Protokoll — 2 mars 2026

§ 16 Deltagande i gemensam växelnämnd 17 § 17 Plan för näringslivsfrågor i Flens kommun 20 § 18 Antagande av detaljplan för Strömmen 1:1 i Skebokvarn, Flens kommun 25 § 19 Svar på samråd om Gnesta kommuns förslag till ny handlingsplan för bostadsförsörjningen 26 § 20 Svar på E-förslag om övergångsställe vid busshållplats Kefa 27 § 21 Svar på E-förslag om cykelbana i Flens centrum 28 § 22 Kommunstyrelsens bokslut 2025 30 § 23 Kommunstyrelsens nämndplan 2024–2027 med budget 2026 och plan för intern kontroll 2026 32 § 24 Begäran om förlängning av uppdrag översyn av möjligheten att flytta verksamheterna i Stadshuset Flen till andra kommunala lokaler 37 § 25 Begäran om entledigande från uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen - Bo Johansson (-) 39 § 26 Begäran om entledigande från uppdraget som förste vice ordförande i donationsstyrelsen - Johanna Tegelstam (C) 40 § 27 Begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i donations-styrelsen - William Kohlström (S) 41 § 28 Fyllnadsval av uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen efter Bo Johansson (S) 42 § 29 Fyllnadsval av uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen efter William Kohström (S) 43 § 30 Fyllnadsval av uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen 44 § 31 Fyllnadsval av uppdraget som ledamot tillika förste vice ord- förande i donationsstyrelsen efter Johanna Tegelstam (C) 45 § 32 Begäran om tilläggsbudget för 2026 från barn-, utbildnings- och kulturnämnden för utebliven reduceringseffekt i samband med beslut om ny skolstruktur 46 § 33 Delegationsbeslut 49 § 34 Anmälningsärenden 50 § 35 Yttrande över ansökan om förordnande som vigselförrättare 52

§ 11 KS/2024:24 - 169 Svar på medborgarförslag angående trygghetspunkt Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget anses besvarat med hänvisning till Flens kommuns fort- satta planering och utveckling av trygghetspunkter, samt att uppdra till kommunstyrelsen att, med utgångspunkt i redovisad kravställan, skyndsamt färdigställa en samlad och genomförbar plan för trygghetspunkter i hela kommunen, inklusive bemanningsförmåga, organisation och geo- grafisk täckning, så att kommunen är redo att uppfylla kommande lagkrav från och med den 1 januari 2027. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2025-03-17 att återremittera Svar på medborgarförslag om trygghetspunkt i Mellösa, för att förtydliga kommunens kravställan gällande att inrätta trygghetspunkter (utrustning, bemanning, nivå etc.) för att kunna engagera och nyttja civilsamhället och frivilligorganisationer i trygghetspunkter. Flens kommuns kravställan på trygghetspunkter är att de ska följa den nationella vägledningen som Myndigheten för Civilt Försvar tagit fram om trygghetspunkter. Vid flera trygghetspunkter ska de ha en geografisk spridning mellan orterna samt bygderna för att säkerställa invånarnas behov. De ska vara tillgänglighetsanpassade och vara utrustade för att klara stora samhällsstörningar, så som elavbrott, vattenavbrott, värmeavbrott samt krig. Trygghetspunkterna ska bemannas av kommunanställda och stärkas upp med frivilliga ur kommunens frivilliga resursgrupp FRG. Åtminstone en trygghetspunkt ska fungera som en större samlingsplats för att ta emot nödställda från annan kommun eller annat land. Varje trygghetspunkt ska kunna erbjuda: - Skydd mot väderpåverkan. - Information om vad som har hänt och samhällets åtgärder. - Dricksvatten. - Varmt vatten till exempelvis medhavd välling och frystorkad mat. Kaffe, te och till exempel nyponsoppa bör finnas på plats. - Möjlighet att ladda telefon och elektronik. - Tillgång till första hjälpen-kit. - Tillgång till toalett. - Belysning, vilket är en förutsättning för att kunna ge information och trygghet. - Information om närmaste öppna skyddsrum, apotek, drivmedel, sjukvårdsmottagning och livsmedelsbutik. Hänvisning till krisstöd. Även hänvisning till sov- och matmöjligheter vid längre händelser. - Möjlighet att larma 112. att godkänna svar på medborgarförslag angående trygghetspunkt samt att uppdra till kommunstyrelsen att återkomma med svar på förslag på fortsatt arbete senast hösten 2027, samt att avslå medborgarförslaget. Yrkanden Emma Dahlin (M) yrkar avslag på kommunledningsförvaltningens förslag till beslut och ändring med, att medborgarförslaget anses besvarat med hänvisning till Flens kommuns fortsatta planering och utveckling av trygghetspunkter, samt att uppdra till kommunstyrelsen att, med utgångspunkt i redovisad kravställan, skyndsamt färdigställa en samlad och genomförbar plan för trygghetspunkter i hela kommunen, inklusive bemanningsförmåga, organisation och geografisk täckning, så att kommunen är redo att uppfylla kommande lagkrav från och med den 1 januari 2027. Peter Munter (S), Ingegärd Branting (C), Anna Jernemalm (KD), Christine Zetterdahl (SD), Stefan Sandberg (L) och Anton Ragnarsson (V) yrkar bifall till Emma Dahlins (M) ändringsyrkande. ett ändringsyrkande. Vid ställd proposition på kommunledningsförvaltningens förslag mot Emma Dahlins (M) ändringsyrkande finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar enligt Emma Dahlins (M) ändringsyrkande. Skickas till:

Akt § 12 KS/2021:84 - 000 Utvärdering av engagemangssida samt fortsatt arbete för att stärka medborgarnas delaktighet och inflytande att godkänna redovisningen, att engagemangssidan på Flens kommuns webbplats ska fortsatt finnas kvar och användas som en samlingsplats för kommunens medborgardialoger, samt att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram förslag på hur arbetet med medborgardialog kan inarbetas i kommunens politiska styrprocesser. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2024-12-09 § 115 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att under en provperiod under 2025 införa en engagemangssida på Flens kommuns webbplats. Kommunstyrelsen fick även i uppdrag att efter provperioden utvärdera ett eventuellt permanent införande av en engagemangssida samt att presentera hur arbetet fortsättningsvis ska ske vad gäller att stärka medborgarnas delaktighet och inflytande. Kommunens engagemangssida, som fått namnet ”Var med och påverka!” och webbadressen flen.se/påverka, lanserades i mars 2025. Sidan fungerar som en samlingsplats för kommunens medborgardialoger och har en prenumerationsfunktion där intresserade kan få en notifiering när en ny möjlighet att engagera sig har publicerats. På sidan finns även länkar till information om e-förslag och allmänhetens frågestund. Sidan är kommungemensam och administreras av demokratiservice tillsammans med kommunikationsenheten. I januari 2026 hade 25 personer valt att prenumerera på engagemangssidan. Sedan införandet har fem möjligheter att påverka publicerats. Namngivning parkområde var en medborgarberedning, där kommuninvånarna ombads att digitalt inkomma med namnförslag till det då namnlösa gröna området mellan Sveaparken och buss- och tågstationen i Flen. En jury bestående av tjänstepersoner på Kommunledningsförvaltningen valde ut ett av de inlämnade förslagen, Tidlösa trädgården, vilket samhällsbyggnadsnämnden därefter beslutade skulle bli områdets nya namn. Samråd inför revidering av avfallsföreskrifter informerade om ett samråd som genomfördes mellan december 2024 och april 2025. Invånare i kommunerna Flen, Katrineholm och Vingåker hade under denna tidsperiod möjlighet att lämna synpunkter på föreslagna förändringar av kommunernas gemensamma avfallsföreskrifter. Kommunfullmäktige beslutade att anta de nya föreskrifterna i december 2025. Utveckling av ”Gamla macken” på fastigheten Parken 4 var en ”walk and talk” som genomfördes vid och omkring den gamla bensinmackstomten på Norra Kungsgatan i centrala Flen. Kommuninvånarna inbjöds att komma med tankar och idéer om platsens framtid och koppling till omgivningen. De inkomna synpunkterna inkluderar förslag på grönområde/park, butik, restaurang eller kafé, plats för barn och unga, samt mötesplats för blandade generationer. Synpunkterna kommer att fungera som inspiration för hur platsen kan utvecklas och eventuellt användas som underlag i en detaljplaneprocess. Vi tar plats – tillsammans för oss är ett pågående projekt som syftar till att stärka folkhälsan i kommunen genom platsutveckling, där medborgardialog kommer att vara det huvudsakliga arbetssättet. Framtaget konceptet för medborgardialog kommer att ligga till grund för genomförandet av dialoger. Ett av effektmålen med projektet är att medborgardialog ska etablerats som arbetssätt, som resulterar i att kommuninvånare tar initiativ och är delaktiga i planeringen och utformandet av en mer trygg och attraktiv kommun. Som en del i projektet har tjänstepersoner från olika förvaltningar bjudits in till en utbildning i medborgardialog för att öka kunskapen brett i kommunen. Projekttiden är totalt 3,5 år (2025–2028). Medborgarundersökning 2025 informerade om en kombinerad webb- och pappersenkät som Statistikmyndigheten SCB skickat ut till ett slumpmässigt urval av 1350 invånare i Flens kommun. Undersökningen omfattar 129 frågor inom 14 olika områden, såsom skola och omsorg, boende och boendemiljö, lokala arbets- och utbildningsmöjligheter och samhällsservice. Dessutom har Flens kom mun lagt till två frågeområden: demokrati och samhörighet samt miljö- och resvanor. Kommunledningsförvaltningen ställer sig positiv till införandet av engagemangssidan och har beslutat att fortsätta använda och utveckla den som en del i kommunens arbete med medborgardialog. Konceptet för medborgardialog har tagits fram för att skapa en gemensam metodik inom Flens kommun som säkerställer kvalitet, kontinuitet och jämlik delaktighet i kommunens dialogprocesser. Konceptet har utvecklats med stöd av Urban Utveckling, som är ett konsultbolag inom socialt hållbar samhällsutveckling. Konceptet består av en processkarta samt en kunskapsbank som ger praktiskt stöd till tjänstepersoner i planering, genomförande och uppföljning av dialoginsatser. Genom konceptet stärks kommunens förmåga att genomföra effektiva och inkluderande dialoger där fler målgrupper inkluderas. Konceptet bidrar till en stärkt demokratisk förankring och ökat förtroende för kommunen, i linje med Flens vision om att bli Sveriges lyckligaste kommun. Konceptet har testats genom ett pilotprojekt om dialog för platsutveckling av ”Gamla macken” på fastigheten Parken 4 (se ovan). Konceptet för medborgardialog kommer att implementeras i kommunorganisationen med start under 2026. Medborgardialog fungerar som ett komplement till den representativa demokratin och kan bidra till tillit, lokal utveckling och ökad hållbarhet. Detta ligger i linje med kommunens vision (2025:1), hållbarhetsprogrammet (2020:14) och de strategiska områdena i kommunens strategiska plan för 2024–2027. Erfarenhet från andra kommuner visar att ett systematiskt arbetssätt med en tydlig strategi och tydliga processer är nödvändigt för att arbetet ska bli framgångsrikt. För att det framtagna konceptet ska bli ett naturligt och effektivt verktyg för hela kommunorganisationen anser Kommunledningsförvaltningen därför att arbetet med medborgardialog behöver inarbetas tydligare i kommunens politiska styrdokument. På tjänstemannanivå kommer det även bildas ett kommunövergripande nätverk för att samordna arbetet med medborgardialog. ”När kommunstyrelsen 2024 fick uppdraget att införa engagemangssida, lyfte vi i Vänsterpartiet vår oro för att en digital plattform av denna typ riskerar att inte bli representativ för hela befolkningen. Även om syftet är att stärka demokratin, visar underlaget att endast 25 personer prenumererar på sidan. Därför anser vi det viktigt att kommunen inte enbart förlitar sig på denna plattform i sitt jobb med medborgardialoger.” Skickas till:

Akt § 13 KS/2025:107 - 003 Revidering av riktlinje för Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa att anta förslaget till revidering av riktlinje för Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa (2016:5–401), samt att uppdra kommunstyrelsen att inta reviderad Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa (2016:5–401) i Flens kommuns författningssamling. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden har reviderat 9 § i riktlinjen för Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa. Ändringarna innebär ett förtydligande av bestämmelserna kring eldning samt justering av kravet på dispens för Valborgsmässoeldning. Bakgrunden till revideringen är att regeringen beslutet om nya förordningar som reglerar hanteringen av trädgårds- och parkavfall. Flera av dessa förändringar trädde i kraft i februari 2025, vilket medför att de revideringar som antogs av kommunfullmäktige 2025-03-17 § 21 är inaktuella. Skickas till:

Akt § 14 KS/2025:149 - 003 Svar på uppdrag att utreda behov av reviderat arbetsmarknadsprogram att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett arbetsmarknadsprogram inför perioden 2027–2031 för beslut senast 2026-12-31. Bakgrund Flens kommun har problem med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och att säkerställa kompetensförsörjningen. Kommunens ekonomiska utmaningar, som förväntas kvarstå flera år framåt, innebär att stärkt samarbete internt i organisationen och externt, nya arbetssätt och ökad användning av extern finansiering är avgörande för att få effekt på arbetsmarknadsområdet. Organisationen behöver göra rätt saker i syfte att säkerställa god kvalitet i välfärden till kommunens invånare. Ett arbetsmarknadsprogram är en bidragande del i en strategi för att nå tillväxt och kommer att bland annat ge styrningar till en plan för näringslivs-arbetet. Kommunens rådighet inom arbetsmarknadsområdet är begränsad och påverkas som många andra frågor av den statliga politiken. Därtill påverkas kommunen av den demografiska utveckling som sker i landet, där minskat barnafödande, färre personer i arbetsför ålder och fler äldre personer utgör utmaningar för kompetensförsörjningen. Färre personer ska försörja och ta hand om fler personer för att välfärden ska fungera samtidigt som det inte finns tillräckligt med personer med rätt utbildning att anställa i kommunens verksamheter. Uppföljningen av föregående arbetsmarknadsprogram visade att organisationen inte lyckats implementera det i tillräckligt hög utsträckning. Något som fram- kommer är att arbete sker i delar och därmed inte utifrån kommunorganisationen som helhet, vilket gör att det är svårt att samla kraft till prioriterade effekter. Verksamheterna har åstadkommit många positiva förändringar men flera stora utmaningar kvarstår. Det har under senaste året skett en positiv utveckling med minskat antal hushåll med behov av ekonomiskt stöd samt med fler till egen försörjning. Detta har skett med förändrade arbetssätt som hela organisationen kan ta lärdomar av och applicera på andra utmaningar. Arbetet har lett till att målgrupperna på ekonomiskt bistånd förändrats vilket gör att arbetet idag fokuseras på de målgrupper med omfattande ohälsa och stora behov av insatser från kommunal, regional och statlig nivå. Unga som varken studerar eller arbetar är fortsatt en alltför stor grupp och mer behöver göras för att möjliggöra för dessa individers förutsättningar till ett gott liv. I relation till uppdraget att se över styrningen av området bedömer kommun- ledningsförvaltningen inte att det finns behov av att förtydliga arbetsmarknadsområdet i Hållbarhetsprogrammet, då det redan täcker utmaningarna på övergripande nivå. Utmaningarna kring kompetensförsörjningen behöver tydligare framgå i strategisk plan medan övriga frågor kopplat till arbetsmarknadsområdet synliggörs redan idag. Att behålla, fortbilda och rekrytera nödvändig kompetens är redan idag en stor utmaning som kräver att organisationen arbetar bättre tillsammans. Arbetsmarknadsprogrammets ansatser behöver tydligare fångas upp i arbete riktat mot näringslivet, då kompetensförsörjningen är en stor gemensam utmaning som kommun och näringsliv delar. Flens kommun behöver agera gemensamt för att forma framtiden i linje med de politiska målsättningarna i Hållbarhetsprogram för Flens kommun 2030. Ar- betsmarknadsområdet är centralt för den sociala hållbarheten och för tillväxten i Flens kommun. Området är komplext och involverar flera aktörer vilket gör att en samlad inriktning för de närmaste fyra åren är viktig för att synliggöra den utveckling som politiken vill se på området. Det behövs en gemensam strategi i arbetet framåt. Utvecklingen av Flens jobb- och utbildningscentrum är en viktig pusselbit men inte den enda i relation till det utvecklingsarbete som behöver göras på området. Därför föreslår kommunledningsförvaltningen att ett nytt arbetsmarknadsprogram tas fram för kommande mandatperiod. Fokus i det reviderade programmet bör ligga på tvärgående processer i relation till höjd utbildningsnivå, fler arbetstillfällen och kompetensförsörjning och kommunens tillväxt, där ingen nämnd ensam kan lösa utmaningarna. Därmed behöver pro- grammet ange viljeinriktning för kommunens näringslivsarbete, för Flens jobb- och utbildningscenter samt kommunens eget arbete för kompetensförsörjning. För att lyckas är kommunen beroende av ett stärkt samarbete mellan kommunens nämnder, med externa aktörer (t.ex. Arbetsförmedlingen, Region Sörmland, Försäkringskassan, Samordingsförbundet RAR) och ökad kapacitet för användning av extern finansiering i syfte att skapa förbättrade förutsättningar för ett gott liv för invånarna i Flens kommun. Skickas till:

Akt § 15 KS/2023:209 - 001 Slutrapportering av centraliserad ekonomifunktion att godkänna slutrapportering av arbetet med flytt av verksamhetsekonomer. Bakgrund Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 december 2023 beslutades att verksamhetsekonomerna från Socialförvaltningen (SOC) samt barn- utbildnings- och kulturförvaltningen (BUK) skulle flyttas till kommunledningsförvaltningen med organisatorisk tillhörighet på ekonomiavdelningen. Sammanlagt handlade det om sex ekonomer, en effektivisering med en tjänst har gjorts. En delrapportering över arbetet med överflytt av verksamhetsekonomer gjordes i april 2024 och en slutrapport skulle göras under kvartal tre 2025. Till följd av resursbrist begärdes en förlängning av tiden för återrapportering av centraliserad ekonomifunktion till senast kvartal 1 2026. Inför flytten av verksamhetsekonomerna gjordes en risk- och konsekvensanalys där det framkom både positiva och negativa konsekvenser av en flytt. Några positiva konsekvenser av en eventuell förändrad placering som om- nämndes var att den centrala ekonomiavdelningens kunskap om och förståelse för förvaltningarnas och verksamheternas förutsättningar kan öka, att ekonomifunktionen stärks och kvaliteten ökar i de ekonomiska processerna, att redo-visningens riktighet och enhetlighet säkerställs, att flexibiliteten ökar och sår-barheten vid sjukdom och vakanser minskar. En större ekonomgrupp medför gemenskap, ökad kompetens och bättre möjligheter att täcka upp för varandra, vilket i sin tur kan förbättra möjligheterna att rekrytera, att processer och arbetssätt blir mer likartade samt att ekonomernas yrkesintegritet kan stärkas. Några negativa konsekvenser som framkom var försämrad verksamhetskunskap och sämre tillgänglighet/större avstånd med bristande kommunikation som följd, verksamheterna får svårare att själva identifiera och analysera sin ekonomi och göra prognoser, att enhetschefer som inte har tillräckliga ekonomiska kunskaper tvingas till brandkårsutryckningar samt att tilliten mellan enhet och ekonom kan påverkas negativt om placeringen av verksamhetsekonomerna ändras. Ekonomerna har kvar samma områden som innan överföringen, då de har inarbetat både rutiner, kunskap inom dessa och redan etablerat ett arbetssätt med ansvariga chefer. Ekonomerna träffar ansvariga chefer och analyserar det ekonomiska utfallet varje månad liksom tidigare. Inför nämndrapporterna träffas förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med ekonomer och ekonomichef för att säkerställa det ekonomiska underlaget. Dessutom följs åtgärdsplaner upp och revideras vid behov. Dessutom säkerställs det prognostiserade resultatet vid årets slut. Ekonomichef och förvaltningschefer har träffats för att utarbeta arbetssätt, ansvarsområden, stöd till ledningsgrupper och verksamhetschefer för att säker-ställa kvaliteten på det stöd som förväntas. Ekonomerna ingår i kommunens ekonomnätverk sedan tidigare. Mötet leds av ekonomichef och där ingår även redovisningsansvarig, budgetstrateg och kom- munledningsförvaltningens ekonom. Det är i dessa möten som det kollegiala lärandet sker och utvecklas. Det vill säga att inför budgetläggning går vi igenom principer för hur budget ska läggas för att få en enhetlig process i kommunen. Likadant vad gäller uppföljning och analys inför nämndrapporter, delårsrapport samt årsredovisning. Enhetliga processer underlättar då samtliga ekonomer kan hjälpa till vid till exempel frånvaro eller avlasta vid arbetstoppar. Då samtliga ekonomer numera sitter samlade i en central ekonomiavdelning gynnas det kollegiala lärandet och kunskapsöverföring sker löpande i det dagliga arbetet. Eftersom närheten innebär att det är enkelt att hjälpas åt även om de har ansvar för olika verksamhetsområden i kommunen. Dessutom får fler en djupare förståelse och kunskap om andra verksamheter i kommunen. Ekonomrollen har förstärkts då de ingår i ett större sammanhang med fler kollegor med liknande arbetsuppgifter. Inför överföringen fanns farhågor om bland annat sämre verksamhetskunskap och tillgänglighet. Verksamhetskunskapen har snarare blivit bredare då fler ekonomer har kännedom om kommunens samtliga verksamheter. Vad avser tillgängligheten är den oförändrad, ekonomerna är stöd till verksamheten och arbetssättet är likartat som innan överföringen. Skillnaden är ett mer enhetligt arbetssätt i ekonomiprocessen, gemensam utveckling och mer kollegialt lärande. Ett introduktions- och utbildningsmaterial för chefer togs fram under 2025 för att säkerställa att chefer har erforderliga kunskaper samt vad som ingår i chefsansvaret gällande ekonomi. Utbildning av chefer och administratörer genomfördes även för att säkerställa en grundnivå i Flens kommun. Under 2026 kommer även workshops att erbjudas i de olika delarna av ekonomiprocessen. Arbetet med ett enhetligt arbetssätt fortsätter även under 2026. Skickas till: Kommunfullmäktige, Akt 16 KS/2026:25 - 001 Deltagande i gemensam växelnämnd att Flens kommun ska från och med den 1 april 2026 ingå i den gemensamma växelnämnden, att kommunfullmäktige godkänner förslag till nytt samverkansavtal för den gemensamma växelnämnden, att kommunfullmäktige godkänner reviderat reglemente för den gemensamma växelnämnden, samt att beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i respektive kommun fattar motsvarande beslut. Bakgrund Trosa kommun och Gnesta kommun inrättade den 1 januari 2012 en gemensam växelnämnd för samverkan kring växeladministration. Från och med den 1 september 2017 ingår även Oxelösunds kommun i den gemensamma nämnden. Trosa kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår Trosa kommuns organisation. Flens kommun har fört dialog med kommunerna inom den gemensamma nämnden om att gå med i nämnden och inkom under hösten 2025 med en avsiktsförklaring. På den gemensamma växelnämndens sammanträde den 6 november 2025 uppdrogs det till kommunkontoret i Trosa kommun att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra att den gemensamma växelnämnden utökas med Flens kommun. Ett nytt samverkansavtal har tagits fram och förslag på reviderat reglemente upprättats och ska antas i respektive kommuns kommunfullmäktige. Flens kommun föreslås ingå i den gemensamma växelnämnden från och med den 1 april 2026. Varje kommun föreslås utse 1 ledamot och 1 ersättare där Trosa kommun innehar ordförandeskapet och vice ordförandeskapet roteras varje mandatperiod bland följande kommuner, i följande ordning, Gnesta, Oxelösund och Flens kommun. Kostnaden för att bli medlem i den gemensamma växelnämnden med Trosa, Gnesta och Oxelösunds kommuner bedöms bli likvärdig med kostnaderna för de system som används i dag. På längre sikt förväntas samarbetet leda till lägre kostnader för samtliga kommuner i växelnämnden. Den huvudsakliga förändringen med telefonisystemet i den gemensamma växelnämnden är att telefoni och ärendehanteringssystem som i dag används inom Kontaktcenter i stället kommer att tillhandahållas av växelnämnden. Detta syftar till att ge Flens kommun en starkare förhandlingskraft gentemot telefonileverantörer vid upp- handlingar. Det nya systemet kommer att vara bättre anpassat till kontaktcenters arbetssätt och samla flera funktioner i ett och samma system. Förändringen medför inga ökade kostnader för telefonabonnemang, mobildata och växel, utan kostnads- nivån bedöms vara likvärdiga med det som idag används. En effekt av samarbetet är att riskerna vid krissituationer minskar genom tillgång till ett mer tillförlitligt system. Kontaktcenter kommer även fortsättningsvis att arbeta med en molnbaserad växel, samtidigt som Flens kommun genom samarbetet får tillgång till en fysisk växel. Denna kommer kunna fungera som reserv om den molnbaserade växeln skulle sluta fungera, vilket kommer förbättra Flens kommuns beredskap. De samarbetande kommunerna i växelnämnden är av liknande storlek, liknande utmaningar och liknande arbetssätt, vilket skapar en god ömsesidig förståelse och innebär att kommunerna är likvärdiga i samarbetet. Genom detta samarbete kan Kontaktcenter erbjuda en förbättrad service och ökad tillgänglighet. Vid exempelvis planeringsdagar, personalfrånvaro eller andra avvikande öppettider kan de andra kommunernas kontaktcenter ta emot samtal för Flens kommun, och motsvarande stöd kan Flens kommun ge till Trosa, Gnesta och Oxelösunds kommuner. Detta innebär att Flens kommun inte behöver stänga telefonväxeln vid händelser som påverkar driften och bidrar samtidigt till minskade kostnader för vikarier i respektive kontaktcenter. Detta bidrar till att Flens kontaktcenter kommer kunna utveckla sin service ge- nom ett tydligt samarbete mellan kommunerna som ingår i växelnämnden, där erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling kommer att göras kontinuerligt. Det nya systemet möjliggör även effektiv informations- och kunskapsspridning både mellan verksamheter inom Flens kommun och mellan kommunerna, vilket innebär att den som kontaktar Kontaktcenter får ännu mer korrekta och tydliga svar på sina frågor. Flens kontaktcenter erbjuder i dag god service till både invånare och näringsliv, och genom detta samarbete finns förutsättningar att ytterligare stärka servicen. Samarbetet medför en tydlig tjänstgaranti och kvalitetssäkring för Kontaktcenter, vilket bidrar till att Flens kommun kommer upplevas som mer serviceinriktad och företagarvänlig. Yrkanden Mari-Louise Andersson (S) yrkar bifall till förslaget. Skickas till:

Akt § 17 KS/2024:37 - 000 Plan för näringslivsfrågor Flens kommun att godkänna plan för näringslivsfrågor Flens kommun, samt att kommunstyrelsen vid delårs- och årsredovisning följer upp planen, uppföljningen ska innehålla såväl genomförda åtgärder som analys av effekter och måluppfyllelse kopplat till relevanta indikatorer samt att planen vid behov revideras utifrån uppföljningens resultat. Bakgrund Handlingsplanen syftar till att konkretisera kommunens näringslivsstrategi och skapa en gemensam förståelse för hur kommunen och näringslivet tillsammans kan utveckla ett hållbart och dynamiskt företagsklimat. Planen är direkt kopplad till kommunens Strategiska plan 2024–2027, där visionen betonar ett aktivt samarbete för att nå målet om att skapa goda förutsättningar för företagsetableringar och säkerställa att kommunen ligger högt i näringslivsrankningar genom ett bra företagsklimat. Utpekade områden För att hitta rätt fokus i näringslivsarbetet och för att på bästa sätt stötta och samarbeta utifrån företagens behov har kommunen genomfört fördjupade intervjuer med företag under 2025 för att kartlägga de områden som företagen anser bör prioriteras. De utvalda områden som anges har även presenterats och lyfts i dialog med kommunens nämndpresidier, Företagarföreningen Forum Flen, LRF, Företagarna KFV och Näringslivsrådet. - Ett förbättrat företagsklimat - Flens kommun ska kännas företagarvänligt - God myndighetsutövning - En ökad kunskap gällande företagens behov och kompetensförsörjning - Ökad förståelse och samsyn kring offentlig upphandling - Förbättrad service, attityd och bemötande - Skapa förutsättningar för ungt företagande och främja nyföretagande - Förbättrad information och kommunikation - Ökad samverkan kring beredskapsfrågor Bakgrund och nuläge Flens kommun är i grunden en industri- och logistikkommun med ett strategiskt läge i Sörmland. Näringslivet vilar på en stark tillverkningsindustri, livsmedelsproduktion och en växande besöksnäring. Det lokala näringslivet karaktäriseras av en övervägande andel små företag, vilket ställer särskilda krav på kommunens förmåga att erbjuda anpassad service och stöd. Trots kommunens geografiska fördelar har Flen de senaste åren legat i det lägre skiktet i nationella mätningar av företagsklimatet, med en placering runt 254 av 290. För att vända denna utveckling och höja förtroendet hos de lokala företagarna pågår ett aktivt arbete med att förbättra service, korta handläggningstider och stärka dialogen mellan kommunens tjänstepersoner och näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna plan för näringslivsfrågor Flens kommun, samt att uppdra till kommunledningsförvaltningen att revidera planen om behov uppstår. Yrkanden Emma Dahlin (M) yrkar avslag på kommunledningsförvaltningens förslag till andra att-sats och ändring med att kommunstyrelsen vid delårs- och årsredovisning följer upp planen, uppföljningen ska innehålla såväl genomförda åtgärder som analys av effekter och måluppfyllelse kopplat till relevanta indikatorer samt att planen vid behov revideras utifrån uppföljningens resultat. Ann-Charlotte Munter (S), Ingegärd Branting (C), Stefan Sandberg (L), Anna Jernemalm (KD), Christine Zetterdahl (SD) och Mari-Louise Andersson (S) yrkar bifall till Emma Dahlins (M) tilläggsyrkande. Anton Ragnarsson (V) yrkar tillägg med att efter punktlistan under rubriken "utpekade områden" (på sida 1) lägga till texten: Flens kommun vill också bidra till ett socialt och miljömässigt hållbart näringsliv, att en ny rubrik "Hållbart näringsliv" läggs till efter rubriken "Beredskap" (på sida 6), med följande text: Näringslivets utveckling i Flen är avgörande för en hållbar lokal ekonomi. Konkurrens från oseriösa företag utgör ett problem, inte minst inom bygg- och anläggningssektorn. Bristande arbetsvillkor och otydliga ansvarsförhållanden i entreprenadkedjor undergräver inte bara den sociala hållbarheten utan riskerar även att slå ut seriösa lokala företag. Kommunen har, som kund och avtalspart, ett ansvar att motverka detta. Samtidigt finns flera goda exempel på företag i kommunen som ligger i framkant när det gäller hållbarhet. Dessa är viktiga att uppmärksamma och uppmuntra, då de bidrar till innovation, konkurrenskraft och en hållbar utveckling. Aktiviteter: - Kommunen ska, i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU), ställa krav på att entreprenörer och underentreprenörer omfattas av villkor i nivå med kollektivavtal. - Riktlinjer ska tas fram för hur kommunen undviker att överlåta mark och fastigheter till oseriösa aktörer. - Företag som utmärker sig inom hållbarhet ska uppmärksammas positivt. att lämpliga symboler från relevanta FNs hållbarhetsmål läggs till under den nya rubriken, att tabellen under "Aktiviteter 2026" kompletteras med nytt fokusområde "Hållbart näringsliv": 1. Aktivitet: Ställa krav på entreprenörer Tidsplan: Löpande, Uppföljning: antal upphandlingar med krav samt antal uppföljningar av dessa krav. 2. Aktivitet: Riktlinjer för överlåtelse av mark och fastigheter Tidsplan: 2026, Uppföljning: Återrapport. 3 Aktivitet: Uppmärksamma hållbara företag Tidsplan: Löpande, Uppföljning: Återrapport. Daniel Ljungkvist (S), Emma Dahlin (M) och Stefan Sandberg (L) yrkar avslag till Anton Ragnarssons (V) samtliga yrkanden. Stefan Sandberg (L) yrkar avslag till kommunledningsförvaltningens förslag till andra att-sats. ett avslagsyrkande, ett ändringsyrkande samt ett tilläggsyrkande. Vid ställd proposition på kommunledningsförvaltningens förslag till första att-sats finner ordförande att kommunstyrelsen bifaller detsamma. Vid ställd proposition på förvaltningens förslag till andra att-sats mot Emma Dahlins (M) ändringsyrkande finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Emma Dahlins (M) ändringsyrkande. Vid ställd proposition på Anton Ragnarssons (V) tilläggsyrkande finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att avslå desamma. Reservation Anton Ragnarsson (V) reserverar sig mot beslutet. “I inledningen till planen nämns att ett av dess syften är ett hållbart näringsliv. Det följs dock inte alls upp i åtgärderna. Vidare stod det i yrkandet på återremiss att programmet skulle spegla både näringslivets utmaningar och den politiska viljan. Det senare inkluderar även hållbarhet, där kopplingen mellan hållbarhet och näringsliv särskilt pekas ut under rubrik 2.1 i den strategiska planen. En tydlig utveckling i kommunsektorn är att näringslivsarbetet i allt högre grad vävs samman med hållbarhetsarbetet, i linje med FN:s globala mål (Agenda 2030) som programmet refererar till, där ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner ses som integrerade och odelbara. Därmed bör även hållbarhet ingå i planen. Därför yrkade Vänsterpartiet på att lägga till “socialt och miljömässigt hållbart näringsliv” som ett utpekat område. Det röstades dock ner av övriga partier, inklusive de styrande. Vi är mycket glada över att de styrande partierna i början av mandatperioden röstade ja till vårt förslag om att lägga till mål om minskad klimatpåverkan och ökad biologisk mångfald i samarbete med det lokala näringslivet, till den strategiska planen. Vi har dock känt en ökande oro över att man inte tycks vilja jobba med detta i praktiken, bl.a. då man valde att sänka kommunens klimatmål när utsläpp från lantbruk identifierats som en betydande utsläppskälla. Att man nu väljer att rösta nej till att införa social och miljömässig hållbarhet som ett utpekat område i näringslivsplanen stärker tyvärr denna oro.” Katarina Johansson (MP) lämnar följande protokollsanteckning: ”Miljöpartiet är positiva till näringslivet i Flens kommun. Vi ser att alla företagare som är verksamma i kommunen är en viktig del i den gröna omställningen som vårt samhälle är en del av och just nu genomgår. I de kommunala upphandlingarna är det därför viktigt att förenkla, främst för små företag, genom att utforma miljökraven på ett sätt så de kan uppfyllas av de enskilda företagen utan att det krävs en kostsam ISO-certifiering. Det är miljökraven som är viktiga - inte certifieringen i sig. Miljöpartiet anser att kommunens plan för näringsliv behöver spegla kommunens övergripande ambition och förutsättningar samtidigt som den underlättar för den enskilde företagaren. Den behöver därför både vara tydlig med krav och samtidigt erbjuda uppmuntran för de företag som aktivt arbetar med hållbarhetsfrågor. I kommunens hållbarhetsprogram, vilket är ett högre styrande dokument, anges tydligt att hänsyn ska tas till såväl social, ekologiska och ekonomiska aspekter. Det bör givetvis även genomsyra kommunens Plan för näringsliv. Vi vill ställa oss bakom Vänsterpartiets yrkande om tillägg i Plan för näringslivsfrågor.” Skickas till: Samtliga nämnder

Akt § 18 PLEX/2019:19 - 214 Antagande av detaljplan, STRÖMMEN 1:1 att anta detaljplan för Strömmen 1:1 i Skebokvarn, Flens kommun enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27 §. Bakgrund Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för handel, restaurang och verksamheter inom hela planområdet samt en- och tvåbostadshus i västra delen av planområdet. Detaljplanen ska ta hänsyn till kulturhistorisk värdefull miljö och skydda värdefull bebyggelse inom fastigheten genom bestämmelser om varsamhet och skydd av kulturvärden. Detaljplanen antogs av kommunstyrelsen 20 november 2023. Länsstyrelsen beslutade att upphäva den antagna detaljplanen med anledning av att bostad planerades för nära riksväg och Skebokvarnsån. Detaljplanen har reviderats efter beslut om upphävande. Nya planförslaget begränsar mark för bostadsändamål till västra delen av planområdet. Länsstyrelsen meddelade under granskningsperioden i december 2025 att de inte kommer överpröva detaljplanen om förslaget antas. Under den senaste granskningen inkom två yttranden med synpunkter. Till följd av inkomna synpunkter har en varsamhetsbestämmelse för den mindre fristående byggnaden tillkommit i plankartan. I övrigt har planbeskrivningen genomgått några mindre redaktionella ändringar. Synpunkten som inte blev tillgodosedd är från Statens geotekniska institut (SIG) som saknar ytterligare bedömning av de geotekniska säkerhetsfrågorna risk för ras, skred och erosion för planområdet. Länsstyrelsen har tagit del av synpunkten men valt att inte kräva in ytterligare utredningar i planarbetet. Det är samhällsutvecklingsavdelningens bedömning att planförslaget är tillräckligt genomarbetat för att vara redo att antas av kommunstyrelsen. Skickas till: Sökande, Akt

§ 19 KS/2025:271 - 109 Svar gällande samråd om Gnesta kommuns förslag till ny handlingsplan för bostadsförsörjningen att godkänna föreslaget yttrande och översända det till Gnesta kommun som svar på samråd om Gnesta kommuns förslag till ny handlingsplan för bo- stadsförsörjningen. Bakgrund Gnesta kommun har tagit fram ett förslag till handlingsplan för bostadsförsörjningen. Syftet med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för kommunens invånare att leva i goda bostäder samt att uppnå Gnesta kommuns mål om att vara en attraktiv kommun och ha en befolkningstillväxt om 2 procent per år. Yttrande Flens kommun har tagit del av förslaget och välkomnar fortsatt insyn och samarbete kring bostadsförsörjningsfrågor. Flens kommun inget i övrigt inget att erinra i ärendet. Skickas till: Gnesta kommun

Akt § 20 KS/2025:225 - 311 Svar på e-förslag gällande övergångsställe vid hållplats Kefa att anse e-förslaget besvarat genom att genomföra en passage med belysning vid hållplats Kefa, i enlighet med beskrivning. Bakgrund Förslaget gäller önskemål om övergångsställe vid hållplats Kefa ordnas. Förslagsställaren menar på bristande trafiksäkerhet och lyfter barn som använder hållplatsen. Avdelningen för samhällsutveckling har i samråd med avdelning för teknik och utemiljö tittat på förslaget och föreslår att detta hanteras inom avdelningarnas arbete med förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Denna åtgärd kan ingå i kommunens kontinuerliga arbete med att söka bidrag via länstransportplanen, så kallad statlig medfinansiering. Avdelningarna har arbetat fram ett utformningsförslag för att kunna söka medfinansiering, där ingår en trafiksäkerhetshöjande passage samt förbättrad belysning på hållplatslägen och vid nya passagen. Skickas till: Förslagsställaren Samhällsbyggnadsnämnden

Akt § 21 KS/2025:178 - 312 Svar på e-förslag gällande cykelbana i Flens centrum att avslå e-förslaget med anledning av förslagets omfattning och kostnad. Bakgrund Förslaget gäller en önskan om cykelbana genom Flens centrum, i gångfartsområdet. Förslagsställaren menar att detta enkelt kan genomföras genom att ta bort parkeringarna i gångfartsområdet, men att behålla parkering för rörelsehindrade. I gångfartsområde får cykling ske i gångfart. Att endast ta bort parkeringarna skulle inte vara tillräckligt för att få utrymme för en separerad gång- och cykelbana. För att separerad gång- och cykelbana ska vara möjlig krävs en bredd på minst 4 meter, om dubbelriktat cykelfält krävs total bredd minst 6,8 meter. För att skapa en cykelbana skulle krävas ombyggnation av större del av gångfartsområdet, som till exempel att bänkar, belysning, träd och planteringar behöver flyttas eller tas bort. Ett projekt av sådan omfattning skulle kräva att förprojektering genomförs, vilket innebär en större kostnad utan att veta genomförbarheten av projektet. Dessutom skulle alla parkeringsplatser behöva tas bort, inklusive parkeringsplatser för rörelsehindrade. “Även om förslaget om cykelbana inte är genomförbart, enligt förvaltningens svar, borde det vara prioriterat att underlätta för cykeltrafik i området. I nuläget är det lätt att uppfatta den västra sidan som “fritt fram” att cykla på trots att det är förbjudet, medan gångfartsområdet där fotgängare, cyklister och bilar ska samsas lätt uppfattas som en bilväg där man helst inte vistas. Det vore bra om gångfartsområdet på ett naturligt sätt bjöd in till cykeltrafik, t ex genom att cykelbanor leds in på området istället för att fortsätta in på trottoaren eller sluta i ingenstans. Trottoaren kunde också göras mindre cykelvänlig, dock utan att förhindra barnvagnar och rollatorer. Kan frågan tas upp i samhällsbyggnadsnämnden?” Skickas till: Förslagsställaren

Akt § 22 KS/2025:7 - 042 Kommunstyrelsens bokslut 2025 att fastställa 2025 års bokslut för kommunstyrelsen, att godkänna rapporteringen av genomförd intern kontroll för kommunstyrelsen ansvarsområden för år 2025, samt att lägga kommunstyrelsens bokslut samt uppföljning av plan för intern kontroll 2025 till handlingarna. Bakgrund Bokslutet är reglerat i kommunallagen och i Flens kommuns styrmodell. Enligt styrmodellen ska alla nämnder och styrelser återrapportera verksamhetsåret till kommunstyrelse. Analys ska göras av måluppfyllelse med indikatorer, ekonomi och personal med sjukfrånvaro samt uppdrag som tilldelats nämnden ska beskrivas. Från och med 2024 ska också bokslutet innehålla uppföljningen av internkontroll planen. Samtliga nämnders/styrelser och bolags bokslut utgör underlag till kommunens årsbokslut Sammanfattning Mål Av kommunstyrelsen nio nämndmål bedöms fyra av målen uppnås under 2025 och övriga fem uppnås delvis under året. Alla mål bidrar till de kommunövergripande målen tillväxt, växa och ta plats samt trygghet och stäcker sig fram till år 2027. Många av insatserna skapar bättre förutsättningar och bidrar till ökad måluppfyllelse för helheten. Insatserna ger effekt såväl inom de egna verksamheterna, men framförallt inom kommunens kärnverksamheter. Till varje nämndmål är indikatorer kopplade, vars syfte är att kunna följa utvecklingen och underlätta bedömningen av nämndmålet. Kommunstyrelsen hade 28 indikatorer 2025. Ekonomi Kommunstyrelsens resultat 2025 visar ett underskott på 3,7 miljoner kronor, vilket är en avvikelse med 2,7 % mot budget. Underskottet beror till största delen på en fastighetsförsäljning där fastighetens bokförda värde översteg försäljningsintäkten samt att kostnaderna för iordningställande av marken belastar driftbudgeten efter försäljningen. En försäljning som främjar Flens utveckling, tillväxt och möjliggör företagsetablering. Utifrån kommunens negativa resultat 2024 ska åtgärdsplan finnas för att återställa det negativa resultatet inom 3 år. För kommunstyrelsens enheter var det 550 000 kronor som skulle återställas 2025. En åtgärdsplan har också upprättats utifrån budgetavvikelser som uppstått under 2025. Årets investeringar för verksamheter inom kommunstyrelsen uppgick till 12,5 miljoner kronor, vilket är 25 % av investeringsbudget. Personal Sjukfrånvaron på Kommunledningsförvaltningen för 2025 var 5,2 %, vilket är en förbättring i jämförelse förra året 6,3%. Långtidsfrånvaron har också minskat till 3,1 %. HME-värdet, hållbart medarbetarengagemang, var över 55 för samtliga verksamheter, totalt 80 för förvaltningen, vilket är i samma nivå som 2024. Intern kontroll Uppföljning av plan för intern kontroll redovisar genomförda kontroller Övergripande kontrollmoment som kontrollerats är arbetsmiljö (efterlevnad av rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet) och styrning (kontroll av ärendeprocessen). Därtill har fem egna kontrollmoment kontrollerats. Avvikelser har upptäckts och brister har lett till åtgärder och förbättringar. Övrig uppföljning I bokslutet redovisas också övriga insatser som ska följas upp i samband med nämndens bokslut, enligt beslut. Ärenden inkluderas i detta bokslut för att undvika dubbelrapportering. Skickas till:

Akt § 23 KS/2025:250 - 042 Kommunstyrelsens nämndplan 2024–2027 med budget 2026 och plan för intern kontroll 2026 att anta kommunstyrelsens nämndplan 2024–2027 med budget 2026 inklusive plan för intern kontroll 2026 för kommunstyrelsens verksamheter med nedan beslutade revideringar samt en redaktionell ändring i tabellen på sidan 18, att budgeten för 2026 redovisas i nämndrapporterna på en mer specificerad nivå, dvs på verksamhetsnivå, för att möjliggöra politiska prioriteringar mellan olika områden om behov uppstår och att öka transparensen i kommunstyrelsens verksamheter samt att inför kommande nämndplanearbete föra en dialog om budgetens framtida detaljeringsnivå i syfte att möjliggöra tydligare politisk styrning och prioriteringar, att kommunstyrelsen tar fram ett årshjul, med tillhörande ärendebalanslista, för löpande rapportering och uppföljning av kommunstyrelsens verksamheter och uppdrag samt att i samband med nämndrapport, två gånger per år genomför en samlad styr- och uppföljningsgenomgång i syfte att möjliggöra prioriteringar och eventuella omfördelningar av resurser, att planprioriteringen aktualiseras minst två gånger per år i kommunstyrelsens arbetsutskott, att kommunens näringslivsarbete redovisas 2 gånger per år till kommunstyrelsen, att ekonomiska nyckeltal för produktionsköket, såsom kostnad per portion, andel lokalproducerade livsmedel och matsvinn, redovisas i samband med delår och bokslut, att kommunstyrelsen under 2026 tar fram en sammanhållen och transparent exploateringsprocess som redovisar samtliga steg i processen, ansvarsfördelning, beslutspunkter samt när och hur kostnader uppstår och att samtliga pågående exploateringsprojekt redovisas med ekonomisk status och prognos årligen, att tillgänglig exploateringsbar mark för företagsetablering kartläggs och redovisas till kommunstyrelsen under 2026, att under 2026 genomföra en kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär, kopplat till bostadsförsörjningsprogrammet samt det sociala bostadsansvaret och redovisa detta till kommunstyrelsen, att kontrollmoment i internkontrollen införs avseende “efterlevnad av fastställda instruktioner, reglementen och uppdrag för kommunstyrelsens beredningar, råd och utskott, inklusive föreskriven återrapportering till kommunstyrelsen” samt “Kontroll av att strategiska politiska beslut verkställs enligt beslut”, att på sidan 21 stryks indikatorn “Andel positiva artiklar om Flens kommun” i sin helhet, samt att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att införa ett kontrollmoment i Plan för intern kontroll 2026 avseende efterlevnaden av kommunens policy för inköp och upphandling samt att återrapportera resultatet till kommunstyrelsen. Bakgrund Förslaget till nämndplanen 2024–2027 med budget 2026 inklusive plan för intern kontroll 2026 för kommunstyrelsen grundar sig på kommunens Strategisk plan 2024–2027 med budget 2026, antagen av kommunfullmäktige 2025-09-15 § 63. Nämndplanen baseras på samma tidsintervall uppdateras och kompletteras varje år i strävan av ökad måluppfyllelse. I 2026 års nämndplan har kompletteringar gjorts med volymmått, beskrivning av nämndens utmaningar och möjligheter, hur nämnden bidrag till den nya vision, brottförebyggande åtgärder samt sjukfrånvaro. Efter att kommunstyrelsen har fattat beslut om nämndplan och plan för intern kontroll kommer kommunledningsförvaltningens verksamheter konkretisera målen och uppdrag i verksamhetsplaner och aktivitetsplaner. Måltidsservice organiseras under kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen från och med 2026. Tidigare tillhörde verksamheten Barn- utbildnings- och kulturnämnden. Måltidsservice ansvarar för att tillaga och servera måltider till förskolor, skolor, fritidshem och fritidsklubb samt tillaga och leverera måltider och råvaror/specerier till särskilda boenden. Nämndmål Kommunstyrelsens nämndmål utgår från målsättningarna i Strategisk plan 2024–2027. Totalt finns nio nämndmål, som bidrar till de kommunövergripande målen tillväxt, växa och ta plats samt trygghet. Till varje nämndmål finns indikatorer kopplade som bidrar till bedömningen av måluppfyllelse. Budget 2026 Kommunstyrelsen driftbudget för 2026 är 136,4 miljoner kronor, enligt Kommunfullmäktiges beslut 20250915 § 63. 5 miljoner kronor avser politiska prioriteringar. Kommunstyrelsens andel av återställningskrav från 2024 är 1,95 miljoner kronor och ingår som effektiviseringar i ramen Kommunstyrelsens investeringsbudget är 22,5 miljoner kronor. I beloppet ingår inte medel för Måltidsservicen med, vilka ska flyttas från Barn, -utbildning- och kultur-nämnden under 2026. Plan för intern kontroll Plan för intern kontroll består av två kommunövergripande kontrollmomenten samt specifika kontrollmoment för kommunstyrelsens verksamheter. Interna kontrollen ska säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. Den interna kontrollen ska bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheten med medborgarnas bästa för ögonen bedrivs effektivt och säkert. Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta kommunstyrelsen nämndplan 2024–2027 med budget 2026 inklusive plan för intern kontroll 2026 för kommunstyrelsens verksamheter. Yrkanden Ann-Charlotte Munter (S) yrkar ändring i kommunledningsförvaltningens förslag med att anta kommunstyrelsens nämndplan 2024–2027 med budget 2026 inklusive plan för intern kontroll 2026 för kommunstyrelsens verksamheter med nedan beslutade revideringar samt en redaktionell ändring i tabellen på sidan 18, samt att på s. 21 stryks indikatorn “Andel positiva artiklar om Flens kommun” i sin helhet, samt Ann-Charlotte Munter tillägg med att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att införa ett kontrollmoment i Plan för intern kontroll 2026 avseende efterlevnaden av kommunens policy för inköp och upphandling samt att återrapportera resultatet till kommunstyrelsen. Emma Dahlin (M) yrkar tillägg med att budgeten för 2026 redovisas i nämndrapporterna på en mer specificerad nivå, dvs på verksamhetsnivå, för att möjliggöra politiska prioriteringar mellan olika områden om behov uppstår och att öka transparensen i kommunstyrelsens verksamheter samt att inför kommande nämndplanearbete föra en dialog om budgetens framtida detaljeringsnivå i syfte att möjliggöra tydligare politisk styrning och prioriteringar. att kommunstyrelsen tar fram ett årshjul, med tillhörande ärendebalanslista, för löpande rapportering och uppföljning av kommunstyrelsens verksamheter och uppdrag samt att i samband med nämndrapport, två gånger per år genomför en samlad styr- och uppföljningsgenomgång i syfte att möjliggöra prioriteringar och eventuella omfördelningar av resurser. att planprioriteringen aktualiseras minst två gånger per år i kommunstyrelsens arbetsutskott. att kommunens näringslivsarbete redovisas 2 gånger per år till kommunstyrelsen att ekonomiska nyckeltal för produktionsköket, såsom kostnad per portion, andel lokalproducerade livsmedel och matsvinn, redovisas i samband med delår och bokslut. att kommunstyrelsen under 2026 tar fram en sammanhållen och transparent exploateringsprocess som redovisar samtliga steg i processen, ansvarsfördelning, beslutspunkter samt när och hur kostnader uppstår och att samtliga pågående exploateringsprojekt redovisas med ekonomisk status och prognos årligen. att tillgänglig exploateringsbar mark för företagsetablering kartläggs och redovisas till kommunstyrelsen under 2026. att under 2026 genomföra en kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär, kopplat till bostadsförsörjningsprogrammet samt det sociala bostadsansvaret och redovisa detta till kommunstyrelsen, att kontrollmoment i internkontrollen införs avseende “efterlevnad av fastställda instruktioner, reglementen och uppdrag för kommunstyrelsens beredningar, råd och utskott, inklusive föreskriven återrapportering till kommunstyrelsen” samt “Kontroll av att strategiska politiska beslut verkställs enligt beslut”. Emma Dahlin (M) och Stefan Sandberg (L) yrkar bifall till Ann-Charlotte Munters (S) tilläggsyrkande. Peter Munter (S), Christine Zetterdahl (SD), Ingegärd Branting (C) och Stefan Sandberg (L) yrkar bifall till Emma Dahlins (M) samtliga tilläggsyrkanden. Christine Zetterdahl (SD) och Emma Dahlin (M) yrkar bifall till Ann-Charlotte Munters (S) första ändringsyrkande. två ändringsyrkanden och tio tilläggsyrkanden. Vid ställd proposition på kommunledningsförvaltningen förslag till beslut mot Ann-Charlotte Munters (S) första ändringsyrkande finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Ann-Charlotte Munters (S) ändringsyrkande. Vid ställd proposition på Ann-Charlotte Munters (S) andra ändringsyrkande finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att bifalla detsamma. Vid ställd proposition på Emma Dahlins (M) samtliga tilläggsyrkanden finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att bifalla desamma. Vid ställd proposition på Ann-Charlotte Munters (S) tilläggsyrkand finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att bifalla desamma. Skickas till:

Akt § 24 KS/2025:139 - 001 Begäran om förlängning av uppdrag översyn av möjligheten att flytta verksamheterna i Stadshuset Flen till andra kommunala lokaler att förlänga uppdraget till kommunledningsförvaltningen att genomföra en översyn av möjligheten att flytta verksamheterna från Stadshuset Flen, så att uppdraget nu ska återredovisas till kommunstyrelsen senast vid sammanträdet 2026-06-01. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 2025-06-02 § 19 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att flytta verksamheterna från Stadshuset Flen till andra kommunala lokaler. Uppdraget skulle redovisas i oktober 2025 med förslag på genomförande, ekonomiska konsekvenser och alternativa användningsområden för Stadshuset. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2025-10-20 § 110 återremitterades ärendet med krav på kompletteringar. Bland annat ska förslagen vara mer konkreta avseende hur verksamheterna ska fördelas i de lokaler som finns i kommunkoncernens ägo, inkludera kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser, samt ha genomförts i samverkan med Flens Kommunfastigheter. Återrapport ska ske till kommunstyrelsen senast 2 mars 2026. Kommunledningsförvaltningen önskar att kommunstyrelsen förlänger uppdraget att utreda möjligheten att flytta verksamheterna från Stadshuset Flen. Förlängningen motiveras av tre faktorer som kräver ytterligare tid för att säkerställa ett väl underbyggt beslutsunderlag: 1. Osäkerhet kring den framtida skolstrukturen Arbetet med översynen har försvårats av att det saknas politiska beslut om kommunens framtida skolstruktur. Några av de lokaler som identifierats som potentiella alternativ för stadshusets verksamheter är skollokaler eller lokaler som kan komma att behövas för skolverksamhet. Denna osäkerhet gör det svårt att bedöma genomförbarheten i de alternativ som presenterades i oktober 2025 2. Behov av samverkan med Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) Återremissen kräver en fördjupad samverkan med FKAB för att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv användning av kommunens fastighetsbestånd. Denna samverkan kräver gemensamma analyser av fastigheternas tekniska förutsättningar, möjlig ombyggnation och kostnadsberäkningar. 3. Förankring med arbetstagarorganisationerna För att säkerställa ett hållbart beslut behöver arbetstagarorganisationerna involveras i processen. Enligt medbestämmandelagen (MBL) har de rätt att yttra sig i frågor som rör arbetsmiljö och verksamhetens organisation. Denna förankring kräver tid för information och dialog så att arbetstagarorganisationerna ges möjlighet att analysera arbetsmiljökonsekvenser av olika alternativ Skickas till: Akt För kännedom: Socialförvaltningen Flens kommunfastigheter AB

§25 KS/2025:4 - 102 Begäran om entledigande från uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen - Bo Johansson (S) att entlediga Bo Johansson (S) från uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen. Bakgrund Bo Johansson (S) inkom 2025-12-30 med en begäran om entledigande från uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen. Skickas till: Bo Johansson HR-avdelningen

Akt § 26 KS/2025:4 - 102 Begäran om entledigande från uppdraget som förste vice ordförande i donationsstyrelsen - Johanna Tegelstam (C) att entlediga Johanna Tegelstam (C) från uppdraget som ledamot tillika förste vice ordförande i donationsstyrelsen. Bakgrund Johanna Tegelstam (C) inkom 2025-12-16 med en begäran om entledigande från uppdraget som ledamot tillika förste vice ordförande i donationsstyrelsen. Skickas till: Johanna Tegelstam HR-avdelningen

Akt § 27 KS/2026:4 - 102 Begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen - William Kohlström (S) att entlediga William Kohlström (S) från uppdraget som ersättare i Bakgrund William Kohlström inkom 2026-02-17 med en begäran om entledigande från uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen. Skickas till: William Kohlström HR-avdelningen

Akt § 28 KS/2026:4 - 102 Fyllnadsval av uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen efter Bo Johansson (S) att välja William Kohlström (S) till uppdraget som ledamot tillika ordförande i Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2026-03-02 § 25 att entlediga Bo Johansson (S) från uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen. Nominering Ann-Charlotte Munter (S) nominerar William Kohlström (S) till uppdraget som ledamot tillika ordförande i donationsstyrelsen. Skickas till: William Kohlström HR-avdelningen

Akt § 29 KS/2026:4 - 102 Fyllnadsval av uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen efter William Kohlström (S) att välja Johan Sallros (S) till uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2026-03-02 § 27 att entlediga William Kohlström (S) från uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen. Nominering Ann-Charlotte Munter (S) nominerar Johan Sallros (S) till uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen. Skickas till: Johan Sallros HR-avdelningen

Akt § 30 KS/2026:4 - 102 Fyllnadsval av uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen att välja Henrik Blomberg (S) till uppdraget som ersättare i Bakgrund Socialdemokraterna har haft en vakant plats i donationsstyrelsen. Nominering Ann-Charlotte Munter (S) nominerar Henrik Blomberg (S) till uppdraget som ersättare i donationsstyrelsen. Skickas till: Henrik Blomberg HR-avdelningen

Akt § 31 KS/2026:4 - 102 Fyllnadsval av uppdraget som ledamot tillika förste vice ordförande i donationsstyrelsen efter Johanna Tegelstam (C) att välja Karina Krogh (C) till uppdraget som ledamot tillika förste vice ordförande i donationsstyrelsen. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2026-03-02 § 26 att entlediga Johanna Tegelstam (C) från uppdraget som ledamot tillika förste vice ordförande i Nominering Ingegärd Branting (C) nominerar Karina Krogh (C) till uppdraget som ledamot tillika förste vice ordförande i donationsstyrelsen. Skickas till: Karina Krogh HR-avdelningen

Akt § 32 KS/2026:52 – 041 Begäran om tilläggsbudget för 2026 från barn-, utbildnings- och kulturnämnden för utebliven reduceringseffekt i samband med beslut om ny skolstruktur att Flens kommuns resultat för 2026 justeras från 37 200 000 kronor till 29 450 000 kronor och att Barn-, utbildning och kulturnämnden tillförs 7 750 000 kronor som kompensation för uteblivet beslut, samt att strategisk plan 2024–2027 med budget för 2026 uppdateras i enlighet med ovanstående beslut. Bakgrund Barn-, utbildnings och kulturnämnden har beslutat att äska 7 750 000 kronor i tilläggsbudget för 2026. Detta till följd av att beslutet om ny skolstruktur flyttats fram från höstterminen 2026 till tidigast höstterminen 2027, vilket medför ute- bliven möjlighet till effektivisering av verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade den 15 september 2025 att godkänna utredningen ”Skolstruktur för en bra skola för alla” och ge berörda nämnder i uppdrag att yttra sig. Barn-, utbildning och kulturnämnden antog den 13 november 2025 ett ytt-rande med förslag om handlingsalternativ 3 (två F-9- skolor och två F-3-skolor). Kommunstyrelsen beslutade den 24 november 2025 att återremittera ärendet och skjuta upp implementeringen till tidigast 2027. Antalet barn i kommunen sjunker snabbare än prognostiserat, vilket medför ett effektiviseringskrav på cirka 22 miljoner kronor för nämnden 2026. Kommunledningsförvaltningen bedömer att äskad summa (7 750 000 kronor) är korrekt och ser fyra möjliga handlingsalternativ: - Ingen kompensation – Nämnden hanterar kostnaderna inom befintlig ram, vilket riskerar ge stora konsekvenser för eleverna i grundskolan. - Underskott för nämnden – Nämnden tillåts ett resultat på -7 750 000 kronor, vilket riskerar påverka kommunens samlade resultat. - Omfördelning mellan nämnder – 7 750 000 kronor omfördelas från övriga nämnder, vilket skulle kräva effektiviseringar motsvarande upp till 30 års- arbetare. - Kompensation med sänkt resultat – Nämnden kompenseras med 7 750 000 kronor, och kommunens budgeterade resultat sänks från 37,2 miljoner till 29,45 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningens bedömer, utifrån rådande omständigheter, alternativ fyra som mest lämpligt, då det säkerställer kvaliteten i grundskolan utan att överbelasta övriga nämnder. Kompensationen är dock tillfällig och riktad till grundskolan för 2026. att Flens kommuns resultat för 2026 justeras från 37 200 000 kronor till 29 450 000 kronor och att Barn-, utbildning och kulturnämnden tillförs 7 750 000 kronor som kompensation för uteblivet beslut, samt att strategisk plan 2024–2027 med budget för 2026 uppdateras i enlighet med ovanstående beslut. Yrkanden Anton Ragnarsson (V) yrkar ändring i första att-satsen med att Flens kommuns resultat för 2026 justeras från 37 200 000 kronor till 21 700 000 kronor och att Barn-, utbildning och kulturnämnden tillförs 15 500 000 kronor som kompensation för uteblivet beslut. Ordförande finner att det förutom kommunledningsförvaltningens förslag till beslut finns ett ändringsyrkande. Vid ställd proposition på kommunledningsförvaltningens förslag till första att- sats mot Anton Ragnarssons (V) ändringsyrkande finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunledningsförvaltningens förslag. Vid ställd proposition på kommunledningsförvaltningens förslag till andra att- sats finner ordförande att kommunstyrelsen beslutar att bifalla detsamma. Reservation Anton Ragnarsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. “I den budget för 2026 som beslutades i september, fick BUK 11,3 miljoner kronor mindre i budgetram, till följd av lägre grundbudget (2 mnkr), avslutade satsningar (förskolan 5 mnkr, grundskolan 1,5 mnkr), samt ett återställningskrav (2,8 mnkr). Man fick inget tillskott för att hantera den ohållbara skolstruktur man tvingas verka inom i väntan på KF-beslut, förutom den totalt missriktade satsningen “strukturbidrag för ökad tillväxt”. Efter att KS i november sköt upp beslut i skolstrukturfrågan var det uppenbart att detta får ekonomiska konsekvenser för BUK under andra halvan av 2026. BUK-förvaltningen har kommit fram till att halvårseffekten är 7,75 miljoner kronor. Det är bra att KS beviljande BUK denna summa i tilläggsbudget. Det är samtidigt mycket konstigt att man inte inser hur samma ohållbara skolstruktur drabbar BUK ekonomiskt även under den första halvan av 2026. BUK har i flera år påpekat att budgeten inte räcker under rådande förhållanden och har i brist på såväl KF-beslut som budgettillskott tvingats till mycket hårda besparingar och ändå gjort minusresultat. För 2026 är prognosen ett underskott på -22 miljoner kronor, varav 15 mnkr är på grund av skolstrukturen. När budgeten togs i höstas, var den senaste skatteunderlagsprognosen sämre än den som budgeten var baserad på. Därför lades ett högre överskottsmål än vanligt (nästan 3%), för att hålla i de pengar som man redan såg skulle försvinna. Men nu är läget det omvända: den senaste skatteunderlagsprognosen för 2026 visas en förändring med +8,8 mnkr jämfört med prognosen i budgeten. Det finns därför ingen anledning att BUK ska fortsätta svälta sig igenom en situation man inte själv rår över, när vi redan sett vilka konsekvenser det får. Därför yrkade Vänsterpartiet på att ersätta BUK för hela 2026, vilket dessvärre röstades ner utan motivering. Detta blir därmed ytterligare ett slag mot elever och personal i Flens kommuns skolor.” Skickas till:

Akt § 33 KS/2026:3 - 101 Delegationsbeslut att lägga redovisade delegationsbeslut till handlingarna. Bakgrund Delegationsbeslut fattade av HR-chef §§ 7,16 Delegationsbeslut fattade inom upphandling §§ 1–5 Delegationsbeslut fattade av teknik och utemiljö §§ 8–15, 17–22, 24 Delegationsbeslut fattade inom plan och exploatering § 23 Delegationsbeslut fattade av kommunstyrelsens arbetsutskott §§ 1–2

§ 34 KS/2026:1 - 101 Anmälningsärenden att lägga redovisade anmälningsärenden till handlingarna. Bakgrund Ivanivka Territorial Community - Skrivelse från Ivanivka Territorial Community Karolinska institutet - Seminarium den gröna omställningen - Beslut 260202 § 7 - Begäran om entledigande från samtliga uppdrag – Monica Samuelsson (SD) Kommunledningsförvaltningen - Kommunstyrelsens ägardialoger den 9 februari 2026 Länsstyrelsen i Södermanlands län - Överenskommelse kring upphandling i enlighet med en strategisk drivmedelsöverenskommelse - utskick från Miljö- och klimatråd Södermanlands län - Förteckning över föreskrifter och allmänna råd utfärdade av Länsstyrelsen i Södermanlands län och som gäller den 31 december 2025 Mellösa Utbildning AB - Yttrande till beslutsfattande gällande skolstrukturen i Flens kommun Mälardalsrådet - Kallelse till Mälardalsrådets Rådsmöte 29 maj kl 12.00 i Nyköping Mälby-Humledals Samfällighetsförening - Kallelse till årsstämma i Mälby-Humledals Samfällighetsförening Naturvårdsverket - Bidrag till kommuner för att bedriva förstudier för effektiv etablering av ny kärnkraft NTF Väst - Inbjudan och program till Barn, liv och trafik 2026 Samhällsbyggnadsnämnden - Beslut 260120 § 6 - Uppdrag kring hyresavtal för fritidslokaler Sveriges kommuner och regioner - Cirkulär 25 70 åldershöjning 2026 AGS-KL TFA-KL Avgiftsbefrielseförsäkringen samt ändrat beräkningssätt för livränta i TFA-KL - Cirkulär - Kommunala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform SKR2026 00168-1 - Cirkulär 26:5 Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2026 – Överenskommelse mellan staten och SKR - Cirkulär 26:7: Överenskommelse om ändringar avseende särskild avtalspension i AKAP-KR samt KAP-K - Cirkulär - Överenskommelse om SAO-jobb 26:3 SKR - Meddelande 3/2026 från SKR:s styrelse – Ändringsöverenskommelse om tillgänglighet till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin - Cirkulär från SKR Internränta 26:2 SKR/2026/00120 - Cirkulär om registerkontroll SKR2026/00233 Sydarkivera - Kallelse förbundsstyrelsen Sydarkivera 2026-02-27 - Unikabruket AB - Styrelseprotokoll Unikabruket 2025-12-19 - Överförmyndarnämnden - Beslut 260120 § 6, Beställning av tilläggsmoduler till verksamhetssystem (Wärna)

§ 35 KS/2026:57 - 112 Yttrande över ansökan om förordnande som borgerlig vigselförrättare att inte tillstyrka ansökan. Bakgrund Länsstyrelsen i Södermanland inkom 2026-02-27 med en begäran om yttrande angående Katja Nybergs ansökan om förordnande som borgerlig vigselförrättare. Länsstyrelsen önskar svar från Flens kommun senast 2026-03- 19. Yrkanden Christine Zetterdahl (SD) yrkar avslag till kommunledningsförvaltningens förslag till beslut och ändring med att inte tillstyrka ansökan. Ann-Charlotte Munter (S), Mari-Louise Andersson (S), Daniel Ljungkvist (S), Peter Munter (S), Ingegärd Branting (C), Emma Dahlin (M), Stefan Sandberg (L), Anna Jernemalm (KD), Anton Ragnarsson (V) och Leif Gunnarsson (SD) yrkar bifall till Christine Zetterdahls (SD) ändringsyrkande Skickas till: Länsstyrelsen Akt UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Sida 1/1Comfact Signature Referensnummer: 307211SE