är bolagsstämman. Det är där aktieägarnas rätt att — 13 april 2026

§ 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen, regionen eller kommunalförbundet. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som tillträtt i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller från samma tidpunkt även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av sitt (sina) uppdrag har uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder. Kommunfullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade.

Enligt § 2 är huvudmannen den som äger den allmänna VA-anläggningen. Med vattenförsörjning avses tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. Lagen omfattar alltså inte företag eller lantbruk med stora vattenbehov. 3 Roller och ansvar Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna vilket innebär: • Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden, har också ansvaret för verksamheten under en krissituation. • Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt. • En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Grundprinciperna innebär att samtliga aktörer i samhället i stort och samtliga aktörer inom Gislaveds kommun, tar ansvar för upprätthållande av verksamhet inom sitt ansvarsområde. Det gäller såväl före som under och efter en händelse som kan föranleda samhällsstörning eller kris för kommunen. Varje aktör måste förhålla sig till andra aktörers ansvar parallellt med det egna ansvaret. 3.1 VA-huvudmannen Kommunen är huvudman för dricksvattenanläggningarna inklusive ledningsnätet och ansvarar för driften. Gislaveds kommun 6 [9] 3.2 VA-chefen VA-chefen ansvarar för: • Aktivering av nödvattenplan i samråd med kommundirektör, dennes ersättare eller annan utsedd ansvarig i krisledningsorganisationen • Att samhällsviktiga verksamheter och allmänhet erhåller distribuerat dricksvatten enligt prioriteringarna i denna plan. • Utplacering och försörjning av nödvattentankar. • Kontakt med Livsmedelsverkets Vattenkatastrofgrupp (VAKA) och hämtning av materiel vid VAKA-förråd, samt kontakt med Länsstyrelse och Regional Resurs Grupp (RRG). • Bemanning av nödvattenplatser. • Samverkan med mottagare av nödvatten samt andra berörda funktioner som säkerhet, miljö, räddningstjänst och krisledningsorganisationen. 3.3 Kommundirektör Kommundirektören är högst ansvarig tjänsteperson i kommunala organisationen. Kommundirektören leder krisledningsarbete inom tjänsteorganisationen och rapporterar till förtroendevalda. Det är kommundirektören, dennes ersättare eller annan utsedd ansvarig, som– i samråd med VA-chef – aktiverar nödvattenplan. Kommundirektören aktiverar kommunens krisledningsorganisation och är ytterst beslutsfattare i den. 3.4 Kommunal samhällsviktig verksamhet Det är viktigt att alla tar sitt ansvar och höjer beredskapen. Därför ska de kommunala samhällsviktiga verksamheterna ha: • egna planer för ett avbrott i vattenförsörjningen. • planer för att reducera mängden vatten som behövs för att kunna upprätthålla verksamheten. • rutiner för att ta emot och hämta vatten. • ha alternativa lösningar för sanitet och övrig hygien. Ovan gäller även i kommunen placerad regional verksamhet, så som vårdcentraler, och exempelvis privata utförare av kommunal samhällsviktig verksamhet. Även kommunala bolag omfattas. När det gäller sanitetshantering kommer tekniskt vatten, alltså vatten som inte är dricksvattengodkänt, användas för att exempelvis spola i toaletter. Tekniskt vatten kommer levereras ut i tydligt uppmärkta tankar Gislaveds kommun 7 [9] och bör hämtas upp i hinkar för att möjliggöra spolning. Tekniskt vatten och sanitet kommer inte tas upp vidare i denna plan utan hanteras separat. Kommunal verksamhet som inte är samhällsviktig verksamhet bör ha samma beredskap men är inte prioriterade och behöver därför ha planer för att kunna stänga eller upprätthålla verksamheten utan vatten. 3.5 Samhällsviktig verksamhet som inte är kommunal Det är bra om andra samhällsviktiga verksamheter som kommunen inte ansvarar för har minst samma beredskap. De aktörerna behöver veta vad huvudmannen kan leverera. 3.6 Den enskildes ansvar Den enskilde ansvarar för att reducera mängden vatten. När det finns behov av nödvatten står den enskilde för att hämta och transportera dricksvatten från nödvattenplats. Den enskilde förväntas även bibehålla en tillräckligt god hemberedskap för att klara krisens första sju dygn utan stöd. 3.7 Företag Industrier och andra verksamheter med stor vattenförbrukning, särskilda kvalitetskrav eller som kräver stora flöden kan inte räkna med att huvudmannen kan leverera detta vid driftavbrott. Vid ett omfattande driftavbrott kan vattenförsörjningen vara tekniskt begränsad. Eventuella avtal om prioritering av leverans innebär därför ingen garanti för faktisk tillgång, utan reglerar enbart hur resurser fördelas inom de tekniska ramar som är aktuella vid respektive tillfälle. Företag ansvarar själv för anskaffning av erforderlig mängd dricksvatten. För övrigt behov används dagvatten eller sjövatten. Företag ansvarar själva för att ha egna rutiner för hur verksamheten hanterar ett avbrott i vattenförsörjningen. 3.8 Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar och ska vara sammanhållande inom sitt geografiska område när det gäller krisberedskap och civilt försvar. De ansvarar därför också för att skapa en samlad regional lägesbild och genomföra lägesuppföljning. De ska verka för att samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behövs vidtas före, under och efter en kris. Till exempel om en samhällsstörning drabbar flera kommuner ska Länsstyrelsen arbeta för samordning av resurser och att det finns en gemensam inriktning på åtgärderna som vidtas i kommunerna. Gislaveds kommun 8 [9] 4 Prioritering av nödvatten Utifrån samhällets skyddsvärden är kommunens inriktning att ge nödvatten åt så många som möjligt. Men i svåra kriser kommer det krävas prioriteringar. Det är viktigt att personer som har behov av stöd och hjälp i vardagen får hjälp först. Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommendation är att privatpersoner har ett lager med dricksvatten för att klara sig i minst en vecka utan hjälp. Kommunens resurser behöver i första hand fördelas till de som har störst behov, detta gäller i yttersta grad dricksvatten. I nödsituationer används Livsmedelsverkets riktlinjer för hur mycket dricksvatten en konsument ska ha tillgång till. Grundläggande principer: • Nödvatten ska användas till dryck, mat och personlig hygien. • Nödvatten får inte användas till toaletter och tvättning. Då får vatten hämtas från andra källor såsom sjöar, bäckar, trädgårdstunna, damm eller pool. • Samhällsviktiga verksamheter som har betydelse för människors liv och hälsa prioriteras alltid högst inom kommunens geografiska område. Det innebär att tillagningskök, vård- och omsorgsboenden, räddningstjänst, barnomsorg och utbildningsverksamhet med flera är högst prioriterade. • Utställning av nödvatten och placering av nödvattenplatser ska prioriteras utifrån ovan. • Privatpersoner som inte har något stöd från kommunen bör klara sig i minst sju dygn själva. • Prioriteringarna ska också ske utifrån att flest antal personer får nytta av nödvattnet. • Att invånare med egen brunn också ska ha möjlighet att få nödvatten om det behövs. 5 Resurser och materiel Gislaveds kommun förfogar själva över viss materiel. Det finns även stöd att få både regionalt och nationellt. I länet finns en Regional resursgrupp (RRG) som är en gemensam resurs i Jönköpings län. Gislaveds kommun har avtal med RRG och kan avropa materiel och/eller personal som kan hjälpa till. Utöver RRG finns VAKA som är en nationell vattenkatastrofgrupp. Det är Livsmedelsverket som med hjälp av medel från MCF lagt upp förråd med nödvattenmateriel som finns placerade vid sex platser i landet. Materielen är Gislaveds kommun 9 [9] till för att förstärka kommunernas kapacitet för vattenförsörjning när kommunerna får problem med vattenförsörjningen. 6 Utplacering av nödvattentankar VA-chefen ansvarar för att utplacering av nödvattentankar sker utifrån behov och att samhällsviktiga verksamheter får vatten först. 7 Utformning nödvattenplats I längsta möjliga mån ska platser för nödvatten samlokaliseras så det är platser som passar både för att förse samhällsviktiga verksamheter med vatten och privatpersoner. Nödvattenplatser skall även placeras på ett sådant sätt att tillgänglighet säkerställs för personer med funktionsvariationer. Om möjligt ska tanken ställas på en plats där det är ergonomiskt enkelt att fylla på vatten. Om möjligt bör det finnas parkeringsmöjligheter. Det bör även finnas lämplig lastkaj eller motsvarande upphöjning för att placera tankarna på. För att upprätthålla ordning på platsen och för att stödja de som kommer för att hämta nödvatten är det även lämpligt att det finns personal och/eller väktare på plats. VA-chefen bedömer i vilken utsträckning det behövs bemanning och/eller bevakning. Nödvattenplats bör även förberedas på ett sådant sätt att enkel och tydlig kommunikation till invånarna kan ges, om läget i allmänhet och om verksamheten på nödvattenplatsen synnerhet. Vid behov på flera språk eller genom exempelvis bildstöd. 7.1 Kvalitet och provtagning Kvalitet enligt Livsmedelsverkets norm (godkänt vatten) och provtagning sker enligt ordinarie rutin. 7.2 Utbildning, övning och test VA-chefen ansvarar att kontroll av materiel och avtal sker årligen, samt att utbildning av VA-personal, fordonsförare och personal vid nödvattenplatser sker årligen. Vartannat år ska krisledning och personal övas i aktivering av nödvattenplan och upprättande av nödvattenplatser. VA-chefen bestämmer omfattning av övning, till exempel om VAKA och RRG ska involveras. Mottagande delar av kommunen, exempelvis kök och vård- och omsorgsboenden, bör även de delta vid övning för att skapa en vana av att hantera nödvattensituationer. GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida 2026-04-28 1(1)

§ 3 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall En förtroendevalds efterlevande har rätt till familjeskydd om den förtroendevalde avlider: a) under tid då han eller hon uppfyller förutsättningarna enligt § 1, b) under tid då han eller hon får sjukpension enligt Pensionsbestämmelser § 10, Rätten till familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall gäller också om den förtroendevalde avlider: c) inom sex månader efter det att den förtroendevalde befrias/frånträder sitt uppdrag. En förtroendevalds efterlevande har inte rätt till familjeskydd enligt punkterna b) – c) om den förtroendevalde vid tidpunkten för dödsfallet hade en anställning eller uppdrag med pensionsrätt och den förtroendevalde genom anställning eller uppdrag hade motsvarande skydd för efterlevande. För en och samma avliden kan det högst utges ett familjeskydd, detta oavsett om den förtroendevalde hade fler än ett uppdrag som var och en innebär att den avlidne uppfyller dessa villkor.

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Tid i uppdrag hos annan kommun, region eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den förtroendevalde inte har tagit del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Underlaget för det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent av underlaget under de två första åren och med 60 procent under år tre. Gislaveds kommun 6 [16] Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen som längst tilloch med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller regionen, eller får uppdrag i riksdagen eller regeringen.

§ 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Tid i uppdrag hos annan kommun, regionen eller kommunalförbund som tillämpar OPF-KR 26, eller tidigare version av OPF-KR, får tillgodoräknas vid beräkning av kvalifikationstid, under förutsättning att uppdraget har innehafts inom två år före uppdrag hos nuvarande uppdragsgivare. Den förtroendevalde ansvarar för att, i samband med ansökan och redovisning, skriftligen begära tillgodoräkning samt styrka tidigare uppdrag. För att tillgodoräkning ska medges krävs att den förtroendevalde inte har tagit del av omställningsstöd hos den tidigare uppdragsgivaren. Tillgodoräkningen bör samfinansieras av den tidigare uppdragsgivaren. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt § 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande 32 a § LAS angiven ålder. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen, regionen, eller kommunalförbundet efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Det förlängda ekonomiska omställningsstödet utges med 60 procent av underlaget enligt § 4. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Gislaveds kommun 7 [16] Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, regionen, eller kommunalförbundet eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen i minst motsvarande omfattning.

§ 6 samordning Ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt §§ 4 och 5 ska samordnas med förvärvsinkomster och/eller andra inkomster som ersätter förvärvsinkomster. Samtliga inkomster, med undantag för kapitalinkomster, ska anses utgöra förvärvsinkomster. Av administrativa skäl får från samordningen undantas ett fribelopp som per månad motsvarar en tolftedel av samma års prisbasbelopp. Om en förtroendevald utför arbete utan ersättning eller mot låg ersättning, eller erhåller annan ersättning än förvärvsinkomst enligt första stycket, får den lokala pensionsmyndigheten besluta att minska omställningsstödet med ett uppskattat inkomstbelopp som motsvarar den inkomst som bedöms skälig.

§ 7 Beräkning och utbetalning av familjeskydd till efterlevande barn Ett efterlevande barn, med rätt till familjeskydd enligt ovan, har, från och med månaden efter att den förtroendevalde avlidit och fram till och med slutet av samma år, rätt till en månatlig förmån motsvarande 0,5 inkomstbasbelopp delat med tolv. Förmånen ska därefter årligen räknas upp med förändringen av prisbasbeloppet. Det sammanlagda månatliga förmånsvärdet av familjeskydd till efterlevandes samtliga barn kan dock aldrig överstiga värdet av 1,5 inkomstbasbelopp det år dödsfallet inträffade delat med tolv. Vid fler än tre efterlevande barn bestäms den månatliga förmånens värde till vart och ett av de efterlevande barnen till motsvarande en tolftedel av värdet av 1,5 inkomstbasbelopp året då den förtroendevalde avled delat med antalet efterlevande barn med rätt till familjeskydd till efterlevande barn, därefter årligen uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet. Om ett efterlevande barn till en förtroendevald framställer anspråk på familjeskydd till efterlevande barn först efter det att sådan förmån har börjat betalas ut, ska redan utbetalda förmåner inte omfördelas mellan barnen. Familjeskydd vid den förtroendevaldes dödsfall till efterlevande barn ska utbetalas månadsvis och i lika stora delar.

§ 8 Utbetalning av förmåner Familjeskyddet betalas ut till den förtroendevaldes efterlevande månadsvis, senast tre månader efter det att kommunen, regionen eller kommunalförbundet har tagit emot ett fullständigt underlag för utbetalningen. Om den förtroendevalde har befriats/frånträtt sitt uppdrag och den förtroendevalde omfattas av familjeskydd, ska den som gör anspråk på förmån anmäla dödsfall enligt anvisningar från pensionsmyndigheten. Gislaveds kommun 16 [16] När anmälan inkommit, anses kommun, region eller kommunalförbund ha fått kännedom om dödsfallet. För att rätten till förmån ska kunna bedömas ska den som gör anspråk på förmån lämna de uppgifter som begärs av pensionsmyndigheten samt låta pensionsmyndigheten hämta in uppgifter om den förtroendevalde från nuvarande och tidigare arbetsgivare, uppdragsgivare, Skatteverket, Försäkringskassan eller försäkringsinrättning. Om efterlevande lämnar oriktiga uppgifter som leder till att för högt familjeskydd utbetalas, kan det för högt utbetalda beloppet avräknas från kommande utbetalningar eller helt eller delvis återkrävas. Detta gäller under förutsättning att efterlevande insett eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. Pensionsmyndigheten kan besluta att en efterlevande förlorar sin rätt till familjeskydd med anledning av att han eller hon uppsåtligen har framkallat den förtroendevaldes död. Omständigheterna ska vara sådana som anges i 12 kap. 8 § första stycket försäkringsavtalslagen (FAL). GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(2)

§ 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning till pensionsbehållning. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.

§ 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av en heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 6 § kommunallagen avgår från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på det genomsnittliga månadsarvodet som den förtroendevalde hade kalenderåret före insjuknandetidpunkten gånger tolv. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om annat beräkningsunderlag. Sjukpensionens nivå motsvarar nivån för den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Kommunfullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) kan lämnas. Anmärkningar a) Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). b) Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till Gislaveds kommun 12 [16] sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt. Pensionsmyndigheten kan i särskilt fall fatta beslut om förlängd efterskyddstid.

§ 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd enligt § 6 innebär att den förtroendevaldes pensionsbehållning betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Anmärkningar Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen (2003:376). Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till barn. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan dessa barn. Vid dödsfall utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt § 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 procent av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

Enligt §12 i förbundsordningen för SÅM ska direktionen årligen, senast vid april månads utgång, uppta samråd med förbundsmedlemmarnas kommunstyrelser kring ett av direktionen upprättat förslag till budget. Förslaget ska i tillämpliga delar utformas i enlighet med intentionerna i förbundsmedlemmarnas regler för ekonomistyrning. Förbundsdirektionen fastställer därefter, senast vid utgången av november månad, kommunalförbundets budget för nästkommande verksamhetsår. Budgeten ska innehålla en investerings- och finansieringsplan för den kommande treårsperioden. Preliminär verksamhetsbudget 2027 SÅM har upprättat en preliminär verksamhetsbudget för 2027. Budgeten är framtaget med nollresultat som mål. Intäkter Intäkterna har ökats med ca 7,7 miljoner kronor jämfört med budget 2026. En stor del av ökningen beror på att SÅM planerar att föreslå en taxehöjning om 5 procent inom flerbostadshus, verksamheter, slamtömning och fritidshus. Dessa verksamhetsgrenar är delvis underfinansierade jämfört med sophämtningen hos villorna. Fritidshusen kommer i förslaget dessutom att få fler hämtningstillfällen under säsongen, vilket också påverkar taxan och då samtidigt genererar både högre intäkter och kostnader för SÅM. Taxan för osorterat avfall, ett abonnemang som inte erbjuds längre men där ett antal abonnemang kvarstår, kommer att höjas markant, vilket också medför ökade intäkter fram till dess att dessa abonnemang är utfasade. Den ersättningsmodell för intäkterna från förpackningsproducenterna som Naturvårdsverket tog fram hösten 2023 har under 2025 utvärderats och de har presenterat ett nytt förslag för regeringen. Det medför att ersättningsmodellen och därigenom intäkterna kan komma att förändras till 2027. SÅM:s budget för 2027 är därför beräknad utifrån förslaget. Detta medför en minskad ersättning för återvinningsstationerna, men samtidigt en ökad ersättning inom övriga områden. Totalt sett medför alltså förslaget ingen stor förändring i SÅM:s intäkter. Den ökade intäkten från förpackningsproducenterna 2027 i budgeten beror framför allt på SÅM:s utbyggnad av FNI hos flerbostadshus. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) Kostnader Kostnadsökningen i budgeten för 2027 uppgår till ca 13 miljoner kronor jämfört med 2026. Den största delen beror på ökade insamlingskostnader kopplat till indexhöjningar, vilket framför allt beror på ökande bränslepriser. Under 2027 kommer SÅM även upphandla nytt avtal för förbränning och det kommer öka kostnaderna markant. Utöver detta medför även införandet av FNI hos flerbostadshusen ökade kostnader. Inom återvinningscentralerna satsar SÅM mycket på investeringar och det medför högre ränte- och avskrivningskostnader. Verksamhetens personalkostnader ökar med sedvanliga lönehöjningar samt så ser SÅM behov av att stärka upp organisationen med ett par tjänster under 2027. Preliminär Investeringsplan 2027–2029 En preliminär investeringsplan för 2027–2029 är framtagen. Det totala investeringsutrymmet under treårsperioden har planerats till 60 miljoner kronor. Grundtanken är att den årliga investeringstakten planeras till ca 20 miljoner kronor per år i genomsnitt. Fördelningen av investeringsmedel under 2027–2029 är tänkt till cirka 13 miljoner kronor för 2027, 27 miljoner kronor för 2028 och 20 miljoner kronor för 2029. Orsaken att 2028 medför högre investeringar är att SÅM planerar ombyggnation av Värnamo återvinningscentral då. Tidsplanen för ombyggnationen på Värnamo återvinningscentral är dock osäker eftersom SÅM inväntar nytt miljötillstånd för anläggningen. Tillståndsprocessen är mycket tidskrävande och det finns ingen garanti att tillståndet levereras enligt tidsplanen. Om processen försenas behöver det därför finnas flexibilitet att förändra investeringsplanen med kort varsel. I investeringsplanen har SÅM:s utbytesplan för hjullastare implementerats, vilket medför investering i en ny hjullastare till Gislaved Omlastningsstation under 2028. Införandet av FNI och matavfallssortering hos flerbostadshusen ska vara genomfört till slutet av 2027, därför minskar inköp av kärl under åren därefter. Se investeringsplanen för mer information. Beslutsunderlag Utdrag ur protokoll från SÅM:s direktion 2026-04-13 Preliminär verksamhetsbudget 2027 SÅM Budgetjämförelse 2027–2026 SÅM Preliminär Investeringsplan 2027–2029 SÅM Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 4 maj 2026. Anna Sanell Anders Olsson Biträdande kommundirektör Ekonomichef Beslutet skickas till: Samverkan, Återvinning & Miljö (SÅM) KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Samverkan Återvinning och Miljö Förbundsdirektionens sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum: 2026-04-13 Förbundsdirektionens sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum: 2026-04-13 Plats och tid: Tingshuset i Värnamo, den 13 april, kl. 14:00-16:00 Beslutande: Övriga deltagare: Kristine Hästmark, vice ordf. (M), Gnosjö Jonatan Rosenquist, förbundsdirektör, SÅM Gert Jonsson, (M), Vaggeryd Ewa Nilsson, förbundsadministratör, SÅM Klas Gustavsson, (EMP), Vaggeryd Susanne Ingemarsson, ekonomiansvarig, SÅM Kjell Örtlund, (MiG), Gislaved Madeleine Andersson, ÅVC-chef Camilla Karlsson, (S), Gnosjö Johan Hilding, (C), Värnamo Anetté Myrvold, (S), Värnamo Ronny Löfquist, (S), Hylte Stina Isaksson, (SD), Hylte Utses att justera: Klas Gustavsson Justeringens plats och tid: Digitalt genom Verified Underskrifter Sekreterare, Ewa Nilsson Ordförande, Kristine Hästmark Justerare, Klas Gustavsson Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organisation: Förbundsdirektion SÅM Paragrafer: 12-24 Datum för anslagets uppsättande: Förvaringsplats för protokollet: SÅM Skillingaryd Datum för anslagets nedtagande: Underskrift Samverkan Återvinning och Miljö Förbundsdirektionens sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum: 2026-04-13 Sammanfattning Sammanträdet är det andra för år 2026 med förbundsdirektion för kommunalförbundet SÅM (Samverkan Återvinning och Miljö). Mötet öppnas, Ewa Nilsson utses till sekreterare och Klas Gustavsson till justerare av protokollet. Ärendeförteckning Föredragande: • Jonatan Rosenquist, JR • Madeleine Andersson, MA • Kristine Hästmark, KH Beslutsärenden: § 12 Preliminär verksamhetsbudget 2027 (JR)

§ 13 Dnr: SÅM 2025/001-3 Preliminär Investeringsplan för 2027-2029 Ärendebeskrivning En preliminär investeringsplan för 2027-2029 är framtagen. Det totala investeringsutrymmet under treårsperioden har planerats till 60 miljoner kronor. Grundtanken är att den årliga investeringstakten planeras till ca 20 miljoner kronor per år i snitt. Fördelningen av investeringsmedel under 2027-2029 är tänkt till cirka 13 miljoner kronor för 2027, 27 miljoner kronor för 2028 och 20 miljoner kronor för 2029. Orsaken att 2028 medför högre investeringar är att SÅM planerar ombyggnation av Värnamo återvinningscentral då. Tidsplanen för ombyggnationen på Värnamo återvinningscentral är dock osäker eftersom SÅM inväntar nytt miljötillstånd för anläggningen. Tillståndsprocessen är mycket tidskrävande och det finns ingen garanti att tillståndet levereras enligt tidsplanen. Om processen försenas behöver det därför finns flexibilitet att förändra investeringsplanen med kort varsel. I investeringsplanen har SÅM:s utbytesplan för hjullastare implementerats vilket medför investering i en ny hjullastare till Gislaved Omlastningsstation under 2028. Införandet av FNI och matavfallssortering hos flerbostadshusen ska vara genomfört till slutet av 2027, därför minskar inköp av kärl under åren därefter. Beslutsunderlag Preliminär investeringsplan 2027-2029 SÅM, daterad 2026-04-01 Förbundsdirektionen beslutar Att godkänna upprättad preliminär investeringsplan för 2027-2029. Att uppdra till förbundsdirektören att överlämna upprättad preliminär investeringsplan till kommunstyrelsen i respektive medlemskommun enligt förbundsordningen för SÅM. Avvikelse SÅM - Budgetjämförelse 2027 Intäkt 2026 Intäkt 2027 Kostnad 2026 Kostnad SÅM 2027 SÅM 2026 Kommentar 2027-2026 2027-2026 Administration 626 000 567 000 -33 913 000 -30 693 000 -33 287 000 -30 126 000 -3 161 000 Kostnader: Kostnader för tillsättning av en ytterligare medarbetar, ökade lönekostnader 4000 Administration/Gemensamt efter lönerevision 2027 samt ökade kostnader för IT-system, IT konsult mm. Plockanalys kommer ske under 2027 samt att räntekostnaderna för SÅM ökar markant pga. ränteläget och utökning av lånen från 115 mnkr till 155 mnkr. Insamling av hushållsavfall 161 938 000 153 669 000 -89 035 000 -83 905 000 72 903 000 69 764 000 3 139 000 Intäkter: Intäkter ökar pga. högre ersättningen från förpackningsproducenterna pga 4101 Hushållsavfall, utbyggnad av flerbostadshusens FNI. SÅM planerar även att höja taxan hos 4102 Slamtömning o fettavskiljare flerbostadshus, verksamheter och slam med 5%. Fritidshusen är planerade att få utökade 4104 Latrintömning, hämtningsdagar under säsongen mot ett tillägg samt en höjning på 5%. 4106 Containertömning Kostnader: Införande av FNI hos flerbostadshus, ökade avskrivningskostnader vid 4107 Grundavgift investering i förpackningskärl, indexökning i befintliga avtal, ökade kostnader för 4108 Förpackningsinsamling FLB matavfallspåsar. Behandlingskostnader inkl. 0 0 -9 467 000 -7 480 000 -9 467 000 -7 480 000 -1 987 000 Kostnader: Nytt avtal för förbränningen ska ut för upphandling 2027 och det medför en transporter stor osäkerhetsfaktor kring kostnadsökningen som förväntas stiga markant. 4105 Förbränning (restavfall) 4502 Behandling matavfall Anläggningarna 24 470 000 25 048 000 -54 619 000 -51 494 000 -30 149 000 -26 446 000 -3 703 000 Intäkter: Minskade intäkter från förpackningsproducenterna pga ändrad ersättning för 4201 ÅVC, Återvinningscentraler återvinningstationerna. 4301 Farligt avfall 4401 Trädgårdsavfall Kostnader: Tillsättning av ytterligare en medarbetar, ökade lönekostnader efter 4503 Omlastning lönerevision 2027, avskrivningskostnaderna ökar på grund av ökad investeringar. Samt 4601 ÅVS, Återviningsstationer indexökning i befintliga avtal. Summa Intäkter/Kostnader 187 034 000 179 284 000 -187 034 000 -173 572 000 0 5 712 000 -5 712 000 Budget 2027 Budget 2026 Utfall 0 5 712 000 Ver. 2026-04-01 SÅM - Preliminär budget 2027 Intäkt Kostnad Administration 626 000 -33 913 000 4000 Administration/Gemensamt Insamling av hushållsavfall 161 938 000 -89 035 000 4101 Hushållsavfall 4102 Slamtömning & fettavskiljare 4104 Latrintömning 4106 Containertömning 4107 Grundavgift 4108 Förpackningsinsamling FLB Behandlingskostnader inkl. 0 -9 467 000 transporter 4105 Förbränning (restavfall) 4502 Behandling matavfall Anläggningarna 24 470 000 -54 619 000 4201 ÅVC, Återvinningscentraler 4301 Farligt avfall 4401 Trädgårdsavfall 4503 Omlastning 4601 ÅVS, Återvinningsstationer Summa Intäkter/Kostnader 187 034 000 -187 034 000 Budget 2027 Utfall 0 Ver. 2026-04-01 Preliminär Investeringsplan SÅM 2027-2029 (Tkr) Version 2026-04-01 Summa plan Investeringsobjekt Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 2027-2029 Administration Inköp av två bilar till kontorsverksamheten 800 800 Ospecificerat inom admin 200 200 200 600 Summa administration 1000 200 200 1400 Insamling Inköp av sopkärl - fyrfackskärl, matavfallskärl och förpackningskärl 2 000 1 000 1 000 4 000 Summa insamling 2 000 1 000 1 000 4 000 Återvinningscentraler, ÅVC Ombyggnation Vaggeryd ÅVC, Projektering 2 000 2 000 Ombyggnation med nytt trafikflöde på Värnamo ÅVC inkl. ny 3 000 17 000 5 000 25 000 gröntipp mm Ombyggnation Gnosjö ÅVC, Steg 2 6000 6 000 Containrar m.m. 200 200 200 600 Investeringar farligt avfall 1 300 1 300 Säkerhetsåtgärder t.ex. räcke, belysning, larm mm 1 000 1 000 Ospecificerade mindre investeringsåtgärder 2 000 500 500 3 000 Summa ÅVC 7 500 17 700 13 700 38 900 Omlastningsstationer Inköp av hjulastare till Gislaved 5 000 5 000 Mindre om- och tillbyggnationer 2000 2 000 Investeringar omlastningsstationer 200 200 200 600 Summa Omlastningen 200 5 200 2 200 7 600 Gröntippar Investerings- samt reinvestringsåtgärder 1 000 1 000 1 000 3 000 Summa Gröntippar 1 000 1 000 1 000 3 000 Återvinningsstationer, ÅVS Inköp av ÅVS-behållare inkl. nya dekaler, mindre ombyggnationer etc 200 200 200 600 Summa Återvinningsstationer, ÅVS 200 200 200 600 Övriga ospecificerade investeringar Ospecificerade investeringar t.ex. akuta reparationer, lagkravsåtgärder etc 1 500 1 500 1 500 4 500 Summa Ospec. 1 500 1 500 1 500 4 500 Totalsumma: 13 400 26 800 19 800 60 000 GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(2)

§ 14 Ansökan om och utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd Utbetalning av sjukpension och efterlevandeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension och efterlevandeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få sjukpension eller efterlevandeskydd utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 15 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension och efterlevandeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. Kapitel 4 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall

Ksnu §16 Dnr: KSMEX.2026.54 4.3.2 Marktaxa för försäljning av småhustomter samt flerbostadshustomte 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsens näringsutskott beslutar att uppdra åt samhällsutvecklingsförvaltningen att inför utskick till kommunstyrelsen göra en redaktionell förtydligande justering under tabell 2.2 "Marktaxa för kommunala flerbostadshustomter". Kommunstyrelsens näringsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta anta marktaxa för försäljning av småhustomter samt flerbostadshustomter 2027, daterad 2026-05-19 samt att taxan ska gälla från och med den1 januari 2027. Ärendebeskrivning Samhällsutvecklingsförvaltningens förslag till oförändrade marktaxor inför 2027 grundar sig på den förändring av taxor som gjordes inför år 2026. Bakgrunden till den förändringen var att uppnå ekonomisk hållbarhet i exploateringsprojekt, anpassa markpriserna, samt öka spridningen i taxan från lägsta nivå till högsta utifrån lokalisering, exponeringsläge och markens beskaffenhet. Dock har marknaden för bostadsbyggnation varit sval och enbart några tomter för villabyggnation har sålts. Flerbostadshusprojekten har inte kommit i gång. Sett till dessa faktorer och de justeringar av taxorna som genomfördes föregående år föreslår samhällsutvecklingsförvaltningen oförändrade taxor för år 2027. Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att besluta anta marktaxa för försäljning av småhustomter samt flerbostadshustomter 2027, daterad 2026- 05-19 samt att taxan ska gälla från och med den1 januari 2027. Beslutsunderlag Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 27 maj 2026 Marktaxa försäljning av småhustomter samt flerbostadshustomter 2027, daterad 2026-05-19 Yrkanden Jonas Ericson (M): att uppdra åt samhällsutvecklingsförvaltningen att inför utskick till kommunstyrelsen göra en redaktionell förtydligande justering under tabell 2.2 "Marktaxa för kommunala flerbostadshustomter". I övrigt bifall till samhällsutvecklingsförvaltningens förslag. Evangelos Varsamis (S), Sandy Kindbladh (WeP) och Ruth Johannesson (MiG): bifall till Jonas Ericsons (M) yrkande. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Jonas Ericsons (M) yrkande och finner att kommunstyrelsens näringsutskott beslutat att bifall yrkandena. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-27 Hans Engström Dnr: KSMEX.2026.54 Marktaxa för försäljning av småhustomter samt flerbostadshustomter 2027 Samhällsutvecklingsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta marktaxa för försäljning av småhustomter samt flerbostadshustomter 2027, daterad 2026-05- 19 samt att taxan ska gälla från och med den1 januari 2027 Ärendebeskrivning Samhällsutvecklingsförvaltningens förslag till oförändrade marktaxor inför 2027 grundar sig på den förändring av taxor som gjordes inför år 2026. Bakgrunden till den förändringen var att uppnå ekonomisk hållbarhet i exploateringsprojekt, anpassa markpriserna, samt öka spridningen i taxan från lägsta nivå till högsta utifrån lokalisering, exponeringsläge och markens beskaffenhet. Dock har marknaden för bostadsbyggnation varit sval och enbart några tomter för villabyggnation har sålts. Flerbostadshusprojekten har inte kommit i gång. Sett till dessa faktorer och de justeringar av taxorna som genomfördes föregående år föreslår samhällsutvecklingsförvaltningen oförändrade taxor för år 2027. Beslutsunderlag Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 27 maj 2026 Marktaxa försäljning av småhustomter samt flerbostadshustomter 2027, daterad 2026-05-19 Jenny Axelsson Henrik Vernersson Förvaltningschef Avdelningschef Samhällsutvecklngsförvaltningen Avdelningen Projekt och genomförande Beslutet skickas till: Samhällsutvecklingsförvaltningen, mark- och exploateringsenheten Kommunstyrelseförvaltningen, enheten nämnd- och ärendehantering SAMHÄLLSUTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN 1(1)

§ 18 Nytt förslag för ersättning från förpackningsproducenterna (JR)

§ 20 Exempel på förbättringsåtgärder inom ÅVC 2025 (MA)

§ 23 Sörgårdsområdet (JR) Övriga ärenden:

§ 24 Ändrad tid för direktionssammanträdet den 16 juni (KH) Samverkan Återvinning och Miljö Förbundsdirektionens sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum: 2026-04-13

Sun §51 Dnr: SUN.2025.135 10.10.2 Föreningsinitiativ konstgräsplan Smålandsstenar GOIF Beslut Samhällsutvecklingsnämnden ser positivt på att Smålandsstenar GOIF planerar att anlägga en konstgräsplan samt överlämnar frågan om ekonomiskt stöd till projektet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Smålandsstenar GOIF har planer på att anlägga en konstgräsplan. För att finansiera investeringen avser föreningen att ansöka om medel genom allmänna arvsfonden och sponsorer. En dialog har genomförts mellan kommunen och föreningen kring frågor om plats, behov av tillstånd och avtal samt föreningens ansökan hos allmänna arvsfonden. Föreningen önskar respons från kommunen om ekonomiskt stöd inför sin ansökan hos allmänna arvsfonden. Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att samhällsutvecklingsnämnden ser positivt på att Smålandsstenar GOIF planerar att anlägga en konstgräsplan samt överlämnar frågan om ekonomiskt stöd till projektet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 18 maj 2026 Skrivelse, daterad 2025-12-11 Mail från SGOIF 29 april 2026 Karta, 2026-04-30 Yrkanden Sandy Kindbladh (WeP), Urban Nilsson (C), Emanuel Larsson (KD), Rose-Mari Modén (S), Anders Karlsson (MiG), Jörgen Karlsson (S), Simon Sowa (M), Johanna Gullberg (M), Dennis Ernst (M), Pauline Barvö (WeP), Carolina Hall (C), Stefan Fredriksson Jaktlund (SD), Albin Dyberg (MiG) och Tony Scammel (SD): Bifall till samhällsutvecklingsförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Sandy Kindbladhs (WeP) m.fl. yrkande och finner att samhällsutvecklingsnämnden beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Smålandsstenars gymnastik- och idrottsförening Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(1)

Sun §54 Dnr: SUN.2026.61 1.9 Yttrande över remiss Nödvattenplan Beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar att ställa sig positiv till förslaget till nödvattenplan och överlämna remissvar daterat den 28 april 2026 till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Förslag till nödvattenplan har tagits fram i syfte att säkerställa tillgången till dricksvatten vid kris, störningar eller längre avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Planen beskriver ansvarsfördelning, prioriterade verksamheter, former för distribution av nödvatten samt samverkan med berörda aktörer. Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutade den 1 april 2026, §53, att remittera förslaget till berörda nämnder och kommunala bolag. Yttrande ska lämnas senast den 21 maj 2026. Samhällsutvecklingsnämnden ser positivt på planen samtidigt bedöms ett behov av att komplettera den med ett tydligare genomförandeperspektiv kopplat till fysisk planering, logistik, tillgänglighet och drift. Nämnden vill särskilt lyfta behovet av fördefinierade nödvattenplatser, säkerställd framkomlighet, integrering i översiktsplanering samt tydligare ansvarsfördelning mellan berörda verksamheter. Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår samhällsutvecklingsnämnden besluta att ställa sig positiv till förslaget till nödvattenplan och överlämna remissvar daterat den 28 april 2026 till kommunstyrelsen. Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott beslutade den 4 maj 2026, §40 förslå samhällsutvecklingsnämnden att ställa sig positiv till förslaget till nödvattenplan och överlämna remissvar daterat den 28 april 2026 till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Protokoll 2026-05-04 - SUNau §40 Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse avseende remiss nödvattenplan daterad 28 april 2026 Remissvar gällande nödvattenplan daterad den 28 april 2026 Protokoll 2026-04-01 Ksau §53 Nödvattenplan remiss Remiss nödvattenplan Nödvattenplan daterad den 2 mars 2026 Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande 2026-04-28 Yttrande Samhällsutvecklingsnämnden 1(1) Ert diarienr: KS.2026.36 Vårt diarienr: SUN.2026.61 Svar på remiss - nödvattenplan Förslaget till nödvattenplan utgör ett viktigt styrdokument för kommunens krisberedskap och ger en tydlig övergripande inriktning för ansvar och prioriteringar. Samhällsutvecklingsnämnden ansvarar förutom för service- och måltidsverksamhet, gata, park och natur samt fritids- och kulturverksamhet även samlat för planering, genomförande och drift av VA och har därmed en central roll i nödvattenförsörjningen. Nämnden är positiv till förslaget och ser i det fortsatta arbetet behov av att ytterligare konkretisera genomförandet. Synpunkter Nämnden bedömer att planen utgör ett bra strategiskt ramverk. För att ytterligare stärka planens användbarhet ser nämnden det som värdefullt att i det fortsatta arbetet, exempelvis genom kompletterande rutiner, tydliggöra: · hur det operativa arbetet organiseras med checklistor för respeketive verksamhet · hur måltidsverksamhetens behov och prioriteringar hanteras · hur transporter och logistik av nödvatten säkerställs inklusive framkomlighet · hur behov från samhällsviktig verksamhet samordnas · en samlad bild av kommunens resurser och uppstartsförmåga · att nödvattenplatser är utpekade i förväg i översikts- och detaljplaner · att inventering sker av sjöar och vattendrag med kontroll av vattenkvalitet · ta fram kommunikationsplan för krisinformtion och krav på vattenbesparing · ta fram en plan för omhändertagande av avlopp Sammanfattning Samhällsutvecklingsnämnden ser positivt på planen samtidigt bedöms ett behov av att komplettera den med ett tydligare genomförandeperspektiv kopplat till fysisk planering, logistik, tillgänglighet och drift. Nämnden vill särskilt lyfta behovet av fördefinierade nödvattenplatser, säkerställd framkomlighet, integrering i översiktsplanering samt tydligare ansvarsfördelning mellan berörda verksamheter. 2026-05-21 Yttrande Datum: 2025-05-21 Närvarande: Rikard Bondéus Yttrande Nödvattenplan 2026-03-02 Gislaved Energi AB tillstyrker i huvudsak den framtagna nödvattenplanen. Vi bedömer dock att beroendet mellan vattenförsörjning och energisystem (elnät och fjärrvärme) behöver tydliggöras och integreras mer genomgående i planen för att säkerställa robusthet vid störningar och kriser. Synpunkter Ömsesidiga beroenden: Vattenförsörjningen är beroende av el för drift och distribution, samtidigt som fjärrvärmeverksamheten är beroende av vatten. Prioritering: Vattenverk, pumpstationer samt fjärrvärmeproduktion bör tydligt omfattas av prioritering vid störningar. Reservkraft: Behov av säkerställd reservkraft och bränsleförsörjning för kritiska anläggningar. Tekniskt vatten: Fjärrvärme kräver behandlat vatten – detta bör beaktas i planeringen. Samverkan: Tydligare samordning mellan VA och energibolag. Riskperspektiv: Planen bör inkludera scenarier med långvariga elavbrott och kaskadeffekter mellan systemen. För att stärka planens robusthet behöver energisystemens betydelse och beroenden tydligare integreras, särskilt avseende elförsörjning, fjärrvärme och reservkraft. GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 4 Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2026-05-19

Sn §55 Dnr: SN.2026.49 1.9 Yttrande gällande Nödvattenplan Beslut Socialnämnden godkänner förslag till yttrande gällande nödvattenplan daterat den 22 april 2026, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens allmänna utskott har remitterat förslag till nödvattenplan, daterad 2026-03-02, till berörda nämnder och bolag för yttrande. Nödvattenplanen syftar till att säkerställa tillgången till dricksvatten vid kris, störningar eller längre avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Planen beskriver ansvarsfördelning, prioriteringar, distribution av nödvatten samt samverkan mellan berörda aktörer. Svar ska lämnas senast den 21 maj 2026. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 22 april 2026 Remiss Nödvattenplan daterad den 2 mars 2026; Protokoll 2026-04-01 Ksau §53 Nödvattenplan remiss Svar på remiss daterad den 22 april 2026 Yrkanden Mikael Kindbladh (WeP): bifall till förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelseförvaltningen, enheten säkerhet, kunskap och analys Socialförvaltningens ledningsgrupp Justerares signatur Utdragsbestyrkande 2026-04-22 Yttrande på remiss Socialnämnden Vårt diarienr: SN.2026.49 Handläggare: Audrey Hedlund Yttrande på remiss: Nödvattenplan Bakgrund Kommunstyrelsens allmänna utskott har remitterat förslag till nödvattenplan, daterad 2026- 03-02, till berörda nämnder och bolag för yttrande. Nödvattenplanen syftar till att säkerställa tillgången till dricksvatten vid kris, störningar eller längre avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Planen beskriver ansvarsfördelning, prioriteringar, distribution av nödvatten samt samverkan mellan berörda aktörer. Svar ska lämnas senast den 21 maj 2026. Svar Socialförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till förslaget till nödvattenplan. Planen är tydlig, välstrukturerad och utgör ett viktigt styrdokument för kommunens krisberedskap. Den klargör ansvarsfördelning och prioriteringar på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt finns behov av vissa förtydliganden och kompletteringar, särskilt kopplat till ansvar, operativ hantering samt stöd till samhällsviktig verksamhet. Socialförvaltningen har tagit del av remissversionen av nödvattenplanen och gjort en genomgång utifrån verksamhetens ansvar, särskilt inom vård och omsorg samt stöd till individer med begränsad egen förmåga. Förvaltningen ser positivt på planens struktur och tydlighet avseende ansvarsfördelning och prioriteringar. Samtidigt identifieras behov av ytterligare konkretisering inom följande områden: 2026-04-22 Yttrande på remiss Socialnämnden • Ansvar och aktivering: Det finns behov av att tydliggöra beslutsvägar vid aktivering av planen, inklusive ersättare och delegation. Det bör även framgå hur och när information om aktivering kommuniceras till berörda verksamheter. • Samhällsviktig verksamhet: Prioriteringen av samhällsviktig verksamhet bedöms som rimlig. Det behöver dock tydliggöras vad prioriteringen innebär i praktiken för verksamheter som inte omfattas av högsta prioritet. Exempelvis kan verksamheter inom socialförvaltningen – såsom LSS-boenden och hemtjänst – i vissa situationer behöva hämta vatten vid allmänna nödvattenplatser och inte förvänta sig egen leverans. En sådan tydlighet är avgörande för att möjliggöra lokal planering och undvika felaktiga förväntningar. • Stöd till individer Ansvarsfördelningen behöver tydliggöras för personer som saknar egen förmåga att hämta vatten och som inte har pågående insatser från socialförvaltningen. I nuläget saknas vägledning, vilket innebär risk att dessa individer inte uppmärksammas eller får stöd. • Samverkan och kommunikation: Planen behöver konkretisera former för intern samverkan samt hur information ska nå verksamheter och invånare på ett samordnat och tillgängligt sätt. Exempelvis behöver det tydliggöras hur information och stöd når individer med funktionsnedsättning samt personer med språksvårigheter eller andra begränsningar i att ta till sig information. • Tillgänglighet: Tillgänglighet behöver beaktas vid placering och utformning av nödvattenplatser, så att personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet kan ta del av vattnet. • Övning och utbildning: behov av att inkludera socialförvaltningens verksamheter i övningar. Förslaget bedöms inte medföra några direkta ekonomiska konsekvenser i nuläget. Kostnader kan dock uppstå i samband med utveckling av rutiner, utbildning och övning, samt för framtagande av anpassat kommunikationsmaterial för olika målgrupper (exempelvis personer med språksvårigheter eller kognitiva nedsättningar) och tillgänglighetsanpassningar vid nödvattenplatser. Socialförvaltningen gör bedömningen att nödvattenplanen är ett viktigt och nödvändigt styrdokument som stärker kommunens krisberedskap. 2026-04-22 Yttrande på remiss Socialnämnden För att planen ska bli fullt ut operativ och fungera i praktiken, särskilt inom verksamheter som ansvarar för sårbara grupper, behöver vissa delar förtydligas. Detta gäller främst ansvarsfördelning, stöd till individer med begränsad egen förmåga samt praktisk samverkan och kommunikation. Med dessa kompletteringar bedöms planen ge ett gott stöd för hantering av störningar i vattenförsörjningen och bidra till en robust och likvärdig krishantering i kommunen. GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 32 Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo Sammanträdesdatum 2026-05-19

BmGT §77 Dnr: BMGT.2026.15 1.9 Yttrande gällande Nödvattenplan Beslut Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo godkänner förslag till yttrande gällande nödvattenplan och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens allmänna utskott har remitterat förslag till nödvattenplan, daterad 2026-03-02, till berörda nämnder och bolag för yttrande. Nödvattenplanen syftar till att säkerställa tillgången till dricksvatten vid kris, störningar eller längre avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen. Planen beskriver ansvarsfördelning, prioriteringar, distribution av nödvatten samt samverkan mellan berörda aktörer. Avdelningens yttrande Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo poängterar att det är viktigt att nämnden får kännedom om störningar som kan påverka dricksvattenkvaliteten, i övrigt inga synpunkter på nödvattenplanen. Beslutsunderlag Protokoll 2026-05-05 - BmGTau §63 Tjänsteskrivelse till BmGTau 2026-05-05 Protokoll 2026-04-01- Ksau§53 Remiss Nödvattenplan Beslutet skickas till: Kommunstyrelseförvaltningen, enheten säkerhet, kunskap och analys Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 10 Samhällsutvecklingsnämnden Sammanträdesdatum 2026-05-18

Ksau §97 Dnr: KS.2026.29 1.4.1 Kommunstyrelsens åtgärdsplan för en ekonomi i balans Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna åtgärdsplan för en ekonomi i balans, daterad den 25 maj 2026. Ruth Johannesson (MiG) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning I bokslut 2025 redovisade kommunstyrelsen en budgetavvikelse om minus 18,8 mnkr. Utifrån kommunens ekonomiska styrprinciper ska de nämnder som redovisar ett underskott i prognos ta fram en åtgärdsplan. Med anledning av det negativa resultatet för 2025 och behov av långsiktigt arbete kommer kommunstyrelsen fortsatt under 2026 att besluta om åtgärdsplan. I kommunstyrelsens delårsrapport 1 för 2026 är prognos för helåret en negativ avvikelse på 2,7 mnkr. För budgetområde verksamhetslokaler är prognosen för helåret en ekonomi i balans. Sedan budget 2026 fastställdes har det ekonomiska ansvaret för tomställda verksamhetslokaler flyttats från budgetområde verksamhetslokaler till budgetområde åtgärdsplanering, som ansvarar för lokalförsörjningen. En negativ avvikelse för åtgärdsplanering prognostiseras i delårsrapporten. Avvikelsen är i sin helhet kopplad till kostnader för tomställda verksamhetslokaler. Ett aktivt arbete pågår med åtgärdsvalsstudier, avveckling och uthyrningsinsatser kopplade till dessa lokaler. Arbetet med åtgärder för ekonomi i balans fortsätter löpande under året och effekterna följs. I åtgärdsplanen specificeras åtgärder som ger effekt under 2026 och längre fram. Samhällsutvecklingsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna åtgärdsplan för en ekonomi i balans, daterad den 25 maj 2026. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens åtgärdsplan för ekonomi i balans, daterad den 25 maj 2026. Samhällsutvecklingsförvaltningens och kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 25 maj 2026. Presentation Kommunstyrelsens åtgärdsplan för ekonomi i balans, daterad 25 maj 2026 - KSau 3 juni. Yrkanden Evagelos Varsamis (S), Carina Johansson (C): bifall till samhällsutvecklingsförvaltningens och kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Evagelos Varsamis (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-25 Jenny Axelsson Dnr: KS.2026.29 Kommunstyrelsens åtgärdsplan för en ekonomi i balans Förvaltningarnas förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna åtgärdsplan för en ekonomi i balans, daterad den 25 maj 2026. Ärendebeskrivning I bokslut 2025 redovisade kommunstyrelsen en budgetavvikelse om minus 18,8 mnkr. Utifrån kommunens ekonomiska styrprinciper ska de nämnder som redovisar ett underskott i prognos ta fram en åtgärdsplan. Med anledning av det negativa resultatet för 2025 och behov av långsiktigt arbete kommer kommunstyrelsen fortsatt under 2026 att besluta om åtgärdsplan. I kommunstyrelsens delårsrapport 1 för 2026 är prognos för helåret en negativ avvikelse på 2,7 mnkr. För budgetområde verksamhetslokaler är prognosen för helåret en ekonomi i balans. Sedan budget 2026 fastställdes har det ekonomiska ansvaret för tomställda verksamhetslokaler flyttats från budgetområde verksamhetslokaler till budgetområde åtgärdsplanering, som ansvarar för lokalförsörjningen. En negativ avvikelse för åtgärdsplanering prognostiseras i delårsrapporten. Avvikelsen är i sin helhet kopplad till kostnader för tomställda verksamhetslokaler. Ett aktivt arbete pågår med åtgärdsvalsstudier, avveckling och uthyrningsinsatser kopplade till dessa lokaler. Arbetet med åtgärder för ekonomi i balans fortsätter löpande under året och effekterna följs. I åtgärdsplanen specificeras åtgärder som ger effekt under 2026 och längre fram. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens åtgärdsplan för ekonomi i balans, daterad den 25 maj 2026. Förvaltningarnas tjänsteskrivelse, daterad den 25 maj 2026. Anna Sanell Jenny Axelsson Biträdande kommundirektör Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen samhällsutvecklingsförvaltningen Beslutet skickas till: Förvaltningschef samhällsutvecklingsförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningen, avdelningschef användande och drift SAMHÄLLSUTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN 1(2) Samhällsutvecklingsförvaltningen, avdelningschef planering SAMHÄLLSUTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN 2(2) 2026-05-13 1 [1] Åtgärdsplan för ekonomi i balans Kommunstyrelsen, daterad 25 maj 2026 Förväntad Förväntad Förväntad Startdatum Faktiskt Tidsperiod Beskrivning av åtgärd Planerad/Påbörjad ekonomisk ekonomisk ekonomisk Övriga kommentarer för uppnådd för uppnådd åtgärd effekt 2026 effekt 2027 effekt 2028 förväntad effekt, effekt (tkr) (tkr) (tkr) effekt hittills (tkr) Övergripande åtgärd Enligt åtgärdsplan att genom nedan åtgärdsplan nå samlad effekt på minst 17 mnkr vid utgången 2026 Som del av Allmänna ramsänkande effektiviseringar, effektiviseringar om varav: minst 5 mnkr med full effekt 2026 Energieffektiviseringar 2 000 620 200 2026 991 2026-2028 Energieffektiviseringar i fastighetsbeståndet. Faktiskt uppnådd effekt består bland annat av utbyte av viss belysning på Lundåkerskolan samt Gisle IP, Utbyte av ventilation på Isabergsskolan, AMO-huset, Gyllenforsskolan, Parkgårdens förskola, Strandsnäs förskola, Rönneljung sporthall samt kompressor-utbyte på Gisle sportcenter. Drift och Serviceavtal 1 055 300 100 2026 192 2026-2028 Översyn av drift och serviceavtal Optimering tekniska 250 0 0 2026 215 2026-2028 Optimering av tekniska fastighetssystem system Övrigt 570 100 260 2026 0 2026-2028 Övriga åtgärder avser mindre insatser och löpande justeringar. Mycket skyndsamt med Minskning av början 2025 genomföra fastighetsbeståndet lokalanpassningar och uppsägning av externa kontrakt för att anpassa verksamhetens lokaler utifrån den behovsprövning som gjorts (minska ytan minst 15 %) samt att Sker succesivt efter genomförd behovsprövning av möjliggöra finansiering verksamheternas lokaler - enligt fastställd tidplan av andra externt tecknade hyresavtal, i Minskning av 0 1 660 345 2027 0 2027-2028 Östergården Anderstorp uppsagd till sista mars 2027 ett samlat syfte för att fastighetsbeståndet använda befintligt Övriga åtgärder 0 1 000 1 000 2027 0 2026-2028 Försäljning av tomställda lokaler i anslutning till minskning fastighetsbestånd på ett av fastighetsbeståndet mer resurseffektivt sätt Anpassad organisation Anpassad 500 500 500 2026 0 2026-2028 Utveckling av den samlade drifts-organisationen och organisation effektiverare resursnyttjande Utvärdering och Utvärdering av anpassning av hyresnivå hyresnivåer, inklusive översyn av befintliga internhyresavtal, i syfte att skapa långsiktigt Utvärdering av hållbara och hyresnivå 6 170 0 0 2026 0 2026-2028 Inom ramen för KS åtgärdsplan har justeringar av incitamentsdrivna hyresnivåer genomförts och kommer att följas upp. modeller Arbetet med digitalisering och införande av ett IT- baserat underhållsplaneringssystem pågår och beräknas vara färdigställt 2027. En översyn av internhyresmodellen planeras i syfte att, på sikt, identifiera möjliga incitamentsdrivna justeringar inom ramen för självkostnadsprincipen. Total summa 17 130 tkr 10 545 4 180 2 405 1 398 Kommunstyrelsens åtgärdsplan för ekonomi i balans, daterad 25 maj 2026 KSau 3 juni Kommunstyrelsens åtgärdsplan för ekonomi i balans daterad 25 maj 2026 Planerad/Påbörjad åtgärd Förväntad Förväntad Förväntad Startdatum Faktiskt Tidsperiod effekt 2026 effekt 2027 effekt 2028 för uppnådd för (tkr) (tkr) (tkr) förväntad effekt, uppnådd effekt hittills (tkr) effekt Allmänna effektiviseringar,varav: Energieffektiviseringar 2 000 620 200 2026 991 2026-2028 Drift och Serviceavtal 1055 300 100 2026 192 2026-2028 Optimering tekniska system 250 0 0 2026 215 2026-2028 Övrigt 570 100 260 2026 0 2026-2028 Minskning av fastighetsbeståndet, varav: Minskning av fastighetsbeståndet 0 1660 345 2027 0 2027-2028 Övriga åtgärder 0 1000 1000 2027 0 2026-2028 Anpassad organisation 500 500 500 2026 0 2026-2028 Utvärdering av hyresnivåer 6170 0 0 2026 0 2026-2028 Total summa 10 545 4180 2405 1398 17 130 tkr (April: total summa 17 205 tkr 10 820 3980 2405 615) Kommunstyrelsens åtgärdsplan för ekonomi i balans, kommentarer daterad 25 maj 2026 • Den totala beräknade effekten av åtgärder i planen uppgår till 17 mnkr (vilket motsvarar den nivå kommunstyrelsen uppdragit till förvaltningen att uppnå) samt i nuläget ytterligare 130 tkr. Åtgärdsplanen är ett levande dokument där förvaltningen löpande följer upp aktiviteter och ekonomiska effekter. • Den samlade effekten är i stort sett oförändrad mellan planen daterad i april och planen daterad i maj. Förändringarna mellan åren avser främst förskjutningar och kvalitetssäkringar av prognoser. Den faktiska uppnådda effekten har samtidigt utvecklats positivt genom genomförda energieffektiviseringar, optimering av tekniska system samt översyn av drift- och serviceavtal. • Största förändringen är en fortsatt positiv utveckling av faktisk uppnådd effekt, som ökat från 615 tkr till 1 398 tkr. Skillnaden beror främst på att fler genomförda åtgärder nu kunnat följas upp och verifieras. • Arbetet med drift- och serviceavtal samt optimering av tekniska system börjar också ge mätbara ekonomiska effekter, med en samlad uppnådd effekt om 407 tkr. (drift- och serviceavtal 192 tkr + optimering tekniska system 215 tkr) Arbetet går därmed successivt från planerade aktiviteter till genomförda och uppföljda resultat. Kommunstyrelsens åtgärdsplan för ekonomi i balans, kommentarer daterad 25 maj 2026 • Sedan föregående rapportering har ytterligare konkreta åtgärder kunnat identifieras och följas upp. Exempel är energieffektiviseringsåtgärder genom belysningsutbyte och tekniska justeringar. Nedan några exempel på realiserade konkreta åtgärder med mätbar effekt som tillsammans motsvarar cirka 321 tkr: - Lundåkerskolan, termostater (+35 tkr) - Gärdesskolan, belysning (+80 tkr) - Isabergskolan klassrum (+80 tkr) - Skattkistan (+56 tkr) - Brandstation Reftele (+40 tkr) - Nyckelpigan (+15 tkr) - Bingohallen/Glashuset (+15 tkr) Övergripande kommentarer om åtgärder • Energieffektiviseringar -- faktiskt uppnådd effekt består bland annat av utbyte av viss belysning på Lundåkerskolan samt Gisle IP, utbyte av ventilation på Isabergsskolan, AMO-huset, Gyllenforsskolan, Parkgårdens förskola, Strandsnäs förskola, Rönneljung sporthall samt kompressorutbyte på Gisle sportcenter. • Minskning av fastighetsbeståndet -- planeras och genomförs succesivt efter behovsprövning av verksamheternas lokaler, enligt fastställd tidplan. Försäljning av tomställda fastigheter i anslutning till minskning av beståndet. • Anpassad organisation -- utveckling av den samlade driftsorganisationen och effektiverare resursnyttjande. • Utvärdering av hyresnivåer -- inom ramen för KS åtgärdsplan har justeringar av hyresnivåer genomförts och kommer att följas upp. Arbetet med digitalisering och införande av ett IT-baserat underhållsplaneringssystem pågår och beräknas vara färdigställt 2027. En översyn av internhyresmodellen planeras i syfte att, på sikt, identifiera möjliga incitamentsdrivna justeringar inom ramen för självkostnadsprincipen. Lokalförsörjning Det pågår ett arbete med behovsutredning av alla lokaler. SUF samordnar förvaltningarnas arbete att behovspröva sina lokaler och lämna in redovisning i samband med U1. Sista datum var satt till 30 april. Utifrån inlämnade underlag görs ett kartläggningsarbete för att se över möjligheterna till justeringar i befintligt bestånd, som underlag till kommande lokalförsörjningsplanering. Det finns få möjligheter att säga upp befintliga hyreskontrakt. Det pågår verksamhet i stort sett i alla lokaler och det finns få möjligheter till enkla omlokaliseringar i befintligt bestånd. Ett arbete med hur befintliga, tomställda lokaler ska hanteras framåt pågår. Tack för din uppmärksamhet Ha en underbar dag! Bilaga Arbetssätt för åtgärdsplan Politisk åtgärd → Delåtgärd → Aktivitet → Ekonomisk effekt → rapportering KS Varje aktivitet följs upp med: - ansvar - tidsplan (start–deadline) - status - ekonomisk prognos per år Energieffektiviseringsdirektivet Hela kommunens energianvändning Offentliga aktörer och verksamheter ska minska sin energianvändning med 1,9 % per år Fastighetsbeståndet I offentligt ägda byggnader ska energieffektiviserande renoveringar med 3 % av arean varje år. Renoveringen Definitioner ska ske till NNE-standard. NNE-standard: Nära-nollenergibyggnad, där utöver att renovera byggnaden till att Utsläppsfria byggnader behöva låga mängden energi så ska den mängd energi främst Målet är att hela Europas byggnadsbestånd ska vara tillföras genom energi från förnybara energikällor. utsläppsfritt senast 2050 (sk ZEB-byggnad): - Från 2028 och framåt ska alla nya byggnader som ZEB (Zero Emission Buildings): ägs av offentliga organ vara ZEB. Netto-nollutsläppsbyggnad, en byggnad med extremt god - Från 2030 och framåt ska alla nya byggnader vara energiprestanda och minimalt energibehov där energibehovet täcks ZEB. av förnybar energiproduktion och utan koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Fastighetsel totalt Gislaved kommun • 2023-2025 effektivisering 9 % = ca 2,4 mnkr • Åtgärder exempel: – Kompressorbyte – Utbyte direktverkande el – Byte av termostater – Modernisering av belysning – Ventilationsåtgärder – Inställningar termostater Konkret exempel ur verksamheten Fastighetsel Åtgärd på vårdcentral i Anderstorp • Vid byte 2023 av styrklocka följde tidigare inställningar för ventilationens drifttider inte med. Detta innebar att ventilationen gick dygnet runt, även när verksamheten var stängd • Felsökning pågick under lång tid av flertalet leverantörer men felet identifierades av kommunens egen fastighetsingenjörer • Drifttiderna justerades därefter till verksamhetens öppettider • Åtgärden minskar direkt (december 2024) energianvändning och driftkostnader utan att påverka verksamheten • Exemplet visar värdet av egen kompetens och systematisk genomgång av tekniska installationer i fastighetsbeståndet Fjärrvärme totalt Gislaved kommun • 2023-2025 effektivisering ca 9% = 1,6 mnkr • Åtgärder exempel: – Utbyte direktverkande el/oljepannor – Byte av termostater – Ventilationsåtgärder – Inställningar termostater – Injustering av värmesystem Konkret exempel ur verksamheten Fjärrvärme Åtgärd på vårdcentral i Anderstorp • 2023-2025 effektivisering ca 73% • Samma åtgärder som på fastighetselen • Samt genomgång av återvinningen av ventilationen Historik fastighetsekonomi • 2023 – 2 stycken utredningar rapporterades: Bolagisering av kommunala fastigheter – Förstudie Granskning av fastighetsunderhållet – Hyresfrysning/låg höjning 2020-2023 • 2024 – Bolagisering av 2 förskolor och 13 vårdbostäder – Gislaved hus – Framtagande av kommunal verksamhets organisationsstruktur – SUF – Ekonomisk portföljstyrning till objektsnivå – SUF – Analys och utveckling av systemstöd för fastighetsunderhåll – SUF – Införande av Lokalförsörjningsprocessen - SUF • 2025 – Januari – start ny organisation – SUF – Start uppföljning per objektsnivå – SUF – Införande av systemstöd fastighetsunderhåll – pågående – Kvalitetssäkring verkligt underhåll – pågående Förstudie – Bolagisering av kommunens fastigheter Sammanfattning: Rapporten konstaterar att hyresintäkterna är för låga för att bevara fastigheternas värde och att finansieringen av drift, underhåll och investeringar är otillräcklig. Samtidigt bygger analysen på endast 58 % av beståndet, där de objekt i bättre skick är placerade inom bolaget och de mer eftersatta finns kvar i förvaltningsdrift. Sammantaget visade rapporten att hyresintäkterna i kommunen är för låga i förhållande till de faktiska kostnaderna. • Hyrorna till verksamheter har varit frysta eller ökat under inflation/löneutveckling under 2020-2023 • Internhyrorna ligger under nationella riktvärden och nyckeltal • Rapporten bedömer att hyrorna måste höjas för att långsiktigt bevara fastighetsvärde och minska underhållsskulden • Det gäller oavsett organisationsform (förvaltningen eller bolag) • Utan höjning riskerar underhållsskulden växa och övergå till akuta åtgärder blir mer kostnadsdrivande • Endast 58% av beståndet ingick i rapportens utvärdering • De fastigheter som inte omfattades är i hög grad de mest eftersatta • Det innebär att det finns risk för att den faktiska underhållsskulden är större än vad rapporten visar Granskningsrapport fastighetsunderhåll 2025 Sammanfattning • Kommunens fastighetsunderhåll bedrivs inte ändamålsenligt – brister i styrning, planering och uppföljning • Långsiktiga planer saknas – hittills endast framtagen för förskolor medan övriga fastigheter står utan • Underhållsnivån är för låg jämfört med branschstandard (REPAB) – särskilt inom skolor och vård/omsorg • Akuta åtgärder dominerar över planerat underhåll – leder till växande underhållsskuld • Uppföljning sker bara delvis, och analys av totala underhållsskulden saknas • PwC rekommenderar: drift- och underhållsstrategi, långsiktiga planer för alla fastigheter, tydliga nyckeltal, riskanalyser och bättre uppföljning • Handlingsplan är framtagen i samband med rapporten, vilken förvaltningen aktivt arbetar med Situation 2025 • Budgetavvikelse jan-aug 2025: 6,5 mkr • Helårsprognos 2025: -32 mkr • Helårsprognosen innebar en tydlig förändring jämfört med årets första uppföljning i maj, då prognosen visade på balans mot budget. För perioden september till december kom kostnaderna för kapitalkostnader, utrangering och underhåll att öka jämfört med perioden januari till augusti, vilket förklarar den större prognostiserade budgetavvikelsen per den 31 december jämfört med budgetavvikelsen per 31 augusti. Faktorer som skapat underskott, och påverkar förutsättningarna för ekonomi i balans • Utrangering och uteblivna intäkter (tomma lokaler) • Intäktsbortfall från överförda objekt till Gislavedshus, vilka tidigare bidrog till finansiering av det äldre beståndet • Osäker personalkostnader (sjukskrivningar, återhållsamhet rekryteringar) • Aktiveringar kapitalkostnader • Ökat underhållsbudget till nivå med tidigare utfall • Ökat driftbudget till nivå med tidigare utfall • Ökat mediakostnader, förväntade ökning elpriser Arbetet framåt • Styrkor: arbetssätt bearbetas konstant, nytillsatta tjänstepersoner är på plats, tidigare många byten Investeringsprocessen under införande vilket skapar ökad struktur. • Utmaningar: Lokalförsörningsprocess inte fullt ut utvecklad och implementerad. Viktigt att samtliga förvaltningar arbetar med beskrivningar av lokalbehovet inför att göra förändringar. Observandum i fortsatta arbetet Risker framåt: • Oförutsedda kostnader: elpriser, akuta åtgärder, vinterväder • Mer omfattande och tidskrävande arbete att lägga in underhållet i systemstöd än planerat – omplanering pågår • Minskande lokalbehov – bestånd och behov behöver synkroniseras • Anpassning av befintliga inhyrningar sker successivt (avtal, uppsägningstid) • Nya externa lokaler 2026 – inte fullt ut finansierade Möjligheter framåt: • Stärkta förutsättningar för analys av läge och nödvändiga åtgärder. God grund för handlingsplan. • Bättre struktur, nya arbetssätt och arbetsro • Ökad transparensen i uppföljning tex. nyckeltal, objektsnivå • Ökad ledning och ekonomisk styrning • Löpande optimering och effektiviseringar Ekonomimodell Kommunen använder idag en objektsbaserad hyra enligt självkostnadsprincipen. Med detta menas att hyran baseras på de kostnader som bokföringsmässigt belastar lokalen. Fördelarna med detta är att den som hyr lokalen endast betalar de kostnader som är knutna till fastigheten, vilket innebär att de inte belastas med andra kostnader. Det innebär också mindre administration då det är relativt enkelt att avgöra vilken hyresnivå som ska gälla. Det finns vissa negativa aspekter med självkostnadsprincipen. Detta beror framförallt på att hyran kan bli väldigt varierande beroende på kapitalkostnaderna som medföljer fastigheten. Två objekt med en i övrigt liknande standard belastas med mycket olika hyresnivåer om man i enbart det ena objektet gjort stora investeringar som inte är synliga för hyresgästen. Dessutom har ökande byggpriser och strängare kvalitetskrav lett till att moderna byggnader blir dyrare än de äldre i beståndet. Nya byggnader har stora kapitalkostnader utan att det i tillräcklig grad kompenseras av att de är billigare i underhåll och drift. Tack för din uppmärksamhet Ha en underbar dag! GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(1)

Ksau §100 Dnr: KS.2024.174 1.6.4 Genomförandebeslut IT-samverkan i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna presenterad förstudierapport att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027 att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge. att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna. att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026 att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Ärendebeskrivning Syftet med en gemensam IT-samverkan mellan Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV) är att långsiktigt stärka kommunernas förmåga att möta ökande krav inom digitalisering, informationssäkerhet och verksamhetsutveckling. Genom att samordna resurser och kompetenser kan sårbarheten minska, särskilt inom områden där tillgången till specialistkompetens är begränsad. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(3) Ksau §100 (forts.) En gemensam struktur skapar bättre förutsättningar för kontinuitet, redundans och kunskapsdelning, vilket är avgörande för att upprätthålla en stabil och säker IT-miljö. En viktig del är att verksamheten utvecklas för att säkerställa lokal representation och tillgång till närservice, verksamhetsnära stöd, god tillgänglighet och hög kvalitet i ITleveransen. Vidare möjliggör samverkan en mer enhetlig och systematisk hantering av ITsäkerhetsfrågor. Genom gemensamma arbetssätt, standarder och investeringar kan kommunerna höja sin samlade säkerhetsnivå och stå bättre rustade mot framtida hot och incidenter. Detta bidrar inte bara till att skydda kritisk information och samhällsviktiga funktioner, utan också till att skapa en trygg och professionell IT-miljö för både medarbetare och invånare. Samverkan skapar även förutsättningar för en mer effektiv verksamhet genom stordriftsfördelar, gemensamma upphandlingar av tjänster och system samt bättre nyttjande av tekniska plattformar. På sikt kan detta bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen, samtidigt som kvaliteten i leveranser och tjänster förbättras. Genom att agera tillsammans kan GGVV-kommunerna stå starkare inför framtidens utmaningar och möjligheter inom IT-området. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna presenterad förstudierapport, att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner, att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027, att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun, att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar, att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge, att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna, att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium, att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026, att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen, att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen, samt att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 3(3) Ksau §100 (forts.) Beslutsunderlag Utredning it-drift, daterad den 1 oktober 2024. Kommunstyrelsens protokoll den 15 januari 2025, §20. Förstudie - Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 1, Juridiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 2, Rapport GGVV - IT-infrastruktur - Organisation och drift - Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, daterad den 4 maj 2026 Bilaga 3, Ekonomiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 27 maj 2026. Yrkanden Evagelos Varsamis (S), Stefan Nylén (SD), Carina Johansson (C), Ruth Johannesson (MiG), Sandy Kindbladh (WeP), Ylva Samuelsson (S): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Evagelos Varsamis (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-27 Anna Sanell Dnr: KS.2024.174 Genomförandebeslut IT-samverkan i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Förslag till beslut att godkänna presenterad förstudierapport att etablera ett gemensamt aktiebolag för it-drift för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund inom Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner att kommunfullmäktige i de fyra kommunerna ska kunna fatta erforderliga beslut om bolagsbildningen senast december 2026 och att bolaget startar under 2027 att aktiebolaget ska ha sitt säte i Gislaved i Gislaveds kommun att bolagets organisation ska utformas med närvaro i samtliga ägarkommuner utifrån verksamhetens och ägarnas behov samt med beaktande av kompetensförsörjning och medarbetarnas geografiska förutsättningar att aktiebolaget ska ha en fast grundfinansiering från aktieägarna och en rörlig del baserad på nyttjande av produkter och tjänster samt utreda vidare en rättvis kostnadsfördelning inför bolagsbildning utifrån respektive kommuns nuläge. att de fyra kommunerna ska vara majoritetsägare i bolaget och att aktieposterna ska fördelas utifrån kommunstorlek men med lika rösträtt mellan kommunerna. att respektive kommun ska vara representerad i styrelsen av kommunstyrelsens ordförande och opposition i respektive kommunstyrelses presidium att ambitionen är att kunna effektivisera it-driftverksamheten med minst 10 % i förhållande till dagens verksamhet och prisnivå 2026 att ge kommunstyrelsen mandat att tillsammans med övriga kommuner organisera och genomföra förändringen med ambitionen om en driftsstart 1 januari 2028 samt att återkomma till kommunfullmäktige med de beslut som behöver fattas av kommunfullmäktige i fortsatta processen KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(3) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga kommuner säkerställa kostnaderna för etablering, uppstart, övergång och driftsättning av verksamheten i budgetprocessen att ge i uppdrag till kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun att agera politisk styrgrupp för genomförandefasen att möjlighet till framtida anslutning ska finnas för andra kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund efter att bolaget etablerats och verksamheten tagits i drift. Ärendebeskrivning Syftet med en gemensam IT-samverkan mellan Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV) är att långsiktigt stärka kommunernas förmåga att möta ökande krav inom digitalisering, informationssäkerhet och verksamhetsutveckling. Genom att samordna resurser och kompetenser kan sårbarheten minska, särskilt inom områden där tillgången till specialistkompetens är begränsad. En gemensam struktur skapar bättre förutsättningar för kontinuitet, redundans och kunskapsdelning, vilket är avgörande för att upprätthålla en stabil och säker IT-miljö. En viktig del är att verksamheten utvecklas för att säkerställa lokal representation och tillgång till närservice, verksamhetsnära stöd, god tillgänglighet och hög kvalitet i IT-leveransen. Vidare möjliggör samverkan en mer enhetlig och systematisk hantering av IT-säkerhetsfrågor. Genom gemensamma arbetssätt, standarder och investeringar kan kommunerna höja sin samlade säkerhetsnivå och stå bättre rustade mot framtida hot och incidenter. Detta bidrar inte bara till att skydda kritisk information och samhällsviktiga funktioner, utan också till att skapa en trygg och professionell IT-miljö för både medarbetare och invånare. Samverkan skapar även förutsättningar för en mer effektiv verksamhet genom stordriftsfördelar, gemensamma upphandlingar av tjänster och system samt bättre nyttjande av tekniska plattformar. På sikt kan detta bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen, samtidigt som kvaliteten i leveranser och tjänster förbättras. Genom att agera tillsammans kan GGVV-kommunerna stå starkare inför framtidens utmaningar och möjligheter inom IT-området. Beredning Riskanalys är genomförd och kommer att behandlas på CSG den 1 juni 2026. Beslutsunderlag Utredning it-drift, daterad den 1 oktober 2024. Kommunstyrelsens protokoll den 15 januari 2025, §20. Förstudie - Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 1, Juridiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Bilaga 2, Rapport GGVV - IT-infrastruktur - Organisation och drift - Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, daterad den 4 maj 2026 Bilaga 3, Ekonomiska förutsättningar - En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 27 maj 2026. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(3) Stefan Eglinger Kommundirektör Beslutet skickas till: Gnosjö kommun Vaggeryds kommun Värnamo kommun Kommundirektör KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 3(3) Vaggeryd Gnosjö Gislaved Värnamo Förstudie Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Innehållsförteckning Inledning .......................................................................................................................... 3 Bakgrund till förstudien ........................................................................................... 3 Uppdrag och avgränsning ........................................................................................ 3 Förstudie ......................................................................................................................... 4 Styrning och ledning- organisationsstruktur ....................................................... 4 Slutsats .................................................................................................................... 5 IT-drift, infrastruktur, vägval och förslag till organisation ................................ 5 Nulägesanalys IT-drift .......................................................................................... 5 IT-drift- system och investeringsbehov ........................................................... 6 Vägval datacenter .................................................................................................. 6 Faser och genomförandeplan ............................................................................. 6 Föreslagen organisation och roller ................................................................... 7 Slutsats .................................................................................................................... 7 Säkerhetsskydd, informationssäkerhet och IT-säkerhet .................................. 7 Ekonomisk redovisning och analys ........................................................................ 8 Nuvarande kostnadsbild ...................................................................................... 8 Bolag eller förbund ur ett ekonomiskt perspektiv ........................................ 8 Kostnadsberäkningar och fördelningsprinciper.............................................. 9 Fördelningsprinciper ............................................................................................ 9 Slutsats ................................................................................................................. 10 Bemanning och lokalisering .................................................................................. 10 Decentraliserad organisation .......................................................................... 10 Fördelar ur ett bemanningsperspektiv ...................................................... 10 Risker ur ett bemanningsperspektiv .......................................................... 11 Centraliserad organisation ............................................................................... 11 Fördelar ur ett bemanningsperspektiv ...................................................... 11 Risker ur ett bemanningsperspektiv. ......................................................... 11 Slutsats ................................................................................................................. 12 Genomförande och tidplan ...................................................................................... 12 2 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Inledning Under januari och februari 2025 tog kommunstyrelserna i Gislaveds-, Gnosjö-, Vaggeryds- och Värnamo kommuner (GGVV) ett inriktningsbeslut om en gemensam IT-drift och beslut om att ta fram en förstudie. Denna rapport är en sammanfattning av det arbetet som arbetsgrupperna tagit fram och beskriver även genomförandet i nästa steg. Kommundirektörerna har varit styrgrupp för arbetet och tidigt utsågs en förstudieledning med bred representation och förankring i alla kommunledningsgrupper. Ett beslut togs att arbetet till största del skulle genomföras med egen personal och därför utsågs också arbetsgrupper inom områdena juridik, kommunikation, ekonomi, IT, säkerhet och HR med representation från alla kommunerna. Bakgrund till förstudien Gislaveds-, Gnosjö-, Vaggeryds- och Värnamo kommun inledde ett utökat samarbete inom IT och digitalisering under hösten 2023 då ledande politiker och tjänstepersoner tillsammans gjorde en utblick om samarbeten inom området i Sverige och i Danmark. Därefter inleddes, under ledning av kommundirektörerna, ett arbete tillsammans med tjänstepersonerna om hur samverkan skulle kunna utvecklas och fördjupas. Våren 2024 togs beslut om att ta fram en utredning för att belysa konsekvenserna kring en eventuell samverkan avseende IT-drift samt undersöka hur nära eller långt ifrån varandra kommunerna står i driftmiljöerna. Under sommar och höst 2024 togs en utredning fram och i detta skede hade också Hylte kommun visat intresse för att delta i arbetet fortsatt och den utredning som togs fram omfattade därför alla fem kommuner. Utredningen beskrev potentiella fördelar och utmaningar med en gemensam IT-drift, för- och nackdelar med olika samverkansformer, utarbetade rekommendationer för nästa steg i processen för etablering av en gemensam IT-drift, definition av IT-drift, en bild av hur IT- driften ser ut i varje kommun, kartläggning av befintliga system och infrastruktur, identifiering av gemensamma behov och krav samt en analys av möjligheter och utmaningar med en harmonisering och sammanslagning. Utredningen som genomfördes visade på en stor potential i samverkan och bedömningen gjordes att en samverkan kan dämpa kostnadsutvecklingen framåt, bedömningen gjordes också att säkerheten skulle öka och sårbarheten minska genom att säkra kompetens inom området. Utredningen låg senare till grund för kommunernas inriktningsbeslut och beslut om att genomföra en förstudie. Uppdrag och avgränsning Uppdraget i inriktningsbeslutet var att förstudien ska innehålla en plan för hur samarbetet ska genomföras, inklusive en organisationsstruktur, resursallokering och tidplan. Förstudien kommer inte att ge svar på alla detaljerade frågor utan flera fördjupningar och utredningar kvarstår att genomföra i genomförandeprocessen. 3 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Förstudie Styrning och ledning- organisationsstruktur Utredningen som den juridiska gruppen har presenterat tog sin utgångspunkt i följande ramar. • Den gemensamma IT-driften ska förläggas i en självständig organisation som inte har hemvist i någon av kommunerna. • Den IT-drift respektive kommun driver idag innefattar även service till kommunernas kommunala bolag, stiftelser samt ett gemensamt kommunalförbund och det ska gälla även framöver; den gemensamma organisationen för IT-drift ska därför omfatta även de kommunala bolagen, stiftelserna och kommunalförbundet. • Det är önskvärt att det finns möjlighet för organisationen för gemensam IT-drift att köpa in vissa stödfunktioner och/eller tjänster från kommunerna, såsom vissa administrativa tjänster. Arbetsgruppen identifierade två möjliga organisationsformer utifrån givna ramar och det var kommunalförbund och aktiebolag. Utredningen belyser att det finns för- och nackdelar med båda formerna. Utifrån gällande upphandlingslagstiftning är det endast möjligt att samverka genom ett aktiebolag om hela kommunkoncernen inkl. kommunala bolag och stiftelser ska kunna ta del av samverkan utan upphandlingskrav. Bildande av ett kommunalt aktiebolag kräver enligt kommunallagen att fullmäktige fastställer det kommunala ändamålet, anger detta i bolagsordningen, utser styrelseledamöter, tillser insyn för allmänheten, och utser lekmannarevisorer. Organisationen kan sättas av ägarna genom beslut på bolagsstämman och regleras i bolagsordningen. Bolagsordningen är ett centralt styrmedel för bolaget. Bolagsstämman är det högsta beslutande organet, där aktieägarna kan utöva inflytande baserat på sin rösträtt i bolaget. Styrelsen utses av bolagsstämman och ansvarar för bolagets organisation och ekonomiska förvaltning. Till styrelsen är kretsen av personer som kan väljas bred och inte begränsat till t.ex. förtroendevalda. Styrelsen kan utse en verkställande direktör (VD) som hanterar den dagliga driften under styrelsens riktlinjer. Ägardirektiv och aktieägaravtal kan fungera som styrdokument för bolaget, där ägarna kan ställa krav och ge riktlinjer för verksamheten och dess förvaltning. Revision åligger lekmannarevisorer som utses av kommunfullmäktige och som rapporterar till bolagsstämman. Det är bolagsstämman som prövar ansvarsfrihet för styrelsen. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över bolaget. Men rätten till insyn baseras på avtal, överenskommelser och instruktioner – den följer inte automatiskt av uppsiktsplikten. 4 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Slutsats Slutsatsen är att ett aktiebolag är den enda organisationsform som är lämplig givet ingångsvärdena då kravet var att kommunala bolag, kommunalförbund och kommunala stiftelser ska kunna köpa tjänster. Om kommunerna väljer att samverka i form av ett gemensamt aktiebolag måste en tillfredställande ägarstyrning noga utformas och för en fungerande leverans till kommunerna kommer en beställarbehörighet inom respektive kommun vara nödvändig att bygga upp. Det är möjligt för bolaget att köpa stödfunktioner från en samverkanspart inom aktiebolaget. I bilaga 1 finns hela arbetsgruppens utredning att ta del av. IT-drift, infrastruktur, vägval och förslag till organisation För att kartlägga IT-infrastrukturen i respektive kommun upphandlades en konsult. Uppdraget var att: • Kartlägga och inventera tillsammans med varje kommun för att kunna presentera lämplig arkitektur för datacenter, nät, plattformar och klienter, administrationsverktyg och arbetsmodeller, hallplanering och SLA-nivåer för samverkan • Ta fram en genomförandestrategi och logik inkl. organisation och resursbehov Nulägesanalys IT-drift I nulägesanalysen har IT-drift i alla fyra kommuner inventerats utifrån säkerhet, plattformar, digital arbetsplats, IT-infrastruktur. Dess livscykelhantering av hårdvara och licenser samt teknisk support och servicedesk. En genomgång av kommunernas alla serverhallar utifrån teknisk standard, drift och redundans, förvaltning och användning samt säkerhet och åtkomst. Kommunerna har idag tre serverrum var med modern och välfungerande infrastruktur för drift av lokala IT-system. Driften hanteras av respektive organisations egen IT-organisation och alla har utformat sona egna rutiner och redundanslösningar. Antal Gislaved Gnosjö Värnamo Vaggeryd Totalt Antal anställda 2 700 850 3 100 1 200 7 850 Personal IT-org 19 10 25 8 62 Antal PC 2 600 1 300 5 000 2 200 11 100 (admin+skola) Antal servrar 175 110 280 60 625 Antal 1500 555 1950 750 4750 nätverksenheter 5 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun En sammanställning över nuläget är att tillsammans har kommunerna gemensamt en betydande organisationsstorlek. IT-drift- system och investeringsbehov Tidigare utredning och den senaste genomlysningen visar på att kommunerna har en relativt harmoniserad IT infrastruktur och använder och arbetar i flertalet likvärdiga system och har datacentermiljöer som bygger på samma logik. Alla kommuner står inför investeringar över de kommande åren men takten ser lite olika ut i kommunerna. Vägval datacenter I utredningen har en genomlysning av kommunernas datacenter gjorts utifrån behov framåt och när befintliga miljöer behöver bytas ut. Ett utbyte kräver en större investering. Två möjliga vägval har ställts mot varandra, att köpa ett nytt datacenter och börja från början eller att bygga vidare på ett befintligt. Det presenteras för- och nackdelar med båda alternativen. Att köpa ett nytt ger den nya organisationen möjlighet att designa en modern, skalbar och säker infrastruktur från grunden anpassad för de fyra kommunernas behov. Att bygga vidare på ett befintligt datacenter ger möjlighet att på ett hållbart sätt återanvända och skala upp en befintlig miljö genom att bygga vidare på denna. Utredningen rekommenderar att återanvända ett befintligt datacenter eftersom det vid tidpunkten fanns ett ännu inte driftsatt datacenter. Ur ett tekniskt perspektiv är ett nytt datacenter det mest robusta och framtidssäkra valet och bör vara utgångspunkten för det nya bolaget att investera i och det möjliggör en enklare övergång till den nya organisationen. Faser och genomförandeplan Tre faser presenteras i utredningen. Etablera och hantera, Designa och Bygg, Migrera och avveckla. I utredningen görs en uppskattning av tid. Dessa faser går hand i hand med andra arbetsgruppers material. • Steg 1. Skapa en gemensam styrning och organisation samt hantera befintliga miljöer till nästa steg är klart. Tid: 4-6 månader, 3000 timmar. • Steg 2. Skapa framtidens gemensamma plattform och arbetssätt. Tid: 10-12 månader, 9000 timmar. • Steg 3. Flytta verksamhetsdata och tjänster till den nya miljön och stäng ner det gamla. Tid: 12-24 månader, 8 000 timmar 6 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Föreslagen organisation och roller Den organisation som presenteras i utredningen och som bygger på de volymer som presenterats föreslår en organisation med tre chefer, en VD och två enhetschefer. VD är närmsta chef även för roller inom strategiskt ledningsstöd. En enhetschef inom IT-drift och infrastruktur och en för servicedesk och användarstöd. I övrigt en organisation med totalt 51 medarbetare. Slutsats Kartläggningen och utredningen visar på att en fullständig sammanslagning ger en långsiktig stabilitet och ökad innovationskraft. En gemensam organisation stärker styrning, kompetens och säkerhet och det finns en ekonomisk vinst i en sammanslagning. Utifrån analysen och utredningen är slutsatsen tydlig att det är en ekonomisk fördel att återanvända det som idag finns i kommunerna idag när en ny gemensam infrastruktur byggs upp men det finns också fördelar med att införskaffa ett nytt datacenter som bör beaktas av den nya organisationen. Rekommendationen är att den nya organisationen tar över befintliga miljöer och påbörjar konsolidering och harmonisering löpande och utifrån den samlade bilden som presenteras så bör den nya organisationen totalt vara något mindre än den samlade befintliga organisationen idag. I bilaga 2 finns hela utredningen att ta del av. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet och IT-säkerhet Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet. Varje enskild kommun bedömer om de bedriver säkerhetskänslig verksamhet eller hanterar säkerhetsskyddklassificerade uppgifter och därmed har behov av säkerhetsskydd. Om det finns säkerhetskänslig eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter – som kommunerna i dag bedriver – som ska följa med till gemensam IT-drift måste det finnas ett anpassat säkerhetsskydd. Med det menas att skyddet ska vara anpassat utifrån skyddsvärdet på informationen eller verksamheten. Om det inte går att garantera ett fullgott säkerhetsskydd behöver respektive kommun ha möjligheten att själva förvalta den säkerhetskänsliga verksamheten och/eller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter. Det behöver genomföras en gemensam säkerhetsskyddsanalys innan driftuppstart. Om analysen visar att det kommer bedrivas säkerhetsskydd behöver organisationen ha en egen säkerhetskyddsorganisation och anmäla verksamheten till Säkerhetspolisen. Om driften läggs i ett gemensamt bolag bär kommunledningen i respektive kommun fortfarande det yttersta ansvaret för informationssäkerhet och regelefterlevnad. Kommunerna behöver säkerställa detta. Det är viktigt att alla kommuner har klassat sina 7 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun system och har en aktuell kontinuitetshanteringsplan för att prioriteringar ska kunna göras vid eventuella driftstopp eller störningar. Det är viktigt att säkerställa styrningen genom bindande styrdokument för bolaget, säkerställa möjlighet till insyn och säkerställande av gällande lagstiftning. Ekonomisk redovisning och analys Utredningen som den ekonomiska gruppen arbetat fram tog sin utgångspunkt i följande. - Översikt över nuvarande kostnadsbild. - Ekonomiska förutsättningar för kommunalförbund och aktiebolag. - Kostnadsberäkningar för en ny organisation och puckelkostnader - Fördelningsprinciper Nuvarande kostnadsbild Den övergripande kostnadsbilden som presenteras i utredningen visar på att IT-drift är dyrare per användare och per invånare i de mindre kommunerna jämfört med de större. Det framhålls att det är vissa svårigheter att göra jämförelser mellan de olika kommunerna då det finns olikheter i hur verksamheterna är organiserade och skillnad i hur inköp redovisas. Bolag eller förbund ur ett ekonomiskt perspektiv Att bedriva IT-drift i kommunalförbund eller aktiebolag har vissa skillnader som sammanfattas i rapporten gällande etableringskostnader, skatter och moms, finansiering, riskfördelning, styrning och insyn samt långsiktiga effekter. Det är relativt små skillnader i etableringskostnader oavsett samverkansform. Det är däremot en tydligare skillnad inom skatt och moms där skatteaspekten talar till kommunalförbundets fördel. Båda samverkansformerna kommer behöva ett initialt kapitaltillskott. När det kommer till riskfördelning innebär ett kommunalförbund ett större ekonomiskt åtagande men i praktiken bedöms riskerna vara begränsade och bör inte vara avgörande för val av organisationsform. När det gäller styrning ger aktiebolag större flexibilitet när det gäller styrelsens sammansättning då styrelseledamöter även utanför den kommunala organisationen kan väljas och då möjliggöra extern kompetens i sakfrågor. När det gäller långsiktiga frågor så som expansion, avveckling eller avhopp bedöms aktiebolagsformen något mer flexibel men bedöms inte heller denna vara avgörande för val av samverkansform då båda formerna kan hantera dessa situationer i praktiken. 8 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Kostnadsberäkningar och fördelningsprinciper Att genomföra en kostnadsberäkning för en sammanslagning av IT-driften är förenat med betydande osäkerhetsfaktorer. Beräkningen utgår från nuläget samt ett antal fastställda parametrar, tillsammans med en prognos och framskrivning. Kostnader för IT-drift visar på en tydlig och långsiktigt stigande trend som beror dels på licenskostnader, begränsad tillgång till hårdvara, personalkostnader samt skärpta och nya regler på säkerhetsområdet. Kostnadsökningen för IT-drift bedöms uppgå till omkring fem procent årligen. Etablering av gemensam IT-drift antas inledas under 2027 och pågå till 2029. Kostnader för arbetstid för projektorganisation, interna resurser och externa konsulter utgår från uppskattning från konsultens utredning. Vid införandet kommer det uppstå en puckelkostnad för uppbyggnad av en ny IT-miljö. Under perioden behöver dels arbete utföras samtidigt som det kommer finnas ett behov av parallella lösningar, system och licenser. Över tid förväntas dock en gemensam IT-organisation ge lägre kostnader än fyra separata IT-organisationer. Fördelningsprinciper För att finansiera en gemensam IT-drift presenteras tre olika modeller. Full finansiering genom kommunbidrag, finansiering genom faktisk användning och en kombinerad modell. Den modell som bedöms mest ändamålsenlig är en kombinerad finansieringsmodell som bedöms skapa en balans mellan stabilitet och kostnadsmedvetenhet och minska risken för överkonsumtion av IT-tjänster. Vidare behöver beslut fattas kring hur kostnader ska fördelas samt hur nuvarande lösningar ska värderas, både framåt och i relation till hantering och eventuell kompensation för befintlig teknisk skuld. 9 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Beslut behöver även tas gällande hur in- och utträde i organisationen ska hanteras ekonomiskt. För att säkerställa långsiktighet behöver även en framtida ambitionsnivå beslutas om för att säkerställa en långsiktigt hållbar IT-driftorganisation. Slutsats Kostnaderna för IT-drift förväntas öka för alla kommuner framöver och även om en gemensam organisation innebär betydande initiala omställningskostnader och flera vägval så bedöms kostnadsutvecklingen minska över tid med cirka 10–30 procent. Bedömningen är också att tydlig styrning och avtal är viktigare än val av organisationsform ur ett ekonomiskt perspektiv. I bilaga 3 finns hela arbetsgruppens utredning att ta del av. Bemanning och lokalisering Ett nytt IT-driftbolag kommer i stor utsträckning att överta kommunernas medarbetare. Utredning av bemanningsprinciper och övergången kommer att fördjupas i genomförandefasen. Organisationen är ny och med nytt innehåll och förändrade förutsättningar. En viktig del är att verksamheten utvecklas för att säkerställa lokal representation och tillgång till närservice, verksamhetsnära stöd och med god tillgänglighet. Den riskanalys som genomförts under förstudiearbetet har tagit sin utgångspunkt i en centraliserad organisation och en decentraliserad organisation. Decentraliserad organisation I detta scenario beskrivs en organisation där majoriteten av verksamhetens delar fördelas mellan de samverkande kommunerna. Lokaliseringen sker dels med utgångspunkt i lokala behov, dels genom att vissa funktioner och arbetsuppgifter samlas i tematiska eller kompetensbaserade hubbar kopplade till specifika specialistområden. Organisationen kompletteras med ett mindre huvudkontor där övergripande ledning samt centrala stödfunktioner finns placerade. Fördelar ur ett bemanningsperspektiv Den geografiska närheten till respektive kommun bidrar till att verksamheten upplevs som tillgänglig och väl anpassad till lokala förutsättningar. Medarbetarna får i de flesta fall behålla sin nuvarande arbetsort, vilket minskar risken för ökad restid och belastning i vardagen. Det minskar även risken för uppsägningar kopplade till geografisk omflyttning. 10 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun Genom att behålla verksamhet på flera orter finns goda förutsättningar att värna om befintlig kompetens och erfarenhet, samtidigt som rekrytering kan ske lokalt där behov uppstår. Risker ur ett bemanningsperspektiv En geografiskt spridd organisation riskerar att få svårare att bygga en gemensam identitet, kultur och “vi-känsla”. Medarbetare kan i högre grad identifiera sig med sin lokala enhet eller kommun snarare än med det nya bolaget som helhet, vilket kan försvåra samarbete och gemensam utveckling. När verksamheten är utspridd på flera orter kan införandet av nya arbetssätt, rutiner och system ta längre tid. Skillnader i lokala arbetssätt riskerar att leva kvar parallellt, vilket kan skapa otydlighet och upplevd ojämlikhet mellan medarbetare. Chefer förväntas leda medarbetare som är placerade på flera olika orter. Detta ställer höga krav på tydlighet, struktur och kommunikation. Det finns en risk att chefens närvaro upplevs som ojämn, vilket kan påverka både arbetsmiljö och uppföljning negativt. Centraliserad organisation I detta scenario beskrivs en organisationsmodell där huvuddelen av verksamheten är samlad till en gemensam geografisk plats. Kompetens, resurser och utrustning koncentreras i huvudsak till denna plats. Den lokala närvaron i kommunerna begränsas till de delar av verksamheten som kräver fysisk närvaro, exempelvis operativa eller användarnära arbetsuppgifter. I övrigt utgår organisationen från ett centraliserat arbetssätt där strategiska, administrativa och specialiserade funktioner bedrivs från den gemensamma platsen. Fördelar ur ett bemanningsperspektiv En centraliserad organisation, där majoriteten av medarbetarna är samlade på en eller ett fåtal platser, skapar bättre förutsättningar för att bygga en tydlig och gemensam organisationskultur. När chefer och medarbetare arbetar geografiskt nära varandra blir ledarskapet mer närvarande och likvärdigt. Centralisering ger bättre förutsättningar för att snabbt införa nya processer, system och arbetssätt. Detta är särskilt viktigt i uppstarts- och förändringsfaser. I en centraliserad organisation är det ofta enklare att matcha kompetenser mot varandra och att arbeta i tvärfunktionella team. Specialistkompetenser kan nyttjas mer effektivt när de inte är bundna till enskilda geografiska enheter. Risker ur ett bemanningsperspektiv. En centraliserad organisation kan medföra att avståndet till de lokala verksamheterna och kommunernas specifika behov ökar. Risken finns att beslut och prioriteringar upplevs som mindre relevanta eller anpassade till lokala förutsättningar. Centralisering innebär att medarbetare behöver byta arbetsort och kan få längre resväg till arbetet. För vissa kan detta påverka balans mellan arbete och privatliv negativt. När 11 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun arbetsplatsen flyttas eller koncentreras kan bolaget tappa värdefull kompetens om medarbetare inte har möjlighet eller vilja att pendla. En starkt centraliserad organisation kan ha svårare att snabbt anpassa sig till förändringar i lokala behov, volymer eller uppdrag och kräver därför en välorganiserad beställarorganisation i kommunerna. Det finns en risk att bolaget uppfattas som distanserat från den praktiska vardagen i verksamheten. Detta kan skapa spänningar och försvårar samarbete. Slutsats Den organisationsstruktur som redan inför inriktningsbeslutet föreslogs är en form av decentraliserad organisation för att möta behovet av ett verksamhetsnära stöd och service med god lokal tillgänglighet. Det finns för och nackdelar med båda organisationsformerna men en decentraliserad organisation ger bättre förutsättningar att behålla och tillvarata befintlig kompetens, samtidigt som negativa konsekvenser kopplade till längre pendling och geografisk omflyttning kan minska. Modellen skapar också möjligheter att möta kommunernas varierade behov samt ger en lokal närvara och kännedom om verksamheterna. Samtidigt ställer en geografiskt spridd organisation högre krav på ledarskap, styrning och samordning än dagens organisationer. För att säkerställa en likvärdig verksamhet behöver särskilt fokus läggas på tydlig kommunikation, gemensamma arbetssätt och ett aktivt arbete med organisationskultur och samverkan. Detta är avgörande för att inte skapa en ojämlik balans utifrån närvaro vilket kan påverka arbetsmiljö och engagemang mellan de olika orterna. Genomförande och tidplan Under genomförandefasen kommer stort fokus att ligga på att fortsätta utreda och fördjupa olika områden men kommer också att sätta stort fokus på styrning, ledning och finansieringsprinciper och därefter förbereda för en övergång till den nya samverkansorganisationen. Efter beslut om genomförande kommer arbetet att inledas med att bilda den nya organisationen, ta fram avtal och andra styrande dokument. Efter ett beslut om genomförande behöver en genomförandeplan skyndsamt tas fram för att täcka alla delar. Den nya organisationen ska bildas, avtal och andra styrande dokument behöver tas fram. Parallellt ska resurstillsättning ske och i det första steget rekryteras ansvarig högsta chef för den nya organisationen och därefter en stödorganisation för chefen. En genomförandeorganisation behöver tillsättas i kommunerna för att genomföra fördjupade analyser och utredningar inom flera områden. En gemensam säkerhetsanalys och nivåer för informationssäkerhet och ställda krav behöver tas fram. En gränsdragningslista samt servicenivåer och leveransmål behöver tas fram samtidigt som fördjupade utredningar 12 [13] Förstudie – Gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommun inom bemanningsfrågor och kring hur kommunernas beställarorganisation ska se ut framöver. Denna inledande fas bedöms ta sex månader och pågå hösten 2026. I förstudien så presenteras en ungefärlig tidplan för genomförande och överlämning till den nya organisationen på tre år. Under genomförandet så ska fysiska etableringar ske, flytt av utrustning och mottagande av personal ska ske. Det blir viktigt att sätta den gemensamma organisationen samtidigt som de befintliga organisationerna fullt ut ska fungera fram till ett övertagande. I utredningen i bilaga 2 beskrivs faserna i tre steg, etablera och hantera, designa och bygga, migrera och avveckla. Denna fas bedöms påbörjas våren 2027 och pågå fram till 2029. 13 [13] Vaggeryd Gnosjö Gislaved Värnamo Juridiska förutsättningar En del av förstudie för gemensam IT-drift i Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner Innehåll Sammanfattning ......................................................................................................................2 1. Inledning ..........................................................................................................................3 1.1 Utgångspunkter ..............................................................................................................3 1.2 Kommunalförbund eller aktiebolag är aktuella alternativ..................................................3 2. Styrning och organisation .............................................................................................4 Kommunalförbund ...........................................................................................................4 Aktiebolag ........................................................................................................................7 3. Ekonomi ....................................................................................................................1 1 4. Insyn .....................................................................................................................1 3 5. Lagregler ...............................................................................................................1 6 6. Upphandling ..........................................................................................................1 7 7. Slutsatser ..................................................................................................................2 0 1 Sammanfattning Fem samverkande kommuner har en viljeinriktning att bilda en gemensam organisation för it- drift. Denna rapport är slutresultatet av den utredning som en arbetsgrupp bestående av kommunrepresentanter med juridisk och organisatorisk kompetens genomfört. Arbetsgruppen fick ett antal ingångsvärden och uppdraget var att utreda flertalet frågor med fokus på val av organisationsform. Arbetsgruppen har identifierat två organisationsformer som möjliga, kommunalförbund och aktiebolag. Men utifrån den genomlysning som gjorts av dessa organisationsformer har arbetsgruppen dragit slutsatsen att ett aktiebolag är den enda organisationsform som är lämplig givet ingångsvärdena. Detta främst med hänsyn till gällande upphandlingslagstiftning. 2 1. Inledning Fem kommuner, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo och Hylte (hädanefter: GGVVH) har inlett processen att undersöka möjligheten att skapa en organisation för gemensam it-drift. Under 2023–2024 gjordes viss omvärldsbevakning och en första rapport togs fram med hjälp av extern konsult. Utredningen togs emot av respektive kommuns kommunstyrelse under vintern 2025 och styrelserna fattade ett inriktningsbeslut gällande avsikt att etablera samverkan inom it-drift. Respektive kommunstyrelses förvaltning fick också i uppdrag att i samverkan med de andra kommunerna genomföra en förstudie som underlag för kommande genomförandebeslut. Denna delrapport är ett resultat av arbetsgruppen organisation/juridiks analyser av de frågor som ställts till gruppen och som gruppen identifierat. Dessa frågor är följande: • Vilken organisationsform är lämplig? • Kan man skapa möjligheter till tjänsteköp från kommunerna? • Något ytterligare som denna grupp vill lyfta som är viktig för förstudien? Den mest angelägna frågan att utreda ur juridiskt perspektiv är i vilken organisationsform it- driften lämpligen ska bedrivas. 1.1 Utgångspunkter Arbetsgruppen organisation/juridik har fått ett antal utgångspunkter för arbetet, vilka påverkar arbetets inriktning. Dessa har varit följande: • Den gemensamma it-driften ska förläggas i en självständig organisation som inte har hemvist i någon av kommunerna. • Den it-drift respektive kommun driver idag innefattar även service till kommunernas kommunala bolag, stiftelser samt ett gemensamt kommunalförbund och det ska gälla även framöver; den gemensamma organisationen för it-drift ska därför omfatta även de kommunala bolagen, stiftelserna och kommunalförbundet. • Det är önskvärt att det finns möjlighet för organisationen för gemensam it-drift att köpa in vissa stödfunktioner och/eller -tjänster från kommunerna, såsom vissa administrativa tjänster. Utöver detta har utredningen kunnat konstatera ett antal andra omständigheter, vilka också tjänat som utgångspunkter. Dessa har varit följande: • Det kan konstateras att det finns andra kommuner som samverkar kring it-drift och att så sker i både aktiebolagsform och kommunalförbund. • De nu samverkande kommunerna, GGVVH, är redan idag medlemmar i ett gemensamt kommunalförbund (SÅM). 1.2 Kommunalförbund eller aktiebolag är aktuella alternativ Utifrån de utgångspunkter arbetsgruppen fått identifieras snabbt kommunalförbund och aktiebolag som i första hand aktuella. En stiftelse skulle visserligen kunna passa in på de förutsättningar som givits, men arbetsgruppen ser inte att det är lämpligt. Bland annat är 3 förutsättningarna för styrning av en stiftelse olämpliga i förhållande till verksamhetens art. En gemensam nämnd är inte aktuell då det kräver hemvist i en kommun. För att jämföra kommunalförbund med aktiebolag och nå en slutsats kring vilken av dessa organisationsformer som ter sig mest lämplig har arbetsgruppen utgått från ett antal aspekter. Dessa är: • Styrning och organisation • Ekonomi • Insyn • Lagregler • Upphandling Framställningen kommer i följande avsnitt att belysa respektive organisationsform ur dessa aspekter. 2. Styrning och organisation Kommunalförbund Bildande Ett kommunalförbund bildas genom att två eller flera kommuner antar en gemensam s.k. förbundsordning. Förbundet anses bildat i och med att dess medlemmars fullmäktige antagit förbundsordningen. Kommunalförbunden kallas ibland för en slags ”specialkommun”, eftersom utgångspunkten är att alla regler i kommunallagen gäller även kommunalförbundet. Till ett kommunalförbund kan vilken uppgift som helst, som är en kommunal angelägenhet, överlämnas. Det finns ingen begränsning i vilken typ av uppgifter det kan röra; även t.ex. myndighetsutövning kan överlämnas. Det görs inte heller någon åtskillnad mellan obligatoriska eller frivilliga uppgifter. När en uppgift lämnats över till förbundet övergår också huvudmannaskapet och ansvaret för uppgiften till förbundet – den överlämnande kommunen har inte längre att befatta sig direkt med det som lämnats över och tappar alltså den direkta styrningen. Organisation Ett kommunalförbund styrs av ett högsta beslutande organ, som är antingen förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion. Om förbundet är organiserat med fullmäktige ska det också ha en styrelse. Kommunallagen ger i övrigt kommunerna en betydande valfrihet i fråga om organisationen av kommunalförbund. Hur förbundet organiseras ska framgå av dess förbundsordning. Förbundsordning För varje kommunalförbund ska finnas en förbundsordning. Förbundsordningen kan närmast liknas vid de kommunala nämndernas reglemente och arbetsordning, men det är också ett slags samarbetsavtal mellan medlemskommunerna. Förbundsordningen är förbundets 4 grundläggande och viktigaste dokument – det är inte tillåtet att vidta åtgärder som strider mot förbundsordningen. Förbundsordningen är alltså medlemskommunernas främsta verktyg för styrning av förbundet, i vart fall i ett inledande skede. Där sätts ramarna för både verksamhet och styrning. Styrningen av förbundet får anpassas till förutsättningarna och medlemmarnas önskemål. Förbundsdirektionen är bunden av förbundsordningens bestämmelser. Fullmäktige eller direktion En organisation med förbundsdirektion, istället för fullmäktige, innebär väsentligen att direktionen fyller både fullmäktiges och styrelsens funktioner – den är alltså både högsta beslutande och högsta verkställande organ. Det stora flertalet kommunalförbund är organiserade med förbundsdirektion och det är också det som bedöms vara den lämpligaste formen vid gemensam it-drift. Ett kommunalförbund med förbundsdirektion ger möjlighet till en något mindre tungrodd beslutsprocess och snabbare beslutsvägar jämfört med att bedriva samma verksamhet i egen förvaltning. Framställningen fokuserar i det följande på kommunalförbund med direktion. Val till direktionen Fördelningen av platser i direktionen ska bestämmas i förbundsordningen. Varje medlemskommun ska vara representerad i direktionen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. Detta innebär att varje kommun är representerad direktionen. Däremot är normalt inte alla partier i respektive kommun representerade. Både ledamöter och ersättare väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen. Endast den som är ledamot eller ersättare i en förbundsmedlems eget fullmäktige får utses till ledamot eller ersättare i direktionen. Övriga organ Det står kommunerna relativt fritt att, under förbundsdirektionen, inrätta de övriga organ man anser att förbundet behöver. Det kan alltså finnas nämnder eller andra organ. Vilka organ som i övrigt ska finnas ska framgå av förbundsordningen. Revision och ansvarsprövning I ett kommunalförbund med direktion ska det anges i förbundsordningen dels hur många revisorer förbundet ska ha och deras mandattid, dels på vilket sätt revisorerna ska utses. Det kan t.ex. vara medlemskommunernas fullmäktige eller direktionen som utser revisorer. Även här finns alltså en förhållandevis stor frihet för medlemskommunerna att komma överens om vad som ska gälla för revisorerna. Det är inte säkert att varje förbundsmedlem utser en egen revisor för varje mandattid utan det kan vara ett uppdrag som cirkulerar mellan medlemskommunerna. 5 Till revisor kan den som har rösträtt vid val till någon av medlemskommunernas fullmäktige väljas. Oavsett hur revisorerna utsetts eller, om det är aktuellt, av vilken medlemskommun ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av medlemskommunerna. Samma regler och tillvägagångssätt gäller för dessa ansvarsprövningar som när en kommun ansvarsprövar styrelse, nämnder och beredningar. Det är varje medlemskommun som självständigt ska pröva frågan om ansvarsfrihet. Det innebär alltså att kommunerna kan nå olika slutsatser och fatta olika beslut. En medlemskommun som vägrar ansvarsfrihet för direktionen (i sin helhet) kan dock endast entlediga sina egna representanter, inte övriga ledamöter och/eller ersättare. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsen i respektive medlemskommun har uppsiktsplikt över den verksamhet som bedrivs i kommunalförbundet. Det är normalt kommunstyrelsen själv som beslutar hur uppsikten ska utövas, men klart står att den måste ske fortlöpande och systematiskt – inte enbart händelsestyrt. Uppsiktsplikten ger inte kommunstyrelsen någon lagstadgad rätt till insyn i förbundets förehavanden likt den styrelsen har avseende de egna nämnderna. Istället är insynen i huvudsak beroende av att medlemskommunerna är överens. Medlemskommunernas förtroendevalda revisorer har en viss rätt till insyn, på så vis att förbundets revisorer är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om kommunalförbundets angelägenheter till dem. Motsvarande rätt finns alltså inte för styrelsen. Slutsatser gällande kommunalförbund Kommunalförbunden kallas ibland för en slags ”specialkommun”, eftersom utgångspunkten är att alla regler i kommunallagen gäller även kommunalförbundet. Detta framkommer också i redovisningen ovan. Sammanfattningsvis kan man säga att styrningen och ledningen i ett kommunalförbund är uppbyggd på liknande principer som i en kommun, men att kommunalförbundet är en mer avgränsad och specialiserad form av samverkan mellan kommuner. För en kommun är det därför lätt att känna igen sig i de styrning och ledningsprinciper som gäller för kommunalförbund. I övrigt kan också nämnas att en uppgift behöver inte vara gemensam för medlemmarna för att få överlämnas till ett av dem bildat kommunalförbund. Om en av medlemmarna skulle driva en verksamhet som inte alls förekommer hos någon av de andra finns det alltså inget hinder för att anförtro den verksamheten åt kommunalförbundet, om nu de övriga medlemmarna går med på det. Detsamma gäller om en ny medlem tillkommer och det finns flera verksamheter i kommunalförbundet och det bara är aktuellt för den nya medlemmen att nyttja en verksamhet. Till ett kommunalförbund kan också överlåtas verksamheter som är avgränsade geografiskt, funktionellt eller på annat sätt. De speciella frågor om kostnadsfördelning som kan uppkomma vid haltande intressegemenskap får medlemmarna göra upp om i förbundsordningen eller på annat sätt. 6 Det är även möjligt att överlämna uppgifter av olika slag till ett och samma förbund. Det betyder alltså för GGVVH:s del att det i vart fall i teorin inte finns några hinder mot att uppdra åt det befintligt kommunalförbund, SÅM, där samma kommuner är medlemmar att sköta även it-drift. Att utforma en bra och välgenomtänkt förbundsordning är av stor vikt för styrningen av förbundet. Förbundsordningen är medlemmarnas grundläggande möjlighet att styra förbundet. Förbundet är bundet av förbundsordningen. Aktiebolag Bildande Av 10 kap 3 § kommunallagen framgår att om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige: 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas, (Obs dock att fullmäktiges ställningstagande inte är bindande för bolaget!) 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare Eftersom ett gemensamt bolag för it-drift blir ett delägt kommunalt bolag så behöver fullmäktige enligt 10 kap 4 § kommunallagen se till att bolaget blir bundet av dessa villkor i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Organisation Styrningen av ett aktiebolag ligger ytterst hos bolagets ägare. Aktieägarnas möjlighet att besluta i frågor som rör bolaget utövas vid bolagsstämman. Stämman beslutar bland annat gällande bolagsordningen, som är bolagets grundläggande styrdokument. Bolaget ska därutöver ha en styrelse och kan ha en verkställande direktör, VD. Därutöver kan styrning i viss utsträckning ske genom antagande av olika styrdokument vid stämman, samt genom överenskommelser mellan aktieägarna. Bolagets organisation är i övrigt ganska fri att sätta efter behov. Fördelningen av behörighet följer av den maktfördelning som lagen skapar mellan bolagsstämma, styrelse och i förekommande fall verkställande direktör. 7 Bolagsordning Bolagsordningen är bolagets grundläggande dokument och innehåller de grundläggande reglerna för aktiebolaget, inkl. sådant som föremålet för bolagets verksamhet. Bolagsordningen är bindande för bolaget. För kommunalt bolag ska bolagsordningen ange t.ex. om bolagets ändamål ska vara ett annat än att generera vinst samt att kommunfullmäktige i ägarkommunerna ska få ta ställning innan beslut av principiell betydelse eller annars av större vikt ska beslutas. En bolagsordning kan även reglera sådant som vad som ska gälla för försäljning av aktier, vad som händer i händelse av likvidation av bolaget, ev. ärenden utöver de obligatoriska som ska behandlas av stämman samt bestämmelser om röstmajoritet för vissa typer av beslut. Här finns alltså en möjlighet för ägarna att precisera bolagets uppdrag på ett sätt som blir bindande för bolaget samt skaffa sig inflytande över på vilken nivå samt med vilken uppslutning från ägarna som beslut ska fattas. Bolagsstämman Aktiebolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman. Det är där aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas. En aktieägare får rösta för samtliga aktier som han eller hon äger eller företräder, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Det betyder alltså att de kommuner eller andra deltagare i samverkan kring it-drift kan utöva inflytande över bolaget vid stämman. Hur mycket respektive deltagares röst väger beror som utgångspunkt på hur stor andel av aktierna deltagaren äger. Bolagsstämman ska bland annat besluta om • fastställande av resultat- och balansräkning i årsredovisningen, • hur vinst ska disponeras, • ansvarsfrihet för VD och styrelse, • andra frågor som enligt bolagsordningen ska avgöras av stämman. I sista punkten finns alltså ett visst utrymme för ägarna att genom bolagsordningen bestämma att stämman, ägarna, ska få besluta i vissa typer av frågor. Stämma hålls normalt en gång per år, men det är möjligt att kalla till extra stämma vid behov. Det är bolagets styrelse som kan kalla till extra stämma. Ägarna representeras i praktiken vid stämman av ett ombud. Det är normalt kommunfullmäktige, eller kommunstyrelsen om det delegerats till den, som utser ombud. Den som utser ombud bör också utfärda en ombudsinstruktion. I ombudsinstruktionen bör det framgå hur ombudet skall rösta i de ärenden som förekommer vid stämman. I normalfallet är beslutet att utse ombud och att utfärda ombudsinstruktion ett beslut - det har klara fördelar om så är fallet. Om det rör sig om en handling blir normalt vad ombudet kan och får göra tydligt för bolaget. Utrymmet för ombudet att fatta beslut utanför ombudsinstruktionen blir då obefintligt. Om ombudsinstruktionen omfattar ett beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars större vikt, skall instruktionen alltid beslutas i kommunfullmäktige. 8 Styrelsen Ett aktiebolag skall ha en styrelse med en eller flera ledamöter. Styrelsen skall som utgångspunkt utses av bolagsstämman, men i bolagsordningen får det föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Av kommunallagen följer att det är obligatoriskt att kommunfullmäktige utser styrelsens ledamöter. I ett kommunalt aktiebolag måste alltså skrivas in i bolagsordningen att ägarkommunernas fullmäktige utser ledamöterna i styrelsen. I ett bolag där kommunerna är delägare räcker det att fullmäktige i respektive kommun utser styrelsens ledamöter i den utsträckning det är rimligt med hänsyn till bl.a. andelsförhållandena. Det finns alltså möjlighet att låta samtliga samverkande enheter utse ledamöter till styrelsen efter den andel av bolaget respektive enhet äger. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Alla förvaltningsbeslut och ledamots agerande ska främja bolagets intressen. Styrelsens ansvarsområde påverkas av om det finns en verkställande direktör i bolaget. Denne ansvarar för den löpande förvaltningen, och vissa aspekter av bolagets organisation kan höra till den löpande förvaltningen och därmed falla inom den verkställande direktörens kompetens. Styrelsen kan inte genom delegation, utfärdande av fullmakter eller på annat sätt kan undkomma ansvaret för bolagets organisation och förvaltning eller sin skyldighet att sörja för en betryggande kontroll av bolagets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden. Det betyder inte att delegering inte är möjligt, men ansvaret stannar på styrelsen. VD Styrelsen får utse en VD att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD är aktiebolagets ledande tjänsteperson och ansvarar för förvaltningen av den dagliga verksamheten och för att leda och organisera den dagliga verksamheten. VD får dessutom, även utan styrelsens bemyndigande, vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. VD:n ska alltså leda driften av bolagets rörelse och direkt eller indirekt utöva tillsyn över bolagets befattningshavare. De för driften erforderliga åtgärderna faller i allmänhet inom den löpande förvaltningen. Bedömningen av vad som ingår i den löpande förvaltningen beror till stor del på företagets beskaffenhet och storlek. Verkställande direktör är skyldig att bereda och föredra ärenden inför styrelsen som inte faller under den löpande förvaltningen. Styrelsen kan när som helst ingripa i den löpande förvaltningen genom att utfärda bindande anvisningar för hur en åtgärd ska handläggas och beslutas. VD:s rätt att sköta den löpande förvaltningen upphör således i den mån styrelsen tar sin bestämmanderätt i anspråk. Styrelsen kan också bemyndiga den verkställande direktören att vidta förvaltningsåtgärder som ligger utanför ramen för den löpande förvaltningen. Denna möjlighet får inte användas i sådan utsträckning att styrelsen inte längre fullgör sin uppgift som överordnat organ. Den verkställande direktören ansvarar också för att bolagets bokföring skall fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen skall skötas på ett betryggande sätt. 9 En VD får i praktiken ofta en förhållandevis stark ställning i aktiebolaget med stort inflytande över både strategiska och organisatoriska frågor samt över verksamhetsstyrningen. Ägardirektiv Ett ägardirektiv är ett slags styrdokument för bolaget, jämte andra styrdokument så som bolagsordningen. Ägardirektivet kan fungera som ett styrmedel där aktieägarna ger anvisningar till bolagsstyrelsen om visionen för bolaget och hur bolagets förvaltning ska skötas; förväntningar och intentioner på kortare och längre sikt. Ägardirektivet ger ägarna en möjlighet att instruera styrelsen utöver de enskilda besluten vid bolagsstämma. Ett ägardirektiv måste dock normalt antas av stämman för att vara bindande för styrelsen; ägarna måste alltså vara överens. Aktieägaravtal Ett aktieägaravtal är en överenskommelse mellan ägarna som rör bolaget men där bolaget inte är part. Avtalet kan reglera sådant som t.ex. hur bolaget ska styras, hur aktier får överlåtas, hur vinst ska fördelas mellan ägarna, hur ev. tvist ska lösas och hur en upplösning av bolaget ska hanteras. Även ett aktieägaravtal kan vara ett styrdokument, på så vis att överenskommelsen mellan ägarna ska inverka på deras styrning av bolaget. Övriga beslut av ägarna Beslut som inte inryms i de ovan uppräknade kategorierna är inte bindande för bolaget. Det betyder att ett beslut av en ägarkommuns fullmäktige eller kommunstyrelse som rör bolaget inte är bindande för bolaget. Det är att betrakta som en rekommendation. Beslutet blir bindande först när bolagets styrelse (eller stämman) fattat ett likalydande beslut. Revision och ansvarsprövning I ett kommunalt aktiebolag ska finnas minst en lekmannarevisor, som utses av fullmäktige. I ett delägt bolag får ägarna komma överens om ordningen för hur revisor ska utses. Lekmannarevisorn ska i vart fall utses bland de förtroendevalda revisorerna i någon av kommunerna. Till sin hjälp i granskningen ska lekmannarevisorn ha en sakkunnig revisor. Denne utses av bolagsstämman. För lekmannarevisorernas granskning gäller kommunallagen, aktiebolagslagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna upprättar en granskningsrapport till bolagsstämman och till fullmäktige. Det är bolagsstämman, inte kommunfullmäktige, som prövar frågan om ansvarsfrihet för bolagets styrelse. Kommunfullmäktige väljer dock normalt ett eller flera s.k. stämmoombud att rösta för kommunens räkning vid stämman. Till stämmoombudet kan även bindande instruktioner utfärdas, inklusive i fråga om ansvarsprövningen. 10 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Liksom för kommunalförbund har kommunstyrelsen i respektive ägarkommun uppsiktsplikt över ett kommunalt aktiebolag. Uppsiktsplikten är dessutom förstärkt, vilket i korthet innebär att kommunstyrelsen i årliga beslut ska pröva om bolagets verksamhet har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om så kallade nödvändiga åtgärder. Kommunstyrelsen har inte per automatik rätt till insyn i bolaget och dess verksamhet. Sådan rätt till insyn får istället styras genom t.ex. ägardirektiv, bolagsordning och/eller instruktioner till bolagets revisorer. Slutsatser gällande aktiebolag Gemensam IT-drift i ett aktiebolag gör att större effektivitet i verksamheten kan uppnås än om verksamheten hade bedrivits inom respektive kommuns kommunala organisation. Detta beror bl.a. på att aktiebolag har en tydlig, i lag reglerad, organisation och en tydlig reglering avseende vem som är behörig att vidta vissa åtgärder. Ett aktiebolag kan verkställa sina beslut snabbare, eftersom besluten inte kan överklagas av kommunmedlemmarna genom laglighetsprövning. Aktiebolaget är en associationsform som, då det används för gemensamt ägande, är enkelt att samarbeta inom på grund av aktiebolagslagens tydliga regler om hur ägarna kan styra verksamheten och hur beslut i bolaget ska fattas. I jämförelse med aktiebolag har ett kommunalförbund mindre utvecklade regler för hur de ska styras och vilka beslutsorgan som ska finnas. Ett aktiebolag är avsett att ha kortare beslutsvägar och vara mer flexibelt än kommunala organ normalt är. Möjligheten att styra bolaget i det dagliga ligger till stor del på dels VD, dels styrelsen. Eftersom kretsen personer som kan väljas till styrelsen är betydligt vidare än avseende kommunalförbund finns möjlighet att tillsätta en styrelse som t.ex. består av både företrädare för kommunernas politiska intressen och sakkunniga inom it etc. Det betyder att ett aktiebolag ger möjlighet till kvickare och, möjligen, sett till verksamheten en mer ändamålsenlig styrning – dock på bekostnad av det politiska inflytandet. Precis som för kommunalförbund är det av stor vikt för styrningen att utforma bra och välgenomtänkta styrinstrument för aktiebolaget i samband med bildandet, bolagsordning, aktieägaravtal etc. 3. Ekonomi Hur de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt för respektive organisationsform är givetvis en central aspekt. Arbetsgruppen har identifierat två huvudsakliga faktorer som spelar in. • Skattemässiga konsekvenser • Finansieringsmodell inklusive fördelning av kostnader 11 Kommunalförbund Ett kommunalförbund liknar, som nämnts, på många sätt en kommun. Ur ekonomiperspektiv finns dock en viktig skillnad, på så vis att kommunalförbundet inte tar ut skatt. Finansiering måste istället ske på andra sätt. Skattemässigt är förutsättningarna likartade. Finansiering Kommunalförbund har inte någon beskattningsrätt. Ett kommunalförbunds verksamhet finansieras istället av de deltagande kommunerna i den mån verksamheten inte är självfinansierad genom uttag av avgifter från kommunmedlemmar eller liknande som nyttjar förbundets tjänster. Normalt sker finansiering i någon utsträckning via medlemsavgifter från medlemskommunerna. En tänkbar modell för att (helt eller delvis) finansiera förbundets verksamhet är att medlemskommunerna betalar för de tjänster de nyttjar. Beträffande ett sådant upplägg finns dock upphandlingsmässiga aspekter att beakta. Medlemmarnas ansvar för kommunalförbundets skulder är begränsat till respektive medlems andel, vilket inte behöver hindra medlemmarna från att exempelvis teckna solidarisk borgen för varandras åtaganden. I ett kommunalförbund har medlemmarna ett slags legalt borgensansvar för förbundets gäld. Frågorna om när budget ska upprättas och när direktionen ska fastställa budgeten regleras i förbundsordningen. Skattemässiga konsekvenser Ett kommunalförbund är inte skattskyldigt. Det betyder att ur skatteperspektiv är omständigheterna samma som om it-driften förlagts i egen förvaltning. Kommunalförbundet skattar inte på varken inkomster i form av avgifter eller annan ersättning för de tjänster som erbjuds eller på medlemsavgifterna från kommunerna. Aktiebolag Ett aktiebolags finansiering följer normalt dess affärsmodell, vilken i sin tur normalt innefattar att inbringa inkomster från externa källor – att sälja en produkt eller tjänst till någon annan till ett högre pris än kostnaden för bolaget. För kommunala aktiebolag skiljer sig förutsättningarna, eftersom självkostnadsprincipen som utgångspunkt gäller. Vad gäller ett kommunalt it- aktiebolag är dessutom kundgruppen ägarna själva, vilket ytterligare kan försvåra en strategisk finansiering. Finansiering Ett aktiebolags syfte är normalt ungefär att generera vinst åt sina ägare. För ett kommunalt bolag med ett annat syfte följer också andra sätt att finansiera verksamheten m.m. Det kommunala bolagets kunder blir dess ägare, alltså de som samtidigt ska äga och styra bolaget samt nyttja it-aktiebolagets tjänster. En möjlig finansieringsmodell, i vart fall för den 12 löpande verksamheten, är alltså att de som nyttjar it-aktiebolagets tjänster betalar för de tjänster de nyttjar, likt tjänsteköp från andra bolag fungerar. För ett sådant upplägg finns dock upphandlingsmässiga aspekter att beakta. Ett annat sätt att öka ett bolags eget kapital är genom s.k. aktieägartillskott. Syftet med ett aktieägartillskott är i regel att förbättra ett bolags finansiella ställning. Aktieägarna kan lämna tillskott för att t.ex. undvika en situation med kapitalbrist. Aktieägartillskott är inte reglerat, men sker normalt i form av pengar, med eller utan villkor. Ett beroende av aktieägartillskott för bolagets bestånd är inte en hållbar affärsmodell för att finansiera den löpande verksamheten, men det kan vara ett tillvägagångssätt i händelse av ett tillfälligt behov att öka bolagets kapital. Det skulle kunna vara i samband med större investeringar. Ett villkorat tillskott kan även i viss utsträckning utgöra ett kontrollmedel. Det är även möjligt att som aktieägare låna ut pengar till bolaget, t.ex. då bolaget ska göra större investeringar. Ett lån förbättrar inte bolagets finansiella ställning, eftersom intäkten motsvaras av en skuld, men förbättrar likviditeten i bolaget på kortare sikt. Skattemässiga konsekvenser Bolag är föremål för bolagsskatt på ev. vinst. Bolagsskatten är 20,6 %. Detta gäller även bolag som ägs av kommun(er). De avgifter och den ersättning för tjänster som ägarna betalar till it-aktiebolaget kan alltså komma att bli en skattepliktig inkomst för bolaget. Det betyder att en andel av den budget som ska finansiera it-driften kan komma att gå till skatt, till skillnad från om it-driften skulle förläggas i ett kommunalförbund. Tillskott i form av aktieägartillskott är dock normalt inte en skattepliktig inkomst för bolaget. 4. Insyn I följande avsnitt analyseras hur insynen i it-bolaget kommer att skilja sig beroende av vilken organisationsform som väljs. Med insyn avses transparens – möjligheten att få tillgång till bolagets handlingar och uppgifter – men också insyn i bemärkelsen möjlighet till inblick i verksamheten för utövande av kontroll. Rapporten kommer därför att i det följande utveckla vad som gäller för: • Allmänhetens möjlighet till insyn • Ägarnas/medlemmarnas möjlighet till insyn Allmänhetens möjlighet till insyn - kommunalförbund Ett kommunalförbund är en myndighet som omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser och offentlighetsprincipen. Även offentlighets- och sekretesslagen (OSL) är tillämplig. Ett kommunalförbund ska normalt tillämpa samma sekretessbestämmelser som motsvarande verksamhet i kommunens egen förvaltning. Det innebär alltså att allmänheten har rätt att ta del av handlingar och uppgifter hos kommunalförbundet i samma utsträckning som hos en kommun. 13 Allmänhetens rätt till insyn är alltså samma som om kommunalförbundets verksamhet förlagts i kommunens egen förvaltning. Att allmänhetens rätt till insyn i it-bolaget är god bedömer arbetsgruppen är positivt av flera skäl. En transparens i den offentliga verksamheten gynnar allmänhetens förtroende för myndigheterna och främjar demokratin. Samtidigt är möjligen behovet av insyn ur allmänhetens och mediernas synpunkt mindre vad gäller it-drift än verksamhet som ligger närmare kommuninvånarna. Allmänintresset bör rimligen vara större för verksamheter som är av med direkt betydelse för den enskilde (t.ex. skola, äldreomsorg och socialtjänst) än för verksamheter som utgör kommuninterna stödfunktioner. Medlemmarnas möjlighet till insyn - kommunalförbund Medlemskommunerna har, givetvis, möjlighet att ta del av de uppgifter och handlingar som är offentliga – precis som vem som helst. Därutöver har medlemmarna den naturliga insyn som följer av att medlemskommunerna är representerade i förbundets direktion genom de representanter som valts för respektive kommun. Kretsen av personer som är valbara är dessutom, som redogjorts för ovan, begränsad till personer som redan är förtroendevalda inom medlemskommunen. Det finns således ett mer direkt samband mellan uppdraget i förbundets direktion och uppdraget i medlemskommunens fullmäktige. Därutöver kan medlemskommunerna i förbundsordningen reglera exempelvis vilken typ av uppgifter som ska delas med medlemskommunerna, regelbundet eller vid förfrågan. Det är vanligt att fullmäktige i respektive medlemskommun låter representanter för förbundet, t.ex. förbundsdirektör, få yttranderätt då fullmäktige behandlar frågor som rör förbundet och/eller med regelbundenhet. Det bereder samtliga fullmäktigeledamöter en möjlighet att förhöra sig om förbundets verksamhet. Kommunstyrelsens uppsikt över förbundet är också en källa till insyn, men även den måste alltså regleras särskilt. Allmänhetens möjlighet till insyn - aktiebolag Tryckfrihetsförordningens regler om rätten att ta del av allmänna handlingar och offentlighetsprincipen gäller som utgångspunkt inte i aktiebolag. Ett aktiebolag som helt eller till övervägande del ägs av kommuner kommer dock att omfattas av såväl tryckfrihetsförordningen som OSL. Vad gäller OSL är det i huvudsak samma sekretessbestämmelser som är tillämpliga i ett kommunalt aktiebolags verksamhet som om samma verksamhet bedrivits i egen förvaltning. Det finns dock en skillnad, vilket är att ett kommunalt aktiebolag har större möjligheter att tillämpa sekretessbestämmelser som rör affärshemligheter. Det betyder att något fler uppgifter skulle kunna komma att omfattas av sekretess än om samma verksamhet bedrivits i egen förvaltning. Det är dock en grad- och inte artskillnad. Kommunala aktiebolag kan vara mer benägna att sekretessbelägga uppgifter och handlingar jämfört med motsvarande verksamhet i egen förvaltning. Det finns en tendens att bedöma fler uppgifter som känsliga för bolagets affärsmässiga verksamhet. Detta inverkar negativt på allmänhetens möjlighet till insyn. För ett kommunalt it-aktiebolag vars kundkrets utgörs enbart 14 av ägarna bör dock den risken vara förhållandevis liten. Om tjänsterna inte ska erbjudas till allmänheten och/eller i konkurrens med andra aktörer på marknaden är risken för skada för affärsverksamheten obefintlig. Arbetsgruppens bedömning är därför att allmänhetens möjlighet till insyn bör vara densamma som om bolagets verksamhet förlagts i kommunens egen förvaltning. Ägarnas möjlighet till insyn – aktiebolag I aktiebolagslagen finns regler om aktieägares insyn. Där anges att styrelsen och VD, på förfrågan av någon aktieägare, ska lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på dagordningen oh förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets ekonomiska situation. Denna rätt gäller i samband med bolagsstämman och endast om det kan ske utan väsentlig skada för bolaget. Det är VD och/eller styrelsen som gör den bedömningen. För aktiebolag med färre än 10 ägare finns en något utökad rätt till insyn. Där ska varje aktieägare beredas tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som skall behandlas vid bolagsstämman. Insyn med stöd i nu nämnda bestämmelser gäller alltså inte bolaget och dess verksamhet i allmänhet, utan specifikt bolagets ekonomiska ställning samt ärenden som ska behandlas vid bolagsstämman. Kommunstyrelsen har, som nämnts, förstärkt uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Det är ett ansvar som åvilar kommunstyrelsen, men som inte automatiskt motsvaras av någon rätt till insyn. Sådan rätt måste istället regleras i för bolaget bindande styrdokument, t.ex. bolagsordning eller ägardirektiv. Ägarna måste därför överväga i vilken utsträckning regler om inspektionsrätt, rapportering och redovisning ska tas in i ett sådant styrdokument. Det är tänkbart att genom t.ex. aktieägardirektiv införa närvarorätt vid bolagsstämman för någon annan än stämmoombuden, styrelsen, VD och revisorerna. Det kan t.ex. vara kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter, massmedia eller kommunmedborgare i största allmänhet som ges rätt att närvara. Om stämman beslutar det, kan dock även sådana personer avvisas oavsett vad som framgår i aktieägardirektiv. Viktigt att känna till är att styrelsens medlemmar och VD som utgångspunkt har tystnadsplikt för uppgifter som rör bolagets förhållanden. Detta beror på att företagsledningen betraktas som s.k. sysslomän i förhållande till bolaget, vilket i sin tur medför att en rad bestämmelser i olika lagstiftning blir tillämplig. Det innebär alltså att en ägarkommuns representanter i styrelsen inte är fria att dela de uppgifter de får ta del av vid styrelsens sammanträden med andra eller i andra kommunala organ. En person som både är ledamot i aktiebolagets styrelse och i kommunstyrelsen får alltså inte fritt dela uppgifter hänförliga till bolaget med kommunstyrelsen i övrigt. Gränsdragningen mellan å ena sidan företagsledningens tystnadsplikt och å andra sidan offentlighetsprincipen är fin och svårnavigerad. Det krävs god juridisk kompetens för att navigera rätt. Utöver vad som nu sagts har givetvis ägarkommunerna samma rätt att ta del av offentliga handlingar och uppgifter som vem som helst. 15 5. Lagregler Kommunalförbund Ett kommunalförbund lyder som utgångspunkt under kommunallagens bestämmelser. Det betyder alltså att kommunallagens regler gäller även för kommunalförbundets verksamhet. Kommunallagens regler berör dock främst ramarna för den kommunala verksamheten samt organisatoriska och administrativa frågor. I övrigt är det främst dels speciallagstiftning som berör den verksamhet som överlämnats till förbundet samt avtal och överenskommelser mellan medlemmarna som styr verksamheten. I vissa fall kan samverkan i kommunalförbund ge upphov till speciella frågor som inte kan lösas genom en tillämpning av de regler som i dag finns i kommunallagen. De får då lösas på annat sätt, t.ex. genom föreskrifter i förbundsordningen. Genom sådana föreskrifter kan medlemmarna i viss utsträckning bestämma att avvikelser från kommunallagen ska gälla. Så är t.ex. fallet beträffande mandattider, där medlemmarna i förbundsordningen kan bestämma mandattiden inom ramen för fyra år. Ett kommunalförbund är en myndighet. Det innebär att det offentligrättsliga regelverket i allt väsentligt är tillämpligt även på kommunalförbund; t.ex. förvaltningslagen och bestämmelserna om överklagande av förbundets beslut. En rimlig utgångspunkt är att den lagstiftning som hade varit tillämplig om it-driften förlagts i kommunens egen förvaltning kommer att vara tillämplig även i ett kommunalförbund. Med tanke på föremålet för verksamheten som nu är aktuellt, it-drift, är de offentligrättsliga reglernas tillämplighet sannolikt mindre intressant. Det är inte den typ av frågor som mynnar ut överklagbara beslut som är centrala i verksamheten – i vart fall inte utöver ev. laglighetsprövning enligt kommunallagen. Central lagstiftning för it-driften att förhålla sig till är mer sannolikt t.ex. GDPR, NIS 2, säkerhetsskyddslagen och annan lagstiftning som är tillämplig alldeles oavsett i vilken organisationsform verksamheten bedrivs. Aktiebolag Till skillnad från kommunalförbund är aktiebolag som utgångspunkt inte myndigheter. Det betyder att offentligrättslig lagstiftning, som t.ex. förvaltningslagen, som utgångspunkt inte är tillämplig. Det är dock möjligt för ägarkommunerna att ta in bestämmelser om att grundläggande förvaltningsrättsliga principer ska tillämpas av ett hel- eller delägt bolag i t.ex. bolagsordningen eller aktieägardirektiv. Att aktiebolag inte är offentligrättsliga subjekt, myndigheter, innebär att möjligheten att överklaga dess beslut försvinner. Det är inte möjligt för ägarkommunerna att genom styrmedel skapa en överklagbarhet. Den kontrollfunktion som möjligheten till laglighetsprövning utgör försvinner alltså. Samma resonemang som gällande kommunalförbund bör dock gälla även här; intresset av möjlighet till överprövning av frågor kopplat till it-drift är sannolikt mindre än vad gäller frågor som ligger närmare kommunmedlemmarna. Förlusten är av det skälet av mindre vikt. 16 Precis som sagts ovan för kommunalförbund lär den mest centrala lagstiftningen för ett it- aktiebolag vara sådan som är tillämplig alldeles oavsett i vilken organisationsform verksamheten bedrivs och som har ett närmare samband med it-verksamheten som sådan. Utöver det kommer ett aktiebolag att omfattas av annan lagstiftning så som aktiebolagslagen, aktiebolagsförordningen och årsredovisningslagen. För de förtroendevalda som ska representera ägarkommunerna och för de tjänstepersoner som eventuellt ska bistå med stödverksamhet till it-aktiebolaget kan därför krävas utbildningsinsatser i aktuella rättsområden. 6. Upphandling Ansatsen är att it-bolaget ska kunna sälja tjänster till kommunerna och övriga enheter inom kommunens organisation och samtidigt köpa stödtjänster från kommunerna. För att kunna analysera möjligheterna måste först en genomgång av förutsättningarna ur upphandlingsperspektiv gås igenom. Anskaffning av varor eller tjänster omfattas av upphandlingsplikt När en myndighet ska göra någon typ av anskaffning av varor eller tjänster gäller som utgångspunkt att lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig på anskaffningen. Det betyder att inköpet måste konkurrensutsättas genom att anskaffningen sker enligt ett särskilt förfarande, det som i dagligt tal brukar kallas för en upphandling. Med upphandling avses enligt lag de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. LOU är tillämplig även när offentliga juridiska personer köper varor eller tjänster av varandra, så länge det inte finns ett tillämpligt undantag i lagstiftningen. Det betyder att de kommuner och kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund som skulle köpa varor eller tjänster av ett gemensamt it-bolag eller förbund inte kan göra det utan att först konkurrensutsätta inköpet och låta andra potentiella leverantörer få möjlighet att lämna anbud. Den upphandlande myndigheten måste då ge kontraktet – köpa in varan eller tjänsten – av den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Det skulle alltså kunna vara någon annan leverantör än det egna bolaget/förbundet. Om inköp ska kunna ske direkt från it-bolaget/förbundet, utan konkurrensutsättning (dvs. utan ”upphandling”), måste det finnas ett undantag i LOU som är tillämpligt på situationen. Undantag från LOU för intern upphandling (Teckal-undantaget) Vad gäller kommunernas, de kommunala bolagen och stiftelsernas samt kommunalförbundets möjlighet att, utan föregående konkurrensutsättning, köpa varor eller tjänster från IT-samverkan gäller följande. I 3 kap. 13 § LOU finns ett undantag från lagens tillämpningsområde för s.k. intern upphandling. En upphandling ska enligt bestämmelsen anses vara en intern upphandling om: 1. den upphandlande myndigheten gemensamt med andra upphandlande myndigheter utövar kontroll över motparten motsvarande den som myndigheterna utövar över sina egna förvaltningar, 2. motparten utför mer än 80 procent av sin verksamhet, bestämt enligt 16 §, för myndigheternas räkning eller för andra sådana juridiska personer eller organ som avses i

Ksau §101 Dnr: KS.2026.108 1.4.1 Uppföljning 1 - 2026 med helårsprognos 2026, hela kommunen Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Ruth Johannesson (MiG) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Uppföljning 1 redovisar kommunens och kommunkoncernens första uppföljning av verksamhet och ekonomi för året. Tyngdpunkten i rapporten ligger på helårsprognos, utveckling under årets första månader samt förutsättningar och utmaningar framåt. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska rapporten behandlas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige för information. Vid eventuella ekonomiska avvikelser ska rapporten behandlas av kommunfullmäktige som ett ärende. Kommunens första prognos för året visar ett positivt resultat om cirka 42 mnkr, vilket innebär en mindre negativ budgetavvikelse mot årets resultatmål på cirka 46 mnkr. Flera nämnder redovisar prognoser nära budget medan vissa verksamheter fortsatt har ekonomiska utmaningar kopplade till bland annat volymförändringar, kompetensförsörjning och ökade kostnader. Samtidigt visar prognosen att det arbete som genomförts de senaste åren för att stärka ekonomin och bromsa nettokostnadsutvecklingen, fortsatt ger effekt. Bedömningen är att verksamheterna överlag fortsätter leverera välfärd och service med god kvalitet. Flera verksamheter redovisar positiva resultat kopplat till trygghet, bemötande och kvalitet samtidigt som utvecklingsarbete pågår inom bland annat digitalisering, tillgänglighet, samverkan och effektivisering. Inom flera områden pågår också arbete för att utveckla mer förebyggande, samordnade och hållbara arbetssätt. Flera strukturella utmaningar återstår för kommunkoncernen att hantera. Kompetensförsörjning, demografiska förändringar, ökade investeringsbehov och förändrade omvärldsförutsättningar påverkar verksamheternas långsiktiga planeringsförutsättningar. Flera verksamheter befinner sig dessutom i omfattande omställnings- och utvecklingsarbete samtidigt som nya krav inom bland annat beredskap, digitalisering, skolreformer och lagstiftning successivt påverkar verksamheterna. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(2) Ksau §101 (forts.) Inom kommunkoncernen fortsätter arbetet med effektiviseringar, utvecklade arbetssätt och stärkt samordning för att skapa långsiktigt hållbara verksamheter. Det gäller bland annat lokalförsörjning, investeringar, digitalisering, informationshantering, kompetensförsörjning och utveckling av gemensamma processer och stödstrukturer. Även inom bolagskoncernen pågår utvecklingsarbete och investeringar inom energi, fastigheter, infrastruktur och näringslivsutveckling, samtidigt som delar av verksamheten påverkas av osäkra marknadsförutsättningar och stora investeringsbehov. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Beslutsunderlag Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 maj 2026. Yrkanden Evagelos Varsamis (S), Carina Johansson (C), Sandy Kindbladh (WeP): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Evagelos Varsamis (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-27 Anna Brogren Dnr: KS.2026.108 Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att godkänna Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, att uppmana de nämnder som prognostiserar en negativ budgetavvikelse att fortsätta arbetet med åtgärder för en ekonomi i balans, samt att uppdra de kommunala bolagen och samtliga nämnder att bidra till en långsiktigt hållbar ekonomi för verksamhetslokaler genom att aktivt och kontinuerligt pröva lokalbehov, nyttjandegrad och möjligheter till samordning för yteffektivisering och anpassning av lokaler. Detta i nära samverkan mellan förtroendevalda, bolagsstyrelser, medarbetare och berörda verksamheter för att skapa ett fastighetsbestånd i balans med kommunkoncernens ekonomiska förutsättningar och framtida behov. Ärendebeskrivning Uppföljning 1 redovisar kommunens och kommunkoncernens första uppföljning av verksamhet och ekonomi för året. Tyngdpunkten i rapporten ligger på helårsprognos, utveckling under årets första månader samt förutsättningar och utmaningar framåt. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska rapporten behandlas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige för information. Vid eventuella ekonomiska avvikelser ska rapporten behandlas av kommunfullmäktige som ett ärende. Kommunens första prognos för året visar ett positivt resultat om cirka 42 mnkr, vilket innebär en mindre negativ budgetavvikelse mot årets resultatmål på cirka 46 mnkr. Flera nämnder redovisar prognoser nära budget medan vissa verksamheter fortsatt har ekonomiska utmaningar kopplade till bland annat volymförändringar, kompetensförsörjning och ökade kostnader. Samtidigt visar prognosen att det arbete som genomförts de senaste åren för att stärka ekonomin och bromsa nettokostnadsutvecklingen, fortsatt ger effekt. Bedömningen är att verksamheterna överlag fortsätter leverera välfärd och service med god kvalitet. Flera verksamheter redovisar positiva resultat kopplat till trygghet, bemötande och kvalitet samtidigt som utvecklingsarbete pågår inom bland annat digitalisering, tillgänglighet, samverkan och effektivisering. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) Inom flera områden pågår också arbete för att utveckla mer förebyggande, samordnade och hållbara arbetssätt. Flera strukturella utmaningar återstår för kommunkoncernen att hantera. Kompetensförsörjning, demografiska förändringar, ökade investeringsbehov och förändrade omvärldsförutsättningar påverkar verksamheternas långsiktiga planeringsförutsättningar. Flera verksamheter befinner sig dessutom i omfattande omställnings- och utvecklingsarbete samtidigt som nya krav inom bland annat beredskap, digitalisering, skolreformer och lagstiftning successivt påverkar verksamheterna. Inom kommunkoncernen fortsätter arbetet med effektiviseringar, utvecklade arbetssätt och stärkt samordning för att skapa långsiktigt hållbara verksamheter. Det gäller bland annat lokalförsörjning, investeringar, digitalisering, informationshantering, kompetensförsörjning och utveckling av gemensamma processer och stödstrukturer. Även inom bolagskoncernen pågår utvecklingsarbete och investeringar inom energi, fastigheter, infrastruktur och näringslivsutveckling, samtidigt som delar av verksamheten påverkas av osäkra marknadsförutsättningar och stora investeringsbehov. Beredning Underlaget har beretts genom kommunledningsgruppen (KLG). Ärendet behandlas i centrala samverkansgruppen (CSG) den 4 juni 2026. Ekonomi Ärendet i sig medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Uppföljning 1 redovisar det ekonomiska utfallet per sista april med prognos för helåret och utgör underlag för kommunens fortsatta ekonomiska styrning och planering. Bedömning Bedömningen är att uppföljningen ger en samlad och rättvisande bild av verksamheternas utveckling, ekonomiska läge och förutsättningar inför resten av året. Rapporten visar samtidigt att flera av kommunens utmaningar är långsiktiga och kräver fortsatt omställning, prioritering och utveckling inom hela kommunkoncernen. Beslutsunderlag Uppföljning 1 – 2026 – Kommunfullmäktige, daterad den 27 maj 2026 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 maj 2026 Anna Sanell Anders Olsson Biträdande kommundirektör Ekonomichef Beslutet skickas till: Samtliga nämnder, bolag och stiftelser KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Gislaveds kommun 2026-05-27 1 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................................... 4 1.1 Det kommunala uppdraget ................................................................................ 4 1.2 Vision………………………………………………………………………………………………4 1.3 Värdegrund………………………………………………………….………………………….5 1.4 Styrmodell……………………………………………………………………………………….5 2 Förvaltningsberättelse ................................................................................................ 7 2.1 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .................................... 7 2.1.1 Kommunfullmäktiges grunduppdrag ............................................................. 8 2.1.2 Kritiska kvalitetsfaktorer ................................................................................ 10 2.2 Förväntad utveckling ......................................................................................... 19 3 Ekonomisk redovisning ............................................................................................. 22 3.1 Uppföljning……………………………………………………………………………………22 3.1.1 Uppföljning driftredovisning ......................................................................... 22 3.1.2 Uppföljning investeringsredovisning (netto) ............................................... 23 3.1.3 Uppföljning exploateringsverksamheten - likviditetsplan ......................... 24 4 Kommunala bolag ..................................................................................................... 25 4.1 Ekonomisk uppföljning ...................................................................................... 25 2 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 1 Inledning 1.1 Det kommunala uppdraget Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Detta innebär att de ska sköta ekonomin på ett ansvarsfullt sätt: • För verksamheten ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning • För ekonomin ska det anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning • För personalfrågor ska det anges personalpolitiska mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i Gislaveds kommun bygger denna på fyra grundantaganden: • Generationsperspektivet • Verksamhetsfokus • Finansiella mål - en politisk bedömning • Medborgarperspektiv och transparens Kommunfullmäktige följer upp ekonomi och verksamhet tre gånger per år. Vid delår och årsredovisning görs en mer omfattande uppföljning. 1.2 Vision Visionen beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå på längre sikt. Visionen är ett redskap för styrning av den kommunala verksamheten. Gislaveds kommuns vision är en ledstjärna för hur kommunen vill utvecklas. Visionen är: Gislaveds kommun är platsen man gärna identifierar sig med och har en god relation till Den kommunala organisationen – förtroendevalda och förvaltningar – vill uppnå vision 2040 genom att vi: • levererar en fungerande vardag för individen, • fungerar som informationssamlare, samordnare och bas för nätverk, • samverkar för en tillgänglig region och effektiv resursanvändning, • uppmärksammar bärarna av den kulturella industrikommunen. 3 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 1.3 Värdegrund Gislaveds kommun verkar utifrån alla människors lika värde. Alla invånare ska ha samma möjlighet att delta i den demokratiska processen och att nå inflytande över de beslut som tas. Gislaveds kommun präglas av ömsesidig respekt. Beslut fattas på en rättssäker och saklig grund. I mötet med kommunens verksamheter ska alla invånare känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Gislaveds kommun har respekt för människors olikheter och vill tillvarata kommunens mångkulturella profil. Gislaveds kommun tar tillvara på barnperspektivet och arbetar för en samhällsutveckling som inte äventyrar möjligheterna för kommande generationer. 1.4 Styrmodell Gislaveds kommuns styrmodell är ett samlingsbegrepp som tydliggör en gemensam struktur och gemensamma arbetssätt för styrning och ledning av kommunen. Detta syftar till att säkerställa att de politiska viljeinriktningarna får genomslag i verksamheterna. Styrmodellen omfattar hela kommunens organisation. Styrmodellen är politiskt neutral och ska fungera oavsett politiskt innehåll, samt över tid. Det är vad man fyller styrmodellen med som ska spegla rådande politiska viljeinriktningar. Gislaveds kommuns vision och värdegrund utgör verksamhetens grunduppdrag tillsammans med kommunala och statliga styrdokument. Grunduppdraget är utgångspunkt för arbetet med personalpolitiska mål, finansiella mål, resursfördelning och utveckling. För att kvalitetssäkra verksamheten kopplas kritiska kvalitetsfaktorer och indikatorer till grunduppdraget. Styrmodellen illustreras av nedanstående bild: 4 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2 Förvaltningsberättelse 2.1 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Sammanfattning - god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat krav som återfinns i kommunal- lagen. Då god ekonomisk hushållning är en allmänt hållen bestämmelse i kommunallagen erfordras att varje kommun definierar innebörden närmare. Kommunen ska upprätta riktlinjer och ta fram finansiella och verksamhets- mässiga mål för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att målen redovisas och förklaras på ett sådant sätt att det framgår varför kommunfullmäktige anser att det är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är en sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. Ekonomin ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Detta innebär att ingen ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Det gäller att hushålla i tiden och över tiden. Kommunen måste anpassa målen till de egna förutsättningarna, för att säkra nuläge och framtid. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv. Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kunders och medborg- ares behov och önskemål samt upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser. De finansiella målen betonar att ekonomin är en restrik- tion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten visar hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Förhållandet mellan kostnader förknippade med kommunal verksamhet och intäkter i form av främst skatter från den arbetsföra befolkningen varierar i takt med att befolkningssammansättningen förändras. Den så kallade demografiska försörjningsbördans variation i Sverige kommer att påverka den kommunala ekonomin via det kommunala utjämningssystemet och det behöver därför genomföras effektiviseringar och/eller kvalitetsjusteringar för att nå finansiell balans då den arbetsföra andelen av befolkningen minskar. Att den arbetsföra befolkningen minskar både relativt sett och i absoluta tal innebär även att produktiviteten för kommunen behöver öka samtidigt som det blir färre medarbetare som kommer att leverera olika välfärdstjänster till invånare, besökare och näringsliv. Årets första prognos visar ett positivt utfall per den 31 december om cirka 42 mnkr vilket innebär en prognostiserad budgetavvikelse om minus 3,5 mnkr. Detta är mycket positivt med tanke på att resultatmålet höjdes inför budget 2026 till cirka 46 mnkr samt att alla nämnder har tagit del av ett effektiviserings- krav om totalt 20 mnkr. Samtidigt är omvärlden just nu mycket oförutsägbar och flera olika geopolitiska spänningar finns som kan påverka den svenska 5 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige ekonomin negativt med följd att inflationen återigen stiger och värsta scenariet med stagflation som följd. Svensk ekonomi är dock motståndskraftig och statens finanser är välordnade och goda, vilket medför att det bör vara möjligt att överbrygga eventuellt kortare finansiella kriser med finanspolitiska åtgärder. 2.1.1 Kommunfullmäktiges grunduppdrag Gislaveds kommun har tre grunduppdrag: att leverera välfärd och service till invånarna, att arbeta med demokrati- och samhällsutveckling och att vara en arbetsgivare. Välfärd och service följs upp vid samtliga rapporteringstillfällen medan de övriga två uppdragen följs upp vid delårs- och årsredovisningarna. 2.1.1.1 Välfärd och service Målgrupp Kommunkoncernens verksamheter riktar sig till ett brett spektrum av mål- grupper, däribland invånare, barn och elever, brukare, företag, föreningsliv och besökare. Under årets första månader har det bedrivits verksamhet med ett fortsatt fokus på kvalitet, tillgänglighet, service och utveckling av arbetssätt för att möta förändrade behov hos målgrupperna. Flera verksamheter redovisar fortsatt goda resultat kopplat till trygghet och upplevd kvalitet. Inom utbildningsverksamheten uppger 97 procent av barnen i förskolan att de känner sig trygga i verksamheten, motsvarande resultat i grund- skolan 90 procent. Inom gymnasieskolan uppger 92 procent av eleverna att de känner sig trygga under skoldagen. Fortsatt lyfts utvecklingsbehov kopplat till studiero och koncentration under lektioner, där skillnader mellan stadierna framgår och högstadiet visar lägre resultat än övriga stadier. Skolresultaten i kommunen behöver höjas för att rusta målgruppen för framtiden. Inom vård och omsorg bedöms verksamheterna fortsatt ge god vård, omsorg och stöd till målgrupperna. Flera utvecklingsinsatser pågår för att stärka individ- ens delaktighet, tillgänglighet och möjlighet att få stöd i ett tidigt skede, bland annat genom utveckling av öppenvårdsinsatser, gemensamma mottagnings- funktioner, individbaserad systematisk uppföljning samt mer flexibla arbetssätt. En brukarundersökning inom hemtjänsten i februari visar på god nöjdhet, där 91 procent är nöjda med hemtjänsten och lika stor andel uppger att de känner sig trygga. Vidare skulle 95 procent rekommendera verksamheten till andra och 98 procent upplever att bemötandet är vänligt och respektfullt. Andelen som uppger att de kan påverka hur hjälpen utförs uppgår till 83 procent. Arbetet med att utveckla service, information och tillgänglighet fortsätter inom flera delar av kommunkoncernen. Under perioden har utveckling av e-tjänster, digitala lösningar, bokningssystem och kontaktvägar fortsatt. Flera verksam- heter har ett ökat fokus på dialog, samverkan och tydligare kommunikation gentemot invånare, företag och föreningsliv. Inom myndighetsutövning och tillsyn redovisas fortsatt goda resultat kopplat till service, bemötande och rättssäkerhet. 6 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår arbete för att stärka planering, framförhållning och samordning, bland annat genom utvecklade arbetssätt och ökad digitalisering. Det finns även ett ökat fokus på att förbättra tillgänglighet och nyttjandegrad i kommunens anläggningar och tjänster. Inom bolagskoncernen fortgår arbete kopplat till bostäder, energi, näringsliv och platsutveckling. Fokus ligger på kundservice, utveckling av boendemiljöer, leveranssäkerhet och hållbara energilösningar. Arbete pågår även för att stärka företagsklimat, etableringar och kommunens attraktivitet för boende, besökare och näringsliv. Under årets första tertial har flera dialogmöten genomförts utifrån näringslivs- programmet. Representanter från Gislaveds näringslivsföreningar har även varit inbjudna till kommunstyrelsens näringsutskott för en fördjupad dialog om framtida prioriteringar. Den samlade bedömningen visar att kommun- organisationen arbetar aktivt inom samtliga områden som näringslivet efterfrågar. Samtidigt pekar analysen på att det fortsatta utvecklingsarbetet särskilt behöver fokusera på att vidareutveckla värdskapet hos alla medarbetare som arbetar direkt mot näringslivet. Medarbetare Flera verksamheter inom kommunkoncernen redovisar ett fortsatt högt engagemang bland medarbetarna och en stark vilja att bidra till verksam- heternas utveckling och leveransförmåga. Pulsmätningar och medarbetar- undersökningar visar i flera verksamheter goda resultat kopplat till ledarskap, delaktighet, ansvarstagande och meningsfullhet i arbetet. Flera verksamheter präglas av hög arbetsbelastning, omfattande förändrings- arbete och utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. Belastningen beskrivs som särskilt hög inom vissa specialistområden och verksamheter med komplexa uppdrag, höga volymer eller stora utvecklingsinsatser. Vakanser, rekryteringssvårigheter och personalomsättning påverkar i vissa delar verksam- heternas stabilitet och skapar ökad sårbarhet. På flera håll pågår arbete med att utveckla organisation, arbetssätt och bemanningsplanering för att skapa mer långsiktigt hållbara förutsättningar för medarbetarna. Teamorienterade arbetssätt, stärkt samordning, tydligare processer och utvecklad struktur lyfts fram som viktiga delar i arbetet för att förbättra arbetsmiljö och genomförandeförmåga. Kompetensförsörjning är fortsatt en av de största utmaningarna inom flera verksamhetsområden. Rekryteringsläget är ansträngt inom vissa yrkesgrupper, bland annat inom vård och omsorg samt vissa specialistfunktioner. Flera verksamheter arbetar därför med kompetensutveckling, introduktion, kunskapsöverföring och olika former av utbildningsinsatser för att stärka långsiktig kompetensförsörjning och minska sårbarhet. Även arbetsmiljöfrågor och hållbar arbetsbelastning är fortsatt viktiga utvecklingsområden. Flera verksamheter har dock förbättrade resultat inom arbetsmiljöområdet och fortsatt höga nivåer av medarbetarengagemang trots 7 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige periodvis hög belastning och pågående omställningsarbete. Verksamhet Inom utbildningsverksamheten fortsätter arbete kopplat till undervisnings- utveckling, närvaro, trygghet och övergångar mellan verksamheter. Samverkan med externa aktörer och forskningsstöd har inletts inom delar av verksamheten för att stärka utvecklingsarbetet och öka måluppfyllelsen. Arbete pågår även för att möta nya krav kopplade till digitalisering och AI. Inom vård och omsorg pågår utvecklingen mot mer förebyggande och individnära arbetssätt. Utveckling sker bland annat genom öppenvård, hemmaplanslösningar, samplanering och förändrade stöd- och lednings- strukturer. Utmaningar finns kopplade till volymförändringar, kompetens- försörjning och balans mellan uppdrag och tillgängliga resurser. Inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår flera parallella uppdrag inom planering, lokalförsörjning, infrastruktur, vatten och avlopp samt utveckling av kommunens anläggningar och offentliga miljöer. Flera verksam- heter beskriver behov av ökad framförhållning och tydligare prioriteringar i takt med ökade krav och stora investeringsbehov. Inom bolagskoncernen fortsätter utvecklingsarbete inom energi, fastigheter, näringsliv och infrastruktur. Investeringar och utvecklingsinsatser pågår bland annat inom elnät, fjärrvärme, energilagring, fastighetsutveckling och boende- miljöer. Ökade kostnader, investeringsbehov och osäkra marknadsförut- sättningar påverkar delar av verksamheten. Inom myndighetsutövning och tillsyn fortsätter arbete med rättssäkerhet, kvalitet och utvecklade arbetssätt. Förändrad lagstiftning och ökade krav påverkar samtidigt arbetssätt och resursbehov inom flera områden. Även inom beredskaps- och trygghetsområdet fortsätter utvecklingsarbete kopplat till planering, utbildning och samverkan. Inom räddningstjänsten märks ökade krav kopplade till räddningstjänst under höjd beredskap och förändrade förutsättningar inom myndighetsutövningen. 8 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2.1.2 Kritiska kvalitetsfaktorer Utifrån kommunens grunduppdrag har ett antal kritiska kvalitetsfaktorer identifierats. Faktorerna beskriver områden där det är särskilt viktigt att kommunen och kommunkoncernen håller god kvalitet, har effektiva arbetssätt och en långsiktigt hållbar utveckling. Genom uppföljning av de kritiska kvalitetsfaktorerna bedöms kommunens förutsättningar att genomföra grunduppdraget med god kvalitet och effektivitet. Kvalitetsfaktorerna utgår från fyra perspektiv: målgrupp, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Vid varje uppföljning görs en samlad bedömning av respektive kvalitetsfaktor: • Grön – kvaliteten bedöms vara tillräcklig. • Gul – kvaliteten bedöms i huvudsak vara tillräcklig men behöver följas upp eller utvecklas. • Röd – kvaliteten bedöms inte vara tillräcklig och åtgärder behöver vidtas. 2.1.2.1 Målgrupp 2.1.2.1.1 Möjlighet till insyn, delaktighet och inflytande i beslutsfattandet Beskrivning Förtroende för politiker och medarbetare är grunden för vårt demokratiska uppdrag. Det är viktigt att kommuninvånarna har en grundläggande kunskap kring kommunens beslutsprocess, verksamhet och ekonomi för att bygga förtroende för kommunens arbete och förståelse för fattade beslut. Invånarna ska kunna känna sig delaktiga i beslut som berör dem. Samtidigt är det viktigt med tydlighet i vilka frågor och i vilken omfattning möjlighet till inflytande finns. Med extern kommunikation uppmuntrar vi till dialog samt främjar öppenhet, transparens och kunskap om kommunen som plats, organisation och arbetsgivare. Kommentar Arbetet med att stärka dialog, delaktighet och tillgänglighet har fortsatt under årets första månader. Flera verksamheter har på olika sätt haft ett ökat fokus på kommunikation, dialog och utveckling av kontaktvägar gentemot invånare, företag och andra målgrupper. Utveckling av e-tjänster, digitala lösningar och förbättrade informationsflöden pågår inom flera delar av kommunkoncernen i syfte att öka tillgänglighet och förenkla kontakten med kommunen. Ungdomsrådet har fortsatt sitt arbete som forum för ungas delaktighet och inflytande. Dialoger med invånare och olika målgrupper genomförs även inom flera verksamhetsområden, bland annat genom lokalsamtal, medborgardialoger och samverkan med råd och föreningsliv. Kommunens arbete med medborgarbudget och andra former för lokal delaktighet bidrar också till att stärka invånarnas möjlighet till inflytande. 9 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Flera verksamheter identifierar fortsatt utvecklingsbehov kopplat till tillgänglighet, tydlighet och kommunikation. Resultat från servicemätningar visar goda resultat inom vissa områden, men förbättringsområden kvarstår exempelvis inom återkoppling och tillgänglighet i vissa kontaktvägar. Även fortsatt behov av utvecklad samordning, informationsstruktur och tydlighet i ansvar och processer. Arbetet inom området utvecklas i positiv riktning, men fortsatt utvecklingsarbete krävs för att stärka insyn, delaktighet och möjligheten till inflytande i kommunkoncernen. 2.1.2.1.2 God tillgänglighet och bemötande Beskrivning Vi ska erbjuda en kommunal service med god tillgänglighet och bemötande. Genom positiva serviceupplevelser ökar inte bara förtroendet för kommunen utan även attraktiviteten i att bo, leva, besöka och bedriva verksamhet i vår kommun. Alla aspekter av verksamheten, utfört av alla medarbetare, ska syfta till att främja inkluderande samhällsdeltagande för alla på samma villkor. Aktiva steg ska tas för att alla ska känna sig välkomna och göra det lätt att nå kommunen. Prioriterat är att ge korrekt, tydlig och användbar information som är förståelig för alla och att tillhandahålla kontaktsätt som passar alla med snabb, högkvalitativ respons. Kommentar Utveckling sker av e-tjänster, digitala kontaktvägar, bokningssystem och informationsflöden för att förenkla kontakten med kommunen och göra service mer tillgänglig för invånare, företag och andra målgrupper. Under våren har kommunens service- och bemötandeguide tagits fram, en digital guide för samtliga anställda i Gislaveds kommun. Guiden beskriver kommunens gemensamma krav på service, bemötande samt tillgänglighet och ska vara känd och tillämpas av alla medarbetare i kommunen. Guiden ska fungera som ett stöd i det dagliga arbetet och tar upp det viktigaste kring service och bemötande i vardagen; exempelvis tillgänglighet och svarstider, hantering av telefonsamtal och e-post samt hur vi kommunicerar så att mottagaren förstår. En digital basutbildning kopplat till guiden genomförs senare i år av samtliga kommunens medarbetare. Digitalisering och utveckling av arbetssätt bedöms bidra till förbättrade förutsättningar för service och tillgänglighet. Flera verksamheter beskriver samtidigt ökade krav, hög arbetsbelastning och kompetensförsörjningsutmaningar vilket påverkar förutsättningarna att upprätthålla en jämn servicenivå inom alla delar av verksamheten. Enligt hemtjänstens brukarundersökningar upplever 98 till 100 procent av brukarna att hemtjänsten har ett vänligt och respektfullt bemötande enligt månadsvisa undersökningar januari till april. 10 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Utvecklingen inom området är i huvudsak positiv, men fortsatt utvecklingsarbete krävs för att stärka tillgänglighet, tydlighet och likvärdigt bemötande i hela kommunkoncernen. 2.1.2.1.3 Välfärd och service av god kvalitet som utvecklas i takt med samhället Beskrivning Den som bor och verkar i Gislaveds kommun kan ta del av verksamhet med god kvalitet. Kommunens verksamheter har ett strukturerat och metodiskt tillvägagångssätt för att planera, genomföra, utvärdera och förbättra sitt arbete över tid. Verksamheterna tar vara på nya verktyg för att utveckla och anpassa sitt arbete kopplat till nya behov utifrån samhälle, målgrupp och/eller demografi. Kommentar Inom utbildningsverksamheten fortsätter arbete kopplat till undervisningsutveckling, närvaro, trygghet och måluppfyllelse. Samverkan med externa aktörer och forskningsstöd har inletts inom delar av verksamheten för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Det pågår också arbete med att möta nya behov kopplade till digitalisering och AI. Inom vård och omsorg fortsätter utvecklingen mot mer förebyggande och individnära arbetssätt: arbete med öppenvård, hemmaplanslösningar, samplanering och utvecklade stödinsatser för att möta förändrade behov och samtidigt använda resurser mer effektivt. Även arbete med systematisk uppföljning och utvecklade processer sker inom flera verksamhetsområden. Inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår arbete för att utveckla planering, samordning och långsiktighet i frågor kopplade till lokalförsörjning, investeringar och utveckling av kommunens miljöer och anläggningar. Flera verksamheter befinner sig i förändrings- och utvecklingsfaser där arbetssätt, organisation och processer successivt utvecklas. Förutsättningarna för utvecklingsarbete påverkas dock av arbetsbelastning, kompetensförsörjning och kontinuitet i personalstyrkan. Utvecklingen inom området är positiv och flera verksamheter visar en ökad förmåga att anpassa arbetssätt och verksamhet utifrån förändrade behov. Det krävs dock fortsatt utveckling för att säkerställa långsiktigt hållbar kvalitet och effektivitet i kommunkoncernens verksamheter. 11 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2.1.2.2 Verksamhet 2.1.2.2.1 Intern samverkan Beskrivning För att stödja medarbetare i deras dagliga arbete ska korrekt information levereras i rätt tid, kanal, format och från rätt avsändare. Det ger medarbetarna verktyg och bättre förutsättningar för att göra ett effektivt jobb, arbeta tillsammans och möta utmaningar. Genom att skapa dialog, engagemang och delaktighet bygger vi stolthet och lojalitet, därigenom synliggörs våra medarbetare och verksamheter. Kommentar Under årets första månader har arbete genomförts för att förbättra samordning mellan verksamheter, utveckla processer och skapa tydligare ansvarsfördelning i både det dagliga arbetet och i större utvecklingsfrågor. Det pågår exempelvis utveckling av gemensam mottagningsfunktion för socialnämndens verksamheter. Samplanering och utvecklade arbetssätt används för att skapa mer hållbara och resurseffektiva verksamheter inom vård och omsorg. Arbetet med skolsociala team är ytterligare ett exempel där utbildningsverksamhet och socialtjänst samverkar för att stärka närvaro, trygghet och tidiga insatser för barn och unga. Inom samhällsutvecklingsområdet pågår arbete med att utveckla samordning, framförhållning och planering i frågor kopplade till lokalförsörjning, investeringar och fastighetsekonomi. Fokus ligger bland annat på gemensamma arbetssätt, åtgärdsvalsstudier och ett ökat användandeperspektiv för att skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering och hållbar resursanvändning inom kommunkoncernen. Även inom bygg- och miljöområdet fortsätter gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Tranemo kommun inom rutiner, informationshantering och digitalisering. Fokus ligger bland annat på att stärka rättssäkerhet, informationsstruktur och administrativa processer. Inom beredskaps- och trygghetsområdet fortsätter arbetet med samverkan och gemensam planering både inom kommunkoncernen och tillsammans med externa aktörer. Räddningstjänstens arbete inom RäddSam F och Räddningstjänst under höjd beredskap innebär ökade krav på samordning, kompetensutveckling och organisatorisk beredskap. De kommunövergripande fokusområdena civil beredskap, social hållbarhet och näringsliv förutsätter också en stärkt samverkan mellan nämnder, bolag och externa aktörer. Under året fortsätter arbete med gemensamma prioriteringar och samordnade insatser inom dessa områden. Även inom bolagskoncernen fortsätter arbete med att stärka samordning, gemensamma stödprocesser och helhetssyn inom kommunkoncernen. Fokus 12 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige ligger bland annat på gemensamma servicefunktioner, kompetensförsörjning och minskad sårbarhet inom stöd- och styrprocesser. Inom energiområdet sker samverkan mellan bolagen och kommunen i frågor kopplade till energi, hållbarhet och infrastruktur. Samverkan mellan kommunen, bolagen och näringslivet är också en viktig del i arbetet med etableringar, kompetensförsörjning och företagsklimat. Arbetet med informationshantering och digitala arbetssätt fortsätter inom flera delar av organisationen. Utveckling sker bland annat inom informationsstruktur, systemstöd och administrativa processer för att förbättra informationsdelning och skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan verksamheter. Det finns fortsatt behov av tydligare samordning, gemensamma arbetssätt och förbättrade informationsflöden. 2.1.2.2.2 En kultur med fokus på leverans utifrån målgruppens behov Beskrivning Att leverera tjänster och service av hög kvalitet kräver en kultur som präglas av kundfokus. Funktioner ska vara lyhörda för verksamhetens behov och agera utifrån professionalism som innehåller helhetssyn, utvecklingsfokus och kundfokus. Det ska råda god ordning och reda samt finnas förutsättningar för utvecklande ledarskap och medarbetarskap. Kommentar Kommunkoncernen har överlag ett högt engagemang hos medarbetare och chefer samt en stark vilja att utveckla verksamheten utifrån målgruppernas behov. Fokus på service, kvalitet och ansvarstagande präglar stora delar av verksamheten. Flera verksamheter arbetar också aktivt med att utveckla arbetssätt, struktur och uppföljning för att stärka genomförandeförmågan. Samverkan, dialog och ett lösningsorienterat arbetssätt lyfts fram som viktiga förutsättningar för att hantera förändrade behov och samtidigt upprätthålla kvalitet i verksamheterna. Arbetsbelastning, kompetensförsörjningsutmaningar och omfattande utvecklingsarbete påverkar förutsättningarna att fullt ut möta verksamheternas behov. Flera verksamheter beskriver även behov av tydligare prioriteringar och fortsatt utveckling av ledning, styrning och gemensamma arbetssätt. 2.1.2.3 Medarbetare 2.1.2.3.1 Attraktiv arbetsgivare Beskrivning Gislaveds kommun ska vara en organisation där man vill arbeta och där med- arbetare trivs och utvecklas under många år. Genom öppenhet, tillit till varandra och god arbetsmiljö når vi ett medskapande, tillåtande och utvecklande 13 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige arbetsklimat som upplevs stimulerande och bidrar till att stärka kompetensen över tid. Kommentar Engagemang bland medarbetare och chefer är högt, och det finns ett aktivt arbete för att skapa hållbara arbetsplatser och goda förutsättningar för utveckling och delaktighet. Resultat från pulsmätningar och medarbetarundersökningar visar inom flera verksamheter goda resultat kopplat till ledarskap, ansvarstagande och upplevelsen av meningsfullhet i arbetet. Dock är kompetensförsörjning fortsatt en av de största utmaningarna inom flera verksamhetsområden. Rekryteringssvårigheter, vakanser och personalomsättning påverkar i vissa delar verksamheternas stabilitet och skapar ökad sårbarhet. Utmaningarna ses särskilt inom vissa specialistfunktioner samt inom vård och omsorg. Flera verksamheter beskriver även hög arbetsbelastning och omfattande utvecklings- och förändringsarbete, vilket påverkar arbetsmiljö och förutsättningar för långsiktigt hållbara arbetssätt. Kompetensutveckling, introduktion och kunskapsöverföring är viktiga delar i arbetet för att stärka kompetensförsörjning och minska sårbarhet över tid. Flera verksamheter arbetar även med utvecklade arbetssätt, teamorganisation och tydligare processer för att skapa bättre förutsättningar för både medarbetare och verksamhet. Tidigare har kommunen fattat beslut om högre friskvårdsbidrag, och det har under perioden gått att se att uttaget har ökat. Genom Europeiska socialfonden (ESF) har ett antal föreläsningar kunnat erbjudas anställda, inom exempelvis AI och andra relevanta områden i syfte att vara en attraktiv och framtidsorienterad arbetsgivare. De generellt goda resultaten i medarbetarundersökningar bedöms även gå att härleda till ett aktivt arbete med en kultur som är positiv, trygg, inkluderande och som genom ett gott värdskap får anställda att trivas på arbetet. Arbetet med att stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare fortsätter inom flera områden, men fortsatt utveckling krävs för att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjning, hållbar arbetsmiljö och stabilitet i verksamheterna. 2.1.2.4 Ekonomi 2.1.2.4.1 Hög effektivitet och god kvalitet i verksamheterna Beskrivning Det är särskilt kritiskt att kommunens samlade resurser används till rätt saker och på ett effektivt sätt för att skapa ett så stort värde som möjligt utifrån de resurser som finns. 14 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Kommentar Arbete pågår med att utveckla arbetssätt, stärka processer och använda resurser mer effektivt utifrån verksamheternas uppdrag och målgruppernas behov. Flera nämnder redovisar prognoser som i huvudsak ligger nära budget, medan vissa fortsatt har ekonomiska utmaningar kopplade till bland annat ökade volymer, högre kostnader och kompetensförsörjningsutmaningar. Inom hela kommunen pågår arbete för att anpassa verksamhet och resursanvändning utifrån ekonomiska förutsättningar och förändrade behov. Inom vård och omsorg fortsätter arbete för att skapa mer hållbara och resurseffektiva arbetssätt. Verksamheterna befinner sig i en omställning där fokus ligger på ökad kostnadseffektivitet genom att försöka minska främst på stöd- och ledningsstrukturer, bättre resursutnyttjande och mer förebyggande arbetssätt. Flera positiva förflyttningar kan ses inom bemanningsplanering, samplanering och minskat konsultberoende inom vissa områden. Samtidigt kvarstår betydande strukturella utmaningar. Rekryteringsläget är fortsatt ansträngt inom flera yrkesgrupper, höga volymer inom placeringar, ökade hjälpmedelskostnader, variationer i behov inom hemtjänsten, samt minskat behov inom vård- och omsorgsboende påverkar verksamheternas förutsättningar att nå ekonomi i balans. Det finns en viss obalans mellan verksamhetens uppdrag, volymer och rätt förutsättningar, vilket behöver hanteras långsiktigt. Arbetet med att utveckla öppenvård, hemmaplanslösningar och effektivare arbetssätt fortsätter och bedöms vara avgörande för att långsiktigt skapa en hållbar verksamhet med god kvalitet. Inom utbildningsverksamheten pågår utvecklingsarbete kopplat till undervisning, närvaro och måluppfyllelse samtidigt som verksamheterna arbetar med anpassning till förändrade elevunderlag och nya krav. Även inom samhällsbyggnadsrelaterade verksamheter pågår arbete med att stärka planering, framförhållning och samordning i frågor kopplade till investeringar, lokalförsörjning och utveckling av kommunens anläggningar och miljöer. Det pågår en omställning inom lokalförsörjningsområdet med fokus på effektivare lokalutnyttjande, minskade kostnader och stärkt samordning mellan verksamheternas behov och kommunens fastighetsekonomi. Arbete pågår bland annat med åtgärdsvalsstudier, avveckling och uthyrning av tomställda verksamhetslokaler samt utveckling av mer långsiktiga och samordnade arbetssätt inom lokalförsörjningen. Ett ökat fokus på användandeperspektiv, samlokalisering och gemensam planering bedöms skapa bättre förutsättningar för en mer hållbar och kostnadseffektiv användning av kommunens lokaler över tid. Digitalisering, utveckling av systemstöd och förbättrade administrativa processer är inom flera verksamheter viktiga delar i arbetet för att stärka kvalitet och effektivitet. Dock är utvecklingsarbetet resurskrävande och kan vid 15 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige sidan av krav på ordinarie leveranser påverka genomförandeförmågan. Inom bolagskoncernen fortsätter arbete med investeringar, effektiviseringar och utveckling av verksamheterna utifrån förändrade marknadsförutsättningar. Flera bolag prognostiserar resultat i nivå med budget samtidigt som delar av verksamheten påverkas av osäkerhet kopplad till energimarknad, vakansgrad och stora investeringsbehov. Arbete fortsätter också för att stärka långsiktig hållbarhet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet inom energi- och fastighetsområdena. Arbetet med att stärka kvalitet ihop med effektivitet utvecklas inom flera områden, men fortsatt utvecklingsarbete krävs för att långsiktigt säkerställa god leveransförmåga och en hållbar resursanvändning i kommunkoncernens verksamheter. 2.1.2.4.2 Prognossäkerhet vid ekonomiska uppföljningar Beskrivning Ett aktivt arbete med prognossäkerhet skapar förutsättningar för att budgeterade medel kommer i arbete och att åtgärder kan tas fram vid eventuellt negativa prognoser. Kommentar Det finns en större medvetenhet kring prognoshantering och förhållningssätt till denna, enligt kommunens ekonomiska styrprinciper. Det är viktigt att planera långsiktigt, att identifiera kostnadsposter över tid och att dessa så långt som möjligt omhändertas inom respektive nämnds ekonomiska ram. Gislaveds kommun betonar vikten av träffsäkra ekonomiska prognoser för att möjliggöra rätt beslut och prioriteringar. Prognoser av hög kvalitet är avgörande för att planera resurser samt göra politiska och verksamhetsmässiga prioriteringar. Vid större prognostiserade överskott eller underskott ska omprioriteringar och åtgärder verkställas aktivt för att säkerställa en ekonomi i balans. Ekonomin är överordnad verksamheten enligt kommunens ekonomiska styrprinciper och över- eller underskott hanteras i första hand av respektive nämnd. För att förbättra prognossäkerheten och ekonomin krävs fortsatta åtgärder. Kommunen kan inte förvänta sig större positiva förändringar i skatteintäkter och statsbidrag på kort sikt, vilket innebär att grunduppdrag, kultur, arbetssätt samt ledning och styrning är i behov av kontinuerlig översyn och omprövning. Nämnder och förvaltningar behöver verkställa beslut som leder till en ekonomi i balans och samordna verksamhet och ekonomi ytterligare. En hög prognossäkerhet är mer utmanande när en verksamhet är under större förändring och efter första tertialet kan fortfarande mycket tillkomma under resterande del av året som inte var känt när första prognosen för året 16 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige lämnades. För tillfället påverkas flertalet landsbygdskommuner negativt av nettoutflyttning samt en demografisk förändring med allt fler äldre som i detalj är svåra att prognostisera ekonomiskt. Det är dock inte desto mindre viktigt med hög prognossäkerhet och att nämnder och förvaltningar aktivt arbetar med både anpassningar samt verkställer aktiva åtgärder för att vända/påverka utvecklingen. Alla verksamheter behöver fortsatt aktivt arbeta för en ekonomi i balans. Vissa verksamheter påverkas mer av befolknings- och demografiförändringen än andra även att flertalet påverkas på ett eller annat sätt. Arbetet med förändrade arbetssätt och organisation är ett kontinuerligt arbete som fortsatt behöver anpassas och utvecklas efter omvärldens förändringar och krav. Någon egentlig bedömning av prognossäkerhet för respektive verksamhet är först möjlig att göra vid årsbokslutet när årets budgetavvikelse är definitiv för 2026. 17 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 2.2 Förväntad utveckling Under 2026 fortsätter verksamheterna arbetet med effektiviseringar för en ekonomi i balans. Behov av fortsatt effektiviseringar och prioritering kvarstår. Även framåt finns behov av utvecklade arbetssätt och stärkt samverkan inom och mellan nämnderna samt med andra kommuner. För att säkerställa kvalitet och långsiktig hållbarhet behöver kommunen tydligare prioritera insatser som bidrar till måluppfyllelse och värdeskapande. Digitalisering, automatisering och gemensamma arbetssätt är centrala verktyg och utgör prioriterade utvecklingsområden nu och framtiden. Kompetensförsörjning är en fortsatt strategisk utmaning. Den demografiska förändringen innebär att kommunen måste hitta metoder för att både attrahera och behålla medarbetare i en tid då tillgången till arbetskraft minskar. Brist på arbetskraft kan leda till användning av externa konsulter, högre kostnader och sämre kontinuitet. Rekryteringsutmaningen är stor, både för offentliga och privata arbetsgivare. Kommunen kommer att behöva fortsätta att utveckla sina strategier och program för att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning och möta framtidens behov. Digitalisering av processer och information som syftar till att få effektiva och stödjande lösningar är ett av flera verktyg. Parallellt med detta behövs det metoder för att minska behovet av mänsklig arbetskraft på sikt. Den demografiska utvecklingen innebär förändrade behov av kommunal service och krav på anpassning av verksamheternas omfattning och arbetssätt. Utveckling av förebyggande och samordnade arbetssätt, bland annat inom Nära vård och nya socialtjänstlagen, bör fortsatt prioriteras. Omvärldsutvecklingen ställer ökade krav på kommunens förmåga att hantera risker och nya uppdrag. Arbetet med civil beredskap, cybersäkerhet och klimatomställning kommer att vara centrala utvecklingsområden under kommande år. För vissa verksamheter, särskilt inom samhällsutveckling, behöver uppföljning och styrning fortsätta utvecklas med större fokus på effekt och värdeskapande. Det finns också behov av tydligare politiska prioriteringar kring ambitionsnivå och långsiktigt hållbar servicenivå. De utmaningar som finns att hantera i en kommuns komplexa planerings- och utvecklingsarbete spänner över många områden, där en bredd av kompetenser behöver involveras. Exempel på detta är de utmaningar som klimatförändringar innebär för långsiktig planering, ökade krav på energieffektivisering i fastighetsbeståndet samt insatser för ökat lokalt demokratiskt engagemang. Genom rätt resurser och samarbete både inom koncernen samt med andra kommuner och regioner stärks kraften att möta utmaningar. Även inom bolagskoncernen kvarstår flera strategiska utvecklingsfrågor kommande år. Det gäller bland annat vakansutveckling i bostadsbeståndet, långsiktig fastighetsutveckling, investeringar inom energi och infrastruktur samt 18 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige utveckling av hållbara och leveranssäkra energilösningar. Osäkra marknadsförutsättningar, förändrade kostnadsnivåer och stora investeringsbehov påverkar förutsättningarna framåt. Kommunen levererar i flera delar god kvalitet, men i vissa fall till en hög kostnadsnivå. Det tydliggör behovet av prioriteringar mellan ambitionsnivå, kvalitet och tillgänglighet. Under kommande år bör fokus vara på en mer effektiv resursanvändning, stärkt styrmodell samt fortsatt utveckling av gemensamma processer. Intäktsutvecklingen i vissa verksamheter är osäker, bland annat till följd av förändrade regelverk och avgiftsmodeller. Flera av de utmaningar som identifierats bedöms vara av strukturell karaktär och visar behov av långsiktiga strategiska ställningstaganden. Detta gäller bland annat kompetensförsörjning, lokalförsörjning, strukturen för omsorgsplatser samt anpassning av verksamheternas omfattning och innehåll. Kommunen påverkas också av ett omfattande förändringstryck kopplat till ny och förändrad lagstiftning inom flera verksamhetsområden. Inom skolområdet väntar omfattande reformer under perioden 2026-2028. Totalt handlar det om cirka 14 reformer kopplade till bland annat tioårig grundskola, nya läroplaner, trygghet och studiero, elevhälsa, betygssystem samt förändringar inom gymnasieskolan. Reformtakten ställer ökade krav på omvärldsbevakning, planering, implementering och utveckling av lokala arbetssätt. Även utvecklingen inom AI och digitalisering innebär nya möjligheter men också ökade krav på styrning, säkerhet och organisatorisk förmåga. Även den nya socialtjänstlagen innebär förändrade krav på förebyggande arbete, tidiga insatser och samverkan. Utvecklingen ställer ökade krav på omvärldsbevakning, analys, förberedelse och genomförandeförmåga inom hela kommunkoncernen. Det finns behov av att i god tid planera för förändrade arbetssätt, kompetensbehov, processer och resursfördelning utifrån nya lagkrav och reformer. Även inom civil beredskap och räddningstjänst ökar kraven successivt. Utvecklingen inom totalförsvar, säkerhetsskydd och Räddningstjänst under höjd beredskap innebär ökade krav på planering, utbildning, samverkan, robusthet och organisatorisk förmåga. För räddningstjänsten påverkar även förändrade krav inom bland annat ledning, övning, materiel, informationssäkerhet verksamhetens långsiktiga planeringsförutsättningar. Kommunkoncernens ekonomi på sikt Befolkningsframskrivningen pekar på ett minskat antal invånare i Gislaveds kommun över tid vilket i så fall medför att även skatteintäkter och bidrag kommer att minska. Framtida befolkningsutveckling och dess sammansättning kommer att påverka kommunkoncernen både verksamhetsmässigt som ekonomiskt. 19 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Tillsammans med den demografiska förändringen innebär det att kommunkoncernen behöver både anpassa sin verksamhet men samtidigt även utveckla verksamheten ytterligare. Det är av stor vikt att kommunkoncernen inte enbart agerar reaktivt utan även fortsätter aktivt med arbetet att skapa ytterligare attraktivitet för Gislaveds kommun för att därigenom både behålla befintliga kommuninvånare som att attrahera nya. Det är prioriterat att nämndernas arbete med att upprätthålla en ekonomi i balans fortsätter, fördjupas och samordnas för att uppnå kommunfullmäktiges finansiella mål. I annat fall riskerar kommunen att hamna i en svår ekonomisk situation, vilket skulle kräva mer drastiska åtgärder. Dessa åtgärder skulle bland annat kunna innebära att nuvarande investeringsnivåer inte kan upprätthållas och behövas sänkas till lägre nivåer, vilket skulle vara negativt för kommunens framtida utveckling och attraktivitet. 20 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 3 Ekonomisk redovisning 3.1 Uppföljning 3.1.1 Uppföljning driftredovisning Prognos Budget- Justerad Prognos Utfall KF-budget budget- (mnkr) justeringar budget helårs- 2026-04-30 2026 avvikelse 2026 2026 utfall U1 (helår) U1 Bygg- och miljönämnden 2,1 -6,4 -0,4 -6,8 -6,8 0,0 Kommunstyrelsen -90,9 -223,4 0,8 -222,6 -225,3 -2,7 Räddningsnämnden -14,3 -42,3 -1,0 -43,3 -43,3 0,0 Samhällsutvecklings- -82,8 -223,0 -2,0 -225,1 -224,9 0,2 nämnden Socialnämnden -255,1 -748,1 -6,2 -754,3 -773,3 -19,0 Utbildningsnämnden -279,3 -817,7 -16,6 -834,3 -834,3 0,0 Överförmyndarnämnden -0,6 -2,8 0,0 -2,8 -2,8 0,0 Summa nämnder -721,0 -2 063,6 -25,5 -2 089,1 -2 110,6 -21,5 Finansförvaltningen 762,0 2 109,3 25,5 2 134,8 2 152,8 18,0 Resultat 41,1 45,7 0,0 45,7 42,2 -3,5 Ekonomisk kommentar Bygg- och miljönämnden Nämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Tjänstledigheter och vakanser finns inom verksamheten och rekrytering pågår. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott på 2,7 mnkr, främst kopplat till tomställda verksamhetslokaler samt större projekt och förändringsarbete inom strategisk planering utan fullt budgetutrymme. Flera verksamheter visar samtidigt överskott till följd av vakanta tjänster, återhållsamhet och pågående omställningsarbete utifrån effektiviseringskrav, vilket delvis väger upp underskottet. Räddningsnämnden Räddningsnämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Ekonomin påverkas av antal larm och uttryckningar, som de senaste åren varit färre än tidigare. Större händelser kan dock påverka utfallet. Samhällsutvecklingsnämnden Samhällsutvecklingsnämnden prognostiserar ett mindre överskott på 0,2 mnkr. Verksamheterna arbetar löpande för att nå ekonomi i balans. Vissa områden visar balans medan andra, främst kultur- och fritidsavdelningen samt måltidsverksamheten, fortsatt genomför större omställningar trots tecken på förbättrad ekonomi. Avgörande är att ofinansierade uppdrag inte tillkommer. Flera verksamheter påverkas även av förändringar i andra nämnder, vilket gör intern dialog viktig för rätt anpassningar i rätt tid. 21 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett underskott på 19 mnkr. Störst underskott finns inom vård- och omsorgsboende (-16 mnkr) samt ordinärt boende, hälso- och sjukvård och myndighet (-3 mnkr). Underskottet drivs främst av höga personalkostnader, sjukfrånvaro, inhyrd personal, förändrade vårdbehov och strukturella kostnader där budgeten inte motsvarar behoven. Omställningen till mer förebyggande arbetssätt innebär också ökade kostnader på kort sikt. Samtidigt syns positiva effekter genom minskade konsultkostnader, förbättrad sjukfrånvaro och mer kostnadseffektiva arbetssätt. Flera åtgärder har gett resultat, men tidigare kostnadsnivåer och svårigheter att snabbt anpassa organisation och bemanning påverkar fortfarande helårsutfallet. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Nämnden arbetar med omställning utifrån minskat antal barn och ungdomar samt effektiviseringskrav. Underskott inom grundskola och anpassad grundskola vägs upp av överskott inom övriga verksamhetsområden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden prognostiserar en ekonomi i balans. Finansförvaltningen Finansförvaltningen prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 18 mnkr. En viktig faktor för finansförvaltningens prognostiserade överskott är utvecklingen av skatteunderlaget och skatteintäkterna. I prognosen är hänsyn tagen till medfinansiering och eventuell avsättning till deponin i Mossarp. 3.1.2 Uppföljning investeringsredovisning (netto) Justerad Avvikelse Utfall Budget Ombudget- (mnkr) budget Prognos U1 mot 2026-04-30 KF 2026 ering 2026 budget Bygg- och miljönämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 24,1 306,0 7,5 313,5 211,0 102,5 Räddningsnämnden 3,7 6,0 1,6 7,6 8,9 -1,2 Samhällsutvecklings- 3,6 118,0 37,4 155,3 102,2 53,1 nämnden exkl VA Socialnämnden 0,1 5,6 2,9 8,5 8,5 0,0 Utbildningsnämnden 1,5 5,5 1,5 7,0 7,0 0,0 Summa 33,0 441,1 50,9 492,0 337,6 154,4 Taxefinansierade 11,3 60,0 49,5 109,5 96,5 13,0 investeringar, VA Totala investeringar 44,3 501,1 100,4 601,4 434,1 167,4 22 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Ekonomisk kommentar Enligt prognosen planeras cirka 72 procent av den totala investeringsbudgeten att användas under 2026. Motsvarande andel för enbart den skattefinansierade investeringsbudgeten är 69 procent och för den taxefinansierade investeringsbudgeten cirka 88 procent. Nyttjandegraden av investeringsbudgeten är till stor del beroende på hur tidplanen för vissa stora investeringsprojekt som till exempel nytt badhus i Gislaved följer planeringen. 3.1.3 Uppföljning exploateringsverksamheten - likviditetsplan Prognosavvikelse mot Exploateringsområde Budget 2026, mnkr Prognos U1 budget 2026 Smålandia 2.0 Gislaved 25,0 6,0 19,0 Tippvägen Gislaved 0,5 0,5 0,0 Biltema, Signelsö 1:25 Gislaved 17,0 17,0 0,0 Nöbbele Reftele 32,0 10,0 22,0 Exploatering övrigt 2026 10,1 5,0 5,1 Summa 84,5 38,5 46,1 Smålandia är i upphandlings- och projekteringsfas och bedöms under 2027 att vara i full gång För Nöbbele industriområde är Trafikverket igång med att bygga avfarten och börjar närma sig ett färdigställande. Infrastruktur för gata och VA planeras att påbörjas under kvartal 3-4 när upphandlingen är klar och tilldelad. Större delen av projektets utbyggnad kommer att vara klart under 2027. 23 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige 4 Kommunala bolag 4.1 Ekonomisk uppföljning Avvikelse Utfall Helårsprognos 1 Bokslut Bolag Budget 2026 helårsprognos 2026-04-31 2026-12-31 2025 mot budget 2026 Gislaved kommunhus AB -0,5 -0,2 -0,5 0,0 -2,6 Gislaved Energikoncern AB 0,0 0,1 0,0 0,0 0,2 Gislaved Energi AB 10,0 4,8 10,0 0,0 6,0 Gislaved Elnät AB 11,5 3,2 11,5 0,0 11,9 Gislaved Energiservice AB 1,4 1,2 1,4 0,0 0,7 Gislaved Energipark AB 0,0 -0,5 -1,5 -1,5 0,0 AB Gislavedshus 5,8 9,4 5,9 0,0 2,6 Gisletorp Lokaler AB 0,3 0,6 0,3 0,0 0,0 Enter Gislaved AB -4,5 -0,4 -4,6* -0,1 -3,6 Tingsslätt Fastighets i 0,4 0,1 0,4 0,0 0,3 Gislaved AB Resultat före 24,4 18,4 22,9 -1,5 15,4 bokslutsdisposition Bolagens utfall avser perioden januari till och med mars 2026. *Prognostiserat resultat innan bokslutsdispositioner (bl.a. koncernbidrag) och skatt. Prognostiserat resultat efter bokslutsdispositioner är minus 0,8 mnkr. Kommentar, helårsprognons Inledning Gislaveds bolagskoncern består för närvarande av fem bolag (exklusive moderbolaget). Energibolaget är en egen koncern inom bolagskoncernen med 4 bolag (exklusive moderbolaget). Gislaveds kommun organiserar de helägda bolagen under ett gemensamt moderbolag. Såväl moderbolag som dotterbolag är delar av Gislaveds kommunhuskoncern och ska alltid ha kommunkoncernperspektivet i beaktande. Bolagen ska skapa nytta för kommunen, dess näringsliv och medborgare. De kommunala bolagen är en del av kommunkoncernen. Bolagen ska därför utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till att främja hållbar utveckling och tillväxt inom kommunen samt utveckla samhällsnyttan inom sin sektor. Bolagen ska enskilt och gemensamt verka för att Gislaved är en attraktiv kommun utifrån fullmäktiges fastställda vision 2040 och övergripande inriktningsmål. I bolagens uppdrag ingår även ett samhällsansvar i syfte att bidra till en hållbar utveckling. 24 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Gislaved kommunhus AB (moderbolag) Gislaved kommunhus AB är moderbolag för Gislaved kommuns bolagskoncern. Moderbolagets uppgift är bland annat att: • arbeta med strategisk styrning • företräda kommunen som ägare gentemot dotterbolagen • skapa gemensamma arbetssätt för att därmed minska kostnader samt minska varje enskilt bolags sårbarhet vid till exempel personalomsättning för bolagens olika stödfunktioner. • sammanställa uppföljningar och rapporteringar till kommunfullmäktige. • tillse att den kommunala verksamheten styrs demokratiskt och att verksamheten följer tillämpliga lagar och principer. Prognostiserat resultat är i linje med budgeterat resultat om minus 0,5 mnkr. Moderbolagets ekonomiska resultat påverkas av koncernbidragets storlek. Koncernbidraget fastställs i slutet av varje verksamhetsår och prognostiseras inte, vilket innebär att alla bolag i bolagskoncernen lämnar sina prognoser avseende resultatet innan bokslutsdispositioner och skatt. Gislaved Energi koncern AB Bolaget är moderbolag inom den kommunala energikoncernen och har till uppgift att arbeta med strategisk ledning, ägar- och samordningsfunktion samt finans och kontrollfunktion för energikoncernen. Gislaved Energi AB Bolaget har till uppgift att producera, köpa, sälja och leverera energi samt erbjuda energirelaterade tjänster inom Gislaveds kommun. Prognostiserat resultat är i linje med budgeterat resultat om +10 mnkr. En stor del av bolagets resultat genereras under vinterhalvåret. I nuläget är inga större avvikelser eller händelser kända som kan komma att påverka budgeterat resultat för 2026. Gislaved Energi Elnät AB Bolaget har som huvudsaklig uppgift att äga, driva och utveckla elnätet i delar av Gislaved och därigenom säkerställa att hushåll och företag får en säker och fungerande eldistribution. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +11,5 mnkr. Gislaved Energiservice AB Bolaget har främst en intern service- och stödfunktion inom energikoncernen genom att tillhandahålla såsom drift- och servicetjänster samt teknisk och administrativ personal åt övriga bolag inom energikoncernen. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +1,4 mnkr. Gislaved Energipark AB Bolaget har som uppgift att utveckla och driva satsningar inom förnybar energi och ny energiteknik inom Gislaved som till exempel solcellsproduktion, energilagring med batterier, elbilsladdning samt utveckling av framtida energilösningar. 25 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun Gislaveds kommun Uppföljning 1 - 2026 - Kommunfullmäktige Prognostiserat underskott är minus 1,5 mnkr för 2026. Bolaget blev ett helägt dotterbolag i februari 2026 därav är ingen budget lagd för året. En viss stabilisering av kostnadsbilden märks redan och när bolaget kan verka på fler frekvensmarknader kommer detta att påverka lönsamheten gynnsamt. Inom 5 till 6 år bör bolaget ha goda möjligheter att generera ett positivt resultat. AB Gislavedshus Bolaget är ett allmännyttigt kommunalt bolag. Bolagets huvuduppdrag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda attraktiva och trygga hyresbostäder. Bolaget har också ett samhällsuppdrag att bidra till att göra Gislaveds kommun attraktiv att bo och verka i. Verksamheten ska samtidigt drivas enligt affärsmässiga principer. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +5,8 mnkr. En viktig faktor för bolagets ekonomi är utvecklingen av vakansgraden i bostadsbeståndet och fortsatt energieffektivisering inom beståndet. Gisletorp Lokaler AB Bolaget har i uppdrag att inom kommunen uppföra, sälja, äga, etablera och skapa genomströmning för nya näringsverksamheter och offentliga behov i lokaler och fastigheterna samt att äga, förvalta och utveckla Anderstorp Motorbana, Scandinavian Raceway. Bolaget ska kunna erbjuda en variation av lokaler. Bolaget ska även förvalta och hyra ut sanerings- och exploaterings- fastigheter på uppdrag av kommunstyrelsen. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +0,3 mnkr. En viktig fråga för den framtida utvecklingen av bolaget är frågan om Scandinavian Raceway. Ärendet ligger för avgörande vid Mark- och miljööverdomstolen sedan ett antal år tillbaka i tiden. Enter Gislaved AB Bolagets syfte är att vara en aktiv och operativ partner i utvecklingen av Gislaveds kommuns näringsliv. Genom att tillhandahålla nätverk, rådgivning och kommunikation, samt samla in och förmedla relevant kunskap och information, ska bolaget främja företagsutveckling och verka för ökad etablering av företag inom kommunen. Bolaget finansieras genom verksamhetsbidrag från kommunen, koncernbidrag samt projektmedel från Näringslivsrådet. Bolaget har sedan tidigare upparbetat ett större eget kapital där avsikten är att minska ner detta. Därav är det budgeterat 2026 med minus 0,8 mnkr efter bokslutsdispositioner. Prognosen i uppföljning 1 är i linje med beslutad budget. Tingslätt Fastighets AB i Gislaved Bolagets syfte är att äga och förvalta fast egendom, Tingsslätt 12, samt bedriva uthyrning av densamma till externa parter. Prognostiserat resultat är i linje med beslutad budget om +0,4 mnkr. En avgörande faktor för bolagets ekonomi är att fastigheten Tingsslätt 12 uthyres till extern part samt att inga större och mer omfattande renoveringsbehov uppstår. 26 [26] Kommunfullmäktige Gislaveds kommun GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(2)

Ksau §102 Dnr: KS.2026.125 1.3.1 Regler för inköp och upphandling Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Regler för inköp och upphandling, daterat den 6 maj 2026, samt att Regler för inköp och upphandling daterade den 18 september 2024 upphör att gälla den 9 juni 2026. Ruth Johannesson (MiG) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har reviderat reglerna för inköp och upphandling. Förutom förändringar av redaktionell karaktär är avsnitt 3 "Välfärdsbrott" tillagd och avsnitt 13 "Direktupphandling" omarbetade i sin helhet. Förändringen innebär att tillvägagångssättet har förändrats samt att beloppsgränser har höjts för att likställas med upphandlingslagarna. Syftet med förändringen är att förenkla processen för att vara mer flexibel och följa den samhällsekonomiska kostnadsutvecklingen bättre och för att skapa bättre möjligheter för det lokala näringslivet. Bedömningen är att förändringen inte får några negativa ekonomiska konsekvenser eller andra negativa konsekvenser. Styrdokumentet för inköp och upphandling reglerar hur varor, tjänster och entreprenader ska anskaffas på ett rättssäkert, effektivt och affärsmässigt sätt. De utgår från gällande lagstiftning, främst lagen om offentlig upphandling (LOU), och syftar till att säkerställa att offentliga medel används ansvarsfullt samt att konkurrensen på marknaden tas tillvara. Dokumenten anger övergripande principer såsom likabehandling, icke- diskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Dokumentet beskriver även ansvarsfördelning inom organisationen, inklusive roller för beställare, upphandlingsfunktion och beslutsfattare. Riktlinjerna tydliggör även hur direktupphandlingar får genomföras samt vilka beloppsgränser och dokumentationskrav som gäller. En central del är att främja hållbara inköp, vilket innebär att miljömässiga, sociala och etiska hänsyn ska integreras i upphandlingarna när så är möjligt och relevant. Sammanfattningsvis ska regler för inköp och upphandling bidra till en enhetlig och professionell inköpsprocess som minimerar risker, säkerställer regelefterlevnad och skapar långsiktigt värde för kommunen och dess invånare. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att anta Regler för inköp och upphandling, daterade den 6 maj 2026, samt att Regler för inköp och upphandling daterade den 18 september 2024 upphör att gälla den 9 juni 2026. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(2) Ksau §102 (forts.) Beslutsunderlag Regler för inköp och upphandling, daterat den 18 september 2024. Regler för inköp och upphandling, daterat den 6 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 11 maj 2026. Yrkanden Evagelos Varsamis (S), Sandy Kindbladh (WeP), Carina Johansson (C), Ylva Samuelsson (S): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Evagelos Varsamis (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-11 Anders Olsson Dnr: KS.2026.125 Regler för inköp och upphandling Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Regler för inköp och upphandling, daterade den 6 maj 2026, samt att Regler för inköp och upphandling daterade den 18 september 2024 upphör att gälla den 9 juni 2026. Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har reviderat reglerna för inköp och upphandling. Förutom förändringar av redaktionell karaktär är avsnitt 3 "Välfärdsbrott" tillagd och avsnitt 13 "Direktupphandling" omarbetade i sin helhet. Förändringen innebär att tillvägagångssättet har förändrats samt att beloppsgränser har höjts för att likställas med upphandlingslagarna. Syftet med förändringen är att förenkla processen för att vara mer flexibel och följa den samhällsekonomiska kostnadsutvecklingen bättre och för att skapa bättre möjligheter för det lokala näringslivet. Bedömningen är att förändringen inte får några negativa ekonomiska konsekvenser eller andra negativa konsekvenser. Styrdokumentet för inköp och upphandling reglerar hur varor, tjänster och entreprenader ska anskaffas på ett rättssäkert, effektivt och affärsmässigt sätt. De utgår från gällande lagstiftning, främst lagen om offentlig upphandling (LOU), och syftar till att säkerställa att offentliga medel används ansvarsfullt samt att konkurrensen på marknaden tas tillvara. Dokumenten anger övergripande principer såsom likabehandling, icke- diskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Dokumentet beskriver även ansvarsfördelning inom organisationen, inklusive roller för beställare, upphandlingsfunktion och beslutsfattare. Riktlinjerna tydliggör även hur direktupphandlingar får genomföras samt vilka beloppsgränser och dokumentationskrav som gäller. En central del är att främja hållbara inköp, vilket innebär att miljömässiga, sociala och etiska hänsyn ska integreras i upphandlingarna när så är möjligt och relevant. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) Sammanfattningsvis ska regler för inköp och upphandling bidra till en enhetlig och professionell inköpsprocess som minimerar risker, säkerställer regelefterlevnad och skapar långsiktigt värde för kommunen och dess invånare. Beslutsunderlag Regler för inköp och upphandling beslutade den 18 september 2024. Regler för inköp och upphandling daterade den 6 maj 2026 (med förändringar markerade). Regler för inköp och upphandling, daterade den 6 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 11 maj 2026. Anna Sanell Anders Olsson Biträdande kommundirektör Ekonomichef Beslutet skickas till: Alla nämnder och förvaltningar Kommunala bolag KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum inkl. dnr: 2026-xx-xx, §x. Dnr KS.2026.125 Gäller för: ? Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Vart fjärde år eller vid behov Följs upp: Ekonomiavdelningen Riktlinjer för inköp och upphandling 2026-05-06 Gislaveds kommun 2 [8] Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................. 3 2 Omfattning ............................................................................................................ 3 3 Välfärdsbrott ......................................................................................................... 4 4 Mutor och korruption ........................................................................................ 4 5 Upphandlingskompetens .................................................................................... 4 6 Avtal ........................................................................................................................ 5 7 Ansvarsfördelning ................................................................................................ 5 8 Upphandlingsprocessen ...................................................................................... 5 9 Samordnad upphandling ..................................................................................... 6 10 Köp/Leasing eller hyra ........................................................................................ 6 11 Hållbar upphandling ............................................................................................. 6 12 Social hänsyn ......................................................................................................... 6 13 Direktupphandling ............................................................................................... 7 13.1 Direktupphandlingsgränser ........................................................................ 7 13.1.1 Vara/tjänst/entreprenad ...................................................................... 7 13.1.2 Sociala tjänster och andra särskilda tjänster ................................... 7 13.2 Beställning vid direktupphandling.............................................................. 7 13.3 Otillåten direktupphandling ....................................................................... 8 14 Köp av annan verksamhet inom kommunen ................................................. 8 Gislaveds kommun 3 [8] 1 Inledning Regler för inköp och upphandling grundar sig på lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) samt kommunens policy för inköp och upphandling, och ska säkerställa ett korrekt agerande vid inköp och upphandling i Gislaveds kommun. Reglerna syftar till att främja en hållbar utveckling, bästa hushållning med kommunala medel samt att bidra till att resurser kan frigöras inom kommunens förvaltningar och dess verksamheter. Kommunstyrelsen beslutar om upprättande av kommunövergripande regler. Alla medarbetare som berörs av inköpsprocessen ska ha kännedom om och tillämpa kommunens regler samt övriga gällande styrdokument. Samtliga medarbetare som ska beställa ska gå en beställarutbildning samt ha en beställarrätt från chef avseende vilka befogenheter som medarbetaren har. För att nyttja resurserna rätt bör kommunens samlade kompetens tas tillvara och antalet beställare per avdelning minimeras så att inköpsprocessen blir så bra som möjligt. Reglerna omfattar köp, leasing, hyra av varor, tjänster eller entreprenader för kommunens samtliga nämnder och förvaltningar. Policy och regler för upphandling och inköp omfattar inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal samt anskaffning av fastighet. 2 Omfattning Lagarna grundar sig på fem grundläggande principer: • likabehandlingsprincipen • transparensprincipen • icke-diskrimineringsprincipen • proportionalitetsprincipen • principen om ömsesidigt erkännande Oavsett belopp ska kommunernas samtliga upphandlingar och inköp alltid genomföras på ett sådant sätt att kommunernas agerande inte strider mot någon av principerna, vilket bland annat innebär att: • befintlig konkurrens utnyttjas • anbudstiden är skäligt lång • upphandling sker med helhetssyn och utifrån ett totalkostnadsperspektiv, där kommunens bästa har företräde framför enskild nämnds/förvaltnings intresse Gislaveds kommun 4 [8] • krav på leverantörer är proportionerliga och transparenta • krav på varor och tjänster är rimliga och behovsstyrda • leveranstider är rimliga • relevanta miljökrav, sociala och etiska krav alltid ska beaktats • vid behov ställa kollektivavtalsliknande villkor • ha en öppen och förtroendeskapande dialog med alla leverantörer • den absoluta anbudssekretessen iakttas • följa upp hur leverantörer uppfyller ingångna avtal Kraven som ställs ska motsvara kommunens behov och de varor, tjänster och entreprenader som upphandlas ska ha rätt funktion, vara av rätt kvalitet, levereras på rätt plats och i rätt tid. Beställning av ny upphandling ska planeras i god tid och genomföras i nära samverkan mellan upphandlingsenheten och sakkunniga företrädare för de förvaltningar som upphandlingen berör. Upphandling ska ske med de konkurrensmöjligheter som finns och kommunens alla policys, riktlinjer och regler ska beaktas i tillämpliga delar. 3 Välfärdsbrott Välfärdsbrottslighet utgör en risk i offentlig upphandling och kan innebära att oseriösa leverantörer tillskansar sig offentliga medel genom felaktiga uppgifter, skatteundandragande eller bristande regelefterlevnad. Kommunen ska därför, inom gällande lagstiftning och tillgängliga resurser, vidta proportionerliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och motverka sådana förfaranden. 4 Mutor och korruption Kommunen ska i alla sammanhang ha ett professionellt förhållningssätt till leverantörer. Det är särskilt viktigt i samband med en pågående upphandling och när myndighetsbeslut ska fattas. Se gällande version av Riktlinje för att motverka mutor, korruption, oegentligheter eller jäv i verksamheter och bolag. 5 Upphandlingskompetens Kommunens samlade kompetens ska tas tillvara för att genomföra effektiva och affärsmässiga upphandlingar. Kommunstyrelsen ansvarar för att det inom kommunen finns en central upphandlingsenhet med upphandlingskompetens. Upphandlingsenheten ansvarar för och informerar om upphandlingsprocessen. Gislaveds kommun 5 [8] 6 Avtal Kommunens anställda och förtroendevalda ska känna till och alltid använda de upphandlade avtal som finns. Finns det avtal för vara/tjänst/entreprenad ska dessa användas oavsett belopp för köpet. Kommunens avtal ska finnas tillgängliga på ett överskådligt sätt för alla beställande enheter. Upphandlingsenheten ansvarar för att avtalen läggs in i en databas, tillgänglig via kommunens intranät. 7 Ansvarsfördelning Respektive nämnd beslutar om upphandling som endast berör nämndens egen verksamhet eller behov inom nämndens förvaltningsområde. Kommunstyrelsen beslutar om upphandlingar som är nämndövergripande. Vid en upphandling äger den beställande förvaltningen processen och ska driva den framåt. Upphandlaren står för den upphandlingsmässiga kompetensen och kvalitetssäkringen av upphandlingen utifrån ett juridiskt och affärsmässigt perspektiv. Förvaltningen ansvarar för att finansiella medel finns och för att utse lämplig personal med rätt kompetens. Deltagarna från förvaltningarna ska ha mandat att ställa verksamhetskrav och tillvarata nämndens/förvaltningens behov. Vid behov av annan kompetens vid kravställning, t.ex. hållbarhet, miljö och it-krav, ska beställaren ta kontakt med respektive enhet i den mån det finns kompetens alternativt ta in externt kompetensstöd. Förvaltningen ska även undersöka marknadens förutsättning och beskriva föreliggande behov av varan, tjänsten eller entreprenaden och utifrån detta skriva en kravspecifikation samt utvärdera inkomna anbuds uppfyllande av kravspecifikationen. Använder förvaltningen externt konsultstöd för framtagande av kravspecifikation och stöd i övrigt gällande upphandlingens innehåll, ansvarar förvaltningen för kvalitetssäkring av konsultens leverans. 8 Upphandlingsprocessen Finns inget avtal ska den ansvariga förvaltningen genomföra en beställning av upphandling. Upphandlingsenheten beslutar i samråd med förvaltningen sedan hur upphandlingen ska genomföras. Upphandlingsprocessen ska följa lagen om offentlig upphandling och innebär bl.a. • att ett tydligt upphandlingsunderlag tas fram med kravspecifikation och avtalsvillkor • annonsering • öppning av anbud Gislaveds kommun 6 [8] • prövning och utvärdering • tilldelning • kontraktskrivande • eventuell överprövning • eventuell sekretessprövning Samtliga krav som ställs i upphandlingsunderlaget måste kunna följas upp. Det är beställarens ansvar att följa upp ställda krav. 9 Samordnad upphandling Samordnade upphandlingar bör genomföras då det finns samordningsvinster. Den centrala upphandlingsenheten ska verka för att samordning av upphandlingar sker. Kommunen är medlem i flera olika inköpscentraler. Innan avrop från inköpscentralens avtal ska en utredning göras och beslut fattas om det är förmånligt för kommunen som helhet att ansluta sig till ramavtalet eller om en egen upphandling ska genomföras. Kommunen måste varit ansluten till inköpscentralen vid tidpunkten för upphandlingens genomförande för att kunna nyttja ramavtalet. 10 Köp/Leasing eller hyra Huvudregeln är att varor ska köpas d.v.s. inte hyras eller leasas. Avsteg från huvudregeln kan göras av ekonomichef. 11 Hållbar upphandling Kommunen ska eftersträva en ständig miljöförbättring på de varor, produkter och tjänster som upphandlas. Kommunen ska i alla sina inköp och upphandlingar ställa relevanta hållbarhetskrav. Kommunens övergripande policys och styrdokument ska följas. Upphandlingsmyndighetens framtagna hållbarhetskriterier ska användas som ett stöd för kommunen. Det är beställarens ansvar att ta fram och följa upp ställda krav. 12 Social hänsyn Social hänsyn i upphandling innebär att upphandlingar kan användas som ett arbetsmarknadsverktyg. När det är möjligt och lämpligt så förs ett särskilt kontraktsvillkor om sysselsättning in. Gislaveds kommun 7 [8] 13 Direktupphandling Direktupphandling får endast användas om inget avtal finns eller inköpets värde inte uppskattas överstiga direktupphandlingsgränsen. Värdet av det som ska upphandlas ska uppskattas till det totala belopp som kommer att betalas. En upphandling får inte delas upp i syfte att kringgå bestämmelserna. När värdet av upphandlingen beräknas ska även möjliga options- och/eller förlängningsklausuler ingå. Direktupphandlingsgränsen gäller för alla likvärdiga inköp i kommunen. Den som genomför en direktupphandling ska alltid förvissa sig om att ett erbjudet pris är rimligt, t.ex. genom en prisjämförelse. 13.1 Direktupphandlingsgränser 13.1.1 Vara/tjänst/entreprenad Om det uppskattade värdet på den planerade upphandlingen av vara/tjänst/entreprenad är: • Mindre än 100 000 kr kan inköpet genomföras hos lämplig leverantör. Är köpet över 75 000 kr skickas ”Dokumentation direktupphandling” till upphandlingsenheten. • Över 100 000 kr till direktupphandlingsgränsen ska upphandlingsenheten kontaktas för vidare handläggning och dokumentation. 13.1.2 Sociala tjänster och andra särskilda tjänster Om det uppskattade värdet på den planerade upphandlingen av sociala tjänster och andra särskilda tjänster är: • Mindre än 100 000 kr kan inköpet genomföras hos lämplig leverantör. Är köpet över 75 000 kr skickas ”Dokumentation direktupphandling” till upphandlingsenheten. • Över 100 000 till direktupphandlingsgränsen ska upphandlingsenheten kontaktas för vidare handläggning och dokumentation. 13.2 Beställning vid direktupphandling I första hand ska varor beställas med leverans till anvisad leveransadress. I undantagsfall kan köp göras i fysisk butik. Beställaren ansvarar för att fakturering sker elektroniskt med 30 dagars betalningsvillkor där referenskod och beställarens namn framgår. Gislaveds kommun 8 [8] Beställs en tjänst ska den formuleras innan uppdraget påbörjas och bekräftas av leverantören. Dokumentera bland annat omfattning, startdatum och slutdatum. Vissa inköp går inte att beställa eller få fakturerade, t.ex. kostnader för utflykter med brukare. Dessa medarbetare kan då få ett personligt bankkort. Bankkortet får enbart användas när det inte är möjligt att få inköpta varor/tjänster fakturerade. Det är den enskilda medarbetarens skyldighet att kvitton redovisas i enlighet med gällande rutiner. Inköp av varor/tjänster ska inte ske via personliga utlägg då detta medför ytterligare kostnader avseende administration enligt redovisningslagen. 13.3 Otillåten direktupphandling Om en otillåten direktupphandling har genomförts kan avtalet ogiltigförklaras, leverantören kan kräva skadestånd och en upphandlingsskadeavgift kan utdömas. Eventuella böter belastar beställarens enhet. 14 Köp av annan verksamhet inom kommunen Om kommunen vill köpa av bolag/stiftelse inom kommunkoncernen, finns i vissa fall undantag i LOU. En prövning gällande om undantaget är tillämpligt ska göras i varje enskilt fall. En sådan prövning ska genomföras i samverkan med upphandlingsenheten och resultatet av prövningen ska dokumenteras. Styrdokument Dokumenttyp:Regler Beslutatav:Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: Ansvarig:Ekonomichefen Revideras:Vart4:eårellervidbehov Följasupp:Vart4:eårellervidbehov Regler för inköp och upphandling 2026-05-06 Gulmarkerad text: ny text Blåmarkerad text: omarbetad text Rödmarkerad text: borttagen text Gislavedskommun 2[8] Innehållsförteckning 1 Inledning.....................................................................................................................................3 2 Omfattning.................................................................................................................................3 3 Välfärdsbrott..............................................................................................................................4 4 Mutorochkorruption.................................................................................................................4 5 Upphandlingskompetens............................................................................................................4 6 Avtal...........................................................................................................................................5 7 Ansvarsfördelning.......................................................................................................................5 8 Upphandlingsprocessen..............................................................................................................6 9 Samordnadupphandling............................................................................................................6 10 Köp/Leasingellerhyra................................................................................................................6 11 Hållbarupphandling...................................................................................................................7 12 Socialhänsyn..............................................................................................................................7 13 Direktupphandling......................................................................................................................7 13.1 Direktupphandlingsgränser..................................................................................................7 13.1.1 Vara/tjänst/entreprenad................................................................................................7 13.1.2 Socialatjänsterochandrasärskildatjänster..................................................................8 13.2 Beställningviddirektupphandling........................................................................................8 13.3 Otillåtendirektupphandling.................................................................................................8 14 Köpavannanverksamhetinomkommunen..............................................................................8 Gislavedskommun 3[8] 1 Inledning Regler för inköp och upphandling grundar sig på lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) samt kommunens policy för inköp och upphandling och ska säkerställa ett korrekt agerande vid inköp och upphandling i Gislaveds kommun. Reglerna syftar till att främja en hållbar utveckling, bästa hushållning med kommunala medel samt att bidra till att resurser kan frigöras inom kommunens förvaltningar och dess verksamheter. Kommunstyrelsen beslutar om upprättande av kommunövergripande regler. Alla medarbetare som berörs av inköpsprocessen ska ha kännedom om och tillämpa kommunens regler samt övriga gällande styrdokument. Samtliga medarbetare som ska beställa ska gå en beställarutbildning samt ha en beställarrätt från chef avseende vilka befogenheter som medarbetaren har. För att nyttja resurserna rätt bör kommunens samlade kompetens tas tillvara och antalet beställare per avdelning minimeras så att inköpsprocessen blir så bra som möjligt. Reglerna omfattar köp, leasing, hyra av varor, tjänster eller entreprenader för kommunens samtliga nämnder och förvaltningar. Policy och regler för upphandling och inköp omfattar inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal samt anskaffning av fastighet. 2 Omfattning Lagarna grundar sig på fem grundläggande principer: • likabehandlingsprincipen • transparensprincipen • icke-diskrimineringsprincipen • proportionalitetsprincipen • principen om ömsesidigt erkännande Oavsett belopp ska kommunernas samtliga upphandlingar och inköp alltid genomföras på ett sådant sätt att kommunernas agerande inte strider mot någon av principerna, vilket bland annat innebär att: • befintlig konkurrens utnyttjas • anbudstiden är skäligt lång • upphandling sker med helhetssyn och utifrån ett totalkostnadsperspektiv, där kommunensbästaharföreträde framför enskild nämnds/förvaltnings intresse Gislavedskommun 4[8] • krav på leverantörer är proportionerliga och transparenta • krav på varor och tjänster är rimliga och behovsstyrda • leveranstider är rimliga • relevanta miljökrav, sociala och etiska krav alltid ska beaktats • vid behov ställa kollektivavtalsliknande villkor • ha en öppen och förtroendeskapande dialogmedalla leverantörer • den absoluta anbudssekretessen iakttas • följa upp hur leverantörer uppfyller ingångna avtal Kraven som ställs ska motsvara kommunens behov och de varor, tjänster och entreprenader som upphandlas ska ha rätt funktion, vara av rätt kvalitet, levereras på rätt plats och i rätt tid. Beställning av ny upphandling ska planeras i god tid och genomföras i nära samverkan mellan upphandlingsenheten och sakkunniga företrädare för de förvaltningar som upphandlingen berör. Upphandling ska ske med de konkurrensmöjligheter som finns och kommunens alla policys, riktlinjer och regler ska beaktas i tillämpliga delar. 3 Välfärdsbrott Välfärdsbrottslighet utgör en risk i offentlig upphandling och kan innebära att oseriösa leverantörer tillskansar sig offentliga medel genom felaktiga uppgifter, skatteundandragande eller bristande regelefterlevnad. Kommunen ska därför, inom gällande lagstiftning och tillgängliga resurser, vidta proportionerliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och motverka sådana förfaranden. 4 Mutor och korruption Kommunen ska i alla sammanhang ha ett professionellt förhållningssätt till leverantörer. Det är särskilt viktigt i samband med en pågående upphandling och när myndighetsbeslut ska fattas. Se gällande version av Riktlinje för att motverka mutor, korruption, oegentligheter eller jäv i verksamheter och bolag. 5 Upphandlingskompetens Kommunens samlade kompetens ska tas tillvara för att genomföra effektiva och affärsmässiga upphandlingar. Kommunstyrelsen ansvarar för att det inom kommunen finns en central upphandlingsenhet med upphandlingskompetens. Upphandlingsenheten ansvarar för och informerar om upphandlingsprocessen. Gislavedskommun 5[8] 6 Avtal Kommunens anställda och förtroendevalda ska känna till och alltid använda de upphandlade avtal som finns. Finns det avtal för vara/tjänst/entreprenad ska dessa användas oavsett belopp för köpet. Kommunens avtal ska finnas tillgängliga på ett överskådligt sätt för alla beställande enheter. Upphandlingsenheten ansvarar för att avtalen läggs in i en databas, tillgänglig via kommunens intranät. 7 Ansvarsfördelning Respektive nämnd beslutar om upphandling som endast berör nämndens egen verksamhet eller behov inom nämndens förvaltningsområde. Kommunstyrelsen beslutar om upphandlingarsomär nämndövergripande. Vid en upphandling äger den beställande förvaltningen processen och ska driva den framåt. Upphandlaren står för den upphandlingsmässiga kompetensen och kvalitetssäkringen av upphandlingen utifrån ett juridiskt och affärsmässigt perspektiv. Förvaltningen ansvarar för att finansiella medel finns och för att utse lämplig personal med rätt kompetens. Deltagarna från förvaltningarna ska ha mandat att ställa verksamhetskrav och tillvarata nämndens/förvaltningens behov. Vid behov av annan kompetens vid kravställning tex. hållbarhet, miljö och it-krav ska beställaren ta kontakt med respektive enhet i den mån det finns kompetens alternativt ta in externt kompetensstöd. Förvaltningen skaäven undersöka marknadensförutsättning och beskriva föreliggande behov av varan, tjänsten eller entreprenaden och utifrån detta skriva en kravspecifikation samt utvärdera inkomna anbuds uppfyllande av kravspecifikationen. Använder förvaltningen externt konsultstöd för framtagande av kravspecifikation och stöd i övrigt gällande upphandlingens innehåll, ansvarar förvaltningen för kvalitetssäkring av konsultens leverans. Gislavedskommun 6[8] 8 Upphandlingsprocessen Finns inget avtal ska denansvariga förvaltningen genomföra en beställning av upphandling. Upphandlingsenheten beslutar i samråd med förvaltningen sedan hur upphandlingen ska genomföras. Upphandlingsprocessen ska följa lagen om offentlig upphandlingoch innebär bl.a. • att ett tydligt upphandlingsunderlag tasfram med kravspecifikation och avtalsvillkor • annonsering • öppning av anbud • prövning och utvärdering • tilldelning • kontraktskrivande • eventuell överprövning • eventuell sekretessprövning Samtliga krav som ställs i upphandlingsunderlaget måste kunna följas upp. Det är beställarens ansvar att följa upp ställda krav. 9 Samordnad upphandling Samordnade upphandlingar börgenomförasdå det finnssamordningsvinster. Den centrala upphandlingsenheten ska verka för att samordning av upphandlingar sker. Kommunen är medlem i flera olika inköpscentraler. Innan avrop från inköpscentralens avtal ska en utredning göras och beslut fattas om det är förmånligt för kommunen som helhet att ansluta sig till ramavtalet eller om en egen upphandling ska genomföras. Kommunen måste varit ansluten till inköpscentralen vid tidpunkten för upphandlingens genomförande för att kunna nyttja ramavtalet. 10 Köp/Leasing eller hyra Huvudregeln är att varor ska köpas d.v.s. ej hyras eller leasas. Avsteg från huvudregeln kan göras av ekonomichef. Gislavedskommun 7[8] 11 Hållbar upphandling Kommunen ska eftersträva en ständig miljöförbättring på de varor, produkter och tjänster som upphandlas. Kommunen ska i alla sina inköp och upphandlingar ställa relevanta hållbarhetskrav. Kommunens övergripande policys och styrdokument ska följas. Upphandlingsmyndighetens framtagna hållbarhetskriterier ska användas som ett stöd för kommunen.Det är beställarens ansvar att ta fram och följa upp ställda krav. 12 Social hänsyn Social hänsyn i upphandling innebär att upphandlingar kan användas som ett arbetsmarknadsverktyg. När det är möjligt och lämpligt så förs ett särskilt kontraktsvillkor om sysselsättning in. 13 Direktupphandling Direktupphandling får endast användas om inget avtal finns eller inköpets värde inte uppskattas överstiga direktupphandlingsgränsen. Värdet av det som ska upphandlas ska uppskattas till det totala belopp som kommer att betalas. En upphandling får inte delas upp i syfte att kringgå bestämmelserna. När värdet av upphandlingen beräknas ska även möjliga options- och/eller förlängningsklausuler ingå. Direktupphandlingsgränsen gäller föralla likvärdiga inköp i kommunen. Den som genomför en direktupphandling ska alltid förvissa sig om att ett erbjudet pris är rimligt, t.ex. genom en prisjämförelse. 13.1 Direktupphandlingsgränser 13.1.1 Vara/tjänst/entreprenad Om det uppskattade värdet på den planerade upphandlingen av vara/tjänst/entreprenad är: • Mindre än 100 000 kr kan inköpet genomföras hos lämplig leverantör. Är köpet över 75 000 kr skickas ”Dokumentation direktupphandling” till upphandlingsenheten. • Över 100 000 kr till direktupphandlingsgränsen ska upphandlingsenheten kontaktas för vidare handläggningoch dokumentation. Gislavedskommun 8[8] 13.1.2 Socialatjänsterochandrasärskildatjänster Om det uppskattade värdet på den planerade upphandlingen av sociala tjänster och andra särskilda tjänster är: • Mindre än 100 000 kr kan inköpet genomföras hos lämplig leverantör. Är köpet över 75 000 kr skickas ”Dokumentation direktupphandling” till upphandlingsenheten. • Över 100 000 till direktupphandlingsgränsen ska upphandlingsenheten kontaktas för vidare handläggning och dokumentation. 13.2 Beställningviddirektupphandling I första hand ska varor beställas med leverans till anvisad leveransadress. I undantagsfall kan köp göras i fysisk butik. Beställaren ansvarar för att fakturering sker elektroniskt med 30 dagars betalningsvillkor där referenskod och beställarens namn framgår. Beställs en tjänst ska den formuleras innan uppdraget påbörjas och bekräftas av leverantören. Dokumentera blandannat omfattning, startdatum och slutdatum. Vissa inköp går inte att beställa eller få fakturerade, t.ex. kostnader för utflykter med brukare. Dessa medarbetare kan då få ett personligt bankkort. Bankkortet får enbart användas när det inte är möjligt att få inköpta varor/tjänster fakturerade. Det är den enskilda medarbetarens skyldighet att kvitton redovisas i enlighet med gällande rutiner. Inköp av varor/tjänster ska inte ske via personliga utlägg då detta medför ytterligare kostnader avseende administration enligt redovisningslagen. 13.3 Otillåtendirektupphandling Om en otillåten direktupphandling har genomförts kan avtalet ogiltigförklaras, leverantören kan kräva skadestånd och en upphandlingsskadeavgiftkan utdömas. Eventuellaböter belastar beställarens enhet. Tidigare avsnitt 13.3 Leverans vid direktupphandling samt tidigare avsnitt 13.4 Betalning vid direktupphandling utgår. 14 Köp av annan verksamhet inom kommunen Om kommunen vill köpa av bolag/stiftelse inom kommunkoncernen, finns i vissa fall undantag i LOU. En prövning gällande om undantaget är tillämpligt ska göras i varje enskilt fall. En sådan prövning ska genomföras i samverkan med upphandlingsenheten och resultatet av prövningen ska dokumenteras. Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: Ansvarig: Ekonomichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vart 4:e år eller vid behov Regler för inköp och upphandling Dnr: KS.2022.47 2024-09-18 Gislaveds kommun 2 [8] Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................. 3 2 Omfattning ............................................................................................... 3 3 Grundprinciper ........................................................................................ 3 4 Mutor och korruption .............................................................................. 4 5 Upphandlingskompetens ......................................................................... 4 6 Avtal ......................................................................................................... 4 7 Ansvarsfördelning .................................................................................... 5 8 Upphandlingsprocessen .......................................................................... 5 9 Samordnad upphandling ......................................................................... 6 10 Köp/Leasing eller hyra ............................................................................. 6 11 Hållbar upphandling ................................................................................ 6 12 Social hänsyn ........................................................................................... 6 13 Direktupphandling ................................................................................... 6 13.1 Direktupphandlingsgränser ............................................................... 7 13.1.1 Vara/tjänst/entreprenad ............................................................ 7 13.1.2 Sociala tjänster och andra särskilda tjänster .............................. 7 13.2 Beställning vid direktupphandling .................................................... 7 13.3 Leverans vid direktupphandling ........................................................ 8 13.4 Betalning vid direktupphandling ....................................................... 8 13.5 Otillåten direktupphandling .............................................................. 8 14 Köp av annan verksamhet inom kommunen ........................................... 8 Gislaveds kommun 3 [8] 1 Inledning Regler för inköp och upphandling grundar sig på lagen om offentlig upphandling samt kommunens policy för inköp och upphandling och ska säkerställa ett korrekt agerande vid inköp och upphandling i Gislaveds kommun. Reglerna syftar till att främja en hållbar utveckling, bästa hushållning med kommunala medel samt att bidra till att resurser kan frigöras inom kommunens förvaltningar och dess verksamheter. Kommunstyrelsen beslutar om upprättande av kommunövergripande regler. Alla medarbetare som berörs av inköpsprocessen ska ha kännedom om och tillämpa kommunens regler samt övriga gällande styrdokument. Samtliga medarbetare som ska beställa ska gå en beställarutbildning samt ha en beställarrätt från chef avseende vilka befogenheter som medarbetaren har. För att nyttja resurserna rätt bör kommunens samlade kompetens tas tillvara och antalet beställare per avdelning minimeras så att inköpsprocessen blir så bra som möjligt. 2 Omfattning Reglerna omfattar köp, leasing, hyra av varor, tjänster eller entreprenader för kommunens samtliga nämnder och förvaltningar. Policy och regler för upphandling och inköp omfattar inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal samt anskaffning av fastighet. 3 Grundprinciper Lagen om offentlig upphandling vilar på fem grundläggande principer. • likabehandlingsprincipen • transparensprincipen • icke-diskrimineringsprincipen • proportionalitetsprincipen • principen om ömsesidigt erkännande Oavsett belopp ska kommunernas samtliga upphandlingar och inköp alltid genomföras på ett sådant sätt att kommunernas agerande inte strider mot någon av principerna, vilket bland annat innebär att: • befintlig konkurrens utnyttjas • anbudstiden är skäligt lång • upphandling sker med helhetssyn och utifrån ett totalkostnadsperspektiv, där kommunens bästa har företräde framför enskild nämnds/förvaltnings intresse Gislaveds kommun 4 [8] • krav på leverantörer är proportionerliga och transparenta • krav på varor och tjänster är rimliga och behovsstyrda • leveranstider är rimliga • relevanta miljökrav, sociala och etiska krav alltid ska beaktats • vid behov ställa kollektivavtalsliknande villkor • ha en öppen och förtroendeskapande dialog med alla leverantörer • den absoluta anbudssekretessen iakttas • följa upp hur leverantörer uppfyller ingångna avtal Kraven som ställs ska motsvara kommunens behov och de varor, tjänster och entreprenader som upphandlas ska ha rätt funktion, vara av rätt kvalitet, levereras på rätt plats och i rätt tid. Upphandlingar ska planeras i god tid och genomföras i nära samverkan mellan upphandlingsenheten och sakkunniga företrädare för de förvaltningar som upphandlingen berör. Upphandling ska ske med de konkurrensmöjligheter som finns och kommunens alla policys, riktlinjer och regler ska beaktas i tillämpliga delar. 4 Mutor och korruption Kommunen ska i alla sammanhang ha ett professionellt förhållningssätt till leverantörer. Det är särskilt viktigt i samband med en pågående upphandling och när myndighetsbeslut ska fattas. Se Riktlinje för att motverka mutor, korruption, oegentligheter eller jäv i verksamheter och bolag, daterad den 21 februari 2022. 5 Upphandlingskompetens Kommunens samlade kompetens ska tas tillvara för att genomföra effektiva och affärsmässiga upphandlingar. Kommunstyrelsen ansvarar för att det inom kommunen finns en central upphandlingsenhet med upphandlingskompetens. Upphandlingsenheten ansvarar för och informerar om upphandlingsprocessen. 6 Avtal Kommunens anställda och förtroendevalda ska känna till och alltid använda de upphandlade avtal som finns. Finns det avtal för vara/tjänst/entreprenad ska dessa användas oavsett belopp för köpet. Kommunens avtal ska finnas tillgängliga på ett överskådligt sätt för alla beställande enheter. Upphandlingsenheten ansvarar för att avtalen läggs in i en databas, tillgänglig via kommunens intranät. Gislaveds kommun 5 [8] 7 Ansvarsfördelning Respektive nämnd beslutar om upphandling som endast berör nämndens egen verksamhet eller behov inom nämndens förvaltningsområde. Kommunstyrelsen beslutar om upphandlingar som är nämndövergripande. Vid en upphandling äger den beställande förvaltningen processen och ska driva den framåt. Upphandlaren står för den upphandlingsmässiga kompetensen och kvalitetssäkringen av upphandlingen utifrån ett juridiskt och affärsmässigt perspektiv. Förvaltningen ansvarar för att finansiella medel finns och för att utse lämplig personal med rätt kompetens. Deltagarna från förvaltningarna ska ha mandat att ställa verksamhetskrav och tillvarata nämndens/förvaltningens behov. Vid behov av annan kompetens vid kravställning tex. hållbarhet, miljö och it-krav ska beställaren ta kontakt med respektive enhet i den mån det finns kompetens alternativt ta in externt kompetensstöd. Förvaltningen ska även undersöka marknadens förutsättning och beskriva föreliggande behov av varan, tjänsten eller entreprenaden och utifrån detta skriva en kravspecifikation samt utvärdera inkomna anbuds uppfyllande av kravspecifikationen. Använder förvaltningen externt konsultstöd för framtagande av kravspecifikation och stöd i övrigt gällande upphandlingens innehåll, ansvarar förvaltningen för kvalitetssäkring av konsultens leverans. 8 Upphandlingsprocessen Finns inget avtal ska den ansvariga förvaltningen genomföra en beställning av upphandling. Upphandlingsenheten beslutar i samråd med förvaltningen sedan hur upphandlingen ska genomföras. Upphandlingsprocessen ska följa lagen om offentlig upphandling och innebär bl.a. • att ett tydligt upphandlingsunderlag tas fram med kravspecifikation och avtalsvillkor • annonsering • öppning av anbud • prövning och utvärdering • tilldelning • kontraktskrivande • eventuell överprövning • eventuell sekretessprövning Gislaveds kommun 6 [8] Samtliga krav som ställs i upphandlingsunderlaget måste kunna följas upp. Det är beställarens ansvar att följa upp ställda krav. 9 Samordnad upphandling Samordnade upphandlingar bör genomföras då det finns samordningsvinster. Den centrala upphandlingsenheten ska verka för att samordning av upphandlingar sker. Kommunen är medlem i flera olika inköpscentraler, tex. Adda, Statens inköpscentral och HBV. Innan avrop från inköpscentralens avtal ska en utredning göras och beslut fattas om det är förmånligt för kommunen som helhet att ansluta sig till ramavtalet eller om en egen upphandling ska genomföras. Kommunen måste varit ansluten till inköpscentralen vid tidpunkten för upphandlingens genomförande för att kunna nyttja ramavtalet. 10 Köp/Leasing eller hyra Grundregeln är att varor ska köpas d.v.s. ej hyras eller leasas. Avsteg från grundregeln kan göras av ekonomichef. 11 Hållbar upphandling Kommunen ska eftersträva en ständig miljöförbättring på de varor, produkter och tjänster som upphandlas. Kommunen ska i alla sina inköp och upphandlingar ställa relevanta miljökrav. Kommunens övergripande policys och styrdokument ska följas. Upphandlingsmyndighetens framtagna miljökriterier ska vara ett stöd för kommunen i arbetet med att ställa relevanta miljökrav. 12 Social hänsyn Social hänsyn i upphandling innebär att upphandlingar kan användas som ett arbetsmarknadsverktyg. När det är möjligt och lämpligt så förs ett särskilt kontraktsvillkor om sysselsättning in. 13 Direktupphandling Direktupphandling får endast användas om inköpets värde inte uppskattas överstiga den direktupphandlingsgräns som finns och inget upphandlat avtal finns. Värdet av det som ska upphandlas ska uppskattas till det totala belopp som kommer att betalas. En upphandling får inte delas upp i syfte att kringgå bestämmelserna. När värdet av upphandlingen beräknas ska även möjliga options- och/eller förlängningsklausuler ingå. Gislaveds kommun 7 [8] Direktupphandlingsgränsen gäller för alla likvärdiga inköp i kommunen. Den som genomför en direktupphandling ska alltid förvissa sig om att ett erbjudet pris är rimligt, t.ex. genom en prisjämförelse. 13.1 Direktupphandlingsgränser 13.1.1 Vara/tjänst/entreprenad Om det uppskattade värdet på den planerade upphandlingen av vara/tjänst/entreprenad är: • Mindre än 100 000 kr kan inköpet genomföras hos lämplig leverantör. Är köpet över 75 000 kr skickas ”Dokumentation direktupphandling” till upphandlingsenheten. • 100 000 kr - 700 000 kr (direktupphandlingsgräns enligt LOU) ska upphandlingsenheten kontaktas för vidare handläggning och dokumentation. a. Mellan 100 000 kr och ca 250 000 kr, riktad direktupphandling b. Från ca 250 000 kr till 700 000 kr, publik direktupphandling 13.1.2 Sociala tjänster och andra särskilda tjänster Om det uppskattade värdet på den planerade upphandlingen av sociala tjänster och andra särskilda tjänster är: • Mindre än 100 000 kr kan inköpet genomföras hos lämplig leverantör. Är köpet över 75 000 kr skickas ”Dokumentation direktupphandling” till upphandlingsenheten. • 100 000 kr - 7 800 000 kr (direktupphandlingsgräns enligt LOU) ska upphandlingsenheten kontaktas för vidare handläggning och dokumentation. a. Mellan 100 000 kr och ca 1 000 000 kr, riktad direktupphandling b. Från ca 1 000 000 kr till 7 800 000 kr, publik direktupphandling 13.2 Beställning vid direktupphandling I första hand ska varor beställas med levereras till anvisad leveransadress. I undantagsfall kan köp göras i fysisk butik. Det är obligatoriskt att beställaren säkerställer att en elektronisk faktura kan skickas till kommunen med 30 Gislaveds kommun 8 [8] dagars betalningsvillkor där referenskod och beställarens namn framgår. Det är inte tillåtet att handla av leverantörer som inte kan skicka elektroniska fakturor i enlighet med lag (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling. Beställs en tjänst ska den formuleras innan uppdraget påbörjas och bekräftas av leverantören. Dokumentera bland annat omfattning, startdatum och slutdatum. Vissa inköp går inte att beställa eller få fakturerade, t.ex. kostnader för utflykter med brukare. Dessa medarbetare kan då få ett personligt bankkort. Bankkortet får enbart användas när det inte är möjligt att få inköpta varor/tjänster fakturerade. Det är den enskilda medarbetarens skyldighet att kvitton redovisas i enlighet med gällande rutiner. Inköp av varor/tjänster ska inte ske via personliga utlägg då detta medför ytterligare kostnader avseende administration enligt redovisningslagen. 13.3 Leverans vid direktupphandling När transportören levererar varan ska godset gås igenom och antal kollin stämmas av. Reklamationer ska göras omgående. 13.4 Betalning vid direktupphandling Betalning av vara/tjänst får aldrig ske i förskott. Om fakturan är felaktig ska kredit begäras samt ny faktura skickas. Avdrag på pris får inte ske på nästkommande faktura. 13.5 Otillåten direktupphandling Om en otillåten direktupphandling har genomförts kan avtalet ogiltigförklaras, leverantören kan kräva skadestånd och en upphandlingsskadeavgift kan utdömas. Eventuella böter belastar beställarens enhet. 14 Köp av annan verksamhet inom kommunen Om kommunen vill köpa av bolag/stiftelse inom kommunkoncernen, finns i vissa fall undantag i LOU. En prövning gällande om undantaget är tillämpligt ska göras i varje enskilt fall. En sådan prövning ska genomföras i samverkan med upphandlingsenheten och resultatet av prövningen ska dokumenteras. GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(2)

Ksau §103 (forts.) Inom återvinningscentralerna satsar SÅM mycket på investeringar och det medför högre ränte- och avskrivningskostnader. Verksamhetens personalkostnader ökar med sedvanliga lönehöjningar samt så ser SÅM behov av att stärka upp organisationen med ett par tjänster under 2027. Preliminär Investeringsplan 2027–2029 En preliminär investeringsplan för 2027–2029 är framtagen. Det totala investeringsutrymmet under treårsperioden har planerats till 60 miljoner kronor. Grundtanken är att den årliga investeringstakten planeras till ca 20 miljoner kronor per år i genomsnitt. Fördelningen av investeringsmedel under 2027–2029 är tänkt till cirka 13 miljoner kronor för 2027, 27 miljoner kronor för 2028 och 20 miljoner kronor för 2029. Orsaken att 2028 medför högre investeringar är att SÅM planerar ombyggnation av Värnamo återvinningscentral då. Tidsplanen för ombyggnationen på Värnamo återvinningscentral är dock osäker eftersom SÅM inväntar nytt miljötillstånd för anläggningen. Tillståndsprocessen är mycket tidskrävande och det finns ingen garanti att tillståndet levereras enligt tidsplanen. Om processen försenas behöver det därför finnas flexibilitet att förändra investeringsplanen med kort varsel. I investeringsplanen har SÅM:s utbytesplan för hjullastare implementerats, vilket medför investering i en ny hjullastare till Gislaved Omlastningsstation under 2028. Införandet av FNI och matavfallssortering hos flerbostadshusen ska vara genomfört till slutet av 2027, därför minskar inköp av kärl under åren därefter. Se investeringsplanen för mer information. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att godkänna informationen avseende SÅM:s preliminära verksamhetsbudget 2027 samt investeringsplan 2027-2029. Beslutsunderlag Preliminär verksamhetsbudget 2027 SÅM, daterad den 1 april 2026. Preliminär Investeringsplan 2027–2029 SÅM, daterad den 1 april 2026. Budgetjämförelse 2027–2026 SÅM, daterad den 1 april 2026. Utdrag ur protokoll från SÅM:s direktion den 13 april 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 4 maj 2026. Yrkanden Carina Johansson (C), Evagelos Varsamis (S), Ruth Johannesson (WeP), Sandy Kindbladh (WeP): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Carina Johansson (C) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-04 Anders Olsson Dnr: KS.2026.115 SÅM - Verksamhetsbudget 2027 och investeringsplan 2027-2029 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner informationen avseende SÅM:s preliminära verksamhetsbudget 2027 samt investeringsplan 2027-2029. Ärendebeskrivning

Ksau §105 Dnr: KS.2026.138 3.10.1 Ansökan om marknadsföringsbidrag, Gislaved-Anderstorps Ridklubb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen besluta att bevilja Gislaved-Anderstorps ridklubb (GARK) 60 000 kr i marknadsstöd för genomförande av tävlingsevenemang Naturhoppet (27-28 juni) och Ponnypokalen (4-5 juli) 2026. Föreningen ska aktivt marknadsföra Gislaveds kommun i samband med aktiviteten, samt att klubben efter årets slut ska återrapportera till kommunen vad man genomfört. Reservationer Ruth Johannesson (MiG) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande med följande motivering: Vi anser i MiG att det är ett mycket positivt arrangemang som nu utvidgas och utvecklas. Ärendebeskrivning Gislaved-Anderstorps Ridklubb (GARK) har ansökt om marknadsföringsstöd om 100 000 kronor för att utveckla och marknadsföra deras två stora tävlingsevenemang, Naturhoppet (27-28 juni) och Ponnypokalen (4-5 juli). GARK har 264 medlemmar varav 160 är i bidragsberättigande ålder (7-25 år). Föreningen uppger att Ponnypokalen under flera år har varit ett uppskattat och välbesökt arrangemang som förra året lockade ca 300 ekipage med familjer och publik från hela södra Sverige till deras anläggning och till kommunen. Under 2026 vidareutvecklar de konceptet genom att lansera Naturhoppet – ett motsvarande arrangemang för storhästar, byggt på samma framgångsrika idé men anpassat för en ny målgrupp. De hoppas att den ska bli en lika stor succé och tror att den kommer kunna bidra med minst lika många startande. GARK beskriver att en del av bidraget ska användas till marknadsföring av tävlingarna genom deras digitala kanaler med mera. De ser gärna möjligheten att låna beachflaggor, rollupps och annat profilmaterial från kommunen och på det sättet ytterligare marknadsföra kommunen. Eftersom evenemangen går under flera dagar så tror de att det lockar besökare till kommunen och bidrar till ökad beläggning på hotell, campingar och andra boenden samt ökade besök hos restauranger med mera. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att avslå Gislaved-Anderstorps Ridklubbs ansökan om marknadsföringsbidrag med hänvisning till att likställighetsprincipen inte kan säkerställas. Beslutsunderlag Gislaved-Anderstorps Ridklubbs ansökan om marknadsföringsbidrag, daterad den 21 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 25 maj 2026. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(2) Ksau §105 (forts.) Yrkanden Carina Johansson (C): att bevilja Gislaved-Anderstorps ridklubb (GARK) 60 000 kr i marknadsstöd för genomförande av tävlingsevenemang Naturhoppet (27-28 juni) och Ponnypokalen (4-5 juli) 2026. Föreningen ska aktivt marknadsföra Gislaveds kommun i samband med aktiviteten, samt att klubben efter årets slut ska återrapportera till kommunen vad man genomfört. Ylva Samuelsson (S), Stefan Nylén (SD), Sandy Kindbladh (WeP): bifalla Carina Johanssons (C) yrkande. Ruth Johannesson (MiG): att bfalla ansökan på 100 000 kronor från Gislaved Anderstorps ridklubb (GARK). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Carina Johanssons (C) yrkande mot Ruth Johannessons (MiG) yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla Carina Johanssons (C) yrkande. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-25 Ann-Louis Kanth Ericsson Dnr: KS.2026.138 Gislaved-Anderstorps Ridklubb, ansökan om marknadsföringsbidrag Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå Gislaved-Anderstorps Ridklubbs ansökan om marknadsföringsbidrag med hänvisning till att likställighetsprincipen inte kan säkerställas. Ärendebeskrivning Gislaved-Anderstorps Ridklubb (GARK) har ansökt om marknadsföringsstöd om 100 000 kronor för att utveckla och marknadsföra deras två stora tävlingsevenemang, Naturhoppet (27-28 juni) och Ponnypokalen (4-5 juli). GARK har 264 medlemmar varav 160 är i bidragsberättigande ålder (7-25 år). Föreningen uppger att Ponnypokalen under flera år har varit ett uppskattat och välbesökt arrangemang som förra året lockade ca 300 ekipage med familjer och publik från hela södra Sverige till deras anläggning och till kommunen. Under 2026 vidareutvecklar de konceptet genom att lansera Naturhoppet – ett motsvarande arrangemang för storhästar, byggt på samma framgångsrika idé men anpassat för en ny målgrupp. De hoppas att den ska bli en lika stor succé och tror att den kommer kunna bidra med minst lika många startande. GARK beskriver att en del av bidraget ska användas till marknadsföring av tävlingarna genom deras digitala kanaler med mera. De ser gärna möjligheten att låna beachflaggor, rollupps och annat profilmaterial från kommunen och på det sättet ytterligare marknadsföra kommunen. Eftersom evenemangen går under flera dagar så tror de att det lockar besökare till kommunen och bidrar till ökad beläggning på hotell, campingar och andra boenden samt ökade besök hos restauranger med mera. Beslutsunderlag Gislaved-Anderstorps Ridklubbs ansökan om marknadsföringsbidrag, daterad den 21 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 25 maj 2026. Anna Sanell Anders Olsson Biträdande kommundirektör Ekonomichef KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) Beslutet skickas till: Angelica Rosén, GARK Kommunstyrelseförvaltningen, ekonomiavdelningen KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Från: angelica@gark.se Till: Kommunstyrelsen Ärende: Marknadsföringsbidrag Datum: den 21 maj 2026 07:52:04 Bilagor: ATT00001.png Du får inte ofta e-post från angelica@gark.se. Läs om varför det här är viktigt Gislaved-Anderstorps Ridklubb ansöker om ett marknadsföringsbidrag om 100 000 kronor för att utveckla och marknadsföra våra två tävlingsevenemang Ponnypokalen och årets nyhet Naturhoppet. Ponnypokalen har under flera år varit ett uppskattat och välbesökt arrangemang som förra året som lockade ca 300 ekipage med familjer och publik till vår anläggning och kommun. Under 2026 vidareutvecklar vi konceptet genom att lansera Naturhoppet – ett motsvarande arrangemang för storhästar, byggt på samma framgångsrika idé men anpassat för en ny målgrupp. Vi hoppas att den ska bli en lika stor succé och tror att den kommer kunna bidra med minst lika många startande. Det som gör dessa två tävlingar unika är att vi nyttjar vår naturbana, vilket skapar en tävlingsmiljö och upplevelse som skiljer sig från traditionella hopptävlingar. I samband med evenemangen erbjuder vi en specialhoppning i derbyformat, där delar av klassen rids ute på vår naturbana över terränginspirerade hinder. Detta är ett koncept som sällan erbjuds inom hoppning på lägre nivåer och ger både ryttare och publik en mer spektakulär och upplevelsebaserad tävlingsform. Genom att kombinera traditionell banhoppning med derbyinslag skapas en tävling som är mer publikvänlig, engagerande och minnesvärd än en vanlig hopptävling. Evenemangen erbjuder något utöver det vanliga och bidrar till att sätta både föreningen och kommunen på kartan som en plats för nytänkande och attraktiva ridsportevenemang. Bidraget kommer bland annat att användas till inköp av ett profilhinder utformat i kommunens färger och med kommunens logotyp. Hindret kommer att placeras väl synligt på tävlingsområdet och exponeras genomgående under tävlingarna, vilket skapar en tydlig och långsiktig synlighet för kommunen inför deltagare, publik och besökare från hela södra Sverige. Då både Naturhoppet och Ponnypokalen genomförs över flera dagar väljer många tävlande och medföljande familjer att övernatta i området. Arrangemangen genererar därför inte bara aktivitet på tävlingsplatsen utan bidrar även till ökad beläggning på hotell, campingar och andra boenden samt ökade besök hos restauranger och handel i kommunen. En del av bidraget kommer även att användas till marknadsföring av tävlingarna genom våra digitala kanaler, sociala medier och övrigt informationsmaterial. Kommunen kommer i dessa sammanhang att lyftas fram som samarbetspartner och möjliggörare av arrangemangen, vilket bidrar till ökad synlighet och ett stärkt varumärke i samband med ett uppskattat regionalt evenemang. Vi ser också gärna möjligheten att, i samband med arrangemangen, låna beachflaggor, rollups eller annat profilmaterial från kommunen för att ytterligare synliggöra kommunens engagemang och stöd. Vi beräknar ha ca 35-40 uppstallade ekipage under dessa helger. Till dessa ekipage önskar vi med hjälp av bidraget köpa in goodiebags för att stärka välkomstkänslan på tävlingsplatsen och i dessa tänker vi inkludera informationsmaterial och turismbroschyrer för att extra synliggöra vår kommun och dess attraktivitet. Genom en tydlig närvaro på vårt tävlingsområde dessa helger kan kommunen stärka sin profil som en aktiv aktör som värnar föreningsliv, ungdomsidrott och lokala mötesplatser. Naturhoppet och Ponnypokalen är mer än bara vanliga hästsportstävlingar. De är mötesplatser som stärker föreningslivet, utvecklar ridsporten och lockar besökare till kommunen under flera dagar. Tack vare det unika tävlingskonceptet med naturbana och specialhoppning i derbyformat skapas ett arrangemang som särskiljer sig från traditionella hopptävlingar och ger kommunen positiv exponering och sätter både kommunen och Gislaved- Anderstops Ridklubb på kartan. Vi ser stora möjligheter i att tillsammans med kommunen vidareutveckla Naturhoppet och Ponnypokalen till ännu starkare arrangemang som bidrar till ett levande föreningsliv, ökad besöksnäring och positiv exponering för kommunen. Med vänlig hälsning Gislaved-Anderstorp RK Verksamhetsledare Angelica Rosén 0738-247366 angelica@gark.se www.gark.se GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(1)

Ksau §106 Dnr: KS.2026.36 1.3.1 Nödvattenplan Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Plan för nödvatten, daterad den 22 maj 2026. Ärendebeskrivning Nödvattenplanen beskriver Gislaveds kommuns övergripande arbete för att säkerställa försörjning av nödvatten vid störningar i den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Planen tydliggör ansvar, prioriteringar och samverkan mellan berörda verksamheter samt utgör ett stöd för kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Planen omfattar kommunala verksamheter, samhällsviktig verksamhet samt samverkan med externa aktörer vid en nödvattensituation. Den utgör ett kommunövergripande styrande dokument och kompletteras av bakomliggande operativ planering. Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutade den 1 april 2026 att skicka förslag till nödvattenplan på remiss till berörda nämnder och kommunala bolag. Remissvar har inkommit från flera remissinstanser. Synpunkterna har lett till ett antal förtydliganden och revideringar i planen. Inkomna yttranden Socialnämnden framför synpunkter avseende tillgänglighet och kommunikation vid nödvattenplatser samt ansvarsfördelning och samverkan vid aktivering av planen. Synpunkterna har beaktats och arbetats in i planen. Synpunkt avseende placering av nödvattentankar vid specifika verksamheter har inte arbetats in i planen. Bedömningen är att sådana frågor behöver hanteras inom den operativa planeringen och kunna anpassas utifrån aktuell händelse och situation. Utbildningsnämnden framför synpunkter avseende volymbedömningar, prioritering av samhällsviktig verksamhet samt behov av förtydliganden kring sanitetsfrågor. Synpunkterna har arbetats in i planen. Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo framför vikten av att nämnden informeras vid störningar som kan påverka dricksvattenkvaliteten. I övrigt framfördes inga synpunkter på planen. Samhällsutvecklingsnämnden framför synpunkter kopplade till behov av fortsatt operativ och logistisk planering, exempelvis avseende transporter, organisation och nödvattenplatser. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att dessa frågor huvudsakligen hanteras inom det bakomliggande planeringsarbetet och inte i själva nödvattenplanen. Gislaveds Energi AB framför synpunkter kopplade till energi- och fjärrvärmefrågor samt samverkan mellan berörda verksamheter. Dessa frågor bedöms hanteras inom det fortsatta operativa planeringsarbetet. Inget remissvar har inkommit från räddningsnämnden i Gislaveds och Gnosjö kommuner, AB Gislavedshus eller Enter Gislaveds kommuns näringslivsbolag AB. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(2) Ksau §106 (forts.) Efter remisshanteringen har även ytterligare förtydliganden gjorts i planen avseende regional samhällsviktig verksamhet, privata utförare, kommunala bolag, den enskildes ansvar för egen beredskap samt Länsstyrelsen i Jönköpings läns roll som samordnande aktör och kontaktväg. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att anta Nödvattenplan, daterad den 22 maj 2026. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens allmänna utskotts protokoll den 1 april 2026, §53. Socialnämndens protokoll den 28 april 2026, §55. Samhällsutvecklingsnämndens protokoll den 18 maj 2026, §54. Utbildningsnämndens protokoll den 19 maj 2026, §55. Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo den 19 maj 2026, §77. Yttrande Gislaveds Energi AB, daterat den 21 maj 2026. Plan för nödvatten, daterad den 22 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 22 maj 2026. Yrkanden Carina Johansson (C), Ruth Johannesson (MiG), Evagelos Varsamis (S), Sandy Kindbladh (WeP): att anta Plan för nödvatten, daterad den 22 maj 2026. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Carina Johanssons (C) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-22 John Sporrong Dnr: KS.2026.36 Nödvattenplan Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Nödvattenplan, daterad den 22 maj 2026. Ärendebeskrivning Nödvattenplanen beskriver Gislaveds kommuns övergripande arbete för att säkerställa försörjning av nödvatten vid störningar i den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Planen tydliggör ansvar, prioriteringar och samverkan mellan berörda verksamheter samt utgör ett stöd för kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Planen omfattar kommunala verksamheter, samhällsviktig verksamhet samt samverkan med externa aktörer vid en nödvattensituation. Den utgör ett kommunövergripande styrande dokument och kompletteras av bakomliggande operativ planering. Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutade den 1 april 2026 att skicka förslag till nödvattenplan på remiss till berörda nämnder och kommunala bolag. Remissvar har inkommit från flera remissinstanser. Synpunkterna har lett till ett antal förtydliganden och revideringar i planen. Inkomna yttranden Socialnämnden framför synpunkter avseende tillgänglighet och kommunikation vid nödvattenplatser samt ansvarsfördelning och samverkan vid aktivering av planen. Synpunkterna har beaktats och arbetats in i planen. Synpunkt avseende placering av nödvattentankar vid specifika verksamheter har inte arbetats in i planen. Bedömningen är att sådana frågor behöver hanteras inom den operativa planeringen och kunna anpassas utifrån aktuell händelse och situation. Utbildningsnämnden framför synpunkter avseende volymbedömningar, prioritering av samhällsviktig verksamhet samt behov av förtydliganden kring sanitetsfrågor. Synpunkterna har arbetats in i planen. Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo framför vikten av att nämnden informeras vid störningar som kan påverka dricksvattenkvaliteten. I övrigt framfördes inga synpunkter på planen. Samhällsutvecklingsnämnden framför synpunkter kopplade till behov av fortsatt operativ och logistisk planering, exempelvis avseende transporter, organisation och nödvattenplatser. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att dessa frågor KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) huvudsakligen hanteras inom det bakomliggande planeringsarbetet och inte i själva nödvattenplanen. Gislaveds Energi AB framför synpunkter kopplade till energi- och fjärrvärmefrågor samt samverkan mellan berörda verksamheter. Dessa frågor bedöms hanteras inom det fortsatta operativa planeringsarbetet. Inget remissvar har inkommit från räddningsnämnden i Gislaveds och Gnosjö kommuner, AB Gislavedshus eller Enter Gislaveds kommuns näringslivsbolag AB. Efter remisshanteringen har även ytterligare förtydliganden gjorts i planen avseende regional samhällsviktig verksamhet, privata utförare, kommunala bolag, den enskildes ansvar för egen beredskap samt Länsstyrelsen i Jönköpings läns roll som samordnande aktör och kontaktväg. Beredning Förslag till nödvattenplan har tagits fram i samverkan mellan enheten för vatten och avlopp, enheten för säkerhet, kunskap och analys samt extern konsult med särskild kompetens inom nödvattenplanering. De kommunala verksamheter som bedömts ha behov av nödvatten har involverats i arbetet. Beslutsunderlag Socialnämndens protokoll den 28 april 2026, §55. Samhällsutvecklingsnämndens protokoll den 18 maj 2026, §54. Utbildningsnämndens protokoll den 19 maj 2026, §55. Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo den 19 maj 2026, §77. Yttrande Gislaveds Energi AB, daterat den 21 maj 2026. Nödvattenplan, daterad den 22 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 22 maj 2026. Anna Sanell Adela Mujanovic Biträdande kommundirektör Avdelningschef för verksamhetsstyrning och it Beslutet skickas till: Bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo Räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Samhällsutvecklingsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Gislavedshus AB Gislaved Energi AB Enter Gislaveds kommuns näringslivsbolag AB Samhällsutvecklingsnämnden, enheten för vatten och avlopp Kommunstyrelseförvaltningen, enheten säkerhet, kunskap och analys KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum inkl. dnr: 2026-xx-xx, §x, dnr KS.2026.36 Gäller för: Kommunen Ansvarig: Säkerhetschef Revideras: En gång per mandatperiod eller vid behov Följs upp: Årligen av Säkerhet, kunskap och analys Plan för nödvatten 2026-05-22 Gislaveds kommun 2 [9] Innehåll 1 Inledning ................................................................................................................. 3 1.1 Syfte och mål ................................................................................................. 3 1.2 Beslut om aktivering av nödvattenplan ................................................... 4 2 Definitioner och lagar ......................................................................................... 4 2.1 Nödvatten ...................................................................................................... 4 2.2 Nödvattenförsörjning .................................................................................. 4 2.3 Extraordinär händelse ................................................................................. 4 2.4 Samhällsviktig verksamhet .......................................................................... 4 2.5 Lagar ................................................................................................................ 5 3 Roller och ansvar ................................................................................................. 5 3.1 VA-huvudmannen ......................................................................................... 5 3.2 VA-chefen ...................................................................................................... 6 3.3 Kommundirektör ......................................................................................... 6 3.4 Kommunal samhällsviktig verksamhet ..................................................... 6 3.5 Samhällsviktig verksamhet som inte är kommunal ............................... 7 3.6 Den enskildes ansvar ................................................................................... 7 3.7 Företag ............................................................................................................ 7 3.8 Länsstyrelsen ................................................................................................. 7 4 Prioritering av nödvatten ................................................................................... 8 5 Resurser och materiel ........................................................................................ 8 6 Utplacering av nödvattentankar ....................................................................... 9 7 Utformning nödvattenplats ................................................................................ 9 7.1 Kvalitet och provtagning ............................................................................. 9 7.2 Utbildning, övning och test ........................................................................ 9 Gislaveds kommun 3 [9] 1 Inledning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och används, trots benämningen, inte bara till att dricka utan även till bland annat matlagning och hygien. Livsmedelsverket räknar med att i Sverige, en vanlig dag, används cirka 140 liter per person varav 10 liter till dryck och matlagning. I Sverige är vi vana vid vatten av bra kvalitet som kan drickas direkt ur kranen, vatten som inte är grumligt, färgat eller luktar illa. Dricksvatten är också en förutsättning för att andra funktioner i samhället ska fungera. Till exempel för att sjukhus ska kunna sterilisera sin utrustning, att livsmedelsproducenter kan fortsätta sin produktion och att fjärrvärmenätet ska fungera. Dricksvattenförsörjningen är stor och komplex och påverkar stora delar av samhället, vilket ställer höga krav på att den måste fungera dygnet runt. Det går inte att förutsäga när en störning i vattenförsörjningen kommer att inträffa. Däremot är det sannolikt att det förr eller senare kommer ske. Det finns flera olika risker som skulle kunna påverka dricksvattenförsörjningen, till exempel kontaminering av ledningssystemet vid exempelvis ett dieselutsläpp, avbrott i ledningsnätet, strömavbrott där reservkraft saknas, sabotage och annat. Alla aktörer som direkt eller indirekt, arbetar med dricksvattenförsörjning behöver ha beredskap för störningar i verksamheten. Gislaveds kommun har ansvar för vattenförsörjningen inom hela kommunen och därmed också för nödvattenförsörjningen. För att höja beredskapen inför en störning i vattenförsörjningen finns denna plan för nödvatten. 1.1 Syfte och mål Planen är ett styrande dokument inom kommunens beredskapsarbete och syftet med planen är att tillse fortsatt leverans av dricksvatten till kommunens invånare och samhällsviktiga verksamheter även vid svåra störningar. Målet är att planen ska sätta ramarna för inriktning och prioritering av nödvatten och reservvatten och ska kunna användas inom ramen för kommunens krisledningsorganisation. Nödvattenplanen ska vara ett stöd och kan användas vid såväl en mindre störning som när hela eller delar av kommunen drabbas av störningar i dricksvattenförsörjningen. Chef för vatten och avlopp (VA) ansvarar för att ta fram rutiner kring nödvatten som ligger i linje med denna plan. Gislaveds kommun 4 [9] 1.2 Beslut om aktivering av nödvattenplan Nödvattenplanen ska aktiveras vid en samhällsstörning orsakad av ett avbrott i den ordinarie dricksvattenförsörjningen eller vid misstanke om otjänligt vatten. Den kan användas vid såväl en mindre störning eller en stor störning som drabbar hela kommunens dricksvattenförsörjning. VA-chef har huvudansvar för att aktivera nödvattenplanen i samordning med kommunens krisledningsorganisation. Vid aktivering ansvarar kommundirektör, dennes ersättare eller annan utsedd ansvarig, för informationsspridning till kommunens förvaltningar. Därefter ansvarar respektive förvaltningschef för vidare informationsspridning i egen förvaltning. 2 Definitioner och lagar 2.1 Nödvatten Nödvatten innebär att vatten för dryck, matlagning och personlig hygien distribueras utan att nyttja det ordinarie ledningsnätet till exempel med tankar eller tankbilar. 2.2 Nödvattenförsörjning Nödvattenförsörjning motsvarar bara en liten del av den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Den används vid avbrott i ordinarie dricksvattenförsörjning, och baseras på vattentankar som körs ut till och ställs upp i berört område. Då mängden vatten i tankarna är begränsad är det främst avsett för matlagning, dryck och personlig hygien. 2.3 Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller region. 2.4 Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet avser verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. I detta sammanhang ska verksamhet förstås som ett vidare begrepp. Verksamhet, tjänst eller infrastruktur inkluderar exempelvis även anläggningar, processer, system och noder. Gislaveds kommun 5 [9] 2.5 Lagar Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, syftar till att kommuner och regionen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster § 1 innebär att kommunen ska se till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Kommunen ska då enligt § 6 bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten behöver ordnas, och se till att behovet snarast tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning.

Ksau §107 Dnr: KS.2026.127 4.6.5 Upplåtelse av mark för valaffischering Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen besluta att ge generellt medgivande för valaffischering på de platser som framgår av "Möjliga platser för valaffischering inför val 2026 till kommun, region och riksdag", daterad den 7 maj 2026, under förutsättning att gällande ordnings- och trafiksäkerhetsföreskrifter följs, att valaffischer får sättas upp tidigast fyra veckor före valdagen och ska tas ned senast en vecka efter valdagen, samt att valaffischer inom detaljplanelagt område får ha en maximal storlek om 1 kvadratmeter. Ärendebeskrivning Inför val till riksdag, region och kommun den 13 september 2026 har Länsstyrelsen i Jönköpings län fattat beslut om tillstånd till anordningar för valaffischering utanför detaljplanelagt område. Beslutet omfattar de partier som deltar i valet och innehåller villkor kopplade till ordning, framkomlighet och trafiksäkerhet. Inom detaljplanelagt område ansvarar kommunen för upplåtelse av kommunal mark och bedömning av lämpliga platser för valaffischering. Det generella medgivandet syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga partier samt tydlighet kring vilka platser som kan användas för valaffischering inom kommunen. Partierna ansvarar för att valaffischeringen sker på ett ordnat och trafiksäkert sätt. Affischer och anordningar ska hållas i vårdat skick och får inte placeras så att framkomlighet eller trafiksäkerhet påverkas negativt. Anordningar får inte kunna förväxlas med vägmärken eller andra trafikanordningar. Valaffischer bör inte placeras i rabatter eller på centrala grönytor med klippta gräsmattor. Även om kommunen lämnar ett generellt medgivande för användning av kommunal mark kan tillstånd enligt ordningslagen fortfarande krävas från Polismyndigheten inom detaljplanelagt område. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att ge generellt medgivande för valaffischering på de platser som framgår av "Möjliga platser för valaffischering inför val 2026 till kommun, region och riksdag", daterad den 7 maj 2026, under förutsättning att gällande ordnings- och trafiksäkerhetsföreskrifter följs, att valaffischer får sättas upp tidigast fyra veckor före valdagen och ska tas ned senast en vecka efter valdagen, samt att valaffischer inom detaljplanelagt område får ha en maximal storlek om 1 kvadratmeter. Beslutsunderlag Länsstyrelsens tillstånd till anordningar för valaffischering daterad den 28 april 2026. Möjliga platser för valaffischering inför val 2026 till kommun, region och riksdag, daterad den 7 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 27 maj 2026. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 2(2) Ksau §107 (forts.) Yrkanden Stefan Nylén (SD), Ruth Johannesson (MiG), Ylva Samuelsson (S), Sandy Kindbladh (WeP): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Stefan Nyléns (SD) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-27 Adela Mujanovic Dnr: KS.2026.127 Upplåtelse av mark för valaffischering inför val 2026 Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge generellt medgivande för valaffischering på de platser som framgår av "Möjliga platser för valaffischering inför val 2026 till kommun, region och riksdag", daterad den 7 maj 2026, under förutsättning att gällande ordnings- och trafiksäkerhetsföreskrifter följs, att valaffischer får sättas upp tidigast fyra veckor före valdagen och ska tas ned senast en vecka efter valdagen, samt att valaffischer inom detaljplanelagt område får ha en maximal storlek om 1 kvadratmeter. Ärendebeskrivning Inför val till riksdag, region och kommun den 13 september 2026 har Länsstyrelsen i Jönköpings län fattat beslut om tillstånd till anordningar för valaffischering utanför detaljplanelagt område. Beslutet omfattar de partier som deltar i valet och innehåller villkor kopplade till ordning, framkomlighet och trafiksäkerhet. Inom detaljplanelagt område ansvarar kommunen för upplåtelse av kommunal mark och bedömning av lämpliga platser för valaffischering. Det generella medgivandet syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga partier samt tydlighet kring vilka platser som kan användas för valaffischering inom kommunen. Partierna ansvarar för att valaffischeringen sker på ett ordnat och trafiksäkert sätt. Affischer och anordningar ska hållas i vårdat skick och får inte placeras så att framkomlighet eller trafiksäkerhet påverkas negativt. Anordningar får inte kunna förväxlas med vägmärken eller andra trafikanordningar. Valaffischer bör inte placeras i rabatter eller på centrala grönytor med klippta gräsmattor. Även om kommunen lämnar ett generellt medgivande för användning av kommunal mark kan tillstånd enligt ordningslagen fortfarande krävas från Polismyndigheten inom detaljplanelagt område. Beslutsunderlag Länsstyrelsens tillstånd till anordningar för valaffischering daterad den 28 april 2026. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) Möjliga platser för valaffischering inför val 2026 till kommun, region och riksdag, daterad den 7 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 27 maj 2026 Anna Sanell Adela Mujanovic Biträdande kommundirektör Avdelningschef verksamhetsstyrning och it Beslutet skickas till: Länsstyrelsen i Jönköpings län Polismyndigheten Samtliga politiska partier representerade i kommunfullmäktige Valnämnden Samhällsutvecklingsnämnden, enheten för gata, park och natur Kommunstyrelseförvaltningen, enheten för nämnd- och ärendehantering KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Möjliga platser för valaffischering Inför val 2026 till kommun, region och riksdag 2026-05-07 Gislaved – affischering vid Glasbruksrondellen Gislaved – affischering vid Glasbruksrondellen Gislaved – affischering Norra Nissastigen (norr om Preem) Gislaved – affischering Norra Nissastigen (norr om Preem) Gislaved – affischering Södra Storgatan (söder om Carpenter) Gislaved – affischering Södra Storgatan (söder om Carpenter) Anderstorp – affischering Ågatan Anderstorp – affischering Ågatan Anderstorp – affischering Brogatan Anderstorp – affischering Brogatan Hestra – affischering Hestra torg (utanför vägområdet för statlig väg) Hestra – affischering Hestra torg (utanför vägområdet för statlig väg) Smålandsstenar – affischering i parken vid torget i Smålandsstenar (utanför vägområdet för statlig väg) Smålandsstenar – affischering i parken vid torget i Smålandsstenar (utanför vägområdet för statlig väg) Burseryd – affischering på torget i Burseryd (utanför vägområdet för statlig väg) Burseryd – affischering på torget i Burseryd (utanför vägområdet för statlig väg) Broaryd – affischering invid macken i Broaryd (utanför vägområdet för statlig väg) Broaryd – affischering invid macken i Broaryd (utanför vägområdet för statlig väg) Reftele – affischering på torget i Reftele (utanför vägområdet för statlig väg) Reftele – affischering på torget i Reftele (utanför vägområdet för statlig väg) Beslut 1 (2) Datum Diarienummer 2026-04-28 2480-2026 Enligt sändlista Tillstånd till anordningar för valaffischering inför val till riksdag, region och kommun den 13 september 2026 Beslut Länsstyrelsen meddelar tillstånd för de partier som deltar i val till riksdag, region och kommun den 13 september 2026 att ha anordningar för valaffischering uppsatta i Jönköpings län. Tillståndet gäller utanför detaljplanelagt område. Länsstyrelsen föreskriver följande villkor för tillståndet. • Anordning får inte placeras utmed motorväg, motortrafikled, mötesfria landsvägar (”2+1-väg”) och inte heller på bro över sådana vägar. • Anordning får inte ges sådan utformning att den kan förväxlas med vägmärke eller trafikanordning. • Anordning får sättas upp tidigast fyra veckor före valdagen och ska tas ned senast en vecka efter valdagen. • Valaffischer får inte placeras i kurvor, i cirkulationsplatser eller i övrigt så att sikten skyms för fordonsförare och ska placeras minst 75 meter från vägkorsningar och cirkulations- platser, minst 50 meter från vägmärken och trafiksignaler samt minst 5 meter från vägkanten, dock inte inom vägområdet. • Anordning ska ges sådan tillsyn att den inte vållar nedskräpning. • Anordningens storlek får inte överskrida 4 m². Samråd har skett med den statliga väghållningsmyndigheten, Trafikverket Sydöstra regionen, som har tillstyrkt tillstånd enligt ovan. Postadress: 551 86 Jönköping T elefon: 010-223 60 00 E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/jonkoping www.lansstyrelsen.se/jonkoping/personuppgifter Länsstyrelsen i Jönköpings län Beslut 2 (2) 2026-04-28 2480-2026 Bestämmelser som beslutet grundas på Enligt 46 § väglagen (1971:948) och 6 § lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning krävs det i vissa fall tillstånd av Länsstyrelsen att få sätta upp skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål. Information Uppsättandet bör ske i samråd med aktuell väghållare (Trafikverket Sydöstra regionen) där staten är väghållare och respektive kommun där kommunen är väghållare). Länsstyrelsen erinrar om att markägarens tillstånd kan krävas. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av rättschef Anna Adholmer med förvaltningshandläggare Petter Agurén som föredragande. Sändlista Politiska partier som tagit mandat i det senaste valet till riksdagen, kommunfullmäktige och regionfullmäktige Kommunerna i Jönköping län Polismyndigheten, registrator.ost@polisen.se Trafikverket, trafikverket@trafikverket.se Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(1)

Ksau §108 Dnr: KS.2025.146 4.3 Kompletterande investeringsbeslut rörande lokaler i Uvekull 1:32 (XL-huset) för hemtjänsten och rehab Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen besluta att fatta kompletterande investeringsbeslut för XL-huset om 3,25 mnkr genom en omdisponering från hyresgästanpassningar, vilket ger en totalkostnad om 8,75 mnkr. Ärendebeskrivning Projektet innefattar ombyggnation av det så kallade XL-huset i Smålandsstenar för att skapa större och mer anpassade lokaler för hemsjukvården och rehab i Smålandsstenar. Fastigheten är en exploateringsfastighet som inom 5-10 år är tänkt att exploateras för att tillskapa lokaler och bostäder på fastigheten. Ombyggnationen görs med denna vetskap och ger kommunen tid att hitta en permanent lösning av kommunens lokalbehov i Smålandsstenar. Kommunstyrelsen beslutade den 15 oktober 2026, §188, att använda de medel som avsatts i investeringsbudgeten för 2025 för att genomföra en investering i Uvekull 1:32 (XL-huset) för hemsjukvården och rehabs lokalbehov, samt att inleda en åtgärdsvalsstudie med syfte att föreslå långsiktiga lokallösningar för hemtjänst, hemsjukvård, rehab, fastighetstekniker och gata/park/natur i Smålandsstenar. Åtgärdsvalsstudien ska presenteras under kvartal 2 2026. Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att tilläggsbudgetera 3,25 mnkr för ombyggnation av XL-huset genom omdisponering från hyresgästanpassningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 15 oktober 2025, §188. Ombyggnation av XL-huset - Projektplan, daterad den 11 maj 2026. Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 13 maj 2026. Yrkanden Evagelos Varsamis (S), Ruth Johannesson (MiG), Ylva Samuelsson (S), Sandy Kindbladh (WeP), Carina Johansson (C): att fatta kompletterande investeringsbeslut för XL-huset om 3,25 mnkr genom en omdisponering från hyresgästanpassningar, vilket ger en totalkostnad om 8,75 mnkr, Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Evagelos Varsamis (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-13 Malin Kilén Dnr: KS.2025.146 Kompletterande investeringsbeslut rörande lokaler i Uvekull 1:32 (XL-huset) för hemtjänsten och rehab Samhällsutvecklingsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tilläggsbudgetera 3,25 mnkr för ombyggnation av XL-huset genom omdisponering från hyresgästanpassningar. Ärendebeskrivning Projektet innefattar ombyggnation av det så kallade XL-huset i Smålandsstenar för att skapa större och mer anpassade lokaler för hemsjukvården och rehab i Smålandsstenar. Fastigheten är en exploateringsfastighet som inom 5 – 10 år är tänkt att exploateras för att tillskapa lokaler och bostäder på fastigheten. Ombyggnationen görs med denna vetskap och ger kommunen tid att hitta en permanent lösning av kommunens lokalbehov i Smålandsstenar. Ekonomi Enligt tidigare kalkyl hade förvaltningen enbart räknat på en schablonkostnad för entreprenaden. I och med att anbud nu inkommit och enheten projektgenomförande har tagit över projektet har förvaltningen gjort en mer grundlig analys av kostnaderna. Det innebär att det budgeterats 3,25 mnkr mindre än vad som behövs för att genomföra projektet. Den totala projektbudgeten efter tilläggsbudgetering blir 8,75 mnkr. En ekonomisk jämförelse har tidigare gjorts mellan en modullösning och en ombyggnation. Med de nya förutsättningarna skulle ombyggnationen betala sig efter 7 år. Den utökade budgeten formas genom omdisponering från medel för hyresgästanpassningar. Beslutsunderlag Ombyggnation av XL-huset - Projektplan, daterad 2026-05-11 Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-13 Jenny Axelsson Henrik Vernersson Förvaltningschef Avdelningschef projekt och genomförande Beslutet skickas till: Samhällsutvecklingsförvaltningen, avdelningen för planering Kommunstyrelseförvaltningen, ekonomiavdelningen SAMHÄLLSUTVECKLINGSFÖRVALTNINGEN 1(1) OMBYGGNATION AV XL-HUSET PROJEKTPLAN Klicka här för att ange datum. 1. VERSIONSKONTROLL DATUM FÖRFATTARE VERSION ÄNDRINGSBESKRIVNING 2026-05-11 Malin Kilén 1 OMBYGGNATION AV XL-HUSET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERSIONSKONTROLL ....................................................................................................... 2 2. PROJEKTS UPPDRAG ......................................................................................................... 4 3. BAKGRUND ......................................................................................................................... 4 4. PROJEKTETS SYFTE ........................................................................................................... 4 5. AVGRÄNSNINGAR ............................................................................................................. 4 6. KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT ............................................................................ 4 7. INTRESSENTER ................................................................................................................... 4 8. PROJEKTORGANISATION ................................................................................................ 4 9. PROJEKTBUDGET............................................................................................................... 5 3 [5] OMBYGGNATION AV XL-HUSET 2. PROJEKTS UPPDRAG Projektet innefattar ombyggnation av det så kallade XL-huset i Smålandsstenar för att skapa större och mer anpassade lokaler för hemsjukvården och rehab i Smålandsstenar. XL-fastigheten är en exploateringsfastighet som inom 5 – 10 år kommer att exploateras för att tillskapa lokaler och bostäder på fastigheten. Ombyggnationen görs med denna vetskap och ger kommunen tid att hitta en permanent lösning av kommunens lokalbehov i Smålandsstenar. 3. BAKGRUND Hemtjänsten, hemsjukvården och rehab delar idag lokaler i externhyrd lokal på Södra Nissastigen 15 i Smålandsstenar. Nuvarande lokal saknar tillräckliga utrymmen för personal och lagerhållning av främst mediciner. Då lokalbehovet är näst intill akut och kommunen saknar anpassade lokaler i Smålandsstenar har kommunstyrelsen godkänt att iordningsställa XL-fastigheten för hemsjukvården och rehab. 4. PROJEKTETS SYFTE Att tillskapa bättre anpassade lokaler till hemtjänsten, hemsjukvården och rehab. 5. AVGRÄNSNINGAR Endast anpassningar på byggnad kommer att göras, utvändig mark kommer att behållas oförändrad. 6. KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT Ombyggnationen av XL-huset driver på ombyggnationen av Kommunförrådet i Smålandsstenar då XL-huset idag används av både lokalvården och verksamhetsservice. Planen framöver är att de ska husera i Kommunförrådet istället, när lokalerna där byggts om. 7. INTRESSENTER Verksamhetslokalers personal nyttjar idag lokalerna, även den lokala dykarklubben. Dykarklubben behöver hitta nya lokaler för sin verksamhet och är informerade om detta. Verksamhetslokalers personal kan fortsatt nyttja lokalerna efter det att ombyggnationen är färdigställd men behöver under tiden hitta andra lokaler för paus och ombyte. 8. PROJEKTORGANISATION Projektägare: Åtgärdsplanering Projektledare: Peter Gillgard Styrgrupp: Anders Bjersér, Henrik Vernersson, Rose-Marie Fredriksson Utvärderingsgrupp: Henrik Johansson, Anne Sjösten, 4 [5] OMBYGGNATION AV XL-HUSET 9. PROJEKTBUDGET Kostnader År 2026 År 2027 Totalt Personal 200 50 250 Konsultkostnader 400 200 600 Entreprenad 6 500 1 000 7 500 Övriga kostnader 200 200 400 Summa 7 300 1 450 8 750 Kommentarer till budget: Klicka här för att ange text. 5 [5] GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2025-10-15 1(2)

Ksau §109 Dnr: KS.2026.134 10.10.2 Föreningsinitiativ konstgräsplan Smålandsstenar GOIF Beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsens sammanträde den 10 juni 2026. Ärendebeskrivning Smålandsstenar GOIF har planer på att anlägga en konstgräsplan. För att finansiera investeringen avser föreningen att ansöka om medel genom allmänna arvsfonden och sponsorer. En dialog har genomförts mellan kommunen och föreningen kring frågor om plats, behov av tillstånd och avtal samt föreningens ansökan hos allmänna arvsfonden. Föreningen önskar respons från kommunen om ekonomiskt stöd inför sin ansökan hos allmänna arvsfonden. Samhällsutvecklingsnämnden beslutade den 18 maj 2026, §51, att se positivt på att Smålandsstenar GOIF planerar att anlägga en konstgräsplan samt överlämna frågan om ekonomiskt stöd till projektet, till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Skrivelser från Smålandsstenar GOIF, daterade den 11 december 2025 och 29 april 2026. Karta över föreslagen lokalisering. Samhällsutvecklingsnämndens protokoll den 18 maj 2026, §51. Yrkanden Anton Sjödell (M): att överlämna ärendet till kommunstyrelsens sammanträde den 10 juni 2026. Sandy Kindbladh (WeP), Ylva Samuelsson (S), Carina Johansson (C), Stefan Nylén (SD), Ruth Johannesson (MiG), Evagelos Varsamis (S): bifall till Anton Sjödells (M) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Anton Sjödells (M) yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 6 Samhällsutvecklingsnämnden Sammanträdesdatum 2026-05-18

Ksau §110 Dnr: KS.2026.136 1.4.1 Taxa för utlämnande av allmän handling Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunfullmäktige besluta att anta taxa för utlämnande av allmän handling daterad den 20 maj 2026, samt att taxan gäller från den 1 januari 2027. Ärendebeskrivning Allmänheten har rätt att utan avgift ta del av allmänna handlingar hos en kommun eller en myndighet. Om den som begär ut en handling däremot önskar en kopia (papper eller elektronisk) på handlingen eller en avskrift/utdrag eller kopia på ljud och bild på olika media, har kommunen rätt att ta ut en avgift. Inför fastställande av taxa 2026 genomförde kommunstyrelseförvaltningen en översyn för att göra den mer lättläst och informativ. Samtidigt kompletterades taxan med avgift för elektronisk kopia av allmän handling och avgift för avskrift/utdrag, samt kopia av ljud och bild på olika media. Kommunen är inte skyldig att lämna ut en kopia på en allmän handling i någon annan form än papper, men i vissa fall kan det vara enklare att skicka allmänna handlingar elektroniskt under förutsättning att det är lämpligt utifrån gällande lagstiftning. I taxan framgår att elektroniskt lagrade dokument som kan lämnas ut i sitt befintliga skick och skickas via e-post är avgiftsfritt, medan inskannade dokument från sida tio och framåt har en avgift. Taxan 2026 kompletterades även med särskilda avgifter i undantagsfall, t.ex. när det uppstår misstanke om att någon systematiskt undviker att betala för kopiorna genom att göra småbeställningar. Föreslagen taxa är oförändrad i förhållande till 2026 års taxa. Taxan för utlämnande av allmän handling gäller för hela kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att anta taxa för utlämnande av allmän handling daterad den 20 maj 2026, samt att taxan gäller från den 1 januari 2027. Beslutsunderlag Taxa för utlämnande av allmän handling, daterad den 20 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 20 maj 2026. Yrkanden Ruth Johannesson (MiG), Ylva Samuelsson (S): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ruth Johannessons (MiG) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-20 Margaretha Carlsson Dnr: KS.2026.136 Taxa för utlämnande av allmän handling Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta taxa för utlämnande av allmän handling daterad den 20 maj 2026, samt att taxan gäller från den 1 januari 2027. Ärendebeskrivning Allmänheten har rätt att utan avgift ta del av allmänna handlingar hos en kommun eller en myndighet. Om den som begär ut en handling däremot önskar en kopia (papper eller elektronisk) på handlingen eller en avskrift/utdrag eller kopia på ljud och bild på olika media, har kommunen rätt att ta ut en avgift. Inför fastställande av taxa 2026 genomförde kommunstyrelseförvaltningen en översyn för att göra den mer lättläst och informativ. Samtidigt kompletterades taxan med avgift för elektronisk kopia av allmän handling och avgift för avskrift/utdrag, samt kopia av ljud och bild på olika media. Kommunen är inte skyldig att lämna ut en kopia på en allmän handling i någon annan form än papper, men i vissa fall kan det vara enklare att skicka allmänna handlingar elektroniskt under förutsättning att det är lämpligt utifrån gällande lagstiftning. I taxan framgår att elektroniskt lagrade dokument som kan lämnas ut i sitt befintliga skick och skickas via e-post är avgiftsfritt, medan inskannade dokument från sida tio och framåt har en avgift. Taxan 2026 kompletterades även med särskilda avgifter i undantagsfall, t.ex. när det uppstår misstanke om att någon systematiskt undviker att betala för kopiorna genom att göra småbeställningar. Förslagen taxa är oförändrad i förhållande till 2026 års taxa. Taxan för utlämnande av allmän handling gäller för hela kommunen. Beslutsunderlag Taxa för utlämnande av allmän handling, daterad den 20 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 20 maj 2026. Anna Sanell Adela Mujanovic Biträdande kommundirektör Avdelningschef verksamhetsstyrning och it KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(2) Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Kommunstyrelseförvaltningen, enheten för nämnd- och ärendehantering KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2(2) Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Taxa Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum inkl. dnr: 2026-xx-xx, §x, KS.2026.136 Gäller för: Gislaveds kommun Ansvarig: Enhetschef nämnd- och ärendehantering Revideras: Årligen Följs upp: Enheten för nämnd- och ärendehantering Taxa för utlämnande av allmän handling 2026-05-20 Gislaveds kommun 2 [4] Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................. 3 2 Utlämnande av allmänna handlingar ................................................................. 3 3 Portokostnad ........................................................................................................ 3 4 Avgifter .................................................................................................................. 3 5 Särskilda avgifter i undantagsfall ....................................................................... 4 Gislaveds kommun 3 [4] 1 Inledning Den statliga avgiftsförordningen (SFS 1992:191) ger myndigheter rätt att ta ut en avgift för kopiering av allmänna handlingar, denna rätt gäller även vid utskrifter från datasystem och andra typer av kopior av allmänna handlingar. Taxan gäller för samtliga nämnder och styrelser inom kommunen. Dubbelsidiga kopior och utskrifter räknas som två sidor. 2 Utlämnande av allmänna handlingar Enligt tryckfrihetsförordningen (TF) har var och en rätt att ta del av kommunens allmänna handlingar. Rätten att ta del av handlingarna sker utan kostnad genom besök hos den myndighet som förvarar handlingen. Den som vill har även rätt att mot fastställd taxa få kopia av begärd handling. Kommunen är inte skyldig att lämna ut kopia av en allmän handling i någon annan form än på papper. I vissa fall kan det vara enklare att skicka den allmänna handlingen i elektronisk form. Det är tillåtet att skicka allmänna handlingar elektroniskt i de fall myndigheten anser att det är lämpligt i det enskilda fallet och att utlämnandet kan ske i enlighet med reglerna om sekretess och GDPR. Avgift ska tas ut för inskanning av handlingar om en beställning omfattar tio sidor eller mer, eller format större än A3. Dokument som redan finns digitalt lagrade och som myndigheten väljer att skicka med e-post är gratis. 3 Portokostnad Vid ett utlämnande har kommunen rätt att ta ut avgift för porto, postförskott, rekommenderat brev eller annan kostnad för att förmedla den begärda handlingen till mottagaren. För bestämmande av sådan avgift gäller självkostnadsprincipen. 4 Avgifter Avgift för kopiering av allmänna handlingar Papperskopia Avgift svartvitt Avgift färg Format A4 och A3: 1-9 sidor Ingen avgift Ingen avgift 10 sidor 60 kronor 60 kronor 11 eller fler sidor 6 kronor/ sida 6 kronor/sida Format A2 420x594 mm 50 kronor/sida 150 kronor/sida Format A1 594x841 mm 70 kronor/sida 210 kronor/sida Format A0 841x1189 mm 100 kronor/sida 300 kronor/sida Gislaveds kommun 4 [4] Avgift för elektronisk kopia av allmän handling Elektronisk kopia Avgift Elektroniskt lagrade dokument som kan lämnas ut i sitt Ingen avgift befintliga skick och skickas via e-post. Format A4 och A3: Inskanning av 1-9 sidor Ingen avgift Inskanning av 10 sidor 60 kronor Inskanning av 11 eller fler sidor 6 kronor/sida Inskanning format A2 420x594 mm 50 kronor/sida Inskanning format A1 594x841 mm 50 kronor/sida Inskanning format A0 841x1189 mm 50 kronor/sida Avgift för avskrift/utdrag, kopia av ljud och bild på olika media Vid utlämnande på lagringsmedium, ex. USB, tillkommer en självkostnadsavgift. Avskrift/utdrag, kopia Avgift Avskrift/utdrag av allmän handling 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme Kopia på ljud, bild och andra digitala 125 kronor per påbörjad upptagningar fjärdedels arbetstimme Kopia av foto, karta och ritning till USB 25 kronor/bild 5 Särskilda avgifter i undantagsfall Undantag från denna taxa kan medges i undantagsfall. Om det uppstår misstanke att någon systematiskt undviker att betala för kopiorna genom att göra småbeställningar kan myndigheten göra en tjänsteanteckning över utlämnade kopior för att ha underlag för ett beslut om tillämpning av undantagsregeln. Vid varje beställning kan i ett sådant fall 60 kronor tas ut redan från och med den första sidan till och med den tionde och därefter med 6 kronor per sida. GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(1)

Ksau §111 Dnr: KS.2026.135 1.4.1 Taxa för borgerlig vigsel Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunfullmäktige besluta att anta taxa för borgerlig vigsel, daterad den 19 maj 2026, samt att taxan gäller från den 1 januari 2027. Ärendebeskrivning Sveriges kommuner ska tillhandahålla service till sina invånare om möjligheter till borgerlig vigsel, vilket också erbjuds i Gislaveds kommun. Kommunen kan ta ut en administrativ avgift för vigsel och för ersättning för vigselförrättarens tjänsteresor om vigsel sker på annan plats än vigselförrättarens tjänstelokal (kommunhuset Gislaved). Gislaveds kommun tar inte ut någon avgift om någon i paret är folkbokförd i kommunen, men ersättning för resekostnader tas ut om vigselceremonin sker utanför Gislaveds kommuns gränser, oavsett folkbokföring. En administrativ avgift för vigsel tas ut om 500 kronor om ingen i paret är folkbokförd i Gislaveds kommun. Ingen förändring av taxan för 2027 föreslås. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att anta taxa för borgerlig vigsel, daterad den 19 maj 2026, samt att taxan gäller från den 1 januari 2027. Beslutsunderlag Taxa för borgerlig vigsel, daterad den 19 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 21 maj 2026. Yrkanden Ylva Samuelsson (S), Ruth Johannesson (MiG), Sandy Kindbladh (WeP): bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ylva Samuelssons (S) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att bifalla yrkandet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Handläggare 2026-05-21 Margaretha Carlsson Dnr: KS.2026.135 Taxa för borgerlig vigsel Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta taxa för borgerlig vigsel, daterad den 19 maj 2026, samt att taxan gäller från den 1 januari 2027. Ärendebeskrivning Sveriges kommuner ska tillhandahålla service till sina invånare om möjligheter till borgerlig vigsel, vilket också erbjuds i Gislaveds kommun. Kommunen kan ta ut en administrativ avgift för vigsel och för ersättning för vigselförrättarens tjänsteresor om vigsel sker på annan plats än vigselförrättarens tjänstelokal (kommunhuset Gislaved). Gislaveds kommun tar inte ut någon avgift om någon i paret är folkbokförd i kommunen, men ersättning för resekostnader tas ut om vigselceremonin sker utanför Gislaveds kommuns gränser, oavsett folkbokföring. En administrativ avgift för vigsel tas ut om 500 kronor om ingen i paret är folkbokförd i Gislaveds kommun. Ingen förändring av taxan för 2027 föreslås. Beslutsunderlag Taxa för borgerlig vigsel, daterad den 19 maj 2026. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 21 maj 2026. Anna Sanell Adela Mujanovic Biträdande kommundirektör Avdelningschef verksamhetsstyrning och it Beslutet skickas till: Kommunstyrelseförvaltningen, enheten för nämnd- och ärendehantering Kommunstyrelseförvaltningen, kontaktcenter KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 1(1) Taxaförborgerligvigsel,dateradden19maj2026(ingenförändringjämförtmedföregåendeår) Förslagtaxa2027 Förslagtaxa2027 Kommunstyrelsens taxa för borgerlig vigsel exkl.moms inkl.moms Om någon i paret är folkbokförd i Gislaveds kommun (oavsett var i kommunen vigseln äger rum). avgiftsfri avgiftsfri Faktisk reseersättning tas ut om vigseln sker utanför Gislaveds kommuns gränser. Administrativ avgift tas ut om ingen i paret är folkbokförd i Gislaveds kommun 500kr 500kr Om vigselförrättaren tjänstgör för annan vigselförrättare i grannkommun avgiftsfri avgiftsfri Styrdokument Dokumenttyp: Taxa Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum inkl. dnr: 2026-xx-xx, §. Dnr KSMEX.2026.53 Gäller för: Gislaveds kommun Ansvarig: Mark- och exploateringschef Revideras: Varje år eller vid behov Följs upp: Enheten för mark och exploatering Taxa för försäljning av verksamhetstomter och arrenden 2027 2026-06-04 Gislaveds kommun 2 [5] Innehållsförteckning 1 Bakgrund ................................................................................................................ 3 2 Tomtpristaxa ........................................................................................................ 3 3 Taxa för kommunala industritomter ............................................................... 3 4 Taxa för övriga kommunala verksamhetstomter (handel, kontor m.fl.) . 4 5 Taxa för arrenden ............................................................................................... 4 Gislaveds kommun 3 [5] 1 Bakgrund Gislaveds kommun har blivit en allt mer attraktiv kommun, inte bara för nyetableringar för olika verksamheter utan även en kommun där man vill bo. Förfrågningar om mark för verksamheter och bostäder har ökat de senaste åren. Mot bakgrund av EU:s statsstödsregler ”Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler” och av kommunallagens förbud att gynna enskilda näringsidkare ska försäljning av kommunal mark ske till marknadspris. För att priset ska dels spegla den attraktivitet kommunen har idag, och dels för att försäljning av mark sker till marknadspris, gjordes en värdering som ligger till grund till detta förslag. 2 Tomtpristaxa Tomtpristaxan för verksamhetstomterna justeras genom att ett större prisintervall skapas enligt nedan. Intervallet speglar hur marknaden ser på prissättning av verksamhetstomtmark på ett bättre sätt med hänsyn till markens förhållande samt attraktiva lägen. Ett större intervall ger en möjlighet för kommunen att göra en egen värdebedömning vid varje tomt utifrån markens läge samt investeringsbehov i marken, för att sätta ett lämpligt pris som följer marknaden. 3 Taxa för kommunala industritomter Priserna nedan är angiven för varje kvadratmeter tomtarea (TA) exklusive anslutningsavgifter och avstyckningskostnader samt övriga fastighetsrättsliga kostnader. Centralorterna (Gislaved, Övriga orter Anderstorp och Smålandsstenar) 180 - 400 kr/kvm TA 60 - 275 kr/kvm TA Kommunfullmäktige ska ha möjlighet att anta en specifik taxa för ett specifikt exploateringsområde baserat på exploateringskalkyl. Kommunfullmäktige kan fatta beslut om avsteg från gällande taxa. Kommunfullmäktige ger samhällsutvecklingsförvaltningen möjlighet att fakturera markberedning till självkostnadspris separerat från marktaxan. Gislaveds kommun 4 [5] 4 Taxa för övriga kommunala verksamhetstomter (handel, kontor m.fl.) Priserna nedan är angiven antingen för varje kvadratmeter tomtarea (TA) eller kvadratmeter bruttoarea (BTA) exklusive anslutningsavgifter och avstyckningskostnader samt övriga fastighetsrättsliga kostnader. Centralorterna (Gislaved, Övriga orter Anderstorp och Smålandsstenar) 200 - 600 kr/kvm TA Vid förfrågan görs värdebedömning utifrån aktuellt markvärde 425 - 720 kr/kvm BTA Vid förfrågan görs värdebedömning utifrån aktuellt markvärde Kommunfullmäktige ska ha möjlighet att anta en specifik taxa för ett specifikt exploateringsområde baserat på exploateringskalkyl. Kommunfullmäktige kan fatta beslut om avsteg från gällande taxa. Kommunfullmäktige ger samhällsutvecklingsförvaltningen möjlighet att fakturera markberedning till självkostnadspris separerat från marktaxan. 5 Taxa för arrenden Enligt Jordabalken ska arrendeavgiften motsvara arrendets värde med hänsyn till arrenderättens avkastningsförmåga, arrendeavtalets innehåll och omständigheter i övrigt. Vid jordbruks- och jakträttsavtal, tas arrendeavgiften ut enligt den av kommunfullmäktige fastställda gällande taxa vid varje tidpunkt samt indexregleras uppåt årligen från år 2021 (följer konsumentprisindex, tabell 1980=100). Arrendeavgiften för jordbruk- och jakträttsavtal är exklusive mervärdesskatt. Gällande mervärdesskatt om 25 procentenheter läggs på avgiften vid fakturering. Avgiften erläggs årligen och i förskott. Gislaveds kommun 5 [5] Priserna nedan är angivna i kronor/hektar och basår är 2021. Jakt (begränsad) 75 Jakt 100 Betesmark 150 Jordbruksmark 500 Övrigt arrende (anläggnings-, Vid förfrågan görs värdebedömning bostads-, samt utifrån aktuellt markvärde lägenhetsarrende) GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens näringsutskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(2)

Ks §188 Dnr: KS.2025.146 4.3 Investeringsbeslut rörande lokaler i Uvekull 1:32 (XL-huset) för hemtjänsten och rehab samt beslut att inleda åtgärdsvalsstudie avseende verksamhetslokaler för SOC och SUF i Smålandsstenar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att · Använda de medel som avsatts i investeringsbudgeten för 2025 för att genomföra en investering i Uvekull 1:32 (XL-huset) för hemsjukvården och rehabs lokalbehov. · Inleda en åtgärdsvalsstudie med syfte att föreslå långsiktiga lokallösningar för hemtjänst, hemsjukvård, rehab, fastighetstekniker och gata/park/natur i Smålandsstenar. Åtgärdsvalsstudien ska presenteras under kvartal 2 2026. Ärendebeskrivning I Smålandsstenar samsas hemtjänst, hemsjukvård och rehab i de externt hyrda lokalerna på Södra Nissastigen 15. Dessa lokaler möter idag inte de tre verksamheternas samlade behov. Det finns ett akut behov att se över och hantera deras lokalsituation. Gata/Park/Natur finns i kommunägda lokaler på Förrådsgatan. På fastigheten finns bl.a. moduler för att lösa verksamhetens nuvarande lokalbehov. Fastighetstekniker sitter idag i tillfälliga, kommunägda, lokaler på Uvekull 1:32 som är en exploateringsfastighet. En lokalutredning har genomförts med syfte att hantera det akuta behovet för hemtjänst, hemsjukvård och rehab. Då Uvekull1:32 är avsedd för exploatering och lokalerna på Förrådsgatan inte fyller gata/park/naturs behov behöver också en åtgärdsvalsstudie startas för att utreda dessa lokalbehov och föreslå lösningar. Samhällsutvecklingsförvaltningen föreslår att använda de medel som avsatts i investeringsbudgeten för 2025 för att genomföra en investering i Uvekull 1:32 (XL-huset) för hemsjukvården och rehabs lokalbehov, samt att inleda en åtgärdsvalsstudie med syfte att föreslå långsiktiga lokallösningar för hemtjänst, hemsjukvård, rehab, fastighetstekniker och gata/park/natur i Smålandsstenar. Åtgärdsvalsstudien ska presenteras under kvartal 2 2026. Kommunstyrelsens allmänna utskott beslutade den 8 oktober 2025, §106, föreslå att använda de medel som avsatts i investeringsbudgeten för 2025 för att genomföra en investering i Uvekull 1:32 (XL-huset) för hemsjukvården och rehabs lokalbehov, samt att inleda en åtgärdsvalsstudie med syfte att föreslå långsiktiga lokallösningar för hemtjänst, hemsjukvård, rehab, fastighetstekniker och gata/park/natur i Smålandsstenar. Åtgärdsvalsstudien ska presenteras under kvartal 2 2026. Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2025-10-15 2(2) Ks §188 (forts.) Beslutsunderlag Lokalbehov Smålandsstenar för SOC och SUF - Hemtjänst, hemsjukvård, rehab, gata/park/natur och fastighetstekniker, daterad den 23 september 2025. Samhällsutvecklingsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 23 september 2025. Kommunstyrelsens allmänna utskotts protokoll den 8 oktober 2025, §106. Yrkanden Stefan Nylén (SD) Sandy Lind (WeP), Ruth Johannesson (MiG), Jonas Ericson (M), Kenneth Magnusson (C), Evagelos Varsamis (S): bifall till kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Stefan Nylén (SD) m.fl. yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag. Beslutet skickas till: Socialnämnden Samhällsutvecklingsnämnden Enhet mark- och exploatering Justerares signatur Utdragsbestyrkande GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens allmänna utskott Sammanträdesdatum Sida 2026-06-03 1(1)