Kommunstyrelsen — 16 juni 2026

§ 1 Syfte Syftet är att stimulera kommunens föreningsliv genom att uppmuntra och stödja ideellt verksamma personer inom kommunen. Utmärkelsen är riktad till en person som utmärkt sig för sitt ideella engagemang som har gynnat föreningslivet, kulturarvet eller friluftsmiljöerna i kommunen.

2 § plan- och bygglagen därför inte överklagas. Ett planbesked kan dock omprövas om förutsättningarna förändras. 17.27 Beslut om planavgift i enskilt Bygglovshandläggare Utgör inte verkställighet. Taxa för plan, kart ärende. på Bygg och och mättjänster (KS miljöförvaltningen 2025/00252) DELEGATIONSORDNING 47(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 18 BIDRAG NR Ärende Info Kommentar/Vidaredelegation Författning 18.1 Beslut om ungdomsbidrag Föreningsansvarig Regler för Efter föredragning i föreningsbidrag Kulturstrateg föreningsbidragsgruppen 18.2 Beslut om kultur- och Föreningsansvarig Efter föredragning i Regler för arrangemangsbidrag föreningsbidragsgruppen föreningsbidrag Kulturstrateg 18.3 Beslut om uppdragsbidrag Föreningsansvarig Efter föredragning i Regler för föreningsbidragsgruppen föreningsbidrag Kulturstrateg 18.4 Beslut om lokal- och driftsbidrag Föreningsansvarig Efter föredragning i Regler för föreningsbidragsgruppen föreningsbidrag Kulturstrateg 18.5 Beslut om projektbidrag Föreningsansvarig Efter föredragning i Regler för föreningsbidragsgruppen föreningsbidrag Kulturstrateg DELEGATIONSORDNING 48(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 19 ÖVRIGT NR Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation 19.1 Beslut om tillstånd och Kommunikations- och anvisningar för användande av tillväxtchef kommunens heraldiska vapen samt andra frågor om användande av kommunens logotyp eller grafiska profil. 19.2 Beslut om tolkning av Kommunstyrelsens Arvodesregler (KS kommunens arvodesregler. personal- och 2023/00358) förhandlingsutskott. 19.3 Beslut om att söka bidrag till Kommundirektör kommunstyrelsens verksamheter från staten, ark och andra organisationer, upp till 100 prisbasbelopp. 19.4 Beslut om att söka bidrag till Kommundirektör kommunstyrelsens verksamheter från staten, EU och andra Förvaltningschef organisationer, upp till 60 prisbasbelopp. 19.5 Beslut om Kommundirektör Beslutet får inte innebära avsteg kommunledningsförvaltningens från kommunstyrelsens organisation ledningsfunktion i fråga om verksamheternas inriktning, omfattning eller kvalitet. DELEGATIONSORDNING 49(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 19.6 Beslut om teknik- och Förvaltningschef Beslutet får inte innebära avsteg samhällsbyggnadsförvaltningens från kommunstyrelsens organisation ledningsfunktion i fråga om verksamheternas inriktning, omfattning eller kvalitet. 19.7 Fatta beslut om vidare utredning Kommundirektör lag (2021:890) om eller avslut av inkomna ärenden skydd för personer enligt lag om skydd för personer som rapporterar om som rapporterar om missförhållanden missförhållanden. 19.8 Beslut om utnämning av årets Chef för Fritid- och ungdomsledare. föreningsenheten 19.9 Beslut om användning och Enhetschef för Beslut fattas inom ramen för Lag (2009:724) om fördelning av statsbidrag avseende Kontaktcenter tilldelade statsbidrag och i nationella finskt förvaltningsområde. enlighet med kommunstyrelsens minoriteter och beslutade mål och riktlinjer för minoritetsspråk finskt förvaltningsområde. Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk 19.10 Beslut om åtgärder, aktiviteter och Minoritetssamordnare Dessa beslut fattas inom ramen Lag (2009:724) om insatser avseende finskt för de beslut som beslutats enligt nationella förvaltningsområde. 19.9 ovan samt i enlighet med minoriteter och kommunstyrelsens beslutade minoritetsspråk mål och riktlinjer för finskt förvaltningsområde. Förordning (2009:1299) om nationella DELEGATIONSORDNING 50(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 minoriteter och minoritetsspråk 19.11 Beslut om former för samråd med Enhetschef för den sverigefinska minoriteten Kontaktcenter samt sammankallande av samrådsgrupper Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2026-06-04 KS 2026/00976 nr 151096 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen Linda Apelqvist, Kommunsekreterare linda.apelqvist@habo.se Tjänsteskrivelse – Extra sammanträdesdag för kommunstyrelsen 2026 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att hålla ett extra sammanträde den 18 augusti 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsen har tidigare beslutat om sammanträdesdatum för 2026. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ett extra sammanträde läggs till den 18 augusti 2026. Syftet är att undvika ett alltför långt uppehåll mellan kommunstyrelsens sammanträde och kommunfullmäktiges sammanträde. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Varje sammanträde medför vissa kostnader, bland annat i form av arvoden och ersättningar till förtroendevalda samt, i vissa fall, merkostnader kopplade till tjänstepersoners arbetstid. I den reviderade föreslagna sammanträdesplanen för 2026 planeras tio sammanträden för kommunstyrelsen och innebär ett extra sammanträde mot tidigare beslutad sammanträdesplan. Sammanträdesplaneringen finansieras inom ramen för kommunstyrelsens budget. Barnperspektivet Barnkonventionen, som är svensk lag, slår fast att barn har rätt till delaktighet, förståelse och trygghet i frågor som rör deras liv. Kommunen har därför ett ansvar att beakta barnperspektivet även i planeringen av politiska sammanträden. Många medarbetare och förtroendevalda har barn. Genom att planera kommunstyrelsens möten till dagtid och undvika helgdagar och skollov, skapas bättre förutsättningar för balans mellan arbete och privatliv. Det är en viktig del av kommunens arbetsmiljöansvar och bidrar till att föräldrar kan vara närvarande i barnens vardag. En kommun som aktivt arbetar med barnperspektivet signalerar långsiktighet, ansvarstagande och social hållbarhet – värden som är viktiga även för företag som vill etablera sig eller växa i kommunen. Näringslivsperspektivet Genom att planera kommunstyrelsens sammanträden under dagtid och utanför skollov och helger, skapas bättre förutsättningar för medarbetare och förtroendevalda att kombinera arbete med familjeliv. Det är en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare, vilket i sin tur påverkar kommunens förmåga att rekrytera och behålla kompetens – även inom näringslivet. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-06-04 «Diarienr» Håbo är en pendlarkommun med många invånare som arbetar i andra kommuner och många anställda som bor i andra kommuner. Mötestider som tar hänsyn till restider och familjers vardagslogistik underlättar för att kunna delta i samhällslivet som föreningar, föräldramöten eller medborgardialoger utan att det påverkar balansen mellan arbete och fritid negativt. Det gynnar både arbetsgivare, näringslivet och anställda Uppföljning Sammanträdesplanen för kommunstyrelsen revideras årligen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Extra sammanträdesdag för kommunstyrelsen 2026 – Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder och bolag Kommunrevisionen Gruppledare Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2026-04-22 nr 149545 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen Helena Johansson , helena.2.johansson@habo.se Tjänsteskrivelse – Svar på motion: Språkkrav för vikarier i skola och förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser att motionens förslag om att införa krav på att vikarier i skola och förskola ska kunna tala och förstå svenska obehindrat som besvarad. 2. Kommunfullmäktige anser att motionens förslag om att språkkrav tydligt framgår vid rekrytering av vikarier som besvarad. 3. Kommunfullmäktige anser att motionens förslag att kommunen erbjuder språkutvecklande insatser för personer som vill arbeta som vikarie men ännu inte uppnått tillräcklig nivå i svenska som besvarad. Sammanfattning Somir Sinharay (L) har inkommit med en motion med rubrik Språkkrav för vikarier i skola och förskola. Motionen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Att införa ett krav på att vikarier i skola och förskola ska kunna tala och förstå svenska obehindrat. 2. Att kommunen säkerställer att detta språkkrav tydligt framgår vid rekrytering av vikarier. 3. Att kommunen erbjuder språkutvecklande insatser för personer som vill arbeta som vikarie men ännu inte uppnått tillräcklig nivå i svenska. Motionen har remitterats till barn- och utbildningsnämndens som inkommit med yttrande. I yttrandet från barn- och utbildningsnämndens framgår att språkkrav i svenska redan tillämpas för vikarier i skola och förskola. Detta krav är också uttryckt i förvaltningens stående rekryteringsannonser som finns publicerade på Håbo kommuns hemsida. ”Då kommunikation med barn och elever är en viktig del av arbetet krävs att du behärskar det svenska språket i både tal och skrift.” Håbo kommun erbjuder också språkutvecklande insatser i form av SFI (Svenska för invandrare) och SVA (Svenska som andraspråk) inom ramen för vuxenutbildningens verksamhet. Dessa utbildningar omfattar språkutvecklande insatser oavsett yrkesinriktning för den studerande. Utifrån barn- och utbildningsnämndens yttrande föreslår kommunledningsförvaltningen kommunfullmäktige att anse motionens förslag om språkkrav för vikarier i förskola och skola besvarad. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-04-22 «Diarienr» Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslag till beslut har inga ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Barnperspektivet påverkas inte av förslag till beslut. Näringslivsperspektivet Näringslivet påverkas inte av förslag till beslut. Uppföljning Ingen uppföljning är aktuell. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse KS nr 149545, daterad 2026-04-22 - Protokollsutdrag BOU § 35, 2026-03-04 - Protokollsutdrag Anmälan av motion, KF § 180, 2025-12-08 - Motion, daterad 2025-11-24 Beslutet ska skickas till Motionär Håbo Språkkrav för vikarier i skola och förskola Bakgrund Skolan och förskolan är platser där barn och elever ska känna trygghet och få det stöd de behöver för att utvecklas. Kommunikation är en grundläggande förutsättning för lärande och omsorg. För att eleverna ska kunna få hjälp och stöd obehindrat, utan språkliga hinder, krävs att den personal som arbetar i verksamheten kan tala och förstå svenska på en nivå som gör detta möjligt. Idag ser vi att inte alla vikarier behärskar svenska språket på den nivå som krävs för att arbeta med undervisning eller omsorg. Detta skapar problem i kommunikationen, riskerar att försämra kvaliteten i undervisningen och kan leda till att elever inte får det stöd de har rätt till. Syfte Motionen handlar om att säkerställa att barn och elever får en trygg och fungerande lärmiljö där språket inte är ett hinder. Barn och elever måste kunna förstå och göra sig förstådda i alla situationer, inte minst vid konflikter, olyckor eller akuta händelser. Om en vikarie inte behärskar svenska obehindrat kan viktiga instruktioner missförstås, vilket kan äventyra säkerheten. Vikarier är ofta en del av undervisningen eller stöttar elever i klassrummet. Om språket blir ett hinder kan eleverna inte få den hjälp de behöver med uppgifter, frågor eller förklaringar. Förutom kontakten med eleverna behöver vikarier kunna kommunicera med ordinarie personal och ibland med vårdnadshavare. Bristande språkkunskaper kan leda till missförstånd och försämrad samverkan. Språkkravet är en rimlig förutsättning för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett säkert och professionellt sätt. Liberalerna Håbo föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Att införa ett krav på att vikarier i skola och förskola ska kunna tala och förstå svenska obehindrat. 2. Att kommunen säkerställer att detta språkkrav tydligt framgår vid rekrytering av vikarier. 3. Att kommunen erbjuder språkutvecklande insatser för personer som vill arbeta som vikarie men ännu inte uppnått tillräcklig nivå i svenska. Somir Sinharay, Gruppledare Liberalerna Håbo Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Vår beteckning 2026-05-22 2025/01630 nr 148858 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Jonas Åhlander, driftansvarig Jonas.alander@habo.se Tjänsteskrivelse – Svar på motion från (L) - Avskaffa planhyran för våra föreningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår till kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige avslår motionens förslag att avskaffa planhyran för kommunens fotbollsföreningar. Sammanfattning En motion från Somir Sinharay (L) inkom till kommunen 15 oktober 2025: Motion från (L) - Avskaffa planhyran för våra föreningar. Kommunfullmäktige beslutade den 10 november 2026 (§ 151) att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionen i sin helhet finns tillgänglig på Håbo kommuns webbplats och ingår som beslutsunderlag i ärendet. Motionens förslag: att Håbo kommun avskaffar planhyran för kommunens fotbollsföreningar i syfte att främja jämlik tillgång till idrott och stärka det lokala föreningslivet. Förvaltningens förslag till beslut: Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen, eftersom ett avskaffande av planhyran för fotbollsföreningar skulle leda till en mindre jämlik behandling mellan olika typer av idrottsföreningar. Ärendet En motion från Somir Sinharay (L) har inkommit till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade den 10 november 2026 (§ 151) att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionen i sin helhet finns tillgänglig på Håbo kommuns webbplats och ingår som beslutsunderlag i ärendet. Motionens förslag: att Håbo kommun avskaffar planhyran för kommunens fotbollsföreningar i syfte att främja jämlik tillgång till idrott och stärka det lokala föreningslivet. Förvaltningens bedömning och förslag till beslut: Förvaltningen bedömer att motionen bör avslås. Ett avskaffande av planhyran enbart för fotbollsföreningar skulle innebära att en enskild idrott ges ekonomiska fördelar jämfört med andra föreningar och därmed motverka principen om likvärdig behandling inom kommunens föreningsstöd. Kommunens taxor för fritidsanläggningar hanteras samlat för att säkerställa rättvisa och jämförbara villkor mellan olika idrotter. Nuvarande taxenivåer bygger på kommunfullmäktiges beslut från juni 2023, som grundades på en utredning av anläggningarnas subventioneringsgrad och det samlade föreningsstödet. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-22 2025/01630 nr 148858 «Diarienr» Utredningen visade att fotbollsföreningar redan då hade en subventioneringsgrad om cirka 89–91 procent, medan motsvarande nivå för föreningar med huvudsaklig verksamhet i sporthallar uppgick till cirka 73– 79 procent. Trots den beslutade taxejusteringen är subventionsgraden för fotbollsverksamhet fortsatt hög. För 2024, som är det senaste året med fullständigt underlag, täckte Håbo kommuns aktivitetsbidrag 91 respektive 81 procent av bokningskostnaderna för kommunens två största fotbollsföreningar. Motsvarande kostnadstäckning för föreningar med huvudsaklig verksamhet i sporthallar uppgick i genomsnitt till 53 procent. När även statligt LOK-stöd inkluderas uppgick den samlade kostnadstäckningen för de aktuella fotbollsföreningarna till 192 respektive 171 procent av deras bokningskostnader. För föreningar med verksamhet i sporthallar var motsvarande nivå i genomsnitt 95 procent. Ingen av Håbos närliggande kommuner erbjuder generellt avgiftsfria fotbollsplaner. Håbo tillämpar dessutom en enhetlig taxa året runt, medan vissa grannkommuner tar ut högre avgifter för vuxenverksamhet eller under vintersäsong. Förvaltningen konstaterar därför att föreningar som huvudsakligen bedriver verksamhet på fotbollsplaner redan i dag har en högre subventionsgrad och en högre kostnadstäckning än många andra idrottsföreningar. Ett avskaffande av planhyran skulle ytterligare förstärka denna skillnad och leda till mindre jämlika ekonomiska förutsättningar mellan kommunens föreningar. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att motionen avslås. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Vid ett bifall av motionen minskar kommunens hyresintäkter med cirka 320 000 kronor per år, baserat på 2026 års taxa. För att fortsatt kunna finansiera drift, skötsel och nödvändiga investeringar i anläggningarna – såsom exempelvis fotbollsmål – behöver ansvarig verksamhet för utomhusanläggningar inom fritid- och föreningsenheten kompenseras ekonomiskt. Barnperspektivet Vid ett bifall av motionen ges fotbollsföreningar bättre ekonomiska förutsättningar än andra idrottsföreningar, vilket riskerar att skapa en obalans i stödet till barn och unga beroende på vilken idrott de utövar. Ett sådant beslut innebär i praktiken att fotboll prioriteras framför andra idrotter. Utifrån ett barnperspektiv är det viktigt att beakta principer om likvärdighet och jämlik tillgång till fritidsaktiviteter. I detta sammanhang bör såväl barnkonventionen som likabehandlingsprincipen vägas in vid beslut om taxor för verksamheter riktade till barn och unga. Vid utebliven ekonomisk kompensation för bortfall av hyresintäkter finns även en risk att resurser för drift, underhåll och utrustning minskar. Detta TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-22 2025/01630 nr 148858 «Diarienr» kan på sikt påverka anläggningarnas kvalitet och säkerhet, vilket i förlängningen kan få negativa konsekvenser för barn och unga som använder dem. Näringslivsperspektivet Motionen påverkar inte taxor för näringslivet. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse dokumentnummer 148858 - Motion 2025-10-15 - Protokollsutdrag KF 2025-11-10 § 151 Motion från (L) - Avskaffa planhyran för våra föreningar - Beslut höjning taxa fotbollsplaner och sporthallar KF 2023-06-12 § 107 - Styrdokument - Taxor och avgifter kultur- och fritidsverksamhetens lokaler, anläggningar indexjustering 20260101 - Utredning 2022 (Utdrag sida 16, 17, 47, 48) Subventionering lokaler och anläggningar - Statistik (2024) aktivitetsstöd kontra hyresavgifter kommunala lokaler och anläggningar Beslutet ska skickas till Motionären Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Håbo Motion: Avskaffa planhyran för våra föreningar! Avskaffa planhyran för våra fotbollsföreningar Idrottsrörelsen spelar en avgörande roll för folkhälsan, integrationen och det sociala sammanhanget i vårt samhälle. I Håbo kommun är fotbollsföreningarna en viktig del av detta arbete, och de erbjuder barn och ungdomar en meningsfull fritid, gemenskap och fysisk aktivitet. Trots detta möts föreningarna av allt högre kostnader för att bedriva sin verksamhet, inte minst genom den ständigt ökande planhyran. Denna kostnad tvingar föreningarna att höja medlems- och träningsavgifter, vilket i sin tur drabbar familjer med ansträngd ekonomi hårdast. Det riskerar att skapa ett utanförskap där barn inte har råd att delta i idrottsverksamhet – något som strider mot kommunens ambitioner om jämlikhet och inkludering. Idag betalar fotbollsföreningarna i Håbo betydligt mer i planhyra än vad de får i kommunala bidrag. Detta skapar en obalans som försvårar föreningarnas möjligheter att utvecklas, rekrytera ledare, underhålla utrustning och erbjuda kvalitativ verksamhet. I praktiken innebär det att ideella krafter får kämpa mot ekonomiska hinder snarare än att fokusera på att skapa trygg och inkluderande idrottsmiljöer. För att främja barn- och ungdomsidrotten, stärka föreningslivet och säkerställa att alla barn – oavsett bakgrund – har möjlighet att delta i fotboll, bör Håbo kommun ta ett aktivt ansvar och avskaffa planhyran för fotbollsföreningarna. Med anledning av ovanstående föreslår jag: att Håbo kommun avskaffar planhyran för kommunens fotbollsföreningar i syfte att främja jämlik tillgång till idrott och stärka det lokala föreningslivet. Somir Sinharay, Gruppledare Liberalerna Håbo SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2025-11-10 Kommunfullmäktige

§3 Upprättande Följande förteckning över närvarande ombud för och godkännande aktieägarna upprättades; av röstlängd För Håbo kommun 1789 aktier. Ombud: Catherine Öhrqvist Summa aktier och röster 1789. Samtliga aktier är således Representerade. Stämman beslutade att godkänna röstlängden

§ 4 Nominering till pris Alla kan nominera pristagare men man kan inte nominera sig själv. Första dag för att nominera är den 1 februari och sista är den 30 mars vid utdelningsåret. Information om när ansökningsperioden börjar och slutar ska annonseras på kommunens webbsida.

§ 5 Beslut Kommunledningsförvaltningen bereder nomineringarna. Kommunledningsförvaltningen bereder nomineringarna i jury med sakkunniga inom föreningsliv, kulturarv, friluftsmiljöer och näringsliv. Chef för Tillväxt- och kommunikationsenheten är del av juryn och har sista ordet utifrån juryns bedömningar vid en oenighet. Juryn lämnar sedan bedömningen för beslut till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen äger rätten att utdela hela beloppet till enbart en pristagare eller fördela beloppet på två pristagare.

§6 Godkännande Dagordningen godkändes av dagordningen

7 §§ skolförordningen (2011:185) 27.11 Beslut om elevens val 10 kap. 4 § skollagen 9 kap. 8 § Rektor grundskola skolförordningen (2011:185) 27.12 Beslut gällande yttrande till Skolinspektionen, 7 kap. 5-6 §§ kommunallagen Verksamhetschef för Barn- och elevombudet, Arbetsmiljöverket inom med referens till 6 kap. 37-38 respektive verksamhet den egna enheten §§ kommunallagen 27.13 Beslut om timplan för grundskola Verksamhetschef grundskola Delegationsordning 28(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 27.14 Beslut om att få behålla skolplacering i Håbo 10 kap 25 § skollagen Handläggare i ärendet kommun vid flytt till annan kommun 27.15 Beslut om extra interna resurser till elev i 2 kap 8a § skollagen Verksamhetschef förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola grundskola för elev i behov av extraordinära stödåtgärder. 28. Hantera elever i grundskola, anpassad grundskola och förskoleklass – Anpassad grundskola 28.1 Beslut gällande yttrande över ansökan om 11 kap. 25 § skollagen Verksamhetschef barn- mottagande av elev i annan kommun och elevhälsa 28.2 Beslut om mottagande av elev i anpassad 7 kap. 5 § 1-2 st. skollagen Verksamhetschef barn- grundskola och elevhälsa 28.3 Beslut om mottagande av elev i anpassad 11 kap. 25 § skollagen Verksamhetschef barn- grundskola från annan kommun och elevhälsan 28.4 Beslut gällande yttrande över ansökan om Verksamhetschef barn- mottagande av elev i annan kommun för elev i och elevhälsan Håbo kommun 28.4 Beslut om elevs placering vid den skolenhet där 11 kap. 29 § skollagen Verksamhetschef barn- elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå och elevhälsa 28.5 Beslut om elevs placering vid en annan 11 kap. 29 § skollagen Verksamhetschef barn- skolenhet än den där vårdnadshavare önskar att och elevhälsa eleven ska gå, om den önskade placeringen medför att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts 28.6 Beslut om elevs placering vid skolenhet i det 11 kap. 24 § skollagen Verksamhetschef barn- fall då vårdnadshavare inte har framställt något och elevhälsa önskemål om placering Delegationsordning 29(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 28.7 Beslut om utökad undervisningstid utöver den 10 kap. 2 § skolförordningen Rektor grundskola tid som anges i timplanen (2011:185) 28.8 Beslut om fördelning av undervisningstid 10 kap. 3 § skolförordningen Rektor grundskola mellan årskurser (2011:185) 28.9 Beslut om elevens val 11 kap. 6 § skollagen, 10 kap. Rektor grundskola 5-6 §§ skolförordningen (2011:185) 28.10 Beslut om tilläggsbelopp till fristående 11 kap. 38 § skollagen Samordnaren verksamhet, modersmålsundervisning modersmålsundervisning 28.11 Beslut om en elev som tas emot i anpassad 11 kap. 8 § skollagen Verksamhetschef barn- grundskola huvudsakligen ska läsa ämnen eller och elevhälsa ämnesområden Rektor 28.12 Beslut om mottagande av barn i anpassad 7 kap. 11 a § skollagen Verksamhetschef barn- grundskola höstterminen det år då barnet fyller 6 och elevhälsa år utan att ha gått ut förskoleklass 28.13 Beslut om mottagande av barn i anpassad 7 kap. 11 b § skollagen Verksamhetschef barn- grundskola höstterminen det år då barnet fyller 7 och elevhälsa år utan att ha gått ut förskoleklass 29. Hantera elever i grundskola, anpassad grundskola och förskoleklass – Fritidshem 29.1 Beslut gällande yttrande och beslut över 14 kap. 14 § 1 st. skollagen Administrativ chef ansökan om mottagande av elev i annan kommun. Gäller vid särskilda skäl 29.2 Beslut om placering i fritidshem av elev från 14 kap. §2 skollagen Handläggare i ärendet annan kommun 29.3 Beslut gällande yttrande över ansökan om Verksamhetschef mottagande av elev i annan kommun för elev i Håbo kommun Delegationsordning 30(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 29.4 Beslut om placering i fritidshem på grund av 14 kap. 5-6§ skollagen Rektor familjens situation eller elevens behov av stöd i sin utveckling 29.5 Beslut om placering i fritidshem för barn i 14 kap. 11 § skollagen Rektor särskild utbildningsform (elev folkbokförd i Håbo kommun) 29.6 Beslut gällande yttrande till förvaltningsrätten 14 kap. 5-6§ skollagen Skolchef grundskola vid överklagan av beslut om elevs placering i fritidshem 30. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (Komvux) 30.1 Beslut om ansökan om statsbidrag Förordning (2016:937) om Rektor komvux statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, förordning (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning 31. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Gymnasieskola, Yttranden vid elevs begäran att gå i annan kommun 31.1 Beslut gällande yttrande från elevens 17 kap. 19, 21 §§ skollagen Handläggare i ärendet hemkommun vid elevens val att läsa Verksamhetschef yrkesintroduktion i annan kommun gymnasiet/ vuxenutbildning /anpassade skolformer 31.2 Beslut gällande yttrande från elevens 17 kap. 19, 21 §§ skollagen Handläggare i ärendet hemkommun vid elevens val att läsa individuellt Verksamhetschef alternativ, språkintroduktion eller gymnasiet/vuxenutbildning programinriktat val för enskild elev i annan /anpassade skolformer kommun Delegationsordning 31(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 31.3 Beslut gällande yttrande från elevens 16 kap. 48 § skollagen Handläggare i ärendet hemkommun vid elevens val av nationellt Verksamhetschef program i annan kommun gymnasiet/ vuxenutbildning /anpassade skolformer 31.4 Beslut gällande yttrande vid begäran från elev Förordning (2010:2040) om Handläggare i ärendet att studera ett fjärde tekniskt år i en annan försöksverksamhet med ett kommun fjärde tekniskt år i gymnasieskolan 17a kap. 18 § skollagen 31.5 Beslut att teckna ettåriga särskilda BOU 2017-06-14 § 55 Verksamhetschef samverkansavtal om nationellt godkända gymnasiet/ idrottsutbildningar (NIU) med andra kommuner vuxenutbildning i Sverige /anpassade skolformer 32. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Gymnasieskola, antagning till kommunens egen gymnasieskola 32.1 Beslut om godkännande av preliminär och 7 kap. 7 § Verksamhetschef slutgiltig antagning till de utbildningar som gymnasieförordningen 16 kap. gymnasiet/ anordnas av kommunen 42 § skollagen vuxenutbildning /anpassade skolformer 32.2 Beslut om inträdesprov till nationellt program 7 kap. 5 § Rektor gymnasiet gymnasieförordningen 32.3 Beslut om dispens i engelska 16 kap. 32 § skollagen Handläggare i ärendet Rektor gymnasiet 32.4 Beslut om sökande är behörig till ett nationellt 16 kap. 36 § skollagen Rektor gymnasiet program 32.5 Beslut om en sökande är behörig till ett 16 kap. 36 § skollagen, 6 kap. 2 Rektor gymnasiet introduktionsprogram § gymnasieförordningen Delegationsordning 32(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 32.6 Beslut om inträdesprov vid antagning vid senare 7 kap. 8 § Rektor gymnasiet tidpunkt än vid utbildningens början gymnasieförordningen 32.7 Beslut om mottagande av sökande till nationellt 16 kap. 42-44 §§ skollagen Rektor gymnasiet program efter avslutad antagningsperiod och under pågående läsår 32.8 Beslut om mottagande av sökande till nationellt 16 kap. 44 § p.1. skollagen Rektor gymnasiet program i första hand eller andra hand då sökande angett personliga förhållanden 32.9 Beslut om mottagande av sökande till 17 kap. 19, 21, 21a, 26a §§ Rektor gymnasiet introduktionsprogram under antagningsperioden skollagen Handläggare i ärendet 32.10 Beslut om mottagande av sökande till 17 kap. 19, 21, 21a, 26a §§ Rektor gymnasiet introduktionsprogram efter avslutad skollagen antagningsperiod och under pågående läsår 32.11 Beslut om mottagande av elever med behörighet 17 kap. 11 § 2 st. skollagen Rektor gymnasiet till yrkesprogram till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ 32.12 Beslut om mottagande av nyanlända elever till 17 kap. 12 § skollagen Rektor gymnasiet språkintroduktion 32.13 Beslut om antagning till nationella program 16 kap. 36 § skollagen Handläggare i ärendet under antagningsperioden Rektor gymnasiet Verksamhetschef gymnasiet/ vuxenutbildning /anpassade skolformer 32.14 Beslut om antagning till nationella program 16 kap. 36, 42-44, 47 §§ Rektor gymnasiet efter avslutad antagningsperiod och under skollagen, 7 kap. 8 § pågående läsår gymnasieförordningen Delegationsordning 33(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 32.15 Beslut om antagning till introduktionsprogram 17 kap. 14 § skollagen Handläggare i ärendet under antagningsperioden Rektor gymnasiet Biträdande rektor Verksamhetschef gymnasiet/ vuxenutbildning /anpassade skolformer 32.16 Beslut om antagning till introduktionsprogram 17 kap. 14 § skollagen Handläggare i ärendet efter avslutad antagningsperiod och under Rektor gymnasiet pågående läsårsperiod Biträdande rektor 32.17 Beslut om kriterier, platser och antagning till fri 6 kap. 1 §, 7 kap. 3 § Rektor gymnasiet kvot till nationella program eller gymnasieförordningen Verksamhetschef introduktionsprogram gymnasiet/ vuxenutbildning /anpassade skolformer 32.18 Beslut gällande antagning av elev som tillhör 17 kap. 16 § skollagen Rektor gymnasiet anpassade gymnasieskolans målgrupp till individuellt alternativ eller yrkesintroduktion 32.19 Beslut om mottagande av sökande till nationellt 16 kap. 42-44 §§ skollagen Handläggare i ärendet program i första eller andra hand under antagningsperioden 33. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Gymnasieskola, ersättning för elev hos annan huvudman 33.1 Beslut att ingå överenskommelse om ersättning 17 kap. 29 § skollagen Verksamhetschef för elev på introduktionsprogram vid fristående gymnasiet/ skola vuxenutbildning /anpassade skolformer Handläggare i ärendet 33.2 Beslut att ingå överenskommelse om 16 kap. 50-51 §§ skollagen Verksamhetschef interkommunal ersättning för elev vid offentlig gymnasiet/ gymnasieskola avseende specialanpassade vuxenutbildning utbildningar eller ersättningen utöver ordinarie /anpassade skolformer grundbelopp Handläggare i ärendet Delegationsordning 34(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 33.3 Beslut om ersättning när elev går förlängd 16 kap. 37, 50 §§ skollagen Handläggare i ärendet utbildning 33.4 Beslut att ingå överenskommelser om BOU 2021-12-08 § 186 Verksamhetschef interkommunal ersättning för elever på gymnasiet/ nationella program med AST-profil som är vuxenutbildning folkbokförda i andra kommuner /anpassade skolformer Rektor gymnasiet 33.5 Beslut gällande beviljande av bidrag för studier 29 kap. 9 § skollagen Verksamhetschef vid allmän kurs: folkhögskola på gymnasial nivå gymnasiet/ för elever under 20 år som avbrutit eller ej vuxenutbildning genomfört utbildning på gymnasial nivå /anpassade skolformer 33.6 Beslut om tilläggsbelopp, 16 kap. 52, 54 §§ skollagen Handläggare i ärendet modersmålsundervisning (nationella programmen vid fristående skola) 34. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Gymnasieskola, egen regi 34.1 Beslut om att eleverna ska hålla sig ekonomiskt 15 kap. 17 § skollagen Rektor gymnasiet med enstaka egna hjälpmedel 34.2 Beslut om antal undervisningstimmar för 4 kap. 22 § Rektor gymnasiet kurs/ämnesnivå, gymnasiearbetet samt gymnasieförordningen fördelning av undervisningstiden över läsåret 34.3 Beslut om programfördjupning för varje 4 kap. 6 § Rektor gymnasiet utbildning gymnasieförordningen 34.4 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som 4 kap. 7 § Rektor gymnasiet individuellt val gymnasieförordningen 34.5 Beslut om byte av studieväg (program) för elev 7 kap. 9 § Rektor gymnasiet som går i utbildning som anordnas av Håbo gymnasieförordningen kommun Delegationsordning 35(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 34.6 Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på 4 kap. 12, 14 §§ Rektor gymnasiet högskoleförberedande program samt omfattning gymnasieförordningen 34.7 Beslut om byte av arbetsplatsförlagt lärande mot 4 kap. 13 § Rektor gymnasiet utbildning förlagd på skolan för gymnasieförordningen yrkesprogrammen 34.8 Beslut om att undervisning på nationellt 9 kap. 7 § Rektor gymnasiet program för fördelas över längre tid än tre år för gymnasieförordningen elev 34.9 Beslut om att utbildning på ett nationellt 16 kap. 14 § st. 1 skollagen Rektor gymnasiet program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet 34.10 Beslut om minskning av undervisningstid för 17 kap. 6 § skollagen Rektor gymnasiet introduktionsprogram vid särskilda skäl Biträdande rektor gymnasiet 34.11 Beslut att ingå överenskommelse om ersättning 16 kap. 51 § skollagen Verksamhetschef med hemkommunen avseende elev på nationellt gymnasiet program på Fridegårdsgymnasiet Rektor gymnasiet 34.12 Beslut att ingå överenskommelse om ersättning 17 kap 26a § skollagen Verksamhetschef med hemkommunen avseende elev på gymnasiet introduktionsprogram på Fridegårdsgymnasiet Rektor gymnasiet 34.13 Beslut att ingå överenskommelse om ersättning 22 kap. 14 §, 17 § skollagen Verksamhetschef med huvudman för elev som söker eller antagits gymnasiet till gymnasieutbildning med distansundervisning Handläggare i ärendet 34.14 Beslut gällande bedömning om elev tillhör 9 kap. 8 § Rektor gymnasiet målgrupp för specialpedagogisk utbildning gymnasieförordningen Biträdande rektor gymnasiet 35. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Anpassad gymnasieskola, antagning 35.1 Beslut om en elev tillhör målgruppen för 18 kap. 5-7 §§ skollagen Verksamhetschef barn- anpassad gymnasieskola och elevhälsa Delegationsordning 36(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 35.2 Beslut om antagning av sökande till nationellt 19 kap. 36 § skollagen Rektor anpassad program gymnasieskola 35.3 Beslut om antagning av sökande till anpassade 19 kap 29, 40, 41 §§ skollagen Rektor anpassad gymnasiets individuella program gymnasieskola 35.4 Beslut om behovsgrupp för elev som söker till BLN § 5/20140226 Rektor anpassad anpassade gymnasiet i Håbo gymnasieskola 35.5 Beslut om mottagande till korttidstillsyn av elev 9 § LSS Rektor anpassad Enligt årligen fastställd prislista av BUN folkbokförd i annan kommun gymnasieskola (nämndbeslut) 35.6 Beslut att ta emot elev folkbokförd i annan 19 kap. 29, 35-36, 39 §§ Handläggare i ärendet kommun som sökande till nationellt program i skollagen första eller andra hand eller individuella programmen 35.7 Beslut gällande yttrande och beslut vid elevs 19 kap. 41 § skollagen Handläggare i ärendet begäran att gå nationellt program i anpassad gymnasieskola som anordnas av annan kommun 36. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Anpassad gymnasieskola, i egen regi 36.1 Beslut om att det ska finnas arbetsplatsförlagt 4 kap. 12 § Rektor gymnasiet lärande på högskoleförberedande program och gymnasieförordningen omfattningen av det 36.2 Beslut om byte av arbetsplatsförlagt lärande mot 4 kap. 13 § Rektor gymnasiet utbildning förlagd på skolan för gymnasieförordningen yrkesprogrammen 36.3 Beslut om antal timmar för kurs/ämnesnivå 4 kap. 22 § Rektor gymnasiet gymnasieförordningen 36.4 Beslut om fördelning av undervisningstid över 4 kap. 22 § Rektor gymnasiet läsåret gymnasieförordningen 36.5 Beslut om hur former för 12 kap. 1-2 §§ Rektor gymnasiet anmälningsskyldigheten vid elevs sjukdom eller gymnasieförordningen annan orsak ska fullgöras Delegationsordning 37(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 36.6 Beslut om utbud av valbara kurser och BLN § 69/20121106 Rektor gymnasiet fördjupningskurser 36.7 Beslut om utformning och erbjudande av BUN 2022-04-06 § 54 Rektor anpassad lärlingsutbildning vid anpassade gymnasieskola gymnasieskola nationella program 36.8 Beslut att ingå överenskommelse om ersättning 19 kap 44 § skollagen Verksamhetschef med hemkommun avseende elev på nationellt gymnasiet/ program på anpassad gymnasieskola på vuxenutbildning Fridegårdsgymnasiet /anpassade skolformer Rektor anpassad gymnasieskola Beslut att ingå överenskommelse om ersättning 19 kap 40 § skollagen Verksamhetschef 36.9 med hemkommun avseende elev på individuellt gymnasiet/ alternativ på anpassad gymnasieskola på vuxenutbildning Fridegårdsgymnasiet /anpassade skolformer Rektor anpassad gymnasieskola 37. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Kommunal vuxenutbildning 37.1 Beslut om mottagande av elev till utbildning på 20 kap. 13 § skollagen Rektor vuxenutbildning grundläggande nivå eller i särskild utbildning på Verksamhetschef grundläggande nivå vuxenutbildning 37.2 Beslut om mottagande av sökande till utbildning 20 kap. 22 § skollagen Rektor vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på Verksamhetschef gymnasial nivå vuxenutbildning 37.3 Beslut om antagning av elev till utbildning på 20 kap. 23 § skollagen Rektor vuxenutbildning gymnasial nivå eller särskild utbildning på Verksamhetschef gymnasial nivå vuxenutbildning Delegationsordning 38(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 37.4 Beslut om mottagande av elev som ej är 20 kap. 22 § skollagen Rektor vuxenutbildning folkbokförd i Håbo kommun Verksamhetschef vuxenutbildning 37.5 Beslut om att elev ska anskaffa hjälpmedel på 20 kap. 7 § skollagen Rektor vuxenutbildning egen bekostnad Verksamhetschef vuxenutbildning 37.6 Beslut om upphörande av en elevs utbildning 20 kap. 9 § skollagen Rektor vuxenutbildning samt beslut att på nytt bereda utbildning Verksamhetschef vuxenutbildning 37.7 Beslut att ansökande tillhör målgruppen för 4-10 §§ Lagen (2017:527) om Rektor gymnasiet studiestartsstöd studiestartsstöd Verksamhetschef vuxenutbildning 37.8 Beslut om elev får genomgå prövning i 20 kap. 40 § skollagen Rektor vuxenutbildning vuxenutbildning Verksamhetschef vuxenutbildning 37.9 Beslut gällande yttrande vid begäran från elev 20 kap. 14 § skollagen Rektor vuxenutbildning att gå i utbildning på grundläggande nivå eller i Verksamhetschef särskild utbildning på grundläggande nivå i vuxenutbildning annan kommun 37.10 Beslut gällande yttrande vid begäran från elev 20 kap. 21 § skollagen Rektor vuxenutbildning att gå utbildning på gymnasial nivå eller särskild Verksamhetschef utbildning på gymnasial nivå i annan kommun vuxenutbildning 37.11 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges 2 kap. 9 § Förordningen Rektor vuxenutbildning (2011:1108) om Verksamhetschef vuxenutbildning vuxenutbildning 37.12 Beslut om att hela eller delar av kurser ska 2 kap. 27 § Förordningen Rektor vuxenutbildning förläggas till arbetsplatser (2011:1108) om Verksamhetschef vuxenutbildning vuxenutbildning Delegationsordning 39(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 37.13 Beslut om behörighet att delta i SFI-utbildning 24 kap. 14 § skollagen Rektor vuxenutbildning vid folkhögskola Verksamhetschef vuxenutbildning 37.14 Beslut om mottagande av elev till SFI 20 kap. 33 § skollagen Rektor vuxenutbildning Verksamhetschef vuxenutbildning 37.15 Beslut om att undervisningstiden ska minska 20 kap. 24 § skollagen Rektor vuxenutbildning Verksamhetschef vuxenutbildning 38. Hantera elever i gymnasiet, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning – Hantera elever i kulturskolan 38.1 Beslut om antagning av elever vid avvikelse Regler för antagning till Håbo Verksamhetschef från reglementet kulturskola Kulturskola 38.2 Beslut om medgivande för elev att gå i annan Regler för antagning till Håbo Verksamhetschef kommun kulturskola Kulturskola 38.3 Beslut om förtur då särskilt behov föreligger Regler för antagning till Håbo Verksamhetschef kulturskola Kulturskola 38.4 Beslut om avstängning av elev på grund av Verksamhetschef obetalda avgifter Kulturskola 38.5 Beslut om ansökan om statsbidrag Förordningen (2019:470) om Verksamhetschef statsbidrag till kommuner som Kulturskola bedriver kulturskoleverksamhet 39. Biblioteket 39.1 Beslut om att tillfälligt ändra öppettider för, eller Verksamhetschef I samråd med förvaltningschef stänga, verksamhet. Används restriktivt. Biblioteket Delegationsordning 40(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 40. Säkerhet 40.1 Beslut om uppsättning och användning av Kamerabevakningslagen Verksamhetschef trygghetskameror, inklusive säkerställande av (2018:1200) efterlevnad av gällande lagstiftning och GDPR genomförande av regelbundna intresseavvägningar 40.2 Beslut om utseende av behöriga personer för Verksamhetschef granskning av inspelat material från Rektor trygghetskameror inom verksamheten 40.3 Beslut om tillträdesförbud för utomstående i 2 kap. 10§ skollagen Kap 6a Verksamhetschef kommunens lokaler Skollagen 4 § Delegationsordning 41(41) Datum Vår beteckning 2026-05-12 BOU 2026/00069 35 Lagar, regler och beslut Anvisningar för upphandlingar och inköp Arbetsmiljölagen Barn- och utbildningsnämnden protokoll Bildningsnämnden protokoll Diskrimineringslagen Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Förordning (2010:2040) om försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Förordning (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige Förordning (2014:2) om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar Förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning Förordning (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning Förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Förordningen (2019:470) om statsbidrag till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet Förvaltningslagen Gymnasieförordningen Håbo kommuns samverkansavtal Kommunallagen Lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Lagen (2017:527) om studiestartsstöd Lagen om ekonomiska föreningar Lagen om offentlig upphandling (LOU) LSS Medbestämmandelagen Offentlighets- och sekretesslagen Regler för antagning till Håbo kulturskola Reglemente för barn- och utbildningsnämnd Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg Regler för skolskjuts i Håbo kommun Riktlinjer för ersättning för resor och logi vid distansutbildning Riktlinjer för reseersättning och inackorderingsbidrag Skolförordningen Skollagen GDPR SKA-rapport H2 2025 Verksamhet gymnasium vuxenutbildning anpassad skola RAPPORT 1(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen För att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från verksamheternas analys för 2025, består SKA-rapport HI och H2 2025 verksamhetsområde gymnasium, vuxenutbildning och anpassad skola av både nationella nyckeltal och rektorernas analys. På så sätt fördjupas analysen och verksamheternas arbete och behov framträder tydligare, liksom de insatser förvaltningen behöver tillgodose för ökad måluppfyllelse. Avsikten är tillika delar att också förse barn- och utbildningsnämnden med en mer fördjupad analys, än den SKA-rapport som enbart redovisar nationella nyckeltal. Åtgärder och vidareutveckling läsåret 25/26 De åtgärder som framförallt kommer att vara i fokus under H2 2025och H1 2026, det vill säga läsåret 25/26 är: För gymnasiet del • Vidare analys av elevresultat i förhållande till resursfördelning till de samma • Utveckling av varierad undervisning för högre inlärningsstimulans och högre elevresultat • Vidare analys av resultat utifrån kön • Utveckling av stödorganisation • Utveckling av ny skolutvecklingsorganisation • Utveckling av plan för ökad skolnärvaro För vuxenutbildningens del: • Fortsatt utveckling av samverkansavtal för klassrumsutbildning i kommunal regi • Utveckling av distribuerat rektorskap ME- skolan • Fortsatt utveckling av kommunens nätverk för studie- och yrkesvägledning • Kollegialt lärande inom anpassad skolas alla skolformer • Vidare utveckling av lärcentrum • Vidare utveckling av KAA och samverkan med arbetsmarknadsenheten kring UVAS • Fortsatt utveckling av vårdutbildningar med APL på hemmaplan För anpassad gymnasieskolas del: • Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten • Kollegialt lärande med anpassad skolas alla verksamheter om bedömning • Utveckling av rapportering av frånvaroutredningar • Fortsatt elevsamverkan kring den upplevda tryggheten och studieron • Utveckling av arbetet med bemötande av utåtagerande elever inom anpassad skola För anpassad grundskolas del: • Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten RAPPORT 2(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen • Utveckling av varierad undervisning för högre inlärningsstimulans och högre elevresultat • Vidare analys av elevresultat i förhållande till resursfördelning till de samma • Kollegialt lärande om bedömning med anpassad skolas alla verksamheter • Genomlysning av tjänstefördelning utifrån läroplan och timplaner RAPPORT 3(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen SKA-rapport Gymnasie- skola H2 2025 RAPPORT 4(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll Inledning 5 Nämndmål 2025 6 Nämndmål 1 6 Nämndmål 2 7 Nämndmål 3 10 Förutsättningar Error! Bookmark not defined. Nationella kvalitetssystemet Error! Bookmark not defined. Huvudmannens SKA-enkät Error! Bookmark not defined. Analys av resultat Error! Bookmark not defined. RAPPORT 5(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I Håbo kommun är kommunfullmäktige huvudman för skolväsendet. Genom reglemente fullgör barn- och utbildningsnämnden huvudmannens uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg på obekväm tid, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, samt barn- och elevhälsa. Inom nämndens ansvarsområde finns även folkbibliotek, kostenhet och den kommunala kulturskolan. Nämnden ansvarar vidare för skolpliktsbevakning, tillståndsgivning för fristående förskole- /annan pedagogisk verksamhet och tillsyn av dessa, samt också uppföljning och samordning av insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utöver verksamheterna i kommunens egen regi, finns det sex fristående förskolor, tre fristående grundskolor, varav två har fritidshem. Gymnasiet har primärt samverkansavtal med region Storstockholm där elever folkbokförda i Håbo kommun går i 80 - 90 andra gymnasieskolor, samt ett sekundärt samverkansavtal med Enköpingskommun. Inom vuxenutbildningen finns samverkansavtal och upphandlade avtal för grundläggande, gymnasial, distans-, SFI- och yrkesutbildningar. Alla huvudmän för förskolor och skolor ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, dokumentera och utveckla utbildningen. Ett nationellt kvalitetssystem har tagits fram av Skolverket som ett led i att kunna följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges alla skolformer. Kvalitetssystemet består av nationella målsättningar, delmål, indikatorer och kvalitetsdialoger utifrån framgångsfaktorer. Håbo kommun tillämpar sedan 2023 Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet. Officiell statistik hämtas från Skolverkets statistikdatabas https://statistikdatabasen.skolverket.se/PxWeb/pxweb/sv/Skolverkets_statistikdatabas/ samt www.kolada.se RAPPORT 6(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 2025 Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål för verksamhetsåret är fastställda utifrån den statliga styrningen och kommunens egen styrning. Nämndmål 1 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har ett effektivitetsindex över rikssnittet Beskrivning Håbo kommuns verksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning. I arbetet med att nå målet utvärderar och utvecklar nämnden och förvaltningen kontinuerligt verksamheterna och genomför löpande förändringar som leder till högre effektivitet och stärkt kvalitet. Av ovanstående diagram framgår att gymnasieskola i egen regi ligger nära kostnaderna nationellt medan gymnasium köp av utbildningsplats kostar mer i Håbo än nationellt. Det beror på flera faktorer: det procentuella antalet elever på yrkesprogram vilka har en högre programpeng, är högre, antal elever på fristående skolor kostar mer, då programpengen blir RAPPORT 7(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen högre genom att momsersättning tillkommer, samt genom att ett antal elever antagits på skolor runt om i landet med högre progampeng. Nämndmål 2 Vid varje utbildningsenhet uppnås kunskapsmålen över rikssnittet RAPPORT 8(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Meritvärden och examen Fridegårdsgymnasiet 2024/25 och 2023/24 Antal Examen i Studiebevis i Program Examen Studiebevis Meritpoäng elever % % BF 20 (12) 11 (7) 9 (5) 55% (58) 45% (42) 11,8 (12,2) EK 32 (32) 31 (30) 1 (2) 97% (94) 3% (6) 14,4 (13,8) NA 25 (29) 24 (27) 1 (2) 96% (93) 4% (7) 15,2 (15,4) SA 32 (33) 27 (27) 5 (6) 84% (82) 16% (18) 12,7 (12,7) TE 22 (25) 16 (21) 6 (4) 73% (84) 27% (16) 14,1 (13,8) Summa 131 (131) 109 (112) 22 (19) 81% (85) 19% (15) 13,7 (13,6) *Förra årets siffra i parentes Motsvarande andel examen inom 3 år för samtliga folkbokförda elever var 2024 65,8 % och andel examen inom 4 år 73,5 %. År Riksgenomsnitt Yrkesprogram Högskoleförberedande program 2024 14,4 13,3 14,9 2023 14,3 13,2 14,8 Gymnasieexamen totalt på nationella program 2024: 79,4 % av eleverna som började gymnasiet 2021 tog examen inom tre år. Högskoleförberedande program: 81,4 % tog examen inom tre år Yrkesprogram: 74,7 % tog examen inom tre år Andel/antal elever på introduktionsprogram som blev nationellt behöriga: Till yrkesprogram 10 Till högskoleförberedande program 16 Totalt 60 elever på IM RAPPORT 9(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Meritvärden och examen AST-programmen VT 2025 Antal Examen Studiebevis Program Examen Studiebevis Meritpoäng elever i % i % NA AST 8 5 3 62,5 37,5 11,67 SA AST 10 6 4 60 40 11,6 Summa 18 11 7 61,25 38,75 11,635 Effektivitetsindex är en sammanvägning av elevresultat och ekonomiska kostnader. På gymnasium i egen regi sammanvägs de båda skolenheterna Fridegårdsgymnasiet och AST- programmen, vilket ger ett genomsnitt på 66% gymnasieexamen. AST-programmens elevresultat ligger årligen mellan 50-60% för gymnasieexamen, på Fridegårdsgymnasiet ligger siffran för gymnasieexamen mellan 80 och 90%. Slutantagning Fridegårdsgymnasiet 2025 Meritgräns Median Platser Antagna Reserver LedigaPlatser Barn- och fritidsprogrammet 132.5 185.0 28 28 8 0 Ekonomiprogrammet 247.5 287.5 32 32 17 0 Naturvetenskapsprogrammet AST 0 167.5 7 6 0 1 Naturvetenskapsprogrammet 205.0 295.0 32 32 0 0 Samhällsvetenskapsprogrammet AST 0 185.0 7 5 0 2 Samhällsvetenskapsprogrammet 232.5 262.5 32 31 26 0 Teknikprogrammet TE 0 262.5 16 10 0 6 Teknikprogrammet TE 0 217.5 16 14 0 2 RAPPORT 10(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 3 Varje barn och elev har en studienärvaro som säkerställer förutsättningar för att nå kunskapsmålen Varje skolenhet arbetar med att främja skolnärvaro, förebygga frånvaro, kartlägga, utreda och åtgärda frånvaro enligt Håbo kommuns gemensamma frånvarorutin. Genomsnittlig total frånvaro 2025 för alla klasser tillsammans: • Genomsnittlig ogiltig frånvaro: 4,12 % • Genomsnittlig giltig frånvaro: 17,36 % • Genomsnittlig total frånvaro: 21,48 % Siffrorna ovan gäller hela skolan, Fride, AST och IM. Det relativt stora olika skillnader mellan de grupperna. Den totala frånvaron, dvs 21% är relativt hög och motsvarar ca en dag i veckan, men det är ett fåtal elever med mycket hög frånvaro. För frånvarouppföljning CSN- varningar finns ett välfungerande system. Genomsnittlig frånvaro per grupp 2025 Ogiltig Ogiltig Giltig Giltig Total frånvar Total fråvaro Grupp frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro o % HT % HT 25 % VT 25 % VT 25 % HT 25 % VT 25 25 Fride 3.44 3.47 11.75 10.92 15.19 14.37 AST 4.60 6.26 28.47 28.27 33.07 34.53 IM 6.53 6.63 23.20 23.85 29.73 30.48 Fride, skolans nationella program, har den lägsta genomsnittliga frånvaron totalt sett, vilket tyder på en relativt stabil närvaro. Tidigare år har den legat runt 12-13%. Flera lärare påpekar också att det nya frånvarosystemet inte varit helt tillförlitligt inledningsvis under läsåret på grund av problem vid införandet av det nya elevsystemet. AST har en betydligt högre giltig frånvaro, vilket kan bero på dokumenterade orsaker som ohälsa och hemmasittaproblematik. IM har högst ogiltig frånvaro. Flertalet elever på IM har en historik av olika svårigheter med skolgången. Oavsett grupp ser skolan ett ökat behov av uppföljning och stödinsatser. Skolan behöver identifiera orsakerna och sätta in träffsäkra åtgärder på olika nivåer. RAPPORT 11(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på Fridegårdsgymnasiet – skolledningens rapport med analys Inledning Höstterminens underlag för systematiskt kvalitetsarbete är relativt begränsat. De data som ändå finns tillgängligt är Gymnasieantagningens elevenkät som riktar sig till åk 3. Undersökningen behandlar en mängd olika frågor som rör skola/undervisningskvalitet/relationer mm där eleverna får skatta hur de upplever situationen. Den andra delen som vi har valt att undersöka är de omdömen som lärarna skriver inför utvecklingssamtalen. Det tredje är närvarostatistik. Inom alla tre områdena har vi data som rör hela skolan samt uppdelat per program. För att göra personalen delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet valde vi att avsätta en halv studiedag för arbetslagen att analysera hur det ser ut på respektive program. Tanken är att använda samma områden även nästkommande år, vilket möjliggör en jämförelse. Först analyserar vi data på skolnivå när det gäller alla tre områdena. Sedan följer programarbetslagens egen analys inom samma områden. Ovanstående spindeldiagram är ett medelvärde av alla program (åk 3) förutom IM. Några delar sticker ut åt det negativa hållet. ”Få hjälp med studie och yrkesvägledning” samt ”variation i undervisningen”, är de områden som endast får ca 50 av 100 i resultat. Även RAPPORT 12(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen frågor som ”lärare lyssnar på undervisningsförslag”, ”tydligt syfte” och ”bedömning” ligger i det lägre spannet. Förutom frågan om studie och yrkesvägledning är den gemensamma nämnaren för de delarna med lägre resultat kopplat till undervisningskvalitet, vilket vi ser som ett tydligt utvecklingsområde där vi planera att genomföra insatser. Att utöka och systematisera lektionsbesök av speciallärare, kuratorer och skolledning kommer att intensifieras under vårterminen. Arbetet bör systematiseras och följas upp på ett mer tydligt sätt än tidigare. Vi har även köpt in en bok ”Visa, berätta, förklara - kraften i strukturerad undervisning” som rör undervisningskvalitet och som kommer ligga till grund för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Ett annat förbättringsområde som kommer ge bättre förutsättningar är att skolledningen ska ta mer kontroll över de gemensamma mötestider som ligger på onsdagseftermiddagen. Det kommer ge oss större möjlighet att styra innehåll samt ge förutsättningar för uppföljning. AST-programmen har systematiskt under hösten arbetat med att förbättra variation och struktur i undervisningen utifrån att Skolinspektionen identifierade det som utvecklingsområde. Det arbetet fördjupas nu ytterligare under våren och kommer spridas till övriga program på skolan. Att eleverna upplever att de inte får hjälp av studie- och yrkesvägledare i den omfattning som önskas kan förklaras med att vi under vårterminen 2025 på grund av ekonomiska skäl tog bort en hel syv-tjänst. Att frågan om eleven känner sig trygg i skolan är väldigt högt skattat är inget som förvånar och ligger i linje med andra undersökningar. Det är något vi arbetar med kontinuerligt och med ytterligare insatser nu under våren 2026. Frånvarostatistik Grupp Ogiltig Ogiltig Giltig Giltig Total Total frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro (%) (%) vt (%) (%) (%) (%) 2025 Ht 2025 Ht 2025 vt 2025 Ht 2025 vt 2025 Fride 3.44 3.47 11.75 10.92 15.19 14.37 AST 4.60 6.26 28.47 28.27 33.07 34.53 IM 6.53 6.63 23.20 23.85 29.73 30.48 RAPPORT 13(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen När det gäller den ogiltiga frånvaron ligger den ungefär på samma nivåer när det gäller Fride och IM. AST-programmens ogiltiga frånvaro har dock ökat sedan i våras. Den giltiga frånvaron ligger kvar på samma nivåer. Anmärkningsvärt är dock de höga totala frånvarosiffrorna på IM och AST. Det var något som vi identifierade redan efter vårterminen. Ett arbete kring att höja närvaron har inletts. Framför allt är det på IM och AST som arbetet kommer vara mest påtagligt. En av förstelärarna har fått ett uppdrag att tillsammans med skolledning ta fram en plan för att höja närvaron på skolan. Omdömen HT 25 Omdömen HT25 15% 22% 63% Rött: F Grönt: e-d Blått: c-a I det här läget säger inte siffrorna så mycket med tanke på att det är första gången vi analyserar omdömen. Vad vi kan tro är dock att andelen röda omdömen kommer sjunka då lärarna använder omdömena för att sätta tryck på eleverna. Andelen F brukar inte ligga på 15%. Nästkommande år kommer det bli mer intressant då vi kan jämföra mellan åren. Åtgärder och vidareutveckling läsåret 25/26 De åtgärder som framförallt kommer att vara i fokus under H2 2025och H1 2026, det vill säga läsåret 25/26 är: För gymnasiet del • Vidare analys av elevresultat i förhållande till resursfördelning till de samma • Utveckling av varierad undervisning för högre inlärningsstimulans och högre elevresultat • Vidare analys av resultat utifrån kön • Utveckling av stödorganisation RAPPORT 14(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen • Utveckling av ny skolutvecklingsorganisation • Utveckling av plan för ökad skolnärvaro RAPPORT 15(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Bilaga- underlag och analys från respektive program Ekonomiprogrammet Reflektion över resultatet: Generellt ser resultaten bra ut. Möjliga insatser: Vi tar till oss att vi kan bli mer tydliga med att förklara syftet med enskilda lektioner. Vi upplever att elever generellt behöver tydligare instruktioner än tidigare och detta är något vi arbetar medvetet med. Sammanställning av giltig och ogiltig frånvaro under november 2025 EK23 21% EK24 11% EK25 9% Reflektion över frånvaron: Vi ser att våra ettor och tvåor ligger bättre till än övriga skolan, men inte bra till vad gäller frånvaron. Årets ettor har sämre närvaro än tidigare år. Utvecklingen går åt fel håll. Ser liknande tendenser i åk 2. Åk 3 har även de ovanligt hög frånvaro. Möjliga insatser: Vi jobbar med detta hela tiden enligt tidigare rutiner. En ny insats vi tänker prova är att maila vh till elever som ska fylla 18, där vi ber dem att i samråd med sin ungdom få finnas kvar i Haldor, så att de har fortsatt insyn i elevens frånvaro. Omdömen i pågående kurser HT25 RAPPORT 16(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Reflektion: Det är ovanligt att det är så stor procent rött i åk 1. Vi upplever att eleverna i åk 1 har sämre förkunskaper än tidigare år. Skrivande och läsförståelse är lägre. I åk 3 är det oroväckande siffror och vi gissar att upp till fem elever inte kommer få sin examen som det ser ut nu. Möjliga insatser: Vi har redan mycket stora insatser för de enskilda eleverna. Naturvetenskapsprogrammet Reflektion över resultatet Kul att se att eleverna trivs. Skulle vilja få eleverna mer nöjda med vårt sätt att förklara, variation i arbetssätt och att de förstår bedömningar. Vi borde sträva efter högsta omdöme på vissa områden som att vara bra på att förklara, men vi vill kanske inte uppnå 100 på "variation på arbetssätt under lektioner". Vi har bara 14 elever i NA23, så vi antar att NA23A ingår. (en miss av gymnasieantagningen) Möjliga insatser SYV behöver göra en mer strukturerad genomgång för klasserna. Ställ motsvarande frågor i kurs-/ämnesutvärderingar till elever för att ta reda på vilka specifika förändringar som behövs. RAPPORT 17(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanställning av giltig och ogiltig frånvaro under november 2025 NA23 8% NA24 19% NA25 9% Reflektion över frånvaron I NA24 delvis på grund av enskilda elever som väljer att inte delta och på grund av psykisk ohälsa. Möjliga insatser Fortsätt prata med eleverna om närvaron. Omdömen i pågående kurser HT25 Reflektion Stor andel starka elever i NA23. NA24 och NA25 är mer "grundskoleklass" – det finns en bredd av förmågor och kunskaper. RAPPORT 18(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Möjliga insatser Några elever behöver få en "spark i baken" – ännu mer på våren inför att betygen ska sättas. Några elever behöver mer en-till-en-undervisning. Teknikprogrammet Reflektion över resultatet Eleverna i Te23 är överlag väldigt nöjda, framför allt med lärarna. Även om variation på arbetssätt under lektioner är lågt så är det högre än för skolan i helhet. Låg variation behöver heller inte betyda en sämre undervisning. EHT-arbetet på programmet fungerar förhållandevis bra. Möjliga insatser Vi vill fortsätta att göra det vi redan gör bra. Sammanställning av giltig och ogiltig frånvaro under november 2025 TE23 9% TE24 13% TE25 9% Reflektion över frånvaron Teknikprogrammet har en väldigt god närvaro. I trean handlar det främst om 2 st elever som står för majoriteten av frånvaron. I åk 2 har vi en elev som har giltig frånvaro varje lektion och en annan som har väldigt hög ogiltig frånvaro. Möjliga insatser Vi följer handlingsplan på flera av eleverna med hög frånvaro. I ettan följer Johan upp 2 av elevernas frånvaro. RAPPORT 19(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Omdömen i pågående kurser HT25 Reflektion Många i åk 1 som “bara” siktar på E, jämfört med t.ex. åk 3. Teknikprogrammet har svaga elever. Elever som vill läsa Teknik-teknik måste välja andra skolor. Möjliga insatser Vi följer pågående handlingsplan. RAPPORT 20(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och fritidsprogrammet Reflektion över resultatet Tydliga styrkor enligt diagrammet: • Eleverna verkar trygga i skolan och upplever att både elever och personal bemöter dem positivt. De känner också tillit till personalens agerande om någon blir behandlad illa. • Relationerna till oss lärare upplevs goda och de känner att lärarna vill att de lyckas. De förstår också till stor del sina betyg. • Pedagogiskt lyfter de att det är lätt att hitta i digitala material. De flesta frågar om de inte förstår. Tydliga utvecklingsområden enligt diagrammet: • Resultatet visar att tydliggörande av lektionssyfte är ett område där värdena är lägre än inom flera andra områden. • Elevernas svar indikerar att tydlighet kring bedömning upplevs i varierande grad. • Resultatet visar att möjligheten att visa sina kunskaper inte upplevs som lika hög som inom områden kopplade till trygghet och bemötande. • Elevernas svar visar att upplevelsen av stöd i att förstå hur kunskaper kan utvecklas varierar. • Resultatet visar att elevernas upplevelse av att lärare är bra på att förklara ligger på en lägre nivå jämfört med flera andra frågor. • När det gäller studie- och yrkesvägledning visar resultaten att stödet upplevs i varierande grad. Flera organisatoriska faktorer som påverkar både elevernas närvaro och möjligheten till förebyggande arbete. Nedskärningar samt avsaknad av vissa funktioner, som PU, har påverkat verksamheten. Vidare upplevs brister i närvarorapportering och rutiner kring CSN-varningar, där ansvar och struktur uppfattas som otydliga. Både eleverna och vi ser att en SYV för hela skolan inte motsvarar behoven. Att mentor inte alltid kan delta i EHT påverkar också elevhälsoarbetet. RAPPORT 21(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Som en inledande åtgärd har ytterligare en enkät genomförts där eleverna enskilt har fått utveckla sin feedback på verksamheten. Dessa elevsvar har sammanställts och ligger till grund för följande resultat. I den fördjupande enkäten framkommer att vissa elever upplever att resultatet i spindeldiagrammet stämmer väl överens med deras egen bild, medan andra uttrycker förvåning eller osäkerhet kring hur resultatet blivit. Flera elever lyfter att de har goda relationer till oss lärare. Samtidigt finns en upplevelse av att vissa pedagogiska delar kunde ha haft högre värden, särskilt när det gäller tydligare syfte med de enskilda lektionerna. Eleverna visar i hög grad medvetenhet om sina ansvarsområden men efterfrågar samtidigt att deras kommunikation i större utsträckning leder till faktisk återkoppling eller förändring. Eleverna uttrycker även önskemål om färre parallella prov. Möjliga insatser Analysen pekar även på behovet av att arbeta med elevers inställning till skolan. Vi ser att de i större utsträckning behöver komma i tid samt ge undervisningen en reell chans. Upplevelser av att undervisningen uppfattas som tråkig eller att man anser sig vara ”fullärd” redan innan lektionen startar påverkar engagemang och delaktighet, också för dem som inte delar den inställningen. Elevernas feedback och i arbetslagets erfarenheter lyfts det projektbaserade arbetssättet som betydelsefullt för många elever. Arbetssättet möjliggör mer tid för uppgifter och ger flera ämnen möjlighet att fånga upp elever. När vi i år bestämt oss för att jobba mer projektinriktat och ämnesövergripande i årskurs 1 så upplever vi att arbetsinsatserna blir höga, liksom resultaten. Programmets kärna och syfte tydliggörs genom dessa samarbeten. Samtidigt framkommer ett behov av att tydligare kommunicera synen på kunskapsbyggande, syftet med projektbaserat arbete och de olika arbetssätt som används. Detta bedöms vara viktigt för att skapa förståelse och förankring hos eleverna. Ett möjligt utvecklingsområde är att i högre grad återkomma till och repetera grundsyftet under arbetets gång. Sammanställning av giltig och ogiltig frånvaro under november 2025 BF23 25% BF24 20% BF25 16% RAPPORT 22(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Reflektion över frånvaron Den höga frånvaron i årskurs 3 är en central fråga på programmet och bedöms ha flera samverkande orsaker. Bland dessa lyfts psykisk ohälsa, sömnstörningar och migrän, men även skoltrötthet och en upplevelse av bristande mening i skolarbetet. Frånvaron får konsekvenser för elevernas möjlighet att ta del av undervisningen i sin helhet. När elever är frånvarande missar de lektioner och delar av projektarbeten, vilket leder till att sammanhang och progression går förlorade. Detta medför i sin tur att undervisningen i högre grad behöver innehålla repetition för att få med så många elever som möjligt, vilket kan upplevas som mindre stimulerande för elever med hög närvaro. Borttagandet av funktionen där myndiga elever ringde in och anmälde sin frånvaro till Monica sammanfaller med den ökade frånvaron. Detta är den första elevgruppen utan denna funktion. Vår elevgrupp är särskilt sårbar, med flera elever som blir myndiga under skolgången. Möjliga insatser Utifrån analysen behöver frånvaron hanteras både åtgärdande och förebyggande. En central fråga för fortsatt arbete är hur skolan i större utsträckning kan arbeta förebyggande med treornas skoltrötthet och stärka elevernas upplevelse av mening i skolarbetet. Omdömen i pågående kurser HT25 RAPPORT 23(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Reflektion Resultatet visar att samtliga årskurser har en hög andel elever som bedöms nå godkänt, men också att det finns en betydande grupp elever i samtliga årskurser som riskerar underkänt. Av sammanställningen framgår att BF25 är den årskurs där andelen elever som riskerar underkänt är som högst. Detta indikerar att BF25 vid mättillfället utgjorde programmets mest sårbara elevgrupp när det gäller måluppfyllelse. Utifrån detta har riktade insatser i matematik och svenska genomförts. Insatserna har haft fokus på ökad struktur, tydligare genomgångar samt förstärkt stöd till elever i riskzonen. Dessa åtgärder har genomförts efter höstens omdömen. Resultatet bör därmed ses som ett nuläge före genomförda insatser, och fortsatt uppföljning planeras för att kunna bedöma effekten av de åtgärder som satts in. Generellt sett upplever vi att många elever har svårigheter med att ta till sig information. Detta kan delvis förklaras av olika skolsvårigheter, såsom utmaningar kopplade till koncentration, språkförståelse och förmågan att sammanfoga kunskaper till en helhet. Därutöver finns invanda skolbeteenden som kan påverka graden av engagemang i undervisningen. RAPPORT 24(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Flera elever har även svårt att använda skolans kommunikationskanaler och lärplattformar, trots att information där finns tillgänglig att återvända till, exempelvis kring syfte och mål. I de flesta fall, särskilt inom karaktärsämnen, inleds arbetsområden med en genomgång av övergripande syfte, koppling till kommande yrkesroll samt information om hur examinationen är upplagd. I vissa fall presenteras även examinationsfrågor tidigt. Detta arbetssätt fungerar ofta väl i processinriktad undervisning. Många elever har en brokig skolbakgrund där tidigare skolgång präglats av utmaningar kopplade till trivsel och måluppfyllelse. Inom programmet ser vi en progression mellan årskurserna, där äldre elever i högre grad uppvisar förståelse för syfte och mål med undervisningens innehåll. Dessa elever visar även större självständighet i sitt lärande, vilket kan kopplas till en ökad upplevelse av meningsfullhet i kunskapsutvecklingen. Inom de gymnasiegemensamma ämnena har många elever behov av omfattande stöd. Detta innebär att undervisningen i hög grad behöver fokusera på att ge tid till genomgångar, igångsättning av arbete och individuellt stöd, exempelvis för att förstå uppgifter och strukturera sitt arbete. I vissa fall sker detta på bekostnad av mer fördjupad individuell återkoppling. Samtidigt har flera elever svårt att efterfråga hjälp eller feedback. På gruppnivå upplever många elever att det är tillräckligt att nå godkänt betyg, vilket kan innebära att återkoppling efterfrågas i mindre utsträckning i undervisningen. Vi har i år ovanligt stora utmaningar i alla våra tre årskurser som präglar deras närvaro och studieresultat. Vi jobbar aktivt med deras närvaro och motivation, både på individ- och gruppnivå, och utvärderar detta löpande i arbetslaget. Möjliga insatser Insatser kopplade till omdömena • Riktade stödinsatser i matematik och svenska för BF25 har genomförts med fokus på ökad struktur, tydligare genomgångar och förstärkt stöd till elever i riskzonen. • Systematisk uppföljning av elever som enligt omdömena riskerar underkänt, med fokus på tidig identifiering, gemensam uppföljning i arbetslaget och anpassade insatser. • Förstärkt stöd i gymnasiegemensamma ämnen genom tydligare arbetsgångar, stöd i igångsättning av arbete samt individuellt stöd för elever med behov av extra struktur. • Ökad samordning kring omdömesarbete och återkoppling för att tydliggöra vad som krävs för att nå godkänt och, i förekommande fall, högre måluppfyllelse. RAPPORT 25(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen • Fortsatt arbete med närvaro och motivation på individ- och gruppnivå för elever som enligt omdömena bedöms ha svårigheter att nå kunskapskraven. • Utökade insatser för att stärka elevernas IKT-kunskap, exempelvis genom riktade moment under samlingstid, i syfte att öka förmågan att ta del av information och arbeta självständigt. • Fördjupat arbete med grupperna för att stärka studiero, struktur och gemensamt ansvar för lärmiljön. Samhällsvetenskapsprogrammet Reflektion över resultatet 1. “Variation på arbetssätt “under lektioner är “låg” men vi har ett gemensamt förhållningssätt där struktur och förutsägbarhet prioriteras före idén om variation. 2. “Nöjd med programmet” samt “studievägledning” ligger också relativt lågt. Vi tror att det finns en viss “felmatchning” när elever väljer program. Programmet är lästungt samtidigt som många elever har svårt med kurserna moderna språk och matematik. Sammantaget innebär detta att studierna kan upplevas som för svåra. 3. Vi ser ett samband mellan att vi ligger högt på goda relationer mellan lärare och elev vilket också hjälper eleverna att förstå och lyckas pga av att våra lektioner är tydliga och förutsägbara. Detta hjälper eleverna att ta till sig kunskapen och veta vad som förväntas av dom. Möjliga insatser: 1. Vi ser att vårt gemensamma förhållningssätt till OneNote och andra “lärverktyg” är framgångsrikt varför vi har för avsikt att behålla detta. 2. Vidare anser vi att det behövs tydligare information från studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet. Att nå föräldrar med denna information ligger högre upp i hierarkin än vad vi, med våra verktyg, kan nå. Sammanställning av giltig och ogiltig frånvaro under november 2025 SA23 24% SA24 14% SA25 7% RAPPORT 26(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Reflektion Återkommande är att frånvaron ökar tydligt när eleverna blir myndiga och kan frånvaroanmäla sig själva. Detta i kombination med att elever som upplever att programmet är svårt tenderar att anamma ett undvikande-beteende och frånvaroanmäler sig som ett sätt att slippa möta det som är svårt på lektionerna. Det sätter sig även som en kultur och blir en spin-off effekt i klasserna. Möjliga insatser Närvaron ökade när eleverna var tvungna att ringa in till Monica och frånvaroanmäla sig. Csn-varningar och indraget csn kan vara effektivt för många elever att öka sin närvaro. Omdömen i pågående kurser HT25 RAPPORT 27(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Reflektion: Att sätta blå omdömen tidigt under läsåret känns vanskligt eftersom många kurser inte hunnit testa de högre betygskraven alternativt inte har hunnit testa flera olika förmågor ännu. Röd färg används för att signalera oro för F. Anledningen till oro kan bero på bristande kunskaper eller läsförmåga, men även hög frånvaro eller missade examinationer. Även om många röda så småningom blir gröna, är det ett viktigt verktyg för att samtala med elever och vårdnadshavare. Möjliga insatser: Vi upplever att lärare använder omdömen formativt för utvecklingssamtalen medan skolledning, elevhälsa och utbildningsnämnden tittar på dem som en betygsprognos. AST-programmen Reflektion över resultatet Möjliga insatser Hur arbetar vi med olika sätt att exempelvis examinera? På vilka olika sätt ges eleverna möjlighet att visa sina kunskaper? I hur stor utsträckning ger vi eleverna olika förslag att visa sina kunskaper? Hur arbetar vi med elevinflytande? När vi har testat ett flertal sätt att nå fram till eleven och vi märker att vi ej når eleven behöver eleven diskuteras i arbetslaget (Inför EHT) för att se hur vi kan hjälpas åt att nå fram. Vi behöver fundera tillsammans kring dessa frågor under terminen. Det skulle vara intressant att göra om enkäten under VT26. I hur stor utsträckning arbetar vi med kursutvärderingar i våra respektive ämnen för att få en uppfattning om vad som faktiskt fungerar väl och vad som kan utvecklas. RAPPORT 28(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanställning av giltig och ogiltig frånvaro under november 2025 NA23A 27% NA24A 20% NA25A 22% SA23A 45% SA24A 14% SA25A 54% Reflektion över resultatet Gällande sammanställning kring frånvaro behöver vi utgå från “rätt siffror” Statistiken blir missvisande med tanke på att elever har anpassade och individuella scheman av olika anledningar. Vi behöver kunna individanpassa schemat annars slår det fel i statistiken. Det blir problematisk och missvisande med rådande system i nuläget. Möjliga insatser Rättvisande statistik är en förutsättning för att kunna arbeta vidare med frånvaron lösningsorienterat Omdömen i pågående kurser HT25 RAPPORT 29(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Reflektion NA25A: Antal elever: 7. Från röd till grön: 4. Från grön till röd: 2. Från grön till mörkgrön: 2 Från mörkgrön till grön: 2. En elev sticker ut på grund av mående. Måluppfyllelsen är på väg uppåt. NA24A: Antal elever: 6. Från röd till grön: 1. Från grön till mörkgrön: 2. Ingen har gått bakåt. En elev sticker ut med “röda” omdömen. NA23A: Antal elever: 7. Från grön till röd 5. En elev sticker ut, på grund av mående. Insatser har erbjudits elev med mycket “röda” omdömen men som inte tagits emot. RAPPORT 30(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Reflektion SA25A: Antal elever: 6 + 1. Ingen har gått från röd till grön. Från grön till röd 3. Från grön till mörkgrön 2. Från mörkgrön till grön 1. SA24A: Antal elever: 8. Omdömena ser liknande ut. Från röd till grön: 2. Från grön till röd: 2. Från grön till mörkgrön: 1. En elev sticker ut lite. Ser förhållandevis bra ut. SA23A: Antal elever: 9. Från röd till grön: 1, från grön till mörkgrön: 1, från grön till röd: 10. En elev sticker ut, där har vi bokat tid med elev, mentor och föräldrar. Det är en svårjobbad klass på grund av långvarig närvaro och mående på individnivå. Det finns andra instanser inkopplade på de elever där det behövs. Vissa ämnen är mer “röda” än andra, svenska, religion och gymnasiearbetet sticker ut. En elev som har låg närvaro tar socialtjänsten över och kommer skrivas ut. Möjliga insatser, både NA och SA Uppskattar allt stöd i matematik. Önskar att när en elev som har hög frånvaro är här få stöd med resten av klassen så läraren kan sitta med den specifika eleven. Önskar mer flexibilitet i elever som får stöd (på ÅP eller elever som halkat efter). Samlingstiden kan utnyttjas lite bättre, kommuniceras på AL vem som behöver avlösning för att kunna fånga upp elever på samlingstiden. Vi har de resurser vi har, hur ska vi prioritera eleverna mellan oss? Vi behöver signalera problem med måluppfyllelse tidigt! Hur stort är vårt ansvar att vilja åt elever som RAPPORT 31(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen inte vill? SYV behöver komma in tidigare, både på grupp och individnivå (med mentor) för att generera högre närvaro och därmed bättre måluppfyllelse om man har en plan för framtiden. SYV är välkommen på frukostraster för att bli en “känd person” och att fånga eleverna samt generera högre närvaro. Uppsamlingsdagarna ger effekt, fler elever skulle vara “röda” utan dem. IM-programmen Sammanställning av giltig och ogiltig frånvaro under november 2025 IM år1 37% IM år2 43% IM år3 53% Reflektion över frånvaron Vi har hög frånvaro. Våra elever har det med sig redan när de kommer till IM. Samtidigt har vi flera som är här mycket. Det som drar ner snittet är att flera har få timmar på schemat och är det då borta två dagar så slår det stort procentuellt. Vi har bara två st åk 3 varav en var borta 100%. Möjliga insatser Vi fortsätter med tät kontakt med vh. Det är viktigt att ha resurser som kan möta upp eleverna. Reflektioner över omdömena Många av de röda omdömena är matematik och sva. Flera elever har rött i alla sina ämnen. RAPPORT 32(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen SKA- rapport Vuxen- utbildning H2 2025 RAPPORT 33(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll Inledning Error! Bookmark not defined. Nämndmål 2025 Error! Bookmark not defined. Nämndmål 1 Error! Bookmark not defined. Nämndmål 2 Error! Bookmark not defined. Nämndmål 3 Error! Bookmark not defined. Förutsättningar Error! Bookmark not defined. Nationella kvalitetssystemet Error! Bookmark not defined. Analys av resultat Error! Bookmark not defined. RAPPORT 34(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I Håbo kommun är kommunfullmäktige huvudman för skolväsendet. Genom reglemente fullgör barn- och utbildningsnämnden huvudmannens uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg på obekväm tid, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, samt barn- och elevhälsa. Inom nämndens ansvarsområde finns även folkbibliotek, kostenhet och den kommunala kulturskolan. Nämnden ansvarar vidare för skolpliktsbevakning, tillståndsgivning för fristående förskole- /annan pedagogisk verksamhet och tillsyn av dessa, samt också uppföljning och samordning av insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utöver verksamheterna i kommunens egen regi, finns det sex fristående förskolor, tre fristående grundskolor, varav två har fritidshem. Gymnasiet har primärt samverkansavtal med region Storstockholm där elever folkbokförda i Håbo kommun går i 80 - 90 andra gymnasieskolor, samt ett sekundärt samverkansavtal med Enköpingskommun. Inom vuxenutbildningen finns samverkansavtal och upphandlade avtal för grundläggande, gymnasial, distans-, SFI- och yrkesutbildningar. Alla huvudmän för förskolor och skolor ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, dokumentera och utveckla utbildningen. Ett nationellt kvalitetssystem har tagits fram av Skolverket som ett led i att kunna följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges alla skolformer. Kvalitetssystemet består av nationella målsättningar, delmål, indikatorer och kvalitetsdialoger utifrån framgångsfaktorer. Håbo kommun tillämpar sedan 2023 Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet. Officiell statistik hämtas från Skolverkets statistikdatabas https://statistikdatabasen.skolverket.se/PxWeb/pxweb/sv/Skolverkets_statistikdatabas/ samt www.kolada.se RAPPORT 35(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 2025 Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål för verksamhetsåret är fastställda utifrån den statliga styrningen och kommunens egen styrning. Nämndmål 1 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har ett effektivitetsindex över rikssnittet Beskrivning Håbo kommuns verksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning. I arbetet med att nå målet utvärderar och utvecklar nämnden och förvaltningen kontinuerligt verksamheterna och genomför löpande förändringar som leder till högre effektivitet. • Rektor planerar och organiserar sin verksamhet inom budgetram • Rektor styr och leder sin verksamhet för att stärka kvaliteten Nämndmål 2 och 3 Vid varje utbildningsenhet uppnås kunskapsmålen över rikssnittet Varje barn och elev har en studienärvaro som säkerställer förutsättningar för att nå kunskapsmålen Delmål 1: Varje elev får en god grund för fortsatt utbildning och stärker sin ställning i arbets- och samhällslivet. I tabellen nedan redovisas siffror från Kolada för åren 2022-2024. Tabell 2025 redovisar siffrorna för alla Håbos elever, även de som inte ingår i vårt huvudmannaskap p g a samverkan med våra grannkommuner (Upplands Bro, Järfälla och Sundbyberg). Nyckeltal 2022 2023 2024 2025 Kursdeltagare i komvux (exkl. anpassad utbildning) som har avbrutit kurs under året, i huvudmannens skolenheter, antal 459 339 289 Håbos alla elevers antal avbrutna kurser (grund, teo, yrk, sfi) 669 Kursdeltagare i komvux (exkl. anpassad utbildning) som läser kurs på distans, i huvudmannens skolenheter, andel (%) 62% 65% 78% 55% RAPPORT 36(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Förutsättningar Anvisningar: Fyll din skolas uppgifter. Ta vid behov stöd av din skolas skoladministratör att få fram siffrorna. Nyckeltal 2022 2023 2024 2025 Elever i komvux (exkl. anpassad utbildning), i huvudmannens skolenheter, antal 897 953 475 Totalt antal unika elever 821 Elever i komvux från annan kommun, i huvudmannens skolenheter, andel (%) 42,8% 40% 13,3% 2% Elever i komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå, i huvudmannens skolenheter, andel (%) 38% 57% - 56% Elever i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå, i huvudmannens skolenheter, andel (%) 75% 50% - 61% Elever i komvux som anpassad utbildning, i huvudmannens skolenheter, antal 8 14 18 Kurser i komvux (exkl. anpassad utbildning), i huvudmannens skolenheter, antal 2 406 2 262 1 346 Antal kurser totalt (grund, teo, yrk, sfi) 2427 Nationella kvalitetssystemet Nationell målsättning Vuxenutbildning Nationell målsättning: I den kommunala vuxenutbildningen får varje elev en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att utveckla kunskaper, kompetenser och värden samt en stärkt ställning i arbets- och samhällslivet och en god grund för fortsatt utbildning. Kommunal vuxenutbildning utgör en bas för kompetensförsörjningen till arbetslivet. Delmål 1: Varje elev får en god grund för fortsatt utbildning och stärker sin ställning i arbets- och samhällslivet Delmål 2: Varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero. RAPPORT 37(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om trygghet 78,5% Elevernas uppfattning om trygghet 92% Delmål 3: Varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om 80% stimulans/tillgänglig lärmiljö Elevernas uppfattning om stimulans/ 83% tillgänglig lärmiljö Delmål 4: Varje elev som är i behov stöd får det stöd den behöver Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om stöd 73,9,% Elevernas uppfattning om stöd 86% Analys av resultat Anvisningar: Analysera din skolas resultat med stöd av enkätresultaten och egen data om resultat (betyg, omdömen, screeningresultat etc). Majoriteten av Håbo vuxenutbildnings elever studerar på distans vilket generar få tillfällen till att rapportera avvikelser gällande trygghet och studiero. Verksamhetens upphandlade utbildningsanordnare av distanskurser är Hermods. Hermods återkoppling på frågorna, utifrån sin elevenkät och medarbetarenkät genomförd under 2025. Det är lärarna som undervisar på distanskurserna som svarat på frågorna, redovisat i tabellen ovan. RAPPORT 38(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Trygghet och studiero • Ingen avvikelse eller klagomål har rapporterats. Ledning och stimulans • Anordnaren arbetar systematiskt för att skapa en tillgänglig lärmiljö. 80% svarat ja • Anordnaren arbetar systematiskt för en trygg studiemiljö som motverkar diskriminering och kränkningar. 78,5% svarat ja • Jag anser att mina elever får tillräcklig information om klagomålshantering. 69.3% svarat ja • Jag kontaktar mina elever vid bristande progression eller risk för avbrott. 67,7% svarat ja Stödinsatser Extra anpassningar genomförs hos respektive utbildningsanordnare. Elever uppmanas att meddela Håbo Vuxenutbildning behov av stöd vid ansökan till kurs eller utbildning. Informationen vidarebefordras till aktuell utbildningsanordnare. Hermods • Anordnaren arbetar för att tidigt identifiera och ge möjligt stöd till elever i behov av anpassningar. 73,9% svarat ja Håbo Vuxenutbildnings Studie- och yrkesvägledare har stor erfarenhet av att vägleda elever i behov av stöd till adekvat utbildningsform. Elevantalet gör att Håbo Vuxenutbildning har tillräckliga resurser för att möta och hantera elever med behov av stöd och särskilda önskemål gällande utbildningsalternativ. Elevresultat Anvisningar: Analysera de elevresultat som har följts under läsåret. Titta på ämnen, mönster, progression, kön, koppling till undervisningskvalitet etc Vuxenutbildningen i Håbo har en liten kostnadseffektiv organisation som inkluderar administration, vägledning och beslutanderätt över antagning till Komvux. Totalt 821 unika elever har under 2025 studerat 2427 kurser och/eller utbildningar. 191 unika elever har studerat sammanlagt 312 kurser på SFI. 153 unika elever har studerat 871 yrkeskurser. Varav flera ingår i ett utbildningspaket. Majoriteten av Håbo vuxenutbildningens elever studerar gymnasiala kurser på distans. RAPPORT 39(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Anvisningar: Skriv en sammanfattning av skolans analys. Välj själv hur omfattande du skriver sammanfattningen. Under 2025 har Håbo Vuxenutbildning implementerat det nya upphandlade elevdatasystement (EDS) Schoolsoft. Det har visat sig inte vara utvecklat för att möta de lagstadgade kraven för vuxenutbildning. D v s Schoolsoft uppfyller inte de lagstadgade krav som ställs på att kunna hantera skolformen, Komvux. Ett exempel är att utbildningen och kurser inte får delas upp i terminer. Skollagen kräver att skolformen är flexibel med kursstarter och betygssättning. Ett annat exempel är att e-tjänsten som eleverna ansöker via inte har fungerat. Det har satt elever i situationer där de missat anmälningsperioder. Sammanfattningsvis har vuxenutbildningens organisation fått ökat administrativt arbete. Barn- och utbildningsförvaltningen har beslutat att avsluta tjänsten Schoolsoft för vuxenutbildningen, och i stället göra en direktupphandling av ett EDS-systemet Alvis från leverantören Gotit, ett system anpassat för skolformen. Följande sekundära samverkansavtal med närliggande kommuner är förlängda: Upplands Bro kommun - samverkat SFI och grundläggande kurser i klassrum. Järfälla kommun - all klassrumsundervisning (SFI, grundläggande, gymnasiala kurser) samt alla yrkesutbildningar i klassrum. Barn- och fritidsprogrammet har vi samverkat hela utbudet. Sundbybergs kommun – samverkat hela Vård- och omsorgspaket. I samråd med utbildningens praktiksamordnare har vi säkerställt att alla Håbo-elever erbjuds APL- plats (praktikplats) i Håbos kommunala verksamheter. Detta är ett led i att säkerställa kommunens kompetensförsörjning av undersköterskor inom vård- och omsorgsverksamheterna. För att få till det praktiska kring samordningen har Håbo Vuxenutbildning samarbetat med Vård- och omsorgsförvaltningen. Lagen om planering- och dimensionering för gymnasiala utbildningar trädde i kraft 1 januari 2025. För att stötta alla kommunens Studie- och yrkesvägledare (SYV) har Komvux och KAA initierat ett nätverk för kommunens alla Studie- och yrkesvägledare i både kommunala och fristående skolor. Målet med nätverket är att SYV:arnas uppdrag ska förtydligas och stärkas gällande kravet på att vägleda till kompetensförsörjning och utifrån arbetsmarknadens behov. Under läsåret 2025/26 deltar SYV-nätverket i en kompetensinsats som hålls av StorSTHLM med fokus på valkompetens och breddad studie- och yrkesvägledning: - vad som påverkar ungas val, hur vägledning kan bli hela skolans ansvar, och hur huvudmän kan organisera för likvärdighet, struktur och framtidstro. Den nya organisationen där Vuxenutbildningen och KAA blivit ett eget verksamhetsområde sedan 2 år tillbaka har resulterat i ett förtydligande kring uppdraget Kommunala aktivitetsansvaret (KAA). RAPPORT 40(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Under 2025 har vi haft 3 olika aktiviteter för att hålla BUN uppdaterade på KAA- uppdraget. 1. BUN-s sammanträde 2025.05.21 föredrog rektor Karolina Holm data, aktiviteter och förutsättningar för att kunna uppfylla lagkraven gällande KAA. 2. Vi bjöd in nämnden till Skolverkets halvdags - workshop om KAA. Maria Annell tackade ja och deltog. 3. Tillsammans med Arbetsmarknadsenheten har vi bjudit in Ulrika Adolfsson (BUN) och Lisbeth Bohlin (VON) till två informella informationsträffar. Ett sätt att informera och hålla dialogen igång gällande vad som händer i verksamheterna. Detta kommer vi att jobba vidare med. Studiestöd för alla Håbos elever inom Komvux och deltagare inom KAA Gemensamt för KAA och Vuxenutbildningen har vi i september 2025 startat upp ett tillfälle i veckan med vad vi kallar Studiestöd. Det innebär att elever kan komma till oss på plats och få läxhjälp, studieplanering och möjlighet att låna dator för distansstudier. Vi har informerat via kommunens hemsida, aktivt kontaktat de elever som vid ansökan meddelar att de behöver stöd, samt när vi i lärplattformen ser att elever inte håller tempot i sina studier erbjuds de att komma till Studiestödet. Tillfället som erbjuds är 3 timmar varje måndag eftermiddag. Eleverna väljer själv hur långtid och hur många tillfällen de behöver studiestödet. Statistik på närvaro under perioden september – december 2025 2025 Sep Okt Nov Dec Antal tillfällen à 3 tim 4 4 4 3 Antal deltagare 4 5 5 5 Närvarotimmar totalt/mån 19 23 25 17 Åtgärder och vidareutveckling läsåret 25/26 De åtgärder som framförallt kommer att vara i fokus under H2 2025och H1 2026, det vill säga läsåret 25/26 är: För vuxenutbildningens del: • Fortsatt utveckling av samverkansavtal för klassrumsutbildning i kommunal regi • Utveckling av distribuerat rektorskap ME- skolan • Fortsatt utveckling av kommunens nätverk för studie- och yrkesvägledning • Kollegialt lärande inom anpassad skolas alla skolformer • Vidare utveckling av lärcentrum • Vidare utveckling av KAA och samverkan med arbetsmarknadsenheten kring UVAS RAPPORT 41(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen • Fortsatt utveckling av vårdutbildningar med APL på hemmaplan RAPPORT 42(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen SKA -rapport Anp assad gymnasieskola H2 2025 RAPPORT 43(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll Inledning 44 Nämndmål 2025 45 Nämndmål 1 45 Nämndmål 2 45 Nämndmål 3 46 Förutsättningar 48 Nationella kvalitetssystemet 50 Analys av resultat 53 RAPPORT 44(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I Håbo kommun är kommunfullmäktige huvudman för skolväsendet. Genom reglemente fullgör barn- och utbildningsnämnden huvudmannens uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg på obekväm tid, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, samt barn- och elevhälsa. Inom nämndens ansvarsområde finns även folkbibliotek, kostenhet och den kommunala kulturskolan. Nämnden ansvarar vidare för skolpliktsbevakning, tillståndsgivning för fristående förskole- /annan pedagogisk verksamhet och tillsyn av dessa, samt också uppföljning och samordning av insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utöver verksamheterna i kommunens egen regi, finns det sex fristående förskolor, tre fristående grundskolor, varav två har fritidshem. Gymnasiet har primärt samverkansavtal med region Storstockholm där elever folkbokförda i Håbo kommun går i 80 - 90 andra gymnasieskolor, samt ett sekundärt samverkansavtal med Enköpingskommun. Inom vuxenutbildningen finns samverkansavtal och upphandlade avtal för grundläggande, gymnasial, distans-, SFI- och yrkesutbildningar. Alla huvudmän för förskolor och skolor ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, dokumentera och utveckla utbildningen. Ett nationellt kvalitetssystem har tagits fram av Skolverket som ett led i att kunna följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges alla skolformer. Kvalitetssystemet består av nationella målsättningar, delmål, indikatorer och kvalitetsdialoger utifrån framgångsfaktorer. Håbo kommun tillämpar sedan 2023 Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet. Officiell statistik hämtas från Skolverkets statistikdatabas https://statistikdatabasen.skolverket.se/PxWeb/pxweb/sv/Skolverkets_statistikdatabas/ samt www.kolada.se RAPPORT 45(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 2025 Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål för verksamhetsåret är fastställda utifrån den statliga styrningen och kommunens egen styrning. Nämndmål 1 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har ett effektivitetsindex över rikssnittet Beskrivning Håbo kommuns verksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning. I arbetet med att nå målet utvärderar och utvecklar nämnden och förvaltningen kontinuerligt verksamheterna och genomför löpande förändringar som leder till högre effektivitet och stärkt kvalitet. • Rektor planerar och organiserar sin verksamhet inom budgetram • Rektor styr och leder sin verksamhet för att stärka kvaliteten Nämndmål 2 Vid varje utbildningsenhet uppnås kunskapsmålen över rikssnittet Varje elev fullföljer den anpassade gymnasieskolan Lokal uppföljning Andel (%) elever på nationella program som 100% fullföljer sin utbildning inom fyra år Andel (%) elever på individuella program 100% som når målen med sin utbildning Varje elev får möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden och utifrån sina förutsättningar en god grund för fortsatta studier Andel (%) elever som genomför 22 80% veckors apl inom det yrkesområde utbildningen förbereder för Andel (%) elever som tre år efter avslutad 10% utbildning har arbete Andel (%) elever som tre år efter avslutad 10% utbildning deltar i studier RAPPORT 46(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Andel (%) elever som tre år efter avslutad 80% utbildning deltar i daglig verksamhet Nämndmål 3 Varje barn och elev har en studienärvaro som säkerställer förutsättningar för att nå kunskapsmålen Varje skolenhet arbetar med att främja skolnärvaro, förebygga frånvaro, kartlägga, utreda och åtgärda frånvaro enligt Håbo kommuns gemensamma frånvarorutin. 1 2 3 4 5 Närvaroregistrera Analys av Kartlägga och Tvärprofessionella Intensifierade och frånvaro vid analysera insatser och analys insatser uppmärksamma arbetslagsträffar frånvaro Fördjupad Kartläggning av frånvaroutredning EHT Mentor/klasslärare frånvaro Rektor Arbetslagsledare EHT Kurator Spec Mentor/klasslärare Rektor Orosanmälan Mentor/klasslärare Spec Kurator Mentor/klasslärare Konsulterande Skolpliktsanmälan EHT Mentor/klasslärare Rektor EHT Förebyggarteamets Skolsociala teamet kontaktperson Frånvarostatistik HT25 Andel elever med frånvaro 10-20% Åk 1 40% Åk 2 33% Åk 3 0% Åk 4 60% Andel elever med frånvaro 20-30% RAPPORT 47(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Åk 1 10% Åk 2 0% Åk 3 0% Åk 4 0% Andel elever med frånvaro 30-50 % Åk 1 0% Åk 2 10% Åk 3 0% Åk 4 0% Andel elever med frånvaro över 50% Åk 1 % Åk 2 10% Åk 3 0% Åk 4 0% Antal genomförda kartläggningar av frånvaro 2 (mentor/klasslärare) Steg 3 i den kommungemensamma rutinen Frånvaroutredningar (enligt Skollagen) Steg 4 i den kommungemensamma rutinen Analys av frånvaroarbetet Frånvaroarbetet inom anpassad gymnasieskola skiljer sig på flera sätt från det arbete som bedrivs inom övriga gymnasieskola. Arbetet skiljer sig främst på grund av den specifika målgruppens behov och förutsättningar. Eleverna har ofta en högre benägenhet för frånvaro, vilket i stor utsträckning kan förklaras av medicinska skäl. Det handlar exempelvis om nedsatt immunförsvar, kroniska sjukdomstillstånd, behov av regelbunden medicinering eller återkommande vårdkontakter med habilitering och andra instanser. Dessa faktorer bidrar till en frånvaronivå som är högre än RAPPORT 48(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen genomsnittet, men som samtidigt är väl dokumenterad och förstådd inom verksamheten. Det låga elevantalet gör också att enstaka individer får en stor påverkan på det procentuella utslaget i all statistik. Det är viktigt att understryka att all frånvaro är känd och utredd. Det förekommer ingen frånvaro som är okänd eller ogiltig enligt skolans bedömning. Detta är ett resultat av ett välfungerande systematiskt arbete där varje elevs situation följs upp noggrant. Elevgruppen är som ovan konstaterat relativt liten, vilket möjliggör en nära och kontinuerlig kontakt mellan mentorer och elever. Mentorerna har en god helhetsbild av varje elevs hela livssituation, vilket är en avgörande framgångsfaktor i frånvaroarbetet och även förståelsen för eventuell skolfrånvaro. Skolan deltar aktivt i nätverksmöten tillsammans med vårdnadshavare, habilitering, sjukvård och andra relevanta aktörer. I dessa forum diskuteras elevens hela situation, inklusive eventuell frånvaro, med målet att skapa bästa möjliga förutsättningar för närvaro och lärande. Denna samverkan är central för att kunna möta elevernas behov på bästa sätt. Trots det framgångsrika arbetet finns det utmaningar. En av de största är att skapa enhetliga rutiner för frånvarohantering, vilket är svårt med tanke på de individuella skillnaderna mellan eleverna. Varje elev har unika behov och förutsättningar, vilket kräver flexibilitet i arbetssättet. En annan utmaning är att säkerställa att kartläggningar och utredningar sker i rätt system, i detta fall DF-respons. För att detta ska fungera optimalt krävs en riktad utbildningsinsats för personalen samt en anpassning av underlaget så att det bättre motsvarar verksamhetens behov. Utbildningen på anpassad gymnasieskola är inte heller studiebidragsberättigad via CSN som därmed inte har närvarokrav på eleverna. Däremot kan eleverna få förlängt barnbidrag och aktivitetsersättning, vilket inte är lika knutet till närvaro av ovanstående skäl. Förutsättningar RAPPORT 49(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Lärare med pedagogisk högskoleexamen i anpassad gymnasieskola, 83.6 lägeskommun, andel (%) Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen i anpassad gymnasieskola, 8,2 lägeskommun, andel (%) Lärare i anpassad gymnasieskola, lägeskommun, antal 6.1 Elever/lärare (heltidstjänst) i anpassad gymnasieskola, lägeskommun, antal 3.9 Elever i anpassad gymnasieskola, lägeskommun, antal 24 Elever i anpassad gymnasieskola, hemkommun, antal 9 Elever i anpassad gymnasieskola på Individuella program, andel (%) 29 Elever i anpassad gymnasieskola på Nationella program, andel (%) 71 Personal: Andel (%) förstelärare och lektorer (antal tjänstgörande) 12,5 Personal: Antal elever per lärare (heltidstjänster) 3,9 Personal: Antal elever per SYV (heltidstjänster) 240 RAPPORT 50(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Nationella kvalitetssystemet Nationell målsättning Anpassad gymnasieskola Nationell målsättning: I den anpassade gymnasieskolan får varje elev en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att inhämta, utveckla, fördjupa och tillämpa kunskaper och värden samt ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Utbudet av utbildningar är anpassat till ungdomars efterfrågan och bidrar till etablering i arbetslivet. Delmål 1: Varje elev fullföljer den anpassade gymnasieskolan Delmål 2: Varje elev får möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden och utifrån sina förutsättningar en god grund för fortsatta studier Delmål 3: Varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero. Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om trygghet Namn Antal % Stämmer mycket bra 15 78,9 Stämmer ganska bra 4 21,1 Stämmer mindre bra 0 0 Stämmr inte alls 0 0 Total 19 100 Elevernas uppfattning om trygghet Namn Antal % Ja 10 83,3 Ibland 1 8,3 Nej 1 8,3 RAPPORT 51(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Vet inte 0 0 Total 12 100 Personalens uppfattning om studiero Namn Antal % Stämmer mycket bra 4 21,1 Stämmer ganska bra 15 78,9 Stämmer mindre bra 0 0 Stämmer inte alls 0 0 Total 19 100 Elevernas uppfattning om studiero Namn Antal % Ja 9 75 Ibland 3 25 Nej 0 0 Vet inte 0 0 Total 12 100 Delmål 4: Varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om stimulans Namn Antal % Stämmer mycket bra 5 26,3 RAPPORT 52(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Stämmer ganska bra 13 68,4 Stämmer mindre bra 1 5,3 Stämmer inte alls 0 0 Total 19 100 Elevernas uppfattning om stimulans Namn Antal % Ja 9 75 Ibland 3 25 Nej 0 0 Vet inte 0 0 Total 12 100 Delmål 5: Varje elev som är i behov stöd får det stöd den behöver Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om stöd Namn Antal % Stämmer mycket bra 9 47,4 Stämmer ganska bra 9 47,4 Stämmer mindre bra 1 5,3 Stämmer inte alls 0 0 Total 19 100 Elevernas uppfattning om stöd Namn Antal % RAPPORT 53(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Ja 12 100 Ibland 0 0 Nej 0 0 Vet inte 0 0 Total 12 100 Analys av resultat Trygghet och studiero Sett till enkätresultaten beträffande trygghet och studiero kan dessa anses som tillfredsställande. Med ett ökande elevantal uppstår även utmaningar beträffande studiero. Gruppstorlekar och flera elever och fler personal ska rymmas i samma lokaler som tidigare ett färre antal människor påverkar i viss mån studieron. Möjlighet till avskildhet minskar. Enkätresultaten utgör grund för fortsatt arbete med trygghet och studiero tillsammans med elevgruppen där dessa är föremål för gemensamma diskussioner med syftet att förbättra den upplevda situationen. En bidragande faktor till den högt upplevda tryggheten är den höga personalnärvaron, även vid raster och lunch. Personal följer även med eleverna ut till fotbollsplanen exempelvis, för att garantera elevernas trygghet. I övrigt är det svårt att i det lilla elevunderlaget se några mönster eller liknande. Ledning och stimulans Beträffande enkätresultaten i ledning och stimulans är en påverkande faktor den höga ambitionsnivån bland personal. Vid en fördjupad analys framgår att personal i viss mån inte är nöjda med det arbete som utförs, utan det kunde alltid göras lite mer. Tittar man närmare på hur verksamheten fungerar beträffande ledning och stimulans, så avspeglar inte enkätresultaten verkligheten och en analys är som nyss nämnt, att man inte är helt nöjd med sin egen insats. Elevernas uppfattning om upplevd stimulans är däremot högre, vilket i viss mån kan anses styrka ovan analys. Stödinsatser Inom anpassad gymnasieskola är stödinsatser inbyggda i grundstrukturen och det avspeglar sig i uppfattningen kring hur elever får det stöd de behöver. Elevernas uppfattning är till RAPPORT 54(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen 100% att de får det stöd de behöver, medan personalen anser att det kunde ha varit bättre. Där visar det sig återigen vid en fördjupad analys att den höga ambitionsnivån gör att man anser att ytterligare insatser kunde ha genomförts. Dock inget som vare sig skollag eller annan förordning kräver. Elevresultat Eleverna får som regel betyg efter avslutad kurs och majoriteten av kurserna löper under hela studietiden. Men vid analys av exempelvis omdömen kan konstateras att varje elev har en progression utifrån sina individuella förutsättningar och att ingen oro finns för att någon elev inte skulle nå målen med sin utbildning. Sammanfattning I det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet behöver relevant underlag samlas in och analyseras fortlöpande. Ett arbete som skulle vara verksamheten till gagn är att synliggöra det goda arbete som görs och samtala kring vad som förväntas av verksamheten. Under läsåret 2025-2026 genomförs en utbildningsinsats med deltagare från anpassad vuxenutbildning och anpassad gymnasieskola för att säkerställa likvärdig bedömning med utgångpunkt i specialpedagogiska skolmyndighetens studiepaket ”Bedömning” i form av kollegiala lärträffar med utgångspunkt i elevresultat. För att ytterligare stärka personalens kompetens i att bemöta elevgruppen, särskilt elever med utåtagerande beteenden som kan påverka den upplevda tryggheten och studieron, kommer en riktad utbildningsinsats att genomföras under vårterminen 2026. Åtgärder och vidareutveckling läsåret 25/26 De åtgärder som framförallt kommer att vara i fokus under H2 2025och H1 2026, det vill säga läsåret 25/26 är: För anpassad gymnasieskolas del: • Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten • Kollegialt lärande med anpassad skolas alla verksamheter om bedömning • Utveckling av rapportering av frånvaroutredningar • Fortsatt elevsamverkan kring den upplevda tryggheten och studieron • Utveckling av arbetet med bemötande av utåtagerande elever inom anpassad skola RAPPORT 55(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen SKA-rapport Anpassad grundskola H2 2025 RAPPORT 56(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll Inledning 57 Nämndmål 2025 58 Nämndmål 1 58 Nämndmål 2 58 Nämndmål 3 58 Förutsättningar 61 Nationella kvalitetssystemet 62 Analys av resultat 66 RAPPORT 57(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I Håbo kommun är kommunfullmäktige huvudman för skolväsendet. Genom reglemente fullgör barn- och utbildningsnämnden huvudmannens uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg på obekväm tid, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, samt barn- och elevhälsa. Inom nämndens ansvarsområde finns även folkbibliotek, kostenhet och den kommunala kulturskolan. Nämnden ansvarar vidare för skolpliktsbevakning, tillståndsgivning för fristående förskole- /annan pedagogisk verksamhet och tillsyn av dessa, samt också uppföljning och samordning av insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utöver verksamheterna i kommunens egen regi, finns det sex fristående förskolor, tre fristående grundskolor, varav två har fritidshem. Gymnasiet har primärt samverkansavtal med region Storstockholm där elever folkbokförda i Håbo kommun går i 80 - 90 andra gymnasieskolor, samt ett sekundärt samverkansavtal med Enköpingskommun. Inom vuxenutbildningen finns samverkansavtal och upphandlade avtal för grundläggande, gymnasial, distans-, SFI- och yrkesutbildningar. Alla huvudmän för förskolor och skolor ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, dokumentera och utveckla utbildningen. Ett nationellt kvalitetssystem har tagits fram av Skolverket som ett led i att kunna följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges alla skolformer. Kvalitetssystemet består av nationella målsättningar, delmål, indikatorer och kvalitetsdialoger utifrån framgångsfaktorer. Håbo kommun tillämpar sedan 2023 Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet. Officiell statistik hämtas från Skolverkets statistikdatabas https://statistikdatabasen.skolverket.se/PxWeb/pxweb/sv/Skolverkets_statistikdatabas/ samt www.kolada.se RAPPORT 58(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 2025 Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål för verksamhetsåret är fastställda utifrån den statliga styrningen och kommunens egen styrning. Nämndmål 1 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har ett effektivitetsindex över rikssnittet Beskrivning Håbo kommuns verksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning. I arbetet med att nå målet utvärderar och utvecklar nämnden och förvaltningen kontinuerligt verksamheterna och genomför löpande förändringar som leder till högre effektivitet och stärkt kvalitet. • Rektor planerar och organiserar sin verksamhet inom budgetram • Rektor styr och leder sin verksamhet för att stärka kvaliteten Nämndmål 2 Vid varje utbildningsenhet uppnås kunskapsmålen över rikssnittet Genomströmning Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Avslutad utbildning i % 100% 100% 100% Nämndmål 3 Varje barn och elev har en studienärvaro som säkerställer förutsättningar för att nå kunskapsmålen Varje skolenhet arbetar med att främja skolnärvaro, förebygga frånvaro, kartlägga, utreda och åtgärda frånvaro enligt Håbo kommuns gemensamma frånvarorutin. 1 2 3 4 5 Närvaroregistrera Analys av Kartlägga och Tvärprofessionella Intensifierade och frånvaro vid analysera insatser och analys insatser uppmärksamma arbetslagsträffar frånvaro Fördjupad Mentor/klasslärare Kartläggning av frånvaroutredning EHT Arbetslagsledare frånvaro Rektor Spec EHT Kurator Mentor/klasslärare Rektor Orosanmälan Mentor/klasslärare Konsulterande Spec Kurator Mentor/klasslärare EHT Skolpliktsanmälan Rektor Mentor/klasslärare EHT RAPPORT 59(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Förebyggarteamets kontaktperson Skolsociala teamet Frånvarostatistik HT25 Andel elever med frånvaro 10-20% Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Andel elever med frånvaro 20-30% Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Andel elever med frånvaro 30-50 % Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Andel elever med frånvaro över 50% Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Antal genomförda kartläggningar av frånvaro (mentor/klasslärare) Steg 3 i den kommungemensamma rutinen RAPPORT 60(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Frånvaroutredningar (enligt Skollagen) Steg 4 i den kommungemensamma rutinen Analys av frånvaroarbetet Frånvaroarbetet på anpassad grundskola skiljer sig något från hur frånvaroarbetet kan se ut på övrig grundskola. Målgruppen för anpassad grundskola har i viss mån en högre benägenhet för frånvaro till exempel av medicinska skäl, högre infektionskänslighet på grund av nedsatt immunförsvar eller rent av andra medicinska tillstånd som kräver ingrepp eller medicinering. Det innebär givetvis även vårdkontakter med habilitering och andra instanser vilket resulterar i en högre frånvaro från skolan. Dock är dessa insatser och skälen till frånvaron av skolan väl kända och dokumenterade. Det vill säga att ingen frånvaro är för oss av okänd anledning och inte heller på grund av ogiltiga skäl. Därav kan anses att varje frånvaro är av oss utredd. Elevgruppen är till sin storlek relativt liten och några egentliga mönster kopplade till något annat än ovan nämnt är svåra att identifiera. Det vi ser som framgångsrikt i skolans frånvaroarbete är just litenheten och att mentorerna har en väldigt tydlig bild av elevernas hela levnadssituation. Vi deltar i nätverksmöten kring eleverna där vi tillsammans med olika aktörer ser över helheten. I de forumen behandlas naturligtvis eventuell frånvaro och skälen till det, med en självklar strävan efter att frånvaron skulle bli så liten som möjligt. En utmaning i frånvaroarbetet är att få det enhetligt, vilket är svårt på grund av de individuella förutsättningar respektive elev har. En annan utmaning är att göra kartläggningar och utredningar i rätt system, DF-respons. Däri skulle en utbildningsinsats krävas samt anpassning av underlaget så att det uppfyller våra behov. Höstens frånvaro på anpassad grundskola är dokumenterad men på grund av tekniska utmaningar har det varit svårt att ta fram statistik för höstterminen. Med anledning av det har verksamheten gått igenom höstens frånvaro för att säkerställa att ingen elev hade någon avviskande eller okänd frånvaro, trots avsaknad av statistik. RAPPORT 61(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Förutsättningar VT25 Elever: Antal elever 29 Elever: Andel (%) flickor 24,1 Elever: Andel (%) med utländsk bakgrund 31,0 Elever: Andel (%) med föräldrar med eftergymnasial utbildning 44,8 Personal: Totalt (heltidstjänster) 20,6 Personal: Rektorer (heltidstjänster) 0,5 RAPPORT 62(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Personal: Lärare (heltidstjänster) 9,4 Personal: Studie- och yrkesvägledare (heltidstjänster) 0,1 Personal: Lärare, andel (%) kvinnor (heltidstjänster) 100 % Personal: Lärare i ämne/n, andel (%) med legitimation och behörighet (heltidstjänster) 7,5 Personal: Lärare, andel (%) speciallärare med behörighet för särskilt stöd (heltidstjänster) 1,0 Nationella kvalitetssystemet Nationell målsättning Anpassad grundskola Nationell målsättning: I den anpassade grundskolan får varje elev en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden samt ger en god grund för fortsatt utbildning. Delmål 1: Varje elev har de kunskaper den behöver för att vara väl förberedd för fortsatt utbildning. Lokal uppföljning, exempelvis: Delmål 1: Uppföljning av elevers kunskaper i ämnen (utifrån kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper respektive kriterier för bedömning av fördjupade kunskaper. Lokal uppföljning Delmål 1: Uppföljning av elevers kunskaper i ämnen (utifrån kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper respektive kriterier för bedömning av fördjupade kunskaper Utifrån den lokala uppföljning som har gjorts i form av en slags självskattning av lärarnas arbete med undervisning och respektive elev finns skäl att anta att alla elever uppnår godtagbara kunskaper i de ämnen och ämnesområden som eleverna läser. Individuella förutsättningar för respektive elev gör analysarbetet svårt i och med att underlaget är så litet och heterogent, vilket leder till att några direkta jämförelser låter sig inte göras, mer än att de undervisande gör en bedömning enligt läroplan, kursplan och de betygskriterier som finns och är individuellt tillämpbara. RAPPORT 63(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Delmål 2: Varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero. Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om trygghet Namn Antal % Stämmer mycket bra 7 28 Stämmer ganska bra 18 72 Stämmer mindre bra 0 0 Stämmer inte alls 0 0 Total 25 100 Elevernas uppfattning om trygghet Namn Antal % Ja 1 33,3 Ibland 2 66,7 Nej 0 0 Vet inte 0 0 Total 3 100 Personalens uppfattning om studiero Namn Antal % Stämmer mycket bra 0 0 Stämmer ganska bra 10 40 Stämmer mindre bra 15 60 Stämmer inte alls 0 0 RAPPORT 64(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Total 25 100 Elevernas uppfattning om studiero Namn Antal % Ja 1 33,3 Ibland 1 33,3 Nej 1 33,3 Vet inte 0 0 Total 3 100 Delmål 3: Varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om stimulans Namn Antal % Stämmer mycket bra 1 4 Stämmer ganska bra 12 48 Stämmer mindre bra 9 36 Stämmer inte alls 3 12 Total 25 100 Elevernas uppfattning om stimulans Namn Antal % Ja 1 33,3 Ibland 2 66,7 RAPPORT 65(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Nej 0 0 Vet inte 0 0 Total 3 100 Delmål 4: Varje elev som är i behov stöd får det stöd den behöver Lokal uppföljning: enkät Personalens uppfattning om stöd Namn Antal % Stämmer mycket bra 1 4 Stämmer ganska bra 16 64 Stämmer mindre bra 7 28 Stämmer inte alls 1 4 Total 25 100 Elevernas uppfattning om stöd Namn Antal % Ja 3 100 Ibland 0 0 Nej 0 0 Vet inte 0 0 Total 3 100 Delmål 5: Varje elev kan läsa och använda det svenska språket på ett nyanserat sätt. RAPPORT 66(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Lokal uppföljning, exempelvis: Delmål 5: Uppföljning av elevers kunskaper i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och inom ämnesområdet kommunikation (utifrån kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper respektive kriterier för bedömning av fördjupade kunskaper) Ja, utifrån de individuella förutsättningar som råder för varje elev inom den anpassade grundskolan. Delmål 6: Varje elev kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet. Lokal uppföljning, exempelvis: Delmål 6: Uppföljning av elevers kunskaper i ämnet matematik och inom ämnesområdet verklighetsuppfattning (utifrån kriterier för bedömning av fördjupade kunskaper respektive kriterier för bedömning av fördjupade kunskaper) Ja, utifrån de individuella förutsättningar som råder för varje elev inom den anpassade grundskolan. Analys av resultat Trygghet och studiero Uppföljningen baseras på en elevenkät med ett begränsat antal svar, vilket innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Trots detta ger det insamlade underlaget viktiga insikter. Det framgår att både elever och personal upplever tryggheten som något högre än studieron. Vid en djupare analys framkommer att studieron främst påverkas av elevernas individuella behov och beteenden. Elevgruppen inom anpassad grundskola är mycket heterogen, med olika typer av funktionsnedsättningar som kan yttra sig i exempelvis svårigheter att sitta still, verbala tics, utåtagerande beteenden eller självskadebeteende. Dessa uttryck påverkar naturligtvis den gemensamma lärmiljön, trots att personalen arbetar aktivt och målinriktat för att skapa en så lugn och strukturerad miljö som möjligt. En ytterligare faktor som påverkar studieron är tillgången till ändamålsenliga lokaler. I dagsläget finns begränsade möjligheter att erbjuda avskildhet, vilket gör att elever lätt störs av varandra. Detta är ett område som kräver fortsatt utveckling och planering. RAPPORT 67(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Ledning och stimulans När det gäller ledning och stimulans visar uppföljningen att personalen upplever att dessa aspekter kunde ha varit mer framträdande under läsåret. En betydande sjukfrånvaro och hög andel vikarier har lett till att verksamheten i perioder fokuserat på att upprätthålla grundläggande funktioner. I detta sammanhang har möjligheten till pedagogisk stimulans och tydlig ledning delvis fått stå tillbaka. Detta pekar på vikten av att säkerställa kontinuitet i personalgruppen och att skapa förutsättningar för ett mer långsiktigt och hållbart arbetssätt, där ledning och stimulans kan ges det utrymme som krävs för att främja elevernas utveckling. Stödinsatser Uppföljningen visar att eleverna i hög grad får det stöd de behöver, även om personalen uttrycker att det finns utrymme för förbättring. Återigen är sjukfrånvaron en bidragande faktor till att vissa stödinsatser inte kunnat genomföras fullt ut. Trots detta är grundförutsättningarna goda. Den höga personaltätheten och små klasstorlekar utgör viktiga framgångsfaktorer för att kunna erbjuda ett individanpassat stöd. Det är avgörande att dessa strukturella styrkor bibehålls och utvecklas vidare. Svenska / Språklig medvetenhet Eleverna bedöms utifrån sina individuella förutsättningar enligt kursplanens kriterier, snarare än genom traditionell betygssättning. Uppföljningen visar att eleverna uppnår minst E-nivå i ämnet eller godtagbara/fördjupade kunskaper inom ämnesområdet. På grund av den lilla och heterogena elevgruppen är det svårt att identifiera generella mönster. Progressionen är starkt kopplad till varje elevs individuella planering, vilket understryker vikten av en flexibel och behovsanpassad undervisning. Matematik / Matematiskt tänkande Samma bedömningsprinciper gäller för matematik som för svenska. Eleverna visar progression utifrån sina individuella förutsättningar, och undervisningen utgår från personliga planeringar. Även här är det svårt att dra generella slutsatser, men uppföljningen visar att eleverna når godtagbara kunskapsnivåer. Sammanfattning Det finns ett fortsatt tydligt behov av att stärka det systematiska insamlandet av underlag för framtida analyser. Ett mer strukturerat arbetssätt kring uppföljning skulle inte bara förbättra analysarbetet, utan även främja det kollegiala lärandet och utvecklingen av verksamheten. Samtalen som uppstår i samband med insamling av underlag är i sig värdefulla och bidrar till ett mer levande och kvalitativt utvecklingsarbete. RAPPORT 68(69) Datum 2026-02-02 Barn- och utbildningsförvaltningen För att bemöta behovet av ökad trygghet och studiero kommer en riktad utbildningsinsats att genomföras under vårterminen 2026 för att ytterligare stärka personalens kompetens i att bemöta elevgruppen, särskilt elever med utåtagerande beteenden som kan påverka den upplevda tryggheten och studieron Åtgärder och vidareutveckling läsåret 25/26 De åtgärder som framförallt kommer att vara i fokus under H2 2025 och H1 2026, det vill säga läsåret 25/26 är: För anpassad grundskolas del: • Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten • Utveckling av varierad undervisning för högre inlärningsstimulans och högre elevresultat • Vidare analys av elevresultat i förhållande till resursfördelning till de samma • Kollegialt lärande om bedömning med anpassad skolas alla verksamheter • Genomlysning av tjänstefördelning utifrån läroplan och timplaner SKA-rapport Grundskola H2 2025 Barn- och utbildningsförvaltningen 2026-03-17 Lena Norrman Verksamhetschef/skolchef grundskola RAPPORT 1(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll Inledning 2 Nämndmål 2025 3 Nämndmål 1 3 Sammanfattning och analys 4 Nämndmål 2 6 Sammanfattning 10 Analys och åtgärder 11 Nämndmål 3 13 Sammanfattning 14 Analys och åtgärder 15 Förutsättningar 16 Nationella kvalitetssystemet 17 Huvudmannens SKA-enkät 18 Sammanfattning och analys av resultat 18 Trygghet och studiero 18 Ledning och stimulans 19 Stödinsatser 19 Svenska/språklig medvetenhet 20 Matematik/matematiskt tänkande 21 Sammanfattning 22 Framåtsyftande insatser och åtgärder 23 RAPPORT 2(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Inledning I Håbo kommun är kommunfullmäktige huvudman för skolväsendet. Genom reglemente fullgör barn- och utbildningsnämnden huvudmannens uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg på obekväm tid, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, samt barn- och elevhälsa. Inom nämndens ansvarsområde finns även folkbibliotek, måltidsservice och den kommunala kulturskolan. Nämnden ansvarar vidare för skolpliktsbevakning, tillståndsgivning för fristående förskole-/annan pedagogisk verksamhet och tillsyn av dessa, samt också uppföljning och samordning av insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utöver verksamheterna i kommunens egen regi, finns det i Håbo kommun sex fristående förskolor, två fristående grundskolor, varav en har fritidshem. Inom gymnasiet finns samverkansavtal, där elever folkbokförda i Håbo kommun går i 80 - 90 andra gymnasieskolor. Alla huvudmän för förskolor och skolor ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, dokumentera och utveckla utbildningen. Ett nationellt kvalitetssystem har tagits fram av Skolverket som ett led i att kunna följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges alla skolformer. Kvalitetssystemet består av nationella målsättningar, delmål, indikatorer och kvalitetsdialoger utifrån framgångsfaktorer. Håbo kommun tillämpar sedan 2023 Skolverkets nationella kvalitetssystem för skolväsendet. Officiell statistik hämtas från Skolverkets statistikdatabas https://statistikdatabasen.skolverket.se/PxWeb/pxweb/sv/Skolverkets_statistikdatabas/ samt www.kolada.se RAPPORT 3(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 2025 Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål för verksamhetsåret är fastställda utifrån den statliga styrningen och kommunens egen styrning. Nämndmål 1 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har ett effektivitetsindex över rikssnittet Beskrivning Håbo kommuns verksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning. I arbetet med att nå målet utvärderar och utvecklar nämnden och förvaltningen kontinuerligt verksamheterna och genomför löpande förändringar som leder till högre effektivitet och stärkt kvalitet. • Rektor planerar och organiserar sin verksamhet inom budgetram • Rektor styr och leder sin verksamhet för att stärka kvaliteten Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex. Index för 2025 publiceras vecka 40, 2026. Preliminära uppgifter publiceras på Kolada vecka 24, 2026. RAPPORT 4(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattningen och analysen utgår främst från index 2024 då 2025 års index inte finns publicerade ännu. Sammanfattning och analys På samtliga skolenheter följer budgetansvarig rektor upp skolans ekonomi löpande med stöd av förvaltningsekonom och controller. Resursindex har förbättrats, vilket påvisar en ökad ekonomisk effektivitet 2024. Organisatoriska förändringar har genomförts i syfte att nå en budget i balans. Omstrukturering av skoladministratörer är en del i organisationsförändringen som påverkar resursindex, dock visar utvärderingen av den förändringen att det finns skäl att se över organisationen då svårigheter och brister har identifierats vid utvärderingen. En pågående översyn gällande förändring av barn- och utbildningsförvaltningens IT-organisation har gjort att inga nya IT-tekniker har anställts på skolorna då någon har slutat. Visstidsanställda resurser har inte förlängts på skolorna. Vid ordinarie personals frånvaro övervägs alltid att lösa situationen genom att omfördela personal tillfälligt. Kompetensutveckling sker företrädesvis genom att dela kunskap internt, ta del av kostnadsfria webbinarier och låta personal studera med stöd av statsbidrag för fortbildning av förskollärare och lärare. Inga vikarier tas in vid frånvarande elevhälsopersonal på centrala barn- och elevhälsoenheten, vilket också påverkar grundskolans personalkostnader på helheten. Vid längre tids frånvaro eller vakans omfördelas elevhälsopersonal. Det säkerställs alltid att alla elever kan få vaccin enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet och även få sina hälsobesök hos skolsköterskan, likaså prioriteras de hälso- och sjukvårdsuppgifter som skolpsykologerna ansvarar för, till exempel utredning av intellektuell funktionsnedsättning eller bedömningar inför remiss till vården. Nödvändiga inköp av läromedel sker, liksom inköp av litteratur till biblioteken. För att få del av statsbidrag för inköp av läromedel krävs en egen genomsnittlig finansiering de tre senaste åren som minst motsvarar statsbidraget. Statsbidraget för inköp av litteratur är villkorat med minst 20% egen finansiering motsvarande bidragsbeloppet. Under många år har läromedelsinköp begränsats till förmån för lärares egna framställda undervisningsmaterial och digitala läromedel. Det är av stor vikt att läromedels- och litteraturinköp sker genom egen finansiering och med stöd av statsbidrag. RAPPORT 5(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen På Futurum har en rektorstjänst avvecklats inför höstterminen 2025 som en del i beslutet att föra samman Futurum F-6 och Futurum 7-9 till en skolenhet Futurum F-9. På Gröna Dalenskolan avvecklades tvålärarskapet inför läsåret 2025/2026. Dessa åtgärder avser 2025 och påverkar inte resursindex 2024. Den tydliga ökningen av kvalitetsindex beror till stor del på elevresultaten avseende behörighet till yrkesprogram och det genomsnittliga meritvärdet baserat på avvikelsen från det modellberäknade värdet1. Det modellberäknade värdet ligger tydligt under värdet 2023, vilket innebär att avvikelsen blir positiv utifrån förutsättningarna, trots ett lägre meritvärde 2024 än 2023. 1 Salsa en statistisk modell - Skolverket RAPPORT 6(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 2 Vid varje utbildningsenhet uppnås kunskapsmålen över rikssnittet Elever i åk 9, meritvärde i genomsnitt 2023 2024 2025 (17 ämnen)2 Rikssnitt 223,6 222,6 223,5 Håbo kommun 217,9 218,1 218,1 Slottsskolan åk F-6 - - - Gransäterskolan 214,9 210,7 194,1 (inkl Aspen) 199,7 (exkl Aspen) Västerängsskolan 197,3 200,6 215,0 Gröna Dalenskolan 184,8 202,5 204,7 Futurum 242,7 241,4 240,0 Slutbetyg i svenska, engelska och matematik åk 9 läsåret 24/25 Skola Totalt antal Sv En Ma elever Futurumskolan 95 90 94,7% 94 98,9% 91 95,8% Gransäterskolan 50 39 78,0% 41 82,0% 39 78,0% Gröna Dalenskolan 57 44 77,2% 46 80,7% 39 68,4% Västerängsskolan 59 51 86,4% 52 88,1% 49 83,1% Genomsnitt 261 84,1% 87,4% 81,3% 2 www.kolada.se RAPPORT 7(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Behörighet till nationellt program Skola Totalt Natur/teknik Ekonomi Humanist Estet Yrkes-program antal Samhäll elever Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel behöriga behöriga behöriga behöriga behöriga behöriga behöriga behöriga Futurumskolan 95 82 86,5% 82 86% 85 89,6% 90 94,8% Gransäterskolan 50 32 64,7% 31 62% 32 64,7% 33 66,7% Gröna Dalenskolan 57 39 68,4% 37 65% 39 68,4% 39 68,4% Västerängsskolan 59 44 75,6% 46 78% 48 81,4% 48 81,4% Genomsnitt 261 73,6% 73,0% 76,0% 77,8% Behörighetsregler Yrkesprogram Godkända betyg i Sv/Sva, En och Ma samt minst 5 andra ämnen Ekonomi/Humanist/Samhäll Godkända betyg i Sv/Sva, En, Ma, Hi, Ge, Sh, Re samt minst 5 andra ämnen Natur/Teknik Godkända betyg i Sv/Sva, En, Ma, Bi, Fy, Ke samt minst 6 andra ämnen Estet Godkända betyg i Sv/Sva, En, Ma samt minst 9 andra ämnen RAPPORT 8(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen N ationella prov 2025 Totalt antal elever i Antal som klarat alla Andel av totalt antal elever aktuell årskurs delprov som klarat alla delprov Åk 3 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 293 175 59,7% Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 293 138 47,1% NP åk 6 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 262 238 90,8% Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 262 216 82,4% Andel (%) elever som klarat alla delprov i engelska 262 238 90,8% NP åk 9 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 265 213 80,4% Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 263 192 73,0% Andel (%) elever som klarat alla delprov i engelska 264 232 87,9% VT2025 Totalt antal Antal Antal Totalt Antal Antal Total Andel Andel elever pojkar flickor antal pojkar flickor andel pojkar flickor med med med med med med betyg betyg betyg betyg betyg betyg Betyg i alla ämnen vt åk 6 260 123 137 206 93 113 79% 76% 82% (andel %) Betyg i alla ämnen vt åk 7 223 105 118 135 62 73 61% 59% 62% (andel %) Betyg i alla ämnen vt åk 8 243 133 110 146 76 70 60% 57% 64% (andel %) Betyg i alla ämnen vt åk 9 264 137 127 192 103 89 73% 75% 70% (andel %) VT2025 Totalt antal Antal Antal Totalt Antal Antal Total Andel Andel elever pojkar flickor antal pojkar flickor andel pojkar flickor med med med med med med betyg betyg betyg betyg betyg betyg Andel (%) elever med godkända 260 121 137 250 114 136 96% 94% 99% betyg i svenska/Sv2 vt åk 6 Andel (%) elever med godkända 228 109 117 182 87 95 80% 80% 81% betyg i svenska/Sv2 vt åk 7 Andel (%) elever med godkända 242 133 109 220 117 103 91% 88% 94% betyg i svenska/Sv2 vt åk 8 Andel (%) elever med godkända 263 136 127 234 121 113 89% 89% 89% betyg i svenska/Sv2 vt åk 9 Andel (%) elever med godkända 260 123 137 232 107 125 89% 87% 91% betyg i matematik vt åk 6 Andel (%) elever med godkända 226 109 117 177 88 89 78% 81% 76% betyg i matematik vt åk 7 Andel (%) elever med godkända 243 133 110 197 109 88 81% 82% 80% betyg i matematik vt åk 8 Andel (%) elever med godkända 263 136 127 227 119 108 86% 88% 85% betyg i matematik vt åk 9 RAPPORT 9(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Andel elever som uppnått betygskriterierna i alla ämnen Resultatutveckling från VT25 till HT25 Årskurs Födelse- Uppnått Uppnått Förändri Pojk Pojkar Förändring Flickor Flickor Förändring år betygs- betygs- ng ar HT25 procent- VT25 HT25 procent- kriterierna i kriterierna i procent- VT25 enheter enheter alla ämnen alla ämnen enheter VT25 HT25 6→7 2012 79% 64% -15 76% 62% -14 82% 66% -17 7→8 2011 61% 52% -9 59% 54% -5 62% 50% -12 8→9 2010 60% 59% -1 57% 55% -2 64% 63% -1 RAPPORT 10(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Enhetsjämförelse År Riket Håbo kommun Gransäterskolan Västerängsskolan Gröna Dalenskolan Futurum 2025 69,7% 69,6% 58,8% 71,2% 61,4% 79,2% 2024 69,7% 65,1% 53,6% 59,6% 51,2% 84,1% 2023 71,1% 69,5% 69,0% 55,0% 46,8% 85,6% Sammanfattning Vid läsårets slut visar statistiken att andelen elever i årskurs 9 med betyg i alla ämnen ökar jämfört med föregående år. Det genomsnittliga resultatet ligger i nivå med riket. Resultatet varierar dock mellan grundskolorna. Ett av skolornas prioriterade mål är att alla elever ska avsluta grundskolan med grundläggande behörighet till gymnasiet, vilket har inverkan på andelen elever som uppnår betygskriterierna i alla ämnen. Det genomsnittliga resultatet avseende andelen elever i årskurs 6 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen ligger väl över snittet i riket. Resultatet har ökat kraftigt jämfört med 2024. Västerängsskolan och Gransäterskolan som hade en låg andel elever i årskurs 6 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen 2024 visar en markant ökning. Från att ungefär hälften av eleverna hade godkända betyg i alla ämnen 2024 har resultatet ökat vårterminen 2025 till 73,3% på Gransäterskolan och 82,2% på Västerängsskolan. Utvecklingen av andelen elever som uppnått betygskriterierna i alla ämnen visar att övergången från mellanstadiet till högstadiet, årskurs 6 till 7 är kritisk. Från årskurs 8 till 9 är resultatet stabilt. Skillnaderna mellan flickor och pojkar när det gäller betyg i samtliga ämnen samt andelen elever med godkända betyg i svenska och matematik i årskurs 6–9 är relativt små. Det genomsnittliga resultatet på de nationella proven i årskurs 3 är generellt låga men med stor variation mellan skolorna, särskilt i ämnet matematik. RAPPORT 11(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Resultaten i årskurs 6 är betydligt bättre, vilket visar att undervisningen i mellanstadiet ger möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper. Däremot sjunker resultaten vid övergången till högstadiet, vilket understryker behovet av förbättrat arbete kring stadieövergångar. Elevflödet mellan skolor påverkar betygsstatistiken, där elever med låg måluppfyllelse tenderar att byta skola oftare än de med hög måluppfyllelse. Analys och åtgärder Den minskade könsskillnaden i skolresultat diskuteras i Skolverkets rapport3. Den minskade skillnaden som syns i Sverige konstateras även i andra EU- och OECD-länder. Orsaken är främst att flickors resultat sjunker. Flickors resultatnedgång är särskilt stor i matematik där pojkarna nu för första gången har högre betyg än flickor. Även i Håbo kommuns grundskolor ses en liknande trend. I rapporten ses flickors negativa resultatutveckling som en indikation på ett utbrett problem. Med anledning av rapporten ser Skolverket det som ett prioriterat område för skolhuvudmän och rektorer att, i det systematiska kvalitetsarbetet, analysera utvecklingen av flickors och pojkars skolresultat och andra faktorer på skolorna och utifrån analysen sätta in åtgärder. Under hösten 2025 har resultatdialoger införts rektorsgruppen som ett led i att analysera elevresultat, söka förklaringar, ta lärdom av goda exempel och identifiera behov av gemensamma åtgärder. Arbete för att höja undervisningskvaliteten, utveckla ledarskapet i klassrummet, öka tryggheten och studieron på skolan, åtgärder för ökad skolnärvaro, undervisning i studieteknik och läxhjälp är exempel på åtgärder som vidtas. Uppdrag för förstelärare riktas mot områden som respektive skola behöver förbättra. Skillnader i resultat på nationella prov mellan årskurser och skolor visar ett behov av att analysera undervisningskvalitet och resursfördelning. Vid stadieövergången från mellan- till högstadiet ses sjunkande resultat avseende betyg i ämnena svenska och matematik, liksom betyg i alla ämnen. Det visar vikten av att skolorna fördjupar arbetet med stadieövergången och att stöd ges till elever att hantera de ökade krav som ställs i läroplanen. Den positiva utvecklingen i mellanstadiet bör tas tillvara och övergången till högstadiet kräver särskild uppmärksamhet. På Gransäterskolan är eleverna i den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen Aspen inkluderad i statistiken på Kolada, vilket innebär att Gransäterskolans meritvärde påverkas. Det gör att den lokala statistiken är viktig att använda i skolans eget systematiska kvalitetsarbete då elevresultaten på Aspen har varierat mycket över tid Skolinspektionens förelägganden har identifierat brister i arbetet med särskilt stöd. Åtgärder på kort och lång sikt krävs, liksom kontinuerlig uppföljning för att säkerställa varaktiga förbättringar. En del av Skolinspektionens kritik gäller otillräcklig dokumentation. Inför läsåret 2024/2025 infördes ett nytt digitalt system för dokumentation av elevhälsoarbetet och stödinsatser, vilket har medfört förändringar i skolornas arbetsrutiner. Implementeringen av det nya stödsystemet har inte varit tillräcklig, vilket har påverkat kvaliteten på dokumentationen och därmed också uppföljnings- och utvärderingsprocesserna. Under höstterminen har specialpedagogen från centrala barn- och elevhälsoenheten i nätverksmöten med skolornas speciallärare och specialpedagoger, samt i utvecklingsarbete på skolorna bidragit i arbetet med att förbättra dokumentationen och säkra arbetsprocessen för särskilt stöd. 3 Könsskillnader i skolresultat, rapport 2025:17 RAPPORT 12(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Ökat elevflöde mellan skolorna påverkar betygsstatistiken. Det finns en tendens att elever som inte når målen i högre grad byter mellan skolor jämfört med elever som har hög måluppfyllelse. Elevflödet mellan skolor pekar på ett systematiskt problem som ger påverkan på elevernas kontinuitet i lärandet och skolornas resultat i statistiken. Orsaker till att vissa elever byter skola flera gånger under sin skoltid och hur skolorna kan arbeta för att behålla och stödja elever behöver undersökas vidare. RAPPORT 13(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndmål 3 Varje barn och elev har en studienärvaro som säkerställer förutsättningar för att nå kunskapsmålen Varje skolenhet arbetar med att främja skolnärvaro, förebygga frånvaro, kartlägga, utreda och åtgärda frånvaro enligt Håbo kommuns gemensamma frånvarorutin. 1 2 3 4 5 Närvaroregistrera Analys av Kartlägga och Tvärprofessionella Intensifierade och frånvaro vid analysera insatser och insatser uppmärksamma arbetslagsträffar analys frånvaro Mentor/klasslärare Kartläggning av Fördjupad EHT Arbetslagsledare frånvaro frånvaroutredning Rektor Spec Kurator EHT Orosanmälan Mentor/klasslärare Konsulterande EHT Mentor/klasslärare Rektor Mentor/klasslärare Rektor Spec Kurator EHT Skolpliktsanmälan Förebyggarteamets Mentor/klasslärare kontaktperson Den kommungemensamma handlingsplanen för ökad skolnärvaro utgör ett stöd i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Frånvarorutinen som innehåller fem steg beskriver systematiken i det åtgärdande arbetet. Handlingsplanen belyser de framgångsfaktorer som är viktiga i arbetet för att främja skolnärvaron. Att arbeta främjande handlar om att skapa en god lärmiljö och ett sammanhang där eleven känner sig inkluderad och utifrån elevens förutsättningar få ta del av en anpassad och strukturerad undervisning. Genom ett medvetet förhållningssätt skapas goda relationer och en god arbetsmiljö för alla elever. RAPPORT 14(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Frånvarostatistik 2025 Frånvaro 10-20% VT2025 HT 2025 Andel elever (%) Andel elever (%) Åk F-3 29% 24% Åk 4-6 33% 25% Åk 7-9 32% 31% Frånvaro 20-30% Åk F-3 13% 5% Åk 4-6 23% 6% Åk 7-9 15% 10% Frånvaro 30-50 % Åk F-3 2% 1% Åk 4-6 5% 2% Åk 7-9 9% 8% Frånvaro över 50% Åk F-3 1% 1% Åk 4-6 3% 1% Åk 7-9 7% 5% Sammanfattning Samtliga skolor arbetar enligt den kommungemensamma frånvarorutinen. Arbetet har stärkts på skolorna under höstterminen 2025, vilket också avspeglas i statistiken som visar en lägre frånvaro än på vårterminen 2025. Trots att frånvaron har sjunkit är det fortsatt ett prioriterat område att arbeta med. En frånvaro på 20% innebär att eleven i genomsnitt är borta från skolan en dag i veckan, vilket får en stor påverkan på kunskapsutvecklingen. Orsaken till elevers frånvaro 10-20% handlar främst om anmäld sjukfrånvaro. Andelen frånvarande elever sticker ut och är högre i årskurs 7-9 i samtliga intervall. Skolverkets kartläggning av elevfrånvaron 2023 visar bland annat att 15 procent av eleverna som går i förskoleklass eller i grundskolan hade en total frånvaro på 15–29 procent under höstterminen 20234. Frånvaron i Håbo kommuns grundskolor låg på ungefär samma nivå som den nationella kartläggning under vårterminen 2025. Frånvaron har sjunkit under höstterminen 2025 och ligger nu lägre än nivåerna i kartläggningen. Det finns inga generella könsskillnader i frånvaro, dock är pojkars frånvaro högre i vissa grupper på Gransäterskolan och på Gröna Dalenskolan är den högre bland flickor i de äldre årskurserna. 4 Nationell kartläggning av elevfrånvaron 2023 - Skolverket RAPPORT 15(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Analys och åtgärder Orsaker till frånvaron, förutom sjukfrånvaro, är exempelvis sociala svårigheter, otrygghet, psykisk ohälsa, bristande stöd i skolan, bristande motivation, skoltrötthet, skolstress och ibland är orsakerna även familjerelaterade. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är överrepresenterade i gruppen med hög frånvaro. Förutom svårigheter relaterat till NPF är psykisk ohälsa och skolstress vanligt förekommande faktorer som påverkar frånvaron. När en elev har hög frånvaro ökar skolstressen då det blir större och större utmaningar till att läsa in det eleven har missat i undervisningen. Risken är hög att eleven hamnar i en negativ spiral som är svår att bryta. För att minska skolstressen, särskilt i högstadiet, arbetar skolorna bland annat med att lära eleverna studieteknik för att stödja dem att planera sina studier. Samverkan med socialtjänsten och vården kan ge god effekt i arbetet med ökad skolnärvaro för enskilda individer, särskilt då frånvaron har sin grund i familjeförhållanden. Ofta samverkar flera faktorer vid frånvaroproblematik och även om en god samverkan finns kan det vara svårt att öka skolnärvaron. Det finns stora utmaningar att få tillbaka elever till en fungerande skolgång och skolnärvaro i de fall frånvaron har eskalerat till en hög nivå. Det är svårt att möta elevernas behov avseende en anpassad lärmiljö, förutsägbarhet och läroplanens krav i tillräckligt hög grad. På skolorna finns studioverksamhet där eleverna kan få undervisning i mindre sammanhang. Det är en framgångsfaktor för vissa elever, men vissa elever har svårt att närma sig skolsammanhanget överhuvudtaget på grund av att det är så ångestframkallande. Övergångar mellan stadierna identifieras som en riskfaktor för begynnande eller ökad frånvaro, särskilt hos elever som är i behov av fasta rutiner och förutsägbarhet. Från skolorna lyfts behovet av en centralt samordnad insats, exempelvis i form av ett närvaroteam med uppdrag att stödja elever med omfattande frånvaro att komma tillbaka till skolan. För en del elever med mycket hög frånvaro har det varit framgångsrikt att under en period få distansundervisning som särskilt stöd. I de fall det har varit aktuellt har hemskolans rektor ansökt om plats vid Palmblad distans. Skolroboten AV1 har också fungerat som ett bra stöd för vissa elever. Det finns två robotar för utlån via barn- och elevhälsoenheten. I den kommungemensamma frånvarorutinen framhålls vikten av att uppmärksamma alla elever som inte deltar i undervisningen, oavsett om det handlar om giltig eller ogiltig frånvaro. Den tidiga kontakten med elev och vårdnadshavare, liksom skolans relationsbyggande arbete med alla elever lyfts fram av samtliga skolor som viktiga delar i att främja skolnärvaron. En välstrukturerad och systematisk uppföljning av frånvaro, tillsammans med ett genomarbetat trygghetsarbete, utgör en grund för att planera och genomföra tidiga insatser på såväl individ- som gruppnivå. Det finns tydliga samband mellan närvaro, måluppfyllelse och trygga relationer med både vuxna och andra elever på skolan. En viktig faktor för att främja skolnärvaro är att identifiera tidiga tecken, såsom återkommande frånvaro, huvudvärk, nedstämdhet, kränkningar eller bristande sociala relationer, samt att skyndsamt vidta adekvata åtgärder. Skolornas arbete med att stärka frånvaroarbetet på skolorna, arbeta systematiskt enligt den kommungemensamma rutinen, kartlägga och utreda orsaker till frånvaron och tidigt uppmärksamma faktorer som påverkar närvaron har gett resultat. Huvudmannen kan dock konstatera att systematiken kan förbättras ytterligare då det finns en variation mellan skolorna i det avseendet. RAPPORT 16(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetet med att främja närvaro och förebygga frånvaro är ett utmanade arbete, vilket också framgår av Specialpedagogiska skolmyndighetens systematiska översikt om skolans insatser för att främja närvaro och förebygga frånvaro för alla elever5. De insatser som lyfts fram i översikten stämmer i hög grad med de insatser skolorna arbetar med. En ökad systematik och medvetenhet om insatsernas påverkan på elevernas närvaro och frånvaro är betydelsefull för att nå framgång i arbetet. För att främja en jämnare och högre måluppfyllelse krävs fortsatt fokus på närvaro, anpassningar, stöd från elevhälsa och systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå. Förutsättningar Förutsättningarna varierar mellan skolorna, särskilt gällande legitimerad och behörig personal på fritidshemmet. I de skolor där andelen behöriga är låg eller där det saknas behöriga, påverkar det undervisningskvaliteten på fritidshemmet. Detta behöver ses över eftersom legitimationskrav gäller även på fritidshem, vilket innebär att undervisning ska ske under ledning av legitimerade och behöriga lärare i fritidshem. Andra personalkategorier kan vara anställda på fritidshemmet, exempelvis barnskötare eller fritidsledare, men dessa ska anställas utöver den legitimerade personalen. Om legitimerad personal saknas, kan annan lämplig person med relevant utbildning tilldelas ansvar för undervisningen i fritidshemmet under högst ett år. En sådan lösning ska betraktas som tillfällig och följas upp inom det systematiska kvalitetsarbetet. I skolornas analyser konstateras att undervisningen på fritidshemmet generellt behöver förstärkas och utvecklas för att svara upp mot läroplanen. Futurum med en hög andel legitimerade lärare i fritidshemmet utgör ett undantag. Från 1 juli 2025 är det lagstadgat att det ska finnas bemannade skolbibliotek på alla skolor. Under höstterminen har Slottsskolan, som tidigare saknat ett bemannat skolbibliotek, omfördelat befintliga resurser för att få deltidsbemanning i biblioteket. En av skolbibliotekarierna som också är samordnare stärker upp med tillfälliga insatser på Slottsskolan. I flera skolor finns en stabil personalstyrka med en hög andel legitimerade lärare. En svårighet som lyfts är rekrytering av speciallärare och specialpedagoger. I de skolor där det har varit vakanta tjänster avseende specialpedagogisk kompetens påverkas möjligheten att ge elever stöd. Under året har en rektor rekryterats till Slottsskolan. Slottsskolans rektor är också rektor för Slottsbackens förskola. Då ansvaret utökades för rektor på Slottsskolan tillsattes en biträdande rektor med huvudansvar för förskolan. På Futurum har en rektorstjänst avvecklats då skolan blev en F-9 skola inför läsåret 2025/2026. En biträdande rektor har anställts på Gransäterskolan och rekrytering av rektor på Gröna Dalenskolan avslutades i december 2025. Den nya rektorn tillträder sin tjänst 30 mars 2026. 5 Skolans insatser för att främja närvaro och förebygga frånvaro för alla elever - SPSM Webbutiken RAPPORT 17(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Nationella kvalitetssystemet Nationell målsättning Förskoleklassen I förskoleklassen får varje elev en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att utvecklas och lära samt förbereder för fortsatt utbildning. Grundskola I grundskolan får varje elev en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden samt ger en god grund för fortsatt utbildning. Fritidshemmet I fritidshemmet får varje elev en meningsfull fritid och en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att utvecklas och lära samt ger en god grund för fortsatt utbildning. Förskoleklassen Grundskolan Fritidshemmet Delmål 1 Varje elev får en utbildning Varje elev har de kunskaper Varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en den behöver för att vara väl som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av förberedd för fortsatt undervisning som präglas av studiero. utbildning. studiero Delmål 2 Varje elev får en undervisning Varje elev får en utbildning Varje elev får en meningsfull som ger den ledning och som präglas av trygghet och en fritid och rekreation. stimulans eleven behöver för undervisning som präglas av att kunna nå så långt som studiero möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Delmål 3 Varje elev som är i behov av Varje elev får en undervisning Varje elev får en undervisning stöd får det stöd den behöver. som ger den ledning och som ger den ledning och stimulans eleven behöver för stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin möjligt i sitt lärande och sin utveckling. utveckling. Delmål 4 Varje elev får en god grund för Varje elev som är i behov av Varje elev som är i behov av att utveckla sin språkliga stöd får det stöd den behöver. stöd får det stöd den behöver. medvetenhet. Delmål 5 Varje elev får en god grund för Varje elev kan läsa och att utveckla sitt matematiska använda det svenska språket tänkande. på ett rikt och nyanserat sätt. Delmål 6 Varje elev kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet RAPPORT 18(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Huvudmannens SKA-enkät Huvudmannens SKA-enkät omfattar delmålen i den nationella målsättningen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Frågor ställs till elever, vårdnadshavare och personal. Sammanfattning och analys av resultat Trygghet och studiero Trygghet År 2024 2025 Verksamhet Förskoleklass och Fritidshem Förskoleklass och Fritidshem grundskola grundskola Elev 89% 91% 88% 91% Vårdnadshavare 78% 77% 81% 80% Personal 93% 100% 87% 90% Upplevelsen av trygghet visar goda resultat med ungefär lika stor andel positiva svar 2025 som 2024 i de olika svarsgrupperna. Skolorna rapporterar hög trygghet bland eleverna, särskilt i lågstadiet. Platser som korridorer, omklädningsrum, toaletter och vissa delar av skolgården utgör otrygga platser. Det finns ett direkt samband mellan vuxennärvaro och upplevd trygghet. För att öka tryggheten och främja sociala relationer arbetar flera skolor med strukturerade rastaktiviteter. Åtgärden minskar konflikter på raster och gör att eleverna får stöd i att hitta nya vänner. Trygghetskameror har lett till ökad trygghet och lugn på skolorna. All personal på grundskolorna har genomgått en PDV-utbildning (pågående dödligt våld) under året innehållande en teoretisk och en praktisk del. Det har ökat beredskapen att hantera olika former av akuta händelser som påverkar verksamheten. Ytterligare ett led i att skapa trygghet är att arbeta för att all personal har samsyn kring skolans ordningsregler och aktivt bidrar till att dessa följs. Studiero/lugna stunder År 2024 2025 Verksamhet Förskoleklass och Fritidshem Förskoleklass och Fritidshem grundskola grundskola Elev 77% 73% 74% 72% Vårdnadshavare 82% 87% 65% 74% Personal 78% 74% 72% 71% Upplevelsen av att det råder studiero och att det finns möjlighet till lugna stunder på fritidshemmet ligger på en relativt konstant nivå mellan åren gällande elevers och personals upplevelse. Vårdnadshavarnas upplevelse har dock sjunkit, särskilt avseende studiero i förskoleklass och grundskola. RAPPORT 19(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Ungefär 75% av låg- och mellanstadieelever samt cirka 70% av högstadieelever upplever att studieron är bra. Mentorskap, låg personalomsättning, tydliga lektionsstrukturer och relationsskapande arbete mellan lärare och elever är viktiga faktorer för både trygghet och studiero. Ledning och stimulans År 2024 2025 Verksamhet Förskoleklass och Fritidshem Förskoleklass och Fritidshem grundskola grundskola Elev 77% 75% 72% 71% Vårdnadshavare 75% 74% 76% 76% Personal 82% 81% 82% 83% Ledning och stimulans handlar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Det ställer krav på lärarens undervisningsskicklighet att skapa en tillgänglig undervisning för alla elever som skapar meningsfullhet och motivation. Analysen visar att det finns skäl att stärka undervisningens fokus på ledning och stimulans för att på så sätt minska behovet av extra anpassningar på individuell nivå. Stödinsatser År 2024 2025 Verksamhet Förskoleklass och Fritidshem Förskoleklass och Fritidshem grundskola grundskola Elev 87% 89% 82% 88% Vårdnadshavare 75% 77% 73% 81% Personal 46% 46% 53% 62% Eleverna tycker att de får det stöd de behöver i betydligt högre grad än personalen upplever, vilket kan ses som positivt ur elevperspektivet men oroväckande då personal upplever att de inte kan ge elever det stöd de behöver. Skolorna ger i första hand stöd i klassrummet, vilket är positivt då eleverna inte behöver lämna sin grupp. På alla skolor finns möjlighet för elever att få undervisning i mindre sammanhang under längre eller kortare perioder. I analyserna lyfts från flera skolor att en tydligt strukturerad och tillgänglig undervisningsmiljö, ett starkt ledarskap i klassrummet, samt ett nära samarbete mellan lärare och elevhälsans speciallärare och specialpedagoger utgör framgångsfaktorer för att ge adekvat stöd till elever. Utöver detta betonas betydelsen av relationsskapande insatser för att motivera elever att ta emot det erbjudna stödet. De kommungemensamma screeningarna tillsammans med skolornas egna screeningar och uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling används för att styra insatser och vidta välgrundade åtgärder. Det är många elever som är i behov av stödinsatser och en tydlig trend är att antalet elever i behov av särskilt stöd och långtgående anpassningar hos elever som börjar i förskoleklass ökar. Att flera RAPPORT 20(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen barn är i behov av stödinsatser bekräftas också av förskolans pedagoger. Det är en utmaning att organisera verksamheten och fördela resurserna för att möta alla elevers behov. I den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen Aspen kan elever med autismdiagnos och som är i behov av omfattande stöd placeras. Ibland kan det också handla om samsjuklighet, d v s flera diagnoser varav autism är en av diagnoserna, som gör att stödbehovet är stort. Analysen visar att det finns skäl att se över andra former av kommungemensamma stödinsatser också, såsom ett frånvaroteam som kan fungera som en sluss tillbaka till skolan vid hög frånvaro samt en akutskola. Svenska/språklig medvetenhet Varje elev kan läsa och använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt År 2024 2025 Verksamhet Förskoleklass och grundskola Förskoleklass och grundskola Elev 92% 92% Vårdnadshavare 85% 85% Personal 90% 92% Totalt Antal Antal Total Andel Andel Totalt Godkända betyg i Antal Antal antal pojkar flickor andel pojkar flickor antal svenska/svenska 2 VT25 pojkar flickor med med med med med med elever betyg betyg betyg betyg betyg betyg Andel (%) elever med godkända 260 121 137 250 114 136 96% 94% 99% betyg i svenska/Sv2 vt åk 6 Andel (%) elever med godkända 228 109 117 182 87 95 80% 80% 81% betyg i svenska/Sv2 vt åk 7 Andel (%) elever med godkända 242 133 109 220 117 103 91% 88% 94% betyg i svenska/Sv2 vt åk 8 Andel (%) elever med godkända 263 136 127 234 121 113 89% 89% 89% betyg i svenska/Sv2 vt åk 9 Totalt Antal Antal Total Andel Andel Totalt Godkända betyg i Antal Antal antal pojkar flickor andel pojkar flickor antal svenska/svenska 2 HT25 pojkar flickor med med med med med med elever betyg betyg betyg betyg betyg betyg Andel (%) elever med godkända betyg i svenska/Sv2 ht åk 6 224 116 108 189 93 96 84% 80% 89% Andel (%) elever med godkända betyg i svenska/Sv2 ht åk 7 256 121 135 235 110 125 92% 91% 93% Andel (%) elever med godkända betyg i svenska/Sv2 ht åk 8 225 110 115 188 88 100 84% 80% 87% Andel (%) elever med godkända betyg i svenska/Sv2 ht åk 9 245 134 111 222 118 104 91% 88% 94% RAPPORT 21(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Totalt antal Andel av totalt Antal som klarat Nationella prov 2025 elever i aktuell antal elever som alla delprov årskurs klarat alla delprov NP åk 3 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 293 175 59,70% NP åk 6 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 262 238 90,80% NP åk 9 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 265 213 80,40% Ordförråd och läsförståelse är områden där flera skolor ser behov av förbättring. När den språkliga förmågan brister och eleven har svårt att förstå abstrakta begrepp uppstår svårigheter i flera ämnen. Insatser som har gett bra resultat är parläsning, högläsning och boksamtal. Både läsförståelsen och språkutvecklingen har påverkats positivt. Inköp av ny litteratur med stöd av statsbidrag har ökat utbudet av litteratur i skolbiblioteken, både klassuppsättningar och enskilda böcker för utlån. Skolbiblioteket och skolbibliotekarierna har en betydelsefull roll i att stimulera läsintresset från tidig ålder. Beslut om att starta ett läsprojekt 2026 har fattats gemensamt av alla rektorer. Projektet ”Läsa Äger” syftar till att minska lästappet för barn under sommarlovet. Många elever läser mindre under sommarlovet, vilket gör att läsförmågan försämras och läsutvecklingen stannar av. Det är extra viktigt att hålla i gång läsningen för barn som nyligen lärt sig läsa. Under sommarlovets första veckor får eleverna på fritidshemmen ta del av projektet Läsa Äger. Ungdomar anställs för att under strukturerade former läsa för yngre barn på fritidshemmen. En del av projektet handlar också om rörelseglädje och rörelseaktiviteter. Matematik/matematiskt tänkande Varje elev kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet År 2024 2025 Verksamhet Förskoleklass och grundskola Förskoleklass och grundskola Elev 88% 88% Vårdnadshavare 85% 85% Personal 91% 89% Totalt Antal Antal Total Andel Andel Totalt Godkända betyg i matematik Antal Antal antal pojkar flickor andel pojkar flickor antal VT25 pojkar flickor med med med med med med elever betyg betyg betyg betyg betyg betyg Andel (%) elever med godkända 260 123 137 232 107 125 89% 87% 91% betyg i matematik vt åk 6 Andel (%) elever med godkända 226 109 117 177 88 89 78% 81% 76% betyg i matematik vt åk 7 Andel (%) elever med godkända 243 133 110 197 109 88 81% 82% 80% betyg i matematik vt åk 8 Andel (%) elever med godkända 263 136 127 227 119 108 86% 88% 85% betyg i matematik vt åk 9 RAPPORT 22(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen Totalt Antal Antal Total Andel Andel Totalt Godkända betyg i matematik Antal Antal antal pojkar flickor andel pojkar flickor antal HT25 pojkar flickor med med med med med med elever betyg betyg betyg betyg betyg betyg Andel (%) elever med godkända betyg i matematik ht åk 6 224 116 108 174 91 83 78% 78% 77% Andel (%) elever med godkända betyg i matematik ht åk 7 256 121 135 207 102 105 81% 84% 78% Andel (%) elever med godkända betyg i matematik ht åk 8 225 110 115 157 83 74 70% 75% 64% Andel (%) elever med godkända betyg i matematik ht åk 9 245 134 111 207 115 92 84% 86% 83% Totalt antal Andel av totalt Antal som klarat Nationella prov 2025 elever i aktuell antal elever som alla delprov årskurs klarat alla delprov Åk 3 Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 293 138 47,1% NP åk 6 Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 262 216 82,4% NP åk 9 Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 263 192 73% Identifierade framgångsfaktorer i undervisningen är användning av konkret material, spel och vardagsmatematik. I de yngre åldrarna är det en naturlig del i undervisningen. Resonemang och samtal om matematiska problem stärker lärandet hos alla elever. När eleverna blir äldre och undervisningen mer abstrakt uppfattar många elever att matematik blir svårt. Undervisningen tenderar att bli läromedelsstyrd och inte tillräckligt anpassad till elevernas utveckling. Berikningsgrupper där elever kan få extra utmaningar i matematik finns på Västerängsskolan. Det är ett framgångsrikt sätt att stimulera elevernas lärande och ge dem möjlighet till undervisning på en nivå som motsvarar högre årskurser än deras egen. Sammanfattning Skolornas analyser visar sammantaget att verksamheterna står på en stabil grund i flera avseenden. Särskilt i de yngre årskurserna upplevs generellt en hög grad av trygghet där relationsskapande arbete och etablerade rutiner fungerar väl. I flera skolor lyfts också stabila personalgrupper, tydligare organisation och en systematik i arbetet som styrkor som bidrar till trygghet och goda lärmiljöer. Möjlighet till undervisning i mindre sammanhang, riktade försteläraruppdrag och trygghetsarbete har gett positiva effekter. Samtidigt identifieras också flera utmaningar som är gemensamma. Elevernas resultat sjunker vid övergången från mellanstadiet till högstadiet. Det tyder på att eleverna inte fullt ut är rustade för de ökade krav som ställs, vilket kräver ett mer systematiskt arbete med stadieövergångar. Även övergången från förskola till förskoleklass är en kritisk övergång där skillnaderna mellan skolformerna är stor. Under vårterminen 2026 startar ett kommunövergripande nätverk för att främja en god övergång från förskolan. Det finns behov av att ytterligare utveckla undervisningsmiljöer som är strukturerade, tillgängliga och relationsskapande. Samtidigt behöver resurserna fördelas mer träffsäkert, särskilt med tanke på det ökande antalet elever i behov av särskilt stöd redan i förskoleklass. För att säkerställa att elever får rätt stöd i rätt tid behöver screeningar, kartläggningar och analys av resultat användas RAPPORT 23(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen mer systematiskt och som stöd för att anpassa undervisningen. Elevhälsoteamens arbete behöver integreras i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Tydlighet i rutiner för hur stödinsatser initieras och följs upp krävs för att elever ska få det stöd de behöver. Ett led i att öka måluppfyllelsen är arbetet för att öka skolnärvaron. Återkommande ströfrånvaro är en riskfaktor för att utveckla en hög skolfrånvaro. I högstadiet finns den största andelen elever med mycket hög frånvaro. Där är orsakerna ofta komplexa och inkluderar psykisk ohälsa, skolstress och sociala svårigheter. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade i frånvarostatistiken. Åtgärder som distansundervisning, studioverksamhet och skolrobotar har visat viss effekt. Utöver detta lyfts ett kommungemensamt frånvaroteam som en möjlig åtgärd. Det är svårt att bryta en hög skolfrånvaro. Den effektivaste åtgärden är att arbeta med tidiga insatser innan frånvaron eskalerar. Språklig medvetenhet och matematiskt tänkande uppmärksammas som särskilt prioriterade utvecklingsområden. Systematisk uppföljning av elevers progression ger en grund för att planera undervisningen och stödinsatser. Läsförmågan hos de yngre eleverna behöver stärkas och i syfte att minska lästappet på sommarlovet planeras ett läsprojekt på alla skolor 2026. Inom ramen för projektet Läsa Äger kommer en intensivläsningsperiod att äga rum i slutet av vårterminen och feriepraktikanter utbildas för att jobba med läsning och rörelseaktiviteter på fritidshemmen. I rapporten lyfts flera förbättrings- och utvecklingsområden fram, samtidigt konstateras att ett fantastiskt arbete pågår varje dag i våra skolor där engagerade pedagoger med hög kompetens arbetar för att skolan ska vara trygg och att eleverna ska få den ledning och stimulans de behöver för att nå sin högsta potential. Stödinsatser planeras, genomförs och utvärderas. Prioriteringar sker i samråd med elevhälsan och tillgängliga resurser används flexibelt för att ge stöd. Samverkan med socialtjänsten, fritid, polisen och vården sker löpande och olika former av förebyggande och åtgärdande arbete sker för att gemensamt skapa goda förutsättningar för våra barn och unga både i och utanför skolan. Framåtsyftande insatser och åtgärder Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process vars främsta syfte är säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet, utvecklas över tid och ger alla elever bästa möjliga förutsättningar att nå målen. Nedanstående insatser prioriteras under 2026 utifrån analys av resultatet 2025: • Läsa Äger: o Projektet syftar till att minska sommarlovstappet i barns läsning. Feriearbetare på fritidshem utbildas i läsfrämjande aktiviteter och ansvarar för högläsning, samtal och lek. Under vårterminen ordnas läsfrämjande aktiviteter i lågstadiet. • Matematik: o Åtgärder sker lokalt på enhetsnivå utifrån matematikresultat. o På en skola genomförs en utvecklingsinsats för att utveckla matematikundervisningen. Lärarna utgår från boken Förstå och använda tal6 där kapitel bearbetas mellan träffarna och utgår från ett strukturerat upplägg med läsning, reflektion, analyser och undervisningsaktiviteter kopplade till bokens innehåll. 6 Författare Alistair McIntosh (2020) RAPPORT 24(25) Datum Diarienummer 2026-03-17 2026/00048 Barn- och utbildningsförvaltningen o På studiedagen den 9 mars läggs fokus på berikande matematik – undervisning av elever som har lätt att lära och som behöver extra stimulans. • Tåget - trygghetsarbete: o Det våldspreventiva och trygghetsfrämjande programmet Tåget implementeras på samtliga skolor. Tåget innehåller olika teman som klasserna arbetar med, exempelvis makt- och utmaningslekar, konflikthantering, köns- och genusnormer och kroppsgränser. • Frånvaroarbete: o För att stärka skolornas frånvaroarbete utvärderas och uppdateras den kommungemensamma frånvarorutinen. Under ledning av verksamhetschef för elevhälsan genomförs detta arbete tillsammans med en grupp rektorer och elevhälsopersonal. Den uppdaterade rutinen ska implementeras på skolorna. o Möjlighet att skapa ett statsbidragsfinansierat kommunövergripande stödteam undersöks. • Övergång förskola – skola: o Nätverksträffar sker för att stärka övergångsarbetet mellan skolformerna. På nätverksträffarna deltar lärare i förskoleklass och fritidspersonal. o Rutiner vid övergången förskola – skola uppdateras o Under våren är ett av HSLE-mötena (Håbos Samlade Ledning av Elevhälsan) riktat mot arbetet med övergångar. På dessa möten deltar samtliga skolledare och elevhälsoteamen. • Resultatdialoger i rektorsgruppen: o Fortsätta utveckla resultatdialogerna som ett led i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet där gemensamma utvecklingsbehov identifieras. o Dialogerna är ett forum för att dela goda exempel på lokala insatser på skolorna. Källa: Skolverket BEKRÄFTELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-05-15 2026-24 Bygg- och miljöförvaltningen Miljöavdelningen Hamdi Abdi Håbo Kommun, Fastighetsenheten Praktikant Centrumleden 1 Telefon: 74680 Bålsta E-post: hamdi.abdi@habo.se Bekräftelse inkommen köldmedierapport Fastighetsbeteckning: Bålsta 1:24 Besöksadress: Plommonvägen 2 Anläggning: Pomona Den 31 mars 2026 tog miljöavdelningen emot en köldmedierapport för Pomona avseende år 2025. Vi bekräftar härmed att ni skickat in er köldmedierapport i tid (senast 31 mars nästkommande kalenderår). Vad händer nu? Vi planerar att påbörja granskningen av er köldmedierapport under våren 2026. Vid eventuella avvikelser kommer en handläggare kontakta er och begära in kompletterande uppgifter. När handläggaren bedömer att köldmedierapporten för Pomona är komplett kommer vi skicka ut en bekräftelse till er kontaktperson via e-post fastighet@habo.se och kommunstyrelsen@habo.se Handläggningsavgift och debitering Efter avslutad granskning kommer miljöavdelningen debitera fakturamottagare Håbo Kommun, Fastighetsenheten, FE7831, 83190 Östersund, en handläggningsavgift baserad på Håbo kommuns taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalken och strålskyddslagen. • År 2026 är avgiften 1 419 kr/timme. • Komplett köldmedierapport motsvarar 2 timmars handläggningstid. • Ofullständig köldmedierapport motsvarar 3 timmars handläggningstid. Observera att vissa brister i rapporten kan omfattas av 9 kapitlet i Förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Om så är fallet tillkommer en separat handläggningsavgift. Vid frågor vänligen återkoppla till miljöavdelningen. Du når oss lättas via e- post miljoavdelningen@habo.se. För snabbare hantering ange ärendenummer 2026-24 i meddelandet. Med Vänliga Hälsningar Hamdi Abdi Praktikant POSTADRESS TELEFON VÄXEL ORG.NR HEMSIDA E-POST 746 80 BÅLSTA 0171-525 00 212000-0241 www.habo.se kommun@habo.se BESÖKSADRESS TELEFAX Centrumleden 1 0171-563 33 BEKRÄFTELSE 2(2) Vad ska rapporteras? Enligt 15 § i Förordning om fluorerade växthusgaser ska den som är operatör för en köldmedieanläggning årligen rapportera till tillsynsmyndigheten. I detta fall Håbo kommun. Operatör är normalt sett den part som äger eller har rådighet över utrustningen men kan även vara den part som har det tekniska ansvaret eller på annat sätt nyttjar utrustningen på en anläggning. Om ägare och operatör inte är samma part rekommenderar Naturvårdsverket att detta ansvar fördelas i ett avtal. Köldmedierapporten ska lämnas in senast den 31 mars nästkommande kalenderår och innehålla följande information. • Operatörens namn och signatur alternativt e-signatur. • Operatörs organisationsnummer, postadress och faktureringsadress. • Adress och fastighetsbeteckning där anläggningen finns. • Förteckning över den utrustning som finns på anläggningen. • Vem som installerat, utfört service på, underhållit och i förekommande fall reparerat eller nedmonterat utrustningen. Samt i förekommande fall certifieringsnumret. • Resultat av utförda kontroller. • Datum för utförda kontroller. • Namn och kontaktuppgifter till den som utfört kontrollen. • Total mängd och typ av köldmedier i utrustningen. • Total mängd påfyllda F-gaser p.g.a. läckage under kalenderåret. • Total mängd omhändertagna och återvunna köldmedier från utrustningen under senaste kalenderåret. • Om installerad mängd F-gas kommer från återanvändning eller regenerering, så ange materialåteranvändnings eller regenereringsanläggningens namn och adress. Samt i förekommande fall certifieringsnumret. • Om utrustning har nedmonterats (skrotats). Ange vilken utrustning det gäller och vilka åtgärder som vidtagits för återvinning och bortskaffande av F-gas. Notera att du som operatören ansvarar för att hålla sig uppdaterad om vilka lagkrav som gäller vid rapportering av köldmedia. På Naturvårdsverkets hemsida finns vägledande information för om du vill veta mer. Att rapportera till tillsynsmyndighet (naturvardsverket.se). BEKRÄFTELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-05-15 2026-27 Bygg- och miljöförvaltningen Miljöavdelningen Hamdi Abdi Håbo kommun, kommunstyrelsen Praktikant kommunstyrelsen@habo.se Telefon: E-post: hamdi.abdi@habo.se Bekräftelse inkommen köldmedierapport Fastighetsbeteckning: Frösunda 8:4 Besöksadress: Granbacksvägen 17 Anläggning: Frösundaviks Förskola Den 30 mars 2026 tog miljöavdelningen emot en köldmedierapport för Frösundaviks Förskola avseende år 2025. Vi bekräftar härmed att ni skickat in er köldmedierapport i tid (senast 31 mars nästkommande kalenderår). Vad händer nu? Vi planerar att påbörja granskningen av er köldmedierapport under våren 2026. Vid eventuella avvikelser kommer en handläggare kontakta er och begära in kompletterande uppgifter. När handläggaren bedömer att köldmedierapporten för Frösundaviks Förskola är komplett kommer vi skicka ut en bekräftelse till er kontaktperson via e-post kommunstyrelsen@habo.se och fastighet@habo.se Handläggningsavgift och debitering Efter avslutad granskning kommer miljöavdelningen debitera fakturamottagare Håbo Kommun, Fastighetsenheten, FE7831, 83190 Östersund, en handläggningsavgift baserad på Håbo kommuns taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalken och strålskyddslagen. • År 2026 är avgiften 1 419 kr/timme. • Komplett köldmedierapport motsvarar 2 timmars handläggningstid. • Ofullständig köldmedierapport motsvarar 3 timmars handläggningstid. Observera att vissa brister i rapporten kan omfattas av 9 kapitlet i Förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Om så är fallet tillkommer en separat handläggningsavgift. Vid frågor vänligen återkoppla till miljöavdelningen. Du når oss lättas via e- post miljoavdelningen@habo.se. För snabbare hantering ange ärendenummer 2026-27 i meddelandet. Med Vänliga Hälsningar Hamdi Abdi Praktikant POSTADRESS TELEFON VÄXEL ORG.NR HEMSIDA E-POST 746 80 BÅLSTA 0171-525 00 212000-0241 www.habo.se kommun@habo.se BESÖKSADRESS TELEFAX Centrumleden 1 0171-563 33 BEKRÄFTELSE 2(2) Vad ska rapporteras? Enligt 15 § i Förordning om fluorerade växthusgaser ska den som är operatör för en köldmedieanläggning årligen rapportera till tillsynsmyndigheten. I detta fall Håbo kommun. Operatör är normalt sett den part som äger eller har rådighet över utrustningen men kan även vara den part som har det tekniska ansvaret eller på annat sätt nyttjar utrustningen på en anläggning. Om ägare och operatör inte är samma part rekommenderar Naturvårdsverket att detta ansvar fördelas i ett avtal. Köldmedierapporten ska lämnas in senast den 31 mars nästkommande kalenderår och innehålla följande information. • Operatörens namn och signatur alternativt e-signatur. • Operatörs organisationsnummer, postadress och faktureringsadress. • Adress och fastighetsbeteckning där anläggningen finns. • Förteckning över den utrustning som finns på anläggningen. • Vem som installerat, utfört service på, underhållit och i förekommande fall reparerat eller nedmonterat utrustningen. Samt i förekommande fall certifieringsnumret. • Resultat av utförda kontroller. • Datum för utförda kontroller. • Namn och kontaktuppgifter till den som utfört kontrollen. • Total mängd och typ av köldmedier i utrustningen. • Total mängd påfyllda F-gaser p.g.a. läckage under kalenderåret. • Total mängd omhändertagna och återvunna köldmedier från utrustningen under senaste kalenderåret. • Om installerad mängd F-gas kommer från återanvändning eller regenerering, så ange materialåteranvändnings eller regenereringsanläggningens namn och adress. Samt i förekommande fall certifieringsnumret. • Om utrustning har nedmonterats (skrotats). Ange vilken utrustning det gäller och vilka åtgärder som vidtagits för återvinning och bortskaffande av F-gas. Notera att du som operatören ansvarar för att hålla sig uppdaterad om vilka lagkrav som gäller vid rapportering av köldmedia. På Naturvårdsverkets hemsida finns vägledande information för om du vill veta mer. Att rapportera till tillsynsmyndighet (naturvardsverket.se). Minnesanteckningar kommunsamråd Håbo kommun – Region Uppsala 2026-04-21 Deltagare Håbo kommun: Catherine Öhrqvist, Agneta Hägglund, Tommy Lövgren, Tobias Åsell, Mari Tastare, Lars Åhlander, Simon Lange, Daniel Håkansson (för punkt 3) Deltagare Region Uppsala: Jenny Lundström, Cecilia Linder, Joel Gohari Moghadam, Karin Svingby, Daniel Jäderland, Dennis Solid, Nikodemus Kyhlén, Viktor Tullgren Inledning och presentationsrunda Presentation av deltagarna. 1. Uppföljning föregående kommunsamråd (Region Uppsala) Mötet gick igenom de punkter som togs upp på kommunsamrådet under 2025 mellan Håbo kommun och Region Uppsala. Förra årets kommunsamråd var gemensamt med Enköpings kommun, men följande punkter var aktuella för Håbo kommun: Biljettfrågan, hållbart resande till Draget, invigning nya linjenätet, turtäthet Bålsta-Uppsala samt Bålsta station. 2. Mobilitetsåtgärder kopplat till företagsparken (Region Uppsala) I samband med införandet av mobility management-åtgärder diskuterades att ta fram en resvaneundersökning riktat mot företagsparken, men det realiserades aldrig. Istället riktades undersökningen mot kommunalt och regionalt anställda i Håbo kommun. Övriga åtgärder som genomfördes var nudging mot boende och anställda vid Logistik Bålsta, pilot av UL-Plus riktat mot kommunalt anställda och testresenärskampanj i samband med lansering. Det har funnits viss problematik att få kontakt med relevanta personer på företagsparken för att arbeta med diverse mobilitetsåtgärder kopplat till nya busslinjen. Region Uppsala önskar draghjälp från Håbo kommun för att hitta lämpliga samarbetsformer med Logistik Bålsta. 2.1 Pendlarparkeringar Pågående arbete hos Region Uppsala där en pilot tas fram med Uppsala kommun. Arbetet innebär att Uppsala kommun inrättar parkeringsytor i kollektivtrafikstarka lägen. Tillsammans med trafikbolaget ska Region Uppsala hitta lösning mellan parkeringsavgift och bussavgift för kombinationsresor. Piloten syftar bland annat till att möta framkomlighetsutmaningar i centrala Uppsala och startas under hösten och pågår till våren 2027. 3. Skolbusstrafiken (Region Uppsala) Region Uppsala och Håbo kommun har inget avtal för detta idag, men regionen kan utföra skolresor med buss på kommunens beställning. Detta är något som bland annat gynnar den ordinarie trafiken. Under 2027 påbörjar Region Uppsala upphandling av ny trafikentreprenör som gäller från och med 2031. Region Uppsala undersöker därför intresset från länets kommuner kring att ta fram ett avtal om skolbusstrafik från Region Uppsala. I dagsläget görs alla kommunens elevresor med det ordinarie busslinjenätet, och det finns ingen specifik skolbusstrafik. Håbo kommun ser över grundskolestrukturen vilket kan resultera i ett behov av skolbusstrafik, framförallt för resan Skokloster-Bålsta. Översynen beslutas förhoppningsvis under hösten 2026 med start hösten 2028. Region Uppsala meddelar att det eventuellt kan lösas från 2028 inom befintligt avtal. Håbo kommun önskar option om att haka på då man inte vet i nuläget om det kommer vara aktuellt till 2031. Region Uppsala kommer med tydligare förfrågan snart. Det diskuterar även en fråga från invånare som undrar huruvida bussen måste vara märkt med “skolskjuts” för att UL-korten som beviljats ska fungera, men mötet konstaterade att det inte behövs. 4. Cykelkansliet (Region Uppsala) Region Uppsala inrättar ett cykelkansli under 2026 och i dagsläget handlar det om att definiera uppdraget samt ta fram förutsättningar för att ta fram en regional cykelplan. Regionen har anställt en utvecklingsledare med fokus på mobilitet som håller ihop arbetet med detta. Cykelkansliet- och planen syftar bland annat till att snabba på processen med lokalisering av cykelvägar framförallt längs med statlig väg, också till cykelbarhet och rekreationscykling i länet. Dessutom ska cykelkansliet se över hur attraktiviteten för kollektivtrafik kan ökas genom att förenkla resan till och från hållplatser. Kommunerna blir en viktig part för att komma med synpunkter och deltar i forum där inspel är lämpligt. 5. Uppföljning linjenät kopplat till stadsmiljöavtalet (Region Uppsala) Effektmålen följs upp vid kommande kommunsamråd, mätningar genomförs i början/mitten på 2028 när samtliga åtgärder genomförda. Linje 34 har bidragit mycket väl till den övergripande resandestatistiken, men i övrigt är datat något svårtolkat och första helårsstatstiken kommer slutet 2026. Mätningar visar en viss minskning av det totala resandet mellan 2024-2025. Det är svårt att dra några generella slutsatser, men några förklaringar kan vara att det fortsatt är avgiftsfria parkeringar i kommunen och att linje 34 som är det stora bidraget till linjenätet lanserades redan 2023 varför dess ökning syns då. Stadsmiljöavtalet löper enligt plan. Alla motprestationer är genomförda förutom Detaljplan Bålsta C etapp 1 som ska tas för beslut i kommande Kommunfullmäktige, vilket blir en viktig leverans. Håbo kommun lyfter att någonting behöver göras eftersom resandet inte ökar och kommunen satsat mycket pengar på projektet. Region Uppsala stöttar gärna i det arbetet, i exempelvis P- norm. Taxan (UL/SL) är fortsatt en viktig fråga för Håbo kommun och dess resenärer. Dessutom behöver arbete med att lyssna in med företagen vid Logistik Bålsta kring mobilitetsbehov. 6. Mjuka linjen (Håbo kommun) Håbo kommun växer fortsatt och åldras. Behöver fundera på hur vi möter kommunens invånare med kollektivtrafiken utifrån specifika behov. Politiker i Håbo kommun får önskemål om att kunna nå Draget, Parkgården, Skeppet, VC och vill se förslag på en linje som kan trafikera detta. Håbo är den kommun som kommer ha flest 85+ i relation till befolkningen i övrigt inom en snar framtid. För att se om kommunens förslag går att realisera föreslås kommunens tjänstemän ta kontakt med trafikplanerarna på Region Uppsala. Den tidigare dragningen av Mjuka linjen var inte attraktiv varför siffrorna inte är representativa för Mjuka linjen. Trafikekonomin är en viktig faktor vid tanken om införandet av nya linjer och det är ett fortsatt ekonomiskt ett tungt läge för Region Uppsala. Den trafikbeställning som beslutas i juni 2026 kommer därför endast att fokusera på att underlätta trängsel och där kunder lämnas kvar. Region Uppsala har pågående arbete med anropsstyrd trafik, vilket bland annat är baserat på att regionen tar över färdtjänsten för Uppsala kommun. Anropsstyrd trafik har tidigare visat sig vara mycket dyrt, men det kan vara en lösning för att möta efterfrågan från äldre. Håbo kommun kommer ha en utbildningsdag för äldre i kommunen. Då kommer man bland annat satsa på att lära ut för äldre resenärer hur det funkar med biljettköp samt påstigning. 7. Citybanan (Håbo kommun) Mälarbanan är mycket viktig för Håbo kommun och det är av stor vikt att Region Uppsala arbetar och prioriterar den frågan. Den inbjudan som hade gått ut angående ett riksdagsseminarium och hearing som genomfördes med fokus på Mälarbanan nådde aldrig ut till Region Uppsala. Frågan om vikten av Mälarbanan för länet har diskuterats även med Enköpings kommun. Region Uppsala har tagit på sig att ta dialog med SJ gällande bland annat att personer med Movingo-biljett har släppts på tåget medan enkelbiljetter nekats. Region Uppsaka har börjat titta på att gå med i bolaget Oslo-Stockholm 2:55. Håbo kommun har inte undersökt Oslo-Stockholm-samarbetet, men det kan vara intressant baserat på läget framförallt är det viktigt att kunna ta sig till Enköping. Håbo kommun tar hem frågan för diskussion. 8. Kollektivtrafik Mälaren (Håbo kommun) En enskild aktören har inkommit med förslaget om kollektiv färjetrafik på Mälaren för att binda ihop Håbo med Uppsala. Region Uppsala önskar att Håbo kommun tar ställning till förslaget och spelar in det i den befintliga trafikbeställningsprocessen. Därefter kan exempelvis marknadsundersökningar, finansieringsutredningar samt utredning av olika strukturer samt koncept eventuellt startas. 9. Frågor på PM Håbo kommun önskar ökade turtäthet mellan Bålsta-Uppsala. Region Uppsala ser över utbudet kopplat till revideringen av trafikförsörjningsprogrammet. Region Uppsala har bland annat undersökt möjligheten att Skolsta blir uppehåll för expressbussen mellan Enköping och Uppsala, vilket skulle ge resenärer från Håbo kommun ytterligare en möjlig koppling till Uppsala. Trafikförsörjningsprogrammet ska på remiss under våren 2027. Den bussdepå som Keolis nyttar i Bålsta ska rivas och Trafikutföraren (Keolis) har ansvar för att identifiera plats för ny depå. Regionen välkomnar att Keolis och Håbo kommun har dialog i frågan. ÅVS Bro-Bålsta är en studie från Region Stockholm över hur man kan få fler pendeltåg till Bro och Bålsta. Skälet är att tågen som går till Bålsta är fulla redan vid Kalhäll. Studien har kommit fram till flera alternativ. Ett av de föreslagna alternativen är att bygga nytt vändspår i Bålsta. Eftersom detta gör det svårare att förlänga SL-pendeln till Enköping, vilket ligger i både Region Uppsalas och Håbo kommuns intressen, anses inte detta alternativ aktuellt för Region Uppsala. Region Uppsala ser då hellre att denna investering förläggs till Enköping. Kring busshållplats "Vårdcentralen" har det kommit in önskemål om namnbyte i och med att det endast finns två privata aktörer som driver vårdcentraler i Bålsta, men bara en ligger vid busshållplatsen. Region Uppsala ska se över detta. Politiker i Håbo kommun får ofta synpunkter om att bussarna inte går enligt tidtabell eller som åker förbi de som står vid hållplatser, gäller framförallt Skokloster-Bålsta. Region Uppsala önskar att synpunkter går via kundtjänsten på UL för att kunna följa upp det bättre. Avslutning och summering av dagens möte (Catherine Öhrqvist) Summering och avslut. Protokoll vid ordinarie bolagsstämma med Håbohus den 23 april 2026 Plats: Håbohus kontor Närvarande: Catherine Öhrqvist, ägarens representant Stefan Bodin, Styrelseordförande Fredrik Anderstedt, styrelseledamot Tommy Lövgren, styrelseledamot Rasmus Kraftelid, styrelseledamot Ulf Winberg, styrelseledamot Peter Björkman, suppleant Sven Rosendahl, suppleant Mats Norrbrand, VD Helene Eklund, ekonomichef Anneli Algeson Rask, personalrepresentant Protokollet är signerat digitalt av Catherine Öhrqvist

§8 Fastställande av Stämman beslutade resultat- och balans- räkningen. Beslut om att fastställa resultat- och balansräkning enligt vinstdisposition och styrelsens förslag nedan ansvarsfrihet för styrelse och VD. dvs att årets vinst 20 702 780 kr och tidigare ansamlad vinst 199 111 769 kr, tillsammans 219 814 549 kr, överförs i ny räkning, samt att att styrelsens ledamöter och verkställande direktören i enlighet med revisorernas tillstyrkan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025

§9 Fastställande Stämman beslutar av arvoden åt styrelsen, revisorn att arvode till ordförande, styrelseledamöter, suppleanter och och lekmannarevisorn lekmannarevisorer skall utgå enligt av Håbo kommunfullmäktige med suppleanter senast fastställda arvodesreglemente

§ 10. Förvaltningschef inom respektive nämnds förvaltning. DELEGATIONSORDNING 35(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 13.43 Beslut om inrättande av ny HR-chef befattningsbenämning. 14 GATOR, PARKER, SIMHALL OCH ANLÄGGNINGAR NR Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 14.1 Beslut om att bevilja, avslå eller Handläggare på återkalla begäran om ärendet grävningstillstånd. 14.2 Beslut om att bevilja, avslå eller Handläggare på återkalla begäran om ärendet trafikanordningsplan. 14.3 Beslut om vite vid överträdelse Enhetschef på enheten vid grävning eller avsaknad av för offentlig miljö grävtillstånd samt överträdelse av Handläggare på trafikanordningsplan eller ärendet avsaknad av trafikanordningsplan. 14.4 Beslut om föreskrifter avseende Trafikingenjör Efter inhämtande av yttrande 4 kap. 11 § bärighetsklass. från Polismyndigheten. trafikförordningen (1998:1276). 14.5 Beslut om Enhetschef på enheten En föreskrift enligt 10 kap. 10 kap - föreskrifter enligt 10 kap. för offentlig miljö trafikförordning kan till exempel trafikförordning trafikförordningen vara beslut om (1998:1276) hastighetsbegränsningar. - lokala trafikföreskrifter och DELEGATIONSORDNING 36(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 - tillfälliga lokala trafikföreskrifter - väghållarbeslut 14.6 Beslut om undantag med stöd av Trafikingenjör Innefattar bland annat beslut 13 kap. 3 § 13 kap. 3 § trafikförordningen över undantag från lokala trafikförordningen (1998:1276). trafikföreskrifter och (1998:1276). transportdispenser med mera. 14.7 Beslut om yttrande över remisser Trafikingenjör Avser remisser om gällande undantag med stöd av 13 transportdispenser. kap. trafikförordningen (1998:1276). 14.8 Besluta om att bevilja, avslå samt Handläggare på Handläggare på Kontaktcenter 13 kap 8 § återkalla parkeringstillstånd för Kontaktcenter utgör i första hand delegat. Om trafikförordning rörelsehindrade. handläggare på Kontaktcenter och Handläggare på inte kan fatta beslut träder Transportstyrelsens enheten för offentlig handläggare på enheten för föreskrifter och miljö offentlig miljö in som delegat i allmänna råd om stället för den ordinarie parkeringstillstånd ersättarordningen. för rörelsehindrade (TSFS 2009:73) 14.9 Beslut om yttrande över remisser Trafikingenjör Trafikförordningen om föreskrifter och lokala (1998:1276) trafikföreskrifter med stöd av trafikförordningen (1998:1276). DELEGATIONSORDNING 37(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 14.10 Beslut om flyttning av fordon. Handläggare med Gäller även om åtgärden läggs ut 2 § lagen särskild behörighet för på entreprenad. (1982:129) om fordonsflytt. flyttning av fordon i vissa fall och 2 § förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall 14.11 Beslut om förordnande av Enhetschef på 6 § lag (1987:24) parkeringsvakter. Enheten för offentlig om kommunal miljö parkeringsövervakn ing m.m. 14.12 Beslut om yttrande till Handläggare på 3 kap. 2 § Polismyndigheten avseende ärendet ordningslagen upplåtelse av offentlig plats och (1993:1617) allmänna sammankomster. 14.13 Beslut om att tillfälligt ändra a) chef för fritid- och öppettider för, eller stänga föreningsenheten a) idrottsanläggningar b) enhetschef för Simhallen b) simhall 14.14 Ansöka om tillträdesförbud för Förvaltningschef lag (2021:34) om badanläggning tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek DELEGATIONSORDNING 38(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 14.15 Beslut om att begära återkallelse Avdelningschef på Ordningslagen av tillstånd för användande av planering och (1993:1617) offentlig plats hos utveckling polismyndigheten Enhetschef på enheten för offentlig miljö 14.16 Beslut gällande vägvisning enligt Trafikingenjör 2 kap. 13a § stöd av 2 kap. 13a § vägmärkesförordni vägmärkesförordningen ngen (2007:90). (2007:90). 15 VATTEN- OCH AVLOPP NR Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 15.1 Beslut om anslutning till allmän VA-chef VA-anläggning för fastighet utanför verksamhetsområdet. 15.2 Beslut om att ingå avtal med VA-chef 38 § fastighetsägare om avgift som inte lag (2006:412) om regleras i VA-taxan. allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) 15.3 Besluta om avstängning av VA-chef 43 § vattenförsörjningen. lag (2006:412) om allmänna DELEGATIONSORDNING 39(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 vattentjänster (vattentjänstlagen) 15.4 Fatta beslut om begränsningar i VA-chef vattenförbrukningen enligt ABVA. 15.5 Beslut om att medge avvikelser VA-chef eller undantag enligt ABVA eller taxebestämmelserna. 15.6 Beslut om att bestämma VA-ingenjör 12 § förbindelsepunkter inom den lag (2006:412) om allmänna VA- anläggningens allmänna verksamhetsområde vattentjänster (vattentjänstlagen) 15.7 Beslut om att ingå avtal med VA-chef 22 § fastighetsägare om särskilda lag (2006:412) om villkor för användningen av den allmänna allmänna VA-anläggningen vattentjänster (vattentjänstlagen) 15.8 Beslut om att vattenförbrukningen VA-handläggare 19 § för en fastighet tillsvidare inte ska lag (2006:412) om fastställas via mätning utan allmänna beräknas istället. vattentjänster (vattentjänstlagen) 15.9 Beslut om att ansöka om VA-ingenjör ledningsrättslagen ledningsrätt för VA-ledningar (1973:1144) DELEGATIONSORDNING 40(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 15.10 Beslut om att bedöma behovet av VA-chef 6 § vattentjänst inom området. lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) 16 AVFALLSVERKSAMHET NR Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 16.1 Beslut om att anvisa Avfallssamordnare 40 § hämtningsplats för enskilda eller avfallsföreskrifter grupp av fastighetsinnehavare Avfallshandläggare utanför fastigheten. 16.2 Beslut om att godkänna Avfallssamordnare 41 § uppställningsplats för kärl. avfallsföreskrifter Avfallshandläggare 16.3 Besluta om ändring av Avfallssamordnare 54 § abonnemang. avfallsföreskrifter Avfallshandläggare 16.4 Beslut om undantag från krav på Avfallssamordnare 64 § utsortering av matavfall. avfallsföreskrifter Avfallshandläggare 16.5 Beslut om undantag för Avfallssamordnare 65 § gemensamma behållare och avfallsföreskrifter gemensamhetslösning. Avfallshandläggare DELEGATIONSORDNING 41(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 16.6 Beslut om utsträckt Avfallssamordnare 66-67 §§ hämtningsintervall. avfallsföreskrifter Avfallshandläggare 16.7 Beslut om uppehåll i hämtning. Avfallssamordnare 68-69 §§ avfallsföreskrifter Avfallshandläggare 16.8 Beslut om yttrande till Avfallschef tillsynsansvarig myndighet i Håbo kommun gällande undantag från Håbo kommuns avfallsföreskrifter, avfallsförordning och miljöbalken. 16.9 Beslut om att tillfälligt ändra Avfallschef öppettider för, eller stänga återvinningscentralen. 17 PLAN, EXPLOATERING OCH MARKFÖRVALTNING NR Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 17.1 Beslut om att ingå avtal som Förvaltningschef Innefattar även rätt att upphäva belastar kommunens fastigheter eller ändra sådan uppkommen med servitut, arrende eller annan rättighet. nyttjanderätt. DELEGATIONSORDNING 42(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 17.2 Beslut om att ingå avtal som Förvaltningschef Innefattar även rätt att upphäva belastar kommunens fastigheter eller ändra sådan uppkommen med ledningsrätt. rättighet. 17.3 Beslut om att ingå avtal som Förvaltningschef belastar kommunens tomtmarker med ledningsrätt. 17.4 Beslut om att ingå avtal som Förvaltningschef Innefattar även rätt att upphäva tillförsäkrar kommunen rätt till eller ändra sådan uppkommen servitut, ledningsrätt, arrende eller rättighet. annan nyttjanderätt i av annan ägd fastighet med ersättningar upp till 30 prisbasbelopp. 17.5 Beslut om att ingå avtal som Förvaltningschef tillförsäkrar kommunen ledningsrätt. 17.6 Beslut om att ansöka om och Förvaltningschef Fastighets- företräda kommunen vid bildningslagen lantmäteriförrättningar samt (1970:988) godkänna sådana förrättningar och i anslutning till det belasta kommunens fastigheter med servitut och träffa överenskommelse upp till 10 prisbasbelopp. 17.7 Beslut i ärenden rörande Ekonomichef 22 kap. jordabalken inteckningar i fastigheter enligt jordabalken. DELEGATIONSORDNING 43(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 17.8 Beslut om att ansöka till Förvaltningschef 23 kap. jordabalken inskrivningsmyndigheten och besluta i ärenden rörande inskrivning i fastighetsregistret enligt jordabalken. 17.9 Beslut om att ansöka till Förvaltningschef inskrivningsmyndigheten och besluta i ärenden rörande tomtmark, gällande inskrivning i fastighetsregistret enligt jordabalken. 17.10 Beslut om att ingå avtal för Förvaltningschef Gäller avtal som ryms inom Reglemente för fastighetsreglering av fastighet kommunstyrelsen beslutanderätt kommunstyrelsen eller fastighetsdel gällande: enligt fullmäktiges (KS2024/1407) 2 § bemyndigande. p. 1 och 2. - köp av mark - försäljning av mark Jordabalken 4 kap. Det prisbasbelopp som gäller det - byte av mark år avtal ingås (prisbasbelopp - inlösen av mark Plan och bygglag som fastställs av regeringen). - överenskommelse om (2010:900) 1 kap. markreglering. och 10 kap. Prisbasbelopp enligt det år Gäller där köpeskilling eller avtalet ingås (2 kap. Fastighetsbildnings ersättning per avtal inte överstiger socialförsäkringsbalken) lagen (1970:988) 200 prisbasbelopp. Lag om exploateringssam- verkan (1987:11) DELEGATIONSORDNING 44(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Miljöbalken (1998:808) 17.12 Beslut om att ge medgivande för Förvaltningschef överlåtelse av exploateringsavtal och exploateringsavtal med marköverlåtelse. 17.13 Beslut om att motta, reducera, Förvaltningschef byta och återlämna säkerheter såsom pantbrev, bankgaranti eller moderbolagsborgen. 17.14 Beslut om att avge yttrande över Förvaltningschef remisser angående bygglovsärenden när kommunen är berörd som ägare av fastigheten och marken inte utgörs av allmän platsmark. 17.15 Beslut om att avge yttrande i Avdelningschef för Plan- och bygglovsärenden gällande planering och bygglagen detaljplanekrav enligt plan- och utveckling (2010:900) bygglagen. 17.16 Beslut om att ansöka om Förvaltningschef omprövning samt upphörande av dikningsföretag samt fastställa yrkanden och godkännanden. DELEGATIONSORDNING 45(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 17.17 Beslut om att bevilja eller avslå Förvaltningschef ansökan om upplåtelse av mark för tillfälliga och särskilda ändamål. 17.18 Beslut om en detaljplan kan Planarkitekt Beslut sker efter utredning av 5 kap. 11a § plan- komma att innebära betydande betydande miljöpåverkan (UBM) och bygglagen miljöpåverkan. och avgör om detaljplanen kan (2010:900) handläggas med standardförfarande eller om 6 kap. miljöbalken utökat förfarande krävs. (1998:808) Utredningen granskas av länsstyrelsen under samrådet. 17.19 Beslut om att avvisning av Förvaltningschef överklagande som inkommit för sent gällande beslut att anta detaljplan. 17.20 Beslut om att för kommunens Avdelningschef för räkning ingå plankostnadsavtal. planering och utveckling 17.21 Beslut om att föra kommunens Avdelningschef för talan i mål om överprövning av planering och detaljplan med rätt att genom utveckling fullmakt sätta annan i sitt ställe. 17.22 Beslut om att fastställa Kart- och mätingenjör 10 § och 11 § lagen belägenhetsadress och Kartingenjör om lägenhetsnummer lägenhetsregister (2006:378) DELEGATIONSORDNING 46(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 17.23 Beslut om att för byggnader och Förvaltningschef 9 kap. plan- och anläggningar ansöka om bygglagen rivningslov enligt plan- och bygglagen eller besluta om rivning i de fall rivningslov inte krävs. 17.24 Besluta att ställa ut detaljplan för Avdelningschef för granskning under förutsättning att planering och detaljplanen inte ändrats väsentligt utveckling från samrådet och alla yttranden från medborgare, lokala föreningar och företag blivit tillgodosedda. 17.25 Beslut om att svara på remisser Planarkitekt från Bygg- och miljöförvaltningen Stadsarkitekt i ärenden gällande förhandsbesked och bygglov. 17.26 Beslut om att lämna positivt eller Avdelningschef för På begäran ska kommunen negativt planbesked planering och redovisa sin avsikt till utveckling planläggning enligt 5 kap. 2 § plan- och bygglagen. Ett planbesked är inte juridiskt bindande och kan enligt 13 kap.

§11 Val av revisorer Stämman beslutar att till revisor välja: Revisor Stämman beslutar att utse Azets Revision & Rådgivning till ny revisor med Susann Eriksson som huvudansvarig revisor. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.-nr E-post Betalning Box 24 Mansängstorg 1 0171-46 88 00 0171-541 24 55 64 63-1694 habohus@habohus.se Bankgiro 572-6245 746 21 Bålsta Bålsta www.habohus.se Postgiro 20 16 52 -5 815894d587f0-662b-c8e4-1900-9da5fd5f :DI tnemucoD Lekmannarevisorer Bertil Kinnunen, revisor

§12 Övriga frågor Inga övriga frågor anmälda

§13 Avslutning Då inga andra ärenden förelåg till behandling förklarades stämman härmed avslutad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.-nr E-post Betalning Box 24 Mansängstorg 1 0171-46 88 00 0171-541 24 55 64 63-1694 habohus@habohus.se Bankgiro 572-6245 746 21 Bålsta Bålsta www.habohus.se Postgiro 20 16 52 -5 815894d587f0-662b-c8e4-1900-9da5fd5f :DI tnemucoD This document has been digitally signed and sealed using Capego SmartSign in accordance with the EU regulation known as eIDAS. The signatures within this original file carry legal validity and are binding in all EU states. Important: Please refrain from making any changes to this file as it may impact its integrity. All the original signatures incorporated in this document file strictly adhere to the provisions set forth by the European eIDAS regulation. They have been constructed in accordance with the PAdES (PDF Advanced Electronic Signatures) standard, as stipulated by the technical regulations specified in ETSI (European Telecommunications Standards Institute) 319 142. The signatures have been securely encoded within this document file, and the subsequent page(s) provide a visual representation of the encoded signatures. These signatures hold legal weight and are enforceable in all EU states as regulated by eIDAS. Read more: https://www.wolterskluwer.com/sv-se/solutions/capego/capego- smartsign/trust-center-sweden 815894d587f0-662b-c8e4-1900-9da5fd5f :DI tnemucoD 815894d587f0-662b-c8e4-1900-9da5fd5f :DI tnemucoD 2026-05-04 06:13:49 UTC+00:00 CATHERINE AGNETA VICTORIA Ö... SE BankID - f80d5534-4bf8-4cf9-878e-b714185e2f4c Ägarråd Inera AB 27 april 2026 Presentationsmaterial: ➢ Aktuell & på gång hos Inera vd Patrik Sundström ➢ Cybersäkerhet Markus Bylund, sektionschef digitalisering och förnyelser, SKR Eleonore Hammare, CIO, Inera Aktuellt & på gång Patrik Sundström, VD www.inera.se Vi bidrar till att utveckla välfärden Inera är ett digitaliseringsbolag som bidrar till att utveckla välfärden. Vi är Sveriges digitala ingång till hälsa, vård och omsorg och utvecklar digital infrastruktur för en sammanhållen välfärd. Vi arbetar på uppdrag av kommuner och regioner. Vår vision är världens mest innovativa och omtänksamma välfärd. Inera på en minut 431 Inera är ett digitaliseringsbolag 51% 49% Medarbetare jobbar på Inera, inkl ITU som på uppdrag av kommuner och Regioner och SKR 1+ miljard kommuner regioner bidrar till välfärdens utveckling. Ägarfördelning Omsättning 3 SKR / Regioner / Kommuner Ineras Kontor Våra ägare Dotterbolag, ITU Stockholm, Lund, Karlstad Några milstolpar under 2025 • Det kommunala handslaget! • Process för att CE-märka fyra medicintekniska produkter • Avbolagisering av dotterbolaget inlett • Modernisering av e-legitimationen SITHS • Strategi för framtidens 1177 • Fortsatt stort fokus på säkerhet och robusthet Ineras verksamhetsinriktning 2026-2028 Verksamhetsinriktningen beskriver Ineras verksamhet för 2026, samt inriktning för 2027–2028. Syftet är att ge ägare, kunder och omvärld en bred överblick över Ineras verksamhet och utvecklingsinsatser. Inriktningen innehåller de utvecklingsinsatser kommuner och regioner redan har beslutat om och finansierar. För regionernas del sker beredningen av utvecklingsinitiativ genom det Regionala programrådet och för kommunernas del i allt väsentligt genom det Kommunala handslaget. Ineras portfölj av tjänster för regioner och kommuner samt pågående utveckling beskrivs i detalj på inera.se. Fokusområden Verksamheten beskrivs inom ramen för fyra fokusområden i linje med behov och pågående utvecklingsarbete hos kommuner, regioner och privata utförare. 1 Gemensam 2 3 Verksamhetsnära 4 Nära vård Kommunala digital kunskapsstöd handslaget infrastruktur och tjänster Fokusområde 1: Gemensam digital infrastruktur Inera har en av världens mest välutbyggda digitala infrastrukturer för hälso- och Centrala utvecklingsområden sjukvården, där tusentals vårdgivare och system • Modernisera den digitala infrastrukturen baserat på nya kopplas ihop för att möjliggöra ett säkert utbyte standarder och behov av nya integrationsmönster. av hälsodata. • I samarbete med Ehälsomyndigheten tillhandahålla en Arbetet med infrastrukturen samordnas och möjlighet för kommuner och regioner att leva upp till kraven synkroniseras med såväl myndigheter som med i EHDS, genom att nyttja Ineras infrastruktur. kommuner och regioner, där Ineras infrastruktur • Verka för en ökad anslutning av relevant hälsodata till utvecklas utifrån de spelregler som tas fram på infrastrukturen. nationell och internationell nivå. • Förenkla och kostnadseffektivisera utgivningen av e- legitimationen SITHS och därmed öka nyttan för kommuner Särskilt prioriterat är ett nära samspel med och regioner. Ehälsomyndigheten i syfte att skapa ett smart och kostnadseffektivt samspel mellan befintliga • Genomföra anpassningar utifrån det nationella arbetet DIGG leder kring identitets- och behörighetshantering. och kommande delar av infrastruktur och tjänster. Fokusområde 2: Nära vård Omställningen till nära vård pågår med full kraft i regioner, kommuner och hos privata utförare. Centrala utvecklingsområden Insatser kring hälsa, vård och omsorg ska utgå • Framtagande av en långsiktig strategi och handlingsplan för från individens behov och förutsättningar samt modernisering av 1177. anpassas efter vad som är viktigt för den • Sammanhållen planering på 1177 – skapa en digital översikt enskilda personen. över en individs fullständiga engagemang i vård och omsorg, En närmare samverkan mellan patient och för att stödja individen, närstående och vård- och närstående samt aktörer i både regioner och omsorgspersonal. Fokus på personer med omfattande och komplexa vård- och omsorgsbehov. kommuner etableras, för att åstadkomma ett mer sammanhängande vårdflöde. Individens • Utveckla en lösning för att kunna agera företrädare, t ex som vårdnadshavare, för någon annan på 1177. egen delaktighet är avgörande för den nära vården och digitalisering är en viktig • Förbättrad användbarhet på 1177 för att möta användares grundförutsättning för omställningen. förväntningar på en smidig, modern och intuitiv upplevelse. Särskilt prioriterat är att ta fram en strategi för framtidens 1177 och börja realisera en sådan modernisering Fokusområde 3: Verksamhetsnära kunskapsstöd och tjänster Såväl nationellt som regionalt och lokalt pågår Centrala utvecklingsområden satsningar för att åstadkomma en mer • Anslutning av Nationell Patientöversikt och Pascal till kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Nationell läkemedelslista och vidareutveckling för att skapa av hög kvalitet. Relevant hälsodata och bästa en mer samlad och komplett bild av varje patients kunskap ska finnas tillgänglig och användas i läkemedelsbehandling. varje patientmöte. • CE-märkning av fyra medicintekniska produkter, bland annat Inom ramen för Ineras verksamhet har tjänsterna Pascal och 1177 Stöd och behandling. kommuner och regioner ett stort antal • Utforskande piloter med två regioner i syfte att göra gemensamma kunskapsstöd och digitala hälsodata från Ineras infrastruktur direkt tillgänglig tjänster inom läkemedel, intyg, hjälpmedel och i regionernas verksamhetssystem. informationsutbyte som dagligen används av • Vidareutveckling av 1177 för vårdpersonal för att göra vård- och omsorgspersonal. myndigheters kunskapsstöd tillgängliga, samt förbättra sökfunktionalitet. Fokusområde 4: Kommunala handslaget Sveriges kommuner och regioner, SKR, har efter bred dialog med landets kommuner beslutat om en Centrala utvecklingsområden strategisk agenda – ett handslag för • Gemensam informationsförsörjning ekonomiskt bistånd välfärdsutveckling genom digitalisering. Syftet är att (GIF) - utveckling av en digital infrastruktur som möjliggör öka takten i digitaliseringen genom att i större nya arbetssätt och effektivisering av handläggningen av utsträckning ta sig an frågorna tillsammans och ansökningar om ekonomiskt bistånd, samtidigt som använda kapaciteten i SKR, Inera och Adda för att individens insyn och kontroll ökar. driva utvecklingen. • Nationellt system för gymnasieantagning (Indra) - tillhandahållande av gemensamt system som digitaliserar Under 2024 startade sex gemensamma initiativ antagningsprocessen över hela landet och effektiviserar efter en enorm uppslutning av kommuner. Det både för verksamheter och sökanden. följdes upp under våren 2025, med resultatet att landets kommuner givit SKR-koncernen i uppdrag att tillhandahålla ett nationellt digitalt system för gymnasieantagning och en digital infrastruktur för ekonomiskt bistånd. Ineras interna förflyttningar – några nedslag Internt på Inera pågår ett antal förflyttningar med sikte på ökad kvalitet, robusthet, Centrala utvecklingsområden kostnadseffektivitet, kvalitet och innovation. • Säkerställa en tillgänglig, robust och säker leverans av våra Det handlar bland annat om att säkerställa att verksamhetskritiska tjänster, både i normaltillstånd och i leveransen av Ineras verksamhetskritiska tjänster är händelse av kris eller krig robust, säker och stabil. Tjänsterna ska vara • Fortsätta arbetet med en mer kostnadseffektiv och tillgängliga och levereras med kvalitet både i samordnat it-leverans normalläge och i händelse av kris. • Ökad innovation och effektivitet genom användning av AI Ytterligare ett område handlar om en ökad • Fortsatt anpassning till regelverk för medicintekniska användning av AI i syfte att effektivisera och öka produkter kvalitet. Det sker såväl inom ramen för it-utveckling • Säkerställa att utveckling av infrastruktur och tjänster sker i som kunskapsproduktion och interna processer. nära samspel med staten och EU Ineras färdplan • Överblick över pågående och kommande initiativ • Information • Status • Tidplan för leverans • Vilka aktiviteter region/kommun behöver göra för att realisera nytta Tack! Vill du veta mera om Inera? Prenumerera på vårt nyhetsbrev Aktuellt från Inera och följ oss på Linkedin. www.inera.se www.inera.se Cybersäkerhet Markus Bylund, sektionschef digitalisering och förnyelser, SKR Eleonore Hammare, CIO, Inera Cybersäkerhet – läget i kommuner och regioner Cyberangrepp sker dagligen mot Sverige och Det finns inga indikatorer på att det kommer de blir alltmer avancerade. Metoder och förändras. I takt med att det säkerhetspolitiska verktyg för cyberangrepp utvecklas ständigt läget har försämrats och cyberhoten och och hotaktörernas förutsättningar förändras i sårbarheterna ökat, både sett till antal och takt med teknikutvecklingen. Samtidigt har komplexitet, ställs allt högre krav på Sveriges digitalisering, globalisering och den snabba förmåga att säkra, skydda och stärka teknikutvecklingen gjort samhället mer sårbart. samhällets funktioner – även i cyberdomänen. SÄPO årsrapport 2024 Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029 Större region* Mellanstor kommun* Nätfiske: 73 439 Försök till ransomware attacker: 39 Belastningsattacker/dag ~ 80 000 Nätfiske: 9 400 Antal arbetsstationer som fått skadlig kod: 147 Antal gissningsattacker: 3 821 Antal incidenter som krävt manuell åtgärd: 139 Antal incidenter som krävt manuell åtgärd: 16 *September 2025 • Obligatoriskt cybersäkerhetsarbete med högre krav på robusthet och beredskap • Sanktioner vid bristande efterlevnad (upp till SEK10 miljoner) • Generella stadsbidrag till kommuner och regioner 2026-2028 (200+50 mnkr) Cybersäkerhetslagen (NIS2-direktivet, från 15 jan 2026) Riskbaserat arbetssätt Ledningens ansvar • Del av kommunens helhetsriskhantering • Åtgärder: Företags- och myndighetsledningar ska godkänna och följa upp • Identifiera och värdera cyberrisker riskhanteringsåtgärder. • Prioritera utifrån konsekvens och sannolikhet • Uppföljning: Ledningen ansvarar för att • Resursoptimering säkerställa att åtgärderna fungerar och att organisationen följer lagen. • Kontinuerlig uppföljning • Utbildning: Krav på att ledningen ska genomgå utbildning i cybersäkerhet och riskhantering. SKR och Adda medlemserbjudanden inom cybersäkerhet • SKR, kommuner och regioner tillsammans, exempelvis • Metodstöd för informationssäkerhet • Basnivå för cybersäkerhet • Utbildningar, exempelvis enligt krav i Cybersäkerhetslagen för högsta ledning* • KLASSA: System för att hjälpa verksamheter att identifiera och beskriva behov, risker och krav • Adda har tagit fram ett DIS för Incident Respons Team (IRT) *Under 2026 Cybersäkerheten = en samhälls- och ledningsfråga Hotbild Snabbt växande angrepp mot samhällskritiska tjänster Ledningsansvar (lagkrav) Cybersäkerhetslagen gör styrning och uppföljning obligatorisk Förtroende Avgörande för Inera och välfärdens digitala infrastruktur Omvärldsspaning Tre signaler att ha med i styrningen AI-stödda aktörer Kvantdatorer och PQC Regelverk och tillsyn •AI sänker tröskeln för •Kvantdatorer hotar dagens •Nya regelverk skärper krav på riskhantering och cyberangrepp kryptering på sikt •Angrepp blir snabbare och mer •Starta PQC-planering: incidenthantering •Ledningen får tydligare ansvar automatiserade inventera system och dataflöden •Fler samtidiga attacker – •Bygg crypto-agility för att och krav på uppföljning •Fokus på förmåga och kortare tid att agera kunna byta algoritmer snabbt kontinuitet – inte bara dokument Vad vi gör inom Inera Minska Aktiv och Ökad exponerade kompetent automatisering sårbarheter SOC Robust även i morgon: övervakning, kompetens och beredskap Tack! Vill du veta mera om Inera? Prenumerera på vårt nyhetsbrev Aktuellt från Inera och följ oss på Linkedin. www.inera.se www.inera.se Från: Catherine Öhrqvist Skickat: den 12 maj 2026 16:15 Till: Kommunstyrelsen Ämne: VB: Presentation Inera Ägarråd 27 april Bifogade filer: UTSKICK Inera Ägarråd 27 april 2026.pdf Anmälningsärende till KS Med vänlig hälsning Catherine Öhrqvist (M) Kommunstyrelsens ordförande Håbo kommun 746 80 Bålsta 076-852 08 25 0171-46 43 33 www.habo.se Hantering av personuppgifter Överväg miljöpåverkan innan du skriver ut detta e-postmeddelande Från: Andersson Tiina <Tiina.Andersson@skr.se> Skickat: den 4 maj 2026 08:12 Till: SKR Inera <inera@skr.se> Ämne: Presentation Inera Ägarråd 27 april Hej, Här kommer presentationen från Inera Ägarråd 27 april. Ha en fin dag! Vänligen Tiina Andersson Tiina Andersson Beredningssekreterare Beredningsstöd/HR och IT-staben, SKR SKR Företag _________________________________ Sveriges Kommuner och Regioner Hornsgatan 20 118 82 Stockholm +46 8 452 7989 +46 72 539 13 32 www.skr.se PROTOKOLLSUTDRAG 16 (56) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-04-22

§16 Mötets öppnande Ordförande förklarade mötet öppnat

§17 Fastställande av Den föreslagna dagordningen godkändes dagordning

§18 Val av justerare Till justerare valdes Tommy Lövgren

19 § och 38 § MBL i frågor respektive nämnds rörande förvaltningens förvaltning verksamhetsområden. 13.16 Beslut om utse HR-chef arbetsgivarföreträde i tvisteförhandlingar. 13.17 Beslut om att ingå HR-chef Även lönekollektivavtal. kommungemensamma kollektivavtal. Personal- och förhandlingsutskottet ska informeras efter att sådana avtal tecknats. 13.18 Beslut om att ingå lokala HR-chef kollektivavtal av mindre påverkan DELEGATIONSORDNING 31(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 på verksamheten och som inte har principiell innebörd för kommunen. Övriga lönebeslut och anställningsförmåner 13.19 Beslut om fastställande av lön för Personal- och kommundirektör i samband med förhandlingsutskott allmän löneöversyn samt löneförmåner för kommundirektör. 13.20 Beslut om fastställande av Kommundirektör Efter samråd med löneförmåner för förvaltningschef. Personal- och förhandlingsutskott. 13.21 Beslut om att ingå Kommundirektör Efter samråd med HR-chef. överenskommelse med arbetstagare om lön utöver allmän Förvaltningschef inom Restriktiv tillämpning. löneöversyn. respektive nämnds förvaltning Ska motiveras av chef som föreslår lönetillägget. 13.22 Beslut om lönetillägg. Kommundirektör Efter samråd med HR-chef. Förvaltningschef inom Restriktiv tillämpning. respektive nämnds förvaltning Ska motiveras av chef som föreslår lönetillägget. 13.23 Beslut rörande andra Kommundirektör Efter samråd med HR-chef. anställningsförmåner än lön gällande övrig personal. Restriktiv tillämpning. DELEGATIONSORDNING 32(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Förvaltningschef inom respektive nämnds förvaltning 13.24 Beslut om att införa Kommundirektör Efter samråd med HR-chef personalförmån utan direkt förmånskostnad för arbetsgivaren. 13.25 Beslut om fastställande av Personal- och särskilda direktiv i samband med förhandlingsutskott. förhandlingar och lönebildning. 13.26 Beslut om inriktningsbeslut vid Personal- och pågående stridsåtgärd. förhandlingsutskott. 13.27 Beslut om särskilda satsningar för Personal- och Efter förslag på inriktning från specifika grupper av anställda i förhandlingsutskott. HR-avdelningen. syfte att öka arbetsgivarens attraktivitet. 13.28 Beslut om överenskommelse om HR-chef löneväxling till pensionspremie 13.29 Beslut om ingångslöner för HR-chef Årsvis yrkesgrupper. 13.30 Beslut om lönespann för HR-chef Årsvis yrkesgrupper. Övrigt 13.31 Beslut om disciplinpåföljd – Kommundirektör eller Efter samråd med HR-chef. varning (AB § 11). DELEGATIONSORDNING 33(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Förvaltningschef inom Underrättelse ska ske till berörd respektive nämnds facklig organisation. förvaltning Omfattar inte varning för kommundirektör. 13.32 Beslut avseende förbud om Personal- och Att godkänna bisyssla utgör bisyssla (AB § 8) för förhandlingsutskott. verkställighet. kommundirektör. 13.33 Beslut avseende förbud om Kommundirektör Att godkänna bisyssla utgör bisyssla (AB § 8) för verkställighet. förvaltningschef. 13.34 Beslut avseende förbud om Kommundirektör Att godkänna bisyssla utgör bisyssla (AB § 8) för övriga verkställighet. chefer. Förvaltningschef inom respektive nämnds förvaltning 13.35 Beslut avseende förbud om Kommundirektör Att godkänna bisyssla utgör bisyssla (AB § 8) för övrig verkställighet. personal. Förvaltningschef inom respektive nämnds förvaltning 13.36 Beslut om stadigvarande Kommundirektör Efter samråd med förflyttning enligt AB § 6 av kommunstyrelsens personal- och förvaltningschef mot dennes förhandlingsutskott. önskan 13.37 Beslut om stadigvarande Kommundirektör Efter samråd med HR-chef. förflyttning enligt AB § 6 av DELEGATIONSORDNING 34(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 övriga chefer och personal mot Förvaltningschef inom dennes önskan. respektive nämnds förvaltning 13.38 Beslut om avsked av Kommundirektör Efter samråd med förvaltningschef. kommunstyrelsens personal- och förhandlingsutskott. 13.39 Beslut om avsked av övriga chefer Kommundirektör Efter samråd med HR-chef. och personal Förvaltningschef inom respektive nämnds förvaltning 13.40 Beslut om uppsägning på grund Kommundirektör Efter samråd med HR-chef. av arbetsbrist eller personliga förhållanden gällande förvaltningschef. 13.41 Beslut om uppsägning på grund Kommundirektör Efter samråd med HR-chef. av arbetsbrist eller personliga förhållanden gällande övriga Förvaltningschef inom chefer och personal. respektive nämnds förvaltning 13.42 Beslut om avstängning enligt AB Kommundirektör Efter samråd med HR.

§20 Anmälningar/ VD informerade om den löpande verksamheten, följande togs upp Information Nuläge dialog kommunen angående vårdboenden VD redogjorde för den dialog som har hållits med ekonomichefen på kommunen angående de vårdboenden som kommunen hyr. Två förslag har överlämnats som innebär en förlängning av hyreskontrakten mot en sänkning av hyran, ett av förslagen innebär även att några av objekten säljs till kommunen. Styrelsen står bakom förslagen under förutsättning att en eventuell försäljningen sker på marknadsmässiga premisser. Styrelsen beslutar att avvakta och invänta respons för vidare hantering. Nuläge möjligt förvärv Ekilla Ett förvärv kräver förvärvstillstånd. VD uppdras att gå vidare med förvärvet och pröva om förvärvstillstånd kan erhållas. Nuläge rapport från granskning upphandling och inköp VD presenterade utkast till granskningsrapport angående upphandling och inköp som har genomförsts under våren. Rapporten innehåller förslag på åtgärder. Styrelsen uppdrar till VD att föreslå åtgärder som kan stärka bolagets arbete inom detta område.

§21 Ekonomisk Tertial 1 Rapportering Ekonomichefen gick igenom innehållet i den ekonomiska rapporten för tertial 1. Styrelsen beslutar att Godkänna rapporten och att den ska biläggas protokollet som bilaga 1, 2026-05-28 Finansrapport Ekonomichefen gick igenom innehållet i finansrapporten Styrelsen beslutar att Godkänna rapporten och att den ska biläggas protokollet som bilaga 2, 2026-05-28 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.-nr E-post Betalning Box 24 Mansängstorg 1 0171-46 88 00 0171-541 24 55 64 63-1694 habohus@habohus.se Bankgiro 572-6245 746 21 Bålsta Bålsta www.habohus.se Postgiro 20 16 52 -5 07d3168ca10e-416b-cd24-5007-7f99ab43 :DI tnemucoD Likviditetsplan Ekonomichefen gick igenom innehållet i likviditetsplanen Styrelsen beslutar att Godkänna rapporten och att den ska biläggas protokollet som bilaga 3, 2026-05-28

§22 Beslutsärenden Uppföljning affärsplan VD föredrog underlaget enligt bilaga 4. Styrelsen beslutar att Godkänna rapporten och att det ska biläggas protokollet som bilaga 4, 2026-05-28 Revidering lön VD Ordförande föredrog underlaget enligt bilaga 5. Styrelsen beslutar att Revidera VD:s lön i enlighet med ordförandes förslag, godkänna rapporten och att den ska biläggas protokollet som bilaga 5, 2026-05- 28

§23 Beslutsuppföljning Beslut som styrelsen tidigare fattat följdes upp

§24 Övriga rapporter Inga övriga rapporter

§26 Nästa sammanträde Torsdag den 24 september klockan 17:00, Håbohus kontor och mötets avslutande Ordförande avslutade mötet. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.-nr E-post Betalning Box 24 Mansängstorg 1 0171-46 88 00 0171-541 24 55 64 63-1694 habohus@habohus.se Bankgiro 572-6245 746 21 Bålsta Bålsta www.habohus.se Postgiro 20 16 52 -5 07d3168ca10e-416b-cd24-5007-7f99ab43 :DI tnemucoD This document has been digitally signed and sealed using Capego SmartSign in accordance with the EU regulation known as eIDAS. The signatures within this original file carry legal validity and are binding in all EU states. Important: Please refrain from making any changes to this file as it may impact its integrity. All the original signatures incorporated in this document file strictly adhere to the provisions set forth by the European eIDAS regulation. They have been constructed in accordance with the PAdES (PDF Advanced Electronic Signatures) standard, as stipulated by the technical regulations specified in ETSI (European Telecommunications Standards Institute) 319 142. The signatures have been securely encoded within this document file, and the subsequent page(s) provide a visual representation of the encoded signatures. These signatures hold legal weight and are enforceable in all EU states as regulated by eIDAS. Read more: https://www.wolterskluwer.com/sv-se/solutions/capego/capego- smartsign/trust-center-sweden 07d3168ca10e-416b-cd24-5007-7f99ab43 :DI tnemucoD 07d3168ca10e-416b-cd24-5007-7f99ab43 :DI tnemucoD Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-06-03 KS 2026/00702 nr 151059 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen Maud Thorsell, Registrator/Administratör maud.thorsell@habo.se Redovisning av delegationsärende till kommunstyrelsens sammanträde den 2026-06-16 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Sammanfattning Delegationsbeslut redovisas för kommunstyrelsen och presenteras som underlag i ärendet: Anställningsbeslut/anställningsinformation inkomna till löneenheten från: - Kommunstyrelsens förvaltning - Barn- och utbildningsförvaltningen - Socialförvaltningen - Vård- och omsorgsförvaltningen - Övrig personaldelegation - Enskilda beslut - Beslut fattade inom kommunstyrelsens förvaltning, se separat förteckning. - Anställningsbeslut/anställningsinformation och beslut för övrig personaldelegation samt delegationsbeslut avseende avslut av anställning, utöver lagstadgade förmåner finns med i en mapp vid sammanträdet. Sida ANMÄLAN OM DELEGATIONSBESLUT 1(1) Datum 2026-06-03 Anmälda vid sammanträde 2026-06-16 till kommunstyrelsen Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Diarienummer 2026-06-03 151057 Upprättad Kommunledningsförvaltningen Nyanställda 260603 Maud Thorsell 2026/00702 2026-06-02 150754 Upprättad Teknik- och Grannemedgivande, Frösunda Sandra Gräns 2025/01948 samhällsbyggnadsförvaltningen 4:20, Vassvägen 21 2026-05-20 150593 Upprättad Barn- och utbildningsnämnden Överlämnande till Mia Bragge 2026/00882 arkivmyndigheten - nationella prov, Gröna dalenskolan 2026-05-20 150592 Sekretess Sekretess Sekretess Diana Nyström 2026/00084 2026-05-20 150581 Upprättad Teknik och Delegationsbeslut uppehåll i Annica Noberg 2026/00270 samhällsbyggnadsförvaltningen avfallshämtning - Överhassla 2026-05-19 150540 Upprättad Teknik- och Uppsägning av mastarrende för Sandra Gräns 2026/00469 samhällsbyggnadsförvaltningen villkorsändring. Skokloster 2:80, Site ID SKKIQ 2026-05-19 150490 Sekretess Sekretess Sekretess Diana Nyström 2026/00549 2026-05-14 150319 Upprättad Kommunledningsförvaltningen Delegationsbeslut U Diana Nyström 2026/00781 2026-05-11 150241 Upprättad Kommunledningsförvaltningen Anmälan om delegationsbeslut KS Maud Thorsell 2026/00413 2026-05-26 Syssels Förvaltning Enhet Anstform Befattning ättnings grad VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-VALLVÄGEN 4 TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNSITNÖGDASSISTENT 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNUINNDGERSKÖTERSKA 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBI I HEMTJ 0 BYGG- OCH MILJÖFÖRVALTNINGENH-MILJÖAVDELNING PROVANSTÄLLNING ENLIGT AB MILJÖ/HÄLSOINSP 1 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-POMONA SÄBO TILLSVIDAREANSTÄLLD MED TILLFÄLLIG UTUÖNKDNEIRNSGKÖTERSKA 1 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-VALLVÄGEN 4 TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNSITNÖGDASSISTENT 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-PERSONLIG ASSISTANS TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNPIENRGSONLIG ASS. 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNUINNDGERSKÖTERSKA 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEHN-KANSLI TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIANLGARBETE 0,5 TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSHF-ÖSIRMVHALL VIKARIAT BADVAKT 0 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV H-CENTRALBEMANNINGEN BVoIUKARIAT BARNSKÖT OUTBIL 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-HEMSJUKVÅRD PROVANSTÄLLNING ENLIGT AB SJUKSKÖTERSKA 1 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-VALLVÄGEN 4 TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNSITNÖGDASSISTENT 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNUINNDGERSKÖTERSKA 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNUINNDGERSKÖTERSKA 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-PERSONLIG ASSISTANS TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNPIENRGSONLIG ASS. 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-PERSONLIG ASSISTANS TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNPIENRGSONLIG ASS. 0 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV H-CENTRALBEMANNINGEN BVoIUKARIAT BARNSKÖTARE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV H-CENTRALBEMANNINGEN BVoIUKARIAT BARNSKÖTARE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-PERSONLIG ASSISTANS TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNPIENRGSONLIG ASS. 0 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEHN-IT-AVDELNING TILLSVIDARE IT-TEKNIKER 1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEHN-UPPHANDLINGSENHETENTILLSVIDARE FORDONSAMORD 1 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSHF-ÖPLRAVNERING OCH UTVECKLEINNGLIGT AVTAL KONSULT 0 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEHN-KANSLI TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIANLGARBETE 0,5 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-PARKGÅRDEN KOST VIKARIAT KOCK 0 SOCIALFÖRVALTNINGEN H-BOENDESTÖD&SYSSELSÄTTTINDISNBGE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNBIONEGNDESTÖDJARE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV H-LEDNINGSGRUPP SKOLKONVITKARIAT FÖRVALTNCHEF TF 0,9 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-PERSONLIG ASSISTANS TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNPIENRGSONLIG ASS. 0 SOCIALFÖRVALTNINGEN H-SAMORDNINGS- OCH BEHATNILDLLSIVNIGDSAERNEHETE FAMBEHANDLARE 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV H-CENTRALBEMANNINGEN BVoIUKARIAT BARNSKÖTARE 0 SOCIALFÖRVALTNINGEN H-BOENDESTÖD&SYSSELSÄTVTINKIANRGIAT BOENDESTÖDJARE 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV H-CENTRALBEMANNINGEN BVoIUKARIAT BARNSKÖTARE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGH-CENTRALBEMANNINGEN TIDSBE SÄVA SÄRSKILD VISSTIDSANSTÄLLNVIÅNRGDBITRÄDE 0 Ålde Rekryt r Anstdatum erings Baslön Totallön Lönetillägg (ida väg g) 24 2026-05-25 30 28050 28050 - 18 2026-05-04 30 26400 26400 - 41 2026-05-25 30 30550 30550 - 33 2026-05-04 30 28050 28050 - 37 2026-05-18 30 42000 42000 - 45 2026-05-28 30 27250 27250 - 50 2026-05-25 30 33900 33900 - 37 2026-05-26 30 31400 31400 - 27 2026-05-29 30 28900 28900 - 50 2026-05-11 30 28050 28050 - 35 2026-05-01 30 27720 27720 - 49 2026-05-11 30 27250 27250 - 62 2026-05-20 30 32000 32000 - 20 2026-05-15 30 26400 26400 - 20 2026-05-20 30 23638 23638 - 26 2026-05-04 30 42000 42000 - 49 2026-05-01 30 31400 31400 - 43 2026-05-20 30 28500 28500 - 31 2026-05-25 30 25575 25575 - 23 2026-05-25 30 25600 25600 - 30 2026-05-03 30 29500 29500 - 47 2026-05-01 30 29370 29370 - 19 2026-05-11 30 24750 24750 - 45 2026-05-25 30 32000 32000 - 19 2026-05-18 30 26400 26400 - 35 2026-05-04 30 28200 28200 - 19 2026-05-20 30 25080 25080 - 49 2026-05-29 30 28000 28000 - 19 2026-05-01 30 25600 25600 - 36 2026-05-04 30 42000 42000 - 34 2026-05-01 30 50000 50000 - 35 2026-05-01 30 24750 24750 - 32 2026-05-19 30 25080 25080 - 35 2026-05-13 30 27225 27225 - 19 2026-05-25 30 24100 24100 - 50 2026-05-04 30 1 1 - 30 2026-05-18 30 30000 30000 - 24 2026-05-26 30 25600 25600 - 21 2026-05-26 30 27225 27225 - 32 2026-05-11 30 26400 26400 - 27 2026-05-11 30 28050 28050 - 22 2026-05-04 30 27225 27225 - 39 2026-05-19 30 24950 24950 - 63 2026-05-01 30 90500 90500 - 36 2026-05-01 30 27225 27225 - 28 2026-05-25 30 43500 43500 - 41 2026-05-01 30 26500 26500 - 34 2026-05-01 30 29700 29700 - 26 2026-05-11 30 25798 25798 - 35 2026-05-20 30 24750 24750 - 38 2026-05-20 30 24950 24950 -

§ 80 Antagande av handlingsplan för bostadsförsörjning Dnr KS 24/0685 Beslut 1. Kommunfullmäktige antar Handlingsplan för bostadsförsörjning. 2. Nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning upphävs. (KF 13 september 2017 § 114) Sammanfattning Varje kommun ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla kommunens invånare att leva i goda bostäder. En del i detta arbete är att kommunfullmäktige ska anta en handlingsplan för bostadsförsörjning minst en gång per mandatperiod. Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till handlingsplan för bostadsförsörjningen. I förslaget föreslås att Upplands-Bro kommun ska planera för ett årligt tillskott med 150–200 bostäder för att täcka det demografiska bostadsbehovet. Utöver bostadstillskottet föreslås fyra målområden, med tillhörande åtgärder som ska ligga till grund för arbetet med kommunens bostadsförsörjningsarbete 2026–2030. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunen samråda handlingsplanen med berörda kommuner, samt ge länsstyrelsen och regionen tillfälle att yttra sig. Handlingsplanen skickades ut på remiss perioden 10 december 2025 – 6 februari 2026. De inkomna yttrandena samt samhällsbyggnadskontorets ställningstaganden till dessa redovisas i remissredogörelsen. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 23 februari 2026  Förslag till handlingsplan för bostadsförsörjning, antagandehandling, den 12 mars 2026  Kunskapsunderlag och nulägesanalys, den 12 mars 2026  Remissredogörelse, den 12 mars 2026  Protokollsutdrag kommunstyrelsen, den 3 december 2025 § 159 PROTOKOLLSUTDRAG 17 (56) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2026-04-22 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige antar Handlingsplan för bostadsförsörjning. 2. Nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning upphävs. (KF 13 september 2017 § 114) Förslag till beslut på sammanträdet Sara Ridderstedt (MP) yrkar bifall till framlagt förslag. Nawal Al-Ibrahim (L) yrkar bifall till framlagt förslag. Katarina Olofsson (SD) yrkar bifall till framlagt förslag. Jan Stefansson (KD) yrkar bifall till framlagt förslag. Camilla Janson (S) yrkar för Socialdemokraternas räkning bifall till framlagt förslag. Erik Karlsson (V) yrkar bifall till framlagt förslag. Yttranden Hans Åberg (L) yttrar sig i ärendet. Beslutsgång Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att kommunfullmäktige har beslutat i enlighet med detta. Beslutet skickas till:  Ansvarig handläggare för vidare handläggning. Kunskapsunderlag och nulägesanalys Bilaga till Handlingsplan för bostadsförsörjning Kunskapsunderlag och nulägesanalys Innehållsförteckning Sammanfattning ........................................................................................................................4 1 Inledning ........................................................................................................................... 8 1.1 Syfte ............................................................................................................................... 8 1.2 Läsanvisning .............................................................................................................. 8 1.3 Tillvägagångssätt ................................................................................................... 8 1.4 Definitioner av begrepp ...................................................................................... 8 1.5 Bostadsmarknaden i kommunen ................................................................ 10 1.6 Bostadsmarknaden i regionen ..................................................................... 11 2 Lagstiftning och kommunens ansvar ................................................................13 2.1 Kommunens ansvar ............................................................................................ 13 2.2 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.................... 14 2.3 Plan- och bygglagen .......................................................................................... 14 2.4 Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar ..................... 14 2.5 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ........... 15 3 Nationella och regionala mål, planer och program ................................... 16 3.1 Agenda 2030 ........................................................................................................... 16 3.2 Barnkonventionen ................................................................................................ 16 3.3 Nationella mål, planer och program ......................................................... 16 3.3.1 Mål för boende och samhällsplanering ............................... 16 3.3.2 Mål för integrationspolitiken ....................................................... 17 3.3.3 Mål för funktionshinderpolitiken............................................... 17 3.3.4 Den nationella hemlöshetsstrategin ...................................... 18 3.4 Regionala mål, planer och program .......................................................... 18 3.4.1 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) ....................................................................................................... 18 3.5 Kommunala mål, planer och program ..................................................... 19 3.5.1 Kommunplan 2026 ........................................................................... 19 3.5.2 Tidigare riktlinjer för bostadsförsörjningen ....................... 20 4 Bostadsbeståndet och marknadsvillkor .......................................................... 21 4.1 Upplåtelseformer och bostadstyper ........................................................ 21 4.2 Bostadsstorlekar och bostadsyta ............................................................... 22 4.3 Byggår ......................................................................................................................... 23 4.4 Planberedskap ....................................................................................................... 23 4.5 Bostadsbyggande ................................................................................................ 25 4.6 Efterfrågan på hyresbostäder ...................................................................... 28 4.7 Efterfrågan på ägda bostäder ....................................................................... 31 4.8 Flyttkedjor ................................................................................................................. 33 5 Demografisk utveckling och socioekonomiska förutsättningar ......... 34 5.1 Befolkningsutveckling ...................................................................................... 34 5.2 Åldersstruktur .........................................................................................................35 5.3 Flyttmönster ........................................................................................................... 38 5.4 Hushållens sammansättning i kommunen .......................................... 40 Sid 2 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 5.5 Socioekonomiska förutsättningar .............................................................. 41 6 Särskilda gruppers bostadsbehov ..................................................................... 43 6.1 Trångbodda hushåll........................................................................................... 43 6.2 Hushåll med låg betalningsförmåga ....................................................... 45 6.3 Hushåll med återkommande problem ....................................................47 6.4 Barns boendesituation i kommunen ........................................................ 49 6.5 Hemlösa personer ............................................................................................... 52 6.6 Äldre personer .......................................................................................................53 6.7 Personer med funktionsnedsättning ....................................................... 56 6.8 Studenter ................................................................................................................. 56 6.9 Ungdomar och unga vuxna ............................................................................ 57 6.10 Nyanlända samt ensamkommande barn och unga ........................ 57 6.11 Personer i behov av skyddat boende ..................................................... 58 7 Referenser ...................................................................................................................... 59 Foto framsida: Upplands-Bro kommun Sid 3 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Sammanfattning Kommunens juridiska ansvar Kommunen ska planera för att alla invånare kan erbjudas goda bostäder, vilket framgår i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Lagen medför inte en ovillkorlig rätt till bostad för alla, men vissa grupper har en lagstadgad rätt . Dessa grupper inkluderar äldre personer som har ett omsorgsbehov, individer som har betydande svårigheter i sin livsföring eller har behov av att vårdas eller bo i ett annat hem än det egna och framgår i Socialtjänstlagen (2025:400) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshi ndrade. Asyllagen (1994:137) , bossättningslagen (2016:38) samt EU:s massflyktsdirektiv medför också en rätt till boendelösning ar för personer som berörs av dessa lagar och /eller direktiv . Hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program Upplands -Bro kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning tar avstamp i ett antal nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska bidra till att uppnå dessa målsättningar genom att omsätta dem i e tt lokalt sammanhang. Kommunen ska beakta Agenda 2030, särskilt mål 11 om hållbara städer samt Barnkonventionen som understryker barns rätt till en trygg bostad och skälig levnadsstandard. Rätten till en bostad är stadgad i svensk grundlag och ingår även i flera internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet handlar bland annat om att skapa långsiktigt välfungerande bostadsmarknader och goda livsmiljöer. Integrationspolitikens m ål handlar om att utrikes födda ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Tillsammans med bosättningslagen innebär detta att kommunen ska verka för integration och bosättning av nyanlända. Funktionshinderspolitikens mål handlar om att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsne dsättning. Den nationella hemlöshetsstrategin handlar om att minska antalet personer som befinner sig i hemlöshet och förebygga hemlöshetssituationer. Sid 4 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Regionalt utgår kommunen från den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen , vars mål bland annat syftar till en hållbar bostadsförsörjning som motsvarar det demografiska behovet. Upplands -Bro kommuns Kommunplan för år 2026 anger bland annat mål om social hållbarhet, trygghet, småskaligt och attraktivt samhällsbyggande och minskat klimatavtryck. Bostadsbeståndet och marknadsvillkor Sett till hela kommunens geografi är bostadsbeståndet s upplåtelseformer relativt jämnt fördelade i jämförelse med länet : 35 procent av bostäderna är hyresrätter, 34 procent är äganderätter och 31 procent är bostadsrätter. I länet dominerar bostadsrätter . Majoriteten av bostäderna i kommunen är lägenheter i flerbostadshus, därefter följer småhus som näst vanligast bostadstyp. Bostadsbyggandet har under de senaste två decennierna varit förhållandevis stabilt, med ett genomsnitt på omkring 210 färdigställda bostäder per år. Variationer har dock förekommit, och en tydlig topp nåddes 2017 då 784 bostäder färdigställdes . Därefter har pandemi n och konjunkturläget bidragit till ytterligare upp - och nedgångar i bostadsbyggandet . Majoriteten av de bostäder som byggts under dessa år har varit hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus . Kommunen har en god planberedskap , med cirka 5900 bostäder möjliga att bygga utifrån laga kraft -vunna planer som inte påbörjats, projekt ovanför det ”röda strecket” i kommunens planprioriteringslista samt pågående utbyggnadsområden som inte är färdigbyggda . Den genomsnittliga hyran i kommunen uppgår till cirka 1 650 kronor per kvadratmeter och år, vilket ligger något över genomsnittet för Stockholms län. Kommunens bostadsrätts - och småhusmarknad har haft en stark prisutveckling under 2000 -talet, i synnerhet mellan 2012 och 2017 då priserna mer än fördubblades . Sedan pandemin har marknaden mattats av, med en viss stabilisering till följd av höjda räntor och osäker konjunktur. Detta speglar utvecklingen i länet. Flyttkedj estudier visar att nyproduktion i perifera lägen som Upplands -Bro främst påverkar rörligheten genom stora bostäder (3+ rum), särskilt i hyresrättsform. Denna rörlighet är viktig för att frigöra bostäder i det befintliga beståndet och motverka inlåsningseffekter. Sid 5 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Demografisk utveckling och socioekonomiska förutsättningar Kommunen s befolkning har växt de senaste åren . Det är inflyttning ar som stått för den största delen av befolkningsökningen, främst från andra delar av Stockholms län. De flesta inflyttare är mellan 20 och 39 år gamla. Befolkningen väntas fortsätta växa under kommande år. År 2034 väntas Upplands -Bro kommun ha cirka 34 700 invånare enligt kommunens befolkningsprognos. Kommunens medelålder är låg (38,4 år), sett till länet (40,5 år) och riket (42,2 år), men gruppen äldre förväntas öka snabbt till 2034. Den åldersgrupp som förväntas öka mest till år 2034 är gruppen äldre över 85 år. Denna grupp förväntas nästan fördubblas . Samtidigt ökar antalet barn i åldrarna 10 –14 år, medan de yngsta barnen (0 –4 år) och åldersgruppen 30 –39 år väntas minska något. Medianinkomsten och den disponibla inkomsten är något lägre i kommunen än i länet, arbetslösheten är något högre än i länet. Detta påverkar hushållens möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Särskilda gruppers bostadsbehov Vissa grupper har svårigheter att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och behöver särskild uppmärksamhet i kommunens bostadsförsörjningsarbete . Hit hör bland annat trångbodda hushåll, hushåll med låg betalningsförmåga, äldre personer, personer med funktionsnedsättning, unga, studenter, nyanlända samt personer i hemlöshet eller behov av skyddat boende. Andelen trångbod da hushåll uppgår till cirka 14 procent , vilket är något under länssnittet . Trångbodda hushåll i kommunen har ökat sedan 2012, med näst an 3,6 procentenheter. 5,1 procent av de trångbodda hushållen har dessutom en ansträngd boendeekonomi. Hushåll med låg betalningsförmåga utgör nästan en fjärdedel av befolkningen (22,8 procent ) enligt Boverkets KALP -mått (KALP betyder ”kvar att leva på”). Det innebär att många hushåll inte har en tillräcklig disponibel inkomst för att klara normala boendekostnader utan att göra avkall på andra nödvändiga utgifter. Hemlösheten i kommunen förebyggs genom ett strukturerat samarbete mellan socialtjänst och allmännyttan. Kommunen arbetar aktivt med vräkningsförebyggande åtgärder, social förtur och träningslägenheter. Kommunen bedriver uppsökande arbete bland barnfamiljer i riskzonen till hemlöshet och erbjuder boendestöd till personer som har svårt att behålla Sid 6 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys sitt boende. Dessa insatser är viktiga för att minska antalet hushåll i akut hemlöshet eller där risk föreligger. Bostadsbehovet för särskilt boende för äldre förväntas öka eftersom andelen äldre förväntas öka markant fram till år 2034 . Att prognosticera behovet är dock komplext, vilket föranleder att kommunen årligen följer upp prognosutfall och uppdaterar behovsanalyser kontinuerligt . Behovet av bostäder med särskild service enligt LSS och socialtjänstlagen , så som gruppbostäder och serviceboenden , ökar i takt med befolkningstillväxten. Kommunen arbetar med dessa frågor i bland annat lokalförsörjningsplan en, men tillgången på lämpliga bostäder är begränsad i dagsläget. Sid 7 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 1 Inledning 1.1 Syfte Denna bilaga ligger till grund för de mål och aktiviteter som ingår i Handlingsplan för bostadsförsörjning , I bilagan presenteras aktuell statistik och analys er kring befolkning, bostadsbestånd, bostadsmarknad, framtida befolkningsutveckling och bostadsbyggande. 1.2 Läsanvisning Arbetet är uppdelat i två dokument, Handlingsplan för bostadsförsörjning och bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys (detta dokument). Bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys består av sju avsnitt . Det första avsnittet inleder dokumentet med beskrivningar av bland annat tillvägagångsätt, begreppsdefinitioner och en beskrivning av bostadsmarknaden i kommunen och i regionen för att ge en grund för resterande avsnitt . Sedan följer det andra och tredje avsnittet som ger en juridisk kontext till arbetet och även beskriver hur dokumentet tar hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program. Det fjärde, femte och sjätte avsnitte t presenterar analyser av kommunens bostadsbestånd, demografi och bostadsbehovet för särskilda grupper. Det sjunde avsnittet innehåller en referenslista. 1.3 Tillvägagångssätt Detta dokument baseras på informa tion hämtad från bland annat Länsstyrelsen , Boverket och Region Stockholm samt statistiskt underlag som främst inhämtats från Statiska Centralbyrån och Boverket . Information har också inhämtats från relevanta verksamheter i kommunen . Analyserna bygger i huvudsak på statistik från 2023 och 2024 , då analysarbetet inleddes under 2025. Analyserna är gjord a på kommunnivå . Se avsnitt 7 för en referensförteckning. 1.4 Definitioner av begrepp Allmännytta/allmännyttigt bostadsbolag Kommunala bostadsbolag med syfte att erbjuda goda hyresbostäder för alla. Upplands -Bros allmännyttiga bostadsbolag heter AB Upplands -Brohus (kallas endast Upplands -Brohus i handlingsplanen och bilagan). Bostad Ett hus, en lägenhet eller rum som människor stadigvarande bor i. En Sid 8 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys bostad innehåller vanligen utrymmen för matlagning, hygien och sömn samt utrymme för um gänge. Bostadsförsörjning Enligt regeringsformen ska det allmänna trygga rätten till bostad. Kommunen har, enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar , ansvar att planera så att alla invånare kan erbjudas goda bostäder. Detta innebär dock inte en ovillkorlig rätt till bostad. Bostad på den ordinarie bostadsmarknaden Alla bostäder oavsett upplåtelseform eller hustyp som inte är klassificerade som särskilda boendeformer. Flerbostadshus Bostadsbyggnader med tre eller fler lägenheter. Lägenheterna upplåts oftast som hyresrätt eller bostadsrätt. Småhus Friliggande en - och tvåbostadshus samt par -, rad - och kedjehus. Den vanligaste upplåtelseformen är äganderätt, men det finns även bostadsrättssmåhus och hyresrättssmåhus. Upplåtelseformer Det sätt på vilket man förfogar över sin bostad. I Sverige finns upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt, samt en mindre del kooperativ hyresrätt. Hyresrätt innebär att man hyr en lägenhet av en hyresvärd. Bostadsrätt innebär att man är medlem i en bostadsrättsförening som äger en fastighet med lägenheter där varje medlem har nyttjanderätt över varsin lägenhet. Äganderätt innebär att man själv äger sin bostad. Det absolut vanligaste är att man äger ett småhus, men sedan 1 maj 2009 är det även möjligt att bygga flerbostadshus med ägarlägenheter. Kooperativ hyresrätt kan sägas vara ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt. En förening äger – eller hyr – en fastighet och enskilda föreningsmedlemmar hyr i sin tur lägenheter av föreningen. Specialbostad Bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till en viss målgrupp, till exempel ungdomsbostäder, studentbostäder, seniorbostäder eller trygghetsboende. Sid 9 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Särskilt boende/särskilda boendeformer Bostäder för äldre eller för personer med funktionsnedsättning i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kräver biståndsbeslut och är därför inte en del av den ordinarie bostadsmarknaden. Bostadsbehov Handlar om hur många bostäder som behövs för att uppnå behovstäckning utifrån befolkningsutveckling och demografiska faktorer, men tar inte hänsyn till i vilken utsträckning människor har råd att efterfråga bostäderna. Behov är därmed en objektiv faktor. Bostadsefterfrågan Det antal bostäder som hushållen kan och vill efterfråga kopplat till ekonomiska förutsättningar och personliga preferenser . Efterfrågan är därmed en mer subjektiv och marknadsrelaterad faktor än bostadsbehov. Efterfrågan och behov möts i bästa fall på den lokala bostadsmarknaden genom att det byggs och bjuds ut attraktiva bostäder till priser och hyror som hushållen är beredda att betala, men det är inte alltid som behov och efterfrågan möts. Flyttkedja Är en förväntad effekt av att nya bostäder byggs och de som flyttar in i denna lämnar en bostad inom det befintliga bostadsbeståndet efter sig, där någon annan kan flytta in. Den eller de personerna lämnar ytterligare en ledig bostad efter sig, och så vidare. Hushåll Består av personer som är folkbokförda i samma bostad. I hushållsstatistiken från SCB finns tre huvudtyper; ensamstående, sammanboende och övriga. Ensamstående består av hushåll bestående av en person. Sammanboende inkluderar personer som lever tillsammans som gifta, i registrerat partnerskap eller i ett samboförhållande. Övriga hushåll består av hushåll där minst en person i bostaden saknar nära relationer till någon annan i bostaden, till exempel en inneboende. De tre hushållstyperna dela s vidare in i hushåll med eller utan barn. 1.5 Bostadsmarknaden i kommunen I arbetet med att ta fram handlingsplan för bostadsförsörjningen har kommunen inhämtat ett fler tal aktörers syn på bostadsmarknaden i kommunen för år 2025. Sid 10 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Allmännyttan ang av år 2025 att samtliga uthyrningsbara lägenheter varit uthyrda. Samtidigt har det funnits vissa utmaningar kopplade till nyproducerade bostäder i beståndet, där uthyrningen i vissa fall tagit längre tid. Detta gäller särskilt bostäder med högre hyresnivåer till följd av större lägenhetsstorlekar och senare byggår. Nyproduktionen har därför generellt krävt mer arbete för att hitta rätt hyresgäster. På bostadsrätts - och småhusmarknaden beskrivs 2025 som ett år i obalans, där intresset varierat kraftigt från vecka till vecka. Köpare har prägla ts av en osäkerhet kopplat till ränteläge, bankernas kreditvillkor och framtida ekonomiska beslut, medan säljare upplev t stress kring både slutpris och försäljningstid. Många hushåll har valt att sälja sin bostad innan de köp t nytt, vilket skapa t ett moment av ömsesidig avvaktan , vilket i sin tur bid ragit till ett stort utbud. Utbudet av bostäder i kommunen har var it större än under ett normalår, vilket har skapat en mättnadskänsla på marknaden. Även om efterfrågan skulle stärkas framgent , bedöms det ta lång tid innan utbudet omsätts . Även aktörer inom nyproduktion i kommunen har beskriv it marknadsläget som ovanligt trögt och långsammare än förväntat. Trots att det f unnits ett underliggande behov av bostäder har försäljning och uthyrning tagit längre tid än planerat, särskilt i vissa områden . Utvecklingen har även påverka ts av konkurrens från andra kommuner och mer centrala lägen i länet . 1.6 Bostadsmarknaden i regionen Länsstyrelsen i Stockholms län släpper varje år rapporten Läget i länet - Bostadsmarknaden i Stockholms län som innehåller analyser av förutsättningarna på den regionala bostadsmarknaden. I Läget i länet - Bostadsmarknaden i Stockholms län 2025 konstaterar Länsstyrelsen att bostadsmarknaden påverka s av det osäkra omvärldsläget och att bostadsbyggandet väntas vända nedåt. Det årliga nytillskottet av bostäder kommer sannolikt understiga det faktiska bostadsbehovet under resten av 2020 -talet. Även om nyproduktion är välbehövlig så har den begränsad effe kt som generell lösning för bostadsbehoven. Enligt en studie från Region Stockholm har endast en tredjedel av hushållen råd med en nyproducerad hyresrätt eller bostadsrätt. För småhus är det endast 15 procent av hushållen. Att en så stor del av länets invånare inte har råd med nybyggda bostäder är allvarligt för länets attraktionskraft. Länsstyrelsen skriver att bostadsmarknaden i Stockholmsregionen präglas av en tydlig uppdelning där den enskildes ekonomiska förutsättningar avgör möjligheten till ett tryggt och långsiktigt boende. Hushåll som saknar Sid 11 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys ekonomiska förutsättningar hänvisas till långa köer, osäkra och dyra andrahandskontrakt eller på andra sätt otillräckliga boenden. Denna situation innebär • Att fler hushåll saknar egen bostad • Ökad trångboddhet och minskad rörlighet • Social segregation och ekonomisk ojämlikhet • Ökat tryck på äldre, billigare hyresrätter • Att personer från andra delar av landet tvingas avstå jobb i Stockholms län • Social oro och minskad framtidstro Bostadsbyggandet följer konjunkturen och räntans utveckling. När räntan är låg ökar bostadsbyggandet. Men den allra viktigaste faktorn är omvärldsläget. En omvärld som upplevs trygg, säker och förutsägbar är avgörande för att hushållen ska våga investera i bostäder. Dagens osäkra omvärld har sannolikt bidragit till att efterfrågan på bostadsrätter och äganderätter minskat, medan efterfrågan på hyresrätter ökat då hushållen är mindre benägna att investera i sitt boende. Samtidigt finns nyproducerade hyresrät ter som står tomma, när hyrorna är högre än vad många hushåll har råd med. Länsstyrelsen vill därför understryka vikten av en bostadsmarknad där hushåll i alla inkomstgrupper ges möjligheter till trygga och prisvärda boenden. Det är avgörande både för att främja en socialt hållbar utveckling och för att stärka huvudstadsregionens konkurrenskraft och nå regionens tillväxtmål. I rapporten skriver Länsstyrelsen att den övergripande frågan är hur välfungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven, ska skapas och finansieras. Frågan inkluderar såväl hushållens möjlighet er att efterfråga bostäder, som bostadsutvecklarnas möjligheter att bygga bostäder som hushållen kan efterfråga. Sid 12 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 2 Lagstiftning och kommunens ansvar Ansvaret för bostadsförsörjningen är uppdelat på två ben, där staten ansvarar för de juridiska förutsättningarna och möjligheterna till finansiering av bostadsbyggandet och där kommunerna ansvarar för planering och genomförande av åtgärder för att klara bo stadsförsörjningen. 2.1 Kommunens ansvar Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen framgår i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) (se nästa rubrik). Lagen medför inte en ovillkorlig rätt till bostad för alla, men det finns för vissa grupper en lagstadgad rätt till bostad. • Socialtjänstlagen (SoL) (2025:400) anger bestämmelser om boendesituationen för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd, personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring samt enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna . Socialnämnden kan i särskilda fall vara skyldiga att tillhandahålla en bostad som bistånd för dessa grupper. Generellt är det en fråga om boendeformer med särskild service för dessa målgrupper, inte vanliga bos täder. • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387) kan innebära att personer som omfattas av denna lag har rätt till en gruppbostad eller servicebostad, beroende på omsorgsbehov. • Asyllagen (1994:137) och bosättningslagen (2016:38) är två lagar som medför rätt till boendelösning . Enligt asyllagen ska asylsökande erbjudas logi av migrationsverket, om det gäller ensamkommande barn ska kommunen erbjuda detta. Bosättningslagen anger att kommunen efter anvisning från migrationsverket ska ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Det går dock inte att utläsa från lagen om kommunen är skyldig att erbjuda en permanent eller tillfällig boendelösning. • EU:s massflyktsdirektiv kan ge personer på flykt rätt att få tillfälligt uppehålls - och arbetstillstånd inom EU. En person som omfattas av massflyktsdirektivet har bland annat rätt att få hjälp med kost och Sid 13 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys logi. Massflyktsdirektivet aktiverades av EU i samband med kriget i Ukraina. 2.2 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska varje kommun i Sverige planera för bostadsförsörjningen. Detta med syfte att skapa förutsättningar för alla kommunens invånare att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Planeringen s ka samrådas med berörda kommuner och hänsyn ska tas till behov av samordning i frågor om bostadsförsörjningen. Vidare ska kommunen ge länsstyrelsen och regionen tillfälle att yttra sig. Ett led i att uppfylla lagstiftningen är att ta fram en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Detta är något som kommunen ska göra en gång per mandatperiod. I handlingsplanen ska kommunen redovisa behovet av bostadstillskott, mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade åtgärder för att nå dessa mål och hur kommunen har tagit hänsyn till nationella och regionala mål , planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen . Handlingsplanen ska baseras på en analys av dem ografisk utveckling, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet i kommunen. 2.3 Plan- och bygglagen Plan - och bygglagen (2010:900) anger att kommunernas handlingsplan för bostadsförsörjningen ska vara vägledande för planläggningen av bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Det innebär vidare att detaljplaner och tillhörande exploateringsavtal bör utformas med stöd i handlingsplanen. Plan - och bygglagen anger även kopplingen mellan handlingsplanen och kommunens översiktsplan. Översiktsplanen ska visa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga bostadsbehovet, därmed fungerar handlingsplanen som ett underlag för översiktsplanen. 2.4 Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar Lag en om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899) anger att kommunen ska anta riktlinjer för markanvisningar . Riktlinjerna ska bland annat ange hur markanvisningar används för att följa kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning. Sid 14 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 2.5 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Lag en om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) reglerar verksamheter för allmännyttiga bostadsbolag . Enligt lagen ska bolaget bland annat förvalta fastigheter där bostäder upplåts med hyresrätt och främja bostadsförsörjningen i kommunen . Sid 15 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 3 Nationella och regionala mål, planer och program Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjning ska kommunen redovisa hur hänsyn tagits till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Nedan beskrivs relevanta mål, planer och program. 3.1 Agenda 2030 Agenda 2030 är en global handlingsplan som FN:s medlemsländer antagit. Den innehåller 17 globala mål för omställning till ett hållbart samhälle. Målen omfattar samtliga dimensioner av hållbar utveckling; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Av de 17 globala målen berörs bostadsförsörjning en särskilt av mål 11, Hållbara städer och samhällen, och delmålet 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad. Delmålet innebär att alla invånare ska ha tillgång till fullgoda , säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder senast år 2030. 3.2 Barnkonventionen Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag, vilket innebär att kommunen ansvarar för att barns rättigheter efterlevs. Enligt artikel 27 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard och trygg bostad för sin utveckling. Även om vårdnadshavare har huvudansvaret ska staten stödja familjer genom bostadspolitiska åtgärder. Kommunen har genom lag en om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ansvar att planera och skapa förutsättningar för goda bostäder åt alla, inklusive barn. Vid bostadsförsörjning är det särskilt viktigt att lyfta barnperspektivet och säkerställa att barn och unga har tillgång till trygga och säkra boenden . 3.3 Nationella mål, planer och program 3.3.1 Mål för boende och samhällsplanering Rätten till en bostad är stadgad i svensk grundlag och ingår även i flera internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Sid 16 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsby ggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. 3.3.2 Mål för integrationspolitiken Det nationella målet för integrationspolitiken är att utrikes födda ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta tillsammans med bosättningslagen innebär ett ansvar på kommunal nivå för integration och bosättning av nyanlända. I förarbetena till bosättningslagen hänvisar regeringen till lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och att det där framgår att kommunerna är skyldiga att beakta nationella mål i sin planering för bostadsförsörjningen. Det innebär i praktiken att kommunerna måste ta höjd för att nyanlända ska kunna bosätta sig i kommunen. Nyanlända samt ensamkommande barn och ung a är vidare en av d e särskilda grupperna vars bostadsbehov kommunen kontinuerligt behöver bedöma och beakta . Läs mer under avsnitt 6.10. 3.3.3 Mål för funktionshinderpolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och att barnrättsperspektivet beaktas. Av de elva övergripande målen är det de följande tre som har tydligast samband med bostadsförsörjningen: • Delaktighet och inflytande i samhället • Ekonomiska och sociala förutsättningar • Barn och ungas uppväxtvillkor Upplands -Bro kommu n bedömer kontinuerligt behov och planerar för särskilda grupper som omfattas av mål för funktionshinderspolitiken, exempelvis de som har behov av särskilda boendeplatser i grupp - och servicebostäder. Detta görs i kommunens lokalförsörjningsplan. Det är viktigt att frågor som rör funktionshindrade lyfts tidigt i Sid 17 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys samhällsplaneringsprocesser av olika slag. Kommunen har ett anhörig - och funktionsrättsråd som bland annat ska fungera som ett organ för dialog oc h utbyte av information mellan kommunen och funktionsrättsföreningar. Rådet ska även synliggöra frågor och synpunkter om kommunens verksamhet som lyfts av dessa föreningar. För ytterligare information, se avsnitt 6.7. 3.3.4 Den nationella hemlöshetsstrategin Den nationella hemlöshetsstrategin beslutades 2022 och syftar till att minska antalet personer som befinner sig i hemlöshet och förebygga att människor hamnar i situationer av hemlöshet. I strategin anges fyra mål för att motverka hemlöshet : • Hemlöshet ska förebyggas • Ingen ska bo eller leva på gatan • Bostad först bör införlivas nationellt • Det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas Inom ramen för den nationella hemlöshetsstrategin 2022 –2026 har länsstyrelserna ett uppdrag att stödja kommunerna i deras vräknings - och hemlöshetsförebyggande arbete. I Upplands -Bro kommun bedrivs ett aktivt hemlöshets - och vräknings förebyggande arbete samt stöd till personer som befinner sig i hemlöshet. Arbetet omfattar bland annat information till personer i riskzonen om vilket stöd som finns att tillgå från kommunen, samt ett nära samarbete mellan det allmännyttiga bostadsbolaget och socialkontorets verksamheter. Kommunen bedriver även uppsökande verksamhet riktad till barnfamiljer samt tillämpar social förtur som en del av sitt arbete för att motverka och minska hem löshet . För ytterligare information, se avsnitt 6.3. 3.4 Regionala mål, planer och program 3.4.1 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) Upplands -Bro är en del av Stockholmsregionens bostadsmarknad. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen anger mål som är av regional betydelse för bostadsförsörjningen. I granskningsförslaget till RUFS , framtagen 2025, anges ett långsiktigt mål för bostadsförsörjninge n som tar sikte mot år 2060 och tre kortsiktig a mål som siktar mot 2035 – 2040. Sid 18 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Det långsiktiga målet är att bostadsförsörjningen i Stockholmsregionen är hållbar och möter invånarnas behov och förutsättningar. De tre kortsiktiga målen är: • Antalet tillkommande bostäder motsvarar det demografiska behovet • Bostadsbristen i Stockholmsregionen har minskat • Innovationer och nya lösningar har bidragit till en hållbar bostadsförsörjning. Demografiskt bostadsbehov i Stockholmsregionen 2022–2060 I samband med framtagandet av en ny regional utvecklingsplan har Region Stockholm tagit fram en analys av det demografiska bostadsbehovet i Stockholmsregionen under perioden 2022 till 2060. Metoden som används har tagits fram av Boverket. Beräkningsmodellen tar hänsyn till avgångar från nuvarande bostadsbestånd (till exempel rivningar), lediga lägenheter, behovet av en bostadsbuffert samt initialt underskott på bostäder. Metoden ger en uppfattning om hushållsbi ldningen antalsmässigt och ger ett underlag för en bedömning av det kvantitativa behovet av bostäder. Hushållskvotmetoden ger däremot ingen information om vilken typ av bostäder som efterfrågas. Det pågår ett utvecklingsarbete om hur behoven ser ut fördela t på olika bostadsstorlekar. Detta kommer framöver att kunna fördjupa kunskaperna om bostadsbehoven. Enligt analysen har behöver kommunen ett tillskott om 150 –250 bostäder per år under perioden 2022 –2040 och därefter 100 –200 bostäder per år fram till 2060 för att möta det demografiskt drivna regionala bostadsbehovet. 3.5 Kommunala mål, planer och program 3.5.1 Kommunplan 2026 Kommunplan 2026, med planering för 2027 –2028 fastställer Upplands -Bro kommuns mål och budget för tidsperioden. Dessa mål ligger till grund för målområdena i handlingsplanen. Sju övergripande mål (kommunmål) för kommunen ger en långsiktig framtidsbeskrivning och ligger till grund för nämndernas mål , dessa är: • Stärkt invånarnytta • Service, valfrihet och konkurrensneutralitet Sid 19 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys • Värdigt åldrande • Livslångt lärande • Säkerhet, trygghet och social hållbarhet • Småskaligt, vackert och attraktivt samhällsbyggande • Minskat klimatavtryck 3.5.2 Tidigare riktlinjer för bostadsförsörjningen Upplands -Bro kommun har saknat ett aktuellt styrdokument för bostadsförsörjning under både den aktuella och den tidigare mandatperioden. Kommunens senaste riktlinjer för bostadsförsörjning antogs av kommunfullmäktige den 13 september 2017. I de tidigare riktlinjerna anges att kommunen ska ha en hög utbyggnadstakt om cirka 400 färdigställda lägenheter per år under perioden 2017–2022 . Sid 20 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 4 Bostadsbeståndet och marknadsvillkor 4.1 Upplåtelseformer och bostadstyper Vid slutet av 2024 fanns det i Upplands -Bro kommun cirka 13 490 bostäder, varav 8 000 var lägenheter i flerbostadshus, 5 150 i småhus, 255 i specialbostäder och 80 i övriga hus. Med specialbostäder avses i Statistiska Centralbyråns statistik bland annat bostäder för äldre, funktionshindrade och studentbostäder. Övriga hus avser byggnader som huvudsakligen inte är avsedda för bostadsändamål , men som innehåller vanliga bostadslägenheter . Jämfört med övriga kommuner i Stockholms län har Upplands -Bro en relativt jämn fördelning mellan olika upplåtelseformer. Av det totala bostadsbeståndet år 2024, utgör hyresrätter 35 procent, äganderätter 34 procent och bostadsrätter 31 procent. Detta kan jämföras med länets genomsnitt, där 36 procent är hyresrätter, 22 procent äganderätter och 42 procent bostadsrätter . Samtliga äganderätter i kommunen utgörs av småhus av olika slag (villor, radhus, kedjehus och parhus). De flesta hyresrätter na och bostadsrätter na finns i flerbostadshus. 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Figur 1. Bostadsbeståndet i Upplands-Bro kommun år 2024, uppdelat per hustyp och upplåtelseform. Källa: Statistikdatabasen SCB. Sid 21 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 4.2 Bostadsstorlekar och bostadsyta I Upplands -Bro kommun består majoriteten av flerbostadshusen (exklusive specialbostäder) av två samt tre rum och kök. Uppdelningen ser ut enligt följande: • 1 rum och kök: 14 procent • 2 rum och kök: 31 procent • 3 rum och kök: 37 procent • 4 rum och kök: 14 procent • 5 rum och kök: 2 procent • 6 eller flera rum och kök: 1 procent 39 procent av kommunens bostadsbestånd består av småhus, för dessa finns inga siffror som visar rumsstorlekar, ett antagande som kan göras är att småhus innehar minst fyra rum och kök. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Småhus Flerbostadshus Figur 2. Bostädernas storlekar i kommunen år 2024. Källa: Statistikdatabasen SCB. Sid 22 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 4.3 Byggår Majoriteten av flerbostadshusen i kommunen byggdes mellan 1961 och 1970 samt mellan 2011 och 2020. Majoriteten av småhusen byggdes mellan 1961 och 1970. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Småhus Flerbostadshus Figur 3. Bostädernas byggår uppdelat på småhus och flerbostadshus. Källa: Statistikdatabasen SCB. 4.4 Planberedskap Upplands -Bro kommun s planberedskap är god. Analysen av planberedskapen har utgått från laga kraft -vunna detaljplaner, planer över det ”röda strecket” i kommunens planprio ritering (pågående aktivt handlagda planprojekt ) samt pågående utbyggnadsområden . Sammanlagt är des sa de bostäder som bedöms kunna realiseras och vara i ”reserven” inom den kommande planeringsperioden . För pågående planpr ojek t har en osäkerhetsfaktor tillämpats för att spegla risken att planerna inte genomförs fullt ut, då detaljplaneprövningarna inte är färdiga. Det sammanlagda antalet bostäder inom dessa planer uppgår till cirka 5 900 bostäder. Kommunens befolkningsprognos visar på en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 182 personer per år till år 2034. År 2024 bestod Sid 23 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys ett hushåll i genomsnitt av 2, 43 personer. Utifrån dessa uppgifter uppgår kommunens totala beredskap till cirka 78 år. Används i stället länets siffror för hur många som bo dde i ett hushåll år 2024 (2,21 personer) , uppgår planberedskapen till 70 år. Den höga planberedskapen förklaras främst utifrån att flera stora detaljplaner vunnit laga kraft men inte byggts ut i sin helhet ännu samt att ett antal större utvecklingsområden finns i pågående detalj planer. I kombination med detta är den prognosticerade befo lkningsökningen per år liten i förhållande till antalet planerade bostäder. Det är viktigt att notera att planberedskap inte är detsamma som faktiskt byggtakt . G enomförandet påverkas a v faktorer så som marknadsförutsättningar , exploateringskostnader, efterfrågan på boendeformer med mera. Vidare bygger beräkningen på antaganden som är förenade med viss osäkerhet. Framför allt påverkas resultatet av hur hushållsstorleken utvecklas över tid, samt av förändringar i befolkningsprognoser och flyttmönster. Om det genomsnittlig a antal et personer per hushåll minskar, exempelvis genom fler ensamhushåll eller ett ökat bostadsutrymme per person, ökar bostadsbehovet i förhållande till befolkningsökni ngen. Bostäder kvar att bygga i pågående utbyggnadsområden (hösten 2025) Cirka 4000 st Bostäder i planer som vunnit laga kraft men ännu inte byggstartats (hösten 2025) Cirka 900 st Bostäder i pågående detaljplaner som är över det röda strecket i kommunens planprioritering (maj 2025) Cirka 1000 st Sid 24 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 4.5 Bostadsbyggande Under de senaste 20 åren har det färdigställts cirka 4230 bostäder i kommunen . Detta betyder att det byggts ungefär 210 bostäder i genomsnitt per år under denna period . Antalet färdigställda bostäder har varierat under åren , år 2017 var ett toppår med 784 färdigställda bostäder . Majoriteten av bostäderna som byggts under dessa år var hyresrätter (44 procent) , medan bostadsrätter var 33 procent och äganderätter 24 procent. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 9 9 1 9 9 1 9 9 1 9 9 1 9 9 1 9 9 1 0 0 2 0 0 2 0 0 2 0 0 2 0 0 2 0 0 2 0 0 2 0 0 2 0 0 2 0 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 1 0 2 2 0 2 2 0 2 2 0 2 2 0 2 2 0 2 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Figur 4. Färdigställda bostäder i Upplands-Bro mellan åren 1994 och 2024. Källa: Statistikdatabasen, SCB. Sid 25 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totala beståndet 1994 2004 2014 2024 Figur 5. Jämförelse av upplåtelseformer i Upplands-Bro kommun mellan åren 1994, 2004, 2014 och 2024. Källa: Statistikdatabasen, SCB. Från 2014 och framåt var majoriteten av de lägenheter som byggdes i två rum och kök . En uppskattning om hur storlekar för olika rumsantal har förändrats sedan 2014, visar att b ostäder med färre rum (1 till 2 rum och kök) generellt har minskat något i storlek , medan större bostäder (3 rum och kök och uppåt) i högre grad har behållit sin storlek och ökat något i genomsnittlig yta. Sid 26 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök 6 eller flera rum och kök 2014 2024 Figur 6. Antal rum i bostadsbeståndet år 2014 och 2024, exklusive småhus. Källa: Statistikdatabasen, SCB. Sid 27 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Rumstyp Troligt Snitt 2013 Snitt 2024 Förändring storleksintervall (uppskattat) (uppskattat) (kvm) 1 rum och kök <40 ~37 kvm ~34 kvm –3 kvm 2 rum och kök 41–60 ~53 kvm ~50 kvm –3 kvm 3 rum och kök 61–80 ~72 kvm ~73 kvm +1 kvm 4 rum och kök 81–100 ~88 kvm ~91 kvm +3 kvm 5 rum och kök 91–120 ~100 kvm ~103 kvm +3 kvm 6 eller flera rum > 120 ~130 kvm ~135 kvm +5 kvm och kök Tabell 1. Tabellen visar uppskattad genomsnittlig bostadsstorlek per rumstyp i flerbostadshus i Upplands-Bro åren 2014 och 2024. Uppskattningen baseras på en fördelning av bostadsbeståndet inom angivna storleksintervall. Källa: SCB, Statistikdatabasen 4.6 Efterfrågan på hyresbostäder Upplands -Brohus förmedlar 75 procent av allmännyttans lägenheter till personer som bor eller arbetar i kommunen. Resterande lägenheter i Upplands -Brohus bestånd förmedlas av Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Kötiden för att få en lägenhet via Upplands -Brohus var 6,3 år under perioden oktober 2024 –2025 . Under år 2024 förmedlade Upplands -Brohus 272 lägenheter. Under 2024 förmedlades 120 bostäder inom Upplands -Bro kommun av Bostadsförmedlingen i Stockholm. Av dessa var samtliga vanliga hyresrätter och ingen var nyproducerad. Majoriteten av lägenheterna var belägna i Finnsta. 55 av de förmedlade bostäderna var tre rum och kök. Den genomsnittliga kötiden för de förmedlade bostäderna under 2024 var 6,2 år. Den genomsnittliga hyran var cirka 11 700 kronor. Sid 28 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 27% 34% 39% Bro Finnsta Kungsängen Figur 7. Geografisk fördelning av de lägenheter som förmedlades av Bostadsförmedlingen i Stockholm. Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Antal rum Antal förmedlade lägenheter Genomsnittlig hyresnivå 1 22 10 455 2 34 10 824 3 55 12 127 4 9 15 444 5+ 0 - Tabell 2. Genomsnittlig hyresnivå för förmedlade bostäder under 2024 uppdelat på rumsantal. Genomsnittshyran har beräknats utifrån mittvärden av olika hyresintervall, vilket ger en uppskattning snarare än exakta siffror. Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Upplands -Bro kommun har något högre hyresnivåer jämfört med Stockholms län. Både Upplands -Bro kommun och Stockholms län har en högre hyresnivå än riket. Den genomsnittliga årshyran för hyresrätter i Upplands -Bro kommun uppgick till 1652 kronor per kvadratmeter år 2024. Sid 29 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Upplands-Bro kommun Stockholms län Riket Figur 8. Medelårshyra i hyreslägenheter per kvadratmeter i Upplands-Bro, Stockholms län och riket. Källa: Statistikdatabasen, SCB. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 2014 2024 Figur 9. Bostäder i allmännyttan per kommun i Stockholms län åren 2014 och 2024. Källa: Statistikdatabasen, SCB. Sid 30 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Hyrorna är högre för nyproducerade hyresrätter än äldre hyresrätter . Medelårs hyran i Stor -Stockholm uppgick år 2024 till 2202 kronor per kvadratmeter för bostäder producerade mellan 2011 och 2022 och 2363 kronor per kvadratmeter för bostäder producerade efter 2021. Årsmedelhyran för det totala hyresrättsrättsbeståndet i Stor -Stockholm var 1590 kronor per kvadratmeter. De senaste åren har antalet bostäder i allmännyttan minskat i kommunen , likt resten av länet. Detta beror till stor del på att nyproduktionen inte har varit lika stor inom allmännyttan , men även att allmännyttan har minskat sitt bestånd. 4.7 Efterfrågan på ägda bostäder Närmare 65 procent av bostadsbeståndet i kommunen utgörs av ägda bostäder. Samtliga äganderätter ( 4601 stycken ) utgörs av småhus. Av bostadsrätterna utgörs 3647 av lägenheter i flerbostadshus och 422 av småhus. Prisutvecklingen på bostadsrätter och småhus i Upplands -Bro kommun har de senaste tjugo åren varit stark. Utvecklingen har varit snabb , särskilt under 2010 -talet och har följt ett liknande mönster som länet . Mellan åren 2012 och 2017 mer än fördubblades priserna på småhus och bostadsrätter i kommunen. Sedan dess har prisutvecklingen följt en period av prisnedgångar och stabilisering. Under pandemin ökade priserna , men de senaste åren har marknaden dämpats till följd av ökad ekonomisk osäkerhet globalt. Sid 31 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 20052006200720082009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Upplands-Bro kommun Stockholms län Riket Figur 10. Köpeskilling småhus, medelvärde tkr, i Upplands-Bro, Stockholms län och riket, mellan åren 2005 och 2024. Källa: Statistikdatabasen, SCB. 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 20052006200720082009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Upplands-Bro kommun Stockholms län Riket Figur 11. Prisutvecklingen för bostadsrätter (kr/kvm) i Upplands-Bro, Stockholms län och riket, mellan åren 2005 och 2024. Källa: Svensk mäklarstatistik, 2025. Sid 32 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 4.8 Flyttkedjor När nyproduktion av bostäder sker, är en effekt so m väntas att så kallade flyttkedjor uppstår. En nybyggd lägenhet uppskattas då ge kedjeeffekter som gör att fler hushåll kan få möjlighet att hitta en bostad i det befintliga beståndet. Det är dock inte alltid säkert att en n yproducerad bostad skapar flyttkedjor, eftersom en bostad kan tas i anspråk av någon som inte lämnar en ledig bostad efter sig, till exempelvis en person som flyttar hemifrån . Geografiskt läge och storlek på bostad föranleder olika stor påverkan på flyttkedjor. Rapporten Flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden , framtagen av Evidens år 2021 visar att det är stora bostäder i centrala lägen som har en större påverkan på hur rörlig bostadsmarknaden blir . Upplands -Bro kommun ingår i studien som en perifer kommun . För perifera kommuner visar studien att det är stora lägenheter (3 + rum) som ger störst effekt på rörligheten på den lokala marknaden . Hyresrätter ger vidare en lite större rörlighet än bostadsrätter. Tabellen nedan visar rörlighetseffekter i perifera lägen från studien . Rörlighetseffekten är en kvot som visar hur många hushåll som kan flytta till en för hushållet bättre lämpad bostad, för varje nyproducerad bostad som tillkommer i beståndet. Rumstyp Upplåtelseform Rörlighetseffekt 1–2 rum och kök Bostadsrätt 2,02 3+ rum och kök Bostadsrätt 2,61 1–2 rum och kök Hyresrätt 2,13 3+ rum och kök Hyresrätt 2,82 Tabell 3. Rörlighetseffekt av nyproduktion i Stockholm (perifera lägen). Källa: Flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden. Evidens, 2021. Sid 33 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 5 Demografisk utveckling och socioekonomiska förutsättningar 5.1 Befolkningsutveckling Upplands -Bro kommun hade 31 december 2024 cirka 32 900 invånare. Befolkningsutvecklingen har under åren genomgått flera faser med varierande tillväxt. Kommunens första stora befolkningsökning skedde mellan åren 1968 och 1978, då befolkningen ökade med över 10 000 invånare. Kommunen gick från ett invånarantal på cirka 6 800 till 17 800. Den största tillväxten under perioden var under miljonprogramsåren, 1 969 till 1971 då befolkningen växte med cirka 5 500 invånare. Under åren 1979 och 1993 minskade tillväxttakten gradvis. År 1993 hade kommunen ett negativt befolkningstal på 380 personer, den största minskningen sedan 1968 , då SCB började publicera befolkningssiffror . Invånarantalet ökade gradvis, dock i en långsammare takt än tidigare under åren 1994 och 2005. Från 2006 och framåt har befolkningstillväxten i kommunen varit relativt stark och stabil, med en snittökning på 630 personer årligen . Mellan åren 2014 och 2018 var ökningen särskild hög då befolkningen ökade med drygt 4 000 personer. År 2018 utmärker sig särskilt, då befolkningen ökade med drygt 1100 invånare. De senaste fem åren har tillväxten fortsatt men i något långsammare takt än under toppåren 2014 –2018 . Befolkningen ökade med cirka 600 –800 personer per år mellan åren 2020 och 2023. År 2024 ökade invånarantalet med cirka 400 personer. Befolkningen i Upplands -Bro kommun bedöms enligt kommunens befolkningsprognos 1 öka till cirka 34 700 personer år 2034. Det är en ökning på cirka 5,5 procent från år 2024. Kommunen bedöms fortsatt att växa men i en långsammare takt än tidigare. Den åldersgrupp som förväntas öka mest är kommunens äldre, se mer under nästkommande rubrik. 1 Befolkningsprognoser innefattar alltid osäkerheter och bör betraktas som scenarier. Sid 34 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 0 2 4 6 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 9 9 9 9 9 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 3 3 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Befolkningsökning Prognos Figur 12. Befolkningstillväxten i Upplands-Bro mellan 1968 och 2024, samt den prognosticerade befolkningsökningen från 2025 till 2034. Källa: Statistikdatabasen, SCB och Upplands-Bro kommuns befolkningsprognos 2025–2034. 5.2 Åldersstruktur Medelåldern i kommunen 38,4 år. Det är lägre än medelåldern i Stockholms län (40,5 år) och riket (42,2 år) . Upplands -Bro är en av kommunerna i landet med lägst medelålder. Medelåldern är vidare 39,0 år för kvinnor och 37,8 år för män. Sid 35 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Upplands-Bro kommun Stockholms län Figur 13. Åldersfördelning år 2024 i femårsklasser i Upplands-Bro kommun respektive Stockholms län. Källa: Statistikdatabasen, SCB. Under perioden 2013 till 2024 har åldersstrukturen i befolkningen genomgått förändringar. Det är förklarligt eftersom folkmängden har ökat under dessa år. Antalet små barn (0 –4 år) har ökat något sedan 2013, men de senaste åren syns en tendens till att utvecklingen avtagit . Gruppen 5 –9 år har däremot vuxit mer påtagligt, med en ökning på över en tredjedel. Sammantaget innebär det att barn i åldern 0 –9 år blivit fler under perioden, även om utvecklingen varit ojämn mellan de yngsta och något äldre barnen. Även bland ungdomarna syns en tydlig ökning. Gruppen 10 –14 år har ökat allra mest, med närmare 60 procent , medan gruppen 15–19 år har vuxit med drygt 40 procent . Det betyder att ungdomsgruppen som helhet har blivit betydligt större under de senaste tio åren. Bland unga vuxna (20 –29 år) har utvecklingen varit mer måttlig, med en ökning på cirka 23 procent . I åldern 30 –39 år har tillväxten däremot varit kraftig , med en tillväxt på över 55 procent, vilket gör att gruppen vuxit betydligt snabbare än både de yngre och de äldre vuxna grupperna. Sid 36 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys För gruppen 40–64 år syns en stabil utveckling med en ökning på knappt 30 procent. Gruppen är fortsatt den största i befolkningen och utgör kärnan i arbetsför ålder. Bland seniorerna (65 –79 år) har ökningen varit relativt svag, cirka 13 procent, men i de allra äldsta åldrarna syns en dramatisk förändring. Gruppen 80+ har ökat med närmare 80 procent sedan 2013, vilket tydligt speglar en allt äldre befolkning. 95 + år 90-94 år 85-89 år 80-84 år 75-79 år 70-74 år 65-69 år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 15-19 år 10-14 år 5-9 år 0-4 år 1 500 1 000 500 0 500 1 000 1 500 Kvinnor Män 2013 Figur 14. Ålderspyramid år 2024 i jämförelse med 2013. Statistikdatabasen, SCB. De flesta åldersgrupper förväntas öka fram till 2034 enligt kommunens befolkningsprognos, men bland barnen väntas en minskning ske , särskilt i åldrarna 5–9 år. Ungdomarna blir enligt prognosen fler, framför allt bland de äldre tonåringarna. Bland vuxna i 20 –39-årsåldern syns däremot en svagare utveckling, med minskningar i framför allt 30 -årsåldern. Den vuxna befolkningen i arbetsför ålder (40 –64 år) fortsätter att växa, särskilt i de äldre delarna av intervallet. Seniorerna 65 –74 år ökar också tydligt, med an gruppen 75 –79 år minskar. Den allra största förändringen sker dock bland de allra äldsta, där antalet personer över 85 år förväntas nästan fördubblas fram till 2034. Medelåldern år 2034 förväntas enligt prognosen vara cirka 39,1 år. Sid 37 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-29 30-39 40-64 65-79 80+ 2024 2034 Figur 15. Åldersstrukturen i Upplands-Bro kommun år 2024, och år 2034 utifrån kommunens befolkningsprognos. Källa: Statistikdatabasen, SCB, och Upplands-Bro kommuns befolkningsprognos 2025–2034. 5.3 Flyttmönster In - och utflyttningar till en kommun påverkar åldersstrukturen och i sin tur bostadsförsörjningen. Olika åldersgrupper har olika flyttbenägenheter. Till exempel är det vanligt att många i åldern 20 till 35 år flyttar för att studera, bilda familj eller arbeta. Åldersstrukturen kan påverkas genom att kvinnor i barnafödande åldrar flyttar till eller från kommunen eftersom antalet födda då kan påverkas. In - och utvandring är lika så också något som kan påverka åldersstrukturen. De senaste fem åren flyttade i genomsnitt cirka 3500 personer till kommunen per år. De flesta av de som flyttar till kommunen kommer från andra delar av Stockholms län. Under samma period flyttade i genomsnitt cirka 3000 personer från kommunen per år. Det innebär att kommunen hade ett positivt flyttnetto på i genomsnitt 500 personer per år. Sid 38 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 470 14% 841 26% 1987 60% Från Stockholms län Från övriga Sverige Från utlandet Figur 16. Inflyttade till Upplands-Bro år 2024. Källa: Statistikdatabasen, SCB. 600 500 400 300 200 100 0 Genomsnittligt inflyttade Genomsnittligt utflyttade Figur 17. Genomsnittligt antal in- och utflyttade i Upplands-Bro mellan åren 2020 och 2024, uppdelat per ålder. Källa: Statistikdatabasen, SCB. Sid 39 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Under de senaste fem åren är det gruppen 20 –39 år som står för den största nettoökningen, med betydligt fler inflyttade än utflyttade. Bland de yngsta barnen (0 –4 år) flyttar fler in än ut, och samma gäller barn i åldern 5 –9 och 10–14 år. In flyttningen också större än utflyttningen för gruppen 40–59 år, men skillnaden är mindre än i de yngre grupperna. Bland de äldre (60 -74 år) överstiger utflyttningen inflyttningen, vilket ger en svag nettoförlust i dessa åldersgrupper. 5.4 Hushållens sammansättning i kommunen Upplands -Bro kommun hade år 2024 cirka 13 500 hushåll. I genomsnitt består ett hushåll i kommunen av 2,4 3 personer. Ett hushåll består av de personer som är folkbokförda i samma bostad. Alltså behövs en bostad per hushåll. Sammansättningen av hushållen spelar dock roll när det gäller efterfrågan om bostäder. Drygt en tredjedel av hushållen i kommunen är sådana som består av ensamstående utan barn. Den näst vanligaste hushållstypen, som är ungefär en fjärdedel, är hushåll som är sammanboende med barn. Den tredje vanligaste hushållstypen är sammanboende utan barn, vilket är ungefär en femtedel av hushållen. Knappt en tiondel av hushållen består av ensamstående med barn. Sid 40 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0-24 år Ensamstående med barn 25+ år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-24 år Sammanboende med barn 25+ år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll med barn 0-24 år Övriga hushåll med barn 25+ år 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% Upplands-Bro kommun Stockholms län Figur 18. Hushållens sammansättning i Upplands-Bro och Stockholms län år 2024. Källa: Statistikdatabasen, SCB. 5.5 Socioekonomiska förutsättningar Inkomstnivån har en betydande påverkan på individers och hushålls möjligheter att agera på bostadsmarknaden. År 2023 uppgick medianinkomsten för personer över 20 år i Upplands -Bro kommun till 354 700 kronor per år, medan den disponibla medianinkomsten per hushåll var 510 100 kronor per år, vilket ligger under genomsnittet för Stockholms län (Statistikdatabasen, SCB). Utbildningsnivån i kommunen är också lägre än i länet som helhet. Cirka 25 procent av invånarna har en utbildningsnivå som är eftergymnasial , vilket kan jämföras med länets cirka 53 procent. Arbetslösheten i kommunen uppgick i december 2024 till 9,1 procent, vilket är högre än både länsgenomsnittet och riksgenomsnittet, som för samma period uppgick till 7,1 procent enligt statistik från Arbetsförmedlingen. I rapporten Livsvillkoren i Stockholmsregionen – en forsknings - och kunskapsöversikt , framtagen av Region Stockholm år 2025 , beskrivs segregationen som en växande utmaning . Den påverkar barns möjligheter i skolan, människors hälsa och i förlängningen regionens tillväxt och sammanhållning . Rapporten ger en nulägesbild av livsvillkoren i regionen baserat på ett sexskaligt livsvillkorsindex som delar in regionen i olika Sid 41 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys områdestyper, från områden med sårbara livsvillkor till mycket goda livsvillkor. I Stockholmsregionen bor en fjärdedel i områden med sårbara livsvillkor . Rapporten visar att nästan 30% av invånarna i Upplands -Bro kommun bor i områden med sårbara livsvillkor . Indexet baseras på en sammanvägning av flera indikatorer , bland annat andel som varit arbetslösa det senaste året, andel som erhållit ekonomiskt bistånd det senaste året, andel utrikesfödda, medianinkomst och genomsnittlig boyta. Rapporten talar för att individer som bor i områden med sårbara livsvillkor inte kan välja var och hur de vill bo i lika hög utsträckning som invånare i områden med bättre livsvillkor. Bebyggelsestrukturerna i dessa områden är ofta ensidiga, med begränsad variation i upplåtelseformer, och antalet arbetstillfällen är relativt få i förhållande till antalet boende. Utmaningarna på bostadsmarknaden påverkar dessutom länets långsiktiga kompet ensförsörjning negativt. En viss utflyttning är särskilt tydlig bland samhällsbärande yrkesgrupper, vilket på sikt försvårar möjligheterna att säkra en bred och hållbar kompetensförsörjning. Bostadsförsörjningen i allmänhet, och boendesegregationen i synnerhet, utgör därmed en av länets största strukturella utmaningar. Tillgång till en bostad är grundläggande för såväl individens välbefinnande som för ett fungerande samhälle. I dag har många i nvånare svårt att hitta en bostad som motsvarar deras ekonomiska förutsättningar. Sid 42 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 6 Särskilda gruppers bostadsbehov En del av att ringa in bostadsbehov som inte tillgodoses på marknadens villkor är att undersöka hur bostadsbehovet för särskilda grupper ser ut. Med särskilda grupper avses dem som av olika skäl har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden . Upplands -Bro kommun undersöker i handlingsplanen behovet för de grupper som Boverket beskriver i sin vägledning Planering för bostadsförsörjning – en handbok och Boverkets underlag för bedömning av bostadsbrist i kommunerna. Statistiken är inhämtad från Boverkets underlag för bedömning av bostadsbrist i kommunerna år 2025, med siffror från 2023. 6.1 Trångbodda hushåll Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet. Boverket s definition på trångboddhet som beskrivs i underlaget för bedömning av behovsbaserad bostadsbrist är följande: • Ensamstående hushåll utan barn anses inte vara trångbodda. • Utöver vardagsrum och kök/kokvrå ska det finnas sovrum. • Två barn under 12 år kan dela rum. • Vuxna som inte är sammanboende delar inte sovrum. • För de hushåll där det saknas uppgifter över antalet rum, primärt småhus, används boendeytan per person. • Har hushållet mindre än 20 kvm per person räknas hushållet som trångbott . År 2023 var andelen trångbodda hushåll i Upplands -Bro kommun 14,0 procent. Det är något lägre än genomsnittet för Stockholms län, där andelen uppgick till 15,1 procent. Trots detta har Upplands -Bro en relativt hög andel trångbodda hushåll, med nivåer som l igger nära de m i grannkommunerna Järfälla och Upplands Väsby . Sid 43 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys % % % % % 0 % 9 ,6 % 4 ,7 1 % 7 ,7 1 % 8 ,7 1 1 ,9 1 % 8 ,6 % 9 ,6 % 0 ,7 % 2 ,7 % 4 ,7 % 7 ,7 % 9 ,7 % 9 ,7 % 2 ,9 % 5 ,9 % 0 ,1 1 % 1 ,1 1 % 6 ,1 1 % 1 ,2 1 % 1 ,2 1 % 0 ,4 1 % 2 ,4 1 % 3 ,4 1 0 ,5 1 1 ,5 1 3 ,5 1 ,6 1 1 Figur 19. Andel trångbodda hushåll i per kommun i Stockholms län. Källa: Boverket, 2025 Trångboddhet kan ibland vara ett medvetet val, exempelvis om ett hushåll prioriterar att bo centralt trots att det innebär en mindre bostad. Problemet uppstår när trångboddheten inte är ett val, utan ett resultat av att hushållet saknar möjlighet att efter fråga en bostad som motsvarar dess behov. I sådana fall blir hushållets ekonomiska situation en avgörande faktor för boendet, eftersom begränsade resurser kan hindra dem från att välja en bostad som bättre passar deras behov och livssituation. Mellan åren 2012 och 2023 ökade andelen trångbodda hushåll från 10,4 procent till 14,0 procent. Ökningen i antal hushåll var 793 stycken. Trångbodda hushåll som dessutom har en ansträngd boendeekonomi utifrån KALP 2 (kvar att leva på -kalkyl) ökade från 4,2 procent till 5, 1 procent under denna period. I antal hushåll är detta 242 fler hushåll som både var trångbodda och hade en ansträngd boendeekonomi. 2 Se mer under avsnitt 6.2. Hushåll med låg betalningsförmåga. Sid 44 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Trångbodda hushåll Trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) Figur 20. Andel trångbodda hushåll respektive trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) i Upplands-Bro kommun mellan 2012 och 2023. Källa: Boverket, 2025. Region Stockholm tog år 2021 fram en rapport vid namn Hushållens tillgång till godtagbara bostäder i Stockholmsregionen . I rapporten bedöms att nio procent av hushållen i kommunen är trångbodda. Sex procent av de trångbodda hushållen i kommunen bedöms inte ha en godtagbar boendesituation , de bor trångt utan realistiska möjligheter att flytta till en bättre bostad . 1 procent av de trångbodda hushållen an ses kunna tillgodogöra sig en godtagbar bostad på delar av bostadsmarknaden. Två procent av de trångbodda hushållen anses kunna tillgodogöra sig en godtagbar bostad. 6.2 Hushåll med låg betalningsförmåga En låg betalningsförmåga påverkar hushållens möjligheter till att etablera sig på bostadsmarknaden , det är ofta en avgörande faktor i möjligheten att efterfråga en bostad . Även om ett hushåll har en inkomst som räcker för att betala boendekostnader är detta oftast inte tillräckligt för att kunna efterfråga en bostad som möter hushållets behov. I Boverkets underlag för bedömning av bostadsbrist i kommunerna finns två mått som kan användas för att undersöka denna grupp. Upplands -Bro kommun har valt att använda sig av måttet ” ansträngd boendeekonomi Sid 45 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys (KALP)”. KALP står för ”kvar att leva på”. Detta mått utgår från ett genomsnitt av så kallade KALP -kalkyler som banker använder för att bedöma hushållens betalningsförmåga vid köp av en bostad. Ett hushåll har utifrån detta mått, en ansträngd boendeekonomi om den disponibla inkomsten inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och en kvar att leva på (KALP) -kalkyl . % % 3 2 ,0 % 4 ,3 % 4 ,3 % 3 ,4 1 % 6 ,4 1 % 0 ,5 1 % 2 ,5 1 % 4 ,5 1 % 9 ,5 1 % 0 ,6 1 % 1 ,6 1 % 4 ,7 1 % 0 ,8 1 % 9 ,8 1 % 3 ,9 1 % 8 ,0 2 % 4 ,1 2 % 6 ,1 2 % 4 ,2 2 % 4 ,2 2 % 5 ,2 2 % 8 ,2 2 % 0 ,3 2 % 0 ,6 2 % 0 ,6 2 % 4 ,6 2 ,9 2 3 1 1 Figur 21. Andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) per kommun i Stockholms län. Källa: Boverket, 2025. Andelen hushåll i Upplands -Bro kommun med ansträngd boendeekonomi utifrån måttet KALP uppgick år 2023 till 22,8 procent. Detta är något hö gre länets snitt som ligger på 21,6 procent. Mellan år 2012 och 2023 minskade andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi med 4,1 procentenheter. Trots att andelen minskat under perioden, hade antal et hushåll med ansträngd boendeekonomi år 2023 ökat med 287 hushåll, sett till år 2012. I Stockholms län har både antal och andel hushåll minskat sedan 2012. Sid 46 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Upplands-Bro Stockholms län Figur 22. Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) under åren 2012 och 2023 i Upplands-Bro kommun och Stockholms län. Källa: Boverket, 2025. Region Stockholms Studie av efterfrågan på nya bostäder från 2024 har undersökt hur stor andel av hushållen i länets kommuner som inte når upp till inkomstkraven för nyproducerade bostäder , trots att de har en vilja att flytta. Det går utifrån studien utläsa skillnader i hur e nsamstående hushåll och sammanboende hushåll kan efterfråga nyproducerade bostäder . Studien visar att cirka 40 procent av de sammanboende hushåll en respektive cirka 75 procent av de ensamstående hushållen inte har råd att efterfråga ny producerade bostadsrätter. För hyresrätter kan cirka 65 procent av de sammanboende respektive cirka 75 procent av de ensamstående hushållen inte efterfråga dessa. När det gäller äganderätter kan cirka 65 procent av sammanboende hushåll och cirka 95 procent av ensamstående hushåll inte efterfråga nyproducerade småhus. 6.3 Hushåll med återkommande problem Hushåll med återkommande problem är sådana hushåll som uppfyller kriterier för minst ett av följande mått två år i rad; ansträngd Sid 47 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys boendeekonomi enligt det första måttet 3, trångboddhet , flyttar ofta 4, eller om hushållet har hemmaboende barn. Måttet syftar till att visa hur många hushåll som kan ha långvariga problem med att hitta en bostad som uppfyller dess behov. Andelen hushåll med återkommande problem uppgick år 2023 till 10,3 procent, detta likt länets snitt som ligger på 10,2 procent. Mellan år 20 13 och 2023 ökade andelen hushåll med återkommande problem med 0,7 procentenheter. I antal hushåll är ökningen mellan 2012 och 2023 361 hushåll. Hushåll med barn , särskilt ensamstående med barn och sammanboende med barn är de största hushållsgrupperna med återkommande problem . T otalt utgör hushåll med barn cirka 67 procent av gruppen. Hyresrätter i flerbostadshus är den vanligaste boendeformen för denna grupp, med cirka 46 procent näst vanligaste boendeformen för dessa hushåll är småhus som uppgår till 27 procent. 3 Det första måttet gällande ansträngd boendeekonomi är att hushållet har en inkomst som inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten, riksnormen samt ytterligare utgifter, exempelvis hemförsäkringar och hushållsel. Detta mått utgår från en relativ nivå och är inte relevant i alla kommuner. Upplands-Bro använder sig av det andra måttet för analys på en kommunövergripande nivå, se avsnitt 6.2. 4 Måttet flyttar ofta syftar till att visa osäkerhet i ett hushålls boendesituation. Kriteriet är att någon i hushållet har flyttat minst en gång per år de senaste tre åren. Ingen fastställd koppling finns dock mellan höga flyttfrekvenser och brist på bostäder som uppfyller hushållens behov, i vissa perioder i liver kan förändringar ske snabbt, vilket gör att måttet måste tolkas ur kommunens egna kontext. Sid 48 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 12,0% 11,5% 11,0% 10,5% 10,0% 9,5% 9,0% 8,5% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Upplands-Bro kommun Stockholms län Figur 23. Andel hushåll med återkommande problem under åren 2013 och 2023 i Upplands-Bro kommun och Stockholms län. Källa: Boverket, 2025. 6.4 Barns boendesituation i kommunen 14,6 procent av 0 –17-åringar i Upplands -Bro lever i ekonomisk utsatthet enligt Rapporten En ny verklighet – Rädda barnens barnfattigdomsrapport Sverige 2025 . I jämförelse med resten av kommunerna i länet, ligger Upplands -Bro på fjärde plats och har således en hög andel barn som lever i ekonomisk utsatthet. Rädda barnen beräknar ekonomisk utsatthet utifrån konsumentverkets beräkningar av basbehov och/eller antal barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd. Det finns dock barn som inte ingår i statistiken men som ändå lever i grupper där ekonomisk utsatthet förekommer , bland annat asylsökande, barn som vistas i Sverige utifrån EU:s massflyktsdirektiv, EU -migranter samt barn i familjer med skuldsanering . Ett hushålls ekonomiska situation har inverkan på vilka bostäder som hushållet har möjlighet att efterfråga. När det gäller just barnfamiljer är trångboddhet en indikation på att bostadsstandarden inte är optimal. Region Stockholms rapport Trångboddhet i förhållande till barns hälsa, miljö och skolgång – en intervjustudie från 2020 visar flera svårigheter för barn som är trångbodda. För barn innebär trångboddhet exempelvis svårigheter att Sid 49 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys få ro, att kunna dra sig undan, göra läxorna , men även att bostaden i sig är undermålig – att inomhusmiljön påverkas av att det bor för många personer på en liten yta . Trångboddheten bidrar till en påfrestande tillvaro, där fysiska och psykiska besvär inte är ovanliga . % 8 ,9 % 1 4 ,8 1 % % 0 ,5 1 6 ,4 1 % 3 ,3 1 % 2 ,2 1 % 1 ,2 1 % 0 ,2 1 % 1 ,1 1 % 0 ,1 1 % 7 ,0 1 % 1 ,8 % 6 ,7 % 3 ,7 % 7 ,6 % 8 ,5 % 5 ,5 % 3 ,5 % 3 ,5 % 1 ,5 % 0 ,5 % 9 ,4 % 6 ,4 % 3 ,4 % 6 ,3 Figur 24. Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet per kommun i Stockholms län. Källa: Rädda Barnen, 2025. År 2023 var cirka 22,4 procent av kommunens 0 -17 åringar trångbodda. Tittar man på andelen barn som ingår i trångbodda hushåll som dessutom har en ansträngd boendeekonomi enligt KALP ingår 10 ,2 procent av 0 -17 åringarna i denna kategori. Ett av tio barn i kommunen var således trångbodda med den troliga anledningen att hushållet inte hade möjligheter till att efterfråga en större bostad. År 2013 var antalet barn i trångbodda hushåll med ansträngd ekonomi 482 och 2023 hade antalet ökat till 816 stycken. Sett till länet är Upplands -Bro en av de kommuner med högst andel barn som bor i trångbodda hushåll med ansträngd ekonomi utifrån KALP. Sid 50 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys % 1 ,4 1 % 9 ,2 1 % 2 ,0 % 8 1 ,9 % % % 9 ,8 8 ,8 8 ,8 % 1 ,8 % 0 ,8 % 5 ,7 % 3 % ,6 1 ,6 % 5 % ,5 1 ,5 % 6 % 5 % ,4 ,4 0 % ,4 7 ,3 % 9 ,2 % 8 ,2 % 6 ,2 % 6 ,2 % 4 ,2 % 2 ,2 % 9 % 8 ,1 ,1 Figur 25. Andelen barn mellan 0-17 år som bor i hushåll som är trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi enligt KALP, per kommun i Stockholms län. Källa Boverket, 2025. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Trångbodda hushåll Trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) Figur 26. Antal barn i Upplands-Bro kommun mellan 0-17 år i trångbodda hushåll respektive trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) mellan 2013 och 2023. Källa: Boverket, 2025. Sid 51 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 6.5 Hemlösa personer Hemlöshet är en väldigt osäker bostadssituation och bidrar till stora svårigheter att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Hemlöshet kan vara både kort - och långvarig och är en situation som p åverkas av både strukturella och individuella faktorer . Enligt Socialstyrelsens definition (inhämtad från Kunskapsguiden 2025 ) finns fyra olika situationer av hemlöshet som alla påverkar flera typer av personer och hushåll . • Hemlöshetssituation 1: Akut hemlöshet Personer som befinner sig i akut hemlöshet är hänvisade till exempelvis akutboenden, härbärgen, jourboenden, skyddat boende, vandrarhem eller motsvarande. Här ingår även personer som sover i offentliga lokaler, på offentliga platser, utomhus eller i trappu ppgångar, bilar och motsvarande. • Hemlöshetssituation 2: Institutionsvistelse och boende med stöd Personer i den här hemlöshetssituationen befinner sig på exempelvis institutioner eller boende med stöd men ska lämna boendet inom tre månader och saknar en bostad inför flytten eller utskrivningen. Det handlar till exempel på intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalter , ungdomshem, hem för vård och boende (HVB) eller familjehem, samt personer som får heldygnsvård inom hälso - och sjukvården. • Hemlöshetssituation 3: Långsiktiga boendelösningar via socialtjänsten I den tredje hemlöshetssituationen ingår personer som bor i långsiktiga boendelösningar med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal eller kontrakt, ofta andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor, regler och begränsad besittningsrätt. Exempel på boendeformer är försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kont rakt, kommunalt kontrakt, Bostad först eller motsvarande. • Hemlöshetssituation 4: Eget ordnat kortsiktigt boende I den sista hemlöshetssituationen ingår personer som bor ofrivilligt, tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller Sid 52 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys släktingar. Här ingår även personer som tillfälligt bor inneboende eller i andra hand hos en privatperson. Kommunen arbetar för att förebygga och motverka hemlöshet genom att skicka brev till alla som får hyresskulder, rapporterade störningar och upprepade försenade hyresinbetalningar med information och hur de kan få stöd i dessa delar. Inom kommunen finns insatser så som boendestöd och hemtjänst som kan ges som bistånd till p ersoner som bedöms uppfylla kriterierna för det och inte själva kan ta hand om sitt boende. Enheterna barn - och unga och försörjningsstöd samarbetar när de får kännedom om barnfamiljer som riskerar att bli bostadslösa. Kommunen arbetar med social förtur och försöksboenden (träningslägenhet) inom ramen för det bostadssociala arbetet . Socialnämnden har möjlighet att fatta beslut om att anmäla social förtur till allmännyttan. Dock fattar Upplands -Brohus ett självständigt beslut om att ge förtur. Riktlinjer för social förtur finns framtagna både hos socialnämnden och hos Upplands -Brohus. Socialnämnden har möjlighet att bevilja träningslägenhet som ett t idsbegränsat biståndsbeslut, då pågår parallellt insats för att stödja den enskilde mot ett eget boende. Allmännyttan s bostadssociala arbete består av att hantera störningar, hantera samt utreda olovlig andrahandsuthyrning, hantera sanitära ärenden och vanvårdsärenden . Vidare att följa upp sena betalare, handlägga betalningsförelägganden och bevaka inkassoärenden av upprepande karaktär . Upplands -Brohus bistår även kommunen och myndigheter i bostads sociala ärenden och deltar i samråd och möten med lokala hyresgästföreningar. Under hösten 2025 har ett utökat samarbete med Upplands -Brohus inletts. Bostadsbolaget kan vid störning, hyresskuld, misär eller risk för uppsägning erbjuda att socialtjänsten följer med nästkommande dag för ett besök 6.6 Äldre personer I socialtjänstlagen fastställs kommunens ansvar att verka för att äldre personer har tillgång till goda bostäder och att de som är i behov av stöd och hjälp i hemmet får det. Kommunen ska även inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver o mvårdnad och särskilt stöd. För att beviljas plats i ett särskilt boende krävs ett biståndsbeslut. Enligt kommunens befolkningsprognos (se avsnitt 6.2) förväntas antalet äldre öka under prognosperioden. Särskilt markant är ökningen av personer som är 85 år och äldre. Äldre - och omsorgsnämnden bedömer i Sid 53 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys kommunens lokalförsörjningsplan för 2026 samt i rapporten Behovsanalys för särskilda boendeformer för äldre – Prognos för år 2025 -2034 , att den demografiska utvecklingen kommer medföra ett ökat behov av platser inom särskilt boende. Samtidigt konstateras att prognostisering av framtida behov är komplext och påverkas av flera faktorer. I nuläget bedöms antalet tillgängliga platser vara otillräckligt i förhållande till det faktiska behovet. År 2025 fanns i Upplands -Bro kommun två vård - och omsorgsboenden i kommunal regi med sammanlagt 80 platser . Därtill finns två vård - och omsorgsboenden med privata utförare . Ett av dessa boenden drivs på entreprenad enligt LOU och omfattar 27 platser (ej korttidsplatser). Det andra boendet drivs i privat regi och ingår i kommunens valfrihetssystem LOV (2008:9 62) och omfattar 80 platser. Det finns ingen g aranti för hur många platser kommunen kan använde i detta boende, då boendet även har avtal med andra kommuner . Boendealternativ finns även i Sigtuna och Upplands Väsby, där det är möjligt för invånare i Upplands -Bro att få plats. Kommunen har hittills saknat en samlad behovsanalys av särskilda boendeformer för äldre. Därför har äldre - och omsorgsnämnden gett socialkontoret i uppdrag att ta fram en sådan analys. Socialkontoret betonar att sambanden mellan äldres hälsa, omsorgsbehov och konsumtion av omsorgstjänster är komplexa och svårbedömda. Prognoserna bör därför tolkas med försiktighet och följas upp årligen samt över tid för att säkerställa en träffsäker planering. Enligt socialkontorets prognos bedöms behovet av särskilt boende öka mot slutet av prognosperioden, med ett beräknat behov på cirka 75 nya platser till år 2034. Behovet omfattar särskilt boendeplatser för personer med demenssjukdom. Äldre med intellektuell funktionsnedsättning och autism samt yngre individer med demenssjukdom är målgrupper som fortfarande är små men vars behov behöver bevakas och beaktas framöver . Socialkontoret identifierar även ett framtida behov av trygghetsboenden, exempelvis vid Bro torg, där tillgång till service, natur och kollektivtrafik motsvarar målgruppens behov och stödjer möjligheten till kvarboende. För att möjliggöra ett förlängt kvarboende bör kommunen fortsätta arbetet med tillgänglighetsanpassningar i befintligt bostadsbestånd, i kombination med hemtjänst, trygg och förstärkt hemgång, uppsökande verksamhet, hemsjukvård samt utbyggnad av trygghetsboenden. Det finns även svårigheter i att prognostisera behovet av platser inom privata särskilda boenden som omfattas av lagen om valfrihetssystem Sid 54 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys (LOV), särskilt med hänsyn till den ökade konkurrensen inom regionen mellan kommuner som tecknat LOV -avtal med samma utförare. Mot bakgrund av de osäkerhetsfaktorer som råder avseende framtida behov och efterfrågan är det av stor vikt att kommunen årligen följer upp prognosutfallet och uppdaterar behovsanalyserna för att säkerställa en långsiktigt hållbar planering av särskilda bo endeformer för äldre . På den ordinarie marknaden finns svårigheter för äldre att efterfråga en bostad som passar deras behov. Rapporten Bo bra hela livet - Utmaningar och möjligheter med äldres boende i Stockholmsregionen , framtagen av Region Stockholm 2025 , framhåller att det är svårt att kartlägga den äldre befolkningens bostadspreferenser då det är en heterogen grupp med olika livsförutsättningar, ekonomiska resurser, hälsotillstånd och levnadsvanor. Det finns dock återkommande behov, förutsättningar och mönster i preferenser som går att urskilja , vilket är viktigt att identifiera för att kunna införliva äldreperspektivet i bostadsbyggandet . Rapporten framhåller flera genomgående preferenser från forskning och undersökningar : • Att kunna bo kvar i sitt närområde • Bostadens fysiska utformning och tillgänglighet • Närmiljön , tillgång till service och sociala relationer Rapporten framhäver också hur äldre bor idag . I Upplands -Bro kommun bor över hälften av invånarna i åldern 65 –79 år i småhus. Bland personer över 80 år är andelen cirka 40 procent. Det visar att många äldre bor kvar i småhus högt upp i åldrarna, trots att dessa bostäder inte alltid är anpassade efter förändrade behov. Region Stockholm anger att en stor utmaning är att många väntar för länge för a tt anpassa sina bostäder , tills behovet blir påtagligt. Detta bland annat på grund av ekonomiska förutsättningar, normer, bristande information och psykologiska aspekter. Resultatet är att livskvaliteten påverkas negativt eftersom bostäderna inte är anpassade för ett hälsosamt åldrande . Rapporten framhäver att en variation i utbudet av bostäder är en viktig förutsättning för att flyttviljan för äldre ska öka . Samtidigt gör ekonomiska inlåsningseffekter att fler äldre väljer att bo kvar i sina nuvarande boenden . Ett lokalt exempel är trygghetsboendet på Kokillbacken som Upplands - Brohus uppfört med 40 lägenheter. Trots ett initialt stort intresse var endast fyra lägenheter uthyrda i december 2025. Enligt Upplands -Brohus har hyresnivån varit en avgörande orsak till att många äldre avstått från att flytta in. Sid 55 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 6.7 Personer med funktionsnedsättning Enligt socialtjänstlagen (2025:400) har kommunen ansvar för att inrätta bostäder med särskilt stöd för personer som, på grund av fysiska, psykiska eller andra svårigheter, har betydande hinder i sin livsföring och därför behöver ett sådant boende. Vidare r egleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) , särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning, vilket omfattar både barn och vuxna. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2026 rapporterar socialkontoret att det är balans på boendeplatser inom LSS. Ingen individ hade ett ej verkställt beslut om boende enligt LSS, när kommunen senast rapporterade in ej verkställda beslut till IVO. Vidare avvec klades Skyttens gruppbostad under 2025 och de fyra individer som bodde där har omplacerats till andra boenden i kommunal regi. Det finns i dagsläget inga barnboenden inom Upplands -Bro kommun. Barn som omfattas av rätt till boende enligt 9 § 8 LSS placeras därför på externa barnboenden i andra kommuner. Kommunens lokalförsörjningsplan för 2026, anger att antalet personer med LSS -boende har ökat med 26 procent under perioden 2008 –2018, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på cirka 2 procent per år. Baserat på denna utveckling bedöms en kommun av Upplan ds-Bros storlek ha omkring 90 invånare i behov av gruppbostad . Prognosen framåt visar att det finns enskilda individer som, utifrån dagens kunskap, kan komma att behöva barnboende eller vuxenboende under de närmaste åren. Vid framtagande av prognoser för framtida placeringar inom LSS -boende behöver socialnämnden ta hänsyn till flera faktorer. Det gäller bland annat om det finns ansökningar om gruppbostad som är under pågående utredning, om något barn eller ungdom med andra insatser har fått en ny diagnos som medför att de uppfyller kriterierna för gruppbostad samt behov som kan uppstå vid inflyttning till kommunen. Även situationer där personer idag bor hos föräldrar, men där föräldrarna börjar bli äldre och individen behöve r mer stöd från samhället, ska beaktas. 6.8 Studenter Studenter är generellt en grupp som är ekonomiskt svag. De har ofta svårt att hitta bostäder som har rimliga priser och som ligger på ett rimligt avstånd från högskola och universitet. Boendesituationen för studenter har en direkt koppling till hur den ord inarie bostadsmarknaden ser ut, eftersom få studenter bor i studentbostäder, de blir således hänvisade till att konkurrera med den ordinarie bostadsmarknaden. Sid 56 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Det finns i dagsläget inga särskilda studentbostäder i Upplands -Bro kommun. Upplands -Brohus har tidigare haft studentbostäder i Bro, men dessa har omvandlats till vanliga hyresrätter eftersom efterfrågan var it för låg. Studenter är idag hänvisade till bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet. 6.9 Ungdomar och unga vuxna Ungdomar och unga vuxna hör till en grupp som precis har börjat utforska bostadsmarknaden, de är således helt nya på sin lokala marknad och det ta kan innebära svårigheter i att hävda sig i konkurrensen på den ordinarie bostadsmarknaden. Upplands -Bro kommun har för närvarande inga särskilda ungdomsbostäder. År 2023 uppgick andelen hushåll med hemmaboende vuxna barn över 24 år till 4,4 procent. Den vanligaste boendeformen för gruppen som helhet var småhus. Andelen av denna grupp som dessutom har låga inkomster uppgick till 3,3 procent . Detta kan tyda på att dessa unga vuxna befinner sig i en ofrivillig hemmaboendesituation. Den vanligaste boendeformen för dessa individer är hyresrätt i flerbostadshus . 6.10 Nyanlända samt ensamkommande barn och unga Kommunen arbetar aktivt för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända. Detta sker bland annat genom ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsföretaget, som har i uppdrag att avsätta lägenheter för bostadssociala ändamål, vilke t inkluderar boende för anvisade nyanlända. Kommunen har även egna bostadsrätter och småhus som hyrs ut för samma syfte. Vid bosättning av anvisade nyanlända används tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en specificerad tid, varefter de nyanlända hänvisas till den ordinarie bostadsmarknaden. På det hela taget bedöms det finnas ett underskott på bostäder för självbosatta n yanlända, vilket innebär att dessa kan ha svårigheter att hitta boende på den ordinarie marknaden. Kommunen erbjuder i nuläget ingen särskild bostadsrelaterad service eller information riktad direkt till självbosatta nyanlända. Om en nyanländ kontaktar socialtjänsten, till exempel i samband med ansökan om försörjningsstöd, kan behovet av integrationsstö d bedömas och erbjudas. Sid 57 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 6.11 Personer i behov av skyddat boende Kommunerna har, i enlighet med socialtjänstlagen, ett uttalat ansvar att tillhandahålla skyddat boende med varierande skyddsnivåer för enskilda som är i behov av stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Beslut om beviljande av skyddat boende fattas i Upplands -Bro kommun av socialnämnden . Även om endast ett begränsat antal personer har behov av det mest omfattande skyddet och de inskränkningar som ett skyddat boende innebär, finns ett behov av insatser som möjliggör att våldsutsatta kan lämna våldsamma relationer. För socialnämnden är det därför av vikt att kunna erbjuda tillfälliga, akuta boendelösningar under kortare tidsperioder i syfte att omedelbart avbryta pågående våld i nära relationer, såväl inom parrelationer som i barnfamiljer. Socialtjänsten har vidare ett behov av tillgång till ett antal lägenheter som kan nyttjas i ärenden där skyddat boende på annan ort inte bedöms lämpligt, men där behovet av att bryta våldet är akut. Sid 58 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys 7 Referenser Boverket (2025) . Planering för bostadsförsörjning – en handbok . https://www.boverket.se/sv/kommunernas -bostadsforsorjning/ [Hämtad: oktober 2025 ] Evidens (2021). Flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden. Kunskapsguiden (2025) . Om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden https://kunskapsguiden.se/omraden -och -teman/ekonomiskt - bistand/hemloshet/om -hemloshet -och -utestangning -fran - bostadsmarknaden/ [Hämtad: oktober 2025 ] Länsstyrelsen i Stockholms län (2025). Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2024. Region Stockholm (2020). Trångboddhet i förhållande till barns hälsa, miljö och skolgång – en intervjustudie Region Stockholm (2021). Hushållens tillgång till godtagbara bostäder i Stockholmsregionen . Region Stockholm (2024). Studie av efterfrågan på nya bostäder – Stockholms län, 2024. Region Stockholm (2025). Bo bra hela livet - Utmaningar och möjligheter med äldres boende i Stockholmsregionen. Region Stockholm (2025). Bilaga till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - Demografiskt bostadsbehov i Stockholmsregionen 2022 – 2060. Region Stockholm (2025). Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – granskningshandling. Rädda Barnen (2025). En Ny Verklighet – Rädda Barnens barnfattigdomsrapport Sverige 2025 . Upplands -Bro kommun (2025). Behovsanalys för särskilda boendeformer för äldre – Prognos för år 2025 -2034 . Upplands -Bro kommun (2025). Kommunplan 2025 - Med planering för 2026 – 2027. Upplands -Bro kommun (2025). Lokalförsörjningsplan 2026. Upplands -Brohus (2025). Årsredovisning 2024 . Sid 59 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Upplands -Brohus. Att söka bostad. https://upplands - brohus.se/information/att -soka -bostad/ [Hämtad: 2025 -10-06 ] Upplands -Brohus. Om Upplands -Brohus. https://upplands -brohus.se/om - upplands -brohus/ [Hämtad: 2025 -10-06 ] Statistik är inhämtad år 2025 från: • SCB, statistikdatabasen • Boverkets Öppna data – underlag för b edömning av bostadsbrist • Svensk mäklarstatistik • Upplands -Bro kommuns befolkningsprognos 2025 –203 4 • Bostadsförmedlingen i Stockholm AB • Arbetsförmedlingen Sid 60 av 61 Kunskapsunderlag och nulägesanalys Sid 61 av 61 Handlingsplan för bostadsförsörjning Antagen av kommunfullmäktige den 22 april 2026 § 80 Handlingsplan för bostadsförsörjning Handlingsplan för bostadsförsörjning Antagen av kommunfullmäktige den 22 april 2026 § 80 Diarienummer: KS 24/0685 Ersätter Riktlinjer för bostadsförsörjning i Upplands-Bro kommun, antagna av kommunfullmäktige den 18 september 2017 Ansvarigt kontor: Samhällsbyggnadskontoret Giltighetstid: Tills vidare, eller tills en ny handlingsplan antas. Foto framsida: Upplands-Bro kommun Sid 2 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................4 1.1 Syfte och mål ............................................................................................................ 4 1.2 Läsanvisning .............................................................................................................. 4 1.3 Tillvägagångssätt ................................................................................................... 5 1.4 Kommunens styrdokument som berör bostads- försörjningen ............................................................................................................. 5 1.5 Nationella och regionala mål, planer och program ........................... 6 2 Våra utmaningar för bostadsförsörjningen ....................................................... 7 2.1 Andelen äldre ökar ................................................................................................ 7 2.2 Bostadsutbudet matchar inte efterfrågan för vissa grupper ....... 7 2.3 Utvecklingen av kommunens bostadsbestånd ................................... 8 2.4 Delat ansvar ............................................................................................................... 8 3 Kommunens verktyg ................................................................................................... 9 3.1 Översiktsplanering ................................................................................................. 9 3.2 Detaljplanering ...................................................................................................... 10 3.3 Markpolitik och markanvisningar ................................................................ 10 3.4 Upplands-Brohus ................................................................................................. 11 3.5 Särskilda boenden och bostadsanpassning ........................................ 12 3.6 Lokalförsörjningsplan ........................................................................................ 13 3.7 Bostadssociala åtgärder .................................................................................. 13 4 Mål för bostadsförsörjningen .............................................................................. 14 4.1 Långsiktig och strategisk planering för bostadsförsörjningen . 14 4.2 Bostäder för livets olika faser ....................................................................... 15 4.3 Attraktiva och trygga boendemiljöer ...................................................... 17 4.4 Hållbart byggande ............................................................................................. 19 5 Genomförande och uppföljning .......................................................................... 22 5.1 Genomförande ....................................................................................................... 22 5.2 Uppföljning............................................................................................................... 22 Sid 3 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning 1 Inledning 1.1 Syfte och mål Bostadsförsörjning handlar om att skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder. Det handlar både om att bygga nya bostäder, och att förvalta och utveckla det befintliga bostadsbeståndet så att det matchar invånarnas behov. Enligt lagen (200 0:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun i Sverige planera för bostadsförsörjningen. Ett led i detta arbete är att kommunen ska anta en handlingsplan för bostadsförsörjning. Handlingsplanen ska antas av kommunfullmäktige minst en gå ng per mandatperiod. Syftet med handlingsplanen är att ge en helhetsbild av hur Upplands -Bro kommun ska arbeta med att skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder och vilka åtgärder kommunen avser genomföra för att uppnå detta. Handlingsplanen ska baseras på en analys av den demografiska utvecklingen , bostadsmarknaden och bostadsbehovet i kommunen. Analysen återfinns i bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys – Bilaga till Handlingsplan för bostadsförsörjning. Handlingsplanen är inte juridiskt bindande , men fungerar vägledande i beslut som rör bostadsbyggande och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet , till exempel i detalj plan eprocessen . 1.2 Läsanvisning Arbetet är uppdelat i två dokument, Handlingsplan för bostadsförsörjning (detta dokument) och bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys. Sid 4 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Handlingsplan för bostadsförsörjning innehåller en beskrivning av kommunens utmaningar för bostadsförsörjningen och kommunens verktyg för att arbeta med bostadsförsörjningsfrågorna. Handlingsplanen innehåller även kommunens mål för bostadsförsörjningsarbetet, och vilka åtgärder kommunen avser vidta för att nå de uppsatta målen. Bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys presenterar analyser av kommunens bostadsbestånd, demografi och bostadsbehovet för särskilda grupper. Analyserna ligger till grund för Handlingsplanens utmaningar, mål och åtgärder. 1.3 Tillvägagångssätt Handlingsplan för bostadsförsörjning och bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys har tagits fram av Strategienheten på Samhällsbyggnadskontoret. Representanter från övriga delar av Sam hällsbyggnadskontoret, Socialkontoret och Upplands -Brohus har utgjort referensgrupp. Samhällsbyggnadskontorets projektstyrgrupp har utgjort styrgrupp för arbetet. Kommunen s politiska ledningsgrupp, PLG, har utgjort politisk styrgrupp. 1.4 Kommunens styrdokument som berör bostads- försörjningen Kommunens bostadsförsörjningsarbete innefattar flera delar av den kommunala verksamheten och organisationen. Nedan listas de styrdokument som påverkar kommunens bostadsförsörjningsarbete. • Kommunplan med mål och budget • Kommunens översiktsplan, ÖP 2010 • Fördjupad översiktsplan för landsbygden, FÖP 2016 • Fördjupad översiktsplan för Bro tätort, FÖP Bro 2040 Sid 5 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning • Planprogram, detaljplaner och exploateringsavtal • Riktlinjer för markanvisningar • Markstrategi • Lokalförsörjningsplan • Bolagsordning och ägardirektiv för AB Upplands -Brohus • Handlingsplan för Äldrevänlig kommun i Upplands -Bro 1 juli 2024 - 1 juli 2027 1.5 Nationella och regionala mål, planer och program Upplands -Bro kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning tar avstamp i ett antal nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska bidra till att uppnå dessa målsättningar genom att omsätta dem i e tt lokalt sammanhang. För en beskrivning av relevanta mål, planer och program, se bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys. Sid 6 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning 2 Våra utmaningar för bostadsförsörjningen I detta kapitel redovisas en sammanfattning av de främsta utmaningarna som identifierats utifrån analyserna i bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys. Utmaningarna ligger till grund för de mål och åtgärder som redovisas i kapitel fyra. 2.1 Andelen äldre ökar Kommunens befolkningsprognos visar att det sannolikt kommer ske förändringar i kommunens ålderssammansättning, där antalet äldre personer kommer öka. Den största förändringen i demografin, är att andelen äldre mellan 85 –94 år väntas fördubblas till 2034. Därför kommer det bli viktigt att plan era för att det ska finnas fler boendeformer för äldre , både särskilda boenden för äldre och alternativa boend eformer. 2.2 Bostadsutbudet matchar inte efterfrågan för vissa grupper Upplands -Bro kommun har under en längre tid haft ett högt bostadsbyggande . Vidare har kommunen en relativt jämn fördelning mellan olika upplåtelseformer. Men trots detta har inte alla invånare möjlighet att ta del av bostadsutbudet. Upplands -Bro kommun har förhållandevis många trångbodda hushåll. Flera av dessa hushåll har dessutom en ansträngd boendeekonomi. Det kan därför antas att dessa hushåll har ett behov av att byta bostad till en större, men att de saknar resurser att efterfråga en större bostad. De t kan till exempel handla om att man saknar ekonomiska resurser att köpa en större bostad, eller att man saknar kötid för att hyra en större bostad. Sid 7 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning 2.3 Utvecklingen av kommunens bostadsbestånd Kommunen har en god planberedskap. Antalet bostäder som finns i pågående detaljplaner och exploateringsprojekt har förutsättningar för att möta efterfrågan under en längre tid . Marknadsförutsättningarna och övriga omvärldsfaktorer påverkar dock bostadsbyggandet, vilket bland annat märks i den minskning av antalet färdigställda bostäder som skett sedan pandemin. Detta innebär att kommunens samhällsbyggnadsprocess behöver vara flexibel för att möta ändrade behov och förutsättningar. 2.4 Delat ansvar Bostadsförsörjning är en verksamhetsöverskridande fråga för kommunen, där olika kontor och nämnder ansvarar för olika delar i att möjliggöra för kommunens invånare att bo i goda bostäder. Goda strukturer för en kontinuerlig samverkan inom kommunen och mell an verksamheter är viktig för att upprätthålla ett helhetsperspektiv i arbetet med bostadsförsörjningen. Det finns anna rs en risk att implementeringen av handlingsplanens mål blir ineffektiv. Sid 8 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning 3 Kommunens verktyg Handlingsplanen för bostadsförsörjning är kommunen s övergripande verktyg när det gäller planeringen för bostadsförsörjning. Kommunen kan dock inte ensam styra utvecklingen på bostadsmarknaden. Utvecklingen är beroende av den statliga bostadspolitiken, befolkningsutvecklingen, hushållens ekonomi och den privata bostadsmarknadens aktörer. Kommunen är bara en aktör bland många. Kommunen har dock ett antal verktyg till sitt förfogande när det gäller genomförandet av handlingsplanen. Dessa presenteras nedan. 3.1 Översiktsplanering Enligt plan - och bygglagen (PBL) ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunen. En översiktsplan är kommunens långsiktiga verktyg som visar viljeriktningen för hur kommunens mark - och vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. Den pekar bland annat ut områden för ny bebyggelse, till exempel nya bostads - och verksamhetsområden, särskilt värdefulla områden som ska värnas samt hur eventuella risker ska beaktas och hantera s. En översiktsplan är inte juridiskt bindande men är väg ledande för efterföljande planering och lovgivning. Upplands -Bro kommuns kommunövergripande översiktsplan heter ÖP 2010 och antogs i december 2011. Till ÖP 2010 hör två fördjupade översiktsplaner (FÖP), för landsbygden respektive Bro tätort. ÖP 2010 och de två FÖP:arnas aktualitet prövades i en planeringsstrategi som antogs i april 2024. Planeringsstrategin konstaterade att planerna i stort var aktuella och kan fungera vägledande i planering och beslut under kommande år. ÖP 2010 anger att bostadsprojekt med tät exploatering i väl kollektivtrafikförsörjda lägen ska prioriteras. Kommunen ska eftersträva en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer för att uppnå en allsidigt Sid 9 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning sammansatt social struktur som främjar kontakter mellan generationer och kulturer. Ambitionen är att planera för en befolkningsutveckling till 35 000 invånare år 2030. När översiktsplanen antogs 2011 hade kommunen cirka 24 000 invånare (i slutet av 2024 var det 32 900 invånare) och folkökningen antogs motsvara ett tillskott med cirka 5 000 bostäder . 3.2 Detaljplanering Översiktsplanen är vägledande för kommunens fysiska planering. Vid fortsatt planering av till exempel tätbebyggda områden tas detaljplaner fram som reglerar mer detaljerat hur mark får användas och bebyggas. Detaljplaner är juridiskt bindande. Det är bara kommunen som har befogenhet att detaljplanelägga områden. Detta kallas det kommunala planmonopolet. I detaljplanen fastställer kommunen hur marken får användas och vilken byggrätt som gäller, det vill säga hur mycket som får byggas inom planområdet. Om kommunen vill uppnå en viss variation avseende hustyper, upplåtelseformer eller bostadsstorlekar i samband med framtagande av en ny detaljplan , så ges större möjlighet att säkerställa en sådan utveckling om kommunen har rådighet över marken och kan ställa krav genom markanvisning. Läs mer om markanvisning i 3.3 Markpolitik och markanvisningar . De detaljplaner som antagits och vunnit laga kraft, men som ännu inte genomförts utgör tillsammans det som kallas kommunens planberedskap. Upplands -Bro kommun har en god planberedskap. Läs mer om kommunens planberedskap i bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys. 3.3 Markpolitik och markanvisningar Kommunens möjlighet att styra bostadsproduktionen är till viss del beroende av hur mycket mark kommunen själv äger. Kommunen kan som Sid 10 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning markägare styra inriktningen för bostadsbyggandet, till exempel genom att ställa krav på upplåtelseformer eller bostadsstorlekar genom markanvisning. Markanvisning innebär en ensamrätt för en exploatör att, under en begränsad tid och under vissa villkor, f örhandla med kommunen om att köpa och utveckla ett kommunägt markområde. Upplands -Bro kommun äger relativt lite exploateringsbar mark för nya bostadsområden. Det påverkar kommunens möjlighet att styra utvecklingen på bostadsmarknaden. Upplands -Bro kommun har en markstrategi som antogs den 13 juni 2018 . Strategin beskriver kommunens övergripande målsättningar och vilken roll kommunen ska ta i olika markfrågor . För tillfället pågår arbete med att se över markstrategin . Kommunen arbetar även med att ta fram nya riktlinjer för markanvisningar. 3.4 Upplands-Brohus Ett allmännyttigt bostadsbolag är en viktig aktör i kommunens bostadsförsörjning genom sin roll som hyresvärd , och i viss mån också genom sin nyproduktion. AB Upplands -Brohus är kommunens allmännyttiga bostadsföretag (hädanefter kallat Upplands -Brohus). Upplands -Brohus äger och förvaltar drygt 2 000 lägenheter i tätorterna Bro och Kungsängen, varav cirka 130 är bostäder i särskilda boenden. Majoriteten av lägenheterna, 75 procent, förmedlas genom den kommunala kön till bostadssökande som är folkbokförda i Upplands -Bro kommun eller anställda hos en arbetsgivare inom kommunen. De återstående 25 procenten förmedlas via Bostadsförmedlingen i Stockholm AB. Upplands -Brohus ägs av Upplands -Bro kommunföretag AB som i sin tur ägs av Upplands -Bro kommun. Upplands -Brohus verksamhet styrs genom bolagsordning och ägardirektiv som beslutas av kommunfullmäktige. Ägardirektivet anger bland annat att Upplands -Brohus ska säkerställa att Sid 11 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning boende, boendemiljöer och mötesplatser är i linje med den av ägaren beslutade gestaltningspolicyn samt att Upplands -Brohus aktivt ska medverka i avyttring och förvärv av fastigheter för att möjliggöra ägarens beslutade strategiska utvecklingsplaner. Vidare ska verksamheten grundas på samhällsansvar, affärsmässighet samt långsiktig ekonomisk planering och styrka. Upplands -Brohus har en bosocial samordnare, som bland annat a rbetar med trygghetsfrågor och vräkningsförebyggande arbete. I samverkan med soc ialnämnden som anmäler social förtur , fattar Upplands -Brohus beslut om social förtur till individer och hushåll so m behöver hjälp med att etablera sig på bostadsmarknaden. 3.5 Särskilda boenden och bostadsanpassning Det finns flera olika sätt att säkerställa att människor med särskilda behov kan leva i goda bostäder. I socialtjänstlagen (SoL) anges bestämmelser om kommunens ansvar för boendesituationen för vissa grupper. Socialnämnden kan i särskilda fall vara skyldig att tillhandahålla en bostad som bistånd. Skyldigheten gäller de som inte längre kan bo kvar i ett ordinärt boende på grund av att behovet av tillsyn, kravet på trygghet och säkerhet samt vård och omsorg inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet. Det kan gälla äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd, personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring samt enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna. Det är generellt en fråga om rätt till särskilt boende, dvs. boendeformer med särskild service , för dessa målgrupper . Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är kommunen även skyldig att ordna bostäder för personer som omfattas av LSS. Det kan till exempel gälla personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. För att få plats på ett LSS -boende krävs biståndsbeslut. Sid 12 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Kommunen kan även ge bidrag till bostadsanpassning. Bostadsanpassning är olika former av åtgärder i hemmet som möjliggör för den boende att bo kvar trots funktionsnedsättningar. Det kan till exempel handla om dörrautomatik eller ramper. 3.6 Lokalförsörjningsplan Kommunens lokalförsörjningsplan , Lokalförsörjningsplan 2026 , är ett verktyg för att planera behovet av lokaler inom den kommunala verksamheten , till exempel lokaler för vård, omsorg, utbildning , kultur, fritid och andra kommunala verksamheter. Lokalförsörjningsplan 2026 innehåller bland annat nuläge och framtida behov för personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 3.7 Bostadssociala åtgärder En del av arbetet med bostadsförsörjning är inriktat mot grupper som av olika anledningar har särskilda utmaningar med att få ett boende på egen hand. Kommunen kan genom Socialnämndens verksamhet ge olika typer av stöd till individer och hushåll för att underlätta etableringen på bostadsmarknaden , till exempel social förtur, träningslägenheter och boendestöd . Socialnäm nden har möjlighet att fatta beslut om att anmäla social förtur till Upplands -Bro hus. Upplands -Brohus fattar dock självständiga beslut om att ge förtur. Vidare kan Socialnämnden bevilja träningslägenhet som ett tidsbegränsat biståndsbeslut. Då pågår en parallell insats för att stödja den enskilde mot ett eget boende . Kommunen har även en integrationsstödjare som stödjer den enskilde att söka efter lediga lägenheter och som har en god upparbetad kontakt med kommunens privata hyresvärdar . Socialkontoret har under hösten 2025 inlett ett utökat samarbete med Upplands -Brohus. Upplands -Brohus kan vi d störning, hyresskuld, misär eller risk för uppsägning erbjuda att socialtjänsten följer med nästkommande dag för ett besök. Sid 13 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning 4 Mål för bostads- försörjningen Upplands -Bro kommun ska planera för ett årligt tillskott med 150–250 bostäder för att täcka det demografiska bostadsbehovet. Läs mer om det demografiska bostadsbehovet i Stockholmsregionen i bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys. Ett årligt tillskott med 150–250 bostäder per år ligger även i linje med ÖP 2010:s ambition om 35 000 invånare år 2030. Utöver bostadstillskottet har Upplands -Bro kommun fyra målområden med tillhörande åtgärder , som ska ligga till grund för arbetet med kommunens bostadsförsörjningsarbete under perioden 2026 –2030 . De fyra målområdena är • Långsiktig och strategisk planering för bostadsförsörjningen • Bostäder för livets olika faser • Attraktiva och trygga boendemiljöer • Hållbart byggande 4.1 Långsiktig och strategisk planering för bostadsförsörjningen Upplands -Bro kommun ska ha god framförhållning i den fysiska planeringen för att möta befolkningsutvecklingen och framtida behov inom bostadsförsörjningen. Det ställer krav på samverkan, både internt inom kommunens kontor och bolag, och med externa parter som näringsliv och exploatörer. Upplands -Bro kommuns bostadsmarknad är även en del av Storstockholms bostadsmarknad, vilket innebär att samverkan även bör ske med våra grannkommuner, Region Stockholm och Länsstyrelsen. Sid 14 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Kommunens strategiska arbete med bostadsförsörjningen ska utvecklas. Bostadsförsörjningsarbetet behöver vara väl integrerat i den fysiska planeringen. För detta krävs ett långsiktigt och strategiskt arbete kring kommunens markinnehav, planberedskap och bef olkningsprognoser. Åtgärder Åtgärd Ansvarigt kontor Ansvarig nämnd Tid 4.1.1 Skapa en Samhällsbyggnadskontoret, i Kommunstyrelsen 2026 verksamhetsöverskridande arbetsgrupp samverkan med Socialkontoret och för bostadsförsörjningsfrågor. Upplands-Brohus 4.1.2 Delta i regionala och Samhällsbyggnadskontoret i Kommunstyrelsen Löpande mellankommunala nätverk för samverkan med socialkontoret gemensamma analyser och samordning av bostadsförsörjningsarbetet. 4.1.3 Kontinuerligt rapportera Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Årsvis, kommunens planberedskap utifrån löpande kommunens planprioritering till Samhällsbyggnadsutskottet. 4.1.4 Rapportera utvecklingen på den Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Årsvis, lokala bostadsmarknaden till SBU/KS, löpande varje år i samband med att kommunen besvarar Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. 4.2 Bostäder för livets olika faser Det ska vara möjligt för alla att leva i goda bostäder i Upplands -Bro genom hela livet , oavsett om man bor i tätorterna eller på landsbygden. Kommunens olika delar har olika karaktärer och styrkor och bostadsutvecklingen ska utgå från de unika förutsättningar som varje område innehar. Tillkommande bostadsbebyggelse ska vara av småskalig karaktär , och a ndelen småhus ska öka. Sid 15 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Man ska kunna ha sitt föräldrahem, flytta hemifrån, flytta ihop, bilda familj och flytta till ett anpassat boende på ålderns höst inom kommunens gränser. Det innebär att det behöver finnas bostäder som tillgodoser olika gruppers behov och livssituation , bland annat de med ansträngd boendeekonomi , trångbodda hushåll, äldre personer , ungdomar och de med särskilt behov av vård och omsorg . Kommunens bostadssociala arbete ska fortgå för att möta grupper individer som har behov av social förtur, träningslägenhete r och boendestöd. En ökad valfrihet på den lokala bostadsmarknaden ger hushållen möjlighet att göra bostadskarriär i närområdet , vilket kan bidra till en positiv rörlighet på bostadsmarknaden . En positiv rörlighet på bostadsmarknaden kan även bidra till ett bättre nyttjande av befintliga bostäder, och ge upphov till lokala flyttkedjor som gynnar flera grupper. Vid planering av nya områden ska kommunens olika kontor involveras i ett tidigt skede för att öka möjligheten att tillgodose olika gruppers behov, till exempel äldre eller personer med funktionsnedsättning. Åtgärder Åtgärd Ansvarigt kontor Ansvarig nämnd Tid 4.2.1 Analysera behovet av Samhällsbyggnadskontoret i Kommunstyrelsen Under alternativa boendeformer och samverkan med Socialkontoret och mandatperioden upplåtelseformer på den ordinarie Upplands-Brohus 2026-2030. bostadsmarknaden, för olika grupper så som seniorer och ungdomar. 4.2.2 Kommunen ska särskilt Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Löpande underlätta för byggandet av småhus i kommunens olika delar. Sid 16 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning 4.2.3 Kontinuerligt följa upp Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Löpande kommunens planberedskap utifrån uppdateringar av planprioriteringen och befolkningsprognoser. 4.2.4 Följa upp vilka mervärden Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Löpande planerna i planprioriteringen tillskapar, kopplat till särskilda grupper på bostadsmarknaden, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och ungdomar, samt barnfamiljer. 4.2.5 Fortsätta att erbjuda budget Socialkontoret Socialnämnden Löpande och skuldrådgivning till privatpersoner, för att förebygga ansträngd boendeekonomi. 4.2.6 Bibehålla kommunens Socialkontoret i samverkan med Socialnämnden Löpande vräkningsförebyggande arbete för Upplands-Brohus att motverka hemlöshet. 4.2.7 Utred förutsättningarna för hur Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Under kommunen kan främja långa mandatperioden flyttkedjor. 2026-2030. 4.2.8 Kontinuerligt följa upp andelen Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Årsvis, löpande Trångbodda hushåll i kommunen i samband med nytillkomna bostäder i bostadsbeståndet. 4.3 Attraktiva och trygga boendemiljöer Boendet är mer än bara själva bostaden, det är en del i ett samspel med miljöerna runtomkring. Goda bostäder är belägna i goda boendemiljöer och dessa kan ta sig olika uttryck beroende på plats och sammanhang. I Upplands -Bro finns både tätorter och landsbygd, där varje del har sina egna kvaliteter och värden. Här finns en blandning av livs - och boendemiljöe r; från öppna vyer, närhet till natur och vatten, jordbruks - och kulturlandskap till småstaden med serviceutbud och livet mellan husen . Tillsammans Sid 17 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning skapar dessa miljöer en helhet där variationen stärker kommunens identitet och attraktionskraft. Att aktivt arbeta för att utveckla goda boendemiljöer i såväl landsbygd som tätort kan bidra till att öka g rannskapskänslan och stärka platsernas särdrag. Inkluderande och tillgängliga miljöer, kan bidra till att överbrygga sociala och geografiska barriärer. Upplands -Bro kommuns boendemiljöer ska upplevas som attraktiva, trygga, trivsamma och tillgängliga, med hög kvalitet i gestaltning, arkitektur och utformning av allmänna platser. Kommunens gestaltningspolicy innehåller riktlinjer för gestaltning inom såväl tätorts - som landsbygdsområden. Gestaltningspolicyn ska vara vägledande när kommunen utvecklas. Vid planering av offentliga miljöer ska även kommunens regler om konstnärlig utsmyckning beaktas i enlighet med kommunens policy för konstnärlig gestaltning. Det är vidare vik tigt att kommunens tekniska handbok efterlevs vid planering av offentliga ytor så som parker, lekplatser och gångstråk . Detta bidrar till att säkerställa funktionalitet, driftbarhet och god gestaltning i ett tidigt skede . Kommunens invånare ska ha god tillgång till mötesplatser och områden för lek, rekreation och aktivitet. Eftersom olika platser har olika geografiska förutsättningar kan tillgången till dessa platser se olika ut. I tätorter kan det handla mer om parker, lekplatser och närnatur, medan landsbygden erbjuder andra möjligheter genom natur - och kulturlandskapet, platser för friluftsliv och lokala aktiviteter . Det är särskilt viktigt att barn - och äldre perspektivet beaktas. Sid 18 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Åtgärder Åtgärd Ansvarigt kontor Ansvarig nämnd Tid 4.3.1 Ta fram ett förslag till mall för Samhällsbyggnadskontoret, i Kommunstyrelsen Under social konsekvensanalys som bland samverkan med socialkontoret mandatperioden annat innehåller barn- och 2026-2030. äldreperspektiv, inom den fysiska planeringen. 4.3.2 Följa upp hur kommunens Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Under gestaltningspolicy används i mandatperioden samhällsbyggnadsprocessen. 2026-2030. 4.3.3 Fortsätt att inventera Upplands-Brohus och Kommunstyrelsen Löpande tillgängligheten i allmännyttans samhällsbyggnadskontoret och bygg- och befintliga bostadsbestånd och hantera miljönämnden enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och allmänna platser. 4.3.4 Fortsätt efterlevnaden av Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Löpande kommunens tekniska handbok vid planering av offentliga ytor. 4.4 Hållbart byggande Upplands -Bro kommun ska ta sitt ansvar för klimat - och miljöarbete. Det ta ansvar påverkar både hur och var vi planerar nya områden , och hur nya byggnader uppförs. Styrdokument som berör miljömässig hållbarhet, till exempel Grönplan, Vattenplan, Miljö - och klimatstrategi med mera , ska fungera vägledande i kommunens fysiska planering. Det innebär att underlag som saknas behöver tas fram, och att styrdokumenten hålls aktuella. Befintlig infrastruktur ska kunna samnyttjas vid byggnation , till exempel vägar, kollektivtrafik samt vatten - och avlopps nät, i enlighet med ÖP 2010 och FÖP:arna . Sid 19 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Upplands -Bro ska sträva efter att nya byggnader ska vara energisnåla och uppföras med hållbara metoder och material. Genom markanvisning kan kommunen ställa krav på metod - och materialval. I samtliga planering s-, projekterings -, och genomförandeskeden, ska den tekniska handboken efter levas för att undvika oplanerade anpassningar, ökade driftkostnader och på längre sikt en bristande långsiktig hållbarhet . Att ta tillvara och utveckla kommunens befintliga byggnader är också en viktig del i en långsiktigt hållbar samhällsplanering . Kommunen ska därför se över möjligheten att omvandla befintliga outnyttjade lokaler till bostäder där så är lämpligt . En sådan omvandling kan bidra till en mer resurseffektiv markanvändning, minskad klimatpåverkan och en ansvarsfull hushållning med redan gjorda investeringar. Vidare är det viktigt att kommunens befintliga bostadsbestånd tas omhand och utvecklas genom systematiskt underhåll och energieffektivisering. Genom att renovera varsamt kan det befintliga beståndet utvecklas på ett långsiktigt hållbart och omsorgsfullt sätt . I sin tur kan detta bidra till att kvarhålla hyresnivåerna på en rimlig nivå genom minskade investeringskostnader . Upplands -Brohus, som kommunägt bolag, ska följa kommunens miljö - och klimatstrategi. Strategin syftar till att styra och samordna kommune ns verksamheter i en miljömässigt hållbar riktning, med fokus på cirkulär ekonomi, minskat klimatavtryck, hållbar energi och biologisk mångfald. Dessa fokusområden ska beaktas vid både ny - och ombyggnationer inom Upplands -Brohus bostadsbestånd. Kommunens energi - och klimatrådgivning stöttar privata fastighetsägar e, bostadsrättsföreningar , privata flerbostadshusägare med mera, att göra mer hållbara val inom det befintliga bostadsbeståndet , exempelvis ge råd kring renovering och nybyggnation . Sid 20 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Åtgärder Åtgärd Ansvarigt kontor Ansvarig nämnd Tid 4.4.1 Uppdatera kommunens Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Under grönplan. mandatperioden 2026-2030. 4.4.2 Inventera beståndet av Fastighetskontoret Fastighetsnämnden Under kommunägda lokaler och utred mandatperioden möjlighet att bygga om till bostäder. 2026-2030. 4.4.3 Verka för varsam renovering av Upplands-Brohus Kommunstyrelsen Löpande det befintliga bostadsbeståndet för att minska klimatpåverkan samt möjliggöra att fler kan bo kvar genom minskade investeringskostnader. 4.4.4 Fortsätt efterlevnaden av Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen Löpande kommunens tekniska handbok i samtliga skeden av samhällsbyggnadsprocessen för att säkerställa ett långsiktigt hållbart byggande. Sid 21 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning 5 Genomförande och uppföljning 5.1 Genomförande Genomförande av handlingsplanen är beroende av samverkan mellan berörda förvaltningar och bolag. Upplands -Bro kommun avser att stärka bostadsförsörjningsarbetet i kommunen, genom att bland annat tillsätta en arbetsgrupp för bostadsförsörjningsfrågor , där berörda delar från kommunens verksamhet deltar. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för att sammankalla arbetsgruppen. Arbetsgruppen ska arbeta för att förankra, följa upp och föreslå utveckling av handlingsplanen, samt ansvara för omvärldsbevakning och analyser inom bostadsförsörjningsområdet. 5.2 Uppföljning Uppföljning av kommunens utveckling gällande bostadsförsörjningen är viktig. Det ger kommunen tillfälle att se över om utvecklingen går i linje med uppsatta bostadsförsörjningsmål och hur väl handlingsplanen ger stöd i beslut rörande kommunens utveckling. Handlingsplanen för bostadsförsörjning ska enligt lagen (2000:1383) om kommunerna bostadsförsörjningsansvar antas av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod. Det innebär att uppföljningen av aktualiteten måste ske minst vart fjärde år inför antagandet av handlingsplanen. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för uppföljningen av handlingsplanen för bostadsförsörjning. Uppföljningen av handlingsplanen bör, om möjligt, samordnas med uppföljning av kommunens översiktsplan . Sid 22 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Om förutsättningarna ändras för den antagna handlingsplanen under mandatperioden ska en ny uppdaterad handlingsplan antas. Sid 23 av 24 Handlingsplan för bostadsförsörjning Sid 24 av 24 Från: Kontaktcenter Skickat: den 4 maj 2026 10:47 Till: Samhällsbyggnadsförvaltningen; Kommunstyrelsen Ämne: VB: Upplands-Bro kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning Bifogade filer: Handlingsplan för bostadsförsörjning 2026.pdf; Kunskapsunderlag och nulägesanalys 2026.pdf; ~ KS 24_0685-34 Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde den 22 april 2026 - Antagan 1021583_1_1.pdf Uppföljningsflagga: Följ upp Flagga: Har meddelandeflagga F.K. Med vänlig hälsning Semih Kommunvägledare Håbo kommun Kommunledningsförvaltningen Kontaktcenter 746 80 Bålsta Centrumleden 1 Telefon 0171-525 00 Fax 0171-563 33 www.habo.se Hantering av personuppgifter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (länken ska gå till https://www.habo.se/kommun-och-politik/e-tjanster-och-blanketter/hantering-av- personuppgifter.html) Överväg miljöpåverkan innan du skriver ut detta e-postmeddelande. Från: Sila Sahin-Uppströmer <sila.sahin-uppstromer@upplands-bro.se> Skickat: den 4 maj 2026 10:45 Till: registraturen@boverket.se; stockholm@lansstyrelsen.se; registrator.rlk@sll.se; Kommun <Kommun@habo.se>; kontaktcenter@sigtuna.se; vasbydirekt@upplandsvasby.se; Servicecenter <kontakt@jarfalla.se>; info@ekero.se Ämne: Upplands-Bro kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning Hej! Den 22 april 2026 antogs Upplands-Bro kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning av kommunfullmäktige. I detta mejl bifogas handlingsplanen tillsammans med bilagan Kunskapsunderlag och nulägesanalys samt protokollsutdrag. Vänliga hälsningar, Sila Sahin-Uppströmer Översiktsplanerare Strategienheten | Samhällsbyggnadskontoret 08 – 410 793 53 sila.sahin-uppstromer@upplands-bro.se www.upplands-bro.se Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, 196 40 Kungsängen Håbohus AB Protokoll fört vid styrelsemöte i Håbohus AB den 28 maj 2026 Plats: Håbohus kontor Tid: 17:00 Närvarande Styrelseledamöter: Stefan Bodin, Styrelseordförande Fredrik Anderstedt, ledamot Ulf Winberg, ledamot Tommy Lövgren, ledamot Staffan Wohrne, tjänstgörande suppleant Sven Rosendahl, suppleant Peter Björkman, suppleant Övriga Mats Norrbrand, VD Helene Eklund, ekonomichef Anneli Algeson Rask, personalrepresentant Utsedd att justera dagens protokoll: Tommy Lövgren Paragrafer: §16-§26 Datum och Underskrift: Sekreterare, justerare och ordförande har signerat protokollet digitalt, signaturer i slutet av dokumentet Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.-nr E-post Betalning Box 24 Mansängstorg 1 0171-46 88 00 0171-541 24 55 64 63-1694 habohus@habohus.se Bankgiro 572-6245 746 21 Bålsta Bålsta www.habohus.se Postgiro 20 16 52 -5 07d3168ca10e-416b-cd24-5007-7f99ab43 :DI tnemucoD

§ 84 Dnr 2024/00799 Anmälan av motion: inför arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo Kommun Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Frida Herman (HD) med flera har överlämnat en motion till fullmäktige. Motionären föreslår att Kommunfullmäktige ska besluta att införa arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo Kommun. Beslutsunderlag - Motion Beslutsgång Ordföranden frågar om Kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ Beslutet skickas till: Kansliavdelningen, kommunledningsförvaltningen Håbo kommuns webbplats JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2025-11-04 Vård- och omsorgsnämnden

§ 96 Dnr 2023/00093 Avslut av uppdrag bredbandsstrategi samt uppdrag om digitaliseringsstrategi Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avsluta uppdrag om att ta fram bred- bandsstrategi för Håbo kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att upphäva strategi för bredbandsutbygg- nad i Håbo kommun, antagen 2015-09-21 KF §50/2015. 3. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen får uppdra till Kom- mundirektören att ta fram ett förslag till digitaliseringsstrategi som inklude- rar bredbandsfrågor. Sammanfattning Håbo kommun har sedan 2015-09-21 en strategi för bredbandsutbyggnad. Denna är nu inaktuell och föråldrad och dokumentet bör därför upphävas. Vidare har planeringsavdelningen ett befintligt uppdrag om att istället ta fram en ny bredbandsstrategi. Inom ramen för kommunens digitaliseringsar- bete har dock ett behov av att ta fram en digitaliseringsstrategi identifierats. Arbetet med att ta fram en digitaliseringsstrategi har påbörjats men lutar sig inte mot något formellt beslutat uppdrag. Via detta ärende föreslås därför att ett uppdrag ges till kommundirektören att ta fram en digitaliseringsstrategi som även inkluderar strategiska bred- bandsfrågor, där ett helhetsgrepp kan tas kring dessa starkt sammankopp- lade frågor. Med anledning av detta föreslås också att planeringsavdelning- ens uppdrag att ta fram en ny bredbandsstrategi avslutas. Beslutsunderlag – Beslut. Bredbandsstrategi för Håbo kommun, Id. 2015.4677 KF §50/2015 2015-09-21. – Strategi för bredbandsutbyggnad i Håbo kommun. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunsty- relsens förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2023-06-12 Kommunfullmäktige Beslutet skickas till: Planeringsavdelningen, för kännedom. Digitaliserings- och IT-enheten, för kännedom. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2023/01537 DIGITALISERINGSSTRATEGI FÖR Håbo kommun Antaget av Kommunfullmäktige Antaget Giltighetstid Från och med 2026-10-01 till 2030-12-31 Dokumentansvarig IT- och digitaliseringschef DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2023/01537 Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer Gäller för Kommunstyrelsen Tidpunkt för - aktualitetsprövning Ersätter tidigare versioner KS 2024/01505 (beslutad 2025-02-06) Relaterade styrdokument DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Innehåll HÅBO KOMMUNS STYRDOKUMENTSHIERARKI 2 FÖRORD 4 KOPPLING TILL KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL 4 MÅL 2030 4 GENOMFÖRANDEFÖRUTSÄTTNINGAR 2025–2030 5 DIGITAL KOMPETENS OCH LEDARSKAP .............................................................................................................5 TRYGG INFORMATIONSHANTERING OCH SÄKERHET ..........................................................................................5 DATA, INFRASTRUKTUR OCH SAMVERKAN ........................................................................................................5 INNOVATION OCH LÄRANDE ..............................................................................................................................5 STRATEGISK INRIKTNING FÖR SAMORDNAD DIGITAL UTVECKLING 5 INRIKTNING .......................................................................................................................................................5 BEHOVSINVENTERING OCH INITIATIV ................................................................................................................5 SAMORDNING OCH PRIORITERING .....................................................................................................................5 ORGANISATORISK STRUKTUR OCH MANDAT......................................................................................................6 SYSTEMFÖRVALTNING OCH LIVSCYKELANSVAR ...............................................................................................6 REGIONAL OCH NATIONELL SAMVERKAN 6 FOKUSOMRÅDEN 2025–2030 6 1) DIGITAL SERVICE OCH INKLUDERING ............................................................................................................6 2) AUTOMATISERING, AI OCH VÄLFÄRDSSTÖD .................................................................................................7 3) INFORMATIONS- OCH CYBERSÄKERHET SAMT BEREDSKAP ............................................................................7 4) DATADRIVEN VERKSAMHETSUTVECKLING ....................................................................................................7 5) GRUNDPLATTFORMAR, INFRASTRUKTUR OCH KONTINUITET .........................................................................7 AI OCH FRAMTIDENS DIGITALISERING (2025–2030) 7 INRIKTNING .......................................................................................................................................................7 VÄGLEDANDE PRINCIPER ..................................................................................................................................7 PRIORITERADE OMRÅDEN..................................................................................................................................7 GENOMFÖRANDE I TVÅ ETAPPER .......................................................................................................................8 UPPFÖLJNING, GENOMFÖRANDEPLAN OCH ÖVERSYN 8 DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Förord Håbo är en plats för hela livet och en kommun för framtiden. Kommunen ska utveckla verksamheterna ansvarsfullt, inkluderande och långsiktigt så att invånare, företag och föreningar möter en trygg, tillgänglig och modern kommunal service. Digitalisering är ett medel för att nå politiskt beslutade mål. Genom bättre arbetssätt, smart användning av data, robust teknik och stärkt samverkan kan kommunen höja kvaliteten, använda resurser mer effektivt och skapa bättre service för invånare och medarbetare. Strategin anger inriktningen för perioden 2025–2030. I denna version tydliggörs särskilt styrning, ansvar, systemförvaltning, AI-governance, datastyrning samt kontinuitet och robusthet. Syftet är att göra strategin tydligare som styrdokument och lättare att omsätta i praktiskt genomförande. Koppling till kommunens övergripande mål Digitaliseringsstrategin ska bidra till Håbo kommuns fyra övergripande mål för perioden 2023 – 2026. Strategin är ett stöd för styrning, prioritering och genomförande, men också ett verktyg för att omsätta kommunens mål i praktisk verksamhetsutveckling. • En kommun med ekonomi i balans Digitalisering ska bidra till god ekonomisk hushållning genom bättre prioritering, minskad fragmentering, ökat återbruk, hållbar livscykelhantering och högre träffsäkerhet i investeringar och drift. • En attraktiv arbetsgivare Digitala arbetssätt, tydliga system, modern grundmiljö och rätt använd teknik ska förbättra arbetsmiljö, stödja ledarskap och frigöra tid till kvalificerade arbetsuppgifter. • En hållbar kommun Digital utveckling ska stödja ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genom smartare resursanvändning, robusta tjänster, ökad tillgänglighet och minskat beroende av manuella och sårbara arbetssätt. • En företagsvänlig kommun Kommunens service, tillgänglighet och interna effektivitet ska utvecklas så att kontakter med kommunen blir enklare, snabbare och mer förutsägbara även för företag och externa aktörer. Mål 2030 År 2030 är Håbo kommun en organisation där digitalisering är en naturlig och integrerad del av all verksamhet. • Invånarnytta och tillgänglighet: Fler tjänster är digitala först, med alternativa vägar för den som behöver stöd. • Kvalitet och effektivitet: Grundläggande arbetsmoment automatiseras där det ger mätbar nytta i kvalitet, tid och kostnad. • Datadrivet arbetssätt: Beslut, prioritering och uppföljning baseras på tillgänglig, korrekt och delbar information. DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 • Säkerhet och förtroende: Informations- och cybersäkerhet är integrerad i processer, system och beslutsfattande. • Kompetens och ledarskap: Chefer och medarbetare har den kompetens som krävs för att utveckla, använda och följa upp digitala arbetssätt. Genomförandeförutsättningar 2025–2030 Digital kompetens och ledarskap Alla medarbetare och chefer behöver ha tillräcklig digital kompetens för att använda verktyg och arbetssätt på ett ansvarsfullt sätt. Chefer ska ha mandat att driva utveckling i den egna verksamheten, men också ansvar att samverka och följa kommunens gemensamma styrning. Trygg informationshantering och säkerhet Invånarnas förtroende ska värnas genom förebyggande riskarbete, strukturerad informationshantering och en kommunövergripande plan för informations- och cybersäkerhet med regelbundna övningar, tydliga roller och etablerade incidentprocesser. Data, infrastruktur och samverkan Robusta nät, integrationsförmåga, återbrukbara grundplattformar och moderna datamiljöer ska möjliggöra säkra och skalbara tjänster. Kommunen ska eftersträva gemensamma begrepp, återbruk av data och minskat beroende av manuella sidolösningar. Innovation och lärande Kommunen ska prova nytt i liten skala, lära av erfarenheter och skala upp när lösningar ger dokumenterad nytta. Piloter ska genomföras kontrollerat och alltid följas av beslut om fortsatt införande, förvaltning eller avveckling. Strategisk inriktning för samordnad digital utveckling Inriktning Digital utveckling ska vara behovsdriven, samordnad och långsiktig. Kommunen ska prioritera initiativ som bidrar till verksamhetsnytta, god ekonomisk hushållning, rättssäkerhet, säkerhet och återbruk av lösningar över förvaltningsgränserna. Behovsinventering och initiativ Digital utveckling ska utgå från faktiska verksamhetsbehov och identifierade förbättringsmöjligheter. Kommunen ska ha ett sammanhållet arbetssätt för att fånga upp idéer, utvecklingsbehov och möjligheter från verksamheter, medarbetare, invånare, företag och andra samverkansaktörer. Initiativ ska kunna avse både mindre förbättringar och större förändringar, och ska hanteras på rätt nivå: nära verksamheten när nyttan är lokal, och inom kommunens gemensamma prioritering när initiativet är verksamhetsövergripande, kostnadsdrivande, systempåverkande eller innebär väsentlig risk. Underlag för större eller väsentliga digitala initiativ ska dokumenteras och bedömas innan beslut om anskaffning, införande eller driftsättning. Arbetssättet för detta ska konkretiseras i underliggande modell eller rutin. DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Samordning och prioritering Samtliga större digitala initiativ ska hanteras i ett gemensamt flöde och bedömas ur ett helhetsperspektiv. Portföljstyrning används för att: • undvika dubbelarbete, lokala särlösningar och fragmenterad systemflora, • använda resurser och kompetens mer effektivt, • främja samverkan över förvaltningsgränser, • säkerställa att satsningar med störst nytta genomförs först, • tydliggöra när initiativ ska genomföras, pausas eller avstås. Beslut om prioritering och införande ska fattas samlat och transparent enligt kommunens styrmodell. Kommunövergripande initiativ ska inte startas utanför den gemensamma prioriteringen. Organisatorisk struktur och mandat Digitaliserings- och IT-funktionen har en central och samordnande roll med mandat att initiera, koordinera, kravställa och följa upp kommunövergripande digitala initiativ. Förvaltningarna ansvarar för verksamhetsnytta, deltagande, förändringsledning och införande i den egna verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar för den övergripande prioriteringen av kommunövergripande digital utveckling. Vid större systemförändringar ska lösningen prövas mot kommunens arkitektur, säkerhetskrav, integrationsförmåga, databehov, ekonomi, livscykelhantering och förvaltningsförmåga innan beslut fattas. Systemförvaltning och livscykelansvar Varje väsentligt system ska ha tydligt systemägarskap, utpekad förvaltningsansvarig funktion samt dokumenterade former för uppföljning, utveckling och avveckling. För varje sådant system ska det finnas en bedömning av vad som är kritiskt för verksamheterna, informationsklassning, riskbild, integrationsbehov och beroenden till andra system eller leverantörer. System och tekniska plattformar ska hanteras med ett livscykelperspektiv där investering, drift, licenser, support, säkerhetsuppdateringar, kompetensbehov, återbruk och avveckling beaktas samlat. Regional och nationell samverkan Håbo kommun ska öka takten genom aktiv medverkan i regionala och nationella nätverk för digitalisering och AI. Samverkan ska användas för att dela erfarenheter, återbruka lösningar, ta del av finansieringsmöjligheter och stärka kommunens förmåga att agera tidigt i relevant utveckling. Fokusområden 2025–2030 1) Digital service och inkludering Invånare och företag ska möta en sammanhållen digital ingång, begripliga e-tjänster och trygga digitala möten. Stöd ska erbjudas för grupper med särskilda behov så att fler kan ta del av service på lika villkor. DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 2) Automatisering, AI och välfärdsstöd Återkommande arbetsmoment ska avlastas med automatisering och AI där nyttan är tydlig och riskerna hanterade. Välfärdsteknik och digitala beslutsstöd ska stärka kvalitet, rättssäkerhet och arbetsmiljö. 3) Informations- och cybersäkerhet samt beredskap En sammanhållen säkerhetsplan, systematiska riskanalyser och återkommande övningar ska skydda information och drift. Beredskapen ska stärkas genom tydliga roller, robusta processer och känd återställningsförmåga. 4) Datadriven verksamhetsutveckling Beslut ska i högre grad baseras på tillgänglig, korrekt och delbar information. Gemensamma begrepp, uppföljningsmått, datamodeller och öppna gränssnitt ska underlätta uppföljning, analys och innovation. 5) Grundplattformar, infrastruktur och kontinuitet Stabila driftmiljöer, hållbar livscykel för utrustning, integrationsplattformar och kontinuitetsplanering ska utgöra basen för utveckling. Digitalisering ska planeras så att verksamheten kan fungera även vid störningar, avbrott eller begränsad IT-drift. AI och framtidens digitalisering (2025–2030) Inriktning AI är en integrerad del av Håbo kommuns digitala utveckling. Tillämpningarna ska stärka medarbetare och invånare, höja kvalitet och tillgänglighet samt bidra till resurseffektiv verksamhetsutveckling. Införande av AI ska ske kontrollerat, stegvis och med tydligt ansvar. Vägledande principer • Människan först: AI ska stödja professionella bedömningar och invånarkontakter, inte ersätta mänskligt ansvar där mänsklig prövning krävs. • Rättssäkerhet och öppenhet: AI-användning ska vara begriplig, transparent och möjlig att motivera i förhållande till lagstiftning och styrdokument. • Trygg informationshantering: Införande ska alltid föregås av bedömning av informationskänslighet, rättslig grund, påverkan på beslut eller myndighetsutövning samt krav på mänsklig kontroll. • Kompetens och delaktighet: Chefer och medarbetare ska ges förutsättningar att utveckla kunskap och arbetssätt, samtidigt som invånarnas digitala delaktighet värnas. • Samarbete och standarder: Kommunen ska samverka regionalt och nationellt samt eftersträva kontrollerad datadelning och återbrukbara lösningar. • Hållbar omställning: AI ska prioriteras där den samtidigt stödjer kvalitet, arbetsmiljö och klimat- eller energimål. Prioriterade områden • stöd i handläggning och utredningar, exempelvis sortering av ärenden, beslutsunderlag och kvalitetssäkring, DIGITALISERINGSSTRATEGI Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 • texter och dokument, exempelvis sammanfattning, klarspråk, diarieförslag och översättning, • prognoser och planering inom bland annat vård och omsorg, arbetsmiljö och samhällsbyggnad, • energi och drift, exempelvis optimering av fastigheter, fordonsflotta och resursanvändning, • digitala assistenter för förbättrad service till invånare och effektivt internt stöd. Genomförande i två etapper • Etapp 1: 2025–2027 - etablera och skala upp genom avgränsade införanden, fastställa AI-policy och riktlinjer, tydliggöra roller och ansvar samt bygga upp uppföljning och kompetens. • Etapp 2: 2028–2030 - konsolidera och integrera fungerande lösningar brett, fördjupa datadelning och standarder samt vidareutveckla förvaltning, uppföljning och kompetens. Uppföljning, genomförandeplan och översyn Strategin följs upp i ordinarie mål- och resultatstyrning. Varje fokusområde ska ha indikatorer, mål och ansvar. Effekter ska redovisas återkommande, exempelvis handläggningstid, kvalitet, tillgänglighet, användning, säkerhet och kostnadseffektivitet. Strategin ska varje år konkretiseras i en kommunövergripande genomförandeplan eller portföljplan. Den planen ska ange prioriterade initiativ, ansvarig förvaltning eller funktion, resursbehov, tidplan, beroenden och former för nyttouppföljning. Årlig revidering av genomförandeplanen ska utgå från kommunens mål, ekonomiska förutsättningar, riskbild och faktiska genomförandekapacitet. Strategin ska ses över vid behov under perioden om större förändringar sker i lagstiftning, omvärld, säkerhetsläge, ekonomi eller organisatoriska förutsättningar. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Vår beteckning 2026-02-09 KS 2025/01934 nr 147208 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Dag Lanerfeldt, IT-chef dag.lanerfeldt@habo.se Tjänsteskrivelse – Antagande av riktlinje för användning av AI i Håbo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar riktlinje för användning av AI-tjänster i Håbo kommun att gälla från och med den 1 maj 2026. Sammanfattning Kommunen använder i ökande grad AI-baserade funktioner i verksamhetssystem och molntjänster. Samtidigt träder nya lagkrav i kraft, bland annat EU:s AI-förordning (AI Act) och Cybersäkerhetslagen (NIS2). Riktlinjen tydliggör hur AI får användas på ett lagligt, säkert och etiskt sätt, vilka roller och ansvar som gäller samt hur nya AI-tjänster ska riskbedömas och införas. Syftet är att möjliggöra innovation och effektivisering – utan att äventyra informationssäkerhet, rättssäkerhet eller invånarnas förtroende. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar riktlinje för användning av AI i Håbo kommun att gälla från och med den 1 maj 2026. Ärendet AI-teknik utvecklas snabbt och integreras idag i många av kommunens verksamhetssystem, exempelvis i form av textförslag, analysfunktioner och automatiserade rekommendationer. Samtidigt skärps regelverket. EU:s AI-förordning ställer krav på riskklassning och dokumentation. Cybersäkerhetslagen (NIS2) innebär skärpta krav på riskhantering, leverantörskontroll och incidentrapportering. Kommunen saknar idag ett sammanhållet styrdokument som reglerar: • vad som är tillåten respektive otillåten användning • hur AI i molntjänster ska bedömas • hur riskklassning ska ske • hur ansvar fördelas mellan medarbetare, chefer, informationsägare och IT Den föreslagna riktlinjen skapar struktur, tydlighet och gemensam styrning. Den möjliggör att AI används för effektivisering, kvalitetshöjning och bättre service – men under kontrollerade former. Riktlinjen har beretts av Digitalisering och IT i dialog med informationssäkerhet och digitaliseringsstrateg. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-02-09 «Diarienr» Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar riktlinje för användning av AI i Håbo kommun att gälla från och med den 1 maj 2026. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet medför inga direkta kostnader inom innevarande budgetår. På kort sikt innebär riktlinjen ett behov av viss utbildningsinsats och samordning, vilket hanteras inom befintlig ram. På längre sikt förväntas riktlinjen: • minska risken för kostsamma incidenter • stärka regelefterlevnad • skapa bättre förutsättningar för effektivisering genom kontrollerad AI-användning Eventuella större AI-satsningar prövas separat inom ordinarie budgetprocess. Barnperspektivet Beslutet berör barn indirekt genom att AI-användning inom exempelvis skola och socialtjänst regleras. Riktlinjen stärker barnets bästa genom att: • säkerställa att AI inte används för automatiserade beslut utan mänsklig granskning • skydda personuppgifter • motverka diskriminering och bias Barnets rätt till integritet och likvärdig behandling beaktas. Näringslivsperspektivet Riktlinjen påverkar leverantörer genom tydligare krav på: • informationssäkerhet • riskhantering • dataskydd • transparens kring modellträning och dataanvändning Det skapar förutsägbarhet och likabehandling vid upphandling och införande av nya system. Uppföljning Riktlinjen följs upp årligen av Digitalisering och IT tillsammans med AI- samordnaren. Revidering sker vid nya lagkrav, större tekniska förändringar, erfarenheter från tillämpning och förändringar i kommunens digitaliseringsstrategi TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-02-09 «Diarienr» Återrapportering sker till Kommunstyrelsen vid behov. Beslutsunderlag Riktlinje för användning av AI-tjänster i Håbo kommun (2025-12-15) Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Förvaltningschefer Digitalisering och IT Kansliet M jag RIK TLINJE FÖR Användning av AI-tjänster i Håbo kommun Antaget av Kommunstyrelsen Antaget 2026-04-13 § Giltighetstid Tills vidare, dock längst fyra år efter antagande Dokumentansvarig IT-chef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer 2025/01934 nr 145409 Gäller för Alla verksamheter i Håbo kommun Tidpunkt för Varje år aktualitetsprövning Ersätter tidigare versioner - Relaterade styrdokument - RIKTLINJE 3(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» Riktlinjer för användning av AI-tjänster i Håbo kommun Innehåll Håbo kommuns styrdokumentshierarki 2 1. Syfte och tillämpningsområde ...................................................... 4 2. Definitioner ............................................................................ 4 3. Grundprinciper ....................................................................... 5 4. Tillåten användning av AI ........................................................ . 5 5. Otillåten användning 5 6. AI i molntjänster och verksamhetssystem 6 7. Koppling till kommunens digitaliseringsstrategi 6 8. Cybersäkerhetslagen (NIS2) och AI 7 9. Etik, transparens och kvalitetssäkring 7 10. Roller och ansvar ................................................................... 7 11. Införande av nya AI-tjänster .................................. 8 12. Incidenthantering 8 13. Kompetens och utbildning 9 14. Uppföljning och revidering 14 15. Bilaga A, snabbguide för medarbetare 14 RIKTLINJE 4(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» 1. Syfte och tillämpningsområde Syftet med denna riktlinje är att reglera hur artificiell intelligens (AI) används i Håbo kommun på ett ansvarsfullt, säkert, lagligt och etiskt sätt. Riktlinjen ska: • stödja kommunens digitaliseringsstrategi och datadrivna utveckling • skydda kommunens information enligt GDPR, offentlighets- och sekretesslagen, AI- förordningen (AI Act) och Cybersäkerhetslagen (NIS2) • ge medarbetare vägledning i hur AI får och inte får användas • säkerställa transparens, kvalitet och rättssäkerhet för invånare • ange roller, ansvar, processer och krav inför införande av nya AI-tjänster • reglera användning av AI-funktioner i verksamhetssystem, e-tjänster och molntjänster Riktlinjen gäller alla medarbetare, chefer, konsulter, förtroendevalda och verksamheter inom Håbo kommun. 2. Definitioner Artificiell intelligens (AI) Teknik som utför uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens, såsom analys, språkförståelse och mönsterigenkänning. Generativ AI AI som skapar nytt material (text, bild, ljud, video eller kod). Publika AI-tjänster AI-tjänster som är öppet tillgängliga och inte upphandlade eller godkända av kommunen (exempel: ChatGPT på webben, Gemini, Copilot i privatkonto). Godkända AI-tjänster AI-system som kommunen har avtal för, bedömt risker för, och uttryckligen godkänt (exempel: Microsoft Copilot inom kommunens M365-miljö). Molntjänster med AI-funktioner Verksamhetssystem där leverantörer erbjuder automatiserade funktioner baserade på AI, exempelvis analys, förslag, bildtolkning eller textgenerering. Riskklassning av AI enligt EU:s AI-förordning Kommunen ska riskklassa AI-tillämpningar enligt EU:s AI-förordning (AI Act). AI-system delas in i följande nivåer: • Oacceptabel risk – förbjuden användning • Hög risk – kräver särskild dokumentation, kontroll och juridisk prövning • Begränsad risk – krav på transparens • Minimal risk – normal användning tillåten Riskklassning ska göras innan en AI-tjänst införs eller aktiveras. RIKTLINJE 5(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» Informationsägare Verksamhet eller chef som ansvarar för klassning, korrekthet och hantering av information inom sitt område. 3. Grundprinciper 1. AI är ett stöd – mänskligt omdöme är alltid avgörande. 2. Du är ansvarig för både input och output i alla AI-system du använder. 3. Informationsklassning gäller alltid, även vid test av AI. 4. AI-genererat material ska märkas och granskas, särskilt vid extern publicering: “Denna text är framtagen med stöd av AI och granskad av [namn].” 5. AI får endast användas på ett sätt som stödjer verksamhetens mål, kommunens värdegrund och digitaliseringsstrategi. 6. AI får aldrig användas för att utföra myndighetsutövning eller fatta automatiserade beslut utan mänsklig granskning, spårbarhet och dokumentation. 7. Kommunens information får endast hanteras av AI-system som är godkända och säkrade. 8. Beslut eller underlag som påverkar individer, verksamhetsbeslut eller myndighetsutövning ska alltid granskas av en människa innan användning eller beslut fattas. 4. Tillåten användning av AI AI får användas när informationsklassen tillåter det och verktyget är godkänt. Exempel på tillåten användning: • sammanfatta öppna dokument • skriva utkast till texter, beslut, presentationer och rapporter • förenkla språk och öka tillgänglighet • hjälpa till med planering, struktur och idéarbete • kvalitetshöjning i form av språkförbättring, tydliggörande och korrekturläsning • skapa stöd för verksamhetsanalys när data är godkänd och hanteras rätt • intern kunskapssökning i kommunens säkrade miljöer Publika AI-tjänster får endast användas med öppen information. 5. Otillåten användning Följande är inte tillåtet: RIKTLINJE 6(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» • hantering av personuppgifter i publika AI-tjänster • hantering av sekretessbelagd eller intern känslig information i publika AI-verktyg • inmatning av intern IT-information (till exempel kod, driftinformation, nätverksstruktur, systemarkitektur) • aktivering eller användning av AI i molntjänster utan godkännande • användning av AI för rekryteringsurval, provrättning eller automatiserat beslutsfattande • generering eller bearbetning av politiskt känsligt eller rättsligt material utan granskning • biometrisk identifiering eller ansiktsigenkänning • kopiering av handlingar, loggar, mötesanteckningar eller medborgarärenden i publika AI-tjänster • att låta AI ”läsa av” kommunens filer eller enheter utan godkänd plattform Det är inte tillåtet att använda AI för: • social kategorisering eller social scoring av individer • automatiserad analys av känslor eller beteende i arbetslivet • manipulation eller påverkan av individer genom automatiserad profilering 6. AI i molntjänster och verksamhetssystem Leverantörer erbjuder allt oftare AI-funktioner integrerade i verksamhetssystem. Dessa får inte användas eller aktiveras utan utvärdering. 6.1 Informationsägarens ansvar Informationsägaren ansvarar för att: 1. avgöra om AI-funktioner är lämpliga 2. genomföra informationsklassning 3. göra dataskyddsbedömning (DPIA) vid behandling av personuppgifter 4. göra riskanalys enligt NIS2 för system inom samhällsviktig/viktig verksamhet 5. säkerställa att kommunens data inte används för modellträning 6. dokumentera beslut i systemets förvaltningsplan 7. samverka med AI-samordnaren och IT innan AI-funktioner aktiveras 6.2 Digitalisering och IT:s ansvar • teknisk och säkerhetsmässig granskning • bedömning av leverantörens tekniska skydd, drift och datalagring • kravställning kring loggning, spårbarhet, API, åtkomst och säkerhet • dokumenterat införande i kommunens förvaltningsmodell 6.3 AI-samordnarens roll AI-samordnaren stödjer informationsägare och IT med: RIKTLINJE 7(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» • bedömning av ändamål och nytta • förenlighet med digitaliseringsstrategin • etiska, juridiska och verksamhetsmässiga aspekter • kommunövergripande riktning och konsekvensanalyser AI-funktioner i molntjänster får aldrig aktiveras av leverantören utan kommunens uttryckliga godkännande. 6.4 Datastyrning och modellstyrning Vid användning av AI-funktioner ska följande säkerställas: • datakällor ska vara dokumenterade och kvalitetssäkrade • kommunen ska säkerställa att kommunens data inte används för extern modellträning • AI-modeller ska omfattas av livscykelhantering • förändringar i modeller eller funktioner ska riskbedömas • loggning och spårbarhet ska finnas 7. Koppling till kommunens digitaliseringsstrategi AI ska användas för att: • stärka datadrivet arbetssätt • effektivisera verksamhetens processer • öka kvalitet, likvärdighet och rättssäkerhet • frigöra tid för mötet med medborgaren • säkra struktur och gemensam utveckling • minska sårbarhet och undvika parallella arbetssätt Kommunen ska prioritera AI-initiativ genom kommunens styrmodell för digital utveckling för att säkerställa samordning, nyttorealisering och resurseffektivitet. Digitaliseringsstrategen är kommunens AI-samordnare och ansvarar för att: • AI används i linje med strategin • verksamheterna får metodstöd • samordning sker kommunövergripande • erfarenheter, risker och nyttor följs upp över tid 8. Cybersäkerhetslagen (NIS2) och AI AI-system som används inom kommunen omfattas av krav i Cybersäkerhetslagen. Detta innebär att AI-tjänster måste uppfylla regler kring: • riskhantering • styrning och ledningsansvar • leverantörskedjor • drift och robusthet • incidentrapportering • loggning och spårbarhet RIKTLINJE 8(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» • kontinuitetsplanering • utbildning och medvetenhet Vid införande av AI-tjänster ska kommunen även säkerställa: • transparens kring leverantörens modellträning • krav på versionshantering och förändringsinformation • krav på datalagring och dataresidens • möjlighet till exit och migrering av data AI-samordnaren och IT stödjer införande av AI i verksamheter som omfattas av NIS2.Ingen AI-tjänst får införas utan att NIS2-kraven är dokumenterat uppfyllda. 9. Etik, transparens och kvalitetssäkring AI ska: • användas etiskt, rättvist och utan diskriminering • granskas kritiskt för faktafel, bias och felaktigheter • vara transparent gentemot invånare när AI använts i underlag eller text • aldrig ersätta mänskligt ansvar eller professionell bedömning • bidra till tillgänglighet och inkludering, inte försvåra • AI-användning ska utformas så att rättssäkerhet, likvärdig behandling och tillgänglighet för invånare stärks. Extern kommunikation som bygger på AI ska alltid märkas och kvalitetssäkras. 10. Roller och ansvar 10.1 Medarbetare • följer riktlinjen • hanterar endast godkänd information i AI-system • granskar allt AI-genererat innehåll • rapporterar incidenter och avvikelser 10.2 Chefer • ansvarar för att personal har kunskap och utbildning • säkerställer att riktlinjen följs i verksamheten • stödjer införande av AI enligt kommunens styrmodell 10.3 Informationsägare • ansvarar för klassning, dataskyddsbedömning, NIS2-riskbedömning • godkänner eller avvisar användning av AI-funktioner RIKTLINJE 9(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» • dokumenterar beslut i förvaltningsplan • samverkar med IT och AI-samordnaren 10.4 Digitalisering och IT • gör tekniska och säkerhetsrelaterade bedömningar • granskar leverantörer och avtal • säkerställer teknisk säkerhet, loggning, åtkomst och drift • förvaltar listan över godkända AI-verktyg 10.5 AI-samordnare (Digitaliseringsstrategen) Digitaliseringsstrategen är kommunens AI-samordnare och ansvarar för att: • samordna och leda kommunens övergripande AI-arbete • ge stöd vid införande, riskanalyser och dataskyddsbedömning • tolka och implementera nationella riktlinjer, AI Act och NIS2 • ta fram utbildningar och stödmaterial • fungera som rådgivare i etik, kvalitet, riktlinjer och teknik • svara för kommunens AI-styrning i dialog med IT och informationsägare • årligen följa upp och rapportera till styrgrupp Digitalisering 10.6 Kommunövergripande AI-styrning Kommunen ska ha en kommunövergripande styrning av AI kopplad till styrning av digital utveckling. Styrningen ska säkerställa: • gemensam prioritering av AI-initiativ • samordning mellan verksamheter • uppföljning av risker och nyttor • strategisk inriktning 11. Införande av nya AI-tjänster Följande ska göras innan en AI-tjänst tas i bruk: 1. Informationsklassning 2. Dataskyddsbedömning (vid personuppgifter) 3. NIS2-riskanalys 4. Leverantörskedjeanalys 5. Avtalsgranskning och PUB-avtal 6. Arkitektur- och teknisk säkerhetsgranskning 7. Beslut från informationsägare, IT och AI-samordnare 8. Dokumentation i systemets förvaltningsplan 9. AI-riskklassning enligt AI Act Smyginförande av AI är inte tillåtet. RIKTLINJE 10(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» 12. Test och innovationsmiljöer Kommunen ska möjliggöra kontrollerade testmiljöer för AI där innovation kan ske utan att känslig information används. Test ska ske enligt fastställda säkerhetsprinciper. 13. Incidenthantering Incidenter eller avvikelser kopplade till AI ska: • rapporteras omedelbart i kommunens ordinarie incidentflöde • hanteras av IT och informationssäkerhet • vid behov analyseras av AI-samordnaren • dokumenteras och följas upp • rapporteras till MSB om det rör NIS2-klassad verksamhet AI-incidenter omfattar även: • felaktiga automatiserade rekommendationer • bias eller diskriminerande resultat • otillåten dataexponering via AI-tjänster 14. Kompetens och utbildning Kommunen ska erbjuda återkommande utbildningar inom: • AI och generativ AI • säkerhet, dataskydd, etik och bias • riskhantering, NIS2 och AI Act • arbetssätt och kvalitetssäkring AI-samordnaren ansvarar för att planera, samordna och publicera utbildningar. Kommunen ska arbeta strategiskt med kompetensförsörjning kopplat till AI-utveckling och förändrade arbetssätt. 15. Uppföljning och revidering Riktlinjen följs upp årligen av Digitalisering och IT tillsammans med AI-samordnaren. Revidering sker vid: • nya lagkrav • teknisk utveckling • förändringar i digitaliseringsstrategin • erfarenhetsåterföring från kommunens AI-användning Bilaga A – Snabbguide för medarbetare Vad får användas i publika AI-tjänster? RIKTLINJE 11(11) Datum Vår beteckning 2025-12-15 «Diarienr» nr «dokDokid» Typ av information Publik AI Godkänd AI Kommentar Öppen Tillåtet Intern Endast i säkrade system Personuppgifter Begränsat Dataskyddbedömning krävs Känsliga uppgifter Aldrig i AI Sekretess Aldrig i AI Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-06-01 KS 2026/00999 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Sofia Spolander, tf kanslichef sofia.spolander@habo.se Tjänsteskrivelse - Uppdrag om revidering av riktlinjer för styrdokument Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att ta fram förslag till reviderad riktlinje för styrdokument. Sammanfattning Kommunens riktlinjer för styrdokument antogs av kommunfullmäktige 2017-12-04 § 149. Kommunstyrelsen ansvarar för att förvalta riktlinjerna, vilket innefattar att säkerställa att de är aktuella och ändamålsenliga. En genomgång visar att kategoriseringen av styrdokument inte är konsekvent, att inte alla dokumenttyper som förekommer i kommunens styrmodell beskrivs och att beslutsansvaret är inte entydigt angivet. Framför allt behöver kommunstyrelsen, för att ta sitt lagstadgade lednings- och samordningsansvar, få möjlighet att besluta om förhållnings- och arbetssätt som ska gälla i hela kommunorganisationen. Förslaget bör tillse att kategoriseringen av styrdokument görs konsekvent och lättbegripligt samt att det framgår tydligt vilket organ eller vilken funktion som beslutar om vad, särskilt när ett dokument berör fler än en nämnd eller Håbohus AB. Med anledning av mandatskiftet i september 2026 finns skäl att prioritera arbetet med reviderade riktlinjer. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett reviderat förslag, om möjlig redan inför kommunstyrelsesammanträdet i augusti 2026. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet har inga direkta ekonomiska konsekvenser. Förvaltningens arbete med de föreslagna uppdragen hanteras inom befintlig ram. Barnperspektivet Ärendet avhandlar kommunorganisationens inre styrning och har ingen direkt effekt på barnperspektivet. Näringslivsperspektivet Ärendet avhandlar kommunorganisationens inre styrning och har ingen direkt effekt på näringslivsperspektivet. Beslutsunderlag Riktlinjer för styrdokument KF 2017-12-04 § 149 Beslutet ska skickas till Kanslichef Klicka eller tryck här för att ange text. RIK TLINJER FÖR S tyrdoku- ment Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2017-12-04 § 149 Giltighetstid Till beslut om upphörande Dokumentansvarig Kanslichef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KS 2017/00064 nr 79279 Gäller för Håbo kommuns nämnder Tidpunkt för - aktualitetsprövning Ersätter tidigare versioner KF § 30 2013 (h.id. 2013.427) Relaterade styrdokument - RIKTLINJER 3(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» Revidering av kommunens riktlinjer och mallar för styrdokument Innehållsförteckning HÅBO KOMMUNS STYRDOKUMENTSHIERARKI ................................................................................2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING .....................................................................................................................3 1. INLEDNING..............................................................................................................................................5 1.1. SYFTE .......................................................................................................................................................5 1.2. AVGRÄNSNING ..........................................................................................................................................5 1.3. UPPFÖLJNING ...........................................................................................................................................5 2. HÅBO KOMMUNS STYRDOKUMENT .................................................................................................6 2.1. ÖVERORDNADE STYRDOKUMENT .............................................................................................................6 2.1.1. Kommunövergripande överordnade styrdokument ............................................................................... 6 2.1.1.1 Budget .................................................................................................................................................. 6 2.1.1.2. Vision ................................................................................................................................................... 6 2.1.1.3. Översiktsplan ...................................................................................................................................... 6 2.1.1.4. Reglemente och arbetsordning ....................................................................................................... 6 2.1.2. Nämndspecifika överordnade styrdokument .......................................................................................... 6 2.1.2.1 Delegationsordning............................................................................................................................. 7 2.1.2.2 Dokumenthanteringsplan ................................................................................................................... 7 2.1.2.3 Arkivbeskrivning .................................................................................................................................. 7 2.2. AKTIVERANDE STYRDOKUMENT ................................................................................................................7 2.2.1. Strategi ........................................................................................................................................................ 7 2.2.2. Program ....................................................................................................................................................... 7 2.2.3 Plan ............................................................................................................................................................... 8 2.3. NORMERANDE STYRDOKUMENT ...............................................................................................................8 5.3.1. Policy ........................................................................................................................................................... 9 2.3.2. Riktlinjer ....................................................................................................................................................... 9 2.3.3. Regler ........................................................................................................................................................ 10 2.4. VERKSAMHETSCHEFERNAS ANVISNINGAR OCH RUTINER ......................................................................10 2.5. DOKUMENTENS HIERARKI .......................................................................................................................10 3. FRAMTAGANDE AV STYRDOKUMENT ........................................................................................... 11 3.1. ÖVERVÄGNINGAR UNDER FRAMTAGANDET AV STYRDOKUMENT ............................................................12 3.1.1. Varför styrdokument? .............................................................................................................................. 12 3.1.2. Relation till andra dokument ................................................................................................................... 12 3.1.3. Förankring ................................................................................................................................................. 13 3.1.4. Viktiga frågeställningar ............................................................................................................................ 13 3.2. UTFORMNING AV STYRDOKUMENT ..........................................................................................................13 3.2.1. Klassificering ............................................................................................................................................. 13 3.2.2. Språk .......................................................................................................................................................... 13 3.2.3. Informationsinnehåll ................................................................................................................................. 13 3.2.4. Innehållsförteckning och obligatoriska rubriker .................................................................................... 14 3.2.5. Mallar ......................................................................................................................................................... 14 3.2.6. Innehåll ...................................................................................................................................................... 14 4. HANTERING AV ANTAGNA STYRDOKUMENT .............................................................................. 14 4.1. FÖRFATTNINGSSAMLING .........................................................................................................................15 4.2. AKTUALITETSPRÖVNING .........................................................................................................................15 4.2.1. Årlig aktualitetsprövning .......................................................................................................................... 15 4.2.2. Översyn varje mandatperiod .................................................................................................................. 15 4.3. UPPFÖLJNING .........................................................................................................................................15 4.3.1. Uppföljning av aktiverande styrdokument ............................................................................................. 16 RIKTLINJER 4(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» 4.3.2. Uppföljning av normerande styrdokument ............................................................................................ 16 5. ANSVAR ................................................................................................................................................ 16 5.1. DOKUMENTANSVARIG .............................................................................................................................16 5.2. NÄMNDEN ................................................................................................................................................16 RIKTLINJER 5(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» 1. Inledning Håbo kommun ska tillhandahålla bästa möjliga service till kommunens invånare inom ett stort antal verksamhetsområden. Omfattningen och kvaliteten på servicen bestäms av kommunens folkvalda politiker. Kommunens förtroendevalda politiker styr de kommunala verksamheterna via beslut och genom att fastställa styrdokument. Ett styrdokument reglerar innehållet i en eller flera kommunala verksamheter. Det kan bland annat röra sig om ”styrning” i frågor som förhållandet till kommunens innevånare, relationen med näringslivet eller kontakterna med andra kommuner och myndigheter. Enligt kommunallagen ska en kommun ha en budget, en arbetsordning för kommunfullmäktige och reglementen för nämnderna. Det finns också vissa andra styrdokument som kommunen enligt lag ska ha. Utöver de styrdokument som lagen kräver är det öppet för kommunen att själv bestämma vilka typer av styrdokument som behövs och hur dessa ska utformas. Namngivning och utformning av kommunens styrdokument regleras därför i dessa riktlinjer. En tydlig namngivning av dokumenten efter deras olika roller underlättar både för dem som ska ta fram dokumenten och för dem som ska förstå och använda dem i verksamheterna. Kommunens alla styrdokument måste också vara föremål för en kontinuerlig utvärdering och uppföljning, vilket också regleras i dessa riktlinjer. Det är angeläget att styrdokumenten samordnas, och att de är så konkreta, enkla och få som möjligt för att skapa goda förutsättningar för styrning och uppföljning. 1.1. Syfte Syftet med riktlinjer för Håbo kommuns styrdokument är att fastställa en kommungemensam definition för vad som utgör ett styrdokument, samt att skapa en enhetlig terminologi och struktur för de olika dokumenten. Likaså avser riktlinjerna att ange beslutsnivå för dokumenten samt reglera hanteringen av styrdokumenten sedan de antagits. Riktlinjerna reglerar hur en kontinuerlig uppföljning av kommunens styrdokument ska ske. Tydliga styrdokument och en tydlig hantering av styrdokumenten är en viktig förutsättning både för att de ska kunna fungera som styrinstrument och kunna följas upp. 1.2. Avgränsning Dessa riktlinjer styr utformningen av de styrdokument i Håbo kommun som antas på politisk nivå av en nämnd eller fullmäktige. Dokument som rör ren verkställighet beslutas av verksamhetsansvarig chef och regleras inte av dessa riktlinjer. Taxor, avgifter och lokala föreskrifter anses inte vara styrdokument även om dessa är antagna av kommunfullmäktige. Därmed regleras de inte av riktlinjerna för styrdokument. De styrdokument, vars namn och utformning regleras i lag regleras heller inte av dessa riktlinjer. För dessa är lagtextens krav överordnade kommunens. 1.3. Uppföljning Efterlevnaden av dessa riktlinjer för styrdokument kontrolleras och följs upp i samband med den årliga aktualitetsprövningen av styrdokument (se punkt 4.2). RIKTLINJER 6(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» 2. Håbo kommuns styrdokument I Håbo kommun finns tre olika typer av styrdokument. Först och främst finns det överordnade styrdokument som resterande styrdokument måste förhålla sig till. Underliggande dessa finns aktiverande och normerande styrdokument. Aktiverande styrdokument talar om hur vi ska arbeta för att nå ett visst resultat medan normerande styrdokument förklarar hur vi ska möta, och agera i, givna situationer. Nedan beskrivs de olika typerna av styrdokument mer ingående. 2.1. Överordnade styrdokument Kommunen har ett antal överordnade styrdokument som övriga styrdokument måste förhålla sig till. Det finns två typer av överordnade styrdokument; kommunövergripande överordnade styrdokument och nämndspecifika överordnade styrdokument. 2.1.1. Kommunövergripande överordnade styrdokument Följande överordnade styrdokument är kommunövergripande och således sådana att alla nämnder måste förhålla sig till dessa i sitt arbete och också när de tar fram övriga styrdokument. Dessa beskrivs nedan. 2.1.1.1 Budget Håbo kommuns viktigaste styrdokument är kommunfullmäktiges budget. Det är via detta dokument som fullmäktige fastslår de ekonomiska ramar som ska finansiera kommunens verksamheter under året. 2.1.1.2. Vision Visionen är ett strategiskt dokument som talar kommunens långsiktiga målsättning och anger en bild av ett önskvärt framtida tillstånd. Visionsdokumentet svarar på frågan: ”Vad strävar vi mot?”. Den ska kunna fånga allmänhetens intresse och vara utgångspunkten för all kommunal verksamhet och utvecklingsarbete. Visionen för Håbo kommun beslutas av kommunfullmäktige. 2.1.1.3. Översiktsplan Översiktsplanen anger kommunens inriktning för utvecklingen av den fysiska miljön på längre sikt. Den visar beskriver hur kommunens mark- och vattenområden ska utvecklas och är vägledande vid detaljplanering. 2.1.1.4. Reglemente och arbetsordning I ett reglemente regleras en nämnds ansvarsområden och uppgifter. Reglementen fastslås av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges sammanträdes- och ärendehandläggning fastslås i en arbetsordning. 2.1.2. Nämndspecifika överordnade styrdokument Det finns också ett antal överordnade styrdokument som övriga styrdokument måste förhålla sig till, men som är specifika för respektive nämnd. Det innebär att varje nämnd upprättar en egen version av dessa typer av styrdokument. RIKTLINJER 7(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» 2.1.2.1 Delegationsordning En delegationsordning anger vem som får fatta beslut i nämnds ställe. Det innebär att den som fått ansvaret att fatta beslut på delegation helt och hållet träder in i nämndens eller styrelsens ställe och att dennes beslut kan inte ändras av nämnden eller styrelsen i efterhand. Genom delegationsordningen överlåter nämnden åt tjänstemän, utskott etc. att fatta vissa typer av beslut. 2.1.2.2 Dokumenthanteringsplan Dokumenthanteringsplanen beskriver nämndens olika handlingar och hur dessa ska hanteras när det gäller gallring, bevaring och förvaring. 2.1.2.3 Arkivbeskrivning Arkivbeskrivningen innehåller information om vilka handlingar som finns inom respektive nämnd och hur dessa kan hittas. Den underlättar för medborgare att ta del av allmänna handlingar. 2.2. Aktiverande styrdokument Aktiverande styrdokument talar om att kommunen ska handla eller agera på ett visst sätt. De behandlar områden, händelser eller situationer som vi vill uppnå eller åstadkomma med egna initiativ och arbetskraft. I dessa dokument är det därför naturligt att ange mål som man vill uppnå. Det finns tre typer av aktiverande styrdokument: strategier, program och planer. De tre typerna presenteras mer ingående nedan. 2.2.1. Strategi En strategi är den mest översiktliga och abstrakta, formen av ett aktiverande styrdokument. Nivå Översiktlig Innehåll: - Vägval och målsättningar inom ett övergripande område. - Definition av verksamhetsområden som är viktiga för att nå målen - Riktning och prioritering - Vägledande men inte praktisk - Innehåller inte medel eller metoder (För att ange medel och metoder används program eller planer) Antas av: Kommunfullmäktige Exempel: Näringslivsstrategi, internationell strategi Övrigt: Eftersom strategier handlar om de stora sammanhangen bör kommunen inte ha för många sådana. 2.2.2. Program Program är något mer konkreta än strategier, men inte så detaljerade som en plan och befinner sig därför i mitten av dokumenthierarkin för de aktiverande styrdokumenten. RIKTLINJER 8(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» Nivå Allmän Innehåll: - Vad kommunen ska uppnå inom ett specifikt område - Vilka metoder som ska användas för att uppnå målet - Kan ange vilka övergripande prioriteringar som ska göras inom en viss verksamhet eller inom ett område som berör många verksamheter. - Tar inte i detalj ställning till utförande, metod eller detaljerad tidsplan Antas av: Oftast kommunfullmäktige, i enskilda fall av verksamhetsansvarig nämnd Exempel: Kulturminnesprogram, miljöprogram, lönepolitiskt program Övrigt: Om programmet inte följs av en mer detaljerad plan, bör det innehålla uppdrag, ansvar och tidsramar. 2.2.3 Plan En plan är det mest konkreta av de aktiverande styrdokumenten. Nivå Detaljerad Innehåll: - Presenterar det som faktiskt ska göras, och inte det man hoppas åstadkomma. - En detaljerad beskrivning av de önskade åtgärderna och vad som ska uppnås - Vem har ansvaret för att åtgärderna genomförs - Hur åtgärderna ska finansieras - Tidsschema för åtgärderna - Hur eventuell uppföljning ska ske. Antas av: Kommunfullmäktige om flera verksamhetsområden berörs. Annars av verksamhetsansvarig nämnd Exempel: Biblioteksplan, handlingsplaner av olika slag Övrigt: Ska, i de fall där den föregås av ett program, sträva efter att omsätta programmets inriktning i konkreta SMART:a1 mål eller åtgärder. 2.3. Normerande styrdokument Normerande styrdokument kan till exempel klargöra kommunens förhållningssätt till någonting, eller förklara hur en tjänst eller service ska utföras. De är till för att styra våra beteenden efter en gemensam värdegrund och därmed också sätta gränser för vårt handlande. 1 SMART utläses: Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. RIKTLINJER 9(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» De normerande styrdokumenten reglerar hur vi ska utföra vår befintliga verksamhet. Detta till skillnad från de aktiverande styrdokumenten som avser att bryta nya vägar och utveckla vår verksamhet. Det finns tre olika typer av normerande styrdokument: policy, riktlinjer och regler, vilka beskrivs nedan. 5.3.1. Policy En policy beskriver kommunens förhållningssätt i en specifik fråga. Den kan konkretiseras genom regler och riktlinjer. Nivå Översiktlig Innehåll: - Kommunens förhållningssätt eller inställning till någon företeelse eller fråga. (t.ex. att vi är positivt eller negativt inställda till konkurrensutsättning, sponsring eller deltidsarbete osv.) - Ger en princip att hålla sig till, vägledning inom ett aktuellt område eller fråga. - Anger inte fasta regler - Ska vara kortfattad Antas av: Oftast kommunfullmäktige, i enskilda fall av verksamhetsansvarig nämnd. Exempel: Upphandlingspolicy, alkohol- och drogpolicy Övrigt: En policy kan ibland uttryckas i bara några få meningar. 2.3.2. Riktlinjer Riktlinjer har en högre detaljeringsgrad än en policy, men är mindre detaljerade än regler. Det övergripande syftet med riktlinjer är att reglera att kommunens befintliga verksamhet bedrivs effektivt och med god kvalitet. Nivå Allmän Innehåll: - Ett konkret stöd för hur arbetsuppgifter ska utföras - Gränserna för kommunens handlingsutrymme i en viss fråga; både i vad som ska uppnås och hur det ska uppnås. - Kan beskriva minimikrav för hur ett arbete ska utföras, och/eller ett maxtak på den kommunens service - Kan fokusera på metod och rekommendera vissa former av tillvägagångssätt för till exempel en handläggare. Antas av: Kommunfullmäktige om flera verksamhetsområden berörs. Annars av verksamhetsansvarig nämnd Exempel: Riktlinjer för styrdokument RIKTLINJER 10(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» Övrigt: Riktlinjer ska alltid lämna ett visst utrymme för individuella variationer och bedömningsgrader. 2.3.3. Regler Regler är den mest konkreta formen av de normerande styrdokumenten. Nivå Detaljerad Innehåll: - Fokus på utförande snarare än innehåll - Ska sätta exakta gränser för vårt handlade genom att förbjuda vissa typer av beteenden eller handlande. - Måste vara tydliga och får inte lämna utrymme för egna tolkningar. - Innehåller vanligen ord som ”ska”, ”måste” och ”får inte” Antas av: Kommunfullmäktige om flera verksamhetsområden berörs. Annars av verksamhetsansvarig nämnd Exempel: Regler för skolskjuts, regler för internhyra Övrigt: Regler anger absoluta normer för kommunens agerande 2.4. Verksamhetschefernas anvisningar och rutiner Utöver styrdokument som ska fastslås på en politisk nivå äger varje verksamhetsansvarig chef rätten att upprätta handboksdokument som kan beskriva hur det dagliga arbetet – det som också kallas för verkställighet – ska genomföras på den egna enheten/avdelningen/förvaltningen. Benämningen av dessa typer av dokumentet är inte lika strikt, men bör benämnas som något av följande:  Anvisningar  Rutiner  Handbok Verksamhetschefernas styrdokument regleras i övrigt inte av dessa riktlinjer. 2.5. Dokumentens hierarki Nedanstående modell visar vilka dokument som hör hemma i vilket sammanhang, och hur de förhåller sig till varandra. RIKTLINJER 11(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» Det är viktigt understryka att modellens tyngdpunkt, när det gäller de politiskt antagna styrdokumenten, ligger i basen. En strategi är å ena sidan överordnad både program och planer; eftersom dessa kan vara sätt att konkretisera en strategis intentioner. Å andra sidan ställs högre krav på program- och plandokument än på en strategi. Där en strategi anger övergripande idéer, och inte bekymrar sig med praktiken, så måste en plan meddela exakt hur kommunen ska gå till väga i en specifik fråga. Likaså så är policyn det mest översiktliga av de normerade dokumenten, men den är inte överordnad de övriga. Policys, och till viss del också riktlinjer, lämnar alltid utrymme för enskilda bedömningar. Dock går det inte att bryta mot en regel för att man därigenom tycker sig bättre uppfylla andemeningen i en policy. De dokument som antas av tjänstemän kan aldrig överordnas de politiska styrdokumenten. Dessa dokument utgör bara anvisningar för hur det dagliga arbetet (verkställigheten) ska genomföras. Modellen ska ses som ett riktmärke för hur kommunens olika strategiska dokument förhåller sig till varandra. Däremot är det inte ett krav att ett dokument på en nivå alltid måste följas av ett motsvarande dokument på nästa nivå; en plan måste således inte alltid föregås av program och strategi, och en policy måste inte alltid brytas ned i riktlinjer och regler. Varje dokument måste leva sitt eget liv. 3. Framtagande av styrdokument Processen att ta fram ett styrdokument illustreras i förenklad form av figuren nedan. RIKTLINJER 12(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» Processen börjar med att ett någon (nämnd/fullmäktige eller förvaltningen) konstaterar att ett styrdokument behövs. Om nämnd eller fullmäktige identifierat behovet och beslutat om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett sådant dokument kan handläggningen genast påbörjas. Om förvaltningen däremot identifierat behovet ska verksamhetsansvarig nämnd informeras om detta behov och ge startbesked i form av ett uppdrag till förvaltningen att ta fram styrdokumentet innan handläggningen påbörjas. Om styrdokumentet berör flera nämnder ger kommunstyrelsen detta startbesked. När förslag till styrdokument är klart ska det lyftas till nämnd/fullmäktige för behandling och därefter antagande. Viktigt att notera är att om styrdokumentet berör flera förvaltningars verksamhetsområden bör det även tas upp i kommunledningsgruppen, både innan frågan om startbesked går till nämnd/fullmäktige och efter att ett förslag till styrdokument tagits fram. 3.1. Övervägningar under framtagandet av styrdokument Ett antal övervägningar som måste göras när arbetet med att ta fram ett styrdokument pågår. 3.1.1. Varför styrdokument? I arbetet med framtagande av ett nytt – eller vid en revidering av ett gammalt – styrdokument ska det noga övervägas och motiveras varför styrdokumentet behövs. Detta eftersom kommunen ska sträva efter att ha ett så lågt antal aktiva styrdokument som möjligt, då ett för högt antal dokument skapar otydlighet och gör regelverket oöverskådligt. 3.1.2. Relation till andra dokument Det ska även klart framgå hur det aktuella styrdokumentet relaterar till och samspelar med kommunens andra styrdokument, och det ska alltid övervägas om dokumentet kan slås ihop med något eller några andra. Styrdokument ska alltid samordnas så att en fråga inte regleras i olika dokument. Det får inte råda några oklarheter över vilket dokument som har företräde. När styrdokument tas fram ska gällande lagstiftning beaktas. Om en specifik fråga finns reglerad i lagstiftning så behövs inte alltid ett styrdokument, utan en det räcker med anvisning t.ex. i form av en handbok. RIKTLINJER 13(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» 3.1.3. Förankring Vid skapandet av nya styrdokument ska det också alltid finnas en plan för hur dokumentet ska kommuniceras och förankras internt, i den kommunala organisationen, och externt. 3.1.4. Viktiga frågeställningar Följande frågeställningar ska beaktas innan och under framtagande eller revideringen av ett styrdokument:  Är ett styrdokument den bästa lösningen?  Vilken lagstiftning finns inom det aktuella området?  Vilken instans ska ta beslut om styrdokumentet?  Hur ska dokumentet benämnas?  Hur samspelar och harmoniserar styrdokumentet med kommunens befintliga styrdokument?  Är ansvarsfördelningen i dokumentet tydlig?  Hur ska dokumentet kommuniceras ut i organisationen/verksamheten?  Hur ska uppföljningen ske?  Hur ska eventuella åtgärder finansieras? Dessa frågor bör följa med under hela processen med att ta fram ett styrdokument. 3.2. Utformning av styrdokument Alla styrdokument i Håbo kommun ska utformas på ett enhetligt sätt. Vid framtagande av styrdokument ska följande beaktas: 3.2.1. Klassificering Alla styrdokument som regleras av dessa riktlinjer ska namnges och klassificeras som någon av de dokumenttyper som beskrivs i kapitel 4 ovan. 3.2.2. Språk Det är viktigt att ett styrdokuments språkbruk harmoniserar med dess avsikt och roll. Detta gäller framförallt på den detaljerade nivån, där det inte får lämnas utrymme för egen tolkning. På denna nivå är det därför lämpligt att inspireras av lagtextens språkbruk. Svepande och abstrakta formuleringar ska i möjligaste mån undvikas. Det är viktigt att styrdokumentens språkbruk är så klart och tydligt som möjligt för underlätta uppföljning, implementering och framtida revidering. Hjälpmedel i arbetet med språket är validera text, kommunens dokument om skrivregler och statsrådsberedningens svarta lista. 3.2.3. Informationsinnehåll Varje styrdokument ska innehålla nödvändig information om dokumentet i fråga. Sådan information är:  Diarienummer  Datum och paragraf för fastställande eller upprättande  Datum och paragraf för revidering/aktualitetsprövning  Namnet på den beslutsinstans som har antagit dokumentet  Information om vilka nämnder/verksamheter som dokumentet gäller för  Vem (Yrke/befattning) som är dokumentansvarig RIKTLINJER 14(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid»  Relaterade styrdokument  Vilken typ av styrdokument dokumentet utgör I kommunens mallar för styrdokument finns utrymme avsatt för denna information. 3.2.4. Innehållsförteckning och obligatoriska rubriker Alla kommunala styrdokument som överstiger två sidor i längd ska ha en innehållsförteckning. Denna ska skapas på ett sådant sätt att den blir klickbar i syfte att underlätta läsningen och skapa tillgänglighet. Varje styrdokument ska också innehålla:  En beskrivning av dokumentets syfte. Denna ska innehålla en förklaring av varför dokumentet skapats.  En beskrivning av hur dess innehåll ska följas upp. I de dokument där behov finns bör det också finnas:  En beskrivning av dokumentets avgränsningar (vad är dokumentet och vad är det inte).  En sammanfattning av dokumentets innehåll. Mallarna för styrdokument innehåller fördefinierade rubriker för detta. 3.2.5. Mallar Håbo kommuns styrdokument ska läggas in i de dokumentmallar som är avsedda för respektive typ av styrdokument. Mallarna för alla styrdokument innehåller utrymme för att fylla i informationen enligt punkten 3.2.4 ovan. Utöver detta ska mallarna följas och därmed ska de underrubriker och andra formateringar som finns fördefinierade i mallarna användas. 3.2.6. Innehåll Ett styrdokuments innehåll ska vara förenligt med alla eventuella överordnade dokument. Alla styrdokument ska i möjligaste mån beskriva hur de bidrar till att uppfylla Håbo kommuns vision och övergripande mål. Det finns styrdokument som ger direkta uppdrag till kommunens nämnder och verksamheter. Dessa typer av uppdrag ska formuleras klart och tydligt; det ska framgå vem som ska göra vad, och när det ska genomföras. Sådana direkta uppdrag ska kostnadsberäknas. 4. Hantering av antagna styrdokument Sedan ett styrdokument skapats och antagits ska det införlivas i kommunens författningssamling. Det är också av yttersta vikt att det regelbundet ses över i syfte att säkerställa att dokumentet fortfarande är relevant och förenligt med lagstiftning samt med övriga styrdokument. Processen för detta illustreras i grova drag av bilden nedan. RIKTLINJER 15(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» 4.1. Författningssamling Alla styrdokument ska finnas samlade i tillgänglig form på Håbo kommuns hemsida och intranät. Detta utgör kommunens författningssamling. När styrdokumentet antagits ska datum för antagande föras in i styrdokumentet och därefter ska styrdokumentet publiceras i författningssamlingen. Den tjänsteman som är dokumentansvarig ansvarar för att styrdokumentet publiceras här. 4.2. Aktualitetsprövning I syfte att styrdokument i kommunen ska hållas levande, aktuella och korrekta samt överensstämma med övriga lagar, regler och styrdokument behöver de ses över kontinuerligt. Detta görs dels genom en årlig översyn på tjänstemannanivå och dels genom en översyn där nämnd/fullmäktige fattar beslut om dokumentens fortsatta giltighet i början av varje mandatperiod. 4.2.1. Årlig aktualitetsprövning Styrdokument i Håbo kommun ska årligen aktualitetsprövas. Detta sker på tjänstemannanivå. Styrdokumenten gås igenom en gång per år i syfte att bedöma om de fortfarande är aktuella, behöver revideras eller bör upphävas. När aktualitetsprövningen gjorts ska aktuell politisk instans informeras om detta. Om det vid aktualitetsprövningen framkommer att styrdokumentet behöver revideras eller bör upphävas ska frågan lyftas till nämnd/fullmäktige för beslut om att påbörja detta arbete. 4.2.2. Översyn varje mandatperiod På våren efter varje mandatperiodsskifte ska alla styrdokument ses över och lyftas till nämnd/fullmäktige för beslut om dokumentens fortsatta giltighet. Kommunfullmäktige beslutar om dokumentens fortsatta giltighet i de fall där inte nämnden självt har antagit dokumentet. I sådana fall ska nämnden fatta det beslutet och aktualitetsprövningen ska delges kommunfullmäktige för kännedom. De styrdokument som inte redovisats i denna översyn upphör att gälla. RIKTLINJER 16(16) Datum Vår beteckning 2017-12-08 «Databas» «Diarienr» nr «dokDokid» 4.3. Uppföljning Styrdokument är en viktig del av kommunens styrmodell. Implementeringen av styrdokumenten behöver därför följas upp för att kontrollera att de efterlevs. 4.3.1. Uppföljning av aktiverande styrdokument När det gäller aktiverande styrdokument gäller det att kontrollera att det som, enligt styrdokumentet, ska uppnås verkligen blir uppnått. Därför ska den dokumentansvarige se till att aktiverande styrdokument läggs in i kommunens verksamhetsplaneringsstöd. Styrdokumenten blir därmed en del av berörda nämnders verksamhetsplanering samt den uppföljning och återrapportering som görs med anledning av denna. 4.3.2. Uppföljning av normerande styrdokument Normerande styrdokument ska också följas upp. I uppföljningen kontrolleras att kommunen agerar i enlighet med styrdokumentet. Den dokumentansvarige måste därför ha en plan för hur detta ska kunna följas upp. Exempelvis kan uppföljning av normerande styrdokument göras inom ramen för den interna kontrollen. 5. Ansvar 5.1. Dokumentansvarig Alla styrdokument i Håbo kommun ska ha en dokumentansvarig tjänsteman som bär det yttersta ansvaret för dokumentet. Den dokumentansvarige ansvarar för att:  Se till att dokumentet hålls aktuellt och vid behov anpassas till förändringar i lagar och andra styrdokument som påverkar styrdokumentets verksamhetsområde  Se över dokumentet regelbundet och minst i samband med den årliga aktualitetsprövningen och översynen i början av varje mandatperiod.  Kommunicera och förankra styrdokumentet inom organisationen/verksamheten  Se till att dokumentet implementeras. Aktiverande styrdokument ska dessutom läggas in i kommunens verksamhetsplaneringsstöd.  Publicera styrdokumentet i författningssamlingen på kommunens hemsida sedan det antagits och ta bort det från författningssamlingen när det upphört att gälla 5.2. Nämnden Nämnder som berörs av ett styrdokument ansvarar för att:  Genomföra verksamheten enligt de mål som fastställts.  Arbeta utifrån de styrdokument som antagits och som reglerar verksamheten.  Genomföra en översyn av nämndens egna styrdokument efter varje mandatperiodskifte och redovisa detta till kommunfullmäktige Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Datum Vår beteckning 2026-05-20 KS 2025/00615 nr 150375 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen Åsa Winkler, Kommunjurist asa.winkler@habo.se Tjänsteskrivelse - Revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar reviderad delegationsordning och beslutar att den börjar gälla från och med den 1 juli 2026. 2. Kommunstyrelsen beslutar att upphäva den nu gällande delegationsordning, antagen den 6 februari 2025, från och med den 1 juli 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsens delegationsordning är i behov av revidering utifrån att dagens delegationsordning till del är otydlig, till del saknar många delegationer som behövs för en effektiv förvaltning. En tydligare delegationsordning bedöms öka de anställdas trygghet och effektivitet, bidra till högre rättssäkerhet och förbättrad transparensen så väl internt som externt. Kommunledningsförvaltningens förslag om reviderad delegationsordning innebär delvis vissa språkliga förtydliganden, uppdaterade titlar och innehållsmässiga justeringar eller tillägg i syfte att öka tydligheten, effektiviteten och rättssäkerheten i kommunstyrelsens beslutsfattande. Det förtydligas bland annat att kommunstyrelsen har två förvaltningar och att dess chefer tituleras ”kommundirektör” (så som chef för kommunledningsförvaltningen) och ”förvaltningschef” (så som chef för teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen). Alla delegationer föreslås formuleras som beslut, då det är beslutsmandat som kan och ska delegeras enligt kommunallagen. Vissa avsnitt som enbart innehåller en eller få delegationer föreslås flyttas till andra avsnitt för att ge utrymme för andra områden som behöver ”egna” avsnitt. Ett nytt avsnitt om IT, digitalisering och cybersäkerhet föreslås och möjlighet till vidaredelegation föreslås principiellt tas bort – vilket framför allt påverkar avsnitt 13 som idag innehåller ett stort antal beslut där vidaredelegation tillåts. Genom att inte längre tillåta vidaredelegation inom personalärenden ökar kommunstyrelsens möjlighet att styra i egenskap av anställningsmyndighet och att skapa enhetlighet inom kommunen. Ärendet Kommunstyrelsen är kommunens yttersta beslutsfattare inom sitt verksamhetsområde. För att den kommunala organisationen ska kunna fungera effektivt – och för att kommunstyrelsen ska kunna fokusera på de frågor som kräver politisk bedömning – kan delar av beslutanderätten delegeras till förtroendevalda eller tjänstepersoner. Syftet med delegation är att avlasta kommunstyrelsen från rutinbeslut, snabba upp handläggningen av ärenden så att medborgare, företag och andra TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 «Diarienr» myndigheter får snabbare svar samt skapa trygghet för tjänstepersonerna om vilket mandat de har. I en kommun är det nämnden, i detta fall kommunstyrelsen, som är ensam beslutsfattare för så kallade kommunalrättsliga beslut avseende sin verksamhet. För att tjänstemän ska få fatta sådana beslut krävs att nämnden delegerar beslutsmandatet till tjänstemannen. Det sker i huvudsak genom nämndens delegationsordning. En tydlig och väl fungerande delegationsordning utgör såldes i mångt och mycket stommen i en effektiv och rättssäker förvaltning och avlastar även nämnden från ”dagliga beslut”. Sedan en längre tid har det identifierats ett behov av att se över kommunstyrelsens delegationsordning. Arbetet startades av kommunförvaltningens kansliavdelning våren 2025 men fick av olika skäl pausas till januari 2026 då det återupptogs. Under ärendets gång har samtliga chefer på Kommunledningsförvaltningen och Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen fått möjlighet att inkomma med förslag om revideringar, såväl inom sina ”egna” område som inom de gemensamma områdena som regleras i delegationsordningens. Samtliga chefer bjöds även av kommundirektör, kanslichef och kommunjurist in till en gemensam workshop på temat delegation. Förvaltningarnas förslag har sammanställts av kansliavdelningen. Varje förslag om revidering – så väl språklig som innehållsmässig – tillägg eller annan ändring i förslaget, jämfört med nu gällande delegationsordning har markerats med gul färg och kommenterats eller förtydligats i en kommentar i förslagets marginal. Det är således inte en nödvändighet att läsa nu gällande delegationsordning parallellt för att kunna se eller förstå varje ändringsförslag. Samtliga förändringar syftar till att skapa tydlighet och trygghet för så väl anställda som chefer om vilka beslutsmandat som kommunstyrelsen delegerar. Sådan trygghet bedömer kommunledningsförvaltningen i sin tur skapar högre effektivitet och mer rättssäkra och bättre beslut, vilket inte bara tjänar den egna organisationen utan även externa parter som medborgare, företag och andra myndigheter. Genom arbetet har även kunskapsnivån kring delegation bedömts höjts hos kommunstyrelsens två förvaltningar, vilket också var ett av målen med arbetet. Därutöver förväntar sig kommunledningsförvaltningen att övriga nämnders förvaltningar hämtar ledning och stöd i den reviderade delegationsordningen, vid deras kommande revideringsarbete. Då varje förändringsförslag är detaljerat kommenterad enligt ovan sätt redogörs här nedan enbart för en sammanfattning av förslagen: - Alla delegationer formuleras som beslut, då det är beslutsmandat som kan och ska delegeras. Idag förekommer flera skrivningar som i stället för TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 «Diarienr» beslutsmandat reglerar ett aktivt handlande, som till exempel ”företräda inför domstol” eller ”underteckna avtal”. - Det inledande avsnittet har förtydligats och utvecklats i syfte att underlätta för läsaren att förstå dels de kommunalrättsliga reglerna kring delegation, dels vad som är viktigt att tänka på vid handläggningen av ett delegationsbeslut. Från förslag om delegationsförteckningen lyfts här särskilt följande: - Avsnitt 1 om allmänna ärenden har flera delegationer lagts till avseende ärendehandläggning för att kunna efterleva förvaltningslagens krav på snabb handläggning. Dagens olika regleringar om yttranden till olika instanser är mycket otydlig, vilket skapar ineffektivitet och osäkerhet. De har därför delats upp på flera olika delegationer och förtydligats. Begränsningar om att tjänsteman inte får besluta om ett yttrande med längre svarstid än två månader har tagits bort för att dels ge mer tid till sakkunnig tjänsteman att utreda och författa yttrandet, dels för att undvika att allt för ofta tvingas använda brådskande ordförandebeslut – vilket enbart ska ske i undantagsfall. Delegationer om att besluta i olika rättsliga processer har lagts till eller förtydligats då det idag är dels otydligt, dels otillräckligt reglerat. I avsnittet har även ny delegation om rätt att besluta om skadestånd tagits med. - Avsnitt 2 har fått nytt innehåll om personuppgiftsfrågor och dataskydd, vilket idag finns i avsnitt 12, Övrigt. Dagens innehåll i avsnitt 2 om allmänna yttranden har flyttats och justerats inom ramen för avsnitt 1 vilket ändå behandlar olika typer av yttranden. - Avsnitt 3 har fått nytt innehåll om arkiv, vilket idag finns i avsnitt 12, Övrigt. Dagens enda delegation i avsnitt 3 om remittering har flyttats till avsnitt 1 där det bedöms passa bättre in. Kommunstyrelsen är kommunens yttersta beslutsfattare inom sitt verksamhetsområde. För att den kommunala organisationen ska kunna fungera effektivt – och för att kommunstyrelsen ska kunna fokusera på de frågor som kräver politisk bedömning – kan delar av beslutanderätten delegeras till förtroendevalda eller tjänstepersoner. Syftet med delegation är att avlasta kommunstyrelsen från rutinbeslut, snabba upp handläggningen av ärenden så att medborgare, företag och andra myndigheter får snabbare svar samt skapa trygghet för tjänstepersonerna om vilket mandat de har. I en kommun är det nämnden, i detta fall kommunstyrelsen, som är ensam beslutsfattare för så kallade kommunalrättsliga beslut avseende sin verksamhet. För att tjänstemän ska få fatta sådana beslut krävs att nämnden delegerar beslutsmandatet till tjänstemannen. Det sker i huvudsak genom nämndens delegationsordning. En tydlig och väl fungerande delegationsordning utgör såldes i mångt och mycket stommen i en effektiv och rättssäker förvaltning och avlastar även nämnden från ”dagliga beslut”. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 «Diarienr» Sedan en längre tid har det identifierats ett behov av att se över kommunstyrelsens delegationsordning. Arbetet startades av kommunförvaltningens kansliavdelning våren 2025 men fick av olika skäl pausas till januari 2026 då det återupptogs. Under ärendets gång har samtliga chefer på Kommunledningsförvaltningen och Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen fått möjlighet att inkomma med förslag om revideringar, såväl inom sina ”egna” område som inom de gemensamma områdena som regleras i delegationsordningens. Samtliga chefer bjöds även av kommundirektör, kanslichef och kommunjurist in till en gemensam workshop på temat delegation. Förvaltningarnas förslag har sammanställts av kansliavdelningen. Varje förslag om revidering – så väl språklig som innehållsmässig – tillägg eller annan ändring i förslaget, jämfört med nu gällande delegationsordning har markerats med gul färg och kommenterats eller förtydligats i en kommentar i förslagets marginal. Det är således inte en nödvändighet att läsa nu gällande delegationsordning parallellt för att kunna se eller förstå varje ändringsförslag. Samtliga förändringar syftar till att skapa tydlighet och trygghet för så väl anställda som chefer om vilka beslutsmandat som kommunstyrelsen delegerar. Sådan trygghet bedömer kommunledningsförvaltningen i sin tur skapar högre effektivitet och mer rättssäkra och bättre beslut, vilket inte bara tjänar den egna organisationen utan även externa parter som medborgare, företag och andra myndigheter. Genom arbetet har även kunskapsnivån kring delegation bedömts höjts hos kommunstyrelsens två förvaltningar, vilket också var ett av målen med arbetet. Därutöver förväntar sig kommunledningsförvaltningen att övriga nämnders förvaltningar hämtar ledning och stöd i den reviderade delegationsordningen, vid deras kommande revideringsarbete. Då varje förändringsförslag är detaljerat kommenterad enligt ovan sätt redogörs här nedan enbart för en sammanfattning av förslagen: - Alla delegationer formuleras som beslut, då det är beslutsmandat som kan och ska delegeras. Idag förekommer flera skrivningar som i stället för beslutsmandat reglerar ett aktivt handlande, som till exempel ”företräda inför domstol” eller ”underteckna avtal”. - Det inledande avsnittet har förtydligats och utvecklats i syfte att underlätta för läsaren att förstå dels de kommunalrättsliga reglerna kring delegation, dels vad som är viktigt att tänka på vid handläggningen av ett delegationsbeslut. Från förslag om delegationsförteckningen lyfts här särskilt följande: - Avsnitt 1 om allmänna ärenden har flera delegationer lagts till avseende ärendehandläggning för att kunna efterleva förvaltningslagens krav på snabb TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 «Diarienr» handläggning. Dagens olika regleringar om yttranden till olika instanser är mycket otydlig, vilket skapar ineffektivitet och osäkerhet. De har därför delats upp på flera olika delegationer och förtydligats. Begränsningar om att tjänsteman inte får besluta om ett yttrande med längre svarstid än två månader har tagits bort för att dels ge mer tid till sakkunnig tjänsteman att utreda och författa yttrandet, dels för att undvika att allt för ofta tvingas använda brådskande ordförandebeslut – vilket enbart ska ske i undantagsfall. Delegationer om att besluta i olika rättsliga processer har lagts till eller förtydligats då det idag är dels otydligt, dels otillräckligt reglerat. I avsnittet har även ny delegation om rätt att besluta om skadestånd tagits med. - Avsnitt 2 har fått nytt innehåll om personuppgiftsfrågor och dataskydd, vilket idag finns i avsnitt 12, Övrigt. Dagens innehåll i avsnitt 2 om allmänna yttranden har flyttats och justerats inom ramen för avsnitt 1 vilket ändå behandlar olika typer av yttranden. - Avsnitt 3 har fått nytt innehåll om arkiv, vilket idag finns i avsnitt 12, Övrigt. Dagens enda delegation i avsnitt 3 om remittering har flyttats till avsnitt 1 där det bedöms passa bättre in. - Avsnitt 6 om upphandling har renodlats och förtydligats i förhållande till dagens organisation av upphandling och i förhållande till att det är en mycket regelstyrd och rättsligt komplex verksamhet som kräver stor sakkunskap i relevant regelverk. - Avsnitt 8 har det genom en ny kommentar förtydligats att det är fastighetschef som är delegat (och inte nämnd som idag enligt kommentar kan uppfattas som beslutsfattare). - Avsnitt 9 har kompletterats med en ny delegation om beslut om säkerhetsskyddsbedömning av om verksamhet, information eller objekt omfattas av säkerhetsskydd. - Avsnitt 12 är idag ”övrigt” vilket av systematiska skäl bör ligga sist och har därför blivit avsnitt 19. Ett helt nytt avsnitt avseende IT, digitalisering och cybersäkerhet har i stället införts i avsnitt 12. - Avsnitt 13 avseende personalärenden har justerats på så sätt att alla möjligheter till vidaredelegation har tagits tas bort till förmån för utsedd lägsta delegat. - Avsnitt 14, Gator, parker, simhall och anläggningar görs flera förtydliganden, bland annat genom att vissa delegationer bryts ut från varandra. - Avsnitt 17, Plan, exploatering och markförvaltning, lyfts flertalet av delegationerna upp från bland annat fastighetschef och avdelningschef till förvaltningschef. TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 «Diarienr» Avsnitt 19 Övrigt är som tidigare nämnts dagens avsnitt 12. I detta införs bland annat en delegation för kommundirektör och förvaltningschef att – med påminnelse om kommunallagens delegationsbegränsningar - besluta om omorganisation. I övrigt har flera språkliga förtydliganden gjorts, titlar har uppdaterats och rättsliga hänvisningar har setts över, korrigerats och kompletterats. Den nya delegationsordningen föreslås träda i kraft så snart som möjligt, då behovet av ny delegationsordning är stort. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att den reviderade delegationsordningen träder i kraft från och med den 1 juli 2026. Kommunstyrelsen kommer att märka förändringen framför allt på två sätt: • Fler beslut kommer att anmälas till kommunstyrelsen, dels på grund av att beslut som tidigare uppfattats som verkställighet - och inte anmälts alls - nu blir beslut på delegation, dels på grund av att beslut som tidigare tagits av kommunstyrelsen nu kan tas på delegation. • Anmälan av delegationsbeslut på sammanträdena ger en bättre och mer fullständig bild av vad förvaltningen beslutat för kommunstyrelsens räkning. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget har inga ekonomiska konsekvenser, utöver att förslaget bedöms öka effektiviteten hos kommunstyrelsens förvaltningar. Barnperspektivet Förslaget rör inte barn. Näringslivsperspektivet Förslaget berör inte näringslivet i större utsträckning än att det genom förslaget blir än tydligare vilka tjänstemän som har vilket beslutsmandat under kommunstyrelsen. Uppföljning Delegationsordningen revideras kontinuerligt vid behov. Beslutsunderlag Förslag på reviderad delegationsordning Nu gällande delegationsordning, beslutad den 6 februari 2025 (KS2024/01505) TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 «Diarienr» Beslutet ska skickas till Kommundirektör Kanslichef HR-chef IT-chef Ekonomichef Säkerhetschef Upphandlingschef Enhetschef Kontaktcenter Förvaltningschef Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Darpe Susanne Öqvist Lill Gusén Kurt Geschwindt Marie Tastare Samtliga nämnder DELEGATIONSORDNING Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2023/01537 DELEGATIONSORDNING FÖR Kommun- st yrelsen Antaget av Kommunstyrelsen Antaget KS 2026-06-16 § xx Giltighetstid Från och med 2026-07-01 tills beslut om upphörande Dokumentansvarig Kanslichef DELEGATIONSORDNING Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2023/01537 Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KS 2025/00615 Gäller för Kommunstyrelsen Tidpunkt för - aktualitetsprövning Ersätter tidigare versioner KS 2024/01505 (beslutad 2025-02-06) Relaterade styrdokument Reglemente för kommunstyrelsen DELEGATIONSORDNING 3(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 HÅBO KOMMUNS STYRDOKUMENTSHIERARKI 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 4 1. KOMMUNSTYRELSENS BESLUTANDERÄTT 4 2. VAD INNEBÄR DELEGATION? 4 3. VEM KAN VARA DELEGAT? 4 4. DELEGATIONSFÖRBUD 5 6. ERSÄTTARE FÖR ORDINARIE DELEGAT 5 7. FÖRVALTNINGSCHEFER UNDER KOMMUNSTYRELSEN, KOMMUNDIREKTÖR OCH STÄLLFÖRETRÄDANDE KOMMUNDIREKTÖR 5 8. SAMRÅD 6 9. VID JÄV ELLER TVEKSAMHET HOS DELEGAT 6 10. VIDAREDELEGATION 6 11. ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT TILL KOMMUNSTYRELSEN 7 12. UTFORMNING AV DELEGATIONSBESLUT 7 13. AVGRÄNSNING AV DELEGATENS BESLUTANDERÄTT 8 14. BESLUT I KOMMUNALLAGENS MENING OCH ANDRA ÅTGÄRDER 8 15. FIRMATECKNARE 8 16. RÄTT ATT UNDERTECKNA HANDLINGAR OCH TECKNA KOMMUNENS FIRMA 9 1 ALLMÄNNA JURIDISKA ÄRENDEN 10 2 PERSONUPPGIFTSFRÅGOR OCH DATASKYDD 15 3 ARKIV 16 4. EKONOMIÄRENDEN 17 5 DONATIONSÄRENDEN 18 6 UPPHANDLING 18 7 LEASING 22 8 LOKALFRÅGOR 22 9 SÄKERHET OCH BEREDSKAP 23 10 REPRESENTATION 24 11 FÖRMÅNER FÖRTROENDEVALDA 25 12 IT, DIGITALISERING OCH CYBERSÄKERHET 25 13 PERSONALFRÅGOR 28 14 GATOR, PARKER, SIMHALL OCH ANLÄGGNINGAR 35 15 VATTEN- OCH AVLOPP 38 16 AVFALLSVERKSAMHET 40 17 PLAN, EXPLOATERING OCH MARKFÖRVALTNING 41 18 BIDRAG 47 19 ÖVRIGT 48 DELEGATIONSORDNING 4(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Allmänna bestämmelser 1. Kommunstyrelsens beslutanderätt Kommunallagen bygger på principen att de förtroendevalda fattar beslut kollektivt och har ett kollektivt verksamhetsansvar. De förtroendevalda har det yttersta ansvaret för den kommunala förvaltningen och är de som styr förvaltningen. De förtroendevalda bär också ansvar av ett ärende från beredning till beslut och för genomförande av beslutet. Kommunstyrelsens uppgifter finns i kommunallagen, i speciallagstiftning – såsom arkivlagen och lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap – samt i styrdokumenten Reglemente för Håbo kommuns nämnder och Reglemente för kommunstyrelsen. 2. Vad innebär delegation? Delegation innebär att nämndens, i det här fallet kommunstyrelsens, befogenhet att fatta beslut överlämnas till en delegat (förtroendevald eller anställd). Det delegerade beslutet fattas sedan på nämndens vägnar. Det är således beslutsmandatet och inte det övergripande ansvaret som delegeras. Det är kommunstyrelsen som avgör om delegation ska ske, förutsatt att det får ske enligt kommunallagen. Den som via delegation får rätt att fatta beslut kallas delegat. Ett beslut som fattats med stöd av delegation från kommunstyrelsen gäller alltså som om kommunstyrelsen själv hade fattat beslutet i fråga. Delegaten har det fulla ansvaret för handläggningen och beslutsfattande i de ärenden som delegationen omfattar. Det innebär att delegaten ansvarar för det konkreta beslutet och att den delegerande inte får ingripa i ett beslut som har fattats till följd av delegationen. Den delegerande (kommunstyrelsen) har däremot kvar sitt övergripande ansvar för sakområdet och kan ta tillbaka delegationen, också för ett enstaka ärende. När kommunstyrelsen delegerar sin beslutanderätt ska den klart ange vilken beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts. Delegation kan ges till en eller flera alternativa delegater. Kommunstyrelsen får däremot inte besluta om så kallad blandad delegation, det vill säga att en anställd och förtroendevald beslutar tillsammans. Syftet med att delegera beslutanderätten är att avlasta kommunstyrelsen från rutinärenden och att påskynda handläggning av ärenden. Detta skapar utrymme för mer behandling av principiellt viktiga ärenden och ärenden av större vikt. Delegation av beslutanderätt är en nödvändighet för att den kommunala organisationen och förvaltningen ska kunna fungera på ett effektivt sätt. 3. Vem kan vara delegat? Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen (2017:725) får en nämnd delegera sin beslutanderätt till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5-8 §§ samma lag. DELEGATIONSORDNING 5(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 4. Delegationsförbud Av 6 kap. 38 § kommunallagen följer att beslutanderätten inte får delegeras när det gäller 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Vidare framgår det av 6 kap. 38 § andra stycket kommunallagen att beslutanderätten i vissa fall inte får delegeras till en automatiserad beslutsfunktion (det vill säga när ett beslut fattas rent maskinellt, utan mänsklig påverkan). 5. Brådskande ärenden Enligt 6 kap. 39 § kommunallagen får en nämnd uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Möjligheterna att delegera enligt denna bestämmelse begränsas inte av 6 kap. 38 § första stycket 1-4 kommunallagen. Brådskande ordförandebeslut ska enligt 6 kap. 40 § kommunallagen anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. Besluten ska då också föredras för kommunstyrelsen. Denna speciella typ av delegation framgår av punkt 1.1 i delegationsordningen. 6. Ersättare för ordinarie delegat Samma delegation som gäller för delegat, gäller även för den som är tillförordnad på den tjänst som delegationen avser. Vid frånvaro eller annat förfall hos ordinarie delegat, och där ingen ersättare formellt har tillförordnats, ersätts denne genom en eskalering av delegationsrätten till närmaste högre befattning enligt följande ordning. Detta gäller om inget annat särskilt framgår i delegationslistan nedan. 1. Enhetschef 2. Avdelningschef 3. Förvaltningschef 4. Kommundirektör 5. Kommunstyrelsens ordförande Vid frånvaro eller annat förfall för delegat som har fått delegation vidaredelegerad till sig ska delegationen gå tillbaka till den ursprungliga delegaten för beslut. 7. Förvaltningschefer under kommunstyrelsen, kommundirektör och ställföreträdande kommundirektör Enligt kommunallagen (7 kap. 1 §) ska styrelsen utse en direktör och denne ska ha den ledande ställningen bland de anställda samt vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. I regel finns enbart en (jämför”den” i 7 kap. 1 §) förvaltning under styrelsen. I DELEGATIONSORDNING 6(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Håbo kommun finns det dock två förvaltningar under styrelsen; Kommunledningsförvaltningen och Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Den högsta chefen för Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen har titeln förvaltningschef för Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Mot bakgrund av detta, i relation till regleringen i kommunallagen, kommer för tydlighetens skull förvaltningschefen för Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen att i detta dokument benämnas förvaltningschef och förvaltningschef över Kommunledningsförvaltningen, tillika kommundirektören, benämnas kommundirektör. Utifrån kommundirektörens särskilda roll ska det alltid finnas en kommundirektör i tjänst. Vid kommundirektörens frånvaro (till exempel på grund av ledighet eller sjukdom) ska en ställföreträdande kommundirektör utses som fullgör kommundirektörens uppgifter (vem som har mandat att utse framgår av nedan delegationsförteckning, se avsnittet om personalärenden). Beslutet ska redogöra för vem som utses och för vilken tid och beslutet ska diarieföras. Om det i ett akut ärende inte utsetts en ställföreträdande kommundirektör övertar kommunstyrelsens ordförande kommundirektörens delegationsrättigheter (se avsnitt 6). Kommundirektören har delegationsrätt i alla ärenden i denna delegationsordning oaktat den generella ersättarordningen ovan, om inget annat anges vid respektive ärendegrupp. 8. Samråd För vissa beslut framgår det i kommentarsfältet i delegationsförteckningen att ”samråd” ska eller bör ske med en viss annan funktion. Ett samråd innebär att beslutsfattaren diskuterar sitt beslutsförslag med samrådsparten och inhämtar dennes synpunkter. Samrådet kan ske muntligt eller skriftligt (till exempel via e-post). Om det framgår att samråd ska ske är det ett tvingande krav medan ett bör innebär en stark rekommendation. Det som framkommer vid samrådet är inte bindande för beslutsfattaren men bör alltid övervägas. Det är beslutsfattarens ansvar att samråd sker när så föreskrivs - inte den samrådande partens ansvar. Ett samråd bör dokumenteras på något sätt, framför allt om det är ett ska-krav på samråd. Information om att samråd skett kan framgå av själva beslutet, av en tjänsteanteckning i ärendet, på en beslutsblankett eller på annat sätt som bedöms lämpligt. 9. Vid jäv eller tveksamhet hos delegat När jäv föreligger för delegaten ska beslut i stället fattas av tjänsteman/politiker i högre befattning enligt ordningen ovan (se avsnitt 6). Det finns, som framgår av 6 kap. 38 § första stycket 3 kommunallagen, inget hinder för delegation i ärenden om myndighetsutövning, som är av mera rutinartad beskaffenhet. Delegationerna i denna delegationsordning avser generellt rutinärenden. I ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska beslut fattas av kommunstyrelsen. Denna bedömning görs av delegaten i varje enskilt fall. Detta innebär att en delegat ska överlämna ett ärende till kommunstyrelsen om ärendets beskaffenhet eller vikt kräver detta, till exempel om delegaten känner osäkerhet vid handläggningen eller om kommunstyrelsens inställning av annan anledning erfordras. 10. Vidaredelegation Enligt 7 kap. 6 § kommunallagen har förvaltningschef (tillika kommundirektör) rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till en annan anställd, om nämnden medgett detta. I nedan DELEGATIONSORDNING 7(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 delegationsförteckning medges ingen sådan möjlighet till vidaredelegation. Där anges i stället så kallad ”lägsta delegat” i syfte att öka transparensen, tydligheten och styrningen. Med ”lägsta delegat” avses att beslut får fattas av angiven funktion eller högre chef enligt den generella ersättar- och chefsordningen, om inte annat särskilt anges. 11. Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsen Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till kommunstyrelsen. Det följer av 6 kap. 40 § och 7 kap. 8 § kommunallagen. Alla beslut som fattas med stöd av delegation ska anmälas till kommunstyrelsen och anmälan av delegationsbesluten ska noteras i kommunstyrelsens protokoll. Därmed blir besluten offentliggjorda så att allmänheten har en möjlighet att överklaga de aktuella delegationsbesluten enligt laglighetsprövning. Rätten att överklaga genom laglighetsprövning tillkommer enbart kommunmedlemmar och gäller enbart för de beslut som inte kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Ett delegationsbeslut som kan överklagas genom laglighetsprövning vinner inte laga kraft om det inte anmäls.1 Vanligtvis får ett myndighetsbeslut inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft men ett kommunalt beslut (som kan överklagas genom laglighetsprövning) får som huvudregel verkställas genast. Rätten till omedelbar verkställighet får dock inte tillämpas om särskilda skäl talar emot verkställigheten (se 13 kap. 14 § kommunallagen). I en sådan bedömning ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas. Om inte anmälningsplikten efterlevs försvåras således möjligheten för kommunmedlemmarna att överklaga och det kan också innebära en viss fördröjning i när ett delegationsbeslut kan verkställas. Ett annat syfte med anmälan är att kommunstyrelsens ledamöter ska få en fortlöpande information om vilka ärenden som har avgjorts genom delegationsbeslut. Det är delegatens ansvar att se till att fattade delegationsbeslut blir anmälda till kommunstyrelsen. Delegaten kan försäkra sig om det sistnämnda genom att använda rätt mall i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem. Besluten söks då ut inför varje sammanträde och en samlad anmälan görs av registrator eller kommunsekreterare vid kommunstyrelsens kansli. 12. Utformning av delegationsbeslut Delegationsbeslut ska vara skriftliga och innehålla uppgifter om: • vem som har fattat beslutet, • när beslutet har fattats, • vad beslutet innehåller, • ärendets diarienummer och • med stöd av vilken punkt i delegationsordningen, eller annat stöd för delegationen, som beslutet fattas. 11 Att beslut ”vinner laga kraft” betyder enkelt uttryckt att tiden för överklagande har gått ut och beslutet kan då verkställas utan risk för att det kommer att ändras av domstol. DELEGATIONSORDNING 8(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Mall för delegationsbeslut finns i ärendehanteringssystemet. Utöver ovan punkter finns flera krav på utformningen av ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär. Det är upp till delegaten att säkerställa att dessa krav uppfylls. Det finns inga krav på att delegationsbeslut ska vara egenhändigt undertecknade av delegaten. I samband med att pappershandlingen läggs i akten – för arkivet – bör dock beslutsfattaren signera sitt beslut för att styrka dess äkthet. Det är delegatens ansvar att se till att fattade delegationsbeslut expedieras till berörda parter. 13. Avgränsning av delegatens beslutanderätt Delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för respektive enhets detaljbudget eller inom ramen för kostnadskalkyl för visst projekt, om inget annat anges särskilt i delegationslistan nedan. 14. Beslut i kommunallagens mening och andra åtgärder I delegationsbestämmelserna (6 kap. 37-39 §§ kommunallagen) är det nämndens beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som får delegeras. Kännetecknande för vad som utgör ett ärende är att det regelmässigt avslutas genom ett uttalande från nämndens sida som är avsett att få faktiska verkningar för mottagaren i det enskilda fallet. Ett ärende avslutas alltså genom ett beslut av något slag. Gränsen mellan ärendehandläggning och annan förvaltningsverksamhet (faktiskt handlande) är i många fall förhållandevis tydlig. En principiell skillnad mellan åtgärder av det ena och det andra slaget är att handläggningen av ett ärende avslutas med ett beslut av något slag, medan ett faktiskt handlande karaktäriseras av att en anställd på kommunen vidtar en viss faktisk åtgärd. Åtgärder som att hämta sopor och undervisa är exempel på faktiskt handlande som tydligt illustrerar denna form av förvaltningsverksamhet, medan debitering av avfallsavgifter och betygssättning är exempel på verksamhet som innefattar handläggning av ett ärende. Uppgifter som utgör faktiskt handlande ankommer automatiskt på de anställda, utan att nämnderna behöver fatta något beslut. Vidare är det endast beslut i kommunallagens mening som behöver delegeras. Kännetecknande för ett sådant beslut är att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden eller bedömningar. I den kommunala förvaltningen vidtas en mängd åtgärder inom ärendehandläggning som inte kan anses som beslut i lagens mening. Man talar i sådant fall om rent förberedande eller rent verkställande åtgärder/beslut. Några klassiska exempel på rent verkställande beslut är avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa och tilldelning av daghemsplats enligt en klar turordningsprincip. Det får alltså inte finnas utrymme för självständiga bedömningar. Även sådan verksamhet ankommer normalt på de anställda. Rätten för de anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegation. Den följer i stället av den arbetsfördelning mellan de förtroendevalda och de anställda som måste finnas för att den kommunala verksamheten ska kunna fungera. 15. Firmatecknare Firmatecknare är egentligen en term som inte är tillämpbar i den kommunala organisationen, men då den är ett så vedertaget begrepp inom affärsvärlden har det även kommit att användas i den kommunala organisationen. Att teckna kommunens firma är en verkställighetsåtgärd och kräver att det redan finns ett fattat beslut, antingen ett nämndbeslut eller ett delegationsbeslut. Att vara firmatecknare för en kommun innebär således inte rätten att fatta beslut. Firmateckning inom den kommunala DELEGATIONSORDNING 9(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 organisationen ska förstås som att firmatecknaren med sin underskrift garanterar att det finns ett beslut som stödjer det som underskriften förbinder kommunen att åta sig. Att ingå avtal är ett beslut, att teckna avtal är verkställighet av beslutet att ingå avtal. 16. Rätt att underteckna handlingar och teckna kommunens firma I första hand gäller de bestämmelser gällande undertecknande av handlingar som finns i fullmäktiges gemensamma reglemente till nämnderna. Som ett komplement beslutar kommunstyrelsen särskilt vilka funktioner som har rätt att teckna kommunens firma. Detta anges i kommunstyrelsens beslut om firmatecknare. DELEGATIONSORDNING 10(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 1 ALLMÄNNA JURIDISKA ÄRENDEN Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 1.1 Beslut i ärenden som är så Kommunstyrelsens Ska användas mycket restriktivt. 6 kap. 39 § brådskande att kommunstyrelsens ordförande kommunallagen beslut inte kan avvaktas. 1.2 Beslut om svar eller beslut att Kommundirektör Delegationen gäller inte i de fall avstå att svara på myndigheters någon annan utsetts som delegat remisser, skrivelser och andra Förvaltningschef i ett specifikt ämne som till framställningar vilka ställts till exempel beslut om yttra sig i kommunstyrelsen eller annat arkivfrågor, upphandlingsärende kommunalt organ, men som kan eller inom frågor gällande väg anses hänförliga till och trafikfrågor. kommunstyrelsen och som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 1.3 Beslut att helt eller delvis avslå Kommundirektör Utlämnade av allmän handling 2 kap. 15-16 §§ begäran från enskild om att få ta eller uppgift anses vara tryckfrihetsförordni del av allmän handling, eller att Förvaltningschef verkställighet. ngen lämna ut en allmän handling med förbehåll som inskränker den Kanslichef För upphandling se även punkt offentlighets- och enskildes rätt att röja innehållet 6.9. sekretesslagen Kommunjurist eller annars förfoga över den. 1.4 Besluta om att helt eller delvis Kommundirektör Utlämnade av handling eller 6 kap. 5 § avslå en annan myndighets uppgift anses vara verkställighet. offentlighets- och begäran att få ta del av en Förvaltningschef sekretesslagen handling eller på annat sätt få del av en uppgift. Kanslichef lag (2024:307) om uppgiftsskyldighet DELEGATIONSORDNING 11(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Kommunjurist för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna 1.5 Beslut att avgift för en avskrift Kanslichef Restriktiv tillämpning 6 kap. 1 a § eller kopia av en allmän handling offentlighets- och ska betalas helt eller delvis innan sekretesslagen avskriften eller kopian lämnas ut. 1.6 Beslut om att helt eller delvis Kanslichef Godtagande av begäran anses 6 kap 6 § avslå enskilds begäran om att vara verkställighet. offentlighets- och själv få använda tekniska sekretesslagen hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att få ta del av upptagningar för automatiserad behandling. 1.7 Beslut inom ramen för Kommunsekreterare Spellagen kommunens tillstånds- och (2018:1138) DELEGATIONSORDNING 12(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 tillsynsverksamhet avseende lotteriärenden. 1.8 Beslut att avvisa överklagande Beslutsfattaren på det Rättidsprövning som inte 45 § som inkommit för sent, om det överklagade beslutet innebär avvisning anses vara förvaltningslagen överklagade beslutet har fattats verkställighet. med stöd av delegation. 1.9 Beslut att avvisa överklagande Kommundirektör Rättidsprövning som inte 45 § som inkommit för sent, om det innebär avvisning anses vara förvaltningslagen överklagade beslutet har Förvaltningschef verkställighet. meddelats av utskott, Kanslichef kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 1.10 Beslut att ändra beslut enligt Beslutsfattaren på det 37 och 38 § förvaltningslagen. ursprungliga beslutet förvaltningslagen 1.11 Beslut om rättelse av uppenbar Beslutsfattaren på det Gäller vid beslut som innebär 36 § oriktighet till följd av skrivfel, ursprungliga beslutet myndighetsutövning. förvaltningslagen räknefel eller liknande förbiseende i beslut meddelat på delegation. 1.12 Beslut att överklaga en dom eller Kommundirektör Gäller ej överklagande till ett myndighetsbeslut och i högsta instans. samband därmed lämna yttrande Förvaltningschef till överprövningsinstans och i För upphandling – se avsnitt 6. förekommande fall begära inhibition eller annat interimistiskt beslut samt att återkalla överklagan. DELEGATIONSORDNING 13(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 1.13 Beslut att yttra sig till Kommundirektör Gäller, till skillnad från 1.12, när överprövningsinstans i samband ett beslut fattat av delegat under med att ett delegationsbeslut Förvaltningschef KS blir överklagat. överklagas. För upphandlingsärenden – se avsnitt 6. 1.14 Besluta att befullmäktiga ombud Kommundirektör Gäller inte i de fall särskilda att föra kommunstyrelsens talan delegater utsetts, t.ex. i avsnittet inför domstol eller andra om personalärenden för myndigheter eller vid övriga arbetsrättsliga tvister. förrättningar. För upphandlingsärenden – se avsnitt 6 1.15 Beslut om att föra en civilrättslig Kommundirektör För upphandlingsärenden – se eller andra former av talan än här avsnitt 6 reglerade. 1.16 Beslut att bevilja skadestånd på Kommundirektör Gäller i de fall kommunens grund av skada som förorsakats av försäkringsbolag inte utreder verksamheter under Förvaltningschef ärendet. kommunstyrelsen om skadeståndet uppgår till maximalt Prisbasbelopp enligt det år ett prisbasbelopp. skadeståndet beviljas (2 kap. socialförsäkringsbalken). För upphandlingsärenden – se avsnitt 6. 1.17 Beslut att avslå en framställning Enhetschef inom sitt 12 § om att avgöra ett ärende, 12 § FL. verksamhetsområde förvaltningslagen DELEGATIONSORDNING 14(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Handläggare på ärendet 1.18 Beslut om att handläggningen helt Handläggare på 9 § eller delvis ska vara muntlig, om ärendet förvaltningslagen det inte är olämpligt. 1.19 Beslut att ett ombud eller biträde Enhetschef inom sitt 14 § som är olämpligt för sitt uppdrag verksamhetsområde förvaltningslagen inte längre får medverka i ärendet. 1.20 Beslut att förelägga part eller Enhetschef inom sitt 15 § ombud att styrka ombudets verksamhetsområde förvaltningslagen behörighet genom en fullmakt. 1.21 Beslut att förelägga den enskilde Enhetschef inom sitt 20 § att avhjälpa en brist i en verksamhetsområde förvaltningslagen framställning, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för prövningen i sak. 1.22 Beslut att godkänna eller inte Kommunsekreterare E-förslagen kallas på Krav på förslagen godkänna inkomna så kallade kommunens hemsida för regleras i ”Håbo-förslag” (e-förslag). ”Håboförslaget”. kommunfullmäktig es arbetsordning under rubriken E- förslag. 1.23 Beslut att ingå förlikningsavtal Kommundirektör Prisbasbelopp enligt det år där beloppet uppgår till max 10 avtalet tecknas (2 kap. prisbasbelopp. socialförsäkringsbalken). DELEGATIONSORDNING 15(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 För upphandlingsärenden – se avsnitt 6 1.24 Beslut att remittera ärenden, Kommundirektör Gäller remittering både inom inklusive motioner och kommunen och externt. medborgarförslag, till annan Förvaltningschef nämnd eller instans, för beredning eller yttrande. 1.25 Besluta om att nominera personer Kommunstyrelsens till Länsstyrelsen länsmiddag eller ordförande liknande nomineringar 2 Personuppgiftsfrågor och dataskydd Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 2.1 Beslut med anledning av Säkerhetschef IT bör involveras i beredningen Dataskyddsförordni framställningar som enskilda gör vid behov när framställningen ngen (GDPR) med stöd av rör teknisk åtkomst, e-post, dataskyddsförordningen. loggar, lagring, system eller annan del av kommunens IT- miljö. 2.2 Besluta om att anmäla Kommundirektör Avser incidenter inom personuppgiftsincident till respektive verksamhetsområde. tillsynsmyndighet eller enbart Förvaltningschef Dataskyddsombudet deltar dokumentera händelsen. rådgivande. Vid behov ska samråd ske med IT när framställningen gäller DELEGATIONSORDNING 16(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 system, loggar, e-post, lagring, sökbarhet eller teknisk åtkomst. 2.3 Beslut om att utse ersättare för Kommundirektör dataskyddsombud för en period om högst sex veckor. 2.4 Beslut om att ingå Den som är behörig att Vid behov ska samråd ske med personuppgiftsavtal. ingå avtal till vilket ett IT när teknisk lösning, personuppgifts- integrationsmönster, lagring, biträdesavtal bifogas åtkomst eller säkerhetskrav är avgörande. 3 Arkiv Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 3.1 Besluta om att arkivmyndigheten Kommunarkivarie 9 § arkivlag övertar, eller nekar ett övertagande av, arkiv från myndighet som står under dess tillsyn. 3.2 Besluta om att arkivmyndigheten Kommunarkivarie 9 § arkivlag ensidigt övertar arkiv från en myndighet som står under dess tillsyn, i samband med tillsyn DELEGATIONSORDNING 17(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 3.3 Beslut om att avge Kommunarkivarie Riktlinjer för arkivmyndighetens yttrande över hantering av arkiv de kommunala myndigheternas och bolagens förslag till dokumenthanteringsplaner, arkivbeskrivningar och gallringsutredningar, antagande av styrdokument eller organisationsförändringar/ förändrade arbetssätt som påverkar arkivbildningen m.m. samt samrådsremisser från andra myndigheter. 4. EKONOMIÄRENDEN Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 4.1 Beslut om omsättning och inlösen Ekonomichef av upptagna lån. 4.2 Beslut om upptagande av Ekonomichef budgeterad upplåning och beslut om att ingå avtal om räntesäkringsinstrument, i enlighet med av fullmäktige fastställd finanspolicy. 4.3 Beslut om avskrivning av fordran Ekonomichef under ett prisbasbelopp. DELEGATIONSORDNING 18(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 4.4 Beslut om anstånd med betalning Ekonomichef Beslut får tas inom respektive av fordran. delegats ansvarsområde. Avfallschef Ekonomichef har mandat att VA-chef fatta beslut om anstånd i samtliga områden oaktat ersättarordningen i inledande avsnitt 6. 4.5 Beslut om försäljning av uttjänta Ekonomichef inventarier, datorer och övrig utrustning. 4.6 Beslut om uppdatering av Ekonomichef borgensavgifter 5 DONATIONSÄRENDEN Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 5.1 Beslut om placering av Ekonomichef donationsmedel 6 UPPHANDLING Avsnitt 6 omfattar beslut i upphandlingsärenden, enligt tillämplig upphandlingslagstiftning, samt beslut rörande upphandlade avtal inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Avsnittet omfattar inte hyresavtal, lokalhyresavtal, leasingavtal, samverkansavtal eller andra icke upphandlade avtal. Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning DELEGATIONSORDNING 19(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 6.1 Beslut om att inleda Om värdet av upphandlingen är Tillämplig upphandling 100 000 kronor eller högre ska upphandlingslagstiftning godkännande inhämtas av a) avseende upphandlingar upphandlingschef. med värde understigande a) Budgetansvarig chef direktupphandlingsgränsen Upphandlingschef Såväl behovsägande verksamhet som b) Avseende upphandlingar b) Upphandlingschef upphandlingsenheten har med värde överstigande skyldighet att bedöma när direktupphandlingsgränsen behov kräver upphandling. Behovsägande verksamhet ska beställa upphandling från upphandlingsenheten när de identifierat upphandlingspliktigt behov överstigande direktupphandlingsgränsen. 6.2 Beslut om tilldelning och Upphandlingschef Tillämplig beslut om att avbryta upphandlingslagstiftning upphandling. 6.3 Beslut om att förlänga eller Upphandlingschef Tillämplig ändra upphandlat avtal i upphandlingslagstiftning enlighet med avtalsvillkor eller tillåten ändring enligt 17 kap. LOU. 6.4 Beslut om att säga upp Upphandlingschef Tillämplig upphandlat avtal enligt upphandlingslagstiftning uppsägningsklausul. DELEGATIONSORDNING 20(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 6.5 Beslut om att häva Upphandlingschef Vid behov efter samråd med Avtalslagen och tillämplig upphandlat avtal eller kommunjurist upphandlingslagstiftning besluta om annan förtida uppsägning av upphandlat avtal på grund av avtalsbrott eller annat skäl. 6.6 Beslut om att påkalla Upphandlingschef Avtalslagen och tillämplig avtalsenlig sanktion i upphandlingslagstiftning upphandlat avtal, såsom vite, prisavdrag, rättelse, tillfälligt beställningsstopp eller annan avtalsenlig påföljd. 6.7 Beslut om att ingå a) Upphandlingschef a) Vid behov efter samråd Avtalslagen och förlikningsavtal i b) Kommundirektör för med kommunjurist och rättegångsbalken upphandlings- eller kommunledningsförvalt- kommundirektör avtalsrättslig tvist avseende ningen och b) Vid behov efter samråd upphandlat avtal. förvaltningschef för dess med upphandlingschef förvaltning a) Upp till en miljon kronor b) Över en miljon kronor 6.8 Beslut om deltagande i Upphandlingschef Tillämplig upphandling samordnad av upphandlingslagstiftning andra upphandlande myndigheter och/eller inköpscentraler. 6.9 Beslut att helt eller delvis Upphandlingschef Gäller även efter avslutad offentlighets- och avslå begäran att få ta del av upphandling och efter sekretesslagen allmän handling, eller att avtalstecknande. Gäller endast DELEGATIONSORDNING 21(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 lämna ut sådan handling Kommunjurist när kommunstyrelsen är 2 kap. med förbehåll, när begäran förvarande myndighet. tryckfrihetsförordningen avser upphandlingsärende eller upphandlat avtal som förvaras hos kommunstyrelsen. 6.10 Beslut att i Upphandlingschef Delegationen avser således i så upphandlingsärenden att kallade förvaltningsrättsliga överklaga annan myndighets ärenden, till skillnad mot beslut eller dom från civilrättsliga mål som regleras i domstol, avge yttrande eller nästa avsnitt. begära inhibition i sådana ärenden eller mål samt återkalla överklagan. 6.11 Beslut i civilrättsliga Upphandlingschef Beslut kan till exempel avse att domstolsprocesser. stämma motpart eller inge svaromål. 6.12 Beslut om att befullmäktiga Upphandlingschef För övriga processer, se avsnitt ombud i så väl 2. förvaltningsrättsliga som civilrättsliga processer som är kopplade till upphandling eller inköp. DELEGATIONSORDNING 22(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 7 LEASING Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 7.1 Beslut att ingå leasingavtal för Kommundirektör Inom ramen för respektive fordon och maskiner med ett verksamhetsområde värde av högst 50 prisbasbelopp Förvaltningschef och med en avtalstid på som Avdelningschef längst 5 år Enhetschef 8 LOKALFRÅGOR Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/ Vidaredelegation Författning 8.1 Beslut om hyrestillägg för externa Fastighetschef Ärendet ska föredras i kunder för hyresgästanpassningar lokalberedningsgrupp före beslut till ett värde av högst 50 fattas. prisbasbelopp 8.2 Beslut om in- och uthyrning av Fastighetschef Ärendet ska föredras i lokal för en tid av längst 10 år och lokalberedningsgrupp före beslut till en årshyra av högst 1 500 000 fattas. kronor 8.3 Beslut om uppsägning av Fastighetschef Ärendet ska föredras i lokalhyresavtal för lokalberedningsgrupp före beslut villkorsändring/avflyttning fattas. DELEGATIONSORDNING 23(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 8.4 Beslut om uppsägning av Fastighetschef Ärendet ska föredras i bostadshyresavtal för lokalberedningsgrupp före beslut villkorsändring/avflyttning fattas 9 SÄKERHET OCH BEREDSKAP Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 9.1 Beslut om ansökan om Säkerhetsskyddschef Avser beslut om att initiera 3 kap. 11-12 §§ registerkontroll registerkontroll. säkerhetsskyddslagen (2018:585) 9.2 Beslut i ärenden om Säkerhetsskyddschef 3 kap. 4§ säkerhetsprövning säkerhetsskyddslagen (2018:585) 9.3 Beslut om att förordna Kommundirektör Beslut tjänsteperson i beredskap. kommunstyrelsen 2019-09-16, § 180 9.4 Beslut om att utse biträdande Kommundirektör I samråd med 1 kap. 8 § signalskyddschef säkerhetsskyddschef Försvarsmaktens föreskrifter om signalskyddstjänsten (FFS 2021:1) 9.5 Beslut om begäran Viktigt Kommundirektör lag (2023:407) om meddelande till allmänheten viktigt meddelande till (VMA) för kommunen Säkerhetschef allmänheten DELEGATIONSORDNING 24(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 VA-chef 9.6 Beslut om att fastställa Kommundirektör 2 kap. 10§ kommunövergripande Säkerhetspolisens säkerhetsskyddsanalys föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) 9.7 Beslut om Säkerhetsskyddschef Avser operativa och 2 kap. 1-2 §§ säkerhetsskyddsbedömning av om verksamhetsspecifika säkerhetsskyddslagen verksamhet, information eller bedömningar (2018:585) objekt omfattas av säkerhetsskydd 9.10 Beslut att avge kommunens Säkerhetschef Kamerabevaknings- yttrande i ärenden rörande allmän lagen kamerabevakning. 10 REPRESENTATION Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 10.1 Beslut om representation och Kommunstyrelsens Om frågan inte hanteras i uppvaktningar av förtroendevalda. ordförande kommunens regler för uppvaktning av anställda och förtroendevalda. I sådant fall anses det vara verkställighet 10.2 Beslut om representation och Kommundirektör Om frågan inte hanteras i uppvaktningar av anställda. kommunens regler för DELEGATIONSORDNING 25(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 uppvaktning av anställda och förtroendevalda. I sådant fall anses det vara verkställighet 11 FÖRMÅNER FÖRTROENDEVALDA Nr Delegation/Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning 11.1 Beslut om förtroendevaldas a) Kommunstyrelsens deltagande i kurser och ordförande konferenser samt beslut huruvida ersättning ska utgå: b) Kommunstyrelsens personal- och a) Kostnad upp till ett halvt förhandlingsutskott. prisbasbelopp b) Kostnad över ett halvt prisbasbelopp. 11.2 Beslut om kommunstyrelsens Kommunstyrelsens ordförandes deltagande i kurser personal- och och konferenser. förhandlingsutskott. 12 IT, digitalisering och cybersäkerhet NR Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation 12.1 Beslut om att godkänna, avslå IT-chef Samråd bör ske vid behov med eller villkora anslutning av t.ex. DELEGATIONSORDNING 26(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 system, tjänster, integrationer eller informationssäkerhetsfunktion, teknisk utrustning till kommunens juridisk funktion, dataskydd, gemensamma IT-miljö. arkiv eller upphandling beroende på ärendets art. 12.2 Beslut om att godkänna, avslå IT-chef Samråd bör ske vid behov med eller villkora extern leverantörs t.ex. eller annan parts tekniska informationssäkerhetsfunktion, anslutning, fjärråtkomst eller juridisk funktion, dataskydd, åtkomst till kommunens IT-miljö arkiv eller upphandling beroende på ärendets art. 12.3 Beslut om att i enskilda ärenden IT-chef Samråd bör ske vid behov med fastställa eller villkora tekniska informationssäkerhetsfunktion säkerhetskrav avseende system, och berörd verksamhet dock inte tjänster, utrustning eller om en uppkommen situation anslutningar till kommunens IT- medför risk, sårbarhet, störning miljö. eller incident och ett skyndsamt beslut därför är nödvändigt. Beslutsmandatet kan t.ex. gälla • krav på MFA innan system får anslutas • krav på loggning och spårbarhet • krav på segmentering eller särskild nätplacering • krav på att viss integration bara får ske under vissa tekniska villkor DELEGATIONSORDNING 27(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 12.4 Beslut om att tillfälligt begränsa, IT-chef Samråd bör vid behov ske med blockera eller stänga av åtkomst informationssäkerhetsfunktion till system, tjänst, integration, och berörd verksamhet, dock konto, klient, nätverkssegment inte om en uppkommen situation eller teknisk utrustning vid risk, medför risk, sårbarhet, störning sårbarhet, störning eller IT- eller incident och ett skyndsamt säkerhetsincident. beslut därför är nödvändigt. 12.5 Beslut om att godkänna, avslå IT-chef Samråd bör ske vid behov med Se Rutin vid nytt eller villkora driftsättning av nytt t.ex. eller väsentligt eller väsentligt förändrat system informationssäkerhetsfunktion, förändrat system efter genomförd rutin, samråd och juridisk funktion, dataskydd, (KS 2023/01547 nr dokumenterad riskbedömning. arkiv eller upphandling beroende 123631). på ärendets art. 12.6 Beslut om att godkänna, avslå IT-chef Samråd bör ske vid behov med eller villkora införande eller t.ex. anslutning av AI-funktion, AI- informationssäkerhetsfunktion, tjänst eller annan ny digital teknik juridisk funktion, dataskydd, i kommunens gemensamma IT- arkiv eller upphandling beroende miljö eller i kommunens på ärendets art. systemstöd. 12.7 Beslut om att avslå fortsatt IT-chef användning eller att villkora fortsatt drift av system, tjänst eller teknisk lösning som inte uppfyller kommunens krav på säkerhet, förvaltning, kompatibilitet, support eller regelefterlevnad. DELEGATIONSORDNING 28(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 13 PERSONALFRÅGOR NR Ärende Delegat Kommentar/Vidaredelegation Författning Anställning inklusive fastställande av lön vid nyanställning 13.1 Beslut om anställning och Kommundirektör Beslut får ske först efter samråd lönesättning av förvaltningschef. med personal- och förhandlingsutskott och berörd nämnd. 13.2 Beslut om anställning och Närmaste chef på Lönesättning ska ske i samråd lönesättning av övriga chefer. nivån över den chef med HR-chef som ska anställas 13.3 Beslut om anställning och Närmaste chef Lönesättning ska ske i samråd lönesättning av övrig personal. med HR-chef vid avvikelse från kommunens gällande lönestruktur. 13.4 Beslut om att utse ersättare för Personal- och kommundirektör vid frånvaro förhandlingsutskott. överstigande två månader. 13.5 Beslut om att utse ersättare för Kommundirektör vid kommundirektör vid frånvaro planerad ledighet understigande två månader. Kommunstyrelsens ordförande vid oplanerade frånvaro. DELEGATIONSORDNING 29(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 13.6 Beslut om att utse ersättare då Kommundirektör förvaltningschef är frånvarande. 13.7 Beslut om att utse ersättare då Närmaste chef övriga chefer är frånvarande. Ledighet 13.8 Beslut om avbrytande av Närmaste chef Efter samråd med HR semesterledighet. 13.9 Beslut om avslag på begärd Närmaste chef Efter samråd med HR Lag (1974:981) om förläggning av studieledighet. arbetstagares rätt till ledighet för utbildning 13.10 Beslut om avslag på begärd Närmaste chef Efter samråd med HR ledighet för enskild angelägenhet (AB § 32). 13.11 Beslut avseende begäran om Närmaste chef Efter samråd med HR ledighet för fackligt uppdrag. 13.12 Beslut avseende begäran om Närmaste chef Efter samråd med HR bibehållna anställningsförmåner i samband med ledighet för fackligt uppdrag. DELEGATIONSORDNING 30(50) Datum Vår beteckning 2026-06-16 KS 2025/00615 Annan ledighet 13.13 Beslut avseende begärd ledighet Kommundirektör Efter samråd med HR utöver vad som reglerats i lag och avtal upp till 6 månader. Förvaltningschef inom respektive nämnds förvaltning 13.14 Beslut om beviljande av begärd HR-chef ledighet utöver vad som reglerats i lag och avtal längre än 6 månader. Facklig samverkan och förhandling 13.15 Beslut om utse Kommundirektör Efter samråd med HR arbetsgivarföreträde i samverkan eller förhandling enligt 11-14 §§, Förvaltningschef inom

§ 107 Dnr 2023/00322 Taxor och avgifter för kultur- och fritidsnämndens lo- kaler och simhall 2023 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar taxor och avgifter för kultur- och fritidsnämn- dens lokaler/anläggningar att gälla från och med 2023-08-01. 2. Kommunfullmäktige upphäver tidigare taxor och avgifter för kultur- och fritidsnämnden lokaler/anläggningar KS 2020/00314 § 80. 3. Kommunfullmäktige antar förslaget om att kultur- och fritidsnämndens taxor och avgifter för lokaler/anläggningar indexuppräknas enligt gällande PKV för aktuellt basår, den 1 januari varje år med start från 2024-01-01. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har lämnat förslag i enlighet med fullmäktiges antagna mål om en budget i balans och om antagna mål om effektiv förvalt- ning och föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om en taxeökning av 10 kronor per bokad timme för idrottslokaler och anläggningar från 2023-08-01 och en årlig indexuppräkning av taxor och avgifter för bokning av hallar och lokaler inom kultur- och fritidsnämnden verksamhet från och med 2024-01-01. Kommunledningförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar revide- rade taxor och avgifter för kultur- och fritidsnämndens lokaler och anlägg- ningar från och med 2023-08-01 och att dessa indexuppräknas varje år från och med 2024. Beslutsunderlag – Rapport och bilagor - Föreningsstöd – Taxor och avgifter KS 2020/00314 § 80 – Ändringar prislista lokalbokning 2023 Förslag till beslut på sammanträdet Per Widén (C), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunsty- relsens förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2023-06-12 Kommunfullmäktige Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2026-06-04 2024/00799 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen Linda Apelqvist, Kommunsekreterare linda.apelqvist@habo.se Korrigering av beslutsprotokoll i ärende Svar på Motion: inför arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige beslutar att på nytt fatta beslut om återremiss i ärende Svar på motion: inför arbetssättet Fri-tid inom hemtjänsten i Håbo kommun, KS 2024/00799 för att på så sätt korrigera den felaktiga skrivningen i protokollet från den 2 mars 2026. Sammanfattning Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2 mars 2026 beslutades att återremittera ärendet om svar på motionen ”Inför arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo kommun” i enlighet med yrkande från Susanna Kraftelid (Håbodemokraterna). I det justerade protokollet blev emellertid beslutet att ”återremittera” motionen av misstag utbytt mot att ”avslå” motionen. Detta administrativa misstag upptäcktes av Vård- och omsorgsnämndens först efter att protokollet från fullmäktige anslagits. Mot bakgrund av att det saknas stöd i kommunallagen för rättelse av denna typ av fel, på så sätt som finns i förvaltningslagen (36 § förvaltningslagen) föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige att på nytt fatta samma beslut, så att det kan protokollföras korrekt och ligga till grund för ärendets vidare behandling. Beslutet föreslås således bli, så som kommunfullmäktige beslutade den 2 mars 2026, att motionen ska återremitteras. Att beslutet fattades med detta innehåll framkommer av övrig text i protokollet samt av filmen från fullmäktiges möte den 2 mars 2026. Några tvivel om vad beslutet innehöll i sak föreligger således inte. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet berör inte finansiering eller ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Barnperspektivet är inte aktuellt utifrån beslutets karaktär. Näringslivsperspektivet Beslutet berör inte näringslivsperspektivet. Uppföljning Beslutet behöver inte följas upp. Beslutsunderlag Motion 2024-05-03 – Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 151098 – TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-06-04 «Diarienr» Protokollsutdrag 2024-05-06, §84 Anmälan av motion – Protokollsutdrag vård- och omsorgsnämnden 2025-11-04 §126 – Protokollsutdrag KF 2026-03-02 § 29 – Beslutet ska skickas till Motionärerna Motion till kommunfullmäktige 2024–05-06 Inför ”Fri-Tid” inom hemtjänsten i Håbo kommun. 2017 införde Västerviks kommun ett nytt arbetssätt inom hemtjänsten, arbetssättet kallas för “Fri tid”. Detta innebär att i stället för att biståndshandläggare beslutar hur lång tid en insats ska ta, så är det upp till hemtjänstpersonalen i samråd med den enskilde brukaren att besluta om tiden. Den tid som hjälpen tar debiteras sedan enligt gällande taxa till den enskilde. Innan förändringen var de äldre i Västervik missnöjda och personalen stressad. Efter att man infört det nya arbetssättet “Fri Tid” har fördelarna varit många såsom - minskad administration och detaljstyrning, mer tillit mellan professioner, ökad arbetsglädje, större inflytande över planering och utförande för personal och brukare, tid frigörs för biståndshandläggare, mer kostnadseffektivt och ökad kvalitet till brukarna. Med “Fri Tid” planerar arbetslagen själva sitt arbete och justerar för dagen om det tillkommit eller fallit bort insatser. Man arbetar i mindre grupper och de dagliga insatserna läggs inte upp av samordnare eller planerare. Systemet bygger på tillit och bidrar till mindre stress och ger omsorgspersonalen en möjlighet att själva påverka sin arbetsdag. Främst skapar detta minskad detaljstyrning och den enskildes behov kommer först, något som HåboDemokraterna anser är viktigt. Den äldre får fortsatt biståndsbedömda insatser med “Fri Tid”, men tiden för hur lång tid insatserna ska ta är upp till omsorgspersonal och den äldre alternativt dennes företrädare. Detta ser HåboDemokraterna kan minska behovet av samordnare och arbetsledande funktioner inom hemtjänsten i kommunen. Vi vill belysa medarbetarnas egna kraft och kompetens, att själva se de äldres behov och önskar skapa rätt förutsättningar för personalen att själva organisera detta. På sikt ser vi möjlighet till ett minskat behov av samordnare/planerare/chefer och vikarier, då sjuktalen minskar och skapar positiva ekonomiska effekter. HåboDemokraterna vill att kunden inom hemtjänsten ska äga sin egen tid och tillsammans med kompetent omsorgspersonal själva besluta om hur lång tid hjälpen och stödet ska ta. På Fri Tid - Västerviks kommun (vastervik.se) kan man ta del av kommunens egen utredning samt uppföljning av modellen. Förslag till beslut Med anledning av ovanstående yrkar HåboDemokraterna att: ● Kommunfullmäktige beslutar att införa arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo Kommun Frida Herman och Susanna Kraftelid för HåboDemokraterna (HD) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2024-05-06 Kommunfullmäktige

§ 126 Dnr 2024/00127 Svar på motion: inför arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo Kommun Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen. Reservation Paul Ohvanainen (SD) reserverar sig mot beslutet. Susanna Kraftelid (HD) reserverar sig mot beslutet och inkommer med en skriftlig reservation enligt bilaga. Sammanfattning Frida Herman (HD) och Susanna Kraftelid (HD) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Kommunfullmäktige ska besluta att införa arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo Kommun. För perioden 2023 – 2026 är fyra målområden med tillhörande strategier på kommunfullmäktiges nivå prioriterade av den styrande majoriteten. Ett av målområdena som prioriterats är att Håbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Håbo en attraktiv arbetsgivare (utdrag ur beslutat dokument) Som kommun vill vi vara en attraktiv arbetsgivare med god och hög kompetens i alla våra verksamheter. För att nå detta mål behöver vi: • Öka dialogen mellan kommunen som arbetsgivare och arbetstagarna i verksamheterna • Uppmuntra arbetsmiljöarbetet på de olika arbetsplatserna • Öka de enskilda medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation • Finna vägar för kommunen som arbetsgivare att uppmuntra sina medarbetare • Genomföra, följa upp och analysera arbetsmiljöenkäter för en bättre måluppfyllnad. Med hänvisning till att den styrande majoriteten redan har beslutat om prioriterade målområden och tillhörande strategier gällande attraktiv arbetsgivare föreslås att motionen avslås. Beslutsunderlag – Tjänsteskrivelse nr 8869, daterad 2025-10-15. JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2025-11-04 Vård- och omsorgsnämnden – Motion om att införa Fri-Tid inom hemtjänsten nr 8987, daterad 2024-05- 14. Förslag till beslut på sammanträdet Susanna Kraftelid (HD): Yrkar avslag till förvaltningens förslag till beslut och yrkar bifall till motionen. Paul Ohvanainen (SD): Yrkar bifall till Susanna Kraftelids (HD) förslag till beslut. Fred Rydberg (KD): Yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer Susanna Kraftelids (HD) förslag till beslut mot förvaltningens förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. ______________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING Bilaga 1(1) Datum Vår beteckning 2025-11-04 VON 2024/00127 nr 10533 Vård- och omsorgsnämnden Bilaga till protokoll för vård- och omsorgsnämndens sammanträde den 2025-11-04 Skriftlig reservation från Håbodemokraterna i ärende § 126 Svar på motion: inför arbetssättet Fri-Tid inom hemtjänsten i Håbo kommun: ”HåboDemokraternas reservation ärende 9 Inför arbetssättet ”Fri tid” inom Hemtjänsten.” I tjänsteskrivelsen hänvisar majoriteten i förslag till beslut, att man redan beslutat om strategier gällande en attraktiv arbetsgivare. Man kan då fråga sig om majoriteten har läst motionen över huvud taget? I motionen lyfter HåboDemokraterna förutom fördelarna för personalen - såsom ökad arbetsglädje, - tillit mellan professioner, - minskad administration, - minskad detaljstyrning och ökat inflytande för personalen, även viktiga vinster för hemtjänstens brukare: • Att den enskilde brukaren och hemtjänstpersonalen tillsammans planerar för hur lång tid den enskildes insatser och stöd ska ta, vilket bidrar till ett ökat inflytande och trygghet för brukaren. • Att den enskildes behov kommer först. • Att ”Fri tid” Ökar kvalitén för brukarna. • Att kunden inom hemtjänsten ska äga sin egen tid. Den ska inte detaljstyras och bestämmas av handläggare. • Att genom ”Fri tid” kan kommunen vända missnöjda brukare till nöjda brukare. • Att tid för biståndshandläggare frigörs, vilket på sikt skapar positiva ekonomiska effekter, har man sett i andra kommuner. Det är enormt tråkigt att majoriteten väljer bort brukarna i sitt förslag till beslut, när “Fri tid” i hemtjänsten innebär att i stället för att biståndshandläggare beslutar hur lång tid en insats ska ta, så är det upp till den kompetenta hemtjänstpersonalen, i samråd med den enskilde brukaren, att besluta hur lång tid hjälpen och stödet ska ta. HåboDemokraterna yrkar avslag till majoritetens förslag till beslut och bifall till motionen. Susanna Kraftelid HåboDemokraterna Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Vår beteckning 2026-06-03 KS 2026/00701 nr 150949 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen Maud Thorsell, Registrator/Administratör maud.thorsell@habo.se Redovisning av anmälningsärenden till kommunstyrelsens sammanträde den 2026-06-16 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar redovisningen. Sammanfattning Följande anmälningsärenden har inkommit sedan den senaste redovisningen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag - Bilagda anmälningsärenden. Finns med i en mapp vid sammanträdet. Sida ANMÄLAN ANMÄLNINGSÄRENDEN 1(3) Datum 2026-06-09 Anmälda vid sammanträde 2026-06-16 till Kommunstyrelsen Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Diarienummer 2026-06-05 151221 Inkommande Håbohus Styrelsemöte 2026-05-28 Maud Thorsell 2026/00701 2026-06-05 151201 Inkommande vardochomsorgsnamnden@habo.se Protokoll Kommunala Maud Thorsell 2026/00701 pensionärsrådet 2026-05-25 2026-06-03 151045 Inkommande Pocketsafe Inbjudan till kommunstyrelse och Maud Thorsell 2026/00701 ledning - Cybersäkerhetslagen och ledningens ansvar 2026-06-03 150999 Inkommande Socialnämnden Ekonomiuppfoljning jan-feb 2026 Maud Thorsell 2026/00701 2026-06-03 150998 Inkommande Socialnämnden protokollsutdrag § 48 2026-04-29 Maud Thorsell 2026/00701 Ekonomirapport januari-februari 2026 2026-06-03 150997 Inkommande Vård och omsorgsnämnden Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 Maud Thorsell 2026/00701 (Vård- och omsorgsnämnden) 2026-06-03 150996 Inkommande Vård och omsorgsnämnden Protokollsutdrag 2026-05-05 § 42 Maud Thorsell 2026/00701 Prognos per februari 2026 2026-06-03 150995 Inkommande Bygg- och miljönämnden Ekonomiuppfoljning jan-feb 2026 Maud Thorsell 2026/00701 bygg- och miljö 2026-06-03 150994 Inkommande Bygg- och miljönämnden Protokoll BMN 2026-03-23 Maud Thorsell 2026/00701 Ekonomiuppföljning per februari 2026 2026-06-02 150973 Inkommande Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen Maud Thorsell 2026/00701 Versamhetsberättesle 2025 2026-05-29 150845 Inkommande Skolinspektionen Grundbeslut utan konstaterad Maud Thorsell 2026/00701 brist Sida Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Diarienummer 2026-05-29 150844 Inkommande Skolinspektionen Beslut från Skolinspektionen Dnr Maud Thorsell 2026/00701 2026:3136 2026-05-29 150833 Inkommande Samordningsförbundet Uppsala län Medlemssamråd 20 maj 2026 Maud Thorsell 2026/00701 2026-05-29 150832 Inkommande Samordningsförbundet Uppsala län Minneanteckningar - Maud Thorsell 2026/00701 Medlemssamråd våren 2026 2026-05-27 150784 Inkommande Socialnämnden 2026-05-21 protokoll KFR, Maud Thorsell 2026/00701 justerad 2026-05-22 150704 Inkommande Catherine Öhrqvist Mötesanteckningar ägarsamråd Maud Thorsell 2026/00701 2026-05-08 2026-05-21 150632 Inkommande Miljöavdelningen Beslut att avsluta ärende 2026- Maud Thorsell 2026/00701 235 2026-05-21 150631 Inkommande Miljöavdelningen Beslut om avgift för granskning Maud Thorsell 2026/00701 av köldmediarapport 2026-236 2026-05-20 150568 Inkommande Barn- och utbildning Sammanställning av ändringar Helena Johansson 2026/00701 Delegationsordning för BOU 2026-05-20 150567 Inkommande Barn- och utbildning Delegationsordning BUN 2026 Helena Johansson 2026/00701 2026-05-20 150566 Inkommande Barn- och utbildning Beslut - 20260512- BOU § 81 Helena Johansson 2026/00701 Revidering av delegationsordning 2026-05-20 150563 Inkommande Barn- och utbildning Beslut - 20260512- BOU § 75 Helena Johansson 2026/00701 Avsluta projekt Slottsskolan 2026-05-20 150562 Inkommande Barn- och utbildningsnämnden Beslut - 20260304- BOU § 22 Helena Johansson 2026/00701 Helårsrapport systematiskt kvalitetsarbete 2025 (SKA) 2026-05-20 150561 Inkommande Barn- och utbildningsnämnden SKA-rapport H2 2025 Helena Johansson 2026/00701 gymnasium vuxenutbildning anpassad skola 260309 2026-05-20 150560 Inkommande Barn- och utbildningsnämnden SKA rapport H2 2025 Helena Johansson 2026/00701 BUN_grundskola uppdaterad Sida Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Diarienummer 2026-05-20 150559 Inkommande Barn- och utbildningsnämnden Beslut - 20260512- BOU § 80 Helena Johansson 2026/00701 Helårsrapport systematisk kvalitetsarbete 2025 (SKA) 2026-05-15 150354 Inkommande Miljöavdelningen Bekräftelse inkommen handling Maud Thorsell 2026/00701 Pomona 2026-05-15 150353 Inkommande Miljöavdelningen Bekräftelse inkommen handling Maud Thorsell 2026/00701 Köldmedierapport Frösundaviks Förskola 2026-05-14 150331 Inkommande Region Uppsala Minnesanteckningar Maud Thorsell 2026/00701 kommunsamråd håbo kommun - Region Uppsala 2026 2026-05-12 150273 Inkommande SKR Inera Inera Ägarråd 27 april 2026 Helena Johansson 2026/00701 2026-05-12 150272 Inkommande SKR Inera Presentation Inera Ägarråd 27 Helena Johansson 2026/00701 april 2026-05-04 149945 Inkommande Upplands-bro kommun KS 24_0685-34 Protokollsutdrag Helena Johansson 2026/00701 från KF - Upplands-Bro kommun den 22 april 2026 2026-05-04 149944 Inkommande Upplands-bro kommun Kunskapsunderlag och Helena Johansson 2026/00701 nulägesanalys 2026 - Upplands Bro-kommun 2026-05-04 149943 Inkommande Upplands-bro kommun Handlingsplan för Helena Johansson 2026/00701 bostadsförsörjning 2026 - Upplands Bro-kommun 2026-05-04 149942 Inkommande Upplands-bro kommun Upplands-Bro kommuns Helena Johansson 2026/00701 handlingsplan för bostadsförsörjning 2026-04-23 150303 Inkommande Håbohus Protokoll från bolagsstämma Maud Thorsell 2026/00701 Håbohus 2026-04-23_signerad (1) Bästa resultat får du om du öppnar den här PDF-portföljen i Acrobat X eller Adobe Reader X eller senare. Hämta Adobe Reader nu! Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 Socialnämnden Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ............................................................................................... 3 2 Driftredovisning ................................................................................................ 4 3 Kommentarer till driftredovisning ...................................................................... 5 3.1 Avvikelseanalys av periodens utfall jämfört med periodbudget ............................................................... 5 3.2 Analys av helårsprognos jämfört med årsbudget ................. 5 3.3 Restriktioner ........................................................................ 6 3.4 Åtgärder för ekonomi i balans ............................................. 6 3.5 Statsbidrag .......................................................................... 7 4 Investeringsredovisning.................................................................................... 9 5 Kommentarer till investeringsredovisning ....................................................... 10 Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 2(10) 1 Sammanfattning Socialnämnden prognostiserar ett underskott om 6,9 miljoner kronor för året. Inom verksamhetsområdet Barn och unga uppgår det prognostiserade underskottet till 13 miljoner kronor, vilket i huvudsak förklaras av fler placerade barn vid ingången av 2026 än motsvarande period tidigare år. Även ekonomiskt bistånd visar ett underskott, prognostiserat till 750 tkr, vilket är mindre underskott än utfall 2025 visar. Verksamheten arbetar effektivt med åtgärder bland annat pågår arbete med att strukturera upp arbetet med felaktiga utbetalningar vilket gett ett positivt resultat. Arbetsmarknadsenheten redovisar ett underskott om cirka 700 tkr, vilket är kopplat till införandet av aktivitetskrav och rekryteringen av handledare för att säkerställa genomförandet. Trots flera underskott på myndighetssidan uppgår det totala nämndresultatet endast till –6,9 miljoner kronor. Detta beror främst på att verksamheten i stor utsträckning kompenserar kostnadsläget genom statsbidrag och projektmedel, vilka dämpar den samlade budgetavvikelsen. Verksamheten arbetar aktivt med kostnadskontroll, men klarar inte fullt ut att kompensera för underskotten som beror på ökat antal placerade barn inom myndighetsdelen. Bedömningen är att kostnadstrycket kommer att kvarstå under året. Åtgärder och förutsättningar framåt Det pågår omfattande åtgärdsarbete inom flera verksamhetsområden. En genomlysning av Barn och unga har genomförts, och flera utvecklings- och effektiviseringsåtgärder har beslutats. För att dessa ska få full effekt krävs stabilitet och kontinuitet i bemanningen, särskilt inom myndighetsutövningen, där personalomsättning historiskt har påverkat både kvalitet och kostnadsnivå. Det kommer att ta tid att komma till rätta med ekonomin, och förvaltningen bedömer att fortsatt fokus på åtgärdsplaner, stabil personalförsörjning och systematisk uppföljning är nödvändiga för att långsiktigt minska kostnadsläget och stärka verksamhetens ekonomiska hållbarhet. Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 3(10) 2 Driftredovisning Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Årsbudge Årsprognos budget/ jan-feb jan-feb jan-feb t prognos 108 Nämndverksamhet -139 -47 92 -744 -744 0 138 Nämndadministration -116 -131 -15 -696 -649 47 Allmän 300 -298 -310 -12 -1 747 -1 747 0 fritidsverksamhet Ung Håbo 350 -1 266 -1 094 172 -7 694 -7 694 0 fritidsgårdar 400 Öppen förskola -308 -312 -4 -1 889 -1 889 0 Särskilt / annat 512 -1 170 -1 022 148 -7 000 -7 000 0 boende 514 Dagverksamhet -444 -404 40 -2 611 -2 611 0 515 Boendestöd -1 232 -1 223 9 -7 351 -6 723 628 Övr insatser ord. 517 -112 -49 63 -691 -691 0 boende 519 Handläggning SoL -194 -258 -64 -1 272 -1 272 0 Förvaltningsövergripa 550 -1 863 -1 041 822 -11 184 -8 857 2 327 nde Missbrukarvård för 552 -1 197 -1 147 50 -7 174 -7 174 0 vuxna Barn- och -13 553 -9 881 -3 241 -59 387 -72 423 -13 036 ungdomsvård 122 554 Familjerätt -326 -332 -6 -2 203 -2 203 0 571 Övriga insatser vuxna -672 -933 -261 -4 074 -3 861 213 575 Ekonomiskt bistånd -2 890 -3 118 -228 -17 344 -18 094 -750 576 Flyktingmottagande 0 435 435 0 4 300 4 300 Arbetsmarknadsåtgär 613 -923 -757 166 -6 939 -7 645 -706 der -23 -24 Summa -1 834 -140 000 -146 977 -6 977 031 865 Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 4(10) 3 Kommentarer till driftredovisning 3.1 Avvikelseanalys av periodens utfall jämfört med periodbudget 350 Ung Håbo fritidsgårdar, överskott 172 000 kronor Ung Håbo har verksamhet igång vid Generator och vid Slottsgården och har genomfört ett sportlov fullt med aktiviteter, samtidigt som verksamheten flyttat och inrett den nya lokalen så har vi lyckats hålla nere personalkostnaderna. Detta genom att externa projektmedel lyckats växla budgetkostnader för personal till externa medel under denna period. Denna besparing är kortsiktig eftersom behovet av en ursprungs bemanning inte har ändrats. Fritids banken har varit stängd sedan årsskiftet i väntan på att vi öppnar de nya lokalerna i "gamla simhallen". 512 Särskilt/annat boende, överskott 148 000 kronor Planerar för en budget i balans. 550 Förvaltningsövergripande, överskott 822 000 kronor Verksamheten finns på övergripande nivå. Avvikelsen är kopplat till att en del av budgeten inte förväntas användas nu utan längre fram under året. Överskottet beror på en minskning av personalkostnader. En tjänst planeras hållas vakant till slutet av sommaren. En annan tjänst har kunnat finansierats helt med statsbidrag kopplat till ny socialtjänstlag. Statsbidraget avseende ny socialtjänstlag har också kunnat finansierat en del av kostnaderna kopplat till Signs of safety. 553 Barn- och ungdomsvård, underskott 3,2 miljoner kronor Placeringskostnaderna överstiger budget. I februari är 48 barn och unga placerade, en minskning jämfört med december år 2025. 571 Övriga insatser vuxna, underskott 261 000 kronor Verksamheten har en låg budget för vårdkostnader kopplade till avhopparverksamhet varför det avviker för perioden. 575 Ekonomiskt bistånd, underskott 228 000 kronor Fler människor kontaktar kommunen då de lever i nöd och ansöker om försörjningsstöd. Ny lagstiftning förväntas driva på kostnaderna för försörjningsstöd. 613 Arbetsmarknadsenheten, överskott 166 000 kronor Arbetsmarknadsenhet visar tillfälligt ett överskott vilket förväntas bli ett underskott mot året slut i samband med anställning för aktivitetskravet. 3.2 Analys av helårsprognos jämfört med årsbudget Socialförvaltningen prognoticerar ett resultat på 146,9 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott på 6,9 miljoner kronor jämfört med budgetramen på 140 miljoner kronor. 550 Förvaltningsövergripande, överskott 2,3 miljoner kronor Verksamheten finns på övergripande nivå. Överskottet beror på en minskning av personalkostnader. En tjänst planeras hållas vakant till slutet av sommaren. En annan tjänst har kunnat finansierats helt med statsbidrag kopplat till ny socialtjänstlag. Statsbidraget avseende ny socialtjänstlag har också kunnat finansierat en del av kostnaderna kopplat till Signs of safety. 553 Barn- och ungdomsvård, underskott 13 miljoner kronor Verksamheten har haft en ökning av antalet ärenden år 2025 som består i början av år 2026 – både aktualiseringar, inledda utredningar och antalet placeringsdygn. Flera av dessa barn har haft mer omfattande stödbehov, vilket lett till kostsamma placeringsformer såsom SiS och Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 5(10) HVB för barn med stora vårdbehov. I prognosen finns medräknat statsbidrag motsvarande 1 miljon kronor avseende subventioneringar av placeringskostnader på institutionsvården för barn- och unga. Vidare har 2,5 årsarbetare oplanerade vakanser uppstått i behandlingsteamet sedan budgeten planerades och beslutades i verksamheten. Rekrytering av 1,0 årsarbetare kommer att genomföras, under rekryteringsperiod uteblir personalkostnaden. 571 Övriga insatser vuxna, överskott 213 000 kronor Verksamheten har en låg budget för vårdkostnader kopplat till avhopparverksamhet där man redan nu vet att budgeten kommer överskridas. Även i år planeras att göra en återsökning för dessa vårdkostnader hos polisen där man förra året fick tillbaka cirka 1/3 av kostnaderna. Verksamheten kommer ta del av statsbidrag för ny socialtjänstlag där en del av personalkostnaderna kan finansieras och att verksamheten genom detta totalt sett prognostiseras gå med ett försiktigt överskott. 575 Ekonomiskt bistånd, underskott 750 000 kronor Fler människor kontaktar kommunen då de lever i nöd och ansöker om försörjningsstöd. Ny lagstiftning förväntas driva på kostnaderna för försörjningsstöd. En försiktig prognos på underskott med 750 000 kronor, vilket är en förbättring från 2025 med ca 1,5 miljoner kronor. 576 Flyktingmottagande, överskott 4,3 miljoner kronor Socialförvaltningen ansvarar för att tillhandahålla bostäder, ekonomiskt bistånd och samhällsvägledning för nyanlända. Förvaltningen har ett effektivt mottagande, bland annat genom verksamheten inom arbetsmarknadsenheten, vilket bidrar till att en stor del av målgruppen snabbt kommer ut i arbete. De schablonersättningar som kommunen erhåller prognosticeras överstiga förvaltningens kostnader för integration och flyktingmottagande. 613 Arbetsmarknadsåtgärder, underskott 706 000 kronor Beslut har fattats om en heltidstjänst under 2026 för genomförande av aktivitetskravet för personer med ekonomiskt bistånd. Det kommer att resultera i ett underskott från och med maj till december. 3.3 Restriktioner Det tidigare beslutet om ökad restriktivitet i resursanvändningen har haft en tydlig påverkan på verksamheten. Administrativa tjänster har inte tillsatts, och varje vakans samt varje ny eller befintlig tjänst har prövats noggrant utifrån behov. Vissa funktioner har i stället finansierats genom statsbidrag och projektmedel, vilket har inneburit att ytterligare uppdrag lagts på befintlig personal. Denna utveckling har medfört en hög arbetsbelastning, ökade krav på omprioriteringar med påföljd ökad stress och press i organisationen. Verksamheten är i dag slimmad, och en fortsatt vakanshållning bedöms innebära risker både för arbetsmiljön och för verksamhetens förmåga att upprätthålla ett långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete. Restriktivitet i inköp har påverkat verksamheten främst i uteblivna investeringar i kontors- och digital utrustning. Även uteblivna personalförmåner, så som trivselskapande aktiviteter har påverkan på arbetsmiljö och trivsel vilket i sin tur kan påverka personal stabilitet och attraktivitet över tid. 3.4 Åtgärder för ekonomi i balans Nämndens verksamhet är till största delen myndighetsutövande och underskottet beror enbart på kostnader i samband med lagstadgad myndighetsutövning. Trots åtgärder som vakans hållning av tjänster och andra neddragningar i verksamheten har det inte fullt ut gått att kompensera för höga placeringskostnader främst under verksamheten barn- och unga. För att komma tillrätta med budgetunderskott har därför nämnden beslutat, vid nämnden i december, Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 6(10) om en genomlysning av barn- och unga. Genomlysningen redovisades med förslag på åtgärder vid nämnd i mars 2026. Åtgärder som är genomförda och pågår • Säkerställ korrekt avtalshantering med uppföljning och rättssäker handläggning samt att avtalen följer upphandlade tjänster. • Säkerställ att arvodering- och omkostnadsersättningar följer riktlinjer för familjehemsplaceringar, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. • Bifoga kostnadsberäkning inför beslut om placering av barn, unga och vuxna för att visa förvaltningens kostnader. • Myndighet barn och unga ska fortsätta arbeta med introduktion, kompetenshöjande insatser och aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare. Syftet är att skapa stabilitet och förutsättningar att arbeta med åtgärder för ekonomi i balans och rättssäker handläggning. • Vård på hemmaplan genom förstärkt boendestöd ska fortsätta utvecklas för att minska placeringsbehovet av målgrupp med samsjuklighet. • Antalet dygn personer är placerade på HVB eller i andra placeringsformer ska kortas genom att placeringar följas upp effektivare. • Förvaltningen ansöker om projektmedel och använder riktade statsbidrag för att förstärka verksamheten. • Förebyggande stöd och behandling på hemmaplan ska fortsätta för att om möjligt förhindra behov av placering • En särskild handläggare med ansvar för felaktiga utbetalningar (FUT) har tillsatts inom ekonomiskt bistånd. Syftet är att stärka arbetet med att identifiera och förebygga felaktiga utbetalningar, vilket förväntas bidra till en mer rättssäker och effektiv handläggning samt förbättrad ekonomi. Planer Slutlig 2025, at 2027, Åtgärder t 2026, Totalt mnkr 2026, mnkr mnkr mnkr Summa 3.5 Statsbidrag Tabellen ska visa för nämnden vilka riktade statsbidrag som förvaltningen har erhållit. Statsbidrag kan erhållas på olika sätt såsom utifrån demografi utan ansökan, rekvirering av förutbestämt belopp eller en ansökan. Totalt intäktsredovisat visar hur mycket intäkter som påverkat nämndens utfall för perioden. Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 7(10) Totalt intäkts- Ansökt Beviljat redovisat Statsbidrag Myndighet belopp, belopp, för mnkr mnkr perioden, mnkr 7707 Bostad först Socialstyrelsen 0,688 0,688 0 7711 Tidiga insatser 2.0 AMIF (EU bidrag) 3,8 3,8 1,1 7714 Skolsociala team år 2026 Socialstyrelsen 0,621 0 0 7715 Utökat hembesöksprogram Socialstyrelsen 0,158 0 0 7720 Tryggare Håbo Länsstyrelsen 0,18 0,18 0 Länsgemensamma 7725 Komplexa behov 0,078 0,078 0 medel 7734 Framsteget 2025-2028 Samordningsförbundet 7,5 7,5 1,9 7745 Flickor i fokus BRÅ 2,954 2,954 0 7746 MFOF år 2026 MFOF 0,239 0 0 7758 Ny socialtjänstlag år 2026 Socialstyrelsen 3,555 3,555 0,156 7766 Psykisk hälsa och Kammarkollegiet 0,670 0,670 0 suicidprevention 7777 Sub. placeringar barn unga Socialstyrelsen 1 1 0 7782 Familjecoach Länsstyrelsen 0,64 0,64 0,5 Summa 22,083 21,065 3,656 Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 8(10) 4 Investeringsredovisning Avvikels Budget Prognos Totalt_ut Utfall Budget Prognos e budge totalt totalt fall jan-feb 2026 helår prog Individ och 55 familjeomsorg PROJEKT-text 4830 -500 -500 saknas Sum -500 -500 ma Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 9(10) 5 Kommentarer till investeringsredovisning 500 tkr finns avsatta för investering som avser flytt och nya lokaler för socialförvaltningen. Samtidigt pågår en övergripande lokalöversyn för hela kommunen som drivs av en lokalstrateg och där socialförvaltningen är med. Socialnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 10(10) Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 1(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ............................................................................................... 3 2 Driftredovisning ................................................................................................ 4 3 Kommentarer till driftredovisning ...................................................................... 5 3.1 Avvikelseanalys av periodens utfall jämfört med periodbudget ............................................................... 5 3.2 Analys av helårsprognos jämfört med årsbudget ................. 5 3.3 Restriktioner ........................................................................ 7 3.4 Åtgärder för ekonomi i balans ............................................. 7 3.5 Statsbidrag .......................................................................... 8 4 Investeringsredovisning.................................................................................. 10 5 Kommentarer till investeringsredovisning ....................................................... 11 Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 2(11) 1 Sammanfattning Verksamhet Arbetet med den nya socialtjänstlagen fortsätter och får löpande en allt mer konkret och tydlig form. Det interkommunala samarbetet som dikterats av nationella överenskommelser är uppstartat och lokala handlingsplaner för det fortsatta utvecklingsarbetet finns antagna. Arbetet med handlingsplanen för friskare arbetsplatser fortsätter enligt plan. Hållbara bemanningsplanering och kompetensutveckling är fokusområden för året. Nya språklagen som gäller från och med 1 juli är ytterligare ett utvecklingsområde som planeras för under 2026. Lokalöversyner, organisationsöversyner, förändrade arbetssätt och extern samverkan är andra pågående moment i förvaltningen. Demografin ökar trycket på äldreomsorgen och ytterligare platser planeras under hösten 2026 med nuvarande prognoser. De digitala inslagen och de förebyggande insatserna har utvecklats positivt under 2026 vilket är viktigt långsiktigt för hållbarheten. Måluppfyllelse Ingen uppföljning av nämndens fyra mål sker i denna uppföljning utan först i den uppföljning som sker per sista augusti 2026. Ekonomi Vård- och omsorgsnämndens första prognos för året visar på ett underskott med strax under 9,7 miljoner kronor jämfört med budget vilket är en stor förbättring jämfört med effektiviseringskravet på 22,8 miljoner kronor i samband med budgetarbetet. Förvaltningen arbetar ständigt med att effektivisera verksamheterna och landar därför med en prognos som innehåller ett antal åtgärder för att minska underskottet. Förslag till ytterligare åtgärder för budget i balans beskrivs i rubrik 3.4. Underskottet beror främst på högre personalkostnader än budgeterad och även på högre kostnader än budgeterat för köpta platser särskild boende äldre och LSS. Prognosen för Vård- och omsorgsnämndens investeringsbudget är ett överskott närmare 0,7 miljoner kronor jämfört med budget. Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 3(11) 2 Driftredovisning Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Årsbudge Årsprognos budget/ jan-feb jan-feb jan-feb t prognos 108 Nämndverksamhet -88 -34 54 -504 -414 90 138 Nämndadministration -120 -117 3 -700 -700 0 501 Förvaltningsövergripande -2 476 -2 036 440 -14 966 -13 493 1 473 -12 511 Hemtjänst i ord. boende -13 941 1 906 -84 524 -93 491 -8 967 035 -18 512 Särskilt / annat boende -18 751 -106 -121 611 -118 726 2 885 857 513 Korttidsboende -2 555 -3 008 -453 -16 526 -17 169 -643 514 Dagverksamhet -560 -458 102 -3 365 -3 308 57 516 Öppen verksamhet -1 543 -1 370 173 -8 963 -8 966 -3 517 Övr insatser ord. boende -31 -33 -2 -205 -205 0 519 Handläggning SoL -1 211 -1 184 27 -7 928 -7 982 -54 521 Personlig assistans -5 010 -4 469 541 -30 269 -32 142 -1 873 -12 522 Särskilt boende LSS -12 158 -399 -72 594 -73 290 -696 557 523 Daglig verksamhet LSS -3 033 -2 977 56 -18 653 -18 842 -189 524 Övriga insatser LSS -1 229 -761 468 -7 300 -5 868 1 432 529 Handläggning LSS -535 -508 27 -3 182 -3 376 -194 530 Färdtjänst -1 371 -1 307 64 -8 228 -7 890 338 541 Hälso- och sjukvård -7 824 -7 488 336 -48 782 -52 121 -3 339 -69 Summa -72 436 3 238 -448 300 -457 983 -9 683 198 Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 4(11) 3 Kommentarer till driftredovisning 3.1 Avvikelseanalys av periodens utfall jämfört med periodbudget Nämnden har en avvikelse på totalt 3,2 miljoner kronor lägre utfall jämfört med budget för januari- februari. Vissa periodiseringar har gjorts för att utfallet ska vara så korrekt som möjligt. Det är första året med periodiserad budget och det är tydligt att periodisering av personalkostnaderna kan förfinas ytterligare. Nu finns inom alla utförare högre kostnader i jan-feb för OB storhelgerna jul och nyår samt även semestervikarier. Förvaltningsövergripande verksamhet har lägre intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Intäkterna gäller fakturering till regionen kvartalsvis och kostnaderna är lägre personalkostnader samt övriga kostnader. Hemtjänstens verksamheter har 3,4 miljoner kronor högre personalkostnader än periodiserad budget för jan- feb. Lägre kostnader för köpta hemtjänsttimmar samt övriga kostnader kompenserar detta så det är totalt 1,9 miljoner kronor lägre utfall jämfört med budget. Korttidsboende har högre personalkostnader än periodiserad budget för jan- feb. Det förklaras främst av storhelgs- OB för jul o nyår som betalas ut i jan- feb och personalförstärkning på grund av tyngre vårdbehov. Öppen verksamhet totalt 0,2 miljoner kronor lägre utfall jämfört med budget på grund av uteblivna inköp under perioden och lägre personalkostnader. Personlig assistans visar på 0,5 miljoner lägre ackumulerat utfall jämfört med ackumulerad budget vilket främst beror på mer intäkter i perioden samt lägre kostnader för köpt verksamhet vilket till viss del kompenserar högre personalkostnader. LSS boenden redovisar 0,4 högre utfall än budget per februari främst på grund av att en större ersättning från Migrationsverket ännu ej inkommit. Personalkostnaderna är högre främst på grund av storhelgs- OB för jul o nyår som betalas ut i jan- feb och personalförstärkning på grund av tyngre vårdbehov. Övriga insatser LSS redovisar 0,5 miljoner kronor lägre utfall än budget per februari vilket främst beror på lägre kostnader för köpt verksamhet än förväntat. Hälso - och sjukvård redovisar 0,3 miljoner kronor lägre utfall än budget per februari. Det beror främst på lägre kostnader för personal och inköp av material under perioden vilket kompenserar högre kostnader än budgeterat för inhyrd personal samt lägre intäkter än förväntat i perioden för främst intern försäljning av skyddsprodukter som handskar och förkläden. 3.2 Analys av helårsprognos jämfört med årsbudget Vård- och omsorgsnämndens första prognos för året visar på ett underskott med 9,7 miljoner kronor jämfört med budget vilket är en stor förbättring jämfört med effektiviseringskravet på 22,8 miljoner kronor i samband med budgetarbetet. Förvaltningen arbetar ständigt med att effektivisera verksamheterna och landar därför med en prognos som innehåller ett antal åtgärder för att minska underskottet. Förslag till ytterligare åtgärder för budget i balans beskrivs i rubrik 3.4. Underskottet beror främst på högre personalkostnader än budgeterad och även på högre kostnader än budgeterat för köpta platser särskild boende äldre och LSS. Förvaltningsövergripande överskott 1,5 miljoner kronor Överskottet jämfört med budget beror på att fler tjänster än budgeterat kan finansieras av statsbidrag. Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 5(11) Hemtjänst underskott 9 miljoner kronor Lägre kostnader än budgeterat för köp av hemtjänsttimmar främst SoL-beslut men även delegerade HSL-timmar kompenserar till viss del högre personalkostnader än budgeterat för utförare. Särskilt / annat boende överskott 2,9 miljoner kronor Lägre kostnader för uppstart ny avdelning i jan än budgeterat och arbete med schemajustering kompenserar till viss del höga personalkostnader i början av året och högre kostnader än budgeterat för köpta platser. Korttidsboende underskott 0,6 miljoner kronor Verksamheten har högre personalkostnader än budgeterat i början av året vilket beror på ökad och mer avancerad vård. Verksamheten följs nära och ny bedömning kan komma vid nästa prognos. Personlig assistans underskott 1,9 miljoner kronor Myndighet har en prognos i balans med budget men prognosen är väldigt osäker med anledning av att det är början på året och verksamheten har flera ansökningar som just nu utreds. Utförare har högre kostnader än budgeterat och arbetar med olika åtgärder för att närma sig budget. Förvaltningen kommer göra en genomlysning av myndighets beslut. Det finns ett generellt effektiviseringskrav som gäller både utförare och myndighet. Särskilt boende LSS underskott 0,7 miljoner kronor Överskott för utförarenheterna tack vare högre förväntad ersättning från Migrationsverket, kompenserar till viss del högre kostnader för köpt placering som inte var känd vid budgetarbetet. Daglig verksamhet LSS underskott 0,2 miljoner kronor Prognostiserat underskott jämfört med budget beror på högre personalkostnader samt leasing av bilar/bussar. Höga reparations kostnader för tidigare fordon påverkar resultatet negativt. Övriga insatser LSS överskott 1,4 miljoner kronor Det prognostiserade överskottet jämfört med budget beror på färre köpta insatser och till viss del till lägre kostnader. Handläggning LSS underskott 0,2 miljoner kronor Underskottet jämfört med budget beror på för lågt budgeterat för en tjänst som tidigare finansierades av nämnden till 50 procent. Färdtjänst överskott 0,3 miljoner kronor Prognosen är osäker men fortsatt rättssäker handläggning kan visa på lägre kostnader längre fram när underlaget är mer än två månader. Hälso- och sjukvård underskott 3,3 miljoner kronor Det prognostiserade underskottet beror främst på att vakanser i verksamheten behöver ersättas med personal från bemanningsföretag. Rehabenheten tros trots detta kunna bedriva verksamheten inom ram då bemanningspersonal inte anlitas fullt ut. Detta är dock inte möjligt inom hemsjukvården i samma utsträckning, där är det betydligt fler vakanser och verksamheten ska bedrivas dygnet runt. Vakanserna i hemsjukvården beror till stor del på långa föräldraledigheter. För att lyckas anställa någon på dessa tjänster anställs personal tillsvidare. Det är dock svårt att kunna rekrytera egen personal både till intermittenta och tillsvidareanställningar då sjuksköterskor är en mycket svårrekryterad yrkesgrupp där nämnden inte kan konkurrera lönemässigt. Ett riktat arbete för att öka kommunens konkurrenskraft lönemässigt framförallt mot norra Stockholm genomfördes i samband med lönerevisionen Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 6(11) 3.3 Restriktioner Vård- och omsorgsnämndens verksamheter följer det tidigare besluten kring restriktivitet vid anställningar och inköp. Verksamheterna genomför endast nödvändiga rekryteringar för att upprätthålla lagstadgade uppdrag. Vid personalavgång ersätts tjänster där det krävs för att säkerställa drift och rättssäkerhet. Inköp begränsas till det mest nödvändiga, och eventuella planeringsdagar genomförs i kommunens lokaler. Flera enheter arbetar med en bemanning som inte tål och saknar därmed möjlighet att reducera personal ytterligare. Planeringen och bemanningen syftar till att vara långsiktigt hållbar för medarbetarna och ekonomin. Tätheten behöver hållas på en nivå som kvalitativt garanterar en god omvårdnadsnivå samtidigt som den säkerställer en god arbetsmiljö. Externa utbildningar har ersatts av interna insatser, vilket fungerar i nuläget men innebär vissa risker för långsiktig kompetensutveckling. Osäkerhet kvarstår kring årets initiala ekonomiska prognoser då endast en kort period passerat. Verksamheterna inom äldreomsorg, funktionsstöd, hemtjänst och hälso- och sjukvård bedriver fortsatt lagstadgad verksamhet och anpassar sig till ekonomiska förutsättningar utan att grunduppdraget påverka i ickeönskvärd riktning. Restriktionerna har summariskt genomförts med stor återhållsamhet och kostnadsmedvetenhet. 3.4 Åtgärder för ekonomi i balans För en långsiktigt hållbar ekonomi inom vården och omsorgen behöver bland annat avgiftsintäkterna och ambitionen av servicen ligga i linje med nationella genomsnitt och gällande lagstiftning. Årets första prognos visar på ett underskott jämfört med budget med 9,7 miljoner kronor. Prognosen inkluderar ett antal åtgärder som: bemanningsplanering, restriktiva inköp och minskade volymer genom förebyggande insatser. Nedan finns åtgärder som inte är med i prognosen, dels för att de kräver politiska beslut och dels för att de kräver utredningar för att säkerställa ekonomisk effekt. Löpande avrapport om dessa sker i alla delårsrapporter/verksamhetsberättelsen. Avgifter och taxor Avgiftsintäkterna 2025 inom äldreomsorgen var ungefär 900 kr lägre/per 65 år och äldre än rikets genomsnitt. Med drygt 4100 pensionärer skulle ett nationellt genomsnittligt uttag av avgifter innebära ökade intäkter om nästan fyra miljoner kronor. Färdtjänst Kostnaderna för den samlade färdtjänsten var på samma sätt nästan 300 kr dyrare per individ än rikets genomsnitt. Ett färdtjänstområde och övrig myndighetsutövning i linje med gällande lagstiftning innebära minskade kostnader om drygt sex miljoner kronor (23000 inv.). Lokaler Det pågår ett arbete med se över nämndens samtliga lokaler för att eventuellt förtäta, säga upp externa hyreskontrakt med mera. Arbetet har startat under Q1 2026 och kommer fortsätta under året och kommande år. Nämnden har i flera fall långa hyreskontrakt vilket påverkar verkställigheten. Nämnden har höga kostnader för lokaler i en nationell jämförelse. Detta åtgärdsområde har därmed inte ännu en säkerställd ekonomisk effekt. Genomlysning hälso- och sjukvårdsverksamheten Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 7(11) Ett regionalt närverk för interkommunala jämförelser har startats upp vilket kommer att ge kommunerna bättre förutsättningar för att kunna bedöma konsumtion av HSL tjänster och utförandet av dessa. Under Q2 kommer mätetal (styrmått) arbetas fram. Genomlysning LSS organisationen Ett arbete med att se över utförarorganisationen inom LSS är påbörjat och kommer att redovisas senast under Q3 2026. Denna genomlysning kommer att särskilt granska ansvarområden och volymer. Goda exempel används ännu en gång Vård och omsorgsnämnden har genom att grundligt arbete från ansökan till beslut till uppföljningar av besluten uppnått oerhört viktiga resultat. Genom uppdaterade arbetssätt och riktlinjer, löpande uppföljningar och ett rehabiliterande synsätt inom äldreomsorgen har volymerna minskats påtagligt trots en tydlig demografisk påverkan. Detta är en av de viktigaste insatserna som genomförts för att minska nämndens budgetavvikelse i den uppnådda omfattningen 2023-2025. Denna metodik implementeras nu inom LSS verksamheten tillsammans med ökat digitalt stöd. För att ledtiderna ska vara så korta som möjligt förstärks samtidigt organisationen för att ännu snabbare komma tillrätta med nivåer, volymer och kostnader i övrigt. Nedanstående tabell kommer uppdateras löpande med ekonomiska effekter. Planer Slutlig 2025, at 2027, Åtgärder t 2026, Totalt mnkr 2026, mnkr mnkr mnkr Avgifter och taxor 4 Färdtjänstområde 6 Genomlysning hälso och sjukvårdsverksamheter Genomlysning LSS Genomlysning myndighet Lokaler Summa 10 Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 8(11) 3.5 Statsbidrag Tabellen ska visa för nämnden vilka riktade statsbidrag som förvaltningen har erhållit. Statsbidrag kan erhållas på olika sätt såsom utifrån demografi utan ansökan, rekvirering av förutbestämt belopp eller en ansökan. Totalt intäktsredovisat visar hur mycket intäkter som påverkat nämndens utfall för perioden. Totalt intäkts- Ansökt Beviljat redovisat Statsbidrag Myndighet belopp, belopp, för mnkr mnkr perioden, mnkr God nära vård Socialstyrelsen -2 038 -2 038 Säkerställa vård o omsorg Socialstyrelsen -7 640 -7 640 Äldreomsorgslyftet Socialstyrelsen -3 452 -3 452 Beredskap Socialstyrelsen -1 661 Ny socialtjänstlag Socialstyrelsen -1 523 -1 523 Nytt socialdataregister Socialstyrelsen -108 -108 Stärkt suicidarbete Region -243 -243 Hälsosamtal Socialstyrelsen -169 -169 Faktiskt kostnad, ersättning Migrationsverket -3 011 Summa -18 184 -16 834 Vård- och omsorgsnämnden har hittills beslut för 16,8 miljoner kronor. Dessa medel redovisas främst som driftprojekt och är därmed inte med i redovisningen under rubrik 7. Separat redovisning av dessa beror dels på att återredovisning till berörd myndighet sker i perioden (året) efter, dels för att säkra kvaliteten och säkerställa korrektheten av bokföringen vid återredovisning. De större projekten och bidragen beskrivs nedan. Medel för omställningen till god och nära vård kommer användas till digitala hjälpmedel, utbildningsinsatser och personal som deltar i det länsövergripande utvecklingsarbetet. Hela bidraget planeras att nyttjats. Statsbidrag för att säkerställa god vård och omsorg för äldre planeras användas till bland annat: kompetensutveckling, insatser mot ensamhet, förbättrad samverkan och ökad digital närvaro. Planeringen är ännu inte helt färdig. Bidraget för civil beredskap planeras användas till övningar, utbildningar och vissa beredskapsinköp samt del av tjänst för samordning. Äldreomsorgslyftet ger tillsvidareanställda möjlighet att utbilda sig på arbetstid. Bidraget är strikt reglerat och outnyttjade medel måste återbetalas. Planering görs för att kunna använda en större del av bidraget 2026, särskilt för att stärka kunskaper i svenska enligt nya språklagen och yrkesfinska. Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 9(11) 4 Investeringsredovisning Avvikels Budget Prognos Totalt_ut Utfall Budget Prognos e budge totalt totalt fall jan-feb 2026 helår prog Förvaltningsövergripa 50 nde övrinventarier 5 år 4198 -327 327 2026 Vård & omsorg 51 äldr+funkt 4020 Pomona 26 3 år -40 40 Säbo utemöbler 5år 4194 -30 -30 2026 4195 Säbo Fåtölj 5år 2026 -30 -30 Säbo Fåtöljer 5 år 4196 -60 -60 2026 Säbo utemöbl 5 år 4197 -45 -45 2026 Säbo möbler takmot 4420 -150 -150 2026 Säbo möbl takmotor 4421 -99 -99 10år Säbo Möbler 10 år 4422 -90 -90 2026 4423 Säbo möbler 2026 -162 -200 -38 Säbo möbl takm 10år 4424 -87 -87 26 Personalmöbler 10år 4426 -80 -80 HTJ Säby ny avd 10år 4428 -1 250 -900 350 2026 52 Insatser enligt LSS Utrustni 10 år DVLSS 4427 -70 -70 2026 54 Hälso- och sjukvård 4425 HSL arkivskåp 2026 -80 -80 Sum -2 600 -1 921 679 ma Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 10(11) 5 Kommentarer till investeringsredovisning Prognosen för Vård- och omsorgsnämndens investeringsbudget är ett överskott närmare 0,7 miljoner kronor jämfört med budget. Det beror dels på att övergripande investeringar inte genomförs och dels att kostnaderna för uppstart av nya avdelningar är lägre än budgeterats. Vård- och omsorgsnämnden, Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 11(11) 2026-03-30 15:25 Ekonomiuppföljning jan-feb 2026 Bygg- och miljönämnden Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ..................................................................................................... 3 2 Driftredovisning....................................................................................................... 4 3 Kommentarer till driftredovisning ............................................................................ 5 3.1 Avvikelseanalys av periodens utfall jämfört med periodbudget ....................................... 5 3.2 Analys av helårsprognos jämfört med årsbudget ............................................................ 5 3.3 Restriktioner ................................................................................................................... 5 3.4 Åtgärder för ekonomi i balans ......................................................................................... 6 1 Sammanfattning Bygg- och miljönämnden prognostiserar ett mindre överskott om 0,1 miljoner kronor, främst till följd av lägre personalkostnader på grund av tjänstledighet, korttidssjukfrånvaro och föräldraledighet. Två verksamheter uppvisar även större helårsavvikelser, eftersom nyrekryterade medarbetare kommer att arbeta inom annan verksamhet än den budgeterade. Större avvikelser under perioden januari–februari återfinns inom verksamheterna för bostadsanpassningsbidrag, miljö- och hälsoskydd samt bygglov. Avvikelserna förklaras av att intäkter och kostnader inte kan periodiseras på ett tillfredsställande sätt, utan planeras för helår utifrån när beslut fattas. 2 Driftredovisning Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Årsbudge Årsprognos budget/ jan-feb jan-feb jan-feb t prognos Bygg- och 109 -49 -38 11 -284 -284 0 miljönämnd 138 Nämndadministration -63 -55 8 -382 -340 42 216 Bygglov -407 -632 -225 -2 804 -2 753 51 219 Förvaltningsledning -276 -232 44 -1 666 -1 651 15 261 Miljö- och hälsoskydd -476 -583 -107 -4 607 -4 906 -299 266 Tillstånd -107 -51 56 -312 -13 299 580 Bostadsanpassning -643 -282 361 -3 845 -3 821 24 Summa -2 021 -1 873 148 -13 900 -13 768 132 3 Kommentarer till driftredovisning 3.1 Avvikelseanalys av periodens utfall jämfört med periodbudget Bygglov Avvikelsen beror på att bygglovsintäkterna inte går att förutse när under året de kommer att inkomma. Miljö och hälsoskydd Avvikelsen beror på att periodiseringen har lagts med 1/12 för alla månader och under perioden januari-februari sker mindre tillsyn då mycket rapportering för året innan sker. Detta leder till att mindre tid finns för att göra tillsyn. Bostadsanpassning Avvikelsen förklaras av att beslut om bidrag för bostadsanpassning beslutas löpande under året och kostnaderna för bidraget inte följer periodisering. 3.2 Analys av helårsprognos jämfört med årsbudget Bygg- och miljönämnden prognostiserar ett överskott om 0,1 miljoner kronor som främst beror på minskade personalkostnader till följd av tjänstledighet, korttidssjukfrånvaro och föräldraledighet under perioden. Två verksamheter uppvisar större avvikelser, vilka beskrivs nedan: Miljö-hälsoskydd Personalkostnaderna är högre än budgeterat, vilket ger en prognos om ett underskott på 0,3 miljoner kronor. Detta beror på att två medarbetare slutar på avdelningen och ersätts av två nya inspektörer, varav den första börjar den 20 april. Eftersom de två nya inspektörerna har erfarenhet av livsmedelstillsyn kommer deras fokus under året att ligga på miljö- och hälsoskydd för att snabbare komma in i arbetet i Håbo kommun. Tillstånd Personalkostnaderna är lägre än budgeterat, vilket ger en prognos om ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Den 31 mars slutar en av inspektörerna som arbetar inom tillstånd. Eftersom den nya inspektören saknar erfarenhet inom området kommer fokus initialt att ligga inom miljöskydd, tills hon har skaffat sig tillräcklig kunskap inom tillståndsområdet. 3.3 Restriktioner Kommunstyrelsen beslutade den 22 september 2023 (KS § 271, dnr 2023/01134) om anställningsstopp samt restriktivitet vid inköp av varor och tjänster som inte direkt avser lagstadgade uppdrag. Beslutet gäller tills vidare. För bygg- och miljöförvaltningen, vars verksamhet till övervägande del består av lagreglerad myndighetsutövning, har rekryteringar sedan tidigare vakansprövats utifrån lagstadgat ansvar och krav på rättssäker handläggning. Återbesättning av tjänster sker även med förankring hos kommundirektören. Förvaltningen har påverkats av minskad byggtakt, vilket medfört att åtgärder vidtagits för lägre personalkostnader. Vakanta tjänster har i vissa fall inte återbesatts för att anpassa verksamheten till minskat ärendeinflöde och för att hålla budget. Detta har hittills kunnat hanteras utan påtaglig påverkan på kärnverksamheten, men kan på sikt få konsekvenser för uppdragets genomförande. Utanför den lagstadgade verksamheten har förvaltningen sedan fyra år inte återbesatt verksamhetsutvecklare/nämndsekreterare. Uppgifterna hanteras av befintlig personal inom ordinarie uppdrag, vilket har ökat arbetsbelastningen. På miljösidan har uppdraget under längre tid varit mer omfattande än vad personalbudgeten medger, vilket har krävt prioriteringar. Denna obalans är dock strukturell och inte en följd av anställningsstoppet. Lagändringen i plan- och bygglagen den 1 december 2025 innebär att vissa åtgärder inte längre är lovpliktiga, vilket förväntas leda till ett ökat tillsynsbehov. Tillsynsintäkter är mindre förutsägbara än lovintäkter och utgör därför inte en stabil grund för utökad bemanning. Den restriktiva inköpshållningen har bidragit till kostnadsåterhållsamhet men samtidigt fördröjt utvecklingsinsatser, såsom e-tjänster och automatisering, vilket påverkar effektivitet och servicegrad. 3.4 Åtgärder för ekonomi i balans Bygg- och miljönämnden prognostiserar ett mindre överskott och ser inte behov av några särskilda åtgärder. Ekonomin kommer självklart att vara ett kontinuerligt fokusområde för att säkerställa att den fastställda budgeten hålls. Det finns fortsatt risker för sämre resultat, som beskrivs nedan. De främsta riskerna rör om de faktiska intäkterna kommer att motsvara de prognostiserade intäkterna. Intäktsnivån är avgörande beroende på byggtakten i kommunen, antal debiterbara timmar som genomförs samt volymen av inkommande ärenden. När det gäller kostnader är det framför allt verksamheten kring bostadsanpassningsbidrag som förvaltningen inte kan påverka resultatet av. Kostnaderna beror på antalet ärenden samt typen och kostnaden för de åtgärder som krävs. För tillfället finns dock inget som tyder på några avvikelser. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Spökbacken invigdes med representanter för WWF, Länsstyrelsen Uppsala län, Upplandsstiftelsen, Östhammars kommun och lokala markägare. TEXT Fredberg, Maria Hoflin, Sara Beckman, Förord: Thomas Bertilsson & Stina Bergström, Tomas Loreth Remén, Sören Bergqvist, Upplandsstiftelsen Åsa Sjögren. Verksamhetsberättelse: Upplandsstiftelsen PRODUKTION OCH LAYOUT BILD Stina Bergström, Upplandsstiftelsen Omslagsfoto: En asiatisk vattenbuffel KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN på bete på Gräsö, fotad av Maria Hoflin. Telefon 018-611 62 71 Fotografer i bokstavsordning: Cajsa Epost info@upplandsstiftelsen.se Björkén, Campus1477, Emelie Runfeldt, Hemsida www.upplandsstiftelsen.se Gillis Aronsson, Jan-Olov Björklund, Jörgen Pettersson, Kerstin Söderberg, Linda © Upplandsstiftelsen 2026 2025 startade ett projekt för att fler personer med funktionsnedsättning ska komma ut i naturen. På Gula stigen i Uppsala kommun går det bra att använda handcykel för rullstol. VI SAMARBETAR FÖR NATUR OCH MÄNNISKOR I UPPSALA LÄN 2025 har präglats av ett fortsatt starkt engagemang i våra frågor. Naturvård, friluftsliv, folkhälsa, biologisk mångfald och utomhuspedagogik är områden som alltid är lika relevanta och lika angelägna. Vår verksamhet bygger på att både förvalta och utveckla: att lyckas förena långsiktig hållbarhet med nytänkande och ett praktiskt genomförande som gör skillnad. Det är tydligt att vårt arbete uppskattas, både av allmänheten och av våra medlemmar: kommuner och region. Genom att vara lyhörda, lösningsorienterade och professionella har vi skapat stora värden för naturen och människorna över hela Uppsala län. Vi har även fortsatt att attrahera projektfinansiärer tack vare våra idéer och förslag – ett kvitto på att vårt arbetssätt upplevs som relevant, utvecklande och framåtblickande. Det goda samarbetet med organisationer, enskilda, kommuner och andra aktörer har varit avgörande för att möjliggöra det som presenteras i denna verksamhetsberättelse. Sören Bergqvist Thomas Bertilsson Ordförande VD 3 Kalkbarrskogen hyser många hotade arter, som orkidén skogsnycklar. 4 14 VIKTIGA HÄNDELSER FRÅN ÅRET 1. Arrangerade Fyrisåvandringen för fjärde året i rad, med ca 700 gymnasieelever. 2. Testade bete med asiatiska vattenbufflar i våtmark på Gräsö – framgångsrikt! 3. Presenterade Roslagshagar på Artdatabankens Flora och Faunavårdskonferens, Sveriges största naturvårdskonferens. 4. Deltog i dialoggrupper och framförde åtgärdsförslag till Naturvårdsverkets naturrestaureringsplan. 5. Invigde Spökbacken där omfattande restaureringar och slåtter utförts och en stig anlagts. 6. Livesände under ytan i Hargsån. Tusentals fiskar passerade kameran. 7. Startade ny biotopvårdande insats i Skatbäcken för att gynna fisk. 8. Öppnade den renoverade Lotsstugan på Källarberget. 9. Genomförde Tankesmedja för friluftslivet, tema tillgänglig natur, med 100 deltagare. 10. 170 personer följde med på Ny i svensk naturs utflykter, som Världens utemat. 11. Invigde Hummelfjärd i Tallparken – ett nytt smultronställe i Östhammars kommun. 12. Enades om gemensamma kvalitetskriterier för vandringsleder, med övriga ledaktörer i länet. 13. Utbildade personal på skogsbolag om kalkbarrskogar och hade kurskvällar för markägare om kalkbarrskog, skogsbete och naturbetesmarker med hotade arter. 14. Nådde 500 studenter med utomhusaktiviteter mot ensamhet. 5 Att lära och uppleva utomhus öppnar sinnet, ger frisk luft Flera av stugorna på Rävsten renoverades och rörelse. utvändigt under året. 6 VERKSAMHETSBERÄT- TELSE 2022 CAMPINGAR OCH BYGGNADER Rullsands havsbad och camping Under 2025 har byggnaderna på campingområdet besiktigats och nya underhållsplaner tagits fram. Köket i ett av servicehusen har renoverats, samtliga småstugor målats om, den gamla minigolfbanan tagits bort och en lekplats fått ny lekutrustning. Dessutom har en ny livräddningsflotte och en hjärtstartare köpts in. Campingen arrenderas sedan 2023 av Kimbys Consulting AB som driver campingen och sköter badstranden. Rävstens stugby Under 2025 har fågelstugorna, Kalle & Klara och receptionen målats och underhållits utvändigt. Nya roddbåtar och en hjärtstartare har köpts in. Sedan 2014 arrenderas Rävstens stugby av Kerstin Söderberg och Thomas Rosen. Ängskärs havscamping En konsult har anlitats för att utreda hur en ny avloppsanläggning kan utformas. Infartsbommen har bytts ut och en ny livräddningsbåt har köpts in. Vattenanläggningen har servats enligt plan och utrustats med ett nytt UV-system. Campingen arrenderas sedan december 2023 av Vera Omni AB som driver campingen och sköter badstranden. Övriga byggnader • Lotsstugan i Källarbergets naturreservat har renoverats invändigt. • Ett förslag har tagits fram för hur bryggan i Ängskärs naturreservat ska renoveras under 2026. • Värmesystemet i fyrvaktarbostaden på ön Björn har setts över och raststugan Mellanboden har renoverats. • På Härjarös rast- och lägerplats fick vindskyddet nytt tak. Lotsstugan på Källarberget öppnades efter att ha renoverats. 7 Upplandsleden etapp 17, DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR Älvkarleby-Långhäll, rustades med en ny, lång, spång. FRILUFTSLIV Genom vårt arbete för friluftsliv vill vi få fler att vara ute mer, eftersom de allra flesta mår bättre av att komma ut. Upplandsleden Tillsammans med övriga ledaktörer i länet har vi enats om gemensamma kvalitetskriterier för vandringsleder. Det handlar exempelvis om ledstartsinformation, detaljer om ledmarkeringar och ”öppettider” för lederna. Processen, med flera träffar, har även varit viktig för att skapa ett regionalt lednätverk där, förutom Upplandsleden, Hållnäsleden, pilgrimslederna och lederna i Österbybruk ingår. Nästa steg är fortbildning kring kvalitetskriterierna. Tillsammans har vi också tagit fram gemensamma riktlinjer för arrangemang på annans mark, längs leden, samt kriterier för ledinformation som ska publiceras i Naturkartan. Dessutom har vi gjort en förstudie om hur mat, boende och leder kan kopplas och presenteras digitalt, i Naturkartan, med hjälp av Visit Swedens databas. Projektet har fått medel från Naturvårdsverket. Med hjälp av projektpengar från Naturkompaniets naturbonus har vi rustat rastplatser längs Upplandsleden. Övergripande har vi inventerat riskträd vid rastplatser och rustat vindskydd med vedklyvar, krokar mm. Vi har också skyltat och röjt träd och buskar (Forsbyån), murat eldstäder (Kolarmora och Svenbo), byggt vedförråd (Finnsjön, Svenbo, Glamsmossen), satt ut hängrännor och vattentunnor (Svenbo och Långhäll), ordnat bord och bänkar (Gropholmarna och Långhäll). Under 2025 fick vi beviljat ett nytt Naturbonusprojekt för att bygga spänger nästa år. Dessutom har vi: • Avslutat LONA-projekt Hållnäsleden, Tierps kommun. Leden invigs 2026. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 • Renoverat spänger, bland annat en drygt 100 m lång spång mellan Älvkarleby och Långhäll, samt en längre spång och en bro längs Ljusbäcksleden, Heby kommun. • Påbörjat upprustning av etappen mellan Kolarmora och Gimo i Östhammars kommun genom att bygga spång, dra om leden, måla ledmarkeringar och röja fallna träd och sly. • Köpt in nya grillar till den populära rastplatsen vid Siggeforasjön, Uppsala kommun. • Återöppnat stigen genom Fageruddsåsens naturreservat, Enköpings kommun, där leden varit omdragen på grund av granbarkborreangrepp. • Planerat för en ny etapp av Upplandsleden mellan Skutskär och Älvkarleby. Cykelleder Trafikverket har godkänt ansökan om en ny regional cykelled genom Enköping och Håbo kommun. Siktet är inställt på invigning 2026. Upplandsstiftelsen är från och med 2023 huvudman för cykelleder i länet. I samverkan med Region Uppsala, Enköpings och Håbo kommun. Kanotleder Under 2025 har Fyrisåns kanotled rustats med stöd av LONA-medel och skyltningen förbättrats längs Lilla Färnäsets kanotled. Smultronställen i naturen Ett nytt smultronställe har invigts: Hummelfjärd i Tallparken, Östhammars kommun. Sikhjälma hamn, förvaltat av Tierps kommun, har tagits bort från listan över smultronställen. Upplandsleden kantas av rastplatser och en rik, unik, natur. Stor-tickulns rastplats ligger vid en sjö längs etapp 7. 9 När förskolan flyttar ut, får barnen på röra sig och lära sig att lita på sin egen förmåga. Vi firade avlutat projekt med förskolefest! UTOMHUSPEDAGOGIK och FOLKHÄLSA Upplandsstiftelsen har under året genomfört ett omfattande arbete för att stärka utomhuspedagogik, fysisk aktivitet och lärande för hållbar utveckling i hela Uppsala län. Öppna förskolan Upplandsstiftelsen har coachat öppna förskolor i uteverksamhet, samarbetat med Nyby Vision och föräldrar som är nya i Sverige och hållit fortbildning i Lära in språk ute. Dessutom har Upplandsstiftelsen presenterat uteverksamhet på familjecentralen i Heby och haft inomhusträffar med nyblivna föräldrar om utekunskap, med Biotopia. De flerspråkiga naturvärdarna, knutna till Upplandsstiftelsen, har under året deltagit i verksamhet på öppna förskolor i Uppsala och Tierps kommun. Förskola Upplandsstiftelsen har genomfört leka och lära ute-kurser för förskolepersonal i Uppsala län, tillsammans med Uppsala naturskola. Vi har också initierat samarbete med och genomfört fortbildningar för Uppsala kommun för ökad fysisk aktivitet i förskolan. Tillsammans med naturskolekollegor från andra delar av landet har vi skrivit boken “Leka och lära genom fysisk aktivitet ute”. Grundskola Tillsammans med Östhammars kommuns mellanstadieskolor har Upplandsstiftelsen utvecklat utomhuspedagogiska övningar på temat natur och biologisk mångfald, inom LONA-projektet Lära ute. Projektet Framtidskompassen utomhus har startats och blivit tillgängligt för alla elever i åk 8 i Östhammars kommun. Projektet belyser hållbar utveckling och biologisk mångfald och drivs av Upplandsstiftelsen i samarbete med utbildningsförvaltningen i Östhammars kommun. Medel kommer från Leader Upplandsbygd. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR Upplandsstiftelsen har också deltagit i ett Erasmusprojekt med Stordammens skola åk 8 med internationellt besök och fokus på hållbar utveckling. Dessutom har vi genomfört kvällsfortbildning om fysisk aktivitet, för samtlig personal på anpassad grundskola i Heby. Gymnasieskola Den pedagogisk vandringen Fyrisåvandringen genomfördes med 22 klasser från sex gymnasieskolor. Fyrisåvandringen genomförs i samverkan med gymnasielärarnätverket KUPP, Uppsala Vatten, Upplandsmuseet, Biotopia och SLU. Vi har även genomfört projektet Från klassrum till stadshus, en “idécheck” finansierad av Idélabbet, Uppsala kommun. Två gymnasieklasser fick möta tjänstemän från stadsbyggnadskontoret, skapa förslag på hållbara utvecklingsarbeten för Hospitalträdgården och presentera dem i Uppsala stadshus. Tillgänglig natur för alla Vi har växlat upp arbetet för att fler personer med funktionsnedsättning ska hitta ut i naturen, med finansiering från Allmänna arvsfonden och tätt samarbete med funktionsrättsföreningar i Uppsala län. Några guldkorn: • Mött 300 personer ute i naturen genom utflykter med funktionsrättsföreningar och allmänheten. • Haft 100 deltagare på Tankesmedja för friluftsliv om tillgänglig natur – i samarbete med Länsstyrelsen Uppsala län, Uppsala kommun och Funktionsrätt Uppsala län. Hagudden med Kyrkspången i Heby kommun är ett av de 30-tal utflyktsmål som vi arbetar för att tillgängliggöra ännu mer. 11 • Producerat filmer, gjort livesända lunchsamtal och utvecklat webbaserad information om natur och tillgänglighet för alla. • Genomfört workshop om tillgänglighet med Uppsala kommun. Samtidigt har vi ökat tillgängligheten i några av våra egna områden: • På Blåhäll, Härjarö, har vi satsat på fler bänkar för vila, så kallade ”pustplatser”, förbättrat den tillgänglighetsanpassade toaletten samt anpassat väntkuren vid bryggan. • Vid Ängskär har en tillgänglighetsanpassad stig anlagts ut till klipporna med havsutsikt. • I Ånge har vi dragit om vägen, satt upp nya staket som ledstråk och ersatt stättor med grindar. • Örskär har fått nya tillgänglighetsanpassade bord och soffor för att underlätta för fler att njuta av ön. • På Rullsand har vi höjt nivån av tillgänglighet genom att addera nya duschstolar, hjälpmedel till stugan och ett tillgänglighetsanpassat bord. Studenter på tur Vi har drivit projektet Studenter på tur tillsammans med Campus1477 där vi erbjudit utomhusaktiviteter i grupp, mot ensamhet. 500 personer deltog i 45 aktiviteter. Med stöd av Regionens folkhälsomedel. Rovdjursutställning på Biotopia Rovdjursutställningen på Biotopia har utvecklats vidare och både skolgrupper och SFI-grupper har fått lära sig om rovdjur i Sverige, med stöd av WWF. Ny i svensk natur I Uppsala har ”Ny i svensk natur” lockat ut 170 personer på aktiviteter som vandring, utematlagning, tältning och svamputflykt. I samarbete med STF Uppsala, Biotopia, Friluftsfrämjandet, Uppsala Naturskola och Kompis Sverige. Världens utemat i Sunnersta blev en succé med många besökare och uppskattad provsmakning. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR 500 studenter har deltagit i olika utomhusaktiviteter, till exempel cykelutflykter. 13 NATURVÅRD I VÅRA OMRÅDEN Upplandsstiftelsen förvaltar 49 naturområden varav 27 naturreservat och ett kulturreservat. 24 av områdena ägs helt eller delvis av Upplandsstiftelsen. Den ägda arealen uppgår till cirka 7 400 ha och den förvaltade arealen till cirka 11 100 ha mark- och vattenområden. I våra områden sköter vi 850 ha betesmarker och 25 slåtterängar. Baserat på våra erfarenheter av restaureringar inom kulturlandskap, skog och våtmarker har vi under 2025 deltagit i dialoggrupper och bidragit med åtgärdsförslag till den nationella naturrestaureringsplanen. Bevara arter Arter som gölgroda och en del häckande kustfåglar vill ha miljöer som inte är igenväxta. Därför har vi fortsatt sköta strandängar, fågelskär och lokaler för gölgroda på 15 öar i naturreservaten Björns skärgård och Skaten-Rångsen. Finansiering från statliga våtmarksmedel. Inom Bredforsens naturreservat har ung gran tagits bort för att gynna lövträd och tall i svämskogarna och på Östra Gässön har bete förberetts genom stängsling och röjning. Här skapar vi förutsättningar för arter som kräver lövrika landskap, såsom vitryggig hackspett. En ny vandringsled har anlagts ut till den nyrenoverade raststugan på Gässön. I Kalmarnäs naturreservat i Håbo kommun har ett 100-tal ekar och äldre tallar omgivna av ungskog röjts fram. I Torslundagropen har åtgärder gjorts för att gynna den hotade ortolansparven. Den har minskat kraftigt de senaste åren och Torslundagropen är en av få platser där den finns kvar. I april lades havre ut som mat, området röjdes på vissa buskar och träd och markstörning genomfördes för att gynna insekter som i sin tur blir mat åt fågelungarna. Kallriga är ett viktigt område för häckande och rastande våtmarksfåglar. En inventering gjordes för att stärka kunskapsläget inför arbetet med en ny skötselplan. Planering allmogeåker I Lingnåre kulturreservat har planeringen för en allmogeåker med ålderdomligt åkerbruk och traditionellt utsäde startat upp. Bete Tedarön fick en angöringsplats med fålla för att underlätta sjötransporten av betesdjur och på Örskär har en ny stor betesmark öppnats. I Natura 2000-området Kallerö som ägs av Östhammars kommun och förvaltas av Upplandsstiftelsen genomfördes röjning i den 15 hektar stora lövrika betesmarken. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR Blodvaxing är en ängssvamp som gynnas av bete och slåtter. 15 DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR Invasiva arter Upplandsstiftelsen samarbetar med Länsstyrelsen för att bekämpa invasiva arter i våra naturområden. Några exempel är mink i Björns skärgård, häggmispel i Härjarö och Granåsen, jättebalsamin i Kalmarnäslandet och vresros i Billudden och Skaten-Rångsens naturreservat. Den mycket invasiva arten parkslide upptäcktes i Aspbo naturreservat. Minkjakt har bedrivits i Björns skärgård sedan 1997 och under årets jakt avlivades 9 minkar. Efter att minkjakt infördes i Björns skärgård har antalet häckande kustfågelpar ökat från 1000 par till cirka 3500 par. Minken är en invasiv art som i skärgårdar till stor del levar av fågelungar och minkförekomst leder ofta till kraftig minskning av antal par av många kustfågelarter. Besöksvänligt med nya stigar Uvberget i Enköpings kommun har stängslats och restaureringsbetats med mycket sociala och trevliga getter. Uvberget är ett fint besöksmål som vi samförvaltar med Naturskyddsföreningen och Enköpings kommun. En ny naturstig med informationsskyltar om naturvärden och skötselhistoria har anlagts genom det stora skogsbetet i naturreservatet på Örskär. I september invigdes Spökbacken där omfattande restaureringar och slåtter har utförts och en naturstig anlagts genom betesmark och fornlämningar. Mark- och djurägare, grannar och andra berörda, samt Länsstyrelsen i Uppsala, Östhammars kommun och Världsnaturfonden deltog. Ekar är boplats för flera hundra arter av insekter, fåglar, svampar, lavar och mossor. 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 NATURVÅRD PÅ ANNANS MARK Upplandsstiftelsen bedriver även omfattande naturvårdsverksamhet utanför de egna områdena, på land och i vatten, för att skydda och stärka den biologiska mångfalden och ekosystemen. Naturvården bedrivs i samverkan med mark- och djurägare, kommuner, ideella organisationer samt aktörer inom de areella näringarna. Ekologisk landskapsplanering Ekologisk landskapsplanering är ett samlingsbegrepp för arbete som främjar biologisk mångfald och säkerställer naturvärden. Arbetet har pågått länge och nätverken har utvecklats liksom ett förtroendefullt samarbete mellan markägare, myndigheter och andra aktörer, vilket har ökat verkningsgraden. Vid Nedre Dalälven har vårt mångåriga samarbete med Fortum fortgått. Under 2025 har vi frihuggit ekar, ringbarkat lövträd, bekämpat invasiva arter och inventerat hotade arter. I samverkan med Fortum har vi arrangerat exkursioner, bland annat med Energimyndigheten och Skogshistoriska sällskapet. I Båtfors naturreservat finns länets enda förekomst av den kritiskt hotade jättelaven. Den växer på gamla askar i värdefulla svämskogar. En av jättelavsaskarna föll föregående vinter och under 2025 inledde Upplandsstiftelsen ett transplantationsförsök, där laven flyttades till nya träd inom reservatet. Vid Länna har vi ett långvarigt samarbete med Holmen Skog. Bland annat ordnar vi med bete på deras mark. I år har stängsel restaurerats och vi har inlett kontakter med fler djurägare för att öka den betade arealen. Arbetet med att frihugga gamla, grova ekar vid Vällen och Länna är viktigt och ständigt pågående. Det främjar flera hundra arter som är beroende av ekarna som sin livsmiljö. Under året har vi med stöd av skogsbolagen och med ÅGP-medel frihuggit ca 150 ekar, som får möjlighet att växa fritt. Vi har utvecklat samarbetet med entreprenörer som via en enkel app kan rapportera in sina åtgärder direkt i telefonen. Infrastrukturmiljöer Inom Leaderprojektet Ett hopp för pollinatörerna vid Gryttjoms flygfält har vi bland annat anlagt flera rabatter med växter för pollinatörer och en äng med regionalt insamlade fröer och pluggplantor. Ett samarbete med Öregrunds golfklubb har inletts, med inventering och Rödkämpar växer på Gryttjom framtagande av skötselplan för golfbanan. Här finns områden med höga flygfälts ängar och gynnar naturvärden i form av rikt blommande torrbackar och kalkrika gräsmarker, pollinatörerna. samt nya platser för den hotade arten hällebräcka. 17 För första gången hyrdes vattenbufflar in som kompletterande betesdjur till en våtmark på Gräsö. Tillsammans med Länsstyrelsen Uppsala län och Vattenfall har vi diskuterat skötseln av Östanå ledningsgata. Här finns värdefulla marker för fältgentiana och väddnätfjäril. Kulturlandskap med bete och slåtter Upplandsstiftelsen har över de senaste 25 åren restaurerat och återinfört bete och slåtter i hagar och ängar med hög biologisk mångfald – totalt har över 5 000 hektar restaurerats. Arbetet har gjorts tillsammans med många aktörer, som djurhållare, markägare, Världsnaturfonden WWF och länsstyrelsen med omfattande extern finansiering. Verksamhetens tyngdpunkt ligger i kustlandskapet, men även i mälarlandskapet och kring Heby. Framgångsrik restaurering i projektform Stora åtgärder pågår inom projektet Restaurering av naturbetesmarker i Uppland, Södermanland och Östergötland, med Världsnaturfonden WWF, Naturbetesköttföreningen i Sverige och Skärgårdsstiftelsen, med finansiering av Coop Östra och Lokala Naturvårdssatsningen (LONA). Upplandsstiftelsens mål är att restaurera 200 ha naturbetesmarker. Fokusarter är mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge och strandviol/ vitryggig hackspett. Projektet med WWF och Coop Östra har avslutats och resterande åtgärder slutförs med finansiering från LONA. Totalt har 12 igenväxande naturbetesmarker omfattande 244 hektar restaurerats, stängslats och bete har återinförts sedan 2022. Åtgärder har främst utförts på privata marker i samverkan med mark- och djurägare, men även Gässön, Örskär och Södergården har ingått i projektet. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR Samarbete med mark- och djurägare hjälper hotade arter Under 2025 har totalt ca 300 hektar slåtterängar, hagar och våtmarker betats och slåttrats på privata marker inom våra landskapsprojekt Roslagshagar, vid Dalälven och i Lännaområdet. Ängar och hagar har röjts och stängslats. Flera områden hyser starkt hotade arter. För att uppnå långsiktighet i skötseln av markerna har arrenden upprättats med markägare och skötselavtal har skrivits med djurägare och entreprenörer. Fler åtgärder i kulturlandskapet • Asiatiska vattenbufflar hyrdes in som kompletterande betesdjur till Nybygget våtmark på Gräsö för att få igenväxning av vass och starr bättre avbetat. Bufflarna gjorde ett mycket bra jobb och samsades med befintliga kor med kalvar. • En ny djurkärra har köpts in inom Roslagshagar vid kusten för gratis utlåning till djurägare som kör betesdjur till värdefulla naturbetesmarker utanför egna gården. • Genom medverkan i Gräsöfonden (styrelse och arbetsgrupp) har vi bland annat bidragit till återupptaget bete i två naturbetesmarker på Gräsö. Åtgärder för hotade arter Svartfläckig blåvinge Vid Hjälstaviken finns länets enda förekomst av fjärilen svartfläckig blåvinge, som lever på backtimjan. Upplandsstiftelsen har tillsammans med markägare och Länsstyrelsen arbetat för att stoppa igenväxningen av torrbackar vid Hjälstviken, genom röjning och bränning av backarna. Fjärilslarver av den hotade mnemosynefjärilen sattes ut på nunneört i två betesmarksområden. 19 Våtmarker, som Kavarö, är viktiga för många arter, inte minst som barnkammare för lekande fiskar, och för att buffra vatten under torrperioder. Ängsskäreplattmal Norr om Järlåsa och Vittinge finns relativt stora förekomster av ängsskära och den hotade fjärilen ängsskäreplattmal. Upplandsstiftelsen, markägare och Länsstyrelsen har bla röjt sly och markägare har fått rådgivning. Mnemosynefjäril Upplandsstiftelsen samarbetar med Länsstyrelsen och mark- och djurägare för att bevara och förstärka populationer av den starkt hotade mnemosynefjärilen. Fjärilslarver uppfödda av Nordens Ark har satts ut i två betesmarksområden. Mosippa På Gästrike Vattens mark vid Fråganbo i Älvkarleby kommun finns en stor population av den starkt hotade växten mosippa. Under försommaren punktbrändes tre platser vid Fråganbo för att gynna mosippan. Väddnätfjäril Slåtterängen vid Tenabadet slog under året rekord i larvspinn (larvkolonier) av väddnätfjäril. Totalt 85 larvspinn räknades - rekord sedan vi började sköta ängen i Heby kommun för närmare 20 år sedan. Naturvård i vattenmiljöer Arbetet med att restaurera våtmarker och kustmynnande vattendrag har fortsatt för att förbättra kustfiskens lek- och uppväxtmiljöer. Detta gynnar även den biologiska mångfalden i stort i både själva vattendragen och i den angränsande kustmiljön. Inventerat och märkt asp Arbetet med förvaltning av Upplands landskapsfisk asp har fortsatt. Inventering och märkning har skett i Fyrisån, Örsundaån och Sävjaån-Funboån. Radioakustiska studier har gjorts för att undersöka 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR rörelsemönster hos de märkta fiskarna. Preliminära resultat visar att de flesta asparna utnyttjar stora delar av Mälarens fjärdar för födosök. Biotopvård och inventering I det fleråriga samarbetet med Världsnaturfonden WWF och Apotea har uppföljningar av tidigare genomförda åtgärder gjorts genom fiskyngelinventeringar i den angränsande kustmiljön. Arbetet med att skapa en våtmark i Sandika utanför Östhammar har påbörjats, med LONA-bidrag. Restaurering av Skatbäcken för att gynna kustlekande fisk har genomförts i samarbete med Sportfiskarna som en del av Fiskevård i norra Roslagen. Underlag för att fiskefreda Handviken, ett viktigt lek- och uppväxtområde i Tierps kommun, har tagits fram och skickats in till Länsstyrelsen. I Kallriga naturreservat har cirka 4 ha våtmarksområde frästs för att gynna kustfisk som vandrar upp för lek och för att förbättra förutsättningarna för bete. I samarbete med Länsstyrelsen har småvatten och djupare bottnar i Kallriga naturreservat inventerats. Underlagen blir viktiga i den kommande revideringen av skötselplanen för området. Diskussioner har förts med Vattenfall och Länsstyrelsen kring framtagande av förslag inför den nationella planen för omprövning av vattenkraften. Under de två senaste åren har vi inventerat två olika invasiva musselarter längs Upplandskusten i samband med våra ordinarie provfisken. Violgubbe är en svamp som växer i kalkbarrskog. Den är rödlistad som sårbar och behöver kalkbarrskogens särskilda ekologi 21 för att växa. DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR Resultaten visar på störst förekomst av musslor nära hamnarna i Hargshamn och Forsmark där de släppts ut via fartygens ballastvatten. Väckt nyfikenhet och spridit kunskap om natur För att väcka nyfikenhet och intresse för fisk och vattenvård och visa arter från sjö, kust och vattendrag har Upplandsstiftelsen genomfört flera vatten- och fiskdagar. Dagarna har främst riktat sig till barn och unga men även till en bredare publik, framför allt med Aspens dag i centrala Uppsala. Övriga dagar har varit i Tierp, Östhammar, Knivsta, Enköping och Håbo kommun. Under våren genomfördes för andra året i rad en livesändning med undervattenskamera samt fiskräkning i Hargsån. Antalet arter och individer var högt och allmänheten var mycket intresserad. Upplandsstiftelsen har utbildat skoglig personal på två stora skogsbolag, om kalkbarrskogar, en naturtyp som Uppland har särskilt ansvar för och som hotas av skogsbruk. 40 planerare och köpare har härmed lärt sig känna igen kalkbarrskog och fått mer kunskap om ekologi och lämplig skötsel. Vi har varit medarrangör till två kurskvällar riktade till markägare med fokus på kalkbarrskog, skogsbete och naturbetesmarker med hotade arter, i samverkan med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Träffarna hölls i Norrskedika, Östhammar och Fagerviken, Hållnäs med stor uppslutning. Under våren fick vi möjlighet att presentera vårt arbete och erfarenheter med Roslagshagar på Artdatabankens Flora och Faunavårdskonferens, Sveriges största naturvårdskonferens. Guidningar har genomförts i några av våra nyrestaurerade betesmarker, exempelvis på Örskär för Svenska Turistföreningen och Länsstyrelsen i Södermanland och på Uvberget för Naturskyddsföreningen. Vi har också ordnat kurs om trägärdesgårdsbygge och hållt föredrag om ängsmarker som en del i vårt engagemang i Gräsöfonden. En rad publika aktiviteter har genomförts, som Bioblitz Linné med Biotopia, pedagogisk svamputflykt i Hammarskog, upptäck lavarna runt Vällen och svampar i kalkbarrskogen. Tillsammans med Biotopia har vi skapat en utställning om konkreta naturvårdsåtgärder för biologisk mångfald i skogar, våtmarker och ängs- och hagmarker. 22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 En av årets guidningar på Örskär längs den nya stigen. 23 DET HÄR HAR VI GJORT I ÅR ORGANISATION, KOMMUNIKATION OCH EKONOMI Kommunikation Exempel från årets arbete: • Sammanställt årets utflyktsprogram med 93 aktiviteter, i samarbete med Länsstyrelsen Uppsala län och Biotopia. • Ökat antalet följare på Facebook till 4700 (+1100) och på Instagram från 1700 (+200). • Haft stort genomslag i sociala medier och lokalmedia om sommarens räddningsaktion för asp i Fyrisån. • Nyhetsbrev i nytt format (Mailchimp) till ca 100 prenumeranter. • Startat arbetet med ny grafisk profil. • Stort fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning. Medlemmar Upplandsstiftelsens medlemmar är Region Uppsala och Uppsala läns kommuner: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Ekonomi Upplandsstiftelsens intäkter för 2025 var 39,3 mkr. Av detta hänför sig 23,9 mkr till årsavgiften från regionen samt 15,4 mkr från projektbidrag och försäljning, arrenden, skogsavverkning med mera från egna områden. Projektmedlen kommer bland annat från Världsnaturfonden WWF, EU:s jordbruksfonder inklusive landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Fortum AB m.fl. De totala kostnaderna uppgick till 40 mkr, varav 1,7 mkr i avskrivningar. Årets resultat, efter disposition av eget kapital, är ett underskott på 296 tkr och det egna kapitalet uppgår till 22,8 mkr Årsstämma Verksamhetsplan och budget för verksamhetsåret 2025 fastställdes vid ett stämman den 13 december 2024. Ordinarie årsstämma hölls den 27 maj 2025. Styrelse, arbetsutskott, vd och personal Styrelsen har haft följande sammansättning: Ordinarie Sören Bergqvist (V) Jacob Spangenberg, 1:e v ordf (C) 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Upplandsstiftelsens vision: Upplandsstiftelsen är ledande i utvecklingen av ett tillgängligt friluftsliv i ett län med hållbara ekosystem och hög biologisk mångfald. Att fika tillsammans är en fantastisk resurs för eftertanke, planering och samarbete. Ute såklart! 25 Anders Kihl 2:e v ordf (KD) Jenny Lundström, (MP) Bean Khalil (M) Håkan Marklund (L) Veronica Mattsson (SD) Pia Milton (S) Mark Schneider (S) Ersättare Carolina Cranser (S) Thomas Eriksson (S) Gunnar Gidlund (KD) Johnny Jansson (M) Christer Olsson (SD) Anna Sandström (MP) Bengt Thalin (V) Kerstin Troedsson (C) Johann Wischer Sjöberg (L) Arbetsutskott utgjordes av 4 ledamöter, Anders Kihl, Jenny Lundström, Jacob Spangenberg och Sören Bergqvist. Styrelsen sammanträde vid fyra tillfällen under 2025. Verkställande direktör har varit Thomas Bertilsson och Upplandsstiftelsen hade under året 21 anställda omräknat till heltid varav sammantaget 11 var kvinnor och 10 män. Dessutom finns 23 tillsynspersoner som på uppdrag svarar för en stor del av den löpande skötseln i Upplandsstiftelsens naturområden. Axplock av samarbeten Stora och små samarbeten utgör viktiga byggstenar i Upplandsstiftelsens verksamhet. Här följer ett axplock av årets samarbeten, utöver det med länets kommuner: Biotopia, funktionsrättsföreningar i Uppsala län, ledansvariga föreningar i länet, förskolorna i Uppsala kommun, Stockholms fallskärmsklubb och Naturskyddsföreningen i Enköping. Region Uppsalas och kommunernas politiker och högre tjänstepersoner besökte Ånge fågelsjö, vandrade Salstaleden och fick inblick i naturvård, friluftsliv, folkhälsa och utomhuspedagogik. 26 ÄNDAMÅL, VISION och STRATEGI Ändamål Enligt Upplandsstiftelsen stadga är föreningens ändamål: att inom Uppsala län vara ett för kommunerna och Region Uppsala gemensamt organ för friluftsliv och naturvård. Föreningens insatser ska vara av regionalt intresse och komplettera medlemmarnas verksamhet. att underlätta och stimulera allmänhetens friluftsliv genom köp eller arrende av mark tillhandahålla naturområden för friluftsliv och naturvård. Föreningen ska även i lämplig omfattning planlägga och förse dessa med anläggningar som underlättar friluftslivet och åtgärder som stärker den biologiska mångfalden. att verka för stärkande, bevarande och skyddande av den biologisk mångfalden och landskapsbilden. att genom insatser för ökat friluftsliv och naturvård bidra till en bättre folkhälsa. att verka för att stärka länsinvånarnas möjlighet till naturkontakt och bidra till bättre förutsättningar för friluftsliv i hela länet. Vision Stämman i december 2020 beslöt om följande vision för Upplandsstiftelsen: Upplandsstiftelsen är ledande i utvecklingen av ett tillgängligt friluftsliv i ett län med hållbara ekosystem och hög biologisk mångfald. Strategi I december 2022 beslutade styrelsen även att anta en strategi för Upplandsstiftelsen, som ska hjälpa oss att nå vår vision. Strategin är uppdelad i två huvuddelar: arbetssätt och strategiska områden. Först och främst handlar det om att ta hand om naturen på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi ska se till att våra naturområden, leder och anläggningar både är välskötta och tillgängliga för friluftsliv, så att fler kan njuta av naturen och må bättre. Vi tror också starkt på samarbete och jobbar tillsammans med offentliga, ideella och privata aktörer, inte minst markägare, för att nå våra gemensamma mål. Strategin har tre tydliga fokusområden, nämligen att: • Skydda och återställa naturens ekosystem och den biologiska mångfalden i Uppsala län. • Inspirera fler till ett aktivt friluftsliv för bättre hälsa och livskvalitet. • Ge alla barn chansen att få positiva upplevelser i naturen. Det här är vår väg framåt – för naturen, folkhälsan och framtidens generationer! 27 En stor del av Upplandsstiftelsens personal på studieresa till Åland. Om Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen arbetar med naturvård, friluftsliv och utomhuspedagogik. Tillsamman med våra medlemmar – Region Uppsala och länets kommuner – främjar vi natur och folkhälsa i länet. Vi samarbetar med många olika organisationer och är organisatoriskt en ideell förening. Uppsala län är vårt geografiska område. Följ Upplandsstiftelsen på Facebook och Instagram eller besök www.upplandsstiftelsen.se VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Beslut Datum 2026-05-29 Huvudman Dnr SI 2026:3136 Håbo kommun Sida 1 (4) catharina.wakim@habo.se kommun@habo.se Ärendet Riktad tillsyn av dimensionering och planering av utbildning i gymnasieskola i Håbo kommun. ___________________ Beslut Skolinspektionen avslutar ärendet. Om ärendet Skolinspektionen genomför under våren 2026 riktade tillsyner för att kontrollera om verksamheten vid de huvudmän som ingår i tillsynerna uppfyller författningarnas krav att ta hänsyn till ungdomars efterfrågan och arbetsmarknadens behov vid sitt beslut om vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna i gymnasieskolan, såvitt gäller de nationella programmen samt introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. Tillsynen omfattar inte nationella program som är riksrekryterande för vilka Skolverket bestämmer antal platser. Tillsynen omfattar endast de utbildningar som Håbo kommun själv anordnar. I samband med tillsynen har det genomförts en intervju med en representant för Håbo kommun. Motivering av beslutet Planering och dimensionering av utbildning i gymnasieskolan Omständigheter som ligger till grund för bedömningen Håbo kommun har i inskickad dokumentation uppgett att de sedan flera år tillbaka har ett primärt samverkansavtal med samtliga kommuner i Stockholms län. Håbo kommun ligger i Uppsala län. Av dokumentationen framgår att kommunen anordnar ett yrkesprogram och fyra högskoleförberedande program. Vidare framgår antalet platser på respektive program för läsåren 2024/25, 2025/26 och 2026/27. Kommunen uppger vidare i inskickad dokumentation att de utgår från Skolverkets regionala planeringsunderlag för Stockholms län och Uppsala län, elevflöden av elever folkbokförda i Håbo kommun och sammanställd data över gymnasieval och elevenkäter vid planeringen av utbildning i Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Telefon: 08-586 080 00 www.skolinspektionen.se SKOLINSPEKTIONEN Sida 2 (4) gymnasieskolan och platser på dessa utbildningar. De uppger även att de ansvariga för den gemensamma gymnasieantagningen i Stockholms län (kommunerna i Håbo kommuns primära samverkansområde) årligen tillsammans sammanställer en rapport som ger en samlad bild av det gemensamma utbudet av utbildningar, samt nuvarande och framtida behov av gymnasieutbildningar i regionen. Detta tas även i beaktande av Håbo kommun vid planeringen av utbildning på gymnasieskolan. Vid intervjun uppger representanten att kommunen bjuds in till olika forum för samverkan med kommunerna inom det primära samverkansområdet, där även representanter för olika företag är med i diskussionerna. De har även årliga konferenser med kommunerna i Stockholms län om planering och dimensionering av utbildning i gymnasieskolan. Av huvudmannens inskickade dokumentation framgår att de anordnar programinriktat val för enskilda elever på introduktionsprogrammet och inte en grupp elever. Yrkesprogram Av Skolverkets regionala planeringsunderlag för Uppsala län framgår att andelen erbjudna platser på barn- och fritidsprogrammet bör behållas på nuvarande nivå. Håbo kommun har i inkommen dokumentation uppgett att platserna på barn- och fritidsprogrammet som kommunen anordnar har varit detsamma under läsåren 2024/25 och 2025/26. Under läsåret 2026/27 ska antalet platser minskas med fyra stycken. Av intervjun med representant för kommunen framgår att det totalt är planerat för samma antal platser på programmet, utifrån att platserna för elever som läser programinriktat val på programmet har ökat. Högskoleförberedande program Av Skolverkets regionala planeringsunderlag för Uppsala län framgår att andelen platser inom högskoleförberedande program bör omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser bör minska på samhällsvetenskaps- programmet och ekonomiprogrammet. Utbildade från dessa program fortsätter till högskolestudier i lägre utsträckning jämfört med de som läser andra högskoleförberedande program. Skolverket gör vidare bedömningen att andelen erbjudna platser bör behållas på nuvarande nivå för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Håbo kommun anordnar samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Av kommunens inskickade material framgår att antalet platser på programmen har behållits/ska behållas på samma nivå under läsåren 2024/25, 2025/26 och 2026/27. I inkommen dokumentation uppger kommunen att de har valt att inte utöka antalet platser på SKOLINSPEKTIONEN Sida 3 (4) samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet utifrån Skolverkets regionala planeringsunderlag, trots att det är ett högt söktryck till dessa program. Vid intervju med representant för kommunen framkommer att de kommuner där flest av Håbo kommuns ungdomar går i gymnasieskola utanför kommunen (Järfälla kommun och Upplands-Bro kommun som är med i det primära samverkansavtalet med Håbo kommun), inte heller har utökat sina platser på dessa program. Av inkommen dokumentation från Håbo kommun framgår att antalet platser har behållits/ska behållas på samma nivå under läsåren 2024/25, 2025/26 och 2026/27 på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Detta utifrån att de har en relativt liten gymnasieskola i egen regi och de har bland annat sett till elevernas söktryck och Skolverkets regionala planeringsunderlag när de har bestämt antal platser på dessa program. Rättslig reglering Enligt 2 kap. 2 a § skollagen ska varje kommun samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). Även samverkan som sker på annan liknande grund anses som primärt samverkansavtal. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på samverkan med minst två kommuner med hänsyn till kommunernas geografiska placering. Sådana föreskrifter får ange vad som ska gälla i fråga om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning för kommuner som omfattas av undantaget. Av 2 kap 2 b § skollagen framgår att det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Bestämmelser om vilka utbildningar samverkansavtalet ska omfatta finns i 15 kap. 30 a § första stycket. Av 15 kap. 30 a § skollagen framgår att ett primärt samverkansavtal enligt 2 kap. 2 b § ska omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En kommun i det primära samverkansområdet ska erbjuda all sådan utbildning som anordnas av någon av kommunerna i samverkansområdet. Av 15 kap 30 b § skollagen framgår att när en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kravet på att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. SKOLINSPEKTIONEN Sida 4 (4) Skolinspektionens bedömning Av utredningen framgår att Håbo kommun har tagit hänsyn både till ungdomars efterfrågan och till arbetsmarknadens behov när de har bestämt vilka utbildningar som ska anordnas och antalet platser på dessa utbildningar. Håbo kommun har beaktat relevant information i form av Skolverkets regionala planeringsunderlag för både Uppsala och Stockholms län, elevers efterfrågan i form av sammanställande av data över gymnasieval och elevenkäter, haft dialoger med företag och andra kommuner i samverkan samt på ett objektivt och sakligt sätt beaktat detta i besluten. Av ovan redovisade omständigheter framkommer således inte att Håbo kommun brutit mot bestämmelserna när det gäller att ta hänsyn till ungdomars efterfrågan och arbetsmarknadens behov vid planering och dimensionering av utbildning i gymnasieskolan. Därför ska ärendet avslutas. X Mikaeil Yousefi Beslutsfattare Signerat av: Mikaeil Yousefi X Alice Odéen Föredragande Signerat av: Alice Odéen I ärendets slutliga handläggning har även regionjurist Charlotte Fagher, utredare Matilda Nordh och undervisningsråd Elisabeth Fogelberg medverkat. Från: Kommun Skickat: den 29 maj 2026 10:29 Till: Kommunstyrelsen Ämne: VB: Beslut från Skolinspektionen Dnr 2026:3136 Bifogade filer: Grundbeslut utan konstaterad brist.pdf Prioritet: Hög Från: RES-Göteborg Tillsyn <dokument.goteborg@skolinspektionen.se> Skickat: den 29 maj 2026 10:15 Till: Catharina Wakim <catharina.wakim@habo.se>; Kommun <Kommun@habo.se> Ämne: Beslut från Skolinspektionen Dnr 2026:3136 Härmed sändes beslut från Skolinspektionen. Beslutet expedieras endast på detta sätt. Hälsningar _________________________________________ Administratör, Region Söder, Regionstab Skolinspektionen Postadress: Box 2320, 403 15 Göteborg Besök: Gårdavägen 1 Telefon, växel: +46 (0)8-586 080 00 www.skolinspektionen.se För information om hur Skolinspektionen behandlar personuppgifter Medlemsamråd 20 maj 2026 Samordningsförbundet Uppsala län Föredragningslista Ordförande Madeleine Andersson hälsar välkommen Årsredovisning år 2025 Inriktning och planerad budget år 2026 Medlemsavgifter år 2026 Medlemssamråd hösten 2026 - Valberedning Synpunkter och förslag från medlemmarna Mötet avslutas Inbjudna medlemmar till samrådet Enköping, Peter Book (M) KSO Heby, Per Sverkersson (S) KSO Håbo, Catherine Öhrqvist (M) KSO Knivsta, Matilda Hübinette (KNU) KSO Uppsala, Erik Pelling (S) KSO Tierp, Sara Sjödal (C) KSO Älvkarleby, Katrin Jakobsson (S) KSO Östhammar, Fabian Sjöberg (M), KSO Region Uppsala , Helena Proos, (S) RSO Försäkringskassan, Mimi Magnusson, enhetschef Arbetsförmedlingen, Fredrik Berglund, enhetschef Samtliga ledamöter i förbundsstyrelsen har också mottagit en inbjudan. Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Uppsala län Deltagare inskrivna under 2025 Totalt har 759 individer deltagit i insatser under året. • 55 % är kvinnor och 45 % är män Uppsala kommun har bedrivit en insats som endast vänder sig till kvinnor, denna är ej medräknad här • 34 % är yngre än 30 år • 30 % har grundskoleexamen som högsta avslutade utbildning • 22 % har någon form av eftergymnasial utbildning • 14 % saknar eller har okänd utbildningsbakgrund Inskrivna deltagare Inskrivna deltagare År 2025 Mål 1.1 Mål 1.2 För de deltagare som ej I individinsatserna ska Mål 1 uppnår mål 1 ska 90% minst 60% av individerna av individerna ha en vid utskrivning ha gjort en tydlig samordnad plan Finansierade insatser stegförflyttning mot för nästa steg i bidrar till att individer arbete/studier eller till rehabiliteringsprocessen förbättrar sina arbetsförmedlingens möjligheter att närma sig tjänster. arbete eller studier, genom individ- eller Utfall 1.2 Utfall 1.1 strukturinsatser. I individinsatserna har 67% Av utskrivna deltagare (Insatsfinansiär) av de utskrivna deltagarna har 99% en plan för gjort en stegförflyttning vidare rehabilitering. mot arbete/studier eller till arbetsförmedlingens tjänster. Mål 2 År 2025 Minst 8 aktiviteter ska genomföras under Mål 2 året. Utfall Samordningsförbundet 10 kompetenshöjande aktiviteter i form av ska vara en arena och webbinarier/utbildningar har arrangerats. kunskapsbärare för kompetenshöjande aktiviteter kring samverkan och samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Mål 3.2 Ett transnationellt Mål 3.1 utbyte ska förberedas, År 2025 Utbildningsinsatser och etableras och kompetensutveckling i genomföras under året Mål 3 enlighet med där deltagande delprojektens behov har kommuner erbjuds att Inom ramen för ESF påbörjats och bedrivs delta utifrån under året. identifierade behov. projekten ISA samt ISA 2.0 (Insatser i Utfall 3.2 Utfall 3.1 samverkan för unga i Ett studiebesök har Region Uppsala) ska Samtliga kommuner inom genomförts under våren länet har kontaktats och metodstöd och på Åland där alla erbjudits metodstöd och erfarenhetsutbyten medverkande kommuner erfarenhetsutbyte. erbjudas till länets i ISA deltog. Under hösten besökte Ålands samtliga kommuner. arbetsmarknads- och studieservicemyndighet Uppsala län där projektet ISA samt ISA 2.0 deltog. Resultaträkning Samordningsförbundet Uppsala län 2025-01-01 2024-01-01 Budget 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 Verksamhetens intäkter Rörelseintäkter Not 1 23 428 000 23 322 000 23 428 000 Försäljningn av tjänster 297 270 0 0 Övriga rörelseintäkter 6 783 12 427 0 ISA projektet 346 515 729 230 700 000 Summa verksamhetens intäkter 24 078 568 24 063 657 24 128 000 Verksamheten kostnader Kostnader för samverkansinsatser Not 2 -17 430 647 -19 864 114 -21 304 000 Övriga kostnader ESF projekt -15 874 -21 924 0 Övriga driftskostnader Not 3 -582 547 -695 199 -630 000 Kostnader för lokaler -324 075 -296 813 -300 000 Kostnader för personal Not 4 -4 393 505 -5 654 490 -5 610 000 Avskrivningar Avskrivningar inventarier 0 0 0 Verksamhetens kostnader -22 746 648 -26 532 540 -27 844 000 Verksamhetens resultat 1 331 920 -2 468 883 -3 716 000 Valutakursförlust -43 0 0 Finansiella intäkter Not 5 329 196 608 706 0 Finansiella kostnader Not 5 -8 171 -4 137 0 Resultat efter finansiella poster 1 652 902 -1 864 314 -3 716 000 Årets resultat 1 652 902 -1 864 314 -3 716 000 Samverkansinsatser Samverkansinsatser Utfall TSEK Utfall TSEK Förbruknings- Insatsnamn Insatsägare 2025 2024 grad 2025 Växtkraft Enköpings kommun 2 478 2 392 90% Plattform för individstöd Heby kommun 2 271 2 354 93% Framsteget Håbo kommun 1 950 3 718 100% En väg in - steget vidare Knivsta kommun 1 255 1 655 78% RegExPro Region Uppsala 674 1 230 88% Konferens Region Uppsala 0 23 0% Reg studie av rehabkoordinator Region Uppsala 126 0 37% Min Framtid Tierps kommun 2 611 4 278 98% Lokussamordnare Uppsala kommun 194 377 69% Samordnat stöd Uppsala kommun 2 398 0 69% Förstudie pilotprojekt Uppsala kommun 0 112 0% Kvinna Hälsa Arbete Uppsala kommun 382 985 49% Lokussamordnare Älvkarleby kommun 153 151 96% Förstärkt stöd till arbete eller studier Älvkarleby kommun 1 472 770 79% Bryggan inkl förlängning Östhammars kommun 1 466 1 819 79% Summa samverkansinsatser 17 430 19 864 Ekonom projektstöd 435 407 Verksamhetsutvecklare 358 273 Kompetenshöjande insatser 26 36 Summa övriga samverkansinsatser 819 716 Summa samverkansinsatser totalt 18 249 20 580 Insatser 2025 utfall-budget Förbruknings- Utfall TSEK Utfall TSEK grad mot 2025 2024 budget, % Samverkansinsatser 17 430 19 864 82% Övriga samverkansinsatser 819 716 92% Summa 18 249 20 580 Individinsatser Start Till och med Insatser Enköping, Växtkraft 2025-01-01 2027-12-31 Heby, Plattform för individstöd i samverkan 2021-01-01 2028-12-31 Håbo, Framsteget 2025-01-01 2028-12-31 Knivsta, En väg in –steget vidare 2022-01-01 2027-12-31 Tierp, Min framtid 2025-01-01 2027-12-31 Uppsala, Kvinna Hälsa Arbete, arbetslivsinriktat stöd för att gå till 2023-08-01 2025-07-31 arbete Uppsala, Samordnat stöd för arbete och studier 2025-01-01 2027-01-31 Älvkarleby, Förstärkt stöd till arbete 2023-07-01 2027-12-31 Östhammar Bryggan –främjar hälsa på väg mot arbete eller studier 2023-09-01 2025-12-31 Strukturinsatser Uppsala, Lokussamordnare 2020-01-01 2026-12-31 Älvkarleby, Lokussamordnare 2018-04-01 2027-12-31 Region Uppsala, Regional samordning av externt finansierade projekt i 2020-10-01 2028-06-30 Region Uppsala 2.0, RegExPro Region Uppsala, Registerstudie av rehabiliteringskoordinatorer inom 2024-09-01 2026-06-01 psykiatrisk specialistvård* Deltagare Avslutade som gått till Avslutade som gått till Inregistrerade arbete och/eller rehab AF samt rehab perioden Avslutade perioden Pågående deltagare studier/arbetssök kommunal arb markn jan-dec 2025 jan-dec 2025 per 31 december 2025 jan-dec 2025 jan-dec 2025 Individinsats Kommun K M S:a K M S:a K M S:a K M S:a K M S:a Växtkraft Enköping 32 30 62 36 32 68 49 42 91 21 18 39 1 1 2 Plattform för individstöd Heby 22 12 34 11 13 24 20 14 34 5 7 12 3 0 3 Framsteget Håbo 16 12 28 13 11 24 20 16 36 6 8 14 3 2 5 En väg in-steget vidare Knivsta 20 14 34 19 21 40 14 9 23 6 8 14 5 8 13 Min Framtid Tierp 27 27 54 15 13 28 18 24 42 6 9 15 2 0 2 Kvinna Hälsa Uppsala 42 0 42 170 0 170 0 0 0 21 0 21 0 0 0 Samordn stöd för arb/studier Uppsala 47 41 88 8 6 14 39 35 74 4 5 9 0 1 1 Förstärkt stöd studier/arb Älvkarleby 14 14 28 14 17 31 11 18 29 4 11 15 1 3 4 Bryggan Östhammar 9 4 13 18 13 31 0 0 0 2 6 8 4 6 10 Totalt 229 154 383 304 126 430 171 158 329 75 72 147 19 21 40 Fördelning kvinnor/män 60% 40% 71% 29% 52% 48% 51% 49% 48% 53% Av de 430 deltagare som är avslutade är det 149 som avslutats på grund att insatsen upphört Måluppfyllelse insatser Avslutade insatser år 2025 • Bryggan – främjar hälsa på väg mot arbete eller studier - Östhammars kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Uppsala • Kvinna Hälsa Arbete, arbetslivsinriktat stöd för att gå till arbete - Uppsala kommun och Region Uppsala Verksamhetsplan & Budget 2026 Fokusområden Samordningsförbundet Uppsala län Förbundsstyrelse Arbetsutskott Kansli Förvaltning verksamhetsutveckling och ekonomi Samverkansstöd Insatsfinansiär Kunskapsförmedlare • Dialoger och samverkan med • Möjliggöra nya insatser • Webbinarier parterna • Stöd vid formulering vid • Seminarier • Lokusgrupper ansökningar • Utvecklingsfrågor • Strategisk utvecklingsgrupp • Styrgrupper • Evidensbaserade metoder • Interna nätverk • Uppföljning • Underlag/Statistik • Externa nätverk • Omvärldsbevakning • Projektsamverkan • Kunskapssammanställning Målgrupper 2026 Unga med funktionsnedsättning och/eller aktivitetsersättning med behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering (16–29 år) Personer som har eller riskerar långvarigt bidrags- och/eller ersättningsberoende med behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering Inriktning 2026 Insatser: individ, struktur och kompetenshöjande Fokus på förrehabiliterande insatser utifrån beviljade insatser samt Arbetsförmedlingens uppdrag Ansökningar samlas till ett tillfälle inför år 2027 (juni månad) Jämställdhet och jämlikhet Mål 1 2026 Mål 1: Finansierade insatser bidrar till att individer förbättrar sina möjligheter att närma sig arbete eller studier, genom individ- eller strukturinsatser (insatsfinansiär) Resultatmål: 1.1 Insatser som finansieras via förbundet ska följas upp kontinuerligt avseende progression mot arbete i de fall detta är målet i individinsatser. 1.2 För övriga insatser så följs måluppfyllelse via lokusgruppernas återrapportering och granskning av denna. Mål 2 2026 Mål 1: Finansierade insatser bidrar till att individer förbättrar sina möjligheter att närma sig arbete eller studier, genom individ- eller Mål 2: Samordningsförbundet ska vara en arena och kunskapsbärare för strukturinsatser. (insatsfinansiär) kompetenshöjande aktiviteter kring samverkan och samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. (kunskapsförmedlare + samverkansstöd) Resultatmål: I de individinsatser som syftar till arbetsåtergång ska minst 35 procent ha kommit i arbete eller studier (rikssnittet för år 2021 är 34 %) Resultatmål: I de insatser som syftar till förrehabilitering ska minst 90 procent av Minsint d8iv aidketirvnitae thear sekna p glaenn ofömr fvöirdaasr eu nredhear båirlietet.ring. I strukturinsatserna så har 75 procent av målen nåtts. Mål 3 2026 Mål 3: Inom ramen för ESF projekten ISA samt ISA 2.0 (Insatser i samverkan för unga i Region Uppsala) ska metodstöd och erfarenhetsutbyten erbjudas till länets samtliga kommuner. Resultatmål: 1. Utbildningsinsatser och kompetensutveckling i enlighet med delprojektens behov har påbörjats och bedrivs under året. 2. Ett transnationellt utbyte ska förberedas, etableras och genomföras under året där deltagande kommuner erbjuds att delta utifrån identifierade behov. Budget EKONOMISK INFORMATION, belopp i TSEK 2026 INTÄKTER Medlemsavgifter 23 490 Försäljning av tjänster 240 ESF medel ISA 450 S:A INTÄKTER 24 180 KOSTNADER Förtroendevalda 500 Förvaltning 4 550 Förvaltning ISA 450 Samverkansinsatser 21 650 Namn på insats Insatsägare Växtkraft Enköping 2 753 Plattform för individstöd Heby 2 523 Framsteget Håbo 1 861 En väg in - steget vidare Knivsta 1 599 RegExPro Region Uppsala 1 245 Min framtid Tierp 2 843 Lokussamordnare Uppsala 280 Samordnat stöd för arbete/studier Uppsala 3 368 Lokussamordnare Älvkarleby 161 Förstärkt stöd till arb/studier Älvkarleby 1 800 Nystart Östhammar Östhammar 2 257 S:a samverkansinsatser 20 690 Övriga samverkansinsatser Ekonom projektstöd 430 Verksamhetsutvecklare 430 Kompetenshöjande insatser 100 S:a övr samverkansinsatser 960 S:A KOSTNADER 27 150 ÅRETS BERÄKNADE RESULTAT -2 970 Över- underskott från tidigare år 4 495 Prognostiserat underskott 2025 -518 KVARVARANDE BESLUTSUTRYMME 1 007 Medlemsavgifter beräknad Medlemsavgift år 2026 per minskning/ medlem 2026 2025 höjning FK och AF genom FK 11 745 000 1 1 714 000 31 000 Region Uppsala 5 872 500 5 857 000 15 500 Kommunerna i Uppsala län 5 872 500 5 857 000 15 500 23 490 000 2 3 428 000 62 000 befolkning Fördelning mellan kommunerna* 2025-11-01* 5 872 500 kr Håbo 23 217 5,65% 331 919 329 657 2 262 Älvkarleby 9 571 2,33% 136 831 137 138 -307 Knivsta 21 678 5,28% 309 917 302 735 7 182 Heby 14 312 3,48% 204 610 206 181 -1 571 Tierp 21 034 5,12% 300 710 303 382 -2 671 Uppsala 2 49 879 60,83% 3 572 368 3 562 013 10 355 Enköping 48 878 11,90% 698 779 697 485 1 294 Östhammar 22 199 5,40% 317 366 318 409 -1 043 4 10 768 5 872 500 5 857 000 15 500 *baseras på folkmängd 2025-11-01, SCB Insatsdata för de senaste 5 åren (2021-2025) 1 800 deltagare har skrivits in i våra insatser 750 deltagare har skrivits ut till arbete eller studier Samhällets besparing uppgår till i snitt 14 miljoner per år, enligt vår Nyttoanalysberäkning Historik rörande insatser och deltagare 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Antal finasierade insatser 26 23 23 21 15 11 12 12 13 varav individinsats 18 13 13 9 7 7 9 8 9 vara strukturinsats 8 10 10 12 8 4 3 4 4 Fördelade medel individinsatser 71% 58% 65% 75% 74% 87% 90% 90% 92% Fördelade medel strukturinsatser 29% 42% 35% 25% 26% 13% 10% 10% 8% Anki Jansson: Kvinna Hälsa påverkar Totalt antal deltagare under perioden (avslut och pågående) 362 567 (1058) 470 (1057) 630 452 454 650 684 759 varav andelen män 56% 53% 55% 55% 56% 58% 53% 42% 37% Anki Jansson: varav andel kvinnor 44% 47% 45% 45% 44% 42% 47% 58% 63% Kvinna Hälsa påverkar Deltagare som har grundskola som högsta utbildning, inskrivna 31% 29% 34% 45% 41% 42% 46% 41% 30% Deltagare som är under 30 år, inskrivna under året 38% 38% 48% 48% 58% 57% 62% 44% 34% Antal dagar i insats innan avslut 320 176 360 334 267 * 234 241 281 Utskrivna under perioden 164 277 218 (701) 402 409 221 338 359 281 Antal utskrivna som gjort en stegförflyttning 187 (studier/arbete/arbetssök/rehab AF/rehab komm arb markn) Antal utskrivna till arbete och/eller studier 54 174 100 (309) 222 186 136 141 160 125 varav ej subventionerat arbete 61 59 42 56 27 varav subventionerat arbete 71 44 52 47 59 Andel deltagare utskrivna till arbete och/eller studier 32% 63% 46% (45%) 55% 45% 62% 42% 45% 44% Rökmarkerat är inkl insatsen Extratjänster * omätbart på grund av byte av inrapporteringssystem Kostnad per utskriven deltagare, tkr 54 59 104 59 65 75 Valberedning 2026 Fastställande av valberedning Nya ledamöter till styrelsen ska väljas till 1 april 2027 Förbundet ska ha en valberedning med en representant Region Uppsala (RSO, sammankallande) samt en gemensam representant för kommunerna (brukar vara KSO Uppsala) samt en vardera från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Valberedningen lämnar förslag till förbundsstyrelsen om presidieposter: ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande, samt om representation i förbundsstyrelsens arbetsutskott. Är kommunerna okej att fortsätta med Uppsala kommun som gemensam representant i för samtliga kommuner gällande ny valberedning? Innebärande att det är KSO i Uppsala kommun som utses för samtliga kommuner. Övriga frågor 2026-05-20 Minnesanteckningar från medlemssamråd Datum: 20 maj 2026 Tid: kl. 13.00 – 14.30 Plats: Digitalt via Teams Medlemmarnas representanter: Peter Book, Enköpings kommun Erik Pelling, Uppsala kommun Fredrik Berglund, Arbetsförmedlingen Magnusson Mimi, Försäkringskassan Patrik Bergman Region Uppsala Förbundsstyrelsen: Madeleine Andersson, Region Uppsala Jessica Kumlin (M), Östhammars kommun Oscar Hahne (KD), Knivsta kommun Pavlos Cavelier Bizas (S), Uppsala kommun Roger Petrini (M), Älvkarleby kommun Pernilla Mattsson, Försäkringskassan Carina Schön (S), Heby kommun Gun Johansson (C), Älvkarleby kommun Helene Zeland Bodin (C), Håbo kommun Övriga närvarande: Åsa Fichtel, förbundschef, Annika Sagström, verksamhetsutvecklare, Kristina Ulfsdotter, administratör. 2026-05-20 Inledning Madeleine Andersson, ordförande inleder med att hälsa alla välkomna och bjuda in till en gemensam presentation av samtliga närvarande. Inbjudna till dialogen är kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun i länet. Regionstyrelsens ordförande, enhetschef hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Denna gång deltog även representanter från Samordningsförbundet Uppsala läns styrelse. Årsredovisning år 2025 Åsa Fichtel, förbundschef presenterar Samordningsförbundet i Uppsala läns årsredovisning för år 2025. Presentationen bifogas minnesanteckningarna. Inriktning och planerad budget år 2026 Åsa Fichtel, förbundschef presenterar Samordningsförbundet i Uppsala läns inriktning och planerad budget för år 2026. Presentationen bifogas minnesanteckningarna. Medlemsavgifter år 2026 Åsa Fichtel, förbundschef presenterar respektive parts i Samordningsförbundet Uppsala läns avgifter. Presentationen bifogas minnesanteckningarna. 2026-05-20 Valberedning år 2026 Nya ledamöter till Samordningsförbundet i Uppsala läns styrelsen ska väljas till 1 april 2027. Enligt förbundsordningen ska förbundet ha en valberedning med en representant vardera från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Uppsala samt en gemensam representant för kommunerna i länet. Region Uppsalas representant är sammankallande. Valberedningen lämnar förslag till förbundsstyrelsen om presidieposter: ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande, samt om representation i förbundsstyrelsens arbetsutskott. Medlemssamrådet är inget beslutande forum, men då samtliga representanter är inbjuda diskuteras om Uppsala kommun fortsatt ska vara gemensam representant för alla kommuner gällande ny valberedning? Närvarande representanter enas om att inga förändringar gällande valberedningen är aktuella, och att Uppsala kommun därmed är övriga kommuners representant. Synpunkter och förslag från medlemmarna Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala kommun och Peter Book, kommunstyrelsens ordförande i Enköpings kommun uttrycker att de är positiva till förbundets goda resultat. Mimi Magnusson, enhetschef Försäkringskassan instämmer i detta, men har önskemål om att beredningsstrukturen ska ses över. Mötet avslutas Madeleine Andersson, ordförande tackar för deltagandet och avslutar samrådet Överförmyndarförvaltningen Mötesanteckningar Handläggare: Johan Ahlström Mötesanteckningar från ägarsamråd för den gemensamma överförmyndarnämnden Datum: fredag den 8 maj 2026 Tid: klockan 15:15-15:45 Plats: Uppsala stadshus Blenda Ljungberg samt digitalt via Teamslänk Närvarande Erik Pelling, ordförande kommunstyrelsen, Uppsala Sara Sjödal, ordförande kommunstyrelsen, Tierp Peter Nyberg, kommundirektör, Östhammar Katrin Jakobsson, ordförande kommunstyrelsen, Älvkarleby Per Sverkersson, ordförande kommunstyrelsen, Heby Ingrid Burman, ordförande överförmyndarnämnden, Uppsala Lotta Carlberg, vice ordförande överförmyndarnämnden, Uppsala Birgitta Pettersson, stadsdirektör Uppsala Susanna Sandström, förvaltningschef ÖFN Magnus Bergmark, ekonomichef ÖFN Anna Strandberg, ekonom Maria Ahrgren, processägare Mål och budget, Uppsala Susanne Angemo, processledare Mål och budget, Uppsala Monika Westlinder, ekonomistrateg, Uppsala Hannes Widmark, senior rådgivare Johan Ahlström, nämndsekreterare, Uppsala Dagordning 1. Information om verksamhetens förutsättningar och förändrade behov Förvaltningsdirektör Susanna Sandström informerar om verksamhetens förutsättningar. Detta inkluderar ny lagstiftning som främst innebär att beslutsrätten i en stor mängd ärenden flyttas från tingsrätten till kommunen (ÖFN). De föreslagna ändringarna är omfattande både vad gäller organisatoriska frågor och förändrat arbetssätt och kommer ta mycket av verksamhetens fokus i anspråk under kommande år. Den nya lagstiftningen kommer innebära en ökad arbetsbelastning, därav finns behov av ytterligare en tillsvidaretjänst (handläggare). Hälften av tjänsten kan finansieras inom ram och andra hälften kräver utökad budget. Tjänsten ska fungera avlastande för den nya rollen specialisthandläggare (3-4 personer) som kommer att rekryterats internt och ha en särskild delegation på de nya besluten som följer av den överflyttade beslutsrätten. Sedan några år tillbaka har nämnden extra resurser i budget för rekrytering av gode män. Resurserna har gett effekt då förvaltningen lyckats rekrytera betydligt fler nya gode män än vårt ursprungliga mål. Framgångarna beror främst på lyckade annonseringskampanjer i sociala medier samt att förvaltningen digitaliserat rekryteringsprocessen och anställt en person arbetar halvtid med att administrera intresseanmälningar och hålla ihop processen. Under 2025 beslutade också nämndens ägarsamråd om att höja arvoden till gode män och förvaltare med en höjning 2026 och ytterligare en höjning 2027. Höjningen av arvode kan hanteras inom ram med anledning av att kommunen beräknas betala en mindre andel av det totala arvodet årligen. Förvaltningen ser en ökad trend av att fler betalar arvodet till sin god man själv, vilket innebär att nämndens resultatförstärkande åtgärder i sin helhet kan räknas hem genom minskade arvodeskostnader trots en höjning av arvodesnivåer. 2. Inriktning och budget 2027 med plan 2028–2029 Enligt samverkansavtalet ska den gemensamma nämndens inriktning och budget beslutas vid ett ägarsamråd senast den 1 oktober. Ett förslag till budget är framtagen med 2% resultatförstärkande åtgärder. Budget enligt förslag omsluter totalt 41 602 tkr fördelat på kommunerna efter storlek. Ägarsamrådet beslutar att anta förslaget till den gemensamma nämndens inriktning och budget. 3. Information om översyn av organisation Uppsala kommuns stadsdirektör Birgitta Pettersson har beslutat om en översyn överförmyndarens organisation med sikte på att effektivisera verksamheten genom att låta förvaltningen bli en egen avdelning under kommunledningskontoret. Beslut om detta tarvar förankring i kommunstyrelsen i Uppsala samt beslut om förändring av avtalet från respektive kommuns kommunfullmäktige (förslag till beslut i KF Uppsala den 15 juni). Facklig samverkan i frågan är klar liksom inledande dialog med förvaltningens medarbetare. En information med nämnden är genomförd och ett förslag på avtalsförändring är under beredning. Skälen till förändringen är utifrån ett koncernperspektiv en harmonisering med strukturen för Uppsala kommuns övriga förvaltningsorganisation. Utifrån verksamhetsperspektiv så kan ledningsfokus också flyttas strategiska, koncernövergripande till utveckling och operativa frågor. Verksamhetens chef får ett tydligare sammanhang med mer operativa ledningsgrupper än koncernledningen. Och hela verksamheten får också på ett självklarare sätt del av stordriftsfördelar som följer på den nya organisationen i stället för att behöva driva saker i egen regi. Den föreslagna förändringen innebär inte att man slutar arbeta med egen nämnd. ÖFN:s ordförande Ingrid Burman understryker behov av ytterligare dialog med nämnden då det funnits ett antal synpunkter. Framför allt eftersom fokuset upplevts komma väldigt mycket utifrån ett Uppsala/koncerninriktat fokus men att det finns frågetecken kring bland annat hur gemensamma budgetfrågor etc. spelar in för vad som faktiskt gemensam nämnd för flera kommuner. Ingrid understryker att det är en nämnd som förvisso har säte i Uppsala men arbetar ute i alla kommuner. Utredaren Hannes Vidmark poängterar att det vid sidan av koncernperspektivet också finns ett verksamhetsperspektiv och att man omvärldsbevakat mycket mot andra kommuner främst inom det s.k. R9-nätverket där Stockholm och Eskilstuna också ingår. Sara Sjödal, kommunstyrelsen ordförande i Tierp poängterar utöver behov av fortsatt dialog med nämnden också ett behov av ett extrainsatt ägarsamråd med anledning av frågan samt behovet av att få tydlighet vad gäller gränssnittet och får medhåll av samrådet. Ägarsamrådet uppdrar åt förvaltningen att kalla till ett extra ägarsamråd för att följa processen/implementeringen och att så ska ske innan den 1 december. 4. Datum för nästa ägarsamråd Nästa ordinarie ägarsamråd är planerat till tisdagen den 1 december 2026 klockan 11:00-11:45. För kännedom så kommer man inför det ägarsamrådet att arbeta utifrån en tjänstemannaberedning så att respektive KSO får stöd och orientering av sina ekonomidirektörer. DELEGATIONSBESLUT 1(1) Datum Vår beteckning 2026-05-21 2026-75 Bygg- och miljöförvaltningen Miljöavdelningen Marika Kronberg Håbo kommun, kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon: 017152716 kommunstyrelsen@habo.se E-post: marika.kronberg@habo.se

§ 151 Dnr 2025/01630 Anmälan av motion från (L) - Avskaffa planhyran för våra föreningar Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Somir Sinharay (L) har överlämnat en motion till fullmäktige. Motionären föreslår att: 1. Håbo kommun avskaffar planhyran för kommunens fotbollsföreningar i syfte att främja jämlik tillgång till idrott och stärka det lokala föreningslivet. Beslutsunderlag - Anmälan av motion från (L) - Avskaffa planhyran för våra föreningar - Motion från (L) avskaffa planhyran för våra föreningar Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till beslut och finner att så är fallet. ______________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING TA XOR OCH AVGIFTER FÖR Lokaler och anläggningar för kultur- och fritidsverk- samheter Antaget av Kommunfullmäktige Antaget KF 2024-06-17 § 98 Giltighetstid Tillvidare med start 2024-06-24 Indexjustering tillvidare med start 2026-01-01 Dokumentansvarig Föreningsansvarig, Tillväxt- och kommunikationsenheten Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KS 2025/01712 nr 144155 Gäller för Lokaler och anläggningar för kultur- och fritidsverksamheter Tidpunkt för - aktualitetsprövning Ersätter tidigare versioner KS 2024/01887 nr 134235 Relaterade styrdokument - TAXA 3(9) Datum Vår beteckning 2025-10-28 KS 2025/01712 nr 144155 Taxor och avgifter för lokaler och anläggningar för kultur- och fritidsverksamheter Innehåll Håbo kommuns styrdokumentshierarki 2 Taxor och avgifter för lokaler och anläggningar för kultur- och fritidsverksamheter 3 1. Inledning 4 2. Taxor och avgifter för lokaler och anläggningar 5 3. Indexreglering 9 TAXA 4(9) Datum Vår beteckning 2025-10-28 KS 2025/01712 nr 144155 1. Inledning Simhallens taxor består av både hyra och avgifter. Från 2024-06-01 debiteras taxor enligt följande kategorier: Kategori 1a – Ideella föreningar i Håbo kommun, ungdom • Föreningen skall vara registrerad hos Håbo kommun • Föreningen skall ha regelbunden verksamhet i Håbo kommun • Idrottsföreningar där majoriteten av medlemmarna/utövarna är under 25 år betalar ungdomstaxa i timhyra för kommunens idrottsanläggningar. Kategori 1b – Ideella föreningar i Håbo kommun, pensionär • Föreningen skall vara registrerad hos Håbo kommun • Föreningen skall ha regelbunden verksamhet i Håbo kommun • Förening där majoriteten av medlemmarna/utövarna ska kunna legitimera sig som pensionärer. Kategori 1c – Ideella föreningar i Håbo kommun, vuxen • Föreningen skall vara registrerad hos Håbo kommun • Föreningen skall ha regelbunden verksamhet i Håbo kommun • Förening där majoriteten av medlemmarna/utövarna är 25+ betalar vuxentaxa i timhyra för kommunens idrottsanläggningar Kategori 2 – Övriga organisationer och föreningar och föreningar utanför Håbo kommun • Fackliga organisationer som inte har medlemmar anställda i Håbo kommun • Studieförbund • Bostadsrättsföreningar, samfälligheter, ekonomiska föreningar • Ideella föreningar som inte har säte eller regelbunden verksamhet i Håbo kommun Kategori 3 – Privatpersoner och myndigheter Kategori 4 – Företag Moms - Ingen avgift för moms tas ut på hyror. TAXA 5(9) Datum Vår beteckning 2025-10-28 KS 2025/01712 nr 144155 2. Taxor och avgifter för lokaler och anläggningar Hyra Kategori 1ab Kategori 1c Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 utomhusanläggningar Ideella föreningar i Ideella Övriga Håbo föreningar i organisationer Privatpersoner Utomhusanläggningar kommun Håbo och föreningar och Företag Ungdom/ kommun utanför myndigheter pensionär Vuxen kommunen Konstgräs Futurum Hel plan 95 kr 169 kr 801 kr 1 580 kr 1 975 kr Konstgräs Futurum Halv plan 53 kr 95 kr 406 kr 790 kr 948 kr Konstgräs Gröna Dalen 95 kr 169 kr 801 kr 1 580 kr 1 975 kr Hel plan Konstgräs Gröna Dalen Halv plan 53 kr 95 kr 406 kr 790 kr 948 kr Konstgräs Gröna Dalen 53 kr 95 kr 406 kr 790 kr 948 kr 5 -spels, lilla planen Gröna Dalen IP 95 kr 169 kr 801 kr 1 580 kr 1 949 kr Gröna Dalen fotbollsfältet, 95 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr 9 och 11-spels Gröna Dalen 53 kr 95 kr 274 kr 527 kr 658 kr fotbollsfältet, 7-spels Gröna Dalen 32 kr 53 kr 142 kr 263 kr 316 kr fotbollsfältet, 5-spels Futurum fotbollsfältet, 95 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr 9 och 11-spels Futurum fotbollsfältet, 53 kr 95 kr 274 kr 527 kr 658 kr 7-spels Futurum fotbollsfältet, 5-spels 32 kr 53 kr 142 kr 263 kr 316 kr Övriga fotbollsplaner, 95 kr 169 kr X X 1 317 kr tillfälliga lösningar TAXA 6(9) Datum Vår beteckning 2025-10-28 KS 2025/01712 nr 144155 Hyra Kategori Kategori Kategori Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 idrottshallar/salar 1a 1b 1c Ideella föreningar Ideella Ideella Övriga i Håbo föreningar föreningar organisationer, Privatpersoner Idrottshallar/salar kommun Håbo i Håbo föreningar och Företag Ungdom/ kommun kommun utanför myndigheter pensionär Pensionär Vuxen kommunen Gransäter Sporthall 90 kr 58 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr Fridegård Sporthall 90 kr 58 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr Futurum Sporthall 90 kr 58 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr Västerängen Sporthall 90 kr 58 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr Skokloster Sporthall 90 kr 58 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr Räddningstjänsten 74 kr 53 kr 116 kr 327 kr 632 kr 790 kr gymnastiksal Futurum 74 kr 53 kr 116 kr 327 kr 632 kr 790 kr gymnastiksal (lilla) Rungården gymnastiksal 74 kr 53 kr 116 kr 327 kr 632 kr 790 kr Rungården gymnastikhall 4 timmar, lör-sön kalasbokning X X 843 kr 1 053 kr privatpersoner Omklädningsrum, separat 90 kr 63 kr 95 kr 116 kr 421 kr 527 kr Fabriksvägen 2, stora 90 kr 58 kr 169 kr 327 kr 1 053 kr 1 317 kr TAXA 7(9) Datum Vår beteckning 2025-10-28 KS 2025/01712 nr 144155 Hyra övriga lokaler Kategori 1ab Kategori 1c Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Ideella föreningar i Ideella Övriga Håbo föreningar i organisationer Privatpersoner Övriga lokaler kommun Håbo och föreningar och Företag kommun utanför myndigheter pensionär Vuxen kommunen Granåsenstugan 47 kr 79 kr 211 kr 421 kr 527 kr Granåsenstugan 263 kr 632 kr 1 264 kr 1 580 kr 4 timmar Kategori Hyra ishallen Kategori 1c* Kategori 2* Kategori 3* Kategori 4 1ab* Ideella föreningar i Ideella Övriga Håbo föreningar i organisationer, Privatpersoner Ishallen hyror kommun Håbo föreningar och Företag Ungdom/ kommun utanför myndigheter pensionär Vuxen kommunen Isbana, per timme vid beslutade 95 kr 169 kr 537 kr 1 053 kr 1 317 kr uthyrningstider* *För tider utöver beslutade uthyrningstider samt tävling och arrangemang beräknas hyra separat. Allmänhetens åkning på fastställda tider Se X X 0 kr - information på hemsidan Hyra Fridegårdscenen och Kategori 1 Kategori 2* Kategori 3* Kategori 4 Fridegård Övriga Ideella föreningar i organisationer, Privatpersoner Fridegård Håbo kommun föreningar och Företag utanför myndigheter kommunen Foajén Fridegård 105 kr 316 kr 632 kr 790 kr Lars Hård 105 kr 316 kr 632 kr 790 kr Café Fridegård efter kl. 18,00 per timme 211 kr 1 053 kr 2 107 kr 2 633 kr Café Fridegård efter kl. 16,00 4 timmar 632 kr 3 160 kr 6 320 kr 7 900 kr TAXA 8(9) Datum Vår beteckning 2025-10-28 KS 2025/01712 nr 144155 Fridegårdscenen* Kategori 1 Kategori 2* Kategori 3* Kategori 4 Hyra per timme 263 kr 1 580 kr 2 107 kr 2 633 kr Hyra 4 timmar 843 kr 4 213 kr 6 320 kr 7 900 kr Hyra per dygn 1 369 kr 6 320 kr 10 533 kr 13 167 kr * Vid bokning av Fridegårdsscenen av privatpersoner och företag tas en depositionsavgift på 3 500 kronor ut. Hyra ridhuset Lundby Gård Kategori 1* Kategori 2* Kategori 3* Kategori 4 Ideella föreningar i Övriga Privatpersoner Ridhuset Lundby Gård Håbo kommun organisationer, och Företag föreningar myndigheter Ridhuset Lundby Gård 211 kr 421 kr 421 kr 527 kr • Separata avtal för föreningar, företag och myndigheter kan tecknas med ansvarig nämnd för kultur- och fritidsverksamheten TAXA 9(9) Datum Vår beteckning 2025-10-28 KS 2025/01712 nr 144155 3. Indexreglering Taxor och avgifter för lokaler och anläggningar för kultur- och fritidsverksamheter indexjusteras automatiskt 1 januari varje år. Taxan anpassas med bas i ett förändrat kostnadsläge, men utan ambition att förändra grunderna för beräkningen av avgifterna. Indexjustering görs utifrån PKV (prisindex kommunal verksamhet) för aktuellt basår, i enlighet med rekommendation från SKR. Utvecklingen av kommunernas kostnader skiljer sig typiskt sett från den allmänna prisutvecklingen och därför publicerar SKR sedan ett antal år ett prisindex för kommunal verksamhet, PKV. PKV tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. PKV är lämpligt som grund för indexjustering av avgifter i kommunala taxor. PKV publiceras i oktober varje år, och reglerar indexjustering vid kommande årsskifte. Ansvarig nämnd för kultur- och fritidsverksamheten följer upp kostnadsutvecklingen årligen vid delårsrapporten per augusti, för att säkerställa att taxan är i linje med självkostnadsprincipen. Avser närvaromarkeringar och taxor på kommunalt uthyrningsbara idrottsanläggningar och -lokaler för året 2024 Procent subventionering av lokaler/anläggninga Procent Procent Procent r genom bokning Föreningar med primär subventionering av kostnadsteckning Samlad taxa för kostnadsteckning samt kommunalt verksamhet i lokaler/anläggninga Antal Kronor per för bokningsbara fotbollsplaner Samlad taxa för för Aktivitetsbidrag bidrag [Olika år; Barn och ungdom- / kommunalt r genom bokning närvaromarkering närvaromarkering Kommunalt Statligt lokalt idrottsanläggningar Specialidrottsförbund (samt idrottsanläggningar idrottsanläggningar (statligt samt subventionering vuxenförening / uthyrningsbara utifrån senaste (Kommunalt (kommunalt aktivitetsbidrag aktivitetsstöd och -lokaler genom friidrottsanläggning och -lokaler och -lokaler genom kommunalt) verksamhetsår pensionär idrottsanläggningar eller statistik [Från aktivitetsbidrag) aktivitetsbidrag) kommunalt och ) kommunalt 2022, -lokaler verksamhetsår statligt aktivitetsbidrag aktivitetsbidrag 2022] aktivitetsbidrag 2024. Bör därför endast ses som en fingervisning] FK Bålsta (endast Svenska fotbollsförbundet 7 962,00 kr 8 674,00 kr - 0 8,00 kr 0,00 kr 0,00% 4 967,50 kr 4 967,50 kr 57,27% -Barn och ungdom aktiva 2023-2024) Svenska fotbollsförbundet 230 133,00 kr 268 313,50 kr 30 673 8,00 kr 245 384,00 kr 91,45% 268 607,50 kr 513 991,50 kr 191,56% Håbo Fotbollsförening 90% 99%Barn och ungdom Svenska fotbollsförbundet 82 485,50 kr 92 600,50 kr 9 388 8,00 kr 75 104,00 kr 81,11% 82 957,50 kr 158 061,50 kr 170,69% Knarrbacken FC 89% 98%Barn och ungdom Svenska fotbollsförbundet 5 763,00 kr 13 279,50 kr 357 8,00 kr 2 856,00 kr 21,51% 5 362,50 kr 8 218,50 kr 61,89% Skokloster Fotboll IF 84% 87%Barn och ungdom Svenska friidrottsförbundet 43 147,00 kr 74 802,50 kr 5 706 8,00 kr 45 648,00 kr 61,02% 51 992,50 kr 97 640,50 kr 130,53% Föreningen Bålsta 69% 88%Barn och ungdom idrottskamrater Svenska 0,00 kr 165 530,92 kr 17 886 8,00 kr 143 088,00 kr 86,44% 146 230,00 kr 289 318,00 kr 174,78% Bålsta Hockey Club ishockeyförbundet 95% 99%Barn och ungdom Svenska 0,00 kr 20 150,33 kr 766 8,00 kr 6 128,00 kr 30,41% 7 232,50 kr 13 360,50 kr 66,30% Bålsta konståkningsförbundet 94% 96%Barn och ungdom Konståkningsklubb Svenska 0,00 kr 116 531,00 kr 3 626 8,00 kr 29 008,00 kr 24,89% 40 490,00 kr 69 498,00 kr 59,64% Bålsta Floorballclub innebandyförbundet 73% 79%Barn och ungdom Svenska 0,00 kr 227 538,34 kr 16 852 8,00 kr 134 816,00 kr 59,25% 123 970,00 kr 258 786,00 kr 113,73% Bålsta gymnastikförbundet 79% 91%Barn och ungdom Gymnastikklubb Svenska 0,00 kr 131 335,67 kr 8 289 8,00 kr 66 312,00 kr 50,49% 81 407,50 kr 147 719,50 kr 112,47% Bålsta Idrottsförening handbollsförbundet 77% 89%Barn och ungdom Svenska 0,00 kr 57 499,00 kr 5 507 8,00 kr 44 056,00 kr 76,62% Ansöker om LOK-stöd för Upplands-Bro och Håbo FUBB Basket Basketbollförbundet 75% samlat, är därför inte jämförbara. 94%Barn och ungdom SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-06-12 Kommunfullmäktige

§ 167 Dnr 2019/00204 Svar på medborgarförslag: Uppför gång och cykelväg mellan Getbergsvägen och gångvägen vid Furuhäll. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige bifaller delvis medborgarförslagets förslag vad av- ser gång- och cykelvägens sträckning från Getbergsvägens anslutning till Råbyleden fram till Kalmarleden med hänvisning till tekniska nämndens bedömning. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren föreslår anläggning av en gång- och cykelväg från Getbergsvägen och med koppling till gång- vägen vid Furuhäll (Kalmarleden). I dagsläget finns ingen sådan väg och boende i området har således ingen säker gång- och cykelväg för att nå Kalmarleden. Medborgarförslaget remitterades till tekniska nämnden för ytt- rande. Tekniska nämnden ställer sig delvis positiv till medborgarförslaget men för- ordar i första hand en utbyggnad av en gång- och cykelväg utmed hela Råbyleden bl a därför att detta blir en viktig länk i kommunens gång- och cykelvägnät. I ett senare skede bör en komplettering utmed Getbergsvägen ske. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KS 2019-11-25 § 272 Protokollsutdrag KSAU 2019-11-11 § 217 Tjänsteskrivelse Medborgarförslag 2019-05-08 Tekniska förvaltningens förslag Råbyleden Medborgarförslagets förslag till sträckning gc-väg Tekniska nämndens yttrande över medborgarförslaget ______________ Beslutet skickas till: Tekniska nämnden Förslagsställaren – för kännedom Hemsida JUSTERARE EXPEDIERAD SIGNATUR UTDRAGSBESTYRKNING ©Lantmäteriet Sida BILAGA 1(6) Datum Vår beteckning 2026-05-20 KS 2024/00282 nr 148132 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Elias Barchin, Planeringsingenjör elias.barchin@habo.se PM – Konsekvensanalys vid uteblivet Genomförande av kraftleden etapp 1 & 3 1. Bakgrund och syfte Projektet Bättre buss i Bålsta genomförs genom ett stadsmiljöavtal mellan Håbo kommun, Region Uppsala och Trafikverket. Syftet med avtalet är att främja hållbara resor genom investeringar i kollektivtrafik samt gång- och cykelinfrastruktur i Bålsta tätort. Genom avtalet har Håbo kommun och Region Uppsala beviljats upp till cirka 45 mnkr i extern finansiering för genomförandet av åtgärder och tillhörande motprestationer, varav cirka 40,5 mnkr avser Håbo kommuns åtaganden och resterande del Region Uppsalas. Kraftleden etapp 1 och etapp 3 utgör idag en del av kommunens åtaganden inom stadsmiljöavtalet och ska genomföras under perioden 2026–2027. Åtgärderna omfattar bland annat gång- och cykelväg, belysning, hållplatsåtgärder och förbättrade kopplingar till kollektivtrafiken. Syftet med detta PM är att redovisa vilka konsekvenser som kan uppstå om Kraftleden etapp 1 och etapp 3 inte genomförs enligt tidplan, eller om beslut fattas som påverkar möjligheten till genomförandet, exempelvis genom minskade ekonomiska medel eller fördröjda beslut som påverkar upphandling, produktion och slutrapportering inom stadsmiljöavtalets giltighetstid. 2. Koppling till stadsmiljöavtalet I de ursprungliga besluten inom stadsmiljöavtalet ingick byggnation av gång- och cykelvägarna Kraftleden etapp 1, Bergsleden och Råbyleden. Råbyleden har därefter ersatts av Kraftleden etapp 3 eftersom genomförandet av Råbyleden inte bedömdes möjligt inom avtalad tidsram. Det bidragsbelopp som ursprungligen beviljades för Råbyleden har därför omfördelats till Kraftleden etapp 3 utan justering av det ansökta beloppet. Kraftleden etapp 1 och etapp 3, tillsammans med Bergsleden, omfattas därmed idag av stadsmiljöbidraget och ska genomföras inom avtalad tidsram till och med 2027. Inom ramen för busshållplatsarbetet i Bättre buss i Bålsta har kommunen hittills tillgodogjort sig cirka 16,3 mnkr i stadsmiljöbidrag under åren 2023– 2025. För år 2026 prognostiseras ytterligare cirka 6,5 mnkr i bidrag och för år 2027 cirka 5,6 mnkr. Kraftleden etapp 1 och etapp 3 omfattas tillsammans av totalt 10,5 mnkr i bidrag inom stadsmiljöavtalet. Stadsmiljöbidraget är knutet till att åtgärderna genomförs inom avtalets tidsram. Ett försenat beslut riskerar därför att påverka möjligheten att hinna genomföra upphandling, produktion, besiktning och slutrapportering innan avtalet löper ut. Ett beslut som dröjer kan därmed i praktiken få samma BILAGA Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 KS 2024/00282 nr 148974 konsekvens som ett uteblivet genomförande, eftersom kommunen då inte kan tillgodogöra sig bidraget för Kraftleden etapp 1 och etapp 3. 3. Ekonomiska konsekvenser vid uteblivet eller försenat genomförande Uteblivet stadsmiljöbidrag Kraftleden etapp 1 och etapp 3 omfattas tillsammans av 10,5 mnkr i stadsmiljöbidrag inom ramen för projektet Bättre buss i Bålsta. Bidraget är kopplat till att åtgärderna genomförs inom stadsmiljöavtalets tidsram, vilket innebär att genomförandet behöver ske senast under 2027 för att kommunen ska kunna tillgodogöra sig bidraget. Om etapperna inte genomförs inom denna tidsram kan kommunen inte räkna med att erhålla bidraget för dessa åtgärder. Det innebär att kommunens kostnad för genomförandet ökar med 10,5 mnkr jämfört med om åtgärderna genomförs inom ramen för stadsmiljöavtalet. Det kan finnas möjlighet att söka ny medfinansiering vid ett senare tillfälle, men detta är inte garanterat. Trafikverkets medel är begränsade och fördelas periodvis utifrån aktuella ansökningar och prioriteringar. Därutöver har möjligheten till nya stadsmiljöavtal pausats på obestämd framtid, vilket ytterligare begränsar möjligheten till framtida extern finansiering. Kommunen kan därför inte utgå från att motsvarande bidragsnivå kommer att finnas tillgänglig i framtiden, eller att Kraftleden etapp 1 och etapp 3 prioriteras på nytt. Kommunen har även vid två tidigare tillfällen beviljats extern finansiering för Kraftleden etapp 3 genom statlig medfinansiering, som därefter behövt avböjas till följd av besparingskrav. Detta riskerar att påverka kommunens trovärdighet negativt i framtida ansökningar, då en viktig del i bedömningen av extern finansiering är att projektet bedöms vara tillräckligt moget och genomförbart inom angiven tidsram. Ökade framtida investerings- och projekteringskostnader Kostnadsbilden för Kraftleden etapp 1 och etapp 3 har redan påverkats av att projektet har flyttats fram över tid. Arbetet med Kraftleden påbörjades ursprungligen omkring 2011, där etapp 1–6 projekterades under 2016-2017. Projekteringen för etapp 3 reviderades därefter under 2022. Under 2026 genomförs ytterligare uppdateringar av projekteringen för att anpassa underlaget till dagens kostnadsläge och de genomförandeförutsättningar som nu gäller. Den ökade kostnaden beror därför inte enbart på allmän prisutveckling, utan även på att tidigare projektering behöver anpassas till nya krav och förutsättningar. Det handlar bland annat om indexutveckling, högre entreprenad- och materialkostnader samt tillkommande krav kopplade till exempelvis miljöprovning och hantering av förorenade massor. BILAGA Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 KS 2024/00282 nr 148974 Om genomförandet flyttas fram ytterligare finns risk att kostnaderna fortsätter att öka. Ett senare genomförande kan innebära att projekteringen behöver uppdateras på nytt, vilket bedöms kunna medföra en ytterligare kostnad om cirka 500 tkr till 1 mnkr. Exempelvis ser vi idag att delar av projekteringen från 2017 inte längre överensstämmer med dagens förutsättningar, där marknivåer förändrats med omkring 4 cm, vilket medför behov av omprojektering och anpassning av handlingarna. Därtill kan nya krav tillkomma och entreprenadkostnaderna öka ytterligare, vilket innebär att ett framtida genomförande sannolikt skulle kräva en högre investeringsbudget än den som nu föreslås. Ombyggnation av redan genomförda åtgärder Tre hållplatslägen som genomförs inom ramen för busshållplatsarbetet i Bättre buss i Bålsta anläggs i direkt anslutning till Kraftleden etapp 3. Hållplatsåtgärderna är därmed beroende av hur den framtida gång- och cykelvägen längs Kraftleden ansluter till hållplatserna och den övriga trafikmiljön. Om Kraftleden etapp 3 inte genomförs inom den planerade tidsramen finns risk att dessa hållplatslägen behöver byggas om eller justeras i efterhand när gång- och cykelvägen senare anläggs. Det innebär att redan genomförda investeringar inom Bättre buss i Bålsta kan behöva anpassas på nytt, vilket skapar dubbelarbete och försämrar samordningen mellan projekten. En sådan ombyggnation bedöms kunna medföra en merkostnad om cirka 3–5 mnkr, beroende på omfattningen av de anpassningar som krävs. Ett samordnat genomförande av hållplatsåtgärderna och Kraftleden etapp 3 minskar därmed risken för onödiga omtag och ger bättre förutsättningar att nyttja investerade medel effektivt. Ett alternativ skulle kunna vara att avvakta med genomförandet av de aktuella hållplatslägena till dess att förutsättningarna för Kraftleden etapp 3 är klarlagda. Ett sådant ställningstagande riskerar dock att påverka helheten inom stadsmiljöavtalet samt det totala bidragsutfallet negativt, eftersom hållplatsåtgärderna utgör en del av de samordnade åtgärder som ligger till grund för avtalet och den externa finansieringen. 4. Påverkan på Bättre buss i Bålsta som helhet och samverkan med Region Uppsala Om etapperna inte genomförs inom avtalad tidsram påverkas därför inte enbart det bidrag som är direkt kopplat till Kraftleden, utan det kan även få konsekvenser för bedömningen av stadsmiljöavtalet som helhet. Trafikverket gör en helhetsbedömning av genomförda åtgärder, motprestationer och projektets samlade måluppfyllelse vid uppföljning och slutredovisning. Om kommunen inte genomför överenskomna åtgärder finns en risk att Trafikverket bedömer att projektet inte motsvarar den nivå av stöd BILAGA Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 KS 2024/00282 nr 148974 som tidigare beviljats. Det kan innebära att det totala bidraget inom Bättre buss i Bålsta reduceras. Det är svårt att i detta skede ange en exakt summa för hur mycket det totala stadsmiljöbidraget kan påverkas. Bedömningen görs av Trafikverket utifrån projektets samlade genomförande, vilka åtgärder som faktiskt har utförts och hur väl dessa motsvarar de åtaganden som ligger till grund för avtalet. Ett rimligt antagande är dock att den del av bidraget som innehålls till dess att samtliga åtgärder är genomförda och slutrapporterade kan påverkas. Om Trafikverket bedömer att projektet inte har genomförts i enlighet med avtalet finns därmed en risk att hela eller delar av den innehållna delen, motsvarande cirka 20 procent av bidraget, inte betalas ut. Påverkan på samverkan med Region Uppsala Bättre buss i Bålsta genomförs i samverkan mellan Håbo kommun och Region Uppsala. Om Kraftleden etapp 1 och etapp 3 inte genomförs enligt plan kan det påverka Region Uppsalas förutsättningar att uppnå avsedd nytta med satsningen på kollektivtrafiken i Bålsta. Ett uteblivet eller försenat genomförande kan även påverka förtroendet för kommunens förmåga att fullfölja gemensamt överenskomna åtaganden i större infrastruktur- och kollektivtrafikprojekt. Detta kan få betydelse för framtida samverkan och gemensamma satsningar där genomförbarhet, tidsplan och åtaganden är centrala delar. 5. Påverkan på framtida utveckling och detaljplan Smultronstället Kraftleden etapp 1 och etapp 3 har även betydelse för kommunens framtida utveckling i området, särskilt kopplat till planerat detaljplanearbete för Smultronstället. Genomförandet av etapperna stärker förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafikanslutningar till och från området, vilket är en viktig del i att skapa en tillgänglig och funktionell struktur för framtida bostäder och verksamheter. Åtgärderna bidrar till att binda samman området med befintliga och planerade målpunkter längs Kraftleden. Särskilt viktigt är kopplingen mellan Smultronstället och förskolan, där förbättringsåtgärder planeras genom att bredda befintlig grusväg och skapa en bättre sammanhängande länk mellan etapp 1 och etapp 3. Detta stärker möjligheten att tidigt få på plats en fungerande gång- och cykelstruktur som stödjer den framtida utvecklingen i området. Om Kraftleden etapp 1 och etapp 3 inte genomförs inom planerad tidsram riskerar gång- och cykelanslutningar till och från Smultronstället att behöva hanteras inom kommande exploatering eller detaljplanegenomförande. Kostnader för de anpassningar som då krävs riskerar därmed att behöva hanteras inom exploateringen i stället. I dagsläget går det inte att fastställa vilka anpassningar som skulle krävas, eftersom detta beror på detaljplanens fortsatta utformning och genomförande. BILAGA Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 KS 2024/00282 nr 148974 Genom att genomföra Kraftleden etapp 1 och etapp 3 inom nuvarande tidsram skapas bättre förutsättningar för att kommande detaljplan och exploatering kan ansluta till en redan utbyggd och sammanhängande infrastruktur. 6. Tidplan och behov av beslut Genomförandet av Kraftleden etapp 1 och etapp 3 är tidskritiskt eftersom åtgärderna behöver upphandlas, produceras, besiktas och rapporteras inom ramen för stadsmiljöavtalets giltighetstid. Stadsmiljöbidraget gäller till och med 2027, vilket innebär att det finns begränsat utrymme för förseningar. För att genomförandet ska vara möjligt bedöms upphandlingen behöva vara klar senast i mitten av september. Detta för att det ska finnas tillräckligt med tid för nödvändiga förberedelser, såsom bygglovsansökningar, grävtillstånd och trafikanordningsplaner, innan entreprenaden kan påbörjas. Arbetet behöver även hinna starta och komma en bit fram innan vintern slår till, eftersom vinterförhållanden kan begränsa möjligheten eller fördyra genomförandet av vissa mark- och anläggningsarbeten. Ett beslut som dröjer riskerar därför att påverka hela genomförandekedjan, även om beslutet i sak inte är negativt. Om förseningen medför att kommunen inte kan genomföra, besikta och rapportera åtgärderna innan utgången av 2027 får detta samma konsekvenser som ett uteblivet genomförande inom avtalets tidsram. Det innebär att kommunen går miste om bidraget för Kraftleden etapp 1 och etapp 3, samtidigt som de följdkonsekvenser som beskrivs i tidigare avsnitt aktualiseras. 7. Sammanfattande bedömning Ett uteblivet eller försenat genomförande av Kraftleden etapp 1 och etapp 3 bedöms få flera ekonomiska och projektmässiga konsekvenser. Kommunen går miste om 10,5 mnkr i stadsmiljöbidrag som är direkt kopplat till etapperna, samtidigt som framtida genomförande sannolikt blir dyrare till följd av ökade kostnader, behov av uppdaterad projektering och förändrade genomförandeförutsättningar. Utöver den direkta bidragseffekten finns risk för ytterligare kostnader genom att redan genomförda hållplatsåtgärder inom Bättre buss i Bålsta kan behöva justeras i efterhand. Ett uteblivet genomförande kan även påverka Trafikverkets helhetsbedömning av stadsmiljöavtalet, vilket kan få konsekvenser för bidraget till Bättre buss i Bålsta som helhet och i förlängningen påverka kommunens samverkan med Region Uppsala. Kraftleden etapp 1 och etapp 3 har även betydelse för kommunens framtida utveckling i området, bland annat kopplat till detaljplan Smultronstället och behovet av fungerande gång-, cykel- och kollektivtrafikanslutningar. Ett genomförande inom nuvarande tidsram bedöms därför vara viktigt både för BILAGA Sida Datum Diarienummer 2026-05-20 KS 2024/00282 nr 148974 att säkerställa nyttan av redan planerade åtgärder och för att kommunen ska kunna fullfölja sina åtaganden inom stadsmiljöavtalet . Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Vår beteckning 2026-05-06 KS 2026/00602 nr 150040 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Simon Lange, Trafikplanerare simon.lange@habo.se Tjänsteskrivelse – yttrande över genomförandeplan för infrastruktursatsningar 2027 - 2033 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen avger yttrande över genomförandeplan för infrastruktursatsningar 2027-2033. Sammanfattning Region Uppsala tar varje år fram en genomförandeplan för nästkommande år med utblick sex år framåt. I arbetet med planen får samtliga kommuner i Uppsala län, däribland Håbo kommun, möjlighet att inkomma med objekt och åtgärder i transportsystemet som bedöms ha en kostnad under 75 miljoner kronor. Det är viktigt att åtgärderna kopplas an till kommunens egen planering. Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga Håbos inspel för genomförande, dokumentnummer 149887. De objekt och åtgärder som kommunen efterfrågar berör olika transportslag, där prioriteringsövervikt ligger vid åtgärder kopplade till åtgärdsvalsstudien för införandet av kvartstrafik på pendeln. Ärendet Region Uppsala är i processen av att revidera länstransportplanen 2026 - 2037. Länsplanen förväntas antas i regionfullmäktige november 2026. Region Uppsala tar även varje år fram en genomförandeplan för infrastruktursatsningar med undantag för året då länsplan revideras. Alltså reviderades inte genomförandeplanen under 2025 och är utdaterad. Under detta år är tanken att Region Uppsala skall revidera genomförandeplanen så planen speglar den nya länsplanen och aktualiseras utifrån de nya beslut som tas inom ramen av länsplanen. Länsplanens innehåll är på en förhållandevis översiktlig nivå. De brister som anges i planen, dess prioritering, och inriktning behöver många gånger stämmas av mot den pågående samhällsplaneringen. Den föreslagna länsplanen har en större flexibilitet än nuvarande plan, vilket innebär att det finns om än begränsat mer utrymme för fler så kallade trimningsåtgärder (åtgärder som bedöms understiga 75 miljoner kronor). Därav ser Region Uppsala ett behov att återigen samla in brister i det statliga vägnätet som länets kommuner ser som prioriterade att åtgärda. Region Uppsala tar varje år fram en genomförandeplan för nästkommande år med utblick sex år framåt. I arbetet med planen får samtliga kommuner i Uppsala län, däribland Håbo kommun, möjlighet att inkomma med objekt och åtgärder i transportsystemet som bedöms ha en kostnad under 75 TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning Sida KS 2026/00602 2(3) Datum 2026-05-06 nr 150040 miljoner kronor. Det är viktigt att åtgärderna kopplas an till kommunens egen planering. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden kommer i december att besluta om genomförandeplan för länsplanen. Länets kommuner kommer att få ta del av den fastställda genomförandeplanen i början på 2027. Nedan presenteras en sammanställning av objekt och åtgärder, utan inbördes ordning, som ligger i linje med kommunens planering och påverkar det regionala transportsystemet i Håbo kommun. Vissa åtgärder och objekt är framtagna i samspel med Enköpings kommun och ligger helt eller delvis inom Enköpings kommun. Listan med Håbos inspel i sin helhet är bilagd ärendet med dokumentnummer 149887. Objekt till genomförandeplanen för länsplan 2027-2033: • Mälarbanan, Bålsta station, tillgängliggörande av stationsområdet. • Bålsta – Skokloster, upprustning av hållplatser och utredning av trafiksäkerhet. • Bålsta – Krägga/Stämsvik-Enköping, ökad cykelbarhet. • Bålsta – Krägga/Stämsvik, upprustning av hållplatser och utredning av trafiksäkerhet. • Bålsta – Bro, ökad cykelbarhet. • (Bålsta –) Varpsund – Skokloster, ökad cykelbarhet och trafiksäkerhet. • Håbo – Arlanda, upprustning avinfrastruktur och tillgänglighet. • Upplands bro/Sigtuna – Håbo – Litslena/Enköpings kommun, ökad cykelbarhet. • Ekolsund/Hjälstaviken, omlokalisering hållplatser och ökad cykelbarhet. • Ekilla-Övergran, ökad trafiksäkerhet och cykelbarhet. • Bytespynkt Örsundsbro, upprustning av bytespunkt. • Över Skofjärden, utredning av sjöfart för gående/cyklister. Inspel till nationell plan: • Mälarbanan, Bålsta station, behov av ytterligare spår-/vändkapacitet. • E18 trafikplats Krägga/Stämsvik, utreda ny på-/avfart. • Trafikplats Draget, kapacitetsupprustning. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kommunens inspel medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Men de åtgärder som kommer med i länsplan kan finansieras av statliga medel vilket minskar kommunens behov av investering. Från Länsplanen: TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning Sida KS 2026/00602 3(3) Datum 2026-05-06 nr 150040 Länsplanen omfattar nyinvesteringar i det regionala vägnätet. Den nationella planen finansierar vidmakthållandet (reinvesteringar, drift och underhåll) av det regionala vägnätet samt nyinvesteringar och vidmakthållande av järnvägar och det nationella stamvägnätet. Länsplanen har möjlighet att medfinansiera åtgärder på det kommunala vägnätet och samfinansiera åtgärder som ingår i nationell plan. Barnperspektivet Flera av de inspel som Håbo kommun gör syftar till att öka trafiksäkerheten, med fokus att tillgängliggöra för barn att självständigt ta sig fram i trafiken. Exempelvis standardhöjningar av busshållplatser eller utökade möjligheter att gå och cykla. Näringslivsperspektivet Håbo kommun har i yttrandet framfört behovet av ökad kapacitet vid trafikplats Draget samt bättre transporter till och från Arlanda och Kapellskär, vilket gynnar näringslivet. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 150040 - Inbjudan, Inspel brister länets kommuner – genomförandeplan för infrastruktursatstningar 2027 – 2033, dokumentnummer 149457. - Håbos yttrande för genomförande 2027-2033, dokumentnummer 150202. - Stråkkarta med dokumentnummer 150203. Beslutet ska skickas till Beslutet skickas till registrator.ktf@regionuppsala.se, märks med TSN2026- 0033-02 Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Från: David Rylander <david.rylander@regionuppsala.se> för Lansplan <Lansplan@regionuppsala.se> Skickat: den 5 mars 2026 10:41 Ämne: Inspel brister länets kommuner - Genomförandeplan för infrastruktursatsningar 2027 - 2033 Bifogade filer: Inspel brister länets kommuner 2027_2033.xlsx Hej! Region Uppsala är i processen av att revidera länstransportplanen 2026 - 2037. Länsplanen förväntas antas i regionfullmäktige november 2026. Region Uppsala tar även varje år fram en genomförandeplan för infrastruktursatsningar med undantag för året då länsplan revideras. Alltså reviderades inte genomförandeplanen under 2025 och är utdaterad. Under detta år är tanken att Region Uppsala skall revidera genomförandeplanen så planen speglar den nya länsplanen och aktualiseras utifrån de nya beslut som tas inom ramen av länsplanen. Länsplanens innehåll är på en förhållandevis översiktlig nivå. De brister som anges i planen, dess prioritering, och inriktning behöver många gånger stämmas av mot den pågående samhällsplaneringen. Den föreslagna länsplanen har en större flexibilitet än nuvarande plan, vilket innebär att det finns om än begränsat mer utrymme för fler så kallade trimningsåtgärder (åtgärder som bedöms understiga 75 miljoner kronor). Därav ser Region Uppsala ett behov att återigen samla in brister i det statliga vägnätet som länets kommuner ser som prioriterade att åtgärda. Era inspel är viktiga i vårt kommande arbete med att genomföra länsplanen tillsammans med Trafikverket. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden kommer i december 2026 besluta om genomförandeplanen för infrastruktursatsningar 2027 - 2033. Excellfilen som bifogas i detta mejl ska användas för att beskriva eventuella inspel till genomförandeplanen. Vid ett senare tillfälle kommer ni även bes att rita ut era inspelade brister i ett digitalt verktyg. OBS om bristen/åtgärden redan finns med i den föreslagna länsplanen behöver bristen inte spelas in igen. Länk till förslagen länsplan Länsplan 2026–2037. Skicka era förslag på objekt/åtgärder senast den 19 juni 2026 i digital form till registrator.ktf@regionuppsala.se Ange diarienummer TSN2026-0033-2 Vid frågor kontakta David Rylander, infrastrukturplanerare, Trafik och samhälle, Region Uppsala. E- post: david.rylander@regionuppsala.se 018-61 74 854 Med vänlig hälsning, David Rylander Infrastrukturplanerare Tel: 072 206 01 96 Mail: david.rylander@regionuppsala.se Trafik och samhälle Region Uppsala regionuppsala.se Besöksadress: Storgatan 27, Uppsala Post: Region Uppsala, Trafik och samhälle, 751 85 Uppsala Org nr: 232100-0024 Genomförandeplan för infrastruktursatsningar 2027 - 2033 Kommun Stråk Prioritet Vägnummer Trafikslag Plats/sträcka registrator.ktf@regionuppsala.se Beskriv bristen som det är idag Vad skall åtgärden lösa Övrigt TSN2026-0033-02 Kontaktperson hos kommunen Genomförandeplan för infrastruktursatsningar 2027 - 2033 registrator.ktf@regionuppsala.se TSN2026-0033-02 Kommun Stråk Prioritet Vägnummer Trafikslag Plats/sträcka Beskriv bristen som det är idag Vad skall åtgärden lösa Övrigt Kontaktperson hos kommunen Pågående/avslutad ÅVS för kvartstrafik på pendeln presenterar två alternativ Mälarstråk som innefattar stor utbyggnad av spår Ökad spårkapacitet för att Håbo et 1Mälarbanan Tåg/pendel Bålsta station och plattform vid Bålsta station. möjliggöra robust kvartstrafik. ÅVS Bro-Bålsta. Nationell plan. Simon.lange@habo.se Det finns idag endast en uppgång till plattformen vid Bålsta station. Detta upplevs begränsande vid rusning och då kommunen växer i stationsnära läge Öka tillgänglighet, kapacitet Mälarstråk ser vi ett behov av en ytterligare till plattformen vid Bålsta Håbo et 1Mälarbanan Tåg/pendel Bålsta station uppgång i söderläge. station. ÅVS Bro-Bålsta. Simon.lange@habo.se Underlaget i tunnel under spår och vid Öka tillgängligeten och Mälarstråk uppgången är inte anpassat för minska kommunens Håbo et 1Mälarbanan Tåg/pendel Bålsta station ändamålet. Inte heller väderskyddat. underhållskostnader. ÅVS Bro-Bålsta. Simon.lange@habo.se Kapaciteten är redan idag nådd för trafikplatsen vilket påverkar framkomlighet och trafiksäkerhet negativt. Finns planer på utveckling i de Ökad kapacitet vilket ger Finns förenklad ÅVS för Draget, Mälarstråk Trafikplats Draget, södra delarna av kommunen som skulle bättre framkomlighet och kommer startas upp ny utredning under Håbo et 1912, E18 & 554 Bil Södra Bålstaleden. leda till ytterligare trafik i trafikplatsen. trafiksäkerhet. hösten 2026. Del i länsplan? Simon.lange@habo.se Saknas gc-koppling mellan tätorterna. Öka det hållbara resandet, Mälarstråk Utpekat i regional cykelplan för arbetspendling mellan Bålsta- Fördjupad utredning framtagen, ledd av Håbo et 2 840GC Bålsta-Bro Stockholm. Bro. Trv region stockholm. Simon.lange@habo.se Saknas gc-kopppling mellan Bålsta- Krägga/Stämsvik. Finns gammal banvall Bålsta- längs majoriteten av sträckan som kan Öka hållbara resandet, Mälarstråk Krägga/Stämsvik- nyttjas för ändamålet. Utpekat regionalt arbetspendling och Håbo et 2Gamla banvallen GC Enköping cykelstråk. rekreationscykling. Simon.lange@habo.se Omlokalisering av hållplatser Saknas möjlighet att gå, cykla längs för bättre anpassning mot sträckan som ligger intill välbesökt målpunkter. Utbyggnad av gc- Mälarstråk Ekolsunds slott- naturresvat samt att det finns planer på infrastruktur för ökad Håbo/Enköping et 2 263GC Kvarnbergsvägen expansion på Enköpings-sidan. möjlighet till hållbart resande. Simon.lange@habo.se Bristfällig trafiksäkerhet, ingen möjlighet för gående/cyklister vilket i princip omöjliggör för aktiva resor norrut från Bålsta. Sträckan kunde inte Mälarstråk inkluderas i regional cykelled pga. Öka trafiksäkerheten, hållbara Håbo et 2545 & 263 GC Ekilla-Övergran trafiksäkerheten. resandet, rekreationscykling. Simon.lange@habo.se Låg standard för den primära 55:an Örsundsbro bytespunkten för resor mellan Bålsta- Ökad standard kan göra resan Enköping stråket 2568 (55) Koll Centrum Uppsala. mer attraktiv. Simon.lange@habo.se Hållplatser längs med Skoklostervägen (555) främst, men även 263 och 545 är i Ökad trafiksäkerhet kan öka behov av upprustning inkl. anslutning barns själständiga resande och säkerhetsåtgärder med prio på hpl och leda till minskade Mälarstråk för skolelever. Framförallt förbättra för skolrese-kostnader för Håbo et delvis 2 555Koll Skoklosterhalvön boende i Brunnsta! kommunen. Simon.lange@habo.se Hållplatser längs med Kräggavägen Ökad trafiksäkerhet kan öka (542) är i behov av upprustning inkl. barns själständiga resande anslutning och säkerhetsåtgärder med och leda till minskade Mälastråk prio på hpl för skolelever. Framförallt skolrese-kostnader för Håbo et 2 542Koll Kräggavägen förbättra för boende i Brunnsta! kommunen. Simon.lange@habo.se Gc-koppling från (Bålsta) Varpsund till Skokloster. Krävs trafiksäkerhetsåtgärder vid exempelvis Förhoppning om att kunna genomföra i Mälarstråk Varpsund - korsningen 263/555 samt Öka trafiksäkerheten, hållbara samband med VA-arbete. Dock osäker Håbo et delvis 2555 & 263 GC Skokloster Varpsund/Pungpinan. resandet, rekreationscykling. tidplan för det. Simon.lange@habo.se Transportinfrastrukturen till Krägga/Stämsvik är bristfällig. En lösning som pekas ut i ÖP är en ny av- Öka tillgängligheten, korta Mälarstråk Kräggavägen (542) /påfart eller trafikplats där Kräggavägen körsträckan för boende i Håbo et 2E18 & 542 Bil vid E18 (542) korsar E18. Krägga. Nationell plan. Simon.lange@habo.se Generellt briställig trafiksäkerhet för Håbo/Enköping/Sigt Mälarstråk aktiva trafikanter. Ingen gc-infra, Ökade möjligheter till hållbart una et 3 263GC, Koll Längs väg 263 hållplatser är stolpe i diket. resande längs sträckan. Simon.lange@habo.se Öka trafiksäkerheten och Generell standardökning i det fall som framkomligheten ritktat mot Mälarstråk Arlandas attraktivitet ökar och/eller persont- respektive Håbo et 3 263Bil Längs väg 263 transporter till/från Kapellskär. godstransporter. Nationell plan. Del i länsplan? Simon.lange@habo.se En färjeförbindelse mellan Skoklosterhalvön och Uppsala/Knivsta har pekats ut i ÖP för framtida utveckling. Ser i första hand en färja för gc. Skulle öka Gc, sjöfart, arbetspendlingsmöjligheten och Håbo 3 ev. koll Över Skofjärden turismen. Simon.lange@habo.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Vår beteckning 2026-05-07 KS 2026/00726 nr 150109 Kommunstyrelsen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Klas Klasson, Stadsarkitekt klas.klasson@habo.se Tjänsteskrivelse - Ändring av detaljplan 400 Bålsta 3:393, Hantverksvägen 1 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att upprätta förslag till ändring av detaljplan 400, Västerskogs industriområde. Planuppdraget ska upphöra att gälla om detaljplanen inte antagits om två år. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att samråda förslag till ändring av detaljplan 400, Västerskogs industriområde norra, enligt 5 kap. 11§ Plan- och bygglagen (2010:900). Sammanfattning Företaget Kjell och Co AB har visat intresse för att etablera en anläggning för lager och hantering av emballage i Bålsta. En placering i Västerskogs industriområde, med nära anslutning till både Logistik Bålsta och Kraftleden bedöms lämplig. Företaget har i en ansökan om planbesked 2026-04-22 beskrivit sina önskemål om planändring. Beslut om positivt planbesked har lämnats (enligt punkt 17.26 i kommunstyrelsens delegationsordning) och lagts till ärendet. Gällande detaljplan medger en högsta byggnadshöjd på 7 meter men för den planerade verksamheten skulle en maximal nockhöjd på 12 meter vara mer ändamålsenlig och det krävs därför en ändring av planen. Plan- och utvecklingsförvaltningen har funnit åtgärden rimlig att bedöma i detaljplan. Kommunstyrelsen föreslås ge förvaltningen i uppdrag att ta fram och samråda ett förslag till ändring av gällande detaljplan genom tillägg. 2 år bedöms som den maximalt rimliga tiden för ändring av detaljplan. Ärendet Företaget Kjell och Co AB har visat intresse för att etablera en anläggning för lager och hantering av emballage i Bålsta. Företaget har förvärvat fastigheten Bålsta 3:393 av Benders, i Västerskogs industriområde. Enligt gällande detaljplan är tillåten användning för fastigheten JKH, industri, kontor och handel men ej handel med livsmedel. Gällande detaljplan medger vidare en högsta byggnadshöjd på 7 meter. Företaget behöver bygga en sammanhängande volym med en maximal nockhöjd på 12 meter över omgivande mark. Det aktuella området utgörs av en före detta deponi för huvudsakligen betongpanneskrot från intilliggande Benders takpanneproduktion. Området avses schaktas ned till ca 2 meter under nuvarande deponimarknivå för en acceptabel grundläggningsnivå. Platsen i fråga ligger nära både befintliga verksamheter i Västerskogs industriområde samt nya i Logistik Bålsta. Platsen gränsar till verksamheter i väster, norr och söder. Den östra delen av fastigheten gränsar till Kraftleden. Då platsen ligger i ett industriområde, till TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-07 «Diarienr» stor del omgärdat av pågående verksamheter, transporter och större vägar bedöms verksamheten passa väl in i befintlig industristruktur. För att möjliggöra Kjell och Co AB:s etablering med krav på en högre byggnad än vad gällande detaljplan medger krävs en planändring. Företaget har i en ansökan om planbesked inkommen 2026-04-22 beskrivit sina önskemål om planändring. Ansökan om planbesked har bedömts som möjlig att besvara positivt och avdelningschef har fattat beslut om planbesked enligt 17.26 i gällande delegationsordning och lagts till ärendet. Mot bakgrund av ovan föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen beslutar om planuppdrag. Under förutsättning att syfte och huvuddrag inte ändras mellan detta uppdragsförslag och kommande samrådsförslag, föreslås kommunstyrelsen även att besluta om att samråda förslaget. Eftersom genomförandetiden för gällande plan löpte ut 2026-01-11 föreslås planläggningen ske med så kallat förenklat förfarande. Vid beslut om uppdrag och samråd beräknas planändringen kunna vara möjlig att anta första kvartalet 2027 under förutsättning att planarbetet kan drivas kontinuerligt, inga oförutsedda tekniska problem med mark och vatten uppstår eller att planförslaget innebär en så stor olägenhet för sakägare att den kan komma att överprövas och ett beslut om antagande riskerar att bli upphävt. Kommunstyrelsen föreslås ge förvaltningen i uppdrag att ta fram och samråda ett förslag till ändring av gällande detaljplan genom tillägg. 2 år bedöms som den maximalt rimliga tiden för ändring av detaljplanen. En längre tidshorisont skulle kunna indikera problem med planarbetet av sådan art att uppdraget kan behöva omprövas i sin helhet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kommunen kommer att teckna planavtal med Kjell o Co, vilka står för samtliga kostnader för planläggningen. För närvarande bedöms ett exploateringsavtal inte vara nödvändigt men kan komma tecknas om det finns ett behov av det. Barnperspektivet Beslutet påverkar inte på barnperspektivet. Näringslivsperspektivet Beslutet påverkar inte näringslivsperspektivet. Uppföljning Efter samrådet kommer ett justerat förslag skrivas fram som förslag till antagande. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 150109 - Ansökan om planbesked Bålsta 3_393 - Ansökan om planbesked Bålsta 3_393 bilaga - Delegationsbeslut med dokumentnummer 150107 TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-07 «Diarienr» Beslutet ska skickas till Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Bålsta 3:393, Bålsta Underlag till ansökan om planändring 2026-04-22 YLAB Larssons Bygg AB Sammanfattning Kjell och Co AB avser tillsammans med Ylab I övrigt föreslås gällande detaljplan fortsätta att Larssons Bygg AB att ansöka om en enkel gälla utan förändringar. Mot bakgrund av att ändring av gällande detaljplan för fastigheten ändringarna är begränsade till höjd- och mark- Bålsta 3:393 m.fl. bestämmelser bedöms åtgärden kunna hanteras genom en enkel ändring av Syftet med planändringen är att möjliggöra detaljplanen. uppförandet av en högre byggnad samt an- passning av marknivåerna inom planområdet. Kjell och Co AB har, tillsammans med Ylab Den planerade åtgärden innebär uppförande Larssons Bygg AB, tillgång till egen av en sammanhängande byggnad med en planarkitekt som kan upprätta de handlingar nockhöjd om 12 meter. I samband med detta som krävs för att genomföra den föreslagna avses den befintliga marknivån inom planändringen. fastigheten sänkas med cirka 2 meter genom schaktning. Den föreslagna ändringen innebär att gällande bestämmelse om maximal byggnadshöjd om 7 meter ersätts med en bestämmelse om maxi- mal nockhöjd om 12 meter. Ändringen bedöms nödvändig för att tillgodose verksamhetens behov av en ändamålsenlig lagerbyggnad. Vidare avser planändringen justering av höjd- sättningen inom byggrätten samt anpassning av prickmark och planbestämmelser i syfte att möjliggöra uppförande av gabion eller mur mot gata. Detta är en förutsättning för att hantera de planerade marknivåerna inom fastigheten på ett funktionellt och trafiksäkert sätt. Volymstudie för logistikgbyggnad framtagen av YLAB. OBS illustration i tidigt skede. 2 2026-04-22 Ändring av detaljplan Byggnadshöjd på 7 meter utgår och ersätts av h1 - Nockhöjd på 12 meter. Antingen ett tillägg av bestämmelse för att möjliggöra gabion/mur inom prickmark för att klara marknivåer. Eller justera formuleringen för bestämmelsen om prickmark. h1 Gällande detaljplan för Bålsta 3:393. Röd linje visar aktuell fastighet som omfattas av detaljplan aktuell för ändring. 2026-04-22 3 Övergripande strategier Översiksplan Riksintresse Förslaget Aktuell fastighet ligger inom Västerskogs Förslaget omfattas inte av något riksintresse. Exploatering av fastigheten kommer innebära industriområde. Enligt kommunens gällande hårdgörande av ytor, en dagvattenutredning översiktsplan är området fortsatt planerat som Geoteknik har tagits fram i samband med en tidigare industri/verksamhetsområde. Marken bedöms enligt SGU:s Jordartskarta bygglovsansökan för fastigheten. bestå främst av sandig morän, glacial lera, Förslaget fyllning av betongkross, samt urberg. Fornlämningar Förslaget är i linje med översiktsplanens inten- Inga kända fornlämningar inom området. tioner. Förslaget Grundläggning av byggnader anses vara Detaljplan gynnsamt utifrån den typ av mark som jordart- Förslaget omfattas av detaljplan Bålsta 3:393 skartan visar prov på. M.FL. För större del av fastifheten gäller be- stämmelsen JKH - Industri, kontor och handel, Buller ej handel med livsmedel. Inom nordvästra Aktuell fastighet ligger inom ett befintligt indu- hörnet gäller JK - Industri och kontor. striområde där buller kan förekomma. 50% av fastighetsarean får bebyggas. Förslaget Aktuellt förslag förfastigheten är en lagerverk- Förslaget samhet som inte bedöms alstra mycket buller. Förslaget är i linje med gällande detaljplan. Det som avviker är verksamhetens behov av Dagvatten/Skyfall högra höjder för rationell lagerhantering. Därav Enligt SGU:s karta över Genomsläpplighet förslaget att ändra från byggnadshöjd om 7 består marken inom området främst av fyllning meter till nockhöjd om 12 meter. som har en hög genomsläpplighet och urberg som har medelhög genomsläpplighet. 4 2026-04-22 Bild från SGU Jordartskarta. Bild från SGU:S Kartvisare av genomsläpplighet. Fyllning av massor i rosa, bedöms ha hög genomsläpp- lighet. Flygbld från lantmäteriets Min karta. Bilden visar en obebyggd fastighet som utgörs främst av fyllnadsmas- sor. Bild från Översiktsplan 2022, området är utpekat som verksamhetsområde. 2026-04-22 5 Tidplan och fortsatt arbete Från skiss till färdig plan Vid ett positivt planbesked ser vi gärna att Vi bedömer att utredningar som eventuellt Om kommunen är villig att tillämpa en exploa- planarbetet kan påbörjas så snart som möjligt. behövs i planskedet är: törsdriven planprocess är det av stort intresse Vi önskar därför ett möte i direkt anslutning till för oss. Vi har erfarenhet av detta från andra planbeskedet för att tillsammans med er dis- - Dagvattenutredning kommuner och är övertygade om att det går kutera hur tiden fram till planstart kan använ- - Geoteknisk utredning att balansera de olika intressen som behöver das på bästa sätt för att underlätta en smidig beaktas och hitta lösningar som tillfredsställer kommande planprocess. alla parter. I ett sådant möte är vi öppna för att samtala om hur vi kan bistå kommunen, exempelvis genom att bekosta utredningar eller bidra i framtagandet av samrådshandlingar, för att avlasta arbetet utan att kompromissa med kvaliteten. I 2026 I APR MAJ Inlämning Bedömning planansökan planansökan I 2026 I APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Framtagande Besked Bearbetning förslaget Samråd Ev revideringar av förslaget samrådhandlingar Upphandlande av utredningar I 2027 I JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Granskning Antagande Laga kraft 6 2026-04-22 Ansökan om planbesked Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | 2026-04-22 16:26 1. Information om planbesked Information om planbesked Vad är ett planbesked? Ett planbesked är det svar du får när du skickat in en planbeskedsansökan, en ansökan som kan innebära en ny detaljplan. En detaljplan är det dokument som bestämmer hur mark inom ett område får användas. När en planbeskedsansökan skickats in till kommunen, tar kommunen ställning till om en detaljplan är lämplig att ta fram. Bedömningen görs utifrån det underlag som redovisas i ansökan. Viktigt att komma ihåg: Ett positivt planbeskedsbeslut är inte en garanti för att detaljplanearbete kommer att påbörjas och att en detaljplan i linje med din ansökan senare antas. Kommunens beslut om planbesked är en fingervisning om hur kommunen ställer sig till en ny detaljplan samt när i tiden planarbete kan bli aktuellt. Beslutet om att ge ett positivt eller negativt planbesked går inte att överklaga och är inte heller bindande. Vid beslut om positivt planbesked ges en uppskattad tid för när arbetet kan komma att påbörjas. När det enligt tidplanen är dags att inleda planprocessen kan dock förutsättningarna på platsen eller kommunens prioriteringar ha förändrats på ett sätt som gör att kommunen inte längre anser att det är lämpligt att inleda planläggning. Planarbete inleds formellt genom beslut i kommunstyrelsen om planuppdrag (se nedan). Som underlag till planbesked tas en förstudie fram. I förstudien undersöks platsens förutsättningar, politiska policys och tidigare beslut. Mer information Rätten att få veta hur kommunen ställer sig till planarbete liksom detaljplaneprocessen är styrd i Plan-och bygglagen. Mer information finns bland annat på kommunens hemsida habo.se och på boverkets hemsida boverket.se. Frågor och svar om Detaljplan Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | Datum: 2026-04-22 16:26 Sida 1 av 7 Vad är en detaljplan? En detaljplan är det dokument som bestämmer hur ett område får användas och bebyggas. Detaljplanen styr vilken utformning av mark, byggnader, vattenområden som är tillåten. En detaljplan antas av kommunfullmäktige och är juridiskt bindande. När man söker bygglov inom tätbebyggt område görs en kontroll, en så kallad bygglovsprövning, om den önskade åtgärden i bygglovsansökan stämmer överens med aktuell detaljplan som gäller på platsen. Bygglov får nämligen inte beviljas om det inte stämmer överens med gällande detaljplan. En detaljplan ger en garanterad rätt för fastighetsägaren att bygga inom planområdet under en viss tid, den så kallade genomförandetiden. Efter att genomförandetiden har gått är det möjligt att ändra detaljplanen. En detaljplan är juridiskt bindande fram tills att den ändras eller upphävs. När behövs en detaljplan? En detaljplan tas fram när ny sammanhållen bebyggelse planeras. En ny detaljplan kan också tas fram när man vill göra en större förändring i ett befintligt område och det man planerar för inte stämmer överens med den underliggande äldre detaljplanen för området. Vem får ta fram en ny detaljplan? Kommunen ansvarar för planering och beslutar när och var en detaljplan ska göras. Arbetet med att ta fram en detaljplan kan utföras av kommunens tjänstemän eller av en annan aktör, på kommunens uppdrag. Det är dock bara kommunen som har befogenhet att ta beslut om att anta en detaljplan. Kommunens rätt att styra hur mark får användas brukar kallas det kommunala planmonopolet. Vem betalar en detaljplan? Kommunen tar ut en avgift för den formella hanteringen av detaljplanen. Det tillkommer också kostnader för arbetet med att ta fram planhandlingar. Om det krävs särskilda utredningar tillkommer även kostnader för dessa. Kostnaden för ny detaljplan regleras antingen genom plankostnadsavtal eller planavgift. Plankostnadsavtal skrivs mellan kommunen och de fastighetsägare, exploatörer och privatpersoner som tagit initiativ till planen och/eller har nytta av planen. Plankostnadsavtalet syftar till att fördela kostnader och ansvar i samband med detaljplanearbetet. Planavgift är en avgift som kan tas ut i samband med bygglov i de fall då kommunen stått för kostnaderna för en ny detaljplan. Planavgift ska betalas om man utnyttjar den rätt att bygga som den nya detaljplanen tillåter. Avgiften tas ut i enlighet med beslutad plan- och bygglovstaxa. Vad kostar det att ta fram en ny detaljplan? Kostnaden för en detaljplan varierar och beror på planens komplexitet, nödvändiga utredningar och hur mycket arbetstid som krävs för att ta fram detaljplanen. De enklaste detaljplanerna kostar ofta minst 100 000 kronor. En enkel detaljplan är när det finns få intressen som står emot detaljplanen och när utredningsbehovet är litet (exempelvis en mindre justering av byggrätt inom befintlig bebyggelse). I de flesta fall är dock detaljplanearbetet mer komplicerat och då tas en högre avgift ut. I samband med genomförandet av planen kan ytterligare kostnader uppstå, till exempel: Gatukostnad - byggkostnad för ny gata Lantmäteriförrättning - kostnader för de arbeten som krävs när fastigheter nybildas eller ombildas Bygglovavgift - avgift som tas ut i samband med bygglov VA-anslutningsavgift - avgift för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | Datum: 2026-04-22 16:26 Sida 2 av 7 Hur lång tid tar det att ta fram en detaljplan? Tiden från det att arbetet med en ny detaljplan startar och att detaljplan antas, får laga kraft och kan användas som underlag för bygglovsbeslut varierar beroende på detaljplanens omfattning och komplexitet. Handläggningstiden från det att beslut om planuppdrag tas tills dess att planen får laga kraft är i normalfallet mellan 2-4 år men kan om utredningsbehovet är stort och intresseavvägningarna är svåra vara längre. Detaljplaneprocessen Detaljplaneprocessen är en lämplighetsprövning där avvägningar ska ske mellan olika intressen, såväl allmänna som enskilda. Kommunen ansvarar för att skapa en planläggning där mark- och vattenområden används på det lämpligaste sättet med hänsyn till dess karaktär, läge och behov. Att ta fram en ny detaljplan är en demokratisk process. Grannar och andra berörda ges möjlighet att lämna sina synpunkter på detaljplanen. Beslut om att anta en ny detaljplan tas i kommunfullmäktige. Vad är ett planuppdrag? För att påbörja arbetet med en ny detaljplan krävs ett planuppdrag. Beslut om planuppdrag baseras ofta på ett positivt planbesked, men kan även tas på initiativ av kommunen, exempelvis om området tidigare utretts med ett detaljplaneprogram. Beslut om planuppdrag tas av kommunstyrelsen. Jag har läst och förstått ovanstående text. 2. Sökande Ansöker du som privatperson eller företag? Företag Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | Datum: 2026-04-22 16:26 Sida 3 av 7 Sökande företag Organisationens namn Organisationsnummer Kjell och Co AB 556412-0649 Adress Postnummer och ort Sågverksgatan 22 65221 Karlstad Kontaktperson För- & Efternamn E-postadress Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist axel.lindqvist@ylab.nu Mobiltelefon 0705219663 Notifieringar E-post 3. Fastighet och förslag Fastighet/er (fyll i för alla fastigheter som berörs) Fastighetsbeteckning Fastighetsägare bålsta 3:393 Göran Kjell AB Nuvarande användning av fastigheten/fastigheterna Obebyggd fastighet Förslaget avser Industribyggnad Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | Datum: 2026-04-22 16:26 Sida 4 av 7 Beskrivning av förslaget Kjell och Co AB avser tillsammans med Ylab Larssons Bygg AB att ansöka om en enkel ändring av gällande detaljplan för fastigheten Bålsta 3:393 m.fl. Syftet med planändringen är att möjliggöra uppförandet av en högre byggnad samt anpassning av marknivåerna inom planområdet. Den planerade åtgärden innebär uppförande av en sammanhängande byggnad med en nockhöjd om 12 meter. I samband med detta avses den befintliga marknivån inom fastigheten sänkas med cirka 2 meter genom schaktning. Den föreslagna ändringen innebär att gällande bestämmelse om maximal byggnadshöjd om 7 meter ersätts med en bestämmelse om maximal nockhöjd om 12 meter. Ändringen bedöms nödvändig för att tillgodose verksamhetens behov av en ändamålsenlig lagerbyggnad. Vidare avser planändringen justering av höjdsättningen inom byggrätten samt anpassning av prickmark och planbestämmelser i syfte att möjliggöra uppförande av gabion eller mur mot gata. Detta är en förutsättning för att hantera de planerade marknivåerna inom fastigheten på ett funktionellt och trafiksäkert sätt. I övrigt föreslås gällande detaljplan fortsätta att gälla utan förändringar. Mot bakgrund av att ändringarna är begränsade till höjd- och markbestämmelser bedöms åtgärden kunna hanteras genom en enkel ändring av detaljplanen. Kjell och Co AB har, tillsammans med Ylab Larssons Bygg AB, tillgång till egen planarkitekt som kan upprätta de handlingar som krävs för att genomföra den föreslagna planändringen. Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | Datum: 2026-04-22 16:26 Sida 5 av 7 Markera ditt förslag på kartan Den röda symbolen i form av en trekant i underkant kan användas för att markera ett område på kartan. 4. Bifogade handlingar Bifogade handlingar och uppgifter För mer info r mation om vilka handlingar som krävs vid handläggningen av just ditt planbesked, kontakta ko mmunens planavdelning. Karta över berört område (obligatorisk) Illustration / skiss över förslaget Projektbeskrivning Här kan du ladda upp dina bifogade handligar och uppgifter En karta med markering för vilket område man söker planbesked för ska alltid bifogas (krav). balsta 3_393_bilaga_planansokan_komprimerad.pdf (965 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. 5. Besked om planeringsunderlag Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | Datum: 2026-04-22 16:26 Sida 6 av 7 Besked om planeringsunderlag Sökande begär att få besked om vilka planeringsunderlag som kan komma att behövas under planprocessen. Vid ett positivt planbesked ansöker den Sökande om ett medgivande från Kommunen att begära ett yttrande från Länsstyrelsen angående vilka planeringsunderlag som krävs för att de ska kunna fullgöra sin skyldighet under planprocessen. Medgivande ges endast om Kommunen bedömer att Länsstyrelsens yttrande antas främja planläggning i enlighet med 5 kap. 5 a § PBL. Ärendenummer: #25497 | Inskickat av: Kjell och Co AB (Axel Vilhelm Torbjörn Lindqvist) | Datum: 2026-04-22 16:26 Sida 7 av 7 DELEGATIONSBESLUT 1(2) Datum Vår beteckning 2026-05-07 KS 2026/00604 nr 150107 Kommunstyrelsen Avdelningen för planering och utveckling Klas Klasson, Stadsarkitekt klas.klasson@habo.se Delegationsbeslut - Beslut om planbesked för ändring av detaljplan 400, Bålsta 3:393 m fl i Västerskog Beslut 1. Positivt planbesked lämnas enligt delegationsordningen 17:26 för ändring av detaljplan 400 enligt inlämnad ansökan. 2. Planbeskedsavgift på 22 152 kr debiteras i enlighet med taxa. Sammanfattning Företaget Kjell och Co AB har 2026-04-22 ansökt om planbesked för ändring av gällande detaljplan 400 för Bålsta 3:393 för en ändring av planbestämmelse vad gäller byggnadshöjd. Utdrag ur företagets motivering i bilaga till ansökan: Syftet med planändringen är att möjliggöra uppförandet av en högre byggnad samt an passning av marknivåerna inom planområdet. Den planerade åtgärden innebär uppförande av en sammanhängande byggnad med en nockhöjd om 12 meter. I samband med detta avses den befintliga marknivån inom fastigheten sänkas med cirka 2 meter genom schaktning. Enligt punkt 17:26 i kommunstyrelsens delegationsordning äger avdelningschef för planering och utveckling rätt att besluta i ärenden rörande att lämna planbesked. Detaljplanens genomförandetid har gått ut och en planprocess skulle kunna genomföras med ett förenklat förfarande. Alla kommunens kostnader för ändringen av detaljplanen samt erforderliga utredningar betalas av företaget och regleras i ett särskilt plankostnadsavtal. Ett positivt planbesked innebär att kommunen anser att förfrågan kan prövas i detaljplan. Innan arbetet med detaljplanen påbörjas måste kommunstyrelsen ge avdelningen för planering och utveckling uppdrag för detta. Avdelningen för planering och utveckling kommer att söka detta uppdrag hos kommunstyrelsen. Planbeskedet är inte bindande och kan inte överklagas. POSTADRESS TELEFON KONTAKTCENTER ORGANISATIONSNUMMER WEBBPLATS E-POST 746 80 0171-525 00 212000-0241 www.habo.se kommunstyrelsen@ha bo.se BESÖKSADRESS FAX KONTAKTCENTER Centrumleden 1 DELEGATIONSBESLUT 2(2) Datum Vår beteckning 2026-05-07 KS «Diarienr» nr «dokDokid» Beslutsunderlag - Delegationsbeslut dok. nr. 150107 - Ansökan om planbesked Bålsta 3_393 (inkommen 2026-04-22) - Ansökan om planbesked Bålsta 3_393 bilaga Mari Tastare Avdelningschef för planering och utveckling __________ Beslutet skickas till: Kjell och Co AB Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2026-05-10 KS 2026/00905 nr 150694 Kommunledningsförvaltningen Tobias Åsell, Kommundirektör tobias.asell@habo.se Tjänsteskrivelse – Antagande av digitaliseringsstrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige antar digitaliseringsstrategin att börja gälla från och med den 1 oktober 2026. Sammanfattning Digitalisering har en väsentlig roll när Håbo kommun ska möta nuvarande och framtida behov tillsammans med alla som bor, verkar och besöker kommunen. En effektiv och kvalitativ styrning av kommunens digitaliseringsarbete kräver en tydlig, aktuell och möjliggörande digitaliseringsstrategi. Strategin kopplar till de övergripande målen och till de nationella ambitionerna inom digitaliseringsområdet. Syftet med strategin är att ta ut riktningen för det fortsatta digitaliseringsarbetet och att definiera de utmaningar som kommunen står inför. Syftet är vidare att definiera de förutsättningar som finns för att säkerställa ett adekvat och tydligt digitaliseringsarbete och att ange en strategisk riktning för den samordnade digitala utvecklingen. Strategin pekar vidare ut fokusområden under perioden 2026 till 2030 och vilka vägledande principer som ska styra arbetet. Ärendet Digitaliseringen av samhället fortsätter i snabb takt och påverkar både offentlig förvaltning, näringsliv och den enskilda medborgarens vardag. På nationell nivå har regeringen tagit ett samlat grepp om frågan genom en ny digitaliseringsstrategi för 2025–2030 som pekar ut riktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Strategin ersätter tidigare styrdokument på området och syftar till att skapa en tydligare och mer uppföljningsbar inriktning än vad som tidigare funnits Strategin är uppbyggd kring fem strategiska områden – digital kompetens, digitalisering av näringsliv, offentlig förvaltning, välfärd samt konnektivitet. Dessa områden genomsyras av artificiell intelligens, data och säkerhet där det är relevant. Det övergripande syftet är att den digitala omställningen ska ge ökad medborgarnytta, bättre välfärd, stärkt konkurrenskraft, höjd säkerhet och minskad administration. För kommunsektorn är området offentlig förvaltning särskilt centralt. Ambitionen är att den offentliga förvaltningen ska förenkla och bidra till minskad administration genom användarvänliga, säkra och trygga digitala tjänster. Samtidigt ställer den snabba teknikutvecklingen, ökade cyberhot och EU:s regelverk på området nya krav på kommunernas förmåga att hantera digitaliseringens möjligheter och risker på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Regeringen TJÄNSTESKRIVELSE Sida Datum Diarienummer 2026-05-22 2026/00905«Di arienr» Mot denna bakgrund anger Håbo kommuns digitaliseringsstrategi en lokal inriktning som knyter an till den nationella utvecklingen och säkerställer att kommunen trygg och professionellt kan tillvarata digitaliseringens fördelar. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget har inga ekonomiska konsekvenser, utöver att förslaget bedöms öka effektiviteten hos kommunstyrelsens förvaltningar. Barnperspektivet Förslaget rör inte barn. Näringslivsperspektivet Förslaget påverkar kommunens företagare såtillvida att strategin vid ett förverkligande kan öka förutsättningarna för effektiva, innovativa och intuitiva kommunala tjänster för näringslivet. Detta bidrar positivt till samspelet mellan kommunens verksamheter och näringslivet och till näringslivets förutsättningar att fortsätta den positiva utvecklingen. Uppföljning Strategin gäller till och med 2027. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse med dokumentnummer 150694 - Beslut från kommunfullmäktige § 96 Beslutet ska skickas till Kommundirektör SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2023-06-12 Kommunfullmäktige

DB § 2026-235 Beslut om att avsluta ärende efter granskning av köldmedierapport – 2025 Fastighetsbeteckning: Råby 7:2 Besöksadress: Göksviksvägen 2 Verksamhetsnamn: Reningsverket (Bålsta) Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att: 1. Avsluta ärende om granskning av köldmedierapport avseende år 2025 utan krav på ytterligare åtgärd. Lagstöd Beslutet grundar sig på lagrum enligt följande: 15 § Förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser, 2 kap. 2, 3 och 7 §§ samt 26 kap. 1, 9, 21 §§ Miljöbalken (SFS 1998:808). Beskrivning av ärendet Miljöavdelningen har fått in er köldmedierapport den 30 mars 2026. Granskning av köldmedierapporten har gjorts och den är komplett. Motivering Miljöavdelningen bedömer att köldmedierapporten innehåller efterfrågad information enligt 15 § i Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av miljö- och hälsoskyddsinspektör Marika Kronberg och beretts av praktikant Hamdi Abdi. Handläggningsavgift och debitering Miljöavdelningen tar ut en fast avgift för handläggning av ärendet enligt Håbo kommuns taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område. Då er köldmedierapport är komplett kommer ni debiteras för 2 timmar. Timtaxan är 1419 kr per timme år 2026. DELEGATIONSBESLUT 2(2) Beslut om avgift tas separat. Information Du som operatör är ansvarig att hålla dig uppdaterad vad som gäller för din anläggning. Du kan gå in och söka information hos Naturvårdsverket. Överklagandehänvisning Du kan överklaga Bygg- och miljönämndens beslut. Överklagandet måste ha kommit in till Håbo kommun, Bygg- och miljönämnden, inom tre veckor från den dag du fått ta del av beslutet. Om beslutet är skickat till det allmänna (till exempel myndigheter) måste överklagandet ha kommit in till Håbo kommun, Bygg- och miljönämnden, räknat inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Har ditt överklagande kommit in i rätt tid kommer handlingarna att skickas vidare till Länsstyrelsen i Uppsala som handlägger överklagan. Hur ett överklagande ska utformas Ange vilket beslut du överklagar genom att hänvisa till ärendets diarienummer och fastighetsbeteckning. Ange också varför du anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring du vill ha. Bifoga handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning. Underteckna skrivelsen och uppge namn, postadress, e-postadress och telefonnummer dagtid. Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Sänd i så fall med fullmakt. Skrivelsen skickas eller lämnas in till Bygg- och miljönämnden via e- post: bygg.miljo@habo.se alternativt postadress: Håbo kommun, Bygg- och miljönämnden, 746 80 Bålsta. Sändlista Beslutet delges med elektronisk delgivning till Håbo kommun, kommunstyrelsen, att: e- postadress kommunstyrelsen@habo.se DELEGATIONSBESLUT 1(1) Datum Vår beteckning 2026-05-21 2026-75 Bygg- och miljöförvaltningen Miljöavdelningen Marika Kronberg Håbo kommun, kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon: 017152716 kommunstyrelsen@habo.se E-post: marika.kronberg@habo.se DB § 2026-236 Beslut om avgift för granskning av köldmediarapport Fastighetsbeteckning: Råby 7:2 Besöksadress: Göksviksvägen 2 Verksamhetsnamn: Reningsverket (Bålsta) Beslut om avgift Bygg- och miljönämnden beslutar att debitera Håbo kommun, kommunstyrelsen med organisationsnummer 16212000-0241 en fast avgift på 2 838 kr för granskning av köldmedierapporten avseende år 2025. Avgift: 2 838 kr fakturan skickas separat Lagstöd Beslutet grundar sig på lagrum enligt följande: 27 kap 1 § miljöbalken (SFS 1998:808) samt Håbo kommuns taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2 och 8 §§. Taxan fastställdes av kommunfullmäktige den 5 maj 2025 § 81. Beslutet är fattat i enlighet med Håbo kommuns delegationsordning. Beskrivning av ärendet Miljöavdelningen har utfört granskning av köldmedierapporten på verksamheten Reningsverket (Bålsta) avseende år 2025. Enligt 15 § i Förordning om fluorerade växthusgaser ska den som är operatör för en köldmedieanläggning årligen rapportera till tillsynsmyndigheten. I detta fall Håbo kommun. Därefter görs en granskning av köldmedierapporten. Efter avslutad granskning kommer miljöavdelningen debitera en handläggningsavgift. Komplett köldmedierapport motsvarar 2 timmars handläggningstid och ofullständig köldmedierapport motsvarar 3 timmars handläggningstid Då er köldmedierapport är komplett kommer ni debiteras för 2 timmar handläggningstid enligt Håbo kommuns taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalken och strålskyddslagens område. DELEGATIONSBESLUT 2(2) Motivering Enligt 27 kap 1 § miljöbalken får tillsynsmyndigheten ta ut avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Enligt Håbo kommuns taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 2 och