Kommunstyrelsen — 25 mars 2026

Kommunstyrelsens beslut 1. Att fastställa föredragningslistans innehåll

Kommunstyrelsens beslut 1. Att mot bakgrund av att ge genomförda utvecklingsinsatser tillräcklig tid för genomslag anordnas programmen Bygg- och anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Försäljnings- och serviceprogrammet samt Samhällsvetenskapsprogrammet läsåret 26/27 2. Att paragrafen justeras omedelbart Yrkanden Mikael Wallin (L) yrkar, med instämmande av Mats Annerfeldt (S), Kristin Yderfors (C), Inge Jacobsson (M), Riitta Leiviskä-Widlund (S), Jan-Erik Heintze (S), Britt-Marie Jahrl (S), Torgny Maurer (SD), Pia Bågenholm (SD), Per-Olov Strandberg (M), Lise-Lott Öhr (V), att mot bakgrund av att ge genomförda utvecklingsinsatser tillräcklig tid för genomslag anordnas programmen Bygg- och anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Försäljnings- och serviceprogrammet samt Samhällsvetenskapsprogrammet läsåret 26/27 Beslutsgång Ordförande Mats Annerfeldt (S) finner att det endast finns ett förslag till beslut och att kommunstyrelsen bifallet Mikael Wallins (L) yrkande, samt att paragrafen justeras omedelbart. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade i november 2025 om riktlinjer för start av gymnasieprogram i kommunen. Beslutet innebär att: 1. Yrkesförberedande program startar vid minst 12 sökande elever. 2. Studieförberedande program startar vid minst 15 sökande elever. Syftet med beslutet var att säkerställa en långsiktigt hållbar gymnasieorganisation, både ur ett pedagogiskt och ekonomiskt perspektiv. Gymnasieverksamheten har under de senaste åren genomfört flera utvecklingsinsatser. Bland annat har en ny rektor tillträtt och varit verksam i rollen i cirka två år. Under samma period har nya programprofiler etablerats och ett arbete med internationalisering har initierats. Dessa förändringar har genomförts relativt nyligen och det är därför sannolikt att de ännu inte haft tillräcklig tid att fullt ut påverka elevsökandet till gymnasiet.

Kommunstyrelsens beslut 1. Att utse Kristin Yderfors (C) som ombud på Finspångs Förvaltnings- och Industrihus AB årsstämma 2. Att utse Inge Jacobsson (M) som ersättare för ombudet Beskrivning av ärendet I enlighet med det generella ägardirektivet ska kommunstyrelsen utse ombud samt ersättare för ombudet till Finspångs Förvaltnings- och Industrihus AB:s årsstämma den 14 april 2026.

Kommunstyrelsens beslut 1. Att besluta om stämmodirektiv enligt nedan 2. Att rösta för styrelsens och revisorernas förslag om fastställande av resultat- och balansräkning för 2025 samt om disposition av till stämmansförfogande stående medel enligt förvaltningsberättelsen 3. Att rösta för ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör Beskrivning av ärendet Beslutet skickas till Finspångs Förvaltnings- och Industrihus AB

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Att fastställa utökat verksamhetsområde i Melbysund enligt bilagor i ärendet för: • Vatten • Spillvatten • Dagvatten fastighet • Dagvatten gata Reservation Torgny Maurer (SD) och Pia Bågenholm (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Torgny Maurers (SD) återremissyrkande. Yrkande Torgny Maurer (SD) yrkar med instämmande av Pia Bågenholm (SD), på återremiss med motiveringen att ta fram en kostnadskalkyl för hela projektet samt uppgifter om kostnad per hushåll för uppkoppling till det kommunala VA systemet. Kristin Yderfors (C) yrkar, med instämmande av Mats Annerfeldt (S), bifall till liggande förslag. Mats Annerfeldt (S) yrkar avslag på återremissyrkandet. Beslutsgång Ordförande Mats Annerfeldt (S) finner att det finns Torgny Maurers (SD) yrkande om återremiss samt Mats Annerfeldts (S) avslagsyrkande på återremissen och ställer dessa mot varandra och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordförande finner att det då endast finns ett förslag till beslut och att kommunstyrelsen därmed bifaller förvaltningens förslag till beslut. Beskrivning av ärendet Melbysund är ett planområde där exploatering för bostadsändamål pågår. Fram till och med år 2025 har 25 permanentbostäder färdigställts inom området. Därutöver finns två äldre fastigheter med bostadshus. Vid full utbyggnad beräknas området omfatta cirka 75–105 bostäder. Området planerades ursprungligen för färre bostäder med enskild VA-lösning. Med förändrade förutsättningarna, med ökad bebyggelse, följer behov av en förnyad behovsbedömning avseende allmänt vatten och avlopp. Uppdaterad behovsbedömning har gjorts i samband med senaste detaljplanen från 2019 samt av kommunens VA-grupp 2025. Den utgår från bebyggelsens omfattning samt skyddet av människors hälsa och miljön och visar att ansvaret för vatten, spillvatten och dagvatten är kommunalt. Utöver exploateringen i Melbysund planeras även tillkommande bebyggelse inom närliggande områden såsom Vistinge strand, Vistinge by samt på ytterligare platser längs stråket mellan Vistinge och Svärtinge. Enligt detta beslut utökas det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten med fastigheter inom Melbysund enligt bifogade bilagor. Utökningen avser 54 avstyckade fastigheter, både bebyggda och obebyggda. Lagstiftning och ansvar Kommunen har enligt 6 § lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) (LAV) långtgående skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp (vattentjänster) för befintlig eller blivande bebyggelse. För att kommunen ska vara skyldig att besluta om verksamhetsområde och ordna med VA-försörjningen behöver följande två kriterier att vara uppfyllda: • att bebyggelsen utgör ett större sammanhang och • att vattentjänsten behövs för skydd av människors hälsa eller miljön Det finns ingen exakt angivelse för vad ett större sammanhang är, men utifrån praxis och vägledning anses att 20 till 30 fastigheter utgör ett större sammanhang. Vid bedömningen av behovet ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning. Det är kommunen som är skyldig att inrätta verksamhetsområden för VA utifrån LAV, och VA-huvudmannen är skyldig att se till att en VA-anläggning kommer på plats. Ett verksamhetsområde är geografiskt avgränsat och inom detta område gäller LAV, taxan för vatten, dagvatten och spillvatten samt ”Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen” (ABVA). Verksamhetsområdet styr vilka skyldigheter och rättigheter kunden och huvudmannen har. Enligt LAV ska beslut om utökat verksamhetsområde tas av kommunfullmäktige som även ska besluta om vilka vattentjänster som ska erbjudas inom ett verksamhetsområde, vatten, spillvatten och dagvatten. Avgränsning Genomförd behovsbedömning visar på behov av både vatten och spillvatten samt dagvatten från fastighet och gata. För mindre del av området med äldre bebyggelse ingår inte dagvatten då det saknas förutsättningar för bortledande och behandling. Bereding Kommunens beslut om vilken bebyggelse som ska ingå i verksamhetsområde för vatten och avlopp är ett strategiskt beslut som får betydande konsekvenser. Förslaget bereds därför i en förvaltningsövergripande VA-grupp där planeringsenheten, bygg- och miljöenheten och VA-huvudmannen ingår. Det förankras även i VA-styrgrupp med samhällsbyggnadschef och vd för Finspångs tekniska verk. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Att fastställa utökat verksamhetsområde i Melbysund enligt bilagor i ärendet för: • Vatten • Spillvatten • Dagvatten fastighet • Dagvatten gata

Kommunstyrelsens beslut 1. Att kommunstyrelsens uppföljningsgrupper får i uppdrag att göra en riskanalys i verksamheten utifrån verksamhetens uppdrag, rutiner och processer 2. Att kommunstyrelsens presidium genomför uppdraget för ledningsstabens verksamheter Beskrivning av ärendet Inför varje nytt verksamhetsår ska kommunstyrelsen upprätta en internkontrollplan för den verksamhet som styrelsen ansvarar för. Som grund för internkontrollplanen ligger en riskanalys. Denna innehåller en kartläggning av de risker som finns i verksamheten samt en bedömning av vilka risker som är mest prioriterat att hantera och var detta ska ske. De kan bland annat hanteras i verksamhetsplan, det systematiska arbetsmiljöarbetet eller i internkontrollplan. Som grund för den bedömningen används en risk- och väsentlighetsanalys. Utifrån riskanalysen tas kontrollmoment och plan för kontrollmomentens genomförande fram. Detta sammantaget utgör den nya internkontrollplanen. Uppdraget består i att göra en riskanalys i verksamheten utifrån verksamhetens uppdrag, rutiner och processer. Riskanalysen ska även innehålla en risk- och väsentlighetsanalys. Vägledning Att göra en riskanalys är ett reflekterande och utredande arbete för att inringa, bedöma och hantera risker. Det bygger på fakta och den kunskap vi har och möjligheten att använda den. En aktiv omvärldsanalys, kompletterande faktainsamling och annan spaning bidrar med bredare kunskap. Vad är en risk? • Risker som drivs av yttre omständigheter t ex ändrad lagstiftning • Risker inom verksamhetens organisation, ledning och kompetens • Risker i verksamhetens processer, rutiner och system • Risker i att inte följa lagar, regler och riktlinjer Arbetet bedrivs med stöd från respektive sektor och ska vara klart 2 oktober 2026. Därefter analyserar förvaltningen på de identifierade riskerna och lämnar förslag på hur de ska omhändertas och vilka kontrollmoment som ska genomföras. Förslaget kan vara att enskild identifierad risk hanteras i verksamhetsuppföljning enligt strategisk plan eller verksamhetsplan för sektorn, i enskild redovisning till kommunstyrelsen såsom kvalitetsredovisning eller som en del av internkontrollplanen. Förvaltningen återkommer sedan till kommunstyrelsen med ett förslag till internkontrollplan för 2027 i november.

Kommunstyrelsens beslut 1. Att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra Prioriterat uppdrag Friskfaktorer enligt beskrivning i detta tjänsteutlåtande 2. Att under 2026 avsätta 600 tkr för en resurs som ska stödja sektorerna i arbetet med friskfaktorer. Finansieringen sker till sektor ledningsstab från budgetposten prioriterat uppdrag och oförutsett, kommungemensamma kostnader. 3. Att återrapportering av arbetet sker till arbetsgivardelegation Yrkande Lise-Lott Öhr (V) yrkar bifall till att sats 1 och 2 samt ett ändringsyrkande på att sats 3 om att återrapportering av arbetet ska ske till kommunstyrelsen. Mats Annerfeldt (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande Mats Annerfeldt (S) finner att det finns två förslag till beslut, Lise-Lott Öhrs (V) förslag till beslut och förvaltningens förslag till beslut och ställer dessa mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller förvaltningens förslag till beslut.\nBeskrivning av ärendet Medarbetarna är kommunens viktigaste resurs. Det är av stor vikt att de är på plats och trivs på jobbet. När de inte är eller gör det påverkas både produktivitet och kvalitet på den välfärd som levereras.\nSjukfrånvaro är inte bra för den välfärd kommunen levererar, den påverkar också den anställde, kollegor och ekonomin negativt. Det finns ett prioriterat delmål att minska sjukfrånvaron 2026. Det finns olika sätt att jobba för att uppnå det målet.\nEtt sätt är att fokusera på att jobba med frånvaron, men det är också möjligt att arbeta mer med fokus på positiva förstärkningsfaktorer och förebyggande arbete för att man ska vara frisk och kunna gå till jobbet i större utsträckning än idag.\nFriskfaktorer De fackliga organisationerna och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har gjort en central överenskommelse som sträcker sig 2024-2026 – Avsiktsförklaring om friskfaktorer i välfärden. Friskfaktorer är ett sätt att arbeta för att minska sjukfrånvaron och för att förbättra arbetsmiljön.\nSyfte med friskfaktorerna är att få en långsiktig strategi för att stärka arbetsmiljöarbetet och att minska sjukfrånvaron. Det handlar även om en strategi för kompetensförsörjningsutmaningen.\nFriskfaktorerna är ett strukturerat sätt att arbeta med arbetsmiljön. En god arbetsmiljö leder till nöjda medarbetare som mår bra och därmed hjälper till att sänka sjukfrånvaron.\nI slutändan leder det till att man blir en mer attraktiv arbetsgivare och bygger en robust organisation som bättre klarar av utmaningar.\nDet finns 8 friskfaktorer som ska ge bättre förutsättningar och stärka chefer och medarbetare i sina uppdrag.\n1. Rättvis och transparent organisation 2. Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap 3. Delaktighet och inflytande 4. Kommunikation och återkoppling 5. Prioritering av arbetsuppgifter 6. Kompetensutveckling hela arbetslivet 7. Systematiskt arbetsmiljöarbetet i vardagen 8. Tidiga insatser och arbetsanpassning Effekter hos andra kommuner Exempel på effekter hos andra kommuner är: • minskad sjukfrånvaro • bättre samarbete i arbetsgrupperna • lugnare arbetsklimat och bättre gemenskap • ökat målresultat • högre kundnöjdhet och medarbetarnöjdhet • låg personalomsättning Upplägg i Finspångs kommun Dialog har förts med sektorerna, stödmaterial finns redan framtaget i form av verktyg för chefer (förankringsstöd, friskfaktorlabbet) samt material att använda på arbetsplatsträffar för arbetsgrupper.\nSektorerna ser behov av annat stöd till cheferna för att kunna driva och fokusera på arbetet med friskfaktorer. Behovet som efterfrågas är motsvarigheten till en projektledare som implementerar och driver arbetet med friskfaktorerna framåt.\nProjektledarens roll och stöd: • Projektledaren utgör stöd operativt för verksamheterna när det gäller att komma i gång med arbetet, men även under resans gång