Kommunstyrelsen — 22 april 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Göteborgs Stads allmänna vatten- och av-
1§ Vem är avgiftsskyldig
För att täcka nödvändiga kostnader för Göteborgs Stads allmänna vatten- och av-
loppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anlägg-
ningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa.
Avgiftsskyldig är även den som enligt 2 och 4 §§ Lagen (2006:412) om allmänna
vattentjänster jämställs med fastighetsägare.
Avgiftsskyldig för avledning av dagvatten från allmän plats är den som ansvarar
för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i
vattentjänstlagen är uppfyllda.
§ 2 2.1 Olika avgifter
2§ Avgifter
2.1 Olika avgifter
Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.
Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.
2.2 Vattentjänster
Avgiftsskyldighet föreligger för följande ändamål inom va-anläggningens verk-
samhetsområde:
• Dricksvattenförsörjning (V) till fastighet
• Spillvattenavledning (S) från fastighet
• Dagvattenavledning (D) från fastighet och från allmän plats. Med ”dagvatten” menas i denna
taxa dag- och dränvatten från fastighet och allmän plats.
§ 3 omhänderta otydlighet som
§ 3 Fastighetstyper § 3 Fastighetstyper Tillägg som syftar till att
omhänderta otydlighet som
I dessa taxeföreskrifter avses följande: I dessa taxeföreskrifter avses följande:
kan uppstå när Skatteverkets
Småhusfastighet: Fastighet som enligt Småhusfastighet: Fastighet som enligt taxering inte hunnit ändras när
Skatteverket definieras som Skatteverket definieras som en tidigare småhusfastighet
småhusenhet och är avsedd för småhusenhet och är avsedd för byggs om till flerbostadshus.
bostadsändamål och som uteslutande bostadsändamål och som uteslutande
eller huvudsakligen är bebyggd eller eller huvudsakligen är bebyggd eller
enligt beviljat bygglov avses att enligt beviljat bygglov avses att
bebyggas för bostadsändamål. bebyggas för bostadsändamål.
Övrig fastighet: Alla fastigheter som Övrig fastighet: Alla fastigheter som
inte är småhusfastighet, till exempel inte är småhusfastighet, till exempel
flerbostadshus, industrier och offentlig flerbostadshus, industrier och offentlig
verksamhet, och som uteslutande eller verksamhet, och som uteslutande eller
huvudsakligen är bebyggd eller enligt huvudsakligen är bebyggd eller enligt
beviljat bygglov avses att bebyggas. beviljat bygglov avses att bebyggas.
Byggnation som ska göras enligt
gällande detaljplan, men där
taxeringen ännu inte hunnit ändras, ska
faktureras enligt gällande
planbestämmelser.
§ 3 § 3 Ordet småhus ändrat till
småhusfastigheter för att
Då flera småhus har en gemensam Då flera småhusfastigheter har en
förtydliga vad som avses.
förbindelsepunkt genom gemensam förbindelsepunkt genom
gemensamhetsanläggning definieras de gemensamhetsanläggning definieras de
som Övrig fastighet. Undantag från som Övrig fastighet. Undantag från
denna regel gäller vid debitering av denna regel gäller vid debitering av
brukningsavgift för dagvatten enligt brukningsavgift för dagvatten enligt
§ 4 4.1 Förbindelsepunkt upprättas
4§ När inträder avgiftsskyldigheten
4.1 Förbindelsepunkt upprättas
Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen dricksvatten, spillvatten och dag-
vatten inträder när huvudmannen ordnat förbindelsepunkt för ändamålet och in-
formerat den avgiftsskyldige om detta samt förbindelsepunktens läge i plan och
höjd.
Förbindelsepunkt kan upprättas av huvudmannen för den allmänna va-anlägg-
ningen även utan beställning från fastighetsägare. Taxan förutsätter att samtliga
villkor för avgiftsskyldighet enligt vattentjänstlagen är uppfyllda.
4.2 Förbindelsepunkt upprättas inte
Avleds dagvatten till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprät-
tas, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit ut-
förda och den avgiftsskyldige informerats om detta.
Avgiftsskyldighet för dagvatten inträder även när åtgärder för bortledande av dag-
vatten från gatan blivit utförda och fastighetsägaren blivit informerad om detta.
4.3 Tillkommande avgifter
Avgiftsskyldighet för tillkommande tomtyta inträder när fastighetsreglering vun-
nit laga kraft.
Avgiftsskyldighet för ändamålen V och S på grund av utökad vattenmätarkapa-
citet inträder när ny mätarkapacitet är installerad.
Avgiftsskyldighet för ändamålet D på grund av ändrad servisdimension inträder
när den nya servisdimensionen är utförd och fastighetsägaren blivit informerad
om detta.
4.4 Taxa som ska tillämpas
Avgifter ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldig-
het inträder.
§ 5 5.1 Tid för betalning
5§ Fakturering och betalning av avgifter
5.1 Tid för betalning
Sedan avgiftsskyldighet inträtt ska avgift betalas inom den tid som anges på fak-
tura.
Betalas debiterat belopp inte i tid som anges på faktura ska dröjsmålsränta erläg-
gas enligt § 6 räntelagen, från den dag som betalning skulle ha skett.
5.2 Fakturering och avläsning av vattenmätare
Fakturering av brukningsavgift sker två, fyra eller tolv gånger per år enligt beslut
av huvudmannen. Fast brukningsavgift delas upp över året beroende på fakture-
ringsfrekvens. Rörlig brukningsavgift debiteras baserad på mätt, förbrukad
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
6
vattenmängd eller annan grund som anges i 14§ - 18§. Både fast och rörlig avgift
debiteras i efterskott.
Avläsning av vattenmätare och debitering efter verklig förbrukning ska göras i
genomsnitt minst en gång per år. Fakturering mellan mätaravläsningarna görs ef-
ter uppskattad förbrukning.
Fastighetsägaren ska meddela huvudmannen avläsning som underlag för slutdebi-
tering i samband med överlåtelse av fastighet. Fastighetsägaren är också skyldig
att anmäla till huvudmannen om förändringar sker i fastighetens verksamhet som
väsentligt påverkar dricksvattenförbrukningen.
5.3 Betalningsplan för anläggningsavgift
§ 6 6.1 Särtaxa
6§ Undantag från taxa
6.1 Särtaxa
Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten, spillvatten och
dagvatten i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksam-
hetsområdet i övrigt, kan avgift utgå enligt särskild antagen särtaxa.
6.2 Oskälig avgiftsfördelning
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna anläggningsavgift enligt 7§ -11§
eller brukningsavgift enligt 12§ - 21§ får huvudmannen komma överens med fas-
tighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
7
Anläggningsavgifter
§ 7 7.1 Avgifter
7§ Anläggningsavgifter för fastighet
7.1 Avgifter
För fastighet ska erläggas anläggningsavgift enligt följande:
a) Servisavgift
En avgift som avser framdragning av servisledningar till förbindelsepunkter för
V, S och D. Avgiften beror på typ av fastighet enligt 3§ stycke 1 och 2, som ser-
visledningen ska betjäna. Avgiften avser framdragna servisledningar i samma
schakt.
b) Schaktöppningsavgift
En avgift per schakt då servisledning efter beställning från fastighetsägare byggs
och ansluts i efterhand till ett befintligt allmänt ledningsnät.
c) Förbindelsepunktsavgift dricksvatten (V) och spillvatten (S)
En avgift som erläggs för varje upprättad förbindelsepunkt för V för fastigheter
som nyttjar både dricksvatten och spillvatten. Avgiften beror på fastighetens möj-
lighet att nyttja den allmänna anläggningen och baseras normalt på vattenmäta-
rens kapacitet och typ av fastighet. Förbindelsepunktsavgift debiteras för den
sammanlagda nominella mätarkapacitet som finns på fastigheten, oavsett antalet
servisledningar eller schakter. För småhusfastighet debiteras avgift för minsta vat-
tenmätarstorlek. För övrig fastighet avgör Kretslopp och vatten antal och storlek
på vattenmätare som behövs, utifrån det behov av flöde som fastighetsägaren be-
skrivit i ansökan om va-anslutning.
Om förbindelsepunkt upprättas för ändamålet S för fastighet som endast nyttjar
ändamålet spillvatten, beräknas avgiften efter huvudmannens bedömning av san-
nolikt flöde för vatten.
d) Förbindelsepunktsavgift för dagvatten (D)
En avgift som erläggs för varje upprättad förbindelsepunkt för D för fastigheter
som avleder dagvatten till allmän anläggning. Avgiften beror på servisledningens
dimension och typ av fastighet.
Avgiften är baserad på framlagd ledningsdimension för fastighetens behov att av-
leda dagvatten, oavsett om dagvattnet avleds till ledning för enbart dagvatten eller
till en kombinerad ledning för spill- och dagvattenavlopp.
Om avledning av dagvatten till allmän anläggning sker utan att särskild förbindel-
sepunkt har upprättats beräknas avgiften för motsvarande erforderlig ledningsdi-
mension.
e) Tomtyteavgift
En avgift för utbyggnad av ledningsnät för vatten, spillvatten och dagvatten.
Tomtyteavgift debiteras för fastighetens areal enligt uppgifter i lantmäteriets fas-
tighetsregister. Har fastigheten andel i samfälld fastighet ska tomtyteavgift
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
8
debiteras som motsvarar fastighetens andel. Vid tredimensionella fastigheter för-
delas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till fastigheter-
nas bruttoarea (BTA).
7.2 Gemensam förbindelsepunkt
Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas förbindelse-
punktsavgift och servisavgift enligt 7.1 lika mellan fastigheterna. Om anslutning
av ytterligare fastighet till gemensam förbindelsepunkt kräver ökad servisdimens-
ion och/eller ökad mätarkapacitet debiteras den tillkommande fastigheten avgift
för tillkommande kapacitet.
7.3 Tillkommande förbindelsepunkt
Upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska tillkommande avgift enligt 7.1 erläg-
gas. Förbindelsepunktsavgift erläggs endast för extra förbindelsepunkt för dricks-
vatten och dagvatten. För fastighet som är ansluten till både dricksvatten och
spillvatten debiteras 100 % förbindelsepunktsavgift för varje förbindelsepunkt för
dricksvatten, oavsett antal spillvattenserviser.
7.4 Förbindelsepunktsavgift för obebyggd fastighet
För obebyggd fastighet ska erläggas anläggningsavgift som om den var bebyggd.
Förbindelsepunktsavgift för V och S för Övrig fastighet debiteras för minsta stor-
lek på vattenmätare. Tillkommande förbindelsepunktsavgift debiteras när beställ-
ning av anslutning inkommit till huvudmannen för den allmänna va-anläggningen
och erforderlig mätarkapacitet kan fastställas.
7.5 Avgiftsreduktion för urinseparering
För fastighet från vilken urin, eller urin och fekalier, inte avleds till den allmänna
spillvattenanläggningen, utan återförs till jordbruket eller till användning där nä-
ringsämnena nyttiggörs, får huvudmannen besluta om 20 % reduktion av förbin-
delsepunktsavgiften för V och S enligt 7.1 b, vid anslutning av ändamålet spillvat-
ten.
7.6 Begränsningsregel för tomtyteavgift
För bostadsfastigheter gäller en begränsningsregel som innebär att avgift för tomt-
yta endast tas ut intill ett belopp som motsvarar summan av servisavgift och för-
bindelsepunktsavgifter.
Vid ändrade förhållanden avseende 7.1a, c eller d tas ytterligare tomtyteavgift ut i
den mån ovan angiven begränsningsregel så medger. De sammanlagda avgifterna
för tillkommande servisledningar summeras inte till högre belopp än 100 % av
avgiften enligt 7.1 a även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgif-
terna därmed blivit högre.
7.7 Tillkommande tomtyta
Ökar fastighets tomtyta med mer än 250 m2 ska tomtyteavgift erläggas för till-
kommande yta om den härstammar från en fastighet för vilken tomtyteavgift inte
ska anses vara betald tidigare. Sker successiv ökning av tomtytan ska debitering
göras då totala ökningen uppgår till 250 m2 eller mer. Vid beräkning av avgift för
tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 7.6.
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
9
§ 8 av dränvatten. Ingen ändring i
diarienr: goteborg:-:2023:652, goteborg:KOV:2026:277
§ 8 § 8 Ordet dräneringsvatten ersätts
av dränvatten. Ingen ändring i
Avledning av dag- och Avledning av dag- och dränvatten från
betydelse. Anpassning till
dräneringsvatten från fastighet och fastighet och avledning av dagvatten
KFVA.
avledning av dagvatten från allmän från allmän plats anses såväl var för
plats anses såväl var för sig som sig som tillsammans, utgöra ett va-
tillsammans, utgöra ett va-ändamål ändamål
BILAGA 2 Sammanställning av förslag till
ändringar Föreskrifter för VA-taxa
KOV 2026-00277
1
BILAGA 3 Förslag till prislista VA-taxa
2027 ALTERNATIV A med fondering
VA-taxa Göteborg prislista
Dokumentnamn: BILAGA 3 Förslag till prislista VA-taxa 2027 ALTERNATIV A med fondering
Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf
(FÖRSLAG) VA-taxekollektivet KOV-2026-00277 för beslutet:
Göteborg SLK-2026-XXXXX [Text]
Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig:
Kommunala föreskrif- från 2027-01-01 tills Ersätter tidigare taxa Kretslopp och vatten
ter, Normgivning mot vidare (FÖRSLAG) (FÖRSLAG)
enskild
BILAGA 3 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
2
Förslag till
Prislista gällande från 2027-01-01
Prislistan nedan redovisar den aktuella avgiften som abonnenterna skall avlägga för de tjänster som nyttjas.
Avgifterna är indelade efter Brukningsavgifter, Anläggningsavgifter och andra avgifter. Dessa avgifter beslu-
tas oftast årligen av Kommunfullmäktige. Ytterligare information om avgifterna finns i VA-föreskrifterna som
är en skrift som beskriver avgifterna och hur de beräknas.
Det angivna priset utan moms utgör underlag för debitering och momsen beräknas för respektive avtal med
två decimaler. Fakturans totalbelopp avrundas till hela kronor. När avgifterna med moms visas utan decimaler
i denna taxa är de avrundade till hela kronor.
Brukningsavgifter
Fast avgift för dricksvatten och spillvatten
För småhusfastighet erläggs fast avgift enligt ”Småhus” i tabell nedan. Den fasta avgiften för Övrig fastighet
baseras på vattenmätarens storlek, uttryckt som nominell kapacitet.
Mätarstorlek Dricksvatten Spillvatten Dricksvatten och
spillvatten
Kronor per mätare och år Utan moms Med moms Utan moms Med moms Utan moms Med moms
Småhus 2 208 2 760 1 318 1 647 3 526 4 407
Q 4 (qn 2,5) 5 300 6 625 3 165 3 956 8 464 10 580
3
Q 10 (qn 6 ) 12 720 15 900 7 596 9 495 20 316 25 395
3
Q 16 (qn 10) 21 203 26 504 12 658 15 823 33 861 42 326
3
Dn 50 26 503 33 128 15 823 19 778 42 325 52 907
Dn 80 67 846 84 808 40 511 50 693 108 358 135 447
Dn 100 101 773 127 216 60 765 75 957 162 538 203 173
Dn 150 227 924 284 905 136 090 170 113 364 015 455 018
Fast avgift för dagvatten
För småhusfastighet erläggs fast avgift enligt ”Småhus” i tabell nedan. När två, tre eller fyra småhusfastig-
heter delar dagvattenservis erlägger varje fastighet en småhusavgift. Den fasta avgiften för Övrig fastighet
baseras på servisledningens dimension. Om avledning av dagvatten till allmän anläggning sker utan att sär-
skild förbindelsepunkt har upprättats beräknas avgiften för motsvarande erforderlig ledningsdimension.
Servisdimension dagvatten Kronor per servisanslutning och år
Utan moms Med moms
Småhus 2 606 3 258
0-160 mm 10 428 13 035
175-180 mm 13 396 16 744
200 mm 16 381 20 477
215-225 mm 23 466 29 332
250 mm 24 948 31 185
300-315 mm 41 716 52 145
350 mm 56 779 70 974
375-380 mm 65 182 81 477
BILAGA 3 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
3
Servisdimension dagvatten Kronor per servisanslutning och år
400 mm 74 161 92 701
450 mm 93 860 117 325
500 mm 115 877 144 846
600 mm 166 863 208 579
800 mm 296 646 370 808
1000 mm 463 510 579 387
1200 mm 667 457 834 322
1600 mm 1 186 589 1 483 237
2000 mm 1 854 043 2 317 554
Fast avgift för vattenmätare i brunn
Fastigheter som har vattenmätare placerad i brunn betalar dessutom en årlig avgift för de merkostnader som
uppkommer i samband med byte av sådan mätare. Avgift debiteras per brunn, om det finns flera mätare i
samma brunn debiteras avgift efter den största mätaren.
Mätarstorlek
Kronor per mätarbrunn och år Utan moms Med moms
Småhus 680 850
Q 4 (qn 2,5) 680 850
3
Q 10 (qn 6 ), Q 16 (qn 10) 1 360 1 700
3 3
DN 50, DN 80, DN 100 2 040 2 550
Rörlig avgift för dricksvatten och spillvatten
Den rörliga avgiften beror på vilken dricksvattenmängd som har mätts upp. För småhusfastighet där vattenför-
brukningen inte mäts eller som har egen vattentäkt beräknas rörlig avgift för dricksvatten och/eller spillvatten
för 100 m3 per år. För Övrig fastighet beräknas avgiften för 1 500 m3 per år. Om avledd spillvattenmängd av-
sevärt skiljer sig från levererad dricksvattenmängd ska rörlig avgift för spillvatten beräknas efter den mängd
spillvatten som avleds till den allmänna anläggningen.
Rörlig avgift
Kronor per kubikmeter Utan moms Med moms
Dricksvatten 15,20 19,00
Spillvatten 11,33 14,16
Dricksvatten och spillvatten 26,53 33,16
Dagvatten från allmän plats
Avgift för dagvatten från sådan allmän platsmark som är avsedd för hela stadens behov betalas av
den som förvaltar marken. Avgiften baseras på hur stor yta som är ansluten till den allmänna anlägg-
ningen och om ytan är hårdgjord eller inte.
Typ av yta
Kronor per kvadratmeter och år Utan moms
Hårdgjord yta 3,27
Ej hårdgjord yta 1,21
BILAGA 3 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
4
Andra avgifter
När fastighetsägaren har beställt en åtgärd, kopplat till sin användning av VA-tjänsterna, eller när fastighetsä-
garen inte har uppfyllt sina skyldigheter i något avseende, debiteras avgifter enligt nedan.
Åtgärd Kronor per åtgärd
Utan moms Med moms
Nedtagning, inklusive uppsättning, av vattenmätare på kundens begäran:
Q 4 (qn 2,5) 1 723 2 154
3
Q 10 (qn 6 ) 1 873 2 341
3
Q 16 (qn 10) 1 993 2 491
3
DN 50 5 144 6 430
Kontroll av vattenmätare på kundens begäran, mätaren felfri:
Q 4 (qn 2,5), Q 10 (qn 6 ), Q 16 (qn 10) 2 921 3 651
3 3 3
DN50, DN 80 4 371 5 464
DN 100 och större 6 021 7 526
Optisk avläsning av mätarlogg 1 123 1 404
Byte av sönderfrusen eller skadad vattenmätare:
Q 4 (qn 2,5) 3 646 4 558
3
Q 10 (qn 6 ) 5 356 6 695
3
Q 16 (qn 10) 6 879 8 599
3
DN 50 11 092 13 865
Förkommen vattenmätare:
Q 4 (qn 2,5) 3 546 4 433
3
Q 10 (qn 6 ) 5 246 6 558
3
Q 16 (qn 10) 5 846 7 308
3
DN 50 8 746 10 933
DN 80 14 546 18 183
DN 100 18 046 22 558
DN 150 36 046 45 058
DN 200 53 546 66 933
Förgävesbesök
Förgävesbesök vid aviserad eller avtalad tid för uppsättning, byte eller
892 1 115
avläsning av vattenmätare
Förgävesbesök vid avtalad tid för åtgärd avseende LTA-pump 2 800 3 500
Förgävesbesök vid avtalad tid för övriga åtgärder avseende VA-led-
892 1 115
ningsnätet
Avstängning och påsläpp av vatten efter beställning från kund:
- helgfri måndag – fredag kl 07.30 – 16.00 1 532 1915
- övrig tid 2 460 3 075
BILAGA 3 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
5
Åtgärd Kronor per år
Utan moms Med moms
Hyra av vattenmätare
Q 4 (qn 2,5) 544 680
3
Q 10 (qn 6 ) 908 1 135
3
Q 16 (qn 10) 1 004 1 255
3
DN 50 2 032 2 540
DN 80 3 204 4 005
DN 100 3912 4 890
DN 150 7 732 9 665
DN 200 11 576 14 470
Övrigt
Avgift för digital kommunikationsutgång 628 785
Sommarmätare, utsättning och intagning 3 399 4 249
BILAGA 3 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
6
Anläggningsavgifter
Servisavgift för Småhus och Övrig fastighet
Avgiften avser tre framdragna servisledningar i samma schakt i samband med utbyggnad av lednings-
nät, normalt en för dricksvatten, spillvatten respektive dagvatten. Schaktöppningsavgift tillkommer
per schakt när servisledningar utförs efter beställning från fastighetsägare och ansluts i efterhand till
ett befintligt allmänt ledningsnät. Om servisledningen är längre än normalt betalar man extra för den
sträcka som överstiger 10 meter.
Servisavgift Småhus och Övrig fastighet Utan moms (kr) Med moms (kr)
Småhus 142 300 177 875
Övrig fastighet 224 000 280 000
Schaktöppningsavgift för Småhus 69 900 87 375
Schaktöppningsavgift för Övrig fastighet 118 800 148 500
Lång servis för Småhus, kronor per meter överstigande 10 m 14 240 17 800
Lång servis för Övrig fastighet, kronor per meter översti-
gande 10 m 23 300 29 125
Servisavgift för dagvatten Allmän plats
Förvaltaren av Allmän plats betalar servisavgift för dagvatten. Avgifter tillkommer i förekommande
fall för schaktöppning och lång servis
Servisavgift Dagvatten Allmän plats Utan moms (kr) Med moms (kr)
Servisavgift för dagvatten 85 400 106 750
Schaktöppningsavgift för dagvatten Allmän plats 69 900 87 375
Lång servis, kronor per meter överstigande 10 m 14 000 17 500
Förbindelsepunktsavgift för dricksvatten och spillvatten
För småhusfastighet erläggs för varje småhus med egen förbindelsepunkt för vatten, förbindelsepunktsavgift
enligt ”Småhus” i tabell nedan. Två eller fler småhusfastigheter som delar förbindelsepunkt erlägger avgift för
”Övrig fastighet”. Avgiften för Övrig fastighet baseras på vattenmätarens storlek, uttryckt som nominell kapa-
citet enligt tabell.
Förbindelsepunktsavgift V och S Utan moms (kr) Med moms (kr)
Småhus 85 600 107 000
Q 3 4 (qn 2,5) 222 600 278 250
Q 3 10 (qn 6 ) 536 000 670 000
Q 3 16 (qn 10) 895 000 1 118 750
DN 50 1 117 000 1 396 250
DN 80 2 860 000 3 575 000
DN 100 4 292 000 5 365 000
BILAGA 3 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
7
Förbindelsepunktsavgift för dagvatten
För småhusfastighet erläggs för varje småhus med egen förbindelsepunkt för dagvatten, förbindelse-
punktsavgift enligt ”Småhus” i tabell nedan.
När två, tre eller fyra småhusfastigheter delar förbindelsepunkt för dagvatten erlägger varje småhus
förbindelsepunktsavgift enligt ”Småhus” i tabell nedan.
Fem eller fler småhusfastigheter som delar förbindelsepunkt för dagvatten erlägger avgift för ”Övrig
fastighet”.
Avgiften för Övrig fastighet baseras på dagvattenservisens dimension. Större dimensioner än de som
anges i tabellen debiteras avgift enligt kalkyl.
Förbindelsepunktsavgift D Utan moms (kr) Med moms (kr)
Småhus 18 720 23 400
150 / 160 mm 77 000 96 250
200 mm 122 000 152 500
215 / 225 mm 174 400 218 000
250 mm 185 200 231 500
300 / 315 mm 304 000 380 000
400 mm 537 200 671 500
500 mm 841 000 1 051 250
Tomtyteavgift
Tomtyteavgift erläggs normalt för de tre ändamålen dricksvatten, spillvatten och dagvatten enligt tabellen
nedan. Samma avgift betalas i förekommande fall för tillkommande tomtyta.
Tomtyteavgift Utan moms (kr/m2) Med moms (kr/m2)
Anslutning av tre ändamål 122,00 152,50
BILAGA 3 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
BILAGA 4 Kretslopp och vattens anvisning Fond för
investering Mjörn Vattentäkt
Dokumentnamn: BILAGA 4 Kretslopp och vattens anvisning Fond för investering Mjörn Vattentäkt
Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för
[Nämnd/styrelse/befattning] [Text] KOV-2026-00277 beslutet:
[Text]
Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig:
Anvisning [Giltighetstid] [Datum] [Funktion]
BILAGA 4 Kretslopp och vattens
anvisning Fond för investering
Mjörn Vattentäkt
Syftet med denna anvisning
Anvisningen syftar till att beskriva flödet av beslut kring upprättandet av fond för
investeringsprojekt Mjörn Vattentäkt, och beslut under tiden som fonden byggs upp och
avvecklas. Dessutom skall den ekonomiska hanteringen beskrivas för att förtydliga den
ekonomiska hanteringen före- under- och efter fondens upprättande.
Vem omfattas av anvisningen
Denna anvisning gäller efter beslut om fondering, för Kretslopp och vattennämnden
Koppling till andra styrande dokument
Anvisningen följer det styrande dokument som tagits fram för att styra hanteringen.
”Kretslopp och vattennämndens regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning
samt fondering för framtida investeringar, Dnr 0652/23”.
I vattentjänstlagen (SFS nr: 2006:412) beskrivs förutsättningar för fondering för
nyinvestering.
Fond för investering Mjörn Vattentäkt
Fonden byggs upp under ca åtta år, med start 2027, till 1000 mnkr. Detta belopp utgör
ungefär hälften av den i december 2025 bedömda storleken på investeringen Mjörn
Vattentäkt. Mjörn Vattentäkt är en nyinvestering som genererar nytta för hela
taxekollektivet för ändamålet dricksvatten. Fonden byggs upp med taxeintäkter från
brukningsavgifter för ändamålet dricksvatten.
BILAGA 4 Kretslopp och vattens anvisning Fond för investering Mjörn Vattentäkt 1 (4)
Tidplan
2026
April: Kretslopp och vattennämnden fattar beslut om att föreslå fondering genom VA-
taxeärendet för 2027. Efter beslut sänds förslaget till kommunstyrelsen för beredning av
ärendet till kommunfullmäktige
November: Kommunfullmäktige beslutar genom VA-taxeärendet för 2027 om att
Kretslopp och vatten ska bilda en fond, och om tillhörande (ökning av) VA-taxa för att
skapa utrymme för fonden enligt denna plan.
December: Kretslopp och vattennämnden beslutar om budet för 2027, där hantering av
fonden ingår.
2027-2033
Januari-december: Förvaltningen sätter av belopp till fonden varje månad enligt plan
Januari/februari: Genom årsbokslutet fastställs föregående års avsättningar till fonden.
Förutsättningar för fondens genomförande ska värderas i samband med årsbokslutet.
April: Kretslopp och vattennämnden beslutar om föreslag till VA-taxa för nästkommande
år, där (fortsatt) avsättning till fond ingår.
Vid eventuella avvikelser som motiverar avsteg från planen för avsättningar, ska detta
tydligt beskrivas i tjänsteutlåtandet och taxeförslaget för nästkommande år.
November: Kommunfullmäktige beslutar genom VA-taxeärendet för nästkommande år
att Kretslopp och vatten ska göra avsättningar enligt plan – eller vid behov göra ändringar
i förhållande till planen.
December; Kretslopp och vattennämnden beslutar om budet för nästkommande år, där
hantering av fonden ingår.
2034 (preliminärt)
Genom årsbokslutet i januari-februari fastställs föregående års avsättningar till fonden
Om fondering löpt på helt enligt plan beräknas fonden uppnå beslutade 1000 mnkr vid
utgången av 2034.
I taxeärendet för 2035 beaktas att avsättning till fonden kan upphöra, och därmed skapas
ett utrymme för motsvarande sänkning av dricksvattenavgifterna i VA-taxan. (Behov av
höjning av andra skäl kan medföra att avgifterna inte sänks totalt sett).
Från 2035
Vid aktivering av investeringen ska fondens medel i tas anspråk, och upplösas i takt med
avskrivningarna för investeringen.
BILAGA 4 Kretslopp och vattens anvisning Fond för investering Mjörn Vattentäkt 2 (4)
Uppbyggnad av fonden
När beslut om fonderingen finns skall redovisningen bokföra det beslutade beloppet från
taxeintäkterna till en fond för investering. Detta görs genom att man månatligen bokför
bort en tolftedel av årets avsättning från taxeintäkterna, och bokför det på ett skuldkonto
som ackumulerar fonden till den uppnår beslutad storlek.
Kretslopp och vattennämnden skall vid varje årsbokslut besluta om att upparbetat belopp
på fonden skall fastställas.
Baserat på underlaget som Kretslopp och vattennämnden tagit fram beslutar
Kommunfullmäktige att man beviljar den taxehöjning som erfordras för att kunna skapa
investeringsfonden.
När Kommunfullmäktige beslutat om höjd taxa för fondering ska nämndens budget
omfatta ett utrymme för fonderingen.
Förvaltningen ansvarar för att det genom delårs- och årsrapporter går att följa fondens
utveckling och storlek.
Plan för avsättningar till fonden
År Avsättning per år Fondens storlek vid
(månad) [mnkr] utgången av året [mnkr]
2027 125 (10,4) 125
2028 125 (10,4) 250
2029 125 (10,4) 375
2030 125 (10,4) 500
2031 125 (10,4) 625
2032 125 (10,4) 750
2033 125 (10,4) 875
2034 125 (10,4) 1000
Vid förändringar och avvikelser
Genom taxeärenden kan förvaltningen genom taxeärendet för nästkommande år eller
genom separat ärende, föreslå annan hantering än den planerade.
Om fonden behöver upplösas utan att investeringen Mjörn Vattentäkt har genomförts ska
i första hand avveckling ske genom anpassning av kommande års VA-taxa
(dricksvattenavgifter), det vill säga på liknande sätt som ordinarie reglering av
skuld/fordran. Detta innebär alltså att VA-kollektivet betraktas som inom samma
generation upp till ca 5 år. (Motiveringen är att tidsperspektivet (upp till ca 5 år) är kort i
förhållande till förväntad nyttjandetid för den investering som fonden är tänkt att stödja).
BILAGA 4 Kretslopp och vattens anvisning Fond för investering Mjörn Vattentäkt 3 (4)
Regler vid upplösning av VA-fond
När fonden är fylld och investeringsobjektet är klart för att sättas i drift (aktiveras) kan
upplösning av fonden påbörjas. När investeringen är klar kommer den att börja skrivas av
i den takt som den förväntas och -fonden kan på motsvarande sätt börja upplösas i samma
takt som avskrivningarna och under lika lång tid som avskrivningarna genomförs.
Kretslopp och vattennämnden fattar beslut om att ianspråkta VA-fonden genom att den
upplöses i takt med objektets avskrivningstid. För att kunna göra en upplösning av
fonden varje år måste ett avskrivningsbelopp beräknas. Detta görs genom att man inför
varje år gör en avskrivningssimulering på aktuella investeringskomponenter. Detta
beräknas vara avskrivningsbeloppet för kommande år. Detta belopp är underlaget för den
upplösning av fonden som görs under året.
BILAGA 4 Kretslopp och vattens anvisning Fond för investering Mjörn Vattentäkt 4 (4)
1
BILAGA X Förslag till prislista VA-taxa
2027 ALTERNATIV B Intäktsökning 4 pro-
cent, ingen fondering
VA-taxa Göteborg prislista
Dokumentnamn: BILAGA X Förslag till prislista VA-taxa 2027 ALTERNATIV B Intäktsökning 4 procent, ingen fondering
Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf
(FÖRSLAG) VA-taxekollektivet KOV-2026-00277 för beslutet:
Göteborg SLK-2026-XXXXX [Text]
Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig:
Kommunala föreskrif- från 2027-01-01 tills Ersätter tidigare taxa Kretslopp och vatten
ter, Normgivning mot vidare (FÖRSLAG) (FÖRSLAG)
enskild
BILAGA 5 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ B Intäktsökning 4 procent
ingen fondering
2
Förslag till
Prislista gällande från 2027-01-01
Prislistan nedan redovisar den aktuella avgiften som abonnenterna skall avlägga för de tjänster som nyttjas.
Avgifterna är indelade efter Brukningsavgifter, Anläggningsavgifter och andra avgifter. Dessa avgifter beslu-
tas oftast årligen av Kommunfullmäktige. Ytterligare information om avgifterna finns i VA-föreskrifterna som
är en skrift som beskriver avgifterna och hur de beräknas.
Det angivna priset utan moms utgör underlag för debitering och momsen beräknas för respektive avtal med
två decimaler. Fakturans totalbelopp avrundas till hela kronor. När avgifterna med moms visas utan decimaler
i denna taxa är de avrundade till hela kronor.
Brukningsavgifter
Fast avgift för dricksvatten och spillvatten
För småhusfastighet erläggs fast avgift enligt ”Småhus” i tabell nedan. Den fasta avgiften för Övrig fastighet
baseras på vattenmätarens storlek, uttryckt som nominell kapacitet.
Mätarstorlek Dricksvatten Spillvatten Dricksvatten och
spillvatten
Kronor per mätare och år Utan moms Med moms Utan moms Med moms Utan moms Med moms
Småhus 1 993 2 491 1 376 1 720 3 369 4 211
Q 4 (qn 2,5) 4 782 5 977 3 303 4 129 8 085 10 106
3
Q 10 (qn 6 ) 11 476 14 345 7 928 9 910 19 403 24 254
3
Q 16 (qn 10) 19 126 23 908 13 217 16 521 32 343 40 428
3
Dn 50 23 911 29 889 16 520 20 650 40 431 50 539
Dn 80 61 207 76 509 42 293 52 866 103 499 129 374
Dn 100 91 812 114 765 63 441 79 301 155 253 194 066
Dn 150 205 619 257 024 142 076 177 595 347 695 434 619
Fast avgift för dagvatten
För småhusfastighet erläggs fast avgift enligt ”Småhus” i tabell nedan. När två, tre eller fyra småhusfastig-
heter delar dagvattenservis erlägger varje fastighet en småhusavgift. Den fasta avgiften för Övrig fastighet
baseras på servisledningens dimension. Om avledning av dagvatten till allmän anläggning sker utan att sär-
skild förbindelsepunkt har upprättats beräknas avgiften för motsvarande erforderlig ledningsdimension.
Servisdimension dagvatten Kronor per servisanslutning och år
Utan moms Med moms
Småhus 2 712 3 390
0-160 mm 10 848 13 560
175-180 mm 13 932 17 415
200 mm 17 038 21 298
215-225 mm 24 404 30 505
250 mm 25 944 32 430
300-315 mm 43 384 54 230
350 mm 59 050 73 812
375-380 mm 67 788 84 735
BILAGA 5 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ B Intäktsökning 4 procent
ingen fondering
3
Servisdimension dagvatten Kronor per servisanslutning och år
400 mm 77 128 96 410
450 mm 97 616 122 020
500 mm 120 512 150 640
600 mm 173 539 216 924
800 mm 308 513 385 641
1000 mm 482 052 602 565
1200 mm 694 153 867 692
1600 mm 1 234 050 1 542 563
2000 mm 1 928 207 2 410 259
Fast avgift för vattenmätare i brunn
Fastigheter som har vattenmätare placerad i brunn betalar dessutom en årlig avgift för de merkostnader som
uppkommer i samband med byte av sådan mätare. Avgift debiteras per brunn, om det finns flera mätare i
samma brunn debiteras avgift efter den största mätaren.
Mätarstorlek
Kronor per mätarbrunn och år Utan moms Med moms
Småhus 680 850
Q 4 (qn 2,5) 680 850
3
Q 10 (qn 6 ), Q 16 (qn 10) 1 360 1 700
3 3
DN 50, DN 80, DN 100 2 040 2 550
Rörlig avgift för dricksvatten och spillvatten
Den rörliga avgiften beror på vilken dricksvattenmängd som har mätts upp. För småhusfastighet där vattenför-
brukningen inte mäts eller som har egen vattentäkt beräknas rörlig avgift för dricksvatten och/eller spillvatten
för 100 m3 per år. För Övrig fastighet beräknas avgiften för 1 500 m3 per år. Om avledd spillvattenmängd av-
sevärt skiljer sig från levererad dricksvattenmängd ska rörlig avgift för spillvatten beräknas efter den mängd
spillvatten som avleds till den allmänna anläggningen.
Rörlig avgift
Kronor per kubikmeter Utan moms Med moms
Dricksvatten 13,64 17,05
Spillvatten 11,77 14,71
Dricksvatten och spillvatten 25,41 31,76
Dagvatten från allmän plats
Avgift för dagvatten från sådan allmän platsmark som är avsedd för hela stadens behov betalas av
den som förvaltar marken. Avgiften baseras på hur stor yta som är ansluten till den allmänna anlägg-
ningen och om ytan är hårdgjord eller inte.
Typ av yta
Kronor per kvadratmeter och år Utan moms
Hårdgjord yta 3,40
Ej hårdgjord yta 1,26
BILAGA 5 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ B Intäktsökning 4 procent
ingen fondering
4
Andra avgifter
När fastighetsägaren har beställt en åtgärd, kopplat till sin användning av VA-tjänsterna, eller när fastighetsä-
garen inte har uppfyllt sina skyldigheter i något avseende, debiteras avgifter enligt nedan.
Åtgärd Kronor per åtgärd
Utan moms Med moms
Nedtagning, inklusive uppsättning, av vattenmätare på kundens begäran:
Q 4 (qn 2,5) 1 723 2 154
3
Q 10 (qn 6 ) 1 873 2 341
3
Q 16 (qn 10) 1 993 2 491
3
DN 50 5 144 6 430
Kontroll av vattenmätare på kundens begäran, mätaren felfri:
Q 4 (qn 2,5), Q 10 (qn 6 ), Q 16 (qn 10) 2 921 3 651
3 3 3
DN50, DN 80 4 371 5 464
DN 100 och större 6 021 7 526
Optisk avläsning av mätarlogg 1 123 1 404
Byte av sönderfrusen eller skadad vattenmätare:
Q 4 (qn 2,5) 3 646 4 558
3
Q 10 (qn 6 ) 5 356 6 695
3
Q 16 (qn 10) 6 879 8 599
3
DN 50 11 092 13 865
Förkommen vattenmätare:
Q 4 (qn 2,5) 3 546 4 433
3
Q 10 (qn 6 ) 5 246 6 558
3
Q 16 (qn 10) 5 846 7 308
3
DN 50 8 746 10 933
DN 80 14 546 18 183
DN 100 18 046 22 558
DN 150 36 046 45 058
DN 200 53 546 66 933
Förgävesbesök
Förgävesbesök vid aviserad eller avtalad tid för uppsättning, byte eller
892 1 115
avläsning av vattenmätare
Förgävesbesök vid avtalad tid för åtgärd avseende LTA-pump 2 800 3 500
Förgävesbesök vid avtalad tid för övriga åtgärder avseende VA-led-
892 1 115
ningsnätet
Avstängning och påsläpp av vatten efter beställning från kund:
- helgfri måndag – fredag kl 07.30 – 16.00 1 532 1915
- övrig tid 2 460 3 075
BILAGA 5 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ B Intäktsökning 4 procent
ingen fondering
5
Åtgärd Kronor per år
Utan moms Med moms
Hyra av vattenmätare
Q 4 (qn 2,5) 544 680
3
Q 10 (qn 6 ) 908 1 135
3
Q 16 (qn 10) 1 004 1 255
3
DN 50 2 032 2 540
DN 80 3 204 4 005
DN 100 3912 4 890
DN 150 7 732 9 665
DN 200 11 576 14 470
Övrigt
Avgift för digital kommunikationsutgång 628 785
Sommarmätare, utsättning och intagning 3 399 4 249
BILAGA 5 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ B Intäktsökning 4 procent
ingen fondering
6
Anläggningsavgifter
Servisavgift för Småhus och Övrig fastighet
Avgiften avser tre framdragna servisledningar i samma schakt i samband med utbyggnad av lednings-
nät, normalt en för dricksvatten, spillvatten respektive dagvatten. Schaktöppningsavgift tillkommer
per schakt när servisledningar utförs efter beställning från fastighetsägare och ansluts i efterhand till
ett befintligt allmänt ledningsnät. Om servisledningen är längre än normalt betalar man extra för den
sträcka som överstiger 10 meter.
Servisavgift Småhus och Övrig fastighet Utan moms (kr) Med moms (kr)
Småhus 142 300 177 875
Övrig fastighet 224 000 280 000
Schaktöppningsavgift för Småhus 69 900 87 375
Schaktöppningsavgift för Övrig fastighet 118 800 148 500
Lång servis för Småhus, kronor per meter överstigande 10 m 14 240 17 800
Lång servis för Övrig fastighet, kronor per meter översti-
gande 10 m 23 300 29 125
Servisavgift för dagvatten Allmän plats
Förvaltaren av Allmän plats betalar servisavgift för dagvatten. Avgifter tillkommer i förekommande
fall för schaktöppning och lång servis
Servisavgift Dagvatten Allmän plats Utan moms (kr) Med moms (kr)
Servisavgift för dagvatten 85 400 106 750
Schaktöppningsavgift för dagvatten Allmän plats 69 900 87 375
Lång servis, kronor per meter överstigande 10 m 14 000 17 500
Förbindelsepunktsavgift för dricksvatten och spillvatten
För småhusfastighet erläggs för varje småhus med egen förbindelsepunkt för vatten, förbindelsepunktsavgift
enligt ”Småhus” i tabell nedan. Två eller fler småhusfastigheter som delar förbindelsepunkt erlägger avgift för
”Övrig fastighet”. Avgiften för Övrig fastighet baseras på vattenmätarens storlek, uttryckt som nominell kapa-
citet enligt tabell.
Förbindelsepunktsavgift V och S Utan moms (kr) Med moms (kr)
Småhus 85 600 107 000
Q 3 4 (qn 2,5) 222 600 278 250
Q 3 10 (qn 6 ) 536 000 670 000
Q 3 16 (qn 10) 895 000 1 118 750
DN 50 1 117 000 1 396 250
DN 80 2 860 000 3 575 000
DN 100 4 292 000 5 365 000
BILAGA 5 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ B Intäktsökning 4 procent
ingen fondering
7
Förbindelsepunktsavgift för dagvatten
För småhusfastighet erläggs för varje småhus med egen förbindelsepunkt för dagvatten, förbindelse-
punktsavgift enligt ”Småhus” i tabell nedan.
När två, tre eller fyra småhusfastigheter delar förbindelsepunkt för dagvatten erlägger varje småhus
förbindelsepunktsavgift enligt ”Småhus” i tabell nedan.
Fem eller fler småhusfastigheter som delar förbindelsepunkt för dagvatten erlägger avgift för ”Övrig
fastighet”.
Avgiften för Övrig fastighet baseras på dagvattenservisens dimension. Större dimensioner än de som
anges i tabellen debiteras avgift enligt kalkyl.
Förbindelsepunktsavgift D Utan moms (kr) Med moms (kr)
Småhus 18 720 23 400
150 / 160 mm 77 000 96 250
200 mm 122 000 152 500
215 / 225 mm 174 400 218 000
250 mm 185 200 231 500
300 / 315 mm 304 000 380 000
400 mm 537 200 671 500
500 mm 841 000 1 051 250
Tomtyteavgift
Tomtyteavgift erläggs normalt för de tre ändamålen dricksvatten, spillvatten och dagvatten enligt tabellen
nedan. Samma avgift betalas i förekommande fall för tillkommande tomtyta.
Tomtyteavgift Utan moms (kr/m2) Med moms (kr/m2)
Anslutning av tre ändamål 122,00 152,50
BILAGA 5 TU (info) Förslag till prislista VA-taxa 2027 Alternativ B Intäktsökning 4 procent
ingen fondering
Kretslopp och vatten
BILAGA 6
Sammanställning av ändringar i
prislistans upplägg
Ändringringar för prislistans upplägg VA-taxa 2027 jämfört med VA-taxa
2026. Ändringarna gäller både alternativen för VA-taxa 2027 (A och B).
Avsnitt, tabell Ändring Kommentar
Brukningsavgifter, Fast qn 2,5 ersätts av Q 4 (qn 2,5), qn 6 Q3 avser nya vattenmätare. Qn-
3
avgift för dricksvatten och ersätts av Q 10 (qn 6 ), qn20 ersätts mätare finns fortfarande hos många
3
spillvatten & Fast avgift för av Q 16 (qn 10) kunder. Avseende kapacitet och
3
vattenmätare i brunn. användning är det inga förändringar,
Andra avgifter. utan uppdateringen i prislistan syftar
Anläggningsavgifter, till att öka tydligheten för kunder
Förbindelsepunktavgift för med nya typen av vattenmätare.
dricksvatten och spillvatten
Brukningsavgifter, Fast Ny dimension 1600 mm har Ändringen beror på att det nu finns
avgift för dagvatten tillkommit. en servis med denna dimension.
Avgiften är beräknad enligt samma
princip som övriga dimensioner,
vilket innebär att avgiften står i
proportion till flödeskapaciteten.
Andra avgifter, Övrigt Optisk avläsning av mätarlogg har Ny tjänst.
tillkommit.
Andra avgifter, Uppdelning av avgifter för Uppdelningen har gjorts för att öka
Förgävesbesök förgävesbesök på tre typer: tydligheten och följsamheten till
självkostnadsprincipen. (Åtgärd
1) vid aviserad eller avtalad tid för
uppsättning, byte eller avläsning av avseende LTA-pump kräver
vattenmätare exempelvis dyrare arbetsfordon och
fler personer än ett vattenmätarbyte.)
2) vid avtalad tid för åtgärd
avseende LTA-pump,
3) avtalad tid för övriga åtgärder
avseende VA-ledningsnätet
BILAGA 6 Sammanställning av ändringar i 1 (2)
prislistans upplägg
KOV 2026-00277
Andra avgifter, Hyra av Avgifter anges i enheten kronor Ingen förändring i sak – abonnent
vattenmätare per år i stället för kronor per dygn betalar för verklig tid. Hyra av
vattenmätare avser normalt
undermätare, för
fastigheter/verksamheter där endast
del av dricksvattenflödet utgör grund
för spillvattendebitering (industrier).
Mätarna sitter normalt ute i flera år,
och kronor per år är då mer relevant
enhet för prislistan.
Andra avgifter Ändrad ordning på avgifterna, För ökad tydlighet.
exempelvis har sommarmätare,
utsättning och intagning flyttats till
”Övrigt”. Avgifterna har delats upp
utifrån om det är kronor per åtgärd
eller kronor per år som anges.
BILAGA 2 Sammanställning av ändringar i
prislistans upplägg
KOV 2026-00277
BILAGA 7
KOV-xxx
Bilaga 7
Statistik över VA-taxans utveckling i Göteborg
2026-02-25
Taxeutveckling i Göteborg
Diagrammen i denna bilaga visar taxans utveckling 2019-2029 i
form av tidigare beslutade, föreslagna (2027) enligt Alternativ A
med fondering, och planerade (2028, 2029) avgifter för branschens
typhus.
Typhus A - villa
Jämförelsen görs för en fiktiv fastighet, typhus A, som definieras som ett
småhus med en tomtyta som är 800 kvadratmeter, och som är ansluten till alla
tre ändamålen dricks-, spill- och dagvatten. Typhus A har en årlig
vattenförbrukning på 150 kubikmeter.
Typhus B – flerbostadshus med 15 lägenheter
Jämförelsen görs för en fiktiv fastighet, typhus B, som definieras som ett
flerfamiljshus med 15 lägenheter på en 800 kvadratmeter stor fastighet och som
är ansluten alla tre ändamålen dricks-, spill- och dagvatten. Typhus B har två
parallellkopplade vattenmätare av storlek q 2,5/Q 4 och en årsförbrukning på 2
n 3
000 kubikmeter.
Bilaga 7 2 (3)
Statistik över VA-taxans utveckling i Göteborg
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-02-25
Bilaga 7 3 (3)
Statistik över VA-taxans utveckling i Göteborg
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-02-25
BILAGA 8
KOV-2026-00277
Bilaga 8
Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
2026-03-04
Branschens jämförelseexempel
Svenskt Vatten genomför årligen statistikundersökningar för VA-taxan i Sveriges
kommuner, och uppgifter i denna bilaga är hämtade från dessa undersökningar.
Som underlag för jämförelser över tid och mellan kommuner används följande
exempel:
Typhus A - villa
Jämförelsen görs för en fiktiv fastighet, typhus A, som definieras som ett
småhus med en tomtyta som är 800 kvadratmeter, och som är ansluten till alla
tre ändamålen dricks-, spill- och dagvatten. Typhus A har en årlig
vattenförbrukning på 150 kubikmeter.
Typhus B – flerbostadshus med 15 lägenheter
Jämförelsen görs för en fiktiv fastighet, typhus B, som definieras som ett
flerfamiljshus med 15 lägenheter på en 800 kvadratmeter stor fastighet och som
är ansluten alla tre ändamålen dricks-, spill- och dagvatten. Typhus B har två
parallellkopplade vattenmätare av storlek q 2,5 och en årsförbrukning på 2 000
n
kubikmeter.
Brukningsavgifter 2025
Diagrammen visar belopp i kronor per år inklusive moms.
Hela Sverige
Bilaga 8 2 (7)
Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-03-04
Göteborg Malmö Stockholm
Bilaga 8 3 (7)
Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-03-04
Göteborgsregionen
Bilaga 8 4 (7)
Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-03-04
Anläggningsavgifter 2025
Diagrammen visar belopp i kronor inklusive moms.
Hela Sverige
Bilaga 8 5 (7)
Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-03-04
Göteborg Malmö Stockholm
Bilaga 8 6 (7)
Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-03-04
Göteborgsregionen
Bilaga 8 7 (7)
Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2026-03-04
§ 9 11.2 Fastighetsägare begär att servisledning byts
beslutstyp: godkännande
9§§, ersätta huvudmannens merkostnader enligt kalkyl.
11.2 Fastighetsägare begär att servisledning byts
Om en fastighetsägare begär att ny servisledning ska utföras i stället för redan be-
fintlig, och huvudmannen kan godkänna detta, är fastighetsägaren skyldig att
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
11
bekosta dels den nya servisledningens allmänna del, dels borttagandet av den tidi-
gare servisledningens allmänna del. Avgift för pluggning ingår i servisavgiften.
11.3 Sprinkler
För vattenservis som enbart eller huvudsakligen dimensioneras för sprinklerända-
mål beräknas servisavgift enligt kalkylerad kostnad och debiteras enligt verklig
kostnad.
11.4 Utanför verksamhetsområdet
För fastighet belägen utanför verksamhetsområdet men som kan beviljas anslut-
ning enligt avtal beräknas servisavgift enligt kalkylerad kostnad och debiteras en-
ligt verklig kostnad.
11.5 Byggnad på allmän plats
För byggnad eller anläggning på allmän plats som beviljas anslutning till tillfäl-
liga serviser beräknas servisavgift enligt kalkylerad kostnad och debiteras enligt
verklig kostnad.
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
12
Brukningsavgifter
§ 10 När servisledning anläggs för avvattning av allmän plats eller jämförbart område
10§ Anläggningsavgift för avvattning av allmän plats
När servisledning anläggs för avvattning av allmän plats eller jämförbart område
ska förvaltare av den allmänna platsen betala servisavgift med tillämpning av be-
stämmelserna i denna taxa.
§ 11 11.1 Fastighetsägare begär annat utförande
beslutstyp: godkännande
11§ Extra åtaganden
11.1 Fastighetsägare begär annat utförande
Om en fastighetsägare ansöker om att ledningar utförs på annat sätt eller förses
med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, och huvudmannen
kan godkänna detta, ska fastighetsägaren, utöver anläggningsavgifter enligt 8 -
§ 12 12.1 Avgifter
12§ Brukningsavgifter för fastighet och byggnad på allmän plats
12.1 Avgifter
För bebyggd fastighet, för fastighet som varit bebyggd och för byggnad på allmän
plats för vilken förbindelsepunkt finns upprättad, ska erläggas brukningsavgift
enligt nedan. Avgift utgår per fastighet för:
a) Dricksvatten
- en fast avgift per år beroende av vattenmätarens storlek och typ av fastighet. Småhus debite-
ras enligt avgift för minsta vattenmätarstorlek. För övrig fastighet avgör Kretslopp och vatten
antal och storlek på vattenmätare som behövs, utifrån det behov av flöde som fastighetsägaren
beskrivit i ansökan om va-anslutning.
- en rörlig avgift beroende av mängd levererat dricksvatten
- en fast avgift per år för de fastigheter där vattenmätaren är placerad i en brunn
b) Spillvatten
- en fast avgift per år beroende av vattenmätarens storlek och typ av fastighet
- en rörlig avgift beroende av mängd levererat dricksvatten
c) Dagvatten
- en fast avgift per år beroende av servisledningens dimension och typ av fastighet
Fast avgift för dagvatten är baserad på framlagd ledningsdimension för fastighet-
ens behov att avleda dagvatten, oavsett om dagvattnet avleds till ledning för en-
bart dagvatten eller till en kombinerad ledning för spill- och dagvattenavlopp.
Om avledning av dagvatten till allmän anläggning sker utan att särskild förbindel-
sepunkt har upprättats beräknas avgiften för motsvarande erforderlig ledningsdi-
mension.
12.2 Gemensam förbindelsepunkt för dagvatten
Är förbindelsepunkt för dagvatten gemensam för två, tre eller fyra Småhusfastig-
heter, betalar varje fastighet avgift enligt 12.1.c för småhus.
Är förbindelsepunkt för dagvatten gemensam för fem eller fler Småhusfastigheter
fördelas avgift enligt 12.1.c för Övrig fastighet lika mellan fastigheterna.
Är förbindelsepunkt för dagvatten gemensam för två eller fler Övrig fastighet för-
delas avgift enligt 12.1.c för Övrig fastighet lika mellan fastigheterna.
§ 13 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska er-
13§ Brukningsavgift för förvaltare av allmän plats
Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska er-
lägga brukningsavgift för bortledning av dagvatten genom den allmänna dagvat-
tenanläggningen. Avgift utgår för ytor som är till för hela stadens behov och med
det avses större vägar, spårvägsområde, parker samt evenemangs- och julhandels-
området. Avgiftsgrundande ytor fastställs av huvudmannen i särskilt PM.
Avgiften beräknas per ytenhet allmän platsmark och ytorna delas in i hårdgjorda
respektive ej hårdgjorda ytor.
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
13
§ 14 Rörlig avgift för dricksvatten beräknas efter den vattenmängd som levererats till
14§ Rörlig avgift för dricksvatten – mätning
Rörlig avgift för dricksvatten beräknas efter den vattenmängd som levererats till
fastigheten från den allmänna anläggningen. Levererad vattenmängd fastställs ge-
nom mätning om inte huvudmannen medger undantag härifrån.
§ 15 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt dricksvatten som levereras till fas-
15§ Läckage
Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt dricksvatten som levereras till fas-
tigheten. Om bortrunnet vatten vid betydande läckage på fastighetens VA-install-
ation inte har avletts genom fastighetens spillvattenledning kan reducering av
spillvattenavgiften medges. För att reducerad avgift ska beviljas ska fastighetsä-
garen rimligen inte kunnat känna till läckaget. Huvudmannen uppskattar mängden
bortrunnet vatten.
§ 16 Finns misstanke om att vattenmätaren visar annan förbrukning än den verkliga
beslutstyp: godkännande
16§ Mätfel
Finns misstanke om att vattenmätaren visar annan förbrukning än den verkliga
kan huvudmannen undersöka mätaren om huvudmannen finner det nödvändigt
eller fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning be-
stäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC’s föreskrifter om
vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas
eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen.
Om fastighetsägaren har begärt undersökningen och mätaren godkänns ska under-
sökningen bekostas av fastighetsägaren, i annat fall bekostas den av huvudman-
nen.
§ 17 Nyttjar fastigheten den allmänna va-anläggningen för såväl dricksvatten som
17§ Rörlig avgift för spillvatten – mätning
Nyttjar fastigheten den allmänna va-anläggningen för såväl dricksvatten som
spillvatten anses mängden avlett spillvatten vara samma mängd som det dricks-
vatten som levererats till fastigheten enligt 14§.
Om avledd spillvattenmängd avsevärt skiljer sig från levererad dricksvatten-
mängd ska rörlig avgift för spillvatten beräknas efter den mängd spillvatten som
avleds till den allmänna anläggningen. Mängden ska bestämmas efter mätning på
fastighetsägarens bekostnad av berörda dricksvatten- och spillvattenmängder eller
efter huvudmannens uppskattning.
Vatten som definieras som spillvatten men som enligt huvudmannens medgivande
avleds till dagvattenledning (kylvatten, tvättvatten från fasad, bergvärmeborrning
och dylikt) anses ingå i brukningsavgift för dagvatten enligt 12.1.c.
§ 18 Har huvudmannen bestämt att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvi-
18§ Rörlig avgift för vatten och spillvatten utan mätning
Har huvudmannen bestämt att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvi-
dare inte ska fastställas genom mätning eller om fastigheten inte brukar den all-
männa dricksvattenanläggningen, beräknas rörlig avgift för dricksvatten respek-
tive spillvatten efter en schablonförbrukning. För Småhusfastighet betalas rörlig
avgift för 100 m3 per år och för Övrig fastighet 1 500 m3 per år.
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
14
§ 19 För fastighet, från vilken urin, eller urin och fekalier inte avleds till den allmänna
beslutstyp: godkännande
19§ Reduktion för urinseparering
För fastighet, från vilken urin, eller urin och fekalier inte avleds till den allmänna
spillvattenanläggningen, utan återförs till jordbruk eller till annan användning där
näringsämnena nyttiggörs, får huvudmannen besluta om reduktion av bruknings-
avgiften för spillvatten. Förutsättningarna är att erforderligt tillstånd erhållits från
miljönämnden, och att fastighetsägaren fortlöpande kan visa att avskild urin, eller
urin och fekalier, omhändertas på annat sätt, som kan godkännas av miljönämn-
den.
§ 20 Avgift debiteras om huvudmannen på fastighetsägarens begäran, eller på grund av
20§ Andra avgifter
Avgift debiteras om huvudmannen på fastighetsägarens begäran, eller på grund av
att fastighetsägaren åsidosatt sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen, stängt av
vattentillförseln eller vidtagit annan åtgärd.
§ 21 Har fastighetsägaren begärt att huvudmannen ska genomföra åtgärd för att under-
diarienr: goteborg:KOV:2025:2704
21§ Överenskommelse vid särskilda åtgärder
Har fastighetsägaren begärt att huvudmannen ska genomföra åtgärd för att under-
lätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende
eller har i övrigt särskild åtgärd krävts på grund av fastighetens va-förhållanden,
får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren om avgiftens
storlek.
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
Kretslopp och vatten
BILAGA 2
Sammanställning av föreslagna
ändringar i Föreskrifter för VA-taxa
Gulmarkerad text i Bilaga 1 uppdateras efter beslut i kommunfullmäktige.
Gällande föreskrifter Förslag Kommentar
Gäller från och med 1 januari 2025. Gäller från och med 1 januari 2027. Uppdaterat datum.
Förord Förord Förslag till nya kommunala
föreskrifter KFVA, som
Lagen om allmänna vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster
ersätter ABVA 2017 – se
(SFS 2006:412), i denna skrift även (SFS 2006:412), i denna skrift även
KOV-2025-02704, KVN
benämnd vattentjänstlagen, reglerar benämnd vattentjänstlagen, reglerar
2026-06-04 §21.
förhållandet mellan huvudman för den förhållandet mellan huvudman för den
allmänna vatten- och allmänna vatten- och ”nämnden för Kretslopp och
avloppsanläggningen samt ägare av avloppsanläggningen samt ägare av vatten” rättat till kretslopp och
fastighet inom anläggningens fastighet inom anläggningens vattennämnden i stycket om
verksamhetsområde dels genom denna verksamhetsområde dels genom denna huvudmammaskap
taxa, dels genom ”Allmänna taxa, dels genom ”Kommunala
bestämmelser för brukande av föreskrifter om användning av den
Göteborgs Stads allmänna vatten- och allmänna VA-anläggningen i
avloppsanläggning” (ABVA). Frågor Göteborg” (KFVA). Frågor som inte
som inte behandlas i denna taxa eller i behandlas i denna taxa eller i KFVA,
ABVA, ska bedömas efter ska bedömas efter vattentjänstlagen
vattentjänstlagen eller tillämpad praxis. eller tillämpad praxis.
Göteborgs Stad är huvudman för den Göteborgs Stad är huvudman för den
allmänna vatten- och allmänna vatten- och
avloppsanläggningen i Göteborg. avloppsanläggningen i Göteborg.
Huvudmannaskapet utövas av Huvudmannaskapet utövas av
nämnden för kretslopp och vatten, med kretslopp och vattennämnden, med
undantag av spillvattenrening och undantag av spillvattenrening och
tillhörande avloppstunnelnät, som tillhörande avloppstunnelnät, som
styrelsen för Gryaab utövar styrelsen för Gryaab utövar
huvudmannaskap för. Avgifter enligt huvudmannaskap för. Avgifter enligt
taxa betalas till förvaltningen taxa betalas till förvaltningen
Kretslopp och vatten. Kretslopp och vatten.
BILAGA 2 Sammanställning av förslag till 1 (2)
ändringar Föreskrifter för VA-taxa
KOV 2026-00277
§ 36 årliga inbetalningar under längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är be-
Enligt § 36 lagen om allmänna vattentjänster kan en anläggningsavgift fördelas på
årliga inbetalningar under längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är be-
tungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständig-
heter, om fastighetsägaren begär det och om godtagbar säkerhet ställs. För obetalt
belopp ska utgå ränta enligt räntelagen.
5.4 Anstånd med betalning av tomtyteavgift för övrig fastighet
Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, för Övrig fastighet medge an-
stånd med erläggande av anläggningstaxans tomtyteavgift för andel av fastighets
areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastig-
heten. Anstånd medges för högst 10 år. Om mark genom fastighetsbildningsåt-
gärd frångår fastigheten under anståndstiden upphör anståndsmedgivandet att
gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. För obetalt belopp utgår
ränta enligt räntelagen från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör.
För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen.
§ 61 Förslag till VA-taxa 2027
beslutstyp: godkännandediarienr: goteborg:KOV:2026:277, goteborg:SLK:2025:1040, goteborg:KOV:2025:2704, goteborg:KOV:2024:762
§ 61 KOV-2026-00277
Förslag till VA-taxa 2027
Beslut
Enligt förvaltningens förslag:
1.Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till föreskrifter för
VA-taxa, enligt bilaga 1 att gälla från 2027-01-01.
2.Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till prislista för VA-
taxa enligt bilaga 3, Alternativ A med fondering, att gälla från 2027-01-01.
3.Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till kompletterande
anvisning för fondering för investering Mjörn vattentäkt, enligt bilaga 4.
4.Kretslopp och vattennämnden sänder förslagen enligt 1, 2 och 3 ovan till
kommunstyrelsen för fastställande i kommunfullmäktige.
5.Kretslopp och vattennämnden hemställer till kommunfullmäktige om att få i uppdrag
att upprätta en fond för investering Mjörn vattentäkt och ordna den redovisning som
krävs för fondens hantering.
Tidigare behandling
Kretslopp och vattennämnden fick information i ärendet 2026-03-18 § 36.
Handling
Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2026-03-25, med bilagor.
Yrkande från SD, M, D och L, 2026-04-22, bilaga 1.
Yrkanden
Jöran Fagerlund (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag.
Claes Björling (M), Daniel Frostlin (SD) och Kent Vahlén (L) yrkar bifall till eget
yrkande.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner bifall till förvaltningens förslag.
Omröstning begärs.
Omröstning
Godkänd voteringsproposition: ”Ja” för bifall till förvaltningens förslag och ”nej” för
bifall till yrkande från SD, M, D och L.
Göteborgs Stad Kretslopp och vattennämnden, protokollsutdrag 1 (2)
Kretslopp och vattennämnden
Vid upprop röstar Jöran Fagerlund (V), Sofia Hvittfeldt (S), Abbas Moosavi (S), Gunnar
Persson (MP) och Tim Eckerström (V) ja, medan Claes Björling (M), Arne Brorsson (D),
Kent Vahlén (L) och Daniel Frostlin (SD) röstar nej.
Med fem ja-röster mot fyra nej-röster beslutar nämnden att bifalla förvaltningens förslag.
Reservationer
Daniel Frostlin (SD), Claes Björling (M), Kent Vahlén (L) och Arne Brorsson (D)
reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.
Protokollsutdrag skickas till
Kommunstyrelsen
Dag för justering
2026-04-24
Vid protokollet
Sekreterare
Emilia Dahlstedt
Ordförande Justerande
Jöran Fagerlund Claes Björling
Göteborgs Stad Kretslopp och vattennämnden, protokollsutdrag 2 (2)
Kretslopp och vatten
Yrkande
2026-04-22
Dnr: KOV-2026-00277
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna
Förslag till VA-taxa 2027
Förslag till beslut
I kretslopp och vattennämnden:
1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till föreskrifter för VA-taxa,
enligt bilaga 1 att gälla från 2027-01-01.
2. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till prislista för VA-taxa
enligt bilaga 5, Alternativ B utan fondering.
3. Kretslopp och vattennämnden sänder förslagen enligt 1 och 2 ovan till kommunstyrelsen
för fastställande i kommunfullmäktige.
Yrkandet
Den föreslagna VA-taxan, som innefattar fondering, innebär ytterligare avgiftshöjningar för
hushållen utöver de redan ökade kostnaderna. Att i nuläget höja taxan ytterligare riskerar
inte bara att belasta hushållen ekonomiskt, utan kan även uppfattas som en orimlig
fördelning av kostnadsansvaret.
En sådan ordning innebär att dagens hushåll får bära kostnader som dels avser
investeringar som tidigare generationer inte har finansierat, dels sådana som i praktiken
gynnar framtida hushåll. Detta står i konflikt med grundläggande principer om rättvisa och en
rimlig fördelning av kostnader över tid.
Mot denna bakgrund yrkar vi på förvaltningens förslag i enlighet med alternativ B, utan
fondering.
Kretslopp och vatten
Tjänsteutlåtande Handläggare
Utfärdat 2026-03-25 Lisa Ahnoff, Hans Clausen
Ärendenummer KOV-2026-00277 Telefon:
E-post: lisa.ahnoff@kretsloppochvatten.goteborg.se
Förslag till VA-taxa 2027
Förslag till beslut
I Kretslopp och vattennämnden:
1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till föreskrifter för
VA-taxa, enligt bilaga 1 att gälla från 2027-01-01.
2. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till prislista för VA-
taxa enligt bilaga 3, Alternativ A med fondering, att gälla från 2027-01-01.
3. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till kompletterande
anvisning för fondering för investering Mjörn vattentäkt, enligt bilaga 4.
4. Kretslopp och vattennämnden sänder förslagen enligt 1, 2 och 3 ovan till
kommunstyrelsen för fastställande i kommunfullmäktige.
5. Kretslopp och vattennämnden hemställer till kommunfullmäktige om att få i uppdrag
att upprätta en fond för investering Mjörn vattentäkt och ordna den redovisning som
krävs för fondens hantering.
Sammanfattning
Kretslopp och vattennämnden ska besluta om förslag till VA-taxa. Nämnden
informerades om ärendet 2026-03-18, § 36. Förslaget ska utgöra underlag för
kommunfullmäktiges beslut om taxa som ska gälla från 1 januari 2027.
Förvaltningen föreslår genom Alternativ A, att intäkter från brukningsavgifter höjs med
125 mnkr, där de 125 mnkr tas ut genom höjda avgifter för dricksvatten, och avsätts i en
ny fond för investeringen Mjörn Vattentäkt. Mjörn Vattentäkt är en planerad åtgärd som
höjer leveranssäkerheten och är till nytta för alla som har kommunalt dricksvatten.
Fonden byggs upp till sammanlagt 1 miljard kronor, genom årliga avsättningar under 8
år, och syftar till att begränsa skuldsättning, räntekostnader och effekter av avskrivningar.
Fondering för nyinvesteringar inom VA möjliggörs genom vattentjänstlagen § 30.
Förutsättningarna för att starta fondering under 2027 bedöms vara gynnsamma, till följd
av ett förväntat positivt resultat under 2026. Förslaget innebär att skuld till abonnent som
beräknas uppgå till ca 135 mnkr vid utgången av 2026 till stora delar återställs under
2027. För typhus A (villa) ger förslaget en avgiftsökning på 6,5 procent, och för typhus B
(lägenhetshus) 8,1 procent.
Förvaltningen presenterar även Alternativ B utan fondering, där återställandet av skuld till
abonnent fördelas mellan 2027 och 2028. Alternativ B innebär en avgiftsökning på drygt
4 procent för typhusen.
Ökande kapitalkostnader till följd av nödvändiga investeringar driver VA-taxans
brukningsavgifter uppåt, så att taxan i princip behöver fördubblas under tio år till 2036.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 1 (21)
Förvaltningen föreslår att anläggningsavgifterna för 2027 höjs med 7 procent.
Bedömning ur ekonomisk dimension
Förvaltningen föreslår genom Alternativ A att en ny fond skapas för investering Mjörn
Vattentäkt. Syftet med fonden är att begränsa behovet av upplåning, att minska
räntekostnader och begränsa inlåsningseffekterna av ökande kapitalkostnader. Fonden
bidrar redan under uppbyggnadsfasen till lägre räntekostnader, och efter att investeringen
aktiverats ska fonden upplösas i takt med avskrivningarna som med nuvarande
avskrivningstider uppgår till 80 år.
Mjörn Vattentäkt är en planerad åtgärd som höjer leveranssäkerheten och är till nytta för
alla som har kommunalt dricksvatten. Fonden byggs därför upp genom VA-taxans
brukningsavgifter för dricksvatten.
I förvaltningens förslag till VA-taxa 2027 (Alternativ A) höjs intäkterna från
brukningsavgifter med 125 mnkr, där de 125 mnkr tas ut genom höjda avgifter för
dricksvatten, och avsätts i en ny fond för investeringen Mjörn Vattentäkt. Förslaget
innebär att skuld till abonnent som beräknas uppgå till ca 135 mnkr vid utgången av 2026
till stora delar återställs under 2027. Därmed skapas ett utrymme för att höja
dricksvattenavgifterna för fonden utan att den sammanlagda avgiftsökningen blir så stor.
Verksamhetens kostnader (oavsett fond) ökar mer för ändamålen dricksvatten och
dagvatten, än för ändamålet spillvatten till 2027. En orsak till denna skillnad är att
verksamheten kommit längre med att genomföra nödvändiga investeringar inom
dricksvattenområdet, så som ledningsförnyelse, stomnätsutbyggnad och
ultrafilteranläggning på Alelyckans vattenverk som driftsätts under 2026. Kostnader för
ändamålet spillvatten beräknas öka mer inom de närmsta 10-15 åren, där viktiga åtgärder
inom avloppspumpkedjor och längre fram avloppsreningsverk är planerade.
Intäktsunderlaget är relativt stabilt. Antalet debiterbara abonnemang bedöms öka något
som en konsekvens av att staden växer. Såld volym vatten bedöms samtidigt minska
något.
Sammantaget innebär förändringarna, med Göteborgs taxekonstruktion, att avgifterna för
dricks- och dagvatten 2027 behöver öka i förhållande till avgifterna för spillvatten – och
att rörliga avgifter behöver öka i förhållande till fasta. De allra flesta hushåll och
merparten av verksamheter är anslutna till alla tre ändamålen dricks-, spill- och
dagvatten, och påverkas därför främst av den sammanlagda taxeförändringen.
Effekter på branschens typhus av förslaget till VA-taxa 2027 visas i tabell 1 nedan. För
ett hushåll i typhus A ökar avgiften med knappt 65 kronor per månad. För typhus B ökar
avgiften med 42 kronor per lägenhet och månad.
Tabell 1. Effekter av föreslagen VA-taxa 2027 – Alternativ A: Fondering 125 mnkr, ingen övrig
intäktsökning. : Ökning i procent och kronor, samt avgift år 2027inklusive moms för branschens
typhus*.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 2 (21)
Typhus A Typhus B
Ökning % (kr) Avgift 2027 Ökning % (kr) Avgift 2027
Brukningsavgift +6,5% (+774) 12 639 kr/år +8,1 % (+7 575) 100 521 kr/år
Anläggningsavgift +7,0 %(28 125) 430 275 kr +7,0 %(69 100) 1 054 750 kr
*) Typhus A är en villa, och Typhus B ett flerbostadshus med 15 lägenheter. För komplett definition av
typhusen, se sidan 6.)
De av stadens övriga nämnder och bolag som har fastigheter och eller verksamheter med
anslutning till kommunalt VA påverkas på samma sätt som övriga abonnenter.
Stadsmiljöförvaltningen betalar dagvattenavgift som förvaltare av allmän platsmark. Det
förordade Alternativ A innebär att dagvattenavgifterna för allmän platsmark höjs med
+1,6 % 2027, och den måttliga ökningen (som är lägre än utvecklingen av kostnaderna
för dagvattenhanteringen) beror på återställande av det förväntade plusresultat 2026.
Förvaltningen presenterar även ett Alternativ B för VA-taxa 2027 utan fondering, med
intäktsökning på 4 procent. Att återställa hela skulden under 2027 utan fondering
innebära en intäktssänkning om 1 procent. Anledningen till att förvaltningen inte föreslår
detta som ett alternativ är att det skulle medföra ett mycket stort ökningsbehov om cirka
16 procent redan 2028, för att matcha kostnadsutvecklingen.
Göteborg är i början av en mångårig period med betydande taxeökningsbehov.
Omfattande behov av förnyelse och nyinvesteringar utgör den enskilt viktigaste
förklaringen till kostnadsökningarna, och kapitalkostnadernas andel av det som
finansieras med VA-taxa ökar kraftigt. Investeringar som görs i nuläget påverkar
kostnaderna för VA-kollektivet under många decennier framåt genom ökande låneskuld
och långa avskrivningstider. Över tid bedömer förvaltningen att brukningsavgifterna
behöver öka betydligt, till ungefär dubbla nivån 2036 jämfört med 2026. VA-taxans
avgifter behöver öka betydligt även efter 2036, särskilt för ändamålet spillvatten som
påverkas av utbyggnad av avloppsreningsverket (Nya Rya).
Bedömning ur ekologisk dimension
Vatten är vår viktigaste naturresurs. Avloppsverksamheten syftar till att skydda
vattendrag, sjöar och hav från föroreningar och övergödning, genom att omhänderta spill-
och dagvatten på ett miljömässigt hållbart sätt.
En av flera viktiga investeringsprojekt som medför behov av taxeökningar är Alelyckan
ultrafilter. Projektet syftar till att förbättra leveranssäkerheten av dricksvatten och skyddet
mot vattenburen smitta, och bidrar till att stärka förmågan att leverera dricksvatten i ett
förändrat klimat. Ultrafilteranläggningen på Alelyckan driftsätts under 2026.
Användningen av dricksvatten per ansluten person sjunker, vilket påverkar
intäktsunderlaget negativt samtidigt som det är en önskad utveckling och mycket
värdefullt utifrån ekologisk hållbarhet. Minskad användning av dricksvatten har stor
potential att bidra till miljö- och klimatmål, och påverkar i hela kedjan från råvattenintag,
via vattenverk, distribution, inom fastigheter, avloppsledningsnät och avloppsrening. VA-
taxan i Göteborg har en relativt stor andel rörlig avgift, vilket stöder fortsatt minskad
dricksvattenanvändning. Kretslopp och vatten kommer under 2026-2028 arbeta med
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 3 (21)
projektet Göteborg visar vägar till hållbar dricksvattenanvändning, ett så kallat
omställningslabb som drivs med stöd från Vinnova inom Water Wise Societies.
Förvaltningen kommer inom detta projekt bland annat utforska hur framtidens taxe- och
avgiftsmodeller kan stödja en hållbar utveckling genom minskad dricksvattenanvändning
i flerbostadshus och verksamheter.
Bedömning ur social dimension
Utan en stabil vattenförsörjning och en välfungerande avloppshantering blir ett samhälle
snabbt mycket sårbart. Vår ekonomi, välfärd och befolkning är helt beroende av att rent
vatten kommer ur kranen, att smutsigt vatten renas och att regnvattnet tas omhand.
Göteborg är inne i en flerårig fas där VA-taxan behöver höjas för att finansiera de
nödvändiga kostnaderna för VA-verksamheten. När VA-taxan höjs blir den en alltmer
kännbar kostnadspost för de som ska betala antingen direkt som fastighetsägare, eller
indirekt via hyran. Enligt vattentjänstlagen ska de kostnader som är nödvändiga för att
ordna VA-tjänsterna fördelas på de betalningsskyldiga på ett skäligt och rättvist sätt.
Göteborg och huvuddelen av övriga Sverige, står inför kraftigt ökande skuldsättning och
ökande kapitalkostnader till följd av nyinvesteringar och förnyelse som behövs för att
VA-verksamheten ska fungera även framåt. I nuläget är det endast en liten del av de VA-
anläggningar och ledningar som är i drift som genererar kapitalkostnader, vilket beror på
tidigare skattefinansiering och förändrade redovisningsprinciper. Fördelning av
ekonomisk börda och ekonomiska risker mellan nuvarande och kommande generationer
av taxekollektiv behöver beaktas i beslut som rör finansiering av VA. Förvaltningen
bedömer att fondering bidrar till att begränsa den framtida skuldsättningen, samtidigt som
fler förändringar kan behövas framöver för att mildra de ekonomiska risker och
inlåsningseffekter som VA-investeringar nu kan ha på framtida generationer.
Bilagor som ingår i beslutsunderlaget
1. Förslag till Föreskrifter för VA-taxa, att gälla från 2027-01-01
2. Sammanställning av föreslagna ändringar i Föreskrifter för VA-taxa
3. Prislista VA-taxa 2027 Alternativ A med fondering
4. Förslag till kompletterande regelverk för fond för investering Mjörn Vattentäkt (gäller
alternativ A)
5. Prislista VA-taxa 2027 Alternativ B intäktsökning 4 procent utan fondering
6. Sammanställning av justeringar i prislistans upplägg (gäller både Alternativ A och B)
7. Statistik över VA-taxans utveckling i Göteborg
8. Statistik över VA-taxa i svenska kommuner 2026
Expedieringskrets
Kommunstyrelsen
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 4 (21)
Beskrivning av ärendet
Kretslopp och vattennämnden ska besluta om förslag till VA-taxa, som ska gälla från 1
januari 2027. VA-taxan består av föreskrifter och prislista. I ärendet presenteras två
alternativ till prislista, ett med och ett utan fondering. Efter beslut senast i april 2026 ska
nämndens förslag skickas till stadsledningskontoret och kommunstyrelsen, för beredning
av beslut i kommunfullmäktige.
Bakgrund
Vattentjänstlagen styr hur VA-taxan utformas
Vatten är vår viktigaste naturresurs. Utan en stabil vattenförsörjning och en
välfungerande avloppshantering blir ett samhälle snabbt mycket sårbart. Vår ekonomi,
välfärd, miljö och befolkning är helt beroende av att rent vatten kommer ur kranen, att
smutsigt vatten renas och att regnvattnet tas omhand. Kretslopp och vatten har i uppdrag
att fullgöra det lagstadgade ansvar staden har för en säker, effektiv och miljömässigt
hållbar allmän vattenförsörjning och avloppshantering.
Enligt vattentjänstlagen - Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster - kan de kostnader
som är nödvändiga för att tillhandahålla vattenförsörjning och avloppshantering
finansieras genom taxor. Taxorna kan delas in i brukningsavgifter (årlig avgift) och
anläggningsavgifter (engångsavgift för anslutning till det allmänna VA-systemet).
En grundläggande princip i vattentjänstlagen är att VA-verksamhetens behov av
finansiering ska baseras på det som är nödvändiga kostnader för att leverera allmänna
VA-tjänster. VA-verksamheten ska även drivas enligt självkostnadsprincipen, som finns i
såväl kommunallagen som i vattentjänstlagen. Enligt rättspraxis och propositionen till
vattentjänstlagen innebär det att såväl överskott (”skuld till abonnent”) som underskott
(”fordran på abonnent”) i verksamhetens ekonomiska redovisning ska utjämnas inom tre
år – fem år kan accepteras om det finns en plan. Enligt vattentjänstlagen ska kostnaderna
för VA-verksamheten fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och
rättvist. Principen är att kostnader för de olika ändamålen (tjänsterna) dricks-, spill- och
dagvatten ska fördelas på de fastigheter som är anslutna till respektive ändamål.
Enligt vattentjänstlagen 30 § får medel avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar,
under förutsättning att avsättningen avser en bestämd åtgärd som finns fastställd i
investeringsplan.
Vattentjänstlagen är en så kallad speciallag, vilket innebär att när en fråga är reglerad i
vattentjänstlagen gäller dessa regler före allmänna lagar såsom kommunallagen eller
skadeståndslagen.
Göteborgs taxekonstruktion
VA-taxan i Göteborg utgörs av Föreskrifter för VA-taxa och Prislista VA-taxa.
Brukningsavgifter
Brukningsavgiften är en årlig avgift, och de viktigaste beståndsdelarna är:
- Fast avgift för dricksvatten och spillvatten, som baseras på storlek på
vattenmätaren. De flesta fastigheter i Göteborg är anslutna till både dricks- och
spillvatten, men undantag finns.
- Fast avgift för dagvatten, som baseras på dagvattenservisens dimension. En
relativt stor andel av fastigheterna i Göteborg har inte denna vattentjänst.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 5 (21)
- Rörlig avgift för dricksvatten och spillvatten, som baseras på uppmätt volym
använt dricksvatten.
Taxeintäkterna från brukningsavgifter beror på hur stora de ingående avgifterna i taxans
prislista är, på hur många debiterbara objekt per tjänst (t ex antal fastigheter med viss
storlek på vattenmätare), samt på hur många kubikmeter vatten som köps.
Förvaltare av allmän platsmark betalar fast dagvattenavgift för vissa ytor uppdelat på
hårdgjorda och icke hårdgjorda ytor.
Taxans omfattar även så kallade Andra avgifter – det är avgifter som tas ut när
fastighetsägaren har beställt en åtgärd, kopplat till sin användning av VA-tjänsterna, eller
när fastighetsägaren inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen och
ABVA/KFVA i något avseende. Exempelvis omfattar Andra avgifter Avstängning och
påsläpp av vatten efter beställning från kund.
Anläggningsavgifter
Kretslopp och vatten utvidgar verksamhetsområde och bygger nytt ledningsnät för att
ansluta nya kunder. Denna VA-utbyggnad genomförs i tre olika typer av projekt:
• Exploateringsinvesteringar - nya detaljplaneområden som initieras och genomförs
samordnat av staden.
• VA-upprustning - ledningsnät byggs till områden med befintlig bebyggelse för att
ersätta enskilda anläggningar. Upprustningen initieras och genomförs av Kretslopp
och vatten för att efterleva krav i LAV på allmän VA-anläggning i samlad
bebyggelse.
• Förtätningar - servisledning till nya avstyckningar inom befintligt
verksamhetsområde initieras av fastighetsägaren och genomförs av Kretslopp och
vatten.
En del av dessa investeringskostnader finansieras med anläggningsavgifter, som betalas
av de fastigheter som får en ny anslutning till allmänt ledningsnät. Den del av
kostnaderna som inte täcks av anläggningsavgifter finansieras via brukningsavgifterna,
den årliga avgift som betalas av alla abonnenter. Kostnadstäckningen för de tre typerna av
VA-utbyggnad skiljer sig mycket åt, och skillnaderna är också stora från projekt till
projekt. Vanligen uppstår merparten av förvaltningens utgifter för utbyggnad av VA till
ett visst område ett tidigare år än inkomsterna. Därför följs täckningsgrad upp som
medelvärden över flera år. Inkomsterna från anläggningsavgifterna periodiseras så att
intäkterna fördelas på 80 år.
Definition av VA-branschens typhus
För att tydliggöra VA-taxans effekter, och för att underlätta jämförelser, används följande
typhus i branschen:
Typhus A: Småhus (villa), ansluten till ändamålen dricks-, spill- och dagvatten. Tomtyta
800 kvadratmeter. Årsförbrukning 150 kubikmeter.
Typhus B: Flerbostadshus med 15 lägenheter, ansluten till ändamålen dricks-, spill- och
dagvatten. Två parallellkopplade vattenmätare Q 4 (qn 2,5). Tomtyta 800 kvadratmeter.
3
Årsförbrukning 2000 kubikmeter.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 6 (21)
Tidigare politiska beslut och handläggning som påverkar VA-taxan
Enligt vattentjänstlagen ska kommunfullmäktige besluta om taxeföreskrifter. I Göteborg
beslutar kommunfullmäktige även om avgifternas storlek. Kommunen kan välja att
finansiera VA-verksamheten som följer av vattentjänstlagen med skattemedel, men det är
ovanligt. Göteborg, liksom de allra flesta kommuner i Sverige har full kostnadstäckning
via taxan. Däremot skattefinansieras exempelvis verksamhet som rör dagvatten och
skyfall utöver kommunens skyldigheter i vattentjänstlagen. VA-taxan utgör normgivning
mot enskild och är i Göteborg fastställd av kommunfullmäktige genom två styrande
dokument; Föreskrifter för VA-taxa samt Prislista. Senast beslutade versioner är
gällande från 2026.01-01 och fastställdes av kommunfullmäktige 2026-11-06 § 481
(SLK-2025-01040)
Stadens budget för 2025 omfattade en skrivning att alla investerande nämnder ska ”…
redogöra för hur kostnader för kommunens investeringar och därmed även kommande
kapitaltjänstkostnader kan minska genom prioriteringar, ändrade riktlinjer, minskade
kostnader eller ökande intäkter”. Under år 2025 har förvaltningen undersökt fondering
med start 2027 som ett sätt att bidra till att begränsa skuldsättning och framtida
kapitalkostnader till följd av investeringar.
Kretslopp och vattennämnden beslutade 2026-02-04 § 21 KOV-2025-02704 om ett
förslag till nya kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-
anläggningen (KFVA) som ska ersätta ABVA 2017. Förslaget har sänts till
kommunstyrelsen för fastställande i kommunfullmäktige.
Brukningsavgifterna består av rörliga och fasta delar. Vid beräkning av VA-taxans
brukningsavgifter fördelas intäktsbehovet så att 40 procent tas ut genom fasta avgifter och
60 procent genom rörliga avgifter. Denna fördelning av fast/rörlig del har funnits sedan
lång tid i Göteborg, och nämnden beslutade 2024-06-12, §135 (0355/24) att avslå förslag
om att öka den fasta andelen. En hög rörlig del ger incitament att begränsa
vattenförbrukningen.
Sedan 2018 arbetar förvaltningen med målsättningen att anpassa intäkterna från
anläggningsavgifter så de täcker 70 procent av investeringsutgifterna för att bygga nytt
ledningsnät och ansluta nya kunder. Detta utifrån ett beslut i Kommunfullmäktige 2018-
12-20 § 18. En långsiktig plan för att uppnå inriktningen om 70% täckningsgrad ska
redovisas årligen i samband med nämndens förslag till VA-taxa.
Det styrande dokumentet ”Göteborgs Stads anvisning för hantering av taxor och avgifter”
reglerar innehåll och handläggning av taxeärenden och där framgår att ett förslag till taxa
för nästkommande år ska beslutas av nämnden senast i april.
Genom stadens budget för 2024 fick Kretslopp och vatten ett uppdrag att utreda
differentierad VA-taxa som styr mot ökad lokal hantering av dagvatten. Utredningen
resulterade i förslag att bibehålla nuvarande taxekonstruktion för dagvatten och de
incitament som finns för allmän platsmark och övrig fastighet – och införa ändringar i
ABVA (KFVA) som stärker förutsättningarna att styra genom kravställan. (Kretslopp och
vattennämnden 2026-01-21 §10 KOV-2024-00762)
Kretslopp och vattennämndens regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning
samt fondering för framtida investeringar Kretslopp och vattennämnden 2023-09-20
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 7 (21)
§ 155 uppföljning.
diarienr: goteborg:KOV:2025:3253, goteborg:KOV:2025:20330, goteborg:KOV:2026:277
§155, 0652/23, kompletterar Göteborgs stads regler för ekonomisk planering, budget och
uppföljning.
Ekonomiska förutsättningar
Nuläge utifrån ekonomiskt utfall 2025 och budget 2026
VA-verksamhetens resultat för året uppgår till 163 miljoner kronor, vilket är mer än 100
miljoner kronor över budget. Överskottet förklaras av bland annat lägre kostnader för
delar av driften till följd av gynnsamma väderförhållanden, lägre elpriser och av vakanser
som gett lägre kostnader för personal samt lägre räntekostnader.
Resultatet innebär att VA-verksamheten övergår från att ha en fordran på abonnenterna
till att ha en skuld till abonnenter om 55 miljoner kronor. För taxeärendet inför 2027
innebär överskottet att ökningsbehovet är lägre än vad som beskrivits i taxeärendet för
2026.
Utifrån beslutad taxa och budget för 2026 beräknas en skuld till abonnent uppgå till 135
mnkr vid utgången av 2026.
Förändringar innebär att rörliga avgifter ökar mer än fasta, och
dricksvattenavgifter mer än spillvatten
Taxeintäkterna från brukningsavgifter beror på hur stora de ingående avgifterna i
taxans prislista är, på hur många debiterbara objekt per tjänst (t ex antal
fastigheter med viss storlek på vattenmätare), samt på hur många kubikmeter
vatten som köps. Förvaltningens prognos för 2027 är att intäktsunderlaget är
relativt stabilt och likt 2025-2026, men att antalet debiterbara objekt ökar något,
samtidigt som såld volym vatten minskar något.
Dricksvattenanvändningen per person i hushållen har minskat det senaste
decenniet, se figur 1 nedan. Minskad dricksvattenanvändning har stor potential att
bidra till långsiktiga hållbarhetsmål och är därför en önskad utveckling även om
det innebär minskat debiteringsunderlag.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 8 (21)
Figur 1. Hushållens köp av dricksvatten i liter per ansluten person och dygn. Uppmätta värden
för 2014-2025, och prognos för 2026-2027.
Taxan beräknas utifrån att 40 procent av intäkterna från brukningsavgifterna ska komma
från fasta avgifter, och 60 procent från rörliga. När antalet abonnemang ökar något
samtidigt som såld volym vatten minskar något, innebär det att de rörliga avgifterna höjs i
förhållande till de fasta.
Taxan beräknas också utifrån att varje ändamål dricks-, spill- och dagvatten, i princip ska
bära sina beräknade kostnader. VA-verksamhetens kostnader för ändamålen dricks- och
dagvatten ökar mer än för spillvatten, vilket innebär att avgifterna för spillvatten blir lägre
i förhållande till de övriga ändamålen (gäller även i alternativet utan fondering).
Ekonomiska förutsättningar för år 2027 och framåt
Som utgångspunkt för detta taxeärende finns förvaltningens 10-åriga ekonomiska planer.
I dessa planer ingår nuvarande uppdrag, och inkluderar inflation genom antagande om
generella prisökningar om cirka 3 procent årligen.
I SOU 2024:82 Ökad VA-beredskap ingår flera förslag till ändringar i vattentjänstlagen
som kan medföra betydande förändringar av ansvar och uppdrag för VA-huvudmännen.
Förvaltningen utgår från att eventuella utökade uppdrag att försörja angelägna allmänna
intressen finansieras med statliga medel.
Koncernbankens prognoser för kontokrediträntor per november 2025 ligger till grund för
den 10-åriga planen. Räntesatsen förväntas stiga de närmsta åren.
Förslaget till investeringsnomineringar lyfts i separat ärende (KOV-2025-03253).
Detta taxeärende syftar till att beskriva hur VA-taxans avgifter kan revideras för att ge
intäkter som täcker verksamhetens kostnader.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 9 (21)
Omfattande investeringbehov påverkar taxeutvecklingen på kort och lång sikt
Investeringsverksamheten har en mycket stor påverkan på förvaltningens kostnader och
därmed på intäktsbehovet. Förslag till Investeringsnominering 2027-2031 med utblick
mot 2036, tas upp för beslut i nämnden 2026-03-18 (KOV-2025-03253) parallellt med
informationsärendet för VA-taxan. Förslaget till investeringsnomineringar grundar sig på
förvaltningens långsiktiga verksamhetsplaner för dricksvattenförsörjning och
avloppshantering.
Intäktsbehovet år 2036 bedöms vara ungefär dubbelt så högt 2036 som 2026, och
motsvara årliga ökningar på omkring 7 procent i genomsnitt. Prognos för
brukningsavgifterna för typhusen är också en fördubbling under tio år fram till 2036.
Intäkterna behöver öka betydligt även efter 2036, särskilt för ändamålet spillvatten som
påverkas av utbyggnad av avloppsreningsverket (Nya Rya).
Ännu större genomsnittliga ökningar än så kan vara motiverade det närmsta decenniet, för
att bryta trenden med allt större skuldsättning. Huvuddelen av de ledningar och
anläggningar som nu är i drift och ger nytta till taxekollektivet genererar inte några
kapitalkostnader. Detta beror på att mycket av VA-utbyggnaden historiskt har
skattefinansierats, och att andra delar är direkt- eller färdigavskrivna. Detta ger stor nytta i
förhållande till nuvarande taxenivå – men innebär också med nuvarande finansierings-
och redovisningsprinciper att förnyelse framåt resulterar i ökande skuld och
kapitalkostnader. Tillsammans med nyinvesteringar som behövs för att möta nya krav,
klimatförändringar och en växande stad innebär detta utmaningar avseende långsiktig
ekonomisk hållbarhet. Samtidigt är välfungerande VA-system en grundläggande
förutsättning för att samhället ska fungera och för social och ekologisk hållbarhet.
Förutsättningar för investeringsfond – Projekt Mjörn Vattentäkt
Projekt Mjörn Vattentäkt omfattar nyinvesteringar i pumpanläggning och ledningar för att
möjliggöra råvattenuttag från Mjörn till Göteborgs vattenverk. Projektet innebär en ny
nytta för hela taxekollektivet inom ändamålet dricksvatten, i form av en ny
kompletterande råvattentäkt som ger ökad redundans Projektet är utpekat som en
prioriterad åtgärd i Kretslopp och vattennämndens Långsiktig verksamhetsplan
dricksvattenförsörjning 2024 – 2027, för att nå målet om ökad leveranssäkerhet och även
målet om hälsomässigt säkert vatten. Genomförandefasen är planerad till perioden 2030-
203, och projektet är inarbetat i Kretslopp och vattens långsiktiga investeringsplaner och
investeringsnomineringar. Ärende om inriktningsbeslut för fortsatt planering och
förprojektering av Mjörn Vattentäkt, se KOV-2025-20330, KVN 2025-12-10 § 117.
Göteborg har inte fonderat för VA med nuvarande lagstiftning (vattentjänstlagen som
trädde i kraft 2007) tidigare. Svenskt vatten har ännu ingen tillgängligstatistik kring
medlemskommunernas fondering. Flera kommuner har startat investeringsfonder för att
omhänderta (eventuellt oplanerade) överskott, så att avsättning gjorts till fond i stället för
att återföras till taxebetalarna genom sänkta avgifter kommande år. Ett exempel på en
kommun som genomför planerade taxeökningar för fondering är Västerås, som fonderar
för kommande investering i PFAS-rening på vattenverk.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 10 (21)
Förvaltningens bedömning
Föreskrifter för VA-taxa justeras för ökad tydlighet
Förslag till föreskrifter för VA-taxa att gälla från 1 januari 2027 finns i bilaga 1. En
sammanställning av ändringar i föreskrifterna finns i bilaga 2.
För att underlätta konsekvent och rättvis tillämpning av taxan föreslår förvaltningen ett
tillägg till § 3 Fastighetstyper, som syftar till att omhänderta otydlighet som kan uppstå
när Skatteverkets taxering inte hunnit ändras när en tidigare småhusfastighet byggs om
till flerbostadshus.
Dessutom föreslås en del justeringar av redaktionell karaktär.
VA-taxans prislista uppdateras – mätartyper och beräknade
självkostnadspriser
VA-taxans prislista kompletteras med de nya benämningar av mätarstorlekar som sedan
ett par år finns i verksamheten. En ny dimension för dagvattenservis har tillkommit. Detta
innebär ingen ändring i taxekonstruktion.
De så kallade Andra avgifter som ingår i taxan ska beräknas utifrån bedömd
genomsnittlig självkostnad för respektive åtgärd.
Inköpspriser för nya vattenmätare påverkar flera av avgifterna. Erfarenheter kring
tidsåtgång har också beaktats. En del avgifter har sänkts, andra höjts betydligt.
Förgävesavgifter har delats upp på tre typer, för att möjliggöra bättre följsamhet till
självkostnadsprincipen.
I bilaga 6 redovisas alla generella ändringar i prislistans upplägg.
Anläggningsavgifter höjs med 7 %
Förvaltningen föreslår att anläggningsavgifterna höjs med ca 7 %. Förvaltningen planerar
för att anläggningsavgifterna 2027–2036 utformas så att avgifterna löpande uppnår cirka
70 procents kostnadstäckning som ett rullande treårsmedelvärde. Förslaget innebär att
priserna som ingår i anläggningsavgifterna höjs med cirka 7 procent år 2027.
Plan/prognos för utvecklingen därefter är årliga höjningar på cirka 8 procent till 2030,
och därefter lägre ökningar, se tabell 2. Detta bygger på antagandet att byggtakten är i
stora drag oförändrad jämfört med 2025.
Osäkerheterna kring kostnadstäckning är mycket stora, främst eftersom förutsättningarna
för exploaterings- och VA-upprustningsprojekten varierar från projekt till projekt och
förvaltningen inte har full rådighet över projekt och tidplan. Utfallet för täckningsgrad
2025 var 74%.
Effekter för typhusen visas i tabell 3
Anläggningsavgifterna i Göteborg ligger relativt högt jämfört med många andra
kommuner. En del av förklaringen kan vara att det på grund av markförhållanden och
platsbrist är kostsamt att bygga ut VA-anläggningen i Göteborg. En del kommuner väljer
också att i högre grad än Göteborg finansiera VA- utbyggnaden med brukningsavgifter i
stället för med anläggningsavgifter. En lägre täckningsgrad innebär att investeringarna
för att bygga ut VA till nya fastigheter i högre grad belastar de som redan ingår i
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 11 (21)
taxekollektivet, genom högre låneskuld för VA-verksamheten och högre
brukningsavgifter.
Se jämförande statistik för taxenivåer 2026 i bilaga 8
Tabell 2. Investeringsutgifter i miljoner kronor för utbyggnad av VA-anläggningen, förändring av
taxans anläggningsavgifter samt beräknad täckningsgrad som utfall för 2024, prognos 2025,
förslag 2026 samt preliminär plan för år 2027 och 2028.
2025 2026 2027 2028 2029 2030
utfall prognos (förslag) (plan) (plan) (plan)
Investeringsutgifter för utbyggnad 184 216 248 215 254 250
av VA-anläggningen [mnkr]
Förändring av taxans +10 % +10 % +7 % +8 % +7 % +8 %
anläggningsavgifter
Täckningsgrad
Respektive år 74% 58% 54% 67% 62% 68 %
Rullande 3-årsmedel 61% 69% 61% 67% 61% 66 %
Rullande 15-årsmedel 62% 62% 61% 62% 62% 64 %
Tabell 3. Förslag till anläggningsavgifter 2027; effekter för branschens typhus Belopp i kronor
inklusive moms.
Typhus A Typhus B
Ökning (kr) Avgift 2027 Ökning (kr) Avgift 2027
Anläggningsavgift + 7,0 % (28 125) 430 275 + 7,0 % (69 100) 1 054 750
Brukningsavgifter – Förslag med fond och alternativ utan fond presenteras
För brukningsavgifterna vill förvaltningen belysa två parametrar som i det rådande läget
är möjliga att styra vid beräkningen av avgifterna:
- Hur snabbt regleringen av skuld/fordran genomförs. Ska det förväntade
överskottet vid utgången av 2026 återställas på ett, två eller tre år?
- Ska en investeringsfond skapas – och hur stor avsättning ska i så fall göras 2027?
En fond för investeringen Mjörn Vattentäkt bör skapas av taxeintäkter från
dricksvattenavgifterna. Förvaltningens förslag om att skapa en fond på 1 miljard kronor
genom årliga avsättningar om 125 mnkr under åtta år är formulerat utifrån att fonden ska
vara tillräckligt stor för att påverka den totala låneskulden mer än försumbart, samtidigt
som ökningen av dricksvattenavgiften ska vara skälig.
För att den politiska beslutsprocessen kring en eventuell fond ska vara så tydlig och
transparent som möjligt föreslår förvaltningen att både beslut om att starta en fond och
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 12 (21)
beslut om den nödvändiga avgiftsökningen som behövs för att skapa utrymme för
avsättningar fonden görs i samma ärende.
Genom att kombinera fondering med ett snabb återställande av skuld till abonnent kan
den totala ökningen för typhusen begränsas. Nästan alla hushåll är anslutna till både
dricks- och spillvatten, och de flesta till alla tre ändamålen Eftersom fonden ska
finansieras helt med dricksvattenavgifterna blir det betydande höjningar för de som enbart
är anslutna till dricksvatten, och kunder med en hög dricksvattenanvändning. Alternativet
med fond är utformat för att höjningen av dricksvattenavgifterna inte ska bli alltför stor.
Förvaltningen bedömer att det är gynnsamt för de vi är till för, om taxeutvecklingen är
någorlunda jämn och förutsägbar. För alternativet utan fond har därför förvaltningen
föreslagit att återställandet fördelas relativt jämnt på 2027 och 2028, med en
intäktsökning för 2027 om 4 procent.
Att återställa hela skulden under 2027 utan fondering innebära en intäktssänkning om 1
procent. Anledningen till att förvaltningen inte föreslår detta som ett alternativ är att det
skulle medföra ett mycket stort ökningsbehov om cirka 16 procent redan 2028, för att
matcha kostnadsutvecklingen.
Fond för Mjörn Vattentäkt – förväntade nyttor och hantering av risker
Fondering är ett av de verktyg som finns tillgängliga för att begränsa ekonomisk börda
och ekonomiska risker för framtida generationer av de investeringsbeslut som fattas nu.
Förvaltningen vill samtidigt tydliggöra att utvecklingen mot allt högre skuldsättning,
stegrande kapitalkostnader som påverkar upp till ett sekel framåt fortsätter även med
fondering. Fondering kan utgöra ett bidrag till att begränsa effekterna men inte ensamt
lösa utmaningarna kring långsiktig ekonomisk hållbarhet. Total låneskuld för VA-
verksamheten beräknas enligt investeringsnomineringarna uppgå till cirka 24 miljarder år
2036.
Förväntade nyttor av en fond
- Begränsa skuld: Fonden bidrar till att minska upplåningen för investeringar.
- Begränsa räntekostnaderna: När fonden är fylld och uppgår till 1 miljard kronor
är låneskulden 1 miljard kronor lägre än den annars skulle vara. Om räntesatsen
är 3 procent motsvarar det 30 mnkr per år i ränta. Redan under fondens
uppbyggnad bidrar den till att begränsa räntekostnaderna. En årlig avsättning på
125 mnkr medför, med antagande om en genomsnittlig räntesats på 2,64 procent
under 2027, drygt 3 miljoner längre räntekostnader än utan fond.
- När fonden upplöses i takt med avskrivningarna efter att anläggningen tagits i
drift minskar belastningen på kommande generationers taxekollektiv. Effekten av
matchningen bedöms bli cirka 20 mnkr per år efter aktivering
- Sammantaget beräknas effekten av fonden efter aktivering av investeringen bli ett
minskat årligt intäktsbehov om cirka 50 mnkr.
Hantering av risker med fondering
Förvaltningen bedömer att investeringen Mjörn Vattentäkt är lämplig för fondering och
att fondering enligt förslaget har fullt stöd genom vattentjänstlagen.
Genomförandet av Mjörn Vattentäkt är mycket högt prioriterat utifrån leveranssäkerhet
för dricksvatten. Om projektet ändå inte skulle gå att genomföra enligt plan, till exempel
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 13 (21)
på grund av vattendom, kan fonden behöva upplösas i förtid. Om fonden behöver
upplösas utan att investeringen Mjörn Vattentäkt har genomförts ska i första hand
avveckling ske genom anpassning av kommande års VA-taxa (dricksvattenavgifter), det
vill säga på liknande sätt som ordinarie reglering av skuld/fordran. Detta innebär alltså att
VA-kollektivet betraktas som inom samma generation upp till ca 5 år. För att minimera
risken att fonden behöver återföras till taxebetalarna per faktura, vilket skulle bli
administrativt mycket kostsamt och dessutom innebära risk för förtroendeskada, ska
förvaltningen göra en bedömning av projektets genomförbarhet inom fem år efter att
avsättningarna påbörjats.
Förslag till principer och kompletterande anvisningar till hur fonden ska hanteras finns i
bilaga 4. Anvisningen syftar till att tydliggöra fondens funktion inför beslut – och att
genom tydlighet underlätta den administrativa hanteringen. Anvisningen innehåller en
plan på årliga avsättningar om 125 mnkr under 2027-2034. Om förvaltningen under
denna åttaårsperiod ser förändringar som kan motivera ändringar i förhållande till planen,
exempelvis stora plus- eller minusresultat, ska förslag till hantering i första hand lämnas
genom respektive ordinarie taxeärenden.
Göteborg säljer dricksvatten till Ale, Partille, Mölndal och Öckerö. Detta utgör
sidoordnad verksamhet och regleras genom avtal mellan Göteborg och respektive
kommun. Förvaltningens föreslår att grannkommunerna varken bidrar till eller får
ekonomisk nytta av fonden för investering Mjörn Vattentäkt.
Brukningsavgifter 2027 Alternativ A Fondering 125 mnkr ingen övrig
intäktsökning
Alternativ A innebär att dricksvattenavgifterna höjs särskilt för att skapa utrymme för en
årlig avsättning om 125 mnkr till en ny fond för investering Mjörn Vattentäkt. Det är ett
relativt gynnsamt läge för att påbörja fondering 2027, i och att 2026 beräknas ge ett
överskott det vill säga skuld till abonnent. Detta överskott beräknas till knappt hälften
höra till ändamålet dricksvatten. I övrigt ökas inte intäkterna i Alternativ A. Det gör att
den sammanlagda taxeökningen för alla tre ändamålen blir måttlig.
Alternativ A innebär också att beslutet om att skapa fonden och beslut att höja
dricksvattenavgifterna för att skapa utrymme för avsättningar till fonden görs i samma
ärende och vid samma tillfälle. För taxeärendet 2028 behövs ingen ytterligare ökning av
avgifterna för just fonden – däremot behöver avgifterna höjas 2028 för att kompensera för
kostnadsutvecklingen under 2027 och 2028.
Förenklad resultaträkning med utblick till 2029 visas i tabell 4. I kommande taxeärende
för 2028 kan förvaltningen bedöma om det är lämpligt att jämna ut ökningen under 2028-
2030. Effekter av Alternativ A på typhusens avgifter 2027 visas i tabell 5. I bilaga 8
jämförs taxenivåerna för Göteborg 2026 med andra svenska kommuner.
Hur avgifterna för de olika ändamålen och fast respektive rörlig del påverkas visas i tabell
6, och effekterna på förväntade intäkter i tabell 7.
Avgifterna har beräknats utifrån att avgifterna för respektive ändamål ska motsvara
kostnaderna för ändamålet vid en nollökning av intäkterna, och utifrån att 40 procent av
avgifterna ska komma från fasta avgifter. Därefter har dricksvattenavgifterna höjts
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 14 (21)
ytterligare för att generera de 125 mnkr som ska avsättas till fonden. Det innebär att total
intäkt inklusive inbetalning för avsättning till fond inte fördelar sig med 40 procent från
fasta och 60 procent från rörliga avgifter.
Tabell 4. Förenklad resultaträkning utfall, prognos och plan för VA-verksamheten 2025-2029.
Negativt värde på ”skuld/fordran mot abonnent” innebär en fordran till följd av tidigare
underuttag av taxa. Plan 2028 och 2029 är mycket preliminära, och utjämning av taxeökning kan
bli aktuell för 2028-2030. Siffror avser miljontals kronor.
Förordat förslag A med Utfall 2025 Budget 2026 Plan 2027 Preliminär Preliminär
fond plan 2028 plan 2029
[mnkr]
Taxeförändring intäkter
från brukningsavgifter +16,7% +8,1% +7,4% +12,3% +6,3%
Totala intäkter 1690 1812 1941 2168 2300
Varav taxeintäkter* 1562 1688 1813 2036 2164
Totala kostnader -1527 -1733 -1932 -2061 -2176
Varav kapitalkostnader -394 -498 -598 -685 -758
Avsättning till fond -125 -125 -125
Resultat (Förändring av
skuld till abonnent) 163 79 -116 -18 -1
Skuld/fordran mot
abonnent 56 135 19 1 0
*(brukningsavgifter, inklusive inbetalning till fond)
Tabell 5. Effekter av föreslagen VA-taxa 2027 – Alternativ A: Fondering 125 mnkr, ingen övrig
intäktsökning. : Ökning i procent och kronor per år, samt avgift år 2027inklusive moms för
branschens typhus*.
Inkl. moms Typhus A Typhus B
Ökning % (kr) Avgift 2027 Ökning % (kr) Avgift 2027
Brukningsavgift +6,5% (+774) 12 639 +8,1 % (+7 575) 100 521
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 15 (21)
Tabell 6. Effekter av föreslagen VA-taxa 2027 – Alternativ A: Fondering 125 mnkr, ingen övrig
intäktsökning. Förändring av avgifter i VA-taxans prislista.
Ändamål Ökning av fast avgift Ökning av rörlig avgift
(genomsnitt)
Dricksvatten +15,4 % +20,9 %
Spillvatten -5,9 % -1,7 %
Dagvatten fastighet +1,8 % (-)
Dagvatten allmän +1,6 % (-)
platsmarkhållare
Tabell 7. Förändring av intäkter från brukningstaxan utifrån ändamål och fast/rörlig del, med
Alternativ A: Fondering 125 mnkr ingen övrig intäktsökning. Eftersom fonden byggs upp av och
för ändamålet dricksvatten ökar dessa intäkter i förhållande till spill- och dagvatten.
Ändamål Intäkter från fasta Intäkter från Intäktsökning
avgifter rörlig avgift totalt
Dricksvatten +16,2 % +19,1 % +18,3 %
Spillvatten -5,4 % -3,2 % -3,8 %
+2,2 %
Dagvatten (-) +2,2 %
Totalt +5,1 % +9,0 % +7,4 %
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 16 (21)
Brukningsavgifter 2027 Alternativ B Intäktsökning +4 % ingen fondering
Alternativ B innebär att ingen fond skapas för 2027. För att få en jämn taxeutveckling
återställs delar av skulden från utgången av 2026 under 2027, och delar under 2028.
Förenklad resultaträkning med utblick till 2029 visas i tabell 8 Effekter av Alternativ B på
typhusens avgifter 2027 visas i tabell 9.
Hur avgifterna för de olika ändamålen och fast respektive rörlig del påverkas visas i tabell
10, och effekterna på förväntade intäkter i tabell 11.
Tabell 8. Förenklad resultaträkning utfall, prognos och plan för VA-verksamheten 2025-2029.
Negativt värde på ”skuld/fordran mot abonnent” innebär en fordran till följd av tidigare
underuttag av taxa. Plan 2028 och 2029 är mycket preliminära, och utjämning av taxeökning kan
bli aktuell. Siffror avser miljontals kronor.
Alternativ B +4% ingen Utfall 2025 Budget 2026 Plan 2027 Preliminär Preliminär
fond plan 2028 plan 2029
[mnkr]
Taxeförändring intäkter
från brukningsavgifter +16,7% +8,1% +4,0% +5,4% +10,7%
Totala intäkter 1690 1812 1883 1982 2185
Varav taxeintäkter 1562 1688 1756 1850 2048
Totala kostnader -1527 -1733 -1933 -2067 -2185
Varav kapitalkostnader -394 -498 -600 -690 -767
Resultat (Förändring av
skuld till abonnent) 163 79 -50 -85 0
Skuld/fordran mot
abonnent 56 135 85 0 0
Tabell 9. Effekter av Alternativ B: Intäktsökning +4 %, ingen fondering: Ökning i procent och
kronor, samt avgift år 2027 inklusive moms för branschens typhus*.
Inkl. moms Typhus A Typhus B
Ökning % (kr) Avgift 2027 Ökning % (kr) Avgift 2027
Brukningsavgift +4,2 % (+500) 12 366 +4,7 % (+4 351) 97 297
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 17 (21)
Tabell 10. Effekter av Alternativ B: Intäktsökning +4 %, ingen fondering. Förändring av
avgifter i VA-taxans prislista.
Ändamål Ökning av fast avgift Ökning av rörlig avgift
(genomsnitt)
Dricksvatten +4,1 % +8,5 %
Spillvatten -1,8 % +2,1 %
Dagvatten fastighet +5,9 % (-)
Dagvatten allmän +5,6 % (-)
platsmarkhållare
Tabell 11. Förändring av intäkter från brukningstaxan utifrån ändamål och fast/rörlig del, med
Alternativ B: Intäktsökning 4 procent, ingen fondering.
Ändamål Intäkter från fasta Intäkter från Intäktsökning
avgifter rörlig avgift totalt
Dricksvatten +4,9 % +6,9 % +6,3 %
Spillvatten -1, 3% +0,6 % +0,1 %
+6,3 %
Dagvatten (-) +6,3 %
Totalt +4,0 % +4,0 % +4,0 %
Prognos för taxans utveckling till 2036 - jämförelser mellan Alternativ A och B
I figur 2 nedan jämförs effekten på brukningsavgiften för typhus A av de två alternativen
A och B. Oavsett fondering finns ett betydande ökningsbehov fram till 2036, och sett till
hela perioden 2019-2036 är skillnaderna små mellan alternativen. När fonden är fylld
2035 ska dricksvattenavgifterna inte längre täcka de 125 mnkr som avsätts 2027-2034.
När investeringen Mjörn vattentäkt aktiveras, preliminärt år 2035, ska fonden börja
upplösas i takt med avskrivningarna. Detta gör att Alternativ A från 2034 ger lägre avgift
för typhusen.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 18 (21)
Figur 2. Jämförelse mellan Alternativ A och B för förslag och prognos för brukningsavgift för
typhus A. Priserna är kronor per år inklusive moms, och prognosen inkluderar hänsyn till inflation
genom antagande om prisindexökning 3 procent årligen.
Jämförelser med noll intäktsökning 2027 utan fondering
För att tydliggöra effekterna av alternativ A och B ovan, presenteras förenklad
resultaträkning även för ett nollalternativ, med oförändrad intäktsvolym 2027
(nollökning) och utan fondering. Se tabell 12 nedan.
I figur 3 nedan jämförs intäkterna från brukningsavgifter i Alternativ A och B med
nollökningsalternativet samt en intäktssänkning på en procent 2027. Intäktssänkning om
en procent innebär att hela den budgeterade skulden på 135 mnkr vid utgången av 2026
återställs under 2027. För alternativ A beräknas fonden innebära 33 mnkr lägre
räntekostnad per år från 2035. Fondens upplösning i takt med avskrivningarna minskar
också intäktsbehovet med omkring 20 mnkr per år för 2035 och 2036.
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 19 (21)
Figur 3. Diagram över hur intäkterna från VA-taxans brukningsavgifter har utvecklats från 2024-
2025, med prognos fram till 2036. Prognosen inkluderar inflation genom antagande om
prisindexökningar på 3 procent årligen. Observera att y-axeln är beskuren.
Tabell 12. Förenklad resultaträkning för fallet att intäkterna 2027 inte ökas alls, och ingen
fondering görs.
[mnkr] Utfall 2025 Budget 2026 Plan 2027 Preliminär Preliminär
plan 2028 plan 2029
Taxeförändring intäkter
från brukningsavgifter +16,7% +8,1% +0,0% +13,6% +6,9%
Totala intäkter 1690 1812 1816 2049 2186
Varav taxeintäkter 1562 1688 1688 1918 2050
Totala kostnader -1527 -1733 -1933 -2067 -2186
Varav kapitalkostnader -394 -498 -600 -690 -767
Resultat (Förändring av
skuld till abonnent) 163 79 -117 -18 0
Skuld/fordran mot
abonnent 56 135 18 0 0
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 20 (21)
Förvaltningen förordar Alternativ A med fondering
Förvaltningen bedömer att båda alternativen är fullt genomförbara och lämpliga.
Förvaltningen förordar Alternativ A, med fondering. Den viktigaste motiveringen är att
låneskulden om 10 år blir en miljard kronor lägre med Alternativ A än med Alternativ B.
Sara Stark Emma Hansryd
Avdelningschef Förvaltningsdirektör
Strategisk samordning
Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 21 (21)
1
BILAGA 1 Förslag till föreskrifter för VA-taxa
2027
Föreskrifter för VA-taxa
Dokumentnamn: BILAGA 1 Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf
(FÖRSLAG VA-taxekollektivet KOV-2026-00277 för beslutet:
Göteborg [Text]
Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig:
Kommunala föreskrif- från 2027-01-01 tills Ersätter tidigare före- [Funktion]
ter, Normgivning mot vidare skrifter
enskild
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
2
Taxa för vatten, spillvatten och dagvatten
Föreskrifter för taxa för att ansluta till och bruka den all-
männa vatten- och avloppsanläggningen i Göteborgs
Stad
Gäller från och med 1 januari 2027.
Fastställdes av kommunfullmäktige den dag-månad-år. (KF § xx, dnr xx)
Aktuella belopp för avgifterna redovisas i en separat prislista. Avgifter för all-
männa vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.
När ny prislista träder i kraft ska brukningsavgifter som baseras på mätning till-
lämpas på den vattenmängd som levererats och den spillvattenmängd som släppts
ut efter den dag då prislistan träder i kraft.
Förord
Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), i denna skrift även benämnd
vattentjänstlagen, reglerar förhållandet mellan huvudman för den allmänna vat-
ten- och avloppsanläggningen samt ägare av fastighet inom anläggningens verk-
samhetsområde dels genom denna taxa, dels genom ”Kommunala föreskrifter om
användning av den allmänna VA-anläggningen i Göteborg” (KFVA). Frågor som
inte behandlas i denna taxa eller i KFVA, ska bedömas efter vattentjänstlagen el-
ler tillämpad praxis.
Göteborgs Stad är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i
Göteborg. Huvudmannaskapet utövas av kretslopp och vattennämnden, med un-
dantag av spillvattenrening och tillhörande avloppstunnelnät, som styrelsen för
Gryaab utövar huvudmannaskap för. Avgifter enligt taxa betalas till förvaltningen
Kretslopp och vatten.
Tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolk-
ning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstolen i Vänersborg enligt 53 §
Lagen om allmänna vattentjänster.
BILAGA 1 TU Förslag till föreskrifter för VA-taxa 2027
3
Innehållsförteckning
Avgiftsskyldighet och betalning av avgifter
§ 194 VA-taxa inför 2027 innebär att staden påbörjar en årlig avsättning till en fond
§ 194. Investeringens totala budgetram för investering uppgår till 2,4 mdkr och förslag till
VA-taxa inför 2027 innebär att staden påbörjar en årlig avsättning till en fond
motsvarande 125 mnkr. Nämnden planerar enligt ärendet att avsättning kommer att göras
i nästkommande 7 års taxeförslag och efter det beräknas fonden uppgå till 1 mdkr. När
investeringen aktiveras innebär det 30 mnkr mindre i ränta per år (räntesats tre procent)
och 20 mnkr mindre i avskrivningar än om fondering inte genomförs.
Göteborg säljer dricksvatten till Ale, Partille, Mölndal och Öckerö. Detta utgör
sidoordnad verksamhet och regleras genom avtal mellan Göteborg och respektive
kommun. I tjänsteutlåtandet av kretslopp- och vattenförvaltningen framkommer att
grannkommunerna varken ska bidra till eller få ekonomisk nytta av fonden för investering
Mjörn Vattentäkt.
Förslag till VA-taxans anläggningsavgifter år 2027
Kretslopp och vattennämnden föreslår att anläggningsavgifterna till år 2027 ska höjas
med 7 procent med vissa undantag till totalt 430 275 kr för en typvilla och 1 054 750 kr
för ett typhus flerbostadshus. Förslaget är en procent högre än vad nämnden
prognosticerade i förslag för 2027 vid förslag till taxa 2026. Anläggningsavgifterna för
typhus villa i Göteborg har ökat med cirka 41 procent från 2022 till förslaget för 2027
vilket motsvarar cirka 125 000 kr.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (13)
Det är upp till varje kommun att bestämma hur stor andel av kostnaderna för utbyggnaden
av ledningsnätet som finansieras av kundernas anläggningsavgifter. Enligt kretslopp och
vattennämnden ligger anläggningsavgifterna i Göteborg relativt högt jämfört med många
andra kommuner. En del av förklaringen kan vara att det på grund av markförhållanden
och platsbrist är kostsamt att bygga ut VA-anläggningen i Göteborg. En del kommuner
väljer också att i högre grad än Göteborg finansiera VA-utbyggnaden med
brukningsavgifter i stället för med anläggningsavgifter. En lägre täckningsgrad innebär att
investeringarna för att bygga ut VA till nya fastigheter i högre grad belastar de som redan
ingår i taxekollektivet genom högre låneskuld för VA-verksamheten och högre
brukningsavgifter.
Kommunfullmäktige tillstyrkte 2018-12-20 § 18 ett förslag från kretslopp och
vattennämnden om en inriktning för anläggningsavgiftens täckningsgrad om att uppnå
70 procent till år 2021. Kommunfullmäktige tillstyrkte även att en långsiktig plan för att
uppnå föreslagen inriktning ska redovisas i samband med nämndens årliga förslag till
VA-taxa. Nämnden planerar för att anläggningsavgifterna 2027–2036 utformas så att
avgifterna löpande uppnår cirka 70 procents kostnadstäckning som ett rullande
treårsmedelvärde.
Tabellen nedan visar investeringsutgifter, förändring av anläggningsavgifterna samt olika
mått för täckningsgrad. Uppgifterna för 2028 och framåt innehåller stora osäkerheter och
kan därför komma att ändras. Enligt uppgifter från förvaltningen för kretslopp och vatten
räknar de med att anläggningsavgiften ökar i genomsnitt med 8 procent årligen fram till
2030.
Anläggningsavgifterna i Göteborg 2022-2026 per år samt förslag för 2027 och beräkning
för 2028 visas i tabellen nedan.
Anläggningsavgift 2022 2023 2024 2025 2026 Förslag Prognos Prognos
för typhus per år, 2027 2028 2029
(kr)
Villa 305 000 320 000 332 750 365 500 402 150 430 275 463 000 506 000
Flerbostadshus (15 743 500 781 250 814 625 894 250 985 650 1 054 750 1 135 000 1 239 000
lägenheter)
83 000
Per lägenhet 49 566 52 083 54 308 59 617 65 710 70 317 76 000
Kretslopp och vatten 2025-04-23 § 78 och stadsledningskontoret
Stockholm har högre anläggningsavgifter för flerbostadshus (typhus B) medan Göteborg
har högst anläggningsavgift för villa (typhus A). Anläggningsavgiften för typhus villa är
den högsta i Göteborgsregionen (GR). I en jämförelse med alla Sveriges kommuner har
Göteborg en relativt hög anläggningsavgift.
2025 2026 2027 2028 2029 2030
utfall prognos (förslag) (plan) (plan) (plan)
Investeringsutgifter för utbyggnad 184 216 248 215 254 250
av VA-anläggningen [mnkr]
Förändring av taxans +10 % +10 % +7 % +8 % +9 %* +8%
anläggningsavgifter
Täckningsgrad
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (13)
2025 2026 2027 2028 2029 2030
utfall prognos (förslag) (plan) (plan) (plan)
Respektive år 74% 58% 54% 67% 62% 68%
Rullande 3-årsmedel 61% 69% 61% 67% 61% 66%
Rullande 15-årsmedel 62% 62% 61% 62% 62% 64%
Kretslopp och vattennämnden 2026-04-22 § 61 och stadsledningskontoret. *I nämndens handlingar står 7 procent men
enligt förvaltningen är de korrekta uppgifterna 9 %.
Ekonomiska osäkerheter och risker för VA-taxan
Som utgångspunkt för kretslopp och vattennämndens förslag till taxa finns nämndens
10-åriga ekonomiska planer. I dessa planer ingår nuvarande uppdrag och inkluderar
inflation genom antagande om generella prisökningar om cirka tre procent årligen. I
betänkandet Ökad VA-beredskap (SOU 2024:82) ingår flera förslag till ändringar i
vattentjänstlagen som kan medföra betydande förändringar av ansvar och uppdrag för
VA-huvudmännen. Nämnden utgår från att eventuella utökade uppdrag att försörja
angelägna allmänna intressen finansieras med statliga medel.
Koncernbankens prognoser för kontokrediträntor per november 2025 ligger till grund för
den 10-åriga planen. Räntesatsen förväntas stiga de närmsta åren.
Investeringsverksamheten har en mycket stor påverkan på taxekollektivets kostnader.
Förslag till Investeringsnominering 2027-2031 med utblick mot 2036 grundar sig på
förvaltningens långsiktiga verksamhetsplaner för dricksvattenförsörjning och
avloppshantering. Avgiftsuttaget år 2036 bedöms vara ungefär dubbelt så högt 2036 som
2026. Nämnden räknar med årliga avgiftsökningar på i genomsnitt 7 procent. Även efter
år 2036 finns ett behov av höjda avgifter särskilt för ändamålet spillvatten som påverkas
av utbyggnad av avloppsreningsverket (Nya Rya). Total låneskuld för VA-verksamheten
beräknas enligt nämnden uppgå till cirka 24 miljarder år 2036.
Förslag till ny prislista omfattar fondering av råvattentäkt Mjörn. Fondering är ett av de
verktyg som finns tillgängliga för att begränsa ekonomisk börda och ekonomiska risker
för framtida generationer. Kretslopp och vattennämnden menar samtidigt att utvecklingen
mot allt högre skuldsättning, stegrande kapitalkostnader som påverkar upp till ett sekel
framåt fortsätter även med fondering. Fondering kan utgöra ett bidrag till att begränsa
effekterna men kan inte ensamt lösa utmaningarna kring långsiktig ekonomisk hållbarhet.
Stadsledningskontorets bedömning
Stadsledningskontoret gör ingen annan bedömning än den nämnden gjort om föreslagen
taxenivå för brukningstaxa samt anläggningstaxa till år 2027 eller föreskrifter för
VA-taxa.
Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är
nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Kretslopp och vattennämndens
förslag till taxa 2027 innebär att avgifterna höjs mindre än prognosticerad kostnadsökning
för det enskilda året. Nämnden har sedan 2025 och 2026 (prognos) en skuld till
abonnenterna då avgiften har varit högre än kostnaderna. Det överuttaget planerar
nämnden att helt ha återställt i slutet av 2028.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (13)
Stadsledningskontoret kan konstatera att nämndens prognos per maj för år 2026
prognosticeras att bli cirka 15 mnkr bättre än vad som framkommer av nämndens
taxeärende. Utifrån nämndens förslag till taxeutveckling för de kommande åren återställs
nuvarande överuttag på en treårsperiod i enlighet med befintligt regelverk och praxis.
Kretslopp och vattennämnden bedömer att investeringen Mjörn Vattentäkt är lämplig för
fondering och att fondering enligt nämndens förslag följer regleringen genom 30 § andra
stycket LAV. Stadsledningskontoret gör ingen annan bedömning än nämnden. Vidare
instämmer kontoret i nämndens förslag om att få i uppdrag att upprätta en fond för
investering Mjörn vattentäkt och ordna den redovisning som krävs för fondens hantering.
Om kommunfullmäktige inte vill besluta om en fondering har förvaltningen tagit fram ett
annat alternativ till prislista. Vidare kommer kommunfullmäktige att kunna ta ställning
till varje års eventuella avsättning i samband med taxebeslut. Nämnden rapporterar att vid
behov av att upplösa fonden i förtid behöver återbetalningen till taxekollektivet hanteras
och har fört ett resonemang om ett sådant scenario. Kontoret konstaterar att det finns en
viss ekonomisk risk liksom en förtroenderisk kopplat till ett behov av upplösning av
fonden i förtid. Stadsledningskontoret ser positivt på nämndens förslag till fondering då
fondering innebär att räntekostnaderna minskar redan innan investeringen är färdigställd.
Vidare minskar en fondering behovet av lånefinansiering och håller därmed ned
skuldutveckling, räntekänslighet och finansiella kostnader. Nackdelen på kort sikt är att
taxekollektivet får betala mer för nuvarande tjänster för dricksvatten. Avsättningen till
fonden 2027 motsvarar cirka 7 procent av taxeintäkterna för året.
En hållbar utveckling på längre sikt
Stadsledningskontoret delar kretslopp och vattennämndens bedömning om att
VA-kollektivet står inför en långsiktig avgiftshöjning. Brukningsavgifterna för en vanlig
villa (typhus A) har höjts 64 procent från 7730 kr per år (2022) till 12 639 kr per år
(förslag 2027). Om investeringstakten fortsätter enligt nämndens
investeringsnomineringar 2027-2036 kommer motsvarande avgift år 2036 vara 23 931 kr
vilket nästan är en fördubbling jämfört med förslaget till 2027. Nämnden rapporterar i
samma investeringsnomineringar att år 2032 gör Gryaab AB:s kapitalkostnader (kopplat
till Nya Rya) att taxekollektivets totala kapitalkostnader kommer att vara i nivå med
totala övriga verksamhetskostnader. I taxeärendet för 2027 har nämnden inte särredovisat
kostnader kopplat till Gryaab AB:s ansvarsområde då förvaltningen bedömer att
kostnaderna inte är av den omfattningen att det särskilt behöver redogöras för dem.
Anläggningsavgifterna står för endast en procent av de totala taxeintäkterna samtidigt
som avgiftsnivån har ökat väsentligt under en femårsperiod och nivån på
anläggningsavgiften kan i vissa mindre projekt och områden utgöra en väsentlig del av
byggkostnaden. Trots att anläggningsavgiften har ökat innebär nämndens förslag till 2027
endast en täckningsgrad på 61 procent (rullande tre års-medel) och 61 procent (rullande
15 års-medel). Göteborg har en hög anläggningsavgift jämfört med andra kommuner.
Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en långsiktig inriktning för anläggningsavgiftens
utveckling med målet om en täckningsgrad på 70 procent till 2021. Vidare beslutade
kommunfullmäktige att en långsiktig plan för att uppnå inriktningen om 70 procent
täckningsgrad ska redovisas årligen i samband med nämndens förslag till VA-taxa. Enligt
nämndens ärende är målsättningen att anpassa intäkterna från anläggningsavgifter för att
täcka 70 procent av investeringsutgifterna för att bygga nytt ledningsnät och ansluta nya
kunder. Kontoret konstaterar att det sista året som framgår av VA-ärendet är år 2030 och
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (13)
där uppgår varken respektive år, rullande treårsmedel eller rullande 15-årsmedel till 70
procent. Förutom utfallet för året 2025 uppgår inga av de i detta ärende redovisade åren
eller beräkningssätten till 70 procent. Kostnaderna för utbyggnad av VA-systemet ökar då
såväl förtätning av staden som exploatering av nya områden är kostsamma. Samtidigt
innebär strävan mot 70 procent täckningsgrad att anläggningsavgifterna torde öka
ytterligare. Kontoret konstaterar att anläggningsavgiften har ökat med cirka 125 000
kronor mellan 2022 och förslag till avgift 2027 under en period då staden inte har haft
någon långsiktig inriktning för anläggningsavgiftens utveckling. Med bakgrund av den
bedömning som stadsledningskontoret gör av anläggningsavgiftens utveckling lämnar
kontoret ett förslag till uppdrag till nämnden om att återkomma till kommunfullmäktige
med ett förslag till förnyad inriktning för anläggningsavgiftens täckningsgrad samt
beräkningsmodell för bedömning av täckningsgrad.
Det finns flera orsaker till den avgiftshöjning som pågår för taxekollektivet. Under 1960-
och 1970-talet i Sverige gjordes stor offentlig utbyggnad av bostäder, skolor, gator och
vägar. Det innebar att system för vatten och avlopp också behövde byggas ut.
Denna utbyggnad kunde delvis ske med statligt stöd. Den tekniska livslängden för
dessa anläggningar har succesivt tagit slut och därmed har behov av underhåll och
ersättningar uppstått. Då stora delar av dessa anläggningar är färdigavskrivna innebär det
att de i all väsentlighet inte heller påverkar nuvarande taxekollektivs avgifter. Enligt
nämndens investeringsnomineringar 2027-2031 avser 40 procent (3,2 mdkr) av totala
investeringsnomineringar reinvesteringar. Samtidigt finns idag inga nya statliga stöd för
att genomföra reinvesteringarna. Det innebär en stor avgiftshöjning för nuvarande
taxekollektiv då staden både ska reinvestera och underhålla det system av vatten och
avlopp som nuvarande taxekollektiv visserligen utnyttjar men inte betalar avgift för.
Vidare har kommunen att möta nyinvesteringsbehov som har uppstått till följd av
befolkningsutvecklingen under 2010-talet.
I kommunfullmäktiges budget för 2026 konstateras att kapitalkostnaderna ökar kraftigt
och att investerande nämnderna därför, i syfte att minska risken att allt större del av
välfärdens finansiering går till kapitaltjänstkostnader, inför ordinarie budgetprocess ska
värdera investeringar. Nämnderna ska redogöra för hur kostnader för kommunens
investeringar och därmed även kommande kapitaltjänstkostnader kan minska genom
prioriteringar, ändrade riktlinjer, minskade kostnader eller ökande intäkter. Kretslopp och
vattennämnden skriver i sina investeringsnomineringar att det blir viktigt att fortsatt
utveckla prioriteringsmodellerna för investeringar för att möjliggöra avvägningar mellan
åtgärder. Nämnden omnämner också fondering som ett verktyg även om det inte minskar
behovet av investeringar skapas ett bättre kassaflöde som minskar upplåningsbehovet
över tid och den långsiktiga räntekostnaden och räntekänsligheten.
Förutom en växande befolkning och behov av reinvesteringar finns också ökade krav
gällande bland annat klimatanpassning och säkerhet. Om användningen av renat vatten
och vattenförbrukningen per person inte drastiskt förändras innebär de omständigheterna
en långsiktig ökning av investeringar och kraftigt ökande avgifter för tjänster att
tillhandahålla rent vatten och avlopp. Stadsledningskontoret kommer att följa nämndens
fortsatta arbete med prioritering av investeringar, fondering och andra sätt för att ta
ansvar för stadens kapitalkostnader. Kontoret konstaterar att kretslopp och
vattennämndens investeringar har en stor påverkan på hela kommunens skuldutveckling.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (13)
Förutom att en hållbar ekonomisk utveckling av avgifterna finns det såväl ekologiska som
sociala dimensioner som är viktiga att beakta. I Sverige har vi över tid haft en god
tillgång till vatten samtidigt som vi använder renat dricksvatten till betydligt fler tjänster
än bara att dricka. Vattenförbrukningen per person går ned i Göteborg men samtidigt har
vi en hög vattenförbrukning per person i Sverige. Det finns ekologiska, sociala och
ekonomiska skäl till att minska stadens vattenförbrukning och se över hur vi använder
olika vattenkvaliteter och vilken avgift vi tar ut för olika vattenkvaliteter.
Stadsledningskontoret kommer att fortsätta följa hur nämnden arbetar med hållbarheten i
utvecklingen av taxan utifrån samtliga hållbarhetsdimensioner.
Ett förslag till lagändring, enligt Utökad VA-beredskap (SOU 2024:82), kan komma att
belasta taxekollektivet om staten inte ansvarar för finansieringen. Syftet med lagförslaget
är att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och
då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat.
Kretslopp och vattennämnden rapporterar att de utgår från att eventuella utökade uppdrag
att försörja angelägna allmänna intressen finansieras med statliga medel. Kontoret delar
nämndens bedömning om att kostnaderna borde finansieras av staten. Samtidigt ser
kontoret en risk för att taxekollektivet kommer att belastas med kostnader för utökad
beredskap även för allmänna intressen, något som Göteborgs Stad också lyfte i sitt
remissvar över lagförslaget (kommunstyrelsen 2025-08-27 § 600). Lagförslaget bereds av
Regeringskansliet men det finns inte någon information om när eventuella lagändringar
kan komma att träda i kraft.
Sammanfattningsvis föreslår kontoret att kommunstyrelsen tillstyrker och överlämnar
nämndens förslag till taxa och föreskrifter samt hemställan gällande uppdrag till
budgetberedningen för beslut i samband med budget för 2027. Vidare föreslår kontoret att
nämnden får i uppdrag att återkomma till kommunfullmäktige med ett förslag till förnyad
inriktning för anläggningsavgiftens täckningsgrad samt beräkningsmodell för bedömning
av täckningsgrad. Uppdraget föreslås återrapporteras av nämnden i samband med förslag
till taxa för 2028.
Magnus Andersson Eva Hessman
Ekonomidirektör Stadsdirektör
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (13)
Bilaga
Kretslopp och vattennämnden
Utdrag ur protokoll 4
Sammanträdesdatum: 2026-04-22