Kommunfullmäktige — 20 oktober 2025

§ 154 Enkel fråga BOU- Styrdokument Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Nicklas Mattsson (S) ångande dubbletter av styrdokument om "Tilläggsbelopp för gymnasieskolan". Frågor till ordförande i barn - och utbildningsnämnden. Fråga 1. Bör de riktlinjer som publiceras på www.gnesta.se vara korrekta Svar: Ja Fråga 2. När kommer alla styrdokument rörande BOU att vara korrekta. Svar:Verksamheten prioriterar hela tiden sina arbetsuppgifter och ambitionen är såklart att alltid ha uppdaterade handlingar på hemsidan. De har i detta fallet valt att fokusera all sin kraft på hemmasittare och andra arbetsuppgifter kopplade till barnens bästa. Vill miljöpartiet ta debatten kring deras prioriteringar är det självklart välkommet. Sändlista ~ Förvaltningschef BoU ~ Akten

§ 155 Enkel fråga - BOU Utvärdering Skolskjuts Fråga ställd till barn- och utbildningsnämndens ordförlade Nicklas Mattsson (S) angående utvärdering kring skolskjuts. Nicklas Mattsson (S) meddelar att frågan besvaras vid nästa sammanträde i kommunfullmäktige. Sändlista ~ Akten

§ 156 Enkel fråga - Tingshuset Johan Lexell (MP) har ställt en enkel fråga till Anna Ekström (M) angående Tingshuset. Tingshuset Kommunen äger stora, centralt placerade fastigheter i Gnesta. Att ha rådighet över dessa kan vara klokt och framhölls som ett argument vid förvärvet av Vårdcentralen. I ett ledamotsinitiativ som avslogs på senaste KS föreslogs att kommunen skulle ta reda på vilka fördelar och nackdelar som fastigheten Tingshuset skulle kunna ge kommunen. I protokollet står att läsa: Avslag då det finns inget uttalat behov av fastigheten just nu. Strategiska förvärv av mark och fastigheter ses över löpande. Frågor till vice ordförande i Kommunstyrelsen: 1. På vilka grunder anses att inget uttalat behov av fastigheten finns just nu? 2. Vilken fastighet i Gnesta kunde vara bättre lämpad för kulturskolans behov av att musicera? 3. Finns det en lista över fastigheter som kommunen har outtalade behov av och som ska förvärvas när tillfälle ges? Svar 1. Kommunen har precis förvärvat en större centralt placerad fastighet, där kommunen får mer och fler lokalmöjligheter som bedöms kunna täcka många behov. Det arbetas också med en strategisk plan för kommunägda lokaler, så att fastigheterna används på ett så effektivt sätt som möjligt. 2. Kulturskolan är inte bara en angelägenhet för Gnesta tätort utan för hela kommunen. Det skulle vara önskvärt om aktivitet kunde bedrivas på flera platser i kommunen. Exempelvis finns skolorna Welandersborg och, snart, Kvarnbacka samt andra lokaler såsom Wattrangsborg, Föreningshuset i Stjärnhov och Laxnegården tillgängliga. 3. Det finns ingen särskild lista – dock bevakas olika lägen runt omkring exempelvis spårområdet för att möjliggöra fortsatt goda möjligheter för tåg och pendeltåg även i framtiden. Johan Lexell (MP) anmäler särskilt yttrande. Sändlista ~ Akten

§ 157 Enkel fråga - Borgerlig begravningsförrättare Johan Lexell (MP) har ställt enkel fråga till kommunstyrelsens vice ordförande Anna Ekström (M). Kommunen har många styrdokument. Till exempel har kommunen tre stycken styrdokument som reglerar arvodet för borgerlig begravningsförrättare. Ifall styrdokumenten säger emot varandra så blir det svårt att veta vad det är som gäller. Begravningsförrättare arvode per uppdrag 3 % (av riksdagsledamotsarvode) https://www.gnesta.se/download/18.65ac2b5716cd439db25170b2/1567002358349 /Arvodesreglemente.pdf Kostnaden för kommunal begravningsförrättare är fastställd till 1800 kronor https://www.gnesta.se/download/18.3e4b10521156edf518c80007079/1531141180762 /Avgifter%20för%20Kommunal%20begravningsförrättares%20medverkan%20vid% 20begravning%20.pdf Arvode till borgerlig begravningsförrättare utgår med ett belopp per förrättning som motsvarar 3 % av gällande basbelopp för tiden för förrättningen. https://www.gnesta.se/download/18.7b6e48b1117a61ed1458000203/1531141182311/R egler%20för%20ersättning%20Borgerlig%20begravningsförrättare.pdf Frågor till vice ordförande i Kommunstyrelsen: 1. Vad är arvodet för en borgerlig begravningsförrättare? 2. Anser ni att bara tre styrdokument för arvode för borgerlig begravningsförrättare är tillräckligt? 3. Vad vore det önskvärda antalet styrdokument som reglerar arvode för borgerlig begravningsförrättare? Svar: 4. Arvodet är 3% av ett riksdagsmannaarvode. 5. Förvaltningen låter meddela att det är kutym, när det gäller kommunala styrdokument, att det senast antagna dokumentet är det som är giltigt, då det är det senaste beslutet som är fattat inom det aktuella området. 6. Rimligtvis ett styrdokument för det här området. Det är beklagligt att gamla dokument inte tagits bort då det skapar otydlighet och förvaltningen har sedan tidigare fått uppgiften att förbättra, förenkla och städa upp på kommunens webbplats. Sändlista ~ Akten

§ 158 Framtidsplan 2026-2028 Beslut 1. Fastställer Framtidsplan 2026-2028 för Gnesta kommun inklusive korrigeringar. Inför varje nytt år beslutas om Framtidsplan för Gnesta kommun. Framtidsplanen är kommunens samlade och mest centrala styrdokument på övergripande nivå. I planen återfinns kommunfullmäktiges inriktningsmål, finansiella mål, styrmodell samt tilldelade fokusområden. Här finns också viktiga planeringsförutsättningar som skattesats och befolkningsprognos. Dessutom innehåller Framtidsplanen den politiska överenskommelsen och de politiska prioriteringarna samt nämndernas fokusområden för planperioden. För att utveckla uppföljningen av Framtidsplanen har det också kopplats ett antal indikatorer till respektive inriktningsmål. Utifrån Gnesta kommuns Framtidsplan beslutar respektive nämnd om sin egen verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning (verksamhetsfokus) och mål (prioriterade uppdrag) med tillhörande mått och indikatorer för uppföljning samt budget per verksamhetsområde. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 september 2025 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa Framtidsplan 2026–2028. Efter beslutet har det emellertid uppmärksammats att en revidering av förslaget behöver göras. Revideringen avser felaktigheter i tabellen på sidan 34 (60), som redovisar förändringar i nämndernas budgetramar för 2025–2026, samt att uppräkningen av interna kostnader har utelämnats. Ett reviderat förslag har därför tagits fram, där tabellen har korrigerats och uppräkningen av interna kostnader har genomförts. Kommunstyrelsen beslutade den 20 oktober 2025 om en reviderad framtidsplan. 3. Reviderade förslaget till Framtidsplan 2026-2028 4. Förslaget till Framtidsplan 2026-2028 beslutat på kommunstyrelsen 2025-09- 30 Tjänsteförslag 1. Fastställer Framtidsplan 2026-2028 för Gnesta kommun Linda Lundin (S) föreslår att de korrigeringar som på mötet redogjorts för av ekonomichefen läggs till i Framtidsplan 2026-2028. Linda Lundin (S) och Jesper Hammarlund (S) bifaller det framskrivna förslaget inklusive de korrigeringar som redogjorts för på mötet. Katarina Palm (SD) bifaller det framskrivna förslaget med SD:s tillägg. Sarah Kinberg (L) och Håkan Ekstrand (C) bifaller det på kommunstyrelsen den 20 oktober 2025 beslutade förslaget. Per Sicking (V) och Lena Staaf (V) bifaller Vänsterpartiets förslag till budget inklusive de nya siffrorna. Johan Lexell (MP) bifaller Miljöpartiets budget. Beslutsgång Ordföranden redogör för de olika förslagen; det framskrivna förslaget inklusive de korrigeringar som redogjorts för på mötet, Vänsterpartiets budget, Sverigedemokraternas budget och Miljöpartiets budget. Ett motförslag ska tas fram mot det framskrivna förslaget inklusive de korrigeringar som redogjorts för på mötet som är grundförslaget. Ordföranden frågar om Vänsterpartiets eller Miljöpartiets budget ska vara motförslag och finner att Västerpartiets budget är motförslag. Ordföranden ställer Vänsterpartiets budget mot Sverigedemokraternas budget och finner att Sverigedemokraternas budget ska vara motförslag. Ordföranden ställer det framskrivna förslaget med de korrigeringar som redogjorts för på mötet mot Sverigedemokraternas budget och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget med de korrigeringar som redogjorts för på mötet. Reservationer Johan Lexell (MP) anmäler reservation. Sändlista ~ Barn och utbildningsnämnden ~ Samhällsbyggnadsnämnden ~ Kommunchef ~ Ekonomichef ~ Stabschef ~ Verksamhetscontroller

§ 159 Skattesats 2026 Beslut 1. Den kommunala skattesatsen för 2026 fastställs till 22,12 procent. Skattesatsen är oförändrad för medborgarna. Den kommunala skattesatsen är 22,12 procent för 2026. Beslut om skattesats fattas vanligtvis i samband med beslut om budget för kommande år. Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen. Enligt Kommunallagens 11 kap 11§; "Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare". Tjänsteförslag 1. Den kommunala skattesatsen för 2026 fastställs till 22,12 procent. beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Johan Lexell (MP) anmäler särskilt yttrande. Sändlista ~ Ekonomichef ~ Verksamhetscontroller

§ 160 Interpellation - Rätt till heltid i hemtjänsten Beslut Anne-Lise Ljung (SD) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angånde rätt till heltid i hemtjänsten. Linda Lundin (S) svar: Anne-Lise Ljung har ställt fem frågor gällande rätt till heltid i hemtjänsten. Frågorna är:  Hur kommer det sig att i stället för fler heltider har det blivit fler deltider?  Varför har man inte följt överenskommelse med kommunal och SKR?  Hur ser planen från 2017 ut där kommunen ska ha en plan för hur man ska uppnå heltid?  Hur ska kommunen säkerställa att anställda i hemtjänsten får heltid med rätt till deltid?  Hur ska kommunen komma till rätta med problemen att organisera scheman i hemtjänsten så att man kan tillhandahålla heltidstjänster? Tack för interpellationen och för möjligheten att lyfta en fråga av stor vikt – rätten till heltid inom hemtjänsten. Denna fråga berör inte bara arbetsvillkor, utan även medarbetarnas ekonomiska trygghet, arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet samt långsiktig kompetensförsörjning. Heltid som norm gör det möjligt för medarbetarna att försörja sig på sin lön, planera för pension, arbeta hållbart och återhämta sig mellan passen. Det stärker också kommunens möjlighet att rekrytera och behålla kompetent personal, vilket påverkar kvaliteten och kontinuiteten i omsorgen för omsorgstagare. Frågan har dessutom en samhällsekonomisk dimension. Färre sjukskrivningar, minskat behov av vikarier och högre kontinuitet ger en effektiv och stabil omsorg. Heltid som norm är också ett viktigt jämställdhetsinitiativ, eftersom deltidsnormer ofta drabbar kvinnor och förstärker löne- och pensionsskillnader. Interpellationen handlar alltså om en central fråga för personal, omsorgstagare och hela samhället – där heltid som norm skapar trygghet, kvalitet och hållbarhet på flera nivåer. Kommunens mål är tydligt: heltid ska vara norm, med möjlighet till deltid efter överenskommelse. Gnesta kommun har, liksom många andra kommuner, ambitionen att leva upp till överenskommelsen mellan SKR och Kommunal om heltid som norm. Arbetet har dock mött strukturella utmaningar. Inom hemtjänsten varierar bemanningsbehoven över dygnet och veckan. Omsorgstagarnas behov ser olika ut och förändras över tid. Det har gjort det svårt att fullt ut omsätta överenskommelsen utan att påverka kvaliteten i omsorgen. Den plan som togs fram 2017 innehåller flera steg: kartläggning, pilotgenomförande, implementering och utvärdering. Det handlar om ett successivt införande av heltid som norm, utveckling av schemaläggningsmodeller och dialog med både fackliga parter och medarbetare om hur arbetstiden bäst kan organiseras. I dagsläget finns ett uppdrag att ta fram ett nytt utredande underlag. Utredningen ska kartlägga nuläget, identifiera möjliga åtgärder och tydliggöra vad som krävs för att nå heltid som norm. Den ska också analysera hur arbetet kan organiseras så att medarbetarna orkar arbeta heltid på ett hållbart sätt. För att förstärka detta arbete har medel avsatts i budgeten för 2026, och kommunfullmäktige har under kvällen tagit ställning till resurserna. Det visar tydligt att frågan prioriteras politiskt. Vi ser en positiv utveckling – andelen heltidsanställda bland kommunens månadsavlönade ökar, även om det går långsamt. Framför allt inom äldreomsorgen och funktionsnedsättningsomsorgen har vi ett särskilt arbete framför oss, eftersom andelen heltidsanställda fortfarande är låg. Nationellt har SKR och Kommunal startat Heltidsresan 3.0. Det är en vidareutveckling av det gemensamma projektet för att göra heltid till norm. Projektet kommer att ta fram stödmaterial för att analysera faktorer som påverkar organisation och bemanning inom äldreomsorgen. Syftet är att identifiera grundproblemen och ta fram rätt åtgärder. Suntarbetsliv deltar som samarbetspartner för att koppla friskfaktorer till utvecklingen mot heltid. Vi kommer nu att fördjupa analysen för att få en tydlig bild av nuläget, identifiera möjliga åtgärder och tydliggöra vad som krävs för att nå heltid som norm. Analysen ska också visa hur arbetet kan organiseras så att medarbetarna orkar arbeta heltid på ett hållbart sätt, med kontinuitet för omsorgstagare, goda arbetsvillkor för personalen och ett långsiktigt samhällsperspektiv. Med stöd från Heltidsresan 3.0 och den utredning vi nu satsar resurser på får arbetet för heltid som norm bättre förutsättningar att genomföras. Det kräver uthållighet, samarbete och tilltro till att vi gör det tillsammans. Vi behöver involvera medarbetarna, ge dem rätt förutsättningar och lära av de kommuner som lyckats. Vi behöver analysera resurserna, våga ställa om och bygga en organisation där medarbetarna både orkar och vill arbeta heltid – med trygghet, återhämtning och kontinuitet. Målet är tydligt: heltid som norm, hållbara arbetsvillkor, kontinuitet för omsorgstagare och hög kvalitet i omsorgen. Arbetet fortsätter med fokus på en organisation där heltid är norm, arbetsbelastningen är rimlig och insatserna skapar verklig trygghet, kvalitet och långsiktig hållbarhet för hela samhället. 1. Interpellation - Rätt till heltid i hemtjänsten. Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 161 Interpellation angående skötsel av hemtjänstens bilar Beslut Maria Carlén Lindwall (MP) har ställt en interpellation till socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M) angående skötsel av hemtjänstens bilar. Ingrid Jerneborg Glimnes (M) svar: Fråga 1 Bilarna sköts delvis av förvaltningens servicegrupp, som består av ett antal personer som finns på Åsbacka. Gruppen servar i görligaste mån hemtjänstens (43st) samt kommunens övriga bilar (23 st), däckbyten mm och installerar larm och nyckelfunktioner till de som har beviljats hemtjänst. Delar av gruppen ställer även upp som ”fixare” när någon av våra kommuninnevånare behöver hjälp utöver hemtjänstens ordinarie hjälpinsatser. Gruppen tar även emot personer från förvaltningen som ska arbetsträna/praktisera för att kunna söka ett ordinarie arbete. Fråga 2 Rent generellt vill jag, trots den kritik som riktats mot vissa bilar, ändå säga att skötseln i allmänhet är god. Naturligtvis är det oroande att tre bilar fastnade i poliskontroll och fick kritik pga slitna däck vilket visar på att tydligare rutiner för besiktning av samtliga bilar måste till och antecknas för respektive bil så att det är lätt att följa. Men, vi ska också komma ihåg att rent lagmässigt finns ett eget ansvar där den person som ska ut och köra med en bil också har ansvaret för att det fordon man tar ska vara lagenligt, dvs att lampor fungerar, däcken är ok osv. Fråga 3 Jag har nog inte ställt mig den frågan eftersom det skulle var mer besvärligt och omständligt att någon extern bilfirma eller verkstad skulle ta hand om hela skötseln då bilarna behövs på plats där man utgår ifrån. Vi måste ju lämna in bilarna på verkstäder när det gäller övriga skador på bilarna men då måste bilen köras till den verkstad i Nyköping som vi har avtal med och sedan hämtas efter fullgjord service. Detta sköts också av servicegruppen. Fråga 4 Svaret finns nog i den förklaringen som anges på fråga 3. Detta kan också var en kostnads- och effektivitetsfråga. 1. Interpellation angående skötsel av hemtjänstens bilar Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 162 Interpellation - Rätten till färdtjänst Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M) angående rätten till färdtjänst. Ingrid Jerneborg Glimnes (M) svar: Fråga 1 Nedanstående tabell redovisar kostnadsutvecklingen för färdtjänsten i Gnesta År: Utfall – Köp av verksamhet: 202509 4 358 637 kr (rullar vi upp detta till 2 månader = 5 811 516 kr) Fråga 2 Statistik färdtjänst: Årtal 2020 2021 2022 2023 2024 2025 (tom 30/9) Ärenden 134 92 98 123 131 131 Bifall 119 86 81 79 89 83 Avslag 15 6 17 44 42 48 Fråga 3 Det ligger en automatisk indexuppräkning på detta konto i egenskap av köpt verksamhet och det räknas upp med den procentsats som fullmäktige beslutar i budgetbeslutet. Fråga 4 Nej, för närvarande följer vi den färdtjänstlag som beslutades 1998 och trädde i kraft 1999. De som överklagat ett avslagsbeslut gällande färdtjänst till förvaltningsrätten har i nästan samtliga fall (99 %) givit kommunens beslut rätt. När det hänt att förvaltningsrätten haft en delvis annan uppfattning har kommunen alltid rättat sig efter förvaltningsrättens synpunkt Fråga 5 Ja, det kan vi nog säga eftersom frågan särskilt väckts ur ett nytt perspektiv kring ensamhet. Vi driver ju projekt mot ensamhet och kommer därför att tillsätta en intern utredning kring hur vi ska kunna hantera den frågan, som ju inte alls finns i lagen. Kanske kan vi hitta en lösning genom egna riktlinjer för någon typ av färdtjänst, men detta är naturligtvis avhängigt av vår budget eller om vi kan äska och få pengar för en utökning. Fråga 6 Ja absolut, om man tycker att den hjälp som samhället kan erbjuda är tillräcklig för att man ska ha ett så bra liv som möjligt. Det är alltid upp till den enskilda individens omständigheter att bestämma var man önskar bo. Vill man ha nära till affärer och ett stort utbud av aktiviteter och föreningsliv så kanske man ska fundera på om dessa krav överväger mot att bo kvar på landsbygden. 1. Interpellation -Rätten till färdtjänst Beslutsgång Sändlista ~ Akten

§ 163 Interpellation - Finansiering av VA- investeringar Beslut Per Sicking (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) angående finasiering av VA- investeringar. Kommunstyrelsens ordförande meddelar att interpellationen besvaras vid nästa kommunfullmäktigesammanträde. 1. Interpellation - Finasiering av VA-investeringar Beslutsgång Sändlista ~ Kommunfullmäktige

§ 164 Miljö- och klimatprogram Beslut 1. Anta förslag till Miljö- och klimatprogram 2. Upphäv Miljö- och hållbarhetsplan samt Klimat och Energistrategi Långsiktig hållbarhet behöver genomsyra samhällsutvecklingen på alla nivåer. På lokal nivå är det kommunerna som ansvarar för utvecklingen. Det är viktigt att alla nämnder och bolag är delaktiga i miljö- och klimatarbetet. Kommunen har dessutom möjlighet att påverka miljö- och klimatfrågor inom vissa geografiska områden. Miljö- och klimatprogrammet beskriver huvuddragen i kommunens strategiska miljöarbete. Det innehåller kommunens övergripande mål och beskriver vilka områden som ska prioriteras. Programmet innehåller målområdena begränsa klimatpåverkan, levande skogar och landskap, hållbart samhälle och livskraftiga vatten. Miljö- och klimatprogrammet är ett styrdokument för kommunens nämnder och bolag. Det ska användas som ett underlag i verksamhetsplanering, budget- och investeringsplaner. Programmet bidrar till att uppnå de politiska målen om att prioritera miljö- och klimatarbetet. Programmet kommer att följas upp med en handlingsplan i syfte att föreslå konkreta åtgärder för miljö- och klimatarbetet i Gnesta kommun. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll 2025-09.30, § 181 3. Miljö- och klimatprogram 2025-2030 4. Miljö- och klimatprogram med inarbetade synpunkter Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Anta förslag till Miljö- och klimatprogram Johan Lexell (MP) lämnar tilläggsförslaget med tre kompletterande beslutspunkter med lydelsen; 1. Upphäv Miljö- och hållbarhetsplan samt Klimat och Energistrategi 2. Uppdra åt förvaltningen att skapa planen för Klimatanpassning med ansats att den ska färdigställas under 2026. 3. Omfördela medel om 200tkr inom givna anslag till framtagande av planen. Per Sicking (V) bifaller Johan Lexells (MP) tilläggsförslag. Linda Lundin (S), Anna Ekström (M) och Håkan Ekstrand (C) bifaller det framskrivna förslaget med Johan Lexells (MP) första tilläggsförslag. Per Sicking (V) lämnar tilläggsförslag med lydelsen:bifall till Johan Lexells (MP) tilläggsyrkande med följande tillägg :att stycket om genomförande i planen byts ut till följande text: Genomförande Gnesta kommun och dess bolag ansvarar för att leva upp till miljö- och klimatprogrammet. Respektive nämnd och bolag ska utifrån miljö- och klimatprogrammets prioriterade områden och målbild ta fram prioriterade uppdrag som integreras i respektive verksamhetsplan och den årliga budgetprocessen. Uppdragen ska prioriteras utifrån vad som gör störst nytta i förhållande till använda resurser. Utvecklingen för nyckeltalen som finns i programmet ska uppdateras och redovisas årligen till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen" Maria Carlén Lindwall (MP) och Lena Staaf (V) bifaller det framskrivna förslaget med Johan Lexells (MP) tilläggsförslag samt bifall till Per Sickings (V) tilläggsförslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för de olika förslagen att ta ställning till: det framskrivna förslaget, det framskrivna förslaget med Johan Lexells (MP) tre tilläggspunkter, det framskrivna med Johan Lexells (MP) första tilläggspunkt, det framskrivna med Johan Lexells (MP) och Per Sickings (V) tilläggsförslag. eller enligt det framskrivna förslaget med Johan Lexells tre tilläggspunkter och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. eller enligt det framskrivna förslaget med Per Sickings (V) tillägg och Johan Lexells (MP) tre tilläggspunkter och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. eller enligt det framskrivna med Johan Lexells (MP) första tilläggspunkt och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget med Johan Lexells (MP) första tilläggspunkt. Reservationer Maria Carlén Lindwall (MP) muntligt reservation Johan Lexell (MP) anmäler reservation Sändlista ~ Samhällsbyggnadschef ~ Planeringschef ~ Miljöstrateg

§ 165 Motion - Skydda Gnesta mot skador på egendom och människor Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat en motion om att skydda Gnesta mot klimatförändringar genom att göra en riskanalys, ta fram en förvaltningsövergripande strategi och en handlingsplan för klimatanpassning. Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Gnesta kommun har flera styrdokument som berör klimatanpassningar. Ett renodlat styrdokument för klimatanpassningar och en konkret förvaltningsövergripande handlingsplan saknas dock. I det miljö- och klimatprogram som är under framtagande framgår att för förhindra negativ påverkan av klimatförändringar ska Gnesta kommun arbeta med klimatanpassningar löpande och konkreta handlingsplaner ska finnas. 2. Motion - Skydda Gnesta mot skador på egendom och människor Tjänsteförslag beslut. Johan Lexell (MP) bifaller motionen. Beslutsgång eller enligt Johan Lexells (MP) förslag om att bifalla motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Johan Lexell (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Sändlista ~ Akten

§ 166 Motion – Erosionssäkra del av Storgatan m h a Faunadepå Beslut Johan Lexell (MP) har lämnat en motion om att erosionssäkra del av Storgatan med hjälp av faunadepå, detta för att arbeta med klimatanpassning och samtidigt skapa ett frostfritt krypin för groddjur. Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till förändringar i klimatet. Klimatanpassning i relation till erosion handlar om att förebygga och mildra effekter av erosion som förvärras av klimatförändringar. I det miljö- och klimatprogram som är under framtagande framgår att för förhindra negativ påverkan av klimatförändringar ska Gnesta kommun arbeta med klimatanpassningar löpande och konkreta handlingsplaner ska finnas. Området vid Lillsjön kan komma att bli aktuellt i en sådan handlingsplan. En utredning gällande groddjur vid Lillsjön gjordes år 2020 av samhällsbyggnadsförvaltningen. Denna utredning indikerar att det till övervägande del är paddor som rör sig i området och att dessa övervintrar på andra ställen. I kommande handlingsplan kopplad till det miljö- och klimatprogram som nu tas fram kan faunadepåer komma att vara en lämplig åtgärd för att bevara biologisk mångfald. 3. Motion – erosionssäkra del av Storgatan med hjälp av faunadepå Tjänsteförslag beslut. Johan Lexell (MP) bifaller motionen. Beslutsgång eller enligt Johan Lexells (MP) förslag om att bifalla motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Johan Lexell (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Sändlista ~ Akten

§ 167 Motion - Kräv kollektivavtal i upphandlingar Beslut 1. Avslå motionen om att kräva krav på kollektivavtal i upphandlingar. Vänsterpartiet i Gnesta har inkommit med en motion om att införa krav på kollektivavtal vid vissa upphandlingar. Ekonomienhetens bedömning är att ett direkt krav på tecknat kollektivavtal strider mot gällande rättspraxis och kan innebära juridiska och ekonomiska risker, inklusive överprövningar. Däremot är det möjligt och i vissa fall obligatoriskt att ställa krav på arbetsvillkor som motsvarar relevanta kollektivavtal. Kommunens upphandlingar styrs också av en upphandlingspolicy som för närvarande revideras, där fokus ligger på att stärka arbetet med sociala och hållbara krav. Mot denna bakgrund föreslås att motionen avslås men att arbetet med att säkerställa goda arbetsvillkor genom upphandling fortsätter enligt gällande lagstiftning, policy och praxis. 3. Motion-Kräv kollektivavtal i offentliga upphandlingar Tjänsteförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Avslå motionen om att kräva krav på kollektivavtal i upphandlingar. beslut. Per Sicking (V) föreslår att ärendet återremitteras med motiveringen; yrkar på återremiss i syfte att redovisa exempel på upphandlingar där "riktade arbetsrättsliga krav" anses lämpliga att ställa och där dessa kan bli mer fördelaktiga än vid ett krav på ett generellt kollektivavtal. Johan Lexell (MP) bifaller Per Sickings (V) återremissförslag. Linda Lundin (S) föreslår avslag på Per Sickings (V) återremissförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar kommunfullmäktig om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att kommunfullmäktig beslutat att ärendet ska avgöras idag. Det finns bara ett förslag att ta ställning till och det är det framskrivna förslaget vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Sändlista ~ Ekonomichef ~ Upphandlingssamordnare

§ 168 Motion - Matförsörjning och odling i Gnesta Beslut 1. Anse motionen besvarad. Motionären har vid fullmäktiges sammanträde 2024-10-21, § 114, inkommit med motionen Matförsörjning och odling i Gnesta (V). Med hänvisning till ärende KS.2023.281 (E-förslag Matförsörjning och odling i Gnesta) lämnas förslaget att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad. I ärende KS.2023.281 redogör förvaltningen för sin bedömning och med hänvisning till detta ärende, då dessa är identiska, lämnas förslaget att motionen ska anses besvarad. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll2025-09-30, § 188 3. Motion - Matförsörjning och odling i Gnesta (V) 4. Protokollsutdrag KF 2024-10-21, § 114 Tjänsteförslag 1. Anse motionen besvarad. beslut. Lena Staaf (V) bifaller motionen. Beslutsgång eller enligt Lena Staafs (V) förslag om att bifalla motionen. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Sändlista ~ Akten

§ 169 Motion - Fritidsbank Beslut 1. Avslå motionen. En motion har inkommit från Miljöpartiet, inskickat av Johan Lexell (MP) med förslag om att Gnesta kommun bör tillhandahålla en fritidsbank. Fritidsbanken Sverige är en ideell förening som lånar ut fritids- och idrottsutrustning för att främja återbruk, folkhälsa och hållbarhet. Kommuner som deltar behöver ansvarig personal, marknadsföring, tillgänglig lokal samt lager och verkstad för underhåll. Inom Gnesta kommun finns det redan en etablerad samverkan mellan kommunens återvinningscentral och Gnestahem AB inom detta område. Det finns också en och påbörjad utlåningsverksamhet som är värd att bygga vidare på, exempelvis genom att inkludera andra civil samhällsorganisationer och ytterligare marknadsföring. Mot denna bakgrund föreslås att motionen bör avslås. 1. Tjänsteskrivelse 2025 06 26 2. Motion - Fritidsbank (MP) Tjänsteförslag 1. Avslå motionen. beslut. Johan Lexell (MP) föreslår återremiss av ärendet med motiveringen; "I syfte att fråga de redan etablerade aktörerna (t ex ÅVC och GnestaHem) ifall de skulle vilja använda det standardiserade digitala verktyget Fritidsbanken (som kostar 7,500:-) per år för att utveckla sin etablerade verksamhet." Per Sicking (V) bifaller Johan Lexells (MP) återremissförslag. Linda Lundin (S) och Anna Ekström (M) föreslår avslag till återremissförslaget och bifall till det framskrivna förslaget. Beslutsgång Ordföranden frågar kommunfullmäktige om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att ärendet ska avgöras idag. Det finns bara ett förslag att ta ställning till och det är det framskrivna förslaget vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Reservationer Johan Lexell (MP) och Per Sickings (V) reserverar sig. Sändlista ~ Enhetschef fritid

§ 170 Namnbyte Samordningsförbundet RAR Sörmland Beslut 1. Godkänna att namnbytet Samordningsförbundet RAR i Sörmland ändras till Samordningsförbundet Sörmland 2. Godkänna den reviderade förbundsordningen för Samordningsförbundet Sörmland. Samordningsförbundet RAR i Sörmland är ett förbund som består av medlemmarna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Sörmland och samtliga kommuner i länet. Förbundet jobbar utifrån målsättningen att ge människor bättre förutsättningar att försörja sig själva och vara mindre beroende av bidrag från samhället. Det arbete som sker inom förbundet ger en möjlighet till utveckling, förstärkning och samarbete utöver det som redan sker hos medlemmarna. Förbundet ser sin roll som spindeln i nätet när det kommer till att hjälpa våra medlemmar att i sin tur hjälpa individer till jobb och självförsörjning. Samordningsförbundet RAR i Sörmland har återkommande fått frågor om vad RAR betyder. Under RAR:s styrelsemöten under våren 2025 har namnbyte varit en punkt på dagordningen och RAR:s styrelse har förordat och beslutat att nytt namn blir Samordningsförbundet Sörmland. I och med detta namnbyte behöver förbundsordning uppdateras och godkännas av medlemmarna. 2. Protokoll RAR 2025-06-12 3. Förslag till beslut, namnbyte 4. Reviderad förbundsordning Samordningsförbundet Sörmland Tjänsteförslag 1. Godkänna att namnbytet Samordningsförbundet RAR i Sörmland ändras till Samordningsförbundet Sörmland 2. Godkänna den reviderade förbundsordningen för Samordningsförbundet Sörmland beslut. Maria Carlén Lindwall (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Samordningsförbundet Sörmland

§ 171 Motion- Skyddsobjekt Vattentorn Beslut Anne-Lise Ljung (SD) har lämnat in en motion med förslaget att Gnesta kommun ansöker om skyddsobjekt för vattentornen i Gnesta kommun. 1. Ärendeblad - Motion - Skyddsobjekt Vattentorn 2. Motion- Skyddsobjekt Vattentorn Beslutsgång Sändlista ~ Stabschef ~ Säkerhetssamordnare

§ 172 Motion - Äldreboende för par Beslut Anne-Lise Ljung (SD) föreslår att kommunen i byggande av nytt äldreboende beaktar att bygga dubbletter för att makar ska kunna bo tillsammans på äldreboendet. 1. Ärendeblad - Motion- Äldreboende för par 2. Motion - Äldreboende för par Beslutsgång Sändlista ~ Socialchef

§ 173 Motion - Löneutbetalningsdag Beslut Anne-Lise Ljung (SD) har skickat in en motion med förslaget att kommunens lönekontor ska utbetala lön senast den 25:e varje månad med undantag av december som behåller samma utbetalningsdag som tidigare. 1. Ärendeblad - Motion - Löneutbetalningsdag 2. Motion - Löneutbetalningsdag Beslutsgång Sändlista ~ HR-chef

§ 174 Motion - Avskaffa minutjakten och inför tillitsbaserad styrning i hemtjänsten Beslut Anne-Lise Ljung (SD) har lämnat in en motion där det föreslås att; Att minutschema avskaffas med början som pilotprojekt i ett mindre område med heltidsanställda medarbetare och att man frivilligt får vara med i projektet och att de som deltar i projektet har undersköterskeutbildning. Att personalen får ges befogenheter och ansvar att planera arbetet utifrån vårdtagarnas individuella behov. Att personalens arbete mäts utifrån kvalitet och nöjdhet hos vårdtagarna istället för minutjakt och tidspress. Att ledningen satsar på utbildning och stöd för personalen för att stärka deras kompetens och förtroende inom sin arbetsroll. 1. Ärendeblad - Motion - Avskaffa minutjakten och inför tillitsbaserad styrning i hemtjänsten 2. Motion - Avskaffa minutjakten och inför tillitsbaserad styrning i hemtjänsten Beslutsgång Sändlista ~ Socialchef

§ 175 Motion - Ändring av riktlinjerna för färdtjänst Beslut Maria Carlén Lindwall (MP) har lämnat in en motion där det föreslås att riktlinjerna för färdtjänst görs om så att personer med funktionsnedsättning kan åka hemifrån 1 - 2 gånger per vecka för att till exempel handla och gå på någon social aktivitet. 1. Ärendeblad- Motion - Ändring av riktlinjerna för färdtjänst 2. Motion - Ändring av riktlinjerna för färdtjänst Beslutsgång Sändlista ~ Socialchef

§ 176 Motion- Avropsstyrd närtrafik Beslut Per Sicking (V) har lämnat in en motion där Vänsterpartiet föreslår att; Gnesta kommun ska ta initiativ till ett pilotprojekt med anropsstyrd kollektivtrafik i samverkan med regionen samt att Gnesta kommun i samråd med regionen ska utreda hur anropsstyrd kollektivtrafik på effektivast möjliga sätt kan samordnas med andra resor som färdtjänst, sjukresor, liksom med skolskjuts och linjebaserad kollektivtrafik. 1. Ärendeblad- Motion- Avropsstyrd närtrafik 2025-10-09 2. Motion- Avropsstyrd närtrafik Beslutsgång Sändlista

§ 177 Revidering av riktlinjer för föreningsbidrag Beslut 1. Ta bort sista ansökningsdatum för föreningsbidrag på s.9 i kommunens riktlinjer. 2. Uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att revidera befintliga riktlinjer i enlighet med beslutet. Förvaltningen bedömer att borttagandet av fasta ansökningsdatum skapar ökad flexibilitet för föreningslivet och minskar risken att föreningar går miste om stöd. Förändringen stärker förutsättningarna för ett levande och hållbart föreningsliv inom både idrott och kultur, samtidigt som den bidrar till en mer serviceinriktad och behovsanpassad bidragshantering. Även om vissa rutiner behöver anpassas väger nyttan för föreningarna tyngre än de administrativa utmaningar som kan uppstå. 1. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll, § 214 Tjänsteförslag 1. Ta bort sista ansökningsdatum för föreningsbidrag på s.9 i kommunens riktlinjer. 2. Uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att revidera befintliga riktlinjer i enlighet med beslutet. 3. Ärendet justeras omedelbart beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Sändlista ~ Kultur- och fritidsutskottet ~ Enhetschef Fritid ~ Enhetschef för Servicecenter och bibliotek ~ Kultursamordnare

§ 178 Utökning nyinvesteringsram 2025 för taxekollektivet Renhållning Beslut 1. Utöka nyinvesteringsramen för taxekollektivet Renhållning med 1 000 000 kr avsedda för inköp av avfallskärl. Gnesta kommun planerar att införa fyrfackskärl för småhus och villor under 2026. För att minska kostnaderna har kommunen fått möjlighet att redan under 2025 köpa cirka 650 kärl till ett rabatterat pris, eftersom leverantören vill undvika onödiga transporter efter en annan kommuns överbeställning. För att genomföra delköpet behöver renhållningsenhetens taxekollektivs nyinvesteringsram utökas med 1 000 000 kr samt ett ianspråktagande av medlen göras. Tjänsteförslag 1. Utöka nyinvesteringsramen för taxekollektivet Renhållning med 1 000 000 kr avsedda för inköp av avfallskärl. beslut. Johan Lexell (MP) bifaller det framskrivna förslag. Beslutsgång Sändlista ~ Kommunchef ~ Samhällsbyggnadschef ~ Renhållningschef ~ Ekonomiansvarig för samhällsbyggnadsförvaltningen

§ 179 Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 Beslut 1. Posten som borgerlig begravningsförrättare är vakant. Ärendet behandlar avsägelser och fyllnadsval till nämnder, bolag mm. Val till utskott hanteras av respektive nämnd. 1. Ärendeblad - Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden 2022-2026 - okt-25 1. Välja XX till borgerlig begravningsförrättare Inget förslag finns till borgerlig begravningsförrättare vilket gör att posten är vakant. Beslutsgång Sändlista ~ Akten Sida 1 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Anderson Sven, Ordförande M X Bodin Axel, 1:e vice ordförande C X Lundin Linda, Ledamot S X Lindström Petra, Ledamot S X Anette Furå Karlsson Ann-Sofie, Ledamot S X §§ 162 - 179 Rocklind Johan Ledamot S X Dan Crona Nesser Sanna, Ledamot S X ---- Woll Svedén Isabelle, Ledamot S X §§ 170 - 179 Hammarlund Jesper, Ledamot S X Figaro Leif, Ledamot S X Lifvenhage Ann-Sofie, Ledamot M X Pernilla Lövström Ekström Anna, Ledamot M X Jerneborg Glimne Ingrid, Ledamot M X Ekengren Sibylle, Ledamot M X Braathen Gustavsson Karin, Ledamot M X Eldros Mattias, Ledamot M X Gauffin Andreas, Ledamot SD X ---- Tomtlund Christian, Ledamot SD X ---- Ljung Anne-Lise, Ledamot SD X Fridlund Johanna, Ledamot SD X ---- Sida 2 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr Palm Katarina, Ledamot SD X Ekstrand Håkan, Ledamot C X Ekstrand Elin, Ledamot C X Andersson Andreas, Ledamot C X Carlén Lindwall Maria, Ledamot MP X Lexell Johan, Ledamot MP X Staaf Lena, Ledamot V X Sicking Per, Ledamot V X Eriksson Sofie, Ledamot V X Kinberg Sarah, Ledamot L X Lundberger Diana, Ledamot KD X Nissas Evelina, Ersättare S X Furå Anette, Ersättare S X Krouma Osseynou, Ersättare S X Crona Dan, Ersättare S X Lövström Pernilla, Ersättare M X Ekström Carl-Johan, Ersättare M X Lifvenhage Lovisa, Ersättare M X Glimne Dan, Ersättare M X Allstadius Lars, Ersättare --- X Ehrenhorn Göran, Ersättare (SD) X Sida 3 Närvarande Tjänstgörande ers. Ärende nr Ärende nr -----------, Ersättare SD Östling Andersson Lena, Ersättare C X Fredriksson Inga-Lill, Ersättare C X Jansson Monika, Ersättare V X Åberg Benny, Ersättare V X Wohlgemuth Daniel, Ersättare MP X Vlasak, Monika, Ersättare MP X Hossini Rohollah, Ersättare L X Grenthe Kerstin, Ersättare L X Öberg Jonas, Ersättare KD X Johansson Ingegerd, Ersättare KD X Angående ärendet: BoU Styrdokument Kommunen har många styrdokument. Det finns t ex två riktlinjer för ”Tilläggsbelopp för Gymnasieskola” enligt förteckningen över styrdokument på kommunens hemsida. Ett ledamotsinitiativ till KS (02SEP2025) om att ta bort en av dubbletterna nekades plats på dagordningen eftersom det sades vara ett ärende för BoU. I ett tidigare interpellationssvar gällande ansvar för hemsidan så anger Anna Ekström (m) att: ”Därutöver ansvarar respektive nämnd och dess förvaltning för innehållet på respektive sida som åligger dessa i enlighet med verksamhetsansvaret som framgår av styrelsens/nämndens reglemente.” https://www.gnesta.se/download/18.40c7462019913af47c4ab11/1757078646673/Interpellationssvar%20- %20Statusen%20på%20E-förslag%20inskickade%20innan%2031%20maj%202025%20-%202025-08-25.pdf Frågorna till ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden löd:  Bör de Riktlinjer som publiceras på www.gnesta.se vara korrekta?  När kommer alla publicerade Styrdokument rörande BoU att vara korrekta? Baserat på svaren som gavs så verkar samstämmighet råda kring att korrekta riktlinje ska vara publicerade. Men gällande frågan när det ska åtgärdas så får vi se ifall en tuffare prioritering kan göras framgent för att minska mängden av vilseledande information på kommunens hemsida. Johan Lexell Ledamot KF, Miljöpartiet de Gröna i Gnesta, Gnesta 23OKT 2025 Angående ärendet: Tingshuset Kommunen äger stora, centralt placerade fastigheter i Gnesta. Att ha rådighet över dessa kan vara klokt och framhölls som ett argument vid förvärvet av Vårdcentralen. I ett ledamotsinitiativ som avslogs på senaste KS föreslogs att kommunen skulle ta reda på vilka fördelar och nackdelar som fastigheten Tingshuset skulle kunna ge kommunen. I protokollet står att läsa: Avslag då det finns inget uttalat behov av fastigheten just nu. Strategiska förvärv av mark och fastigheter ses över löpande. Detta uttalande väcker många frågor bland annat:  På vilka grunder anses att inget uttalat behov av fastigheten finns just nu?  Vilken fastighet i Gnesta kunde vara bättre lämpad för kulturskolans behov av att musicera?  Finns det en lista över fastigheter som kommunen har outtalade behov av och som ska förvärvas när tillfälle ges? Baserat på svaren som avgavs så vill tydligen inte den styrande minoriteten ta chansen att förvärva en av de mest ikoniska byggnaderna i Gnesta. Vem om inte kommunen borde äga en byggnad som heter Tingshuset? Johan Lexell Ledamot KF Miljöpartiet de Gröna i Gnesta Gnesta 23 OKT 2025 Angående ärendet: Borgerlig Begravningsförrättare Kommunen har många styrdokument. Till exempel har kommunen tre stycken styrdokument som reglerar arvodet för borgerlig begravningsförrättare. Det senaste dokumentet är det som gäller men det är svårt att veta ifall man läser i det senaste dokumentet eller ej. Frågorna till vice ordförande i Kommunstyrelsen löd:  Vad är egentligen arvodet för en borgerlig begravningsförrättare?  Anser ni att bara tre styrdokument för arvode för borgerlig begravningsförrättare är tillräckligt?  Vad vore det önskvärda antalet styrdokument som reglerar arvode för borgerlig begravningsförrättare? Baserat på svaren som gavs så verkar det råda samstämmighet om att det finns för många styrdokument publicerade på www.gnesta.se. Nu återstår det att se hur lång tid som det tar att ta bort den vilseledande information från kommunens hemsida. Johan Lexell Ledamot KF, Miljöpartiet de Gröna i Gnesta Gnesta 23 OKT 2025 Reservation Angående ärendet: ’Framtidsplan’ 2026-2028 Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet att fastställa Framtidsplan 2026-2028 som egentligen är, och borde kallas, ”Budget för 2026” Framtidsplanen utgör kommunens mest övergripande årliga styrdokument och det är därför viktigt att som oppositionsparti kommentera innehållet. I detta yttrande inriktar vi våra kommentarer mot den övergripande verklighetsbeskrivningen och de politiska visionerna. Vi vill särskilt lyfta fram sex brister i Framtidsplanen: Klimatutmaningen syns knappt i planen Målen i Parisavtalet ser alltmer omöjliga ut att uppnå och med dagens politik kommer den globala uppvärmningen hamna 3 grader över förindustriell nivå under detta århundrade – allt enligt den senaste rapporten från Unep, FN:s miljöorgan. Mot denna bakgrund anser Miljöpartiet att det är orimligt att arbetet med att minska klimatutsläppen i Gnesta knappt ges något utrymme i den styrande minoritetens Framtidsplan. Att en kommun ska engagera sig i den globala klimatutmaningen är viktigt för att sprida hopp i kommunen och att påvisa moralisk laganda med framtida generationer (i enlighet med de nationella klimatmålen som vi bestämt oss ör att följa). Frånvaro av demokratiperspektiv I Framtidsplanen saknas ett demokratiperspektiv. Gnestas invånare beskrivs genomgående som kunder, brukare och arbetstagare och aldrig som demokratiska medborgare. Avsnittet avspeglar att den styrande koalitionen i Gnesta idag saknar en politisk ambition när det gäller att involvera och inkludera invånarna i demokratiska processer mellan valen. Kommunen saknar såväl en policy som ett strategiskt arbete på området. Miljöpartiet vill gärna peka på att det i samband med förberedelserna inför framtagande av den nya översiktsplanen kommer att öppnas väldigt goda möjligheter att på ett strukturerat sätt föra dialog med kommunens invånare i viktiga samhällsfrågor. Här hoppas vi att den styrande koalitionen ser och tar denna möjlighet. Vi i Miljöpartiet medverkar gärna i utformningen av ett sådant arbete. Gnestas dynamiska kulturentreprenörer osynliggörs I Gnesta kommun finns ett flertal driftiga kulturentreprenörer som ofta under knappa ekonomiska förutsättningar skapar fantastiska kulturupplevelser till gagn för både bofasta och besökare. Dessa kulturentreprenörer gör en oerhörd insats för att sätta Gnesta på kartan och förmedla bilden av en spännande och attraktiv kommun att bo i eller besöka; Skottvångs gruva, ArtLab och Salong Central är tre bra exempel. Miljöpartiet tycker att det är anmärkningsvärt att kommunens kulturentreprenörer inte alls berörs i den styrande koalitionens Framtidsplan. Klimatanpassning ges inget utrymme Framtidsplanen behandlar på ett förtjänstfullt sätt frågor om civil beredskap på olika områden. Samtidigt saknas en diskussion kring frågor om åtgärder för klimatanpassning. Om detta avspeglar en nedprioritering från den styrande koalitionens sida är det mycket oroande för oss alla som bor i kommunen. Vattenkvalitén i Frösjön ska höjas – men åtgärder saknas Miljöpartiet har tidigare, bl.a. i samband med delårsrapporteringen till Kommunstyrelsen påpekat att det i kommunens uppföljning av inriktningsmålet: En attraktiv kommun förmedlas en alltför ljus bild av hur arbetet fortlöper med att närma sig målbilden – inte minst när det gäller vattenfrågorna och genomförandet av ett antal viktiga utredningsuppdrag. I Framtidsplanen nämns främst bland de prioriterade uppdragen att vattenfrågorna ska prioriteras och att detta innebär att: ”en ny vattentäkt ska säkras, avloppsreningen förbättras och vattenkvaliteten i Frösjön höjas”. Vad som inte framgår är att tidsplanen för färdigställandet av en ny vattentäkt för Gnesta tätort nyligen förskjutits från 2026 till 2027. När det vidare gäller vattenkvaliteten i Frösjön är det Miljöpartiets uppfattning att det i dagsläget saknas skarpa insatser för att på allvar höja vattenkvaliteten. Miljöpartiet vill här understryka att de riktigt allvarliga problemen med vattenkvaliteten i Frösjön (och som också indirekt hotar kommunens plan för en ny vattentäkt i Klämmingen) består av föroreningar genom Frösjöns tillflöden. En helt central fråga är att hindra läckage av bl.a. näringsämnen från omgivande jordbruk och framför allt från de kommunala VA-anläggningar. Ett konkret förslag från Miljöpartiet är att en våtmark, för att filtrera ett av Frösjöns mest förorenade tillflöden, anläggs på kommunens oanvända mark längs med norra sida av Vackerby industriväg eller genom att använda den befintliga våtmarken norr om utloppet vid Frösjö strand. Detta skulle vara en kostnadseffektiv och miljövänlig åtgärd som Miljöpartiet gärna skulle vilja diskutera vidare med den styrande koalitionen. De små företagen osynliggörs I Framtidsplanen beskrivs ”det dynamiska och starka näringsliv som kännetecknar Gnesta kommun.” Vad som dock inte diskuteras är de många småföretag som ofta drivs med knappa ekonomiska marginaler men som har en stor betydelse för kommunen. Inte minst gäller detta småbutikerna i våra tätorter som är avgörande för trivsel och en attraktiv livsmiljö lokalt. Dessa företag kan vara känsliga även för små störningar i ekonomiskt utfall. En grön budget för ett hållbart och levande Gnesta Miljöpartiet väljer att reservera sig mot den styrande minoritetens förslag till budget eftersom den saknar alltför många väsentliga delar som måste hanteras idag och för att vår egen budget är snällare, roligare och smartare. Johan Lexell Angående ärendet: Skattesats 2026 Miljöpartiet Bifaller förslaget att bibehålla skattesatsen på 22,12% Att den politiska minoriteten inte vill ändra skattesatsen är rimligt eftersom ett samarbete mellan ett parti som vill sänka skatten och ett parti som vill höja skatten borde resultera i inga förändringar alls. Det borde också göra samtliga väljare till dessa partier missnöjda eftersom ingen får vad dom önskar. Oavsett detta så är det bra att skattesatsen fastställs i tid. Om man hade valt att göra processen på ett mer pragmatiskt sätt så hade man tagit fram politiska förslag på vad man vill genomföra (reformer), lista ut vad det kostar och sen sätta skattesatsen efter det. Processen nu (eftersom koalitioner med ideologiska motståndare inte verkar leda till några nya förslag) är snarare att man utgår från vad skattesatsen var sist, addera vad verksamheterna kostar (enligt förvaltningarna) och sen hoppas på att pengarna räcker till och kanske genererar en viss buffert. Har man inga reformer alls så borde skatten sänkas. Har man bra men kostsamma reformer så borde skatten höjas. Vill man inget särskilt så borde skattesatsen således bibehållas. Miljöpartiet ser fram emot att skattesatsen kommer att förändras i framtiden eftersom det (oavsett om det är upp eller ned) isåfall beror på att det politiska jobbet är gjort och någon form av vision har formulerats. Johan Lexell Ledamot i kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta 23 OKT 2025 Reservation Angående motionen: Skydda Gnesta mot skador på egendom och människor Många medborgare lever i villfarelsen att kommunen skulle gilla ett initiativ till att skydda Gnesta mot skador på egendom och människor men så är tydligen inte fallet. Den springande punkten beskriv så här i tjänsteskrivelsen:” Gnesta kommun berör klimatanpassningar i flera olika styrdokument. Det saknas dock ett renodlat styrdokument för klimatanpassningar och konkreta handlingsplaner.” Klimatanpassningar har väldigt lite med ”Klimatet” att göra. Det kunde lika gärna ha beskrivits som skydd mot oundvikliga förändringar som ständigt sker. Därför så bör ett renodlat styrdokument för detta tas fram så att inte någon råkar blanda ihop Klimatanpassningar med sånt som man kan vilja göra eller hoppas göra. Om man inte anpassar sig till förändrade förutsättningar så går man under. Oavsett vilka förutsättningarna som förändras råkar vara så föreligger ett behov att anpassa sig därefter. Eftersom Gnesta är en geografiskt avgränsad plats så kan man anta att förändringar sker på liknande sätt i hela kommunen varför en kommunal övergripande plan borde tas fram i syfte att skydda Gnesta mot skador på egendom och människor. En klimatanpassningsplan hade t ex identifierat vattenkrisen för många år sedan eftersom förändringarna i nederbördsmönster har funnits offentliggjorda på SMHI’s hemsida sedan 2013. Vad en klimatanpassningsplan också kunde ha identifierat får vi se när vi ramlar in i nästa kris som oundvikligen kommer att segla upp eftersom världen inte är statisk. Som omvärldsbevakning så är Vingåker 100 placeringar bättre än Gnesta i nyligen publicerad ranking över Sveriges kommuner. https://vingaker.se/kommun--politik/kommuninformation/nyheter/nyhetsarkiv/2025- 08-29-vingakers-kommun-klattrar-i-klimatranking Johan Lexell Reservation Angående motionen: Erosionssäkra del av Storgatan m h a faunadepå Om vägbanken på Östra storgatan skulle ge vika så skulle det leda till kostnader och umbäranden för Gnestaborna. SGU och MSB har pekat ut området som ett av flera i Gnesta där det är risk för jordskred. Området och dess alla groddjur är omhuldade av medborgarna som årligen går ut på kvällar och nätter för att hjälpa de fridlysta groddjuren över vägen så att de inte ska förolyckas. Alla Sveriges 13 arter av groddjur är fridlysta. En faunadepå är en plats man bygger eller avsätter för att ge utrymme till specifika delar av faunan, i detta fallet groddjur. Den här specifika faunadepån borde byggas som ett frostfritt utrymme där groddjur kan övervintra och skulle bestå av mellanrummet mellan stenar av olika storlekar som lagts mot vägbanken och då fungerar som ett skydd mot jordskred och ras. Enligt § 4a i Artskyddsförordningen är det bland annat förbjudet att skada eller förstöra djurens viloplatser. Och det är det som har skett i och med det tidigare bygget av vägbanken. En faunadepå är ett sätt att kompensera för felet som tidigare begicks när bygget genomfördes i strid med Artskyddsförordningen. Kostnaden för byggmaterial (sten, jord och markduk) och en dag med en grävmaskin beräknas som ringa i jämförelse med kostnaden ifall vägbanken skulle rasa. Johan Lexell Bilagan (sid 2) visar kartutsnitt Angående motionen: Matförsörjning och odling i Gnesta Ett e-förslag som inkom 2023-05-03 föreslår att Gnesta kommun ska upplåta mark för odlingslotter nära tätorternas bostäder. För att stärka kommunens krisberedskap föreslås att medborgare i Gnesta ska kunna odla egen mat på små gemensamt skötta odlingslotter nära bostadsområden. Fokus ligger på rotfrukter, potatis och grövre grönsaker. Detta förslag grundar sig på att Sveriges matproduktion är beroende av import av drivmedel och konstgödsel, samt på att klimatförändringar påverkar produktionen. Genom att upplåta mark för fritidsodling kan medborgarna öka kommunens resiliens, sprida kunskap och stärka samhörigheten. Förslaget inkluderar även långsiktiga planer på att inrätta lagringsmöjligheter för mat, exempelvis genom att bygga jordkällare. Förslag till beslut: ” Uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram erforderlig riktlinje för kollektivodling för gemensam odling.” Det tog 2,5år att bereda ärendet så här långt. Det är noterat att förslaget med att även kunna lagra mat har fallit bort från uppdraget och det kommer visa sig vara ett strategiskt felsteg. Tack till förslagsställaren som valt att dela med sig av sina insikter för allmänheten nytta och gagn. Miljöpartiet ser fram emot att taget beslut ska generera möjlighet att faktiskt stärka kommunens krisberedskap innan vi faktiskt hamnar i en kris. Johan Lexell Ledamot i kommunfullmäktige för Miljöpartiet de Gröna i Gnesta 23 OKT 2025 Reservation Angående motionen: Fritidsbank En fritidsbank är delvis en fysisk ansamling av utrustning som finns på någon plats. Men en fritidsbank i det avseendet som avses i motionen, och som övriga Sverige menar, är också en hemsida som gör det enkelt för medborgare att låna utrustning, Det kostar 7500 sek/år att vara medlem i den ideella föreningen ”Fritidsbanken Sverige”. Som medlem så får man kostnadsfritt använda det digitala verktyget ”Fritidsbanken” som används för att låna ut utrustning. Gnesta har redan begynnande ”Fritidsbanker” och ifall dessa kunde använda det, för medlemmar, kostnadsfria digitala verktyget för att låna ut och marknadsföra sig så kan man anta att antalet lån skulle få möjligheten att öka. Förvaltningens bedömning lyder: ” Förvaltningen bedömmer att arbetet som återvinningscentralen tillsammans med Gnestahem AB påbörjat är en bra start med goda förutsättningar att involvera föreningslivet för att samla in utrustning och vidareutveckla verksamheten för utlåning av utrustning med stöd av kommunstyrelseförvaltningen, enheten för fritid och kommunikationsavdelningen.” Miljöpartiet delar Förvaltningens bedömning och tycker att dom i bedömningen framställer argument för att bli medlem i ”Fritidsbanken Sverige” så att en vidareutveckling av det påbörjade konceptet kan ske. Det finns inga motsättningar mellan bedömningen och motionen. Skiljelinjen går istället tydligen vid ifall man ska utveckla en egen tjänst för att låna ut befintlig utrustning eller ifall man ska använda ett nationellt koncept som blivit standard bland Sveriges kommuner. Johan Lexell För mer läsning: https://www.fritidsbanken.se/sa-har-gar-det-till/