisning – ekosystemredovisning (SEEA EA) vid sitt 52:a möte i mars 2021. SEEA EA är en integrerad och heltäckande statistisk ram för att organisera uppgifter om livsmiljöer och landskap, mäta omfattningen av, tillståndet i och tjänsterna från ekosystem, övervaka ändringar i ekosystemtillgångar och koppla den informationen till ekonomisk och annan mänsklig verksamhet. (16) Att säkerställa ekosystem med biologisk mångfald och tackla klimatförändringen hänger oupplösligen ihop. Naturen och naturbaserade lösningar, däribland naturliga koldioxidlager och koldioxidsänkor, är avgörande för att bekämpa klimatkrisen. Samtidigt driver klimatkrisen redan på förändringar i landbaserade och marina ekosystem och unionen behöver förbereda sig på att dessa effekter kommer att bli allt mer intensiva, frekventa och utbredda. I den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 oC konstaterades att vissa konsekvenser kan bli långlivade eller oåterkalleliga. I IPCC:s sjätte bedömnings- rapport anges att restaurering av ekosystem kommer att vara avgörande för att bidra till kampen mot klimatförändringen och också för att minska riskerna för en tryggad livsmedelsförsörjning. Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) ansåg i sin globala bedömningsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2019 att klimatförändringar är en avgörande drivkraft för förändringar i naturen och att klimatförändringarnas effekter väntas öka under de kommande årtiondena och i vissa fall bli större än effekterna av andra drivkrafter för ekosystemförändringar, t.ex. förändrad mark- och havsanvändning. (17) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (5) fastställs ett bindande mål om klimatneutralitet i unionen senast 2050 och negativa utsläpp därefter. Dessutom ska snabba och förutsägbara utsläppsminskningar prioriteras samtidigt som upptagen i naturliga sänkor ska förbättras. Återställandet av ekosystem kan ge ett viktigt bidrag till bevarandet, förvaltningen och förstärkningen av naturliga sänkor och till att öka den biologiska mångfalden, samtidigt som klimatförändringarna bekämpas. I förordning (EU) 2021/1119 krävs också att relevanta unionsinstitutioner och medlemsstaterna ska säkerställa löpande framsteg med att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna. Dessutom krävs att medlemsstaterna integrerar anpassning i alla politikområden och även främjar ekosystembaserad anpassning och naturbaserade (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 3/93 SV EUT L, 29.7.2024 lösningar. Naturbaserade lösningar är lösningar som inspireras och stöds av naturen och som är kostnadseffektiva, ger samtidiga miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar och bidrar till att bygga upp motståndskraft. Sådana lösningar leder till mer natur och naturelement och naturliga processer med större mångfald i städer, landskap och havsmiljöer genom lokalt anpassade, resurseffektiva och systemiska insatser. Naturbaserade lösningar måste därför gynna den biologiska mångfalden och stödja en rad ekosystemtjänster. (18) I kommissionens meddelande Att bygga upp ett klimateresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning av den 24 februari 2021 betonas behovet av att främja naturbaserade lösningar och det erkänns att det går att uppnå en kostnadseffektiv klimatanpassning genom att skydda och återställa våtmarker och torvmarker samt kustnära och marina ekosystem, utveckla urbana grönytor och installera gröna tak och väggar och genom att främja och hållbart förvalta skogar och jordbruksmark. Att ha fler ekosystem med biologisk mångfald ger större resiliens mot klimatförändringar och erbjuder effektivare former av begränsning och förebyggande av katastrofer. (19) Unionens klimatpolitik håller på att ses över för att kunna följa den plan som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 i syfte att minska nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Framför allt syftar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 (6) till att stärka marksektorns bidrag till den övergripande klimatambitionen för 2030 och anpassa mål i fråga om redovisning av utsläpp och upptag från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) till relaterade politiska initiativ för biologisk mångfald. I den förordningen framhålls behovet av att skydda och förbättra naturbaserade koldioxidupptag, förbättra ekosystemens resiliens mot klimatförändringar, återställa skadad mark och försämrade ekosystem samt att restaurera torvmarker. Det syftar också till att förbättra övervakningen och rapporteringen av utsläpp och upptag av växthusgaser från mark som omfattas av skydd och restaurering. I detta sammanhang är det viktigt att ekosystem i alla markkategorier, inbegripet skogar, gräsmarker, åkermarker och våtmarker, är i gott tillstånd för att effektivt kunna fånga in och lagra koldioxid. (20) Såsom anges i kommissionens meddelande Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen av den 23 mars 2022 har den geopolitiska utvecklingen ytterligare understrukit behovet av att skydda livsmedelssystemens resiliens. Det finns belägg för att restaurering av jordbruksekosystem har en positiv inverkan på livsmedelsproduktiviteten på lång sikt och att restaurering av natur fungerar som en försäkring för att säkerställa unionens långsiktiga hållbarhet och resiliens. (21) I slutrapporten från konferensen om Europas framtid i maj 2022 uppmanar medborgarna unionen att skydda och restaurera den biologiska mångfalden, landskapet och haven, eliminera föroreningar och främja kunskap, medvetenhet, utbildning och dialoger om miljö, klimatförändringar, energianvändning och hållbarhet. (22) Restaurering av ekosystem, i kombination med insatser för att minska handeln med och konsumtionen av vilda djur och växter, kommer också att bidra till att förebygga och bygga upp motståndskraft mot eventuella framtida smittsamma sjukdomar med zoonotisk potential, och därmed minska risken för utbrott och pandemier, och bidra till att stödja unionens insatser och insatser på global nivå för att tillämpa One Health-modellen, som erkänner det inneboende sambandet mellan människors hälsa, djurs hälsa samt en frisk och resilient natur. (23) Mark är en integrerad del av landbaserade ekosystem. I kommissionens meddelande EU:s markstrategi för 2030 – Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat av den 17 november 2021 beskrivs behovet av att återställa skadad mark och öka markens biologiska mångfald. Den globala mekanismen, ett organ som inrättats inom ramen för Förenta nationernas konvention för bekämpning av ökenspridning i de länder som drabbas av allvarlig torka och/eller ökenspridning, särskilt i Afrika (7), och sekretariatet för den konventionen har inrättat ett program för fastställande av mål om markförsämringsneutralitet för att hjälpa länder att uppnå markförsämringsneutralitet senast 2030. (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller tillämpningsområdet, förenkling av reglerna för rapportering och efterlevnadskontroll och fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och av förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn (EUT L 107, 21.4.2023, s. 1). (7) EGT L 83, 19.3.1998, s. 3. 4/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 (24) Rådets direktiv 92/43/EEG (8) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (9) syftar till att säkerställa ett långsiktigt skydd, bevarande och överlevnad för Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljöer och de ekosystem som de ingår i. Natura 2000, som inrättades 1992 och är det största samordnade nätverket av skyddade områden i världen, är det viktigaste verktyget för att genomföra målen för de båda direktiven. Denna förordning bör tillämpas på medlemsstaternas europeiska territorium på vilka fördragen är tillämpliga, och därigenom anpassas till direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG samt även till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (10). (25) Kommissionen har tagit fram en ram och en vägledning för fastställande av gott tillstånd för de livsmiljötyper som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG och fastställande av tillräcklig kvalitet hos och kvantitet av livsmiljöerna för de arter som omfattas av det direktivet. Restaureringsmål för dessa livsmiljötyper och livsmiljöer för arter kan fastställas på grundval av den ramen och vägledningen. Sådan restaurering kommer dock inte att räcka för att vända förlusten av biologisk mångfald och för att alla ekosystem ska återhämta sig. För att förbättra den biologiska mångfalden i bredare ekosystem bör det därför fastställas ytterligare skyldigheter som baseras på särskilda indikatorer. (26) Med utgångspunkt i direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG och för att göra det lättare att nå de mål som fastställs i de direktiven, bör medlemsstaterna vidta restaureringsåtgärder för att säkerställa återhämtningen hos skyddade livsmiljöer och arter, inbegripet vilda fåglar, i alla områden i unionen, även i områden som inte ingår i Natura 2000-områden. (27) Direktiv 92/43/EEG syftar till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos naturliga livsmiljöer samt arter av vilda djur och växter av unionsintresse. I det direktivet fastställs emellertid ingen tidsfrist för att uppnå målet. I direktiv 2009/147/EG fastställs inte heller en tidsfrist för återhämtning av fågelpopulationer i unionen. (28) Det bör fastställas tidsfrister för att vidta restaureringsåtgärder inom och utanför Natura 2000-områden, för att gradvis förbättra tillståndet hos skyddade livsmiljötyper i hela unionen och för att återetablera sådana till dess att den gynnsamma referensareal som behövs för att uppnå gynnsam bevarandestatus hos de livsmiljötyperna i unionen uppnås. Medlemsstaterna bör, när så är lämpligt, fram till 2030, prioritera områden med livsmiljötyper som inte är i gott tillstånd och som är belägna inom Natura 2000-områden när de vidtar restaureringsåtgärder, med tanke på dessa områdens viktiga roll för naturvården och det faktum att det enligt befintlig unionsrätt redan finns en skyldighet att inrätta effektiva system för att säkerställa restaureringsåtgärdernas långsiktiga effektivitet i Natura 2000-områden. För att ge medlemsstaterna den flexibilitet som behövs för att genomföra omfattande restaureringsinsatser bör medlemsstaterna behålla möjligheten att genomföra restaureringsåtgärder i områden med livsmiljötyper som inte är i gott tillstånd och som är belägna utanför Natura 2000-områden, när särskilda lokala omständigheter och förhållanden motiverar detta. Dessutom är det lämpligt att gruppera livsmiljötyper efter det ekosystem som de tillhör och fastställa tidsbestämda och kvantifierade arealbaserade mål för grupper av livsmiljötyper. Detta skulle ge medlemsstaterna möjlighet att välja vilka livsmiljöer som ska återställas först inom gruppen. (29) De krav som fastställs för livsmiljöerna för de arter som omfattas av direktiv 92/43/EEG och för livsmiljöerna för vilda fåglar som omfattas av direktiv 2009/147/EG bör vara likartade, med särskild hänsyn till den konnektivitet som krävs mellan båda dessa livsmiljöer för att artpopulationerna ska blomstra. (30) Restaureringsåtgärderna för livsmiljötyper måste vara adekvata och lämpliga för att dessa livsmiljötyper ska uppnå gott tillstånd, och gynnsamma referensarealer måste inrättas så snabbt som möjligt, i avsikt att uppnå en gynnsam bevarandestatus för dessa livsmiljötyper. Det är viktigt att restaureringsåtgärderna är de som behövs för att uppnå de tidsbestämda och kvantifierade arealbaserade målen. Restaureringsåtgärderna för arters livsmiljöer måste också vara adekvata och lämpliga för att uppnå tillräcklig kvalitet och kvantitet så snabbt som möjligt för att uppnå gynnsam bevarandestatus för arterna. (8) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7). (9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7). (10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 5/93 SV EUT L, 29.7.2024 (31) Restaureringsåtgärder som vidtas enligt denna förordning för att återställa eller bibehålla vissa livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I, såsom gräsmarker, hedar eller våtmarker, skulle i vissa fall kunna kräva att skog avlägsnas för att återinföra bevarandestyrd förvaltning, vilket kan inbegripa verksamheter som slåtter eller bete. Restaurering av natur och stopp för avskogning är båda viktiga och ömsesidigt förstärkande miljömål. Kommissionen kommer att utarbeta riktlinjer, såsom nämns i skäl 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 (11), för att klargöra tolkningen av definitionen av ”jordbruksanvändning” i den förordningen, särskilt när det gäller omvandling av skog till mark för andra ändamål än jordbruksanvändning. (32) Det är viktigt att säkerställa att de restaureringsåtgärder som införs inom ramen för denna förordning leder till konkreta och mätbara förbättringar i ekosystemens tillstånd, både för enskilda områden som är föremål för restaurering och på nationell nivå och unionsnivå. (33) För att säkerställa att restaureringsåtgärderna är ändamålsenliga och att deras resultat går att mäta över tid är det mycket viktigt att de områden som är föremål för restaureringsåtgärderna uppvisar en kontinuerlig förbättring till dess att gott tillstånd har uppnåtts, i syfte att förbättra tillståndet hos livsmiljöer som omfattas av bilaga I till direktiv 92/43/EEG, återetablera sådana livsmiljöer och förbättra deras konnektivitet. (34) Det är också avgörande att de områden som är föremål för restaureringsåtgärder för att förbättra kvaliteten och kvantiteten hos livsmiljöerna för arter som omfattas av direktiv 92/43/EEG, och livsmiljöer för vilda fåglar som omfattas av direktiv 2009/147/EG, uppvisar en kontinuerlig förbättring för att bidra till att det uppnås en tillräcklig kvantitet och kvalitet hos livsmiljöerna för dessa arter. (35) Det är viktigt att säkerställa att de områden som täcks av livsmiljötyper som omfattas av direktiv 92/43/EEG och som är i ett gott tillstånd i medlemsstaternas europeiska territorium och unionen som helhet gradvis ökar, till dess att den gynnsamma referensarealen för varje livsmiljötyp uppnås och att minst 90 % på medlemsstatsnivå av sådana arealer är i ett gott tillstånd, för att dessa livsmiljötyper i unionen ska kunna uppnå gynnsam bevarandestatus. Medlemsstaterna bör, i vederbörligen motiverade fall och för livsmiljötyper som är mycket vanliga och utbredda i unionen och som omfattar mer än 3 % av den berörda medlemsstatens europeiska territorium, tillåtas att tillämpa en procentsats som är lägre än 90 % för den areal som ska vara i gott tillstånd för de enskilda livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till denna förordning, om denna procentandel inte skulle förhindra att en gynnsam bevarandestatus, såsom fastställs i enlighet med artikel 1 e i direktiv 92/43/EEG, uppnås eller upprätthålls på nationell biogeografisk nivå för dessa livsmiljötyper. Om en medlemsstat tillämpar det undantaget bör medlemsstaten motivera det i sin nationella restaureringsplan. (36) Det är viktigt att säkerställa att kvaliteten hos och kvantiteten av livsmiljöerna för arter som omfattas av direktiv 92/43/EEG, och livsmiljöerna för vilda fåglar som omfattas av direktiv 2009/147/EG ökar gradvis i medlemsstaternas europeiska territorium och i unionen som helhet, till dess att de är tillräckliga för att säkerställa dessa arters långsiktiga överlevnad. (37) Det är viktigt att medlemsstaterna vidtar åtgärder som syftar till att säkerställa att tillståndet för områden som täcks av livsmiljötyper som omfattas av denna förordning och som omfattas av restaureringsåtgärder uppvisar en kontinuerlig förbättring till dess att de uppnår ett gott tillstånd, och att medlemsstaterna vidtar åtgärder som syftar till att säkerställa att dessa livsmiljötyper, när de har uppnått ett gott tillstånd, inte försämras avsevärt, så att det långsiktiga bibehållandet eller uppnåendet av gott tillstånd inte äventyras. Att dessa resultat inte uppnås innebär inte att skyldigheten att vidta lämpliga åtgärder för att uppnå dessa resultat har åsidosatts. Det är också viktigt att medlemsstaterna anstränger sig för att förhindra avsevärd försämring av områden som täcks av sådana livsmiljötyper som antingen redan är i gott skick eller som inte är i gott skick men ännu inte omfattas av restaureringsåtgärder. Dessa åtgärder är viktiga för att undvika ökade restaureringsbehov i framtiden och bör fokusera på områden med livsmiljötyper som, enligt vad medlemsstaterna fastställt i sina nationella restaureringsplaner, är nödvändiga att restaurera för att nå restaureringsmålen. Det är lämpligt att ta hänsyn till eventuell force majeure, såsom (11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 206). 6/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 naturkatastrofer, som kan leda till försämring i områden som täcks av dessa livsmiljötyper, och till oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringarna. Utanför Natura 2000-områden är det lämpligt att även beakta följderna av en plan eller ett projekt av allt överskyggande allmänintresse, för vilket en mindre skadlig alternativ lösning saknas. För arealer som är föremål för restaureringsåtgärder bör detta fastställas från fall till fall. För Natura 2000-områden godkänns planer och projekt i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG. Det bör säkerställas att medlemsstaterna behåller möjligheten att, i avsaknad av alternativ, tillämpa kravet på icke-försämring på nivån för varje biogeografisk region inom sitt territorium för varje livsmiljötyp och varje livsmiljö för arter. En sådan möjlighet bör tillåtas på vissa villkor, inbegripet att kompensationsåtgärder vidtas för varje avsevärd försämring. Om ett område, som ett önskat resultat av en restaureringsåtgärd, omvandlas från en livsmiljötyp som omfattas av denna förordning till en annan livsmiljötyp som omfattas av denna förordning, bör det området inte betraktas som försämrad. (38) Vid tillämpningen av undantagen från kraven på kontinuerlig förbättring och icke-försämring utanför Natura 2000-områden enligt denna förordning bör medlemsstaterna anta att anläggningar för produktion av energi från förnybara energikällor, deras anslutning till nätet, det tillhörande nätet i sig och lagringstillgångar är av allt överskuggande allmänintresse. Medlemsstaterna bör kunna besluta att begränsa tillämpningen av den presumtionen under vederbörligen motiverade och särskilda omständigheter, t.ex. skäl som rör det nationella försvaret. Dessutom bör medlemsstaterna kunna undanta sådana projekt för förnybar energi från skyldigheten att mindre skadliga alternativa lösningar ska saknas för tillämpningen av dessa undantag, förutsatt att projekten har varit föremål för en strategisk miljöbedömning eller en miljökonsekvensbedömning. Att anse att sådana anläggningar är av allt överskuggande allmänintresse och, i tillämpliga fall, att begränsa kravet på att bedöma mindre skadliga alternativa lösningar skulle göra det möjligt att låta sådana projekt omfattas av en förenklad bedömning när det gäller undantagen från bedömningen av allt överskuggande allmänintresse enligt denna förordning. (39) Verksamheter som uteslutande syftar till försvar eller nationell säkerhet bör ges högsta prioritet. Medlemsstaterna bör därför, när de inför restaureringsåtgärder, kunna undanta arealer som används för sådana verksamheter, om dessa åtgärder anses vara oförenliga med fortsatt militär användning av de berörda områdena. Dessutom bör medlemsstaterna, vid tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning om undantag från skyldigheterna om kontinuerlig förbättring och icke-försämring utanför Natura 2000-områden, tillåtas att anta att planer och projekt som rör sådana verksamheter är av allt överskuggande allmänintresse. Medlemsstaterna bör också kunna undanta sådana planer och projekt från skyldigheten att mindre skadliga alternativa lösningar ska saknas. Om medlemsstaterna tillämpar detta undantag bör de dock vara skyldiga att vidta åtgärder, i den mån det är rimligt och praktiskt möjligt, i syfte att mildra effekten av dessa planer och projekt på livsmiljötyperna. (40) I EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 betonas behovet av kraftfullare åtgärder för att återställa skadade marina ekosystem, däribland kolrika ekosystem samt viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. I den strategin anges också att kommissionen kommer att föreslå en ny handlingsplan för att bevara fiskeresurser och skydda marina ekosystem. (41) De marina livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG är brett definierade och omfattar en mängd i ekologiskt hänseende olika deltyper med olika restaureringspotential, vilket gör det svårt för medlemsstaterna att vidta lämpliga restaureringsåtgärder för dessa livsmiljötyper. De marina livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till det direktivet bör därför specificeras ytterligare med hjälp av relevanta nivåer i EUNIS (European nature information system) klassificering av marina livsmiljöer. Medlemsstaterna bör fastställa gynnsamma referensarealer för att uppnå gynnsam bevarandestatus för var och en av dessa livsmiljötyper, om sådana referensarealer inte redan behandlas i annan unionslagstiftning. Gruppen av marina livsmiljötyper med mjukt sediment, som motsvarar vissa av de bentiska breda livsmiljötyper som anges i direktiv 2008/56/EG, är vanligt förekommande i marina vatten i flera medlemsstater. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att begränsa restaureringsåtgärderna, som genomförs gradvis, till en mindre andel av arealen av dessa livsmiljötyper som inte är i gott tillstånd, förutsatt att detta inte hindrar att god miljöstatus, som fastställs i enlighet med direktiv 2008/56/EG, uppnås eller bibehålls, med särskilt beaktande av tröskelvärden för de deskriptorer för fastställande av en god miljöstatus som anges i punkterna 1 och 6 i bilaga I till det direktivet, vilka fastställs i enlighet med artikel 9.3 i det direktivet, för omfattningen av förlusten av dessa livsmiljötyper, för de negativa effekterna på tillståndet hos dessa livsmiljötyper och för den högsta tillåtna omfattningen av dessa negativa effekter. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 7/93 SV EUT L, 29.7.2024 (42) Om skyddet av kustnära och marina livsmiljöer kräver att fiske- eller vattenbruksverksamhet regleras är det den gemensamma fiskeripolitiken som är tillämplig. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (12) föreskrivs särskilt att den gemensamma fiskeripolitiken ska genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. I förordningen föreskrivs också att den gemensamma fiskeripolitiken ska sträva efter att säkerställa att fiske och vattenbruk inte leder till en försämring av den marina miljön. (43) För att uppnå målet om en kontinuerlig, långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald och resilient natur bör medlemsstaterna fullt ut använda sig av de möjligheter som erbjuds inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Inom ramen för unionens exklusiva befogenhet när det gäller bevarande av marina biologiska resurser har medlemsstaterna möjlighet att vidta icke-diskriminerande åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskbestånden och för att bibehålla eller förbättra bevarandestatusen för de marina ekosystemen inom en gräns på tolv nautiska mil. Dessutom har medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse, enligt definitionen i förordning (EU) nr 1380/2013, möjlighet att komma överens om att lämna in gemensamma rekommendationer för bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att uppfylla skyldigheter enligt unionens miljörätt. Om en medlemsstat i sin nationella restaureringsplan inkluderar bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att bidra till målen i den här förordningen och dessa bevarandeåtgärder kräver att gemensamma rekommendationer lämnas in, bör den berörda medlemsstaten inleda samråd och lämna in dessa gemensamma rekommendationer inom en tidsfrist som medger att de antas i tid före respektive tidsfrister, i syfte att främja samstämmighet mellan olika strategier för bevarande av marina ekosystem. Dessa åtgärder ska bedömas och antas i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som föreskrivs inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. (44) Enligt direktiv 2008/56/EG krävs att medlemsstaterna ska samarbeta bilateralt och inom ramen för regionala och subregionala samarbetsmekanismer, däribland genom regionala havskonventioner, närmare bestämt konventionen om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (13), konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (14), konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion (15) och konventionen om skydd av Svarta havet, undertecknad i Bukarest den 21 april 1992, samt, i fråga om fiskeriåtgärder, inom ramen för de regionala grupper som inrättats inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. (45) Det är viktigt att restaureringsåtgärder också vidtas för livsmiljöerna för vissa marina arter, t.ex. hajar och rockor, som omfattas av till exempel konventionen om skydd av flyttande vilda djur, som undertecknades i Bonn den 23 juni 1979, eller den regionala havskonventionens förteckningar över utrotningshotade och hotade arter, men som inte omfattas av direktiv 92/43/EEG, eftersom de har en viktig funktion i ekosystemet. (46) För att stödja restaurering och icke-försämring av landbaserade, sötvattensbaserade, kustnära och marina livsmiljöer, har medlemsstaterna möjlighet att utse ytterligare områden som ”skyddade områden” eller ”strikt skyddade områden” för att genomföra andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder och för att främja privata markbevarandeåtgärder. (47) Urbana ekosystem motsvarar ungefär 22 % av unionens landareal och utgör det område där majoriteten av unionens invånare lever. Urbana grönytor inbegriper bland annat skogar i städer, parker och trädgårdar, stadsnära jordbruk, trädkantade gator, urbana ängsmarker och urbana häckar. Urbana ekosystem erbjuder, liksom de andra ekosystem som behandlas i denna förordning, viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald, särskilt växter, fåglar och insekter, inklusive pollinatörer. De erbjuder också många andra oumbärliga ekosystemtjänster, inklusive minskning och kontroll av risker för naturkatastrofer, t.ex. översvämningar och värmeöeffekter, nedkylning, rekreation, vatten- och luftfiltrering, samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Ökningen av mängden urbana grönytor är en viktig parameter för att mäta ökningen av de urbana ekosystemens förmåga att tillhandahålla dessa viktiga tjänster. En ökning av växttäcket i ett visst stadsområde bromsar vattenavrinningen, vilket minskar risken för förorening av vattendrag till följd av översvämning av dagvatten, och bidrar till att hålla sommartemperaturerna nere, bygga upp klimatresiliens och skapa ytterligare utrymme för naturen att blomstra. En ökning av mängden urbana grönytor kommer i många fall att förbättra det urbana ekosystemets hälsa. Friska urbana ekosystem är i sin (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22). (13) EGT L 104, 3.4.1998, s. 2. (14) EGT L 73, 16.3.1994, s. 20. (15) EGT L 240, 19.9.1977, s. 3. 8/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 tur avgörande när det gäller att stödja andra viktiga europeiska ekosystems hälsa, till exempel genom att koppla samman naturområden på den omgivande landsbygden, förbättra vattendragens hälsa långt bort från städerna, utgöra ett skyddat område och en fortplantningsplats för fågelarter och arter av pollinatörer som är kopplade till jordbruks- och skogslivsmiljöer samt tillhandahålla viktiga livsmiljöer för flyttfåglar. (48) Åtgärder för att säkerställa att täckningen av urbana grönytor, särskilt trädtäckningen, inte längre riskerar att minska behöver förstärkas kraftigt. För att säkerställa att urbana grönytor fortsätter att tillhandahålla de nödvändiga ekosystemtjänsterna bör förlusten av dem hejdas och de bör återställas och utökas i omfattning, bl.a. genom en integrering av grön infrastruktur och naturbaserade lösningar, såsom gröna tak och gröna väggar, i utformningen av byggnader. En sådan integrering kan bidra till att bevara och öka inte bara arealen av urbana grönytor utan också, om träd inbegrips, arealen för urban trädkrontäckning (49) Vetenskapliga belägg tyder på att artificiellt ljus inverkar negativt på den biologiska mångfalden. Artificiellt ljus kan också påverka människors hälsa. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella restaureringsplaner i enlighet med denna förordning bör de kunna överväga att avlägsna, minska eller åtgärda ljusföroreningar i alla ekosystem. (50) I EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 krävs större ansträngningar för att restaurera sötvattenekosystem och vattendragens naturliga funktioner. Restaureringen av sötvattensekosystem bör innefatta ansträngningar för att återställa den naturliga konnektiviteten hos vattendrag och deras tillflöden och svämplan, bl.a. genom att avlägsna artificiella hinder i syfte att göra det lättare att uppnå gynnsam bevarandestatus för vattendrag, sjöar och alluviala livsmiljöer och arter som lever i de livsmiljöer som skyddas av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG och uppfylla ett av de viktigaste målen i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, nämligen att återställa minst 25 000 km fritt strömmande vattendrag jämfört med 2020, när EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 antogs. När medlemsstaterna avlägsnar hinder bör de i första hand bort obsoleta hinder som inte längre behövs för produktion av förnybar energi, inlandssjöfart, vattenförsörjning eller annan användning. (51) I unionen har pollinatörer minskat dramatiskt under de senaste årtiondena. En tredjedel av arterna av bin och dagfjärilar är på tillbakagång, och en tiondel av dessa arter är nära utrotning. Pollinatörer är oumbärliga för de landbaserade ekosystemens funktion, människors välbefinnande och en trygg livsmedelsförsörjning, eftersom de pollinerar vilda och odlade växter. 2021 års rapport, som bygger på resultaten från Inca-projektet (Integrated system for Natural Capital Accounting), som genomfördes gemensamt av kommissionens avdelningar och Europeiska miljöbyrån (EEA), visar att nästan 5 miljarder EUR av unionens årliga jordbruksproduktion direkt kan hänföras till pollinerande insekter. (52) Med sitt meddelande av den 1 juni 2018 lanserade kommissionen EU-initiativet om pollinatörer som svar på uppmaningar från Europaparlamentet och rådet om att motverka minskningen av pollinatörer. Lägesrapporten av den 27 maj 2021 om genomförandet av det initiativet visade att det fortfarande finns stora utmaningar när det gäller att ta itu med drivkrafterna bakom minskningen av pollinatörer, inklusive användningen av bekämpningsmedel. Både Europaparlamentet, i sin resolution av den 9 juni, och rådet, i sina slutsatser av den 17 december 2020 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2020, har efterlyst kraftfullare åtgärder för att ta itu med minskningen av pollinatörer, inrättande av en unionsomfattande övervakningsram för pollinatörer samt tydliga mål och indikatorer för åtagandet om att vända minskningen av pollinatörer. I sin särskilda rapport från 2020 rekommenderade Europeiska revisionsrätten att kommissionen ska inrätta lämpliga styr- och övervaknings- mekanismer för insatser för att motverka hot mot pollinatörer. I sitt meddelande av den 24 januari 2023 lade kommissionen fram ett reviderat EU-initiativ om pollinatörer med titeln Översyn av EU-initiativet om pollinatörer En ny giv för pollinatörer, där det fastställs åtgärder som unionen och dess medlemsstater ska vidta för att vända den negativa utvecklingen för pollinatörer senast 2030. (53) Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel syftar till att reglera en av drivkrafterna för minskning av pollinatörer genom att förbjuda användning av bekämpningsmedel i ekologiskt känsliga områden, varav många omfattas av den här förordningen, t.ex. områden som hyser pollinatörsarter som i de europeiska rödlistorna för arter betecknas som utrotningshotade. (54) Hållbara, motståndskraftiga jordbruksekosystem med biologisk mångfald behövs för att tillhandahålla säkra, hållbara, näringsrika livsmedel till överkomligt pris. Jordbruksekosystem med en rik biologisk mångfald ökar också jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringar och miljörisker samtidigt som de säkerställer en trygg och säker livsmedelsförsörjning och skapar nya arbetstillfällen i landsbygdsområden, särskilt arbetstillfällen i samband med ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 9/93 SV EUT L, 29.7.2024 ekologiskt jordbruk, landsbygdsturism och rekreation. Därför behöver unionen förbättra den biologiska mångfalden på sina jordbruksmarker genom en rad befintliga metoder som gynnar eller är förenliga med en ökad biologisk mångfald, bland annat genom användning av extensivt jordbruk. Extensivt jordbruk är oumbärligt för att bibehålla många arter och livsmiljöer i områden med rik biologisk mångfald. Det finns många extensiva jordbruksmetoder som har flera och viktiga fördelar för skyddet av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och landskapselement, t. ex. precisionsjordbruk, ekologiskt jordbruk, agroekologi, trädjordbruk och lågintensiva permanenta gräsmarker. Syftet med sådana metoder är inte att stoppa markanvändningen inom jordbruket, utan snarare att anpassa denna typ av användning till förmån för jordbruksekosystemens långsiktiga funktion och produktivitet. Ekonomiskt attraktiva finansieringssystem för ägare, jordbrukare och andra markförvaltare som frivilligt ägnar sig åt sådana metoder är viktiga för att man ska kunna uppnå de långsiktiga fördelarna med restaurering. (55) Det behöver genomföras restaureringsåtgärder för att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksekosystem i hela unionen, även i områden som inte täcks av livsmiljötyper som omfattas av direktiv 92/43/EEG. I avsaknad av en gemensam metod för att bedöma tillståndet hos jordbruksekosystem som skulle göra det möjligt att fastställa specifika restaureringsmål för jordbruksekosystem är det lämpligt att fastställa en allmän skyldighet att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksekosystem och mäta fullgörandet av den skyldigheten på grundval av ett antal indikatorer, t.ex. index för gräsmarksfjärilar, lagret av organiskt kol i mineraljordar på åkermark eller andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald. (56) Eftersom jordbrukslandskapets fåglar är välkända och allmänt erkända nyckelindikatorer för jordbruksekosystems hälsa är det lämpligt att fastställa mål för deras återhämtning. Skyldigheten att uppnå sådana mål bör gälla för medlemsstaterna, inte för enskilda jordbrukare. Medlemsstaterna bör uppnå dessa mål genom att genomföra effektiva restaureringsåtgärder på jordbruksmark, och samarbeta med och ge stöd till jordbrukare och andra intressenter för åtgärdernas utformning och genomförande på fältet. (57) Landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald i jordbruksmark, inklusive buffertzoner, mark i växelbruk eller fast träda, häckar, enskilda träd eller träddungar, trädrader, åkerkanter, jordlotter, diken, vattendrag, mindre våtmarker, terrasser, gränsrösen, stenmurar, mindre dammar och kulturella element ger rum för vilda växter och djur, däribland pollinatörer, förhindrar markerosion och utarmning av jorden, filtrerar luft och vatten, stöder begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt jordbrukets produktivitet för pollinationsberoende grödor. Produktiva element kan också på vissa villkor betraktas som landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald. (58) Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) syftar till att stödja och stärka miljöskyddet, inklusive den biologiska mångfalden. Några av jordbrukspolitikens särskilda mål är att bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänsterna och bevara livsmiljöer och landskap. Enligt jordbrukspolitikens nya norm nr 8 om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC 8) enligt bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (16) ska stödmottagare som får arealrelaterat stöd ha minst 4 % åkermark på gårdsnivå som avsatts för icke-produktiva arealer och element, såsom mark i träda, och bevara befintliga landskapselement. Den andel på 4 % som ska hänföras till efterlevnaden av GAEC-norm 8 kan minskas till 3 % om vissa förutsättningar är uppfyllda. Denna skyldighet kommer att bidra till att medlemsstaterna når en positiv trend när det gäller landskapselement som gynnar en hög mångfald på jordbruksmark. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har medlemsstaterna dessutom möjlighet att inrätta miljösystem för jordbruksmetoder som tillämpas av jordbrukare på jordbruksarealer och som kan omfatta underhåll och skapande av landskapselement eller icke-produktiva arealer. På samma sätt kan medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer också inkludera åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, inbegripet förbättrad förvaltning av landskapselement som går utöver GAEC-norm 8 eller miljösystem. Projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald i Life-programmet, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 (17), kommer också att bidra till att (16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1). (17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 av den 29 april 2021 om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 53). 10/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Europas biologiska mångfald på jordbruksmark kan börja återhämta sig senast 2030, genom att stödja genomförandet av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG samt EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. (59) Restaurering och återvätning av organiska jordar, enligt definitionen i 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, som används i jordbruket, t.ex. som gräsmark eller åkermark, och som utgörs av dränerade torvmarker, bidrar till betydande fördelar för biologisk mångfald, en avsevärd minskning av växthusgasutsläppen och andra miljöfördelar, samtidigt som det bidrar till ett jordbrukslandskap med hög mångfald. Medlemsstaterna kan välja mellan många olika restaureringsåtgärder för dränerade torvmarker som används inom jordbruket, däribland omställning av åkermark till permanent gräsmark, extensifieringsåtgärder åtföljda av minskad dränering, fullständig återvätning med möjlighet till brukning av våtmarker (paludikultur), eller etablering av torvbildande vegetation. De största klimatfördelarna skapas genom restaurering och återvätning av åkermark följt av restaurering av intensiv gräsmark. För att möjliggöra ett flexibelt genomförande av restaureringsmålet för dränerade torvmarker som används inom jordbruket bör medlemsstaterna kunna räkna med restaureringsåtgärder och återvätning av dränerade torvmarker i områden med torvbrytning samt, i viss utsträckning, restaurering och återvätning av dränerade torvmarker med annan markanvändning, t.ex. skog, som bidrag till uppnåendet av restaureringsmålen för dränerade torvmarker som används inom jordbruket. Om återvätning av dränerad torvmark som används inom jordbruket inte kan genomföras på grund av betydande negativ inverkan på byggnader, infrastruktur, klimatanpassning eller andra allmänintressen och det inte är möjligt att återväta torvmarker med annan markanvändning, bör det, om det är vederbörligen motiverat, vara möjligt för medlemsstaterna att minska omfattningen av återvätning av torvmark. (60) För att fullt ut ta vara på fördelarna för den biologiska mångfalden bör restaurering och återvätning av områden med dränerad torvmark gå utöver områden med de typer av våtmarkslivsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG och som ska restaureras och återetableras. Uppgifter om organiska jordars omfattning och deras utsläpp och upptag av växthusgaser övervakas och görs tillgängliga genom rapportering om LULUCF-sektorn i medlemsstaternas nationella inventeringar av växthusgaser som lämnas in enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Restaurerade och återvätta torvmarker kan fortsätta att användas produktivt på alternativa sätt. Paludikultur, där jordbruk bedrivs på torvmarker i blött skick, kan till exempel innefatta odling av olika typer av vass, vissa typer av virke, odling av blåbär och tranbär, odling av vitmossa samt bete för vattenbufflar. Dessa metoder bör baseras på principerna för hållbar förvaltning och syfta till att öka den biologiska mångfalden så att de kan vara av högt värde såväl ekonomiskt som ekologiskt. Paludikultur kan gynna flera hotade arter i unionen och kan också underlätta konnektiviteten mellan våtmarksområden och associerade arters populationer i unionen. Finansiering av åtgärder för att restaurera och återväta dränerade torvmarker och för att kompensera eventuella inkomstförluster kan komma från en rad olika källor, bland annat utgifter inom ramen för unionens budget och unionens finansieringsprogram. (61) I EU:s nya skogsstrategi för 2030, som lades fram i kommissionens meddelande av den 16 juli 2021, beskrivs behovet av att återställa skogarnas biologiska mångfald. Skogar och andra skogsmarker täcker mer än 43,5 % av unionens landareal. Skogsekosystem som hyser en rik biologisk mångfald är sårbara för klimatförändringar men är också en naturlig bundsförvant när det gäller att anpassa sig till och bekämpa klimatförändringar och klimatrelaterade risker, bl.a. genom sina funktioner som kollager och kolsänkor, och tillhandahåller många andra oumbärliga ekosystemtjänster och ekosystemfördelar, t.ex. försörjning med virke och trä, livsmedel och andra icke-träbaserade produkter, klimatreglering, markstabilisering och erosionsövervakning samt rening av luft och vatten. (62) Det behöver genomföras restaureringsåtgärder för att förbättra den biologiska mångfalden i skogsekosystem i hela unionen, även i områden som inte täcks av livsmiljötyper som omfattas av direktiv 92/43/EEG. I avsaknad av en gemensam metod för att bedöma tillståndet hos skogsekosystem som skulle göra det möjligt att fastställa specifika restaureringsmål för skogsekosystem är det lämpligt att fastställa en allmän skyldighet att förbättra den biologiska mångfalden i skogsekosystem och mäta fullgörandet av den skyldigheten på grundval av index för vanliga skogsfåglar och ett antal andra indikatorer, t.ex. stående död ved, liggande död ved, andelen skogar med olikåldrig struktur, skogskonnektivitet, lagret av organiskt kol, andelen skogar som domineras av inhemska trädarter och trädartblandning. (63) När medlemsstaterna planerar och genomför de restaureringsåtgärder som behövs för att förbättra den biologiska mångfalden i skogsekosystem och när de fastställer tillfredsställande nivåer för indikatorer för biologisk mångfald för ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 11/93 SV EUT L, 29.7.2024 skogar bör de ta hänsyn till riskerna för skogsbränder, på grundval av lokala förhållanden. Medlemsstaterna bör använda bästa praxis för att minska sådana risker, särskilt i enlighet med kommissionens riktlinjer för markbaserat förebyggande av skogsbränder som utfärdats 2021. (64) I EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 fastställs ett åtagande om att plantera ytterligare minst tre miljarder träd i unionen senast 2030, med full respekt för ekologiska principer. EU:s nya skogsstrategi för 2030, som lades fram i kommissionens meddelande av den 16 juli 2021, innehåller en färdplan för genomförandet av detta åtagande som bygger på den övergripande principen att plantera och odla rätt träd på rätt plats och för rätt ändamål. En webbaserad trädräknare finns tillgänglig som ett verktyg för att registrera bidrag till och framsteg i fråga om åtagandet, och medlemsstaterna bör i verktyget dokumentera träd som har planterats. Såsom anges i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och färdplanen i EU:s nya skogsstrategi för 2030 utfärdade kommissionen den 17 mars 2023 riktlinjer för beskogning, återbeskogning och trädplantering som främjar biologisk mångfald. Dessa riktlinjer, som beskriver den ram av ekologiska principer som ska beaktas, syftar till att bidra till åtagandet och därmed till att stödja genomförandet av denna förordning. (65) Restaureringsmål och restaureringsskyldigheter för livsmiljöer och arter som skyddas enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG, för pollinatörer och för sötvattens-, jordbruks- och skogsekosystem och urbana ekosystem bör komplettera varandra och fungera i synergi, i syfte att uppnå det övergripande målet att restaurera ekosystem i medlemsstaternas land- och havsområden. De restaureringsåtgärder som krävs för att uppnå ett specifikt mål kommer i många fall att bidra till att andra mål uppnås eller till att andra skyldigheter uppfylls. Medlemsstaterna bör därför planera restaureringsåtgärder strategiskt i syfte att maximera deras effektivitet när det gäller att bidra till återhämtning av natur i hela unionen. Restaureringsåtgärder bör också planeras på ett sådant sätt att de beaktar begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt förebyggande och kontroll av effekterna av naturkatastrofer, och markförsämring. De bör syfta till att optimera ekosystemens ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner, inbegripet deras produktivitetspotential, med beaktande av deras bidrag till en hållbar utveckling i relevanta regioner och samhällen. För att undvika oavsiktliga konsekvenser bör medlemsstaterna också beakta de förutsebara socioekonomiska effekterna och de beräknade fördelarna med genomförandet av restaureringsåtgär- derna. Det är viktigt att medlemsstaterna utarbetar detaljerade nationella restaureringsplaner med utgångspunkt i bästa tillgängliga vetenskapliga rön. Dokumenterade uppgifter om historisk utbredning och areal samt om förväntade förändringar i miljöförhållanden till följd av klimatförändringar bör ligga till grund för fastställandet av gynnsamma referensarealer för livsmiljötyper. Dessutom är det viktigt att allmänheten i ett tidigt skede får verkliga möjligheter att delta i utarbetandet av planerna. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till de särskilda förhållandena och behoven inom sitt territorium för att planerna ska motsvara relevanta påverkansfaktorer, hot och drivkrafter för förlust av biologisk mångfald och bör samarbeta för att säkerställa restaurering och konnektivitet över gränserna. (66) För att säkerställa synergier mellan de olika åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas för att skydda, bevara och restaurera natur i unionen bör medlemsstaterna när de utarbetar sina nationella restaureringsplaner ta hänsyn till de bevarandeåtgärder som har fastställts för Natura 2000-områden och de prioriterade åtgärdsplaner som har upprättats i enlighet med direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG; åtgärder för att uppnå god ekologisk och kemisk status hos vattenförekomster som ingår i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som har utarbetats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (18); marina strategier för att uppnå god miljöstatus för alla marina regioner i unionen som har utarbetats i enlighet med direktiv 2008/56/EG; nationella luftvårdsprogram som har utarbetats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 (19); nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald som har utvecklats i enlighet med artikel 6 i konventionen om biologisk mångfald och bevarandeåtgärder som har antagits i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 och tekniska åtgärder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (20). (18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). (19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1). (20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105). 12/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 (67) För att säkerställa samstämmighet mellan målen för den här förordningen och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (21), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (22) och Europa- parlamentets och rådets direktiv 98/70/EG (23) när det gäller att i synnerhet främja energi från hållbara källor under arbetet med de nationella restaureringsplanerna, bör medlemsstaterna ta hänsyn till förnybara energiprojekts potential att bidra till uppnåendet av målen för restaurering av natur. (68) Eftersom det är viktigt att på ett konsekvent sätt ta itu med de dubbla utmaningarna med förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar bör restaurering av biologisk mångfald ta hänsyn till utbyggnaden av förnybar energi. Det bör vara möjligt att kombinera restaureringsverksamhet och utbyggnad av projekt för förnybar energi, när så är möjligt, inbegripet i accelerationsområden för förnybar energi och särskilda nätområden. I direktiv (EU) 2018/2001 föreskrivs att medlemsstaterna ska utföra en samordnad kartläggning för utbyggnaden av förnybar energi på sitt territorium för att identifiera den inhemska potentialen och de tillgängliga landområden (både ovan och under jord), havs- eller inlandsvattenområden som är nödvändiga för att uppföra verk för förnybar energi och tillhörande infrastruktur, såsom nät- och lageranläggningar, inklusive värmelagring, som krävs för att de minst ska kunna uppfylla sina nationella bidrag till det reviderade målet för förnybara energikällor för 2030. Sådana nödvändiga områden, inbegripet befintliga verk och samarbetsmekanismer, ska stå i proportion till de uppskattade utvecklingsbanor och den totala planerade installerade kapacitet per teknik för förnybar energi som anges i de nationella energi- och klimatplanerna. Medlemsstaterna bör utse en undergrupp av sådana områden som accelerationsområden för förnybar energi. Accelerationsområden för förnybar energi är särskilda platser, på land eller till havs, som är särskilt lämpliga för installation av anläggningar för produktion av energi från förnybara energikällor, där utbyggnaden av en viss typ av förnybar energi inte förväntas ha någon betydande miljöpåverkan, med tanke på förhållandena i det valda området. Medlemsstaterna ska prioritera konstgjorda och bebyggda ytor, till exempel tak och husfasader, transportinfrastruktur och dess omedelbara omgivningar, parkeringsplatser, bondgårdar, avfallsanläggningar, industriområden, gruvor, konstgjorda inlandsvattenförekomster, sjöar eller dammar och, om så är lämpligt, anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse samt skadad mark som inte kan användas för jordbruk. I direktiv (EU) 2018/2001 fastställs också att medlemsstaterna har rätt att anta en eller flera planer för att utse särskilda infrastrukturområden för utveckling av nät- och lagringsprojekt som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet, om en sådan utveckling inte förväntas medföra en betydande miljöpåverkan, en sådan påverkan vederbörligen kan begränsas eller, om detta inte är möjligt, kompenseras. Syftet med sådana områden ska vara att stödja och komplettera accelerationsområdena för förnybar energi. När medlemsstaterna utser accelerationsområden för förnybar energi och särskilda infrastrukturområden ska de undvika skyddade områden och ta hänsyn till sina nationella restaureringsplaner. Medlemsstaterna bör samordna utarbetandet av nationella restaureringsplaner med kartläggningen av områden som krävs för att uppfylla åtminstone deras nationella bidrag till målet för förnybara energikällor för 2030 och, i tillämpliga fall, med utseendet av accelerationsområden för förnybar energi och särskilda nätområden. Under utarbetandet av de nationella restaureringsplanerna bör medlemsstaterna säkerställa synergier med utbyggnaden av förnybar energi och energiinfrastruktur och med accelerationsområden för förnybar energi och särskilda nätområden som redan har utsetts och även säkerställa att dessa områden fungerar oförändrat, inbegripet de tillståndsförfaranden som är tillämpliga i dessa områden i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001. (69) För att säkerställa synergier med restaureringsåtgärder som medlemsstaterna redan har planerat eller vidtagit bör dessa restaureringsåtgärder erkännas och beaktas i de nationella restaureringsplanerna. Med tanke på hur brådskande det är enligt budskapet i IPCC:s sjätte bedömningsrapport att vidta åtgärder för att restaurera skadade ekosystem bör medlemsstaterna genomföra de åtgärderna parallellt med att restaureringsplanerna utarbetas. (70) De nationella restaureringsplanerna och åtgärderna för att restaurera livsmiljöer samt åtgärderna för att förhindra försämring av livsmiljöer bör också ta hänsyn till resultatet av forskningsprojekt som är relevanta för att bedöma ekosystems tillstånd, identifiera och inrätta restaureringsåtgärder och för övervakningsändamål. Vid behov bör de (21) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82). (22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1). (23) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 13/93 SV EUT L, 29.7.2024 också ta hänsyn till de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner, i enlighet med artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), såsom sociala, ekonomiska och kulturella behov och regionala och lokala särdrag, inbegripet befolkningstäthet. (71) Det är lämpligt att ta hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden enligt förteckningen i artikel 349 i EUF-fördraget där det föreskrivs specifika åtgärder för att stödja dessa områden. Som anges i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 bör särskilt fokus läggas på att skydda och återställa ekosystem i EU:s yttersta randområden med tanke på deras exceptionellt höga värde för den biologiska mångfalden. Samtidigt bör de tillhörande kostnaderna för att skydda och återställa dessa ekosystem och de yttersta randområdenas avlägsna läge, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden beaktas, särskilt vid utarbetandet av de nationella restaureringsplanerna. Medlemsstaterna uppmuntras att på frivillig basis inkludera särskilda restaureringsåtgärder i de yttersta randområden som inte omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning. (72) Europeiska miljöbyrån (EEA) bör ge medlemsstaterna stöd i utarbetandet av nationella restaureringsplaner och även vid övervakningen av framstegen mot att uppnå målen och uppfylla skyldigheterna avseende restaurering. Kommissionen bör bedöma om de nationella restaureringsplanerna är tillräckliga för att uppnå dessa mål och uppfylla dessa skyldigheter, för att uppnå unionens övergripande mål att gemensamt, som ett unionsmål, i alla de områden och ekosystem som omfattas av denna förordning, täcka minst 20 % av landarealen och minst 20 % av havsarealen senast 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050, för att uppnå målen att restaurera minst 25 000 km vattendrag till fritt strömmande vattendrag i unionen senast 2030 samt för att bidra till åtagandet att plantera ytterligare minst 3 miljarder träd i unionen senast 2030. (73) Rapporten om tillståndet för naturen från 2020 har visat att en betydande andel av den information som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 17 i direktiv 92/43/EEG och artikel 12 i direktiv 2009/147/EG, särskilt om bevarandestatus och trender för de livsmiljöer och arter som de skyddar, kommer från ofullständiga investeringar eller grundas enbart på experters utlåtanden. Rapporten visade också att statusen för flera livsmiljötyper och arter som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG fortfarande är okänd. Dessa kunskapsluckor måste fyllas och det krävs investeringar i kontroll och övervakning för att underbygga stabila och vetenskapligt baserade nationella restaureringsplaner. För att olika övervakningsmetoder ska bli snabbare, mer effektiva och samstämmiga bör kontroll och övervakning i största möjliga mån ta vara på resultatet av unionsfinansierade forsknings- och innovationsprojekt, ny teknik, såsom övervakning på plats och fjärranalys med hjälp av rymddata och rymdtjänster som levereras inom ramen för komponenterna Egnos, Galileo och Copernicus i unionens rymdprogram, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 (24). EU-uppdragen Återställa våra hav och vatten, Anpassning till klimatförändringar och En giv för den europeiska marken, som beskrivs i kommissionens meddelande om EU-uppdrag av den 29 september 2021, kommer att stödja genomförandet av restaureringsmålen. (74) Med tanke på de särskilda tekniska och finansiella utmaningar som är förknippade med kartläggning och övervakning av marina miljöer bör medlemsstaterna, som ett komplement till den information som rapporteras i enlighet med artikel 17 i direktiv 92/43/EEG och i enlighet med artikel 17 i direktiv 2008/56/EG, kunna använda information om påverkansfaktorer och hot eller annan relevant information som grund för extrapolering när de bedömer tillståndet i marina livsmiljöer som förtecknas i bilaga II till denna förordning. Det bör också vara möjligt att använda ett sådant tillvägagångssätt som grund för planering av restaureringsåtgärder i marina livsmiljöer i enlighet med denna förordning. Den övergripande bedömningen av tillståndet i de marina livsmiljöer som förtecknas i bilaga II till denna förordning bör baseras på bästa tillgängliga kunskap och senaste tekniska och vetenskapliga framsteg. (75) För att säkerställa övervakningen av framstegen med att genomföra de nationella restaureringsplanerna, de restaureringsåtgärder som har genomförts, de områden som är föremål för restaureringsåtgärder och uppgifterna om inventeringen av hinder för vattendrags kontinuitet, bör det införas ett system där medlemsstaterna åläggs att skapa, uppdatera och tillgängliggöra relevanta uppgifter om resultatet av sådan övervakning. Den elektroniska rapporteringen av uppgifter till kommissionen bör använda EEA:s Reportnetsystem, och man bör sträva efter att (24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69). 14/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 begränsa den administrativa bördan för alla aktörer så mycket som möjligt. För att säkerställa en lämplig infrastruktur för allmänhetens tillgång till uppgifter samt rapportering och utbyte av uppgifter mellan offentliga myndigheter, bör medlemsstaterna när så är relevant basera dataspecifikationerna på de som avses i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG (25), 2007/2/EG (26) och (EU) 2019/1024 (27). (76) För att säkerställa ett effektivt genomförande av den här förordningen bör kommissionen på begäran ge medlemsstaterna stöd genom instrumentet för tekniskt stöd, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 (28) och som tillhandahåller skräddarsytt tekniskt stöd för att utforma och genomföra reformer. Det tekniska stöd som tillhandahålls inom ramen för detta instrument omfattar t.ex. stärkt administrativ kapacitet, harmoniserade rättsliga ramar och utbyte av relevant bästa praxis. (77) Kommissionen bör rapportera om medlemsstaternas framsteg mot att uppnå restaureringsmålen och fullgöra skyldigheterna i denna förordning på grundval av unionsomfattande lägesrapporter som utarbetas av EEA och andra analyser och rapporter som medlemsstaterna gör tillgängliga inom relevanta politikområden, t.ex. naturvårds-, havs- och vattenpolitik. (78) För att säkerställa att man uppnår de mål och fullgör de skyldigheter som fastställs i denna förordning är det mycket viktigt att det görs tillräckliga privata och offentliga investeringar i restaurering. Medlemsstaterna bör därför i sina nationella budgetar integrera utgifter för mål för biologisk mångfald, även i förhållande till alternativ- och omställningskostnader till följd av genomförandet av de nationella restaureringsplanerna, och återge hur unionsfinansiering används. När det gäller unionsfinansiering bidrar utgifter inom ramen för unionens budget och unionens finansieringsprogram, t.ex. Life-programmet, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 (29), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), som båda inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 (30), Europeiska regionala utvecklings- fonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, som båda inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 (31), Fonden för en rättvis omställning, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (32) samt Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (33), till målen för biologisk mångfald med ambitionen att anslå 7,5 % 2024 och 10 % 2026 och 2027 av de årliga utgifterna i den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (34) (den fleråriga budgetramen 2021–2027) till mål för biologisk mångfald. Faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (35), är ytterligare en källa till finansiering av skydd för och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem. När det gäller Life-programmet bör särskild uppmärksamhet ges åt en lämplig användning av de strategiska naturprojekten som ett särskilt verktyg som skulle kunna stödja genomförandet av den här förordningen genom att integrera tillgängliga finansiella resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. (25) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26). (26) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1). (27) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56). (28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1). (29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 (EUT L 247, 13.7.2021, s. 1). (30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022 (EUT L 437, 28.12.2020, s. 1). (31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 60). (32) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1). (33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om fastställande av dess regler för deltagande och spridning samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1). (34) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11). (35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 15/93 SV EUT L, 29.7.2024 (79) Utarbetandet av de nationella restaureringsplanerna bör inte innebära en skyldighet för medlemsstaterna att omdisponera finansiering inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken eller andra finansieringsprogram eller finansieringsinstrument för jordbruk och fiske eller instrument inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att genomföra denna förordning. (80) En rad unionsinitiativ, nationella initiativ och privata initiativ finns tillgängliga för att stimulera privat finansiering, såsom InvestEU-programmet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (36), som erbjuder möjligheter att mobilisera offentlig och privat finansiering för att stödja bland annat förbättring av natur och biologisk mångfald genom gröna och blå infrastrukturprojekt och kolinlagrande jordbruk som en grön affärsmodell. Finansiering av åtgärder för naturrestaurering på fältet, genom privat eller offentlig finansiering, inbegripet resultatbaserat stöd och innovativa system såsom certifieringssystem för koldioxidupptag, skulle kunna främjas. Incitament för privata investeringar skulle även kunna skapas genom offentliga investeringsprogram, inbegripet finansieringsinstrument, subventioner och andra instrument, förutsatt att reglerna för statligt stöd efterlevs. (81) För att säkerställa genomförandet av denna förordning är det nödvändigt med tillräckliga privata och offentliga investeringar i åtgärder för naturrestaurering. Kommissionen bör därför inom 12 månader från den dag då denna förordning träder i kraft och i samråd med medlemsstaterna lägga fram en rapport med en analys av eventuella luckor i genomförandet av denna förordning. När så är lämpligt bör rapporten åtföljas av förslag till lämpliga åtgärder, inbegripet finansiella åtgärder, för att hantera de identifierade bristerna, såsom inrättandet av särskild finansiering och utan att föregripa medlagstiftarnas befogenheter vad gäller antagandet av den fleråriga budgetramen efter 2027. (82) Enligt fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol ankommer det på medlemsstaternas domstolar att, enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), säkerställa domstolsskyddet för de rättigheter som enskilda har enligt unionsrätten. Vidare ska medlemsstaterna enligt artikel 19.1 i EU-fördraget fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Unionen och medlemsstaterna är parter i FN:s ekonomiska kommission för Europas konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i besluts- processer och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (37) (Århuskonventionen). Enligt Århuskonventionen ska medlemsstaterna, i enlighet med det relevanta nationella rättssystemet, säkerställa att den berörda allmänheten har tillgång till rättslig prövning. (83) Medlemsstaterna bör främja ett rättvist och samhällsövergripande tillvägagångssätt för utarbetandet och genomförandet av sina nationella restaureringsplaner. De bör vidta nödvändiga åtgärder för att involvera lokala och regionala myndigheter, markägare och markanvändare och deras sammanslutningar, organisationer i det civila samhället, näringslivet, forsknings- och utbildningsinstitutioner, jordbrukare, fiskare, skogsbrukare, investerare samt andra berörda parter och allmänheten i alla skeden av utarbetandet, översynen och genomförandet av de nationella restaureringsplanerna, och för att främja dialog och spridningen av vetenskapligt underbyggd information om biologisk mångfald och fördelarna med restaurering. (84) Enligt förordning (EU) 2021/2115 är de strategiska GJP-planerna avsedda att bidra till uppnåendet av och överensstämma med de långsiktiga nationella mål som anges i eller som följer av de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII till den förordningen. Den här förordningen bör beaktas när kommissionen i enlighet med artikel 159 i förordning (EU) 2021/2115 senast den 31 december 2025 ser över den förteckning som anges i bilaga XIII till den förordningen. (85) I enlighet med åtagandet i det åttonde miljöhandlingsprogrammet, som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 (38), ska medlemsstaterna fasa ut miljöskadliga subventioner på nationell nivå, använda marknadsbaserade instrument och verktyg för grön budgetering och finansiering på bästa sätt, inbegripet sådana som krävs för att säkerställa en socialt rättvis omställning, och stödja företag och andra berörda aktörer i utvecklingen och tillämpningen av standardiserad praxis för redovisning av naturkapital. (36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30). (37) EUT L 124, 17.5.2005, s. 4. (38) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22). 16/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 (86) I syfte att säkerställa att denna förordning anpassas på det sätt som behövs, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning genom fastställande och uppdatering av en vetenskapligt baserad metod för övervakning av mångfalden och populationer av pollinatörer och med avseende på att ändra bilagorna I–VII till denna förordning genom anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av grupperna av och förteckningarna över livsmiljötyper, förteckningen över marina arter, förteckningen över arter som används för indexet för vanliga jordbruksfåglar, beskrivningen, enheten och metoden för indikatorer för biologisk mångfald för jordbruksekosystem och skogsekosystem och förteckningarna över exemplen på restaureringsåtgärder, i syfte att beakta de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av förordningen eller för att säkerställa överenstämmelse med EUNIS livsmiljötyper. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför konsekvensbedömningar och lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (39). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. (87) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att närmare fastställa metoderna för att övervaka de indikatorer för jordbruksekosystem som förtecknas i bilaga IV till denna förordning och de indikatorer för skogsekosystem som förtecknas i bilaga VI till denna förordning, fastställa vägledande ramar för att fastställa tillfredsställande nivåer för urbana grönytor, urban trädkrontäckning i urbana ekosystem, pollinatörer, de indikatorer för biologisk mångfald för jordbruksekosystem som förtecknas i bilaga IV till denna förordning och indikatorer för skogsekosystem som förtecknas i bilaga VI till denna förordning, fastställa ett enhetligt format för de nationella restaureringsplanerna samt fastställa formatet, strukturen och de närmare arrangemangen för att lämna uppgifter och information elektroniskt till kommissionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (40). (88) För att möjliggöra snabba och effektiva insatser när en oförutsebar, exceptionell och oprovocerad händelse inträffar som ligger utanför unionens kontroll, med allvarliga unionsomfattande konsekvenser för tillgången på den mark som krävs för att säkerställa tillräcklig jordbruksproduktion för unionens livsmedelskonsumtion, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tillfälligt upphävande av tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i denna förordning i den omfattning och under den period som är absolut nödvändig, dock högst tolv månader, samtidigt som målen för denna förordning bibehålls. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. (89) Kommissionen bör göra en utvärdering av denna förordning. I enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning bör denna utvärdering baseras på kriterierna effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde och bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Vidare bör kommissionen bedöma behovet av att fastställa ytterligare restaureringsmål, baserat på gemensamma metoder för bedömning av tillståndet hos ekosystem som inte omfattas av artiklarna 4 och 5 i denna förordning, med hänsyn tagen till senaste vetenskapliga rön. (90) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 (41) bör ändras i enlighet med detta. (91) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att säkerställa långsiktig och varaktig återhämtning av resilienta ekosystem med biologisk mångfald inom medlemsstaternas europeiska territorium, genom restaureringsåtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna för att gemensamt uppnå ett unionsmål för restaurering av land- och havsområden senast 2030 och alla områden i behov av restaurering senast 2050, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. (39) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. (40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). (41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den 30 maj 2022 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2009, (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 och direktiven 2009/73/EG och (EU) 2019/944, och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013 (EUT L 152, 3.6.2022, s. 45). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 17/93 SV EUT L, 29.7.2024 HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 Innehåll 1. I denna förordning fastställs regler för att bidra till a) en långsiktig och varaktig återhämtning av resilienta ekosystem med biologisk mångfald på land och till havs i medlemsstaterna genom restaurering av försämrade ekosystem, b) att uppnå unionens övergripande mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt för markförsämringsneutralitet, c) att förbättra livsmedelstryggheten, d) att uppfylla unionens internationella åtaganden. 2. Genom denna förordning inrättas en ram inom vilken medlemsstaterna ska genomföra effektiva och områdesbaserade restaureringsåtgärder med målsättningen att gemensamt, som ett unionsomfattande mål, inom den areal och de ekosystem som omfattas av denna förordning, täcka minst 20 % av landområden och minst 20 % av havsarealen senast 2030, samt alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050. Artikel 2 Geografiskt tillämpningsområde Denna förordning är tillämplig på de ekosystem som avses i artiklarna 4–12 a) på medlemsstaternas territorium, b) i medlemsstaternas kustvatten, enligt definitionen i artikel 2.7 i direktiv 2000/60/EG, samt deras havsbotten eller deras underliggande jordlager, c) i vatten, havsbotten eller underliggande jordlager som ligger på havssidan av den baslinje som används för att beräkna utsträckningen av en medlemsstats territorialvatten, ut till den yttersta gränsen av det område där en medlemsstat har, eller, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion i enlighet med Förenta nationernas havsrättskonvention från 1982 (42). Denna förordning är endast tillämplig på ekosystem inom medlemsstaternas europeiska territorium på vilket fördragen tillämpas. Artikel 3 Definitioner I denna förordning gäller följande definitioner: 1. ekosystem: ett dynamiskt komplex av växt-, djur-, svamp- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet och som innefattar livsmiljötyper, livsmiljöer för arter och artpopulationer. 2. livsmiljö för en art: habitat enligt definitionen i artikel 1 f i direktiv 92/43/EEG. (42) EGT L 179, 23.6.1998, s. 3. 18/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 3. restaurering: processen att aktivt eller passivt understödja återhämtningen hos ett ekosystem i syfte att förbättra dess struktur och funktioner, med målet att bevara eller öka den biologiska mångfalden och ekosystemsresiliensen genom att förbättra tillståndet till gott för en livsmiljötyp, återetablera en gynnsam referensareal och förbättra området för en livsmiljö för en art till tillräcklig kvalitet och kvantitet i enlighet med artiklarna 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2 och 5.3 samt uppnå målen och fullgöra skyldigheterna enligt artiklarna 8–12, inbegripet att uppnå tillfredsställande nivåer för de indikatorer som avses i artiklarna 8–12. 4. gott tillstånd: vad gäller ett område i en livsmiljötyp, ett tillstånd där en livsmiljötyps viktigaste egenskaper, särskilt dess struktur, funktioner och typiska arter eller typiska artsammansättning, avspeglar den höga nivå av ekologisk integritet, stabilitet och resiliens som är nödvändig för att säkerställa att den bibehålls på lång sikt och således bidrar till att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus för en livsmiljö, om den berörda livsmiljötypen förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG, och i marina ekosystem bidrar till att god miljöstatus uppnås eller bibehålls. 5. god miljöstatus: god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG. 6. gynnsam bevarandestatus för en livsmiljö: gynnsam bevarandestatus i den mening som avses i artikel 1 e i direktiv 92/43/EEG. 7. gynnsam bevarandestatus för en art: gynnsam bevarandestatus i den mening som avses i artikel 1 i i direktiv 92/43/EEG. 8. gynnsam referensareal: den totala arealen av en livsmiljötyp i en viss biogeografisk eller marin region på nationell nivå som anses vara det minimum som krävs för att säkerställa långsiktig livskraft hos livsmiljötypen och dess typiska arter eller typiska artsammansättning samt denna livsmiljötyps samtliga signifikanta ekologiska variationer inom dess naturliga utbredningsområde, och som består av den befintliga arealen för livsmiljötypen och, om den arealen inte är tillräcklig för den långsiktiga livskraften hos livsmiljötypen och dess typiska arter eller typiska artsammansättning, den ytterligare areal som är nödvändig för att återetablera livsmiljötypen; om den berörda livsmiljötypen är förtecknad i bilaga I till direktiv 92/43/EEG, bidrar sådan återetablering till att gynnsam bevarandestatus för en livsmiljö uppnås, och i marina ekosystem bidrar sådan återetablering till att god miljöstatus uppnås eller bibehålls. 9. tillräcklig kvalitet hos en livsmiljö: den kvalitet i en arts livsmiljö som tillåter att en arts ekologiska krav kan tillgodoses när som helst under dess biologiska cykel, så att den bibehåller sig på lång sikt som en livskraftig komponent i sin livsmiljö i sitt naturliga utbredningsområde, bidrar till uppnående eller bibehållande av gynnsam bevarandestatus för en art som förtecknas i bilaga II, IV eller V till direktiv 92/43/EEG och till säkerställande av populationer av vilda fågelarter som omfattas av direktiv 2009/147/EG och dessutom i marina ekosystem bidrar till att god miljöstatus uppnås eller bibehålls. 10. tillräcklig kvantitet av en livsmiljö: den kvantitet av en arts livsmiljö som tillåter att en arts ekologiska krav kan tillgodoses när som helst under dess biologiska cykel, så att den bibehåller sig på lång sikt som en livskraftig komponent i sin livsmiljö i sitt naturliga utbredningsområde, bidrar till uppnående eller bibehållande av gynnsam bevarandestatus för en art som förtecknas i bilaga II, IV eller V till direktiv 92/43/EEG och till säkerställande av populationer av vilda fågelarter som omfattas av direktiv 2009/147/EG och dessutom i marina ekosystem bidrar till att god miljöstatus uppnås eller bibehålls. 11. mycket vanlig och utbredd livsmiljötyp: livsmiljötyp som förekommer i flera biogeografiska regioner i unionen med ett utbredningsområde som överstiger 10 000 km2. 12. pollinatör: en vild insekt som transporterar pollen från en växts ståndare till en växts pistiller och på så sätt möjliggör befruktning och fröproduktion. 13. minskning av populationer av pollinatörer: en minskning i abundansen av eller mångfalden hos pollinatörer, eller både och. 14. inhemska trädarter: en trädart som förekommer inom sitt tidigare eller nuvarande naturliga utbredningsområde och sitt potentiella spridningsområde, dvs. inom det område den upptar naturligt eller skulle kunna uppta utan direkt eller indirekt mänsklig introduktion eller skötsel. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 19/93 SV EUT L, 29.7.2024 15. lokal administrativ enhet eller LAU: en administrativ enhet i en medlemsstat på en lägre nivå än provinsnivå, regional eller statlig nivå, som har inrättats i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (43). 16. tätbefolkade centrum och tätbefolkade kluster: territoriella enheter som klassificeras i städer och mindre städer och förorter med hjälp av den rutbaserade typologi som har inrättats i enlighet med artikel 4b.2 i förordning (EG) nr 1059/2003. 17. städer: lokala administrativa enheter där minst 50 % av invånarna bor i ett eller flera tätbefolkade centrum, mätt med den urbaniseringsgrad som har fastställts i enlighet med artikel 4b.3 a i förordning (EG) nr 1059/2003. 18. mindre städer och förorter: lokala administrativa enheter där mindre än 50 % av invånarna bor i ett tätbefolkat centrum, men minst 50 % av invånarna bor i ett tätbefolkat kluster, mätt med den urbaniseringsgrad som har fastställts i enlighet med artikel 4b.3 a i förordning (EG) nr 1059/2003. 19. stadsnära områden: områden som gränsar till tätbefolkade centrum eller tätbefolkade kluster, inbegripet åtminstone alla områden inom en kilometer mätt från de yttre gränserna för dessa tätbefolkade centrum eller tätbefolkade kluster, och som är belägna i samma stad eller samma mindre stad och förort som dessa tätbefolkade centrum eller tätbefolkade kluster. 20. urbana grönytor: den totala arealen av träd, buskmarker, buskar, permanent örtvegetation, lavar och mossor samt dammar och vattendrag som finns i städer och mindre städer och förorter, beräknad på grundval av uppgifter från Copernicus landmiljöövervakningstjänst inom ramen för Copernicus-komponenten i unionens rymdprogram som inrättats genom förordning (EU) 2021/696 och, om de är tillgängliga för den berörda medlemsstaten, andra lämpliga kompletterande uppgifter som tillhandahålls av den medlemsstaten. 21. urban trädkrontäckning: den totala trädtäckta arealen i städer och mindre städer och förorter, beräknad på grundval av uppgifter om trädtäckning från Copernicus landmiljöövervakningstjänst inom ramen för Copernicus-komponenten i unionens rymdprogram som inrättats genom förordning (EU) 2021/696 och, om de är tillgängliga för den berörda medlemsstaten, andra lämpliga kompletterande uppgifter som tillhandahålls av den medlemsstaten. 22. fritt strömmande vattendrag: ett vattendrag eller en sträcka av vattendrag vars longitudinella, laterala och vertikala konnektivitet inte hindras av artificiella strukturer som utgör en barriär och vars naturliga funktioner till stor del är opåverkade. 23. återvätning av torvmark: processen att ändra dränerad torvjord till våt jord. 24. accelerationsområde för förnybar energi: accelerationsområde för förnybar energi enligt definitionen i artikel 2.9a i direktiv (EU) 2018/2001. KAPITEL II RESTAURERINGSMÅL OCH RESTAURERINGSSKYLDIGHETER Artikel 4 Restaurering av land-, kust- och sötvattensekosystem 1. Medlemsstaterna ska genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att förbättra tillståndet till gott i områden med de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och som inte är i gott tillstånd. Sådana restaureringsåtgärder ska genomföras a) senast 2030 för minst 30 % av den totala arealen av alla livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och som inte är i gott tillstånd, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15, b) senast 2040 för minst 60 % och senast 2050 för minst 90 % av arealen av varje grupp av livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och som inte är i gott tillstånd, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15. (43) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1). 20/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Vid tillämpningen av denna punkt ska medlemsstaterna, beroende på vad som är lämpligt, fram till 2030 prioritera restaureringsåtgärder i områden som är belägna i Natura 2000-områden. 2. Genom undantag från punkt 1 första stycket a och b får medlemsstaterna, om det är vederbörligen motiverat för tillämpningen av den punkten från den relevanta gruppen av livsmiljötyper undanta mycket vanliga och utbredda livsmiljötyper som täcker mer än 3 % av deras europeiska territorium. Om en medlemsstat tillämpar det undantag som avses i första stycket ska medlemsstaten genomföra restaureringsåtgärder a) senast 2050 på en areal som motsvarar minst 80 % av den areal som inte är i gott tillstånd för var och en av dessa livsmiljötyper, b) senast 2030 på en areal som motsvarar minst en tredjedel av den procentsats som anges i led a, och c) senast 2040 på en areal som motsvarar minst två tredjedelar av den procentsats som anges i led a. Det undantag som avses i första stycket får endast tillämpas om det säkerställs att den procentsats som avses i andra stycket a inte hindrar att en gynnsam bevarandestatus för var och en av dessa livsmiljötyper uppnås eller upprätthålls på nationell biogeografisk nivå. 3. Om en medlemsstat tillämpar undantaget enligt punkt 2 ska den skyldighet som anges i punkt 1 första stycket a tillämpas på den totala arealen för alla återstående livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och som inte är i gott tillstånd, och den skyldighet som anges i punkt 1 första stycket b ska tillämpas på de återstående arealerna för de relevanta grupper av livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och som inte är i gott tillstånd. 4. Medlemsstaterna ska genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att återetablera de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I i områden där dessa livsmiljötyper inte förekommer i syfte att uppnå den gynnsamma referensarealen för dessa livsmiljötyper. Dessa åtgärder ska genomföras i områden som motsvarar minst 30 % av den ytterligare yta som krävs för att uppnå den gynnsamma referensarealen för varje grupp av livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15, senast 2030, på en areal som motsvarar minst 60 % av den ytan senast 2040, och 100 % av den ytan senast 2050. 5. Genom undantag från punkt 4 i denna artikel får en medlemsstat, om den anser att det inte är möjligt att senast 2050 genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att uppnå den gynnsamma referensarealen för en specifik livsmiljötyp på 100 % av arealen, fastställa en lägre procentsats på en nivå mellan 90 % och 100 % i sin nationella restaureringsplan som avses i artikel 15 och lämna en tillräcklig motivering. I sådana fall ska medlemsstaten gradvis genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att uppnå den lägre procentsatsen fram till 2050. Senast 2030 ska dessa restaureringsåtgärder omfatta minst 30 % av den ytterligare areal som krävs för att uppnå en sådan lägre procentsats fram till 2050, och senast 2040 ska de omfatta minst 60 % av den ytterligare areal som krävs för att uppnå en sådan lägre procentsats fram till 2050. 6. Om en medlemsstat tillämpar undantaget enligt punkt 5 på specifika livsmiljötyper ska den skyldighet som anges i punkt 4 tillämpas på de återstående livsmiljötyper som ingår i de grupper av livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och som dessa specifika livsmiljötyper tillhör. 7. Medlemsstaterna ska genomföra restaureringsåtgärder för de terrestra livsmiljöerna, kustnära livsmiljöerna och sötvattenslivsmiljöerna för de arter som förtecknas i bilagorna II, IV och V till direktiv 92/43/EEG och för de terrestra livsmiljöer, kustnära livsmiljöer och sötvattenslivsmiljöer för vilda fåglar som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/147/EG som, utöver de restaureringsåtgärder som avses punkterna 1 och 4 i denna artikel, är nödvändiga för att förbättra kvaliteten hos och kvantiteten av dessa livsmiljöer, inbegripet genom att återetablera dem, och för att öka konnektiviteten, till dess att tillräcklig kvalitet hos och kvantitet av dessa livsmiljöer har uppnåtts. 8. Fastställandet av de lämpligaste områdena för restaureringsåtgärder enligt punkterna 1, 4 och 7 i den här artikeln ska utgå från bästa tillgängliga kunskap och senaste vetenskapliga rön om tillståndet hos de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till denna förordning, mätt genom de strukturer och funktioner som är nödvändiga för att de ska bibehållas på lång sikt, inklusive deras typiska arter, i enlighet med vad som avses i artikel 1 e i direktiv 92/43/EEG och den kvalitet hos och kvantitet av livsmiljöerna för de arter som avses i punkt 7 i den här artikeln, med användning av information som rapporteras enligt artikel 17 i direktiv 92/43/EEG och artikel 12 i direktiv 2009/147/EG, och vid behov med hänsyn tagen till de olikartade situationerna i olika regioner enligt vad som avses i artikel 14.16 c i denna förordning. 9. Medlemsstaterna ska, senast 2030, säkerställa att tillståndet för livsmiljötyper är känt för minst 90 % av arealen fördelat över alla de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och senast 2040 att tillståndet för alla områden med livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I är känt. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 21/93 SV EUT L, 29.7.2024 10. De restaureringsåtgärder som avses i punkterna 1 och 4 ska beakta behovet av förbättrad konnektivitet mellan de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och ta hänsyn till de ekologiska kraven för de arter som avses i punkt 7 och som förekommer i dessa livsmiljötyper. 11. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de områden som är föremål för restaureringsåtgärder i enlighet med punkterna 1, 4 och 7 uppvisar en kontinuerlig förbättring i tillståndet hos de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till dess att gott tillstånd uppnås och en kontinuerlig förbättring av kvaliteten hos livsmiljöerna för de arter som avses i punkt 7, till dess att tillräckligt god kvalitet uppnås för dessa livsmiljöer. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att områden i vilka gott tillstånd har uppnåtts och i vilka tillräcklig kvalitet hos livsmiljöerna för arterna har uppnåtts inte försämras avsevärt. 12. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna, senast den dag då deras nationella restaureringsplaner offentliggörs i enlighet med artikel 17.6 i denna förordning, eftersträva att genomföra de åtgärder som krävs för att förhindra avsevärd försämring av områden där de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till denna förordning förekommer och som är i gott tillstånd eller som krävs för att uppnå de restaureringsmål som anges i punkt 17 i den här artikeln. 13. Vad gäller punkterna 11 och 12 i den här artikeln får medlemsstaterna, i avsaknad av alternativ, utanför Natura 2000-områden tillämpa de krav på icke-försämring som anges i de punkterna på nivån för varje biogeografisk region inom sitt territorium för varje livsmiljötyp och varje livsmiljö för arter, förutsatt att den berörda medlemsstaten anmäler sin avsikt att tillämpa denna punkt till kommissionen senast den 19 februari 2025 och uppfyller de skyldigheter som anges i artiklarna 15.3 g, 20.1 j, 21.1 och 21.2 b. 14. Utanför Natura 2000-områden ska den skyldighet som anges i punkt 11 inte tillämpas på försämring som orsakas av a) force majeure, inbegripet naturkatastrofer, b) oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringar, c) en plan eller ett projekt av allt överskuggande allmänintresse, för vilket en mindre skadlig alternativ lösning saknas, vilket ska fastställas från fall till fall, eller d) åtgärder eller passivitet från tredjeländers sida som den berörda medlemsstaten inte är ansvarig för. 15. Utanför Natura 2000-områden ska den skyldighet som anges i punkt 12 inte tillämpas på försämring som orsakas av a) force majeure, inbegripet naturkatastrofer, b) oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringar, c) en plan eller ett projekt av allt överskuggande allmänintresse, för vilket mindre skadliga alternativa lösningar saknas, eller d) åtgärder eller passivitet från tredjeländers sida som den berörda medlemsstaten inte är ansvarig för. 16. Inom Natura 2000-områden är bristande uppfyllelse av de skyldigheter som anges i punkterna 11 och 12 berättigat om det orsakas av a) force majeure, inbegripet naturkatastrofer, b) oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringar, eller c) en plan eller ett projekt som har godkänts i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG. 22/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 17. Medlemsstaterna ska säkerställa a) en ökning av arealen i gott tillstånd för de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till dess att minst 90 % är i gott tillstånd och till dess att den gynnsamma referensarealen för varje livsmiljötyp i varje biogeografisk region inom den berörda medlemsstaten har uppnåtts, b) en ökande trend mot tillräcklig kvalitet hos och kvantitet av terrestra livsmiljöer, kustnära livsmiljöer och sötvattenslivsmiljöer för de arter som förtecknas i bilagorna II, IV och V till direktiv 92/43/EEG och för de arter som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/147/EG. Artikel 5 Restaurering av marina ekosystem 1. Medlemsstaterna ska genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att förbättra tillståndet till gott i områden med de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II och som inte är i gott tillstånd. Sådana restaureringsåtgärder ska genomföras a) senast 2030 för minst 30 % av den totala arealen för grupperna 1–6 av de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II och som inte är i gott tillstånd, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15, b) senast 2040 för minst 60 % och senast 2050 för minst 90 % av arealen för var och en av grupperna 1–6 av de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II och som inte är i gott tillstånd, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15, c) senast 2040 för minst två tredjedelar av den procentsats som avses i led d i denna punkt av arealen för grupp 7 av de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II och som inte är i gott tillstånd, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15, och d) senast 2050 för en procentsats som identifieras i enlighet med artikel 14.3 av arealen för grupp 7 av de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II och som inte är i gott tillstånd, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15. Den procentsats som avses i första stycket d i den här artikeln ska fastställas så att detta inte hindrar att god miljöstatus, som fastställs i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2008/56/EG, uppnås eller bibehålls. 2. Medlemsstaterna ska genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att återetablera de livsmiljötyper i grupperna 1–6 som förtecknas i bilaga II i områden där dessa livsmiljötyper inte förekommer, i syfte att uppnå en gynnsam referensareal för dessa livsmiljötyper. Dessa åtgärder ska genomföras i områden som motsvarar minst 30 % av den ytterligare yta som krävs för att uppnå den gynnsamma referensarealen för varje grupp av livsmiljötyper, enligt vad som kvantifieras i den nationella restaureringsplan som avses i artikel 15, senast 2030, i områden som motsvarar minst 60 % av den ytan senast 2040, och 100 % av den ytan senast 2050. 3. Genom undantag från punkt 2 i denna artikel får en medlemsstat, om den anser att det inte är möjligt att senast 2050 genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att uppnå den gynnsamma referensarealen för en specifik livsmiljötyp på 100 % av arealen, fastställa en lägre procentsats på en nivå mellan 90 % och 100 % i sin nationella restaureringsplan som avses i artikel 15 och lämna en tillräcklig motivering. I sådana fall ska medlemsstaten gradvis genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att uppnå den lägre procentsatsen fram till 2050. Senast 2030 ska dessa restaureringsåtgärder omfatta minst 30 % av den ytterligare areal som krävs för att uppnå en sådan lägre procentsats fram till 2050, och senast 2040 ska de omfatta minst 60 % av den ytterligare areal som behövs för att uppnå en sådan lägre procentsats fram till 2050. 4. Om en medlemsstat tillämpar undantaget enligt punkt 3 på specifika livsmiljötyper ska den skyldighet som anges i punkt 2 tillämpas på den återstående ytterligare areal som krävs för att uppnå den gynnsamma referensarealen för varje grupp av livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II och som dessa specifika livsmiljötyper tillhör. 5. Medlemsstaterna ska genomföra restaureringsåtgärder för de marina livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga III till denna förordning och i bilagorna II, IV och V till direktiv 92/43/EEG och för de marina livsmiljöer för vilda fåglar som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/147/EG och som, utöver de restaureringsåtgärder som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel, är nödvändiga för att förbättra kvaliteten hos och kvantiteten av dessa livsmiljöer, inbegripet genom att återetablera dem, och för att öka konnektiviteten, till dess att tillräcklig kvalitet hos och kvantitet av dessa livsmiljöer har uppnåtts. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 23/93 SV EUT L, 29.7.2024 6. Fastställandet av de lämpligaste områdena för restaureringsåtgärder enligt punkterna 1, 2 och 5 i denna artikel ska utgå från bästa tillgängliga kunskap och senaste tekniska och vetenskapliga framsteg när det gäller att fastställa tillståndet hos de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II till denna förordning och den kvalitet hos och kvantitet av livsmiljöerna för de arter som avses i punkt 5 i denna artikel, med användning av information som rapporteras enligt artikel 17 i direktiv 92/43/EEG, artikel 12 i direktiv 2009/147/EG och artikel 17 i direktiv 2008/56/EG. 7. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillståndet är känt för följande arealer: a) Senast 2030 för minst 50 % av arealen, fördelat över alla livsmiljötyper i grupperna 1–6 som förtecknas i bilaga II. b) Senast 2040 för alla områden med de livsmiljötyper i grupperna 1–6 som förtecknas i bilaga II. c) Senast 2040 för minst 50 % av arealen, fördelat över alla livsmiljötyper i grupp 7 som förtecknas i bilaga II. d) Senast 2050 för alla områden med de livsmiljötyper i grupp 7 som förtecknas i bilaga II. 8. De restaureringsåtgärder som avses i punkterna 1 och 2 ska ta hänsyn till behovet av förbättrad ekologisk samstämmighet och konnektivitet mellan de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II och till de ekologiska kraven för de arter som avses i punkt 5 och som förekommer i dessa livsmiljötyper. 9. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de områden som är föremål för restaureringsåtgärder i enlighet med punkterna 1, 2 och 5 uppvisar en kontinuerlig förbättring i tillståndet hos de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II till dess att ett gott tillstånd uppnås och en kontinuerlig förbättring av kvaliteten hos livsmiljöerna för de arter som avses i punkt 5, till dess att tillräckligt god kvalitet uppnås för dessa livsmiljöer. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att områdena i vilka gott tillstånd har uppnåtts och i vilka tillräcklig kvalitet hos livsmiljöerna för arterna har uppnåtts inte försämras avsevärt. 10. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/43/EEG ska medlemsstaterna, senast den dag då deras nationella restaureringsplaner offentliggörs i enlighet med artikel 17.6 i denna förordning, eftersträva att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra avsevärd försämring av områden där de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II till denna förordning förekommer och som är i gott tillstånd eller som krävs för att uppnå de restaureringsmål som anges i punkt 14 i den här artikeln. 11. Utanför Natura 2000-områden ska den skyldighet som anges i punkt 9 inte tillämpas på försämring som orsakas av a) force majeure, inbegripet naturkatastrofer, b) oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringar, c) en plan eller ett projekt av allt överskuggande allmänintresse, för vilket mindre skadliga alternativa lösningar saknas, vilket ska fastställas från fall till fall, eller d) åtgärder eller passivitet från tredjeländers sida som den berörda medlemsstaten inte är ansvarig för. 12. Utanför Natura 2000-områden ska den skyldighet som anges i punkt 10 inte tillämpas på försämring som orsakas av a) force majeure, inbegripet naturkatastrofer, b) oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringar, c) en plan eller ett projekt av allt överskuggande allmänintresse, för vilket mindre skadliga alternativa lösningar saknas, eller d) åtgärder eller passivitet från tredjeländers sida som den berörda medlemsstaten inte är ansvarig för. 24/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 13. Inom Natura 2000-områden är bristande uppfyllelse av de skyldigheter som anges i punkterna 9 och 10 berättigat om det orsakas av a) force majeure, inbegripet naturkatastrofer, b) oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringar, eller c) en plan eller ett projekt som har godkänts i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG. 14. Medlemsstaterna ska säkerställa a) en ökning av arealen i gott tillstånd för de livsmiljötyper i grupperna 1–6 av de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II till dess att minst 90 % är i gott tillstånd och till dess att den gynnsamma referensarealen för varje livsmiljötyp i varje biogeografisk region inom den berörda medlemsstaten har uppnåtts, b) en ökning av areal i gott tillstånd för livsmiljötyper i grupp 7 av de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II till dess att minst den procentsats som avses punkt 1 första stycket d är i gott tillstånd och till dess att den gynnsamma referensarealen för varje livsmiljötyp i varje biogeografisk region inom den berörda medlemsstaten har uppnåtts, c) en ökad trend mot tillräcklig kvalitet hos och kvantitet av marina livsmiljöer för de arter som förtecknas i bilaga III till denna förordning och i bilagorna II, IV och V till direktiv 92/43/EEG och för de arter som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/147/EG. Artikel 6 Energi från förnybara energikällor 1. Vid tillämpningen av artiklarna 4.14, 4.15, 5.11 och 5.12 ska planering, uppförande och drift av anläggningar för produktion av energi från förnybara energikällor, deras anslutning till nätet, det tillhörande nätet i sig och lagringstillgångar antas vara av allt överskuggande allmänintresse. Medlemsstaterna får undanta dem från kravet att mindre skadliga alternativa lösningar ska saknas enligt artiklarna 4.14, 4.15, 5.11 och 5.12, under förutsättning att a) en strategisk miljöbedömning har genomförts i enlighet med villkoren i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (44), eller b) de har varit föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med villkoren i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (45). 2. Medlemsstaterna får under vederbörligen motiverade och särskilda omständigheter begränsa tillämpningen av punkt 1 till att endast omfatta vissa delar av sitt territorium och vissa typer av teknik eller projekt med vissa tekniska egenskaper, i enlighet med prioriteringarna i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner enligt förordning (EU) 2018/1999. Om medlemsstaterna tillämpar begränsningar i enlighet med första stycket ska de informera kommissionen om dessa begränsningar och motivera dem. Artikel 7 Nationellt försvar 1. När medlemsstater genomför restaureringsåtgärder i enlighet med artiklarna 4.1, 4.4, 4.7, 5.1, 5.2 eller 5.5 får de undanta områden som används för verksamhet vars enda syfte är nationellt försvar, om dessa åtgärder anses vara oförenliga med fortsatt militär användning av de berörda områdena. (44) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30). (45) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 25/93 SV EUT L, 29.7.2024 2. Vid tillämpningen av artiklarna 4.14, 4.15, 5.11 och 5.12 får medlemsstaterna föreskriva att planer och projekt vars enda syfte är nationellt försvar ska antas vara av allt överskuggande allmänintresse. Vid tillämpningen av artiklarna 4.14, 4.15, 5.11 och 5.12 får medlemsstaterna undanta planer och projekt vars enda syfte är nationellt försvar från kravet att mindre skadliga alternativa lösningar ska saknas. Om en medlemsstat tillämpar det undantaget ska medlemsstaten dock vidta åtgärder, i den mån det är rimligt och praktiskt möjligt, i syfte att mildra effekterna av dessa planer och projekt på livsmiljötyper. Artikel 8 Restaurering av urbana ekosystem 1. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2030 säkerställa att det inte sker någon nettoförlust av den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor och urban trädkrontäckning i de urbana ekosystemområden som fastställs i enlighet med artikel 14.4, jämfört med 2024. Vid tillämpningen av denna punkt får medlemsstaterna från dessa sammanlagda nationella arealer undanta de urbana ekosystemområden där andelen urbana grönytor i tätbefolkade centrum och tätbefolkade kluster överstiger 45 % och andelen urban trädkrontäckning överstiger 10 %. 2. Medlemsstaterna ska från och med den 1 januari 2031 uppnå en ökande trend för den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor, bland annat genom integrering av urbana grönytor i byggnader och infrastruktur, i urbana ekosystemarealer som fastställs i enlighet med artikel 14.4, mätt vart sjätte år från och med den 1 januari 2031 fram till dess att den tillfredsställande nivå som fastställs i enlighet med artikel 14.5 har uppnåtts. 3. Medlemsstaterna ska, i varje urbant ekosystemområde som fastställs i enlighet med artikel 14.4, uppnå en ökande trend för urban trädkrontäckning, mätt vart sjätte år från och med den 1 januari 2031 fram till dess att den tillfredsställande nivå som fastställs i enlighet med artikel 14.5 har uppnåtts. Artikel 9 Restaurering av den naturliga konnektiviteten hos vattendrag och de naturliga funktionerna hos tillhörande svämplan 1. Medlemsstaterna ska göra en inventering av artificiella hinder för konnektivitet i ytvatten och, med beaktande av de artificiella hindrens socioekonomiska funktioner, identifiera de hinder som behöver avlägsnas för att bidra till att uppnå de restaureringsmål som anges i artikel 4 i denna förordning och till att uppfylla unionens mål att restaurera minst 25 000 km vattendrag till fritt strömmande vattendrag i unionen fram till 2030, utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/60/EG, särskilt artikel 4.3, 4.5 och 4.7, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (46), särskilt artikel 15 däri. 2. Medlemsstaterna ska avlägsna de artificiella hinder för konnektivitet i ytvatten som identifierats i den inventering som genomförts enligt punkt 1 i denna artikel, i enlighet med den plan för avlägsnande som avses i artikel 15.3 i och n. När medlemsstaterna avlägsnar artificiella hinder ska de i första hand ta itu med obsoleta hinder, det vill säga sådana som inte längre behövs för produktion av förnybar energi, inlandssjöfart, vattenförsörjning, översvämningsskydd, eller annan användning. 3. Medlemsstaterna ska komplettera avlägsnandet av artificiella hinder i enlighet med punkt 2 med de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra de naturliga funktionerna hos de tillhörande svämplanen. 4. Medlemsstaterna ska säkerställa att den naturliga konnektivitet hos vattendrag och de naturliga funktionerna hos tillhörande svämplan som har restaurerats i enlighet med punkterna 2 och 3 bibehålls. (46) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1). 26/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Artikel 10 Restaurering av populationer av pollinatörer 1. Medlemsstaterna ska, genom att i tid införa lämpliga och ändamålsenliga åtgärder, förbättra mångfalden av pollinatörer och vända minskningen av populationer av pollinatörer senast 2030 och därefter uppnå en ökande trend för populationer av pollinatörer, mätt åtminstone vart sjätte år från 2030, till dess att de tillfredsställande nivåer som har fastställts i enlighet med artikel 14.5 har uppnåtts. 2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna förordning genom att fastställa och uppdatera en vetenskapligt baserad metod för att övervaka mångfalden av pollinatörer och populationer av pollinatörer. Kommissionen ska anta den första av dessa delegerade akter för att fastställa en sådan metod senast den 19 augusti 2025. 3. Den metod som avses i punkt 2 ska tillhandahålla ett standardiserat tillvägagångssätt för att samla in årliga uppgifter om abundansen och mångfalden hos arter av pollinatörer i olika ekosystem, för att bedöma trender i populationer av pollinatörer och ändamålsenligheten hos de restaureringsåtgärder som medlemsstaterna antar i enlighet med punkt 1. 4. När medlemsstaterna använder den metod som avses i punkt 2 ska de säkerställa att övervakningsdata kommer från ett tillräckligt antal platser för att säkerställa representativitet över hela deras territorier. Medlemsstaterna ska främja medborgarforskning vid insamlingen av övervakningsdata, när så är lämpligt, och tillhandahålla tillräckliga resurser för utförandet av dessa uppgifter. 5. Kommissionen och relevanta unionsbyråer, särskilt EEA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska kemikaliemyndigheten, ska i enlighet med sina respektive mandat samordna sina verksamheter avseende pollinatörer och tillhandahålla information för att stödja medlemsstaterna, på deras begäran, i fullgörandet av deras skyldigheter enligt denna artikel. I detta syfte ska kommissionen bland annat inrätta en särskild arbetsgrupp och på ett samordnat sätt sprida relevant information och sakkunskap till medlemsstaterna. Artikel 11 Restaurering av jordbruksekosystem 1. Medlemsstaterna ska genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksekosystem, utöver de områden som är föremål för restaureringsåtgärder enligt artikel 4.1, 4.4 och 4.7, med beaktande av klimatförändringarna, landsbygdsområdenas sociala och ekonomiska behov samt behovet av att säkerställa en hållbar jordbruksproduktion i unionen. 2. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder som syftar till att uppnå en ökande trend på nationell nivå för minst två av följande tre indikatorer för jordbruksekosystem, som specificeras närmare i bilaga IV, mätt under perioden från och med den 18 augusti 2024 till och med den 31 december 2030, och vart sjätte år därefter, till dess att tillfredsställande nivåer som fastställts i enlighet med artikel 14.5 har uppnåtts: a) Index för gräsmarksfjärilar. b) Lager av organiskt kol i mineraljordar på åkermark. c) Andel jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald. 3. Medlemsstaterna ska genomföra restaureringsåtgärder som syftar till att säkerställa att det index för vanliga jordbruksfåglar på nationell nivå baserat på de arter som anges i bilaga V, indexerat den 1 september 2025 = 100, uppnår följande nivåer: a) För medlemsstater som förtecknas i bilaga V med historiskt sett mer utarmade populationer av jordbruksfåglar: 110 senast 2030, 120 senast 2040 och 130 senast 2050. b) För medlemsstater som förtecknas i bilaga V med historiskt sett mindre utarmade populationer av jordbruksfåglar: 105 senast 2030, 110 senast 2040 och 115 senast 2050. 4. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder som syftar till att återställa organiska jordar som används inom jordbruket och som består av dränerade torvmarker. Dessa åtgärder ska genomföras för minst ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 27/93 SV EUT L, 29.7.2024 a) 30 % av dessa arealer senast 2030, varav minst en fjärdedel ska återvätas, b) 40 % av dessa arealer senast 2040, varav minst en tredjedel ska återvätas, c) 50 % av dessa arealer senast 2050, varav minst en tredjedel ska återvätas, Medlemsstaterna får genomföra restaureringsåtgärder, inbegripet återvätning, i områden med torvbrytning och räkna dessa områden som bidrag till uppnåendet av de respektive mål som avses i första stycket a, b och c. Dessutom får medlemsstaterna genomföra restaureringsåtgärder för återvätning av organiska jordar som utgörs av dränerade torvmarker som används på annat sätt än för jordbruksändamål och torvbrytning, och räkna dessa återvätta arealer som bidrag, upp till högst 40 %, till uppnåendet av de mål som avses i första stycket a, b och c. Restaureringsåtgärder som består i återvätning av torvmark, inbegripet de vattennivåer som ska uppnås, ska bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser och öka den biologiska mångfalden, samtidigt som nationella och lokala förhållanden beaktas. En medlemsstat får i vederbörligen motiverade fall fastställa att omfattningen av återvätning av torvmark som används inom jordbruket ska minskas till mindre än vad som krävs enligt första stycket a, b och c i denna punkt, om sådan återvätning sannolikt kommer att ha en betydande negativ inverkan på infrastruktur, byggnader, klimatanpassning eller andra allmänintressen och om sådan återvätning inte kan ske på annan mark än jordbruksmark. En sådan minskning ska fastställas i enlighet med artikel 14.8. Medlemsstaternas skyldighet att uppnå de mål för återvätning som anges i första stycket a, b och c innebär inte någon skyldighet för jordbrukare och privata markägare att återväta sin mark; återvätning av jordbruksmark förblir frivillig för dem, utan att det påverkar de skyldigheter som följer av nationell rätt. Medlemsstaterna ska, när så är lämpligt, uppmuntra återvätning för att göra det till ett attraktivt alternativ för jordbrukare och privata markägare samt främja tillgången till utbildning och rådgivning för jordbrukare och andra berörda parter om fördelarna med återvätning av torvmark och om alternativen för efterföljande markförvaltning och därmed sammanhängande möjligheter. Artikel 12 Restaurering av skogsekosystem 1. Medlemsstaterna ska genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att förbättra den biologiska mångfalden i skogsekosystem, utöver de områden som är föremål för restaureringsåtgärder enligt artikel 4.1, 4.4 och 4.7, samtidigt som riskerna för skogsbränder beaktas. 2. Medlemsstaterna ska uppnå en ökande trend på nationell nivå för indexet för vanliga skogsfåglar, som specificeras närmare i bilaga VI, mätt under perioden från och med den 18 augusti 2024 till och med den 31 december 2030, och vart sjätte år därefter, till dess att de tillfredsställande nivåer som fastställts i enlighet med artikel 14.5 har uppnåtts. 3. Medlemsstaterna ska uppnå en ökande trend på nationell nivå för minst sex av sju av följande indikatorer för skogsekosystem, som specificeras närmare i bilaga VI och som har valts ut på grundval av deras förmåga att visa att den biologiska mångfalden i skogsekosystemen i den berörda medlemsstaten har förbättrats. Den trenden ska mätas under perioden från och med den 18 augusti 2024 till och med den 31 december 2030, och vart sjätte år därefter, till dess att de tillfredsställande nivåer som har fastställts i enlighet med artikel 14.5 har uppnåtts: a) Stående död ved. b) Liggande död ved. c) Andel skogsmark med olikåldrig struktur. d) Skoglig konnektivitet. e) Lager av organiskt kol. 28/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 f) Andel skogsmark som domineras av inhemska trädarter. g) Trädartsblandning. 4. Underlåtenhet att fullgöra de skyldigheter som anges i punkterna 2 och 3 är berättigat om det orsakas av a) storskalig force majeure, inbegripet naturkatastrofer, särskilt oplanerade och okontrollerade skogsbränder, eller b) oundvikliga livsmiljöförändringar som orsakas direkt av klimatförändringar. Artikel 13 Plantering av ytterligare tre miljarder träd 1. Vid identifiering och genomförande av restaureringsåtgärderna för att uppfylla målen och skyldigheterna i artiklarna 4 och 8––12 ska medlemsstaterna sträva efter att bidra till åtagandet att plantera ytterligare minst tre miljarder träd fram till 2030 på unionsnivå. 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras bidrag till fullgörandet av det åtagande som anges i punkt 1 uppnås med full respekt för ekologiska principer, bland annat genom att säkerställa artmångfald och mångfald när det gäller åldersstruktur, med prioritet för inhemska trädarter med undantag för, i mycket specifika fall och under mycket specifika förhållanden, främmande arter anpassade till de lokala mark- och klimatförhållandena, det lokala ekologiska sammanhanget och de lokala livsmiljöförhållandena och som bidrar till att främja ökad motståndskraft mot klimatförändringar. Åtgärderna för att fullgöra detta åtagande ska syfta till att öka den ekologiska konnektiviteten och baseras på hållbar beskogning, återbeskogning och trädplantering samt en ökning av urban grönyta. KAPITEL III NATIONELLA RESTAURERINGSPLANER Artikel 14 Utarbetande av nationella restaureringsplaner 1. Varje medlemsstat ska utarbeta en nationell restaureringsplan och genomföra den förberedande övervakning och forskning som behövs för att identifiera de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att uppnå de restaureringsmål och fullgöra de skyldigheter som fastställs i artiklarna 4–13 och för att bidra till unionens övergripande mål som fastställs i artikel 1, med beaktande av senaste vetenskapliga rön. 2. Medlemsstaterna ska kvantifiera den areal som behöver restaureras för att uppnå de restaureringsmål som fastställs i artiklarna 4 och 5 med beaktande av tillståndet för de livsmiljötyper som avses i artiklarna 4.1, 4.4, 5.1 och 5.2 och kvaliteten hos och kvantiteten av livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4.7 och 5.5 och som förekommer i de ekosystem som omfattas av artikel 2. Kvantifieringen ska bland annat grunda sig på följande information: a) För varje livsmiljötyp: i) Den sammanlagda livsmiljöarealen och en karta över dess nuvarande utbredning. ii) Den livsmiljöareal som inte är i gott tillstånd. iii) Den gynnsamma referensarealen, med beaktande av uppgifter om historisk utbredning och de förväntade förändringarna i miljöförhållanden till följd av klimatförändringar. iv) De områden som är mest lämpade för återetablering av livsmiljötyper med hänsyn till pågående och förväntade förändringar i miljöförhållanden till följd av klimatförändringar. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 29/93 SV EUT L, 29.7.2024 b) Den tillräckliga kvalitet hos och kvantitet av livsmiljöerna för arter som krävs för att uppnå en gynnsam bevarandestatus för dem, med hänsyn till de områden som är mest lämpade för återetablering av dessa livsmiljöer och den konnektivitet som behövs mellan dem för att artpopulationerna ska frodas och även till pågående och förväntade förändringar i miljöförhållanden till följd av klimatförändringarna, livsmiljöernas och arternas konkurrerande behov samt förekomsten av jordbruksmark med högt naturvärde. I syfte att kvantifiera arealen av varje livsmiljötyp som behöver restaureras för att uppnå de restaureringsmål som anges i artiklarna 4.1 a och 5.1 a ska den livsmiljöareal som inte är i gott tillstånd som avses i första stycket a ii i denna punkt endast omfatta de arealer för vilka livsmiljötypens tillstånd är känt. I syfte att kvantifiera arealen av varje livsmiljötyp som behöver restaureras för att uppnå de restaureringsmål som anges i artiklarna 4.1 b och 5.1 b, c och d ska den livsmiljöareal som inte är i gott tillstånd som avses i första stycket a ii i denna punkt endast omfatta de arealer för vilka livsmiljötypens tillstånd är känt eller ska vara känt i enlighet med artiklarna 4.9 och 5.7. Om en medlemsstat avser att tillämpa undantaget i artikel 4.2, ska den medlemsstaten fastställa de procentsatser som avses i den artikeln. Om en medlemsstat avser att tillämpa undantaget i artiklarna 4.5 och 5.3, ska den medlemsstaten fastställa de lägre procentsatser som valts i enlighet med dessa artiklar. 3. När det gäller grupp 7 av de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga II ska medlemsstaterna fastställa den procentsats som avses i artikel 5.1 d. 4. Medlemsstaterna ska fastställa och kartlägga de urbana ekosystemområden som avses i artikel 8 för alla sina städer och mindre städer och förorter. Den urbana ekosystemområden i en stad eller i en mindre stad och förort ska omfatta a) hela staden eller den mindre staden och förorten, eller b) delar av staden eller den mindre staden och förorten, inbegripet åtminstone dess tätbefolkade centrum, tätbefolkade kluster och, om den berörda medlemsstaten anser det vara lämpligt, stadsnära områden. Medlemsstaterna får samla de urbana ekosystemarealerna i två eller flera angränsande städer eller två eller flera mindre städer och förorter, eller båda, till en gemensam ekosystemareal för dessa städer eller mindre städer och förorter. 5. Medlemsstaterna ska senast 2030 genom en öppen och effektiv process och bedömning utifrån senaste vetenskapliga rön, den vägledande ram som avses i artikel 20.10 och, om en sådan finns tillgänglig, den vägledande ram som avses i artikel 20.11 fastställa tillfredsställande nivåer för: a) Populationer av pollinatörer enligt artikel 10.1 och för var och en av de indikatorer som avses i artikel 12.2. b) Var och en av de valda indikatorer som avses i artikel 11.2. c) Var och en av de valda indikatorer som avses i artikel 12.3. d) De urbana grönytor som avses i artikel 8.2. e) Den urbana trädkrontäckning som avses i artikel 8.3. 6. Medlemsstaterna ska identifiera och kartlägga de jordbruks- och skogsområden som är i behov av restaurering, särskilt de områden som till följd av intensifiering eller andra förvaltningsfaktorer behöver ökad konnektivitet och ett mer varierat landskap. 7. Varje medlemsstat får, senast den 19 augusti 2025, utveckla en metod för att komplettera den metod som avses i bilaga IV, i syfte att övervaka landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald och som inte omfattas av den gemensamma metod som avses i beskrivningen av landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald i den bilagan. Kommissionen ska ge vägledning om ramen för utveckling av sådana metoder senast den 19 september 2024. 30/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 8. I tillämpliga fall ska medlemsstaterna fastställa minskningen av omfattningen av återvätning av torvmark som används inom jordbruket enligt vad som avses i artikel 11.4 femte stycket. 9. Medlemsstaterna ska identifiera synergier med begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, markförsämringsneutralitet och förebyggande av katastrofer och prioritera restaureringsåtgärder i enlighet med det. Medlemsstaterna ska också beakta a) sina integrerade nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2018/1999, b) sin långsiktiga strategi som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999, c) det bindande övergripande unionsmål för 2030 som anges i artikel 3 i direktiv (EU) 2018/2001. 10. Medlemsstaterna ska identifiera synergier med jord- och skogsbruket. De ska också identifiera befintliga jordbruks- och skogsbruksmetoder, inbegripet interventioner inom GJP, som bidrar till målen för denna förordning. 11. Genomförandet av denna förordning ska inte innebära en skyldighet för medlemsstaterna att omprogrammera finansiering inom ramen för GJP, den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) eller andra finansieringsprogram eller finansieringsinstrument för jordbruk och fiske inom den fleråriga budgetramen 2021–2027. 12. Medlemsstaterna får främja införandet av privata eller offentliga stödsystem till förmån för berörda parter som genomför de restaureringsåtgärder som avses i artiklarna 4–12, inbegripet markförvaltare och markägare, jordbrukare, skogsbrukare och fiskare. 13. Medlemsstaterna ska samordna utarbetandet av nationella restaureringsplaner med kartläggningen av områden som krävs för att fullgöra åtminstone de nationella bidragen till målet för förnybara energikällor för 2030 och, i tillämpliga fall, med utseendet av accelerationsområden för förnybar energi och särskilda infrastrukturområden. Under utarbetandet av de nationella restaureringsplanerna ska medlemsstaterna säkerställa synergier med utbyggnaden av förnybar energi och energiinfrastruktur och eventuella accelerationsområden för förnybar energi och särskilda infrastrukturområden som redan har utsetts och även säkerställa att dessa områden, inbegripet de tillståndsförfaranden som är tillämpliga i dessa områden enligt direktiv (EU) 2018/2001, samt nätprojekt som är nödvändiga för integreringen av förnybar energi i elsystemet och de respektive tillståndsförfarandena, fungerar oförändrat. 14. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella restaureringsplaner ska de beakta särskilt följande: a) De bevarandeåtgärder som har inrättats för Natura 2000-områden i enlighet med direktiv 92/43/EEG. b) Prioriterade åtgärdsplaner som har inrättats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. c) Åtgärder för att uppnå god kvantitativ, ekologisk och kemisk status hos vattenförekomster som ingår i de åtgärdsprogram och de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som har utarbetats i enlighet med direktiv 2000/60/EG och de planer för hantering av översvämningsrisker som har fastställts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG (47). d) I tillämpliga fall, marina strategier för att uppnå god miljöstatus för alla marina regioner i unionen som har utarbetats i enlighet med direktiv 2008/56/EG. e) Nationella luftvårdsprogram som har utarbetats i enlighet med direktiv (EU) 2016/2284. f) Nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald som har utarbetats i enlighet med artikel 6 i konventionen om biologisk mångfald. g) I tillämpliga fall, bevarande- och förvaltningsåtgärder som har antagits inom ramen för GFP. h) Strategiska GJP-planer som har utarbetats i enlighet med förordning (EU) 2021/2115. 15. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella restaureringsplaner ska de också beakta projekt för strategiska kritiska råvaror om de erkänns enligt unionsrätten. (47) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L 288, 6.11.2007, s. 27). ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 31/93 SV EUT L, 29.7.2024 16. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella restaureringsplaner a) får de använda de olika exempel på restaureringsåtgärder som förtecknas i bilaga VII beroende på de specifika nationella och lokala förhållandena och senaste vetenskapliga rön, b) ska de sträva efter att optimera ekosystemens ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner samt deras bidrag till den hållbara utvecklingen i de berörda regionerna och samhällena, c) får de beakta de olikartade förhållandena i olika regioner när det gäller sociala, ekonomiska och kulturella behov, regionala och lokala särdrag och befolkningstäthet; i förekommande fall bör den särskilda situationen i unionens yttersta randområden beaktas, såsom deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt deras rika biologiska mångfald och de tillhörande kostnaderna för skydd och återställande av deras ekosystem. 17. Medlemsstaterna ska när så är möjligt främja synergier med andra medlemsstaters nationella restaureringsplaner, särskilt för gränsöverskridande ekosystem eller när medlemsstaterna delar en marin region eller delregion i den mening som avses i direktiv 2008/56/EG. 18. När det är praktiskt möjligt och lämpligt får medlemsstaterna använda befintliga regionala institutionella samarbetsstrukturer för att utarbeta och genomföra nationella restaureringsplaner i samband med restaurering och återetablering av marina ekosystem. 19. Om medlemsstaterna konstaterar ett problem som sannolikt kommer att hindra fullgörandet av skyldigheterna att restaurera och återetablera marina ekosystem och som kräver åtgärder för vilka de inte är behöriga ska de, var för sig eller gemensamt, vända sig till, om de berörs, medlemsstaterna, kommissionen eller internationella organisationer och tillhandahålla dem en beskrivning av det konstaterade problemet och av möjliga åtgärder, så att dessa kan övervägas och potentiellt antas. 20. Medlemsstaterna ska säkerställa att utarbetandet av restaureringsplanen är öppet, transparent, inkluderande och ändamålsenligt och att allmänheten, inbegripet alla berörda parter, i ett tidigt skede får effektiva möjligheter att delta i utarbetandet. Samråd ska uppfylla de krav som anges i direktiv 2001/42/EG. Artikel 15 Den nationella restaureringsplanens innehåll 1. Den nationella restaureringsplanen ska omfatta perioden fram till 2050, med mellanliggande tidsfrister som motsvarar de mål och skyldigheter som anges i artiklarna 4–13. 2. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får den nationella restaureringsplan som ska lämnas in i enlighet med artiklarna 16 och 17.6, fram till dess att den ses över i enlighet med artikel 19.1, begränsas med avseende på perioden från och med den 1 juli 2032 till en strategisk översikt över följande: a) De element som anges i punkt 3. b) Det innehåll som anges i punkterna 4 och 5. Den reviderade nationella restaureringsplan som följer av den översyn som ska genomföras senast den 30 juni 2032 i enlighet med artikel 19.1 får, fram till dess att den revideras senast den 30 juni 2042 i enlighet med artikel 19.1, begränsas med avseende på perioden från och med den 1 juli 2042 till en strategisk översikt över de element och det innehåll som avses i första stycket i denna punkt. 3. Varje medlemsstat ska inkludera följande element i den nationella restaureringsplanen och därvid använda det enhetliga format som har fastställts i enlighet med punkt 7 i denna artikel: a) Kvantifieringen av de arealer som ska restaureras för att uppnå de restaureringsmål som anges i artiklarna 4–12 med utgångspunkt i det förberedande arbete som har utförts i enlighet med artikel 14 och vägledande kartor över potentiella områden som ska restaureras. 32/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 b) Om en medlemsstat tillämpar det undantag som anges i artikel 4.5 eller 5.3, en motivering till varför det inte är möjligt att senast 2050 genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att uppnå den gynnsamma referensarealen för en specifik livsmiljötyp och en motivering för den lägre procentsats som fastställts i enlighet med de artiklarna, enligt vad som identifierats av den medlemsstaten. c) En beskrivning av de restaureringsåtgärder som planeras eller har genomförts för att uppnå de restaureringsmål och fullgöra de skyldigheter som anges i artiklarna 4–13 i denna förordning och en specifikation av vilka av dessa restaureringsåtgärder som planeras eller har genomförts inom det Natura 2000-nätverk som har inrättats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. d) Ett särskilt avsnitt med åtgärder för att uppfylla skyldigheterna i artiklarna 4.9 och 5.7. e) Om en medlemsstat tillämpar det undantag som anges i artikel 4.2 i denna förordning, en motivering till hur de procentsatser som fastställts i enlighet med den artikeln inte förhindrar att den gynnsamma bevarandestatusen, såsom fastställts i enlighet med artikel 1 e i direktiv 92/43/EEG, uppnås eller upprätthålls på nationell biogeografisk nivå för de relevanta livsmiljötyperna. f) En uppgift om de åtgärder som syftar till att säkerställa att de områden som täcks av de livsmiljötyper som förtecknas i bilagorna I och II inte försämras i de områden där gott tillstånd har uppnåtts och att livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4.7 och 5.5 inte försämras avsevärt i de områden inom vilka den tillräckliga kvaliteten hos livsmiljöerna för arterna har uppnåtts, i enlighet med artiklarna 4.11 och 5.9 g) I tillämpliga fall, en beskrivning av hur artikel 4.13 tillämpas inom dess territorium, inbegripet i) en förklaring avseende systemet med kompensationsåtgärder som ska vidtas för varje avsevärd försämring samt avseende nödvändig övervakning av och rapportering om den avsevärda försämringen av livsmiljötyper och livsmiljöer för arterna och de kompensationsåtgärder som vidtagits, ii) en förklaring avseende hur det kommer att säkerställas att genomförandet av artikel 4.13 inte påverkar uppnående av de mål som anges i artiklarna 1, 4 och 5. h) En uppgift om åtgärderna för att bibehålla de livsmiljötyper som förtecknas i bilagorna I och II i gott tillstånd i områden där de förekommer och som syftar till att förhindra avsevärd försämring av andra områden som täcks av de livsmiljötyper som förtecknas i bilagorna I och II, i enlighet med artiklarna 4.12 och 5.10. i) Inventeringen av hinder och de hinder som har identifierats för avlägsnande i enlighet med artikel 9.1, planen för avlägsnande av dem i enlighet med artikel 9.2 och den längd fritt strömmande vattendrag som kommer att uppnås genom att dessa hinder avlägsnas uppskattad från 2020 till 2030 och senast 2050, och alla andra åtgärder för att återetablera de naturliga funktionerna hos svämplan i enlighet med artikel 9.3. j) En redogörelse för de indikatorer för jordbruksekosystem som valts ut i enlighet med artikel 11.2 och deras lämplighet när det gäller att visa att den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen i den berörda medlemsstaten har förbättrats. k) I tillämpliga fall en motivering för återvätning av torvmark på en mindre andel än vad som anges i artikel 11.4 första stycket a, b och c. l) En redogörelse för de indikatorer för skogsekosystem som valts ut i enlighet med artikel 12.3 och deras lämplighet när det gäller att visa att den biologiska mångfalden i skogsekosystemen i den berörda medlemsstaten har förbättrats. m) En beskrivning av bidraget till det åtagande som avses i artikel 13. n) Tidsplanen för att genomföra restaureringsåtgärderna i enlighet med artiklarna 4–12. o) Ett särskilt avsnitt med en beskrivning av skräddarsydda åtgärder i dess yttersta randområden, i förekommande fall. p) Övervakning av de områden som är föremål för restaurering i enlighet med artiklarna 4 och 5, processen för att bedöma effektiviteten i de restaureringsåtgärder som genomförts i enlighet med artiklarna 4–12 och för översyn av dessa åtgärder vid behov för att säkerställa att de mål och skyldigheter som fastställs i artiklarna 4–13 uppfylls respektive fullgörs. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 33/93 SV EUT L, 29.7.2024 q) En uppgift om bestämmelserna för att säkerställa kontinuerliga, långsiktiga och varaktiga effekter av de restaureringsåtgärder som avses i artiklarna 4–12. r) De uppskattade sidovinsterna för begränsning av klimatförändringar och markförsämringsneutralitet som är förknippade med restaureringsåtgärderna över tid. s) De förutsebara socioekonomiska effekterna och de uppskattade fördelarna med genomförandet av de restaurer- ingsåtgärder som avses i artiklarna 4–12. t) Ett särskilt avsnitt med en beskrivning av hur den nationella restaureringsplanen tar hänsyn till i) relevansen hos klimatförändringsscenarier för planeringen av typen och platsen för restaureringsåtgärder, ii) restaureringsåtgärders potential att minimera klimatförändringarnas inverkan på naturen, förebygga eller begränsa effekterna av naturkatastrofer och stödja anpassningen, iii) synergier med nationella anpassningsstrategier eller anpassningsplaner och nationella rapporter om katastrofrisk- bedömningar, iv) en översikt över samspelet mellan de åtgärder som ingår i den nationella restaureringsplanen och den nationella energi- och klimatplanen. u) De uppskattade finansieringsbehoven för genomförande av restaureringsåtgärderna, vilket ska innefatta en beskrivning av stödet till de aktörer som påverkas av restaureringsåtgärder eller andra nya skyldigheter som följer av denna förordning och formerna för avsedd offentlig eller privat finansiering, inbegripet finansiering eller medfinansiering med unionens finansieringsinstrument. v) En uppgift om de subventioner som negativt påverkar uppnåendet av de mål och fullgörandet av de skyldigheter som anges i denna förordning. w) En sammanfattning av processen för att utarbeta och fastställa den nationella restaureringsplanen, inbegripet information om allmänhetens deltagande och om hur lokalsamhällens och lokala aktörers behov har beaktats. x) Ett särskilt avsnitt med information om hur kommissionens synpunkter på utkastet till nationell restaureringsplan enligt vad som avses i artikel 17.4 har beaktats i enlighet med artikel 17.5. Om den berörda medlemsstaten inte följer en synpunkt från kommissionen eller en väsentlig del av denna ska medlemsstaten tillhandahålla en motivering. 4. Den nationella restaureringsplanen ska i förekommande fall inkludera de bevarande- och förvaltningsåtgärder som en medlemsstat har för avsikt att införa inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, inbegripet bevarandeåtgärder i gemensamma rekommendationer som en medlemsstat har för avsikt att ta initiativ till i enlighet med det förfarande som anges i förordning (EU) nr 1380/2013 och som avses i artikel 18 i den här förordningen, och alla relevanta uppgifter om de åtgärderna. 5. Den nationella restaureringsplanen ska innehålla en översikt över samspelet mellan de åtgärder som ingår i den nationella restaureringsplanen och den nationella strategiska GJP-planen. 6. När så är lämpligt ska den nationella restaureringsplanen innehålla en översikt över överväganden som rör de olikartade förhållandena i olika regioner enligt vad som avses i artikel 14.16 c. 7. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa ett enhetligt format för den nationella restaureringsplanen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2. Kommissionen ska biträdas av EEA när det enhetliga formatet utformas. Senast den 1 december 2024 ska kommissionen överlämna utkasten till genomförandeakter till den kommitté som avses i artikel 24.1. Artikel 16 Inlämnande av utkastet till den nationella restaureringsplanen Varje medlemsstat ska lämna in ett utkast till den nationella restaureringsplan som avses i artiklarna 14 och 15 till kommissionen senast den 1 september 2026. 34/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Artikel 17 Bedömning av den nationella restaureringsplanen 1. Kommissionen ska bedöma utkastet till nationell restaureringsplan inom sex månader från dagen för mottagandet. Vid utförandet av den bedömningen ska kommissionen föra ett nära samarbete med medlemsstaten. 2. När kommissionen bedömer utkastet till nationell restaureringsplan ska den utvärdera a) dess överensstämmelse med artikel 15, b) huruvida den är adekvat för att uppnå de mål och fullgöra de skyldigheter som anges i artiklarna 4–13, c) dess bidrag till unionens övergripande mål som avses i artikel 1 och de särskilda mål som avses i artikel 9.1 om att restaurera minst 25 000 km vattendrag till fritt strömmande vattendrag i unionen senast 2030 samt åtagandet i artikel 13 att plantera ytterligare minst tre miljarder träd i unionen senast 2030. 3. För att bedöma utkastet till nationell restaureringsplan ska kommissionen biträdas av experter eller EEA. 4. Kommissionen får lämna sina synpunkter på utkastet till nationell restaureringsplan till medlemsstaten inom sex månader från dagen för mottagandet av utkastet till nationell restaureringsplan. 5. Medlemsstaten ska ta hänsyn till alla synpunkter från kommissionen i sin slutliga nationella restaureringsplan. 6. Medlemsstaten ska färdigställa, offentliggöra och till kommissionen lämna in den nationella restaureringsplanen inom sex månader från dagen för mottagandet av kommissionens synpunkter. Artikel 18 Samordning av restaureringsåtgärder i marina ekosystem 1. Medlemsstater vars nationella restaureringsplaner omfattar bevarandeåtgärder som ska antas inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken ska fullt ut utnyttja de verktyg som föreskrivs där. 2. Om de nationella restaureringsplanerna omfattar åtgärder som kräver att en gemensam rekommendation lämnas i enlighet med det regionaliseringsförfarande som föreskrivs i artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de medlemsstater som utarbetar dessa nationella restaureringsplaner, med beaktande av de tidsfrister som föreskrivs i artikel 5 i den här förordningen, i god tid inleda samråd med andra medlemsstater med ett direkt förvaltningsintresse som påverkas av dessa åtgärder och med berörda rådgivande nämnder enligt artikel 18.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 så att man i god tid kan enas om och lämna in gemensamma rekommendationer. För detta ändamål ska de i den nationella restaureringsplanen även ange när samrådet och inlämnandet av de gemensamma rekommendationerna beräknas äga rum. 3. Kommissionen ska underlätta och övervaka framstegen när det gäller inlämnandet av gemensamma rekommenda- tioner inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Medlemsstaterna ska lämna de gemensamma rekommendatio- nerna om bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att bidra till uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 5 senast 18 månader före respektive tidsfrist. 4. Om sådana gemensamma rekommendationer som avses i punkt 2 i den här artikeln inte har lämnats före den respektive tidsfrist som avses i punkt 3 i den här artikeln, avseende nödvändiga bevarandeåtgärder för efterlevande av skyldigheter enligt unionens miljölagstiftning som avses i artikel 11 i förordning (EU) nr 1380/2013, får kommissionen när så är lämpligt till fullo använda de verktyg som föreskrivs i artikel 11.4 i den förordningen i enlighet med de villkor som anges däri. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 35/93 SV EUT L, 29.7.2024 Artikel 19 Översyn av den nationella restaureringsplanen 1. Varje medlemsstat ska se över och revidera sin nationella restaureringsplan och inkludera kompletterande åtgärder senast den 30 juni 2032 och därefter senast den 30 juni 2042. Minst en gång vart tionde år därefter ska varje medlemsstat se över sin nationella restaureringsplan och vid behov revidera den och inkludera kompletterande åtgärder. Översynen ska genomföras i enlighet med artiklarna 14 och 15 och beakta de framsteg som har gjorts i genomförandet av planerna, bästa tillgängliga vetenskapliga rön samt tillgänglig kunskap om förändringar eller förväntade förändringar i miljöförhållanden till följd av klimatförändringar. Vid de översyner som ska genomföras senast den 30 juni 2032 och senast den 30 juni 2042 ska medlemsstaterna ta hänsyn till den kunskap om tillståndet för de livsmiljötyper som förtecknas i bilagorna I och II som har förvärvats i enlighet med artiklarna 4.9 och 5.7. Varje medlemsstat ska offentliggöra sin reviderade nationella restaureringsplan och lämna in den till kommissionen. 2. Om den övervakning som genomförs i enlighet med artikel 20 indikerar att de åtgärder som fastställs i den nationella restaureringsplanen inte kommer att vara tillräckliga för att uppnå restaureringsmålen och fullgöra de skyldigheter som fastställs i artiklarna 4–13 ska medlemsstaten se över den nationella restaureringsplanen och vid behov revidera den och inkludera kompletterande åtgärder. Medlemsstaterna ska offentliggöra sina reviderade nationella restaureringsplaner och lämna in dem till kommissionen. 3. Baserat på den information som avses i artikel 21.1 och 21.2 och den bedömning som avses i artikel 21.4 och 21.5, får kommissionen, om den anser att de framsteg som har gjorts av en medlemsstat är otillräckliga för att uppnå de mål och fullgöra de skyldigheter som fastställs i artiklarna 4–13, efter samråd med den berörda medlemsstaten, begära att medlemsstaten lämnar in ett reviderat utkast till nationell restaureringsplan med kompletterande åtgärder. Medlemsstaten ska offentliggöra den reviderade nationella restaureringsplanen med kompletterande åtgärder och lämna den till kommissionen inom sex månader från dagen för mottagandet av kommissionens begäran. På begäran av den berörda medlemsstaten och i vederbörligen motiverade fall får kommissionen förlänga tidsfristen med ytterligare sex månader. KAPITEL IV ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING Artikel 20 Övervakning 1. Medlemsstaterna ska övervaka följande: a) Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3 p. b) Arealen av urbana grönytor och urban trädkrontäckning inom urbana ekosystemarealer som avses i artikel 8 och som fastställts i enlighet med artikel 14.4. c) Minst två av de indikatorer för biologisk mångfald för jordbruksekosystem som valts av medlemsstaten i enlighet med artikel 11.2. d) De populationer av vanliga fågelarter på jordbruksmark som förtecknas i bilaga V. e) Den indikator för biologisk mångfald för skogsekosystem som avses i artikel 12.2. f) Minst sex av de indikatorer för biologisk mångfald för skogsekosystem som valts av medlemsstaten i enlighet med artikel 12.3. g) Abundansen av och mångfalden hos arter av pollinatörer enligt den metod som har fastställts i enlighet med artikel 10.2. h) Arealen för och tillståndet i de områden som täcks av de livsmiljötyper som förtecknas i bilagorna I och II. i) Arealen för och kvaliteten på livsmiljön för de arter som avses i artiklarna 4.7 och 5.5. 36/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 j) Omfattningen av och platsen för de områden där livsmiljötyper och livsmiljöer för arterna har försämrats avsevärt och de områden som omfattas av kompensationsåtgärder som vidtagits enligt artikel 4.13, samt kompensationsåtgärdernas effektivitet när det gäller att säkerställa att en eventuell försämring av livsmiljötyper och livsmiljöer för arterna inte är avsevärd på nivån för varje biogeografisk region inom deras territorium och att säkerställa att uppnåendet av de mål som fastställs i artiklarna 1, 4 och 5 inte äventyras. 2. Övervakningen i enlighet med punkt 1 a ska inledas så snart som restaureringsåtgärderna har införts. 3. Övervakningen i enlighet med punkt 1 b, c, d, e och f ska inledas den 18 augusti 2024. 4. Övervakningen i enlighet med punkt 1 g i den här artikeln ska inledas ett år efter ikraftträdandet av den delegerade akt som avses i artikel 10.2. 5. Övervakningen i enlighet med punkt 1 j i den här artikeln ska inledas så snart den anmälan som avses i artikel 4.13 har lämnats till kommissionen. 6. Övervakningen i enlighet med punkt 1 a och b ska genomföras minst vart sjätte år. Övervakningen i enlighet med punkt 1 c i fråga om, i tillämpliga fall, lagret av organiskt kol i mineraljordar på åkermark och andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald och punkt 1 f i fråga om, i tillämpliga fall, stående död ved och liggande död ved, andelen skogar med olikåldrig struktur, den skogliga konnektiviteten, lagret av organiskt kol, andelen skogar som domineras av inhemska trädarter och trädartsblandning, ska genomföras minst vart sjätte år eller, när så krävs för att utvärdera uppnåendet av ökande trender till 2030, med kortare intervall. Övervakningen i enlighet med punkt 1 c i fråga om, i tillämpliga fall, index för gräsmarksfjärilar, punkt 1 d i fråga om index för vanliga jordbruksfåglar och punkt 1 e om index för vanliga skogsfåglar, och punkt 1 g om arter av pollinatörer ska genomföras varje år. Övervakningen i enlighet med punkt 1 h och i ska genomföras minst vart sjätte år och ska samordnas med rapporteringscykeln enligt artikel 17 i direktiv 92/43/EEG och den inledande bedömningen i enlighet med artikel 17 i direktiv 2008/56/EG. Övervakningen i enlighet med punkt 1 j ska genomföras minst vart tredje år. 7. Medlemsstaterna ska säkerställa att de indikatorer för jordbruksekosystem som avses i artikel 11.2 b och de indikatorer för skogsekosystem som avses i artikel 12.3 a, b och e i den här förordningen övervakas på ett sätt som är förenligt med den övervakning som krävs enligt förordningarna (EU) 2018/841 och (EU) 2018/1999. 8. Medlemsstaterna ska offentliggöra de uppgifter som genereras av den övervakning som genomförs enligt denna artikel i enlighet med direktiv 2007/2/EG och i enlighet med den övervakningsfrekvens som anges i punkt 6 i denna artikel. 9. Medlemsstaternas övervakningssystem ska drivas baserat på elektroniska databaser och geografiska informations- system och ska maximera tillgången till och användningen av uppgifter och tjänster från fjärranalysteknik, jordobservation (Copernicustjänster), sensorer och anordningar på plats eller uppgifter från medborgarforskning, med utnyttjande av de möjligheter som artificiell intelligens och avancerad dataanalys och databehandling erbjuder. 10. Senast den 31 december 2028 ska kommissionen genom genomförandeakter upprätta en vägledande ram för att fastställa de tillfredsställande nivåer som avses i artiklarna 8.2, 8.3, 10.1 och 11.2. 11. Kommissionen får genom genomförandeakter a) närmare fastställa metoderna för att övervaka de indikatorer för jordbruksekosystem som förtecknas i bilaga IV, b) närmare fastställa metoderna för att övervaka de indikatorer för skogsekosystem som förtecknas i bilaga VI, c) upprätta en vägledande en ram för att fastställa de tillfredsställande nivåer som avses i artiklarna 12.2 och 12.3. 12. De genomförandeakter som avses i punkterna 10 och 11 i den här artikeln ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 37/93 SV EUT L, 29.7.2024 Artikel 21 Rapportering 1. Senast den 30 juni 2028 och därefter minst vart tredje år ska medlemsstaterna elektroniskt rapportera följande uppgifter till kommissionen: a) Den areal som är föremål för de restaureringsåtgärder som avses i artiklarna 4–12. b) Omfattningen av de områden där livsmiljötyper och livsmiljöer för arter har försämrats avsevärt och av de områden som omfattas av kompensationsåtgärder som vidtagits enligt artikel 4.13. c) De hinder som avses i artikel 9 som har avlägsnats. d) Deras bidrag till det åtagande som avses i artikel 13. 2. Senast den 30 juni 2031, för perioden fram till 2030, och därefter minst vart sjätte år, ska medlemsstaterna elektroniskt rapportera följande uppgifter och information till kommissionen, som bistås av EEA: a) Framstegen med att genomföra den nationella restaureringsplanen, med att genomföra restaureringsåtgärderna och med att uppnå de mål och fullgöra de skyldigheter som fastställs i artiklarna 4–13. b) Information om i) platsen för de områden där livsmiljötyper eller livsmiljöer för arter har försämrats avsevärt och för de områden som omfattas av kompensationsåtgärder som vidtagits enligt artikel 4.13, ii) en beskrivning av effektiviteten hos de kompensationsåtgärder som vidtagits enligt artikel 4.13 när det gäller att säkerställa att en eventuell försämring av livsmiljötyper och livsmiljöer för arter inte är avsevärd på nivån för varje biogeografisk region inom deras territorium, iii) en beskrivning av effektiviteten hos de kompensationsåtgärder som vidtagits enligt artikel 4.13 när det gäller att säkerställa att uppnåendet av de mål som anges i artiklarna 1, 4 och 5 inte äventyras. c) Resultaten av den övervakning som genomförts i enlighet med artikel 20, inklusive, vad gäller resultaten av den övervakning som genomförts i enlighet med artikel 20.1 h och i, geografiskt refererade kartor. d) Platsen för och omfattningen av de områden som är föremål för de restaureringsåtgärder som avses i artiklarna 4, 5 och 11.4, inbegripet en geografiskt refererad karta över dessa områden. e) Den uppdaterade inventering av hinder som avses i artikel 9.1. f) Information om de framsteg som har gjorts med att uppfylla finansieringsbehov i enlighet med artikel 15.3 u, inbegripet en granskning av verkliga investeringar jämfört med inledande investeringsantaganden. 3. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa format, struktur och närmare arrangemang för presentationen av den information som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2. När den utarbetar formatet, strukturen och de närmare arrangemangen för den elektroniska rapporteringen ska kommissionen biträdas av EEA. 4. EEA ska senast den 31 december 2028 och vart tredje år därefter ge kommissionen en teknisk översikt över framstegen mot att uppnå de mål och fullgöra de skyldigheter som fastställs i denna förordning baserat på de uppgifter som medlemsstaterna har gjort tillgängliga i enlighet med punkt 1 i den här artikeln och artikel 20.8. 5. EEA ska senast den 30 juni 2032 och vart sjätte år därefter ge kommissionen en unionsomfattande teknisk rapport om framstegen mot att uppnå de mål och fullgöra de skyldigheter som fastställs i denna förordning baserat på de uppgifter som medlemsstaterna har gjort tillgängliga i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel. EEA får också använda den information som lämnas i enlighet med artikel 17 i direktiv 92/43/EEG, artikel 15 i direktiv 2000/60/EG, artikel 12 i direktiv 2009/147/EG och artikel 17 i direktiv 2008/56/EG. 6. Från och med den 19 augusti 2029, och vart sjätte år därefter, ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning. 38/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 7. Senast den 19 augusti 2025 ska kommissionen, i samråd med medlemsstaterna, till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport som innehåller a) en översikt över tillgängliga finansiella resurser på unionsnivå för genomförandet av denna förordning, b) en bedömning av finansieringsbehoven för att genomföra artiklarna 4–13 och uppnå det mål som anges i artikel 1.2, c) en analys för att identifiera eventuella finansieringsluckor i genomförandet av de skyldigheter som fastställs i denna förordning, d) när så är lämpligt, förslag till lämpliga åtgärder, inbegripet finansiella åtgärder för att hantera de identifierade bristerna, såsom inrättandet av särskild finansiering, och utan att föregripa medlagstiftarnas befogenheter vad gäller antagandet av den fleråriga budgetramen efter 2027. 8. Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel är adekvat och aktuell och att den finns tillgänglig för allmänheten i enlighet med direktiven 2003/4/EG, 2007/2/EG och (EU) 2019/1024. KAPITEL V DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER Artikel 22 Ändringar av bilagorna 1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i syfte att ändra bilaga I genom att anpassa det sätt som livsmiljötyper grupperas på till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och i syfte att beakta de erfarenheter som förvärvats genom tillämpningen av denna förordning. 2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i syfte att ändra bilaga II genom att anpassa a) förteckningen över livsmiljötyper för att säkerställa samstämmighet med uppdateringarna av EUNIS (European nature information system) klassificering av livsmiljöer, och b) det sätt som livsmiljötyper grupperas på till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att beakta de erfarenheter som förvärvats genom tillämpningen av denna förordning. 3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i syfte att ändra bilaga III genom att anpassa den förteckning över marina arter som avses i artikel 5 till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. 4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i syfte att ändra bilaga IV genom att anpassa beskrivningen, enheten och metoden för indikatorerna för biologisk mångfald för jordbruksekosystem till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. 5. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i syfte att ändra bilaga V genom att anpassa den förteckning över arter som används för index för vanliga jordbruksfåglar i medlemsstaterna till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. 6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i syfte att ändra bilaga VI genom att anpassa beskrivningen, enheten och metoden för indikatorerna för biologisk mångfald för skogsekosystem till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. 7. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i syfte att ändra bilaga VII genom att anpassa förteckningen över exempel på restaureringsåtgärder till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och i syfte att beakta de erfarenheter som förvärvats genom tillämpningen av denna förordning. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 39/93 SV EUT L, 29.7.2024 Artikel 23 Utövande av delegeringen 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 10.2 och 22.1–22.7 ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 18 augusti 2024. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. 3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 10.2 och 22.1–22.7 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. 5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 6. Delegerade akter som antas enligt artiklarna 10.2 eller 22.1–22.7 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. Artikel 24 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. KAPITEL VI SLUTBESTÄMMELSER Artikel 25 Ändring av förordning (EU) 2022/869 I artikel 7.8 i förordning (EU) 2022/869 ska första stycket ersättas med följande: ”När det gäller de miljökonsekvenser som avses i artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG, artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG samt artiklarna 4.14, 4.15, 5.11 och 5.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 (*) ska projekt i unionsförteckningen, förutsatt att alla villkor som fastställs i de direktiven och den förordningen är uppfyllda, anses vara av allmänintresse ur energipolitisk synvinkel, och får anses vara av väsentligt allmänintresse. (*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 (EUT L, 2024/1991, 29.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/ oj).” 40/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Artikel 26 Översyn 1. Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av denna förordning senast den 31 december 2033. Utvärderingen ska omfatta en bedömning av denna förordnings inverkan på jordbruks-, skogsbruks- och fiskerisektorerna, med beaktande av relevanta kopplingar till livsmedelsproduktionen och livsmedelstryggheten i unionen, och av de bredare socioekonomiska effekterna av denna förordning. 2. Kommissionen ska lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten av utvärderingen för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Om kommissionen anser att det är lämpligt ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av de relevanta bestämmelserna i denna förordning, med beaktande av behovet av att fastställa ytterligare restaureringsmål, inbegripet uppdaterade mål för 2040 och 2050, baserat på gemensamma metoder för att bedöma tillståndet hos ekosystem som inte omfattas av artiklarna 4 och 5, den utvärdering som avses i punkt 1 i denna artikel och senaste vetenskapliga rön. Artikel 27 Tillfälligt upphävande 1. Om en oförutsebar, exceptionell och oprovocerad händelse har inträffat som ligger utanför unionens kontroll, med allvarliga unionsomfattande konsekvenser för tillgången på den mark som krävs för att säkerställa tillräcklig jordbruksproduktion för unionens livsmedelskonsumtion, ska kommissionen anta genomförandeakter som är både nödvändiga och berättigade i en nödsituation. Sådana genomförandeakter får tillfälligt upphäva tillämpningen av de relevanta bestämmelserna i artikel 11 i den utsträckning och under den period som är absolut nödvändig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2. 2. Genomförandeakter som antas enligt punkt 1 ska förbli i kraft under en period på högst tolv månader. Om de särskilda problem som avses i punkt 1 kvarstår efter denna period får kommissionen lägga fram ett lämpligt lagstiftningsförslag för att förlänga denna period. 3. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om alla akter som antas enligt punkt 1 inom två arbetsdagar från antagandet. Artikel 28 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 24 juni 2024. På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar R. METSOLA A. MARON Ordförande Ordförande ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 41/93 SV EUT L, 29.7.2024 BILAGA I LAND-, KUST- OCH SÖTVATTENSEKOSYSTEM – LIVSMILJÖTYPER OCH GRUPPER AV LIVSMILJÖTYPER SOM AVSES I ARTIKEL 4.1 OCH 4.4 Förteckningen omfattar alla livsmiljötyper på land, vid kuster och i sötvatten som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG och som avses i artikel 4.1 och 4.4, samt sex grupper av dessa livsmiljötyper, nämligen 1) våtmarker (kust och inland), 2) gräsmarker och andra betespräglade livsmiljöer, 3) vattendrag, sjöar, alluviala och strandnära livsmiljöer, 4) skogar, 5) stäpper, hedar och buskmarker samt 6) klippor och dyner. 1. GRUPP 1: Våtmarker (kust och inland) Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG Kuster och saltpåverkade livsmiljöer 1130 Estuarier 1140 Ler-och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1150 Kustnära laguner 1310 Ler- och sandsediment med Salicornia och andra annueller 1320 Spartina-mattor (Spartinion maritimae) 1330 Atlantiska havsstrandängar (Glauco-Puccinellietalia maritimae) 1340 Salta ängar i inlandet 1410 Mediterrana salta strandängar (Juncetalia maritimi) 1420 Mediterrana och termoatlantiska salta buskmarker (Sarcocornetea fruticosi) 1530 Pannoniska saltstäpper och salta våtmarker 1650 Smala vikar i boreal Östersjökust Fuktiga hedar och torvgräsmarker 4010 Nordatlantiska fuktiga hedar med Erica tetralix 4020 Tempererade atlantiska fuktiga hedar med Erica ciliaris och Erica tetralix 6460 Torvgräsmarker på Troodos Myrar, mossar och kärr 7110 Aktiva högmossar 42/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 7120 Degenererade högmossar ännu med förmåga att naturligt regenerera 7130 Terrängtäckande mossar 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7150 Rhynchosporion-depressioner i torv 7160 Fennoskandiska mineralrika källor och källkärr 7210 Kalkkärr med Cladium mariscus och Caricion davallianae-arter 7220 Källkärr med kalktuffbildning (Cratoneurion) 7230 Rikkärr 7240 Alpin pionjärvegetation med Caricion bicoloris-atrofuscae 7310 Aapamyrar 7320 Palsmyrar Fuktiga skogar 9080 Fennoskandiska lövsumpskogar 91D0 Skogbevuxen myr 2. GRUPP 2: Gräsmarker och andra betespräglade livsmiljöer Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG Kustnära livsmiljöer och dyner 1630 Boreala strandängar vid Östersjön 21A0 Machairs Hedar och buskmarker 4030 Europeiska torra hedar 4040 Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 43/93 SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 4090 Endemiska mediterrana bergshedar med ärttörne 5130 Juniperus communis-buskmarker på hedar eller kalkgräsmarker 8240 Uppspruckna kalkstenshällmarker Gräsmarker 6110 Gräsmarker på kalkhällar med Alysso-Sedion albi 6120 Sandstäpp 6130 Galmejagräsmarker med Violetalia calaminariae 6140 Pyreneiska silikatgräsmarker med Festuca eskia 6150 Alpina och boreala silikatgräsmarker 6160 Iberiska bergsgräsmarker med Festuca indigesta 6170 Alpina och subalpina kalkgräsmarker 6180 Makaronesiska mesofila gräsmarker 6190 Pannoniska gräsmarker med klippgrund (Stipo-Festucetalia pallentis) 6210 Delvis naturliga torra gräsmarker och buskfacies på kalksubstrat (Festuco-Brometalia) 6220 Stäppartade marker med gräs och annueller av typen Thero-Brachypodietea 6230 Artrika Nardus-gräsmarker på silikatsubstrat i bergsområden (och subbergsområden i Kontinentaleuropa) 6240 Subpannoniska stäppartade gräsmarker 6250 Pannoniska löss-stäppmarker 6260 Pannoniska sandstäpper 6270 Fennoskandiska artrika torra till halvtorra låglandsgräsmarker 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 62A0 Östliga submediterrana torra gräsmarker (Scorzoneratalia villosae) 44/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 62B0 Gräsmarker med serpentinvegetation i Cypern 62C0 Ponto-sarmatiska stäpper 62D0 Oro-moesiska acidofila gräsmarker 6410 Molinia-ängar på kalk-, torv- eller ler- och dyrika jordar (Molinion caeruleae) 6420 Mediterrana fuktiga gräsmarker med hög örtvegetation med Molinio-Holoschoenion 6510 Slåtterängar i låglandet (Alopecurus pratensis, Sanguisorba officinalis) 6520 Höglänta slåtterängar Dehesas och trädklädda ängar och betesmarker 6310 Dehesas med vintergröna Quercus spp. 6530 Fennoskandiska lövängar 9070 Fennoskandiska trädklädda betesmarker 3. GRUPP 3: Vattendrag, sjöar, alluviala och strandnära livsmiljöer Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG Vattendrag och sjöar 3110 Oligotrofa mineralfattiga vatten på sandslätter (Littorelletalia uniflorae) 3120 Oligotrofa mineralfattiga vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoëtes spp. 3130 Oligotrofa till mesotrofa stillastående vatten med vegetation av Littorelletea uniflorae och/eller Isoëto-Nanojuncetea 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentisk vegetation med Chara spp. 3150 Naturligt eutrofa sjöar med Magnopotamion- eller Hydrocharition-vegetation 3160 Naturligt dystrofa sjöar och småvatten ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 45/93 SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 3170 Mediterrana temporära småvatten 3180 Turloughs 3190 Sjöar av gipskarst 31A0 Transsylvanska lotusbäddar i varma källor 3210 Fennoskandiska naturliga större vattendrag 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation 3230 Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Myricaria germanica 3240 Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Salix elaeagnos 3250 Ständigt vattenförande mediterrana vattendrag med Glaucium flavum 3260 Vattendrag med vegetation av Ranunculion fluitantis och Callitricho-Batrachion 3270 Vattendrag med dyiga stränder med vegetation av Chenopodion rubri p.p. och Bidention p.p. 3280 Ständigt vattenförande mediterrana stora vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion och hängande vegetation med Salix och Populus alba 3290 Mediterrana vattendrag med periodisk vattenföring och med arter av Paspalo-Agrostidion 32A0 Kalktuffkaskader i karstvattendrag i Dinariska alperna Alluviala ängar 6430 Ängar med hög örtvegetation på fuktig mark på slätter och i berg, även alper 6440 Cnidion dubii-ängar i floddalar som översvämmas 6450 Nordliga, boreala alluviala ängar 6540 Submediterrana gräsmarker med Molinio-Hordeion secalini Alluviala skogar/strandskogar 9160 Subatlantiska och mellaneuropeiska ekskogar eller ek-avenbokskogar med Carpinion betuli 46/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 91E0 Alluviala lövskogar med Alnus glutinosa och Fraxinus excelsior (Alno-Padion, Alnion incanae, Salicion albae) 91F0 Blandskog med Quercus robur, Ulmus laevis och Ulmus minor, Fraxinus excelsior eller Fraxinus angustifolia längs större vattendrag (Ulmenion minoris) 92A0 Galleriskogar med Salix alba och Populus alba 92B0 Strandskogar med Rhododendron ponticum, Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendrag 92C0 Platanus orientalis och Liquidambar orientalis-skogar (Platanion orientalis) 92D0 Sydliga galleristrandskogar och tätvegetation (Nerio-Tamaricetea och Securinegion tinctoriae) 9370 Dadelpalmlund med Phoenix 4. GRUPP 4: Skogar Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG Boreala skogar 9010 Västlig taiga 9020 Fennoskandiska hemiboreala äldre naturliga ädellövskogar (Quercus, Tilia, Acer, Fraxinus eller Ulmus) med rik epifytflora 9030 Naturliga primärskogar i landhöjningskust 9040 Nordiska subalpina/subarktiska skogar med Betula pubescens ssp. czerepanovii 9050 Fennoskandiska örtrika skogar med Picea abies 9060 Barrskogar på eller i anslutning till rullstensåsar Tempererade skogar 9110 Luzulo-Fagetum-bokskogar 9120 Atlantiska bokskogar på sur mark med Ilex och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robori-petraeae eller Ilici-Fagenion) 9130 Asperulo-Fagetum-bokskogar ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 47/93 SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 9140 Mellaneuropeiska subalpina bokskogar med Acer och Rumex arifolius 9150 Mellaneuropeiska kalkbokskogar med Cephalanthero-Fagion 9170 Ek-avenbokskogar med Galio-Carpinetum 9180 Tilio-Acerion-skogar i sluttningar, rasbranter och raviner 9190 Äldre ekskogar med Quercus robur på sura, sandiga slättmarker 91A0 Äldre ekskogar med Ilex och Blechnum på Brittiska öarna 91B0 Termofila Fraxinus angustifolia-skogar 91G0 Pannoniska skogar med Quercus petraea och Carpinus betulus 91H0 Pannoniska skogar med Quercus pubescens 91I0 Euro-sibiriska stäppskogar med Quercus spp. 91J0 Taxus baccata-skogar på brittiska öarna 91K0 Illyriska Fagus sylvatica-skogar (Aremonio-Fagion) 91L0 Illyriska ek-avenbokskogar (Erythronio-Carpinion) 91M0 Pannoniska-balkanska skogar med turkisk ek–dvärgek 91P0 Abietetum polonicum-skogar 91Q0 Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar på kalkhaltig mark 91R0 Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall (Genisto januensis-Pinetum) 91S0 Västpontiska bokskogar 91T0 Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar 91U0 Sarmatiska stäpptallskogar 91V0 Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion) 91W0 Moesiska bokskogar 48/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 91X0 Bokskogar i Dobrogea 91Y0 Dakiska ek- och avenbokskogar 91Z0 Moesiska silverlindskogar 91AA Östliga vitekskogar 91BA Moesiska silvergranskogar 91CA Skogar med skotsk tall i Rodopi- och Balkanbergen Mediterrana och makaronesiska skogar 9210 Apenninska bokskogar med Taxus och Ilex 9220 Apenninska bokskogar med Abies alba och bokskogar med Abies nebrodensis 9230 Galiciska-portugisiska ekskogar med Quercus robur och Quercus pyrenaica 9240 Iberiska skogar med Quercus faginea och Quercus canariensis 9250 Quercus trojana-skogar 9260 Castanea sativa-skogar 9270 Grekiska bokskogar med Abies borisii-regis 9280 Quercus frainetto-skogar 9290 Cupressus-skogar (Acero-Cupression) 9310 Egeiska Quercus brachyphylla-skogar 9320 Olea- och Ceratonia-skogar 9330 Quercus suber-skogar 9340 Quercus ilex- och Quercus rotundifolia-skogar 9350 Quercus macrolepis-skogar 9360 Makaronesiska lagerskogar (Laurus, Ocotea) ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 49/93 SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 9380 Ilex aquifolium-skogar 9390 Buskmark och låg skogsvegetation med Quercus alnifolia 93A0 Skogsmark med Quercus infectoria (Anagyro foetidae-Quercetum infectoriae) Barrskogar i bergsområden 9410 Picea-skogar på sura marker i bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea) 9420 Alpina Larix decidua- och/eller Pinus cembra-skogar 9430 Pinus uncinata-skogar i subalpina områden och i bergsområden 9510 Sydliga appeninska Abies alba-skogar 9520 Abies pinsapo-skogar 9530 (Sub)mediterrana tallskogar med endemisk Pinus nigra 9540 Mediterrana tallskogar med endemisk mesogeisk tall 9550 Endemiska tallskogar på Kanarieöarna 9560 Endemiska skogar med Juniperus spp. 9570 Tetraclinis articulata-skogar 9580 Mediterrana Taxus baccata-skogar 9590 Cedrus brevifolia-skogar (Cedrosetum brevifoliae) 95A0 Högt belägna oro-mediterrana tallskogar 5. GRUPP 5: Stäpper, hedar och buskmarker Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG Salt- och gipsstäpper 1430 Salta och kväverika buskmarker (Pegano-Salsoletea) 1510 Mediterrana saltstäpper (Limonietalia) 50/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 1520 Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia) Tempererade hedar och buskmarker 4050 Endemiska makaronesiska hedar 4060 Alpina och boreala hedar 4070 Buskmarker med Pinus mugo och Rhododendron hirsutum (Mugo-Rhododendretum hirsuti) 4080 Subarktiska buskmarker med Salix spp. 40A0 Subkontinentala peripannoniska buskmarker 40B0 Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen 40C0 Ponto-sarmatiska lövsnår Sklerofyllbuskmarker (matorral) 5110 Stabila xerotermofila Buxus sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.) 5120 Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden 5140 Cistus palhinhae-buskmarker på marina fuktiga hedar 5210 Trädbevuxna matorral med Juniperus spp. 5220 Trädbevuxna matorral med Zyziphus 5230 Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis 5310 Laurus nobilis-snår 5320 Marker med lågvuxen Euphorbia nära klippor 5330 Termomediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker 5410 Västlig mediterran frygana (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptoppar 5420 Sarcopoterium spinosum-frygana 5430 Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 51/93 SV EUT L, 29.7.2024 6. GRUPP 6: Klippor och dyner Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG Havsklippor, stränder och öar 1210 Annuell vegetation på driftvallar 1220 Perenn vegetation på steniga stränder 1230 Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust 1240 Vegetationsklädda havsklippor vid Medelhavskust med endemisk Limonium spp. 1250 Vegetationsklädda havsklippor med endemiska växter vid makaronesisk kust 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation 1620 Boreala skär och småöar i Östersjön 1640 Boreala sandstränder med perenn vegetation vid Östersjön Kustnära sanddyner och inlandssanddyner 2110 Embryonala vandrande sanddyner 2120 Kustnära vandrande sanddyner med Ammophila arenaria (”vita sanddyner”) 2130 Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (”gråa sanddyner”) 2140 Urkalkade permanenta sanddyner med Empetrum nigrum 2150 Atlantiska urkalkade permanenta sanddyner (Calluno-Ulicetea) 2160 Sanddyner med Hippophaë rhamnoides 2170 Sanddyner med Salix repens ssp. argentea (Salicion arenariae) 2180 Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region 2190 Dynvåtmarker 2210 Permanenta strandsanddyner av typen Crucianellion maritimae 2220 Sanddyner med Euphorbia terracina 52/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 2230 Malcolmietalia sanddyngräsmarker 2240 Brachypodietalia sanddyngräsmarker med annueller 2250 Kustnära sanddyner med Juniperus spp. 2260 Sklerofyllbuskklädda sanddyner (Cisto-Lavenduletalia) 2270 Trädklädda sanddyner med Pinus pinea och/eller Pinus pinaster 2310 Torra hedsanddyner med Calluna och Genista 2320 Torra hedsanddyner med Calluna och Empetrum nigrum 2330 Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med Corynephorus och Agrostis 2340 Pannoniska inlandssanddyner 91N0 Pannoniska snår på inlandssanddyner (Junipero-Populetum albae) Klippor 8110 Silikatrasbrant i bergsområden intill snögränsen (Androsacetalia alpinae och Galeopsietalia ladani) 8120 Basisk rasbrant i bergsområden och alpina områden (Thlaspietea rotundifolii) 8130 Västliga mediterrana och termofila rasbranter 8140 Östliga mediterrana rasbranter 8150 Mellaneuropeiska höglandsrasbranter av silikattyp 8160 Mellaneuropeiska rasbranter av kalktyp i bergsområden 8210 Chasmofytisk vegetation på kalkrika bergsluttningar 8220 Chasmofytisk vegetation på silikatrika bergsluttningar 8230 Pionjärvegetation med Sedo-Scleranthion eller Sedo albi-Veronicion dillenii på silikatbergytor 8310 Grottor som inte är öppna för allmänheten 8320 Lavafält och naturliga kratrar ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 53/93 SV EUT L, 29.7.2024 Kod för livsmiljötyp enligt Namn på livsmiljötyp enligt bilaga I till direktiv 92/43/EEG bilaga I till direktiv 92/43/EEG 8340 Permanenta glaciärer 54/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 BILAGA II MARINA EKOSYSTEM – LIVSMILJÖTYPER OCH GRUPPER AV LIVSMILJÖTYPER SOM AVSES I ARTIKEL 5.1 OCH 5.2 Förteckningen omfattar de marina livsmiljötyper som avses i artikel 5.1 och 5.2 samt sju grupper av dessa livsmiljötyper, nämligen 1) sjögräsbäddar, 2) makroalgskogar, 3) skaldjursbäddar, 4) maerlbäddar, 5) bäddar av svampdjur, koraller och korallalger, 6) hydrotermala öppningar samt 7) mjuka sediment (inte djupare än 1 000 meters djup). Relationen till de livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG redovisas också. Den klassificering av marina livsmiljötyper, differentierad efter marina biogeografiska regioner, som används är utformad i enlighet med EUNIS (European Nature Information System), som reviderats för marina livsmiljötyper av EEA 2022. Informationen om de relaterade livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG bygger på den jämförande översikt som offentliggjordes av Europeiska miljöbyrån 2021 (1). 1. Grupp 1: Sjögräsbäddar Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG Atlanten MA522 Sjögräsbäddar på litorala sandbottnar i Atlanten 1140, 1160 MA623 Sjögräsbäddar på litorala lerbottnar i Atlanten 1140, 1160 MB522 Sjögräsbäddar på infralitorala sandbottnar i Atlanten 1110, 1150, 1160 Östersjön MA332 Hydrolitorala grova sediment i Östersjön karakteriserade av 1130, 1160, 1610, 1620 undervattensvegetation MA432 Hydrolitorala blandade sediment i Östersjön karakteriserade av 1130, 1140, 1160, 1610 undervattensvegetation MA532 Hydrolitorala sandbottnar i Östersjön karakteriserade av rotade 1130, 1140, 1160, 1610 undervattensväxter MA632 Hydrolitorala lerbottnar i Östersjön karakteriserade av rotade 1130, 1140, 1160, 1650 undervattensväxter MB332 Infralitorala grova sediment i Östersjön karakteriserade av rotade 1110, 1160 undervattensväxter MB432 Infralitorala blandade sediment i Östersjön karakteriserade av rotade 1110, 1160, 1650 undervattensväxter (1) EUNIS marine habitat classification 2022. Europeiska miljöbyrån https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/data/eunis-habitat- classification-1. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 55/93 SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MB532 Infralitorala sandbottnar i Östersjön karakteriserade av rotade 1110, 1130, 1150, 1160 undervattensväxter MB632 Infralitorala lersediment i Östersjön karakteriserade av rotade 1130, 1150, 1160, 1650 undervattensväxter Svarta havet MB546 Sjögräsängar och rhizomatösa algängar i Svarta havet på 1110, 1130, 1160 sötvattenpåverkade infralitorala leriga sandbottnar MB547 Sjögräsängar i Svarta havet på måttligt exponerade övre infralitorala 1110, 1160 rena sandbottnar MB548 Sjögräsängar i Svarta havet på nedre infralitorala sandbottnar 1110, 1160 Medelhavet MB252 Biocenos av Posidonia oceanica 1120 MB2521 Ekomorfos av randiga Posidonia oceanica-ängar 1120, 1130, 1160 MB2522 Ekomorfos av ”barriärrev”-lika Posidonia oceanica-ängar 1120, 1130, 1160 MB2523 Facies av döda ”mattor” av Posidonia oceanica utan mycket epiflora 1120, 1130, 1160 MB2524 Association med Caulerpa prolifera på Posidonia-bäddar 1120, 1130, 1160 MB5521 Association med Cymodocea nodosa på väl sorterade fina sandbottnar 1110, 1130, 1160 MB5534 Association med Cymodocea nodosa på ytliga leriga sandbottnar 1110, 1130, 1160 i skyddade vatten MB5535 Association med Zostera noltei på ytliga leriga sandbottnar i skyddade 1110, 1130, 1160 vatten MB5541 Association med Ruppia cirrhosa och/eller Ruppia maritima på 1110, 1130, 1160 sandbottnar MB5544 Association med Zostera noltei i euryhalin och eurytermal miljö på 1110, 1130, 1160 sandbottnar 56/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MB5545 Association med Zostera marina i euryhalin och eurytermal miljö 1110, 1130, 1160 2. Grupp 2: Makroalgskogar Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG Atlanten MA123 Tångsamhällen på litorala hårdbottnar med full salthalt i Atlanten 1160, 1170, 1130 MA125 Brunalger (Fucales) på litorala hårdbottnar med variabel salthalt 1170, 1130 i Atlanten MB121 Kelp- och tångsamhällen på infralitorala hårdbottnar i Atlanten 1170, 1160 MB123 Kelp- och tångsamhällen på sedimentpåverkade eller störda 1170, 1160 infralitorala hårdbottnar i Atlanten MB124 Kelpsamhällen på infralitorala hårdbottnar med variabel salthalt 1170, 1130, 1160 i Atlanten MB321 Kelp- och tångsamhällen på infralitorala grova sediment i Atlanten 1160 MB521 Kelp- och tångsamhällen på infralitorala sandbottnar i Atlanten 1160 MB621 Vegetationssamhällen på infralitorala lerbottnar i Atlanten 1160 Östersjön MA131 Hydrolitorala hårdbottnar och block i Östersjön karakteriserade av 1160, 1170, 1130, 1610, 1620 fleråriga alger MB131 Fleråriga alger på infralitorala hårdbottnar och block i Östersjön 1170, 1160 MB232 Infralitorala bottnar i Östersjön karakteriserade av skalgrus 1160, 1110 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 57/93 SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MB333 Infralitorala grova sediment i Östersjön karakteriserade av fleråriga 1110, 1160 alger MB433 Infralitorala blandade sediment i Östersjön karakteriserade av 1110, 1130, 1160, 1170 fleråriga alger Svarta havet MB144 Mytiliddominerade exponerade övre infralitorala hårdbottnar med 1170, 1160 brunalger (Fucales) i Svarta havet MB149 Mytiliddominerade måttligt exponerade övre infralitorala 1170, 1160 hårdbottnar med brunalger (Fucales) i Svarta havet MB14A Brunalger (Fucales) och andra alger på väl belysta skyddade övre 1170, 1160 infralitorala hårdbottnar i Svarta havet Medelhavet MA1548 Association med Fucus virsoides 1160, 1170 MB1512 Association med Cystoseira tamariscifolia och Saccorhiza polyschides 1170, 1160 MB1513 Association med Cystoseira amentacea (var. amentacea, var. stricta, 1170, 1160 var. spicata) MB151F Association med Cystoseira brachycarpa 1170, 1160 MB151G Association med Cystoseira crinita 1170, 1160 MB151H Association med Cystoseira crinitophylla 1170, 1160 MB151J Association med Cystoseira sauvageauana 1170, 1160 MB151K Association med Cystoseira spinosa 1170, 1160 MB151L Association med Sargassum vulgare 1170, 1160 MB151M Association med Dictyopteris polypodioides 1170, 1160 MB151W Association med Cystoseira compressa 1170, 1160 58/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MB1524 Association med Cystoseira barbata 1170, 1160 MC1511 Association med Cystoseira zosteroides 1170, 1160 MC1512 Association med Cystoseira usneoides 1170, 1160 MC1513 Association med Cystoseira dubia 1170, 1160 MC1514 Association med Cystoseira corniculata 1170, 1160 MC1515 Association med Sargassum spp. 1170, 1160 MC1518 Association med Laminaria ochroleuca 1170, 1160 MC3517 Association med Laminaria rodriguezii på detritusbäddar 1160 3. Grupp 3: Skaldjursbäddar Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG Atlanten MA122 Mytilus edulis- och/eller havstulpansamhällen på vågexponerade 1160, 1170 litorala hårdbottnar i Atlanten MA124 Mussel- och/eller havstulpansamhällen med tång på litorala 1160, 1170 hårdbottnar i Atlanten MA227 Musselrev (Bivalvia) i den litorala zonen i Atlanten 1170, 1140 MB222 Musselrev (Bivalvia) i den infralitorala zonen i Atlanten 1170, 1130, 1160 MC223 Musselrev (Bivalvia) i den cirkalitorala zonen i Atlanten 1170 Östersjön MB231 Infralitorala bottnar i Östersjön karakteriserade av epibentiska 1170, 1160 musslor (Bivalvia) MC231 Cirkalitorala bottnar i Östersjön dominerade av epibentiska musslor 1170, 1160, 1110 (Bivalvia) ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 59/93 SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MD231 Cirkalitorala biogena bottnar i utsjön i Östersjön karakteriserade av 1170 epibentiska musslor (Bivalvia) MD232 Cirkalitorala skalgrusbottnar i utsjön i Östersjön karakteriserade av 1170 musslor (Bivalvia) MD431 Cirkalitorala blandade bottnar i utsjön i Östersjön karakteriserade av makroskopiska epibentiska biotiska strukturer MD531 Cirkalitorala sandbottnar i utsjön i Östersjön karakteriserade av makroskopiska epibentiska biotiska strukturer MD631 Cirkalitorala lerbottnar i utsjön i Östersjön karakteriserade av epibentiska musslor (Bivalvia) Svarta havet MB141 Evertebratdominerade nedre infralitorala hårdbottnar i Svarta havet 1170 MB143 Mytiliddominerade exponerade övre infralitorala hårdbottnar med 1170, 1160 bladformiga alger (inga Fucales) i Svarta havet MB148 Mytiliddominerade måttligt exponerade övre infralitorala 1170, 1160 hårdbottnar med bladformiga alger (andra än Fucales) i Svarta havet MB242 Musselbankar i den infralitorala zonen i Svarta havet 1170, 1130, 1160 MB243 Ostronrev på nedre infralitorala hårdbottnar i Svarta havet 1170 MB642 Infralitorala terrigena lerbottnar i Svarta havet 1160 MC141 Evertebratdominerade cirkalitorala hårdbottnar i Svarta havet 1170 MC241 Musselbankar på cirkalitorala terrigena lerbottnar i Svarta havet 1170 MC645 Lägre cirkalitorala lerbottnar i Svarta havet Medelhavet MA1544 Facies med Mytilus galloprovincialis i vatten rikt på organiskt material 1160, 1170 60/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MB1514 Facies med Mytilus galloprovincialis 1170, 1160 Infralitorala ostronbankar i Medelhavet Cirkalitorala ostronbankar i Medelhavet 4. Grupp 4: Maerlbäddar Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG Atlanten MB322 Maerlbäddar på infralitorala grova sediment i Atlanten 1110, 1160 MB421 Maerlbäddar på infralitorala blandade sediment i Atlanten 1110, 1160 MB622 Maerlbäddar på infralitorala lersediment i Atlanten 1110, 1160 Medelhavet MB3511 Association med kalkalger i grov sand och fint grus som blandas av 1110, 1160 vågor MB3521 Association med kalkalger i grov sand och fint grus under inflytande 1110, 1160 av bottenströmmar MB3522 Association med maerl (= association med Lithothamnion corallioides 1110, 1160 och Phymatolithon calcareum) på grov sand och grus i Medelhavet MC3521 Association med kalkalger på kustnära detritusbottnar 1110 MC3523 Association med maerl (Lithothamnion corallioides och Phymatholithon 1110 calcareum) på kustnära dendritiska bottnar ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 61/93 SV EUT L, 29.7.2024 5. Grupp 5: Bäddar av svampdjur, koraller och korallalger Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG Atlanten MC121 Djurdominerade fastsittande samhällen på cirkalitorala hårdbottnar 1170 i Atlanten MC124 Djursamhällen på cirkalitorala hårdbottnar med variabel salthalt 1170, 1130 i Atlanten MC126 Samhällen i och under cirkalitorala grottor och överhäng i Atlanten 8330, 1170 MC222 Kallvattenkorallrev i den cirkalitorala zonen i Atlanten 1170 MD121 Svampdjursamhällen på cirkalitorala hårdbottnar i utsjön i Atlanten 1170 MD221 Kallvattenkorallrev i den cirkalitorala zonen i utsjön i Atlanten 1170 ME122 Svampsamhällen på övre batyala hårdbottnar i Atlanten 1170 ME123 Blandat samhälle av kallvattenkoraller på övre batyala hårdbottnar 1170 i Atlanten ME221 Övre batyala kallvattenkorallrev i Atlanten 1170 ME322 Blandat samhälle av kallvattenkoraller på övre batyala grova sediment i Atlanten ME324 Aggregation av svampdjur på övre batyala grova sediment i Atlanten ME422 Aggregation av svampdjur på övre batyala blandade sediment i Atlanten ME623 Aggregation av svampdjur på övre batyala lerbottnar i Atlanten 62/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG ME624 Erekt korallfält på övre batyala lerbottnar i Atlanten MF121 Blandat samhälle av kallvattenkoraller på nedre batyala hårdbottnar 1170 i Atlanten MF221 Nedre batyala kallvattenkorallrev i Atlanten 1170 MF321 Blandat samhälle av kallvattenkoraller på nedre batyala grova sediment i Atlanten MF622 Aggregation av svampdjur på nedre batyala lerbottnar i Atlanten MF623 Erekt korallfält på nedre batyala lerbottnar i Atlanten Östersjön MB138 Infralitorala hårdbottnar och block i Östersjön karakteriserade av 1170, 1160 epibentiska svampdjur MB43A Infralitorala blandade sediment i Östersjön karakteriserade av 1160, 1170 epibentiska svampdjur (Porifera) MC133 Cirkalitorala hårdbottnar och block i Östersjön karakteriserade av 1170, 1160 epibentiska nässeldjur MC136 Infralitorala hårdbottnar och block i Östersjön karakteriserade av 1170, 1160 epibentiska svampdjur MC433 Cirkalitorala blandade sediment i Östersjön karakteriserade av 1160, 1170 epibentiska nässeldjur MC436 Cirkalitorala blandade sediment i Östersjön karakteriserade av 1160 epibentiska svampdjur Svarta havet MD24 Cirkalitorala biogena livsmiljöer i utsjön i Svarta havet 1170 ME14 Övre batyala hårdbottnar i Svarta havet 1170 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 63/93 SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG ME24 Övre batyala biogena livsmiljöer i Svarta havet 1170 MF14 Nedre batyala hårdbottnar i Svarta havet 1170 Medelhavet MB151E Facies med Cladocora caespitosa 1170, 1160 MB151Q Facies med Astroides calycularis 1170, 1160 MB151α Facies och association av biocenos med kalkalger (i enklav) 1170, 1160 MC1519 Facies med Eunicella cavolini 1170, 1160 MC151A Facies med Eunicella singularis 1170, 1160 MC151B Facies med Paramuricea clavata 1170, 1160 MC151E Facies med Leptogorgia sarmentosa 1170, 1160 MC151F Facies med Anthipatella subpinnata och sparsamt med rödalger 1170, 1160 MC151G Facies med stora svampdjur och sparsamt med rödalger 1170, 1160 MC1522 Facies med Corallium rubrum 8330, 1170 MC1523 Facies med Leptopsammia pruvoti 8330, 1170 MC251 Kalkalgsplattformar 1170 MC6514 Facies av seg lera med Alcyonium palmatum och Parastichopus regalis 1160 på cirkalitoral lera MD151 Biocenos på hårdbottnar på kontinentalsockelkanten i Medelhavet 1170 MD25 Cirkalitorala biogena livsmiljöer i utsjön i Medelhavet 1170 MD6512 Facies av seg lera med Alcyonium palmatum och Parastichopus regalis på nedre cirkalitoral lera 64/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG ME1511 Övre batyala Lophelia pertusa-rev i Medelhavet 1170 ME1512 Övre batyala Madrepora oculata-rev i Medelhavet 1170 ME1513 Övre batyala Madrepora oculata- och Lophelia pertusa-rev i Medelhavet 1170 ME6514 Övre batyala facies med Pheronema carpenteri i Medelhavet MF1511 Nedre batyala Lophelia pertusa-rev i Medelhavet 1170 MF1512 Nedre batyala Madrepora oculata-rev i Medelhavet 1170 MF1513 Nedre batyala Madrepora oculata- och Lophelia pertusa-rev 1170 i Medelhavet MF6511 Nedre batyala facies av sandig lera med Thenea muricata i Medelhavet MF6513 Nedre batyala facies av kompakt lera med Isidella elongata i Medelhavet 6. Grupp 6: Hydrotermala öppningar Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG Atlanten MB128 Hydrotermala öppningar i infralitorala hårdbottnar i Atlanten 1170, 1160, 1180 MB627 Hydrotermala öppningar i infralitorala lerbottnar i Atlanten 1130, 1160 MC127 Hydrotermala öppningar i cirkalitorala hårdbottnar i Atlanten 1170, 1180 MC622 Hydrotermala öppningar i cirkalitorala lerbottnar i Atlanten 1160 MD122 Hydrotermala öppningar i cirkalitorala hårdbottnar i utsjön 1170 i Atlanten MD622 Hydrotermala öppningar i cirkalitorala lerbottnar i utsjön i Atlanten ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 65/93 SV EUT L, 29.7.2024 7. Grupp 7: Mjuka sediment (inte djupare än 1 000 meters djup) Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG Atlanten MA32 Litorala grova sediment i Atlanten 1130, 1160 MA42 Litorala blandade sediment i Atlanten 1130, 1140, 1160 MA52 Litorala sandbottnar i Atlanten 1130, 1140, 1160 MA62 Litorala lerbottnar i Atlanten 1130, 1140, 1160 MB32 Infralitorala grova sediment i Atlanten 1110, 1130, 1160 MB42 Infralitorala blandade sediment i Atlanten 1110, 1130, 1150, 1160 MB52 Infralitorala sandbottnar i Atlanten 1110, 1130, 1150, 1160 MB62 Infralitorala lerbottnar i Atlanten 1110, 1130, 1160 MC32 Cirkalitorala grova sediment i Atlanten 1110, 1160 MC42 Cirkalitorala blandade sediment i Atlanten 1110, 1160 MC52 Cirkalitorala sandbottnar i Atlanten 1110, 1160 MC62 Cirkalitorala lerbottnar i Atlanten 1160 MD32 Cirkalitorala grova sediment i utsjön i Atlanten MD42 Cirkalitorala blandade sediment i utsjön i Atlanten MD52 Cirkalitorala sandbottnar i utsjön i Atlanten 66/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MD62 Cirkalitorala lerbottnar i utsjön i Atlanten ME32 Övre batyala grova sediment i Atlanten ME42 Övre batyala blandade sediment i Atlanten ME52 Övre batyala sandbottnar i Atlanten ME62 Övre batyala lerbottnar i Atlanten MF32 Nedre batyala grova sediment i Atlanten MF42 Nedre batyala blandade sediment i Atlanten MF52 Nedre batyala sandbottnar i Atlanten MF62 Nedre batyala lerbottnar i Atlanten Östersjön MA33 Hydrolitorala grova sediment i Östersjön 1130, 1160, 1610, 1620 MA43 Hydrolitorala blandade sediment i Östersjön 1130, 1140, 1160, 1610 MA53 Hydrolitorala sandbottnar i Östersjön 1130, 1140, 1160, 1610 MA63 Hydrolitorala lerbottnar i Östersjön 1130, 1140, 1160, 1650 MB33 Infralitorala grova sediment i Östersjön 1110, 1150, 1160 MB43 Infralitorala blandade sediment i Östersjön 1110, 1130, 1150, 1160, 1170, 1650 MB53 Infralitorala sandbottnar i Östersjön 1110, 1130, 1150, 1160 MB63 Infralitorala lerbottnar i Östersjön 1130, 1150, 1160, 1650 MC33 Cirkalitorala grova sediment i Östersjön 1110, 1160 MC43 Cirkalitorala blandade sediment i Östersjön 1160, 1170 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 67/93 SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MC53 Cirkalitorala sandbottnar i Östersjön 1110, 1160 MC63 Cirkalitorala lerbottnar i Östersjön 1160, 1650 MD33 Cirkalitorala grova sediment i utsjön i Östersjön MD43 Cirkalitorala blandade sediment i utsjön i Östersjön MD53 Cirkalitorala sandbottnar i utsjön i Östersjön MD63 Cirkalitorala lerbottnar i utsjön i Östersjön Svarta havet MA34 Litorala grova sediment i Svarta havet 1160 MA44 Litorala blandade sediment i Svarta havet 1130, 1140, 1160 MA54 Litorala sandbottnar i Svarta havet 1130, 1140, 1160 MA64 Litorala lerbottnar i Svarta havet 1130, 1140, 1160 MB34 Infralitorala grova sediment i Svarta havet 1110, 1160 MB44 Infralitorala blandade sediment i Svarta havet 1110, 1170 MB54 Infralitorala sandbottnar i Svarta havet 1110, 1130, 1160 MB64 Infralitorala lerbottnar i Svarta havet 1130, 1160 MC34 Cirkalitorala grova sediment i Svarta havet 1160 MC44 Cirkalitorala blandade sediment i Svarta havet MC54 Cirkalitorala sandbottnar i Svarta havet 1160 MC64 Cirkalitorala lerbottnar i Svarta havet 1130, 1160 68/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MD34 Cirkalitorala grova sediment i utsjön i Svarta havet MD44 Cirkalitorala blandade sediment i utsjön i Svarta havet MD54 Cirkalitorala sandbottnar i utsjön i Svarta havet MD64 Cirkalitorala lerbottnar i utsjön i Svarta havet Medelhavet MA35 Litorala grova sediment i Medelhavet 1160, 1130 MA45 Litorala blandade sediment i Medelhavet 1140, 1160 MA55 Litorala sandbottnar i Medelhavet 1130, 1140, 1160 MA65 Litorala lerbottnar i Medelhavet 1130, 1140, 1150, 1160 MB35 Infralitorala grova sediment i Medelhavet 1110, 1160 MB45 Infralitorala blandade sediment i Medelhavet MB55 Infralitorala sandbottnar i Medelhavet 1110, 1130, 1150, 1160 MB65 Infralitorala lerbottnar i Medelhavet 1130, 1150 MC35 Cirkalitorala grova sediment i Medelhavet 1110, 1160 MC45 Cirkalitorala blandade sediment i Medelhavet MC55 Cirkalitorala sandbottnar i Medelhavet 1110, 1160 MC65 Cirkalitorala lerbottnar i Medelhavet 1130, 1160 MD35 Cirkalitorala grova sediment i utsjön i Medelhavet MD45 Cirkalitorala blandade sediment i utsjön i Medelhavet MD55 Cirkalitorala sandbottnar i utsjön i Medelhavet ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 69/93 SV EUT L, 29.7.2024 Relaterad kod för livsmiljötyp enligt EUNIS-kod Namn på livsmiljötyp enligt EUNIS bilaga I till direktiv 92/43/EEG MD65 Cirkalitorala lerbottnar i utsjön i Medelhavet ME35 Övre batyala grova sediment i Medelhavet ME45 Övre batyala blandade sediment i Medelhavet ME55 Övre batyala sandbottnar i Medelhavet ME65 Övre batyala lerbottnar i Medelhavet MF35 Nedre batyala grova sediment i Medelhavet MF45 Nedre batyala blandade sediment i Medelhavet MF55 Nedre batyala sandbottnar i Medelhavet MF65 Nedre batyala lerbottnar i Medelhavet 70/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 BILAGA III MARINA ARTER SOM AVSES I ARTIKEL 5.5 1. dvärgsågfisk (Pristis clavata) 2. småtandad sågfisk (Pristis pectinata) 3. allmän sågfisk (Pristis pristis) 4. brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) 5. slätkäxa (Etmopterus pusillus) 6. Mobula alfredi 7. Mobula birostris 8. Mobula mobular 9. Mobula rochebrunei 10. Mobula japanica 11. Mobula thurstoni 12. Mobula eregoodootenkee 13. Mobula tarapacana 14. Mobula kuhlii 15. Mobula hypostoma 16. svartbuksrocka (Dipturus nidarosiensis) 17. grårocka (Rostroraja alba) 18. hajrockor (Rhinobatidae) 19. havsängel (Squatina squatina) 20. lax (Salmo salar) 21. öring (Salmo trutta) 22. nordsjösik (Coregonus oxyrhynchus) ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 71/93 BILAGA IV FÖRTECKNING ÖVER INDIKATORER FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD FÖR JORDBRUKSEKOSYSTEM SOM AVSES I ARTIKEL 11.2 Indikator Beskrivning, enheter och metod för att fastställa och övervaka indikatorn Index för gräsmarksfjärilar Beskrivning: Denna indikator är sammansatt av arter som anses vara karakteristiska för europeiska gräsmarker, som förekommer i en stor del av Europa och som omfattas av merparten av övervakningssystemen för dagfjärilar. Den är baserad på det geometriska medelvärdet av trender för arter. Enhet: Index. Metod: Den metod som utvecklats och används av Butterfly Conservation Europe, Van Swaay, C.A.M, Assessing Butterflies in Europe - Butterfly Indicators 1990-2018, Technical report, Butterfly Conservation Europe, 2020. Lager av organiskt kol i mineraljordar Beskrivning: Denna indikator beskriver lagret av organiskt kol i mineraljordar i åkermark på ett djup av 0–30 cm. i åkermark Enhet: ton organiskt kol/ha. Metod: Enligt bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med IPCC:s riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från 2006, som stöds av Land Use and Coverage Area frame Survey (LUCAS) Soil, Jones A. et al., LUCAS Soil 2022, JRC technical report, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021. Andel jordbruksmark med Beskrivning: Landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald, såsom buffertzoner, häckar, enskilda träd eller träddungar, trädrader, landskapselement som gynnar en hög åkerkanter, jordlotter, diken, vattendrag, mindre våtmarker, terrasser, gränsrösen, stenmurar, mindre dammar och kulturella element, är element biologisk mångfald av permanent naturlig eller delvis naturlig vegetation i jordbrukslandskapet som tillhandahåller ekosystemtjänster och främjar biologisk mångfald. För att detta ska vara fallet måste landskapselementen utsättas för så få negativa yttre störningar som möjligt för att skapa säkra livsmiljöer för olika taxa, och de behöver därför uppfylla följande villkor: a) De får inte utnyttjas för produktion inom jordbruket (inklusive bete eller foderproduktion), såvida inte sådant nyttjande är nödvändigt för att bevara den biologiska mångfalden. b) De bör inte behandlas med gödselmedel eller bekämpningsmedel, med undantag för låginsatsbehandling med fastgödsel. Mark i träda, inbegripet tillfälligt, kan betraktas som landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald om den uppfyller kriterierna i andra stycket a och b. Produktiva träd som ingår i hållbara system för trädjordbruk eller träd i extensiva gamla fruktodlingar på permanenta gräsmarker och produktiva element i häckar kan också betraktas som landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald, om de uppfyller kriteriet i andra stycket b, och om skörden endast sker vid tidpunkter då det inte innebär en negativ påverkan på hög biologisk mångfald. Enhet: Procent (andel av utnyttjad jordbruksareal). 72/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Indikator Beskrivning, enheter och metod för att fastställa och övervaka indikatorn Metod: I enlighet med indikator I.21, bilaga I till förordning (EU) 2021/2115, baserad på den senast uppdaterade versionen av LUCAS för landskapselement, Ballin M. m.fl., Redesign sampling for Land Use/Cover Area Framework Survey (LUCAS), Eurostat 2018, och för mark i träda, Farm Structure, Reference Metadata in Single Integrated Metadata Structure, webbpublikation, Eurostat, och i tillämpliga fall för landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald och som inte omfattas av den ovanstående metoden, metod som medlemsstaterna utarbetar i enlighet med artikel 14.7 i denna förordning. Lucas-metoden uppdateras regelbundet för att öka tillförlitligheten hos de uppgifter som används i unionen och på nationell nivå av medlemsstaterna när de genomför sina nationella restaureringsplaner. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 73/93 EUT L, 29.7.2024 SV SV EUT L, 29.7.2024 BILAGA V INDEX FÖR VANLIGA JORDBRUKSFÅGLAR PÅ NATIONELL NIVÅ Beskrivning Indexet för vanliga jordbruksfåglar sammanfattar populationstrender för vanliga och utbredda fåglar i jordbruksmark och är tänkt som ett mått för att bedöma den biologiska mångfalden i jordbruksekosystem i Europa. Det nationella indexet för vanliga jordbruksfåglar är ett sammansatt flerartsindex som mäter förändringstakten i den relativa abundansen av jordbruksfåglar i utvalda undersökningsområden på nationell nivå. Detta index baseras på särskilt utvalda arter som är beroende av livsmiljöer i jordbrukslandskapet för födosök eller häckning, eller båda. Nationella index för vanliga jordbruksfåglar baseras på artuppsättningar som är relevanta för respektive medlemsstat. Det nationella indexet för vanliga jordbruksfåglar beräknas i förhållande till ett basår för vilket indexvärdet vanligtvis är 100. Trendvärden uttrycker den totala populationsförändringen i populationsstorlek för de aktuella jordbruksfåglarna under en period av år. Metod: Brlík m.fl. (2021): Long-term and large-scale multispecies dataset tracking population changes of common European breeding birds. Sci Data 8, 21. https://doi.org/10.1038/s41597-021-00804-2 Medlemsstater med historiskt sett mer utarmade populationer av jordbruksfåglar: medlemsstater där minst hälften av de arter som ingår i det nationella indexet för vanliga jordbruksfåglar har en negativ långsiktig populationstrend. I medlemsstater där det inte finns några uppgifter om långsiktiga populationstrender för vissa arter används information om arternas europeiska status. De berörda medlemsstaterna är Tjeckien Danmark Tyskland Estland Spanien Frankrike Italien Luxemburg Ungern Nederländerna Finland Medlemsstater med historiskt sett mindre utarmade populationer av jordbruksfåglar: medlemsstater där mindre än hälften av de arter som ingår i det nationella indexet för vanliga jordbruksfåglar har en negativ långsiktig populationstrend. I medlemsstater där det inte finns några uppgifter om långsiktiga populationstrender för vissa arter används information om arternas europeiska status. De berörda medlemsstaterna är Belgien Bulgarien Irland Grekland Kroatien Cypern Lettland 74/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Litauen Malta Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Sverige Förteckning över arter som ingår i indexet för vanliga jordbruksfåglar i medlemsstaterna Belgien – Flandern Belgien – Vallonien Alauda arvensis Alauda arvensis Anthus pratensis Anthus pratensis Emberiza citrinella Corvus frugilegus Falco tinnunculus Emberiza citrinella Haematopus ostralegus Falco tinnunculus Hirundo rustica Hirundo rustica Limosa limosa Lanius collurio Linaria cannabina Linaria cannabina Motacilla flava Miliaria calandra Numenius arquata Motacilla flava Passer montanus Passer montanus Perdix perdix Perdix perdix Saxicola torquatus Saxicola torquatus Sylvia communis Streptopelia turtur Vanellus vanellus Sturnus vulgaris Sylvia communis Vanellus vanellus Bulgarien Alauda arvensis Carduelis carduelis Coturnix coturnix Corvus frugilegus Emberiza hortulana Emberiza melanocephala ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 75/93 SV EUT L, 29.7.2024 Falco tinnunculus Galerida cristata Hirundo rustica Lanius collurio Linaria cannabina Miliaria calandra Motacilla flava Perdix perdix Passer montanus Sylvia communis Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Upupa epops Tjeckien Alauda arvensis Anthus pratensis Ciconia ciconia Corvus frugilegus Emberiza citrinella Falco tinnunculus Hirundo rustica Lanius collurio Linaria cannabina Miliaria calandra Motacilla flava Passer montanus Perdix perdix Saxicola rubetra Saxicola torquatus Serinus serinus Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Vanellus vanellus Danmark Alauda arvensis Anthus pratensis Carduelis carduelis Corvus corone Corvus frugilegus Emberiza citrinella 76/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Falco tinnunculus Gallinago gallinago Hirundo rustica Lanius collurio Linaria cannabina Miliaria calandra Motacilla alba Motacilla flava Oenanthe oenanthe Passer montanus Perdix perdix Saxicola rubetra Sylvia communis Sylvia curruca Turdus pilaris Vanellus vanellus Tyskland Alauda arvensis Athene noctua Emberiza citrinella Lanius collurio Limosa limosa Lullula arborea Miliaria calandra Milvus milvus Saxicola rubetra Vanellus vanellus Estland Alauda arvensis Anthus pratensis Corvus frugilegus Emberiza citrinella Hirundo rustica Lanius collurio Linaria cannabina Motacilla flava Passer montanus Saxicola rubetra Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Vanellus vanellus ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 77/93 SV EUT L, 29.7.2024 Irland Carduelis carduelis Columba oenas Columba palumbus Corvus cornix Corvus frugilegus Corvus monedula Emberiza citrinella Falco tinnunculus Fringilla coelebs Hirundo rustica Chloris chloris Linaria cannabina Motacilla alba Passer domesticus Phasianus colchicus Pica pica Saxicola torquatus Sturnus vulgaris Grekland Alauda arvensis Apus apus Athene noctua Calandrella brachydactyla Carduelis carduelis Carduelis chloris Ciconia ciconia Corvus corone Corvus monedula Delichon urbicum Emberiza cirlus Emberiza hortulana Emberiza melanocephala Falco naumanni Falco tinnunculus Galerida cristata Hirundo daurica Hirundo rustica Lanius collurio Lanius minor Lanius senator 78/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Linaria cannabina Lullula arborea Luscinia megarhynchos Melanocorypha calandra Miliaria calandra Motacilla flava Oenanthe hispanica Oenanthe oenanthe Passer domesticus Passer hispaniolensis Passer montanus Pica pica Saxicola rubetra Saxicola torquatus Streptopelia decaocto Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia melanocephala Upupa epops Spanien Alauda arvensis Alectoris rufa Athene noctua Calandrella brachydactyla Carduelis carduelis Cisticola juncidis Corvus monedula Coturnix coturnix Emberiza calandra Falco tinnunculus Galerida cristata Hirundo rustica Linaria cannabina Melanocorypha calandra Merops apiaster Oenanthe hispanica Passer domesticus Passer montanus Pica pica Pterocles orientalis Streptopelia turtur ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 79/93 SV EUT L, 29.7.2024 Sturnus unicolor Tetrax tetrax Upupa epops Frankrike Alauda arvensis Alectoris rufa Anthus campestris Anthus pratensis Buteo buteo Corvus frugilegus Coturnix coturnix Emberiza cirlus Emberiza citrinella Emberiza hortulana Falco tinnunculus Galerida cristata Lanius collurio Linaria cannabina Lullula arborea Melanocorypha calandra Motacilla flava Oenanthe oenanthe Perdix perdix Saxicola torquatus Saxicola rubetra Sylvia communis Upupa epops Vanellus vanellus Kroatien Alauda arvensis Anthus campestris Anthus trivialis Carduelis carduelis Coturnix coturnix Emberiza cirlus Emberiza citrinella Emberiza melanocephala Falco tinnunculus Galerida cristata Jynx torquilla Lanius collurio 80/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Lanius senator Linaria cannabina Lullula arborea Luscinia megarhynchos Miliaria calandra Motacilla flava Oenanthe hispanica Oriolus oriolus Passer montanus Pica pica Saxicola rubetra Saxicola torquatus Streptopelia turtur Sylvia communis Upupa epops Vanellus vanellus Italien Alauda arvensis Anthus campestris Calandrella brachydactyla Carduelis carduelis Carduelis chloris Corvus cornix Emberiza calandra Emberiza hortulana Falco tinnunculus Galerida cristata Hirundo rustica Jynx torquilla Lanius collurio Luscinia megarhynchos Melanocorypha calandra Motacilla alba Motacilla flava Oriolus oriolus Passer domesticus italiae Passer hispaniolensis Passer montanus Pica pica Saxicola torquatus Serinus serinus ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 81/93 SV EUT L, 29.7.2024 Streptopelia turtur Sturnus unicolor Sturnus vulgaris Upupa epops Cypern Alectoris chukar Athene noctua Carduelis carduelis Cisticola juncidis Clamator glandarius Columba palumbus Coracias garrulus Corvus corone cornix Coturnix coturnix Emberiza calandra Emberiza melanocephala Falco tinnunculus Francolinus francolinus Galerida cristata Hirundo rustica Chloris chloris Iduna pallida Linaria cannabina Oenanthe cypriaca Parus major Passer hispaniolensis Pica pica Streptopelia turtur Sylvia conspicillata Sylvia melanocephala Lettland Acrocephalus palustris Alauda arvensis Anthus pratensis Carduelis carduelis Carpodacus erythrinus Ciconia ciconia Crex crex Emberiza citrinella Lanius collurio Locustella naevia 82/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Motacilla flava Passer montanus Saxicola rubetra Sturnus vulgaris Sylvia communis Vanellus vanellus Litauen Alauda arvensis Anthus pratensis Carduelis carduelis Ciconia ciconia Crex crex Emberiza citrinella Hirundo rustica Lanius collurio Motacilla flava Passer montanus Saxicola rubetra Sturnus vulgaris Sylvia communis Vanellus vanellus Luxemburg Alauda arvensis Emberiza citrinella Lanius collurio Linaria cannabina Passer montanus Saxicola torquatus Sylvia communis Ungern Alauda arvensis Anthus campestris Coturnix coturnix Emberiza calandra Falco tinnunculus Galerida cristata Lanius collurio Lanius minor Locustella naevia Merops apiaster Motacilla flava ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 83/93 SV EUT L, 29.7.2024 Perdix perdix Sturnus vulgaris Sylvia communis Sylvia nisoria Vanellus vanellus Malta Calandrella brachydactyla Linaria cannabina Cettia cetti Cisticola juncidis Coturnix coturnix Emberiza calandra Lanius senator Monticola solitarius Passer hispaniolensis Passer montanus Serinus serinus Streptopelia decaocto Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia conspicillata Sylvia melanocephala Nederländerna Alauda arvensis Anthus pratensis Athene noctua Calidris pugnax Carduelis carduelis Corvus frugilegus Coturnix coturnix Emberiza citrinella Falco tinnunculus Gallinago gallinago Haematopus ostralegus Hippolais icterina Hirundo rustica Limosa limosa Miliaria calandra Motacilla flava Numenius arquata Passer montanus 84/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Perdix perdix Saxicola torquatus Spatula clypeata Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Tringa totanus Turdus viscivorus Vanellus vanellus Österrike Acrocephalus palustris Alauda arvensis Anthus spinoletta Anthus trivialis Carduelis carduelis Emberiza citrinella Falco tinnunculus Jynx torquilla Lanius collurio Linaria cannabina Lullula arborea Miliaria calandra Oenanthe oenanthe Passer montanus Perdix perdix Saxicola rubetra Saxicola torquatus Serinus citrinella Serinus serinus Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Turdus pilaris Vanellus vanellus Polen Alauda arvensis Anthus pratensis Ciconia ciconia Emberiza citrinella Emberiza hortulana Falco tinnunculus ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 85/93 SV EUT L, 29.7.2024 Galerida cristata Hirundo rustica Lanius collurio Limosa limosa Linaria cannabina Miliaria calandra Motacilla flava Passer montanus Saxicola torquatus Saxicola rubetra Serinus serinus Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Upupa epops Vanellus vanellus Portugal Athene noctua Bubulcus ibis Carduelis carduelis Chloris chloris Ciconia ciconia Cisticola juncidis Coturnix coturnix Delichon urbicum Emberiza cirlus Falco tinnunculus Galerida cristata Hirundo rustica Lanius meridionalis Linaria cannabina Merops apiaster Miliaria calandra Milvus migrans Passer domesticus Pica pica Saxicola torquatus Serinus serinus Sturnus unicolor Upupa epops 86/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Rumänien Alauda arvensis Anthus campestris Calandrella brachydactyla Ciconia ciconia Corvus frugilegus Emberiza calandra Emberiza citrinella Emberiza hortulana Emberiza melanocephala Falco tinnunculus Galerida cristata Hirundo rustica Lanius collurio Lanius minor Linaria cannabina Melanocorypha calandra Motacilla flava Passer montanus Perdix perdix Saxicola rubetra Saxicola torquatus Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Upupa epops Vanellus vanellus Slovenien Acrocephalus palustris Alauda arvensis Anthus trivialis Carduelis carduelis Columba oenas Columba palumbus Emberiza calandra Emberiza cirlus Emberiza citrinella Falco tinnunculus Galerida cristata Hirundo rustica Jynx torquilla ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 87/93 SV EUT L, 29.7.2024 Lanius collurio Linaria cannabina Lullula arborea Luscinia megarhynchos Motacilla flava Passer montanus Phoenicurus phoenicurus Picus viridis Saxicola rubetra Saxicola torquatus Serinus serinus Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Upupa epops Vanellus vanellus Slovakien Alauda arvensis Carduelis carduelis Emberiza calandra Emberiza citrinella Falco tinnunculus Hirundo rustica Chloris chloris Lanius collurio Linaria cannabina Locustella naevia Motacilla flava Passer montanus Saxicola rubetra Saxicola torquatus Serinus serinus Streptopelia turtur Sturnus vulgaris Sylvia communis Sylvia nisoria Vanellus vanellus Finland Alauda arvensis Anthus pratensis Corvus monedula 88/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Crex crex Delichon urbica Emberiza hortulana Hirundo rustica Numenius arquata Passer montanus Saxicola rubetra Sturnus vulgaris Sylvia communis Turdus pilaris Vanellus vanellus Sverige Alauda arvensis Anthus pratensis Corvus frugilegus Emberiza citrinella Emberiza hortulana Falco tinnunculus Hirundo rustica Lanius collurio Linaria cannabina Motacilla flava Passer montanus Saxicola rubetra Sturnus vulgaris Sylvia communis Vanellus vanellus ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 89/93 BILAGA VI FÖRTECKNING ÖVER INDIKATORER FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD FÖR SKOGSEKOSYSTEM SOM AVSES I ARTIKEL 12.2 OCH 12.3 Indikator Beskrivning, enheter och metod för att fastställa och övervaka indikatorn Stående död ved Beskrivning: Denna indikator visar mängden icke-levande stående träbiomassa i skog och annan trädbevuxen mark. Enhet: m3/ha. Metod: Den metod som utvecklats och används av FOREST EUROPE, State of Europe’s Forests 2020, FOREST EUROPE 2020, och i beskrivningen av nationella skogsinventeringar i Tomppo E. et al., National Forest Inventories, Pathways for Common Reporting, Springer, 2010, med beaktande av den metod som anges i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med IPCC:s riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från 2006. Liggande död ved Beskrivning: Denna indikator visar mängden icke-levande liggande träbiomassa i skog och annan trädbevuxen mark. Enhet: m3/ha. Metod: Den metod som utvecklats och används av FOREST EUROPE, State of Europe’s Forests 2020, FOREST EUROPE 2020, och i beskrivningen av nationella skogsinventeringar i Tomppo E. et al., National Forest Inventories, Pathways for Common Reporting, Springer, 2010, med beaktande av den metod som anges i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med IPCC:s riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från 2006. Andel skogsmarker med olikåldrig Beskrivning: Denna indikator avser andelen skogar som är tillgängliga för träförsörjning (produktionsskogar) och som har olikåldrig struktur struktur i förhållande till skogar med likåldrig struktur. Enhet: Procent produktionsskog med olikåldrig struktur. Metod: Den metod som utvecklats och används av FOREST EUROPE, State of Europe’s Forests 2020, FOREST EUROPE 2020, och i beskrivningen av nationella skogsinventeringar i Tomppo E. et al., National Forest Inventories, Pathways for Common Reporting, Springer, 2010. Skoglig konnektivitet Beskrivning: Skoglig konnektivitet är ett mått på hur sammanhängande eller fragmenterat skogslandskapet är. Det definieras från 0–100. Enhet: Index. Metod: Den metod som utvecklats av FAO, Vogt P., et al., FAO – State of the World’s Forests: Forest Fragmentation, JRC Technical Report, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2019. 90/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 Indikator Beskrivning, enheter och metod för att fastställa och övervaka indikatorn Index för vanliga skogsfåglar Beskrivning: Indikatorn för skogsfåglar beskriver trenderna i abundansen av vanliga skogsfåglar i hela deras europeiska utbredningsområde över tiden. Det är ett sammansatt index som tagits fram utifrån observationsdata om fågelarter som är karakteristiska för skogshabitat i Europa. Indexet baseras på en särskild förteckning över arter i varje medlemsstat. Enhet: Index. Metod: Brlík m.fl. Long-term and large-scale multispecies dataset tracking population changes of common European breeding birds, Sci Data 8, 21. 2021. Lager av organiskt kol Beskrivning: Denna indikator beskriver lagret av organiskt kol i förna och mineraljord på ett djup av 0–30 cm i skogsekosystem. Enhet: ton organiskt kol/ha. Metod: Enligt bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med IPCC:s riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från 2006, som stöds av Land Use and Coverage Area frame Survey (LUCAS) Soil, Jones A. et al., LUCAS Soil 2022, JRC technical report, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021. Andelen skogsmarker som Beskrivning: Andelen skogar och annan trädbevuxen mark som domineras av (>50 % täckning) inhemska arter domineras av inhemska trädarter Enhet: procent Metod: Utvecklad och använd av FOREST EUROPE, State of Europe’s Forests 2020, FOREST EUROPE 2020, och i beskrivningen av nationella skogsinventeringar i Tomppo E. et al., National Forest Inventories, Pathways for Common Reporting, Springer, 2010. Trädartsblandning Beskrivning: Denna indikator beskriver det genomsnittliga antal trädarter som förekommer i skogsområden Enhet: Index Metod: På grundval av FOREST EUROPE, State of Europe’s Forests 2020, FOREST EUROPE 2020, och i beskrivningen av nationella skogsinventeringar i Tomppo E. et al., National Forest Inventories, Pathways for Common Reporting, Springer, 2010. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 91/93 EUT L, 29.7.2024 SV SV EUT L, 29.7.2024 BILAGA VII FÖRTECKNING ÖVER EXEMPEL PÅ RESTAURERINGSÅTGÄRDER SOM AVSES I ARTIKEL 14.16 1. Restaurera våtmarker genom att återväta dränerade torvmarker, avlägsna dräneringssystem i torvmarker, återväta invallade områden och upphöra med torvbrytning. 2. Förbättra hydrologiska förhållanden genom att öka kvantitet, kvalitet och dynamik hos ytvatten och förbättra grundvattennivåer för naturliga och delvis naturliga ekosystem. 3. Avlägsna oönskad buskvegetation och planteringar av icke-inhemska arter på gräsmarker, i våtmarker, i skogar och på mark med sparsam vegetation. 4. Tillämpa paludikultur. 5. Återskapa meandring i vattendrag och återansluta artificiellt avskurna meanderslingor och korvsjöar. 6. Avlägsna longitudinella och laterala hinder, t.ex. vallar och dammar, ge mer utrymme åt vattendragens dynamik och restaurera fritt strömmande sträckor av vattendrag. 7. Åternaturalisera vattendragsfårors botten, sjöar och låglandsvattendrag genom att t.ex. avlägsna artificiell bottenarmering, optimera substratets sammansättning, förbättra eller utveckla arealen av livsmiljöer. 8. Återställa naturliga sedimenteringsprocesser. 9. Inrätta strandnära buffertar, t.ex. strandskogar, buffertzoner, ängar eller betesmarker. 10. Öka de ekologiska elementen i skogar, t.ex. stora, gamla och döende träd (habitatträd) och mängden liggande och stående död ved. 11. Arbeta för en diversifierad skogsstruktur i fråga om t.ex. artsammansättning och ålder, möjliggöra naturlig föryngring och succession av trädarter. 12. Bistå provenienser och arter att migrera där detta kan behövas på grund av klimatförändringar. 13. Öka den skogliga mångfalden genom att restaurera mosaiker av andra livsmiljöer än skog, t.ex. öppna fläckar med gräsmark eller hedmark, dammar eller bergspartier 14. Använda metoder för ”naturnära” skogsbruk eller ”kontinuitets” skogsbruk, införa inhemska trädarter. 15. Stödja utvecklingen av gammal skog med inhemska arter och mogna bestånd, t.ex. genom att upphöra med avverkning eller genom aktiv förvaltning som är gynnsam för utvecklingen av självreglerande funktioner och lämplig resiliens. 16. Införa landskapselement som gynnar en hög mångfald i åkermark och intensivt brukad gräsmark, t.ex. buffertzoner, åkerkanter med inhemska blommor, häckar, träd, små skogar, terrassmurar, dammar, habitatkorri- dorer och språngbrädor för arters spridning osv. 17. Öka andelen jordbruksareal som omfattas av agroekologiska brukningsmetoder som ekologiskt jordbruk eller trädjordbruk, odling av flera grödor (multicropping) och växelbruk, integrerad bekämpning av skadegörare och hantering av näringsämnen. 18. Minska betesintensiteten eller slåtterfrekvensen på gräsmarker där så är relevant och återinföra extensivt bete med tamdjur och extensiva slåttersystem där de har upphört. 19. Stoppa eller minska användningen av kemiska växtskyddsmedel samt mineralgödsel och stallgödsel. 20. Upphöra med plöjning av gräsmarker och introduktion av frön av produktiva gräs. 21. Avlägsna planteringar på tidigare dynamiska dynsystem i inlandet för att återskapa den naturliga vinddynamiken för att gynna öppna livsmiljöer. 92/93 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj SV EUT L, 29.7.2024 22. Förbättra konnektiviteten mellan livsmiljöer för att möjliggöra utveckling av populationer av arter och möjliggöra ett tillräckligt utbyte av individer och gener samt för arters migration och anpassning till klimatförändringar. 23. Låta ekosystemen utveckla sin egen naturliga dynamik, till exempel genom att upphöra med nyttjande och främja ett mer naturligt och vilt tillstånd. 24. Avlägsna och begränsa invasiva främmande arter och förhindra eller minimera nya introduktioner. 25. Minimera fiskets negativa påverkan på det marina ekosystemet, till exempel genom att använda redskap med mindre påverkan på havsbotten. 26. Restaurera viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. 27. Tillhandahålla strukturer eller substrat för att stimulera det marina livet till stöd för återställandet av korall, ostron eller blockrev. 28. Restaurera sjögräsängar och kelpskogar genom att aktivt stabilisera havsbotten, minska och om möjligt eliminera påverkansfaktorer eller genom aktiv förökning och plantering. 29. Restaurera eller förbättra tillståndet för populationen av karakteristiska inhemska arter som är oumbärliga för marina livsmiljöers ekologi genom att genomföra passiva eller aktiva restaureringsåtgärder, t.ex. att införa ungfiskar. 30. Minska olika former av havsförorening, t.ex. näringsämnesbelastning, buller och plastavfall. 31. Öka mängden urbana grönytor med ekologiska element, t.ex. parker, träd och skogsområden, gröna tak, gräsmarker med vilda blommor, trädgårdar, stadsodling, trädkantade gator, urbana ängar och häckar, dammar och vattendrag, med beaktande av bland annat arternas mångfald, inhemska arter, lokala förhållanden och resiliens mot klimatförändringar. 32. Stoppa, minska eller åtgärda förorening från läkemedel, farliga kemikalier, avloppsvatten från tätbebyggelse och industrier och annat avfall, inklusive skräp och plast samt ljusförorening i alla ekosystem. 33. Omvandla tidigare exploaterad mark, f.d. industriområden och täkter till naturområden. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj 93/93 ANVISNING FÖR Integrering av ekosystemtjänster och utredning av behovet av ekologisk kompensation vid planering, byggande och förvaltning Anvisningen gäller från: 2023-12. Bör uppdateras minst varje mandatperiod Verksamhet: Samhällsbyggnadsförvaltningen ANVISNING 1(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1. Inledning Håbo är en kommun med stark tillväxt och snabb utveckling där den största förändringen sker i Bålsta. Samhället i stort står samtidigt inför stora utmaningar som anpassning till ett förändrat klimat, en snabb förlust av biologisk mångfald samt en ökad ohälsa bland befolkningen. Vi behöver därför ta tillvara grönområdens klimatreglerande funktioner, värna naturområden med höga naturvärden och tillgodose våra invånare med vardagsnatur för hälsofrämjande rekreation och rörelse. Detta ställer krav på en god planering och byggande där naturens ekosystemtjänster har en nyckelroll och behöver nyttjas och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. I Håbo kommun ska ekosystemtjänster vare en integrerad del i planering, byggande och förvaltning enligt antaget grönstrukturprogram. I planering och byggande bör fokus på att bevara naturvärden och ekosystemtjänster därför vara större än att genomföra återskapande åtgärder. För att motverka att naturvärden och ekosystemtjänster minskar vid en exploatering kan kompensation fungera som en sista åtgärd efter att alla möjligheter för att undvika, minimera och återställa skador har utretts enligt skadelindringshierarkin (se nedan). I detta dokument beskrivs hur vi kan jobba så att ekosystemtjänster kan integreras i planering, byggande och förvaltning samt hur vi bör arbeta med ekologisk kompensation. Arbetet med ekosystemtjänster och ekologisk kompensation har en stark koppling till varandra, vilket är anledningen till att dessa behandlas i samma dokument. 2. Håbo kommuns antagna riktlinjer och mål gällande ekosystemtjänster och frivillig ekologisk kompensation Att vi ska ta till vara och främja naturvärden och ekosystemtjänster finns beskrivet i flera av Håbo kommuns styrdokument som vision, hållbarhetsstrategi, översiktsplan och grönstrukturprogram. I visionen – vårt framtida Håbo står det exempelvis följande: ”Vi förvaltar och vårdar natur- och mälarmiljöerna med stort ansvar. Nya områden för boende och rekreation tar form i samspel med omkringliggande miljöer utan att äventyra natur- och djurliv. Vi utvecklar kommunens identitet ansvarsfullt och hållbart. I två av våra styrdokument finns det även tydliga riktlinjer och mål som konkret nämner ekosystemtjänster och kompensation: Generella riktlinjer i översiktsplanen: Utpekade natur- och rekreationsområden ska bevaras och vidareutvecklas utifrån rådande förutsättningar. Kommunens grönstrukturprogram och naturvårdsplan ska användas som kunskapsunderlag vid plan- och lovgivningsärenden samt övriga beslut som kan påverka de värdefulla natur- och rekreationsmiljöer som finns i kommunen. Intrång i dessa områden ska tydligt motiveras och kompensationsåtgärder ska utföras för en ökad hållbarhet i andra avseenden. Grönytors funktion för klimatreglering och ekosystemtjänster ska värnas, framförallt i tätbebyggda områden. ANVISNING 2(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mål i grönstrukturprogrammet: • Säkerställa att naturområden utgör en tillgång i samhällsbyggnadsprocessen. Om det inte går att undvika att naturområden ianspråktas ska ekologisk kompensation genomföras. • Senast 2025 ska Håbo kommun ha integrerat värdet av ekosystemtjänster i kommunens fysiska planering och genomförande för en hållbar samhällsutveckling. • Eftersträva att ny bebyggelse anpassas till befintlig miljö och utformas på ett sådant sätt att den minimerar negativ påverkan på platsens ekosystemtjänster. ANVISNING 3(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3. Integrering av ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning Bilden ovan ger lite exempel på vilka ekosystemtjänster som naturmiljöer kan bidra för en god bebyggd miljö. Bilden är från c/o City. Det finns en mängd samhällsutmaningar som den fysiska planeringen måste kunna hantera. Att planera med hänsyn till grönstruktur och biologisk mångfald skapar robusta och mer anpassningsbara samhällen där naturen kan förse oss med viktiga ekosystemtjänster. Planering, byggande och förvaltning har stor betydelse för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster både i den byggda miljön och i landskapet i stort. Parker, natur och annan grönska utgör de rumsliga förutsättningarna för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Flera av dessa områden är upptagna som allmänna intressen i 2 kapitlet PBL. Parker, vatten- och grönområden bidrar bland annat till att: • främja hälsa och välbefinnande • bidra till klimatanpassning av den byggda miljön • utgöra livsmiljöer och grön infrastruktur för att stärka biologisk mångfald • öka attraktiviteten och hållbarheten i våra städer och tätorter För att åstadkomma en ändamålsenlig struktur av grönområden – en grönstruktur, behöver man beakta de rumsliga såväl som de ekologiska sambanden. Dessa samband är viktiga för att grönstrukturen ska ge de nyttor och värden som eftersträvas. Ekosystemtjänster i den byggda miljön – metod och vägledning I Boverkets kunskapsbank finner du bra material om hur vi kan arbeta för att integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning Ekosystemtjänster i den byggda miljön – vägledning & metod - PBL kunskapsbanken - Boverket ANVISNING 4(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3.1 Ekosystemtjänster i översiktsplaneringen Översiktsplanen är det viktigaste planinstrumentet för att styra en mark- och vattenanvändning som främjar ekosystemtjänster. Ställningstagandena i översiktsplanen blir vägledande för detaljplaneläggning, planbesked, förhandsbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. Översiktsplanen ger vägledning om hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, vilket också i stort utgör den rumsliga förutsättningar för ekosystemtjänster. Översiktsplanen är även ett viktigt planinstrument för att bevara fungerande regionala och mellankommunala samband för grönstruktur. Håbo kommuns grönstrukturprogram utgör ett viktigt kompletterande dokument till översiktsplanen som konkretiserar övergripande principer och riktlinjer och på så sätt utgör en vägledning i hur kommunen kan arbeta med grönstruktur och ekosystemtjänster. I grönstrukturprogrammet finns målsättningar för hur grönstrukturen bör utvecklas och förvaltas för en långsiktigt hållbar utveckling. Ytterligare ett dokument som är av värde för att synliggöra grundförutsättningar för ekosystemtjänster är kommunens naturvårdsplan som på detaljerad nivå beskriver naturvärden. Bilden ovan illustrerar den centrala roll som översiktsplanen har för implementering av ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning. Bilden är hämtad från kunskapsbanken på Boverkets hemsida. ANVISNING 5(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3.2 Ekosystemtjänster i detaljplanering Med rätt hantering kan detaljplaner vara ett verktyg för att bevara, utveckla eller skapa förutsättningar för ekosystemtjänster. Genom detaljplanen kan kommunen besluta hur den bebyggda miljön ska utformas och ge möjligheter för att bevara, utveckla eller skapa ekosystemtjänster. I Boverkets vägledning om hur ekosystemtjänster kan integreras i detaljplanearbetet delas processen in i 6 olika steg som i stora drag ska leda till: ➢ Skapa förutsättningar genom lämpliga 1. Planens 2. Kartlägg planbestämmelser. syfte ➢ Vikten av en bra planbeskrivning som motivera planbestämmelsernas innebörd 3. Utred och för ekosystemtjänster. 4. Avväg analysera ➢ Viktiga områden för ekosystemtjänster säkerställs som allmän plats. 5. Säkerställ 6. Genomför ➢ Skapa förutsättningar för ekosystemtjänster på kvartersmark I Boverkets vägledning finns mer detaljerad beskrivning av vad varje steg ovan innebär. För bästa resultat ska integrering av ekosystemtjänster ske så tidigt som möjligt i detaljplaneprocessen. Redan vid förfrågan om planbesked bör en första bedömning av påverkan på ekosystemtjänster tas med. Kartläggningen ska omfatta aktuellt planområde men hänsyn behöver även tas till hur planen påverkar landskapet och ekosystemtjänster utanför planområdet, exempelvis avseende gröna samband. Avsikten för integrering av ekosystemtjänster inom planområdet ska framgå och om möjligt regleras i markanvisningsavtal, exploateringsavtal och andra avtal. Även skyddsåtgärder under genomförande av planen samt eventuella kompensationsåtgärder bör om möjligt ingå i avtalen. I detaljplanen säkerställs förutsättningarna för ekosystemtjänster i plankartan och motivera i beskrivningen. Viktiga områden för ekosystemtjänster regleras främst som allmän plats. Genom att ange egenskapsbestämmelser för allmän plats kan förutsättningar för ekosystemtjänster säkerställas, exempelvis genom att ange följande: • Ange hur stor del av markytan intill vägar som ska vara grön och infiltrationsbenägen. • Inför utökad marklovsplikt för fällning av träd som är värdefulla för att minska urbana värmeöar, bevara gröna kulturmiljöer eller estetiska värden. ANVISNING 6(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen • Finns förutsättningar för skyddsplantering bestående av träd och buskar längs en väg kan det skrivas in som en egenskapsbestämmelse eller planläggas som skydd. Det kan även vara möjligt att skapa förutsättningar för ekosystemtjänster på kvartersmark, men det är betydligt mer begränsat än på allmän plats. Följande egenskapsbestämmelser kan tillämpas för att skapa förutsättningar för ekosystemtjänster på kvartersmark: • Utnyttjandegrad (e) - hur mycket får byggas • Begränsning av markens nyttjande (prickmark/korsmark) – vad får byggas • Begränsa byggnadens höjd och takvinkel (o) • Placering (p) – var får byggnader placeras • Utformning (f) – fasad/tak (kultur) och tomter • Utförande (b) – byggteknik och anpassa plats • Markens anordnande och vegetation (n) • Skydd av kulturvärden För en mindre detaljplan eller detaljplaneändring kan en enklare kartläggning och analys av vilken potential som finns att med planen bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster räcka. Som bilaga till denna anvisning finns en checklista för bedömning av platsens ekosystemtjänster. Denna checklista lämpar sig att användas till tidiga skeden, mindre omfattande detaljplaner, detaljplaneändringar eller exploaterings/investeringsprojekt som inte föregås av en detaljplan. För större detaljplaner ska en utredning av platsens ekosystemtjänster och beskrivning av behov av kompensationsåtgärder genomföras i samband med MKB förfarande. ANVISNING 7(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3.3 Ekosystemtjänster i byggande När vi ska bygga en ny byggnad eller ändra en befintlig finns det mycket som vi kan göra för att dra nytta av och gynna olika ekosystemtjänster. Ett sätt att arbeta för att integrera ekosystemtjänster i byggandets olika skeden är att utgå från följande principer: 2. Använd 1. Formulera mål 3. Använd redan mångfunktionella och kartlägg exploaterad mark lösningar 4. Tänk på gröna 5. Involvera olika 6. Fungerande samband kompetenser kunskapsöverföring Principerna är tagna från Boverkets vägledning (se länk på sida 3). Här är en kort beskrivning av de olika delarna som finns beskriva mer i detalj på Boverkets hemsida, där det även finns beskrivning av integrering av ekosystemtjänster i byggandets olika skeden. 1. Formulera mål och kartlägg grönska och ekosystemtjänster från början av byggprojektet. Då är det lättare och billigare att hitta bra lösningar. Formulera mål och visioner som utgår från platsens förutsättningar och identifierade brister och behov av ekosystemtjänster. Styrdokument som kommunens översiktsplan, grönstrukturprogram, naturvårdsplan och detaljplan är bra vägledning. Ta hjälp av checklistan som finns som bilaga till denna anvisning för att ta reda på vilka ekosystemtjänster som finns eller behöver förstärkas på platsen. Vad kommer framtida brukare av byggnaden behöva/efterfråga? 2. Använd mångfunktionella lösningar. Grönska ger ofta många olika ekosystemtjänster, den är alltså mångfunktionell. Tänk igenom vilka ekosystemtjänster som behövs på platsen, och om det finns grönska som kan uppfylla flera av dem på ett mångfunktionellt sätt. Det är ofta både kostnadseffektivt och yteffektivt att hitta mångfunktionella gröna lösningar. Äldre träd, dammar och våtmarker är särskilt värdefulla och mångfunktionella när det gäller att leverera ekosystemtjänster. Se matrisen på nästa sida för exempel på hur olika gröna lösningar kan ge fler funktioner. På naturvårdsverket hemsida finns även mer info om naturbaserade lösningar Naturbaserade lösningar (naturvardsverket.se). ANVISNING 8(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen I matrisen presenteras ett urval av naturbaserade lösningar och vilken den huvudsakliga nyttan med åtgärden är. Källa Naturvårdsverkets rapport 7016. ANVISNING 9(16) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3. Använd i första hand mark som redan är exploaterad för bygget. För ekosystemtjänster är det bäst att placera en ny byggnad eller anläggning på mark som redan är eller har varit exploaterad eller på annat sätt påverkad. En betydande anledning till detta är att exploatering av mark är en av de främsta orsakerna till dagens omfattande förlust av biologisk mångfald, och biologisk mångfald är själva grundbulten för fungerande ekosystemtjänster. 4. Tänk på gröna samband och olika skalor av grönt. Ta reda på om den befintliga eller planerade byggnaden ingår i eller kan förstärka ett befintligt grönt samband på samhällsnivå/lokal nivå. I så fall är det särskilt viktigt att tillvarata befintlig grönska och försöka att bevara och helst stärka funktionen av grönstråk. Exempelvis är äldre stora träd särskilt värdefulla, men buskar, ängsytor och holkar för fåglar och fladdermöss och boplatser för bin kan också bidra till fler ekosystemtjänster. I kommunens grönstrukturprogram och dess kartunderlag (som finns i csm) finns gröna samband, gröna och blå stråk. 5. Låt olika kompetenser vara med tidigt i projektplaneringen. För att lyckas med att integrera ekosystemtjänster i byggprojekt är det en framgångsfaktor att sakkunniga kommer med så tidigt som möjligt i projektet. Det behövs exempelvis kunskap om sociala värden, utformning, gestaltning, ekosystem och biologisk mångfald och drift/skötsel. 6. Se till att kunskapsöverföringen fungerar. Kunskapsöverföringen mellan de olika aktörerna är avgörande för hur ekosystemtjänster hanteras under planeringen och byggandet. Det gäller framför allt kunskapsöverföringen mellan kommunens fysiska planering och byggprojektet, samt kunskapsförmedlingen mellan de olika skedena i byggandet. Alla – från byggherre, gestaltningsansvariga, projektörer och upphandlare till byggentreprenörer och byggarbetare måste vara införstådda med hur det är tänkt om ekosystemtjänster. När bygget är klart måste den kunskapen förmedlas vidare till fastighetsägare och fastighetsförvaltare och de som sköter driften av fastigheten samt till brukarna av fastigheten. ANVISNING 10(16 ) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3.4 Ekosystemtjänster i förvaltning Under förvaltningsfasen kan invånare, besökare och företag dra nytta av de ekosystemtjänster som finns på platsen. Grönska och gröna lösningar som ger ekosystemtjänster behöver ofta viss skötsel för att kunna leverera sina nyttigheter. Det är i driften det långsiktiga arbetet i närkontakt med grönska och naturbaserade lösningar sker. Om, hur och när driftsåtgärder utförs får ofta en avgörande betydelse för hur ekosystemtjänster kan leverera nyttigheter över tid på platsen. På Boverkets hemsida finns vägledning för hur vi kan arbeta med ekosystemtjänster i förvaltningsfasen (se länk på sida 3). Här är en kort beskrivning av den. 1. Mål och vision 5. Följ upp och 2. Kartlägg återkoppla förutsättningar 4. Genomför 3. Styr med drift skötselplan 1. Ta fram mål och visioner. När områden ska bebyggas eller grönska anläggas formuleras vanligtvis mål och visioner för både platsen och grönskan. Dessa mål behöver hållas levande och följas upp under förvaltningsfasen. Finns det inga mål och visioner behöver sådana tas fram och dokumenteras. I flera av kommunens styrdokument (som översiktsplan, hållbarhetsstrategi och grönstrukturprogram) finns översiktliga riktlinjer och mål som vi bör utgå ifrån vid formulering av mål och vision för området grönska. 2. Kartlägg förutsättningar. En nulägesbeskrivning av platsen, förutsättningar och resurser bör göras. Ekosystemtjänster och andra värden som finns på platsen behöver ANVISNING 11(16 ) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen inventeras. (för denna del kan checklistan användas som finns som bilaga till denna anvisning). Likaså behöver det kartläggas hur platsen används idag och av vem. Finns det en skötselplan för området ger den en viktig utgångspunkt för kartläggningen och för att klargöra syftet med grönskan. Kommunens skötselanvisning för mångbruk av skog kan utgöra en vägledning, grönstrukturprogrammet eller framtagna skötselplaner för parkområden och våtmarker. Ekonomiska förutsättningar och tillgång till personal för drift behöver också klargöras, liksom juridiska förutsättningar. 3. Styr med skötselplan. Om det inte redan finns en skötselplan bör en sådan tas fram. Skötselplanen är ett viktigt styrmedel för att upprätthålla mål och syfte med grönska och ekosystemtjänster. I den ska information om målen för platsen, och strategier för skötsel och den tänkta utvecklingen över tid finnas samlad. Skötselplanen behöver vara så konkret att utförare av drift och underhåll vet vad som ska göras, hur det ska göras, vem som ska göra det, när det ska göras och varför det ska göras. Med drift menas tillsyn och skötsel. 4. Genomför drift. Detta steg innehåller det praktiska utförandet av skötselåtgärder på platsen, till exempel gräsklippning, rensning och trädbeskärning. Om tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll görs på rätt sätt ökar ekosystemtjänsternas nytta och varaktighet. 5. Följ upp och återkoppla. De åtgärder som görs behöver följas upp och resultatet behöver jämföras och utvärderas mot de mål som satts upp för grönska och ekosystemtjänster, och mot skötselplanens riktlinjer för utförandet av drift och underhåll. Återkoppling kan behöva ske och beslut tas om att skötselplanen ska revideras. Eller också kan återkopplingen leda till att särskilda riktlinjer behöver ges till utförare av drift och skötsel. Ibland kan resultaten av utvärderingen visa att även mål och vision behöver revideras, för att behov och förutsättningar har ändrats. Att tänka på: • Om det finns en skötselplan för området, se till att den följs och att driftsåtgärder följs upp kontinuerligt. • Se till att driftpersonal har god förståelse för ekosystemtjänster, naturbaserade lösningar och grönskans värden i området och hur dessa kan skötas och utvecklas på bästa sätt • Se till att rätt redskap används och att kemiska bekämpningsmedel helt undviks. • Informera boende och andra brukare om grönska och naturbaserade lösningar för bättre förståelse. ANVISNING 12(16 ) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 4. Att utreda behov av ekologisk kompensation vid planering och exploatering Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering kompenseras genom åtgärder inom plan/exploateringsområdet eller på en annan plats i kommunen. Kostnaden för detta får exploatören eller kommunen stå för. Möjligheten att ställa krav på kompensationsåtgärder som sådana i plan- och exploateringsprojekt är begränsade. Vissa åtgärder kan dock sammanfalla med åtgärder som krävs även av andra skäl och som regleras av plan- och bygglagen. Denna anvisning bör tillämpas i all planering och exploatering där natur och/eller parkmark är en del av det aktuella området/projektet. Anvisningen gäller naturvärden och ekosystemtjänster som kan finnas i det aktuella området samt planens/projektets påverkan på gröna samband på landskapsnivå. 4.1 Diskutera och utred tidigt i processen Att utreda om kompensation krävs som åtgärd bör diskuteras så tidigt som möjligt i processen, gärna i samband med planbesked och/eller startmöte. Även privata exploatörer bör vara med i diskussionen på ett tidigt stadium för att uppnå en större förståelse för och enighet om eventuella kompensationsåtgärder. Genom att tidigt utreda vilka naturvärden och bedömning av ekosystemtjänster som finns i projektområdet (använd Checklista för utredning av behov av ekologisk kompensation utifrån bedömning av platsens ekosystemtjänster (se bilaga), områdets betydelse för gröna samband samt vilken påverkan en exploatering kan ha på dessa värden, kan välgrundade avvägningar mot andra intressen göras. En utvärdering eller bedömning av behovet av kompensationsåtgärder bör i princip göras i varje nytt detaljplaneärende. Görs ett program till detaljplan bör utvärderingen göras redan i detta skede. Om en detaljplan innebär betydande miljöpåverkan och MKB krävs ska den alltid omfatta utredning kring ekologisk kompensation. Kompensationsfrågan hanteras normalt i detaljplaneprocessen, men om detaljplan saknas görs en bedömning av platsen och dess kvaliteter och värden i stället i bygglovsskedet. Man kan då identifiera värden som ger skäl till att ta upp frågan om kompensationsåtgärder med exploatören. 4.2 Utgå från skadelindringshierarkin Kompensation fungera som en sista åtgärd efter att alla möjligheter för att undvika, minimera och återställa skador har utretts. Skadelindringshierarkins fyra steg ska alltid finnas med i planeringsskedet liksom vid exploateringsprojekt som inte föregås av ett detaljplanearbete för ANVISNING 13(16 ) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen att bedöma om kompensation ska genomföras: a. Undvika - Går det att undvika negativ påverkan? Välj annan plats. b. Minimera - Går det att minimera negativ påverkan? Genomför skydds- eller förstärkningsåtgärder. c. Utjämna - Om det inte går att genomföra steg 1 eller 2 – kompensera genom att återskapa värdet i närområdet. d. Ersätt - Om det inte går att genomföra steg 1, 2 eller 3 – kompensera genom att genomföra ersättande åtgärder på annan plats eller av annat värde. Viktigt att komma ihåg: Kompensationsåtgärder ska inte vara ett sätt att rättfärdiga olämpliga exploateringar. Det ska vara en kompensation för ett försvunnet värde där enda alternativet är exploatering, inte ett sätt att underlätta exploatering. 4.3 Närhetsprincipen - funktion, plats, tid och värde Om kompensation ska genomföras ska kompensationen i första hand bygga på närhetsprincipen: nära i funktion, plats och tid och ha minst samma värde. Kompensationsbehovet avgörs utifrån en bedömning av hur värdefulla funktionerna är och hur stor påverkan blir. Värdet sätts i relation till omgivningen. 5. Vad säger lagen om ekologisk kompensation Kompensationsåtgärder bör ses som en del i att bygga ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle, och utgör därför ett övergripande kommunalt intresse. Plan- och bygglagen ger dock begränsade möjligheter att ställa krav på kompensationsåtgärder i samband med detaljplaner. Krav på ekologisk kompensation regleras av miljöbalken vilket kan uppstå om en detaljplan gör intrång i naturreservat, Natura 2000-områden, biotopskydd eller har påverkan på arter som är upptagna i Artskyddsförordningen. Krav på kompensation kan även omfatta friluftsliv. Denna kompensation är juridiskt tvingande och bör hållas skild från frivilliga kompensationsåtgärder. I plan- och bygglagen finns inte möjlighet att ställa krav på kompensation i till exempel en detaljplan. Fler och fler kommuner arbetar dock ändå med så kallt frivillig ekologisk kompensation, vilken grundar sig i politiska ställningstaganden på kommunal nivå. Som nämns inledningsvis i detta dokument så finns det i Håbo kommun politiskt antagna riktlinjer och mål som berör ekologisk kompensation. 6. Vad är möjligt att kompensera? Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering kompenseras om det inte går att undvika eller minimera att skada på naturen uppstår. ANVISNING 14(16 ) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen I den fysiska planeringen har vi goda förutsättningar att skapa och utveckla nya ekosystemtjänster, men vissa miljöer tar mycket lång tid att bygga upp och deras värden är nästan omöjliga att kompensera för inom rimligt tidsperspektiv. Exempel på miljöer och funktioner som är svåra/omöjliga att kompensera är: - äldre skogsmark med gamla träd - äldre träd i parkmiljöer - naturmiljöer för arter som behöver stora och sammanhängande grönytor - naturliga stränder och äldre sumpskogar/våtmarker - ovanliga naturtyper eller förekomst av hotade arter - åkermark När det gäller vardagsnatur för rekreation, rörelse och utomhuspedagogik så behöver den vara nära och tillgänglig för att nyttjas regelbundet och på så sätt ge de positiva hälsoeffekter som forskningen visar på. Natur- och grönområden i den bebyggda miljön kan därför ett betydande socialt värde som kan vara svårt att kompensera på annan plats. 7. Tips och vägledning i arbetet med ekosystemtjänster och ekologisk kompensation Det finns mycket bra vägledningar och verktyg att ta del av och inspireras av i arbetet ekologisk kompensation. • I kommunens grönstrukturprogram finns följande översiktliga vägledning med som är hämtad från kunskapsbanken på Boverket (Frivillig ekologisk kompensation i planering och byggande - PBL kunskapsbanken - Boverket): ANVISNING 15(16 ) Datum 2023-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen • På Ekoplankompassen – din assistent för ekologisk kompensation inom fysisk planering hittar du forskarnas och kommunernas kunskap, erfarenheter, styrdokument, checklistor, beräkningsmodeller och mycket mer som kan inspirera dig att jobba mer aktivt med verktyget ekologisk kompensation i fysisk planering. • Göteborg stad är en kommun som har arbetat länge med ekologisk kompensation som ett verktyg för en hållbar stadsutveckling. Läs mer på goteborg.se (Grönytefaktorer och kompensationsåtgärder - Göteborgs Stad (goteborg.se)) • CLIMB – ett gratis verktyg som kan beräkna nuläge och förändring av biologisk mångfald vid förändrad markanvändning. Det kan bland annat användas för att beräkna ett projekt totala påverkan på naturmiljön vid en markomvandling, tillämpa och påvisa åtgärder enligt skadelindringshierarkin och utreda alternativ lokalisering. Läs mer på Ways of working with CLIMB (ecogain.se) • Boverket har i sin kunskapsbank bra information om ekologisk kompensation som verktyg i arbetet med ekosystemtjänster vid planering och byggande. Frivillig ekologisk kompensation i planering och byggande - PBL kunskapsbanken - Boverket • Naturvårdsverket tillhandahåller en vägledning i ekologisk kompensation Ekologisk kompensation (naturvardsverket.se) PROTOKOLLSUTDRAG 37(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen

§ 150 Dnr 2025/01629 Anmälan av motion från (L) - Ett kommunalråd på 100% thats it! Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Somir Sinharay (L), har överlämnat en motion till fullmäktige. Motionären föreslår: 1. att Håbo kommun från och med nästa mandatperiod endast tillsätter ett kommunalråd med 100 % tjänstgöringsgrad. 2. att detta kommunalråd ska tillhöra ett parti från den styrande sidan, 3. att övriga partier ansvarar för sin representation genom sina respektive gruppledare, 4. att denna förändring träder i kraft i samband med den nya mandatperioden efter valet 2026. Beslutsunderlag - Anmälan av motion från (L) - Motion från (L) - Ett kommunalråd på 100% thats it! - Motion från (L) - Ett kommunalråd på 100% thats it! Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ Beslutet skickas till: JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING PROTOKOLLSUTDRAG 46(50) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunstyrelsen