Kommunfullmäktige — 21 oktober 2024

§ 98 Framtidsplan 2025-2027 För Gnesta kommun Beslut 1. Fastställer Framtidsplan 2025-2027 för Gnesta kommun enligt Håkan Ekstrands (C) m.fl tilläggsförslag och Linda Lundins (S) ändringsförslag från kommunstyrelsens sammanträde 2024-10-11 inklusive Anna Ekströms (M) tilläggsförslag. 2. Skattesatsen för 2025 förblir oförändrad, 22,12 procent. 3. Redaktionella ändringar genomförs. Inför varje nytt år beslutas om Framtidsplan för Gnesta kommun. Framtidsplanen är kommunens samlade och mest centrala styrdokument på övergripande nivå. I planen återfinns kommunfullmäktiges inriktningsmål, finansiella mål, styrmodell samt tilldelade fokusområden. Här finns också viktiga planeringsförutsättningar som skattesats och befolkningsprognos. Dessutom innehåller Framtidsplanen den politiska överenskommelsen och de politiska prioriteringarna samt de prioriterade uppdrag för planperioden. För att utveckla uppföljningen av Framtidsplanen har det också kopplats ett antal indikatorer till respektive inriktningsmål. Utifrån Gnesta kommuns Framtidsplan beslutar nämnderna om sin egen verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning och mål för nämnden med tillhörande mått och indikatorer för uppföljning samt budget per verksamhetsområde. 3. Gnesta kommun framtidsplan 2025-2027 Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Fastställer Framtidsplan 2025-2027 för Gnesta kommun enligt Håkan Ekstrands (C) m.fl tilläggsförslag och Linda Lundins (S) ändringsförslag. 2. Skattesatsen för 2025 förblir oförändrad, 22,12 procent. 3. Redaktionella ändringar genomförs. Anna Ekström (M) lämnar följande tilläggsförslag till den av kommunstyrelsens antagna framtidsplanen 2025-2027 för Gnesta kommun med lydelsen; "Drift (att ta från oförutsedda medel) Successionsträd i Thuleparken 100tkr Plan för Grön- och blå infrastruktur 1000tkr Nyinvestering (att reservera inom nyinvesteringsramen) Åtgärder för att förbättra Frösjön 500tkr Uppdrag till Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden Ta fram klimatåtgärder som kan vidtas för att förstärka arbetet med att minska dagvattnets påverkan på avloppsreningsverken. Uppdraget bedöms rymmas inom befintlig ram." Håkan Ekstrand (C), Jesper Hammarlund (S), Ann-Sofie Karlsson (S), Petra Lindström (S), Pernilla Lövström (M), Harke Steenbergen (S) och Jörgen Dahlgren (SD) bifaller Anna Ekströms (M) tilläggsförslag till Framtidsplan 2025-2027 för Gnesta kommun. Johan Lexell (MP) meddelar att Miljöpartiet lämnar tilläggsförslag, se bilaga 1 och 2 från Miljöpartiet de Gröna. Maria Carlén Lindwall (MP) bifaller Miljöpartiets ändringsförslag. Per Sicking (V) och Lena Staaf (V) bifaller Vänsterpartiets förslag till budget. Beslutsgång Ordföranden redogör för de fyra olika förslagen; det framskrivna förslaget, det framskrivna förslaget med Anna Ekström (M) tilläggsförslag, Vänsterpartiets förslag samt Miljöpartiets förslag. Ordföranden redogör för tänkt beslutsgång där ett motförslag ska ställas mot det framskrivna förslaget. Ordföranden ställer Miljöpartiets tilläggsförslag mot Vänsterpartiets förslag och finner att Miljöpartiets förslag är det vinnande av dessa två förslag. Ordföranden ställer därefter Miljöpartiets förslag mot det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) tilläggsförslag och finner att det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) tilläggsförslag är det vinnande förslaget. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt det framskrivna förslaget eller enligt det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) tilläggsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det senare. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget med Anna Ekströms (M) tilläggsförslag. Reservationer Johan Lexell (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Lena Staaf (V) reserverar sig till förmån för eget förslag. Sändlista ~ Socialnämnden ~ Barn- och utbildningsnämnden ~ Samhällsbyggnadsnämnden ~ Kommunchef ~ Ekonomichef ~ Kanslichef

§ 99 Enkel fråga - Upphandlingar Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående upphandlingar. Frågan besvaras vid nästa kommunfullmäktigesammanträdet. Fråga: 1. Sedan Upphandlingspolicyn fastställdes 2013-05-13, har miljökriterier på ”spjutspetsnivå” använts någon gång? 2. TelgeInköp upphandlar varor och tjänster åt Gnesta sedan 2018. Känner de till och har använt vår policy? 3. Enligt Avfallsplanen är KS ansvariga för att ” Krav ställs på minskade avfallsmängder i samband med inköp och upphandling”. Finns det något dokumenterat fall där ett sådant krav har ställts? Sändlista ~ Kommunfullmäktige

§ 100 Enkel fråga - Laddboxar till hemtjänsten, upphandling Jerneborg Glimne (M) angående upphandling. Angående ärendet: Upphandling 1. Används Gnesta Kommuns Upphandlingspolicy när Socialförvaltningen gör upphandlingar? Svar: Ja, vid upphandling strävar förvaltningen efter att upphandla den minst miljöskadliga varan eller tjänsten. 2. Har Socialförvaltningen någon gång upphandlat enligt miljökriterier på ”spjutspetsnivå”? Svar: Ja, för fem år sedan införskaffades ”rena” elbilar till förvaltningen. Dessutom (Miljöstyrningsrådet var ett statligt bolag som fanns mellan 1995-2014. Upphandlingsstödet återfinns sedan 2015 hos Upphandlingsmyndigheten.) 3. Gällande fordon, anser Socialnämnden att dieselfordon har mindre negativ miljöpåverkan än elfordon? Svar: Nej, det tror jag inte att Socialnämnden anser. De aktuella bilarna är dessutom klassade som miljöbilar. Även batterier till elfordon har en mycket omdiskuterad miljöpåverkan Sändlista ~ Akten

§ 101 Enkel fråga: Laddboxar till Hemtjänsten - Ekonomi Jerneborg Glimne (M) angående ekonomi: Angående ärendet: Driftsekonomi och Budget 1. I äskanden för budgeten 2025 kan jag inte hitta ökade kostnader för drivmedel. Kommer detta äskande att införas i budgeten? Svar: Nej, inte specifikt. Vi har i budgetäskande 2025 inom äskande ändrat pris VBB hemtjänst tagit med ökade kostnader för bilpool. Detta är kopplat till ökat antal bilar som i sin tur är ett resultat av högre volymer. 2. Om de ökande driftskostnaderna inte finns med i budgeten, är det då korrekt att anta att transporter kommer att ske på bekostnad av omvårdnad? Svar: Nej verkligen inte, dessutom har reparationer på elbilarna varit mycket kostsamma eftersom de inte finns någon firma i Gnesta som kan reparera dem och det har krävt tidsödande transporter och dyra reparationer på annan ort. 3. Är det god ekonomisk hushållning att låta skattepengar gå till transporter istället för omvårdnad när samhället i övrigt ställer om till billigare alternativ och får pengar över? Svar: Då det inte kommer att bli så är frågan egentligen irrelevant. Vårt uppdrag är att i första hand tillse att de personer som behöver hjälp ska få det. Jag vill därför särskilt påpeka att det är viktigt att beakta den enskildas bestämmanderätt och rätten att bo kvar i sitt eget hem. Kvarboende är en central del av individens rättigheter och bidrar till välbefinnande. Gnesta kommun präglas av mycket landsbygd, och det är avgörande att det inte ska finnas skillnader i tillgång till vård och stöd oavsett var man bor. Detta stämmer överens med de nya socialtjänstlagarna, som betonar att tjänster ska vara lätt tillgängliga för alla invånare. Därför är det nödvändigt att säkerställa att transporter, i kombination med omvårdnad, kan möta behoven hos en växande och åldrande befolkning. Det handlar om att upprätthålla en hög kvalitet på vården och respektera den enskildes rätt till att leva ett självständigt och värdigt liv i sin hembygd. 4. Prisvolatiliteten på fossila drivmedel är stor. Hanterar Socialnämnden eventuella framtida prisökningar i budgeten för att inte omvårdnaden skall drabbas? (Till exempel förväntas en konflikt i Mellanöstern kunna dubbla priset på fossila drivmedel.) Svar: Både förväntade och oförutsedda händelser i omvärlden kan skapa förändrade förutsättningar för såväl budgeten som verksamheten. Under pandemin liksom i samband med fraktolyckan i Suez-kanalen uppstod olika problem för i princip hela samhället. I kommunens riskhantering lyfts olika tänkbara scenarior, det kan lika gärna bli extremt dyr el eller brist på batterier. Faktum är att under den senast två- årsperioden har elpriset haft större volatilitet än diesel- och bensinpriserna haft. (Detta pga kriget i Ukraina som medfört dyrare gasleveranser till Tyskland som olyckligtvis stängt alla kärnkraftverk som kunde givit stadigvarande el, nu togs el från bl.a Sverige där då elpriset i södra Sverige steg till aldrig skådad nivå och Tyskland startade upp kolkraftverk för att klara sig över vintern). Sändlista ~ Akten

§ 102 Enkel fråga: Laddboxar till Hemtjänsten MiljöPlan Jerneborg Glimne (M) angående miljöplan: Angående ärendet: Miljö- och Hållbarhetsplan 1. Minskar användningen av fossila energikällor i samhället av att man, i förvaltningen, ökar antalet fordon som drivs med fossila energikällor och minskar antalet fordon som drivs med elektricitet? Svar: Nej, troligen inte, men socialförvaltningen, särskilt inom hemtjänsten och hemsjukvården, har unika behov när det kommer till transporter. Hemtjänstpersonalens arbete innebär att de ofta rör sig mellan olika Hemtjänsttagare, vilket ställer krav på fordonens tillförlitlighet och räckvidd. Många elbilar har visat sig vara opålitliga och har begränsad räckvidd, vilket kan vara otillräckligt för de långa körningar som hemtjänstpersonal behöver genomföra. I dessa situationer kan fossildrivna fordon, som dieselbilar, erbjuda en större säkerhet och en mer pålitlig lösning. Räckvidd och tillförlitlighet: Många elbilar har en begränsad räckvidd som kan påverka hemtjänstens förmåga att ge vård i tid. Denna opålitlighet kan påverka kvaliteten på de tjänster som erbjuds, vilket i sin tur påverkar hemtjänsttagarens upplevelse av vården. Vinterförhållanden: Under vintern kan elfordonens batterier påverkas med ca 30% av kylan, vilket har lett till kortare räckvidd och sämre prestanda. För att klara av att hålla värmen på i bilen, vilket är nödvändigt för personalens arbetsmiljö och säkerhet, förkortas elbilens räckvidd ytterligare och personal har då istället behövt stänga av värmen, vilket starkt försämrar arbetsmiljön. Flexibilitet och effektivitet: Fossildrivna fordon, som dieselbilar, erbjuder större flexibilitet och effektivitet i att säkert kunna nå hemtjänsttagarna i tid och i en varm bil. Detta är avgörande för att säkerställa att vård och omsorg kan ges utan avbrott, vilket är en grundläggande del av socialförvaltningens arbete. 2. Minskar energiberoendet i egen verksamhet genom att använda energi som inte kan tillverkas lokalt? (El produceras i Gnesta. Diesel produceras inte i Gnesta) Svar För att klara eventuella kriser bör en verksamhet som i stora delar är extremt beroende av transporter - hemtjänst och hemsjukvård - är det nödvändigt att ha bilar med olika drivmedel då det är svårt att förutse var krisen slår hårdast, att elen slås ut eller bensin/diesel inte kan tillhandahållas. Kommunens krisberedskap och betydelsen av mångfald i drivmedel Socialförvaltningen är starkt beroende av transporter för att säkerställa att vård och omsorg når de som behöver det mest. Vid en kris, såsom ett strömavbrott eller brist på drivmedel, är det avgörande att ha tillgång till fordon med flera drivmedelsalternativ. Om elen slås ut kan laddningsmöjligheterna för elbilar bli begränsade, och om det uppstår brist på bensin eller diesel kan det få allvarliga konsekvenser för hela verksamheten. Genom att diversifiera drivmedlen kan vi säkerställa att transporter kan fortsätta oavsett krisens art. Kontinuitetsplanering: Inom kommunen pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner kan upprätthållas även under svåra förhållanden. En del av detta arbete omfattar att se över tillgången till dieseldrivna reservaggregat samt utvärdera hur kommunen kan tillhandahålla eget drivmedel vid kriser. Sändlista ~ Akten

§ 103 Enkel fråga: Laddboxar till Hemtjänsten Jerneborg Glimne (M) angående Laddboxar till hemtjänsten. Angående ärendet: Laddboxar till hemtjänsten 1. Har Hemtjänsten en plan för att börja ladda sina fordon med normala laddboxar så att normal hastighet på laddningen kan erhållas? Svar: Vid Åsbacka finns idag ett par laddstolpar vilket inte har varit tillräckligt för vår verksamhet där bilar körs långa sträckor och flertalet i princip dygnet runt. Dessa laddare behöver ca 8 timmar för att ladda bilarna. Snabbladdare har varit på tal men hittills inte varit möjligt att installera, enligt uppgift pga svagheter i elnätet och därmed skyhöga kostnader. 2. Har Hemtjänsten för avsikt att börja ladda sina fordon i enlighet med Elsäkerhetsverkets rekommendationer? Svar: Förvaltningen nyttjar de laddstationer/stolpar som finns tillgängliga. Sändlista ~ Akten

§ 104 Enkel fråga: Laddboxar Till Hemtjänsten - Inriktningsmål Jerneborg Glimne (M) angående inriktningsmål: Angående ärendet: Inriktningsmålen 1. Anser Socialnämnden att kommunen blir mer attraktiv genom att man till förvaltningen leasar dieseldrivna fordon i 5 år? (2029 beräknas punkten där det är billigare att köpa en ny elbil än att ha kvar sin befintliga fossil-bil ha passerats för länge sedan) Svar: Kommunen fortsätter att vara attraktiv kommun genom att tillse att de fordon som nyttjas inom förvaltningen har tillräcklig kapacitet för att nå alla äldre i alla delar av kommunen, även landsbygden. Elbilar och cyklar ska vara de fordon som nyttjas i centrala Gnesta medan övrig fordonspark används för längre transporter under dygnets alla timmar för att säkerställa att de kan genomföras. Idag är leasingkostnaden lägre för dieselbilar än elbilar av likvärdig prestanda. Genom att ha flera olika drivmedel på bilarna som nyttjas får Socialnämnden anses ha en god krisberedskap då det i samband med kris är svårt att veta vilket drivmedel som blir svår att få tag i. Batterier för elbilar var svåra att erhålla under pandemin. material till batterier bryts i gruvor där barn arbetar under usla förhållanden, i DR Kongo bla. Diesel behövs i kommunen för våra dieselaggregat om eltillförseln till våra boenden bryts. 2. Anser Socialnämnden att sin organisation bli mer proaktiv och effektfull genom att välja ålderstigen teknologi med lägre effekt och krångligare/mer tidskrävande drift istället för att välja modern, driftsäker och ekonomisk teknologi? Svar: Elbilar har inte upplevts vara driftssäkra i en verksamhet där bilarna rullar dygnet runt och därmed har svårt att laddas. Personal har under föregående vinter måst stänga av värme för att vara säkra på att kunna komma åter till kontoret efter sina rundor på landsbygden. Medarbetarna är kommunens viktigaste resurs och utan dem skulle socialnämnden inte kunna möta de enskildas behov. Kompetensen att serva och reparera elbilar är svår att finna varför vi istället har måst vända oss utanför kommunen för detta med långa resvägar och arbetstid som kunde läggas på annat det vill säga dyrare. Service och reparation av dieselbilar hanteras hos lokala företag i Gnesta kommun. 3. Socialnämndens verksamhetsfokus ska vara förebyggande insatser i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa. Anser Socialnämnden att valet av ett drivmedel till fordon som är skadligt för hälsan inte står i strid med sitt eget fastställda verksamhetsfokus? Svar: För att behålla personal, inom främst hemtjänsten och hemsjukvården vilka är de personalgrupperna som nyttjar fordonen under tjänsteutövning dygnets alla timmar veckans alla dagar, är det ur ett arbetsmiljöperspektiv viktigt att skapa trygghet för dem och värna om deras hälsa. De behöver en bil med fyrhjulsdrift för att tryggt och säkert kunna åka till de enskilda boende på landsbygden under alla årstider. De måste kunna ha värmen på i bilen under vintern för att skapa en dräglig arbetsmiljö och inte som tidigare behöva stänga av fläkt och värme för att vara säker på att batteriet räckte till återresan. Utan dessa medarbetare kan socialnämnden omöjligen arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos de individer för vilka vi har ett uppdrag att omhänderta. Sändlista ~ Akten

§ 105 Interpellation - De ideellt drivna kulturscenernas betydelse för Gnesta Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till Linda Lundin (S) angående de ideellt drivna kulturscenernas betydelse för Gnesta. Svar på interpellationen lämnas vid nästa kommunfullmäktigesammanträde. 1. Interpellation - De ideellt drivna kulturscenernas betydelse för Gnesta. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 106 Interpellation - Vad händer med centrumkvarteren? Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till Linda Lundin (S) angående centrumkvarteret i Gnesta. Svar på interpellationen lämnas vid nästa kommunfullmäktigesammanträde. 1. Interpellation - Vad händer i Centrumkvarteren? Beslutsgång Sändlista ~ Akten Diarienummer: SN.2024.72

§ 107 Riktlinje för sociala kontrakt Beslut 1. Anta riktlinjen för sociala kontrakt. Riktlinjen syftar till att främja likabehandling i kommunen genom att fastställa tydliga ramar för ekonomiskt bistånd och stödinsatser från socialtjänsten. Gnesta kommun saknar en struktur för sociala kontrakt, som är viktiga verktyg för att stödja individer och familjer i behov av tillfälliga boendelösningar. Kommunfullmäktige beslutade 2023-03-06 § 22, i ärende Revidering av policy för kommunens styrdokument om beslutsnivån när det gäller kommunens olika styrdokument och i vilka instanser dessa ska beslutas. I policyn framgår att styrdokument med titeln riktlinje beslutas på nämndnivå och ej av kommunfullmäktige. Detta ärendes dignitet då en Riktlinje för sociala kontrakt även omfattar våra kommunala bostadsbolag, vilka lyder under kommunfullmäktige, medger ett avsteg från var dokumentet slutligen ska beslutas. 2. Tjänsteskrivelse KS 2024-09-12 3. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2024-06-19, § 47 4. Tjänsteskrivelse SN 2024-06-12 5. Riktlinje för sociala kontrakt Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Anta riktlinjen för sociala kontrakt. Lena Staaf (V) lämnar tilläggsförslag med lydelsen; föreslår följande tillägg på sidan 9, i sista meningen, stycket under rubriken 3.2.8 Nyanlända: men kan efter särskild prövning förlängas och i slutänden övergå i förstahands kontrakt. Maria Carlén Lindwall (MP) bifaller Lena Staafs (V) tilläggsförslag. Ingrid Jerneborg Glimne (M) föreslår avslag av Lena Staafs (V) tilläggsförslag. Beslutsgång eller enligt det framskrivna förslaget med Lena Staafs (V) tilläggsförslag och finner att Reservationer Johan Lexell (MP) anmäler muntlig reservation. Lena Staaf (V) anmäler skriftlig reservation. Sändlista ~ Socialförvaltningen ~ Förvaltningschef ~ Kvalitetschef ~ Kvalitetsteamet

§ 108 Delårsrapport 2024 Gnesta kommun Beslut 1. Godkänner förslag till Delårsrapport 2023 för Gnesta kommun med ordförandes Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2023 om Framtidsplan 2024-2026 för Gnesta kommun. Genom framtidsplanen fastställs kommunens ekonomiska ramar och målbilder för kommande verksamhetsår och ytterligare två år framåt. Styrelsen och nämnderna har arbetat delvis mot samma mål och delvis mot olika mål. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler ska en delårsrapport upprättas för kommunen per den 31 augusti. I delårsrapporten redovisas bland annat verksamhetsuppföljning, ekonomisk uppföljning av budget med prognos för helåret 2024 samt uppföljning av investeringar. Den övergripande bedömningen är att kommunen prognosciteras att delvis uppnår samtliga kommunala inriktningsmål. För den ekonomiska hushållningen är den övergripande slutsatsen att kommunen gör ett bra resultat och uppfyller samtliga ekonomiska mål förutom resultatmålet. Målen för god ekonomisk hushållning ska därmed anses vara delvis uppfyllda. 2. Delårsrapport 2024 för kommunen Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Godkänner förslag till Delårsrapport 2023 för Gnesta kommun med ordförandes Ordföranden föreslår att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Gnesta kommuns revisorer ~ Socialnämnden ~ Barn- och utbildningsnämnden ~ Samhällsbyggnadsnämnden ~ Kommunchef ~ Ekonomichef ~ Kanslichef ~ Verksamhetscontroller kommunstyrelsen

§ 109 Motion- Gratis mensskydd Beslut 1. Motionens punkt 1 anses besvarad. 2. Motionens punkt 2 avslås. Vänsterpartiet inkom 2023-03-07 med en motion till kommunfullmäktige om gratis mensskydd. Vänsterpartiets föreslår att: 1. Gnesta kommun inför menstruationsautomater på kommunens mellan- och högstadieskolor. 2. Gnesta kommun inför menstruationsautomater på kommunens arbetsplatsers toaletter. Menstruationsautomater finns i olika former. Låsbara automater och olåsta skåp som innehåller olika formera av mensskydd, så som tamponger, bindor och trosskydd. Ett införande av tio automater kan kosta kommunen cirka 50 000 kr under första året. I dagsläget finns det redan gratis mensskydd på skolorna i Gnesta kommun. Dessa mensskydd är sedan lång tid tillbaka gratis för skolorna som reklammaterial. Efterfrågan om menstruationsautomater har inte inkommit. Det finns inte menstruationsautomater eller gratis mensskydd på arbetsplatserna i Gnesta kommun. Efterfrågan om menstruationsautomater eller skydd har inte inkommit till HR-enheten eller via vårt informationssystem om arbetsmiljö, KIA. 3. Motion angående gratis mensskydd Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Motionens punkt 1 anses besvarad. 2. Motionens punkt 2 avslås. Lena Staaf (V), Per Sicking (V), Johan Lexell (MP) och Maria Carlén Lindwall (MP) bifaller motionen. Anna Ekström (M) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång eller enligt Lena Staaf (V) förslag om att bifalla motionen. Ordföranden finner att Reservationer Lena Staaf (V) anmäler muntlig reservation. Johan Lexell (MP) anmäler skriftlig reservation Sändlista ~ HR-enheten

§ 110 Motion - Gör det möjligt att nyttja Vattentornet Beslut 1. Motionen avslås Miljöpartiet de gröna inkom den 19 juli 2023 med en motion angående att göra det möjligt att nyttja vattentornet som en turistattraktion. Motionen anmäldes till kommunfullmäktige den 25 september 2023 och skickades till kommunstyrelsen för beredning. Förslaget från början var att ge samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget men ordförande lämnade ändringsförslaget att istället ge kommunstyrelseförvaltningen uppdraget på kommunfullmäktige den 25 september 2023. I förslaget föreslår Miljöpartiet de gröna att Gnesta kommun klassar vattentornet som en allmän byggnad istället för en teknisk byggnad så att det går att använda byggnaden mer allmänt som en turistattraktion. 3. Motionen Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Motionen avslås Johan Lexell (MP) lämnar ändringsförslag till motionen med lydelsen; " Ändra bygglov från teknisk byggnad till allmän byggnad ". Maria Carlén Lindwall (MP) och Per Sicking (V) bifaller Johan Lexells (MP) Anna Ekström (M) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång eller enligt Johan Lexells (MP) ändringsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Omröstning Omröstning begärs och ska genomföras, ordföranden föreslår att omröstningen genomförs genom handuppräckning, kommunfullmäktige godkänner omröstningsförfarandet. Ordföranden finner att 25 st ledamöter röstar för det framskrivna förslaget och att 5 st ledamöter röstar för Johan Lexells (MP) förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Johan Lexell (MP)och Maria Carlén Lindwall (MP) anmäler skriftlig reservation. Lena Staaf (V) lämnar muntlig reservation. Sändlista ~ Kommunstyrelseförvaltningen ~ Akten

§ 111 Motion - Plogad isbana för långfärdsskridskoåkning på Frösjön Beslut 1. Avslå motionen Miljöpartiet inkom den 22 april 2024 med en motion om att upprätta en plogad isbana för långfärdsskridskoåkning på Frösjön. Motionen anmäldes till kommunfullmäktige den 22 april 2024 och skickades till kommunstyrelsen för beredning. Under ett antal år upprättades en plogad isbana på Frösjön i samförstånd mellan en privatperson, Gnesta kommun och Gnesta vrakdykarklubb. Av säkerhetsskäl har samarbetet upphört då det saknades ändamålsenlig utrustning, maskiner, personal och budget för att genomföra uppdraget på ett säkert sätt. Kommunstyrelseförvaltning och samhällsbyggnadsförvaltningen delar uppfattningen om vikten av att bidra till ökad rörelse som främjar folkhälsa men anser inte att det är försvarbart att upprätta en plogad isbana på Frösjön utifrån den kostnadskalkyl som tagits fram och svårigheten att bemanna ett sådant uppdrag. Förvaltningen anser vidare att säkerhet för personal som plogar på isen inte kan säkerställas samt att lagstiftning om arbetstidsreglerna med såväl dygns-och veckovila försvårar ett sådant uppdrag ytterligare. 3. Motionen Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att 1. Avslå motionen Per Sicking (V) bifaller motionen. Anna Ekström (M) och Håkan Ekstrand (C) bifaller det framskrivna förslaget. Johan Lexell (MP) föreslår återremiss av ärendet med lydelsen " för att förvaltningen ska utreda ifall föreningar kan sköta detta ". Anna Ekström (M) föreslår avslag på Johan Lexells (MP) förslag om återremiss. Beslutsgång Ordföranden frågar kommunfullmäktige om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att kommunfullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag. eller enligt Per Sickings (V) förslag om att bifalla motionen och finner att Reservationer Johan Lexell (MP) skriftlig reservation. Sändlista ~ Kommunchef ~ Samhällsbyggnadschef ~ Chef för Gata/ park ~ Enhetschef Fritid

§ 112 Obesvarade motioner Beslut 1. Godkänna rapporteringen. 2. Förlängd beredningstid till och med 2025-03-31 medges för följande motioner; Motion - Inbjudande infarter, Motion - Minska kostnaderna i förvaltningen genom ökad cirkularitet, Motion - Gnestas framtida hemtjänst, Motion - ökad transparens från nämnder och styrelse och Motion - Offentlig toalett Gnesta centrum. Ärendet, Obesvarade motioner, redovisas två gånger per år till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Av kommunallagen framgår att en motion bör beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes, enligt 5 kap. 35 § KL. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska beredning av en motion som inte kan avslutas inom ett år från det att den väcktes antingen avskrivas från vidare handläggning, eller beslutas om att beredningen ska fortsätta och även bestämma en ny tid inom vilken den åter ska redovisas för komnunfullmäktige. 3. Lista motioner - oktober 2024 Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Godkänna rapporteringen. 2. Förlängd beredningstid till och med 2025-03-31 medges för följande motioner; Motion - Inbjudande infarter, Motion - Minska kostnaderna i förvaltningen genom ökad cirkularitet, Motion - Gnestas framtida hemtjänst, Motion - ökad transparens från nämnder och styrelse och Motion - Offentlig toalett Gnesta centrum. Ordföranden föreslår att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Reservationer/Yttrande Särskilt yttrande från Johan Lexell (MP) Sändlista ~ Ledningsgruppen ~ Kommunsekreterare

§ 113 Motion- Inför och använd principen om armlängds avstånd för kulturen Beslut Johan Lexell (MP) har skickat in en motion med förslaget att införa och använda principen om armlängds avstånd för kulturen. 1. Ärendeblad - Motion - Inför och använd principen om armlängds avstånd för kulturen 2. Motion - Inför och använd principen om armlängds avstånd för kulturen Beslutsgång Sändlista

§ 114 Motion - Matförsörjning och odling i Gnesta Beslut Lena Staaf (V) har skickat in en motion angående Matförsörjning och odling i Gnesta. Grundförslaget är inskickat av en medborgare via kommunens e-tjänst för e-förslag. 1. Ärendeblad- Motion - Matförsörjning och odling i Gnesta 2. Motion - Matförsörjning och odling i Gnesta Beslutsgång Sändlista

§ 115 Motion - Våtmark som kompletterande rening för Gnesta reningsverk Beslut Lena Staaf (V) har skickat in en motion angående Våtmark som kompletterande rening för Gnesta reningsverk. Grundförslaget är inskickat av en medborgare via kommunens e-tjänst för e-förslag. 1. Ärendeblad 2024-10-10 2. Motion- Våtmark som kompletterande rening för Gnesta reningsverk Beslutsgång Kommunfullmäktige bifaller ordförandens förslag Sändlista

§ 116 Rapportering publicerade e-förslag Beslut 1. Godkänner informationen. Efter granskning publiceras godkända e-förslag på kommunens webbplats. Förslaget anmäls därefter till närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Se publicerade förslag i sin helhet: Gnesta kommun Sedan senaste kommunfullmäktigesammanträdet har följande förslag publicerats: · Fler pendlarparkeringar vid spår 2 · Gratis sommarbusskort för barn och ungdomar bosatta utanför tätorten · Vilobänk · Ge alla förtroendevalda i kommunen kunskap om hållbar omställning · Stå bakom vapenvila i Gaza nu! Visa genom synlig paroll var vi står · Mer plats för Team Fighting & fitness Taekwon-Do · Toaletter vid Frösjöstrand · Gör Solåkravägen smalare Sedan tidigare finns följande förslag publicerade · En höghöjdsbana till Gnesta · Sportlov bara v 8 · Solpanelsplan · Regler för fyrverkerier i kommunen · Discgolfbana 1. Godkänner informationen. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 117 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Godkänna Oskar Sulins (V) avsägelse som partiföreträdare för Vänsterpartiet 2. Välja Per Sicking (V) till partiföreträdare för Vänsterpartiet. 3. Godkänna Oskar Sulins (V) avsägelse som ledamot i kommunstyrelsen. 4. Välja Per Sicking (V) till ledamot i kommunstyrelsen. 5. Välja Sofie Eriksson (V) till ersättare i kommunstyrelsen. 6. Godkänna Ingrid Jerneborg Glimnes (M) avsägelse som ordförande i kommunala pensionärsrådet. 7. Välja Anna Ekström (M) till ordförande i kommunala pensionärsrådet. Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder mm. 1. Ärendeblad 2. Oskar Sulins (V)) avsägelse 2024-10-14 3. Ingrid Jerneborg Glimnes (M) avsägelse som ordförande i kommunala pensionärsrådet 2024-10-21 1. Godkänna Oskar Sulins (V) avsägelse som partiföreträdare för Vänsterpartiet 2. Välja xx till partiföreträdare för Vänsterpartiet. 3. Godkänna Oskar Sulins (V) avsägelse som ledamot i kommunstyrelsen. 4. Välja xx (V) till ledamot i kommunstyrelsen. Beslutsgång Sändlista ~ De valda ~ Lönekontoret ~ Förtroendemannaregistret Troman Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Anderson Sven, Ordförande M X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X Lundin Linda, Ledamot S X Leif Figaro Steenbergen Harke, Ledamot S X Lindström Petra, Ledamot S X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X Rocklind Johan, Ledamot S X Anette Furå Nesser Sanna, Ledamot S X ----- Woll Svedén Isabelle, Ledamot S x § 98 -----, Hammarlund Jesper, Ledamot S X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X §§ 99 - 117 Carl Johan Ekström Ekström Anna, Ledamot M X Jarl Kim, Ledamot M X Mattias Eldros Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X Ekengren Sibylle, Ledamot M X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X Pernilla Lövström Dahlgren Jörgen, Ledamot SD X Gauffin Andreas, Ledamot SD X Katarina Palm Tomtlund Christian, Ledamot SD X Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Fridlund Johanna, Ledamot SD X Ekstrand, Håkan, Ledamot C X Ekstrand Elin, Ledamot C X Andersson Andreas, Ledamot C X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X Lexell Johan, Ledamot MP X Sulin Oskar, Ledamot V X Sofie Eriksson Staaf Lena, Ledamot V X Sicking Per, Ersättare V X Kinberg Sarah, Ledamot L X Lundberger Diana, Ledamot KD X --------- Figaro Leif, Ersättare S X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Eldros Mattias, Ersättare M X Sahlman Rebecka, Ersättare M X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Palm Katarina, Ersättare SD X Allstadius Lars, Ersättare SD X Sida 3 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Ehrenhorn Göran, Ersättare SD X Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Eriksson Sofie, Ersättare V X Jansson Monika, Ersättare V X Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Lundin Per, Ersättare KD X Reservation Angående ärendet: ”Framtidsplan 2025-2027 för Gnesta kommun” Framtidsplanen utgör kommunens mest övergripande årliga styrdokument. Miljöpartiet anser, som tidigare, att den plan som nu föreslås av den styrande koalitionen bland annat har brister inom områdena miljö- och klimat, klimatanpassning, demokrati och medborgerligt deltagande, kultur- och näringslivsutveckling, kulturmiljöfrågor och landsbygdsutveckling. Gällande budgeten så anser vi att förbättringar i förvaltningens process genomförts sedan förra året. Vi anser också att KF-presidium givit presentationerna av budgetarna under sammanträdet ett bättre och tydligare format. För att göra det ännu tydligare så borde förvaltningarnas/nämndernas ramar presenteras var och en för sig så att man kan presentera/debattera en nämnd i taget och låta debatten bli fokuserad och tydlig. Taxe-kollektiven borde lyftas ut ur beslutsfattningen om framtidsplanens. Att information om det samma finns kvar är en sak men på samma sätt som beskrevs tidigare så skulle tydlighet i alternativen som partierna står för och en tydlig, fokuserad debatt göra transparensen kring taxe-kollektiven större. På sättet som vi genomför detta idag så debatteras inte taxe-kollektivens budget när den nu fastställts, utan när taxorna bestäms (och då är redan budgeten lagd utan debatt). Miljöpartiets ändringsförslag till budgeten/framtidsplanen för 2025 omfattade bara reformutrymmet och den lånefria investeringsramen. Vi valde detta alternativ eftersom det skulle ha gjort det enkelt att jämföra de olika alternativen. Nu föll det på skam eftersom CLKD valde att lägga in sina förändringsförslag redan i KS, V gjorde en mer övergripande ansats och SD valda att inte göra varken ändringsförslag eller budget. Oppositionen visade sig vara exakt lika splittrad som den borde förväntas att vara. Så även om det finns stora delar av planen som är välformulerade och som är i linje med Miljöpartiets uppfattning har ingen dialog kring innehållet förts med oss från den styrande koalitionens sida. Miljöpartiet väljer alltså att reservera mot kommunfullmäktiges beslut om att anta Framtidsplanen för 2025, eftersom den saknar de genomgripande förändringar som Miljöpartiet står för och anser behövs. Miljöpartiets ändringsförslag och budget i sin helhet finns bilagda till denna reservation. Johan Lexell Ledamot i kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta miljöpartiet de gröna GNESTA Bilaga 1. Beskrivning av objekten angivna i Budgeten för Reformutrymmet 1. Gnesta måste ha arealer som står under formellt skydd i naturvårdande syfte. Delvis för att det är rätt att formellt skydda delar av kommunen till förmån för kommande generationer men också för att kommande lagstiftning kommer att kräva det. 3094 är siffran som det spekuleras om och nuläget är 1,894. Troligen kommer kommunens hela innehav av mark/skog behöva avsättas även om många privata ägare också går kraven tillmötes. Ekonomiskt så är det en bra affär då man (nu innan det blir tvingande) kan lösa in marken mot marknadsvärde och i användarreglerna för respektive naturreservat skriver man in vad man vill göra i det (t ex cykla eller springa eller låta hundar träna). När man tittar på andra kommuner har t ex Botkyrka löst in nästa hela sitt skogsinnehav och fått betalt samtidigt som dom kan nyttja skogen som tidigare. All skog som kan tänkas vara av intresse för rekreation borde alltså ombildas till naturreservat skyndsamt. Det är inget fel på hur vi förvaltar skogen idag men det här sättet är mer inkomstbringande och gör att vi får ”fler kryss i rutorna” än idag. 2. Successionsträd är träd som skall ersätta befintliga träd och borgar för att man kan få en ordnad förvaltning av träden i tätorten. Det nyliga exemplet på att man borde ordnat förvaltningen på detta sätt är pendlarparkeringen mittemot KorvKurres där det nu kommer att saknas skugga, bullerdämpning, biodiversitet och skydd mot skyfall i minst 30 år eftersom det inte finns något träd som tar över funktionen som det nyligen fällda träder hade. Utan plan och succession så riskerar vi att stå utan träd under lång tid ifall. Parker blir extra tråkiga utan träd och risken att befintliga, träd far illa eller drabbas av sjukdomar öka i takt med att medeltemperaturen ökar. Den bästa tiden att plantera ett träd är för 30år sedan och den näst bästa tiden att plantera träd är idag. 3. Valfri åtgärd i Frösjön innebär att avsatta medel skall användas till en riktig, valfri åtgärd som klimatstrategen bestämmer (förutom åtgärden att skrämma fåglar som det redan finns 50tkr avsatt för). Syftet är att faktiskt kunna åstadkomma en förbättring eller att kunna utesluta någon källa till försämringen av vattenkvaliteten. Det finns färdiga utredningar och förslag på åtgärder. Kommunen har krav på sig via Vattendirektivet att dess vatten inte får försämras. Nyligen har framkommit att Storsjön och Avlasjön tillhör Sveriges mest övergödda sjöar vilket känns som dålig reklam och inte i enlighet med inriktningsmålet En attraktiv kommun. 4. En plan för blå och grön infrastruktur är en grundläggande del av samhälls- planeringen som måste tas hänsyn till vid övrig planering. Utan denna plan så riskerar vi att genomföra irreversibla åtgärder och förlora stora ekonomiska fördelar. Planen är del av översiktsplanen och arbete som görs nu kommer att kunna införlivas i översiktsplanen när den uppdaterad. Då centrumplanen inte verka kunna vänta in uppdateringen av översiktsplanen så behöver detta underlag också göras i ”förtid”. Själva planen är ett sätt att beskriva hur vatten och grönska, på det sätt som bäst gynnar samhället, skall disponeras och hur mycket av detta som behövs för att t ex undvika översvämningar eller osunda temperaturer. GNESTA Klimatanpassning (Skred) på Storgatan invid Lillsjön innebär att man förstärker sluttningen motLillsjön med t ex sten och fyllnadsmassor. Att inte lerjord beter sig som man trott har visat sig på senare tid med allvarliga konsekvenser och störningar. Gnesta har relativt mycket lerjord som kan anta vätskeliknande form när den mättas av vatten. Enligt MSB-kartering så är detta en av de platser i Gnesta som är i risk. Rätt utförd (med hålor på frostfritt djup) så fungerar detta skredskydd även som en faunadepå för groddjur. Här finns även risk för stranderosion som kan åtgärdas med trädplantering i strandlinjen. I enlighet med två motioner så innebär denna åtgärd att Miljözon1 införs på Storgatan mellan Mariefredsvägen och Tingshusgatan med uppsåtet att de sämsta lastbilarna som rullar på våra vägar ska ta en omväg runt vårt centrum. Samtidigt så bygger man nya övergångsställen på denna vägsträckning för att förbättra konnektiviteten mellan parkeringsplatser och handelsplatser. Tillgängligheten ökar även då man idag inte kan stappla eller åka rullstol mellan affärer och parkeringsplatser (korsa Storgatan) utan att göra omvägar. Trafiksäkerheten ökas då fler övergångsställen hamnar där gångtrafikanterna defacto korsar vägen. Centrum blir mer attraktivt. Stor påverkan till låg kostnad. Beläggningsprogrammet verkar skrivet som asfalt för bilar. Beläggning är också t ex grus, sten och kullersten. Beläggning är till för alla trafikanter. Enligt likarättsprincipen så ska nu cykelvägar (och gångvägar) och andra beläggningar skrivas in i beläggningsprogrammet. Vi utmanar dagens norm att och menar att beläggningsprogrammet t ex skulle användas för att utvärdera vilken beläggning som gör mest nytta och det troliga är att andra beläggningar än asfalt kommer att behövas i tätorterna t ex på parkeringsplatser eller där det så bedöms vara lämpligt. Genomsläpplighet, buller och förmåga att bevara värme eller avge kyla kommer att få stor betydelse i tätorterna varefter förutsättningarna förändras gradvis och oundvikligen. Pendlarparkeringen skall förbättras för att se till att den möter kraven som ställs idag och för att ge de som bor utanför tätorterna möjlighet att arbetspendla. En Parkeringsutredning är gjord och vi menar då att det är dags för åtgärder. Vi tror t ex att laddboxar, slugare parkeringsrutor och carportliknande strukturer som kan användas antingen för energiproduktion, biodiversitet eller dagvattenhantering är föreslagna i utredningen och vill därför anslå medel till detta. Idag bidrar inte pendlarparkeringen varken med ekosystemtjänster eller bättre finanser vilket är ett dåligt nyttjande och en dålig affär. En engångssumma för att ändra bygglovet till allmän byggnad beräknas kosta 5000kr. Om man sen ordnar insidan så att det går att vistas där säkert så öppnar man för möjligheter som inte finns idag. Ifall Vattentornets vänner slipper betala för tillfälliga bygglov så kommer ett Upplåtelseavtal med dem kunna tecknas och Vattentornet blir en tillgång istället för en kostnad. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. IT GNESTA En ambition och förmåga att ha en plogad isbana ”utanför” tågstationen skulle onekligen bidra till bilden av en Attraktiv kommun. Förvaltningens svar på en motion i ärendet verkade problematisera istället för att se möjligheter. Vi förstår att detta på grund av vädret inte kan bli av varje år men vi förstår också att den gång som banan blir plogad så kommer många vilja nyttja den och den kommer att vara ett inslag i stadsbilden som vi kan bli kända för. Viljan att hela kommunen ska leva och likarättsprincipen gör att vi anslår pengar för att fritidsgården Chill, systematiskt, skall genomföra aktiviteter i alla kommunens tätorter. Filmvisning i Laxne, pingisturneringen i Welandersborg och strandhäng vid Naten är alla exempel som kan genomföras i lokaler eller på platser som kommunen redan stödjer i olika former. Transportmöjligheter är det som kanske behöver tillföras annars så kommer Chill och ungdomarna att komma på aktiviteter som passar sig bättre utlokaliserat. Gnestas kulturliv är unikt och en källa till intäkter, hotellnätter och restaurangbesök. För att behålla försprånget och utöka det behövs en kulturstrateg med tillhörande budgetmedel. Att ha långsiktiga och hållbara planer borgar för god ekonomi i detta och gör kommunen än mer Attraktiv både för kulturutövare och kulturanvändare. Funktionen Fältarbetare saknas idag. Att ha intermittent nattvandrande föreningar är bra men det kan inte vara fundamentet eller det enda verktyget för kommunens förebyggande och uppsökande arbete. 1,5 miljoner avsätts för två fältarbetare. Ifall dom förhindrar två glaskrossnings incidenter under ett år så är Fältarbetarna självfinansierande bara gällande minskade kostnader för skadegörelse. Barn- och utbildningsförvaltningens ekonomiska ram minskas med 1,6 miljoner enligt förvaltningens äskanden och förslaget från styret är detsamma. Vi väljer att skjuta till 1,6 miljoner så att förra årets ekonomiska ram bibehålls och antar att ifall man har samma pengar fast färre barn så kan barngrupperna bli mindre eller så kan den relativ lärartäthet öka. Kvalitativ mat som handlas lokalt och är ekologisk är viktigt för hållbarhet och reseliens. Genom att skjuta till 1 miljon kronor utöver äskad ram så hoppas vi att kostnadsökningarna på livsmedel blir lite mindre kännbara. Kostenhetens totala kostnader är ca 30 miljoner så det blir bara en ”förbättring” på ca 394. Vi tar arbetssökandet på allvar och anser att en ökning till 30tim av förskoletimmarna som erbjuds arbetssökande närmar sig en verklighet där man som arbetssökande ska anses att ha som jobb att just söka jobb. Kostnaderna för detta i tider av minskat antal barn blir marginell. En ödehusinventering har fler värden där ett är hygieniska skäl då vi inte vill ha nedgångna ruckel ståendes som minskar attraktiviteten för kommunen. Andra värden är att stärka landsbygden genom att visa intresse och kanske kunna facilitera för nya medborgare och att minska slöseriet vilket ödehus ändå måste anses vara. 18. 19. 20. miljöpartiet de gröna (GY) GNESTA Medborgarbudgetar är ett beprövat sätt att engagera medborgare i det demokratiska samtalet och processen. Vi tänker oss en medborgarbudgetprocess i var och en av de fyra tätorterna i kommunen som skall leda till medborgardrivna investeringar om 500tkr per tätort. Statuter och villkor måste bestämmas och någon måste sköta om processerna och moderera samtalen på möten som skall göra att man kommer fram till vad som investeringarna ska innefatta. Ett tillskott i föreningsstöd har vi valt att ta med i budgeten för 2025 eftersom när det går bra för kommunen så är det rätt att kommunen blir generös mot eldsjälarna som arbetar i kommunens föreningar. Som ansvarstagande parti väljer vi att ha en pott för oförutsedda händelser. Potten kunde varit större men som ansvarstagande parti så måste vi också visa korten och prissätta vår politik så att det framgår tydligt vad vi vill göra och vad vi står för. Därför har vi låtit använda den största delen av reformutrymmet till just reformer. GNESTA Bilaga 2. Beskrivning av objekten angivna i Budgeten för Investeringar 1, 1000st trad av olika storlekar och sorter skall planteras och dokumenteras (eftersom dessa kan användas som negativa utsläpp i kommande krav på koldioxidutsläppsminskningar). Volymmålet 1000 uppnås genom att använda träd i andra projekt så som till exempel Investeringsobjekt nummer 4,6,7 & 8. Ett träd som är en meter högt kostar 30sek att köpa medan ett träd som är 3m högt kostar 30,000sek att köpa. Som exempel får 1000 träd lätt plats på ytan mellan solåkravägen och vackerby industriväg och kan då kosta 1000st x 30sek 30,000 sek + arbete. Idén är att de ska ha ett högt ekosystemtjänst- värde. T ex att det bidra till att avlasta dagvattensystemet, att de bidrar med svalka, skugga äldreboenden eller att de skyddar en strandlinje mot erosion. Samt att de helst ska planteras i kombinationer med andra åtgärder som t ex VA genomför för att uppnå flera effekter än att bara att vara träd, vilket förvisso inte är en dålig effekt. 100st laddplatser är volymmålet som blir en rimlig start på elektrifieringen. Exempel på olika sätt att använda dom är främst och rimligen som laddning av tjänstefordon, för personalparkeringar, för pendlarparkering och som samhällsservice. I alla tätorterna. Investeringen ger god ekonomisk avkastning tillsammans med egna elfordon och görs ännu bättre ifall man kan leverera egenproducerad el till laddboxarna. Investeringen har positiv inverkan på mål som en attraktiv kommun och en attraktiv arbetsgivare. Varje fossilbil som byts mot en elbil förbättrar vår kommunala handelsbalans och skapar välstånd eftersom vi slutar att läcka pengar till företag som producerar drivmedel som vi måste importera. 10st fossilfria fordon är en lagom volym för att målet med en fossilfri fordonspark ska kunna realiserar på något års sikt. 2st Våtmarker. Främst och enklast avses Hagstumosse och Västra Frönäs gärde. Båda kan ha arrendeavtal som måste sägas upp. Hagstumosse kan ombildas till en våtmark genom att minska utflödet i diket under 57:an som mynnar i Marieströmsutloppet i Frösjön. Vår bedömning är att dagvattensystemet avlastas och att Frösjön blir lite mindre sämre genom att näringsämnen som når Frösjön minskar. Del av Västra Frönäs gärde kan ombildas till våtmark genom att gräva ”fiskbens-mönster” från befintligt dike i syfte att öka volymen pa ‘diket’. | kombination med träd så får det en avlastande effekt på dagvattensystemet och minskar näringsläckaget till Frösjön. Båda projekten beräknas bidra till bättre vattenkvalitet i Frösjön. 1st Solenergianläggning+batterier ska installeras vid Hagstumosse. Antingen fristående eller på ishallens fasad. Detta löser energiproblematiken som är förknippad med ishallar och ger bra avkastning. Det ökar så klart även energioberoendet för kommunen där ishallen idag är en av våra största konsumenter och påverkar således hela kommunens energibalans. miljöpartiet de gréna @) GNESTA 6. Skolgårdar måste anpassas och förbättras. Vi avsätter en miljon för att detta skall kunna påbörjas. Det kommer att behövas åtgärder både externt som skolträdgårdar, skuggbildande strukturer, mindre hårdgjorda ytor. Ett kontinuerligt arbete kommer att behövas göras med skolgårdar eftersom dom är byggda i en annan tid för att motsvara krav som nu har förändrats. Detta för att bland annat möta arbetsmiljökrav som främst kommer att vara temperaturrelaterade. 7. Beläggningsprogrammet får utökad ram med två miljoner för att utöka omfattningen på programmet. Beläggningarna måste varieras eftersom de lokala behoven varierar. Vi har inte råd att låta infrastruktur bara ha en funktion. Att vara jämn och lätt att snöröja får underordnad betydelse i olika delar av tätorterna. Beroende på var man är så kommer behovet av dagvattenhantering, svalka eller skydd mot skyfallsrelaterade översvämningar att vara viktigare än att det är lätt att snöröja. Exempelvis så är hålsten använt vid Valasjödiket (Järnvägsgatan), vilket är rimligt eftersom det är ett relativt nybyggt område och man har använt moderna metoder. Det är främst i äldre delar av tätorter där man nu behöver undvika att undantagslöst reparera asfalt. Inför reparation behöver man göra en analys ifall det skulle vara bättre att ta bort asfalt och ersätta den med något annat. Analysen ska självklart inte göras av GataPark utan av en högre instans som kan ge inriktningar om vad som ska uppnås lokalt. Nästan alla parkeringsplatser borde förmodligen få asfalt ersatt med annan beläggning. 8. Klimatanpassningar kring VA-projekt innebär att vi har identifierat fyra stycken projekt som VA skall genomföra och där kommunen har rådighet över angränsande mark. Solvägen, Solåkravägen, Stationsvägen (Björnlunda) och Laxne. Samtidigt som VA förnyar ledningsnätet så görs även ytterligare åtgärder som förstärker det som VA vill åstadkomma samtidigt som en uppsjö av andra fördelar uppnår. I exemplet Solvägen vill VA minska på dagvattnets påverkan på avloppsreningsverket. När dom gör det med ledningar så förstärker kommunen det genom att anlägga stenkistor, svackdiken eller genom att sänka nivån på området innanför Solvägen. Det gör att ännu mindre dagvatten terminerar i avloppsreningsverket eller i Sigtunaån. Samtidigt så erhålls funktionen skydd mot skyfallsrelaterade översvämningar. När träd också planteras så ökar effekten på tidigare nämnda åtgärder ytterligare och man får även andra funktionförbättringar som rör temperatur och biodiversitet. 9. Medborgarbudgetarna för respektive tätort sätts här till S00tkr (x4) och är pengarna som öronmärks och ska spenderas av respektive tätorts-råd. Reservation till ärendet ”Riktlinjer för sociala kontrakt”. Kf 241021. På kommunfullmäktiges möte yrkade vi på att följande skulle läggas till på sidan 8 i sista meningen, stycket under rubriken 3.2.8 Nyanlända: …”men kan efter särskild prövning förlängas och i slutänden övergå i förstahandskontrakt”. Yrkandet avslogs av mötet och vi reserverar oss därför för detta beslut. Skälet till vårt yrkande och reservation är att de nyanlända är att betrakta som en särskilt sårbar grupp som behöver stöd för att förankra sig i samhället. De placerades i Gnesta med förhoppning från statliga myndigheter att de skulle kunna bli kvar. Detta gynnar integrationen i stället för att personerna/familjerna skulle behöva söka sig till andra kommuner, i många fall till de kommuner som redan har många invandrare. Vi vill också hänvisa till barnkonventionen som säger att barnens bästa ska gå i första hand vid de beslut som fattas. Att barn blir tvungna att bryta upp från skola eller förskola är inte att sätta barnens bästa i första rummet. Att vuxna också måste bryta upp från arbete eller studier samt upparbetat nätverk motverkar också integrationen och påverkar även detta barnens situation. För Vänsterpartiet 241022 För Miljöpartiet 241022 Lena Staaf Maria Carlén Lindvall Reservation Angående ärendet: ”Motion – Gratis mensskydd” Miljöpartiet anser att motionen skulle bifallits. Jämställdhet är bra för ett samhälle. Denna motion skulle adresserat både ekonomisk jämställdhet och jämställdhet mellan könen. Förvaltningen skriver att gratis mensskydd inte efterfrågats av personalen men dom borde inte behöva efterfråga mer jämställdhet. En attraktiv arbetsgivare tillser sina arbetstagares behov för att arbetsgivaren vill att arbetstagarna ska trivas och stanna. Andra ledamöter anförde att det kunde bli fel på något sätt men att inte göra åtgärden är det enda som garanterat är fel eftersom då händer inget. Attityden att inte våga göra något för att det kanske blir fel är inte den attityd / förhållningssätt som en bra organisation ska ha. Att våga göra det man tror är rätt trots att det kan bli fel är bra och leder till ett trevligt, attraktivt arbetsklimat och ger även också bättre resultat. Så att installera en mensskyddsautomat för 50kkr är mer rätt än fel och därför borde det göras. I perspektivet att miljontals kronor inte ens äskats eller tilldelats i budgeten så verkar det ännu rimligare att bifalla motionen. Johan Lexell Reservation Angående ärendet: ”Motion - Gör det möjligt att nyttja Vattentornet” Vattentornet är Gnesta kommuns främsta signaturbyggnad Det definierar staden siluett och är tämligen unik. Pengar har lags på exteriören och det är bra att det ser fint ut men så länge man inte kan nyttja det är det fortfarande en död yta som inte genererar intäkter oavsett valuta. Om man gjort det minsta möjliga, dvs utfärdat nytt bygglov som allmän byggnad istället för teknisk byggnad hade möjligheterna öppnats. Nu händer inget och ingen kan nyttja möjligheten Vattentorn, som Gnesta erbjuder Miljöpartiet väljer alltså att reservera mot kommunfullmäktiges beslut om att avslå motionen. Miljöpartier anser att beslutet är dåligt ekonomisk och att det är dålig hushållning med resurser att inte kunna använda sina egna byggnader. Johan Lexell Reservation Angående motionen: Plogad sjöisbana på Frösjön Diarienummer KS.2024.190 Miljöpartiet har föreslagit att Gnesta kommun ska tillse att det hålls en plogad sjöisbana på Frösjön under de veckor säkra isförhållanden föreligger. Vi anser att förslaget skulle gynna kommunens invånare, folkhälsan, det rörliga friluftslivet, det lokala näringslivet, besöksnäringen och dessutom bidra till bilden av Gnesta som en attraktiv och framåt kommun. Vi beklagar att förslaget röstades ner i kommunfullmäktige av den styrande koalitionen. Vi konstaterar att beslutsunderlaget som förvaltningen ger i sin tjänsteskrivelse är både knapphändigt och svårtolkat. I tjänsteskrivelsen beskrivs att förvaltningen för att klara uppdraget skulle behöva köpa in plogmaskin som är avsedd för att klara mycket och tung snö. För detta beräknas en engångskostnad om 200 000 kr. Till detta beräknar förvaltningen en personalkostnad om 250 000 kronor per år för att klara av att ploga isen. Vad som inte framgår är exempelvis hur många veckor per år denna kalkyl är baserad på eller med vilken frekvens förvaltningen tänker sig att plogning ska ske. Det går ju t.ex. mycket väl att tänka sig att plogning endast skulle ske inför helger då den stora majoriteten skridskoåkare skulle kunna tänkas nyttja banan. Vi anser att det är en mycket snäv och för oss motionsställare ogynnsam tolkning av motionen om den uppfattas förutsätta att plogning måste ske dagligen. Vi menar också att motionen som den är skriven inte heller förutsätter att den kommunala förvaltningen i egen regi behöver genomföra plogningen utan att den mycket väl skulle kunna ske på entreprenad och då lämpligen av en entreprenör som förfogar över en lämplig maskinpark. Det ställer oss sammanfattningsvis något tvivlande till de kostnadsnivåer för att hålla en plogad sjöisbana som förvaltningen redovisat och som den styrande koalitionen anger som skäl för att avslå motionen. Vi konstaterar att det runt om i Sverige idag finns 100-tals sjöisbanor där kommuner klarar av att hålla plogat under vintermånaderna. Vi har väldigt svårt att se varför vår kommun inte skulle klara av samma sak. Johan Lexell och Daniel Wohlgemuth Ledamöter i Kommunfullmäktige 25 OKT 2024 Särskilt Yttrande Angående ärendet: ”Obesvarade motioner” Motioner är både ett hälsotecken på att oppositionen jobbar på och ett tecken på att samarbetet, förhandlingsmöjligheter och samtal mellan opposition och styre inte är ordnat. Det är bra och dåligt samtidigt men nu har vi många motioner och för att det ska kunna komma in fler motioner som blir beredda i den tiden som motionen avser så borde man se över möjligheten att avskriva motioner på grund av lång beredningstid. Kommunallagen anger i kap 5 § 35 att motioner bör beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom ett år ska detta och vad som framkommit vid beredningen anmälas till kommunfullmäktige inom den angivna tiden. Kommunfullmäktige kan då avskriva motionen från vidare handläggning. Det är inte bra att avskriva motioner men kan vara nödvändigt för att få systemet att fungera. En avskriven motion kan ju alltid föreslås igen. Johan Lexell Vår budget i siffor - Reformutrymmet Budgeten nedan består av det så kallade Reformutrymmet, som är det som blir kvar när uppräkningar, indexhöjningar och äskanden från förvaltningarna är gjorda. För att kunna använda hela reformutrymmet så måste man lita på att förvaltningarna har begärt det dom behöver och kommer att ha tilldelats tillräcklig ram för att kunna hålla sin budget. demokraterna och Moderaterna) 11,1 miljoner i en pott för oförutsedda händelser. Av åtgärderna nedan så är nr 12 och nr 13 av karaktären att dom ökar utgifterna även framöver eftersom det är personalkostnader (tillför nya kompetenser till förvaltningen). Övriga åtgärder är av enkel karaktär och påverkar inte framtida budgetar. Reformutrymmet för 2025 är 11,1 miljoner kronor som vi disponerar på följande vis: 1. Grönare Gnesta - Lötbodal naturreservat, utredning 100 2. Grönare Gnesta - Successionsträd i Thuleparken 200 3. Grönare Gnesta - Valfri åtgärd för att förbättra Frösjön 200 4. Grönare Gnesta - Plan för Grön- och Blå infrastruktur 1000 5. Smartare Gnesta - Klimatanpassning (Skred) Storgatan/Lillsjön 100 6. Smartare Gnesta – Övergångsställen + Miljözon 1 i centrum 500 7. Smartare Gnesta – Cykelvägar (omfördelas inom beläggningspr.) (500) 8. Smartare Gnesta – Förbättra pendlarparkeringen 100 9. Roligare Gnesta - Gör Vattentornet användbart 100 10. Roligare Gnesta - Plogad isbana Frösjön 200 11. Roligare Gnesta – Chill i hela kommunen 500 12. Bättre Gnesta – Kulturstrateg + Kulturstrategi 1500 13. Bättre Gnesta – 2st nya Fältarbetare 1500 14. Bättre Gnesta – Bibehållen lärartäthet 1600 15. Bättre Gnesta – 30h förskola för arbetssökande 100 16. Bibehållen kvalitet på Skolmaten trots kostnadsökningar 1000 17. Landsbygden - Ödeshusinventering 100 18. Landsbygden - Medborgarbudgetar 800 19. Landsbygden – Föreningsstöd 500 20. Smartare Gnesta – Oförutsedda händelser 1000 - Summa 11100 Vår budget i siffor – Investeringar Investeringsbudgeten nedan består av det så kallade Lånefria investeringsutrymmet, som är det som vi bör disponera varje år för att vara i balans med avskrivningarna utan belåning. Vi ser det Lånefria investeringsutrymmet som en skuld till medborgarna som vi förtroendevalda ska förvalta genom kloka beslut. Det förväntas att man investerar. demokraterna och Moderaterna) 19 miljoner i en ospecificerad ram som förvaltningarna ska kunna äska medel ifrån. Av investeringarna nedan så ger nr 1-5 (nedan) avkastning som överstiger bankränta. Övriga investeringar ger avkastning, men det kommer att bli svårt att komma överens om nyckeltal för hur lönsamma dom är eftersom det inte finns ideologisk samsyn om vad som har högt värde och vad som har lägre värde. Investeringsutrymmet för 2025 är 19 miljoner kronor som vi disponerar på följande vis: 1. Grönare Gnesta, trädplantering - 1000 Träd 1000 2. Smartare Gnesta, elektrifiering - 100st Laddplatser 1000 3. Smartare Gnesta, elektrifiering - 10st Fossilfria fordon 5000 4. Grönare Gnesta, skydd mot skyfall - 2st Våtmarker 500 5. Smartare Gnesta, elektrifiering - 1st Solenergianläggning 2500 6. Grönare Gnesta, förbättra skolgårdar 1000 7. Grönare Gnesta, beläggningsprogrammet 2000 8. Smartare Gnesta - Klimatanpassningar kring VA-projekt 4000 9. Bättre Gnesta - Medborgardriven investering 2000 - Summa 19000 Vår budget i korthet Ett hållbart Gnesta anpassat för framtiden Gnesta har alltför länge försummat satsningar och investeringar på hållbarhet. För att ställa om inför dagens och morgondagens klimatförändringar satsar vi på att klimatanpassa våra tätorter, skapa mer grönytor och öka den biologiska mångfalden. Vi investerar i solceller, fossilfria transporter och cirkulärt byggande. Miljöpartiet vill att Lötbodal görs till naturreservat. Specifikt gör vi Gnesta grönare genom att investera i skolgårdarna, genom att minska andelen hårdgjorda ytor och arbeta med strategisk trädplantering och anläggning av vegetationsytor som skyddar mot värmeböljor och skyfallsrelaterade översvämningar. Särskilt ska Thuleparken få successionsträd och en långsiktig plan som gör att vi inte riskerar att alla träd blir lastgamla samtidigt och parken blir utan träd i en generation som då får leva med en kal park i väntan på att nästa grönska ska växa upp. Liknande plan görs även för övriga platser där grönska är nödvändig. Gällande klimatanpassningarna som vi behöver adressera så avser vi att matcha VA- enhetens arbete. Där VA förnyar ledningsnätet så ska även kommunen satsa pengar på att förstärka de insatser som VA-enheten ska göra. Exempelvis så förnyar VA-enheten ledningsnät vid Solvägen och då ska kommunen investera i klimatanpassningsåtgärder som förstärker åtgärden fast på angränsande mark som kommunen har rådighet över. Detta ska göras överallt där ’spaden’ sätts i marken och kan till exempel vara stenkistor, översvämningsytor eller trädplantering. Utöver där VA ska förnya ledningsnätet så är även Storgatan/Lillsjön utpekad som ett område som vi vill skydda (klimatanpassa) mot ras/skred/erosion. Frösjön Nu måste någon av alla utredningar resultera i handling. Vi avsätter medel för åtgärder för att förbättra Frösjön och för att göra Frösjön till ett utflyktsmål även vintertid skall en skridskobana plogas / märkas ut. Stöd till de unga Vi väljer att förstärka ramen för kostenheten utöver deras egna äskanden så att man inte tvingas kompromissa med kvaliteten på maten. Vi tycker att det är klokt att låta lärartätheten öka genom att bibehålla befintlig organisation när barngrupperna nu förväntas minska. Fritidsgården Chill ska få medel för att genomföra aktiviteter även i kommunens övriga tätorter för att alla kommunens ungdomar ska få mer ”lika rätt” att vara där de själva bor. För att öka vuxennärvaron där ungdomarna är satsar vi även på Fältarbetare som vi inte har idag. För de yngsta utökar vi rätten till förskola till 30 timmar ifall deras föräldrar är arbetssökande. Infrastrukturförbättringar Vi vill göra centrum mer tillgängligt och trevligt genom fler övergångsställen och införande av Miljözon klass 1 (som exkluderar de allra mest miljöförorenande fordonen). I centrum ska pendelparkeringarna förbättras och där så är lämpligt förses med laddboxar. Beläggningsprogrammets utformning behöver förändras så att andra än bilister och annat än asfalt omfattas av det. En större del av programmets finansiering ska gå till cykelvägar och gångvägar. Asfalt är ett bra material men ska inte användas på ställen där det inte behövs. Många centrumnära platser skulle bli svalare, trevligare och fungera bättre i skyfall om andra beläggningar än asfalt kunde användas. Landsbygden och Demokratin Vi vill att kommunen tänker nytt för att bidra till en levande landsbygd. För att skapa bättre förutsättningar utanför centralorten föreslår Miljöpartiet medel för Medborgardrivna budgetförslag genom att avsätta 200 000 kr per tätort i driftsmedel samt 500 000 kr per tätort i investeringsmedel. Detta bidrar till att stärka engagemanget, medbestämmandet och delaktigheten i hela kommunen. Även föreningsstödet får ett extra tillskott för att kunna ge ytterligare skjuts till aktiviteter inom föreningslivet och det lokala medborgarengagemanget. Vi genomför också en ödehusinventering för att hitta fler potentiella bostäder och skapa mer liv på landsbygden. Ökad insyn och delaktighet i demokratin Fler behöver kunna ta del av politiken och bidra till att forma vår kommun. Därför återinför vi möjligheten för allmänheten att direkt kunna ställa frågor i kommunfullmäktige och ändrar reglementen så att nämndernas möten återigen blir öppna och att kommunala bolag börjar att presentera sökbara protokoll på www.gnesta.se. Systemet med e-förslag som kan lämnas av kommuninvånare och som och som togs bort av det nuvarande politiska styret återinförs. Tekniska investeringar Mer än 100 laddboxar kommer att behövas i förvaltningar och på kommunala p-platser och det är vad vi vill installera under 2025. Behovet är förstås större men det blir en bra start. 10 fossilfria/eldrivna fordon ska införskaffas för att minska driftskostnaderna och för att fasa ut de dyrare fossila alternativen. Solceller och batterier måste installeras. Vi startar med Hagstumosse/ishallen som har det mest skriande behovet av energi och där sårbarheten är störst för svängningar i energipriset. Ekonomiska förutsättningar Vi lever i en orolig och ekonomiskt utmanande tid. Samtidigt rymmer vår tid stora möjligheter. Om teknikutvecklingen tas tillvara och den gröna omställningen sköts på rätt sätt med hänsyn till planetära gränser (och kommunala gränser), den biologiska mångfalden och med målet att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle går det fortfarande att vara hoppfull om framtiden. Klimatförändringarna och omställningen av samhället påverkar numera vardagen och kostnaderna för de som inte anpassat sig ökar, samtidigt som intäkterna ökar för de som redan gjort omställningsåtgärder. Det påverkar även Gnesta. Samtidigt som det sker står Gnesta inför stora investeringar i framförallt vatten och avlopp, något som kommer ge oss bättre och renare vatten men också betydligt högre kostnader, särskilt om inte kreativa och alternativa metoder tillämpas. Den stora skillnaden i förutsättningarna i budgeten för 2025, jämfört med 2024, är det minskade barnafödandet som kommer att göra att det blir stora volymskillnader mellan årskullarna framöver. Att detta inte kunnat förutses beror till stor del på att SCB- prognoserna för demografin har skrivits ned jämfört med hur prognoserna såg ut 2024. Kommunens resursfördelning utgår från SKR:s prognostiserade belopp för årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Generella indexhöjningar görs och alla nämnder är fullt kompenserade för denna höjning. Indexuppräkningar och utökningen av ramarna gör att 23 miljoner kronor extra fördelats på nämnderna, jämfört med 2024. När indexhöjningar och äskanden från nämnderna har tillgodosetts så kvarstår 11,1 miljoner kronor som utgör det så kallade reformutrymmet för driftsbudgeten. Det som kallas lånefritt investeringsutrymme för 2025 är 19 miljoner kronor. Jämfört med många andra kommuner är det ekonomiska utrymmet för reformer i Gnesta relativt stort. Det går bra för Gnesta! Skattesats Skattesatsen för Gnesta lämnas oförändrad på 22,12 procent för 2025. Resultaträkning 2025 Resultat (mnkr) 2024 2025 Verksamhetens intäkter 139,4 166,8 Verksamhetens kostnader -981,2 1021,9 Avskrivningar -31,0 -33,0 Verksamhetens nettokostnader -872,8 -888,1 Skatteintäkter 634,6 662,4 Generella statsbidrag och utjämning 250,7 255,0 Verksamhetens resultat 12,5 29,3 Finansiella intäkter 4,0 4,0 Finansiella kostnader -6,5 -7,4 Resultat efter finansiella poster 10,0 25,9 Årets resultatkrav 10 25,9 Kvar att fördela 0 0 Verksamhetens kostnader är beräknade utifrån att reformutrymmet på 11,1 mkr används fullt ut. Driftbudget 2025 2024 2025 Kommunfullmäktige -0,7 -0,7 Kommunstyrelsen -87,7 -88,9 Barn & ungdomsnämnden -369,3 -362,43 Socialnämnden -295,5 -310,15 Samhällsbyggnadsnämnden -41,4 -41,55 Revision -0,9 -0,9 Valnämnd -0,5 -0,1 Överförmyndarnämnd -1,1 -2,3 Övriga nämnder -0,1 -0,1 Nämndernas nettokostnader -784,1 -807 Kommungemensamma kostnader -21,8 -45,4 Finansieringsenheten 828,9 878,3 Kvar att fördela 0 0 Skillnaden mellan styrets budget och MP:s budget är att MP har valt att göra politiska förslag av 11,1 miljoner som i styrets budget utgör en ospecificerad pott för oförutsedda händelser. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Förutom de övergripande verksamheterna ansvarar kommunstyrelsen för en rad centrala områden som kultur, näringslivsfrågor och VA-verksamhet. Under 2025 vill Miljöpartiet se en kraftsamling kring miljö- och klimatfrågor med betoning på att skapa långsiktighet och resiliens i kommunens arbete. Vi vill också göra en satsning för att öka delaktighet och insyn i kommunen, något som försummats i vår kommun under flera år. Miljö- och hållbarhetsplan med mätbara klimatmål Arbetet med en miljö- och hållbarhetsplan behöver snarast påbörjas. En grundläggande del av planen är att kommunen skapar mätbara mål, genom exempelvis en koldioxidbudget, med en övergripande målsättning av noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045 i enlighet med Sveriges miljömål. Gör Lötbodal till Gnestas första kommunala naturreservat Under 2025 ska arbetet påbörjas med att inrätta ett kommunalt naturreservat i Lötbodalsområdet. Lötbodal är ett av kommunens viktigaste områden för friluftsliv, rekreation och naturvärden. Tyvärr saknas idag ett tillräckligt skydd för att kunna bruka området hållbart och långsiktigt bevara de värden som finns för djur, natur och människor. I uppdraget till förvaltningen ingår också att se över möjligheter till offentliga bidrag för naturreservatet, till exempel genom LONA-medel. Förbättra demokratin och insynen i de politiska nämnderna Fler behöver kunna ta del av politiken och bidra till att forma vår kommun. Därför återinför vi möjligheten för allmänheten att direkt kunna ställa frågor i kommunfullmäktige och ändrar reglementen så att nämndernas möten återigen blir öppna och att kommunala bolag börjar att presentera sökbara protokoll på www.gnesta.se. Systemet med e-förslag som kan lämnas av kommuninvånare och som och som togs bort av det nuvarande politiska styret återinförs. Medborgarbudgetar per tätort Ett led i att öka antalet intresserade och deras lokala möjlighet att påverka är införandet av Medborgarbudgetar och till det knutna medel till tätorterna Laxne, Stjärnhov, Björnlunda och Gnesta. Att utöka detta till utvecklingsområdena Hållsta och Norrtuna är förmodligen också rimligt. Barn och ungdomsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens förskolor och skolor samt kulturskolan, fritidsgården och kostenheten. Under de senaste åren har skolan genomgått flera viktiga reformer, där kompetensväxlingen i skolan stått i fokus. Nämndens ram har utöver äskanden, löne- och kostnadsökningar utökats med 1,6 miljoner (i vårt förslag) för att motsvara förvaltningens tänkta besparing på grund av minskat antal elever. Uppstart av verksamhet med social fältarbete för barn och ungdomar För att möta barn och ungdomar även utanför skolan startar vi en verksamhet med socialt fältarbete genom att anställa två fältarbetare. Det sociala fältarbetet utformas så att det kompletterar de insatser med nattvandring som idag genomförs förtjänstfullt av ideella krafter i kommunen. Chill i hela kommunen Fritidsgården Chill får medel för att genomföra aktiviteter i kommunens övriga tätorter för att alla kommunens ungdomar ska få mer ”lika rätt” att vara där de själva bor. Bibehållen matkvalitet Eftersom mat har ökat i pris så tilldelar vi kostenheten en miljon kronor utöver deras eget äskande för att visa att det finns en tydlig vilja att kvalitativ och bra mat fortsatt ska serveras. En miljon motsvarar en ökning av kostenhetens budget på ca 3% vilket förmodligen inte motsvarar prisökningarna på mat fullt ut. Utöka förskoletiden för barn vars föräldrar är arbetssökande Att söka arbete bör anses vara en omfattande men temporär sysselsättning, där barns rätt till vistelsetid i förskola ska ges i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbetssökande. Vi ökar vistelsetiden till 30 timmar per vecka. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för uppgifter inom socialtjänsten samt den kommunala hälso- och sjukvården. I äskanden som förvaltningen gjort finns en ökad ram på 11,25 miljoner som ska täcka planerade volymökningar. Skydda de ömtåliga i samhället Klimatanpassning av boenden avseende värmeböljor kommer att behövas. Gnesta behöver skyndsamt åtgärda de brister som finns idag för att skydda våra äldre. Även strömavbrott beroende på värme eller elbrist är risker som inte är försumbara och måste hanteras. Inom ramen för övrig klimatanpassning så kommer de som har mest nytta av dessa åtgärder att återfinnas bland de ömtåliga i samhället. Utreda kommunens stöd till personer med funktionsnedsättningar Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar får allt mer sällan tillräckligt stöd från kommunen genom LSS. Revisionen ska utreda hur väl vi tillgodoser behoven tillsammans med användarna, anhöriga och personal. Skapa fler trygghetsboenden i Gnesta kommun Trygghetsboende är en boendeform för personer som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Vi tror att trygghetsboenden skulle kunna vara en större del av ordinarie bostadsbestånd, både för äldre och för personer som har insatser från kommunen genom socialtjänstlagen. Den planerade nya enheten för dagverksamhet och särskilt boende som ska startas under 2025 kommer att visa hur fortsatt planering måste genomföras. Införa fler inflytanderåd Gnesta behöver fler vägar för invånarna att påverka sin vardag. Inflytanderåd är ett sätt för kommunen att fånga upp brister och möjligheter inom flera områden och fler inflytanderåd bör införas, till exempel inom LSS, skola eller äldrevård. Vi ska verka för att elever, brukare och anhöriga i alla kommunens verksamheter får ett inflytande över verksamheterna genom brukarråd. Under 2025 ska socialförvaltningen undersöka invånarnas behov och upplevda möjligheter att påverka, genom bland annat den medborgarundersökning som görs i kommunen. Förvaltningen ska sedan ge förslag på vilka inflytanderåd som skulle göra störst skillnad för olika grupper av invånare. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har det samlade ansvaret för frågor kring miljö- och hälsoskyddslagstiftning, planering och byggnationer, gator och parker samt räddningstjänst. Nämndens arbete är därför avgörande för en hållbar omställning. Nu finns åter en Klimatstrateg på förvaltningen och det avstannade arbetet i den sektorn påbörjas igen. Plan för klimatanpassning i kommunens tätorter Dagens och morgondagens klimatförändringar innebär stora risker för invånarna i Gnesta. Översvämningar, värmeböljor, ras och smittor riskerar bli allt vanligare, och en sjönära kommun som Gnesta är då särskilt utsatt. Under 2025 ska arbetet påbörjas med ett systematiskt arbete för klimatanpassning i Gnesta kommun med fokus att bygga klimatrobusta tätorter och säkra oss inför de största riskerna. Kommunen ska aktivt söka medel för klimatanpassning från statliga myndigheter. En strategi för grön/blå infrastruktur och ekosystemtjänster En långsiktigt hållbar stadsutveckling kräver långsiktig planering och fokus på ekologisk hållbarhet. Åtgärder som att verka för fler gröna tak, tillskapande och återställning av våtmarker och att stärka den biologiska mångfalden i stadsmiljöer kan bidra till att vi står starkare, och med lägre kostnader, i ett förändrat klimat. Förvaltningen tillförs därför en miljon kronor för att skapa en plan för Grön och Blå infrastruktur redan under 2025. Förenkla regler för hållbart byggande Under 2025 ska ett arbete påbörjas för att göra det enklare för boende i såväl tätorter som på landsbygden att få tillstånd för energilösningar, utbyggnader för förbättrad resursanvändning eller gröna tak. Kommunen ska sträva efter att minska andelen mark som inte får bebyggas, så kallad “prickad mark”. Icke-permanenta lösningar som solceller och gröna tak ska tillåtas inom samtliga bostadsområden. Effektivisera och utveckla parkering i centrum Under 2023 genomfördes en parkeringsutredning med fokus på att effektivisera nuvarande parkeringsmöjligheter och frigöra ytor för bättre användning än förvaring av bilar. Förvaltningen bör vidare undersöka möjligheten att skapa tillfälliga parkeringsplatser vid centrala ytor som just nu inte används samt vilka parkeringsplatser som kan ersättas eller kompletteras med dagvattenhanterande system. Härvid skall också laddboxar installeras där så är passande. Fossilfri personbilsflotta Miljöpartiet vill införa ett stopp för inköp av nya fossildrivna personbilar med målet att personbilsflottan i sin helhet ska vara fossilfri 2026. Det innebär att alla nya avtal vid köp och hyra av personbilar till kommunal verksamhet ska vara ”spjutspetsnivå” eller ”avancerad nivå” i Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för personbilar. Ett uppdrag ges till Samhällsbyggnadsförvaltningen att inventera och föreslå en strategi för en fossilfri fordonsflotta inom samtliga fordonstyper. För att få fart på detta avsätts 5 miljoner för att köpa minst 10 utsläppsfria fordon. Utreda möjligheterna för kollektivtrafik inom Gnesta tätort Det ska inte behövas egen bil för att ta sig till träning, butiker eller skola i Gnesta. Under året ska förvaltningen förbereda ett arbete kring möjligheterna för lokal kollektivtrafik och söka medel för pilotstudier. Med sikte på 2026 ska kommunen utreda och presentera en plan för hur invånarna kan ta sig med kollektivtrafik inom tätorten där särskilt fokus ges barn och äldre. Göra en ödehusinventering Idag finns ett stort antal tomma hus i kommunen, som skulle kunna vara en resurs för fler invånare och besökare i Gnesta. Vi vill att kommunen gör en ödehus-inventering och kontaktar ägarna till fastigheter med information om hur de kan hyra ut, sälja eller hitta nya användningsområden för sina fastigheter. Förslaget har testats med goda resultat i många kommuner och kan med små medel öka skatteintäkter och ge fler fritidsboende i kommunen. De, av kommunen inköpta, hus som står och förfaller idag bör hyras ut. Ta fram en handlingsplan för cirkulärt byggande Om Gnesta kommun ska bli hållbar för människor, djur och det ekologiska systemet behöver vi förändra hur vi bygger. Under 2025 ska Gnesta påbörja arbetet med en plan för cirkulärt byggande, vilket innefattar nybyggnation, renoveringar samt metoder för återbruk. Planen ska innehålla tydliga riktlinjer, konkreta åtgärder för ökad cirkularitet och en tidsplan för genomförande. En grundförutsättning för planen är att all framtida nybyggnation på kommunal mark ska vara klimatneutral eller klimatpositiv. Investeringar Investeringsbudgeten i styrets förslag till budget innehåller en ospecificerad pott om 19 miljoner. Vi i Miljöpartiet de Gröna i Gnesta vill se en kraftig förändring mot hållbar omställning i kommunen. Utöver underhåll och god förvaltning satsar vi på att göra kommunen fossilfri och göra det lätt för våra invånare att göra hållbara val. Att investera för att spara pengar i framtiden är hållbart och gång på gång ser vi att omställning från smutsigt till rent medför en bättre ekonomi. Vi ska inte vara rädda för att satsa på att komma rätt rustade för framtiden. Investeringar 2025 Nystart för laddinfrastruktur i hela kommunen Gnesta kommun bör avsevärt underlätta övergången till en fossilfri fordonsflotta. I ett första steg avsätter vi 1 miljon kronor för 100 st. laddplatser i samtliga tätorter under 2025. Utöver detta ska ägardirektiven för Gnestahem och GFAB skärpas kring investeringar på laddinfrastruktur med särskilt fokus att göra laddning tillgängligt för personer som bor i hyresrätt samt att bli en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda anställda möjlighet att ladda sina fordon. Nystart för den fossilfria fordonsflottan 5 miljoner avsätts för att köpa minst 10 utsläppsfria fordon med målet att under 2026 inte längre ha några fossildrivna fordon kvar. Start för solceller på kommunala fastigheter Kommunen och dess bolag bör kraftigt utvidga sina satsningar på solceller på kommunens fastigheter. En sådan satsning motiveras såväl av ekonomiska skäl som av krav som ställs i EU-förordningar. I en särskild solcellssatsning avsätts 2,5 miljoner kronor under 2025 för att inhandla solceller och energilager till Hagstumosse/Ishallen då det är den största energiförbrukaren och att elnätet där är undermåligt. På sikt kommer detta drastiskt minska driftkostnaderna för el och uppvärmning för kommunen. För att minska sårbarheten vid framtida störningar och ytterligare minska kostnaderna bör kommunen ha som målsättning att inneha energilager motsvarande 50% av kommunförvaltningens elförbrukning per dygn. Medborgarbudgetar Genom att ge medborgare makt och inflytande över sin egen levnadsmiljö kan insatserna bli bättre och engagemanget större. Under 2025 påbörjas ett försök med att skapa medborgarbudgetar i Gnesta, Laxne, Stjärnhov och Björnlunda, där invånarna ges en budget för att bestämma vilka investeringar som är viktiga i sin egen ort. För detta avsätts 2 miljoner kronor, ospecificerat, till investeringar på respektive ort. Ett Grönare Gnesta Vi investerar 1 miljon kronor i klimatanpassningsåtgärder på skolgårdarna. Mer grönt, mindre hårdgjorda ytor, svalare och bättre för barnen. Vi investerar 1 miljon kronor i tätortsnära trädplanteringar som ska sänka temperaturen, minska skyfallens påverkan, förbättra dagvattenhanteringen, öka biodiversiteten och till del ge frukt och grönt som samtidigt som ökar resiliensen och egenförsörjningsgraden i samhället. Vi investerar 2 miljoner kronor som ska användas av Beläggningsprogrammet för att minska andelen asfalt i beläggningarna. Syftet är att öka markens genomsläpplighet, förbättra dagvattenhanteringen och minska beläggningens kapacitet att lagra och avge värme under värmeböljor. Klimatanpassning i takt med VA-enheten Vi avsätter 4 miljoner till 4 projekt som skall genomföras där VA-enheten skall genomföra förnyelse av ledningsnätet. Utpekat i budgeten för VA finns Solvägen, Solåkravägen, Laxne och Stationsvägen i Björnlunda. I anslutning till dessa platser har kommunen mark och rådighet att utföra klimatanpassningsåtgärder som kommer att förstärka de åtgärder som VA kommer att genomföra. Främst gäller det åtgärder som hanterar dagvatten. T ex nedsänkta planteringar, översvämningsytor, stenkistor eller trädplantering. Denna budget är gjord av fritidspolitiker, i en kontext som inte inbjuder till skuggbudgetar och där vi som opposition har ett särskilt ansvar för att medborgare tydligare ska kunna se vad som skiljer de olika partierna åt. För mer information kontakta: Johan Lexell, Gruppledare Miljöpartiet i Gnesta, Johan.Lexell@gnesta.se Vår budget i siffor - Reformutrymmet Budgeten nedan består av det så kallade Reformutrymmet, som är det som blir kvar när uppräkningar, indexhöjningar och äskanden från förvaltningarna är gjorda. För att kunna använda hela reformutrymmet så måste man lita på att förvaltningarna har begärt det dom behöver och kommer att ha tilldelats tillräcklig ram för att kunna hålla sin budget. demokraterna och Moderaterna) 11,1 miljoner i en pott för oförutsedda händelser. Av åtgärderna nedan så är nr 12 och nr 13 av karaktären att dom ökar utgifterna även framöver eftersom det är personalkostnader (tillför nya kompetenser till förvaltningen). Övriga åtgärder är av enkel karaktär och påverkar inte framtida budgetar. Reformutrymmet för 2025 är 11,1 miljoner kronor som vi disponerar på följande vis: 1. Grönare Gnesta - Lötbodal naturreservat, utredning 100 2. Grönare Gnesta - Successionsträd i Thuleparken 200 3. Grönare Gnesta - Valfri åtgärd för att förbättra Frösjön 200 4. Grönare Gnesta - Plan för Grön- och Blå infrastruktur 1000 5. Smartare Gnesta - Klimatanpassning (Skred) Storgatan/Lillsjön 100 6. Smartare Gnesta – Övergångsställen + Miljözon 1 i centrum 500 7. Smartare Gnesta – Cykelvägar (omfördelas inom beläggningspr.) (500) 8. Smartare Gnesta – Förbättra pendlarparkeringen 100 9. Roligare Gnesta - Gör Vattentornet användbart 100 10. Roligare Gnesta - Plogad isbana Frösjön 200 11. Roligare Gnesta – Chill i hela kommunen 500 12. Bättre Gnesta – Kulturstrateg + Kulturstrategi 1500 13. Bättre Gnesta – 2st nya Fältarbetare 1500 14. Bättre Gnesta – Bibehållen lärartäthet 1600 15. Bättre Gnesta – 30h förskola för arbetssökande 100 16. Bibehållen kvalitet på Skolmaten trots kostnadsökningar 1000 17. Landsbygden - Ödeshusinventering 100 18. Landsbygden - Medborgarbudgetar 800 19. Landsbygden – Föreningsstöd 500 20. Smartare Gnesta – Oförutsedda händelser 1000 - Summa 11100 Vår budget i siffor – Investeringar Investeringsbudgeten nedan består av det så kallade Lånefria investeringsutrymmet, som är det som vi bör disponera varje år för att vara i balans med avskrivningarna utan belåning. Vi ser det Lånefria investeringsutrymmet som en skuld till medborgarna som vi förtroendevalda ska förvalta genom kloka beslut. Det förväntas att man investerar. demokraterna och Moderaterna) 19 miljoner i en ospecificerad ram som förvaltningarna ska kunna äska medel ifrån. Av investeringarna nedan så ger nr 1-5 avkastning som överstiger bankränta. Övriga investeringar ger avkastning, men det kommer att bli svårt att komma överens om nyckeltal för hur lönsamma dom är eftersom det inte finns ideologisk samsyn om vad som har högt värde och vad som har lägre värde. Investeringsutrymmet för 2025 är 19 miljoner kronor som vi disponerar på följande vis: 1. Grönare Gnesta, trädplantering - 1000 Träd 1000 2. Smartare Gnesta, elektrifiering - 100st Laddplatser 1000 3. Smartare Gnesta, elektrifiering - 10st Fossilfria fordon 5000 4. Grönare Gnesta, skydd mot skyfall - 2st Våtmarker 500 5. Smartare Gnesta, elektrifiering - 1st Solenergianläggning 2500 6. Grönare Gnesta, förbättra skolgårdar 1000 7. Grönare Gnesta, beläggningsprogrammet 2000 8. Smartare Gnesta - Klimatanpassningar kring VA-projekt 4000 9. Bättre Gnesta - Medborgardriven investering 2000 - Summa 19000 Bilaga 2. Beskrivning av objekten angivna i Budgeten för Investeringar 1. 1000st träd av olika storlekar och sorter skall planteras och dokumenteras (eftersom dessa kan användas som negativa utsläpp i kommande krav på koldioxidutsläppsminskningar). Volymmålet 1000 uppnås genom att använda träd i andra projekt så som till exempel Investeringsobjekt nummer 4,6,7 & 8. Ett träd som är en meter högt kostar 30sek att köpa medan ett träd som är 3m högt kostar 30,000sek att köpa. Som exempel får 1000 träd lätt plats på ytan mellan solåkravägen och vackerby industriväg och kan då kosta 1000st x 30sek 30,000 sek + arbete. Idén är att de ska ha ett högt ekosystemtjänst- värde. T ex att det bidra till att avlasta dagvattensystemet, att de bidrar med svalka, skugga äldreboenden eller att de skyddar en strandlinje mot erosion. Samt att de helst ska planteras i kombinationer med andra åtgärder som t ex VA genomför för att uppnå flera effekter än att bara att vara träd, vilket förvisso inte är en dålig effekt. 2. 100st laddplatser är volymmålet som blir en rimlig start på elektrifieringen. Exempel på olika sätt att använda dom är främst och rimligen som laddning av tjänstefordon, för personalparkeringar, för pendlarparkering och som samhällsservice. I alla tätorterna. Investeringen ger god ekonomisk avkastning tillsammans med egna elfordon och görs ännu bättre ifall man kan leverera egenproducerad el till laddboxarna. Investeringen har positiv inverkan på mål som en attraktiv kommun och en attraktiv arbetsgivare. Varje fossilbil som byts mot en elbil förbättrar vår kommunala handelsbalans och skapar välstånd eftersom vi slutar att läcka pengar till företag som producerar drivmedel som vi måste importera. 3. 10st fossilfria fordon är en lagom volym för att målet med en fossilfri fordonspark ska kunna realiserar på något års sikt. 4. 2st Våtmarker. Främst och enklast avses Hagstumosse och Västra Frönäs gärde. Båda kan ha arrendeavtal som måste sägas upp. Hagstumosse kan ombildas till en våtmark genom att minska utflödet i diket under 57:an som mynnar i Marieströmsutloppet i Frösjön. Vår bedömning är att dagvattensystemet avlastas och att Frösjön blir lite mindre sämre genom att näringsämnen som når Frösjön minskar. Del av Västra Frönäs gärde kan ombildas till våtmark genom att gräva ”fiskbens-mönster” från befintligt dike i syfte att öka volymen på ’diket’. I kombination med träd så får det en avlastande effekt på dagvattensystemet och minskar näringsläckaget till Frösjön. Båda projekten beräknas bidra till bättre vattenkvalitet i Frösjön. 5. 1st Solenergianläggning+batterier ska installeras vid Hagstumosse. Antingen fristående eller på ishallens fasad. Detta löser energiproblematiken som är förknippad med ishallar och ger bra avkastning. Det ökar så klart även energioberoendet för kommunen där ishallen idag är en av våra största konsumenter och påverkar således hela kommunens energibalans. 6. Skolgårdar måste anpassas och förbättras. Vi avsätter en miljon för att detta skall kunna påbörjas. Det kommer att behövas åtgärder både externt som skolträdgårdar, skuggbildande strukturer, mindre hårdgjorda ytor. Ett kontinuerligt arbete kommer att behövas göras med skolgårdar eftersom dom är byggda i en annan tid för att motsvara krav som nu har förändrats. Detta för att bland annat möta arbetsmiljökrav som främst kommer att vara temperaturrelaterade. 7. Beläggningsprogrammet får utökad ram med två miljoner för att utöka omfattningen på programmet. Beläggningarna måste varieras eftersom de lokala behoven varierar. Vi har inte råd att låta infrastruktur bara ha en funktion. Att vara jämn och lätt att snöröja får underordnad betydelse i olika delar av tätorterna. Beroende på var man är så kommer behovet av dagvattenhantering, svalka eller skydd mot skyfallsrelaterade översvämningar att vara viktigare än att det är lätt att snöröja. Exempelvis så är hålsten använt vid Valasjödiket (Järnvägsgatan), vilket är rimligt eftersom det är ett relativt nybyggt område och man har använt moderna metoder. Det är främst i äldre delar av tätorter där man nu behöver undvika att undantagslöst reparera asfalt. Inför reparation behöver man göra en analys ifall det skulle vara bättre att ta bort asfalt och ersätta den med något annat. Analysen ska självklart inte göras av GataPark utan av en högre instans som kan ge inriktningar om vad som ska uppnås lokalt. Nästan alla parkeringsplatser borde förmodligen få asfalt ersatt med annan beläggning. 8. Klimatanpassningar kring VA-projekt innebär att vi har identifierat fyra stycken projekt som VA skall genomföra och där kommunen har rådighet över angränsande mark. Solvägen, Solåkravägen, Stationsvägen (Björnlunda) och Laxne. Samtidigt som VA förnyar ledningsnätet så görs även ytterligare åtgärder som förstärker det som VA vill åstadkomma samtidigt som en uppsjö av andra fördelar uppnår. I exemplet Solvägen vill VA minska på dagvattnets påverkan på avloppsreningsverket. När dom gör det med ledningar så förstärker kommunen det genom att anlägga stenkistor, svackdiken eller genom att sänka nivån på området innanför Solvägen. Det gör att ännu mindre dagvatten terminerar i avloppsreningsverket eller i Sigtunaån. Samtidigt så erhålls funktionen skydd mot skyfallsrelaterade översvämningar. När träd också planteras så ökar effekten på tidigare nämnda åtgärder ytterligare och man får även andra funktionförbättringar som rör temperatur och biodiversitet. 9. Medborgarbudgetarna för respektive tätort sätts här till 500tkr (x4) och är pengarna som öronmärks och ska spenderas av respektive tätorts-råd. Bilaga 1. Beskrivning av objekten angivna i Budgeten för Reformutrymmet 1. Gnesta måste ha arealer som står under formellt skydd i naturvårdande syfte. Delvis för att det är rätt att formellt skydda delar av kommunen till förmån för kommande generationer men också för att kommande lagstiftning kommer att kräva det. 30% är siffran som det spekuleras om och nuläget är 1,8%. Troligen kommer kommunens hela innehav av mark/skog behöva avsättas även om många privata ägare också går kraven tillmötes. Ekonomiskt så är det en bra affär då man (nu innan det blir tvingande) kan lösa in marken mot marknadsvärde och i användarreglerna för respektive naturreservat skriver man in vad man vill göra i det (t ex cykla eller springa eller låta hundar träna). När man tittar på andra kommuner har t ex Botkyrka löst in nästa hela sitt skogsinnehav och fått betalt samtidigt som dom kan nyttja skogen som tidigare. All skog som kan tänkas vara av intresse för rekreation borde alltså ombildas till naturreservat skyndsamt. Det är inget fel på hur vi förvaltar skogen idag men det här sättet är mer inkomstbringande och gör att vi får ”fler kryss i rutorna” än idag. 2. Successionsträd är träd som skall ersätta befintliga träd och borgar för att man kan få en ordnad förvaltning av träden i tätorten. Det nyliga exemplet på att man borde ordnat förvaltningen på detta sätt är pendlarparkeringen mittemot KorvKurres där det nu kommer att saknas skugga, bullerdämpning, biodiversitet och skydd mot skyfall i minst 30 år eftersom det inte finns något träd som tar över funktionen som det nyligen fällda träder hade. Utan plan och succession så riskerar vi att stå utan träd under lång tid ifall. Parker blir extra tråkiga utan träd och risken att befintliga, träd far illa eller drabbas av sjukdomar öka i takt med att medeltemperaturen ökar. Den bästa tiden att plantera ett träd är för 30år sedan och den näst bästa tiden att plantera träd är idag. 3. Valfri åtgärd i Frösjön innebär att avsatta medel skall användas till en riktig, valfri åtgärd som klimatstrategen bestämmer (förutom åtgärden att skrämma fåglar som det redan finns 50tkr avsatt för). Syftet är att faktiskt kunna åstadkomma en förbättring eller att kunna utesluta någon källa till försämringen av vattenkvaliteten. Det finns färdiga utredningar och förslag på åtgärder. Kommunen har krav på sig via Vattendirektivet att dess vatten inte får försämras. Nyligen har framkommit att Storsjön och Avlasjön tillhör Sveriges mest övergödda sjöar vilket känns som dålig reklam och inte i enlighet med inriktningsmålet En attraktiv kommun. 4. En plan för blå och grön infrastruktur är en grundläggande del av samhälls- planeringen som måste tas hänsyn till vid övrig planering. Utan denna plan så riskerar vi att genomföra irreversibla åtgärder och förlora stora ekonomiska fördelar. Planen är del av översiktsplanen och arbete som görs nu kommer att kunna införlivas i översiktsplanen när den uppdaterad. Då centrumplanen inte verka kunna vänta in uppdateringen av översiktsplanen så behöver detta underlag också göras i ”förtid”. Själva planen är ett sätt att beskriva hur vatten och grönska, på det sätt som bäst gynnar samhället, skall disponeras och hur mycket av detta som behövs för att t ex undvika översvämningar eller osunda temperaturer. 5. Klimatanpassning (Skred) på Storgatan invid Lillsjön innebär att man förstärker sluttningen mot Lillsjön med t ex sten och fyllnadsmassor. Att inte lerjord beter sig som man trott har visat sig på senare tid med allvarliga konsekvenser och störningar. Gnesta har relativt mycket lerjord som kan anta vätskeliknande form när den mättas av vatten. Enligt MSB-kartering så är detta en av de platser i Gnesta som är i risk. Rätt utförd (med hålor på frostfritt djup) så fungerar detta skredskydd även som en faunadepå för groddjur. Här finns även risk för stranderosion som kan åtgärdas med trädplantering i strandlinjen. 6. I enlighet med två motioner så innebär denna åtgärd att Miljözon1 införs på Storgatan mellan Mariefredsvägen och Tingshusgatan med uppsåtet att de sämsta lastbilarna som rullar på våra vägar ska ta en omväg runt vårt centrum. Samtidigt så bygger man nya övergångsställen på denna vägsträckning för att förbättra konnektiviteten mellan parkeringsplatser och handelsplatser. Tillgängligheten ökar även då man idag inte kan stappla eller åka rullstol mellan affärer och parkeringsplatser (korsa Storgatan) utan att göra omvägar. Trafiksäkerheten ökas då fler övergångsställen hamnar där gångtrafikanterna defacto korsar vägen. Centrum blir mer attraktivt. Stor påverkan till låg kostnad. 7. Beläggningsprogrammet verkar skrivet som asfalt för bilar. Beläggning är också t ex grus, sten och kullersten. Beläggning är till för alla trafikanter. Enligt likarättsprincipen så ska nu cykelvägar (och gångvägar) och andra beläggningar skrivas in i beläggningsprogrammet. Vi utmanar dagens norm att och menar att beläggningsprogrammet t ex skulle användas för att utvärdera vilken beläggning som gör mest nytta och det troliga är att andra beläggningar än asfalt kommer att behövas i tätorterna t ex på parkeringsplatser eller där det så bedöms vara lämpligt. Genomsläpplighet, buller och förmåga att bevara värme eller avge kyla kommer att få stor betydelse i tätorterna varefter förutsättningarna förändras gradvis och oundvikligen. 8. Pendlarparkeringen skall förbättras för att se till att den möter kraven som ställs idag och för att ge de som bor utanför tätorterna möjlighet att arbetspendla. En Parkeringsutredning är gjord och vi menar då att det är dags för åtgärder. Vi tror t ex att laddboxar, slugare parkeringsrutor och carportliknande strukturer som kan användas antingen för energiproduktion, biodiversitet eller dagvattenhantering är föreslagna i utredningen och vill därför anslå medel till detta. Idag bidrar inte pendlarparkeringen varken med ekosystemtjänster eller bättre finanser vilket är ett dåligt nyttjande och en dålig affär. 9. En engångssumma för att ändra bygglovet till allmän byggnad beräknas kosta 5000kr. Om man sen ordnar insidan så att det går att vistas där säkert så öppnar man för möjligheter som inte finns idag. Ifall Vattentornets vänner slipper betala för tillfälliga bygglov så kommer ett Upplåtelseavtal med dem kunna tecknas och Vattentornet blir en tillgång istället för en kostnad. 10. En ambition och förmåga att ha en plogad isbana ”utanför” tågstationen skulle onekligen bidra till bilden av en Attraktiv kommun. Förvaltningens svar på en motion i ärendet verkade problematisera istället för att se möjligheter. Vi förstår att detta på grund av vädret inte kan bli av varje år men vi förstår också att den gång som banan blir plogad så kommer många vilja nyttja den och den kommer att vara ett inslag i stadsbilden som vi kan bli kända för. 11. Viljan att hela kommunen ska leva och likarättsprincipen gör att vi anslår pengar för att fritidsgården Chill, systematiskt, skall genomföra aktiviteter i alla kommunens tätorter. Filmvisning i Laxne, pingisturneringen i Welandersborg och strandhäng vid Naten är alla exempel som kan genomföras i lokaler eller på platser som kommunen redan stödjer i olika former. Transportmöjligheter är det som kanske behöver tillföras annars så kommer Chill och ungdomarna att komma på aktiviteter som passar sig bättre utlokaliserat. 12. Gnestas kulturliv är unikt och en källa till intäkter, hotellnätter och restaurangbesök. För att behålla försprånget och utöka det behövs en kulturstrateg med tillhörande budgetmedel. Att ha långsiktiga och hållbara planer borgar för god ekonomi i detta och gör kommunen än mer Attraktiv både för kulturutövare och kulturanvändare. 13. Funktionen Fältarbetare saknas idag. Att ha intermittent nattvandrande föreningar är bra men det kan inte vara fundamentet eller det enda verktyget för kommunens förebyggande och uppsökande arbete. 1,5 miljoner avsätts för två fältarbetare. Ifall dom förhindrar två glaskrossnings incidenter under ett år så är Fältarbetarna självfinansierande bara gällande minskade kostnader för skadegörelse. 14. Barn- och utbildningsförvaltningens ekonomiska ram minskas med 1,6 miljoner enligt förvaltningens äskanden och förslaget från styret är detsamma. Vi väljer att skjuta till 1,6 miljoner så att förra årets ekonomiska ram bibehålls och antar att ifall man har samma pengar fast färre barn så kan barngrupperna bli mindre eller så kan den relativ lärartäthet öka. 15. Kvalitativ mat som handlas lokalt och är ekologisk är viktigt för hållbarhet och reseliens. Genom att skjuta till 1 miljon kronor utöver äskad ram så hoppas vi att kostnadsökningarna på livsmedel blir lite mindre kännbara. Kostenhetens totala kostnader är ca 30 miljoner så det blir bara en ”förbättring” på ca 3%. 16. Vi tar arbetssökandet på allvar och anser att en ökning till 30tim av förskoletimmarna som erbjuds arbetssökande närmar sig en verklighet där man som arbetssökande ska anses att ha som jobb att just söka jobb. Kostnaderna för detta i tider av minskat antal barn blir marginell. 17. En ödehusinventering har fler värden där ett är hygieniska skäl då vi inte vill ha nedgångna ruckel ståendes som minskar attraktiviteten för kommunen. Andra värden är att stärka landsbygden genom att visa intresse och kanske kunna facilitera för nya medborgare och att minska slöseriet vilket ödehus ändå måste anses vara. 18. Medborgarbudgetar är ett beprövat sätt att engagera medborgare i det demokratiska samtalet och processen. Vi tänker oss en medborgarbudgetprocess i var och en av de fyra tätorterna i kommunen som skall leda till medborgardrivna investeringar om 500tkr per tätort. Statuter och villkor måste bestämmas och någon måste sköta om processerna och moderera samtalen på möten som skall göra att man kommer fram till vad som investeringarna ska innefatta. 19. Ett tillskott i föreningsstöd har vi valt att ta med i budgeten för 2025 eftersom när det går bra för kommunen så är det rätt att kommunen blir generös mot eldsjälarna som arbetar i kommunens föreningar. 20. Som ansvarstagande parti väljer vi att ha en pott för oförutsedda händelser. Potten kunde varit större men som ansvarstagande parti så måste vi också visa korten och prissätta vår politik så att det framgår tydligt vad vi vill göra och vad vi står för. Därför har vi låtit använda den största delen av reformutrymmet till just reformer. Investeringar/Reinvesteringar för Taxekollektiven - Principer Nyinvesteringar enligt liggande förslag från styret (från Framtidsplanen) VA-verksamheten 0,5 0 0 Renhållning 2,5 17 0 Vattenförsörjningsprojektet 35 160 100 Total 38 177 100 Reinvesteringar enligt liggande förslag från styret (från Framtidsplanen) Total 38 177 100 Miljöpartiet anser att det är fel att man inte investerar och reinvesterar i högre takt. Att reinvestera dvs sköta om det man redan köpt är hållbart och ekonomiskt. En låg reinvesteringstakt leder till ”chockhöjningar” när man en brytpunkt nås. Reinvesteringstakten får inte understiga försämringstakten på systemet utan måste ligga högre än så för att vi inte ska befinna oss på ett ständigt sluttande plan mot t ex vattenkaos. Att investera borde vara att sänka kostnaderna för verksamheten och att VA inte investerar i nya anläggningar är rimligt eftersom alla nuvarande abonnenter redan är anslutna och nya abonnenter får bekosta anslutning när dom flyttar hit och nytt vatten sär-redovisas ovan. VA kunde investera i t ex elfordon, solceller+batterier, styrningssystem för att sänka taxan. Renhållning borde också investera i saker som gör driften billigare eller bättre. Komprimatorer, Flistuggar, Solceller, El-traktorer och annat är exempel på investeringar som andra gjort för att minska kostnaderna och därmed avgifterna. De 17 miljoner som Renhållning ska investera i 2026 bedöms vara nya 4-facks-soptunnor till alla. Nyinvesteringsprincip enligt MP (ej förankrad med taxekollektiven) Vattenförsörjningsprojektet 35 160 100 Reinvesteringsprincip enligt MP (ej förankrad med taxekollektiven) … Vänsterpartiet Gnesta Budgetförslag – 2025-2027 Välfärden i Sverige befinner sig i kris efter många år av nedskärningar och effektiviseringskrav. Krisen visar sig i form av sparbeting på redan pressade verksamheter samtidigt som allt fler välfärdsarbetare överväger att byta yrke, viktiga funktioner som bemannade skolbibliotek saknas i många skolor, köerna till plats på äldreboende växer och utredningstider inom socialtjänsten växer. Under lång tid har kommuner uppmuntrats att gå med överskott och ”spara i ladorna” för att klara av de demografiska utmaningar som hela Sverige står inför med en åldrande befolkning. Nu när behoven ökar är det nödvändigt att använda det utrymme som byggts upp. Mot bakgrund av detta föreslår Vänsterpartiet Gnesta en annan riktning än den som minoritetsstyret pekar ut i sin framtidsplan, i form av nya prioriterade uppdrag och justerade budgetramar. Prioriterade uppdrag i Vänsterpartiets budget • Ta fram en Vattentjänstplan och säkerställa hållbara och kostnadseffektiva lösningar för vatten och avlopp ur ett flergenerationsperspektiv, där hela kommunens behov, miljöpåverkan, möjlighet till interkommunal samverkan och långsiktigt hållbart underhåll tas i särskilt beaktande. • Ta fram en plan för hållbarhet och klimatanpassning samt utse en ansvarig för kommunens miljöarbete, med uppgift att följa upp hur planen tillämpas i alla kommunens verksamheter, inte minst bostadsbyggande, samhällsplanering och nyinvesteringar. • Genomför en översyn av hemtjänstens organisering och finansiering för att förbättra arbetsmiljön och omsorgens kvalitet. Avskaffa LOV – hemtjänsten ska drivas och utvecklas i kommunens regi. Slopa minutstyrningen och inför modellen ”Fri tid” eller liknande arbetssätt med ökat inflytande för både omsorgstagare och personal. • Utred arbetsmiljön inom socialförvaltningen och i synnerhet vuxen- och biståndsenheten samt barn- och familjeenheten och genomför satsningar för att minska personalomsättningen och korta utredningstiderna så att de uppfyller lagens krav. • Planera för ett kulturhus eller allaktivitetshus i Gnesta där verksamheter som fritidsgård, kulturskola och bibliotek skulle kunna samlas under ett tak. Öka tillgängligheten till dessa verksamheter för alla kommuninvånare genom särskilda satsningar utanför centralorten. • Ge Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden i uppdrag att stärka det förebyggande arbetet med barn och unga, bland annat genom fältarbete, utökad personal på Fritidsgården och förstärkning av elevhälsan. Förebyggande arbete måste vara långsiktigt och uthålligt, därför föreslår vi en permanent höjning av nämndernas budgetram snarare än en pott att söka projektmedel ur. • Avskaffa elevpengssystemet för kommunens skolor och återgå till en mer förutsägbar och transparent resursfördelningsmodell. Säkerställ att alla elever i grundskolan har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. • Utred förskolans finansiering för att säkra en rimlig finansiering av våra förskolor, och ta fram förslag på satsningar för att minska barngrupperna som idag överskrider Skolverkets rekommendation. Genom att bibehålla dagens bemanning när barnkullarna minskar når vi en bit på vägen! • Se över kommunens finansiella mål utifrån en långsiktigt hållbar nivå på kommunens skulder i förhållande till intäkter och tillgångar, i likhet med ”skuldankaret” i statens finanspolitiska ramverk. Ekonomiska förutsättningar • Överskottsmålet sänks successivt de kommande tre åren: 2,2% för 2025, 1,2% för 2026 och 1% för 2024. Detta frigör 5,55 miljoner att fördela till nämnderna under 2025, 7,64 miljoner för 2026 och 9,85 miljoner för 2027. • Att antalet kommunalråd minskas genom en revidering av arvodesreglementet så att arvodet för kommunstyrelsens vice ordförande sänks till 15% och andre vice ordförande till 50%, vilket innebär att drygt en miljon om året kan fördelas ut till kommunens verksamheter. Budgetramar De ekonomiska ramarna för 2025-2027 förändras enligt följande, jämfört med budgetförslaget från de styrande partierna. Exakt fördelning inom nämnderna beslutas av respektive nämnd utifrån kommunens prioriterade mål: Kommungemensamma poster: - 9,35 miljoner - Reserv oförutsett justeras till 4,75 miljoner - Den sökbara potten på 3 miljoner tas bort och omvandlas till en permanent satsning på förebyggande arbete med barn och unga Socialnämnden + 6,5 miljoner - Förebyggande arbete med barn och unga: 1,5 miljoner - Satsning på bättre arbetsvillkor i hemtjänsten: 3 miljoner - Kortare utredningstider: 2 miljoner Barn- och utbildningsnämnden: + 8,2 miljoner - Bibehållen ram trots färre barn - för ökad personaltäthet och minskade barngrupper: 2,7 miljoner - Återhämtningsstöd till skola, förskola och fritidshem för att kompensera de senaste årens effektiviseringskrav: 4 miljoner - Förebyggande arbete med barn och unga genom förstärkning av fritidsgård och elevhälsa: 1,5 miljoner Samhällsbyggnadsnämnden + 0,7 miljoner - Klimatanpassning och omställning 0,7 miljoner Kommunstyrelsen - 0,5 miljoner - Ta bort ett komnunalråd: -1 miljon - Utökad budget för kultur- och föreningsbidrag: 0,5 miljon Vänsterpartiet Gnesta 21 Oktober 2024