Kommunfullmäktige — 25 november 2024

§ 118 Enkel fråga - Upphandlingar Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående upphandlingar. Linda Lundins (S) svar på den enkla frågan. Johan Lexell har ställt tre frågor som uppföljning av det interpellationssvar som jag lämnade på interpellationen om upphandlingar som bidrar till ett fossilfritt samhälle. 1. Sedan Upphandlingspolicyn fastställdes 2013-05-13, har miljökriterier på ”spjutspetsnivå” använts någon gång? Det korta svaret är att det är oklart om detta har gjorts. Det är inte helt enkelt att lämna ett kort svar på denna fråga för att kunna ge ett rättvisande svar. Låt mig utveckla svaret något. I vår upphandlingspolicy, som är i stort behov av en revidering som just nu pågår, står det att ”Kommunen har som målsättning att använda sig av Miljöstyrningsrådets miljökriterier på ”spjutspetsnivå” när så är möjligt. Vilken typ av miljökrav som ska ställas vid en upphandling beror på vilka mål och behov kommunen har, hur marknaden ser ut och vilken typ av vara, tjänst eller entreprenad som ska upphandlas. ” Miljöstyrningsrådet avvecklades 2014 och det är idag Upphandlingsmyndigheten som erbjuder stöd och vägledning inom upphandlingar. Det är också myndigheten som har hållbarhetskriterier på tre nivåer där den högsta nivån benämns spjutspetsnivå. Kommunen samarbetar, sedan några år, med Telge inköp AB och avropar från ramavtal som är upphandlade av Adda inköpscentral. Svaret från vår upphandlingssamordnare säger att både Adda och Telge inköp ställer höga miljökrav i sina kravspecifikationer och använder sig av hållbarhetskriterierna från Upphandlingsmyndigheten. Det finns idag ingen sammanställning om hur många upphandlingar som anses ligga inom ramen för Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterium för spjutspetsnivå. Det är något som vi får ta med oss när vi reviderar upphandlingspolicyn och funderar på hur gjorda upphandlingar ska följas upp. 2. TelgeInköp upphandlar varor och tjänster åt Gnesta sedan 2018. Känner de till och har använt vår policy? Telge inköp känner till att vi har en upphandlingspolicy. Däremot saknas kunskap om någon chef har drivit på att den ska användas vid kravställning. Detta är givetvis något som inte är bra. Givet då det pågår en revidering av upphandlingspolicyn så får vi säkerställa att upphandlingspolicyn blir normerande vid upphandlingar. Eftersom Telge inköp använder sig av Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier och följer målen för Agenda 2030 så har miljöaspekten fått genomslag när upphandlingar har gjorts. 3. Enligt Avfallsplanen är KS ansvariga för att ” Krav ställs på minskade avfallsmängder i samband med inköp och upphandling”. Finns det något dokumenterat fall där ett sådant krav har ställts? Alla upphandlingar som genomförs av Telge inköp och Adda ställer krav på minskade avfallsmängder när det är tillämpligt. T ex genom att främja cirkulär ekonomi. Exempel är det ramavtal för möbler som kommunen har genom Telge inköp. Sändlista ~ Akten

§ 119 Interpellation - De ideellt drivna kulturscenernas betydelse för Gnesta Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående de ideellt drivna kulturscenernas betydelse för Gnesta. Linda Lundins (S) svar på interpellationen: Johan Lexell har frågat mig om den styrande minoriteten anser att det är viktigt att ideellt drivna kulturscener som till exempel de vid Skottvångs gruva och Vår lokal ges förutsättningar att verka och utvecklas i Gnesta samt hur den styrande minoriteten avser att verka för att Gnesta ska fortsätta vara en kommun med unika ideellt drivna kulturscener som bidrar till vår identitet som en dynamisk, kreativ och intressant kommun. Kulturen spelar en central roll i Gnesta kommun, där ett varierat och levande kulturutbud bidrar till att skapa möten mellan människor och tillfällen för nya upplevelser. I Gnesta finns ett rikt kulturliv, format av stolta och engagerade kulturutövare, som tillsammans gör det möjligt för många att ta del av kultur på olika sätt. Detta engagemang är en viktig faktor för kommunens attraktionskraft och för dess förmåga att både locka nya invånare och bygga en stark känsla av gemenskap och stolthet bland de som redan bor här. För att kunna fortsätta utveckla det kulturliv som vi idag är stolta över, är det viktigt att kulturen i Gnesta kännetecknas av kreativitet, öppenhet och mångfald. Vi vill ha en kultur som är tillgänglig för alla, där både unga och äldre kan hitta sina sätt att uttrycka sig och ta del av andras perspektiv. Detta är särskilt viktigt för våra unga medborgare, som genom kultur får möjlighet att utveckla sin förståelse för andra och dela sina egna tankar och idéer. Ett brett kulturutbud gör inte bara livet mer inspirerande, det stärker också folkhälsan och bidrar till en ökad livskvalitet för medborgarna. För att skapa ett ännu mer inkluderande kulturliv har Gnesta kommun identifierat prioriterade utvecklingsområden. Målet är att skapa kultur för alla, där barn och unga får möjlighet att delta och vara aktiva i olika kulturella aktiviteter. Vi vill också främja ett bredare kulturutbud, där olika konstnärliga uttryck ger utrymme för ökad mångfald. En annan prioritet är att främja kulturaktörers utbud och möjliggöra fler mötesplatser för kultur. För att underlätta detta vill kommunen arbeta för att arrangörer och föreningar ska ha goda förutsättningar att skapa kulturella arrangemang och aktiviteter, både i tätorterna och på landsbygden. Som ett led i att främja kulturaktörers utbud och möjliggöra fler mötesplatser för kultur har vi tagit fram nya föreningsbidragsriktlinjer. I de nya riktlinjerna tillkom nya möjligheter för föreningar att söka bidrag, bland annat ett utvecklingsbidrag och ett investeringsbidrag. Kulturföreningar kan numera söka aktivitetsstöd vilket inte var möjligt tidigare. Ett maxtak om 30 tkr per förening och år sattes för arrangemangsbidraget, för att säkerställa att kunna ge många kulturföreningar möjlighet att skapa ett brett kulturutbud. I samband med framtagandet av de nya riktlinjerna ville vi erbjuda några av de föreningar som har ett stort utbud av aktiviteter en förenklad administration i form av ett samarbetsavtal. I förslagen, som var ett första förslag, ingick det att maxbeloppet för arrangemang skulle betalas ut på förhand i början på året under två år mot att föreningarna åtog sig att i stora delar göra det som föreningarna gör idag. Det fanns också med en önskan om att några aktiviteter skulle riktas mot barn på loven. Förslagen på avtalen skickades ut för vidare dialog innan avtalen skulle tas upp för politiskt ställningstagande. De berörda föreningarna svarade med ett öppet brev som vi har besvarat. Inom ett par veckor kommer vi att träffa föreningarna för att fortsätta en dialog kring förslaget till samarbetsavtal. Det finns en förhoppning att vi kan ha en konstruktiv dialog för att tillsammans fortsätta investera i och utveckla Gnestas kulturliv. 1. Interpellation - De ideellt drivna kulturscenernas betydelse för Gnesta Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 120 Interpellation - Vad händer med centrumkvarteren? Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående vad som händer med Centrumkvarteren. Linda Lundin (S) svar på interpellationen: Tack Johan för interpellationen. Johan Lexell har ställt fyra frågor kring arbetet med centrumutvecklingen. 1. Hur oroliga ska Gnestas invånare vara för att förslaget till bebyggelse av centrumkvarteret - på den plats där Coop, biblioteket, strömmentorget och COOP-parkeringen idag ligger - kommer att utgöras av ett slutet kvarter där Gnestas invånare stängs ute, eller har begränsad tillgång till kvarterets innergård? Gnesta kommuns invånare behöver inte känna någon oro för centrumkvarterets framtida utformning. Arbetet startade med en bred möjlighet att i olika forum och former samla in synpunkter inför det fortsatta planeringsarbetet. Dessa ligger till grund för det arbete som nu pågår. När arbetet kommit så långt att det är dags för samråd kommer alla invånare att återigen kunna lämna in synpunkter och viktiga medskick. Detta helt i enlighet med den gång vi arbetar med för att få till stånd den viktiga utvecklingen av vårt centrum. 2. Hur oroliga ska Gnestas invånare vara för att förslaget till bebyggelse av centrumkvarteret avviker kraftigt stilmässigt mot den omgivande historiska bebyggelsen? Gnesta kommuns invånare behöver inte känna någon oro för att centrumkvarteret framtida utformning ska avvika kraftigt stilmässigt mot omgivande historisk bebyggelse. Detta har varit och kommer att fortsätta vara en av de viktiga bitar som gjorde att kommunen från allra första början valde att köpa in området för att ha just rådighet över centrum. Vi sätter stor vikt vid att förädla centrum med såväl fler bostäder som ändamålsenliga verksamhetslokaler – allt i en anda som gör att Gnesta centrum harmoniseras med attraktiv befintlig bebyggelse. 3. Hur oroliga ska Gnestas invånare vara för att den nya bebyggelsen som föreslås för centrumkvarteret blir så hög att den sticker ut mot den omgivande historiska bebyggelsen om 3–4 våningsplan (x antal meter)? Gnesta kommuns invånare behöver inte känna någon oro för att den bebyggelse som kommer till stånd i centrum är större eller högre än vad planen tillåter. Centrum är centralt belägen och bör nyttjas just utifrån dess geografiska läge med gångavstånd till klimatsmart resande kring stationssamhället. Uppdraget ligger fast att vi önskar se fler bostäder i centrum för att få ett än mer levande centrum. Höjden på intilliggande bebyggelse kommer där att tas i beaktande för att skapa såväl goda förutsättningar för byggnation som en attraktiv siluett av centrum. 4. Hur oroliga ska Gnestas invånare vara för att den nya bebyggelsen som föreslås för centrumkvarteret blir så hög att den skuggar omgivande byggnader och det offentliga gaturummet? Gnesta kommuns invånare behöver inte känna någon oro för att centrumkvarteret kommer att byggas på ett sådant sätt så att solstudier, skuggade områden, tysta områden, tysta sidor mm inte skulle ta i beaktande. Allt detta är viktigt att belysa i det arbete som leder fram till den plan som kommer att skickas ut på samråd. Avslutningsvis vill jag säga att min enda oro i detta läge är att vi inte får fram ett byggbart förslag för Gnesta centrum snabbt nog. Jag hoppas därför att vi med gemensamma krafter kan hjälpas åt att få full fart på det projekt som vi nu så länge arbetat med för att få till stånd ett nytt attraktivt centrum. 1. Interpellation - Vad händer med Centrumkvarteren? Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 121 Interpellation - Näckrosleden Beslut Håkan Ekstrand (C) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående Näckrosleden. Linda Lundins (S) svar på interpellationen; Tack Håkan för interpellationen om Näckrosleden. Näckrosleden, en cykelled över 70 mil och indelad i 14 etapper. Leden skapades som ett landstingsprojekt under åren 1996–1997 och syftade till att ge cyklister en skyltad och organiserad väg genom Sörmland. Vid den tiden fanns det ingen organisation för att sköta drift och underhåll av leden, och det fanns heller ingen ledhuvudman. År 2013 tog dåvarande Regionförbundet över ansvaret som ledhuvudman för leden och inledde ett utrednings- och utvecklingsarbete för att förbättra och vidareutveckla Näckrosleden. 2018 skickade regionen in en ansökan till Trafikverket för en uppdaterad dragning av leden, vilket skulle bidra till att göra cykelleden mer trafiksäker och attraktiv för turister. 2022 fattade Regionala utvecklingsnämnden beslut om att Region Sörmland ska fortsätta vara ledhuvudman för Näckrosleden och utveckla leden tillsammans med kommunerna i Sörmland. Målet var att göra leden till en nationell cykelled, vilket skulle innebära en ökad satsning och större möjligheter för turism och besöksnäring. 2024 har beslut fattats av Regionala utvecklingsnämnden att avbryta och avveckla arbetet med att etablera Näckrosleden som en nationell turistcykelled. Beslutet grundar sig på att hårda politiska prioriteringar behöver ske under ekonomiskt svåra tider. Håkan Ekstrand har ställt tre frågor: Vad är anledningen till att Gnesta ej vill skriva under avtalet? Vi har uttryckt vissa tveksamheter kring att skriva under det föreslagna avtalet för Näckrosleden, främst relaterat till de ekonomiska och administrativa åtaganden som kommunen skulle behöva ta på sig. Avtalet innebär bland annat att kommunerna ska delta i arbetsgrupper och sluta avtal med enskilda väghållare. Det skulle innebära en utökad kostnad för flera tjänstepersonstimmar och också kostnader i form av ersättning till enskilda väghållare. Det har också funnits frågor kring ansvarsfördelningen samt hur kostnaderna för personalresurser i regionen, information och marknadsföring ska fördelas mellan regionen och kommunerna. Vi har ännu inte funnit ett tillfredsställande upplägg som gör det möjligt för kommunen att skriva under avtalet. Det har vi uppmärksammat regionen på men ingen öppning för att diskutera möjligheter till förändring i dessa delar har getts. Därefter har förslaget om att avbryta och avveckla Näckrosleden lyfts till Regionala utvecklingsnämnden där beslutet om att avbryta och avveckla leden. Tveksamheter kring avtalet fanns också från Nyköping kommun. Anser du att det vore positivt för Gnesta med en cykelled inom kommunen? Ja, en cykelled liknade Näckrosleden skulle kunna vara positiv för Gnesta kommun. Cykling är en växande trend inom naturturism och har potential att bidra till en ökad besöksnäring och bättre folkhälsa. Genom att ha en cykelled som går genom kommunen kan Gnesta locka fler besökare, som både kan uppleva det vackra landskapet och stanna till vid lokala sevärdheter och näringsidkare. För många av kommunens företag, särskilt inom besöksnäringen, skulle en välutvecklad cykelled innebära nya affärsmöjligheter och ökat intresse för att besöka Gnesta. Vi får inte glömma bort att det finns idag andra cykelleder inom Gnesta kommun att tillgå. Finns det möjlighet att "Näckrosleden" återuppstår i annan form? Även om Näckrosleden som den ursprungligen planerades nu avvecklas, finns det möjlighet i framtiden att någon ytterligare cykelled kan finnas i någon annan form, exempelvis genom nya initiativ och alternativa cykelvägar. Sörmland erbjuder redan idag många natursköna landskap och spännande besöksmål som skulle kunna utnyttjas för att skapa nya cykelprojekt. Oavsett form är cykling en trend som har mycket att erbjuda för både Gnesta och Sörmland. 1. Interpellation - Näckrosleden Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 122 Förvärv av aktiebolag inkluderat fastigheten Gnesta 32:8 Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget att förvärva samtliga aktier i Heureka köpeskilling om 96 650 000 kronor. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt Gnesta Förvaltnings AB (556633-9221) att verkställa förvärvet i enlighet med beslutet. Gnesta Förvaltnings AB framförde våren 2023 fördelar med att eventuellt förvärva fastigheten Gnesta 32:8 för framtida kommunala lokalbehov. En dialog inleddes för att se över Gnesta kommuns framtida lokalbehov som kunde matchas med tillgängliga lokaler och byggrätter på fastigheten Gnesta 32:8. Sammanfattningsvis är förvärvet av fastigheten Gnesta 32:8 genom Heureka Gnesta 32:8 AB både strategiskt och ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. Syftet med förvärvet är att tillgodose både nuvarande och framtida lokalbehov för Gnesta kommun. Genom detta förvärv skapas förutsättningar för en integrerad utveckling av området, samtidigt som det möjliggör en konsolidering av kommunala verksamheter, vilket på sikt skapar rådighet över att kommunen kan tillfredsställa verksamhetslokalsbehovet. Förvärvet utgör därmed en långsiktigt strategisk investering för kommunen. Det är vanligt förekommande inom fastighetsaffärer att fastigheter överlåts genom ett aktiebolag. Kommunen har identifierat att det finns ett utökat lokalbehov inom de olika nämndernas respektive verksamhetsområden. Lokalbehoven kommer hanteras, konkretiseras och specificeras inom ram för ordinarie lokalförsörjningsprocess med tillhörande lokalresursplan. Det som kan konstateras är att kommunen på kort sikt har ett utökat lokalbehov inom barn- och utbildningsnämndens, socialnämndens och kommunstyrelsens verksamhetsområden. Därutöver finns även långsiktiga/framtida behov som kan tillgodoses genom föreslaget fastighetsförvärv. Exempel på framtida behov är bland annat: · Administrationen i kommunen växer i ungefär samma takt som befolkningen · Ytterligare enheter behöver flyttas ut från Frustunagården · Administrativa lokaler kommer på sikt påverkas av centrumutvecklingen · Evakueringslokaler i samband med renoveringar/ombyggnationer av exempelvis kommunhus och servicecenter/bibliotek. · Utökning av olika boende- och verksamhetstyper. Den största globala demografiska trenden är att människor blir allt äldre samt att allt färre barn föds. I ett långsiktigt perspektiv kommer kommunen ha behov av ytterligare lokaler. Den demografiska förändringen samt planerad befolkningstillväxt kommer innebära utökade lokalbehov samt att kommunens lokalbestånd/lokalytor är tillräckligt för den verksamhet som bedrivs nu för att möta framtida verksamhetsbehov, välfärdsproduktion och samhällsservice. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen som i sin tur föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslaget att förvärva samtliga aktier i Heureka köpeskilling om 96 650 000 kronor, och därmed uppdrar åt Gnesta Förvaltnings AB (556633-9221) att verkställa förvärvet i enlighet med beslutet. Gnesta Kommunkoncern AB har genom beslut 2024-10-28, § 4, ställt sig bakom föreslaget förvärv och tillställer förslaget Gnesta kommuns fullmäktige för ställningstagande. 3. Protokoll - Gnesta Kommunkoncern AB, 2024-10-28, § 4 4. Protokoll - Gnesta Förvaltnings AB, 2024-10-10 5. Aktieöverlåtelseavtal 6. Extern värdering 2024 7. PM - Förvärv av fastighet Gnesta 32:8 8. PM - Förtydligande av förvärvet av fastigheten Gnesta 32:8, 2024-10-18 9. Lokalbehov – ytor 10. Investeringskalkyl Tjänsteförslag 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget att förvärva samtliga aktier i Heureka köpeskilling om 96 650 000 kronor. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt Gnesta Förvaltnings AB (556633-9221) att verkställa förvärvet i enlighet med beslutet. Linda Lundin (S), Håkan Ekstrand (C) och Ingrid Jerneborg Glimne (M) bifaller det framskrivna förslaget. Per Sicking (V) föreslår återremiss med lydelsen; yrkar på återremiss för att komplettera underlaget med en tydligare redovisning av uppskattade kostnader för underhåll och nödvändiga renoveringar, i syfte att undvika obehagliga överraskningar för medborgarna i framtiden. Johan Lexell (MP), Lena Staaf (V) och Maria Carlén Lindvall (MP) bifaller Per Sickings (V) förslag om återremiss. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller senare. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag. Omröstning Omröstnings begärs och ska genomföras.Ordföranen redogör för tänkt omröstningsgång. Den som röstar för det framskrivna förslaget röstar Ja, den som röstar för att återremittera ärendet röstar Nej. Omröstningen utföll med 25 Ja-röster och 5 Nej-röster. Kommunfullmäktige har beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Maria Carlén Lindvall (MP) reserverar sig muntligt. Johan Lexell (MP) anmäler skriftlig reservation. Sändlista ~ Kommunchef ~ Ekonomichef ~ Kanslichef ~ Lokalplanerare ~ Gnesta Kommunkoncern AB ~ Gnesta Förvaltnings AB ~ VD Gnestahem

§ 123 Kommunal föreskrift om användningen av den allmänna VA-anläggningen Beslut 1. Anta Kommunal föreskrift om användningen av den allmänna VA-anläggningen, gällande från den 1 januari 2025. En av de största förändringarna mot nuvarande ABVA är att dokumentet är uppdelat i 3 avsnitt mot tidigare två. den allmänna avloppsanläggningen har delats upp i två avsnitt, dels den allmänna spillvattenanläggningen, dels den allmänna dagvattenanläggningen, för att förtydliga att det är två olika allmänna anläggningar. 3. Kommunal föreskrift om användningen av den allmänna VA-anläggningen 4. Bilaga till kommunal föreskrift om användningen av den allmänna VA- anläggningen - Information till fastighetsägare om Gnesta kommuns allmänna VA-tjänster Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Anta Kommunal föreskrift om användningen av den allmänna VA-anläggningen, gällande från den 1 januari 2025. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Samhällsbyggnadschef ~ VA-chef

§ 124 Revidering av kommunens ekonomistyrningsregler Beslut 1. Anta reviderade ekonomistyrningsregler. En revidering av ekonomistyrningsreglerna föreslås med anledning av det översynsarbete som pågått under 2023/2024, avseende befintlig investeringsprocess och underlag till investeringsbudget samt innehåll och struktur i underlag till investeringsbudget. I revideringen ingår också ändring av rapporteringstidpunkter för ekonomisk uppföljning till varannan månad mot tidigare månadsvis uppföljning. En omdisponering av ekonomistyrningsreglerna har också genomförts för att öka läsbarheten och ta bort upprepningar. Sammantaget bidrar föreslagen revidering till en tydlighet och en bättre förståelse för hur ekonomiska processerna ska förstås och hanteras. 3. Nytt förslag på ekonomistyrningsregler 4. Gällande ekonomistyrningsregler Tjänsteförslag 1. Anta reviderade ekonomistyrningsregler. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunstyrelsen ~ Samtliga nämnder och förvaltningar ~ Ekonomichef ~ Samtliga förvaltningsekonomer

§ 125 Parkeringsplan för Gnesta kommun 2024 Beslut 1. Anta parkeringsplan för Gnesta kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till en parkeringsplan för Gnesta kommun, i enlighet med uppdrag i kommunstyrelsens verksamhetsplan 2024- 2026 "Ta fram en strategisk parkeringsplan som kan användas som underlag vid detaljplanering och utveckling i befintlig gatumiljö." Syftet med planen är att utreda och redogöra för hur Gnesta kommun kan planera för framtida parkeringar som tillgodoser behov för boende, besökare och verksamheter. Planen innehåller en redovisning av nuvarande parkeringssituation i Gnesta tätort och innehåller bland annat förslag till parkeringsnormer samt riktlinjer för parkering för bilar och cyklar. Planen ska användas vid t ex detaljplanering och bygglov samt vid planering av gator och allmänna parkeringar. 3. Parkeringsplan för Gnesta kommun Tjänsteförslag 1. Anta parkeringsplan för Gnesta kommun beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Samhällsbyggnadschef ~ Planeringschef ~ Gatuchef

§ 126 Sammanträdestider 2025 kommunfullmäktige Beslut 1. Antar följande sammanträdesdagar för 2025; 10 februari 10 mars 5 maj 2 juni 25 augusti 29 september 20 oktober 24 november 15 december 2. Sammanträdena äger rum klockan 19:00 i lokal B-salen, kommunhuset, Elektron, Västra Storgatan 15, Gnesta, om inget annat beslutats. Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 23 § kommunallagen (2017:725), KL, besluta om sammanträden under verksamhetsåret. Praxis för kommunfullmäktiges sammanträden i Gnesta kommun inför 2025 är att dessa infaller på måndagar med start kl 19:00, varje månad förutom i januari, april och juli då kommunfullmäktige inte sammanträder. Kommunfullmäktige sammanträder i lokal B-salen, Västra Storgatan 15 i Gnesta. Avsteg från praxis kan ske vid exempelvis helgdagar och lovveckor för att säkerställa de kommunalekonomiska processerna samt kommunfullmäktiges beslutsprocess. Framskrivet förslag om nio sammanträden under 2025 är en utökning med ett sammanträde. Utgångspunkten vid all sammanträdesplanering är att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig ärendeberedning. Genom att ha utgångspunkten att planera för nio sammanträden skapas möjlighet för god planering av kommunens ärendeberedning. Ifall det under året framkommer att för få ärenden beretts fram till ett sammanträde kan beslut tas om att ställa in det aktuella sammanträdet. Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige; 1. Antar följande sammanträdesdagar för 2025; 10 februari 10 mars 5 maj 2 juni 25 augusti 29 september 20 oktober 24 november 15 december 2. Sammanträdena äger rum klockan 19:00 i lokal B-salen, kommunhuset, Elektron, Västra Storgatan 15, Gnesta, om inget annat beslutats. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Revisionen ~ Ledningsgruppen ~ Kansliet ~ Ekonomienheten ~ Hemsidan Diarienummer: SN.2024.62

§ 127 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt SoL och LSS Beslut 1. Godkänna rapporteringen För det andra kvartalet 2024 finns två ej verkställda gynnande biståndsbeslut, varav båda ärendena avser insatser inom Socialtjänstlagen (SoL). Övriga områden hade inga ärenden att rapportera. Alla beslut är rapporterade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporten omfattar ej verkställda beslut inom tre månader från det att beslut togs eller avbröts. 2. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2024-10-09, § 69 Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Godkänna rapporteringen beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kvalitetsteamet ~ Avgiftshandläggare

§ 128 Rapportering publicerade e-förslag Beslut 1. Godkänner informationen. Efter granskning publiceras godkända e-förslag på kommunens webbplats. Förslaget anmäls därefter till närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Se publicerade förslag i sin helhet: Gnesta kommun Sedan senaste kommunfullmäktigesammanträdet har följande förslag publicerats: · Ställplats för husbilar/husvagnar turister 1. Ärendeblad 2024-11-06 1. Godkänner informationen. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 129 Motion - Gör det möjligt att följa Dricksvattenkvalitetens utveckling Beslut 1. Motionen anmäls, medges och skickas till kommunstyrelsen för beredning. Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion där det föreslås att kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att publicera historiska vattenanalysresultat på kommunens webbplats www.gnesta.se. Resultaten bör finnas samlat och som medger att medborgare lätt får tillgänglighet till dessa. 1. Motion - Gör det möjligt att följa dricksvattenkvalitetens utveckling 2. Ärendeblad - Motion - Gör det möjligt att följa dricksvattenkvalitetens utveckling. 1. Motionen anmäls, medges och skickas till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunstyrelsen

§ 130 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Godkänna Per Sickings (V) avsägelse som ledamot i barn- och utbildningsnämnden. 2. Välja Mikael Audell (V) till ledamot i barn- och utbildningsnämnden. 3. Godkänna Harke Stenbeergens (S) avsägelse som 1:e vice ordförande i socialnämnden från och med 1 januari 2025. 4. Välja Evelina Nissas (S) till 1:e vice ordförande i socialnämnden från och med 1 januari 2025. 5. Välja Anders Oscarsson (s) ersättare i socialnämnden från och 1 januari 2025. Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder mm. Val till utskott hanteras av respektive nämnd. 1. Per Sickings (V) avsägelse 2024-11-24 2. Harke Stenbeergens (S) avsägelse 24-11-24 1. Godkänna Per Sickings (V) avsägelse som ledamot i barn- och utbildningsnämnden. 2. Välja xx till ledamot i barn- och utbildningsnämnden. 3. Godkänna Harke Stenbeergens (S) avsägelse som 1:e vice ordförande i socialnämnden från och med 1 januari 2025. 4. Välja xx till 1:e vice ordförande i socialnämnden från och med 1 januari 2025. Beslutsgång Sändlista ~ Lönekontoret ~ De valda ~ Förtroendemannaregistret Troman ~ Nämndsekreterare socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Anderson Sven, Ordförande M X X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X X Lundin Linda, Ledamot S X X Steenbergen Harke, Ledamot S X X Lindström Petra, Ledamot S X X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X X Rocklind Johan, Ledamot S X X Nesser Sanna, Ledamot S X X Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X §§ 118-119 Leif Figaro X Hammarlund Jesper, Ledamot S X X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X Mattias Eldros X Ekström Anna, Ledamot M X X Jarl Kim, Ledamot M X §§ 118-119 Carl Johan Ekström, §§ 120-130 Pernilla Lövström X Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X X Ekengren Sibylle, Ledamot M X X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X X Dahlgren Jörgen, Ledamot SD X Katarina Palm X Gauffin Andreas, Ledamot SD X Göran Ehrenhorn X Tomtlund Christian, Ledamot SD X X Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X ----- Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Fridlund Johanna, Ledamot SD X X Ekstrand, Håkan, Ledamot C X X Ekstrand Elin, Ledamot C X X Andersson Andreas, Ledamot C X Ingalill Fredriksson X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X X Lexell Johan, Ledamot MP X X Sulin Oskar, Ledamot V X Sofie Eriksson X Staaf Lena, Ledamot V X X Sicking Per, Ledamot V X X Kinberg Sarah, Ledamot L X X Lundberger Diana, Ledamot KD X X Figaro Leif, Ersättare S X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Eldros Mattias, Ersättare M X Sahlman Rebecka, Ersättare M X Lövström Pernilla, Ersättare M X §§ 118 - 119 Ekström Carl-Johan, Ersättare M X §§ 120 - 130 Palm Katarina, Ersättare SD X Allstadius Lars, Ersättare -- X Sida 3 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Ehrenhorn Göran, Ersättare SD X Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Eriksson Sofie, Ersättare V X Jansson Monika, Ersättare V X Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Lundin Per, Ersättare KD X Angående ärendet: ”Interpellation Vad händer med Centrumkvarteren” KSO Linda Lundin skriver i sitt svar på interpellationen att Gnesta kommuns invånare inte behöver känna oro inför vad som ska ske med Centrumkvarteren. Det är tryggt att de irreversibla åtgärder som kommer påverka Gnestas framtid inte bereder KSO Linda Lundin oro och det beror säker på att all tillgänglig information finns henne tillhanda. Merparten av kommunens invånare är dock inte del av t ex: Gnesta Centrumfastigheter (led.) Planeringsberedningen (1 vice ordf.) Gnesta Kommunkoncern AB (Ordf.) Det betyder att merparten av kommunens invånare, precis som jag själv, inte har någon information alls kring hur Gnestas Centrumkvarter kommer att utformas och då har jag ändå läst alla protokoll som finns att tillgå. Av ca 10,000 invånare i Gnesta kommun så har då kanske 10st (dvs en promille) fullödig information om det tänkta Centrumet. I debatten efter interpellationssvaren så lyfte jag min farhåga om att förslaget som kommer att redovisas i kommande samråd inte har föregåtts av medborgadialog och därför inte kommer att kunna påverkas nämnvärt i den senare processen. Det står jag fast vid eftersom tidigare samråd, av naturliga skäl, uppvisat minimal möjlighet till påverkan. Medborgardialogerna som genomfördes 2015 gjordes innan det fanns färdiga förslag. Jag hade föredragit att det genomfördes en medborgardialog kring det nuvarande förslaget innan det går ut på samråd, särskilt eftersom det inte finns någon tidsnöd. En rimlig tidslinjal borde visa att centrumkvarteren förmodligen inte kan byggas förrän en ny avloppslösning är på plats (ifall Mejeritomten ianspråktar befintlig kapacitet). Nu får vi alla vänta, utan oro men istället med förväntan, på det förslaget som med stor sannolikhet kommer att definiera vår närmiljö under en överskådlig framtid. Johan Lexell Angående Interpellationen: ”De ideellt drivna kulturscenernas betydelse för Gnesta” KSO Linda Lundin skriver i sitt svar på interpellationen att det ska fortsättas att investera i och utveckla Gnestas kulturliv. Vi tror att den styrande minoriteten är uppriktig och inser kulturens betydelse för Gnesta. Vi tror också att dialogen med de föreningar som nämns säkerligen förflyter väl. Det sagt så hoppas vi på att Riktlinjerna för Föreningsbidrag kommer att revideras nu när de testas mot verkligheten i ett år och att en ordentlig remissrunda föregår revideringen. Vi ansåg redan vi antagandet av nämnda riktlinjer att remissförfarandet inte varit tillfyllest. Även om tiden var tillräcklig så var svaren för få. När man är den starkare parten och motspelarna är ideella så måste den stakare parten förstå att de som man skickar remisserna till inte i huvudsak alltid arbetar för sin ideella förening. För att uppnå precision i detta remissförfarande (och alla andra remissförfaranden som vänder sig till sådana som heltidsarbetar med annat) så skulle man behövt analysera vilka som måste svara på remissen för att den skall anses giltig och därefter sökt upp dessa så att man fått de svar man behövt. Detta återkommer i en mängd processer där ett ojämlikt förhållande i processerna finns. Att som tjänsteperson förstå att med/motparterna bara har kvällar och helger att tillgå för att genomföra detta viktiga arbete, samtidigt som den ordinarie ideella verksamheten också ska fortgå, är av vikt för processen. Att som starkare part ha ett uppsökande förfarande för att få in den information som krävs för att få en bra produkt anses som respektfullt och inte som en pålaga. Det tar såklart mer tid, men ifall en tjänsteperson bevistat styrelsemöten för att berätta om remissen och själv tagit anteckningar i diskussionerna som därpå följde hade denne säkerställt att man som starkare part gjort det man kunnat för att skapa en bra och precis produkt i denna Riktlinje. Johan Lexell Angående ärendet: ”Interpellation Näckrosleden” Att Näckrosleden nu avvecklas är dåligt för Gnesta. Huruvida beslutet var rätt eller fel är däremot ointressant eftersom Näckrosleden avvecklas i alla fall. Ärendet i sig belyser en oklarhet i hur kommunen ska förhålla sig till regionen. En sökning på ”Näckrosleden” på gnesta.se ger inga resultat som kan påvisa ifall kommunen har tagit ställning till någonting som avser Närckrosleden. Så det ter sig som att Näckrosledens för- och nackdelar är outredda och att kommunen inte haft någon strategi gentemot Regionen i detta hänseende. Det som, för Gnesta kommun, verkar kunna varit den största fördelen med Näckrosleden är att Regionen skulle kunnat utverka trafiksäkerhetsåtgärder på vägar genom kommunen som nu inte kommer att komma på fråga eftersom kommunal rådighet saknas och Trafikverket inte får krav och finansiering för detta. Det är oturligt och ironiskt att när vår egen Gång- och cykelstrategi nu äntligen är gjord (den gamla var från 2014) så läggs Näckrosleden, som kunnat påverkat strategin positivt, ned och den största externa påverkansmöjligheten försvinner. Men den sista cykeln är inte cyklad än och det står i kommunens makt att ordna eller arbeta för liknande projekt som då kan vara intra-kommunala istället för regionala för att ge besöksnäringen och folkhälsan den skjuts som inte Regionen längre vill erbjuda. Johan Lexell Reservation Angående ärendet: ” Förvärv av aktiebolag inkluderat fastigheten Gnesta 32:8” Miljöpartiet reserverar sig mot att göra stora investeringar i hast och utan att ha alla fakta gällande affären tillgängliga vid beslutstillfället. Det är klart att kommunen skall ha rådighet över en byggnad av denna digniteten med denna lokalisation. Spökhus i centrala Gnesta är inte i linje med inriktningsmålet En Attraktiv kommun. Miljöpartiet anser att detta förmodligen är en dålig ekonomisk affär med dom förutsättningar som vi fått presenterade. Under den kompletterande frågestunden under KF så kunde inte GFAB svara på vad renoveringskostnaderna skulle kunna blir eller ifall dom överhuvudtaget existerar. Att GFAB bett om och av förvaltningen blivit nekade hyresgarantier ger en anvisning om vad GFAB själva tror om ekonomin i affären. Beslutet om rekommendationen att besluta om förvärv är förknippat med risk för sämre beslut då det är samma individer som kontrollerar GKK, KS och KF. Det faller ett stort ansvar på beslutsfattarna när det är organiserat på detta sätt och chansen/risken att man tappar värdefulla insikter är stor samtidigt som chansen/risken att man hamnar i en ja-sägar-loop ökar. Ifall styrelsen i GKK kommer fram till samma beslut som kommunstyrelsen utan att det är samma personer i styrelserna så infinner sig en extra nivå av skydd och demokrati. Nu är det samma personer och vi anser att det är oartigt mot dessa att de måste axla flera roller samtidigt utan att få stöd av de nivåer i beslutsfattandet som var tänkta från början. Gällande priset så vill vi veta ifall differensen mellan värderingen och köpeskillingen baserar sig på följande text. ”Köparen friskriver Säljaren från allt ansvar (och kan därmed inte kräva ersättning av Säljaren) för eventuella fel och brister i Bolaget och Fastigheten av vad slag det än må vara, såväl synliga som dolda, inklusive miljömässiga brister, faktiska fel, rättsliga fel, rådighetsfel och fysiska fel och brister, förutom i den utsträckning detta garanteras under Garantierna. Det Överenskomna Fastighetsvärdet har fastställts med beaktande härav.” (sid 147 i Kallelsen) Vi är Miljöpartiet och inte fastighetsmagnater men (om ovanstående resonemang stämmer) att få rabatterat pris med 14 miljoner för att inte kunna begära ersättning för 96 miljoner verkar vara förknippat med en affärsrisk som vi inte kan se i dokumentationen. Möjligheterna för energieffektivisering sägs vara stora vilket vi förmodar är mäklarspråk som betyder att huset läcker som ett såll. Miljöpartiet tycker att det är bra att energieffektivisera men kostnaderna för detta är inte upptagna i kalkylerna. Vissa kostnader kan beräknas genom att se vilka krav som kommer att ställas på offentliga byggnader av vissa storlekar enligt EU-direktiv som antagits. Ifall detta undersökts så finns det inte med i dokumentationen och ifall det är tvingande krav på stora investeringar så kan det ju vara så att det är anledningen till att fastigheten är till salu. Oavsett så finns saknas kostnaderna i lönsamhetsberäkningarna. Gällande energifrågan så har ingen Energideklaration gjorts utan kommer att göras till Tillträdesdagen. Varför man inte kräver denna på förhand för att kunna resonera om priset är svårt att förstå. Ifall den vore gjord kunde ju bättre beräkningar om framtida kostnader göras. Andra skäl till att förvärva fastigheten i fråga verkar vara att man inte behöver bygga en ny förskola och kan ersätta den tänkta ytan med ett punkthus istället. Trots förändringar i demografi så kommer nya förskolor att behöva byggas eftersom dom befintliga behöver omsättas. De medel som kunde ha gått till en modern förskola hamnar kanske istället i ett svart hål av renoveringar som inte täcks av garantier. Att räkna in byggrätten för ett eventuellt nybyggt hus på Solrostomten i kalkylen är vanskligt. Prioriteringen av ett sådant hus borde komma efter många andra förberedda exploateringar och kanske inte får plats inom varken VA- eller El-kapaciteten. Miljöpartiet anser, efter att läst dokumentationen, att detta förvärv är väldigt tveksamt sett från ekonomisk synvinkel, dvs förmodligen en ekonomiskt dålig affär. Chansen att det är en bra affär är lägre än risken att det är en dålig affär. Vi anser att priset borde omprövats och affärsriskerna klargjorts. Trots ekonomiska frågetecken så är det bättre att kommunen köper / skaffar rådighet över fastigheten nu innan det förfaller helt. Alla samlokaliseringfördelar och lokalbehovsfördelar som nämns i underlaget instämmer vi i och tycker vi är positiva. Miljöpartiet anser, efter att läst dokumentationen, att detta förvärv är positivt, sett från en icke-ekonomiskt synvinkel. Voteringen i frågan visade att alla partier utom MP och V var beredda att göra en av kommunens största investeringar utan att ha alla fakta på bordet. Så gör man förmodligen bara med andras pengar. Vi ställer oss också frågande till varför denna affär tvunget skulle göras skyndsamt. Johan Lexell Ledamot i Kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta Angående ärendet: ”Parkeringsplan för Gnesta kommun 2024” Äntligen blev parkeringsplanen färdigställd men den blev ingen parkeringsplan för Gnesta kommun utan ett underlag för hur parkeringarna i Gnesta tätorts centrala delar var 2023. Nedan citat är från 2019”Parkeringsutredningen påbörjas nu under hösten och berörda tjänstepersoner på samhällsbyggnadsförvaltningen har varit på en kurs om strategisk parkeringsplanering. Under sommaren påbörjades också en inventering av parkerade bilar på kommunens parkeringar som kommer användas som underlag i utredningen. Laddinfrastruktur utreds särskilt inom ramen för parkeringsutredningen.” https://www.gnesta.se/download/18.5b8bd058192ae0dc9f2b5524/1730452548123/Kallelse%20kommunstyrelsen%202024-11-11.pdf Oavsett anledningarna till att det tydligen tar fem år att räkna parkeringsplatserna så är planen föråldrad redan innan den antogs. Om man tittar på statistiken som återfinns i dokumenten så slutar den med årtalet 2022. Gällande linjär-utveckling så är inte föråldrad statistik så allvarligt men när det gäller exponentiell-utveckling som t ex elbilar så blir planen direkt missvisande eftersom antalet elbilar fördubblats under 2023 och fördubblats igen under 2024. Gällande laddinfrastruktur så kan man läsa i planen att vi missat att använda t ex Klimatklivet eftersom dom utlysningarna som hänvisas till i planen till redan stängts innan vi ens antagit den. Denna plan har till största del tagits fram under 2023 av en konsult och eftersom vi betalat för utredningen så kunde denna varit bilagd i sin helhet så att nyttan av pengarna blivit större och att utredningen som bekostats med allmänna medel blivit tillgängliga för allmänheten. Mejeritomtens-kvarterens påverkan på parkeringar saknas i planen, eftersom den detaljplanen togs fram innan parkeringsplanen var gjord. Centrumutvecklingsplanen är framtagen helt utan hjälp av parkeringsplanen, eftersom förslaget till den detaljplanen togs fram innan parkeringsplanen var gjord. Med denna plan lagd till handlingarna så hoppas vi nu äntligen komma igång med nödvändigt utvecklingsarbete som lagts på is med hänvisning till att denna rapport varit under framtagande. Alltså är det nu slut på ursäkterna och konstruktivt arbete kan starta. Johan Lexell Angående ärendet: ”Sammanträdestider 2025 Kommunfullmäktige” Sammanträdestiderna är avgörande för en fungerande demokrati och möteskalendern är ett verktyg som kan användas för att få möjlighet till transparens och dialog men kan också användas för att se till att oppositionen får riktigt dåliga förutsättningar för att göra sitt jobb. Särskilt gäller detta fritidspolitikerna som måste hitta tid i livspusslet för att läsa alla kallelser och bilagor som inte sällan är >500 sidor långa. Att utöka antalet sammanträden borde göra att kallelser kan bli kortare och att den relativa tiden för att bearbeta respektive punkt på dagordningen blir längre. Sammantaget så borde det inte bli sämre på detta sätt utan det borde blir bättre. För att säkerställa att det blir bättre så kunde kopplingarna mellan olika sammanträden klargöras, så som det säkerligen gjorts i planeringen inför detta. KS KF 10 FEB 17 FEB 10 MAR 07 APR 05 MAJ 12MAJ 02 JUN 16JUN 25 AUG 01 SEP 29 SEP 29SEP 20 OKT 20 OKT 10 NOV 24 NOV 01 DEC 15 DEC När vi läser ut det på sättet ovan så finns ordentligt med tid mellan KS och KF under våren och ihop med att kallelser kan komma i god tid och att justeringstiden inte är knapp så ser det bra ut, oppositionen kan få möjlighet att arbeta inom rimliga tidsförhållande. Ifall 29 SEP och 20 OKT (i tabellen ovan) inte ska innehålla ärenden till KF samma dag utan till nästkommande KF så är det också bra. Om man även förtydligar med de dagordningspunkter man redan vet nu dvs Budget, Årsredovisning osv så börjar detta te sig som användarvänligt. Möteskalendern för samtliga nämnder borde presenteras samlat så att alla nämnder kan godkänna sin planering i ett förståeligt sammanhang. Johan Lexell