Kommunfullmäktige — 25 augusti 2025

§ 125 Interpellation angående Centrumutvecklingen Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M) angående Centrumutvecklingen. Hela tanken med centrumutvecklingen är att skapa ett centrum som Gnesta kommuns invånare kan känna stolthet över. Ett centrum som andas tilltro och tillväxt istället för trötthet och tillbakagång. Någon annan ambition har aldrig funnits. I det förslag som tagits fram och som varit ute på samråd föreslår, efter eniga beslut i fullmäktige, flera bostäder i centrum, ett torg och möjligheter att utveckla verksamheter med hänsyn tagen till framtida behov – oavsett om det är butiker eller vårt bibliotek. Biblioteket ska vara kvar i en central placering, det är något som jag tror de flesta av oss är överens om. Samlingsplatser kommer finnas kvar, Strömmentorget har exempelvis föreslagits fortsätta vara en mötesplats där ca 80% av ytan behålls, och nya möjligheter är tänkta att skapas på Stora Torget både för torghandel, möten och scenframträdanden. Det som benämns som innergården är tänkt att fungera på samma sätt som vid Cirkustomten, dvs. vara privat kvartersmark men tillgänglig för allmänheten. Parkeringarna är något vi kämpat med – de tidiga idéerna innehöll ännu färre parkeringar – och det är en fråga som är strategiskt viktig, inte minst i en landsbygdskommun där många pendlar. 1. Vilka fördelar för Gnestas befintliga invånare har kommunens förslag till utveckling av centrumkvarteret om man jämför med hur det ser ut idag? De fördelar som centrumutvecklingen baserar sig på är att det är positivt med mer liv och rörelse i centrum, helt enkelt fler kommuninvånare som rör sig i centrum och som handlar i våra butiker. Ett centralt läge i en liten ort där du kan nå både tåg och promenadstråk längs med sjöar, grönska och fält är faktiskt inte dumt alls. Det handlar också om att skapa en vacker entré till Gnesta, något att känna stolthet över när du kommer hem med tåget eller när du cyklar igenom på väg till träningen. Istället för gråa fallfärdiga hus, klotter och öde ytor så är tanken att skapa vackra hus i samklang med Stora hotellet, ordna grönska och levande handel. Våra butiker behöver fler som handlar och gör inköp – vi är beroende av tillväxt för att de ska överleva. Det handlar inte bara om hyran utan också om att fler handlar mer. Det är också därför parkeringsplatser är viktiga, så att det fortsatt ska vara enkelt att parkera i centrum. 2.Och i vilken utsträckning anser du att fördelarna överväger nackdelarna? Jag tror inte man ska underskatta behovet av att skapa något som fler kan känna sig stolta över, som fler känner andas framtidstro och blir en plats man gärna bjuder in andra till att bo, leva och verka på. Med det sagt, som jag inledde med, det har aldrig funnits någon annan ambition än att skapa ett centrum som andas tilltro och tillväxt istället för trötthet och tillbakagång. Det är därför positivt att det är många som engagerat sig i centrumfrågan. Det har inkommit både glada hejarop, konstruktiva ändringsförslag och de som är nöjda som det är. Merparten verkar dock vilja göra någon form av förändring – nu får vi helt enkelt se vad vi får möjlighet att göra. 1. Interpellation angående Centrumutvecklingen. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 126 Interpellation angående vattenförsörjningen i Gnesta Beslut Maria Carlén Lindwall (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M) angående vattenförsörjningen i Gnesta. Det finns många resonemang och funderingar i interpellationen Gnesta tätorts vattenförsörjning och mycket kring vad som görs kring våra dricksvattenfrågor går att läsa på kommunens hemsida. Jag rekommenderar alla att prenumerera på nyheter från kommunen. Det har under sommaren också blivit tydligt att det är många kommuner i landet som har problem med dricksvatten, inte minst Stockholm stad. Och så sent som i slutet på förra veckan så blev det kanske än mer tydligt vad som händer med en tätort som får akuta problem med dricksvattnet – där missfärgat vatten i samband med en lagning av ledningsnätet med tillhörande provtagning indikerade att det kunde finnas bakterier i ledningsnätet. När vi nu arbetar hårt också med att laga ledningsnätet kan det uppstå risker såsom oönskade bakterier i systemet – inget tu tal om det – men vår VA-enhet och våra verksamheter gör ett otroligt fint arbete som faktiskt kräver den samlade politikens hejarop, stöd och stöttning. Det finns självklart saker vi kan lära oss av det här, inte minst i tider som kräver stort fokus på civilt försvar. Lärdomar som både enskild kommuninvånare och kommunal verksamhet kan ta till sig. Jag vet med säkerhet att våra medarbetare kommer ta tillfället i akt och utvärdera och uppdatera sina rutiner – det känns tryggt inför framtiden. Jag delar upp svaret i vad som görs på lång sikt, mellanlång sikt och kort sikt för dricksvattenförsörjningen i Gnesta tätort. På lång sikt har följande gjorts och görs: · 2016 inleddes undersökningar kring ny vattentäkt med sikte på att säkra dricksvatten fram till 2060. Dessa undersökningar pågick fram till 2020. · 2017-2019 genomfördes renoveringar av befintlig vattenförsörjning men 2018- års torka gjorde ändå att vattenmängden sjönk drastiskt och bevattningsförbud infördes. · Nödlösning efter 2019-års sommars akuta situation testades under 2020 men med då misslyckat resultat. · 2020 beslutades att huvudinriktningen är vatten från Klämmingen och att tillstånd för att ta vatten ur sjön skulle sökas · 2021 startades projektet igång och delades in i fyra delprojekt som rullar parallellt - Tillståndsansökan ny vattentäkt - Nya råvattenledningar - Nya distributionsledningar - Nytt vattenverk · 2022-2024 gjordes utredningar för att kunna skicka in tillståndsansökan. Det har varit ett otroligt tidskrävande, men gediget, arbete som har visat sig hålla mycket god kvalité, vilket underlättat den fortsatta processen. · I slutet på 2024 skickades ansökan in till Nacka tingsrätt, totalt sett 11 pärmar med olika typer av underlag. · I början på 2025 kungjorde Nacka tingsrätt vår ansökan, vilket är tidigare än beräknat. Troligen på grund av hög kvalité på arbetet då inga kompletteringar begärdes in. · Samtliga stora myndigheter har tillstyrkt ansökan och beslut om verkställande ska fattas kring årsskiftet i år och får vi ett positivt besked kan vi förhoppningsvis påbörja byggnationen av nytt vattenverk redan nästa år då bygglov för vattenverket redan är beviljat. · Ledningsnätet rustas upp enligt den modell som förvaltningen tog fram under 2023, dvs. en modell för hur prioriteringar ska göras kopplat till förnyelse av ledningsnäten. Det låter som att det går fort att rusta upp ett ledningsnät, men från analys till spaden i backen tar det ca sex månader till ett år. Förvaltningen gör vad de kan för att skynda på så mycket som möjligt. Förvaltningen gör helt enkelt avvägningar för vad som ska rustas när beroende på behov och i förhållande till en rimlig taxeutveckling. De som betalar för upprustningen av ledningsnätet är taxekollektivet, inga skattemedel får gå till vatten- och avloppsnätet. Ledningsnätet är dessutom en fast infrastruktur och om delar av oppositionen skulle få sin vilja igenom och lägga större delen av taxan på rörliga intäkter så uppstår stora risker i finansieringen. Det ska också påpekas att det svinn som omnämns i revisionsrapporten bara räknar på skillnaden mellan det vatten som produceras vs. det vatten som går att ta betalt för. I rapporten tar man alltså inte hänsyn till den delen av vatten som används för att ta hand om vattenproduktionen, såsom spolning och rengöring av ledningsnät mm, utan det räknas också som svinn. · Bygglovet för nya vattenverket är klart – så fort vi får tillstånd att ta vatten kan vi börja bygga. · Sammanfattning: Just nu håller det mesta tidsplanen om mer vatten i kranarna 2027. På mellanlång sikt: · Kommunstyrelsen beslutade i våras om ett nödvattenverk som ska säkra ca 600kubikmeter råvatten extra per dygn, det kan ge ett bra tillskott av dricksvatten till dess att nya långsiktiga vattenförsörjningen är på plats. Nödvattenverket är dyr i drift men nödvändig i det mellanlånga perspektivet. Det är ingen långsiktig lösning eftersom den både är dyr i drift och inte levererar tillräckligt med vatten för framtiden. Om det är något vi lärt oss är att vi måste ha långa perspektiv på vår VA-infrastruktur, så framtidens kommuninvånare och politiska företrädare inte möter det vi har gjort. På kort sikt har många åtgärder vidtagits: · Alla kommunens verksamheter arbetar aktivt med att minska sin vattenanvändning · Fördjupad och mer avancerad läcksökning görs, dvs. undersökningar av sådant som hade varit svåra att upptäcka i normalfallet. · Badhusets sommarstängning påbörjades tidigare än vanligt och det öppnar senare än vanligt. · Gnesta ishall har spolats med inköpt vatten. Allt detta har gett resultat. Våra kommuninvånare och våra verksamheter gör ett toppenjobb i det krisläge vi befinner oss i. Vattenförbrukningen har gått ned. Det känns också riktigt bra att kunna säga att när nya vattenförsörjningen är på plats kommer vi ha säkrat två stabila källor till dricksvatten i tätorten, vi kommer alltså ha en back-up om något skulle hända den ena källan. Och det är det faktiskt inte många kommuner som kan skryta med. Vi tryggar Gnesta för framtiden. Sist men inte minst. Utöver huvudfrågan så finns det också en fråga om barnen kommer att få duscha efter idrottslektionerna nu när höstterminen dragit igång och svaret på den frågan är ja – det kommer de att få göra. 1. Interpellation angående vattenförsörjningen i Gnesta. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 127 Interpellation - Centrumfastigheters ekonomi Beslut Per Sicking (V har ställd en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S. Linda Lundins (S interpellationssvar: 1. Hur stort är det ackumulerade rörelseresultatet för Centrumfastigheter AB fram tills nu? Det ackumulerade rörelseresultatet per 2024-12-31 är – 5,6 miljoner (-5596 tkr) 2. Kommer Centrumfastigheter att behöva ytterligare tillskott av kapital eller lån från kommunen för att slutföra sitt uppdrag? Bolaget är finansiellt starkt med en soliditet på över 90 %. Att driva en detaljplaneprocess är dock kostsamt eftersom alla utgifter, inklusive kommunens arbete, ska belasta byggherren. Bolagets löpande kassaflöde kan inte ensamt täcka dessa kostnader, som istället ska belasta den kommande produktionen. Kassaflödet följs därför noggrant och det förs en dialog med moderbolaget för att säkerställa att bolaget har rätt förutsättningar under processens gång 3. Hur stor är risken att kommunen i slutändan tvingas själva en betydande förlust för de senaste 15 årens och kommande års förvaltning av centrumkvarteret? Risken för att Gnesta kommun skulle drabbas av någon större ekonomisk förlust bedöms som mycket liten. Bolagets fastigheter är i bokföringen värderade till cirka 25 miljoner kronor, medan en extern marknadsvärdering från i år visar ett värde på omkring 36 miljoner kronor. Till detta kommer värdet att öka vid en fastställd genomförd detaljplan. 4. Hur länge är ni redo att låta Posthuset stå och förfalla och kosta pengar i väntan på en aktör som är villig att ta den finansiella risk det innebär att riva och bygga nytt? Alla byggnader som bolaget äger sköts genom ett förvaltningsavtal med Gnestahem, vilket säkerställer en god förvaltning av både bostäder och lokaler. Posthuset kommer på sikt att rivas och därför görs endast det löpande underhåll som behövs för säkerhet och funktion. Större renoveringar genomförs inte, eftersom det skulle innebära onödiga kostnader inför den planerade rivningen. 5. När presenteras den fördjupande finansiella analys av projektet som kommunfullmäktige gav Centrumfastigheter i uppdrag att genomföra för tre år sedan? En första översiktlig kalkyl för projektet har tagits fram och redovisats. En mer detaljerad analys kommer att göras när detaljplanen är klar och när förutsättningarna för hur byggrätter kan fördelas är fastställda. 1. Interpellation - Centrumfastigheters ekonomi och postenhuset Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 128 Interpellation - VA-nätets förnyelsetakt Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsen ordförande Linda Lundin (S) angående VA-nätets förnyelsetakt. Linda Lundin (S) interpellationssvar: Per Sicking har ställt fem frågor gällande VA-nätets förnyelsetakt: 1. Hur stort var ”svinnet” av dricksvatten (definierat som skillnaden mellan producerat och debiterat vatten) i procent år 2024?. 2. Hur stor var den faktiska förnyelsetakten i km under 2024, för vatten, spillvatten och dagvatten? 3. Hur många kilometer planeras att förnyas under 2025 för vatten, spillvatten respektive dagvatten? 4. Hur många kilometer planeras att förnyas under 2026 för vatten, spillvatten respektive dagvatten? 5. Har VA-enheten de resurser och förutsättningar som krävs för att nå de uppsatta målen? Vatten och avlopp är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Ett fungerande ledningsnät är avgörande för att vi ska ha rent dricksvatten i kranen och ett avloppssystem som klarar att ta hand om spillvatten. Precis som i många andra kommuner står Gnesta inför stora utmaningar – inte minst eftersom en stor del av ledningsnäten är gamla och behöver förnyas. VA-frågorna har under de senaste åren verkligen fått en större framdrift. Förutom att arbetet pågår för den nya vattenförsörjningen och den framtida avloppsreningen så arbetar vi med att minska tillskottsvatten för att minska belastning på våra reningsverk. En stor mängd vatten, som egentligen inte hör hemma i avloppssystemet, letar sig in via bland annat otäta ledningar eller felkopplingar. Vi har påbörjat projekt för att minska problemet med tillskottsvatten. Arbetet har startat i Laxne och fortsätter sedan i Gnesta tätort, Stjärnhov och Björnlunda. Tidplanen för detta sträcker sig fram till 2029. Skillnaden mellan det producerade vattnet och det debiterade vatten uppgick till 21 590 kubikmeter år 2024. En betydande del av detta har använts i förvaltningens egen VA- drift vid exempelvis underhållsspolning och punktinsatser för att upprätthålla kvalitetskraven för dricksvatten. Under flera år har takten på förnyelsen av ledningsnäten varit låg. I genomsnitt har endast 0,1 % av vattenledningarna och 0,4 % av spillvattenledningarna förnyats per år under perioden 2018–2023. För dagvatten har ingen förnyelse alls skett. Det betyder att ledningarna i snitt skulle behöva hålla i flera hundra år, vilket inte är realistiskt. För att kunna vända utvecklingen har ett mer strukturerat arbete startat med planering, prioritering och investeringar. En underhållsplan tagits fram för samtliga ledningsslag. Dessa bygger på riskanalyser som gör det möjligt att prioritera de mest akuta insatserna. Ett nytt drift- och underhållssystem (IDUS) ska införas och ska vara i full drift 2025. Det gör att vi kan följa upp arbetet bättre och få en tydligare bild av vad som är gjort och vad som återstår. Kommunfullmäktige har beslutat i årets Framtidsplan att avsätta 11, 7 miljoner kronor till särskilda åtgärder i ledningsnäten. Under 2024 utfördes flera projekt och insatser kopplat till anläggningar eller anordningar på ledningsnätet. Bland annat byttes 3 huvudventiler från vattenverket i Stjärnhov och ny tryckstegringsstation uppfördes i Björnlunda. Efter att tillskottsvatten (ovidkommande vatten) i Laxne utreddes har ca 200 meter trummor och diken anlagts. Under 2025 har ca 80 m dagvattenledning i Stationsvägen bytts. Ca 100 m vattenledning i Skenda och Solvägen ca 80 m vatten- och avloppsledning samt att dagvattensystem byggs ut. Solåkravägen ca 500 m spill- och dagvatten samt uppdimensionering av vattenledning planeras under året. Under 2026 planeras Värmlandsbergsgatan förnyas med ca 95 m vatten, spill- och dagvatten, Backgatan ca 50 m förnyelse av vatten- och spillvatten, Villavägen ca 200 m vatten, spill och dagvatten. Upplagsvägen ca 100 m uppdimensionering av vattenledning. Gnesta kommun står inför stora utmaningar när det gäller vatten- och avloppsnäten. Historiskt har förnyelsetakten varit låg, men ett omfattande arbete för att komma ikapp är påbörjat. Med nya underhållsplaner, modernare system, investeringar och långsiktig planering tas viktiga steg mot en tryggad vatten- och avloppsförsörjning. Detta arbete är avgörande för att säkerställa god livskvalitet, fortsatt bostadsutveckling och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling – för dagens invånare och kommande generationer. VA-enheten har under de senaste åren förstärkt sitt arbete med både planering och genomförande och kommunfullmäktige har beslutat om särskilda investeringsmedel, vilket ger bättre förutsättningar att möta de uppsatta målen. Enheten har dessutom utökats med en rörnätstekniker och en VA-strateg, och rekrytering av VA-chef pågår. Det är samtidigt viktigt att understryka att Gnesta inte är ensamt om dessa utmaningar – många kommuner i Sverige står inför samma problem med åldrande ledningsnät och stora reinvesteringsbehov. Det tar tid att bygga upp en hållbar långsiktig struktur efter år av låg förnyelsetakt. 1. Interpellation - VA-nätets förnyelsetakt Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 129 Interpellation - Björnlunda reningsverk Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till vice ordföranden Anna Ekström (M) angående Björnlunda reningsverk. 1. Kände du till de omfattande utsläppen av ofullständigt renat vatten i Björnlunda när reningsverkets tekniska status diskuterades i fullmäktige förra året? Förra året, när den tekniska livslängden diskuterades på Kommunstyrelsen, presenterades även underhållsskulden och brister vid höga flöden. Stjärnhovs ARV Enligt Miljörapporten för 2024 uppfyller Stjärnhovs ARV kraven enligt miljörapporten. Mät- och provtagningsutrustning har fungerat tillfredsställande under året. Provtagnings- och provhanteringskedjan har kvalitetssäkrats tillsammans med SGS.(akrediterad labb) BOD7 och total fosfor beräknat som årsmedelvärde har inte överstigits. BOD7 beräknat som årsmedelvärde uppmättes till 10,2 mg/l. Total fosfor beräknat årsmedelvärde uppmättes till 0,5 mg/l. Björnlunda ARV Enligt miljörapporteringen för 2024 överskrider rullande årsmedelvärden för BOD7 i villkoren. Detta är rapporterat till tillsynsmyndigheten. BOD7 beräknat som årsmedelvärde uppgick till 46 mg/l. Total fosfor beräknat som årsmedelvärde uppgick till 1,83 mg/l. Villkoren i miljötillstånd: BOD7 15mg/l rullande årsmedelvärde totalfosfor 0,5 mg/l rullande årsmedelvärde Provtagningsresultatet för 23/1 avvek kraftigt från övriga provtagningar. Om provtagningsresultatet för den 23/1 undantas från beräknat årsmedelvärde uppgick årsmedelvärdet för BOD till 7 mg/l och fosfor till 0,86 mg/l. Avvikande provtagningsresultat har uppvisats 23/1, 27/4 och 4/12. Avvikelserna beror på en stor mängd ovidkommande vatten som försämrat reningsgraden. Avvikelserna är kommunicerade med tillsynsmyndigheten. Avvikelserna och överskridandet för av tillståndet beror alltså på väldigt höga flöden under ett begränsat antal tillfällen. 2. Hur ofta genomför kommunen tillsyn vid reningsverken i Björnlunda och Stjärnhov och när genomfördes den senaste tillsynen? Tillsynen sker regelbundet varje vecka vid Björnlunda och Stjärnhovs ARV. Driftdata rapporteras i egenkontrollprogrammet som sedan ligger till grund för miljörapporteringen 3. Har de senaste årens omfattande utsläpp av ofullständigt renat vatten i Björnlunda föranlett några särskilda åtgärder? Justering och optimering görs hela tiden för att kunna optimera verkningsgraden vid alla våra avloppsreningsverk. Anledningen till höga utsläppsvärden beror till stor del på höga flöden in i reningsverken som processerna inte har kapacitet att hantera rakt av därav finns säkerhetsfunktionen med nödbräddning innan sista reningssteget. Det är viktigt att poängtera är att det bräddade vattnet inte är orenat utan har inte passerat sista reningssteget. Flödena vatten hanteras primärt genom arbetet med ovidkommande vatten. Stjärnhov respektive Björnlunda tätorter planeras till 27-28 respektive 28/29 planering genomförande. 1. Interpellation -Björnlunda reningsverk Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 130 Interpellation - Statusen på E-förslag inskickade innan 31 maj 2023 Beslut Johan Lexell (MP har ställt en interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M. 1. Hur lång handläggningstid är rimlig för utredning av ett e-förslag? Vad som är en rimlig svarstid beror på vad frågan handlar om och hur komplex den kan tänkas vara. Att enkelt kunna handlägga ett E-förslag av enklare karaktär borde såklart ta kortare tid, medan ett mer omfattande E-förslag kan ta mer handläggningstid ianspråk. Utöver det så behöver respektive E-förslag ställas i en prioriteringsordning utifrån tillgängliga personalresurser och andra utredningsarbeten och uppdrag som kommunfullmäktige, vars ledamöter företräder kommuninvånarna, givit styrelser och nämnder. Alltså går det inte att med exakthet säga vad en rimlig utredningstid är. 2. Kommer de sju inskickade e-förslag som fortfarande utreds att besvaras? Detta har jag fått som svar från förvaltningen: Inhägnad lekplats för de yngsta barnen - Ja Säkerhet ÖVERGÅNGSSTÄLLE Nygatan/Västra storgatan – Ja Förslag till hundhage, inhägnad träningsplats i Stjärnhov – Ja Matförsörjning och Odling Gnesta – Ja. Återvinningsgården öppet alla lördagar året runt – Ja Hundrastgård – Behandlades i maj 2025. Publicering ej möjlig på grund av tekniska begränsningar i E-tjänsten. Cykelväg mellan Björnlunda till Gnesta – Ja. 3. Kommer det publiceras svar på de e-förslag där publicering av svar saknas? Kommunen har tekniskt omstrukturerat E-tjänsten för E-förslag några gånger, senast 2023 när den nya hanteringen infördes. Omstruktureringarna i förhållande till när ett specifikt E-förslag inkom påverkar publiceringsmöjligheten p.ga. tekniska begränsningar i E-tjänsten. Det går faktiskt därför inte att lova att samtliga svar kommer att kunna publiceras, men samtliga förslagsställare kommer att få återkoppling när ärendet går upp för behandling samt när det slutbehandlats. 4. Vem är ansvarig för kommunens hemsida? Ytterst är det kommunstyrelsen, dvs. samtliga ledamöter från de olika partiorganisationerna, som är ansvarig för att samordna innehållet på kommunens externa och interna webbplats, vilket framgår av kommunstyrelsens reglemente. Samordningsansvaret åligger således kommunstyrelsen, men sköts i praktiken av kommunstyrelseförvaltningen. Därutöver ansvarar respektive nämnd och dess förvaltning för innehållet på respektive sida som åligger dessa i enlighet med verksamhetsansvaret som framgår av styrelsens/nämndens reglemente. 1. Interpellation - Statusen på E-förslag inskickade innan 31 maj 2023 Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 131 Interpellation - Master på arrenderad kommunal mark Beslut Johan Lexell (MP har ställt en interpellation till Anna Ekström (M angående master på arrenderad kommunal mark. 1. Hur många master står på arrenderad kommunal mark eller anläggning? Sammanlagt finns fem arrendeavtal varav 4 master har uppförts i Gnesta tätort och en femte är på gång i Björnlunda. Följande arrendeavtal om master finns: 1. Teliasonera, Hög telemast på Sigtuna 2:249, Arrende tecknat 1990 med 12.000 kr per år. Räknas upp med KPI. Arrendeavgift 2024 = 25.920 kr. 2. Teracom, tv-mast på Sigtuna 2:249, arrende tecknat 1982. Avgift 1982 1.400 kr. Indexuppräknas, 2024= 3.592 kr 3. Hi3g networks, mobilmast Sigtuna 2:249, tecknat 2007. Avgift 2007 5.000 kr. Indexuppräknas. 2024=7.250 kr 4. Cellnex (On tower Sweden) Sigtuna 2:249, tecknat 2024. Avgift 2024 15.000 kr per år. Indexuppräknas. Tecknat 2024. 5. Hi 3g networks, Mobilmast Skenda 3:3, tecknat 2021, ej uppförd ännu. Avgift 2021 9.000 kr per år. Indexuppräknas. 2024 = 11.097 kr 2. Finns avtal skrivna för dessa? JA. 3. Med indexuppräkningar hur mycket intäkt inbringar dessa per år? 62.859 kr 4. Vilka kommunala bolag har avtal om att härbärgera kommunikationsutrustning? Frågan är ställd till bolagen och svar inväntas. Idag under eftermiddagen har Gnestahem kompletterat med ett arrendeavtal. En anläggning på Margretedalsvägen 15 är uppsatt av N4Mobility/Tele2 och de betalar 22.000 kr/år. 1. Interpellation -Master på arrenderad kommunal mark Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 132 Interpellation - Angående uppdrag givna inom ramen för Centrumutveckling Beslut Johan Lexell (MP hat ställt en interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M angående uppdrag givna inom ramen för Centrumutvecklingen. 1. Vad har arbetet kring fontän-i-Frösjön-frågan resulterat i? Centrumutvecklingen är ju större än bara centrumkvarteret varför frågan om fontän i Frösjön inte varit en del av samrådet för Centrumkvarteret eller medborgardialogen kring Stora Torget. Frågan är alltså inte klar att besvaras eftersom den inte ingår i arbetet i dessa två delprojekt i centrumutvecklingen. 2. Vilka är verksamhetstyperna och mötesplatserna som ska rymmas inom den framtida centrum- och stadsbilden i Gnesta tätort enligt centrumutvecklingsprojektet? Motionen som hänvisas till, från Vänsterpartiet, handlar om att ”Planera in kultur- och mötesplatser för barn och unga i Gnestas nya centrumplan”. Att-satsen som hänvisas till som besvarad är:” Att en fördjupad utredning görs av hur lokaler för kultur och fritidsaktiviteter kan planeras in i Gnestas nya centrumplan, med barn och ungdomar som prioriterad målgrupp i enlighet med kulturpolitiska programmet”. En del av svaren på den frågan kommer mest troligt komma från utredningen om ett framtida bibliotek men också från handlingsplanen kopplat till det kulturpolitiska programmet. Och båda dessa arbeten ser jag verkligen framemot att få ta del av och diskutera vidare i den politiska församlingen. Det kan också påpekas att det redan idag finns en mängd fina platser för kultur- och fritidsaktiviteter i vår kommun som är centralt placerade. Exempelvis finns ArtLab, Kulturskolan, Fritidsgården, Vår Lokal och Elektron. 3. Vilka är förutsättningarna för en offentlig toalett i Gnesta centrum enligt centrumutvecklingsprojektet? Det är borde vara helt möjligt att skapa förutsättningar för en offentlig toalett i centrum, inte minst med tanke på Bibliotekets centrala placering eller en kommande livsmedelsbutik. Möjligheterna verkar vara större än svårigheterna. 1. Interpellation angående uppdrag givna inom ramen för Centrumutvecklingen Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 133 Enkel fråga angående energideklarationer Gnesta 39:11 och Gnesta 38:17 Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M) angående energideklarationer för Gnesta 39:11 och Gnesta 38:17. Fastigheterna GNESTA 39:11 och GNESTA 38:17 ägs av kommunen. En kontroll på boverket.se visar att det inte finns giltiga energideklarationer på dessa fastigheter. Lagen om energideklaration för byggnader menar att det alltid skall finnas en upprättad energideklaration för en fastighet. Kommunen borde visa föregångsmannaskap och efterleva lagkrav. Om t ex det kommunala bolaget som förvaltar byggnaderna i fråga inte följer lagen så borde kommunen kräva att styrningen av sitt bolag omedelbart skärps så att gällande lagar efterföljs. Om vi saknar rutinen att följa denna lag så borde den införas i internkontrollerna. Energifrågan borde tas på allvar eftersom kostnaden för energin tas av skattekollektivet. Frågor till kommunstyrelsens vice ordförande. 1. Bör lagen om Energideklaration för byggnader följas? 2. Kommer en Energideklaration att upprättas för byggnaden? 3. Kommer även andra eventuella missar i efterlevnad av lagkrav att justeras? Anna Ekströms (M) svar: 1. Ja. 2. Gnesta 39:11 ägs av Telia Sverige Net Fastigheter AB och inte Gnesta kommun. Gnesta 38:17 har Boverket 2024 beslutat att någon energideklaration inte behöver göras. 3. Upptäcker vi eventuella missar i efterlevnad så kommer vi att se över detta. Sändlista ~ Akten

§ 134 Plan- och bygglovstaxa Beslut 1. Antar ny taxa för prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen samt strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Den nya taxan kommer att ersätta nuvarande plan- och bygglovstaxa antagen av kommunfullmäktige 2019-03-18. 2. Ny taxa gäller för ärenden inkomna efter det att beslut tas i kommunfullmäktige. 3. Samhällsbyggnadsnämnden får inför varje kalenderår justera avgiftsbeloppen, fasta avgifter och timavgifter med den årligt satta procentsats enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till ny taxa för PBL- ärenden samt strandskyddsdispens enligt Miljöbalken. Ärenden som omfattas är bland annat bygglov, förhandsbesked, nybyggnadskarta, utstakning och planavgifter. Förslaget till ny taxa enligt plan- och bygglagen (PBL) bygger på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) förslag från 2014 som därefter har uppdaterats utifrån ändringar som gjorts i plan- och bygglagen. Enligt SKR:s hemsida var det i augusti 2024 cirka 147 kommuner som använder det nya taxeunderlaget, övriga kommuner använder i huvudsak det äldre taxeunderlaget från 2011, en arealbaserad taxa. Majoriteten av alla kommuner i Sverige har nu gått över till nya taxemodellen. Gnesta kommun har haft relativt låga avgifter jämfört med liknande kommuner, eftersom man fortfarande använder en äldre taxetabell som grundar sig på byggnadsarea och inte faktiskt nedlagd tid. Den nya modellen, utvecklad av SKR, är utformad för att bättre täcka nämndens kostnader och för att enkelt kunna indexera timavgiften årligen i förhållande till inflation och ökade utgifter. I den nya taxan föreslås en timavgift på 1 300 kr per handlagd timme vilket ligger i nivå med andra jämförbara kommuner. Den nya taxan ger en ökning av intäkterna för kommunens bygglovsverksamhet på ca 10 procent. Några av effekterna av den nya taxan är en mer förutsägbar ekonomi för kommunen och en viss ökning av intäkterna. Dessutom ger den ökad tydlighet för kunder och medborgare, som lättare kan beräkna kostnaderna för sina projekt. Taxan blir även enklare att hantera för bygglovshandläggare, vilket kan resultera i ökad effektivitet. Den nya taxan ersätter tidigare beslut/taxor som ingår i denna taxa. 2. Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2025-05-14, § 19 3. Tjänsteskrivelse SBN 2025-04-29 4. Bilaga 2 jämförelse SBN 2025-05-14 5. Plan- och bygglovstaxa SBN- 2025-05-14 6. Jämförelser kommuner 2025-05-14 Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige: 1. Antar ny taxa för prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen samt strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Den nya taxan kommer att ersätta nuvarande plan- och bygglovstaxa antagen av kommunfullmäktige 2019-03-18. 2. Ny taxa gäller för ärenden inkomna efter det att beslut tas i kommunfullmäktige. 3. Samhällsbyggnadsnämnden får inför varje kalenderår justera avgiftsbeloppen, fasta avgifter och timavgifter med den årligt satta procentsats enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV). beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Förvaltningschef samhällsbyggnadschef ~ Plan- och byggchef

§ 135 Program för verksamhetsmark Beslut 1. Anta program för verksamhetsmark. Kommunstyrelsen har i verksamhetsplan 2023-2025 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för mark för handel och industri samt ta fram mer mark för industri. Detta uppdrag är av långsiktig karaktär för hur kommunen ska kunna skapa förutsättningar för att nya verksamheter ska kunna etablera sig i kommunen eller att befintliga verksamheter ska kunna utöka och fortsätta växa i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har därutöver givit förvaltningen i uppdrag att: Äldre detaljplaner avseende kommunens handels- och industriområden ses över. Ett program utarbetas som anger planeringsmöjligheterna för de olika områdena som motsvarar efterfrågan på mark för olika verksamhetstyper. Detta uppdrag avser att skapa en inriktning för utveckling av befintliga verksamhetsområden, vilket är ett första led i fullfölja uppdragen med att ta fram en långsiktig plan för mark för handel och industri samt ta fram mer mark för industri. Ett förslag till program för verksamhetsmark har utarbetats och remitterats till berörda fastighetsägare. Ärendet har beretts i kommunens planeringsberedning som nu föreslår att samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att lämna det till kommunfullmäktige för antagande. Programmet ska användas som underlag till kommande översiktlig planering och vid detaljplanering av befintliga verksamhetsområden. För områdena Tvålfabriken och Sigtuna behöver detaljplanerna förnyas så att de bättre motsvarar dagens behov. En mindre del av Vackerby industriområde planläggs för handel och service i samband med detaljplan för Vackerby trädgårdsstad. 2. Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll2024-09-04, § 52 4. Program för verksamhetsmark 5. Gnesta verksamhetsområden, inventering 6. Mötesanteckningar planeringsutskottet 2024-06-18 Tjänsteförslag 1. Anta program för verksamhetsmark. Per Sicking (V) föreslår återremiss av ärendet med motiveringen; "i syftet att belysa möjligheten att planera för bostäder i norra delen av Sigtunaområdet". Linda Lundin (S) föreslår avslag på Per Sickings (V) återremissförslag. Johan Lexell (MP) föreslår att ärendet avslås. Beslutsgång Ordföranden redogör för tänkt beslutsgång där kommunfullmäktige först tar ställning till återremissförslaget. Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag e ller senare och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföraden frågar om kommunfullmäktige bifaller det framskrivna förslaget eller avslår det samma och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Per Sicking (V) och Johan Lexell (MP) reserverar sig skriftligt. Sändlista ~ Planeringsberedningen ~ Samhällsbyggnadschef ~ Planeringschef ~ Samhällsplanerare

§ 136 Motion - Hitta källan till bakterier i Frösjön Beslut 1. Motionen anses härmed besvarad. Per Sicking (V) har lagt fram en motion där de föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att vidta de undersökningar som behövs för att hitta källan till de höga halterna av skadliga bakterier vid Frösjöstrand. Som svar på motionen kan konstateras att Frösjöstrand har återkommande förhöjda bakterienivåer i badvattnet, vilket kan utgöra en hälsorisk. Trots flera undersökningar har ingen konkret källa identifierats, och bakterierna tros komma från flera olika källor. För att förbättra situationen planeras åtgärder som att förbättra sjöns status, tillsyn av avlopp och lantbruk samt att minska fågelspillning. Kommunen har även fått LOVA- bidrag för att skapa ett åtgärdsprogram. Åtgärderna bedöms vara tillräckliga och ingen ytterligare undersökning av bakteriekällan anses nödvändig. 2. Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll2025-05-14, § 18 4. Gnesta ytvattentäkt. Åtgärder för bättre badvattenkvalitet i Frösjön. (Norconsult 2024-11-12) 5. Utredning av bakterier vid Frösjön. (Gnesta kommun 2022-12-08) 6. Motion - hitta källan till bakterier i Frösjön Tjänsteförslag 1. Motionen anses härmed besvarad. beslut. Per Sicking (V) och Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Miljöstrateg ~ Samhällsbyggnadsnämnden ~ Akten

§ 137 Motion - Sportlov Beslut 1. Avslå motionen En motion anmäldes i kommunfullmäktige under hösten 2024 och skickades till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Motionen föreslår att sportlovet i Gnesta kommun fastställs till vecka 8 varje år istället för det nuvarande systemet där sportlovet infaller vecka 8 jämna år och vecka 9 ojämna år. Syftet med förändringen är att skapa enhetlighet med övriga Södermanland samt underlätta för familjer med barn i olika skolor och för elever som deltar i sportaktiviteter. Efter en genomgång av förslaget bedömer förvaltningen att det nuvarande systemet är det mest rättvisa och balanserade för kommunens elever och vårdnadshavare. Att ändra sportlovsveckan till en fast vecka skulle gynna vissa men missgynna andra, särskilt med hänsyn till att många gymnasieelever pendlar till både Södermanland och Stockholms län. Därför föreslås att motionen avslås. 1. Utdrag ur kommunstyrelsen protokoll protokoll 2025-06-17, § 121 2. Utdrag ur barn-och utbildningsnämndens protokoll 2025-04-07, § 25 4. Motion - sportlovsvecka Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Avslå motionen Johan Lexell (MP) föreslår att motionen bifalls. Linda Lundin (S) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt det framskrivna förslaget eller enligt Johan Lexells (MP) förslag om att bifalla motionen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Sändlista ~ Barn- och utbildningsnämnden.

§ 138 Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter Beslut 1. Kommunfullmäktige föreslås anta Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter. 2. Kommunfullmäktige föreslås besluta att Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter ersätter Policy mot givande och tagande av mutor (KS.2012.198). Riktlinjen syftar till att tydliggöra kommunens nolltolerans mot korruption och skapa ett gemensamt förhållningssätt kring mutor, jäv och oegentligheter. Genom att tydliggöra ansvar, handlingsvägar och exempel på riskbeteenden stärks förtroendet för den offentliga verksamheten och minskar risken för oegentligheter. 3. Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter 4. Utdrag ur personalutskottet Tjänsteförslag Kommustyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige föreslås anta Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter. 2. Kommunfullmäktige föreslås besluta att Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter ersätter Policy mot givande och tagande av mutor (KS.2012.198). beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ HR-chef ~ Samtliga nämnder och förvaltningschefer ~ Samtliga bolagsstyrelser samt VD:ar

§ 139 Riktlinje - minoritetspolitiskt arbete i Gnesta kommun Beslut 1. Anta riktlinje för minoritetspolitiskt arbete i Gnesta kommun med redaktionell ändring på sid 5 i riktlinjen. Sveriges nationella minoritetspolitik syftar till att skydda de nationella minoriteternas rättigheter och stärka deras inflytande. Kommunerna har enligt lag ett särskilt ansvar att främja minoritetsspråk och kulturer samt skapa förutsättningar för delaktighet. De erkända minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, med tillhörande minoritetsspråk. Även om Gnesta kommun inte tillhör något särskilt förvaltningsområde, omfattas den ändå av de generella skyldigheterna i lagstiftningen att främja minoriteternas rättigheter, exempelvis genom samråd och modersmålsundervisning. Detta regleras bland annat i lagen om nationella minoriteter, förvaltningslagen, skollagen, språklagen, kommunallagen och barnkonventionen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinje för minoritetspolitiskt arbete i Gnesta kommun. 2. Tjänstskrivelse 2025-05-20 3. Riktlinje för minoritetspolitiskt arbete i Gnesta kommun Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Anta riktlinje för minoritetspolitiskt arbete i Gnesta kommun med redaktionell ändring på sid 5 i riktlinjen. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Samtliga nämnder ~ Stabschef ~ Författningssamlingen på kommunens webbplats

§ 140 Fastställande av 2026 års budget för Beslut 1. Fastställa budgeten för Samordningsförbundet RAR i Sörmland för 2026. Samordningsförbundet RAR i Sörmland (Samordningsförbundet) hemställer att respektive medlems kommunfullmäktige fastställer budgeten för år 2026 till 16 000 000 kronor, vilket är samma totalbudget för Samordningsförbundet som föregående år. Medlemsinsatsen för Gnesta kommun uppgår till 146 989 kronor. 3. Fastställande av 2026 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Fastställa budgeten för Samordningsförbundet RAR i Sörmland för 2026. beslut. Johan Lexell (MP) och Ingrid Jerenborg Glimne (M) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Samordningsförbundet RAR i Sörmland ~ Ekonomichef

§ 141 Rapportering publicerade e-förslag Beslut 1. Godkänna rapporteringen Efter granskning publiceras godkända e-förslag på kommunens webbplats. Förslaget anmäls därefter till närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Se publicerade förslag i sin helhet: Gnesta kommun Sedan senaste kommunfullmäktigesammanträdet har följande förslag publicerats: · Säkerhetsåtgärd lekplats Björnlunda · Tillsammansodling - för hållbarhet och beredskap · Fartbegränsande hinder för att sänka hastighet 1. Godkänna rapporteringen Beslutsgång Sändlista ~ Kommunsekreterare

§ 142 Motion - Hantera avtal på ett bättre sätt Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat in en motion där det föreslås följande för de avtal som Gnesta kommuns tecknar; att en lista över avtal tas fram, alla avtal förses med löpnummer och diarienummer, att alla avtal diarieförs, att kommunen fakturerar och redovisar intäkterna i t ex årsredovisning, att kommunen tecknar om alla avtal enligt en modern och likartad avtalsmall där tuffare krav ställs på den som vill nyttja kommunala tillgångar. 1. Ärendeblad - Motion - Hantera avtal på ett bättre sätt. 2. Motion - Hantera avtal på ett bättre sätt Beslutsgång Sändlista ~ Kommunstyrelsen

§ 143 Motion - Skydda skolbarnen i Björnlunda Beslut Johan Lexell (MP) har skickat in en motion om där han föreslår att det planteras träd längs gång och cykelvägen mellan Björnlunda Centrum och Welandersborgsskolan. I motionen föreslås att kommunen ser till att skolbarnen i Björnlunda får en drägligare skolväg genom att intill denna ordna med åtgärder som minskar värmepåverkan, att kommunen inför ramen för framtagande av gång och cykelplanen även beaktar värmepåverkan när nya gång och cykelvägar ska anläggas samt att kommunen ser över de befintliga gång- och cykelnätet för att hitta möjliga sträckor där det behöver genomföras åtgärder gällande värmepåverkan. 1. Ärendeblad - Motion - Skydda skolbarnen i Björnlunda 2. Motion - Skydda skolbarnen i Björnlunda Ordföranden föreslår att kommunfullmäktige bifaller kommunfullmäktige presidium Beslutsgång Sändlista ~ Kommunstyrelsen Diarienummer: SN.2024.62

§ 144 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt SoL och LSS Beslut 1. Godkänna rapporteringen. För det fjärde kvartalet 2024 finns tre ej verkställda gynnande biståndsbeslut, varav samtliga ärenden avser insatser inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Övriga områden hade inga ärenden att rapportera. Alla beslut är rapporterade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporten omfattar ej verkställda beslut inom tre månader från det att beslut togs eller avbröts. 2. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2025-04-09, § 28 Tjänsteförslag 1. Godkänna rapporteringen. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Akten Diarienummer: SN.2025.16

§ 145 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt SoL och LSS Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner rapporteringen. För det första kvartalet 2025 finns två ej verkställda gynnande biståndsbeslut, varav ett ärende avser insatser inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och det andra ärendet avser insatser inom Socialtjänstlagen (SoL). Alla beslut är rapporterade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporten omfattar ej verkställda beslut inom tre månader från det att beslut togs eller avbröts. 2. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2025-05-14, § 44 Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner rapporteringen. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 146 Anmälningsärenden kommunfullmäktige Information och meddelanden som inkommer till kommunen och som kommunledningskontoret bedömer vara av vikt att redovisa för kommunfullmäktige, utgör anmälningsärenden. Anmälningsärendena i sin helhet finns tillgängliga hos kanslienheten samt hos sekreteraren under sammanträdet. ~ Socialnämndens reglemente, revidering, beslutat i socialnämnden 2025-06-18, § 56 Sändlista ~ Akten

§ 147 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Uppdraget som borgerlig begravningsförrättare är vakant 2. Godkänna Kristian Wedlins (L) avsägelse som ersättare i socialnämnden 3. Välja Sonja Feltenius (L) till ersättare i socialnämnden 4. Godkänna Daniel Wohlgemuths (MP) avsägelse som ledamot i kommunstyrelsen. 5. Välja Johan Lexell (MP) till ledamot i kommunstyrelsen 6. Godkänna Kjell Bernhardsson (S) avsägelse som vice ordförande i revisionen. 7. Välja Adam Adobati (S) till vice ordförande i revisionen. 8. Godkänna Ann-Sofie Karlssons (S) avsägelse som ordförande i barn- och utbildningsnämnden från och med 2025-09-02. 9. Välja Nicklas Mattsson (S) till ordförande i barn- och utbildningsnämnden från och med 2025-09-02. 10. Godkänna Kim Jarls (M) avsägelse som ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i kommunstyrelsen. 11. Begära att Länsstyrelsen gör en ny uppräkning för Moderaterna. 12. Välja Pernilla Lövström (M) till ledamot i kommunstyrelsen. Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder, bolag mm. Val till utskott hanteras av respektive nämnd. 1. Kristian Wedlins (L) avsägelse 2025-06-25 2. Daniel Wohlgemuths (MP) avsägelse 2025-08-18 3. Kjell Bernhardssons (S) avsägelse 2025-08-19 4. Ann-Sofie Karlssons (S) avsägelse 2025-08-20 5. Kim Jarls (M) avsägelse 2025-08-25 1. Välja XX till borgerlig begravningsförrättare 2. Godkänna Kristian Wedlins (L) avsägelse som ersättare i socialnämnden 3. Välja xx till ersättare i socialnämnden Ordföranden föreslår att ärendet kompletteras med avsägelser från Kjell Bernhardsson (S), Ann-Sofie Karlsson (S) och Kim Jarl (M). Kommunfullmäktige godkänner ordförandens förslag om att lägga till fler avsägelser och behandla dessa. Beslutsgång Sändlista ~ De valda ~ Länsstyrelsen ~ Förtroendemannaregistret Troman ~ Kommunsekreterare ~ Lönekontoret Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Anderson Sven, Ordförande M X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X Lundin Linda, Ledamot S X Lindström Petra, Ledamot S X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X Rocklind Johan Ledamot S X § 125-134 Evelina Nissas, ---- Nesser Sanna, Ledamot S X Anette Furå Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X Hammarlund Jesper, Ledamot S X Figaro Leif, Ledamot S X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X Mattias Eldros Ekström Anna, Ledamot M X Jarl Kim, Ledamot M X Pernilla Lövström Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X Ekengren Sibylle, Ledamot M X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X Gauffin Andreas, Ledamot SD X ---- Tomtlund Christian, Ledamot SD X ---- Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X Fridlund Johanna, Ledamot SD X Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Palm Katarina, Ledamot SD X Ekstrand Håkan, Ledamot C X Ekstrand Elin, Ledamot C X Andersson Andreas, Ledamot C X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X Lexell Johan, Ledamot MP X Staaf Lena, Ledamot V X Sicking Per, Ledamot V X Eriksson Sofie, Ledamot V X Kinberg Sarah, Ledamot L X Lundberger Diana, Ledamot KD X Nissas Evelina, Ersättare S X §§ 135 - 147 Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Crona Dan, Ersättare S X Eldros Mattias, Ersättare M X Sahlman Rebecka, Ersättare M X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Allstadius Lars, Ersättare --- X Ehrenhorn Göran, Ersättare (SD) X Sida 3 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr -----------, Ersättare SD --- --- Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Jansson Monika, Ersättare V X Åberg Benny, Ersättare V X Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Johansson Ingegerd, Ersättare KD X ”Uppdrag givna inom ramen för Centrumutveckling” Miljöpartiet noterar att interpellationssvaret är att de tre ärendena inte ännu har behandlats och därför inte avförts eller tillstyrkts. KS.2016.54 är ett ärende om ett e-förslag gällande en fontän i Frösjön där beslutet blev: Beslut 1. Hänskjuta förslaget om fontän i Frösjön till arbetet med utvecklingsplan för Gnesta centrum. https://www.gnesta.se/download/18.6abb1f3e15a0675b52e4476d/1531140761676/Protokoll%20kommunstyrelse n%202017-02-06.pdf KS.2021.237 är ett ärende där en motion besvaras med svaret: Denna typ av uppdrag som föreslås hanteras redan inom ram för centrumutvecklingsprojektet, det vill säga att se över olika verksamhetstyper och mötesplatser som bör inrymmas i den framtida centrum- och stadsbilden i Gnesta tätort. https://www.gnesta.se/download/18.6b1a9c5718c8ab14b0e5677/1703163833505/Protokoll%20kommunfullm% C3%A4ktige%202023-12-18.pdf KS.2023.359 är ett ärende där en motion besvaras med svaret. Ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för en dygnet runt öppen offentlig toalett i Gnesta centrum inom centrumutvecklingsprojektet. https://www.gnesta.se/download/18.321a5b12195366dd85f563e/1740416831657/Protokoll%20kommunstyrelse n%202025-02-18.pdf Det som blev tydligt i och med svaren är att det inte finns något ”centrum- utvecklingsprojekt”. Det finns ingen projektledare och det finns ingen projektplan. Det gör besluten i de tre ärendena ovan ogiltiga eftersom är skickade ut i luften. Utöver det så finns det inte heller någon att ställa till svars för vad som är gjort och inte. Snarast borde projektet ”Centrumutveckling” med respektive underprojekt formaliseras och genomföras som ett riktigt projekt eftersom det är viktigt att kvalitén i en så här avgörande fråga blir väldigt hög. Johan Lexell Särskilt yttrande angående Vattenförsörjningen i Gnesta KS.2025.256 Kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström besvarade min interpellation genom att redogöra för vad kommunen har gjort och planerar att göra åt vattenförsörjningen i Gnesta. Förvaltningen arbetar hårt till exempel med att planera för det nya vattenverket, som man hoppas att bygga, med att underhålla pumpstationer och rör samt byta ut trasiga rör och kopplingar. Helt nödvändigt arbete. Det som är trasig och inte fungerar måste lagas eller bytas ut. Allt detta är gott och väl. Men förvaltningen skriver själva att strategisk förnyelseplanering saknas i dagsläget. Frågan kvarstår alltså. Görs det tillräckligt? Har förvaltningen resurser att komma i kapp den underhållsskuld som finns? 2025-04-10 tog kommunstyrelsen del av en revisionsrapport ”Underhåll av VA-ledningsnät Gnesta” utförd av PwC. I rapporten gör revisorerna bedömningen att nuvarande förnyelse av VA-nätet inte är tillräcklig. Förnyelsetakten 2018–2023 uppgick till 0,1 % det vill säga 1000 år. Den aktuella förnyelseplanen angav en förnyelsetakt på 333 år. Svenskt Vatten rekommenderar 150 år. I Framtidsplan 2025–2027 står: ”Det finns långsiktigt hållbara planer för vatten- och avloppshantering.” Enligt Miljöpartiets bedömning stämmer inte detta. Förnyelsetakten är helt enkelt för låg. Samhällsbyggnadsförvaltningen behöver få uppdrag och resurser att göra en strategisk förnyelseplan och komma upp i det som Svenskt Vatten rekommenderar, det vill säga 150 år. ”Centrumfastigheters ekonomi” Miljöpartiet instämmer i Vänsterpartiets farhågor kring ekonomin gällande Centrumfastigheterna. Att Gnesta Centrumfastigheter AB har tillåtits förvalta centrum på ett sätt som nu gör att stora delar inte är möjliga att hyra ut eller att använda är dålig ekonomi. Det finns inga indikationer på att något kommer att göras åt detta i närtid. Alla svar och åtgärder förhåller sig till en avlägsen framtid som är höljd i dunkel. Miljöpartiets ståndpunkt är att man ska ta hand om det man har eftersom det är ekonomiskt hållbart. En miljon i intäktsbortfall per år gör skillnad på sista raden. Att vi nu har hamnat i en situation att vi på grund att vi inte tagit hand om det vi har går med förlust fast inte har råd att renovera eller riva blir moment 22. Vi har förståelse för att det här är dyra processer att driva och felet är gjort redan när man köpt en fastighet utan att ha en realistisk eller förankrad plan för hur den ska förvaltas. Ansvaret (enligt ägardirektivet) att ta hand om det vi har åligger GCFAB och de har tillåtits att inte uppfylla bolagets syfte under många år. Bolagets ordförande borde ha bett om ändrade ägardirektiv ifall det har funnits direktiv ”vid sidan om” som denna har agerat efter. Alla vill att centrum ska utvecklas, så sätt igång och gör det inom ramarna för det som är tillåtet idag och med medel som är tillgängliga idag. Johan Lexell ”VA-nätets förnyelsetakt” I frågan om VA-nätets förnyelsetakt så anser Miljöpartiet att det går för långsamt. Egentligen handlar det inte om att byta hela nätet utan att snabbt bygga bort de delar som gör att systemet ständigt överbelastas vilket leder till bräddningar. VA-enheten har en rimlig plan för att åstadkomma detta men lyckas inte sätta igång med planen. Det finns många hinder som vi lagt för oss själva så att VA-enheten inte får lyckas. Pengar finns och en plan finns men t ex så finns det grävstopp som förhindrar arbete under vintern tillsammans med semester som förhindrar arbete på sommaren vilket tillsammans leder till en väldigt kort gräv-säsong. Utöver detta så finns ett behov att göra VA-enhetens medel tillgängliga för dem så att de kan göra de beställningar och upphandlingar som krävs i rimlig tid. Ett policybeslut om att varje akutlagning som genomförs samtidigt skall leda till att hela röret / hela gatan förnyas är ett exempel på hur framdrift skulle uppnås. Det som är säkert är att den arbetsmetod som vi använder idag inte kommer att räcka till för att uppnå målet 333års förnyelsetakt (om det målet antas). Med hänsyn till att mycket tid kommer att behöva läggas på vattentäkt och avloppsreningsverk i Gnesta tätort så kommer antingen VA-enheten att behöva förstärkas eller så kommer VA-enheten tvingas försumma VA-nätet. Att göra flera saker samtidigt, hålla flera tankar i huvudet och ha parallella processer fungerar inte ifall man inte är fler som jobbar med det. Arbetstiden för VA-enheten är förmodligen fulltecknad redan innan pålagor. Johan Lexell ”Björnlunda reningsverk” Miljöpartiet noterar av interpellationssvaret att ansvarig myndighet har erhållit rapporter om förhållandena som råder i Björnlunda reningsverk. Dock skrivs det inte ut att den myndighet som har kontrollansvar för Björnlunda reningsverk faktiskt är Gnesta kommun. Den något prekära situationen är alltså att Björnlunda reningsverk (VA-enheten) skickar sina Miljörapporter till Gnesta kommun. Anna Ekström (M) som besvarar denna interpellation är ansvarig (m fl) för VA- enheten (och därmed reningsverket) eftersom hon är ledamot i Kommunstyrelsen. Samtidigt är Anna Ekström (M) ledamot i Samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig för Miljöenheten. Jag avser inte att kritisera Anna Ekström (M) personligen i och med detta utan belyser bara det orimliga i att man ska kontrollera sig själv vilket i detta fall inte lett till reprimander, åtgärder för förbättringar eller t ex hot om vite Ovanstående är inrapporterat. Inga åtgärder har tagits från kontrollmyndigheten. Johan Lexell ”Statusen på E-förslag inskickade innan 31 maj 2023” Miljöpartiet noterar av interpellationssvaret att det finns en intention att alla E- förslag ska behandlas (såsom regelverket stipulerade). På frågan vad som är en rimlig svarstid så är svaret att det inte går att svara på beroende på olika nämnda skäl. Det som redan är klart är att man anser att sju år inte är för kort tid eftersom det förslag som är äldst lämnades in 2020. På frågan om svar på förslagen kommer att publiceras så svarar Anna Ekström (M) att det inte går att lova på grund av tekniska begränsningar. Det må vara så men i så fall bör en manuell notering finnas på hemsidan som säger att allt är besvarat så att besökare inte leda att tro att förvaltningen inte behandlat E-förslagen korrekt. På frågan vem som är ansvarig för kommunens hemsida är svaret att det ytterst är kommunstyrelsen (enligt reglementet för kommunstyrelsen) https://www.gnesta.se/download/18.7655a1c016d90b9314d18c8b/1678457805394/Kommunstyrelse ns%20reglemente.pdf Svaret är också att det därutöver är respektive nämnd och dess förvaltning som ansvarar för innehållet på respektive sida. Delat ansvar gör det svårt att utkräva ansvar och det förklarar även varför många sidor inte uppdateras kontinuerligt eller inte uppdateras alls. T ex är den senaste revisionsrapporten som återfinns från 2019 trots att det enligt Revisionens ordförande alltid skickas in till registratorerna. (För övrigt så ger webb noll sökträffar i reglementen för Revisionen.) https://www.gnesta.se/politikdemokrati/kommunfullmaktige/kommunensrevisorer.4.4a4a192e116 67b71c14800087.html Johan Lexell ”Master på arrenderad kommunal mark” Miljöpartiet noterar att interpellationssvaret är att det tydligen finns fem arrendeavtal gällande master, varav en (Björnlunda) inte än är uppförd. Avtalen som är skrivna saknar kommunalt löpnummer. Avtalen är antingen inte diarieförda eller så är de diarieförda på ett sätt som gjorde att vår egen arkivarie inte kunde hitta dom när jag begärde ut dem. Att det är rörigt i gamla avtal är förklarligt eftersom det här har ackumulerats under lång tid. Exempelvis saknas ett avtal som jag fick från registratorerna i listan över avtal som Anna Ekström listar i hennes interpellationssvar (antenner på vattentornet). Exempelvis så menar Anna Ekström att ett avtal inbringar 9000sek/år (masten i Björnlunda men efter genomläsning av avtalet så kommer inte arrendatorn betala något förrän arbetet med uppförande av masten påbörjas. Således arrenderar dom marken gratis tills vidare. Det som nu är rimligt är att ett uppdrag ges till förvaltningen att teckna om alla avtal till en mall som är framtagen av Gnesta kommun och motsvarar våra behov. Avtal ska självklart ha ett avtals-löpnummer och en referens till ett diarienummer. Detta är ingen akut åtgärd men beslut om att i sinom tid komma till rätta med detta borde vara en omedelbar åtgärd. Miljöpartiet har nyligen inkommit med en motion om detta och när den är hanterad så ser vi fram mot att den kommer att anses besvarad eftersom jobbet då förhoppningsvis redan är gjort. Johan Lexell Reservation. Angående ärendet: ”Program för verksamhetsmark” Miljöpartiet anser att det är bra att ta fram ett Program för verksamhetsmark men att det saknas grundläggande komponenter och reserverar sig därför mot beslutet att anta denna plan utan att först ta reda på grundläggande förutsättningar Den främsta är frågan ifall marken är förorenad eller ej. https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c Innan detaljplaner tas fram så borde inriktningen vara att ta reda på ifall och i vilken utsträckning som marken är förorenad. Saneringskostnaden kan vara en faktor som gör att ett projekt blir av eller inte. Främst gäller det Tvålen och Sigtuna som har industrihistoria. Som framgår av EHB-kartan så saknas det inte uppslag för platser att göra provtagningar på. T ex så var Hagstumosse en skjutbana och kan tänkas ha förhöjda halter av Bly. Kartan visar också det hydrologiska sambandet mellan brandövningsplatsen väster om Hagstumosse och Frösjön där vi nu ska ta dricksvatten. Att brandövningsplatsen är förorenad och måste saneras behöver varken utredas eller verifieras med provtagningar. Bl a PFAS är sådant som förekommer på alla kända brandövningsplatser som använts historiskt. Kommuner kan ansöka om statliga medel för sanering och Naturvårdsverket administrerar detta. Särskilda medel finns att söka för projekt som genomförs för att bygga bostäder. (https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/fororenade-omraden/) Det pågår ett lågintensivt arbete kring förorenade områden inom förvaltningen. Det rör främst deponier men tangerar ämnet och skulle kunna påskyndas. Gifterna försvinner förvisso inte men låt oss inte ta det som intäkt för att inte ta bort dom. En annan grundläggande faktor som inte belyses är områdenas förmåga att ta emot elektricitet. Energifrågan är avgörande för etablering av verksamheter och Gnesta har stora möjligheter att dra till sig lagom energikrävande verksamheter som kan bli en tillgång till energisystemet-Gnesta. När Energiplanen kommer så kan detta program behöva revideras ifall Energiplanen påvisar olämpligheter i energifrågan Skred och Översvämningar är ytterligare faktorer som kommer att behöva vägas in i ett uppdaterat program för verksamhetsmark och ifall man ville göra saker i rätt ordning så bör detta programmet för verksamhetsmark föregås av bland annat klimatanpassningsprogrammet, energiplanen och vattentjänstplanen. Johan Lexell Angående ärendet: ”Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter” Miljöpartiet ser positivt på att förvaltningen förnyar det ålderstigna biblioteket av styrdokument. Miljöpartiet anser att just denna riktlinje borde återremitterats eftersom det förefaller som att den inte är skriven med uppsåtet att omfatta förtroendevalda. I övrigt så är det bra att skrivningen innebär att ett styrdokument försvinner: ”Kommunfullmäktige föreslås besluta att Riktlinje för motverkan av korruption – mutor, jäv och oegentligheter ersätter Policy mot givande och tagande av mutor (KS.2012.198).” Samtidigt har vi en annan riktlinje (antagen 2006) som också borde ersättas eller omarbetas. ” Riktlinjer: representation, minnesgåvor uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag mutor och otillbörliga förmåner” https://www.gnesta.se/download/18.4a4a192e11667b71c1480004648/1531140693245/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20representati on,%20minnesg%C3%A5vor,%20mutor%20och%20otillb%C3%B6rliga%20f%C3%B6rm%C3%A5ner.pdf Policyn nedan (antagen 2012) kanske redan ersätter väsentliga delar av riktlinjen ovan vilket gör att den kanske kan avskrivas. ” Policy - Representation, minnesgåvor och uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag” Det förekommer en historisk skuld av icke-reviderade styrdokument och Miljöpartiet ser fram emot det fortsatta arbetet att omarbeta förlegade styrdokument till moderna styrdokument som är i enlighet med gällande lagar och regler. Men faktumet som kvarstår är att vi nu har två styrdokument / riktlinjer som bägge reglerar mutor och det står inte samma sak i dem. Johan Lexell Särskilt yttrande ang. KS.2025.206 Fastställande av 2026 års budget för Gnesta representeras i RAR av socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne. Miljöpartiet förespråkar och vill fästa uppmärksamheten på vikten av samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Regionen och kommunerna. Personer som står en bit från arbetsmarknaden behöver ofta insatser från samtliga ovanstående myndigheter för att komma i egen försörjning. Arbetslöshet, social isolering, dålig ekonomi och låg utbildning leder till dålig hälsa och vice versa. Dessa faktorer behöver adresseras samtidigt. Resultaten från RAR är uppmuntrande. Dessutom är det en god affär för Gnesta kommun. Gnesta avsatte 2024 drygt 150 tkr och vann drygt 600 tkr på ökade skatteintäkter och minskade bidrag. Tillkommer sedan värdet av det arbete som personerna i fråga utför samt den förbättrade hälsa som kommer av ha en sysselsättning och vara mindre socialt isolerad. Miljöpartiet vill uppmuntra Ingrid Jerneborg Glimne att fortsätta arbeta hårt i RAR, verka för att alla medel förbrukas, att nya projekt ansöks om och startas samt att lyckade projekt permanentas. Särskilt yttrande angående SN.2024.62 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt SoL och LSS Rapporten avser ej verkställda gynnande beslut enligt LSS respektive SoL för det kvartal fyra, 2024. I dessa fall har tre medborgare inte kunnat få Kontaktperson enligt LSS 9§4. Socialnämnden föreslår att rapporten godkänns av kommunfullmäktige. Längre ner i rapporten står den standardiserade text som följer på alla liknande rapporter. Där kan man läsa: Förslaget innebär inte några konsekvenser för barn. Förslaget innebär inte några konsekvenser för kommuninvånarna. Rapporteringen av ej verkställda beslut… bidrar till kommunens mål ”En attraktiv kommun”. Texten må vara standardiserad, men det sticker i ögonen att förslaget inte innebär några konsekvenser för barn. Vet vi att inte några barn är drabbade av dessa ej verkställda beslut? Kan man säga att kommuninvånare inte är drabbade? Tre kommuninvånare har inte fått sina biståndsbedömda behov tillgodosedda. Är det en attraktiv kommun som rapporterar det som inte blivit verkställt? Det attraktiva vore väl att besluten blivit verkställda. Att rapportera när det inte händer vill jag kalla transparent och anständigt. Kan det finnas skäl att titta över texten som rutinmässigt följer med i dessa rapporter? Särskilt yttrande angående SN.2025.16 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt SoL och LSS Rapporten avser ej verkställda gynnande beslut enligt LSS respektive SoL för det första kvartalet, 2025. I dessa fall har en medborgare inte kunnat få Kontaktperson enligt LSS 9§4. En medborgare har inte kunnat beredas plats på särskilt boende enligt SoL4§1. Socialnämnden föreslår att rapporten godkänns av kommunfullmäktige. Längre ner i rapporten står den standardiserade text som följer på alla liknande rapporter. Där kan man läsa: Förslaget innebär inte några konsekvenser för barn. Förslaget innebär inte några konsekvenser för kommuninvånarna. Rapporteringen av ej verkställda beslut… bidrar till kommunens mål ”En attraktiv kommun”. Texten må vara standardiserad, men det sticker i ögonen att förslaget inte innebär några konsekvenser för barn. Vet vi att inte några barn är drabbade av dessa ej verkställda beslut? Kan man säga att kommuninvånare inte är drabbade? Två kommuninvånare har inte fått sina biståndsbedömda behov tillgodosedda. Är det en attraktiv kommun som rapporterar det som inte blivit verkställt? Det attraktiva vore väl att besluten blivit verkställda. Att rapportera när det inte händer vill jag kalla transparent och anständigt. Kan det finnas skäl att titta över texten som rutinmässigt följer med i dessa rapporter? Angående anmälningsärendet: ”Revidering av Socialnämndens reglemente” Socialnämndens reglemente reviderades så att det är i linje med lagändringarna som trädde i kraft 01JUL2025. Det är bra att Gnesta kommun följer lagen. Detta yrkande är ingen kritik mot Socialnämnden utan en fundering kring reglementen och vem som äger styrdokumenten. Nämndens reglemente antas av Fullmäktige. Ifall Nämnden anser att deras reglemente bör uppdateras så borde Fullmäktige anta dessa förändringar. Inte nödvändigtvis för att Fullmäktige behöver peta i nämndernas arbete men för att Fullmäktige ska ges möjligheten att läsa in och förstå nämndens behov. Det vore rimligt att Fullmäktige under varje sammanträde antar revideringar av styrdokument eftersom förutsättningarna att arbeta förändras och då borde revideringar vara nödvändiga och ske kontinuerligt. Sålunda anser Miljöpartiet att mindre förändringar som sker oftare är av godo för att slippa den situation där vi är nu med idel föråldrade styrdokument. Exempel på reglemente (skärmdump gjord 2025-08-31 från www.gnesta.se) Johan Lexell