Kommunfullmäktige — 11 maj 2026

§ 91 Dnr 2024/02007 Beslut - Svar på medborgarförslag: Inför parkeringsavgift på pendelparkeringen Bålsta Station Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslagets förslag 1, att kommunen inför en parkeringsavgift på 5 kr/timme på pendelparkeringen vid Bålsta station, som besvarad. 2. Kommunfullmäktige anser medborgarförslagets förslag 2, kommunen inför en parkeringsavgift på 5 kr/timme på pendelparkeringen vid Bålsta station men att gratisparkering erbjuds för resenärer med periodkort för kollektivtrafiken, som besvarad. Sammanfattning april 2025 (§ 48). Förslagsställaren föreslår enligt följande: Förslag 1 vid Bålsta station. Förslag 2 vid Bålsta station men att gratisparkering erbjuds för resenärer med periodkort för kollektivtrafiken. Avgiften skulle minska trängseln, frigöra fler parkeringsplatser, minska biltrafiken i centrum, öka kommunens intäkter, främja hållbara resealternativ och göra att parkeringsplatserna används av personer med störst behov, såsom boende på landsbygden. arbetet ingår att utreda eventuella parkeringsavgifter och konsekvenser av dessa. Förvaltningen anser att medborgarförslaget ska hanteras inom ramen för arbetet med nytt parkeringsstyrdokument, och föreslår därför kommunfullmäktige att anse båda förslagen vara besvarade. Kommunstyrelsen beslutade den 15 april 2026 § 91 att besluta enligt förslag till beslut. 2026-04-15 Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag till – Protokollsutdrag 2025-04-07 § 48 – Medborgarförslag 1(3) Datum 2026-02-20 Vår beteckning Simon Lange, trafikplanerare simon.lange@habo.se Tjänsteskrivelse - Svar på medborgarförslag: Inför parkeringsavgift på pendelparkeringen Bålsta Station Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslagets förslag 1, att kommunen inför en parkeringsavgift på 5 kr/timme på pendelparkeringen vid Bålsta station, som besvarad. 2. Kommunfullmäktige anser medborgarförslagets förslag 2, kommunen inför en parkeringsavgift på 5 kr/timme på pendelparkeringen vid Bålsta station men att gratisparkering erbjuds för resenärer med periodkort för kollektivtrafiken, som besvarad. Sammanfattning april 2025 (§ 48). Förslagsställaren föreslår enligt följande: Förslag 1 vid Bålsta station. Förslag 2 vid Bålsta station men att gratisparkering erbjuds för resenärer med periodkort för kollektivtrafiken. Avgiften skulle minska trängseln, frigöra fler parkeringsplatser, minska biltrafiken i centrum, öka kommunens intäkter, främja hållbara resealternativ och göra att parkeringsplatserna används av personer med störst behov, såsom boende på landsbygden. arbetet ingår att utreda eventuella parkeringsavgifter och konsekvenser av dessa. Förvaltningen anser att medborgarförslaget ska hanteras inom ramen för arbetet med nytt parkeringsstyrdokument, och föreslår därför kommunfullmäktige att anse båda förslagen vara besvarade. Ärendet april 2025 (§ 48). Förslaget är att införa parkeringsavgift på pendelparkeringen vid Bålsta station. Syftet är att minska trängseln parkeringen och förebygga bristen på parkeringsplatser under arbetsveckan. Förslagsställaren anser att även en mindre avgift skulle ha denna påverkan. Datum 2026-02-20 Diarienummer KS 2024/02007 nr 147624«Diarie nr» Sida 2(3) Förslagsställaren föreslår en avgift om 5 kronor/timmen. Detta för att motsvara en tur-och-retur-resa med rabatterade enkelbiljetter på UL:strafik, om 10 timmar, vilket förslagsställaren uppskattar en resdag inklusive resa till. Förslaget om 5 kronor/timmen är också lägre än andra infarts- /pendlarparkeringar inom Stockholmsområdet. Alternativt, föreslår förslagsställaren, att gratisparkering endast erbjuds till resenärer med månadskort eller årskort för kollektivtrafik. Förslaget motiveras med att: • Avgiften skulle minska trängseln och frigöra fler parkeringsplatser. • Biltrafiken i centrum skulle minska, särskilt under rusningstid. • Kommunen skulle få ökade intäkter. • Det skulle främja hållbara resor med cykel eller buss. • Parkeringsplatserna skulle i större utsträckning användas av dem som har störst behov. Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Medan förvaltningen instämmer i förslagsställarens motiveringar så bör tydliggöras att de intäkter som kommer av parkeringsavgifter, på allmän platsmark, enligt lag endast får ha trafikreglerande syfte. Det innebär att införande av avgifter eller avgiftens storlek inte får sättas utifrån kommunens kostnader. arbetet ingår att utreda eventuella parkeringsavgifter, inte bara för pendlarparkeringen och konsekvenser av dessa. Förslag kommer att presenteras tidigast 2027. Antagande av styrdokumentet är ett politiskt beslut. Förvaltningen anser att medborgarförslaget hanteras inom ramen för arbetet med nytt parkeringsstyrdokument och föreslår därför kommunfullmäktige att anse båda förslagen vara besvarade. Förslag till beslut har inga ekonomiska konsekvenser. Kostnader vid ett eventuellt införande av parkeringsavgifter behandlas inom pågående arbete med framtagande av parkeringsstyrdokument. Beslutet har ingen påverkan för barn. I den mån som införda parkeringsavgifter minskar biltrafiken är detta positivt för barns möjlighet att själva vistas och ta sig fram i trafiken. Beslutet har ingen påverkan för näringslivet. Datum 2026-02-20 Diarienummer KS 2024/02007 nr 147624«Diarie nr» Sida 3(3) - Tjänsteskrivelse dokumentnummer 147624 - Protokollsutdrag 2025-04-07 § 48 - Medborgarförslag Ärendenummer: #14729 | Inskickat av: PHILIP BRUNZELL HESSLING | Datum: 2024-12-17 14:05 Sida av1 2 746 41 Bålsta E-postadress Lämna ett medborgarförslag till Håbo kommun Ärendenummer: #14729 | Inskickat av: PHILIP BRUNZELL HESSLING | 2024-12-17 14:05 1. Inlämnat av Inlämnat av Personnummer För- och efternamn PHILIP BRUNZELL HESSLING Adress Telefon - Mobiltelefon Notifieringar E-post SMS 2. Förslag Ärendenummer: #14729 | Inskickat av: PHILIP BRUNZELL HESSLING | Datum: 2024-12-17 14:05 Sida av2 2 Ditt förslag Tänk på att formulera ditt förslag på ett tydligt sätt, så att andra personer kan läsa det och förstå vad du menar. Inför parkeringsavgift på pendelparkeringen Bålsta Station. Mitt förslag går ut på att införa en lägre parkeringsavgift på pendelparkeringen vid Bålsta station. Detta för att minska trängseln på parkeringen och förebygga bristen på P-platser under arbetsveckan. Om man åtminstone någon form av parkeringsavgift så skulle det kunna minska denna trängsel då de som använder den måste betala för sin plats. - Löser upp fler P-platser då färre väljer att ta bilen till station pga avgift. - Mindre trängsel i biltrafiken i centrum. (speciellt i rusning) - Håbo kommun (som idag har finansiella problem som jag förstår det) får mer pengar i kassan i form av parkerings avgift. - Det främjar mer hållbara resor med cykel eller buss till Bålsta station då bilen inte längre är det billigaste transportmedlet. - Det finns fler platser åt dem bilister som faktiskt behöver köra bil för att ta sig till station. tex om de bor på landsbygden utanför Bålsta så som Skokloster, Ekilla och Krägga osv. Mitt förslag är en avgift på 5kr/h vilket är mindre än avgifter på andra infartsparkeringar i Stockholmsområdet. Men likställer åtminstånde priset för att parkera en arbetsdag (10h = 50kr) med ULs rabatterade bussbiljetter (27kr enkel) (54kr tur och retur). På detta sätt finns det en möjlighet att fler väljer att ta bussen än bil. Alternativt kan man göra som i på vissa pendelparkeringar i Stockholmsregionen och bara ge gratisparkering till de som har ett månads eller års kort på SL. Jag inser att detta förslag kan vara oattraktivt då Håbo är en bilberoende kommun men lösningen är inte att bygga fler P-platser då kommer det bara leda till mer trängsel. Lösningen är att ge attraktiva alternativ till bilen och använda de parkeringar vi har så effektivt som möjligt. Som avslut så kan jag säga att det är dags att bilisterna betalar sin del och slutar åka snålskjuts på skattebetalarna i form av gratis parkering och betalar sitt resande inom Bålsta. Detta skulle som sagt kunna lätta på de finansiella problem kommunen har. Samt främja hållbara resor i form av busstrafiken och bidra till en större framgångar i det nya busslinjenätet i Bålsta. 2025-04-07

§ 48 Dnr 2024/02007 Anmälan av medborgarförslag: Inför parkeringsavgift på pendelparkeringen Bålsta Station Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren föreslår att införa parkeringsavgift på pendelparkeringen Bålsta Station för att minska trängseln på parkeringen och förebygga bristen på P-platser under arbetsveckan. Medborgarförslag har avvecklats och ersatts med e-förslag i Håbo kommun från och med 2025-01-15. Medborgarförslag som inkommit tidigare än 2025-01-15 omfattas av övergångsregler som innebär att reglerna för medborgarförslag gäller till dess att dessa medborgarförslag är beredda och avslutade. - Medborgarförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt förslag till ______________ Beslutet skickas till: Kansliavdelningen, kommunledningsförvaltningen 1(2) Datum 2026-05-04 Vår beteckning Tjänsteskrivelse – Rättelse av protokoll kommunfullmäktige 13 april 2026 § 33, beslut - Håbo kommun styrmodell 1. Kommunfullmäktige godkänner rättelse av protokoll för kommunfullmäktige den 13 april 2026 och ersätter felaktig beslutsmening till: Kommunfullmäktige antar Håbo kommun styrmodell att börja gälla från och med den1 april 2026. Sammanfattning I det justerade protokollet för kommunfullmäktige den 13 april 2026 § 33 har förslag till beslut i tjänsteskrivelsen ersatt det i kallelse och protokollsutdrag från kommunstyrelsen. Det verksamhetssystem som används för mötesadministrationen har pågående tekniska problem vilket i vissa fall innebär felaktig hämtning av information från systemet till kallelse och protokoll. I protokollet står nu beslutsmening: ”Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag till Håbo kommuns styrmodell som ska börja gälla från den 1 april 2026, samt överlämna det till kommunfullmäktige för beslut om antagande. ” Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med förslag till beslut i kallelse och protokollsutdrag från kommunstyrelsen den 18 mars 2026 § 46. I kallelse och förslag till beslut löd korrekt förslag: ”Kommunfullmäktige antar Håbo kommun styrmodell att börja gälla från och med den1 april 2026.” Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna rättelse av protokoll kommunfullmäktige 13 april 2026 §33 att ersätta felaktig beslutsmening: ”Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag till Håbo kommuns styrmodell som ska börja gälla från den 1 april 2026, samt överlämna det till kommunfällmäktige för beslut om antagande. ” Till Kommunfullmäktige antar Håbo kommun styrmodell att börja gälla från och med den1 april 2026. Inte aktuellt. Inte aktuellt. Datum 2026-05-04 Diarienummer KS 2025/00170 Sida 2(2) Inte aktuellt. Uppföljning Inte aktuellt. - Tjänsteskrivelse – Rättelse av protokoll kommunfullmäktige 13 april 2026 § 33, beslut - Håbo kommun styrmodell - Kallelse KF 13 april, punkt 2 - Protokollsutdrag KF 13 april 2026 § 33 Beslut – Håbo kommun styrmodell - Protokollsutdrag KS 18 mars 2026 § 46 Beslut – Håbo kommun styrmodell Kommundirektören HR-chef TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Vår beteckning 2026-02-23 KS 2025/00170 nr 135732 Tobias Åsell, kommundirektör Tjänsteskrivelse – Håbo kommuns styrmodell 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag till Håbo kommuns styrmodell, som ska börja gälla från och med den 1 april 2026, samt överlämna det till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 22 november år 2023 § 351 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över kommunens styrmodell. Uppdraget skulle resultera i ett förslag till reviderad styrmodell och återrapporteras på kommunstyrelsen i juni 2024. På Kommunstyrelsens sammanträde den 11 juni år 2024 återrapporterades uppdraget med beslut att arbetet med styrmodellen behöver fortsätta. Den 9 september genomfördes en workshop kring utkast till styrmodell. I samband med detta utsågs kommunalråden, Catherine Öhrqvist (M), Agneta Hägglund (S) och Tommy Lövgren (SD) att tillsammans med Helene Zeland Bodin (C), Christer Persson (S) och Andrea Moroni (Båp) fungera som arbetsgrupp för det fortsatta arbetet med förvaltningen. Ärendet återrapporterade ånyo på kommunstyrelsens sammanträde den 23 oktober år 2024. En workshop har genomförts med arbetsgruppen och därefter har arbetet fortlöpt på förvaltningen och ett förslag till utkast har behandlats på kommundirektörens ledningsgrupp. Den 21 oktober år 2025 genomfördes ytterligare en workshop tillsammans med kommunstyrelsen och tjänstepersoner för att stämma av det slutgiltiga förslaget till styrmodell för Håbo kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslag till styrmodell och att överlämna den till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Beslut om att införa en ny styrmodell bedöms inte medföra några betydande direkta ekonomiska konsekvenser. Eventuella kostnader kopplade till implementering – såsom information, utbildningsinsatser, uppdatering av dokument, mallar och interna system – hanteras inom respektive nämnds och förvaltnings befintliga budgetramar. Beslutet om en ny styrmodell bedöms indirekt kunna påverka barn och unga genom att modellen stärker kommunens förmåga att styra, följa upp och kvalitetssäkra verksamheter som rör barn. Styrmodellen skapar TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning 2026-02-23 KS 2025/00170 nr 135732 förutsättningar för tydligare mål, bättre uppföljning och en mer sammanhållen styrning, vilket långsiktigt kan bidra till en högre kvalitet i de verksamheter som erbjuder service till barn och unga. Själva beslutet om styrmodellen medför inga direkta konsekvenser för barn, utan påverkan uppstår först när modellen tillämpas i nämndernas och förvaltningarnas verksamhetsplanering och uppföljning. På sikt kan en tydligare och mer sammanhållen styrning bidra till ökad effektivitet, bättre service och mer transparenta processer gentemot företag och andra externa aktörer. Eventuella konkreta effekter uppstår först när styrmodellen tillämpas i nämndernas och förvaltningarnas arbete och inte genom själva beslutet om modellen. Uppföljning Styrmodellen ska följas upp en gång per mandatperiod. – Håbo kommuns styrmodell __________ Beslut skickas till Samtliga nämnder Samtliga chefer 15(50)PROTOKOLLSUTDRAG 2026-03-18

§ 46 Dnr 2025/00170 Beslut - Håbo kommun styrmodell 1. Kommunfullmäktige antar Håbo kommuns styrmodell, att börja gälla från och med den 1 april 2026. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag till Håbo kommuns styrmodell, som ska börja gälla från och med den 1 april 2026, samt överlämna det till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 22 november år 2023 § 351 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över kommunens styrmodell. Uppdraget skulle resultera i ett förslag till reviderad styrmodell och återrapporteras på kommunstyrelsen i juni 2024. På Kommunstyrelsens sammanträde den 11 juni år 2024 återrapporterades uppdraget med beslut att arbetet med styrmodellen behöver fortsätta. Den 9 september genomfördes en workshop kring utkast till styrmodell. I samband med detta utsågs kommunalråden, Catherine Öhrqvist (M), Agneta Hägglund (S) och Tommy Lövgren (SD) att tillsammans med Helene Zeland Bodin (C), Christer Persson (S) och Andrea Moroni (Båp) fungera som arbetsgrupp för det fortsatta arbetet med förvaltningen. Ärendet återrapporterade ånyo på kommunstyrelsens sammanträde den 23 oktober år 2024. En workshop har genomförts med arbetsgruppen och därefter har arbetet fortlöpt på förvaltningen och ett förslag till utkast har behandlats på kommundirektörens ledningsgrupp. Den 21 oktober år 2025 genomfördes ytterligare en workshop tillsammans med kommunstyrelsen och tjänstepersoner för att stämma av det slutgiltiga förslaget till styrmodell för Håbo kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslag till styrmodell och att överlämna den till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Kommunstyrelsen beslutar den 18 mars 2026 enligt förslag till beslut. Yrkanden Tommy Lövgren (SD), yrkar på ändring gällande punkt 3.3, att den befintliga formuleringen ersätts med ”Det innebär att kommunens arbete med hållbar utveckling ska utgå från kommuninvånarnas behov, svensk lagstiftning och kommunens ekonomiska förutsättningar. Internationella mål 16(50)PROTOKOLLSUTDRAG 2026-03-18 och ramverk som agenda 2030 kan användas som inspiration men ska inte vara styrande för kommunens prioriteringar.” Helene Zeland Bodin (C) yrkar för Samverkan Håbos räkning (M), (S), (C) och (KD) bifall till förslag till beslut och avslag till Tommy Lövgren (SD) Susanne Kraftelid (HD), yrkar bifall till Tommy Lövgren (SD) Sjunne Green (Båp), yrkar bifall till Tommy Lövgren (SD) Beslutsgång Somir Sinharay (L), anmäler enligt det gemensamma reglementet för Håbo kommuns nämnder att få Liberalernas mening antecknad i protokollet. Ordföranden ställer förvaltningens förslag till beslut mot förvaltningens förslag till beslut med Tommy Lövgren (SD) ändringsyrkande, och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. – Håbo kommuns styrmodell Protokollsanteckning Somir Sinharay (L): Liberalerna stödjer Sverigedemokraternas ändringsyrkande. / Somir Sinharay, Gruppledare Liberalerna. 2026-04-15

§ 83 Dnr 2026/00225 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att överlämna Håbo kommuns årsredovisning för 2025 till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. 2. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen. Sammanfattning Kommunstyrelsen ska årligen upprätta årsredovisning över årets verksamhet och ekonomi samt överlämna årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna, enligt kommunallagen. Fullmäktige behandlar godkännande av årsredovisningen och beslutar sedan om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder. Kommunen redovisar ett resultat på 47,9 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 36,8 miljoner kronor. När realisations- och exploateringsvinster räknas av återstår ett resultat på 8,5 miljoner kronor. Det ackumulerade negativa balanskravsresultatet vid årets ingång uppgick till -64,9 miljoner kronor. Efter att årets balanskravsresultat om 47,9 miljoner kronor har avräknats återstår ett underskott på -17,0 miljoner kronor, vilket ska återställas senast år 2027. För perioden 2023 – 2026 ska fyra målområden med tillhörande strategier på kommunfullmäktiges nivå prioriteras. Dessa är tillika kommunens mål för god ekonomisk hushållning. * En kommun med ekonomi i balans: Målet är delvis uppfyllt. Det finns tre finansiella mål, varav ett är uppfyllt, som ska bidra till en ekonomi i balans förutom att nämnderna ska hålla budgetramarna. * En attraktiv arbetsgivare: Målet är delvis uppfyllt. Ingen Hållbart medarebetarengagemang (HME)-undersökning har genomförts under 2025 men kommunen har vidtagit betydelsefulla och konkreta åtgärder inom ramen för beslutade strategier så som införandet av introduktionsdagar, policy och riktlinjer för medarbetarskap, chef och ledarskap, handlingsplaner för friska arbetsplatser, och framtagandet av aktiviteter utifrån tidigare HME-undersökning. * En hållbar kommun: Målet är uppfyllt. Baserat på de konkreta åtgärder och resultat som beslutade strategier genererat samt det arbete med social 2026-04-15 hållbarhet som utförts inom nämndernas kärnverksamheter bedöms målet vara uppfyllt. * En företagsvänlig kommun: Målet är delvis uppfyllt. Sammantaget antyder resultaten i index, indikatorer och mätningar på att arbetet med beslutade strategier förflyttat kommunen tydligt i en positiv riktning för att utvecklas till en mer företagarvänlig kommun. Samtidigt når kommunen inte hela vägen fram till de kvantitativa mål för Nöjdkundindex (NKI ) och nöjdhet som angivits. Kommunstyrelsen beslutade den 15 april 2026 § 83 enligt förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förslag till – Årsredovisning 2025 – Nämnders verksamhetsberättelser Kommundirektör Ekonomichef Revisionen 1(2) Datum 2026-03-30 Vår beteckning Ekonomiavdelningen Carin Homann, Controller carin.homann@habo.se 1. Kommunstyrelsen beslutar att överlämna Håbo kommuns årsredovisning för 2025 till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisningen. Sammanfattning Kommunstyrelsen ska årligen upprätta årsredovisning över årets verksamhet och ekonomi samt överlämna årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna, enligt kommunallagen. Fullmäktige behandlar godkännande av årsredovisningen och beslutar sedan om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder. Kommunen redovisar ett resultat på 47,9 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 36,8 miljoner kronor. När realisations- och exploateringsvinster räknas av återstår ett resultat på 8,5 miljoner kronor. Det ackumulerade negativa balanskravsresultatet vid årets ingång uppgick till -64,9 miljoner kronor. Efter att årets balanskravsresultat om 47,9 miljoner kronor har avräknats återstår ett underskott på -17,0 miljoner kronor, vilket ska återställas senast år 2027. För perioden 2023 – 2026 ska fyra målområden med tillhörande strategier på kommunfullmäktiges nivå prioriteras. Dessa är tillika kommunens mål för god ekonomisk hushållning. • En kommun med ekonomi i balans: Målet är delvis uppfyllt. Det finns tre finansiella mål, varav ett är uppfyllt, som ska bidra till en ekonomi i balans förutom att nämnderna ska hålla budgetramarna. • En attraktiv arbetsgivare: Målet är delvis uppfyllt. Ingen Hållbart medarebetarengagemang (HME)-undersökning har genomförts under 2025 men kommunen har vidtagit betydelsefulla och konkreta åtgärder inom ramen för beslutade strategier så som införandet av introduktionsdagar, policy och riktlinjer för medarbetarskap, chef och ledarskap, handlingsplaner för friska arbetsplatser, och framtagandet av aktiviteter utifrån tidigare HME-undersökning. • En hållbar kommun: Målet är uppfyllt. Baserat på de konkreta åtgärder och resultat som beslutade strategier genererat samt det arbete med social hållbarhet som utförts inom nämndernas kärnverksamheter bedöms målet vara uppfyllt. • En företagsvänlig kommun: Målet är delvis uppfyllt. Sammantaget antyder resultaten i index, indikatorer och mätningar på att arbetet med beslutade strategier förflyttat kommunen tydligt i en positiv riktning för att utvecklas till en mer företagarvänlig kommun. Samtidigt når kommunen inte hela vägen fram till de kvantitativa mål för Nöjdkundindex (NKI ) och nöjdhet som angivits. Datum 2026-03-30 Diarienummer «Diarienr» Sida 2(2) Den sammanfattande bedömningen är att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med principen om god ekonomisk hushållning. Ett av tre finansiella mål har uppnåtts, och av de kommungemensamma målområdena bedöms ett vara uppfyllt och två delvis uppfyllda. Barnperspektivet i årets verksamhet framgår exempelvis i beskrivningen av uppfyllandet av målet om hållbar kommun. Näringslivsperspektivet i årets verksamhet framgår exempelvis i beskrivningen av uppfyllandet av målet om företagsvänlig kommun. Uppföljning Ingen uppföljning Nämnders verksamhetsberättelser Kommundirektör Ekonomichef Revisionen 2026-03-06 2026/00153 Innehåll 1 Kommunstyrelsen Verksamhet Året präglas av ledningsförändringar, med tillförordnade kommundirektörer och rekrytering av ny kommundirektör med tillträde 2026. En cyberattack mot ett personalsystem ledde till omfattande arbete med informationssäkerhet. Flera utvecklingsinsatser genomfördes inom ekonomi, säkerhet, digitalisering och krisberedskap, inklusive stärkt uppföljningsprocess, ny krisledningsplats och ökade IT-säkerhetsåtgärder. Organisationen förberedde flera rekryteringar, systembyten och omorganisationer inför 2026, samtidigt som arbete med näringsliv, kultur, föreningsliv, minoritetsfrågor och delaktighet fortsatte att utvecklas. Arbete med friska arbetsplatser startas upp och implementeras. Måluppfyllelse Kommunstyrelsen beslutade (dnr 2024/01687) när budget- och verksamhetsplan antogs, om fyra nämndmål för kommunen. Ett av dessa bedöms som uppfyllt och tre bedöms som delvis uppfyllda. Ekonomi För kommunstyrelsens totala verksamhet är utfallet 281,6 miljoner kronor för den skattefinansierade verksamheten, vilket är 7,4 miljoner kronor lägre än budgeterat. Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar ett utfall enligt budgetram och överskottet uppstår inom kommunledningsförvaltningen och övergripande verksamheter. Kommunfullmäktige har beslutat (dnr 2025/00729) att kostnader för media, såsom el och värme, ska interndebiteras berörd nämnd, vilket har påverkat teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen positivt med 15,1 miljoner kronor och övriga nämnder negativt. De taxefinansierade verksamheterna avfall och VA prognostiserar överskott för året om 0,5 respektive 10,4 miljoner kronor. Överskottet inom VA kommer att minska den skuld som idag finns inom VA-fonden. Kommunstyrelsens övergripande verksamhet och kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens övergripande verksamhet och kommunledningsförvaltningen lämnar ett totalt överskott för året med 7,4 miljoner kr. Överskottet beror till största delen på att införandet av nya lönesystemet har tagit längre tid och genomförs senare än beräknat, 2,9 miljoner kronor. Överskott uppstår med 2,9 miljoner kronor med anledning av vakanser inom flera verksamheter som upphandling, säkerhet, kvalitetssamordning, kommunikation och näringsliv, där restriktionerna har gjort att varje rekrytering prövats. Överskott uppstår även från en engångsintäkt avseende investeringsbidrag från myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) där 1,0 miljon kronor avser avskrivna investeringar och den delen av bidraget intäktsförs. Den gemensamma överförmyndarnämnden fördelar ut överskott med 0,7 miljoner kronor utifrån ansamlat överskott från år 2020-2025. Jämfört med prognosen om 5,0 miljoner kronor i överskott som lämnades i delårsrapport augusti är utfallet en förbättring med 2,4 miljoner kronor. Förändringen är främst statsbidraget från MSB, överskottet från överförmyndare, lägre utnyttjande av friskvårdsbidraget än beräknat överskott från personal men även den ökade kostnaden för lokaler. Kommunstyrelsen beslutade om restriktioner kring anställningar och inköp i september 2023 vilket medfört att kostnaderna hållits nere. 1.2 Uppdrag och ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har uppsiktsplikt över samtliga nämnder. Kommunstyrelsen har även uppsiktsplikt över hur kommunens egna bolag och kommunalförbund bedriver sin verksamhet. Kommunstyrelsens verksamhet organiseras i två förvaltningar, kommunledningsförvaltningen samt teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen. I rapporten görs en gemensam bedömning av uppfyllelsen av kommunstyrelsens mål samt en gemensam avstämning mot den totala budgetramen. I övrigt redovisas förvaltningarna i olika avsnitt. Kommunledningsförvaltningen arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen för kommunens invånare, företagare, föreningsliv, besökare och kommunens egen verksamhet. Förvaltningen ansvarar för att styra, leda, driva och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och förvaltningens verksamheter. samt bidra till att kommunstyrelsens uppsiktsplikt kan fullföljas I uppdraget ingår att samordna, stödja och följa upp kommunstyrelsens verksamheter, kommunens bolag samt kommunens olika nämnder via centrala funktioner inom förvaltningen. I de centrala funktionerna ingår kansli, säkerhet och beredskap, kommunikation och tillväxt, upphandling, ekonomi, löneadministration, personal- och arbetsgivarfrågor, Digitalisering och IT, Kontaktcenter och Internservice. 1.3 Väsentliga händelser Anställningen för kommundirektör avslutades i mars. Under resterande del av året har ansvaret hanterats av två olika tillförordnade kommundirektörer. Detta har inneburit en viss påverkan på verksamheten, framför allt i form av minskad kontinuitet i ledningen, vilket i sin tur har påverkat arbetet med uppföljning, styrning. Under hösten anställdes en ny kommundirektör som tillträder sin tjänst i början av år 2026, vilket skapar förutsättningar för ökad stabilitet och tydligare ledning framöver. Kommunens upphandlade system för rehabilitering, personalanteckningar samt hantering av arbetsskador och tillbud, Miljödata, drabbades under året av en cyberattack. Händelsen medförde ett omfattande arbete, både avseende hanteringen av den inträffade incidenten gentemot nuvarande och tidigare medarbetare och i arbetet med att se över, uppdatera och stärka interna rutiner, bland annat gällande dataöverföring och informationssäkerhet. Under året har beslut fattats om att införa en ny kommungemensam ekonomiuppföljningsprocess från år 2026, vilken innebär att både periodutfall och helårsprognos ska redovisas vid varje uppföljningstillfälle. Från och med 2026 kommer budgeten även att periodiseras månadsvis, vilket förbättrar jämförbarheten mellan budget och utfall samt stärker prognosarbetet. Kapitalkostnadsbudgeten för periodiskt underhåll regleras löpande för att budgeten ska motsvara faktiska kostnader, vilket eliminerar budgetavvikelser inom området. Upphandlingsenheten har under året förstärkts genom beslut om att rekrytera en fordonsamordnare med kategoristyrningsansvar i syfte att stärka den strategiska styrningen inom fordonsområdet. En avtalscontroller har rekryterats för särskilt fokus på strategisk avtalsuppföljning, avtalsklassificering, avtalsstrategier samt stärka kunskap och arbetssätt inom avtalsförvaltning. Inom krisledning, säkerhet och beredskap har enheten haft reducerad bemanning till följd av uppsägningar, samtidigt som rekrytering av säkerhetschef med ansvar för informationssäkerhet samt dataskyddsombud har genomförts med tillträde under 2026. Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) har implementerats och bidragit till ett stärkt förebyggande arbete med barn och unga i riskzon. Beredskapsveckan har genomförts och övningsverksamheten har vidareutvecklats, inklusive etablerad samverkan med näringsliv och civilsamhälle. Ett projekt för ny ledningsplats för krisledning har färdigställts, besiktigats och godkänts, vilket väsentligt stärker kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar. En Näringslivsstrategi har antagits i syfte att skapa hållbar tillväxt och ett företagsklimat i toppklass. Tillväxt- och kommunikationschef avslutade sin anställning under våren, och för att intensifiera arbetet med att utveckla kommunen som en företagsvänlig aktör har medel avsatts för en kommunikation- och tillväxtchef samt en näringslivsutvecklare, med påbörjade rekryteringsprocesser och tillträde under 2026. Kommunikationsverksamheten har fortsatt att utveckla kommunens webbplats, habo.se, samt intranätet för att förbättra kommunikationen med invånare, företagare, besökare och medarbetare. Kulturverksamheten har genomfört och samordnat ett brett utbud av evenemang och projekt, däribland nationaldagsfirande, Håbo festdag, luciafirande, medborgarskapsceremoni, dans- och musikprojekt inom äldreomsorgen, offentlig konst, kulturarvsprojekt samt litterära initiativ. Förberedelser har genomförts för införande av ett nytt bidrags- och bokningssystem i syfte att förenkla hanteringen och öka transparensen i beslut gentemot föreningar och verksamheter, och beslut har fattats om att föreningsansvaret organisatoriskt flyttas från kommunledningsförvaltningen till teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen från och med den 1 januari 2026. Under 2025 har ett aktivt arbete bedrivits inom det finska förvaltningsområdet med fokus på inflytande, språk och kultur, där fyra sverigefinska samrådsmöten har genomförts i enlighet med minoritetslagen. Med stöd av statsbidrag har kommunen genomfört språkliga, kulturella och sociala aktiviteter för barn, unga och äldre samt stärkt den finskspråkiga servicen, särskilt inom äldreomsorgen, vilket har bidragit till ökad delaktighet och ett tydligare synliggörande av den sverigefinska minoriteten i kommunen. Omorganiseringen av det finska förvaltningsområdet innebär ett nytt ansvarsområde för internservice och kontaktcenter från årsskiftet 2025/2026, där befintlig personal följer med i omorganisationen. Kansliavdelningen har arbetat med förberedelser inför samverkansavtal och gemensam upphandling av e-arkivlösning, med planerad övergång till e-arkiv år 2027, vilket utgör en viktig förutsättning för rättssäker, långsiktig och effektiv hantering av kommunens digitala information samt för att uppfylla gällande lagkrav. Upphandling av nytt telefonisystem har slutförts och implementeringen av det nya avtalet har påbörjats, vilket kommer att få stor påverkan på kontaktcenterlösningen. De körningar som ursprungligen planerades som tillfälliga för internservice har fortsatt att genomföras, vilket har medfört en fortsatt ökad arbetsbelastning med både lunch- och middagsleveranser till äldreomsorgen. HR-avdelningen har samordnat kommunstyrelsens uppdrag (dnr 2025/00630) om Friska arbetsplatser, vilket har omfattat en tätare uppföljning av sjukfrånvaron, samordning av framtagande av handlingsplaner för friska arbetsplatser på förvaltningarna samt utveckling av ett nytt arbetssätt för att ta fram handlingsplaner för friska arbetsplatser på enhetsnivå, med hjälp av de åtta friskfaktorerna. HR-enheten har även fokuserat på implementering av policy och riktlinjer för medarbetarskap samt chef- och ledarskap, med syfte att stärka och utveckla en kultur som främjar ett hållbart arbetsliv och ett gott ledar- och medarbetarskap, samtidigt som arbetet med chefsforum har fortsatt med fokus på arbetsmiljö, ledarskap, chefers förutsättningar och kommunikativt ledarskap. Lönenheten har genom lönenämnden tecknat avtal om byte av lönesystem samt schema- och bemanningssystem, vilket utgör ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete med syfte att modernisera stödsystemen och skapa mer effektiva och användarvänliga processer för både verksamheter och medarbetare. Inom digitalisering och IT har åtgärder genomförts med fokus på informationssäkerhet, regelefterlevnad och robusthet, bland annat med hänsyn till NIS2 och cybersäkerhetslagen. Infrastruktur, nätverk och behörighetslösningar har uppgraderats för ökad tillgänglighet och motståndskraft, vilket medför högre initiala kostnader men minskar risken för framtida driftstörningar, samtidigt som äldre IT-lösningar har ersatts och Windows 11 har införts i hela organisationen. Ungdomsråd, Hälso- och trygghetsråd och Tillväxtråd Under 2025 har Ungdomsrådet, ett fristående och partipolitiskt samt religiöst obundet råd, arbetat med att lyfta ungas perspektiv i kommunen. Rådet har varit remissinstans i frågor som rör unga och bidragit med synpunkter. Bland årets aktiviteter finns genomförande av Demokratidagen samt efterföljande vernissage, yttrande kring programmet för bostadsförsörjning 2026–2030 och tillsammans med elevrådsrepresentanter från grundskolorna och rektorer, deltagit i en workshop om skadebarometern. Hälso- och trygghetsråd har fokuserat på lokal kvinnojour, psykisk hälsa/ohälsa samt brottsförebyggande arbete. Tillväxtrådet har under året varit ett forum för dialog mellan Håbo kommun och näringslivet i frågor som näringslivsutveckling, kompetensförsörjning, utbildning, bostadsförsörjning och infrastruktur. Kommunen har arbetat aktivt med Tillväxtrådet genom löpande dialog, uppföljning av pågående samhällsbyggnadsprojekt samt analyser av näringslivsklimatet, med inriktning på att stärka kommunens långsiktiga utvecklingsförutsättningar. Rådet har arrangerat ett lantbruksseminarium i samverkan med LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och kommunens lantbrukare samt deltagit i arbetet kring utmärkelsen Årets framtidskommun. 1.3.1 Beredskapsarbete Under året har arbetet med kontinutetshantering fortsatt. Fler verksamheter jobbar nu med frågorna och fler har kontinuitetsplaner än föregående år. Generellt så är beredskapsfrågorna mer integrerat nu med verksamheternas ordinarie arbete. Kommunens krishanteringsorganisation har fortsatt övat och utbildat under 2025, och under året övades organisationen från krisledningsnämnd ner till stabschefer. I övrigt har arbetet med att se över kommungemensamma staben pågått med påfyllnad av fler stabsmedlemmar, vilket gör att kommunens krishanteringsstab i stort är fulltalig. Under år 2024 inleddes samverkan och övningsverksamhet med kommunens näringsliv. Detta arbete har fortsatt under 2025 och stärkts, vilket gör att kommunen nu har en fungerande och regelbunden samverkan och övning med lokala företag, organisationer och företag med verksamhet i eller runt Håbo kommun. Arbetet med det ledningsplatsprojekt som kommunen har deltagit i har slutförts. Vilket har höjt kommunens förmåga till ledning i händelse av en samhällsstörning. Projektet har delfinansierats av MSB (Myndigheten för säkerhet och beredskap). Kommunen ingår två säkerhetsskyddsavtal med länets aktörer och Försvarsmakten. 1.3.2 Informationssäkerhet Håbo kommun drabbades likt många andra kommuner i samband med cyberangreppet mot leverantören Miljödata. Antagonisten kom över viss personlig information om medarbetare i Håbo kommun. I samband med angreppet anmäldes detta till IMY, en polisanmälan upprättades och kommunen samarbetade med leverantören för att utreda omfattningen på angreppet och hur kommunen drabbades. Under våren 2025 avslutande kommunens informationssäkerhetssamordnare sin tjänst. I samband med detta fördes visst ansvar över till andra delar av organisationen. Därmed har det varit en begränsning i utvecklingen av informationssäkerhetsarbetet under 2025. Med anledning av organisationsförutsättningar under hösten upphandlades tjänsten som Dataskyddsombud från extern part. 1.3.3 Suicidpreventivt arbete Kommunstyrelsen ansvarar, inom ramen för sin uppsiktsplikt, för att följa arbetet med den suicidpreventiva strategin. Det praktiska genomförandet ligger till största delen hos andra nämnder, medan kommunstyrelsen säkerställer att arbetet bedrivs i enlighet med den antagna strategin samt de rekommendationer som lämnas av ansvarig nämnd. Uppföljning sker genom nämndernas verksamhetsberättelser, i enlighet med beslutade riktlinjer. Målet med arbetet har varit att utveckla och stärka arbetsmetoder som främjar god psykisk hälsa hos medarbetare och invånare i Håbo kommun. För att höja kunskapsnivån har bland annat utbildningen MHFA (Mental Health First Aid), Första hjälpen till psykisk hälsa, erbjudits till medarbetare med syfte att ge kunskap och färdigheter att agera vid psykisk ohälsa eller kris. Under 2025 har utvecklingen av arbetet med att främja psykisk hälsa och suicidprevention fortsatt. De riktade hälsosamtalen för äldre, som syftar till att minska ofrivillig ensamhet, samt pratcaféet som startades tillsammans med SPF och PRO har blivit en uppskattad mötesplats och har fortsatt drivas under året med ett stort antal deltagare. Den 10 september, den suicidpreventiva dagen, uppmärksammades genom en ljusmanifestation och samtal för allmänheten. Dessutom genomfördes en öppen föreläsning i samverkan med civilsamhället för att öka kunskapen kring psykisk hälsa. Informationen om suicidprevention på kommunens webbplats har under året uppdaterats. 1.4 Nämndens mål 1.4.1 Upplevelsen av bra bemötande vid kontakt med tjänstepersoner ska för 2025 enligt medborgarundersökningen uppgå till 82, medan bemötande genom telefoni i SKR servicemätning ska uppnå ett värde av 80 Mål uppfyllt Kommunstyrelsen har två indikatorer kopplade till målet. Indikatorerna syftar till att följa upp och mäta kommuninvånarnas upplevelse av bemötande och service i kontakten med kommunen samt att ge underlag för styrning, kvalitetsutveckling och förbättringsåtgärder. Den första indikatorn är kopplad till SKR:s servicemätning och har ett målvärde om 80 procent för år 2025. Indikatorn mäter kvaliteten i bemötandet vid telefonkontakt med kommunen, med fokus på tillgänglighet, professionalism och servicegrad. Mätningen har genomförts och resultatet visar att arbetet med att stärka bemötandet haft mycket god effekt. Nöjdheten uppgår till 83,4 procent, jämfört med 77,4 procent föregående år, vilket innebär att indikatorn är uppnådd och överträffar målvärdet. Den andra indikatorn avser resultatet från medborgarundersökningen och mäter den samlade upplevelsen av bemötande vid kontakt med kommunens tjänstepersoner, oavsett kontaktväg. Undersökningen genomförs under hösten 2025 och redovisar ett resultat om 83,6 för år 2025, vilket indikerar på en hög upplevd kvalitet i bemötandet och överträffar målvärdet om 82. Sammantaget visar indikatorernas utfall att kommuninvånarnas upplevelse av bemötande och service är god och målvärdena uppnås under året. Mot bakgrund av detta är bedömningen att målet är uppfyllt. Medborgarundersökningen - Bra bemötande vid kontakt med tjänsteperson i kommunen, andel (%) 83,6 % 82 % SKR Servicemätning 83,4 % 80 % 1.4.2 Gott företagsklimat i kommunen ska enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning uppgå till 40%, samt enligt NKI uppgå till ett värde av 80. Målet är att Håbo kommun ska ha ett gott företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning på minst 40 procent och ett Nöjd-Kund-Index (NKI) på 80. Uppföljningen sker via tre indikatorer som tillsammans ger en bild av företagens upplevelse av kommunens service, attityder och förutsättningar för företagande. För helåret 2025 finns ännu inget fastställt NKI-resultat, men preliminära siffror visar ett totalt NKI om 75, vilket är en förbättring från 74 föregående år. Antal nystartade företag har ökat från 149 år 2024 till 167 under 2025, vilket visar på fortsatt positiv utveckling av nyföretagandet. När det gäller Svenskt Näringslivs ranking har Håbo kommun klättrat 89 placeringar jämfört med föregående år, med ett utfall på 39 procent nöjdhet (jämfört med 31,5 procent 2024). Målet om 42 procent uppnåddes inte fullt ut, men utvecklingen visar tydligt förbättrad företagsupplevelse och stärkt samspel mellan kommunen och näringslivet. Tillväxtrådet har under året arrangerat flera aktiviteter för att främja ett gott företagsklimat, bland annat lantbruksseminarium i samverkan med LRF och kommunens lantbrukare, öppet hus och rådgivning till allmänheten i samspel med Bygg- och miljöförvaltningen samt utbildningstillfällen för företagare och mäklare. Kommunen har även fått ny hyresgäst i kiosken vid Resecentrum och förbättrat kundservicen för avfallshanteringen genom månadsfakturering och fler tjänster, vilket bidragit till att 92 procent av invånarna är nöjda med tjänsten. Håbo kommun har under året antagit 4 detaljplaner som omfattar bland annat 300 småhus, 55 villor, 900 lägenheter och 66 villatomter på landsbygden, samt sålt fyra tomter i Kvarter 2. Dessutom har kommunen byggt 360 kvadratmeter vård- och kontorslokaler och tillgängliggjort 58,4 hektar industri- och verksamhetsmark. Dialogmöten, marknadsundersökningar och utbildningar för företagare har genomförts, bland annat sorteringsutbildning på återvinningscentralen. Helt ny webbkarta har tagits fram för allmänheten. Håbo kommun har även uppmärksammats som en av Årets framtidskommuner, där kommunen placerade sig på 29:e plats bland landets 290 kommuner. Rankningen bygger på faktorer som humankapital, näringslivets struktur och attraktivitet och visar kommunens goda förutsättningar för framtida tillväxt och utveckling. Bedömningen är att målet om ett gott företagsklimat delvis är uppfyllt. Indikatorer kopplade till Svenskt Näringslivs ranking och antal nystartade företag visar positiv utveckling, medan NKI-resultatet för helåret ännu inte är fastställt. Den förbättringen i ranking tillsammans med preliminära NKI-resultat pekar dock på en fortsatt positiv utveckling av företagsklimatet. Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI Nystartade företag, antal/1000 inv, 16-64 år Gott företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning 39 % 42 % 1.4.3 Kommunstyrelsen ska erbjuda ett utvecklande ledar-och medarbetarskap för ett hållbart arbetsliv som ska uppgå till minst 80 i HME index för ett hållbart arbetsliv Målet mäts genom (HME) Hållbart medarbetarengagemangsindex, med ett målvärde på minst 80. Undersökningen var planerad att genomföras hösten 2025, men ett beslut fattades (2025/01713) att inte genomföra mätning under 2025. Under året har förvaltningen genomfört flera aktiviteter kopplade till målet. Bland annat har ett arbete genomförts med att fördjupa analysen av föregående års resultat från undersökningen. Syftet var att identifiera och konkretisera vilka insatser som behöver genomföras för att stärka ledarskap, medarbetarskap och det hållbara arbetslivet inom organisationen. Anledningen till det var att istället skapa förutsättningar för att arbeta med föregående års resultat, den fördjupande analysen av de fyra frågorna (om vad arbetsgivaren kan göra för att uppfattas som en mer attraktiv arbetsgivare och hur ledningsgrupperna skulle kunna utveckla sitt arbete) samt aktiviteterna som identifierats inom ramen för Kommunstyrelsens uppdrag om friska arbetsplatser. Aktiviteter som identifierades var t ex prioritering av arbetsuppgifter, stärka ledarskap och samarbetet mellan enheter på förvaltningen och tydliggöra förvaltningens uppdrag. Under året har ett omfattande arbete genomförts med att implementera policy och riktlinjer för medarbetarskap samt chef och ledarskap. Syftet och målsättningen med implementeringen är att skapa tydlighet kring förväntningar på kommunens medarbetare och chefer och att påbörja utvecklingen av en gemensam kultur och ett gemensamt förhållningssätt i hela kommunen. Arbetet inleddes på Chefsforum i april, då styrdokumenten och den tillhörande medarbetarskapsutbildningen presenterades. Arbetet har löpt på under året med återkommande aktiviteter samt lansering av stödmaterial och metoder för att stärka förhållningssätt och kultur. En milstolpe under hösten var att introduktionsdagar för kommunens nyanställda medarbetare återinfördes. Introduktionsdagarna kommer även fortsättningsvis att genomföras två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Utifrån det arbete som hittills genomförts och för det arbete som pågår är bedömningen att målet delvis uppfylls år 2025. Hållbart medarbetarengagemang (HME index) 80 % 1.4.4 Håbo kommuns invånare upplever trygghet och välbefinnande i sin vardag över rikssnitt för kommunindex för trygghet och säkerhet, samt minst 81 i värde i medborgarundersökningen för upplevd trygghet när det är mörkt ute. Kommunstyrelsens mål om ökad trygghet följs upp genom två indikatorer: trygghet och säkerhet – kommunindex, samt andel som känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde när det är mörkt (SCB:s medborgarundersökning). För den första indikatorn saknas data för 2025 då kommunindex inte har presenterats vid tidpunkt för verksamhetsberättelse. För indikator gällande upplevd trygghet när det är mörkt ute har kommunen gjort en positiv utveckling under 2025 och nått målet. För denna indikator får kommunen ett värde på 85 procent, en uppgång mot 2024 då resultatet var 77,3 procent. Under 2025 har ett omfattande trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete genomförts. I början av 2025 implementerades samverkansformen SSPF- skola, socialtjänst, polis och fritid. Arbetet fokuserar på sociala insatser hos individer med normbrytande beteende, för att fånga upp barn och unga med risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet. Det förväntade målet med samverkansformen är att kunna fånga upp barn och unga i ett tidigt stadie innan de begår sitt första brott eller riskerar att bli en del av ett kriminellt nätverk. Samverkansformen har redan nu gett resultat genom att flera individer fångats upp och fått stöd samt handlingsplaner utifrån behov. Utöver SSPF har nya samverkansforum etablerats för näringslivet samt frågor rörande äldre och personer med funktionsnedsättningar, i syfte att förbättra samarbete och informationsdelning mellan Polis, kommun och privata aktörer. Under mars månad genomfördes en större informationsinsats där kommunens företag, föreningar, samtliga verksamheter och politiken var inbjudna för att få mer information om det brottsförebyggande arbetet i kommunen och hur de kan engagera sig. En stor del av kommunens arbete med att öka tryggheten och förebygga brott har varit att satsa på utomhusmiljöer för att skapa naturliga flöden av människor, samt naturlig bevakning som avskräcker från att genomföra kriminella aktiviteter. Bland annat har kameraövervakning installerats bland annat vid stationshuset och skolor, och åtgärder har genomförts på kriminellt attraktiva platser för att minska deras ostördhet och insynsskydd genom bland annat utbyte av LED-belysning i kommunens skolor och kommunhus. Laddinfrastrukturen är utbyggd vid kommunens skolor, förskolor och kommunhus. Sammantaget pågår ett omfattande arbete i kommunen för att öka tryggheten och mot den bakgrunden bedöms målet som delvis uppfyllt. Trygghet och säkerhet - Kommunindex Medborgarundersökningen - Trygg utomhus i området där du bor när det är mörkt ute, andel(%) 85 % 81 % 1.5 Intern kontroll Bristande kommunikation och transparens 8 Kontroll att information når målgrupp Ingen kontrollaktivitet genomförd Risk för bristande hantering av incident med allvarlig kris eller händelse 8 Kontroll att krisövning och stabsövning utvärderas Ingen avvikelse Bristande tillgänglighet hos verksamheters öppettider vid telefoni 10 Stickprovskontroll av tjänstepersoners tillgänglighet per telefoni Ingen kontrollaktivitet genomförd Otillräcklig information om kommunens säkerhet i jämförelse med andra kommuner 16 Upprätta kommunikationsplan för Avsaknad av tydlighet kring processer, mål och framförhållning 16 Tydliggörande av vilka processer som skapar ökad framförhållning inom ram för ledningsgrupp Bristande kommunikation och transparens 8 Upprätta kommunikationsplan för Avsaknad av gemensam analys och modell för prioriteringar 16 Återkommande gemensam analys och prioritering i ledningsgrupp Svårigheter av balansering av budskap om trygghet 16 Upprätta kommunikationsplan för Bristande samverkan med civilsamhället 16 Samverkan i frågor om trygghet och säkerhet inkluderar civilsamhälle (näringsliv, kulturliv, föreningsliv) Bristande rutiner kring hantering av tjänstepersoners tillgänglighet via telefoni 16 Framtagande och implementering av riktlinjer för förvaltningars tillgänglighet genom telefoni Upprätta kommunikationsplan för frågor om trygghet och säkerhet 10 Riktlinjer för förvaltningars tillgänglighet via telefoni Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen delvis har fungerat enligt plan. Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2025 omfattade totalt elva risker. För tre av riskerna beslutades kontrollaktiviteter och för åtta risker beslutades direktåtgärder. Samtliga kontrollmoment har dock inte kunnat genomföras enligt plan, främst på grund av kontrollernas komplexitet och resurskrävande genomförande. Av de kontrollaktiviteter som genomförts visar utfallet i huvudsak inga eller mindre avvikelser. Kontrollaktiviteten avseende risk för bristande hantering av allvarlig kris eller händelse har genomförts genom övningar som även har utvärderats. Utfallet visar att grundläggande strukturer finns på plats och att arbetet bedöms fungera tillfredsställande. Kontrollaktiviteten kopplad till bristande kommunikation och transparens gentemot företag bedöms som svår att fullt ut värdera, då det finns indikationer på att information inte alltid når målgruppen. När det gäller tillgänglighet via telefoni har planerade stickprovskontroller inte genomförts, vilket innebär en kvarstående avvikelse. Brottförebyggande samverkan med civilsamhället har genomförts, bland annat genom Hälso- och trygghetsråd. De direktåtgärder som beslutats har till största delen genomförts. Kommunikationsinsatser kopplade till trygghet och säkerhet har stärkts genom plan för kommunikationsinsatser under året genom, samverkan med kommunikationsenheten samt ökad information på kommunens webbplats. Åtgärderna bedöms ha minskat risken för bristande information och obalanserad kommunikation om trygghetsfrågor. Arbetet med processbeskrivningar och processkartläggning har påbörjats, men är ännu inte slutförts. Analys och modell för gemensamma prioriteringar återstår att genomföra. Vissa risker kvarstår, bland annat avseende rutiner för telefoni och verksamheternas öppettider. Kontroll av tillgänglighet via telefoni har ännu inte genomförts och behovet av eventuella insatser kommer att analyseras och beaktas i kommande verksamhetsplanering. Sammanfattningsvis har flera risker hanterats genom vidtagna åtgärder, men fortsatt arbete krävs för att slutföra planerade kontroller och stärka den interna kontrollen inom identifierade riskområden. 1.6 Resultaträkning och ekonomisk analys nämnder 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut Verksamhetsköp, bidrag, material -31,5 -33,1 -32,3 0,8 Övriga kostnader -30,0 -41,6 -35,0 6,6 Nettokostnaden för årets verksamhet uppgår till 128,1 miljoner kr. Budgeten är 135,4 miljoner kronor, vilket innebär att ett överskott uppstår med 7,3 miljoner kr. Nettokostnaden ökar med 6,2 miljoner kronor (5 procent) jämfört med föregående år. Externa intäkter ökar jämfört med föregående år. Kommunen har investerat i säkerhetsåtgärder och fått bidrag från MSB om 2,3 miljoner kronor. Bidraget avser delvis tidigare gjorda och avskrivna investeringar, vilket innebär att 1,0 miljon kronor intäktsredovisats. Underskottet från budget om 2,4 miljoner kronor beror främst på senarelagd projektstart för det nya lönesystemet, vilket medför lägre kostnader men även lägre intäkter från lönenämndskommunerna. Totalt sett har personalkostnaderna ökat marginellt med 0,3 miljoner kronor, mindre än löneökningen, vilket innebär ett totalt sett lägre antal anställda jämfört med föregående år. Överskottet om 2,8 miljoner kronor jämfört med budget beror främst på vakanser inom flera verksamheter som upphandling, säkerhet, kvalitetssamordning, kommunikation och näringsliv. Övriga kostnader har den största kostnadsökningen jämfört med föregående år, 3,8 miljoner kronor, vilket hänger samman med satsningen på attraktiv arbetsgivaren genom höjt friskvårdsbidrag från 1 200 till 2 000 kronor per anställd samt att personalrepresentationen för hela kommunen har samlats centralt. Kostnaden för inhyrd personal är 0,9 miljoner kronor, på samma nivå som föregående år, och det utgör cirka 1 procent av personalkostnaderna. Överskottet om 6,6 miljoner kronor hänger samman med senareläggning av nya lönesystemet. Interna kostnader ökar med 1,1 miljoner kronor och underskott jämfört med budget uppstår om 0,7 miljoner kronor, då internhyran har ökat som följd av högre fastighetskostnader. Kommunens ekonomiska situation och kommunstyrelsens beslut om restriktivitet i inköp och anställningar har generellt bidragit till lägre kostnader i verksamheten. Inför år 2026 väntas högre kostnader, men inom budgetramen, då vakanta tjänster förväntas tillsättas och implementeringen av lönesystemet går in i ett mer aktivt skede. 1.7.1 Driftredovisning tkr 101 Kommunfullmäktige -2 385 -2 787 -2 879 -92 102 Valnämnd -165 -50 -74 -24 103 Kommunstyrelse -4 509 -4 943 -4 639 304 110 Stöd politiska partier -1 242 -1 313 -1 314 -1 120 Revision -1 432 -1 500 -1 477 23 132 Allmänna val -827 0 -34 -34 134 Vigselavg, lotteritillstånd 4 20 19 -1 135 Medlemsavgifter -1 773 -1 850 -1 717 133 136 Vänortsverksamhet -9 -100 0 100 137 Överförmyndare -2 200 -2 300 -1 547 753 138 Nämndadministration -1 990 -2 063 -1 983 79 139 Kommungemensamt 0 -1 317 0 1 317 220 Näringslivsfrämjande åtgä -1 483 -1 114 -892 222 263 Miljö, hälsa, hållbar utv -1 033 -50 -19 31 270 Räddningstjänst -24 230 -25 600 -25 965 -365 275 Totalförsvar samhällsskyd -2 164 0 0 0 300 Allmän fritidsverksamhet -898 -970 -984 -14 302 Bidrag fritid -2 759 -2 740 -2 714 26 310 Stöd till studie- organisationer -360 -360 -346 14 315 Allmän kulturverksamhet -2 276 -2 648 -2 464 184 920 Kommundirektör -4 868 -2 769 -5 320 -2 550 921 Ekonomiavdelning -7 655 -9 007 -10 455 -1 448 922 HR och löneadministration -14 180 -21 909 -17 997 3 912 923 Upphandling -6 257 -7 011 -6 413 598 924 Digitalisering och IT -18 736 -20 610 -19 803 807 925 Säkerhet och försäkring -1 798 -4 483 -3 171 1 312 926 Internservice -2 493 -2 655 -2 537 118 927 Kansli -5 999 -7 215 -5 821 1 394 928 Kommunikation -5 116 -5 140 -4 600 540 929 Kontaktcenter -3 060 -2 935 -2 919 17 Summa -121 893 -135 419 -128 064 7 356 1.7.2 Kommentarer till driftredovisning Kommunstyrelsens övergripande verksamhet och kommunledningsförvaltningen lämnar ett överskott med 7,4 miljoner kronor. Överskottet beror till stor del på att införandet av nya lönesystemet har tagit längre tid och genomförs senare än beräknat, varför överskott uppstår i år med 2,9 miljoner kronor. Vakanser har funnits inom flera verksamheter som upphandling, säkerhet, kvalitetssamordning, kommunikation och näringsliv, där restriktionerna har gjort att varje rekrytering prövats. Överskottet för personalkostnader är totalt 2,9 miljoner kronor. Överskott uppstår även från en engångsintäkt avseende investeringsbidrag från MSB där 1,0 miljon kronor intäktsförts eftersom det avser avskrivna investeringar. Den gemensamma överförmyndarnämnden fördelar ut 0,7 miljoner kronor utifrån ansamlat överskott år 2020-2025. Jämfört med prognosen om 5,0 miljoner kronor i överskott som lämnades i delårsrapport augusti, är utfallet i bokslutet en förbättring med 2,4 miljoner kronor. Förändringen är främst statsbidraget från MSB, överskottet från överförmyndare, lägre utnyttjande av friskvårdsbidrag än beräknat överskott från personal samt den ökade lokalkostnaden. Kommunstyrelsen beslutade (dnr 2023/01134) om restriktioner kring anställningar och inköp i september 2023 och det medför att kostnaderna hålls nere i all verksamhet. Kommunfullmäktige har (dnr 2025/00729) uppdragit till kommunstyrelsen att identifiera kostnader för media per objekt och interndebitera den nämnd där kostnaderna hör hemma. Omfördelningen genomförs i syfte att säkerställa korrekt kostnadsfördelning och rättvisande underlag i räkenskapssammandraget. Kommunledningsförvaltningen har debiterats 1,5 miljoner kronor. Omfördelningen av kostnaderna har inte ingått i prognoser. För att möta de ökade hyreskostnaderna kommer verksamheterna att kompenseras i budgeten för 2026. Väsentliga budgetavvikelser per verksamhet Kommunfullmäktige redovisar underskott 0,1 miljoner kronor eftersom inköp av läsplattor till förtroendevalda medfört högre pris än beräknat. Kommunstyrelsen lämnar överskott med 0,2 miljoner kronor vilket finansierar de ökade kostnaderna för läsplattorna. Överförmyndarverksamheten lämnar överskott med 0,8 miljoner kronor. Den gemensamma nämnden i Uppsala län haft en ackumulerad mellanskillnad mellan beräknade arvoden och faktiskt utfall för år 2020-2025, som nu återbetalas till kommunerna. Kommungemensamt lämnar överskott med 1,3 miljoner kronor. Det avser den extra löneökningssatsningen utöver 2,5 procent där budget var avsatt med 10,5 miljoner kronor. Budget har utfördelats till nämnder med 1 procent generellt samt en satsning om totalt 0,1 procent till vissa grupper. Tillskottet gäller från 1 april och det uppstår ett överskott om 1,3 Näringslivsfrämjande verksamheten lämnar överskott med 0,2 miljoner kronor där tillväxt- och kommunikationschefen avslutade sin tjänst i Håbo kommun i april. Rekrytering har avvaktat översynen av kommunledningsförvaltningens organisation. En projektanställd näringslivsutvecklare delvis ersatt. Räddningstjänstverksamheten redovisar underskott med 0,4 miljoner kronor där räddningstjänsten Enköping-Håbo beviljats extra medlemsbidrag för den redovisningsmässiga kostnaden för finansiell leasing för lokaler som genomförs från år 2025. Kulturverksamheten lämnar överskott med 0,2 miljoner kronor. Omorganisation har medfört att vissa satsningar skjutits på. Kulturstipendiet på 25 000 kronor fick inga sökande, antalet konserter inom äldreomsorgen blev färre än planerat och utvecklingen av Fridegårdshuset flyttades fram ett år. Kommundirektörens verksamhet redovisar underskott med 2,4 miljoner kronor. 0,8 miljoner kronor uppstår som följd av avtal om anställnings upphörande för kommundirektören. 0,4 miljoner kronor i kostnad uppstår för tillförordnad direktör samt för rekrytering. Kvalitetsstrategen omorganiserades från kansli till kommundirektör samt tillsattes i högre omfattning än budgeterat. Det medför underskott om 1,2 miljoner kronor varav 0,6 miljoner finansieras genom kansliets överskott. Utredning av förekomst av PFAS på övningsområdet vid Räddningstjänsten har genomförts om 0,1 miljon kronor vilket har belastat kommundirektören. Ekonomiavdelningen redovisar underskott med 1,5 miljoner kronor varav 1,3 miljoner kronor på grund av de ökade internhyreskostnaderna för kommunledningsförvaltningen. Övriga 0,2 miljoner kronor är köp av främst konsulter och licenser avseende införande av Power BI, som ska ersätta Qlikview. HR och löneadministrationen lämnar överskott med totalt 3,9 miljoner kronor, varav löneadministration 2,9 miljoner kronor. Upphandlingen av lönesystem samt schema- och bemanningssystem tog längre tid än beräknat och krävde mer externt upphandlingsstöd, för att uppnå ett avtal som undviker ökade kostnader under genomförandetiden. Överskott uppstår för 2025 eftersom genomförandeprojektet skjutits fram till start 1 september och pågår till största delen under år 2026. Implementeringskostnaden och ökade personella insatser beräknades med stöd av konsult. Kommunanställdas lägre utnyttjandegrad av friskvårdsbidraget samt lägre kostnader för kommunens personalrepresentation medför överskott om 0,8 miljoner kronor. Upphandling lämnar överskott med 0,6 miljoner kronor. Återrekryteringar av upphandlare har senarelagts och behov av avtalscontrolling har uppstått under året. Tillträde för avtalscontroller sker först 2026. Digitalisering och IT lämnar överskott med 0,8 miljoner kronor. Verksamheten har fått del av investeringsbidraget från MSB, där 0,8 miljoner kronor uppstår som engångsintäkt eftersom det avser avskrivna investeringar som tidigare år gjorts i infrastruktur, säkerhet, cybersäkerhet och beredskap. Därutöver är ekonomin i balans trots ökade kostnader för licenser- och plattformar, inklusive identitets- och inloggningstjänster, som följd av verksamheternas ökade användning av digitala tjänster. Säkerhet och försäkring lämnar överskott med 1,3 miljoner kronor. Avgående säkerhetschef och informationssäkerhetssamordnare har inte ersatts under året och uppgifterna har fördelats i organisationen. Övriga kostnader har setts över och bidrar till överskottet med 0,5 miljoner kronor. Kansliet lämnar överskott med 1,4 miljoner kronor. Införande av e-arkivet sker huvudsakligen från år 2026 vilket ger överskott med 0,4 miljoner kronor. Kvalitetsstrategen placerades under kommundirektören och överskott uppstår på kansliet med 0,6 miljoner kronor. Kvalitetssamordningen har varit vakant under hösten och medför lägre personalkostnader om 0,5 miljoner kronor. Systemstöd för systemförvaltning införs under året och minskar överskottet med 0,2 miljoner kronor. Kommunikation lämnar överskott med 0,5 miljoner kronor. Tillväxt- och kommunikationscheftjänsten är vakant från våren under tiden organisationen utreds. Viss förstärkning har gjorts för att klara uppdraget. Framtagande av krismallar och krisweb förskjuts till kommande år och även restriktionerna ökar överskottet. 1.7.2.1 Åtgärder för ekonomi i balans Kommunstyrelsen beslutade år 2023 (dnr 2023/01134) om restriktivitet gällande anställningar och inköp med anledning av underskott inom teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen och övriga nämnder. Åtgärder har därför vidtagits under året förutom att restriktionerna medfört allmän återhållsamhet och fokus har varit på nödvändiga kostnader för att bedriva verksamheten. När vakanser uppstått har varje rekrytering omprövats och rekryteringar har senarelagts. Ekonomiavdelningen har tillfälligt övertagit exploateringsredovisning med befintliga resurser och den ekonomiska effekten ingår i teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan. 1.7.2.2 Nämndens behandling av ekonomiuppföljning Kommunstyrelsen får återkommande information om förvaltningens ekonomiska situation och har uppdragit åt kommundirektören att arbeta för en budget i balans år 2025. 1.7.2.3 Statsbidrag Ansökt belopp, mnkr Beviljat belopp, mnkr Totalt intäkts- redovisat för perioden, mnkr Civilt försvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB 1,0 1,0 0,9 Lag om extraordinär händelse Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB 0,9 0,9 0,9 Arrangörsstöd, kultur Region Uppsala 0,04 0,04 0,04 Finskt förvaltningsområde Länsstyrelsen i Stockholm 0,6 0,6 0,6 Av statsbidraget för civilt försvar kommer 0,2 miljoner kronor överföras till år 2026 avseende planerade insatser. 1.8 Investeringsredovisning Projekt Total budget Totalt utfall t o m 2025 Total prognos Avvikelse budget/ prognos Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut 2025 Fleråriga projekt 1630 Omdaning kommunhus -912 27 Säkerhet och beredskap 1520 Ledningsplats lokalanpassning -500 405 905 1522 Säker reception 395 395 1521 Avlyssningsskyddat utrymme 3160 Ledningsplat -463 -10 453 92 Gemensam adminstration 1522 Säker reception 302 IT-investeringar -4 000 -3 497 503 3317 KS gem -1 000 -44 956 Summa -912 -5 963 -2 751 3 212 1.9 Kommentarer till investeringsredovisning Omdaning kommunhus är 0,9 miljoner kronor i utgifter nedlagda i tidigare projektering av ombyggnation av kommunhuset och ska resultatföras om investeringen inte genomförs. Investeringen i säker ledningsplats och säker reception i kommunhuset avslutas under hösten och har inneburit lägre investeringsutgifter än vad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB beräknat. Dessutom tillkommer statsbidrag från MSB även för tidigare års investeringar varför överskott uppstår år 2025. Digitalisering och IT:s investeringar har i huvudsak avsett infrastruktur och cybersäkerhet. Investeringarna har dels genomförts som planerade livscykelutbyten av centrala komponenter i driftmiljön, såsom brandväggar, dels som riktade insatser för ökad robusthet, redundans och förbättrad övervakning av cyberhot i enlighet med ökade krav på informations- och cybersäkerhet. Överskott lämnas med 0,5 miljoner kronor för att planerade beställningar och leveranser inte har kunnat genomföras till följd av hög belastning på Digitalisering och IT till följd av omfattande verksamhetsprojekt samt samordningsbehov med pågående säkerhets- och driftinsatser. 1.10 Personal Personal- och kompetensförsörjning Under 2025 påverkades kommunstyrelsens verksamheter av flera förändringar i ledning och styrning. Kommundirektörens anställning avslutades i mars och en tillförordnad kommundirektör utsågs i väntan på rekrytering. I september beslutades om en ny tillförordnad kommundirektör, som tillträdde den 18 september. Under hösten slutfördes rekryteringen av en ordinarie kommundirektör. Tillsammans med ytterligare fyra chefsavgångar inom kommunstyrelsens verksamheter har detta påverkat kontinuiteten i förvaltningen. För att säkra kompetensförsörjningen har rekryteringar genomförts till flera enheter. Rekryteringsbehoven har uppstått till följd av både pensionsavgångar och uppsägningar, samt genom arbetet med att identifiera nyckelkompetenser. Arbetet har fokuserat på vilka kompetenser som är avgörande för att förvaltningarna ska kunna fullgöra sina uppdrag. Flera av de nyrekryterade medarbetarna tillträder i början av 2026. Det gäller till exempel investerings- och lokalförsörjningsstrateg och avtalscontroller. Helår 2025 Antal anställda jan 2025 Antal anställda dec 2025 Extern avgång Extern rekrytering Extern omsättning KOMMUNSTYRELSEN 211 220 32 30 14,85 % FÖRVALTNINGEN 81 80 16 14 19,88 % TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRV 130 140 16 16 11,85 % Helår 2024 Antal anställda jan 2024 Antal anställda dec 2024 Extern avgång Extern rekrytering Extern omsättning KOMMUNSTYRELSEN 219 207 39 23 18,31 % FÖRVALTNINGEN 82 81 16 12 19,63 % TEKNIK- OCH FÖRV 137 126 23 11 17,49 % Tabell för extern personalomsättning för tillsvidare- och provanställda under 2024 och 2025. Kommunstyrelsens externa personalomsättning minskade från 18,31 procent under 2024 till 14,85 procent under 2025. Samtidigt har det varit ett ökat behov av externa rekryteringar jämfört med föregående år. Antalet externa rekryteringar ökade från 23 under 2024 till 30 under 2025. Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen ökade antalet anställda under 2025 genom återrekrytering och förstärkning främst inom lokalvård, drift och projektledning. Delar av tjänsterna finansieras genom taxor och projektuppdrag Under året har kommunstyrelsens verksamheter följt upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom organisatorisk och social arbetsmiljö, diskriminering och likabehandling, fysisk arbetsmiljö och friskfaktorer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet visar att det finns utmaningar i den fysiska arbetsmiljön. Det handlar om behov av vilrum, brist på mötes- och samtalsrum samt en upplevelse av att lokalerna är slitna på vissa håll. När det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön beskriver medarbetarna ett behov av en mer stabil organisation och en tydligare riktning för verksamheten. Åtgärder för att sänka sjukfrånvaro Åtgärder för att sänka sjukfrånvaro var ett av kommunens fokusområden under 2025. Under året togs handlingsplaner fram på kommun- och förvaltningsnivå med syfte att skapa förutsättningarna för en hållbar arbetsmiljö. Kommunledningsförvaltningens prioriterade friskfaktorer: • Prioritering av arbetsuppgifter • Ledarskap • Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningens prioriterade friskfaktorer: • Delaktighet och inflytande • Prioritering av arbetsuppgifter • Rättvis och transparent organisation KOMMUNSTYRELSEN År 2023 År 2024 År 2025 Män 2,6 % 4,7 % 2,2 % KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN År 2023 År 2024 År 2025 Män 3,7 % 3,5 % 1,4 TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN År 2023 År 2024 År 2025 Män 2,3 % 5,2 % 2,5 % KOMMUNSTYRELSEN År 2023 År 2024 År 2025 Tabell som visar kommunstyrelsens sjukfrånvaro 2023–2025, totalt och uppdelat på kön, ålder, korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Kommunstyrelsens totala sjukfrånvaro minskade från 7,9 procent under 2024 till 6,6 procent under 2025. Sjukfrånvaron 2025 utgörs till största del av korttidssjukfrånvaron på 3,0 procent. Långtidssjukfrånvaron under 2025 uppgick till enbart 2,5 procent. Sjukfrånvaron är högst bland kvinnor samt i åldersgruppen 0–29 år. På förvaltningsnivå varierar resultaten. Kommunledningsförvaltningen hade en sjukfrånvaro på 3,4 procent under 2025, jämfört med 3,0 procent under 2024. Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen minskade sin sjukfrånvaro från 11,1 procent under 2024 till 8,4 procent under 2025. Minskningen är störst inom långtidssjukfrånvaron, även om korttidssjukfrånvaron också minskade med 0,4 procentenheter. 1.11 Valfrihet och konkurrens I policy för valfrihet och konkurrens (dnr 2008/27) anges att varje nämnd ska ha en treårig plan över vilka verksamheter som ska prövas i konkurrens och hur valfriheten i egenregiverksamheten ska utvecklas. Arbetet fortgår med att bedöma vilka verksamheter som på längre sikt kan komma att ingå i en treårig plan för valfrihet och konkurrens. Arbetet syftar till att på ett strukturerat och systematiskt sätt pröva förutsättningarna för olika utförarformer, med utgångspunkt i verksamheternas karaktär, gällande lagstiftning samt krav på kvalitet, kontinuitet och kostnadseffektivitet. Arbetet med bedömningar av olika verksamheter behöver intensifieras under 2026. Under 2025 prioriterades detta arbete i begränsad omfattning, då flera andra delar av kommunens verksamheter krävde insatser och resurser. För att säkerställa en samlad bild av verksamheternas kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse är det därför nödvändigt att under 2026 stärka och systematisera arbetet med bedömningar. 1.12 Avtalssamverkan Kansliavdelningen har under året påbörjat förberedelser för att Håbo kommun ska kunna ingå samverkansavtal om ett gemensamt e-arkiv med planerad driftstart från och med år 2027. Under år 2026 planeras genomförande av samverkansavtal, avtal om drift samt upphandling av e-arkiv. De kommuner som avses ingå i samverkan är Tierp, Östhammar, Knivsta, Enköping och Håbo. Under hösten anställdes en ny kommundirektör som tillträder sin tjänst i början av år 2026, vilket skapar förutsättningar för ökad stabilitet och tydligare ledning framöver. Avtalssamverkan kring e-arkiv förbereds och bedöms få betydande påverkan på kommunens verksamhet. Ett ökat fokus läggs på kvalitetssäkring av ärendehantering, särskilt i ärende- hanteringssystemet Ciceron, vilket kräver tid och resurser på flera organisatoriska nivåer. De allmänna valen 2026, inklusive stöd till valnämnden och bemanning av valkansliet, kommer att innebära en väsentlig arbetsbelastning. Under våren 2026 fortsätter överföring av arbetsuppgifter från avfallsenheten till Kontaktcenter, främst avseende parkeringstillstånd och administrativa uppgifter. Från årsskiftet 2025/2026 ansvarar enheten även för finskt förvaltningsområde, vilket medför behov av kompetenshöjande insatser. Internservice bedöms få periodvis hög arbetsbelastning, särskilt i samband med valarbetet. Åren 2026–2027 präglas av omfattande ny och förändrad lagstiftning inom beredskap och civilt försvar. Kommunens ansvar utökas avsevärt, bland annat genom förväntad ny lag om kommuners grundläggande beredskap (LRKB), införlivandet av EU-direktivet CER samt stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap. Detta innebär krav på investeringar, nya rutiner, personalförstärkning och ökad samordning. Statsbidrag till området förväntas öka, men lagstiftningen förenas med tillsyn och risk för sanktioner vid brister. Valet 2026 genomförs i ett osäkert säkerhetsläge och medför behov av revidering av centrala styrdokument inom krisberedskap. Utveckling av budget- och uppföljningsprocesser syftar till förbättrad ekonomisk planering och bättre beslutsunderlag för både verksamheter och politisk ledning. Ekonomisk uppföljning vidareutvecklas genom Power BI och en lokalförsörjningsprocess införs för att stärka prioritering och beslutsstöd. Ett spendanalysverktyg planeras att implementeras för stärkt inköps- och kostnadsanalys. Kategoristyrning inleds inom transportlösningar, med målsättning att etablera kategoriteam, styrgrupp och långsiktiga kategoriplaner. Arbetet med uppföljningsstrategier, avtalsklassificering och återrapportering fördjupas, med avtalscontroller i en central roll. Rekrytering av näringslivsutvecklare samt kommunikations- och tillväxtchef genomförs för att tydliggöra mål och uppdrag. Fridegårdshuset utvecklas till en bred kulturmötesplats och torget stärks som levande samlingsplats. Evenemang, offentlig konst och belysning används som verktyg för trygghet, identitet och platsutveckling. Vidare finns behov av utveckling inom kulturarv, besöksnäring och organisering av kulturlokaler. Lönedministrationen präglas av digitalisering, systemimplementering och ökade sam- ordningskrav mellan kommunerna. Införande av nytt lönesystem (Personec P och Medvind), övergång till SharePoint samt utökade digitala processer bedöms stärka kvalitet och effektivitet, men innebär samtidigt hög resursbelastning och risk för tidsbrist. Ny lagstiftning, såsom lönetransparensdirektivet, samt planerad föräldraledighet påverkar bemanning och arbetsmiljö. En tjänstekatalog införs för att tydliggöra uppdrag och servicenivåer. Utvecklingen inom digitalisering och IT styrs i hög grad av ökade krav kopplade till cybersäkerhetslagen, NIS2 och CER. Kommunen står inför långsiktiga investeringsbehov inom säkerhet, infrastruktur och kompetensförsörjning. Samtidigt begränsas handlingsutrymmet av ekonomiska utmaningar och ökade licens- och hårdvarukostnader. Digitalisering, automatisering och datadrivet arbetssätt bedöms vara avgörande för att möta framtida behov, men kräver tydlig styrning, prioritering och långsiktig finansiering. Underinvestering innebär risk för ökade kostnader, sämre leveransförmåga och minskad attraktivitet på sikt. 2 Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomi Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar budget i balans. Resultatet beror främst på lägre kostnader än planerat, en mild vinter, vakanta tjänster och lägre energikostnader. Intäkterna har varit i nivå med budget. VA-enheten visar ett överskott om 10,4 miljoner kronor och avfallsenheten visar ett överskott om 0,5 miljoner kronor. Verksamhet Tryggheten i offentliga miljöer har stärkts genom förbättrad belysning, nya busshållplatser och trygghetsskapande åtgärder i skolor. Insatser för naturvärden, cirkulär ekonomi och energieffektivisering har genomförts enligt plan. Åtgärder för minskad vatten- och energiförbrukning, utbyggd laddinfrastruktur samt hållbar mobilitet bidrar till långsiktig samhällsutveckling. Antagna detaljplaner möjliggör fortsatt bostadsutveckling i både tätort och landsbygd. Förvaltningen har stärkt företagsklimatet genom ökad tillgänglighet, strukturerade upphandlingar och aktiv dialog med näringslivet. Markberedskapen har utvecklats genom försäljning och tillhandahållande av mark och lokaler. Avfallsverksamheten uppvisar mycket hög kundnöjdhet och kommunen rankas bland de främsta i landet inom området. Kompetensförsörjningen har stärkts genom strategiska rekryteringar och riktade utbildningsinsatser. Digitalisering och nya verksamhetsstöd har förbättrat effektivitet och arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har lett till minskad sjukfrånvaro och förbättrad uppföljning och styrning. 2.2 Uppdrag och ansvarsområde Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen för kommunens invånare, företagare, föreningsliv, turister och kommunens egen verksamhet. Förvaltningen ansvarar för kommunens tekniska drift och samhällsplanering. I driftuppdraget ingår lokalvård och underhåll av kommunens lokaler, utomhusanläggningar, vägar, parker, grönområden, simhall, ishall, fritidsbad och friluftsanläggningar. I samhällsplaneringsuppdraget ingår markförsäljning, geografisk information, exploatering, framtagande av planer, program med ett övergripande hållbarhetsperspektiv. Utöver det ansvarar förvaltningen även för exploatering och byggnation av kommunal infrastruktur och byggnader samt avfallshantering, vatten- och avloppsförsörjning. 2.3 Väsentliga händelser Ledningsförändringar Under våren avslutade kommundirektören sin anställning. Förvaltningschef tjänstgjorde därefter som tillförordnad kommundirektör under sju månader. I augusti avslutade planerings- och utvecklingschefen sitt uppdrag, varpå förvaltningschef återgick till sin ordinarie roll med utökat ansvar som tillförordnad avdelningschef. Som en följd av kultur- och fritidsförvaltningens upplösning organiserades förening och fritid som en enhet inom avdelningen teknik och service. Under året lånades även nyckelpersonal ut till kommunledningsförvaltningen, bland annat kanslichef samt resurser för valsamordning inför valet 2026. Förändringarna har bidragit till stärkt samordning på kommunövergripande nivå. Samtidigt har omfördelning av resurser inneburit påverkan på den ordinarie verksamheten, med förändrade arbetsflöden och prioriteringar. Förskjutna och pausade investeringar Mot bakgrund av förändrad befolkningsutveckling har vissa planerade investeringar omprövats. Då skolornas lokalbehov i nuläget inte bedöms öka har ett antal projekt avslutats utan genomförande. Följande projekt har stängts: Omdaning av skolor Västerängsskolans kök Slottskolan Besluten har inneburit anpassning av investeringsplanen till aktuella behov. Några investeringsprojekt redovisar kostnadsavvikelser: Bättre buss i Bålsta: underskott till följd av högre entreprenadkostnader och mer omfattande byggnation än planerat. LSS-boenden Dalvägen och Viby: underskott till följd av fördyringar samt efterföljande förlikningar. Simhallen och ishallen: underskott till följd av ökade internhyror, tekniska skador samt omfördelning av personalkostnader. Gator, vägar och parker: underskott till följd av övertagande av väg från Trafikverket, eftersatt underhåll, stormskador och akuta åtgärder. Avvikelserna har påverkat investeringsutfallet och medfört behov av omprioriteringar. Oplanerade skador och säkerhetsåtgärder Utöver planerade investeringar har ekonomin belastats av oplanerade åtgärder inom fastigheter och infrastruktur. Kostnader har uppstått till följd av eftersatt underhåll, ökad vandalisering samt akuta skador såsom vattenskador och tekniska haverier. Vidare har investeringar genomförts för att möta nya krav på beredskap, säkerhet och tillgänglighet, bland annat avseende reservkraft och säkerhetssystem. Delar av kostnaderna har täckts genom försäkringsersättningar, vilket har begränsat den ekonomiska påverkan. VA- och avfallsverksamhet VA-verksamheten har genomfört omfattande reinvesteringar i VA-nät, vattenverk och reningsverk. Tidsförskjutningar i genomförandet har resulterat i överskott i vissa projekt, medan andra redovisar underskott till följd av nödvändiga åtgärder för att uppfylla miljökrav och säkerställa driftsäkerhet. Avfallsverksamheten har haft en lägre investeringsnivå med begränsad ekonomisk påverkan. Sammantaget har investeringarna bidragit till ökad leveranssäkerhet, kvalitet och regelefterlevnad. Ekonomiska avvikelser har hanterats genom omprioriteringar inom fastställd investeringsram. Exploatering och fastighetsförsäljning Den totala prognosen för kommunens exploateringsverksamhet visar ett överskott om 176,6 miljoner kronor, vilket är högre än det budgeterade överskottet om 142 miljoner kronor. De prognostiserade intäkterna har ökat med 48,5 miljoner kronor jämfört med budget. På kostnadssidan är det främst posterna anläggningar i egen regi och VA-anläggningar i egen regi som avviker från budget. Kostnaderna för anläggningar i egen regi har minskat med 38,6 miljoner kronor, medan VA-anläggningar i egen regi uppvisar en kostnadsökning om 30,5 miljoner kronor. Skillnaderna mellan dessa två poster beror på att den beslutade budgeten har varit felfördelad mellan de båda. Under året har även markförsäljning genomförts inom Gamla Chemetallområdet, vilket resulterade i en reavinst om 0,6 miljoner kronor. 2.3.1 Beredskapsarbete I enlighet med kommunens program för krisberedskap har teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen fokuserat på att stärka motståndskraften, säkerställa samhällsviktig verksamhet och minska identifierade sårbarheter. Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) har genomförts inom flera verksamhetsområden och legat till grund för prioriterade åtgärder. Identifierade risker kopplade till el- och vattenförsörjning, lokaler och säkerhet har hanterats genom både tekniska och organisatoriska insatser. Samtliga skyddsrum i kommunen har besiktigats och rustats upp. Reservkraft har installerats vid Solängen, Dalängen och Pomona, kompletterat med UPS-lösningar för räddningsstationens portar. Telekommunikationen i hissar har uppdaterats, ett säkerhetsrum har byggts i kommunhuset och säkerhetshöjande åtgärder har genomförts i Kontaktcenter. Kontinuitetsplanering har utvecklats inom flera verksamheter. Avfallsenheten har tagit fram skriftliga rutiner för kritiska processer, genomfört utbildningar och arbetat med inköp, avtal och leveranssäkerhet. Lokalvården har byggt upp krislager och utvecklat kontinuitetsplaner för att säkra verksamheten vid kris eller höjd beredskap. VA-enheten har tagit fram en nödvattenplan och genomfört krisövningar, vilket stärker kommunens förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. Förvaltningens krisledningsförmåga har stärkts genom utbildning i stabmetodik för tjänstepersoner samt genomförda beredskaps- och krisövningar inom avfalls- och VA- verksamheterna. Samverkan har skett med säkerhetsenheten och andra kommuner inom beredskapsplanering, och representanter från teknik och service deltog i kommunens beredskapsdag. Säkerheten i skolmiljöerna har även förstärkts genom installation av trygghetskameror, inrymningslarm samt uppdaterade brand- och passagesystem. 2.3.2 Informationssäkerhet Geodatateamet har under 2025 genomfört åtgärder utifrån den informationsklassificering som togs fram 2024. Detta har resulterat i uppdaterade rutiner för lösenordshantering, behörighetsstyrning till fastighets- och befolkningsinformation och tydligare riktlinjer för datalagring. Information som inte bedömts nödvändig för verksamheten har rensats bort, arbetssätt kring automatisering, systemintegrationer och informationshantering har dokumenterats. Förvaltningen säkerställer även säkerhetsklassning genom risk- och konsekvensbedömningar vid införande av nya system samt har påbörjat översyn och uppdatering av säkerhetsklassning för befintliga system. Inom teknik och service har avfallsenheten uppdaterat sin informationsklassning utifrån ny lagstiftning, genomfört riskanalyser och vidtagit åtgärder för att hantera identifierade risker. Kunskapen kring informationssäkerhet har stärkts genom interna checklistor och riktade informationsinsatser, bland annat kopplat till NIS2. VA-enheten har, i samverkan med IT- avdelningen, genomfört omfattande åtgärder för att uppfylla NIS2-kraven, inklusive kartläggning av tredje part, separering av verksamhetssystem i en säkerhetszon samt utbyte av teknisk utrustning för att minska risken för obehörig åtkomst. Lokalvården har i samband med införande av nytt verksamhetssystem genomfört risk- och konsekvensbedömningar för att säkerställa korrekt säkerhetsklassning. Arbetet med dataskydd har stärkts genom påbörjad uppdatering av förvaltningens registerförteckning över personuppgiftsbehandlingar. Sammantaget har perioden präglats av ökad struktur, förbättrad regelefterlevnad och stärkt informations- och dataskydd inom förvaltningens verksamheter. 2.3.3 Suicidpreventivt arbete Förvaltningens huvudsakliga bidrag är utvecklingen av trygga, inkluderande och hälsofrämjande miljöer som stärker social samvaro, rörelse och delaktighet. Under perioden har aktivitetsparker, lekplatser, parker och friluftsområden rustats upp och byggts ut. Nya mötesplatser har etablerats i Skeppsparken och Runbroparken. Trygghetsskapande konst och gestaltning i offentlig miljö har genomförts, bland annat fasadkonst i Bålsta centrum, konstnärlig gestaltning i gångtunnel vid resecentrum samt nya möbler och kulturella inslag som bidrar till ökad trivsel och trygghet. Inom teknik och service har förebyggande insatser genomförts genom utbildningsinslag om suicidprevention i samband med intern handledarutbildning. Inom det systematiska arbetsmiljöarbetet har flera enheter arbetat för att förebygga ohälsa och skapa hållbara arbetsmiljöer. Avdelningen har även samverkat med arbetsmarknadsenheten för att stödja ungdomar och unga vuxna till arbete, praktik eller samhällstjänst. Medarbetare har deltagit i kommunens trygghetsfrämjande aktiviteter, bland annat ”En vecka fri från våld”, samt i trygghetsvandringar i samverkan med polis och säkerhetsenhet. Sammantaget bidrar förvaltningens arbete till långsiktigt förebyggande insatser för god psykisk hälsa i Håbo kommun. 2.4 Resultaträkning och ekonomisk analys nämnder 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut Interna kostnader -122,2 -132,6 -117,3 15,3 Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningens samtliga verksamheter där även taxefinansierad verksamhet är medräknad, kostar netto 142,7 miljoner kronor 2025. Det är en ökning med 3,6 procent jämfört med förra året samtidigt 7,1 procent lägre än budget. Det innebär ett överskott jämfört med budget på 10,9 miljoner kronor. Externa intäkter har ökat med 7 procent jämfört med föregående år och är i nivå med budget. Förändringarna mot föregående år består främst av VA-enhetens bruknings taxa kopplat till justering av antal bostadsenheter som Dagab/ Dahls anläggningar har nu när de är i drift. Ärendet är överklagat varför endast 25% av den intäkten är upptagen under 2025. Minskad försäkringsersättning än beräknat för vattenskada Gransäter skolan minskade resultatet med 2 procent. De interna intäkterna uppgår till 207,1 miljoner kronor vilket är 3 procent högre än föregående år. Ökningen beror främst på ökade intäkter för internhyran. Verksamhetsköp är 5 procent lägre än föregående år men 5 procent högre än budget. Kostnader för vinterväghållning är lägre 2025 tack vare en mild höst/ vinter. 2024 tog Kommunen över tömning av återvinningsstationer. Här ser man en ökad kostnad mot budget även 2025. Ökade kostnader mot budget beror också på underhåll av vägar, belysning och lekplatser. Personalkostnaderna är 12 procent högre mot föregående år men 2 procent lägre mot budget. Utfallet mot föregående beror på att vakanser har rekryterats och avvikelsen i år beror på att det fortfarande har funnits vakanser hos flera enheter under året. Avvikelsen mot föregående år beror också på att enheter har lagt mindre tid i projekt i år på grund av en minskad investeringsportfölj. Det innebär en ökad personalkostnad i driften. Övriga kostnader är 8 procent högre mot föregående år och 2 procent högre än budget. Avskrivningskostnader ökade 2025 samt kostnader för underhåll inom fastighetsbeståndet där skadegörelse och krossade fönster har varit en utmaning att hantera på skolorna. Anläggningskostnader inom gata park ökar där kostnad för cykelväg Skokloster är en kostnad som hanterades 2025. Tack vare mild höst och vinter minskar kostnader för media gällande el och fjärrvärme främst under 2025 och även mot föregående år. De interna kostnaderna är 4 procent lägre än föregående år och 12 procent lägre än budget. I samband med årsbokslutet för 2025 omfördelades fastighetskostnader från fastighets enheten till de verksamheter som berörs. Under de senaste åren har hyrorna inte räknats upp, samtidigt som fastighets enhetens kostnader har ökat. Detta har medfört att kostnader inte har belastat rätt verksamheter. Omfördelningen genomförs nu i syfte att säkerställa korrekt kostnadsfördelning och för att tillhandahålla rättvisande underlag i räkenskapssammandraget för 2025. 2.5.1 Driftredovisning tkr 215 Fys- tekn plan, bostadsfö -6 274 -7 238 -8 115 -877 249 Gator, vägar, parkering -50 636 -53 493 -55 870 -2 378 250 Parker -6 647 -7 373 -7 736 -363 263 Miljö, hälsa, hållbar utv -48 -200 -58 142 341 Utomhusanläggningar -8 768 -8 384 -8 176 208 342 Ishall -6 305 -4 956 -5 262 -306 343 Simhall -15 488 -21 720 -22 870 -1 150 344 Föreningslokaler -13 705 -14 763 -16 211 -1 448 350 Ung Håbo fritidsgårdar 41 0 0 0 810 Kommersiell verksamhet 1 221 1 000 417 -583 910 Fastighet -13 374 -1 411 5 424 6 835 913 Lokalvård -22 705 -26 671 -27 096 -425 916 Avdelningsgemensamt -519 -807 -708 99 917 Projektenheten -3 848 -4 906 -5 991 -1 085 919 Samhällsbyggnad överg -962 -2 671 -1 307 1 365 Summa -148 018 -153 592 -153 559 33 2.5.2 Kommentarer till driftredovisning 215 Fys- tekn plan, bostadsf har ett underskott om 877 000 kronor på grund av minskad tid i projekt. 249 Gator, vägar, parkering har ett underskott om 2,38 miljoner kronor. Underskottet beror på medfinansiering av ny vägsträcka i Skokloster samt oförutsedda kostnader för drift och underhåll. 250 Park Underskott 363 000 kronor beror främst på eftersatt underhåll på lekplatser och stormskador. 263 Miljö, hälsa, hållbar utv har ett överskott om 142 000 kronor på grund av minskade aktiviteter inom naturvårdsskötsel. 341 Utomhusanläggningar överskott 208 000 kronor beror framför allt på att lönekostnader belastat verksamhet 342 Ishall. 342 Ishall Underskott 306 000 kronor beror framför allt på lönekostnader där budget återfinns i verksamhet 341 utomhusanläggningar. 343 Simhallen har ett underskott om totalt 1,15 miljoner som beror på ökade kostnader för internhyra om 1,4 miljoner kronor. Underskottet har minskats på grund av ökade intäkter. 344 Föreningslokaler har ett underskott om 1,4 miljoner kronor för föreningslokal på Fabriksvägen. Samma lokal redovisas som överskott under fastighetsenhetens verksamhet 910. 810 Kommersiell verksamhet har ett underskott om 583 000 miljoner kronor. 910 Fastighet har ett överskott om 6,8 miljoner kronor på grund av högre interhyra och ej utförda åtgärder på gårdsanläggningar. Dessutom visas här ett överskott om 1,4 miljoner kronor för föreningslokal, se verksamhet 344. 913 Lokalvård har ett underskott om 425 000 kronor vilket avser införande av Clean Pilot, inköp av två robotar och högre reparationskostnader. 916 Avdelningsgemensamt, överskott om 99 000 kronor på grund av inköpsstopp. 917 Projektenheten visar ett underskott om 1 miljon kronor. Avvikelsen beror på oförutsedda utredningskostnader för ishall, omklädningsrum och skollokaler samt ökade licenskostnader och minskad tid i projekt. 919 Samhällsbyggnad övergripande visar ett överskott om 1,3 miljoner kronor. Överskottet har balanserats mot underskott på lokalvården, projektenheten och simhallen. Personalkostnader har ökat med 204 000 kronor. Avvikelse beror på lönetillägg där medarbetare haft förordnande som tf förvaltningschef när ordinarie bistod kommunledningsförvaltningen. 2.5.2.1 Åtgärder för ekonomi i balans Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen avslutar 2025 års verksamhetsbudget med budget i balans. Händelser som påverkat budget: • Åtstramning inom investering, reinvestering och underhåll • Fortsatt arbete med att se över driftkostnader inom fastighet och offentliga miljöer • Intäkterna ökade jämfört med förra året • Taxor och avgifter har reglerats inom VA och Avfall • Vissa VA-intäkter blev lägre än väntat eftersom ett ärende är överklagat • Lägre försäkringsersättning för en vattenskada drog ner resultatet • Mild höst och vinter gav lägre kostnader för snöröjning, el och fjärrvärme • Personalkostnaderna ökade jämfört med förra året (fler tjänster tillsatta inom gatuenheten och lokalvård) men var ändå lägre än budget eftersom tjänster på andra avdelningar fortsatt varit vakanta • Vissa kostnader ökade, bland annat inom: Underhåll av vägar, belysning och lekplatser Skadegörelse i skolor Drift av återvinningsstationer som kommunen nu ansvarar för • Kostnader för fastigheter har fördelats om genom att debitera en korrekt internhyra. 2.5.2.2 Statsbidrag Ansökt belopp, mnkr Beviljat belopp, mnkr Totalt intäkts- redovisat för perioden, mnkr 7085 LOVA provtagning Länsstyrelsen i Uppsala 0,3 0,3 0,0 7091 LONA Viable Cities Energimyndigheten via Uppsala kommun 0,5 0,5 0,1 7095 Climaax EU Horizon Europe 2,1 2,1 0,5 7096 Suverän Energimyndigheten via Länsstyrelsen i Västmanland 0,5 0,5 0,0 7083 Wärst Skogsvåtmark Länsstyrelsen i Uppsala 0,2 0,2 0,0 7084 Våtmark Brobybackar Länsstyrelsen i Uppsala 1,6 1,6 0,2 7087 LONA Upplandsleden Länsstyrelsen i Uppsala 0 0 0,0 Projektstöd till Gröna Dalen Länsstyrelsen i Uppsala 7,5 2.5.3 Driftredovisning avgiftsfinansierad verksamhet Tkr Bokslut 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut Avfallsverksamhet 1 148 0 548 548 VA-verksamhet 9 032 0 10 391 10 391 Summa 10 180 0 10 939 10 939 2.5.4 Kommentarer till driftredovisning avgiftsfinansierad verksamhet Avfallsverksamhet, överskott 548 000 kronor Avfallsenheten redovisar ett överskott på 548 000 kronor. Det beror främst på att fler flerbostadshus har börjat sortera ut förpackningar, vilket har gett högre intäkter och att enheten har därmed fått högre ersättning från Naturvårdsverket. Samtidigt har kostnaderna ökat på återvinningscentralen vilket både beror på att mängden avfall har ökat och att ett nytt avtal för transport och behandling började gälla i oktober. Det nya avtalet innebär högre behandlingskostnader. Överskottet föreslås avsättas till avfallsfonden. Avfallsfonden ökar från 3,4 miljoner kronor till 3,9 miljoner kronor. VA-verksamhet, överskott 10,4 miljoner kronor VA-enheten redovisar ett överskott på 10,3 miljoner kronor. De pengarna används för att minska den skuld som finns i VA-fonden. Resultatet gör att det tidigare underskottet på 11,2 miljoner kronor nu minskar till cirka 900 000 kronor. Det följer planen för att enligt lag helt återställa underskottet senast 2026. Ökad förbrukning och nyanslutningar har lett till ökade intäkter. Två av dessa ärenden är överklagade varför endast 25 procent av den intäkten är upptagen under 2025. Förutom det beror överskottet på lägre kapitalkostnader, verksamheten har även lägre personalkostnader på grund av avslutade tjänster och tjänstledighet som inte ersatts samt lägre konsultkostnader. Samtidigt har kostnader ökat gällande reparationer, VA- material och reservdelar, larm och bevakning, kemikalier och slamtransporter. 2.6 Volym- och resursmått 2.6.1 Volymmått Area inhyrda verksamhetslokaler, kvm BRA 28 565 28 565 26 386 25 837 Area kommunägda verksamhetslokaler, kvm BRA 108 107 111 418 112 726 112 726 Antal besök vid återvinningscentralen 85 829 95 107 101 707 90 000 Grovavfall, kg/inv 226 227 246 214 Förpackningar, kg/inv 96 77 81 123 Restavfall, kg/inv 120 114 115 120 Matavfall, kg/inv 51 50 50 55 Antal besök vid återvinningscentralen Antalet besökare har ökat med 6 600 personer jämfört med samma period föregående år. Grovavfall, kg/inv Mängden grovavfall har ökat markant jämfört med samma period föregående år. Både mängden tryckimpregnerat trä, gips, sten, ris och gren har ökat. Förpackningar, kg/inv Den insamlande mängden förpackningar har ökat jämfört med samma period 2024. I statistiken för 2025 ingår inte längre tidningar, då det inte längre tillhör denna kategori. 2024 och 2025 är första året som kommunen helt själva äger siffrorna, vilket gör att det inte ska jämföras med tidigare år, då det mer var uppbyggt på schablon. Budgeten kommer därför att revideras. Restavfall, kg/inv Den insamlade mängden restavfall är i stort sett densamma jämfört med samma period 2024. Matavfall, kg/inv Insamlad mängd matavfall är densamma jämfört med samma period 2024. 2.6.2 Resursmått Gatubelysning, kr/inv 109 159 159 125 Vinterväghållning, kr/inv 452 448 291 305 Beläggningsunderhåll, kr/inv 322 44 228 322 Gatubelysning, kr/inv Högre kostnad än budgeterat då flertalet fel på anläggningen behövt åtgärdas. Framförallt kabelfel. Felsökning och lagningar av kabel är kostsamt och lagning med nya skarvar skapar potentiellt fler problem framöver. Det finns ett stort behov av reinvestering för kablar och även stolpar. Vinterväghållning, kr/inv Vinterväghållning är svår att beräkna då kostnaden varierar beroende på väderförhållanden. Vinter 2025 var gynnsam ur ett ekonomiskt perspektiv. Beläggningsunderhåll, kr/inv Budgeten för reinvestering för asfaltsbeläggningar hade 2025 minskats från 7 miljoner kronor till 5 miljoner och resultatet gick över budget med - 246 000 kronor, trots restriktivare arbete med beläggningsunderhåll för att hålla nere kostnaderna. 2.7 Investeringsredovisning Projekt Total budget Totalt utfall t o m 2025 Total prognos Avvikelse budget/ prognos Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut 2025 Fleråriga projekt med totalbudget 1332 Cpl Gransäter - avslutas 2025 -50 000 -951 -50 000 0 -1 233 0 1 233 1340 Kraftleden etapp 3,4 -19 033 0 -19 033 0 0 0 0 1346 KF Bättre buss i Bålsta -34 843 -25 490 -34 843 0 -3 535 -10 901 -7 366 Fastighet 1102 LSS boende Dalvägen -20 300 -27 773 -27 873 -7 573 0 -720 -720 1103 LSS boende Viby -19 800 -22 443 -22 543 -2 743 0 -984 -984 1117 Driftlokaler - avslutas 2025 -20 000 0 0 20 000 0 0 0 1130 Slottsskolan - avslutas 2025 -30 000 -1 315 -1 315 28 685 -4 000 -1 315 2 685 1132 Omdaning skolor - avslutas 2025 -41 000 -435 -435 40 565 -41 000 -435 40 565 1144 Gamla Simhallen steg 1 - avslutas 2025 -6 332 -7 951 -7 951 -1 619 -6 332 -7 951 -1 619 1145 Omklädningsrum Futurum 0 -516 -516 -516 0 -516 -516 1174 Västerängsskolan kök - avslutas 2025 -33 000 0 0 33 000 -3 000 0 3 000 1630 Omdaning kommunhus 0 -912 0 0 0 0 0 1683 Bibliotek 2022 -20 000 -2 488 -20 000 0 -1 235 -1 141 94 1301 Trafiksäkerhetshöj. åtg -2 100 -2 110 -10 1307 Trygghetsåtgärder gatubel -500 -501 -1 1308 Renovering gatubelysnings -1 500 -1 579 -79 1342 Gcm Södra Bålstaleden -500 -511 -11 1347 Sopsortering offentliga p -500 -250 250 1358 Planerat uh beläggningar -5 000 -5 247 -247 1378 Konstbyggn (brokonstr) -300 -95 205 1397 KF Skokloster GC-väg 0 2 461 2 461 Fastighet Projekt Total budget Totalt utfall t o m 2025 Total prognos Avvikelse budget/ prognos Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut 2025 1126 Skada Gransäter källare 0 -1 271 -1 271 1127 Skada Gransäter matsal 0 -611 -611 1129 Skada Ishall 0 -286 -286 1131 Upprustning skol- och förskolegårdar -1 000 -3 312 -2 312 1181 Utbyte komponenter -66 193 -68 456 -2 263 1190 Säkerhetsåtgärder 0 243 243 1688 Aktivitetsomr Skokloster -1 000 -301 699 5400 Dieselcistern 30 år 0 -290 -290 5401 Pomona reservkraft 0 -280 -280 5316 Reservkraft Dalängen 30år 0 -172 -172 Lokalvården/Simhallen 5153 Lokalvården 5år 2024 -860 -698 162 5304 Lokalvården 10år 2024 -150 -397 -247 5154 Simhallen inventarier 5 år -200 -289 -89 Summa -294 308 -90 274 -184 509 109 799 -140 138 -107 915 32 223 2.8 Kommentarer till investeringsredovisning Fleråriga projekt med totalbudget 1332 Cpl Gransäter Överskott 1,2 miljoner kronor i utfall för året. Arbetet inte påbörjat då förutsättningarna har förändrats genom att extern part ska finansiera projektet. 1346 Bättre buss i Bålsta Underskott 7,3 miljoner kronor i utfall för året. Under 2025 har kommunen och regionen tillsammans byggt 15 hållplatslägen, inklusive gång-/cykelvägsanslutningar, passager, belysning och en vändplats för bussarna. Utfallet för året var netto 3,5 miljoner koronor men på grund av högre entreprenadkostnader, svårare byggnationer och i vissa fall ökad omfattning, samt att projektet hunnit projektera mer än planerat under året, redovisar projektet en nettokostnad på 10,9 miljoner kronor. Fastighet 1102 LSS boende Dalvägen Underskott 7,5 miljoner kronor i totalprognos, underskott 720 000 kronor i utfall för året.. Projektet har blivit dyrare än planerat. Förlikning är gjord men arbete kvarstår. 1103 LSS boende Viby Underskott 2,7 miljoner kronor i totalprognos, underskott 984 000 kronor i utfall för året. Mindre överskridande kopplat till justeringar i genomförandet. Förlikning är gjord men arbete kvarstår. 1130 Slottsskolan Budget 2025: 4 miljoner kronor Utfall 2025:1,35 miljoner kronor Överskott 2,7 miljoner kronor Projektet avslutas 2025, eventuellt nytt behov aktualiseras i budgetprocess 1132 Omdaning skolor Totaltbudget: 41 miljoner kronor Överskott: 40,6 miljoner kronor Projektet avslutas 2025, eventuellt nytt behov får aktualiseras i budgetprocess. 1144 Gamla Simhallen steg 1 Underskott 1,6 miljoner kronor Totalbudget: 6,3 miljoner kronor Avvikelse: -1, 6 miljoner kronor Projektet redovisar ett underskott om 1,6 miljoner kronor till följd av tillkommande åtgärder kopplade till tillgänglighetskrav samt extra fyllnad av den tidigare simbassängen. Dessa åtgärder har medfört ökade entreprenadkostnader och förlängd genomförandetid. 1145 Omklädningsrum Futurum Totalbudget: 0 kronor Underskott 516 000 kronor i årets prognos Pågår, genomförande under 2026. Kostnader består av konsultkostnader för framtagning av programhandlingar för byggnation. 1174 Västerängsskolan kök Budget 2025: 3 miljoner kronor Överskott 2025: 3 miljoner kronor Projektet avslutas 2025, eventuellt nytt behov får aktualiseras i budgetprocess. 1630 Omdaning kommunhus Totalbudget: 0 kronor Planeras för genomförande 2028. 1683 Bibliotek 2022 Budget 2025: 1,2 miljoner kronor Prognos följer budget. Projektet genomförs under 2026. Totalbudget: 79,8 miljoner kronor Utfall: 84 miljoner kronor Underskott: 4,1 miljoner kronor Underskott (samt överskott) inom ram för övriga investeringar redovisas nedan: 1347 Sopsortering offentliga platser Genomförandet blev ungefär 100 000 kronor billigare än offererat. I projektet ingick även inköp av mellanlagringsstationer för sopsortering för ungefär 150 000 kronor. Projektet har meddelats att mellanlagringsstationer måste hyras och kostnaden kommer därför istället att belasta driftbudgeten årligen. 1358 Planerat underhåll beläggningar Underskott 247 000 kronor Budget för reinvestering av asfaltsbeläggningar reducerades inför 2025 från 7,1 miljoner kronor till 5,0 miljoner kronor. Samtidigt har ökade priser inom asfaltsbeläggning samt uppkomna beläggningsskador medfört högre kostnader än planerat, vilket resulterade i ökade kostnader om 247 000 kronor. 1378 Konstbyggnader (brokonstruktioner) Förstudie/projektering av Bro 8, Runbrotunneln blev billigare än framtagen kalkyl och offert. 1397 KF Skokloster gång- och cykelväg Överskott 2,4 miljoner kronor En intäkt från Trafikverket på den del av ny gång- och cykelväg som anlagts utmed Trafikverkets väg. Enligt avtal har Trafikverket betalat Håbo kommun för denna del av sträckan samtidigt som Håbo kommun har betalat Trafikverket samma summa. Intäkten är bokförd på investeringsprojekt 1397 som avslutades 2023. Utgiften är bokförd på 2025 års driftbudget. Bokföring av intäkt och utgift har skett enligt direktiv från ekonomienheten. Fastighet 1126 Skada Gransäter källare Budget saknas Kostnad 1,3 miljoner kronor Åtgärdad vattenskada 1127 Skada Gransäter matsal Budget saknas Kostnad 611 000 kronor Åtgärdad vattenskada 1129 Skada Ishall Budget saknas Kostnad 286 000 kronor Åtgärdad skada på värmeväxlare 1131 Upprustning skol- och förskolegårdar Budget: 1 miljon kronor Underskott om 2,3 miljoner kronor beror på hantering av A-anmärkningar från besiktning av lekmiljöerna. Utan åtgärder riskerade lekmiljöerna att stängas. 1181 Utbyte komponenter Budget 2025: 66,2 miljoner kronor. Underskott om 2,2 miljoner kronor beror på utökade åtgärder inom planerade projekt så som utbyte av taket på Fridegårds gymnasium, nytt sportgolv i Rungårdens sporthall med mera. 1190 Säkerhetsåtgärder 1688 Aktivitetsomr Skokloster Budget 2025; 1 miljon kronor Utfall 2025: 301 000 kronor Åtgärder blev mindre kostsamma än planerat. 5400 Dieselcistern 30 år Åtgärd har genomförts för att trygga verksamhetens elförsörjning i i samband med strömavbrott. 5401 Pomona reservkraft Installation av reservkraft inom ram för säkerhet och beredskap. Åtgärd har genomförts för att trygga verksamhetens elförsörjning i i samband med strömavbrott. 5316 Reservkraft Dalängen 30 år Installation av reservkraft inom ram för säkerhet och beredskap. Åtgärd har genomförts för att trygga verksamhetens elförsörjning i i samband med strömavbrott. Lokalvården/Simhallen 5153 Lokalvården 5 år För att minska underskottet på 10-åriga investeringar minskades de 5-åringa investeringarna. 5304 Lokalvården 10 år Underskott; 247 000 kronor Två städrobotar köptes in, i stället för en, till förmånligt pris. Det minskar behovet av framtida investeringsmedel. 5154 Simhallen inventarier 5 år Underskottet beror på högre kostnad för maskiner är budgeterat. 2.8.1 Utökad avvikelserapportering 1102 LSS-boende Dalvägen Totalbudget: 20,3 miljoner kronor. Utfall 2025: 27,8 miljoner kronor. Underskott mot budget: -7,5 miljoner kronor Orsak till underskottet är fördyrning av markarbete (pålning) samt juridiska kostnader och tidsförskjutning inom ram för entreprenörens stämningsprocess mot kommunen för innehållande av betalning då entreprenören inte genomfört byggnation enligt beställning. Ett förlikningsavtal har ingåtts under 2025 baserat på att överenskomna punkter i avtalet ska åtgärdas av entreprenör. Projektet kommer att stängas 2026 när alla åtgärder enligt förlikningsavtalet är genomförda. 1103 LSS-boende Viby Totalbudget: 19,8 miljoner kronor. Utfall 2025: 22,5 miljoner kronor. Underskott mot budget: - 2,7 miljoner kronor Orsak till underskott beror på justeringar av styr- och regler samt passagesystem samt juridiska kostnader och tidsförskjutning inom ram för entreprenörens stämningsprocess mot kommunen för innehållande av betalning då entreprenören inte genomfört byggnation enligt beställning. Förlikningsavtal har ingåtts under 2025 baserat på att överenskomna punkter i avtalet ska åtgärdas av entreprenör. Projektet kommer att stängas 2026 när alla åtgärder enligt förlikningsavtalet är genomförda. 1346 Bättre buss i Bålsta Totaltbudget: 34,8 miljoner kronor Budget 2025: 3,5 miljoner kronor Underskott mot budget 2025: -7,3 miljoner kronor För att hantera det högre utfallet i projektet Bättre buss i Bålsta under 2025 finns en plan att under 2026 omfördela investeringsmedel mellan kommunens stadsmiljöprojekt. Genom föreslagen omfördelning bedöms kommunens samlade nettoinvestering för stadsmiljöprojekten kunna rymmas inom beslutad total budgetram. Underskottet om 7,3 miljoner kronor inom Bättre buss i Bålsta bedöms därmed kunna hanteras utan ökning av den totala investeringsramen. 2.9 Investeringsredovisning taxefinansierat Projekt Total budget Totalt utfall t o m 2025 Total prognos Avvikelse budget/ prognos Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut 2025 Fleråriga projekt med totalbudget Avfall 1405 Projekt o utbyg ÅVC -19 702 -102 -19 702 0 0 0 0 Övriga projekt VA 1213 Omläggning ledningar -13 000 -9 684 3 316 1214 Nya förbindelsepunkter -4 000 -2 087 1 913 1220 Bålsta VV -1 000 -1 720 -720 1221 Bålsta RV -2 000 -1 478 522 1222 Skokloster VV -1 500 -337 1 163 1223 Skokloster RV -500 -1 256 -756 1224 Utgående vatten från reni -1 000 0 1 000 1225 Nödlager, aktiviteter -5 000 -4 393 607 1258 Underhåll pumpstationer -2 000 -1 903 97 1282 Underhåll tryckstegringar -1 000 -117 883 6201 Antenner för vattenmätare 0 -104 -104 Avfall 1406 Kärl -200 0 200 Summa -19 702 -102 -19 702 0 -31 200 -23 079 8 121 2.10 Kommentarer till investeringsredovisning taxefinansierad verksamhet VA-enheten 1213 Omläggning ledningar, överskott 3,2 miljoner kronor Under 2025 användes ungefär 10 miljoner kronor till att förnya ledningsnätet i tätorten, bland annat avloppsledningarna från Futurum mot Åkerby. Ett stort arbete genomfördes också på avloppsledningarna i Skokloster. Dessutom gjordes en insats i Skokloster för att skapa bättre möjligheter att spola ledningarna i framtiden, vilket ska bidra till högre upplevd kvalitet för kunderna. 1214 Nya förbindelsepunkter, överskott 2 miljoner kronor Ny förbindelsepunkter vid exploateringar, Väppeby samt Logistiken. 1258 Underhåll pumpstationer, överskott 100 000 kronor Pumpstation i Brobybackar utbytt sump på grund av stort inläckage. 1282 Underhåll tryckstegring, överskott 883 000 kronor Endast 117 000 kronor har använts under året på grund av tidsbrist. Den planerade åtgärden flyttas därför över till 2026. 1220 Bålsta VV, underskott 700 000 kronor Ett nytt högtrycksluftsaggregat har beställts, liksom doseringsutrustning för klor. Kostnaderna blev högre än budgeterat eftersom teknisk utrustning köptes in sent under året. Den nya utrustningen gör det möjligt att upptäcka missfärgningar i vattnet tidigare, vilket hjälper oss att snabbare åtgärda fel i processen. Den ökade kostnaden täcks genom att använda medel från andra investeringsposter. 1221 Bålsta RV, överskott 500 000 kronor En torrslampump har beställts från ramavtalsleverantören. Ett större ventilationsprojekt har påbörjats och överlämnats till projektkontoret för genomförande. De budgeterade medlen har inte behövts fullt ut. 1222Skokloster VV, överskott 1,1 miljon kronor En ny kompressor för styrningen av dynasandfiltret har installerats, liksom doseringsutrustning för att stabilisera pH-värdena i processen. De budgeterade medlen har inte använts fullt ut. 1223 Skokloster RV, underskott 756 000 kronor En ny slamavvattnare behövde införskaffas för att klara miljömålen och inte riskera att gå över värdena i tillståndet för verksamheten. 1224 Utgående vatten från RV, överskott 1 miljon kronor Arbete är utfört men fakturerades vid fel tidpunkt, kommer att användas medel under 2026. Nödlager, överskott 600 000 kronor Nya dricksvattensläp har köpts in för att uppfylla kraven i nödvattenplanen. En ny 10-kubikstank har också beställts. Den kommer att kunna trycksätta en fastighet med vatten vid behov. Dialog har förts med fastighetsenheten om vilka åtgärder som behöver göras i fastigheterna för att detta ska vara möjligt. Vid Bålsta vattenverk har flera säkerhetsåtgärder beställts, bland annat kameraövervakning och förstärkta skyddszoner. Utrustningen är betald och arbetet ska vara klart under andra kvartalet 2026. Avfallsenheten 1406 Kärl, överskott 200 000 kronor De kärl som har köpts in har bekostats i driften då det skett i flera omgångar och till lägre belopp. 2.11 Exploaterings och fastighetsförsäljningsredovisning 2.11.1 Exploateringsredovisning Nettoexploatering, mnkr Budget total Prognos total Ackumulerat utfall 2025 Utfall 2025 Budget 2025 Inkomster Offentligt investeringsbidrag VA-anslutningsavgifter 102,9 112,5 63,4 11,3 Gåva i form av VA-anläggningar 2,6 5,1 2,6 Summa inkomster 745,2 778,7 419,7 46,4 167,3 Utgifter Förstudie, utredningar, tid, övr kostnader -17 -17,2 -11,1 -2,9 -4,1 Utgifter för kvartersmark -84,6 -91,3 -73,2 -4,9 -12,8 Anläggningar egen regi -275,2 -236,6 -165 -19,7 -48 Anläggningar mottagna -8,1 -17,6 0 0 -3,1 VA-anläggningar egen regi -203,7 -234,2 -203,9 -32,5 -70,5 VA-anläggningar mottagna -14,6 -5,1 -2,6 Summa utgifter -603,2 -602,1 -453,2 -60 -141 Summa nettoexploatering 142 176,6 -33,4 -13,5 26,3 Exploatering per projekt Pågående projekt, mnkr Budget total Prognos total Ackumule rat utfall 2025 Utfall 2025 Budget 2025 Aktiva/budgeterade exploateringsprojekt: 9012 Logistik Bålsta kv 2 112,6 160,1 -14,8 -13,7 25,6 9013 Logistik Bålsta kv 3-4 43,8 25,1 16,6 0 8,2 9015 Logistik Bålsta kv 5-6 90,6 105,3 105,3 -0,1 9055 Viby Äng etapp I+K 0,7 14,6 0,3 0,5 -18,4 9092 Bålsta C steg 1 och 2 -106,7 -126,8 -126,8 -13 -3 9100 Tvåhusplanen -2,9 5,7 8,5 -0,2 -2,7 9130 Entré Lillsjön 11,3 14,8 -5 -0,2 18,3 9140 Dalängen 7,1 -14,1 -14,1 -0,7 -0,7 9150 Götenehus villor 1,8 1,4 1,5 0 9190 Ekilla 16,6 14,6 14,6 15,2 15,1 9240 Norra Draget 0 -0,1 -0,1 0 -2,9 Projekt i tidigt skede: Pågående projekt, mnkr Budget total Prognos total Ackumule rat utfall 2025 Utfall 2025 Budget 2025 9093 Bålsta C etapp3, avslutas 2025 9151 Väppeby Lindegård 0,4 0,4 -0,2 -0,2 0,6 9160 Dragelund, tidigt skede 1,1 1,1 0,9 9170 Skokloster Udde, tidigt s -0,1 -0,1 -0,1 9200 Hjalmars väg, tidigt sked -0,2 -0,2 0 9210 Kalmarsand, tidigt skede -1,1 -1,1 -0,6 9230 Norra kalmarviken, avslutas 2025 -0,2 -0,2 9250 Gröna Dalen dagvatten, avslutas 2025 -0,1 -0,1 9260 Gamla Bålsta, avslutas 2025 -0,1 -0,1 9270 Äppeldalen, avslutas 2025 0 0 Summa nettoexploatering 141,9 176,7 -33,3 -13,5 26,4 Nettoexploatering Totala prognosen för kommunens exploateringsverksamhet, är ett överskott med 176,7 miljoner kronor. Det budgeterade överskottet uppgår till 141,9 miljoner kronor. Projektens totala nettoexploatering är därmed 34,8 miljoner kronor bättre än budgeterat. Årets nettoexploatering uppgår till -13,5 miljoner kronor i underskott. Det beror främst på att Bålsta C steg 1 och 2 och Logistik Bålsta kvarter 2 har högre entreprenadkostnader än motsvarande intäkter från markförsäljning i år. Aktiva exploateringsprojekt: 9012 Björnbro/Logistik Bålsta kvarter 2 Försäljning av en fastighet 2025 genererar en intäkt om 27 miljoner kronor. Köpeavtal för ytterligare tre exploatörer har tecknats. Försäljningen genomförs enligt avtal och när avstyckningen är klar under år 2026, det vill säg när beslutet gällande Lantmäteriförrättningen har vunnit laga kraft. En dialog förs med flera intressenter av mark i området. Problematiken i området är tillgången till el. Det förs en tät dialog med Eon och efterhand kommunen får tillräcklig el-kapacitet säljs fastigheterna utifrån efterfrågan. Räddningstjänsten utför kontroll av PFAS på övningsfältet. PFAS är konstaterat genom provtagningar och under tidig sommar 2026 ska Räddningstjänsten tillsammans med SWECO och Håbo kommun ta fram en handlingsplan för området. Entreprenaden för infrastruktur kommer slutföras till sommaren 2026. 9013 Björnbro/Logistik Bålsta kvarter 3-4 Under 2026 kvarstår att genomföra reservväg över järnvägen 0,5 miljoner kronor och förbättrad järnvägsövergång 0,4 miljoner kronor (renovering då tunga transporter har slitit på övergången).Den prognostiserade nettoexploateringen är lägre än det budgeterade med cirka 18,7 miljoner kronor. Projektet kommer att redovisa ett överskott med 25,1 miljoner kronor. Projektet planeras att stängas 2026. 9015 Björnbro/Logistik Bålsta kvarter 5-6 Den totala prognosen är 105,3 miljoner kronor i överskott. Jämfört med budgeterad nettoexploatering på 90,6 miljoner kronor vilket ger ett överskott om ytterligare 14,7 miljoner kronor. Projektets prognos beror till lika del på mindre utgifter och ökade intäkter. Den största delen av den totala prognosen utgörs av realiserat utfall. Projektet planeras att stängas vid årsskiftet 2025. 9055 Viby äng etapp I+K, Budget och detaljplanen är antagen. Avrop för Fas 1 (projektering) är genomförd och projektering pågår. Kvarstår är avrop för Fas 2 för genomförande av entreprenaden. Området kommer att styckas av för att möjliggöra byggnation av cirka 55 villor. Försäljningen planeras att genomföras via mäklare och kommer att ske etappvis under en period om cirka 3 år. Stadsbidrag för tomtutveckling är beviljat med 1,5 miljoner kronor från Boverket. Överskottet beräknas till 15 miljoner kronor på grund av lägre entreprenadkostnader. 9091 Bålsta C etapp 1 I juni 2021 beslutade kommunfullmäktige om exploateringsbudget för Bålsta C etapp 1 med en budget om 20,9 miljoner kronor för inledande utredningar och projektering. Ny budget kommer att presenteras till politiken för beslut inför produktionsstart och markförsäljning 2026. Detaljplanearbete pågår parallellt med framtagande av en säljstrategi. Markförsäljningen förväntas ge ett överskott medräknat beslutad budget för utredningar och projektering innan de totala budgetarna läggs samman. Projektet är en del av den totala investeringen i Bålsta C. 9092 Bålsta C steg 1 och 2 I slutet av 2021 beslutade Kommunfullmäktige om exploateringsbudget för Bålsta C steg 1 och 2 om 106,7 miljoner kronor. Denna budget är en samlingsbudget som skulle vara för aktiviteter som sker både i Bålsta C etapp1 och 6. VA-dragningarna i Stockholmsvägen samt tunnel och gångstråk till Resecentrum är slutförda. En fördyring av produktionen har skett bland annat på grund av höjda produktions- och materialkostnader samt en omfattande masshantering som inte var planerad inklusive sanering av mark och material. Noteras bör att i denna budget har man även tagit höjd för VA-dragningar och gata för Centrumstråket vilket inte kommer att genomföras i detta projekt. Under projektets gång togs ett politiskt beslut att avsätta 20 miljoner kronor i budgeten för att slutföra utemiljön kring resecentrum. Totalt uppvisar projektet högre nettoexploatering om -20,1 miljoner kronor än de budgeterade. Avvikelsen beror framför allt på uteblivna intäkter från markförsäljning till Bovieran som var inlagd i budgeten och fördyring i produktion. Nedlagda utgifter fram till idag är -14,7 miljoner kronor. Utgifterna föreslås att överföras till Bålsta C etapp under 2026. 9096 Bålsta C etapp 6 I juni 2021 beslutade Kommunfullmäktige om exploateringsbudget för Bålsta C etapp 6 om 12,6 miljoner kronor. Då Håbo kommun inte längre har några markanvisningar i området föreslås att utgifterna flyttas in i den kommande budgeten för Bålsta C etapp 1 2026 då nedlagda kostnader som projektering för gata och VA kommer att ingå i etapp 1. Nedlagda utgifter fram till idag är 3,7 miljoner kronor. 9100 Tvåhusplanen Genomförda arbeten är slutbesiktade och besiktningsanmärkningar är åtgärdade. Det som återstår i projektet är finplaneringen runt vissa fastigheter på grund av arbeten som pågår på allmän platsmark. Arbetena med två av tre finplaneringsarbeten kvarstår. Ett finplaneringsarbete pågår kring fastigheterna K och L. Projektet visar på ett överskott om 5,7 miljoner kronor i stället för ett underskott om 2,9 miljoner kronor enligt beslutad budget. 9130 Entré Lillsjön Detaljplanen är överklagad. Kompletterande utredningar pågår. 9140 Dalängen /Äppeldalen Planarbetet är pausat. 13 miljoner kronor är nedlagda genom utgifter i gatu- och VA- anläggningar. Dessa anläggningsarbeten utreds för vidare användning i kommande detaljplan. Det som inte kan användas måste resultatföras vilket är en kommande risk. 9150, Götenehus "småhus" Projektets kalkyl innebär att projektet kommer att ge ett överskott till kommunen med 1,4 miljoner kronor. Diskussioner pågår med exploatör utifrån krav i exploateringsavtalet. Slutbesiktning genomförs i maj 2026. 9151 Lindegård Väppeby, tidigt skede Budgeten 0,4 miljoner kronor avser främst övertagande av anläggningar från exploatör samt VA-anslutningsavgifter. Kommunens entreprenad består av anläggande av anslutningspunkter. 9190 Ekilla Detaljplanearbete har vunnit laga kraft och ett köpekontrakt avseende markförsäljning har beslutats politiskt och marken är såld till Håbohus. Exploateringsbudget beslutades av Kommunfullmäktige 2024-10-07 (Dnr 2022/01676). Projektet förväntas ge ett överskott om 14,6 miljoner kronor. Dock ska nämnas att det finns en risk att saneringskostnader kan uppstå. VA-anläggningsavgift var budgeterad till 2 miljoner kronor men blev 66 000 kronor då förbindelsepunkt redan var anlagd till tidigare hyresgäst. 9240 Norra Draget Kommunfullmäktige beslutade att godkänna exploateringsbudget för Norra Draget 2024-10- 07 (Dnr 2021/00189). Infrastruktur är ännu inte utbyggd. Projekten i tidigt skede: 9160 Dragelund Dragelund är ett projekt i fasen "tidiga skeden" vilket innebär att det pågår en uppstartsprocess i samarbete med exploatör, exploatering och kommunens planering- och utvecklingsavdelning. 9170 Skokloster Udde, tidigt skede Detaljplanearbete och exploateringsarbete är pausat utifrån analys av VA:s kapacitet i Skokloster (spillvatten). Markanvisnings- och samverkansavtal har beslutats av politiken. 9200 Hjalmars väg, tidigt skede Exploaterings- och detaljplanearbetet pågår. Detaljplanen är klar för antagande och exploateringsavtal med exploateringsbudget är under framtagande. 9210 Kalmarsand, tidigt skede Detaljplanearbete och exploateringsarbete inklusive framtagande av budget är i stort sett klart. Ny budget och exploateringsavtal inklusive marköverlåtelser kommer upp för politiskt beslut 2026. 9093 Bålsta C etapp 3, tidigt skede, avslutas Projektet har stängts då arbetet inte kommit igång ännu. 9230 Norra Kalmarviken, tidigt skede, avslutat Projektet har stängts då det inte är klassat som exploatering. 9250 Gröna Dalen dagvatten, tidigt skede, avslutat Projektet har stängts och planeras in som ett investeringsprojekt i framtiden. 9260 Gamla Bålsta, tidigt skede, avslutat Projektet har stängts och kommer att vara ett rent detaljplanearbete och inte en exploatering. 9270 Äppeldalen, tidigt skede, avslutat Detta projekt är stängt och upparbetade kostnader är flyttade till projekt 9140 Dalängen/Äppeldalen 2.11.2 Fastighetsförsäljningsredovisning Under året har markförsäljning skett i Gamla Chemetallområdet med en reavinst om 0,6 2.12 Personal Under våren avslutades anställningen av kommundirektören, vilket innebar att förvaltningschefen under sju månader tjänstgjorde som tillförordnad kommundirektör. I augusti återgick förvaltningschef till ordinarie uppdrag, som samtidigt utökades med ett tillförordnande som avdelningschef för planering och utveckling. Förvaltningen har därutöver bidragit till kommunens samlade ledningskapacitet genom utlån av personal till kommunledningsförvaltningen. Enhetsledare för administration har tjänstgjort som tillförordnad kanslichef och operativ strateg från fastighetsverksamheten har lånats ut till valsamordningen. Sammantaget har dessa förändringar påverkat verksamheten, främst genom minskad kontinuitet i ledning och styrning och ökad arbetsbelastning för hela förvaltningens stab och ledningsorganisation. Rekryteringsläget har förbättrats i flera verksamheter, särskilt inom offentlig miljö där flera tidigare vakanser tillsatts. VA-enheten har rekryterat nyckelkompetenser genom en ny abonnentsingenjör och en kommande VA-/vattenstrateg. Lokalvården har fortsatt behov av personal med yrkeskompetens och har stärkt både utbildningsinsatser och språkutveckling. Simhallen har upplevt låg sjukfrånvaro, men arbetar vidare med schemaläggning och arbetsmiljöfrågor. Kompetensförsörjningen har även stärkts genom rekrytering av kommunekolog, planerings- och utvecklingschef samt fastighetschef. Ledarskapet har stärkts genom uppföljning av ledningsgruppens samspel, chefsutbildning, mentorskap och ökat ansvar för driftledare. Digitalisering har förbättrat arbetsmiljön genom tekniskt stöd till lokalvården, städrobotar och vidareutvecklad Avfallsapp. Arbetsmiljön har generellt förbättrats, men vissa delar är fortfarande hårt belastade. Offentlig miljö har fortsatt risk för överbelastning hos nyckelpersoner på grund av en växande kommun och krav på rättssäker myndighetsutövning. Lokalvården har däremot förbättrat arbetsmiljön genom ny gemensam lokal, digitala verktyg, schemalagd friskvård och en ny resursgrupp som minskar stress och avlastar vid sjukfrånvaro. Åtgärderna för minskad sjukfrånvaro har varit omfattande, bland annat genom tät kontakt vid frånvaro, ökad delaktighet, kompetensutveckling och förbättrade rutiner för arbetsmiljöarbete och schemaläggning. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har gett tydliga resultat. Den totala sjukfrånvaron har minskat från 11,1 till 8,4 procent, med minskning i både kort- och långtidssjukfrånvaro. 2.13 Valfrihet och konkurrens Som en del av uppföljningen av den treåriga planen för valfrihet och konkurrens har en marknadsundersökning av lokalvården genomförts under 2024. Undersökningen, tillsammans med en intern kartläggning av verksamheternas basbehov, visar att intresset från externa aktörer är lågt och att lokalvård i egen regi fortsatt är det mest kostnadseffektiva alternativet. Kommunstyrelsen beslutade därför den 18 juni 2025 att behålla lokalvården i egen regi och endast upphandla extratjänster utanför ordinarie uppdrag. 2.14 Avtalssamverkan Håbo kommun ingår i avtalssamverkan med Sigtuna, Knivsta och Upplands-Bro inom avfallshantering. Syftet med samarbetet är att på ett kostnadseffektivt sätt förbättra servicen för kommunernas avfallstjänster, öka utsorteringen av material för återvinning och minska mängden avfall som går till förbränning. Samarbetet ger också logistiska och ekonomiska fördelar, särskilt i områden som kan vara utmanande för en enskild kommun. Det säkerställer tillgång till rätt personal, skapar stordriftsfördelar och effektiviserar avfallsarbetet både i praktiken och ekonomiskt. Lednings- och styrningskapacitet De tillfälliga förändringarna i ledningsstrukturen, med tillförordnade tjänster och utlåning av personal, har tydliggjort förvaltningens sårbarhet vid frånvaro och parallella uppdrag. Minskad kontinuitet och ökad arbetsbelastning hos stab och chefer visar behovet av ökad redundans, tydligare prioritering av uppdrag och stabilisering av ledningsorganisationen. En mer robust ledning förväntas förbättra styrning, ansvarsfördelning och minska arbetsbelastningen. Kompetensförsörjning och rekrytering Rekryteringsläget har förbättrats med nyckelkompetenser tillsatta inom VA, offentlig miljö, lokalvård och strategiska funktioner. Kompetensförsörjningen har stärkts genom rekrytering av kommunekolog, planerings- och utvecklingschef samt fastighetschef. Behov kvarstår att utreda inom planering- och utvecklingsavdelningen. Verksamhetsområden och framtida krav Avfallsverksamheten möter nya lagkrav, producentansvar och förändrade insamlingssystem, vilket kräver förändrade arbetssätt och ökade resurser. VA-enheten står inför strategiska vägval kring dricksvattenförsörjning i Bålsta och Skokloster, med fortsatt högt investeringstryck och behov av effektivisering. Offentlig miljö hanterar ökande ärendemängder, fler anläggningar och högre driftkostnader. Utan förstärkta resurser riskerar underhållsbrist och sämre kvalitet, samtidigt som extremväder och vinterväghållning är centrala risker. Lokalvården behöver genomföra en organisatorisk översyn för att hantera tillväxt, fler ytor och övergång till avtal. Simhallen fortsätter att ha högt besökstryck, vilket kräver bemanning, scheman och utveckling av verksamheten. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Systematiskt arbetsmiljöarbete har minskat sjukfrånvaron från 11,1 % till 8,4 %, med minskning i både kort- och långtidssjukfrånvaro. Arbetsmiljön har generellt förbättrats, men offentlig miljö är fortfarande hårt belastad. Fortsatt fokus på arbetsmiljö, kompetensutveckling, digitala stödverktyg och organisatoriska förbättringar är avgörande för hållbar arbetsbelastning och låg sjukfrånvaro. Digitalisering och verksamhetsstöd Digitala lösningar, som städrobotar och Avfallsapp, har förbättrat arbetsmiljön och effektiviserat arbetet. Fortsatt digitalisering förväntas minska arbetsbelastning, frigöra resurser och höja kvaliteten i drift och service. Samlad bedömning Sammantaget står förvaltningen inför ett ökat behov av resurser och långsiktigt planerade investeringar för att möta lagkrav, samhällsutveckling och invånarnas förväntningar. Prioriterade insatser inom arbetsmiljö, digitalisering och organisatoriska förbättringar är avgörande för att säkerställa hållbar drift, minskad sårbarhet, bibehållen kvalitet och leveranskapacitet i hela verksamhetsområdet. Socialnämnden Verksamhet Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025 och har stor påverkan på socialförvaltningens verksamheter. Handlingsplan för implementeringen är beslutad av nämnden. Förvaltningsövergripande samverkan "Snack och samverkan" med tillfällen för internutbildning har startats upp. I april omorganiserades hela socialförvaltningen då avdelnings chefsnivån togs bort till förmån för en ny enhet med fokus på kvalitet- och utveckling. Detta skedde i samband med att all LSS-verksamhet överfördes till vård- och omsorgsförvaltningen. Under året har volymerna ökat både för aktualiseringar till barn och unga samt inledda ärenden men även antalet placeringsdygn har ökat. Detta har påverkat socialnämndens ekonomi negativt. Måluppfyllelse Förvaltningen har under året arbetat med åtgärder och insatser i riktning mot ekonomi i balans. Både genom att ha infört interna dialogmöten inför varje extern placering på barn- och unga och vuxen. Detta har under året varit ett kontinuerligt systematiskt arbete och föregår alltid vid en placering. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat tydligt och under senare halvåret har förvaltningen inte haft några kostnader för inhyrd personal. Förvaltningens arbetsmarknadsenhet visar på mycket goda resultat och har under året fått ut många individer, vidare till arbete eller studier, vilket på sikt minskar kostnader för försörjningsstöd och ökar den sociala tryggheten för individer och familjer. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har utvecklats mycket genom SSPF samverkan (skola, socialtjänst, polis och fritid), uppsökande arbete i samverkan och ett mer kunskapsbaserat arbetssätt inom förvaltningen. Inom våld i nära relationer har flera screeningverktyg införts och utbildningar har genomförts för att öka personalens kunskap och medvetande. Ekonomi Förvaltningen visar ett underskott i förhållande till budget på 5,9 miljoner kronor varav ca 700 000 kr utgör oförutsedda utgifter för ökade lokalkostnader. Socialnämnden ansvarar, i enlighet med socialtjänstlagen (SoL), för att bidra till social trygghet samt jämlika och jämställda levnadsvillkor för kommunens invånare. Uppdraget genomförs med fokus på rättssäkerhet, likvärdighet, individens självbestämmande och en hållbar användning av samhällets resurser. Nämnden ansvarar för förebyggande, stödjande och skyddande insatser för barn, unga och vuxna, inklusive ekonomiskt bistånd, arbetsförberedande insatser samt fritidsverksamhet. När frivilliga insatser inte är tillräckliga ansvarar nämnden för att ansöka om vård enligt LVU respektive LVM. Uppdraget genomförs i samverkan med andra aktörer och följs upp systematiskt genom uppföljning och kvalitetsarbete. I april 2025 togs avdelningsnivån i förvaltningen bort i samband med att LSS-verksamheten överfördes till vård- och omsorgsförvaltningen. Avdelningschefstjänsten ersättes av en enhetschefstjänst, vilket är en ekonomisk effektivisering. Syftet med den nya enheten är att höja kvaliteten, förenkla och förbättra processer samt ge strategiskt och operativt stöd till hela förvaltningen. I samband med detta tillsattes också förvaltningschefstjänsten som varit vakant en längre tid. Ny socialtjänstlag - trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen innebär en modernisering och en bättre anpassning till dagens samhälle med målsättningen att invånarna ska uppleva en mer tillgänglig och förbättrad socialtjänst. Inför ikraftträdandet har ett omfattande förberedelsearbete genomförts, men omställningen är långsiktig och kommer att kräva både tid och resurser under fler år framöver. Under året har nämnden beslutat om handlingsplan för omställningen samt beslutat om insatser som ges utan behovsprövning. Belastning inom verksamheterna: Antalet inkomna aktualiseringar samt inledda utredningar inom barn- och unga har fortsatt att öka. Även antal placeringsdygn för barn och unga har ökat i volym vilket har ökat förvaltningens kostnader. Kostnaderna per placeringsdygn för placeringar för personer med skadligt bruk och beroende har också ökat. Verksamheten förstärktes i budget 2025 med fyra seniora socialsekreterartjänster samt en teamledare i syfte att minska behovet av inhyrd personal och skapa stabilitet i verksamheten. Det finns risk för att volymökningen är en ny normalnivå några år framåt. Den förstärkning som verksamheten fick för att arbeta med uppföljning och kvalitet samt insatser på hemmaplan riskerar att inte få effekt. Under året har förvaltningen bedrivit arbete med beredskap i samverkan med kommunens säkerhetsenhet. Arbetet syftar till att stärka verksamhetens förmåga att hantera kriser och allvarliga störningar samt att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Förvaltningen har en etablerad krisorganisation med utsedda funktioner för krisledning. Samverkan sker i hög grad med vård- och omsorgsförvaltningen, då det finns beslut om att stabschefer kan täcka för varandra vid kris. Under året har förvaltningen utsett en krisstab under ledning av stabschef, och berörda funktioner har genomgått utbildning i stabsarbete via Länsstyrelsen finansierad genom erhållna statsbidrag. Beredskapsarbetet har bedrivits löpande genom gemensamma träffar och interna övningar inom kommunen. Förvaltningen har två utbildade stabschefer och har under året genomfört övningar enligt ordinarie övergripande rutiner. Den nyinrättade enheten för kvalitet och utveckling har även påbörjat arbete med kontinuitetsplanering för stabs- och ledningsfunktioner. Under året har förvaltningen bedrivit ett systematiskt informationssäkerhetsarbete och fortsatt utveckla arbetet med att säkerställa ett bra dataskydd. Förvaltningens dataskydd- och informationssäkerhetssamordnare har som uppgift att leda arbetet framåt. Inom ramen för informationssäkerhetsarbetet har förvaltningen fokuserat på att identifiera informationssystem och de avtal som är kopplat till systemen. Dessutom har en kartläggning av driftleverantörer och var informationen i systemen hanteras påbörjas. Förvaltningen i har i ärende SN 2025/29 slutfört en informationsklassificering av nämndens information baserat på nämndens informationshanteringsplan. Förvaltningen har även utsett informationsägare för all information som inventerats. Under våren har inventering gjorts av personuppgiftsbehandlingar med fokus på registerförteckningarna och arbetet fortgår i det avseendet. Inom ramen för det systematiska informationssäkerhetsarbetet genomför förvaltningens registrator en genomlysning av socialnämndens arkiv, för att se till att handläggningen och diarieföringen sker rättssäkert och att informationen i både arkiv och system skyddas för obehöriga. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att informationen som hanteras inom socialnämnden hanteras på ett säkert sätt och ges ett lämpligt skydd. Under året har förvaltningen arbetat med psykisk hälsa och suicidprevention och genomfört samt vidareutvecklat insatser i enlighet med den nationella strategin. Arbetet har haft särskilt fokus på barn- och unga, tidiga förebyggande insatser, stärkt familje- och nätverksperspektiv samt ökad samverkan med Region Uppsala. Sedan den 1 januari 2025 har kommunerna inte ansvar för kurators funktionen vid länets ungdomsmottagningar utan i stället har en ny överenskommelse gjorts med Region Uppsala, där särskilt utsedda medarbetare inom socialförvaltningen ansvarar för samverkan med ungdomsmottagningen. Detta omfattar regelbundna träffar, deltagande vid skol- och klassbesök samt slussning till familjesamtal hos förvaltningen. Arbetet med att uppmärksamma våld i ungas relationer har också stärkts som en del av det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa. Förvaltningen har vidare utvecklat föräldraskapsstöd, barngruppsverksamhet och familjebehandling för familjer där barn, unga eller anhöriga uppvisar psykisk ohälsa. Genom screening och kartläggning vid första kontakt med socialförvaltningens mottagningsteam, har möjligheterna förbättrats att tidigt kunna erbjuda adekvat stöd, både individuellt och i grupp. I det hälsofrämjande och suicidpreventiva arbetet har kommunen genomfört riktade informations- och uppmärksamhetsinsatser. En Barnfokuskväll arrangerades den 10 oktober i samband med världsdagen för barn och ungas psykiska hälsa. 4 Nämndens mål 4.1 Socialnämndens verksamheter ska vara kostnadseffektiva med en förbättrad ekonomisk balans Ekonomi i balans - genomförda åtgärder och resultat: Förvaltningen har under 2025 genomfört flera åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen. Ett prioriterat område har varit att minska beroendet av inhyrd personal och under året har timanställningar och seniora socialsekreterare använts i stället. Under andra halvåret 2025 har ingen inhyrd personal förekommit inom barn- och ungdomsvården. Även växling från dyrare konsulentstödda familjehem till familjehem i egen regi har skett i hög utsträckning, vilket har haft en positiv effekt på ekonomin. Samordnings- och behandlingsenheten har bidragit till minskade vårdkostnader genom att utveckla egna öppenvårdsinsatser och erbjuda hemmaplanslösningar. Insatserna har lett till att flera barn har kunnat bo kvar hemma eller återvända hem tidigare i samband med placering. Boendestöd har tagit stora steg till att hitta hemmaplanslösningar. Stödboende, ett flexibelt boendestöd samt en utvecklad sysselsättning tillsammans med behandling har alla varit viktiga komponenter för att kunna ge ett stöd som fungerar på hemmaplan och för att kunna minska eller korta externa placeringar. Arbetsmarknadsenheten har haft fortsatt mycket goda resultat. Många deltagare har gått vidare till arbete eller studier, vilket minskat beroendet av ekonomiskt bistånd. Enheten har en låg kostnad per invånare och ett starkt utfall jämfört med andra kommuner, samtidigt som en stor del av verksamheten är externt finansierad. Under året coachades 94 personer till arbete eller studier, varav 41 tidigare var beroende av försörjningsstöd. Trots genomförda åtgärder kvarstår ekonomiska utmaningar, främst kopplade till externa placeringar inom barn- och unga. Antal nyinkomna aktualiserade ärenden och inledda utredningar inom barn- och unga har varit högre under 2025 jämfört med 2024, vilket kan vara en förklaring till att antal externa placeringsdygn ökat istället för minskat trots förvaltningens åtgärder. Totalt hade förvaltningen 16 850 placeringsdygn 2024 och för år 2025 var totala antal placeringsdygn 19 754, dvs en ökning med 17 %. Antal placeringsdygn inom socialpsykiatri minskade något och antal placeringsdygn inom skadligt bruk- och beroende ökade marginellt men är fortfarande lägre än 2023 års nivåer. Den stora ökningen har skett inom barn- och ungas samtliga placeringar. Under 2024 hade barn-och unga 13 035 placeringsdygn och för år 2025 uppgick antal placeringsdygn till 16 078. Inflödet till barn- och unga är svårt att påverka och därför behöver förvaltningen fortsätta att aktivt hitta bra hemmaplanslösningar för att förhindra att behov av externa placeringar ökar. Socialnämnden har även gett i uppdrag att genomlysa delar av verksamheten ur ett ekonomi- och resursperspektiv för att ytterligare stärka förutsättningarna för ekonomi i balans. Kostnader för inhyrd personal ska minska jmf 2024 1 193 000 Ja Antal externa placeringsdygn ska minska jmf 2024 Nej Genomsnitt antal bidragsmånader ekonomiskt bistånd 7 10 4.2 Socialnämnden ska utveckla det trygghetsskapande, förebyggande och hälsofrämjande arbetet Mål uppfyllt Under 2025 har socialförvaltningen fortsatt att utveckla ett samlat och kunskapsbaserat arbete i linje med nämndens mål om ett stärkt trygghetsskapande, förebyggande och hälsofrämjande arbete. Fokus har legat på tidiga insatser, stärkt samverkan och ökad vuxennärvaro, särskilt i barn och ungas vardagsmiljöer. I april inrättades en kvalitets- och utvecklingsenhet med uppdrag att höja kvaliteten, förenkla processer och stödja förvaltningen i omställningen mot ett mer förebyggande arbetssätt. Enheten samordnar införandet av metoden Signs of Safety, en etablerad metod som stärker barns trygghet, föräldrars ansvarstagande och transparensen inom socialtjänstens arbete, och som utgör en central del av förvaltningens långsiktiga förebyggande inriktning. Samordnings- och behandlingsenheten har vidareutvecklat samverkansmodellen SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). 17 ungdomar har fått stöd genom samverkansmodellen och har inte återfallit i brott efter deltagande. Genom tidiga och samordnade insatser har ungdomar kunnat få stöd utan att mer ingripande åtgärder behövt vidtas. Tillsammans med Ung Håbo har enheten även bedrivit uppsökande fältarbete, särskilt under sommarperioden, vilket bidragit till ökad trygghet och förbättrad samverkan kring ungdomar med riskfaktorer. Enhetens arbete har ett tydligt hälsofrämjande inriktning genom föräldraskapsutbildningar, gruppinformation och bred samverkan med skola. elevhälsa, region och ungdomsmottagning. Ung Håbo har haft en central roll i det förebyggande och trygghetsskapande arbetet för unga. Vuxennärvaron har stärkts genom uppsökande verksamhet vid stationsområdet och i aktivitetsparken, vilket bidragit till minskad oro och skadegörelse. Myndighetsenheten barn- och unga har under året utvecklat sitt arbete i linje med den nya socialtjänstlagen, med fokus på kunskapsbaserade metoder, stärka skyddsfaktorer och ökad tillgänglighet. Arbetsmarknadsenheten har bedrivit ett tydligt förebyggande arbete genom att coacha personer till egen försörjning. Egen försörjning är en central skyddsfaktor mot social utsatthet och kriminalitet och skapar förutsättningar för ett självständigt och hållbart liv. Socialnämnden bedömer att arbetet under 2025 i huvudsak har bidragit till att utveckla det trygghetsskapande, förebyggande och hälsofrämjande arbetet i kommunen. Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - aldrig rädd för något på daglig verksamhet, andel (%) 85 % Brukarbedömning gruppbostad LSS - aldrig rädd för något hemma, andel (%) 85 % Brukarbedömning servicebostad LSS - aldrig rädd för något hemma, andel (%) 85 % Brukarbedömning missbruksvård IFO - förbättrad situation, andel (%) 85 % Brukarbedömning ekonomiskt bistånd IFO - förbättrad situation, andel (%) 85 % Brukarbedömning barn- och ungdomsvård IFO - förbättrad situation, andel (%) 85 % Brukarbedömning barn- och ungdomsvård IFO vårdnadshavare - förbättrad situation, andel (%) Brukarbedömning öppna insatser 13-20 - förbättrad situation, andel (%) 85 % Brukarbedömning öppna insatser Omsorgspersoner - förbättrad situation, andel (%) 85 % Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%) Brukarbedömning gruppbostad LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma, andel (%) Brukarbedömning servicebostad LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma, andel (%) 4.3 Socialnämnden ska utveckla arbetet med våld i nära relationer Mål uppfyllt Under 2025 har socialförvaltningen fortsatt utveckla och stärka arbetet med våld i nära relationer, med fokus på tidig upptäckt, gemensamma arbetssätt och ökad kunskap hos medarbetarna som möter barn, unga och vuxna. Mottaget för barn och unga som är organiserat under samordnings- och behandlingsenheten fungerar som "en väg in" för barn- och ungdomsvården och har från och med april 2025 infört Fredakortfrågor som screening i samtliga nya ärenden. Detta har stärkt förutsättningarna för tidig identifiering av våldsutsatthet. Myndighetsenheten barn och unga har under våren genomfört utbildning i Barnafrid med efterföljande workshop och har under året fått löpande kompetenshöjande insatser inom området. Arbetet bidrar till att stärka barnperspektivet och öka tryggheten i bedömningar och insatser. Myndighetsenheten vuxen har haft planerade utbildningsinsatser som delvis skjutits fram, men samverkar med öppenvård och relationsvåldsteam i det löpande arbetet. Arbetsmarknadsenheten arbetar strukturerat med metoden 7 frågor om våld i dialog med enskilda. Arbetet med våld i nära relationer är en del av enhetens förebyggande uppdrag kopplat till principer om jämställdhet och jämlikhet i externt finansierade projekt. Ung Håbo har under året stärkt sitt arbete mot våld i nära relationer genom utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck, samt genom deltagande i nationella kampanjer riktade till unga, såsom En vecka fri från våld och Svartsjuka är inte romantiskt. Arbetet syftar till att öka medvetenheten, förebygga normalisering av våld och stäkra ungas kunskap om sunda relationer. Förvaltningens relationsvåldsteam har under året beviljats medel från Länsstyrelsen för projektet Tryggare Håbo. Projektet har möjliggjort utbildningsinsatser för medarbetare samt förstärkt stöd till både våldsutsatta och våldsutövare. Boendestöd och sysselsättning har deltagit i workshops, utbildningar och samverkan med relationsvåldsteamet, bland annat med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Lagen om placering av barn i skyddat boende som trädde i kraft 1 april 2024 har krävt fortsatt arbete med riktlinjer och rutiner mellan myndighet barn och unga samt relationsvåldsteamet för att stärka barns skydd och vård. Kvalitet- och utvecklingsenheten har bidragit till arbetet genom sitt övergripande ansvar för riktlinjer, rutiner och kvalitetssäkring, vilket skapar förutsättningar för ett mer likvärdigt och hållbart arbetssätt inom hela förvaltningen. Socialnämnden bedömer att arbetet under 2025 har utvecklats i riktning mot målet att stärka arbetet med våld i nära relationer. Införandet av strukturerade screeningverktyg, ökad samverkan och genomförda utbildningsinsatser har förbättrat förutsättningarna för tidig upptäckt och ett mer enhetligt arbetssätt. Samtidigt bedöms att arbetet behöver fortsätta och fördjupas, särskilt vad gäller gemensam kompetensutveckling och uppföljning av effekter, för att fullt ut säkerställa långsiktig kvalitet och likvärdighet i arbetet. Andelen barn och unga inom IFO som vid inskrivning screenas för våld i hemmet eller andra våldsamma relationer 100 % 100 % Andelen medarbetare som genomgått kunskapshöjande insatser om våld i nära relation 85 % 85 % Andelen medarbetare som uppger att de har kunskaper i att upptäcka våld 85 % 85 % Könsfördelning, andel pojkar jmf flickor som deltar i ledarledda fritidsaktiviteter 46/54 50/50 Könsfördelning pojkar och flickor i Ung Håbos verksamheter nådde mål 50/50 vid delår, och når nästan målet vid helår. Något fler pojkar deltog på helår jämfört med flickor. Oförutsedda händelser och ineffektiva åtgärder 16 Manuellt förd statistik om dialogforum hållits inför varje placering. Otillräckliga resurser och kunskapsbrist 12 Kontroll om enheterna har riktlinjer och rutiner för att upptäcka våld. Systematiskt kvalitetsarbete 16 Kontroll av hur avvikelserapportering fungerat under året Bristande delaktighet och inflytande 12 Egenkontroller av genomförandeplaner Mindre avvikelse Uppföljning av privata utförare 16 Egenkontroll av att checklista/rutin använts vid varje placering Bristande och rättsosäker handläggning 16 Egenkontroller Mindre avvikelse Brister i verksamhetssystemet 16 Frågeformulär som skickas ut i samband med delår och helår Internkontrollen visar att verksamheten i huvudsak bedrivs i enlighet med lagstiftning och interna rutiner, men att flera risker fortsatt behöver följas upp och kommer att följas upp i internkontroll för 2026. Barn- och unga myndighet har granskat 9 utvalda utredningar och de visade på en god kvalitet. De hade informativa aktualiseringar, relevant innehåll samt adekvata beslutsformuleringar. Barn- och ungas mottagning granskade 25 utvalda ärenden och samtliga visade på hög följsamhet avseende skyddsbedömningar, beslutsmotiveringar och dokumentation. Samtliga skyddsbedömningar hade gjorts inom föreskriven tid. Utvecklingsområden som kvarstår är utredningstider för barn- och unga myndighet och tydlig dokumenterad återkoppling och uppföljning i ärenden för barn- och unga mottagning. Kontroller på vuxen myndighet gjordes på tio slumpmässigt utvalda utredningar och visar på god kvalitet i utredningsarbetet och att val av insatser går i de flesta fall att följa i dokumentationen. Samtidigt finns utvecklingsområden avseende planering och dokumentation av uppföljning i ärenden på vuxen Rutiner för boendestöd finns och säkerställs även genom praktisk tillämpning. Inom AME visar kontrollerna att etablerade rutiner för samtycke i huvudsak följs. Kontroller inom förebyggarteamet på barn- och ungdom har gjorts på tio aktuella pågående ärenden med fokus på barnets och vårdnadshavarnas delaktighet och i de fall barnet varit delaktig i insatsen, har det kommit till tals. När det gäller uppföljning av privata utförare har checklistor använts men följsamheten har varit ojämn, särskilt inom barn- och unga myndighet, vilket delvis förklaras av personalomsättning och bristande kännedom om rutiner. Inom vuxen har uppföljningen begränsats av bristande tillgång till vissa uppgifter från utförare. Vidare har egenkontroller identifierat brister i användningen av verksamhetssystemet, främst inom barn- och unga, där orsakerna bedöms vara kopplade till utbildning, arbetssätt och tidsåtgång snarare än tekniska fel. Sammantaget bedöms riskerna ha begränsad omfattning men vara relevanta att följa upp. Pågående och planerade åtgärder, såsom utvecklade arbetssätt, digitala checklistor, riktade utbildningsinsatser och förstärkt uppföljning, bedöms bidra till ökad kvalitet, rättssäkerhet och en mer enhetlig tillämpning. 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/boksl ut Nettokostnaden för årets verksamhet uppgår till 138,8 miljoner kronor. Budgeten är 133,0 miljoner kronor, vilket innebär att ett underskott uppstår med 5,8 miljoner kronor. Nettokostnaden har ökat med 5,8 miljoner kronor (4 procent) jämfört med föregående år. Externa intäkter har ökat jämfört med både budget och föregående års siffror. Ökningen beror på en ändring av hantering gällande bidrag från Migrationsverket där en större del av bidraget resultatförts. Interna intäkter ligger i linje med budget samt avviker marginellt jämfört med föregående år. Den består främst av intern fakturering av feriearbeten mot andra nämnder 1 miljon kronor. Under nästa år har budgeten för feriearbetet samlats under Socialförvaltningen varför vi kommer se en förväntat ändrad hantering nästa år. Verksamhetsköp, bidrag, material redovisar att årets utfall överstiger budgeten med 47 procent. Jämfört med föregående år är det en ökning med 7 procent. Det beror framför allt av ökade kostnader för försörjningsstöd samt ökade kostnader för placeringar. Under våren 2025 höjdes hyrorna med cirka 4 procent för hyresrätter i kommunen. Nya regler gällande bostadstillägg för barnfamiljer har påverkat barnfamiljer med ekonomiska svårigheter och har i sin tur haft påverkan på utbetalningen av ekonomiskt bistånd. Antalet hushåll har minskat något sedan 2024, men kostnaderna har ökat. Personalkostnader redovisar 10,6 miljoner mindre än budgeterat. Det är en minskning med 13 procent jämfört med budget. Mot föregående år är det en ökning med 14 procent. Socialförvaltningen har under året haft vakanser inom alla förvaltningens verksamheter. Flera av vakanserna har orsakats av ledtider i samband med rekrytering där nya tjänster inte tillsattes på en gång, vilket gav ett överskott. Verksamheten har även kunnat finansiera tjänster med projektmedel och statsbidrag. Övriga kostnader överstiger budget med 2,4 miljoner kronor. Årets utfall jämfört med föregående års utfall är en minskning med 6,8 miljoner kronor. Minskningen jämfört mot föregående år beror på mindre kostnader för inhyrd personal, en minskning med 4,9 miljoner kronor. Licenskostnaderna är lägre jämfört med föregående år. Interna kostnader redovisar 1,5 miljoner kronor mer än budgeterat. En del av avvikelsen består av de extra kostnaderna för internhyran med 0,7 miljoner kronor vilken inte var budgeterad. Verksamheten har också fakturerats för administrativa tjänster som uppstått i samband med omorganisationen av LSS verksamheten. tkr 108 Nämndverksamhet -754 -723 -746 -23 138 Nämndadministration -643 -694 -792 -98 225 Konsument- och energirådg -331 -262 -414 -152 300 Allmän fritidsverksamhet -537 -475 -699 -224 350 Ung Håbo fritidsgårdar -5 958 -7 198 -6 026 1 172 400 Öppen förskola 0 0 0 0 501 Förvaltningsövergripande -7 142 -8 703 -5 819 2 883 512 Särskilt / annat boende -9 469 -7 029 -6 459 570 514 Dagverksamhet -2 469 -2 551 -2 038 513 515 Boendestöd -4 568 -6 943 -7 424 -481 516 Öppen verksamhet -809 -33 0 33 517 Övr insatser ord. boende -1 007 -1 190 -885 304 519 Handläggning SoL -1 341 -1 147 -1 362 -215 529 Handläggning LSS -22 0 0 0 550 Förvaltningsövergripande 0 0 0 0 552 Missbrukarvård för vuxna -7 892 -7 596 -10 652 -3 056 553 Barn- och ungdomsvård -66 860 -60 195 -74 249 -14 054 554 Familjerätt -1 630 -2 167 -1 795 372 571 Övriga insatser vuxna -2 317 -2 791 -3 251 -460 575 Ekonomiskt bistånd -18 306 -17 713 -19 820 -2 106 576 Flyktingmottagande 2 182 0 7 298 7 298 613 Arbetsmarknadsåtgärder -3 215 -5 603 -3 753 1 851 Socialförvaltningen redovisar ett resultat på 138 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott på 5,9 miljoner kronor jämfört med budgetramen på 133 miljoner kronor. Omfördelning av fastighetskostnader Fastighetskostnader omfördelas från fastighetsenheten till berörda verksamheter. Under senare år har hyrorna inte höjts i takt med ökande kostnader inom fastighetsenheten, vilket lett till att kostnader inte belastat rätt verksamheter. Syftet med omfördelningen är att säkerställa korrekt kostnadsfördelning och tillhandahålla rättvisande underlag i räkenskapssammandraget för 2025. För att möta de ökade hyreskostnaderna kommer berörda verksamheter att budgetkompenseras under 2026. Det bör särskilt noteras att Socialförvaltningen inte erhållit budget för dessa utökade fastighetskostnader i 2025. Socialförvaltningens andel uppgår till 690 731 kronor, fördelat på olika verksamheter. Konsument- och energirådgivning redovisar ett underskott med 152 000 kronor vilket beror på personalavgång och tillfällig inhyrning av konsult, vilket resulterat i högre kostnader än budgeterat. Allmän fritidsverksamhet redovisar ett underskott med 224 000 kronor vilket beror på felbudgetering av personalkostnader, inklusive högre övertids- och Ob-ersättningar än beräknat. Ung Håbo fritidsgårdar redovisar ett överskott med 1,1 miljoner kronor vilket beror på lägre personalkostnader än förväntat samt återhållsamhet kring inköp, aktiviteter och transportkostnader. Förvaltningsövergripande verksamhet återfinns hos förvaltningschef samt enheten kvalitet och utveckling. Överskottet beror på en besparing av personalkostnader i samband med tillträde av ny förvaltningschef samt omorganisering av socialförvaltningen där avdelningschef togs bort samt vakant tjänst under föräldraledighet som inte har tillsatts. Under året har även besparingar gjorts på licenskostnader samt kurser och utbildningar. Särskilt annat boende redovisar ett överskott vilket främst beror på socialpsykiatri SoL vuxen visar ett bättre resultat än budget då placeringarna varit konstanta under året. Verksamheten har minskat kostnaderna gentemot 2024. Inga nya placeringar har tillkommit under året. Verksamheten har identifierat utvecklingsområden gällande i samverkan med regionen, särskilt gällande rättspsykiatriska ärenden. Dagverksamhet redovisar ett överskott gentemot budget om 513 000 kronor. Ej tillsatt ersättare för personal, då andra verksamheter kunnat täcka upp i början av året. Verksamheten var fulltalig från och med 1 september 2025. Boendestödet redovisar underskott om 481 000 kronor. Befintlig enhetschef har behövt täcka upp på annan enhet och verksamheten har därför behövt frigöra samordnare för att ta större ansvar för den dagliga driften. Övr insatser ord. boende redovisar ett överskott om 304 000 kronor. Överskottet beror på lägre kostnader för kontaktpersoner inom SoL vuxen. Handläggning SoL redovisar ett underskott om 215 000 kronor. Underskottet beror på personalkostnader som är bokförda på annan verksamhet. Arbetsmarknadsenheten redovisar ett överskott med 1,8 miljoner kronor. Orsaken är en delvis vakant tjänst, förlängd föräldraledighet och något färre arbetsmarknadsanställningar än budgeterat. Överskottet är större än vad som tidigare prognostiserats vilket framför allt beror på en felaktig kontering av projektintäkter 2024 som upptäckts och korrigerats i december 2025. Missbrukarvård för vuxna redovisar ett underskott med 3 miljoner kronor. Ökat antal LVM‑placeringar (5 st 2025 jämfört med 3 st 2024). Parallellt pågår utvecklingsarbete för vård på hemmaplan. SoL‑placeringar har minskat tack vare internt stödboende med ett mer sammanhållet stöd. Barn- och ungdomsvården redovisar ett underskott på 14 miljoner kronor jämfört med budget. Jämfört med utfallet för 2024 innebär detta en resultatförsämring med 7,4 miljoner kronor. Under året har verksamheten haft en ökning av antalet ärenden – både aktualiseringar, inledda utredningar och antalet placeringsdygn – jämfört med föregående år. I december 2025 var 49 barn placerade, att jämföra med 35 placerade barn i december 2024. Flera av dessa barn har haft mer omfattande stödbehov, vilket lett till kostsamma placeringsformer såsom SiS och HVB för barn med stora vårdbehov. Trots det ökade antalet placeringsdygn har verksamheten, i relation till utfallet 2024, lägre kostnader relativt sett. Ett exempel är arbetet med att växla konsulentstödda familjehem till familjehem i egen regi, vilket inneburit uteblivna kostnader motsvarande 8,2 miljoner kronor jämfört med 2024. Detta visar att verksamhetens arbete med att hitta bättre och mer kostnadseffektiva placeringsformer samt att arbeta mer på hemmaplan har gett resultat – även om den ökade volymen totalt sett har medfört högre kostnader. Statsbidrag har möjliggjort förstärkta personalresurser för implementeringen av SSPF (samverkansmodell skola, socialtjänst, polis och fritid), vilket i sin tur har lett till att barn kunnat få stöd i ett tidigare skede. Genom införandet av förenklade utredningar har verksamheten, trots ökad ärendemängd, kunnat hantera volymen utan att behöva utöka personalstyrkan ytterligare. En genomlysning av verksamheten planeras under 2026. Familjerätt avser både familjerådgivning samt familjerätt. Verksamheten redovisar ett överskott på 372 000 kronor vilket beror på att familjerådgivningen har haft minskat ärendeinflöde. Övriga insatser vuxna redovisar ett underskott med 460 000 kronor vilket främst beror på kostnadsdrivande insatser för våld i nära relationer samt avhopparverksamhet. Det är möjligt att återsökta kostnader från polisen för avhoppare och i år innebar det att ungefär en tredjedel av kostnaderna finansierades av polisen. En familjebehandlare har flyttats från öppenvården barn och unga till relationsvåldsteamet för att möjliggöra ett mer sammanhållet stöd till våldsutsatta. Ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott med 2,1 miljoner kronor. De ökade kostnaderna beror på att under våren 2025 höjdes hyrorna med ca 4 procent för hyresrätter i kommunen. Nya regler gällande bostadstillägg för barnfamiljer har påverkat barnfamiljer med ekonomiska svårigheter och har i sin tur haft påverkan på utbetalningen av ekonomiskt bistånd. Antalet hushåll har minskat något sedan 2024, men kostnaderna har ökat. Flyktingmottagande redovisar ett överskott på 7,2 miljoner kronor. Socialförvaltningen ansvarar för att tillhandahålla bostäder, ekonomiskt bistånd och samhällsvägledning för nyanlända. Förvaltningen har ett effektivt mottagande, bland annat genom verksamheten inom arbetsmarknadsenheten, vilket bidrar till att en stor del av målgruppen snabbt kommer ut i arbete. De schablonersättningar som kommunen erhållit har överstigit förvaltningens kostnader för integration och flyktingmottagande, vilket förklarar årets överskott. Nämndens verksamhet är till största delen myndighetsutövande och underskottet beror enbart på kostnader i samband med lagstadgad myndighetsutövning. Trots åtgärder som vakans hållning av tjänster och andra neddragningar i verksamheten har det inte fullt ut gått att kompensera för placeringskostnader. Under året har placeringsdygnen fortsatt att öka. Främst under verksamheten barn- och unga. För att komma tillrätta med budgetunderskott har därför nämnden beslutat vid nämnden i december en genomlysning av barn- och unga. Genomlysningens kommer att redovisas i mars år 2026. Vid nämnden den 9 september 2025 fattade nämnden beslut om åtgärder för budget i balans med anledning av prognostiserat underskott i samband med prognos i maj. Åtgärderna uppgår till en summa av 3,5 miljoner över tid. Verksamheten har haft stor omsättning på chefer och personal under de senaste åren vilket alltid påverkar stabiliteten och arbetsledningen i ärenden. Bristande stabilitet i myndighetsutövande verksamheter är ofta kostnadsdrivande. Den främsta åtgärden på långsikt för att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen är därför att fortsätta arbeta för god arbetsmiljö och stabilitet i verksamheterna. Åtgärder som är genomförda under året Nämnden behöver fortsatt arbeta med åtgärder och effektiviseringar av verksamheten för att ha en budget i balans framåt. Under året har förvaltningen gjort stora åtgärder för att stoppa en kostnadsdrivande utveckling. Utan dessa åtgärder är det sannolikt att underskottet blivit ännu större då vi också ser större volymökningar främst placeringar barn- och unga. • Minska behovet av inhyrd personal inom myndighetsutövningen. Inom myndighetsutövning hade socialförvaltningen en kostnad för inhyrd personal på 5,8 miljoner kronor år 2024. Genom ett gediget arbete under året slutar siffran år 2025 på 1,2 miljoner kronor. En besparing på 4,6 miljoner kronor mellan åren. • Minska behovet av dyra placeringar. Modeller för hemmaplanslösningar och motivationsarbete ska fortsätta utvecklas för målgruppen vuxen med beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Vård på hemmaplan genom förstärkt boendestöd ska byggas upp. Förvaltningen ser en försiktig trend i att placeringsdygnen för frivilliga placeringar har minskat men att det är för tidigt att fullt ut utvärdera effekten. • Antalet dygn personer är placerade på HVB eller i andra placeringsformer ska kortas genom att placeringar följas upp effektivare. Fler placeringar har kunnat jobbats hem under året men volymökning resulterar i att kostnadseffekten uteblivit. • Konsulentstödda familjehem ska ersättas med familjehem i egen regi. Andelen barn placerade i egen regi har gått från 39% till 79%. Växlingen är komplex där en besparing mellan år 2024 till år 2025 räknas med 3,2 miljoner kronor. • Förvaltningen har under året hållit flertalet tjänster vakant för att nå en ekonomi i balans. Förvaltningen har även haft möjlighet att ansöka om statsbidrag för att kunna finansiera en del av personalkostnaden. Totalt cirka 10,6 miljoner kronor. • Förebyggande stöd och behandling på hemmaplan ska utvecklas för att om möjligt förhindra behov av placering. • Arbetsmarknadsenheten ska fortsatt arbeta för att personer med ekonomiskt bistånd får arbete och egen försörjning. • Åtgärder för arbete med friskfaktorer samt följa upp sjukskrivningar ska leda till att förvaltningens kostnader för sjuklöner ska minska. Under året har sjuktalen minskat. Mer utvecklas analys under avsnitt 12. Personal. Åtgärder 2024, t kr Planer at 2025, t kr Slutlig t 2025, t kr 2026, t kr Totalt Inhyrd personal inom myndighetsutövning jämförelse år 2024 med år 2025 5 824 1 193 0 4 631 Konsulentstödda familjehem ska ersättas med familjehem i egen regi 3 273 Vakanta tjänster samt finansiering via statsbidrag 10 600 Subventionering av placeringar barn och unga 700 Statsbidrag avhopparverksamhet 425 Summa Under 2025 har socialnämnden vid flera tillfällen fått löpande ekonomisk återrapportering och uppföljning från förvaltningen: 2025‑01‑21 redovisade förvaltningen månadsrapport för december 2024 (SN 2025‑01‑21 § 3). Vid detta tillfälle prognostiserades ett underskott på cirka 19,3 miljoner kronor jämfört med budget 2024. 2025‑02‑25 redovisade förvaltningen månadsrapport för januari 2025 (SN 2025‑02‑25 § 25), och nämnden beslutade om verksamhetsberättelsen för 2024 (SN 2025‑02‑25 § 27). 2025‑03‑18 redovisades ekonomisk återrapportering till nämnden (SN 2025‑03‑18 § 45). 2025‑04‑28 redovisade förvaltningen ekonomisk återrapportering (SN 2025‑04‑28 § 55) samt delårsuppföljning för mars (SN 2025‑04‑28 § 56). 2025‑06‑03 redovisades ekonomisk återrapportering (SN 2025‑06‑03 § 70). Nämnden beslutade då att: o Notera återrapporteringen av status på de beslutade åtgärderna för en ekonomi i balans 2024. o Uppdra åt förvaltningen att inom sin delegation vidta åtgärder för att minska det prognostiserade underskottet. o Uppdra åt förvaltningen att återkomma med förslag på ytterligare åtgärder vid nämndens sammanträde i september. 2025‑09‑09 redovisade förvaltningen ekonomisk återrapportering (SN 2025‑09‑09 § 94) samt uppföljning av åtgärder för ekonomi i balans enligt tidigare uppdrag (SN 2025‑09‑09 § 95). Nämnden beslutade att: o Godkänna förvaltningens åtgärder för ekonomi i balans. o Notera redogörelsen över det aktuella ekonomiska läget. 2025‑10‑07 redovisades delårsrapport (SN 2025‑10‑07 § 112) samt ekonomisk återrapportering (SN 2025‑10‑07 § 113). 2025‑11‑04 redovisades ekonomisk återrapportering (SN 2025‑11‑04 § 127). 2025‑12‑09 redovisades ekonomisk återrapportering (SN 2025‑12‑09 § 139) samt budget och verksamhetsplan för 2026, med plan för 2027–2028 (SN 2025‑12‑09 § 147). Under § 139 beslutade nämnden att: o Notera förvaltningens oktoberprognos. o Uppmana förvaltningen att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans. o Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en genomlysning av verksamheten Barn och unga, med återrapportering till socialnämnden senast i mars 2026. Ansökt belopp, mnkr Beviljat belopp, mnkr Totalt intäkts- redovisat för perioden, mnkr 7706-Stärkt suicidarbete 2025 SKR 0,010 0,010 0,010 7710-Fritidskort barn unga Socialstyrelsen 0,029 0,029 0 7741-Ökad och jämlikt föräldraskapsstöd Myndigheten för familjerätt och 0,2 0,2 0,2 föräldraskapsstöd 7737-SSPF införande och TUTI Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 0,9 0,9 0,9 7758-Ny Socialtjänstlag 2025 Socialstyrelsen 1,9 1,9 1,9 7769-Psykisk hälsa 2025 SKR 0,6 0,6 0,6 7775-Skolsociala team 2025 Socialstyrelsen/Skolverke t 0,6 0,6 0,6 7776-Avhoppare år 2025 Polismyndigheten 1,2 0,425 0,425 7783-Förebygga och motverka brottslighet Socialstyrelsen 0,6 0,6 0,6 7784-MUCF år 2025 Myndigheten för ungdom och civilfrågor 0,17 0,17 0,12 7791-Insatser för samverkan för unga (ISA) Europeiska sociala fonden 1,1 1,1 1,1 7786-Tidiga insatser i samverkan (TIS) Asyl , migrations- och integrationsfonden 1,3 1,3 1,0 7734-Framsteget 2025-2028 Samordningsförbundet 1,8 1,8 1,3 7728-Servicekontor 37 a Länsstyrelsen 0,1 0,1 0,1 7782-Familjecoach 37 a Länsstyrelsen 0,6 0,6 0,6 7725-Psykisk hälsa, komplexa behov Region Uppsala 0,1 0,1 0,1 7777-Subventionering av placeringar barn och unga Socialstyrelsen 0,7 0,7 0,7 7712-Flyktingmottagning schablonersättning Migrationsverket 4,9 4,9 4,9 7720-Tryggare Håbo 2025 Länsstyrelsen 0,2 0,2 0,1 7729-Sign of safety 2025 Omställningsfonden 0,4 0,4 0,4 7772-HBTQ främjande 2025 Socialstyrelsen 0,1 0,1 0,1 Flera av statsbidragen finansierar arbetsmarknadsenhetens verksamhet med cirka 60% om inte mer, vilket är avgörande för deras fortsatta drift och samhällsviktiga arbete. Även andra delar av socialförvaltningens förebyggande arbete finansieras med riktade statsbidrag. 7786-Tidiga insatser i samverkan (TIS) Stötta utrikesfödda till en snabbare integration i det svenska samhället med fokus på arbete och utbildning. 7791-Insatser för samverkan för unga (ISA) Projektet syftar till att stötta unga som varken arbetar eller studerar från 16-29 år med fokus på arbete och utbildning. 7758-Ny Socialtjänstlag 2025 Bidraget syftar till att stödja kommunerna till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Arbetet med att ta fram nya riktlinjer och rutiner, uppdatera verksamhetssystem samt genomföra utbildningar för personal pågår och är prioriterat under året. Bidraget finansierar personal samt kunskapshöjande insatser. 7734-Framsteget 2025-2028 Framsteget är en ny insats med samma namn som tidigare. Målgruppen för insatsen är individer mellan 16 och 66 år med behov av samordnade insatser där Försäkringskassan, Hälso- och sjukvårdens, Kommunens eller Arbetsförmedlingens insatser inte är tillräckliga för att nå individens fulla potential. 7741-Ökad och jämlikt föräldraskapsstöd Statsbidraget har använts till personalförstärkning genom att anställa en medarbetare vars uppdrag är att implementera systemiskt behandlingsarbete och ett nätverksorienterat arbetssätt. 7775-Skolsociala team Statsbidraget delfinansierar löner för socionomer som arbetar med socialförvaltningens närvaroprogram. 7737-SSPF och TUTI Statsbidraget går oavkortat till personalkostnader utifrån införandet av SSPF samt ökad tillgänglighet på insatsen TUTI. Utan statsbidrag hade enheten haft svårt att rikta arbetet till evidensbaserade metoder och inte heller haft möjlighet att implementera SSPF som är den särklass viktigare förändringen enheten genomfört kopplat till kostnader. SSPF bedöms ha dämpat behovet av placeringar utanför hemmet med tre årsplaceringar. 7769-Psykisk hälsa Delar av statsbidraget används för att finansiera 40% persontjänst med uppdrag att samverka med ungdomsmottagningen och elevhälsan i Håbo. Vidare kommer statsbidraget finansiera utbildningskostnad till nätverksledare. 7776-Avhoppare år 2025 Finansierar en del av avhopparverksamhet. Ansökt belopp på 1,2 miljoner kronor resulterade i 425 000 kronor. 8.1 Volymmått Antal inkomna aktualiseringar Barn- och ungdom 1 583 1 501 1 737 1 350 Antal inledda utredningar Barn- och ungdom 415 414 442 320 Antal placeringsdygn Familjehem egen regi 2 806 dygn 7 227 dygn 10 601 dygn 5 836 dygn Antal placeringsdygn Familjehem- konsulentstödd 4 373 dygn 3 856 dygn 2 838 dygn 921 dygn Snittkostnad per placeringsdygn - familjehem konsulentstödd 2 056 kr 2 584 kr 2 707 kr 2 316 kr Antal placeringsdygn BoU, exklusive familjehem 1 552 dygn 1 952 dygn 2 639 dygn 1 332 dygn Snittkostnad per placeringsdygn BoU - placeringar exklusive familjehem 5 466 kr 5 289 kr 6 226 kr 5 800 kr Antal placeringsdygn Missbruk 1 754 dygn 1 414 dygn 1 486 dygn 1 040 dygn Snittkostnad per placeringsdygn - Missbruk 2 808 kr 3 599 kr 4 505 kr 2 789 kr Antal placeringsdygn - Socialpsykiatri 2 294 dygn 2 400 dygn 2 190 dygn 1 209 dygn Snittkostnad per placeringsdygn - Socialpsykiatri 4 220 kr 3 690 kr 3 322 kr 3 800 kr Utbetalt ekonomiskt bistånd, snitt kr/hushåll (Kolada ID: N31849) 9 929 10 527 10 604 7 950 Biståndshushåll, ekonomiskt bistånd, antal (Kolada ID: N31910) 188 242 232 130 Antal inkomna aktualiseringar Barn- och ungdom Antalet aktualiseringar – det vill säga orosanmälningar och ansökningar – har ökat med 15,7 procent mellan 2024 och 2025. Antalet inledda utredningar har under samma period ökat med 6,8 procent. Ökningen av aktualiseringar kan delvis förklaras av att fler orosanmälningar inkommit per barn, vilket inte nödvändigtvis innebär att antalet unika individer har ökat. För att bedöma arbetsbelastningen behöver därför antalet aktualiseringar alltid ses i relation till hur många av dessa som leder till utredning. • Antalet aktualiseringar ökar kraftigt (+15,7 %). • Antalet inledda utredningar ökar svagt (+6,8 %). • Andelen aktualiseringar som leder till utredning minskar, från 27,6 procent till 25,4 procent. Sammantaget innebär detta att verksamheten för Barn och unga tar emot fler inkommande ärenden, men att en mindre andel går vidare till utredning. Detta kan tyda på att: • fler anmälningar eller ansökningar inte når upp till utredningströskeln, • de initiala bedömningarna blivit mer träffsäkra och effektiva, eller • fler ärenden i större utsträckning kan hanteras genom rådgivning eller tidiga insatser, exempelvis icke behovsprövade stödinsatser. Antal placeringsdygn Familjehem egen regi Antalet placeringsdygn för barn och unga – oavsett placeringsform – har ökat med 23,3 procent mellan 2024 och 2025, vilket är en oroande utveckling. Även antalet barn placerade på SiS eller HVB‑hem har ökat i absoluta tal med cirka 34,5 procent. Däremot har dessa placeringar inte ökat i samma takt som det totala antalet placeringsdygn, vilket innebär att andelen HVB/SiS‑dygn ligger kvar på en marginellt förhöjd nivå, med en ökning på endast 1,4 procentenheter. Sammantaget innebär detta att det inte skett någon kraftig andelsförskjutning mot HVB eller SiS. Den totala ökningen av placeringsdygn drivs istället främst av familjehem i egen regi, som står för en allt större del av placeringarna. Kraftfull förflyttning till familjehem i egen regi En positiv utveckling är den tydliga övergången från konsulentstödda familjehem till familjehem i egen regi. Arbetet som bedrivits inom verksamheten har gett tydliga resultat: • 2023: 39,1 % av de placerade barnen bodde i familjehem i egen regi • 2024: 65,2 % • 2025: 78,6 % Denna utveckling innebär både ökad stabilitet och kvalitet, samt en betydande ekonomisk effekt. Jämfört med om placeringsmönstret från 2023 hade legat kvar, har förflyttningen till egen‑regi‑placeringar gett uteblivna kostnader på cirka 8,2 miljoner kronor. Trots den oroande ökningen av totala placeringsdygn går det att se en tydligt strategiskt gynnsam förändring i placeringarnas karaktär. Den växande andelen familjehem i egen regi visar att verksamheten lyckats med en långsiktig omställning mot både mer kvalitativa och mer kostnadseffektiva lösningar. Antal placeringsdygn Missbruk Volymerna av placeringsdygn för personer med skadligt bruk och beroende minskade med nästan 20 procent mellan 2023 och 2024. Under 2025 ökade volymerna något, men ligger fortfarande lägre än nivåerna 2023, trots uppgången. Samtidigt har kostnadsutvecklingen ökat. Den främsta orsaken är att fler LVM‑placeringar genomfördes under 2025. Dessa placeringar har en betydligt högre dygnskostnad än placeringar enligt SoL, vilket påverkar kostnadsbilden även vid relativt små volymökningar. En positiv utveckling är att flera personer som annars hade varit aktuella för HVB‑vård i stället har kunnat bo på Lindegårdsvägens stödboende och fått stöd genom socialförvaltningens egna öppenvård. Detta bidrar till att hålla nere placeringskostnaderna och förväntas få ännu större kostnadsdämpande effekt på sikt. Utbetalt ekonomiskt bistånd, snitt kr/hushåll (Kolada ID: N31849) Snittkostnad för helår går ännu inte att säkerställa att den är korrekt då det inte publicerats i Kolada ännu. Projekt Total budget Totalt utfall t o m 2025 Total prognos Avvikels e budget/ prognos Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikels e budget/ bokslut 2025 Budget överförs till komman de år 4827-Inventarier IFO Ung Håbo 10 år 200 170 -30 Summa 200 170 -30 10 Kommentarer till investeringsredovisning Investering av Ung Håbo för att iordningsställa gamla simhallen för Ung Håbos ändamål. Investeringen avser inventarier som kommer användas i gamla simhallen som exempelvis möbler. 11 Personal Friskfaktorer Under hösten har samtliga enheter genomfört skattning utifrån friskfaktorer. Skattningen är viktig för att veta vad förvaltningen har för utgångsläge. Utifrån skattningarna har aktiviteter och handlingsplaner för respektive enhet tagits fram. Förvaltningens samlade resultat i skattningen där siffran fem är max värde ser ut enligt tabellen nedan. Arbetet kommer att följas upp under 2026. Sjukfrånvaro Under 2025 har nämndens verksamheter haft en fortsatt relativt hög sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron är högre än korttidssjukfrånvaron, vilket följer samma mönster som tidigare år. Korttidssjukfrånvaron har samtidigt legat under 3 procent under merparten av året och uppvisar en nedåtgående trend. Den enda månad som avviker, bortsett från perioden då LSS-verksamheterna ingick i socialförvaltningen, är september då korttidssjukfrånvaron uppgick till 3,6 procent. Det finns även skillnader mellan enheter, vilket bland annat kan förklaras av hög ärendemängd samt verksamheter där möjlighet till distansarbete saknas. Arbetet med att minska korttidssjukfrånvaron kommer att fortsätta under 2026. Långtidssjukfrånvaron har under året legat kvar på en relativt hög nivå sett till helåret, men är i nivå med motsvarande period föregående år. Samtidigt kan en positiv utveckling noteras mot årets slut, då långtidssjukfrånvaron i december understeg 2 procent. Den totala sjukfrånvaron har minskat tydligt jämfört med föregående år. Det bör samtidigt noteras att jämförbarheten påverkas av att LSS-verksamheten överfördes till vård- och omsorgsförvaltningen i april, vilket innebär att det statistiska underlaget har förändrats. Med utgångspunkt i kommunstyrelsens uppdrag har socialförvaltningen tagit fram en handlingsplan för friska arbetsplatser. Handlingsplanen bygger på friskfaktorerna ledarskap, delaktighet och inflytande samt prioritering av arbetsuppgifter och innehåller konkreta aktiviteter med syfte att stärka arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Fokus har i första hand legat på att minska korttidssjukfrånvaron genom åtgärder såsom: • förtydligande av rutiner och uppdrag, • ökad involvering av medarbetare i utvecklings- och förbättringsarbete, • ett mer systematiskt tillvaratagande och utveckling av medarbetarnas kompetens. Långtidssjukfrånvaron är generellt mer komplex att påverka, då den ofta är kopplad till faktorer utanför arbetsplatsen. Förvaltningen följer dock samtliga långtidssjukskrivningar och arbetar aktivt med uppföljning, individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser samt en nära dialog med berörda medarbetare i syfte att underlätta en hållbar återgång i arbete. År/ period Totalt sjukfrånvaro Kvinnor total sjukfrånvaro Män total sjukfrånvaro Korttidssjukfrånvaro Samtliga enheter har under året arbetat systematiskt med arbetsmiljöfrågorna utifrån kommunens årshjul. Under våren har särskilt fokus lagts på diskriminering och kränkande särbehandling, vilket har behandlats på respektive enhet. Därutöver har den årliga uppföljningen av den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön genomförts genom en enkätundersökning på samtliga enheter. Resultaten visar överlag en positiv bild, men med variationer. Enheten Myndighet Vuxen uppvisade ett sämre resultat i början av året jämfört med övriga. För att möta detta har ansvarig chef initierat ett förbättringsarbete, bland annat genom att stärka arbetsledningen. Syftet är att stärka rutiner och riktlinjer samt skapa trygghet för medarbetarna i det dagliga arbetet. Verksamheten har fortsatt behov att stärka arbetet med kompetensförsörjning på sikt. Införandet av ny socialtjänstlag kommer att kräva kompetenshöjande insatser till samtliga inom socialförvaltningen under året. Verksamheten är stabilare jämfört med 2023 och 2024. Verksamheten har rekryterat seniora socialsekreterare för att växla ut inhyrd personal vilket har lett till att fler vakanta tjänster kunnat tillsättas. Förvaltningen ser ett positivt resultat med minskat beroende av inhyrd personal. Arbete med att ta fram tydliga uppdragsbeskrivningar och en kompetenstrappa som följer yrkesresans kategorier pågår inom förvaltningen. Under året har samtliga medarbetare utbildats i Signs of Safety. Inom nämndens område finns idag upphandlad verksamhet både enligt LOV, Lag (2008:962) om valfrihetssystem och enligt LOU, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. • HVB-hem och stödboenden inom barn- och ungdomsvården samt missbruksvård, LOU • Familjerådgivning, LOV (I ovanstående finns inga verksamheter i egen regi) Familjehemsverksamhet bedrivs till en del av upphandlade privata utförare. Socialnämnden har få uppdrag som får läggas över på privata utförare. Nämnden har yttrat sig under 2025 i fråga om att lägga ut boendestöd på privat utförare. Då verksamheten är liten i omfattning, är bedömningen att en privatisering av verksamheten blir dyrare för kommunen än att bedriva vården i egen regi. Socialförvaltningen har avtalssamverkan med Uppsala läns kommuner genom socialjouren. Socialförvaltningen tecknade avtal för perioden 2026-2029. Utöver socialjouren har förvaltningen avtal gällande följande verksamheter: - Personligt ombud med Enköpings kommun - Interkontextuell behandling med regionen och Uppsala kommun (IKB) Avtalet är uppsagt från och med 1 januari 2027. - Brottsofferjouren (IOP) - Barnahus i Uppsala - Nexus - Länssamverkan gällande människohandel och prostitution med Västmanlands och Uppsala län - SUF - kunskapscentrum samfinansieras av Region Uppsala och Uppsala läns åtta kommuner Aktivitetskravet som finns inom bidrags reformen kommer att innebära att ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten behöver förändra arbetssätt som är resurskrävande. Volymökningen av aktualiseringar och inledda utredningar samt placeringar under 2025 kommer att påverka utfall 2026. Det pågår flera stora reformer inom socialtjänstens område som kommer att komma under 2026 och framåt vilka är svåra att uttala sig om. Mer analys om detta kommer i verksamhetsanalysen för 2027–2029. 15 Patientsäkerhet bokslut Enligt patient säkerhetslagen ska vårdgivaren årligen upprätta en patientsäkerhets berättelse som redovisar strategier, mål och resultat av patientsäkerhetsarbetet. Underlaget baseras på avvikelser, egenkontroller och verksamheternas sammanställningar. I början av år 2024 presenterades en handlingsplan för stärkt patientsäkerhet med fokus på säkerhetskultur, patientmedverkan, delaktighet i den egna vården, förbättrade analyser, minskad risk för vårdskador samt utvecklade arbetssätt. Arbetet med målen har fortsatt under 2025 i varierande omfattning. För andra året i rad genomfördes en medarbetarenkät om patientsäkerhetskultur. Antalet svar minskade från 48 år 2024 till 36 år 2025. Medarbetarna upplever fortsatt att förbättringar görs efter negativa händelser och att det finns en öppenhet att tala om misstag. Färre anser dock att patienter involveras i patientsäkerhetsarbetet. Kommentarer rör även hög arbetsbelastning och bristfälliga system. Läkemedelsutbildningar med kunskapsprov har genomförts även under år 2025. För att förhindra vårdrelaterade infektioner finns krav att verksamheten ska arbeta enligt handlingsplan och riktlinje för god vårdhygien. Följsamheten till att genomföra vårdhygieniska egenkontroller har förbättrats jämfört med förra året. Nya system för journalföring, avvikelsehantering samt signering och delegering har införts. Vissa brister har dock funnits i systemen. Införande av nya system har medfört ökad belastning, särskilt för sjuksköterskor inom ordinärt boende och LSS, vilket påverkat avvikelsehantering och arbetsmiljö. Under år 2025 rapporterades få läkemedelsavvikelser. Mål och strategier år 2026–2030 är att revidera handlingsplanen för patientsäkerhet, stärka kompetens inom analys- och förbättringsarbete, säkerställa säker delegering, utveckla förebyggande och vårdpreventivt arbete samt förbereda kommunal hälso- och sjukvård för kris. 16 Statlig ersättning flyktingmottagande (bilaga till nämnd bokslut) Migrationsverkets schablonersättningar avser främst vuxna och familjer som omfattas av bosättningslagen samt personer som kommit till Sverige genom massflyktsdirektivet (ukrainska flyktingar). Schablonersättningen för vuxna ska användas till samhällsorientering och andra kommunala insatser som underlättar etableringen i samhället, samt till mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning. Från och med den 1 juli 2024 skrivs flyktingar från Ukraina, som omfattas av massflyktsdirektivet, in i kommunen och hanteras inom ramen för ekonomiskt bistånd. Detta har medfört att kommunen erhåller högre ersättningar än tidigare år, vilket även gäller för 2025. Under 2025 tog Håbo kommun emot 6,3 miljoner kronor från Migrationsverket. Summan inkluderar schablonersättningar samt mottagnings- och etableringsersättningar. Av dessa medel fördelades 1,4 miljoner kronor till barn- och utbildningsnämnden och 4,9 miljoner kronor till socialnämnden, enligt fördelningsbeslut i kommunstyrelsen (KS 2025/00666). Socialnämndens del av ersättningen täcker kostnader för: • flyktingsekreterare (mottagande och praktisk hjälp vid bosättning), • försörjningsstöd, • tolkar, • bostäder, • samt övriga kostnader kopplade till integration. Verksamhet Under 2025 har bygg- och miljönämndens verksamheter präglats av omfattande lagförändringar inom bygg- och miljöområdet, vilket bland annat har ökat behovet av kompetensutveckling och förbättringsarbete. Förändringarna inom bygglovsverksamheten påverkar även intäktsnivåerna, eftersom tidigare lovpliktiga åtgärder inte längre kräver bygglov, samtidigt som behovet av tillsyn bedöms öka. Bostadsanpassningsverksamheten har ingått ett samverkansavtal med Knivsta kommun, vilket stärker kompetensdelning, kontinuitet och gemensamma rutiner. Antalet ansökningar har minskat trots en åldrande befolkning, vilket visar att bedömningarna är komplexa. Miljöavdelningen har hanterat större rättsfall, såsom Think Pink-målet, deltagit i polisinitierad tillsyn och följt flera lagändringar, bland annat inom gårdsförsäljning och strandskydd, samt en omfattande SOU om miljöbalken. Livsmedelskontrollen planeras att övergå till Livsmedelsverket 2028, vilket kan påverka framtida ansvar och resurser. Förvaltningen har fortsatt prioriterat service och tillgänglighet genom uppdaterade webbplatser, e-tjänster och öppet hus, samtidigt som arbetsmiljö och beredskap stärks via inköp av utrustning, övningar, första hjälpen-utrustning, och systematiskt arbetsmiljöarbete. Informationssäkerhet har förstärkts med nytt dataskyddsombud, dokumentklassning och riskbedömningar. Måluppfyllelse Bygg- och miljönämnden hade tre utvecklingsmål för år 2025. Bedömningen är att målen om att bygg- och miljönämnden ska: • vara tillgängliga och serviceinriktade, • erbjuda ett hållbart arbetsliv i en lärande organisation med ett utvecklande ledar- och medarbetarskap, är delvis uppfyllda. Bygg- och miljönämndens tredje mål, om att ha en budget i balans, är uppfyllt år 2025. Ekonomi Bygg- och miljönämnden avslutade år 2025 med ett överskott på 1,3 miljoner kronor, främst på grund av minskade personalkostnader och minskade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning inom byggnadsväsendet, miljöområdet och bostadsanpassningsbidrag. Inom byggnadsväsendet ansvarar nämnden för bygglov, förhandsbesked, anmälan enligt plan- och bygglagen och angränsande lagstiftning. Inom miljöområdet ansvarar nämnden för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, strålskyddslagen, smittskyddslagen, livsmedels-, alkohol- och tobakslagstiftningen. Miljöbalken hanterar bland annat miljöfarlig verksamhet, strandskydd, hälsoskydd, kemiska produkter, förorenad mark, områdesskydd, avfall och tillverkarens ansvar. Inom bostadsanpassningsbidrag hanteras beslut om bidrag inom lagen om bostadsanpassningsbidrag. Tillsyn och kontroll är en stor del av nämndens uppgifter. Inom nämndens ansvar ligger även medverkan i kommunens fysiska planering, allmän intressebevakning inom verksamhetsområdena, samt information och rådgivning till invånare, byggherrar, företag och verksamheter. Under år 2025 genomförs omfattande förändringar i lagstiftningen som reglerar bygglovs- verksamheten. Boverkets tidigare detaljerade byggregler och konstruktionsregler ersätts den 1 juli av en ny uppsättning författningar som följer strukturen i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Övergångsperioden är 1 juli 2025 – 30 juni 2026 och under detta år kan byggherren välja att tillämpa antingen de gamla reglerna eller de nya, men inte en blandning. Från och med den 1 december träder regeringens förändringar i plan- och bygglagstiftningen i kraft. Förändringarna innebär bland annat att vissa åtgärder inte längre är bygglovspliktiga. Bland annat tas bygglovkravet för fasadändringar på en- och tvåbostadshus bort. Därutöver införs nya möjligheter att inreda vindar till bostäder utan bygglov. Bygglovskravet tas även bort för mindre idrottsanläggningar samt för vissa ombyggnadsåtgärder på landsbygden. Förändringarna medför minskade intäkter till följd av att färre åtgärder blir bygglovspliktiga. Samtidigt bedöms behovet av tillsyn öka. Det är i nuläget oklart på vilket sätt förändringarna kommer att påverka bygg- och miljönämndens verksamhet och budget. Bygglovavdelningen har haft ett pågående skadeståndsärende där kommunens försäkrings- bolag har hanterat processen. Försäkringsbolagets bedömning var att bygg- och miljönämnden inte anses skadeståndsskyldiga för den uppkomna skadan som uppstått hos fastighetsägaren. Försäkringsbolaget har överprövat beslutet och bedömningen kvarstår. Försäkringsärendet avslutas utan åtgärd för bygg- och miljönämnden. Bygg- och miljönämnden beslutar på sammanträde den 4 mars att verksamheten för bostadsanpassning ingår samverkansavtal med Knivsta kommuns verksamhet för handläggning av bostadsanpassning. Samverkansavtalet innebär att kommunerna delar kompetens och resurser, vilket förväntas säkerställa kontinuitet i handläggningen. Dessutom ger avtalet möjlighet att ta del av varandras bästa metoder och erfarenheter, vilket ytterligare stärks genom gemensamma rutiner och stöd i bedömningsfrågor. Det har varit svårt att genomföra delgivningar av beslut under året, vilket har lett till att förvaltningen i flera fall har behövt anlita en delgivningsman. Detta har i sin tur medfört ökade kostnader. Service och tillgänglighet har varit prioriterade områden under året. Kommunens webbplats har uppdaterats och anpassats utifrån de lagförändringar som beskrivits ovan. Befintliga e- tjänster har setts över i syfte att säkerställa tydlighet, användarvänlighet och korrekt information till invånare och företag. Under året har även öppet hus genomförts som ett led i arbetet med att öka tillgängligheten, förbättra dialogen och ge vägledning. Domen i det uppmärksammade Think Pink-målet, meddelades i juni, som rör ett omfattande miljöbrott där flera personer åtalades för illegal hantering och dumpning av byggavfall. Huvudpersonen dömdes till sex års fängelse för 19 fall av grovt miljöbrott. Totalt åtalades elva personer, varav tio dömdes, och flera av de dömda fick fängelsestraff på mellan två och fyra och ett halvt år. Domen har överklagats av både åklagare och försvar, som kräver skärpta straff och, i vissa fall, ytterligare åtal för andra inblandade. I Håbo kommun transporterade fastighetsägaren bort avfallet på fastigheten. Under året har två större lagändringar som påverkar miljöavdelningens områden trätt i kraft. Dels har gårdsförsäljning blivit tillåtet, samt vissa förändringar i strandskyddet har gjorts. Dessa har ännu inte påverkat avdelningens arbete i någon väsentlig utsträckning, men det är ännu för tidigt att säga om detta kommer att hålla i sig. Det inkom en SOU (statens offentliga utredningar) (2024:98) som gäller uppdatering av flera delar av miljöbalken. Miljöbalken styr många av verksamhetens tillsynsområden och utredningen är mycket omfattande. Miljöavdelningen håller sig underrättad samt utvärderar löpande hur den kan påverka verksamheten. Miljöavdelningens initiala bedömning är att den kan ge en del administrativ börda genom fler anmälningsärenden men att det kompenseras av att avdelningen inte måste göra lika mycket uppsökande av verksamheter. I juni publicerades en SOU om en ny organisering av livsmedelskontrollen. I utredningen föreslås att Livsmedelsverket skulle ta över all kontroll av livsmedel som idag är kommunens ansvar. Förslaget är att detta skulle börja gälla den 1 januari 2028. Under 2025 har miljöavdelningen deltagit på tillsyn vid tre tillfällen som initierats av Polisen. Tillsynen har haft lite olika inriktning utifrån det behov som Polisen har sett. Polisen har även tagit miljöavdelningens information om verksamheter i beaktande. Arbetet med gemensamma tillsynsbesök har till syfte att förebygga och beivra brottslighet som påverkar lagar som miljöavdelningen ska ha tillsyn på. Under våren och hösten genomfördes två beredskapsövningar där samtliga medarbetare inom förvaltningen deltog. Syftet med övningarna var att identifiera områden som kan vara sårbara vid en kris samt att ta fram förslag på åtgärder. De sårbarheter som identifierades, tillsammans med föreslagna lösningar, har inkluderats i förvaltningens kontinuitetsplan. Den ena övningen genomfördes i samarbete med säkerhetssamordnarna i Håbo kommun, medan den andra planerades och genomfördes av förvaltningens beredskapssamordnare. Under året har första hjälpen-utrustning införskaffats för medarbetare att använda vid platsbesök, i syfte att öka säkerheten i arbetet. Förvaltningschefen deltar under våren i länsstyrelsens utbildning i stabsmetodik. Bygg- och miljönämnden utser den 12 juni ett nytt dataskyddsombud med anledning av att det dåvarande dataskyddsombudet avslutade sin anställning i Håbo kommun. Den 4 november beslutar nämnden återigen att utse ett dataskyddsombud, denna gång en extern person, med tillträde från den 7 november. Säkerhetschef med informationssäkerhetsansvar kommer att föreslås vara Håbo kommuns dataskyddsombud och tillträder år 2026. Säkerhetsklassning sker av alla förvaltningens dokument och en risk- och konsekvensbedömning genomförs av system och informationstillgångar. Klassning och risk- och konsekvensbedömning ska ses över varje år. Bygg- och miljöförvaltningen fortsätter att prioritera att genomföra avstämningsmöten mellan medarbetare och chef under år 2025 som en del av ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete. Vid avstämningsmötena behandlas frågor som arbetsbelastning och prioriteringar i syfte att tidigt kunna uppmärksamma tecken på överbelastning eller psykisk ohälsa. Miljöavdelningen bedriver tillsyn enligt alkohollagstiftningen och genomför bland annat yttre tillsyn av serveringsställen för att säkerställa att alkohollagstiftningen efterlevs. Vid tillsynen kontrolleras exempelvis att alkohol inte serveras till minderåriga, att överservering inte förekommer samt att god ordning råder på serveringsställena. Tillsynsarbetet syftar till att minska överservering av alkohol som därigenom främjar folkhälsan, vilket på längre sikt även bidrar till förebyggande arbete inom området psykisk hälsa. Under år 2025 har bygg- och miljöförvaltningen fortsatt arbetet med att implementera den rutin för suicidprevention som togs fram under 2024. 4 Nämndens mål 4.1 Bygg- och miljönämnden ska erbjuda ett hållbart arbetsliv i en lärande organisation med ett utvecklande ledar- och medarbetarskap Bygg- och miljönämndens mål är att erbjuda ett hållbart arbetsliv i en lärande organisation med ett utvecklande ledar- och medarbetarskap. Målet bedöms devis uppfyllt år 2025. Bedömningen av måluppfyllelsen grundar sig på målets indikatorer, vilka används för att följa upp, mäta och värdera i vilken utsträckning målet har uppnåtts. För år 2025 saknas utfall för hållbart medarbetarengagemang (HME) med anledningen att enkäten inte genomfördes. Kommunen prioriterade genomförandet av handlingsplaner för friska arbetsplatser, som tagits fram utifrån resultaten av medarbetarundersökningen år 2024, kompletterande frågor, sjukfrånvarostatistik och avslutsenkäter. Arbetet har förankrats genom dialoger på enhets-, förvaltnings- och kommunnivå. Mot bakgrund av det omfattande analysunderlaget och pågående utvecklingsarbete bedömdes en ny undersökning för år 2025 inte som ändamålsenlig. En uppföljande mätning med fokus på friskfaktorer och uppföljning av handlingsplanerna planeras till hösten 2026. Personal- och förhandlingsutskottet noterade den 5 november 2025 (2025/01713) information om att Håbo kommun inte genomför någon medarbetarundersökning under 2025. Under 2025 avslutade en tillsvidareanställd medarbetare sin anställning, vilket motsvarar en personalomsättning om 5,5 procent. Utfallet ligger under indikatorns riktvärde om högst 11 procent. Mot denna bakgrund bedöms indikatorn som uppfylld, vilket sammantaget med arbetet med handlingsplaner för friskare arbetsplatser bidrar till att målet bedöms som delvis uppfyllt. Utfallet följs fortsatt upp inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Hållbart medarbetarengagemang (HME) - - Personalomsättningen inte högre än 11 procent 5,5 % 11 % 4.2 Bygg- och miljönämnden ska ha en budget i balans Mål uppfyllt Bygg- och miljönämndens mål är att ha en budget i balans. Målet om budget i balans bedöms uppfyllt år 2025. Indikatorn för måluppfyllelse är att nämndens bokslut ska visa en budget i balans. I samband med workshop för bygg- och miljönämndens politiker gällande mål och internkontroll inför år 2025 fastställdes en gemensam definition av begreppet budget i balans. Enligt denna definition anses målet uppfyllt om bokslutet visar ett överskott eller underskott som uppgår till högst 2 procent av tilldelad budget. Bokslutet för år 2025 visar ett överskott om 1,3 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 9 procent av nämndens totala budgetram. Även om överskottet indikerar en god ekonomisk kontroll, innebär det samtidigt att resultatet överstiger den fastställda toleransen på 2 procent och därmed avviker från definitionen av budget i balans. Syftet med definitionen är att säkerställa att budgetuppföljning och prognoser ligger så nära verkligt utfall som möjligt. Genom att tillåta både mindre över- och underskott skapas förutsättningar för realistiska budgetanalyser och ändamålsenlig ekonomisk styrning. Utfallet för 2025 har påverkats främst av volymförändringar inom bostadsanpassningsbidrag, där antalet ansökningar inte följde den prognostiserade utvecklingen. Analysen inför budgetarbetet av dessa ansökningar är komplex och förenad med osäkerhet, vilket bidrog till det betydande överskottet tillsammans med minskade personalkostnader. Årets resultat visar att bygg- och miljönämnden har hållit sig inom tilldelad budgetram och därmed uppnått målet om budget i balans. Det större överskottet än den fastställda toleransen på 2 procent förklaras främst av svårprognosticerade volymförändringar inom bostadsanpassningsbidrag. Även om utfallet avviker från den gemensamt fastställda definitionen av budget i balans, bedöms målet som uppfyllt utifrån nämndens samlade ekonomiska utfall och ekonomiska styrning. Budget i balans vid bokslut 9 2 4.3 Bygg- och miljönämnden ska upplevas som tillgängliga med ett gott bemötande Bygg- och miljönämndens mål är att upplevas som tillgänglig och ge ett gott bemötande. Målet bedöms delvis uppfyllt under år 2025. Bedömningen sker genom Nöjd-Kund-Index (NKI), som mäter hur nöjda företagare och privatpersoner är med kommunens myndighetsutövning. NKI baseras på en nationell undersökning inom ramen för Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) servicemätning. Undersökningen genomförs löpande genom att företag och privatpersoner som haft ärenden hos kommunen får besvara en enkät. Resultaten samlas och redovisas via en gemensam portal. Enkätundersökningen mäter flera aspekter av service, bland annat tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet, och resultaten redovisas både som ett sammanlagt NKI-värde och uppdelat per serviceområde. För bygg- och miljönämnden är indikatorn kopplad till serviceområdet tillgänglighet, där målvärdet är att nå ett NKI om minst 77. Den sammanlagda bedömningen baseras på preliminära siffror från den portal som levererar underlag till NKI. Vid delårsrapporteringen i augusti 2025 uppgick NKI för serviceområdet tillgänglighet till 74. Preliminära helårssiffror, hämtade i mitten av januari 2026, visar ett NKI om 75. Det slutgiltiga resultatet för år 2025 fastställs och publiceras i april 2026. Preliminära siffror januari 2026 per verksamhetsområde för tillgänglighet: • Miljö: 81 • Bygglov: 81 • Servering: 60 • Livsmedel: 71 Utfallet visar på goda resultat inom miljö- och bygglovsområdet, där NKI-värdena överstiger målnivån. Samtidigt understiger resultaten inom servering och livsmedel målnivån, vilket påverkar helhetsbedömningen. Sammantaget bedöms målet om tillgänglighet och gott bemötande inte nå ett helårsresultat om 77, men utifrån preliminära siffror och pågående förbättringsarbete bedöms målet som delvis uppfyllt. Målgruppens NKI-resultat av serviceområdet tillgänglighet är minst 77 75 77 Felaktiga beslut på grund av bristande kompetensutveckling 6 Utredning genomförs för att se om det genom överprövade beslut kan utläsas att det finns brist av kompetensutveckling. Bygg- och miljönämndens överklagade beslut når målet om att 85 procent av besluten står sig. Risk att medarbetare och förtroendevalda utsätts för hot, våld och trakasserier 9 Kontroll att det finns en aktuell rutin vid hot och våld. Översyn genomförs av rutin för hot och våld. Risk att verksamheterna inte kan genomföra handläggning/utredning vid driftstopp 6 Implementera rutin vid driftstopp. Implementeringen sker vid arbetsplatsträffar och kommer fortsättningsvis att ingå som en årlig rutin för information Risk för spridning av personuppgifter 6 Översyn av ansökningsblankett. Översyn genomförd och ändringar är gjorda i blankett. Risker med tillhörande kontrollmoment som identifierats för år 2025 har genomförts enligt plan. Kontrollaktiviteterna för risk att medarbetare och förtroendevalda utsätts för hot, våld och trakasserier, risk att verksamheten inte kan genomföra handläggning/utredning vid driftstopp samt risken för spridning av personuppgifter är av förebyggande karaktär, medan risken för felaktiga beslut på grund av bristande kompetensutveckling är av upptäckande karaktär. Under 2025 står sig 93 procent av bygg- och miljönämndens överklagade beslut. Det låga antalet överklaganden innebär dock att utfallet bör tolkas med försiktighet. Bygg- och miljönämnden har under året haft tillsynsbesök av Arbetsmiljöverket som granskat rutin för hot och våld och konstaterade tre brister som ska åtgärdas. Rutinen ska bland annat kompletteras med information om vilka arbetsmiljöförhållanden inom hot och våld som ska undersökas och riskbedömas samt hur detta ska genomföras. Bygg- och miljöförvaltningen kommer under första delen av år 2026 justera rutinen tillsammans med representanter från förvaltningen så som skyddsombud och medarbetare för att säkerställa att bristerna som upptäckts vid tillsynsbesöket åtgärdas och att det då finns en aktuell rutin. Det har inte varit några längre driftstopp i verksamhetssystemen under året. Bygg- och miljöförvaltningen har på arbetsplatsträff uppmärksammat och påmint om Rutinen vid driftstopp och kommer att fortsätta med det framåt för att den ska vara väl känd för samtliga på förvaltningen så att driftstoppens längd minskas. Risken för spridning av personuppgifter vid ansökningar om bostadsanpassningsbidrag har under året hanterats genom kontrollmomentet att se över och justera blanketten. Sammantaget bedöms den interna kontrollen bedrivas ändamålsenlig, men med behov av fortsatt utveckling inom arbetsmiljöområdet för att säkerställa att identifierade risker även framgent hanteras på ett systematiskt och förebyggande sätt. 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/boksl ut Interna intäkter 1,3 0,7 0,6 -0,1 Verksamhetsköp, bidrag, material -2,7 -3,1 -2,5 0,6 Interna kostnader -0,3 -0,3 -0,3 0,0 Nettokostnaden för bygg- och miljönämndens verksamheter uppgår till 12 miljoner kronor. Det är en ökning med 14,3 procent jämfört med föregående år men 9,8 procent lägre än budgeterat. Budgeten är 13,3 miljoner kronor, vilket innebär att ett överskott uppstår med 1,3 Nämndens intäkter består främst av avgifter för bygglov, tillsyn och tillstånd. De externa intäkterna är 5,1 procent lägre jämfört med årets budget. De lägre intäkterna återfinns främst hos bygglovsavdelningen och förklaras av den lägre byggtakten i kommunen. De interna intäkterna är 53,8 procent lägre än föregående år och 14,3 procent läger än budgeterat. Skillnaden mot föregående år beror främst på att bygglovsavdelningen hade utlåning av personal till annan förvaltning under 2024. Även för de interna intäkterna återfinns de lägre intäkterna mot budget hos bygglovsavdelningen. Kostnaden för bostadsanpassningsbidragen är 0,6 miljoner kronor lägre än budget (19,4 procent). De lägre kostnaderna beror på att antalet ansökningar om bostadsanpassningsbidrag har minskat trots den demografiska utvecklingen i kommunen, med en åldrande befolkning. Totalt sett har personalkostnaderna ökat marginellt med 0,4 miljoner kronor från föregående år men är 1,5 miljoner kronor lägre än budget (10,2 procent). Lägre personalkostnader beror främst på att vakant tjänst inte har återbesatts under året, sjukskrivningar och föräldraledighet. Övriga kostnader är 37,5 procent högre än föregående år och 22,2 procent högre än budget. De ökade kostnaderna beror främst på att det under året har genomförts satsningar i förbättringsarbete av digitala och automatiserade tjänster. tkr 109 Bygg- och miljönämnd -225 -242 -269 -27 138 Nämndadministration -350 -369 -363 6 216 Bygglov -886 -2 231 -2 214 17 219 Förvaltningsledning -1 404 -1 810 -1 566 243 261 Miljö- och hälsoskydd -4 223 -4 821 -4 443 379 266 Tillstånd 9 53 -31 -83 580 Bostadsanpassning -3 439 -3 890 -3 131 760 Summa -10 518 -13 310 -12 015 1 295 8 Kommentarer till driftredovisning Bygg- och miljönämnden avslutar år 2025 med ett överskott om 1,3 miljoner kronor. Årets resultat förklaras främst av lägre personalkostnader samt minskade kostnader för bostads- anpassningsbidrag. Bygglovsverksamheten visar ett mindre överskott men redovisar avvikelser mellan kontona. Intäkterna från bygglov har minskat till följd av en dämpad byggaktivitet i kommunen. De lägre intäkterna balanseras upp mot lägre personalkostnader än budgeterat. Minskningen av personalkostnaderna förklaras av flera faktorer: en vakant tjänst som inte har återbesatts under året, sjukfrånvaro samt föräldraledighet. Under året har även inköp genomförts i förbättrings- arbete av digitala och automatiserade tjänster, bland annat förbättring av e-tjänster samt automatisering av startbesked för eldstäder. Förvaltningsledningen redovisar ett överskott om 0,2 miljoner kronor, vilket beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Miljö- och hälsoskydd redovisar ett överskott om 0,4 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader. Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat, till följd av sjukskrivning, föräldraledighet samt omfördelning av personalkostnader mellan miljö- avdelningens verksamheter. Bostadsanpassning redovisar ett överskott om 0,8 miljoner kronor. Överskottet beror huvudsakligen på ett minskat antal ansökningar om bostadsanpassningsbidrag samt lägre personalkostnader. Antalet ansökningar har minskat, vilket inte är i linje med den demografiska utvecklingen i kommunen, där prognosen har varit att en åldrande befolkning skulle leda till ett ökat behov av bostadsanpassningar för personer med funktionsvariation. Analyserna inför budgetarbetet är svår att göra och årets resultat speglar det. De minskade personalkostnaderna beror på frånvaro för sjukdom eller föräldraledighet. 8.1 Åtgärder för ekonomi i balans Bygg- och miljönämnden har under året inte behövt vidta åtgärder för att uppnå budget i balans, eftersom nämnden har prognostiserat ett överskott. Ekonomin har vart ett kontinuerligt fokusområde för att säkerställa att den fastställda budgeten hålls och kostnadsmedvetenheten är hög bland chefer och medarbetare. De främsta riskerna rör om de faktiska intäkterna kommer att motsvara de prognostiserade intäkterna. Intäktsnivån för bygglov är avgörande beroende på byggtakten i kommunen, antalet färdiga detaljplaner samt volymen av inkommande ärenden. När det gäller kostnader är det framför allt verksamheten kring bostadsanpassningsbidrag som förvaltningen inte kan påverka resultatet av. Kostnaderna beror på antalet ärenden samt typ av åtgärd som är olika kostsamma. 8.2 Nämndens behandling av ekonomiuppföljning Bygg- och miljönämnden beslutar den 28 januari att fastställa verksamhetsberättelsen för år 2024, som redovisar ett ekonomiskt överskott på 0,5 miljoner kronor. Vid samma sammanträde godkänns även månadsrapporten per november år 2024. Den 4 mars godkänner nämnden månadsrapporteringen för januari månad. Från och med sammanträdet den 1 april 2025 övergår månadsrapporteringen från skriftlig rapport med nämndens godkännande till muntlig redovisning vid sammanträdena, där nämnden fortlöpande informeras om ekonomiskt utfall, sjuktal och väsentliga händelser. Den 6 maj beslutar nämnden att godkänna delårsrapport per mars månad, som visar en prognos på ett mindre överskott. Vid samma sammanträde godkänns verksamhetsanalysen för år 2026, inklusive plan för 2027–2028. Den 7 oktober beslutar nämnden att godkänna delårsrapport per augusti, vilken visar en prognos på ett överskott om 0,7 miljoner kronor. Den 2 december beslutar bygg- och miljönämnden om budget och verksamhetsplan för år 2026 samt fastställde attesträtt för samma år. 9.1 Volymmått Antal myndighetsbeslut till nämnd 34 53 22 40 Antal startbesked anmälningsärenden 86 97 106 90 Antal lovbeslut och startbesked bygglov 216 162 209 200 Antal beslut bostadsanpassningsbidrag 172 246 175 240 Antal slutbesked 321 231 208 220 Antal tillsynsbesök enligt miljöbalken per årsarbetskraft 36 28 32 36 Antal tillsynsbesök enligt livsmedelslagstiftningen per årsarbetskraft 75 87 88 118 Antal tillsynsbesök enligt alkohollagstiftning per årsarbetskraft 74 19 63 28 Självfinansieringsgrad miljöbalkstillsyn 57 48 65 60 Självfinansieringsgrad livsmedelskontroll 54 54 76 73 10 Personal Under året sker personalförändringar inom bygg- och miljöförvaltningen. En medarbetare på bygglovavdelningen avslutar sin anställning, och rekrytering för att återbesätta tjänsten genomförs. Samtidigt omfördelas samordningsansvaret inom bygglov till en annan medarbetare. På miljöavdelningen genomförs rekrytering, där en ny medarbetare anställs som förstärkning inom miljö- och hälsoskydd samt i slutet av året meddelar en medarbetar om egen uppsägning och rekrytering startar för återbesättning. Bygg- och miljöförvaltningens verksamheter vill kunna erbjuda praktikplatser och under året har miljöavdelningen en praktikant och bygglovavdelningen beslutar att ta in en praktikant under perioderna januari-maj samt februari- mars år 2026. Uppföljning av resultat från medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och startar upp bygg- och miljöförvaltningens arbetsmiljöår. Förvaltningen arbetar med att konkretisera resultaten för att kunna ta fram åtgärder som stärker både trivsel och arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet för året startar även med en undersökning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön där medarbetare och skyddsombud deltar för att eliminera risker så som olycksfall, sjukskrivning och överbelastning. Diskriminering och likabehandling har varit en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har inom ramen för detta arbete undersökt och bedömt risker för diskriminering utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. En annan viktig del är den fysiska skyddsronden, som genomförs tillsammans med berörda medarbetare och skyddsombud. Syftet är att identifiera eventuella brister i den fysiska arbetsmiljön samt skapa en gemensam bild av nuläget. Synpunkter från medarbetarna tas tillvara genom enkätundersökningar och används som underlag i arbetet. Åtgärder dokumenteras i en handlingsplan med tydliga ansvarsfördelningar och tidsramar. Detta arbete är centralt för att omsätta medarbetarnas feedback till konkreta förbättringar och säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Under året har exempelvis inköp av första hjälpen-utrustning och arbetskläder genomförts som åtgärder. Vidare har behov av rutiner vid ensamarbete identifierats, och en sådan rutin håller på att tas fram. Friskfaktorer har arbetats med som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet under årets sista del. Åtgärder för att sänka sjukfrånvaron Bygg- och miljöförvaltningen presenterar en negativ trend vad gäller den totala sjukfrånvaron med 6,3 procent för år 2025 jämfört med år 2024 på 4,4 procent. Men korttidsfrånvaron visar en positiv trend genom att gå från 3,1 procent år 2024 till 3 procent år 2025. Långtidssjukfrånvaron är hög under år 2025 med 2,9 procent jämfört med år 2024 0,6 procent Förvaltningen har under år 2025 ett prioriterat fokus på ett hållbart arbetsliv, både för medarbetare och chefer. Insatserna omfattar: Medvetandegörande aktiviteter: Genom övningar på verksamhetsdagar och gruppdiskussioner ökar vi kunskapen om förebyggande av ohälsa och ger medarbetarna verktyg och kunskap för att skapa ett hållbart arbetsliv, både individuellt och i grupp. Trygga handläggare: Vi arbetar aktivt med prioriteringar på medarbetar- och chefsnivå för att skapa en hanterbar arbetsbelastning. Vi arbetar med tillsynsplaner och skapar en god struktur för att verksamheten ska kunna skapa en god arbetsbetsbelastning trots att behov av tillsyn är större än antal medarbetade. Individuella avstämningar: Regelbundna samtal mellan medarbetare och chef där arbetsmiljö, arbetsbelastning och stressnivåer följs upp och åtgärder kan initieras vid behov. Dessa åtgärder syftar till att minska sjukfrånvaron genom att förbättra arbetsmiljön och ge stöd till medarbetarna i deras arbetsvardag. Förvaltningen har också under året gjort en riskbedömning av ensamarbete och fastställt rutin. Bygg- och miljönämnden har inte någon plan för valfrihet och konkurrens eftersom nämndens verksamhet i huvudsak handlar om myndighetsutövning där konkurrensutsättning inte är tillämpbart. Under år 2025 beslutar Bygg- och miljönämnden i Håbo kommun att ingå avtal med Knivsta kommuns Miljö- och bygglovavdelning. Syftet med avtalet är att möjliggöra ett samarbete mellan de två parterna i handläggningen av bostadsanpassningsbidrag. Bygg- och miljönämnden i Håbo kommun står fortsatt inför flera förändringar och utmaningar som påverkar den förväntade utvecklingen framåt. Lagförändringar påverkar bygg- och miljönämndens verksamheter framåt och ställer krav på kompetensutveckling, förändrade arbetssätt och kvalitetsarbete. Förändringarna i bland annat Plan- och bygglagen från den 1 december 2025 påverkar intäkterna för bygglovavdelningen och personal behöver ställa om att arbeta mer med tillsyn som inte ger trygga intäkter. Antalet äldre personer kommer att fortsätta öka, vilket fortsatt innebär att behovet av bostadsanpassningar och relaterade bidrag kan komma att växa. Detta ställer krav på att det finns medel för dessa ändamål som planeras och avsätts för att säkerställa att äldre kan leva tryggt och självständigt längre i sina egna hem. Kompetensförsörjningen är en viktig strategisk fråga även för Håbo. Håbo konkurrerar med andra kommuner om en begränsad arbetskraft med rätt kompetens. Bygg- och miljöförvaltningen vill kunna erbjuda praktikplatser för att stärka varumärket för framtida rekryteringar. Digital kompetens blir allt viktigare, i takt med att invånarnas förväntningar ökar på tillgänglig service och moderna verktyg, och automatiseringar. Personal med rätt utbildning, aktuell erfarenhet och gärna digital kompetens är svår att hitta. E-tjänster och automatisering av eldstäder kommer att bidra till ökad nöjdhet för dem vi finns till för. Tillsynsbehovet inom miljöavdelningens område är fortsatt stort och all tillsyn som bör utföras hinns inte med. Inom ramen för detta har arbete påbörjats för att prioritera arbete som kan leda till att ekonomiska eller personella resurser frigörs. Miljöavdelningen arbetar fortsatt med att skapa en balanserad arbetsbelastning och effektivare handläggning av ärenden genom IT-utveckling. Ändringar som har föreslagits i olika utredningar kan leda till mycket stora förändringar inom en snar framtid med exempelvis förslag på att all livsmedelskontroll ska utföras av Livsmedelsverket. Då många områden förändras samtidigt blir påverkan svår att överblicka i ett medellångt perspektiv. Miljöavdelningen bevakar var dessa leder men det är i dagsläget svårt att överblicka vilka förslag som kommer att komma utifrån utredningarna som har kommit. Sammanfattningsvis står bygglovsavdelningen i Håbo kommun inför en fortsatt relativt låg byggtakt med ökade krav på service, digitalisering och rättssäkerhet. För att möta framtidens behov krävs ett tydligt fokus på kompetensförsörjning, intern utveckling och anpassning till ett förändrat regelverk och tekniskt landskap. Miljöavdelningen fortsätter att övervaka förändringar i lagstiftningen som påverkar verksamheten samt arbeta för en effektiv ärendehantering. Verksamhet/måluppfyllelse Skolinspektionen har genomfört tillsyn samt kvalitetsgranskning, såväl på huvudmannanivå som på enskilda enheter. Detta arbete följs nu upp med åtgärder som ska stärka kvalitetsarbetet samt arbetet med särskilt stöd, trygghet och studiero. Ett arbete med att sänka våra sjuktal samt arbeta för friska arbetsplatser har initierats. Ett ökat HR-stöd för att komma till rätta med personalärenden som behöver hanteras har rekryterats med start i november. Beredskaps- och säkerhetsarbetet i våra verksamheter har varit i fokus utifrån förändringen i skollagen från och med den 1 juli 2025 som rör stärkt skolsäkerhet. Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget om 30,6 miljoner kronor. Av underskottet avser 8,2 miljoner kronor ej budgeterade kostnader för ökad internhyra som KF § 99 2025-06-09, beslutat ska belasta verksamheterna för år 2025. Det finns engångskostnader som uppgår till drygt 6,5 miljoner kronor och som inte kommer att belasta kommande år. Dessa består bland annat av kostnader för nedskrivning av Västerängsskolans matsal (5,4 miljoner kronor), utfört arbete som inte klassas som verksamhetsanpassning (0,4 miljoner kronor), engångskostnad för licenser baserad på längre uppsägningstid än förväntat (0,25 miljoner kronor) samt felaktigt debiterade kostnader för paviljongmodul Slottskolan (0,43 miljoner kronor). I övrigt kan underskottet förklaras av både volym- och kostnadsavvikelser jämfört med budget. Den befolkningsprognos som SCB tog fram för 2024 och som har tillämpats vid kommunens budgetberäkningar har visat sig vara för hög i förhållande till utfall. En planerad besparingsåtgärd var att se över och förändra skolstrukturen för grundskolan, vilket skulle gett effekt från hösten 2025. Mot bakgrund av komplexiteten i frågan, inte minst i relation till lokalförsörjningsprocessen, har nämnden beslutat att utöka utredningsuppdraget samt skjuta upp tidpunkten för genomförande. I Håbo kommun är kommunfullmäktige huvudman för skolväsendet. Genom reglemente fullgör barn- och utbildningsnämnden huvudmannens uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg på obekväm tid, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, det kommunala aktivitetsansvaret samt barn- och elevhälsa. Inom nämndens ansvarsområde finns även folkbibliotek, kostenhet och den kommunala kulturskolan. Nämnden ansvarar vidare för skolpliktsbevakning, tillståndsgivning för fristående förskole- och annan pedagogisk verksamhet samt tillsyn av dessa, liksom uppföljning och samordning av insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utöver verksamheterna i kommunens egen regi finns det sex fristående förskolor och tre fristående grundskolor, varav två har fritidshem. Inom gymnasiet finns samverkansavtal, där elever folkbokförda i Håbo kommun går i 80–90 andra gymnasieskolor. • Barn- och utbildningsförvaltningen fick en tillförordnad förvaltningschef från och med den 1 februari, tillsvidare från och med den 1 juli. • Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden avgick den 1 november. Nämnden fick en ny ordförande i november, efter att den tidigare ordföranden gått i pension efter många års trogen tjänstgöring. • Skolinspektionen genomförde tematiska kvalitetsgranskningar samt tillsyn av såväl huvudmannens systematiska kvalitetsarbete som flertalet skolor. • Utifrån beslutet att införa en ny resursfördelningsmodell har ett intensivt budgetarbete bedrivits. • Verksamhetscheferna har under året utsetts till skolchefer för sina respektive verksamheter. • Gymnasiereformen GY25 har införts. • Fritidskortet har införts för Kulturskolans kursverksamhet. • Biblioteket tillhandahåller en Digi-guide för samtliga Håbos invånare. • Förskolan Backsippan har stängts. • En utredning av skolbyggnaders tekniska status har genomförts. Resultatet ska utgöra en del i skolstrukturomvandlingen. • Från och med den 1 juli infördes ett krav på bemannade skolbibliotek. • Upphandling av skolskjuts genomfördes eftersom avtalet med Samtrans löpte ut vid årsskiftet 2025/2026. Under året har ett reservkraftverk anskaffats till Gröna dalen i syfte att trygga driften av skolköket. Förvaltningen deltog med en representant vid ett erfarenhetsseminarium efter skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro. Slutsatserna därifrån, tillsammans med utvärderingen av Futurums utrymning under höstterminen, diskuterades med enhetschefer inom förvaltningen i syfte att utveckla de lokala krisplanerna. Avseende system för larmning vid en situation med pågående dödligt våld eller annan akut händelse förlängdes under hösten ett avtal med Cosafe, vilket också inkluderar en övning vid en skola. Övningen planeras in under vårterminen 2026, med inriktning att träna hela kedjan från skola via förvaltningsledning upp till kommunnivån. Skolkontorets medarbetare har under året utbildats i stabsmetodik som en del i förvaltningens beredskap att gå upp i stabsläge vid extra ordinära händelser. Ytterligare utbildning och övning planeras under 2026. Samtliga grundskolor, inklusive anpassade grundskola, har genomfört teoretisk och praktisk utbildning i hantering av PDV (pågående dödligt våld). 3.2 Informationssäkerhet Förvaltningen har under året arbetat med en uppdatering av informationshanteringsplanen. Eftersom denna har beroenden till såväl systemförvaltningsplan som processbeskrivningar, är det ett omfattande och tidskrävande arbete som beräknas fortgå under vårterminen 2026. Den förvaltningsinterna systemförvaltningsplanen behöver också ta sin utgångspunkt i de kommungemensamma riktlinjerna för systemförvaltning som under hösten 2025 gick ut på remiss till förvaltningarna, men som ännu inte beslutats. Barn- och utbildningsförvaltningen har som ambition att under 2026 ta ett mer samlat grepp kring processer, system, informationssäkerhet och dataskydd. Förvaltningen har under året haft utmaningar i den tekniska funktionaliteten när det kommer till scanning av journalhandlingar. Trots ett intensivt samarbete med tjänsteleverantör och Håbo kommuns IT-enhet kvarstår fortsatt vissa utmaningar. 3.3 Suicidpreventivt arbete Suicidpreventivt arbete Uppsala läns kommuner har en vägledning för suicidpreventivt arbete som används som stöd för Håbo skolors egna handlingsplaner. Självmordsbenägna elever befinner sig i en destruktiv process där de genom sitt beteende och sitt sätt att kommunicera sänder ut tillräckligt många varningar för att omgivningen ska kunna ingripa och bryta processen. Det självmordsförebyggande arbetet inom skolorna omfattar bland annat att: • Skapa närmare kontakter med eleverna genom att prata med dem, försöka förstå dem och hjälpa dem. • Ge unga människor möjlighet att tillsammans med vuxna få diskutera existentiella frågor om liv och död samt om suicidala beteenden. • Lindra elevers ångest och oro och därmed minska förutsättningarna för psykisk ohälsa. • Vidta åtgärder för att förhindra alkohol- och drogmissbruk. Skolpersonal i Håbo kommun har erbjudits och genomgått utbildning i MHFA (Mental Health First Aid). Utbildningen syftar till att öka den allmänna kännedomen om psykisk ohälsa, psykiska sjukdomar och besvär och på så sätt bemöta de negativa fördomar som finns och minska stigmatisering – men framförallt sprida kunskap om hur personal kan hjälpa och stötta en person med psykisk ohälsa. 4 Nämndens mål 4.1 BUN:s verksamheter har ett effektivitetsindex över rikssnittet Effektivitetsindex Effektivitetsindex som mått visar hur resursindex samverkar med kvalitetsindex. Resursindex visar på effektiv användning av tillgängliga medel i förhållande till kvalitetsindex. Index för 2025 publiceras vecka 40 år 2026. Preliminära uppgifter publiceras på Kolada vecka 24 år 2026. Nedan kommenteras index avseende 2024, eftersom 2025 års index inte finns tillgängliga. Förskola Kvalitetsindex har sjunkit sedan tidigare mätning, samtidigt som resursindex stigit något. En bidragande orsak till det förändrade mätvärdena är att antalet folkbokförda och placerade barn i ålder 1–5 år minskat i verksamheten. Organisatoriska förändringar där antalet förskolor minskat har bidragit till att lokalkostnaderna per inskrivet barn minskat och ligger nu i nivå med riket. Grundskola Resursindex har förbättrats, vilket påvisar en ökad ekonomisk effektivitet. Organisatoriska förändringar har genomförts i syfte att nå en budget i balans. Förändringarna behöver utvärderas och justeras eftersom vissa förändringar har haft en negativ påverkan på kvaliteten i verksamheten. Den tydliga ökningen av kvalitetsindex beror till stor del på elevresultaten avseende behörighet till yrkesprogram och det genomsnittliga meritvärdet baserat på avvikelsen från det modellberäknade värdet. Det modellberäknade värdet ligger tydligt under värdet 2023, vilket innebär att avvikelsen är positiv utifrån förutsättningarna trots ett lägre meritvärde 2024 än 2023. Gymnasieskola Effektivitetsindex som mått visar hur resursindex samverkar med kvalitetsindex. Resursindex visar på effektiv användning av tillgängliga medel i förhållande till kvalitetsindex. som i sin tur är en sammanvägning av elevindex på skolenkät, elevresultat i meritvärde, högskoleexamen inom tre, respektive fyra år, andel pedagogiskt utbildad personal, andel elever i vidare studier eller i arbete, personalens HME, elever som går vidare till nationella program från IM. 4.2 I kommunen finns ett brett utbud av möjligheter till kulturupplevelser, bildning och att utveckla skapande förmågor Mål uppfyllt Utöver kulturskolans kursverksamhet möter verksamheten många av kommunens barn och unga i olika andra sammanhang. Musiklek i förskoleklass: 295 elever deltog under 2025 5‑års musikal med kommunens förskolor: 150 barn deltog under 2025 Instrument eller sång – tillvalskurs på gymnasiet: 50 elever deltog under 2025 Skolföreställningar: Verksamheten bjuder kontinuerligt in kommunens barn och unga till kulturupplevelser inom skoltid och når därigenom en stor del av kommunens barn och unga. Antal elever i kulturskolans kursverksamhet Elever i musik- eller kulturskola totalt, antal VT-25: 393 st (243 flickor, 150 pojkar) HT-25: 383 st (234 flickor, 149 pojkar) Elever i musik- eller kulturskola, 6–15 år, antal VT-25: 393 st (243 flickor, 150 pojkar) HT-25: 383 st (234 flickor, 149 pojkar) Elever i musik- eller kulturskola, 6–19 år, antal VT-25: 443 st HT-25: 405 st I kommunens bibliotek finns ett brett utbud av möjligheter till kulturupplevelser, bildning och att utveckla skapande förmågor. Under året 2025 har Håbo bibliotek haft som särskils da prioriteringar att: • starta inriktade aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning • arbeta kontinuerligt med användarcentrerad uppföljning för att kunna öka kunskapen om hur barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden upplever bibliotekets tjänster och hur dessa kan utvecklas ytterligare. Indikatorer Utfall Förekomst av särskilda aktiviteter till barn och unga med funktionsnedsättning Ny startat socialläsningsaktivitet för målgruppen Förekomst av samarbete med stödpersoner Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal invånare/ 1000 0-18 år 27 tillfällen Mått Utfall 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2025 Antal besök på biblioteket 178 652 187 584 190 657 170 000 Antalet deltagare på aktiviteter arrangerade för barn och unga har ökat sedan 2024, från 684 deltagare till 1651 år 2025. Antalet aktiviteter per 1000 invånare 0–18 år är 27,5 tillfällen. Jämfört med föregående år är det en minskning, 2024 var resultatet 33,8. Biblioteket har sett till rikssnittet legat lågt, vilket kan kopplas till en tidigare eftersatt barnverksamhet. Rikssnittet 2024 var 41.7. Antalet deltagare på aktiviteter riktade till vuxna har också ökat jämfört med 2024 men inte i lika stor utsträckning. 2024 var det 563 deltagare och 2025 ökade antalet till 612. 4.3 Vid varje utbildningsenhet uppnås kunskapsmålen över rikssnittet Elever i åk 9, meritvärde i genomsnitt (17 ämnen) 2023 2024 2025 Håbo kommun 217,9 218,1 218,1 Gransäterskolan 214,9 210,7 194,1 Västerängsskolan 197,3 200,6 215,0 Gröna Dalenskolan 184,8 202,5 204,7 Futurum 242,7 241,4 240,0 Riket 223,6 222,6 223,5 Totalt antal elever i aktuell årskurs Antal som klarat alla delprov Andel av totalt antal elever som klarat alla delprov Jämförelse med riket Nationella prov åk 3 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 293 175 59,7 % 70% Totalt antal elever i aktuell årskurs Antal som klarat alla delprov Andel av totalt antal elever som klarat alla delprov Jämförelse med riket Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 293 138 47,1 % 66% Nationella prov åk 6 Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 262 238 90,8 % 93,2% Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 262 216 82,4 % 86,4% Andel (%) elever som klarat alla delprov i engelska 262 238 90,8 % 96,1% Andel (%) elever som klarat alla delprov i svenska 265 213 80,4 % 94,2% Andel (%) elever som klarat alla delprov i matematik 263 192 73,0 % 84,4% Andel (%) elever som klarat alla delprov i engelska 264 232 87,9 % 97,8% Det genomsnittliga resultatet på de nationella proven i årskurs 3 är generellt lågt, men med stor variation mellan skolorna, särskilt i ämnet matematik. Resultaten i årskurs 6 är betydligt bättre, vilket visar att undervisningen i mellanstadiet ger möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper. Däremot sjunker resultaten vid övergången till högstadiet, vilket understryker behovet av förbättrat arbete kring stadieövergångar Skillnaderna i nationella provresultat mellan årskurser och skolor visar ett behov av att analysera undervisningskvalitet och resursfördelning. Den positiva utvecklingen i mellanstadiet bör tas tillvara och övergången till högstadiet kräver särskild uppmärksamhet. VT2025 Andel pojkar Andel flickor Betyg i alla ämnen vt åk 6 riket (andel %) 67,3% 71,9% Betyg i alla ämnen vt åk 9 riket (andel %) 68,8 % 70,7% Rikssnittet för åk 7 och 8 publiceras inte, men statistik för kommunen redovisas ovan. HT2025 Andel pojkar Andel flickor Rikssnittet för höstterminen publiceras inte, men statistik för kommunen redovisas ovan. Betyg i alla ämnen - progression Årskur s Födelseå r Total t VT25 Total t HT2 5 Förändrin g procent- enheter Pojka r VT25 Pojka r HT25 Förändrin g procent- enheter Flicko r VT25 Flicko r HT25 Förändrin g procent- enheter Den minskade könsskillnaden i skolresultat diskuteras i Skolverkets rapport "Könsskillnader i skolresultat, rapport 2025:17". Den minskade skillnaden som syns i Sverige konstateras även i andra EU- och OECD-länder. Orsaken är främst att flickors resultat sjunker. Flickors resultatnedgång är särskilt stor i matematik där pojkarna nu för första gången har högre betyg än flickor. I rapporten ses flickors negativa resultatutveckling som en indikation på ett utbrett problem. Även i Håbo kommuns grundskolor är trenden densamma som rapporten visar. Vid stadieövergången från mellan- till högstadiet ses sjunkande resultat avseende betyg i alla ämnen. Detta visar vikten av att skolorna fördjupar arbetet med stadieövergången och att elever ges stöd att hantera de ökade krav som ställs i läroplanen. Gymnasieskola Meritvärden och examen Fridegårdsgymnasiet 2024/25 Program Antal elever Examen Studiebevis i %% Examen i % Studiebevis i % Meritpoäng BF 20 11 9 55 % 45 % 11,8 EK 32 31 1 97 % 3 % 14.4 NA 25 24 1 96 % 4 % 15,2 SA 32 27 5 84 % 16 % 12.7 TE 22 16 6 73 % 42 % 14,1 Summa 131 109 22 81 % 19 % 13,7 Motsvarande andel examen inom tre år för samtliga folkbokförda elever var 2024 65,8 procent och andel examen inom fyra år 73,5 procent. År 2025 var andelen folkbokförda elever som tog examen på tre år 73,8 procent och andelen examen inom fyra år 69,7 procent. Motsvarande siffor för riket är 15,4 meritpoäng för högskoleförberedande program. För yrkesprogram är sifforna 13,7 meritpoäng. Gymnasieexamen totalt på nationella program 2024: 79,4 procent av eleverna som började gymnasiet 2021 tog examen inom tre år. Högskoleförberedande program: 81,4 procent tog examen inom tre år Yrkesprogram: 74,7 procent tog examen inom tre år Jämförbara siffror saknas i Kolada för riket. Ovanstående spindeldiagram visar ett medelvärde för alla program i årskurs 3, förutom IM. Några delar sticker ut i negativ riktning. ”Få hjälp med studie och yrkesvägledning” samt ”variation i undervisningen”, är de områden som endast får cirka 50 av 100 i resultat. Även frågor som ”lärare lyssnar på undervisningsförslag”, ”tydligt syfte” och ”bedömning” ligger i det lägre spannet. Förutom frågan om studie- och yrkesvägledning är den gemensamma nämnaren för de delarna med lägre resultat kopplat till undervisningskvalitet, vilket vi ser som ett tydligt utvecklingsområde där vi planera att genomföra insatser. Nöjdheten varierar också mellan olika program. Vuxenutbildning I tabellen nedan redovisas siffror från Kolada för åren 2022–2024. För 2025 redovisas siffror för samtliga elever folkbokförda i Håbo kommun, både i upphandlade utbildningar och för elever som studerar inom Komvux i Upplands Bro, Järfälla och Sundbyberg, kommuner som Håbo har skrivit samverkansavtal med. 2022 2023 2024 2025 Antal unika elever 897 953 475 821 Antal kurser och utbildningar 2 406 2 262 1 346 2 427 Antal avbrutna kurser 459 339 289 669 Antal unika elever har inte publicerats för 2025 på riksnivå. Antal kurser och utbildningar finns inte på riksnivå. Antal avbrutna kurser finns inte på riksnivå. 2025 Antal deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret 44 Antal elever i Komvux som anpassad utbildning 19 Antal deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret har inte publicerats för 2025 på riksnivå. Antal elever i Komvux som anpassad utbildning har inte publicerats för 2025 på riksnivå. 4.4 Varje barn och elev har en studienärvaro som säkerställer förutsättningar för att nå kunskapsmålen. (N) Frånvaron i tabellen är den totala frånvaron, både giltig och giltig. Frånvaro 10-20% VT2025 Andel elever (%) HT 2025 Andel elever (%) Åk F-3 29 % 24 % Frånvaro 20-30% Åk F-3 13 % 5 % Frånvaro 30-50 % Åk F-3 2 % 1 % Åk 4–6 5 % 2 % Åk 7–9 9 % 8 % Frånvaro över 50% Åk F-3 1 % 1 % Åk 4–6 3 % 1 % Åk 7–9 7 % 5 % Samtliga skolor arbetar enligt den kommungemensamma frånvarorutinen. Arbetet har stärkts på skolorna under höstterminen 2025, vilket också avspeglas i statistiken som visar en lägre frånvaro än under vårterminen 2025. Trots att frånvaron har minskat är det fortsatt ett prioriterat område att arbeta med. En frånvaro på 20 procent innebär att eleven i genomsnitt är borta från skolan en dag i veckan, vilket får stor påverkan på kunskapsutvecklingen. Orsaker till frånvaron, förutom sjukfrånvaro, är exempelvis sociala svårigheter, otrygghet, psykisk ohälsa, bristande stöd i skolan, bristande motivation, skoltrötthet, skolstress och ibland är orsakerna även familjerelaterade. I de yngre åldrarna består frånvaron i huvudsak av anmäld sjukfrånvaro. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är överrepresenterade i gruppen med hög frånvaro. Förutom svårigheter relaterat till NPF är psykisk ohälsa och skolstress vanliga faktorer som påverkar frånvaron. När en elev har hög frånvaro ökar skolstressen eftersom det blir större och större utmaningar att läsa in det eleven har missat i undervisningen. Risken är hög att eleven hamnar i en negativ spiral som är svår att bryta. Det finns tydliga samband mellan närvaro, måluppfyllelse och trygga relationer med både vuxna och andra elever på skolan. En avgörande faktor för att öka skolnärvaron är att fånga upp tidiga signaler som exempelvis återkommande ströfrånvaro, huvudvärk, nedstämdhet, kränkningar och brist på sociala relationer. Genomsnittlig total frånvaro Fridegårdsgymnasiet för alla klasser tillsammans: • Genomsnittlig ogiltig frånvaro: 4,12 procent • Genomsnittlig giltig frånvaro: 17,36 procent • Genomsnittlig total frånvaro: 21,48 procent Siffrorna ovan gäller hela skolan, Fride, AST och IM. Den totala frånvaron, det vill säga 21 procent är relativt hög och motsvarar cirka en dag i veckan. Vid en fördjupad analys av frånvarostatistiken syns stora skillnader mellan olika grupper, och det framgår att det är ett fåtal elever med mycket hög frånvaro. När det gäller frånvarouppföljning och CSN-varningar finns ett välfungerande system. Frånvaro Fridegårdsgymnasiet 2025 Grupp Ogiltig frånvaro % Vt 2025 Ogiltig frånvaro % Ht 2025 Giltig frånvaro % Vt 2025 Giltig frånvaro % Ht 2025 Total frånvaro % Vt 2025 Total frånvaro Ht 2025 Fride 3.44 3.47 11.75 10.92 15.19 14.37 AST 4.60 6.26 28.47 28.27 33.07 34.53 IM 6.53 6.63 23.20 23.85 29.73 30.48 Ökad resurseffektivitet uteblir 8 Uppföljning av budget och personalkostnadsavvikelse varje månad Samtliga verksamheter visar på en förbättring av resurseffektiviteten från 2023 till 2024 Ökad kvalitet uteblir 9 Uppföljning av betyg per årgång från F-klass till åk 9 Kvalitetsindex har ökat för såväl grundskola som gymnasium från 2023 till 2024. Uteblivna förbättringar av lärmiljöernas tillgänglighet försämrar studienärvaron 8 Löpande rapportering av frånvaro Kvarstående utmaningar i systemförutsättningar att följa upp frånvarorapporteringen. Satsningen på skolsociala team i samarbete med socialtjänsten misslyckas att bli operativ. 6 Avstämningsmöten i styrgruppen varje månad Arbetet fortlöper enligt plan. Inga avvikelser. påverkar psykosociala arbetsmiljön negativt. 6 Personalenkäter varje termin Inga större har genomförts som påverkat arbetsmiljön. Förvaltningens internkontroll har huvudsakligen genomförts inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet där verksamhetscheferna, tillsammans med sina respektive rektorsgrupper, följer upp mål och risker fortlöpande under året. Målsättningarna för effektivitet och kunskapsresultat under 2025 formulerades i relation till rikssnittet. Koladas statistik för 2025 presenteras först under vecka 40 år 2026, vilket försvårar möjligheten att följa upp riskerna kopplade till dessa målsättningar under pågående verksamhetsår. Elevers sjukfrånvaro har följts upp under året, men till följd av utmaningar i det digitala stödsystemet inkluderar siffrorna fortsatt en viss mängd missvisande frånvaro. Arbetet med skolsociala team har löpt enligt plan. Risken för en försämrad psykosocial arbetsmiljö har uteblivit eftersom inga större verksamhetsförändringar har initierats. Detta är dock en risk som förvaltningen tar med sig i det fortsatta arbetet att utreda en mer effektiv grundskolestruktur. Resultaträkning (mnkr) Bokslut 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/bokslu t Resultaträkningen för barn- och utbildningsnämndens budget år 2025 visar ett nettounderskott med 30,5 miljoner kronor. Jämfört med 2024 har nettokostnaderna ökat med 39,1 miljoner kronor (5,3 procent). Årets utfall av externa intäkter ger ett överskott jämfört med budget med 2,1 miljoner kr och beror främst på att erhållna statsbidrag ökade gentemot årets budget. Jämfört med 2024 har de externa intäkterna minskat med 2,9 miljoner kronor (2,4 procent) vilket främst beror på lägre interkommunala ersättningarna för elever från andra kommuner. Minskningen återfinns i huvudsak som en följd av att färre antal barn och elever från andra kommuner har gått i Håbo kommuns egen regi under 2025 jämfört med 2024. Interna intäkter består av interndebitering dels inom barn och utbildningsförvaltningen, dels mellan andra förvaltningar inom kommunen och ger ett överskott gentemot budget med 3,3 miljoner kronor. Jämfört med 2024 har de interna intäkterna ökat med 40,3 miljoner kronor (530 procent) vilket främst beror på intern fördelning av måltidskostnader. Kostnader för köp av verksamhet (barn- och elevplatser hos annan huvudman) ger ett underskott med 18,3 miljoner kronor jämfört med budget. Underskott återfinns inom flera verksamheter och beror främst på en för låg satt budget för köp av platser gentemot fastställda kostnader samt ökade köp av plats inom förskola, fritidshem, grundskola och vuxenutbildning. Kostnader för köp av platser har generellt också ökat med 17,6 miljoner kronor gentemot budget 2025. Jämfört med 2024 har de kostnader ökat med 15,9 miljoner kronor (8,4 procent). Personalkostnader ger ett överskott med 9,5 miljoner kronor jämfört med budget. Kostnaden är 2,8 procent högre än föregående år vilket nästan motsvarar löneökning vilket betyder att personalresurser har minskat något. Verksamheternas övriga driftkostnader ger ett sammanlagt underskott med 9,9 miljoner kronor jämfört med budget. Jämfört med 2024 har verksamheternas övriga driftkostnader ökat med 1,7 miljoner kronor (2,6 procent). Kostnader för licenser är både för lågt budgeterat och saknas delvis i budget 2025 med ett underskott på 1,8 miljoner kr. Bland annat är utfallet för skolskjuts för lågt beräknad i budget 2025 och ger ett underskott med 7,9 miljoner kr. Vissa övriga kostnader som finansieras med statsbidrag redovisas här. Interna kostnader 2025 ger ett underskott med 17,2 miljoner kronor jämfört med budget. Bland annat är utfallet lokalhyra på 11,2 miljoner kronor som kan förklaras genom kostnader om 8,16 miljoner kronor för ökad internhyra som KF § 99 2025-06-09 beslutat ska belasta verksamheterna för år 2025. Dessa kostnader ingår inte i ramen för 2025. Kostnader för lokalhyror har generellt också ökat gentemot budget i och med lokalhyror är lågt beräknad i budget 2025. En nedskrivning av ett projekt belasta verksamheterna med 5,4 miljoner kronor. Jämfört med 2024 har verksamheternas interna driftkostnader ökat med 45 miljoner kronor (46,2 procent). Tal redovisas i tusen kronor (tkr). 107 Barn och utbildningsnämnd -531 -1 016 -637 379 138 Nämndadministration -319 -210 -202 8 315 Allmän kulturverksamhet -950 0 -546 -546 320 Bibliotek -7 270 -8 807 -7 543 1 264 330 Kulturskola -7 110 -7 312 -7 778 -466 400 Öppen förskola -3 187 -1 741 -3 040 -1 299 406 Omsorg på OB-tid -2 170 -1 525 -2 562 -1 037 407 Förskola -163 203 -172 463 -175 040 -2 577 412 Pedagogisk omsorg 0 0 -81 -81 425 Fritidshem -31 703 -37 602 -35 214 2 388 435 Förskoleklass -19 767 -21 736 -20 821 915 440 Grundskola -312 786 -330 483 -338 294 -7 810 443 Anpassad grundskola -19 279 -20 035 -20 782 -747 451 Gymnasieskola -122 889 -114 468 -125 043 -10 575 453 Anpassad gymnasieskola -1 427 -7 615 -2 892 4 723 471 Grundl vuxenutbildning -934 -465 -1 255 -790 472 Gymnasial vuxenutbildning -1 181 -4 017 -3 964 53 474 Anpassad vuxenutbildning -2 157 -2 238 -1 866 372 475 Aktivitetsansvaret -754 -727 -882 -154 476 Svenska för invandrare -2 668 -2 542 -2 348 194 491 Övergripande verksamhet -29 563 -3 348 -18 170 -14 821 Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget om 30,6 miljoner kronor. I underskottet ingår 8,2 miljoner kronor ej budgeterade kostnader för ökad internhyra, som kommunfullmäktige (KF § 99 2025-06-09) har beslutat ska belasta verksamheterna under 2025. Det finns engångskostnader som uppgår till drygt 6,5 miljoner kronor och som inte kommer att belasta kommande år. Dessa består bland annat av kostnader för nedskrivning av Västerängsskolans matsal 5,4 miljoner kronor, utfört arbete som inte klassas som verksamhetsanpassning 0,4 miljoner kronor, engångskostnad för licenser baserat på längre uppsägningstid än förväntat 0,25 miljoner kronor samt felaktigt debiterade kostnader för paviljongmodul Slottskolan 0,43 miljoner kronor. I övrigt kan underskottet förklaras av både volym- och en kostnadsavvikelse jämfört med budget. Den befolkningsprognos som SCB har tagit fram för 2024 och som tillämpats vid kommunens budgetberäkningar har visat sig vara för hög i förhållande till utfall. En planerad besparingsåtgärd var att se över och förändra skolstrukturen för grundskolan, vilket skulle ge effekt från hösten 2025. Mot bakgrund av komplexiteten i frågan, inte minst i relation till lokalförsörjningsprocessen, har nämnden beslutat att utöka utredningsuppdraget samt skjuta upp tidpunkten för genomförande. Barn- och utbildningsnämnden, överskott 0,3 miljoner kronor Överskott kan härledas till på besparing av personalkostnader med 0,3 miljoner kronor. Bibliotek, överskott 1,2 miljoner kronor Överskott kan härledas till en besparing av personalkostnader med 0,2 miljoner kronor och borttagande av verksamhetsjustering har bidragit till ett överskott. Sammanlagda överskottet har delvis ökat till följd av tillskottet från alliansen om 0,28 miljoner kronor för året 2025. Kulturskola, underskott 0,4 miljoner kronor Underskott kan härledas till ej rätt fördelad budget gällande Fridegårdsscenen 0,5 miljoner kronor och diverse kostnader på 0,1 miljoner kronor. Sammanlagda underskottet har delvis Öppen förskola, underskott 1,3 miljoner kronor I budget 2025 planerades verksamheten att omfatta två årsarbetare om 1,6 miljoner kronor. Efter politiskt beslut om utredning av verksamhetens utformning och förvaltningstillhörighet bibehölls tidigare organisation om 4 årsarbetare. Åtgärden av att bibehålla fyra årsarbetare resulterade i en ytterligare personalkostnad med 1,3 miljoner kronor det vill säga majoriteten av avvikelse är personalkostnad. Omsorg på OB-tid, underskott 1,0 miljoner kronor Underskottet kan härledas till ökade personalkostnader om 1,2 miljoner kronor högre gentemot budget. Ytterligare personal har tillsvidareanställts baserat på en mer realistisk uppskattning av behov av fler omsorgsnätter över året och därmed också säkerställande av säkerhet och tillsyn. Förskola, underskott 2,5 miljoner kronor En förskola avvecklades, Backsippan, med 60 förskoleplatser och 6 tjänster flyttades till annan förskola, vilket inte bidrog till några större besparingar för år 2025. Personalkostnader minskade med 5,0 miljoner kronor gentemot budget. Sammanlagda underskottet har delvis Fritidshem, överskott 2,3 miljoner kronor Överskott kan främst härledas till övriga verksamhetskostnader där effektiviseringskrav om 4 miljoner kronor lagts in med fel tecken vilket gav en för hög budget i jämförelse med utfallet på 2,2 miljoner kronor. Förskoleklass, överskott 0,9 miljoner kronor Överskottet beror på tillskottet från alliansen om 2,4 miljoner kronor för året 2025. Övriga verksamhetskostnader visar en negativ budget med 0,8 miljoner kronor baserat på inlagt effektiviseringskrav på 3,6 miljoner kronor i jämförelse med utfallet på 2,8 miljoner kronor. Grundskola, underskott 7,8 miljoner kronor Under 2025 minskade personalkostnader inom elevhälsa och administration för grundskola 0,3 miljoner kronor. Personalkostnader inom grundskola ökade med 0,4 miljoner kronor gentemot budget, högre paviljongkostnader 0,7 miljoner kronor samt nedskrivningskostnad på 5,4 miljoner kronor. Sammanlagda underskottet har delvis minskat till följd av tillskottet från alliansen om 10,6 miljoner kronor för året 2025. Anpassad grundskola, underskott 0,7 miljoner kronor Underskott kan härledas till ej budgeterade avskrivnings- och finansiella kostnader samt ökade kostnader för lokalhyror 0,2 miljoner kronor. Sammanlagda underskottet har delvis Gymnasieskola, underskott 10,5 miljoner kronor Ökade systemkostnader vid införandet av nya elevsystem, utköpta leasingdatorer som ej finns budgeterat och ökade antal köp av huvudverksamhet 5,7 miljoner kronor. Sammanlagda underskottet har delvis minskat till följd av tillskottet från alliansen om 4,5 miljoner kronor för året 2025. Anpassat Gymnasium, överskott 4,7 miljoner kronor Överskott kan härledas till minskat personalkostnad 0,6 miljoner kronor, försäljning av bil 0,1 miljoner kronor, försäljning av inventarier från verkstaden 0,4 miljoner samt högre LSS ersättning 0,7 miljoner kronor. Grundläggande vuxenutbildning, underskott 0,7 miljoner kronor Underskott kan härledas till ökade antal köp av huvudverksamhet inom grundläggande vuxenutbildning på 0,2 miljoner kronor. Gymnasial vuxenutbildning, överskott 0,05 miljoner kronor Överskott kan härledas till ökning av bidrag Resam 1,1 miljoner kronor gentemot vad som är budgeterat samt ej budgeterat momskompensation med ett högre utfall 0,2 miljoner kronor, högre intäkt av IKE på 1,6 miljoner kronor samt ej budgeterat bidrag på 0,1 miljoner kronor från socialförvaltningen. Anpassat vuxenutbildning, överskott 0,3 miljoner kronor Överskott kan härledas till minskning i personalkostnad på 0,1 miljoner kronor. Aktivitetsansvaret, underskott 0,15 miljoner kronor Underskottet kan härledas till minskade personalkostnader på 0,15 miljoner kronor. Svenska för invandrare, överskott 0,2 miljoner kronor Överskottet kan härledas till minskad efterfrågan på utbildning 0,2 miljoner kronor. Övergripande verksamhet, underskott 14,8 miljoner kronor Underskottet kan härledas till lokalhyror 2,1 miljoner kronor som inte var budgeterat samt effektiviseringskrav 11,8 miljoner kronor för att justera årsbudget ner till ram 2025. Utifrån hur organisationens struktur är uppbyggd är budgetprocessen för året 2025 inte kvalitetssäkrad. För samtliga verksamheter råder anställnings- samt inköpsstopp, med undantaget för det som är nödvändigt för att kunna bedriva verksamhet utifrån uppdrag, lagar och förordningar. Anpassad grundskola: • Genomlysning av LSS-verksamheten fördelar kostnader mellan BUN och SOC till skolans fördel, vilket minskar kostnaderna för BUN under halvåret 2025 och med helårseffekt från 2026. • Genomlysning av tjänstefördelning pågår. Gymnasieskola egen regi: • Personalneddragningar om 3,7 miljoner är genomförda till höstterminen 2025. På helår motsvarar detta 7,4 miljoner. • Ytterligare personalneddragning pågår inför vårterminen 2026. Förskola egen regi: • Arbete har påbörjats med att anpassa antalet tjänster till volymer enligt befolkningsprognos och behovet av förskoleplatser. • En långsiktig och hållbar lokalförsörjningsplan tas fram, där paviljongslösningar avvecklas. Grundskolan egen regi: • Avveckling en rektorstjänst i samband med att Futurum blir en F-9 skola höstterminen 2025, motsvarande 0,5 miljoner kronor. • Avveckling av tvålärarskap på Gröna Dalenskolan inför höstterminen 2025. Åtgärden har dock inte gett avsedd effekt eftersom en del av berörda lärare finns kvar på skolan men i andra uppdrag. • Tjänstefördelningen har setts över inför höstterminen 2025 för att optimera resursanvändningen. • Omfördelning av befintlig personal ses alltid över innan vikarier tas in vid ordinarie personals frånvaro. • Utredning av ny skolstruktur. • Utredning av samlokalisering Futurum. Barn och utbildningsnämnden godkänner Månadsrapport januari 2025 Diarienr 2025/00045 Barn och utbildningsnämnden godkänner Månadsrapport februari Diarienr 2025/00046 Barn och utbildningsnämnden godkänner Månadsrapport mars Diarienr 2025/00068 Barn och utbildningsnämnden godkänner Ekonomisk rapport april Diarienr 2025/00085 Barn och utbildningsnämnden godkänner Delårsuppföljning mars 2025 Diarienr 2025/00087 Barn och utbildningsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering maj 2025 Diarienr 2025/00100 Barn och utbildningsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering juni 2025 Diarienr 2025/00163 Barn och utbildningsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering augusti 2025 Diarienr 2025/00183 Barn och utbildningsnämnden godkänner Delårsrapport augusti 2025 Diarienr 2025/00188 Barn och utbildningsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering oktober 2025 Diarienr 2025/00235 Totalt intäkts redovisat visar hur mycket intäkter som påverkat nämndens utfall för perioden. Ansökt belopp, mnkr Beviljat belopp, mnkr Totalt intäkts- redovisat för perioden, mnkr Läxhjälp Skolverket 0,545 0,500 0,500 Personalkostnader Skolsociala team Skolverket 0,651 0,651 0,651 Stärkt kunskapsutveckling Skolverket 16,6 16,6 16,6 Lovskola Skolverket 0,04 0,04 0,04 Lärarlönelyftet skolverket 4,2 4,2 4,2 Skönlitteratur Skolverket 0,9 0,9 0,9 Fortbildning lärare o förskollärare skolverket 0,5 0,5 0,5 Lärarassistenter Skolverket 1,0 1,0 1,0 Kvalitetshöjande åtgärder Skolverket 6,2 6,2 6,2 Läroböcker o lärarhandledning Skolverket 1,6 1,6 1,6 Inköp till folk- o skolbibliotek Skolverket 0,08 0,08 0,08 Omsorg kvällar o nätter Skolverket 0,4 0,4 0,4 Inköpsstöd biblioteket Statens kulturråd 0,08 0,08 0,08 Karriärtjänster Skolverket 2,6 2,6 2,6 Digitala nationella prov Skolverket 0,2 0,2 0,2 Skapande skola Kulturrådet 0,5 0,5 0,5 Utvecklingsbidrag till musik o kulturskola Kulturrådet 0,3 0,3 0,3 Kulturskolan samverksansprojekt Kulturrådet 0,1 0,1 0,1 Regionalt yrkesvux Skolverket 6,3 6,3 6,3 Barn- och utbildningsnämnden har under året beviljats och mottagit statsbidrag i extern finansiering som uppgått till 40,5 miljoner kronor för 2025. Dessa medel redovisas främst som driftprojekt och är därmed inte med i redovisningen under rubrik 7. En separat redovisning av dessa medel beror dels på att återredovisning till berörd myndighet sker i början av nästkommande år, dels för att säkerställa korrektheten och kvaliteten av bokföringen vid återredovisningen. Det största bidraget är "Stärkt kunskapsutveckling" om 16,4 mnkr. Bidraget blev ca 1 mnkr högre än budgeterat och planeras användas till att stärka kunskapsutvecklingen för elever inom förskoleklass, grundskolan och fritidshem. Förskolan har ett stort bidrag "Kvalitetshöjande åtgärder" om 6,2 miljoner kronor som blev ca 2 mnkr högre än budgeterat. Bidraget används dels till kompetensutveckling för förskolepersonal, dels att bibehålla eller rekrytera personal i förskolan och även att kunna hålla barngruppernas storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke. Vuxenutbildningen har ett bidrag "Regionalt yrkesvux" som ska gå till att ge fler vuxna möjligheten att få en yrkesutbildning inom komvux. Bidraget söks genom samverkande kommuner där Uppsala kommun är den sökande bidragsmottagaren och där Håbo kommun är en av sju kommuner som ingår i samverkan. Totalt 122,3 miljoner kronor delas på dessa sju kommuner, varav 6,3 miljoner kronor tilldelats Håbo kommun. 8.1 Volymmått Antal barn i förskola, egen regi 959 903 850 895 Antal barn i förskola, annan huvudman 315 306 311 297 Antal barn i pedagogisk omsorg, annan huvudman 0 0 1 0 Antal elever i fritidshem, egen regi 1 157 1 124 1 135 1 142 Antal elever i fritids anpassad grundskola, egen regi 19 21 22 21 Antal barn i fritidshem, annan huvudman 112 111 151 103 Antal elever i förskoleklass, egen regi 279 266 284 288 Antal elever i förskoleklass, annan huvudman 37 34 25 22 Antal elever i grundskola, egen regi 2 399 2 397 2 342 2 376 Antal elever i grundskola, annan huvudman 492 484 505 487 Antal elever i anpassad grundskola, egen regi 30 30 31 29 Antal elever i anpassad grundskola, annan huvudman 1 1 1 0 Antal elever i gymnasieskola, egen regi 524 509 505 535 Antal elever i gymnasieskola, annan huvudman 589 571 563 563 Antal elever i anpassad gymnasieskola, egen regi 19 19 24 24 Antal elever i anpassad gymnasieskola, annan huvudman 2 2 0 1 Antalet barn/elever i egen regi är färre gentemot budget inom förskola, fritidshem, förskoleklass och gymnasium. Inom förskola, grundskola och gymnasium indikeras en tydlig trend mellan år 2022 och 2025 att barnantalet inom egen regi minska succesivt vilket påverkar barnomsorgen och utbildningen. Enligt SCB:s befolkningsframskrivning generellt kommer antalet födda barn att minska i framtiden, vilket också påverkar antalet inom förskola och grundskolan i en större utsträckning. Detta tyder inte inom befolkningsprognosen för Håbo kommun och utifrån 2025 års utfall är prognosen inte i linje med faktiska utfallet. Baserat på implementering av en ny resursfördelningsmodell för 2026 kommer volymer stämmas av mer effektiv för att se utveckling av trenden för året 2026. När antalet barn/elever minskar påverkas också behovet av personal i verksamheterna. För att vara kostnadseffektiv framöver är det viktig att anpassa produktionen dvs. antal barn i klassrum/barngrupp gentemot antal behov av personal. 8.2 Resursmått Kostnad kr per inskrivet barn i förskolan, egen regi 119 442 106 516 159 019 147 897 Kostnad kr per inskrivet barn i fritidshem, egen regi 21 964 23 862 29 387 30 292 Kostnad kr per inskriven elev i förskoleklass, egen regi 62 456 44 948 73 651 70 332 Kostnad kr per inskriven elev i grundskola, egen regi 103 643 73 028 158 812 118 093 Kostnad kr per inskriven elev i gymnasieskola, egen regi 81 234 106 452 104 556 88 537 Kostnad kr per inskrivet barn i förskolan, egen regi Kostnad per barn i förskola, egen regi, år 2025 uppgår till 159 019 kr. Jämfört med förklaras av både en volym- och en kostnadsförändring jämfört med budget. Färre barn än budgeterat har varit inskrivna i egen regi under 2025 samtidigt som kostnaderna har ökat jämfört med budget. Det är främst personalkostnader som står för den huvudsakliga avvikelsen men även kostnader för lokalhyror och köpplatser har överstigit budget 2025. Kostnad kr per inskrivet barn i fritidshem, egen regi Kostnad per inskrivet barn i fritidsverksamhet, egen regi, år 2025 uppgår till 29 387 kr. Jämfört med budgeterad kostnad per barn, 30 292 kr är det ett överskott med 905 kr. Överskottet kan härledas till högre intäkt av taxor än budgeterat och budget för året 2025 är för högt lagt gentemot behovet som finns. Baserat på att utfall enligt volymmått är lägre i jämförelse med budgeterat volymmått för år 2025 bör utfallet för resursmått 2025 varit lägre om verksamheten har genomfört effektiviseringar. Kostnad kr per inskriven elev i förskoleklass, egen regi Kostnad per inskrivet barn i förskoleklass, egen regi, år 2025 uppgår till 73 651 kr. Jämfört med budgeterad kostnad per barn, 70 332 kr är det en avvikelse med 3 319 kr. Avvikelsen kan varit inskrivna i grundskola egen regi 2025 jämfört med budget samtidigt som kostnaderna har överstigit budget. Det är främst personalkostnader som står för den huvudsakliga avvikelsen men även kostnader för lokalhyror och licenskostnader. Kostnad kr per inskriven elev i grundskola, egen regi Kostnad per elev i grundskola, egen regi, år 2025 uppgår till 158 812 kronor. Jämfört med varit inskrivna i grundskola egen regi 2025 jämfört med budget samtidigt som kostnaderna har överstigit budget. Det är främst personalkostnader som står för den huvudsakliga avvikelsen men även kostnader för lokalhyror, licenskostnader och förbrukningskostnader har överstigit budget 2025. Kostnad kr per inskriven elev i gymnasieskola, egen regi Kostnad per elev i gymnasieskola, egen regi, år 2025 uppgår till 104 556 kronor. Jämfört med varit inskrivna i egen regi under 2025 jämfört med budget. 9. Investeringsredovisning Projekt Total budge t Totalt utfall t o m 2025 Total progn os Avvikel se budget/ prognos Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/ bokslut 2025 Budget överförs till komman de år 1523 Verksamhetsanpassni ngar BUN 2025 3 500 000 0 -3 500 000 3501 Personaldatorer Admin 3 år 0 175 903 175 903 3505 It-utrustning Förskolan 3 år 0 109 860 109 860 GSK 2025 3 år 4 450 000 4 563 967 113 967 GY 2025 3 år 500 000 591 750 91 750 FSK 2025 3 år 50 000 0 -50 000 3776 Möbler Gransäter Vattenskada 5 år 3778 Utlåningsmaskiner Bibliotek 10 år 3779 Elevmöbler FSK 2025 5 år 200 000 364 573 164 573 3780 Elevmöbler GSK 2025 5 år 2 600 000 1 882 622 -717 378 3781 Elevmöbler GY 2025 5 år 200 000 0 -200 000 3782 Övriga inventarier GSK (projektorer) 5 år 3853 Trygghetssystem 2025 10 år 500 000 751 094 251 094 Summa 12 000 000 8 625 534 -3 374 466 10. Kommentarer till investeringsredovisning Generellt: Personaldatorer är ej budgeterat för samtliga baserat på ej förväntat behov av utbyte för Windows uppdatering. Skoldatorer avviker från budgeterat investering baserat på högre kostnader för högre behov än förväntat. Bibliotek: Utlåning maskiner 2025 är ej budgeterat och avviker därmed baserat på ej förväntat behov. Förskola: Verksamhetsanpassningar är ej genomförda baserat på ej äskade medel för 2025. Investeringar gällande digitala verktyg avviker baserat på behovet av en fullständig investering för hela verksamhetsområdet. Investeringar gällande Inköp av skolmöbler är pågående och avviker baserat på högre dimensionerat än behovet. Grundskola: Verksamhetsanpassningar är ej genomförda baserat på att de anpassningar som planerats ses som driftkostnader eftersom de ej är värdehöjande 0,5 miljoner kronor samt högre dimensionerat än behovet Investeringen avseende inköp av skolmöbler till följd av vattenskadan på Gransäterskolan var inte budgeterad för 2025, men kostnaden har ändå belastat 2025 års budget. Detta innebär en avvikelse. Inköp av nya möbler med anledning av vattenskadan borde ha genomförts och belastat budgetåret 2024. Det behöver därför följas upp varför utfallet istället redovisas under 2025. Elev möbler avviker ej med 1,485 miljoner från budget baserat på att utfallet är fördelat på andra ansvar än det budgeterade ansvaret. Totalt förbrukat investering är 1,485 miljoner kronor av 1,6 miljoner kronor enligt prognos. Trygghetssystem avviker från budgeterat investering baserat på högre kostnader för installation. Gymnasieskola: Verksamhetsanpassningar är ej genomförda baserat för äskade medel för 2025. Detta baserat på det som genomfördes uppnår inte kraven för att anses vara en investering. 11. Personal Fokus ligger på att skapa friska arbetsplatser för att behålla och utveckla medarbetare. En översyn av organisationen för skoladministratörer och vaktmästare genomförs. Flera kommande lagförslag inom skolväsendet kommer att innebära ett rekryteringsbehov. Arbetet med årshjulet för SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) fortsätter. Chefer ges stöd i att integrera SAM som en naturlig del av verksamhetens arbete. Förvaltningen har påbörjat ett arbete med att kartlägga orsakerna till de höga sjuktalen. Analysen omfattar såväl arbetsmiljörelaterade orsaker som faktorer utanför arbetet samt eventuella mönster. Utifrån detta har behöver av ett ökat HR-stöd identifierats. Rekrytering av en HR-partner med fokus på rehabilitering och komplexa personalärenden är genomförd, med start i november. Flera chefsbyten samt osäkerhet i organisationen gällande eventuella förändringar och det stora underskott som innebär sparkrav kan ha påverkat medarbetare negativt, vilket återspeglas i de höga sjuktalen. Förvaltningen fokuserar på tre prioriterade friskfaktorer: Friskfaktor 1: Tidiga insatser och arbetsanpassning Utökat HR-stöd med fokus på rehabilitering och arbetsrätt. Fortsatt stöd och kompetensutveckling till rektorer och enhetschefer. Friskfaktor 2: Rättvis och transparent organisation Struktur och stabilitet i organisationen samt tydlighet i beslutsprocesser. Delaktighet skapas genom hela styrkedjan. Friskfaktor 3: Kommunikation och återkoppling Ledningsgruppen träffar samtliga medarbetare under höstterminen vid respektive verksamhets APT-möten. Under höstterminen ses även våra kommunikationsvägar över tillsammans med kommunikationsavdelningen. 12. Valfrihet och konkurrens Barn- och utbildningsnämnden har inte någon specifik plan för valfrihet och konkurrens, eftersom skollagen tydligt reglerar valfrihet och konkurrens i våra verksamheter. Förvaltningen utför dock sitt uppdrag i dialog de fristående huvudmän som är verksamma inom kommunen. 13. Avtalssamverkan Barn- och utbildningsförvaltningen har samverkansavtal med ett flertal kommuner och regioner. Den kommunal vuxenutbildning i Håbo, Håbo vuxenutbildning, har primärt samverkansavtal med samtliga kommuner i Uppsala län. Samverkan syftar till att erbjuda gemensamt utbildningsutbud samt gemensam statsbidragssansökan. Håbo vuxenutbildning har även sekundära samverkansavtal med vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun, Järfälla kommun och Sundbybergs stad. Avtalen syftar till att bereda utbildningsplatser för folkbokförda personer i Håbo kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen har också primärt samverkansavtal med kommunerna i Storstockholms kommunförbund. Syftet är att tillse att Håbo kommun i enlighet med skollagen erbjuder ett stort och varierat utbud av gymnasieutbildning. Målet är att alla elever ska erbjudas plats på sitt förstahandsval. Avtalet syftar också till ett gemensamt antagningsförfarande och antagningssystem. Barn- och utbildningsförvaltningen har också ett sekundärt samverkansavtal med Enköpings kommun, som tillser att Håbos ungdomar söker yrkesprogram i Enköpings kommunala gymnasieskola på samma villkor som ungdomar folkbokförda i Enköping. För anpassad gymnasieskola finns samverkansavtal med Upplands-Bro kommun och Sundbybergs stad, som syftar till att erbjuda utbildningsplatser på nationella programmet på anpassad gymnasieskola i Håbo för elever från Upplands-Bro och Sundbybergs stad. 14. Förväntad utveckling Flera nya lagar inom skolområdet kommer att påverka resursfördelning i samtliga skolformer: • Lärares undervisningstid samt tid för planering regleras i lag utifrån skolform (2027). • En ny organisering av stöd för elever i behov införs (2026). Elever som behöver stöd ska identifieras genom tidig screening av kunskapsluckor eller inlärningssvårigheter och stödet ska ges i liten grupp eller enskilt av speciallärare. • Nya lagkrav på ökad säkerhet i skolbyggnader (2025). • Skillnaderna i nationella provresultat mellan årskurser och skolor visar ett behov av att analysera undervisningskvalitet och resursfördelning. Den positiva utvecklingen i mellanstadiet bör tas tillvara och övergången till högstadiet kräver särskild uppmärksamhet. Statlig ersättning flyktingmottagande (bilaga till nämnd bokslut) Ej aktuellt för verksamhetsår 2025. Verksamhet Ny Socialtjänstlag Den 1 juli 2025 trädde den nya Socialtjänstlagen i kraft. Under 2025 har detta utvecklingsarbete krävt omfattande insatser för att möta ambitionshöjningen i lagstiftningen. Bemanningsekonomi för ökad hållbarhet Ett omfattande arbete med bemanningsekonomi och hållbar personalplanering har genomförts under året. Minskande sjuktal Under 2025 har den totala sjukfrånvaron, den långa sjukfrånvaron och den korta sjukfrånvaron minskat. Bredare nämnd Från och med mars 2025 ingår även verksamheterna inom funktionsstöd i nämndens ansvar. Måluppfyllelse Nämnden hade för 2025 fyra mål. Måluppfyllelse uppnås för två av nämndens mål gällande en minskad korttids sjukfrånvaro samt en ökad frekvens av digitala inslag. Brister i måluppfyllelsen finns delvis gällande målet om en ekonomi i balans och ökad kvalitet. Delar av nämndens verksamheter når måluppfyllelse gällande dessa mål men inte alla. Ekonomi Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget om 4,9 miljoner kronor exklusive tillskott av extrakostnader för internhyra. I det totala resultatet, underskott mot budget med 9,6 miljoner kronor, ingår ej budgeterade kostnader om 4,6 miljoner kronor för ökad internhyra som KF beslutat ska belasta verksamheterna för år 2025. Övriga engångskostnader uppgår till drygt 2 miljoner kronor vilka inte kommer belasta kommande år. Det är kostnader för införande av nytt system för delegering av läkemedel, personalrelaterade kostnader och kostnader för nya avdelningar och flytt mellan husen på Pomona. Nettokostnaden är 3 procent högre jämfört med föregående år och förklaras av helårsdrift av en avdelning på Pomona, extra kostnader internhyra och löneökningar. särskilda boenden LSS, inhyrda sjuksköterskor samt köpta platser för Säbo. Vård- och omsorgsnämnden har ett överskott med 1 miljon kronor för investeringsbudget under 2025. Vård- och omsorgsnämnden har till uppgift att inom kommunen svara för: Omsorg om äldre enligt socialtjänstlagen (SoL), omsorg om funktionsnedsatta, som ej omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS), enligt SoL, särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre, hemtjänst, ledsagning, avlösning samt stöd och service i ordinärt boende, dagverksamhet till äldre, avgiftshandläggning inom äldreomsorgen, vård- och omsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsansvar som vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL), ansvar för kommunal primärvård, prövning av tillstånd till resor enligt lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst, föreningsbidrag inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde, stöd till anhöriga, våld i nära relationer, handläggning av stöd och insatser till personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och kompletterande insatser enligt SOL, bostäder med särskild service för människor med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättningar och annan funktionshinderverksamhet som hör samman med dessa Socialtjänstförordningen och Socialtjänstlagen reglerar nämndens grunduppdrag och därutöver tillkommer även annan lagstiftning och föreskrifter, nationella riktlinjer samt kommunala styrdokument. Nämnden ansvarar även för personal-, ekonomi- och målsättningsfrågor samt utvärdering och utveckling av verksamheten. Nämndens verksamheter är komplexa och spänner över en stor mängd olika inriktningar. Det ställer stora krav på kompetens hos förvaltningens medarbetare och ledning för att kunna erbjuda en personcentrerad och individualiserad stöd- service- och omsorgsverksamhet Ny Socialtjänstlag Den 1 juli fick landet en ny socialtjänstlag. Under 2025 har detta inneburit ett stort arbete genom förberedelser, utbildningar och uppstart av ett omfattande utvecklingsarbete. Verksamheten ska bli mer lättillgänglig, förebyggande och jämlik. Detta kommer innebära ytterligare omstruktureringar i organisering och arbetssätt för nämndens verksamheter. Funktionsstöd (LSS) över till vård- och omsorgsnämnden Avdelningen för funktionsstöd flyttades under slutet av Q1 över från socialnämnden till vård och omsorgsnämnden. Bemanningsresan Under 2025 har en bemanningshandbok och ett utvecklingsarbete kring bemanningen genomförts. Ambitionen var att öka kontinuitet och hållbarhet. En mycket omfattande förändring/omstrukturering för nämnden. Friskare arbetsplatser Ett stort samlat arbete har under 2025 initierats och startat med ambitionen om friskare arbetsplatser. Friskfaktorer är framarbetade och aktiviteter uppstartade och planerade. Sjuktalen har minskat under 2025 både totalt, lång och kort. Omstrukturering av ledningsstrukturen Under 2025 har ledningsstrukturen förändrats genom att antalet avdelningschefer har justerats och ansvaret förändrats mellan befintliga tjänster. Mer välfärdsteknik Nämndens verksamheter har under 2025 ökat förekomsten av digital teknik/välfärdsteknik i den brukarnära vården och omsorgen. Dessa ökar möjligheterna till långsiktigt hållbara lösningar bemanningsmässigt, ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Förbättrat hemtjänstindex Håbo kommun har förbättrat sitt hemtjänstindex betydligt och var under 2025 bland de 25 bästa i riket. Nytt kvalitetsledningssystem Vård och omsorgsnämnden har antagit ett nytt kvalitetsledningssystem under 2025. Till detta har också en granskningsplan med tillhörande systematik antagits. Alla enheter kommer framledes att bedömas utifrån lagstiftningens breda grunduppdrag och få ett resultat som sedan leder till aktiviteter för att ytterligare öka måluppfyllelsen. Pausat valfrihetssystem Under året har systemet för valfrihet inom hemtjänsten pausat och systemet för valfrihet ska utredas ytterligare under 2026. De avtal som var aktuella blev då samtidigt uppsagda. Nämnden har också hävt ett avtal med en enskild entreprenör under 2025. Ökat tryck från slutenvården och ökat demografiskt tryck Utskrivningarna från slutenvården har under perioden 2022-2025 ökat med 77%. Detta får stora effekter på korttidsvården, hemtjänsten och hälso- och sjukvården i kommunen. Under 2025 har antalet 80 år och äldre ökat med 11%, vilket är en historiskt hög ökningstakt. Beredskapen ökar Utvecklingsarbetet kring kraven på en ökad beredskap vid kris och krig har inneburit ett omfattande arbete med övningar, dokumentation mm i syfte att uppfylla gällande ambitioner i aktuell lagstiftning. Kontinuitetsplaner Kontinuitetsplaner har testats i verksamheterna SÄBO äldre och LSS, HSL sant system och digitalisering utifrån tre scenarion under året (brist på el, vatten och system/internet). Personal från verksamheterna har kommit till en desktopövning och haft med sin verksamhets kontinuitets plan. De har fått utvärdera vad som ger stöd i planen och vad som saknas. Medarbetarna ska sedan uppdatera kontinuitets planerna tillsammans med sina chefer under senare delen av 2025 och början av 2026. Hemtjänsten har arbetat med att uppdatera sin plan för störning av trygghetslarmen. Krisplan Förvaltningen använder sig idag av kommunens övergripande plan då egen plan saknas. Detta arbete kommer att påbörjas under 2026. Nödvändiga inköp Vissa inköp har gjorts, exempelvis batterier element mm. Under året har reservkraft kopplats in på ytterligare ett äldreboende. Så nu har alla boenden för äldre reservkraft. Övningar och utbildning Beredskapsombud deltar vid de relevanta utbildningar som kommunen, länsstyrelsen och MSB erbjuder. Förvaltningen har under 2025 utbildat 12 personer i stabsmetodik. Övningar Övningar har skett av utbildade stabschefer ett par tillfällen under året. Även den lokala tjänsteledningen har genomfört en övning i samverkan. Beredskapsombud har också representerat förvaltningen på en övning tillsammans med civilsamhället. Kostenheten har övat att laga mat på avdelningarna på Parkgården då det är där som det finns reservkraft. Storköket är inte försett med reservkraft. Övrigt LSS verksamheterna deltog på kommunens beredskapsdag utanför Ica Maxi. De visade där upp det anpassade materialet som togs fram under 2024 för att stärka målgruppen i hemberedskap. Detta arbete har genomförts med hjälp av extern finansiering (statsbidrag). Enligt Håbo kommuns informationssäkerhetspolicy ska alla nämnder och bolagsstyrelser säkerställa en säker och korrekt informationshantering. Dessutom ska kommunstyrelsen minst en gång om år informera sig om status för kommunens informationssäkerhetsarbete. Denna rapportering som sker i verksamhetsberättelsen är en del i denna uppföljning. Under 2025 har ett gediget arbete genomförts gällande införandet av nya socialtjänstlagen samt förberedelser inför socialtjänstdataregisterlag. I detta arbete har både informationssäkerhet och skydd av uppgifter (person) varit grundkomponenter. Genomgång av förvaltningens datasystem har genomförts och säkerhets- och informationsklassats. PUB-avtal, förvaltnings- och säkerhetsförvaltningsplaner och riskanalyser har upprättats, följts upp och vid behov kompletterats. En övergång till säkra inloggningsmetoder har skett i förvaltningens samtliga system tillsammans med upprättande av rutiner för återkommande kontroll över vilken personal som har tillgång till vilken information har implementerats. Detta tillsammans med stärkta rutiner och uppföljning av loggkontroller ger en ökad säkerhet kring den information som hanteras av förvaltningen. I alla upphandlingar belyses och säkerställs behovet av informationssäkerhet och dataskydd. Implementering av det nya verksamhetssystemet Appva har genomförts under 2025 vilket säkerställer att hantering av persondelegeringar samt signering av HSL-uppgifter och läkemedelshantering sker i linje med kraven på informationssäkerhet och patientsäkerhet. Arbete kring nämndens informationshanteringsplan har fortsatt under 2025. Under 2025 har arbetet med att utveckla arbetet med att främja psykisk hälsa och suicidprevention fortsatt. De riktade hälsosamtalen för äldre, som syftar till att minska ofrivillig ensamhet och pratcaféet som startades tillsammans med SPF och PRO har blivit en uppskattad mötesplats och har fortsatt drivas under året. Medarbetarna har stärkt sin kompetens genom fortsatt satsning på MHFA-utbildningar (första hjälpen till psykisk hälsa), som syftar till att ge deltagarna kunskap och färdigheter för att kunna agera vid psykisk ohälsa eller kris, på samma sätt som fysisk första hjälpen fungerar vid skador. Utbildningen har varit omtyckt och applicerbar och gett värdefull kunskap, vilket har skapat en trygghet hos medarbetaren och stärker gruppen. Man vittnar om att det är betydligt mer samtal i personalgrupperna och ökad medvetenhet om psykisk ohälsa hos äldre och numera inte lika tabubelagt. Förvaltningen har också deltagit och drivit andra insatser i kommunen så som arbetet med kampanjen För livets alla, i samverkan med regionen, med syftet att öka psykisk hälsolitteracitet hos unga och unga vuxna har spridits i kommunen. Den suicidpreventiva dagen den 10 september uppmärksammades även i år med ljusmanifestation och samtal för allmänheten. Dessutom genomfördes en öppen föreläsning i samverkan med civilsamhället för att öka kunskapen kring psykisk hälsa. 4 Nämndens mål 4.1 Sjukfrånvaron (2–14 dagar) ska minska 2025 inom vård- och omsorgsnämnden Mål uppfyllt Den totala sjukfrånvaron har minskat under 2025 i jämförelse med 2023 med 1,6 % och med 2024 0,5%. Den långa sjukfrånvaron har minskat med 0,9 % sedan 2023 och med 0,3 % i jämförelse med 2024. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,7% i jämförelse med 2023 och med 0,3 % i jämförelse med 2024. Sjukfrånvaron (total) har mellan 2024 och 2025 minskat både bland män (-1,1%) och kvinnor (-0,4%). Sjukfrånvaron har minskat i åldersklasserna upp till 29 år och för de över 50 år. I åldersklassen 30-49 år är sjukfrånvaron i princip oförändrad. Åldersklassen upp till 29 år har högst sjukfrånvaro, följt av åldersgruppen 50 år och äldre. Åldersgruppen 30-49 år har lägre sjukfrånvaro än övriga åldersklasser. Summariskt uppgår den korta sjukfrånvaron för 2025 till 4,5%, långa sjukfrånvaron till 4,2% och den totala till 9,6%. Nämnden uppnår således målet för 2025. Indikatorn minskad sjukfrånvaro (korttid 2-14 dagar) uppnås därmed för år 2025. Ytterligare insatser för friska arbetsplatser är planerade och är tidsatta och planerade för 2026. 4.2 Vård- och omsorgsnämnden ska ha en ekonomi i balans med budget En rad aktiviteter är genomförda under 2025 för att möjliggöra en ekonomi i balans med budget. En bemanningshandbok har tagits fram för att säkerställa en hållbar personalplanering. Samtliga scheman har granskats för att säkerställa hög grad av effektivitet och produktivitet. En lång rad uppföljningar har genomförts under året till exempel av arbetssätt, bedömningar, avtal med mera. Löpande kontroller av myndighetsutövningen har också genomförts. Till detta kommer också alla åtgärder som finns planerade i övrigt genom tidigare beslut (till exempel avgifter och taxor som fått årseffekt för första gången) för en budget i balans. Ingången in i 2025 innebar också ett rejält beting på dryga 20 miljoner kronor. Måluppfyllelsen exklusive engångsposter i form av internhyror (-4,9 miljoner kronor) skulle innebära en gul bedömning av målet men med dessa i huvudsak tidigare okända poster blir måluppfyllelsen röd. Bedömningen är att måluppfyllelse inte uppnås för 2025 för målet om en ekonomi i balans med budget trots avsevärda förbättringar. 4.3 Kvaliteten i vård och omsorg om äldre och för personer med LSS tillhörighet ska förbättras 2025 Måluppfyllelse bedömningen av nämndens mål om kvalitet är avhängig de nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen" och den nationella mätningen inom funktionsstöd som genomförs i samverkan med SKR. Den samlade kvaliteten sett till medelpoäng per indikator inom äldreomsorgen har förbättrats under 2025 i jämförelse med tidigare år. Vissa delar av verksamheten erhåller nationellt låga betyg i dessa mätningar. Behov finns därmed av att öka nöjdheten hos brukarna inom äldreomsorgen (samt LSS) under kommande år. Indikatorn förbättrad kvalitet uppnås dock på totalen för äldreomsorgen. Inom funktionsstöd uppnås inte indikatorn förbättrad kvalitet på totalen. För delområdet gruppbostäder uppnås målet men inte för daglig verksamhet och serviceboende för året 2025. Nämnden har beslutat att målet ska gälla även för 2026 och alla verksamheter ska arbeta fram handlingsplaner för att ytterligare förbättra brukarnöjdheten. Den sammantagna måluppfyllelsebedömningen för målet blir sammantaget gul för 2025. 4.4 Vård- och omsorgsnämnden ska under 2025 öka användningen av digital teknik i den brukarnära vården och omsorgen Mål uppfyllt För år 2025 har de digitala inslagen i den brukarnära vården blivit flera och målet uppnås därmed. En särskilt positiv utveckling står läkemedelsrobotarna och den digitala tillsynen för under året. Digitala lösningar skapar ökad tillgänglighet och delaktighet i vården och ger invånarna ökade möjligheter till inflytande över sin egen hälsa. De digitala lösningarna är därför en viktig del av omställningen till god och nära vård. Digitala lösningar öppnar för nya arbetssätt inom vården och omsorgen. Arbetssätt som kan skapa ökad tillgänglighet och delaktighet för brukarna, möjliggöra monitorering på distans och tillsyn i hemmet för att ge några exempel. Under året har också nämnden inför digital signering av HSL insatser i alla aktuella verksamheter. Håbo kommun en del av initiativ handslag för digitalisering Initiativet avser ett breddinförande av vissa välfärdstekniska lösningar inom vård- och omsorgstjänster för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Syftet är att dessa individer i högre grad ska kunna leva självständigt, känna sig trygga och delaktiga i samhället samt att frigöra kommunens resurser genom att med stöd av välfärdsteknik utveckla nya arbetssätt. Initiativet avser att med stödinsatser underlätta kommuners anskaffning, införande och användande av välfärdsteknik i syfte att kraftsamla för det gemensamma målet att minst 80 procent av landets kommuner erbjuder välfärdstekniska lösningar som förstahandsalternativ – digitalt först - till samtliga brukare där det är möjligt. I ett första steg fokuseras på tekniker för läkemedelsautomater, digital tillsyn, VC-appen, mobila trygghetslarm och digitala lås, och allt eftersom kommer även andra välfärdsteknik att omfattas. Effektmålet generera nyttor av olika slag där de främsta är: • Frigjord tid som kan omfördelas till andra värdeskapande arbetsuppgifter. • Förbättrad arbetsmiljö för personalen. • Ökad trygghet och självständighet (säkerhet) för brukaren. • Mer jämlik service och omsorg samt ökad kvalitet (i service) till brukaren. Indikatorn ökad användning av digitala teknik i den brukarnära vården och omsorgen uppnås för 2025. Målet nås därmed för år 2025. Riks för brister i dokumentation 8 Kontroll genom stickprov i den sociala dokumentationen. Risk för brister i kravställande vid upphandling 9 Kontroll genom granskning av gällande avtal, FFU, intervjuer för att säkerställa kravställandet vid upphandling och beställning. Risk för brister i verksamhetssystem 12 Löpande uppföljningar av inkomna fel, avbrott och stopp i verksamhetssystem. Risk för att avvikelser inte rapporteras enligt gällande lagbestämmelser 8 Genom stickprovskontroll av verksamheternas avvikelserapportering Risk för bristande inflytande och delaktighet 6 Genom stickprovskontroll av den sociala dokumentationen, genomförandeplaner. Risk för bristande uppföljning av leverans/tjänst/produkt. 9 Kontroll av gällande ramavtal kontra genomförda köp Mindre avvikelser Den samlade interna kontrollen består av mycket mer: riskanalyser, säkerställda rutiner, etablerade kontroller, egenkontroller, analyser med mera. Merparten av eventuella risker inom vård- och omsorgsnämndens ansvar hanteras således i det löpande arbete, exempelvis genom att olika rutiner som kvalitetssäkrar verksamheterna finns på plats och är kända och implementerade. VON deltar aktivt i arbetet med intern kontrollen genom en rad aktiviteter till exempel fastställande av internkontrollplan, löpande avrapporteringar i nämnden, beslutande om prioriterade risker som ska granskas etcetera. Utifrån bruttolistan har sex processer valt ut för särskild granskning under 2025. Dessa sex processer (risker) är; • brister i verksamhetssystem. • bristande kravställande vid upphandling. • bristande uppföljning av leverans/tjänst/produkt • bristande dokumentation. • att avvikelser inte rapporteras enligt gällande lagbestämmelser. • bristande delaktighet och inflytande. Arbetet med genomförandet av intern kontrollen under 2025 har skett enligt fastlagd plan. Arbetet med spendanalysen har dock försenats och kommer att ske under 2026. Sammantaget har den positiva utvecklingen från föregående år fortsatt och sammantaget bedöms samtliga granskade områden (som tidigare granskats) förbättrat sitt utfall från föregående år. Detta betyder således inte att arbetet är färdigt utan att arbete kvarstår och att några av de nuvarande granskningsområden bör kvarstå även för 2026 för delar av verksamheterna. Nämndens arbete för en god intern kontroll kan innebära förebyggande, upptäckande och åtgärdande kontrollarbete. Därför är det viktigt att inte enkom lyfta fram i vilken grad någonting görs rätt (svart eller vitt), utan också återge resultaten så nyanserat som möjligt och också lyfta fram förbättringar. Utifrån den antagna åtgärdsplanen utifrån 2023/2024 års resultat kan det konstateras att mycket av det genomförda förbättringsarbetet givit positiva resultat. Över tid kan det finnas behov av att inom ramen för den interna kontrollen följa upp andra potentiella risker till exempel (endast exempel inga de facto isolerade risker), risken att nämndens verksamheter inte följer gällande ramavtal och avropar de mest ekonomiskt fördelaktiga produkterna, om utskrivningsklara från slutenvården tas hem i rätt ordning, bristande kunskaper kring hot och våld, välfärdsbrott, bisysslor och om det finns tillräckliga rutiner/planer etcetera för hantering av avbrott. 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse budget/boksl ut Interna intäkter 76,4 75,8 71,9 -3,9 Nettokostnader för årets verksamhet uppgår till 433,3 miljoner kronor. Det är 12,6 miljoner kronor (3 procent) högre jämfört med föregående år. Ökad kostnad beror främst på helårsdrift av öppnad avdelning på Pomona och extrakostnader internhyra. Budgeten är 423,8 miljoner kronor vilket innebär att ett underskott uppstår med 9,4 miljoner kronor. Enligt beslut KF § 99 2025-06-09 har nämnden belastats med ej påverkbara eller budgeterade kostnader för ökad internhyra med 4,6 miljoner kronor. Nämndens resultat hade utan denna extra kostnad uppgått till ett underskott med 4,9 miljoner kronor. Ökningstakten av antal äldre 80+ har tilltagit, tidigare har årlig ökning varit närmare 7 procent och under 2025 är ökningen preliminärt 11 procent. Detta ger ökade behov och ökad vårdtyngd. Genom förebyggande insatser och förändrade och nya arbetssätt har förvaltningen arbetat för att servicegrader ska harmonisera med rikets genomsnitt. Den demografiska utvecklingen får därför inte ett direkt genomslag i det ekonomiska utfallet. Nämndens externa intäkter är 1,1 miljoner kronor högre än budgeterat och 3 procent högre än föregående år. Ökningen beror främst på ej budgeterade statsbidrag, ersättning från Migrationsverket och momsersättning. Även helårseffekt på flera beslutade avgifter bidrar till ökningen. Ersättning från Försäkringskassan och hyresintäkter är lägre än budgeterat vilket beror på färre brukare inom personlig assistans och för högt budgeterade hyresintäkter. Den planerade ändringen av hyresmodell genomfördes inte. De interna intäkterna är 6 procent lägre än föregående år. Avvikelsen mot budget är 4 miljoner kronor. En minskning med hemtjänsttimmar med 10,5 procent ger 2,2 miljoner lägre intäkter. Budgeterad intäkt från Migrationsverket uteblir på denna post och redovisas nu som extern intäkt. Kostnaden för verksamhetsköp och bidrag är 10 procent lägre än föregående år. Avvikelsen mot budget är underskott jämfört med budget med 3,9 miljoner kronor. Det är främst köp av extern hemtjänst, säboplatser, personlig assistans och hemvårdsbidrag som visar på underskott mot budget med 7,2 miljoner kronor. Lägre kostnader än budgeterat för färdtjänst, korttidstillsyn LSS kompenserar underskottet. Även statsbidrag för habiliteringsersättning bidrar till lägre avvikelse mot budget. Kostnaden för personal är 1,7 miljoner kronor lägre än budgeterat och 3 procent högre än föregående år. Ökningen jämfört med föregående år förklaras främst av helårseffekt av ny avdelning på Pomona, avslut av tjänst och löneökningar. Hemtjänstens underskott med 12,3 miljoner kronor kompenseras till viss del av uppskjuten start av nästa avdelning Säbo och lägre kostnader inom förvaltningsövergripande verksamhet och hemsjukvården. Lägre kostnader beror främst på extern finansiering och vakanta tjänster. Övriga kostnader är 2,4 miljoner kronor högre än budgeterat men 3 procent lägre än föregående år. Avvikelsen mot budget beror främst på inhyrd personal av främst sjuksköterskor med ett underskott på 4,2 miljoner kronor. Lägre kostnader än budgeterat för förbrukningsinventarier och konferenser/utbildning kompenserar till viss del underskottet. Även extern finansiering bidrar till att minska underskottet för främst inhyrd personal. Upprustning av Pomonas Hus 2 samt kostnader för flytt uppgår till närmare 1,3 miljoner kronor, något lägre än budgeterat. Interna kostnader är 2,1 miljoner kronor högre än budgeterat och 5 procent högre än föregående år. Här redovisas den extra kostnaden för internhyran med 4,5 miljoner kronor vilken inte var budgeterad. Lägre kostnader för internt köpt verksamhet, främst för hemtjänst och inköp av skyddsmaterial kompenserar till viss del denna extra kostnad. tkr 108 Nämndverksamhet -349 -489 -290 199 138 Nämndadministration -650 -666 -678 -12 501 Förvaltningsövergripande -19 426 -22 517 -17 514 5 002 511 Hemtjänst i ord. boende -84 792 -74 377 -86 153 -11 775 512 Särskilt / annat boende -106 227 -109 804 -114 572 -4 768 513 Korttidsboende -19 283 -17 932 -16 968 964 514 Dagverksamhet -2 836 -3 061 -2 881 180 516 Öppen verksamhet -5 514 -7 351 -8 133 -782 517 Övr insatser ord. boende -208 -199 -180 19 519 Handläggning SoL -6 760 -6 574 -6 853 -279 521 Personlig assistans -32 198 -28 653 -29 198 -545 522 Särskilt boende LSS -62 246 -68 836 -68 913 -78 523 Daglig verksamhet LSS -16 707 -18 240 -16 859 1 381 524 Övriga insatser LSS -4 536 -6 157 -5 228 929 529 Handläggning LSS -2 553 -2 560 -2 405 154 530 Färdtjänst -11 617 -9 411 -9 020 391 541 Hälso- och sjukvård -43 885 -46 938 -47 482 -545 Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget om 4,9 miljoner kronor exklusive tillskott av extrakostnader för internhyra. I det totala resultatet, underskott mot budget med 9,6 miljoner kronor, ingår ej budgeterade kostnader om 4,6 miljoner kronor för ökad internhyra som KF beslutat ska belasta verksamheterna för år 2025. Övriga engångskostnader uppgår till drygt 2 miljoner kronor vilka inte kommer belasta kommande år. Det är kostnader för införande av nytt system för signering av läkemedel, avslut av tjänster och kostnader för nya avdelningar och flytt mellan husen på Pomona. Nettokostnaden är 3 procent högre jämfört med föregående år och förklaras av helårsdrift av en avdelning på Pomona, extra internhyra och löneökningar. särskilda boenden LSS, inhyrda sjuksköterskor samt köpta platser för Säbo. Jämfört med bokslutet för 2024 (- 28 miljoner kronor) har underskottet för äldreomsorgen (tidigare VON´s verksamheter) minskat till närmare 7,9 miljoner kronor. Nämndverksamheten redovisar ett överskott med 0,2 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet beror på att årsarvode för ordförande inte utbetalas under året då ordförande valt att avstå från den ersättningen. Den förvaltningsövergripande verksamheten har ett överskott jämfört med budget på 5 miljoner kronor. Det beror främst på att fler tjänster än budgeterats finansieras av statsbidrag under 2025. Även 2 delvis vakanta tjänster bidrar till överskottet. Hemtjänst i ordinarie boende visar sammanlagt på ett underskott med 11,8 miljoner kronor jämfört med budget vilket beror på högre personalkostnader hos utförare än budgeterat. Underskottet är till största del strukturellt och kopplat till tillfälligt minskad personaltid hos brukare till följd av nödvändiga kompetenshöjande insatser. Kostnadsökningen bedöms delvis vara av engångskaraktär, men påverkar resultatet väsentligt på kort sikt. Det finns även ej påverkbar kostnad om minst 0,2 miljoner kronor. Myndighetsverksamheten visar ett överskott med drygt 1,7 miljoner kronor jämfört med budget. Verksamheten köper färre antal hemtjänsttimmar än budgeterat och projektet Stärkt självständighet bidrar med att minska timmarna genom individuell intensiv träning och mer ändamålsenlig förskrivning av hjälpmedel. Sedan oktober 2025 har biståndsenheten, i samverkan med projektet, infört kortare beslut efter sjukhusvistelse med tät uppföljning, vilket har gett goda resultat både för individen och ur ett kostnadsperspektiv. Extrakostnader för internhyran uppgår till 0,1 miljon kronor för verksamheten hemtjänst. Resultatet för verksamhet Särskilt/annat boende äldre 2025 är ett underskott jämfört med budget på 4,8 miljoner kronor. Försämringen i förhållande till tidigare prognoser beror huvudsakligen på tillkommande kostnader för internhyra om 2,5 miljoner kronor, vilka inte var kända vid prognostillfällena. Utförarenheterna redovisar sammantaget ett överskott jämfört med budget med 3,4 miljoner kronor. Detta beror främst på att en avdelning som var planerad att starta i maj 2025 inte togs i drift under året samt på återhållsamhet i inköp av förbrukningsmaterial. Samtidigt har högre personalkostnader än budgeterat vid tre av fem boenden haft en negativ påverkan på resultatet. Vidtagna åtgärder inom bemanningsplaneringen bedöms få helårseffekt under 2026. Kostnaden för köpta platser redovisar ett underskott jämfört med budget med 4,9 miljoner kronor. Effekter av uppsagda platser förväntas först under 2026. Kostenheten redovisar ett underskott om 1 miljon kronor, vilket förklaras av lägre intäkter än budgeterat samt ökade livsmedelskostnader. Nämnden avslog förvaltningens förslag om höjning av måltidsabonnemanget, vilket har begränsat möjligheten att kompensera för prisökningar och ökade personalkostnader. Förvaltningen beslutade därför att acceptera ett underskott under 2025 för att upprätthålla en hög kvalitet i måltidsverksamheten. 2026 har kostenhetens budget förstärkts med 1 miljon kronor. Verksamheten korttidsboende redovisar ett överskott med 1 miljon kronor jämfört med budget. Resultatet beror främst på effektiv planering av personalresurser samt lägre internhyra än budgeterat. Dagverksamheten för äldre har genom att aktivt arbeta för att minska behovet av vikarier kunnat vända resultatet från ett litet prognostiserat underskott till ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Öppen verksamhet redovisar ett underskott jämfört med budget på 0,8 miljoner kronor vilket främst beror på att fördelningen av lokalhyran på Pomona ändrades efter budgetbeslut och visar därför en avvikelse. Extrakostnaderna för internhyran för verksamheten är 0,4 miljoner kronor. Personlig assistans redovisar ett underskott jämfört med budget på 0,5 miljoner kronor. En kraftig förbättring av tidigare prognoser under året. Biståndsenheten har ett underskott med 1,7 miljoner kronor jämfört med budget och beror främst på för lågt budgeterat. Lägre personalkostnader hos utförare i egen regi på grund av färre ärenden och effekter av påbörjad översyn av personalplanering kompenserar till viss del underskottet. Daglig verksamhet inom LSS har haft flera vakanta tjänster under året vilket ger ett överskott jämfört med budget motsvarande 1,4 miljoner kronor. Inom verksamheten övriga insatser LSS finns kostnader för kontaktpersoner, ledsagning, kontaktfamiljer och korttidstillsyn. Överskottet jämfört med budget på 0,9 miljoner kronor beror främst på lägre kostnader än förväntat för korttidstillsyn men även övriga poster visar på överskott förutom kontaktpersoner barn. Detta har ökat främst på grund av fler hemmasittare som behöver bryta isoleringen. Tidigare prognostiserat underskott för handläggning LSS vänds till ett överskott jämfört med budget om 0,2 miljoner kronor. Personalkostnaderna blir lägre än förväntat då en administrativ tjänst delas med socialnämnden. Verksamheten färdtjänst redovisar ett överskott med 0,4 miljoner kronor jämfört med budget. Det beror främst på att behov av inhyrd personal inte uppstår under året och att kostnaden för färdtjänst blir lägre än förväntat då följsamhet av beslutade riktlinjer ger färre beslut för färdtjänst. Kostnad för arbetsresor är fortsatt högre än budgeterat vilket minskar överskottet. Verksamheterna inom hälso- och sjukvård redovisar ett underskott med 0,5 miljoner kronor jämfört med budget. Hemsjukvården har ett underskott på 2,6 miljoner kronor vilket beror på ökat behov av inhyrda sjuksköterskor under sommar och höst bland annat för införande av nytt system för läkemedelssignering. Detta kompenseras av lägre personalkostnader inom rehab där vissa tillfälliga omprioriteringar varit möjliga samt statsbidrag. Det finns även engångskostnader närmare 0,7 miljoner kronor för beslut i arbetsdomstolen och extra kostnad internhyra. Ett stort beting som ingång i året Vård- och omsorgsnämndens resultat för 2025 är ett underskott om 9,6 miljoner kronor inklusive den extra internhyreskostnaden (exkl.- 4,9 mkr). Effektiviseringskravet var i januari 2025 22 miljoner, och nu återstår 4,9 miljoner kronor för nämndens. Vidtagna åtgärder har givit tydligt resultat. Beslut 2024 för helårseffekt 2025 Nämnden tog flera beslut som påverkar utfallet positivt under 2025: nya riktlinjer färdtjänst och omsorg, nya avgifter, nya arbetssätt och taxor. Dock inte i planerad omfattning då alla föreslagna beslut inte antogs enligt planeringen. OPI uppräkningen ökar avvikelsen Den uppräkning som skett 2025 enligt OPI ryms inte fullt ut i den tilldelade ramen varför underskottet för nämnden påverkas negativt. Planerade och genomförda åtgärder Utfallet visar att genomförda förändringar i arbetssätt och inriktning i övrigt ger effekter på kostnaderna. Det är viktigt att komma ihåg att det är först under 2025 som många av de beslutade förändringarna ger effekt under hela året (med vissa undantag). Myndighetsutövningens utvecklingsarbete ger stort effekt på kvalitet, nöjdhet, självständighet och ekonomi. Färdtjänst Nya riktlinjer för beslut ger helårseffekt under året. Nuvarande färdtjänstområdet är kostnadsdrivande. Uppskjuten verkställighet SÄBO Det planerade startdatumet för öppnandet av ytterligare avdelning på Pomona blev framskjutet under 2025. Ansökningarna till särskilt boende för äldre har ökat under slutet av året. Vakanshållning och organisationsförändringar En rad förändringar i organisationen är genomförts under 2025. Det handlar om förändrat och utökat chefsansvar och organisatorisk tillhörighet. Dessa insatser ger delvis effekt ekonomiskt under 2025 för att ge full effekt under 2026. Extern finansiering Extern finansiering som inte var budgeterad tillkommer under våren. Bemanningsplanering och minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro och friskare arbetsplatser är målet med det genomförda arbetet som slutfördes under Q4 som ger effekt under kommande år. Från och med Q4 gäller således den framtagna bemanningshandboken i vården och omsorgen. Detta arbete har varit mycket resurskrävande och kommer ge löpande effekter från och med oktober 2025. Ambitionen är en ännu mer hållbar planering och bemanning över dygnet alla timmar och dagar. Begränsa inköpen Enligt beslut av kommunstyrelsen § 271 2023-09-22 om stor restriktivitet gällande inköp av varor och tjänster har nämndens verksamheter alltid detta i fokus. Nämnden kan redovisa överskott mot budget för övriga förbrukningsvaror, kurser och konferenser med 5,1 miljoner kronor. Sedan prognos per aug gjordes en förbättring med 0,7 miljoner kronor. Taxor avgifter Beslut är tagna under året för ökade intäkter rörande larm och installation av larm. Kommunen behöver följa rikets utveckling när det gäller nivåerna på alla avgifter/taxor för att till en viss del kunna finansiera den kommande volymökningen. Påbörjat men ej slutfört Anpassat område färdtjänst/arbetsresor i egen regi Arbetsresorna har granskats under 2025 och en stegvis förändring av utförandet av arbetsresorna kommer att ske under 2025 och 2026. Kommunens valda område för färdtjänsten är kostnadsdrivande. För att få effekt under 2026 behöver insatser prioriteras som ger snabba resultat. Ett sådant kan vara området för den speciella kollektivtrafiken i kommunen (färdtjänsten). Transportkostnader/lokaler Verksamheternas lokaler behöver i ännu högre utsträckning lokaliseras nära brukarna för att minimera resetider/bilanvändandet och öka tiden hos brukaren. Åtgärder 2024, t kr Planer at 2025, t kr Slutlig t 2025, t kr 2026, t kr Totalt Begränsa inköp 5 100 5 100 Uppskjuten verkställighet Säbo 4 200 4 200 Vakanshållning och organisationsförändringar 2 500 2 500 Extern finansiering 1 600 1 600 Färdtjänst nya riktlinjer, beslut 1 400 1 400 Myndighetsutövning SOL 1 700 1 700 Summa 16 500 16 500 Vård och omsorgsnämnden godkänner månadsrapport januari VON § 22 2025-02-25. Vård och omsorgsnämnden godkänner verksamhetsberättelse 2024 VON § 24 22 2025-02-25. Vård och omsorgsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering mars VON § 43 2025-03-18. Nämnden utser presidiet att tillsammans med förvaltningen se över åtgärder för budget i balans. Vård och omsorgsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering VON §58 2025-05-06. Vård och omsorgsnämnden godkänner delårsuppföljning mars VON § 59 2025-05-06. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att överföra investeringsbudget för LSS- verksamheterna från Socialnämnden till Vård och omsorgsnämnden med 375 000 kronor. Beslut att åtgärder för en budget i balans ska arbetas fram med presidiet och delredovisas på nämndens sammanträde i juni och i september. Vård och omsorgsnämnden godkänner föreslagna åtgärder för en budget i balans VON § 77 2025-06-03. Vård och omsorgsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering VON §91 2025-09-02 Vård och omsorgsnämnden godkänner Delårsrapport augusti 2025 VON § 104 2025-10-07. Vård och omsorgsnämnden noterar information om ekonomisk återrapportering VON § 124 2025-11-04. Vård och omsorgsnämnden godkänner prognos per oktober 2025 VON § 134 2025-12-09. Ansökt belopp, mnkr Beviljat belopp, mnkr Totalt intäkts- redovisat för perioden, mnkr God nära vård Socialstyrelsen 2,3 2,3 2,3 Suicidprevention utbildning och komplexa behov SKR via Region Uppsala rekvisition + ansökt 0,4 0,4 0,6 Säkerställa god vård omsorg för äldre Socialstyrelsen 7,5 7,5 7,5 Civil Beredskap Socialstyrelsen 2,2 2,2 1,1 Hälsosamtal äldre minskad ensamhet. Socialstyrelsen 0,2 0,2 0,2 Habiliteringsersättningen Socialstyrelsen 0,7 0,7 0,7 Äldreomsorgslyftet Socialstyrelsen 3,1 3,1 1,2 Nya socialtjänstlagen Socialstyrelsen 0,8 0,8 0,8 Dataregisterlag Socialstyrelsen 0,1 0,1 0,1 Motverka ensamhet hos äldre Socialstyrelsen 0,05 0,05 0,05 Lönebidrag Arbetsförmedlingen 0,8 1,4 Faktiskt kostnad vård omsorg Migrationsverket 2,6 2,6 Vård- och omsorgsnämnden har under året mottagit 18,6 miljoner kronor i extern finansiering. Det är 4,4 miljoner kronor mer än 2025. Dessa medel redovisas främst som driftprojekt och är därmed inte med i redovisningen under rubrik 7. Separat redovisning av dessa beror dels på att återredovisning till berörd myndighet sker i perioden (året) efter, dels för att säkra kvaliteten och säkerställa korrektheten av bokföringen vid återredovisning. De större projekten och bidragen beskrivs nedan. Medel för omställningen till god och nära vård används till finansiering av digitala hjälpmedel, utbildningsinsatser och personella resurser. Medlen används till personal som deltar i det länsövergripande arbetet kring omställningen. Hela bidraget används. Medel för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre har använts till att säkerställa en god omsorg och hälso- och sjukvård för äldre personer. Exempel på detta är: kompetensutveckling, arbete för personcentrerad vård och omsorg, insatser för att motverka ensamhet, arbete för att förbättra samverkan, utveckla stödet till anhörigvårdare, förbättrad demenskunskap och ökad digital närvaro. Vård och omsorgsförvaltningen använder medlen för civil beredskap för att delfinansiera reservkraft till våra särskilda boenden för äldre. Det ger även ekonomiska möjligheter att genomföra övningar och utbildningsinsatser. Vissa inköp görs även för att stärka beredskapen. Del av tjänst finansieras av detta bidrag som inte använts fullt ut under året. Äldreomsorgslyftet syftar till att stärka kompetensen inom vården och omsorgen om äldre genom att ge personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid. Målgruppen för statsbidraget är den kommunalt finansierade äldreomsorgen. Anställda (tillsvidare anställda) inom äldreomsorgen kan få studera inom ramen för Äldreomsorgslyftet på arbetstid. Statsbidraget användning är strikt styrt och innebär att alla medel som inte används enligt stipulerade direktiv ska återbetalas. Planering finns för att under 2026 kunna använda större del än som varit aktuellt under 2025. Insatser planeras för att ytterligare förbättra kunskaperna i svenska språket och kunskaper i yrkesfinska. Fler enheter än tidigare har tagit emot anställda genom guldjobbet via arbetsförmedlingen, ersättningen är dubbelt så hög 2025 jämfört med 2024. Ersättning av faktiskt kostnad för vård och omsorg från Migrationsverket redovisas från och med 2025 direkt hos nämnden. Tidigare har en internjustering gjorts med Socialnämnden. 8.1 Volymmått Antal biståndsbedömda hemtjänsttimmar LOV 135 000 148 849 133 228 142 700 Antal platser Särskilt boende SoL 128 134 133 141 Antal unika personer med färdtjänstbeslut (exklusive riksfärdtjänst) 739 750 714 820 Antal biståndsbedömda hemtjänsttimmar LOV Ökningstakten av beviljade timmar är tack vare förebyggande arbete, nya och förändrade arbetssätt mer normaliserad och följer riksgenomsnittet. Kvalitetssäkring av följsamhet av nya riktlinjerna pågår ständigt för både SOL- och HSL- beslut och projektet stärkt självständighet har aktivt påverkat volymerna 2025. Genom detta förändrade arbetssätt ökar de årsrikas självständighet och välmående, anhörigas behov av insatser minskas och antalet hemtjänsttimmar som behöver utföras blir färre. Trots en 11 procentig ökning av antalet 80 år och äldre under 2025 har inte antalet hemtjänsttimmar ökat utan tvärtom minskat under 2025. Antal platser Särskilt boende SoL Fler platser i särskilt boende sett till helår har ökats i och med öppnandet av en ny avdelning på Pomona. Extern placerade personer har minskat under 2025. Ett ökat söktryck föreligger och trycket förväntas öka under kommande år som en följd av den demografiska utvecklingen. Antalet 80 år och äldre har ökat tydligt under 2025 (11 procent) och förväntas fortsätta att öka under kommande år. I gruppen 85 år är ökningen också 11 procent under 2025. Planeringen för 2026 innebär att ytterligare en avdelning inom särskilt boende på Pomona öppnas. Antal unika personer med färdtjänstbeslut (exklusive riksfärdtjänst) Under perioden 2023 till 2025 har antalet 80 år och äldre ökat med 19 procent eller 210 personer. Trots de ökade antalet äldre har antalet personer med färdtjänstbeslut minskat. Nya rutiner kring handläggning och riktlinjer för bedömningar visar resultat. Betydligt fler avslag har skett under 2024 och 2025 än under tidigare år. Myndighetsutövningen ligger i linje med gällande lagstiftning men inte färdtjänstområdet. Antal ärenden har minskat men en mindre grupp av brukarna åker mycket och långt vilket resulterar i höga kostnader. Nämnden har inte beslutat om tydliga gränser i färdtjänstområdet som harmoniserar med lagstiftningens intentioner under 2025. Servicegraden har därmed inte normaliserats med rikets omfattning och inriktning. Projekt Total budget Totalt utfall t o m 2025 Total prognos Avvikels e budget/ prognos Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikels e budget/ bokslut 2025 Budget överförs till komman de år 4018 Säbo 3år Pomona 25 -240 -260,4 -20,4 4019 Korttids 3år Pomona 25 -83 -68,1 14,9 4189 Säbo 5 år 2025 -60 -202,4 -142,4 4190 Säbo 5å 4191 Korttids 5å 4192 Hemtjänst 5 år 2025 -90 0 90 4193 Hemtjänst 5å 4411 HSL 10 år 2025 -100 -140,5 -40,5 4412 HSL 10år Pomona 25 -349 -93,7 255,3 4413 Säbo 10 år 2025 -391 -131 260 4414 Säbo 10år Pomona 25 -860 -1 626,1 -766,1 4415 Korttids 10år Pomona 25 -607 -887,1 -280,1 4416 Måltids 10 år 2025 -60 0 60 4417 Bistånd 10 år 2025 -39 0 39 4419 Hemtjänst 10 år Pomona 25 -30 0 30 4828 Invest -25 LSS 10år -200 -74,8 125,2 4829 Invest -25, Vallväg 10 år -175 0 175 Summa -4 475 -3 484,1 990,9 10 Kommentarer till investeringsredovisning Vård- och omsorgsnämnden har ett överskott med 1 miljon kronor för investeringsbudget under 2025. Överskottet beror delvis på ej genomförda investeringar och delvis lägre kostnader för flytt och uppstart av nya avdelningar på Pomona. Investeringar Pomona korttids och säbo visar på ett överskott jämfört med budget med 0,05 miljoner kronor. Flytt till nya lokaler kunde ske till en lägre kostnad för inköp av inventarier än budgeterat. Inredning av nya avdelningar har skett i balans med budget. Omprioriteringar har gjorts för mer investeringar för 3 och 10 års avskrivning för nya avdelningar. Investeringar Pomona för kontorslokaler för hemtjänst och hemsjukvård visar på ett överskott med 0,4 miljoner kronor då alla planerade investeringar inte genomförts. Omprioriteringar har gjorts för mer investeringar för 3 och 10 års avskrivning för nya avdelningar och kontor. Särskilt boende LSS har ett överskott jämfört med budget med 0,3 miljoner kronor. Vissa delar som varit budgeterade klassificeras inte som en anläggningstillgång, det vill säga kan inte redovisas som en investering utan tas i driftbudget. Därför redovisas ett överskott för investeringar. Övriga investeringar för Säbo, bistånd och kostenheten har ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Medel har använts till bland annat vårdsängar och takmotorer. Alla planerade investeringar genomförs inte och bidrar till ett överskott. 11 Personal Äldreomsorgen står inför långsiktiga rekryteringsutmaningar och har under 2025 fokuserat på arbetet med friskare arbetsplatser, stärka grundbemanningen och tillsätta ledningsvakanser. Medarbetare har vidareutbildats, bland annat via äldreomsorgslyftet. Kraven på språkkompetens i svenska språket, bemötande, medicinska kunskaper och ledarskap ökar. Interna utbildningar inom Effektiv och nära vård 2030, avvikelsehantering och juridik genomförs löpande. Förvaltningen erbjuder dessutom utbildningar inom BPSD, läkemedelshantering och förflyttningsteknik. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) fortsätter och en särskild plan har tagits fram för friskare arbetsplatser med fokus på tre prioriterade friskfaktorer arbetsmiljöarbete, tidiga insatser och ledarskap. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskar i alla kategorier: • Total sjukfrånvaro: –1,6 % jämfört med 2023 och –0,5 % mot 2024 • Lång sjukfrånvaro: –0,9 % sedan 2023 • Kort sjukfrånvaro: –0,7 % sedan 2023 Minskning ses hos både män och kvinnor och i åldersgrupperna 29 och 50+. Gruppen 30–49 år är i princip oförändrad. Bemanningsplanering Arbetet med en gemensam bemanningshandbok har tagit stora steg. Nya scheman har tagits fram och semesterplaneringen ingår i styrningen. Målet är hållbarhet och jämnare belastning. Medarbetarpolicy En ny kommunövergripande policy för medarbetarskap och ledarskap har införts. Den betonar tillit, tillsammans och lärande, och tydliggör förväntningar samt koppling till lönekriterier. Implementeringen har skett under 2025. Friskare arbetsplatser Under 2025 har arbetet för att få friskare arbetsplatser varit i fokus. En övergripande handlingsplan är framtagen och tre friskfaktorer är prioriterade; systematiskt arbetsmiljöarbete, tidiga insatser och ledarskap. Alla enheter kommer inom ramen för detta arbete bland annat genomför friskfaktorkulturen och utifrån de lokala resultaten arbeta fram förbättringsområden. Övrigt Vaccinationer erbjuds till brukarnära personal för att minska smittspridning och korttidsfrånvaro I nämndens verksamhetsområden finns valfrihet och konkurrens inom hemtjänsten enligt LOV (lagen om valfrihetssystem). Kommunen har under året beslutat att "pausa" valfrihets systemet, vilket medfört att det i dagsläget är den kommunala egenregin som utför all hemtjänst i kommunen. Kommunfullmäktige har givit nämnden i uppdrag att utreda denna fråga ytterligare för att i längden kunna erbjuda kommunens årsrika alternativa utförare. Under 2025 har nämnden nyttjat upphandlade platser i särskilt boende för äldre. Den som beviljats insatsen särskilt boende äldre får, i mån av lediga lägenheter, välja utförare. Färdtjänst är upphandlat enligt LOU och utförs av Bålsta taxi. Riksfärdtjänst är upphandlat enligt LOU och utförs av Riksfärdtjänst Sverige AB. Enligt kommunallagen 9 kap 38 § ska kommunstyrelsen årligen rapportera till kommunfullmäktige om kommunens avtalssamverkan. Avtalssamverkan definieras som att en kommun eller region ingår avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region. Har inte varit aktuellt för vård- och omsorgsnämnden under 2025. Förändrad demografi – fler äldre ökar trycket på omsorg och vård Håbo kommun står inför en snabb ökning av antalet äldre, särskilt 80+, vilket innebär större behov av äldreomsorg, hemtjänst, korttidsvård och särskilda boenden. Samtidigt växer befolkningen i arbetsför ålder långsammare, vilket ger en mindre skattebas och färre personer som kan arbeta i välfärden. Detta kräver effektivare resursanvändning, utvecklade arbetssätt och modernisering. Stora kompetens- och personalutmaningar Behoven ökar medan tillgången på kompetent personal minskar. Arbetsgivare måste: • hitta nya arbetssätt • använda tekniska lösningar och välfärdsteknik • förändra kompetensmixen • omfördela uppgifter mellan yrkesgrupper Vården behöver bli mer förebyggande för att minska framtida vårdbehov. Konkurrensen om personal är redan hård, särskilt för specialister och chefer. Kommunen behöver också söka samverkan med andra kommuner gällande platser i särskilt boende. Interkommunal samverkan kan erbjuda kvalitetsmässiga och ekonomiska vinster. Arbetsmiljön är avgörande En god arbetsmiljö är en förutsättning för att behålla kompetens och säkerställa hög kvalitet i omsorgen. Låg sjukfrånvaro hänger ihop med tydliga friskfaktorer i organisationen. Det pågående arbetet för friskare arbetsplatser är centralt för framtida framgång. Organisationsutveckling och rätt kompetens För att möta rekryteringsutmaningen behövs: • förändrade organisationer • bättre användning av ny teknik • rätt kompetens på rätt plats • utveckling av nya yrkesroller • goda möjligheter till utbildning och vidareutbildning Kvalitet och nöjdhet måste öka När äldreomsorgen växer ökar också kraven på kvalitet och brukarnöjdhet. Tjänster måste vara både kostnadseffektiva och av hög kvalitet. Rätt ambitionsnivå och omfattningen på insatserna Individuella insatser måste motsvara ”skälig levnadsnivå”. För omfattande tjänster blir ekonomiskt ohållbara. ”Rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid” är fortsatt vägledande. Äldres behov och förväntningar förändras Framtidens äldre är friskare, mer aktiva och ställer andra krav – såsom: • större valfrihet • digitala lösningar • flexibla tjänster • nya förväntningar då fler äldre fortsätter arbeta Det offentliga måste pröva nya arbetssätt och ompröva vilka uppgifter som ska utföras i framtiden. 15 Patientsäkerhet bokslut Patientsäkerhet Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse som redovisar strategier, mål och resultat av patientsäkerhetsarbetet. Underlaget baseras på avvikelser, egenkontroller och verksamheternas sammanställningar. I början av 2024 presenterades en handlingsplan för stärkt patientsäkerhet med fokus på säkerhetskultur, patient medverkan, delaktighet i den egna vården, förbättrade analyser, minskad risk för vårdskador samt utvecklade arbetssätt. Arbetet med målen har fortsatt under 2025 i varierande omfattning. För andra året i rad genomfördes en medarbetarenkät om patientsäkerhetskultur. Antalet svar minskade från 48 år 2024 till 36 år 2025. Medarbetarna upplever fortsatt att förbättringar görs efter negativa händelser och att det finns en öppenhet att tala om misstag. Färre anser dock att patienter involveras i patientsäkerhetsarbetet. Kommentarer rör även hög arbetsbelastning och bristfälliga system. Inom palliativ vård har fler närstående erbjudits efterlevandesamtal, medan försämring ses gällande vårdplanering och närvaro vid dödsögonblicket. Läkemedelsutbildningar med kunskapsprov har genomförts även 2025. Upp till 20 läkemedelsautomater används inom ordinärt boende med fortsatt positivt resultat och vidare införande planeras 2026. Obligatorisk utbildning i lyft och förflyttning genomfördes för cirka 73 medarbetare. Följsamheten till vårdhygieniska rutiner har förbättrats inom vissa områden. Införande av nya system har dock medfört ökad belastning, särskilt för sjuksköterskor inom ordinärt boende och LSS, vilket påverkat avvikelsehantering och arbetsmiljö. Nya system för journalföring, hjälpmedelsförskrivning, avvikelsehantering samt signering och delegering har införts. Vissa brister har dock funnits i systemen. Under 2025 rapporterades cirka 940 fallavvikelser, 900 läkemedelsavvikelser och 7 trycksår. Fem allvarliga vårdskador anmäldes enligt Lex Maria. Åtgärder som införande av SBAR, digitalt utbildningsstöd och utredningsstöd vid allvarliga fallhändelser har genomförts. Mål och strategier 2026–2030 är att revidera handlingsplanen, stärka kompetens inom analys och förbättringsarbete, säkerställa säker delegering, utveckla förebyggande och vårdpreventivt arbete samt förbereda kommunal hälso- och sjukvård för kris. Revisionsberättelse 105 1 Inledning 1.1 Om årsredovisningen Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens samlade verksamhet och ekonomi under året samt hur skattemedlen har använts. Årsredovisningen visar hur verksamheterna har finansierats och hur ekonomin ser ut vid årets slut. I årsredovisningen redovisas hur resultatet blev i förhållande till den antagna budgeten och hur väl målen för verksamheterna har uppfyllts. Årsredovisningen utformas efter de krav som anges i lagen om kommunal bokföring och redovisning. Förutom de obligatoriska inslagen förvaltningsberättelse och ekonomisk redovisning ingår en inledning samt bilagor med kompletterande information. Årsredovisningen vänder sig till dig som är invånare eller företagare i kommunen och alla andra som är intresserade av kommunens verksamhet och ekonomi. 1.2 Förord Tillsammans för ett bättre Håbo Jag vill inleda med att rikta ett varmt tack till alla medarbetare, chefer, förtroendevalda, företagare, föreningar och invånare som varje dag bidrar till Håbos utveckling. Det är genom ert engagemang som vi kan leverera välfärd och samtidigt utveckla kommunen långsiktigt. Tillsammans är ett viktigt ledord i vår kommun och det har också präglat arbetet under 2025. Att skapa en bättre samtalston i politiken med fokus på möte, dialog och relationer har varit ett fortsatt prioriterat område. För att vi ska kunna göra Håbo till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i behöver vi gemensamt ta ansvar. Under året har vi fortsatt att prioritera områden som välfärd, hållbar utveckling och god samhällsservice, samtidigt som vi har haft fokus på att stärka vår ekonomi och planera för framtiden. Vi har arbetat för att stärka Håbo som en attraktiv och trygg plats att bo och verka i, och vi har lyssnat på våra invånare och företagare för att förbättra våra tjänster och verksamheter. Vi har också gjort en medveten satsning på att stärka kommunens upphandlingsenhet. En professionell och välfungerande upphandlingsverksamhet är avgörande för att säkerställa att varje skattekrona används effektivt. Genom ökad kompetens, bättre struktur och tydligare processer skapar vi bättre affärer för kommunen. Samtidigt bidrar mer transparenta och affärsmässiga upphandlingar till att fler företag kan delta och konkurrera på lika villkor, vilket stärker både näringslivet och förtroendet för kommunen. Vi gick in i 2025 med ett ekonomiskt underskott, medvetna om att 2025, precis som 2024, skulle präglas av strikt ekonomistyrning med fokus på ekonomi i balans. Vi har tagit steg för att stärka vår långsiktiga ekonomi och har hållit fast vid vårt mål att förvalta kommunens resurser på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Årsredovisningen ger en samlad bild av vårt arbete under året, våra framsteg och även de områden där det finns en utvecklingspotential. Det är en sammanfattning av våra ekonomiska resultat, våra mål och visioner, samt de konkreta åtgärder vi har vidtagit för att säkerställa att Håbo ska bli en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Vi har skickliga medarbetare i vår kommun som varje dag arbetar för att göra skillnad för de vi finns till för, Håbo kommuns invånare. Ekonomin – grunden för allt annat Kommunen redovisar ett resultat på 47,9 miljoner kronor, vilket är 11,2 miljoner kronor bättre än budget. Kommunkoncernen uppvisar ett resultat på 62,1 miljoner kronor. Det är ett viktigt steg framåt efter tidigare års underskott. Samtidigt visar bokslutet att en betydande del av resultatet härrör från realisations- och exploateringsvinster. Exklusive dessa uppgår resultatet till 8,5 Vid årets ingång uppgick det ackumulerade negativa balanskravsresultatet till –64,9 miljoner kronor. Efter årets resultat återstår –17,0 miljoner kronor som ska återställas senast 2027. Budgetdisciplin är inte förhandlingsbar Nämnderna redovisar sammantaget ett underskott om 37,4 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden visar betydande avvikelser från tilldelade ramar. Det är inte hållbart – och det kan vi inte acceptera över tid. En beslutad budget är inte en ambition – den är en tydlig ram som ska hållas. När kostnaderna överskrider tilldelade medel innebär det att andra verksamheter eller framtida generationer får bära konsekvenserna. Under året har handlingsplaner tagits fram och åtgärder vidtagits. Det arbetet måste nu ge full effekt. Budgetföljsamhet är en grundförutsättning för god ekonomisk hushållning och för att vi ska kunna fortsätta investera i vår välfärd utan att öka låneskulden. En attraktiv arbetsgivare Håbo kommun är en av kommunens största arbetsgivare. För att klara välfärdsuppdraget – i dag och i framtiden – måste vi vara en attraktiv arbetsgivare. Under året har vi arbetat med att stärka ledarskapet, tydliggöra ansvar och utveckla organisationen. 2025 har också präglats av förändringar i ledningen och rekrytering av ny kommundirektör. Stabilitet och tydlig styrning är avgörande för arbetsmiljö, effektivitet och kvalitet. Tydligt ledarskap och en fungerande styrning är avgörande för att skapa arbetsplatser där medarbetare trivs och kan göra ett bra jobb. Kompetensförsörjningen är en av våra största långsiktiga utmaningar. Fler äldre och färre födda barn förändrar behoven i organisationen. Det kräver omställning, nya arbetssätt och ökad användning av digitalisering och innovation. En företagsvänlig kommun Ett starkt näringsliv är grunden för välfärden. Företagen skapar arbetstillfällen, skatteintäkter och framtidstro. Under 2025 har vi fortsatt arbetet med att stärka dialogen med näringslivet och förbättra kommunens service. Effektiva processer, tydlig myndighetsutövning och förutsägbara beslut är avgörande för att företag ska vilja etablera sig och växa i Håbo. En företagsvänlig kommun är inte bara bra för företagen – den är avgörande för kommunens ekonomiska hållbarhet. En hållbar kommun – ekonomiskt, socialt och miljömässigt Hållbarhet genomsyrar vårt arbete. Under året har vi stärkt arbetet med långsiktigt hållbara investeringar, bland annat genom att integrera livscykelkostnader i upphandlingar och genom återbruk av befintliga lokaler. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är beroende av varandra. Det är först när ekonomin är i balans som vi fullt ut kan ta ansvar för de andra dimensionerna. Tillsammans för vårt Håbo Vi har tagit viktiga steg – men vi är inte i mål. Vi behöver fortsätta stärka budgetdisciplinen, utveckla organisationen, vara en attraktiv arbetsgivare, skapa goda villkor för företag och fatta långsiktigt hållbara beslut. Jag ser fram emot att tillsammans och i dialog med förtroendevalda, medarbetare, invånare, föreningar och företag möta framtiden och fortsätta arbetet för ett stabilt, växande och hållbart Håbo – en kommun för hela livet. Catherine Öhrqvist Kommunstyrelsens ordförande 1.3 Organisation 1.3.1 Så här används dina skattepengar Så här används dina skattepengar i kronor räknat: I årsredovisningen har kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska utveckling följts upp och sammanställts. Redovisningen beskriver vilka intäkter och kostnader som har påverkat verksamheterna, hur resurserna har använts samt vilket resultat som har uppnåtts i förhållande till de ekonomiska ramar som beslutats. Den ger också en bild av kommunens finansiella situation vid årets utgång. En bedömning har även gjorts av hur väl verksamheterna lever upp till de mål och inriktningar som fastställts. Uppföljningen visar i vilken utsträckning planerade resultat har nåtts och ger en samlad värdering av verksamheternas prestationer under året. Ekonomi Kommunen redovisar ett resultat på 47,9 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 36,8 miljoner kronor. När realisations- och exploateringsvinster räknas av återstår ett resultat på 8,5 miljoner kronor. Det ackumulerade negativa balanskravsresultatet vid årets ingång uppgick till -64,9 miljoner kronor. Efter att årets balanskravsresultat om 47,9 miljoner kronor har avräknats återstår ett underskott på -17,0 miljoner kronor, vilket ska återställas senast år 2027. Håbohus har ett positivt resultat om 20,7 miljoner kronor. Räddningstjänsten har ett positivt resultat om 3,3 miljoner kronor, varav Håbo kommuns andel är 33 procent, motsvarande 1,1 miljon kronor. Kommunstyrelsen beslutade i september 2023 om restriktioner kring anställningar och inköp av varor och tjänster. Anställningsstopp infördes med undantag för tjänster som är avgörande för att kommunen ska klara av lagstadgade uppdrag alternativt som är nödvändiga för organisationens utveckling. Nämnder som har underskott har tagit fram åtgärder för att få en ekonomi i balans. Handlingsplanerna har ett treårigt perspektiv. Åtgärder har planerats och genomförts men har inte gett full effekt under året för att nå en ekonomi i balans. Handlingsplanerna följs upp löpande till dess att budgetramen nås. Måluppfyllelse För perioden 2023 – 2026 ska fyra målområden med tillhörande strategier på kommunfullmäktiges nivå prioriteras. Dessa är tillika kommunens mål för god ekonomisk hushållning. • En kommun med ekonomi i balans: Målet är delvis uppfyllt. Det finns tre finansiella mål, varav ett är uppfyllt, som ska bidra till en ekonomi i balans förutom att nämnderna ska hålla budgetramarna. • En attraktiv arbetsgivare: Målet är delvis uppfyllt. Ingen Hållbart medarebetarengagemang (HME)-undersökning har genomförts under 2025 men kommunen har vidtagit betydelsefulla och konkreta åtgärder inom ramen för beslutade strategier så som införandet av introduktionsdagar, policy och riktlinjer för medarbetarskap, chef och ledarskap, handlingsplaner för friska arbetsplatser, och framtagandet av aktiviteter utifrån tidigare HME-undersökning. • En hållbar kommun: Målet är uppfyllt. Baserat på de konkreta åtgärder och resultat som beslutade strategier genererat samt det arbete med social hållbarhet som utförts inom nämndernas kärnverksamheter bedöms målet vara uppfyllt. • En företagsvänlig kommun: Målet är delvis uppfyllt. Sammantaget antyder resultaten i index, indikatorer och mätningar på att arbetet med beslutade strategier förflyttat kommunen tydligt i en positiv riktning för att utvecklas till en mer företagarvänlig kommun. Samtidigt når kommunen inte hela vägen fram till de kvantitativa mål för Nöjdkundindex (NKI ) och nöjdhet som angivits. Nämnderna har utifrån de fyra perspektiven målgrupp, verksamhet, medarbetare och ekonomi identifierat utvecklingsmål för perioden. Nämnderna har sammanlagt haft 20 mål. Detaljerad redovisning av varje nämndmål framkommer av nämndernas respektive verksamhetsberättelse. • 8 mål bedöms vara uppfyllda • 11 mål bedöms delvis uppfyllda • 1 mål bedöms som ej uppfyllt 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Översikt över verksamhetens utveckling Här redovisas en översikt för utvecklingen av den kommunala koncernens och kommunens verksamhet de fem senaste åren. Den kommunala koncernen Den kommunala koncernen 2021 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens intäkter, mnkr 720 585 603 537 586 Verksamhetens kostnader, mnkr -1 652 -1 783 -1 894 -2 056 -2 101 Årets resultat, mnkr 267 66 -17 -16 62 Soliditet 1) 30 % 29 % 26 % 24 % 26 % Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser 22 % 22 % 19 % 18 % 20 % Investeringar (netto) 2) 386 508 487 263 253 Självfinansieringsgrad investeringar 3) 96 % 39 % 27 % 52 % 90 % Långfristig låneskuld, mnkr 1 823 2 143 2 492 2 620 2 512 Årets resultat för koncernen Håbo kommun uppgår till 62 miljoner kr, efter två år av negativa resultat. Resultatet före interna elimineringar uppgår för Håbohus AB till 20,7 miljoner kr och Håbo kommuns andel av resultatet för Räddningstjänsten är 1,1 miljoner kr. Koncernens investeringar uppgår till 253 miljoner kr i år, vilket är den lägsta nivån under de fem senaste åren. Investeringarna har självfinansierats till 90 procent. Soliditeten, som är ett mått på kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme, stiger från 24 till 26 procent, vilket är en positiv utveckling. Kommunkoncernens soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden stiger från 18 till 20 procent. Kommunen Kommunen 2021 2022 2023 2024 2025 Folkmängd 22 344 22 765 22 974 22 973 23 252 Befolkningsökning 325 421 209 -1 279 Kommunal skattesats 21,09 21,09 21,09 21,59 21,59 Verksamhetens intäkter, mnkr 490 453 451 400 460 Verksamhetens kostnader, mnkr -1 584 -1 724 -1 804 -1 825 -1 857 Årets resultat, mnkr 153 55 -38 -41 48 Årets resultat som andel av skattenettot, mnkr 11,4 % 3,9 % -2,6 % -2,6 % 2,9 % Årets resultat enligt balanskrav, mnkr 153 55 -38 -27 48 Årets resultat exklusive reavinster och exploatering, mnkr 32 -13 -83 -41 8 Kommunen 2021 2022 2023 2024 2025 Årets resultat exklusive reavinster och exploatering, som andel av skattenetto (finansiellt mål) 2,4 % -0,9 % -5,5 % -2,6 % 0,5 % Soliditet 1) 37 % 30 % 25 % 23 % 24 % Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser 25 % 24 % 17 % 15 % 17 % Investeringar (netto) 2) 291 443 463 230 204 Självfinansieringsgrad investeringar 3) 81 % 31 % 17 % 37 % 91 % Långfristig låneskuld, mnkr 887 1 207 1 557 1 707 1 618 Långfristig låneskuld, kronor/invånare 39 697 53 006 67 758 74 292 70 435 Antal årsarbetare 1 683 1 749 1 770 1 723 1 751 Antalet invånare i Håbo kommun ökar med 279 personer under året till 23 252 invånare, en ökning med 1,2 procent. Kommunen redovisar ett positivt resultat om 48 miljoner kr, efter två år med negativa resultat. Resultatet exklusive engångsintäkter i form av reavinster och exploatering är positivt med 8 miljoner kr. Årets investeringar uppgår till 204 miljoner kr. Självfinansieringsgraden för investeringar är 91 procent. Amortering har gjorts vilket innebär att kommunens låneskuld minskar med 88 miljoner till 1 618 miljoner kr. Låneskulden per invånare minskar från 74 292 till 70 435 kronor. Soliditeten förbättras från 23 till 24 procent. Det beror på att nyinvesteringarna i hög grad finansieras utan nyupplåning och att årets resultat är positivt. Även soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden förbättras, från 15 till 17 procent. Antalet årsarbetare i kommunen ökar något med 1,6 procent till 1 751 årsarbetare vid årets slut. Definitioner: 1) Soliditet definieras som eget kapital dividerat med totalt kapital. 2) Nettoinvesteringar definieras som bruttoinvesteringar med avdrag för offentliga bidrag. 3) Självfinansieringsgrad definieras som årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. 2.2 Den kommunala koncernen 2.2.1 Kommunens samlade verksamhet Bilden visar hur kommunens samlade verksamhet är organiserad med nämnder, kommunkoncern och väsentliga privata utförare. Kommunens samlade verksamhet omfattar den som kommunen bedriver i egna eller gemensamma nämnder samt den verksamhet där kommunen överlämnat skötseln av en kommunal angelägenhet till en annan juridisk person. Skötseln kan överlämnas till hel- eller delägt kommunalt bolag, förening, stiftelse eller en privat utförare. Vilken organisationsform som tillämpas avgörs av förutsättningarna för en kvalitativ och effektiv verksamhet i de olika kommunala uppdragen. När kommunen överlämnat skötseln till någon annan juridisk person ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Det gäller dock inte skolverksamhet i annan regi, eftersom Skolverket ansvarar för uppföljning och kontrollen av den verksamheten. Kommunkoncernen Den sammanställda redovisningen sammanfattar den ekonomiska ställningen och åtaganden för hela kommunkoncernen. Juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande, vanligen minst 20 procent, ska ingå i kommunkoncernen och därmed i den sammanställda redovisningen. Kommunkoncernen består, utöver kommunen, av kommunens helägda kommunala bolag Håbohus AB samt Räddningstjänsten Enköping-Håbo som drivs i ett kommunalförbund med Enköpings kommun. Håbos andel av räddningstjänsten uppgår till 33 procent baserat på befolkning i kommunerna. Kommunen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har uppsiktsplikt över nämnderna. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen har även uppsikt över hur kommunens egna bolag och kommunalförbund bedriver sin verksamhet. Centrala funktioner i kommunen är kansli, säkerhet och beredskap, upphandling, kommunikation, ekonomi, löneadministration, personal- och arbetsgivarfrågor, digitalisering och IT samt kontaktcenter och internservice. Kommunstyrelsen ansvarar även för näringslivs- och tillväxtfrågor samt ansvarar för att främja och stimulera ett allsidigt kultur- och fritidsliv samt kommunens verksamhet med finskt förvaltningsområde. Kommunstyrelsens teknik- och samhällsbyggnadsförvaltning ansvarar för utveckling, byggnation och förvaltning av kommunens allmänna platser och byggnader inklusive lokal- vård, väghållning samt VA-försörjning och avfallsverksamhet. Förvaltningen ansvarar även för kart- och mättekniska uppgifter och geografiska data samt idrotts-, kultur-och fritids- anläggningar, utsmyckning av offentliga byggnader och platser inklusive offentlig konst. Socialnämnden Ordförande: Helene Zeland Bodin (C) Socialnämnden har ansvaret för verksamhet inom individ- och familjeomsorgen, mottagande och integration av nyanlända samt arbetsmarknadsåtgärder och öppen fritidsverksamhet. Socialnämnden arbetar med stöd och service samt myndighetsutövning och har ett uttalat ansvar för uppsökande och förebyggande verksamhet. Ordförande: Christian Nordberg (M) Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning inom bygg- och miljöområdet, bostadsanpassningsbidrag, Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, barnomsorg, omsorg på obekväm arbetstid, öppen förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning, med tillhörande barn- och elevhälsa. Inom nämndens ansvarsområde finns även den kommunala musikskolan och kommunens bibliotek. Ordförande: Agneta Hägglund (S) Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för verksamhet för äldre- och funktionsnedsatta enligt socialtjänstlagen (SoL), omfattande särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre. I ansvaret inryms också hemtjänst, stöd och service i ordinärt boende, kommunal hälso- och sjukvård, hemsjukvård i ordinärt boende samt färdtjänst. Inför år 2025 överfördes ansvaret för verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) från socialnämnden till vård- och omsorgsnämnden. Valnämnd Ordförande: Christian Nordberg (M) Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val i kommunen. Gemensam lönenämnd Kommunen har tillsammans med kommunerna Trosa och Salem en gemensam nämnd för löneadministration, där Håbo är värdkommun. Kommunens koncernföretag Håbohus AB Ordförande: Stefan Bodin (C) Håbohus har i uppdrag att köpa, sälja och äga fastigheter inom Håbo kommun. I uppdraget ingår att bygga, förvalta och hyra ut bostäder, affärslokaler och andra faciliteter. Syftet med Håbohus AB är att se till att det finns bra bostäder och boendeservice i Håbo kommun. Det utför bolaget i linje med allmännyttan som lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag beskriver. Räddningstjänsten Enköping-Håbo Ordförande: Svante Forslund (L) Enköping Räddningstjänsten Enköping-Håbo är ett kommunalförbund skapat i syfte att fullfölja de skyldigheter som medlemskommunerna har enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Förbundet kan därutöver komma överens med en medlem om att utföra tilläggsuppdrag. I uppdraget ingår att utbilda kommunens anställda i brandskydd, systematiskt brandskyddsarbete och hjärt- och lungräddning. Nämnder utan betydande inflytande Överförmyndarverksamhet bedrivs i en gemensam nämnd i Uppsala kommuns regi för kommuner i Uppsala län. Håbo kommuns andel är 6 procent. Väsentliga privata utförare De fem privata utförare som kommunen köper mest verksamhet av, redovisas i fallande ordning i bilden ovan. Köpen uppgår till mellan 8 och 12 miljoner kr från dessa utförare. Av tabellen nedan framgår omfattning per nämnd från samtliga utförare. Köpt verksamhet från privat utförare Andel av nettokostnad, procent Socialnämnd 32 % Barn- och utbildningsnämnd 9 % Vård- och omsorgsnämnd 7 % Kommunstyrelsens teknik- och samhällsbyggnadsförvaltning 23 % Enligt kommunens policy för valfrihet och konkurrens ska varje nämnd ha en treårig plan över vilka verksamheter som ska prövas i konkurrens och hur valfriheten i egenregiverksamheten ska utvecklas. Planen syftar till att skapa en effektiv organisation som utnyttjar resurserna på bästa sätt genom att använda konkurrensutsättning av verksamhet exklusive myndighetsutövning, strategiska funktioner eller sådant som enligt lag och avtal måste utföras av kommunen. Planen revideras årligen och följs upp i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Avtalssamverkan Enligt kommunallagen 9 kap. 38 § ska kommunstyrelsen årligen rapportera till kommunfullmäktige om kommunens avtalssamverkan. Avtalssamverkan definieras som att en kommun eller region ingår avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region. Barn- och utbildningsförvaltningen har samverkansavtal med kommunerna i Storstockholms kommunförbund och Enköpings kommun avseende gymnasieverksamheten. Syftet är att tillse att Håbo kommun i enlighet med skollagen erbjuder ett stort och varierat utbud av gymnasieutbildning. För anpassad gymnasieskola finns samverkansavtal med Sundbybergs stad och Upplands Bro kommun. Kommunal vuxenutbildning har primärt samverkansavtal med samtliga kommuner i Uppsala län. Samverkan syftar till att erbjuda gemensamt utbildningsutbud samt gemensam statsbidragsansökan. Vuxenutbildning har sekundära samverkansavtal med vuxenutbildningen i Upplands Bro kommun, Järfälla kommun och Sundbybergs stad. Avtalen syftar till att bereda utbildningsplats för folkbokförda i Håbo kommun. Håbo kommun ingår i avtalssamverkan med Sigtuna, Knivsta och Upplands-Bro inom avfallshantering. Syftet med samarbetet är att på ett kostnadseffektivt sätt förbättra servicen för kommunernas avfallstjänster, öka utsorteringen av material för återvinning och minska mängden avfall som går till förbränning. Samarbetet ger logistiska och ekonomiska fördelar, särskilt i områden som kan vara utmanande för en enskild kommun. Det säkerställer tillgång till rätt personal, skapar stordriftsfördelar och effektiviserar avfallsarbetet både i praktiken och ekonomiskt. Under år 2025 har bygg- och miljönämnden beslutat att ingå avtal med Knivsta kommuns Miljö- och bygglovsavdelning. Syftet med avtalet är att möjliggöra ett samarbete i handläggningen av bostadsanpassningsbidrag. Socialförvaltningen har avtalssamverkan med Uppsala läns kommuner genom socialjouren. Socialförvaltningen tecknade avtal för perioden 2026-2029. 2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Håbo kommun befinner sig i en fas där avgörande beslut måste fattas kring hur en ansträngd ekonomi ska hanteras, både på kort och lång sikt. Det handlar inte enbart om att balansera årets budget, utan om att skapa stabila och hållbara ekonomiska förutsättningar för framtiden. På kort sikt krävs åtgärder som kan dämpa kostnadsökningar och stärka resultatet. Det kan innebära prioriteringar mellan verksamheter, effektiviseringar, översyn av investeringar samt åtgärder för att minska underskott. Samtidigt måste kommunen säkerställa att kärnverksamheter som skola, vård och omsorg fortsatt håller god kvalitet och möter invånarnas behov. På längre sikt handlar det om strukturella och strategiska beslut. Kommunen behöver arbeta med långsiktig ekonomisk planering, befolkningsprognoser, kompetensförsörjning och hållbar tillväxt. Investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande och näringslivsutveckling måste vägas mot kommunens betalningsförmåga och framtida intäkter. Det är också viktigt att bygga upp en ekonomisk buffert för att stå bättre rustad inför konjunktursvängningar och oförutsedda händelser. Håbo kommun står inför en period som kräver tydliga prioriteringar, politiskt ansvarstagande och en balans mellan kortsiktiga besparingar och långsiktiga satsningar. De beslut som fattas nu kommer att påverka kommunens utveckling och handlingsutrymme under många år framöver. Befolkningsutvecklingen Den positiva befolkningsutvecklingen uteblev 2024 då befolkningen minskade med en invånare. Totalt gjorde den något större utflyttningen jämfört med inflyttning, i kombination med ett lägre födelseöverskott i delar av året, att Håbo kommuns folkökning minskade med en invånare 2024 jämfört med 2023. Under 2025 ökade Håbo kommuns invånare åter efter ett år där befolkningen minskade. Utvecklingen speglar en fortsatt attraktivitet för kommunen, där närheten till större arbetsmarknadsregioner i kombination med småstadens trygghet och natur lockar. Håbo kommun har under lång tid haft en befolkningstillväxt, mycket tack vare sitt strategiska läge mellan Stockholm och Uppsala. Goda pendlingsmöjligheter med tåg och bil gör det möjligt att arbeta i storstadsregionerna samtidigt som man bor i en lugnare miljö. Inflation och ränteläge Under 2025 sjönk inflationen i Sverige och under vissa perioder underskreds inflationsmålet på 2 procent. Efter flera år präglade av prisökningar, osäkerhet och en stram penningpolitik kunde Riksbanken konstatera att höjningarna av styrräntan fått avsedd effekt. Den dämpade efterfrågan och en mer balanserade globala leveranskedjor bidrog sammantaget till att prisökningstakten normaliserades. Bostadsbyggande Håbo kommun är en tillväxtkommun, med fokus på att skapa goda förutsättningar för både företag och boende. Kommunen strävar efter en balanserad utveckling där bostadsbyggande, arbetsmöjligheter och serviceutbud går hand i hand. För att möta den ökande efterfrågan på bostäder investerar kommunen aktivt i infrastruktur, exempelvis genom utbyggnad av vägar och kollektivtrafikförbindelser. Denna satsning gör det möjligt för kommunen att öka ett attraktivt bostadsbyggande, locka fler invånare och samtidigt stärka det lokala näringslivet genom att skapa nya möjligheter för företagsetableringar och arbetstillfällen. Kommunen arbetar med planprogram och detaljplaner för att säkerställa att byggprojekten blir långsiktigt hållbara, både ur miljöperspektiv och socialt perspektiv. För att Håbo kommun ska kunna sträva efter tillväxt och utveckling är det avgörande att säkerställa att ekonomin i varje enskilt projekt är hållbar. En stark ekonomisk planering garanterar att investeringar kan genomföras utan att skapa budgetunderskott, samtidigt som projektens kvalitet och långsiktiga värde för kommunen bevaras. Tillväxten måste därför balanseras med noggrann kostnadskontroll, riskanalys och prioritering av resurser för att uppnå både utvecklingsmål och ekonomisk stabilitet. Verksamhetsresultat Alla kommunens verksamheter behöver löpande prioriteras och utvärderas för att säkerställa kostnadseffektivitet. Detta innebär att varje verksamhet, oavsett om det handlar om skola, vård och omsorg, sociala tjänster, teknisk service eller kommunledning, måste granska hur resurser används och hur resultat uppnås i förhållande till kostnaderna. Resurser behöver allokeras utifrån behov och effekt, och områden med låg kostnadseffektivitet identifieras för förbättringar. Kontinuerlig uppföljning och analys är centralt i arbetet. Genom att mäta resultat, jämföra prestationer och utvärdera insatser kan kommunen fatta välgrundade beslut om framtida resursfördelning. På det sättet kan kommunen säkerställa att varje verksamhet bidrar till bästa möjliga nytta för medborgarna utan att kvaliteten äventyras och samtidigt undvika onödiga kostnader. Det krävs även att arbetet med kostnadseffektivitet bedrivs utifrån att ledning och medarbetare har en gemensam förståelse för vikten av att använda resurser på ett ansvarsfullt och strategiskt sätt. Befolkningstakt Inflyttningen avtar i kommunen Kommunala koncernen Noggrann uppföljning av lokalförsörjningsplan och mer samverkan med andra kommuner Låg bygglovstakt Risk för fortsatt låg byggtakt vilket leder till lägre intäkter. Vakanshållning och omdisponering av personal och arbetsuppgifter Förändrad lagstiftning Plan och bygglagen, åtgärder inte längre bygglovspliktiga, minskade intäkter Kontinuerlig uppföljning och omvärldsanalys av påverkan på budget Ökad social oro Ökad social oro då fler barn varit placerade år 2025 än tidigare år, vilket ökar ärenden och kostnader inom IFO Socialnämnden Fokus på förebyggande arbete (TSI) och samverkan med bland annat Polisen Verksamhetsrisk Personalrekrytering Stor konkurrens om arbetskraft för socionomer och sjuksköterskor. Svårt att hitta sökanden med erfarenhet med rimliga löneanspråk. Socialnämnd och vård- och omsorgsnämnd Utfasning av inhyrd personal och anställning av seniora handläggare som stöd och handledning till nyanställd personal. Prioritering av arbetsmiljön för enheter som berörs. Bemanningsoptimering Brist på funktionella systemstöd för schemaplanering och planering turer hemtjänsten gör att det blir svårare för enheterna att säkra produktiviteten för personal. Vård- och omsorgsnämnd Chefer har utbildats i bemanningsekonomi. Bemanningshandbok är verkställd. Nya scheman sedan oktober 2025. Nyckeltal ska tas fram. Systemstödet för uppföljning av hållbara scheman är ej löst. Bemanning För låg bemanning för att klara åtgärdsarbeten. Samhällsbyggnadsförvalt ningen För att säkerställa åtgärdsarbete i våra fastigheter och lokaler ses personalbehovet över. Minskat antal barn/elever Antal barn och elever inom Håbo kommunen minskar. Barn-och Volymförändringar behöver följas upp för att anpassa verksamheterna utifrån ett hållbart och effektiv sätt. 2.3.1 Befolkningsutveckling Vid årsskiftet 2025/2026 uppgick antalet invånare till 23 252 personer enligt SCB, vilket innebär att folkmängden ökade med 279 personer under året. I över hälften av Sveriges kommuner minskade befolkningen under 2025. Sett till riket som helhet ökade folkmängden med 0,2 procent, vilket är den lägsta folkökningen under 2000-talet. 185 barn föddes i kommunen under 2025, vilket är en minskning från förra årets redan låga nivåer. 175 personer avled under året vilket ger ett positivt födelsenetto på 10 personer. Håbos befolkningstillväxt under 2025 förklaras alltså med ett högt flyttnetto och inte av ett högt födelsenetto. Flyttnettot 2025 var 268 personer – en siffra som ligger nära den totala befolkningstillväxten. 1567 personer flyttade till kommunen och 1299 flyttade härifrån. Håbo kommun har en stor omsättning av bosatta, vilket är karaktäristiskt för kommunerna runt Stockholm. De yngsta åldersgrupperna (0-9 år) minskar sedan förra året och den stora ökningen ligger hos vuxna i arbetsför ålder (19-64 år). Antalet invånare som är äldre än 80 år ökar också markant och det går nu att se den ökning som tidigare förutspåtts kring kommunens åldrande befolkning. Ålder Antal invånare 2024 Antal invånare 2025 Skillnad 0 år 211 197 -14 7-9 år 950 936 -14 10-12 år 925 959 34 13-15 år 940 944 4 16-18 år 987 967 -20 80+ år 1 186 1 314 128 Totalt 22 973 23 252 279 Befolkningssammansättningen nedan visar att andelen äldre blivit fler samtidigt som de yngsta blivit färre. Håbo kommun fortsätter ändå att ha en förhållandevis ung befolkning. Den stora andelen barnfamiljer bidrar till att andelen barn och unga under 20 år är förhållandevis hög i jämförelse med övriga länet och nationellt. Gruppen 20-29-åringar är dock lägre. Det beror sannolikt på att många unga vuxna flyttar från kommunen för arbete och studier, vilket ger en lägre andel i dessa åldersgrupper. Andelen 30-44-åringar och 65-79-åringar är ungefär densamma i Håbo kommun som i Uppsala län såväl som i riket. Vad gäller folkmängden i åldern 45-64 år är andelen något högre i kommunen jämfört med riket och länet. I jämförelse med såväl länet som riket som helhet har Håbo kommun en något lägre andel äldre personer över 80 år. Antalet personer över 80 år i kommunen har dock ökat med 0,4 procentenheter under året. Under 2000-talet har antalet personer över 80 år mer än dubblerats och ökningen kommer sannolikt fortsätta under kommande år. Andel av befolkningen 2025 Ålder Riket Länet Håbo (skillnad från 2024) 20-29 11,5 14,9 9,5 (0) 30-44 20,5 20,7 19,7 (+0,3) 80+ 6,4 5,8 5,6 (+0,4) 2.3.2 Arbetsmarknad I slutet av året uppgår andelen öppet arbetslösa och sökande i program till 4,1 procent. Andelen är relativt låg i jämförelse med övriga Uppsala län och hela landet. Andelen 18-24-åringar som är öppet arbetslösa eller sökande i program uppgår till 4,1 procent. 2024 var samma siffra 4,3 procent. Motsvarande andel i Uppsala län är 3,5 procent och i Sverige som helhet 4,7 procent år 2025. Arbetslösheten kan påverka ekonomiskt bistånd. Andel av befolkningen 16-64 år i arbetslöshet och i program eller med stöd, vid årets slut (%) År Håbo Länet Riket 2.3.3 Finansiella risker Marknadsläge Sverige har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur, där återhämtningen bromsades av ökad geopolitisk och ekonomisk osäkerhet i början av 2025. Under hösten började dock vissa ljusglimtar att synas. Inflationen har stabiliserats kring inflationsmålet och bolåneräntorna har sjunkit till följd av en lägre styrränta, vilket har bidragit till att hushållskonsumtionen tagit fart. Under 2026 väntas ekonomin stärkas ytterligare, bland annat genom ökade reallöner och en mer expansiv finanspolitik. Flera prognosmakare bedömer därför att BNP-tillväxten blir relativt stark nästa år. Eftersom Sveriges ekonomi är starkt exportberoende påverkas den i hög grad av den globala konjunkturen. Prognoser visar att BNP-tillväxten hos Sveriges viktigaste handelspartners i genomsnitt väntas ligga runt två procent från 2027 och framåt. En sådan utveckling bidrar till stabila tillväxtförutsättningar för Sverige, även om den faktiska tillväxttakten påverkas av flera inhemska faktorer. Finansverksamhet och finanspolicy Den av fullmäktige beslutade finanspolicyn innehåller riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten inom kommunen och den kommunala koncernen. Med anledning av det förändrade makroekonomiska läget har finanspolicyn reviderats under året för att säkerställa att ramar och riktlinjer är anpassade för en mer osäker omvärld. Kommunen och den kommunala koncernen är exponerad för framför allt följande finansiella risker: ränterisk, finansieringsrisk, marginalrisk och operativa risker. Ränterisk och räntekostnader Per den 31 december 2025 uppgick den kommunala koncernens räntebärande skulder samt nettoskuld till 2 511 (2 620) miljoner kr. Kommunens räntebärande skulder och nettoskuld uppgick till 1 618 (1 707) miljoner kr per den 31 december 2025. Den totala genomsnittsräntan under året för koncernens räntebärande nettoskuld uppgår till 2,54 (2,72) procent. För kommunens långfristiga skulder uppgår den totala genomsnittsräntan till 2,83 (3,02) procent. Upplåningen inom den kommunala koncernen löper både med fast och rörlig ränta. Ränteswappar används för att hantera ränterisken och anpassa den genomsnittliga räntebindningstiden i låneportföljen. Genom ränteswapparna betalar kommunen en fast ränta och erhåller tre månaders STIBOR. Att delvis ta bort denna ränterisk överensstämmer med kommunens målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tid. Per balansdagen hade den kommunala koncernen utestående ränteswappar med ett sammanlagt nominellt belopp om 1 255 (1 255) miljoner kr, varav swappar med ett nominellt belopp om 745 (645) miljoner kr fanns i kommunen för att säkra ränterisk i kommunens låneportfölj. Enligt finanspolicyn bör den genomsnittliga räntebindningstiden på externa räntebärande skulder för kommunen variera inom intervallet 2-5 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens upplåning uppgick till 0,62 (0,86) år exklusive ränteswappar och 3,58 (3,56) år med beaktande av ränteswappar. För den kommunala koncernen uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 0,58 (0,77) år exklusive ränteswappar och med beaktande av ränteswappar 3,06 (3,28) år. Enligt finanspolicyn bör kommunens externa skuldportfölj ha en ränteförfallostruktur där maximalt 50 procent av ränteförfallen ligger inom 1 år. Per den 31 december 2025 uppgick ränteförfall inom 1 år till 42 (38) %. Finansieringsrisk och upplåning Enligt finanspolicyn ska kapitalbindningen i låneportföljen spridas över tid för att minska finansieringsrisken. Kommunens externa skuldportfölj bör eftersträva en förfallostruktur där maximalt 40 procent av kapitalet förfaller inom 1 år, och maximalt 20 procent inom ett enskilt kvartal. Givet skuldens sammansättning på balansdagen förföll maximalt 23 (21) procent av skulden inom en tolvmånadersperiod. Enligt finanspolicyn bör den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunen inte understiga 2 år. Den genomsnittliga kapitalbindningen uppgår till 2,12 (2,48) år per 31 december 2025. Koncernen har under 2025 minskat sin långfristiga låneskuld med 108,6 miljoner kr, varav kommunen 88,6 miljoner. Kommunfullmäktige fattar årligen beslut om ramar för långfristig upplåning i form av ramar för nyupplåning och omsättning av lån som ska gälla för det kommande budgetåret. Den övergripande målsättningen för kommunens skuldförvaltning är att säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt och att inom finanspolicyns ramar och riktlinjer minimera kommunens räntekostnader. Enligt finanspolicyn ska kommunen ha tillgångar i kassa och bank som motsvarar en betalningsberedskap om minst 30 betalningsdagar samt tillgängliga likvida medel som motsvarar en betalningsberedskap om minst 60 betalningsdagar. Per den 31 december 2025 uppgick tillgängliga likvida medel i kommunen till 28,6 (122,7) miljoner kr och tillgängliga outnyttjade krediter till 150 (150) miljoner kr, totalt tillgängligt 178,6 (272,7) miljoner kr. Ränterisk Exponering mot risk i rörliga räntor kan medföra ökade räntekostnader. Effekten blir att budgetramar som nämnderna får urholkas. Kommunala koncernen Att inom finanspolicyns ramar minimera kommunens ränte- kostnader. Ränteswappar används för att hantera ränterisken och anpassa den genomsnittliga räntebindningstiden i låneportföljen. Prioritera kommande investeringar för att hålla nere behov av nya lån. Finansieringsrisk Finansiering av koncernens kapitalbehov försvåras eller fördyras. Kommunala koncernen Max 20 % av låne- skulden bör förfalla inom ett år och max 20 % inom ett enskilt kvartal. Säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt. 2.3.4 Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsskuld uppgår vid årets slut till 540,5 (543,1) miljoner kr, varav 265,5 (258,0) miljoner kr redovisas under avsättningar i balansräkningen och 275,0 (285,1) miljoner kr som ansvarsförbindelse enligt blandmodellen. Den totala pensionsskulden minskar därmed med 0,5 procent jämfört med 2024. Kommunen har inga förpliktelser avseende särskilda avtalspensioner mot chefer eller medarbetare, utan erbjuder löneväxling, det vill säga möjlighet att växla lön mot pension. Placeringar avseende pensionsmedel förekommer inte. Pensionsförpliktelse, mnkr 2025 2024 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen och inom linjen: - Avsättning inklusive särskild löneskatt 265,5 258,0 -Ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt 275,0 285,1 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse Summa pensionsförpliktelse (inklusive försäkring och stiftelse) 540,5 543,1 Finansiering: Återlåning i verksamheten 540,5 543,1 2.3.5 Hållbarhet All verksamhet i Håbo kommun ska ta sin utgångspunkt i en långsiktigt hållbar utveckling och kommunens vision, Vårt framtida Håbo. En av inriktningarna i visionen är att i hållbara Håbo finns det goda livet. Visionen hanterar de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Visionen om hållbara Håbo och hållbarhetsstrategin är kommunens sätt att möta de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Under 2025 har kommunens arbete med att reducera transportrelaterade utsläpp förstärkts. Laddinfrastrukturen har byggts ut vid skolor och förskolor för att underlätta hållbara transportval för både personal och besökare. Hemtjänsten har minskat antalet fordon genom bättre lokalisering av grupper och ökad användning av elcyklar. Avfallsverksamheten har också fortsatt att bidra genom att samtliga insamlingsfordon drivs med 100 procent förnybara bränslen, såsom HVO100 och biogas. Kommunens drivmedelsförbrukning har minskat med 8 procent mellan 2024 och 2025, och bensinförbrukningen har minskat med hela 11 procent, vilket resulterat i att koldioxidutsläppen minskat för första gången sedan mätningarna påbörjades. Den tekniska moderniseringen av byggnadernas energisystem har medfört att förbrukningen av både fastighetsel och fjärrvärme per kvadratmeter har sjunkit. Den sociala hållbarheten har fortsatt stärkas genom fler former av medborgardialoger, öppet hus-aktiviteter, kommunala råd och ett utökat arbete med ungdomsrådet och de nyetablerade fritidsambassadörerna. Inom socialtjänsten har tydligare information, förbättrad synpunktshantering och systematiska uppföljningssamtal gjort det lättare för invånare att påverka sin egen process. Trygghet är fortsatt ett prioriterat område där samverkan mellan kommun, polis, skola och föreningsliv har intensifierats genom implementering av SSPF-modellen och ett utvecklat gemensamt lägesbildsarbete. Arbetet med långsiktigt hållbara investeringar förstärkts, bland annat genom att integrera livscykelkostnader i upphandlingar och genom att återbruka befintliga byggnader – såsom omvandlingen av den gamla simhallen. 2.4 Händelser av väsentlig betydelse Händelser av väsentlig betydelse avser händelser fram till och med den dag då årsredovisning beslutas i styrelsen och lämnas över till fullmäktige och revisorerna utifrån RKR 15. Händelser av väsentlig karaktär är köp, försäljning, nedläggning av verksamhet, omstruktureringar, ingångna avtal, betydande rättstvister mm. Under 2025 påverkades kommunstyrelsens verksamheter av flera förändringar i ledning och styrning. Kommundirektörens anställning avslutades i mars och en tillförordnad kommundirektör utsågs i väntan på rekrytering. I september beslutades om en ny tillförordnad kommundirektör, som tillträdde den 18 september. Under hösten slutfördes rekryteringen av en ordinarie kommundirektör. Tillsammans med ytterligare fyra chefsavgångar inom kommunstyrelsens verksamheter har detta påverkat kontinuiteten i förvaltningen. Inom barn- och utbildningsnämnden har inga större verksamhetsförändringar genomförts under året. Det har påbörjats ett arbete att i början av 2026 flytta den öppna förskolan från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Den organisatorisk förändringen ska bidra till ökad effektivitet, bättre måluppfyllelse och mer ändamålsenlig resursanvändning. LSS-verksamheten flyttades till vård- och omsorgsnämnden. Avdelningen för funktionsstöd flyttades under slutet av första kvartalet från socialnämnden till vård- och omsorgsnämnden. Det har även genomförts en rad förändringar i organisationen under 2025. Det handlar om förändrat och utökat chefsansvar och organisatorisk tillhörighet. Dessa insatser ger delvis effekt ekonomiskt under 2025 för att ge full effekt under 2026. Ingångna avtal Under året har systemet för valfrihet inom hemtjänsten pausats och systemet för valfrihet ska utredas ytterligare under 2026. De avtal som var aktuella blev då samtidigt uppsagda. Nämnden har också hävt ett avtal med en enskild entreprenör under 2025. Under året genomfördes även upphandling av nytt löne- samt schema- och bemanningssystem med stöd av en extern konsult. Avtalen innebär en betydande framtida investering och påverkar verksamhetens ekonomi både under implementerings- och driftsfas. Samtidigt bedöms systemen bidra till ökad kvalitet och bättre stöd till verksamheterna i de tre kommunerna. Kommunen ingår två säkerhetsskyddsavtal med länets aktörer och Försvarsmakten. Försäljning av en fastighet 2025 i Logistik Bålsta kvarter 2 genererar en intäkt om 27 miljoner kronor. Köpeavtal för ytterligare tre exploatörer har tecknats. Försäljningen genomförs enligt avtal och när avstyckningen är klar under år 2026, det vill säga när beslutet gällande Lantmäteriförrättningen har vunnit laga kraft. En dialog förs med flera intressenter av mark i området. Bostadsanpassningsverksamheten har ingått ett samverkansavtal med Knivsta kommun, vilket stärker kompetensdelning, kontinuitet och gemensamma rutiner. Antalet ansökningar har minskat trots en åldrande befolkning, vilket visar att bedömningarna är komplexa. Betydande rättstvister Håbo kommun har nått förlikning med upphandlad entreprenör för LSS-boendena Dalängen och Viby och ingått avtal under 2025 baserat på att överenskomna punkter i avtalet ska åtgärdas av entreprenör. Ökad förbrukning av vatten samt nyanslutningar har lett till ökade intäkter inom VA- verksamheten. Två av dessa ärenden är överklagade varför endast 25 procent av den intäkten är upptagen under 2025. Större investeringar Entreprenaden för infrastruktur pågår i Logistik Bålsta kvarter 2. Under 2025 har kommunen och regionen tillsammans byggt 15 hållplatslägen, inklusive gång- och cykelvägsanslutningar, passager, belysning och en vändplats för bussarna. Mot bakgrund av förändrad befolkningsutveckling har vissa planerade investeringar omprövats. Då skolornas lokalbehov i nuläget inte bedöms öka har ett antal projekt avslutats utan genomförande, omdaning av skolor, Västerängsskolans kök och Slottsskolan. Utvecklingsarbete Barn- och utbildningsnämnden implementerade en ny resursfördelningsmodell för 2026 som innebär att volymer kan stämmas löpande vilket ger större möjlighet att styra verksamheten mer effektivt under 2026. När antalet barn/elever minskar påverkas också behovet av resurser i verksamheterna. . Ny socialtjänstlag trädde i kraft den 1 juli 2025 och berör huvudsakligen vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden. Under året har utvecklingsarbete krävts för att möta ambitionshöjningen i lagstiftningen. Verksamheterna ska bli mer lättillgänglig, förebyggande och jämlik. I april inrättade socialnämnden en kvalitets- och utvecklingsenhet med uppdrag att höja kvaliteten, förenkla processer och stödja förvaltningen i omställningen mot ett mer förebyggande arbetssätt. Enheten samordnar införandet av metoden Signs of Safety, en etablerad metod som stärker barns trygghet, föräldrars ansvarstagande och transparensen inom socialtjänstens arbete, och som utgör en central del av förvaltningens långsiktiga förebyggande inriktning. Utveckling av budget- och uppföljningsprocesser har skett inför 2026 och 2027 och syftar till förbättrad ekonomisk planering och bättre beslutsunderlag för både verksamheter och politisk ledning. Ekonomisk uppföljning vidareutvecklas genom Power BI och en lokalförsörjningsprocess införs för att stärka prioritering och beslutsstöd. Under året har ett omfattande arbete genomförts med att implementera policy och riktlinjer för medarbetarskap samt chef och ledarskap. Syftet och målsättningen med implementeringen är att skapa tydlighet kring förväntningar på kommunens medarbetare och chefer och att påbörja utvecklingen av en gemensam kultur och ett gemensamt förhållningssätt i hela kommunen. 2.5 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Nedan redogörs kortfattat för viktiga processer för styrning och uppföljning inom kommunkoncernen inklusive kommunens styrmodell. För nämnder och för kommunala bolag och kommunalförbund som ingår i koncernen har kommunfullmäktige därutöver beslutat om ett antal policys och strategier för styrning och ledning. Håbos kommuns styrmodell under perioden I Håbo kommun tillämpas en horisontell och tillitsbaserad styrning. Styrmodellen består av tre delar, ekonomistyrning, målstyrning och kvalitetsstyrning och innebär att varje organisatorisk enhet ska analysera sitt nuläge, förutsättningar och utmaningar utifrån sitt grunduppdrag. Analysen ligger sedan till grund för planering och prioritering av enhetens kvalitetsarbete och utvecklingsmål utifrån enhetens givna budgetram. Uppföljning sker löpande under året och återkopplas i dialog med de styrande politikerna samt överordnad chef. Skriftlig återkoppling av mål- och kvalitetsarbetet sker två gånger per år i samband med delårs- och årsbokslut. Styrmodellen ses i dagsläget över och kan komma att revideras under kalenderåret 2026. Mål- och budgetprocess inför år 2025 Under februari tas de ekonomiska förutsättningarna fram för kommunen utifrån kommunens finansiella mål. Detta tillsammans med befolkningsprognosen, som visar de demografiska förändringarna, samt löne- och prisförändringar bildar preliminära inriktningsramar för nämnder. I mars tar förvaltningarna fram verksamhetsanalys utifrån förändringar i befolkning, lagar och förordningar, lokaler och kapitalkostnader samt möjliga omprioriteringar. I april och maj arbetar kommunledningsgruppen med budgetförslag och inriktningsramar utifrån de ekonomiska förutsättningarna och verksamhetsanalyserna. På budgetdagen i maj, med brett politiskt deltagande, presenterar kommunledningsgruppen omvärldsanalys, ekonomiska förutsättningar, förvaltningarnas verksamhetsanalyser och vårpropositionen. Kommunstyrelsen beslutar i juni om ekonomiska förutsättningar och inriktningsramar för nämnder. Den politiska ledningen lämnar sitt budgetförslag inför kommunstyrelsens sammanträde i oktober. Kommunfullmäktige beslutar om budgeten i november. Under hösten arbetar nämnder och förvaltningar, utifrån kommunfullmäktiges budget, med driftbudget, investeringsbudget och mål med verksamhetsplan. Innan årsskiftet beslutar nämnder om budget och verksamhetsplan med mål. Uppföljning av ekonomi och verksamhet De kommunala verksamheterna följs upp och utvärderas kontinuerligt och nämnderna lämnar uppföljning av ekonomi och verksamhet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid flera tillfällen under året. Vid delårsuppföljning per mars lämnar nämnder och styrelser uppföljning och prognos för driftbudget med volymmått, investeringsbudget och exploateringsbudget till kommunfullmäktige. I delårsrapport per augusti ingår även delårsbokslut samt uppföljningar av verksamhetens mål. I årsredovisningen redovisas utfallet av årets ekonomi och verksamhet. Uppföljning med prognos sker även andra månader med rapport om ekonomin till kommunstyrelsen. Vid väsentliga avvikelser i nämndens löpande uppföljning ska nämnden skyndsamt rapportera till kommunstyrelsen med förslag till åtgärder som nämnden beslutat eller kommer att besluta om. Uppsiktsplikt Kommunstyrelsen ansvarar som politisk nämnd gemensamt för att hålla uppsikt över hela den kommunala koncernen. Uppsiktspliktens genomförande tar sin utgångspunkt i budget med flerårsplan, ägardirektiv samt nämnds- och affärsplaner. Uppföljning sker genom den regelmässiga uppföljningen av ekonomi och verksamhet där kommundirektör och kommunstyrelsens ordförande håller regelbundna möten med nämndordföranden och förvaltningschefer, styrelseordförande och VD för bolag samt direktionsordförande och chef för räddningstjänsten. Kommunstyrelsen har även inom ramen för uppsiktsplikten ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll som bland annat medför att en årlig utvärdering av systematiken för internkontroll i kommunen som helhet genomförs. Intern kontroll Reglementet för intern kontroll syftar till att säkerställa en god intern kontroll i kommunens verksamheter. Avsikten med den interna kontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika allvarliga fel. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns ett väl fungerande system för intern kontroll i kommunen. Respektive nämnd har ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och bolagsstyrelsen/förbundsdirektionen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom bolaget/förbundet. Varje år utförs en utvärdering av system och rutin för intern kontroll. En förändring för kalenderåret 2025 är att intern kontroll utgått från nämndernas mål i stället för verksamheters processer. Uppföljning av internkontroll Den genomförda uppföljningen av internkontroll inom kommunens nämnder och styrelser visar att det under året har identifierats 63 risker inklusive risker som hanterats genom egenkontroll. Det har beslutats om sammanlagt 31 stycken kontroller. Resultatet för kommunen visar följande; • 13 kontroller visar ingen avvikelse • 12 kontroller visar en mindre avvikelse • 0 kontroller visar en stor avvikelse • 6 kontroller har inte kunnat genomföras En detaljerad redogörelse för respektive nämnds intern kontroll framgår av nämnders verksamhetsberättelser. Ägardirektiv och ledningsfunktion till kommunala bolag Bolagen är helägda kommunala bolag där ägarinflytandet utövas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen svarar för den löpande ägarstyrningen av kommunens bolag på uppdrag av kommunfullmäktige. Mellan representanter för kommunstyrelsen och bolagets ledning (styrelse och VD) skall minst en gång varje år hållas verksamhets- och samrådsmöten. Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 9 § kommunallagen årligen fatta beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolagens verksamhet anges i bolagsordningen för bolagen och får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Aktuella revisionsrapporter Under året har följande yttranden över granskningar från kommunrevisionen avgivits: • Kommunens förebyggande arbete mot hot och våld • Översiktlig granskning av delårsrapport 2024 • Granskning av kommunens arbete med att säkerställa kompetensförsörjning samt minska sjukfrånvaron • Granskning av kommunens förebyggande krisberedskapsarbete • Uppföljande granskning av upphandling och inköp • Grundläggande granskning av kommunstyrelsen och nämnder 2024 • Granskning av Digitalisering Håbo kommun Struktur och rutiner för uppföljning av granskningarnas rekommendationer har implementerats där återrapportering sker kontinuerligt till kommunstyrelsen. 2.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 2.6.1 God ekonomisk hushållning En kommun ska ha en god hushållning i sin verksamhet och det är kommunfullmäktiges uppgift att besluta om riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning handlar om att få ekonomin för helheten att gå ihop, att kommunernas verksamheter är kostnadseffektiva samt att verksamheterna utför de uppdrag som politiken ger, inom de beslutade ekonomiska ramarna. Kommunfullmäktiges mål syftar också till kommunens långsiktiga utveckling med fokus på samhällsutveckling och demokratifrågor. Nämndernas mål- och kvalitetsstyrning ska fokusera på kommunens grunduppdrag, service och lagstyrd verksamhet. Kommunfullmäktiges fokusområden och mål gäller för hela mandatperioden. I enlighet med kommunens styrmodell omhändertas kommunfullmäktiges mål av kommunstyrelsen och kommundirektör som tillsammans med kommunens ledningsgrupp styr och leder utvecklingsarbetet. Vision Vårt framtida Håbo I Håbo lever vi socialt hållbart och skapar det goda livet för alla. Det innebär ett öppet och demokratiskt samhälle som kännetecknas av jämlikhet, medbestämmande och där alla är delaktiga. Vi tar tillvara på varandras ambitioner, drivkrafter och kreativitet och formar något större. Visionen har fyra huvudområden där det framgår att: • Att Håbo är en attraktiv part i Mälardalen, där vi är attraktiva som arbetsgivare med god och hög kompetens. • Bålsta skall vara en levande småstad med variationsrik arkitektur, spännande utbud och en intressant mix av människor. • Mälarkommunen nära naturen, där vi förvaltar och vårdar natur- och mälarmiljöerna med stort ansvar. • I Hållbara Håbo finns det goda livet där vi använder våra ekonomiska tillgångar och resurser klokt och ansvarsfullt. Kommunfullmäktiges mål För perioden 2023 – 2026 ska fyra övergripande mål på kommunfullmäktiges nivå prioriteras. Dessa är tillika kommunens mål för god ekonomisk hushållning. Håbo kommun skall under perioden bli: • En kommun med ekonomi i balans • En attraktiv arbetsgivare • En hållbar kommun • En företagsvänlig kommun Håbo kommun beslutade om ett antal strategier för att införliva målbilden under år 2025. Utvärderingen av kommunfullmäktiges mål, som tillika är mål för god ekonomisk hushållning sker genom utvärdering av nämndernas mål enligt plan för uppföljning som årligen fastställs av kommunstyrelsen. Håbo en kommun med ekonomi i balans Kommunens resultat ska över mandatperioden uppgå till minst två procent av skattenetto exklusive realisations- och exploateringsvinster Analys Årets resultat exklusive engångsintäkter i form av realisationsvinster och exploatering uppgår till 8,5 miljoner kronor vid årets slut, vilket motsvarar 0,5 procent jämfört med målsättningen om 2 procent. Det är en förbättring jämfört med förra årets resultat -40,6 miljoner kronor. Den mest väsentliga orsaken till det fortsatta låga resultatet är att nämnderna sammantaget överskridit budgetramarna med 37,4 miljoner kronor. De åtgärder som redovisats i handlingsplanerna från nämnderna har inte kunnat genomföras fullt ut och vissa av åtgärderna ger full effekt först år 2026. Åtgärderna avser bland annat minskade personalkostnader och även ändrade arbetssätt. Arbete pågår med att ytterligare vidta åtgärder för att stärka kommunens ekonomi. Arbetet med att förstärka kommunens ekonomi har pågått även i arbetet med budget år 2026. Överskott och intäkter av engångskaraktär ska i första hand användas till att minska kommunens skuldsättningsgrad eller för att finansiera kommunens investeringar Mål har uppfyllts Analys Årets resultat är 47,9 miljoner kronor, varav intäkter av engångskaraktär, såsom realisationsvinster och exploatering ingår i resultaträkningen och uppgår till 39,5 miljoner kronor. Kommunens långfristiga låneskuld är lägre i slutet av året. Överskott och intäkter av engångskaraktär har därmed kunnat användas till att finansiera kommunens investeringar. Exploateringsverksamheten ska, totalt sett, ge ett överskott till kommunen. Analys Årets nettoexploatering, det vill säga summan av alla in- och utbetalningar i exploateringsprojekten, är negativ och uppgå till -13,5 miljoner kronor. Det beror på att anläggningar för gator och VA tillsammans med övriga exploateringskostnader överstiger inkomsterna från markförsäljningen. Det innebär att årets exploateringsverksamhet inte bidrar till kommunens likviditet och ger inget överskott under året. Målet bedöms är därför inte uppfyllt för året. Prognosen för pågående budgeterade projekt totalt är dock att exploateringsverksamheten kommer att påverka kommunens ekonomi positivt kommande år med intäkter från markförsäljningar. Håbo attraktiv arbetsgivare Håbo en attraktiv arbetsgivare Vara en attraktiv arbetsgivare med god och hög kompetens i alla våra verksamheter. Analys För att uppnå en förflyttning mot målet om Håbo kommun som en attraktiv arbetsgivare har kommunen arbetat med följande strategier: Öka dialogen mellan kommunen som arbetsgivare och arbetstagarna i verksamheterna. Uppmuntra arbetsmiljöarbetet på de olika arbetsplatserna. Öka de enskilda medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation. Finna vägar för kommunen som arbetsgivare att uppmuntra sina medarbetare. Genomföra, följa upp och analysera arbetsmiljöenkäter för en bättre måluppfyllnad. Öka dialogen mellan kommunen som arbetsgivare och arbetstagarna i verksamheterna Under året har ett omfattande kommunövergripande arbete genomförts med att implementera policy och riktlinjer för medarbetarskap samt chef och ledarskap. Syftet och målsättningen med implementeringen har varit att skapa tydlighet kring förväntningar på kommunens medarbetare och chefer och att påbörja ut- vecklingen av en gemensam kultur med ett gemensamt förhållningssätt i hela kommunen. En milstolpe under hösten var att introduktionsdagar för kommunens nyanställda medarbetare återinfördes. Introduktionsdagarna kommer även fortsättningsvis att genomföras två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Syftet med den kommungemensamma introduktionen har varit att skapa en förståelse för hur kommunens olika delar hänger samman och hur det egna uppdraget hänger ihop med andras, generera insikter i den gemen- samma värdegrunden, kommunens demokratiska uppdrag samt hur den kommunala styrningen fungerar. Uppmuntra arbetsmiljöarbetet på de olika arbetsplatserna Satsningar har gjorts under kalenderåret 2025 för att sänka sjukfrånvarotalen. Sjukfrånvarons utveckling varierar de olika nämnderna emellan och följs löpande inom ramen för arbetet med friska arbetsplatser samt redovisas regelbundet till varje sammanträde för respektive nämnd. Varje nämnd fick under våren i uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram handlingsplaner för friska arbetsplatser. Dessa återrapporterades till kommunstyrelsen under september månad. Det är för tidigt att kunna bedöma handlingsplanernas effekt men förväntansbilden är att de kommer ge effekt över tid och bidra till lägre sjukfrånvaro på sikt. Utvecklingen av sjukfrånvaron under 2025 varierar nämnderna emellan, för kommunen som helhet var sjukfrånvaron under 2025 8,6% jämfört med 8,8% år 2024. Öka de enskilda medarbetarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation Kommunen har under 2025 arbetet på ett strukturerat sätt med att fånga upp idéer från medarbetarna när det gäller t ex hur kommunen kan utvecklas för att bli en mer attraktiv arbetsgivare och utifrån det och andra kommunövergripande underlag tagit fram en handlingsplan för friska arbetsplatser. Dessa utvecklingsområden är Ledarskap, kommunikation och systematiskt arbetsmiljöarbete. Kommunen arbetar strukturerat med att involvera medarbetare i att exempelvis kunna påverka sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Ett systematiskt arbete med dialoger mellan chef och medarbetare genomförs utifrån ett kommungemensamt årshjul. Finna vägar för kommunen som arbetsgivare att uppmuntra sina medarbetare Alla medarbetare i kommunen har en individuell utvecklingsplan med utvecklingsinsatser som ska kopplas till varje enhets och förvaltnings verksamhetsplan. Kommunen genomför även löpande samlingstillfällen för alla chefer, olika kompetensutvecklingsinsatser för chefer, mentorprogram och ledararenan i samverkan med andra kommuner i länet. Det förvaltningsspecifika arbetet har sett olika ut när det kommer till att utveckla medarbetare och kompetens. Socialförvaltningen har exempelvis arbetat med olika förvaltningsgemensamma insatser för att ha en likvärdig kompetens inom olika insatser och Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört riktade utbildningsinsatser inom entreprenadupphandling, PBL och försäkringsområdet. Genomföra, följa upp och analysera arbetsmiljöenkäter för en bättre måluppfyllnad. Ett kommunövergripande arbete har genomförts med att fördjupa analysen av föregående års resultat från HME-undersökningen. Syftet var att identifiera och konkretisera vilka insatser som behöver genomföras för att stärka ledarskap, medarbetarskap och det hållbara arbetslivet inom kommunen. Aktiviteter som identifierades var exempelvis att prioritera arbetsuppgifter, stärka ledarskap och samarbetet mellan enheter samt tydliggörande av uppdrag. Bedömning Ingen HME-undersökning har genomförts under 2025 som jämförelsepunkt gentemot 2024. Kommunen har emellertid vidtagit betydelsefulla och konkreta åtgärder inom ramen för beslutade strategier så som införandet av introduktionsdagar, policy och riktlinjer för medarbetarskap, chef och ledarskap, handlingsplaner för friska arbetsplatser, och framtagandet av aktiviteter utifrån HME-undersökningen. Målet bedöms därför som delvis uppfyllt. Håbo en hållbar kommun Håbo en hållbar kommun Mål har uppfyllts Utveckla våra verksamheter ansvarsfullt och hållbart Analys För att uppnå en förflyttning mot målet om Håbo kommun som en hållbar kommun har kommunen arbetat med följande strategier: Ta hänsyn till naturvärden vid om- och nybyggnation. Stimulera till utbyggnad av solceller. Värna om kommunens grönområden. Arbeta med energieffektivisering i verksamheter. Fortsätta elektrifieringen av kommunens fordonspark. Verka för att laddinfrastrukturen byggs ut. Värna om vårt viktiga dricksvatten. Framtida bostadsbyggnation ska ske balanserat med blandade former av såväl hyresrätter såsom ägandeformer. Kommunens olika nämnder har arbetat med strategierna i olika utsträckning. Ta hänsyn till naturvärden vid om- och nybyggnation En grönstrukturplan är antagen som ska garantera att tillräcklig hänsyn tas till naturvärden vid byggnation. Bostadsområden planeras idag helt i enlighet med grönstrukturplanen. Stimulera till utbyggnad av solceller Kommunen har behövt invänta utredningar om skollokaler för att kunna ta ställning till en utbyggnation av solceller. En utmaning för utbyggnaden av solceller är att merparten av kommunens fastigheter har mycket lite aktivitet under sommarmånaderna då solceller levererar mest effekt. Att installera batterier samtidigt med solceller skulle öka egenanvändningen av solelen, vilket gör det långsiktigt mer lönsamt, men ökar då istället investeringskostnaden kraftigt. Värna om kommunens grönområden En projektanställd kommunekolog har tillsatts för att säkerställa vidare arbete med kommunens vatten- och grönområden. En åtgärdsplan har tagits fram för hanteringen av invasiva arter samt fortsatt utveckling av parker och naturområden. Avfallsenheten har öppnat byggåterbruk och utvecklat olika cirkulära lösningar, bland annat genom att återvinna salt för halkbekämpning ur restavfallsaska. Arbeta med energieffektivisering i verksamheter Klimat- och energiplan tas fram kopplat till lagkrav samt inom ram för samarbetsprojektet Viable Cities. Håbo kommun arbetar proaktivt med energieffektivisering i kommunens lokaler. Lister runt fönster har bytts ut i hela kommunhuset. Energieffektivisering har genomförts genom LED-belysning, förbättrad ventilation, styrsystem och värmeväxlare samt effektivisering av klimatskal i skolor och kommunhus. Vattenförbrukningen har också kunnat reduceras genom sensorstyrda kranar. Fortsätta elektrifieringen av kommunens fordonspark Arbetet med en mer hållbar fordonsflotta har stärkts genom samverkan, nytt analys- och fordonsstöd samt digitala körjournaler i majoriteten av kommunens fordon. Inför upphandlingen av 40 nya fordon för Hemtjänst, Hemsjukvård och Socialförvaltningen identifierades flera risker och utmaningar med krav om fullständig fossilfrihet. Utmaningar fanns i bristande laddinfrastruktur och behov av att säkerställa verksamheters kontinuitet och beredskap samt en merkostnad om 3-4 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade därför om avsteg gällande inköp av fossilfria bilar i samband med upphandling. Verka för att laddinfrastrukturen byggs ut Framsteg har tagits mot utbyggnationen av kommunens laddinfrastruktur då laddningsstationer har byggts ut vid skolor, förskolor och kommunhuset. Värna om vårt viktiga dricksvatten Genom vattendom har kommunen fått förutsättningar att ta mer vatten ur Mälaren vilket säkerställer kapacitet för 50 000 invånare. Det är en utökning med 75 procent jämfört med tidigare uttagsrätt. Framtida bostadsbyggnation ska ske balanserat med blandade former av såväl hyresrätter såsom ägandeformer Antagna detaljplaner möjliggör en balanserad bostadsutveckling. Planer för bostadsbyggande mellan år 2026 och 2031 förväntar en balanserad bostadsutveckling av såväl hyresrätter som ägandeformer. För kommande femårsperiod planeras byggnation av 1130 lägenheter och 326 småvillor. Bedömning Håbo kommun har under kalenderåret 2025 arbetat framgångsrikt med majoriteten av framtagna strategier för att utveckla kommunen till en mer hållbar kommun. Undantagen är utökad elektrifiering av fordonsparken och utbyggnaden av solceller där ytterligare framsteg inte varit möjliga delvis på grund av en målkonflikt med kommunfullmäktiges mål om en ekonomi i balans. Tillämpandet av framtagna strategier har resulterat i goda förutsättningar att ta tillvara naturområden och en diversifiering av ägandeformer vid byggnation, en reducerad vattenförbrukning med utökad uttagsrätt, energieffektivare fastigheter, förbättrad laddinfrastruktur och åtgärdsplan för naturområden och hanteringen av invasiva arter. Utöver arbetat i beslutade strategier har flera nämnder inom sina respektive kärnuppdrag också arbetat mot kommunens övergripande vision om hållbara Håbo. Håbo bibliotek har startat riktade aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning och arbetat kontinuerligt med användarcentrerad uppföljning för att öka kunskapen om hur barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden upplever bibliotekets tjänster och hur dessa kan utvecklas ytterligare. Kommunen har gjort framsteg i att förbättra den upplevda tryggheten vid mörker där 85 % nu uppger sig vara trygga, upp från 77 % 2024. Vård- och omsorgsnämnden har förbättrat den upplevda kvaliteten i äldreomsorgen. Socialnämnden har vidareutvecklat samverkansmodellen SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). 17 ungdomar har fått stöd genom samverkansmodellen och har inte återfallit i brott efter deltagande. Baserat på de konkreta åtgärder och resultat som beslutade strategier genererat samt det arbete med social hållbarhet som utförts inom nämndernas kärnverksamheter bedöms målet vara uppfyllt för kalenderåret 2025. Håbo en företagarvänlig kommun Håbo en företagarvänlig kommun Skapa bra förutsättningar för både nya och etablerade företag. Analys För att uppnå en förflyttning mot målet om Håbo kommun som en företagarvänlig kommun har kommunen arbetat med följande strategier: Öka företagarnas tillgänglighet till kommunens förvaltningar. Verka för ett bättre företagarklimat med ökat nöjdhet hos företagarna. Utveckla upphandlingsunderlagen till att avspegla adekvata behov. Kunna erbjuda företag mark för etablering och tillväxt. Kommunens olika nämnder har arbetat med strategierna i olika utsträckning. Öka företagarnas tillgänglighet till kommunens förvaltningar Arbetet med att stärka bemötandet har haft mycket god effekt. Indikatorn som mäter kvaliteten i bemötandet vid telefonkontakt med kommunen, med fokus på tillgänglighet, professionalism och servicegrad visar att nöjdheten uppgår till 83,4 procent, jämfört med 77,4 procent föregående år. Medborgarundersökningen som mäter den samlade upplevelsen av bemötande vid kontakt med kommunens tjänstepersoner, oavsett kontaktväg visar ett resultat om 83,6 % för år 2025, vilket indikerar på en hög upplevd kvalitet i bemötandet och överträffar kommunens eftersträvade målvärde om 82%. Verka för ett bättre företagarklimat med ökat nöjdhet hos företagarna Det strategiska målet har varit att Håbo kommun ska ha ett gott företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning med en uppnådd nivå på minst 40 procent och ett Nöjd-Kund-Index (NKI) på 80. Uppföljningen sker via tre indikatorer som tillsammans ger en bild av företagens upplevelse av kommunens service, attityder och förutsättningar för företagande. För helåret 2025 finns ännu inget fastställt NKI-resultat, men preliminära siffror visar ett totalt NKI om 75, vilket är en förbättring från 74 föregående år men lägre än det eftersträvade resultatet om 80. Antal nystartade företag har ökat från 149 år 2024 till 167 under 2025, vilket visar på fortsatt positiv utveckling av nyföretagandet. När det gäller Svenskt Näringslivs ranking har Håbo kommun klättrat 89 placeringar jämfört med föregående år, med ett utfall på 39 procent nöjdhet (jämfört med 31,5 procent 2024). Målet om 40 procent uppnåddes inte fullt ut, men utvecklingen visar på en tydligt förbättrad företagsupplevelse. Håbo kommun har även uppmärksammats som en av årets framtidskommuner, där kommunen placerade sig på 29:e plats bland landets 290 kommuner. Rankningen bygger på faktorer som humankapital, näringslivets struktur och attraktivitet och visar kommunens goda förutsättningar för framtida tillväxt och utveckling. Utveckla upphandlingsunderlagen till att avspegla adekvata behov Kommunen arbetar löpande och systematiskt med avtalsuppföljning och kompetensutveckling för att identifiera förbättringspotential i upphandlingsunderlagen. Under året har kommunen bland annat arbetat aktivt med att rensa och ompröva kravställning i upphandlingar, med fokus på proportionalitet och relevans. Målet har varit att motverka onödigt utestängande kravbilder, minska anbudsbördan och därmed öka möjligheten för fler företag – särskilt små och medelstora – att deltaga. Håbo kommun har också jobbat med remisser och tidig dialog inför upphandlingar för att bättre förstå marknadens kapacitet och möjliga lösningar. Kunna erbjuda företag mark för etablering och tillväxt Markberedskapen har stärkts genom försäljning av fyra tomter i Kvarter 2, tillhandahållande av 360 kvm lokaler för vård och kontor samt 58,4 hektar industri- och verksamhetsmark. Bedömning Håbo kommun klättrade 89 placeringar i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimat vilket är en av de största förbättringarna i länet. Det preliminära resultatet från NKI på 75 klassificeras som högt men införlivar inte målet på 80. Med ett resultat på 39% företagarnöjdhet har kommunen utvecklats positivt under kalenderåret 2025 men missar målet om 40%. Sammantaget antyder resultaten i tillämpbara index, indikatorer och mätningar på att arbetet med beslutade strategier förflyttat kommunen tydligt i en positiv riktning för att utvecklas till en mer företagarvänlig kommun. Samtidigt når kommunen inte hela vägen fram till de kvantitativa mål för NKI och nöjdhet som angivits. Målet bedöms därför som delvis uppfyllt. Nämndernas mål Nämnd Mål Mål- uppfyllelse Kommunstyrelsen ska erbjuda ett utvecklande ledar-och medarbetarskap för ett hållbart arbetsliv som ska uppgå till minst 80 i HME index för ett hållbart arbetsliv Håbo kommuns invånare upplever trygghet och välbefinnande i sin vardag över rikssnitt för kommunindex för trygghet och säkerhet, samt minst 81 i värde i medborgarundersökningen för upplevd trygghet när det är mörkt ute Upplevelsen av bra bemötande vid kontakt med tjänstepersoner ska för 2025 enligt medborgarundersökningen uppgå till 82, medan bemötande genom telefoni i SKR servicemätning ska uppnå ett värde av 80 Gott företagsklimat i kommunen ska enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning uppgå till 40%, samt enligt NKI uppgå till ett värde av 80 Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden ska ha en budget i balans Bygg- och miljönämnden ska erbjuda ett hållbart arbetsliv i en lärande organisation med ett utvecklande ledar- och medarbetarskap Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden ska upplevas som tillgängliga med ett gott bemötande Barn- och utbildningsnämnden BUNs verksamheter har ett effektivitetsindex över rikssnittet Barn- och I kommunen finns ett brett utbud av möjligheter till kulturupplevelser, bildning och att utveckla skapande förmågor Barn- och utbildningsnämnden Vid varje utbildningsenhet uppnås kunskapsmålen över rikssnittet Barn- och Varje barn och elev har en studienärvaro som säkerställer förutsättningar för att nå kunskapsmålen Socialnämnden Socialnämndens verksamheter ska vara kostnadseffektiva med en förbättrad ekonomisk balans Socialnämnden Socialnämnden ska utveckla det trygghetsskapande, förebyggande och hälsofrämjande arbetet Socialnämnden Socialnämnden ska utveckla arbetet med våld i nära relationer Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden ska ha en ekonomi i balans med budget Vård- och omsorgsnämnden Sjukfrånvaron (2–14 dagar) ska minska 2025 inom vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kvaliteten i vård och omsorg om äldre och för personer med LSS tillhörighet ska förbättras 2025 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden ska under 2025 öka användningen av digital teknik i den brukarnära vården och omsorgen Lönenämnden Lönenämnden ska stödja ingående kommuner i arbete för att minska kommunernas löneskulder Lönenämnden Lönenämnden ska arbeta för ett likvärdigt arbetssätt och servicenivå för samtliga tre kommuner Nämnderna har sammanlagt haft 20 mål. Måluppfyllelsen har bedömds av ansvarig nämnd. Detaljerad redovisning av varje nämndmål framkommer av nämndernas respektive verksamhetsberättelse. • 8 mål bedöms vara uppfyllda • 11 mål bedöms delvis uppfyllda • 1 mål bedöms som ej uppfyllt Slutsatser avseende god ekonomisk hushållning Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av om mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning enligt 11 kap. 6 § första och andra styckena kommunallagen (2017:725) har uppnåtts och följts. För att nå god ekonomisk hushållning har Håbo kommun både finansiella mål och verksamhetsmål i form av kommunfullmäktiges övergripande mål. Den sammanfattande bedömningen är att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med principen om god ekonomisk hushållning. Ett av tre finansiella mål har uppnåtts, och av de kommungemensamma målområdena bedöms ett vara uppfyllt och två delvis uppfyllda. Verksamhetsmål Tre av Håbo kommuns verksamhetsmål är att vara en attraktiv arbetsgivare, en företagarvänlig kommun och en hållbar kommun. Bedömningen visar att målen att vara en attraktiv arbetsgivare och en företagarvänlig kommun delvis har uppnåtts, medan målet om att vara en hållbar kommun är anses vara uppfyllt. Dock kvarstår alltjämt vissa utmaningar kring kommunfullmäktiges fokusområden, bland annat sjukfrånvaro, kompetensförsörjning, tillgänglighet och förståelse för företagande. Ett utvecklingsarbete pågår för att skapa en större tydlighet i mätningen av måluppfyllelse för verksamhetsmålen. Finansiella mål 1. Kommunens resultat ska över mandatperioden uppgå till minst två procent av skattenettot exklusive realisations- och exploateringsvinster, målet uppnås inte. 2. Överskott och intäkter av engångskaraktär ska i första hand användas till att minska kommunens skuldsättningsgrad eller för att finansiera kommunens investeringar, målet uppnås. 3. Exploateringsverksamheten ska totalt sett ge ett ekonomiskt överskott till kommunen, målet uppnås inte. De finansiella målen för resultat, med en målsättning om två procent, samt för exploateringsverksamheten har inte uppnåtts, medan målet för överskott och engångsintäkter bedöms vara uppfyllt. Håbo kommun har vidtagit flera åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Utvecklingsarbete har påbörjats inom flera nämnder, vilket är av mer omfattande karaktär och kräver längre planeringstid, implementering samt politiska beslut innan det kan ge större ekonomiska effekter. Nämnderna behöver fortsätta arbetet med planerade åtgärder och säkerställa att de får avsedd effekt. Åtgärder har vidtagits för att bromsa investeringstakten i fastigheter och anläggningar, vilket minskar behovet av nya lån och därmed sänker både räntenivåer och kapitalkostnader. Utöver det behöver kommunen dessutom fortsätta granska och prioritera nödvändiga investeringar i infrastrukturen samt säkerställa en långsiktig, strategisk plan för lokalförsörjning, med årlig uppföljning för att garantera att planen efterlevs. En ny och tydligare struktur för ekonomisk uppföljning av nämnder har utarbetats och etableras under 2026. Syftet är att det ska finnas en kontinuerlig och tydlig uppföljning av ekonomin för att kunna besluta om åtgärder inom en rimlig tid. Det har även utarbetats en ny budgetprocess under året vilken kommer att användas vid framtagande av budget 2027. Det är nödvändigt att de kommande åren fortsätta arbetet med att få en ekonomi i balans. Kommunen behöver fortsätta att effektivisera, prioritera och utveckla framför allt kärnverksamheterna. 2.6.2 Resultat och ekonomisk ställning Kommunkoncernens ekonomi I kommunkoncernen ingår kommunens helägda bolag Håbohus AB och kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Koncerninterna poster av väsentligt värde har eliminerats. Konsolideringen till kommunkoncernnivå omfattar Håbo kommun, Håbohus AB samt Håbo kommuns andel, det vill säga 33 procent, av kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Budget har inte upprättats för kommunkoncernens ekonomi. Belopp inom parentes avser föregående år, om inte annat anges. mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Verksamhetens intäkter * 586,2 537,4 Verksamhetens kostnader * -1 936,2 -1 902,9 Avskrivningar * -164,9 -152,9 Verksamhetens nettokostnad -1 515,0 -1 518,4 Skatteintäkter 1 446,4 1 376,5 Generella statsbidrag och utjämning 196,6 209,7 Verksamhetens resultat 128,0 67,8 Finansiella intäkter 5,6 6,9 Finansiella kostnader * -71,6 -90,7 Resultat efter finansiella poster 62,1 -15,9 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 62,1 -15,9 Omslutning 4 697,0 4 686,5 Soliditet 26 % 24 % eliminering. Årets resultat I 2024 års bokslut uppgår koncernens resultat till 62,1 (-15,9) miljoner kr, vilket är 78 miljoner kr bättre än föregående år. Koncernen Håbo kommun redovisar ett bättre resultat jämfört med de två senaste åren, där både år 2024 och 2023 redovisade negativa resultat. Kommunens redovisade resultat är 47,9 (-41,1) miljoner kr. Resultatet för år 2025 är 89 miljoner kr bättre än för föregående år. De kommunala bolagen redovisar ett resultat på sammanlagt drygt 21,8 (15,3) miljoner kr innan koncerninterna elimineringar. Håbohus AB redovisar ett resultat om 20,7 (19,1) miljoner kr. Räddningstjänsten i sin helhet redovisar ett överskott på 3,3 miljoner kr (-8,5* miljoner kr), varav Håbo kommuns andel är 1,1 miljoner kr (-2,8* miljoner kr). Soliditet Koncernens soliditet är något lägre än föregående år och ligger på 26 (24) procent. Inklusive pensionsförpliktelser uppgår soliditeten till 20 (18) procent. Som jämförelse uppgick för år 2024 det ovägda medelvärdet för soliditet i länets kommuner till 27 procent för kommunkoncern, respektive 20 procent för kommunkoncern med pensionsförpliktelser inräknade. Ansvarsförbindelser och borgensåtaganden Externa borgensåtaganden och ansvarsförbindelser för koncernen uppgår vid årets slut till 5,0 (5,6) miljoner kronor. Kommuninvest - medlemsansvar Håbo kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Håbo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgår Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611,1 miljarder kr och totala tillgångar till 636,3 miljarder kr. Håbo kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgår till 2,5 miljarder kr (0,40808 procent) och andelen av de totala tillgångarna uppgår till 2,6 miljarder kr (0,40505 procent). Håbo kommuns totala insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening per 2025-12-31 uppgår till 27 536 400 kr. Håbohus AB Resultaträkning, mnkr Bokslut 2025 Budget 2025 Bokslut 2024 Verksamheternas intäkter 188,7 188,5 182,7 Verksamhetens kostnader -99,0 -99,5 -92,4 Resultat efter finansiella poster 29,0 18,4 29,4 Bokslutsdispositioner -3,3 -4,5 Skatt -4,9 -3,8 -5,9 Årets resultat 20,7 14,5 19,1 Soliditet 23,6 % 21,7 % En viktig händelse för Håbohus under 2025 är färdigställandet av Pomona äldreboende på Plommonvägen 2-4. Även förvärvet av fastigheten Ekilla 1:15 av Håbo kommun är en viktig händelse då det möjliggör att framgent skapa ett attraktivt bostadsområde i en naturskön miljö. Arbetet med målen enligt affärsplanen går mot sitt slut och måluppfyllelsen är överlag god, men mer svårbedömd för mål där Håbohus inte har full rådighet, till exempel inom trygghet eller stadsbyggnad. Bolagets resultat har återhämtat sig från perioden med kraftigt stigande kostnader. Bolaget behöver vara lönsamt och stabilt, men utan att ta ut mer hyra än vad som är nödvändigt för att klara uppdraget på kort och lång sikt. Resultat för året är 20,7 miljoner kronor efter bokslutsdispositioner och skatt. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo Resultaträkning, mnkr Bokslut 2025 Budget 2025 2024 Verksamhetens intäkter 86,2 84,4 80,0 Verksamhetens kostnader -68,6 -77,6 -72,2 Verksamhetens resultat 9,0 2,3 -0,7 Årets resultat 3,3 0,4 -8,5 Soliditet -6,6 % -16,5 % Räddningstjänsten Enköping-Håbo har under 2025 tagit viktiga steg mot stabilare ekonomi och tydligare styrning. Efter flera år med underskott redovisas nu ett positivt resultat på 3,3 miljoner kronor. Det är ett viktigt steg, men resultatet bygger till stor del på engångseffekter som lägre pensionskostnader, extra medlemsbidrag och fördröjd kostnadstäckning för PFAS. Den underliggande ekonomin är därför fortfarande ansträngd. Det finns ett ackumulerat underskott på 10,6 miljoner kronor som måste återställas till 2028, något som inte är möjligt utan ökade medlemsbidrag eller minskad ambitionsnivå. Kommunens ekonomi Årets resultat Kommunens resultat uppgår till 47,9 miljoner kr. Det innebär att årets resultat, som andel av skattenettot, är 2,9 procent. Föregående år var resultatet -41,1 miljoner kronor. Årets resultat exklusive engångsintäkterna i form av realisationsvinster och exploatering, uppgår till 8,5 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet är 36,8 miljoner kr och resultatet är därmed 28,3 miljoner kronor sämre än budgeterat. Kommunens finansiella mål är ett resultat motsvarande 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna exklusive engångsintäkter i form av realisationsvinster och exploatering. I budget för 2025 anges resultatet till 2,2 procent. Utfallet för år 2025 är 0,5 procent. Nämndernas nettokostnad Nämndernas nettokostnad uppgår sammantaget till 1 634,8 (1 563,1 föregående år) miljoner kr, vilket är 37,4 miljoner kr högre än budget och därmed den mest väsentliga orsaken till det låga resultatet. Nämndernas nettokostnad har ökat med 4,6 (3,2) procent jämfört med år 2024. Taxefinansierad verksamhet Taxefinansierade verksamheterna redovisar överskott. Avfallsverksamheten redovisar överskott med 0,5 (1,1) miljoner kr och VA-verksamheten 10,4 (9,0) miljoner kr. VA- verksamhetens resultat regleras direkt mot VA-fonden i balansräkningen och redovisas inte i kommunens resultaträkning. Centrala poster som pensioner, upplupna löner mm Nettot för dessa centrala poster är positivt och uppgår till 58,4 (10,3) miljoner kr, och innebär ett överskott om 7,0 miljoner kr jämfört med budget. Centrala pensionskostnader inklusive upplupna löner uppgår till 16,5 (60,2) vilket är en väsentlig kostnadssänkning jämfört med föregående år. Intäkter från internränta är 82,2 (63,5) miljoner kr. Övriga centrala poster uppgår till 7,3 miljoner kr. Reavinster och exploatering Reavinster och exploatering bidrar till årets positiva resultat med 39,5 miljoner kronor jämfört med föregående år då det var en kostnad om 0,5 miljoner kronor. Utfallet består främst av markförsäljning i Logistik Bålsta kvarter 2 och i Ekilla. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag uppgår till 1 643,0 (1 586,2) miljoner kr. Intäkterna är totalt sett 56,8 miljoner kr högre än föregående år, en ökning med 3,6 procent. Skatteunderlagets tillväxt för Sverige är lägre än de tidigare prognoser som SKR lämnat och lägre än snittet de senaste tio åren. Den sämre utvecklingen beror också på att befolkningen i Håbo ökade i långsammare takt än tidigare förväntat. Utfallet är 18,5 miljoner kr lägre än budget. Finansnetto Finansiella intäkter och kostnader, finansnetto, uppgår till en en nettokostnad om 58,7 (75,0) miljoner kr vilket är en minskning med 16,3 miljoner kr. Främst beror det på sänkta finansiella kostnader för pensioner med 10,9 miljoner kr. Räntekostnaderna är 5,0 miljoner kronor lägre än föregående år, vilket främst beror på lägre genomsnittlig räntenivå. Årets resultat, mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse Bokslut 2024 Nämndernas nettokostnad -1 597,5 -1 634,8 -37,4 -1 563,1 Taxefinansierad verksamhet Avfall 0,0 0,5 0,5 1,1 Pensioner, upplupna lönekostnader, övr gem 51,4 58,4 7,0 10,3 Reavinster och exploatering 0,0 39,5 39,5 -0,5 Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag 1 661,5 1 643,0 -18,5 1 586,2 Finansnetto -78,7 -58,7 20,0 -75,0 Årets resultat 36,8 47,9 11,2 -41,1 Avgår reavinster och exploatering 0,0 -39,5 -39,5 0,5 Årets resultat exklusive realisationsvinster och exploatering 36,8 8,5 -28,3 -40,6 Årets resultat, som andel av skattenetto 2,2 % 2,9 % 0,7 % -2,6 % Årets resultat exklusive realisationsvinster och exploatering, som andel av skattenetto 2,2 % 0,5 % -1,7 % -2,6 % Budgetföljsamhet Avvikelse från budget, mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2025, % Prognos i delårsrapp ort 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2024, % Kommunstyrelse och övergripande verksamheter 7,4 5 % 4,2 6,1 5 % samhällsbyggnadsförvaltning 0,0 0 % -19,0 -11,5 -8 % Socialnämnd -5,9 -4 % -2,9 -16,2 -6 % Bygg- och miljönämnd 1,3 10 % 0,7 0,5 5 % Barn- och utbildningsnämnd -30,6 -4 % -4,5 2,7 0 % Vård- och omsorgsnämnd -9,6 -2 % -9,0 -28,0 -9 % Summa skattefinansierad verksamhet -37,4 -2 % -30,5 -46,4 -3 % Avfallsverksamhet 0,5 0,8 1,1 VA-verksamhet Summa nämnder -36,9 -29,7 -45,3 Centrala poster som pensioner, upplupna löner, internränta, finansiell leasing 7,0 1,6 3,4 Reavinster och exploatering 39,5 31,5 -0,5 Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag -18,5 -16,6 -9,9 Finansnetto 20,0 10,8 25,8 Avvikelse, årets resultat 11,2 -2,4 -26,5 Årets resultat är 11,2 miljoner kr högre än budgeterat resultat. Nämnderna redovisar underskott om sammanlagt 37,4 miljoner kronor Nämnderna redovisar underskott om sammanlagt 37,4 miljoner kr, jämfört med budget exklusive den taxefinansierade verksamheten. Budgeten överskrids därmed med 2 procent, jämfört med 3 procents överskridande föregående år. Utfallet är sämre än den prognos om underskott om 30,5 miljoner kr som lämnades i delårsrapporten för augusti. Vid delårsuppföljningen per mars var prognosen för årets utfall ett underskott om 46,8 miljoner kr. Fotnot: Bilden visar avvikelsen i bokslut 2024, lämnade prognoser under året om slutlig utfall, samt avvikelse vid bokslut 2025. Större avvikelser sammanfattas nedan. Utförligare beskrivning och redovisning av de åtgärder som nämnder redovisat, finns i avsnittet Driftredovisning. Nämnd Avvikelse Förklaring till väsentliga avvikelser Barn- och utbildningsnämnd -30,6 mnkr Effektiviseringskrav -12 mnkr, gymnasieskola -10,6 mnkr, ökad internhyra/media -8,3 mnkr, engångskostnader -6,5 mnkr Vård- och omsorgsnämnd -9,6 mnkr Ökad internhyra/media -4,7 mnkr, hemtjänst -11,8 mnkr, statsbidrag +5,0 mnkr Socialnämnd -5,9 mnkr Barn- och ungdomsvård -14,1 mnkr, missbruksvård -3,0 mnkr, flyktingverksamhet +7,3 mnkr Kommunstyrelsens teknik- och förvaltning 0,0 mnkr Omfördelad kostnad internhyra/media +16 mnkr, skadereglering vattenskada -3,9 mnkr, medfinansiering gång- och cykelväg -2,5 mnkr, minskad tid i projekt vilket delvis möts av minskade personalkostnader/ vakanser -2,0 mnkr, högre avskrivningskostnader -1,7 mnkr, utredningskostnader projekt samt licenskostnader, markarbeten och belysning -5,8 mnkr. Kommunstyrelsen, kommunledningsförva ltning och övergripande +7,4 mnkr Nytt lönesystem senareläggs 2,9 mnkr, personalvakanser 2,9 mnkr Bygg- och miljönämnden +1,2 mnkr Bostadsanpassningsbidrag +0,8 mnkr samt personalfrånvaro Kommunstyrelsen har med anledning av de prognostiserade underskotten inom flera nämnder, fortsatt haft fokus på att arbeta för en ekonomi i balans, med kommunstyrelsens uppsiktsplikt som grund, enligt nedan: Kommunstyrelsen beslutade 22 september 2023 (KS § 271 dnr 2023/01134) om restriktioner kring anställningar och inköp av varor och tjänster. Anställningsstopp infördes med undantag för tjänster som är avgörande för att kommunen ska klara av lagstadgade uppdrag alternativt som är nödvändiga för organisationens utveckling och beslutet gäller tills vidare. Stor restriktivitet ska iakttas gällande inköp av varor och tjänster som inte direkt rör lagstadgade uppdrag inom kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige föreslogs att uppdra åt samtliga nämnder att upprätta en treårig handlingsplan för ekonomi i balans. Handlingsplanen ska redovisas i nämndernas budget och verksamhetsplan för 2024, plan 2025–2026. Nämnderna redovisade prognostiserade underskott om 46,8 miljoner kr vid delårsrapport mars 2025 och kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att uppdra till berörda nämnder att vidta åtgärder för att hålla driftbudgetramen med rapportering i delårsrapport augusti. Även vid behandling av delårsrapport augusti, den 22 oktober, föreslog kommunstyrelsen kommunfullmäktige att uppdra till nämnder med prognostiserade underskott, att fortsätta med 3-åriga åtgärdsprogrammen från 2023 och vid behovs anta nya åtgärder för att hålla driftbudgetramen samt att rapportera i verksamhetsberättelsen för 2025. Kommunfullmäktige beslutade också att upplysa nämnderna om det beslut som kommunstyrelsens fattades i november 2023 gällande åtgärder för en ekonomi i balans avseende anställningsstopp och inköpsstopp. Kommunfullmäktige (KF §99) har uppdragit till kommunstyrelsen att identifiera kostnader för media per objekt och interndebitera den nämnd där kostnaderna hör hemma. Omfördelningen från teknik-och samhällsbyggnadsförvaltningen genomförs i syfte att säkerställa korrekt kostnadsfördelning och rättvisande underlag i räkenskapssammandraget. Omfördelningen har inte ingått i budget eller i prognoser under året. För att möta de ökade hyreskostnaderna kommer verksamheterna att kompenseras i budgeten för 2026. Nedan redovisas utfördelad kostnad. Interndebitering media, nämnd Mnkr Kommunstyrelsen 1,4 Samhällsbyggnad, övrigt 2,1 Socialnämnd 0,7 Barn- och utbildningsnämnd 8,3 Vård- och omsorgsnämnd 4,7 Summa fastighetsförvaltning -17,2 Taxefinansierade verksamheter redovisar överskott Taxefinansierade verksamheter budgeteras med nollresultat. VA-verksamheten redovisar överskott om 10,3 miljoner kr. Överskottet beror främst på ökad förbrukning där nyanslutningar också påverkar. Två ärenden är överklagade och 25 procent av den intäkten är redovisad år 2025. Övriga kostnader för driften har ökat men samtidigt har kapitalkostnaderna varit motsvarande lägre. Avfallsverksamheten redovisar överskott om 0,5 miljoner kr. Fler flerbostadshus har börjat sortera ut förpackningar, vilket har gett högre intäkter och därmed fått högre ersättning från Naturvårdsverket. Kostnaderna har ökat på återvinningscentralen vilket både beror på att mängden avfall har ökat och på ett nytt avtal för transport och behandling från oktober. Centrala poster som pensioner, upplupna löner, internränta, finansiell leasing redovisar överskott om 7,0 miljoner kronor Överskottet uppgår till totalt 7,0 miljoner kr och det har flera orsaker. Kostnaden för upplupna löner och semesterlöneskuld, som redovisas centralt, är 2,7 miljoner kr lägre än budgeterat, eftersom mer semester än beräknat är uttaget och kostnad för timvikarier i december är lägre än beräknat. Kostnaden är dock något högre än föregående år. Kostnaden för pensioner är 2,7 miljoner kronor lägre än budgeterat. Internränteintäkterna är 2,0 miljoner kr högre än budgeterat på grund av osäkerheter i investeringsvolymer och genomförande i tid. Reavinster och exploatering redovisar överskott om 39,5 miljoner kronor Resultat från reavinster och exploatering budgeteras inte i resultaträkningen eftersom de är osäkra i tid. I år medför reavinster och exploatering ett överskott om 39,5 miljoner kr. Föregående år var det en nettokostnad om 0,5 miljoner, det vill säga en negativ budgetavvikelse. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag redovisar underskott om 18,5 miljoner kronor I mars redovisades att prognosen var 8,3 miljoner kronor lägre än budget och att det huvudsakligen berodde på lägre befolkningsutveckling i Håbo kommun år 2024 än beräknat. Den senaste prognosen från Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar att återhämtningen i ekonomin är fördröjd. Skatteunderlaget ökar inte i år som tidigare beräknat och utfallet är totalt 18,5 miljoner kronor lägre intäkter från skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag än budgeterat. Intäkterna är 3,6 procent högre än föregående år, vilket är en svag ökning historiskt sett. Finansnettot redovisar överskott om 20,0 miljoner kronor Prognoser för räntekostnader för kommunens långfristiga skulder baseras på aktuell marknadsdata från Kommuninvest. Förändringar kan ske vilket påverkar kommunen eftersom den höga skuldsättningen medför en ökad räntekänslighet. Räntenivån för år 2025 blev lägre än förväntat, budgeten innehöll en buffert för ökade räntekostnader. Samtidigt har ett lån om 88,9 miljoner kronor som förföll i maj inte förnyats under året, vilket påverkat räntekostnaderna positivt. Totalt sett är räntekostnaden 16,3 miljoner kronor lägre än budget. Kommuninvest har beslutat om överskottsutdelning till kommunerna vilket ökar intäkterna med 1,4 miljoner kronor. Resultatutveckling Efter två år med negativa resultat är det återigen positivt resultat för år 2025. I resultaten ingår realisationsvinster och exploatering varför resultaten fluktuerar mellan åren. Resultatutveckling år 2016-2025 tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2023 Verksamhetens intäkter 459,7 400,5 451,1 Verksamhetens kostnader -1 857,3 -1 825,4 -1 803,6 Verksamhetens nettokostnad -1 536,4 -1 552,2 -1 471,1 Skattenetto 1 643,0 1 586,2 1 487,6 Årets resultat 47,9 -41,1 -38,4 Nämndernas nettokostnadsutveckling Nämnd, mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Förändring Förändring , procent Kommunstyrelsen inklusive kommungemensamma verksamheter 1) -128,1 -121,9 -6,2 5 % samhällsbyggnadsförvaltningen -153,6 -148,0 -5,5 4 % Socialnämnd -138,9 -133,1 -5,8 4 % Bygg- och miljönämnd -12,0 -10,5 -1,5 14 % Barn- och utbildningsnämnd -769,0 -729,8 -39,1 5 % Vård- och omsorgsnämnd -433,3 -419,8 -13,5 3 % Summa -1 634,8 -1 563,1 -71,7 5 % Bokslut 2024 har justerats för organisationsförändringar 2025 för att öka jämförbarheten för nämnderna mellan åren. 1) Kommunfullmäktige, stöd till politiska partier, valnämnd, revision, överförmyndarnämnd, räddningstjänst, kommunstyrelse, kommunledningsförvaltningen. Nettokostnaden för nämndernas verksamheter ökar med 71,9 (51,1) miljoner kr jämfört med år 2024. Det är en ökning med 5 procent, vilket är en större ökning än föregående år. Samtliga nämnder har ökat nettokostnaderna. Barn- och utbildningsnämnden ökar mest med 39,1 (9,0) miljoner kr, en ökning med 5 procent. Vård- och omsorgsnämnden ökar nettokostnaden med 13,5 (föregående år minskning 3,6) miljoner kr, motsvarande 3 procent. Kommunstyrelsens kommunledningsförvaltning inklusive övergripande verksamheter ökar med 6,2 (8,7) miljoner kr, motsvarande 5 procent. Kommunstyrelsens teknik- och samhällsbyggnadsförvaltning ökar med 5,5 (20,6) miljoner kr, motsvarande 4 procent. Socialnämndens nettokostnad ökar med 5,8 (16,2) miljoner kr, en ökning med 4 procent. Bygg- och miljönämnden ökar med 1,5 (0,2) miljoner kr, en ökning med 14 procent. Kostnads- och intäktsutveckling Konto, mnkr 2025 2024 För- ändring Förändring, procent Verksamhetens intäkter 459,7 400,5 59,2 15 % Personalkostnader -1 168,7 -1 165,0 -3,7 0 % Övriga kostnader -688,6 -660,4 -28,2 4 % Verksamhetens kostnader, summa -1 857,3 -1 825,4 -31,9 2 % Avskrivningar -138,8 -127,3 -11,5 9 % Verksamhetens nettokostnad -1 536,4 -1 552,2 15,8 -1 % Skatteintäkter och utjämning 1 643,0 1 586,2 56,8 4 % Finansnetto -58,7 -75,1 16,4 -22 % Årets resultat 47,9 -41,1 89,0 Exklusive interna intäkter och kostnader. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter ökar med 59,2 miljoner kr från år 2024, vilket främst beror på att intäkter från exploateringsverksamheten är 43,6 miljoner kr högre. Taxor och avgifter ökar med 12,5 miljoner kr, motsvarande 7 procent. Intäktsökningen är störst inom kultur och fritid, 30 procent, samt inom vård- och omsorg 12 procent . VA och avfall ökar med 7 procent. Driftbidrag till kommunen, som består av olika riktade statsbidrag ökar totalt sett med 7,5 miljoner kr, motsvarande 5 procent. De riktade bidragen från staten fortsätter att öka. Personalkostnader Personalkostnader, mnkr 2025 2024 Förändring Förändring , procent Löner -814,3 -779,9 -34,4 4,4 % Kostnadsersättningar -4,1 -3,3 -0,8 24 % Sociala avgifter enligt lag och avtal -274,0 -263,2 -10,8 4,1 % Pensioner kostnader -79,1 -120,3 41,2 -34 % Avgår eget arbete på anläggningstillgångar 2,9 1,7 1,2 70 % Summa personalkostnad -1 168,6 -1 165,0 -3,6 0,3 % Personalkostnaderna ökar totalt sett med endast 3,6 miljoner kr motsvarande 0,3 procent. Den låga totala kostnadsökningen beror på att kostnaden för pensioner återgår till mer normal nivå efter att ha varit höga år 2023-2024 till följd av värdesäkringen av pensionerna, vilket i sin tur påverkades av de höga inflationsnivåerna om cirka 10 procent. Kostnaden för pensioner är 41,2 miljoner kr lägre än föregående år. Till detta kommer kostnadsminskning om 10,9 miljoner för finansiell kostnad för pensionerna, vilket redovisas under finansnettot. Lönerna ökar med 4,4 procent som följd av löneökningar samt att antalet årsarbetare ökar. Övriga kostnader Övriga kostnader ökar med 4 procent jämfört med föregående år, totalt 28,2 miljoner kr. Kostnaden för tillfälligt inhyrd personal minskar med 2,0 miljoner kronor och uppgår till 13,3 miljoner kr. Den totala nivån är därmed under 2021 års nivå, då kostnaden var 15,4 miljoner kr, jämfört med höga kostnader år 2023 och 2024. Fastighetskostnader- och entreprenader ökar med 25 procent, 8,5 miljoner kr, samtidigt som bränsle-, energi- och vattenkostnader minskar med 5 procent motsvarande1,5 miljoner kr. Köp av verksamhet har ökat med 5 procent, vilket motsvarar 16,9 miljoner kr. Främst är det barn- och utbildningsnämnden där köpen ökar. Övriga främmande tjänster, där konsultkostnader ingår, har ökat med 16 procent motsvarande 8,8 miljoner kr. Avskrivningar Avskrivningar, mnkr 2025 2024 Förändring Förändring , procent Byggnader, anläggningar, maskiner, inventarier -90,3 -85,9 -4,4 5 % Nedskrivning -5,3 -0,3 -5,0 1 985 % Finansiell leasing -19,7 -19,7 0,0 0 % VA-verksamheten -20,3 -18,3 -2,0 11 % Avfallsverksamheten -3,2 -3,1 -0,1 3 % Summa avskrivningar -138,8 -127,3 -11,5 9 % Avskrivningarna, det vill säga värdeminskningen av kommunens anläggningstillgångar och inventarier, är 138,8 miljoner kr, en ökning med 11,5 miljoner kr. Avskrivningar för byggnader och anläggningar mm ökar med 4,4 miljoner kr där helårseffekten av nya simhallen ingår med 4,3 miljoner kr samt att infrastrukturen i Tvåhusområdet togs i bruk. Nedskrivning av fastigheter har genomförts för 5,3 miljoner kronor avseende avbruten investering i matsal och kök i Västerängsskolan. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag, mnkr 2025 2024 Förändring Förändring , procent Skatteintäkter 1 446,4 1 376,5 69,9 5 % Inkomstutjämning 135,9 145,1 -9,2 -6 % Kostnadsutjämning -41,1 -40,9 -0,2 0 % LSS-utjämning -19,7 -21,5 1,8 -9 % Fastighetsavgift 54,7 51,3 3,4 7 % Generella statsbidrag 6,0 5,7 0,3 0 % Regleringsavgift/bidrag 60,7 70,1 -9,4 -13 % Summa 1 643,0 1 586,2 56,8 4 % Skatteutjämningssystem Sverige har ett skatteutjämningssystem med syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner att ge välfärd till invånarna, oavsett strukturella förhållanden. Den senaste revideringen genomfördes år 2020 och medförde att Håbo kommun betalar mer till kostnadsutjämningen än tidigare och får därmed lägre intäkter totalt sett. Skatteintäkter Intäkten av kommunalskatten, kommunens största finansieringskälla, ökar med 69,9 miljoner kr, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Inkomstutjämning Inkomstutjämningen utjämnar för skillnader i skattekraft och tillförsäkrar kommunen 115 procent av riksgenomsnittlig skattekraft. Inkomstutjämningen minskar med 9,2 miljoner kr. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan landets kommuner, så att kommunerna har samma möjlighet att ge välfärd till invånarna oavsett befolkningens sammansättning. Under 2025 betalar kommunen 41,1 miljoner kr vilket är 0,2 miljoner kr mer än 2024. LSS-utjämning Systemet syftar till att utjämna kostnaden för LSS mellan kommunerna. Håbo kommun betalar ersättning till systemet på grund av lägre egna kostnader för LSS än genomsnittligt. Ersättningen minskar med 1,8 miljoner kr till 19,7 miljoner kr år 2025. Fastighetsavgift Fastighetsavgiften infördes 2008 och från 2009 tillförs den årliga intäktsförändringen respektive kommun. Intäkterna ökar med 3,4 miljoner kr jämfört med föregående år till 54,7 miljoner kr. Generella statsbidrag Kommunerna tillförs statsbidrag med olika syften, där en del ska kategoriseras som generella eftersom kommunerna har beslutanderätt om användningen. För 2025 uppgår bidragen till 6,0 miljoner kr och avser minskning av andelen timvikarier och utökning av antalet sjuksköterskor inom äldreomsorgen. Bidraget har tillförts verksamhetsnämnd genom ökad budgetram. Finansnetto Finansnettot, som består av finansiella intäkter och kostnader, har förbättrats totalt sett från - 75,0 miljoner kr till -58,7 miljoner kr, en minskning av nettokostnaden med 16,3 miljoner kr. Detta beror främst på att den finansiella kostnaden för pensioner är 10,9 miljoner kr lägre än år 2024, vilket är en effekt av att inflationen har gått ner till normala nivåer efter en tidigare hög nivå. Räntekostnaden för långfristiga lån, minskar med 3,2 miljoner kr till 46,7 miljoner kr, främst beroende på något lägre räntenivå år 2025. Investeringar Håbo kommun har under de senaste tio åren 2015 till 2024 investerat 2,5 miljarder kr netto i anläggningar och inventarier. Årets investeringar Årets investeringar i inventarier, fastigheter och anläggningar, inklusive exploateringsinvesteringar men exklusive omsättningstillgångar, uppgår till 204 (231) miljoner kr efter avdrag för offentliga investeringsbidrag. Investeringar i anläggningar och inventarier 2016-2025 Investeringsbudget exklusive exploateringsinvesteringar uppgår till 194,0 miljoner kr och 146,0 miljoner kr har förbrukats. Det innebär att 75 procent av investeringsbudgeten har förbrukats. Överskott lämnas med 48,0 miljoner kr och är främst relaterat till projekten omdaning skolor, ombyggnation Slottsskolan samt Västerängens kök och matsal. Projekten avslutas utan genomförande med överskott om 46,2 miljoner kronor. Investeringsnivån är fortsatt lägre än tidigare år vilket gör att en större del av investeringarna än tidigare kan finansieras med egna medel och nyupplåningen begränsas därmed. Större investeringar med totalbudget om minst 5 miljoner kr Kommunen har åtta större projekt som är fortsatt pågående och befinner sig i olika skeden, från beslutad budget till slutskede, som kan pågå över flera år och har beslutad totalbudget om minst 5 miljoner kr. Förutom tre nämnda skolprojekt avslutas ytterligare tre större investeringsprojekt. Gamla simhallen har färdigställts till en total utgift om 8,0 miljoner kr jämfört med budgeterade 6,3 miljoner kr. För cirkulationsplats Gransäter/Kraftleden har totalbudget dragits tillbaka eftersom annan finansiering utreds. Driftlokaler 20,0 miljoner kr avslutas utan genomförande. Övriga investeringar, avseende främst reinvesteringar, inom teknik- och samhällsbyggnad har genomförts för 84,0 miljoner kr jämfört med budgeterat 79,8 miljoner kr. Investeringar genomförs inom exploateringsprojekten och ska finansieras av exploatörer och/eller markförsäljning. Under året har kommunen investerat 52,2 miljoner kr i kommunala anläggningar där 19,7 miljoner kr avser VA och 32,5 miljoner kr avser gatu- och parkanläggningar. Investeringarna ryms inom beslutad budget för året och för projekten totalt. I avsnitt 8 Investeringsredovisning finns mer information om investeringar och budgetavvikelserna. Låne- och pensionsskuld Investeringar, netto, mnkr 291 443 463 230 204 Långfristig låneskuld, mnkr 887 1 207 1 557 1 707 1 618 Självfinansieringsgrad, procent 81 % 31 % 17 % 37 % 91 % Håbo kommun har flera exploateringsprojekt på gång. Det innebära att kommunen kommer att få betydande inkomster från markförsäljning från olika intressenter för etablering i kommunen. Samtidigt har kommunen utmaningar avseende investeringar för infrastruktur, fastigheter och fritidsanläggningar. Kommunen har en hög skuldsättning eftersom det gjordes omfattande investeringar inom skolan under åren 1996 till 2003. Från år 2022 ökade skulden till följd av stora investeringar och svaga resultat. Under år 2025 investerar kommunen cirka 204 miljoner kr i fastigheter, anläggningar och inventarier, vilket är lägre än tidigare år och självfinansieringsgraden är därför hög. Kommunens externa långfristiga låneskuld är vid årsskiftet 1 618 miljoner, vilket är en minskning från föregående år. Information om pensionsskulden finns under avsnitt 2.3.4 Pensionsförpliktelser. Soliditet Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital och ger en uppfattning om kommunens finansiella styrka på längre sikt. Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av resultatet, dels av hur tillgångar, avsättningar och skulder förändras under året. Det finns ingen norm för vilken soliditet en kommun bör ha. Kommunen strävar dock efter en hög soliditet eftersom det minskar kommunens finansiella kostnader. Soliditeten för Håbo kommun år 2025 vänder uppåt efter tre år med sjunkande trend och ökar till 24 (23) procent. Det kan jämföras med ett genomsnitt för soliditeten för länets kommuner som år 2024 var 33 (35) procent. Om man även tar hänsyn till pensionsförpliktelserna, de som redovisas som ansvarsförbindelse, är soliditeten 17 (15) procent, att jämföra med den ovägda soliditeten för länet år 2024 som var 20 (19) procent. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi är utsatt för påverkan från omvärlden. En känslighetsanalys som visar förändringar i ett antal storheter ger följande riskexponering för år 2025: • Förändring i räntenivån för kommunens upplåning med 1 procentenhet - cirka 17 miljoner kr i ändrade kostnader. • Skatteunderlaget förändras med 1 procentenhet - cirka 10 miljoner kr i ändrade skatteintäkter • Löneökning med 1 procent - cirka 10 miljoner kr i ökad kostnad • 100 fler/färre invånare - cirka 7 miljoner kr i ändrade skatteintäkter • Förändring i upplåning 100 miljoner kr - cirka 3 miljoner kr i ändrade räntekostnader • Minskning av kostnader med 1 procent - cirka 12 miljoner kr i sänkt kostnad • Förändring med en heltidsanställd - i snitt 550 000 kr i ändrad kostnad. • Förändrad skattesats 50 öre - cirka 34 miljoner kr i ändrade intäkter Bidrag till statlig infrastruktur Kommunfullmäktige beslutade år 2009 (KF § 98) att Upplands Lokaltrafik (Uppsala läns landsting) ingick avtal med staten om medfinansiering av Citybanan. För Håbo kommuns del innebar detta att fullmäktige godkände en medfinansiering om 38,0 miljoner kr jämte indexuppräkning om 8,2 miljoner kr. Slutbetalningen av medfinansieringen av Citybanan gjordes år 2017 och har uppgått till 46,2 miljoner kr år 2013-2017 inklusive indexuppräkningar. Upplösningen, det vill säga avskrivningen av bidraget, påbörjades år 2013 innebärande en årlig avskrivning på kapitalbeloppet med 1,5 miljoner kr år, vilket belastar resultaträkningen. Detta görs i enlighet med lag (2018:597) kap 5:7, om kommunal bokförings och redovisning. År 2013–2038 kommer den årliga nedskrivningskostnaden om 1,5 miljoner kr att belasta kommunens resultaträkning. Slutsatser avseende resultat och ekonomisk ställning Håbo kommun har under de senaste åren haft ett tufft ekonomiskt läge med ökande nyupplåning, höga räntekostnader och ett verksamhetsresultat som visat underskott. Underskottet för verksamhetsresultatet 2025 har minskat jämfört med året innan, vilket visar på en positiv utveckling, men ekonomin befinner sig fortfarande i ett utmanande läge. De senaste åren har kommunen haft en hög investeringsnivå, vilket har medfört en betydande nyupplåning. Under de kommande åren behöver investeringar prioriteras, vilket ställer krav på mer långsiktiga och strategiska planer för samtliga typer av investeringar. Handlingsplaner med åtgärder för att nå en ekonomi i balans har upprättats inom de nämnder som redovisar underskott. Genomförandet har påbörjats och flera åtgärder är verkställda. Den ekonomiska effekten har dock ännu inte fullt ut realiserats för samtliga åtgärder. Ytterligare åtgärder behöver därför identifieras och beslutas för att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi för kommunen. Håbo kommun är en expansiv tillväxtkommun som under en längre tid haft en stabil och stark befolkningsökning. Kommunens attraktiva läge med närhet till både Stockholm och Uppsala, goda kommunikationer samt närheten till Mälaren bidrar till att fler väljer att bosätta sig i kommunen. Håbo kommun väl rustad inför framtiden. Med ett fortsatt bostadsbyggande, strategisk planering och en tydlig vision om hållbar tillväxt skapas goda möjligheter för kommunen att växa i en stabil och ansvarsfull takt även kommande år. Håbo kommuns ekonomiska resultat för 2025 uppgår till 47,9 miljoner kronor, varav 39,5 miljoner kronor avser exploateringsresultat. Exklusive exploateringsvinster uppgår resultatet till 8,5 miljoner kronor, vilket är en betydande förbättring jämfört med föregående år. Balanskravsresultatet för år 2024 uppgick till –64,9 miljoner kronor. Efter årets resultat om 47,9 miljoner kronor kvarstår ett negativt balanskravsresultat om –17 miljoner kronor, vilket ska återställas senast år 2027 i enlighet med gällande regelverk. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott om 7,4 miljoner kr. Inom kommunledningsförvaltningen finns ett överskott om 7,4 miljoner kr medan det inom teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen redovisas ett nollresultat. I teknik- och samhällsbyggnad resultat ingår 17,2 miljoner kronor i ej budgeterade intäkter för internhyror, enligt Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 30,6 miljoner kronor. I underskottet ingår 8,2 miljoner kronor i ej budgeterade kostnader för ökade internhyror, enligt Dessutom finns engångskostnader på drygt 6,5 miljoner kronor som inte kommer att påverka kommande året. Åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans har inletts och arbetet fortsätter. Volymerna inom skolverksamheten har minskat under de senaste åren och förväntas fortsätta minska framöver, vilket kräver långsiktig strategisk planering för skolans verksamhet och dess ekonomi. Nämnden behöver fortsatt arbeta med åtgärder och effektiviseringar av verksamheten för att ha en budget i balans framåt Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt resultat om -9,6 miljoner kr. I underskottet ingår 4,7 miljoner kronor i ej budgeterade kostnader för ökade internhyror, enligt Särskilt/annat boende äldre. Hemtjänst i ordinarie boende visar sammanlagt på ett underskott med 11,8 miljoner kronor jämfört med budget vilket beror på högre personalkostnader hos utförare än budgeterat. Resultatet för verksamhet Särskilt/annat boende äldre 2025 är ett underskott jämfört med budget på 4,8 miljoner kronor, i beloppet ingår kostnader för ökad internhyra om 2,5 miljoner kronor. Nämnden behöver fortsatt arbeta med åtgärder och effektiviseringar av verksamheten för att ha en budget i balans framåt Socialnämnden visar på ett underskott med -5,9 miljoner kr jämfört med budget. I underskottet ingår 0,7 miljoner kronor i ej budgeterade kostnader för ökade internhyror, enligt Ökningen av externa intäkter beror på en ändring av hantering gällande bidrag från Migrationsverket där en större del av bidraget resultatförts. Nämnden har en utmaning i placeringarna och främst barn- och ungdomsvården redovisar ett underskott på 14 miljoner kronor jämfört med budget. Nämnden behöver fortsatt arbeta med åtgärder och effektiviseringar av verksamheten för att ha en budget i balans framåt. 2.7 Balanskravsresultat Riktlinjer för resultatutjämningsreserv RER Under år 2024 antog kommunfullmäktige nya riktlinjer för ekonomistyrning där riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatreserv (RER) ingår. Av riktlinjerna framgår att resultatreserven ska kunna användas för att täcka särskilda, planerade kostnader under ett enskilt år, exempelvis till följd av nödvändig omstrukturering av verksamhet för att på sikt nå en god ekonomisk hushållning. Resultatreserven kan även användas vid oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall. Håbo kommun har inga medel i resultatreserv. Tidigare reserv om 14,7 miljoner kronor användes år 2024. Årets balanskravsresultat Vid beräkning av balanskravsresultatet, som är kopplat till kommunallagens balanskrav, ska årets resultat rensas för de poster som inte är en del i den ordinarie verksamheten såsom realisationsvinster på anläggningstillgångar och eventuella orealiserade förluster från värdepapper. Årets resultat uppgår till 47,9 miljoner kr. Inga realisationsvinster på anläggningstillgångar eller orealiserade förluster från värdepapper har uppstått och årets resultat efter balanskravsjusteringar är därmed 47,9 miljoner kr. Balanskravsutredning, mnkr 2023 2024 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen -38,4 -41,1 47,9 Samtliga realisationsvinster (-) -0,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -38,4 -41,2 47,9 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravresultat -38,4 -41,2 47,9 Reglering av negativt balanskravsresultat Om balanskravsresultatet är negativt för ett år, ska det regleras under de närmast följande tre åren, enligt kommunallagen (KL) 11:12. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. Om balanskravsresultatet enligt för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras, enligt lag om kommunal bokföring och redovisning, LKBR 11:11. Beslut om en åtgärdsplan bör fattas snarast efter det att ett negativt resultat konstaterats i bokslutet. Negativa balanskravsresultat Bokslut 2023 Bokslut 2024 Bokslut 2025 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -38,4 -64,9 - varav från 2023 -38,4 -38,4 - varav från 2024 -26,5 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen -38,4 -26,5 47,9 Synnerliga skäl att inte återställa negativt balanskravsresultat UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år -38,4 -64,9 -17,0 - varav från 2023 återställs senast år 2026 -38,4 -38,4 0,0 - varav från 2024 återställs senast år 2027 -26,5 -17,0 Redogörelse för när och på vilket sätt det negativa balanskravet ska regleras Från tidigare år finns ett negativt balanskravsresultatet att återställa om 64,9 miljoner kronor. Årets resultat om 47,9 miljoner kronor innebär att det ackumulerade underskottet minskas till 17,0 miljoner kronor. Kommunens nämnder har tagit fram handlingsplaner för en ekonomi i balans. De effektiviseringar som är planerade är omfattande vilket kräver en god planering och en bra implementering för att det ska vara möjligt att genomföra på ett realistiskt sätt. Dessa åtgärder sker successivt och handlingsplanerna sträcker sig över en treårsperiod. Helårseffekt kan ses först 2026. Kommunen har budgeterat med överskott för år 2026 om 36,7 miljoner kronor och givet att nämndernas budgetramar följs, utifrån de effektiviseringar som planeras, är det möjligt att återställa det negativa balanskravsresultatet år 2026. Alternativt kan markförsäljningar förbättra resultatet så att återställning kan ske. 2.8 Väsentliga personalförhållanden 2.8.1 Koncernen I kommunkoncernen har antalet tillsvidareanställda ökat till 1 662 medarbetare (2024: 1 641 medarbetare). Ökningen är inom kommunen, medan Håbohus AB och Räddningstjänsten ligger på oförändrade nivåer. Antalet månadsavlönade totalt har ökat till 1 792 medarbetare (2024: 1 750 medarbetare). Fördelningen mellan kvinnor och män bland tillsvidareanställda är i stort sett oförändrad, med en mindre ökning i både antal kvinnor och antal män. Fördelningen mellan åldersgrupper visar en tydlig ökning i åldersgruppen 29 år eller yngre, samtidigt som antalet i åldersgruppen 50 år eller äldre har minskat. Åldersgruppen 30 till 49 år har ökat något. Personalomsättningen i koncernen har minskat. Antalet avgångar bland tillsvidareanställda uppgår till 149 (2024: 214) och personalomsättningen exklusive pensionsavgångar uppgår till 8,0 procent (2024: 11,8 procent). Anställningar och personalomsättning Hela koncernen Kommunen Håbohus AB Räddningstjänsten 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 Antal tillsvidareanställda Totalt antal 1 641 1 662 1 564 1 585 20 20 57 57 Kvinnor 1 259 1 269 1 251 1 260 5 5 3 4 Män 382 393 313 325 15 15 54 53 29 år eller yngre 94 119 92 117 2 1 0 1 30–49 år 801 818 758 774 8 9 35 35 50 år eller äldre 746 725 714 694 10 10 22 21 Antal månadsavlönade Totalt antal 1 750 1 792 1 672 1 715 20 20 58 57 Personalomsättning (tillsvidareanställda) Totalt antal avgångar 214 149 210 148 1 0 3 1 Varav antal pensionsavgångar 21 16 21 16 0 0 0 0 Personalomsättning (exkl. pensionsavgångar) (%) 11,8 8,0 12,2 9,0 5,0 0,0 5,3 1,8 Tabell: Anställningar och personalomsättning i kommunkoncernen per den 31 december 2024 och 2025. I kommunkoncernen har den totala sjukfrånvaron minskat till 8,2 procent (2024: 8,4 procent). Andelen av sjukfrånvaron som avser frånvaro under 60 dagar eller mer uppgår till 46,1 procent (2024: 45,7 procent), vilket är en ökning jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 9,1 procent (2024: 9,3 procent), medan sjukfrånvaron för män uppgår till 5,6 procent (2024: 5,5 procent). Sjukfrånvaron har ökat i åldersgruppen 29 år eller yngre till 9,4 procent (2024: 9,0 procent). I åldersgruppen 30 till 49 år är sjukfrånvaron oförändrad på 7,0 procent (2024: 7,0 procent). För åldersgruppen 50 år eller äldre har sjukfrånvaron minskat till 9,5 procent (2024: 10,0 procent). Sjukfrånvaro i % för 2024 och 2025 Hela koncernen Kommunen Håbohus AB Räddningstjänste n 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 Total och långtidssjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 8,4 8,2 8,8 8,6 3,8 4,9 1,4 1,5 Varav långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer 45,7 46,1 45,0 46,5 26,9 16,4 57,7 25,3 Sjukfrånvaro per kön Sjukfrånvaron för kvinnor 9,3 9,1 9,3 9,1 2,7 3,2 1,0 0,7 Sjukfrånvaron för män 5,5 5,6 6,4 6,4 4,2 5,5 1,5 1,5 Sjukfrånvaro per åldersgrupp Sjukfrånvaro för 29 år eller yngre 9,0 9,4 9,1 9,6 1,5 0,3 0 0 Sjukfrånvaro för 30–49 år 7,0 7,0 7,4 7,4 2,6 3,3 0,3 1,2 Sjukfrånvaro för 50 år eller äldre 10,0 9,5 10,4 9,8 5,2 7,3 3,3 1,9 Tabell: Sjukfrånvaro i procent för tillsvidare- och provanställda i kommunkoncernen 2024– 2025. Håbohus AB Håbohus har 20 personer anställda, 15 män och 5 kvinnor. Åldersfördelningen är följande: • Åldersgrupp 50 år: 10 stycken Av de anställda har 2 högskoleutbildning. Under året har ingen rekrytering av tillsvidaretjänst skett, endast tidsbegränsade rekryteringar för tillfälliga behov. Rekryteringarna har genomförts enligt tidplan och tillfört den kompetens som Håbohus varit i behov av. Håbohus bedriver ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete i samråd mellan arbetstagare och arbetsgivare. En arbetsmiljökartläggning har genomförts och arbete sker kontinuerligt för att utveckla arbetsmiljön. Vid introduktion av nyanställda följs bolagets introduktionsplan enligt arbetsmiljöpolicyn. Samverkansmöten hålls mellan företagsledningen och skyddsombuden. Kompetensbehov bedöms löpande och ligger till grund för utbildningar. En allvarlig arbetsplatsolycka inträffade under 2025, den har utretts och åtgärder har tagits fram. Sjukfrånvaron 2025 uppgick till 4,89 %, varav korttid 4,09 % och långtid 0,8 %. Den har ökat något men bedöms inte ha koppling till arbetet. Räddningstjänsten Enköping-Håbo Under 2025 hade förbundet totalt 143 anställda, varav 57 heltidsanställda och 86 räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Personalstyrkan är stabil på heltidssidan, medan RiB-organisationen fortsatt präglas av hög omsättning, cirka 12 %, vilket skapar ett löpande behov av rekrytering och utbildning. Personalkostnaderna ökade under året, främst på grund av: • felbudgeterad heltidstjänst i Bålsta • tidigarelagd rekrytering av brandingenjör • högre kostnader för GRIB-utbildningar kopplat till RiB-omsättningen Samtidigt minskade semesterlöneskulden med cirka 445 tkr tack vare ett högre uttag av semesterdagar, vilket förbättrade kostnadsbilden. Sjukfrånvaron är låg, vilket visar på en frisk och fungerande organisation. Förbundet har också förstärkt sin kompetens inom krisberedskap genom att tillsätta en brandmästare med särskilt ansvar för RUHB-frågor. Sammanfattningsvis präglas personalområdet av stabilitet på heltidssidan, men fortsatt utmaning inom RiB-försörjningen och ökade kostnader kopplade till rekrytering och utbildning. 2.8.2 Kommunen Håbos medarbetare skapar värde för kommunens invånare varje dag, året om. I detta avsnitt redovisas kommunens väsentliga personalförhållanden, med fokus på personalsammansättning, personalomsättning och pensionsavgångar, sjukfrånvaro och arbetsmiljö. Personalsammansättning Håbo kommun har totalt cirka 1 715 medarbetare (2024: cirka 1 672). Andelen tillsvidareanställda är 92 procent och andelen visstidsanställda är 8 procent. Det innebär en minskning av andelen tillsvidareanställda jämfört med föregående år (2024: 94 procent). Antalet årsarbetare, inklusive timavlönade, uppgick den 31 december till 1 751 (2024: 1 727). Antalet timavlönade omräknat till heltid har därmed minskat med 19 heltidstjänster jämfört med föregående år. Den 1 april 2025 flyttades LSS verksamheterna från Socialförvaltningen till Vård och omsorgsförvaltningen. Det förklarar den stora skillnaden i antal medarbetare mellan åren i tabellen nedan för respektive förvaltning. Antal medarbetare 2024 2025 Barn- och utbildningsförvaltningen 828 835 Vård- och omsorgsförvaltningen 367 522 Socialförvaltningen 250 106 Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen 131 148 Kommunledningsförvaltningen 77 85 Bygg- och miljöförvaltningen 19 19 Totalt 1 672 1 715 Tabell: Antal anställda i heltider exklusive timavlönade per den 31 december respektive år. 71,9 procent av medarbetarna är kvinnor och 28,1 procent är män (Kvinnor 2024: 72,5 procent. Män 2024: 27,5 procent). Medelåldern för kommunens medarbetare är 43,5 år (2024: 44,3 år). Medelåldern för kvinnor är 44,2 år. Medelåldern för män är 41,6 år. 82 procent av de tillsvidareanställda medarbetarna är heltidsanställda vilket är en ökning (2024: 80 procent). Andelen heltidsanställda kvinnor har ökat sedan förra året och är nu 81 procent (2024: 79 procent). Andelen heltidsanställda män är oförändrad från förra året på 84 procent. Den förvaltningen med lägst andel heltidsanställda är fortsättningsvis Vård- och omsorgsförvaltningen med 62,3 procent (2024: 62,8 procent). Detta är ett fortsatt utvecklingsområde för Vård- och omsorgsförvaltningen. 17 personer är anställda med arbetsmarknadspolitiskt stöd, vilket är en ökning (2024: 9 personer). Den totala lönekostnaden inklusive personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) uppgick till 1 168 miljoner kronor under 2025 (2024: 1 165 miljoner kronor). Personalomsättning och pensionsavgångar Personalomsättningen har minskat och uppgår till 9,0 procent (2024: 12,2 procent). Håbo kommun står samtidigt fortsatt inför utmaningar med att rekrytera och behålla rätt kompetens. Nivån 9,0 procent ligger inom ett spann som generellt kan bedömas som något högt för personalomsättning, men innebär att kommunen kontinuerligt behöver arbeta med att behålla kompetens och säkerställa en stabil bemanning. En särskild utmaning finns på chefsnivå. Under året uppgår chefsomsättningen till 20,4 procent av tillsvidareanställda chefer, exklusive pensionsavgångar. Det motsvarar 14 avgångar och 10 rekryteringar. Omsättningen på chefsnivå har påverkat stabiliteten i organisationen och visar på behovet av kontinuitet hos kommunens chefer. För att möta detta har kommunen genomfört flera chefsrekryteringar under året. Inom vissa områden, framför allt inom Vård och omsorgsförvaltningen, har erfarna ledare kunnat rekryteras och stärkt organisationen. Samtidigt har rekryteringssituationen varit utmanande inom andra områden, särskilt när det gäller rektorer. Arbetet med rektorernas arbetsmiljö är därför viktig för att stärka skolans kvalitet och arbetsmiljö för medarbetarna, samt stärka kommunens förmåga att rekrytera och behålla ledare. Ett särskilt arbete pågår för att kartlägga och förbättra chefers arbetsmiljö, i syfte att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för ledarskapet. Personalrörlighet (exkl. pensionsavgångar) i % 2024 2025 Barn- och utbildningsförvaltningen 10,4 6,6 Vård- och omsorgsförvaltningen 12,5 11,3 Socialförvaltningen 11,3 8,4 Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen 17,8 11,2 Kommunledningsförvaltningen 20,4 17,8 Bygg- och miljöförvaltningen 15,4 5,4 Totalt 12,2 9,0 Tabell: Extern personalomsättning exklusive pensionsavgångar i procent för 2024 och 2025. Under året gick 16 personer i pension (2024: 21 pensionsavgångar). Den genomsnittliga pensionsåldern uppgick till 66 år vilket är en högre ålder jämfört med året innan (2024: pensionsålder 65 år). De närmaste fem åren beräknas i genomsnitt ca 26 medarbetare gå i pension varje år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med 2024 och uppgår för 2025 till 8,6 procent (2024: 8,8 procent). Andelen av den totala sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer uppgår till 46,1 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående år (2024: 45,0 procent). Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 9,1 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. För män uppgår den totala sjukfrånvaron till 6,4 procent, vilket är samma procent som föregående år. Sjukfrånvaron har ökat i åldersgruppen 29 år eller yngre med 0,5 procentenheter. I åldersgruppen 30 till 49 år är sjukfrånvaron oförändrad jämfört med föregående år. För medarbetare som är 50 år eller äldre har sjukfrånvaron minskat med 0,6 procentenheter. Åldersgruppen 30 till 49 år har fortsatt den lägsta sjukfrånvaron. Den högsta sjukfrånvaron finns i åldersgruppen 50 år eller äldre. Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre ligger också på en hög nivå och är endast 0,2 procentenheter lägre än för gruppen 50 år eller äldre. En total sjukfrånvaro i kommunen på 8,6 procent är hög i jämförelse med genomsnittet i den kommunala sektorn. Det kan påverka verksamheternas kontinuitet samt arbetsmiljön för medarbetare i tjänst. Skillnaderna mellan kvinnor och män samt mellan åldersgrupper följer i huvudsak kända mönster inom offentlig sektor. Samtidigt är sjukfrånvaron bland män högre i jämförelse med andra kommuner. Sjukfrånvaro i % 2022 2023 2024 2025 Total sjukfrånvaro 8,6 8,7 8,8 8,6 Varav långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer 35,8 42,6 45,0 46,5 Sjukfrånvaro för kvinnor 9,2 9,3 9,3 9,1 Sjukfrånvaro för män 6,0 6,4 6,4 6,4 Sjukfrånvaro för 29 år eller yngre 8,0 9,7 9,1 9,6 Sjukfrånvaro för 30-49 år 7,6 7,4 7,4 7,4 Sjukfrånvaro för 50 år eller äldre 8,4 10,3 10,4 9,8 Tabell: Sjukfrånvaro för tillsvidare- och provanställda 2022–2025. Under året har tre av kommunens sex förvaltningar minskat den totala sjukfrånvaron. Störst minskning har Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen med 2,7 procentenheter, följt av Socialförvaltningen med 1,4 procentenheter och Vård- och omsorgsförvaltningen med 0,5 procentenheter. Sjukfrånvaron har ökat i tre förvaltningar. Den största ökningen finns i Bygg och miljöförvaltningen med 1,9 procentenheter. Förvaltningens storlek innebär att enskilda sjukskrivningar kan få stor påverkan på den totala sjukfrånvaron. Kommunledningsförvaltningen har ökat med 0,4 procentenheter och Barn- och utbildningsförvaltningen har ökat med 0,2 procentenheter. Sjukfrånvaro i % för 2025 Total sjukfrånv aro Varav långtids- sjukfrånv aro Kvinnor Män 29 år eller yngre 30–49 år 50 år eller äldre förvaltningen 3,4 34,2 4,1 1,4 2,2 2,6 4,8 Teknik- och förvaltningen 8,4 39,8 12,2 2,5 10,3 7,4 8,8 Bygg- och miljöförvaltningen 6,3 46,3 8 3,2 2,4 6,7 6,1 Barn- och utbildningsförvaltningen 8,8 47,6 9 7,4 8,8 7,7 9,8 Socialförvaltningen 7,3 52,5 8,3 7,1 6,5 5 13,1 Vård- och omsorgsförvaltningen 9,6 45,8 9,8 8,5 11,9 8,4 10,5 Totalt kommunen 8,6 46,5 9,1 6,4 9,6 7,4 9,8 Tabell: Sjukfrånvaro för tillsvidare- och provanställda per förvaltning under 2025. Uppdelningen av sjukfrånvaron i tabellen nedan visar att andelen korttidssjukfrånvaro har minskat kontinuerligt sedan 2022. Samtidigt har andelen sjukfrånvaro från dag 91 eller längre ökat. Detta är relevant ur ett kostnadsperspektiv, eftersom korttidssjukfrånvaro innebär sjuklön under de första 14 dagarna och i vissa fall även vikariekostnader. Uppdelning av sjukfrånvaro i % Andel Dag 1 Andel Dag 2-14 Andel Dag 15-90 Andel Dag 91- Tabell: Uppdelning av den totala sjukfrånvaron i procent för tillsvidare- och provanställda per frånvaroperiod 2022–2025. Arbetet med friska arbetsplatser har fortsatt under 2025. Under året har kommunens och förvaltningarnas handlingsplaner presenterats vid kommunstyrelsens sammanträde och på Chefsforum. Vid Chefsforum har även arbetet med ett av fokusområdena i den kommunövergripande planen inletts, att främja friskfaktorn Ledarskap, med fokus på chefers förutsättningar i styrning och ledning. Minskningen av korttidssjukfrånvaron kan indikera att förebyggande insatser ger resultat. Samtidigt kan en ökad andel långtidssjukfrånvaro påverka verksamheternas planering och bemanning. Utvecklingen visar på behovet av att fortsatt arbeta med tidiga förebyggande insatser och ett strukturerat rehabiliteringsstöd för att minska risken för längre sjukskrivningar. Arbetsmiljö Kommunens arbetsmiljöarbete syftar till att främja trygga, friska och hållbara arbetsplatser där medarbetare ges förutsättningar att må bra och prestera väl. Arbetet omfattar både att förebygga risker och att främja friskfaktorer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp löpande genom kommunens årshjul. Under året har verksamheterna genomfört och följt upp samtliga delar i Stratsys, med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), diskriminering och likabehandling, fysisk arbetsmiljö samt friskfaktorer. Uppföljningen av friskfaktorer har under året införts som en del i årshjulet och ersätter den tidigare delen om hälsomål. Kopplat till arbetet med friska arbetsplatser visar sjukfrånvarostatistiken små förändringar mellan åren, samtidigt som nivån fortsatt är hög. Det pekar på behovet av att fortsatt utveckla arbetet med friskfaktorer och hälsofrämjande insatser. Genom att kombinera det systematiska arbetsmiljöarbetet med riktade insatser i de förvaltningar där sjukfrånvaron är högre kan kommunen stärka förutsättningarna för en hållbar arbetsmiljö. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en central del i kommunens arbete med att rusta medarbetare för både dagens och framtidens behov. I takt med att digitaliseringen påverkar arbetssätt och metoder är det viktigt att skapa trygghet och delaktighet när nya arbetssätt införs. Genom att stärka medarbetarnas kunskap och ge rätt förutsättningar skapas en grund för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. Under året har flera centrala utbildningsinsatser genomförts för chefer. Samtliga chefer har fått utbildning i kommunens rekryteringsprocess, i syfte att stärka kvaliteten i rekryteringarna och bidra till en mer rättssäker och hållbar kompetensförsörjning. Inför löneöversynen har chefer även fått utbildning i bedömning av prestation och lönesättning. Inom arbetsmiljöområdet genomförs återkommande utbildningar för nya chefer och skyddsombud varje termin. Chefsforum har också varit en viktig mötesplats för erfarenhetsutbyte och lärande. Sammantaget stärker insatserna både ledarskapet och organisationens förmåga att möta förändrade krav. Det finns fortsatt behov av att arbeta mer strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjning. Den demografiska utvecklingen ställer ökade krav på verksamheterna och kommunen behöver fortsätta utveckla strategier och arbetssätt som säkerställer rätt kompetens över tid, till exempel genom omställningsinsatser. Ekonomisk utveckling Svensk konjunktur visar på tydliga tecken på att återhämtningen nu har påbörjats. BNP- tillväxten tar fart 2026 och 2027, där hushållens konsumtion utgör den starkaste drivkraften. Konjunkturuppgången gynnas av en expansiv ekonomisk politik och av att osäkerheten kring tullar minskat något. Den starkare tillväxten gör att läget på arbetsmarknaden förbättras, även om det sker med en viss fördröjning. Sedan slutet av 2025 har sysselsättningen stigit. Under konjunkturåterhämtningen väntas fler nya jobb genereras framöver och arbetslösheten bedöms därmed falla fram till 2028. Håbo kommun står inför ekonomiska utmaningar. Under 2025 har flera verksamheter tagit fram handlingsplaner med åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Samtliga åtgärder har dock inte fått full effekt under året, utan beräknas få helårseffekt först under 2026. Kommunens skatteintäkter för 2025 har dessutom inte ökat i den omfattning som budgeterats, vilket beror på utebliven befolkningsökning under 2024 samt en svagare ekonomisk utveckling än förväntat under 2025. Befolkningen har däremot ökat under 2025, vilket stärker befolkningsunderlaget för kommunalskatten 2026. Samtidigt kvarstår osäkerheter kring den framtida ekonomiska utvecklingen. Befolkning och demografisk påverkan Befolkningsökningen i Håbo kommun avtog under 2024 jämfört med tidigare år. Under 2025 har dock befolkningen ökat med 279 invånare. I Sverige är den 1 november ett betydelsefullt datum i skattemässigt hänseende, då befolkningsunderlaget denna dag ligger till grund för kommunalskatten. Mellan den 1 november 2024 och den 1 november 2025 ökade befolkningsunderlaget i Håbo kommun med 270 invånare, vilket medför en positiv effekt på kommunalskatten 2026. Statistiska centralbyrån (SCB) visar att det under 2025 färdigställdes 123 lägenheter i nybyggda flerbostadshus och 15 småhus. Under året påbörjades 156 lägenheter i flerbostadshus och 55 småhus. Under året har det arbetats med 2 stora detaljplaner, Bålsta centrum och Kalmarsand, vilka ska beslutas under 2026 och se till att Håbo kommun fortsätter att utvecklas. Befolkningen har under de senaste sex åren ökat med 1 325 invånare. Samtidigt har antalet invånare i åldersgruppen 0–5 år minskat med 219 under samma period. Detta har inneburit, och kommer fortsatt att innebära, strukturella förändringar inom förskolan, vilket i sin tur kommer att leda åtgärder inom grundskolan. Antalet invånare i åldersgruppen 85 år och äldre har ökat med 183 personer de senaste sex åren, vilket har medfört ett ökat tryck på äldreomsorgen. Prognosen visar att antalet äldre fortsätter att öka under de kommande tre åren för att därefter successivt minska. Detta innebär att kommunen behöver planera strategiskt för en tillfällig ökning av behov inom äldreomsorg. Det kommer att innebära att utvecklingen av kvarboende principen kommer att vara en viktig del i strategin. En god arbetsmiljö och bra kompetens Arbetsgivare behöver kontinuerligt pröva hur verksamheten kan effektiviseras genom nya arbetssätt, en förändrad kompetensmix och en mer ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifter. Det handlar bland annat om att öka användningen av välfärdsteknik och att identifiera samt utveckla nya yrkesroller med rätt kompetens för framtidens behov. En hållbar arbetsmiljö i kommunen är avgörande, både för chefer och medarbetare och för att verksamheterna ska fungera väl. Arbetsmiljö och arbetsvillkor är även avgörande för att de som utbildar sig inom ett yrke väljer att stanna kvar på arbetsplatsen. Kommunen har valt att arbeta med friskfaktorer för att skapa en stabil grund för att medarbetare ska trivas, utvecklas och må bra, samtidigt som verksamheten når sina mål. Aktivitetskravet Kommunala aktivitetskravet börjar att gällande 1 juli 2026. Målet med kravet är att stärka individens möjlighet att bli självförsörjande och minska beroendet av ekonomiskt bistånd. Det handlar inte om att bestraffa, utan om att skapa förutsättningar för att personen ska kunna stå på egna ben ekonomiskt. Syftet är således att ge stöd och drivkraft att komma närmare arbetsmarknaden eller utbildning, så att ekonomiskt bistånd blir en tillfällig lösning, inte ett långvarigt beroende. Aktivitetskravet som finns inom bidrags reformen kommer att innebära att ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsenheten behöver förändra arbetssätt som är resurskrävande. Beredskap och civilt försvar Åren 2026–2027 präglas av omfattande ny och förändrad lagstiftning inom beredskap och civilt försvar. Kommunens ansvar utökas avsevärt, bland annat genom förväntad ny lag om kommuners grundläggande beredskap (LRKB), införlivandet av EU-direktivet CER samt stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap. Detta innebär krav på investeringar, nya rutiner, personalförstärkning och ökad samordning. Statsbidrag till området förväntas öka, men lagstiftningen förenas med tillsyn och risk för sanktioner vid brister. Valet 2026 genomförs i ett osäkert säkerhetsläge och medför behov av revidering av centrala styrdokument inom krisberedskap. Ekonomi och upphandling Utveckling av budget- och uppföljningsprocesser syftar till förbättrad ekonomisk planering och bättre beslutsunderlag för både verksamheter och politisk ledning. Ekonomisk uppföljning vidareutvecklas genom Power BI och en lokalförsörjningsprocess införs för att stärka prioritering och beslutsstöd. Ett spendanalysverktyg planeras att implementeras för stärkt inköps- och kostnadsanalys. Kategoristyrning inleds inom transportlösningar, med målsättning att etablera kategoriteam, styrgrupp och långsiktiga kategoriplaner. Arbetet med uppföljningsstrategier, avtalsklassificering och återrapportering fördjupas, med avtalscontroller i en central roll. Digitalisering Omvärldsförändringar och utvecklingen inom AI och robotifiering påverkar vilka kompetenser som är nödvändiga för framtiden. HR-enhetens roll kommer att bli mer central i arbetet med att ställa om och utveckla kompetensförsörjningsstrategier. Kommunen behöver arbeta mer strategiskt och proaktivt som en del i byggandet av arbetsgivarvarumärket och besöksnäringsarbetet. Bygglovsavdelningen står inför ökade krav på service, digitalisering och rättssäkerhet. För att möta framtidens behov krävs ett tydligt fokus på kompetensförsörjning, intern utveckling och anpassning till ett förändrat regelverk och tekniskt landskap. Miljöavdelningen fortsätter att övervaka förändringar i lagstiftningen som påverkar verksamheten samt arbeta för en effektiv ärendehantering. 3 Resultaträkning mnkr Not Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Kommun budget 2025 Verksamhetens intäkter * 3 586,2 537,4 459,7 400,5 371,1 Verksamhetens kostnader * 4 -1 936,2 -1 902,9 -1 857,3 -1 825,4 -1 791,3 Avskrivningar * 5 -164,9 -152,9 -138,8 -127,3 -125,8 Verksamhetens nettokostnad -1 515,0 -1 518,4 -1 536,4 -1 552,2 -1 546,1 Skatteintäkter 6 1 446,4 1 376,5 1 446,4 1 376,5 1 458,4 Generella statsbidrag och utjämning 7 196,6 209,7 196,6 209,7 203,1 Verksamhetens resultat 128,0 67,8 106,6 34,0 115,1 Finansiella intäkter 8 5,6 6,9 7,6 7,8 3,5 Finansiella kostnader * 9 -71,6 -90,7 -66,3 -82,9 -82,2 Resultat efter finansiella poster 62,1 -15,9 47,9 -41,1 36,8 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 10 62,1 -15,9 47,9 -41,1 36,8 eliminering. 4 Balansräkning mnkr Not Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar * 11 4 283,2 4 213,1 3 461,9 3 400,1 Maskiner och inventarier 12 62,1 49,8 44,3 34,5 Finansiella anläggningstillgångar 13 21,7 20,2 17,5 16,0 Summa anläggningstillgångar 4 367,1 4 283,1 3 523,6 3 450,6 Bidrag till statlig infrastruktur 14 18,2 19,8 18,2 19,8 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 15 1,7 0,4 6,8 6,6 Fordringar * 16 207,7 183,7 187,1 172,1 Kassa och bank 17 102,2 199,5 28,6 122,7 Summa omsättningstillgångar 311,7 383,6 222,5 301,4 SUMMA TILLGÅNGAR 4 697,0 4 686,5 3 764,3 3 771,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 1 136,5 1 154,4 861,1 902,2 Varav resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering av ingående eget kapital 0,0 -2,0 0,0 0,0 Eget kapital vid årets slut * 18 1 198,6 1 136,5 909,1 861,1 Varav resultatutjämningsreserv Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 19 278,8 271,4 265,5 258,0 Andra avsättningar 20 21,7 20,5 0,0 0,0 Summa avsättningar 300,5 291,9 265,5 258,0 Skulder Långfristiga skulder * 21 2 833,3 2 934,0 2 275,7 2 367,0 Kortfristiga skulder * 22 364,7 324,1 314,1 285,6 mnkr Not Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Summa skulder 3 198,0 3 258,1 2 589,7 2 652,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 697,0 4 686,5 3 764,3 3 771,8 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 23 275,0 285,1 275,0 285,1 Varav löneskatt 53,7 55,7 53,7 55,7 Borgen och ansvarsförbindelser 24 5,0 5,6 898,6 919,5 eliminering. 5 Kassaflödesanalys mnkr not Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Den löpande verksamheten Justering för av- och nedskrivningar 164,9 152,9 138,8 127,3 Justering för gjorda avsättningar 8,6 64,6 7,5 59,9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 25 0,8 -2,5 -11,2 -14,2 leasingskuld 27,4 avskrivning 6,1 effekt eget kapital -2,0 anskaffningsvärde -31,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 236,4 199,0 183,1 131,9 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning/minskning av periodiserade anslutningsavgifter -2,1 -2,0 -2,1 -2,0 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -24,1 54,6 -15,1 61,6 rättelse av elimineringsandel kortfristiga fordringar -0,6 Ökning/minskning av förråd och exploateringsfastigheter -1,3 1,5 -0,2 1,5 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 40,6 -12,6 28,4 -17,7 rättelse av elimineringsandel kortfristiga skulder -0,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 249,5 239,2 194,2 175,3 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -251,4 -261,1 -213,3 -234,1 Försäljning av materiella Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -1,5 -2,0 -1,5 -2,0 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -252,9 -263,1 -214,8 -236,1 mnkr not Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 150,0 0,0 150,0 Amortering av låneskuld -108,6 -21,0 -88,6 0,0 Amortering av skulder för finansiell leasing 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsbidrag för materiella Kassaflöde från finansieringsverksamheten -93,9 133,0 -73,5 154,4 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -97,3 109,1 -94,1 93,6 Likvida medel vid årets början 199,5 90,4 122,7 29,1 Likvida medel vid årets slut 102,2 199,4 28,6 122,7 Årets kassaflöde -97,3 109,1 -94,1 93,6 Räntebärande nettoskuld Räntebärande nettoskuld vid årets början 2 620,3 2 491,3 1 706,7 1 556,7 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 2 511,7 2 620,3 1 618,1 1 706,7 Förändring av räntebärande nettoskuld -108,6 129,0 -88,6 150,0 6 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Från och med år 2025 redovisar kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo finansiell leasing avseende fast egendom. Externa hyresavtal för lokaler som har klassificerats som finansiell leasing redovisas nu mot materiella anläggningstillgångar och långfristig skuld. Förändringen redovisas också mot ingående eget kapital samt resultat som en följd av byte av redovisningsprincip (RKR R12). Jämförelsetalen i koncernens balansräkning och resultaträkning för år 2024 har räknats om. I övrigt gäller samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder i årsredovisningen per 2025-12-31 som i den senaste årsredovisningen. Kommunkoncern och sammanställda räkenskaper Kommunkoncernen består av följande kommunala koncernföretag: Bolag Andel Håbohus AB 100 % Räddningstjänsten i Håbo/Enköping 33 % Inga förändringar i sammansättningen av kommunkoncernen har skett under perioden. Mellanhavanden i den kommunala koncernen har eliminerats. Värderings- och omräkningsprinciper Materiella anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minus avskrivning och eventuell nedskrivning. Avskrivning sker linjärt för samtliga anläggningstillgångar som är utsatta för värdeminskning. För anskaffning av inventarier är beloppsgränsen ett halvt prisbasbelopp. Korttidsinventarier med en ekonomisk livslängd på max 3 år och inventarier av mindre värde, max ett halvt prisbasbelopp, kostnadsförs. Materiella anläggningstillgångar som har betydande komponenter med väsentlig skillnad i nyttjandeperiod skrivs av separat. För anskaffningsvärdet vid utbyte av komponenter gäller en väsentlighetsprincip. Komponentsbyten som utgör mer än 20 % av komponent(yta) klassificeras alltid som investering. Vid utbyte av mindre än 20 % kan ett riktvärde vara ett belopp på över 200 000 kronor. Verksamhetsanpassningar under 200 000 kronor kostnadsförs. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (t.ex. leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Omprövning av nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar). En omprövning av nyttjandeperioden görs vid större reparations- eller ombyggnadsåtgärder. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd nyttjandeperiod ändras avskrivningstiden alltid, om den bedöms vara kortare. Bedöms nyttjandeperioden vara längre, ändras den normalt bara om det oavskrivna beloppet för tillgången är väsentligt. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Exploateringsmark redovisas under omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Gåvor är tillgångar som tagits emot utan ersättning eller till en ersättning som understiger tillgångarnas verkliga värde. De redovisas till det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten. Tomter för försäljning värderas kollektivt per exploateringsetapp där totala utgifterna fördelas per tomt utifrån yta. I anskaffningsvärdet ingår mark, andel av projektering och direkta utgifter för åtgärder på tomtmarken. Leasing Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal, om det innebär att den framtida servicepotential eller ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Huruvida ett leasingavtal ska betraktas som finansiellt eller operationellt beror på avtalets ekonomiska innebörd och inte på avtalets civilrättsliga form (RKR R5). Finansiella leasingavtal med ett avtalsvärde per objekt understigande ett halvt prisbasbelopp har klassificerats som ej uppsägningsbara operationella avtal och redovisas därför inte som anläggningstillgång. Dessa avtal ingår i noten för ej avskrivningsbar operationell leasing. Den finansiella leasingen för fast egendom avser: Objektyp Antal avtal Idrottshall, sportanläggning 1 Äldreboende och boende LSS 8 Samlingslokal, dagcentral 3 Totalt antal avtal 12 Den finansiella leasingen för lös egendom avser: Objekttyp Antal avtal Fordon 39 Kaffemaskin 2 Mätinstrument 1 Totalt antal avtal 42 Derivat och säkringsredovisning Kommunen innehar räntederivat för att säkra exponering för ränterisk. Derivaten kvalificerar för säkringsredovisning, därmed redovisas inte någon skuld för derivat som har ett negativt verkligt värde. Då derivaten innehas i syfte att säkra ränterisk i kommunens upplåning redovisas räntekuponger på derivaten som en del av räntekostnaderna. Finansiella tillgångar och skulder En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när kommunen blir part i det finansiella instrumentets avtalsmässiga villkor. Detta innebär att köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas per affärsdagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen fullgjorts, annullerats eller på annat sätt upphört. Skulder och Avsättningar Erhållna anläggningsavgifter för VA redovisas som förutbetald intäkt och periodiseras på 70 år för ledningar, eller enligt komponentfördelningen för materiella anläggningstillgångar i ett givet projekt. Upplösningen av intäkter för anläggningsavgifter i ett projekt löper således parallellt med avskrivningarna i samma projekt. Pensionsförpliktelser Från och med 1998 redovisar kommunen sina pensionsåtaganden enligt blandmodellen. Den innebär att pensionsförmåner som tjänats in före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och att pensionsförmåner som tjänats in från och med 1998 ingår i verksamhetens kostnader och redovisas som skuld. Ränta på pensionslöften intjänande från och med 1998 redovisas i posten finansiell kostnad. Den del av pensionskostnaden som hänförs till den avgiftsbestämda pensionen har särredovisats. I balansräkningen har belopp som hänförs till den avgiftsbestämda pensionen klassificerats som en upplupen kostnad (kortfristig skuld). Skandia är kommunens pensionsförvaltare. Pensionsavsättning Bokslutsberäkningen utgår ifrån pensionsavtalen KAP-KL och AKAP-KL. Från den 1 januari 2023 omfattas huvuddelen av de anställda av det nya pensionsavtalet AKAP-KR. Beräkningarna bygger på den modell som anvisas i RIPS, dvs. SKR:s riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, enligt RKR:s rekommendationer. Övriga avsättningar Under övriga avsättningar redovisas legala förpliktelser som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst, men oviss till belopp eller till den tidpunkt då den ska infrias (se 6 kap. 8 § LKBR). Det måste också vara sannolikt att det krävs ett utflöde av resurser för att reglera förpliktelsen. På balansdagen redovisas inga övriga avsättningar i kommunen. Långfristiga skulder En långfristig skuld har en ursprunglig löptid på längre än tolv månader. Kortfristiga skulder En kortfristig skuld förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen, eller förväntas bli betald inom det normala förloppet av kommunens verksamhetscykel. Borgen och ansvarsförbindelser Håbo kommun ingick 2005 i en solidarisk borgen som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och regioner som per 2025- 12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Håbo kommun har även borgensansvar gentemot bolagen som ingår i den kommunala koncernen och gentemot föreningar i kommunen. Låntagare Kreditinstitut Borgensåtagande, mnkr Räddningstjänsten i Enköping Kommuninvest 4,6 Håbohus AB Kommuninvest 889,0 Bålsta Tennisklubb SEB 1,5 Bålsta skidklubb Sparbanken i Enköping 2,0 Bålsta Alpina Sparbanken i Enköping 1,5 Total 898,6 Not 2 Uppskattningar och bedömningar Uppskattningar och bedömningar Försiktighetsprincipen är överordnad princip för värderingen av tillgångar och skulder. Det innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas. Omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Gåvor (värdering) Exploatör kan överlämna gatu- och VA-anläggningar i exploateringsområde till kommunen. Gåva ska värderas utifrån verkligt värde vid tidpunkten för övertagande. Värdet bedöms utifrån utgiftsnivå för andra liknande anläggningar som kommunen byggt under samma år. Grunder för bedömning av vad som är jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Inga händelser under 2025 har bedömts som jämförelsestörande. Grund för periodisering av exempelvis riktade statsbidrag där osäkerheter föreligger Om intäktskriterierna inte är uppfyllda på balansdagen sker ingen uppbokning. Rättelse av fel Tidigare har eliminering av konsoliderat kommunalförbund hanterats felaktigt. Detta är korrigerat till år 2025. Not 3 - Verksamhetens intäkter, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Försäljningsintäkter 17,4 16,2 16,8 16,2 Taxor och avgifter * 183,1 170,6 182,7 170,2 Hyror och arrende * 150,8 142,2 32,4 29,7 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 120,4 115,2 120,2 115,2 Bidrag och gåvor från privata aktörer 0,1 0,1 0,1 0,1 Offentliga bidrag (investeringar) 3,7 1,9 3,7 1,5 EU-bidrag 0,8 0,2 0,8 0,2 Övriga bidrag * 42,6 41,7 25,2 25,4 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 34,2 41,8 33,2 40,6 Intäkter från exploateringsverksamhet och tomträtter 29,4 1,1 44,7 1,1 Realisationsvinster på materiella och immateriella Övriga verksamhetsintäkter * 3,7 6,2 0,0 0,0 Summa totalt 586,2 537,4 459,7 400,5 Not 4 - Verksamhetens kostnader, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Personalkostnader exklusive pensionskostnader -1 122,2 -1 085,0 -1 089,5 -1 044,6 Pensionskostnader -82,3 -114,6 -79,1 -120,3 Lämnade bidrag -36,3 -35,4 -36,2 -35,4 Köp av verksamhet * -335,0 -319,9 -343,0 -327,3 Lokal-och markhyror samt övriga fastighetskostnader *, ** -89,4 -71,5 -111,3 -108,3 Inköp av material och varor -64,4 -62,6 -63,5 -59,7 Inköp av tjänster -98,0 -95,2 -96,5 -95,2 Not 4 - Verksamhetens kostnader, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Realisationsförluster och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter -4,8 0,0 -4,8 0,0 Bolagsskatt -5,7 -6,9 0,0 0,0 Övriga verksamhetskostnader * -98,2 -111,9 -33,3 -34,6 Summa -1 936,2 -1 902,9 -1 857,3 -1 825,4 Not 5 - Avskrivningar, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Avskrivning byggnader och anläggningar ** -146,6 -142,0 -123,3 -117,7 Avskrivning maskiner och inventarier -13,1 -10,7 -10,3 -9,4 Nedskrivning byggnader och anläggningar -5,3 -0,3 -5,3 -0,3 Summa -164,9 -152,9 -138,8 -127,3 Not 6 - Skatteintäkter, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Preliminär kommunalskatt 1 453,9 1 378,0 1 453,9 1 378,0 Preliminär slutavräkning innevarande år -7,3 4,3 -7,3 4,3 Slutavräkningsdifferens föregående år -0,2 -5,8 -0,2 -5,8 Not 7 - Generella statsbidrag och utjämning, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Inkomstutjämning 135,9 145,1 135,9 145,1 Kostnadsutjämning -41,1 -41,0 -41,1 -41,0 Regleringsbidrag 60,7 70,1 60,7 70,1 Kommunal fastighetsavgift 54,7 51,3 54,7 51,3 Avgift för LSS-utjämning -19,7 -21,5 -19,7 -21,5 Övriga generella bidrag från staten 6,0 5,7 6,0 5,7 Not 8 - Finansiella intäkter, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Utdelningar från koncernbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning aktier och andelar 1,8 1,2 1,8 1,2 Realiserad vinst på försäljning av finansiella instrument 0,0 0,1 0,0 0,1 Orealiserad värdestegring på finansiella instrument 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 3,9 5,5 2,7 3,5 Borgensavgifter 0,0 0,0 3,1 3,0 Not 8 - Finansiella intäkter, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Övriga finansiella intäkter 0,01 0,2 0,0 0,0 Not 9 - Finansiella kostnader, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Räntekostnader -67,7 -71,2 -62,8 -67,4 Avgår räntekostnad exploateringsinvesteringar 4,5 3,6 4,5 3,6 Finansiell kostnad, förändring av pensionsavsättningar -8,0 -19,5 -7,6 -18,5 Förlust vid försäljning av finansiella instrument 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserad värdeminskning på finansiella instrument 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader ** -0,5 -3,5 -0,5 -0,5 Summa -71,6 -90,7 -66,3 -82,9 Räntesäkringen har påverkat räntekostnaden med -2,0 4,1 Not 10 - Förändring av eget kapital, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Håbo kommun 32,7 -42,7 47,9 -41,1 Håbohus AB 28,3 29,6 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo 1,1 -2,4 ändrad redovisningsprincip, resultatkorrigering finansiell leasing år 2024 Räddningstjänst ** -0,4 Summa 62,1 -15,9 47,9 -41,1 * Jämförelsetalen för koncern år 2024 har räknats om enligt RKR R12 till följd av rättning av andelstal för eliminering. ** Jämförelsetalen för koncern år 2024 har räknats om enligt RKR R12 till följd av ändrad redovisningsprincip avseende redovisning av finansiell leasing för Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Not 11 - Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde 4 761,5 4 536,4 Ackumulerade avskrivningar -1 361,3 -1 244,0 Bokfört värde 1/1 4 213,1 4 078,0 3 400,1 3 292,4 Räddningstjänst - IB * 25,5 Bokfört värde 1/1 (efter ändrad redovisningsprincip) * 4 213,1 4 103,4 3 400,1 3 292,4 Årets anskaffning 228,8 251,4 194,7 225,1 Årets avskrivning -146,2 -140,6 -123,1 -117,3 Omklassificering -4,7 0,0 -4,7 0,0 Nedskrivning/utrangering -7,4 0,0 -5,3 0,0 Investeringsbidrag -0,4 -0,4 0,0 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 11 - Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Bokfört värde 31/12 * 4 283,2 4 213,9 3 461,9 3 400,1 Räddningstjänst - årets anskaffning 0,2 Räddningstjänst - årets avskrivning -1,0 Bokfört värde 31/12 (efter ändrad redovisningsprincip) 4 283,2 4 213,1 3 461,9 3 400,1 Varav; Markreserv och exploateringsfastigheter 100,4 121,6 119,4 124,1 Verksamhetsfastigheter 2 420,8 2 392,0 1 226,9 1 222,7 Fastigheter för affärsverksamhet 959,9 848,5 959,9 848,5 Publika fastigheter 588,5 566,3 588,5 566,3 Fastigheter för övrigt verksamhet 32,6 36,4 32,6 36,4 Finansiell leasing 36,8 46,6 430,0 448,7 Räddningstjänst * 24,7 Pågående exploateringsprojekt 144,2 177,1 104,5 153,5 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga materiella tillgångar. Not 12 - Maskiner och inventarier, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde 198,6 188,9 Ackumulerade avskrivningar -164,1 -153,8 Bokfört värde 1/1 49,8 51,6 34,5 35,1 Årets anskaffning 29,3 10,6 24,7 9,7 Årets avskrivning -12,4 -11,8 -10,4 -9,7 Utrangering/omklass -4,5 -0,6 -4,6 -0,6 Investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 Bokfört värde 31/12 62,1 50,3 44,3 34,5 Varav; Maskiner 0,0 0,0 0,0 0,0 Inventarier 40,7 31,2 37,0 27,8 Bilar och andra transportmedel 14,6 12,4 0,4 0,5 Konstverk, samlingar 1,9 1,9 1,9 1,9 Övriga maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiell leasing 5,0 4,4 5,0 4,4 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga materiella tillgångar. Not 13 - Finansiella anläggningstillgångar, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Kommuninvest ekonomisk förening 21,5 20,1 15,5 14,0 Håbo Hus AB 1 789 stycken 0,0 0,0 1,8 1,8 Mälarbanan 90 stycken 0,1 0,1 0,1 0,1 Inera 0,04 0,04 0,04 0,04 Kommunaktiebolaget 6 stycken 0,001 0,001 0,001 0,001 Bostadsrätter 0,01 0,01 0,01 0,01 Husbyggnadsvaror HBV förening UPA 0,04 0,04 Not 14 - Bidrag till statlig infrastruktur, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Medfinansiering Citybanan, totalt bidrag 38,0 38,0 38,0 38,0 Ackumulerad upplösning -19,8 -18,2 -19,8 -18,2 varav årets upplösning -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 Not 15 - Förråd, lager och exploateringsfastigheter, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Beredskapslager 0,5 0,4 0,5 0,4 10-årssmycke 0,03 0,03 0,03 0,03 Förråd och lager 0,5 0,5 0,5 0,5 Exploateringsfastigheter, bokfört värde 1/1 -0,1 -0,3 6,1 5,9 Anskaffning 0,2 0,2 0,2 0,2 Omklassificering 4,7 0,0 4,7 0,0 Justering/försäljning -3,6 0,0 -4,8 0,0 Exploateringsfastigheter, bokfört värde 31/12 1,2 -0,1 6,2 6,1 Summa förråd, lager och exploateringsfastighter 1,7 0,4 6,8 6,6 Not 16 - Fordringar, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Kundfordringar * 58,5 29,7 47,4 28,1 Kommunalskattefordringar 4,1 16,3 4,1 16,3 Övriga kortfristiga fordringar 50,7 51,9 44,3 44,5 Eget kapital, VA 1,0 11,3 1,0 11,3 Upplupna generella statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 16 - Fordringar, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Fordran kommunal fastighetsavgift 52,2 47,1 52,2 47,1 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 41,3 27,4 38,3 24,7 Summa fordringar 207,7 183,7 187,1 172,1 Not 17 - Kassa och bank, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Kassa 0,03 0,02 0,03 0,02 Bank och plusgiro 102,2 199,5 28,5 122,7 Not 18 - Eget kapital, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Ingående eget kapital * 1 136,5 1 152,4 861,1 902,2 Räddningstjänst * -2,0 Årets resultat * 62,1 -15,9 47,9 -41,1 Utgående eget kapital * 1 198,6 1 136,5 909,1 861,1 Specifikation av egna kapitalet Håbo kommun 885,1 852,4 909,1 861,1 Håbohus AB 317,9 289,5 Räddningstjänsten Enköping-Håbo -4,4 -5,5 Räddningstjänst 0,0 -2,3 Utgående eget kapital 1 198,6 1 136,5 909,1 861,1 Specifikation av egna kapitalet - varav justering av årets resultat finansiell leasing Räddningstjänst -0,4 Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt eget kapital 1 136,5 1 152,4 861,1 902,2 Räddningstjänst -2,0 - varav särredovisning Avfallsverket 3,9 1 136,5 1 136,5 1 136,5 Utgående eget kapital 1 198,6 1 136,5 909,1 861,1 Avfallsverksamhet - specifikation av eget kapital Ingående eget kapital avfallsverksamhet 3,4 3 354,0 3,4 3 354,0 Årets resultat 0,5 548,0 0,5 548,0 Utgående eget kapital avfallsverksamhet 3,9 3 902,0 3,9 3 902,0 Not 19 - Avsättningar för pensioner, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Ingående avsättning till pensioner inkl löneskatt 271,4 209,4 258,0 198,1 Nyintjänad pension - förmånsbestämd ålderspension 1,3 35,4 1,4 35,4 Nyintjänad pension - särskild avtalspension -0,05 0,0 -0,05 0,0 Årets utbetalningar -5,2 -5,0 -5,2 -5,0 Ränte- och basbeloppsuppsräkning 7,5 16,0 7,5 16,0 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig post 2,4 3,9 2,4 1,8 Minskning av avsättningen genom tecknande av försäkring / Överföring till stiftelse 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning / minskning av avsättning med anledning av värdeförändring på stiftelsens tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring löneskatt 1,4 11,7 1,5 11,7 Utredningsgrad Totalt antal personer 11 025 10 687 Antal utredda personer 10 840 10 476 Utredda i % 98 98 Antal outredda personer med alternativ pensionslösning - 0 Not 20 - Andra avsättningar, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Avsättning skatter Håbohus AB 13,1 12,7 Uppskjuten skatt Håbohus AB 8,6 7,8 Summa 21,7 20,5 Not 21 - Långfristiga skulder, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 1/1 2 620,3 2 491,3 1 706,7 1 556,7 Nya upptagna lån under året 0,0 150,0 0,0 150,0 Amorteringar under året -108,6 -21,0 -88,6 0,0 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 31/12 2 511,7 2 620,3 1 618,1 1 706,7 Långfristig leasingskuld 1/1 * 79,4 54,9 469,3 483,1 Räddningstjänst - IB * 0,0 27,4 0,0 0,0 Långfristig leasingskuld 1/1 (efter ändrad redovisningsprincip) * 79,4 82,3 469,3 483,1 Årets nya finansiella leasingavtal 6,2 0,7 6,2 0,7 Årets utrangering -4,6 0,0 -4,6 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 21 - Långfristiga skulder, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Årets amortering finansiella leasingavtal -3,6 -3,3 -14,6 -14,6 Räddningstjänst - årets amortering * 0,0 -0,4 0,0 0,0 Långfristig leasingskuld 31/12 * 77,4 79,4 456,3 469,3 Förutbetalda intäkter anläggnings-/ anslutningsavgifter 1/1 172,9 175,0 172,9 175,0 Årets Anslutningsinkomster VA investeringar 0,8 0,8 0,8 0,8 Årets anslutningsinkomster VA exploateringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificering anslutningsinkomst VA exploatering 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets periodisering av anslutnings- och anläggningsinkomster -2,9 -2,8 -2,9 -2,8 Förutbetalda intäkter anläggnings-/ anslutningsavgifter 31/12 170,9 172,9 170,9 172,9 Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 1/1 29,3 26,9 18,1 15,3 Årets inkomna investeringsbidrag 14,6 4,0 15,0 4,4 Omklassificering anslutningsinkomst 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets upplösning statliga investeringsbidrag -2,7 -1,5 -2,7 -1,5 Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 31/12 41,3 29,3 30,4 18,1 Övriga lån 32,0 32,0 0,0 0,0 Uppgifter om lång- och kortsiktig upplåning Genomsnittlig ränta % 2,54 2,72 2,83 3,02 Genomsnittlig räntebindningstid, inklusive swap, år 3,06 3,28 3,58 3,56 Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 2,18 2,39 2,12 2,48 Uppgifter om derivat Ränteswappar, verkligt värde (mnkr) 1255,0 1255,0 745,0 645,0 Not 22 - Kortfristiga skulder, tkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Eget kapital, VA 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 3,8 4,6 3,8 4,6 Leverantörsskulder 131,7 100,3 116,7 85,3 Moms och punktskatter 0,0 0,0 0,0 0,0 Personalens skatter, avgifter och avdrag 17,5 18,4 16,6 16,4 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 96,9 93,2 96,1 93,2 Upplupna pensionskostnader 37,1 37,3 36,2 36,5 Kommunalskatteskulder 7,3 0,0 7,3 0,0 Not 22 - Kortfristiga skulder, tkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Övriga kortfristiga skulder 23,7 30,5 17,7 26,4 Förutbetalda generella statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 46,8 39,9 19,6 23,3 Not 23 - Pensionsförpliktelser som inte finns med bland skulderna och avsättningarna, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt 285,1 283,4 285,1 283,4 Årets utbetalningar -17,5 -17,9 -17,5 -17,9 Ränte- och basbeloppsuppräkning 8,7 19,7 8,7 19,7 Ändringar av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig post 0,7 -0,5 0,7 -0,5 Minskning av ansvarsförbindelse genom tecknande av försäkring / Överföring till stiftelse 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning / minskning av ansvarsförbindelse med anledning av värdeförändring på stiftelsens tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av löneskatt -2,0 0,3 -2,0 0,3 Summa ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt 275,0 285,1 275,0 285,1 varav löneskatt 53,7 55,7 53,7 55,7 Not 24 - Borgen och ansvarsförbindelser, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Borgensåtaganden Håbohus AB 0,0 0,0 889,0 909,0 Föreningar 5,0 5,6 5,0 5,6 Räddningstjänsten 0,0 0,0 4,6 4,9 eliminering. Not 25 - Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 avskrivning bidrag statlig infrastruktur 1,5 1,5 1,5 1,5 förändring finansiell leasingskuld -2,0 -2,9 -14,7 -14,6 Not 25 - Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster, årets upplösning av investeringsbidrag -2,7 -1,5 -2,7 -1,5 omklassificering materiella tillgångar 4,7 0,0 4,7 0,0 investeringsutgift 0,0 0,3 0,0 0,3 finansiell leasing, leasingskuld 0,0 27,4 0,0 0,0 finansiell leasing, avskrivning 0,0 6,1 0,0 0,0 finansiell leasing, effekt eget kapital 0,0 -2,0 0,0 0,0 finansiell leasing, anskaffningsvärde 0,0 -31,6 0,0 0,0 Övriga balansjusteringar med hänsyn till omräkning av andelar -0,7 0,0 0,0 0,0 Summa totalt 0,8 -2,5 -11,2 -14,2 Not 26 Finansiella leasingavtal, fastigheter (mnkr) Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingavtal Varav externa finansiella leasingavtal Finansiella leasingavtal, maskiner och inventarier (mnkr) Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingavtal Varav externa finansiella leasingavtal Operationella leasingavtal (mnkr) Koncern bokslut 2025 Koncern bokslut 2024 Kommun bokslut 2025 Kommun bokslut 2024 Fastigheter Minimileaseavgifter Med förfall inom 1 år 7,0 7,2 7,0 7,2 Med förfall inom 1-5 år 22,1 20,6 22,1 20,6 Med förfall senare än 5 år 21,7 20,7 21,7 20,7 Maskiner och inventarier Minimileaseavgifter Med förfall inom 1 år 5,8 8,2 5,8 8,2 Med förfall inom 1-5 år 0,2 0,6 0,2 0,6 Med förfall senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 Not 27 Upplysning om upprättade särredovisningar Särredovisning har upprättats av VA-verksamheten enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Särredovisningen finns som bilaga till denna årsredovisning. Avfallsverksamhetens överskott redovisats i bokslutet som en specifikation till det egna kapitalet. VA verksamhetens eget kapital har klassificerats till kortfristig fordran/skuld. Avräkning mot VA- verksamhetens egna kapital sker i årsbokslutet. Not 28 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kostnaderna för räkenskapsrevision avser kostnader för granskning av bokföring, delårsrapport samt årsredovisning för räkenskapsår 2025. Revisionens totala kostnad för 2025 är 1,5 (1,4) miljoner kronor. Räkenskapsrevision, tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Förtroendevalda revisorers kostnad för räkenskapsrevision 15 10 Sakkunnigas kostnad för räkenskapsrevision 300 210 Summa 315 220 mnkr 2025 2024 Budget Bokslut Avvikel se Bokslut Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Intäkt Kostnad Netto Kommunfullmäktige -4,1 -4,2 -4,2 -0,1 -3,6 -3,6 Valnämnd -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -1,0 -1,0 Revision -1,5 -1,5 -1,5 0,0 -1,4 -1,4 Överförmyndarnämnd -2,3 -1,5 -1,5 0,8 -2,2 -2,2 Driftbidrag Räddningstjänsten Enköping-Håbo -25,6 -26,0 -26,0 -0,4 -24,2 -24,2 Kommunstyrelsen -101,9 14,2 -109,0 -94,8 7,1 13,3 -102,7 -89,4 förvaltningen -153,6 226,4 -380,0 -153,6 0,0 219,6 -367,6 -148,0 Socialnämnd -133,0 34,0 -172,9 -138,9 -5,9 29,0 -162,1 -133,1 Bygg- och miljönämnd -13,3 6,2 -18,3 -12,0 1,3 6,9 -17,4 -10,5 Barn- och utbildningsnämnd -738,4 169,4 -938,3 -769,0 -30,6 132,6 -862,4 -729,8 Vård- och omsorgsnämnd -423,8 149,6 -583,0 -433,3 -9,6 150,3 -570,1 -419,8 Summa skattefinansierad verksamhet -1 597,5 599,9 -2 234,7 -1 634,8 -37,4 551,6 -2 114,8 -1 563,1 Avfallsverksamhet 0,0 46,9 -46,4 0,5 0,5 43,1 -42,0 1,1 VA-verksamhet 0,0 98,4 -98,4 0,0 0,0 94,0 -94,0 0,0 Summa taxefinansierad verksamhet 0,0 145,4 -144,8 0,5 0,5 137,1 -136,0 1,1 Pensions- och upplupna lönekostnader -21,2 1,2 -17,7 -16,5 4,7 1,2 -61,4 -60,3 Gemensamt, avskrivningar, befarande kundförluster, fastighetsskatt 7,6 0,2 -7,5 -7,3 -14,9 0,2 6,9 7,1 Internränta 65,0 87,5 -5,3 82,2 17,2 68,8 -5,3 63,5 Reavinster och exploatering 0,0 47,1 -7,6 39,5 39,5 2,2 -2,7 -0,5 Verksamhetens nettokostnader -1 546,1 881,2 -2 417,6 -1 536,4 9,6 761,1 -2 313,3 -1 552,2 Avgår avskrivningar 125,8 138,8 138,8 13,0 127,3 127,3 Justeras; Interna intäkter och kostnader samt poster som ej är hänförbara till Verksamhetens intäkter och Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen 0,0 -421,5 421,5 0,0 0,0 -360,6 360,6 0,0 Verksamhetens kostnader och Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen -1 420,2 459,7 -1 857,3 -1 397,6 22,7 400,5 -1 825,4 -1 424,9 Kommunstyrelsen inklusive samhällsbyggnadsförvaltningen och övergripande verksamheter Kommunstyrelsens totala skattefinansierade verksamhet redovisar överskott med 7,4 miljoner kr jämfört med budget. Utfallet är 281,6 miljoner kr jämfört med 289,0 miljoner i budget. Det är en förbättring jämfört med årsprognosen från delårsbokslutet som var -14,8 miljoner kr. Nettokostnadsökningen från föregående år är 4 procent. Kommunstyrelsens övergripande verksamhet tillsammans med kommunledningsförvaltningen lämnar ett överskott för året med 7,4 miljoner kr. Överskottet beror till största delen på att införandet av nya lönesystemet har tagit längre tid och genomförs senare än beräknat, 2,9 miljoner kronor. Överskott uppstår med 2,9 miljoner kronor med anledning av vakanser inom verksamheter som upphandling, säkerhet, kvalitetssamordning, kommunikation och näringsliv, där restriktionerna har gjort att varje rekrytering prövats. Teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningens utfall är i balans med budget. Kommunfullmäktige har beslutat att kostnader för media ska interndebiteras berörd nämnd, vilket har påverkat teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen positivt, jämfört med prognosen vid delårsrapporten, med 15,1 miljoner kronor och övriga nämnder negativt med motsvarande belopp. Ekonomin har påverkats av flera händelser under året. Bland annat har en åtstramning skett inom investeringar, reinvesteringar och underhåll, samtidigt som arbetet med att se över driftkostnaderna för fastigheter och offentliga miljöer har fortsatt. Intäkterna ökade jämfört med föregående år, och en lägre försäkringsersättning efter en vattenskada påverkade resultatet negativt. Den milda hösten och vintern bidrog dock till lägre kostnader för snöröjning, el och fjärrvärme. Personalkostnaderna ökade jämfört med föregående år eftersom fler tjänster tillsattes inom gatuenheten och lokalvården, men kostnaderna blev ändå lägre än budgeterat då flera tjänster på andra avdelningar fortsatt varit vakanta. Vissa kostnader steg under året, bland annat för underhåll av vägar, belysning och lekplatser, liksom kostnader kopplade till skadegörelse i skolor. Socialnämnden Socialnämnden redovisar underskott med -5,9 miljoner kr jämfört med 133,0 miljoner kr i budget. I delårsrapporten prognostiserades ett mindre underskott om -2,9 miljoner kr. Jämfört med föregående år är nettokostnadsökningen 4 procent. Årets underskott beror uteslutande på kostnader kopplade till lagstadgad myndighetsutövning. Trots åtgärder som vakanshållning av tjänster, sökta statsbidrag, minskning av inköp och aktiviteter har verksamheten inte lyckats kompensera för ökade kostnader för placeringar, särskilt inom området barn och unga där antalet placeringsdygn fortsatt att öka. Institutionsvården barn och unga har stått för den större ökningen där kostnaderna ökat med 53 procent jämfört med föregående år. Jämfört med budget är det en ökning med 93 procent. Orsaken till ökningen beror på komplicerade fall där vårdbehovet inte kunnat tillgodoses på annat sätt. Verksamheten har präglats av hög personalomsättning, vilket påverkat stabiliteten och lett till kostnadsdrivande effekter. Ett långsiktigt fokus på god arbetsmiljö och stabilitet bedöms därför vara avgörande för att bromsa kostnadsutvecklingen, något socialnämnden arbetar aktivt med. Arbetet med förebyggande stöd, insatser för att öka egen försörjning samt åtgärder för att minska sjukskrivningarna fortsätter, under året har sjuktalen minskat. Bidrag från Migrationsverket är väsentligt högre i år än föregående år, vilket är kopplat till en ändring av hantering gällande bidrag från Migrationsverket där en större del av bidraget resultatförts. Under året har flera åtgärder genomförts för att hejda kostnadsökningar. Kostnaderna för inhyrd personal har minskats kraftigt inom myndighetsutövning, från 5,8 miljoner kronor 2024 till 1,2 miljoner 2025. Arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och motivationsinsatser fortsätter, och en viss minskning av placeringsdygn för frivilliga placeringar kan ses, även om det ännu är för tidigt att säkra effekten. Placeringar följs också upp mer effektivt för att korta vårdtider, men ökade volymer innebär att kostnadsminskningen uteblivit. Arbetet med växling av vård från konsulentstödd familjehem till familjehem i egen regi har fortgått under året och har beräknats ge en besparing på 3,2 miljoner mellan år 2024- 2025 jämfört med om barnen varit kvar i konsulentstödd vård. Förvaltningen har hållit flera tjänster vakanta och ansökt om statsbidrag vilket möjliggjort en besparing av personalkostnader på 10,6 miljoner kronor år 2025. För att hantera den negativa ekonomiska utvecklingen beslutade nämnden i december att genomföra en genomlysning av barn- och unga-verksamheten, vilken ska redovisas i mars 2026. Bygg- och miljönämnden redovisar överskott med 1,3 miljoner kr jämfört med 13,3 miljoner kr i budget. I delårsrapporten prognostiserades ett lägre överskott om 0,7 miljoner kr. Jämfört med föregående år är nettokostnadsökningen 14 procent. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader om 1,5 miljoner kronor till följd av vakant tjänst som inte har återbesatts under året, sjukskrivningar och föräldraledighet. Utöver lägre personalkostnader beror överskottet på lägre bostadsanpassningsbidrag om 0,6 miljoner kronor. Trots den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning beslutades 71 färre beslut om bostadsanpassningsbidrag under 2025 än under 2024. Överskottet minskas av lägre bygglovsintäkter till följd av den lägre byggtakten i kommunen. Barn- och utbildningsnämnden redovisar underskott med 30,6 miljoner kr jämfört med budgeterade 738,4 miljoner kr. I delårsrapporten prognostiserades ett lägre underskott om 4,5 miljoner kr. Jämfört med föregående år är nettokostnadsökningen 5 procent. I resultatet ingår ej budgeterade kostnader om 8,2 miljoner kr för ökad internhyra som ska belasta verksamheterna för år 2025. Övriga uppgår till drygt 6,4 miljoner kr vilka inte kommer belasta kommande år. Det är kostnader för nedskrivning av Västerängensskolans matsal, utfört arbete som inte klassas som verksamhetsanpassning, engångskostnad för licenser baserat på längre uppsägningstid än förväntat samt felaktig dubbla kostnader för paviljongmodul Slottsskolan. Förutom det förekommer det ej budgeterade delar på totalt 2,1 miljoner kr bland annat lokalhyror och avskrivningar. Effektiviseringar under året 2025 har till större del inte realiserats och de effektiviseringar som är genomförda ger inte full effekt förrän kommande år. Vård- och omsorgsnämnden redovisar underskott med 9,6 miljoner kr jämfört med budgeterade 423,8 miljoner kr. Det är en viss försämring jämfört med prognosen om 9,0 miljoner kr i underskott vid delårsrapport augusti. Jämfört med föregående år är det en ökning av nettokostnaden om 3 procent. I underskottet ingår ej budgeterade kostnader om 4,6 miljoner kr för ökad internhyra som ska belasta verksamheterna för år 2025. Övriga engångskostnader uppgår till drygt 2 miljoner kr vilka inte kommer belasta kommande år. Det avser införande av nytt system för signering av läkemedel, avslut av tjänster, start av nya avdelningar och flytt mellan husen på Pomona. Nettokostnadsökningen jämfört med föregående år förklaras av helårsdrift av en avdelning på Pomona, extra internhyra och löneökningar. särskilda boenden inom LSS, inhyrda sjuksköterskor samt köpta platser för särskilt boende. Jämfört med bokslutet för 2024 (- 28 miljoner kronor) har underskottet för äldreomsorgen (tidigare VON´s verksamheter) minskat till närmare 7,9 miljoner kr. Ökningstakten av antal äldre 80+ har tilltagit, tidigare har årlig ökning varit närmare 7 procent och under 2025 är ökningen preliminärt 11 procent. Detta ger ökade behov och ökad vårdtyngd. Genom förebyggande insatser och förändrade och nya arbetssätt har förvaltningen arbetat för att servicegrader ska harmonisera med rikets genomsnitt. Den demografiska utvecklingen får därför inte ett direkt genomslag i det ekonomiska utfallet. Nämnden fattade flera beslut 2024 som påverkar det ekonomiska utfallet positivt under 2025: nya riktlinjer färdtjänst och omsorg, nya avgifter, nya arbetssätt och taxor. Dock inte i planerad omfattning då alla föreslagna beslut inte antogs enligt planeringen. Taxefinansierad verksamhet VA VA-verksamheten redovisar överskott om 10,4 miljoner kr, föregående år redovisades överskott med 9,0 miljoner kr. Överskottet beror främst på ökad förbrukning och nyanslutningar som lett till ökade intäkter. Två av dessa intäkter överklagade varför endast 25 procent av den intäkten är upptagen under 2025. Förutom det beror överskottet på lägre kapitalkostnader, lägre konsultkostnader samt lägre personalkostnader på grund av avslutade tjänster och tjänstledighet som inte ersatts. Samtidigt har kostnader ökat gällande reparationer, VA-material och reservdelar, larm och bevakning, kemikalier samt slamtransporter. Det tidigare samlade underskottet i VA-fonden på 11,3 miljoner kr minskar efter årets resultat till ett samlat underskott på 1,0 miljoner kr. Det ligger i linje med återbetalning av skuld enligt VA-lagkrav, till och med 2026. Taxefinansierad verksamhet avfall Avfallsverksamheten redovisar ett överskott om 0,5 miljoner kr. Överskottet beror främst ökade intäkter. Bland annat har fler flerbostadshus börjat sortera ut förpackningar vilket genererat en högre ersättning från Naturvårdsverket för ersättning förpackningsinsamling. Samtidigt har kostnaderna ökat på återvinningscentralen vilket både beror på att mängden avfall har ökat och att ett nytt avtal för transport och behandling började gälla i oktober. Det nya avtalet innebär högre behandlingskostnader. Det tidigare samlade överskottet i avfallsfonden på 3,4 miljoner kr ökar efter årets resultat till ett samlat överskott på 3,9 miljoner kronor. Total fleråriga projekt beslutade av KF Årets investeringar mnkr Totalbu dget Ack utfall 2025 Total progno s Avvikel se budget / progno s Budget Utfall Avvikel se budget / bokslut Kommunstyrelsen -6,0 -2,8 3,2 KS Teknik- och samhällsbyggnad Fleråriga projekt minst 5 mnkr Verksamhet 249 Offentlig miljö 1332 Cirkulationsplats Gransäter, Kraftleden, avslutas -50,0 -1,0 -50,0 -1,2 1,2 1340 Kraftleden trafiksäkerhet etapp 3, 4 -19,0 -19,0 1346 Bättre buss i Bålsta -62,5 -41,8 -62,5 -13,8 -22,8 -9,1 1346 Bättre buss i Bålsta, statsbidrag 27,7 16,3 27,7 10,2 11,9 1,7 Verksamhet 910 Fastigheter 1102 LSS-boende Dalvägen -20,3 -27,8 -27,9 -7,6 -0,7 -0,7 1103 LSS-boende Viby -19,8 -22,4 -22,5 -2,7 -1,0 -1,0 1117 Driftlokaler, avslutas -20,0 20,0 1130 Slottsskolan, avslutas -30,0 -1,3 -1,3 28,7 -4,0 -1,3 2,7 1132 Omdaning skolor, avslutas -41,0 -0,4 -0,4 40,6 -41,0 -0,4 40,6 1144 Gamla simhallen steg 1, avslutas -6,3 -8,0 -8,0 -1,6 -6,3 -8,0 -1,6 1145 Omklädningsrum Futurum -0,5 -0,5 -0,5 -6,3 -0,5 -0,5 1174 Västerängsskolan, matsal, kök, avslutas -33,0 33,0 -3,0 3,0 1630 Omdaning kommunhus -0,9 1683 Bibliotek och torg -20,0 -2,5 -20,0 -1,2 -1,1 0,1 Övriga investeringar, verksamhet 24,25 Gator park -10,4 -7,8 2,6 Övriga investeringar verksamhet 910 Fastighet -67,2 -74,6 -7,4 Övriga investeringar -2,2 -1,6 0,6 KS Teknik- och samhällsbyggnad, summa -294,3 -90,3 -184,5 109,8 -140,1 -107,9 32,2 Socialnämnden -0,2 -0,2 0,0 Barn- och utbildningsnämnden -12,0 -8,6 3,4 Vård- och omsorgsnämnden -4,5 -3,5 1,0 Summa skattefinansierad verksamhet -294,3 -90,3 -184,5 109,8 -162,8 -122,9 39,8 Total fleråriga projekt beslutade av KF Årets investeringar Taxefinansierat, VA Övriga investeringar -31,0 -23,1 7,9 Summa VA -496,0 -85,0 -85,0 411,0 -196,3 -42,9 153,4 Taxefinansierat, avfall Fleråriga projekt minst 5 mnkr 1405 Projekt och utbyggnad ÅVC -19,7 -0,1 -19,7 Övriga investeringar, Avfall -0,2 0,2 Summa Avfall -19,7 -0,1 -19,7 -0,2 0,2 Summa taxefinansierad verksamhet -19,7 -0,1 -19,7 -31,2 -23,1 8,1 TOTAL exkl exploateringsinvesteringar -314,0 -90,4 -204,2 109,8 -194,0 -146,0 48,0 Gatu- och parkanläggningar -283,3 -165,0 -254,2 13,3 -51,1 -19,7 31,4 VA -218,3 -203,9 -239,3 -3,8 -73,1 -32,5 40,6 Ökning omsättningstillgångar -12,8 -4,9 7,9 Summa exploateringsinvesteringar -501,6 -368,9 -493,5 9,5 -137,0 -57,1 79,9 Finansiell leasing -6,2 TOTALA INVESTERINGAR -815,6 -459,3 -697,8 119,3 -331,0 -209,3 127,8 varav gåva Justeras: Poster som ej är hänförbara till kassaflödesanalysens investeringar i anläggningstillgångar, som investeringsbidrag, ökning omsättningstillgång,finansiell leasing samt köp av finansiella -5,4 Investeringar i anläggningstillgångar enligt kassaflödesanalysen -214,8 Årets totala investeringsutgifter exklusive exploateringsinvesteringar uppgår till 146,0 miljoner kronor och ett överskott om 48 miljoner kr lämnas jämfört med budget för året. 14 större projekt med totalbudget är pågående i olika stadier under året och sex av dessa avslutas per 2025. För större investeringsprojekt lämnas slutrapporter när projekten avslutas. Avvikelser i skattefinansierade projekt med totalbudget som avslutas 1332 Cirkulationsplats Gransäter avslutas och totalbudget om 50,0 miljoner kr dras tillbaka. Förutsättningarna har förändrats genom att extern part att ska finansiera projektet. Håbo kommun har ingått avtal gällande projektering med Trafikverket och med KilenX om extern projektering och finansiering. 1117 Driftlokaler avslutas utan genomförande och totalbudget 20, 0 miljoner kr dras tillbaka. 1130 Slottsskolan avslutas eftersom behovet upphört. Totalbudget dras tillbaka. Överskott uppstår under året med 2,7 miljoner kr. 1132 Omdaning skolor, avslutas och totalbudget dras tillbaka. Överskott uppstår under året med 40,1 miljoner kr. Behov och teknisk status för fastigheterna behöver utredas. 1144 Gamla simhallen etapp 1, avslutas där total utgift uppgår till 8,0 miljoner kronor jämfört med budget om 6,3 miljoner kronor, 25 procent, varav 1,6 miljoner kronor uppstår som underskott under året. Det beror på tillkommande åtgärder kopplade till tillgänglighetskrav samt extra fyllnad av den tidigare simbassängen vilket lett till förlängd genomförandetid. 1174 Västerängsskolan, matsal och kök avslutas och totalbudget dras tillbaka. Överskott uppstår under året med 3,0 miljoner kr. Skolan ingår i utredningen om omdaning skolor. Avvikelser i pågående skattefinansierade projekt med totalbudget 1102 LSS-boende Dalvägen prognostiseras med 27,8 miljoner kr i utgift vilket överskrider budget med 7,6 miljoner kr, 37 procent, varav 0,7 miljoner i utgifter har uppstått under året. Avvikelsen beror till största delen på markarbeten i form av pålning. Lokalerna är i bruk, förlikning är gjord med exploatör men arbete återstår. 1103 LSS-boende Viby prognostiseras med 22,5 miljoner kr i utgift vilket överskrider budget med 2,7 miljoner kr, 14 procent, varav 1,0 miljon kr har uppstått under året. Avvikelsen består i högre utgifter för styr- och regler samt passagesystem. Lokalerna är i bruk, förlikning är gjord med exploatör men arbete återstår. 1346 Åtgärder kollektivtrafik/Bättre buss har underskott i år med totalt 7,4 miljoner kr. Kommunen har med stöd av statsbidrag byggt 15 hållplatslägen, inklusive gång- /cykelvägsanslutningar, passager, belysning och en vändplats för bussar. Det har uppstått högre entreprenadkostnader, svårare byggnationer och i vissa fall ökad omfattning, samt att projekteringen kommit längre under året. Det finns en plan att omfördela investeringsbudget mellan stadsmiljöprojekten så att investeringen ryms inom total budgetram. Avvikelser övriga skattefinansierade investeringar Övriga investeringar inom samhällsbyggnadsförvaltningen har genomförts för 84,0 miljoner kr jämfört med budgeterat 79,8 miljoner kr och budget överskrids med 4,1 miljoner kronor av olika orsaker. Investeringar genomförs inom exploateringsprojekten och ska finansieras av exploatörer och/eller markförsäljning. Under året har kommunen investerat totalt 52,2 miljoner kr i kommunala anläggningar där 32,5 miljoner kr avser VA och 19,7 miljoner kr avser gatu- och parkanläggningar. Kommunkoncernens investeringar Investeringsredovisningen ska även omfatta de kommunala koncernföretagens investeringar som fullmäktige tagit till ställning till. Fullmäktige har under året inte tagit ställning till några investeringar inom koncernen. 9 Noter/upplysningar - Drift- och investeringsredovisning Upplysningar om drift- och investeringsredovisningens uppbyggnad Allmänt Den ekonomiska styrningen sker bland annat genom att fullmäktige i budget anvisar resurser till kommunstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar. Fullmäktiges budget utgör därmed en gräns för omfattningen av verksamheten och investeringarna. Ekonomisk plan och budget beslutas av fullmäktige inför varje verksamhetsår. Nämnderna och kommunstyrelsen upprättar därefter specificerade internbudgetar för sina ansvarsområden innan årets början. Närmare beskrivning av hur den ekonomiska styrningen sker finns i kommunens ekonomistyrprinciper vilka fastställs årligen i samband med budgetbeslutet. Nedan beskrivs det som i ekonomistyrprinciperna gäller driftbudget och investeringsbudget. Driftbudget En total budgetram beslutas per nämnd och år av fullmäktige. Nämnden fastställer en budget uppdelat per verksamhet utifrån de givna ekonomiska ramarna. Inom budgetramen kan nämnden fatta beslut om omfördelning så länge det är förenligt med mål och direktiv beslutade av kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Tilläggsbudget ska tillämpas med stor restriktivitet. Omständigheter som medför att det vid budgettillfället råder stor osäkerhet kan medföra att fullmäktige och/eller kommunstyrelsen innehåller budgetutrymme för att senare fördela via tilläggsbudget. Alternativt kan kommunen budgetera ett resultat inom vilket de svårprognostiserade kostnaderna ryms. Investeringsbudget Fullmäktige beslutar om totalbudget för investeringsprojekt som uppgår till minst 5 miljoner kr, oavsett tidsomfattning. Teknik- och samhällsbyggnad begär investeringsbudget från kommunfullmäktige för dessa projekt och fördelar över budget- och planåren. För projekt som planeras att starta senare än budgetåret ska beloppen ses som en plan. Positiva och negativa avvikelser i investeringsprojekt vars beslutade totalutgift är 5 miljoner kr eller mer, överförs till kommande års investeringsbudget, så länge projektet pågår. Fullmäktige beslutar om årlig rambudget för nämndernas övriga investeringar, såsom mindre anläggnings- och fastighetsinvesteringar inklusive komponentbyten, verksamhetsanpassningar, inventarier och transportmedel. Nämnder beslutar om respektive investeringsprojekts budget per verksamhet. Dessa investeringar ska inrymmas inom den årliga ramen. För de taxefinansierade verksamheterna VA och Avfall fastställs budget separat från den skattefinansierade verksamheten. Investeringsbudgeten får inte omvandlas till driftbudget eller tvärtom. Tilläggsbudget ska tillämpas med stor restriktivitet. Exploateringsbudget För varje nytt exploateringsprojekt ska budget fastställas av kommunfullmäktige senast i samband med antagande av detaljplan (vid extern exploatering) eller inför uppförande av anläggning (vid intern exploatering). Information om investeringsbehov som en följd av ett exploateringsprojekt ska ges sammanhållet med ärende om exploateringsbudget för projektet. Informationen om investeringsbehovet ska även omfatta kostnadsbedömningar. Kostnader och intäkter som avser exploateringsprojekt i tidiga skeden, innan budget än fastställd för projekten, får sammanlagt för dessa projekt uppgå till högst 5 miljoner kr årligen. Exploateringsbudget redovisas per projekt samt sammanställt i kommunens budget. Kostnader som avser exploateringen under projekttiden debiteras projektet, inklusive tid nedlagd av egen personal via tidsredovisning. Räntekostnad för bundet kapital under projekttiden debiteras tillgångarna i projektet, baserat på genomsnittlig ränta. Upplysningar om tillämpade internredovisningsprinciper Driftredovisningens intäkter och kostnader ska spegla respektive nämnds och verksamhets ekonomiska relationer till sin omvärld, där de andra nämnderna och verksamheterna utgör en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter och kostnader, som endast innehåller kommunexterna poster, har driftredovisningen påförts även interna poster, såsom köp och försäljning mellan nämnder och verksamheter. Omvänt finns det poster i resultaträkningen som inte ingår i driftredovisningen eller som simuleras kalkylmässigt. Poster som finns i resultaträkningen, men inte i driftredovisningen, är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster. Poster som kalkylmässigt simuleras i driftredovisningen är: • Personalomkostnader, i form av arbetsgivaravgifter, avtalspension och löneskatt. Dessa kalkyleras schablonmässigt till 41,55 procent av lönekostnaden. PO-pålägget är 31,42 procent om det avser ersättningar som inte är pensionsgrundande. • Kapitalkostnader, i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kapitalkostnaderna beräknas enligt rak nominell metod, vilket innebär att kostnaden består av linjär avskrivning på anläggningstillgångarnas avskrivningsbara värde och ränta på tillgångarnas bokförda restvärde. För information om avskrivningstider se Redovisningsprinciper. Den internt beräknade räntan har satts till 2,75 procent. Taxefinansierad verksamhet, VA och avfall, debiteras genomsnittlig ränta för bundet kapital i pågående och genomförda investeringar. Gemensamma kostnader som fördelas mellan kommunens olika verksamheter genom interndebitering är: • Hyreskostnader. Internhyran sätts till fastighetsavdelningens självkostnad inom ramen för fastighetsavdelningens budgetram, där även kostnaden för outhyrda lokaler ingår. Självkostnaden belastar den verksamhet som använder lokalerna, även kostnader för tillfälliga externa lokaler när det behövs vid renovering av befintliga lokaler. Kommungemensamma ledningskostnader, IT-relaterade kostnader, löne- och ekonomiadministration, upphandling, HR, kommunikation, kontaktcenter samt försäkring fördelas inte ut internt, med undantag för de taxefinansierade verksamheterna som belastas med sådana kommungemensamma kostnader enligt schablon. Investeringsredovisningens utgifter består av kommunexterna utgifter och utgifter för egen personals timkostnader. All kommunkoncernintern fakturering sker utan vinstpåslag. Undantaget utgörs av Håbohus ABs uthyrning av bostäder och lokaler som sker på affärsmässiga grunder. Drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar Anslagsförändringar under året Under året har kommunfullmäktige beslutat om följande förändringar i anslag. Driftbudget Omfördelningar och tilläggsbudget, mnkr Omorganisation LSS

§ 31 2025-02-24 Löneökning 1%- satsning KF § 99 2025-06-09 Aktuell budgetram KS kommunledningsförv -1,8 -135,4 KS teknik- och samhällsbyggn -0,5 -153,6 Socialnämnd 126,7 -0,6 -133,0 Bygg- och miljönämnd -0,1 -13,3 Barn- och utbildningsnämnd -4,3 -738,4 Vård- och omsorgsnämnd -126,7 -3,1 -423,8 Ofördelad löneökning 10,5 0,0 Summa 0 0 Investeringsbudget Förändringar budget under året, mnkr Budget 2025 Budget 2025 exkl exploatering, KF -197,7 Överföring från 2024: Kommunstyrelsen, övriga investeringar -1,0 1683 Bibliotek och torg -0,2 1332 Cpl Gransäter, Kraftleden -1,2 1346 Bättre Buss i Bålsta 6,1 Omfördelning: 1144 Gamla simhallen steg 1, KF § 110, 2025-04-09, fr övrig investering till eget projekt 0 Aktuell ram, exklusive exploatering -194,0 Bilagor Bilaga 1: Exploateringsredovisning Påverkan på årets resultat Exploateringsverksamheten ingår i kommunens drift- och investeringsredovisning samt resultat- och balansräkning, men redovisas även här för att ge en samlad bild av exploateringens påverkan på kommunens ekonomi. Exploateringsverksamheten har påverkat resultaträkningen positivt med 38,8 miljoner kr, vilket består av - Genomförda markförsäljningar med 43,4 miljoner kr till Håbohus i Ekilla samt till exploatör i Logistik Bålsta kvarter 2. - markanvisningar och infrastrukturersättningar från exploatörer 3,0 miljoner kr - bokfört värde för såld mark 4,7 miljoner kr - löpande driftkostnader för exploatering 2,9 miljoner kr. mnkr Budget totalt Prognos totalt Ackumulerat utfall Bokslut 2025 Budget 2025 TILL RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter, summa 639,8 661,1 356,3 46,4 153,4 Bokfört värde försäljning mark -84,6 -91,3 -73,0 -4,7 -12,8 Exploateringskostnader -17,0 -17,2 -11,1 -2,9 -4,1 Verksamhetens kostnader, summa -101,6 -108,5 -84,1 -7,6 -16,9 Årets resultat 538,2 552,5 272,2 38,8 136,5 TILL BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar -283,3 -254,2 -165,0 -19,7 -51,1 Anläggningstillgångar VA -218,3 -239,3 -203,9 -32,5 -73,1 Omsättningstillgångar -0,2 -0,2 Tillgångar, summa -501,6 -493,5 -369,1 -52,4 -124,2 Skuld/förutbetalda intäkter ej VA Skuld/förutbetalda intäkter VA 105,5 117,6 63,4 13,9 Skulder, summa 105,5 117,6 63,4 13,9 Nettoexploatering Nettoexploateringen, det vill säga summan av alla in- och utbetalningar i projekten, för året är negativ och uppgår till -13,5 miljoner kr. Årets utgifter uppgår till 60,0 miljoner kronor och avser främst byggnation av gatuanläggningar och VA-anläggningar i Logistik Bålsta kvarter 2 samt Bålsta C steg 1-2. Årets inkomster uppgår till 46,4 miljoner kr och avser främst försäljning av mark i Logistik Bålsta kvarter 2 samt i Ekilla. På sikt ska exploateringsverksamheten ge överskott när markförsäljningar sker. Det finns osäkerheter både i tid och omfattning då exploateringen ofta påverkas av bland annat efterfrågan på mark, vilket gör att det kan ske förändringar i prognoserna. För kommentarer till respektive projekt, se kommunstyrelsens verksamhetsberättelse. mnkr Budget totalt Prognos totalt Ackumuler at utfall Bokslut 2025 Budget 2025 Inkomster Offentligt investeringsbidrag VA-anslutningsavgifter 102,9 112,5 63,4 11,3 Gåva mottagna VA-anläggningar 2,6 5,1 2,6 Summa inkomster 745,2 778,7 419,7 46,4 167,3 Utgifter Förstudie, utredningar, tid, övr kostnader -17,0 -17,2 -11,1 -2,9 -4,1 Utgifter för kvartersmark -84,6 -91,3 -73,2 -4,9 -12,8 Anläggningar egen regi -275,2 -236,6 -165,0 -19,7 -48,0 Anläggningar mottagna -8,1 -17,6 0,0 0,0 -3,1 VA-anläggningar egen regi -203,7 -234,2 -203,9 -32,5 -70,5 VA-anläggningar mottagna -14,6 -5,1 -2,6 Summa utgifter -603,2 -602,1 -453,2 -60,0 -141,0 Nettoexploatering 142,1 176,6 -33,4 -13,5 26,3 Exploateringsredovisning per projekt mnkr Budget totalt Progn os totalt Ackum ulerat utfall Bokslu t 2025 Budget 2025 Aktiva/budgeterade exploateringsprojekt: 9012 Logistik Bålsta kv 2 112,6 160,1 -14,8 -13,7 25,6 9013 Logistik Bålsta kv 3-4 43,8 25,1 16,6 0,0 8,2 9015 Logistik Bålsta kv 5-6 90,6 105,3 105,3 -0,1 9055 Viby Äng etapp I+K 0,7 14,6 0,3 0,5 -18,4 9092 Bålsta C steg 1 och 2 -106,7 -126,8 -126,8 -13,0 -3,0 9100 Tvåhusplanen -2,9 5,7 8,5 -0,2 -2,7 9130 Entré Lillsjön 11,3 14,8 -5,0 -0,2 18,3 9140 Dalängen 7,1 -14,1 -14,1 -0,7 -0,7 9150 Götenehus villor 1,8 1,4 1,5 0,0 9151 Väppeby Lindegård 0,4 0,4 -0,2 -0,2 0,6 9190 Ekilla 16,6 14,6 14,6 15,2 15,1 9240 Norra Draget -0,1 -0,1 0,0 -2,9 Projekt i tidigt skede -0,8 -0,7 0,1 Summa nettoexploatering 141,9 176,6 -33,3 -13,5 26,4 Bilaga 2: Särredovisning av VA- och avfallsverksamhet VA-verksamhet Uppdrag och ansvarsområde VA-enheten ansvarar för den kommunala dricksvattenförsörjningen och avloppsvattenreningen i kommunen. Det finns två vattenverk, två avloppsreningsverk, två reservoarer, flera pumpstationer samt vatten-, spill- och dagvattennät. VA-verksamheten ska arbeta för ett långsiktigt säkerställande av dricksvattenförsörjningen och minimera störningar på miljö och egendom för både samhället och kommuninvånare via avloppsvattenhantering och vattendistribution. VA-verksamheten finansieras av intäkter från abonnenternas avgifter för vatten, avlopp och dagvatten och särredovisas därför från kommunens skattefinansierade verksamhet, enligt VA- lagen. Väsentliga händelser VA-enheten har arbetat intensivt med vattenkvalitet och robusthet, särskilt i Skokloster där ledningsnät och reningsprocesser förbättrats. Ny slamavvattnare införskaffades till Skokloster reningsverk, vilket kommer bidra till besparing i slamtransporter när anläggning tas i drift. Samtidigt kommer det leda till en säkrare drift med bättre utsläppsvärden. Arbetet med ökat skalskydd vid Bålsta vattenverk har inletts och fortsätter in i 2026. Utredningen om framtida dricksvattenförsörjning i både Bålsta och Skokloster fortskrider. Ekonomi VA-verksamheten har ett resultat på 10,4 miljoner kronor. Överskottet beror främst på ökad förbrukning och nyanslutningar som lett till ökade intäkter. Två av dessa ärenden är överklagade varför endast 25 procent av den intäkten är upptagen under 2025. Förutom det beror överskottet på lägre kapitalkostnader, lägre konsultkostnader samt lägre personalkostnader på grund av avslutade tjänster och tjänstledighet som inte ersatts. Samtidigt har kostnader ökat gällande reparationer, VA-material och reservdelar, larm och bevakning, kemikalier samt slamtransporter. Det tidigare samlade underskottet i VA-fonden på 11,3 miljoner kronor minskar efter årets resultat till ett samlat underskott på 1,0 miljoner kronor. mnkr Not Bokslut 2025 Bokslut 2024 Budget 2025 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 1 96,9 90,5 94,3 Övriga intäkter 0,0 0,1 0,0 Anläggningsavgifter 0,8 0,8 Periodisering av årets anläggningsavgifter -0,8 -0,8 Periodisering av tidigare års anläggningsavgifter 2,9 2,8 2,9 Förändring av investeringsfond Förändring av kortfristig skuld till abonnentkollektivet (förutbetalda intäkter) Interna intäkter (inom koncernen) 2 4,0 4,5 0,2 Summa intäkter 103,8 97,9 97,4 Verksamhetens kostnader 0,0 0,0 0,0 Externa kostnader 3 -48,3 -44,9 -42,9 Interna kostnader (inom koncernen) -5,0 -4,8 -4,3 Avskrivningar 4 -20,3 -18,4 -22,2 Summa kostnader -73,6 -68,1 -69,4 Finansiella intäkter 4,9 5,0 5,0 Finansiella kostnader -24,7 -25,8 -29,3 Summa verksamhetens nettokostnad -19,8 -20,8 -24,3 Resultat före extraordinära poster 10,4 9,0 3,7 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 10,4 9,0 3,7 Not 1 Brukningsavgifter mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Fast förbrukningsavgift VA 39,1 39,1 Rörlig förbrukningsavgift VA 57,7 51,4 Övriga ersättningar 0,1 0,0 Summa intäkter 96,9 90,5 Not 2 Interna intäkter mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Fast förbrukningsavgift VA 1,4 1,5 Rörlig förbrukningsavgift VA 2,3 2,6 Övriga interna intäkter 0,3 0,4 Interna intäkter mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Summa intäkter 4,0 4,5 Not 3 Externa kostnader mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Personalkostnader -13,5 -13,4 Övriga kostnader -34,8 -31,5 Summa kostnader -48,3 -44,9 Not 4 Avskrivningar mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bålsta vattenverk -1,0 -1,0 Skokloster vattenverk -0,8 -0,8 Bålsta reningsverk -5,8 -5,3 Skokloster reningsverk -0,2 -0,2 Högreservoaren 0,0 0,0 Bålsta ledningar -9,7 -8,3 Skokloster ledningar -0,1 -0,1 Larm och kommunikation 0,0 0,0 Bålsta pumpstationer -2,2 -2,1 Bålsta dagvattendammar -0,1 -0,1 Vattentorn -0,1 -0,1 Bilar och inventarier -0,3 -0,4 Summa kostnader -20,3 -18,4 Balansräkning mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Tillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar* 959,6 924,2 Maskiner och inventarier 0,4 0,5 Summa anläggningstillgångar 960,0 924,7 Lån till kommunen* -170,9 172,9 Summa finansiella anläggningstillgångar -170,9 172,9 Summa tillgångar 789,1 1 097,6 Eget kapital och skulder 0,0 0,0 Eget kapital ingående värde -11,3 -20,4 Årets resultat 10,4 9,0 Summa eget kapital -0,9 -11,4 Pensioner mnkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Summa avsättningar Lån av kommunen* 960,0 935,0 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter -170,9 172,9 Summa långfristiga skulder 789,1 1 107,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 Semester och övertidsskuld 0,9 1,1 Summa kortfristiga skulder 0,9 1,1 Summa eget kapital och skulder 789,1 1 097,6 Investeringar mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Budget avvikelse Bokslut 2024 Utgifter Investering -31,0 -23,1 7,9 -42,9 Utgifter Exploatering -73,1 -32,5 40,6 -45,5 Summa -104,1 -55,6 48,5 -88,4 Avfallsverksamhet Uppdrag och ansvarsområde Avfallsverksamheten arbetar för en långsiktig och hållbar avfallshantering. Verksamheten ansvarar för att samla in och transportera kommunalt avfall och liknande avfall till en behandlingsanläggning där avfallet tas omhand. Avfallsverksamheten finansieras av intäkter från avgifter och ersättning från Naturvårdsverket och särredovisas därför från kommunens skattefinansierade verksamhet. Väsentliga händelser Avfallsverksamheten har stärkt sitt strategiska arbete genom fördjupad implementering av avfallsplanen och ett utökat samarbete med kommunens förskolor kring klimat- och kemikaliesmart förskola. Införandet av månadsfakturering har förbättrat kundnöjdheten och minskat antalet påminnelser. Återvinningscentralen har utökat sina öppettider och öppnat ett byggåterbruk, samtidigt som Håbo kommun klättrat till 13:e plats av 290 i Avfall Sveriges nationella mätning om kommunernas avfallsarbete. Flera större upphandlingar har genomförts och arbetet med krisberedskap och kontinuitet har utvecklats. Ekonomi Avfallsverksamheten har ett resultat på 0,5 miljoner kronor. Överskottet beror främst ökade intäkter. Bland annat har fler flerbostadshus börjat sortera ut förpackningar vilket genererat en högre ersättning från Naturvårdsverket för ersättning förpackningsinsamling. Samtidigt har kostnaderna ökat på återvinningscentralen vilket både beror på att mängden avfall har ökat och att ett nytt avtal för transport och behandling började gälla i oktober. Det nya avtalet innebär högre behandlingskostnader. Det tidigare samlade överskottet i avfallsfonden på 3,4 miljoner kr ökar efter årets resultat till ett samlat överskott på 3,9 miljoner kronor. mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Budget Avvikelse Bokslut 2024 Interna intäkter 3,1 1,8 -1,3 2,7 Verksamhetsköp, bidrag, underhållsmaterial -21,5 -21,6 -0,1 -21,0 Personalkostnader -8,7 -8,9 -0,2 -7,3 Interna kostnader -3,9 -2,5 1,4 -4,2 Resultat 0,0 0,5 0,5 1,1 Investeringar mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Budget avvikelse Bokslut 2024 Inkomster 0 0 0 0 Utgifter -0,2 0 0,2 -1,4 Summa -0,2 0 0,2 -1,4 Revisionsberättelse