Kommunstyrelsen — 29 april 2026

Kommunstyrelsens beslut 1. Att lägga ärendet ”Fyllnadsval till kommunstyrelsens uppföljningsgrupp inom samhällsbyggnad och service” till föredragningslistan 2. Att med det tillägget fastställa föredragningslistans innehåll Föreslagna ändringar Ordförande Mats Annerfeldt (S) föreslår att ärendet ”Fyllnadsval till kommunstyrelsens uppföljningsgrupp inom samhällsbyggnad och service för återstoden av mandatperioden” läggs till föredragningslistan.

Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna förslaget till ny styrmodell 2. Att utvärdera modellen efter bokslut 2026 samt när budgetprocess för strategisk plan 2027 är avslutad 3. Att anse att prioriterat uppdrag – Ta fram förslag på en ny och förenklad struktur för budget och strategisk plan är genomfört Reservationer Torgny Maurer (SD) och Pia Bågenholm (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Torgny Maurers (SD) återremissyrkande. Lise-Lott Öhr (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Yrkanden Torgny Maurer (SD) yrkar på att ärendet återremitteras och att förvaltningen återkommer med ett reviderat förslag där samtliga Agenda 2030-mål och kopplingar till Agenda 2030 avvecklas och tas bort ur kommunens budgetprocess, strategiska plan och styrmodell. Hans motivering för återremiss lyder: ”Agenda 2030 är ett globalistiskt ramverk som inte bör styra svensk kommunal verksamhet eller resursfördelning. Finspångs kommun ska i stället prioritera lokala behov, svensk lagstiftning och medborgarnas verkliga intressen. Genom att klustra Agenda 2030-målen in i den nya styrmodellen cementeras ett onödigt och politiserat internationellt ramverk i kommunens långsiktiga styrning. Vi vill därför avveckla detta helt ur budget- och planeringsprocessen”. Mats Annerfeldt (S) yrkar, med instämmande av Kristin Yderfors (C) och Riitta Leiviskä-Widlund (S), avslag på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande och bifall till förvaltningens förslag till beslut. Lise-Lott Öhr (V) yrkar på att ordet ”medborgare” genomgående ersätts med ”invånare”, både när det förekommer som enskilt ord och i sammansättningar. Exempelvis ska ”medborgardialog” ersättas med ”invånardialog” eller ”dialog med invånare” och ”medborgarförslag” med ”invånarförslag”. Hon yrkar vidare på att denna ändring ska genomföras i riktlinjer, policys, handlingsplaner och liknande styrdokument i samband med revidering, samt i information på kommunens hemsida. Därutöver yrkar Lise-Lott att kommunens hemsida uppdateras med aktuell information om beredningar under kommunfullmäktige. I övrigt yrkar hon bifall till förvaltningens förslag till beslut. Vidare yrkar Lise-Lott avslag på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande. Per-Olov Strandberg (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Mikael Wallin (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Pia Bågenholm (SD) yrkar bifall till Torgny Maurers (SD) återremissyrkande. Beslutsgång Ordförande Mats Annerfeldt (S) ställer först Torgny Maurers (SD) återremissyrkande mot att ärendet avgörs på dagens möte. Han finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Därefter finner ordförande att det finns två förslag till beslut: Lise-Lott Öhrs (V) förslag och förvaltningens förslag. Han ställer förslagen på bifall mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förvaltningens förslag. Beskrivning av ärendet Bakgrund och inledning Kommundirektörens bild nedan illustrerar den mängd styrsignaler som fanns enbart i den strategiska planen vid projektets start. Till denna tillkom styrsignaler som kommer via exempelvis statliga myndigheter i och med grunduppdraget. Målet med projektet har varit att få en bättre röd tråd i styrningen genom: • Fortsatt förenkling/förbättring av strategisk plan. • Se över processen med att planera-genomföra och följa upp strategisk plan. Inklusive verksamhetsplaner i förvaltningen. • Fokusering till färre mål för en tydligare styrning och därmed större sannolikhet till förändring av de områden som politiskt har prioriterats. • Ökad mätbarhet, attraktivitet, genomförbarhet och långsiktighet av satta mål Resultat Projektet har i huvudsak resulterat i följande: • De 17 agenda 2030 målen har klustrats till fyra uppdrag: samhällsservice, samhällsutveckling, demokrati och arbetsgivare vilket överensstämmer med SKR:s beskrivning av kommuners verksamhet. • Mål för planperioden har ersatt bidrag och styrtal vilket har minskat antal mål och ökat långsiktigheten i målen. • En checklista har tagits fram som stöd för politiken att sätta mål som är relevanta, realistiska, uppföljningsbara och långsiktiga samt bidrar till prioritering av resurser. Målen sätts för områden där man vill se en förändring. • Indikatorerna har renodlats och används numera endast för att följa utvecklingen i kommunen och som underlag för att sätta nya mål. Genom att följa förändringar av indikatorer ges inspiration till förändring av mål. • Grunduppdraget (det vill säga det kommunen via lag, förordning och överenskommelse har ansvar för oavsett lokala politiska mål) har förtydligats i styrmodellen (se illustration ”huset” nedan) • Mallen för verksamhetsplanering på sektorsnivå är uppdaterad och en verksamhetsplan för förvaltningen har tagits fram. Verksamhetsplan för förvaltningen anger fördelning av ansvar för genomförande av politiskt satta mål, arbete med värdegrund samt gemensamma åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen.\n• Beskrivningen av styrmodellen har uppdaterats, denna information kommer att läggas upp på intranätet samt spridas till berörda.\n• Översyn av budgetprocessen har pågått och resulterat i nya och förändrade steg i budgetprocessen. Illustrationen nedan visar de tillfällen då politik och förvaltningen har dialog inför framtagandet av strategisk plan och budget. En fullständig beskrivning återfinns i dokumentet beskrivning av styrmodell.\n• Översynen har också resulterat i flera utvecklingsprojekt, se nedan. Fortsatt utvecklingsarbete efter projektet Projektet fokuserad styrning avslutas under våren 2026 men utvecklingsarbetet fortgår i andra former. Följande utvecklingsinsatser är prioriterade framöver: • Genomförande av prioriterat uppdrag översyn av resursfördelningsmodellen genom deltagande i SKR:s projekt prislappsmodellen, start så snart det finns en ledig plats hos SKR.\n• Utvecklingsprojekt investeringsprocess med målet att tidigarelägga processen samt effektivisera och förenkla arbetet för alla inblandade.\. • Säkerställa att redovisningsregler omkring drift kontra investeringar följs.\. • Tidigarelägga tidpunkt för beslut om intern prissättning\. • Upphandling av nytt systemstöd (ersättning för nuvarande Stratsys)\. • Fortsatt utveckling av verksamhetsplaneringen och uppföljningen av aktivitetsplaner utifrån principen att politiken sätter mål och förvaltningen genomför mål genom att sätta aktiviteter.\. Avslut Projektet avslutas under våren 2026 när samtliga steg i budgetprocess har beslutats. Projektet utvärderas efter bokslut 2026 samt när budgetprocess för strategisk plan 2027 är avslutad. Utvärdering ska omfatta men inte begränsas till ekonomibedring, KLG samt sektorsledningar.

Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna förslag till yttrande över granskning av cybersäkerheten i Finspångs kommun 2. Att överlämna yttrande till kommunrevisionen 3. Att kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att säkerställa resurser för genomförande av åtgärder och vid behov återkomma med förslag till beslut gällande finansiering för ytterligare en tjänst inom området Beskrivning av ärendet PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun genomfört en granskning av kommunens cybersäkerhet. Kommunens revisorer har överlämnat revisionsrapporten Granskning av cybersäkerhet slutlig revisionsrapport daterad den 11 november 2025 till kommunstyrelsen och begärt ett yttrande över rapportens iakttagelser och rekommendationer. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer ett ändamålsenligt cybersäkerhetsarbete i kommunkoncernen och om detta sker med tillräcklig intern kontroll. För att bedöma detta har revisionen granskat cybersäkerhetsdokumentation, IT-styrdokument och ägardirektiv utifrån följande revisionsfrågor: • Finns det en cyberssäkerhetsorganisation med tydlig roll- och ansvarsfördelning inom kommunen? • Arbetar kommunen riskbaserat med cybersäkerhet? • Arbetar kommunen aktivt med efterlevnad av riktlinjer för cybersäkerhet? Utifrån genomförd granskning är kommunrevisionens samlade bedömning att kommunstyrelsen och bolagsstyrelser inte säkerställer ett ändamålsenligt cybersäkerhetsarbete och att detta inte helt sker med tillräcklig intern kontroll.\nFöljande rekommendationer lämnas till kommunstyrelsen: • Säkerställ att regelbunden och riktad utbildning inom cybersäkerhet erbjuds till ledning och styrelse för att stärka deras kunskap och förståelse för aktuella hotbilder och deras ansvar i säkerhetsarbetet. Inkludera information om NIS2-direktivet i denna utbildning för att skapa en djupgående förståelse av cybersäkerhetsrisker och hur dessa kan påverka verksamheten.\n• Inför kontinuerlig utbildning inom cybersäkerhet för alla anställda i organisationen, kombinerat med kommunikationsinsatser för att öka medvetenheten och förmågan att följa säkerhetsrutiner i det dagliga arbetet.\. • Dokumentera och kommunicera tydligt alla roller och ansvar kopplade till cybersäkerhet, såväl inom kommunen som i ägardirektiven till bolagen, för att skapa klarhet och undvika överlappningar eller luckor i säkerhetsarbetet.\. • Revidera och förtydliga ägardirektiven samt stärk samordningen mellan kommunen och bolagen kring informations- och cybersäkerhet, med fokus på att etablera en gemensam och enhetlig styrning av säkerhetsfrågorna.\. • Utveckla och implementera en systematisk och kontinuerlig riskhanteringsprocess som möjliggör ett riskbaserat arbetssätt inom cybersäkerhetsområdet, inklusive regelbunden uppföljning och rapportering.\. • Säkerställ att åtgärder för efterlevnad av cybersäkerhetsriktlinjer och säkerhetsrutiner fullt implementeras och sprids effektivt i hela organisationen, bland annat genom strukturerade utbildningar och kontroller kopplade till intern styrning och uppföljning.\. I yttrandet till kommunrevisionen redovisas vilka åtgärder som har vidtagits samt vilka ytterligare insatser som planeras med anledning av revisionens rekommendationer.\. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner det framtagna yttrandet och sänder detta till kommunrevisionen.\. Beslutet skickas till Kommunrevisionen Kommundirektör Ekonomidirektör Säkerhetschef IT-chef

Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. Att avslå motionen Borttagande av Agenda 2030 i Finspångs kommun Reservationer Torgny Maurer (SD) och Pia Bågenholm (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Torgny Maurers (SD) yrkande att bifalla motionen. Yrkanden Torgny Maurer (SD) yrkar, med instämmande av Pia Bågenholm (SD), bifall till motionen. Mats Annerfeldt (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Mats Annerfeldt (S) finner att det finns två förslag till beslut: Torgny Maurers (SD) yrkande om att bifalla motionen och sitt eget yrkande om att bifalla förvaltningens förslag. Han ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller förvaltningens förslag.\nBeskrivning av ärendet Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om Borttagande av Agenda 2030 i Finspångs kommun. I motionen föreslås • att Finspångs kommun ska stryka alla referenserna till Agenda 2030 i strategiska dokument och budgetdokument från och med nästa budgetår, • att Finspångs kommun avlägsnar Agenda 2030:s 17 mål från sessionssalen, inklusive målen i kuberna vid ingången till sessionssalen, • att Finspångs kommun tar bort Agenda 2030-skyltar i skolornas klassrum • att Finspångs kommun reviderar undervisningsmaterial i skolorna för att fokusera på faktabaserad kunskap om klimat och miljö, med tonvikt på naturvetenskapliga och lokala perspektiv och avlägsnar undervisningstid kopplad till Agenda 2030.\. Som motiv anges att man vill öka den ekonomiska effektiviteten och fokusera på lokala prioriteringar.\. Bakgrund till kommunens arbete med Agenda 2030 FN:s medlemsstater beslutade 2015 om en ny global agenda för hållbar utveckling – Agenda 2030. Målen spänner över alla hållbarhetsdimensioner och handlar bland annat om att utrota fattigdom, minska ojämlikhet, bekämpa klimatförändringar och sträva efter att utveckla hållbara städer och samhällen. Den övergripande visionen för Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför.\. Den lokala nivån lyfts fram som central i genomförandet av Agenda 2030 och där är kommuner viktiga institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet.\. I Finspångs kommun påbörjades ett utredningsarbete 2017 med syfte undersöka om det går att integrera arbetet med Agenda 2030 i kommunens styrmodell. Tidigare hade kommunen arbetat med Agenda 21 och Milleniemålet i sitt hållbarhetsarbete. De olika perspektiven för hållbarhet (miljömässig, social och ekonomisk) var inarbetade i kommunens styrkort med mål formulerade för att nå hållbarhet.\. I strategisk plan för 2019 lämnades ett prioriterat uppdrag till förvaltningen att implementera Agenda 2030 i styrningen av Finspångs kommun från och med strategisk plan 2020 vilket också skedde.\. Det har inte gjorts någon systematisk utvärdering av den förändrade styrmodellen men det kan konstateras att stort fokus hamnade på hållbarhetsfrågorna och att det kommunala grunduppdraget hamnade i skymundan. Det blev svårt att se den röda tråden från mål till verksamhet och det blev väldigt många styrsignaler med mål, bidrag, prioriteringar, styrtal och uppdrag.\. Inför strategisk plan 2026 beslutades om en översyn av styrmodellen, Fokuserad styrning, med syfte att lyfta fram det kommunala grunduppdraget och minska antalet styrsignaler till verksamheten. Den politiska ledningen har genomfört en översyn av mål och målformuleringar och förvaltningen har lämnat förslag på en ny struktur för styrmodellen där målen kopplas till uppdragsområden (samhällsservice, samhällsutveckling, demokrati och arbetsgivare). Agenda 2030-målen har sedan kopplats till respektive uppdragsområde.\. Att styra mot en hållbar utveckling enligt Agenda 2030 bedöms fortfarande som relevant men är inte huvudfokus. Kommunen kan i allra högsta grad bidra i arbetet med social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet genom det kommunala grunduppdraget. Därför finns heller ingen anledning att plocka bort de Agenda 2030-symboler som finns runt om i kommunens fastigheter.\. Vad gäller undervisningen kring Agenda 2030 föreskriver Skolverket att hållbar utveckling ska integreras i flera ämnen och i skolans värdegrundsarbete. Det finns inga direkta hänvisningar i styrdokumenten till Agenda 2030. Däremot finns det i läroplanernas inledande avsnitt tydliga kopplingar till områden som demokrati, jämställdhet, entreprenörskap och hållbar utveckling, vilka är centrala i Agenda 2030.\. Det handlar om att engagera barn och elever i demokratiska processer, kritiskt tänkande och att belysa frågor ur olika perspektiv. På Skolverkets hemsida finns också stöd kring hur arbetet med lärande för hållbar utveckling kan bedrivas.\. Rektor ansvarar enligt läroplanen för skolans pedagogiska verksamhet och för att undervisningen bedrivs enligt styrdokumenten. Läraren ansvarar för undervisningens genomförande samt val av arbetssätt och undervisningsmaterial inom ramen för kurs- och läroplaner.\. Det innebär att kommunen inte kan besluta om att ta bort undervisningsinnehåll som följer av läroplanens uppdrag, eller styra enskilda undervisningsmaterial i klassrummet.\. Undervisningen ska redan idag vara faktabaserad, vila på vetenskaplig grund och ge utrymme för olika perspektiv, vilket ligger i linje med skolans uppdrag.

Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna slutrapport från bemanningsprojektet 2. Att anse prioriterat uppdrag Optimera grundbemanningen för att minska timvikarier och ge tryggare anställningsvillkor genomfört Beskrivning av ärendet Arbetet i bemanningsprojektet har pågått sedan hösten 2021 och avslutas i projektform i december 2025. Detta är slutrapporten för projektet, det oerhört viktigt att hålla i och fortsätta arbetet som pågår.\. Det kommer att bli svårt att få tag i personal med rätt kompetens i framtiden utifrån allt färre personer i arbetsför ålder. Därför är det viktigt att betona att detta handlar om den framtida personal- och kompetensförsörjningen, det handlar inte om att spara pengar eller att färre ska jobba mer. Kommunen behöver bli mer attraktiv som arbetsgivare och ett sätt är att erbjuda tillsvidareanställning och heltidsarbete.\. Rapporten redovisar en uppföljning gentemot projektmålen, delprojektaktiviteter och effektmål som visar att de mätbara målen uppfylls. Några mål är svåra att utvärdera.\. Rapporten avslutas med förslag på hur arbetet ska fortlöpa i den ordinarie verksamheten för att hålla i de goda resultaten och uppnå målet med Rätt person på rätt plats i rätt tid.\. I en bilaga redovisas också det arbete som sker centralt med SKR och kommunal som parter.\. De beslut som behöver tas med anledning av rapporten handlar till stor den om organisering och tas på tjänstemannanivå.\.

Kommunstyrelsens beslut 1. Att fastställa förvaltningens förslag till lokalisering av trygghetspunkter med komplettering av orterna Igelfors/Regna, Ljusfallshammar, Byle/Eksjö, Skedevi/Hävla samt mobila trygghetspunkter 2. Att ge förvaltningen uppdrag att utse lämpliga lokaler på valda orter/områden samt bedöma vilken nivå som är lämplig att sträva efter och löpande utrusta trygghetspunkterna med målet att uppnå den nivån 3. Att ge förvaltningen uppdrag att ta fram, och besluta om, rutiner för bemanning, organisation, drift och underhåll av trygghetspunkterna 4. Att eventuella kostnader som uppstår till följd av beslutet ska finansieras inom befintlig budgetram eller, om så erfordras, genom särskilt äskande 5. Att förvaltningen återrapporterar till kommunstyrelsen i ärendet vid lämpliga tidpunkter Yrkanden Kristin Yderfors (C) yrk