Kommunfullmäktige — 15 december 2025

§ 213 Interpellation angående flytt av förskolebarn Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till Nicklas Mattsson (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden angående flytt av förskolebarn. Nicklas Mattssons (S) svar: 1. Varför saknas permanent lösning för förskolans lokaler trots att kommunen haft 5 år på sig? Under perioden har bland annat följande åtgärder och ställningstaganden gjorts: · Utredning av alternativa lösningar för lokalerna vid Frustuna. · Förstudie och programarbete för ny förskola på Solrostomten arbetades fram, men projektet avbröts i beredningsprocessen. · Förvaltningen föreslog etablering av paviljonger på Solrostomten som en temporär lösning, en lösning som inte fullföljdes. · Kommunen förvärvade vårdcentralsbyggnaden i slutet av 2024, tänkt att delvis nyttjas till förskola. · Den 10 februari 2025 fattades beslut om att flytta verksamheten vid Frustuna till Liljedalshemmet. Tidplanen för flytten till Liljedalshemmet var från början mycket ansträngd. Planerad inflyttning flyttades från början av hösten 2025 till årsskiftet 2025/2026. I början av november 2025 fick förvaltningen och presidiet besked från Gnesta Fastighets AB (GFAB) om att bygglovet inte godkänts samt att tidplanen inte skulle kunna hållas. 2. Varför informerades berörda familjer och personal om den tillfälliga flytten med bara några veckors varsel? Ett skyndsamt beslut fattades utifrån det sena beskedet om att bygglov inte godkänts. Förvaltningens bedömning är att berörda familjer och personal fick information så tidigt som var möjligt utifrån tidslinjen: · 14/11 - Presidiet gav förvaltningen i uppdrag att utreda öppna förskolan som alternativ lokal för avdelning Draken. Beslut att avvakta med kommunikation till vårdnadshavare till måndag för att inte gå ut med besked på en fredag. · 17/11 – måndag, info till vårdnadshavare på Vklass om förseningen. · 19/11 – förvaltningen återrapporterade till presidiet att öppna förskolan inte bedömdes som en ändamålsenlig lösning. · 20/11 – förvaltningen får ett nytt uppdrag från presidiet att utreda andra lösningar för barnen. · 21/11 – förvaltningen svarar att man inte hittat en bra lösning för barnen. Fågeldansen beskrevs som ett möjligt alternativ men ett antal stora utmaningar med upplägget listas. · 24/11 – Förvaltningen får besked från presidiet att Draken måste flytta i förmån för att soc ska få tillgång till lokalerna. · 25/11 – Möte mellan förvaltning, förskolerektorerna, kommunikation, lokalsamordnare för att diskutera handlingsplan kring flytten, kommunikation till personal och vårdnadshavare. Barnkonsekvensanalys samt politiskt beslut om flytt börjar tas fram. · 1/12 – eftermiddag: Barnkonsekvensanalys samt politiskt beslut om flytt beslutas av BOUN · 2/12 – morgon: kommunikation till personal, eftermiddag: kommunikation till vårdnadshavare och medborgare. 3. Innebär flytten av en avdelning att syskon riskerar att hamna på olika förskolor? Fyra barn som har syskon på förskolan, men ett syskonpar har valt att byta förskola pga flytten. Bra att veta: det finns även 3–4 barn som har syskon på Frejaskolan. 4. Anser du att ”tydlig information” och hjälp att hitta till den nya förskolan är tillräckliga kompensatoriska åtgärder för de allvarliga risker som barnkonsekvensutredningen lyfter fram? Den viktigaste kompensatoriska åtgärden är att barnens pedagoger följer med och att rutinerna som man haft på Frustuna vidhålls. Vidare får barnen behålla sin grupp. Förskolan kommer bli bra, utmaningen ligger i att få dit barnen. Just nu undersöks fler andra alternativ än flytt till Fågeldansen samt att vi utreder vidare hur vi bäst kan stötta föräldrarna. 1. Interpellation angående flytt av förskolebarn. Tjänsteförslag Beslutsgång Sändlista ~ Akten ~ BOU-kontoret

§ 214 Interpellation -Vattenförbrukningen i Gnesta Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående vattenförbrukningen i Gnesta. Linda Lundins (S) svar: 1. Varför uppmärksammades inte risken för akut vattenbrist förrän i maj, trots låga grundvattennivåer redan i vintras? I mitten av maj varnade Sveriges geologiska undersökning för ovanligt låga grundvattennivåer på många håll i landet. Efter en torr höst och vår förelåg risk för vattenbrist i flera län i södra Sverige, och i samma period gick förvaltningen ut med information om akut vattenbrist i Gnesta tätort. Grundvattensituationen har varit ansträngd vid flera tillfällen sedan 2018, men då främst under vissa perioder, oftast efter sommaren när grundvattenbildningen är låg samtidigt som förbrukningen är hög. Inför den varma säsongen har grundvattennivåerna i regel varit på acceptabla nivåer, vilket gjort att situationen tidigare inte bedömts som akut. Den vattenbrist som uppstått 2025 skiljer sig genom att grundvattennivåerna var ovanligt låga redan innan sommaren började. Situationen utvecklades gradvis under hösten och våren och blev tydlig först i mitten av maj. Under våren låg fokus på att hantera vattenläckor och säkerställa driftsäkerheten i vattentornet. Detta arbete krävde ett högt tryck i ledningsnätet, vilket tillfälligt ökade uttaget från vattentäkten. Kombinationen av ett ökat uttag och redan låga grundvattennivåer gjorde att vattenbristen förvärrades snabbt, och det var först då som omfattningen blev tydlig och risken för akut vattenbrist uppmärksammades. 2. Hur hög var den genomsnittliga dygnsproduktionen i Gnesta vattenverk under månaderna november-april? Den genomsnittliga dygnsförbrukningen under perioden november 2024 till april 2025 var cirka 1 354 m³ per dygn. 3. Vad är en normal dygnsförbrukning av dricksvatten med tanke på antalet boende inom Gnestas vattenförsörjningsområde? Nationellt ligger den genomsnittliga vattenförbrukningen på cirka 51 kubikmeter per person och år, medan den fakturerade förbrukningen i Gnesta är lägre, cirka 40 kubikmeter per person och år. Utöver detta tillkommer dock vattensvinn i form av läckor samt VA-verksamhetens interna användning, till exempel spolning av ledningar och pumpstationer. 4. Har det funnits några rutiner för snabbt uppmärksamma kritiska grundvattennivåer eller onormalt hög vattenförbrukning och har dessa följts? Det har funnits rutiner, men händelserna visar att de inte var tillräckligt skarpa för att fånga situationens utveckling i tid. Vi tar ansvar för detta och har redan vidtagit åtgärder. Rutinerna är nu förstärkta, uppföljningen sker tätare och ansvaret för att agera på avvikelser är förtydligat. Dessa förändringar gör oss bättre rustade att snabbt identifiera och hantera risker – och är en central del av vårt framåtsyftande förbättringsarbete inom vattenförsörjningen. 1. Interpellation - Vattenförbrukningen i Gnesta. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 215 Interpellation - Hushåller vi med vattnet? Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) , Hushåller vi med vattnet? Linda Lundins (S) svar: Per Sicking har ställt fem frågor gällande vattenförbrukningen i Gnesta. 5. Har någon uppföljning gjorts av bevattningsförbudets effekter av hushållens förbrukning sedan 2018? 6. Har någon uppföljning gjorts av offentliga verksamheters vattenförbrukning sedan 2018? 7. Har någon uppföljning gjorts av privata verksamheters vattenförbrukning sedan 2018? 8. Hur fördelades den debiterade vattenförbrukningen mellan hushåll, kommunala verksamheter och företag i Gnesta vattenförsörjningsområde under 2024? 9. Hur fördelades VA-enhetens intäkter mellan hushåll, kommunala verksamheter och företag i Gnesta vattenförsörjningsområde under 2024? Det har inte gjorts någon uppföljning av vattenförbrukningen uppdelad på hushåll, offentliga verksamheter respektive privata verksamheter. Den uppföljning som har gjorts har avsett den totala vattenförbrukningen som helhet. Under perioden 2018 och fram till 2022/2023 var bemanningen på VA-enheten betydligt lägre, vilket begränsade möjligheterna till mer detaljerad uppföljning. Fokus har därför legat på att generellt uppmana till vattenbesparing och minska den totala förbrukningen, snarare än att följa upp hur olika verksamheter eller hushåll bidragit till minskningen. När det gäller debiterad vattenförbrukning så går det inte att få ut den statistiken uppdelad på hushåll, kommunala verksamheter och privata företag direkt från systemet. Kommunala verksamheter och företag ligger som verksamheter i systemet. Det går att dela upp verksamheter i kommunala verksamheter och privata företag manuellt, men det är ett väldigt tidsödande arbete och har inte prioriterats. Under 2024 fördelades intäkterna enligt följande: 1. Interpellation - Hushåller vi med vattnet? Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 216 Interpellation - Kommunranking Beslut Anna Ekström (M) om kommunranking. Varje år gör tidningen Aktuell Hållbarhet en rankning av Sveriges kommuner. Förra året hamnade Gnesta på plats 233 (av 290) och nu har vi sjunkit ännu lägre. https://kommunrankning.miljobarometern.se/lanstoppen/s%C3%B6dermanlands- l%C3%A4n Det är en föga smickrande placering men den kunde förbättras ifall vi i alla fall svarar på frågorna som skickas ut (ej svar = noll poäng på den frågan). Frågor till vice ordförande i kommunstyrelsen: 1. Kan en högre placering bidra till målet ’En attraktiv kommun” (och tvärtom)? 2. Varför svarar vi inte på frågorna som ställs i enkäten? 3. Finns det politisk vilja att hamna högre på denna rankning? Frågor till vice ordförande i kommunstyrelsen. Svar: Gnesta kommun arbetar med klimatstrategiska lösningar för att nå de nationella miljömålen, detta genom att bland annat nyligen beslutat om miljö- och klimatprogrammet och pågående arbete att ta fram en energiplan – vilket kan bidra till målet om en attraktiv kommun. Förvaltningen låter meddela att denna enkät tyvärr har fallit mellan stolarna. Kontakt har tagits med Aktuell Hållbarhet så att enkäten säkert ska nå kommunens miljöstrateg nästa år. Vi har nyligen antagit ett miljö- och klimatprogram, detta är startskottet på kommande på ett tydligare förankrat miljöarbete i Gnesta, vilket i sin tur visar på en politisk vilja att aktivt arbeta med att förbättra miljö- och klimat. Sedan är de faktiska resultaten mer viktiga än att hamna högre i en ranking. 1. Interpellation -Kommunranking. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 217 Interpellation - Redovisning av revisionsrapporter Beslut Johan Lexell (M) har ställt in interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M) angående redovisning av revisionsrapporter. Kommunens revisorer granskar den verksamhet som bedrivs i kommunen och prövar ansvarstagandet. De kommunala revisorerna tillhör olika partier och arbetar utan att ta partipolitisk hänsyn. Revisionen har en sida på wwww.gnesta.se https://www.gnesta.se/politikdemokrati/kommunfullmaktige/kommunensrevisorer.4. 4a4a1 92e11667b71c14800087.html Den senaste granskningen som är publicerad är från 2019. Det har såklart gjorts revisionsrapporter sedan dess. Revisionen har, enligt uppgift, lämnat revisionsrapporter till diariet så de finns där ifall man begär ut dem. Rapporterna finns också inbäddade i diverse kallelser eller är omnämnda i så kallande anmälningsärenden. På ett kommunstyrelsesammanträde redogjordes för en revisionsrapport som gällde upphandlingar. Den rapporten hanterades bara i KS och lyftes inte upp till KF. Rapporten klargjorde att kommunen ej har säkerställt en ändamålsenlig inköps och upphandlingsverksamhet. 1. När kommer de senaste sex årens revisionsrapporter bli tillgängliga på kommunens hemsida? Svar: Arbetet med att se över innehållet och struktur på kommunens hemsida pågår. Tills detta översynsarbete är klart går det för den intresserade att ta del revisions- rapporter genom det publicerade materialet på hemsidan. Alternativt rikta en specifik begäran om att få ta del av det efterfrågade materialet. Revisionens ordförande låter också hälsa att revisionen har en pågående kontakt med kommunikation för uppdateringen. 2. Anser ni att revisionsrapporter är av vikt och borde presenteras för kommunfullmäktige och inte bara för kommunstyrelsen? Svar: Revisionsrapporterna är en central del av den demokratiska kontrollen och utgör ett viktigt underlag för kommunens styrning och uppföljning. Kommunstyrelsen eller ansvarig nämnd har ett särskilt ansvar att bereda och hantera rapporterna, men det är kommunfullmäktige som är det yttersta ansvariga organet. Kommunfullmäktige ges en tydlig och transparent återkoppling om revisionens iakttagelser, vilket i dag sker genom revisionsberättelsen. Kommunstyrelsen eller den nämnd som tillställs rapporterna ansvarar för att besvara revisionens iakttagelser och rekommendationer. Rapporter inklusive svar kommer anmälas fortsättningen till kommunfullmäktige, vilket kommer att innebära att varje ledamot har full insyn och möjlighet att ta del av dem. På så sätt säkerställs transparens gentemot fullmäktige, samtidigt som kommunstyrelsen eller ansvarig nämnd hanterar den formella återrapporteringen till revisionen. Utöver detta så meddelar också revisionens ordförande att avseende granskningen av upphandlingar så skedde en miss vid revisionens skrivning av missivet där text om information i kommunfullmäktige föll bort. 1. Interpellation -Redovisning av revisionsrapporter Beslutsgång Sändlista ~ Akten ~ Kommunikationsenheten ~ Kommunsekreterare ~ Nämndsekreterare

§ 218 Interpellation - Miljö och hållbarhetsplan Beslut Anna Ekström (M) angående Miljö- och hållbarhetsplan. 1. Interpellation - Miljö och hållbarhetsplan. Beslutsgång Kommunfullmäktige bifaller ordförandens förslag Sändlista

§ 219 Interpellation - Energiplan Beslut Anna Ekström (M) angående Energiplan. 1. Interpellation - Energiplan Beslutsgång Sändlista

§ 220 Interpellation angående GnestaHem AB Beslut Anna Ekström (M) angående GnestaHem AB. 1. Interpellation angående GnestaHem AB Beslutsgång Sändlista

§ 221 Interpellation angående GnestaFörvaltnings AB Beslut Anna Ekström (M) angående Gnesta Förvaltnings AB. 1. Interpellation angående Gnesta Förvaltnings AB Beslutsgång Sändlista

§ 222 Låneram 2026 Beslut 1. Att kommunstyrelsen under år 2026 har rätt att omsätta lån och nyupplåna inom en totalt högsta låneram om 300 miljoner kronor. Kommunens finanspolicy anger att kommunfullmäktige varje år ska fastställa en ram för kommunens totala externa upplåning för nästkommande år. I ärendet föreslås en total låneram om 300 mnkr för 2026, vilket ger en möjlig nyupplåning på maximalt 80 givet dagens lån på 220 mnkr. Tjänsteförslag 1. Att kommunstyrelsen under år 2026 har rätt att omsätta lån och nyupplåna inom en totalt högsta låneram om 300 miljoner kronor. beslut. Johan Lexell (MP) lämnar tilläggsförslaget med lydelsen; Uppdra till kommunstyrelsen att föreslå förändringar i finanspolicyn så att nästa beslut avseende låneram skall ingå i och presenteras i budgeten istället för separat så som är fallet nu. Linda Lundin (S) föreslår avslag på Johan Lexells (MP) tilläggsförslag. Beslutsgång Reservationer/Särskilt yttrande Johan Lexell (MP anmäler särskilt yttrade. Sändlista ~ Ekonomichef ~ Kommunchef ~ Redovisningsansvarig

§ 223 Tak för borgen 2026 Beslut 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta Kommunkoncern AB:s kommuns modell för borgensavgifter debiteras Gnesta Kommunkoncern AB. Det lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahem ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 500 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift enligt Gnesta kommuns modell för borgensavgifter debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta Förvaltnings AB:s därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift enligt Gnesta kommuns modell för borgensavgifter debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det lån. Gnesta kommun har i dag ett borgenstak gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern om totalt 1 167 mnkr. I ärende föreslås ingen höjning av borgensramen för Gnesta kommunkoncern AB, Gnesta Förvaltnings AB eller Gnestahem AB för 2026. Gnesta Huereka 32:8 AB och Gnesta Centrumfastigheter AB har inget uttalat lånebehov, därav inget beslut om borgensutrymme. Gnesta kommun debiterar det utnyttjade borgensåtagandet enligt kommunens borgensmodell. Totalt borgensåtagande för Gnesta kommunkoncern uppgår då för 2026 till oförändrade 1 167 mnkr. Tjänsteförslag 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta Kommunkoncern AB:s kommuns modell för borgensavgifter debiteras Gnesta Kommunkoncern AB. Det lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahem ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 500 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift enligt Gnesta kommuns modell för borgensavgifter debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta Förvaltnings AB:s därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift enligt Gnesta kommuns modell för borgensavgifter debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det lån. beslut. Johan Lexell (MP) lämnar tilläggsförslaget med lydelsen; 1. Uppdra till kommunstyrelsen att föreslå förändringar i relevanta dokument så att kommunen skyddar sig mot urholkning av fastighetsvärden som omfattas av borgensåtagandet. 2. Uppdra till kommunstyrelsen att revidera ”Plan för borgensavgifter” eftersom dokumentet är sju år gammalt. Beslutsgång Reservationer/ Särskilt yttrande Sändlista - Gnesta kommunkoncern AB:s styrelse - Gnestahem AB:s styrelse - Gnesta Förvaltnings AB:s styrelse - VD Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB - Kommunchef - Ekonomichef - Redovisningsekonom

§ 224 Motion - Vilobänk Beslut 1. Godkänna informationen att den i motionen föreslagna vilobänken är utplacerad på önskat ställe sedan maj 2025 2. Motionen anses besvarad. En motion har lämnats in av Miljöpartiet 250108 där önskemålet är att placera ut en vilobänk i närheten av korsningen Mariefredsvägen/Industrivägen i Gnesta. Efter att motionen behandlats 250210 så genomförde Samhällsbyggnadsförvaltningen en snabb inventering om det fanns resurser att tillgodose önskemålet om en vilobänk. I maj 2025 kunde en vilobänk placeras ut relativt nära den föreslagna platsen i anslutning till Mariefredsvägen/Industrivägen. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll 2025-12-02 § 274 2. Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2025-11-12, § 54 4. Motion Vilobänk Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: 1. Godkänna informationen att den i motionen föreslagna vilobänken är utplacerad på önskat ställe sedan maj 2025 2. Motionen anses besvarad. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Gatuchef Diarienummer: BOUN.2025.146

§ 225 Beslutanderätt gällande fritidsgårdens inriktning och öppettider Beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden fattar fortsättningsvis beslut som rör fritidsgårdens verksamhet, inriktning, uppdrag och öppettider. Ärendet gäller att flytta beslutanderätten kring fritidsgårdens verksamhet, inriktning, uppdrag och öppettider från kommunfullmäktige till barn- och utbildningsnämnden. Syftet är att skapa tydligare ansvarsfördelning och mer effektiva beslutsvägar, då fritidsgården organisatoriskt ligger under barn- och utbildningsnämnden sedan 2013. Förslaget innebär ingen förändring i verksamhetens omfattning, innehåll eller ekonomi. 2. Utdrag ur barn- och utbildningsnämndens protokoll 2025-11-10, § 83 4. Protokoll 2015-03-02 – KF § 12 5. Protokoll 2013-09-30 – KF § 109 Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Barn- och utbildningsnämnden fattar fortsättningsvis beslut som rör fritidsgårdens verksamhet, inriktning, uppdrag och öppettider. beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Barn- och utbildningsförvaltningen ~ Chef för fritidsgården

§ 226 Reviderat aktieägaravtal samt bolagsordning Energikontoret Mälardalen Beslut 1. Godkänner det reviderade aktieägaravtalet för Energikontoret i Mälardalen AB. 2. Godkänner reviderad Bolagsordning för Energikontoret i Mälardalen AB 3. Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att se över vilka konsekvenser en försäljning av kommunens aktier i Energikontoret i Mälardalen innebär samt hur en försäljning kan göras. Redovisning av konsekvenserna och försäljningsprocessen sker till kommunstyrelsens sammanträde 25 mars 2026. Gnesta kommun har tidigare skrivit under aktieägaravtalet för Energikontoret i Mälardalen AB, fastställt av bolagsstämman den 13 maj 2020 (se KS.2022.315). Den 3 november 2025 inkom ett nytt förslag till aktieägaravtal för Energikontoret i Mälardalen AB. I det nya aktieägaravtalet, punkt 18, beskrivs att detta aktieägaravtal gäller från och med 1 januari 2026 under förutsättning att samtliga aktieägares kommunfullmäktige då fattat beslut om att anta detta aktieägaravtal och ersätter befintligt aktieägaravtal fastställt av bolagsstämman den 13 maj 2020. Reviderad bolagsordning inkom den 5 september 2025. Enligt Bolagsordningens §18 får bolagsordningen inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i respektive kommun. Energikontoret i Mälardalen är ett av Sveriges 14 regionala energikontor som tillsammans täcker in hela Sverige. Energikontoren stöder arbetet för effektivare energianvändning och ökad andel förnybar energi. Energikontoret i Mälardalen är offentligt ägt och verksamt i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län. Tillsammans med 19 andra kommuner äger Gnesta kommun Energikontoret i Mälardalen och ägarandelen uppgår för närvarande till 1,73%. 3. Aktieägaravtal reviderat 4. Ny bolagsordning Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Godkänner det reviderade aktieägaravtalet för Energikontoret i Mälardalen AB. 2. Godkänner reviderad Bolagsordning för Energikontoret i Mälardalen AB 3. Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att se över vilka konsekvenser en försäljning av kommunens aktier i Energikontoret i Mälardalen innebär samt hur en försäljning kan göras. Redovisning av konsekvenserna och försäljningsprocessen sker till kommunstyrelsens sammanträde 25 mars 2026. beslut. Johan Lexell (MP) lämnar ändringsförslag med lydelsen: 1. Stryk punkterna 1-3 2. Anmäl skriftligen till Styrelsen för Energikontoret att Gnesta önskar överlåta alla sina aktier (utan att behöva betala 34,600sek för saktfärdighet). Per Sicking (V) bifaller Johan Lexells (MP) ändringsförslag. Beslutsgång eller enligt det framskrivna förslaget med Johan Lexells (MP) ändringsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Sändlista ~ Energikontoret Mälardalen ~ Ekonomichef

§ 227 Särskilt uppdrag avseende revidering av riktlinjer för föreningsbidrag Beslut 1. Anta reviderade riktlinjer för föreningsbidrag från och med 1 januari 2026 2. Upphäva nuvarande riktlinjer antagna 2025-10-20 (KS.2025.244) Den 18 december 2023 beslutade kommunfullmäktige i Gnesta kommun att anta nya regler för föreningsbidrag. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2024. Inför beslutet hade förslaget varit ute på remiss hos berörda föreningar. Efter att reglerna tagits i bruk har det framkommit att ytterligare förtydliganden behövs för att underlätta tolkningen av vissa avsnitt. Det har även uppmärksammats att flera föreningar lämnat in sina ansökningar efter sista ansökningsdatum, vilket tydliggör att de tidigare fasta ansökningsdatumen varit problematiska. Kommunfullmäktige beslutade därför den 20 oktober 2025 att ta bort alla fasta datum för att söka föreningsbidrag och i stället införa löpande ansökningsdatum. Löpande ansökningsdatum skapar ökad flexibilitet för föreningslivet och minskar risken att föreningar går miste om stöd. Förändringen stärker förutsättningarna för ett levande och hållbart föreningsliv inom både idrott och kultur, samtidigt som den bidrar till en mer serviceinriktad och behovsanpassad bidragshantering. Utöver detta har förvaltningen sett över riktlinjerna och bedömt att ytterligare förtydliganden behövs och det har inkommit önskemål från föreningslivet om utökade möjligheter till stöd, bland annat bidrag för kostnader kopplade till att lämna avfall på återvinningsgården. Mot denna bakgrund har kultur- och fritidsutskottet gett förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna och förtydliga otydliga avsnitt. 3. Riktlinjer för föreningsbidrag - Föreningsstöd Gnesta kommun Tjänsteförslag Förslag till kommunfullmäktige. 1. Anta reviderade riktlinjer för föreningsbidrag från och med 1 januari 2026 2. Upphäva nuvarande riktlinjer antagna 2025-10-20 (KS.2025.244) Per Sicking (V) föreslår återremiss med lydelsen; föreslår återremiss för att se över hela regelverket i syfte att säkerställa en likvärdig och förutsägbar hantering av föreningsbidrag. Lena Staaf (V) bifaller Per Sickings (V) återremissförslag. Linda Lundin (S) och Anna Ekström (M) föreslår avslag på Per Sickings (V) återremissförslag. Johan Lexell (MP) lämnar ändringsförslaget med lydelsen; Stryk meningen ”Investeringsbidraget är ett stöd som riktar sig till föreningar som till exempel behöver renovera eller bygga om i egenägda lokaler och anläggningar.” Håkan Ekstrand (C) och Anna Ekström (M) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Kommunfullmäktige ska först ta ställning till om ärendet ska återremitteras varav ordföranden frågar kommunfullmäktige ifall ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att ärendet ska avgöras idag. eller enligt det framskrivna förslaget med Johan Lexells (MP) ändringsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Sändlista ~ Kultur- och fritidsutskottet ~ Enhetschef Fritid ~ Enhetschef för Servicecenter och bibliotek ~ Kultursamordnare

§ 228 Redovisning av de kommunala nämndernas avtalssamverkan Beslut 1. Godkänna redovisningen av de kommunala nämndernas avtalssamverkan. Kommunstyrelsen ska årligen rapportera om kommunens avtalssamverkan till kommunfullmäktige enligt 9 kap. 37-38 §§ kommunallagen (2017:725), KL. Bestämmelserna innebär att kommuner och regioner kan ingå avtal om att någon av dess uppgifter kan utföras av en annan kommun eller en annan region genom avtalssamverkan. Avsikten är att förenkla möjligheterna att samverka och denna form av avtalssamverkan avser endast samverkan mellan kommuner och regioner, inte privata aktörer eller staten. Följande avtalssamverkan med andra parter redovisar de kommunala nämnderna: Barn- och utbildningsnämnden: Samverkansavtal avseende gymnasieutbildning med följande kommuner; Botkyrka kommun, Flens kommun, Nyköpings kommun, Strängnäs kommun, Södertälje kommun, Huddinge kommun, Salems kommun samt Öknaskolan (Region Sörmland). Samverkansavtal gymnasieutbildning Nyköping- Oxelösund- Trosa Socialnämnden: Samverkansavtal med Södertälje kommun om familjerådgivning och relationsvåldscenter. Samverkansavtal med Eskilstuna kommun avseende socialjour. Samverkansavtal med Region Sörmland gällande läkarmedverkan i särskilt boende för äldre. Samverkansavtal gällande Komvux med Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommun. Samhällsbyggnadsnämnden: Samverkansavtal med Nyköpings kommun avseende alkohol/serveringstillstånd. Sörmlandskustens Räddningstjänst (Nyköpings kommun). Kommunstyrelsen: Samverkansavtal med Dataskyddsombud (Flens kommun) Klimat och Energirådgivare (Trosa kommun) Följande nämnder har meddelat att de inte har någon avtalssamverkan enligt 9 kap. 38 § KL: Krisledningsnämnden, valnämnden och jävsnämnden. Tjänsteförslag 1. Godkänna redovisningen av de kommunala nämndernas avtalssamverkan. beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Samtliga nämnder ~ Förvaltningschefer ~ Kommunchef Diarienummer: MOB.2025.56

§ 229 Taxa för schakt och TA-planstillstånd gällande allmän platsmark Beslut 1. Godkänna taxa för schakt och TA-plans tillstånd samt tillhörande sanktionsavgifter gällande allmän platsmark. I Gnesta kommun finns ingen fastslagen handläggningsavgift för schakt eller TA-plans tillstånd och det finns endast en sanktionsavgift på 10000: - ifall arbetet startar utan giltigt schakttillstånd. Utförarna ansöker idag inte om TA-planer utan ansöker oftast enbart om schakttillstånd och detta sker vid ungefär 60 – 70 % av de gånger ett tillstånd krävs enligt gällande svensk lagstiftning. Genom att sära på schakt och TA-planer till två olika tillstånd och införa handläggningsavgift och tillhörande sanktionsavgifter kommer det bli tydligare för utförare och ledningsägare att Gnesta kommun kräver granskade och godkända tillstånd för både schakt och TA-planer för att dom skall kunna nyttja allmän platsmark. Taxorna kommer också påskynda utförarna att snabbare återställa sina arbeten på korrekt sätt enligt gällande villkor och föreskrifter. Trafiksäkerheten kommer förbättras för alla som färdas eller uppehåller sig på allmän platsmark i Gnesta kommun då sanktionsavgifterna kommer fungera som ett incitament för utförande företag att följa beviljade och godkända tillstånd. TA-planer = Trafikanordningsplan Schakttillstånd = Det som tidigare kallats grävtillstånd 2. Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2025-11-12, § 55 4. Förslag på taxa för schakt och TA-plans tillstånd. Tjänsteförslag 1. Godkänna taxa för schakt och TA-plans tillstånd samt tillhörande sanktionsavgifter gällande allmän platsmark. beslut. Johan Lexell (MP) lämnar tilläggsförslag med lydelsen; 1. Uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att utvärdera taxan under året samt redovisa utfallet och eventuella förslag på revideringar under 2026. 2. Uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ordna så att beviljade TA-planer redovisas på www.gnesta.se så att allmänheten har möjlighet att se hur trafiken kommer att fungera. Beslutsgång Reservation/särskilt yttrande Sändlista ~ Förvaltningschef SBN ~ Gatuchef ~ Handläggare Diarienummer: SN.2025.126

§ 230 Översyn av hjälpmedelscentralens avgifter Beslut 1. Anta de nya avgifterna för hjälpmedel enligt Region Sörmlands bilaga revidering av hjälpmedelscentralens avgifter Region Sörmland har genom den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård genomfört en översyn av hjälpmedelscentralens avgifter. De flesta avgifter har varit oförändrade sedan 2008. Efter justering utifrån konsumentprisindex (KPI) och avrundning har nya avgiftsnivåer fastställts. Ändringarna omfattar endast hjälpmedel som redan i dag är förenade med egenavgift. Regionen rekommenderar länets kommuner att fatta likalydande beslut före 1 januari 2026 då de nya avgifterna föreslås träda i kraft. 2. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2025-11-12, § 96 4. Region Sörmlands protokoll NSV25‑0031 5. Bilaga: Revidering av hjälpmedelscentralens avgifter Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige 1. Anta de nya avgifterna för hjälpmedel enligt Region Sörmlands bilaga revidering av hjälpmedelscentralens avgifter Maria Carlén Lindwall (MP) lämnar tilläggsförslag med lydelsen; 1. Uppdra till kommunstyrelsens att föreslå förändringar i delegationsordningen så att nästa beslut gällande hjälpmedelscentralens avgifter hanteras i socialnämnden. 2. Uppdra till socialnämnden s ordförande att verka för att hjälpmedelscentralens avgifter höjs varje år enligt KPI för att undvika chockhöjning. Linda Lundin (S) föreslår avslag på tilläggsförslagen. Beslutsgång eller enligt det framskrivna förslaget med Maria Carlén Lindwalls (MP) tilläggsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservation/särskilt yttrande Sändlista ~ Förvaltningschef Socialförvaltningen ~ Verksamhetsutvecklare socialförvaltningen ~ Region Sörmland

§ 231 Enkel Fråga Arvodesberedningen Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till vice ordförande i kommunstyrelsen Anna Ekström (M). Kommunen har många styrdokument. Ett av dom är Arvodesberedningens reglemente https://www.gnesta.se/download/18.77a9d82c18692146d9f9dfbe/1678348416628/A rvodesberednin gens%20reglemente.pdf På bilden nedan finns ett utklipp från sagda reglemente. För 2,5år sedan; 2023-06-12 återremitterades ärendet ”Revidering arvodesreglemente” till arvodesberedningen av Kommunstyrelsen men ärendet har ännu inte återkommit till Kommunstyrelsen. Frågor till vice ordförande i Kommunstyrelsen. 1. När förväntas Arvodesreglementet kunna revideras? 2. Har arvodesberedningen haft några möten sedan 2023? Svar: Gängse norm är, enligt förvaltningen, att arvodesbestämmelserna revideras i samband med ny mandatperiod och normalt sett antar den nyvalda fullmäktigeförsamlingen sina arvodesbestämmelser för mandatperioden. I Gnesta kommun har dock arvodesfrågan många gånger hanterats före mandatperiodens start. Arvodesberedningen har arbetat fram ett förslag under 2023, vilket kommunstyrelsen återremitterade för att belysas ytterligare. Förvaltningen som biträder beredningen i framtagandet har under 2024 och 2025 haft en utmanande personalsituation, vilket föranlett att återremitteringen nedprioriterats till förmån för att säkerställa genomförandet av andra uppdrag och strategiska frågor. Arvodesberedningen sammanträdde senast i november 2023 och enligt ordförande Isabelle Woll Svedén har initiativ tagits för att sammanträden ska hållas framåt samt att återremissen ska behandlas. Sändlista ~ Akten ~ Arvodesberedningens ordförande ~ Kansliet

§ 232 Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande om Tingshuset Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande om Tingshuset. Tingshuset i centrala Gnesta är till salu och medborgare och opposition har lagt fram förslag om att kommunen borde köpa fastigheten för att tillgodose nuvarande och framtida lokalbehov. Dessa initiativ har avvisats av det politiska styret utan utredning av för- och nackdelar. Enligt gällande detaljplanen får den historiska byggnaden endast användas för allmänna ändamål, vilket begränsar poten1ella köpare och användningsområden. Med kommunens planmonopol följer ett ansvar att genom transparens och tydlighet skapa likvärdiga förutsättningar kring tätortens framtida utveckling. Fråga: Anser det politiska styret att Tingshuset fortsatt endast ska få användas för allmänna ändamål? Linda Lundins (S) svar: Det finns i dagsläget ingen sådan uttalad begränsning från det politiska styret. Sändlista ~ Akten

§ 233 Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande om Frustunagården Per Sicking (V) har ställt en enkelfråga till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående Frustunagården. Hur länge har du känt till att förskolan kunde behöva lämna lokalerna i Frustunagården före utgången av 2025 för att tillgodose äldreomsorgens behov? Svar: Det har varit känt sedan barn- och utbildning fick låna lokalerna från socialförvaltningen Sändlista ~ Akten

§ 234 Enkel fråga till socialnämndens ordförande om Frustunagården Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M)om Frustunagården. Svar på enkel fråga ställd till Socialnämndens ordförande om Frustunagården. 1. Fråga. När informerades Barn-och Utbildningsnämnden om att socialförvaltningen hade behov av lokalerna före utgången av 2025? Svar: 1. Vi har, både genom vår förvaltningschef Lena Karlsson Leksell, och mellan våra presidier, fört många diskussioner kring att åtkomsten till lokalerna skulle behövas långt tidigare pga av den allt snabbare ökningen av äldre i behov av särskilt boende. Tyvärr fick vi inte någon förståelse för detta eftersom förvaltningen fortsatte att ange Frustunagården som ett sökalternativ för förskolan ända tills för några veckor sedan. Detta föranledde att vår förvaltningschef och jag som ordförande skrev ett brev till BoU:s tidigare förvaltningschef, Johan Skeppstedt, och dess presidium redan i september 2024 (dvs för 1 år och tre månader sedan) där vi påtalade vårt behov av att BoU skulle behöva flytta ut ur lokalerna i god tid innan Socialförvaltningen behövde de första 10 platserna för inflyttning i september 2025. Eftersom ombyggnation skulle ske före inflyttning skulle man behöva beräkna ytterligare ett antal månader tillgänglighet, dvs i början av sommaren 2025. 2. Fråga. Informerades även Kommunstyrelsen vid samma tidpunkt? Svar: 2. Vi skickade inte något formellt brev till Kommunstyrelsen, men hela Socialnämnden visste ju om vårt behov och jag förutsätter att de partirepresentanter som sitter i Socialnämnden har en dialog med sina partivänner i övriga nämnder. Denna fråga har varit uppe i nämnden på nästan varje nämndsmöte under bl.a. ”socialchefen rapporterar”. Dessutom har presidierna i alla nämnder och KS haft möten varje månad där varje nämnd och förvaltningschef samt kommunchefen och KS presidium har rapporterat om läget i respektive nämnd och för att hitta gemensamma lösningar på eventuellt uppkomna problem som behöver lösas. Där har frågan kring Frustunagården varit återkommande. Vi har därför inte sett något behov av att i övrigt informera Kommunstyrelsen formellt, men i budget för 2026 fanns budgeten för socialförvaltningen med och däri fanns och godkändes även äskandet av kostnaderna för vår nya SÄBO-avdelning på Frustunagården med start i september 2025. Sändlista ~ Namn 1 ~ Namn 2 ~ Namn 3

§ 235 Fråga angående Gnesta kommunkoncern Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M) angående Gnesta kommunkoncern. Gnesta kommunkoncern AB är ett moderbolag i en koncern som består av tre dotterbolag. Gnesta kommunkoncern AB ägs av Gnesta kommun och fungerar som en sammanhållande funktion för kommunens aktiebolag. Gnesta kommun har ingått borgen för GKK AB för ett högsta lånebelopp om 67milj. ”Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta Kommunkoncern AB:s kommuns modell för borgensavgifter debiteras Gnesta Kommunkoncern AB.” Eftersom det är stora summor på spel och en del allvar i leken så granskade Miljöpartiet protokollen från GKK och fann då att inga protokoll gällande styrelsemöten för moderbolaget i Gnesta kommunkoncern fanns diarieförda från åren 2020, 2021 och 2022. För 2023 fanns ett protokoll diariefört. Utöver att protokollen inte finns i diariet så finns dom inte heller på gnesta.se trots att kommunfullmäktige har bestämt att så skall göras. Frågor till vice ordförande i Kommunstyrelsen. 1. Var är GKK-protokollen från 2020, 2021 och 2022? 2. Har GKK haft möten under perioden 2020-2022? 3. När kommer GKK att börja följa KF-beslutet om att publicera protokollen på gnesta.se? Svar: Avseende tidigare protokoll. Vad gäller tidigare protokoll från GKK:s möten kan det konstateras att det under pandemiåren i princip inte hölls några styrelsemöten. Vid den tiden fanns inte heller något administrativt stöd till bolagets styrelse, vilket sannolikt medverkade till den låga frekvensen av möten. Från sommaren 2023 finns dock ett sådant stöd och protokoll från styrelsen sammanträden finns numera att eftersöka i kommunens diarie. Avseende publicering av protokoll. Vad gäller publikation av protokoll så ska naturligtvis beslut fattade i kommunfullmäktiges hållas. Dock, vid avstämning med GKK:s VD Anders Axelsson, så kan vi också konstatera att det kan vara värt att nämna att det inte finns något juridiskt krav på att protokoll från bolag måste anslås överhuvudtaget, men att om protokollen ska publiceras så kan de behöva prövas mot sekretessbestämmelser vilket i sin tur kan innebära att hela eller delar av uppgifterna i protokollen ändå inte kan publiceras. Publiceringen får inte heller strida mot dataskyddsförordningen. Sammantaget innebär detta att bolaget behöver gå genom protokollen för att säkerställa att aktuell lagstiftning följs. I aktiebolag kan det dessutom bli aktuellt att ta hänsyn till om uppgifter på något sätt kan skada bolaget alternativt en motpart till bolaget, eller om det kan finnas särskilda affärskritiska uppgifter att ta hänsyn till. Sådana situationer måste bedömas från fall till fall. Sändlista ~ Akten

§ 236 Motion - Förbättra transparensen och arbetsmiljön i kommunstyrelsen Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion med förslag att; · Ge alla parföreträdare möjlighet att delta som åhörare vid KS sammanträden · Ge alla förtroendevalda möjlighet att delta som åhörare vid KS sammanträden · Ge möjligheten för ledamöter att kunna ta med politiska sekreterare · Ge allmänheten möjlighet att delta som åhörare vid KS sammanträden 1. Ärendeblad - Motion - Förbättra transparensen och arbetsmiljön i kommunstyrelsen 2. Motion - Förbättra transparensen och arbetsmiljön i kommunstyrelsen. Beslutsgång Sändlista ~ Stabschef

§ 237 Motion - Uppdatera relevant styrdokument för polisanmälan av brott inom äldreomsorgen Beslut 1. Motionen anmäls, medges och skickas till socialnämnden för beredning. Anne-Lise Ljung (SD) har skickat in en motion där det föreslår att uppdatera styrdokument för hur samtliga misstänkta brott inom kommunens äldreomsorg ska polisanmälas. 1. Ärendeblad - Motion -Uppdatera relevant styrdokument för polisanmälan av brott inom äldreomsorgen 2. Motion -Uppdatera relevant styrdokument för polisanmälan av brott inom äldreomsorgen 1. Motionen anmäls, medges och skickas till socialnämnden för beredning. Beslutsgång Sändlista ~ Socialnämnden ~ Socialchef ~ Nämndsekreterare

§ 238 Motion - Köp Tingshuset Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion med förslaget att kommunen förvärvar fastigheten Tingshuset. 1. Ärendeblad- Motion- Köp Tingshuset 2. Motion- Köp Tingshuset Beslutsgång Sändlista

§ 239 Motion- Byt bank Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion där det föreslås att kommunen gör en upphandling gällande banktjänster så fort som möjlighet ges och vid upphandlingen använder beslutad upphandlingspolicy. 1. Ärendeblad - Motion- Byt bank 2. Motion - Byt bank Beslutsgång Sändlista

§ 240 Motion - Brunnsfilter för att förbättra Frösjön Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion med förslaget att det monteras brunnsfilter i dagvattenbrunnar som har avrinning Frösjön i syfte att minska mängden föroreningar som når sjön. 1. Ärendeblad- Motion- Brunnsfilter för att förbättra Frösjön 2. Motion- Brunnsfilter för att förbättra Frösjön Beslutsgång Sändlista

§ 241 Motion - Seniorbostäder i centrala Gnesta för ökad inflyttning Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion om seniorbostäder i centrala Gnesta för ökad inflyttning till kommunen. 1. Ärendeblad - Motion - Seniorbostäder i centrala Gnesta för ökad inflyttning till kommunen 2. Motion - Seniorbostäder i centrala Gnesta för ökad inflyttning till kommunen Beslutsgång Sändlista

§ 242 Motion - Snabbladdare Beslut 1. Motionen avslås med hänvisning till att kommunfullmäktige vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2 juni 2025 medgett en motion med samma titel och innehåll. Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion där förslaget är att kommunen installerar snabbladdare för elbilar som utöver förvaltningens egen användning även är öppna för allmänheten, samt att förvaltningen anvisar mark och bjuder in privata aktörer att installera snabbladdare för elfordon. 1. Ärendeblad - Motion - Snabbladdare 2. Motion- Snabbladdare 1. Motionen avslås med hänvisning till att kommunfullmäktige vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2 juni 2025 medgett en motion med samma titel och innehåll. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunsekreterare

§ 243 Motion - Klimatkompenserad kommun Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion med förslaget att klimatkompensera för Gnesta kommuns territoriella utsläpp. 1. Ärendeblad - Motion - Klimatkompenserad kommun 2. Motion - Klimatkompenserad kommun Beslutsgång Sändlista

§ 244 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Välja Jörgen Dahlgren (SD) till ledamot i valnämnden 2. Välja Ann-Sofi Dahlgren (SD) till ledamot i arvodesberedningen 3. Välja Gert Johansson (SD) till ersättare i Gnesta Förvaltnings AB 4. Välja Anne-Lise Ljung (SD) till ersättare i Heureka Gnesta 32:8 AB 5. Välja Ann-Sofi Dahlgren (SD) till representant i Östra Sveriges luftvårdsförbund 6. Välja xx till borgerlig begravningsförrättare - vakat 7. Godkänna Ann-Sofie Lifvenhages (M) avsägelse som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden from 1 januari 2026 8. Välja Annelie Persson (M) till ersättare i barn- och utbildningsnämnden from 1 januari 2026 9. Godkänna Carl Johan Ekströms (M) avsägelse som ledamot i socialnämnden from 31 december 2025 10. Välja Pernilla Lövström (M) till ledamot i socialnämnden from 1 januari 2026. Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder, bolag mm. Val till utskott hanteras av respektive nämnd. 1. Avsägelse Ann-Sofie Lifvenhage (M) 2025-12-15 2. Avsägelse Carl Johan Ekström (M) 2025-12-15 1. Välja xx (SD) till ledamot i valnämnden 2. Välja xx (SD)till ledamot i arvodesberedningen 3. Välja xx (SD) till ersättare i Gnesta Förvaltnings AB 4. Välja xx (SD) till ersättare i Heureka Gnesta 32:8 AB 5. Välja xx till representant i Östra Sveriges luftvårdsförbund 6. Välja xx till borgerlig begravningsförrättare Beslutsgång Sändlista ~ De valda ~ Lönekontoret ~ Förtroendemannaregistret Troman ~ Nämndsekreterare socialnämnden och barn-och utbildningsnämnden ~ Socialnämnden ~ Barn och utbildningsnämnden ~ Ordförande Gnesta Förvaltnings AB ~ Ordförande Gnesta Heureka 32:8 AB ~ Ordförande valnämnden ~ Ordförande arvodesberedningen ~ Östra Sveriges luftvårdsförbund Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Anderson Sven, Ordförande M X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X Lundin Linda, Ledamot S X Lindström Petra, Ledamot S X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X Rocklind Johan Ledamot S X Annette Furå Nesser Sanna, Ledamot S X Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X ----- Hammarlund Jesper, Ledamot S X Figaro Leif, Ledamot S X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X Pernilla Lövström Ekström Anna, Ledamot M X Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X Ekengren Sibylle, Ledamot M X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X Eldros Mattias, Ledamot M X Dan Glimne Tomtlund Christian, Ledamot SD X Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X Fridlund Johanna, Ledamot SD X ----- Allstadius Lars, Ledamot - X ----- Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Ehrenhorn Göran, Ledamot (SD) X ---- Ekstrand Håkan, Ledamot C X Ekstrand Elin, Ledamot C X Andersson Andreas, Ledamot C X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X Lexell Johan, Ledamot MP X Staaf Lena, Ledamot V X Sicking Per, Ledamot V X Eriksson Sofie, Ledamot V X Monica Jansson Kinberg Sarah, Ledamot L X Kerstin Grenthe Lundberger Diana, Ledamot KD X §§ 235 – 244 Ingegerd Johansson §§ 236-244 Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Crona Dan, Ersättare S X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Lifvenhage Lovisa, Ersättare M X Glimne Dan, Ersättare M X ---------, Ersättare SD ---------, Ersättare SD Sida 3 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr -----------, Ersättare SD Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Jansson Monika, Ersättare V X Åberg Benny, Ersättare V X §§ 225 - 244 Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Johansson Ingegerd, Ersättare KD X Särskilt yttrande Interpellation: Redovisning av Revisionsrapporter Miljöpartiet tackar Anne Ekström (M) för svaret på interpellationen. Det är glädjande att den senaste rapporten borde ha lyfts till KF. Vi väljer att nyttja vår rätt att yttra oss i ärendet genom att belysa information om revisionsrapporten som nu inte kommer att hamna hos KF. Kommunens revisorer granskar den verksamhet som bedrivs i kommunen och prövar ansvarstagandet. De kommunala revisorerna tillhör olika partier och arbetar utan att ta partipolitisk hänsyn. Revisionen har en sida på wwww.gnesta.se https://www.gnesta.se/politikdemokrati/kommunfullmaktige/kommunensrevisorer.4.4a4a1 92e11667b71c14800087.html Den senaste granskningen som är publicerad är från 2019. Det har såklart gjorts revisionsrapporter sedan dess. På ett kommunstyrelsesammanträde redogjordes för en revisionsrapport som gällde upphandlingar. Den rapporten hanterades bara i KS och lyftes inte upp till KF. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Gnesta genomfört en granskning av kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Granskningens sammanfattande bedömning är att kommunen inte har säkerställt en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet. Miljöpartiet de Gröna i Gnesta anser att detta är mycket allvarligt både med tanke på kommunens ansvar att hushålla med invånarnas skattemedel och med tanke på att upphandlingar utgör ett av den offentliga sektorns viktigaste verktyg för att styra samhället i riktning mot en hållbar utveckling. För Miljöpartiet kommer inte slutsatserna i PwC;s revisionsrapport som någon överraskning. Vi har vid ett flertal tillfällen de senaste åren uppmärksammat det politiska styret på bristande kontroll av huruvida kommunens upphandlingspolicy och andra målsättningar på miljö, klimat och hållbarhetsområdet får genomslag vid våra upphandlingar. Bland annat har farhågorna lyfts både i en interpellation och i ett särskilt yttrande under förra året (KS.2024.228, KS.2022.89). Diskussionen har dock pågått betydligt längre än så. Redan 2019 ställdes en interpellation i kommunfullmäktige som handlade om: Hur det egentligen säkerställs att målen i kommunens upphandlingspolicy uppnås. I Interpellationssvaret hänvisade Johan Rocklind till kommunens avtal med Telge inköp, som då var helt nytt. Sedan dess har det gått sex år och på detta sammanträde beslutade KS att inte göra en utvärdering av avtalet med Telge Inköp eftersom Miljöpartiets ledamotsinitiativ om att göra en utvärdering avslogs. Mot denna bakgrund är det särskilt allvarligt att PwC:s rapport visar på bristande kontroll och styrning. Det tre allvarligaste bristerna som framkommer i PwC:s granskning av kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet anser Miljöpartiet vara att: 1. De kommunala bolagen inte ingår i kommunens upphandlingsorganisation och därmed inte regleras av de styrdokument som finns på området. 2. Kommunens policy samt riktlinjer för upphandling inte är uppdaterade eller reviderade sedan år 2013 respektive år 2015. 3. Det finns inte några dokumenterade rutiner för kontinuerlig uppföljning av upphandlingar och på vilket sätt dessa ska göras. För att stärka kommunens arbete med att använda upphandlingar i syfte att göra ansvarsfulla inköp och styra samhället i en hållbar riktning ser Miljöpartiet flera viktiga utvecklingsområden:  Kommunens policy samt riktlinjer för upphandling behöver omgående uppdateras.  Eftersom Telge Inköp genomför i princip alla större upphandlingar för kommunens räkning behöver en årlig uppföljning genomföras av hur väl Telge Inköp genomför sitt uppdrag i förhållande till de kravställningar som lämnas från Gnesta kommuns förvaltningar i samband med upphandlingsuppdrag.  Nyckeln till en bra upphandling ligger i en tydlig och genomtänkt kravställning i det upphandlingsdokument som den upphandlande myndigheten lämnar till den aktör som ska genomföra upphandlingen. För att kommunen ska kunna genomföra upphandlingar som bidrar till att styra samhället i en hållbar riktning behöver därför upphandlingsdokumentet som lämnas till Telge inköp från kommunens förvaltningar innehålla tydliga och relevanta kriterier utifrån såväl kommunens upphandlingspolicy som övriga riktlinjer på miljö- och hållbarhetsområdet.  PwC tar i sin revisionsrapport inte upp frågan om hur en större andel av kommunens inköp ska kunna styras till lokala leverantörer. Inte minst borde direktupphandling i betydligt större utsträckning än idag kunna användas för mindre inköp från lokala handlare och andra företagare. Miljöpartiet ser detta som en prioriterad fråga för kommunen. Nu är en upphandlingsansvarig nyligen anställd trots att kommunfullmäktige så sent som 2024 avslog Sverigedemokraternas motion (från 2022) om att det var precis det som man borde göra. https://www.gnesta.se/download/18.1b96d92a18056300e4d6cec4/1650960060566/Motion%20- %20Upphandling%20i%20Gnesta%202022-02-18.pdf I motionen anges att det under 2021 kostade närmare en årslön att använda Telge Inköp och då förstår man varför man nu inte vill göra en utvärdering av avtalet. Så här ser en del av rapporten ut: I rutan till höger framgår att rapporten ankom 2025-02-17. Således har en upphandlingsansvarig anställts efter att rapporten inlämnats men innan rapporten offentliggjorts. Johan Lexell Ledamot KF, Miljöpartiet de Gröna i Gnesta Gnesta 16 DEC 2025 ”Tak för Borgen 2026” Gnesta kommun har idag ett borgenstak gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern om totalt 1 167 mnkr. Samtliga dotterbolagens fastigheter är värderade till 1 948 mnkr. (under förutsättning att någon faktiskt skulle vilja köpa dom) Fastigheterna som är belånade är belånade till sammanlagt 1 042 mnkr. Eftersom borgensåtagandet innebär en risk för kommunen så borde relevanta styrdokument ändras så att amortering eller reinvestering som motsvarar avskrivningarna genomförs. Borgensåtagandet kommer med en avgift för bolagen. Avgiften bygger på en plan som antogs 2018 (KS.2018.337) som bland annat säger att kommunen årligen i samband med budgetprocessen fastställer borgens- avgifter för nästkommande budgetår. Detta sköts säkert förträffligt men transparensen är låg eftersom en sökning på borgensavgift i framtidsplaner och på www.gnesta.se inte ger några siffror. Att lägga till ”Plan för borgensavgifter” från 2018 på listan över styrdokument som ska revideras verkar för övrigt också rimligt samt att publicera det på gnesta.se. 1. Uppdra till Kommunstyrelsen att föreslå förändringar i relevanta dokument så att kommunen skyddar sig mot urholkning av fastighetsvärden som omfattas av borgensåtagandet. 2. Uppdra till Kommunstyrelsen att revidera ”Plan för borgensavgifter” eftersom dokumentet är sju år gammalt. Johan Lexell ”Låneram 2026” Miljöpartiet anser denna årliga punkt på dagordningen borde hänskjutas till budgeten (dvs den så kallade Framtidsplanen). Det är rimligt att man listar ut hur mycket man behöver låna när man gör sin budget. Gällande lånen så hade vi lån 2020 på 250 miljoner. 2023 löstes ett lån på 30 miljoner vilket gör att vi i dag har 220 miljoner i skuld. Det ger en total skuld på ca 22,000sek/invånare eller ca 25% av kommunens ’BNP’. Att låna är bra och nödvändigt när det gäller att investera i projekt som ger högre avkastning än räntan på lånen. Exempel på sådana investeringar är aktier i Swedbank, solceller eller elbilar. Det pratas om att låna till vattenprojekt och då skulle det vara rimligt att exemplifiera vad t ex 500 miljoner i lån gör för VA-taxan och i vilken takt man ska kunna amortera av ett sådant lån och hur sårbar man blir för eventuella räntehöjningar. En lång plan för hur befintliga lån ska hanteras är nödvändig att ta fram. I rättvisans namn så behöver ju dem som lånar också betala tillbaka och inte skjuta kostnaderna vidare till kommande generationer Gnestabor. Uppdra till Kommunstyrelsen att föreslå förändringar i finanspolicyn så att nästa beslut avseende låneram skall ingå i och presenteras i budgeten istället för separat så som är fallet nu. Johan Lexell Angående motionen: ”Vilobänk” Det finns numera en vilobänk utplacerad ungefär där förslagsställaren så önskade. Gällande parkbänkar så borde dom placeras tillsammans med papperskorgar. Utöver att bänkanvändare kan använda papperskorgen så gör tömningen av papperskorgen att personal har anledning att besöka vilobanken och får en uppfattning om eventuell skadegörelse / klotter. I detta fallet så finns en papperskorg straxt utanför bild till högre. Gällande parkbänkar så borde dom placeras tillsammans med något trivsamt som t ex en buske eller en blomma. Det vore rimligt att ha en parkbänksidé som förbättrar och förskönar det offentliga rummet. I fallet ovan uppnår man bara egenskapen vilobänk medan man med små medel kunde uppnått t ex skönhet/dagvattenhantering/biodiversitet. 1. Uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att skapa en rutin för parkbänkar som gör att parkbänkar blir en del av en större tanke på hur vårt samhälle ska fungera. Johan Lexell ”Beslutanderätt gällande fritidsgårdens inriktning och öppettider” Miljöpartiet tycker att det är klokt att BOU får beslutsrätt gällande fritidsgårdens inriktning och öppettider. Kommunfullmäktige ska inte peta i sådant och mandatet samt förtroendet för nämnden stärks genom detta beslut. 2015 tyckte Vänsterpartiet också det: Anders Simme (V) föreslår ändring på punkten fyra med lydelsen "Barn och utbildningsnämnden skall fortsättningsvis besluta om öppettider för fritidsgården Chill inom ramen för antalet beslutade timmar". Hans ändringsförslag röstades dock ned av den sittande majoriteten. Nu 10 år senare får Anders Simme (V) ”upprättelse”. Hjulet är tydligen runt och det kan tydligen komma klokheter även från oppositionen :) Johan Lexell ”Reviderat aktieägaravtal samt bolagsordning Energikontoret i Mälardalen” Energikontoret i Mälardalen är en organisation som Gnesta kommun inte har valt att nyttja under alla år som vi varit med i organisationen. Gnesta har idag 100 aktier och en ägarandel på 1,37% Ifall vi beslutar enligt punkt 1 & 2 så kostar det 34,600sek. Punkten 3 innebär att ta reda på hur man blir av med aktierna och vad det får för konsekvenser att utträda ur Energikontoret Bilden nedan visar hur man blir av med aktierna. Bilden är tagen från bolagsordningen som föreslås godkännas i Beslutspunkt 2. Konsekvensen av ett utträde är inget annat än lite mer klirr i kassan eftersom vi inte använder oss av deras tjänster (som erbjuds till ett självkostnadspris som dom själva sätter). Ändringsförslag: 1. Stryk punkterna 1-3 2. Anmäl skriftligen till Styrelsen för Energikontoret att Gnesta önskar överlåta alla sina aktier (utan att behöva betala 34,600sek för saktfärdighet). Johan Lexell ”Taxa för schakt och TA-planstillstånd gällande allmän platsmark ” Diarienummer: MOB.2025.56 En TA-plan beskriver hur avstängningar och trafikomledningar ska se ut och hur skyltar ska placeras för att det ska vara tydligt och säkert för alla att passera. För att planen ska gälla måste kommunen bevilja den. Detta förslag är en förbättring för trafiksäkerheten och Miljöpartiet bifaller framskrivet förslag med följande tilläggsförslag. 1. Uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att utvärdera taxan under året samt redovisa utfallet och eventuella förslag på revideringar under 2026. 2. Uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ordna så att beviljade TA-planer redovisas på www.gnesta.se så att allmänheten har möjlighet att se hur trafiken kommer att fungera. Johan Lexell ”Särskilt uppdrag avseende revidering av riktlinjer för föreningsbidrag” Revidering av riktlinjer är bra och ska göras ofta så att riktlinjerna följer med när samhället utvecklas. Nu införs bidrag för återvinning och bygglov vilket är rimligt och bygger på ett ledamotsinitiativ från Miljöpartiet i SBN. Logiken borde vara att om man får bidrag från kommunen borde inte de bidragen användas till att betala kommunen. Det finns även andra exempel som kommer att kunna införlivas i framtida revideringar. T ex en avräkning på hallhyran mot aktivitetsbidrag som kunde minska mängden fakturor/betalningar och därmed öka de ideella föreningarnas kassörernas möjlighet till nattsömn. Det framskrivna förslaget är en förbättring för föreningarna och Miljöpartiet bifaller framskrivet förslag med ett ändringsförslag (på sidan 6 av 10) eftersom det som står är ett exempel och de flesta vet redan vad en investering innebär. Som det är skrivet nu så finns möjlighet att tolka texten som att man bara får investeringsbidrag för att renovera eller att bygga om och inte för t ex inköp av gräsklippare (vilket är en investering). Ändringsförslag: 1. Stryk meningen ”Investeringsbidraget är ett stöd som riktar sig till föreningar som till exempel behöver renovera eller bygga om i egenägda lokaler och anläggningar.” Johan Lexell ”Översyn av hjälpmedelscentralens avgifter” Diarienummer: SN.2025.126 Miljöpartiet anser att någon inte har gjort sitt jobb tillräckligt bra och att det nu får till följd att behövande får ytterligare en oväntad börda att hantera. 2008 justerades priserna sist och det borde ske justeringar oftare än var 17: e år. Höjningen är 39% +/- avrundning till närmaste 50sek eller 100sek. Avrundningen gör att t ex höjningen för hjälpmedlet CPAP blir 50%. Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård har räknat fram dessa avgifter och ber oss att anta dessa så att det blir lika (dåligt) för alla länets invånare. Det handlar om hundralapp/ar per månad för någon som nyttjar hjälpmedelscentralens utrustning. Gnesta skulle kunna strunta i regional likvärdighet och dela ut hjälpmedel gratis. I vilket fall så anser jag att detta beslut kunde tagits i Socialnämnden. Om inte Socialnämnden är betrodda så borde delegation utfärdas. Ännu bättre vore att skriva in att man justerar avgifterna årligen enligt KPI och bespara Kommunfullmäktige dylika ärenden i framtiden. Uppdra till Kommunstyrelsen att föreslå förändringar i delegationsordningar så att nästa beslut gällande Hjälpmedels- centralens avgifter kan hanteras av Socialnämnden. Johan Lexell