Kultur- och kompetensnämnd — 23 april 2026

§45 Val av justerare (KKN 2026/1) Beslut 1. Kultur- och kompetensnämnden utser Marie-Louise Dangardt (S) att tillsammans med ordförande (M) justera protokollet. 2. Justering sker senast 7 maj 2026.

§46 Fastställande av dagordning (KKN 2026/2) Beslut 1. Dagordningen fastställs.

§47 Anmälningar för kännedom Beslut 1. Anmälningarna noteras till protokollet. Anmälningar • RS 2026/109-4 Protokollsutdrag - §125 RF Reglemente för arkivmyndigheten och föreskrift om arkivvård i Region Gävleborg • RS 2025/2904-4 Protokollsutdrag - §126 RF Reglemente - Behandling av personuppgifter - Region Gävleborg • RS 2024/831-4 Protokollsutdrag - §140 RF Anmälan av motion för fortsatt beredning (S) – För demokratins och kulturens ställning 3: Professionella kulturarbetare ska kunna verka och försörja sig • RS 2023/1628-12 Protokollsutdrag - §152 RF Motion (S) - Jämlikhetsmotion 13: Lära för livet - Sommarlovsaktiviteter med lunch för barn • RS 2023/1492-12 Protokollsutdrag - §154 RF Motion (C) - Stärkt kulturskola i hela Gävleborg • RS 2023/1491-10 Protokollsutdrag - §157 RF Motion (C) - Gör det enklare att upptäcka Gävleborgs konst- och kulturliv • RS 2025/2266-8 Protokollsutdrag - §116 RF Reglemente för regionstyrelsen och nämnder

§48 Redovisning av delegeringsbeslut Beslut 1. Delegeringsbesluten noteras till protokollet. Delegeringsbeslut • KKN 2026/78-1 Inrättande av den korta kursen Slöjdhandledare under läsåret 2026- 2027 Forsa folkhögskola - anmälan om delegationsbeslut • KKN 2026/24-4 Beslut om beviljat bidrag - Stöd till kulturarrangemang - Kultur som förenar • KKN 2026/14-2 Beslut om beviljat bidrag - Toppstöd till professionell kort - och dokumentärfilm för dokumentärfilmen Den goda tanken dokumentärfilm - Livsverket dokumentärfilm – Pappor dokumentärfilm – I åttonde led • KKN 2026/27-3 Beslut om beviljat bidrag - Projektstöd till kulturverksamhet - Trasslets logik och entropi • KKN 2026/28-2 Beslut om beviljat bidrag - Projektbeskrivning- Tvätterskorna • KKN 2026/35-2 Beslut om beviljat bidrag - Stöd till kulturarrangemang - Forsbacka Dance festival - för barn och unga • KKN 2026/18-2 Beslut om avslag - Växthusstöd - Uppstartsarbete för koreografiskt verk • KKN 2026/30-2 Beslut om avslag - Stöd till kulturarrangemang - Spiritual Spinning with Delsbo Stämman: PRUVULAZZU Damm • KKN 2026/36-2 Beslut om avslag - Projektstöd till kulturverksamhet – Möt romerna i Gävleborg7 (36)

§49 Uppföljning och information (KKN 2026/4) Beslut Sammanfattning Förvaltningschefen informerar Tommy Stokka, stabsdirektör, informerar om det senaste kring ombyggnationerna på Västerbergs och Forsa folkhögskola.

§50 Redovisning av medelsförvaltning januari - mars 2026 Kultur- och kompetensnämnden (RS 2026/946) Beslut 1. Kultur- och kompetensnämnden godkänner redovisning av medelsförvaltning januari – mars 2026. 2. Redovisningen överlämnas till regionstyrelsen Sammanfattning Kultur- och kompetensnämnden redovisar medelsförvaltning för perioden januari- mars 2026. 1. Kultur- och kompetensnämnden godkänner redovisning av medelsförvaltning januari – mars 2026. 2. Redovisningen överlämnas till regionstyrelsen • Tjänsteskrivelse - Redovisning av medelsförvaltning januari - mars 2026 Kultur- och kompetensnämnden • Uppföljning Årsplan Kultur- och kompetensnämnden 260331 bilaga 1

§51 Kultur- och kompetensnämndens internkontrollplan januari-mars 2026 (KKN 2025/139) Beslut Sammanfattning Tommy Stokka, stabsdirektör, ger uppföljning av kultur- och kompetensnämdnens internkontrollplan för januari-mars 2026. • Internkontrollplan 2026 Kultur och kompetensnämnden delårsuppföljning 260331

§52 Anpassa folkhögskolornas utbud (KKN 2024/158) Beslut Kultur- och kompetensnämnden beslutar att 1. Godkänna redovisningen av uppdraget Anpassa folkhögskolornas utbud 2. Fastställa föreslagna kriterier för att inrätta nya yrkesutbildningar vid folkhögskolorna 3. Fastställa föreslagen handlingsplan för fortsatt process med att anpassa folkhögskolornas utbud med tilläggen: - Allmän kurs ska utgöra en bärande och långsiktigt säkerställd del av folkhögskolornas verksamhet och inte understiga nuvarande andel av utbildningsutbudet - Förändringar i utbildningsutbudet får inte genomföras om de medför minskning av allmän kurs omfattning, vare sig i absoluta tal eller som andel av verksamheten - Utökning av yrkesutbildningar vid folkhögskolorna ska finansieras genom tillskott av externa medel eller utökad regionersättning och inte genom omfördelning från allmän kurs. - Inför beslut om nya utbildningar ska det särskilt prövas och redovisas att dessa inte påverkar folkhögskolans kompensatoriska uppdrag och allmän kurs negativt. Protokollsanteckning Marie-Louise Dangardt (S) inkommer med följande protokollsanteckning: Regionfullmäktiges uppdrag att anpassa folkhögskolornas utbildningsutbud har sin utgångspunkt i en ambition att stärka kompetensförsörjningen och möta arbetsmarknadens behov. Det är en legitim och viktig målsättning. Samtidigt innebär den styrlogik som följer av uppdragets formulering, i kombination med de ekonomiska förutsättningar som redovisas i underlaget, en påtaglig risk för en successiv förskjutning av folkhögskolornas verksamhet bort från dess grundläggande uppdrag. Underlaget visar tydligt att statsbidragssystemet är trögrörligt och att utökning av en utbildningsform inom ordinarie ram i praktiken förutsätter att annan verksamhet minskas eller avvecklas. Detta innebär att en ökad inriktning mot yrkesutbildningar, i avsaknad av nya resurser, skapar en direkt undanträngningseffekt. I en sådan situation blir prioriteringsgrunderna avgörande. Det bör i detta sammanhang särskilt uppmärksammas att de yrkesutbildningar som avses i huvudsak motsvarar utbildningsformer som redan finns etablerade inom andra delar av12 (36) utbildningssystemet, såsom yrkeshögskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Dessa utbildningsformer är utformade för att möta just arbetsmarknadens specifika kompetensbehov. En utveckling där folkhögskolan ges en motsvarande roll skapar överlappningar snarare än att tillföra ett reellt komplement, samtidigt som dess särskilda uppdrag trängs undan. De kriterier som föreslås för utveckling av nya utbildningar är i huvudsak kopplade till arbetsmarknadens efterfrågan, samverkan med externa aktörer samt ekonomiska och praktiska förutsättningar. Dessa kriterier är relevanta, men de saknar en tydlig motsvarighet när det gäller att värna folkhögskolans bredare uppdrag. Detta skapar en obalans i styrningen, där utbildningar som enkelt kan motiveras i termer av arbetsmarknadsnytta ges systematiskt företräde. Allmän kurs har i detta sammanhang en särskild ställning. Den riktar sig till deltagare som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning och utgör därmed en central del av arbetet med att utjämna utbildningsklyftor och möjliggöra vidare studier. Underlaget visar att allmän kurs i hög grad fungerar som en förberedande väg till såväl högre studier som yrkesutbildning. Den är således inte ett alternativ till kompetensförsörjning, utan en förutsättning för att denna ska fungera för breda grupper i samhället. Mot denna bakgrund framstår det som problematiskt att allmän kurs, trots sin centrala funktion, inte ges ett tydligt skydd i den föreslagna inriktningen. Det minimikrav som följer av statsbidragsvillkoren utgör en låg tröskel och ger ett betydande utrymme för minskning av allmän kurs inom ramen för gällande regelverk. Samtidigt introduceras uppföljningsmekanismer som möjliggör en successiv omfördelning mellan olika kurstyper. Det kan vidare konstateras att underlaget självt problematiserar en ensidig satsning på yrkesutbildning. Det framgår att bristande kompetensförsörjning i många fall inte beror på brist på utbildningsplatser, utan på brist på sökande och otillräckliga förutsättningar hos individer att tillgodogöra sig utbildning. Detta understryker vikten av folkhögskolans kompensatoriska och förberedande uppdrag. Sammantaget innebär detta att den föreslagna inriktningen inte enbart är en fråga om utveckling av utbildningsutbudet, utan om en förändrad prioriteringsordning. I en situation där nya utbildningsinsatser förutsätter omfördelning inom befintliga ramar blir det avgörande vilka verksamheter som ges ett reellt skydd och vilka som i praktiken lämnas öppna för nedprioritering. Avsaknaden av tydliga och bindande principer för allmän kurs innebär att denna utbildningsform, trots sin centrala funktion, riskerar att successivt minska i omfattning. Detta är en direkt följd av den ekonomiska och styrmässiga logik som redovisas i underlaget. Om utökning av yrkesutbildningar ska ske inom oförändrade resurser, och om dessa prioriteras utifrån arbetsmarknadens efterfrågan, uppstår ett tryck mot de delar av verksamheten vars värde i högre grad är indirekt och långsiktigt. Allmän kurs tillhör denna kategori. Det finns vidare skäl att uppmärksamma att en successiv förskjutning av verksamheten mot yrkesutbildningar kan leda till att folkhögskolans särart gradvis försvagas. I den mån verksamheten i ökande utsträckning organiseras utifrån samma principer och inriktningar som andra utbildningsformer minskar även dess funktionella distinktion. En sådan utveckling riskerar på sikt att ifrågasätta behovet av folkhögskolan som egen utbildningsform. Mot denna bakgrund är det inte tillräckligt att i allmänna ordalag framhålla vikten av folkhögskolans breda uppdrag. För att säkerställa att detta uppdrag upprätthålls krävs13 (36) tydliga ställningstaganden som begränsar möjligheten att finansiera nya utbildningsinsatser genom att minska omfattningen av allmän kurs. Utan sådana ställningstaganden finns en uppenbar risk att den anpassning som nu föreslås leder till en gradvis nedbrytning av folkhögskolans kompensatoriska funktion och därmed till en försvagning av dess långsiktiga bidrag till kompetensförsörjningen. Ett mer ändamålsenligt utvecklingsspår är att stärka kopplingen till arbetsmarknaden inom ramen för folkhögskolans befintliga uppdrag. Detta kan exempelvis ske genom att utveckla profilinriktningar inom allmän kurs, där utbildningen kombinerar behörighetsgivande studier med yrkesförberedande inslag. En sådan modell möjliggör att utbildningens kompensatoriska funktion upprätthålls samtidigt som deltagarnas etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden stärks. Sammanfattning Regionfullmäktige beslutade 2023-12-12 §362 om Budget 2024 och ekonomisk plan 2025– 2026 (RS 2023/1208). I beslutet finns ett uppdrag till Kultur- och kompetensnämnden 2024; ”Anpassa folkhögskolornas utbud. Folkhögskolornas utbildningsutbud utvecklas för att bättre matcha arbetsmarknadens kompetensbehov samt för att främja utbildningsutbudet för bristyrken och för att förebygga arbetslöshet efter studier.” I redovisningen av uppdraget beskrivs folkhögskolan som utbildningsform, nuvarande utbildningsutbud vid Region Gävleborgs folkhögskolor samt förutsättningarna för att anpassa mot fler yrkesutbildningar. Kriterier för att inrätta ny yrkesutbildning vid folkhögskolan för urval av vilka förslag på yrkesutbildningar som tas till fortsatt beredning · Kompetensen efterfrågas på arbetsmarknaden · Förslag till utbildning tas fram i samverkan med regional utvecklingsförvaltning · Förslag till utbildning tas fram i samarbete med branschföreträdare · Folkhögskolan kan tillskapa nödvändiga förutsättningar för utbildningens genomförande gällande exempelvis lokaler, utrustning, lärarkompetens och praktikplatser · Förslag till ny utbildning baseras på väl underbyggd ekonomisk kalkyl där de ekonomiska förutsättningarna framgår tydligt. · Utbildning kan ges som del av, eller komplement till, befintlig utbildning Handlingsplan för fortsatt process I den fortsatta processen för att anpassa folkhögskolornas utbud ingår: • Kultur- och kompetensförvaltningen fortsätter samverka med regional utvecklingsförvaltning i kompetensförsörjningsfrågor och i framtagande av förslag på nya insatser och utbildningar vid folkhögskolorna. • Fastställda kriterier tillämpas för vilka förslag på nya yrkesutbildningar vid folkhögskolorna som är möjliga för fortsatt beredning.14 (36) • Inför beslut om inrättande av ny utbildning ska hänsyn tas till att folkhögskolan fortsatt ska kunna erbjuda kultur, utbildning och bildning genom en bredd av utbildningar, i enlighet med folkbildningsrådets statsbidragsvillkor. • Förvaltningen tar fram underlag, så att Kultur- och kompetensnämnden årligen (från och med 2026) kan följa upp den procentuell fördelning mellan allmän kurs, särskild kurs – yrkesutbildning och övriga särskilda kurser, vid Region Gävleborgs folkhögskolor. • Förvaltningen ska under kvartal 4 2026 presentera en strategisk plan för Region Gävleborgs folkhögskolor fram till 2035. Kultur- och kompetensnämnden beslutar att 1. Godkänna redovisningen av uppdraget Anpassa folkhögskolornas utbud 2. Fastställa föreslagna kriterier för att inrätta nya yrkesutbildningar vid folkhögskolorna 3. Fastställa föreslagen handlingsplan för fortsatt process med att anpassa folkhögskolornas utbud Yrkanden Marie-Louise Dangardt (S) yrkar följande: 1. att allmän kurs ska utgöra en bärande och långsiktigt säkerställd del av folkhögskolornas verksamhet och inte understiga nuvarande andel av utbildningsutbudet. 2. att förändringar i utbildningsutbudet inte får genomföras om de medför minskning av allmän kurs omfattning, vare sig i absoluta tal eller som andel av verksamheten. 3. att utökning av yrkesutbildningar vid folkhögskolorna ska finansieras genom tillskott av externa medel eller utökad regionersättning och inte genom omfördelning från allmän kurs. 4. att inför beslut om nya utbildningar ska det särskilt prövas och redovisas att dessa inte påverkar folkhögskolans kompensatoriska uppdrag och allmän kurs negativt. Anteckning Sammanträdet ajourneras mellan klockan 10.50-11.00. Efter Kulturrådets besök återupptas ärendet kl. 12.00. Kultur- och kompetensnämnden beslutar enligt förslag till beslut samt bifaller Marie-Louise Dangardts (S) tilläggsyrkanden.15 (36) Rektorerna för Bollnäs, Forsa och Västerbergs folkhögskolor Avdelningschef, Näringsliv och kompetens, Regionala utvecklingsförvaltningen. • Tjänsteskrivelse 260302-Anpassa folkhögskolornas utbud • Anpassa folkhögskolornas utbud-redovisning av uppdrag uppdaterad 260227 • Anpassa folkhögskolornas utbud_bilaga • Utbildningsutbud Region Gävleborgs tre folkhögskolor 2023-2025

§53 Uppföljning och information (KKN 2026/4) Sammanfattning Kulturrådet informerar om sitt uppdrag och besök i Gävleborg där de bland annat ska träffa kommunerna och regionen för trepartssamtal. Trepartssamverkan är en del av Kulturrådets utvecklingsarbete.

§54 Motion (S) - Jämlikhetsmotion 15: Lära för livet - En utredning för ökad jämlikhet inom verksamheter under Kultur- och kompetensnämnden (RS 2023/2216) Beslut Sammanfattning I en motion föreslår Eva Lindberg (S) med flera följande: • Att Region Gävleborg tillsätter en utredning för ökad jämlikhet inom verksamheter under Kultur- och kompetensnämnden enligt beskrivning. Regionfullmäktige beslutade 2023-09-20 §213 att motionen överlämnas till Kultur- och kompetensnämnden för beredning. • Motion (S) - Jämlikhetsmotion 15: Lära för livet - En utredning för ökad jämlikhet inom verksamheter under Kultur- och kompetensnämnden • Protokollsutdrag - §213 RF Anmälan av motion - Jämlikhetsmotion 15: Lära för livet - En utredning för ökad jämlikhet inom verksamheter under Kultur- och kompetensnämnden • Svar motion - Jämlikhetsmotion 15: Lära för livet - En utredning för ökad jämlikhet inom verksamheter under Kultur- och kompetensnämnden18 (36)

§55 Motion (S) - Jämlikhetsmotion 16: Lära för livet - Uppdrag för att öka självfinansieringsgraden av kulturen upphävs och avslutas (RS 2023/2217) Beslut Sammanfattning I en motion föreslår Eva Lindberg (S) med flera följande: • Att nämnda uppdrag i motionen syftande till att öka självfinansieringsgraden av kulturen upphävs och avslutas. Regionfullmäktige beslutade 2023-09-20 §214 att överlämna motionen till Kultur- och kompetensnämnden för beredning. • Motion - Jämlikhetsmotion 16: Lära för livet - Uppdrag för att öka självfinansieringsgraden av kulturen upphävs och avslutas • Protokollsutdrag - §214 RF Anmälan av motion - Jämlikhetsmotion 16: Lära för livet - Uppdrag för att öka självfinansieringsgraden av kulturen upphävs och avslutas • Svar motion - Jämlikhetsmotion 16: Lära för livet - Uppdrag för att öka självfinansieringsgraden av kulturen upphävs och avslutas20 (36)

§56 Kurser och konferenser (KKN 2026/6) Sammanfattning SKR:s Kultur- och fritidskonferens 2026 Datum: 4-5 november Plats: Science Park Towers, Jönköping Anmälan: Kultur- och fritidskonferensen 2026

§57 Initiativärende (C) - Armlängds avstånd (KKN 2023/13) Beslut 2. Att bifalla tilläggsyrkandet genom att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram pedagogiskt material som beskriver hur Region Gävleborg hanterar sitt inflytande över kulturen i regionen i enlighet med principen om armlängds avstånd. 3. Att materialet presenteras för nämnden efter att nytt regionfullmäktige tillträtt. Sammanfattning • KKN ger förvaltningschefen i uppdrag att fram ett pedagogiskt utbildningsmaterial som förklarar begreppet armlängds avstånd och vikten av kulturens integritet. Jonas Rask Samuelsson (C) kompletterar initiativärendet med följande yrkande: • Materialet kompletteras med pedagogiskt material gällande hur Region Gävleborg hanterar sitt inflytande över kulturen i regionen och dess institutioner. Materialet delges därefter samtliga förtroendevalda i Regionfullmäktige i Gävleborg. 2. Att bifalla tilläggsyrkandet genom att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram pedagogiskt material som beskriver hur Region Gävleborg hanterar sitt inflytande över kulturen i regionen i enlighet med principen om armlängds avstånd. 3. Att materialet presenteras för nämnden efter att nytt regionfullmäktige tillträtt. • Initiativärende, armlängdsavstånd - Jonas Rask Samulesson (C) • §14 KKN Initiativärende, armlängdsavstånd • Svar på initiativärende (C) - Armlängds avstånd23 (36) • Protokollsutdrag - §72 KKN Initiativärende (C) - Armlängds avstånd • Svar Initiativärende (C) - Armlängds avstånd

§58 Initiativärende (S) - Konsekvensanalys av föreslagna nedskärningar av Folkteatern (KKN 2025/122) Beslut Sammanfattning I ett initiativärende yrkar Marie-Louise Dangardt (S) följande: • Att Kultur- och kompetensnämnden uppdrar till förvaltningen att omgående utreda konsekvenserna av styrets föreslagna nedskärningar av Folkteaterns verksamhet, inklusive påverkan på statliga bidrag och regionens långsiktiga kulturpolitiska mål. • Att Kultur- och kompetensnämnden säkerställer att inget beslut om ekonomiska nedskärningar genomförs innan en sådan konsekvensanalys redovisats och förankrats i nämnden. • Att Kultur- och kompetensnämnden markerar att Region Gävleborg fortsatt ska värna Folkteatern som en regional kulturinstitution med uppdrag att nå hela länet, i enlighet med tidigare kulturpolitiska beslut. Yrkanden Marie-Louise Dangardt (S) yrkar bifall till initiativärendet. Alf Norberg (V) och Jonas Rask Samuelsson (C) ställer sig bakom Marie-Louise Dangardts (S) bifallsyrkande. Ordförande (M) ställer proposition på ordförandens förslag mot Marie-Louise Dangardts (S) yrkande och finner att Kultur- och kompetensnämnden beslutar enligt ordförandens förslag.25 (36) • Initiativärende (S) - Konsekvensanalys av föreslagna nedskärningar av Folkteatern • Protokollsutdrag - §77 KKN Initiativärende (S) - Konsekvensanalys av föreslagna nedskärningar av Folkteatern • Svar Initiativärende (S) - Konsekvensanalys av föreslagna nedskärningar av Folkteatern

§59 Initiativärende (C) - Återställ neddragningarna på studieförbundens verksamhet (KKN 2025/134) Beslut Sammanfattning • 929 000:- tillförs budget verksamhetsbidrag för studieförbundens regionala verksamhet. Yrkanden Jonas Rask Samuelsson (C) yrkar bifall till initiativärendet. Alf Norberg (V) och Marie-Louise Dangardt (S) ställer sig bakom Jonas Rask Samuelssons (C) bifallsyrkande. Ordförande (M) ställer proposition på ordförandens förslag mot Jonas Rask Samuelssons (C) bifallsyrkande och finner att kultur- och kompetensnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Omröstning Omröstning begärs och genomförs. Kultur- och kompetensnämnden godkänner följande propositionsordning: JA - avslå initiativärendet NEJ - bifalla initiativärendet27 (36) Omröstningen utfaller på så vis att åtta ledamöter röstar JA och fem ledamöter röstar NEJ. Kultur- och kompetensnämnden har därmed röstat att avslå initiativärendet, (se omröstningslista §59). • Initiativärende (C) - Återställ neddragningarna på studieförbundens verksamhet • Protokollsutdrag - §90 KKN Initiativärende (C) - Återställ neddragningarna på studieförbundens verksamhet • Svar Initiativärende (C) - Återställ neddragningarna på studieförbundens verksamhet Omröstningslista Omröstningslista: §59 Ärende: Initiativärende (C) - Återställ neddragningarna på studieförbundens verksamhet, KKN 2025/134 Omröstningslist(or) Omröstning Ledamot Ja Nej Avstår Frida Stål (M), ordförande X Fredrik Röjd (SVG), vice ordförande X Marie-Louise Dangardt (S), 2:e vice ordförande X Lena Åman (S), ledamot X Wanja Delén (SD), ledamot X Thomas Norrman (SD), ledamot X Alf Norberg (V), ledamot X Jonas Rask Samuelsson (C), ledamot X Lars Österberg (KD), ledamot X Anneli Hirsimäki (S), ersättare X Olle Larsson (SD), ersättare X Per Almberg (M), ersättare X Anna Smith (SVG), ersättare X Resultat 8 5 029 (36)

§60 Initiativärende (C) - Ta initiativ till en filmfond i Gävleborg (KKN 2025/154) Beslut Sammanfattning • Att kultur- och kompetensnämnden beslutar utreda möjligheten att skapa en regional filmfond eller filmorganisation i Gävleborg. • Att arbetet sker i samverkan med projektet Kreativa kuggar. • Att kultur- och kompetensnämnden avsätter en miljon av överskottet 2025 till att starta en filmfond. Yrkanden Jonas Rask Samuelsson (C) yrkar bifall till initiativärendet. Alf Norberg (V) och Marie-Louise Dangardt (S) ställer sig bakom Jonas Rask Samuelssons (C) bifallsyrkande. Ordförande (M) ställer proposition på ordförandens förslag mot Jonas Rask Samuelssons (C) yrkande och finner att Kultur- och kompetensnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Omröstning Omröstning begärs och genomförs.30 (36) Kultur- och kompetensnämnden godkänner följande propositionsordning: JA - anse initiativärendet besvarat NEJ - bifall till initiativärendet Omröstningen utfaller på så vis att åtta ledamöter röstar JA och fem ledamöter röstar NEJ. Kultur- och kompetensnämnden har därmed beslutat att anse initiativärendet besvarat, (se omröstningslista §60). • Initiativärende (C) - Ta initiativ till en filmfond i Gävleborg • Protokollsutdrag - §111 KKN Initiativärende (C) - Ta initiativ till en filmfond i Gävleborg • Svar Initiativärende (C) - Ta initiativ till en filmfond i Gävleborg Omröstningslista Omröstningslista: §60 Ärende: Initiativärende (C) - Ta initiativ till en filmfond i Gävleborg, KKN 2025/154 Omröstningslist(or) Omröstning Ledamot Ja Nej Avstår Frida Stål (M), ordförande X Fredrik Röjd (SVG), vice ordförande X Marie-Louise Dangardt (S), 2:e vice ordförande X Lena Åman (S), ledamot X Wanja Delén (SD), ledamot X Thomas Norrman (SD), ledamot X Alf Norberg (V), ledamot X Jonas Rask Samuelsson (C), ledamot X Lars Österberg (KD), ledamot X Anneli Hirsimäki (S), ersättare X Olle Larsson (SD), ersättare X Per Almberg (M), ersättare X Anna Smith (SVG), ersättare X Resultat 8 5 032 (36)

§61 Breddad finansiering av kultursektorn (KKN 2025/93) Beslut Kultur- och kompetensnämnden beslutar att ge Stabsdirektören i uppdrag att: 1. utreda förutsättningarna för stärkt och breddad finansieringen av länets kultursektor, genom exempelvis en fond till stöd till länets kultursektor. 2. genomföra och redovisa uppdraget enligt vad som anges i detta dokument. Reservationer Alf Norberg (V), Jonas Rask Samuelsson (C), Marie-Louise Dangardt (S), Anneli Hirsimäki (S) samt Lena Åman (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Den regionala kulturen är en viktig del för att stärka länets attraktionskraft. Länets kultursektor förtjänar robusta villkor, i syfte att möjliggöra ett rikt och levande kulturliv. Därav har Regionfullmäktige i budget för 2026 (RS 2025/1663) gett i uppdrag till Kultur- och kompetensnämnden att föra dialoger med näringslivet för att stärka och bredda finansieringen av kulturverksamheten. Syftet är att pröva modeller för samfinansiering som ökar självfinansieringen och bidrar till en robust och diversifierad kultursektor i länet. Uppdrag I uppdraget ingår att • initiera och genomföra en strukturerad dialog med näringslivet i länet för att fånga intresse, drivkrafter och hinder kopplat till finansiering av kultur. • analysera möjliga former för breddad finansiering, inklusive offentlig–privat samverkan. • undersöka förutsättningarna för att etablera en regional fond för länets kultursektor. • undersöka vilka övriga verktyg som finns att använda för att främja en bred och robust finansiering för länets kultursektor. • beakta relevanta nationella och EU-rättsliga krav och riktlinjer33 (36) • bevaka, analysera och ta höjd för resultatet av regeringens utredning En breddad finansiering av kulturområdet om incitament finansiering (Dir. 2025:61) samt regeringens förväntade filmpolitiska proposition. Tidplan och återrapportering Uppdraget ska delredovisas till Kultur- och kompetensnämndens sammanträde 29 september 2026 och slutredovisas vid Kultur- och kompetensnämndens sammanträde 4 november 2026. Kultur- och kompetensnämnden beslutar att ge Stabsdirektören i uppdrag att: 1. utreda förutsättningarna för stärkt och breddad finansieringen av länets kultursektor, genom exempelvis en fond till stöd till länets kultursektor. 2. genomföra och redovisa uppdraget enligt vad som anges i detta dokument. Yrkanden Alf Norberg (V) yrkar avslag. Marie-Louise Dangardt (S) yrkar i första hand avslag och i andra hand avslag på följande uppdrag: • initiera och genomföra en strukturerad dialog med näringslivet i länet för att fånga intresse, • analysera möjliga former för breddad finansiering, inklusive offentlig–privat samverkan. • bevaka, analysera och ta höjd för resultatet av regeringens utredning En breddad finansiering av kulturområdet om incitament finansiering (Dir. 2025:61) samt regeringens förväntade filmpolitiska proposition. Marie-Louise Dangardt (S) inkommer med följande motivering: Uppdragets utformning, dess begreppsanvändning och dess koppling till pågående regeringsinitiativ ger sammantaget uttryck för en långtgående omläggning av den kulturpolitiska inriktningen i regionen. Det handlar i praktiken om ett stegvis systemskifte där finansieringsansvaret förskjuts från det offentliga till en ökad beroendeställning gentemot marknadsaktörer och privata intressen. De delar av uppdraget som avser att initiera och genomföra ett närmande näringslivet (punkt 1), analysera former offentlig–privat samverkan (punkt 2) samt att bevaka, analysera och ta höjd för resultatet av regeringens utredning om breddad finansiering av kulturområdet (punkt 6) bedöms sammantaget leda i riktning mot en principiell förskjutning av den regionala kulturpolitikens inriktning. Uppdragets utformning innebär att privata, externa finansieringsformer ges en central och styrande roll i utvecklingen av kulturverksamheten. Detta sker utan att det tydligt anges att34 (36) sådana finansieringsformer ska utgöra ett komplement till, och inte en ersättning för, den offentliga finansieringen. I avsaknad av en sådan avgränsning finns en uppenbar risk för att det offentliga huvudansvaret för kultur successivt försvagas. Den regionala kulturpolitiken vilar på principer om långsiktighet, tillgänglighet och konstnärlig frihet. Dessa principer förutsätter en stabil och förutsägbar offentlig finansiering som inte är beroende av marknadsaktörers prioriteringar eller ekonomiska konjunkturer. En ökad betoning av näringslivet och på utveckling av offentlig–privat samverkan förändrar incitamentsstrukturerna inom kulturområdet, med följd att verksamheters innehåll, inriktning och geografiska fördelning i ökad utsträckning påverkas av externa intressen. Vidare innebär en sådan inriktning ojämlika utfall. Möjligheterna att attrahera privat finansiering varierar betydligt mellan olika verksamheter, konstformer och delar av länet. En modell som i högre grad bygger på näringslivsengagemang och extern finansiering riskerar därmed att förstärka redan existerande skillnader och leda till en snedfördelning av resurser. Den del av uppdraget som kopplar det regionala arbetet till den statliga utredningen om breddad finansiering förstärker denna problematik. Genom att explicit anpassa det regionala uppdraget till en nationell inriktning där ökad icke-offentlig finansiering är ett uttalat mål, sker en förskjutning av kulturpolitikens utgångspunkter. Detta riskerar att binda den regionala kulturpolitiken till en utvecklingslinje där marknadslogik ges ökad betydelse på bekostnad av kulturpolitiska mål. Mot denna bakgrund bedöms det inte vara ändamålsenligt att genomföra uppdragets delar enligt punkt 1, 2 och 6. Dessa delar avslås därför. Jonas Rask Samuelsson (C) yrkar i första hand avslag och i andra hand att vid delredovisningen redovisa inom vilka sektorer det skulle lämpa sig med en kulturfond. Marie-Louise Dangardt (S) och Alf Norberg (V) ställer sig bakom Jonas Rask Samuelssons (C) tilläggsyrkande. Ordförande (M) ställer proposition på ordförandens förslag mot Alf Norbergs (V), Marie- Louise Dangardts (S) och Jonas Rask Samuelssons (C) avslagsyrkande och finner att kultur- och kompetensnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Vidare ställer ordförande (M) proposition på ordförandes förslag mot Marie-Louise Dangardts (S) ändringsyrkande och finner att kultur- och kompetensnämnden beslutar enligt ordförandes förslag. Därefter ställer ordförande (M) proposition på ordförandes förslag mot Jonas Rask Samuelssons (C) tilläggsyrkande och finner att kultur- och kompetensnämnden beslutar enligt ordförandes förslag.35 (36) • Breddad finansering av kultursektorn