Protokoll — 16 mars 2026

§ 18 KS/2024:24 - 169 Svar på medborgarförslag angående trygghetspunkt att medborgarförslaget anses besvarat med hänvisning till Flens kommuns fortsatta planering och utveckling av trygghetspunkter, att uppdra till kommunstyrelsen att, med utgångspunkt i redovisad kravställan, skyndsamt färdigställa en samlad och genomförbar plan för trygghetspunkter i hela kommunen, inklusive bemanningsförmåga, organisation och geografisk täckning, så att kommunen är redo att uppfylla kommande lagkrav från och med den 1 januari 2027, att i ”Kravställan gällande trygghetspunkt”, under rubriken Bemanning (sid 9), omarbeta stycke tre så att bemanning inte begränsas till kommunens egna medarbetare, utan kan ske även med frivilliga från FRG och övriga civil-samhället, samt att i ”Kravställan gällande trygghetspunkt”, under rubriken Planerat fortsatt arbete (sid 9), ändra punkt tre till att lyda: ”Återta arbetet utifrån 2019 års uppdragsbeskrivning, i samarbete med FRG och lokala organisationer, med fokus på flexibilitet gällande storlek, servicenivå och öppettider för varje trygghetspunkt, vid översyn av lokaler och bemanningsmöjlighet.” Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2025-03-17 att återremittera Svar på medborgarförslag om trygghetspunkt i Mellösa, för att förtydliga kommunens kravställan gällande att inrätta trygghetspunkter (utrustning, bemanning, nivå etc.) för att kunna engagera och nyttja civilsamhället och frivilligorganisationer i trygghetspunkter. Flens kommuns kravställan på trygghetspunkter är att de ska följa den nationella vägledningen som Myndigheten för Civilt Försvar tagit fram om trygghetspunkter. Vid flera trygghetspunkter ska de ha en geografisk spridning mellan orterna samt bygderna för att säkerställa invånarnas behov. De ska vara tillgänglighetsanpassade och vara utrustade för att klara stora samhällsstörningar, så som elavbrott, vattenavbrott, värmeavbrott samt krig. Trygghetspunkterna ska bemannas av kommunanställda och stärkas upp med frivilliga ur kommunens frivilliga resursgrupp FRG. Åtminstone en trygghetspunkt ska fungera som en större samlingsplats för att ta emot nödställda från annan kommun eller annat land. Varje trygghetspunkt ska kunna erbjuda: - Skydd mot väderpåverkan. - Information om vad som har hänt och samhällets åtgärder. - Dricksvatten. - Varmt vatten till exempelvis medhavd välling och frystorkad mat. Kaffe, te och till exempel nyponsoppa bör finnas på plats. - Möjlighet att ladda telefon och elektronik. - Tillgång till första hjälpen-kit. - Tillgång till toalett. - Belysning, vilket är en förutsättning för att kunna ge information och trygghet. - Information om närmaste öppna skyddsrum, apotek, drivmedel, sjukvårdsmottagning och livsmedelsbutik. Hänvisning till krisstöd. Även hänvisning till sov- och matmöjligheter vid längre händelser. - Möjlighet att larma 112. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget anses besvarat med hänvisning till Flens kommuns fortsatta planering och utveckling av trygghetspunkter, samt att uppdra till kommunstyrelsen att, med utgångspunkt i redovisad kravställan, skyndsamt färdigställa en samlad och genomförbar plan för trygghetspunkter i hela kommunen, inklusive bemanningsförmåga, organisation och geografisk täckning, så att kommunen är redo att upp- fylla kommande lagkrav från och med den 1 januari 2027. Yrkanden Cedric Hanneberg (MP) yrkar tillägg med att i ”Kravställan gällande trygghetspunkt”, under rubriken Bemanning (sid 9), omarbeta stycke tre så att bemanning inte begränsas till kommunens egna medarbetare, utan kan ske även med frivilliga från FRG och övriga civilsamhället, samt att i ”Kravställan gällande trygghetspunkt”, under rubriken Planerat fortsatt arbete (sid 9), ändra punkt tre till att lyda: ”Återta arbetet utifrån 2019 års uppdragsbeskrivning, i samarbete med FRG och lokala organisationer, med fokus på flexibilitet gällande storlek, servicenivå och öppettider för varje trygghetspunkt, vid översyn av lokaler och bemanningsmöjlighet.” Ann-Charlotte Munter (S) och Mari-Louise Andersson (S) yrkar avslag till Cedric Hannebergs (MP) tilläggsyrkanden och bifall till kommunstyrelsens förslag. Anton Ragnarsson (V) yrkar bifall till Cedric Hannebergs (MP) tilläggsyrkanden och bifall till kommunstyrelsens förslag. William Kohlström (S) yrkar avslag till Cedric Hannebergs (MP) tilläggsyrkanden. Emma Dahlin (M), Berit Hyllbrant (L) och Lena Holmberg Broström (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt Cedric Hannebergs (MP) tilläggsyrkanden. Propositionsordning Ordföranden finner att det förutom kommunstyrelsens förslag finns två tilläggsyrkanden. Vid ställd proposition på kommunstyrelsens förslag finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detsamma. Vid ställd proposition på Cedric Hannebergs (MP) tilläggsyrkanden finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar att avslå desamma. Votering begärs. Följande propositionsordning läses upp och godkänns. Den som vill avslå Cedric Hannebergs (MP) tilläggsyrkanden röstar ja. Den som vill bifalla desamma röstar nej. 16 ledamöter röstar JA, 18 ledamöter röstar NEJ. JA-röster avger: Roger Tiefensee (C), Torbjörn Jansson (S), Ann-Charlotte Munter (S), Daniel Ljungkvist (S), Helén Stockow (S), Ingegärd Branting (C), Peter Munter (S), Mari- Louise Andersson (S), Jonas Thyrén (S), Björn Carlsson (C), Jaana Lahti Nordengen (S), Arne Lundberg (S), Ann-Katrin Elofsson (S), Anders Iwerbo (C), Hans Åfeldt (S) och William Kohlström (S). NEJ-röster avger: Thomas Ledenvik (KD), Emma Dahlin (M), Katarina Lagerstedt (M), Anna Jernemalm (KD), Martina von Bothmer (M), Berit Hyllbrant (L), Lena Holmberg Broström (V), Jessica Källström (M), Torgny Lindgren (SD), Leif Gunnarsson (SD), Göran Jönsson (M), Anton Ragnarsson (V), Andreas Nahlbom (M), Guy Johansson (SD), Sven-Gunnar Johansson (M), Ing-Marie Sundin (V), Inger Andersson (V) och Cedric Hanneberg (MP). Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla Cedric Hannebergs (MP) tilläggsyrkanden. Skickas till: Förslagsställaren

Akt § 19 KS/2021:84 - 000 Utvärdering av engagemangssida samt fortsatt arbete för att stärka medborgarnas delaktighet och inflytande att godkänna redovisningen, att engagemangssidan på Flens kommuns webbplats ska fortsatt finnas kvar och användas som en samlingsplats för kommunens medborgardialoger, samt att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram förslag på hur arbetet med medborgardialog kan inarbetas i kommunens politiska styrprocesser. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2024-12-09 § 115 att ge kommunstyrelsen i upp- drag att under en provperiod under 2025 införa en engagemangssida på Flens kommuns webbplats. Kommunstyrelsen fick även i uppdrag att efter provperioden-oden utvärdera ett eventuellt permanent införande av en engagemangssida samt att presentera hur arbetet fortsättningsvis ska ske vad gäller att stärka medborgarnas delaktighet och inflytande. Kommunens engagemangssida, som fått namnet ”Var med och påverka!” och webbadressen flen.se/påverka, lanserades i mars 2025. Sidan fungerar som en samlingsplats för kommunens medborgardialoger och har en prenumerations- funktion där intresserade kan få en notifiering när en ny möjlighet att engagera sig har publicerats. På sidan finns även länkar till information om e-förslag och allmänhetens frågestund. Sidan är kommungemensam och administreras av demokratiservice tillsammans med kommunikationsenheten. I januari 2026 hade 25 personer valt att prenumerera på engagemangssidan. Sedan införandet har fem möjligheter att påverka publicerats. Namngivning parkområde var en medborgarberedning, där kommuninvånarna ombads att digitalt inkomma med namnförslag till det då namnlösa gröna området mellan Sveaparken och buss- och tågstationen i Flen. En jury bestående av tjänstepersoner på Kommunledningsförvaltningen valde ut ett av de inlämnade förslagen, Tidlösa trädgården, vilket samhällsbyggnadsnämnden därefter beslutade skulle bli områdets nya namn. Samråd inför revidering av avfallsföreskrifter informerade om ett samråd som genomfördes mellan december 2024 och april 2025. Invånare i kommunerna Flen, Katrineholm och Vingåker hade under denna tidsperiod möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna förändringar av kommunernas gemensamma avfallsföreskrifter. Kommunfullmäktige beslutade att anta de nya föreskrifterna i december 2025. Utveckling av ”Gamla macken” på fastigheten Parken 4 var en ”walk and talk” som genomfördes vid och omkring den gamla bensinmackstomten på Norra Kungsgatan i centrala Flen. Kommuninvånarna inbjöds att komma med tankar och idéer om platsens framtid och koppling till omgivningen. De inkomna synpunkterna inkluderar förslag på grönområde/park, butik, restaurang eller kafé, plats för barn och unga, samt mötesplats för blandade generationer. Synpunkterna kommer att fungera som inspiration för hur platsen kan utvecklas och eventuellt användas som underlag i en detaljplaneprocess. Vi tar plats – tillsammans för oss är ett pågående projekt som syftar till att stärka folkhälsan i kommunen genom platsutveckling, där medborgardialog kommer att vara det huvudsakliga arbetssättet. Framtaget konceptet för medborgardialog kommer att ligga till grund för genomförandet av dialoger. Ett av effektmålen med projektet är att medborgardialog ska etablerats som arbetssätt, som resulterar i att kommuninvånare tar initiativ och är delaktiga i planeringen och utformandet av en mer trygg och attraktiv kommun. Som en del i projektet har tjänstepersoner från olika förvaltningar bjudits in till en utbildning i medborgardialog för att öka kunskapen brett i kommunen. Projekttiden är totalt 3,5 år (2025–2028). Medborgarundersökning 2025 informerade om en kombinerad webb- och pappersenkät som Statistikmyndigheten SCB skickat ut till ett slumpmässigt urval av 1350 invånare i Flens kommun. Undersökningen omfattar 129 frågor inom 14 olika områden, såsom skola och omsorg, boende och boendemiljö, lokala arbets- och utbildningsmöjligheter och samhällsservice. Dessutom har Flens kom mun lagt till två frågeområden: demokrati och samhörighet samt miljö- och resvanor. Kommunledningsförvaltningen ställer sig positiv till införandet av engagemangssidan och har beslutat att fortsätta använda och utveckla den som en del i kommunens arbete med medborgardialog. Konceptet för medborgardialog har tagits fram för att skapa en gemensam metodik inom Flens kommun som säkerställer kvalitet, kontinuitet och jämlik delaktighet i kommunens dialogprocesser. Konceptet har utvecklats med stöd av Urban Utveckling, som är ett konsultbolag inom socialt hållbar samhällsutveckling. Konceptet består av en processkarta samt en kunskapsbank som ger praktiskt stöd till tjänstepersoner i planering, genomförande och uppföljning av dialoginsatser. Genom konceptet stärks kommunens förmåga att genomföra effektiva och inkluderande dialoger där fler målgrupper inkluderas. Konceptet bidrar till en stärkt demokratisk förankring och ökat förtroende för kommunen, i linje med Flens vision om att bli Sveriges lyckligaste kommun. Konceptet har testats genom ett pilotprojekt om dialog för platsutveckling av ”Gamla macken” på fastigheten Parken 4 (se ovan). Konceptet för medborgardialog kommer att implementeras i kommunorganisationen med start under 2026. Medborgardialog fungerar som ett komplement till den representativa demokratin och kan bidra till tillit, lokal utveckling och ökad hållbarhet. Detta ligger i linje med kommunens vision (2025:1), hållbarhetsprogrammet (2020:14) och de strategiska områdena i kommunens strategiska plan för 2024–2027. Erfarenhet från andra kommuner visar att ett systematiskt arbetssätt med en tydlig strategi och tydliga processer är nödvändigt för att arbetet ska bli framgångsrikt. För att det framtagna konceptet ska bli ett naturligt och effektivt verktyg för hela kommunorganisationen anser Kommunledningsförvaltningen därför att arbetet med medborgardialog behöver inarbetas tydligare i kommunens politiska styrdokument. På tjänstemannanivå kommer det även bildas ett kommunövergripande nätverk för att samordna arbetet med medborgardialog. Yrkanden Emma Dahlin (M), Ann-Charlotte Munter (S) och Anton Ragnarsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Skickas till:

Akt § 20 KS/2025:107 - 003 Revidering av riktlinje för Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa att anta förslaget till revidering av riktlinje för Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa (2016:5–401), samt att uppdra kommunstyrelsen att inta reviderad Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa (2016:5–401) i Flens kommuns författningssamling. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden har reviderat 9 § i riktlinjen för Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa. Ändringarna innebär ett förtydligande av bestämmelserna kring eldning samt justering av kravet på dispens för Valborgsmässoeldning. Bakgrunden till revideringen är att regeringen beslutet om nya förordningar som reglerar hanteringen av trädgårds- och parkavfall. Flera av dessa förändringar trädde i kraft i februari 2025, vilket medför att de revideringar som antogs av kommunfullmäktige 2025-03-17 § 21 är inaktuella. Skickas till:

Akt § 21 KS/2025:149 - 003 Svar på uppdrag att utreda behov av reviderat arbetsmarknadsprogram att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett arbetsmarknadsprogram in-för perioden 2027–2031 för beslut senast 2026-12-31. Bakgrund Flens kommun har problem med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och att säkerställa kompetensförsörjningen. Kommunens ekonomiska utmaningar, som förväntas kvarstå flera år framåt, innebär att stärkt samarbete internt i organisationen och externt, nya arbetssätt och ökad användning av extern finansiering är avgörande för att få effekt på arbetsmarknadsområdet. Organisationen behöver göra rätt saker i syfte att säkerställa god kvalitet i välfärden till kommunens invånare. Ett arbetsmarknadsprogram är en bidragande del i en strategi för att nå tillväxt och kommer att bland annat ge styrningar till en plan för näringslivs-arbetet. Kommunens rådighet inom arbetsmarknadsområdet är begränsad och påverkas som många andra frågor av den statliga politiken. Därtill påverkas kommunen av den demografiska utveckling som sker i landet, där minskat barnafödande, färre personer i arbetsför ålder och fler äldre personer utgör utmaningar för kompetensförsörjningen. Färre personer ska försörja och ta hand om fler personer för att välfärden ska fungera samtidigt som det inte finns tillräckligt med personer med rätt utbildning att anställa i kommunens verksamheter. Uppföljningen av föregående arbetsmarknadsprogram visade att organisationen inte lyckats implementera det i tillräckligt hög utsträckning. Något som fram- kommer är att arbete sker i delar och därmed inte utifrån kommunorganisationen som helhet, vilket gör att det är svårt att samla kraft till prioriterade effekter. Verksamheterna har åstadkommit många positiva förändringar men flera stora utmaningar kvarstår. Det har under senaste året skett en positiv utveckling med minskat antal hushåll med behov av ekonomiskt stöd samt med fler till egen försörjning. Detta har skett med förändrade arbetssätt som hela organisationen kan ta lärdomar av och applicera på andra utmaningar. Arbetet har lett till att målgrupperna på ekonomiskt bistånd förändrats vilket gör att arbetet idag fokuseras på de målgrupper med omfattande ohälsa och stora behov av insatser från kommunal, regional och statlig nivå. Unga som varken studerar eller arbetar är fortsatt en alltför stor grupp och mer behöver göras för att möjliggöra för dessa individers förutsättningar till ett gott liv. I relation till uppdraget att se över styrningen av området bedömer kommun- ledningsförvaltningen inte att det finns behov av att förtydliga arbetsmarknadsområdet i Hållbarhetsprogrammet, då det redan täcker utmaningarna på övergripande nivå. Utmaningarna kring kompetensförsörjningen behöver tydligare framgå i strategisk plan medan övriga frågor kopplat till arbetsmarknadsområdet synliggörs redan idag. Att behålla, fortbilda och rekrytera nödvändig kompetens är redan idag en stor utmaning som kräver att organisationen arbetar bättre tillsammans. Arbetsmarknadsprogrammets ansatser behöver tydligare fångas upp i arbete riktat mot näringslivet, då kompetensförsörjningen är en stor gemensam utmaning som kommun och näringsliv delar. Flens kommun behöver agera gemensamt för att forma framtiden i linje med de politiska målsättningarna i Hållbarhetsprogram för Flens kommun 2030. Ar- betsmarknadsområdet är centralt för den sociala hållbarheten och för tillväxten i Flens kommun. Området är komplext och involverar flera aktörer vilket gör att en samlad inriktning för de närmaste fyra åren är viktig för att synliggöra den utveckling som politiken vill se på området. Det behövs en gemensam strategi i arbetet framåt. Utvecklingen av Flens jobb- och utbildningscentrum är en viktig pusselbit men inte den enda i relation till det utvecklingsarbete som behöver göras på området. Därför föreslår kommunledningsförvaltningen att ett nytt arbetsmarknadsprogram tas fram för kommande mandatperiod. Fokus i det reviderade programmet bör ligga på tvärgående processer i relation till höjd utbildningsnivå, fler arbetstillfällen och kompetensförsörjning och kommunens tillväxt, där ingen nämnd ensam kan lösa utmaningarna. Därmed behöver pro- grammet ange viljeinriktning för kommunens näringslivsarbete, för Flens jobb- och utbildningscenter samt kommunens eget arbete för kompetensförsörjning. För att lyckas är kommunen beroende av ett stärkt samarbete mellan kommunens nämnder, med externa aktörer (t.ex. Arbetsförmedlingen, Region Sörmland, Försäkringskassan, Samordingsförbundet RAR) och ökad kapacitet för användning av extern finansiering i syfte att skapa förbättrade förutsättningar för ett gott liv för invånarna i Flens kommun. Yrkanden Emma Dahlin (M), Ann-Charlotte Munter (S) och Anton Ragnarsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Skickas till: Akt Förkännedom till: Social- och arbetsmarknadsnämnden Barn-, utbildnings- och kulturnämnden

§ 22 KS/2023:209 - 001 Slutrapportering av centraliserad ekonomifunktion att godkänna slutrapportering av arbetet med flytt av verksamhetsekonomer. Bakgrund Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 december 2023 beslutades att verksamhetsekonomerna från Socialförvaltningen (SOC) samt barn- utbildnings- och kulturförvaltningen (BUK) skulle flyttas till kommunledningsförvaltningen med organisatorisk tillhörighet på ekonomiavdelningen. Sammanlagt handlade det om sex ekonomer, en effektivisering med en tjänst har gjorts. En delrapportering över arbetet med överflytt av verksamhetsekonomer gjordes i april 2024 och en slutrapport skulle göras under kvartal tre 2025. Till följd av resursbrist begärdes en förlängning av tiden för återrapportering av centraliserad ekonomifunktion till senast kvartal 1 2026. Inför flytten av verksamhetsekonomerna gjordes en risk- och konsekvensanalys där det framkom både positiva och negativa konsekvenser av en flytt. Några positiva konsekvenser av en eventuell förändrad placering som om- nämndes var att den centrala ekonomiavdelningens kunskap om och förståelse för förvaltningarnas och verksamheternas förutsättningar kan öka, att ekonomifunktionen stärks och kvaliteten ökar i de ekonomiska processerna, att redo-visningens riktighet och enhetlighet säkerställs, att flexibiliteten ökar och sår-barheten vid sjukdom och vakanser minskar. En större ekonomgrupp medför gemenskap, ökad kompetens och bättre möjligheter att täcka upp för varandra, vilket i sin tur kan förbättra möjligheterna att rekrytera, att processer och arbetssätt blir mer likartade samt att ekonomernas yrkesintegritet kan stärkas. Några negativa konsekvenser som framkom var försämrad verksamhetskunskap och sämre tillgänglighet/större avstånd med bristande kommunikation som följd, verksamheterna får svårare att själva identifiera och analysera sin ekonomi och göra prognoser, att enhetschefer som inte har tillräckliga ekonomiska kunskaper tvingas till brandkårsutryckningar samt att tilliten mellan enhet och ekonom kan påverkas negativt om placeringen av verksamhetsekonomerna ändras. Ekonomerna har kvar samma områden som innan överföringen, då de har inarbetat både rutiner, kunskap inom dessa och redan etablerat ett arbetssätt med ansvariga chefer. Ekonomerna träffar ansvariga chefer och analyserar det ekonomiska utfallet varje månad liksom tidigare. Inför nämndrapporterna träffas förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med ekonomer och ekonomichef för att säkerställa det ekonomiska underlaget. Dessutom följs åtgärdsplaner upp och revideras vid behov. Dessutom säkerställs det prognostiserade resultatet vid årets slut. Ekonomichef och förvaltningschefer har träffats för att utarbeta arbetssätt, ansvarsområden, stöd till ledningsgrupper och verksamhetschefer för att säker-ställa kvaliteten på det stöd som förväntas. Ekonomerna ingår i kommunens ekonomnätverk sedan tidigare. Mötet leds av ekonomichef och där ingår även redovisningsansvarig, budgetstrateg och kom- munledningsförvaltningens ekonom. Det är i dessa möten som det kollegiala lärandet sker och utvecklas. Det vill säga att inför budgetläggning går vi igenom principer för hur budget ska läggas för att få en enhetlig process i kommunen. Likadant vad gäller uppföljning och analys inför nämndrapporter, delårsrapport samt årsredovisning. Enhetliga processer underlättar då samtliga ekonomer kan hjälpa till vid till exempel frånvaro eller avlasta vid arbetstoppar. Då samtliga ekonomer numera sitter samlade i en central ekonomiavdelning gynnas det kollegiala lärandet och kunskapsöverföring sker löpande i det dagliga arbetet. Eftersom närheten innebär att det är enkelt att hjälpas åt även om de har ansvar för olika verksamhetsområden i kommunen. Dessutom får fler en djupare förståelse och kunskap om andra verksamheter i kommunen. Ekonomrollen har förstärkts då de ingår i ett större sammanhang med fler kollegor med liknande arbetsuppgifter. Inför överföringen fanns farhågor om bland annat sämre verksamhetskunskap och tillgänglighet. Verksamhetskunskapen har snarare blivit bredare då fler ekonomer har kännedom om kommunens samtliga verksamheter. Vad avser tillgängligheten är den oförändrad, ekonomerna är stöd till verksamheten och arbetssättet är likartat som innan överföringen. Skillnaden är ett mer enhetligt arbetssätt i ekonomiprocessen, gemensam utveckling och mer kollegialt lärande. Ett introduktions- och utbildningsmaterial för chefer togs fram under 2025 för att säkerställa att chefer har erforderliga kunskaper samt vad som ingår i chefsansvaret gällande ekonomi. Utbildning av chefer och administratörer genomfördes även för att säkerställa en grundnivå i Flens kommun. Under 2026 kommer även workshops att erbjudas i de olika delarna av ekonomiprocessen. Arbetet med ett enhetligt arbetssätt fortsätter även under 2026. Skickas till:

Akt § 23 KS/2026:25 - 001 Deltagande i gemensam växelnämnd Kommunfullmäktige beslutar: att Flens kommun ska från och med den 1 april 2026 ingå i den gemensamma växelnämnden, att kommunfullmäktige godkänner förslag till nytt samverkansavtal för den gemensamma växelnämnden, att kommunfullmäktige godkänner reviderat reglemente för den gemensamma växelnämnden, samt att beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i respektive kommun fattar motsvarande beslut. Bakgrund Trosa kommun och Gnesta kommun inrättade den 1 januari 2012 en gemensam växelnämnd för samverkan kring växeladministration. Från och med den 1 september 2017 ingår även Oxelösunds kommun i den gemensamma nämnden. Trosa kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår Trosa kommuns organisation. Flens kommun har fört dialog med kommunerna inom den gemensamma nämnden om att gå med i nämnden och inkom under hösten 2025 med en avsiktsförklaring. På den gemensamma växelnämndens sammanträde den 6 november 2025 uppdrogs det till kommunkontoret i Trosa kommun att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra att den gemensamma växelnämnden utökas med Flens kommun. Ett nytt samverkansavtal har tagits fram och förslag på reviderat reglemente upprättats och ska antas i respektive kommuns kommunfullmäktige. Flens kommun föreslås ingå i den gemensamma växelnämnden från och med den 1 april 2026. Varje kommun föreslås utse 1 ledamot och 1 ersättare där Trosa kommun innehar ordförandeskapet och vice ordförandeskapet roteras varje mandatperiod bland följande kommuner, i följande ordning, Gnesta, Oxelösund och Flens kommun. Kostnaden för att bli medlem i den gemensamma växelnämnden med Trosa, Gnesta och Oxelösunds kommuner bedöms bli likvärdig med kostnaderna för de system som används i dag. På längre sikt förväntas samarbetet leda till lägre kostnader för samtliga kommuner i växelnämnden. Den huvudsakliga förändringen med telefonisystemet i den gemensamma växelnämnden är att telefoni och ärendehanteringssystem som i dag används inom Kontaktcenter i stället kommer att tillhandahållas av växelnämnden. Detta syftar till att ge Flens kommun en starkare förhandlingskraft gentemot telefonileverantörer vid upp- handlingar. Det nya systemet kommer att vara bättre anpassat till kontaktcenters arbetssätt och samla flera funktioner i ett och samma system. Förändringen medför inga ökade kostnader för telefonabonnemang, mobildata och växel, utan kostnads- nivån bedöms vara likvärdiga med det som idag används. En effekt av samarbetet är att riskerna vid krissituationer minskar genom tillgång till ett mer tillförlitligt system. Kontaktcenter kommer även fortsättningsvis att arbeta med en molnbaserad växel, samtidigt som Flens kommun genom samarbetet får tillgång till en fysisk växel. Denna kommer kunna fungera som reserv om den molnbaserade växeln skulle sluta fungera, vilket kommer förbättra Flens kommuns beredskap. De samarbetande kommunerna i växelnämnden är av liknande storlek, liknande utmaningar och liknande arbetssätt, vilket skapar en god ömsesidig förståelse och innebär att kommunerna är likvärdiga i samarbetet. Genom detta samarbete kan Kontaktcenter erbjuda en förbättrad service och ökad tillgänglighet. Vid exempelvis planeringsdagar, personalfrånvaro eller andra avvikande öppettider kan de andra kommunernas kontaktcenter ta emot samtal för Flens kommun, och motsvarande stöd kan Flens kommun ge till Trosa, Gnesta och Oxelösunds kommuner. Detta innebär att Flens kommun inte behöver stänga telefonväxeln vid händelser som påverkar driften och bidrar samtidigt till minskade kostnader för vikarier i respektive kontaktcenter. Detta bidrar till att Flens kontaktcenter kommer kunna utveckla sin service ge- nom ett tydligt samarbete mellan kommunerna som ingår i växelnämnden, där erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling kommer att göras kontinuerligt. Det nya systemet möjliggör även effektiv informations- och kunskapsspridning både mellan verksamheter inom Flens kommun och mellan kommunerna, vilket innebär att den som kontaktar Kontaktcenter får ännu mer korrekta och tydliga svar på sina frågor. Flens kontaktcenter erbjuder i dag god service till både invånare och näringsliv, och genom detta samarbete finns förutsättningar att ytterligare stärka servicen. Samarbetet medför en tydlig tjänstgaranti och kvalitetssäkring för Kontaktcenter, vilket bidrar till att Flens kommun kommer upplevas som mer serviceinriktad och företagarvänlig. Skickas till: Trosa kommun Gnesta kommun Oxelösunds kommun

Akt § 24 Val till gemensam växelnämnd att välja Helena Ericson (S) till uppdraget som ledamot och Martina von Bothmer (M) till uppdraget som ersättare i gemensamma växelnämnden. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-16 § 23 att ingå i en gemensam växelnämnd med Trosa kommun, Gnesta kommun och Oxelösunds kommun från och med 1 april 2026. Växelnämnden bildades ursprungligen 2012 och ansvarar för administrationen av de deltagande kommunernas växelsystem. Enligt växelnämndens reglemente ska respektive kommun utse en ledamot och en ersättare till nämnden. Trosa kommun, som är värdkommun utser ordföranden medan posten som vice ordförande roterar per mandatperiod mellan de deltagande kommunernas företrädare i nämnden. Skickas till: Helena Ericson Martina von Bothmer Gemensamma växelnämnden

Akt § 25 KS/2026:52 - 041 Begäran om tilläggsbudget för 2026 från barn-, utbildnings- och kulturnämnden för utebliven reduceringseffekt i samband med att beslut om ny skolstruktur att Flens kommuns resultat för 2026 justeras från 37 200 000 kronor till 29 450 000 kronor och att Barn-, utbildning och kulturnämnden tillförs 7 750 000 kronor som kompensation för uteblivet beslut, samt att strategisk plan 2024–2027 med budget för 2026 uppdateras i enlighet med ovanstående beslut. Bakgrund Barn-, utbildning och kulturnämnden har beslutat att äska 7 750 000 kronor i tilläggsbudget för 2026. Detta till följd av att beslutet om ny skolstruktur flyttats fram från höstterminen 2026 till tidigast höstterminen 2027, vilket medför utebliven möjlighet till effektivisering av verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade den 15 september 2025 att godkänna utredningen ”Skolstruktur för en bra skola för alla” och ge berörda nämnder i uppdrag att yttra sig. Barn-, utbildning och kulturnämnden antog den 13 november 2025 ett yttrande med förslag om handlingsalternativ 3 (två F-9-skolor och två F-3-skolor). Kommunstyrelsen beslutade den 24 november 2025 att återremittera ärendet och skjuta upp implementeringen till tidigast 2027. Antalet barn i kommunen sjunker snabbare än prognostiserat, vilket medför ett effektiviseringskrav på cirka 22 miljoner kronor för nämnden 2026. Kommunledningsförvaltningen bedömer att äskad summa (7 750 000 kronor) är korrekt och ser fyra möjliga handlingsalternativ: - Ingen kompensation – Nämnden hanterar kostnaderna inom befintlig ram, vilket riskerar ge stora konsekvenser för eleverna i grundskolan. - Underskott för nämnden – Nämnden tillåts ett resultat på -7 750 000 kronor, vilket riskerar påverka kommunens samlade resultat. - Omfördelning mellan nämnder – 7 750 000 kronor omfördelas från övriga nämnder, vilket skulle kräva effektiviseringar motsvarande upp till 30 årsarbetare. - Kompensation med sänkt resultat – Nämnden kompenseras med 7 750 000 kronor, och kommunens budgeterade resultat sänks från 37,2 miljoner till 29,45 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningens bedömer, utifrån rådande omständigheter, alternativ fyra som mest lämpligt, då det säkerställer kvaliteten i grundskolan utan att överbelasta övriga nämnder. Kompensationen är dock tillfällig och riktad till grundskolan för 2026. Yrkanden William Kohlström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Anton Ragnarsson (V) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag till första att-sats och ändring med att Flens kommuns resultat för 2026 justeras från 37 200 000 kronor till 21 700 000 kronor och att Barn-, utbildning och kulturnämnden tillförs 15 500 000 kronor som kompensation för uteblivet beslut. Anton Ragnarsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till andra att-sats. Ann-Charlotte Munter (S), Berit Hyllbrant (L) och Hans Åfeldt (S) yrkar avslag till Anton Ragnarssons (V) ändringsyrkande och bifall kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande finner att det förutom kommunstyrelsens förslag till beslut finns ett avslagsyrkande och ett ändringsyrkande. Vid ställd proposition på kommunstyrelsens förslag till första att-sats mot Anton Ragnarssons (V) ändringsyrkande finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Vid ställd proposition på kommunstyrelsens förslag till andra att-sats finner ordförande att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detsamma. Reservationer Anton Ragnarsson (V) och Ing-Marie Sundin (V) reserverar sig mot beslutet. Skickas till: Barn-, utbildnings- och kulturnämnden

Akt § 26 KS/2026:4 - 102 Begäran om entledigande från uppdragen som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden och nämndeman vid Nyköpings tingsrätt - Mikael Bertilsson (S) att entlediga Mikael Bertilsson (S) från uppdraget som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden, samt att entlediga Mikael Bertilsson (S) från uppdraget som nämndeman vid Nyköpings tingsrätt. Bakgrund Mikael Bertilsson (S) inkom 2026-02-06 med en begäran om entledigande av uppdraget som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden samt från uppdraget som nämndeman vid Nyköpings tingsrätt. Skickas till: Mikael Bertilsson HR-avdelningen Nyköpings tingsrätt

Akt § 27 KS/2026:69 - 000 Interpellation om Välfärdstekniska lösningar från Emma Dahlin (M) till vård- och omsorgsnämndens ordförande Svitlana Jelisic (C) att interpellationen besvaras vid kommunfullmäktiges nästkommande sammanträde den 27 april. Bakgrund Emma Dahlin inkom 2026-03-05 med en interpellation om välfärdstekniska lösningar till vård- och omsorgsnämndens ordförande Svitlana Jelisic (C). (Bilaga 1) Skickas till:

Akt § 28 KS/2026:70 - 000 Interpellation om Översyn av näringslivsrådet från Emma Dahlin (M) till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) att interpellationen får ställas, samt att interpellationsdebatten är avslutad. Bakgrund Emma Dahlin (M) inkom 2026-03-05 med en interpellation om översyn av näringslivsrådet till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) (Bilaga 2) Ann-Charlotte Munter (S) inkom 2026-03-13 med ett skriftligt svar på interpellationen (Bilaga 3). Skickas till:

Akt § 29 KS/2026:71 - 000 Interpellation om att Förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrott från Emma Dahlin (M) till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) att interpellationen besvaras vid kommunfullmäktiges nästkommande sammanträde den 27 april. Bakgrund Emma Dahlin inkom 2026-03-05 med en interpellation om att förhindra och upptäcka välfärdsbrott till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) (Bilaga 4) Skickas till:

Akt § 30 KS/2026:72 - 000 Interpellation om Avtalsläge och avgiftsuttag avseende småbåtshamnen i Skebokvarn från Emma Dahlin (M) till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) att interpellationen får ställas, samt att interpellationsdebatten är avslutad. Bakgrund Emma Dahlin (M) inkom 2026-03-05 med en interpellation om avtalsläge och avgiftsuttag avseende småbåtshamnen i Skebokvarn till kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter (S) (Bilaga 5) Ann-Charlotte Munter (S) inkom 2026-03-13 med ett skriftligt svar på interpellationen (Bilaga 6). Deltar i debatten gör även Anton Ragnarsson (V), William Kohlström (S), Torgny Lindgren (SD) och Berit Hyllbrant (L) Skickas till:

Akt § 31 KS/2026:56 - 007 Revisionsrapport av ägarens styrning och kontroll över Flens kommunfastigheter AB samt bolagets följsamhet av ägarens direktiv att lägga revisionsrapporten till handlingarna. Bakgrund Kommunrevisionen inkom 2026-02-26 med en revisionsrapport avseende ägarens styrning och kontroll över Flens kommunfastigheter AB samt bolagets följsamhet av ägarens direktiv till kommunfullmäktige för kännedom. Skickas till: Kommunrevisionen

Akt § 32 KS/2026:63 - 007 Revisionsrapport 2025 Ekonomistyrning Kommunstyrelsen, Barn-, utbildnings- och kulturnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden att lägga revisionsrapporten till handlingarna. Bakgrund Kommunrevisionen inkom 2026-02-26 med en revisionsrapport avseende ekonomistyrning kommunstyrelsen, barn-, utbildnings- och kulturnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden till kommunfullmäktige för kännedom. Skickas till: Kommunrevisionen

Akt § 33 KS/2026:2 - 101, KS/2026:4 - 102 Anmälningsärenden att lägga redovisade anmälningsärenden till handlingarna. Bakgrund Länsstyrelsen i Södermanland - Beslut om avgången ledamot i kommunfullmäktige Social- och arbetsmarknadsnämnden - Beslut 260218 § 4 Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2025 Sveriges kommuner och Regioner - Information till partierna om val av revisorer inför ny mandatperiod 2026 Vård- och omsorgsnämnden - Beslut 260219 § 17, Rapportering av ej verkställda beslut 2026

§ 34 KS/2026:4 - 102 Fyllnadsval av uppdraget som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden efter Mikael Bertilsson (S) att välja Tugrul Tekiner (S) till uppdraget som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-16 § 26 att entlediga Mikael Bertilsson (S) från uppdraget som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Nominering Angelika Lövgren (S) inkom 2026-03-13 med en nominering av Tugrul Tekiner (S). Skickas till: Tugrul Tekiner HR-avdelningen Akt UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Sida 1/1Comfact Signature Referensnummer: 314084SE