är bolagsstämman. Det är där aktieägarnas rätt att — 22 juni 2026

§ 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av sitt (sina) uppdrag har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Kommunfullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade.

§ 2 Omställningsstöd Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Gislaveds kommun 5 [16] § 2 a Nekad rätt till omställningsstöd enligt §§ 3-5 Fullmäktige får besluta att en förtroendevald inte ska beviljas omställningsstöd enligt §§ 3-5 i detta reglemente om den förtroendevalde har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft.

§ 3 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall En förtroendevalds efterlevande har rätt till familjeskydd om den förtroendevalde avlider: a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt § 1, b) under tid då han eller hon får sjukpension enligt Pensionsbestämmelser § 10, Rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den förtroendevalde avlider: c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b) – c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande. För en och samma avliden kan det högst utges ett familjeskydd, detta oavsett om den förtroendevalde hade fler än ett uppdrag som var och en innebär att den avlidne uppfyller dessa villkor.

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den förtroendevalde inte har tagit del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Gislaveds kommun 6 [16] Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen som längst tilloch med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller regionen, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen.

§ 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Tid i uppdrag hos annan kommun, regionen eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den förtroendevalde inte har tagit del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt § 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen, eller kommunalförbundet efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Det förlängda ekonomiska omställningsstödet utges med 60 procent av underlaget enligt § 4. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Gislaveds kommun 7 [16] Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, regionen, eller kommunalförbundet eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning.

§ 6 samordning Ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomster. Samtliga inkomster, med undantag för kapitalinkomster, ska anses utgöra förvärvsinkomster. Av administrativa skäl får från samordningen undantas ett fribelopp som per månad motsvarar en tolftedel av samma års prisbasbelopp. Om en förtroendevald utför arbete utan ersättning eller mot låg ersättning, eller erhåller annan ersättning än förvärvsinkomst enligt första stycket, får den lokala pensionsmyndigheten besluta att minska omställningsstödet med ett uppskattat inkomstbelopp som motsvarar den inkomst som bedöms skälig.

§ 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar.

§ 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. Gislaveds kommun 16 [16] När anmälan inkommit, anses kommun, region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 § första stycket försäkringsavtalslagen (FAL). GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 1(3)

§ 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.

§ 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen avgår från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Kommunfullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) kan lämnas. Anmärkningar a) Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). b) Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till Gislaveds kommun 12 [16] sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.

§ 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd enligt § 6 innebär att den förtroendevaldes pensionsbehållning betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Anmärkningar Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen (2003:376). Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till barn. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn. Vid dödsfall utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt § 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

§ 12 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a §§ lagen om försäkringsavtal (2005:104).

§ 13 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun, region och kommunalförbund. Gislaveds kommun 13 [16]

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall

Ks §20 Dnr: KS.2024.174 Inriktning och beslut om förstudie kring gemensam it-drift Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna presenterad utredningsrapport, samt att ta ett inriktningsbeslut om att etablera samverkan inom IT-drift i enlighet med alternativet IT-drift tjänst i utredningsrapporten. Kommunstyrelsen ger kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att i nästa steg, tillsammans med Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd och Hylte kommuner, genomföra en förstudie som underlag för kommande genomförandebeslut och återkomma till kommunstyrelsen senast maj 2025. Ärendebeskrivning Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd och Hylte har utifrån en gemensam målbild valt att utreda en gemensam samverkansform för it-drift. Utredningen visar på att det finns en tydlig potential i att samverka inom it-drift och en bedömning görs att denna samverkan kan dämpa kostnadsutvecklingen, öka säkerheten och minska sårbarheten i att säkra kompetens inom området. Kommunstyrelsens allmänna utskott har den 11 december 2024 beslutat att föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna presenterad utredningsrapport, samt att ta ett inriktningsbeslut om att etablera samverkan inom IT-drift i enlighet med alternativet IT-drift tjänst i utredningsrapporten, samt att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att i nästa steg, tillsammans med Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd och Hylte kommuner, genomföra en förstudie som underlag för kommande genomförandebeslut och återkomma till kommunstyrelsen senast maj 2025. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 1 november 2024 Utredning it-drift daterad den 1 oktober 2024 Kommunstyrelsens allmänna utskott den 11 december 2024, §151 Yrkanden Sandy Lind (WeP) med instämmande av Stefan Nylén (SD), Fredrik Sveningson (L), Bo Eriksson (MiG), Jonas Ericson (M) och Ylva Samuelsson (S): Bifall till förslaget. Beslutet skickas till: Avd. chef verksamhetsstyrning Justerares signatur Utdragsbestyrkande Förslag till Utredning it-drift Sammanfattning ©Ekan AB Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 2 av 20 Innehåll 1. Inledning ......................................................................................................................................................................................................... 3 1.1 Bakgrund till utredningen ................................................................................................................................................................... 3 1.2 Mål med och leveranser från utredningen................................................................................................................................. 3 1.3 Övergripande leverans- och tidsramar ....................................................................................................................................... 4 1.4 Genomförande- och arbetsmetod ................................................................................................................................................. 4 1.5 Använda begrepp och avgränsningar .......................................................................................................................................... 4 2. Nuläge.............................................................................................................................................................................................................. 6 2.1 Identifierade problem, påverkande faktorer och lösningsansats ................................................................................. 6 2.2 Begreppet it-drift med tillhörande avgränsningar ............................................................................................................... 7 2.3 Dagens miljöer .......................................................................................................................................................................................... 7 2.4 Potential för en eventuell samverkan .......................................................................................................................................... 8 2.4 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................................... 9 3. Analys ........................................................................................................................................................................................................... 10 3.1 Analysmodell .......................................................................................................................................................................................... 10 3.2 Handlingsalternativ ............................................................................................................................................................................ 11 3.2.1 Alternativ S – Gemensam samordning av intern IT-drift..................................................................................... 12 3.2.2 Alternativ 1 – Teknik, Samverkan gemensam IT-drift i egen regi .................................................................. 13 3.2.3 Alternativ 1 – Tjänst, Samverkan gemensam IT-drift i egen regi ................................................................... 14 3.2.4 Alternativ 2 – Samverkan gemensam IT-avdelning i egen regi ....................................................................... 15 3.3 Tänkbara vägval ................................................................................................................................................................................... 16 3.3.1 Nu → Alternativ S ...................................................................................................................................................................... 16 3.3.2 Nu → Alternativ 1 ....................................................................................................................................................................... 16 3.3.3 Alternativ S → Alternativ 1, 2 eller extern lösning ................................................................................................... 17 3.4 Organisationsform ............................................................................................................................................................................... 17 4. Samlad rekommendation................................................................................................................................................................... 18 4.1 Val av inriktning .................................................................................................................................................................................... 18 4.2 Förslag till innehåll i förstudie ....................................................................................................................................................... 19 4.3 Genomförandeplan .............................................................................................................................................................................. 20 ./. Bilaga samlade bilder Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 3 av 20 1. Inledning 1.1 Bakgrund till utredningen Kommunerna Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryds och Hylte kommuner (benämnda GGVVH) har tillsammans formulerat en målsättning om att utreda en gemensam samverkansform för IT-drift. Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd (benämnt GGVV) har sedan tidigare samordnat en del av sina it- aktiviteter och har idag en del upparbetade kontaktvägar samt löpande avstämningar. Även avseende it- system finns viss verksamhetsmässig samordning inom GGVV. Avseende digitalisering finns även en styrd samordning mellan kommunerna inom Region Jönköping (”Kommunal utveckling Jönköpings län”), där GGVV deltar som 4 kommuner bland de totalt 13 ingående kommunerna. Hylte har sedan tidigare sin it-drift sourcad (”skötselentreprenad”) hos en extern privat leverantör (Advania). Hylte ser idag att det skulle kunna finnas fördelar med samverkan med andra kommuner inom området och har därför valt att delta i utredningen. Givet den snabba tekniska utvecklingen inom it-området, ser GGVVH behov av att öka sin samverkan kring it i allmänhet och it-drift i synnerhet. De primära motiven för en samverkan har uttryckts som; • Dämpa kostnadsutvecklingen inom området (t.ex. genom att uppnå ökade skalfördelar), • Minska risker inom området (t.ex. avseende avbrott och intrång), • Öka redundansen kring it-drift (t.ex. genom tillgång till multipla lösningar för liknande funktioner), • Säkra tillgång till intern och extern kompetens. Specifikt önskar kommunerna inom ramen för detta uppdrag leverans om två utredningar, som ska belysa konsekvenserna kring en eventuell samverkan avseende it-drift. Detta dokument utgör slutrapport för utredningen och avrapporterar de båda utredningarna samlat. Rapporten ska även utgöra en sammanfattning inför kommande beslutsprocess. Som bilaga till rapporten återfinns ett antal beskrivande bilder, vilka tagits fram och använts i anslutning till uppdragets genomförande. Hänvisning sker löpande i rapporten till bildnummer i bilagan, för att förtydliga visst relaterat innehåll. 1.2 Mål med och leveranser från utredningen Utredningarna ska ge svar på: • Beskrivning av potentiella fördelar och utmaningar med en gemensam IT-drift, • För- och nackdelar av olika former för samverkan tex. bolag, kommunalförbund, avtalssamverkan, gemensam nämnd eller köp av extern drift, • Utarbetande av rekommendationer för nästa steg i processen för etablering av gemensam IT- drift, • Ge en bild av hur it-driften ser ut och sker i respektive kommun idag, • Kartläggning av befintliga IT-system och infrastruktur i varje kommun kopplat till it-drift, • Identifiering av gemensamma behov och krav på IT-drift inklusive verksamhetsperspektivet, Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 4 av 20 • Analysera möjligheter och utmaningar med en harmonisering och sammanslagning. Sammanfattningsvis är lösningsansatsen i utredningsuppdraget att belysa hur en ökad samverkan mellan kommunerna avseende it-drift, kan göras och vilka konsekvenser detta kan förväntas ge. 1.3 Övergripande leverans- och tidsramar Utredningsarbetet startade 2024-06-10. Tidsramen för utredningsarbetet utsträcktes något (av möteslogistiska skäl) och det avslutande gemensamma utredningsmötet hölls 2024-09-17, enligt figur nedan (se även bild 3): Utredningsrapport och annan dokumentation levererades i en första version 2024-09-27. Uppdragsansvaring från Ekan AB har varit Anders Wendesten (utredare). Styrgruppen har utgjorts av kommundirektörerna och ombud för styrgruppen (beställare)har varit Anna Sanell (Avdelningschef för verksamhetsstyrning Gislaveds kommun). 1.4 Genomförande- och arbetsmetod Arbetet har bedrivits genom arbetsmöten med företrädare för primärt it-funktionerna för respektive kommun, enskilt och i grupp. Respektive kommun har själva anvisat deltagare i utredningen. Utöver detta har utredaren tagit del av och analyserat diverse skriftligt material tillhandahållet av beställaren. Även avstämningar med Kommunal utveckling vid Region Jönköping, företrädare för leverantörer av it-drift, teknikspecialister, liknande kommuner och kvalitetssäkrare inom Ekan AB har genomförts. Totalt har cirka 25 arbetsmöten genomförts under utredningens gång. Arbetsmötena har oftast varit semi-strukturerade, med en delvis fördefinierad fråge/bildkatalog utskickad före mötet. Frågorna har primärt rört bakgrund till uppdraget, respondenternas egna roller, nuvarande hantering av it-drift, förslag till vidareutveckling av it-drift och andra näraliggande förbättringsförslag inom området. Även avstämningsmöten med styrgrupp och beställare (cirka 5 stycken) har genomförts. 1.5 Använda begrepp och avgränsningar Nedan beskrivs användningen av några begrepp i utredningen. En schematisk indelning av it-teknik har använts i följande sammanhang: • it-drift innefattar alla aktiviteter (utveckling, förvaltning och drift) för att på kort och lång sikt hantera samlokaliserad it-utrustning avseende t.ex. servrar, nätverk och lagring (datacenter- lösningar), Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 5 av 20 • arbetsplatshantering innefattaralla aktiviteter (utveckling, förvaltning och drift) för att på kort och lång sikt hantera den utrustning som användarspecifikt för att nyttja applikationer (PC, mobiler och liknande utrustning), • support innefattar stöd till användare, normalt indelad i 1st, 2nd, 3rd-line osv, baserat på länk i supportkedjan, • systemförvaltning innefattar alla aktiviteter för att administrera och löpande vidareutveckla ett driftsatt system, • förändringshantering, behovsfångst, konkretisering, utveckling av ny it-teknik, ofta indelad i digitalisering och annan nyutveckling. Normalt sker utveckling i projektform, med överlämning till systemförvaltning då uppställda acceptanskriterier uppfyllts, • med digitalisering avses i detta sammanhang ”verksamhetsutveckling med stöd av it”, Samordning, samarbete och samverkan används med följande betydelser: • Samordna fokuserar på att löpande i en fastställd form arrangera och synkronisera överenskomna insatser • Samarbeta fokuserar på gemensamt arbete och faktiskt genomförande av konkreta överenskomna aktiviteter enligt överenskomna mål, nivåer och rutiner. • Samverka inkluderar både samarbete och samordning, med betoning på ömsesidig nytta, synergier och upprättade överenskommelser Utredningen har avgränsats till att utgå ifrån it-perspektivet, vilket innebär att verksamhetsföreträdare från olika förvaltningar inte har involverats direkt i arbetet. Detta gör att utredningsresultatet inte kan tolkas som generellt för respektive kommun. Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 6 av 20 2. Nuläge 2.1 Identifierade problem, påverkande faktorer och lösningsansats Utgångspunkten för utredningen har sin grund i en problematik kring dagens it, som kan sammanfattas i följande punkter; • Digitaliseringen leder till en ökad användning av it, där en stor del av leveransen sker som molntjänster med; o Nya licensieringsmodeller, o Delvis oklara strukturer för datalagring, o Svåröverblickbar prissättningslogik från systemleverantörerna. • Ökad teknisk komplexitet inom området, • En accelererad kostnadsutveckling inom området. Sammantaget innebär detta att det finns behov av att hantera förändringarna på ett strukturerat och kontrollerat sätt, samtidigt som kostnadsutvecklingen dämpas. Problematiken kan dock inte isoleras till att ”bara” omfatta en ”kontrollerad kostnadshantering”, utan ett antal identifierade påverkande faktorer (ur ett kommunalt it-perspektiv) måste också vägas in: • För en kommunal verksamhet är det centralt att över tid ha rådighet över it-situationen samt att kunna ta ett samlat ansvar för it, som är en central resurs för ett fungerande grunduppdrag (rådighet och kontroll för en fungerande verksamhet), • Fortsatt digitalisering är nödvändig (oundviklig), • Lokal närvaro behöver i vissa situationer finnas tillgänglig (t.ex. för hantering av ”inbäddade system”) samt med ett ökande behov av 24/7, • Det finns särskilda säkerhetsaspekter på it vid kommunal verksamhet/myndighetsutövning, • Cloud- och virtualiseringstrenden (mjukvarustyrning) av servrar, nätverk, skrivbord osv ger ökade möjligheter till fjärrleveranser, • Att använda tekniken blir inte alltid svårare, även om tekniken blir mer komplicerad och allt kan göras på olika sätt, • Att göra tillsammans och uppnå skalfördelar kräver gemensamma synsätt och arbetsformer (uniformitet), vilket tar tid att etablera, men krävs för att samverkan ska ge en ökad effektivitet. Ett vanligt sätt för kommuner (och andra organisationer), är att genom samverkan med andra parter skapa förutsättningar för att hantera ovanstående problematik, vilket också är utgångspunkten för utredningen. Fördelar med en samverkan mellan kommuner inom it beskrivs ofta ha potential att: • Möjliggöra kompetensdelning och kompetensutveckling, • Åstadkomma skalfördelar vid inköp, underhåll och drift, • Dela utrustning, nät, hallar och annan infrastruktur för bl a ökad redundans, • Åstadkomma att kompetens och resurser faktiskt finns kvar i närområdet, • Minska risk, genom att kunna kraftsamla gemensamt då behov finns. Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 7 av 20 Utmaningarna vid it-samverkan är normalt att åstadkomma tillräcklig uniformitet, för att kunna tillgodogöra sig potentialen. Den kommunala samordningen (samverkan) inom Region Jönköping är inriktad på samordning kring digitalisering av verksamhetssystem (inte it-drift). Det finns ett antal externa parter, både kommersiella som kommunala (t.ex. Soltak och Höglandets IT) som erbjuder lösningar kring it-drift. 2.2 Begreppet it-drift med tillhörande avgränsningar Utredningen startade med, att utifrån lösningsansatsen om en ökad samverkan mellan kommunerna avseende it-drift, tydliggöra begreppen och bedöma potentialen för en tänkt samverkan. Hela it-området grupperades efter gemensamma diskussioner på följande sätt; A. Drift, skötsel, förvaltning och anskaffning av IT-infrastruktur för: 1. Datacenter (primära, sekundära, lagring, …), 2. Kommunikation/Nätverk/Accesspunkter, … 3. Av tillhandahållna ”plattformar”, … 4. Klienter, Arbetsplatsverktyg, Skrivare, Telefoni, … B. Användarsupport kring IT-drift, … C. Facilitering av verksamhetsbehov, ... D. Projektmedverkan, som kan … E. Svara för aspekter på IT-säkerhet inom… F. Systemförvaltning av verksamhetssystem … G. Komplett servicedesk (inklusive verksamhetssystem och andra …), H. Inslag av konsultativt arbete (experter) gentemot … I. Omvärldsbevakning, strategi och it-ledning generellt. Område A och B benämns i utredningen fortsatt ”it-drift”, C och D ”förändringshantering” och E till I som ”vidmakthållande”. Enligt gemensamma diskussioner bestämdes att följande moment bedöms ligga utanför vad som i detta skede kan vara rimligt att samverka kring; • Generell beställarkompetens inom it, • Kunskap/kompetens om användningen av it i hemmaorganisationen, t.ex. vid kriser, förändrad verksamhet och olika typer av klassificeringar, • Samordning av verksamhetsutveckling, digitalisering och omvärldsbevakning, med it, • Informationssäkerhetssamordning, • Verksamhetsförvaltning av verksamhetssystem. Erfarenheter hos andra organisationer styrker att det är väsentligt att ha kvar resurser internt för att kunna bibehålla rådighet, kontroll och agera som en ”god beställare” (enligt ovanstående punkter). 2.3 Dagens miljöer Med stöd från dagens it-funktioner har en sammanställning på övergripande nivå av dagens it-miljöer genomförts. Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 8 av 20 Sammanfattningsvis kan sägas att likheterna mellan kommunerna (GGVH) tekniskt (avseende it-drift) är större än skillnaderna. Det finns således goda förutsättningar ur ett tekniskt perspektiv för en samverkan kring it-drift, även om det under en eventuell övergångsperiod kommer krävas en successiv harmonisering, utifrån en gemensamt bestämd målarkitektur. Via den regionala och den ”allmänkommunala” samordningen (SKR/Handslaget/leverantörer osv) finns för verksamhetssystemen en viss likhet i miljöerna, men den bedöms inte vara stor. Utredningen har inte specifikt granskat arbetssätt och styrning av it generellt på respektive kommun (”it- governance”), t.ex. kring rutiner för behovsfångst, anskaffningar, ärendehantering, leverantörsrelationer, systemförvaltningsmodeller, finansieringsstyrning och så vidare, men den allmänna synen är att dessa moment är i princip osynkroniserade. Det kommer således ett ganska omfattande arbete för att skapa en uniformitet, innan en samverkan kan bli effektiv. Sammantaget innebär detta att förutsättningarna för en samverkan kring it-drift (A och B) är goda, medan samverkan avseende C till och med H är mindre goda (åtminstone initialt). 2.4 Potential för en eventuell samverkan För respektive område gjordes en potentialbedömning vid en eventuell samverkan. Tänkbar samverkan identifierades i diskussion med respektive kommun enskilt och i grupp. Tänkbar samverkan följde indelningen i områdena A-I enligt ovan. Bedömningen av potentialen togs fram av respektive kommun i diskussion, med ett maxvärde om 100 per område. Varje kommun gjorde bedömningen av potentialen utifrån sin egen existerande situation, som ett målvärde. Med potential avses i detta fall, utifrån respektive kommuns perspektiv på cirka 3 - 5 års sikt, en sammanvägning (som en multipel med maxvärdet 100) kring primärt: • Den identifierade och upplevda viljan att uppnå en samverkan inom området, • Områdets bedömda nytta vid en rimligt uppnådd samverkan, • De existerande förutsättningarna och förmågan (hos kommunen) för att uppnå en effektiv samverkan inom området. Potentialen för respektive område summerades sammanvägt för kommunerna. På så sätt gavs en första bild av om det finns en väsentlig potential och i så fall var tyngdpunkten (den samlade potentialen) bör ligga i det kommande arbetet, se kolumn ”Potential” i figur nedan: Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 9 av 20 En övergripande jämförelse mellan estimerad ”normal livscykelutgift” för motsvarande område generellt i kommunal sektor gjordes också (se kolumn ”Idag” i figur ovan). Förklaringen till skillnaden mellan potential och livscykelutgift bedöms primärt vara den förflyttning som sker löpande från egen it-drift (”on prem”) till moln-drift (”cloud”). Potentialbedömningen ovan styrks av att motsvarande organisationer ofta just väljer att samverka eller köpa tjänster just avseende it-drift. Molndrift, virtualisering och digitalisering innebär också att volymen it-drift, relativt andra it-relaterade delar, är minskande andelsmässigt, dock inte i absoluta tal. 2.4 Sammanfattning Följande sammanfattning kan göras kring bedömningen av nytta och fördelar med en samverkan (potential); • Samtliga kommuners företrädare för it ser en tydlig potential vid samverkan, • Potentialen hos samverkan är idag tydligast och mest tillgänglig kring it-drift, • På sikt förväntas även området kring ”vidmakthållande” erbjuda betydande potentialer vid en eventuell samverkan. Potentialen har inte kvantifierats ekonomiskt inom ramen för utredningen. Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 10 av 20 3. Analys 3.1 Analysmodell Utifrån potentialbedömningen formulerades en analysmodell, se figur nedan: Utifrån vikten i potentialbedömningen skapades olika handlingsalternativ, för att på olika sätt tillvarata nyttorna vid samverkan. Respektive handlingsalternativ värderades utifrån olika kriterier. Även aspekter kring organisationsform och genomförandeplan vägdes in, i en iterativ arbetsform. I iterationer skapades bland annat nedanstående 7 alternativ som värderades efter kriterierna; • Alternativ 0, samverkansform enligt den modell som tillämpas idag, • Alternativ 0.5, samverkansform med en tydlig avgränsning att avse enbart it-drift i egen regi, tillsammans med övriga parter inom ”Kommunal utveckling vid region Jönköping”. • Alternativ 1, samverkansform med en tydlig avgränsning att avse it-drift i egen regi i en avgränsad organisatorisk funktion med utförande av it-drift med egna sammanlagda resurser, • Alternativ 2, en samverkansform, med en gemensam it-avdelning i egen regi. Fokus för alternativet är utförande med ett brett ansvar och med egna sammanlagda resurser i en avgränsad organisatorisk funktion, • Alternativ 3, en gemensam samordning av interna resurser för it-drift, med fokus på att använda de existerande interna befintliga resurserna så effektivt som möjligt, med en insatsfördelning mellan kommunerna, så att utförandet av de olika delarna av it-drift sker ”där det finns bäst förutsättningar”, • Alternativ 4, en gemensam samordning av en (alternativt flera) externa it-partner för it-drift, med fokus på effektiv upphandling, styrning, uppföljning samt konkurrensutsättning över tid, • Alternativ 5, samverkansform som en gemensam it-avdelning där det huvudsakliga utförandet sker med externa parter (t.ex. Soltak, Regionen och externa kommersiella leverantörer). Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 11 av 20 Under en period värderades dessa alternativ och stämdes av i olika konstellationer. En renodling gjordes till de 4 alternativ som beskrivs i avsnitt 3.2. nedan. Värderingen av respektive alternativ gjordes utifrån följande kriterier: 1. Alternativets bedömda förmåga att leverera tjänster enligt den potentialomfattningen som alternativet har (alternativets potential jämfört med maximal potential), 2. Alternativets beroende till externa resurser, 3. Alternativets möjligheter till intern kompetensförstärkning, 4. Alternativets möjliga tillgång till kompetens (extern), 5. Uppnådda skalfördelar och ekonomiska fördelar som alternativet innebär, 6. Konsekvenser avseende minskade risker och uppnådd redundans, 7. Kostnad och resursinsats för att genomföra alternativet (genomförandeplan och organisationsform). Kriterierna gavs värde 1 till 4, där 4 innebar det mest positiva värdet. 3.2 Handlingsalternativ De handlingsalternativ som utredningen valde att gå vidare med, baserades på de diskussioner som genomfördes med respektive kommun under augusti/september samt vid gemensamma möten 2024-08- 23 och 2024-09-17. Karaktären för respektive alternativs omfattning framgår av nedanstående figur (se även bild 16): Skillnaden mellan Teknik/Tjänsteperspektiv (för alternativ 1) kan sägas bestå av (se även bild 17); • Graden av och på vilket sätt som den gemensamma it-funktionen levererar till respektive kommun, • I Alternativ 1 teknik så svarar den gemensamma it-funktionen för en leverans av viss överenskommen utrustning, men där beställaren (respektive kommun) har större frihetsgrader och ansvar för vilken utrustning som väljs och på vilket sätt den används, • I Alternativ 1 tjänster så svarar den gemensamma it-funktionen för en mer komplett leverans, inklusive t.ex. val av utrustning, övervakning, underhåll osv, Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 12 av 20 • Gränslinjen (inte knivskarp) dras vid vem som ansvarar/utför. Den gemensamma it-funktionen i Alternativ 1 teknik kommer alltså att bli mindre (färre anställda, lägre budget osv) och ha en lägre grad av strategisk påverkan. Jämförelse av alternativen utifrån potential och genomförbarhet framgår av nedanstående figur (se även bild 18): De 4 olika alternativen beskrivs mer i detalj i de följande avsnitten. 3.2.1 Alternativ S – Gemensam samordning av intern IT-drift Alternativ S innebär en samordning av kommunernas interna resurser för IT-drift. Fokus ligger på att använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt, där en insatsfördelning mellan kommunerna säkerställer att de olika delarna av IT-driften utförs ”där förutsättningarna är bäst”. Samordningen uppnås genom avtalsreglering och ett tydligt huvudmannaskap, men de operativa aktiviteterna utförs av respektive kommun inom specifikt definierade områden. Resurser för löpande samordning samt strategisk och taktisk planering allokeras gemensamt (t.ex. som en ”rullande ansvarig samordnare”). Detta alternativ erbjuder en högre grad av samordning, jämfört med ren samverkan, men utan att gemensamt anställd personal behövs. Samordningen av befintliga IT-resurser syftar till att göra IT-driften så effektiv som möjligt. För- och nackdelar med Alternativ S Fördelar: • Dagens befintliga resurser kan fokuseras och utnyttjas effektivt. • Alternativet är relativt enkelt att återgå från om det inte visar sig vara framgångsrikt ("lätt att backa"). Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 13 av 20 • Låga initiala kostnader, vilket minskar den ekonomiska risken. • Bidrar delvis till en ökad enhetlighet i IT-driften mellan kommunerna. • Flexibilitet att enkelt övergå till andra lösningar i framtiden om behovet uppstår. Nackdelar: • Det kan vara svårt att skapa tillräcklig tydlighet i ansvarsfördelning och roller. • En del av den potentiella effektiviteten och samordningsvinsten riskerar att utebli. • Samordningsuppgiften mellan kommunerna kan bli tidskrävande och komplex. • Det saknas etablerade gränssnitt och strukturer för samordning, vilket kan leda till utmaningar i implementeringsfasen. Värdering av Alternativ S För att bedöma alternativen görs en värdering utifrån de 7 olika kriterierna, nedan följer en sammanställning av poängsättningen för Alternativ S: 3.2.2 Alternativ 1 – Teknik, Samverkan gemensam IT-drift i egen regi Alternativ 1 Teknik innebär samverkan kring IT-drift (A-B) som genomförs gemensamt i egen regi. Fokus för detta alternativ ligger på utförandet av IT-drift och leverans av tekniska miljöer, där resurser och personal samlas i en avgränsad organisatorisk enhet utan att någon specifik kommun har ett uttalat värdskap. Inriktningsvalet för detta alternativ är att främst leverera överenskommen teknisk infrastruktur. Resurser hämtas initialt från befintliga organisationer, inklusive medarbetare samt existerande hård- och mjukvara. Startuppsättning sker utifrån tillgänglighet, funktion och prestanda. Genomförandet sker i en tydligt avgränsad organisation, exempelvis i form av ett bolag eller ett kommunalförbund. Uppstarten sker organisatoriskt tidigt, och det operativa ansvaret tas över successivt. Det kan också finnas ett behov av viss taktisk styrning av områdena C-I. Detta alternativ kräver mindre uniformitet och ett mindre antal gemensamma resurser jämfört med Alternativ 1 Tjänst. Enkelt uttryckt kan detta alternativ ses som ett gemensamt IT-driftbolag (eller motsvande), där dagens IT-resurser samlas för att leverera tekniska plattformar. Fördelar och nackdelar med Alternativ 1 teknik Fördelar: • Hanterar en stor del av potentialen, • Tydligt uppdrag, • Enkelt att komma igång med och successivt vidareutveckla, • Väletablerade gränssnitt gentemot andra parter. Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 14 av 20 Nackdelar: • För att bli effektivt behöver även strategiska inriktningsfrågor (utanför uppdraget) samordnas för uniformitet, • Tillräckligt stor volym på sikt? • Risk fastna i rollen som ”konkurrensutsatt servicebolag”. Värdering av Alternativ 1 Teknik För att bedöma alternativen görs en värdering utifrån de 7 olika kriterierna, nedan följer en sammanställning av poängsättningen för Alternativ 1 Teknik: 3.2.3 Alternativ 1 – Tjänst, Samverkan gemensam IT-drift i egen regi Alternativ 1 Tjänst innebär en samverkan kring IT-drift (A-B) som sker gemensamt i egen regi. Fokus för detta alternativ ligger på att utföra IT-drift med leveranser i form av paketerade tjänster, där resurser och personal samlas i en avgränsad organisatorisk enhet, utan att någon specifik kommun har ett uttalat värdskap. Målet för detta alternativ är att primärt leverera överenskomna och färdigpaketerade tjänster enligt tydlig angivna service-nivåer (”SLA”). Resurserna hämtas inledningsvis från de befintliga organisationerna, inklusive medarbetare samt existerande hård- och mjukvara. Startuppsättningen baseras på tillgänglighet, funktionalitet och prestanda hos dessa resurser. Genomförandet sker inom en tydligt avgränsad organisation, exempelvis i form av ett bolag eller ett kommunalförbund. Uppstarten sker organisatoriskt tidigt, med successiva övertag av det operativa ansvaret. Det kan även finnas behov av viss taktisk styrning av områdena C-I. Detta alternativ kräver mer uniformitet och ett större antal gemensamma resurser jämfört med Alternativ 1 Teknik. Kortfattat innebär detta alternativ att ett gemensamt IT-driftbolag (eller motsvarande) bildas, där dagens IT-resurser samlas för att leverera färdigpaketerade tjänster. För- och nackdelar med Alternativ 1 tjänst Fördelar: • Hanterar en stor del av potentialen, • Tydligt uppdrag, • Enkelt att komma i gång med och successivt vidareutveckla, • Väletablerade gränssnitt gentemot andra parter. Nackdelar: Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 15 av 20 • För att bli effektivt behöver även strategiska inriktningsfrågor (utanför uppdraget) samordnas för uniformitet, • Tillräckligt stor volym på sikt? • Risk fastna i rollen som ”konkurrensutsatt servicebolag”. Värdering av Alternativ 1 tjänst För att bedöma alternativen görs en värdering utifrån 7 olika kriterierna, nedan följer en sammanställning av poängsättningen för Alternativ 1 Tjänst: 3.2.4 Alternativ 2 – Samverkan gemensam IT-avdelning i egen regi Alternativ 2 innebär en samverkan kring samtliga normala uppgifter som hanteras inom en IT-avdelning, det vill säga alla identifierade områden (A-I), som utförs i egen regi med en successiv implementeringsplan. Fokus för detta alternativ är att skapa en gemensam IT-avdelning. Avdelningen byggs upp med dagens sammanlagda resurser för att hantera uppdragen, organiserad som en gemensam funktion utan att någon enskild kommun har ett uttalat värdskap. Utförandet sker med ett brett ansvar, där resurserna samlas och används för att leverera de tjänster som för närvarande hanteras av de enskilda IT-avdelningarna. Under uppstartsfasen kommer viss resurskomplettering att behövas och eventuellt även i fortvarighetstillståndet (jämfört med idag). Sammanfattningsvis innebär detta alternativ att ett gemensamt IT-bolag (eller motsvarande) bildas, där dagens IT-resurser samlas för att skapa en gemensam kommunal IT-avdelning. För- och nackdelar med Alternativ 2 Fördelar: • Hanterar stor del av möjlig potential, • Störst tänkbara volym, • Ett naturligt utvecklingssteg, vid ett välfungerande alternativ 1. Nackdelar: • Komplexa gränssnitt gentemot förvaltningarnas verksamhet, • Kräver ny fungerande uniformitet, inte minst mot respektive kommuns förvaltningar, • Risk fastna i rollen som ”konkurrensutsatt servicebolag”. Värdering av Alternativ 2 För att bedöma alternativen görs en värdering utifrån de 7 olika kriterierna, nedan följer en sammanställning av poängsättningen för Alternativ 2: Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 16 av 20 3.3 Tänkbara vägval För genomförande av alternativen finns lite olika tillvägagångsätt och ordningsföljd, se figur nedan: Nedan beskrivs några tänkbara ordningsföljder och i avsnitt 4 beskrivs rekommenderat tillvägagångssätt (se även bild 19). 3.3.1 Nu → Alternativ S I detta alternativ går kommunerna från den nuvarande situationen till en högre grad av intern samordning genom Alternativ S, men utan att formellt etablera praktisk samverkan. Fokus ligger på att utnyttja de befintliga resurserna så effektivt som möjligt, utan att formellt skapa gemensam IT-drift eller en gemensam IT-avdelning. Genom att fördela ansvaret för IT-driften utifrån varje kommuns specifika förutsättningar, kan en större effektivitet och samordning uppnås, utan att nödvändigtvis formalisera samarbetet fullt ut. 3.3.2 Nu → Alternativ 1 I Alternativ 1 ligger fokus på intern hantering, där kommunerna gemensamt driver sin IT-drift, antingen med en inriktning ”teknik” eller som ”tjänst”. Målet är att effektivisera IT-driften genom att dela resurser och kompetens. Alternativ 2, å andra sidan, tar ytterligare ett steg genom att skapa en gemensam IT- avdelning med ett bredare mandat. Utvecklingsväg från Alternativ 1 → Alternativ 2 är rimlig. Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 17 av 20 Att gå från Alternativ 1 till Alternativ 2 utgör en naturlig utvecklingsväg. I detta scenario inleder man med grundläggande samverkan kring it-drift i Alternativ 1 och utvecklar därefter en mer integrerad och mer omfattande IT-organisation i Alternativ 2. 3.3.3 Alternativ S → Alternativ 1, 2 eller extern lösning Alternativ S kan utvecklas i flera olika vägval beroende på samordningens effektivitet och framtida behov. Det kan leda till en övergång till Alternativ 1 eller 2, som innebär mer formell intern samverkan, eller till en extern lösning där samverkan sker med externa aktörer. 3.4 Organisationsform Val av formen för samverkan styr till stor del vilken organisationsform som är lämplig att använda. Generellt vid kommunal samverkan avseende it är det vanligt att någon av dessa tillämpas: • Kommunalförbund • Gemensam nämnd • Bolag • Avtalssamverkan o Separering och delning av funktioner mellan deltagande kommuner, o Gemensam samverkan med befintligt bolag, o Gemensamma köp/avtal av större åtaganden/funktioner, o Samverkan/partnerskap med externa leverantörer. • Gemensam användning av leverantörer via SKR (t.ex. Adda-avtal). Vid en samordning (som i Alternativ S) är en avtalssamordning med delning av funktioner mest trolig. Vid en leverans av it-drift via en organisatoriskt avgränsad funktion, är Kommunalförbund eller bolag mest trolig. Normalt sett har bolag fördelar avseende rådighet och kontroll, medan Kommunalförbund kan ha fördelar vid t.ex. samverkan med andra kommunala/regionala aktörer/SKR och för licenshantering från vissa leverantörer (”kommunlicenser”). Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 18 av 20 4. Samlad rekommendation 4.1 Val av inriktning Vid det gemensamma arbetsmötet 2024-09-17 diskuterades rekommendation och förslag till fortsatt arbete. Samtliga kommuner är positiva till en samverkan i enlighet med utredningsdirektivet. Inför mötet hade distribuerats en sammanfattande inställning kring vilken inriktning som förespråkas från respektive kommun enligt figur nedan: Sammantaget föredrar Vaggeryd och Gislaved en start av samverkan utifrån Alternativ 1 Teknik, medan övriga kommuner har Alternativ 1 Tjänst som föredragen utgångspunkt. Inställningen ska inte tolkas bokstavligt, utan den samlade inställningen är att vi bör arbete vidare utifrån ett samlat alternativ 1, på 3 - 5 års sikt. Samlat ger utredningen följande förslag till fortsatt arbete; • Utarbetande av inriktningsbeslut om samverkan enligt alternativ 1, på 3 års sikt, • Beslut om genomförande av förstudie/förprojektering avseende alternativ 1. Övergripande skisserad tidsindelning framgår av nedanstående figur: Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 19 av 20 I följande avsnitt ges en sammanfattande beskrivning av förslag till innehåll i en förstudie och övergripande fas/tidsindelning i en genomförandeplan. 4.2 Förslag till innehåll i förstudie Innan ett eventuellt beslut om att inleda en samverkan kring it-drift föreslås att en förstudie genomförs med nedanstående innehåll. Tydliggörande av målbild • Styrande principer och arkitektur • Leveransomfattning • Leveransformer och geografiska placeringar • Organisationsform • Resurshantering • Initiallösning Arkitektur • Detaljering inventeringsunderlag • Framtagande arkitektur för datacenter, nät, plattformar och klienter • Administrationsverktyg och arbetsmodell • Hallplanering • SLA-nivåer Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar • Tidsmässig planering resurser • Ekonomi genomförande • Ekonomi fortvarighet (kostnad per år) Informationssäkerhet • Identifiering av ställda krav • Vilken nivå har vi idag? • Vilken nivå ska gälla framöver? Genomförandeplanering • Genomförandestrategi och logik • Organisation • Resursbehov • Schematisk tidplan Organisations- och beslutsformer • Facklig samverkan • Bolag - Avtal - Kommunalförbund - Nämnd • Planering för bildande • Framtagande av genomförandeplan • Framtagande av beslutsunderlag Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com Dokument Författare Ansvarig Version Sida Utredningsrapport Anders Wendesten Arbetsmaterial 2024-10-01 Sida 20 av 20 Förstudiegrupp Förstudiegruppen ansvarar för samordnad planering och dialog med representanter från varje kommun. Gruppen består av förstudieledning, teknikkompetens, dokumentationsansvariga, mötesledare samt personer som arbetar med framtagande av beslutsunderlag. Tidsåtgången för förstudien beräknas vara cirka tre månader, förutsatt ett fokuserat genomförande. Varje kommun representeras av personer inom datacenter, nätverk, klienter (inklusive support), HR, verksamhetsutveckling och en arbetstagarrepresentant. Till förstudiegruppen kan med fördelas knytas en extern leverantör som har vana av att genomföra bildande och transformation enligt alternativ 1. 4.3 Genomförandeplan Genomförandet föreslås förslås följa nedanstående schematiska steg. Analys, resurser, planering och uppstart • Analys och justeringar efter beslut • Resurssättning av genomförandeorganisation • Tidssättning av genomförandeplanen • Uppstart Genomförande • Bildande av organisation • Tillsättning av levererande organisation, första tillfället • Fysiska etableringar och flytt av utrustningar • Start av initial lösning (ca halvtid) • Justeringar löpande • Tillsättning av levererande organisation, andra tillfället • Fortsatt fysiska etableringar och flytt av utrustningar • Framtagande av utvecklings- och verksamhetsplan Överlämning och avslut • Beslut av utvecklings- och verksamhetsplan • Start av ordinarie styrform • Avveckling genomförandeorganisation • Överlämning till mottagande organisation • Utvärdering Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 1(2)

Kf §28 Dnr: KS.2025.33 Kommunfullmäktiges uppdrag till demokratiberedningen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till Demokratiberedningen att arbeta med frågan om trygghet, digitalt utanförskap, demokrati i Gislaveds kommun gällande information om kommande större förändringsbehov och frågan om önskemål vad kommunen ska investera pengar i för att göra kommunen bättre. Ärendebeskrivning Demokratiberedningen är en beredningsgrupp som arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Varje parti i kommunfullmäktige har fått i uppdrag att skicka in till kommunfullmäktiges presidium vilka frågeställningar som man vill ge i uppdrag till demokratiberedningen att arbeta vidare med. För att det ska vara ett rimligt uppdrag för demokratiberedningen att hinna med under året har kommunfullmäktiges presidium gått igenom förslagen och gjort ett urval där man plockat ut fyra stycken av partiernas förslag. Kommunfullmäktiges presidium beslutade den 19 mars 2025 att föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till Demokratiberedningen att arbeta med frågan om trygghet, digitalt utanförskap, demokrati i Gislaveds kommun gällande information om kommande större förändringsbehov och frågan om önskemål vad kommunen ska investera pengar i för att göra kommunen bättre. Beslutsunderlag Protokoll kommunfullmäktiges presidium den 19 mars 2025, §8 Förslag på uppdrag till demokratiberedningen och medborgarrådet 2025 Yrkanden Anton Sjödell (M) med instämmande av Lennart Kastberg (KD), Marie Johansson (S), Fredrik Sveningson (L), Mikael Kindbladh (WeP) och Ronny Johansson (V): Bifall till kommunfullmäktiges presidiums förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på kommunfullmäktiges presidiums förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt detta. Beslutet skickas till: Demokratiberedningen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Förslag på uppdrag till demokratiberedningen och teman för medborgarrådet 2025 Allmänna kommentarer:  Att demokratiberedningen informera vid varje nämnd om sitt arbete övergripande och möjligheten som finns att använda sig av demokratiberedningen som verktyg exempelvis genom medborgarrådet och som remissinstans.  Medborgarrådet bör användas på lämpligt sätt vid framtagande av ny översiktsplan. Notering från kommunstyrelseförvaltningen:: Demokratiberedningen har deltagit workshops om översiktsplan under hösten 2024.  Vid anmälan om deltagande i Medborgarrådet bör anmälaren ange vilken/vilka fokusgrupper han/hon vill delta (skola, kollektivtrafik etc.). Troligen ska en enkät endast behandlas av berörd fokusgrupp men information får ut till samtliga gällande aktuell enkät. Notering från kommunstyrelseförvaltningen: Vid intresseanmälan finns redan en fråga om vilka frågor som personen är mest intresserad av. Här ser ni en sammanfattning av nuvarande fördelning av intressen inom gruppen: När gruppen är tillräckligt stor är det möjligt att rikta frågorna enligt intresseområden. I nuläget blir grupperna för små för det. Inspel avseende Demokratiberedningens uppdrag:  Trygghet: Hur kan vi minska glappet mellan den upplevda otryggheten och hur den faktiska tryggheten egentligen är? Notering från kommunstyrelseförvaltningen: Polisen trygghetsmätning görs årligen och resultatet från 2024 visar en ökad trygghet.  Input till hur vi bygger ett attraktivt samhälle i de tre hållbarhetsperspektiven. Notering från kommunstyrelseförvaltningen: Rekommenderas ett samråd med rådet för hållbar utveckling.  Digitalt utanförskap: Många äldre och personer med funktionsvariationer kan ha det svårt idag med digitaliseringen. Hur ser det ut i vår kommun och vad kan vi göra? Notering: Rekommenderas samråd med Kommunala rådet för sociala funktionshinderfrågor  Tillgång till service: Vad kan man förvänta sig i kommunens olika samhällen, när det gäller service?( ex. bankomat, arbetsförmedling, sjukvård, apotek, bensin, skola, kollektivtrafik m.m)  Kommunens attraktivitet: (vart vill folk bo i vår kommun) efter en sådan koll, kan man ju se vart man eventuellt behöver göra punktinsatser.  Demokrati i Gislaveds kommun: 1. Hur tycker du att kommunen ska informera om kommande större förändringsbehov? – kommuntidningen, hemsida, mejlprenumeration, Facebook-sida eller inga förändringar behövs. 2. Hur tycker du att kommuninvånarna ska kunna påverka politiska beslut? - Medborgarförslag till kf, E- petitioner, Medborgarråd per tema, lokalsamtal, medborgarbudget (kostnad) Notering från kommunstyrelseförvaltningen: Medborgarrådets första enkät berörde frågan om upplevelser om inflytande i kommunens beslutsprocesser och bedömning om kunskapsnivån om hur politiska beslut tas i kommunen.  Hur ser kommunens invånare på framtiden i kommunen? Vill dom ha tillväxt eller vill dom att de skall vara som de alltid varit? Notering från kommunstyrelseförvaltningen: Enkäten år 2024 handlade om framtidsvisioner.  Är invånare nöjda med kommunens offentliga lekplatser?  Hur ser våra invånare till tillgången/tillgängligheten av natur för att kunna koppla av ? Notering från kommunstyrelseförvaltningen: Det pågår ett arbete med att ta fram ett friluftsplan i kommunen och en enkät är genomförd inom temat.  Ställa frågan till invånarna (du får 1st önskan, där du kan önska dig vad du vill, som du vill att kommunen skall investera pengar i för att göra kommunen bättre)  Hur man ska hantera matdistribution till de som har beviljat det i ordinärt boende?  Tycker du att kommunen ska köpa mer av svenskt kött och grönsaker, typ 90-100% eller mindre?  Var gränsen i antalet elever går för att bedriva en skola?  Kommunen har en ansträngd ekonomi. Tycker du att den nya simhallen kan vänta på byggstart 4 år till?  Tycker du att kommunen ska spara på kostnaderna eller höja skatten? Eller både ock? Eller annat förslag?  Kollektivtrafik: Hur ska vi utveckla kollektivtrafiken? Kan vi subventionera biljettpris? Ska vi införa egna kommunala busslinjer? GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 1(4)

Ksau §100 Dnr: KS.2024.174 1.6.4 Genomförandebeslut IT-samverkan i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna presenterad förstudierapport att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027 att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge. att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna. att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026 att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Ärendebeskrivning Syftet med en gemensam IT-samverkan mellan Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV) är att långsiktigt stärka kommunernas förmåga att möta ökande krav inom digitalisering, informationssäkerhet och verksamhetsutveckling. Genom att samordna resurser och kompetenser kan sårbarheten minska, särskilt inom områden där tillgången till specialistkompetens är begränsad. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(3) Ksau §100 (forts.) En gemensam struktur skapar bättre förutsättningar för kontinuitet, redundans och kunskapsdelning, vilket är avgörande för att upprätthålla en stabil och säker IT-miljö. En viktig del är att verksamheten utvecklas för att säkerställa lokal representation och tillgång till närservice, verksamhetsnära stöd, god tillgänglighet och hög kvalitet i ITleveransen. Vidare möjliggör samverkan en mer enhetlig och systematisk hantering av ITsäkerhetsfrågor. Genom gemensamma arbetssätt, standarder och investeringar kan kommunerna höja sin samlade säkerhetsnivå och stå bättre rustade mot framtida hot och incidenter. Detta bidrar inte bara till att skydda kritisk information och samhällsviktiga funktioner, utan också till att skapa en trygg och professionell IT-miljö för både medarbetare och invånare. Samverkan skapar även förutsättningar för en mer effektiv verksamhet genom stordriftsfördelar, gemensamma upphandlingar av tjänster och system samt bättre nyttjande av tekniska plattformar. På sikt kan detta bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen, samtidigt som kvaliteten i leveranser och tjänster förbättras. Genom att agera tillsammans kan GGVV-kommunerna stå starkare inför framtidens utmaningar och möjligheter inom IT-området. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna presenterad förstudierapport, att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner, att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027, att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun, att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar, att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge, att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna, att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium, att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026, att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen, att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen, samt att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 3(3) Ksau §100 (forts.) Beslutsunderlag Utredning it-drift, daterad den 1 oktober 2024. Kommunstyrelsens protokoll den 15 januari 2025, §20. Förstudie - Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 1, Juridiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 2, Rapport GGVV - IT-infrastruktur - Organisation och drift - Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, daterad den 4 maj 2026 Bilaga 3, Ekonomiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 27 maj 2026. Yrkanden Evagelos Varsamis (S), Stefan Nylén (SD), Carina Johansson (C), Ruth Johannesson (MiG), Sandy Kindbladh (WeP), Ylva Samuelsson (S): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Evagelos Varsamis (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-27 Anna Sanell Dnr: KS.2024.174 Genomförandebeslut IT-samverkan i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Förslag till beslut att godkänna presenterad förstudierapport att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027 att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge. att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna. att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026 att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(3) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Ärendebeskrivning Syftet med en gemensam IT-samverkan mellan Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV) är att långsiktigt stärka kommunernas förmåga att möta ökande krav inom digitalisering, informationssäkerhet och verksamhetsutveckling. Genom att samordna resurser och kompetenser kan sårbarheten minska, särskilt inom områden där tillgången till specialistkompetens är begränsad. En gemensam struktur skapar bättre förutsättningar för kontinuitet, redundans och kunskapsdelning, vilket är avgörande för att upprätthålla en stabil och säker IT-miljö. En viktig del är att verksamheten utvecklas för att säkerställa lokal representation och tillgång till närservice, verksamhetsnära stöd, god tillgänglighet och hög kvalitet i IT-leveransen. Vidare möjliggör samverkan en mer enhetlig och systematisk hantering av IT-säkerhetsfrågor. Genom gemensamma arbetssätt, standarder och investeringar kan kommunerna höja sin samlade säkerhetsnivå och stå bättre rustade mot framtida hot och incidenter. Detta bidrar inte bara till att skydda kritisk information och samhällsviktiga funktioner, utan också till att skapa en trygg och professionell IT-miljö för både medarbetare och invånare. Samverkan skapar även förutsättningar för en mer effektiv verksamhet genom stordriftsfördelar, gemensamma upphandlingar av tjänster och system samt bättre nyttjande av tekniska plattformar. På sikt kan detta bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen, samtidigt som kvaliteten i leveranser och tjänster förbättras. Genom att agera tillsammans kan GGVV-kommunerna stå starkare inför framtidens utmaningar och möjligheter inom IT-området. Beredning Riskanalys är genomförd och kommer att behandlas på CSG den 1 juni 2026. Beslutsunderlag Utredning it-drift, daterad den 1 oktober 2024. Kommunstyrelsens protokoll den 15 januari 2025, §20. Förstudie - Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 1, Juridiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 2, Rapport GGVV - IT-infrastruktur - Organisation och drift - Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, daterad den 4 maj 2026 Bilaga 3, Ekonomiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 27 maj 2026. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(3) Stefan Eglinger Kommundirektör Beslutet skickas till: Gnosjö kommun Vaggeryds kommun Värnamo kommun Kommundirektör KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 3(3) Vaggeryd Gnosjö Gislaved Värnamo Förstudie Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Innehållsförteckning Inledning .......................................................................................................................... 3 Bakgrund till förstudien ........................................................................................... 3 Uppdrag och avgränsning ........................................................................................ 3 Förstudie ......................................................................................................................... 4 Styrning och ledning- organisationsstruktur ....................................................... 4 Slutsats .................................................................................................................... 5 IT-drift, infrastruktur, vägval och förslag till organisation ................................ 5 Nulägesanalys IT-drift .......................................................................................... 5 IT-drift- system och investeringsbehov ........................................................... 6 Vägval datacenter .................................................................................................. 6 Faser och genomförandeplan ............................................................................. 6 Föreslagen organisation och roller ................................................................... 7 Slutsats .................................................................................................................... 7 Säkerhetsskydd, informationssäkerhet och IT-säkerhet .................................. 7 Ekonomisk redovisning och analys ........................................................................ 8 Nuvarande kostnadsbild ...................................................................................... 8 Bolag eller förbund ur ett ekonomiskt perspektiv ........................................ 8 Kostnadsberäkningar och fördelningsprinciper.............................................. 9 Fördelningsprinciper ............................................................................................ 9 Slutsats ................................................................................................................. 10 Bemanning och lokalisering .................................................................................. 10 Decentraliserad organisation .......................................................................... 10 Fördelar ur ett bemanningsperspektiv ...................................................... 10 Risker ur ett bemanningsperspektiv .......................................................... 11 Centraliserad organisation ............................................................................... 11 Fördelar ur ett bemanningsperspektiv ...................................................... 11 Risker ur ett bemanningsperspektiv. ......................................................... 11 Slutsats ................................................................................................................. 12 Genomförande och tidplan ...................................................................................... 12 2 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Inledning Under januari och februari 2025 tog kommunstyrelserna i Gislaveds-, Gnosjö-, Vaggeryds- och Värnamo kommuner (GGVV) ett inriktningsbeslut om en gemensam IT-drift och beslut om att ta fram en förstudie. Denna rapport är en sammanfattning av det arbetet som arbetsgrupperna tagit fram och beskriver även genomförandet i nästa steg. Kommundirektörerna har varit styrgrupp för arbetet och tidigt utsågs en förstudieledning med bred representation och förankring i alla kommunledningsgrupper. Ett beslut togs att arbetet till största del skulle genomföras med egen personal och därför utsågs också arbetsgrupper inom områdena juridik, kommunikation, ekonomi, IT, säkerhet och HR med representation från alla kommunerna. Bakgrund till förstudien Gislaveds-, Gnosjö-, Vaggeryds- och Värnamo kommun inledde ett utökat samarbete inom IT och digitalisering under hösten 2023 då ledande politiker och tjänstepersoner tillsammans gjorde en utblick om samarbeten inom området i Sverige och i Danmark. Därefter inleddes, under ledning av kommundirektörerna, ett arbete tillsammans med tjänstepersonerna om hur samverkan skulle kunna utvecklas och fördjupas. Våren 2024 togs beslut om att ta fram en utredning för att belysa konsekvenserna kring en eventuell samverkan avseende IT-drift samt undersöka hur nära eller långt ifrån varandra kommunerna står i driftmiljöerna. Under sommar och höst 2024 togs en utredning fram och i detta skede hade också Hylte kommun visat intresse för att delta i arbetet fortsatt och den utredning som togs fram omfattade därför alla fem kommuner. Utredningen beskrev potentiella fördelar och utmaningar med en gemensam IT-drift, för- och nackdelar med olika samverkansformer, utarbetade rekommendationer för nästa steg i processen för etablering av en gemensam IT-drift, definition av IT-drift, en bild av hur IT- driften ser ut i varje kommun, kartläggning av befintliga system och infrastruktur, identifiering av gemensamma behov och krav samt en analys av möjligheter och utmaningar med en harmonisering och sammanslagning. Utredningen som genomfördes visade på en stor potential i samverkan och bedömningen gjordes att en samverkan kan dämpa kostnadsutvecklingen framåt, bedömningen gjordes också att säkerheten skulle öka och sårbarheten minska genom att säkra kompetens inom området. Utredningen låg senare till grund för kommunernas inriktningsbeslut och beslut om att genomföra en förstudie. Uppdrag och avgränsning Uppdraget i inriktningsbeslutet var att förstudien ska innehålla en plan för hur samarbetet ska genomföras, inklusive en organisationsstruktur, resursallokering och tidplan. Förstudien kommer inte att ge svar på alla detaljerade frågor utan flera fördjupningar och utredningar kvarstår att genomföra i genomförandeprocessen. 3 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Förstudie Styrning och ledning- organisationsstruktur Utredningen som den juridiska gruppen har presenterat tog sin utgångspunkt i följande ramar. • Den gemensamma IT-driften ska förläggas i en självständig organisation som inte har hemvist i någon av kommunerna. • Den IT-drift respektive kommun driver idag innefattar även service till kommunernas kommunala bolag, stiftelser samt ett gemensamt kommunalförbund och det ska gälla även framöver; den gemensamma organisationen för IT-drift ska därför omfatta även de kommunala bolagen, stiftelserna och kommunalförbundet. • Det är önskvärt att det finns möjlighet för organisationen för gemensam IT-drift att köpa in vissa stödfunktioner och/eller tjänster från kommunerna, såsom vissa administrativa tjänster. Arbetsgruppen identifierade två möjliga organisationsformer utifrån givna ramar och det var kommunalförbund och aktiebolag. Utredningen belyser att det finns för- och nackdelar med båda formerna. Utifrån gällande upphandlingslagstiftning är det endast möjligt att samverka genom ett aktiebolag om hela kommunkoncernen inkl. kommunala bolag och stiftelser ska kunna ta del av samverkan utan upphandlingskrav. Bildande av ett kommunalt aktiebolag kräver enligt kommunallagen att fullmäktige fastställer det kommunala ändamålet, anger detta i bolagsordningen, utser styrelseledamöter, tillser insyn för allmänheten, och utser lekmannarevisorer. Organisationen kan sättas av ägarna genom beslut på bolagsstämman och regleras i bolagsordningen. Bolagsordningen är ett centralt styrmedel för bolaget. Bolagsstämman är det högsta beslutande organet, där aktieägarna kan utöva inflytande baserat på sin rösträtt i bolaget. Styrelsen utses av bolagsstämman och ansvarar för bolagets organisation och ekonomiska förvaltning. Till styrelsen är kretsen av personer som kan väljas bred och inte begränsat till t.ex. förtroendevalda. Styrelsen kan utse en verkställande direktör (VD) som hanterar den dagliga driften under styrelsens riktlinjer. Ägardirektiv och aktieägaravtal kan fungera som styrdokument för bolaget, där ägarna kan ställa krav och ge riktlinjer för verksamheten och dess förvaltning. Revision åligger lekmannarevisorer som utses av kommunfullmäktige och som rapporterar till bolagsstämman. Det är bolagsstämman som prövar ansvarsfrihet för styrelsen. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över bolaget. Men rätten till insyn baseras på avtal, överenskommelser och instruktioner – den följer inte automatiskt av uppsiktsplikten. 4 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Slutsats Slutsatsen är att ett aktiebolag är den enda organisationsform som är lämplig givet ingångsvärdena då kravet var att kommunala bolag, kommunalförbund och kommunala stiftelser ska kunna köpa tjänster. Om kommunerna väljer att samverka i form av ett gemensamt aktiebolag måste en tillfredställande ägarstyrning noga utformas och för en fungerande leverans till kommunerna kommer en beställarbehörighet inom respektive kommun vara nödvändig att bygga upp. Det är möjligt för bolaget att köpa stödfunktioner från en samverkanspart inom aktiebolaget. I bilaga 1 finns hela arbetsgruppens utredning att ta del av. IT-drift, infrastruktur, vägval och förslag till organisation För att kartlägga IT-infrastrukturen i respektive kommun upphandlades en konsult. Uppdraget var att: • Kartlägga och inventera tillsammans med varje kommun för att kunna presentera lämplig arkitektur för datacenter, nät, plattformar och klienter, administrationsverktyg och arbetsmodeller, hallplanering och SLA-nivåer för samverkan • Ta fram en genomförandestrategi och logik inkl. organisation och resursbehov Nulägesanalys IT-drift I nulägesanalysen har IT-drift i alla fyra kommuner inventerats utifrån säkerhet, plattformar, digital arbetsplats, IT-infrastruktur. Dess livscykelhantering av hårdvara och licenser samt teknisk support och servicedesk. En genomgång av kommunernas alla serverhallar utifrån teknisk standard, drift och redundans, förvaltning och användning samt säkerhet och åtkomst. Kommunerna har idag tre serverrum var med modern och välfungerande infrastruktur för drift av lokala IT-system. Driften hanteras av respektive organisations egen IT-organisation och alla har utformat sona egna rutiner och redundanslösningar. Antal Gislaved Gnosjö Värnamo Vaggeryd Totalt Antal anställda 2 700 850 3 100 1 200 7 850 Personal IT-org 19 10 25 8 62 Antal PC 2 600 1 300 5 000 2 200 11 100 (admin+skola) Antal servrar 175 110 280 60 625 Antal 1500 555 1950 750 4750 nätverksenheter 5 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun En sammanställning över nuläget är att tillsammans har kommunerna gemensamt en betydande organisationsstorlek. IT-drift- system och investeringsbehov Tidigare utredning och den senaste genomlysningen visar på att kommunerna har en relativt harmoniserad IT infrastruktur och använder och arbetar i flertalet likvärdiga system och har datacentermiljöer som bygger på samma logik. Alla kommuner står inför investeringar över de kommande åren men takten ser lite olika ut i kommunerna. Vägval datacenter I utredningen har en genomlysning av kommunernas datacenter gjorts utifrån behov framåt och när befintliga miljöer behöver bytas ut. Ett utbyte kräver en större investering. Två möjliga vägval har ställts mot varandra, att köpa ett nytt datacenter och börja från början eller att bygga vidare på ett befintligt. Det presenteras för- och nackdelar med båda alternativen. Att köpa ett nytt ger den nya organisationen möjlighet att designa en modern, skalbar och säker infrastruktur från grunden anpassad för de fyra kommunernas behov. Att bygga vidare på ett befintligt datacenter ger möjlighet att på ett hållbart sätt återanvända och skala upp en befintlig miljö genom att bygga vidare på denna. Utredningen rekommenderar att återanvända ett befintligt datacenter eftersom det vid tidpunkten fanns ett ännu inte driftsatt datacenter. Ur ett tekniskt perspektiv är ett nytt datacenter det mest robusta och framtidssäkra valet och bör vara utgångspunkten för det nya bolaget att investera i och det möjliggör en enklare övergång till den nya organisationen. Faser och genomförandeplan Tre faser presenteras i utredningen. Etablera och hantera, Designa och Bygg, Migrera och avveckla. I utredningen görs en uppskattning av tid. Dessa faser går hand i hand med andra arbetsgruppers material. • Steg 1. Skapa en gemensam styrning och organisation samt hantera befintliga miljöer till nästa steg är klart. Tid: 4-6 månader, 3000 timmar. • Steg 2. Skapa framtidens gemensamma plattform och arbetssätt. Tid: 10-12 månader, 9000 timmar. • Steg 3. Flytta verksamhetsdata och tjänster till den nya miljön och stäng ner det gamla. Tid: 12-24 månader, 8 000 timmar 6 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Föreslagen organisation och roller Den organisation som presenteras i utredningen och som bygger på de volymer som presenterats föreslår en organisation med tre chefer, en VD och två enhetschefer. VD är närmsta chef även för roller inom strategiskt ledningsstöd. En enhetschef inom IT-drift och infrastruktur och en för servicedesk och användarstöd. I övrigt en organisation med totalt 51 medarbetare. Slutsats Kartläggningen och utredningen visar på att en fullständig sammanslagning ger en långsiktig stabilitet och ökad innovationskraft. En gemensam organisation stärker styrning, kompetens och säkerhet och det finns en ekonomisk vinst i en sammanslagning. Utifrån analysen och utredningen är slutsatsen tydlig att det är en ekonomisk fördel att återanvända det som idag finns i kommunerna idag när en ny gemensam infrastruktur byggs upp men det finns också fördelar med att införskaffa ett nytt datacenter som bör beaktas av den nya organisationen. Rekommendationen är att den nya organisationen tar över befintliga miljöer och påbörjar konsolidering och harmonisering löpande och utifrån den samlade bilden som presenteras så bör den nya organisationen totalt vara något mindre än den samlade befintliga organisationen idag. I bilaga 2 finns hela utredningen att ta del av. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet och IT-säkerhet Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet. Varje enskild kommun bedömer om de bedriver säkerhetskänslig verksamhet eller hanterar säkerhetsskyddklassificerade uppgifter och därmed har behov av säkerhetsskydd. Om det finns säkerhetskänslig eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter – som kommunerna i dag bedriver – som ska följa med till gemensam IT-drift måste det finnas ett anpassat säkerhetsskydd. Med det menas att skyddet ska vara anpassat utifrån skyddsvärdet på informationen eller verksamheten. Om det inte går att garantera ett fullgott säkerhetsskydd behöver respektive kommun ha möjligheten att själva förvalta den säkerhetskänsliga verksamheten och/eller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter. Det behöver genomföras en gemensam säkerhetsskyddsanalys innan driftuppstart. Om analysen visar att det kommer bedrivas säkerhetsskydd behöver organisationen ha en egen säkerhetskyddsorganisation och anmäla verksamheten till Säkerhetspolisen. Om driften läggs i ett gemensamt bolag bär kommunledningen i respektive kommun fortfarande det yttersta ansvaret för informationssäkerhet och regelefterlevnad. Kommunerna behöver säkerställa detta. Det är viktigt att alla kommuner har klassat sina 7 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun system och har en aktuell kontinuitetshanteringsplan för att prioriteringar ska kunna göras vid eventuella driftstopp eller störningar. Det är viktigt att säkerställa styrningen genom bindande styrdokument för bolaget, säkerställa möjlighet till insyn och säkerställande av gällande lagstiftning. Ekonomisk redovisning och analys Utredningen som den ekonomiska gruppen arbetat fram tog sin utgångspunkt i följande. - Översikt över nuvarande kostnadsbild. - Ekonomiska förutsättningar för kommunalförbund och aktiebolag. - Kostnadsberäkningar för en ny organisation och puckelkostnader - Fördelningsprinciper Nuvarande kostnadsbild Den övergripande kostnadsbilden som presenteras i utredningen visar på att IT-drift är dyrare per användare och per invånare i de mindre kommunerna jämfört med de större. Det framhålls att det är vissa svårigheter att göra jämförelser mellan de olika kommunerna då det finns olikheter i hur verksamheterna är organiserade och skillnad i hur inköp redovisas. Bolag eller förbund ur ett ekonomiskt perspektiv Att bedriva IT-drift i kommunalförbund eller aktiebolag har vissa skillnader som sammanfattas i rapporten gällande etableringskostnader, skatter och moms, finansiering, riskfördelning, styrning och insyn samt långsiktiga effekter. Det är relativt små skillnader i etableringskostnader oavsett samverkansform. Det är däremot en tydligare skillnad inom skatt och moms där skatteaspekten talar till kommunalförbundets fördel. Båda samverkansformerna kommer behöva ett initialt kapitaltillskott. När det kommer till riskfördelning innebär ett kommunalförbund ett större ekonomiskt åtagande men i praktiken bedöms riskerna vara begränsade och bör inte vara avgörande för val av organisationsform. När det gäller styrning ger aktiebolag större flexibilitet när det gäller styrelsens sammansättning då styrelseledamöter även utanför den kommunala organisationen kan väljas och då möjliggöra extern kompetens i sakfrågor. När det gäller långsiktiga frågor så som expansion, avveckling eller avhopp bedöms aktiebolagsformen något mer flexibel men bedöms inte heller denna vara avgörande för val av samverkansform då båda formerna kan hantera dessa situationer i praktiken. 8 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Kostnadsberäkningar och fördelningsprinciper Att genomföra en kostnadsberäkning för en sammanslagning av IT-driften är förenat med betydande osäkerhetsfaktorer. Beräkningen utgår från nuläget samt ett antal fastställda parametrar, tillsammans med en prognos och framskrivning. Kostnader för IT-drift visar på en tydlig och långsiktigt stigande trend som beror dels på licenskostnader, begränsad tillgång till hårdvara, personalkostnader samt skärpta och nya regler på säkerhetsområdet. Kostnadsökningen för IT-drift bedöms uppgå till omkring fem procent årligen. Etablering av gemensam IT-drift antas inledas under 2027 och pågå till 2029. Kostnader för arbetstid för projektorganisation, interna resurser och externa konsulter utgår från uppskattning från konsultens utredning. Vid införandet kommer det uppstå en puckelkostnad för uppbyggnad av en ny IT-miljö. Under perioden behöver dels arbete utföras samtidigt som det kommer finnas ett behov av parallella lösningar, system och licenser. Över tid förväntas dock en gemensam IT-organisation ge lägre kostnader än fyra separata IT-organisationer. Fördelningsprinciper För att finansiera en gemensam IT-drift presenteras tre olika modeller. Full finansiering genom kommunbidrag, finansiering genom faktisk användning och en kombinerad modell. Den modell som bedöms mest ändamålsenlig är en kombinerad finansieringsmodell som bedöms skapa en balans mellan stabilitet och kostnadsmedvetenhet och minska risken för överkonsumtion av IT-tjänster. Vidare behöver beslut fattas kring hur kostnader ska fördelas samt hur nuvarande lösningar ska värderas, både framåt och i relation till hantering och eventuell kompensation för befintlig teknisk skuld. 9 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Beslut behöver även tas gällande hur in- och utträde i organisationen ska hanteras ekonomiskt. För att säkerställa långsiktighet behöver även en framtida ambitionsnivå beslutas om för att säkerställa en långsiktigt hållbar IT-driftorganisation. Slutsats Kostnaderna för IT-drift förväntas öka för alla kommuner framöver och även om en gemensam organisation innebär betydande initiala omställningskostnader och flera vägval så bedöms kostnadsutvecklingen minska över tid med cirka 10–30 procent. Bedömningen är också att tydlig styrning och avtal är viktigare än val av organisationsform ur ett ekonomiskt perspektiv. I bilaga 3 finns hela arbetsgruppens utredning att ta del av. Bemanning och lokalisering Ett nytt IT-driftbolag kommer i stor utsträckning att överta kommunernas medarbetare. Utredning av bemanningsprinciper och övergången kommer att fördjupas i genomförandefasen. Organisationen är ny och med nytt innehåll och förändrade förutsättningar. En viktig del är att verksamheten utvecklas för att säkerställa lokal representation och tillgång till närservice, verksamhetsnära stöd och med god tillgänglighet. Den riskanalys som genomförts under förstudiearbetet har tagit sin utgångspunkt i en centraliserad organisation och en decentraliserad organisation. Decentraliserad organisation I detta scenario beskrivs en organisation där majoriteten av verksamhetens delar fördelas mellan de samverkande kommunerna. Lokaliseringen sker dels med utgångspunkt i lokala behov, dels genom att vissa funktioner och arbetsuppgifter samlas i tematiska eller kompetensbaserade hubbar kopplade till specifika specialistområden. Organisationen kompletteras med ett mindre huvudkontor där övergripande ledning samt centrala stödfunktioner finns placerade. Fördelar ur ett bemanningsperspektiv Den geografiska närheten till respektive kommun bidrar till att verksamheten upplevs som tillgänglig och väl anpassad till lokala förutsättningar. Medarbetarna får i de flesta fall behålla sin nuvarande arbetsort, vilket minskar risken för ökad restid och belastning i vardagen. Det minskar även risken för uppsägningar kopplade till geografisk omflyttning. 10 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Genom att behålla verksamhet på flera orter finns goda förutsättningar att värna om befintlig kompetens och erfarenhet, samtidigt som rekrytering kan ske lokalt där behov uppstår. Risker ur ett bemanningsperspektiv En geografiskt spridd organisation riskerar att få svårare att bygga en gemensam identitet, kultur och “vi-känsla”. Medarbetare kan i högre grad identifiera sig med sin lokala enhet eller kommun snarare än med det nya bolaget som helhet, vilket kan försvåra samarbete och gemensam utveckling. När verksamheten är utspridd på flera orter kan införandet av nya arbetssätt, rutiner och system ta längre tid. Skillnader i lokala arbetssätt riskerar att leva kvar parallellt, vilket kan skapa otydlighet och upplevd ojämlikhet mellan medarbetare. Chefer förväntas leda medarbetare som är placerade på flera olika orter. Detta ställer höga krav på tydlighet, struktur och kommunikation. Det finns en risk att chefens närvaro upplevs som ojämn, vilket kan påverka både arbetsmiljö och uppföljning negativt. Centraliserad organisation I detta scenario beskrivs en organisationsmodell där huvuddelen av verksamheten är samlad till en gemensam geografisk plats. Kompetens, resurser och utrustning koncentreras i huvudsak till denna plats. Den lokala närvaron i kommunerna begränsas till de delar av verksamheten som kräver fysisk närvaro, exempelvis operativa eller användarnära arbetsuppgifter. I övrigt utgår organisationen från ett centraliserat arbetssätt där strategiska, administrativa och specialiserade funktioner bedrivs från den gemensamma platsen. Fördelar ur ett bemanningsperspektiv En centraliserad organisation, där majoriteten av medarbetarna är samlade på en eller ett fåtal platser, skapar bättre förutsättningar för att bygga en tydlig och gemensam organisationskultur. När chefer och medarbetare arbetar geografiskt nära varandra blir ledarskapet mer närvarande och likvärdigt. Centralisering ger bättre förutsättningar för att snabbt införa nya processer, system och arbetssätt. Detta är särskilt viktigt i uppstarts- och förändringsfaser. I en centraliserad organisation är det ofta enklare att matcha kompetenser mot varandra och att arbeta i tvärfunktionella team. Specialistkompetenser kan nyttjas mer effektivt när de inte är bundna till enskilda geografiska enheter. Risker ur ett bemanningsperspektiv. En centraliserad organisation kan medföra att avståndet till de lokala verksamheterna och kommunernas specifika behov ökar. Risken finns att beslut och prioriteringar upplevs som mindre relevanta eller anpassade till lokala förutsättningar. Centralisering innebär att medarbetare behöver byta arbetsort och kan få längre resväg till arbetet. För vissa kan detta påverka balans mellan arbete och privatliv negativt. När 11 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun arbetsplatsen flyttas eller koncentreras kan bolaget tappa värdefull kompetens om medarbetare inte har möjlighet eller vilja att pendla. En starkt centraliserad organisation kan ha svårare att snabbt anpassa sig till förändringar i lokala behov, volymer eller uppdrag och kräver därför en välorganiserad beställarorganisation i kommunerna. Det finns en risk att bolaget uppfattas som distanserat från den praktiska vardagen i verksamheten. Detta kan skapa spänningar och försvårar samarbete. Slutsats Den organisationsstruktur som redan inför inriktningsbeslutet föreslogs är en form av decentraliserad organisation för att möta behovet av ett verksamhetsnära stöd och service med god lokal tillgänglighet. Det finns för och nackdelar med båda organisationsformerna men en decentraliserad organisation ger bättre förutsättningar att behålla och tillvarata befintlig kompetens, samtidigt som negativa konsekvenser kopplade till längre pendling och geografisk omflyttning kan minska. Modellen skapar också möjligheter att möta kommunernas varierade behov samt ger en lokal närvara och kännedom om verksamheterna. Samtidigt ställer en geografiskt spridd organisation högre krav på ledarskap, styrning och samordning än dagens organisationer. För att säkerställa en likvärdig verksamhet behöver särskilt fokus läggas på tydlig kommunikation, gemensamma arbetssätt och ett aktivt arbete med organisationskultur och samverkan. Detta är avgörande för att inte skapa en ojämlik balans utifrån närvaro vilket kan påverka arbetsmiljö och engagemang mellan de olika orterna. Genomförande och tidplan Under genomförandefasen kommer stort fokus att ligga på att fortsätta utreda och fördjupa olika områden men kommer också att sätta stort fokus på styrning, ledning och finansieringsprinciper och därefter förbereda för en övergång till den nya samverkansorganisationen. Efter beslut om genomförande kommer arbetet att inledas med att bilda den nya organisationen, ta fram avtal och andra styrande dokument. Efter ett beslut om genomförande behöver en genomförandeplan skyndsamt tas fram för att täcka alla delar. Den nya organisationen ska bildas, avtal och andra styrande dokument behöver tas fram. Parallellt ska resurstillsättning ske och i det första steget rekryteras ansvarig högsta chef för den nya organisationen och därefter en stödorganisation för chefen. En genomförandeorganisation behöver tillsättas i kommunerna för att genomföra fördjupade analyser och utredningar inom flera områden. En gemensam säkerhetsanalys och nivåer för informationssäkerhet och ställda krav behöver tas fram. En gränsdragningslista samt servicenivåer och leveransmål behöver tas fram samtidigt som fördjupade utredningar 12 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun inom bemanningsfrågor och kring hur kommunernas beställarorganisation ska se ut framöver. Denna inledande fas bedöms ta sex månader och pågå hösten 2026. I förstudien så presenteras en ungefärlig tidplan för genomförande och överlämning till den nya organisationen på tre år. Under genomförandet så ska fysiska etableringar ske, flytt av utrustning och mottagande av personal ska ske. Det blir viktigt att sätta den gemensamma organisationen samtidigt som de befintliga organisationerna fullt ut ska fungera fram till ett övertagande. I utredningen i bilaga 2 beskrivs faserna i tre steg, etablera och hantera, designa och bygga, migrera och avveckla. Denna fas bedöms påbörjas våren 2027 och pågå fram till 2029. 13 [13] Vaggeryd Gnosjö Gislaved Värnamo Juridiska förutsättningar En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Innehåll Sammanfattning ......................................................................................................................2 1. Inledning ..........................................................................................................................3 1.1 Utgångspunkter ..............................................................................................................3 1.2 Kommunalförbund eller aktiebolag är aktuella alternativ..................................................3 2. Styrning och organisation .............................................................................................4 Kommunalförbund ...........................................................................................................4 Aktiebolag ........................................................................................................................7 3. Ekonomi ....................................................................................................................1 1 4. Insyn .....................................................................................................................1 3 5. Lagregler ...............................................................................................................1 6 6. Upphandling ..........................................................................................................1 7 7. Slutsatser ..................................................................................................................2 0 1 Sammanfattning Fem samverkande kommuner har en viljeinriktning att bilda en gemensam organisation för it- drift. Denna rapport är slutresultatet av den utredning som en arbetsgrupp bestående av kommunrepresentanter med juridisk och organisatorisk kompetens genomfört. Arbetsgruppen fick ett antal ingångsvärden och uppdraget var att utreda flertalet frågor med fokus på val av organisationsform. Arbetsgruppen har identifierat två organisationsformer som möjliga, kommunalförbund och aktiebolag. Men utifrån den genomlysning som gjorts av dessa organisationsformer har arbetsgruppen dragit slutsatsen att ett aktiebolag är den enda organisationsform som är lämplig givet ingångsvärdena. Detta främst med hänsyn till gällande upphandlingslagstiftning. 2 1. Inledning Fem kommuner, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo och Hylte (hädanefter: GGVVH) har inlett processen att undersöka möjligheten att skapa en organisation för gemensam it-drift. Under 2023–2024 gjordes viss omvärldsbevakning och en första rapport togs fram med hjälp av extern konsult. Utredningen togs emot av respektive kommuns kommunstyrelse under vintern 2025 och styrelserna fattade ett inriktningsbeslut gällande avsikt att etablera samverkan inom it-drift. Respektive kommunstyrelses förvaltning fick också i uppdrag att i samverkan med de andra kommunerna genomföra en förstudie som underlag för kommande genomförandebeslut. Denna delrapport är ett resultat av arbetsgruppen organisation/juridiks analyser av de frågor som ställts till gruppen och som gruppen identifierat. Dessa frågor är följande: • Vilken organisationsform är lämplig? • Kan man skapa möjligheter till tjänsteköp från kommunerna? • Något ytterligare som denna grupp vill lyfta som är viktig för förstudien? Den mest angelägna frågan att utreda ur juridiskt perspektiv är i vilken organisationsform it- driften lämpligen ska bedrivas. 1.1 Utgångspunkter Arbetsgruppen organisation/juridik har fått ett antal utgångspunkter för arbetet, vilka påverkar arbetets inriktning. Dessa har varit följande: • Den gemensamma it-driften ska förläggas i en självständig organisation som inte har hemvist i någon av kommunerna. • Den it-drift respektive kommun driver idag innefattar även service till kommunernas kommunala bolag, stiftelser samt ett gemensamt kommunalförbund och det ska gälla även framöver; den gemensamma organisationen för it-drift ska därför omfatta även de kommunala bolagen, stiftelserna och kommunalförbundet. • Det är önskvärt att det finns möjlighet för organisationen för gemensam it-drift att köpa in vissa stödfunktioner och/eller -tjänster från kommunerna, såsom vissa administrativa tjänster. Utöver detta har utredningen kunnat konstatera ett antal andra omständigheter, vilka också tjänat som utgångspunkter. Dessa har varit följande: • Det kan konstateras att det finns andra kommuner som samverkar kring it-drift och att så sker i både aktiebolagsform och kommunalförbund. • De nu samverkande kommunerna, GGVVH, är redan idag medlemmar i ett gemensamt kommunalförbund (SÅM). 1.2 Kommunalförbund eller aktiebolag är aktuella alternativ Utifrån de utgångspunkter arbetsgruppen fått identifieras snabbt kommunalförbund och aktiebolag som i första hand aktuella. En stiftelse skulle visserligen kunna passa in på de förutsättningar som givits, men arbetsgruppen ser inte att det är lämpligt. Bland annat är 3 förutsättningarna för styrning av en stiftelse olämpliga i förhållande till verksamhetens art. En gemensam nämnd är inte aktuell då det kräver hemvist i en kommun. För att jämföra kommunalförbund med aktiebolag och nå en slutsats kring vilken av dessa organisationsformer som ter sig mest lämplig har arbetsgruppen utgått från ett antal aspekter. Dessa är: • Styrning och organisation • Ekonomi • Insyn • Lagregler • Upphandling Framställningen kommer i följande avsnitt att belysa respektive organisationsform ur dessa aspekter. 2. Styrning och organisation Kommunalförbund Bildande Ett kommunalförbund bildas genom att två eller flera kommuner antar en gemensam s.k. förbundsordning. Förbundet anses bildat i och med att dess medlemmars fullmäktige antagit förbundsordningen. Kommunalförbunden kallas ibland för en slags ”specialkommun”, eftersom utgångspunkten är att alla regler i kommunallagen gäller även kommunalförbundet. Till ett kommunalförbund kan vilken uppgift som helst, som är en kommunal angelägenhet, överlämnas. Det finns ingen begränsning i vilken typ av uppgifter det kan röra; även t.ex. myndighetsutövning kan överlämnas. Det görs inte heller någon åtskillnad mellan obligatoriska eller frivilliga uppgifter. När en uppgift lämnats över till förbundet övergår också huvudmannaskapet och ansvaret för uppgiften till förbundet – den överlämnande kommunen har inte längre att befatta sig direkt med det som lämnats över och tappar alltså den direkta styrningen. Organisation Ett kommunalförbund styrs av ett högsta beslutande organ, som är antingen förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion. Om förbundet är organiserat med fullmäktige ska det också ha en styrelse. Kommunallagen ger i övrigt kommunerna en betydande valfrihet i fråga om organisationen av kommunalförbund. Hur förbundet organiseras ska framgå av dess förbundsordning. Förbundsordning För varje kommunalförbund ska finnas en förbundsordning. Förbundsordningen kan närmast liknas vid de kommunala nämndernas reglemente och arbetsordning, men det är också ett slags samarbetsavtal mellan medlemskommunerna. Förbundsordningen är förbundets 4 grundläggande och viktigaste dokument – det är inte tillåtet att vidta åtgärder som strider mot förbundsordningen. Förbundsordningen är alltså medlemskommunernas främsta verktyg för styrning av förbundet, i vart fall i ett inledande skede. Där sätts ramarna för både verksamhet och styrning. Styrningen av förbundet får anpassas till förutsättningarna och medlemmarnas önskemål. Förbundsdirektionen är bunden av förbundsordningens bestämmelser. Fullmäktige eller direktion En organisation med förbundsdirektion, istället för fullmäktige, innebär väsentligen att direktionen fyller både fullmäktiges och styrelsens funktioner – den är alltså både högsta beslutande och högsta verkställande organ. Det stora flertalet kommunalförbund är organiserade med förbundsdirektion och det är också det som bedöms vara den lämpligaste formen vid gemensam it-drift. Ett kommunalförbund med förbundsdirektion ger möjlighet till en något mindre tungrodd beslutsprocess och snabbare beslutsvägar jämfört med att bedriva samma verksamhet i egen förvaltning. Framställningen fokuserar i det följande på kommunalförbund med direktion. Val till direktionen Fördelningen av platser i direktionen ska bestämmas i förbundsordningen. Varje medlemskommun ska vara representerad i direktionen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. Detta innebär att varje kommun är representerad direktionen. Däremot är normalt inte alla partier i respektive kommun representerade. Både ledamöter och ersättare väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen. Endast den som är ledamot eller ersättare i en förbundsmedlems eget fullmäktige får utses till ledamot eller ersättare i direktionen. Övriga organ Det står kommunerna relativt fritt att, under förbundsdirektionen, inrätta de övriga organ man anser att förbundet behöver. Det kan alltså finnas nämnder eller andra organ. Vilka organ som i övrigt ska finnas ska framgå av förbundsordningen. Revision och ansvarsprövning I ett kommunalförbund med direktion ska det anges i förbundsordningen dels hur många revisorer förbundet ska ha och deras mandattid, dels på vilket sätt revisorerna ska utses. Det kan t.ex. vara medlemskommunernas fullmäktige eller direktionen som utser revisorer. Även här finns alltså en förhållandevis stor frihet för medlemskommunerna att komma överens om vad som ska gälla för revisorerna. Det är inte säkert att varje förbundsmedlem utser en egen revisor för varje mandattid utan det kan vara ett uppdrag som cirkulerar mellan medlemskommunerna. 5 Till revisor kan den som har rösträtt vid val till någon av medlemskommunernas fullmäktige väljas. Oavsett hur revisorerna utsetts eller, om det är aktuellt, av vilken medlemskommun ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av medlemskommunerna. Samma regler och tillvägagångssätt gäller för dessa ansvarsprövningar som när en kommun ansvarsprövar styrelse, nämnder och beredningar. Det är varje medlemskommun som självständigt ska pröva frågan om ansvarsfrihet. Det innebär alltså att kommunerna kan nå olika slutsatser och fatta olika beslut. En medlemskommun som vägrar ansvarsfrihet för direktionen (i sin helhet) kan dock endast entlediga sina egna representanter, inte övriga ledamöter och/eller ersättare. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsen i respektive medlemskommun har uppsiktsplikt över den verksamhet som bedrivs i kommunalförbundet. Det är normalt kommunstyrelsen själv som beslutar hur uppsikten ska utövas, men klart står att den måste ske fortlöpande och systematiskt – inte enbart händelsestyrt. Uppsiktsplikten ger inte kommunstyrelsen någon lagstadgad rätt till insyn i förbundets förehavanden likt den styrelsen har avseende de egna nämnderna. Istället är insynen i huvudsak beroende av att medlemskommunerna är överens. Medlemskommunernas förtroendevalda revisorer har en viss rätt till insyn, på så vis att förbundets revisorer är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om kommunalförbundets angelägenheter till dem. Motsvarande rätt finns alltså inte för styrelsen. Slutsatser gällande kommunalförbund Kommunalförbunden kallas ibland för en slags ”specialkommun”, eftersom utgångspunkten är att alla regler i kommunallagen gäller även kommunalförbundet. Detta framkommer också i redovisningen ovan. Sammanfattningsvis kan man säga att styrningen och ledningen i ett kommunalförbund är uppbyggd på liknande principer som i en kommun, men att kommunalförbundet är en mer avgränsad och specialiserad form av samverkan mellan kommuner. För en kommun är det därför lätt att känna igen sig i de styrning och ledningsprinciper som gäller för kommunalförbund. I övrigt kan också nämnas att en uppgift behöver inte vara gemensam för medlemmarna för att få överlämnas till ett av dem bildat kommunalförbund. Om en av medlemmarna skulle driva en verksamhet som inte alls förekommer hos någon av de andra finns det alltså inget hinder för att anförtro den verksamheten åt kommunalförbundet, om nu de övriga medlemmarna går med på det. Detsamma gäller om en ny medlem tillkommer och det finns flera verksamheter i kommunalförbundet och det bara är aktuellt för den nya medlemmen att nyttja en verksamhet. Till ett kommunalförbund kan också överlåtas verksamheter som är avgränsade geografiskt, funktionellt eller på annat sätt. De speciella frågor om kostnadsfördelning som kan uppkomma vid haltande intressegemenskap får medlemmarna göra upp om i förbundsordningen eller på annat sätt. 6 Det är även möjligt att överlämna uppgifter av olika slag till ett och samma förbund. Det betyder alltså för GGVVH:s del att det i vart fall i teorin inte finns några hinder mot att uppdra åt det befintligt kommunalförbund, SÅM, där samma kommuner är medlemmar att sköta även it-drift. Att utforma en bra och välgenomtänkt förbundsordning är av stor vikt för styrningen av förbundet. Förbundsordningen är medlemmarnas grundläggande möjlighet att styra förbundet. Förbundet är bundet av förbundsordningen. Aktiebolag Bildande Av 10 kap 3 § kommunallagen framgår att om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige: 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas, (Obs dock att fullmäktiges ställningstagande inte är bindande för bolaget!) 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Eftersom ett gemensamt bolag för it-drift blir ett delägt kommunalt bolag så behöver fullmäktige enligt 10 kap 4 § kommunallagen se till att bolaget blir bundet av dessa villkor i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Organisation Styrningen av ett aktiebolag ligger ytterst hos bolagets ägare. Aktieägarnas möjlighet att besluta i frågor som rör bolaget utövas vid bolagsstämman. Stämman beslutar bland annat gällande bolagsordningen, som är bolagets grundläggande styrdokument. Bolaget ska därutöver ha en styrelse och kan ha en verkställande direktör, VD. Därutöver kan styrning i viss utsträckning ske genom antagande av olika styrdokument vid stämman, samt genom överenskommelser mellan aktieägarna. Bolagets organisation är i övrigt ganska fri att sätta efter behov. Fördelningen av behörighet följer av den maktfördelning som lagen skapar mellan bolagsstämma, styrelse och i förekommande fall verkställande direktör. 7 Bolagsordning Bolagsordningen är bolagets grundläggande dokument och innehåller de grundläggande reglerna för aktiebolaget, inkl. sådant som föremålet för bolagets verksamhet. Bolagsordningen är bindande för bolaget. För kommunalt bolag ska bolagsordningen ange t.ex. om bolagets ändamål ska vara ett annat än att generera vinst samt att kommunfullmäktige i ägarkommunerna ska få ta ställning innan beslut av principiell betydelse eller annars av större vikt ska beslutas. En bolagsordning kan även reglera sådant som vad som ska gälla för försäljning av aktier, vad som händer i händelse av likvidation av bolaget, ev. ärenden utöver de obligatoriska som ska behandlas av stämman samt bestämmelser om röstmajoritet för vissa typer av beslut. Här finns alltså en möjlighet för ägarna att precisera bolagets uppdrag på ett sätt som blir bindande för bolaget samt skaffa sig inflytande över på vilken nivå samt med vilken uppslutning från ägarna som beslut ska fattas. Bolagsstämman Aktiebolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman. Det är där aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas. En aktieägare får rösta för samtliga aktier som han eller hon äger eller företräder, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Det betyder alltså att de kommuner eller andra deltagare i samverkan kring it-drift kan utöva inflytande över bolaget vid stämman. Hur mycket respektive deltagares röst väger beror som utgångspunkt på hur stor andel av aktierna deltagaren äger. Bolagsstämman ska bland annat besluta om • fastställande av resultat- och balansräkning i årsredovisningen, • hur vinst ska disponeras, • ansvarsfrihet för VD och styrelse, • andra frågor som enligt bolagsordningen ska avgöras av stämman. I sista punkten finns alltså ett visst utrymme för ägarna att genom bolagsordningen bestämma att stämman, ägarna, ska få besluta i vissa typer av frågor. Stämma hålls normalt en gång per år, men det är möjligt att kalla till extra stämma vid behov. Det är bolagets styrelse som kan kalla till extra stämma. Ägarna representeras i praktiken vid stämman av ett ombud. Det är normalt kommunfullmäktige, eller kommunstyrelsen om det delegerats till den, som utser ombud. Den som utser ombud bör också utfärda en ombudsinstruktion. I ombudsinstruktionen bör det framgå hur ombudet skall rösta i de ärenden som förekommer vid stämman. I normalfallet är beslutet att utse ombud och att utfärda ombudsinstruktion ett beslut - det har klara fördelar om så är fallet. Om det rör sig om en handling blir normalt vad ombudet kan och får göra tydligt för bolaget. Utrymmet för ombudet att fatta beslut utanför ombudsinstruktionen blir då obefintligt. Om ombudsinstruktionen omfattar ett beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars större vikt, skall instruktionen alltid beslutas i kommunfullmäktige. 8 Styrelsen Ett aktiebolag skall ha en styrelse med en eller flera ledamöter. Styrelsen skall som utgångspunkt utses av bolagsstämman, men i bolagsordningen får det föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Av kommunallagen följer att det är obligatoriskt att kommunfullmäktige utser styrelsens ledamöter. I ett kommunalt aktiebolag måste alltså skrivas in i bolagsordningen att ägarkommunernas fullmäktige utser ledamöterna i styrelsen. I ett bolag där kommunerna är delägare räcker det att fullmäktige i respektive kommun utser styrelsens ledamöter i den utsträckning det är rimligt med hänsyn till bl.a. andelsförhållandena. Det finns alltså möjlighet att låta samtliga samverkande enheter utse ledamöter till styrelsen efter den andel av bolaget respektive enhet äger. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Alla förvaltningsbeslut och ledamots agerande ska främja bolagets intressen. Styrelsens ansvarsområde påverkas av om det finns en verkställande direktör i bolaget. Denne ansvarar för den löpande förvaltningen, och vissa aspekter av bolagets organisation kan höra till den löpande förvaltningen och därmed falla inom den verkställande direktörens kompetens. Styrelsen kan inte genom delegation, utfärdande av fullmakter eller på annat sätt kan undkomma ansvaret för bolagets organisation och förvaltning eller sin skyldighet att sörja för en betryggande kontroll av bolagets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden. Det betyder inte att delegering inte är möjligt, men ansvaret stannar på styrelsen. VD Styrelsen får utse en VD att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD är aktiebolagets ledande tjänsteperson och ansvarar för förvaltningen av den dagliga verksamheten och för att leda och organisera den dagliga verksamheten. VD får dessutom, även utan styrelsens bemyndigande, vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. VD:n ska alltså leda driften av bolagets rörelse och direkt eller indirekt utöva tillsyn över bolagets befattningshavare. De för driften erforderliga åtgärderna faller i allmänhet inom den löpande förvaltningen. Bedömningen av vad som ingår i den löpande förvaltningen beror till stor del på företagets beskaffenhet och storlek. Verkställande direktör är skyldig att bereda och föredra ärenden inför styrelsen som inte faller under den löpande förvaltningen. Styrelsen kan när som helst ingripa i den löpande förvaltningen genom att utfärda bindande anvisningar för hur en åtgärd ska handläggas och beslutas. VD:s rätt att sköta den löpande förvaltningen upphör således i den mån styrelsen tar sin bestämmanderätt i anspråk. Styrelsen kan också bemyndiga den verkställande direktören att vidta förvaltningsåtgärder som ligger utanför ramen för den löpande förvaltningen. Denna möjlighet får inte användas i sådan utsträckning att styrelsen inte längre fullgör sin uppgift som överordnat organ. Den verkställande direktören ansvarar också för att bolagets bokföring skall fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen skall skötas på ett betryggande sätt. 9 En VD får i praktiken ofta en förhållandevis stark ställning i aktiebolaget med stort inflytande över både strategiska och organisatoriska frågor samt över verksamhetsstyrningen. Ägardirektiv Ett ägardirektiv är ett slags styrdokument för bolaget, jämte andra styrdokument så som bolagsordningen. Ägardirektivet kan fungera som ett styrmedel där aktieägarna ger anvisningar till bolagsstyrelsen om visionen för bolaget och hur bolagets förvaltning ska skötas; förväntningar och intentioner på kortare och längre sikt. Ägardirektivet ger ägarna en möjlighet att instruera styrelsen utöver de enskilda besluten vid bolagsstämma. Ett ägardirektiv måste dock normalt antas av stämman för att vara bindande för styrelsen; ägarna måste alltså vara överens. Aktieägaravtal Ett aktieägaravtal är en överenskommelse mellan ägarna som rör bolaget men där bolaget inte är part. Avtalet kan reglera sådant som t.ex. hur bolaget ska styras, hur aktier får överlåtas, hur vinst ska fördelas mellan ägarna, hur ev. tvist ska lösas och hur en upplösning av bolaget ska hanteras. Även ett aktieägaravtal kan vara ett styrdokument, på så vis att överenskommelsen mellan ägarna ska inverka på deras styrning av bolaget. Övriga beslut av ägarna Beslut som inte inryms i de ovan uppräknade kategorierna är inte bindande för bolaget. Det betyder att ett beslut av en ägarkommuns fullmäktige eller kommunstyrelse som rör bolaget inte är bindande för bolaget. Det är att betrakta som en rekommendation. Beslutet blir bindande först när bolagets styrelse (eller stämman) fattat ett likalydande beslut. Revision och ansvarsprövning I ett kommunalt aktiebolag ska finnas minst en lekmannarevisor, som utses av fullmäktige. I ett delägt bolag får ägarna komma överens om ordningen för hur revisor ska utses. Lekmannarevisorn ska i vart fall utses bland de förtroendevalda revisorerna i någon av kommunerna. Till sin hjälp i granskningen ska lekmannarevisorn ha en sakkunnig revisor. Denne utses av bolagsstämman. För lekmannarevisorernas granskning gäller kommunallagen, aktiebolagslagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna upprättar en granskningsrapport till bolagsstämman och till fullmäktige. Det är bolagsstämman, inte kommunfullmäktige, som prövar frågan om ansvarsfrihet för bolagets styrelse. Kommunfullmäktige väljer dock normalt ett eller flera s.k. stämmoombud att rösta för kommunens räkning vid stämman. Till stämmoombudet kan även bindande instruktioner utfärdas, inklusive i fråga om ansvarsprövningen. 10 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Liksom för kommunalförbund har kommunstyrelsen i respektive ägarkommun uppsiktsplikt över ett kommunalt aktiebolag. Uppsiktsplikten är dessutom förstärkt, vilket i korthet innebär att kommunstyrelsen i årliga beslut ska pröva om bolagets verksamhet har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om så kallade nödvändiga åtgärder. Kommunstyrelsen har inte per automatik rätt till insyn i bolaget och dess verksamhet. Sådan rätt till insyn får istället styras genom t.ex. ägardirektiv, bolagsordning och/eller instruktioner till bolagets revisorer. Slutsatser gällande aktiebolag Gemensam IT-drift i ett aktiebolag gör att större effektivitet i verksamheten kan uppnås än om verksamheten hade bedrivits inom respektive kommuns kommunala organisation. Detta beror bl.a. på att aktiebolag har en tydlig, i lag reglerad, organisation och en tydlig reglering avseende vem som är behörig att vidta vissa åtgärder. Ett aktiebolag kan verkställa sina beslut snabbare, eftersom besluten inte kan överklagas av kommunmedlemmarna genom laglighetsprövning. Aktiebolaget är en associationsform som, då det används för gemensamt ägande, är enkelt att samarbeta inom på grund av aktiebolagslagens tydliga regler om hur ägarna kan styra verksamheten och hur beslut i bolaget ska fattas. I jämförelse med aktiebolag har ett kommunalförbund mindre utvecklade regler för hur de ska styras och vilka beslutsorgan som ska finnas. Ett aktiebolag är avsett att ha kortare beslutsvägar och vara mer flexibelt än kommunala organ normalt är. Möjligheten att styra bolaget i det dagliga ligger till stor del på dels VD, dels styrelsen. Eftersom kretsen personer som kan väljas till styrelsen är betydligt vidare än avseende kommunalförbund finns möjlighet att tillsätta en styrelse som t.ex. består av både företrädare för kommunernas politiska intressen och sakkunniga inom it etc. Det betyder att ett aktiebolag ger möjlighet till kvickare och, möjligen, sett till verksamheten en mer ändamålsenlig styrning – dock på bekostnad av det politiska inflytandet. Precis som för kommunalförbund är det av stor vikt för styrningen att utforma bra och välgenomtänkta styrinstrument för aktiebolaget i samband med bildandet, bolagsordning, aktieägaravtal etc. 3. Ekonomi Hur de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt för respektive organisationsform är givetvis en central aspekt. Arbetsgruppen har identifierat två huvudsakliga faktorer som spelar in. • Skattemässiga konsekvenser • Finansieringsmodell inklusive fördelning av kostnader 11 Kommunalförbund Ett kommunalförbund liknar, som nämnts, på många sätt en kommun. Ur ekonomiperspektiv finns dock en viktig skillnad, på så vis att kommunalförbundet inte tar ut skatt. Finansiering måste istället ske på andra sätt. Skattemässigt är förutsättningarna likartade. Finansiering Kommunalförbund har inte någon beskattningsrätt. Ett kommunalförbunds verksamhet finansieras istället av de deltagande kommunerna i den mån verksamheten inte är självfinansierad genom uttag av avgifter från kommunmedlemmar eller liknande som nyttjar förbundets tjänster. Normalt sker finansiering i någon utsträckning via medlemsavgifter från medlemskommunerna. En tänkbar modell för att (helt eller delvis) finansiera förbundets verksamhet är att medlemskommunerna betalar för de tjänster de nyttjar. Beträffande ett sådant upplägg finns dock upphandlingsmässiga aspekter att beakta. Medlemmarnas ansvar för kommunalförbundets skulder är begränsat till respektive medlems andel, vilket inte behöver hindra medlemmarna från att exempelvis teckna solidarisk borgen för varandras åtaganden. I ett kommunalförbund har medlemmarna ett slags legalt borgensansvar för förbundets gäld. Frågorna om när budget ska upprättas och när direktionen ska fastställa budgeten regleras i förbundsordningen. Skattemässiga konsekvenser Ett kommunalförbund är inte skattskyldigt. Det betyder att ur skatteperspektiv är omständigheterna samma som om it-driften förlagts i egen förvaltning. Kommunalförbundet skattar inte på varken inkomster i form av avgifter eller annan ersättning för de tjänster som erbjuds eller på medlemsavgifterna från kommunerna. Aktiebolag Ett aktiebolags finansiering följer normalt dess affärsmodell, vilken i sin tur normalt innefattar att inbringa inkomster från externa källor – att sälja en produkt eller tjänst till någon annan till ett högre pris än kostnaden för bolaget. För kommunala aktiebolag skiljer sig förutsättningarna, eftersom självkostnadsprincipen som utgångspunkt gäller. Vad gäller ett kommunalt it- aktiebolag är dessutom kundgruppen ägarna själva, vilket ytterligare kan försvåra en strategisk finansiering. Finansiering Ett aktiebolags syfte är normalt ungefär att generera vinst åt sina ägare. För ett kommunalt bolag med ett annat syfte följer också andra sätt att finansiera verksamheten m.m. Det kommunala bolagets kunder blir dess ägare, alltså de som samtidigt ska äga och styra bolaget samt nyttja it-aktiebolagets tjänster. En möjlig finansieringsmodell, i vart fall för den 12 löpande verksamheten, är alltså att de som nyttjar it-aktiebolagets tjänster betalar för de tjänster de nyttjar, likt tjänsteköp från andra bolag fungerar. För ett sådant upplägg finns dock upphandlingsmässiga aspekter att beakta. Ett annat sätt att öka ett bolags eget kapital är genom s.k. aktieägartillskott. Syftet med ett aktieägartillskott är i regel att förbättra ett bolags finansiella ställning. Aktieägarna kan lämna tillskott för att t.ex. undvika en situation med kapitalbrist. Aktieägartillskott är inte reglerat, men sker normalt i form av pengar, med eller utan villkor. Ett beroende av aktieägartillskott för bolagets bestånd är inte en hållbar affärsmodell för att finansiera den löpande verksamheten, men det kan vara ett tillvägagångssätt i händelse av ett tillfälligt behov att öka bolagets kapital. Det skulle kunna vara i samband med större investeringar. Ett villkorat tillskott kan även i viss utsträckning utgöra ett kontrollmedel. Det är även möjligt att som aktieägare låna ut pengar till bolaget, t.ex. då bolaget ska göra större investeringar. Ett lån förbättrar inte bolagets finansiella ställning, eftersom intäkten motsvaras av en skuld, men förbättrar likviditeten i bolaget på kortare sikt. Skattemässiga konsekvenser Bolag är föremål för bolagsskatt på ev. vinst. Bolagsskatten är 20,6 %. Detta gäller även bolag som ägs av kommun(er). De avgifter och den ersättning för tjänster som ägarna betalar till it-aktiebolaget kan alltså komma att bli en skattepliktig inkomst för bolaget. Det betyder att en andel av den budget som ska finansiera it-driften kan komma att gå till skatt, till skillnad från om it-driften skulle förläggas i ett kommunalförbund. Tillskott i form av aktieägartillskott är dock normalt inte en skattepliktig inkomst för bolaget. 4. Insyn I följande avsnitt analyseras hur insynen i it-bolaget kommer att skilja sig beroende av vilken organisationsform som väljs. Med insyn avses transparens – möjligheten att få tillgång till bolagets handlingar och uppgifter – men också insyn i bemärkelsen möjlighet till inblick i verksamheten för utövande av kontroll. Rapporten kommer därför att i det följande utveckla vad som gäller för: • Allmänhetens möjlighet till insyn • Ägarnas/medlemmarnas möjlighet till insyn Allmänhetens möjlighet till insyn - kommunalförbund Ett kommunalförbund är en myndighet som omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser och offentlighetsprincipen. Även offentlighets- och sekretesslagen (OSL) är tillämplig. Ett kommunalförbund ska normalt tillämpa samma sekretessbestämmelser som motsvarande verksamhet i kommunens egen förvaltning. Det innebär alltså att allmänheten har rätt att ta del av handlingar och uppgifter hos kommunalförbundet i samma utsträckning som hos en kommun. 13 Allmänhetens rätt till insyn är alltså samma som om kommunalförbundets verksamhet förlagts i kommunens egen förvaltning. Att allmänhetens rätt till insyn i it-bolaget är god bedömer arbetsgruppen är positivt av flera skäl. En transparens i den offentliga verksamheten gynnar allmänhetens förtroende för myndigheterna och främjar demokratin. Samtidigt är möjligen behovet av insyn ur allmänhetens och mediernas synpunkt mindre vad gäller it-drift än verksamhet som ligger närmare kommuninvånarna. Allmänintresset bör rimligen vara större för verksamheter som är av med direkt betydelse för den enskilde (t.ex. skola, äldreomsorg och socialtjänst) än för verksamheter som utgör kommuninterna stödfunktioner. Medlemmarnas möjlighet till insyn - kommunalförbund Medlemskommunerna har, givetvis, möjlighet att ta del av de uppgifter och handlingar som är offentliga – precis som vem som helst. Därutöver har medlemmarna den naturliga insyn som följer av att medlemskommunerna är representerade i förbundets direktion genom de representanter som valts för respektive kommun. Kretsen av personer som är valbara är dessutom, som redogjorts för ovan, begränsad till personer som redan är förtroendevalda inom medlemskommunen. Det finns således ett mer direkt samband mellan uppdraget i förbundets direktion och uppdraget i medlemskommunens fullmäktige. Därutöver kan medlemskommunerna i förbundsordningen reglera exempelvis vilken typ av uppgifter som ska delas med medlemskommunerna, regelbundet eller vid förfrågan. Det är vanligt att fullmäktige i respektive medlemskommun låter representanter för förbundet, t.ex. förbundsdirektör, få yttranderätt då fullmäktige behandlar frågor som rör förbundet och/eller med regelbundenhet. Det bereder samtliga fullmäktigeledamöter en möjlighet att förhöra sig om förbundets verksamhet. Kommunstyrelsens uppsikt över förbundet är också en källa till insyn, men även den måste alltså regleras särskilt. Allmänhetens möjlighet till insyn - aktiebolag Tryckfrihetsförordningens regler om rätten att ta del av allmänna handlingar och offentlighetsprincipen gäller som utgångspunkt inte i aktiebolag. Ett aktiebolag som helt eller till övervägande del ägs av kommuner kommer dock att omfattas av såväl tryckfrihetsförordningen som OSL. Vad gäller OSL är det i huvudsak samma sekretessbestämmelser som är tillämpliga i ett kommunalt aktiebolags verksamhet som om samma verksamhet bedrivits i egen förvaltning. Det finns dock en skillnad, vilket är att ett kommunalt aktiebolag har större möjligheter att tillämpa sekretessbestämmelser som rör affärshemligheter. Det betyder att något fler uppgifter skulle kunna komma att omfattas av sekretess än om samma verksamhet bedrivits i egen förvaltning. Det är dock en grad- och inte artskillnad. Kommunala aktiebolag kan vara mer benägna att sekretessbelägga uppgifter och handlingar jämfört med motsvarande verksamhet i egen förvaltning. Det finns en tendens att bedöma fler uppgifter som känsliga för bolagets affärsmässiga verksamhet. Detta inverkar negativt på allmänhetens möjlighet till insyn. För ett kommunalt it-aktiebolag vars kundkrets utgörs enbart 14 av ägarna bör dock den risken vara förhållandevis liten. Om tjänsterna inte ska erbjudas till allmänheten och/eller i konkurrens med andra aktörer på marknaden är risken för skada för affärsverksamheten obefintlig. Arbetsgruppens bedömning är därför att allmänhetens möjlighet till insyn bör vara densamma som om bolagets verksamhet förlagts i kommunens egen förvaltning. Ägarnas möjlighet till insyn – aktiebolag I aktiebolagslagen finns regler om aktieägares insyn. Där anges att styrelsen och VD, på förfrågan av någon aktieägare, ska lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på dagordningen oh förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets ekonomiska situation. Denna rätt gäller i samband med bolagsstämman och endast om det kan ske utan väsentlig skada för bolaget. Det är VD och/eller styrelsen som gör den bedömningen. För aktiebolag med färre än 10 ägare finns en något utökad rätt till insyn. Där ska varje aktieägare beredas tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som skall behandlas vid bolagsstämman. Insyn med stöd i nu nämnda bestämmelser gäller alltså inte bolaget och dess verksamhet i allmänhet, utan specifikt bolagets ekonomiska ställning samt ärenden som ska behandlas vid bolagsstämman. Kommunstyrelsen har, som nämnts, förstärkt uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Det är ett ansvar som åvilar kommunstyrelsen, men som inte automatiskt motsvaras av någon rätt till insyn. Sådan rätt måste istället regleras i för bolaget bindande styrdokument, t.ex. bolagsordning eller ägardirektiv. Ägarna måste därför överväga i vilken utsträckning regler om inspektionsrätt, rapportering och redovisning ska tas in i ett sådant styrdokument. Det är tänkbart att genom t.ex. aktieägardirektiv införa närvarorätt vid bolagsstämman för någon annan än stämmoombuden, styrelsen, VD och revisorerna. Det kan t.ex. vara kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter, massmedia eller kommunmedborgare i största allmänhet som ges rätt att närvara. Om stämman beslutar det, kan dock även sådana personer avvisas oavsett vad som framgår i aktieägardirektiv. Viktigt att känna till är att styrelsens medlemmar och VD som utgångspunkt har tystnadsplikt för uppgifter som rör bolagets förhållanden. Detta beror på att företagsledningen betraktas som s.k. sysslomän i förhållande till bolaget, vilket i sin tur medför att en rad bestämmelser i olika lagstiftning blir tillämplig. Det innebär alltså att en ägarkommuns representanter i styrelsen inte är fria att dela de uppgifter de får ta del av vid styrelsens sammanträden med andra eller i andra kommunala organ. En person som både är ledamot i aktiebolagets styrelse och i kommunstyrelsen får alltså inte fritt dela uppgifter hänförliga till bolaget med kommunstyrelsen i övrigt. Gränsdragningen mellan å ena sidan företagsledningens tystnadsplikt och å andra sidan offentlighetsprincipen är fin och svårnavigerad. Det krävs god juridisk kompetens för att navigera rätt. Utöver vad som nu sagts har givetvis ägarkommunerna samma rätt att ta del av offentliga handlingar och uppgifter som vem som helst. 15 5. Lagregler Kommunalförbund Ett kommunalförbund lyder som utgångspunkt under kommunallagens bestämmelser. Det betyder alltså att kommunallagens regler gäller även för kommunalförbundets verksamhet. Kommunallagens regler berör dock främst ramarna för den kommunala verksamheten samt organisatoriska och administrativa frågor. I övrigt är det främst dels speciallagstiftning som berör den verksamhet som överlämnats till förbundet samt avtal och överenskommelser mellan medlemmarna som styr verksamheten. I vissa fall kan samverkan i kommunalförbund ge upphov till speciella frågor som inte kan lösas genom en tillämpning av de regler som i dag finns i kommunallagen. De får då lösas på annat sätt, t.ex. genom föreskrifter i förbundsordningen. Genom sådana föreskrifter kan medlemmarna i viss utsträckning bestämma att avvikelser från kommunallagen ska gälla. Så är t.ex. fallet beträffande mandattider, där medlemmarna i förbundsordningen kan bestämma mandattiden inom ramen för fyra år. Ett kommunalförbund är en myndighet. Det innebär att det offentligrättsliga regelverket i allt väsentligt är tillämpligt även på kommunalförbund; t.ex. förvaltningslagen och bestämmelserna om överklagande av förbundets beslut. En rimlig utgångspunkt är att den lagstiftning som hade varit tillämplig om it-driften förlagts i kommunens egen förvaltning kommer att vara tillämplig även i ett kommunalförbund. Med tanke på föremålet för verksamheten som nu är aktuellt, it-drift, är de offentligrättsliga reglernas tillämplighet sannolikt mindre intressant. Det är inte den typ av frågor som mynnar ut överklagbara beslut som är centrala i verksamheten – i vart fall inte utöver ev. laglighetsprövning enligt kommunallagen. Central lagstiftning för it-driften att förhålla sig till är mer sannolikt t.ex. GDPR, NIS 2, säkerhetsskyddslagen och annan lagstiftning som är tillämplig alldeles oavsett i vilken organisationsform verksamheten bedrivs. Aktiebolag Till skillnad från kommunalförbund är aktiebolag som utgångspunkt inte myndigheter. Det betyder att offentligrättslig lagstiftning, som t.ex. förvaltningslagen, som utgångspunkt inte är tillämplig. Det är dock möjligt för ägarkommunerna att ta in bestämmelser om att grundläggande förvaltningsrättsliga principer ska tillämpas av ett hel- eller delägt bolag i t.ex. bolagsordningen eller aktieägardirektiv. Att aktiebolag inte är offentligrättsliga subjekt, myndigheter, innebär att möjligheten att överklaga dess beslut försvinner. Det är inte möjligt för ägarkommunerna att genom styrmedel skapa en överklagbarhet. Den kontrollfunktion som möjligheten till laglighetsprövning utgör försvinner alltså. Samma resonemang som gällande kommunalförbund bör dock gälla även här; intresset av möjlighet till överprövning av frågor kopplat till it-drift är sannolikt mindre än vad gäller frågor som ligger närmare kommunmedlemmarna. Förlusten är av det skälet av mindre vikt. 16 Precis som sagts ovan för kommunalförbund lär den mest centrala lagstiftningen för ett it- aktiebolag vara sådan som är tillämplig alldeles oavsett i vilken organisationsform verksamheten bedrivs och som har ett närmare samband med it-verksamheten som sådan. Utöver det kommer ett aktiebolag att omfattas av annan lagstiftning så som aktiebolagslagen, aktiebolagsförordningen och årsredovisningslagen. För de förtroendevalda som ska representera ägarkommunerna och för de tjänstepersoner som eventuellt ska bistå med stödverksamhet till it-aktiebolaget kan därför krävas utbildningsinsatser i aktuella rättsområden. 6. Upphandling Ansatsen är att it-bolaget ska kunna sälja tjänster till kommunerna och övriga enheter inom kommunens organisation och samtidigt köpa stödtjänster från kommunerna. För att kunna analysera möjligheterna måste först en genomgång av förutsättningarna ur upphandlingsperspektiv gås igenom. Anskaffning av varor eller tjänster omfattas av upphandlingsplikt När en myndighet ska göra någon typ av anskaffning av varor eller tjänster gäller som utgångspunkt att lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig på anskaffningen. Det betyder att inköpet måste konkurrensutsättas genom att anskaffningen sker enligt ett särskilt förfarande, det som i dagligt tal brukar kallas för en upphandling. Med upphandling avses enligt lag de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. LOU är tillämplig även när offentliga juridiska personer köper varor eller tjänster av varandra, så länge det inte finns ett tillämpligt undantag i lagstiftningen. Det betyder att de kommuner och kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund som skulle köpa varor eller tjänster av ett gemensamt it-bolag eller förbund inte kan göra det utan att först konkurrensutsätta inköpet och låta andra potentiella leverantörer få möjlighet att lämna anbud. Den upphandlande myndigheten måste då ge kontraktet – köpa in varan eller tjänsten – av den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det skulle alltså kunna vara någon annan leverantör än det egna bolaget/förbundet. Om inköp ska kunna ske direkt från it-bolaget/förbundet, utan konkurrensutsättning (dvs. utan ”upphandling”), måste det finnas ett undantag i LOU som är tillämpligt på situationen. Undantag från LOU för intern upphandling (Teckal-undantaget) Vad gäller kommunernas, de kommunala bolagen och stiftelsernas samt kommunalförbundets möjlighet att, utan föregående konkurrensutsättning, köpa varor eller tjänster från IT-samverkan gäller följande. I 3 kap. 13 § LOU finns ett undantag från lagens tillämpningsområde för s.k. intern upphandling. En upphandling ska enligt bestämmelsen anses vara en intern upphandling om: 1. den upphandlande myndigheten gemensamt med andra upphandlande myndigheter utövar kontroll över motparten motsvarande den som myndigheterna utövar över sina egna förvaltningar, 2. motparten utför mer än 80 procent av sin verksamhet, bestämt enligt 16 §, för myndigheternas räkning eller för andra sådana juridiska personer eller organ som avses i

Ksau §101 Dnr: KS.2026.108 1.4.1 Uppföljning 1 - 2026 med helårsprognos 2026, hela kommunen Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Ruth Johannesson (MiG) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Uppföljning 1 redovisar kommunens och kommunkoncernens första uppföljning av verksamhet och ekonomi för året. Tyngdpunkten i rapporten ligger på helårsprognos, utveckling under årets första månader samt förutsättningar och utmaningar framåt. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska rapporten behandlas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige för information. Vid eventuella ekonomiska avvikelser ska rapporten behandlas av kommunfullmäktige som ett ärende. Kommunens första prognos för året visar ett positivt resultat om cirka 42 mnkr, vilket innebär en mindre negativ budgetavvikelse mot årets resultatmål på cirka 46 mnkr. Flera nämnder redovisar prognoser nära budget medan vissa verksamheter fortsatt har ekonomiska utmaningar kopplade till bland annat volymförändringar, kompetensförsörjning och ökade kostnader. Samtidigt visar prognosen att det arbete som genomförts de senaste åren för att stärka ekonomin och bromsa nettokostnadsutvecklingen, fortsatt ger effekt. Bedömningen är att verksamheterna överlag fortsätter leverera välfärd och service med god kvalitet. Flera verksamheter redovisar positiva resultat kopplat till trygghet, bemötande och kvalitet samtidigt som utvecklingsarbete pågår inom bland annat digitalisering, tillgänglighet, samverkan och effektivisering. Inom flera områden pågår också arbete för att utveckla mer förebyggande, samordnade och hållbara arbetssätt. Flera strukturella utmaningar återstår för kommunkoncernen att hantera. Kompetensförsörjning, demografiska förändringar, ökade investeringsbehov och förändrade omvärldsförutsättningar påverkar verksamheternas långsiktiga planeringsförutsättningar. Flera verksamheter befinner sig dessutom i omfattande omställnings- och utvecklingsarbete samtidigt som nya krav inom bland annat beredskap, digitalisering, skolreformer och lagstiftning successivt påverkar verksamheterna. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(2) Ksau §101 (forts.) Inom kommunkoncernen fortsätter arbetet med effektiviseringar, utvecklade arbetssätt och stärkt samordning för att skapa långsiktigt hållbara verksamheter. Det gäller bland annat lokalförsörjning, investeringar, digitalisering, informationshantering, kompetensförsörjning och utveckling av gemensamma processer och stödstrukturer. Även inom bolagskoncernen pågår utvecklingsarbete och investeringar inom energi, fastigheter, infrastruktur och näringslivsutveckling, samtidigt som delar av verksamheten påverkas av osäkra marknadsförutsättningar och stora investeringsbehov. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Beslutsunderlag Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 maj 2026. Yrkanden Evagelos Varsamis (S), Carina Johansson (C), Sandy Kindbladh (WeP): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Evagelos Varsamis (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-27 Anna Brogren Dnr: KS.2026.108 Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Ärendebeskrivning Uppföljning 1 redovisar kommunens och kommunkoncernens första uppföljning av verksamhet och ekonomi för året. Tyngdpunkten i rapporten ligger på helårsprognos, utveckling under årets första månader samt förutsättningar och utmaningar framåt. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska rapporten behandlas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige för information. Vid eventuella ekonomiska avvikelser ska rapporten behandlas av kommunfullmäktige som ett ärende. Kommunens första prognos för året visar ett positivt resultat om cirka 42 mnkr, vilket innebär en mindre negativ budgetavvikelse mot årets resultatmål på cirka 46 mnkr. Flera nämnder redovisar prognoser nära budget medan vissa verksamheter fortsatt har ekonomiska utmaningar kopplade till bland annat volymförändringar, kompetensförsörjning och ökade kostnader. Samtidigt visar prognosen att det arbete som genomförts de senaste åren för att stärka ekonomin och bromsa nettokostnadsutvecklingen, fortsatt ger effekt. Bedömningen är att verksamheterna överlag fortsätter leverera välfärd och service med god kvalitet. Flera verksamheter redovisar positiva resultat kopplat till trygghet, bemötande och kvalitet samtidigt som utvecklingsarbete pågår inom bland annat digitalisering, tillgänglighet, samverkan och effektivisering. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) Inom flera områden pågår också arbete för att utveckla mer förebyggande, samordnade och hållbara arbetssätt. Flera strukturella utmaningar återstår för kommunkoncernen att hantera. Kompetensförsörjning, demografiska förändringar, ökade investeringsbehov och förändrade omvärldsförutsättningar påverkar verksamheternas långsiktiga planeringsförutsättningar. Flera verksamheter befinner sig dessutom i omfattande omställnings- och utvecklingsarbete samtidigt som nya krav inom bland annat beredskap, digitalisering, skolreformer och lagstiftning successivt påverkar verksamheterna. Inom kommunkoncernen fortsätter arbetet med effektiviseringar, utvecklade arbetssätt och stärkt samordning för att skapa långsiktigt hållbara verksamheter. Det gäller bland annat lokalförsörjning, investeringar, digitalisering, informationshantering, kompetensförsörjning och utveckling av gemensamma processer och stödstrukturer. Även inom bolagskoncernen pågår utvecklingsarbete och investeringar inom energi, fastigheter, infrastruktur och näringslivsutveckling, samtidigt som delar av verksamheten påverkas av osäkra marknadsförutsättningar och stora investeringsbehov. Beredning Underlaget har beretts genom kommunledningsgruppen (KLG). Ärendet behandlas i centrala samverkansgruppen (CSG) den 4 juni 2026. Ekonomi Ärendet i sig medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Uppföljning 1 redovisar det ekonomiska utfallet per sista april med prognos för helåret och utgör underlag för kommunens fortsatta ekonomiska styrning och planering. Bedömning Bedömningen är att uppföljningen ger en samlad och rättvisande bild av verksamheternas utveckling, ekonomiska läge och förutsättningar inför resten av året. Rapporten visar samtidigt att flera av kommunens utmaningar är långsiktiga och kräver fortsatt omställning, prioritering och utveckling inom hela kommunkoncernen. Beslutsunderlag Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 maj 2026 Anna Sanell Anders Olsson Biträdande kommundirektör Ekonomichef Beslutet skickas till: Samtliga nämnder, bolag och stiftelser KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Gislaveds kommun 2026-05-27 1 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................................... 4 1.1 Det kommunala uppdraget ................................................................................ 4 1.2 Vision………………………………………………………………………………………………4 1.3 Värdegrund………………………………………………………….………………………….5 1.4 Styrmodell……………………………………………………………………………………….5 2 Förvaltningsberättelse ................................................................................................ 7 2.1 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .................................... 7 2.1.1 Kommunfullmäktiges grunduppdrag ............................................................. 8 2.1.2 Kritiska kvalitetsfaktorer ................................................................................ 10 2.2 Förväntad utveckling ......................................................................................... 19 3 Ekonomisk redovisning ............................................................................................. 22 3.1 Uppföljning……………………………………………………………………………………22 3.1.1 Uppföljning driftredovisning ......................................................................... 22 3.1.2 Uppföljning investeringsredovisning (netto) ............................................... 23 3.1.3 Uppföljning exploateringsverksamheten - likviditetsplan ......................... 24 4 Kommunala bolag ..................................................................................................... 25 4.1 Ekonomisk uppföljning ...................................................................................... 25 2 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 1 Inledning 1.1 Det kommunala uppdraget Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Detta innebär att de ska sköta ekonomin på ett ansvarsfullt sätt: • För verksamheten ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning • För ekonomin ska det anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning • För personalfrågor ska det anges personalpolitiska mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i Gislaveds kommun bygger denna på fyra grundantaganden: • Generationsperspektivet • Verksamhetsfokus • Finansiella mål - en politisk bedömning • Medborgarperspektiv och transparens Kommunfullmäktige följer upp ekonomi och verksamhet tre gånger per år. Vid delår och årsredovisning görs en mer omfattande uppföljning. 1.2 Vision Visionen beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå på längre sikt. Visionen är ett redskap för styrning av den kommunala verksamheten. Gislaveds kommuns vision är en ledstjärna för hur kommunen vill utvecklas. Visionen är: Gislaveds kommun är platsen man gärna identifierar sig med och har en god relation till Den kommunala organisationen – förtroendevalda och förvaltningar – vill uppnå vision 2040 genom att vi: • levererar en fungerande vardag för individen, • fungerar som informationssamlare, samordnare och bas för nätverk, • samverkar för en tillgänglig region och effektiv resursanvändning, • uppmärksammar bärarna av den kulturella industrikommunen. 3 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 1.3 Värdegrund Gislaveds kommun verkar utifrån alla människors lika värde. Alla invånare ska ha samma möjlighet att delta i den demokratiska processen och att nå inflytande över de beslut som tas. Gislaveds kommun präglas av ömsesidig respekt. Beslut fattas på en rättssäker och saklig grund. I mötet med kommunens verksamheter ska alla invånare känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Gislaveds kommun har respekt för människors olikheter och vill tillvarata kommunens mångkulturella profil. Gislaveds kommun tar tillvara på barnperspektivet och arbetar för en samhällsutveckling som inte äventyrar möjligheterna för kommande generationer. 1.4 Styrmodell Gislaveds kommuns styrmodell är ett samlingsbegrepp som tydliggör en gemensam struktur och gemensamma arbetssätt för styrning och ledning av kommunen. Detta syftar till att säkerställa att de politiska viljeinriktningarna får genomslag i verksamheterna. Styrmodellen omfattar hela kommunens organisation. Styrmodellen är politiskt neutral och ska fungera oavsett politiskt innehåll, samt över tid. Det är vad man fyller styrmodellen med som ska spegla rådande politiska viljeinriktningar. Gislaveds kommuns vision och värdegrund utgör verksamhetens grunduppdrag tillsammans med kommunala och statliga styrdokument. Grunduppdraget är utgångspunkt för arbetet med personalpolitiska mål, finansiella mål, resursfördelning och utveckling. För att kvalitetssäkra verksamheten kopplas kritiska kvalitetsfaktorer och indikatorer till grunduppdraget. Styrmodellen illustreras av nedanstående bild: 4 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2 Förvaltningsberättelse 2.1 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Sammanfattning - god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat krav som återfinns i kommunal- lagen. Då god ekonomisk hushållning är en allmänt hållen bestämmelse i kommunallagen erfordras att varje kommun definierar innebörden närmare. Kommunen ska upprätta riktlinjer och ta fram finansiella och verksamhets- mässiga mål för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att målen redovisas och förklaras på ett sådant sätt att det framgår varför kommunfullmäktige anser att det är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är en sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. Ekonomin ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Detta innebär att ingen ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Det gäller att hushålla i tiden och över tiden. Kommunen måste anpassa målen till de egna förutsättningarna, för att säkra nuläge och framtid. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv. Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kunders och medborg- ares behov och önskemål samt upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser. De finansiella målen betonar att ekonomin är en restrik- tion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten visar hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Förhållandet mellan kostnader förknippade med kommunal verksamhet och intäkter i form av främst skatter från den arbetsföra befolkningen varierar i takt med att befolkningssammansättningen förändras. Den så kallade demografiska försörjningsbördans variation i Sverige kommer att påverka den kommunala ekonomin via det kommunala utjämningssystemet och det behöver därför genomföras effektiviseringar och/eller kvalitetsjusteringar för att nå finansiell balans då den arbetsföra andelen av befolkningen minskar. Att den arbetsföra befolkningen minskar både relativt sett och i absoluta tal innebär även att produktiviteten för kommunen behöver öka samtidigt som det blir färre medarbetare som kommer att leverera olika välfärdstjänster till invånare, besökare och näringsliv. Årets första prognos visar ett positivt utfall per den 31 december om cirka 42 mnkr vilket innebär en prognostiserad budgetavvikelse om minus 3,5 mnkr. Detta är mycket positivt med tanke på att resultatmålet höjdes inför budget 2026 till cirka 46 mnkr samt att alla nämnder har tagit del av ett effektiviserings- krav om totalt 20 mnkr. Samtidigt är omvärlden just nu mycket oförutsägbar och flera olika geopolitiska spänningar finns som kan påverka den svenska 5 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige ekonomin negativt med följd att inflationen återigen stiger och värsta scenariet med stagflation som följd. Svensk ekonomi är dock motståndskraftig och statens finanser är välordnade och goda, vilket medför att det bör vara möjligt att överbrygga eventuellt kortare finansiella kriser med finanspolitiska åtgärder. 2.1.1 Kommunfullmäktiges grunduppdrag Gislaveds kommun har tre grunduppdrag: att leverera välfärd och service till invånarna, att arbeta med demokrati- och samhällsutveckling och att vara en arbetsgivare. Välfärd och service följs upp vid samtliga rapporteringstillfällen medan de övriga två uppdragen följs upp vid delårs- och årsredovisningarna. 2.1.1.1 Välfärd och service Målgrupp Kommunkoncernens verksamheter riktar sig till ett brett spektrum av mål- grupper, däribland invånare, barn och elever, brukare, företag, föreningsliv och besökare. Under årets första månader har det bedrivits verksamhet med ett fortsatt fokus på kvalitet, tillgänglighet, service och utveckling av arbetssätt för att möta förändrade behov hos målgrupperna. Flera verksamheter redovisar fortsatt goda resultat kopplat till trygghet och upplevd kvalitet. Inom utbildningsverksamheten uppger 97 procent av barnen i förskolan att de känner sig trygga i verksamheten, motsvarande resultat i grund- skolan 90 procent. Inom gymnasieskolan uppger 92 procent av eleverna att de känner sig trygga under skoldagen. Fortsatt lyfts utvecklingsbehov kopplat till studiero och koncentration under lektioner, där skillnader mellan stadierna framgår och högstadiet visar lägre resultat än övriga stadier. Skolresultaten i kommunen behöver höjas för att rusta målgruppen för framtiden. Inom vård och omsorg bedöms verksamheterna fortsatt ge god vård, omsorg och stöd till målgrupperna. Flera utvecklingsinsatser pågår för att stärka individ- ens delaktighet, tillgänglighet och möjlighet att få stöd i ett tidigt skede, bland annat genom utveckling av öppenvårdsinsatser, gemensamma mottagnings- funktioner, individbaserad systematisk uppföljning samt mer flexibla arbetssätt. En brukarundersökning inom hemtjänsten i februari visar på god nöjdhet, där 91 procent är nöjda med hemtjänsten och lika stor andel uppger att de känner sig trygga. Vidare skulle 95 procent rekommendera verksamheten till andra och 98 procent upplever att bemötandet är vänligt och respektfullt. Andelen som uppger att de kan påverka hur hjälpen utförs uppgår till 83 procent. Arbetet med att utveckla service, information och tillgänglighet fortsätter inom flera delar av kommunkoncernen. Under perioden har utveckling av e-tjänster, digitala lösningar, bokningssystem och kontaktvägar fortsatt. Flera verksam- heter har ett ökat fokus på dialog, samverkan och tydligare kommunikation gentemot invånare, företag och föreningsliv. Inom myndighetsutövning och tillsyn redovisas fortsatt goda resultat kopplat till service, bemötande och rättssäkerhet. 6 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår arbete för att stärka planering, framförhållning och samordning, bland annat genom utvecklade arbetssätt och ökad digitalisering. Det finns även ett ökat fokus på att förbättra tillgänglighet och nyttjandegrad i kommunens anläggningar och tjänster. Inom bolagskoncernen fortgår arbete kopplat till bostäder, energi, näringsliv och platsutveckling. Fokus ligger på kundservice, utveckling av boendemiljöer, leveranssäkerhet och hållbara energilösningar. Arbete pågår även för att stärka företagsklimat, etableringar och kommunens attraktivitet för boende, besökare och näringsliv. Under årets första tertial har flera dialogmöten genomförts utifrån näringslivs- programmet. Representanter från Gislaveds näringslivsföreningar har även varit inbjudna till kommunstyrelsens näringsutskott för en fördjupad dialog om framtida prioriteringar. Den samlade bedömningen visar att kommun- organisationen arbetar aktivt inom samtliga områden som näringslivet efterfrågar. Samtidigt pekar analysen på att det fortsatta utvecklingsarbetet särskilt behöver fokusera på att vidareutveckla värdskapet hos alla medarbetare som arbetar direkt mot näringslivet. Medarbetare Flera verksamheter inom kommunkoncernen redovisar ett fortsatt högt engagemang bland medarbetarna och en stark vilja att bidra till verksam- heternas utveckling och leveransförmåga. Pulsmätningar och medarbetar- undersökningar visar i flera verksamheter goda resultat kopplat till ledarskap, delaktighet, ansvarstagande och meningsfullhet i arbetet. Flera verksamheter präglas av hög arbetsbelastning, omfattande förändrings- arbete och utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. Belastningen beskrivs som särskilt hög inom vissa specialistområden och verksamheter med komplexa uppdrag, höga volymer eller stora utvecklingsinsatser. Vakanser, rekryteringssvårigheter och personalomsättning påverkar i vissa delar verksam- heternas stabilitet och skapar ökad sårbarhet. På flera håll pågår arbete med att utveckla organisation, arbetssätt och bemanningsplanering för att skapa mer långsiktigt hållbara förutsättningar för medarbetarna. Teamorienterade arbetssätt, stärkt samordning, tydligare processer och utvecklad struktur lyfts fram som viktiga delar i arbetet för att förbättra arbetsmiljö och genomförandeförmåga. Kompetensförsörjning är fortsatt en av de största utmaningarna inom flera verksamhetsområden. Rekryteringsläget är ansträngt inom vissa yrkesgrupper, bland annat inom vård och omsorg samt vissa specialistfunktioner. Flera verksamheter arbetar därför med kompetensutveckling, introduktion, kunskapsöverföring och olika former av utbildningsinsatser för att stärka långsiktig kompetensförsörjning och minska sårbarhet. Även arbetsmiljöfrågor och hållbar arbetsbelastning är fortsatt viktiga utvecklingsområden. Flera verksamheter har dock förbättrade resultat inom arbetsmiljöområdet och fortsatt höga nivåer av medarbetarengagemang trots 7 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige periodvis hög belastning och pågående omställningsarbete. Verksamhet Inom utbildningsverksamheten fortsätter arbete kopplat till undervisnings- utveckling, närvaro, trygghet och övergångar mellan verksamheter. Samverkan med externa aktörer och forskningsstöd har inletts inom delar av verksamheten för att stärka utvecklingsarbetet och öka måluppfyllelsen. Arbete pågår även för att möta nya krav kopplade till digitalisering och AI. Inom vård och omsorg pågår utvecklingen mot mer förebyggande och individnära arbetssätt. Utveckling sker bland annat genom öppenvård, hemmaplanslösningar, samplanering och förändrade stöd- och lednings- strukturer. Utmaningar finns kopplade till volymförändringar, kompetens- försörjning och balans mellan uppdrag och tillgängliga resurser. Inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår flera parallella uppdrag inom planering, lokalförsörjning, infrastruktur, vatten och avlopp samt utveckling av kommunens anläggningar och offentliga miljöer. Flera verksam- heter beskriver behov av ökad framförhållning och tydligare prioriteringar i takt med ökade krav och stora investeringsbehov. Inom bolagskoncernen fortsätter utvecklingsarbete inom energi, fastigheter, näringsliv och infrastruktur. Investeringar och utvecklingsinsatser pågår bland annat inom elnät, fjärrvärme, energilagring, fastighetsutveckling och boende- miljöer. Ökade kostnader, investeringsbehov och osäkra marknadsförut- sättningar påverkar delar av verksamheten. Inom myndighetsutövning och tillsyn fortsätter arbete med rättssäkerhet, kvalitet och utvecklade arbetssätt. Förändrad lagstiftning och ökade krav påverkar samtidigt arbetssätt och resursbehov inom flera områden. Även inom beredskaps- och trygghetsområdet fortsätter utvecklingsarbete kopplat till planering, utbildning och samverkan. Inom räddningstjänsten märks ökade krav kopplade till räddningstjänst under höjd beredskap och förändrade förutsättningar inom myndighetsutövningen. 8 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2.1.2 Kritiska kvalitetsfaktorer Utifrån kommunens grunduppdrag har ett antal kritiska kvalitetsfaktorer identifierats. Faktorerna beskriver områden där det är särskilt viktigt att kommunen och kommunkoncernen håller god kvalitet, har effektiva arbetssätt och en långsiktigt hållbar utveckling. Genom uppföljning av de kritiska kvalitetsfaktorerna bedöms kommunens förutsättningar att genomföra grunduppdraget med god kvalitet och effektivitet. Kvalitetsfaktorerna utgår från fyra perspektiv: målgrupp, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Vid varje uppföljning görs en samlad bedömning av respektive kvalitetsfaktor: • Grön – kvaliteten bedöms vara tillräcklig. • Gul – kvaliteten bedöms i huvudsak vara tillräcklig men behöver följas upp eller utvecklas. • Röd – kvaliteten bedöms inte vara tillräcklig och åtgärder behöver vidtas. 2.1.2.1 Målgrupp 2.1.2.1.1 Möjlighet till insyn, delaktighet och inflytande i beslutsfattandet Beskrivning Förtroende för politiker och medarbetare är grunden för vårt demokratiska uppdrag. Det är viktigt att kommuninvånarna har en grundläggande kunskap kring kommunens beslutsprocess, verksamhet och ekonomi för att bygga förtroende för kommunens arbete och förståelse för fattade beslut. Invånarna ska kunna känna sig delaktiga i beslut som berör dem. Samtidigt är det viktigt med tydlighet i vilka frågor och i vilken omfattning möjlighet till inflytande finns. Med extern kommunikation uppmuntrar vi till dialog samt främjar öppenhet, transparens och kunskap om kommunen som plats, organisation och arbetsgivare. Kommentar Arbetet med att stärka dialog, delaktighet och tillgänglighet har fortsatt under årets första månader. Flera verksamheter har på olika sätt haft ett ökat fokus på kommunikation, dialog och utveckling av kontaktvägar gentemot invånare, företag och andra målgrupper. Utveckling av e-tjänster, digitala lösningar och förbättrade informationsflöden pågår inom flera delar av kommunkoncernen i syfte att öka tillgänglighet och förenkla kontakten med kommunen. Ungdomsrådet har fortsatt sitt arbete som forum för ungas delaktighet och inflytande. Dialoger med invånare och olika målgrupper genomförs även inom flera verksamhetsområden, bland annat genom lokalsamtal, medborgardialoger och samverkan med råd och föreningsliv. Kommunens arbete med medborgarbudget och andra former för lokal delaktighet bidrar också till att stärka invånarnas möjlighet till inflytande. 9 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Flera verksamheter identifierar fortsatt utvecklingsbehov kopplat till tillgänglighet, tydlighet och kommunikation. Resultat från servicemätningar visar goda resultat inom vissa områden, men förbättringsområden kvarstår exempelvis inom återkoppling och tillgänglighet i vissa kontaktvägar. Även fortsatt behov av utvecklad samordning, informationsstruktur och tydlighet i ansvar och processer. Arbetet inom området utvecklas i positiv riktning, men fortsatt utvecklingsarbete krävs för att stärka insyn, delaktighet och möjligheten till inflytande i kommunkoncernen. 2.1.2.1.2 God tillgänglighet och bemötande Beskrivning Vi ska erbjuda en kommunal service med god tillgänglighet och bemötande. Genom positiva serviceupplevelser ökar inte bara förtroendet för kommunen utan även attraktiviteten i att bo, leva, besöka och bedriva verksamhet i vår kommun. Alla aspekter av verksamheten, utfört av alla medarbetare, ska syfta till att främja inkluderande samhällsdeltagande för alla på samma villkor. Aktiva steg ska tas för att alla ska känna sig välkomna och göra det lätt att nå kommunen. Prioriterat är att ge korrekt, tydlig och användbar information som är förståelig för alla och att tillhandahålla kontaktsätt som passar alla med snabb, högkvalitativ respons. Kommentar Utveckling sker av e-tjänster, digitala kontaktvägar, bokningssystem och informationsflöden för att förenkla kontakten med kommunen och göra service mer tillgänglig för invånare, företag och andra målgrupper. Under våren har kommunens service- och bemötandeguide tagits fram, en digital guide för samtliga anställda i Gislaveds kommun. Guiden beskriver kommunens gemensamma krav på service, bemötande samt tillgänglighet och ska vara känd och tillämpas av alla medarbetare i kommunen. Guiden ska fungera som ett stöd i det dagliga arbetet och tar upp det viktigaste kring service och bemötande i vardagen; exempelvis tillgänglighet och svarstider, hantering av telefonsamtal och e-post samt hur vi kommunicerar så att mottagaren förstår. En digital basutbildning kopplat till guiden genomförs senare i år av samtliga kommunens medarbetare. Digitalisering och utveckling av arbetssätt bedöms bidra till förbättrade förutsättningar för service och tillgänglighet. Flera verksamheter beskriver samtidigt ökade krav, hög arbetsbelastning och kompetensförsörjningsutmaningar vilket påverkar förutsättningarna att upprätthålla en jämn servicenivå inom alla delar av verksamheten. Enligt hemtjänstens brukarundersökningar upplever 98 till 100 procent av brukarna att hemtjänsten har ett vänligt och respektfullt bemötande enligt månadsvisa undersökningar januari till april. 10 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Utvecklingen inom området är i huvudsak positiv, men fortsatt utvecklingsarbete krävs för att stärka tillgänglighet, tydlighet och likvärdigt bemötande i hela kommunkoncernen. 2.1.2.1.3 Välfärd och service av god kvalitet som utvecklas i takt med samhället Beskrivning Den som bor och verkar i Gislaveds kommun kan ta del av verksamhet med god kvalitet. Kommunens verksamheter har ett strukturerat och metodiskt tillvägagångssätt för att planera, genomföra, utvärdera och förbättra sitt arbete över tid. Verksamheterna tar vara på nya verktyg för att utveckla och anpassa sitt arbete kopplat till nya behov utifrån samhälle, målgrupp och/eller demografi. Kommentar Inom utbildningsverksamheten fortsätter arbete kopplat till undervisningsutveckling, närvaro, trygghet och måluppfyllelse. Samverkan med externa aktörer och forskningsstöd har inletts inom delar av verksamheten för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Det pågår också arbete med att möta nya behov kopplade till digitalisering och AI. Inom vård och omsorg fortsätter utvecklingen mot mer förebyggande och individnära arbetssätt: arbete med öppenvård, hemmaplanslösningar, samplanering och utvecklade stödinsatser för att möta förändrade behov och samtidigt använda resurser mer effektivt. Även arbete med systematisk uppföljning och utvecklade processer sker inom flera verksamhetsområden. Inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår arbete för att utveckla planering, samordning och långsiktighet i frågor kopplade till lokalförsörjning, investeringar och utveckling av kommunens miljöer och anläggningar. Flera verksamheter befinner sig i förändrings- och utvecklingsfaser där arbetssätt, organisation och processer successivt utvecklas. Förutsättningarna för utvecklingsarbete påverkas dock av arbetsbelastning, kompetensförsörjning och kontinuitet i personalstyrkan. Utvecklingen inom området är positiv och flera verksamheter visar en ökad förmåga att anpassa arbetssätt och verksamhet utifrån förändrade behov. Det krävs dock fortsatt utveckling för att säkerställa långsiktigt hållbar kvalitet och effektivitet i kommunkoncernens verksamheter. 11 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2.1.2.2 Verksamhet 2.1.2.2.1 Intern samverkan Beskrivning För att stödja medarbetare i deras dagliga arbete ska korrekt information levereras i rätt tid, kanal, format och från rätt avsändare. Det ger medarbetarna verktyg och bättre förutsättningar för att göra ett effektivt jobb, arbeta tillsammans och möta utmaningar. Genom att skapa dialog, engagemang och delaktighet bygger vi stolthet och lojalitet, därigenom synliggörs våra medarbetare och verksamheter. Kommentar Under årets första månader har arbete genomförts för att förbättra samordning mellan verksamheter, utveckla processer och skapa tydligare ansvarsfördelning i både det dagliga arbetet och i större utvecklingsfrågor. Det pågår exempelvis utveckling av gemensam mottagningsfunktion för socialnämndens verksamheter. Samplanering och utvecklade arbetssätt används för att skapa mer hållbara och resurseffektiva verksamheter inom vård och omsorg. Arbetet med skolsociala team är ytterligare ett exempel där utbildningsverksamhet och socialtjänst samverkar för att stärka närvaro, trygghet och tidiga insatser för barn och unga. Inom samhällsutvecklingsområdet pågår arbete med att utveckla samordning, framförhållning och planering i frågor kopplade till lokalförsörjning, investeringar och fastighetsekonomi. Fokus ligger bland annat på gemensamma arbetssätt, åtgärdsvalsstudier och ett ökat användandeperspektiv för att skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering och hållbar resursanvändning inom kommunkoncernen. Även inom bygg- och miljöområdet fortsätter gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Tranemo kommun inom rutiner, informationshantering och digitalisering. Fokus ligger bland annat på att stärka rättssäkerhet, informationsstruktur och administrativa processer. Inom beredskaps- och trygghetsområdet fortsätter arbetet med samverkan och gemensam planering både inom kommunkoncernen och tillsammans med externa aktörer. Räddningstjänstens arbete inom RäddSam F och Räddningstjänst under höjd beredskap innebär ökade krav på samordning, kompetensutveckling och organisatorisk beredskap. De kommunövergripande fokusområdena civil beredskap, social hållbarhet och näringsliv förutsätter också en stärkt samverkan mellan nämnder, bolag och externa aktörer. Under året fortsätter arbete med gemensamma prioriteringar och samordnade insatser inom dessa områden. Även inom bolagskoncernen fortsätter arbete med att stärka samordning, gemensamma stödprocesser och helhetssyn inom kommunkoncernen. Fokus 12 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige ligger bland annat på gemensamma servicefunktioner, kompetensförsörjning och minskad sårbarhet inom stöd- och styrprocesser. Inom energiområdet sker samverkan mellan bolagen och kommunen i frågor kopplade till energi, hållbarhet och infrastruktur. Samverkan mellan kommunen, bolagen och näringslivet är också en viktig del i arbetet med etableringar, kompetensförsörjning och företagsklimat. Arbetet med informationshantering och digitala arbetssätt fortsätter inom flera delar av organisationen. Utveckling sker bland annat inom informationsstruktur, systemstöd och administrativa processer för att förbättra informationsdelning och skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan verksamheter. Det finns fortsatt behov av tydligare samordning, gemensamma arbetssätt och förbättrade informationsflöden. 2.1.2.2.2 En kultur med fokus på leverans utifrån målgruppens behov Beskrivning Att leverera tjänster och service av hög kvalitet kräver en kultur som präglas av kundfokus. Funktioner ska vara lyhörda för verksamhetens behov och agera utifrån professionalism som innehåller helhetssyn, utvecklingsfokus och kundfokus. Det ska råda god ordning och reda samt finnas förutsättningar för utvecklande ledarskap och medarbetarskap. Kommentar Kommunkoncernen har överlag ett högt engagemang hos medarbetare och chefer samt en stark vilja att utveckla verksamheten utifrån målgruppernas behov. Fokus på service, kvalitet och ansvarstagande präglar stora delar av verksamheten. Flera verksamheter arbetar också aktivt med att utveckla arbetssätt, struktur och uppföljning för att stärka genomförandeförmågan. Samverkan, dialog och ett lösningsorienterat arbetssätt lyfts fram som viktiga förutsättningar för att hantera förändrade behov och samtidigt upprätthålla kvalitet i verksamheterna. Arbetsbelastning, kompetensförsörjningsutmaningar och omfattande utvecklingsarbete påverkar förutsättningarna att fullt ut möta verksamheternas behov. Flera verksamheter beskriver även behov av tydligare prioriteringar och fortsatt utveckling av ledning, styrning och gemensamma arbetssätt. 2.1.2.3 Medarbetare 2.1.2.3.1 Attraktiv arbetsgivare Beskrivning Gislaveds kommun ska vara en organisation där man vill arbeta och där med- arbetare trivs och utvecklas under många år. Genom öppenhet, tillit till varandra och god arbetsmiljö når vi ett medskapande, tillåtande och utvecklande 13 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige arbetsklimat som upplevs stimulerande och bidrar till att stärka kompetensen över tid. Kommentar Engagemang bland medarbetare och chefer är högt, och det finns ett aktivt arbete för att skapa hållbara arbetsplatser och goda förutsättningar för utveckling och delaktighet. Resultat från pulsmätningar och medarbetarundersökningar visar inom flera verksamheter goda resultat kopplat till ledarskap, ansvarstagande och upplevelsen av meningsfullhet i arbetet. Dock är kompetensförsörjning fortsatt en av de största utmaningarna inom flera verksamhetsområden. Rekryteringssvårigheter, vakanser och personalomsättning påverkar i vissa delar verksamheternas stabilitet och skapar ökad sårbarhet. Utmaningarna ses särskilt inom vissa specialistfunktioner samt inom vård och omsorg. Flera verksamheter beskriver även hög arbetsbelastning och omfattande utvecklings- och förändringsarbete, vilket påverkar arbetsmiljö och förutsättningar för långsiktigt hållbara arbetssätt. Kompetensutveckling, introduktion och kunskapsöverföring är viktiga delar i arbetet för att stärka kompetensförsörjning och minska sårbarhet över tid. Flera verksamheter arbetar även med utvecklade arbetssätt, teamorganisation och tydligare processer för att skapa bättre förutsättningar för både medarbetare och verksamhet. Tidigare har kommunen fattat beslut om högre friskvårdsbidrag, och det har under perioden gått att se att uttaget har ökat. Genom Europeiska socialfonden (ESF) har ett antal föreläsningar kunnat erbjudas anställda, inom exempelvis AI och andra relevanta områden i syfte att vara en attraktiv och framtidsorienterad arbetsgivare. De generellt goda resultaten i medarbetarundersökningar bedöms även gå att härleda till ett aktivt arbete med en kultur som är positiv, trygg, inkluderande och som genom ett gott värdskap får anställda att trivas på arbetet. Arbetet med att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare fortsätter inom flera områden, men fortsatt utveckling krävs för att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjning, hållbar arbetsmiljö och stabilitet i verksamheterna. 2.1.2.4 Ekonomi 2.1.2.4.1 Hög effektivitet och god kvalitet i verksamheterna Beskrivning Det är särskilt kritiskt att kommunens samlade resurser används till rätt saker och på ett effektivt sätt för att skapa ett så stort värde som möjligt utifrån de resurser som finns. 14 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Kommentar Arbete pågår med att utveckla arbetssätt, stärka processer och använda resurser mer effektivt utifrån verksamheternas uppdrag och målgruppernas behov. Flera nämnder redovisar prognoser som i huvudsak ligger nära budget, medan vissa fortsatt har ekonomiska utmaningar kopplade till bland annat ökade volymer, högre kostnader och kompetensförsörjningsutmaningar. Inom hela kommunen pågår arbete för att anpassa verksamhet och resursanvändning utifrån ekonomiska förutsättningar och förändrade behov. Inom vård och omsorg fortsätter arbete för att skapa mer hållbara och resurseffektiva arbetssätt. Verksamheterna befinner sig i en omställning där fokus ligger på ökad kostnadseffektivitet genom att försöka minska främst på stöd- och ledningsstrukturer, bättre resursutnyttjande och mer förebyggande arbetssätt. Flera positiva förflyttningar kan ses inom bemanningsplanering, samplanering och minskat konsultberoende inom vissa områden. Samtidigt kvarstår betydande strukturella utmaningar. Rekryteringsläget är fortsatt ansträngt inom flera yrkesgrupper, höga volymer inom placeringar, ökade hjälpmedelskostnader, variationer i behov inom hemtjänsten, samt minskat behov inom vård- och omsorgsboende påverkar verksamheternas förutsättningar att nå ekonomi i balans. Det finns en viss obalans mellan verksamhetens uppdrag, volymer och rätt förutsättningar, vilket behöver hanteras långsiktigt. Arbetet med att utveckla öppenvård, hemmaplanslösningar och effektivare arbetssätt fortsätter och bedöms vara avgörande för att långsiktigt skapa en hållbar verksamhet med god kvalitet. Inom utbildningsverksamheten pågår utvecklingsarbete kopplat till undervisning, närvaro och måluppfyllelse samtidigt som verksamheterna arbetar med anpassning till förändrade elevunderlag och nya krav. Även inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår arbete med att stärka planering, framförhållning och samordning i frågor kopplade till investeringar, lokalförsörjning och utveckling av kommunens anläggningar och miljöer. Det pågår en omställning inom lokalförsörjningsområdet med fokus på effektivare lokalutnyttjande, minskade kostnader och stärkt samordning mellan verksamheternas behov och kommunens fastighetsekonomi. Arbete pågår bland annat med åtgärdsvalsstudier, avveckling och uthyrning av tomställda verksamhetslokaler samt utveckling av mer långsiktiga och samordnade arbetssätt inom lokalförsörjningen. Ett ökat fokus på användandeperspektiv, samlokalisering och gemensam planering bedöms skapa bättre förutsättningar för en mer hållbar och kostnadseffektiv användning av kommunens lokaler över tid. Digitalisering, utveckling av systemstöd och förbättrade administrativa processer är inom flera verksamheter viktiga delar i arbetet för att stärka kvalitet och effektivitet. Dock är utvecklingsarbetet resurskrävande och kan vid 15 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige sidan av krav på ordinarie leveranser påverka genomförandeförmågan. Inom bolagskoncernen fortsätter arbete med investeringar, effektiviseringar och utveckling av verksamheterna utifrån förändrade marknadsförutsättningar. Flera bolag prognostiserar resultat i nivå med budget samtidigt som delar av verksamheten påverkas av osäkerhet kopplad till energimarknad, vakansgrad och stora investeringsbehov. Arbete fortsätter också för att stärka långsiktig hållbarhet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet inom energi- och fastighetsområdena. Arbetet med att stärka kvalitet ihop med effektivitet utvecklas inom flera områden, men fortsatt utvecklingsarbete krävs för att långsiktigt säkerställa god leveransförmåga och en hållbar resursanvändning i kommunkoncernens verksamheter. 2.1.2.4.2 Prognossäkerhet vid ekonomiska uppföljningar Beskrivning Ett aktivt arbete med prognossäkerhet skapar förutsättningar för att budgeterade medel kommer i arbete och att åtgärder kan tas fram vid eventuellt negativa prognoser. Kommentar Det finns en större medvetenhet kring prognoshantering och förhållningssätt till denna, enligt kommunens ekonomiska styrprinciper. Det är viktigt att planera långsiktigt, att identifiera kostnadsposter över tid och att dessa så långt som möjligt omhändertas inom respektive nämnds ekonomiska ram. Gislaveds kommun betonar vikten av träffsäkra ekonomiska prognoser för att möjliggöra rätt beslut och prioriteringar. Prognoser av hög kvalitet är avgörande för att planera resurser samt göra politiska och verksamhetsmässiga prioriteringar. Vid större prognostiserade överskott eller underskott ska omprioriteringar och åtgärder verkställas aktivt för att säkerställa en ekonomi i balans. Ekonomin är överordnad verksamheten enligt kommunens ekonomiska styrprinciper och över- eller underskott hanteras i första hand av respektive nämnd. För att förbättra prognossäkerheten och ekonomin krävs fortsatta åtgärder. Kommunen kan inte förvänta sig större positiva förändringar i skatteintäkter och statsbidrag på kort sikt, vilket innebär att grunduppdrag, kultur, arbetssätt samt ledning och styrning är i behov av kontinuerlig översyn och omprövning. Nämnder och förvaltningar behöver verkställa beslut som leder till en ekonomi i balans och samordna verksamhet och ekonomi ytterligare. En hög prognossäkerhet är mer utmanande när en verksamhet är under större förändring och efter första tertialet kan fortfarande mycket tillkomma under resterande del av året som inte var känt när första prognosen för året 16 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige lämnades. För tillfället påverkas flertalet landsbygdskommuner negativt av nettoutflyttning samt en demografisk förändring med allt fler äldre som i detalj är svåra att prognostisera ekonomiskt. Det är dock inte desto mindre viktigt med hög prognossäkerhet och att nämnder och förvaltningar aktivt arbetar med både anpassningar samt verkställer aktiva åtgärder för att vända/påverka utvecklingen. Alla verksamheter behöver fortsatt aktivt arbeta för en ekonomi i balans. Vissa verksamheter påverkas mer av befolknings- och demografiförändringen än andra även att flertalet påverkas på ett eller annat sätt. Arbetet med förändrade arbetssätt och organisation är ett kontinuerligt arbete som fortsatt behöver anpassas och utvecklas efter omvärldens förändringar och krav. Någon egentlig bedömning av prognossäkerhet för respektive verksamhet är först möjlig att göra vid årsbokslutet när årets budgetavvikelse är definitiv för 2026. 17 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2.2 Förväntad utveckling Under 2026 fortsätter verksamheterna arbetet med effektiviseringar för en ekonomi i balans. Behov av fortsatt effektiviseringar och prioritering kvarstår. Även framåt finns behov av utvecklade arbetssätt och stärkt samverkan inom och mellan nämnderna samt med andra kommuner. För att säkerställa kvalitet och långsiktig hållbarhet behöver kommunen tydligare prioritera insatser som bidrar till måluppfyllelse och värdeskapande. Digitalisering, automatisering och gemensamma arbetssätt är centrala verktyg och utgör prioriterade utvecklingsområden nu och framtiden. Kompetensförsörjning är en fortsatt strategisk utmaning. Den demografiska förändringen innebär att kommunen måste hitta metoder för att både attrahera och behålla medarbetare i en tid då tillgången till arbetskraft minskar. Brist på arbetskraft kan leda till användning av externa konsulter, högre kostnader och sämre kontinuitet. Rekryteringsutmaningen är stor, både för offentliga och privata arbetsgivare. Kommunen kommer att behöva fortsätta att utveckla sina strategier och program för att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning och möta framtidens behov. Digitalisering av processer och information som syftar till att få effektiva och stödjande lösningar är ett av flera verktyg. Parallellt med detta behövs det metoder för att minska behovet av mänsklig arbetskraft på sikt. Den demografiska utvecklingen innebär förändrade behov av kommunal service och krav på anpassning av verksamheternas omfattning och arbetssätt. Utveckling av förebyggande och samordnade arbetssätt, bland annat inom Nära vård och nya socialtjänstlagen, bör fortsatt prioriteras. Omvärldsutvecklingen ställer ökade krav på kommunens förmåga att hantera risker och nya uppdrag. Arbetet med civil beredskap, cybersäkerhet och klimatomställning kommer att vara centrala utvecklingsområden under kommande år. För vissa verksamheter, särskilt inom samhällsutveckling, behöver uppföljning och styrning fortsätta utvecklas med större fokus på effekt och värdeskapande. Det finns också behov av tydligare politiska prioriteringar kring ambitionsnivå och långsiktigt hållbar servicenivå. De utmaningar som finns att hantera i en kommuns komplexa planerings- och utvecklingsarbete spänner över många områden, där en bredd av kompetenser behöver involveras. Exempel på detta är de utmaningar som klimatförändringar innebär för långsiktig planering, ökade krav på energieffektivisering i fastighetsbeståndet samt insatser för ökat lokalt demokratiskt engagemang. Genom rätt resurser och samarbete både inom koncernen samt med andra kommuner och regioner stärks kraften att möta utmaningar. Även inom bolagskoncernen kvarstår flera strategiska utvecklingsfrågor kommande år. Det gäller bland annat vakansutveckling i bostadsbeståndet, långsiktig fastighetsutveckling, investeringar inom energi och infrastruktur samt 18 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige utveckling av hållbara och leveranssäkra energilösningar. Osäkra marknadsförutsättningar, förändrade kostnadsnivåer och stora investeringsbehov påverkar förutsättningarna framåt. Kommunen levererar i flera delar god kvalitet, men i vissa fall till en hög kostnadsnivå. Det tydliggör behovet av prioriteringar mellan ambitionsnivå, kvalitet och tillgänglighet. Under kommande år bör fokus vara på en mer effektiv resursanvändning, stärkt styrmodell samt fortsatt utveckling av gemensamma processer. Intäktsutvecklingen i vissa verksamheter är osäker, bland annat till följd av förändrade regelverk och avgiftsmodeller. Flera av de utmaningar som identifierats bedöms vara av strukturell karaktär och visar behov av långsiktiga strategiska ställningstaganden. Detta gäller bland annat kompetensförsörjning, lokalförsörjning, strukturen för omsorgsplatser samt anpassning av verksamheternas omfattning och innehåll. Kommunen påverkas också av ett omfattande förändringstryck kopplat till ny och förändrad lagstiftning inom flera verksamhetsområden. Inom skolområdet väntar omfattande reformer under perioden 2026-2028. Totalt handlar det om cirka 14 reformer kopplade till bland annat tioårig grundskola, nya läroplaner, trygghet och studiero, elevhälsa, betygssystem samt förändringar inom gymnasieskolan. Reformtakten ställer ökade krav på omvärldsbevakning, planering, implementering och utveckling av lokala arbetssätt. Även utvecklingen inom AI och digitalisering innebär nya möjligheter men också ökade krav på styrning, säkerhet och organisatorisk förmåga. Även den nya socialtjänstlagen innebär förändrade krav på förebyggande arbete, tidiga insatser och samverkan. Utvecklingen ställer ökade krav på omvärldsbevakning, analys, förberedelse och genomförandeförmåga inom hela kommunkoncernen. Det finns behov av att i god tid planera för förändrade arbetssätt, kompetensbehov, processer och resursfördelning utifrån nya lagkrav och reformer. Även inom civil beredskap och räddningstjänst ökar kraven successivt. Utvecklingen inom totalförsvar, säkerhetsskydd och Räddningstjänst under höjd beredskap innebär ökade krav på planering, utbildning, samverkan, robusthet och organisatorisk förmåga. För räddningstjänsten påverkar även förändrade krav inom bland annat ledning, övning, materiel, informationssäkerhet verksamhetens långsiktiga planeringsförutsättningar. Kommunkoncernens ekonomi på sikt Befolkningsframskrivningen pekar på ett minskat antal invånare i Gislaveds kommun över tid vilket i så fall medför att även skatteintäkter och bidrag kommer att minska. Framtida befolkningsutveckling och dess sammansättning kommer att påverka kommunkoncernen både verksamhetsmässigt som ekonomiskt. 19 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Tillsammans med den demografiska förändringen innebär det att kommunkoncernen behöver både anpassa sin verksamhet men samtidigt även utveckla verksamheten ytterligare. Det är av stor vikt att kommunkoncernen inte enbart agerar reaktivt utan även fortsätter aktivt med arbetet att skapa ytterligare attraktivitet för Gislaveds kommun för att därigenom både behålla befintliga kommuninvånare som att attrahera nya. Det är prioriterat att nämndernas arbete med att upprätthålla en ekonomi i balans fortsätter, fördjupas och samordnas för att uppnå kommunfullmäktiges finansiella mål. I annat fall riskerar kommunen att hamna i en svår ekonomisk situation, vilket skulle kräva mer drastiska åtgärder. Dessa åtgärder skulle bland annat kunna innebära att nuvarande investeringsnivåer inte kan upprätthållas och behövas sänkas till lägre nivåer, vilket skulle vara negativt för kommunens framtida utveckling och attraktivitet. 20 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 3 Ekonomisk redovisning 3.1 Uppföljning 3.1.1 Uppföljning driftredovisning Prognos Budget- Justerad Prognos Utfall KF-budget budget- (mnkr) justeringar budget helårs- 2026-04-30 2026 avvikelse 2026 2026 utfall U1 (helår) U1 Bygg- och miljönämnden 2,1 -6,4 -0,4 -6,8 -6,8 0,0 Kommunstyrelsen -90,9 -223,4 0,8 -222,6 -225,3 -2,7 Räddningsnämnden -14,3 -42,3 -1,0 -43,3 -43,3 0,0 Samhällsutvecklings- -82,8 -223,0 -2,0 -225,1 -224,9 0,2 nämnden Socialnämnden -255,1 -748,1 -6,2 -754,3 -773,3 -19,0 Utbildningsnämnden -279,3 -817,7 -16,6 -834,3 -834,3 0,0 Överförmyndarnämnden -0,6 -2,8 0,0 -2,8 -2,8 0,0 Summa nämnder -721,0 -2 063,6 -25,5 -2 089,1 -2 110,6 -21,5 Finansförvaltningen 762,0 2 109,3 25,5 2 134,8 2 152,8 18,0 Resultat 41,1 45,7 0,0 45,7 42,2 -3,5 Ekonomisk kommentar Bygg- och miljönämnden Nämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Tjänstledigheter och vakanser finns inom verksamheten och rekrytering pågår. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott på 2,7 mnkr, främst kopplat till tomställda verksamhetslokaler samt större projekt och förändringsarbete inom strategisk planering utan fullt budgetutrymme. Flera verksamheter visar samtidigt överskott till följd av vakanta tjänster, återhållsamhet och pågående omställningsarbete utifrån effektiviseringskrav, vilket delvis väger upp underskottet. Räddningsnämnden Räddningsnämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Ekonomin påverkas av antal larm och uttryckningar, som de senaste åren varit färre än tidigare. Större händelser kan dock påverka utfallet. Samhällsutvecklingsnämnden Samhällsutvecklingsnämnden prognostiserar ett mindre överskott på 0,2 mnkr. Verksamheterna arbetar löpande för att nå ekonomi i balans. Vissa områden visar balans medan andra, främst kultur- och fritidsavdelningen samt måltidsverksamheten, fortsatt genomför större omställningar trots tecken på förbättrad ekonomi. Avgörande är att ofinansierade uppdrag inte tillkommer. Flera verksamheter påverkas även av förändringar i andra nämnder, vilket gör intern dialog viktig för rätt anpassningar i rätt tid. 21 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett underskott på 19 mnkr. Störst underskott finns inom vård- och omsorgsboende (-16 mnkr) samt ordinärt boende, hälso- och sjukvård och myndighet (-3 mnkr). Underskottet drivs främst av höga personalkostnader, sjukfrånvaro, inhyrd personal, förändrade vårdbehov och strukturella kostnader där budgeten inte motsvarar behoven. Omställningen till mer förebyggande arbetssätt innebär också ökade kostnader på kort sikt. Samtidigt syns positiva effekter genom minskade konsultkostnader, förbättrad sjukfrånvaro och mer kostnadseffektiva arbetssätt. Flera åtgärder har gett resultat, men tidigare kostnadsnivåer och svårigheter att snabbt anpassa organisation och bemanning påverkar fortfarande helårsutfallet. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Nämnden arbetar med omställning utifrån minskat antal barn och ungdomar samt effektiviseringskrav. Underskott inom grundskola och anpassad grundskola vägs upp av överskott inom övriga verksamhetsområden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Finansförvaltningen Finansförvaltningen prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 18 mnkr. En viktig faktor för finansförvaltningens prognostiserade överskott är utvecklingen av skatteunderlaget och skatteintäkterna. I prognosen är hänsyn tagen till medfinansiering och eventuell avsättning till deponin i Mossarp. 3.1.2 Uppföljning investeringsredovisning (netto) Justerad Avvikelse Utfall Budget Ombudget- (mnkr) budget Prognos U1 mot 2026-04-30 KF 2026 ering 2026 budget Bygg- och miljönämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 24,1 306,0 7,5 313,5 211,0 102,5 Räddningsnämnden 3,7 6,0 1,6 7,6 8,9 -1,2 Samhällsutvecklings- 3,6 118,0 37,4 155,3 102,2 53,1 nämnden exkl VA Socialnämnden 0,1 5,6 2,9 8,5 8,5 0,0 Utbildningsnämnden 1,5 5,5 1,5 7,0 7,0 0,0 Summa 33,0 441,1 50,9 492,0 337,6 154,4 Taxefinansierade 11,3 60,0 49,5 109,5 96,5 13,0 investeringar, VA Totala investeringar 44,3 501,1 100,4 601,4 434,1 167,4 22 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Ekonomisk kommentar Enligt prognosen planeras cirka 72 procent av den totala investeringsbudgeten att användas under 2026. Motsvarande andel för enbart den skattefinansierade investeringsbudgeten är 69 procent och för den taxefinansierade investeringsbudgeten cirka 88 procent. Nyttjandegraden av investeringsbudgeten är till stor del beroende på hur tidplanen för vissa stora investeringsprojekt som till exempel nytt badhus i Gislaved följer planeringen. 3.1.3 Uppföljning exploateringsverksamheten - likviditetsplan Prognosavvikelse mot Exploateringsområde Budget 2026, mnkr Prognos U1 budget 2026 Smålandia 2.0 Gislaved 25,0 6,0 19,0 Tippvägen Gislaved 0,5 0,5 0,0 Biltema, Signelsö 1:25 Gislaved 17,0 17,0 0,0 Nöbbele Reftele 32,0 10,0 22,0 Exploatering övrigt 2026 10,1 5,0 5,1 Summa 84,5 38,5 46,1 Smålandia är i upphandlings- och projekteringsfas och bedöms under 2027 att vara i full gång För Nöbbele industriområde är Trafikverket igång med att bygga avfarten och börjar närma sig ett färdigställande. Infrastruktur för gata och VA planeras att påbörjas under kvartal 3-4 när upphandlingen är klar och tilldelad. Större delen av projektets utbyggnad kommer att vara klart under 2027. 23 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 4 Kommunala bolag 4.1 Ekonomisk uppföljning Avvikelse Utfall Helårsprognos 1 Bokslut Bolag Budget 2026 helårsprognos 2026-04-31 2026-12-31 2025 mot budget 2026 Gislaved kommunhus AB -0,5 -0,2 -0,5 0,0 -2,6 Gislaved Energikoncern AB 0,0 0,1 0,0 0,0 0,2 Gislaved Energi AB 10,0 4,8 10,0 0,0 6,0 Gislaved Elnät AB 11,5 3,2 11,5 0,0 11,9 Gislaved Energiservice AB 1,4 1,2 1,4 0,0 0,7 Gislaved Energipark AB 0,0 -0,5 -1,5 -1,5 0,0 AB Gislavedshus 5,8 9,4 5,9 0,0 2,6 Gisletorp Lokaler AB 0,3 0,6 0,3 0,0 0,0 Enter Gislaved AB -4,5 -0,4 -4,6* -0,1 -3,6 Tingsslätt Fastighets i 0,4 0,1 0,4 0,0 0,3 Gislaved AB Resultat före 24,4 18,4 22,9 -1,5 15,4 bokslutsdisposition Bolagens utfall avser perioden januari till och med mars 2026. *Prognostiserat resultat innan bokslutsdispositioner (bl.a. koncernbidrag) och skatt. Prognostiserat resultat efter bokslutsdispositioner är minus 0,8 mnkr. Kommentar, helårsprognons Inledning Gislaveds bolagskoncern består för närvarande av fem bolag (exklusive moderbolaget). Energibolaget är en egen koncern inom bolagskoncernen med 4 bolag (exklusive moderbolaget). Gislaveds kommun organiserar de helägda bolagen under ett gemensamt moderbolag. Såväl moderbolag som dotterbolag är delar av Gislaveds kommunhuskoncern och ska alltid ha kommunkoncernperspektivet i beaktande. Bolagen ska skapa nytta för kommunen, dess näringsliv och medborgare. De kommunala bolagen är en del av kommunkoncernen. Bolagen ska därför utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till att främja hållbar utveckling och tillväxt inom kommunen samt utveckla samhällsnyttan inom sin sektor. Bolagen ska enskilt och gemensamt verka för att Gislaved är en attraktiv kommun utifrån fullmäktiges fastställda vision 2040 och övergripande inriktningsmål. I bolagens uppdrag ingår även ett samhällsansvar i syfte att bidra till en hållbar utveckling. 24 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Gislaved kommunhus AB (moderbolag) Gislaved kommunhus AB är moderbolag för Gislaved kommuns bolagskoncern. Moderbolagets uppgift är bland annat att: • arbeta med strategisk styrning • företräda kommunen som ägare gentemot dotterbolagen • skapa gemensamma arbetssätt för att därmed minska kostnader samt minska varje enskilt bolags sårbarhet vid till exempel personalomsättning för bolagens olika stödfunktioner. • sammanställa uppföljningar och rapporteringar till kommunfullmäktige. • tillse att den kommunala verksamheten styrs demokratiskt och att verksamheten följer tillämpliga lagar och principer. Prognostiserat resultat är i linje med budgeterat resultat om minus 0,5 mnkr. Moderbolagets ekonomiska resultat påverkas av koncernbidragets storlek. Koncernbidraget fastställs i slutet av varje verksamhetsår och prognostiseras inte, vilket innebär att alla bolag i bolagskoncernen lämnar sina prognoser avseende resultatet innan bokslutsdispositioner och skatt. Gislaved Energi koncern AB Bolaget är moderbolag inom den kommunala energikoncernen och har till uppgift att arbeta med strategisk ledning, ägar- och samordningsfunktion samt finans och kontrollfunktion för energikoncernen. Gislaved Energi AB Bolaget har till uppgift att producera, köpa, sälja och leverera energi samt erbjuda energirelaterade tjänster inom Gislaveds kommun. Prognostiserat resultat är i linje med budgeterat resultat om +10 mnkr. En stor del av bolagets resultat genereras under vinterhalvåret. I nuläget är inga större avvikelser eller händelser kända som kan komma att påverka budgeterat resultat för 2026. Gislaved Energi Elnät AB Bolaget har som huvudsaklig uppgift att äga, driva och utveckla elnätet i delar av Gislaved och därigenom säkerställa att hushåll och företag får en säker och fungerande eldistribution. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +11,5 mnkr. Gislaved Energiservice AB Bolaget har främst en intern service- och stödfunktion inom energikoncernen genom att tillhandahålla såsom drift- och servicetjänster samt teknisk och administrativ personal åt övriga bolag inom energikoncernen. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +1,4 mnkr. Gislaved Energipark AB Bolaget har som uppgift att utveckla och driva satsningar inom förnybar energi och ny energiteknik inom Gislaved som till exempel solcellsproduktion, energilagring med batterier, elbilsladdning samt utveckling av framtida energilösningar. 25 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Prognostiserat underskott är minus 1,5 mnkr för 2026. Bolaget blev ett helägt dotterbolag i februari 2026 därav är ingen budget lagd för året. En viss stabilisering av kostnadsbilden märks redan och när bolaget kan verka på fler frekvensmarknader kommer detta att påverka lönsamheten gynnsamt. Inom 5 till 6 år bör bolaget ha goda möjligheter att generera ett positivt resultat. AB Gislavedshus Bolaget är ett allmännyttigt kommunalt bolag. Bolagets huvuduppdrag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda attraktiva och trygga hyresbostäder. Bolaget har också ett samhällsuppdrag att bidra till att göra Gislaveds kommun attraktiv att bo och verka i. Verksamheten ska samtidigt drivas enligt affärsmässiga principer. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +5,8 mnkr. En viktig faktor för bolagets ekonomi är utvecklingen av vakansgraden i bostadsbeståndet och fortsatt energieffektivisering inom beståndet. Gisletorp Lokaler AB Bolaget har i uppdrag att inom kommunen uppföra, sälja, äga, etablera och skapa genomströmning för nya näringsverksamheter och offentliga behov i lokaler och fastigheterna samt att äga, förvalta och utveckla Anderstorp Motorbana, Scandinavian Raceway. Bolaget ska kunna erbjuda en variation av lokaler. Bolaget ska även förvalta och hyra ut sanerings- och exploaterings- fastigheter på uppdrag av kommunstyrelsen. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +0,3 mnkr. En viktig fråga för den framtida utvecklingen av bolaget är frågan om Scandinavian Raceway. Ärendet ligger för avgörande vid Mark- och miljööverdomstolen sedan ett antal år tillbaka i tiden. Enter Gislaved AB Bolagets syfte är att vara en aktiv och operativ partner i utvecklingen av Gislaveds kommuns näringsliv. Genom att tillhandahålla nätverk, rådgivning och kommunikation, samt samla in och förmedla relevant kunskap och information, ska bolaget främja företagsutveckling och verka för ökad etablering av företag inom kommunen. Bolaget finansieras genom verksamhetsbidrag från kommunen, koncernbidrag samt projektmedel från Näringslivsrådet. Bolaget har sedan tidigare upparbetat ett större eget kapital där avsikten är att minska ner detta. Därav är det budgeterat 2026 med minus 0,8 mnkr efter bokslutsdispositioner. Prognosen i uppföljning 1 är i linje med beslutad budget. Tingslätt Fastighets AB i Gislaved Bolagets syfte är att äga och förvalta fast egendom, Tingsslätt 12, samt bedriva uthyrning av densamma till externa parter. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +0,4 mnkr. En avgörande faktor för bolagets ekonomi är att fastigheten Tingsslätt 12 uthyres till extern part samt att inga större och mer omfattande renoveringsbehov uppstår. 26 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun

Ks §136 Dnr: KS.2024.174 1.6.4 Genomförandebeslut IT-samverkan i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna presenterad förstudierapport att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027 att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge. att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna. att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026 att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Stefan Nylén (SD) och Tony Scammel (SD) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Syftet med en gemensam IT-samverkan mellan Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV) är att långsiktigt stärka kommunernas förmåga att möta ökande krav inom digitalisering, informationssäkerhet och verksamhetsutveckling. Genom att samordna resurser och kompetenser kan Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 2(4) Ks §136 (forts.) sårbarheten minska, särskilt inom områden där tillgången till specialistkompetens är begränsad. En gemensam struktur skapar bättre förutsättningar för kontinuitet, redundans och kunskapsdelning, vilket är avgörande för att upprätthålla en stabil och säker IT-miljö. En viktig del är att verksamheten utvecklas för att säkerställa lokal representation och tillgång till närservice, verksamhetsnära stöd, god tillgänglighet och hög kvalitet i ITleveransen. Vidare möjliggör samverkan en mer enhetlig och systematisk hantering av ITsäkerhetsfrågor. Genom gemensamma arbetssätt, standarder och investeringar kan kommunerna höja sin samlade säkerhetsnivå och stå bättre rustade mot framtida hot och incidenter. Detta bidrar inte bara till att skydda kritisk information och samhällsviktiga funktioner, utan också till att skapa en trygg och professionell IT-miljö för både medarbetare och invånare. Samverkan skapar även förutsättningar för en mer effektiv verksamhet genom stordriftsfördelar, gemensamma upphandlingar av tjänster och system samt bättre nyttjande av tekniska plattformar. På sikt kan detta bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen, samtidigt som kvaliteten i leveranser och tjänster förbättras. Genom att agera tillsammans kan GGVV-kommunerna stå starkare inför framtidens utmaningar och möjligheter inom IT-området. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna presenterad förstudierapport, att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner, att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027, att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun, att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar, att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge, att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna, att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium, att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026, att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen, att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen, samt att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 3(4) Ks §136 (forts.) Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutade den 3 juni 2026, §100, föreslå att godkänna presenterad förstudierapport, att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner, att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027, att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun, att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar, att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge, att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna, att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium, att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026, att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen, att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen, samt att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Beslutsunderlag Utredning it-drift, daterad den 1 oktober 2024. Kommunstyrelsens protokoll den 15 januari 2025, §20. Förstudie - Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 1, Juridiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 2, Rapport GGVV - IT-infrastruktur - Organisation och drift - Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, daterad den 4 maj 2026 Bilaga 3, Ekonomiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 27 maj 2026. Kommunstyrelsens allmänna utskotts protokoll den 3 juni 2026, §100. Yrkanden Maria Gullberg Lorentsson (M), Marie Johansson (S), Mikael Kindbladh (WeP), Carina Johansson (C), Ruth Johannesson (MiG), Ylva Samuelsson (S), Bo Eriksson (MiG), Lenja Sharif (L): bifall till kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 4(4) Ks §136 (forts.) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Maria Gullberg Lorentsson (M) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(3)

Ks §137 Dnr: KS.2026.118 1.3.1 Pensionspolicy Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Pensionspolicy för Gislaveds kommun, daterad 2026-05-12 och upphäva Pensionspolicy antagen 2021-01-26. Ärendebeskrivning Gislaveds kommun har en pensionspolicy som antogs 2021. Policyn behöver mot bakgrund av förändringar i de centrala pensionsavtalen som gäller för Sveriges kommuner uppdateras med aktuella hänvisningar och korrekt information i en sammanhållen policy. Pensionspolicyn avser att övergripande beskriva de pensionsförmåner som gäller för anställda och förtroendevalda i Gislaveds kommun samt att redogöra för de lokala beslut och riktlinjer på pensionsområdet som tillämpas i kommunen. De kollektivavtalade pensionsavtalen innehåller möjligheter till lokala överenskommelser och beslut om pensionslösningar. För anställda inom kommunen tillämpas kollektivavtalad tjänstepension enligt KAP-KL och AKAP-KR. För förtroendevalda tillämpas PBF samt OPF-KR Gislaveds kommun vill upplevas som en attraktiv arbetsgivare som är mån om sina arbetstagare, där en Pensionspolicy är en viktig bit i detta arbete. I en pensionspolicy kan kommunen, förutom att ange korrekt information och hänvisningar, också påvisa alternativ till att förstärka sin pension, så som exempelvis löneväxling och nedtrappning. Intresset för pensionsfrågor har ökat på senare år varför det finns ett stort behov av aktuell pensionsinformation för både medarbetare och förtroendevalda. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att anta Pensionspolicy för Gislaveds kommun, daterad 2026-05-12 och upphäva Pensionspolicy antagen 2021-01-26. Kommunstyrelsens personalutskott beslutade den 3 juni 2026, §13, föreslå att anta Pensionspolicy för Gislaveds kommun, daterad 2026-05-12 och upphäva Pensionspolicy antagen 2021-01-26. Beslutsunderlag Pensionspolicy för Gislaveds kommun samt av kommunen helägda bolag, antagen den 26 januari 2021. Pensionspolicy för Gislaveds kommun, daterad den 12 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 27 maj 2026. Kommunstyrelsens personalutskotts protokoll den 3 juni 2026, §13. Yrkanden Marie Johansson (S), Ylva Samuelsson (S), Maria Gullberg Lorentsson (M), Carina Johansson (C), Lenja Sharif (L), Bo Eriksson (MiG): bifall till kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 2(2) Ks §137 (forts.) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Marie Johansson (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(1)

Ks §138 Dnr: KS.2026.117 1.3.1 Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), daterat den 19 maj 2026, att gälla från och med 1 januari 2026. Reservationer Curt Vang (MiG), Ruth Johannesson (MiG), Bo Eriksson (MiG) reserverar sig till förmån för eget yrkande om återremiss avseende stycket om omställningsstöd med följande motivering: Omställningsstödet ska minskas med hälften av tiden jämfört med nuvarande framlagda förslag samt att beslutanderätten kring omställningsstöd ska ligga på kommunstyrelsens personalutskott. Vi behöver en uppdatering av nu gällande rutiner. Ärendebeskrivning Sveriges kommuner och regioner har tagit fram förslag till bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd (OPF-KR 26). OPF-KR 26 är utformat för att tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett eller flera uppdrag för första gången efter valet 2014 eller senare. OPF-KR 26 ersätter samtliga av de tidigare regelverken OPF-KR 25, OPF-KL 18 och OPF-KL 14. Bestämmelserna i OPF-KR 26 ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och bestämmelserna har i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. Kommunstyrelseförvaltningen har i sitt förslag utgått från OPF KR-26. Bestämmelserna ska antas lokalt av kommunfullmäktige i kommun och utgör ett samlat regelverk som tydliggör de förtroendevaldas villkor och trygghet under och efter tiden som förtroendevald. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att anta Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), daterat den 19 maj 2026, att gälla från och med 1 januari 2026. Parlamentariska kommittén beslutar den 20 maj 2026, §12, föreslå att anta Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), daterat den 19 maj 2026, att gälla från och med 1 januari 2026. Beslutsunderlag Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), daterat den 19 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 19 maj 2026. Parlamentariska kommitténs protokoll den 20 maj 2026, §12. Yrkanden Marie Johansson (S), Maria Gullberg Lorentsson (M), Ylva Samuelsson (S): bifall till parlamentariska kommitténs förslag. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 2(2) Ks §138 (forts.) Curt Vang (MiG), Ruth Johannesson (MiG), Bo Eriksson (MiG): återremiss avseende stycket om omställningsstöd. Propositionsordning 1 Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag mot Curt Vangs (MiG) m.fl. yrkande om återremiss och finner att kommunstyrelsen beslutat att ärendet ska avgöras idag. Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns. Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag. Nej-röst för att bifalla Curt Vangs (MiG) m.fl. yrkande om återremiss. Omröstningsresultat Ja-röster Nej-röster Marie Johansson (S) Ruth Johannesson (MiG) Ylva Samuelsson (S) Bo Eriksson (MiG) Evagelos Varsamis (S) Curt Vang (MiG) Jonas Ericson (M) Maria Gullberg Lorentsson (M) Sandy Kindbladh (WeP) Lenja Sharif (L) Stefan Nylén (SD) Emelie Kindbladh (WeP) Carina Johansson (C) Tony Scammel (SD) Anton Sjödell (M) Med 12 ja-röster och 3 nej-röster har kommunstyrelsen beslutat att ärendet ska avgöras idag. Propositionsordning 2 Ordföranden ställer proposition på Marie Johansson (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt parlamentariska kommitténs förslag. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Parlamentariska kommittén Sammanträdesdatum Sida 2026-05-20 1(1)

Ks §139 Dnr: KS.2026.108 1.4.1 Uppföljning 1 - 2026 med helårsprognos 2026, hela kommunen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra till de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Protokollsanteckning Bo Eriksson (MiG), Ruth Johannesson (MiG), Curt Vang (MiG) lämnar följande protokollsanteckning: Medborgarpartiet (MiG) har en annan bild av den kommunala verksamheten och arbetsgivaransvaret än den som beskrivs i U1. Vi uppfattar att det föreligger ett stort missnöje bland de anställda och framför allt inom vården och omsorgen. Vi uppfattar också att det föreligger stora brister i kvalitet i vården och omsorgen. Vi anser heller inte att kommunen är på rätt väg som majoriteten påstår utan det krävs stora strukturella förändringar för att klara kompetensförsörjning och komma till rätta med ekonomin. U1 visar att det finns ett behov av en mer decentraliserad kommunal verksamhet och platt organisation för att komma till rätta med problemen. Anton Sjödell (M): Vi delar bilden att kompetensförsörjning, arbetsmiljö och ekonomi är viktiga utmaningar. Samtidigt är det viktigt att utgå från vad rapporten faktiskt visar. U1 beskriver verksamheter som i grunden håller god kvalitet, med positiva brukarundersökningar och ett fortsatt starkt medarbetarengagemang. Vi tar utmaningarna på största allvar och arbetar aktivt för att stärka kvalitet, arbetsmiljö och ekonomi över tid. Men det är också viktigt att lyfta fram de goda resultat som verksamheterna levererar varje dag. Rapporten pekar på behov av fortsatt utveckling, samordning och effektivisering, men förespråkar inte någon specifik organisationsmodell. Därför delar vi inte slutsatsen att en mer decentraliserad organisation är den lösning som rapporten pekar ut. Ärendebeskrivning Uppföljning 1 redovisar kommunens och kommunkoncernens första uppföljning av verksamhet och ekonomi för året. Tyngdpunkten i rapporten ligger på helårsprognos, utveckling under årets första månader samt förutsättningar och utmaningar framåt. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska rapporten behandlas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige för information. Vid eventuella ekonomiska avvikelser ska rapporten behandlas av kommunfullmäktige som ett ärende. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 2(3) Ks §139 (forts.) Kommunens första prognos för året visar ett positivt resultat om cirka 42 mnkr, vilket innebär en mindre negativ budgetavvikelse mot årets resultatmål på cirka 46 mnkr. Flera nämnder redovisar prognoser nära budget medan vissa verksamheter fortsatt har ekonomiska utmaningar kopplade till bland annat volymförändringar, kompetensförsörjning och ökade kostnader. Samtidigt visar prognosen att det arbete som genomförts de senaste åren för att stärka ekonomin och bromsa nettokostnadsutvecklingen, fortsatt ger effekt. Bedömningen är att verksamheterna överlag fortsätter leverera välfärd och service med god kvalitet. Flera verksamheter redovisar positiva resultat kopplat till trygghet, bemötande och kvalitet samtidigt som utvecklingsarbete pågår inom bland annat digitalisering, tillgänglighet, samverkan och effektivisering. Inom flera områden pågår också arbete för att utveckla mer förebyggande, samordnade och hållbara arbetssätt. Flera strukturella utmaningar återstår för kommunkoncernen att hantera. Kompetensförsörjning, demografiska förändringar, ökade investeringsbehov och förändrade omvärldsförutsättningar påverkar verksamheternas långsiktiga planeringsförutsättningar. Flera verksamheter befinner sig dessutom i omfattande omställnings- och utvecklingsarbete samtidigt som nya krav inom bland annat beredskap, digitalisering, skolreformer och lagstiftning successivt påverkar verksamheterna. Inom kommunkoncernen fortsätter arbetet med effektiviseringar, utvecklade arbetssätt och stärkt samordning för att skapa långsiktigt hållbara verksamheter. Det gäller bland annat lokalförsörjning, investeringar, digitalisering, informationshantering, kompetensförsörjning och utveckling av gemensamma processer och stödstrukturer. Även inom bolagskoncernen pågår utvecklingsarbete och investeringar inom energi, fastigheter, infrastruktur och näringslivsutveckling, samtidigt som delar av verksamheten påverkas av osäkra marknadsförutsättningar och stora investeringsbehov. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutade den 3 juni 2026, §101, föreslå att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2026-06-10 3(3) Ks §139 (forts.) fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Beslutsunderlag Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 maj 2026. Kommunstyrelsens allmänna utskotts protokoll den 3 juni 2026, §101. Yrkanden Marie Johansson (S), Jonas Ericson (M), Evagelos Varsamis (S), Carina Johansson (C), Maria Gullberg Lorentsson (M), Lenja Sharif (L), Sandy Kindbladh (WeP): bifall till kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Marie Johanssons (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(2)