Kommunfullmäktige — 24 november 2025

KF § 212 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022- 2026 64 - 65 Sammanträdets öppnande mm Sammanträdets öppnande samt upprop Ordföranden öppnar sammanträdet och upprop genomförs. Val av justerare och tid för justering Ordföranden föreslår Elin Ekstrand (C) och Ingrid Jerneborg Glimne (M) som ordinarie och Sarah Kinberg (L) och Lena Staaf (V) som ersättare att justera protokollet måndagen den 1 december 2025 kl 9.00, i kommunhuset, Västra Storgatan 15, Gnesta. Kommunfullmäktige beslutar enligt ordförandes förslag. Godkännande av dagordningen Ordföranden föreslår att ärende nr 23 på dagordningen flyttas och läggs som nr 1 på dagordningen. Det har inkommit fler avsägelser vilka behandlas under punkten 33, Val till kommunala uppdrag. Kommunfullmäktige godkänner dagordningen. Av allmänheten i förväg inskickade frågor: Frågor: 1. På KF-mötet 20 oktober meddelades om Gnesta Kulvert att “Den initiala bedömningen är att kulverten inte lider av kapacitetsbrister. Åtgärder på kulverten som kommer att utredas är mer av funktionell art, där kulverten är delvis i dåligt skick och kräver åtgärder för att upprätthålla funktionen.” Det kan tolkas som en osäkerhet kring kulvertens aktuella kapacitet. Fråga: Är Gnesta kommun osäker på om Gnesta kulvert har kvar sin ursprungliga kapacitet för transport av stora regnflöden? 2. En orts hundraårsregn är det kraftigaste skyfall som kan förväntas inträffa på denna ort under en hundraårsperiod, baserat på de senaste hundra årens nederbördsstatistik för orten. På KF-mötet 20 oktober meddelades att Gnesta kommun har en beslutad säkerhetsnivå mot översvämningar vid skyfall som ska garantera att ett hundraårsregn inte medför allvarlig översvämning i Centrumkvarteret. Fråga: Om Gnesta drabbas av ett hundraårsregn imorgon: Kan kommunen då garantera att Gnesta kulvert förhindrar att detta skyfall orsakar allvarlig översvämning i Centrumkvarteret? Svar: Fråga 1: Idag ser kommunen inte några tecken på kapacitetsbrister. Alltid under projekteringsfaser vid ledningsarbeten görs kapacitetskontroller så även i detta fall. Fråga 2: Kommunerna har ett tydligt och omfattande ansvar för att hantera riskerna vid extrem nederbörd som ett så kallat 100-årsregn, men ansvaret delas med andra aktörer och är inte obegränsat. Kommunerna ska i sin fysiska planering – både översiktsplaner och detaljplaner – ta hänsyn till skyfalls- och översvämningsrisker och se till att ny bebyggelse placeras och utformas så att den klarar ett 100-årsregn utan att betydande skador uppstår. De ansvarar också för avvattning av kommunala gator och annan allmän mark samt för att det kommunala dagvattensystemet underhålls och fungerar så väl som möjligt vid kraftiga regn. Många kommuner gör idag skyfallskarteringar och planerar särskilda ytor för att fördröja eller leda bort vatten vid extrema regn. Kommunerna ingår dessutom i arbetet med klimatanpassning och ska säkerställa att samhällsviktiga funktioner kan fortsätta fungera även vid översvämning. Samtidigt finns begränsningar. Det kommunala VA-systemet är oftast inte dimensionerat för extremregn med långa återkomsttider, och kommunen kan inte garantera att översvämningar inte uppstår. Fastighetsägaren har därför ett parallellt ansvar att skydda sin egen fastighet, exempelvis genom fungerande dränering, backventiler och lokalt omhändertagande av dagvatten. I praktiken innebär detta att hanteringen av ett 100-årsregn bygger på ett delat ansvar mellan kommunen, VA- huvudmannen och fastighetsägare – där kommunen skapar förutsättningarna genom planering och infrastruktur, medan fastighetsägaren måste säkra sin egen tomt och byggnad. Dessa frågor är alltid svåra att garantera om det ens är möjligt. Vi vet inte hur vatten agerar vid ett specifikt tillfälle. Information Renhållningschef Sandra Holmström informerar om Avfallstaxan 2026.

§ 180 OPF-KR 25- Omställningsstöd och pension för Beslut 1. Anta SKR:s regelverk OPF-KR25 med ändrad lydelse av § 6 till ”Omställningsersättningarna enligt §§ 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster samt att omställningsstödet maximalt kan utgå under två år”. 2. Regelverket, med ovanstående tillägg, börjar gälla från och med 1 januari 2026 och upphäver tidigare regelverk OPF-KL 18. 3. Kommunstyrelsen uppdras att revidera befintligt Reglemente - Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) för att möta upp det nya regelverket. 4. Uppdaterat reglemente ska anmälas till kommunfullmäktige. OPF-KR25 är en revidering av det tidigare regelverket OPF-KL18 och är anpassat till det nya tjänstepensionsavtalet AKAP-KR. Regelverket ger förtroendevalda tydligare och mer rättvisa villkor, i nivå med vad som gäller för anställda inom kommuner och regioner. Den väsentliga förändringen är att höjda pensionsavgifter:  Från 4,5 % till 6 % för inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp  Från 30 % till 31,5 % för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp Övriga delar som omställningsstöd, sjukpension och familjeskydd är oförändrade. OPF-KR25 är ett regelverk framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för omställningsstöd och pension till förtroendevalda. Regelverket är avsett att antas lokalt av kommunfullmäktige och gäller för förtroendevalda som har uppdrag på heltid eller en betydande del av heltid (minst 40 %). Det omfattar främst kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande och andra med omfattande uppdrag – inte fritidspolitiker.  Förtroendevalda som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare och tidigare omfattats av OPF-KL14 eller OPF-KL18, eller som tillträdde vid valet 2018 och senare utan att ha omfattats av PBF, omfattas av OPF-KR25.  Förtroendevalda som tidigare omfattats av PBF i Gnesta kommun och återkommer till ett nytt uppdrag efter uppehåll, fortsätter att omfattas av PBF. Kommunstyrelsen är utsedd pensionsmyndighet (beslut 2014-06-16, §63) och ansvarar för att meddela KPA Pension om att kommunen antagit OPF-KR25. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Gnesta kommun antar SKR:s nya regelverk OPF-KR25 för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda. Regelverket föreslås gälla från den 1 januari 2026. 2. Cirkulär 24:63 från SKR 3. Meddelande från styrelsen - Revidering av OPF-KL18 med nytt namn OPF-KR 25 (omställningsstöd och pension för förtroendevalda) Ärendenr: SKR2024/01212 4. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPFKR25) 5. Reglemente - OPF-KL18 Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Anta SKR:s regelverk OPF-KR25 med ändrad lydelse av § 6 till ”Omställningsersättningarna enligt §§ 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster samt att omställningsstödet maximalt kan utgå under två år”. 2. Regelverket, med ovanstående tillägg, börjar gälla från och med 1 januari 2026 och upphäver tidigare regelverk OPF-KL 18. 3. Kommunstyrelsen uppdras att revidera befintligt Reglemente - Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL18) för att möta upp det nya regelverket. 4. Uppdaterat reglemente ska anmälas till kommunfullmäktige. Linda Lundin (S), Anna Ekström (M) och Håkan Ekstrand (C) anmäler jäv. Johan Lexell (MP) lämnar tilläggsförslag med lydelsen; Kommunstyrelsen uppdras att revidera befintligt reglemente "Arvodesreglemente" för att möta upp det nya regelverket. beslut. Beslutsgång eller enligt det framskrivna förslaget med Johan Lexells (MP) tilläggsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Sändlista ~ KPA ~ Lönekontoret ~ Kommunchef ~ HR-chef ~ Kanslichef

§ 181 EnkelFråga_BOU_UtvärderingSkolskjuts_KF29 SEP2025 Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Nicklas Mattsson (S). 2023-06-20 antogs Riktlinjer för skolskjuts i Gnesta kommun. Nu har två år gått och eftersom möjligheten till skolskjuts är viktig för en landsbygdskommun så är det rimligt att utvärdera om önskat resultat har uppnåtts och ifall användarna känner att det har blivit en bra lösning. Ett ledamotsinitiativ till KS (02SEP2025) om att initiera en utvärdering nekades plats på dagordningen eftersom det sades vara ett ärende för BoU. Miljöpartiet anser att alla nya ordningar borde utvärderas efter en given tid för att se ifall resultatet av förändringen blev som det var tänkt. Frågor till ordförande i Barn- och utbildningsnämnden. 1. Anser ni att förändringarna av skolskjutsen borde utvärderas för att ta reda på ifall utfallet blev som önskat? 2. Kommer utfallet av införande av den omarbetade Riktlinjen för skolskjuts att utvärderas? 3. Har det inkommit klagomål mot riktlinjen under de två år som den nu har varit antagen? Nicklas Mattssons (S) svar: Svar fråga 1. Ja. När vi gör större förändringar som påverkar många elever och familjer är det naturligt och viktigt att följa upp effekterna. Skolskjuts är en central service i en landsbygdskommun och därför ser vi ett tydligt värde i att ta reda på hur riktlinjen fungerar i praktiken. Svar fråga 2. Frågan om en utvärdering diskuteras just nu – både behov, omfattning och metod. Vi vill säkerställa att en sådan uppföljning genomförs på ett sätt som ger ett verkligt beslutsunderlag och inte bara blir en formaliaövning. Det finns alltså ännu inget beslut om när en utvärdering ska göras, men arbetet med att forma hur den bäst kan utformas pågår. Svar fråga 3. Det har kommit in ett mindre antal klagomål, framför allt kopplade till avstånd till hållplats. Dessa har hanterats löpande. I övrigt har riktlinjen fungerat väl och vår bedömning är att målen till stor del uppfyllts. Sändlista ~ Akten

§ 182 Enkel fråga angående grönytor Maria Carlén Lindwall (MP) har ställt en enkel fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sibylle Ekengren (M) angående grönytor. I framtiden, nära eller avlägsen, kan vi i Gnesta ställas inför kriser av olika slag. Då gäller det att vara resilient, att kunna klara avspärrningar, att kunna förse invånarna till exempel med mat. Sverige är i för liten grad självförsörjande på mat. Mina frågor till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande: 1. Vilka gröna ytor förfogar kommunen över som skulle kunna användas till odling av till exempel grönsaker, bär och frukt? 2. Var ligger dessa ytor? 3. Finns det några hinder för att denna mark redan nu upplåts/arrenderas/hyrs ut till de invånare som vill odla på marken? 4. Kommer kommunen underlätta för att starta odling på dessa ytor? Sibylle Ekengrens (M) svar: Tack för frågan om möjligheterna att använda kommunens grönytor för odling. Kommunen äger flera gröna ytor i Gnesta tätort, men idag finns ingen kartläggning av vilka av dessa som lämpar sig för odling. Frågan har berörts i ett e-förslag som besvarats i kommunstyrelsen 2025-09-30 (KS.2023.281) om matförsörjning och odling, Det finns inga generella hinder för att upplåta mark för odling, men varje plats behöver prövas utifrån markförutsättningar, framtida planering och skötselansvar. Kommunstyrelsen har gett i uppdrag till förvaltningen att ta fram riktlinjer för odling på kommunal mark vilket kommer att ske under 2026. Sändlista ~ Akten

§ 183 Enkel fråga - Utevistelse äldreboenden Anne-Lise Ljung (SD) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående utevistelse på äldreboenden och om kommunen kan garantera utevistelse för vårdtagarna på befintliga äldreboenden och på kommande nybyggnation av äldreboende. Linda Lundin (S) svar: För oss är det viktigt att alla som bor på våra särskilda boenden får möjlighet att komma ut. Utevistelser ger frisk luft, rörelse och glädje – något som stärker både kropp och själ och höjer livskvaliteten för äldre. Vi garanterar därför att daglig utevistelse erbjuds på våra särskilda boenden för äldre. Utifrån vård- och omsorgstagarens önskemål bestämmer denne tillsammans med kontaktpersonen utformningen av utevistelsen i genomförandeplanen. Servicegarantin för särskilt boende följs upp i samband med uppföljning av genomförandeplanen samt årlig stickprovskontroll och resultatet används för att förbättra verksamheten. Varje dag ställer personalen frågan om den boende vill gå ut, så att var och en själv får välja. Utmaningen ligger inte i att erbjuda utevistelse, utan i att hitta ett bra sätt att mäta och följa upp hur ofta det sker. Sändlista ~ Akten

§ 184 Enkel fråga - registerutdrag Anne-Lise Ljung (SD) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående registerutdrag och om kommunstyrelsens ordförande anser att man kan garantera vårdtagarnas säkerhet inom deras verksamheter trots att man inte har bakgrundskontroller? Linda Lundin (S) svar: Vårdtagarnas trygghet och säkerhet är alltid allra viktigast för oss i kommunen. Vi vill att alla som får vård och omsorg ska känna sig trygga och väl bemötta. Att göra bakgrundskontroller kan vara ett hjälpmedel, men det är ingen garanti för att en person är rätt för jobbet. En kontroll visar bara vad som hänt tidigare, inte hur någon är som människa eller hur de bemöter andra. Därför arbetar vi på flera olika sätt för att skapa trygghet. Vi är noggranna när vi anställer personal och kontrollerar både kompetens och referenser. Vi ser till att alla får en bra introduktion och utbildning, och våra chefer finns nära verksamheten för att stötta och följa upp. Vi har rutiner som gör att vi snabbt kan upptäcka och åtgärda problem, och vi uppmuntrar ett öppet klimat där medarbetare vågar säga till om något inte känns rätt. Det är helheten som skapar trygghet – inte bara kontroller, utan att vi tillsammans bygger en verksamhet som präglas av ansvar, respekt och omtanke. Sändlista ~ Akten

§ 185 Enkel fråga om riktlinjer och rutiner Maria Carlén Lindwall (MP) har ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M) 1. Har den styrande minoriteten övervägt att anställa en person en kortare tid för att städa upp i dessa styrdokument, ta bort dem som finns i flera versioner och uppmärksamma dem som är gamla? Ett sommararbete för en studerande på socionomprogrammet, kanske? 2. Skulle den personen i så fall kunna få uppdraget att skriva rutiner för hur aktuella dokument ska läggas ut på hemsidan? 3. Om svaret på ovanstående frågor är nej, finns det andra idéer om hur styrdokumenten ska bli uppdaterade och förekomma i endast en version? Svar 1. Vid genomgång av kommunens alla styrdokument så bistod en praktikant från CKS vid Linköpings universitet i det arbetet, så det är inte en främmande tanke utan redan något som finns med i verksamhetens planering när möjlighet finns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen har redan tagit fram en rutin. Den heter ”Anvisning för framtagande av kommunala styrdokument”. 3. Svaret på frågorna ovan är ju ja, men utöver detta så pågår redan ett arbete med kommunens hemsida enligt uppdrag i kommunens framtidsplan och kommunstyrelsens verksamhetsplan. Sändlista ~ Akten

§ 186 Interpellation - Finansiering av VA- investeringar Beslut Per Sicking (V) har ställt fyra frågor gällande finansiering av VA-investeringar till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S). 1. På vilket sätt räknas den internränta som kommunen tillämpar ut? 2. Varför avviker internräntan kraftigt från SKR:s rekommendation? 3. Har kommunens stigande räntekostnader tagits med fullt ut i de ekonomiska beräkningarna kring planerade VA-investeringar och i beslut och prognoser för kommande taxehöjningar? 4. Anser du att skattekollektivet ska bidra till att finansiera kommunens VA- investeringar? Linda Lundins (S) svar: Internränta är en kalkylränta som kommunen själv bestämmer och som används när olika delar av kommunen lånar pengar till investeringar. Det är ett styrverktyg för att fördela kostnader rättvist, skapa långsiktig ekonomisk planering och göra det tydligt vad investeringar kostar över tid. Internräntan kan bygga på kommunens alternativkostnad som uppstår när kapitalet binder kapital i en anläggning. Vad betyder då det? Jo, det betyder att till exempel om kommunen anlägger en konstgräsplan för fem miljoner kronor och pengarna är låsta under tio år. Då hade de fem miljonerna kunnat sättas in en fond och givit en avkastning i form av ränta. Internräntan kan också bygga på den räntekostnad som uppstår om man lånar de fem miljonerna som behövs till konstgräsplanen. Internräntan kan också bygga på den del som motsvarar den kostnad som uppkommer av att konstgräsplanen används och slits. Vi har idag ingen särskild formel för beräkning av vår internränta som beslutas i samband med budgeten. Förslaget på internränta har lämnats av förvaltningen och jag har inte haft anledning att ifrågasätta nivån på den föreslagna internräntan. Vi har ungefär 50 miljoner i lånefritt utrymme och under tidigare år har de totala reinvesteringar, både för skattekollektivet och för taxekollektiven, rymts inom det lånefria investeringsutrymmet och skapat ett överskott för nyinvesteringar. Nyinvesteringarna har inte i sin helhet finansierats inom det lånefria utrymmet men då kommunen har haft en god likviditet så har det bedömts att lånebehovet inte har påverkats på lång sikt. Vi har nu ökat investeringstakten både för skattekollektivet och taxekollektiven. Det handlar nu om både nödvändiga och strategiskt viktiga investeringarna för att inte minst hantera den samlande investeringsskulden och samtidigt säkra framtida leveransförmåga. Eftersom vi går in i en intensiv investeringsperiod för taxekollektiven och att det lånefria utrymmet inte kommer att räcka till så kommer det att uppstå ett lånebehov för de taxefinansierade nyinvesteringar. Det finns därför anledning att se över internräntan framåt. Kommunstyrelsen har, efter ett ledamotsinitiativ av Per Sicking, gett förvaltningen i uppdrag att genomlysa internräntan. Detta för att titta på nuvarande nivå och se på vilken nivå som internräntan bör ligga på framåt för att kunna fördela kostnader rättvist och skapa långsiktig ekonomisk planering när lånebehovet ökar för de taxefinansierade nyinvesteringarna. Kommunstyrelsen ska få en redovisning av det under våren 2026. SKR tar fram ett förslag på internränta som kommunerna kan använda som referens. Kommunens internränta behöver inte nödvändigtvis ligga på samma nivå som SKR:s rekommendation. SKR:s nivå bygger på genomsnittliga upplåningskostnader i kommunsektorn, medan varje kommun utifrån sin ekonomiska situation, skuldsättning, riskbedömning och behov av planeringsstabilitet gör en egen bedömning. I Gnesta kommuns fall har nivån om 1,25 % fastställts för 2026 med utgångspunkt i att kommunens faktiska genomsnittliga låneränta under 2024 uppgår till cirka 2,4 %, samtidigt som en stor del av kommunens investeringar finansieras internt utan direkt upplåning. Den lägre internräntan ger en mer rättvisande fördelning mellan verksamheter och taxekollektiv, särskilt då VA-verksamhetens investeringar till stor del hittills har varit självfinansierade inom kommunens samlade ekonomi. Kommunens aktuella och förväntade räntekostnader beaktas i den ekonomiska planeringen. VA-verksamhetens ekonomiska kalkyler följer självkostnadsprincipen enligt vattentjänstlagen, vilket innebär att taxan endast får täcka de faktiska kostnaderna för verksamheten. Internräntan är ett verktyg för att beräkna kapitalkostnader och ska därför inte likställas med faktisk upplåningsränta. I samband med större investeringsbeslut och långsiktiga taxebedömningar används även uppdaterade ränteprognoser och analyser av kommunens finansieringskostnader som underlag. I takt med den ökade lånebehovet kommer också det ökade lånebehovet att påverka internräntans nivå. Det är viktigt att förstå att den internränta som SKR rekommenderar bara är tänkt att användas inne i kommunen, till exempel vid budgetarbete och som ett verktyg för intern styrning. Den ska inte användas i den externa redovisningen – alltså inte när man till exempel beräknar nuvärdet av en avsättning eller gör andra formella redovisningsberäkningar. För vissa verksamheter, som VA-kollektivet, gäller i stället att räntan ska vara den verkliga ränta kommunen betalar, eller en internränta som motsvarar genomsnittsräntan på kommunens totala långfristiga lån. På så sätt speglas de faktiska finansieringskostnaderna i resultaten. I takt med att lånebehovet ökar och med en högre räntenivå så kommer internräntan att behöva höjas. Det är särskilt viktigt när det gäller VA-kollektivet då principen är att skattekollektivet inte ska bidra till att finansiera VA-kollektivets investeringar. Det tar ett tag innan detta slår igenom fullt ut eftersom våra totala lån har olika bindningstider. Det tar därför tid innan förändringar på marknaden slår igenom på hela kommunens lånestock. Dock snabbare när nya lån behöver tas. 1. Interpellation - Finansiering av VA-investeringar. Tjänsteförslag beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 187 Interpellation -Vattenförbrukningen i Gnesta Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående vattenförbrukningen i Gnesta. Kommunstyrelsens ordförande meddelar att interpellationen besvaras vid nästa 1. Interpellation - Vattenförbrukningen i Gnesta. Beslutsgång Sändlista

§ 188 Interpellation - Kommunranking Beslut Johan Lexell (MP) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M) angående kommunranking. Kommunstyrelsens vice ordförande meddelar att interpellationen besvaras vid nästa 1. Interpellation- Kommunranking Beslutsgång Kommunfullmäktige bifaller ordförandens förslag Sändlista

§ 189 Interpellation angående Gränsdragningen mellan politik och förvaltning i enskilda ärenden Beslut Maria Carlén Lindwall (MP) har ställt en interpellation till socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M). Ingrid Jerneborg Glimnes (M) svar: Svar på Interpellation från Maria Carlén Lindwall till Socialnämndens ordförande ang. balansen mellan politiska beslut och den tjänstemannamässiga effektueringen. Så kallat ”ministerstyre” är inte tillåtet. Rent juridiskt är våra riktlinjer för mutor och jäv ett bra stöd. Däremot finns begreppet om otillåten påverkan där det finns en gråzon, den brukar kallas ”det gyllene snittet” och inbegriper att det finns ett område mellan politik och tjänstepersoner som är svårbedömt. Det kan bestå av både laglig och olaglig påverkan. Jag kommer svara på frågorna utifrån begreppet otillåten påverkan. Fråga 1. Händer det att personer som är missnöjda med beslut som fattats av tjänstepersoner kontaktar en chef eller socialnämndens presidium för att försök få beslutet ändrat? Svar 1. Ja, det finns de som ringer runt för att påverka. Fråga 2. Finns det idag rutiner som säkerställer att politiker och chefer inte går in i enskilda ärenden under pågående handläggning? Svar 2. Det finns ett bra förhållningssätt till vår delegationsordning, som slår fast vem som kan besluta om vad, och en öppen dialog, såväl i verksamheten som mellan chefer och oss politiker. Våra myndigheter har ärendedragningar, där finns chef samt kollegialt stöd och möjlighet att ta upp frågor som uppkommit i samband med ett ärende. Där kan påverkan också diskuteras. Förvaltningen utbildar våra medarbetare i dessa frågor så att de ska vara vaksamma om de upplever något. Fråga 3. Hur informeras politiker om sin roll i förhållande till förvaltningen i dessa frågor. Svar 3. Detta diskuteras främst inom Sociala Utskottet och om någon märker att något otillbörligt sker så informeras personen om detta. Det kan naturligtvis även bli gemensamma diskussioner kring olika ärenden även om ingen blivit kontaktad. Fråga 4. Behövs ytterligare åtgärder eller riktlinjer för att stärka rättssäkerheten och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan politik och tjänstepersoner. Svar 4. Den här frågan är ju viktig och diskuteras med jämna mellanrum bl.a. när vi har Sociala Utskottets möten. Dessutom utgår jag ifrån att de politiker som ska representera sitt parti får utbildning genom sitt respektive parti och liksom jag och de flesta av de som har uppdrag erbjudits utbildning via sina partier. Det är just därför som Gnesta kommun varje år betalar ut en ansenlig summa pengar som är öronmärkta för utbildning av respektive partis ledamöter. Min förhoppning är naturligtvis att pengarna också används till utbildning som är i linje med de uppdrag respektive politiker har. 1. Interpellation angående gränsdragning mellan politik och förvaltning i enskilda ärenden. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 190 Interpellation - Hushåller vi med vattnet? Beslut Per Sicking (V har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S angående Hushåller vi med vattnet. Kommunstyrelsens ordförande meddelar att interpellationen besvaras vid nästa 1. Interpellation - Hushåller vi med vattnet? Beslutsgång Sändlista

§ 191 Delårsrapport för Gnesta kommun, januari - augusti 2025 Beslut 1. Godkänner förslag till Delårsrapport för Gnesta kommun 2025. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2024 om Framtidsplan 2025-2027 för Gnesta kommun. Genom framtidsplanen fastställs kommunens ekonomiska ramar och målbilder för kommande verksamhetsår och ytterligare två år framåt. Styrelsen och nämnderna har arbetat delvis mot samma mål och delvis mot olika mål. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler ska en delårsrapport upprättas för kommunen per den 31 augusti. I delårsrapporten redovisas bland annat verksamhetsuppföljning, ekonomisk uppföljning av budget med prognos för helåret 2025 samt uppföljning av investeringar. Kommunen bedöms delvis nå alla inriktningsmål. För den ekonomiska hushållningen ser prognosen ut att alla mål uppnås utom resultatmålet för i år. På längre sikt, över mandatperioden, förväntas dock även detta mål nås. Därmed bedöms målen för god ekonomisk hushållning vara delvis uppfyllda i år men uppfyllas helt sett över mandatperioden. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll 2025-10-20 2. Tjänsteskrivelse 30 september 2025 3. Delårsrapport för Gnesta kommun 2025 Tjänsteförslag 1. Godkänner förslag till Delårsrapport för Gnesta kommun 2025. beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Gnesta kommuns revisorer ~ Kommunstyrelsen ~ Barn- och utbildningsnämnden ~ Samhällsbyggnadsnämnden ~ Kommunchef ~ Ekonomichef ~ Kanslichef ~ Verksamhetscontroller kommunstyrelsen Diarienummer: VA.2025.60

§ 192 VA-taxa Beslut 1. Anta föreslagna revideringar i Vatten- och avloppstaxa, gällande från den 1 januari 2026. Under 2026 behöver intäkterna öka med 9 % för att täcka kapital- och räntekostnader, driftskostnader, personalkostnader samt för att enligt plan ha återställt ackumulerat underskott till 2028. Under 2025 har förvaltningen fortsatt analysera fördelningen av kostnader och intäkter inom områdena vatten, spillvatten och dagvatten. Syftet har, precis som tidigare, varit att identifiera och skapa en mer robust grund för fördelningen av VA-kostnader. Precis som tidigare år består VA-kostnaderna till större delen av fasta kostnader, uppemot 90 %. Därför föreslår också förvaltningen att den största delen av höjningen läggs på de fasta avgifterna i VA-taxan. 3. Vatten- och avloppstaxa, gällande från den 1 januari 2026 Tjänsteförslag 1. Anta föreslagna revideringar i Vatten- och avloppstaxa, gällande från den 1 januari 2026. beslut. Per Sicking (V) föreslår återremiss med lydelsen; yrkar på återremiss i syfte att lägga årets höjning på den rörliga delen, samt tydligare redovisa hur va-enhetens kostnader fördelas mellan tex kapitalkostnader, personal och andra driftskostnader. Johan Lexell (MP) bifaller Per Sickings (V) återremissförslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för de två förslaget till beslut , det framskrivna förslaget och Per Sickings (V) förslag om återremiss. Ordföranden frågar kommunfullmäktige om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att kommunfullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag. Kommunfullmäktige har beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Maria Carlén Lindwall (MP), Johan Lexell (MP), Sofie Eriksson (V), Lena Staaf (V) och Per Sicking (V) reserverar sig. Sändlista ~ Ekonomichef ~ VA-chef ~ Förvaltningsekonom ~ Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen

§ 193 Avfallstaxa 2026 Beslut 1. Anta ny avfallstaxa för Gnesta kommun, gällande från den 1 januari 2026. Renhållningsverksamheten är ansvarig för insamling och behandling av avfall och finansieras via en avfallstaxa baserad på självkostnadsprincipen. Senaste omarbetningen av taxan genomfördes 2019 och den har reviderats under 2023 och 2025. Nya lagkrav har tillkommit sedan 2019 som medför behov av att återigen omarbeta taxan. Taxan byter namn från "renhållning" till "avfall" för att följa vedertagen terminologi och består, likt tidigare, av en fast och en rörlig del som var för sig ska täcka olika kostnader för tjänster som kunder nyttjar. Under omarbetningen har taxans olika delar och kostnader för tjänster genomlysts för att få rätt nivå på taxans avgifter och för att få en miljöstyrande taxa som uppmuntrar till ökad källsortering och minskade behandlingskostnader. I taxan har också nya tjänster lagts till för insamling av förpackningar fastighetsnära, bland annat för fyrfackskärl. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens 3. Avfallstaxa 2026 Tjänsteförslag Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta ny avfallstaxa för Gnesta kommun, gällande från den 1 januari 2026. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Ekonomichef ~ Förvaltningsekonom för samhällsbyggnadsförvaltningen

§ 194 Aktualisera avfallsplan Beslut 1. Gällande avfallsplan, antagen 2017-05-01, och som löper ut vid utgången av 2025, ska aktualiseras och förlängas med ett år, till och med utgången av 2026. Kommunens nuvarande avfallsplan gäller till och med utgången av 2025. I en promemoria föreslås att kravet på kommunal avfallsplan tas bort och ersätts av en nationell avfallsplan. Mot bakgrund av detta föreslås att arbetet med en ny kommunal avfallsplan avvaktas tills regeringen fattat beslut i frågan. Om kravet tas bort avser samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en plan för avfallshantering som anpassas till både lokala förutsättningar och den nya nationella avfallsplanen. Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Gällande avfallsplan, antagen 2017-05-01, och som löper ut vid utgången av 2025, ska aktualiseras och förlängas med ett år, till och med utgången av 2026. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Bygg- och miljöchef

§ 195 Avfallsföreskrifter 2026 Beslut 1. Anta nya avfallsföreskrifter för Gnesta kommun, gällande från den 1 januari 2026. 2. Renhållningsföreskrifter antagna 2017 samtidigt upphör att gälla. De nuvarande avfallsföreskrifterna började gälla 2017-05-01. Föreliggande förslag till nya avfallsföreskrifter har tagits fram för att anpassa föreskrifterna till det nya insamlingssystemet med fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper från som kommer att införas under 2026 för att möta lagkrav. Föreskrifterna har också uppdaterats med anledning av andra förändringar i den nationella lagstiftningen, såsom obligatorisk utsortering av textil och ändrade producentansvar, samt andra förändringar som genomförts inom avfallshanteringen sedan 2017. Gnesta kommuns nuvarande renhållningsföreskrifter antogs 2017 och behöver uppdateras med anledning av nya lagkrav och förändringar i kommunens ansvar för avfallshantering. Föreskrifterna byter i samband med detta namn till avfallsföreskrifter. De nya föreskrifterna har utformats utifrån nationella mallar och anpassats till kommunens planerade införande av fyrfackssystem för fastighetsnära insamling av mat-, rest- och förpackningsavfall. Kommunfullmäktige föreslås därför anta de nya avfallsföreskrifterna, som ersätter tidigare föreskrifter från 2017. 3. Bilaga 1 Ändringar i föreskrifterna 4. Bilaga 2 Samrådsredogörelse 5. Bilaga 3 Förslag till nya avfallsföreskrifter för Gnesta kommun 6. Bilaga 4 Nuvarande avfallsföreskrifter daterade 2017-05-01 Tjänsteförslag 1. Anta nya avfallsföreskrifter för Gnesta kommun, gällande från den 1 januari 2026. 2. Renhållningsföreskrifter antagna 2017 samtidigt upphör att gälla. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Namn 1

§ 196 Sammanträdestider kommunfullmäktige 2026 Beslut 1. Antar följande sammanträdesdagar för 2026; 23 februari 20 april 16 juni (tisdag) 28 september 19 oktober 9 november 14 december 2. Sammanträdena äger rum klockan 19:00 i lokal B-salen, kommunhuset, Elektron, Västra Storgatan 15, Gnesta, om inget annat beslutats. Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 23 § kommunallagen (2017:725), KL, besluta om sammanträden under verksamhetsåret. Praxis för kommunfullmäktiges sammanträden i Gnesta kommun inför 2026 är att dessa infaller på måndagar med start kl 19:00, varje månad förutom i januari, mars, maj, juli och augusti då kommunfullmäktige inte sammanträder. Kommunfullmäktige sammanträder i lokal B-salen, Västra Storgatan 15 i Gnesta. Avsteg från praxis kan ske vid exempelvis helgdagar och lovveckor för att säkerställa de kommunalekonomiska processerna samt kommunfullmäktiges beslutsprocess. Framskrivet förslag om sju sammanträden under 2026 är en minskning med två sammanträden. Utgångspunkten vid all sammanträdesplanering är att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig ärendeberedning. Genom att ha utgångspunkten att planera för sju sammanträden skapas möjlighet för god planering av kommunens ärendeberedning. Sammanträdet i oktober är det konstituerade sammanträdet där den nya fullmäktigeförsamlingen sammanträdet efter val. Ifall det under året framkommer att för få ärenden beretts fram till ett sammanträde kan beslut tas om att ställa in det aktuella sammanträdet. Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige; 1. Antar följande sammanträdesdagar för 2026; 23 februari 20 april 16 juni (tisdag) 28 september 19 oktober 9 november 14 december 2. Sammanträdena äger rum klockan 19:00 i lokal B-salen, kommunhuset, Elektron, Västra Storgatan 15, Gnesta, om inget annat beslutats. beslut. Beslutsgång Reservationer Johan Lexell (MP), Maria Carlén Lindwall (MP) och Anne-Lise Ljung (SD) reserverar sig. Sändlista ~ Revisionen ~ Ledningsgruppen ~ Kansliet ~ Ekonomienheten ~ Vaktmästeriet ~ IT-enheten ~ Kommunikationsenheten ~ Hemsidan

§ 197 Policy - Uppmärksammande av medarbetare och förtroendevalda Beslut 1. Godkänna Policy - Uppmärksammande av medarbetare och förtroendevalda. 2. Upphäva tidigare antagna policy: Policy - Representation, minnesgåvor och uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag, antagen 2013 (diarienummer: KS.2012.197) 3. Upphäva tidigare antagna Riktlinje: Riktlinje - Representation, minnesgåvor och uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag mutor och otillbörliga förmåner, antagen 2006 (diarienummer: KF.2006.52) HR-enheten har, enligt uppdrag i kommunstyrelsens verksamhetsplan 2023–2025, reviderat styrdokumentet som reglerar uppmärksammande av medarbetare och förtroendevalda. Den tidigare policyn är från 2013 och har nu ersatts med en mer överskådlig och användarvänlig version. Syftet är att underlätta korrekt tillämpning och säkerställa att innehållet är aktuellt. Den nya policyn stärker kommunens arbetsgivarvarumärke och bidrar till en hållbar och rättvis personalpolitik I verksamhetsplanen 2023–2025 fick HR-enheten i uppdrag att inventera och uppdatera styrdokument inom sitt ansvarsområde. Den nuvarande policyn från 2013 har bedömts vara i behov av revidering. Den nya policyn har fått ett tydligare innehåll och en mer lättillgänglig struktur. 2. Tjänsteskrivelse 2025-09-10, diarienummer KS.2025.397 3. Bilaga: Förslag till ny policy -Uppmärksammande av medarbetare och 4. Bilaga: förslag om upphävande av tidigare policy - Representation, minnesgåvor och uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag, antagen 2013 (KS.2012.197) Tjänsteförslag 1. Godkänna Policy - Uppmärksammande av medarbetare och förtroendevalda. 2. Upphäva tidigare antagna policy: Policy - Representation, minnesgåvor och uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag, antagen 2013 (diarienummer: KS.2012.197) 3. Upphäva tidigare antagna Riktlinje: Riktlinje - Representation, minnesgåvor och uppvaktning vid 25 års anställning eller 20 års förtroendeuppdrag mutor och otillbörliga förmåner, antagen 2006 (diarienummer: KF.2006.52) beslut. Johan Lexell (MP) bifaller de framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Personalutskottet ~ Kommunchef ~ HR-chef ~ HR-enheten

§ 198 Motion - Discgolf Beslut Johan Lexell (MP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2024-09-16, § 90, inkommit med en motion där förslag lämnas att Gnesta kommun ska utreda möjligheten att etablera en discgolfbana. Ur ett folkhälsoperspektiv är discgolf en aktivitet som främjar både fysisk aktivitet och social samvaro i naturen, och som kan utövas av både yngre och äldre utan särskilda förkunskaper. Förvaltningen har tidigare utrett möjligheten att etablera en discgolfbana vid Hagstumosse/Lötbodal, men platsen bedömdes inte lämplig (KS.2022.182). I utredningen framhölls dock en positiv inställning till att undersöka alternativa lokaliseringar. Kommunstyrelsen beslutade att utredningen skulle anses genomförd, och inga ytterligare uppdrag har givits förvaltningen. Ingen extern aktör har heller kontaktat kommunen med förfrågan om etablering, och det är inte självklart att kommunen är den mest lämpliga aktören för att driva en sådan anläggning. I Thuleparken finns redan idag discgolfskorgar. Stjärnhovs Idrottsklubb har även beviljats medel för bland annat inköp av discgolfkorgar och frisbees. Eftersom varken kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen givit följduppdrag, avsatt ekonomiska medel eller att externa förfrågningar förekommit, lämnas ärendet för politisk prövning utan förvaltningens förslag till beslut. 3. Motion - Discgolf Tjänsteförslag beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Enhetschef fritid

§ 199 Motion- Inför och använd principen om armlängds avstånd för kulturen Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat en motion om att införa principen om armlängds avstånd för kulturen. Motionären lyfter att kultur- och fritidsutskottet idag består av politiker, vilket minskar avståndet mellan politisk styrning och kulturens innehåll. Principen innebär att politiken beslutar om anslag och övergripande riktlinjer, medan kulturens innehåll ska vara självständigt. Armlängdsprincipen stöds av kommunallagen och indirekt av Regeringsformen, som betonar saklighet, opartiskhet och respekt för konstnärlig frihet. I Gnesta kommun är principen redan vägledande enligt kulturpolitiska programmet 2021–2027: “Kulturpolitiken ska ge ramarna för kulturen men inte blanda sig i innehållet.” Kommunen följer redan armlängdsprincipen och arbetar kontinuerligt med delegationsordning och kulturpolitiska program för att säkerställa ett fritt och självständigt kulturliv. Motionen föreslås därmed anses besvarad. 3. Motion - inför och använd principen om armlängds avstånd för kulturen Tjänsteförslag beslut. Johan Lexell (MP) och Per Sicking (V) bifaller motionen. Beslutsgång eller enligt Johan Lexells (MP) förslag om att bifalla motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Omröstning Den som röstar för det framskrivna förslaget röstar Ja, den som röstar för motionen röstar Nej. Omröstningen utföll med 22 Ja-röster och 5 Nej -röster. Kommunfullmäktige har beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Per Sicking (V) och Johan Lexell (MP reserverar sig. Sändlista ~ Kommunchef ~ Enhetschef servicecenter, bibliotek och kultur ~ Kultursamordnare § 200 Motion - Gör dagverksamhet för personer med psykisk ohälsa tillgänglig efter 67 års ålder Beslut 1. Avslå motionen. Ärendet besvarar en motion från Miljöpartiet de gröna med förslag om göra dagverksamhet för personer med psykisk ohälsa tillgänglig efter 67 års ålder alternativt skapa en separat dagverksamhet för personer med psykisk ohälsa efter 67 år. Efter en genomgång av förslaget bedömer förvaltningen att det idag inte finns ett tillräckligt stort underlag för att upprätta en separat dagverksamhet för personer över 67 års ålder med psykisk ohälsa. I stället erbjuder Gnesta kommun individuellt anpassade lösningar utifrån varje persons behov. Mot bakgrund av detta föreslås motionen avslås. 2. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2025-10-01, § 85 4. Motion - Gör dagverksamhet för personer med psykisk ohälsa tillgänglig efter 67 års ålder. Tjänsteförslag 1. Avslå motionen. Maria Carlén Lindwall (MP) har återtagit att-satsen i motionen Gör dagverksamhet för personer med psykisk ohälsa tillgänglig upp till 67 års ålder och lämnar ändringsförslag med lydelsen; Gör dagverksamhet för personer med psykisk ohälsa tillgänglig upp till 69 års ålder. Per Sicking (V) och Anne-Lise Ljung (SD) bifaller Maria Carlén Lindwalls (MP) ändringsförslag. Beslutsgång eller enligt Maria Carlén Lindwalls (MP) ändringsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Omröstning Den som röstar för det framskrivna förslaget röstar Ja, den som röstar för Maria Carlén Lindwalls (MP) ändringsförslag röstar Nej. Omröstningen utföll med 19 Ja-röster och 6 Nej -röster. Kommunfullmäktige har beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Maria Carlén Lindwall (MP), Johan Lexell (MP) och Anne-Lise Ljung (SD) reserverar sig. Sändlista ~ Miljöpartiet de gröna ~ Förvaltningschef ~ Kvalitetschef § 201 Motion - Ansök om medlemskap i Klimatkommunerna Beslut 1. Gnesta kommun avvaktar med ansökan om medlemskap och observatörskap. Frågan aktualiseras i samband med framtagande av handlingsplanen för miljö- och klimatprogrammet. Johan Lexell (MP) har lämnat en motion om att ge förvaltningen uppdrag att ansöka om medlemskap i föreningen Klimatkommunerna efter att ordnat så att villkoren för medlemskap uppfyllts. Klimatkommunerna är en förening för kommuner och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Kraven för medlemskap i Klimatkommunerna är att kommunen politiskt beslutar/har beslutat att: - kontinuerligt inventera utsläpp av växthusgaser - sätta upp mål för att minska utsläppen - ha en handlingsplan och genomföra åtgärder för att minska utsläppen - kontinuerligt informera om arbetet till nätverket (klimatkommunerna) Därefter görs en utvärdering av Klimatkommunerna om medlemskap är aktuellt eller ej. Gnesta kommun arbetar redan med klimatfrågor genom arbetet med att ta fram en energiplan, ett miljö- och klimatprogram och efter det även en handlingsplan med konkreta åtgärder kopplad till miljö- och klimatprogrammet. Om arbetet fortsätter som planerat kan Gnesta kommun ansöka om medlemskap i Klimatkommunerna framgent. Ett medlemskap skulle ge kommunen en fördel i det miljöstrategiska arbetet och bidra till effektivt nätverkande inom klimatområdet. Ett medlemskap skulle innebära en kostnad på cirka 7500 kr/år. Observatörskap Att vara observatör i Klimatkommunerna är ett sätt att bekanta sig med föreningens arbetssätt och få inblick i arbetet innan kommunen eventuellt tar beslut om att bli medlem. Det är ett sätt att upptäcka nyttan med nätverket och dess resurser för att dels stärka upp det kommunens klimatarbete, dels undersöka om ett eventuellt medlemskap är av intresse. Att vara observatör i Klimatkommunerna är kostnadsfritt. Med hänvisning till detta föreslås som ett första steg ett observatörskap i Klimatkommunerna, detta för att få inblick i arbetet innan kommunen eventuellt tar beslut om att bli medlem. Under tiden som observatör fortsätter arbetet med att ta fram de styrdokument och besluta om de mål som krävs för ett eventuellt medlemskap i Klimatkommunerna. 3. Motion - Ansök om medlemskap i Klimatkommunerna Tjänsteförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Gnesta kommun ansöker om observatörskap i Klimatkommunerna. Linda Lundin (S) lämnar ändringsförslaget med lydelsen; Gnesta kommun avvaktar med ansökan om medlemskap och observatörskap. Frågan aktualiseras i samband med framtagande av handlingsplanen för miljö- och klimatprogrammet. Anna Ekström (M) bifaller Linda Lundins (S) ändringsförslag. Per Sicking (V) och Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt Linda Lundins (S) ändringsförslag eller enligt det framskrivna förslaget och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Linda Lundins (S) ändringsförslag. Omröstning Den som röstar för Linda Lundins ändringsförslag röstar Nej, den som röstar för motionen röstar Ja. Omröstningen utföll med 21 Nej-röster och 5 Ja -röster. Kommunfullmäktige har beslutat enligt Linda Lundins (S) ändringsförslag. Reservationer Maria Carlén Lindwall (MP) och Johan Lexell (MP) reserverar sig. Sändlista ~ Miljöstrateg

§ 202 Obesvarade motioner Beslut 1. Godkänna rapporteringen över obesvarade motioner per 2025-09-30 2. De motioner som passerar 1 år den 31 oktober 2025 får förlängd beredningstid till 2026-03-31 Ärendet, Obesvarade motioner, redovisas två gånger per år till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Av kommunallagen framgår att en motion bör beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes, enligt 5 kap. 35 § KL. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska beredning av en motion som inte kan avslutas inom ett år från det att den väcktes antingen avskrivas från vidare handläggning, eller beslutas om att beredningen ska fortsätta och även bestämma en ny tid inom vilken den åter ska redovisas för komnunfullmäktige. I samband med att ärendet behandlades på kommunfullmäktiges sammanträde den 2 juni 2025 beslutade kommunfullmäktige om att svarstiden för de motioner som passerar ett år utan att ha handlagts skulle få förlängd beredningstid till den 31 oktober 2025. De motioner som förlängdes 2 juni 2025 som ej besvarats föreslås få ytterligare förlängd beredningstid tom 31 mars 2026. 3. Lista obesvarade motioner Tjänsteförslag 1. Godkänna rapporteringen över obesvarade motioner per 2025-09-30 2. De motioner som passerar 1 år den 31 oktober 2025 får förlängd beredningstid till 2026-03-31 beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Ledningsgrupp ~ Kommunsekreterare Diarienummer: MOB.2025.21

§ 203 Revidering lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö Beslut 1. Kommunfullmäktige antar de nya lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön inom Gnesta kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att föreskrifterna ska börja gälla från och med 2026-01-01. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till nya lokala föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljö. Enligt förslaget tas flera prövningspunkter bort, eftersom förvaltningen bedömer att miljöbalken och övrig lagstiftning ger samhällsbyggnadsnämnden tillräcklig möjlighet att agera för att skydda människors hälsa och miljön. Miljöbalken ger kommuner möjlighet föreskriva lokala regler för att vid behov skydda människors hälsa och miljön. Gnestas nuvarande föreskrifter antogs av kommunfullmäktige 2020-09-28, MIL.2020.151. Efter det har en del lagändringar skett och behöver ändras, förvaltningen ser även över hela föreskriften för att anpassa den till dagens behov av lokala föreskrifter samt förtydliga vissa delar. Förtydligande av vad som menas med annan toalett än vattentoalett. Krav på tillstånd för djurhållning inom detaljplan tas bort. Det finns dubbelreglering med bestämmelserna i djurskyddslag, djurskyddsförordning och Jordbruksverkets föreskrifter. Förtydligande av tomgångskörning samt ett tillägg för stopp vid järnvägsövergång (plankorsning). Spridning och hantering av gödsel tas bort. Frågan om lämpliga skyddsåtgärder bedöms kunna hanteras i tillräcklig omfattning vid ordinarie tillsyn hos kommunens lantbrukare. Anmälningsplikten på gödselstad tas bort. Det är en dubbelreglering, kravet finns redan i gällande lagstiftning. Eldningsförbud inom detaljplanerade områden 1 maj-30 september i pannor som inte är miljögodkända eller försedda med ackumulatortank. Förvaltningen får in klagomål på störningar från småskalig vedeldning, därför är det bra att införa en begränsning i användningen av icke miljögodkända pannor. Eldning av trädgårdsavfall upphävs eftersom bemyndigandet har tagits bort i lag och hanteringen av trädgårdsavfall kommer förs in i de lokala avfallsföreskrifterna enligt lagändringen. Rättelser av laghänvisningar där det missades vid förra revideringen. Vid införandet av miljöprövningsförordningen flyttades vissa paragrafer från förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till miljöprövningsförordningen. Redaktionella ändringar såsom att paragrafernas nummer justeras i nummer följd samt att dubbla skrivningar tas bort. 2. Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2025-10-01, § 46 4. Bilaga till tjänsteskrivelsen 5. Förslag till nya lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö inom Gnesta kommun Tjänsteförslag 1. Kommunfullmäktige antar de nya lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön inom Gnesta kommun. 2. Kommunfullmäktige beslutar att föreskrifterna ska börja gälla från och med 2026-01-01. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Samhällsbyggnadsförvaltningschef ~ Bygg- och miljöchef ~ VA-chef ~ Handläggare Miljöinspektör

§ 204 Revidering attestreglemente Beslut 1. Anta reviderat Attestreglemente 2. Upphäva gällande Attestreglemente antaget i kommunfullmäktige 2016-04-25 Ärendet föreslår en revidering av Gnesta kommuns attestreglemente för att säkerställa att regler för attestering av ekonomiska handlingar är tydliga och aktuella. De föreslagna ändringarna inkluderar bland annat ett förtydligande av ansvarsfördelning och anpassning till dagens process. Syftet är att stärka och förtydliga den interna kontrollen och säkerställa en korrekt och effektiv ekonomisk hantering inom kommunen. Den reviderade versionen av reglementet föreslås godkännas av kommunfullmäktige. 3. Nytt förslag på attestreglemente 4. Gällande attestreglemente Tjänsteförslag 1. Anta reviderat Attestreglemente 2. Upphäva gällande Attestreglemente antaget i kommunfullmäktige 2016-04-25 beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Ekonomienheten

§ 205 Revidering av kommunens ekonomistyrningsregler Beslut 1. Anta reviderade ekonomistyrningsregler 2. Upphäva nu gällande ekonomistyrningsregler beslutade 2024-11-25 En revidering av ekonomistyrningsreglerna föreslås, främst mot bakgrund av att vissa delar upplevts som otydliga samt att vissa avsnitt kompletteras eller utgå. Under 2023/2024 genomfördes en översyn av den befintliga investeringsprocessen, vilket resulterade i en omfattande revidering av dåvarande ekonomistyrningsregler. De reviderade reglerna trädde i kraft 2025. Efter införandet har dock behov identifierats av ytterligare förtydliganden, bland ann gällande rapportbenämningar, samt att vissa texter har saknats. 3. Gällande ekonomistyrningsregler beslutade KF241125 4. Revidering ekonomistyrningsregler 251002 Tjänsteförslag 1. Anta reviderade ekonomistyrningsregler 2. Upphäva nu gällande ekonomistyrningsregler beslutade 2024-11-25 Beslutsgång Sändlista ~ Samtliga nämnder och förvaltningar ~ Ekonomichef ~ Samtliga förvaltningsekonomer ~ Redovisningsekonom ~ Verksamhetscontroller KS Diarienummer: MOB.2025.37

§ 206 Införande av efterhandsdebitering inom miljöbalken, strålskyddslagen, tobakslagen, receptfria läkemedel, folköl och alkohollagen. Beslut 1. Antar efterhandsdebitering för tillsyn enligt Miljöbalken (1998:808) 2. Antar reviderad taxa "Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken" Samhällsbyggnadsnämnden har i Gnesta kommuns politiska inriktningsbeslut fått i uppdrag att övergå till efterdebitering av tillsynsavgifter. Ett förslag på taxa har tagits fram som ersätter gällande taxor enligt miljöbalken, strålskyddslagen, alkohollagen, lagen om tobak och nikotinfria produkter, samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Avgiftsuttag sker enligt föreslagen taxa efter genomförd tillsynsinsats. Efterhandsdebitering är sedan tidigare genomförd för tillsyn inom strålskyddslagen, alkohollagen(2010:1622), lagen om tobak (2018:2088), lagen om nikotinfria produkter (2022:1257), livsmedelslag (2006:805) samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Efterhandsdebiteringen ska inte medföra att avgiftsuttaget sammantaget förändras, dock kan enskilda verksamheters faktiska tillsynsavgifter öka eller minska vissa år, beroende på tillsynsbesökets tidpunkt. De årliga debiteringarna som omfattar varje nytt kalenderår och som betalas i förskott slopas. Detta bedöms innebära ett mer rättvist och transparent avgiftsuttag än vad som gällt vid tillämpning av befintlig taxemodell. 2. Utdrag ur samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2025-10-01, § 45 3. Tjänsteskrivelse SBN 2025-09-19 4. Reviderad taxa: Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Antar efterhandsdebitering för tillsyn enligt Miljöbalken (1998:808) 2. Antar reviderad taxa "Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken" beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Förvaltningsekonom ~ Förvaltningschef ~ Miljö- och byggchef Diarienummer: SN.2025.16

§ 207 Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt SoL och LSS Beslut 1. Godkänna rapporteringen. För det andra kvartalet 2025 finns inga ej verkställda gynnande biståndsbeslut att rapportera. Antalet beslut har därmed minskat sedan föregående kvartal. De två ärenden som tidigare redovisades har nu avslutats – det ena är verkställt och det andra återtaget. Rapporten omfattar ej verkställda beslut inom tre månader från det att beslut togs eller avbröts. 2. Utdrag ur socialnämndens protokoll 2025-09-03, § 74 Tjänsteförslag 1. Godkänna rapporteringen. beslut. Beslutsgång Sändlista ~ Kvalitetsteamet ~ Avgiftshandläggare

§ 208 Motion - Cykelgarage Beslut Johan Lexell (MP) har skickat in en motion där det föreslås att kommunen, inom ramen för framtagande av gång- och cykelplanen, även utreder möjligheten att tillhandahålla centralt belägna cykelgarage. 1. Ärendeblad - Motion Cykelgarage 2. Motion - Cykelgarage Beslutsgång Sändlista ~ Kommunstyrelsen

§ 209 Motion - Språkkrav i äldreomsorgen Beslut 1. Motionen anmäls, medges och skickas till socialnämnden för beredning. Anne-Lise Ljung (SD) har skickat in en motion angående språkkrav i äldreomsorgen och föreslår att kommunen inför språktest vid nyanställning och ser över behovet av språkutbildning. 1. Ärendeblad - Motion -Språkkrav i äldreomsorgen 2. Motion- Språkkrav i äldreomsorgen 1. Motionen anmäls, medges och skickas till socialnämnden för beredning Beslutsgång Sändlista ~ Socialchef

§ 210 Motion - Stärkt kameraövervakning Beslut Anne -Lise Ljung (SD) har anmält en motion att kommunen i nära samarbete med polisen löpande prövar användandet av kameraövervakning på allmänna platser och kommunala fastigheter i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. 1. Ärendeblad - Stärkt kameraövervakning 2. Motion- Stärkt kameraövervakning Beslutsgång Sändlista ~ Stabschef ~ Säkerhetssamordnare

§ 211 Rapportering publicerade e-förslag Beslut 1. Godkänna rapporteringen Efter granskning publiceras godkända e-förslag på kommunens webbplats. Förslaget anmäls därefter till närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Se publicerade förslag i sin helhet: Gnesta kommun Sedan senaste kommunfullmäktigesammanträdet har följande förslag publicerats:  Cykelgarage 1. Ärendeblad 2025-11-04 1. Godkänna rapporteringen Beslutsgång Sändlista ~ Akten § 212 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Godkänna Andreas Gauffins (SD) avsägelse som ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i Östra Sveriges luftvårdsförbund. 2. Godkänna Katarina Palms (SD) avsägelse som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i kommunstyrelsen, ledamot i valnämnden, partiföreträdare, ledamot i arvodesberedningen, ersättare i Gnesta Förvaltnings AB och ersättare i Heureka Gnesta 32:8 AB. 3. Begära att Länsstyrelsen gör en ny uppräkning för Sverigedemokraterna. 4. Välja Anne-Lise Ljung (SD) till ledamot i kommunstyrelsen 5. Välja Anne-Lise Ljung (SD) till partiföreträdare. 6. Posten som ledamot (SD) i valnämnden är vakant. 7. Posten som ledamot (SD) i arvodesberedningen är vakant. 8. Posten som ersättare (SD) i Gnesta Förvaltnings AB är vakant. 9. Posten som ersättare (SD) i Heureka Gnesta 32:8 AB är vakant. 10. Posten som representant i Östra Sveriges luftvårdsförbund är vakant. 11. Posten som borgerlig begravningsförrättare är vakant. 12. Godkänna Linda Lundin (S) avsägelse som ledamot i socialnämnden from 4 december 2025. 13. Välja Ann-Sofie Karlsson (S) till ledamot i socialnämnden from 4 december 2025. Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder, bolag mm. Val till utskott hanteras av respektive nämnd. 1. Andreas Gauffin (SD) avsägelse 2025-11-06 2. Katarina Palms (SD) avsägelse 2025-11-06 3. Linda Lundins (S) avsägelse 2025-11-24 1. Godkänna Andreas Gauffins (SD) avsägelse som ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i Östra Sveriges luftvårdsförbund. 2. Godkänna Katarina Palms (SD) avsägelse som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i kommunstyrelsen, ledamot i valnämnden, partiföreträdare, ledamot i Valberedningen, ledamot i arvodesberedningen och ersättare i Gnesta Förvaltnings AB. 3. Begära att Länsstyrelsen gör en ny uppräkning för Sverigedemokraterna. 4. Välja xx(SD) till ledamot i kommunstyrelsen 5. Välja xx(SD) till partiföreträdare tillika ledamot i valberedningen 6. Välja xx (SD) till ledamot i valnämnden 7. Välja xx(SD)till ledamot i arvodesberedningen 8. Välja xx (SD) till ersättare i Gnesta Förvaltnings AB 9. Välja xx till representant i Östra Sveriges luftvårdsförbund 10. Välja xx till borgerlig begravningsförrättare Beslutsgång Sändlista ~ Länsstyrelsen ~ De valda ~ Lönekontoret ~ Gnesta Förvaltnings AB ~ Heureka Gnesta 32:8 AB ~ Förtroendemannaregistret Troman ~ Kommunsekreterare ~ Nämndsekreterare Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende § 199 Ärende § 200 Anderson Sven, Ordförande M X X X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X X X Lundin Linda, Ledamot S X § 180 ---- X X Lindström Petra, Ledamot S X X X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X Anette Furå X X Rocklind Johan Ledamot S X Dan Crona §§ 180-191, ----- --- --- --- --- --- --- Nesser Sanna, Ledamot S X ----- --- --- --- --- --- --- Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X §§ 202 - 212 --- X X Hammarlund Jesper, Ledamot S X X X Figaro Leif, Ledamot S X X X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X §§ 192- 212 Lovisa Lifvenhage X X Ekström Anna, Ledamot M X § 180 Lovisa Lifvenhage X X Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X X X Ekengren Sibylle, Ledamot M X X X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X X X Eldros Mattias, Ledamot M X X X Gauffin Andreas, Ledamot SD X Göran Ehrenhorn X --- --- --- Tomtlund Christian, Ledamot SD X § 200 X --- --- --- Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X X X Fridlund Johanna, Ledamot SD X --- --- --- --- --- --- --- Sida 2 § 199 Ärende

§ 200 Palm Katarina, Ledamot SD X ----- --- --- --- --- --- --- Ekstrand Håkan, Ledamot C X § 180 Lena Östling Andersson X X Ekstrand Elin, Ledamot C X X X Andersson Andreas, Ledamot C X X X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X X X Lexell Johan, Ledamot MP X X X Staaf Lena, Ledamot V X X X Sicking Per, Ledamot V X X X Eriksson Sofie, Ledamot V X X X Kinberg Sarah, Ledamot L X X X Lundberger Diana, Ledamot KD X X X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Crona Dan, Ersättare S X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Lifvenhage Lovisa, Ersättare M X Glimne Dan, Ersättare M X Allstadius Lars, Ersättare --- X Ehrenhorn Göran, Ersättare (SD) X §§ 200 - 212 Sida 3 nr Ärende nr -----------, Ersättare SD --- ---- ---- Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Jansson Monika, Ersättare V X Åberg Benny, Ersättare V X §§ 200-212 Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Johansson Ingegerd, Ersättare KD X Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende § 201 Ärende Anderson Sven, Ordförande M X X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X X Lundin Linda, Ledamot S X § 180 ---- X Lindström Petra, Ledamot S X X Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X Anette Furå X Rocklind Johan Ledamot S X Dan Crona §§ 180-191, ----- --- --- --- Nesser Sanna, Ledamot S X ----- --- --- --- Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X §§ 202 - 212 --- X Hammarlund Jesper, Ledamot S X X Figaro Leif, Ledamot S X X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X §§ 192- 212 Lovisa Lifvenhage X Ekström Anna, Ledamot M X § 180 Lovisa Lifvenhage X Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X X Ekengren Sibylle, Ledamot M X X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X X Eldros Mattias, Ledamot M X X Gauffin Andreas, Ledamot SD X Göran Ehrenhorn ---- --- --- Tomtlund Christian, Ledamot SD X § 200 X Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X x Fridlund Johanna, Ledamot SD X --- --- --- --- Sida 2

§ 201 Ärende Palm Katarina, Ledamot SD X ----- --- --- --- Ekstrand Håkan, Ledamot C X § 180 Lena Östling Andersson X Ekstrand Elin, Ledamot C X X Andersson Andreas, Ledamot C X X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X X Lexell Johan, Ledamot MP X X Staaf Lena, Ledamot V X X Sicking Per, Ledamot V X X Eriksson Sofie, Ledamot V X X Kinberg Sarah, Ledamot L X X Lundberger Diana, Ledamot KD X X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Crona Dan, Ersättare S X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Lifvenhage Lovisa, Ersättare M X Glimne Dan, Ersättare M X Allstadius Lars, Ersättare --- X Ehrenhorn Göran, Ersättare (SD) X §§ 200 - 212 Sida 3 nr Ärende nr -----------, Ersättare SD --- ---- ---- Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Jansson Monika, Ersättare V X Åberg Benny, Ersättare V X §§ 200-212 Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Johansson Ingegerd, Ersättare KD X Särskilt yttrande: Omställningsstöd och pension för förtroendevalda Miljöpartiet anser att det är bra att anta modernare versioner av avtal. Först är det märkligt att detta ärendet inte har beretts i Arvodesberedningen som inte ens har haft något sammanträde under året. Vidare var det orimligt att inte besluta enligt Miljöpartiets tilläggsförslag om att revidera arvodesreglementet ’p12 Pensioner’ så att det blir uppdaterat i enlighet med antagandet av OPF-KR 25. Nu hänvisar Arvodesreglementet till PBS som är föregångaren till OPF-KR 25. Alltså är numer Arvodesreglementet inte längre ett korrekt reglemente eftersom hänvisningar däri inte kommer att justeras per automatik och förblir felaktiga. Kanhända att Arvodesreglementet kommer upp för revision när detta läses av det politiska styret och kanske man kan hoppas på att Arvodesberedningen har ett sammanträde där justeringar i Arvodesreglementet kan beredas. Johan Lexell Särskilt Yttrande Angående ärendet: Utvärdering av skolskjutsen Diarienummer KS.2025.412 2023-06-20 antogs Riktlinjer för skolskjuts i Gnesta kommun. https://www.gnesta.se/download/18.23e382f516ca5f26cf447357/1688369067525/Riktlinjer%20f%C 3%B6r%20Skolskjuts.pdf Nu har två och ett halvt år gått och eftersom möjligheten till skolskjuts är viktig för en landsbygdskommun så är det rimligt att utvärdera om önskat resultat har uppnåtts och ifall användarna känner att det har blivit en bra lösning. Ett ledamotsinitiativ till KS (02SEP2025) om att initiera en utvärdering nekades plats på dagordningen eftersom det sades vara ett ärende för BoU. Miljöpartiet anser att alla nya ordningar borde utvärderas efter en given tid för att se ifall resultatet av förändringen blev som det var tänkt. När frågorna till ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden besvarades 24Nov2025 så visar det sig att det finns samsyn. Ordf BoU anser, liksom MP, att förändringarna borde utvärderas för att ta reda på ifall utfallet blev som önskat. På frågan om det inkommit klagomål mot riktlinjen under de två år som den nu har varit antagen så var svaret från Ordf BoU: Ja. Men ifall det faktiskt kommer att göras en utvärdering är tydligen en senare fråga. Miljöpartiet noterar att faktumet att det inkommit klagomål, och att beslut även överklagats till förvaltningsdomstolen, inte verkar ha någon inverkan på skyndsamheten i att lista ut ifall man ska genomföra en utvärdering av en ny riktlinje som påverkar människors möjligheter att bo på landsbygden eller ej. Johan Lexell Ledamot KF, Miljöpartiet de Gröna i Gnesta Gnesta 26 Nov 2025 Särskilt Yttrande Angående interpellationen: Finansiering VA Diarienummer KS.2025.447 Vänsterpartiet ställer frågor till KSO Linda Lundin (s) Miljöpartiet antar att Linda Lundin gillar räntor eftersom svaren är omfattande och beskriver kalkylräntor och internräntor ungefär som en konstnär skulle beskriva färger på en palett och hur dessa kan användas för att måla en solnedgång. Miljöpartiet noterar att Linda Lundin menar att skattekollektivet inte ska bidra till att finansiera VA-kollektivets investeringar vilket är rimligt. Gråzonen (eller det ’Gyllene snittet’ som Ordf Soc kallar det) är vem som egentligen är intresserad eller driver nya investeringar. En nytt avloppsreningsverk är en rimlig investering som borde initieras och drivas av VA-kollektivet (särskilt ifall det gamla är trasigt sedan många år). Men en ny vattentäkt för nya medborgare som ska bo i ett nytt centrum är inte lika självklart att VA-kollektivet ska finansiera. Det är inte VA-kollektivet som har en målsättning om en tvåprocentig befolkningsökning per år. Målsättningen är klart och tydligt politisk. I detta fallet så ligger det inte i VA-kollektivets intresse att finansiera skattekollektivets investeringar. Att laga det befintliga ledningsnätet som är i så dåligt skick att skolor, förskolor och simhallar måste ställa in sina verksamheter ligger i VA-kollektivets intresse eftersom läckorna kostar pengar för kollektivet. Miljöpartiet menar inte att KSO har fel i sitt resonemang om vem som ska betala vad men vi är inte heller på det klara hur det borde vara. En tydlig medborgardialog om frågan och en möjlighet för VA-kollektivet att ta ställning i frågan skulle kunna vara ett sätt att minska riskerna för oenighet. Johan Lexell Ledamot KF, Miljöpartiet de Gröna i Gnesta, Gnesta 26 Nov 2025 Reservation: Angående ärendet: VA-taxa 2026 Två grundläggande problem med vatten- och avloppssituationen i Gnesta tätort idag är att: 1. Vi i väntan på en långsiktig lösning på vattenförsörjningsfrågan, som förväntas vara på plats tidigast 2027, riskerar att irreversibelt förstöra vårt grundvatten genom ett för högt uttag av dricksvatten i förhållande till de mängder som finns tillgängliga genom nuvarande vattentäkt och, 2. nuvarande avloppsreningsverk har en mycket begränsad kapacitet att ta emot fler recipienter. Marginalerna är så små att när större mängder dagvatten, utöver spillvatten, levereras till avloppsreningsverket ökar risken för bräddning vilket innebär att orenat avloppsvatten tillfälligt släpps ut. Utifrån dessa lokala förutsättningar anser Miljöpartiet att det finns starka skäl att, i högre grad än i förvaltningens förslag, genom VA-taxan, skapa incitament för kommuninvånare att minska sin vattenkonsumtion. I tjänsteskrivelsen hänvisar förvaltningen till att kommunens VA-taxa grundar sig på ”normalförslaget” i Svenskt Vattens publikation P120 (i vilket en hög andel fasta intäkter förordas). Problemet är bara att en sådan standardmodell för VA-taxa är dåligt anpassad till de nuvarande förutsättningarna i Gnesta kommun. I Gnesta tätort kommer under överskådlig tid – d.v.s. åtminstone fram tills en ny vattentäkt och ett nytt avloppsreningsverk är på plats finnas starka skäl att minska på vattenuttaget. Som ett första steg i att öka den rörliga andelen förslår därför Miljöpartiet att 2026-års planerade höjning av VA-taxan helt och hållet tillförs den rörliga delen av taxan. Miljöpartiet ser också positivt på förvaltningens ambition att även fortsättningsvis se över och analysera fördelningen av kostnader och intäkter i modellen för VA-taxan. Taxan ska vara skälig och rättvis. Att den som använder mer vatten betalar mer är enkelt att anföra för att alla förstår att det är rättvist och sista ordet i denna fråga kommer aldrig att vara sagt. Johan Lexell Ledamot Kommunfullmäktige, Miljöpartiet de Gröna i Gnesta, 26 Nov 2025 Reservation: Angående ärendet: Sammanträdestider KF 2026 Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet att godkänna sammanträdestiderna för Förutsättningarna för demokratin och arbetet i såväl kommunfullmäktige som kommunstyrelsen skulle gynnas av flera och kortare möten snarare än av färre och längre. Nu sker ytterligare en minskning av antalet sammanträden per år. Kort om tid och långa kallelser ger uppenbara risker för toppstyrning då förankring inom partierna inte hinns med och enskilda ledamöter kan tvingas till oinformerade beslut. Även kontroll av bakgrundsfakta, regelverk och framtagandet av ändringsförslag blir lidande och vi riskerar att missa många bra förslag som kunde blivit bättre underbyggda ifall man hunnit ha möten med t ex förvaltningen. Antalet tilläggs- och ändringsyrkanden som dyker upp på ”sittande möte” antas bli fler ifall sammanträdena är omfattande och möjligheten att diskutera inom oppositionen blir påtagligt lidande av förklarliga skäl. Tiden för justering av protokollen hänger ihop med frågan på det sätt att ju större och omfattande mötet är desto längre tid innan justering borde medges för att hinna förankra och inkomma med eventuella yttranden och reservationer. Det ska förstås passa inom 14-dagarskravet i kommunallagen och hänga ihop med övriga möten som kan vara avhängiga på ett tidigare mötesprotokoll. Presidiet har en viktig uppgift i att inte belamra sammanträden, utan bör sprida ut viktiga frågor på olika sammanträden så att sammanträden kan vara fokuserade och effektiva. Det finns här en viktig skillnad mellan förutsättningarna för fritidspolitiker och heltidspolitiker då heltidspolitiker inte behöver läsa in sig i samma utsträckning som fritidspolitiker eftersom de förra varit med och ta fram många av handlingarna och överhuvudtaget har mer tid och fler tillfällen att informera sig kring innehållet. Johan Lexell Ledamot Kommunfullmäktige, Miljöpartiet de Gröna i Gnesta, 26 Nov 2025 Särskilt yttrande: Policy – Uppmärksammande av medarbetare och förtroendevalda Miljöpartiet anser att detta ärende hanterades rimligt. Efter Miljöpartiets tilläggsförslag (#3) i KS så blev beslutet hygieniskt och rätt. Vi hoppas att beslut även i framtiden tas på detta sätt. Nu var beslutet: 1. Anta en ny policy 2. Upphäv den gamla policyn 3. Upphäv Riktlinjen som reglerade den gamla policyn På samma sätt måste vi ta beslut som: 1. Gör något 2. Tid när det förväntas vara klart 3. Vilka medel som disponeras 4. Vilken produkt som förväntas levereras Den här formen av beslut borgar för att förvaltningen ska känna sig trygga i hanteringen av ärenden och kunna prioritera på et rimligt sätt. Gällande just detta specifika ärende så firar vi att vi blivit av med två styrdokument som bara har ersatts av ett. Målbilden behöver vara att vi har få och koncisa styrdokument så att det blir tillgängligt och rättssäkert att vara medborgare i vår kommun. Johan Lexell Reservation: Angående motionen: Inför och använd principen om armlängds avstånd för kulturen Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget att avslå motionen Motionen lyder: Att införa och använda principen om armlängds avstånd för kulturen. Bakgrunden är: Kultur- och fritidsutskottet i Gnesta består av tre personer. Två kommunalråd och ett oppositionsråd. En av utskottets uppgifter är att besluta om fördelning av bidrag utifrån gällande riktlinjer. Detta ger inget avstånd alls mellan kulturens innehåll och politiken som styr. Armlängds avstånd beskriver en princip om att kulturens innehåll ska vara fri från politisk styrning. Politiken fattar beslut om anslag och anger inriktningar inom kulturområdet. Innehållet i kulturen eller hur målsättningarna ska nås ska politiken sedan ha en armlängds avstånd till. I andra kommuner uppnår man armlängds avstånd genom att låta Kultur- och Fritidsutskottet bestå av personer som inte tillhör politiken. Ett annat sätt som används är att beslut som handlar om specifik kultur eller fritid skall tas på delegation av tjänsteperson som handlar opartiskt i enlighet med beslutat ramverk. Att vara organiserade på sättet som vi är nu kan göra att politiken kan misstros av illvilliga ful-tolkare. Politiken borde inte bjuda på möjligheten att medborgare ska kunna misstänkliggöra utskottets arbete bara för att där saknas insyn. Ett första steg vore att lita på tjänstemännen och höja gränsen i delegationsordningen så att minsta småsak inte behöver behandlas i utskottet Johan Lexell Ledamot Kommunfullmäktige Miljöpartiet de Gröna i Gnesta, 26 Nov 2025 Reservation mot beslutet att avslå Ändringsyrkandet Gör dagverksamhet för personer med psykisk ohälsa tillgänglig upp till 69 års ålder Allt fler äldre personer har en god somatisk hälsa. Det gäller även dem med psykisk ohälsa. Ensamhet och isolering är välkända riskfaktorer för dålig hälsa, depression och självmordstankar. Därför är det viktigt för livskvalitet, välbefinnande och hälsa att få tillgång till daglig verksamhet enligt sina behov. Personer med psykisk ohälsa beviljas idag daglig verksamhet enligt SoL upp till 67 års ålder. Därefter försvinner den möjligheten. Lagen om anställningsskydd ändrades 2018. Nu är åldern att kvarstå i anställning höjd till 69 år med möjlighet att därefter stanna kvar ett år i taget efter överenskommelse. Samma regler bör gälla i kommunens dagliga verksamhet. Miljöpartiet anser att personer i kommunens dagliga verksamhet ska ha samma möjlighet som andra att stanna kvar på sin arbetsplats. Vi vill inte diskriminera personer vare sig för deras psykiska ohälsa eller deras ålder. Därför reserverar vi oss mot beslutet att avslå ändringsyrkandet. Gnesta den 25 november 2025 Maria Carlén Lindwall Miljöpartiet de gröna i Gnesta Reservation: Angående: Motion Klimatkommunerna Miljöpartiet anser att motionen borde bifallas. Varje år gör tidningen Aktuell Hållbarhet en rankning av Sveriges kommuner i grenen Sveriges Miljöbästa kommun. Förra året hamnade Gnesta på plats 233 (av 290) och nu har vi sjunkit ännu lägre. https://kommunrankning.miljobarometern.se/lanstoppen/s%C3%B6dermanlands-l%C3%A4n Det är en föga smickrande placering men den kunde förbättras ifall vi i alla fall svarar på frågorna som skickas ut (ej svar = noll poäng på den frågan). Tydligen behöver vi all hjälp vi kan få och då är ett medlemskap i Klimatkommunerna en kostnadseffektiv och lättillgänglig väg att gå och det var samtidigt förvaltningens förslag att den motionen skulle bifallas. Johan Lexell