Kungjort

Gnesta · Möte · Protokoll

Kommunfullmäktige16 september 2024

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 82 Utredning om framtidens insamlingssytem

beslutstyp: godkännande
§ 82 Utredning om framtidens insamlingssytem Beslut 1. Fastställer att fastighetsnära insamling (FNI) ska införas, senast 2027, genom fyrfacksinsamling i Gnesta kommun. Från 2024 ansvarar Gnesta kommun för insamlingen av förpackningsavfall och senast 2027 ska fastighetsnära insamling (FNI) införas. Förvaltningen har utrett hur fastighetsnära insamling ska införas för att möta olika lagkrav, miljömål och mål i kommunens avfallsplan. Sammantaget påvisar utredningen att det bästa insamlingsalternativet, rent ekonomiskt och miljömässigt, är fyrfacksinsamlingssystem. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastighetsnära insamling av förpackningsavfall, senast 2027, ska genomföras via fyrfackssystem. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll 2024-09-02, § 98 2. Tjänsteskrivelse 2024-07-05 3. Utredning 4. Bilaga 1 - kostnad för påsar och optisk sortering 5. Avfallsplan 2017-2025 Tjänsteförslag 1. Fastställer att fastighetsnära insamling (FNI) ska införas, senast 2027, genom fyrfacksinsamling i Gnesta kommun. Ordföranden föreslår att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunfullmäktige ~ Kommunchef ~ Samhällsbyggnadschef ~ Renhållningschef ~ Ekonomichef ~ Miljöansvarig

§ 83 Enkel fråga angående tidsbegränsade

§ 83 Enkel fråga angående tidsbegränsade anställningar av obehöriga lärare Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S). Fråga: Har det under senaste året förekommit att tidsbegränsade anställningar av obehöriga lärare förnyats utan att tjänsten annonserats? Ann-Sofie Karlssons (S) svar: Mitt svar är nej, inte enligt min vetskap. Rutinen vid tidsbegränsade anställningar av obehöriga lärare är att anställningarna alltid ska annonseras ut. Det är våra rektorer som anställer sina medarbetare och som ska säkerställa att rutinen följs. Jag har varit i kontakt med HR som uppger att tjänsterna utannonseras. Sändlista ~ Akten

§ 84 Enkel fråga angående rivning av byggnader

§ 84 Enkel fråga angående rivning av byggnader Per Sicking (V) har ställt en enkel fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sibylle Ekengren (M). Fråga: Har det förts samtal på politisk nivå eller tjänstemannanivå mellan kommunen och markägaren som kan tolkas som att rivning av ödehuset villkorats med antagandet av en ny detaljplan? Svar från Sibylle Ekengren (M): Nej Har kommunen under de sex år som gått sedan branden inlett ett tillsynsärende eller på annat sätt uppmanat fastighetsägaren att riva den skadade byggnaden? Svar från Sibylle Ekengren (M): Nej. Sändlista ~ Akten

§ 85 Enkel fråga - ny lagstiftning för laddboxar

§ 85 Enkel fråga - ny lagstiftning för laddboxar Johan Lexell (MP) har lämnat in en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S). Fråga: Har Gnesta Centrumfastigheter AB en plan för att inte behöva betala dubbelt för att uppfylla lagen 2025? Svar från Linda Lundin (S): Centrumfastigheter AB arbetar med frågan och har haft frågan uppe på styrelsemötet idag. Fråga: Delar förvaltningen (som ansvarar för att lagen följs) de kommunala bolagens analys om hur många laddboxar som behövs för att uppfylla minimikravet 1 januari 2025? Svar från Linda Lundin (S): Det är inte förvaltningen som ansvarar för att lagen uppfylls. Det är ytterst en fråga för respektive bolagsstyrelse. Förvaltningen har således inte gjort någon analys. Sändlista ~ Akten

§ 86 Interpellation-Årsredovisning Gnestahem AB

§ 86 Interpellation-Årsredovisning Gnestahem AB 2023 Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående Årsredovisning Gnestahem AB 2023. Linda Lundin (S) svar på interpellationen: I interpellationen finns det fem frågor ställda som detta interpellationssvar avser att besvara. 1. Kommer årsredovisningen för Gnestahem AB att publiceras på www.gnesta.se eller på www.gnestahem.se? Gnestahem AB arbetar för närvarande med att utveckla en ny hemsida. När den nya hemsidan lanseras kommer årsredovisningen bli tillgänglig på hemsidan. 2. Vilka årliga klimatberäkningar gjordes 2023? De klimatberäkningar som gjordes under 2023 utfördes i samarbete med Allmännyttans klimatinitiativ. Dessa inkluderade årlig förändring av klimatutsläpp av klimatutsläpp, koldioxideffektivitet och koldioxidprestanda. 3. Vad blev resultatet av klimatberäkningarna som gjordes 2023? Resultatet av klimatberäkningarna för 2023 visade på ett något förhöjt klimatutsläpp jämfört med 2022, med 276 ton CO2e jämfört med 268 ton CO2e året innan. Detta beror på en marginellt ökad energiförbrukning. Trots detta ses en förbättring i koldioxideffektiviteten, som förbättrades till 0,03206 CO2e/kWh från 0,03268 CO2e/kWh. Koldioxidprestanda ökade till 3,478 CO2e/m²Atemp från 3,267 CO2e/m²Atemp, vilket fortfarande ligger under genomsnittet i landet enligt Klimatinitiativet. 4. Finns det årliga klimatberäkningarna som gjorts för 2023 publicerad publikt? De årliga klimatberäkningarna för 2023 har ännu inte publicerats publikt. Gnestahem AB kommer att överväga hur och när denna information kan göras tillgänglig i framtiden. 5. Finns det en ambition att börja göra hållbarhetsredovisningar (som en del av årsredovisning eller som separat dokument), vilket många andra kommunala och privata bolag gör? Det finns en ambition att på sikt utöka redovisningen av hållbarhetsarbetet inom GnestaHem AB, antingen som en del av årsredovisningen eller som ett separat dokument. Det ses som ett viktigt steg i att ytterligare stärka Gnestahem AB:s engagemang för hållbarhet och transparens. 1. Interpellation - Årsredovisning Gnestahem AB Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 87 Interpellation - Upphandlingar som bidrar till

§ 87 Interpellation - Upphandlingar som bidrar till ett fossilfritt samhälle Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående upphandlingar som bidrar till ett fossilfritt samhälle. Linda Lundins (S) svar på interpellationen: Kommuner och regioner upphandlar varor och tjänster för flera hundra miljarder kronor varje år. Eftersom inköpen påverkar klimatet har upphandlingarna en stor betydelse för att uppnå det svenska klimatmålet, noll i nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Det är därför viktigt att arbeta strategiskt med inköp och ställa hållbarhetskrav i upphandlingar så att kommuner och regioner kan bidra till klimatmålet. Gnesta kommun köper in varor och tjänster för ungefär 230 Mkr per år. Kommunen samarbetar sedan 2019 med Telge Inköp AB gällande inköp och upphandling. Kommunen avropar också ramavtal som är upphandlade av Adda Inköpscentral. I kommunens upphandlingspolicy, som är i behov av att ses över, anges det att kommunens upphandling ska ha minsta möjliga negativa påverkan och kommunen ska sträva efter att upphandla den minst miljöskadliga varan eller tjänsten. Upphandlingsmyndigheten är en statlig myndighet som ger stöd och vägledning inom offentlig upphandling. Myndigheten har tagit fram hållbarhetskriterier för flera områden och under 2023 har några kriterieområden reviderats. Johan Lexell frågar om kommunen haft nytta av Upphandlingsmyndighetens revideringar och stöd? Svaret är ja då Telge inköp och Adda följer området noggrant och genomför ett kontinuerligt utvecklingsarbete relaterat till dessa frågor. Till exempel har kommunen sedan flera år genom Telge inköp ett ramavtal för möbler där cirkulära flöden har prioriterats. Johan Lexell har vidare frågat om kommunens upphandlingspolicy från 2013 kommer att uppdateras i och med dessa revideringar och det nya regeringsuppdraget till Upphandlingsmyndigheten? Det pågår ett arbete med att se över kommunens upphandlingspolicy. Uppdraget gavs i kommunstyrelsens verksamhetsplan 2024-2026 och beräknas vara klart i slutet på detta år. I uppdraget ligger revidera policyn om behov finns. Givet hur samhället har utvecklats och målsättningarna har ökat så finns det anledning att förutsätta att revideringar kommer att föreslås. 1. Interpellation - Upphandlingar som bidrar till ett fossilfritt samhälle Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 88 Interpellation - angående

§ 88 Interpellation - angående personalneddragningar på fritidshemmen Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till barn-och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S) angående personalneddragningar på fritidshemmen. Ann-Sofie Karlssons (S) svar på interpellationen: Fritidshemmen är ett viktigt komplement till grundskolan och undervisningen ska stimulera elevernas utveckling och lärande samtidigt som verksamheten ska erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Per Sicking har ställt fyra frågor i interpellationen som jag kommer att svara på: 1. Hur stor är den totala bemanningen på fritidshemmen efter personalneddragningen (i heltidstjänster)? Statistik som visar hur den totala bemanningen är på våra fritidshem finns i den officiella statistiken. Under år 2023 per den 15 oktober hade vi 29 årsarbetare. 2024 års siffror kommer att publiceras vecka 14 2025. Det finns svårigheter att få ut tillförlitliga siffror för 2024 i kommunens system som är jämförbara med den officiella statistiken. Under åren har antal årsarbetare som arbetar med barn i fritidshemmen varit: 2019 23,0 2020 21,0 2021 22,0 2022 33,0 2023 29.0 2. Hur stor andel av elever i ålder 6-12 på de kommunala skolorna är inskrivna på fritids vårterminen 2024? I förskoleklass till och med årskurs 6 hade vi den 15 mars 2024 887 elever i kommunala skolor, varav 481 är inskrivna på fritids. Det vill säga 54,2%. Motsvarande siffror för 15 mars 2023 var 901 elever varav 493 inskrivna på fritids. Det vill säga 54,7%. Den officiella statistiken (som mäts varje år per 15 oktober) har de tre senaste åren legat på 57%. (2021, 2022, 2023) 3. Har någon analys gjorts av varför antalet inskrivna barn på fritidshemmen har minskat? Ingen fördjupad analys har gjorts till varför antalet inskrivna barn har minskat. Andelen barn som är inskrivna på fritidshemmen i förhållande till totalt antalet elever ligger relativt still. Det är antalet barn som har minskat något. 4. Finns det uppgifter om hur antalet faktiskt närvarande barn och det sammanlagda antalet närvarotimmar har förändrats? Vi har inget systemstöd för få fram statistik gällande faktiskt närvarande barn och närvarotimmar på fritidshemmen. 1. Interpellation angående personalneddragningar på fritidshemmen Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 89 Interpellation angående

§ 89 Interpellation angående personalneddragningar på förskolan Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till barn-och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S) angående personalneddragningar på förskolan. Ann-Sofie Karlssons (S) svar på interpellationen: Förskolan är viktig för våra barn då utbildningen i förskolan lägger grunden för livslångt lärande. Våra barn ska få de bästa förutsättningar för att utvecklas och lära. Det förutsätter en kvalitativ och likvärdig förskola som har behörig personal som ger barnen tillgång till pedagogisk lärmiljö. Per Sicking har ställt fem frågor i interpellationen som jag kommer att svara på: 1. Genomförs några personalneddragningar inom kommunens förskolor under året, och hur många heltidstjänster motsvarar det i så fall? Bemanningen på våra förskolor anpassas alltid efter barnantalet. Har vi fler barn än vanligt så har vi en högre bemanning, och har vi lägre antal barn så har vi en lägre bemanning. Inför hösten ser man att vi har ett lägre antal barn på några av våra förskolor och därför har bemanningen minskat med ca 3,75 heltidstjänster. Minskningen har skett genom naturliga avgångar. 2. Har någon riskanalys gjorts av personalneddragningar på grund av minskad barnpeng? Barnpengen har inte minskats. Däremot minskar ersättningen till förskolorna utifrån att barnantalet minskar. Ingen personalneddragning per antal barn har gjorts och därför har ingen riskanalys genomförts. 3. Anser du att personaltätheten och barngruppernas storlek i Gnestas förskolor är på en tillfredsställande nivå, med hänsyn till barnens bästa och personalens arbetsmiljö? En tillfredsställande nivå gällande personaltäthet inom förskolan kan variera beroende på flera olika faktorer. Barnens ålder, gruppens sammansättning och specifika behov. Yngre barn och barn med särskilda behov kan kräva mer stöd och uppmärksamhet. I sådant fall kan det vara nödvändigt att ha en högre personaltäthet för att säkerställa att varje barn får den omsorg som de behöver. Vår personaltäthet i Gnestas förskolor ligger i likhet med riket med antal barn per årsarbetare. Det är dock viktigt att inte bara fokusera på kvantiteten av personal utan också på kvaliteten i förskolan som exempelvis att det finns utbildad personal. Därför har nämnden pekat ut att det är viktigt att öka andelen legitimerad förskollärare och att det finns tillgängliga förskollärare i verksamheten under dagen på alla våra förskolor. Frågan om vad som är en lämplig storlek för barngrupper i förskolan är komplex. Det finns flera avgörande faktorer att ta hänsyn till när den bedömningen ska göras. Faktorerna är personalens kompetens, personaltäthet, barngruppens sammansättning och den fysiska miljön. Barn- och utbildningsnämnden har fattat ett inriktningsbeslut att barnen ska vara i mindre sammanhang merparten av dagen. Förskolorna arbetar därför med att dela in barnen i mindre grupper under en större del av dagen. Det krävs en noggrann analys av både kvantitet och kvalitet inom förskola för att säga vad som en tillfredsställande nivå gällande personaltäthet och barngrupper med hänsyn till barnens bästa och personalens arbetsmiljö. Det är våra rektorer som beslutar om hur förskolan ska organiseras. Det inkluderar hur våra barn delas in i barngrupper och hur personal fördelas mellan barngrupper. 4. Planeras några konkreta åtgärder eller satsningar för öka antalet utbildade förskollärare och barnskötare? Andelen förskollärare på förskolorna i Gnesta är fortsatt förhållandevis låg visar det senaste mätvärdet från 2023. Gnestas andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation ligger på 36 % jämfört med rikes 44 %. En del av förskollärarna är långtidssjukskrivna eller föräldralediga. För att täcka upp använder sig förskolor ofta av barnskötare som är tillsvidareanställda och som ersätter förskollärare som är sjuka eller lämnar sina tjänster. Barn- och utbildningsnämnden har identifierat den låga andelen och har därför i sin verksamhetsplan pekat ut att arbetet med ökad andel legitimerade förskollärare behöver fortsättas. Förvaltningen arbetar med förbättrad styrning och ledning, kompetensutveckling samt utökar rektorsorganisationen inom ramen för det politiska målet om attraktiv arbetsgivare. Ett arbete för att både bibehålla förskollärare och för att kunna rekrytera förskollärare. 5. Är det möjligt att öka personaltätheten och andelen utbildad personal samt minska barngruppernas storlek utan ekonomiska satsningar? Det är svårt att öka personaltätheten och andelen utbildad personal samt minska barngruppers storlek utan ekonomiska satsningar. Det kan krävas en justering av barnpengen. Barn- och utbildningsnämnden har lagt ett prioriterat uppdrag om att en utredning av barnpengen ska göras i likhet med utredningen för elevpengen. I utredningen kommer personaltäthet och andel utbildad personal att ingå. Utredning av barnpeng kommer att påbörjas under hösten 2024. Uppdraget bedöms vara klart inom utsatt tid. 1. Interpellation angående personalneddragningar på fritidshemmen Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 90 Motion - Discgolf

§ 90 Motion - Discgolf Beslut Efter publicering av ett e-förslag, på Gnesta kommuns webbplats, gällande en discgolfbana har Johan Lexell (MP) lämnat in en motion där han föreslår att Gnesta kommun utreder möjligheten att etablera en discgolfbana. 1. Ärendeblad- Motion - Discgolf 2024-09-02 2. Motion- Discgolf Beslutsgång Sändlista ~ Kommunstyrelseförvaltningen

§ 91 Motion - Fyrverkerier

§ 91 Motion - Fyrverkerier Beslut Efter publicering av ett e-förslag, på Gnesta kommuns webbplats, gällande när man får skjuta fyrverkerier har Johan Lexell (MP) lämnat in en motion där han föreslår att Gnesta kommun minskar tiden då fyrverkerier är tillåtna. En eventuell förändring av tiden för när man får skjuta fyrverkerier medför en revidering av Gnesta kommuns lokala ordningsföreskrifter. 1. Ärendeblad - Motion Fyrverkerier 2024-09-02 2. Motion- Fyrverkerier Beslutsgång Sändlista

§ 92 Motion - Solplan

§ 92 Motion - Solplan Beslut Efter publicering av ett e-förslag, på Gnesta kommuns webbplats, gällande att ta fram en plan för att sätta upp solpaneler på kommunens tak och Gnestahems tak har Johan Lexell (MP) lämnat in en motion där han föreslår att Gnesta kommun tar fram en plan för att sätta upp solpaneler på kommunen och de kommunala bolagens tak. 1. Ärendeblad - Motion- Solplan 2024-09-02 2. Motion- Solplan Beslutsgång Sändlista

§ 93 Motion - Sportlov

§ 93 Motion - Sportlov Beslut 1. Motionen anmäls, medges och skickas till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Efter publicering av ett e-förslag, på Gnesta kommuns webbplats, gällande vilken vecka sportlovet i Gnesta kommun ska vara har Johan Lexell (MP) lämnat in en motion där han föreslår att Gnesta kommun fastställer sportlovsvecka till vecka 8 varje år. 1. Ärendeblad - Motion Sportlov 2. Motion- Sportlov 1. Motionen anmäls, medges och skickas till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Beslutsgång Sändlista ~ Barn- och utbildningsnämnden ~ Nämndsekreterare barn- och utbildningsnämnden ~ Förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen

§ 94 Motion - Höghöjdsbana

§ 94 Motion - Höghöjdsbana Beslut Efter publicering av ett e-förslag, på Gnesta kommuns webbplats, gällande en höghöjdsbana har Johan Lexell (MP) lämnat in en motion där han föreslår att Gnesta kommun utreder möjligheten att etablera en höghöjdsbana. 1. Ärendeblad -Motion Höghöjdsbana 2024-09-02 2. Motion - Höghöjdsbana Beslutsgång Sändlista

§ 95 Motion - Ökad transparens

§ 95 Motion - Ökad transparens Beslut Johan Lexell (MP) har skickat in en motion där han föreslår att protokoll från styrelsemöten i kommunala bolag publiceras på gnesta.se 1. Ärendeblad - Motion - Ökas transparens 2024-09-02 2. Motion - Ökad transparens Beslutsgång Sändlista

§ 96 Rapportering publicerade e-förslag

beslutstyp: godkännande
§ 96 Rapportering publicerade e-förslag Beslut 1. Godkänner informationen Efter granskning publiceras godkända e-förslag på kommunens webbplats. Förslaget anmäls därefter till närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Se publicerade förslag: Gnesta kommun 1. Ärendeblad 2024-09-02 1. Godkänner informationen Beslutsgång Reservationer/ Särskilt yttrande Sändlista ~ Akten

§ 97 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden

beslutstyp: godkännande
§ 97 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Välja Mari Klasson (C) till ersättare i arvodesberedningen. 2. Godkänna Emma Gauffins (SD) avsägelse som ersättare i kommunfullmäktige. 3. Begära att Länsstyrelsen gör en uppräkning för Sverigedemokraterna. Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder mm. 1. Ärendeblad - Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 2. Emma Gauffins (SD) avsägelse 2024-06-26 Tjänsteförslag 1. Välja xx till ersättare i arvodesberedningen. 2. Godkänna Emma Gauffins (SD) avsägelse som ersättare i kommunfullmäktige. 3. Begära att Länsstyrelsen gör en uppräkning för Sverigedemokraterna. Beslutsgång Sändlista ~ De valda ~ Länsstyrelsen Södermanland ~ Förtroendemannaregistret Troman ~ Lönekontoret Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Anderson Sven, Ordförande M X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X Lundin Linda, Ledamot S X Steenbergen Harke, Ledamot S X Lindström Petra, Ledamot S X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X Rocklind Johan, Ledamot S X Nesser Sanna, Ledamot S X Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X §§ 81-85 Leif Figaro Hammarlund Jesper, Ledamot S X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X §§ 88-97 Carl Johan Ekström Ekström Anna, Ledamot M X Jarl Kim, Ledamot M X Mattias Eldros Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X Ekengren Sibylle, Ledamot M X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X Dahlgren Jörgen, Ledamot SD X Katarina Palm Gauffin Andreas, Ledamot SD X ------ Tomtlund Christian, Ledamot SD X Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Fridlund Johanna, Ledamot SD X Ekstrand, Håkan, Ledamot C X Ekstrand Elin, Ledamot C X Lena Östling Andersson Andersson Andreas, Ledamot C X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X Lexell Johan, Ledamot MP X Sulin Oskar, Ledamot V X Sofie Eriksson Staaf Lena, Ledamot V X Sicking Per, Ersättare V X Kinberg Sarah, Ledamot L X Lundberger Diana, Ledamot KD X Per Lundin Figaro Leif, Ersättare S X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Eldros Mattias, Ersättare M X Sahlman Rebecka, Ersättare M X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Palm Katarina, Ersättare SD X Gauffin Emma, Ersättare SD X Sida 3 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Allstadius, Lars, Ersättare SD X Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Eriksson Sofie, Ersättare V X Jansson Monika, Ersättare V X Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Lundin Per, Ersättare KD X Angående ärendet ”Utredning om framtidens insamlingssystem” Diarienummer MOB.2022.80 Miljöpartiet bifaller utredningens förslag om att införa fyrfacksinsamling för att uppfylla lagkrav om fastighetsnära insamling (FNI) som börjar gälla 2027. Samtidigt så anser vi att det sena beslutet och den långsamma processen har gjort att det numer bara finns detta alternativ kvar att välja på och detta är således ett icke-val. Alla förstår att det blir dyrt att byta ut alla sopkärlen (17 miljoner som belastar renhållningstaxan är en siffra som nämns). Det som inte nämns är möjligheten för Renhållningskollektivet att äntligen börja tjäna pengar på vårat avfall. Ju renare fraktioner avfallet har desto högre finansiellt värde har det och när vi nu sorterar avfallet tidigt i processen öppnas möjligheten att själva få intäkterna från försäljningen av dessa. För att få intäkterna så måste vi självfallet sluta att betala för att bli av med våra naturresurser och den upphandling och tankesättet som nu är gällande påminner och självskadebeteende. Vi betalar någon för att hämta saker som denne sen säljer vidare. I och med att arbetet med att införa fyrfacksinsamling kommer att kräva förändringar i renhållningstaxan och en revidering av det döda dokumenten ”Avfallsplan” ser Miljöpartiet en stor möjlighet att öka intäkterna och minska utgifterna genom att låta idén om cirkularitet i ekonomin få vara ledstjärnan i denna process. Johan Lexell 22SEP2024 Angående interpellationssvaret ”Årsredovisning Gnestahem AB 2023” Miljöpartiet tackar KSO Linda Lundin för att ha låtit ta fram svaren på frågorna i interpellationen. Det är också trivsamt att Allmännyttan tar det ansvar som åligger dem så att de är till Nytta för Allmänheten. Att GnestaHem gör en ny hemsida där dom kan göra reklam för sina segrar är bra men bättre vore ifall kommunen samlade protokoll och årsredovisningar för sina bolag och på så sätt tydliggör kopplingen mellan ägaren och bolagen. Att samma mallar används och att det blir sökbart är ju en självklarhet. Gällande klimatberäkningarna så var svaret alltså att det inte sker några beräkningar utöver de som man är ålagd för att få vara del av KlimatInitiativet. Andra beräkningar som vore av intresse gäller dagvatten, grönska och energiuttag då dessa områden påverkar omgivningen och allmänheten / kommunen i övrigt. Men det kommer bli nödvändigt i närtid oavsett. Specifikt gällande klimatberäkningarna så är det så att oavsett vi ligger under riksgenomsnittet eller ej så har det fortfarande skett en försämring i Gnesta gällande CO2e/m3Atemp och oavsett det är en klimatberäkning eller ej så indikerar det att kostnaderna har ökat. Klimatberäkningarna som görs är likställda med ekonomiska beräkningar. Höga CO2e-värden betyder dyrare drift vilket betyder högre hyror. Alla som är intresserade av en bra ekonomi är också intresserade av en bra klimatberäkning. Johan Lexell 22SEP2024 Särskilt Yttrande Angående ärendet: Interpellation – Upphandlingar som bidrar till ett fossilfritt samhälle Enligt EU:s klimattjänst Copernicus var årets sommar på norra halvklotet den varmaste sedan mätningarna startade 1940. Det här innebär enligt EU:s klimattjänst att 2024 är på god väg att bli det varmaste året i historien. Även utbredningen av Antarktis havsis var i sommar den näst lägsta för en augustimånad sedan mätningarna startade. Enligt Copernicus krävs omedelbara åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser om vi inte ska få se allt fler temperaturrelaterade extrema händelser med allt mer förödande konsekvenser för människor och vår planet. Samtidigt har vi en akut naturkris i Sverige där över 2000 arter – ungefär 10 procent av alla registrerade arter i Sverige hotas av utrotning. Globalt sett uppskattar man att en miljon arter av djur och växter just nu hotas av utrotning. Man beräknar att arter dör ut 10 till 100 gånger snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Linda Lundin nämner i sitt interpellationssvar att kommuner och regioner upphandlar varor och tjänster för flera hundra miljarder kronor varje år. Vad hon inte nämner är att dess upphandlingar för med sig utsläpp av omkring 18 miljoner ton klimatgaser årligen. Detta innebär mer utsläpp än vad alla inrikestransporter för med sig under ett år, och det är en relativt stor andel av de cirka 100 miljoner ton klimatgaser som den totala konsumtionen ger i Sverige ger upphov till. Miljöpartiet har ställt denna interpellation då vi är övertygade om att vi som kommun, genom ett starkt och medvetet arbete med upphandlingar, kan bidra betydligt mer än vad vi gör idag för att uppnå Sveriges klimatmål och för att Sverige ska uppfylla de globala målen för en hållbar utveckling. En nyckel för att bedriva en miljömässigt hållbar offentlig upphandling är att tänka i termer av cirkularitet, d.v.s. att genomföra upphandlingar som bidrar till att ställa om samhället i riktning mot en mer cirkulär ekonomi. En miljö- och klimatmässigt hållbar offentlig upphandling riktar in sig på att behålla värdet så länge som möjligt i redan producerade produkter, komponenter och material. Syftet är att minimera antalet nya produkter som tar resurser i anspråk vid framställning och som innebär en negativ miljöpåverkan. Det här gäller vid produktion, avfallshantering och vid alla former av transporter. Bara för att ge ett exempel visar livscykelanalyser att tillverkning av en dator genererar mer än ett ton avfall. En positiv utveckling är att många centrala samhällsaktörer är överens om att en ökad cirkularitet och smartare hushållning av våra ändliga resurser är nödvändigt för att minska våra avtryck på miljön och att offentliga upphandlingar är ett väldigt viktigt verktyg för att uppnå detta. Regeringen har tydliggjort detta i den nationella upphandlingsstrategin och i sin särskilda strategi för cirkulär ekonomi. I EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, pekas offentlig upphandling ut som ett viktigt styrmedel för att öka efterfrågan på hållbara produkter. I en intressant skrift från Svenskt näringsliv som gavs ut i år (Styrmedel och åtgärder för ökad resurseffektivitet) argumenterar man för att offentlig upphandling har goda möjligheter att användas som ett strategiskt verktyg i omställningen till en cirkulär ekonomi. Linda Lundin hänvisar i sitt interpellationssvar till att kommunen sedan 2019 samarbetar med Telge inköp för att sköta en stor del av våra upphandlingar och hon hänvisar till att dessa genomför ett kontinuerligt utvecklingsarbete kopplat till hållbarhetsfrågorna. Linda Lundin hänvisar också till att Gnesta kommuns utdaterade upphandlingspolicy från 2013 är i färd med att revideras och att vi kommer att få se en ny plan innan årsskiftet. Tyvärr känner jag mig inte helt lugnad av beskedet. Redan 2019 ställdes en interpellation här i kammaren som handlade om: Hur det egentligen säkerställs att målen i kommunens upphandlingspolicy uppnås. I Interpellationssvaret hänvisade Johan Rocklind även den gången till kommunens avtal med Telge inköp, som då var helt nytt. Sedan dess har det gått mer än fem år. Med tanke på hur viktiga de här frågorna är det är det en helt central fråga på vilket sätt vi i kommunen följer upp hur Telge inköp sköter våra upphandlingar i förhållande till de målsättningar som vi själva ställt upp i kommunen. För även om vår egen upphandlingspolicy är gammal innehåller den ändå högt ställda mål på miljö- och hållbarhetsområdet. Bland annat står i denna plan att Gnesta har som målsättning att i sina upphandlingar använda sig av Miljöstyrningsrådets miljökriterier på ”spjutspetsnivå”. Hur vi i Miljöpartiet än letat har vi dock inte kunnat hitta någon enda utvärdering eller revision som på ett seriöst sätt undersöker måluppfyllelsen i vårt upphandlingsarbete. Miljöpartiet anser att det är mycket olyckligt att kommunen alltså inte har någon kontroll eller uppföljning över effektiviteten i våra upphandlingar utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Detta trots att upphandlingar är ett av de kraftfullaste verktygen kommunen förfogar över när det gäller att bidra till ett fossilfritt och ekologiskt hållbart samhälle. Sett till ”pang för pengarna” så har Gnesta Kommun ett reformrutrymme på 11 miljoner under 2025 samtidigt som vi förväntas köpa utrustning och tjänster för ca 250 miljoner. Alltså har verktyget upphandling 20 gånger mer påverkan än reformutrymmet som traditionellt används för att göra politik och att inte aktiv använda denna hävstång är samma sak som att frånsäga sig sitt politiska ansvar. Sammanfattningsvis vill Miljöpartiet understryka hur viktiga de här frågorna på riktigt är för oss alla och att vi vill se ett mycket mer konsekvent och kraftfullare arbete från kommunens sida än vad vi ser idag. Johan Lexell Representant i kommunfullmäktige 23SEP2024 Angående ärendet ”Rapportering publicerade e-förslag” Miljöpartiet röstade emot borttagandet av medborgarförslag (och därmed införandet av e- förslag). Anledningen var att vi ansåg att möjligheten att göra sin röst hörd minskade vilket försvagar demokratin. Vi fick rätt. Åtgärden försvagade demokratin. Den demokratiska rättigheten att göra sin röst hörd försvann i ett års tid pga data-strul. Nu när datorerna är med oss och vi ser att e-förslagen haglar in och att medborgare är intresserade av att påverka sin närmiljö så förpliktar det att ta upp denna uppdämda vilja att vara med i den demokratiska processen. Detta första ”Rapportering av publicerade e-förslag” är ett första steg men vi föreslår att e- förslagen ska tas upp på dagordningen ett och ett. Det skulle medge möjligheten för KF att debattera respektive e-förslag och alla e-förslagen skulle finnas med i protokollet / kallelsen. Det vore mer respektfullt mot förslagsställaren än att bara ha med en länk till samlingssidan för e-förslag. Med förslagna förändringar så öppnar KF återigen upp för att göra politiken mer tillgänglig och intressant för alla som bor i Gnesta. Johan Lexell 22SEP2024

Textversionen är maskinellt utläst ur kommunens protokoll och kan innehålla brus eller fel i formateringen. Original-PDF:en är alltid den giltiga källan.