Kommunfullmäktige — 23 februari 2026

§ 2 Låneram 2026 Beslut 1. Att kommunstyrelsen under år 2026 har rätt att omsätta lån och nyupplåna inom en totalt högsta låneram om 500 miljoner kronor. Kommunens finanspolicy anger att kommunfullmäktige varje år ska fastställa en ram för kommunens totala externa upplåning för nästkommande år. I ärendet föreslås en total låneram om 500 miljoner kronor för 2026, vilket ger en möjlig nyupplåning på maximalt 280 miljoner kronor givet dagens lån på 220 miljoner kronor. 1. Protokollsutdrag från kommunstyrelsen 2026-02-23, § 27 Tjänsteförslag 1. att kommunstyrelsen under år 2026 har rätt att omsätta lån och nyupplåna inom en totalt högsta låneram om 500 miljoner kronor. Johan Lexell (MP) bifaller framskrivet förslag. beslut. Beslutsgång Reservationer och särskilda yttranden Johan Lexell (MP) lämnar särskilt yttrande. Sändlista ~ Ekonomichef ~ Kommunchef ~ Redovisningsansvarig

§ 1 Investeringsram för ny dricksvattenförsörjning Gnesta tätort Beslut 1. Fastställa den totala investeringsramen till 447 000 000 kr för projektet Ny dricksvattenförsörjning till Gnesta tätort under förutsättning att ett positivt domstolsbesluts erhålls. Ärendet avser beslut om investeringsram för projektet Ny dricksvattenförsörjning till Gnesta tätort, ett av kommunens mest samhällsviktiga infrastrukturprojekt. Projektet syftar till att säkerställa långsiktig och robust dricksvattenförsörjning genom ny råvattentäkt, nya ledningssystem och ett nytt vattenverk. Projektet närmar sig upphandlingsfasen, vilket förutsätter att kommunfullmäktige fastställer en ekonomisk ram för genomförandet och beviljar ianspråktagande för projektets genomförande. Den totala projektkostnaden bedöms till 406 mnkr, och ett riskpåslag om 10 procent föreslås för att hantera kvarstående osäkerheter och marknadslägen, vilket ger en total investeringsram om 447 mnkr. Kostnadsökningarna jämfört med tidigare bedömningar beror främst på utökade tillstånds- och miljöutredningar samt mer omfattande markarbeten än förutsett. Redan upparbetade för projektet är inkludera i totalramen. För att säkerställa projektets genomförande under 2026 avses låneramen utökas, vilket hanteras i ett separat ärende. Nuvarande nyupplåningsutrymme för 2026 uppgår till 80 000 000 kr och låneramsbesluten är ettåriga. I kommande budgetprocess med tillhörande investeringsplanering kommer investeringsgraden att preciseras, vilket kommer återspegla sig i kommande låneramsbeslut för planperioden 2027-2029. Den utökade upplåningen för 2026 möjliggör att projektet kan fortskrida enligt plan och att upphandling och genomförande inte fördröjs av begränsat likvidutrymme. Ärendet avser beslut om investeringsram för projektet Ny dricksvattenförsörjning till Gnesta tätort, ett av kommunens mest samhällsviktiga infrastrukturprojekt. Projektet syftar till att säkerställa långsiktig och robust dricksvattenförsörjning genom ny råvattentäkt, nya ledningssystem och ett nytt vattenverk. Projektet närmar sig upphandlingsfasen, vilket förutsätter att kommunfullmäktige fastställer en ekonomisk ram för genomförandet och beviljar ianspråktagande för projektets genomförande. Den totala projektkostnaden bedöms till 406 mnkr, och ett riskpåslag om 10 procent föreslås för att hantera kvarstående osäkerheter och marknadslägen, vilket ger en total investeringsram om 447 mnkr. Kostnadsökningarna jämfört med tidigare bedömningar beror främst på utökade tillstånds- och miljöutredningar samt mer omfattande markarbeten än förutsett. Redan upparbetade för projektet är inkludera i totalramen. För att säkerställa projektets genomförande under 2026 avses låneramen utökas, vilket hanteras i ett separat ärende. Nuvarande nyupplåningsutrymme för 2026 uppgår till 80 000 000 kr och låneramsbesluten är ettåriga. I kommande budgetprocess med tillhörande investeringsplanering kommer investeringsgraden att preciseras, vilket kommer återspegla sig i kommande låneramsbeslut för planperioden 2027-2029. Den utökade upplåningen för 2026 möjliggör att projektet kan fortskrida enligt plan och att upphandling och genomförande inte fördröjs av begränsat likvidutrymme. 1. Protokollsutdrag från kommunstyrelsen 2026-02-23, § 26 Tjänsteförslag Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Fastställa den totala investeringsramen till 447 000 000 kr för projektet Ny dricksvattenförsörjning till Gnesta tätort under förutsättning att ett positivt domstolsbesluts erhålls. Per Sicking (V) föreslår att ärendet återremitteras med motivering: Återremiss i syfte att göra en fördjupad analys av samtliga större kommande va-investeringars finansiering, inklusive en riskbedömning med avseende på olika scenarior för räntans utveckling, bostadsbyggande och befolkningstillväxt. Johan Lexell (MP) föreslår att framskrivet förslag avslås. Linda Lundin (S), Anna Ekström (M), Håkan Ekstrand (C), Sarah Kinberg (L), Ingrid Jerneborg Glimne (M), Johan Rocklind (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M) och Anne-Lise Ljung (SD) bifaller framskrivet förslag. Ingrid Jerneborg Glimne (M) yrkar avslag på Per Sickings (V) återremissförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag eller enligt Johan Lexells (MP) förslag om avslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag. Omröstning Omröstning begärs och ska genomföras. Den som röstar för framskrivet förslag röstar Ja och den som röstar för Johan Lexells (MP) förslag om avslag röstar Nej. Omröstningen utfaller med 22 röstar för ja och 5 röster för nej. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag. Reservationer Johan Lexell (MP) och Per Sicking (V) reserverar sig. Sändlista ~ Förvaltningsekonom ~ VA chef ~ samhällsbyggnadschef

§ 3 Enkel fråga - delegationsordning BoU Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande om delegationsordning BOU. Fråga: Vidaredelegerades beslutet om avgångsvederlag för enhetschef överstigande 6 månader? Nicklas Mattssons (S) svar: Att beslutet vidaredelegerades var ett formfel, vilket kommer att rättas till. Sändlista ~ Akten

§ 4 Enkel fråga om barn- och utbildningsnämndens delegationsordning delegationsordning BOU. Fråga: 1. Borde beslut om avgångsvederlag överstigande 6 månader ligga en nivå ovan den nivå där tivsten uppstått? 2. Får punkten 4.8 vidaredelegeras? 1. Den här typen av kostnad budgeteras det inte för, varför frågan kan diskuteras. 2. Detta kommer att tydliggöras. Sändlista ~ Akten

§ 5 Enkel fråga angående brunnsfilter för Frösjön brunnsfilter i Frösjön. Fråga: 1. Har förvaltningen undersökt möjligheterna till uppdraget? 2. Behöver man ange förväntad tid för ett svar i beslutet så att förvaltningen kan prioritera på ett adekvat sätt? 1. Det kommer att tittas på inom ramen för åtgärder för Frösjön samt inom ramen för uppdraget om hantering om ovidkommande vatten. 2. Förvaltningen prioriterar löpande de uppdrag som ges och säkerställer att de tas om hand. Sändlista ~ Akten

§ 6 Enkel fråga - duschar duschar. Fråga: Har skolornas duschar genomgått åtgärder så att de skulle kunna användas även om det blir vattenkris igen under 2026? Om undervisningen kräver att barnen behöver duscha så kan man fortsatt göra det 2026 – precis som man kunde redan förra året – och GFAB har återkopplat att de fortsätter arbeta enligt plan avseende energi- och vattenbesparande åtgärder. Sändlista ~ Akten

§ 7 Interpellation - Vad hände med barnpengsutredningen Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Nicklas Mattsson (S) angående vad hände med barnpengsutredningen. För några år sedan genomförde barn- och utbildningsförvaltningen en elevpengsutredning. Den resulterade i att grundskolans elevpeng höjdes med flera miljoner för att säkerställa en rimlig grundnivå för skolans resurser – en nivå som trots det inte var tillräckligt hög för att befria våra skolor från fortsatta sparbeting eller förhindra nya ekonomiska underskott. Samtidigt utlovades en liknande utredning av barnpengen till kommunens förskolor. Den utredningen har ännu inte slutförts och i nämndens senaste förslag till verksamhetsplan har nytt slutdatum för uppdraget angetts till slutet av 2027. Mina frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande med anledning av detta är: 1. Varför har barnpengsutredningen inte blivit klar? Svar: Ett förslag till barnpengsutredning presenterades av dåvarande förvaltningschef kort tid innan han avslutade sin tjänst. Förslaget väckte ett antal följdfrågor som krävde ytterligare analys och beredning. Den återstående tiden var inte tillräcklig för att färdigställa utredningen. Vid samma tidpunkt befann sig förvaltningen i en omställningsfas, där förvaltningsekonom var ny i sin roll och ekonomichefsfunktionen bemannades av konsult. Sammantaget innebar detta begränsade personella resurser och förutsättningar att slutföra arbetet. Bedömningen är att utredningen i stora delar behöver göras om, vilket kräver att nya ansvariga tjänstepersoner sätter sig in i uppdraget och genomför fördjupade analyser. Sedan uppdraget gavs för 2–3 år sedan har omvärldsförutsättningarna dessutom förändrats. Ett minskat barnantal påverkar kommuner i regionen, och flera kommuner har genomfört neddragningar och organisatoriska förändringar inom förskola och skola (inklusive nedläggningar av enheter). Genom nya verksamhetsplanen prioriteras därför att utreda den framtida förskole- och skolorganisationen utifrån demografiska förändringar. Denna utredning bedöms i nuläget vara mer akut och har därför prioriterats före barnpengsutredningen. 2. Anser du att dagens nivå på personaltäthet, andel utbildad och behörig personal, barngruppernas storlek och andra indikatorer för förskolan är tillräckliga? Svar: Personaltäthet Gnesta har tidigare haft något fler barn per årsarbetare i förskolan jämfört med riket. Enligt senaste tillgängliga statistik (2024) ligger Gnesta i nivå med riksgenomsnittet: 5,3 barn per årsarbetare jämfört med rikets 5,2. Andel utbildad och behörig personal Andelen behörig personal är något lägre än önskvärt. Förskolorna i Gnesta är generellt organiserade med en förskollärare per avdelning och uppfyller därmed gällande lagkrav. I samband med den övergripande översynen av framtida förskoleorganisation kommer bemanning och kompetensförsörjning att analyseras vidare. Ambitionen är att på sikt öka andelen behörig personal. Barngruppernas storlek Antalet barn per barngrupp har de senaste åren legat i nivå med riksgenomsnittet. År 2024 uppgick genomsnittet i Gnesta till 15,2 barn per grupp, jämfört med rikets 15,6. 3. I uppdraget till förvaltningen beskrivs syftet med barnpengsutredningen som ”att säkerställa likvärdighet i hela kommunen”. Med tanke på att likvärdighet är ett krav enligt skollagen, hur kan det inte vara mer prioriterat att säkerställa att sådan finns idag? Svar: Förvaltningens bedömning är att kommunen i dagsläget uppfyller skollagens krav på likvärdig resursfördelning till förskolorna. Likvärdighet är ett prioriterat område, vilket framgår av att uppdraget om barnpengsutredning kvarstår i verksamhetsplanen. Samtidigt finns andra frågor som i nuläget bedöms vara mer tidskritiska, särskilt utredningen av framtida förskole- och skolorganisation med anledning av det minskade barnantalet. Den demografiska utvecklingen påverkar både ekonomi samt verksamhetens långsiktiga hållbarhet och kvalitet och kräver därför prioritering. Det kan även konstateras att finansieringen av förskolan i Gnesta i dag ligger närmare riksgenomsnittet än när uppdraget ursprungligen gavs för 2–3 år sedan. Detta har påverkat prioriteringsordningen, men innebär inte att frågan om barnpengen är bortprioriterad. Interpellation - Vad hände med barnpengsutredningen. Beslutsgång Sändlista ~ Förvaltningschef BoU ~ Strateg BoU ~ Akten

§ 8 Interpellation angående beslutsfattande i socialförvaltningen och sociala utskottet Beslut Maria Carlén Lindwall (MP) har ställt en interpellation till socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M) angående gränsdragning mellan politik och förvaltning i enskilda ärenden. 1. I svaret på den tidigare interpellationen beskriver du en gråzon mellan tjänstepersoner och politiker, ett svårbedömt område. Kan du ge exempel på vad som finns i den gråzonen? Är du till freds med hur det fungerar? Svar på fråga 1. Egentligen är det ju politiken som bestämmer utifrån de lagar som gäller, men eftersom det blir övermäktigt så kan vi politiker delegera vissa ärenden och beslut till enskilda tjänstepersoner genom delegationsordningen. Delegationsordningen beslutas av nämnden. Där sätts ibland också gränser upp om vad vi politiker delegerar och det kan gälla kostnadsgräns vid t.ex. bostads-anpassningar som hissar och andra dyra ombyggnationer. Vi för också diskussioner ibland gällande överklagansärenden. Vi politiker och tjänstepersoner har alltid överläggningar kring placeringar och omhändertaganden av enskilda personer, där tjänstepersonerna skriver fram ärenden och vi från Sociala Utskottet efter diskussioner fattar beslut. Enigheten brukar vara stor! Jag är absolut tillfreds med hur det fungerar. 2. Det finns personer som ringer runt för att klaga på beslut som fattats och som de inte är nöjda med. Dokumenteras detta i vederbörandes akt? Svar på fråga 2. Personer som klagar på fattade beslut kan alltid komma in med nya underlag som intyg eller annat och det antecknas då i deras ärende. Alla beslut går dessutom att överklaga till förvaltningsrätten. Om någon ringer en enskild politiker så hoppas jag att den politikern lyssnar men inte lovar något utan hänvisar till överklagansrätten. 3. Hur säkerställs det att delegationsordningen inte blir åsidosatt när politiker eller chefer blir kontaktade i ett pågående ärende? Svar fråga 3. Politiker kan absolut bli kontaktade och lyssna på vad någon person vill framföra för kritik, men inte ändra ett beslut som är delegerat till en tjänsteperson. Däremot kan ju politiken vilja få till stånd ändringar i delegationsordningen om nämnden eller annan instans vill få till ändringar i den och då kan nämnden dra tillbaka eller ändra i delegationsordningen. 4. Gnesta är en liten kommun. Det finns stora möjligheter att den som söker en tjänsteperson blir igenkänd av andra anställda och av politiker. Finns det säkra rutiner för att motverka otillåten och oönskad påverkan i dessa fall? Finns det säkra rutiner för att motverka risken för sekretessbrott? Svar på fråga 4. Det är klart att det kanske är svårare att vara anonym i en liten kommun men det finns ju både för- och nackdelar med det. Vi har naturligtvis tillit till vår personal som ju nästan alla har kontakt med privatpersoner i sina ärenden. Det kan ju gälla allt från hemtjänst som olika utredningar på både gott och ont. All personal vet att det gäller tystnadsplikt och det är ju samma sak för oss politiker oavsett om vi sitter i SU eller i nämnden. 5. I internkontrollplanen står det att ”Risken att myndighetsutövningen efter hot eller påtryckning beviljar insatser som inte är aktuella utifrån individens behov bedöms som möjlig, faktor 3 och att konsekvenserna som allvarliga, faktor 4”. Enhetschefen har ansvaret för att följa upp denna risk månadsvis. Sker detta? Svar på fråga 5. Gällande denna fråga och fråga nr 7 har jag fått hjälp med svaret från förvaltningen. Ja, uppföljning sker månadsvis på enhetsnivå på APT och/eller enhetsmöten. Uppföljningen på individnivå ser olika ut beroende på karaktären av hotet eller påtryckningen. Anställda inom myndighetsutövningen har olika forum under en månad, som ärendedragningar, individuella avstämningar och gruppmöten där eventuella påtryckningar och hot i ärenden kan uppmärksammas och hanteras. 6. Finns det skäl att utöka internkontrollen även till sekretessbrott? Svar på fråga 6. Nej, det tycker jag nog inte. Internkontrollen måste alltid ske utefter att man kan kontrollera utan alltför stora ingrepp och enskilda sökningar. 7. Får socialförvaltningens anställda utbildning i otillåten påverkan? När hölls den, vilken dokumentation finns och vem var ansvarig? Svar på fråga 7. Under 2025 så har ingen gemensam utbildningsinsats hållits för anställda på socialförvaltningen. Däremot har en utbildningsfilm om att motverka mutor och korruption visats för samtliga enhetschefer anställda inom förvaltningen, och riktlinjer för att motverka korruption, mutor, jäv och oegentligheter har diskuterats. Enhetscheferna har uppmanats att visa och diskutera utbildningsfilmen med sina medarbetare inom enheten. På APT i oktober 2025 tog Förvaltnings- och utvecklingsenheten beslut om att kvalitetschefen skulle ta frågan vidare om en större utbildningssatsning för hela socialförvaltningen. Några enheter har redan hunnit se utbildningsfilmen, bl.a. barn- och familjeenheten och förvaltnings- och utbildningsenheten, men arbetet fortgår med övriga förvaltningsenheter. 8. Partierna har ansvar för att utbilda sina folkvalda i olika frågor. Hur säkerställer Socialnämndens ordförande att samtliga ledamöter har samma kunskaper kring otillbörlig påverkan och gränsdragningen mellan politiker och tjänstepersoner? Svar på fråga 8. Som grund är de olika partierna ansvariga för att ge en bra grundutbildning för de personer som man utser att vara deras representanter i olika nämnder. För att ge partierna möjlighet att ge en bra utbildning ges ett generöst utbildningsbidrag till varje parti. Partierna borde förstå att för de representanter som väljs för att representera sitt parti i Socialnämnden så gäller att personen i fråga förstår att sekretess gällande personärenden är av största vikt. Av än större vikt är det naturligtvis för de personer som ska axla den delen av vår verksamhet som fattar beslut i personärenden dvs. Sociala Utskottet (SU). De gånger som vi har uppe ett personärende i nämnden (det gäller särskilt i vissa ärenden som t.ex. faderskapsärenden och adoptioner där det står i lagen att det är hela nämnden som ska fatta beslutet och det går inte att delegera) så påtalas särskilt för nämnden att det gäller ärendesekretess. Jag har redan ihop med presidiet och förvaltningschefen beslutat om att utbildningsfilmen som nämnts i fråga 7 skall visas för såväl SU som hela nämnden och att nyvalda personer framöver till nämnd/ SU även får möjlighet att se den. 1. Interpellation angående beslutsfattande i socialförvaltningen och sociala utskottet Beslutsgång Sändlista ~ Förvaltningschef socialförvaltningen ~ Kvalitetschef socialförvaltningen ~ Akten

§ 9 Interpellation angående GnestaHem AB Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till i kommunstyrelsens vice ordförande om GnestaHem AB. Laddinfrastruktur: GnestaHem har föregångsmässigt arbetat med elektrifiering av fordonsflottan. För att öka sina intäkter kan laddboxar installeras även åt hyresgäster. Frågor: 1. Hur många laddboxar för hyresgäster installerades 2025? Svar: Fyra laddpunkter för hyresgäster installerades 2025. 2. Hur många laddboxar för hyresgäster planeras installeras 2026? Svar: Gnestahem planerar att installera ca 12 laddpunkter för hyresgäster under 2026. Medel är avsatta för detta. 3. Hur mycket pengar är avsatta i budgeten 2026 för laddboxar? Svar: 500tkr. 4. Har hyresgäster erbjudits att hyra p-platser med laddmöjlighet under 2025? Svar: Ja. 5. När kommer målsättningen om fossilfrihet i Allmännyttans klimatinitiativ att uppnås? Svar: Klimatinitiativets mål om fossilfrihet 2030 finns inte kvar i samma form som tidigare. Gnestahems målsättning är att nå de nya utökade klimatmålen i enlighet med Allmännyttans Klimatinitiativ där detta ingår indirekt. Vatten: Gnesta har bevattningsförbud sedan 2018 och grundvattensituationen får anses ansträngd eftersom bevattningsförbudet inte hävts. GnestaHem representerar en stor mängd vattenförbrukning och när medborgare känner att de blir ålagda restriktioner vill de gärna veta hur kommunen och de kommunala bolagen hanterar frågan. 2017 förbrukade GnestaHem 86100 m3 vatten (2023 var mängden 82300 m3). Frågor: 6. Hur mycket vatten förbrukades av GnestaHem inkl. hyresgäster under 2025? Svar: 78 200 m³, 0,93 m³/m². 7. Vilka vattenbesparande åtgärder genomfördes 2025? Svar: GHAB byter fortlöpande till snålspolande tappvattenblandare och toaletter där möjlighet finns. Dagvattenmagasin och sjövatten används för bevattning och kommer även fortsatt användas vid ett upphävt bevattningsförbud. Informationskampanj om vattenbesparing till hyresgästerna. 8. Vilka vattenbesparande åtgärder planeras för 2026? Svar: Installationer för IMD i samband med större renoveringar. Information till hyresgäster med tips på vattenbesparing. Fortlöpande åtgärder lika punkt 7. 9. Hur mycket pengar är avsatta för vattenbesparande åtgärder 2026? Svar: Inga öronmärkta pengar är avsatta för vattenbesparande åtgärder. Däremot ingår vattenbesparing i andra underhållsåtgärder, tex stambyten. Installation av mätinsamling med hög upplösning för att tidigt upptäcka läckage och onormal förbrukning. Individuell mätning och debitering (IMD) är ett modernt och beprövat sätt att sänka vattenkonsumtionen på. I ett tidigare interpellationssvar sägs att installationer för IMD planerades under 2024. 10. Infördes IMD på Solsidan under 2025? Svar: Nej. Kräver omförhandling med Hyresgästföreningen. 11. Genomfördes installationer för IMD under 2025 i övriga fastighetsbeståndet? Svar: Vid stambyten och liknande görs installationer för IMD. Inga sådana arbeten utfördes 2025. Energi: Energifrågan är viktig för alla kommuner. När efterfrågan på energi är hög så är det fördelaktig för energisystemet ifall all energi inte är elektricitet. Norm har varit att behovet är störst på vintern men vi ser hur energibehovet börjar plana ut då efterfrågan på kyla öka under sommartid. Med gällande förutsättningar i Gnesta kan man anta att en ökning av leveranserna av elektricitet inte kan ske förrän nya transformatorstationer och nya kablar mellan regionalt nät och Gnesta har ordnats. Det som då står till buds är lokalt tillverkad energi där solenergi+energilager kan avhjälpa sommarens topplaster och fjärrvärme+energilager kan avhjälpa vinterns topplaster. Detta förutsätter att dessa energislag finns installerade och i ett vidare resonemang när mer elektricitet inte kan levereras till kommunen så är en eventuell tillväxt av kommunen avhängig på att energin som detta kräver produceras lokalt. Energianvändningen i GnestaHem har minskat från 123 kWh/m² uppvärmd yta 2007 till 107 kWh/m² 2023 (ca 15% minskning på 16 år = ca 1%/år). Frågor: 12. Avser GnestaHem börja producera lokal elektricitet i en omfattning som gör att bolaget blir en tillgång istället för en belastning för Gnestas energisystem? Svar: Gnestahem arbetar generellt med att sänka energiförbrukningen i enlighet med Klimatinitiativet. Det är svårt att för Gnestahem se en produktion med tillräcklig tillgänglighet för att avlasta det lokala elnätet utan att samtidigt bygga stora energilager. I nuläget planerar Gnestahem att i första hand installera solcellsanläggningar med mindre energilager i syfte att minska mängden inköpt energi och bli så självförsörjande som möjligt. 13. Avser GnestaHem börja bidra med stöd till Gnestas energisystem med Energilager? Svar: Se fråga 12. 14. Har elen som GnestaHem upphandlar någon Miljöcertifiering? Svar: Gnestahem köper 100% förnybar el genom ursprungsgarantier. (Energibesparing) 15. Vilka energibesparande åtgärder genomfördes 2025? Svar: Byten till LED-belysning med energibesparande styrning i till exempel utomhusbelysning och i trapphus. Byten till mer energieffektiva pumpar, värmepumpar och styrning av värmesystem. 16. Vilka energibesparande åtgärder är planerade för 2026? Svar: Värmeinjusteringsåtgärder, renoveringar av undercentraler och ventilationsaggregat ingående i andra underhållsåtgärder, fönsterbyten, belysningsrenoveringar, byte av värmepumpar. 17. Hur stor är budgeten för energibesparande åtgärder 2026? Svar: 2,5 Mkr är avsatt för rena energieffektiviseringsåtgärder. Medel ingår även i andra planerade underhållsprojekt. 18. Kommer målsättningen i Allmännyttans klimatinitiativ att uppnås 2030? (nuvarande takt på energibesparing räcker inte för att uppnå målsättningen) Svar: Ja, Gnestahems bedömning är att Klimatinitiativets mål kommer att uppnås utifrån det pågående och planerade arbetet med energi- och klimatfrågor. Interpellation angående GnestaHem AB Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 10 Interpellation angående GnestaFörvaltnings AB Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till i kommunstyrelsens vice ordförande om GnestaFörvaltnings AB. Frågor: 1. Hur många laddboxar installerades 2025? Svar: Två laddpunkter installerades 2025. 2. Hur många laddboxar planeras installeras 2026? Svar: I dagsläget ser vi ingen efterfrågan på ytterligare laddpunkter. GFAB fortsätter utvecklingen av laddinfrastrukturen och analyserar hyresgästernas behov löpande. 3. Hur mycket pengar är avsatta i budgeten 2026 för laddboxar? Svar: Med hänvisning till svaret på fråga 2 finns inga medel är avsatta för 2026. Skulle ett behov uppstå kommer GFAB kunna hantera det inom budget. 4. Har de retroaktiva kraven i PBL gällande laddinfrastruktur att uppfyllts? Svar: Ja. De retroaktiva kraven i PBL är uppfyllda. Vatten: Frågor: 5. Hur mycket vatten förbrukades i GFAB fastigheter under 2025? Svar: 28 550 m³, 0,46 m³/m². 6. Vilka vattenbesparande åtgärder genomfördes 2025? Svar: GFAB byter rutinmässigt i samband med andra sammanhängande åtgärder till snålspolande tappvattenkranar och toaletter där det är möjligt. Byten av tvättställsblandare till beröringsfria. Dagvattenmagasin och sjövatten används för bevattning och kommer fortsatt användas vid upphävt bevattningsförbud. Åtgärder av läckage av bassängvatten i badhuset i samband med kommunens beslut om att hålla tillfälligt stängt. 7. Vilka vattenbesparande åtgärder planeras för 2026? Svar: GFAB arbetar med vattenbesparande åtgärder i samband med andra underhållsåtgärder. System för mätinsamling med hög upplösning installeras för att tidigt upptäcka läckage och onormal förbrukning. 8. Hur mycket pengar är avsatta för vattenbesparande åtgärder 2026? Svar: 100 000 kr är avsatta för vattenbesparande åtgärder. Dessutom finns investeringsmedel avsatta för åtgärder i samband större underhållsprojekt och verksamhetsanpassningar. Energi: Frågor: 9. Avser GFAB börja producera lokal elektricitet i en omfattning som gör att bolaget blir en tillgång istället för en belastning för Gnestas energisystem? Svar: GFAB arbetar generellt med att sänka energiförbrukningen motsvarande Gnestahems arbete med Klimatinitiativet. Det är svårt att se en produktion med tillräcklig tillgänglighet för att avlasta det lokala elnätet utan att samtidigt bygga stora energilager. I nuläget planerar GFAB att i första hand installera solcellsanläggningar i syfte att minska mängden inköpt energi. 10. Avser GFAB börja bidra med stöd till Gnestas energisystem med Energilager? Svar: se svar på fråga 9. (Energibesparing) 11. Vilka energibesparande åtgärder genomfördes 2025? Svar: Belysningsbyten till LED med energibesparande styrning. Renovering av ventilationsaggregat bl a med byte till EC-fläktar och modern styrutrustning som medger driftoptimering. Byten till mer energieffektiva cirkulationspumpar och värmepumpar. Vi arbetar löpande med att driftoptimera med avseende på energi. I projektering för större underhållsprojekt ingår energibesparingsåtgärder. 12. Hur stor var budgeten för energibesparande åtgärder 2025? Svar: 2 Mkr samt medel ingående i större underhållsåtgärder. 13. Vilka energibesparande åtgärder är planerade för 2026? Svar: Utöver energibesparingsåtgärder i större underhållsprojekt planeras belysningsbyten, renovering och injustering av värmesystem, fönsterbyten. 14. Hur stor är budgeten för energibesparande åtgärder 2026? Svar: 2 Mkr är avsatt för rena energieffektiviseringsåtgärder. Medel ingår även i andra planerade underhållsprojekt. 15. Hur stora väntas besparingarna bli när åtgärderna är vidtagna? Svar: Målsättningen för planerade energibesparingsåtgärder är en genomsnittlig minskning av energiförbrukningen om 10%. 1. Interpellation angående GFAB 1. Interpellationen får ställas Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 11 Interpellation - Miljö och hållbarhetsplan Beslut miljö- och hållbarhetsplanen. Fråga: När kommer vi att ha en antagen Miljö- och hållbarhetsplan? Svar: Den 20/10 2025 antog kommunfullmäktige ett Miljö- och Klimatprogram och samtidigt beslutades att upphäva den tidigare Miljö- och hållbarhetsplanen. 1. Interpellation angående den saknade miljö- och hållbarhetsplanen 1. Interpellationen får ställas Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 12 Interpellation - Energiplan Beslut energiplan. Frågan lyder: När kommer vi att ha en antagen Energiplan? Svar: Förvaltningen låter svara att de bereder frågan nu under våren och förhoppningen är att den skall kunna läggas fram för politiskt beslut innan sommaren. 1. Interpellation angående den saknade energiplanen. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 13 Interpellatiom - Miljömål Etappmål Avfall Beslut miljömål 2025 - avfall. 1. Interpellation angående miljömål 2025 - avfall Beslutsgång Sändlista

§ 14 Interpellation - Miljömål Etappmål HållbarStadsutveckling Beslut miljömål 2025 - hållbar stadsutveckling. 1. Interpellation angående miljömål 2025 - hållbar stadsutveckling Beslutsgång Sändlista

§ 15 Interpellation - Snedvriden konkurrens Beslut snedvriden konkurrens. 1. Interpellation angående snedvriden konkurrens. Beslutsgång Sändlista

§ 16 Interpellation angående statligt stöd för återvandring Beslut Anne-Lise Ljung (SD) har ställt interpellation till i kommunstyrelsens ordförande om statligt stöd för återvandring. Frågor: •Vilka är skälen till att tacka nej till information om det statliga stödet? •Hur motiverar ni ert beslut att avstå från att ta del av informationen om återvandringsbidraget, med tanke på de personer som själva vill återvända? •På vilket sätt planerar ni att använda alla tillgängliga verktyg, inklusive frivillig återvandring, för att minska segregationen och bidragsberoende bland de som inte har etablerat sig i Sverige och vill ta del av ta del av återvandringsbidraget? Svar: Det var under förra hösten som kommunen fick ett brev från den nationella samordnaren. I brevet framfördes en önskan om att träffa oss på kommunlednings- och förvaltningschefsnivå för att informera om kommittéuppdraget och vad som avses med frivillig återvandring, föra en dialog om förutsättningarna för att arbeta med stöd till frivillig återvandring samt initiera ett samtal om hur arbetet med frivillig återvandring kan stärkas. Det statliga stödet för återvandring är en frivillig möjlighet för den som själv önskar återvända, och informationen om detta ska vara saklig och korrekt. Den formella skyldigheten att informera om bidraget ligger i första hand på Migrationsverket, som är den myndighet som handlägger ansökningarna och har den samlade informationen om vad bidraget innebär och hur man ansöker. Kommunen har inte fått några förfrågningar om återvandringsbidraget. Om information om bidraget efterfrågas hänvisar vi till ansvarig statlig myndighet. Det är både rättssäkert och konsekvent. Den nationella samordnaren fick ett nekande svar från Gnesta kommun, med motiveringen att det finns andra frågor som är mer angelägna för Gnesta kommun. Vårt nej till mötet innebär inte att vi förhindrar eller ifrågasätter individers rätt att frivilligt återvända. Den rätten är självklar. Frivillig återvandring är ett statligt instrument och inget som kommunen ska använda som integrationspolitiskt verktyg. Vår uppgift är att bryta utanförskapet här, inte att administrera bort det. Kommunens huvudsakliga verktyg för att minska segregation och öka egenförsörjning är insatser som stärker etableringen i Sverige, såsom utbildning, arbete, språkutveckling samt samverkan med civilsamhälle och näringsliv. Dessa insatser riktar sig till alla invånare som står utanför arbetsmarknaden, oavsett bakgrund. Jag vill vara tydlig med att jag anser att människor som har kommit till Sverige och etablerat sig här ska mötas av en politik som stärker deras möjligheter att arbeta, utbilda sig och bli en del av samhället, inte av signaler om att de förväntas lämna landet. Jag är alltid beredd att föra dialog om hur vi stärker etableringen på arbetsmarknaden och motverkar segregation. Det är där kraften bör läggas. Vi ska ha ett samhälle som håller ihop, där människor möts av krav, möjligheter och framtidstro, inte av signaler om att de är ett problem som bör lämna. Mot ovan bakgrund har vi tackat nej till ett möte med den nationella samordnaren. 1. Interpellation - genomför det statliga stödet för återvandring Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 17 Reglemente för intern kontroll Beslut 1. Anta reglemente för intern kontroll 2. Upphäva nu gällande policy för intern kontroll (KS.2011.217) Av kommunens ekonomistyrningsregler framgår att det ska finnas ett reglemente för intern kontroll som gäller hela den kommunala koncernen. Mot bakgrund av det har förvaltningen tagit fram ett förslag på reglemente för intern kontroll. Reglementet syftar till att ange ansvars- och uppgiftsfördelning mellan kommunstyrelsen, nämnderna och bolagens styrelser för att säkerställa att kommunen som helhet har en tillräcklig intern kontroll. Reglementet ersätter nu gällande policy för intern kontroll. 3. Förslag till reglemente för intern kontroll Tjänsteförslag 1. Anta reglemente för intern kontroll 2. Upphäva nu gällande policy för intern kontroll (KS.2011.217) Johan Lexell (MP) bifaller framskrivet förslag. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Övriga förvaltningschefer ~ Ekonomichef ~ VD Gnesta Kommunkoncern AB ~ VD för GFAB/GHAB ~ Ordförande för Gnesta Centrumfastigheter AB ~ Samtliga nämnder

§ 18 Vattentjänstplan Gnesta kommun Beslut 1. Fastställa Vattentjänstplanen. Sedan 1 januari 2023 är kommuner skyldiga att ha en gällande Vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ersätter den tidigare VA planen med ett fördjupat innehåll. Enligt lag ska allmänheten myndigheter och intressenter kunna tycka till om vattentjänstplanen och en del av antagandeprocessen är att ställa ut planen på samråd. Kommunstyrelsen beslutade den 13 maj 2025, KS § 104, att skicka ut Vattentjänstplan på samråd. Samrådet var under tiden 2025-08-01 till 2025-08-31 och inkomna synpunkter med svar framgår av samrådsredogörelsen. Yttrandena föranleder inga ändringar i vattentjänstplanen. Hanteringen och innehållet i Vattentjänstplanen styr genom Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Genom denna lag beskrivs krav på innehåll och hantering. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll från 2026-02-03, § 7 3. Vattentjänstplan 4. Miljöbilaga till vattentjänstplan 5. Skyfallskartering 6. Miljöteknisk markundersökning av nedlagd deponi i Laxne 7. Samrådsredogörelse 8. Yttrande Länsstyrelsen Södermanland Tjänsteförslag 1. Fastställa Vattentjänstplanen. Per Sicking (V) föreslår att ärendet återremitteras med motiveringen: i syfte för att bearbeta planen redaktionellt för att öka tydligheten och begripligheten för en bred allmänhet, tydliggöra hur förnyelsetakten i ledningsnäten förhåller sig till de långsiktiga behoven, samt tydliggöra kommunens avsikter och ungefärlig tidshorisont för utökning av verksamhetsområden till nya områden. Johan Lexell (MP) bifaller Per Sickings (V) återremissförslag. Linda Lundin (S) yrkar avslag på Per Sickings (V) återremissförslag och yrkar bifall till framskrivet förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att det ska avgöras idag. Kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag. Reservationer Sändlista ~ Kommunchef ~ Samhällsbyggnadschef ~ Tf VA-chef ~ VA-strateg

§ 19 Upphandlingspolicy Beslut 1. Anta den nya upphandlingspolicyn för Gnesta kommun som ersätter den tidigare policyn från 2013 med diarienummer KS.2011.161. 2. Godkänna uppförandekod för leverantörer som bilaga till upphandlingspolicyn. Gnesta kommuns nuvarande upphandlingspolicy antogs 2013 och har sedan dess blivit inaktuell i förhållande till förändrad lagstiftning, organisation och strategiska mål. Den nya policyn och bilagan uppförandekod har tagits fram för att stärka kommunkoncernens styrning, regelefterlevnad och hållbarhetsarbete inom inköp och upphandling. Den nya policyn tydliggör roller, ansvar och principer för kommunkoncernen, samt inför ett mer strategiskt arbetssätt där upphandling ses som ett verktyg för att nå kommunkoncernens övergripande mål. Bilagan Uppförandekod för leverantörer konkretiserar kommunkoncernens krav på etik, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption och gäller för alla avtal som tecknas inom kommunkoncern. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll från 2026-02-03, § 8 3. Upphandlingspolicy Gnesta kommun 2025 4. Bilaga: Uppförandekod 5. Tidigare upphandlingspolicy KS 2011.161 antagen 2013 Upphandlingspolicy i Gnesta kommun Tjänsteförslag 1. Anta den nya upphandlingspolicyn för Gnesta kommun som ersätter den tidigare policyn från 2013 med diarienummer KS.2011.161. 2. Godkänna uppförandekod för leverantörer som bilaga till upphandlingspolicyn. Johan Lexell (MP) föreslår att framskrivet förslag avslås. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag eller enligt Johan Lexells (MP) förslag om avslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag. Reservationer Sändlista ~ Kommunchef ~ Ekonomichef ~ Upphandlingsansvarig § 20 Nytt pris - Årets insats Beslut 1. Instifta ett nytt årligt pris som ersätter Miljöpriset och priset Årets eldsjäl. 2. Upphäva tidigare stadgar för Miljöpris 3. Godkänna stadgar för det nya priset Årets insats. På uppdrag av kommunstyrelsens presidium har förvaltningen tagit fram förslag till ett nytt årligt pris som ersätter de båda prisen Årets eldsjäl och Miljöpriset. Syftet med det nya priset, Årets insats, är att uppmärksamma lokalt engagemang och ideellt arbete som har stor betydelse för kommunens invånare. Det kan till exempel handla om insatser inom miljö, hållbarhet, kultur, idrott, socialt arbete eller folkhälsa. 2. Reservation 4. Förslag - Stadgar för priset Årets insats Tjänsteförslag 1. Instifta ett nytt årligt pris som ersätter Miljöpriset och priset Årets eldsjäl. 2. Upphäva tidigare stadgar för Miljöpris 3. Godkänna stadgar för det nya priset Årets insats. Håkan Ekstrand (C) lämnar följande ändringsförslag: Ändra namnet på priset till Årets hjälte. Johan Lexell (MP) lämnar följande ändringsförslag: 1. Att man väljer en befintlig kategori av styrdokument. Till exempel finns det "Regler" medan "Stadgar" inte finns. Och att man använder samma grafiska profil och upplägg som övriga nya styrdokument. 2. Att man under punkten 7 lägger till texten "Om lämpliga pristagare saknas bland de nominerade kan kommunstyrelsens presidium nominera en eller flera egna förslag på pristagare". 3. Att man ändrar punkten 8 så att den får följande lydelse. "Pristagare utses av kommunstyrelsen." Per Sicking (V) förslår att ärendet avslås. Lena Staaf (V) bifaller Per Sickings (V) förslag om avslag Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag, enligt framskrivet förslag med Johan Lexells (MP) ändringsförslag eller enligt Per Sickings (V) förslag om avslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt framskrivet förslag. Reservationer Sändlista ~ Kultursamordnare ~ Miljöstrateg ~ Planeringschef ~ Enhetschef servicecenter, bibliotek och kultur

§ 20 Reservation Sammanträdets öppnande mm Sammanträdets öppnande samt upprop Ordföranden öppnar sammanträdet och upprop genomförs. Val av justerare och tid för justering Ordföranden föreslår Sarah Kinberg (L) och Lena Staaf (V) som ordinarie och Håkan Ekstrand (C) och Jesper Hammarlund (S) som ersättare att justera protokollet måndag den 2 mars kl. 10.00, i kommunhuset, Västra Storgatan 15, Gnesta. Kommunfullmäktige beslutar enligt ordförandes förslag. Godkännande av dagordningen Kommunfullmäktige godkänner dagordningen. Av allmänheten i förväg inskickade frågor. En person har skickat in frågor:  Är det kutym inom Gnesta kommun att personal får 1 års uppsägningslön när de avgår på egen begäran?  Gäller det ALLA anställda?  Om inte, varför inte då?  Anser kommunen att det är svårare för en välrenommerad rektor/högre tjänsteman, att få jobb än tex en person i tex hemtjänsten?  Om så, var i Gnestas policy framgår det?  Är Gnesta kommun en så oattraktiv arbetsgivare så att detta behövs för att locka personal?  Har Gnesta kommun några planer på att bli en bättre arbetsgivare så att kommunen i framtiden kan sluta dra på sig onödiga kostnader?  Vem har beslutat om detta avgångsvederlag?  Överensstämmer beslutet med delegationsordningen? Svar: När en medarbetare i Gnesta kommun säger upp sig på egen begäran gäller uppsägningstid enligt § 33 i Allmänna bestämmelser, om inget annat särskilt har avtalats. Det är huvudregeln och den omfattar samtliga anställda som lyder under avtalet. Det finns således ingen generell ordning eller kutym som innebär att personal automatiskt erhåller ett års uppsägningslön vid egen uppsägning. Däremot finns det, i enlighet med avtalet, möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare att i ett enskilt fall träffa överenskommelse om andra uppsägningstider eller särskilda villkor i samband med att en anställning avslutas. Den möjligheten gäller i princip alla anställda, men det är inte en rättighet utan en fråga om individuell överenskommelse. Sådana överenskommelser grundas på omständigheterna i det enskilda fallet och är inte kopplade till någon generell bedömning av en viss yrkesgrupp. Kommunen gör exempelvis ingen generell värdering av att en rektor eller högre tjänsteman skulle ha svårare att få nytt arbete än en medarbetare inom hemtjänsten. Någon sådan bedömning återfinns inte i kommunens policy eller styrdokument. Det som regleras är att uppsägningstid följer Allmänna bestämmelser, samt att avvikelse kan ske genom individuell överenskommelse. Frågan om kommunen är en attraktiv eller oattraktiv arbetsgivare är i grunden en subjektiv tolkning. Möjligheten att träffa en särskild överenskommelse om uppsägningstid enligt Allmänna bestämmelser ska inte ses som ett generellt verktyg för att locka personal, utan som en avtalsmässig möjlighet som kan användas när det bedöms motiverat i ett enskilt fall. Beslut om överenskommelser som innebär arbetsbefriad uppsägningstid om mer än sex månader fattas av presidiet för förvaltningens nämnd, i enlighet med delegationsordningen. Beslut som fattats enligt denna ordning överensstämmer därmed med gällande delegation.

§ 21 Revidering av reglemente och samverkansavtal gemensamma växelnämnden Beslut 1. Flens kommun ska från och med den 1 april 2026 ingå i den gemensamma växelnämnden. 2. Godkänner förslag till nytt samverkansavtal för den gemensamma växelnämnden. 3. Godkänner reviderat reglemente för den gemensamma växelnämnden 4. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i respektive kommun fattar motsvarande beslut. Trosa kommun och Gnesta kommun inrättande den 1 januari 2012 en gemensam växelnämnd för samverkan kring växeladministration. Från och med den 1 september 2019 ingår även Oxelösunds kommun i gemensamma nämnden. Från den 1 april 2026 ingår även Flens kommun i växelnämnden. Trosa kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Trosa kommuns organisation. Växelnämndens uppdrag som ursprungligen innefattade förvaltning och teknisk drift av telefonifunktion i Trosa kommun har efter beslut i gemensamma nämnden hösten 2018 utvidgats till att hantera ett komplett kontaktcenter som bland annat innehåller helt integrerad ärendehantering och lättillgängliga telefonifunktioner. I och med att nämnden utökas med Flens kommun måste varje kommuns kommunfullmäktige besluta om nytt samverkansavtal och reviderat reglemente. 3. Protokollsutdrag från gemensamma växelnämnden 2026-01-22, § 2 4. Tjänsteskrivelse Gemensamma växelnämnden 2026-01-16 5. Samverkansavtal och reglemente gemensamma växelnämnden 2026-01-22 Tjänsteförslag 1. Flens kommun ska från och med den 1 april 2026 ingå i den gemensamma växelnämnden. 2. Godkänner förslag till nytt samverkansavtal för den gemensamma växelnämnden. 3. Godkänner reviderat reglemente för den gemensamma växelnämnden 4. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i respektive kommun fattar motsvarande beslut. Anna Ekström (M) och Johan Lexell (MP) bifaller framskrivet förslag. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Trosa kommun ~ Oxelösunds kommun ~ Flens kommun ~ Enhetschef Servicecenter ~ IT-chef ~ Ekonomichef Diarienummer: SN.2025.16

§ 22 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt SoL och LSS Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner rapporteringen. För det tredje kvartalet 2025 finns sex (6) ej verkställda gynnande biståndsbeslut, varav två (2) ärenden avser insatser inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och fyra (4) ärenden avser insatser inom socialtjänstlagen (SoL). Alla beslut är rapporterade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporten omfattar ej verkställda beslut inom tre månader från det att beslut togs eller avbröts 2. Särskilt yttrande 3. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2025-12-03, § 105 Tjänsteförslag 1. Kommunfullmäktige godkänner rapporteringen. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kvalitetsteamet ~ Avgiftshandläggare

§ 23 Anmälan nyinkomna motioner Beslut 1. Motionerna anmäls, medges och skickas till nämnd för beredning. Ärendet redovisar en lista över de nya motioner som inkommit till kansliet efter det senaste kommunfullmäktigesammanträdet. Sedan senaste kommunfullmäktigesammanträdet har det inkommit 15 nya motioner som ska fördelas till den nämnd som har rätt att hantera ärendet. 1. Ärendeblad 2026-01-29 2. Motion -Skydda Sörmlandsleden (MP), KS.2026.18 3. Motion - Publicera anmälningar mot kommunen (MP), KS.2025.571 4. Motion - Allmänhetens fråga (MP), KS.2025.570 5. Motion- Evenemangskalendern (MP), KS.2025.552 6. Motion- Begränsad talartid (SD), KS.2025.564 7. Motion - Publicera TA-planer på www.gnesta.se , KS.2025.562 8. Motion - 30 h förskola (MP), KS.2025.551 9. Motion - Välkommen till Gnesta (MP), KS.2025.550 10. Motion - Våtmark för bättre status i Frösjön - Anlägg våtmark på Gnesta Frustuna 1:13 (MP), KS.2025.546 11. Motion -Våtmark för bättre status i Frösjön - Anlägg våtmark på Gnesta Vackerby 4:10 (MP), KS.2025.547 12. Motion - Våtmark för bättre status i Frösjön - Anlägg våtmark på Gnesta Vackerby 4:10 (MP), KS.2025 13. Motion - Ny gatubelysning Vackerby Industriväg (MP), KS.2025.544 14. Motion - Återtagande av gatubelysning (MP), KS.2025.545 15. Motion - Rätt till arbetsskor och ryggsäck i hemtjänsten (SD), KS.2026.73 16. Motion - Gnesta, kommunen som värnar om äldres hjärnhälsa (MP). KS.2026.100 1. Motionerna anmäls, medges och skickas till nämnd för beredning. Beslutsgång

§ 24 Rapportering publicerade e-förslag Beslut 1. Godkänna rapporteringen Efter granskning publiceras godkända e-förslag på kommunens webbplats. Förslaget anmäls därefter till närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Se publicerade förslag i sin helhet: Gnesta kommun Sedan senaste kommunfullmäktigesammanträdet har följande förslag publicerats: · Utökade parkeringsmöjligheter vid Freja Bad&Gym 1. Ärendeblad 2026-01-29 1. Godkänna rapporteringen Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 25 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Godkänna Karin Braathens Gustavssons (M) avsägelse som ledamot i gemensamma patientnämnden. 2. Välja Anita Bell (M) till ledamot i gemensamma patientnämnden. 3. Godkänna Bo Sjögrens (V) avsägelse som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden 4. Platsen som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden är vakant 5. Godkänna Sarah Kinbergs (L) avsägelse som representant i SEKOM (Sveriges Ekokommuner). 6. Välja Monika Vlasak (MP) till representant i SEKOM (Sveriges Ekokommuner). 7. Platsen som borgerlig begravningsförrättare är vakant Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder, bolag mm. Val till utskott hanteras av respektive nämnd. 1. Ärendeblad - Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026. 2. Karin Braathen Gustavssons (M) avsägelse 2026-01-29 3. Bo Sjögrens (V) avsägelse 2026-02-08 4. Sarah Kinbergs (L) avsägelse 2026-02-13 1. Godkänna Karin Braathens Gustavssons (M) avsägelse som ledamot i gemensamma patientnämnden. 2. Välja xx till ledamot i gemensamma patientnämnden. 3. Godkänna Bo Sjögrens (V) avsägelse som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden 4. Välja xx till ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. 5. Godkänna Sarah Kinbergs (L) avsägelse som representant i SEKOM (Sveriges Ekokommuner). 6. Välja xx till representant i SEKOM (Sveriges Ekokommuner). 7. Välja xx till borgerlig begravningsförrättare Beslutsgång Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr § 20 Ärende nr Anderson Sven, Ordförande M X X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X X Lundin Linda, Ledamot S X X Lindström Petra, Ledamot S X X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X Anette Furå X Rocklind Johan Ledamot S X X Nesser Sanna, Ledamot S X - - - Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X X Hammarlund Jesper, Ledamot S X X Figaro Leif, Ledamot S X X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X X Ekström Anna, Ledamot M X X Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X X Ekengren Sibylle, Ledamot M X X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X X Eldros Mattias, Ledamot M X X Tomtlund Christian, Ledamot SD X X Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X X Fridlund Johanna, Ledamot SD X - - - Allstadius Lars, Ledamot - X - - - Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Ehrenhorn Göran, Ledamot (SD) X - - - Ekstrand Håkan, Ledamot C X X Ekstrand Elin, Ledamot C X X Andersson Andreas, Ledamot C X Lena Östling Andersson X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X X Lexell Johan, Ledamot MP X X Staaf Lena, Ledamot V X X Sicking Per, Ledamot V X X Eriksson Sofie, Ledamot V X Monika Jansson X Kinberg Sarah, Ledamot L X X Lundberger Diana, Ledamot KD X Ingegerd Johansson X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Crona Dan, Ersättare S X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Lifvenhage Lovisa, Ersättare M X Glimne Dan, Ersättare M X ---------, Ersättare SD ---------, Ersättare SD Sida 3 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr -----------, Ersättare SD Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Jansson Monika, Ersättare V X Åberg Benny, Ersättare V X Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X § 8-25 Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Johansson Ingegerd, Ersättare KD X Totalt antal röster 22 5 Reservation. ”Investeringsram vattenförsörjning Gnesta tätort” Miljöpartiet anser att ärendet borde återremitteras för att ärendet ska förses med ekonomiskt underlag som det går att fatta beslut om. Miljöpartiet anser att ärendet som det är framskrivet inte bör beviljas. För övrigt så anser vi att det största investeringsbeslutet i Gnesta kommuns historia inte ska behöva tas efter ett extrainkallat sammanträde och att ansvarig chef inte bör vara med på länk utan vara på plats för att kunna svara på frågor. De största bristerna i handlingarna är att:  Höjningarna av taxan inte redovisas med en total utan bara som 4-6% på den ordinarie höjningen  Räntan som anges avgöra den framtida kapitalkostnaden är lägre än den räntan som vi betalar idag.  Beslutet avviker (dvs strider) mot gällande ekonomistyrningsregler och gällande delegationsordning vilket tydligt står i handlingen. Sen att man inte räknat in, eller i alla fall informerar om, att Avloppsreningsverkets kostnad om ytterligare 500 miljoner gör att man svårligen kan utläsa vad detta beslut egentligen innebär för den framtida VA-taxan. Ytterligare så har man inte tagit höjd för några amorteringar i beräkningarna vilket gör att kapitalkostnaden aldrig lindras och att kommunen låneutrymme i stort kan begränsas av VA-kollektivets skuld när det snart blir tal om att bygga skolor och annat som behövs ifall antalet invånare nu ska öka. Man chansar inte med en miljard. Johan Lexell Särskilt yttrande. ”Låneram 2026” Miljöpartiet hoppas att beslutet om Låneramen för 2026 nu kommer att kunna hålla i mer än tre månader som den förra gjorde. Beslut om Låneram 2026 togs på KF 15DEC2025 och då stod detta i handlingarna:”Låneramen har för 2026 beräknats framförallt utifrån de stora pågående investeringsprojektet gällande Gnesta Vattenverk. En marginal på 80 miljoner kronor tillsammans med kommunens likviditet beräknas ge kommunen tillräckligt utrymme för att hantera kommunens investeringsprojekt under året.” Så nu, tre månader senare så, har vi inte längre en marginal om 80 miljoner? Det går fort och svänger kraftigt. Eller så är beräkningarna inte robusta nog. Att låna är egentligen inte märkvärdigt om det är nödvändigt. Men det vore rimligt att ha en sammanhängande plan som sträcker sig över flera år där man kan anta hur framtiden kommer att se ut och vilka behov som kommer att uppstå. Vissa saker är ju kända t ex Kvarnbackaskolan och Avloppsreningsverket. Hur ska man annars kunna göra ekonomiska riskanalyser gällande räntor, kapitalkostnader och låneutrymme? Johan Lexell Reservation. ”Vattentjänstplan Gnesta Kommun” Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet att föreslå ett antagande av framskriven Vattentjänstplan så som handlingen är skriven. Kapitel 7 i planen berör ”Planerad utbyggnad av vattentjänster” ”Utbyggnad inom verksamhetsområde till nya bostäder” Under denna rubrik så finns stora tveksamheter och antagande som inte har stöd i översiktsplanen. Exempelvis så nämns förtätning inom kvarteret Snickaren (Torggatan), Södra Laxne, Stopptomten och det omtvistade Centrumkvarteret. Dessa sammanlagt drygt tusen bostäder beskrivs felaktigt som att de kan tillkomma efter 2027 då vattenverket är klart. En korrekt beskrivning vore att de kan tillkomma efter att avloppsreningverket står klart vilket snarare är 2037 ”Utbyggnad till befintliga fastigheter utanför verksamhetsområde” Under denna rubrik så belägger man hela områden med osäkerhet. Norrtuna, Hållsta m fl som inte kommer att kunna anslutas till kommunalt VA inom en tjugo års period eller kanske aldrig ska behöva undra ifall deras privata investeringar i VA är rimliga och vad som kommer att hända med fastighetsvärdet när en anslutningsavgift till VA kan komma att överstiga värdet på fastigheten Miljöpartiets Ändringsförslag var. 1. Stryk kapitel 7 2. Komplettera vattentjänstplanen med kapitel 7 efter att ny Översiktsplan tagits fram Johan Lexell Reservation. ”Upphandlingspolicy” Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet att föreslå ett antagande av framskriven Upphandlingspolicy. Miljöpartiet anser att en upphandlingspolicy borde innehålla policys. En upphandlingspolicy ska göra så att kommunens målsättningar stärks av varje krona som spenderas av kommunen. T ex ett krav som kommer från avfallsplanen är att krav ska ställas på minskade avfallsmängder i samband med inköp och upphandling så att kostanden för renhållningskollektivet kan hållas nere. Målsättningar i andra planer och program måste skrivas in så att synergieffekter uppnås istället för att ena delen av förvaltningen gräver ett hål och den andra delen av förvaltningen fyller igen hålet, dvs att målsättningarna motverkas av varandra och förvärras genom upphandlingar. Sedan är denna upphandlingspolicy väldigt intetsägande och anonym. Det är också en avsevärd ambitionssänkning jämfört med den tidigare policyn. VI har förstärkt organisationen med en upphandlingsperson men det återspeglas inte i policyn att vi har bättre verktyg nu att hantera upphandlingar på ett sätt som skulle vara till mer nytta för kommunen. Kommunala pengar borde användas klokt och en upphandlingspolicy ska peka ut riktningen så att det blir lätt att använda pengarna klokt. Johan Lexell Reservation. ”Nytt pris – Årets insats” Miljöpartiet anser borttagandet av Miljöpriset ger signaler om att Miljö är mindre viktigt. Men att ha ett pris må vara enklare och därmed bättre. Miljöpartiet anser att juryn för priset ska vara kommunstyrelsen och inte kommunstyrelsens presidium. Om kommunstyrelsens presidium vill dela ut ett eget pris så räcker säkert presidiets sammanlagda arvoden till det och ingen kan hindra presidiet att dela ut mängder av pris som dom själva kommer på. Eftersom ändringsförslagen nedan inte bifölls av kommunstyrelsen väljer Miljöpartiet att reservera sig mot att införa det nya priset – Årets Insats. Ändringsförslag. 1. Att man väljer en befintlig kategori av styrdokument. Till exempel finns det ”Regler” medan ”Stadgar” inte finns. Och att man använder samma grafiska profil och upplägg som övriga nya styrdokument. 2. Att man under punkten 7 lägger till texten ”Om lämpliga pristagare saknas bland de nominerade kan kommunstyrelsens presidium nominera en eller flera egna förslag på pristagare.” 3. Att man ändrar punkten 8 så att den får följande lydelse: ” Pristagare utses av kommunstyrelsen.” Johan Lexell