Kommunfullmäktige — 2 juni 2025

KF § 124 Anmälningsärenden kommunfullmäktige 69 Sammanträdets öppnande mm Sammanträdets öppnande samt upprop Ordföranden öppnar sammanträdet och upprop genomförs. Val av justerare och tid för justering Ordföranden föreslår Karin Braathen Gustavsson (M) och Axel Bodin (C) som ordinarie och Ann-Sofie Karlsson (S) och Sarah Kinberg (L) som ersättare att justera protokollet onsdagen den 11 juni 2025, kl 8.00, i kommunhuset, Västra Storgatan 15, Gnesta. Kommunfullmäktige beslutar enligt ordförandes förslag. Godkännande av dagordningen Ordföranden föreslår att ärendet, Nödvattenplan för Gnesta kommun, läggs till som ny nr 1 på dagordningen. Fyra st enkla frågor läggs till som nytt ärende nr 31 - 34 på dagordningen. Kommunfullmäktige godkänner dagordningen. Av allmänheten i förväg inskickade frågor Frågor från allmänheten ska ställas till kommunfullmäktige som helhet och i normalfallet besvaras dessa av kommunfullmäktiges ordförande. Kommunfullmäktiges vice ordförande Axel Bodin (C), Linda Lundin (S) och Anna Ekström (M) svarar på de frågor som skickats in från allmänheten. Frågor från allmänheten ställda till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges vice ordförande Axel Bodin (C) läser upp frågor och svar: a) Hur stora tilläggskostnader bör man ta höjd för vid en rivning av gamla Postenhuset p.g.a. att dessa kulvertar troligen då behöver bytas ut? Svar: Denna fråga går inte att svara på ännu. Kulverten har redan nått sin tekniska livslängd. Hade den varit i bra tekniskt skick skulle den sannolikt inte behöva bytas. Det är ett ypperligt tillfälle att byta den i samband med den nya bebyggelsen b) Bruttokostnaden på 2000 kr per kvadratmeter, som angavs 5 maj: Hur många kvadratmeter handlar det om? Svar: Rivningskostnaden på ca 2 000 kr/kvm gäller hela kvarteret dvs ca 5 000 kvm. Kostnaden skall sedan slås ut på den nya byggrätten som är dubbelt så stor vilket då blir ca 1 000 kr/kvm. c) Vad kostar å andra sidan ett stambyte för gamla Postenhuset? Jämför t.ex. med sextiotalspunkthusen på Torggatan, som hade stambyten på 2010-talet. Svar: Ett stambyte och den genomgripande renovering som skulle krävas för att bevara postenhuset kostar uppskattningsvis minst 10 000 kr/kvm. Ombyggnadskostnader varierar mycket beroende på förutsättningarna. Postenhuset är komplicerat med bland annat långa horisontella stammar och svåra lösningar med etagelägenheter vilket är kostnadsdrivande. Frågor ställda till Kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S). Fråga: För att leva upp till barnkonventionen i relation till den planerade ombyggnationen och utvecklingen av Gnesta centrum, har kommunen för avsikt att: a) redovisa om någon barnkonsekvensanalys har gjorts – och i så fall var den finns att ta del av? b) om ingen analys har gjorts, omgående inleda en BKA för att barnets bästa och deras rätt att uttrycka sig säkerställs? Svar: Tack för en viktig och relevant fråga. Barns perspektiv och rättigheter är en självklar del i kommunens planeringsarbete, särskilt i områden där barn vistas dagligen, såsom i Gnesta centrum. Kommunen är medveten om att barnkonventionen sedan 2020 är svensk lag. I det samrådsförslag till detaljplan för Gnesta centrum som nu är ute finns ännu ingen separat redovisad barnkonsekvensanalys bifogad som dokument. Frågan om barns miljö och trygghet har dock varit med i den interna planeringen och i de dialoger som hittills förts. Kommunen har för avsikt att i det fortsatta arbetet med detaljplanen tydligare synliggöra hur barnets bästa beaktas. Det inkluderar att komplettera planprocessen med en barnkonsekvensanalys innan planen färdigställs. Det är viktigt att barns behov beaktas i planeringen av den fysiska utformningen av centrum. Vi kommer även att se över möjligheter till dialog med barn och unga inom ramen för det pågående planarbetet. Frågor ställda till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Anna Ekström (M) Fråga 1. Enligt Länsstyrelsens kunskapsunderlag fastställs: Känslighet för hög bebyggelse. Riksintresset präglas av en övergripande småskalighet där de absolut högsta byggnaderna, bortsett vattentornet, omfattar 2-4 vån. Stadsbilden är även känslig för rivning av symbolbärande byggnader som utgör bärande eller stödjande uttryck för riksintresset. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till vice ordförande i kommunstyrelsen Anna Ekström (M). 1. Om husen skall inredas med butikslokaler i bottenplan måste först takhöjden vara avsevärt högre med tanke på ventilation o.d. i en affärslokal t.ex café och med stora skyltfönster. Hur ska detta ändras i efterhand till lägenheter, för byggherren kan ju inte i förväg veta om lokalerna kommer att bli uthyrda till olika affärsföretag. 2. Affärslokal i bottenplan plus inredd takvåning blir väl mer som ett 6-våningshus än 2-4 våningar? Svar: 1. Det stämmer. Takhöjden är tänkt att vara högre för att skapa flexibilitet så att det antingen går att vara bostad och/eller affärslokal. Om man skapar höjd för affärslokal så kan denna sedan byggas om till kontor eller lägenhet, beroende på behov och efterfrågan. 2. Det beror på vad man jämför med. Antalet våningar räknas till takfot, inte med takfot, och många hus, så även de äldre, har någon form av tak eller vind. Våningarna i sekelskifteshus kan vara högre än dagens byggnorm medan hus från 50-60-tal något lägre. Det är alltså svårt att prata om och jämföra takvåningar – det är bättre att egentligen tala om höjder i förhållande till markens nollpunkt (eftersom det kan finnas höjdskillnader även på marken). Fråga 2. I ägardirektiven till Gnesta Centrumfastigheter AB står att: ”Fastigheterna ska underhållas väl och därigenom bidra till trivsel i centrumkvarteret ” måndagen den 19 maj, att man enbart har gjort minimalt underhåll eftersom fastigheterna ändå ska rivas. Frågor till Anna Ekström, svara på en fråga i taget tack: a) Med läckande tak, sprickor i fasader, påväxt på fasader, en scen som behöver repareras och ett torg som är eftersatt, kan man då påstå att Gnesta Centrumfastigheter AB har uppfyllt sitt uppdrag att underhålla fastigheterna väl? Ett enkelt JA eller NEJ- svar efterfrågas. Svar: a) Ja. b) De har uppfyllt sitt uppdrag genom att göra tre saker: ta hand om det akuta och inte investera alltför mycket eftersom det ska byggas om, teckna avtal med Gnestahem för löpande underhåll, och att arbeta vidare med ett detaljplaneförslag så att det kan komma ut på samråd så byggnation i centrum kan komma igång. Fråga 3. I ägardirektiven till Gnesta Centrumfastigheter AB står att: ”Fastigheterna ska underhållas väl och därigenom bidra till trivsel i centrumkvarteret ” måndagen den 19 maj, att man enbart har gjort minimalt underhåll eftersom fastigheterna ändå ska rivas. Fråga till Anna Ekström, svara på en fråga i taget tack: a) Kan man påstå att Gnesta Centrumfastigheter AB har bidragit till trivsel i centrumkvarteret när kvarteret idag upplevs som grått och trist av många? Ett enkelt JA eller NEJ-svar efterfrågas. Svar: a) Ja. b) De har uppfyllt sitt uppdrag genom att, inte minst, se till så att det finns blomplanteringar, parkbänkar, skapat möjlighet att ha både påskträd och julgran samt att sköta om platsen i väntan på att beslut om ny detaljplan. Om förslaget för ny detaljplan går igenom så är planen den privata kvartersmark som Strömmentorget idag utgör övergår till kommunens ägo och omvårdnad. Strömmentorget är idag alltså ca 500kvm privat kvartersmark, lite beroende hur stor yta av gångvägar som räknas in, medan den plats som nu pekats ut som platsbildning i allmän regi blir knappt 400kvm – dvs. ca 80% av ytan behålls. Bedömning är att denna allmänna plats bör kunna rymmas inom kommunens övergripande ansvar för parker, torg och andra offentliga miljöer. Fråga 4. måndagen den 19 maj, att man enbart har gjort minimalt underhåll på fastigheterna i centrum eftersom de ändå ska rivas. Att KF fattat beslut om att Centrumkvarteret ska utvecklas samt att Postenhuset ska rivas står att läsa i ”Centrumutvecklingsplanen” från 2018. Frågor till Anna Ekström, svara på en fråga i taget tack: a) Varför har inte Postenhuset rivits än? b) Varför antogs ett nytt ägardirektiv 2025 där det står att fastigheterna ska förvaltas väl? Svar: a) Man inväntar beslut om ny detaljplan samt att kulverten för Marieströmsån behövde undersökas inför en ev. rivning. b) I begreppet ”förvalta väl” ingår, åtminstone för mig, att man också får göra avvägningar mellan korta och långa perspektiv när man beslutar om vad som ska göras eller inte, dvs. vad är ekonomiskt försvarbart att göra på kort sikt när det också finns en långsiktig plan. Fråga 5. Vi har byggstopp i Gnesta just nu p.g.a. att vi ännu inte har lösta ”vattenfrågan”. Eftersom det ska byggas både vattenreningsverk och avloppsreningsverk så är det troligt att en ombyggnation av Gnesta Centrum ligger minst 10 år in i framtiden. Om inte till och med 15-20 år framåt i tiden. Fråga till Anna Ekström: Varför är det så bråttom att ta fram en detaljplan för Centrumkvarteret? Svar: Idag tar det, tyvärr, ganska lång tid att fastställa detaljplaner. Vi har skrivit in en parameter om fördröjd genomförandetid, dvs. att planen ska börja gälla när, exempelvis, vattenfrågan är löst. Det ger oss en möjlighet att vinna tid i processen, vi skapar oss alltså en möjlighet att bygglov ska kunna sökas direkt när VA-frågorna är lösta. Det går inte att söka bygglov förrän det finns en detaljplan. Fråga 6. Vi har byggstopp i Gnesta just nu p.g.a. att vi ännu inte har löst ”vattenfrågan”. På grund av ”vattenfrågan” så har Länsstyrelsen ogiltigförklarat detaljplanen för Mejeritomten. Ett beslut som ni valt att lägga skattebetalarnas pengar på att överklaga. Eftersom ”vattenfrågan” nu är värre än någonsin så kan man anta att Länsstyrelsen även kommer att ogiltigförklara detaljplanen för Centrumkvarteret, om den skulle antas. Medborgarnas skattepengar samt VA-enhetens tid hade kunna läggas på något annat än att ta fram detaljplaner och överklaga beslut från Länsstyrelsen. Exempelvis hade pengar kunna gå till skola, vård och omsorg och tid hade kunna läggas på att reparera ledningsnätet för vatten, avlopp och dagvatten. Fråga till Anna Ekström, svara på en fråga i taget tack: a) Anser du att skattebetalarnas pengar nu använts på bästa sätt? Ett enkelt JA eller NEJ-svar efterfrågas. c) Anser du att VA-enhetens tid prioriteras på ett korrekt sätt? d) Gynnas jag som medborgare i Gnesta kommun mer av att ni lägger skattepengar på att ta fram detaljplaner än av att ni fixar vatten till mig här och nu? Svar: a) Ja. b) Skattekollektivets pengar skall gå till att utveckla kommunen även om man i detta fall på ett sätt agerar bank till dess att detaljplanen vunnit laga kraft och byggrätter kunnat utvecklas. c) VA-enheten finansieras inte av skattemedel utan av pengar från dem som betalar vatten- och avloppstaxa. VA-enheten planerar och fördelar arbetstiden i enlighet med det uppdrag de har, såsom att rusta ledningsnät, arbeta med ny vattenförsörjning och nytt reningsverk med mera. VA-enheten lägger alltså inte tid på att göra detaljplaner. d) Även om vi drog ner budgeten för detaljplaner till noll så skulle det inte påverka förmågan att ta fram mer vatten här och nu. Kommunfullmäktige skulle kunna besluta att ta pengar från skatten till ledningsnät, vattenverk och reningsverk men hitintills har varit väldigt tydligt också från oppositionen att det inte ska gå skattepengar till dessa områden utan enbart taxepengar. Det ska dock påpekas att vi kunde komma överens om att en liten del utvecklingsresurser för långsiktiga strategiska VA-frågor kunde finansieras med skattemedel och det har vi också beslutat om – för att just öka på framdriften i VA-frågorna. Det kan i sammanhanget också vara viktigt att om vi inte tar fram några detaljplaner så kan det inte byggas mer i vår kommun och bygger vi inte mer så blir vi inte fler kommuninvånare som kan bidra till skola, vård och omsorg. Fråga 7. I Kulturmiljöanalysen för Centrumkvarteret beskrivs det numera rivna Godsmagasinet således: ”Godsmagasinet utgör en tydligt läsbar del av järnvägsmiljön och är med sin placering i närheten av stationen och järnvägsspåret ett viktigt stödjande uttryck för riksintresset. Byggnaden utgör också en särskilt värdefull byggnad i egenskap av sin höga bevarandegrad och som ett värdefullt exempel på 1950-talets järnvägsrelaterade arkitektur.” Kulturmiljöanalysen rekommenderar i sin slutsats gällande godsmagasinet: ”Godmagasinet utgör ett stödjande uttryck för riksintresset och är i egenskap av stationsmiljöns sista orörda magasin av stor betydelse för förståelsen av miljön. Byggnaden är även särskilt värdefull i sig självt, inte minst i egenskap av att vara ett välbevarat exempel på 1950-talets järnvägsarkitektur. På grund av detta bör godsmagasinet ej rivas.” Mina frågor till Anna Ekström är följande: A: Har beslutsfattare i frågan om godsmagasinets rivning läst Kulturmiljöanalysen? B: Varför har man valt att ta ett rivningsbeslut som går emot den beställda Kulturmiljöanalysen? Svar: A: Ja. B: Rivningen av godsmagasinet är en del i kommunens plan för Gnestas centrumutveckling. Magasinet, som har stått på platsen sedan 1950-talet, var i mycket dåligt skick och saknade både isolering, uppvärmning, vatten och avlopp, vilket har gjort det svårt att hitta en hållbar användning för byggnaden. Dessutom finns det regler för hur nära järnvägen man får ha stadigvarande verksamhet. På grund av detta beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 27 november 2023 att det ska rivas. En kommun måste också kunna få utvecklas för framtiden både i ett riksintresse och i direkt närhet till ett riksintresse. Risken finns annars att nästintill en hel tätort förvandlas till ett museum och då kanske mer för andra än för kommuninvånarna själva. Tanken är att den framtida utformningen ska gå i linje med stationssamhället och den historiska miljön, men då placerad på en sådan plats att människor stadigvarande kan få tillåtelse att vistas i lokalerna. Fråga 8. I kulturmiljöanalysen sid 16 står det att Godsmagasinet från 1950-talet bär höga kulturhistoriska värden och är en del av den historiska järnvägsmiljön som Gnesta utgör. Godsmagasinet är dessutom det sista som har kvar en ursprunglig utformning. Att riva detta innebär stor negativ påverkan för platsens kulturhistoriska värden då denna del av Gnestas historia blir påtagligt svårare att avläsa. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till vice ordförande i kommunstyrelsen Anna Ekström (M). Hur kommer det sig att Ni trots detta rev Godsmagasinet? Svar: Rivningen av godsmagasinet är en del i kommunens plan för Gnestas centrumutveckling. Magasinet, som har stått på platsen sedan 1950-talet, var i mycket dåligt skick och saknade både isolering, uppvärmning, vatten och avlopp, vilket har gjort det svårt att hitta en hållbar användning för byggnaden. Dessutom finns det regler för hur nära järnvägen man får ha stadigvarande verksamhet. På grund av detta beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 27 november 2023 att det ska rivas. En kommun måste också kunna få utvecklas för framtiden både i ett riksintresse och i direkt närhet till ett riksintresse. Risken finns annars att nästintill en hel tätort förvandlas till ett museum och då kanske mer för andra än för kommuninvånarna själva. Tanken är att den framtida utformningen ska gå i linje med stationssamhället och den historiska miljön, men då placerad på en sådan plats att människor stadigvarande kan få tillåtelse att vistas i lokalerna.

§ 86 Interpellation - angående de globala hållbarhetsmålen Beslut Anna Ekström (M) angående de globala hållbarhetsmålen. Till Vice Ordföranden i Kommunstyrelsen I de nyligen antagna ägardirektiven för de kommunala bolagen anges att: ”Arbetet ska utgå från FN:s globala mål om hållbar utveckling.” Miljöpartiet anser att de globala hållbarhetsmålen har en oerhört viktig funktion som övergripande mål för världens länder att sträva mot för att uppnå social och ekologisk hållbarhet. I funktionen som tydliga uppföljningsbara mål för våra kommunala bolag är vi dock tveksamma till om det inte finns såväl nationella som regionala mål som skulle vara både tydligare och enklare för bolagen att tillämpa. Mot denna bakgrund vill jag ställa nedanstående frågor till vice ordförande i kommunstyrelsen. 1. Miljöpartiet vill veta hur Gnesta Hem AB tänker arbeta med dom 17 målen och de 169 delmålen som FN:s globala mål om hållbar utveckling omfattar? 2. Miljöpartiet vill veta vilka av de 17 målen och de 169 delmålen som GKK anser vara mest prioriterade för respektive dotterbolag? 3. Miljöpartiet undrar ifall GFAB anser att delmålet 6.6, som skulle varit klart 2020, uppnåddes eller vilka åtgärder som avses att tas för att uppnå delmålet så här 5 år i efterhand? 4. Miljöpartiet undrar hur GFCAB avser att bidra till delmålet 7.2, eftersom ett nytt centrum är under planering? INLEDNING SVAR För att verkligen på djupet kunna svara på frågorna avseende dotterbolagen – som är viktiga – varför exempelvis Gnestahem och GFAB:s VD Catharina Fored bistått i att svara på ett par av frågorna. Svar fråga 1: Hur arbetar Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB med målen? Båda bolagen har tagit fasta på Agenda 2030 och arbetar systematiskt med hållbar utveckling utifrån sex fokusområden som går hand i hand med målen. Vi är dessutom medlemmar i Allmännyttans klimatinitiativ, vilket innebär att vi förbundit oss att minska klimatpåverkan och arbeta fossilfritt senast 2030. Agenda 2030 är inte ett externt 'tillägg' – det är ett inbyggt ramverk i vårt dagliga arbete. Genom våra verksamhetsplaner för 2025–2027, sociala initiativ, digitalisering och långsiktiga klimatmål gör vi Agenda 2030 verklig i praktiken – varje dag, i Gnesta. De 17 globala målen – koppling till verksamheten – en översikt Mål Beskrivning Koppling till vår verksamhet 1. Ingen fattigdom Minska fattigdom i alla dess former Rimliga hyror, olika bostadsstorlekar för olika ekonomiska behov 2. Ingen hunger Säkerställa matsäkerhet och hållbart jordbruk Odla Tillsammans- projektet främjar lokal odling och gemenskap 3. God hälsa och välbefinnande Främja hälsa och välmående för alla Trygghetsarbete, grönområden, samverkan med pensionärer och polisen 4. God utbildning för alla Säkerställa inkluderande utbildning Praktikplatser och arbetsträning, samarbete med SFI och Boskolan 5. Jämställdhet Jämställdhet och kvinnors egenmakt Jämställd arbetsplats, inkluderande återbruksprojekt 6. Rent vatten och sanitet Hållbar vattenanvändning IMD, VA-anpassningar, dagvattenlösningar Svar fråga 2: Precis som ovan feedback visar så är de olika målen inbäddade i verksamheten och inget externt tillägg. Det kommer alltid finnas utvecklingspotential, exempelvis kommer det kommande Miljö- och Klimatprogrammet kunna bidra i att peka ut riktning för bolagen. Svar fråga 3: 7. Hållbar energi för alla Tillgång till modern och förnybar energi Energieffektivisering, laddplatser, solceller 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Hållbar tillväxt och full sysselsättning Praktikplatser, affärsetik, sysselsättning i projekt 9. Hållbar industri, innovation och infrastruktur Bygga resilient infrastruktur Digitalisering, AI-stöd, energieffektiva byggnader 10. Minskad ojämlikhet Minska klyftor i samhället Trygga bostadsområden, inkluderande projekt 11. Hållbara städer och samhällen Hållbart boende och samhällsplanering Hela kärnverksamheten – trygga och hållbara bostäder 12. Hållbar konsumtion och produktion Effektiv resursanvändning och minskat avfall Återbruk, förbättrade miljörum, sortering 13. Bekämpa klimatförändringarna Klimatanpassning och utsläppsminskning Fossilfri drift 2030, energieffektivisering 14. Hav och marina resurser Skydda haven Indirekt: minskat avfall och kemikalier skyddar vattenmiljö 15. Ekosystem och biologisk mångfald Skydda biologisk mångfald Blomsterängar, gröna utemiljöer 16. Fredliga och inkluderande samhällen God samhällsstyrning och rättvisa Uppförandekod, trygghetsskapande arbete 17. Genomförande och globalt partnerskap Samverkan för hållbar utveckling Samarbete med kommunen, Klimatinitiativet Delmål 6.6 handlar om att skydda och återställa naturens vattenrelaterade ekosystem. GFAB bidrar genom hållbar fastighetsförvaltning där dagvattenlösningar, grönstruktur, biologisk mångfald och klimatmedveten byggnation minskar belastningen på ekosystem och främjar en sund lokal vattenmiljö. Arbetet fortsätter efter 2020 i linje med kommunens och bolagets långsiktiga hållbarhetsmål. Här kommer några konkreta kopplingar till GFAB: - Dagvattenhantering med regnbäddar och fördröjningssystem - Gröna ytor och permeabla material som främjar infiltration - Underhållsstrategi som undviker negativ påverkan på vattenförande lager - Projekt för biologisk mångfald i samarbete med Gröna Seniorer - Miljöcertifiering av nyproduktion för att minska påverkan på vattenresurser Svar fråga 4: Fråga fyra handlar om delmål: 7.2 öka andelen förnybar energi i världen och hur Centrumfastigheter kan bidra till att ”Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen” i och med att ett nytt centrum är under planering. Det finns flera olika möjligheter att kunna bidra till att öka andelen förnybar energi, både direkt och indirekt. Direkt genom exempelvis solceller eller indirekt genom att skapa möjligheter för laddningsinfrastruktur med mera. 1. Interpellation angående de globala hållbarhetsmålen. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 87 Interpellation angående Centrumutvecklingen Beslut Anna Ekström (M) angående Centrumutvecklingen. 1. Interpellation angående Centrumutvecklingen Beslutsgång Sändlista

§ 88 Interpellation angående vattenförsörjningen i Gnesta Beslut Maria Carlén Lindwall (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Anna Ekström (M) angående vattenförsörjningen 1. Interpellation angående vattenförsörjningen Beslutsgång Maria Carlén Lindwall (MP) anmäler särskilt yttrande. Sändlista

§ 89 Interpellation - VA-nätets förnyelsetakt Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående VA-nätets förnyelsetakt. Linda Lundin (S) meddelar att interpellationen besvaras vid nästa sammanträde. 1. Interpellation angående VA-nätets förnyelsetakt Beslutsgång Sändlista

§ 90 Interpellation - Centrumfastigheters ekonomi Beslut Linda Lundin (S) angående Postenhuset och Centrumfastigheter. Linda Lundin (S) meddelar att interpellationen besvaras vid nästa sammanträde. 1. Interpellation - Posthuset och Centrumfastigheters ekonomi Beslutsgång Sändlista

§ 91 Interpellation - Björnlunda reningsverk Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Anna Ekström (M) angående Björnlunda reningsverk. 1. Interpellation - Björnlunda reningsverk Beslutsgång Sändlista

§ 92 Landsbygdsprogram Beslut 1. Anta förslag till Landsbygdsprogram Gnesta kommun vill skapa goda förutsättningar att leva och verka inom hela kommunen – såväl i tätorterna som på landsbygden. Med ett landsbygdsprogram ges särskilt utrymme för frågor som berör kommunens mindre orter och landsbygd. Det övergripande syftet med programmet är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling och uppnå de politiska målen om hållbar tillväxt och utveckling. Programmet kommer att följas upp med en handlingsplan som ska innehålla konkreta åtgärder för landsbygdsutveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat in de synpunkter som framkom under presentationen av landsbygdsprogrammet på kommunstyrelsen den 18 februari 2025. 2. Särskilt yttrande -Landsbygdsprogram 4. Landsbygdsprogram 5. Bilaga - Resultat från dialogmöten och enkät Tjänsteförslag 1. Anta förslag till Landsbygdsprogram Håkan Ekstrand (C), Anna Ekström (M), Sarah Kinberg (L) och Johans Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Per Sicking (V) lämnar ändringsyrkande till landsbygdsprogrammet med lydelsen; * Att punkten "Arbeta för att rekrytera behöriga lärare till kommunens samtliga skolor" ersätts med: "Säkerställa likvärdighet mellan kommunens skolor och förskolor genom särskilda insatser för att underlätta rekrytering av behörig personal och kompetensutveckling för befintlig personal inom verksamheter på landsbygden" * Att en punkt läggs till i avsnitt 3.2 om förhållningssätt till vägnätet: "Kommunen ska aktivt verka för att cykelbana anläggs mellan Gnesta och Björnlunda och på sikt mellan fler av kommunens tätorter." Anna Ekström (M) lämnar ändringsförslag till Per Sickings (V) ändringsförslag med lydelsen; Att en punkt läggs till i avsnitt 3.2 om förhållningssätt till vägnätet: "Kommunen ska aktivt verka för att cykelbana anläggs mellan Gnesta och Björnlunda och på sikt mellan fler av kommunens tätorter. I linje med den fastslagna gång- och cykelstrategin". Håkan Ekstrand (C) och Linda Lundin (S) bifaller det framskrivna förslaget med Anna Ekström (M) ändringsförslag. Johan Lexell (MP) och Lena Staaf (V) bifaller det framskrivna förslaget med Per Sickings (V) ändringsförslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för tänkt beslutsgång för de tre förslagen där det framskrivna förslaget är grundförslaget. Ordföranden ställer Per Sickings (V) ändringsförslag mot det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) ändringsförslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) ändringsförslag vunnit och ska ställas mot grundförslaget. Ordföranden ställer det framskrivna förslaget mot det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) ändringsförslag och finner kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) ändringsförslag. Sofie Eriksson (V), Per Sicking (V) och Lena Staaf (V) reserverar sig muntligt. Sändlista ~ Planeringschef ~ Samhällsplanerare

§ 93 Årsredovisning 2024 Stipendiestiftelsen Beslut 1. Godkänna årsredovisning för Gnesta kommuns stipendiestiftelse Årsredovisningen för Gnesta kommuns Stipendiestiftelse ska godkännas av Gnesta kommun förvaltar Gnesta kommuns stipendiestiftelse. Som förvaltare ska kommunen årligen upprätta en årsredovisning. Stiftelsens årliga avkastning ska sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, användas till elever inom grundskolan i Gnesta kommun för; -belöning eller uppmuntran åt elev som visat god kamratanda eller berömvärd flit - belöning till elev som ägnat arbete åt teater eller musik eller annan kulturell verksamhet vid skolan eller åt gymnastik eller idrott - stipendium för fortsatt utbildning efter genomgång av obligatorisk skola Årets utdelningsbara medel uppgår till 1 684 kronor. Under året har 0 kronor delats ut enligt ändamålet. Stiftelsens tillgångar samförvaltas med övriga stiftelser i Gnesta kommun i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. 3. Årsredovisning Gnesta kommuns Stipendiestiftelse Tjänsteförslag 1. Godkänna årsredovisning för Gnesta kommuns stipendiestiftelse beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Redovisningsansvarig ~ Länsstyrelsen ~ Ekonomichef

§ 94 Årsredovisning 2024 Sociala stiftelsen Beslut 1. Godkänna årsredovisning för Gnesta kommuns sociala stiftelse Årsredovisningen för Gnesta kommuns sociala stiftelse ska godkännas av Gnesta kommun förvaltar Gnesta kommuns sociala stiftelse. Som förvaltare ska kommunen årligen upprätta en årsredovisning. Stiftelsens årliga avkastning ska sedan minst en tiondel lagts till kapitalet användas till stöd åt behövande personer i Gnesta kommun. Årets utdelningsbara medel uppgår till 2 196 kronor. Under året har 0 kr delats ut från stiftelsen. Stiftelsens tillgångar samförvaltas med övriga stiftelser i Gnesta kommun i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. 3. Årsredovisning Gnesta kommuns sociala stiftelse Tjänsteförslag 1. Godkänna årsredovisning för Gnesta kommuns sociala stiftelse beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Redovisningsansvarig ~ Länsstyrelsen ~ Ekonomichef

§ 95 Motion- Använd avkastningen från de kommunala bolagen Beslut Miljöpartiet (MP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2024-06-17, § 69, inkommit med motionen Använd avkastningen från de kommunala bolagen. Motionen har remitterats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelseförvaltningen har efter beredning av ärendet lämnat bedömningen att det inte bedöms lämpligt att börja ta utdelning från bolagen i dagsläget. Skälen till detta är att de kommunala bolagen står inför stora investeringar, och en utdelning skulle leda till motsvarande summor i extra lån hos bolagen. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionens att-sats avslås. 3. Motion - Använd avkastningen från de kommunala bolagen. Tjänsteförslag beslut. Johan Lexell (MP) bifaller motionen. Linda Lundin (S) föreslår avslag till Johan Lexells (MP) bifallsförslag till motionen. Beslutsgång Reservationer Johan Lexell (MP) anmäler skriftlig reservation. Sändlista ~ Akten

§ 96 Motion - Undvik förutsägbara budgetunderskott Beslut Miljöpartiet (MP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2024-06-17, § 70, inkommit med motionen Undvik förutsägbara budgetunderskott. Motionen har remitterats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelseförvaltningen har efter beredning av ärendet lämnat bedömningen att kommunen redan idag gör avsättningar när det krävs och är möjligt. Där avsättningar inte bedöms möjliga har kommunfullmäktige istället budgeterat med en reserv för oförutsett. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionens att-sats avslås. 3. Motion - undvik det förutsägbara budgetunderskottet Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag kommunfullmäktige: beslut. Johan Lexell (MP) bifaller motionen. Linda Lundin (S) föreslår avslag till motionen. Beslutsgång Reservationer Johan Lexell (MP) anmäler skriftlig reservation till förmån för eget förslag. Sändlista ~ Akten

§ 97 Motion - Förbättra ekonomistyrningsreglerna Beslut 1. Anse motionen besvarad. Miljöpartiet (MP) inkom vid kommunfullmäktiges sammanträde 2024-06-17, § 73, med motionen Förbättra ekonomistyrningsreglerna. Motionen remitterades till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelseförvaltningen har berett ärendet och utifrån denna beredning bedömer att reviderade ekonomistyrningsregler uppfyller motionärens intentioner med motionen och därmed föreslås att kommunfullmäktige anser motionen besvarad. 3. Motion - Förbättra ekonomistyrningsreglerna Tjänsteförslag 1. Anse motionen besvarad. Johan Lexell (MP) bifaller motionen. Per Sicking (V) och Maria Carlén Lindwall (MP) bifaller Johan Lexells (MP) bifallsförslag till motionen. Linda Lundin (S) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Omröstning Omröstning begärs och ska genomföras. Ordföranden redogör för tänkt omröstningsordning. Den som röstar för det framskrivna förslaget röstar Ja, den som röstar för Johan Lexells (MP) förslag röstar Nej. Omröstningen utföll med 23 Ja- röster och 5 Nej-röster. Kommunfullmäktige har beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Maria Carlén Lindwall (MP) reserverar sig muntligt. Johan Lexell (MP) anmäler skriftlig reservation. Sändlista ~ Ekonomichef ~ Akten

§ 98 Motion - Justera beräkningsgrunden för arvoden Beslut Johan Lexell (MP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-10, § 11 lämnat motionen Justera beräkningsgrunden för arvoden. Motionären föreslår att medianlönen i kommunen ska användas istället för riksdagsledamöternas månadsarvode vid beräkning av arvoden för kommunala förtroendevalda. Syftet är att skapa en starkare koppling mellan politikernas ersättning och den ekonomiska situationen i kommunen. Att basera arvodena på medianlönen i kommunen skulle skapa osäkerhet i budgetarbetet, leda till ojämna ersättningsnivåer mellan kommuner och göra det svårare att rekrytera förtroendevalda. Nuvarande modell ger stabilitet, förutsägbarhet och en rättvis koppling mellan ansvar och ersättning. Utifrån denna bedömning lämnas förslaget att motionen avslås. 3. Motion 4. Protokollsutdrag KF 2025-02-10, § 11. Tjänsteförslag beslut. Johan Lexell (MP) föreslår att motionen bifalls. Linda Lundin (S) föreslår avslag till motionen. Beslutsgång Reservationer Johan Lexell (MP) reserverar sig skriftligt. Sändlista ~ Akten

§ 99 Motion - Ändra förfarandet kring utnämningen av Nämndemän Beslut Motionären föreslår att partierna nominerar fler kandidater för att främja en mer allsidig nämndemannakår och att medborgare själva ska kunna anmäla intresse via en öppen rekryteringsprocess. Syftet är att öka transparensen och bredda rekryteringsbasen. Kommunen har dock begränsad rådighet över processen, då nominering av nämndemän enligt rättegångsbalken är de politiska partiernas ansvar. Fullmäktige beslutar utifrån partiernas nomineringar, men kommunen kan inte självständigt ändra förfarandet eller införa en öppen rekrytering. Förvaltningen ser positivt på en bredare nominering men kan inte ålägga partierna att nominera fler kandidater. Däremot kan en dialog uppmuntras för att stärka mångfalden. En möjlig åtgärd är att förbättra informationen till allmänheten om nämndemannauppdraget och hur intresserade kan vända sig till partierna för nominering. Med bakgrund i den begränsade rådighet kommunen har i dessa frågor lämnas förslaget att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen avslås. 3. Motion - Ändra förfarandet kring utnämningen av nämndemän (MP) 4. Protokollsutdrag 2025-02-10, § 12. Tjänsteförslag Linda Lundin (S), Anna Ekström (M) och Jesper Hammarlund (S) föreslår avslag till motionen. Per Sicking (V) föreslår återremiss av ärendet med lydelsen; yrkar på återremiss i syfte att tydliggöra vilka åtgärder kommunen faktiskt kan genomföra för att stärka och bredda rekryteringen av nämndemän. Johan Lexell (MP) bifaller Per Sickings (V) återremissförslag. Linda Lundin (S) föreslår avslag till Per Sicking (V) återremissförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar kommunfullmäktige om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att kommunfullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag. Reservationer Johan Lexell (MP) reserverar sig skriftligt. Sändlista ~ Akten

§ 100 Motion - Gemensam kommunal fordonsflotta Beslut 1. Motionen anses besvarad. Johan Lexell (MP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-10, § 17, inkommit med motionen Gemensam kommunal fordonsflotta. Motionärens intention med inlämnad motion tas redan om hand inom ram för lämnat uppdrag i kommunstyrelsens framtidsplan 2021-2023. Denna fråga utreds för närvarande och därmed föreslår förvaltningen att motionen avslås mot denna bakgrund. 3. Motionen 4. Protokollsutdrag KF 2025-02-10, § 17. Tjänsteförslag 1. Motionen anses besvarad beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 101 Motion - Förbjud fyrverkerier och smällare Beslut Johan Lexell (MP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-10, § 18, inkommit med motionen Förbjud fyrverkerier och smällare. Kommunstyrelseförvaltningen har berett ärendet och ser positivt på motionärens engagemang för djurvälfärd, miljö och trygghet. Användningen av fyrverkerier är en fråga som berör flera samhällsintressen, inklusive tradition, säkerhet och ordning. För att avgöra möjligheten att införa ett totalförbud måste kommunen beakta gällande lagstiftning och den kommunala kompetensen att reglera frågan. I dagsläget har kommunen ingen legal rätt att införa ett totalförbud, enbart begränsning av användning. Med denna bakgrund föreslås att kommunfullmäktige avslår motionen. 3. Motion Tjänsteförslag beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Akt

§ 102 Rapportering publicerade e-förslag Beslut 1. Godkänner informationen Efter granskning publiceras godkända e-förslag på kommunens webbplats. Förslaget anmäls därefter till närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Se publicerade förslag i sin helhet: Gnesta kommun Sedan senaste kommunfullmäktigesammanträdet har följande förslag publicerats: · Konstsnöspår · Snabbladdning för elbilar · Ändring av trafikregel utanför Gnesta Waldorfskola, Fjällgatan 1. Godkänner informationen beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 103 Revidering av kommunstyrelsens reglemente med anledning av ny socialtjänstlag Beslut 1. Fastställa ändring i kommunstyrelsens reglemente så att ansvaret för budget och skuldrådgivning tas bort från kommunstyrelsen och överförs till socialnämnden i enlighet med ny lagstiftning. 2. Uppdra åt socialnämnden att verkställa motsvarande reglering i sitt reglemente och återanmäla reviderat dokument till kommunfullmäktige. Riksdagen har beslutat om en ny socialtjänstlag, vilken träder i kraft den 2025-07-01. I den nya lagen tydliggörs att ansvaret för budget- och skuldrådgivning ska ligga hos socialnämnden. Tidigare lagstiftning har inte specificerat detta ansvar, utan det har ålagts att kommunen ansvarar för budget- och skuldrådgivning. I vissa kommuner har detta legat hos kommunstyrelsen, som i Gnesta kommun, eller annan nämnd. Lagändringen innebär att ansvaret nu entydigt regleras till socialnämnden. 1. Ordförandenbeslut KS - 2025-05-22 3. Reglemente kommunstyrelsen - där strykningar framgår 4. Reglemente kommunstyrelsen - för fastställande Tjänsteförslag 1. Fastställa ändring i kommunstyrelsens reglemente så att ansvaret för budget och skuldrådgivning tas bort från kommunstyrelsen och överförs till socialnämnden i enlighet med ny lagstiftning. 2. Uppdra åt socialnämnden att verkställa motsvarande reglering i sitt reglemente och återanmäla reviderat dokument till kommunfullmäktige. Linda Lundin (S) och Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Socialchef ~ Kvalitetsteamet ~ Kommunens författningssamling, extern webb

§ 104 Obesvarade motioner Beslut 1. Godkänna rapporteringen över obesvarade motioner per 2025-03-31. 2. De motioner som passerar 1 år den 17 juni 2025 får förlängd beredningstid till den 31 oktober 2025. Ärendet, Obesvarade motioner, redovisas två gånger per år till kommunstyrelsen och Av kommunallagen framgår att en motion bör beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes, enligt 5 kap. 35 § KL. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska beredning av en motion som inte kan avslutas inom ett år från det att den väcktes antingen avskrivas från vidare handläggning, eller beslutas om att beredningen ska fortsätta och även bestämma en ny tid inom vilken den åter ska redovisas för kommunfullmäktige. För närvarande finns inga motioner att varken avskriva eller förlänga beredningstiden för. 1. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll 2025-05-05, § 69 4. Lista obesvarade motioner Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Godkänna rapporteringen över obesvarade motioner per 2025-03-31. beslut. Linda Lundin (S) lämnar tilläggsförslaget att förlänga de motioner som passerar 1 år den 17 juni 2025 får förlängd beredningstid till den 31 oktober 2025. Beslutsgång eller enligt det framskrivna förslaget med Linda Lundins (S) tilläggsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det senare. Sändlista ~ Ledningsgrupp

§ 105 Motion - Optimera trafiksäkerheten Beslut 1. Motionen anmäls, medges och skickas till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Johan Lexell (MP) har skickat in en motion med förslaget att Gnesta kommun ordnar sänkt hastighet på Mariefredsvägen med hjälp av farthinder samt ordnar så att en fil för högersväng läggs till i korsningen Storgatan/Mariefredsvägen. 1. Ärendeblad- Motion- Optimera trafiksäkerheten 2. Motion - Optimera trafiksäkerheten 1. Motionen anmäls, medges och skickas till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Beslutsgång Sändlista ~ Samhällsbyggnadsnämnden

§ 106 Motion - Fritidsbank Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion där det föreslås att kommunen inrättar en Fritidsbank. 1. Ärendeblad - Motion - Fritidsbank 2. Motion - Fritidsbank Beslutsgång Sändlista

§ 107 Motion - Konstsnöspår Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion där det föreslås att kommunen ordnar ett kostsnöspår vid Hagstumosse. 1. Ärendeblad - Motion - konstsnöspår 2. Motion - Konstsnöspår Beslutsgång Sändlista

§ 108 Motion - Snabbladdare Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion där förslaget är att kommunen installerar snabbladdare för elbilar som utöver förvaltningens egen användning även är öppna för allmänheten samt att kommunen anvisar mark och bjuder in privata aktörer att installera snabbladdare för elbilar. 1. Ärendeblad - Motion Snabbladdare 2. Motion - Snabbladdare Beslutsgång Sändlista

§ 109 Motion- Cykelväg mellan Gnesta och Björnlunda Beslut Vänsterpartiet har lämnat in en motion där de föreslår att en framtida inkoppling av Björnlunda till Gnesta avloppsreningsverk ska samordnas med anläggning av en cykelbana mellan Björnlunda och Gnesta samt att kommunstyrelseförvaltningen uppdras att koordinera båda projekten för att maximera samordningsvinter. 1. Ärendeblad- Motion - Cykelväg mellan Gnesta och Björnlunda - 2025-04-24 2. Motion - Cykelväg mellan Gnesta och Björnlunda Beslutsgång Sändlista

§ 110 Enkel fråga angående grön flagg inom skolor och förskolor Axel Bodin (C) har ställt en enkel fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S) angående grön flagg inom skolor och förskolor. Fråga: Hur många skolor och förskolor i kommunen har grön flagg? Svar: Inga förskolor har i dagsläget grön flagg, inte heller grundskolorna. Tidigare hade man det, men det blev väldigt mycket administration och dokumentation. Det började också kosta pengar att ha grön flagg och då var det många förskolor i landet som hoppade av. Men detta är något vi kommer se över längre fram. Sändlista ~ Akten

§ 111 Enkel fråga gällande energideklaration Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Anna Ekström (M). Energideklaration (Gnesta 32:8) Vårdcentralen (GNESTA 32:8) har köpts (egentligen köptes bolaget som äger fastigheten). En kontroll på boverket.se visar att giltighetstiden på fastighetens energideklaration verkar ha gått ut. Lagen om energideklaration för byggnader menar att det alltid skall finnas en upprättad energideklaration för en fastighet. I aktieöverlåtelseavtalet står följande att läsa: ”9.4.9 För Fastigheten har på Tillträdesdagen upprättats och till behörig myndighet ingivits energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklarationer för byggnader.” Frågor till kommunstyrelsens vice ordförande. 1. Hade fastigheten (Gnesta 32:8) en upprättad och ingiven energideklaration på tillträdesdagen? 2. Kommer en energideklaration att upprättas? 3. Finns det överenskommelser i aktieöverlåtelseavtalet som inte åtgärdats innan tillträdesdagen? Svar: 1. Nej. Det fanns ingen energideklaration upprättad eller inlämnad i enlighet med lagstiftningen, men förhållandet identifierades på tillträdesdagen vilket innebär att en deklaration måste upprättas. 2. Ja. Mot bakgrund av ovanstående pågår det för närvarande ett arbete med att upprätta en energideklaration som därefter lämnas in till behörig myndighet. GFAB bedömer att den blir klar i närtid men att det inte går inte att ange ett exakt datum i dagsläget. 3. Det pågår en genomgång av huruvida en tidigare faktura är hanterad eller inte. I samband med det har det ställts en fråga till säljaren angående fakturering av driftkostnader som denne gjort samt vad som ligger till grund för beräkning av denna kostnad som faktureras till respektive hyresgäst. Enligt uppgift ska fakturan ska ha skickats av förra ägaren innan GFAB tog över fastigheten men då ännu inte betalats av hyresgästen. Uppgörelsen är i så fall att detta skulle regleras och dras av. Sändlista ~ Akten

§ 112 Enkel fråga - OVK (36:11) Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till Sibylle Ekengren (M). Frågor: 1. Har OVK-besiktning genomförts för byggnaderna på Gnesta 36:11? 2. Har i så fall protokollen inkommit till kommunen? 3. Hur säkerställer Samhällsbyggnadsnämnden att byggnaders ägare sköter sina skyldigheter gällande OVK? Svar på frågor: 1. Ja senaste OVK:n är gjord den 2024-12-30 2. Ja protokollet har inkommit till kommunen, protokollet bifogas i detta mejl. 3. Tillsyn gällande OVK har inte prioriterats under en längre tid i Gnesta på grund av olika anledningar. Arbetet kring frågan är påbörjad under Q1 2025, genom en inventering av ventilationssystem i kommunen, något som inte tidigare funnit. I normala fall så får vi in protokoll från verksamheter och fastighetsägare, men det är inte alltid dessa kommer in och mycket kan missas. Den 20 maj kommer byggnadsnämnden hålla ett infomöte gällande OVK:tillsynen i B-salen, och de krav som ställs på fastighetsägare, ett möte som även är öppet för allmänheten. Vi kommer att arbeta enligt det flödesschema som bifogas, parallellt med begäran av protokoll där vi vet att ventilationssystem finns, för att säkerställa att ventilationssystem är godkända. Sändlista ~ Akten

§ 113 Enkel fråga - Energideklaration (Gnesta 36:11) Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M). Energideklaration (Gnesta 36:11) Centrumkvarteret i Gnesta (GNESTA 36:11) och dess byggnader ägs av kommunen. En kontroll på boverket.se visar att giltighetstiden på byggnadernas energideklarationer verkar ha gått ut redan 2018. Nuvarande energideklarationer upprättades 2008 och förmodligen har då inget gjorts i frågan under de cirka 15 år som kommunen har ägt byggnaderna. Lagen om energideklaration för byggnader menar att det alltid skall finnas en upprättad energideklaration för en fastighet. Om det kommunala bolaget som förvaltar byggnaderna i fråga inte följer lagen så borde kommunen kräva att styrningen av sitt bolag omedelbart skärps så att gällande lagar efterföljs. Frågor till kommunstyrelsens vice ordförande. 1. Bör lagen om Energideklaration för byggnader följas? 2. Kommer en Energideklaration att upprättas för de 3 byggnaderna? 3. Kommer även andra eventuella missar i efterlevnad av lagkrav att justeras? Svar: Efter kontroll med såväl Gnesta Centrumfastigheter AB och Gnestahem som har förvaltningsuppdraget kan det konstateras att aktuell energideklaration saknas. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och en uppdaterad energideklaration kommer omgående att genomföras. Sammanfattningsvis så besvaras samtliga tre frågor med JA. Sändlista ~ Akten

§ 114 Enkel fråga angående centrumutvecklingen Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sibylle Ekengren (M). Fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande angående centrumutvecklingen: Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att skicka ut ett förslag till detaljplan för centrumkvarteret på samråd. I samband med det har kommunen även presenterat en videoanimering som ger en bild av hur det nya kvarteret kan tänkas se ut. I presentationen syns skyltfönster och butiker i bottenplanet ut mot gatan på samtliga nya hus som ska uppföras, vilket ger ett trevligt och levande intryck. I själva planbestämmelserna kan dock bottenvåningen användas både för centrumändamål och bostäder, vilket ger en framtida exploatör mycket stor frihet i utformningen av byggnaderna, beroende på vad som är mest lönsamt. Frågor till samhällsbyggnadsnämndens är därför: 1. Tillåter planbestämmelserna i detaljplanen som är ute på samråd att delar av eller hela bottenplanet i de nya kvarteren kan upptas av bostäder eller olika bostadskomplement såsom soprum, tvättstuga, cykelförråd? Svar från Sibylle Ekengren (M) I det förslag till detaljplan för centrumkvarteret som nu är ute på samråd ställs inga krav på att bottenvåningarna måste innehålla lokaler. Planen tillåter både bostäder och verksamheter i bottenplan, såsom butiker, caféer eller andra centrumfunktioner. Samtidigt har planen utformats för att möjliggöra lokaler genom att ställa krav på en rumshöjd om minst 3,2 meter i de delar av bottenvåningen som vetter mot gator. Det innebär att lokaler kan inredas – antingen direkt eller vid ett senare tillfälle – om efterfrågan finns. En framtida omvandling från bostäder till lokaler kan dock kräva investeringar, till exempel för att anpassa entréer och fönster. Om kommunen vill säkerställa att lokaler faktiskt byggs från början, finns möjlighet att införa en planbestämmelse om detta. Det skulle dock minska flexibiliteten i användningen av bottenvåningen. Sammanfattningsvis tillåter planen både bostäder och lokaler i bottenplan, men den ger också goda förutsättningar för att lokaler ska kunna inredas, nu eller i framtiden. Sändlista ~ Akten

§ 115 Enkel fråga angående sparbeting Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S) angående sparbeting. På Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i maj presenterades en redogörelse för planerade åtgärder för att uppnå budget i balans med anledning av en prognos om ett underskott 5,3 miljoner för helåret. För att hålla budget behöver organisanisationen enligt förvaltningen minskas med tio tjänster inom grundskola, fritidshem och anpassad grundskola och ett odefinierat antal tjänster inom förskolan till hösten jämfört med den befintliga organisationen. Både personal och vårdnadshavare vid flera av kommunens verksamheter har utryckt oro inför neddragningar till hösten, men upplever samtidigt att tydliga besked inte har lämnats. Mina frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande är därför: 1. Hur många heltidstjänster kommer organisationen att minska med inom den kommunala grundskolan, fritidshemmen och anpassade grundskolan till hösten? 2. Hur många heltidstjänster kommer organisationen att minska med inom förskolan? Svar: 1. Barn- och utbildningsnämnden kommer att, på nästa sammanträde, fatta beslut om en handlingsplan för en budget i balans. I handlingsplanen har förvaltningen skrivit att det är 10 heltidstjänster. Det kommer inte läggas något varsel utan det rör tidsbegränsade anställningar som inte förlängs eller avgångar som sker på naturlig väg. Förvaltningen bedömer att de planerade insatserna, kopplat till att följa den tilldelade budgetramen, har en låg risk att medföra större negativa konsekvenser kopplat till kvalitet och arbetsmiljö. 2. Inom förskolan ses ett lägre barnantal. Det sker en översyn och anpassning av organisationen för förskolan. Det är svårt att säga hur många heltidstjänster det handlar om. Det är svårt att göra exakta jämförelser mellan vår- och höstterminen, då det oftast är flera barn som går vidare till förskoleklass än barn som börjar till hösten. Det innebär vanligen en viss minskning av personalstyrkan under hösten.

§ 116 Enkel fråga angående exploatering av Gnesta Centrum Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående exploatering av Gnesta centrum. Arbete med detaljplaner är en omfattande process där många olika intressen ska vägassamman. Kommunen och invånarnas intressen måste ofta jämkas mot en privat exploatörs intressen. För att säkra planens genomförande och skapa tydlighet om konsekvenserna rekommenderar SKR att detaljplan och exploateringsavtal arbetas fram parallellt och att exploateringsavtal undertecknas innan detaljplanen antas. Risken med att arbeta fram och anta en omfattande detaljplan utan att försäkra sig om att den är genomförbar är att arbete och resurser läggs ner i onödan. Ett uteblivet eller avsevärt fördröjt genomförande kan leda till att medborgarnas förtroende för kommunen undergrävs. Mina frågor till kommunstyrelsens ordförande är därför: 1. Har kommunen eller kommunens bolag haft kontakter med någon privat exploatör som visat intresse för att genomföra den föreslagna detaljplanen för Gnesta centrum? Linda Lundins (S) svar är nej. Sändlista ~ Akten

§ 117 Enkel fråga angående offentlighetsprincipen Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sibylle Ekengren (M). Sibylle Ekengrens (M) svar: Tack för din fråga att du lyfter offentlighetsprincipens viktiga roll i vår demokrati. När det gäller den kulturmiljöanalys som inkom till kommunen i december vill jag förtydliga följande: Analysen togs fram av en extern konsult, men byggde på ett planförslag som vid tillfället endast fanns som ett utkast. Den betraktades därför som ett arbetsmaterial under beredning, snarare än som en färdig och självständig handling. Tjänstepersonerna gjorde den bedömningen utifrån gällande praxis, som i vissa fall medger att interna arbetsmaterial undantas från offentlighet, särskilt om de är en del av ett ännu ofärdigt planunderlag. Det är alltså inte fråga om att dölja information, utan om en professionell bedömning i ett läge där underlaget ännu inte var klart. Samtidigt är det tydligt att en ny rättslig prövning borde ha övervägts i detta fall, särskilt eftersom det rörde sig om en fristående rapport. Det är också viktigt att understryka att varken jag eller andra politiker varit involverade i beslutet att inte lämna ut handlingen tidigare. Utlämnande av allmänna handlingar hanteras av tjänstepersoner enligt delegationsordning. Planmyndigheten måste ha ett visst utrymme att arbeta fram planunderlag och analyser innan dessa är färdiga att presenteras offentligt. Samtidigt krävs transparens och goda rutiner. Jag kommer därför att ta initiativ till att vi ser över våra interna processer, för att ytterligare stärka rättssäkerheten och tillämpningen av offentlighetsprincipen i kommunen. Reservationer/Särskilt yttrande Sändlista ~ Akten § 118 Motion - Avskaffa LOV i hemtjänsten Beslut 1. Avslå motionen Avskaffa LOV och utveckla en trygg och stabil hemtjänst i Gnesta. Denna tjänsteskrivelse besvarar en motion från Vänsterpartiet i Gnesta, riktad till kommunfullmäktige, med förslag om att avskaffa LOV inom hemtjänsten. Motionen har överlämnats till Socialnämnden för vidare beredning. Efter övervägande har Socialnämnden beslutat att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen, vilket innebär att LOV fortsatt ska tillämpas som kundvalssystem inom hemtjänsten i Gnesta. Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) reglerar förutsättningarna för upphandlande myndigheter att konkurrensutsätta delar av sin verksamhet genom att etablera ett valfrihetssystem. Detta system ger enskilda möjlighet att välja mellan olika leverantörer inom ramen för systemet. LOV trädde i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på kommuner och regioner som inför valfrihetssystem för hälsovård och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att implementera LOV. Sedan införandet av LOV 2009 har Socialnämnden stöttat att kundval inom hemtjänsten ska kvarstå i Gnesta. 2. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2025-01-29, § 3 4. Motion Avskaffa LOV i hemtjänsten Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Avslå motionen Avskaffa LOV och utveckla en trygg och stabil hemtjänst i Gnesta. Lena Staaf (V), Maria Carlén Lindwall (MP) och Johan Lexell (MP) bifaller motionen. Ingrid Jerneborg Glimne (M), Håkan Ekstrand (C) och Sarah Kinberg (L) bifaller det framskrivna förslaget om att avslå motionen. Beslutsgång eller enligt Lena Staaf (V) m.fl. förslag om att bifalla motionen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Omröstning Omröstning begärs och ska genomföras. Ordföranden redogör för tänkt omröstningsordning. Den som röstar för det framskrivna förslaget röstar Ja, den som röstar för Maria Carlén Lindwall (MP) mfl. förslag röstar Nej. Omröstningen utföll med 22 Ja- röster och 5 Nej-röster. Kommunfullmäktige har beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Lena Staaf (V) och Maria Carlén Lindwall (MP) reserverar skriftligt. Reservationen från Lena Staaf (V) har ej inkommit vid justeringstillfället. Sofie Eriksson (V), Per Sicking (V) och Johan Lexell (MP) reserverar sig muntligt. Sändlista ~ Kvalitetsteamet

§ 119 Motion - Minska kostnaderna i förvaltningen genom ökad cirkularitet Beslut 2. Kommunstyrelsen uppdras utreda förutsättningar för att i egen regi hantera behandla jord och trädgårdsavfall och distribuera mulljord. Motionen Minska kostnaderna i förvaltningen genom ökad cirkularitet (MP), har inlämnats vid kommunfullmäktiges sammanträde 2023-05-29, § 59. Motionären anför att: · Ge renhållningsenheten i uppdrag att enligt bästa förmåga tillverka, lagra och distribuera mulljord. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget ur ett cirkularitetsperspektiv, men ser att förutsättningar för tillverkning behöver belysas och utredas ur flertalet perspektiv (ekonomiskt-, konkurrensmässigt- samt förutsättningsmässigt). Med denna bakgrund föreslås kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionens att-sats Ge renhållningsenheten i uppdrag att enligt bästa förmåga ti􀆟llverka, lagra och distribuera mulljord, till förmån för förslaget att utreda förutsättningarna för att i egen regi hantera behandla jord och trädgårdsavfall och distribuera mulljord. 3. Motion- Minska kostnaderna i förvaltningen genom ökad cirkularitet Tjänsteförslag 2. Kommunstyrelsen uppdras utreda förutsättningar för att i egen regi hantera behandla jord och trädgårdsavfall och distribuera mulljord. beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivet förslag. Beslutsgång eller enligt Johan Lexells (MP) förslag om att bifalla motionen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Sändlista ~ Renhållningschef

§ 120 Motion - Fyrverkerier Beslut 1. Ändra i de lokala ordningsföreskrifterna till att fyrverkerier endast tillåts · Nyårsafton 22.00-01.00 nyårsdagen · Samt 19.00-22.00 påskafton samt valborgsmässoafton. Användandet av fyrverkerier regleras i kommunens lokala ordningsföreskrifter, vilka är från 2013. Ordningsföreskrifterna är i behov av revidering, därav föreslås att ett helhetsgrepp tas i frågan och en smärre revidering avseende fyrverkeridelarna är således inte att förorda. Hanteringen ligger i linje med det som stadgas i kommunens framtidsplan och kommunstyrelsens verksamhetsplan. Med bakgrund av detta föreslår förvaltningen att motionen avslås, men att initiativet beaktas i det kommande översynsarbetet. 3. Motion - E-förslag 34079: Fyrverkerier (MP) Tjänsteförslag 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. beslut. Håkan Ekstrand (C) lämnar ändringsförslag med lydelsen; Förslag till ny beslutssats med lydelsen: Ändra i de lokala ordningsföreskrifterna till att fyrverkerier endast tillåts Nyårsafton 22.00-01.00 nyårsdagen Samt 19.00-22.00 påskafton samt valborgsmässoafton. Anna Ekström (M), Linda Lundin (S), Johan Lexell (MP) och Sarah Kinberg (L) bifaller Håkan Ekstrands (C) ändringsförslag. Beslutsgång eller enligt Håkan Ekstrands (C) ändringsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Håkan Ekstrands (C) ändringsförslag. Sändlista ~ Stabschef

§ 121 Motion - Höghöjdsbana Beslut Efter publicering av ett e-förslag, på Gnesta kommuns webbplats, gällande en höghöjdsbana har Johan Lexell (MP) lämnat in en motion där han föreslår att Gnesta kommun utreder möjligheten att etablera en höghöjdsbana. Kommunfullmäktige beslutade 2024 09 16 att skicka motionen vidare för beredning. Grundförslaget är inskickat av en kommunkommuninvånare via e-tjänst för e-förslag. I ett antal kommuner runt om i Sverige finns det upplevelseparker, äventyrsparker eller höghöjdsbanor. Kommun eller privat markägare upplåter då mark till en aktör/ företag som vill etablera och bedriva verksamhet. Om frågan från ett eventföretag kommer till Gnesta kommun om att höghöjdsbana bereds ärendet av ansvarig förvaltning med bland annat vilka tillstånd och bygglov som krävs för den typen av verksamhet. 3. Motion höghöjdsbana Tjänsteförslag beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Chef gata/ park

§ 122 Motion - Ökad transparens Beslut 1. Kommunfullmäktige bifaller motionen. 2. Uppdra åt kommunstyrelsen, genom dess förvaltning, att publicera protokollen bland övriga kommunala nämndprotokoll. Miljöpartiet (MP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde inkommit med motionen Öka transparensen gällande kommunala bolag, lämnas förslaget att protokoll från styrelsemöten i kommunala bolag ska publiceras på gnesta.se. Förvaltningen ser positivt på initiativet och lämnar förslaget att styrelseprotokollen ska synliggöras på föreslaget sätt. 4. Motion - Öka transparensen gällande kommunala bolag (MP) Tjänsteförslag 1. Kommunfullmäktige bifaller motionen. 2. Uppdra åt kommunstyrelsen, genom dess förvaltning, att publicera protokollen bland övriga kommunala nämndprotokoll. beslut. Johan Lexell (MP) bifaller motionen. Beslutsgång Sändlista ~ Respektive bolagsstyrelse ~ VD för respektive bolag ~ Nämndsekreterare ~ Bolagssekreterare ~ Kommunikationsenheten

§ 123 Riktlinje för flaggning - Gnesta kommun Beslut 1. Kommunfullmäktige antar Riktlinje för flaggning - Gnesta kommun med ändringsförslag. 2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen mandat att vid behov uppdatera riktlinjerna inklusive flaggkalendarie. Föreslagna riktlinjer för flaggning i Gnesta kommun fastställer de dagar som Gnesta kommun högtidlighåller genom flaggning. Utöver de allmänna flaggdagarna föreslås att Gnesta kommun, genom riktlinjen, fastslår att kommunen högtidlighåller samtliga minoritetsdagar med flaggning. Vidare föreslås att Gnesta kommun, genom riktlinjen, fastslår att kommunen högtidlighåller, Stockholm Pride, Internationella kvinnodagen, EU-dagen, valdagen till Europaparlamentet samt skolavslutningsdagen. Riktlinjerna reglerar även flaggning vid dödsfall. Av flaggkalendariet framgår vilken flagga som ska hissas vid respektive tillfälle. Riktlinjerna är styrande för flaggstängerna utanför kommunhuset och vägledande för övriga kommunala flaggstänger. 3. Riktlinjer för flaggning – Gnesta kommun Tjänsteförslag 1. Kommunfullmäktige antar Riktlinje för flaggning - Gnesta kommun. 2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen mandat att vid behov uppdatera riktlinjerna inklusive flaggkalendarie. Katarina Palm (SD) lämnar ändringsförslag med lydelsen; 1. Att Stockholm Pride stryks ur dokumentet på ovan angivna ställen. Ersätts med ”Pride flaggning Gnesta kommun ska vara en öppen, inkluderande och välkomnande kommun. För att uppmärksamma HBTQ-frågor flaggar kommunen med regnbågsflaggan under Pride veckan samt på första helgfria fredag i månaden. Flaggning sker på kommunens officiella flaggstänger” 2. Att Stockholm Pride på så sätt inte kommer att stå med i Riktlinjer för flaggning. 3. Att Stockholm Pride tas bort ur flaggkalendariumet, ersätts med Pride flaggning, och att flagg tiden ändras till pride veckan, vecka 31 Johan Lexell (MP), Anna Ekström (M) och Elin Ekstrand (C) bifaller Katarina Palms (SD) ändringsförslag. Beslutsgång eller enligt det framskrivna förslaget med Katarina Palms (SD) ändringsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det senare. Sändlista ~ Tf. kommunchef ~ Samtliga nämnder ~ Kommunala bolag § 124 Anmälningsärenden kommunfullmäktige Information och meddelanden som inkommer till kommunen och som kommunledningskontoret bedömer vara av vikt att redovisa för kommunfullmäktige, utgör anmälningsärenden. Anmälningsärendena i sin helhet finns tillgängliga hos kanslienheten samt hos sekreteraren under sammanträdet. ~ Granskningsrapport för 2025 Gnestahem AB - 2025-05-06 ~ Verksamhetsberättelse 2024 Trosaåns Vattenvårdsförbund Sändlista ~ Akten Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr § 97 Ärende nr § 118 Anderson Sven, Ordförande M X X X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X X X Lundin Linda, Ledamot S X X X Lindström Petra, Ledamot S X X X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X X X Rocklind Johan Ledamot S X Anette Furå X X Nesser Sanna, Ledamot S X X X Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X Dan Crona X - - - Hammarlund Jesper, Ledamot S X X X Figaro Leif, Ledamot S X X X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X Mattias Eldros X X Ekström Anna, Ledamot M X X X Jarl Kim, Ledamot M X Pernilla Lövström X X Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X X X Ekengren Sibylle, Ledamot M X X X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X X X Gauffin Andreas, Ledamot SD X ---- - - - - - - Tomtlund Christian, Ledamot SD X ---- - - - - - - Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X ---- - - - - - - Fridlund Johanna, Ledamot SD X X X Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende § 97 Ärende

§ 118 Palm Katarina, Ledamot SD X X X Ekstrand Håkan, Ledamot C X X X Ekstrand Elin, Ledamot C X X X Andersson Andreas, Ledamot C X Lena Östling Andersson X X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X X X Lexell Johan, Ledamot MP X X X Staaf Lena, Ledamot V X X X Sicking Per, Ledamot V X X X Eriksson Sofie, Ledamot V X X X Kinberg Sarah, Ledamot L X X X Lundberger Diana, Ledamot KD X Ingegerd Johansson X X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Crona Dan, Ersättare S X §§ 84 - 85, 98 - 124 Eldros Mattias, Ersättare M X Sahlman Rebecka, Ersättare M X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Allstadius Lars, Ersättare --- X Sida 3 Ehrenhorn Göran, Ersättare (SD) X Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr -----------, Ersättare SD Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Jansson Monika, Ersättare V X Åberg Benny, Ersättare V X Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Johansson Ingegerd, Ersättare KD X Särskilt yttrande angående Interpellation om vattenförsörjningen i Gnesta Interpellationen stod på dagordningen på kommunfullmäktige den 2 juni 2025. Den togs upp och kommer att besvaras på nästa kommunfullmäktige den 25 augusti. Detta är helt enligt arbetsordningen. Mitt yttrande gäller två saker. Den första är det långa sommaruppehåll som Gnesta kommunfullmäktige har. Under tolv veckor sammanträder inte den högsta beslutande församlingen i kommunen. Det kan sägas vara en brist på demokratiskt inflytande och insyn. Miljöpartiet har redan tidigare protesterat mot hur glest kommunfullmäktige sammanträder och vad det i sin tur innebär av långa möten och många hundra sidor med dokument som ska gås igenom varje gång. Ärenden som står långt ner på dagordningen riskerar att bli styvmoderligt behandlade för att ledamöterna helt enkelt är för trötta. Det andra gäller själva ämnet för min interpellation. Den handlar om vad kommunen gör för att åtgärda bristen på vatten. Har kommunen en plan för att täta de läckor som vi vet finns och där 25–30% av vattnet från vattenverket försvinner på sin väg till konsumenterna? Hur ser den planen ut is så fall? Den informationen hade varit mycket värdefull att få som kommunfullmäktigeledamot och som medborgare. Man kan tycka att den informationen redan skulle ha givits på kommunens hemsida, men så är inte fallet. Gnesta den 3 juni 2025 Maria Carlén Lindwall Miljöpartiet Interpellationen Angående de Globala Hållbarhetsmålen I de nyligen antagna ägardirektiven (2025) för de kommunala bolagen anges att: ”Arbetet ska utgå från FN:s globala mål om hållbar utveckling.” Miljöpartiet anser att de globala hållbarhetsmålen har en oerhört viktig funktion som övergripande mål för världens länder att sträva mot för att uppnå social och ekologisk hållbarhet. I funktionen som tydliga uppföljningsbara mål för våra kommunala bolag är vi dock tveksamma till om det inte finns såväl nationella som regionala mål som skulle vara både tydligare och enklare för bolagen att tillämpa. De svepande svaren på interpellationen; att Agenda 2030 är inarbetat i värdegrunden osv visar exakt vad Miljöpartiets poäng i frågan är. Med stora svepande målsättningar som inte brutits ned i specifika målsättningar så går det inte att styra bolaget eller värdera ifall bolaget styrts rätt. Bilden ovan är från bolagsstyrningsrapporten och här nämns t ex inte ens FN:s globala mål om hållbar utveckling. Styrning av bolagen kommer alltså inte vara möjlig när ägardirektiven är så övergripande och Gnesta avsäger sig därmed möjligheten att använda de kommunala bolagen till att uppnå gemensamma måll Johan Lexell Särskilt yttrande: Angående ärendet: ”Landsbygdsprogram” Det är positivt att kommunen nu är på väg att fatta ett beslut om ett program för att värna och utveckla landsbygden. Programmet har också förbättrats utifrån synpunkter som Miljöpartiet lämnade på den tidigare version av landsbygdsprogrammet som presenterades för Kommunstyrelsen den 18 februari. Även om övergripande skrivningar om biologisk mångfald nu – efter Miljöpartiets synpunkter – lagts till i programmet så saknas fortfarande en mer utförlig beskrivning av kommunens mål/visioner/ambitioner kring att främja den biologiska mångfalden på landsbygden. Den biologiska mångfalden i natur- och kulturlandskapet har en avgörande betydelse för såväl landsbygdens attraktivitet som den för den långsiktiga hållbarheten, beredskapen och motståndskraften mot klimatförändringar. Miljöpartiet anser att ett främjandeperspektiv på den biologiska mångfalden och naturens ekosystemtjänster alltid ska inkluderas tidigt i projektplanering, vid framtagande av strategier, beslut, investeringar samt vara en självklar del vid fysiska åtgärder i kommunen. Ur klimatanpassningssynpunkt är biologisk mångfald och ekosystemtjänster av central betydelse då de skapar motståndskraftiga ekosystem som kan minska effekterna av klimatförändringar. Vi saknar också en uttrycklig ambition i landsbygdsprogrammet att öka andelen natur i Gnesta kommun som har ett formellt skydd. En ökad trygghet för invånare bosatta på landsbygden att skogar och naturområden som används för rekreation och naturupplevelser inte exploateras skulle bidra till ökad livskvalitet. I dagsläget har Gnesta en mindre andel skyddad natur jämfört med både Södermanland och riket. Utöver kommunalt ägda marker finns även andra skogar och landskap som kommunen har möjlighet att påverka. Det borde framgå tydligare av Landsbygdsprogrammet att kommunen har som ambition att sprida kunskap, underlätta för och stimulera kommunens medborgare att verka för en ökad biologisk mångfald. Även statusen i kommunens sjöar och vattendrag har stor betydelse för upplevelsen av att bo på landsbygden. Det borde framgå tydligare i Landsbygdsprogrammet att Gnesta kommun ska arbeta för att samtliga sjöar- och vattendrag i kommunen ska uppnå god ekologisk och kemisk status. Ytterligare ett område som behöver förtydligas i landsbygdsprogrammet är vikten av att arbeta med åtgärder för klimatanpassning på landsbygden. Ett exempel är att de gröna näringarnas stora känslighet för torka och låga grundvattennivåer som kan bli en konsekvens av klimatförändringarna. Johan Lexell Ledamot i Kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta, 06JUN2025 Särskilt YƩrande: Årsredovisning 2022 SƟpendiesƟŌelsen KS.2023.163 Särskilt YƩrande: Årsredovisning 2024 SƟpendiesƟŌelsen KS.2025.12 Enligt årsredovisningen har inga pengar delats ut trots aƩ det är syŌet med sƟŌelsen. Enligt årsredovisningen går orimligt stor del av avkastningen Ɵll räntekostnader. Det finns säkert förklarliga skäl Ɵll deƩa som inte framgår av årsredovisningen men faktumet är aƩ förvaltningen av sƟŌelsen behöver förnyas och sƟŌelsen behöver eventuellt läggas ihop med de andra sju sƟŌelser som kommunen också förvaltar. DeƩa görs inte i brådrasket eŌersom det är komplicerade regelverk som gäller sƟŌelser men det är vikƟgt aƩ uppdraget ges Ɵll ekonomienheten så aƩ dom kan lösa deƩa på bästa säƩ. I samband med deƩa arbetet så borde reglerna och ruƟnerna för hur man söker och hur man delar ut pengar också förnyas så aƩ transparens och effekƟvitet kan uppnås. MiljöparƟet har inkommit med en MoƟon i ärendet (2024) som inte behandlats. Som synes på överstruken text så är det inte första gången som sƟpendiesƟŌelsen inte agerar enligt syŌet med densamma. Johan Lexell, Gnesta 27SEP2023 06JUN2025 Ledamot i KommunfullmäkƟge för MiljöparƟet de Gröna i Gnesta Särskilt YƩrande: Årsredovisning 2022 Sociala sƟŌelsen KS.2023.163 Särskilt YƩrande: Årsredovisning 2024 Sociala sƟŌelsen KS.2025.13 Enligt årsredovisningen har inga pengar delats ut trots aƩ det är syŌet med sƟŌelsen. Enligt årsredovisningen går orimligt stor del av avkastningen Ɵll räntekostnader. Det finns kanske förklarliga skäl Ɵll deƩa som inte framgår av årsredovisningen men faktumet är aƩ förvaltningen av sƟŌelsen behöver förnyas och sƟŌelsen behöver eventuellt läggas ihop med de andra sju sƟŌelser som kommunen också förvaltar. DeƩa görs inte i brådrasket eŌersom det är komplicerade regelverk som gäller sƟŌelser men det är vikƟgt aƩ uppdraget ges Ɵll ekonomienheten så aƩ dom kan lösa deƩa på bästa säƩ. I samband med deƩa arbetet så borde reglerna och ruƟnerna för hur man söker och hur man delar ut pengar också förnyas så aƩ transparens och effekƟvitet kan uppnås. MiljöparƟet har inkommit med en MoƟon i ärendet (2024) som inte behandlats. Som synes på överstruken text så är det inte första gången som sƟpendiesƟŌelsen inte agerar enligt syŌet med densamma. Johan Lexell, Gnesta 27SEP2023 06JUN2025 Ledamot i KommunfullmäkƟge för MiljöparƟet de Gröna i Gnesta Reservation Använd avkastningen från de kommunala bolagen För att säkerställa styrningen och användningen av överskottet från de kommunala bolagen så kan dessa medel läggas i en fond. Tanken är inte att dränera bolagen på pengar utan att genom att ställa kriterierna för sökandet av medel ur fonden låta politiska målsättningar uppfyllas snabbare och mer ackuratess. På detta sätt kan man låta bolagen söka tillbaka sina pengar eller så kan man även t ex tillåta ideella föreningar och kommunala verksamheter söka pengar ur fonden. Det är inte ovanligt med detta tillvägagångssätt och det närmsta exemplet är Strängnäs kommun. https://www.strangnas.se/kommun-och-politik/klimat-miljo-och-social-hallbarhet/hallbara-strangnas/klimatfond-strangnas Just nu har den över åren samlade avkastningen från de kommunala bolagen använts till köpet av fastigheten med Vårdcentralen. Men innan det köpet så låg faktiskt ca 80 miljoner på ett bankkonto vilket inte räknas som en rimlig förvaltning av miljonbelopp eller rimligt användande av avkastningen från de kommunala bolagen. Eftersom man nu väljer att inte använda avkastningen från de kommunala bolagen så kommer vi att följa utvecklingen med intresse. Johan Lexell Ledamot i Kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta, 02JUNI2025 Reservation Undvik förutsägbara budgetunderskott Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet avslå denna motion. Miljöpartiet tycker att det är bra att undvika förutsägbara budgetunderskott. Ett okänt antal personer inom kommunen har rätt till omställningsbidrag och kanske t o m fallskärmar. När vi nu budgeterar för 2026 så gör vi det med kunskapen om att det är möjligt att valresultatet blir annorlunda än sist. Då vore det klädsamt att budgeten för 2026 innehåller eventuella uppkomna kostnader i samband med detta. Att samtidigt skaffa sig en bild över vilka åtaganden kring omställningsbidrag och eventuella fallskärmar som kommunen har vore rimligt i alla fall. Arvodesreglementet borde för övrigt revideras omgående så att eventuellt nytillträdande kan tillträda med ett modernt reglemente som skyddar kommunen mot excesser. Miljöpartiet gillar budgetar som är i balans och ifall vi får möjligheten att förutse och motverka ett budgetunderskott så vill vi göra det. Johan Lexell Reservation Förbättra ekonomistyrningsreglerna Miljöpartiet tycker att det är bra med regler som styr ekonomin. Att inte ta denna möjlighet att förbättra reglerna när Miljöpartiet hittat en miss i ekonomistyrningsreglerna är inte produktivt. Det hänvisas till att nämndernas reinvesteringsplaner finns tillgängligt vilket är helt ointressant ifall man vill veta eller planera nämndernas nyinvesteringar. Transparensen skulle öka i och med att denna motion antas precis som transparensen nu minskar när man avslår denna motion. De partier som nu röstat mot att förbättra ekonomistyrningsreglerna har förmodligen inte gjort det för att förslaget är dåligt. Inget parti är ju mot bra ekonomistyrningsregler så jag antar att det var något annat som förhindrade att vi nu inte förbättrade ekonomistyrningsreglerna. Johan Lexell Reservation Justera beräkningsgrunderna för arvoden Miljöpartiet tycker att det vore bra att justera beräkningsgrunderna för arvoden med rimliga intervaller. Arvodesreglementet är daterat 2018-12-17 och om det inte är reviderat innan nästa val så kommer eventuella förändringar inte hinna slå igenom. Att det, som det påstås i tjänsteskrivelsen, skulle vara svårare att räkna ut en procentuell del från ett värde istället för ett annat är inte matematisk korrekt. Det är exakt lika enkelt oavsett vilket värde man utgår ifrån. Syftet med motionen är inte att sänka arvoden eller att beröva politiker deras inkomst. Syftet med motionen är att tydliggöra hur arvodena står sig i jämförelse med något som är lokalt förekommande. Den uteblivna revisionen av arvodesreglementet hindrar all form av resonemang kring detta men ett alternativ till motionen vore att använda riksdagsledamotsarvodet men att uttrycka det i Gnesta-medianlöner. Då skulle man t ex få reda på att 34900:- är medianlönen i Gnesta och att ett partiföreträdararvode är en tiondels månadslön för medel-gnestadius. Johan Lexell Reservation Ändra förfarandet kring utnämningen av nämndemän Miljöpartiet tycker att det är bra att följa Domstolsverkets uppmaningar. Partierna nominerar kandidater till Nämndemän. Alla partier sitter med i valberedningen. Ifall valberedning (med alla partier) samråder inför nomineringen så är det fortfarande Partierna som nominerar kandidater. Skillnaden är att man ha prata med varandra innan nomineringen sker och att Partierna har möjlighet att förbättra sina nomineringar beroende på vilka kandidater dom andra partierna har som förslag. En samverkan innan nominering skulle göra att vi har en möjlighet få en bättre sammansatt nämndemanskår och en möjlighet att följa riktlinjerna från Domstolsverket. Om man inte är för att domstolsväsendet borde politiseras eller ifall man inte använder utnämningarna som någon form av interna belöningar så borde man yrkat bifall till denna motion. Att föreslå alternativa lösningar med samma andemening och inriktning hade varit rimligare än att yrka avslag. Vi har fram till valet att ordna detta. Det väljs bara nämndemän var fjärde år. Johan Lexell Enkel fråga angående Energideklaration Gnesta kommun bryter alltså mot lagen enligt svaret på den enkla frågan om energideklaration på fastigheten Gnesta 32:8 (vårdcentralen). Trots att det var avtalat att säljaren skulle upprätta en energi- deklaration innan tillträdesdagen så kontrollerades inte att skyldigheterna enligt avtalet hade uppfyllts vid tillträdet. Nu har man alltså köpt grisen i säcken och kan omöjligen veta vilka driftskostnader som kommer att uppkomma eller vilka energi- besparingsåtgärder som kommer att krävas. Detta när ett nytt energieffektiviserings direktiv är på väg att bli lag. Det kan tyckas bagatellartat att missa en sådan sak men det tyder på att Gnesta inte tar frågan om energi på allvar eftersom Gnesta även bryter mot lagen genom att inte ha en antagen Energiplan. Energi är viktigt för näringsliv och medborgare. Energi är värt pengar. Gnesta kommun borde sköta arbetet kring energi på ett bättre sätt. Johan Lexell Enkel fråga angående Energideklaration (Gnesta 36:11) Gnesta kommun bryter alltså mot lagen enligt svaret på den enkla frågan om energideklaration på fastigheten Gnesta 36:11 (centrumfastigheterna). Sedan fastigheterna förvärvades har ingen lagstadgad energideklaration upprättats. Att Gnesta Centrumfastigheter skött sin förvaltning väl medan dom bryter mot lagen går att diskutera. T ex saknar GCFAB internkontroll- planer där t ex lagkrav kunde varit inskrivna. Ett nytt energieffektiviseringsdirektiv är på väg att bli lag och även om inga förbättringsåtgärder kommer planeras att införas innan en eventuell rivning 2034 så kommer troligen retroaktivt gällande lagstiftning om byggnaders energieffektivitet att fastställas redan 2025. Det kan tyckas bagatellartat att missa tre energideklarationer men det tyder på att Gnesta inte tar frågan om energi på allvar eftersom Gnesta även bryter mot lagen genom att inte ha en antagen Energiplan. Energi är viktigt för näringsliv och medborgare. Energi är värt pengar. Gnesta kommun borde sköta arbetet kring energi på ett bättre sätt. Johan Lexell Angående ärendet Exploatering av Gnesta centrum Miljöpartiet önskar med detta yttrande kommentera svaret på den enkla fråga som ställdes av Per Sicking (V) till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande angående om kommunens förslag till detaljplan för centrumkvarteret tillåter att bottenvåningarna i de nya byggnaderna ska kunna användas som bostäder alternativt som tvättstugor, soprum eller cykelförråd snarare än som lokaler för verksamheter. Svaret på frågan som gavs av samhällsbyggnadsnämnden ordförande på Kommunfullmäktige den 2 juni 2025 var att detaljplanen inte utesluter att bottenvåningarna används för andra ändamål än verksamhetslokaler. Det kanske mest grundläggande syftet med hela centrumutvecklingsprojektet har sedan det inleddes varit att skapa ett mer livaktigt centrum som stimulerar handel och attraherar kommuninvånare och besökare utifrån. Ett minimikrav för att detta mål ska uppnås är att verksamhetslokalerna i bottenplanet av fastigheterna och som vetter mot de omgivande gatorna fylls med verksamheter. Av verksamheterna är det vidare önskvärt att en stor andel utgörs av handel och gärna verksamheter med generösa öppettider. Om inte detta kan uppnås riskerar vi att få ett renodlat bostadskvarter som istället för att bidra till folkliv och stimulera handeln lägger en död hand över Gnesta centrum. Istället för utveckling av centrum får vi då en avveckling. Riskerna med de planer för centrumkvarteret som drivs av (S), (M) och (C) är redan mycket stora. Vi ser att stora delar av den befintliga småskaliga centrumhandeln riskerar att flytta eller lägga ner bara som ett resultat av de störningar som ett storskaligt byggprojekt i centrum skulle medföra. Om inte de politiska partier som står bakom det nuvarande projektet för centrumkvarteret på ett trovärdigt sätt kan visa att det finns goda förutsättningar att verksamhetslokalerna i bottenvåningarna i de planerade fastigheterna kommer att fyllas med handel och andra verksamheter snarare än att nyttjas som lägenheter, tvättstugor, soprum eller cykelförråd anser vi att planeringen för projektet omgående måste stoppas så att ett omtag kring planeringen kan göras. Centrumkvarteret fyller en central funktion för Gnestas handel och som mötesplats för Gnestas invånare. Vi motsätter oss starkt att det politiska styret spelar hasard med dessa centrala värden. Om det nuvarande centrumkvarteret ska rivas och ersättas med ett nytt så måste detta tillföra något till Gnestas invånare. Som förslaget ser ut i nuläget vi en tydlig övervikt för risker och nackdelar. Johan Lexell Angående enkel fråga: Exploatering av Gnesta centrum Miljöpartiet önskar med detta yttrande kommentera svaret på den enkla fråga som ställdes av Per Sicking (V) till kommunstyrelsens ordförande angående om kommunen har kontakt med någon privat exploatör som visat intresse för att genomföra den föreslagna detaljplanen för Gnesta centrum. Svaret på frågan som gavs av Linda Lundin på Kommunfullmäktige den 2 juni 2025 var att någon sådan kontakt med en exploatör förnärvarande inte finns. Det är anmärkningsvärt att det politiska styret i Gnesta, (S) och (M) med stöd av (C), i ett läge där grundläggande frågor om vattenförsörjning och avloppsrening i Gnesta tätort är långt ifrån lösta och där det redan finns en rad andra bostadsprojekt under planering i tätorten väljer att prioritera och lägga resurser på att ta fram en detaljplan för centrumkvarteret som innebär att ett högt slutet bostadskvarter stängt för invånarna etableras på Gnestas mest centrala plats. Planen, i sin nuvarande form, väcker oro och har en stark opinion emot sig bland Gnestas invånare. Planen för centrumkvarteret framstår vidare som otidsenligt och inte i linje med nutida samhällsplanering. Om man till detta lägger att det inte heller finns någon entreprenör som visat intresse för att genomföra projektet i den form som kommunen planerar för, framstår kommunens prioritering av centrumprojektet som än mer riskfyllt och problematiskt. Johan Lexell Ledamot i kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta Gnesta 09 JUNI 2025 Angående ärendet Enkel fråga om kommunens tillämpning av offentlighetsprincipen Miljöpartiet anser att Gnesta kommun agerat i strid med offentlighetsprincipen då den inte lämnat ut de två rapporter innehållande Kulturmiljöanalyser som kommunen beställt av konsultföretaget WSP avseende centrumkvarteret. De aktuella kulturmiljöanalyserna inkom till kommunen i form av två färdigställda rapporter under hösten 2024. Trots att rapporterna utan tvekan har utgjort färdigställda inkomna handlingar har kommunen under våren 2025 nekat ett flertal personer som begärt ut handlingarna tillgång till dem. På en fråga som jag själv ställde till kommunen om att lämna ut de aktuella dokumenten den 14 februari i år mottog jag en månad senare (den 14 mars) svaret från kommunen att: ”utredningar som genomförs inom ramen för detaljplanearbetet i nuläget är arbetsmaterial och kommer att presenteras i sin slutliga form i samband med att samhällsbyggnadsnämnden tar beslut om att skicka ut detaljplanen på samråd”. I 2 kap. 1 § TF sägs att till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Vidare anges i 2 kap. 4 § TF att en handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet. Med myndighet avses för övrigt och i det här sammanhanget även riksdagen och beslutande kommunal församling, dvs. kommunfullmäktige, vilket framgår av 2 kap. 5 TF. Likaså omfattas kommunala förvaltningsmyndigheter, jfr 1 kap. 8 § regeringsformen. Som arbetsmaterial räknas interna handlingar, såsom utkast och minnesanteckningar, som inte är färdigställda eller expedierade. De två aktuella kulturmiljöanalyserna faller inte under denna kategori utan utgör en till kommunen inkommen handling. Miljöpartiet ser allvarligt på kommunens tillvägagångssätt att beteckna till kommunen inkomna handlingar som arbetsmaterial. Förfarandet utgör ett hinder för det demokratiska samtalet och för medborgarnas möjlighet till insyn i kommunala angelägenheter. Vi vill med detta yttrande rikta starkast möjliga uppmaning till det politiska styret i Gnesta att omgående se till att ändra rutinerna vad gäller utlämnande av allmänna handlingar. Johan Lexell Ledamot i kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta 09JUN2025 Reservation angående beslutet i Kommunfullmäktige den 2 juni 2025 att avslå motionen Avskaffa LOV och utveckla en trygg och stabil hemtjänst i Gnesta Kommunfullmäktige avslog motionen. Jag reserverar mig mot beslutet på följande grunder: I Gnesta har vi haft två privata utförare av hemtjänst. Erfarenheterna är inte goda. När sådana företag slutar med sin verksamhet måste kommunen ta över ansvaret för brukarna, med stor olägenhet för medborgare, medarbetare och till avsevärda kostnader. Att undersöka om en aktör är lämplig att komma in på marknaden tar resurser i anspråk när hemtjänsten dras med underskott och behöver effektivisera. Gnesta är en för liten kommun för att på ett långsiktigt sätt kunna hysa fler utförare av hemtjänst. Brukare vill ha valfrihet, sägs det. Inflytande över vilken service man vill ha och hur den ska utföras får man av en trygg personalgrupp med stabila anställningsförhållanden, bra utbildning och gott chef- och ledarskap. Det är viktigare än vilken logga personalen har på sina kläder. Gnesta den 3 juni 2025 Maria Carlén Lindwall Miljöpartiet Angående Motionen Minska kostnaderna i förvaltningen genom ökad cirkularitet Motionen besvarades med avslag till att ”göra” men med bifall till att ”utreda”. Miljöpartiet anser Renhållningsenheten har stora möjligheter att omvandla utgiftsposter till intäkter. Miljöpartiet anser också att Renhållningsenheten har tillräcklig kompetens och fantasi för att genomföra idéerna som dom själva kan komma på förutsatt att de upplever ett stöd för detta från den politiska ledningen. Nästa uppenbara åtgärd är att börja hantera fraktionen ”Stubbar” cirkulärt. Nu betalar vi för att bli av med dessa samtidigt som våra egna skogar har underskott på död ved. En noll-tolerans mot ”export” av stubbar är en rimlig riktlinje att införa. Alla spännande och smarta förslag från förvaltningen bör uppmuntras och bejakas eftersom de kommer att leda till lägre kostnader. Johan Lexell Ledamot i kommunfullmäktige Miljöpartiet de Gröna i Gnesta Gnesta 06 JUNI 2025