och består av 30 ledamöter som — 17 mars 2026

§ 1 Överlåtelseförklaring Genom avstyckning överlåter och försäljer säljaren ett ca 2 000-2 500 m2 stort område, del av Stigen 1:70 till köparna. Området har markerats på bifogad karta, sidan 3. Parterna är medvetna om att arealen kan komma att avvika något från angivna areal och fastställs irier exakt vid kommande fältinmätning och utstakning för en lämplig och planenlig avstyckning.

2 § Myndigheten för civilt försvar skall meddela förskrifter om hur ofta brandskyddskontrollen ska ske Sotning och Brandskyddskontroll Föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll SRVFS 2003:11 – Räddningsverket , att gälla fr.o.m. 1 jan 2004 MSBFS 2014:6 – MSB , att gälla från 1 jan 2015 Kommunernas frister skiljer sig åt - Skillnad på tidsfrist för likartade objektstyper - Avsaknad av frister för vissa objektstyper - Avsaknad av formellt beslutade frister Olikheterna har föranlett en översyn och likriktat kommunernas lokala föreskrifter för anpassning till MSBFS 2014:6 Sotning och Brandskyddskontroll Krav på rengöring (sotning) Brandskyddskontroll Rengöring-Sotning enligt LSO gäller för: frister frister värme-, varmvatten-, varmlufts- 3 år eller 6 år 3 ggr/ år - 3 år och ångpannor köksspisar, ugnar och andra 3 år eller 6 år 6 ggr/år eller 1 år eldstäder för matlagning lokaleldstäder 3 år eller 6 år 1 år eller 3 år imkanaler 2 år 3 ggr/ år eller 1 år Sotning och Brandskyddskontroll Övriga bestämmelser 1.1 Entreprenör har möjlighet att ändra sotningsfrist i enskilda fall av brandskyddsmässiga skäl. Notering om skäl till ändring ska dokumenteras av entreprenör. 1.2 Om det i samband med sotning upptäcks brister i anläggningen som kan medföra risk för uppkomst av brand ska den som är ansvarig för sotningen underrätta fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren om detta. 1.3 Fastighetsägare ska anmäla sådana förändringar som kan föranleda ändring av sotnings- eller kontroll- fristerna för en anläggning. Anmälan ska göras direkt till den som utför sotning respektive brandskydds- kontroll på RFBD:s uppdrag. Byte av bränsleslag är ett exempel. 1.4 Anläggning som inte eldats mellan två sotningstillfällen behöver inte sotas. 1.5, 1.6 Vid sotning av värmepanna 2 eller 3 ggr/år bör tiden mellan två sotningstillfällen anpassas till fastighetens föreliggande energibehov, varför längre intervall normalt bör tillämpas under perioden maj- augusti än för övriga delar av året. Sotning och Brandskyddskontroll Förslag till beslut Förbundsdirektionen föreslår kommunfullmäktige att: • fastställa nya sotningsfrister för Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Sotningsfristerna skall tillämpas från och med 2026-05-01. Sotning och Brandskyddskontroll SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

VOB § 3 Dnr 2025/227 Uppdrag till Val-och arvodesberedningen avseende översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027-2030 Val- och arvodesberedningens beslut Val- och arvodesberedningen beslutar att: - Att mötet ställer sig bakom bibehållen nämndsorganisation. - Att mötet beslutar att utöka presidierna till tre i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden samt Valbohem. - Att mötet översänder förslag kring den politiska organisationen till kommunstyrelsen för beredning inför ställningstagande av kommunfullmäktige. Reservation Mot beslutet reserverar sig Linda Jansson (M) till förmån för sitt eget yrkande. Mot beslutet reserverar sig Ann Blomberg (C) till förmån för Linda Janssons (M) yrkande. Protokollsanteckning Kerstin Fredriksson (S) lämnar en protokollsanteckning som lyder: ”Socialdemokraterna ställer sig i nu läget bakom förslaget till beslut. Men då vi har en helt annan syn på hur den politiska organisationen skall se ut kommande mandatperiod kommer vi med all sannolikhet komma med ett annat förslag i kommunstyrelsen alt kommunfullmäktige.” Yrkande Ordförande yrkar på: - Att mötet ställer sig bakom bibehållen nämndsorganisation. - Att mötet beslutar att utöka presidierna till tre i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden samt Valbohem. - Att mötet översänder förslag kring den politiska organisationen till kommunstyrelsen för beredning inför ställningstagande av kommunfullmäktige. Margurithe Zellén (KD) och Kerstin Fredriksson (S) ställer sig bakom ordförandens yrkande. Linda Jansson (M) yrkar på: - Att val- och arvodesberedningen får uppdrag att arbeta med organisationsöversynen. Justering Utdragsbestyrkande SSididaa 2 62 3a va v7 285 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-17 2026-03-17 2026-03-17 Val- och arvodesberedningen Ann Blomberg (C) ställer sig bakom Linda Janssons (M) yrkande. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på dels sitt eget yrkande och dels på Linda Janssons (M) yrkande och finner att beredningen beslutar enligt ordförandens yrkande. Votering begärs och verkställs. Votering Ordförande meddelar att följande voteringsdisposition ställs upp och godkänns: den som röstar ”JA röstar bifall till ordförandens yrkande, den som röstar ”NEJ” röstar bifall till Linda Janssons (M) yrkande. Efter avslutad votering redovisas tre (3) stycken JA- röster och tre (3) stycken NEJ-röster. Ordförande finner att med utslagsröst bifaller val- och arvodesberedningen ordförandens yrkande. Voteringsresultat Karl Erik Segersax (SD) JA Kerstin Fredriksson (S) JA Ann Blomberg (C) NEJ Margurithe Zellén (KD) JA Linda Jansson (M) NEJ Olle Hagström (L) NEJ Sammanfattning av ärendet Den 15 augusti 2025 gav kommunfullmäktiges ordförande val- och arvodesberedningen ett uppdrag avseende översyn av den politiska organisationen m.m. inför mandatperioden 2027–2030. Beslutsunderlag Protokoll val-och arvodesberedningen 2025-10-16 Protokoll val-och arvodesberedningen 2025-09-18 Minnesanteckningar från workshop val-och arvodesberedningen Uppdrag till val- och arvodesberedningen avseende översyn av den politiska organisationen m.m. inför mandatperioden 2027–2030 Sändlista Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Justering Utdragsbestyrkande SSididaa 2 72 4a va v7 285 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Kommundirektör 2026-03-24 Katrin Siverby 2026/138 Kommunfullmäktige, Antagande av ny politisk organisation 2027–2030 Beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att ansvaret för samtliga kvarvarande kultur- och fritidsfrågor som idag ligger på kommunstyrelsen överförs till utbildningsnämnden från och med 1 januari 2027. 2. Kommunfullmäktige beslutar att utöka antalet presidieledamöter till tre (3) i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden respektive styrelsen för Valbohem AB 3. Kommunfullmäktige uppdrar år kommunstyrelsen att ta fram förslag på reviderade reglementen. 4. Kommunfullmäktige ger Val- och arvodesberedningen i uppdrag att göra en översyn av arvodesreglerna inför kommande mandatperiod och återkomma med förslag senast till fullmäktiges sammanträde i juni 2026. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunstyrelsens presidium. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige föreslås anta en ny politisk organisation för mandatperioden 2027–2030. Förslaget innebär en förändring på så sätt att samtliga kvarvarande kultur- och fritidsfrågor överförs från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden för att samla hela kultur och fritidsområdet under en nämnd. Vidare föreslås att antalet presidieledamöter utökas till tre i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och Valbohem AB. Förändringarna utgår från val- och arvodesberedningens förslag och tidigare ställningstaganden om behovet av en mer sammanhållen organisation. Överflyttningen bedöms effektivisera styrkedjorna och skapa bättre förutsättningar för strategisk utveckling. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram reviderade reglementen inför genomförandet från och med 1 januari 2027 2 Ärendebeskrivning Val- och arvodesberedningen har vid sammanträde den 17 mars 2026 (§ 3) lämnat sitt förslag till politisk organisation inför mandatperioden 2027– 2030. Beredningen beslutade att ställa sig bakom en fortsatt nämndsorganisation, att utöka presidierna till tre i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden respektive Valbohem AB. samt att översända förslaget till kommunstyrelsen för vidare beredning inför beslut i kommunfullmäktige. I tidigare dokumentation från val- och arvodesberedningen (förslaget till politisk organisation 2023–2026) har beredningen framhållit att kultur- och fritidsfrågorna då var splittrade mellan flera nämnder: kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden. Beredningen konstaterade att det fanns fördelar med att samla dessa frågor under en nämnd och att en sådan förändring borde utredas vidare Utredningsförslaget bekräftades även i kommunstyrelsens yttrande 2022-03-02, där kommunstyrelsen stödde inriktningen att samla kultur- och fritidsområdet samt pekade på behovet av att klargöra ansvar, budget och målstruktur vid en sådan förändring. Sedan dessa ställningstaganden har ansvaret för musikskolan och fritidsgårdar flyttats över till utbildningsnämnden. De kultur- och fritidsfrågor som fortfarande ligger kvar på kommunstyrelsen rör bl.a.: • kulturverksamhet • barn- och ungdomskultur • biblioteksverksamhet • föreningsstöd och föreningsbidrag • simskoleverksamhet • konst och konstnärlig utsmyckning • kulturpolitik i stort Samling av kultur- och fritidsfrågorna under en nämnd stärker: • tydlighet i ansvarsfördelningen, • effektiva styrkedjor, • helhetsperspektiv på verksamhetsområdet, • kvalitet och strategisk utveckling, samt • samspelet mellan politisk styrning och verksamhet. Då utbildningsnämnden redan idag ansvarar för musikskola och fritidsgårdar, och dessutom har naturlig koppling till barn, unga, pedagogik och kulturellt lärande, bedöms det som mest ändamålsenligt att lägga hela kultur- och fritidsområdet där. 3 Detta är också i linje med beredningens tidigare bedömning att området bör samlas för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Genomförandet av denna överflyttning säkerställer att kommunstyrelsen inte behåller delar av området, vilket skulle stå i strid med den organisationsmodell som beredningen uttryckligen förespråkat. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Överflyttning av ansvarsområden innebär inga direkta nya kostnader. Budgetramar och resurser följer ansvaret till utbildningsnämnden. Eventuella justeringar hanteras inom ordinarie budgetprocess Sociala och miljömässiga konsekvenser En samlad nämnd skapar bättre förutsättningar för att utveckla kultur- och fritidsutbudet, stärka likvärdighet och öka tillgängligheten för barn, unga och vuxna. Vidare innebär förändringen inga direkta miljöeffekter i sig, men bedöms skapa en organisation som bättre kan driva långsiktigt hållbara lösningar. Beslutsunderlag: • Val- och arvodesberedningen beslut 17 mars 2026 (§ 3) • Kommunstyrelsens yttrande 2022-03-02 Katrin Siverby Kommundirektör Sändlista: Utbildningsnämnden Socialnämnden Valnämnden Revisorerna Överförmyndaren Bytt- och trafiknämnden Ekonomi- och HR-avdelningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

§ 4 Köpebrev När köpeskillingen i sin helhet betalts ska säljaren kvittera detta på särskilt upprättat köpebrev. Säljaren är även behjälplig med ansökan om lagfart. Det åligger köparen att betala lagfartskostnaden.

§ 5 Inteckningar och inskrivningar Fastigheten överlåts gravationsfri. Inga kända laster servitut eller nyttjande föreligger på berört avstyckningsområde. Fastigheten a delägare i Stigen GA:2 och väghållning sker genom Stigeris vägförening. — 67— )\ 2

§ 6 Fastighetens skick Fastigheten överlåtes i det skick den är på tiliträdesdagen. Köparen har beretts tillfälle att undersöka fastigheten och avstår från alla anspråk mot säljaren på grund av fel eller brister i fastigheten som säljaren inte känt till. Parterna har kommit överens om att ytterligare avstädning ej kommer att ske. Säljaren lillser att byggnader samt grönytor sköts på ett sedvanligt fram till tiliträdesdagen.

§ 7 Villkor för försäljningen Detta avtal gäller endast under förutsättning att Kommunfullmäktige i Färgelanda kommun tillstyrker försäljningen.

§ 8 Servitut 1 samband med avstyckning ska ett fönnånsservitut följa den nybildade fastigheten avseende in- och utfartsväg samt parkeringsyta enligt hifogad karta, sidan 4.

§ 9 Ansökan om lantmiiteriförrättning Båda parter undertecknar ansökan till Lantmäteriet för genomförandet av denna överenskommelse. Detta avtal är endast bindande under förutsättning att Lantmäteriet godkänner och kan genomföra avstyckningen. Köparen är medveten om att gällande detaljplan (15-STY-4380) anger skoländamål och att annan användning kräver detaljplaneändring eller hygglov för ändrad användning.

§ 10 Åtgärder på tiliträdesdagen • På tillträdesdagen ska säljaren överlämna samtliga nycklar till fastigheten • På tiliträdesdagen avläses gemensamt mätare för el och vatten för övertagande av abonnemang på köparna.

KF § 11 Dnr 2025/373 Antagande av Livsmedels-och måltidspolicy Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med uppdraget att komplettera policyn med bilagor avseende mätbara mål samt därtill hörande genomförandeplan. Yrkande Ann Blomberg (C) yrkar på en återremiss av ärendet med uppdraget att komplettera policyn med bilagor avseende mätbara mål samt därtill hörande genomförandeplan. Christoffer Wallin (SD) och Margurithe Zellén (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på dels om ärendet ska avgöras idag, dels om ärendet ska avgöras senare och finner att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs och verkställs. Votering Votering Ordförande meddelar att följande voteringsdisposition ställs upp och godkänns. Den som röstar ”JA” röstar på att ärendet ska avgöras senare (bifall till återremissyrkande). Den som röstar ”NEJ” röstar på att ärendet avgörs idag (bifall till kommunstyrelsens förslag). Efter avslutad votering redovisas femton (15) JA-röster och fjorton (14) NEJ-röster. Ordförande finner att ärendet återremitteras. Voteringsresultat Ulla Börjesson (S) – NEJ Kenneth Öhman (S) – NEJ Kerstin Fredriksson (S) – NEJ Tommy Larsson (-) – JA Lilian Borg-Hansen (S) – NEJ Ann-Marie Ragnarsdotter (S) – NEJ Yvonne Pettersson (S) – NEJ Eva Lena Johansson (S) – NEJ Olle Hagström (L) – NEJ Ingo Asplund (L) – JA Linda Jansson (M) – JA Per Krokström (M) – JA Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-18 2026-03-18 2026-03-18 Kommunfullmäktige Bengt Melin (M) – JA Christoffer Wallin (SD) – JA Jörgen Andersson (-) – JA Karl-Erik Segersax (SD) – JA Jane Glamér (SD) – JA Hanna Clemens (SD) – JA Hans Johansson (-) – JA Pontus Westerman Hansson (SD) – JA Natalie Wallin (SD) – JA Tommy Johansson (SD) – JA Margurithe Zellén (KD) – JA Ann Blomberg (C) – NEJ Faarah Mohamud (C) – NEJ Susanne Malm Zetterberg (C) – NEJ Håkan Melin (C) – NEJ Elisabeth Örn (C) – NEJ Kristina Ivarsson (C) - NEJ Ärendebeskrivning Färgelanda kommun har en Livsmedels- och måltidspolicy sedan år 2017 (reviderad 2022). I samband med att en ny livsmedelsupphandling påbörjas 2026, har en uppdaterad Livsmedel- och måltidspolicy tagits fram. Maten som serveras i kommunens verksamheter har stor betydelse för hälsa, välbefinnande, lärande, social gemenskap och hållbar utveckling. För att säkerställa kvalitet och skapa en gemensam värdegrund har en Livsmedels- och måltidspolicy tagits fram. Policyn uttrycker kommunfullmäktiges viljeinriktning och anger övergripande principer för kommunens måltidsverksamheter. Syftet med policyn är att: • Bidra till god folkhälsa genom näringsriktiga, säkra och goda måltider. • Främja social gemenskap och delaktighet. • Stödja hållbar utveckling och minska klimatpåverkan. • Prioritera lokala och svenska råvaror för ökad självförsörjning och beredskap. • Säkerställa likvärdighet i kommunens måltidsutbud. Livsmedels- och måltidspolicyn är ett stöd för att kvalitetssäkra upphandlingar, inköp och måltidsplanering för kommunens samtliga verksamheter som hanterar mat och livsmedel. För att bidra till en hållbar utveckling är det viktigt att kommunen tar hänsyn till hur dess inköp och Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-18 2026-03-18 2026-03-18 Kommunfullmäktige dess måltidsproduktion påverkar klimatet, miljön, djurskydd och biologisk mångfald. Det är också angeläget att beredskapsfrågan tas med i beaktande. Livsmedel- och måltidspolicyn ger ett helhetsperspektiv på måltiderna och är en vägledning för alla kommunala verksamheter i arbetet kring måltiderna och ska främja en god folkhälsa och ett gott välbefinnande för samtliga matgäster. Det är viktigt att kommunen fortsätter sitt arbete med att minska matens klimatpåverkan. Viljeinriktning och målsättningar i Livsmedels-och måltidspolicyn fungerar som ett stöd i måltidsutvecklingen för att uppnå målen i bland annat Regeringens livsmedelsstrategi. Beslutsunderlag Förslag till livsmedels- och måltidspolicy daterad 2025-12-04 Sändlista Kostenheten Ekonomiavdelningen Utbildningsnämnden Socialnämnden Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2025-12-17 Kommunstyrelsen

UN § 45 Dnr 2026/63 Återremiss - Verkställande av beslut avseende Ödeborg skola Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att: 1. Överlämna redovisningen nedan som svar på återremissen ”verkställande av beslut avseende Ödeborgs skola, dnr 2026/126”. 2. Föreslå kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa tidigare beslut i mål- och resursplanen om att renovera Bruksskolan för att inrymma förskola, förskoleklass och grundskola årskurs 1–3. 3. Notera att flera av kostnadsuppskattningarna i denna skrivelse är grova schablonberäkningar och att mer exakta uppgifter kräver en förstudie. 4. De delar som avser en lösning för förskolan, inklusive utemiljön, prioriteras i en första etapp. Protokollsanteckning Moderaterna, Liberalerna och Socialdemokraterna inkommer med följande protokollsanteckning: ”Ärendet är en återremiss från Fullmäktige till kommunstyrelsen. Ärenden ska avgöras i rätt instans där kommunstyrelsen kan efterfråga ett yttrande från kommunens facknämnder. Innan kommunstyrelsen har efterfrågat ett yttrande kan inte Utbildningsnämnden hantera ärendet. Kommunstyrelsen har det övergripande uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Underlaget har utretts av förvaltningen inför nämnden men vi ser stora brister i tjänsteskrivelsen som vi menar är otydlig och saknar en gedigen utredning med analyser. En tydlig tjänsteskrivelse är grunden för förtroendevaldas beslut. Hans-Göran Palmqvist (M) Astrid Berggren (L) Eva-Lena Johansson (S)” Yrkande Faraah Mohamud (C) yrkar bifall med följande tillägg: ”Att de delar som avser en lösning för förskolan, inklusive utemiljön, prioriteras i en första etapp.” Tommy Larsson (SD) yrkar bifall. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-31 2026-03-31 2026-03-31 Utbildningsnämnden Hanna Clemens (SD) yrkar bifall. Lars Karlsson (SD) yrkar bifall. Eva-Lena Johansson (S) yrkar avslag. Hans-Göran Palmqvist (M) yrkar avslag. Astrid Berggren (L) yrkar avslag. Propositionsordning 1 Ordföranden ställer förvaltningens förslag mot avslagsyrkandet och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Votering begärs och skall fastställas. JA – röstar den som bifaller förvaltningens förslag NEJ – röstar den som bifaller avslagsyrkandet Tommy Larsson (SD) JA Eva-Lena Johansson (S) NEJ Hans-Göran Palmqvist (M) NEJ Hanna Clemens (SD) JA Faraah Mohamud (C) JA Astrid Berggren (L) NEJ Lars Karlsson (SD) JA JA röster – 4 NEJ röster 3 Efter genomförd omröstning finner ordförande bifall för förvaltningens förslag. Propositionsordning 2 Ordföranden ställer proposition på Faraah Mohammud (C) tilläggsyrkande och finner att utbildningsnämnden bifaller detta. Ärendebeskrivning 1. Kostnadsberäkning för rivning av idrottshallen, iordningställande av området och nybyggnation av förskola • Rivnings kostnad inklusive materialinventering: ca 1,0 mkr. Kostnaden kan komma att öka beroende på vad materialinventeringen visar. • Förstudie för ny förskola och markberedning bedöms kosta 300–600 tkr. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-31 2026-03-31 2026-03-31 Utbildningsnämnden • Grov uppskattning av nybyggnation av förskola för upp till tre avdelningar: ca 25 miljoner Samtliga belopp är schablonmässiga uppskattningar. Noggrann kostnadsbild kräver förstudie. 2. Kostnadsberäkning av uppdelning av skolområdet • Kostnad för fastighetsavstyckning: ca 100 tkr. • Beloppet är en ungefärlig uppskattning och kan påverkas av markförhållanden och krav på anpassning av området. 3. Förslag på lösning för måltidsverksamhet • Mottagningskök behöver ingå i kommande förstudie. • Mattransport från Valboskolans kök: ca 215 tkr/år. • Bemanning för lokalvård och mathantering: 1-2 tjänster ca 500 tkr -1 mkr/år 4. Redovisa konsekvenserna att flytta F – 3 till Färgelanda och införliva de delade klasserna till helklass i respektive årskurs. • Det finns plats/kapacitet för eleverna i förskoleklass och årskurs 1–2 på Höjdens skola, inklusive fritidshem. • Årskurs 3–5 kan lokaliseras till Lilla Valbo inklusive fritids för de som behövs. • Årskurs 6 flyttas från Lilla Valbo till nuvarande Valbo 7–9. • Detta innebär två klasser i varje årskurs Förskoleklass – årskurs 6 samt fritidshemsverksamhet. Konsekvenser för lokalförsörjningen • Driftskostnader för Höjdens skola kvarstår: ca 3,3 mkr/år + mattransport. • Högre drift- och underhållsbehov innebär att Höjden inte kan avvecklas på kort sikt. • För att Höjden ska kunna avvecklas på längre sikt krävs utbyggnad av Lilla Valbo. • Om både Höjden och Ödeborg avvecklas minskar driftskostnader med ca 4,8 mkr/år (avskrivningar för Valboskolans utbyggnad ej inkluderade). 6. Driftkostnader för den gamla skolan som tas ur bruk • Nuvarande driftkostnad för Ödeborgs skola: ca 1,4–1,5 mkr/år Ytterligare konsekvenser att beakta Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-31 2026-03-31 2026-03-31 Utbildningsnämnden • Förskolan i Ödeborg har stora renoveringsbehov både invändigt och i utemiljön. Bedömningen är att lokalerna riskerar att inte uppfylla arbetsmiljökrav. • Tidigare planering för att lösa detta genom renovering och iordningställande av delar av Bruksskolan behöver återupptas om verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. • Förskolan behöver akut renovering till en kostnad på drygt 4 mkr. • Trots en sådan renovering kvarstår arbetsmiljöproblem då förskolan inte är funktionell och lämplig för förskoleverksamhet. • I nuläget finns inte kapacitet att flytta barnen till andra förskolor. Tillfälliga lösningar — exempelvis moduler — kan behöva utredas under renoveringstiden. • Planering behöver skyndsamt genomföras för var förskoleverksamheten kan bedrivas. Mer om aktuell status för Ödeborgs förskola kan läsas i bilagan ”Rapport Ödeborgs förskola” Denna skrivelse redovisar de bedömningar och kostnadsuppskattningar som är möjliga att ta fram i nuläget. Många kostnader bygger på schabloner och mycket grova uppskattningar, och en förstudie är nödvändig för att få fram tillförlitliga underlag inför beslut om nybyggnation, anpassningar av skolområdet eller lösningar för måltidsverksamheten. Beslutsunderlag Återremiss Dnr 2026/126 Tjänsteskrivelse dat 2026-03-25 Rapport underhåll Ödeborg förskola Sändlista Tf. Utbildningschef Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

KS § 48 Dnr 2026/92 Försäljning, del av Stigen 1:70, fd förskola i Stigen Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna försäljningen, del av Stigen 1:70 i enlighet med undertecknat köpeavtal daterat 2026-03-25. Vidare bemyndigas Samhällsutvecklings- och näringslivschef David Tengberg att underteckna de erforderliga handlingar som kan tillkomma för genomförandet av denna försäljning. Sammanfattning av ärendet Med stöd av Mål- och resursplanen har bedömningen gjorts att Stigens före detta förskola ska avyttras och Plan- och byggenheten har fått i uppdrag att genomföra försäljningen. Då det åligger köpare att utöver renovering även bekosta avstyckning och eventuellt detaljplaneändring bedömdes att intresset för fastigheten borde vara begränsat samt att köpeskillingen inte kommer att bli särskilt hög. Detta föranledde att kommunen marknadsfört försäljningen i egen regi. Försäljningen har marknadsförts genom öppet anbudsförfarande på kommunens hemsida och övriga sociala medier under tiden 2026-01-28 till och med 2026-03-01. Två anbud har inkommit, varav avtal tecknats med högstbjudande intressent med villkor om att kommunfullmäktige tillstyrker försäljningen. Ärendebeskrivning Förskolebyggnaden uppfördes 1981 och har efter det att verksamheten flyttade ut 2023 stått tom och det föreligger ett stort underhållsbehov. Uppvärmningen består av direktverkande el och de totala driftskostnaderna är omkring 100 000 kr årligen för tomställd byggnad. Bokfört värde är ca 75 000 kr för mark och byggnad. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Försäljningspriset ger ett litet netto för innevarande år, på 75 000 kronor men de stora fördelarna med försäljningen är ju att kommunens kostnader för drift och underhåll minskar med ca 100 000 kr/år framöver. Sociala och miljömässiga konsekvenser Köparna har ambitioner att rusta upp byggnaden för kort- och långtidsuthyrning av typen AirBnB. Om detta möjliggörs så erbjuds ett välkommet tillskott av boende för både turism som boende för till exempel yrkesverksamma som utför tidsbegränsade arbeten i kommunen. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 Köpeavtal undertecknat 2026-03-25 Sändlista: Kommunfullmäktige Samhällsutvecklings- och näringslivschef Plan- och byggchef Teknisk chef Ekonomikontoret Justering Utdragsbestyrkande Färgelanda Lii J:I:I:[i kommun KÖPEAVTAL Säljare: FÄRGELANDA kommun, org.nr 212000-1421 Allhemsvägen 5 45880 FARGELANDA Köpare: Roger Rydholm, 650915-4875 Blåsutgatan 5 41456 GOTEBORG 1/2 Maria Höcke, 580307-7600 1/2 Krondammsvägen 13 433 43 PARTILLE Fastighet: Dcl av fastigheten Färgelanda, STIGEN 1:70 med adress (Skolbacken 4)

KS § 49 Dnr 2026/127 Försäljning Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarebyn 1:14 Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige beslutar att sälja fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 till högstbjudande intressenter. Vidare ges Samhällsutvecklings- och näringslivschef David Tengberg i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar för genomförandet av dessa försäljningar. Yrkande Linda Jansson (M) och Tobias Bernhardsson (C) yrkar på att ärendet avslås. Ingo Asplund (L) ställer sig bakom avslagsyrkandet. Ordförande yrkar bifall till liggande förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på dels sitt eget yrkande, dels på Linda Janssons (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller ordförandens yrkande. Votering begärs och verkställs. Votering Ordförande ställer upp följande voteringsproposition som godkänns: den som röstar JA bifaller ordförandens yrkande, den som röstar NEJ bifaller Linda Janssons (M) och Tobias Bernhardssons (C) avslagsyrkande. Efter genomförd votering redovisas följande resultat: sex (6) stycken JA-röster och fem (5) stycken NEJ-röster. Voteringsresultat Christoffer Wallin (SD) – JA Ulla Börjesson (S) – JA Linda Jansson (M) – NEJ Kenneth Öhman (S) – JA Kerstin Fredriksson (S) – JA Ingo Asplund (L) – NEJ Jörgen Andersson (-) – NEJ Karl-Erik Segersax (SD) – JA Margurithe Zellén (KD) – JA Karin Carlsson (C) – NEJ Tobias Bernhardsson (C) - NEJ Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Med stöd av Mål- och resursplanen fick Plan- och byggenheten under hösten 2025 i uppdrag att göra en översyn av kommunens fastighetsrelaterade avtal. I samband med detta gavs även uppdraget att se över kommunens fastighetsinnehav för att se vad kommunen fortsatt behöver äga och om något kan avyttras. Handläggande tjänsteperson har efter genomgång bedömt att fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 kan avyttras. Kommunen har sedan tidigare flera intressenter som anmält intresse till kommunen för köp av dessa fastigheter. Då det även finns ett beslut på ett initiativärende i Kommunstyrelsen, diarienummer 2024/358, om att kommunen ska ställa sig positiv till försäljning när intresse uppstår, så har fastigheterna lagts ut till försäljning. Försäljningarna har genomförts i egen regi och marknadsförts genom öppet anbudsförfarande med efterföljande budgivning på kommunens hemsida och övriga sociala medier och har legat ute till försäljning från mitten av februari till och med 2026-03-31. Högsta inkomna bud redovisas på kommunstyrelsens möte den 8 april. Ärendebeskrivning Kommunens totala markinnehav omfattar ca 640 ha. Markinnehavet omfattar allt från allmän platsmark som gator och naturområden till lediga tomter, skogsmark och verksamhetsmark. Större delen av markinnehavet ligger inom redan detaljplanelagda områden i och kring tätorterna. Tillgång till mark i strategiska lägen är en viktig resurs för att möta framtidens efterfrågan på mark för bebyggelse, infrastruktur och offentlig service. Dock ligger fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 utanför detaljplanelagt område och har varit utarrenderade för jordbruksändamål under många år. Med tanke på jordbruksmarkens höga status, samt att båda fastigheterna ligger utmed allmän och störande väg kommer det att bli mycket svårt att detaljplanelägga dessa områden för byggnation varför försäljning har initierats. Fastigheten Assarbyn 1:14 har en total areal på ca 9 ha och består av ca 7 ha åkermark och 2 ha övrig mark. Fastigheten har varit i kommunens ägo sedan 1967 och det bokförda värdet är 150 000 kr. Fastigheten är utarrenderad för jordbruksändamål och samma arrendator sedan 2003. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Färgelanda Prästgård 1:3 har en total areal om ca 9 ha och består av ca 6 ha åkermark och 3 ha övrig mark. Fastigheten har varit i kommunens ägo sedan 1980 och bokfört värde är 325 000 kr. Fastigheten är utarrenderad med två jordbruksarrenden, från 1990 respektive 1999. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Försäljningspriset är i skrivandes stund inte fastställt men bedömningen är att försäljningarna tillsammans borde inbringa omkring 800 000 kr netto att tillföras resultatet för innevarande år. Sociala och miljömässiga konsekvenser Konsekvenserna av dessa försäljningar är att jordbruksmarken bevaras och säkerställer tillgång till mat och livsmedel för framtida generationer. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 Fastighetskarta Assarbyn 1:14 Fastighetskarta Färgelanda Prästgård 1:3 Sändlista Kommunfullmäktige Justering Utdragsbestyrkande 1 Sektor samhällsutveckling Tjänsteskrivelse Plan- och byggchef 2026-03-24 Anette Levin Dnr. 2026/93 Dnr. 2026/127 Kommunstyrelsen Försäljning – Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att sälja fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 till högstbjudande intressenter. Vidare ges Samhällsutvecklings- och näringslivschef David Tengberg i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar för genomförandet av dessa försäljningar. Ärendets beredning Ärendet har beretts på kommunstyrelsens presidium. Sammanfattning av ärendet Med stöd av Mål- och resursplanen fick Plan- och byggenheten under hösten 2025 i uppdrag att göra en översyn av kommunens fastighetsrelaterade avtal. I samband med detta gavs även uppdraget att se över kommunens fastighetsinnehav för att se vad kommunen fortsatt behöver äga och om något kan avyttras. Handläggande tjänsteperson har efter genomgång bedömt att fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 kan avyttras. Kommunen har sedan tidigare flera intressenter som anmält intresse till kommunen för köp av dessa fastigheter. Då det även finns ett beslut på ett initiativärende i Kommunstyrelsen, diarienummer 2024/358, om att kommunen ska ställa sig positiv till försäljning när intresse uppstår, så har fastigheterna lagts ut till försäljning. Försäljningarna har genomförts i egen regi och marknadsförts genom öppet anbudsförfarande med efterföljande budgivning på kommunens hemsida och övriga sociala medier och har legat ute till försäljning från mitten av februari till och med 2026-03-31. Högsta inkomna bud redovisas på kommunstyrelsens möte den 8 april. 2026-03-24 Diarienr 2 2026/92 Ärendebeskrivning Kommunens totala markinnehav omfattar ca 640 ha. Markinnehavet omfattar allt från allmän platsmark som gator och naturområden till lediga tomter, skogsmark och verksamhetsmark. Större delen av markinnehavet ligger inom redan detaljplanelagda områden i och kring tätorterna. Tillgång till mark i strategiska lägen är en viktig resurs för att möta framtidens efterfrågan på mark för bebyggelse, infrastruktur och offentlig service. Dock ligger fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 utanför detaljplanelagt område och har varit utarrenderade för jordbruksändamål under många år. Med tanke på jordbruksmarkens höga status, samt att båda fastigheterna ligger utmed allmän och störande väg kommer det att bli mycket svårt att detaljplanelägga dessa områden för byggnation varför försäljning har initierats. Fastigheten Assarbyn 1:14 har en total areal på ca 9 ha och består av ca 7 ha åkermark och 2 ha övrig mark. Fastigheten har varit i kommunens ägo sedan 1967 och det bokförda värdet är 150 000 kr. Fastigheten är utarrenderad för jordbruksändamål och samma arrendator sedan 2003. Färgelanda Prästgård 1:3 har en total areal om ca 9 ha och består av ca 6 ha åkermark och 3 ha övrig mark. Fastigheten har varit i kommunens ägo sedan 1980 och bokfört värde är 325 000 kr. Fastigheten är utarrenderad med två jordbruksarrenden, från 1990 respektive 1999. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Försäljningspriset är i skrivandes stund inte fastställt men bedömningen är att försäljningarna tillsammans borde inbringa omkring 800 000 kr netto att tillföras resultatet för innevarande år. Sociala och miljömässiga konsekvenser Konsekvenserna av dessa försäljningar är att jordbruksmarken bevaras och säkerställer tillgång till mat och livsmedel för framtida generationer. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 Fastighetskarta Assarbyn 1:14 Fastighetskarta Färgelanda Prästgård 1:3 2026-03-24 Diarienr 3 2026/92 Sändlista: Samhällsutvecklings- och näringslivschef Plan- och byggchef Ekonomikontoret Anette Levin David Tengberg Plan- och byggchef Samhällsutvecklings- och näringslivschef Översiktskarta februari 3, 2026 o 0,5 0 0,5 1[km] 1:15 000 Fastighetskarta mars 24, 2026 o 50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750[m] 1:8 000 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

KS § 53 Dnr 2024/335 Motion från Faraah Mohamud (C) - Utredning av mobila fritidsgårdsverksamheter och samarbete med Uddevalla kommun Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och genomför uppdraget i linje med det som också framgår av beslutad MRP. Yrkande Tobias Bernhardsson (C) yrkar på att kommunstyrelsen lämnar följande beslutsförslag: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och genomför uppdraget i linje med det som också framgår av beslutad MRP. Karl-Erik Segersax (SD) ställer sig bakom Tobias Bernhardssons (C) yrkande. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Tobias Bernhardssons (C) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Sammanfattning av ärendet Färgelanda kommun har mottagit en motion från Faraah Mohamud (C) med förslag om att genomföra en sektorsövergripande analys av ungdomsverksamheten, innefattande bland annat mobila fritidsgårdar, fältarbete, samarbete med andra kommuner samt ekonomiska konsekvensbedömningar. Motionen tar upp behovet av att stärka det förebyggande arbetet, särskilt i ljuset av den kommande implementeringen av ny socialtjänstlag (SoL). De föreslagna insatserna berör flera nämnder och förvaltningar och medför både strategiska och ekonomiska avvägningar. Därför bedöms frågeställningarna hanteras mest ändamålsenligt inom ramen för kommunens ordinarie budgetprocess. Ärendebeskrivning Motionären lyfter att Färgelanda kommun i dagsläget saknar egen fritidsgårdsverksamhet, vilket innebär brist på strukturerade mötesplatser för ungdomar. Motionen föreslår bland annat: Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen • att analysera möjligheten till mobila fritidsgårdar eller mobila fritidsledare/fältassistenter, • att beakta kommande krav i den nya socialtjänstlagen (SoL) avseende förebyggande insatser, • att utreda samarbeten med angränsande kommuner såsom Uddevalla, • att genomföra kostnads- och finansieringsanalyser kopplade till ungdomsverksamhet. Frågeställningarna är relevanta och ligger i linje med kommunens behov av långsiktig planering för trygghets- och förebyggande arbete, men förslagen innebär potentiella ekonomiska åtaganden och organisationsförändringar som kräver budgetberedning. Det är förvaltningens bedömning att motionens intentioner är viktiga och förtjänar att hanteras samlat. Då flera av förslagen kan ha betydande ekonomiska konsekvenser och påverkar olika sektorer, bör de behandlas i ett sammanhang där kommunen arbetar strategiskt med prioriteringar och resurstilldelning. Det kommande budgetarbetet är den naturliga processen för att pröva och väga samman sådana frågor. I budgetprocessen ges möjlighet att analysera: • ekonomiska förutsättningar, • nämndernas olika behov och prioriteringar, • effekter och eventuella samordningsvinster, Motionens frågeområden bedöms därför bäst omhändertas i denna ordinarie planeringsprocess. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-26 Sändlista Kommunfullmäktige Socialchef Utbildningschef Kultursamordnare Justering Utdragsbestyrkande 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Administrativ Chef 2026-03-26 Anna Gunnervik 2024/335 Beslutsnivå Svar på motion om förslag till utredning av mobila fritidsgårdsverksamheter och samarbete med Uddevalla kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelsen föreslås besluta: 1. Att motionens frågeställningar omhändertas och behandlas inom ramen för kommunens kommande budgetarbete. 2. Att motionen därmed anses besvarad. Ärendets beredning Ärendet har beretts på Kommunstyrelsens presidieberedning Sammanfattning av ärendet Färgelanda kommun har mottagit en motion från Faraah Mohamud (C) med förslag om att genomföra en sektorsövergripande analys av ungdomsverksamheten, innefattande bland annat mobila fritidsgårdar, fältarbete, samarbete med andra kommuner samt ekonomiska konsekvensbedömningar. Motionen tar upp behovet av att stärka det förebyggande arbetet, särskilt i ljuset av den kommande implementeringen av ny socialtjänstlag (SoL). De föreslagna insatserna berör flera nämnder och förvaltningar och medför både strategiska och ekonomiska avvägningar. Därför bedöms frågeställningarna hanteras mest ändamålsenligt inom ramen för kommunens ordinarie budgetprocess. 2 Ärendebeskrivning Motionären lyfter att Färgelanda kommun i dagsläget saknar egen fritidsgårdsverksamhet, vilket innebär brist på strukturerade mötesplatser för ungdomar. Motionen föreslår bland annat: • att analysera möjligheten till mobila fritidsgårdar eller mobila fritidsledare/fältassistenter, • att beakta kommande krav i den nya socialtjänstlagen (SoL) avseende förebyggande insatser, • att utreda samarbeten med angränsande kommuner såsom Uddevalla, • att genomföra kostnads- och finansieringsanalyser kopplade till ungdomsverksamhet. Frågeställningarna är relevanta och ligger i linje med kommunens behov av långsiktig planering för trygghets- och förebyggande arbete, men förslagen innebär potentiella ekonomiska åtaganden och organisationsförändringar som kräver budgetberedning. Det är förvaltningens bedömning att motionens intentioner är viktiga och förtjänar att hanteras samlat. Då flera av förslagen kan ha betydande ekonomiska konsekvenser och påverkar olika sektorer, bör de behandlas i ett sammanhang där kommunen arbetar strategiskt med prioriteringar och resurstilldelning. Det kommande budgetarbetet är den naturliga processen för att pröva och väga samman sådana frågor. I budgetprocessen ges möjlighet att analysera: • ekonomiska förutsättningar, • nämndernas olika behov och prioriteringar, • effekter och eventuella samordningsvinster, Motionens frågeområden bedöms därför bäst omhändertas i denna ordinarie planeringsprocess. Ekonomisk konsekvensbeskrivning De frågeställningar som lyfts i motionen rör verksamhetsområden som kan innebära både initiala och långsiktiga ekonomiska åtaganden för kommunen. En utredning av mobila fritidsgårdar eller fältinriktad ungdomsverksamhet kan omfatta kostnader för personal, fordon, utrustning, drift samt eventuella lokalanpassningar. Därtill kan ett utökat samarbete 3 med andra kommuner, såsom Uddevalla, medföra kostnader kopplade till samverkansavtal eller gemensamma insatser. Den kommande implementeringen av ny socialtjänstlag (SoL) bedöms också kunna påverka kommunens ekonomiska planering genom ökade krav på förebyggande arbete. Eventuella satsningar på strukturerad ungdomsverksamhet behöver därför bedömas i relation till övriga lagstyrda och strategiska behov i socialtjänstens och utbildningssektorns verksamheter. Sammantaget bedöms de ekonomiska konsekvenserna inte kunna värderas isolerat utan kräver en samlad prövning inom ramen för kommunens ordinarie budgetprocess. Budgetberedningen ger möjlighet att väga kostnader, finansieringsalternativ, eventuella samordningsvinster samt prioriteringar mellan nämnder och verksamhetsområden. Sociala och miljömässiga konsekvenser De frågeställningar som behandlas i motionen rör insatser riktade till barn och unga och kan därmed ha betydande sociala konsekvenser. En utveckling av fritids- och fältinriktade verksamheter kan stärka det förebyggande arbetet och bidra till ökad trygghet, bättre stödstrukturer och mer tillgängliga mötesplatser för ungdomar i kommunen. Detta kan i sin tur påverka faktorer som skolnärvaro, psykisk hälsa och delaktighet i samhället. Avsaknaden av fasta fritidsgårdar innebär att frågor om rörlighet, tillgänglighet och likvärdighet behöver belysas. Mobila verksamheter kan skapa flexibilitet och nå fler målgrupper, men kan också innebära begränsningar i kontinuitet och upplevelsen av stabila vuxenkontakter. Ett eventuellt samarbete med andra kommuner kan ge ökade möjligheter till kompetensutbyte och stärkt stöd, men kräver samtidigt tydliga former för ansvarsfördelning. Sammantaget bedöms de sociala konsekvenserna vara av sådan karaktär att de behöver vägas samman med kommunens långsiktiga strategier för trygghet, förebyggande arbete och insatser enligt kommande krav i ny socialtjänstlag. 4 Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2026-03-26 Sändlista: Socialchef Utbildningschef Kultursamordnare Anna Gunnervik Administrativ Chef Motion till Färgelanda kommunfullmäktige Förslag om utredning av mobila fritidsgårdsverksamheter och samarbete med Uddevalla kommun Bakgrund: Färgelanda kommun saknar idag en egen fritidsgård, vilket innebär att ungdomarna i kommunen saknar en permanent mötesplats för fritidsaktiviteter och socialt umgänge. Många ungdomar i Färgelanda går i gymnasiet i Uddevalla och rör sig regelbundet mellan våra kommuner, vilket gör att de redan är en del av flera olika samhällen. Det är därför viktigt att erbjuda dem aktiviteter och mötesplatser även i Färgelanda, där de kan känna sig trygga och få tillgång till stödjande verksamheter. En lösning skulle kunna vara att införa mobila fritidsgårdar, där verksamheten bedrivs genom specialutrustade fordon som kan flytta mellan olika delar av kommunen. På så sätt kan fritidsaktiviteterna göras tillgängliga även i de områden som annars saknar ungdomsverksamhet. Vi bör även undersöka hur Färgelanda kan samarbeta med Uddevalla kommun, som har etablerade fritidsgårdar och erfarenhet av ungdomsverksamhet, för att dra nytta av deras resurser och kompetens. Fritidsgårdsverksamheten ligger i dagsläget under utbildningsnämnden (UN), enligt reglementet. Samtidigt pågår förberedelser inför implementeringen av den nya socialtjänstlagen (SoL), som innehåller ökade krav på förebyggande insatser. Detta väcker frågan om hur den förändrade lagstiftningen kan påverka ungdomsarbetet, särskilt på fritiden. Det vore därför klokt att göra en sektorsövergripande analys för att säkerställa att vi bäst möter ungdomarnas behov på fritiden. Förslag: Jag föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med nämnderna, genomföra en sektorsövergripande analys för ett bättre stöd och en meningsfull fritid för våra ungdomar. Analysen ska presentera förslag kring hur vi på bästa sätt kan arbeta förebyggande för att möta ungdomars behov av mötesplatser och motverka utanförskapet i samhället. Analysen ska inkludera: Mobila fritidsledare eller fältassistenter: Undersök möjliga lösningar för att skapa trygga och tillgängliga mötesplatser för ungdomar. Detta kan inkludera mobila fritidsgårdar eller andra former av mobila ungdomsverksamheter, samt fältassistenter som kan arbeta direkt med ungdomarna i deras vardagsmiljö. Påverkan av ny socialtjänstlag (SoL): Beakta den kommande implementeringen av SoL och hur den nya lagens krav på bättre förebyggande insatser kan integreras i kommunens ungdomsarbete, särskilt när det gäller stöd på fritiden. Samarbete med andra kommuner och aktörer: Undersök hur samarbete med andra kommuner, såsom Uddevalla eller andra Dalslandskommuner, samt föreningar och andra aktörer i civilsamhället kan stärka arbetet med att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid. Kostnadsanalys: En bedömning av de ekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenserna av att göra insatser för ungdomsverksamheten och jämföra dessa med ett scenario där kommunen fortsätter att sakna motsvarande verksamhet. Finansieringsmöjligheter: Utvärdera möjliga finansieringslösningar, inklusive statliga och regionala bidrag, samt samfinansiering med civilsamhället och andra kommuner, exempelvis Uddevalla eller andra Dalslandskommuner. ……………………………………………………………………. Faraah Mohamud Kommunfullmäktigeledamot (c) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

KS § 54 Dnr 2026/18 Inkomna ej behandlade motioner Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen varje år redovisa de motioner som inkommit men inte beretts färdigt. Redovisningen ska ske två gånger årligen. Ärendebeskrivning Följande motioner har inkommit men inte behandlats färdigt. Namn Inkommen Ansvarig verksamhet Beräknad behandling i kommunstyrelsen Motion om införande av 2025-03-07 Kommunstyrelsen 2026-06-10 livsvårdstimme Motion om ansvar för 2025-08-27 Kommunstyrelsen Ej bestämt Färgelanda kommun i framtiden Motion om affischplank 2025-09-12 Kommunstyrelsen Ej bestämt för valaffischer inför allmänna val Motion om höjning av 2025-10-15 Kommunstyrelsen Höst 2026 friskvårdsbidraget Motion om 2025-10-15 Socialnämnden 2026-06-10 familjecentral i Färgelanda Motion om att införa 2025-10-28 Socialnämnden 2026-05-13 arbetspass var tredje helg i hemtjänsten Motion om att stärka och 2026-03-09 Kommunstyrelsen Höst 2026 utveckla ungdomsinflytandet i Färgelanda kommun. Motion om att starta 2026-03-18 Utbildningsnämnden Höst 2026 projektet "Seniorer i skolan” i Färgelanda kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse dat 2026-03-26 Sändlista Kommunfullmäktige Justering Utdragsbestyrkande 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Nämndsekreterare 2026-03-26 Alexandra Järvelä Stenlund 2026/18 Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslutsförslag Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen varje år redovisa de motioner som inkommit men inte beretts färdigt. Redovisningen ska ske två gånger årligen. Ärendebeskrivning Följande motioner har inkommit men inte behandlats färdigt. Namn Inkommen Ansvarig verksamhet Beräknad behandling i kommunstyrelsen Motion om införande av 2025-03-07 Kommunstyrelsen 2026-06-10 livsvårdstimme Motion om ansvar för 2025-08-27 Kommunstyrelsen Ej bestämt Färgelanda kommun i framtiden Motion om affischplank 2025-09-12 Kommunstyrelsen Ej bestämt för valaffischer inför allmänna val Motion om höjning av 2025-10-15 Kommunstyrelsen Höst 2026 friskvårdsbidraget Motion om 2025-10-15 Socialnämnden 2026-06-10 familjecentral i Färgelanda Motion om att införa 2025-10-28 Socialnämnden 2026-05-13 arbetspass var tredje helg i hemtjänsten Motion om att stärka och 2026-03-09 Kommunstyrelsen Höst 2026 utveckla ungdomsinflytandet i Färgelanda kommun. Motion om att starta 2026-03-18 Utbildningsnämnden Höst 2026 projektet "Seniorer i skolan” i Färgelanda kommun. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse dat 2026-03-26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

KS § 55 Dnr 2026/149 Tillstånd att riva fastigheten Solberg 1:117 Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige medger Valbohem AB tillstånd att riva fastigheten Solberg 1:117. Yrkande Tobias Bernhardsson (C) yrkar bifall till liggande förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Tobias Bernhardssons (C) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Sammanfattning av ärendet Valbohem AB hemställer om att kommunen, i sin roll som ägare, tar ställning till förslaget att riva fastigheten Solberg 1:117 (Odens väg 6-12 i Högsäter). Området omfattar 30 lägenheter, varav 19 är vakanta enligt VD- rapport daterad 2026-03-24. Bolaget uppger som bakgrund ett betydande och kostnadskrävande underhållsbehov samt en långvarigt hög och ökande vakansnivå i Högsäter generellt och på Odens väg specifikt. Åtgärden bedöms av bolaget vara nödvändig för att skapa en mer långsiktigt hållbar bostadsmarknad och en affärsmässigt fungerande beståndsstruktur. Då rivning av ett helt bostadsområde är ett ärende av principiell betydelse ska beslutet underställas kommunfullmäktige enligt gällande bolagsordning och ägardirektiv för Valbohem AB. Ärendebeskrivning Valbohem AB har genom styrelsebeslut 2026-03-24 (§ 10) beslutat att en förstudie om rivning av fastigheten Solberg 1:117 (Odens väg 6-12 i Högsäter) ska inledas och att en framställan ska skickas till kommunstyrelsen för vidarebefordran till fullmäktige. I VD-rapporten daterad 2026-03-24 från Valbohem AB framgår följande: • Högsäter har 33 vakanta lägenheter totalt. • På Odens väg finns 30 lägenheter, varav 19 är tomma. • Fastigheten bedöms ha ett mycket omfattande underhållsbehov. • Bolaget bedömer att Högsäter har ett överskott av lägenheter, vilket försvårar både ekonomi och drift. • VD föreslår att bolaget bör begära kommunfullmäktiges godkännande att riva hela området. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Bolaget uttrycker också oro för att en eventuell försäljning skulle kunna leda till en aktör som renoverar billigt och hyr ut på en nivå som destabiliserar den lokala hyresmarknaden. Enligt 5 § bolagsordningen för Valbohem AB ska bolaget ”bereda kommunfullmäktige i Färgelanda kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.” Detta framgår även av punkt 9 i ägardirektiven för Valbohem AB. Rivning av ett helt bostadsområde omfattas av denna formulering, då det blanda annat: • påverkar kommunens bostadsförsörjningsansvar, • medför väsentliga ekonomiska konsekvenser och fastighetsvärdeförändringar. Bolagets egen bedömning är att frågan ska lyftas till kommunfullmäktige, vilket också tydligt framgår i VD-rapporten. Utifrån underlaget bedöms rivningen vara: • ekonomiskt motiverad då kostnaden för långsiktigt underhåll bedöms vara hög, • strategiskt relevant utifrån den lokala bostadsmarknaden och dess vakansnivåer, • förenlig med kommunens och Valbohems långsiktiga målsättning om att upprätthålla ett attraktivt och välbalanserat bostadsbestånd. Samtidigt innebär beslutet att bostadsbeståndet i Högsäter minskar, vilket måste vägas mot framtida behov. Då efterfrågan varit svag under längre tid bedöms risken för bostadsbrist som begränsad. Beslutsunderlag • Valbohem AB har genom styrelsebeslut 2026-03-24 (§ 10) • VD-rapport daterad 2026-03-24 • Bolagsordning Valbohem AB (KF 2021-06-16, § 74) • Ägardirektiv Valbohem AB (KF 2013-05-05, § 67) Sändlista Kommunfullmäktige Valbohem AB Ekonomi- och HR-avdelningen Justering Utdragsbestyrkande 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Kommundirektör 2026-03-30 Katrin Siverby 2026/149 Kommunfullmäktige Tillstånd att riva fastigheten Solberg 1:117 Beslutsförslag Kommunfullmäktige medger Valbohem AB tillstånd att riva fastigheten Solberg 1:117. Ärendets beredning Valbohem har handlagt frågan vid sitt styrelsemöte den 24 mars 2026. Sammanfattning av ärendet Valbohem AB hemställer om att kommunen, i sin roll som ägare, tar ställning till förslaget att riva fastigheten Solberg 1:117 (Odens väg 6-12 i Högsäter). Området omfattar 30 lägenheter, varav 19 är vakanta enligt VD- rapport daterad 2026-03-24. Bolaget uppger som bakgrund ett betydande och kostnadskrävande underhållsbehov samt en långvarigt hög och ökande vakansnivå i Högsäter generellt och på Odens väg specifikt. Åtgärden bedöms av bolaget vara nödvändig för att skapa en mer långsiktigt hållbar bostadsmarknad och en affärsmässigt fungerande beståndsstruktur. Då rivning av ett helt bostadsområde är ett ärende av principiell betydelse ska beslutet underställas kommunfullmäktige enligt gällande bolagsordning och ägardirektiv för Valbohem AB. Ärendebeskrivning Valbohem AB har genom styrelsebeslut 2026-03-24 (§ 10) beslutat att en förstudie om rivning av fastigheten Solberg 1:117 (Odens väg 6-12 i Högsäter) ska inledas och att en framställan ska skickas till kommunstyrelsen för vidarebefordran till fullmäktige. I VD-rapporten daterad 2026-03-24 från Valbohem AB framgår följande: • Högsäter har 33 vakanta lägenheter totalt. • På Odens väg finns 30 lägenheter, varav 19 är tomma. • Fastigheten bedöms ha ett mycket omfattande underhållsbehov. • Bolaget bedömer att Högsäter har ett överskott av lägenheter, vilket försvårar både ekonomi och drift. 2 • VD föreslår att bolaget bör begära kommunfullmäktiges godkännande att riva hela området. Bolaget uttrycker också oro för att en eventuell försäljning skulle kunna leda till en aktör som renoverar billigt och hyr ut på en nivå som destabiliserar den lokala hyresmarknaden. Enligt 5 § bolagsordningen för Valbohem AB ska bolaget ”bereda kommunfullmäktige i Färgelanda kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.” Detta framgår även av punkt 9 i ägardirektiven för Valbohem AB. Rivning av ett helt bostadsområde omfattas av denna formulering, då det blanda annat: • påverkar kommunens bostadsförsörjningsansvar, • medför väsentliga ekonomiska konsekvenser och fastighetsvärdeförändringar. Bolagets egen bedömning är att frågan ska lyftas till kommunfullmäktige, vilket också tydligt framgår i VD-rapporten. Utifrån underlaget bedöms rivningen vara: • ekonomiskt motiverad då kostnaden för långsiktigt underhåll bedöms vara hög, • strategiskt relevant utifrån den lokala bostadsmarknaden och dess vakansnivåer, • förenlig med kommunens och Valbohems långsiktiga målsättning om att upprätthålla ett attraktivt och välbalanserat bostadsbestånd. Samtidigt innebär beslutet att bostadsbeståndet i Högsäter minskar, vilket måste vägas mot framtida behov. Då efterfrågan varit svag under längre tid bedöms risken för bostadsbrist som begränsad. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Rivning medför initiala kostnader, men befriar bolaget från framtida omfattande underhålls- och driftskostnader. Eventuella nedskrivningar kan påverka resultatet det år rivningen genomförs. Sociala och miljömässiga konsekvenser Vad gäller sociala konsekvenser är antalet hyresgäster i området är lågt, vilket begränsar påverkan. Eventuella kvarvarande hyresgäster flyttas till andra fastigheter i Valbohems bestånd. Avseende miljömässiga konsekvenser kan framtida användning av marken behöva utredas vidare. Beslutsunderlag: • Valbohem AB har genom styrelsebeslut 2026-03-24 (§ 10) 3 • VD-rapport daterad 2026-03-24 • Bolagsordning Valbohem AB (KF 2021-06-16, § 74) • Ägardirektiv Valbohem AB (KF 2013-05-05, § 67) Katrin Siverby Kommundirektör Sändlista: Valbohem AB Ekonomi- och HR-avdelningen VD rapport 20 2026-03-24 Reflektioner Färgelanda-flertalet lgh under renovering Höjen- Hermelinvägen 5 är med I statistiken Stigen- 6 st vakanta är 1 rok Högsäter-33st vakanta Odensväg finns tot 30 lgh Pågående: 4 lägenheter på Gränsentorpet 4 lägenheter på Höjden projekt Nytt tak på Garage på Ekorrevägen Kommande: Kontorshusets fasader Byte tak på Genavägen 29 Odensväg 30 lägenheter totalt förslag : Att be KF om lov att riva hela området varav 19 st är vakanta Dokument-ID 09222115557573637109 Signerat JRD, JS, GB Dokument-ID 09222115557573637109 Signerat JRD, JS, GB Verifikat Dokument-ID 09222115557573637109 Dokument protokoll nr 20 Huvuddokument 2 sidor Startades 2026-03-25 09:16:45 CET (+0100) av Hippoly (H) Färdigställt 2026-03-25 19:19:25 CET (+0100) Initierare Hippoly (H) Hippoly scrive@hippoly.com Signerare Johan Richard Dahlström (JRD) Johan Sandin (JS) Personnummer 197105022953 Personnummer 198001214959 johan.dahlstrom@fargelanda.se johan.sandin@valbohem.se Namnet som returnerades från svenskt BankID var Namnet som returnerades från svenskt BankID var "JOHAN DAHLSTRÖM" "JOHAN SANDIN" Signerade 2026-03-25 09:44:37 CET (+0100) Signerade 2026-03-25 09:18:20 CET (+0100) Göte Bodehed (GB) Personnummer 196107075639 gote.bodehed@grlfastighet.se Namnet som returnerades från svenskt BankID var "GÖTE BODEHED" Signerade 2026-03-25 19:19:25 CET (+0100) 1/2 Verifikat Dokument-ID 09222115557573637109 Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Se de dolda bilagorna för mer information/bevis om detta dokument. Använd en PDF-läsare som t ex Adobe Reader som kan visa dolda bilagor för att se bilagorna. Observera att om dokumentet skrivs ut kan inte integriteten i papperskopian bevisas enligt nedan och att en vanlig papperutskrift saknar innehållet i de dolda bilagorna. Den digitala signaturen (elektroniska förseglingen) säkerställer att integriteten av detta dokument, inklusive de dolda bilagorna, kan bevisas matematiskt och oberoende av Scrive. För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets integritet automatiskt på: https://scrive.com/verify 2/2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

KS § 56 Dnr 2026/118 Fastställande av nya Sotningsfrister 2026 - Räddningstjänsten Fyrbodal Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nya sotningsfrister enligt Räddningstjänsten Fyrbodals förslag Sotningsfrister och att de ska tillämpas från och med 2026-05-01. Ärendets beredning Ärendet har beretts av förbundsdirektionen för Räddningstjänsten Fyrbodal 2026-02-24. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har inkommit med förslag om sotningsfrister för medlemskommunerna i förbundet. Enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 3 kap. 1§ ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Räddningstjänsten Fyrbodal ska enligt förbundsordningen ansvara för att i medlemskommunernas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, vilket bland annat innebär att räddningstjänsten, i samtliga medlemskommuner, ska ansvara för, hantera och följa upp sotning och brandskyddskontroll så att detta uppdrag blir utfört på ett ändamålsenligt sätt. Räddningstjänsten har uppmärksammat olikheter i kommunernas fristsättning för sotning. Olikheterna är främst skillnader i tidsfrister för likartade objektstyper, avsaknad av frister för vissa objektstyper samt i några fall avsaknad av formellt beslutade frister. Detta har föranlett ett förslag där medlemskommunernas sotningsfrister har likriktats samt harmoniserats med fristerna för brandskyddskontroll. Räddningstjänstens förslag följer i stort de rekommendationer som anges i allmänna rådet MSBFS 2014:6. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, dat 2026-03-24 Sändlista Kommunfullmäktige Räddningstjänsten Fyrbodal Justering Utdragsbestyrkande 1 Sektor samhällsutveckling Tjänsteskrivelse Samhällsutvecklings- och näringslivschef 2026-03-24 David Tengberg 2026/118 Kommunstyrelsen Beslut om fastställande av sotningsfrister Beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nya sotningsfrister enligt Räddningstjänsten Fyrbodals förslag Sotningsfrister och att de ska tillämpas från och med 2026-05-01. Ärendets beredning Ärendet har beretts av förbundsdirektionen för Räddningstjänsten Fyrbodal 2026-02-24. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har inkommit med förslag om sotningsfrister för medlemskommunerna i förbundet. Enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 3 kap. 1§ ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Räddningstjänsten Fyrbodal ska enligt förbundsordningen ansvara för att i medlemskommunernas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, vilket bland annat innebär att räddningstjänsten, i samtliga medlemskommuner, ska ansvara för, hantera och följa upp sotning och brandskyddskontroll så att detta uppdrag blir utfört på ett ändamålsenligt sätt. Räddningstjänsten har uppmärksammat olikheter i kommunernas fristsättning för sotning. Olikheterna är främst skillnader i tidsfrister för likartade objektstyper, avsaknad av frister för vissa objektstyper samt i några fall avsaknad av formellt beslutade frister. Detta har föranlett ett förslag där medlemskommunernas sotningsfrister har likriktats samt harmoniserats med fristerna för brandskyddskontroll. Räddningstjänstens förslag följer i stort de rekommendationer som anges i allmänna rådet MSBFS 2014:6. 2 Ekonomisk konsekvensbeskrivning Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser förutom i de fall det kan innebära förändringar för kommunen som verksamhetsutövare eller motsvarande. Sociala och miljömässiga konsekvenser Förslaget innebär inga sociala eller miljömässiga konsekvenser. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, dat 2026-03-24 Förslag Sotningsfrister, Räddningstjänsten Fyrbodal Protokollsutdrag §20, Förbundsdirektionen Räddningstjänsten Fyrbodal, dat. 2026-02-24 Sändlista: Räddningstjänsten Fyrbodal David Tengberg Samhällsutvecklings- och näringslivschef Handläggare: Tjänsteskrivelse 2026-02-03 Mats Johansson Dnr 5010-2026-000333-021 Sotningsfrister Sammanfattning Enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor 3 kap. 1§ skall en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) av fasta förbränningsanordningar och imkanaler i storkök skall ske. Myndigheten för civilt försvar (MCF) har meddelat föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2014:6) om vilka objekt som från brandskyddssynpunkt omfattas av kraven på sotning och brandskyddskontroll samt hur omfattande och hur ofta en brandskyddskontroll ska vara och utföras. De allmänna råden ger kommunen vägledning och rekommendationer för att meddela lokala föreskrifter om frister för sotning Ändrat ansvar för sotning och brandskyddskontroll Inför att de båda räddningstjänstförbunden Norra Älvsborg (NÄRF) och Mitt Bohuslän (RMB) gick samman och bildade det nya kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) fattade kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner beslut om att anta en ny förbundsordning att gälla från och med 2025-01-01. Förbundsordningen som är räddningstjänstens övergripande styrdokument beskriver den politiska styrningen, medlemskommunernas andelar och kostnadsfördelning samt förbundets ändamål och uppdrag. Räddningstjänsten ska enligt förbundsordningen ansvara för att i medlemskommunernas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor, vilket bland annat innebär att räddningstjänsten, i samtliga medlemskommuner, ska ansvara för, hantera och följa upp sotning och brandskyddskontroll så att detta uppdrag blir utfört på ett ändamålsenligt sätt. Räddningstjänsten har uppmärksammat olikheter i kommunernas fristsättning för sotning. Olikheterna är främst skillnader på tidsfrister för likartade objektstyper, avsaknad av frister för vissa objektstyper samt i några fall avsaknad av formellt beslutade frister. Detta har föranlett ett arbete med att se över och likrikta medlemskommunernas sotningsfrister och anpassa dessa till fristerna för brandskyddskontroll samt MCF:s föreskrifter och allmänna råd. Beslutsunderlag Medlemskommunernas sotningsfrister har likriktats samt harmoniserats med fristerna för brandskyddskontroll. Räddningstjänstens förslag följer i stort de rekommendationer som anges i allmänna rådet MSBFS 2014:6, vilka har använts som vägledning i arbetet med framtagandet av de nya sotningsfristerna. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan, Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00, E-post: info@rtjfyrbodal.se, Org.nr: 222000-0950 1 (2) Förslag till beslut Förbundsdirektionen föreslår kommunfullmäktige att fastställa nya sotningsfrister för Färgelanda, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Trollhättans, Uddevallas och Vänersborgs kommuner. Sotningsfristerna skall tillämpas från och med 2026-05-01 Bilagor - Nya sotningsfrister 2026 Sändlista Medlemskommuner Markus Green Mats Johansson Förbundsdirektör Verksamhetsstrateg . Sotningsfrister Tillämpningsområde: Räddningstjänsten Fyrbodals medlemskommuner Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning) Enligt 3 kap. 1§ förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Dessa lokala föreskrifter ansluter till det som gäller för rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2014:6) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Kravet på rengöring (sotning) enligt 3 kap. 4 § första stycket lag (2003:778) om skydd mot olyckor gäller för: - värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor - köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder - lokaleldstäder - imkanaler Anläggningar som är inrättade för eldning uteslutande med gas omfattas inte av kravet på rengöring. Definitioner Termer och begrepp som används i lagen eller förordningen om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) har samma betydelse i dessa lokala föreskrifter. Begrepp Betydelse Anläggning Fast förbränningsanordning och därtill hörande rökkanaler eller avgaskanaler samt imkanaler och de övriga byggnadsdelar som skall sotas enligt denna lokala föreskrift. Avgaskanal Kanal för bortledande av avgaser från förbränningsanordning som eldas med gas samt till kanalen monterade delar, såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Eldningsapparat Del av eldstad för automatisk inmatning och förbränning av bränslet samt till apparaten monterade delar, såsom fläkt, spjäll och övrig reglageutrustning. Imkanal Frånluftskanal från utrymme för matlagning eller uppvärmning av mat i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade delar, såsom fläkt, avskiljare och spjäll. Lokaleldstad Eldstad som till sin funktion och konstruktion endast är avsedd att värma upp det rum den är uppställd i eller en begränsad del av ett hus. Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis. Rökkanal Kanal för bortledande av rökgaser från förbränningsanordning som eldas med fasta eller flytande bränslen samt till kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Lätt eldningsolja Eldningsolja som vanligen betecknas med kvalitetsnummer 1(Eo1), med låg svavelhalt och som primärt används för uppvärmning i exempelvis villor, mindre fastigheter och mindre industrier Tung eldningsolja Eldningsolja som vanligen betecknas med kvalitetsnummer 3 (Eo3) eller högre, med högre viskositet och högre svavelhalt än lättare eldningsolja som ofta används i större värmeanläggningar, industrier och kraftverk. Värmecentral En särskild byggnad som innehåller en eller flera fasta förbränningsanordningar med tillhörande skorsten för produktion av värme eller kraft för exempelvis en större industrianläggning eller för flera byggnader inom område med flerbostadshus, militäranläggning eller sjukhusanläggning. Underlag för bestämmande av frister Kommunen har fastställt sotningsfrister för olika typer av anläggningar. Fristerna för sotning har harmoniserats med fristerna för brandskyddskontroll med avsikt att åstadkomma en samordning mellan sotning och brandskyddskontroll som kan underlätta för både fastighetsägare och nyttjanderättshavare av en byggnad eller anläggning. Kommunens beslut följer i stort de rekommendationer som anges i allmänna rådet MSBFS 2014:6. Fristernas längd har bestämts mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet: - sotbildning, - bränsle, - typ av anläggning, - energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och - bebyggelsestruktur. Ikraftträdande Föreskrifterna träder i kraft 2026-xx-xx Dessa föreskrifter är fastställda av kommunfullmäktige i: Kommun Beslutsdatum Färgelanda kommun 2026-xx-xx Lysekils kommun 2026-xx-xx Mellerud kommun 2026-xx-xx Munkedal kommun 2026-xx-xx Trollhättans stad 2026-xx-xx Uddevalla kommun 2026-xx-xx Vänersborg kommun 2026-xx-xx Sotningsfrister Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Frist Tillämpningskriterier 3 år Avser panna som ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall, om eldning sker med fasta bränslen, ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser konventionella pannor. 2 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kW. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kW. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar för matlagning Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildnings- synpunkt motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som eldas med fasta bränslen. 3 år Avser eldstäder som eldas med fasta bränslen i mindre omfattning* *Med mindre omfattning avses <500 kg ved/år, vilket motsvarar ca 1 m3 ved/år, exempelvis eldstäder i fritidshus Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser imkanaler i restauranger eller andra större kök 1 år Avser imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet Övriga bestämmelser 1.1 Entreprenör har möjlighet att ändra sotningsfrist i enskilda fall av brandskyddsmässiga skäl. Notering om skäl till ändring ska dokumenteras av entreprenör. 1.2 Om det i samband med sotning upptäcks brister i anläggningen som kan medföra risk för uppkomst av brand ska den som är ansvarig för sotningen underrätta fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren om detta. 1.3 Fastighetsägare ska anmäla sådana förändringar som kan föranleda ändring av sotnings- eller kontrollfristerna för en anläggning. Anmälan ska göras direkt till den som utför sotning respektive brandskyddskontroll på RFBD:s uppdrag. Byte av bränsleslag är ett exempel. 1.4 Anläggning som inte eldats mellan två sotningstillfällen behöver inte sotas. 1.5 Vid sotning av värmepanna 3 ggr/år bör tiden mellan två sotningstillfällen anpassas till fastighetens föreliggande energibehov, varför längre intervall normalt bör tillämpas under perioden maj-augusti än för övriga delar av året. 1.6 Vid sotning av värmepanna 2 ggr/år bör tiden mellan två sotningstillfällen anpassas till fastighetens föreliggande energibehov, varför längre intervall normalt bör tillämpas under perioden maj-augusti än för övriga delar av året. Sotningsfrister 2026 Lokala föreskrifter för Räddningstjänsten Fyrbodals medlemskommuner Presentation vid direktionsmötet 2026-02-24 Mats Johansson verksamhetsstrateg LSO 3 kap

KS § 57 Dnr 2026/129 Verkställande av beslut avseende Ödeborg skola Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Överlämna redovisningen nedan som svar på återremissen ”verkställande av beslut avseende Ödeborgs skola, dnr 2026/126”. 2. Föreslå kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa tidigare beslut i mål- och resursplanen om att renovera Bruksskolan för att inrymma förskola, förskoleklass och grundskola årskurs 1–3. Samt i det fortsätta projekteringsarbetet se över om möjligheten att se över att göra Ödeborg till en 5 avdelningsförskola. 3. Notera att flera av kostnadsuppskattningarna i denna skrivelse är grova schablonberäkningar och att mer exakta uppgifter kräver en förstudie. 4. De delar som avser en lösning för förskolan, inklusive utemiljön, prioriteras i en första etapp. Avstår att delta i beslut Linda Jansson (M), Jörgen Andersson (M) och Ingo Asplund (L) avstår från att delta i beslutet. Protokollsanteckning Christoffer Wallin (SD) och Margurithe Zellén (KD) lämnar en protokollsanteckning som lyder: ”Av Budgeten så framgår det att Ödeborg ska vara en flexibel F-10 års verksamhet. Så vi ställde oss bakom en smärre justering av beslutsförslaget som även Socialdemokraterna kunde acceptera, att vi börjar med att flytta in förskolan. Genom att börja med det finns inget hinder i framtiden att byggnaden kan användas som bara förskola så som Socialdemokraterna anser att det ska vara.” Linda Jansson (M) och Ingo Asplund (L) lämnar en protokollsanteckning som lyder: ”Dagens beslut att överlämna utbildningsnämndens begäran avseende framtida förskole- och skolstruktur i Ödeborg till kommunfullmäktige kom att handla om ett nytt yrkande från Socialdemokraterna. Ett yrkande där Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen man vill stänga Förskoleavdelningar i Färgelanda för att renovera upp 5 förskoleavdelningar i Ödeborg. Ett yrkande som sen blev en förhandling mellan tre partier SD, S och C i en ajournering där KD ställde sig bakom utan att man deltagit i förhandlingen. Slutresultatet blev att man ska anta SD och C förslag men att i framtiden renoverad om till 5 förskoleavdelningar. Ingen gymnastiksal, inget kök inget bibliotek och barnen som har skolgång i Ödeborg kommer troligtvis ha sin gymnastik och slöjd någon annanstans. Moderaterna och Liberalerna kan inte ställa upp på en servettskiss till yrkande som förhandlas ihop på 10 minuter i en korridor utanför sammanträdesrummet. Vi sätter alltid barnen i första rummet där kvalité ska genomsyra våra barns skolgång.” Ulla Börjesson (S) , Kenneth Öhman (S), Kerstin Fredriksson (S) och Eva Lena Johansson (S) lämnar en protokollsanteckning som lyder: Socialdemokraterna ställer sig bakom förslaget till beslut med intentionen att skolan på sikt enbart skall vara en förskola med 5 avdelningar. Vilket innebär att man inte behöver bygga ut Håvestens förskola och kan stänga kyrkskolans förskola. Vi förutsätter också att man under ombyggnationen flyttar ut barnen på skolan till andra skolenheter. Att man skall göra detta står dessutom i antagen Mål och Resurs plan och den bör följas. Yrkande Ordföranden yrkar enligt liggande förslag från utbildningsnämnden att: 1.Överlämna redovisningen nedan som svar på återremissen ”verkställande av beslut avseende Ödeborgs skola, dnr 2026/126”. 2. Föreslå kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa tidigare beslut i mål- och resursplanen om att renovera Bruksskolan för att inrymma förskola, förskoleklass och grundskola årskurs 1–3. Samt i det fortsätta projekteringsarbetet se över om möjligheten att se över att göra Ödeborg till en 5 avdelningsförskola. 3. Notera att flera av kostnadsuppskattningarna i denna skrivelse är grova schablonberäkningar och att mer exakta uppgifter kräver en förstudie. 4. De delar som avser en lösning för förskolan, inklusive utemiljön, prioriteras i en första etapp. Margurithe Zellén (KD), Ulla Börjesson (S) och Tobias Bernhardsson (C) ställer sig bakom ordförandens yrkande. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Ärendebeskrivning 1. Kostnadsberäkning för rivning av idrottshallen, iordningställande av området och nybyggnation av förskola • Rivnings kostnad inklusive materialinventering: ca 1,0 mkr. Kostnaden kan komma att öka beroende på vad materialinventeringen visar. • Förstudie för ny förskola och markberedning bedöms kosta 300–600 tkr. • Grov uppskattning av nybyggnation av förskola för upp till tre avdelningar: ca 25 miljoner Samtliga belopp är schablonmässiga uppskattningar. Noggrann kostnadsbild kräver förstudie. 2. Kostnadsberäkning av uppdelning av skolområdet • Kostnad för fastighetsavstyckning: ca 100 tkr. • Beloppet är en ungefärlig uppskattning och kan påverkas av markförhållanden och krav på anpassning av området. 3. Förslag på lösning för måltidsverksamhet • Mottagningskök behöver ingå i kommande förstudie. • Mattransport från Valboskolans kök: ca 215 tkr/år. • Bemanning för lokalvård och mathantering: 1-2 tjänster ca 500 tkr -1 mkr/år 4. Redovisa konsekvenserna att flytta F – 3 till Färgelanda och införliva de delade klasserna till helklass i respektive årskurs. • Det finns plats/kapacitet för eleverna i förskoleklass och årskurs 1–2 på Höjdens skola, inklusive fritidshem. • Årskurs 3–5 kan lokaliseras till Lilla Valbo inklusive fritids för de som behövs. • Årskurs 6 flyttas från Lilla Valbo till nuvarande Valbo 7–9. • Detta innebär två klasser i varje årskurs Förskoleklass – årskurs 6 samt fritidshemsverksamhet. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Konsekvenser för lokalförsörjningen • Driftskostnader för Höjdens skola kvarstår: ca 3,3 mkr/år + mattransport. • Högre drift- och underhållsbehov innebär att Höjden inte kan avvecklas på kort sikt. • För att Höjden ska kunna avvecklas på längre sikt krävs utbyggnad av Lilla Valbo. • Om både Höjden och Ödeborg avvecklas minskar driftskostnader med ca 4,8 mkr/år (avskrivningar för Valboskolans utbyggnad ej inkluderade). 6. Driftkostnader för den gamla skolan som tas ur bruk • Nuvarande driftkostnad för Ödeborgs skola: ca 1,4–1,5 mkr/år Ytterligare konsekvenser att beakta • Förskolan i Ödeborg har stora renoveringsbehov både invändigt och i utemiljön. Bedömningen är att lokalerna riskerar att inte uppfylla arbetsmiljökrav. • Tidigare planering för att lösa detta genom renovering och iordningställande av delar av Bruksskolan behöver återupptas om verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. • Förskolan behöver akut renovering till en kostnad på drygt 4 mkr. • Trots en sådan renovering kvarstår arbetsmiljöproblem då förskolan inte är funktionell och lämplig för förskoleverksamhet. • I nuläget finns inte kapacitet att flytta barnen till andra förskolor. Tillfälliga lösningar — exempelvis moduler — kan behöva utredas under renoveringstiden. • Planering behöver skyndsamt genomföras för var förskoleverksamheten kan bedrivas. Mer om aktuell status för Ödeborgs förskola kan läsas i bilagan ”Rapport Ödeborgs förskola” Denna skrivelse redovisar de bedömningar och kostnadsuppskattningar som är möjliga att ta fram i nuläget. Många kostnader bygger på schabloner och mycket grova uppskattningar, och en förstudie är nödvändig för att få fram tillförlitliga underlag inför beslut om nybyggnation, anpassningar av skolområdet eller lösningar för måltidsverksamheten. Beslutsunderlag Överlämnande av begäran från Utbildningsnämnden avseende Ödeborgs skola Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Beslut UN 2026-03-31 Återremiss - Verkställande av beslut avseende Ödeborg skola Sändlista Kommunfullmäktige Tf. utbildningschef Justering Utdragsbestyrkande 1 Kommunledningskontoret Beslut Kommunalråd 2026-03-11 Christoffer Wallin 2026/129 Kommunstyrelsen Överlämnande av begäran från Utbildningsnämnden avseende Ödeborgs skola rörande budgetarbetet 2027 Beslut Kommunstyrelsens ordförande beslutar, med stöd av 6 kap. 39 § Kommunallagen att: 1. Överlämna utbildningsnämndens begäran avseende framtida förskole- och skolstruktur i Ödeborg till kommunfullmäktige för avgörande inför nämndens arbete med budget 2027. 2. Överlämna utbildningsnämndens förslag att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen ska verkställa tidigare beslut i Mål- och resursplanen om att renovera Bruksskolan i Ödeborg för att inrymma förskola, förskoleklass och grundskola årskurs 1–3 så att utbildningsnämndens budgetarbete inför 2027 kan fortlöpa. Ärendebeskrivning Bakgrund Kommunstyrelsens beslut den 4 februari 2006 (§ 7) att avslå antagande av förstudie rörande Ödeborgs skola och den 4 mars 2026 (§ 44) avseende att återta tidigare direktiv (dnr 2026/82) har medfört ett förvaltningsmässigt glapp mellan fullmäktiges mandatgivning och nämndens möjligheter att verkställa planerad verksamhet. Detta skapar omedelbara behov av politisk inriktning i frågor som rör lokalbehov, skolplacering, förskoleverksamhet och tidsplanering. Utbildningsnämnden beslutade (2026-03-10, § 28) att lyfta ärendet om framtida förskole- och skolstruktur i Ödeborg till kommunfullmäktige för klargörande, då nuvarande läge innebär betydande oklarheter kring organisation, ekonomi, lokalförsörjning och planering inför budget 2027. Utbildningsnämndens arbete med budget 2027 kräver omedelbar politisk inriktning. Ärendet kräver därför skyndsam hantering för att säkerställa verksamheternas planeringsförutsättningar avseende budget, personal, lokaler och information till vårdnadshavare och invånare. Vidare 2 sammanträder kommunstyrelsen inte i tid för att hantera ärendet innan dessa konsekvenser inträffar, varför skäl föreligger för kommunstyrelsens ordförande att med stöd av 6 kap. 39 § kommunallagen att besluta i ärendet. Kommunstyrelsens delegationsordning Beslutet är fattat med stöd av 6:39 Kommunallagen samt 1.1. Kommunstyrelsens delegeringsordning 2017:725). Christoffer Wallin Kommunalråd SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-31 Utbildningsnämnden

KS § 59 Dnr 2026/4 Årsredovisning Färgelanda kommun 2025 Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige godkänner Färgelanda kommuns årsredovisning för 2025. Ärendebeskrivning Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta en årsredovisning som sedan överlämnas till revisionen för granskning. Årsredovisningen tillsammans med revisionsrapporten/revisionsberättelsen överlämnas därefter till kommunfullmäktige för prövning av frågan om ansvarsfrihet. Ekonomiskt resultat Årsredovisningen för år 2025 visar ett positivt resultat på 0,7 mnkr, vilket är 11,5 mnkr sämre än budgeterad nivå. Resultatet påverkas i hög grad av nämndernas samlade underskott som uppgår till -21,7 mnkr. Årets resultat har påverkats positivt av en försäljning av en fastighet. Finansiella mål Kommunens två finansiella mål handlar om resultatnivå och soliditetsnivå. Resultatmålet uppnås ej och soliditetsmålet uppnås till en följd av låga investeringsnivåer. Mål för verksamheten Sammantaget visar uppföljningen att kommunen har en delvis uppfylld måluppfyllelse, där flera verksamhetsområden utvecklas positivt samtidigt som genomförandet inom andra områden behöver stärkas. Resultaten visar på behov av fortsatt fokus på styrning, uppföljning och genomförande för att nå en högre måluppfyllelse framgent. Intern kontroll Den samlade bedömningen är att kommunens interna kontroll har förbättrats jämfört med föregående år. Samtliga nämnder har haft fastställda internkontrollplaner för 2025. Av totalt 19 genomförda granskningar har 9 utförts utan avvikelser, medan avvikelser har identifierats i 10, varav merparten bedöms som mindre. Den interna kontrollen bedöms i huvudsak fungera, men resultaten visar på behov av ökad enhetlighet i rapporteringen samt fortsatt utveckling av rutiner och uppföljning för att stärka det systematiska arbetet. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen God ekonomisk hushållning Det negativa resultatet innebär att kommunen ej uppnår det finansiella målen ”resultat” och därmed ej en god ekonomisk hushållning. Den sammanfattande bilden av Färgelanda kommun, utifrån ett finansiellt perspektiv, är en kommun med mycket stora ekonomiska utmaningar inför framtiden. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, dat 2026-04-02 Årsredovisning 2025, dat 2026-04-02 Sändlista: Kommunfullmäktige Revision Ekonomi/personalchef Justering Utdragsbestyrkande 1 Årsredovisning 2025 2 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet ....................................................................................4 2 Kommundirektören har ordet .........................................................................................................5 3 Förvaltningsberättelse ........................................................................................................................6 3.1 Översikt över verksamhetens utveckling .................................................................6 3.1.1 Sammandrag .................................................................................................................................. 6 3.2 Den kommunala koncernen ........................................................................................8 3.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ....................................9 3.3.1 Övergripande utmaningar .......................................................................................................... 9 3.3.2 Ekonomiska förutsättningar ...................................................................................................... 9 3.4 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................................. 12 3.5 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten .............................. 13 3.5.1 Styrning och ledning .................................................................................................................. 13 3.5.2 Uppsiktsplikt och intern kontroll ........................................................................................... 13 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ........................................ 15 3.6.1 God ekonomisk hushållning .................................................................................................... 15 3.6.2 Verksamhet/måluppfyllelse ...................................................................................................... 16 3.6.3 Finansiell analys .......................................................................................................................... 20 3.6.4 Balanskravsresultat .................................................................................................................... 28 3.6.5 Sammantagen bedömning av resultat och effekter av verksamheten ........................... 29 3.7 Väsentliga personalförhållanden ............................................................................... 30 3.7.1 Sjukfrånvaro ................................................................................................................................ 32 3.8 Förväntad utveckling................................................................................................... 33 4 Drift- och investeringsredovisning ............................................................................................... 34 4.1 Driftredovisning (verksamheten) ............................................................................. 34 4.2 Investeringsredovisning (netto)................................................................................ 36 5 Ekonomisk redovisning ................................................................................................................... 38 5.1 Räkenskaper årsredovisning ..................................................................................... 38 5.1.1 Resultaträkning ........................................................................................................................... 38 5.1.2 Kassaflöde .................................................................................................................................... 39 5.1.3 Balansräkning .............................................................................................................................. 41 5.1.4 Noter ............................................................................................................................................ 42 5.2 Redovisningsprinciper ................................................................................................ 49 3 5.3 Begreppsförklaringar .................................................................................................. 51 6 Nämnder ............................................................................................................................................ 53 6.1 Kommunfullmäktige .................................................................................................... 53 6.2 Kommunstyrelsen ....................................................................................................... 54 6.2.1 Verksamhetsbeskrivning .......................................................................................................... 54 6.2.2 Händelser av väsentlig betydelse ........................................................................................... 54 6.2.3 Ekonomi ....................................................................................................................................... 55 6.2.4 Förväntad utveckling ................................................................................................................. 56 6.3 Utbildningsnämnden ................................................................................................... 57 6.3.1 Verksamhetsbeskrivning .......................................................................................................... 57 6.3.2 Händelser av väsentlig betydelse ........................................................................................... 57 6.3.3 Ekonomi ....................................................................................................................................... 58 6.3.4 Förväntad utveckling ................................................................................................................. 58 6.4 Socialnämnden ............................................................................................................. 59 6.4.1 Verksamhetsbeskrivning .......................................................................................................... 59 6.4.2 Händelser av väsentlig betydelse ........................................................................................... 59 6.4.3 Ekonomi ....................................................................................................................................... 59 6.4.4 Förväntad utveckling ................................................................................................................. 60 7 Koncernbolag .................................................................................................................................... 61 7.1 Valbohem AB ............................................................................................................... 61 7.2 Färgelanda Vatten AB ................................................................................................. 63 4 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2025 har varit ett Att satsningar på skola, omsorg och trygghet är en händelserikt och självklar del i den beslutade långsiktiga planen för tio utvecklande år för år framåt, visar att vi har framtidstro på Färgelanda Färgelanda kommun. kommun. Sedan vi tog över styret den 23 oktober har Tillsammans har vi tagit mycket av detta arbete påbörjats och vi ser att flera viktiga steg mot en kommunen äntligen är på väg åt rätt håll. mer stabil och Med spänning och tillförsikt ser vi nu fram emot 2026 handlingskraftig och jag tackar alla medarbetare och invånare för ert kommun, där både stora engagemang. näringsliv och föreningsliv blomstrar. Färgelanda kommun kommer att bli bra. Som ett resultat av det livskraftiga lokala företagsklimatet och den positiva utvecklingen, vann Färgelanda FöretagarAllsvenskan i Fyrbodal 2025. Att Christoffer Wallin allt fler företag väljer att etablera sig här, kombinerat med den starka drivkraft som finns bland oss, bidrar Kommunstyrelsens ordförande ytterligare till att stärka kommunens framtida tillväxtmöjligheter. 5 2 Kommundirektören har ordet 2025 har varit ett år som planering för att möta både de ekonomiska och ställt höga krav på demografiska utmaningarna. Samtidigt har vi en verksamheten, men som fantastisk grund att bygga på – vår personal. Den också visat vilken styrka lojalitet, flexibilitet och det engagemang som våra som finns i Färgelanda medarbetare visar, varje dag, gör verklig skillnad kommun. Trots en och är vår största tillgång när förutsättningarna fortsatt ansträngd förändras. ekonomi och behovet av Med fortsatt samarbete, mod och fokus på kvalitet tydliga är jag övertygad om att vi kan fortsätta stärka verksamhetsanpassningar kommunen och skapa stabilitet för framtiden. har verksamheten tagit Ett varmt och innerligt tack till alla medarbetare för viktiga steg framåt. Vi har förbättrat resultatet ert driv, ert engagemang och ert hjärta för jämfört med föregående år, minskat sjukfrånvaron Färgelanda. och genomfört flera utvecklingsinsatser som stärker oss långsiktigt. Det står klart att vi behöver fortsätta arbeta Katrin Siverby målmedvetet med effektiviseringar och långsiktig Kommundirektör 6 3 Förvaltningsberättelse 3.1 Översikt över verksamhetens utveckling En övergripande fråga under året har varit att Detta arbete har intensifierats under 2025 och säkerställa att verksamheterna bedrivs inom av kommer att vara fortsatt prioriterat i kommande kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramar. budgetprocess. 3.1.1 Sammandrag Koncernen belopp i Mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 150,2 161,4 135,1 72,5 79,6 Verksamhetens kostnader -627,4 -641,4 -588,5 -492,3 -495,2 Årets resultat 0,5 -75,4 14,4 30,7 3,3 Soliditet % 24,4 21,9 21,8 20,4 18,0 Investeringar netto 28,5 32,3 29,6 56,8 39,8 Långfristig låneskuld 250,3 208,3 217,3 221,8 244,7 Kommunen belopp i Mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Antal invånare 6 288 6 376 6 434 6 512 6 576 Kommunal skattesats, % 22,91 22.91 22,91 22,91 22,26 Verksamhetens intäkter 92,7 89,4 81,0 72,4 79,6 Verksamhetens kostnader -579,6 -579,7 -543,9 -492,3 -495,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag 496,1 488,7 490,9 462,5 430,4 Årets resultat 0,7 -23,5 16,4 30,7 3,3 Soliditet, % 32,8 31,4 33,9 31,7 26,7 Soliditet inklusive ansvarstagande för pensioner, % 1,5 0,6 7,0 3,0 -7,0 Investeringar netto 5,5 7,7 10,0 11,0 7,5 Långfristiga låneskulder 27,3 30,3 43,6 47,0 51,0 Antalet årsanställda 470 479 459 487 511 Slutförda och påbörjade investeringar Den samlade investeringsvolymen för 2025 uppgick takåtgärder vid Valboskolan och Brandstationen, till 5,5 mnkr. Inom ramen för om- och inte har genomförts i den takt som budgeterats. nybyggnation samt projektering av fastigheter Övriga investeringar uppgick till 1 242 tkr jämfört uppgick investeringsutfallet till 2 941 tkr jämfört med en budget på 9 350 tkr. Den största delen av med en budget på 11 287 tkr. avvikelsen avser planerade utredningar och Avvikelsen beror främst på att större projekt, förstudier kopplade till skolstruktur och såsom renovering av kommunhuset samt fastighetsutveckling som ännu inte genomförts. Årets ekonomiska resultat Det ekonomiska resultatet för 2025 uppgår till 0,7 dock inte i balanskravsresultatet och kan därför mnkr, vilket är 11,5 mnkr sämre än budgeterat inte beaktas vid bedömningen av balanskravet. På resultat. Resultatet påverkas i hög grad av intäktssidan blev skatteintäkter 3,1 mnkr lägre än nämndernas samlade underskott som uppgår till - budgeterat, medan pensionskostnaderna blev 8,3 21,7 mnkr. Årets resultat har påverkats positivt av mnkr lägre än budget, vilket delvis motverkade en försäljning av en fastighet. Denna intäkt ingår effekten av nämndernas underskott. 7 Trots att resultatet innebär en förbättring jämfört kostnader kvarstår, vilket innebär att ytterligare med föregående år, då kommunen redovisade ett åtgärder krävs för att nå en långsiktigt hållbar underskott om –23,5 mnkr, är resultatnivån ekonomi. Sammantaget visar nyckeltalen att fortfarande lägre än vad som krävs för att nå kommunen har en svag resultatnivå i förhållande till kommunens finansiella mål och säkerställa en de finansiella målen. långsiktigt hållbar ekonomi. Samtidigt har soliditeten stärkts något, vilket ibland Resultatet är till viss del beroende av annat förklaras av en låg investeringsnivå. Denna engångsposter och speglar därmed inte fullt ut den utveckling är dock inte långsiktigt hållbar då den underliggande ekonomiska utvecklingen. Den indikerar på ett uppdämt investeringsbehov. strukturella obalansen mellan intäkter och Avstämning finansiella mål Kommunens finansiella mål enligt Mål och Resursplan 2025-2027: • För att klara balanskravet samt uppnå en långsiktigt sund ekonomi ska resultatet uppgå till 2,0 – 4,0 procent av totala skatteintäkter och statsbidrag • För att ha en tillräcklig stabilitet och förmåga att motstå förluster är målsättningen att soliditeten årligen ska öka och på sikt uppgå till minst 35 procent. I och med att resultatet för 2025 blev 0,7 mnkr så uppnås ej resultatmålet att resultatet ska ligga mellan 2-4% av skatter och statsbidrag. Soliditetsmåttet uppnås formellt då soliditeten ökat något jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras dock i huvudsak av en låg investeringsnivå snarare än en stark resultatutveckling, vilket innebär att måluppfyllelsen bör tolkas med försiktighet ur ett långsiktigt perspektiv. Kommunens personal Antalet tillsvidareanställda medarbetare uppgår för långtidssjukfrånvaro och Färgelanda har lägst 2025 till 457 personer, vilket motsvarar 90 procent sjukfrånvaro i jämförelse med de av kommunens totala personalstyrka. År 2024 var Fyrbodalskommuner som deltagit i uppföljningen. andelen tillsvidareanställda 87 procent. Kvinnor har fortsatt högre sjukfrånvaro än män och variationer mellan åldersgrupper kvarstår. Personalomsättningen uppgick till 16% procent under 2025 vilket är en ökning mot föregående år, Införandet av rehabsystemet Adato har stärkt och den är fortsatt hög i jämförelse mot andra förutsättningarna för ett mer systematiskt och kommuner i såväl Fyrbodal som i riket. strukturerat rehabiliteringsarbete. Sammantaget visar nyckeltalen en stabil personalvolym och en Den totala sjukfrånvaron har minskat till 6,8 positiv utveckling av sjukfrånvaron under året. procent, vilket är lägre än för rikets kommuner. Minskningen omfattar såväl kort- som 8 3.2 Den kommunala koncernen I nedanstående bild framgår den kommunala koncernen per 2025-12-31. Koncernen utgörs av nämnder samt de kommunala bolagen. För att service till invånare och besökare ska vara Kommunfullmäktige är kommunens högsta så bra som möjligt bedrivs verksamheten i olika beslutande organ och består av 30 ledamöter som driftsformer vilket framgår av är organisationsschemat. valda av folket i allmänna val. Mandatfördelningen i De verksamheter som drivs i bolagsform är de som kommunfullmäktige 2022-2026 är: verkar på en konkurrensutsatt marknad och där • Sverigedemokraterna 10 mandat bolagsformen bedöms vara fördelaktig ur ett • Socialdemokraterna 8 mandat ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. • Centerpartiet 6 mandat • Moderaterna 3 mandat • Liberalerna 2 mandat • Kristdemokraterna 1 mandat 9 3.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 3.3.1 Övergripande utmaningar De ekonomiska förutsättningarna för landets kommuner har under senare år präglats av ett mer ansträngt läge. En svagare konjunkturutveckling, högre kostnadsnivåer och förändrade demografiska förutsättningar påverkar kommunsektorn i stort. Dessa faktorer påverkar även Färgelanda kommun och ställer ökade krav på ekonomisk styrning, prioriteringar och långsiktig planering. Färgelanda kommun står inför flera strukturella utmaningar som är nära sammanlänkade och som har stor betydelse för kommunens ekonomiska utveckling och verksamheternas långsiktiga förutsättningar. Finansiering av framtidens välfärd Kommunens möjligheter att finansiera välfärdens drift, investeringar och utvecklingsinsatser påverkas i hög grad av utvecklingen av skatteunderlaget, som i sin tur är beroende av konjunkturläget samt befolknings- och näringslivsutvecklingen. Samtidigt ökar kostnadstrycket inom flera av kommunens verksamheter. För att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi krävs därför en fortsatt god ekonomisk styrning där kostnadsutvecklingen hålls under kontroll samtidigt som nödvändiga investeringar och utvecklingsinsatser genomförs. Kompetensförsörjning i en allt hårdare konkurrens om arbetskraft Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande för kommunens möjligheter att upprätthålla kvaliteten i välfärdsverksamheterna. Konkurrensen om arbetskraften ökar och kommunens attraktivitet som arbetsgivare får därmed en allt större betydelse. Förutsättningarna för kompetensförsörjning påverkas även av kommunens ekonomiska utveckling samt av den demografiska utvecklingen, där en åldrande befolkning innebär ett ökat behov av välfärdstjänster. Ökande förväntningar på offentlig service Medborgarnas förväntningar på offentlig service förändras och ökar över tid, bland annat till följd av teknisk utveckling och förändrade samhällsnormer. Detta ställer krav på kommunens förmåga att utveckla verksamheterna och samtidigt använda tillgängliga resurser effektivt. För att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling krävs därför strategiska prioriteringar och en god balans mellan verksamheternas kvalitet, tillgången till kompetens och kommunens ekonomiska förutsättningar. Sammantaget innebär dessa utmaningar att kommunen behöver fortsätta utveckla styrning, uppföljning och ekonomisk planering för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet. 3.3.2 Ekonomiska förutsättningar (Utdrag ur SKR:s MakroNytt 1:2026) Den globala ekonomin växer med omkring 3 procent per år framöver, vilket är något lägre än det historiska genomsnittet. För svensk konjunktur visar utfall och indikatorer tydliga tecken på att återhämtningen nu har påbörjats. BNP-tillväxten tar fart 2026 och 2027, där hushållens konsumtion utgör den starkaste drivkraften. Konjunkturuppgången gynnas av en expansiv ekonomisk politik och av att osäkerheten kring tullar minskat något. Den starkare tillväxten gör att läget på arbetsmarknaden förbättras, även om det sker med en viss fördröjning. Under ytan har olika delar av arbetsmarknaden utvecklats påtagligt olika, där det främst är tillfälligt anställda och företagare som har blivit arbetslösa medan fast anställda har ökat. Sedan slutet av 2025 har sysselsättningen stigit. Under konjunkturåterhämtningen väntas fler nya jobb genereras framöver och arbetslösheten bedöms därmed falla fram till 2028. Stigande sysselsättning och fler arbetade timmar höjer lönesumman i år, vilket gynnar skatteunderlaget som ökar med 5 procent 2026 (underliggande utveckling). Från 2027 ökar skatteunderlaget mer i linje med det historiska genomsnittet. 10 Den konjunkturåterhämtning som beskrivs i SKR:s MakroNytt innebär förbättrade förutsättningar för utvecklingen av skatteunderlaget under de kommande åren. För Färgelanda kommun innebär detta att intäktsutvecklingen på sikt kan förbättras efter några år med en mer dämpad utveckling. Samtidigt kvarstår flera strukturella utmaningar för kommunen. Demografiska förändringar, ökade kostnader inom välfärdsverksamheterna samt behov av investeringar innebär att den ekonomiska utvecklingen fortsatt ställer krav på god ekonomisk styrning och långsiktig planering. Även om konjunkturåterhämtningen förbättrar förutsättningarna för skatteintäkter innebär den därför inte i sig att kommunens ekonomiska utmaningar är lösta. Befolkningsutveckling Den demografiska utvecklingen i Färgelanda verksamheterna efter denna förändring. Prognosen kommun kommer att ställa stora krav på visar en större andel äldre och en kraftig minskning kommunens arbete med att anpassa av andelen invånare i åldersgruppen 0-19 år. Störst utmaning blir inom äldreomsorg vilket ska En utmaning blir att omfördela ekonomiska ställas i förhållande till förskola/grundskola som resurser från verksamhet för yngre åldersgrupper kommer att få vakanta tjänster som följd av den till äldreomsorg. Enligt SKR:s (Sveriges kommuner demografiska utvecklingen. För Färgelandas del blir och regioner) beräkningar kommer landets utmaningen större än för riket avseende kommuner att ställas inför utmaningen att få Förskola/grundskola i och med att den behörig personal till sina verksamheter. demografiska förändringen är större i Färgelanda än i riket. 11 Enligt framtagen prognos kommer antalet invånare i innebär en minskning med 393 invånare i Färgelanda kommun vara 5 895 år 2035, vilket förhållande till år 2025. 12 3.4 Händelser av väsentlig betydelse Kommunfullmäktige – centrala beslut under 2025 Kommunfullmäktige fattade totalt 101 beslut under året. Bland de mest betydelsefulla finns: • Överflyttning av ansvar för arbetsmarknads-, sysselsättnings- och integrationsfrågor från Kommunstyrelsen till Socialnämnden. Detta förändrar ansvarsfördelningen i organisationen och påverkar hur kommunen styr sitt arbetsmarknadsarbete. • Beslut om ny valdistriksindelning inför valet 2026, vilket är ett viktigt demokratiskt beslut som påverkar väljarnas geografiska tillhörighet. • Antagande av ny lokalförsörjningsplan (i Mål- och resursplanen) , som ska styra framtida investeringar och lokalanvändning. • Avveckling av Dalslands miljö- och energiförbund samt inrättande av en ny gemensam miljönämnd, inklusive antagande av reglemente och överenskommelser för framtida samverkan. Kommunstyrelsen – strategiska beslut och inriktningsval Under året fattades flera beslut som styr kommunens långsiktiga utveckling: • Beslut om en gemensam IT-organisation tillsammans med Åmål och Bengtsfors, med start 1 april 2025. Detta innebär en strukturell förändring som ska stärka digitalisering och effektivitet. Regionalt/Interkommunalt – större organisationsbeslut • Bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal, från och med 1 januari 2025, genom sammanslagning av NÄRF och RMB. Detta var ett stort strukturbeslut som påverkar hela kommunens beredskapsorganisation. 13 3.5 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten 3.5.1 Styrning och ledning Kommunfullmäktige antog den 2016-06-22 § 86, dnr 2015–534, nu gällande Styr- och Ledningssystem för Färgelanda kommun. Målstyrning Kommunens vision är enligt MRP 2025–2027 förutsättningar i form av ramar till nämnderna. De Färgelanda – En trygg kommun med tillväxt och prioriterade inriktningarna bygger på kommunens livskraft. vision och tanken att sträva efter demokrati, delaktighet och öppenhet samt ska vara vägledande Kommunen leds av målstyrning. Det innebär att för nämnderna i deras arbete. Kommunfullmäktige fastställer prioriterad inriktning och verksamhetsmål samt ger ekonomiska 3.5.2 Uppsiktsplikt och intern kontroll Uppsiktsplikt och intern kontroll Enligt ansvaret för att det finns en tillräcklig intern Kommunallagen 6 kapitel 1 § ska kommunstyrelsen kontroll i kommunen vilar på kommunstyrelsen, leda och samordna förvaltningen av kommunens som med utgångspunkt från nämndernas rapporter angelägenheter och ha uppsikt över övriga ska utvärdera kommunens samlade arbete med nämnders verksamhet. intern kontroll och vid behov ta initiativ till förbättringar. Arbetet med intern kontroll är därmed lagstadgat och utgör en viktig del i det systematiska Arbetet med intern kontroll är riskbaserat och ska kvalitetsarbetet. Den interna kontrollen ska bygga på en risk- och väsentlighetsanalys. utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i Nämnderna ska inför varje nytt verksamhetsår kommunens samtliga verksamheter och därmed upprätta en plan för den interna kontrollen och minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. beskriva vilka kontrollaktiviteter som ska Enligt bestämmelserna i kommunallagen är varje genomföras. nämnd skyldig att inom sitt område se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Det övergripande Uppföljning av intern kontroll Kommunstyrelsen antog 22 maj 2019 (§ 88) nuvarande Riktlinjer för intern kontroll i Färgelanda kommun. Färgelanda kommun ska ha en god intern kontroll i kommunen mot förluster eller förstörelse av dess sin verksamhet, vilket i sin tur genererar en god tillgångar, samt eliminera eller upptäcka allvarliga ekonomisk hushållning. Dessa riktlinjer syftar till att fel. Den interna kontrollen ska vara en naturlig del i säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller verksamheten och den fungerar som ett skydd mot en tillfredsställande intern kontroll, det vill säga de oberättigade misstankar för både förtroendevalda ska med en rimlig grad av säkerhet säkerställa att och tjänstemän. följande mål uppnås; Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret • Ändamålsenlig och kostnadseffektiv för en god intern kontroll. Kommunstyrelsen ska verksamhet. varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen inom eget ansvarsområde för • Rättvisande och tillförlitlig redovisning och nästkommande år. Planen antas senast under information om verksamheten. december månad. Kommunstyrelsen kan också • Säkerställa att lagar, policys, reglementen et besluta om gemensamma kontrollpunkter för c tillämpas. förvaltningen. Detta sker i samband med att Det primära syftet med intern kontroll är att kommunstyrelsen beslutar om sin egen säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen kontrollplan. Uppföljning av innevarande års interna uppfylls. Den interna kontrollen ska skydda kontrollplan sker i samband med att 14 kommunstyrelsen beslutar om plan för eget december månad. Beslutad intern kontrollplan ansvarsområde för kommande år. översänds till kommunstyrelsen. Uppföljning av Kommunstyrelsen ska i samband med innevarande års interna kontrollplan sker i samband årsredovisningen följa upp kommunens samlade med att nämnden beslutar om plan för kommande interna kontrollplan för föregående år. år. Uppföljningen översänds till kommunstyrelsen för att ingå i en samlad uppföljning av kommunens Nämnden ska varje år anta en särskild plan för totala interna kontroll som sker i samband med uppföljning av den interna kontrollen för årsredovisningen. nästkommande år. Planen antas senast under Intern kontroll 2025 Kommunstyrelsen har, i enlighet med sitt avvikelser noterades i 10 granskningar. Majoriteten uppsiktsansvar enligt kommunallagen, följt upp av avvikelserna bedöms vara av mindre karaktär, nämndernas arbete med intern kontroll under året. men resultaten visar samtidigt att det finns behov Nämnderna har fastställt internkontrollplaner och av fortsatt utveckling av rutiner, uppföljning och genomfört uppföljningar av de planerade dokumentation inom vissa områden. granskningsmomenten. Den interna kontrollen bedöms i huvudsak fungera, Totalt omfattade internkontrollplanerna 19 men är inte fullt tillräcklig då avvikelser granskningsmoment inom kommunkoncernen. Av förekommer i mer än hälften av granskningarna. dessa genomfördes 9 utan avvikelser, medan 15 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 3.6.1 God ekonomisk hushållning Bakgrund Kommunallagen anger att kommuner ska ha ”en god ekonomisk hushållning” i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Vad ska kommunen då göra? Kommunallagen sammanfattar: • ”För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning • För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning” Vad är god ekonomisk hushållning för Färgelanda kommun? God ekonomisk hushållning innebär att kommunen Färgelanda kommun fastställer varje år i mål- och förvaltar mänskliga och materiella resurser så att resursplanen finansiella mål, prioriterade en ekonomisk hållbarhet uppnås. inriktningar och verksamhetsmål. För Färgelanda kommun innebär god ekonomisk hushållning att Det innebär att kommunens verksamhet är kommunen uppfyller 100 % av de finansiella målen ändamålsenlig, av god kvalitet och kostnadseffektiv. samt minst 75 % av verksamhetsmålen som är Det innebär också att kommunen förvaltar sin antagna av kommunfullmäktige. egendom väl, har långsiktigt hållbara resultat- och investeringsnivåer samt hållbar personal- och Sammantaget bedöms Färgelanda kommun inte kompetensförsörjning. Det ställer krav på ett uppnå god ekonomisk hushållning för 2025, då de gemensamt ansvarstagande, kontinuerlig finansiella målen inte uppnås och måluppfyllelsen omprioritering och ständig förnyelse av endast är delvis uppnådd. verksamhetens innehåll och inriktning. Överskott är nödvändigt Kommunens verksamhet har inte som syfte att för det oväntade, eftersom det alltid tendera att generera vinst, men överskott är absolut inträffa. Ett nollresultat innebär dessutom att det nödvändigt för att långsiktigt kunna driva bra saknas utrymme för att exempelvis bygga en ny verksamhet. Att visa överskott på grund av tillfälliga skola när en gamla är utsliten, eftersom det är realisationsvinster eller dylikt är dock inte betydligt mycket dyrare nu än för 50 år sedan med långsiktigt hållbart satt att bygga en budget. God nya investeringar som att bygga en skola eller en ny ekonomisk hushållning är inte att förbruka sin idrottshall. förmögenhet för att täcka löpande behov, och inte Men god ekonomisk hushållning är inte bara det att finansiera driftskostnader med lån. ekonomiska resultatet. Genom att sätta mål och Det omtalade så kallade balanskravet innebär ”att riktlinjer för de olika verksamheterna och sedan klara nollan” och det ska ses som en miniminivå för följa upp dem, synliggörs vad som faktiskt görs och vad kommunen ska prestera. Noll är dock för lite vad kommunens invånare får för pengarna. av flera anledningar. Det gäller att ha beredskap 16 3.6.2 Verksamhet/måluppfyllelse Prioriterad Ansvarig nämnd Verksamhetsmål Nuläge Mått Målet anses Läget 2025-12-31 uppfyllt inriktning Färgelanda Kommunstyrelsen Ökad andel nöjda HME 75 HME (mäts När HME Ingen mätning kommun ska medarbetare (2021) vartannat år) överstiger 77 genomförd vara en attraktiv arbetsgivare Minskad sjukfrånvaro 9,6 % Sjukfrånvaro När 6,8% sjukfrånvaron understiger 8 % Målet uppnått Minskad personalom- 19 % Personal- När 16 % sättning omsättning personalomsätt- ningen Målet ej uppnått understiger 10 % Stärkta skol- Utbildningsnämnden Öka elevernas 204 Meritvärde i år 9 210 201 resultat i en måluppfyllelse inför gymnasiet trygg skolmiljö Målet ej uppnått Andel godkända elever – nationella prov - 90 % år 9 Svenska 90 % Svenska 74% Matematik 82 % Matematik 77% Engelska 78 % Engelska 94% Målet delvis uppnått Andel godkända elever – nationella prov - 90 % år 6 Svenska 90% Svenska 91% Matematik 82% Matematik 79% Engelska 78% Engelska 88% Målet delvis uppnått Andel godkända elever – nationella prov år 90 % 3 Svenska 89% Svenska 91% Matematik 86% Matematik 82% Målet delvis uppnått 17 Öka andel elever med 76% Andel elever 85 % 78% behörighet till gymna- behöriga till sieskolans yrkespro- yrkesprogram gram Målet ej uppnått Alla barn och elever Enkäten för Trygghetsenkät Fler elever svarar Ingen mätning ska uppleva en trygg trygghet och i enkäten att de genomförd skolmiljö trivsel känner sig trygga kommer gå ut till alla elever från förskolan till år 9 i slutet på april. God omsorg Kommunstyrelsen Öka antalet individer i 22 deltagare Antal deltagare Antalet deltagare 22 deltagare skrevs in med individen i verksamheten som er- skrevs in som går vidare till som går vidare under 2025, 32% (7st) fokus håller kvalitativ under 2022. anställning eller till anställning kom ut i studier eller sysselsättning efter 60% kom ut i studier eller studier med arbete. avslutad AMI-insats studier eller 5 procentenheter (anställning och arbete. utbildning) Målet är ej uppnått Socialnämnden Graden av nöjdhet 2022 års Mäts genom Graden av 88% 2025 bland kunderna på mätning Socialstyrelsens nöjdhet ska öka särskilda boenden ska nationella enkät med 1 Målet uppnått ligga över Färgelanda vad tycker de procentenhet genomsnittet i riket 81% äldre om äldre- och öka. omsorgen. (Riket 77 %) Graden av nöjdhet 2022 års Mäts genom Graden av 94% 2025 bland kunder som har mätning Socialstyrelsens nöjdhet ska öka hemtjänst ska ligga nationella enkät med 1 Målet uppnått över genomsnittet i ri- Färgelanda vad tycker de procentenhet ket och öka. 92% äldre om äldre- omsorgen. (Riket 77%) Graden av nöjdhet Ingen Mäts genom Mätning Ingen mätning bland brukare i LSS mätning gjord Socialstyrelsens genomförd 2023 genomförd verksamheten ska nationella ligga över brukarun- genomsnittet i riket dersökning och öka. avseende daglig verksamhet Ett attraktivt Kommunstyrelsen Öka utsmyckningarna Ingen mätning Andel nöjda Genomförd Ingen mätning är utförd Färgelanda att i kommunens tätorter gjord medborgare mätning av andel och det avsattes inga bo och verka i avseende nöjda medel för att jobba mot Färgelanda medborgare målet 2025. kommuns avseende attraktivitet Färgelanda kommuns attraktivitet Brukarnöjdheten inom 86 % Kundenkät på 90 % 96% myndighetsutövningen bygglov och bygganmälan Målet uppnått Kommunstyrelsen Matsvinnet ska 50 g/dag och Mäts under en Max 35 g/dag och 35 g/dag och minska portion vecka 6 ggr/år portion (skola lunchportion inom och förskola) skola, förskola och 18 Agenda 2030 Max 100 g/dag äldreomsorg ska implemen- och portion tillsammans. teras i kommu- (äldreomsorg) nens arbete 70g/dag inom äldreomsorgen Kommunstyrelsen Energiförbrukningen i 2 956 Mwh Årsförbrukning Förbrukningen 2 294 Mwh kommunens fastig- skall minska med heter skall minska 5 % per år under Målet uppnått perioden. Kommunstyrelsen Alla kommuninvånare Ingen Antal Minst 2 st. Ej genomförd, involveras i mätning finns dialogträffar med dialogträffar per kommunstyrelsen Utbildningsnämnden klimatarbetet av genom- berörda grupper nämnd förda Socialnämnden dialogträffar Målet ej uppnått Kommunstyrelsen Ingen Kontroll av det Inrättad Ingen plattform är plattform finns en plattform inrättad finns idag plattform för klimatdialog Målet ej uppnått. Kommunstyrelsen Näringslivets utsläpp Ingen Antal insatser Minst en insats Inga insatser är utförda ska minska mätning finns tillsammans med per år under 2025. Miljötillsyn av ev. näringslivet ingår dock i DMEF:s genomförda grunduppdrag vilket insatser innebär att det genomförts arbete mot målet. Kommunstyrelsen Samarbetet Ingen Antalet Minst två Inga dialogträffar är tillsammans med mätning finns dialogträffar mel- gånger/år genomförda under lantbruket inom av genom- lan kommunen, 2025 kommunens förda gröna näringar klimatomställning ska dialogträffar och övrigt öka näringsliv Ingen Antal projekt för Minst ett projekt Detta mål är uppnått mätning finns att minska under åren 2024- genom DMEF. av ev. ge- utsläpp 2026 nomförda Projekt Lokalt projekt åtgärdsarbete i Valboåns avrinningsområde är genomfört under perioden 2021-2024 och är slutrapporterat Kommunstyrelsen Kommunen ökar livs- Ingen Antal nya Minst ytterligare Inga aktiva åtgärder längden på elektronik mätning finns livslängdsökande en genomfördes 2025 Utbildningsnämnden av antal livs- åtgärder per år livslängdsökande längdsökande åtgärd/ år Socialnämnden Kommunstyrelsen Kommunen ökar Finns ingen Antal kontor/ Genomförd Fullständig inventering användandet av inventering arbetsplatser inventering ej genomförd Utbildningsnämnden cirkulära möbler gjord med cirkulära möbler och Socialnämnden inredning 19 Kommunstyrelsen Inget stadfäst Kontroll av Infört och Inget system är infört system för system för stadfäst system cirkulära cirkulära möbler för cirkulära möbler finns möbler Sammanfattning av måluppfyllelsen Kommunfullmäktiges styrning utgår från fem prioriterade inriktningar som konkretiseras genom 19 verksamhetsmål och följs upp med totalt 26 mått. Uppföljningen för året visar att 8 mått (35%) har uppnåtts, 3 mått är delvis uppnådda och 12 mått inte har uppnåtts. För 3 mått har uppföljning inte kunnat genomföras under året. Samtidigt visar uppföljningen att utvecklingen inom flera områden är positiv. Inom arbetsgivarområdet har sjukfrånvaron minskat jämfört med föregående år och ligger på en nivå som är låg även i jämförelse med andra kommuner. Detta indikerar ett fortsatt positivt arbete inom arbetsmiljöområdet och är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare. Även inom skolområdet syns en positiv utveckling. Även om vissa mål endast bedöms vara delvis uppnådda visar resultaten en förbättring jämfört med föregående år. Inom vård och omsorg redovisas goda resultat när det gäller brukarnöjdhet, där målen uppnås i flera delar av verksamheten. Även inom delar av hållbarhetsarbetet uppnås uppsatta mål, exempelvis när det gäller minskat matsvinn och minskad energianvändning. Samtidigt visar uppföljningen att flera utvecklingsmål inte har uppnåtts under året. I flera fall beror detta på att planerade åtgärder ännu inte har genomförts eller att arbetet befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede. Detta gäller särskilt vissa mål inom Agenda 2030-området samt mål som kräver nya arbetssätt, samverkan eller utveckling av system och strukturer. Uppföljningen visar också att det finns mål där mätning inte har kunnat genomföras under året. Detta pekar på ett behov av att fortsätta utveckla kommunens uppföljningssystem och säkerställa att indikatorer och mått är möjliga att följa upp på ett ändamålsenligt sätt. Sammantaget visar uppföljningen att kommunen har en delvis uppfylld måluppfyllelse, där flera verksamhetsområden utvecklas positivt samtidigt som genomförandet inom andra områden behöver stärkas. Resultaten visar på behov av fortsatt fokus på styrning, uppföljning och genomförande för att nå en högre måluppfyllelse framgent. 20 3.6.3 Finansiell analys Modell för finansiell analys För att beskriva och analysera kommunens över den finansiella utvecklingen, av lång- ekonomiska läge används en modell som är respektive kortsiktig betalningsberedskap och framtagen av Kommunforskning i Väst (Kfi) vid betalningskapacitet samt av riskförhållande. Göteborgs universitet. Den bygger på fyra Målsättningen är att med modellens hjälp finansiella aspekter: kunna identifiera eventuella finansiella problem och klargöra om kommunen har en god • resultat ekonomisk hushållning eller ej. Varje • kapacitet perspektiv inleds med en översiktlig analys av • risk hela kommunkoncernens (kommunen och dess bolag) finansiella ställning för att sedan mer • kontroll djupgående analysera kommunen. Modellen omfattar en genomgång av kontroll 3.6.3.1 Resultat Kommunkoncernen 2025 års resultat för kommunkoncernen är ett föregående år. Förbättringen förklaras främst av att svagt positivt resultat. Kommunkoncernens resultat föregående års resultat belastades av större uppgår till 0,5 mnkr. Med utgångspunkt i engångsposter, samtidigt som genomförda kommunens resultat om 0,7 mnkr och Valbohem kostnadsanpassningar haft effekt. Trots detta AB:s resultat om –1,6 mnkr skulle det summerade kvarstår en ansträngd ekonomisk situation, där utfallet uppgå till –0,9 mnkr. Att koncernens ökade räntekostnader och en stigande vakansgrad resultat ändå är positivt förklaras av fortsatt påverkar bolagets resultat negativt. koncernmässiga elimineringar samt effekter av Bolagen beskrivs mer utförligt i årsredovisningens rättelsen av den finansiella leasingen av Särskilt avsnitt för verksamhetsberättelser. Nedanstående boende, där tidigare fel har justerats. resultat för koncernen är efter genomförda Valbohem AB redovisar fortsatt ett negativt koncerninterna elimineringar. resultat, men underskottet är väsentligt lägre än Resultat Mnkr 2025 2024 2023 2022 Kommunkoncernen (sammanställd) 0,5 -75,4 12,8 29,6 Färgelanda kommun 0,7 -23,5 16,4 30,7 Valbohem AB -1,6 -51,9 -3,6 -1,1 Färgelanda Vatten AB 0 0 0 0,0 ekonomisk situation med begränsat Kommunkoncernens investeringar uppgick till 28,5 handlingsutrymme. Kombinationen av låga mnkr, vilket är en påtagligt lägre nivå än föregående resultatnivåer och ett ökat investeringsbehov år (35,7 2024). Den låga investeringsnivån speglar innebär att den finansiella ställningen riskerar att inte de långsiktiga behov som finns, utan indikerar försvagas ytterligare om inte åtgärder vidtas. snarare ett uppdämt investeringsbehov. Givet de strukturella utmaningar som kommunen står inför Den sammanvägda bilden av resultatet för bedöms investeringsnivån behöva öka väsentligt kommunkoncernen är en koncern med stora fram till 2035. utmaningar och det avser kommunen och Valbohem AB. Samtidigt visar koncernens samlade resultat på en 21 Investeringar mnkr 40,0 2025 2024 2023 2022 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Färgelanda kommun Valbohem AB Färgelanda Vatten AB Kommunen Årets resultat Kommunens resultat 2025 blev 0,7 mnkr, vilket är Den mycket stora utmaningen för det kommande 11,5 mnkr sämre än budgeterad nivå. Resultatet budgetarbetet blir att omhänderta underskottet förklaras till största delen av följande avvikelser som redovisas för nämnder och styrelser. Under gentemot budgeterad nivå: hösten 2025 påbörjade man detta arbete men kommunen kommer få full effekt först under 2027. • Nämnder/styrelser -21,7 mnkr Det kvarstår att utmaningarna är mycket stora • Minskade pensionskostnader +5,6 mnkr även inför framtiden. • Ej disponerade medel till personalomkostnader mm +1,3 mnkr • Minskade skatteintäkter och generella statsbidrag -3,1 mnkr • Finansiella intäkter +4,8 mnkr • Finansiella kostnader +1,7 mnkr Mnkr 35 30,7 Finansiellt mål 25 16,4 15 13 13 14 15 14 14 3,3 5 0,7 -5 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 2 2 2 2 2 2 0 1 2 3 4 5 -15 -10,6 -25 ÅR -23,5 22 Kommunallagen är mycket tydlig avseende vad som krafttag kring underskottet som man sett en tid gäller om det i delårsbokslutet prognostiseras ett tillbaka. Och framför allt började man processen negativt resultat. Kommunallagen anger att om det kring personalkostnader inom utbildningsnämnden. uppstår ett negativt resultat ska det regleras under de För att klara dessa åtgärder är det av stor vikt att närmast följande tre åren. Beslutet bör fattas snarast ställa budget i förhållande till önskade verksamhets- efter det att ett negativt resultat konstaterats, dock bör och kvalitetsmål. Om inte uppställda mål kan åtgärdsplanen antas senast vid påföljande uppnås med budgeterade medel måste målen ses fullmäktigesammanträde efter att delårsrapporten över alternativt att öka budgetanslagen. behandlats i fullmäktige. Under senare delen av 2025 tog kommunen ett Budgetavvikelse per nämnd: Budget Utfall Avvikelse Nämnd Avvikelse mnkr mnkr mnkr Kommunfullmäktige 2,9 2,5 0,3 +10,8 % Utbildningsnämnd 198,4 212,4 -14,1 - 7,1 % Socialnämnd 180,5 205,8 -25,3 -14 % Kommunstyrelsen 87,6 70,2 17,3 +19,8 % Totalt 469,4 490,9 -21,8 -4,6% Den totala budgetavvikelsen för nämnderna uppgår till – 4,6 % Kommunstyrelsens överskott med 17,3 mnkr. En utförligare beskrivning av respektive nämnds Överskottet förklaras bl.a. av försäljning av verksamhet för 2025 finns beskrivit i respektive fastighet samt vakanta tjänster. nämnds årsberättelse som inte bifogas detta årsbokslut utan tillhandahålls av respektive nämnd. Socialnämndens underskott, 25,3 mnkr, berör Det svaga resultatet för 2025 innebär begränsade samtliga verksamheter inom nämnden med tonvikt förutsättningar att hantera både framtida på äldreomsorgen som står för mer än 50 % av verksamhetsbehov och en högre investeringsnivå, underskottet. vilket ställer krav på att den långsiktiga ekonomiska Utbildningsnämndens underskott, 14,1 mnkr, berör hållbarheten säkerställs. Arbetet med kommande även den nämnden samtliga verksamheter förutom budgetarbete kommer därför att fokuseras på att vuxenutbildning, gymnasieskolan och förskolan. de finansiella målen resultat och soliditet. Dessa Några av anledningarna till underskottet är små finansiella mål kommer att vara genomsnittliga per enheter med höga fasta kostnader samt ökade år för perioden 2023-2035 och de finansiella behov av särskilt stöd. målens nivåer kommer därmed att styra den investeringsnivå som är möjlig utan att försämra grundekonomin ytterligare. 23 Skatteutveckling Kommunalskatten är hög i Färgelanda jämfört med Därmed är skatteredskapet en mindre användbar andra kommuner. resurs än i kommuner som har en låg skattesats. Kommunalskatt % 2025 2024 2023 2022 Färgelanda kommun 22,91 22,91 22,91 22,91 Fyrbodal 22,46 22,47 22,47 22,48 Västra Götalands kommuner 21,79 21,82 21,81 21,78 Rikets kommuner 20,71 20,70 20,67 20,67 Årets investeringar Investeringsanslaget för 2025 uppgick till 22, mnkr Budgetarbetet har utvecklats under året, men det men den samlade investeringsvolymen uppgick finns fortsatt behov av att stärka enbart till 5,5 mnkr. En mycket låg andel av planeringsprocessen. Arbetet behöver i högre grad budgeterade investeringar förbrukas respektive år möjliggöra en långsiktig planering av investeringar (19-55 %). Bland landets kommuner är en över en tioårsperiod, kopplat till en hållbar förbrukning på mellan 80-90 % vanlig vilket innebär genomsnittlig resultatnivå. Samtidigt behöver detta att Färgelanda ligger på en mycket låg nivå. Denna ställas i relation till de driftkostnadsnivåer som låga nivå är inte bra i och med att verksamheten krävs för att verksamheten ska kunna upprätthålla behöver ändamålsenliga anläggningar. en ändamålsenlig kvalitet. 30 Mnkr Nettoinvesteringar 25 20 Budget 15 11 10 10 7,5 7,7 5,5 5 3,7 0 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Under året har investeringar för 1,3 mnkr genomförts avseende asfalteringar, sopkärl och oljeavskiljare. Övriga investeringar uppgift till 1,2 mnkr. Fastighetsinvesteringar för 2,9 mnkr (bl.a. Ytskikt och golv samt dörrstängare och låssystem). 24 3.6.3.2 Kapacitet Kommunkoncernen Kommunkoncernens soliditet har förbättrats Utifrån bolagens och kommunens kommande jämfört med 2024 och uppgår till 24,4 procent för investerings- och resultatnivåer måste den 2025. För kommunen uppgår soliditeten till 32,8 planerade soliditetsnivån ligga på en långsiktigt procent. hållbar nivå. Soliditet % 2025 2024 2023 2022 Kommunkoncernen (sammanställd) 24,4 21,9 21,7 20,4 Färgelanda kommun 32,8 31,4 33,9 31,7 Valbohem AB 12,5 13,9 5,2 6,1 Färgelanda Vatten AB 7,2 7,8 3,9 4,5 kommunen såsom ägare att få tillskjuta medel om En viktig parameter för att avläsa koncernens bolagen får finansiella svårigheter. långsiktiga kapacitet är att se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten påverkas av en förändrad Resultatnivån i kommunkoncernen är inte tillräcklig balansomslutning samt hur resultatet utvecklas för att finansiera framtida investeringsbehov utan över tiden. ökad upplåning. För att stärka den finansiella kapaciteten krävs därför en varaktig förbättring av Det är av stor vikt att de olika bolagen som ingår i resultatnivån, särskilt inom kommunen och kommunkoncernen har en soliditet som följer Valbohem AB. ägardirektivens intentioner. I annat fall riskerar Kommunen Soliditet och skuldsättningsgrad En viktig parameter för att avläsa kommunens då soliditeten uppgick till 31,4 procent. långsiktiga kapacitet är att se på utvecklingen av det Sammantaget visar utvecklingen att resultatnivån finansiella handlingsutrymmet. Detta mäts genom behöver vara högre för att soliditeten ska kunna soliditet. stärkas över tid och närma sig kommunens Soliditeten anger hur stor del av kommunens finansiella mål om minst 35 procent. tillgångar som finansieras med eget kapital. Ju högre Den del av tillgångarna som finansieras med soliditet kommunen har, desto lägre är främmande kapital benämns skuldsättningsgrad och skuldsättningen. Hur soliditeten utvecklas beror är soliditetens motsats. För 2025 har kommunen därmed på två faktorer: det årliga resultatet och långfristiga skulder på 142 mnkr (varav 105 mnkr förändringen av tillgångarna. Vid en finansiell analys avser leasing av äldreboende). Kommunen har även är det soliditetens förändring som är av intresse, kortfristiga skulder (till exempel inte dess storlek. leverantörsskulder) och avsättningar. Den aktuella Kommunens soliditet uppgår till 32,8 procent, skuldsättningsgraden är nästan oförändrad mot vilket är en liten ökning jämfört med föregående år föregående år på 65,3%. 3.6.3.3 Risk och kontroll Kommunkoncernen En god ekonomisk hushållning innebär att kan betala sina löpande utgifter utan att behöva koncernen under ett kort och medellångt låna kortsiktigt. perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för Ett mått som visar den kortsiktiga att möta finansiella problem. Koncernen bör betalningsförmågan är kassalikviditeten. upprätthålla en sådan betalningsförmåga att man Koncernen redovisade 2025 en kassalikviditet på 25 70,8 % vilket är en bättre nivå än föregående år. fortsatt behov av underhållsåtgärder och Valbohem AB uppvisar en svag kassalikviditet anpassning av fastighetsbeståndet till ett ansträngt jämfört med övriga delar av kommunkoncernen. kassaflöde. Detta förklaras främst av bolagets höga Sammantaget innebär detta en begränsad kortsiktig skuldsättning i kombination med ökade betalningsberedskap i bolaget. räntekostnader samt en stigande vakansgrad som påverkar intäkterna negativt. Därtill bidrar ett . Kassalikviditet % 2025 2024 2023 2022 Kommunkoncernen 70,8 56,4 79,3 72,3 En av de större riskerna för koncernen är Utöver de bokförda likvida medlen fanns vid årets ränteutvecklingen avseende kommunkoncernens slut en outnyttjad checkkredit på 11 mnkr för låneskulden som för 2025 uppgår till 250 mnkr. koncernen. 180 Färgelanda kommun Långfristiga lån Valbohem AB 160 Färgelanda Vatten AB rk n140 m 120 100 80 60 40 20 0 2022 2023 2024 År 2025 Det är fortsatt av stor vikt att kommunen och koncernen. bolagen har en genomtänkt räntestrategi för att Den samlade bedömningen är att risknivån i hantera effekterna av förändrade räntenivåer. De kommunkoncernen är förhöjd men inte akut. ränteuppgångar som skett har tydliggjort Samtidigt är det angeläget att låneskulden inte ökar koncernens känslighet för ökade ytterligare, särskilt i Valbohem AB, där såväl finansieringskostnader. resultatnivå som kassaflöde är ansträngt. Detta Genom en aktiv och samordnad styrning av ställer krav på fortsatt återhållsamhet i investeringar och resultat behöver investeringar och en tydlig prioritering av åtgärder skuldutvecklingen begränsas för att motverka att som stärker den finansiella ställningen. räntekostnaderna blir en alltför stor belastning på 26 Kommunen Finansiella mål God ekonomisk hushållning innehåller två finansiella mål för Färgelanda kommun: • För att klara balanskravet samt uppnå en långsiktigt sund ekonomi ska resultatet uppgå till 2,0 - 4,0 procent av totala skatteintäkter och statsbidrag. • För att ha en tillräcklig stabilitet och förmåga att motstå förluster är målsättningen att soliditeten årligen ska öka och på sikt uppgå till minst 35 procent. Finansiellt mål Resultat: I och med att resultatet för 2025 blev 0,7 mnkr så målet. Det genomsnittliga resultatet för perioden uppnås ej detta resultatmål. Även ur ett historiskt 2021-2025 uppgår till +5,5 mnkr vilket motsvarar perspektiv har resultatet avviket från det finansiella 1,2 % av skatter och statsbidrag. Avstämning finansiellt mål - Resultatnivå mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Budgeterat resultat 2-4 % 12,2 14 15 14 13 motsvarar följande mnkr Redovisat resultat 0,7 -23,5 16,4 30,7 3,3 Genomsnittligt resultat år 5,52 2021-2025 Resultatet motsvarar % av 0,1% -4,8% 3,3% 6,6% 0,8% skatter och statsbidrag Genomsnittligt resultat år 1,2% 2021-2025 % av skatter och statsbidrag bedriva en verksamhet utifrån kommunens Det är av stor vikt att de finansiella målen uppnås intentioner att verksamhet är ändamålsenlig, av god under den kommande planperioden. Det är av kvalitet och kostnadseffektiv. avgörande betydelse för att kommunen ska kunna Finansiellt mål Soliditet: över tid. Årets soliditet är 32,8 % och har därmed ökat något i förhållande till 2024. Mot bakgrund av För perioden 2021 - 2025 uppnår den kommunens resultat för 2025 och de betydande genomsnittliga soliditetsnivån till 31,3 % vilket är en ekonomiska utmaningarna framåt är det avgörande låg nivå men bättre än föregående år. att det påbörjade arbetet fullföljs och vidareutvecklas för att möjliggöra måluppfyllelse Avstämning finansiellt mål – Soliditetsnivå % % 2025 2024 2023 2022 2021 Finansiellt mål 35 35 35 35 35 Redovisat resultat 32,8 31,4 33,9 31,7 26,7 Genomsnittlig soliditet år 31,3 2021 - 2025 Soliditets- och resultatnivå ska vara en del av styrningen av budgeterad investeringsnivå utifrån en långsiktigt god ekonomisk hushållning. 27 Likviditet och intern kontroll En förutsättning för att kommunallagens likviditet samt att kommunfullmäktiges beslut om bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska internkontroll efterlevs. kunna uppnås är att kommunen har en balanserad Likviditet Likviditeten beskriver kommunens kortsiktiga innebär det att omsättningstillgångarna är lika stora betalningsförmåga. Den kan visas som som de kortfristiga skulderna. Ju lägre tal, desto omsättningstillgångar i relation till kortfristiga större är risken att likviditetsbrist uppstår. skulder, kassalikviditet. Om måttet är 100 % Kassalikviditet, kommunen 2025 2024 2023 2022 Kassalikviditet, % 89,1 82,1 111,3 98,8 Intern kontroll internkontrollplaner. Totalt omfattade planerna 19 Det primära syftet med intern kontroll är att granskningsmoment, varav 9 genomfördes utan säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen avvikelser. Avvikelser noterades i 10 granskningar, uppfylls. Den interna kontrollen ska skydda där merparten bedöms vara av mindre karaktär. kommunen mot förluster eller förstörelse av dess Sammantaget bedöms den interna kontrollen tillgångar, samt eliminera eller upptäcka allvarliga fungera, men resultaten visar att det finns behov av fel. fortsatt utveckling av rutiner och uppföljning inom vissa områden. För att genomföra den interna kontrollen ska respektive nämnd utarbeta en internkontrollplan De kommunala bolagen Valbohem AB samt Färgelanda Vatten AB har internkontrollplaner för för sin verksamhet och sammanställa den för 2025. Utfallet av internkontroll 2025 för Valbohem respektive år. AB visar att det finns åtgärder att göra för att Alla nämnder har haft en antagen kontrollplan för planerna ska vara uppfyllda. Utfallet av 2025.Internkontrollen har följts upp i enlighet med internkontrollen för Färgelanda Vatten AB är kommunstyrelsens uppsiktsansvar enligt positiv och kontrollen fungerar väl. kommunallagen. Nämnderna har under året genomfört kontroller enligt sina fastställda Borgensåtagande och skuldsättning När en kommun ska bedömas ur ett riskperspektiv Kommunen har en låneskuld som uppgår till 27,3 är det viktigt att se vilka borgensåtaganden som mnkr. Av dessa lån är 25,9 mnkr upptagna hos finns. Färgelanda kommun har borgensåtagande per Kommuninvest i Sverige AB och 4,4 mnkr är 2025-12-31 på 265 mnkr och allt avser borgen för upptagna hos Dalslands Sparbank efter upphandling. kommunens bolag. I och med att borgensåtagandena enbart avser kommunens bolag Vid sidan av dessa åtaganden har kommunen utgör dessa borgensåtaganden inte en större risk i tecknat en solidarisk borgen för Kommuninvests och med att kommunen äger bolagen till 100 % och skulder. Kommunens andel av dessa skulder är där ingår den eventuella risken. 0,6%. 28 3.6.3.4 Sammanfattning finansiell analys Den sammanfattande bilden av Färgelanda signalerar att det kommer att krävas en mycket kommun, utifrån ett finansiellt perspektiv, är en aktiv styrning för att skapa en god sund ekonomi kommun med fortsatt stora ekonomiska som klarar de framtida utmaningarna som utmaningar inför framtiden. Detta avspeglas bland kommunen står inför. annat i det svaga resultatet för 2025 och med stort Under rubriken ”risk och kontroll” beskrivs bl a negativt resultat för 2024. De historiska resultaten kommunens arbete med intern kontroll. I den längre tillbaka har uppnått positiva resultat med senast sammanställda internkontrollen hjälp av tillfälliga statsbidrag mm vilket innebär att i framkommer att det finns flera grunden var det även dåliga resultat dessa år. internkontrollmoment som inte är genomförda För perioden 2021 - 2025 var det genomsnittliga eller som ger ett mindre tillfredställande resultat. resultatet 5,52 mnkr och kommunens finansiella Däremot är en del av resultaten bättre än för 2024 mål, att resultatet ska uppgå till 2-4 % av skatter även om de inte helt kommer upp till grön nivå för och avgifter, hamnade på 1,2 % i genomsnitt för 2025. Det är av stor vikt att arbetet med intern samma period. kontroll fortsätter att utvecklas och att man arbetar lika över hela kommunen. Det finns många delar i den finansiella analysen som 3.6.4 Balanskravsresultat Uppfyllt balanskravet även i år Enligt kommunallagens balanskrav måste Balanskravsresultatet uppgår till 0 mnkr efter kommunen ha sin ekonomi i balans och varje disposition av resultatutjämningsreserven (RUR), räkenskapsår redovisa högre intäkter än kostnader vilket innebär att balanskravet är uppfyllt. Det efter att realisationsvinster har räknats bort. Ett underliggande resultatet före disposition av RUR positivt resultat krävs för att säkra det egna uppgår dock till -10,8 mnkr. kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Balanskravsutredning (mnkr) 2025 2024 2023 2022 Årets resultat enligt resultaträkning 0,7 -23,5 16,4 30,7 Samtliga realisationsvinster -11,5 -0,2 Realisationsvinst enligt undantagsmöjlighet Realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet Oraliserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjustering -10,8 -23,5 16,2 30,7 Reservering till (RUR) -11,3 -26,1 Disponering från RUR 10,8 23,5 Årets balanskravsresultat 0 0 4,9 4,6 Resultatutjämningsreserv Färgelanda kommun har ett, av fullmäktige antaget, regelverk för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Avsikten med regelverket är att uttag från RUR får ske för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur, för att tillfälligt kunna dämpa effekterna och få tid till anpassning. 29 Överordnat är dock alltid kravet på en god ekonomisk hushållning. Det som styr när RUR får disponeras är vad som anges i kommunallagen samt kommunens egna ramverk. Kommunallagen (2017:725) beskriver en grund för använda RUR är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. En disponering av RUR innebär att tidigare upparbetade överskott används för att utjämna resultatet över tid. Det förändrar dock inte kommunens underliggande kostnads- och intäktsstruktur. Bedömningen är att kriterierna för att disponera RUR är uppfyllda då skatteunderlagets utveckling understiger det historiska genomsnittet. Ingående RUR uppgick till 17,9 mnkr. Efter 2025 års disponering uppgår reserven till 7,1 mnkr. 3.6.5 Sammantagen bedömning av resultat och effekter av verksamheten Kommunen. Den sammantagna bedömningen är att Färgelanda kommun bedriver verksamhet med en ej godtagbar kvalitetsnivå och en kostnadsnivå som är alltför hög. Samtliga nämnder står inför utmaningen att anpassa nettodriftkostnaderna efter invånarnas behov och en förändrad demografisk struktur. Kommunen står fram till 2035 inför ett ökat investeringsbehov. För att möta detta krävs att det finansiella målet för resultat uppgår till i genomsnitt minst 10 mnkr per år. Kommunkoncernen Kommunkoncernen uppvisar sammantaget en finansiell situation där den underliggande ekonomin behöver stärkas. Koncernen består av Färgelanda kommun, Valbohem AB och Färgelanda Vatten AB. Utmaningarna är främst kopplade till Färgelanda kommun och Valbohem AB, medan Färgelanda Vatten AB bedöms ha en stabil ekonomisk grund. Det samlade resultatet för 2025 är svagt, men visar en förbättring jämfört med föregående år. För att möta framtida investeringsbehov behöver koncernens finansiella kapacitet stärkas genom att uppnå stabila och tillräckligt höga resultatnivåer över tid. 30 3.7 Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Antalet anställda har minskat under 2025 Personalomsättningen bland tillsvidareanställda jämfört med föregående år. Minskningen avser har ökat jämfört med föregående år och ligger främst visstidsanställningar, medan fortsatt över jämförbara nivåer (rikets förändringen bland tillsvidareanställda är mer kommuner uppgick till 10 procent år 2024 begränsad. enligt Kolada) . Personalrörligheten har därmed varit hög under året, vilket löpande Antalet årsarbetare, som speglar den samlade påverkat personalstrukturen. arbetade tiden under hela kalenderåret, är i stort sett oförändrat. Skillnaden mellan På sektorsnivå varierar personalomsättningen, utvecklingen av antalet anställda och antalet där Kommunledningskontoret uppvisar högst årsarbetare förklaras av att måtten avser olika nivå, följt av Omsorg samt Barn och Utbildning. tidsdimensioner. Antalet anställda redovisar Tillsammans visar nyckeltalen en minskning i bemanningssituationen vid årets slut, medan antalet anställda vid årets slut, samtidigt som årsarbetare påverkas av den totala den samlade arbetsvolymen varit relativt stabil arbetsvolymen över året. och personalrörligheten under året varit hög. Antal anställda Antal Sysselsättningsgrupp 2025 2024 2023 2022 anställda Månadsanställda Tillsvidare 457 467 456 442 Månadsanställda Visstid 49 72 57 55 Månadsanställda Totalt 506 539 513 497 Tabellen visar fördelningen av månadsanställda den 31 december uppdelat på tillsvidareanställda och visstidsanställda under åren 2022 - 2025. Antal årsarbetare Antal Sysselsättningsgrupp 2025 2024 2023 2022 årsarbetare Månadsanställda Tillsvidare 422 422 414 405 Månadsanställda Visstid 48 57 44 47 Månadsanställda Totalt 470 479 459 452 Tabellen visar antalet månadsanställda årsarbetare i heltider beräknat på arbetad tid för året dividerat med heltidsarbetsmått om 1980 timmar/år under åren 2022 - 2025. 31 Personalomsättning 2025 2024 2023 Totalt 16% 13,5% Kommunalledningskontoret 26,9% 21,1% Sektor Omsorg 16,6% 18,0% Sektor Barn & Utbildning 15,6% 8,1% Sektor Samhällsutveckling 10,3% 10,7% Tabellen visar personalomsättning för tillsvidareanställd personal och inkluderar samtliga externa avgångar inklusive uppsägningar och pensionsavgångar. Beräkning av personalomsättning görs genom att fördela antal avslut med antalet tillsvidareanställningar totalt. 32 3.7.1 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat under 2025 Sjukfrånvaron uppvisar variation mellan olika jämfört med föregående år. Minskningen innebär en grupper. Kvinnor har, i likhet med nationella fortsatt nedåtgående utveckling i relation till de mönster, en högre sjukfrånvaro än män. senaste åren. Såväl kortare som längre Skillnader mellan åldersgrupper kvarstår. Vid frånvaroperioder uppvisar lägre nivåer jämfört med tolkning av skillnader mellan köns- och föregående år. Även andelen sjukfrånvaro från dag åldersgrupper bör beaktas att gruppernas 60 har minskat. storlek varierar, vilket innebär att förändringar Vid jämförelse med rikets kommuner framgår att kan få olika genomslag i statistiken. sjukfrånvaron i Färgelanda kommun uppgår till 6,8 Under 2025 har kommunen infört Adato som procent, vilket understiger medianvärdet för rikets rehabsystem. Systemet har skapat förbättrade kommuner om 7,5 procent (Kolada). förutsättningar för ett mer systematiskt arbete med För 2025 har kommunen jämfört sitt sjuktal sjukfrånvaro och rehabilitering genom ökad med de kommuner i Fyrbodal som besvarat vår struktur, bevakning och uppföljning. Vid uppföljning förfrågan (Strömstad, Åmål, Lysekil och Orust). på övergripande nivå kan konstateras att Jämförelsen visar att Färgelanda har lägst total förutsättningarna för ett kontinuerligt och sjukfrånvaro av samtliga deltagande kommuner. strukturerat arbete med frånvarofrågor har stärkts. Även andelen långtidssjukfrånvaro (dag 60 och Sammantaget visar nyckeltalen en positiv utveckling framåt) är lägst i jämförelsen. av sjukfrånvaron under 2025. Då sjukfrånvaro påverkas av flera samverkande faktorer är det av betydelse att följa utvecklingen över tid. Sjuktal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Total 6,8% 8,2% 9,1% 9,6% 8,3% 8% sjukfrånvaro Sjukfrånvaro från 44,9% 51,8% 50,2% 48,7% 42,8% 38,4% dag 60 Sjukfrånvaro dag 3,4% 3,6% 3,9% 4,3% 4,1% 4,2% 1-14 Sjukfrånvaro dag 3,5% 4,8% 5,0% 5,0% 3,9% 3,6% 15 och uppåt Sjukfrånvaro 7,9% 8,6% 9,6% 9,9% 8,8% 8,2% kvinnor Sjukfrånvaro män 5,8% 6% 6,4% 7,9% 6% 7,3% Sjukfrånvaro 29 6,1% 6,4% 7,1% 7,2% 8,5% 6,6% år eller yngre Sjukfrånvaro 30– 5,9% 6,8% 8,5% 10,0% 8,4% 7,7% 49 år Sjukfrånvaro 50 7,9% 8,4% 10,1% 9,8% 8,2% 8,9% år eller äldre Tabellen visar sjukfrånvaron i Färgelanda kommun. Med detta menas antal sjukfrånvarotimmar fördelat på antal budgeterade arbetstimmar. Statistiken är framtagen för hela 2025 och jämförs mot tidigare år. Timanställda är exkluderade i statistiken. 33 3.8 Förväntad utveckling Färgelanda kommun står inför en tydlig kärnverksamheterna. demografisk omställning under kommande För att möta utvecklingen krävs tydlig tioårsperiod. Andelen äldre invånare ökar styrning, prioriteringar och ett gemensamt samtidigt som antalet barn och unga minskar. Detta innebär en successiv förskjutning av ansvarstagande i hela organisationen. behovet av kommunala tjänster, där efterfrågan Effektiv resursanvändning, ökad samverkan på äldreomsorg förväntas öka samtidigt som och fortsatt utveckling av arbetssätt och elevunderlaget minskar. Förändringen ställer innovation blir centrala faktorer. krav på anpassning av både verksamhetsinnehåll Kompetensförsörjningen är en särskilt kritisk och resursfördelning. fråga. Kommunen behöver arbeta Utmaningarna inom välfärden förstärks av systematiskt och långsiktigt med att att andelen personer i arbetsför ålder attrahera, utveckla och behålla minskar. Det påverkar såväl möjligheten att medarbetare. En hållbar och attraktiv bemanna verksamheterna som utvecklingen arbetsgivarroll är avgörande för att klara av skatteunderlaget. Kommunen behöver framtidens uppdrag. därför fatta strategiska beslut som säkerställer långsiktig ekonomisk hållbarhet och samtidigt värnar kvaliteten i Kommunens ekonomi på sikt Landets kommuner står inför en fortsatt ökat demografiskt tryck som medför ökade kostnader. Detta ställer höga krav på framförhållning, ekonomisk disciplin och en väl fungerande styrning. För att hantera utvecklingen arbetar Färgelanda kommun med långsiktigt fastställda finansiella mål som är styrande för perioden 2023–2035. Planeringen utgår från ett flerårigt perspektiv med sikte mot 2030- talet, där ekonomisk hållbarhet är en grundläggande förutsättning för verksamhetens utveckling. Den mest påtagliga utmaningen under perioden 2026– 2030 är att upprätthålla de finansiella målen samtidigt som investeringsbehoven är höga. En hög investeringstakt påverkar kommunens likviditet, låneskuld och framtida kapitalkostnader, vilket i sin tur begränsar utrymmet för den löpande driften. Det krävs därför en kontinuerlig avvägning mellan resultatnivå, investeringsvolym och verksamhetens långsiktiga bärkraft. De ekonomiska förutsättningarna medför även behov av att löpande pröva såväl kostnadsnivå som kvalitet i verksamheterna. Färgelanda kommunkoncern står inför betydande investeringsåtaganden, både i form av reinvesteringar och åtgärder kopplade till den demografiska utvecklingen. En strukturerad prioritering och tydlig ekonomisk styrning är avgörande för att säkerställa en hållbar utveckling över tid. 34 4 Drift- och investeringsredovisning 4.1 Driftredovisning (verksamheten) Belopp i tkr Netto Kostnad Intäkt Netto Budget Periodens 2024 2025 2025 Avvikelse Nämnd/Sektor Kommunfullmäktige -2 829 -2 544 0 -2 544 -2 853 309 Kommunstyrelse och Stab -58 288 -72 580 11 168 -61 412 -67 078 5 666 Avdelning samhällsutveckling -53 141 -109 609 100 778 -8 831 -20 494 11 663 Utbildningsnämnden -191 338 -235 825 23 397 -212 428 -198 363 -14 065 Socialnämnden -187 712 -248 506 42 667 -205 839 -180 542 -25 297 Summa verksamheten -493 308 -669 064 178 010 -491 054 -469 330 -21 724 Finansiering -19 089 -110 466 103 236 -7 230 -14 054 6824 - Arbetsgivaravgifter m.m. -71 415 -72 683 0 -72 683 -73 476 793 - Pensionskostnader -50 003 -35 284 0 -35 284 -40 848 5 564 - Personalomkostnadspåslag (PO) 103 627 0 98 770 98 770 96 810 1 960 - Internränta 3 589 0 3 666 3 666 3 460 206 - Övrigt 4 887 -2 499 800 -1 699 0 -1 699 Summa efter finansiering -512 397 -779 530 281 246 -498 284 -483 384 -14 900 Skatteintäkter, generella 488 711 0 496 080 496 080 499 203 -3 123 statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter 3 200 0 5 358 5 358 550 4 808 Finansiella kostnader -2 978 -2 461 0 -2461 -4 209 1 748 TOTALT -23 464 -281 991 782 684 693 12 160 -11 467 Driftredovisningen visar verksamheternas resursför brukning och avvikelser i förhållande till driftbudget. I nämnders/styrelsers redovisning ingår kommuninterna poster. För kommentarer om avvikelser och om årets verksamheter hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. 35 Flödesschema för drift och investeringar 36 4.2 Investeringsredovisning (netto) Netto Budget Avvikelse Grundram KS- varav 1 345 2 273 928 • 8214 - Möbler Hillingsäter (Kommunhus) 65 66 1 • 8421 - Värmeskåp 43 42 -1 • 8430 - Mopptvättmaskin 62 -62 • 8453 - Byggställning 76 76 • 8232 - Datorer 2025 269 300 31 • 8465 - Billift 42 42 • 8470 - Båtbrygga Sundsbron 0 450 450 -varav taxefinansierad verksamhet • 8452 - Oljeavskiljare ÅVC Stigen 380 100 -280 • 8478 - Asfaltering ÅVS 200 200 • 8480 - Sopkärl 228 228 • 8461 - Anslutningsavgift Färgelanda Prästgård 1:77 -422 422 • 8420 - Fjärrvärmeanslutning 402 -402 Övriga investeringar 1 242 9 350 8 108 • 8215 - It digitalisering 0 2 500 2 500 • 8216 - Upprustning Beredskapen 0 200 200 • 8300 - Grundram UN 8 800 792 • 8334 - BoU, IKT-plan 2025 415 470 55 • 8401 - Förstudie Ödeborgs skola-förskola 431 1 500 1 069 • 8402 - Förstudie Högsäters skola (underhållsplan) 0 500 500 • 8403 - Förstudie Högsäters förskola (underhållsplan) 0 1 000 1 000 • 8404 - Förstudie Ödeborgs skola 1920 renovering 0 500 500 • 8405 - Förstudie Ödeborgs skola (1997) F-3 0 1 000 1 000 • 8500 - Grundram SN 388 880 492 Om/ny-och projektering fastighet- varav 2 941 11 287 8 346 • 8406 - Fläktmotorer Centrumhus 8 360 352 • 8407 - Renovering Kommunhus 6 4 800 4 794 • 8409 - 4 st fläktmotorer Valboskolan 200 200 • 8410 - Mattor kommunhus 324 325 1 • 8411 - Ytskikt och golv Valboskolan (gym) 654 660 6 • 8412 - Ventilation 92 95 3 • 8413 - Ytskikt och golv 187 190 3 • 8414 - Mattor 73 75 2 • 8454 - Ventilationsaggregat Soläng 190 250 60 • 8463 - Dörrstängare Lillågården 612 600 -12 • 8464 - Låssystem Centrumhuset 227 230 3 • 8471 - Tak Färgelanda Brandstation 0 1 200 1 200 • 8472 - Tak Valboskolan 0 1 600 1 600 • 8473 - Soläng renovering lägenhet 262 308 46 • 8475 - Entré dörrar C-D-hus Valboskolan 0 264 264 • 8492- Lekutrustning Valboskolan 4-6 106 130 24 Summa investeringsverksamheten 5 528 22 910 17 382 37 Årets investeringar Kommunens investeringsnetto uppgick till Nämnderna har årsvisa reinvesteringsmedel 5 528 tkr. (grundram) som inte förs över mellan budgetåren. Grundramarna för nämnderna Totala investeringsbudget för kommunen avviker för Socialnämnden med +492 tkr och uppgick till 22 910 tkr, vilket är en avvikelse med Utbildningsnämnden med +792 tkr. En orsak till 17 382 tkr. överskotten av grundramar är beslut om Flertalet av investeringar som rör fastigheter, är köpstopp som beslutades under hösten. Om påbörjade men inte färdigställda. Utav de projekt detta påverkar kommande års investeringsbehov som fått igångsättningsbeslut eller är påbörjade i framför allt inventarier behöver detta tas om är förslag till Kommunfullmäktige att överföra hand i kommande Mål-och resursplan. budget med 15 535 tkr, till 2026 för att färdigställa påbörjade projekt. 38 5 Ekonomisk redovisning 5.1 Räkenskaper årsredovisning 5.1.1 Resultaträkning Kommunen Koncernen Utfall Belopp i Tkr Not Utfall 2025 Budget 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 2024 Verksamhetens intäkter 1 104 186 114 354 89 393 161 730 161 404 Verksamhetens kostnader 2 -579 632 -584 730 -579 731 -627 409 -645 944 Avskrivningar 3 -22 880 -12 931 -22 067 -25 464 -74 721 Verksamhetens nettokostnader -498 326 -483 307 -512 405 -491 143 -559 263 Skatteintäkter 4 338 396 341 730 330 873 338 396 330 873 Generella statsbidrag och utjämning 5 157 717 157 473 157 839 157 717 157 839 Verksamhetens resultat -2 213 15 896 -23 693 4 970 -70 551 Finansiella intäkter 6 5 371 550 3 203 5 364 3 943 Finansiella kostnader 7 -2 465 -4 286 -2 974 -9 816 -8 770 Resultat efter finansiella poster 693 12 160 -23 464 518 -75 378 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Periodens resultat 693 12 160 -23 464 518 -75 378 39 5.1.2 Kassaflöde Kommunen Koncern Belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat 693 -23 464 518 -75 378 Justering ej likviditetspåv. poster enl. spec. 22 880 22 248 31 200 79 419 Övriga likviditetspåverkande poster enl. spec. -59 0 -87 824 Poster som redovisas i annan sektion enl. spec. -11305 0 11 305 Poster som bokförts direkt mot eget kap. 0 -5 945 -9 408 72 038 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 12 209 -7 161 33 528 76 903 +/- Minskn/ökn förråd m.m. 0 0 -37 35 +/- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr. -424 2 827 172 1 333 +/- Ökn/minskn förutbetalda investeringsbidrag -597 3 721 -597 3 721 +/- Ökn/minskn Norra Älvsborgs Räddningsförbund 0 -5 806 0 -5 806 +/- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder -19 923 -23 254 33 380 -14 731 Kassaflöde från den löpande verksamheten -8 735 16 835 66 446 61 455 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggn.tillg. -5 527 -6 528 0 -93 983 Försäljning av materiella anläggn.tillg. 11 361 0 31 884 0 Investering i aktier o andelar 0 -4 149 0 -649 Kassaflöde från investeringsverksamheten 5 834 -10 677 31 884 -94 632 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning Nyupptagna långfristiga lån 0 0 41 999 12 000 Amortering långfristiga lån - 2 643 -12 670 -1 919 -31 750 Nyupptagen långfristig leasingskuld 0 0 0 Amortering långfristig leasingskuld -9 536 -102 527 -9 536 Ökning långfrist skuld koncernbolag 0 0 0 Ökning kortfristiga lån 0 0 225 30 228 Minskning kortfristiga lån -250 -3 500 -40 300 0 Ökning kortfristig leasingskuld 0 0 -4 938 160 Minskning kortfristig leasingskuld 11 043 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 893 -36 749 -107 460 1 102 Årets kassaflöde -5 794 -24 646 -9130 -32 075 Likvida medel från årets början 59 596 84 242 65 724 97 799 Likvida medel från periodens slut 53 802 59 596 56 594 65 724 Spec. " Justering ej likviditetspåverkande poster" Avskrivningar 22 880 22 067 25 464 79 265 Just. för förändr. Pensionsavsättning exkl utbet. -59 181 -87 154 Just. för förändr. Andra avsättningar exkl utbet. 0 0 5736 0 Justering ej likviditetspåverkande poster -59 22 248 31 113 79 419 Spec. "Övriga likviditetspåverkande poster 40 som tillhör den löpande verksamheten" Andra avsättningar, minskn pga utbet 0 0 0 0 Övriga likviditetspåverkande poster… 0 0 0 0 Spec. "Poster som redovisas i annan sektion" Realisationsresultat samt upp- o nedskrivn. 0 0 11 305 824 för materiella o immateriella anläggn.tillg. -11305 0 0 0 Poster som redovisas i annan sektion 0 0 0 0 Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank -5 794 -24 646 -9 130 -32 075 Årets kassaflöde -5 794 -24 646 -9 130 -32 075 41 5.1.3 Balansräkning Kommunen Koncern Not Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Belopp i Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 8 5 066 6 855 5066 6 855 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9a, 9b 250 127 256 851 469 590 527 399 Maskiner och inventarier 10a, 10b 11 275 12 784 25 782 25 428 Finansiella anläggningstillgångar 11 19 979 19 979 6 694 6 694 Summa anläggningstillgångar 286 447 296 469 507 132 566 376 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 130 130 435 398 Fordringar 12 42 049 41 625 45 487 45 659 Kassa och bank 13 53 802 59 596 56 594 65 724 Summa omsättningstillgångar 95 981 101 351 102 516 111 781 SUMMA TILLGÅNGAR 382 428 397 820 609 648 687 157 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 124 830 154 239 148 308 229 631 *Varav justering eget kapital -5 945 -5945 *Varav resultatutjämningsreserv (RUR) 7 132 17 939 7 132 17 939 Årets resultat 693 -23 464 518 -75 378 Utgående eget kapital 125 523 124 830 148 826 148 308 *Varav resultatutjämningsreserv (RUR) 7 132 17 939 7 132 17 939 Avsättningar Avsättningar pensioner och liknande förpliktelser 14 7 172 7 231 7 433 7 520 Övriga avsättningar 15 70 70 5 806 70 Summa avsättningar 7 242 7 301 13 239 7 590 Skulder Långfristiga skulder 16 141 940 142 276 302 805 323 961 Kortfristiga skulder 17 107 723 123 413 144 778 198 298 Summa skulder 249 663 265 689 447 583 522 259 S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER 382 428 397 820 609 648 678 157 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser per 31 december 18 119 623 122 276 119 623 122 276 Borgensförbindelser 19 265 000 258 000 0 0 42 5.1.4 Noter Kommunen Koncern Not 1 Intäkter belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Försäljningsintäkter 3 242 10 189 3 173 10 189 Huvudavgift (Bo-/vård-/musikskoleavgift/färdtjänst m.m.) 4 144 4 368 4 144 4 368 Konsumtionsavgifter 10 772 10 760 28 579 31 951 Taxor och avgifter 11 388 5 829 11 068 5 829 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 39 511 38 902 39 511 38 902 Hyror och arrenden 9 058 8 391 47 886 57 351 Offentliga bidrag (investeringar) 597 279 597 279 Övriga bidrag 3 601 4 667 3 601 4 667 Försäljning av verksamheter och konsulttjänster 10 568 6 008 10 313 6 008 Realisationsvinster materielle och immateriella anläggningstillgångar -195 0 -195 0 Övriga verksamhetsintäkter 11 500 0 13 053 1 859 Summa 104 186 89 393 161 730 161 403 Kommunen Koncern Not 2 Kostnader belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Personalkostnader exkl. pensionskostnader -319 271 -307 259 -328 631 -317 851 Pensionskostnader -28 582 -43 974 -29 260 -45 000 Inköp material och varor -13 522 -14 837 -38 240 -38 021 Inköp av tjänster -45 509 -39 545 -53 295 -56 593 Köp av huvudverksamhet (Entreprenad) -121 414 -113 413 -122 153 -114 441 Lokal- och markhyra samt övriga fastighetskostnader -20 944 -21 773 -14 367 -26 500 Kostnader för räkenskapsrevision avseende fg år -190 -125 -244 -178 Övriga kostnader -16 738 -18 168 -27 757 -26 723 Lämnade bidrag -13 152 -12 620 -13 152 -12 620 Realisationsförluster och utrangeringar -310 -8 017 -310 -8 017 Summa -579 632 -579 731 -627 409 -645 944 Kommunen Koncern Not 3 Avskrivningar belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Immateriella anläggningstillgångar -1 789 -1 320 1 682 -1 320 Byggnader och anläggningar -17 847 -17 755 -21 649 -68 584 Maskiner och inventarier -3 204 -2 989 -4 674 -4 817 Summa -22 880 -22 067 -25 464 -74 721 Kommunen Koncern Not 4 Skatteintäkter belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Preliminär kommunalskatt 340 481 331 334 340 481 331 334 Preliminär slutavräkning innevarande år -2 033 1 203 -2 033 1 203 Slutavräkningsdifferens fg år -52 -1 664 -52 -1 664 Summa 338 396 330 873 338 396 330 873 43 Kommunen Koncern Not 5 Generella statsbidrag och utjämning belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Inkomstutjämning 112 828 108 612 112 828 108 612 Kostnadsutjämning 20 661 19 049 20 661 19 049 Fastighetsavgift 21 063 21 033 21 063 21 033 Utjämningsavgift LSS -13 720 -13 680 -13 720 -13 680 Övriga bidrag i utjämningssystemet 0 0 0 0 Regleringsbidrag/avgift 16 853 19 683 16 853 19 683 Övriga generella bidrag från staten 32 3 142 32 3 142 Summa 157 717 157 839 157 717 157 839 Kommunen Koncern Not 6 Finansiella intäkter belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Utdelning 467 277 469 277 Ränteintäkter 1 129 2 863 1 120 3 603 Räntebidrag 0 0 0 0 Övriga finansiella intäkter 3 775 63 3 775 63 Summa 5 371 3 203 5 364 3 943 Kommunen Koncern Not 7 Finansiella kostnader belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Räntekostnader -1 042 -1 385 -8 290 -7 181 Finansiell kostnad, förändring av pensionsavsättningar 0 0 0 0 Kostnader för finansiella anläggningstillgångar -1 423 -1 594 -703 -1 594 Övriga finansiella kostnader 0 5 -4 5 Skatt pga bokslutsdisposition 0 0 0 0 Summa -2 465 -2 974 -8 997 -8 770 Kommunen Koncern Not 8 Immateriella anläggningstillgångar belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Ingående anskaffningsvärde 8 430 1 306 8 430 1 306 Ackumulerad avskrivning -1 575 -255 -1 575 -255 Årets investeringar 0 7 124 0 7 124 Avskrivning -1 789 -1 320 -1 789 -1 320 Redovisat värde vid årets slut 5 066 6 855 5 066 6 855 44 Kommunen Koncern Not 9a Mark, byggnader och tekniska anläggningar, belopp Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 i Tkr Ingående anskaffningsvärde 484 642 357 617 795 700 733 420 Årets investeringar 3121 11 134 42 308 39 906 Utrangering -59 0 -3 617 0 Ackumulerade nedskrivningar 0 0 -47 300 0 Årets nedskrivningar 0 0 -2982 -51 103 Ackumulerad avskrivning -219 691 -211 972 -338 166 -352 727 Årets avskrivningar -17 887 -7 717 -19 144 -21 925 Ackumulerade uppskrivningar 0 0 38 822 36 365 Årets uppskrivningar 0 0 3 913 39 140 Redovisat värde vid årets slut 250 126 149 062 469 590 423 076 Linjär avskrivning tillämpas för byggnader och tekniska anläggningar. För tillgångar som inte minskar i värde ex mark görs ingen avskrivning, och dessa anläggningar exkluderas i den genomsnittliga nyttjandeperioden. Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 45 år Kommunen Koncern Not 9b Specifikation mark, byggnader och tekniska Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 anläggningar, belopp i Tkr Markreserv 13 173 13 230 13 218 69 541 Verksamhetsfastigheter 191 956 89 011 304 316 248 485 Fastigheter för affärsverksamhet 3 927 3 615 3 927 3 615 Publika fastigheter 24 752 25 798 24 752 25 798 Fastigheter för annan verksamhet 10 751 10 765 10 751 10 765 Övriga fastigheter inkl VA-anläggningar 1 949 1 397 51 530 45 774 Pågående arbeten 3 618 5 246 22 612 19 098 Exploateringsmark 0 0 0 0 Summa 250 126 149 062 469 590 423 076 45 Kommunen Koncern Not 10a Maskiner och inventarier belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Ingående anskaffningsvärde 81 831 79 315 108 532 102 412 Ackumulerad avskrivning -69 758 -66 692 -83 070 -78 333 Årets investeringar 2 406 3 150 5 382 6 181 Försäljning 0 0 0 0 Nedskrivning 0 0 0 -173 Avskrivning -3 204 -2 989 -4 674 -4 651 Redovisat värde vid årets slut 11 275 12 784 25 782 25 428 Genomsnittlig nyttjandeperiod 27 år 27 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier Kommunen Koncern Not 10b Specifikation maskiner och inventarier, belopp i Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Tkr Maskiner 429 582 14 017 12 854 Inventarier 9 146 11 103 9 440 11 143 Bilar och andra transportmedel 470 548 1 095 880 Konst 0 0 0 0 Övriga maskiner och inventarier 1 230 551 1 230 551 Summa 11 275 12 784 25 782 25 428 Kommunen Koncern Not 11 Finansiella tillgångar belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Inera AB 42 42 42 42 Valbohem AB 7 500 7 500 0 0 Färgelanda Vatten AB 6 000 6 000 0 0 Västvatten AB 0 0 175 175 Dalslands Turist AB 253 253 253 253 Kommuninvest Ekonomiska förening 6 096 6 096 6 096 6 096 Ödeborg Folkets Hus 48 48 48 48 HBV 40 40 80 80 Summa 19 979 19 979 6 694 6 694 Kommunen Koncern Not 12 Kortfristiga fordringar belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Kundfordringar 5 601 6 130 8 756 7 451 Värde reglering kundfordringar -2 272 -1 987 -2 946 -1 987 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 35 426 32 111 34 370 33 465 Mervärdesskatt 2 653 4 500 2 653 4 500 Övriga fordringar hos staten 527 527 527 526 Övriga fordringar 114 344 2 127 1 704 Summa 42 049 41 625 45 487 45 659 46 Kommunen Koncern Not 13 Kassa och Bank belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Kassa och bank 53 802 59 596 56 594 65 724 Summa 53 802 59 596 56 594 65 724 Kommunen Koncern Not 14 Avsatt till pensioner och liknande förpliktelser Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 belopp i Tkr Pensioner 5 772 5 819 6 033 6 108 Löneskatt 1 400 1 412 1 400 1 412 Summa 7 172 7 231 7 433 7 520 Kommunen Koncern Not 15 Övriga avsättningar belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Framtida underhåll av våtmarker 70 70 70 70 Övriga avsättningar 0 0 5 736 0 Summa 70 70 5 806 70 Kommunen Koncern Not 16 Långfristiga skulder belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Ingående skuld 30 312 43 563 248 393 228 063 Nya lån 0 0 5 000 30 000 Amorteringar och lösen av lån -3 000 -13 251 -3 081 -49 750 Utgående skuld 27 312 30 312 250 312 208 313 Övriga långfristiga skulder 937 580 4 490 4 265 Leasingskuld långa hyreskontrakt 105 431 102 527 39 743 102 527 Skuld för statliga investeringsbidrag 8 260 8 857 8 260 8 857 Utgående skuld 114 628 111 964 52 493 115 649 Summa Långfristiga skulder 141 940 142 276 302 805 323 962 Fotnot: År 2017 var första året som RKR 13.2 tillämpades på långa hyreskontrakt. 47 Kommunen Koncern Not 17 Kortfristiga skulder belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Kortfristig del av långfristiga lån 3 000 3 250 43 000 83 300 Kortfristig del av leasingskuld 8 732 11 204 6 266 11 204 Skuld till kollektiv slam och renhållning 1 048 1 048 1 048 1 048 Leverantörsskulder 14 599 19 145 22 253 26 072 NÄRF (individuell del av pensioner) 0 484 0 484 Övriga skulder 5 503 6 913 6 007 14 847 VA kollektiv 0 0 4 533 4 567 Löneskatter 10 511 10 967 10 917 10 967 Mervärdesskatt 323 384 363 384 Upplupna löner 693 618 693 618 Upplupna semesterlöner 12 301 12 858 12 301 12 858 Upplupna sociala avgifter 5 382 6 158 5 520 6 158 Upplupna pensionskostnader 8 411 8 424 8 411 8 424 Upplupna räntekostnader 74 104 74 104 Övriga interimsskulder 19 130 17 262 23 275 17 263 Koncernkonto – bolag 17 899 24 478 0 0 Koncernkonto - donationsfonder 117 116 117 0 Summa 107 723 123 413 144 778 198 298 Kommunen Koncern Not 18 Pensionsförpliktelser belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Ansvarsförbindelse 98 623 100 204 98 623 100 204 Löneskatt 23 926 24 310 23 926 24 310 Avgår överskottsfond -2 926 -2 238 -2 926 -2 238 Avgår avsättning Summa 119 623 122 276 119 623 122 276 Pensionsförpliktelserna har minskat jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av förändringar i diskonteringsränta samt utbetalningar under året. Kommunen Koncern Not 19 Borgensförbindelser belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Färgelanda Vatten 65 000 58 000 0 0 Valbohem AB 200 000 200 000 0 0 Summa 265 000 258 000 0 0 48 Kommunen Koncern Not 20 Finansiell leasing fastighet, belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Total minimileasavgift 110 910 113 732 52 382 51 958 Nuvärde minimileaseavgift 95 008 94 898 47 466 46 559 Därav förfall inom 1 år 10 016 9 881 6 874 6 780 Därav förfall inom 1-5 år 40 064 39 524 27 496 27 120 Därav förfall senare än 5 år 44 928 45 493 13 096 12 659 Kommunen har under 2025 justerat redovisningen av finansiell leasing i enlighet med RKR:s rekommendation. Jämförelsetal för 2024 har omräknats för att säkerställa jämförbarhet. Not 21 Finansiella skulder Genomsnittlig ränta 2,648% Genomsnittlig kapitalbindning 0,6 år Genomsnittlig räntebindning 0,4 år Förfallotid Belopp Tkr 0-1 år 10 000 1-2 år 10 000 2-5 år 4 375 >5 år 5 938 Summa 30 313 Not 22 Revision Kostnaderna för räkenskapsrevision uppgår till 190 tkr. Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapport avseende bokslut och årsredovisning kommer att finnas tillgängliga på kommunens webbplats i anslutning till publiceringen av årsredovisningen. www.fargelanda.se/kommun-och-politik/ekonomi/arsredovisning/ 49 5.2 Redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningens utformning följer god redovisningssed samt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). God redovisningssed inom den kommunala sfären utarbetas bl.a. av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som har använts i den senaste årsredovisningen har även använts i denna rapport, med undantag för justering av redovisning av finansiell leasing, där jämförelsetal har omräknats i enlighet med RKR:s rekommendation. Sammanställd redovisning Den kommunala koncernen består av kommunen och bolagen Valbohem AB (org.nr. 556527- 9485), Färgelanda Vatten AB (556901-9630) som ägs till 100 % av kommunen. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens aktiekapital elimineras mot kommunens aktieinnehav i bolagen. I övrigt görs elimineringar för interna mellanhavanden inom koncernen. Internhyra Från och med 2025 tillämpar kommunen internhyra för lokaler. Internhyran syftar till att synliggöra lokalkostnader i verksamheterna och skapa incitament för ett effektivt lokalutnyttjande. Internhyran belastar verksamheterna och motsvaras av en intäkt inom kommunens fastighetsförvaltning. Skatteintäkter Prognosen för den kollektiva slutavräkningen av kommunalskatt för redovisningsåret följer RKR:s rekommendation. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet utgörs av anskaffningsutgiften minskad med eventuella investeringsinkomster. Avskrivningar görs linjärt under investeringens bedömda ekonomiska livslängd. Nedskrivning av anläggningstillgång sker vid behov när värdet varaktigt gått ner. Pågående investeringar beläggs inte med någon internränta. De avskrivningstider som tillämpas är enligt den vägledning som finns från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Komponentavskrivning RKRs rekommendation ställer krav på en avskrivningsmetod som syftar till att dela upp anläggningstillgångar i komponenter, som har olika nyttjandeperioder och utgör ett väsentligt värde. Komponenterna ska redovisas och skrivas av som separata enheter. Från och med 2014 års investeringar tillämpas metoden med komponentavskrivning. Anläggningstillgångar anskaffade före 2014 har inte delats upp i komponenter, då återstående nyttjandeperiod på dessa anläggningars komponenter bedöms att inte utgöra ett väsentligt värde. Kommunen tillämpar i allt väsentligt RKR:s rekommendation om sammanställd redovisning. De kommunala bolagen tillämpar regelverk som i huvudsak är förenliga med kommunens redovisningsprinciper. Förråd, lager mm Kommunen tillämpar i allt väsentligt RKR:s rekommendation R19. Posten avser ett överlager och består av diesel. Värderingsprincipen bestämd mängd och fast värde har använts. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. 50 Pensionsskuld Pensionsskulden redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Detta innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas inom linjen som ansvarsförbindelse medan pensioner intjänade från 1998 redovisas i resultaträkningen som en kostnad och den del som avser framtida utbetalningar redovisas under avsättningar i balansräkningen. Leasing Kommunen tillämpar RKR:s rekommendation avseende klassificering av operationell respektive finansiell leasing. Finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång och motsvarande skuld i balansräkningen. Leasingavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering av skulden. Jämförelsetal har justerats i enlighet med rekommendationen. Tillämpade internredovisningsprinciper Driftredovisningens intäkter och kostnader ska spegla respektive nämnds och verksamhets ekonomiska relationer till sin omvärld, där de andra nämnderna och verksamheterna utgör en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter och kostnader, som endast innehåller kommunexterna poster, har driftredovisningen påförts även kom muninterna poster, såsom köp och försäljning mellan nämnder och verksamheter. Omvänt finns det poster i resultaträkningen som inte ingår i driftredovisningen eller som simuleras kalkylmässigt. Poster som kalkyl mässigt simuleras i driftredovisningen är: • Personalomkostnader (POpålägg), i form av arbetsgivaravgifter, avtalsenliga försäkringar, avtalspension och löneskatt. Dessa kalkyleras schablonmässigt till att uppgå till 45,75 % av lönekostnaden. • Kapitalkostnader, i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kapitalkostnaderna be räknas enligt rak nominell metod, vilket innebär att kostnaden består av linjär avskrivning på anläggningstillgångarnas avskrivningsbara värde och ränta på tillgångarnas bokförda restvärde. Gemensamma kostnader som fördelas mellan kommunens olika verksamheter genom interndebitering är: • Hyreskostnader • Poolbilar • Kost • Lokalvård • IT-relaterade kostnader: Kostnader för egen drift av system samt tillgång till grundläggande programvaror fördelas utifrån gjorda beräkningar. 51 5.3 Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser Förpliktelser i form av pensionsåtaganden, borgensåtaganden och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias belastas resultatet. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde. En i förväg bestämd procentsats av anläggningstillgångens anskaffningsvärde redovisas som kostnad under året. Balanskrav I kommunallagen finns fastställda krav om att kommunens intäkter skall överstiga kostnaderna. Fr.o.m. 1 december 2004 gäller att ett negativt resultat skall regleras inom 3 år och gäller fr.o.m. 2005 års resultat. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. I balansräkningen framgår vilka tillgångar som finns och hur dessa finansierats i form av skulder och eget kapital. Driftredovisning Visar verksamheternas resursförbrukning och avvikelser i förhållande till budget. Eget kapital Är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Utgör den del av de samlade tillgångarna som finansierats av egna medel. Förändringen av det egna kapitalet påverkas främst av årets resultat. Finansnetto Utgör skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Investeringsredovisning Avser kommunens anskaffningar av anläggningstillgångar i form av t.ex. fastigheter, maskiner och inventarier. Kassaflödesanalys Visar hur verksamheten har finansierats och hur kapitalet har använts under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen visar hur likvida medel har förändrats under året. Kommunbidrag Till nämnd och sektorer tilldelade budgetanslag i form av skatteintäkter och statsbidrag. Kortfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder som har förfallodag mindre än ett år efter bokslutsdagen. Likvida medel Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Likviditet 52 Visar omsättningstillgångar (exkl. lager) samt beviljad kredit i räkning i förhållande till de kortfristiga skulderna. Långfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder som har förfallodag senare än ett år efter bokslutsdagen. Nettoinvesteringar Bruttoinvesteringar med avdrag för de investeringsbelopp som finansierats med offentliga bidrag. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de uppstått. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka. Självfinansieringsgrad Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med nettoinvesteringar. Soliditet Eget kapital dividerat med totalt kapital uttryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga. Soliditet inkl. totala pensionsförpliktelser Eget kapital samt pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse (dvs. utanför balansräkningen) dividerat med totalt kapital uttryckt i procent. Utdebitering Anger hur stor del per intjänade hundra kronor som betalas i kommunalskatt 53 6 Nämnder 6.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och går att jämföra med riksdagen på central nivå. De 30 ledamöter och dess ersättare utses genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiella frågor och av större vikt för kommunen, främst ärenden som rör: • Mål och riktlinjer för verksamheten • Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor • Nämndernas organisation och verksamhetsformer • Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar • Val av revisorer och revisorsersättare • Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda • Årsredovisning och ansvarsfrihet • Folkomröstningar i kommunen Mandatfördelningen i kommunfullmäktige 2022-2026: • Sverigedemokraterna: 10 mandat • Socialdemokraterna: 8 mandat • Centerpartiet: 6 mandat • Moderaterna: 3 mandat • Liberalerna: 2 mandat • Kristdemokraterna: 1 mandat Kommunfullmäktige har sammanträtt sex gånger under året, varav flertalet webbsändes. Bland kommunfullmäktiges 101 fattade beslut 2025 kan noteras: • Överflyttning av ansvar för arbetsmarknads-, sysselsättnings-och integrationsfrågor från kommunstyrelsen till socialnämnden • Beslut om ny valdistriksindelning inför valet 2026 • Avveckling av Dalslands miljö-och energiförbund samt inrättande av gemensam miljönämnd med antagande av reglemente och godkännande av överenskommelse samt samverkan avseende strategisk miljö- och energiverksamhet Bygg-och trafiknämnden har sammanträtt fyra gånger under året. 43 beslut har tagits under året och noteras att nämnden har delat ut årets byggprojekt 2025. Överförmyndare hanterade under 2025, 50 olika godemans-och förvaltarskap samt 55 förmyndarskap, jämfört med 2024;s 52 godeman-och förvaltarskap samt 41 förmyndarskap. 54 6.2 Kommunstyrelsen 6.2.1 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamhet och ekonomi. Den följer upp utvecklingen i kommunen, har uppsikt över övriga nämnder och kommunala bolag, samt bereder ärenden till kommunfullmäktige och säkerställer att fullmäktiges beslut genomförs. Den leder kommunens strategiska samhällsplanering, inklusive översikts- och detaljplaner, infrastrukturfrågor, kollektivtrafik och annat övergripande planeringsarbete. Hållbarhet, trygghet, säkerhet, brottsförebyggande arbete och näringslivsutveckling ligger också inom styrelsens ansvar. Kommunstyrelsen har dessutom ett särskilt ansvar för ekonomi, IT, HR, kommunikation, upphandling, lokalförsörjning, mark- och exploatering samt krisberedskap, och fungerar som kommunens arkivmyndighet. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för att leda och utveckla kultur- och fritidsverksamheten samt måltids- och lokalvårdsverksamheten. 6.2.2 Händelser av väsentlig betydelse Regeringen har ålagt kommunerna inom Dalslandssamverkan och Region 10 att genomföra långsiktiga kapacitetsanalyser för drift, utveckling och styrning, med 1,5 miljoner kronor i statliga medel per område. Under året har en ny ekonomi- och HR-chef rekryterats och arbetet med beredskap och civilt försvar har stärkts till följd av nya lagkrav. Kommunikationsfunktionen är vakant efter pensionering, vilket innebär att verksamheterna själva hanterar mer av sitt kommunikationsarbete. En ny biblioteksplan har antagits och biblioteket har breddat sitt utbud med nya målgrupper och aktiviteter. Kommunstyrelsen har beslutat om en gemensam IT-organisation- med Åmål och Bengtsfors, som startade 1 april 2025. En större fastighetsförsäljning har bidragit positivt till resultatet. Tekniska enheten har stärkt fastighetsförvaltningen, antagit en ny lokalförsörjningsplan och fortsatt digitaliseringsarbetet, bland annat med system för planerat underhåll. Återvinningscentralen har fått nytt bomsystem och oljeavskiljare, och renhållningsupphandling och revidering av avfallsplanen pågår. Arbeten har även omfattat badplatsstrategi, förstudier för flera skolor och förskolor samt utredning av fjärrvärmens framtid. 55 En översyn av AMI enhetens organisatoriska placering har resulterat i att verksamheten flyttas till Socialnämnden och IFO från 2026. En skurrobot har tagits i bruk och frigör personalresurser. Måltidsenheten har fortsatt införa schemalagda måltider. Under 2025 omfattade det årskurs 7–8, och 2026 inkluderas hela högstadiet, vilket gett positiv effekt för både elever och personal. 6.2.3 Ekonomi Den politiska verksamheten och kommunledningen redovisar överskott, främst på grund av outnyttjade medel och positiva effekter från räddningstjänstens sammanslagning. Även övergripande verksamheter har lägre kostnader än budgeterat. Ekonomiavdelningen visar överskott till följd av vakanta tjänster, och HR-avdelningen får ett överskott genom intern hantering av facklig tid och företagshälsovård. Den administrativa avdelningen har överskott i samtliga verksamheter, bland annat tack vare externa bidrag från både kultur- och beredskapsområdet. Plan- och byggenheten håller sina budgetramar. Resultatet påverkas positivt av fastighets- och virkesförsäljning. Tekniska enheten redovisar ett större underskott, främst inom fjärrvärme och renhållning, vilket måste återställas inom tre år. Internhyresfastigheterna går också med underskott på grund av akuta och oförutsedda åtgärder som inte täcks av internhyran. AMI redovisar överskott genom externa bidrag som täcker delar av lönekostnaderna men även bidrag från Migrationsverket. Lokalvårdsenheten visar underskott på grund av ökade materialkostnader, eftersatt golvvård, maskinbyten och höga personalkostnader kopplat till korttidsfrånvaro och rehabiliteringsbehov. Måltidsenheten visar ett mindre underskott, främst kopplat till kundförluster och ökade livsmedelskostnader. 56 6.2.4 Förväntad utveckling Ekonomiavdelningen står inför ett omfattande utvecklingsarbete, där upphandling och införande av ett nytt ekonomisystem genomförs tillsammans med Uddevalla kommun. Detta medför hög arbetsbelastning men förväntas på sikt förbättra effektivitet, intern kontroll och digitalisering. Samtidigt behöver ekonomistyrningen stärkas genom bättre uppföljning och analys. Från 1 december finns en gemensam ekonomi- och HR-chef, vilket ger ökad samordning. HR- och löneavdelningen upphandlar ett nytt HR- och lönesystem, även detta i samverkan med Uddevalla. Implementeringen kommer kräva omfattande resurser men ska långsiktigt effektivisera personal- och löneprocesser. Den administrativa avdelningen påverkas av det försämrade säkerhetsläget, vilket kräver ökade resurser för krisberedskap och civilt försvar. Kompetensglapp på kansliet och valår innebär hög belastning. Biblioteket kan genom statsbidrag utöka öppettider och läsfrämjande aktiviteter. Plan- och byggenheten påverkas av en ny plan- och bygglag som väntas kräva mer tillsyn än nuvarande resurser medger. Bygglovsärenden och nybyggnation har ökat under året. Tekniska enheten står inför beslut om fjärrvärmens framtida drift eller försäljning. Samtidigt planeras omfattande renoveringar av internhyresfastigheter för att höja standard och energieffektivitet. Lokalvårdsenheten arbetar med att minska korttidsfrånvaron och fortsätter 2026 med internutbildningar och samarbete med tekniska enheten för effektiv fastighetsskötsel. Måltidsenheten påverkas av lokalstrategiska förändringar som ger bättre kök och fortsätter arbetet med schemalagda måltider, där årskurs 9 inkluderas 2026. En ny måltidspolicy och det kommande livsmedelsavtalet kan medföra ökade kostnader. 57 6.3 Utbildningsnämnden 6.3.1 Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning samt tillsyn av fristående verksamheter. Elevhälsans hälso- och sjukvårdsinsatser bedrivs enligt gällande lagstiftning. Musikskolan har successivt avvecklats på grund av bristande finansiering men planeras att återstartas 2027. Fritidsgårdsverksamhet bedrivs för närvarande inte. Gymnasieutbildning och anpassad gymnasieskola köps från andra huvudmän. 6.3.2 Händelser av väsentlig betydelse Året har präglats av flera ledningsförändringar, inklusive byte av utbildningschef och avslutade tjänster inom kvalitets- och utvecklingsfunktioner. Tillfälliga organisatoriska lösningar har införts. Minskande barnantal har medfört omorganisationer, särskilt inom förskolan där avdelningar och personal har reducerats. Förskolorna redovisar trots detta ett ekonomiskt överskott, främst till följd av anpassningar i organisationen. Grundskola och fritidshem redovisar underskott, främst på grund av små enheter, höga fasta kostnader och ökade behov av särskilt stöd. Elevhälsan har decentraliserats till respektive enhet. Ödeborgs skola har omstrukturerats till F–3, och årskurs 4–6 har flyttats till Valboskolan. Den anpassade grundskolan visar underskott till följd av mer omfattande elevbehov och krav på ökad personaltäthet. Gymnasieverksamheten visar överskott eftersom elevernas programval blivit billigare än beräknat, medan anpassad gymnasieskola redovisar underskott på grund av höga individuella kostnader. Vuxenutbildningen bedrivs kostnadseffektivt inom givna ramar. Kostnaderna för yrkesutbildningar har ökat men har delvis kompenserats genom statsbidrag och samverkan med andra kommuner. Nämndens budgeterade underskott inför 2025 var –19,2 mnkr. Årets resultat uppgår till –14,1 mnkr. 58 6.3.3 Ekonomi 6.3.4 Förväntad utveckling Skolverksamheten ska präglas av kvalitet, ordning och kunskapsfokus samt fortsatt finnas i kommunens tre kommundelar. Samtidigt kräver det minskande barnantalet och ekonomin strukturella förändringar. Antalet enheter behöver minska över tid för att skapa mer kostnadseffektiva och hållbara verksamheter. Betydande renoverings- och lokalbehov finns, särskilt i Ödeborg och i tätorten, där en minskning från tre till två skolor övervägs. Anpassningar av personalstyrka kommer fortsatt att vara ett centralt verktyg för budgetbalans. Nationella reformer 2025–2028, bland annat nya läroplaner, nytt betygssystem, mobilförbud och reglerad undervisnings- och planeringstid, kan medföra ökade resursbehov. 59 6.4 Socialnämnden 6.4.1 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden har som uppdrag att verka för att främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, skapa jämlika levnadsvillkor samt möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Genom sitt arbete strävar nämnden efter att stödja och stärka kommunens invånare, med fokus på att säkerställa en god livskvalitet för alla. För att uppnå detta ansvarar socialnämnden för att följa och tillämpa tre centrala lagstiftningar: • Socialtjänstlagen (SoL): Ger riktlinjer för hur socialt stöd och hjälp ska erbjudas till behövande. • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): Syftar till att ge särskilt stöd och service till personer med omfattande funktionsnedsättningar. • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL): Reglerar ansvaret för att erbjuda god och säker vård inom hälso- och sjukvården. 6.4.2 Händelser av väsentlig betydelse Äldreomsorgen har haft fokus på kompetensutveckling och effektivare bemanning, särskilt inom särskilt boende där teamarbetet stärkts. Hemtjänsten har dock haft ekonomiska utmaningar kopplade till överanställning under sommaren, dubbelbemanning, fordonskostnader och brister i nya arbetssätt. Individ- och familjeomsorgen befinner sig i en omställning mot en mer förebyggande och tillgänglig socialtjänst. Trots satsningar på tidiga insatser har kostsamma placeringar påverkat ekonomin, även om vissa lägre kostnader och vakanser har dämpat underskottet. Inom LSS har viss ledig kapacitet funnits inom boende, medan daglig verksamhet och personlig assistans ökat och medfört högre kostnader. Den kommunala hälso- och sjukvården har haft ekonomiska påfrestningar på grund av personalomsättning och bemanningslösningar, men situationen stabiliserades under årets slut. Omsorgskontoret redovisar ett överskott tack vare lägre kostnader och genomförd omorganisering. Den största nettokostnadsavvikelsen som enskilt påverkar mest finns även fortsatt inom äldreomsorgen. 6.4.3 Ekonomi 60 6.4.4 Förväntad utveckling Verksamheterna påverkas av ny socialtjänstlag och en åldrande befolkning, vilket kräver mer förebyggande arbete, samverkan och anpassade arbetssätt. För att klara ökade behov inom givna ekonomiska ramar behövs tidiga insatser, effektiv planering och utvecklad samordning. Parallellt behöver organisationen vara beredd på att hantera snabba förändringar, såväl i omvärlden som i den egna kommunala verksamheten för att möta och stå redo för vad som väntar i framtiden. 61 7 Koncernbolag 7.1 Valbohem AB Resultaträkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2023 Bokslut 2022 Intäkter 46 334 44 763 44 887 40 956 Kostnader -37 529 -38 327 -40 382 -34 936 Avskrivningar -4 449 -54 550 -6 162 -5 839 Rörelseresultat 4 356 -48 114 -1 657 181 Finansnetto -5 975 -3 801 1 928 -1 271 Resultat efter -1 619 -51 914 -3 585 -1 090 finansiella poster Balansomslutning 245 657 245 035 206 664 213 238 Soliditet % 12,5 11,9 5,3 6,6 Investeringar 11 664 20 969 12 485 37 349 Antal anställda, 12 16 16 16 medeltal Balansräkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Anläggningstillgångar 231 566 224 692 Omsättningstillgångar 14 091 22 234 Summa Tillgångar 245 657 246 926 Eget kapital 30 803 34 443 Långfristiga skulder 165 998 120 320 Kortfristiga skulder 48 856 92 163 Summa eget kapital och skulder 245 657 246 926 Bolagets grunduppdrag i korthet Uthyrning av lägenheter och lokaler enligt allmännyttans principer Hänt i verksamheten Bolaget har reducerat antalet anställda med 4 gjort att besparingar kunnat genomföras. Under personer (25%) genom naturliga och egna året har 40% av lånestocken omsatts till nya lån, avgångar. Under året har två fastigheter avyttrats. vilket medför kraftigt ökade Vakansgraden fortsätter att stiga, vilket innebär finansieringskostnader. fortsatta avbräck på intäktssidan. Arbetet med energieffektiviseringar har fortsatt och det har Resultat och ekonomisk analys 62 Bolaget redovisar ett underskott för året kopplat Värderingen av fastigheterna innebär en ökning till ökande räntekostnader och stagnerad med 4,4 miljoner kopplat till ökande värden på omsättning. Kostnadsbesparingar har ägt rum på renoverade fastigheter varför soliditeten ökat personalkostnader och energikostnader. trots negativt resultat. Framtida utveckling Bolaget kommer att beta av den ackumulerade starten 1996. Under 2026 kommer bolaget att underhållsskulden samtidigt som utbudet skall fortsätta att minska beståndet då efterfrågan dimensioneras efter framtida efterfrågan. fortsatt minskar. Minskningen sker genom att sälja och riva fastigheter. Bolaget har ansökt om ytterligare kapital från ägaren då det varit underkapitaliserat från 63 7.2 Färgelanda Vatten AB Resultaträkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2023 Bokslut 2022 Intäkter 21 038 18 679 17 026 15 063 Kostnader -16 977 -14 776 -13 648 -13 430 Avskrivningar -2 678 -2 648 -2 339 -1 988 Rörelseresultat 1 383 1 255 1 039 406 Finansnetto -1 381 -1 254 -1 038 -406 Resultat efter 2 1 1 0 finansiella poster Skatt på årets -2 -1 -1 0 Årets resultat 0 0 0 0 Balansomslutning 83 593 76 845 63 448 55 279 Soliditet % 7 % 8 % 4 % 5 % Investeringar 11 272 7024 7 084 8 486 Antal anställda, 0 0 0 0 medeltal Balansräkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Anläggningstillgångar 70 774 62 180 Omsättningstillgångar 12 819 14 665 Summa Tillgångar 83 593 76 845 Eget kapital 6 000 6 000 Långfristiga skulder 66 553 61 654 Kortfristiga skulder 11 040 9 191 Summa eget kapital och skulder 83 593 76 845 Bolagets grunduppdrag i korthet Färgelanda Vatten är huvudman för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen, vilket omfattar att producera och distribuera vatten av god kvalitet samt rena avloppsvatten och därmed förenliga verksamheter. Bolaget äger samtliga VA-anläggningar i Färgelanda kommun. Färgelanda Vatten AB har inga anställda utan den dagliga driften och annan förenlig verksamhet sköts av det gemensamma bolaget, Västvatten AB, som svarar för driften av VA-anläggningarna i Färgelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla kommun. Bolagets verksamhet är förenlig med fastställt ändamål. 64 Hänt i verksamheten Ett axplock av händelserna under 2025. • Avdelningen Driftsupport har under året utvecklat sitt arbete med tillskottsvatten med hjälp av interna flödesmätningar, för att kunna fokusera insatserna på rätt områden, bland annat Hedekasvägen och Högsäter tätort. Resultatet visade att stora mängder tillskottsvatten letar sig in till det allmänna spillvattenledningsnätet, som en följd av detta genomförs nu filmning och status bedömning av ledningsnätet. • Arbete med tillskottsvatten har bland annat resulterat i utbyte av en sprucken spillvattenledning vid pumpstationen i Rådanefors samt två brunnar som har bytts ut i Rådanefors, med gott resultat avseende tillskottsvatten. • Som ett led i ytterligare förbättrad koll på vattenförbrukning är en vatten mätarbrunn på plats i Ödeborg för att mäta förbrukningen mot Ellenö. En flödesmätare är också installerad i Stigen. • Flertalet vattenläckor/avloppsstopp har åtgärdats. • Skogsvägens tryckstegringsstation har fått ett uppdaterat styrskåp för att möjliggöra fjärrövervakning. • Sanering av Bäckvägen i egen regi har utförts, där spill-, dag- och dricksvattenledningar har bytts ut och vi har satt nya ventiler och spolbrunnar. • Färgelanda vatten AB har köpt fastigheten Gatersbyn 1:126 där Gatersbyn vattenverk är beläget. Resultat och ställning VA-verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen vilket innebär att de nödvändiga kostnaderna som krävs för att tillhandahålla respektive vattentjänst ska finansieras via motsvarande intäkt. Det vill säga att de nödvändiga kostnader som uppkommer för att till exempel ta hand om spillvatten finansieras via motsvarande avgift. Den taxefinansierade verksamheten får inte gå med vinst. Eventuella överuttag av brukningsavgifter redovisas som skuld till VA-kollektivet. Överuttag kan flyttas över till VA-fonder för specifika ändamål som gynnar hela kollektivet. Underuttag redovisas som förlust. Färgelanda Vatten AB har en VA-fond Solenergi som ska användas för att öka andelen egentillverkad energi. Ej aktiverad VA-fond uppgår till 298 tkr. Årets underuttag uppgår till 34 tkr (överuttag 231 tkr). Kvarvarande ackumulerat överuttag är 4 533 tkr (4 567 tkr). Framtida utveckling För att kunna ha en långsiktig hållbar vattenförsörjning arbetar bolaget aktivt med effektiviseringar, framtida kapacitetsbehov och kännedom om befintlig status på verk och ledningar. En tydlig trend är ökade myndighets-, lag- och kundkrav, ett behov av långsiktig klimatanpassning och nya säkerhetskrav kring bland annat nätverk- och informationssäkerhet (NIS2). Framåt kommer NIS2- direktivet utökas till att inte bara hantera dricksvatten utan även avloppshantering. EU direktivet CER kommer träda i kraft under 2026 som syftar till att stärka motståndskraften hos samhällsviktiga verksamheter. Förbättringar av fysisk och digital säkerhet, styrning av automatiska funktioner och digital dokumentation för anläggningarna behöver fortsätta utvecklas och förbättras. 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Ekonomi/personalchef 2026-04-02 Lena Hammar 2026/4 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige godkänner Färgelanda kommuns årsredovisning för 2025. Ärendebeskrivning Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta en årsredovisning som sedan överlämnas till revisionen för granskning. Årsredovisningen tillsammans med revisionsrapporten/revisionsberättelsen överlämnas därefter till kommunfullmäktige för prövning av frågan om ansvarsfrihet. Ekonomiskt resultat Årsredovisningen för år 2025 visar ett positivt resultat på 0,7 mnkr, vilket är 11,5 mnkr sämre än budgeterad nivå. Resultatet påverkas i hög grad av nämndernas samlade underskott som uppgår till -21,7 mnkr. Årets resultat har påverkats positivt av en försäljning av en fastighet. Finansiella mål Kommunens två finansiella mål handlar om resultatnivå och soliditetsnivå. Resultatmålet uppnås ej och soliditetsmålet uppnås till en följd av låga investeringsnivåer. Mål för verksamheten Sammantaget visar uppföljningen att kommunen har en delvis uppfylld måluppfyllelse, där flera verksamhetsområden utvecklas positivt samtidigt som genomförandet inom andra områden behöver stärkas. Resultaten visar på behov av fortsatt fokus på styrning, uppföljning och genomförande för att nå en högre måluppfyllelse framgent. Intern kontroll Den samlade bedömningen är att kommunens interna kontroll har förbättrats jämfört med föregående år. Samtliga nämnder har haft fastställda internkontrollplaner för 2025. Av totalt 19 genomförda granskningar har 9 utförts utan avvikelser, medan avvikelser har identifierats i 10, varav merparten bedöms som mindre. Den interna kontrollen bedöms i huvudsak 2 fungera, men resultaten visar på behov av ökad enhetlighet i rapporteringen samt fortsatt utveckling av rutiner och uppföljning för att stärka det systematiska arbetet. God ekonomisk hushållning Det negativa resultatet innebär att kommunen ej uppnår det finansiella målen ”resultat” och därmed ej en god ekonomisk hushållning. Den sammanfattande bilden av Färgelanda kommun, utifrån ett finansiellt perspektiv, är en kommun med mycket stora ekonomiska utmaningar inför framtiden. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, dat 2026-04-02 Årsredovisning 2025, dat 2026-04-02 Sändlista: Revision Ekonomi/personalchef Lena Hammar Ekonomi/personalchef Revisorerna i Färgelanda kommun 2026-04-13 Till Fullmäktige i Färgelanda kommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevi sorer den verksamhet sombedrivits i kommunens företag. Granskningen har ut förts av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamhetenbedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Till grund för vår bedömning ligger också fördjupade granskningar avseende års redovisning och delårsrapport samt grundläggande granskning. Som underlag för vår bedömning ligger också andra granskningsinsatser, frågeställningar, behand ling av inkommande svar på tidigare granskningar eller rena informationer som inte resulterat i någon granskningsrapport. Årets resultat uppgår till 0,7 mnkr vilket kanjämföras med ett budgeterat resultat på 12,2 mnkr. Balanskravsresultat uppgår till 0 mnkr efter ianspråktagande av medel till resultatutjänmningsreserv. Utbildningsnämnden och socialnämnden redovisar för 2025 negativ budgetavvi kelse och de har under 2025 återigen inte klarat att vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa verksamheten till den ekonomiska ramen. Bedömningar Granskningen visar att det finns återkommande brister i den ekonomiska styr ningen. Både socialnämnden och utbildningsnämnden har haft betydande under skott under året. Trots detta har åtgärderna i stor utsträckning präglats av uppfölj ning, analyser och uppdrag, utan att i tillräcklig grad omsättas i konkreta beslut med tydlig ekonomisk effekt under 2025. Vi ser också att ansvarsfördelningen mellan utbildningsnämnden och kommunsty relsen i vissa delar varit otydlig. 1 frågor som rör lokalförsörjning, organisation och åtgärder för ekonomi i balans har ärenden hanterats på fleranivåer, vilket har försvårat en tydlig och samlad styrning. Sammantaget innebär detta att kraven i kommunallagen på tillräcklig styrning, kontroll och ekonomisk hushållning inte fullt ut har uppfyllts. Mot denna bakgrund riktar revisionen anmärkning mot kommunstyrelsen, social nämnden och utbildningsnämnden. Samtidigt harvi inte funnit att bristerna är av sådan art att ansvarsfrihet bör av- styrkas för 2025. Vi anser dock att effekterna av föreslagna åtgärder för att nå en budget i balans behöver bli synliga under 2026 för attvi under kommande år inte ska behövakomma till en annan slutsats. Revisionen tillstyrker därför att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbud ningsnämnden samt deras enskilda ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. Färgelanda kommun 2026-04-13 Ann-BrittDahl Rino Tell Ordförande Vice ordförand Hugo Hultgren Ingemar Li dhe Zaid Långström (/ Bilaga Bilaga 1 Revisorernas redogörelse 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 2026-04-14 2026/157 Kommunfullmäktige Revisionsberättelse avseende år 2025 samt fråga om ansvarsfrihet Beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden samt deras enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025, 2. Kommunfullmäktige instämmer i övrigt i revisorernas bedömningar och anmärkningar Ärendets beredning Revisionsberättelsen för 2025 har överlämnats till kommunfullmäktige i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Kommunfullmäktiges presidium har berett ärendet inför fullmäktiges behandling. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktiges presidium har att till kommunfullmäktige överlämna revisorernas revisionsberättelse för verksamhetsåret 2025. Revisorerna har granskat verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt prövat om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag, mål och gällande lagstiftning. Revisorerna riktar i revisionsberättelsen anmärkning mot kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden med anledning av brister i den ekonomiska styrningen och återkommande underskott, särskilt inom socialnämnden och utbildningsnämnden. Revisorerna bedömer samtidigt att bristerna inte är av sådan art att ansvarsfrihet bör avstyrkas för 2025. Kommunfullmäktiges presidium lämnar revisionsberättelsen vidare till fullmäktige och föreslår att fullmäktige fattar beslut i enlighet med revisorernas tillstyrkan. Beslutsunderlag: Revisionsberättelse för verksamhetsåret 2025, daterad 2026-04-13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

KS § 60 Dnr 2026/123 Ansvarsfrihet för Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 Kommunstyrelsens beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för verksamhetsår 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal. 2. Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. 3. Kommunfullmäktige tar emot internkontrollrapporten för 2025 och lägger den till handlingarna Jäv Linda Jansson (M) anmäler jäv och deltar inte i beslut i ärendet. Linda Jansson (M) lämnar sammanträdet. Göte Bodehed (SD) tjänstgör som ersättare. Ingo Asplund (L) anmäler jäv och deltar inte i beslut i ärendet. Ingo Asplund (L) lämnar sammanträdet. Eva-Lena Johansson tjänstgör som ersättare. Ej tjänstgörande ersättare Hanna Clemens (SD) anmäler jäv och lämnar sammanträdet. Ärendebeskrivning Räddningstjänsten Fyrbodal har överlämnat årsredovisningen för verksamhetsåret 2025 samt internkontrollrapport för januari–december 2025 till medlemskommunerna. Förbundsdirektionen fastställde årsredovisningen den 24 februari 2026 och beslutade samtidigt att översända en begäran om ansvarsfrihet till medlemskommunerna. Vid samma sammanträde fastställdes internkontrollrapporten för 2025. Årsredovisningen för 2025 redovisar ett positivt resultat om 865 tkr. Revisorernas revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar mot direktionen. Underlaget bedöms ge en rättvisande bild av Räddningstjänsten Fyrbodals ekonomi och verksamhet för år 2025. Revisionsberättelsen samt övriga granskningsrapporter visar inte på några oegentligheter som skulle hindra beviljandet av ansvarsfrihet. Internkontrollrapporten visar att kontroller har genomförts enligt fastställd plan och att eventuella avvikelser hanterats inom ramen för förbundets styrning. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Sammantaget föreslås att Färgelanda kommun: • Godkänner årsredovisningen för 2025. • Beviljar förbundsdirektionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. • Tar emot och godkänner internkontrollrapporten för 2025 för kännedom. Beslutsunderlag Årsredovisning Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 Direktionens beslut 2026-02-24 (§§ 4-6) Granskningsrapport från EY Revisionsberättelse för år 2025 Internkontrollrapport januari-december 2025 Begäran om ansvarsfrihet, verksamhetsår 2025 Grundläggande granskning 2025 från EY Yttrande från det sakkunniga biträdet Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Sändlista Kommunfullmäktige Räddningstjänsten Fyrbodal Revisorerna Justering Utdragsbestyrkande 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Ekonomi/personalchef 2026-03-27 Lena Hammar 2026/123 Kommunstyrelsen Godkännande av Räddningstjänstförbundet Fyrbodals årsredovisning 2025 samt ställningstagande till ansvarsfrihet för ledamöter och ersättare i direktionen samt mottagande av internkontrollrapport 2025 Beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för verksamhetsår 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal. 2. Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025. 3. Kommunfullmäktige tar emot internkontrollrapporten för 2025 och lägger den till handlingarna Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunstyrelsens presidium. Ärendebeskrivning Räddningstjänsten Fyrbodal har överlämnat årsredovisningen för verksamhetsåret 2025 samt internkontrollrapport för januari–december 2025 till medlemskommunerna. Förbundsdirektionen fastställde årsredovisningen den 24 februari 2026 och beslutade samtidigt att översända en begäran om ansvarsfrihet till medlemskommunerna. Vid samma sammanträde fastställdes internkontrollrapporten för 2025. Årsredovisningen för 2025 redovisar ett positivt resultat om 865 tkr. Revisorernas revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar mot direktionen. Underlaget bedöms ge en rättvisande bild av Räddningstjänsten Fyrbodals ekonomi och verksamhet för år 2025. Revisionsberättelsen samt övriga granskningsrapporter visar inte på några oegentligheter som skulle hindra beviljandet av ansvarsfrihet. Internkontrollrapporten visar att kontroller har genomförts enligt fastställd plan och att eventuella avvikelser hanterats inom ramen för förbundets styrning. Sammantaget föreslås att Färgelanda kommun: • Godkänner årsredovisningen för 2025. • Beviljar förbundsdirektionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. 2 • Tar emot och godkänner internkontrollrapporten för 2025 för kännedom. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Årsredovisningen visar ett positivt resultat om 865 tkr. Fastställd internkontroll och avsaknad av anmärkningar minskar risken för framtida kostnader. Beslutet bedöms därför inte medföra några negativa ekonomiska konsekvenser för kommunen Sociala och miljömässiga konsekvenser En välfungerande och ekonomiskt stabil räddningstjänst bidrar till trygghet och säkerhet för kommunens invånare. Den genomförda internkontrollen stärker förtroendet för organisationens arbetsprocesser. Ärendet bedöms inte medföra några direkta miljömässiga konsekvenser. Beslutsunderlag: • Årsredovisning Räddningstjänsten Fyrbodal 2025 • Direktionens beslut 2026-02-24 (§§ 4-6) • Granskningsrapport från EY • Revisionsberättelse för år 2025 • Internkontrollrapport januari-december 2025 • Begäran om ansvarsfrihet, verksamhetsår 2025 • Grundläggande granskning 2025 från EY • Yttrande från det sakkunniga biträdet • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Lena Hammar Ekonomi/personalchef Sändlista: Räddningstjänsten Fyrbodal Revisorerna Ekonomi- och HR-avdelningen Dnr 5010-2026-000333-024 2026-03-06 Begäran om ansvarsfrihet, verksamhetsår 2025 Förbundsdirektionen Räddningstjänsten Fyrbodal, har 24 februari 2026 dnr 5010-2026- 000333-22 §4, tagit beslut om fastställelse av bokslut och årsredovisning för 2025 för Räddningstjänsten Fyrbodal. Vidare fattade förbundsdirektionen beslut om fastställelse av internkontrollrapport 2025 (§5). Förbundsdirektionen beslutade att uppdra åt ordförande och förbundsdirektör att tillskriva medlemskommunerna begäran om att direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025, samt att tillsända medlemskommunerna internkontrollrapport 2025. Jerker Lundin (KD) Uddevalla Markus Green Förbundsdirektionens ordförande Förbundsdirektör/räddningschef Bilagor: • • Protokollsutdrag 2026-02-24, dnr 5010-2026-000333-22 (§§4–6) • Revisionsberättelse år 2025, förtroendevalda revisorer • Det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut 2025, Ernst & Young AB • Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat 2025, Ernst & Young AB • Grundläggande granskning 2025, Ernst & Young AB • Löpande granskning och bokslutsgranskning 2025, Ernst & Young AB • Årsredovisning år 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal • Tjänsteskrivelse 2026-02-12, Årsbokslut 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal • Tjänsteskrivelse 2026-02-12, Internkontrollrapport 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal • Internkontrollrapport 2025, Räddningstjänsten Fyrbodal jämte internkontrollplan 2025 Uttalande från förbundsledningen, räkenskapsår 2025 Sändlista: Färgelanda kommun kommun@fargelanda.se Lysekils kommun kommun@lysekil.se Melleruds kommun kommunen@mellerud.se Munkedals kommun kommun@munkedal.se Trollhättans Stad kommunstyrelsen@trollhattan.se Uddevalla kommun kommunen@uddevalla.se Vänersborgs kommun kommun@vanersborg.se Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000–0950 Årsredovisning 1 januari – 31 december 2025 Dokumentnamn Typ av dokument: Årsredovisning Beslutad av: Förbundsdirektionen Diarienummer: 5010-2026-000333-022 §4 Antagen av: Datum för beslut: 2026-02-24 Senast uppdaterad: Relaterade styrdokument: Räddningstjänsten Fyrbodal Telefon 010-705 40 00 E-post info@rtjfyrbodal.se Webb www.rtjfyrbodal.se Innehåll Förord __________________________________________________________________________________ 3 Förvaltningsberättelse _________________________________________________________________ 5 Översikt över verksamhetens utveckling ________________________________________ 5 Den kommunala koncernen ___________________________________________________ 6 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning __________________________ 7 Händelser av väsentlig betydelse _______________________________________________ 9 Styrning och uppföljning av verksamhet _________________________________________ 15 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ____________________________ 16 Balanskravsresultat ___________________________________________________________ 19 Väsentliga personalförhållanden ______________________________________________ 20 Förväntad utveckling _________________________________________________________ 22 Ekonomisk redovisning ________________________________________________________________ 25 Resultaträkning ______________________________________________________________ 25 Balansräkning _______________________________________________________________ 26 Kassaflödesanalys ___________________________________________________________ 27 Notförteckning ______________________________________________________________ 28 Driftsredovisning ____________________________________________________________ 34 Investeringsredovisning ______________________________________________________ 37 Förord Förord Verksamhetsår 2025 har på många sätt varit ett av de mest utmanande och föränderliga år för räddningstjänstverksamheten i våra medlemskommuner på mer än 30 år. På samma sätt har det varit ett viktigt steg för att skapa en effektiv och robust räddningstjänstorganisation som klarar av en utmanande hotbild både nu och i framtiden. För att klara av verksamhetsövergången från två kommunalförbund till ett har det första omställningsåret 2025 krävt både snabba och många beslut. Ekonomin har varit utmanande då mycket stöd krävs från externa parter och våra medlemskommuner för att slå ihop IT-system och skapa rätt förutsättningar för organisationen. Verksamhets- och arbetsmiljömässigt har det varit lika utmanande att på kort tid sammanfoga två organisationers rutiner och arbetssätt med bibehållen funktionalitet och säkerhet. Med tanke på räddningstjänstverksamhetens riskfyllda arbetsmoment och ett år med �lertalet stora och komplexa räddningsinsatser har året utmanat organisationen. Inför 2025 �ick Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) en ökad driftsbudget från medlemskommunerna för att täcka ökade hyreskostnader hänförliga till Uddevalla brandstation samt behov av ökad bemanning på de tre heltidsstationerna. Behovet av ökad bemanning beror på förändrade regler för schemaläggning samt stora behov av att säkerställa förmågan till utbildning och övning. Behovet blev dock inte täckt fullt ut, vilket gjorde att 3 mkr saknades för 2025. Utifrån ovanstående perspektiv visar RFBD ett starkt resultat på +0,4 % (0,9 mkr). Inga medlemsbidrag gavs till förbundsbildningskostnader under 2025 vilket har inneburit starka tillfälliga åtgärder för att motverka ett stort negativt resultat. Under året har sammanslagningen kostat 4,1 mkr. Den absolut största kostnadsposten är en sanktionsavgift för bristande säkerhetsskydd för Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund på 2 mkr. Den andra största kostnadsposten är 1,1 mkr som är IT-relaterade kostnader för systembyten, hårdvarubyte med mera. Det innebär att verksamheten har klarat av tillfälliga besparingar på �lera miljoner kronor (>7 mkr) för att klara balanskravet. Räddningstjänsten Fyrbodal har ansvarat för likvideringen av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän med ett positivt resultat som kommer betalas ut till medlemskommunerna. Likvideringen har gjorts med minimala kostnader förutom arbetstid för personalen i RFBD. Årsredovisning | 3 (37) Förord Verksamhets- och arbetsmiljömässigt har RFBD tagit stora steg framåt trots vakanser på dagtidstjänster för att bättra på det ekonomiska resultatet. Med utgångspunkt i förbundsutredningen från 2022 har effekterna av förbundssammanslagningen utvärderats för att se vilka tidiga vinster förb•u ndssammanslagningen har gett. Följande vinster har visat sig: Genom naturlig personalrotation har dagtidstjänster kunnat förändras vilket har skapat både en mer specialiserad och robust • organisation. Vid vakanta tjänster har det mottagits många �ler ansökningar från • kompetenta arbetssökande jämfört med tidigare. Genom den nya organisationen har antalet chefstjänster minskat jämfört med tidigare men med en bättre arbetsfördelning och • säkerställd arbetsmiljö. Utbildnings- och övningsverksamheten som säkerställer • verksamheten har kunnat öka sin effektivitet, omfattning och kvalité. Administrativt arbete har minskat och en stark höjning i • digitalisering av personaladministration har genomförts. Med anledning av förändrade dygnsvilotider har samdriften av de tre brandstationerna med heltidspersonal gjort att verksamheten har kunnat upprätthållas på en laglig nivå. Utan samdriften hade det varit omöjligt för de tidigare räddningstjänstorganisationerna. Samtidigt som RFBD har skapats, har vårt omvärldsläge och hotbild fortsatt förändrats mot det sämsta sedan andra världskrigets slut. Händelser som har kopplingar till grova kriminella handlingar ökar i vårt område. Förberedelserna för räddningstjänst under höjd beredskap och krig påskyndas. Utifrån dessa parametrar har räddningstjänstverksamheten ett stort behov av att fortsätta utvecklas i snabbare takt. De två tidigare räddningstjänstorganisationerna hade inte förmågan att upprätthålla verksamheten på en laglig nivå. För att komma i kapp kommer det ta �lera år och kommer att medföra ökade kostnader. Men utifrån skapandet av RFBD har grundplattformen för att kunna utveckla verksamheten skapats för att inom några år uppnå en effektiv och robust räddningstjänstorganisation som klarar av en utmanande hotbild både nu och i framtiden. Läs mer under rubriken “Förväntad utveckling” för att se de nu kända kraven som utmanar räddningstjänstverksamheten. Årsredovisning | 4 (37) Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse I denna förvaltningsberättelse lämnar Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) information om förvaltningen av kommunalförbundet i enlighet med 11 kap. lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, samt rekommendation 15 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av RFBD:s verksamhet januari-december 2025. Översikt över verksamhetens utveckling För att få en bild av förbundets ekonomiska ställning, redovisas över en femårsperiod mått från resultaträkning, kassa�lödesanalys samt balansräkning. AÅren 2021 till och med 2024 avser en sammanslagning av de två tidigare förbunden och kan därför inte betraktas som fullt jämförbara mVeedrk fsoärmbuhentdeentss u�tinveacnksliienlgla utveckling framöver. (tkr där inget annat anges) 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd i förbundsområdet 195 659 195 899 196 461 197 012 196 550 Verksamhetens intäkter 252 127 246 650 230 294 199 503 199 925 Verksamhetens kostnader - 251 262 - 258 061 - 233 310 - 201 474 - 198 454 Årets resultat 865 - 11 411 - 3 016 - 1 971 1 470 Soliditet 38,3% 27,0% 23,6% 31,4% 32,2% Investeringar (netto), exkl. 23 426 18 850 22 047 10 250 13 252 Övertagande Självfinansieringsgrad 85,3% 0% 13% 100% 42% Långfristig låneskuld 325 972 1 563 2 186 Antal anställda 475 439 448 448 432 Årsredovisning | 5 (37) Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernen Räddningstjänsten Fyrbodal är ett kommunalförbund som genom myndig- hetsutövning, förebyggande arbete, information, utbildning och räddnings- insatser medverkar till att skapa en trygg och säker miljö för människor att vistas i. Förbundet ansvarar för att tillhandahålla en effektiv räddningstjänst i de sju medlemskommunerna, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Lysekil, Mellerud, Munkedal och Färgelanda. Styrande lagstiftningar är lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och övriga bestämmelser för kommunal verksamhet. Verksamheten styrs av en förbundsdirektion vars medlemmar är tillsatta av de sju medlemskommunerna. Direktionen består av två ledamöter och två ersättare från varje kommun. Verksamheten leds av förbundsdirektören som är verkställande tjänsteperson och tillika räddningschef. Förbundet är organiserat i en räddningsstab, förebyggandeavdelning, räddningsavdelning och en förbundsstab. Förbundets säte är i Trollhättan. Förbundsledning, förbundsstab, förebyggandeavdelning och räddningsavdelning samt förbundets heltidsstyrkor är placerade på brandstationerna i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. I Munkedal och Lysekil �inns teknisk personal som sköter bilvård åt kommunerna under dagtid. Utryckningsstyrkor med räddningstjänst- personal i beredskap, RiB (deltidsbrandmän), �inns i Brastad, Brålanda, Färgelanda, Hedekas, Ljungskile, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Sjuntorp, Skaftö, Uddevalla, Vargön och AÅsensbruk. Årsredovisning | 6 (37) Förvaltningsberättelse Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Riskmatris Förbundet har valt att övergripande presentera de mest väsentliga riskerna sOommr iåddeen ti�ierats för RIad̈dedntniifniegrsatdja r̈nisskt en Fyrbodal (RFBODrg)a in fios̈lajtaonrdisek teanbheeltl. Hantering av risk Omvärld Krig Kriget i Ukraina är omvälvande Förbundövergripande Omvärldsbevakning och för hela rikets säkerhetsordning anpassning till de riktlinjer och och påverkar även förbundets direktiv som väntas från MCF arbete. och andra myndigheter. Bemanning Svårigheter att rekrytera och Förbundövergripande Arbete med att vara en attraktiv behålla personal. Brist på arbetsgivare. arbetskraft. Ökad samverkan med medlemskommunerna. Verksamhet Fordon Långa leveranstider vid Förbundövergripande Reviderad fordonsplan. nyanskaffning. Räddningsavdelning Planera investeringarna långsiktigt. Räddningslednings- Utökade krav på systemledning Förbundsövergripande Utbildning och övning. system samt på stab och ledning vid räddningsinsatser. Teknikutveckling. Samverkan genom avtal. Miljömässig Efterlevnad av miljökrav Förbundsövergripande Utbildning och övning. utveckling Teknisk anpassning. Samverkan med medlemskommunerna. Status på våra Flertalet av brandstationerna Förbundsövergripande I dialog med medlemskommunerna brandstationer har stora brister för både delge tydlig kravställan om att verksamheten och arbetsmiljö. skapa ändamålsenliga brandstat- ioner utifrån deras ansvar. Årsredovisning | 7 (37) Förvaltningsberättelse Pensionsförpliktelser RFBD följer rekommendation 15 från Rådet för kommunal redovisning, RKR, gällande värdering och upplysningar om förbundets pensionsförpliktelser. Förbundets pensionsåtagande täcks fullt ut av medlemskommunerna enligt förbundsordningen §10 med tillhörande bilaga. Kostnader för pensioner är sPåleendseiosn isnftöer preliskuteltlsaetp åverkande för förbundet. 2025 Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a) Avsättning inkl. särskild löneskatt 67 451 b) Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 17 614 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse Summa pensionsförpliktelser 85 065 (inkl. försäkring och stiftelser) Årsredovisning | 8 (37) Förvaltningsberättelse Händelser av väsentlig betydelse Under 2025 har omfattande förändringar skett. Följande händelser av väsentlig betydelse är de som påverkar verksamhetens förmåga att både upprätthålla och uppnå lagstiftad nivå på verksamheten. Omfattningen på de förändringar som förbundet genomgått 2025 har inte tidigare skett inom överskådlig tid. Kommunal räddningstjänst är i en stark omställningsprocess där man gått från en lagstiftning som varit målstyrd med möjlighet till lokal anpassning – till en starkare detaljreglerad styrning från staten. Anledningen är att både riksdag och regering bedömt att kommunerna inte klarat av att säkerställa rBädilddnainngsdtjeänts atevns R foä̈rmdad̊gna ion̈vegrs titdj.ä nsten Fyrbodal Vid årsskiftet 2024/2025 bildades Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) genom en sammanslagning av Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän och Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund. Genom sammanslagningen skapades bättre möjligheter att säkerställa en fungerande och robust räddningstjänst. Utifrån omvärldens utveckling har de två tidigare förbunden inte klarat av sitt uppdrag. RFBD är i en omställningsprocess som går från de tidigare två räddningstjänstorganisationernas svårigheter att följa lagstiftning, till att bli en gemensam organisation som bedriver en laglig verksamhet. Detta samtidigt som kravbilden ökar på vad verksamheten ska klara av. Under 2025 hade verksamheten �lertalet vakanser i personalen på grund av omorganisation samt många samtidiga ålderspensioneringar. Genom förbundssammanslagningen har förväntade effekter från utredningsuppdrag 2022 kunnat genomföras. Som exempel har både fördröjd kostnadsökning, attraktivare arbetsgivare och skalfördelar med större organisation skapat bättre förutsättningar för RFBD. Det har genom en effektivare verksamhet och bättre design av organisationsstrukturen kunnat gå från 15 till 13 chefstjänster med bättre resultat för både verksamhet och arbetsmiljö. Redan under 2025 har samordningsvinsterna mellan heltidsstationerna visat på en robustare organisation. En ny era tog sin början när Räddningstjänsten Fyrbodal formas för att på sikt skapa en robust och framtidssäkrad räddningstjänst. Årsredovisning | 9 (37) Förvaltningsberättelse Förberedelser för höjd beredskap och krig Enligt Myndigheten för civilt försvar är kommunens organisation för räddningstjänst en av de viktigaste byggstenarna i ett modernt totalförsvar. Effektiva och samordnade räddningsinsatser vid höjd beredskap och krig kräver att räddningstjänsten har getts möjlighet till planering, utbildning, övning och personella och materiella resursförstärkningar. Arbetet med att tillgodose detta pågår på olika nivåer över hela landet. Inför 2025 hade RFBD inte tilldelats några extra medlemsbidrag för att stärka förmågan för höjd beredskap och krig. Det innebär att endast vissa åtgärder kunnat vidtas. Inledningsvis har kompetenshöjande åtgärder genomförts som ej är kostnadsdrivande. På sikt behöver anpassning göras i både utbildnings- och övningsverksamheten samt vid investeringar som kommer bli kostnadsdrivande. Det gör att RFBD inte kommer kunna hålla samma tempo som andra räddningstjänstorganisationer eller våra medlemskommuner. Vid Trollhättans brandstation pågår ett prioriterat projekt för att skapa robusta förutsättningar för RFBD för att kunna leda och samordna verksamheter under höjd beredskap och krig. Projektet är försenat under cÅirtkga äetrtd haelvra p̊r påg aV. päan̊gae̊ernsdbe moirljgöas̈r ebnrdae.n dstation På Vänersborgs brandstation har tidigare minimibemanning varit ett befäl och fyra brandmän. Med den nivå säkerställs inte en verksamhet utifrån krav enligt Plan- och bygglag (2010:900), Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Arbetsmiljölag (1977:1160). Under februari 2025 höjdes minibemanningen till ett befäl och fem brandmän för att följa de krav som lagstiftningarna ställer. Vänersborgs brandstation har under ca 15–20 år haft stora brister i byggnadernas utformning för en säker arbetsmiljö och en robust räddningstjänstverksamhet. Enligt § 12 i beslutad förbundsordning för RFBD är ansvaret att Vänersborgs kommun som medlemskommun ska tillhandahålla de lokaler och fastigheter som behövs för kommunalförbundets verksamhet. Fastigheter och lokaler ska vara anpassade efter de krav som ställs på verksamheten i olika regelverk. Nuvarande brandstation är utdömd då det inte går att renovera och anpassa be�intliga lokaler. Med tanke på hur lång tid det varit stora brister behöver Vänersborgs kommun skyndsamt skapa förutsättningar för lokalisering av nybyggnation av en funktionell brandstation. Under 2025 har Vänersborgs kommun genomfört en volymstudie för att kartlägga behovet av volym på fastighet och byggnader. Under hösten genomfördes en förstudie för att titta på lämpliga fastighetsalternativ. Förstudien ska vara färdig under första kvartalet 2026. Årsredovisning | 10 (37) Förvaltningsberättelse Utmanande att hinna med investeringsbehov RFBD investeringsplan innehåller upp till 95% med reinvesteringar. Reinvesteringar är investeringar för att ersätta utsliten eller uttjänt utrustning, när det inte längre är försvarbart att fortsätta använda utrustningen eller fordonet. Dels kan det vara ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom underhållskostnaden är för hög men den vanligaste anledningen är att gammal utrustning och gamla fordon är farliga och riskerar att gå sönder. Det är endast 5% som är någon form av nyinvestering som innebär en förbättring av räddningstjänstverksamheten. Under 2024 pausades �lera planerade reinvesteringar för att invänta beslut från medlemskommunerna om gemensamt kommunalförbund. De två tidigare kommunalförbunden har haft en eftersatt reinvesteringstakt som gjort att många fordon närmar sig eller är över sin tekniska livslängd. Tidigare Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund �ick investeringsstoppet 2015 långvariga negativa effekter som fortfarande påverkar verksamheten negativt. Det medförde att investeringsutrymmet för 2025 blev stort och att alla medel inte kunde användas under året. En bidragande orsak är att leveranstiderna för fordon och utrustning har förlängts med upp till ett år jämfört med tidigare. Det innebär att reinvesteringarna tillfälligt hamnar under den nivå som budgeterats, men det kommer plana ut under 2026 och framåt när reinvesteringarna genomförs. Verksamheten har även en begränsad förmåga att hinna genomföra re- och nyinvesteringar på grund av bristande personalresurser. Förbundet är även tvingade att nyttja extern upphandlingskompetens då ingen av medlemskommunerna kan stödja i upphandlingsförfarandet. Om re- och nyinvesteringstakten inte kommer ikapp och om tillräckligt budgetutrymme inte ges kommer ambitionsnivån mSetdö fdor fdroån npa ̊m breanddlsetamtiosnekronam bemhoüvna merinnskaa s. I samband med bildandet av RFBD har omfattande systembyten gjorts inom HR, ekonomi och IT-drift. Trollhättans Stad ansvarar genom avtal både för IT-drift och HR-system. Uddevalla kommun ansvarar för ekonomisystem under 2025. Under T1 hade samtliga system gjorts om för att klara driften för RFBD. Det har utmanat hela dagtidsorganisationen att hinna med både utvecklingsarbetet samtidigt som den vardagliga driften. Genom att få stöd från medlemskommunerna uppnås en rimlig nivå på digitalisering och stödsystem i nivå med kommunerna. Tidigare fanns omfattande brister i digitaliseringsgrad med risk för felaktigheter i både lönehantering och personaladministration. Med tanke på behovet av utveckling har det inneburit omfattande ökade kostnader för förbundet. Om dessa förändringar inte hade genomförts under 2025 hade RFBD inte levt upp till �lertalet av lagars kravställan på dokumentation, säkerhet och digitalisering. Årsredovisning | 11 (37) Förvaltningsberättelse Säkerställande av utbildning och övning Under 2025 har samtliga övningsdagar för RIB-personal genomförts enligt planering. Det skapar förutsättningar för att säkerställa både rätt nivå på arbetsmiljö, och rätt nivå på verksamhetens förmåga till räddningsinsats. Under 2025 har arbetet med övningsdagar för heltidsstationerna kunnat genomföras med inriktning på rökdykning i högriskmiljö. Under slutet av T1 startades grundutbildning för RiB för att säkerställa och stärka förmågan till att anställa brandmän på våra RiB-stationer. Genom att utveckla formerna för nyanställda brandmän på RiB-stationer skapas förutsättningar för att klara en utmanande kompetensförsörjning. Under året har antalet utbildningsplatser kunnat dubbleras i jämförelse med 2024. Det �inns däremot �lertalet specialförmågor för räddningstjänst som behöver Kutrveacvkl apså k osmämkaenrdhe ae̊rt. sskyddsarbetet Under slutet av 2024, innan sammanslagningen av förbunden till RFBD, genomförde Länsstyrelsen Västra Götaland en tillsyn på säkerhetsskyddsarbetet på Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund. Vid tillsynen upptäcktes det brister vilket gjorde att verksamheten förelades ett antal åtgärder för att stärka säkerhetsskyddsarbetet. I samband med det tog tillsynsmyndigheten beslut om en sanktionsavgift på 2 miljoner kronor. Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund överklagade beslutet men Förvaltningsrätten avslog överklagandet och fastställde sanktionsavgiften. Sedan bildandet av RFBD har verksamheten utvecklat arbetet inom säkerhetsskyddsarbetet. Det har inneburit att tillsynsmyndigheten avslutat sitt tillsynsärende mot förbundet då verksamheten uppnått en god nivå på säkerhetsskyddet. Däremot har RFBD fått betala sanktionsavgiften gentemot NKorrarav A pÄlvåsb åortggs äRar̈dddenirn gvsitdja ̈nksotfon̈rtbaunmd. inerad mark med PFAS Kommunernas miljötillsyn har under året ställt krav på RFBD att utreda och genomföra provtagning på mark kopplat till verksamhetens nyttjande. Föroreningarna tillsynen fokuserar på härstammar från slutet 80-talet fram till slutet av 90-talet då Sveriges samtliga räddningstjänster använde skum innehållande PFAS-föreningar. Föroreningarna har till absolut största delen uppstått under tiden före förbundsbildning 1997, dvs då räddningstjänsten bedrevs helt i kommunal regi. Miljötillsynen har ställt krav på räddningstjänstens verksamhet både i Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Genom samarbete med medlemskommunerna arbetas det på en överenskommelse för hur medlemskommunerna ska stödja och ta över ansvaret för dessa delar från RFBD. Årsredovisning | 12 (37) Förvaltningsberättelse Krav på ökad kapacitet i räddningsledningssystemet Myndigheten för civilt försvar har inom sitt tillsynsuppdrag förelagt Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund. De förelagda åtgärderna innebär att räddningsledningssystemet behöver stärkas för att uppnå lägstanivå utifrån gällande lagstiftning. RFBD har genom verksamhetsövergången tagit över de förelagda åtgärderna. Under 2025 har ett gemensamt arbete bedrivits med räddningstjänsterna inom Räddningsregion Västra Götaland samt Södra Halland (34 primärkommuner). Arbetet har inneburit att utreda ett reglerat, robust och mer effektivt samarbete mellan kommunernas räddningsledningssystem för att nyttja varandras kapacitet för övergripande ledning och kunnat uppnå lagkravens lägstanivå. Under början av 2026 kommer det fortsatta arbetet fortsätta tillsammans med de andra räddningstjänsterna för att utföras under 2026/2027. Med tanke på kraven på ökad kapacitet till lagstiftningens nivå kommer det innebära ökade kostnader inför verksamhetsåret 2027. Årsredovisning | 13 (37) Förvaltningsberättelse Intresse från annan kommun att ingå i kommunalförbundet Den 12 juni 2025 tog kommunfullmäktige i Orust kommun beslut om en viljeinriktning om att få ett medlemskap i RFBD prövat. Kommunstyrelseförvaltningen �ick även uppdraget att påbörja ett arbete med RFBD för att klargöra de faktiska förutsättningarna för ett medlemskap. Frågan om �ler medlemmar hanteras enligt förbundsordningen tillsammans med förbundets medlemskommuner. Sam tliga nuvarande medlemskommuners kommunstyrelse har ställt sig positiva till att ta in SOrkuästr spomta m leadgleamr i skoommm upnåalvfoërbruknadret f. örebyggande verksamhet Under året har lagstiftning införts som direkt påverkar vår förebyggande verksamhet. För att försvåra för personer att komma över sprängmedel utan laglig rätt har ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor (NATEV) införts i Sverige. RFBD har som ansvar att hålla sin del av registret ständigt uppdaterat för både vår verksamhet, Polismyndigheten samt Myndigheten för civilt försvar. På samma sätt beslutade riksdagen om en förändring i Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor vilken ska öka kontrollen av de som har tillstånd för att använda sprängmedel. AÄndringen medför ökat administrativt arbete då RFBD är skyldiga att ta emot anmälningar från tillståndshavarna. Från och med 1 juli 2025 gäller nya byggregler från Boverket. De nya reglerna innebär att mer detaljerade krav på brandskyddet ersätts med funktionskrav som öppnar för alternativa lösningar. Det kan innebära att RFBD:s tillsyn av brandskyddet kommer försvåras över tid. Det medför även komplikationer för medlemskommunernas bygglovsprövning då det kräver hög kompetens på brandskydd och dess funktionskrav. Om bygglovsprövningen inte säkerställs inom brandskydd kan det medföra att nybyggnation skapar svårare brandförlopp och mer komplexa bränder att hantera. Årsredovisning | 14 (37) Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning av verksamhet Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) är en politiskt styrd organisation där ett samhällsuppdrag går hand i hand med verksamhetsplanering och uppföljning. Verksamheten utgår från dem av medlemskommunerna beslutade handlingsprogram, förbundsordning och reglemente. Förbundsdirektionen ansvarar för genomförandet av verksamheten utifrån den styrningen och antar varje år en verksamhetsplan och budget. Dessa följs upp varje tertial och resultatet av uppföljningen beslutas av direktionen. Varje år beslutar förbundsdirektionen om en plan för internkontroll för att säkerställa att mål och efterlevnad av lagar, riktlinjer, policys och rutiner följs. Förbundsdirektionen ansvarar för att genomföra medlemsråd med medlemskommunerna för att tillsammans skapa goda förutsättningar för uppföljning av kommunalförbundets verksamhet. Där informeras medlemskommunerna om verksamhetsuppföljning, ekonomi samt omvärldsfaktorer som påverkar räddningstjänstverksamheten. Det har under året genomförts extra många medlemsråd med tanke på den stora förändringen som skett i verksamheten utifrån förbundssammanslagningen och hotbilden i omvärlden. Kommande år kommer förbundsdirektionen att fortsätta med �ler medlemsråd för att ytterligare stärka uppföljningen tillsammans med medlemskommunerna. Under året har arbete bedrivits med att revidera och uppdatera samtliga styrdokument för verksamheten. Med anledning av den största omorganisationen på 30 år för den kommunala räddningstjänstverksamheten i medlemskommunerna tar det tid och resurser att skapa nya arbetssätt för styrning och uppföljning av RFBD. Under 2025 har samtliga grundläggande processer för styrning och uppföljning kunnat genomföras utifrån lagstiftningskrav. Samtliga organisationsdelar inom RFBD har arbetat med att se över processer och arbetssätt för att skapa effektivare verksamhet samt stärka styrning och uppföljning av verksamheten. Framöver kommer mer styrdokument fastställas med koppling till styrning och uppföljning av förbundets verksamhet. Årsredovisning | 15 (37) Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Resultat +865 tkr. Mål och riktlinjer behövs för att främja en kostnadseffektiv och ändamåls- enlig verksamhet. Detta behövs också för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt och visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de �inansiella målen, dvs kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) har god ekonomisk hushållning när såväl förbundets �inansiella som verksamhetsmässiga mål Intäkter uppvisar god måluppfyllelse. Verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamåls- 252 127 tkr. enligt och effektivt. Ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. 5 273 tkr. Ur ett �inansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. För 2025 hade förbundet följande fyra �inansiella mål: att resultatet ska vara positivt, att soliditeten ska vara god, betalningsförmågan på kort sikt ska vara hög och Kostnader att investeringar ska vara själv�inansierade. För 2025 når förbundet samtliga verksamhetsmål och �inansiella mål. Den sammanvägda bedömningen är att 251 262 tkr. förbundet uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. 7 367 tkr. Resultatet för året uppgår till +865 tkr. Verksamhetens intäkter är 252 127 tkr vilket är en ökning med 5 273 tkr jämfört med 2024. Verksamhetens kostnader uppgår till 251 262 tkr vilket är 1 en minskning med 7 367 tkr jämfört med föregående år . Personalkostnaderna är den största kostnadsgruppen och uppgår till 174 799 tkr och antalet anställda har ökat från 439 till 475. Kontrollen över ekonomin är god och budgetföljsamheten är i de �lesta fall god. Förbundet arbetar med att komma till rätta med större negativa budgetavvikelser. Ett antal faktorer påverkar hur förbundets ekonomi kommer att utvecklas i framtiden. Vissa av dem kan förbundet påverka genom egna beslut, andra inte. De senare kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Möjligheten att öka intäkterna genom höjda taxor och avgifter är begränsade eftersom kommuner inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller, självkostnadsprincipen 2 kap. 6 § Kommunallagen (2017:725). Den största �inansiella påverkan har skatteunderlagsutvecklingen i riket. 1 Jämförelsetalet från 2024 är en hopslagning av siffrorna från tidigare Norra AÄlvsborgs Räddningstjänstförbund och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Årsredovisning | 16 (37) Förvaltningsberättelse Verksamhetens inriktningsmål Olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst Samverkan Förbundets mål för den förebyggande verksamheten och räddningstjänst Genom en väl organiserad samverkan finns i handlingsprogram, enligt lagen om skydd mot olyckor, som för- kan förbundet tillsammans med bundsdirektionen beslutat om. Den verksamhet som beskrivs i handlings- externa organisationer och aktörer programmet ska kunna fungera i såväl fred, höjd beredskap som krig. använda sina resurser på ett mer effektivt sätt. God ekonomisk hushållning Processutveckling Systematiskt arbetsmiljöarbete Förbundet ska arbeta för en god Förbundet ska kontinuerligt Förbundet ska upprätthålla ett ekonomisk hushållning genom att utveckla och effektivisera systematiskt arbetsmiljöarbete, verksamheten bedrivs långsiktigt, processer. Det innebär att där detta ingår som en naturlig del ändamålsenligt och effektivt. organisation, processer, av verksamheten. En god fysisk, Förbundet ska åstadkomma en samband och arbetssätt är psykosocial och organisatorisk sund ekonomi genom ekonomisk ändamålsenliga och så arbetsmiljö ska bibehållas och medvetenhet och helhetssyn över effektiva som möjligt. utvecklas. verksamheten. Verksamhetsmål GEH* Måluppfyllelse Tillsynsverksamheten planeras och utförs 70% LSO tillsyn genomförd enligt plan. Mål för GEH uppfyllt. enligt fastställd rutinbeskrivning, ”planering Tillsyn av farlig verksamhet har varit vilande under av tillsynsverksamheter”, 100% stora delar av året pga. resursbrist. Sotarentreprenörerna genomför 90% Genomförd enligt plan. verksamheten enligt beslutad plan, 100% Tillstånd ska handläggas inom 3+3 månader. 90% Handläggningen genomförd enligt rutinbeskrivning Tillsynsverksamheten planeras och utförs enligt fastställd rutinbeskrivning, 100% Ärendenas handläggningstid är 90% Remisshantering har inga avvikelser. differentierade, stickprov på 10% av de olika ärendetyperna, 100% Förbundet erbjuder externa parter olika 90% Måluppfyllnad 90%. Den mån vi har kunnat har vi typer av utbildningar, 100% erbjudit utbildningar. Varje station ska hålla en bestämd beredskap 95% Måluppfyllnad 96%. Vi har haft begränsade problem på vid varje tidpunkt, 100% vissa RIB stationer. Den genomsnittliga tiden från larm till att 90% Stickprovskontrollen visar endast ett fåtal mindre av första enhet är på olycksplats får inte avvika steg pga. svåra förutsättningar vid utryckning. mer än 10% i ett stickprovsurval. Måluppfyllnad når 95%. Varma och kalla rökövningar ska genomföras 95% Samtlig berörd personal har genomfört dessa övningar. av samtlig personal som rökdyker, 100% Måluppfyllnad 100% Beslut om reviderat handlingsprogram Beslut Handlingsprogrammet beslutades under december av utifrån nya förutsättningar för under direktionen. Räddningstjänsten Fyrbodal, under 2025 2025 Rullbandstest och hälsokontroller genomförs 95% Samtlig berörd personal har genomfört test och enligt plan, 100% kontroller. Måluppfyllnad 100% Årsredovisning | 17 (37) Förvaltningsberättelse Finansiella mål GEH* Måluppfyllelse God soliditet, ≥30% ≥30% Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel och utgör den långsiktiga betalningsförmågan. Utvecklingen beror dels på förändring av eget kapital, dels på tillgångarnas värdeökning/värdeminskning. Soliditeten är 38,3 %. Kostnadstäckning, 100% 100% För varje enskilt år ska intäkterna överstiga kostnaderna enligt balanskravet. Betalningsförmåga på kort sikt, 100% 100% Målet uppnås 2025. Hög självfinansieringsgrad av investeringar, ≥85% Självfinansieringsgraden visar i vilken omfattning ≥85% nya investeringar finansierats med egna medel. Förbundet når 85,3 % exkl. övertagande från Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Måluppföljning kommentarer Tabellerna visar på inriktningsmål och verksamhetsmål för året. Inriktningsmålen sträcker sig över �lera år och uppdateras vid behov. AÅrligen beslutas om underliggande verksamhetsmål och aktiviteter som har koppling till inriktningsmålen, vilka följs upp och värderas. Samtliga av verksamhetsmålen för 2025 (10 av 10) och de �inansiella målen är uppfyllda och den sammanvägda bedömningen är att förbundet uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Årsredovisning | 18 (37) Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat (Belopp i tkr) 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 865 - Samtliga realisationsvinster + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 865 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv = Årets balanskravsresultat 865 Balanskravsresultatet är ett resultat där poster som inte härrör till den ordinarie verksamheten har rensats bort. Huvudregeln är att ett negativt resultat ska återställas med positiva resultat inom tre år. Undantag kan medges för synnerliga skäl. Förbundet har inte några ekonomiska händelser som exempelvis värdepappershantering, fastighetsförsäljning eller någon resultatutjämningsreserv att ta hänsyn till. AÅrets balanskravsresultat är det samma som årets resultat. Årsredovisning | 19 (37) Förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden Personal- och åldersstruktur Den 31 december 2025 har förbundet 475 anställda. Av de anställda är 299 RiB-personal varav 13 är kvinnor. Av det totala antalet anställda är 36 kvinnor. I tabellen nedan redovisas åldersfördelning samt en uppdelning mellan hÅelldtiedrs anställd persAonntaall oTcohta Rlti B-personal.% av total Antal heltid Antal deltid 0 - 29 49 10,3% 7 42 30 - 39 130 27,4% 59 71 40 - 49 142 29,9% 61 81 50 - 59 121 25,5% 42 79 60 - 00 33 6,9% 7 26 Totalt 475 100% 176 299 Sjukfrånvaro I tabellen redovisas total sjukfrånvaro, hur stor andel av sjukfrånvaron som var långtidssjukskrivning, sjukfrånvaro fördelat per kön och per åldersgrupp. Andelen sammanhängande sjukfrånvaro mer än 60 dagar uSpjpugkfar̊rå ntivlla r3o2 ,5 % och det har varit några långtidssjukskrivna medarbetare. 2025 Total sjukfrånvaro i procent av de anställdas 2,2% sammanlagda ordinarie arbetstid Andel av sjukfrånvaro som avser frånvaro under 32,5% en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Kvinnor 6,5% Män 1,6% 29 år eller yngre 4,3% 30 - 49 år 2,5% 50 år eller äldre 1,1% Årsredovisning | 20 (37) Förvaltningsberättelse Personalrörlighet Under året har 26 personer avlutat sina tjänster, fyra på förbundsstaben, två på räddningsstaben, två på förebyggandeavdelningen, två på enhet RiB Väst, två på enhet övning och utbildning, fyra heltidsbrandmän samt 10 RiB- anställda. Förbundet har nyanställt 58 personer under året, en biträdande förbundsdirektör, en biträdande räddningschef, en chef för räddningsavdelningen, fyra på förbundsstaben, två på förebyggande, en på ePneherts toeknnaikl kocoh s20t nhealtdidesbrr andmän. OÄvriga nyanställda är 28 RiB-personal. Räddningstjänsten är en personalintensiv verksamhet och den största andelen av förbundets kostnader är därmed personalrelaterade kostnader som 2025 uppgick till 70% av förbundets totala kostnader. Skulden till de anställda avseende inarbetad ej uttagen semesterersättning, inarbetad ej uttagen retroaktiv ersättning samt ej kompenserad övertid är 4 2P6e6r stkorn avli d(B 2e0lo2p5p a i̊ rtsk rs)l ut. 2025 Heltid, inklusive semesterlön 114 687 Räddningstjänstpersonal i beredskap 32 668 Övertid, fyllnadstid 1 647 OB, beredskap 7 446 Arvode/Förtroendevalda 389 Förändring semester- & löneskuld 4 266 Pensionskostnader & avsättning inkl. skatt 13 696 Totalt 174 799 Årsredovisning | 21 (37) Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling Utifrån den stora förändring som skett under 2025 har Räddningstjänsten Fyrbodal (RFBD) skapat en solidare grundplattform för verksamheten. Med tanke på de två tidigare kommunalförbundens under�inansiering och brister i verksamheten �inns det många aspekter framöver som utmanar det nya kommunalförbundet. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv påverkas RFBD av en �inansiell instabilitet till följd av exempelvis kriget i Ukraina och den pågående oron på världsmarknaden. Detta försvårar möjligheten till att prognostisera utifrån ett ekonomiskt perspektiv då omfattande investeringar behöver genomföras för att upprätthålla räddningstjänstverksamheten. Arbetsmarknadens villkor har förändrats som försvårar både schemaläggning och pensionsvillkor. De två nya förändrade pensionsavtalen AKAP-KR (Avgiftsbestämd Kollektiv Avtalad Pension – Kommun och Region) och SAP- R (Särskild avtalspension räddningstjänst) kommer påverka ekonomin framöver både för RFBD och medlemskommunerna. Förändringarna på arbetsmarknadens villkor försvårar planeringen framöver då �lexibilitet och effektivitet inte tillåts på samma sätt som tidigare. AÅr 2025 var ett omställningsår för att gå från två kommunalförbund till ett. AÅr 2026 kommer vara ett första driftår för RFBD. Under 2026 och framåt kommer det fortfarande uppstå kostnader kopplat till ett gemensamt kommunalförbund. Att gå från två kommunalförbund till ett innebär en omställning under många år. Omställningen för att stärka räddningstjänstens kompetensförsörjning utmanar verksamheten både nu och framöver samt att ha en investeringsplan i balans. Om re- och nyinvesteringstakten inte kommer ikapp och om tillräckligt budgetutrymme inte ges kommer ambitionsnivån med fordon på brandstationerna behöva minskas. RFBD har fått inriktningen från medlemskommunerna att upprätthålla den räddningstjänstverksamhet som idag bedrivs men utan nödvändiga investeringar blir det en omöjlig uppgift. Under 2026 blir effekterna av pågående förändringar tydligare. Det gäller dels förändrade arbetssätt utifrån lagkrav, återtagande av räddningstjänst under höjd beredskap, ökade krav på räddningstjänsten från Myndigheten för civilt försvar utifrån deras tillsynsverksamhet, förändrade lokalkostnader och behovet av en långsiktig plan för investeringar. Krav på efterlevnad och stärkt arbete med cybersäkerhet, säkerhetsskydd och GDPR ökar i hög grad. Tidigare kommunalförbund har inte varit i närheten av att upprätthålla och säkerställa arbetet inom dessa områden. RFBD har under 2025 uppnått en god förmåga att på sikt komma i balans med arbetet, men mycket kvarstår. Årsredovisning | 22 (37) Förvaltningsberättelse Under slutet av 2025 beslutade Riksdagen om Cybersäkerhetslag (2025:1506) och införandet av NIS2-direktivet. Konsekvenserna av hur detta påverkar kommunalförbundets behov av utveckling och grunddrift är idag inte kända. Utifrån medlemskommunernas viljeinriktning kan beslut tas under 2026 att Orust kommun ansluter till förbundet från 1 januari 2027. Det kan medföra utmaningar i verksamhetsövergången med förhoppning att det på sikt innebär en stärkt samordning och ökade möjligheter till en starkare räddningstjänstverksamhet. Under 2025 beslutade förbundsdirektionen om ett uppdaterat handlings- program för RFBD. Det ska under 2026 fastställas i medlemskommunerna av kommunfullmäktige. Utifrån handlingsprogrammet behöver RFBD fortsätta att säkerställa den grundläggande räddningstjänstverksamheten samt de specialiserade förmågorna. Det �inns även viss förmåga som saknas som utifrån riskbilden behöver kompletteras. Det är ett långsiktigt arbete som kommer kräva resurser i verksamheten. Räddningstjänstverksamhetens förmåga påverkas även direkt av nystiftade lagar och prioriteringar som ligger på nationell nivå. Utifrån det starkt försämrade säkerhetsläget är bedömningen att det har den största påverkan på verksamheten. Årsredovisning | 23 (37) Förvaltningsberättelse Under 2026 och 2027 kommer arbete bedrivas att stärka räddningsledningssystemet för att minst leva upp till lagstiftningens lägsta nivå. Det kommer vara resurskrävande och innebära behov av ökade medlemsbidrag. Om ökade medlemsbidrag uteblir kommer allvarliga nerdragningar behöva beslutas av förbundsdirektionen för att bibehålla budget i balans. Eftersom stärkandet av räddningsledningssystem är utifrån föreläggande från tillsynsmyndigheten Myndigheten för civilt försvar är åtgärderna tvingande. Neddragningarna kan då behöva göras i andra delar av räddningstjänstverksamheten. Det påverkar då räddningstjänstens förmåga negativt i en tid av det svåraste säkerhetsläget sedan inledningen av kalla kriget. Räddningstjänstverksamheten är idag redan anpassad utifrån riskbilden och de krav som �inns enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Det är även identi�ierat att det �inns behov av att säkerställa delar av förmågan mer. Under ett antal år har samhället blivit alltmer komplext vilket utmanar arbetet inom det förebyggande området. Lagstiftning har beslutats i högt tempo för att motverka kriminella verksamheter. Det påverkar förebyggandearbetet i hög grad med mer omfattande tillsyns- och tillståndsprocesser. Den förväntade utvecklingen framöver är att det kommer bli mer och mer resurskrävande och krav på högre kompetens. Avslutningsvis kan 2025 sammanfattas med att RFBD på kort tid gått ifrån att vara två kommunalförbund med stora verksamhetsbrister - till en verksamhet med en god grundplattform för fortsatt utveckling. Utifrån denna grundplattform �inns en förmåga att skapa rätt förutsättningar utifrån beslutad ambition. Den beslutade ambitionen är att räddningstjänsten ska vara modern och effektiv samt ha nödvändig förmåga, kompetens och rätt teknisk utrustning. Personalen ska arbeta förebyggande och utföra operativ räddningsverksamhet. Verksamheten ska präglas av långsiktighet och stabilitet för att skapa förmåga och effektivitet. Detta ger medlemskommunerna en förutsättning att skapa ett tryggt och säkert samhälle för alla i den mest utmanande säkerhetspolitiska perioden i modern tid. Det kommer fortsatt krävas modiga beslut utifrån framtida osäkerheter, och stöd från medlemskommunerna är av största vikt för att fortsätta utveckla verksamheten i riktning mot att uppnå beslutad ambition och uppnå lagstiftningens grun dnivå. Årsredovisning | 24 (37) Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Resultaträkning (Belopp i tkr) Not Budget 2025-12-31 Bokslut 2025-12-31 Bokslut 2024-12-31 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 3 254 139 251 159 246 267 Verksamhetens kostnader 4 -241 331 -239 858 -250 963 Avskrivningar 5 -13 502 -11 394 -7 412 Jämförelsestörande poster 10 365 Verksamhetens nettokostnader -694 -92 -11 743 Skatteintäkter 6 Generella stadsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat -694 -92 -11 743 Finansiella intäkter 7 700 968 587 Finansiella kostnader 8 -5 -10 -254 Resultat efter finansiella poster 1 865 -11 410 Extra ordinära poster 9 Årets resultat 1 865 -11 410 Årsredovisning | 25 (37) Ekonomisk redovisning Balansräkning (Belopp i tkr) Not Budget 2025-12-31 Bokslut 2025-12-31 Bokslut 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 11 2 062 2 013 2 196 Maskiner och inventarier 12 121 469 101 055 94 925 Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran, medlemsavgift pensionsavsättning Summa anläggningstillgångar 123 531 103 068 97 121 Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar 13 8 500 32 299 37 096 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 14 25 094 40 566 43 958 Summa omsättningstillgångar 33 594 72 865 81 054 Summa tillgångar 157 125 175 932 178 175 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 15 -46 499 -66 506 -59 611 Årets resultat -1 -865 11 411 Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital -46 500 -67 371 -48 200 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande 16 -94 509 -67 451 -71 614 förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 17 -325 Kortfristiga skulder 18 -16 116 -41 111 -58 036 Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder -157 125 -175 932 -178 175 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 19 Summa panter och ansvarsförbindelser 0 0 0 Årsredovisning | 26 (37) Ekonomisk redovisning Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Not Bokslut 2025 Bokslut 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat 865 3 095 Justering för av- och nedskrivningar, materiella 5 11 394 3 830 anläggningstillgångar Justering för av- och nedskrivningar, leasing 20 -325 603 Justering för gjorda avsättningar 16 9 613 38 491 Justering för försäljning/utrangering -119 1 086 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 21 428 47 105 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -19 496 -4 812 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 18 042 -14 448 Kassaflöde från den löpande verksamheten 19 974 27 845 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 11,12 -51 295 -27 113 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 119 Kassaflöde från investeringsverksamheten -51 175 -27 113 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Inköp i eget kapital 15 27 809 Amortering av skuld -647 Ökning/Minskning av långfristiga fordringar 17 10 920 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 809 10 273 Årets kassaflöde/förändring av likvida medel -3 392 11 005 Likvida medel vid årets början 14 43 958 16 763 Likvida medel vid årets slut 14 40 566 27 767 Årsredovisning | 27 (37) Ekonomisk redovisning Notförteckning Not 1 Redovisningsprinciper Förbundets redovisning upprättas enligt Kommunallag (2017:725) och enligt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, samt följer anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiden baseras på anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker med rak nominell metod, d.v.s. linjär avskrivning. Avskrivning av färdiginvesterade anläggningstillgångar påbörjas då anläggningen tas i bruk. Förbundet följer rekommendationen enligt R4 men har valt att anskaffningsvärdet ska överstiga ett prisbasbelopp i stället för ett halvt prisbasbelopp som är det normala. Leasing Förbundet har leasingavtal för två tunga fordon som klassificeras som finansiella. En tillrättalagd redovisning tillämpas på ett förenklat sätt då det inte utgör ett väsentligt värde. Osäkra kundfordringar Kundfordringar bedöms och bokförs som osäkra när de har passerat förfallodatum med fler än 90 dagar. Undantag är de kundfakturor som har en pågående åtgärd i form av till exempel en avbetalningsplan. Pensioner Förbundets pensionsåtagande redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensionsåtagande intjänade före 1998-01-01 redovisas som en ansvarsförbindelse. En finansiell överenskommelse är gjord mellan förbundet och medlemskommunerna som innebär att förbundet får ersättning för pensionskostnaderna fullt ut. Avsättningar för pensionsskulden upptas i förbundets balansräkning på skuldsidan. För pensionskostnader/avsättning tillkommer särskild löneskatt (f.n. 24,26 %). Periodisering För att ge en rättvisande bild av förbundets resultat periodiseras intäkter och kostnader, samtliga kända belopp periodiseras. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men ej utbetald övertid och andra ersättningar avseende december skuldförs. Detsamma gäller intjänad ej uttagen semester. Redovisning av jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är ett resultat av händelser eller transaktioner som stör jämförelser med andra perioder. Upplysning om resultateffekten av jämförelsestörande poster lämnas i not till berörda poster i resultaträkningen. Semesterlöneskuld Årets förändring av semesterlöneskuld, uppehållslön, ferielön och okompenserad övertid redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och som kortfristig skuld i balansräkningen. Belopp i tkr Not 2 Uppskattningar och bedömningar 2025 2024 Årsredovisning | 28 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 3 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Försäljningsintäkter 87 304 Taxor och avgifter 15 553 17 027 Hyror och arrenden 816 871 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 1 161 144 Bidrag och gåvor från privata aktörer Offentliga bidrag (investeringar) EU-bidrag Övriga bidrag (medlemsbidrag) 225 961 214 481 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 5 166 11 273 Intäkter från exploateringsverksamhet och tomträtter Realisationsvinster på materiella och immateriella anläggningstillgångar 472 551 Övriga verksamhetsintäkter 1 944 1 616 Summa verksamhetens intäkter 251 159 246 267 Not 4 Verksamhetens kostnader exkl. av- & nedskrivningar, avsättningar 2025 2024 pensioner Personalkostnader exklusive pensionskostnader 161 103 157 633 Pensionskostnader 13 696 30 201 Lämnade bidrag 187 Köp av verksamhet 376 3 348 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader 27 834 20 984 Inköp av material och varor 18 414 29 669 Inköp av tjänster 15 538 5 893 Realisationsförluster och utrangeringar Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter Bolagsskatt Övriga verksamhetskostnader 2 896 3 047 Summa verksamhetens kostnader 239 858 250 962 Not 5 Av- och nedskrivningar 2025 2024 Byggnadsinventarier 183 250 Inventarier & Maskiner 6 097 3 773 Fordon och Transportmedel 5 114 3 389 Summa av- och nedskrivningar 11 394 7 412 Not 6 Skatteintäkter 2025 2024 Skatteintäkter 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 0,0 0,0 Årsredovisning | 29 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 7 Finansiella intäkter 2025 2024 Räntor likvida medel 968 587 Summa finansiella intäkter 968 587 Not 8 Finansiella kostnader 2025 2024 Räntekostnader 7 251 Bankkostnader 3 3 Summa finansiella kostnader 10 255 Not 9 Extraordinära poster 2025 2024 Summa extraordinära poster 0 0 Not 10 Jämförelsestörande poster 2025 2024 Reavinster på anläggningstillgångar 599 Reaförluster och utrangeringar -233 Summa jämförelsestörande poster 0 365 Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 4 153 4 651 Inköp 2 Försäljningar Utrangeringar -500 Överföringar -203 Utgående anskaffningsvärde 3 950 4 153 Ingående ack. avskrivningar -1 957 -2 003 Försäljningar Utrangeringar 267 Överföringar 203 Årets avskrivningar -183 -221 Utgående ack. avskrivningar -1 937 -1 957 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar /återföringar Utgående ack. nedskrivningar 0 0 Utgående redovisat värde 2 013 2 196 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 19,19 11,00 Årsredovisning | 30 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 12 Maskiner och inventarier 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 222 997 187 201 varav inköp/övertagande från RMB 73 610 Inköp 23 434 23 471 Försäljningar -584 -152 Utrangeringar -44 -3 426 Överföringar -5 287 15 904 Utgående anskaffningsvärde 240 516 222 997 Ingående ack. avskrivningar -128 072 -123 626 varav inköp/övertagande från RMB -39 331 Försäljningar 584 140 Utrangeringar 44 3 209 Överföringar -203 Årets avskrivningar -11 814 -7 794 Utgående ack. avskrivningar -139 461 -128 072 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar /återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 101 055 94 925 Därav finansiell leasing 325 946 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 14,28 10,12 Not 13 Fordringar 2025 2024 Kundfordringar 21 962 27 357 Övriga kortfristiga fodringar 25 2 088 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 313 7 651 Utgående balans 32 299 37 096 Not 14 Kassa & Bank 2025 2024 Bank och plusgiro 40 566 43 958 Summa bank och plusgiro 40 566 43 958 Not 15 Eget kapital 2025 2024 Ingående eget kapital 38 697 44 019 - justering av eget kapital 27 809 15 592 Resultatutjämningsreserv Årets resultat 865 -11 411 Summa eget kapital 67 371 48 200 Årsredovisning | 31 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 16 Avsättning pensioner 2025 2024 Ingående värde avsättning pensioner 57 837 76 403 Övertagande avsättning RMB 13 777 Periodens avsättning pensioner -4 163 -4 789 Summa avsatt till pensioner inkl löneskatt 67 451 71 614 Not 17 Långfristiga skulder 2025 2024 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 928 Långfristig leasingskuld -603 Förutbetalda intäkter anläggnings-/anslutningsavgifter Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag Summa långfristiga skulder 0 325 Not 18 Kortfristiga skulder 2025 2024 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 325 16 794 Leverantörsskulder 7 615 11 740 Moms och punktskatter -318 433 Personalens skatter, avgifter och avdrag 6 388 3 225 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 15 131 18 165 Upplupna pensionskostnader 4 158 1 895 Kommunalskatteskulder Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda generella statsbidrag Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 811 5 784 Summa kortfristiga skulder 41 111 58 036 Not 19 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller 2025 2024 avsättningarna Övriga pensionsförpliktelser Utgående pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller 0 0 avsättningarna Årsredovisning | 32 (37) Ekonomisk redovisning Belopp i tkr Not 20 Leasing 2025 2024 Finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier Totala minimileasavgifter 9 044 9 044 Nuvärde minimileasavgifter -8 719 -8 116 Därav förfall inom 1 år -325 -603 Därav förfall inom 1-5 år -325 Därav förfall senare än 5 är Leasing: Leasingfordonen redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Tillgångens värde är beräknad genom en summering av återstående leasingavgifter exklusive moms. I noten redovisas värdet vid årets början som leasingfordon och som avskrivning redovisas de leasingavgifter som betalats under året. Leasingskulden är beräknad av samtliga återstående leasingavgifter uppdelat på kortfristig respektive långfristig del. Not 21 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 210 230 Förtroendevalda revisorer 21 56 Auktoriserade revisorer Total kostnad för räkenskapsrevision 231 286 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 118 261 Förtroendevalda revisorer Lekmannarevision Total kostnad för övrig revision 118 261 Total kostnad för revision 349 547 Årsredovisning | 33 (37) Ekonomisk redovisning Driftsredovisning Bokslut 2025 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Förbundsövergripande 630 -7 739 7 109 -8 543 1 434 Direktion -516 -516 -347 -169 Revision -354 -354 -331 -23 GDPR, dataskyddsombud -9 -9 -25 16 Förbundsledning 630 -6 861 -6 230 -7 840 1 610 Förbundsstab 248 152 -78 973 -169 179 168 804 375 Förbundsstab 9 -16 542 -16 533 -15 255 -1 278 Finans 248 143 -62 430 185 712 184 059 1 653 Räddningsstab 6 709 -20 912 -14 203 -14 369 166 Räddningsstab 6 227 -8 561 -2 334 -2 422 88 Enhet LC 481 -12 351 -11 870 -11 947 77 Förebyggandeavdelning 2 721 -9 067 -6 346 -6 451 105 Förebyggandeavdelning 2 721 -9 067 -6 346 -6 451 105 Räddningsavdelning 30 393 -171 049 -140 656 -139 440 -1 216 Räddningsavdelning 7 904 -7 283 621 513 108 Enhet station Uddevalla -21 374 -21 374 -21 127 -247 Enhet station Trollhättan -20 542 -20 542 -21 353 811 Enhet station Vänersborg -21 122 -21 122 -20 937 -185 Enhet RiB Väst 2 461 -26 514 -24 053 -24 335 282 Enhet RiB Öst 319 -24 062 -23 743 -22 110 -1 633 Enhet Teknik 17 922 -43 220 -25 297 -25 784 487 Enhet utbildning & övning 1 787 -6 933 -5 145 -4 307 -838 Resultat 865 Det redovisade resultatet är 865 tkr. Detta härleds dels till lägre kostnader för personal och avskrivningar dels högre kostnader för det administrativa avtalet med Trollhättans Stad. Årsredovisning | 34 (37) Ekonomisk redovisning Förbundsledning Under året har en budget för oförutsedda utgifter hanterats av förbundsledningen. Denna reserv har fått användas för att täcka oförutsedda kostnader pga. sammanslagningen av förbunden. I övrigt har utfallet följt pFlöanrebriungnedn.s staben Det totala utfallet för 2025 visar ett mindre överskott om +400 tkr för de ansvarsområden som omfattar förbundsstaben och ansvar �inans. Förbundsstaben redovisar en avvikelse mot budget på –1 250 tkr, medan ansvar �inans uppvisar ett överskott på +1 650 tkr, vilket sammantaget ger det positiva resultatet. Avvikelsen inom förbundsstaben är huvudsakligen hänförlig till administrativa och systemrelaterade kostnader som uppstått i samband med etableringen av det nya förbundet. Flera av dessa kostnader har varit av engångskaraktär och svåra att fullt ut förutse i budgetarbetet. Förbundsbildningen har krävt omfattande samordning och anpassning av HR-, ekonomi- och IT-system som tidigare skilde sig åt mellan de två föregående förbunden. Under året har staben haft huvudansvaret för att säkerställa driftsatta lösningar, upprätthålla parallella system under övergångsperioden samt implementera nya rutiner för att skapa en gemensam administrativ grundstruktur. Detta har genererat både ökade licenskostnader och ett utökat resursbehov. Samtidigt har ansvar �inans haft lägre kostnader för avskrivningar än budgeterat, vilket till största del förklarar det positiva utfallet. Utöver systemarbetet har förbundsstaben hanterat ett avsevärt större administrativt tryck än normalt, bland annat kopplat till framtagande av nya styrdokument, processöversyner och etablering av gemensamma arbetssätt för hela organisationen. Dessa insatser har varit nödvändiga för att skapa stabilitet och rättssäkerhet i förbundets administrativa funktioner, men har samtidigt inneburit merkostnader under året. Det totala överskottet bedöms till största delen bero på kostnader och intäktsförhållanden som inte återkommer i samma omfattning kommande år. Erfarenheterna från 2025 har använts för att justera budgetramarna inför 2026 och skapa en mer träffsäker ekonomisk planering framåt. Årsredovisning | 35 (37) Ekonomisk redovisning Räddningsstaben I det stora hela har verksamheten inte inneburit några avgörande ekonomiska avvikelser. Då avdelningen under året haft personella vakanser och avgångar har det genererat ett ekonomiskt positivt resultat avseende personalkostnader men samtidigt inneburit att viss verksamhet ej kunnat hanterats och därmed förskjutits till kommande verksamhetsår. Nyrekrytering har gjorts framgångsrikt inför 2026. En stor del av förbundets IT -relaterade kostnader har under 2025 hanterats av räddningsstaben, även poster som budgeterats på annan avdelning samt poster av engångskaraktär till följd av förbundsbildningen, vilket ger en avvikelse i budgetresultatet men balanseras i stort ut. Inför detaljbudget för 2026 har detta justerats i möjligaste mån, men vissa åtgärder avseende fortsatt digital anpassning till följd av förbundsbildningen följer även för 2026 drift- och investeringskostnader. Avseende stabens ansvar för koordinering av räddningsledningssystemet samt sammanhållen planering av RUHB (Räddningstjänst under höjd beredskap), har årets utvecklingsarbete ej medfört extraordinära kostnader, vilket dock ser annorlunda ut för staben Focöh rReFBbDy sgogma hneldheet a20v2d6 eoclnh ifnragm åt. Förebyggandeavdelningen har under årets första kvartal haft hög arbetsbelastning till följd av vakanta tjänster och tillkommande administrativa arbetsuppgifter. Under sommaren uppstod ytterligare vakanta tjänster varvid en paus infördes i arbetet med tillsyn av farlig verksamhet. Förebygganderesurser har under årets första hälft använts till att stödja Tanums kommuns räddningstjänst i det förebyggande arbetet. Nya tjänster har tillsatts under sommar och höst vilket har bidragit till en stabilisering. Ekonomiska resultatet för avdelningens tillsynsarbete har varit lägre än planerat. Samtidigt har ökning av intäkter skett inom området brandfarliga och explosiva varor där antalet tillståndsansökningar ökat. Ny lagstiftning trädde i kraft under sommaren vilken genererat ökade intäkter till följd av anmälningsplikt för sprängningar och tillfälliga förråd för explosiva varor. Vakanta tjänster under året har gett som resultat minskade lRönäedkodsntniandgers. avdelning Räddningsavdelningen gör sitt första verksamhetsår och de två största ekonomiska avvikelserna ligger på Enhet Uddevalla och Enhet RiB OÄst. För Enhet Uddevalla handlar det om den tidigare nämnda lön- och semesterskulden som kommer från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän, tar man bort denna så gör Enhet Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg gemensamt ett positivt resultat. För RiB OÄst så handlar det om en kraftig underbudgetering från tidigare Norra AÄlvsborgs Räddningstjänst, budgeten Årsredovisning | 36 (37) Ekonomisk redovisning för RiB-verksamheten har inte varit förankrad och stämt med verkliga behov. Skillnaden mellan de två RiB enheterna var något som identi�ierades tidigt som ett frågetecken, storleken på respektive enhet och skillnaden mellan budgeterna stämde inte överens. Inför 2026 har ett samlat arbete gjorts där nu enheterna ligger mer realistiskt mot verksamheten. Enhet Utbildning och OÄvning gör också ett underskott. Enheten är ny för året och ingen tidigare verksamhet har funnits att jämföra med, här görs också justeringar till 2026. Enhet Tekniks positiva resultat bärs upp till stor del av det vitesbelopp som förbundet �ick tillbaka från leverantören på grund av sen leverans av räddningsenhet. Resultatet för avdelningen ligger samlat Innärva beessluttaedr biundggets. redovisning (Belopp i tkr) Budget 2025 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier och byggnadsinventarier 10 025 2 434 22 022 Del som flyttats över från 2024 till 2025 2 580 Fordon och transportmedel 39 168 21 000 11 645 Del som flyttats över från 2024 till 2025 31 360 Summa 49 193 23 434 33 667 AÅrets investeringar har påverkats av tidigare pausade reinvesteringar och en historiskt eftersatt investeringsnivå, vilket medfört ett stort investeringsutrymme för 2025 som inte kunnat nyttjas fullt ut. Förbundet har investerat 23,4 mkr av de i budget 49,2 mkr. Investeringarna för året har bland annat varit släck-/räddningsfordon, besiktningsbilar, utryckningsmaterial och larmställ. Förlängda leveranstider för fordon och utrustning samt begränsade personalresurser och behov av extern upphandlingskompetens har bidragit till att investeringarna tillfälligt hamnat under budget. Årsredovisning | 37 (37) Räddningstjänsten Fyrbodal Löpande granskning och Granskning av årsredovisning 2025 UTKAST TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Innehåll 1. Inledning ...................................................................................................................... 2 1.1. Bakgrund ................................................................................................................ 2 2. Rapportering av intern kontroll .................................................................................. 3 2.1. Revisionsstrategi .................................................................................................... 3 2.2. Granskningsansats .................................................................................................. 3 3. Iakttagelser och förslag till förbättringar .................................................................. 4 3.1. Bokslutsprocessen .................................................................................................. 4 3.1.1. Gjorda iakttagelser .......................................................................................... 4 3.2. Inköpsprocessen ..................................................................................................... 4 3.2.1. Gjorda iakttagelser .......................................................................................... 4 3.3. Investeringsprocessen ............................................................................................ 4 3.3.1. Gjorda iakttagelser .......................................................................................... 4 3.4. Process för avstämningar samt att redovisa moms, skatter och avgifter .............. 4 3.4.1. Gjorda iakttagelser .......................................................................................... 4 4. Rapportering av bokslutsgranskning.......................................................................... 5 4.1. Kommentar till resultaträkningen ........................................................................... 5 4.2. Kommentar till balansräkning ................................................................................. 6 4.2.1. Materiella anläggningstillgångar ...................................................................... 6 4.2.2. Kortfristiga fordringar ..................................................................................... 6 4.2.3. Avsättningar .................................................................................................... 6 4.2.4. Kortfristiga skulder .......................................................................................... 6 4.3. Årsredovisningen .................................................................................................... 6 4.3.1. Uppställning av Balanskravet ........................................................................... 7 5. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän .................................................................. 8 5.1. Granskning av räkenskaper..................................................................................... 8 5.2. Granskning av Årsredovisning ................................................................................ 8 5.3. Yttrande sakkunnigt biträde ................................................................................... 8 TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP 1. Inledning 1.1. Bakgrund Vår granskning har skett i enlighet med god revisionssed och täcker således endast områden och aspekter väsentliga för revisionen. Notera att vår granskning av den interna kontrollen inte omfattat en fullständig genomgång i syfte att kartlägga alla tänkbara brister. Nedan sammanfattas de noteringar som gjorts i samband med granskningen samt förslag till förbättringar. Föreliggande rapport är upprättad i avvikelseform, vilket innebär att det som granskats utan notering inte kommenteras. Rekommendationer lämnas där vi iakttagit brister inom ramen för granskningen. Rekommendationer syftar till att utveckla och för- bättra verksamheten. Uppföljning sker kontinuerligt av rekommendationerna för att säker- ställa att åtgärder vidtas. Rapporten innehåller i första hand iakttagelser avseende väsentliga poster och för övriga poster endast om det ansetts nödvändigt mot bakgrund av gjorda noteringar i samband med granskningsarbetet. TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP 2. Rapportering av intern kontroll 2.1. Revisionsstrategi Vi har tillämpat substansgranskningsansatsen som revisionsstrategi. Denna innebär att vi skaffar oss en förståelse för hur verksamhetens väsentliga processer fungerar och utvärde- rar dessa. Vi ställer frågor för att förstå vad som kan gå fel i processerna och hur verksam- heten hanterar detta, men testar inte kontroller. 2.2. Granskningsansats Vår granskning och bedömning av den interna kontrollen omfattar: • Bokslutsprocessen • Försäljning och inbetalningar • Inköp och bankutbetalningar • Löneprocessen, inklusive redovisning av pensioner • Investeringsprocessen • Process för att redovisa moms och skatter och avgifter Ovanstående granskning innebär i de flesta fall att vi följer hela flödet, det vill säga från det att en intäkt eller kostnad genereras till dess att registrering sker i huvudboken och slutligen blir reglerad. Övrig granskning som utförs är: • Kontroll av avstämningar på väsentliga konton som kundfordringar, leverantörsskul- der, likvida medel etc. • Granskning av momsredovisning • Närståendegranskning TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP 3. Iakttagelser och förslag till förbättringar 3.1. Bokslutsprocessen Bokslutsprocessen är central utifrån att det sker avstämningar, reserveringar och bedöm- ningar som kan påverka bokslutet. Den risk för fel, i redovisningen, som föreligger i boksluts- arbetet innebär att bokslutsprocessen alltid bedöms som väsentlig. Vi har gått igenom ruti- ner för bokslutsarbetet rörande ansvar, avstämningar, periodiseringar med mera. 3.1.1. Gjorda iakttagelser Det finns en anvisning för olika områden inom ekonomi på intranätet. Ett begränsat antal personer är involverade i processen vilket dock samtidigt gör den sårbar. 3.2. Inköpsprocessen Vi har gått igenom inköpsprocessen och noterat att medlemskommunernas upphandlings- avdelningar stöttar förbundet i vissa upphandlingsprocesser. 3.2.1. Gjorda iakttagelser Vi bedömer att förbundet har en väl fungerande inköpsrutin. Vi noterar att för utbetalningar krävs godkännande av två personer i förening. Det finns tre personer som ensamma kan godkänna leverantörsbetalningar. 3.3. Investeringsprocessen Vi har gått igenom investeringsprocessen och rutiner för investeringar. Primärt utgörs an- läggningarna av fordon. Investeringsbudget uppdateras årligen. 3.3.1. Gjorda iakttagelser Vi bedömer att förbundet har en väl fungerande investeringsrutin. 3.4. Process för avstämningar samt att redovisa moms, skatter och avgifter Vi har stickprovsvis granskat månadsvisa avstämningar av kassa och bank, kundfordringar, leverantörsskulder och skattekontot. Vi har även granskat den redovisning av moms som månadsvis lämnas till Skatteverket. 3.4.1. Gjorda iakttagelser Avstämningar av kassa och bank, kundfordringar och leverantörsskulder utförs. Rutinen för redovisning av moms, skatter och avgifter bedöms fungera tillfredsställande. TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP 4. Rapportering av bokslutsgranskning 4.1. Kommentar till resultaträkningen Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, kontoana- lyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot utfall föregående år och budget. Förbundet redovisar för år 2025 ett positivt resultat om 865 tkr, vilket utgör en positiv av- vikelse mot budget med 864 tkr eftersom budgeten för året är 1 tkr. Resultatet jämfört med föregående år är påverkat av högre intäkter avseende medlemsbidrag samt något lägre in- täkter från taxor och avgifter och försäljning av verksamhet. Det är dock något lägre intäkter jämfört med budget. Det möts även av lägre kostnader än budgeterat. Jämfört med föregående år något högre kostnader inom personal, lokalkostnader, inköp tjänster och lägre kostnader för inköp material och köp av verksamhet. De kostnader som avviker är inom administrativa avtal och IT. Kostnader för avskrivningar är lägre än budgeterat till följd av senarelagda investeringar. Av förbundets totala intäkter utgörs medlemsbidragen av 90%. Erhållna medlemsbidrag har stämts av mot beslutad budget. Taxor och avgifter utgör 6% av de totala intäkterna och består av bl.a. tillsynsavgifter, er- sättning vid automatlarm/falsklarm, och externa uppdrag. I årets granskning har stickprov gjorts mot fakturor samt analytisk granskning mot föregående år och mot budget. Av verksamhetens kostnader utgör personalkostnader 67%. Personalkostnader har grans- kats med hjälp av löneanalys. Transaktionsanalysen omfattar förbundets samtliga lönetrans- aktioner från januari till och med oktober månad. Ett speciellt dataanalysverktyg används för att sortera ut exempelvis stora bruttobelopp, dubbla transaktioner, stora transaktioner osv. Programmet designas för att hitta, analyser och sortera enskilda eller sammanhäng- ande transaktioner som avviker från vad som bedöms vara normalt. Avvikelser har sorterats efter: ► Större enskilda transaktioner överstigande 150 tkr ► Stora eller avvikande totala bruttolönebelopp under hela perioden ► Orimliga källskatteavdrag av bruttolön ► Lönearter som förekommer vid enstaka transaktioner ► Kontroll av avvikande personnummer ► Dubblerade poster ► Utbetald lön Ett representativt urval har tagits där granskning genomförs inom varje område mot un- derlag som anställningsavtal, jämkningsbeslut, lönespecifikationer eller liknande. För de stickprov som granskats har inga felaktigheter framkommit av genomförd granskning. TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Vår bedömning är att resultaträkningen är väsentligen korrekt redovisad i årsredovisningen. 4.2. Kommentar till balansräkning Ett urval av granskningen av poster i balansräkningen kommenteras nedan. Vår bedömning är att balansräkningen är väsentligen korrekt redovisad i årsredovisningen. 4.2.1. Materiella anläggningstillgångar Årets nyanskaffningar uppgår till 23,4 mnkr och består främst av fordon och därtill hörande kostnader samt utrustning/material. Anskaffningar har stickprovsvis granskats mot un- derlag. Bland årets stickprov är vår bedömning att samtliga aktiverade poster är att karak- tärisera som investeringar. 4.2.2. Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar utgörs främst av kundfordringar och förutbetalda kostnader. Dessa har stämts av mot underlag. 4.2.3. Avsättningar Förbundet redovisar och ansvarar för den pension som intjänats från år 1998. Aktuell skuld vid bokslutet uppgår till 67,5 mnkr (71,6mnkr) inklusive löneskatt och har stämts av genom granskning av underlag från Skandia. 4.2.4. Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder utgörs främst av leverantörsskulder och personalrelaterade skulder för bland annat semesterlön. Dessa har stämts av mot underlag. 4.3. Årsredovisningen De förtroendevalda revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvi- sande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag om kommunal bokföring och redovisning. Syftet med granskningen är att bedöma om årsredovisningens resultaträkning, balansräk- ning, kassaflödesanalys drift- och investeringsredovisning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och normering från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av för- bundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Bedömning: Vi bedömer att förbundets årsredovisning är upprättad enligt gällande regel- verk (LKBR och RKR). TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter upprättade i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) 4.3.1. Uppställning av Balanskravet Balanskravet innebär att förbundets budget och årliga utfall ska vara positiva och att un- derskott ska återställas kommande år, såvida respektive medlemskommuns kommunfull- mäktige inte beslutar om annat och hänvisar till ”synnerliga skäl”. Beräkningen av balans- kravsresultatet, som är kopplat till kommunallagens bestämmelser, ska i förvaltningsberät- telsen följa ett föreskrivet schema. Standard för kommunal räkenskapsrevision anger att granskningen av balanskravsresultatet utgörs av kontroll av att uppställningen av balans- kravsresultatet har skett i enlighet med LKBR 11 kap. 10-11§§ samt RKR R 15, att uppgif- terna i balanskravsresultatet och balanskravsutredningen är korrekt härledda ur förbun- dets räkenskaper samt att nyckeltal är korrekt beräknade. Bedömning: Vi bedömer att förbundets redovisning och beräkning av balanskravet i allt vä- sentligt har ställts upp i enlighet med LKBR och att uppgifterna i balanskravsresultatet och balanskravsutredningen i allt väsentligt är korrekt härledda ur förbundets räkenskaper samt att nyckeltal i allt väsentligt är korrekt beräknade. TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP 5. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Verksamhetsöverföring har skett enligt plan till Räddningstjänsten Fyrbodal. Kvarstår att likvidera Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän vilket innebär att en sista årsredovisning upprättas och granskas avseende räkenskapsåret 2025. 5.1. Granskning av räkenskaper Avveckling av kvarvarande finansiella poster har skett enligt plan efter slutförd verksam- hetsöverlåtelse. Per balansdagen kvarstår ett fåtal balansposter vilka har granskats mot underlag utan några väsentliga iakttagelser. 5.2. Granskning av Årsredovisning De områden som årsredovisning enligt lag och rekommendation ska innehålla har grans- kats. Eftersom verksamhet inte har bedrivits består förvaltningsberättelsen i årsredovis- ning av annan information och är av mer begränsad omfattning. Förvaltningsberättelsen innehåller hur avveckling sker inför likvidationen av förbundet och hur kvarvarande medel ska fördelas till medlemskommunerna. 5.3. Yttrande sakkunnigt biträde Det sakkunniga biträdes yttrande avseende räkenskapsrevisionen för räkenskapsåret 2025 kommer att lämnas till förbundets revisorer. I övrigt har inga andra väsentliga noteringar framkommit i samband med vår granskning. Uddevalla den 24 februari 2026 Anna de Blanche Auktoriserad revisor Ernst & Young AB TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Anna Elisabeth De Blanche(SSN-validerad) Auktoriserad revisor Serienummer: 23b1984a015a79[…]fa70eb96b6846 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-02-24 07:26:04 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. TBGDYA3L4S--M9QFHPDO8J--FXZ9025CLM-R-ALXO98RU-DD-1ISFN5VT4-A-IUT9BX8TF ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Räddningstjänsten Fyrbodal 1 (2) Revisorerna Till fullmäktige i respektive medlemskommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Räddningstjänsten Fyrbodal (organisationsnummer 222000–0950) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen av räkenskaperna har genomförts enligt standard för kommunal räkenskapsrevision. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Räddningstjänsten Fyrbodal har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna är rättvisande. Denna bedömning baseras på det sakkunniga biträdets yttrande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål direktionen uppställt för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att balanskravet efterlevs. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade rapporter. GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Räddningstjänsten Fyrbodal 2 (2) Revisorerna Datum enligt digital underskrift Carl-Johan Sernestrand Anders Karlzon Clas Hedlund Magnus Cassel Olle Krischansson Eva Larsson Leif C Dahl Bilagor: Det sakkunniga biträdets yttrande om årsbokslut 2025 Löpande granskning och granskning av årsredovisning 2025 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet 2025 Grundläggande granskning 2025 GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Carl-Johan Sernestrand KARL-OLOF KRISCHANSSON Undertecknare Undertecknare Serienummer: 9777178b6e5761[…]eaeffecf7e698 Serienummer: 3abf46ab03940a[…]ef1d72cea6712 IP: 85.224.xxx.xxx IP: 78.70.xxx.xxx 2026-03-04 13:05:09 UTC 2026-03-04 16:39:09 UTC Claes Ingvar Hedlund EVA KATARINA LARSSON Undertecknare Undertecknare Serienummer: a7f8b9d12e7bf9[…]404ad53c45c1d Serienummer: d176c22e241215[…]0cb34077590c9 IP: 77.218.xxx.xxx IP: 90.238.xxx.xxx 2026-03-04 18:10:08 UTC 2026-03-05 11:15:31 UTC Hans Anders Karlzon MAGNUS CASSEL Undertecknare Undertecknare Serienummer: 326fff05850e09[…]e6aadd1d0119d Serienummer: 8bb6e0bccf50bd[…]12586df5cc48d IP: 85.229.xxx.xxx IP: 78.66.xxx.xxx 2026-03-05 16:43:57 UTC 2026-03-05 17:23:35 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Leif Carl Lennart Dahl Undertecknare Serienummer: 4e87bc759a081b[…]36b2579e6b244 IP: 188.151.xxx.xxx 2026-03-06 14:08:46 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. GRRQS-SUBMO-FB0FD-JTZD0-TNQ1V-Y3M8I :lekcyntnemukod oenneP Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 Internkontrollrapport, januari till december 2025 Enligt kommunallagens 6 kap. 6 § ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ansvarar också för att det finns tillräcklig intern kontroll för verksamheten. Detsamma gäller även om verksamheten bedrivs inom ramen för ett kommunalförbund. Syftet med den interna kontrollen är att bidra till ändamålsenligheten i verksamheten och att verksamheten bedrivs effektivt och säkert. Internkontroll är ett verktyg för såväl politisk ledning som för förbundsledning och omfattar system och rutiner/processer som syftar till att styra ekonomin och verksamheten. Sammanfattning Räddningstjänsten Fyrbodal bildades 1 januari 2025 genom en sammanslagning av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Rutinmässiga kontroller genomförs dagligen i verksamheten. Dessa lyfts i kontroll- rapporten om betydande avvikelser uppmärksammats i de områden som ligger utanför fastställd internkontrollplan för år 2025. Tre ko ntrollområden har fastställts för internkontroll 2025: 1. bemanning operativ personal, 2. arbetstid/kompenserande vila enligt AB och bilaga R 3. myndighetsutövning LSO/LBE. Utpekade fokusområden har bäring på behov av bemanningsnumerär inom Räddnings- tjänsten Fyrbodal för att klara av uppdrag enligt lagstiftning, handlingsprogram och omvärldsrisker. Inom ramen för tillsynsprocesser eller andra förändringar i lag har flera krav ställts på räddningstjänsten kring utförande i år, men ger även följdeffekter kommande år. • Föreläggande om åtgärder utifrån Länsstyrelsen tillsyn på säkerhetsskyddsarbetet. Räddningstjänsten Fyrbodal har under året vidtagit och inlämnat återredovisning till tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen har 2025-07-24, efter granskning av • förbundets underlag, meddelat beslut om att avsluta ärendet utan ytterligare åtgärd. Kommunernas miljötillsyn där krav ställts om uppföljning av PFAS utsläpp samt efterkommande åtgärder. PFAS-frågorna har föranlett hantering i förbundsdirektion och medlemråd, samt tät kommunicering med medlemskommunerna. Det pågår ett arbete med att ta fram en överenskommelse för klargöra ansvar mellan medlems- kommuner och förbundet gällande PFAS-undersökningar. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 • (fd. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Myndigheten för civilt försvar, MCF har tidigare genomfört tillsyn i verksamheten och förelagt om åtgärder inom- området för räddningstjänstens tillsynsansvar samt räddningsledningssystem. Tillsynsmyndigheten har genomfört regelbundna uppföljngsmöten med förbundet. Beslut om avslut av tillsynsärende meddelades 2025-09-17 (MSB 2023-14625), med bedömningen att räddningstjänsten har vidtagit åtgärder - som leder till en omfattning av tillsynsverksamheten som är i linje med MSBFS 2021:8. Förbundet har, ihop med ingående parter i Räddningsregion Västra Götaland samt Södra Halland, genomfört en utredning kring möjligheter att gemensamt förstärka övergripande ledning och tillse att MCF:s krav i de föreläggande om lagts på samtliga räddningsledningssystem åtgärdas. • Rapporten har inlämnats till MCF i januari 2026. Förändringar skett inom utförande av grundutbildning för räddningstjänst i beredskap. GRIB 2.0 startade i förbundets egen regi 2025-05-05, där halva utbildningen genomförs på hemmaplan istället för att skicka iväg vår personal till en skola knuten till MCF. Dnen prioritet som finns är i första hand att se till att fylla behovet av nya brandmän för att minska risken för vakanta platser på våra RIB-stationer. Förbundet genomför därtill GRIB utbildning för andra • räddningstjänster enligt, vid var tillfälle, särskild överenskommelse. Behov att stärka verksamheten utifrån det förändrade säkerhetsläget inom områden för Totalförsvar och civil beredskap. Med ökat fokus på Räddningstjänst under höjd beredskap utökas utbildning och övning med cirka två dagar per individ och år. Vår operativa personal är viktigare nu än någonsin i uppbyggnaden av Sveriges motståndskraft inför ett eventuellt militärt angrepp. Av förbundets totala personastyrka har ungefär 90 % genomfört 1-dagarsutbildning i krigets kontext. Syftet med utbildningarna är att skapa en ökad medvetenhet om det räddningstjänstpersonal kan ställas inför vid höjd beredskap, samt veta innebörden av tjänsteplikt och kunna exemplifiera tillkommande uppgifter under höjd beredskap. Bilaga till rapport Internkontrollplan 2025 Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 1. Bemanning operativ personal Process/rutin Kontrollmoment KontrollAnsvarig Tidpunkt för Metod Rapport till uppföljning Bemanning operativ Uppföljning av Räddningsavdelning Månadsvis Genomgång i Förbunds- personal beredskapshållning, Daedalos direktör numerär i avdelnings-/ förhållande till enhetschef beslutad nivå i handlingsprogram Uppföljning att förbundet har rätt beredskapshållning utifrån krav på förmåga och behov sker enligt väl inarbetade rutiner. Tillgång till egna resurser ingår även i de beslutade verksamhetsmål som finns för 2025 i området för räddningstjänst (se årsredovisning 2025). Beslut om dispens, Arbetstidsnämndens kansli/SKR Sobona Arbetstidsnämnden meddelade genom beslutsprotokoll 2025-01-22 dnr SKR 250116B Sobona 2025/0027 förbundet dispens under perioden 22 januari 2025 till och med den 21 januari 2026, för att möjliggöra förläggning av arbetstid upp till 24 timmar under helger i grundschemat, för utbildningar och övningar som inte ryms inom ordinarie arbetstids- förläggning samt under huvudsemesterperioden (juni-augusti 2025). Arbetstidsnämnden avslog vidare förbundets begäran om disens från arbetstidsreglerna såvitt gäller möjlighet att kunna förlägga arbetstid upp till 24 timmar under tillfällen för aktiviteter där behov finns att samla hela arbetsgrupper/arbetslag för APT och arbetsmöten, där de bedömde att dessa aktiviteter kan hanteras inom ordinarie planering och arbetstidsförläggning och utgör skäl att avvika från arbetstidsregler. Förbundsdirektionen beslutade 2025-12-11 (§99) att förlänga den tidigare dispensen med 12 månader, från och med 2026-01-22 till och med 2027-01-21. Beslutet är meddelat till Arbetstidsnämnden. I ärendets beredning har uppdatering av tidigare riskbedömning och fackliga förhandlingar genomförts. mycket stor mycket allvarliga Sannolikheten för avsteg är och kan komma att innebära konsekvenser. Ko ntrollfrågor: 1. Har genomförda schemaanpassningar lett till ökade vakanser vid personalbrist, och hur har det påverkat möjligheten av inkallningar på övertid exempelvis vid resurskrävande insatser? Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 o Verksamheten har genomfört omställning av arbetstider (schemaanpassningar) inför start med nytt schema och struktur från v. 11, 2025 och gick samtidigt upp o till bemanning 1+5 i Vänersborg. Förbundet har under perioden haft flera större resurskrävande insatser som o medfört behov av inkallningar. Förbundet har bedömt att genom förlängt dispensbeslut kan shcemaläggning och bemanning säkras för avsedd period. 2. Har bemanningen av räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) och heltidsanställda påverkats negativt på grund av uppsägningar? Har dessa vakanser kunnat fyllas för att o bibehålla beredskapshållning vid stationer? Uppsägningar från arbetstagarens sida samt nyrekryteringar sker löpande. Tendensen är generellt att det blir allt svårare att rekrytera RIB-personal. Däremot har en positiv trend för nyrekrytering av RiB-personal noterats på enstaka stationer medans vissa stationer är svårare. 3. Har sårbarheter funnits för bemanning i ledningscentralen? Åtgärder i samverkan med o andra närliggande räddningsledningssystem? Inga avvikelser har noterats under perioden. Däremot är nuvarande bemanning inte tillräcklig för att leva upp till arbetsmiljökrav samt robusthet eller o arbetstidsdirektiv. Fortsatt utveckling av samverkan med närliggande räddningsledningssystem o sker kontinuerligt. Inom ramen för MCF:s föreläggande om att senast juni 2026 öka kapaciteten för övergripande ledning i ledningscentralen har en utredning genomförts med andra ledningscentraler inom Räddningsregion Västra Götaland RRVG. 4. Har kompenserande vila för beredskapsfunktioner (ej RIB) vilka utgörs av dagtidspersonal, varav en del i chefsroller, påverkat verksamheten negativt genom lägre o närvaro? Ja, i viss mån. Den lägre närvaron består minst av att 2,6 personer är kompensationsledig a för bruten veckovila under en arbetsdag varje vecka. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 2. Arbetstid/kompenserande vila Process/rutin Kontrollmoment KontrollAnsvarig Tidpunkt för Metod Rapport till uppföljning Arbetstid/ Uppföljning av att Räddningsavdelning Månadsvis Genomgång Förbunds- kompenserande vila av tidsredo- direktör kompenserande vila tas ut om dygnsvilan avdelnings-/enhets- visning samt enligt AB och bilaga R understiger 11 /stationschef rutiner och timmar arbetssätt Arbetsgivaren har ansvar för att säkerställa att en medarbetare erhåller lagstadgad kompenserande vila vid arbetstidsuttag som bryter mot dygnsvilan. mycket stor kännbara Sannolikheten för avsteg mot beslutad rutin bedöms som och kan komma att innebära konsekvenser. Ko ntrollfrågor: o 1. Har samtliga medarbetare fått tillräcklig vila? Ja 2. H ar avvikelser uppkommit som medfört risker i arbetsmiljö för o medarbetare/arbetsgrupp? Nej o 3. Har hanteringen av schemaläggning för kompenserande vila skapat nya avvikelser? Nej 4. H ar hanteringen av schemaläggning för kompenserande vila etcetera blivit betydligt o mer resurskrävande än tidigare? Ja verksamheten behöver planeras med 0,5 – 1 år framåt i tiden på detaljnivå. 5. H ar avvikelser lett till kritik från Arbetsmiljöverket och/eller fackliga organisationer o avseende avsteg från regler? Nej. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 3. Myndighetsutövning LSO/LBE Process/rutin Kontrollmoment KontrollAnsvarig Tidpunkt för Metod Rapport till uppföljning Myndighetsutövning Uppföljning av att Förebyggande- Verksamhets- Jämförelse Förbunds- antalet tillsyner avdelning möten av plan och direktör LSO/LBE följer beslutad beting mot tillsynsplan avdelningschef utfall i Daedalos Uppföljning av förbundets tillsynsplan ingår även i de beslutade verksamhetsmål som finns för 2025 i området för förebyggande (se årsredovining 2025). Ärendehantering inom lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är beroende av antal handläggare samt övriga pågående uppdrag. Under februari 2026 börjar en ny föreskrift och allmänna råd om hur kommunen ska planera och utföra sin tillsyn enligt LBE (MCFFS 2026:2) att gälla. Syftet med föreskriften är att likrikta kommunernas tillsynsverksamhet gällande planering och innehåll. Den förväntade utvecklingen framöver är att det kommer bli mer och mer resurskrävande och krav på högre kompetens. MCF:s tillsyn på förbundets tillsynsverksamhet enligt LSO (2023/2024) med resultat på konstaterade brister i att omfattning av tillsyn och omfattning i enlighet med föreskrift inte varit säkerställd är avslutat. MSB har under perioden för förbundsbildningsprocessen varit förstående över förändringsarbetet i verksamheten. MCF:s uppföljning visar att förbundet mycket stor åtgärdat dessa birster och avslutat tillsynsrärendet. mycket allvarliga Sannolikheten för avsteg mot förbundets tillsynsplan bedöms som och kan komma att innebära konsekvenser. Kontrollfrågor: 1. Har befintlig brist på personalresurser/tillkommande faktorer påverkat förbundets roe surstillgångar negativt? Förbundet har inte haft möjlighet att genomföra det antal tillsyner som krävs enligt föreskrift. Kravet på tillsyn enligt LSO ligger på en nivå som inte kan uppnås genom nuvarande personalresurs. Effektivisering genom att avstå eller minska på andra o uppdrag kan frigöra resurser. Alternativ är anställning av personal för uppdraget. Under 2025 har uppföljning skett för att följa de effekter förbundsbildningen fått på antalet genomförda tillsyner. I detta har antal personalresurser för genomförande av tillsyner stärkts. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 2. Har antalet tillsyner av skäligt brandskydd minskat där det på sikt kan leda till ofö rsämrat brandskydd för enskild samt ge ökade risker för olyckor genom brand? Antalet tillsyner var tidigare inte i nivå med vad lagstiftaren kräver. Det leder till att brister i brandskyddet inte åtgärdas i tid och ökade risker för skador på personer och egendom i samband med brand som följd. Förbundet har med genomförda åtgärder nått upp till lagstiftarens krav. 3. Har förbundet haft minskad möjlighet att hantera händelsebaserad tillsyn där direkta åotg ärder kan vara av vikt? Händelsebaserade tillsyner har genomförts i den omfattning som krävts. 4. Har förbundet haft minskad/utebliven tillsyn enligt LBE som lett till en ökad risk för o olyckor genom brand eller explosion? Tillsyn enligt LBE har genomförts enligt plan. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 Dnr 5010-2026-000333-004 Datum 2026-02-12 Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 RISKMATRIS snevkesnoK Förödande/myck 10 et allvarlig 9 1, 3 8 Allvarlig/ kännbar 7 2 6 5 Besvärande 4 3 Lindrig/ 2 försumbar 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket Liten Viss Stor stor Sannolikhet Konsekvensnivå Exempel Sannolikhetsgrad Förklaring Förödande/ Verksamheten får allvarliga besvär, Mycket stor Så stor att det är en mycket allvarlig stor ekonomisk förlust, skadat fråga om när det anseende eller annan betydande inträffar och i vilken nackdel för verksamhet eller omfattning. samhälle. Kan även innebära fara för liv och hälsa. Allvarlig/kännbar Förbundet tappar kontroll över Stor Stor sannolikhet: uppgifter/ utövande av uppdrag. Kan mycket väl Betydande risk för ekonomisk eller inträffa men troligtvis verksamhetsmässig påverkan. Kan inte särskilt frekvent. även innebära risk för samhällspåverkan om inga åtgärder vidtas. Besvärande Förbundet kan uppleva lindriga besvär Viss Inträffar sannolikt men av måttlig ekonomisk eller inte vid normala verksamhetsmässig påverkan internt omständigheter, eller till viss del externt. eller i alla fall inte frekvent. Lindrig/Försumbar Förbundet kan uppleva endast Liten Obefintlig eller liten försumbar ekonomisk eller risk. verksamhetsmässig påverkan internt. NÄRF Dnr 5010-2024-14-30 § 75 RMB dnr 4011-2024-990 § 6 Beslutad 2024-11-14 Internkontrollplan 2025 Enligt kommunallagens 6 kap. 6 § ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ansvarar också för att det finns tillräcklig intern kontroll för verksamheten. Detsamma gäller även om verksamheten bedrivs inom ramen för ett kommunalförbund. Syftet med den interna kontrollen är att bidra till ändamålsenligheten i verksamheten och att verksamheten bedrivs effektivt och säkert. Internkontroll är ett verktyg för såväl politisk ledning som för förbundsledning och omfattar system och rutiner/processer som syftar till att styra ekonomin och verksamheten. Kontrollområden Tre kontrollområden har fastställts för internkontroll 2025: bemanning operativ personal, arbetstid/kompenserande vila enligt AB och bilaga R, myndighetsutövning LSO/LBE. Process/rutin Kontrollmoment KontrollAnsvarig Tidpunkt för Metod Rapport till uppföljning Bemanning operativ Uppföljning av Räddningsavdelning Månadsvis Genomgång i Förbunds- personal beredskapshållning, Daedalos direktör numerär i avdelnings-/ förhållande till enhetschef beslutad nivå i handlingsprogram Arbetstid/ Uppföljning av att Räddningsavdelning Månadsvis Genomgång Förbunds- kompenserande vila av tidsredo- direktör kompenserande vila tas ut om dygnsvilan avdelnings-/enhets- visning samt enligt AB och bilaga R understiger 11 /stationschef rutiner och timmar arbetssätt Myndighetsutövning Uppföljning av att Förebyggande- Verksamhets- Jämförelse Förbunds- antalet tillsyner avdelning möten av plan och direktör LSO/LBE följer beslutad beting mot tillsynsplan avdelningschef utfall i Daedalos Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 NÄRD dnr 5010-2024-14-30 § 75 RMB dnr 40112024-990 § 6 Beslutad 2024-11-14 Beskrivning av fokusområden Förtydliganden av analyserade processer, rutiner och arbetsuppgifter samt beskrivning av risker, dvs sannolikheten för och konsekvenser av att en process inte fungerar. Utpekade fokusområden har bäring på behov av bemanningsnumerär inom Räddningstjänsten Fyrbodal för att klara av uppdrag enligt lagstiftning, handlingsprogram o1c. h Boemmväarnldnsinrigs koepre. rativ personal Uppföljning av att det finns rätt resurser i förbundet utifrån krav på förmåga i handlings- program och verksamhetens behov. Möjligheten att rekrytera tillräckligt med personal på våra RiB-stationer är utmanande. Förändrade arbetstidsregler för brandmän och befäl försvårar att kalla in extra personal vid sjukdom eller omfattande räddnings- insa-t ser. Genomförda schemaanpassningar till ny tolkning av dygnsvila kommer att öka risken för vakanser vid personalbrist på grund av mer begränsade möjligheter till schemaförändringar respektive inkallning på övertid. Samma gäller vid behov - av personalinkallningar vid resurskrävande händelser. Svårigheter att rekrytera RIB-personal ökar risken för personalbrist på förbundets RIB-stationer och ställer ökade krav på förbundet att vara en - attraktiv arbetsgivare. För att minska sårbarheten avseende bemanning av förbundets ledningscentral krävs att etablerad samverkan med närliggande räddningsledningssystem - fortsätter att utvecklas samt att MSB:s krav om bemanning efterlevs. Bemanningen av förbundets beredskapsfunktioner (ej RIB) utgörs av dagtids- personal, varav en del i chefsroller. Kravet på kompenserande vila vid bruten mycket stor mycket dygnsvila riskerar att påverka verksamheten negativt genom lägre närvaro. allvarliga Sannolikheten för avsteg är och kan komma att innebära konsekvenser. 2. Arbetstid/kompenserande vila Det finns ett ansvar att säkerställa skydd för liv, hälsa, egendom och miljö i vårt samhälle – dygnet runt, året runt. Allmänna bestämmelser (AB), bilaga R har anpassats till skyddsregler om minsta sammanhängande dygnsvila i EU:s arbetstidsdirektiv, vilket medför att verksamheten är mer sårbar än tidigare vad gäller resursplanering. Reglerna för kompenserande vila påverkar möjlighet för schemaläggning av hur operativ personal kan arbeta, dels vid beredskapshållning, dels i samband med övning/ utbildning samt vid utryckningstjänst/ övertidsarbete. En medarbetare ska alltid erhålla lagstadgad kompenserande vila vid arbetstidsuttag som bryter mot dygnsvilan. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 NÄRD dnr 5010-2024-14-30 § 75 RMB dnr 40112024-990 § 6 Beslutad 2024-11-14 - Medarbetaren får inte tillräcklig vila, avvikelser utgör en risk inom arbetsmiljön - dels för enskild medarbetare, dels för arbetsgruppen, vilket måste hanteras enligt arbetsgivarens ansvar. - Avvikelser kräver hantering för att schemalägga kompenserande vila, vilket i sin tur kan skapa nya avvikelser. - Hanteringen av schemaläggningar, kompenserande vila mm kommer att bli betydligt mer resurskrävande än tidigare. Avvikelser kan innebära att förbundet får kritik från Arbetsmiljöverket och/eller fackliga organisationer kring avsteg från regler. mycket stor kännbara Sannolikheten för avsteg mot beslutad rutin bedöms som och kan komma a3t.t iMnnyenbdäirgah etsutövninkgo nLsSeOk/vLeBnsEe r. Ärendehantering inom LSO/LBE är beroende av antal handläggare samt övriga pågående uppdrag. Uppdraget med tillsyn LSO har skärpts och resurserna ska enligt MSB anpassas till de tillsyner som krävs. Genomförd behovsanalys påvisar brist på personella resurser. MSB har genomfört tillsyn av förbundets tillsynsverksamhet enli-g t LSO. Befintlig brist på personalresurser/ tillkommande påverkansfaktorer - minskar resurstillgång. Minskad tillsyn av skäligt brandskydd kan på sikt leda till försämrat - brandskydd för den enskilde samt ge ökade risker för olyckor genom brand. Minskad möjlighet att hantera händelsebaserad tillsyn där direkta åtgärder - kan vara av vikt. Minskad eller utebliven tillsyn av brandfarliga och explosiva varor kan leda till ökade risker för olyckor genom brand eller explosion. mycket stor mycket allvarliga Sannolikheten för avsteg mot förbundets tillsynsplan bedöms som och kan komma att innebära konsekvenser. Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 NÄRD dnr 5010-2024-14-30 § 75 RMB dnr 40112024-990 § 6 Beslutad 2024-11-14 Räddningstjänsten Fyrbodal Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan | Webb: www.rtjfyrbodal.se Telefon: 010-705 40 00 | E-post: info@rtjfyrbodal.se | Org.nr: 222000-0950 RISKMATRIS snevkesnoK Förödande/myck 10 et allvarlig 9 1, 3 8 Allvarlig/ kännbar 7 2 6 5 Besvärande 4 3 Lindrig/ 2 försumbar 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket Liten Viss Stor stor Sannolikhet Konsekvensnivå Exempel Sannolikhetsgrad Förklaring Förödande/ Verksamheten får allvarliga besvär, Mycket stor Så stor att det är en mycket allvarlig stor ekonomisk förlust, skadat fråga om när det anseende eller annan betydande inträffar och i vilken nackdel för verksamhet eller omfattning. samhälle. Kan även innebära fara för liv och hälsa. Allvarlig/kännbar Förbundet tappar kontroll över Stor Stor sannolikhet: uppgifter/ utövande av uppdrag. Kan mycket väl Betydande risk för ekonomisk eller inträffa men troligtvis verksamhetsmässig påverkan. Kan inte särskilt frekvent. även innebära risk för samhällspåverkan om inga åtgärder vidtas. Besvärande Förbundet kan uppleva lindriga besvär Viss Inträffar sannolikt men av måttlig ekonomisk eller inte vid normala verksamhetsmässig påverkan internt omständigheter, eller till viss del externt. eller i alla fall inte frekvent. Lindrig/Försumbar Förbundet kan uppleva endast Liten Obefintlig eller liten försumbar ekonomisk eller risk. verksamhetsmässig påverkan internt. Revisionsrapport 2025 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2026 Räddningstjänstförbundet Fyrbodal Grundläggande granskning 2025 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Innehållsförteckning Samlad bedömning och rekommendationer ..................................................................... 2 1. Sammanställd bedömning ......................................................................................... 3 2. Inledning ..................................................................................................................... 5 3. Granskningens utgångspunkter ............................................................................... 6 4. Granskningsresultat .................................................................................................. 8 Bilaga 1: Revisionskriterier Bilaga 2: Källförteckning 1 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Samlad bedömning och rekommendationer EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Räddningstjänstförbundet Fyrbodal genomfört en grundläggande granskning avseende 2025 års verksamhet. Syftet med granskningen har varit att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Vår samlade bedömning är att förbundsdirektionen har säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med beslutade mål och riktlinjer. Av uppföljningen framgår att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål uppnås. Vi bedömer att förbundsdirektionen har säkerställt att arbetet med intern kontroll sker i enlighet med riktlinjer. Slutligen bedömer vi att förbundsdirektionen delvis har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Det är utifrån uppföljningen inte möjligt att följa hur måluppfyllelsen har mätts och vad bedömningen om måluppfyllelse grundar sig på. Utifrån granskningen rekommenderar vi förbundsdirektionen att:  Utveckla uppföljningen av verksamhetsmålen så att det tydligt framgår vad bedömningen avseende måluppfyllelse grundar sig på. Göteborg den 3 mars 2026 Sebastian Kamlin Thomas Edin Verksamhetsrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB Mikaela Gretzer Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 2 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 1. Sammanställd bedömning I kapitlet besvaras granskningens revisionsfrågor följt av en sammanställd bedömning utifrån granskningens revisionskriterier. 1.1. Svar på revisionsfrågor Revisionsfrågor Svar på revisionsfrågor Har direktionen säkerställt att Ja. Förbundet har fastställt en årlig budget verksamheten bedrivs i enlighet med med en ekonomisk plan för de kommande tre förbundets mål och riktlinjer? åren, beslutat om fyra finansiella mål och tio verksamhetsmässiga. Samtliga mål som följs upp bedöms av direktionen att uppnås. Har direktionen säkerställt en tillräcklig Ja. Internkontrollarbetet har följt intern kontroll? Det vill säga i enlighet anvisningarna. med kraven i kommunallagen samt förbundets styrmodell. Har direktionen säkerställt en tillräcklig Delvis. Granskningen visar att det finns en uppföljning och rapportering? Det vill otydlighet i vad bedömningen av säga i enlighet med kraven i måluppfyllelse grundas på för flera av kommunallagen samt förbundets verksamhetsmålen. styrmodell. 3 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 1.2. Sammanställd bedömning utifrån revisionskriterier Nedanstående tabell sammanställer våra bedömningar för förbundsdirektionen utifrån granskningens ramverk av revisionskriterier. Våra rekommendationer framgår i kapitel 1. Tabell 1. Sammanställd bedömning utifrån revisionskriterier. Styrning Intern kontroll Uppföljning A1 A2 A3 B1 B2 C1 C2 Förbund sdirektio R nen R Kriteriet uppfyllt Avvikelse Väsentlig avvikelse Ej tillämpligt Rekommendation Beskrivning av kriterier A. Verksamheten bedrivs i enlighet med förbundets mål och riktlinjer A1. Förbundsdirektionen har fastställt en årlig budget för de närmsta tre räkenskapsåren senast den 1 oktober. A2. Förbundsdirektionen har beslutat om verksamhetsmässiga och finansiella mål. A3. Måluppfyllelse i beslutade mål. B. Arbete med intern kontroll i enlighet med anvisningar B1. Direktionen har fastställt en internkontroll. I planen ska framgå - Identifierat riskområde - Kontrollområde - Hur ofta kontrollen sker - Bedömd risknivå - Metod för kontroll B2. Internkontrollplanen har följts upp och rapporteras till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december. C. Uppföljning och rapportering av verksamhet och ekonomi i enlighet med styrmodell C1. Förbundsdirektionen har löpande följt upp verksamhet och ekonomi per april och augusti samt årsredovisning C2. Förbundet har följt upp avvikelser i verksamhet och/eller vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. 4 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 2. Inledning 2.1. Bakgrund Förbundsrevisionens uppgift är att ge medlemskommunernas respektive kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Enligt kommunallagen ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom räddningstjänstförbundets verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna årligen kan pröva och uttala sig om ansvarstagandet för revisionsobjektet, det vill säga förbundsdirektionen. Förbundsdirektionens ansvar för verksamheten regleras bland annat i kommunallagen. Där framgår att direktionen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen ge underlag för att bedöma direktionens styrning, uppföljning och kontroll samt måluppfyllelse. Den grundläggande granskningen är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser som sker under revisionsåret. Granskningen avser enligt God revisionssed bland annat frågor avseende huruvida förbundsdirektionen har: ► Beslutat om vision, mål och riktlinjer för förbundets verksamhet ► Följt beslutad vision, mål och riktlinjer för förbundets verksamhet ► Genomfört en egen riskanalys ► Följt upp verksamhetens resultat samt beslutat om åtgärder vid eventuella avvikelser ► Arbetat med ekonomistyrning samt ekonomisk uppföljning och rapportering ► Arbetat systematiskt med sin interna kontroll avseende såväl verksamhet som redovisning ► Säkerställt tydliga beslutsunderlag och protokoll Förbundsrevisionen har beslutat att genomföra en grundläggande granskning av förbundet. Granskningen har sin utgångspunkt i God revisionssed samt risker som framkommit i revisorernas risk- och väsentlighetsanalys 2025. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvars- prövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed1. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:  Har direktionen säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med förbundets mål och riktlinjer? 1 Revisionen genomför ytterligare insatser inom räkenskaps- och verksamhetsrevision som utgör grund för ansvarsprövningen. Dessa dokumenteras i särskilda rapporter och sammanfattas tillsammans med den grundläggande granskningen inför ansvarsprövningen. 5 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP  Har direktionen säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt förbundets styrmodell.  Har direktionen säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt förbundets styrmodell. 2.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna kan hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:  Kommunallagen (2017:725) 6 kap. 1 § och 6 §  Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Fyrbodal  Handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor  Budget 2025 med Verksamhetsplan för Räddningstjänstförbundet Fyrbodal  Reglemente för förbundsdirektionen  Övriga mål och riktlinjer för verksamheten Revisionskriterier inklusive förbundets styrmodell beskrivs i bilaga 1. Granskningens källförteckning återfinns i bilaga 2. 3. Granskningens utgångspunkter I avsnittet beskrivs granskningens utgångspunkter. Verksamheten i det nya förbundets regi påbörjades 2025-01-01. Det pågår fortsatt ett arbete i förbundet med att fastställa styrdokument för verksamheten. Förbundet saknar vid granskningstillfället riktlinjer för styrning och ledning, ekonomistyrningsprinciper och riktlinjer för intern kontroll. Vi bedömer att det finns ett antal grundkriterier som kan ställas upp utifrån tidigare förbunds riktlinjer och/eller praxis i syfte att granska om direktionen säkerställt en ändamålsenlig verksamhet, uppföljning och intern kontroll, vilka redogörs för i ramverket nedan. Ramverket är utgångspunkten för de avvikelser som redogörs för i efterföljande kapitel. 6 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Utifrån befintliga styrdokument och praxis bedömer vi att direktionen ska ha genomfört följande för att ha säkerställt dels att verksamhet och ekonomi styrs och följs upp i tillräcklig utsträckning, dels att internkontrollarbetet varit tillräckligt: ► Styrning o A1. Förbundsdirektionen har fastställt en årlig budget inklusive ekonomisk plan för de närmsta tre räkenskapsåren senast den 1 oktober o A2. Förbundsdirektionen har beslutat om verksamhetsmässiga och finansiella mål o A3. Måluppfyllelse i beslutade mål ► Intern kontroll o B1. Direktionen har fastställt en internkontrollplan. I planen ska framgå: ▪ Identifierat riskområde ▪ Kontrollansvarig ▪ Hur ofta kontrollen sker bedömd risknivå ▪ Bedömd risknivå ▪ Metod för kontroll o B2. Internkontrollplanen har följts upp och rapporterats till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december ► Uppföljning o C1. Förbundet har följt upp verksamhet och ekonomi i delårsrapporter april och augusti samt årsredovisning. o C2. Förbundet har följt upp avvikelser i verksamhet och/eller ekonomi samt vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. Revisionskriterier beskrivs i sin helhet i bilaga 1. Avvikelser som noteras i granskningen utifrån ovanstående ramverk redovisas löpande i rapporten. 7 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Granskningsresultat I kapitlet beskrivs avvikelser som påträffats i granskningen avseende förbundsdirektionens arbete utifrån mål och riktlinjer, arbete med intern kontroll samt uppföljning och rapportering. Vidare beskrivs väsentliga händelser som framkommit under dialog. Kapitlet avslutas med våra bedömningar utifrån granskningens revisionskriterier. Teckenförklaring:  = Ingen avvikelse har noterats  = Mindre avvikelse har noterats = Brister har noterats i granskningen 3.1. Verksamheten bedrivs i enlighet med förbundets mål och riktlinjer  A1. Förbundsdirektionen har fastställt en årlig budget inklusive ekonomisk plan för de närmsta tre räkenskapsåren senast den 1 oktober. Förbundet har för 2025 fastställt en budget tillsammans med en ekonomisk plan för de kommande tre åren.  A2. Förbundsdirektionen har beslutat om verksamhetsmässiga och finansiella mål Förbundsdirektionen har beslutat om fyra finansiella och tio verksamhetsmässiga mål.  A3. Måluppfyllelse i beslutade mål I förbundets årsredovisning beskrivs att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål uppnås. 3.2. Internkontroll  B1. Direktionen har fastställt en internkontrollplan Inga avvikelser har noterats.  B2. Internkontrollplanen har följts upp och rapporterats till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december. Inga avvikelser har noterats. 8 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 3.3. Uppföljning  C1. Förbundet har följt upp verksamhet och ekonomi i delårsrapporter per april och augusti samt årsredovisning. Verksamhet och ekonomi har följts upp löpande. Uppföljning av måluppfyllelse har skett i delårsrapport samt i årsredovisning. I årsredovisningen motiveras bedömningen av utfallet i målen med exempel på aktiviteter. Det är dock utifrån uppföljningen inte möjligt att följa vad det är som har följts upp inom ramen för målet. Måluppfyllelsen beskrivs i flera fall i procent (90, 96 och 100) men det framgår inte vad som har mätts och hur bedömningen gått till.  C2. Förbundet har följt upp avvikelser i verksamhet och/eller ekonomi samt vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. Frågan har inte varit aktuell under 2025, ingen bedömning görs. 3.4. Resultat av dialog I avsnittet återges väsentliga händelser, risker och utmaningar som framkommit vid dialog med förbundsdirektionens presidium. ► Krisberedskap är en viktig fråga för förbundet. Vid dialog framförs att förbundet har en robust organisation kopplat till krisberedskap och ett gott samarbete med medlemskommunernas säkerhetssamordnare. Det uppges dock finnas ett behov av att fortsätta utveckla förbundets kontinuitetshantering. ► Förbundet arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Bildandet av det nya räddningstjänstförbundet har medfört ett ökat ansökningstryck på heltidstjänster. Det nya förbundet ses som en lagom stor organisation där medarbetare kan utvecklas i sina respektive roller. Dock uppges att det inför 2026 finns risker kopplat till kompetensförsörjning. Förbundet uppges även ha arbetat med att förbättra arbetsmiljön och trivseln på arbetsplatsen. ► Vid dialog framförs att miljömässig utveckling och efterlevnad av miljökrav är en verksamhetsrisk. Förbundet har inte specifik kompetens kopplat till miljömässiga krav utan uppges vara i behov av stöd från medlemskommunerna. ► Förbundet utför tillsyn utifrån lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och lagen om skydd mot olyckor (LSO). I dialog uppges att det i tillsynsverksamheten finns en utmaning med kompetensförsörjning. Det framförs att det finns ett begränsat antal människor med specialkompetens inom tillsynsområdena, vilket gör att räddningstjänstförbund konkurrerar med varandra om personal. 9 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP 3.5. Vår bedömning Styrning Vi bedömer att förbundsdirektionen har säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med beslutade mål och riktlinjer. Av uppföljningen framgår att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål uppnås. Vi konstaterar att förbundet uppnår ett balanskravsresultat om 865 000 kr för 2025. Internkontroll Vi bedömer att direktionen har säkerställt ett arbete med intern kontroll i enlighet med anvisningar. Uppföljning Vi bedömer att direktionen delvis har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Det finns en otydlighet i hur uppföljningen av verksamhetsmålen rapporteras. Det är utifrån uppföljningen inte möjligt att följa hur måluppfyllelsen har mätts och vad bedömningen om måluppfyllelse grundar sig på. Utifrån granskningen rekommenderar vi förbundsdirektionen att:  Utveckla uppföljningen av verksamhetsmålen så att det tydligt framgår vad bedömningen avseende måluppfyllelse grundar sig på. 10 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Bilaga 1. Revisionskriterier Förbundsdirektionen är förbundets styrelse och beslut beslutande församling. Förbundsdirektionen ska årligen fastställa en budget inklusive en ekonomisk plan för de kommande tre räkenskapsåren senast den första oktober. Därtill ska direktionen ha fastställt en internkontrollplan som ska ha följts upp och rapporterats till direktionen genom en delårsrapport senast i juni och en helårsrapport senast i december. Förbundet ska även besluta om finansiella mål och måluppfyllelse samt att följa upp avvikelser i verksamhet och/eller ekonomi och slutligen vidtagit åtgärder för budget i balans vid behov. Kommunallagen (2017:725) Kommunallagen 9 kap. 2 § anger att lagens bestämmelser ska tillämpas för kommunalförbund. Kommunallagens 6 kap. 1§ och 6 § anger att styrelse och nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer samt bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Styrelse och nämnder ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Förbundsordning Antagen Lysekils kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Munkedals kommunfullmäktige – 2024-06-24 Antagen Uddevallas kommunfullmäktige – 2024-06-13 Antagen Trollhättan kommunfullmäktige – 2024-06-17 Antagen Mellerud kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Färgelanda kommunfullmäktige – 2024-06-12 Antagen Vänersborg kommunfullmäktige – 2024-06-19 Kommunerna Lysekil, Munkedal, Uddevalla, Trollhättan, Mellerud, Färgelanda och Vänersborg ingår i ett kommunalförbund för frågor som rör räddningstjänst. Syftet är att tillgodose krav och intentioner i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt att skapa goda förutsättningar för att uthålligt arbeta med trygghet och säkerhet i det komplexa samhället. Kommunalförbundet ansvarar för att i medlemskommunernas ställe: ► Fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt förordningen (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor med undantag för: a. att samordna olycksförebyggande verksamhet i medlemskommunen (1 kap. 6 §), b. att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap. 1 §) samt c. när medlemskommunen är att betrakta som enskild (2 kap.). ► Fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor med undantag för: 11 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP a. att utfärda tillstånd och genomföra tillsyn över kommunalförbundets egen hantering av brandfarliga och explosiva varor samt b. skyldigheter som åvilar medlemskommunen i egenskap av verksamhetsutövare ► Fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna avseende information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsatser enligt lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie-olyckor. ► Genom information, rådgivning och annat stöd underlätta för enskilda att fullgöra sina skyldigheter. Kommunalförbundet stödjer medlemskommunerna med at: ► lämna beslutsförslag till medlemskommunerna avseende taxor inom kommunalförbundets verksamhetsområde ► tidigt initieras i kommunernas plan och byggverksamhet enligt Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Kommunalförbundet stödjer även kommunerna i kommunernas byggprocess främst vad avser granskning av bygglovs- och bygganmälansärenden samt medverkan i byggsamråd. Budgetprocess Förbundsdirektionen ska årligen fastställa budget och verksamhetsplan för kommunalförbundet samt en övergripande ekonomisk plan för de kommande tre räkenskapsåren inom de ekonomiska ramar och enligt de riktlinjer i övrigt som förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. Budgeten för nästkommande år ska fastställas av förbundsdirektion före september månads utgång. Verksamhetsplan och budget ska vara medlemskommunerna tillhanda senast den 1 oktober året innan räkenskapsåret. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en ekonomisk plan för den kommande treårsperioden. Reglemente för förbundsdirektionen Antagen Lysekils kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Munkedals kommunfullmäktige – 2024-06-24 Antagen Uddevallas kommunfullmäktige – 2024-06-13 Antagen Trollhättan kommunfullmäktige – 2024-06-17 Antagen Mellerud kommunfullmäktige – 2024-06-19 Antagen Färgelanda kommunfullmäktige – 2024-06-12 Antagen Vänersborg kommunfullmäktige – 2024-06-19 Direktionen är förbundets styrelse och beslutande församling. Direktionen fullgör de uppgifter som ankommer på både kommunfullmäktige och sådana nämnder som föreskrivs i de lagar och förordningar som reglerar förbundets verksamhet. Direktionen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning samt hos förbundsmedlemmarna och statliga myndigheter göra de framställningar som direktionen anser påkallade. Det åligger direktionen att:  Förbundsdirektionen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunalförbundets utveckling och ekonomiska ställning samt hos 12 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP förbundsmedlemmarna och statliga myndigheter göra de framställningar som förbundsdirektionen anser påkallade.  Förbundsdirektionens arbete ska inom kommunalförbundets verksamhetsområde vara inriktat på att bereda människors liv, hälsa, egendom och miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Förbundsdirektionen har ansvaret för att räddningsinsatser kan genomföras effektivt och kraftfullt.  Inom ramen för sin verksamhet har förbundsdirektionen ansvaret för att tillgängliga resurser organiseras på ett rationellt och effektivt vis, att samordningsfördelar i organisationen tas till vara, att den samlade kompetensen i organisationen utvecklas, att tekniska resurser håller en med hänsyn till uppgifterna hög standard, att ledningsresurser utvecklas och att annat utvecklingsarbete bedrivs, i syfte att förbundets uppgifter ska kunna utföras på ett kvalificerat, effektivt och verkningsfullt sätt.  Förbundsdirektionen svarar för att innehållet i handlingsprogram för förebyggande verksamhet samt räddningstjänst, i takt med utvecklingen, hålls på effektivast möjliga nivå, och att resurserna inom ramen för tillgängliga medel dimensioneras för att på bästa sätt uppfylla ambitionsnivån i handlingsprogrammet.  Förbundsdirektionen ska anställa (och entlediga) förbundsdirektör samt fastställa instruktion för direktören.  Förbundsdirektionen ska se till att uppföljning fortlöpande sker av verksamheten.  Förbundsdirektionen svarar för informations- och utbildningsinsatser i den förebyggande verksamheten.  Förbundsdirektionen ansvarar för att leda medlemsråden samt säkerställa att kallelse och underlag skickas ut i tid samt att protokoll förs vid medlemsrådsmöten. Förbundsdirektionen ska i övrigt se till att det upprätthålls en aktiv och fungerande relation till förbundsmedlemmarna, att samråd fortlöpande sker med förbundsmedlemmarna i olika frågor som berör medlemskommunerna och att rapporter lämnas till förbundsmedlemmarna över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen i förbundet. Samverkan med förbundsmedlemmarna i olika frågor kan ske. 13 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Bilaga 2: Källförteckning Dialog  Förbundsdirektionens presidium, räddnings- och förbundschef och biträdande förbundschef. Dokumentation  Budget 2025 med verksamhetsplan  Förbundsordning  Internkontrollplan 2025  Risk- och konsekvensanalys  Reglemente  Sammanträdesprotokoll 2025  Delårsrapport per april och augusti 2025  Årsredovisning 2025  Reglemente intern kontroll (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund)  Policy för finansiell verksamhet (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) 14 ZX9SW-PFU93-5NTS4-D28QM-OXXAB-ZRI7C :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna Räddningstjänstförbundet Fyrbodal, org.nr Förbundsledningens ansvar 222000-0950 Det är förbundsledningen som har ansvaret för att Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild Räddningstjänstförbundet Fyrbodal utfört revision och enligt LKBR. Förbundsledningen ansvarar även för den interna granskning av årsredovisningen enligtStandard för kommunal kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Yttrande om årsredovisningens balansräkning, Det sakkunniga biträdets ansvar resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida investeringsredovisning samt noter årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, Uttalande kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig Vi har utfört en revision av årsredovisningen enligtStandard dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett för kommunal räkenskapsrevision för yttrande som en del av en revisionsrapport till de Räddningstjänstförbundet Fyrbodal för år 2025-01-01–2025- förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av 12-31. Förvaltningsberättelsen har granskats enligt särskilda säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs instruktioner. enligtStandard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller investeringsredovisning samt noter upprättats i enlighet med tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess Som del av en revision enligtStandard för kommunal finansiella resultat och kassaflöde för året. räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Förvaltningsberättelsens lagstadgade delar är förenliga med Dessutom: årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden  identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, Vi har utfört uppdraget enligtStandard för kommunal resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard investeringsredovisning samt noter, vare sig dessa beror beskrivs närmare i avsnittetDet sakkunniga biträdets ansvar. på oegentligheter eller misstag, utformar och utför Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och förhållande till förbundet. inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en Annan information väsentlig felaktighet som beror på misstag, Årsredovisningen innehåller också annan information än  Skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och interna kontroll som har betydelse för vår revision, för att investeringsredovisning samt noter. Det är direktionen som utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn har ansvaret för denna andra information. till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra  Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som en revision av denna information, men det är vårt ansvar att används och rimligheten i förbundsledningens läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är uppskattningar i redovisningen och tillhörande oförenlig med årsredovisningens balansräkning, upplysningar. resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning samt noter. Vid denna genomgång  Utvärderar vi den övergripande presentationen, beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under strukturen och innehållet i årsredovisningens revisionen och bedömer om den andra informationen verkar balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- innehålla väsentliga felaktigheter. och investeringsredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi som ger en rättvisande bild. har inget att rapportera i det avseendet.  Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Z2GW22VRMV--T0PAQ20YAW--3XV978IEZ-5C-PKMC8DR91--V9K7W4VJFX--ZGCP3Y596E ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen Det är förbundsledningen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen och att denna upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” iStandard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligtStandard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Undertecknande Uddevalla dag för elektronisk underskrift Ernst & Young AB Anna de Blanche Ansvarigt sakkunnigt biträde Z2GW22VRMV--T0PAQ20YAW--3XV978IEZ-5C-PKMC8DR91--V9K7W4VJFX--ZGCP3Y596E ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Anna Elisabeth De Blanche(SSN-validerad) Auktoriserad revisor Serienummer: 23b1984a015a79[…]fa70eb96b6846 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-02-24 08:48:44 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. Z2GW22VRMV--T0PAQ20YAW--3XV978IEZ-5C-PKMC8DR91--V9K7W4VJFX--ZGCP3Y596E ::lleekkccyynnttnneemmuukkoodd ooeennnneePP Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Fyrbodal OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 1. God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Varje kommun och kommunalförbund ska enligt kommunallagen ha riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i delårsrapport och årsredovisning. Direktionens och revisorernas roll illustreras i figuren nedan. 1 2 3 Riktlinjer/mål Delårsrapport Årsredovisning Direktionen beslutar om Direktionen utvärderar målen i Direktionen utvärderar målen i mål för god ekonomisk delårsbokslutet och gör en årsredovisningen och gör en hushållning. prognos över måluppfyllelsen bedömning av måluppfyllelsen för helåret. för helåret. Revisorerna bedömer om resultaten delårsrapport och årsredovisning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat samt om kommunen klarar kravet på en ekonomi i balans. Sida 2 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 2. Förbundets definition av god ekonomisk hushållning • Direktionen har i budget 2025 med verksamhetsplan beslutat om fyra finansiella och tio verksamhetsmässiga mål vilka även utgör mål för god ekonomisk hushållning (GEH). • För varje mål har förbundet bestämt två målnivåer: En generell målnivå baserad på krav i lagstiftning eller annan föreskriftstyrd verksamhet och en målnivå utifrån GEH. • I samtliga fyra finansiella mål är den generella målnivån samma som den för GEH. • I samtliga tio verksamhetsmål är den generella målnivån högre än den för GEH. Det vanligaste fallet är att den generella målnivån är 100% medan målnivån för GEH är 90%. • Samtliga mål har en procentuell målnivå knutna till sig. För vissa av målen med mer ”kvalitativ” inriktning är det därför inte helt tydligt vad målnivån innebär. Exempelvis målet att ”Tillsynsverksamheten planeras och utförs enligt fastställd rutinbeskrivning”, som har en generell målnivå om 90% och en GEH-målnivå om 70%. • Förbundet har konkretiserat vilken måluppfyllelse som krävs för att förbundet ska anses ha god ekonomisk hushållning: Minst tre av fyra finansiella mål ska uppnås och minst sex av tio verksamhetsmål ska uppnås. Sida 3 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 3. Direktionens uppföljning av god ekonomisk hushållning och balanskrav • Direktionen följer upp samtliga 14 mål. • Samtliga 10 verksamhetsmässiga mål bedöms av direktionen uppnås för året. • Samtliga 4 finansiella mål bedöms av direktionen uppnås för året. • För samtliga måluppföljningar ges en kort kommentar. För flera av målen kommenteras endast att plan/rutin följs. • Direktionen bedömer att en god ekonomisk hushållning uppnås. I anslutning till bedömningen redogörs för måluppfyllelsen. • Förbundets balanskravsresultat är + 865 tkr. Sida 4 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 4. Vår bedömning • Vår bedömning är att det lagstadgade balanskravet uppfylls, detta utifrån att förbundet når ett positivt balanskravsresultat. • Vår bedömning är att utfallet är förenligt med de finansiella mål som direktionen fastställt. • Vår bedömning är att utfallet är förenligt med de verksamhetsmässiga mål som direktionen fastställt. • Vår samlade bedömning är att förbundet uppnår en god ekonomisk hushållning år 2025. • Detta eftersom måluppfyllelsen inom både de finansiella och verksamhetsmässiga målen är tillräcklig utifrån förbundets definition av god ekonomisk hushållning, samt att balanskravsresultatet uppnås. Sida 5 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP 5. Våra rekommendationer Vi ser positivt på att förbundet har kriterier för vilken måluppfyllelse som krävs för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnått samt att målnivåer har kopplats till målen. Vi konstaterar dock att det för vissa målsättningarna inte är tydligt vad målnivån i procent innebär. Vi rekommenderar direktionen att: • Tydliggöra vad procentuella målnivåer innebär för mål som inte är kvantitativa • Utveckla uppföljningen av verksamhetsmålen så att det tydligt framgår vad bedömningen avseende måluppfyllelse grundar sig på. 24 februari 2026 Thomas Edin Mikaela Gretzer, kvalitetssäkrare Certifierad kommunal yrkesrevisor, EY Certifierad kommunal yrkesrevisor, EY Sida 6 Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskravet OUGN7-OPVBA-KPMCQ-CM3WH-KC8SL-347DI :lekcyntnemukod oenneP SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen

KS § 61 Dnr 2026/138 Ny politisk organisation mandatperioden 2027-2030 Kommunstyrelsens beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige beslutar att ansvaret för samtliga kvarvarande kultur- och fritidsfrågor som idag ligger på kommunstyrelsen överförs till utbildningsnämnden från och med 1 januari 2027. 2. Kommunfullmäktige beslutar att utöka antalet presidieledamöter till tre (3) i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden respektive styrelsen för Valbohem AB 3. Kommunfullmäktige uppdrar år kommunstyrelsen att ta fram förslag på reviderade reglementen. 4. Kommunfullmäktige ger Val- och arvodesberedningen i uppdrag att göra en översyn av arvodesreglerna inför kommande mandatperiod och återkomma med förslag senast till fullmäktiges sammanträde i juni 2026. Avstår att delta i beslut Ulla Börjesson (S), Kenneth Öhman (S), Kerstin Fredriksson (S) och Linda Jansson (M) avstår från att delta i beslutet. Protokollsanteckning Ulla Börjesson (S), Kenneth Öhman (S), Kerstin Fredriksson (S) och Eva- Lena Johansson (S) lämnar en protokollsanteckning som lyder: Socialdemokraterna väljer att avstå att delta i beslutet. Då vi har en helt annan uppfattning hur en politisk organisation skall se ut kommande mandatperiod kommer vi att med all sannolikhet komma med ett annat förslag på kommunfullmäktige. Yrkande Ordförande och Tobias Bernhardsson (C) yrkar bifall till liggande förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen/nämnden bifaller detta. Ärendebeskrivning Val- och arvodesberedningen har vid sammanträde den 17 mars 2026 (§ 3) lämnat sitt förslag till politisk organisation inför mandatperioden 2027– Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen 2030. Beredningen beslutade att ställa sig bakom en fortsatt nämndsorganisation, att utöka presidierna till tre i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden respektive Valbohem AB. samt att översända förslaget till kommunstyrelsen för vidare beredning inför beslut i kommunfullmäktige. I tidigare dokumentation från val- och arvodesberedningen (förslaget till politisk organisation 2023–2026) har beredningen framhållit att kultur- och fritidsfrågorna då var splittrade mellan flera nämnder: kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden. Beredningen konstaterade att det fanns fördelar med att samla dessa frågor under en nämnd och att en sådan förändring borde utredas vidare Utredningsförslaget bekräftades även i kommunstyrelsens yttrande 2022-03-02, där kommunstyrelsen stödde inriktningen att samla kultur- och fritidsområdet samt pekade på behovet av att klargöra ansvar, budget och målstruktur vid en sådan förändring. Sedan dessa ställningstaganden har ansvaret för musikskolan och fritidsgårdar flyttats över till utbildningsnämnden. De kultur- och fritidsfrågor som fortfarande ligger kvar på kommunstyrelsen rör bl.a.: • kulturverksamhet • barn- och ungdomskultur • biblioteksverksamhet • föreningsstöd och föreningsbidrag • simskoleverksamhet • konst och konstnärlig utsmyckning • kulturpolitik i stort Samling av kultur- och fritidsfrågorna under en nämnd stärker: • tydlighet i ansvarsfördelningen, • effektiva styrkedjor, • helhetsperspektiv på verksamhetsområdet, • kvalitet och strategisk utveckling, samt • samspelet mellan politisk styrning och verksamhet. Då utbildningsnämnden redan idag ansvarar för musikskola och fritidsgårdar, och dessutom har naturlig koppling till barn, unga, pedagogik och kulturellt lärande, bedöms det som mest ändamålsenligt att lägga hela kultur- och fritidsområdet där. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Detta är också i linje med beredningens tidigare bedömning att området bör samlas för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Genomförandet av denna överflyttning säkerställer att kommunstyrelsen inte behåller delar av området, vilket skulle stå i strid med den organisationsmodell som beredningen uttryckligen förespråkat. Beslutsunderlag • Val- och arvodesberedningen beslut 17 mars 2026 (§ 3) • Kommunstyrelsens yttrande 2022-03-02 Sändlista Kommunfullmäktige Utbildningsnämnden Socialnämnden Valnämnden Revisorerna Överförmyndaren Bytt- och trafiknämnden Ekonomi- och HR-avdelningen Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-17 Val- och arvodesberedningen Datum och tid: tisdag 17 mars 2026, kl. 13:00-13:45 Plats: Hillingsäter, kommunkontoret Beslutande: Närvarande ej tjänstgörande ersättare: Se nästa sida Se nästa sida Övriga närvarande: Se nästa sida Eventuella jäv och ersättares tjänstgöring vid jäv anges i respektive paragraf Sammanträdet är öppet för allmänheten Utses att justera: Linda Jansson (M) Justeringsplats: Digital justering Paragrafer 1-3 Underskrifter Ordförande: Karl-Erik Segersax (SD) Justerare: Linda Jansson (M) Sekreterare: Sofia Henriksson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutsorgan: Val- och arvodesberedningen Sammanträdesdatum: 2026-03-17 Anslaget sätts upp: 2026-03-23 Anslaget tas ned: 2026-04-10 Protokollet förvaras på kommunkontoret Underskrift Sofia Henriksson SSididaa 2 11 8a va v7 285 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-17 Kommunstyrelsen Beslutande: Ledamöter Karl-Erik Segersax (SD), ordförande Kerstin Fredriksson (S), vice ordförande Linda Jansson (M) Ann Blomberg (C), tjänstgörande ersättare för Elisabeth Örn (C) Olle Hagström (L), tjänstgörande ersättare för Ingo Asplund (L) Margurithe Zellén (KD) Övriga närvarande Sofia Henriksson, kommunsekreterare Alexandra Järvelä Stenlund, nämndsekreterare Christoffer Wallin (SD), kommunstyrelsens ordförande Ulla Börjesson (S), kommunstyrelsens vice ordförande Justering Utdragsbestyrkande SSididaa 2 21 9a va v7 285 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-17 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning

KS § 64 Dnr 2026/141 Sammanställning av samverkansavtal för år 2025 Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Sammanställning av Färgelanda kommuns avtalssamverkan 2025 och lägga denna till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Enligt 9 kap. 37 § Kommunallagen får en kommun eller en region ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). Enligt 9 kap. 38 § KL ska styrelsen årligen rapportera till fullmäktige om kommunens avtalssamverkan. Ärendebeskrivning Varje år ska kommunstyrelsen rapportera om kommunens avtalssamverkan till kommunfullmäktige. Samtliga Dalslandskommuner har gemensamt kommit överens om att lämna in rapporter över avtalssamverkan i samband med årsredovisning. Det är viktigt att tänka på att avtal om samverkan bara kan röra arbetsuppgifter som faller inom den kommunala kompetensen, det vill säga sådan verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva eller som kommunen får bedriva enligt lag. Notera att när ett avtal om samverkan upprättats innebär det inte att ansvaret för en viss uppgift överlämnas till en annan kommun. Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för denna. Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är enligt 6 kap. 6 § KL fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer och ansvarar för brister i den verksamhet som samverkan avser. Nämnden har även kvar revisionsansvaret och måste vara beredd att vidta åtgärder om brister i verksamheten upptäcks. Det är därför viktigt att ett avtal är utformat på ett sådant sätt att det finns förutsättningar för den kommun eller den region som överlämnar en uppgift att kunna agera och ytterst kunna återta verksamheten i egen regi om det uppstår problem eller brister vid utförandet. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen För mer information se t.ex. ”En generell rätt till kommunal avtalssamverkan”, Prop. 2017/18:151 eller Sveriges Kommuners och Regioners (SKRs) hemsida. Uppsiktsplikten över kommunens avtalssamverkan ligger hos kommunstyrelsen. Enligt 9 kap. 38 § KL ska styrelsen årligen till fullmäktige rapportera om kommunens eller regionens avtalssamverkan enligt 37 § eller enligt annan lag eller författning. Syftet med rapporteringen är att kommunfullmäktige ska vara informerade och kunna ta fullt ansvar för verksamheterna även om den utförs av en annan kommun eller en region. Beslutsunderlag Sammanställning av Färgelanda kommuns avtalssamverkan 2025 Tjänsteskrivelse dat. 2026-03-11 Sändlista Kommunfullmäktige Kommundirektör Sektorchef Justering Utdragsbestyrkande 1 Kanslienheten Tjänsteskrivelse Nämndsekreterare 2026-03-11 Marthina Färm 2026/130 Kommunfullmäktige Rapportering av avtalssamverkan 2025 Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Sammanställning av Färgelanda kommuns avtalssamverkan 2025 och lägga denna till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Enligt 9 kap. 37 § Kommunallagen får en kommun eller en region ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). Enligt 9 kap. 38 § KL ska styrelsen årligen rapportera till fullmäktige om kommunens avtalssamverkan. Ärendebeskrivning Varje år ska kommunstyrelsen rapportera om kommunens avtalssamverkan till kommunfullmäktige. Samtliga Dalslandskommuner har gemensamt kommit överens om att lämna in rapporter över avtalssamverkan i samband med årsredovisning. Det är viktigt att tänka på att avtal om samverkan bara kan röra arbetsuppgifter som faller inom den kommunala kompetensen, det vill säga sådan verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva eller som kommunen får bedriva enligt lag. Notera att när ett avtal om samverkan upprättats innebär det inte att ansvaret för en viss uppgift överlämnas till en annan kommun. Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för denna. Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är enligt 6 kap. 6 § KL fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer och ansvarar för brister i den verksamhet som samverkan avser. Nämnden har även kvar revisionsansvaret och måste vara beredd att vidta åtgärder om brister i verksamheten upptäcks. Det är därför viktigt att ett avtal är utformat på ett sådant sätt att det finns förutsättningar för den kommun eller den region som överlämnar en uppgift att kunna agera och ytterst kunna återta verksamheten i egen regi om det uppstår problem eller brister vid utförandet. 2 För mer information se t.ex. ”En generell rätt till kommunal avtalssamverkan”, Prop. 2017/18:151 eller Sveriges Kommuners och Regioners (SKRs) hemsida. Uppsiktsplikten över kommunens avtalssamverkan ligger hos kommunstyrelsen. Enligt 9 kap. 38 § KL ska styrelsen årligen till fullmäktige rapportera om kommunens eller regionens avtalssamverkan enligt 37 § eller enligt annan lag eller författning. Syftet med rapporteringen är att kommunfullmäktige ska vara informerade och kunna ta fullt ansvar för verksamheterna även om den utförs av en annan kommun eller en region. Beslutsunderlag: Sammanställning av Färgelanda kommuns avtalssamverkan 2025 Tjänsteskrivelse dat. 2026-03-11 Sändlista: Kommundirektör Sektorchef Sammanställning av Färgelanda kommuns avtalssamverkan 2025 Dnr: KS 2026/141 En kommun eller region får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region. Styrelsen ska årligen till fullmäktige rapportera om kommunens avtalssamverkan (KL 9 kap 37–38 §§). Sammanställning av Färgelanda kommuns avtalssamverkan 2025 2026-03-30 Samverkansområde Samverkande kommuner eller Avtalstid Ansvarig förvaltning/enhet Dnr regioner /verksamhetsområde Alkohol- och tobakshandläggning Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Från 2019-01-01 tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg SN 2019/61 Mellerud, Säffle och Åmål Avtal om samverkan avseende Bengtsfors, Färgelanda & Åmål Från 2025-03-26 till och med Kommunstyrelsen, KS 2024/260 gemensam IT- och 2029-06-30. Därefter kommunledningskontoret digitaliseringsorganisation förlängs avtalet med 4 år, om ingen av parterna säger upp det. Bostadsanpassningsbidragshandlägg Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda Från 2017-02-16 tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg 2017/134 ning Campus Dalsland (eftergymnasial Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, 2022 – 2024, förlängs tre år i Kommunstyrelsen, KS 2020/235 utbildning) Mellerud, Vänersborg, Åmål taget tills vidare kommunledningskontoret E-arkiv väst Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Från undertecknande 2024 Kommunstyrelsen, KS 2025/102 Lilla Edet. Lysekil, Mellerud, tills vidare kommunledningskontoret Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Dalslands miljö- och energiförbund, Kunskapsförbundet Väst Elevhälsodata Färgelanda kommun och Västra Från avtalets tecknande 2024 Utbildningsnämnden, sektor UN 2024/110 Götalandsregionen tills vidare utbildning Familjerådgivning Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Från 2023-08-01 tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg SN 2023/59 Färgelanda & Mellerud Familjehems- och Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Från 2022-11-01 tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg SN 2022/58 familjerättsverksamhet Mellerud & Åmål Sammanställning av Färgelanda kommuns 3 avtalssamverkan 2025 2026-03-30 Samverkansområde Samverkande kommuner eller Avtalstid Ansvarig förvaltning/enhet Dnr regioner /verksamhetsområde Folkhälsoinsatser, gemensamma Västra götalandsregionen (delregional Från 2026-01-01 till Kommunstyrelsen, KS 2025/256 nämnd norra) och Färgelanda 2028-12-31. kommunledningskontoret kommun Färdtjänsthandläggning Åmål, Dals-Ed, Färgelanda Från 2023-01-01 tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg SN 2022/58 Inriktning- och samordningsfunktion Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Från avtalets tecknande tills Kommunstyrelsen, KS 2024/200 mellan Dalslandskommunerna vid Mellerud, Åmål vidare kommunledningskontoret extraordinära händelser LSS-handläggning Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Från 2023-01-01, tills vidare Socialnämnden SN 2023/15 Mellerud & Åmål med 9 månaders uppsägningstid Samverkanssamordning Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Från 2024-01-01 tills vidare Kommunstyrelsen KS 2024/15 Mellerud & Åmål Sjukvård Västra götalandsregionen och Från 2024-01-01 tills vidare. Socialnämnden, sektor omsorg SN 2023/197 Färgelanda kommun Skuld-/budgetrådgivning och Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Från 2022-04-01 tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg SN 2023/15 dödsbohandläggning Mellerud & Åmål Skyddat boende Trollhättan, Vänersborgs, Lilla-Edet, Från 2023-01-01, tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg SN 2020.514 Åmål, Dals-Ed, Mellerud, med 9 månaders (handlings- Färgelanda och Bengtsfors uppsägningstid. Id) Socialjour Fyrbodals kommunalförbunds Från 2013-03-04 till Socialnämnden, sektor omsorg SN 2024/46 medlemskommuner 2015-02-28. Förlängs med 24 mån i taget om inte avtalet sägs upp. Socialpsykiatri personligt ombud Trollhättan & Färgelanda Från 2023-01-01 tills vidare Socialnämnden, sektor omsorg SN 2022/51 Sammanställning av Färgelanda kommuns 4 avtalssamverkan 2025 2026-03-30 Samverkansområde Samverkande kommuner eller Avtalstid Ansvarig förvaltning/enhet Dnr regioner /verksamhetsområde Ungdomsmottagning Västra Götalandsregionen, och Från 2025-01-01 till Socialnämnd, sektor omsorg SN 2024/170 Färgelanda kommun 2027-12-31 Upphandling (gemensam Färgelanda, Mellerud Från 2024-03-01 tills vidare Kommunstyrelsen, KS 2024/15 upphandlare) kommunledningskontoret Vårdsamverkan Västra götalandsregionen, Från 2024-01-01 till Socialnämnden, sektor omsorg SN 2025/15 Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, 2025-12-31. Avtalet förlängs Lilla-Edet, Lysekil, Mellerud, sedan årsvis. Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Åmål, Delregional nämnd norra Överförmyndarverksamhet Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Från 2010-03-01 till Kommunstyrelsen, 2009/22 Sotenäs, Strömstad, Tanum och 2014-12-31. Om avtalet inte kommunledningskontoret Uddevalla sagts upp 15 mån innan avtalstidens utgång förlängs det med fyra år i taget.

KS § 70 Dnr 2025/373 Livsmedels- och måltidspolicy Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige antar Livsmedel- och måltidspolicy enligt förvaltningens förslag daterad 2025-12-04. Samtidigt upphör tidigare livsmedelspolicy (KF 2017-04-19, § 61) att gälla. Yrkande Ordföranden yrkar enligt bifall till liggande förslag. Tobias Bernhardsson (C) yrkar bifall till liggande förslag med ett ändrings - och tilläggsyrkande av måltidspolicyn (se fetmarkerad text) som lyder: 3. Politisk viljeinriktning 2026–2030 • Måltiderna ska hålla hög kvalitet – de ska vara attraktiva och bidra till positiva matupplevelser. • Hållbar utveckling ska vara i fokus – kommunen ska arbeta med säsongsanpassad meny samt minskning av matsvinnet. • Lokala och svenska råvaror ska prioriteras – för att stödja lantbruket, samt bidra till stärkt försörjningsberedskap och minskad sårbarhet. • Svensk husmanskost3 ska vara basen i det som serveras. • Servering av viltkött ska vara återkommande på matsedeln. • Alla måltider inom grundskolan ska erbjuda vegetariskt och animaliskt alternativ. • Dela in upphandlingen i mindre geografiska områden eller produktkategorier för att göra det möjligt för mindre, lokala leverantörer att delta. • Kraven ska utgå ifrån Upphandlingsmyndighetens kravkriterier för miljö, socialt ansvarsfull upphandling och djuretik. Kraven ska säkerställa att hög livsmedelskvalitet erhålls, samt bidra till social och miljömässig hållbarhet. • Där den svenska livsmedelslagstiftningen, svenska djurskyddslagstiftningen eller svenska miljölagstiftningen kompletterar EU:s lagstiftning ska den svenska lagstiftningen följas. 5. Uppföljning • Uppföljning av livsmedelsavtal bör ske kontinuerligt för att säkerhetsställa att ställda krav uppfylls. Avvikelser ska rapporteras till Kommunstyrelsen och åtföljas av åtgärder. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen • Uppföljning ska ske genom att mätbara mål och nyckeltal fastställs i mål- och resursplanen från 2027 och följs upp i samband med delårs- och årsredovisning. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på dels sitt eget yrkande, dels Tobias Bernhardssons (C) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller ordförandens yrkande. Votering begärs och verkställs. Votering Ordförande ställer upp följande voteringsproposition som godkänns: den som röstar JA röstar för att bifalla ordförandens yrkande och den som röstar NEJ röstar för att bifalla Tobias Bernhardssons (C) yrkande. Efter genomförd votering redovisas nio (9) stycken JA-röster och två (2) stycken NEJ-röster. Voteringsresultat Christoffer Wallin (SD) JA Ulla Börjesson (S) JA Linda Jansson (M) JA Kenneth Öhman (S) JA Kerstin Fredriksson (S) JA Ingo Asplund (L) JA Jörgen Andersson (-) JA Karl-Erik Segersax (SD) JA Hanna Clemens (SD) JA Jan Larsson (C) NEJ Tobias Bernhardsson (C) NEJ Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige återremitterade den 18 mars 2026 förslaget till livsmedels- och måltidspolicy efter Centerpartiets yrkande om att policyn skulle kompletteras med mål och genomförandeplan. Detta strider mot kommunens styr- och ledningssystem, där policydokument ska ange principer och inte innehålla mål eller handlingsplaner. Kommunens samlade mål ska alltid beslutas inom ramen för Mål- och resursplanen, vilket säkerställer en samlad och effektiv styrning. Att sprida mål över flera policydokument skulle leda till fragmenterad och svåröverskådlig styrning. Centerpartiets intentioner bedöms dock som positiva och i linje med kommunens utvecklingsarbete. Partiets önskemål kan istället tillgodoses genom exempelvis uppföljning i internkontrollplanen eller genom att Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen kommunstyrelsen antar en särskild utvecklingsplan för måltidsområdet. Sammanfattningsvis bör återremissens krav avvisas och policyn antas i renodlad form. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 mars 2026 (§ 11) att bifalla Centerpartiets yrkande om minoritetsåterremiss av förslag till livsmedels- och måltidspolicy. Motiveringen till återremissens är att policyn ska arbetas om så att den innehåller mål samt en genomförandeplan. Enligt Färgelanda kommuns Styr- och ledningssystem (antaget av KF 2016- 06-22, § 86) regleras dock tydligt vilken typ av frågor och dokument som ska innehålla mål, och på vilken beslutsnivå dessa ska hanteras. Policydokument ska enligt styrsystemet ange principer och vägledning, inte operativa mål eller detaljerade handlingsplaner. Vidare framgår att kommunens samlade mål ska beslutas av kommunfullmäktige inom ramen för Mål- och resursplanen (MRP). MRP utgör kommunens övergripande styrdokument som omfattar vision, prioriterade inriktningar och verksamhetsmål. Yttermera skulle, om kommunens mål börjar placeras i en mängd olika policydokument, skapas en styrning som blir splittrad och svår att följa upp. Förvaltningen bedömer att Centerpartiets intentioner – att stärka kommunens arbete med livsmedelsfrågor, måltidskvalitet och hållbar utveckling – är både välmotiverade och ligger i linje med kommunens övergripande ambitioner. Det är önskvärt att kommunen utvecklar sin måltidsverksamhet på ett systematiserat sätt, och Centerpartiets återremiss pekar på relevanta utvecklingsområden. Exempelvis skulle kommande internkontrollplan kunna kompletteras med uppföljning kopplad till måltidsverksamheten avseende t.ex. näringsriktighet, lokala hållbarhetskriterier och följsamhet till upphandlade avtal. Vidare skulle kommunstyrelsen kunna anta en plan med konkreta utvecklingsområden, prioriteringar och uppföljningspunkter – utan att göra avsteg från principen att mål beslutas i MRP. Sammanfattningsvis bör återremissens önskemål avvisas då den inte överensstämmer med gällande regelverk och förslaget till livsmedels- och måltidspolicy antas. Beslutsunderlag • Kommunfullmäktiges beslut 2026-03-18 (§ 11) • Förslag till livsmedels- och måltidspolicy • Styr- och ledningssystem Färgelanda kommun 2016-06-22 (§ 86) Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 2026-04-08 2026-04-08 Kommunstyrelsen Sändlista Kommunfullmäktige Kostenheten Ekonomiavdelningen Utbildningsnämnden Socialnämnden Justering Utdragsbestyrkande 1 Sektor samhällsutveckling Tjänsteskrivelse Kommundirektör 2026-03-24 Katrin Siverby 2025/373 Kommunfullmäktige Antagande av livsmedels- och måltidspolicy Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige antar Livsmedel- och måltidspolicy enligt förvaltningens förslag daterad 2025-12-04. Samtidigt upphör tidigare livsmedelspolicy (KF 2017-04-19, § 61) att gälla. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunstyrelsen presidium. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige återremitterade den 18 mars 2026 förslaget till livsmedels- och måltidspolicy efter Centerpartiets yrkande om att policyn skulle kompletteras med mål och genomförandeplan. Detta strider mot kommunens styr- och ledningssystem, där policydokument ska ange principer och inte innehålla mål eller handlingsplaner. Kommunens samlade mål ska alltid beslutas inom ramen för Mål- och resursplanen, vilket säkerställer en samlad och effektiv styrning. Att sprida mål över flera policydokument skulle leda till fragmenterad och svåröverskådlig styrning. Centerpartiets intentioner bedöms dock som positiva och i linje med kommunens utvecklingsarbete. Partiets önskemål kan istället tillgodoses genom exempelvis uppföljning i internkontrollplanen eller genom att kommunstyrelsen antar en särskild utvecklingsplan för måltidsområdet. Sammanfattningsvis bör återremissens krav avvisas och policyn antas i renodlad form. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 mars 2026 (§ 11) att bifalla Centerpartiets yrkande om minoritetsåterremiss av förslag till livsmedels- och måltidspolicy. Motiveringen till återremissens är att policyn ska arbetas om så att den innehåller mål samt en genomförandeplan. Enligt Färgelanda kommuns Styr- och ledningssystem (antaget av KF 2016- 06-22, § 86) regleras dock tydligt vilken typ av frågor och dokument som ska innehålla mål, och på vilken beslutsnivå dessa ska hanteras. Policydokument ska enligt styrsystemet ange principer och vägledning, inte operativa mål eller detaljerade handlingsplaner. 2 Vidare framgår att kommunens samlade mål ska beslutas av kommunfullmäktige inom ramen för Mål- och resursplanen (MRP). MRP utgör kommunens övergripande styrdokument som omfattar vision, prioriterade inriktningar och verksamhetsmål. Yttermera skulle, om kommunens mål börjar placeras i en mängd olika policydokument, skapas en styrning som blir splittrad och svår att följa upp. Förvaltningen bedömer att Centerpartiets intentioner – att stärka kommunens arbete med livsmedelsfrågor, måltidskvalitet och hållbar utveckling – är både välmotiverade och ligger i linje med kommunens övergripande ambitioner. Det är önskvärt att kommunen utvecklar sin måltidsverksamhet på ett systematiserat sätt, och Centerpartiets återremiss pekar på relevanta utvecklingsområden. Exempelvis skulle kommande internkontrollplan kunna kompletteras med uppföljning kopplad till måltidsverksamheten avseende t.ex. näringsriktighet, lokala hållbarhetskriterier och följsamhet till upphandlade avtal. Vidare skulle kommunstyrelsen kunna anta en plan med konkreta utvecklingsområden, prioriteringar och uppföljningspunkter – utan att göra avsteg från principen att mål beslutas i MRP. Sammanfattningsvis bör återremissens önskemål avvisas då den inte överensstämmer med gällande regelverk och förslaget till livsmedels- och måltidspolicy antas. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Förslaget medför inga direkta ekonomiska konsekvenser, då policyn inte innehåller mål eller åtgärder som kräver nya resurser. Eventuella framtida utvecklingsinsatser inom måltidsområdet hanteras inom ordinarie budgetprocess och beslutas i samband med Mål- och resursplanen. Sociala och miljömässiga konsekvenser Policyn kan stärka kvalitet, likvärdighet och trygghet i kommunens måltider och därigenom bidra till bättre folkhälsa. Den kan samtidigt främja miljömedvetna val, minskat matsvinn och ökad användning av hållbart producerade livsmedel. Sammantaget fungerar policyn som vägledning för social och miljömässig hållbar utveckling utan att införa bindande krav. Beslutsunderlag: • Kommunfullmäktiges beslut 2026-03-18 (§ 11) • Förslag till livsmedels- och måltidspolicy • Styr- och ledningssystem Färgelanda kommun 2016-06-22 (§ 86) Katrin Siverby Kommundirektör 3 Sändlista: Kostenheten Ekonomiavdelningen Utbildningsnämnden Socialnämnden Policy 1 2025-XX-XX FÄRGELANDA KOMMUN Livsmedels- och måltidspolicy Policy 2025-XX-XX Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte ..................................................................................3 2. Grundläggande principer ........................................................................3 3. Politisk viljeinriktning 2026–2030 ..........................................................4 4. Koppling till övergripande mål ...............................................................4 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Policy Livsmedels- och mål- 2026-XX-XX, § Kommunfullmäktige tidspolicy X Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Sektor Samhällsutveck- Kostchef ling Dokumentinformation Diarienummer Övergripande principer för kommunens måltidsverksamheter samt upp- handlingar, inköp och måltidsplanering. Ämnesområde Intranät Hemsida Måltider X x Andra regelverk som omnämns Kost & Närings nationella rekommendationer för hantering av specialkost och anpassade måltider i förskola och skola, Regeringens livsmedelsstrategi om konkurrenskraftig och hållbar livsmedels- produktion 2 Policy 2025-XX-XX 1. Inledning och syfte Maten som serveras i kommunens verksamheter har stor betydelse för hälsa, välbefinnande, lärande, social gemenskap och hållbar utveckling. Policyn uttrycker kommunfullmäktiges viljeinriktning och värdegrund för livsmedel och måltider. Den anger de övergripande principer som ska vägleda kom- munens måltidsverksamheter och andra berörda kommunala verksamheter. Policyn skall också bidra till att kvalitetssäkra upphandlingar, inköp och måltidsplanering. 2. Grundläggande principer • Alla måltider ska bidra till god folkhälsa – de ska vara goda, närings- riktiga, säkra och främja goda matvanor. • Måltiden är en del av välfärden – den bidrar till omsorg, lärande, delaktighet och social gemenskap. • Måltiden ska ses som en helhet – där kultur, tradition och social ge- menskap får utrymme. • Lokalt och nationellt ansvar – kommunen ska stödja den svenska och lokala livsmedelsproduktionen för ökad självförsörjning och be- redskap vid kriser. • Likvärdighet – alla som tar del av kommunens måltider ska erbjudas mat på likvärdiga villkor, oavsett verksamhet. • Kommunen ska vara en förebild – i att ta ansvar för goda matvanor, folkhälsa och hållbar livsmedelsproduktion. • Specialkost ska tillämpas restriktivt. För specialkost krävs läkarin- tyg. I övrigt ska kommunen följa Kost & Närings nationella rekom- mendationer för hantering av specialkost1 och anpassade måltider2 i förskola och skola. 1 Kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd” (definition hämtad från Socialstyrel- sens termbank) och som avser medicinskt motiverade avvikelser från normalkosten. (sida 7, Kost & Närings nationella rekommendationer för hantering av specialkost och anpas­ sade måltider i förskola och skola version 2.0, Mars 2023) 2 Avvikelser från normalkosten och/eller den ordinarie måltidssituationen som utgår ifrån rätten till anpassningar huvudsakligen enligt diskrimineringslagstiftningen, och som anses nödvändiga för att barnet/eleven ska klara sin studiegång i skolan eller vistelse i förskolan. Uteslutning av vissa livsmedel på grund av religion, valet att äta veganskt och olika anpass- ningar av mat och/ eller måltidsmiljö på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är några exempel på anpassade måltider (sida 7, Kost & Närings nationella rekom­ mendationer för hantering av specialkost och anpassade måltider i förskola och skola ver­ sion 2.0, Mars 2023) 3 Policy 2025-XX-XX 3. Politisk viljeinriktning 2026–2030 • Måltiderna ska hålla hög kvalitet – de ska vara attraktiva och bidra till positiva matupplevelser. • Hållbar utveckling ska vara i fokus – kommunen ska arbeta med sä- songsanpassad meny samt minskning av matsvinnet. • Lokala och svenska råvaror ska prioriteras – för att stödja lantbruket, bidra till beredskap och minska sårbarhet. • Svensk husmanskost3 ska vara basen i det som serveras. • Servering av viltkött ska vara återkommande på matsedeln. • Alla måltider inom grundskolan ska erbjuda vegetariskt och anima- liskt alternativ. 4. Koppling till övergripande mål Måltidspolicyn ska bidra till att uppnå: • Regeringens livsmedelsstrategi om konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion. 3 Svensk husmanskost är traditionell, vardaglig mat som historiskt sett har lagats i svenska hem. Den kännetecknas av enkla råvaror, ofta lokalt producerade, och rätter som är mät- tande och näringsrika. Typiska ingredienser är potatis, rotfrukter, kött (nöt eller fläsk), fisk, mjölkprodukter och spannmål. 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-03-18 Kommunfullmäktige

KS § 176 Dnr 2025/134 Svar på motion avseende revidering av måltidspolicy Christoffer Wallin (SD) Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till antagen livsmedels- och måltidspolicy. Sammanfattning av ärendet Christoffer Wallin (SD) har den 19 mars 2025 inkommit med en motion till kommunfullmäktige med rubriken ”Revidering av ny måltidspolicy”. Motionen föreslår att kommunen tar fram en ny kostpolicy med fokus på: • Civilberedskap: Svensk husmanskost som bas, samt restriktiv tillämpning av specialkost av religiösa skäl. • Lokalt fokus i måltiderna. • Ökat inköp av viltkött och närproducerade råvaror. • Vid varje måltidstillfälle ska både animaliskt och vegetariskt alternativ erbjudas. Motionen motiveras med hänsyn till krisberedskap, hållbarhet, nationella rekommendationer samt lokal problematik med viltskador. Kommunfullmäktige beslöt den 19 mars 2025 (§ 8) att sända motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har berett ärendet och beaktat motionens innehåll vid framtagandet av den nya livsmedels- och måltidspolicyn. Policyn anger kommunens viljeinriktning för perioden 2026–2030 och omfattar följande relevanta delar: • Civilberedskap och svensk husmanskost: Policyn fastslår att svensk husmanskost ska vara basen i det som serveras. • Lokalt och nationellt ansvar: Policyn prioriterar lokala och svenska råvaror för ökad självförsörjning och beredskap vid kriser. • Viltkött: Policyn anger att servering av viltkött ska vara återkommande på matsedeln. • Vegetariskt och animaliskt alternativ: Policyn föreskriver att alla måltider inom grundskolan ska erbjuda både vegetariskt och animaliskt alternativ. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2025-12-17 2025-12-17 2025-12-17 Kommunstyrelsen • Specialkost: Policyn hänvisar till nationella riktlinjer för specialkost och anpassade måltider, vilket innebär en restriktiv och behovsprövad tillämpning. Därmed har motionens intentioner tillgodosetts i den nya policyn. Beslutsunderlag Christoffer Wallins motion om ”Revidering av ny måltidspolicy”. 2025-03- 19 Kommunfullmäktiges beslut 2025-03-19, § 8 Sändlista Christoffer Wallin (SD) Utbildningsnämnden Socialnämnden Sektor Samhällsutveckling Sektor Omsorg Sektor Utbildning Justering Utdragsbestyrkande Motiontill Färgelanda kommunfullmäktige Revideringavnymåltidspolicy. Färgelandas måltidspolicyskal snartupp för revideringidag harvi en gemensam policymed andrakommuner dettaskullekunna kvarstå om detfinns intresse för ensådan. Detfinns inget hellersom hindrar attFärgelanda har en egen policyi detta sammanhang. Vadvåra verksamheterserverarharintebara påverkan på vårabrukare och elever, detfinns ytterligare hänsynsom måstetasvad gällerkrisberedskap,hållbarhetsamtnationella rekommendationer. 1 vårdel avlandetfinns detäven en storproblematikmed viltskadoriskog och markkommunen ska genom sin upphandling stimulera efterfrågan för attmedmarknadsmekanismerskapa incitamenttill ökad avskjutningavexempelvisvildsvin. Kommunen skall ta fram en måltidspolicyfokus bör ligga påföljande. Civilberedskap detvi äteri fred skavi ocksåäta i krig. - Svenskhusmanskostskallvara basen i den maten som serveras. - Specialkostavreligiösa skäl ellerandraskall tillämpas restriktivti enighetmed kostoch - närings nationella rekommendationer. Attdetska finnas ettlokaltfokus i måltiderna. - Ökatinköp avviltkött samt närproducerat. - Vid varje måltidstillfälleska detfinnas både ettanimaliskt och ettvegetarisktalternativ. - Med anledningavdettayrkarSverigedemokraterna: -Attkommunstyrelsen tarfram en nykostpolicymed detsom anförs i motionen. FörSver mokraternaFärgelanda. ChristofferWallin Ledamotoch gruppledare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-08 Kommunstyrelsen