Protokoll — 15 juni 2026

§ 51 KS/2026:69 - 000 Svar på Interpellation om Välfärdstekniska lösningar från Emma Dahlin (M) till vård- och omsorgsnämndens ordförande Svitlana Jelisic (C) att interpellationen får ställas, samt att interpellationsdebatten är avslutad. Bakgrund Emma Dahlin (M) inkom 2026-03-05 med en interpellation om välfärdstekniska lösningar till vård- och omsorgsnämndens ordförande Svitlana Jelisic. (Bilaga 1) Svitlana Jelisic (C) inkom 2026-04-07 med ett skriftligt svar på interpellationen. (Bilaga 2) Deltar i debatten gör även Anton Ragnarsson (V) Skickas till:

Akt § 52 KS/2026:120 - 000 Interpellation om Ung Företagsamhet i Flens kommuns skolor från Emma Dahlin (M) till barn-, utbildnings- och kulturnämndens ordförande Hans Åfeldt (S) att interpellationen får ställas, samt att interpellationsdebatten är avslutad. Bakgrund Emma Dahlin (M) inkom 2026-04-16 med en interpellation ung företagsamhet i Flens kommuns skolor till barn-, utbildnings- och kulturnämndens ordförande Hans Åfeldt (S). (Bilaga 3) Hans Åfeldt (S) inkom 2026-06-05 med ett skriftligt svar på interpellationen. (Bilaga 4) Skickas till:

Akt § 53 KS/2025:116 - 000 Svar på uppdrag hur mål och aktiviteter i Idrottspolitiskt program integreras i pågående utvecklingsarbete inom folkhälsa att uppdraget om hur mål och aktiviteter i Idrottspolitiskt program integreras i pågående utvecklingsarbete inom folkhälsa anses besvarat, samt att ta fram ett föreningspolitiskt program för Flens kommun som tydliggör kommunens politiska viljeinriktning för föreningslivet och dess roll i arbetet med inkludering, dialog samt en aktiv och meningsfull fritid. Programmet ska stärka samverkan mellan kommunen och föreningslivet, om-fatta hela föreningslivet och bidra till en mer samordnad styrning. Programmet ska tas fram i dialog med föreningslivet och berörda nämnder under 2027, innehålla ett begränsat antal prioriterade mål, tydlig ansvarsfördelning samt former för uppföljning av resultat och effekt. Med föreningsliv omfattas även externa paraplyorganisationer. Bakgrund Huvudfrågan i återremissen är om mål och aktiviteter i det utgångna Idrottspolitiska programmet finns med i befintliga styrdokument, samt om det pågår ar-bete med konkreta åtgärder för att uppnå det övergripande målet att alla i Flens kommun har tillgång till idrott och rörelse hela livet. För att besvara frågan har en kartläggning genomförts av befintliga styrdokument och av på- gående insatser inom berörda verksamheter. Samtal har också genomförts med berörda medarbetare för en uppdaterad bild över vad som finns och görs på området. Genomförd kartläggning visar dels att nämnda mål finns med i befintliga styr- dokument och dels att aktiviteterna i det idrottspolitiska programmet antingen har genomförts eller pågår för att uppnå det övergripande målet. Programmets mål och aktiviteter är således fortsatt aktuella trots att det idrottspolitiska pro- grammet utgick år 2023. Det Idrottspolitiska programmet hade följande mål: 1. I Flens kommun har alla tillgång till idrott och rörelse hela livet. 2. Alla flickor och pojkar ska känna sig välkomna och inkluderade i idrotten uti- från sin egna förutsättningar. 3. Flens kommun ska ha ett starkt föreningsliv med goda ledare. 4. Arbeta för ett resursstarkt föreningsliv som samverkar över traditionella gränser för en attraktiv kommun. 5. Anläggningar som finansieras av skattemedel ska vara tillgängliga, attrak-tiva och säkra. 6. Föreningsstödet ska ge föreningar möjlighet att kunna erbjuda aktiviteter till låga avgifter för att alla ska kunna delta. Föreningsstödet ska bidra till kommunens vision. Kartläggningen visar att nämnda mål finns i följande lokala styrdokument: 1. Hållbarhetsprogram för Flens Kommun 2030 (målen 3,5,10,16) 2. Strategisk plan 2024–2027 3. Översiktsplan – Sörmlands hjärta – Med plats för alla 4. Flens kommuns policy för strategisk förstärkning av landsbygden – Lands- bygdens villkor och värdeskapande 5. Mobilitetsplan 2023–2026 6. Nämndplaner (Samhällsbyggnadsnämnden, Social- och Arbetsmarknads- nämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Kommunstyrelsen) 7. Reglemente för föreningsbidrag (2018:8 – 850) Till det finns styrdokument på nationell nivå för ökad folkhälsa. Skolans styrdokument i form av värdegrund för förskolan och läroplaner för skolan och fritids-hem, beskriver hur barn och ungas hälsa och välbefinnande ska främjas genom att det finns förutsättningar för lek, rörelse och skapande. Ytterligare vägledning finns i form av Folkhälsomyndighetens riktlinjer när det gäller olika mål-gruppers behov av rörelse. Kartläggningen visar dessutom att berörda förvaltningar arbetar för en god och jämlik hälsa genom olika åtgärder. Barn-, utbildning- och kulturnämnden erbjuder till exempel pulshöjande aktiviteter för barn och unga och socialförvaltningen erbjuder aktiviteter för både äldre och personer med funktionsnedsättning för ökad rörelse. Kostnadsfri simundervisning och Summercamp med både id-rotts- och kulturaktiviteter är exempel på åtgärder för ett aktivt och menings-fullt sommarlov. Till det finns Fritidskortet och Fritids-banken för att ge fler barn och unga en aktiv och meningsfull fritid och framför allt för familjer i ekonomisk utsatthet. Reglementet för föreningsstöd har reviderats för att främja föreningar som ar- betar för ett hållbart och demokratiskt samhälle och mer specifikt för jämställdhet och jämlikhet. Kommunen samarbetar dessutom med Riksidrottsför- bundet och SISU Idrottsutbildarna (RF-SISU) för att med stöd och utbildning stötta föreningar i implementeringen av Barnkonventionen och för jämställdhet, jämlikhet och ökad integration. För ett starkare föreningsliv genomför kommunen informationsträffar och nytt för i år är en föreningsfest för att uppmärksamma föreningar och personer som arbetar ideellt. Till det håller kommunen årligen en ledarskapsutbildning i sam- band med Summercamp för fler goda ungdomsledare men också för att tillgodose föreningars behov av ledare. För tillgängliga, attraktiva och säkra anläggningar har samtal med föreningar genomförts för att identifiera förbättringsåtgärder och för ett ökat nyttjande av lokaler. Utredningen Servicebehov på orterna har dessutom presenterat ett an- tal rekommendationer på om-rådet. Till det har kommunledningsförvaltningen påbörjat ett arbete för att skapa för- utsättningar för ett mer systematiskt arbete. Hållbarhetsprogrammet följs upp vilket kommer resultera i ett antal prioriteringar för ökad måluppfyllelse. En översyn och revidering av styrmodellen ska dessutom göras inför den nya mandatperioden. Åtgärder som tillsammans är exempel på insatser för effektivare styrning och för ökad måluppfyllelse. Sammantaget visar kartläggningen att mål och aktiviteter i det idrottspolitiska programmet är integrerade i befintliga styrdokument och att det finns konkreta åtgärder och insatser för att uppfylla programmets övergripande mål. Såsom tidigare har påtalats i genomförd utvärdering av programmet och andra kart- läggningar finns utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Det gäller fram-för allt samverkan både internt och externt, inte minst med föreningar och med näringslivet. Utvecklingsområden som på-gående projekt Vi tar plats arbetar med för ökad måluppfyllelse. Yrkanden Anton Ragnarsson (V), Cedric Hanneberg (MP), Emma Dahlin (M), Anna Jernemalm (KD), Helena Ericson (S) och Berit Hyllbrant (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Skickas till: Akt

§ 54 KS/2026:108 - 041 Äskande om tilläggsbudget från samhällsbyggnadsnämnden att avslå samhällsbyggnadsnämndens begäran om tilläggsbudget om 2 500 000 kronor. Bakgrund Sedan 2024 har enheten fritid och bokning haft underskott i budgeten. Under- skott som uteslutande beror på höjda lokalhyror avseende idrottslokaler samt höjda avgifter för el, vatten och fjärrvärme. Hyresintäkterna totalt uppgår till cirka 15 % av hyres- och städkostnader för de lokaler som fritid och bokning hyr av Flens Kommunfastigheter AB. I enheten fritid och boknings budget saknas 2 519 800 kronor för verksamhetsåret 2026. Ett underskott som enbart kopplas till lokalkostnader. I samband med strategisk plan fördelas kommunens budget ut till alla nämnder. Alla nämnder får kompensation i sin budgetram för ökade personal- och övriga kostnader. Årliga hyreshöjningar till exempel baseras i de flesta fall på konsumentprisindex vilket gör att kostnadsökningen kan variera över åren där ökningen ibland är högre än den tilldelade budgetkompensationen och ibland är ökningen lägre. Nämnderna har handlingsfrihet att disponera sin budget och prioritera vart resurser behövs som bäst inom nämndens alla verksamheter. Då alla resurser har fördelats ut finns därmed ingen budgetreserv och vid en begäran av tilläggsbudget finns då tre alternativ. 1. Samhällsbyggnadsnämndens begäran avslås och nämnden får göra omprioriteringar inom nämndens verksamheter. Konsekvens: Det finns en risk att nämnden inte lyckas med sina omprioriteringar och ett budgetunderskott kan komma att uppvisas vid årets slut. 2. Samhällsbyggnadsnämndens begäran beviljas och finansiering sker via en omfördelning av alla nämndernas ramar. Konsekvens: Det finns en risk att nämnderna inte lyckas med att göra om- prioriteringar i och med en förändrad budgetram under året och budgetunderskott kan komma att uppvisas av flera nämnder vid årets slut. 3. Samhällsbyggnadsnämndens begäran beviljas och finansieras genom att resultatet sänks med motsvarande belopp. Konsekvens: Det finns en risk att kommunens mål om ett resultat på 2 pro-cent av skatter och utjämning inte kommer att nås. Det finns även en risk att kommunen som helhet kommer att uppvisa ett negativt resultat och därmed misslyckas med att återställa tidigare års negativa resultat. Med bakgrund av dessa tre alternativ förordas alternativ nummer ett där sam- hällsbyggnadsnämndens begäran avslås och att nämnden bör se över möjligheter till att omprioritera sina resurser. Yrkanden Anton Ragnarsson (V) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag till förmån för att bifalla samhällsbyggnadsnämndens begäran om tilläggsbudget. Cedric Hanneberg (MP) yrkar bifall till Anton Ragnarsson (V) ändringsyrkande. Ordförande finner att det förutom kommunstyrelsens förslag till beslut finns ett ändringsyrkande. Vid ställd proposition på kommunstyrelsens förslag till beslut mot Anton Ragnarssons (V) ändringsyrkande finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Reservationer Anton Ragnarsson (V) och Ing-Marie Sundin (V) och Lena Holmberg Broström (V) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: "De kostnader samhällsbyggnadsnämnden har för fritids- och idrottslokaler kan de inte själva påverka. Vi behöver en strategi för vilka lokaler vi ska ha och hur de ska finansieras och det måste hanteras på högre nivå, i kommunfullmäktige och i fastighetsbolaget. Så länge nämnden sitter fast med hyreskostnader man inte rår på, är det orimligt att de inte får budgetmedel för dem. Det innebär att vi tvingar nämnden att spara ytterligare 2,5 mnkr utöver tidigare besparingskrav, utan att ta något ansvar för vad som ska skäras ned. Det anser vi inte är en ansvarsfull styrning av kommunen." Skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden, Akt

§ 55 KS/2026:118 - 041 Fastställande av 2027 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland att fastställa 2027 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Bakgrund Samordningsförbundet RAR i Sörmland har inkommit med en begäran om att respektive medlems kommunfullmäktige eller motsvarande fastställer budgeten för år 2027. Samordningsförbundet föreslår att budgeten för 2027 ska uppgå till 16 miljoner kronor vilket är samma belopp som budget 2026. Det belopp som varje medlem ska betala baseras på befolkningen per den 1 november 2025. För Flens del handlar det om 184 033 kronor vilket är något lägre än budget 2026. Skickas till: Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Akt § 56 KS/2026:9 - 104 Redovisning av partistöd för 2025 samt utbetalning av partistöd att godkänna inlämnade redovisningar, samt att partistöd för 2026 utbetalas till samtliga partier representerade i kommunfullmäktige i Flen. Bakgrund Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige som mottagit partistöd för år 2025 har inom föreskriven tid lämnat in redovisning enligt regler för kommunalt partistöd i Flens kommun. Partistöd för år 2026 kan därmed utbetalas till samtliga partier representerade i kommunfullmäktige i Flen. Skickas till: Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Miljöpartiet

Akt § 57 KS/2023:165 - 042, KS/2026:128 - 042 Revidering av Riktlinjer för god ekonomisk hushållning att anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning, samt att nu gällande riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2013:3 042, upphävs. Bakgrund Kommunens ekonomiska styrning och långsiktiga hållbarhet är avgörande för att säkerställa en stabil och rättssäker verksamhet. De nuvarande riktlinjerna för god ekonomisk hushållning, antagna 2013 med en revidering 2023, har varit vägledande i kommunens budget- och bokslutsprocess. De befintliga riktlinjerna är i delar inaktuella eller otillräckligt preciserade för att möta dagens krav på transparens, riskhantering och långsiktig finansiell stabilitet. För att säkerställa en enhetlig och modern styrning har de befintliga riktlinjerna skrivits om helt och hållet och kommunledningsförvaltningen föreslår därför nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning antas. Skickas till:

Akt § 58 KS/2026:124 - 190 Gemensam överförmyndarnämnd och förvaltning för Flen, Gnesta, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner att godkänna inriktningsbeslut om att från och med 2027-01-01 för mandatperioden 2027–2030 och tills vidare bilda en gemensam överförmyndarnämnd och förvaltning för Flen, Gnesta, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner, att godkänna Avtal avseende gemensam överförmyndarnämnd i Flen, Gnesta, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner, att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att teckna avtal avseende gemensam överförmyndarnämnd i Flen, Gnesta, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner, samt att anta Reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden i Flens, Gnesta, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner - Överförmyndarnämnden Sörmland att gälla från och med 1 januari 2027 och i och med detta besluta att Reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden i Flen, Gnesta och Vingåkers kommuner upphör att gälla den 31 december 2026. Bakgrund Flen, Gnesta och Vingåker har sedan 1 januari 2019 haft en gemensam överförmyndarnämnd och ett gemensamt handläggarkontor lokaliserat till Flens kommun. Flens kommun har låtit ta fram ett beslutsunderlag för samverkan kring överförmyndarverksamheten i Flen, Gnesta, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner. Utgångspunkten är att skapa en gemensam nämnd och ett gemen-samt kontor från och med 1 januari 2027. Överförmyndarnämnden tillstyrkte förslaget 2026-04-21, § 25. Yrkanden Arne Lundberg (S), William Kohlström (S), Emma Dahlin (M) och Thomas Ledenvik (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Skickas till: Överförmyndarnämnden Gnesta Strängnäs Trosa Vingåker

Akt § 59 KS/2025:188 - 000 Ny kommunikationspolicy för Flens kommun Kommunfullmäktige besluta att anta ny kommunikationspolicy för Flens kommun, samt att nu gällande kommunikationspolicy för Flens kommun 2016:9–003 upphävs. Bakgrund Flens kommun är i behov av att uppdatera sitt strategiska kommunikationsarbete. Den nuvarande kommunikationspolicyn beslutades 2016 och är därmed tio år gammal. Sedan dess har både kommunens vision och det externa omvärldsläget förändrats väsentligt, vilket kräver ett nytt förhållningssätt till hur kommunen kommunicerar. Det nya förslaget innebär en förflyttning från detaljerade regler till vägledande principer och omfattar nu hela kommunkoncernen för att säkerställa en enhetlig bild av Flens kommun. Bakgrund och syfte Behovet av en reviderad policy grundar sig i flera faktorer: - Ny vision och varumärkesplattform: En ny vision för Flens kommun beslutades i februari 2025. Då den nuvarande policyn vilar på kommunens dåvarande vision krävs en uppdatering för att säkerställa att kommunikationen stödjer kommunens nuvarande mål och identitet. Parallellt pågår även arbetet med att forma och besluta om varumärkesplattform. - Juridiska krav och tillgänglighet: Sedan 2016 har kraven på digital tillgänglighet (DOS-lagen) och dataskydd (GDPR) skärpts. Den nya policyn säkerställer att kommunen lever upp till dessa lagkrav och att informationen är tillgänglig för alla. - Förändrat omvärldsläge: Det nuvarande omvärldsläget ställer helt nya krav på kommunal kommunikation, bland annat vad gäller kriskommunikation, informationssäkerhet och förmågan att nå ut i ett digitaliserat medielandskap. - Från regler till principer: Syftet med den nya policyn är att förflytta styrningen från stela regler till vägledande principer. Detta skapar en mer flexibel och proaktiv organisation. - En samlad koncern: Till skillnad från tidigare version tydliggörs nu att policyn styr all kommunikation inom hela koncernen. Detta är avgörande för att bygga förtroende och en tydlig identitet för de som bor, verkar och vistas i kommunen. Inriktning för den nya policyn Den föreslagna policyn vilar på fyra bärande principer: 1. Kommunikation är allas ansvar: Ansvaret följer verksamhetsansvaret. Policyn tydliggör rollfördelningen mellan förtroendevalda, chefer och medarbetare. 2. Dialog och delaktighet: Fokus flyttas mot att främja delaktighet genom aktiv dialog snarare än enbart envägsinformation. 3. Inkludering och normkritik: Som en nyhet betonas att kommunikationen ska präglas av ett normkritiskt perspektiv. Det innebär att vi aktivt arbetar för att spegla hela befolkningens mångfald och undvika stereotypa framställningar. 4. Proaktivitet och tillförlitlighet: Vid kris eller samhällsstörningar ska kommunen vara en snabb och tillförlitlig källa som minimerar oro genom öppenhet. Förändring i styrning Genom att gå från regler till vägledande principer skapas en mer flexibel organisation som kan anpassa sin kommunikation efter olika målgruppers specifika behov, snarare än att följa statiska listor. Policyn kompletteras med varumärkesplattform med grafisk profil och andra operativa riktlinjer för att ge praktiskt stöd i vardagen. Skickas till:

Akt § 60 KS/2025:224 - 441 Svar på Motion från Emma Dahlin, Katarina Lagerstedt, Martina von Bothmer, Jessica Källström, Göran Jönsson, Andreas Nahlbom och Sven-Gunnar Johansson (samtliga M) om en badplats att vara stolt över - åtgärder för Orresta Ö att anse motion om en badplats att vara stolt över åtgärder för Orreresta ö besvarad. Bakgrund Moderaterna inkom 2025-10-23 med en motion om en badplats att vara stolt över – åtgärder för Orresta ö. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig 2026- 02-24, § 14. Motionen innehåller en rad frågeställningar och önskemål dels rörande den löpande skötseln men också rörande upprustning och investeringar. Kommunledningsförvaltningen ansluter till samhällsbyggnadsnämndens yttrande och har för egen del inget ytterligare att tillföra. Yrkanden Emma Dahlin (M) och Anna Jernemalm (KD) yrkar ändring med att bifalla motionen. Ordförande finner att det förutom kommunstyrelsens förslag till beslut finns ett ändringsyrkande. Vis ställd proposition på kommunstyrelsens förslag mot Emma Dahlins (M) ändringsyrkande finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden, Akt

§ 61 KS/2026:130 - 041 Plan för återställande av 2025 års underskott att godkänna förslag till åtgärdsplan för att återställa 2025 års negativa resultat, att samtliga nämnder upprättar en plan för återställande 2027 och 2028 och återrapporterar till kommunstyrelsens sammanträde i november samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med samtliga nämnder och bolagsstyrelser se över engångsvisa åtgärder för att återställa tidigare års negativa resultat och att respektive nämnd och bolagsstyrelse återrapporterar till kommunstyrelsens sammanträde i november. Bakgrund Kommunens balanskravsresultat i bokslut 2025 visade på ett underskott med 23,1 miljoner kronor som måste återställas inom 3 år med start 2026. Fördelningen av återställningskrav sträcker sig dock över två år för att ge möjligheter till framförhållning och planering av effektivisering i verksamheterna. 2026 0 mkr 2027 8,1 mkr 2028 15,0 mkr Summa 23,1 mkr Fördelning återställning 2025 års underskott mellan nämnder Nämnd, belopp i kronor 2026 2027 2028 Barn-, utbildning och kultur 0 2 481 000 5 385 000 Kommunstyrelse 0 1 260 000 1 560 000 Social- och arbetsmarknad 0 1 033 000 1 670 000 Samhällsbyggnad 0 840 000 1 085 000 Vård- och omsorg 0 2 471 000 5 315 000 Summa 0 8 085 000 15 015 000 Åtgärder som ska genomföras - Generell restriktivitet i anställningar, Förvaltningschef beslut krävs för anställning. - Begränsningar inför vikarietillsättning. - Begränsningar i konsultuppdrag, Förvaltningschef beslut krävs. - Begränsningar i inköp av produkter och tjänster. - Extern förhyrning av nya lokaler begränsas. - Resultatkrav införs på enhetsnivå. - Samlokalisering. - Optimering av resursanvändning. - Reducera antal IT-system. Varje nämnd ansvarar för att ta fram en plan för att återställa angiven summa ovan. Vidtagna åtgärder redovisas till kommunstyrelsen i november. Kommunen har sedan tidigare återställningskrav i och med 2024 års underskott på 24,9 miljoner kronor där en 3-årsplan finns upprättad för återställning av balanskravet. Detta återställningskrav har justerats ner till 16,6 miljoner kronor i samband med bokslut 2025. I 2026 års budget är 2024 återställningskrav avdraget i nämndernas tilldelade ramar enligt plan. Totala belopp att återställa från 2024 och 2025 års underskott är sammanlagt 39,7 miljoner kronor. Fördelning återställning totalt av 2024 och 2025 underskott mellan nämnder. Nämnd, belopp i kronor 2026 2027 2028 Barn-, utbildning och kultur 2 830 000 4 013 000 5 385 000 Kommunstyrelse 1 950 000 2 306 000 1 560 000 Social- och arbetsmarknad 1 475 000 1 855 000 1 670 000 Samhällsbyggnad 1 335 000 1 585 000 1 085 000 Vård- och omsorg 2 830 000 3 997 000 5 315 000 Övriga 357 000 179 000 0 Summa 10 777 000 13 935 000 15 015 000 Nämnderna står med stora utmaningar i och med de krav som ställs på att effektivisera verksamheten för att kommunen ska lyckas med sina återställningskrav. Det krävs att nämnderna samarbetar över gränserna och ser till kommunen som helhet. Parallellt med effektiviseringsåtgärder kan nämnderna men även bolagsstyrelserna behöva se över om det finns engångsvisa aktiviteter att genomföra eller aktiviteter som kan pausas under en period som kan bidra till att kommunens balanskrav återställs. Skickas till: Samtliga nämnder och kommunala bolag

Akt § 62 KS/2026:158 - 000 Interpellation om lokala företags möjlighet att delta i kommunala upphandlingar från Anton Ragnarsson (V) till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) att interpellationen får ställas och besvaras vid kommunfullmäktiges nästkommande sammanträde den 21 september 2026. Bakgrund Anton Ragnarsson (V) inkom 2026-06-07 med en interpellation om lokala företags möjlighet att delta i kommunala upphandlingar till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S). (Bilaga 5) Skickas till:

Akt § 63 KS/2026:159 - 000 Interpellation om den nya upphandlingen av dagligvaror inom hemtjänsten och konsekvenser för äldres självbestämmande från Anton Ragnarsson (V) till vård- och omsorgsnämndens ordförande Svitlana Jelisic (C) att interpellationen får ställas och besvaras vid kommunfullmäktiges nästkommande sammanträde den 21 september 2026. Bakgrund Anton Ragnarsson (V) inkom 2026-06-07 med en interpellation om den nya upphandlingen av dagligvaror inom hemtjänsten och konsekvenser för äldres självbestämmande till vård- och omsorgsnämndens ordförande Svitlana Jelisic (C). (Bilaga 6) Skickas till:

Akt § 64 KS/2026:2 - 101 Anmälningsärenden att lägga redovisade anmälningsärenden till handlingarna. Bakgrund Kommunstyrelsen - Beslut 260601 § 61 – Nämndrapport 1 2026 – kommunstyrelsen - Nämndrapport 1 2026 – kommunstyrelsen - Beslut 260601 § 62 – Kommunrapport 1 2026 - Kommunrapport 1 2026 Malmaskolans elever - Namninsamling för att behålla Malmaskolan 7–9 och Södra matsalen Sveriges kommuner och regioner - Val av ombud till SKR:s kongress – information och anvisningar

§ 65 KS/2026:126 - 000 Revidering av grafisk identitet att anta den reviderade grafiska identiteten för Flens kommun, innefattande justeringar i kommunvapnet, att kommunvapnet används av organisationen som avsändare, att godkänna att det framtagna platsmärket Sörmlands hjärta får användas fritt av externa aktörer, företagare och medborgare i syfte att stärka Flens kommun som plats, samt att inga åtgärder genomförs som innebär att tillkommande kostnader uppstår under 2026. Bakgrund I samband med kommunstyrelsen 2026-06-10 § 57 återremitterades ärendet om grafisk identitet (KS2026:126) med motiveringen att förtydliga vilka ekonomiska konsekvenser införande innebär. Kommunledningsförvaltningen har gjort en genomlysning av vilka kostnader som uppstår men även vilka delar som antingen redan har bokats upp, ingår i ordinarie budget i verksamheterna samt tagit bort de ekonomiska poster för sådana insatser som kräver separata beslut och ska åter till aktuell nämnd eller styrelse. Det finns alltid kostnader rörande varumärkesinsatser och hemsidan i organisationen oavsett vilken grafisk profil som kommunen har. Detta rör till exempel stripning av bilar, arbetskläder och profilkläder och affischering för event. I dessa fall skulle en besparing inte vara kopplad till en grafisk profil utan snarare att inte göra detta. De totala kostnaderna över 3 år som skulle uppstå men där det finns möjligheter att avvakta vissa delar är totalt 190 000 kr. Denna del ryms i den budget som finns tilldelad i strategisk plan för 2026 och 2027 för varumärkesfrämjande insatser, 300 000 kronor årligen. Vilket gör att de fortsatt finns kvar medel i denna budget för att göra andra insatser. Implementeringen syftar till att vara hållbar vilket gör att ingen större samtida implementering görs utan det är ett successivt utfasande och införande över 3 år. De enkla insatserna som görs initialt under 2026 kommer dock ge tillräckliga effekter i att skapa tydlighet både i och utom organisationen. Det finns fortlöpande alltid kostnader i organisationen även om en ny grafiks profil. Hållbar implementering av Flens kommuns grafiska identitet Det är viktigt att betona att Flens kommunvapen och det välkända Sörmlands- hjärtat inte ändras. De har i stället moderniserats och förtydligats för att fungera i dagens digitala och fysiska miljöer. Eftersom grunden är densamma men ska tydliggöra vem som är avsändare från Flens kommunorganisation vs. stärka platsen Flen, sker inget massivt och omedelbart utbyte. Profilen fasas in successivt under tre år. Det innebär att material byts ut först när det ändå är slitet eller förbrukat, vilket minimerar både ekonomiskt och miljö-mässigt svinn. Resurs- och miljöeffektiv implementering För att hålla kostnaderna nere och samtidigt göra en social insats i kommunen, nyttjar vi befintliga lokala resurser. Vi delar upp arbetet. Vissa kritiska och strategiska platser justeras omgående för att säkra rätt avsändare. Andra platser ses över på sikt, där fokus ofta handlar om att rensa bort gamla, inaktuella skyltar snarare än att köpa nytt. Genom att använda kommunens egna resurser och lokala aktörer för praktiskt arbete (skrapa dekor, enklare skyltbyten) håller vi kostnaderna externa leverantörer minimala. Den nya aktivitetsreformen som träder i kraft nu i juni ger oss en möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning. Personer inom reformen kan inventera platser, ta bort gamla slogans och montera ny grafik. Detta gör implementeringen till ett projekt som gynnar kommunens sociala hållbarhet. Vad kostar det att inte genomföra bytet? Att behålla dagens splittrade identitet är inte gratis – det bär med sig dolda kostnader och juridiska risker som slår hårt mot kommunen. Vi har redan idag kostnader som uppstår i samband med att verksamheter etableras med ny skyltning som följd, bilar byts ut och stripas om, flaggor ersätts regelbundet på grund av slitage, olika former av affischering pågår regelbundet. I dessa fall uppstår det en kostnad oavsett en gammal eller ny grafisk profil. Dessa kostnader bärs av verksamheten och ligger redan i befintliga budgetar. Idag lägger enskilda verksamheter ner värdefull arbetstid på att skapa egen grafik och eget material. Det skapar ett internt ineffektivt arbetssätt. Med en tydlig, gemensam profil sparar vi arbetstid eftersom mallarna är färdiga och lätta att använda. Dagens grafiska profil uppfyller inte de lagkrav på tillgänglighet (t.ex. färgkontraster och läsbarhet för personer med funktionsvariationer) som kommunen är skyldig att följa. Att medvetet avstå från att åtgärda detta innebär en juridisk risk och att vi exkluderar medborgare. Om invånarna inte ser vem som är avsändare av en tjänst eller information skapas förvirring och otrygghet. Det måste vara glasklart att det är Flens kommun som levererar välfärden. Intern förankring och stolthet Kommunikationsenheten kommer att leda en intern lanseringskampanj och se- dan systematiskt förankra varumärkesplattformen och den grafiska identiteten. Målet är att utbilda organisationen i hur den uppdaterade profilen används smidigt i vardagen, samtidigt som vi arbetar med att få in varumärkesplattformen som ett arbetsverktyg för att uppfattas enhetligt tillsammans med den grafiska profilen. Arbetet kommer fortlöpande återredovisas till kommunstyrelsen för att säkerställa ett ändamålsenligt införande. Yrkanden Emma Dahlin (M), Christine Zetterdahl (SD) och Berit Hyllbrant (L) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut. Anton Ragnarsson (V) och Björn Carlsson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande finner att det förutom kommunstyrelsens förslag till beslut finns tre avslagsyrkanden. Vid ställd proposition på kommunstyrelsens förslag finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detsamma. Votering begärs. Följande propositionsordning läses upp och godkänns. Den som vill bifalla kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som vill avslå detsamma röstar nej. 20 ledamöter röstar JA, 12 ledamöter röstar NEJ och 2 ledamöter avstår. JA-röster avger: Roger Tiefensee (C), Torbjörn Jansson (S), Daniel Ljungkvist (S), Helén Stockow (S), Ingegärd Branting (C), Lena Holmberg Broström (V), Mari-louise Andersson (S), Björn Carlsson (C), Jaana Lahti Nordengen (S), Anton Ragnarsson (V), Arne Lundberg (S), Ann-Katrin Elofsson (S), Svitlana Jelisic (C), Angelika Lövgren (S) NEJ-röster avger: Christine Zetterdahl (SD), Emma Dahlin (M), Katarina Lagerstedt (M), Martina von Bothmer (M), Berit Hyllbrant (L), Jessica Källström (M), Torgny Lindgren (SD), Leif Gunnarsson (SD), Göran Jönsson (M), Andreas Nahlbom (M), Guy Johansson (SD) Avstår: Thomas Ledenvik (KD) och Anna Jernemalm (KD) Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Reservationer Anna Jernemalm (KD), Berit Hyllbrant (L) och Christine Zetterdahl (SD) reserverar sig mot beslutet. Emma Dahlin, Katarina Lagerstedt, Martina von Bothmer, Jessica Källström, Göran Jönsson, Andreas Nahlbom och Sven-Gunnar Johansson (samtliga M) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Moderaterna reserverar sig mot beslutet att anta ny grafisk identitet för Flenskommun till förmån för eget förslag. Moderaterna har inga invändningar mot den grafiska identiteten som sådan och ifrågasätter inte heller det arbete som genomförts. Vår invändning handlar om prioritering, tidpunkt och ekonomiskt ansvarstagande. När medel för platsvarumärkesfrämjande insatser avsattes gjorde Moderaterna en annan prioritering och föreslog att resurserna skulle användas till arbetet mot välfärdsbrottslighet. Sedan dess har kommunens ekonomiska situation försämrats avsevärt. Kommunen står inför betydande återställningskrav samtidigt som flera verksamheter prognostiserar underskott. Även om återremissen bidragit till att tydliggöra delar av kostnadsbilden kvarstår frågor kring beslutsunderlaget. För bara några veckor sedan diskuterades helt andra kostnadsnivåer än de som senare redovisades. Under ärendets beredning har både kostnadsbilden och beskrivningen av beslutets ekonomiska konsekvenser förändrats, vilket har försvårat möjligheten att göra en samlad och långsiktigt hållbar bedömning av ärendet. Moderaterna anser att beslut av denna karaktär bör vila på ett tydligt, transparent och stabilt beslutsunderlag. Den osäkerhet som präglat beskrivningen av kostnader, genomförande och ekonomiska konsekvenser har inte stärkt vår tilltro till att detta är rätt prioritering i nuvarande ekonomiska läge. För Moderaterna handlar ekonomiskt ansvarstagande inte enbart om storleken på en enskild kostnad, utan om de samlade prioriteringar kommunen gör när resurserna är begränsade. Att ett arbete har påbörjats eller att medel tidigare avsatts innebär inte att politiken ska avstå från att ompröva prioriteringar när förutsättningarna förändras. Vi bedömer därför att införandet av den nya grafiska identiteten inte är rätt prioritering vid denna tidpunkt.” Protokollsanteckning Anton Ragnarsson (V), Ing-Marie Sundin (V) och Lena Holmberg Broström (V) lämnar följande protokollsanteckning: ”Att genomföra ett byte av kommunens grafiska identitet, under det ansträngda ekonomiska läge som Flens kommun kämpar med, väcker onekligen frågor. Hur bråttom är det? Vad kommer införandet att kosta? Detta ville vi få svar på och röstade därför på återremiss i kommunstyrelsen. Denna återremiss besvarades i rekordfart och ett extra KS kallades inför beslut i kommunfullmäktige, utan att någon politisk förankring hann ske däremellan. Jobbet med ny grafisk identitet påbörjades efter att budget beslutades i höstas. Nu tycker vi det vore onödigt att lägga resultatet i byrålådan och ser också att det finns fördelar med det framtagna förslaget. Därför yrkade vi på att anta den reviderade grafiska identiteten och använda den i det arbete som ändå ska göras och när saker ska bytas ut, men inte påbörja några extra åtgärder som innebär nya kostnader." Skickas till:

Akt § 66 KS/2026:4 - 102 Begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige – Anders Iwerbo (C) att entlediga Anders Iwerbo (C) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige, samt att hemställa hos Länsstyrelsen om ny sammanräkning för att utse ny ersättare i kommunfullmäktige efter Anders Iwerbo (C). Bakgrund Anders Iwerbo (C) inkom 2026-06-08 med en begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Skickas till: Länsstyrelsen i Södermanland Anders Iwerbo HR-avdelningen

Akt § 67 KS/2026:4 - 102 Begäran om entledigande från uppdraget som ledamot i kommunrevisionen - Bertil Lindkvist (SD) att entlediga Bertil Lindkvist (SD) från uppdraget ledamot i kommunrevisionen. Bakgrund Bertil Lindkvist (SD) inkom 2026-06-12 med en begäran om entledigande från uppdraget som ledamot i kommunrevisionen. Skickas till: Bertil Lindkvist Revisionen HR-avdelningen Akt UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Sida 1/1Comfact Signature Referensnummer: 347643SE