och går att jämföra med riksdagen på — 27 april 2026

§ 1 Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Den ska följa det som fullmäktige i reglemente, budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Socialnämndens uppdrag omfattar huvudsakligen det som uppges i socialtjänstlagen (2025:400) och vad som i speciallagstiftning sägs om socialnämnd. Men innefattar också kommunens uppgifter som uppges i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen, lagen om mottagande av asylsökande m.fl, lagen om färdtjänst, lagen om riksfärdtjänst, alkohollagen samt gällande förordningar. Nämnden ansvarar också över kommunens arbete med arbetsmarknad- och sysselsättningsfrågor. 1. socialtjänstlagen och vad som i speciallagstiftning sägs om socialnämnd, 2. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 3. hälso- och sjukvårdslagen, 4. lagen om färdtjänst, 5. lagen om riksfärdtjänst, 6. alkohollagen, 7. lagen om mottagande av asylsökande m.fl. samt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, Ansvar inom verksamhetsområdet

§ 2 Nämnden ansvarar för att dess verksamhet är ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Till detta hör att aktivt följa och agera på förändring och utveckling kopplat till verksamhetsområdet, i syfte att förbättra verksamhet och arbetsformer. Personalansvar

3 § Styrelsen ska: 1. leda arbetet och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållen annan nämnd, 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, Styrdokument 4 2026-04-XX 3. ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap.

4 § Styrelsen ska: 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna/stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 2-6 §§ KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de före- tag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Kommunalförbund

5 § Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrdokument 6 2026-04-XX Ekonomi och medelsförvaltning

6 § Styrelsen ska: 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av full- mäktige meddelade riktlinjer för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att: a. underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, b. se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, c. handha egendonationsförvaltning samt eftersamtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med Kommunallagen, 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, 6. i enlighet med fullmäktiges särskilda riktlinjer förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Delegering från fullmäktige

7 § Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. på begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom, 4. köp, försäljning och byte av fast egendom samt avtal om fastighetsreglering, allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt, 5. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om be- talning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen och logotyp, Styrdokument 7 2026-04-XX 6. avgivande av yttranden enligt kamerabevakningslagen. 7. namngivning av gator, vägar, allmänna platser 8. besluta om flyktingmottagande Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Personalpolitiken

8 § Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därmed bland annat att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 och 38 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 4. besluta om stridsåtgärd, lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

9 § Kommunstyrelsen är arbetsgivare och anställningsmyndighet för all personal i Färgelanda kommun och utgör kommunens samlade personalorgan. Kommunstyrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde. UPPFÖLJNINGSFUNKTIONEN Styrelsens uppföljning

10 § Styrelsen ska: 1. övervaka att fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, rikt- linjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, Styrdokument 8 2026-04-XX 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. en gång årligen till fullmäktige rapportera om kommunens avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § KL eller enligt annan lag eller författning, 6. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 7. senast den 1 april varje år lämna fullmäktige en redovisning över beredningen av motioner och medborgarförslag som väckts i fullmäktige och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. SÄRSKILDA UPPGIFTER Processbehörighet

11 § Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Krisberedskap, civilförsvar och krig

12 § Kommunstyrelsen svarar för uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap med undantag av de uppgifter som enligt nämnda lag ankommer på krisledningsnämnden. Kommunstyrelsen ansvarar för den verksamhet som framgår av 7 § lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Styrelsen utser ledamot/ledamöter i hemvärnsråd enligt hemvärns- förordningen (1997:146). Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. Styrdokument 9 2026-04-XX Kultur- och fritidsverksamhet

13 § Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens kultur- och fritidsverksamhet ansvarar för: • Föreningsstöd och -bidrag, • Simskoleverksamhet, • Kulturverksamhet/barn-och ungdomskultur • Kulturskola • Biblioteksverksamhet • Konst- och konstnärlig utsmyckning, • Prövar frågor om tillstånd enligt Spellagen Arbetslöshetsnämnd Styrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbets- löshetsnämnd. Arkivmyndighet

14 § Styrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antagna arkivregler. Anslagstavla och webbplats

15 § Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. Författningssamling

16 § Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. Uppdrag och verksamhet

17 § Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige, i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Styrdokument 10 2026-04-XX Organisation inom verksamhetsområdet

18 § Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Arbetsformer Allmänt Utöver det som föreskrivs i ”Reglemente – Gemensamma bestämmelser och arbetsformer för kommunstyrelse och nämnder” gäller bestämmelserna nedan för utbildningsnämnden kommunstyrelsen. Sammansättning

19 § Kommunstyrelsen består av elva (11) ledamöter och sju (7) ersättare. Kommunstyrelsen ska ha ordförande (kommunalråd) och vice ordförande (oppositionsråd) Råd

20 § Till kommunstyrelsen är följande råd knutna: • BRÅ • Pensionärsrådet • Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 Kommunstyrelsen

§ 21 – Årsredovisning 2025, Förbundsdirektionens beslut Förbundsdirektionen beslutar att godkänna årsredovisningen för 2025. Förbundsdirektionen beslutar att godkänna balanskravsresultatet på 187 tkr för 2025. Sammanfattning Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalsregionen. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Kommunalförbundets verksamhetsplan omfattar tre insatsområden: regional utveckling, kompetensförsörjning och välfärdsutveckling. Samtliga insatsområden syftar till att bidra till en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig Fyrbodalsregion. • Regional utveckling är basen för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv region. • Kompetensförsörjning säkerställer att regionen har tillgång till rätt kompetens för att driva denna utveckling. • Välfärdsutveckling bygger på att skapa en stark och sammanhållen social struktur för att invånarna ska kunna leva och verka i denna utvecklade region. De delmål som är kopplade till insatsområdena samverkar i arbetet med att stärka regionens utvecklingskraft och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling där människor, företag och samhälle utvecklas tillsammans. Fyrbodals kommunalförbund redovisar ett resultat på 187 tkr för verksamhetsåret 2025, jämfört med ett budgeterat resultat på 0 tkr. Resultatet innebär att verksamheten sammantaget bedrivits med en ekonomi i balans. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås utifrån verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. De finansiella målen uppnås under året och genom det redovisade balanskravsresultatet är den sammantagna bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Bilaga, Årsredovisning 2025 c 2f 3 Arbetsutskottets beslut 9 2 8 0 Arbetsutskottet har tagit del av informationen. 4 6 b 4 2 2- Beslutet skickas till 9 8 Diariet b- 0 a Medlemskommunerna 4 6- Förbundets revisorer c 9 5 Ekonomiansvarig b- 4 e b 6 df 3 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 373 av 393 Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-04-23

37 § KL eller enligt annan lag eller författning, 4. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, 5. ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem, skaderapporteringssystem, passersystem, förtroendemannaregister och liknande kommunövergripande system, 6. ha ett övergripande ansvar för att säkerhetsskyddslagen (2018:585) följs, 7. anställa kommundirektör samt besluta om instruktion för denne, 8. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 9. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 10. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 11. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och sektorcheferna, 12. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 13. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med Kommunallagen 14. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger även att leda och sam- ordna bl.a.; a) Kollektivtrafikfrågor b) Infrastrukturfrågor c) Översiktsplanering , detaljplanering och övrig strategisk samhällsplanering d) Mark- och exploateringsfrågor e) Geografisk information och kartor f) Miljöstrategiskt arbete samt energi- och klimatfrågor g) Bostadsförsörjningsfrågor h) Kommunens fastighetsinnehav i) Näringslivs-, besöksnärings- och turismfrågor j) Arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor Styrdokument 5 2026-04-XX k) Digitaliseringsfrågor och utveckling av e-Samhället l) Integrationsfrågor m) Central informations- och kommunikationsverksamhet n) Samordning av kommunens säkerhetsarbete o) Övergripande kvalitetssäkringsfrågor, p) Folkhälsofrågor, q) Internationella frågor, r) Informations- och dataskyddsfrågor, s) Tillgänglighetsfrågor, t) Minoritetspolitiska frågor u) Måltidsverksamhet Företag och stiftelser

KF § 38 Dnr 2026/127 Försäljning Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarbyn 1:14 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet och förvaltningen får i uppdrag att ta fram en övergripande strategi för kommunens markinnehav för beslut i kommunstyrelsen. Yrkande Ann Blomberg (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med följande tillägg: Att ett servitut gällande nyttjande av mark till gång- och cykelväg upprättas innan kontrakt skrivs med eventuell köpare Christoffer Wallin (SD) yrkar dels bifall till Ann Blombergs yrkande, dels på följande ändring av liggande förslag (se fetmarkerad text): Kommunfullmäktige beslutar att sälja fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 till högstbjudande intressenter. Vidare ges Kommundirektör Katrin Siverby i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar för genomförandet av dessa försäljningar. Linda Jansson (M) yrkar på en återremiss av ärendet med motiveringen att kommunen först behöver ta fram en övergripande strategi för kommunens markinnehav för beslut i kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Votering begärs och verkställs. Votering Ordförande meddelar att följande voteringsproposition ställs upp och godkänns. Den som röstar ”JA” röstar på att ärendet ska avgöras idag. Den som röstar ”NEJ” röstar på att ärendet återremitteras. Efter avslutad votering redovisas sjutton (17) JA-röster och nio (9) NEJ-röster. Ordförande finner att ärendet återremitteras. Voteringsresultat Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-22 2026-04-22 2026-04-22 Kommunfullmäktige Ulla Börjesson (S) – JA Kenneth Öhman (S) – JA Kerstin Fredriksson (S) – JA Tommy Larsson (-) – JA Lilian Borg-Hansen (S) – JA Edgardo Varas Olmo (S) – JA Yvonne Pettersson (S) – JA Urban Henriksson (S) – JA Kenneth Carlsson (L) – NEJ Håkan Gusteus (-) – NEJ Linda Jansson (M) – NEJ Hans-Göran Palmqvist (M) – NEJ Per Krokström (M) – NEJ Christoffer Wallin (SD) – JA Karl-Erik Segersax (SD) – JA Jane Glamér (SD) – JA Hanna Clemens (SD) – JA Pontus Westerman Hansson (SD) – JA Tommy Johansson (SD) – JA Margurithe Zellén (KD) – JA Ann Blomberg (C) – JA Faraah Mohamud (C) – NEJ Håkan Melin (C) – NEJ Elisabeth Örn (C) – NEJ Kristina Ivarsson (C) – JA Maino Svensson (C) - NEJ Sammanfattning av ärendet Med stöd av Mål- och resursplanen fick Plan- och byggenheten under hösten 2025 i uppdrag att göra en översyn av kommunens fastighetsrelaterade avtal. I samband med detta gavs även uppdraget att se över kommunens fastighetsinnehav för att se vad kommunen fortsatt behöver äga och om något kan avyttras. Handläggande tjänsteperson har efter genomgång bedömt att fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 kan avyttras. Kommunen har sedan tidigare flera intressenter som anmält intresse till kommunen för köp av dessa fastigheter. Då det även finns ett beslut på ett initiativärende i Kommunstyrelsen, diarienummer 2024/358, om att kommunen ska ställa sig positiv till försäljning när intresse uppstår, så har fastigheterna lagts ut till försäljning. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-22 2026-04-22 2026-04-22 Kommunfullmäktige Försäljningarna har genomförts i egen regi och marknadsförts genom öppet anbudsförfarande med efterföljande budgivning på kommunens hemsida och övriga sociala medier och har legat ute till försäljning från mitten av februari till och med 2026-03-31. Högsta inkomna bud redovisas på kommunstyrelsens möte den 8 april. Ärendebeskrivning Kommunens totala markinnehav omfattar ca 640 ha. Markinnehavet omfattar allt från allmän platsmark som gator och naturområden till lediga tomter, skogsmark och verksamhetsmark. Större delen av markinnehavet ligger inom redan detaljplanelagda områden i och kring tätorterna. Tillgång till mark i strategiska lägen är en viktig resurs för att möta framtidens efterfrågan på mark för bebyggelse, infrastruktur och offentlig service. Dock ligger fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 utanför detaljplanelagt område och har varit utarrenderade för jordbruksändamål under många år. Med tanke på jordbruksmarkens höga status, samt att båda fastigheterna ligger utmed allmän och störande väg kommer det att bli mycket svårt att detaljplanelägga dessa områden för byggnation varför försäljning har initierats. Fastigheten Assarbyn 1:14 har en total areal på ca 9 ha och består av ca 7 ha åkermark och 2 ha övrig mark. Fastigheten har varit i kommunens ägo sedan 1967 och det bokförda värdet är 150 000 kr. Fastigheten är utarrenderad för jordbruksändamål och samma arrendator sedan 2003. Färgelanda Prästgård 1:3 har en total areal om ca 9 ha och består av ca 6 ha åkermark och 3 ha övrig mark. Fastigheten har varit i kommunens ägo sedan 1980 och bokfört värde är 325 000 kr. Fastigheten är utarrenderad med två jordbruksarrenden, från 1990 respektive 1999. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Försäljningspriset är i skrivandes stund inte fastställt men bedömningen är att försäljningarna tillsammans borde inbringa omkring 800 000 kr netto att tillföras resultatet för innevarande år. Sociala och miljömässiga konsekvenser Konsekvenserna av dessa försäljningar är att jordbruksmarken bevaras och säkerställer tillgång till mat och livsmedel för framtida generationer. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-22 2026-04-22 2026-04-22 Kommunfullmäktige Fastighetskarta Assarbyn 1:14 Fastighetskarta Färgelanda Prästgård 1:3 Sändlista: Samhällsutvecklings- och näringslivschef Plan- och byggchef Ekonomikontoret Justering Utdragsbestyrkande Fastighetskarta mars 24, 2026 o 50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750[m] 1:8 000 Översiktskarta februari 3, 2026 o 0,5 0 0,5 1[km] 1:15 000 1 Sektor samhällsutveckling Tjänsteskrivelse Kommundirektör 2026-05-03 Katrin Siverby 2026/127 Kommunfullmäktige Försäljning av Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarbyn 1:14 samt svar på återremiss Beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige noterar förvaltningens bedömning att intentionerna för kommunens markanvändning i huvudsak redan framgår av antagen Översiktsplan och godkänner att arbetet med en övergripande strategi för kommunens markinnehav hanteras i samband med framtagandet av ÖP 2040. 2. Kommunfullmäktige bekräftar att arbetet med försäljning av kommunal mark kan fortsätta i enlighet med Mål- och resursplanen, med särskilt beaktande av miljöbalkens bestämmelser avseende jordbruksmark. 3. Kommunfullmäktige beslutar att sälja fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 till högstbjudande intressenter samt ger kommundirektör Katrin Siverby i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar för genomförandet av dessa försäljningar. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunstyrelsens presidium. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige återremitterade ärendet om försäljning av Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarbyn 1:14 med motiveringen att en övergripande markstrategi skulle tas fram. Förvaltningen bedömer att kommunens antagna Översiktsplan redan utgör grunden för en sådan strategi och är politiskt förankrad. Vidare saknas i nuläget resurser för att ta fram en separat markstrategi. Förvaltningen föreslår därför att den frågan hanteras inom ramen för arbetet med ÖP 2040 och att försäljning av kommunal mark bör kunna fortsätta enligt Mål- och resursplanen och med beaktande av att särskild hänsyn ska tas till miljöbalkens skydd av brukningsvärd jordbruksmark. 2 Ärendebeskrivning I samband med kommunfullmäktiges behandling av ärendet om försäljning av fastigheterna Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarbyn 1:14 yrkades återremiss med motiveringen att kommunen först behöver ta fram en övergripande strategi för kommunens markinnehav. Kommunfullmäktige biföll minoritetsåterremissen och uppdrog åt förvaltningen att redovisa underlag för beslut i kommunstyrelsen. Bedömning Av kommunens antagna Översiktsplan framgår de övergripande intentionerna för kommunens långsiktiga utveckling, inklusive mark- och vattenanvändning, bebyggelseutveckling, näringsliv, infrastruktur samt hänsyn till miljö- och landsbygdsfrågor. Förvaltningens bedömning är att större delen av det som normalt skulle ingå i en övergripande strategi för kommunens markinnehav redan är behandlat och politiskt förankrat genom Översiktsplanen. Förvaltningen saknar i nuvarande skede resurser för att ta fram en separat, fördjupad strategi för kommunens markinnehav utöver det arbete som redan bedrivs med planerings-, fastighets- och exploateringsfrågor. Ett sådant strategiarbete bedöms kräva såväl personella resurser som politisk beredning under en längre tidsperiod. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att frågan om en samlad och formellt beslutad markstrategi istället behandlas inom ramen för kommande översyn av Översiktsplanen, ÖP 2040, där markinnehav och markanvändning på ett naturligt och systematiskt sätt ingår. Förvaltningen bedömer fortsatt, med stöd av Mål- och resursplanen, att försäljning av kommunal mark ska kunna fortsätta. Försäljningar sker efter prövning i varje enskilt fall och med beaktande av kommunens långsiktiga behov av strategiskt placerad mark. Särskild hänsyn ska tas till bestämmelserna i miljöbalken avseende jordbruksmark. Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt. I princip all åkermark betraktas som brukningsvärd jordbruksmark. Vid avyttring av kommunal jordbruksmark bedömer förvaltningen att marken även fortsatt kan nyttjas för jordbruksändamål, vilket ligger i linje med miljöbalkens syfte att långsiktigt värna jordbruksmarkens värde. Förvaltningen anser att återremissen kan hanteras genom att: • konstatera att Översiktsplanen redan utgör grunden för kommunens övergripande markpolicy, 3 • skjuta fram arbetet med en särskild markstrategi till samband med ÖP 2040, samt • fortsatt möjliggöra försäljning av kommunal mark i enlighet med gällande styrdokument och lagstiftning. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Att inte ta fram en särskild övergripande strategi för kommunens markinnehav i nuläget medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Ett framtagande av en separat strategi skulle däremot kräva ytterligare personella resurser och tid, vilket bedöms innebära ökade kostnader för förvaltningen. Genom att hantera frågan i samband med arbetet med ÖP 2040 kan kommunen uppnå samordningsvinster och använda befintliga planeringsresurser mer effektivt. Fortsatt försäljning av kommunal mark, i enlighet med Mål- och resursplanen, kan bidra positivt till kommunens ekonomi genom realisation av tillgångar. Sociala och miljömässiga konsekvenser Sociala konsekvenser bedöms vara begränsade. Ur ett miljöperspektiv bedöms konsekvenserna vara små, då fortsatt hantering och eventuell försäljning av kommunal mark sker med beaktande av miljöbalkens bestämmelser. Särskild hänsyn tas till skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, där försäljning inte innebär att marken tas ur jordbruksproduktion utan tvärtom kan möjliggöra fortsatt långsiktigt brukande. Beslutsunderlag: • Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-03 • Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 • Fastighetskarta Assarbyn 1:14 • Fastighetskarta Färgelanda Prästgård 1:3 Katrin Siverby Kommundirektör Sändlista: Sektor Samhällsutveckling Ekonomikontoret SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 Kommunstyrelsen

§ 39 Information om LSS-verksamhet 2026/87 4

§ 40 – Revisionsberättelse 2025 Förbundsdirektionen beslut Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet. Direktionen beslutar att översända revisionsberättelse 2025 till medlemskommunerna för att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna. Direktionen beslutar att översända årsredovisning 2025 till respektive fullmäktige för att tillstyrka godkännande. Sammanfattning De av Vänersborgs kommuns kommunfullmäktige utsedda revisorer1 har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som utsedda revisorer anser tillräckligt för att ge grund för bedömning och ansvarsprövning. Ändamålet med Fyrbodals kommunalförbund är att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalsregionen. Syftet ska vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Uppfyllandet av ändamål och syfte sker genom samverkan mellan medlemskommunerna. Revisionen anser att direktionen behöver agera för att över tid ha en verksamhet som drivs inom budgetram exklusive finansiella intäkter. 0 3 Fullmäktige utsedda revisorers bedömning: 9 d 9 e 1 De bedömer att sammantaget att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit 0 0 7 verksamheten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 0 6 a- c c De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 8 b- c 4f De bedömer att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. 1- 7 9 e 5- 3 e d c 7 b 5 e: 1 I enlighet med Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning § 8 mars 2017 c n e er ef e r ur at n g Sida 374 av 393 Si FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-04-23 De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i stort sett är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. De tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i dess organ. De tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Revisionsberättelse 2025 PwC yttrande från sakkunnigt biträde PwC rapport Grundläggande granskning PwC rapport God ekonomisk hushållning Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet har tagit del av informationen Beslutet skickas till Medlemskommunerna Fullmäktige utsedda revisorer: Magnus Cassel Vänersborgs kommun Peter Winberg Tanums kommun Pia Axelsson Dals-Eds kommun Gert-Inge Andersson Trollhättans kommun Håkan Axelsson Sotenäs kommun 3 0 9 d 9 1 e 0 0 7 0 6 a- c c 8 b- c 4f 1- 7 9 e 5- 3 e d c 7 b 5 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 375 av 393 Si Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att förbundet ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som årsredovisning. Delårsrapport och årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Förbundsdirektionen i sin roll som styrelse är ansvarig för upprättande av delårsrapport respektive årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning av delårsrapport respektive årsredovisning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse Förbundets beslut avseende god ekonomisk hushållning Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomiansvarig. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Förbundsdirektionen har fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna omfattar mål av finansiell och verksamhetsmässig karaktär. I budget och verksamhetsplan 2025 med plan för 2026 2027, fastställt av direktionen den 31 oktober 2024, finns tre finansiella mål, två förbundsövergripande mål, två förbundsgemensamma mål samt 8 verksamhetsmål fördelade inom 3 insatsområden. Förbundet har fem riktlinjer inom området god ekonomisk hushållning: Förbundet ska förvalta beslutade budgetmedel på ett rationellt och effektivt sätt för att maximera nyttan för medlemskommunerna och Fyrbodalsregionen. Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån direktionens riktlinjer och beslut. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. Direktionens budgetbeslut är överordnad verksamheten och vid eventuella målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. Vidare har förbundet följande finansiella mål för 2025: Långsiktig stabil soliditetsnivå, nivån kan dock variera över tid beroende av åtaganden som direktionen finner angelägna. Intäkterna ska överstiga kostnaderna. En god likviditet så att det är möjligt att både täcka kostnader för de fasta åtgärderna och att förskottera medel i projekt där förbundet är projektägare. I direktionen uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i , som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av utvärderingen framgår följande: - Tre av tre finansiella mål har uppnåtts för helåret. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 - Ett verksamhetsmålbedöms som delvis uppnått. Övriga verksamhetsmål bedöms följa planen och anses uppnåtts för helåret. Årets resultat uppgår till 187 tkr, vilket innebär att verksamheten bedrivits med en ekonomi i balans och att balanskravet uppfylls. Soliditeten har ökat med tre procentenheter jämfört med 2024 och uppgår till 10 procent. Likvida medel vid årets slut uppgick till 29,7 mkr. Likviditeten har minskat jämfört med föregående år. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns e Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till 187 000 kr. Förbundet har inga negativa resultat från tidigare år som behöver återställas. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av direktionen 2026- 03-26. Direktionen har därmed överlämnat årsredovisningen till revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för direktionens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att direktionen under 2025 har bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. - Den innehåller redovisning av finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om direktionens finansiella stabilitet. Under 2025 har soliditeten ökat till 10 procent, vilket är tre procentenheter högre än jämfört med föregående år. - Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Den sammanlagda sjukfrånvaron i relation till totalt antal arbetade timmar uppgår år 2025 till 9,04 procent vilket är en ökning från året innan då den låg på 5,23 procent. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Ja Verksamhetsmål: Ja Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 2026-04-07 Viktor Prytz _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 4 september 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 7 Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Inledning Bakgrund Av lagstiftning och god revisionssed följer att förbundets revisorer årligen ska granska alla verkställande organ. Förbundsdirektionen, i sin roll som förbundsstyrelse, ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med tilldelade uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:6, 9:5 - Följsamhet till mål och budget för år 2025 - Avgränsning 2 Revisionsrapport Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll, delårsrapport samt årsredovisning. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av förbundsdirektören samt ekonomiansvarig. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring. 3 Revisionsrapport Granskningsresultat Iakttagelser Inför verksamhetsåret 2025 fattade direktionen beslut om budget och verksamhetsplan 2025-2027 vid sammansträdet den 31 oktober 2024. I budget och verksamhetsplanen finns målsättningar för verksamhet och ekonomi. Målen är mätbara och går att följa upp. I förbundsordningen (beslutad av fullmäktige) och arbetsordningen (beslutar av direktionen) anges grunderna för den årliga rapporteringen till direktionen. Under året har förbundsledningen rapporterat måluppfyllelsen till direktionen. Det har skett i delårsrapporter per april och augusti. I rapporteringen bedöms om målsättningar och aktiviteter följer planen för året. I bedömningen används färgkoderna enligt följande: grön= följer plan, gul= följer delvis plan, röd= följer inte plan. I rapporteringen under året framgår att merparten bedöms om gröna. Det förekommer även gula bedömningar. Direktionen beslutar vid båda dess uppföljningar att godkänna redovisningen utan ytterligare åtgärd. I den ekonomiska uppföljning framgår inga större avvikelser under året och därmed har det inte varit aktuellt för direktionen att vidta åtgärder. Kommunalförbundets har i verksamhetsplanen angett tre insatsområden; regional utveckling, kompetensförsörjning, och välfärdsutveckling. Var och en av dem syftar till att skapa en attraktiv, hållbar och framgångsrik Fyrbodalsregion. Inom respekive område finns det delmål. I årsredovisningen presenteras en bedömning enligt samma färgskala som används i delårsrapporterna. Det finns totalt 10 delmål för verksamheten. I årsredovisningen bedöms nio delmål som gröna och är markerade med att de uppnåtts. Delmålet En god och hållbar arbetsmiljö bedöms delvis blivit uppnått. Förbundet anger att bedömningen är att målet i allt väsentligt uppfylls men att sjukskrivningstalen är bekymmersamt. I årsredovisningen följs målen för god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning upp. Målet bedöms av förbundet som uppnått. I redovisningen anges att kommunalförbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås under 2025 utifrån den ekonomiska utvecklingen och den finansiella ställningen vid årets slut. Förbundet når tre av tre finansiella mål och samtliga verksamhetsmål bedöms följa plan samt förväntas uppnås enligt fastställda mål i verksamhetsplanen. Årets resultat uppgår till 187 tkr, vilket innebär att verksamheten bedrivits med en ekonomi i balans och att balanskravet uppfylls. Soliditeten har ökat med tre procentenheter jämfört med 2024 och uppgår nu till 10 procent, vilket visar på en stärkt finansiell ställning och en förbättrad långsiktig betalningsförmåga. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. 4 Revisionsrapport Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja Rekommendationer För framtiden lämnas följande rekommendationer: - Direktionen kan i samband med delårsuppföljning och eventuella avvikelser från målen tydligare notera avvikelser från målen samt kommentera hur dessa förväntas hanteras. 5 Revisionsrapport 2026-04-07 Viktor Prytz __________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av förtroendevalda revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av avtalet 2023-11-28. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 6 Revisionsrapport rogaliB rogårfleD nörG ?netehmaskrev röf nalp ne tigatna nenoitkerid raH 1 nörG ?netehmaskrev röf tegdub ne tigatna nenoitkerid raH 2 nörG ?tehmaskrev stednubröf röf edarelumrof låm snniF 3 nörG ?imonoke stednubröf röf edarelumrof låm snniF 4 nörG ?)arabtäm( arabsgninjlöfppu nelåm rÄ 5 nörG ?nenoitkerid llit gniretroppar röf noitkurtsni tattärppu nenoitkerid raH 6 nörG ?tehmaskrev röf eslellyfppulåm åp gniretroppar raresukoF 7 nörG ?imonoke röf eslellyfppulåm åp gniretroppar raresukoF 8 luG ?netehmaskrev röf låm ån tta röf redrägtå agildyt nenoitkerid ratdiV 9 nörG ?nimonoke röf låm ån tta röf redrägtå agildyt nenoitkerid ratdiV 01 nörG ?netehmaskrev röf låm attasppu tednubröf råN 11 nörG ?nimonoke röf låm attasppu tednubröf råN 21 tropparsnoisiveR 7 Till revisorerna i Fyrbodals Kommunalförbund(Org.nr 222000-1776) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Fyrbodals Kommunalförbund utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till Kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-04-07. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Fyrbodals Kommunalförbund för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-26. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till Kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 1–18 samt 56–58. Det är direktionen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevisionanvänder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av Kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Gunilla Lönnbratt Ansvarigt sakkunnigt biträde

§ 41 Information om rekrytering av 2026/89 6 vikarier

§ 42 Insats utan behovsbedömning 2026/81 7 - 8 (IUB) vid verksamheten Regnbågen

§ 43 Reviderade riktlinjer för 2026/86 9 - 10 handläggning av ärenden enligt LSS

§ 44 Ekonomisk uppföljning 2026/90 11 - 13

§ 45 Ställningstagande angående 2026/92 14 - 15 rehabiliteringsbassäng i Bäckefors

§ 46 Motion för remiss - "Inför 2026/66 16 - 18 arbetspass var tredje helg inom hemtjänsten"

UN § 47 Dnr 2026/3 Kvartalsrapport Q1 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att 1. Lägga informationen till handlingarna samt godkänna rapporten för kvartal ett. 2. Utifrån prognosticerat utfall äska om ett budgettillskott på 5 650 tkr. 3. Centerpartiet yrkar bifall till kvartalsrapporten med tillägget att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en tydligare redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att nå budget i balans. Reservation Hans-Göran Palmqvist (M) och Astrid Berggren (L) reserverar sig emot beslutet. Protokollsanteckning Hans-Göran Palmqvist (M) och Astrid Berggren (L) lämnar en protokollsanteckning som lyder ”Att ge uppdrag till förvaltningen att komma med sparförslag för att komma i balans under 2026.” Yrkande Faraah Mohammud (C) lämnar följande tilläggsyrkande: ”Centerpartiet yrkar bifall till kvartalsrapporten med tillägget att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en tydligare redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att nå budget i balans.” Hans-Göran Palmqvist (M) yrkar avslag gällande punkt 2. Astrid Berggren (L) yrkar avslag gällande punkt 2. Propositionsordning 1 Ordförande ställer proposition dels på förvaltningens förslag, dels på Hans- Göran Palmqvists (M) och Astrid Berggrens (L) avslagsyrkande. 3 Ordförande finner att förvaltningens förslag får bifall. 5 d a a f9 9 Propositionsordning 2 8 9 4 Ordföranden ställer därefter Faraah Mohammuds (C) tilläggsyrkande under 0-f 2 proposition och finner att nämnden bifaller detta. 0 b 8- d a 4 d- 0 c 9 c - 7 8 d 9 1 4 9 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 156 a4v a 1v8 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-28 Utbildningsnämnden Sammanfattning av ärendet Enligt gällande rutiner ska kvartalsrapport för perioden januari – mars sammanställas. Detta har skett och rapporten återfinns i bilaga 1. Av denna framgår att periodens utfall avviker mot budget med -829 tkr. Prognosen för helåret visar på ett underskott på -5 650 tkr. Orsaken till detta är främst för höga personalkostnader i förhållande till budget. Mindre tänkta personalanpassningar verkställdes inte då de först uppdagades. Nu pågår anpassningar av personalstyrkan efter den demografiska utvecklingen och ekonomiska ramen. I bilagan återfinns redovisning och analys per verksamhet. Arbete pågår för att vidta åtgärder för att minska det prognosticerade underskottet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse dat 2026-04-13 Bilaga 1 Ekonomisk kvartalsrapport Q1 2026 dat. 2026-04-16 Sändlista Ekonomikontoret 3 5 d a a f9 9 8 9 4 0-f 2 0 8 b - d a 4 d- 0 c c 9 7 - 8 d 9 1 4 9 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 166 a5v a 1v8 3 93 iS Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: NILS-GUNNAR TOMMY LARSSON Signed by: MARTHINA EVELYN FÄRM Date: 2026-04-29 10:07:34 Date: 2026-04-28 17:19:26 BankID refno: 019dd847-13e4-76d2-ba5a-f517e6e3845a BankID refno: 019dd4ac-6106-7f3e-b989-1b6c7a9bc84e Utbildningsnämnden ordförande: Tommy Larsson Nämndsekreterare: Marthina Färm Signed by: HANS GÖRAN PALMQVIST Date: 2026-04-29 07:33:45 BankID refno: 019dd7ba-7c93-7695-b071-2818a72763d2 Ledamot Utbildningsnämnd: Hans Göran Palmqvist 3 5 d a a f9 9 8 9 4 0-f 2 0 b 8- d a 4 d- 0 c c 9- 7 8 d 9 1 4 9 :e c n e re fe r e ru ta n g Sida 166 av 393 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-27 Socialnämnd Datum och tid: Måndag 27 april 2026, kl. 08:30 Plats: Plats Beslutande: Närvarande ej tjänstgörande ersättare: Se nästa sida Se nästa sida Övriga närvarande: Se nästa sida Utses att justera: Lennart Johansson (SD) Justeringsplats och tid: Digital justering Paragrafer 39-53 Underskrifter Ordförande: Helen Greus (SD) Justerare: Lennart Johansson (SD) Sekreterare: Alexandra Järvelä Stenlund ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutsorgan: Socialnämnd Sammanträdesdatum: 2026-04-27 Anslaget sätts upp: 30/4 2026 Anslaget tas ned: 22/5 2026 Protokollet förvaras på kommunkontoret Underskrift Alexandra Järvelä Stenlund b83c4c2bc9b4-5689-88e4-7c31-cc03bcc3 :ecnerefer erutangiS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-27 Socialnämnden Beslutande Helen Greus (SD) Ordförande Ann Blomberg (C) Vice ordförande Edgardo Varas (S) Andre vice ordförande Håkan Gusteus (-) Christina Svedberg (M) Lennart Johansson (SD) Karl-Erik Segersax (SD) ersätter Tommy Johansson (SD) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Carina Ikonen Nilsson (S) Håkan Ekman (S) Anders Karlsson (KD) Maino Svensson (C) Övriga närvarande Gunnar Wigstrand, socialchef Johan Ferm, sektorekonom Jon Granlund, kvalitet- och utvecklingschef Alexandra Järvelä Stenlund, nämndsekreterare Övriga deltagare anges i respektive paragraf Justering Utdragsbestyrkande b83c4c2bc9b4-5689-88e4-7c31-cc03bcc3 :ecnerefer erutangiS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-27 Socialnämnden Innehållsförteckning Upprop Val av justerare Fastställande av dagordning

§ 48 Initiativärende: utredning av 2026/113 22 - 23 kostnadseffekter vid ändrad matdistrubition

§ 49 Återrapportering av 2026/9 24 delegationsbeslut 2026

§ 50 Framtidens matmöten 2026/75 9 informationsärende

§ 51 Ordförandens information 2026/50 26

§ 52 Antagande av riktlinjer för 2026/40 11 - 12 skolskjuts i Färgelanda kommun

§ 53 Övriga frågor 2026/83 28 Justering Utdragsbestyrkande b83c4c2bc9b4-5689-88e4-7c31-cc03bcc3 :ecnerefer erutangiS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-27 Socialnämnd

§ 54 Strukturering av äldreomsorg 2026/133 4 - 7 Informationsfilm om nya socialtjänstlagen

§ 55 Ansökan om vårdnadsöverflytt 2026/135 8 - 9 enligt 6 kap 8 § Föräldrabalken

§ 56 Initiativärende Åtgärder för att 2026/77 16 säkerställa uppfyllnad av lagkrav gällande skolors säkerhet och beredskap - Hans-Göran Palmqvist (M) 3 § 57 Ordförandes information 2025/34 17 5 d a a f9 9 § 58 Ekonomisk workshop 18 8 9 0 2 4 -f 0 b 8- d a 4 d- 0 c c 9- 7 8 d 9 1 4 9 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 136 a3v a 1v8 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-28 Utbildningsnämnden

§ 57 Val av ledamöter till 2026/109 12 pensionärsrådet

§ 58 Ekonomisk månadsuppföljning 2026/132 13 - 14

§ 59 Riktlinjer med anledning av 2026/138 15 - 16 lagändring i alkohollagen

§ 60 Medskick till politiskt samråd 2026/137 17

§ 61 Återrapportering av 2026/9 21 delegationsbeslut 2026 a 0 8 b fb 5 7 7 c fb f7 - e fb - d 5 4 2 a - 8 4 9- 9 d 5 4 e f7 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 231 a3v a 2v1 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-01 Socialnämnd SN § Dnr 2026/133 Strukturering av äldreomsorg Socialnämnds beslut 1. Socialnämnden uppmanar kommunfullmäktige att aktivera arbetet med en förstudie av Lillågården och därigenom förslag på en framtida struktur för särskilt boende. 2. Att kommunfullmäktige beslutar att börja utreda förslag på ett boende som ska ersätter Håvestensgården och Lillågården samt att Solgården förblir oförändrat så länge behov finns. Boendet ska vara färdigt till dess att kontraktet på Håvestensgården löper ut. 3. Att lägga till ytterligare ett område i Högsäter. Området bakom Högsäters skola, Odens väg, kommer att finnas tillgängligt när Valbohem har rivit sina lägenheter. Protokollsanteckning Håkan Gusteus (-), Håkan Ekman (S) och Christina Swedberg (M) lämnar en protokollsanteckning som lyder ” Vid socialnämndens möte idag beslutade majoriteten bestående av SD, C och KD att avvecklingen av Lillågården som somatiskt boende skall fortgå. I ärendet Strukturen för äldreomsorg fick vi en mycket schematisk genomgång av möjliga platser för etablering av ny äldreomsorg ur geologisk synpunkt. Noterbart var här att det alternativ som borde ligga först i denna bedömning är en tillbyggnad av Lillågården enligt tidigare plan och vid det tillfället fanns inga geologiska synpunkter på en etablering. Ej heller har alternativet med det område norr om 172:an som idag är avsatt för industri tagits med. Vår bedömning är att det inte funnits någon seriös tanke när uppgiften gavs till Samhällsbyggnadsavdelningen. Undertecknade vill med bestämdhet reservera sig mot detta beslut på följande grunder: a Bedömda vårdtagare i södra kommundelen kommer inte att kunna välja 0 8 Lillågården utan hänvisas till Solgården eller demensboendet Håvesten b fb 5 alternativt hem med full hemtjänst. 7 7 c fb f7 - Lillågården är det kostnadsmässigt mest effektiva boendet vi har idag och fb e- dessutom har den en utvecklingspotential med ytterligare 5 platser utan d 5 4 större åtgärder och i och med en tillbyggnad kunna svara för allt somatiskt 2- a 8 och i förlängningen även demensboende med ett betydligt bättre 4 9- ekonomi än vad dagens boenden medför. 9 d 5 4 e f7 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 241 a4v a 2v1 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-01 Socialnämnd Lillågården ligger dessutom centralt i förhållande till var kommunens befolkning är lokaliserad och till den service som erbjudes. Den förändring av Lillågården som SD, C och KD vill göra i fastigheten är inte en kommunal angelägenhet då den bostadsverksamhet som man vill ha i huset bedrivs av privata bostadsbolag eller via Valbohem. Med anledning av ovanstående reserverar vi oss mot hur ärendet hanterats av majoriteten genom mörkning av alternativ. Håkan Gusteus (-) Håkan Ekman (S) Christina Swedberg (M)” Yrkande angående förvaltningens förslag Ordföranden Helen Greus (SD) yrkar på att bifalla förvaltningens förslag. Håkan Gusteus (-) yrkar avslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och Håkan Gusteus yrkande och finner att nämnden bifaller förvaltningens förslag. Votering begärs och verkställs. Votering Ordförande meddelar att följande voteringsdisposition ställs upp och godkänns. Den som röstar ”JA” röstar på Helen Greus och den som röstar ”NEJ” röstar på Håkan Gusteus yrkande. Efter avslutad votering redovisas fyra (4) JA-röster och tre (3) NEJ-röster. Ordförande finner att förvaltningens förslag bifalles. Efter avslutad votering redovisas följande: Helen Greus (SD) - JA Ann Blomberg (C) - JA a Håkan Ekman (S) - NEJ 0 8 Christina Svedberg (M) - NEJ b fb 5 Håkan Gusteus (-) - NEJ 7 7 c Lennart Johansson (SD) - JA fb f7 - Fredrik Karlsson (SD) – JA fb e- d 5 2 4 - a 8 4 9 9 - d 5 4 e f7 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 251 a5v a 2v1 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-01 Socialnämnd Tilläggsyrkanden Ordföranden Helen Greus (SD) yrkar på att föreslå kommunfullmäktige att beslutar att börja utreda förslag på ett boende som ska ersätter Håvestensgården och Lillågården samt att Solgården förblir oförändrat så länge behov finns. Boendet ska vara färdigt till dess att kontraktet på Håvestensgården löper ut. Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att nämnden bifaller detta. Ann Blomberg (C) yrkar på att lägga till ytterligare ett område i Högsäter. Området bakom Högsäters skola, Odens väg, kommer att finnas tillgängligt när Valbohem har rivit sina lägenheter. Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att nämnden bifaller detta Ärendets beredning Socialnämndens presidie Sammanfattning av ärendet Kommunen står inför demografiska utmaningar med en ökande andel äldre invånare och ett växande behov av hållbara lösningar inom äldreomsorgen. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att uppdraget i mål- och resursplan 2026–2029 om en förstudie av Lillågårdens framtida användningsområde behöver aktiveras. Ärendebeskrivning Kommunen står inför långsiktiga demografiska utmaningar där andelen äldre invånare förväntas öka under kommande år. Detta innebär ett ökat behov av hållbara och flexibla lösningar inom äldreomsorgen. För att kunna hitta bra lösningar har en utredning gjorts för att se vad det finns för mark som skulle kunna vara lämplig för ett framtida äldreboende. I Färgelanda finns tre områden där det kan vara möjligt att anlägga äldreboende. Detaljplanerna tillåter bostäder, i vissa fall flerbostadshus och a de geotekniska utredningarna visar på relativt god stabilitet. Platserna är 0 8 Gränstorpet, Håvestensområdet och området vid särskilda boendet Soläng, b fb 5 väster om väg 172. Förklaring till detta återfinns i bilaga ett. 7 7 c fb f7 - Med denna undersökning som grund behövs ett mer gediget arbete för att fb e- undersöka vidare om någon av dessa platser är intressanta för framtida d 5 4 exploatering eller ej. Samtidigt behöver framtiden för Lillågården utredas 2- a och där är informationen som kommit fram i denna utredning viktig. 8 4 9- 9 d 5 4 e f7 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 261 a6v a 2v1 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-01 Socialnämnd Med hänvisning till detta anser nämnden att uppdraget i mål och resurs planen 2026-2029 om en förstudie på Lillågårdens framtida användningsområde behöver aktiveras. Beslutsunderlag Underlag avseende framtida behov inom äldreomsorgen och Lillågårdens verksamhet. Tjänsteskrivelse strukturering av framtida äldreomsorg Sändlista Kommunfullmäktige a 0 8 b fb 5 7 7 c fb f7 - fb e d - 5 4 2- a 8 4 9- 9 d 5 4 e f7 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 271 a7v a 2v1 3 93 iS Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: ANNA HELEN THERESE GREUS Signed by: ANN KATARINA BLOMBERG Date: 2026-06-03 07:29:16 Date: 2026-06-03 14:31:36 BankID refno: 019e8bf4-f999-7a7b-be7f-13f865e9298c BankID refno: 019e8d77-a4b9-7771-86b8-545b34beb31c Ordförande socialnämnd: Helen Greus Vice ordförande socialnämnd: Ann Blomberg Signed by: ALEXANDRA JÄRVELÄ STENLUND Date: 2026-06-03 07:22:05 BankID refno: 019e8bee-6a31-720a-b583-da45ca48ec1b Alexandra Järvelä Stenlund a 0 8 b fb 5 7 7 c fb f7 - fb e- d 5 4 2- a 8 4 9- 9 d 5 4 e f7 :e c n e re fe r e ru ta n g Sida 218 av 393 iS Förstudie - Alternativ till utökad kapacitet, äldreboende Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION 2 1.1. BAKGRUND 2 1.2. FÖRSTUDIENS METODIK 2 1.3. FÖRSTUDIENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR 2 1.4. REFERENSOBJEKT 4 2. NULÄGE 5 2.1. KAPACITET 5 2.2. HÅVESTENSGÅRDEN 5 2.3. LILLÅGÅRDEN 5 2.4. SOLGÅRDEN 5 3. FRAMTIDA BEHOV 6 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING 7 4.1. KOMMUNAL MARK 7 4.2. DETALJPLANER 8 4.3. FÄRGELANDAS RIKTLINJER FÖR ÄLDREBOENDEN 9 5. FÖRESLAGNA ENSKILDA ÅTGÄRDER 11 5.1. UTBYGGNAD AV HÅVESTENSGÅRDEN 11 5.2. UTBYGGNAD LILLÅGÅRDEN 11 5.3. NYBYGGNATION EGENÄGD FASTIGHET 12 5.4. NYBYGGNATION INHYRD FASTIGHET 13 6. ÅTGÄRDSALTERNATIV 14 6.1. ALTERNATIV 1A & 1B: UTBYGGNAD HÅVESTEN + NYBYGGNATION 14 6.2. ALTERNATIV 2 : UTBYGGNAD HÅVESTEN + UTBYGGNAD LILLÅGÅRDEN 15 6.3. ALTERNATIV 3A & 3B : 2ST NYBYGGNATIONER 15 6.4. SAMMANSTÄLLNING AV KOSTNADER 18 7. KONSEKVENSANALYS 20 1 1. Introduktion 1.1. Bakgrund I Färgelanda kommun finns idag tre boenden med inriktning för äldre. Lokalförsörjningsplanen för 2022–2030 visar på behovet av att utöka antalet platser från 2025 och att behovet kommer öka ytterligare fram till 2030. Sedan framtagandet av lokalförsörjningsplanen har behovet ökat ytterligare och idag finns inte tillräckligt med platser vilket innebär att det har bildats en kö för att få tillgång till ett boende. Konsekvensen av detta är att medborgarnas behov av boende för äldre inte fullt ut tillgodoses och kommunen kan komma att åläggas med vitesavgifter. Ingen hänsyn kommer att tas till detta i denna utredning utan en intern omstrukturering kommer att ske under 2023 för att lösa den akuta situationen. Det finns sedan tidigare en inriktning till att skapa två boende inom kommunen, ett för somatisk vård och ett för vård av demens. Varje boende beräknas inneha cirka 60 boendeplatser. Den senaste prognosen framtagen under våren 2022 visar på ett behov av 113 platser samt 10 korttidsplatser. Lokalförsörjningsplanen som denna utredning utgår ifrån föreslår en förstudie med utökad kapacitet 2025 och även hur en optimal utökning kan ske med tiden fram till 2030. 1.2. Förstudiens metodik Behovet av boendeplatser för äldre är av naturliga skäl svårberäknat och högst föränderligt. Behovet enligt lokalförsörjningsplanen är en ögonblicksbild som frekvent uppdateras. Av den anledningen har förstudien grundats i en behovsbeskrivning utifrån en kombination av befolkningsprognosen, behovet i lokalförsörjningsplanen och dialogmöten med representanter från kommunens verksamhetsorganisation. Alternativen bearbetades inom förstudiens arbetsgrupp och presenterades för Socialnämnden för ytterligare handpåläggning och för insamling av åsikter och förslag från flera instanser i kommunen. Efter presentationen så har justeringar och kompletteringar skett. Efter fastställande av alternativa åtgärder påbörjades en översiktlig ekonomisk granskning av nödvändiga investeringsmedel för genomförande av åtgärder samt en tidplan för optimalt genomförande ur behovsperspektiv och ekonomiskt perspektiv. 1.3. Förstudiens förutsättningar och avgränsningar Förutsättningar Lokaler som ingått i förstudien inkluderar: - Håvestensgården (inhyrda lokaler från Samhällsbyggnadsbolaget SBB) - Solgården (inhyrda lokaler från Valbohem) - Lillågården (ägs av kommunen) Förstudien har tagit hänsyn till följande dokumentation vid framtagande av alternativ: - Lokalförsörjningsplan 2022-2030 - Äldreplan 2018-2023 - Riktlinje enligt SoL – äldreomsorgen 2020 - Kartor med vy över kommunal mark - Detaljplaner för befintliga boenden 2 Utöver dokumenterat underlag har dialog förts med privata fastighetsägare där kommunen idag hyr in sig för verksamhet inom äldreboende. Dessa aktörer står idag för den större kapaciteten av boendeplatser och behövde således inkluderas i förstudien för att diskutera eventuella utvecklingsmöjligheter av deras lokaler. Förutsättningar för beräkningar av nödvändiga ytor och anskaffningskostnader vid utbyggnation och nybyggnation baseras på genomsnitt av 6 referensprojekt som valts ut för jämförelse i den här förstudien och listas under punkt 1.4 Referensobjekt. Den genomsnittliga kostnaden för anskaffning var 27 279 kr/kvm och den genomsnittliga ytan per boende uppgick till 96 kvadratmeter och inkluderar då även övriga ytor utanför själva lägenheten. Med hänsyn till dagens snabbt föränderliga omvärldsläge kan oväntade kostnader uppstå, därav bör uppskattade kostnader endast tas som en fingervisning. Tydligare kostnadsuppskattningar kan endast ges när förhandling, upphandling och/eller hyresavtal med extern part är genomförd. Drift -och underhållskostnader baseras på branschnyckeltalsdata från REPAB. Bedömning av nivå inom respektive kostnadsslag ser ut enligt nedan. Riktvärden i kr/kvm BRA för typfastighet Norma Kostnadsslag Låg Hög Färgelanda l Administration 22 31 40 Låg: 22 Försäkring 3 18,5 30,25 Normal: 18,5 Energianvändning, fjärrvärme 56 84 119 Låg: 56 Elanvändning 53 76 111 Normal: 76 Vattenförbrukning 13 22 31 Normal: 22 Tillsyn och skötsel 39 61 81 Låg: 39 Sophämtning 5,3 9,8 26 Låg: 5,3 Avhjälpande underhåll 22 35 55 Låg: 22 Planerat underhåll 108 174 277 Låg: 108 Notera att det saknas nyckeltal för städning som generellt är en ganska stor kostnadspost. Avgränsningar Förstudien har inte tagit hänsyn till: • Placering av nytt boende • Eventuellt markförvärv • Markförutsättningar • Fornlämningar • Ledningar • Dagvatten • VA • IT • Trygghet • LCC-analys • Utomhusmiljö • Säkerhet • Inventarier 3 Vidare utredningar behöver göras för att se över möjligheten att få plats med fler eller färre boendeplatser än det som presenteras i denna rapport. Detta görs i nästa steg med en djupare utredning/dialog med hyresvärd och inte i detta skede då syftet med denna utredning är att vägleda vid beslut om inriktning för vidare arbete. Vidare har ingen hänsyn tagits till att eventuellt lösa befintliga hyresavtal med hyresvärdar, ett inriktningsbeslut behöver först tas. 1.4. Referensobjekt Antal Kvm/ Budgeterad Antal Färdigställande Ort lägenhet Kr/lägenhet Lägenh Kr/kvm kostnad kvm år er et Eskilstuna 80 174 000 000 kr 2 175 000 kr 8100 101 21 481 kr 2022 Katrinehol 96 255 000 000 kr 2 656 250 kr 9043 94 28 199 kr 2019 m Kungsback 120 325 000 000 kr 2 708 333 kr 11800 98 27 542 kr 2022 a Tranås 54 139 700 000 kr 2 587 037 kr 5200 96 26 865 kr 2018 Västerås 90 260 000 000 kr 2 888 889 kr 9700 108 26 804 kr 2021 Östersund 80 170 000 000 kr 2 125 000 kr 6300 79 26 984 kr 2023 Snitt 87 220 616 667 kr 2 523 418 kr 8357 96 27 279 kr - Budgeterad kostnad tar endast hänsyn till entreprenadkostnad. Kostnader för eventuellt markinköp och projekteringskostnader ligger normalt utöver budgeterad entreprenadkostnad. Kostnad för projektering tillkommer med normalt ca. 10-12% på entreprenadkostnaden. 1Eskilstuna har byggt ut sin befintliga vård och omsorgboende vilket kan förklara den lägre kostnaden/kvm då flertalet befintliga gemensamma utrymmen kan nyttjas. När snittpriset skall räknas ut bör man därför räkna bort Eskilstunas kr/kvm eftersom denna ligger långt under snittet mot övriga. 2 Boendet i Tranås stod färdigt 2018 vilket innebär att kr/kvm bör räknas upp med ca. 10% till 26 865 kr, detta p.g.a. inflation och höjda byggmaterialpriser. 3Snittpris hamnar därefter på 27 279 kr/kvm viket är den summa som uträkningar i denna utredning är baserade på. 4 2. Nuläge 2.1. Kapacitet Boende Håvestensgården Lillågården Solgården Boendeplatser 42 28 (18 + 10 kortis) 18 Totalt finns det 88 lägenheter. Uppgifter från maj 2022. 2.2. Håvestensgården Beläget i utkanten av centrala Färgelanda och med kapacitet för 42 boende är Håvestensgården det äldreboende med högst antal boendeplatser. Lokalerna bedöms som ändamålsenliga med tydligt fördelade enheter där respektive enhet har tillgång till ett enklare tillagningskök. Lokalens nära anslutningen till vårdcentralen är en stor fördel i sammanhanget. Håvestensgården ägs av Samhällsbyggnadsbolaget (SBB). 2.3. Lillågården Lillågården är det mest centrala äldreboendet i kommunen och ligger i kärnan av centrala Färgelanda. Fördelarna med detta läge är närheten till service och kommunikation vilket är positivt för såväl de boende som personalen. Läget medför dock att en målsättning om direkt intilliggande naturområden inte går att uppnå på grund av barriärer som t.ex. vägar och andra byggnader/fastigheter. Det finns däremot en större öppen yta intill boendet som går att nyttja men den är inte verksamhetsanpassad med säkerhetsåtgärder som behövs för äldreboende med demensvård och är dessutom tillgänglig för allmänheten. Lillågården är det enda boendet som kommunen idag äger helt själva. 2.4. Solgården Solgården ligger i Högsäter och ägs av Valbohem. Byggnaden är fördelad på två plan där det nedre används för verksamheten inom äldreboende. Byggnaden har begränsad möjlighet till utbyggnation och ses på grund av detta inte som ett optimalt alternativ för den typen av åtgärd. 5 3. Framtida behov Vid tiden för genomförandet av utredningen så är det följande uppgifter som gäller. I kombination med det behov som tagits fram i Lokalförsörjningsplanen 2022-2030 ser behovet ut enligt följande. ÅR 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Behov antal platser 88 96 103 108 111 114 117 120 123 (inkl. 10 korttidsplatser) Med dagens befintliga kapacitet ser korrelationen mellan kapacitet och behov enligt grafen nedan. Precis som i Lokalförsörjningsplanen 2022-2030 framgår det att kapaciteten behöver utökas men med ytterligare fler platser än då beräknat. 2025 behövs minst 108 platser och 2030 minst 123 platser inkl. korttidsplatser. Denna typ av prognos skall uppdateras årligen i lokalrevisionen för vård och omsorg och kommer troligtvis revideras frekvent fram till 2030. Den här förstudien baseras dock på den informationen och de prognoser som är framtagna under maj 2022. 6 4. Förutsättningar för utveckling 4.1. Kommunal mark I stort så äger kommunen tillräckligt med mark för att kunna skapa detaljplaner som är avsatta för äldreboende. Inom kommunen pågår det under 2022 ett arbete med detaljplan på Färgelanda Prästgård 1:204 för att skapa nya boende, förskolor och fritidsområden. Under intervju med Plan & Bygg framkom det att även ett äldreboende kan vara möjligt att få plats med inom det planerade området. Kommunal mark Färgelanda 14 april 2022 Kommunal mark Högsäter 14 april 2022 4.2. Detaljplaner Håvestensgården (Dyrtorp 1:129) 7 Detaljplan för befintlig fastighet medger utbyggnation. Ingen maximal byggnadsarea finns utan det är prickmark som sätter gränser. Detaljplan medger en byggnadshöjd på 6 meter vilket innebär att två våningar är möjligt att bygga. Fastigheten ägs av Samhällsbyggnadsbolaget (SBB). Detaljplan Håvestensgården Bild: Google Maps Solgården (Solberg 1:217) Bygganden har idag princip en maxad byggrätt samt att det är svårt att få till en utbyggnation på befintlig fastighet. Det är även svårt att få till ett bra grönområde med promenadstigar inom fastigheten. Fastigheten ägs av Valbohem. Detaljplan Solgården Illustration Solgården Lillågården (Färgelanda Prästgård 1:204) Detaljplan för fastighet medger en byggnadsarea på 2200m². Idag är fastigheten bebyggd med ca. 1000 m² vilket innebär att ytterligare ca. 1200 m² är möjligliga att tillföra. Byggnadshöjd får ligga på 8 Sida 21207 av 393 max +100,5 m över hav och då marknivån idag ligger på ungefär +94 m så innebär detta att två våningsplan är möjligt att bygga. Detaljplan behöver en ändring då denna idag endast godkänner BC (Bostäder och Centrum) och beteckningen för vård (D) som äldreboende normalt går under ej finns. Detaljplan Lillågården Bild: Google Maps 4.3. Färgelandas riktlinjer för äldreboenden Kommunens mål för äldre beskrivs i dokumentet Äldreplan 2018-2023. I äldreplanen beskrivs kommunens ambition med tillhörande mål och uppdrag utifrån vart och ett av strategiområdena. I denna förstudie har följande ambitioner en koppling. Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder • Mål: Att tillgodose individuella behov hos de som får insatser från den kommunala äldreomsorgen. • Beaktande: Utreda förändrat resursfördelningssystem inom särskilda boenden och hemtjänst samt riktlinje för biståndshandläggning. Förstudie tar hänsyn till resursfördelning vad det gäller storlek på boende då det framkommit under intervjuer att mindre boende har det svårt ekonomiskt. Hälsa, livskvalitet och behov av särskilda insatser • Mål: Ett samlat demenscentrum i Färgelanda kommun, där all demensomsorg i kommunens särskilda boenden bedrivs. • Beaktande: Säkerställa att processen om ett samlat demenscentrum tar hänsyn till brukarna och deras anhöriga. Förstudien har en inriktning till att placera boende på två ställen inom kommunen. Vart i kommunen ett eventuellt nytt boende placeras utreds i en djupare utredning och ingår inte i denna förstudie. Boende och kommunikationer 9 Sida 21218 av 393 • Mål: Antal platser på särskilda boenden ska motsvara behovet. • Beaktande: Skapa en långsiktig strategi för att kunna tillgodose framtida behov av särskilda boenden i kommunen. Förstudie tar hänsyn till gällande läge samt framtida befolkningsprognoser fram till år 2030 men ser även till att en viss marginal på antal platser finns fram till dess. • Mål: Det ska finnas trygga bostäder och bostadsområden med god tillgänglighet i kommunen. • Beaktande: Kommunen ska vid planering av bostäder analysera behov och långsiktigt främja byggnation av trygga bostäder för äldre samt skapa bostadsområden med god tillgänglighet. Förstudie tar hänsyn vad det gäller placering av föreslagna platser inom kommunen för både hyresgäster som för personal. Dock ej för nybyggnation då det ej finns någon utpekad plats. Utveckling av teknik • Mål: Skapa högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg med hjälp av välfärdsteknik. • Beaktande: Fiberanslutning på särskilda boenden. Fiber bör finnas framdraget till boende för att uppfylla Färgelandas Äldreplan samt att uppfylla dagens tekniska hjälpmedel då dessa behöver en snabb och stabil uppkoppling. Detta bör beaktas och tas med i ett tidigt skede vid planering av om-/till och nybyggnadsprojekt. 10 Sida 21229 av 393 5. Föreslagna enskilda åtgärder 5.1. Utbyggnad av Håvestensgården Detaljplanen för området intill Håvestensgården möjliggör för utbyggnation. Den exakta storleken och antalet platser är inte studerat i detalj men den kapacitet som bedöms vara rimlig uppgår till 27 platser (3 enheter á 9 boende). Efter dialog med SBB finns inledningsvis positiv respons till det här förslaget men kostnader och avtal för boendena har inte diskuterats i detalj. Den indikativa hyresnivån ligger på ca. 1960 kr/kvm + kostnad för media. Hyreskostnaden beräknas då uppgå till ca. 5 000 000 kr/år. Att upphandla hyresavtal kan göras på olika sätt, förenklat innebär det att kommunens verksamhet specificerar sina behov och krav på aktuell fastighet. Detta program ligger sedan till grund för upphandlingen av ett hyresavtal. Om kommunen specificerar på övergripande nivå så lämnas mer frihet till anbudsgivarna att utforma lokalerna och motsatt om kommunen specificerar mer i detalj (till exempel genom att bilägga ritningar) så blir anbudsgivarna mer styrda. Upphandlingen sker oftast med någon slags dialogförfarande för att parterna ska hitta en bra lösning. Den privata utföraren som vinner upphandlingen bygger och äger sedan fastigheten samt ansvarar för underhåll och fastighetsdrift - dvs är fastighetsägare och hyresvärd. Kommunen hyr lokaler från den privata aktören på minst 20 år och bedriver sin verksamhet i egen regi. 5.2. Utbyggnad Lillågården Detaljplanen för området intill Lillågården möjliggör för utbyggnation. Utbyggnationen bedöms ge upp till 18 platser (2 nya avdelningar) och en utökad BRA-yta om ca 1700 kvm. Investeringskostnaden beräknas uppgå till cirka 47,1 miljoner kr och ge en utökad drift- och underhållskostnad med minst 0,6 miljoner kr per år, ej städning inkluderat. Investeringskostnad Utbyggnation Lillågården: 18 platser Anskaffningsvärde(kr): 47 137 979 Kr/Kvm 27 279 Fördelning av värden på Ej beslutad!! Förslag från komponenter Enligt SKR:s riktmärke SKR Nybyggnation/- Nyttjande- Anskaffnings- Avskrivning Internränta (2022års Komponent nyskick (%) period (år) värde (kr) årlig (kr) nivå 1,0%) Stomme inkl grund 44% 50 20 740 711 414 814 207 407 Tak 3% 30 1 414 139 47 138 14 141 Fasad 8% 30 3 771 038 125 701 37 710 Fönster, dörrar 7% 20 3 299 659 164 983 32 997 Våtutrymmen, utrustn sanitet, kök 7% 20 3 299 659 164 983 32 997 Ytskick lokaler 6% 20 2 828 279 141 414 28 283 Värme och sanitet 8% 15 3 771 038 251 403 37 710 Ventilation inkl styr 5% 15 2 356 899 157 127 23 569 El 5% 15 2 356 899 157 127 23 569 Transportsystem, hiss 2% 15 942 760 62 851 9 428 Övrigt 5% 20 2 356 899 117 845 23 569 Total 100% 47 137 979 1 805 385 471 379,79 2 276 764,38 per år 11 Sida 21330 av 393 Drift- och underhållskostnad Utbyggnation Lillågården: 18 platser BRA-yta (kvm): 1728 Kostnad Kostnadstyper (kr/kvm) Totalkostnad (mkr) Administration 22 0,04 Försäkring 18,15 0,03 Energianvändning, fjärrvärme 56 0,10 Elanvändning 53 0,09 VA-kostnad 22 0,04 Tillsyn och skötsel 39 0,07 Sophämtning 5,3 0,01 Avhjälpande underhåll 24 0,04 Planerat underhåll 108 0,19 347,45 0,60 5.3. Nybyggnation egenägd fastighet För att uppnå en optimal lokal/resurseffektivitet behövs minst 54 platser i ett och samma boende. Därav är förslaget avseende nybyggnation grundat på att 54 platser är ett minimum om nybyggnation ska ske. Investeringskostnaden för att bygga ett nytt äldreboende med 54 platser beräknas uppgå till ca 141,5 miljoner kr. Årliga drift- och underhållskostnader beräknas uppgå till minst 1,8 miljoner kr. Investeringskostnad Anskaffningsvärde(kr): 141 562 550 Kr/Kvm 27 279 Fördelning av värden på Ej beslutad!! Förslag från komponenter Enligt SKR:s riktmärke SKR Nybyggnation/- Nyttjande- Anskaffnings- Avskrivning Internränta (2022års Komponent nyskick (%) period (år) värde (kr) årlig (kr) nivå 1,0%) Stomme inkl grund 44% 50 62 287 522 1 245 750 622 875 Tak 3% 30 4 246 876 141 563 42 469 Fasad 8% 30 11 325 004 377 500 113 250 Fönster, dörrar 7% 20 9 909 378 495 469 99 094 Våtutrymmen, utrustn sanitet, kök 7% 20 9 909 378 495 469 99 094 Ytskick lokaler 6% 20 8 493 753 424 688 84 938 Värme och sanitet 8% 15 11 325 004 755 000 113 250 Ventilation inkl styr 5% 15 7 078 127 471 875 70 781 El 5% 15 7 078 127 471 875 70 781 Transportsystem, hiss 2% 15 2 831 251 188 750 28 313 Övrigt 5% 20 7 078 127 353 906 70 781 Total 100% 141 562 550 5 421 846 1 415 625,50 6 837 471,16 12 Sida 21341 av 393 Drift- och underhållskostnad Nybyggnation: 54 platser BRA-yta (kvm): 5189 Kostnad Totalkostnad Kostnadstyper (kr/kvm) (mkr) Administration 22 0,11 Försäkring 18,15 0,09 Energianvändning, fjärrvärme 56 0,29 Elanvändning 53 0,28 VA-kostnad 22 0,11 Tillsyn och skötsel 39 0,20 Sophämtning 5,3 0,03 Avhjälpande underhåll 24 0,12 Planerat underhåll 108 0,56 347,45 1,80 5.4. Nybyggnation inhyrd fastighet För att uppnå en optimal lokal/resurseffektivitet behövs minst 54 platser i ett och samma boende. Därav är förslaget grundat på att det antalet är ett minimum om nybyggnation av inhyrd fastighet ska ske. De indikativa kostnaderna för inhyrning ligger på 1960kr/kvm enligt samtal med SBB. Utöver denna kostnad ska media samt kostnad för markinköp räknas in. Att upphandla hyresavtal kan göras på olika sätt, förenklat innebär det att kommunens verksamhet specificerar sina behov och krav på den aktuella fastigheten. Detta program ligger sedan till grund för upphandlingen av ett hyresavtal. Om kommunen specificerar på övergripande nivå så lämnas mer frihet till anbudsgivarna att utforma lokalerna och motsatt om kommunen specificerar mer i detalj (till exempel genom att bilägga ritningar) så blir anbudsgivarna mer styrda. Upphandlingen sker oftast med någon slags dialogförfarande för att parterna ska hitta en bra lösning. Den privata utföraren som vinner upphandlingen bygger och äger sedan fastigheten samt ansvarar för underhåll och fastighetsdrift - dvs är fastighetsägare och hyresvärd. Kommunen hyr lokaler från den privata aktören på minst 20 år och bedriver sin verksamhet i egen regi. Vid en nybyggnation på 5189 kvm så kommer den årliga hyreskostnaden att uppgå till ca. 10 170 000 kr. 13 Sida 21352 av 393 6. Åtgärdsalternativ Alternativen är framtagna med syftet att skapa en balanserad nivå mellan kapacitet och behov för att stå med så få vakanta boenden som möjligt samtidigt som det skall finnas en flexibilitet vid snabba förändringar. Flera av resonemangen bakom de enskilda åtgärderna inom respektive alternativ är återkommande och är således skrivna på samma sätt inom alternativen. Detta görs för att varje alternativ skall kunna utläsas separat oberoende av det som står i ett annat alternativ. 6.1. Alternativ 1a & 1b: Utbyggnad Håvesten + Nybyggnation Tidslinje Håvestensgården föreslås att byggas ut med 27 platser. Tiden för tillträde uppskattas till 2025 men om behovet står sig likt idag är det positivt om det går att genomföras tidigare. 60 40 20 0 -20 -40 -60 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Postiv inverkan 27 54 Negativ inverkan -46 Netto kapacitet och behov 0 -8 -15 7 4 9 6 3 0 Då behovet av platser väntas öka fram till minst 2030 behövs det resoluta åtgärder som inte enbart verkar för att möta det aktuella behovet utan även framtidens behov. Därav föreslås en nybyggnation med kapacitet för minst 54 platser runt år 2027. För att uppnå en lokal/resurseffektiv verksamhet behöver antalet vara på minst den nivån för ett boende. Tidslinjen ovan visar hur kapaciteten och behovet möter varandra över tid i samband med föreslagna åtgärder. Utöver nya tillkommande platser ger alternativ 1a & 1b möjlighet till att avveckla/lämna några befintliga lokaler som inte bedöms lika kostnadseffektiva sett ur perspektivet med antalet platser per verksamhetslokal. I detta alternativ finns det då utrymme att sluta nyttja Lillågården samt Solgården. Lillågårdens och Solgårdens framtida bruk efter det är inte utvärderat i den här utredningen. Kostnader för avveckling utreds efter att inriktningsbeslut tagits. Skulle prognoser av platser utöka ytterligare kan Lillågården eller Solgården behållas. Kostnader Alternativ 1a, inhyrning Håvesten + egenägd nybyggnation Uppskattad kostnad för hyra av utbyggnation av Håvestensgården beräknas till ca 5 000 000 kr/år vid ett 20 årigt hyresavtal. Investeringskostnaderna för alternativ 1a kopplas till den nybyggnation som planeras till år 2027 och den uppgår till ca 141 500 000 kr i entreprenadkostnad. Med ett påslag om 10% för projektering blir kostnaden totalt ca: 155 650 000 kr. Drift- och underhåll (exklusive städning) för alternativ 1a beräknas till ca 1 800 000 kr/år. Alternativ 1b, inhyrd håvesten + inhyrd nybyggnation 14 Sida 21363 av 393 Uppskattad kostnad för hyra av utbyggnation av Håvestensgården beräknas till ca 5 000 000 kr/år vid ett 20 årigt hyresavtal. Kostnaderna för alternativ 1b kopplas till den nybyggnation som planeras till år 2027. Detta alternativ gäller vid en inhyrning. Beräknad hyra för byggnad med 54 lägenheter uppgår till ca. 10 000 000kr/år. 6.2. Alternativ 2 : Utbyggnad Håvesten + Utbyggnad Lillågården Tidslinje Håvestensgården föreslås att byggas ut med 27 platser. Tiden för tillträde uppskattas till tidigast 2025 men om behovet står sig likt idag är det positivt om det går att genomföras tidigare. Då behovet fortsätter öka även efter 2025 behövs ytterligare kapacitetshöjande åtgärder. Alternativ 2 föreslår då en utbyggnad av Lillågården med ca 18 platser 2027. 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Postiv inverkan 27 18 Negativ inverkan Netto kapacitet och behov 0 -8 -15 6 4 19 16 13 10 Tidslinjen ovan visar hur kapaciteten och behovet möter varandra över tid i samband med föreslagna åtgärder. För att alternativ 2 skall fungera finns de inte utrymme att avveckla eller lämna något av de befintliga boenden som finns. Solgården behålls oförändrad. Kostnader Investeringskostnaderna för alternativ 2 kopplas till den utbyggnation av Lillågården som sker 2027. Investeringskostnaden uppgår då till ca 47 100 000 kr i entreprenadkostnad. Med ett påslag om 10% för projektering blir kostnaden totalt ca:52 000 000 kr. Drift- och underhåll (exklusive städning) för alternativ 2 beräknas till ca 490 000 kr. 6.3. Alternativ 3a & 3b : 2st Nybyggnationer Tidslinje Då behovet av platser väntas öka fram till minst 2030 behövs det resoluta åtgärder som inte enbart verkar för att möta det aktuella behovet utan även framtidens behov. Därav föreslås en nybyggnation med kapacitet för minst 54 platser år 2025. För att uppnå en lokal/resurseffektiv verksamhet behöver antalet platser vara på minst den nivån för ett boende. Dock är tiden knapp för att hinna klart med ett nybyggnadsprojekt till 2025. Nybyggnationen 2025 ger tillräcklig kapacitet för många år framåt men med ett fortsatt växande behov behövs det ytterligare åtgärder. Med ytterligare nybyggnation runt år 2030 säkras antalet 15 Sida 21374 av 393 platser för framtiden som sträcker sig efter 2030 och ger kommunen 2st större boenden inom kommunen. 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Postiv inverkan 54 54 Negativ inverkan -18 -28 Netto kapacitet och behov -1 -8 -15 15 13 10 7 4 27 Tidslinjen ovan visar hur kapaciteten och behovet möter varandra över tid i samband med föreslagna åtgärder. Vid första nybyggnationen 2025 ger den nya kapaciteten möjlighet att avveckla/lämna ett befintlig boende. Förslaget i alternativ 3 är att lämna Solgårdens 18 platser. Likaså finns det utrymme för att lämna/avveckla ett befintlig boende vid nästa nybyggnation runt år 2030. Det föreslås då att lämna Lillågårdens 28 platser. Framtida bruk för både Solgården och Lillågården är ej utredda i denna utredning och ej heller kostnader för en eventuell avveckling. Kostnader 3a, egenägd nybyggnation Investeringskostnaderna för alternativ 3a kopplas till den nybyggnation som planeras till år 2025 och år 2030. Investeringskostnaden uppgår till ca 141 500 000 kr i entreprenadkostnad per nybyggnation, totalt 283 000 000 kr. Med ett påslag om 10% för projektering blir kostnaden ca: 155 650 000 kr per nybyggnation, totalt 311 300 000kr. Drift- och underhåll (exklusive städning) för alternativ 3 beräknas till ca 1 800 000 kr/år per boende, 3 600 000kr/år totalt. Vid en avveckling av Solgården bör man beakta att hyreskontrakt gäller fram till 2041 och att detta hyresavtal då bör lösas eller att man omvandlar fastighet till annan kommunal verksamhet. Djupare utredning på en eventuell avveckling görs i ett senare skede. Då det under åren investerat i verksamhetsanpassningar för 9 921 608 kr som skrivs av fram till att hyreskontrakt löper ut. Det innebär att om en eventuell uppsägning sker innan hyreskontraktet löper ut ska en avbetalning av resterade skuld ske, 415 736,70 kr/år för resterande tid som är kvar på kontraktet. En tidig uppsägning av kontraktet kan även innebära att kommunen behöver betala hyra fram till att ny hyresgäst är funnen. Total hyra inkl. avbetalning för investering är 3 153 378,86 kr/år vid kontraktskrivande 2021-08-31, indexreglering sker därefter. Även hyresavtalet med SBB, Håvesten, behöver lösas vid val att avveckla om lokaler inte omvandlas till annan kommunal verksamhet. Hyreskontrakt löper till och med 2032. För Lillågården som är en kommunalägd fastighet bör även här utredning göras för att se över vad som ska ske med fastighet. Kostnader 3b, inhyrd nybyggnation Hyreskostnaderna för alternativ 3b kopplas till den nybyggnation som planeras till år 2025 och år 2030. Hyreskostnaden uppgår till ca. 10 000 000 kr/år per nybyggnation, totalt ca. 20 000 000 kr/år. 16 Sida 21385 av 393 Vid en avveckling av Solgården bör man beakta att hyreskontrakt gäller fram till 2041 och att detta hyresavtal då bör lösas eller att man omvandlar fastighet till annan kommunal verksamhet. Djupare utredning på en eventuell avveckling görs i ett senare skede. Då det under åren investerat i verksamhetsanpassningar för 9 921 608 kr som skrivs av fram till att hyreskontrakt löper ut. Det innebär att om en eventuell uppsägning sker innan hyreskontraktet löper ut ska en avbetalning av resterade skuld ske, 415 736,70 kr/år för resterande tid som är kvar på kontraktet. En tidig uppsägning av kontraktet kan även innebära att kommunen behöver betala hyra fram till att ny hyresgäst är funnen. Total hyra inkl. avbetalning för investering är 3 153 378,86 kr/år vid kontraktskrivande 2021-08-31, indexreglering sker därefter. Även hyresavtalet med SBB, Håvesten, behöver lösas vid val att avveckla om lokaler inte omvandlas till annan kommunal verksamhet. Hyreskontrakt löper till och med 2032. För Lillågården som är en kommunalägd fastighet bör även här utredning göras för att se över vad som ska ske med fastighet. 6.4. Sammanställning av kostnader Kostnaderna i tabellerna i kapitel 6.4 är avrundade för enklare överblick och avläsning av summor. Kostnaderna i detta kapitel avser kostnader för de nya lokalerna och tar ej i beaktning befintliga lokaler. 17 Sida 21396 av 393 Engångskostnader 1a 1b 2 3a 3b Utbyggnad Utbyggnad Utbyggnad 2st 2st Inhyrning Engångskostnader Håvesten + Håvesten + Håvesten + Nybyggnationer nybyggnation Nybyggnation Inhyrning Utbyggnad nybyggnation Lillågården Investeringskostnad inkl. 155 650 000 52 000 000 311 300 000 projektering 5 000 000 + *Avveckling *Avveckling Håvesten, 1Projektkostnad 1 000 000 3 500 000 2 000 000 Håvesten, Lillågården, Lillågården, Solgården Solgården Kostnad Total 156 650 000 3 500 000 54 000 000 311 300 000 5 000 000 1 Projektkostnad motsvarar uppskattad arbetskostnad för projektmedlem/representant från kommunen för administrativt arbete * Uppskattningar av kostnader för avvecklingar kan ej utföras inom ramen för denna förstudie Löpande kostnader 1a 1b 2 3a 3b Utbyggnad Utbyggnad Utbyggnad 2st 2st Inhyrning Håvesten + Håvesten + Håvesten + Nybyggnationer nybyggnation Löpande kostnader Nybyggnation Inhyrning Utbyggnad (Avveckling (Avveckling (Avveckling nybyggnation Lillågården Håvesten, Håvesten, Lillågården & (Avveckling (Bibehålla Lillågården & Lillågården & Solgården) Lillågården & Solgården) Solgården) Solgården) Solgården) 1Avskrivningskostnad 6 800 000 2 600 000 13 600 000 Dagens hyreskostnader 9 650 000 9 650 000 9 650 000 9 650 000 9 650 000 Tillkommande hyreskostnader 5 000 000 15 170 000 5 000 000 20 340 000 Upphörande hyreskostnader Internhyra Internhyra -9 650 000 -9 650 000 Dagens driftkostnader 2 250 000 2 250 000 2 250 000 2 250 000 2 250 000 Tillkommande driftkostnader 1 800 000 600 000 3 600 000 Upphörande driftkostnader 2-1 250 000 2-1 250 000 2-1 250 000 2-1 250 000 Dagens verksamhetskostnader 42 230 000 42 230 000 42 230 000 42 230 000 42 230 000 Tillkommande 48 400 000 48 400 000 22 400 000 64 800 000 64 800 000 verksamhetskostnader Tillkommande kostnader måltid, 2 152 000 2 152 000 1 062 000 2 520 000 2 520 000 netto Upphörande -23 230 000 -23 230 000 - -42 230 000 -42 230 000 verksamhetskostnader Kostnad/År 93 802 000 95 372 000 85 792 000 85 520 00 88 660 000 Antal platser 123+10 kortis 123+10 kortis 123+10 kortis 108+20 kortis 108+20 kortis Kr/plats 705 000 717 000 645 000 668 000 693 000 1Avskrivningskostnaden består av investeringskostnadens årliga avskrivning genom komponentavskrivningsmodellen 2Vid avveckling av Lillågården som är kommunägt upphör driftkostnader att gälla medan befintliga avskrivningar kvarstår. 18 Sida 22307 av 393 Förslag till kostnadsfördelning av engångskostnader Kostnadsfördelning Delprojekt 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Utbyggnad Håvesten 300 tkr 400 tkr 300 tkr Alternativ 1a Nybyggnation 1 mkr 8 mkr 2,5 mkr 2,5 mkr 142 mkr egenägd Utbyggnad Håvesten 300 tkr 400 tkr 300 tkr Alternativ 1b Nybyggnation inhyrd 500 tkr 1 mkr 1 mkr Utbyggnation 300 tkr 400 tkr 300 tkr Håvesten Alternativ 2 Utbyggnation 400 tkr 2,6 mkr 1,5 mkr 1,5 mkr 47 mkr Lillågården Nybyggnation 10,5 1 mkr 2,5 mkr 142 mkr egenägd mkr Alternativ 3a Nybyggnation 1 mkr 8 mkr 2,5 mkr 2,5 mkr 142 mkr egenägd Nybyggnation inhyrd 500 tkr 1 mkr 1 mkr Alternativ 3b Nybyggnation inhyrd 500 tkr 1 mkr 1 mkr 19 Sida 22318 av 393 7. Konsekvensanalys Alternativ 1a) Utbyggnation av Håvesten, 27 platser samt egenägd nybyggnation, 54 platser. • En utbyggnation av Håvestensgården ses som ett bra alternativ då dessa lokaler är de mest ändamålsenliga av de tre boenden som idag nyttjas inom kommunen. Utbyggnation kan göras så att ändamålsenligheten bibehålls. • En nybyggnation med 54 platser skapas samtidigt som mindre ändamålsenliga lokaler avvecklas. Avveckling av befintliga lokaler som idag nyttjas som äldreboende kan nyttjas till annan kommunal verksamhet eller så kan en försäljning av fastighet ske. Om man tittar på avtalstid för hyreskontrakt så bör Solgården avvecklas i ett så sent skede som möjligt då hyreskontrakt sträcker sig till 2041 och Lillågården som är kommunalägd finns större möjlighet att lämna tidigare. • En egenägd fastighet blir oftast billigare i längden jämfört med inhyrning om en robust projekt-/fastighetsorganisation är uppbyggd. Idag finns inte denna organisation, enligt samtal med projektdeltagare, vilket gör att organisationen behöver byggas upp och utökas. Alternativ 1b) Utbyggnation av Håvesten, 27 platser samt egenägd nybyggnation, 54 platser. • En utbyggnation av Håvestensgården ses som ett bra alternativ då dessa lokaler är de mest ändamålsenliga av de tre boenden som idag nyttjas inom kommunen. Utbyggnation kan göras så att ändamålsenligheten bibehålls. • En nybyggnation med 54 platser skapas samtidigt som mindre ändamålsenliga lokaler avvecklas. Avveckling av befintliga lokaler som idag nyttjas som äldreboende kan nyttjas till annan kommunal verksamhet eller så kan en försäljning av fastighet ske. Om man tittar på avtalstid för hyreskontrakt så bör Solgården avvecklas i ett så sent skede som möjligt då hyreskontrakt sträcker sig till 2041 och Lillågården som är kommunalägd finns större möjlighet att lämna tidigare. • En inhyrd fastighet blir ofta något dyrare jämfört med egenägd. Fördelen med inhyrning är att projekt-/fastighetsorganisation inom samhällsbyggnad i princip kan vara densamma som idag. Fastighetsbolaget som äger boendet har normalt hela fastighetsägaransvaret. Alternativ 2) Utbyggnation av Håvesten, 27 platser samt utbyggnation av Lillågården, 18 platser. • Vid val av detta alternativ bör man beakta att vid en utbyggnation av befintliga boende så bör detta endast ske om lokalerna från början är ändamålsenliga samt att det från början finns en bra logistik vad det gäller personalflöden etc. inom byggnaden. • Vid en utbyggnation av Lillågården så kommer en separation av avdelningar ske vilket gör att personalstyrkan högst troligt kommer behöva ökas jämfört med ett boende som har en bra ändamålsenlighet från början. Synergier vad det gäller exempelvis nattbevakning, nyttjande av utrustning etc. kommer ej heller att uppfyllas på samma sätt som vid en nybyggnation eller utbyggnation av lokaler där det redan finns ändamålsenliga lokaler. 20 Sida 22329 av 393 • En utbyggnation av Håvestensgården ses som ett bra alternativ då dessa lokaler är de mest ändamålsenliga av de tre boenden som idag nyttjas inom kommunen. Utbyggnation kan göras så att ändamålsenligheten bibehålls. Alternativ 3a) Nybyggnation av två nya boende, egenägda • Att gå på alternativ 3 med två nybyggnationer kommer innebära att befintliga hyresavtal måste lösas om lokaler inte nyttjas till annan kommunal verksamhet. Denna utredning har inte gått in i förhandlingar om att lösa hyresavtal med fastighetsägare utan detta måste ske i ett separat projekt om alternativ avveckling föreslås. Avtal med Valbohem löper fram till 2041 och avtal med SBB löper fram till och med 2032. • Att bygga två nya boende som är egenägda innebär även att projekt-/fastighetsorganisation behöver vara robust och att ekonomiska förutsättningar finns. • Tiden för att få fram ett boende till år 2025 ses också som svår. Alternativ 3b) • Att gå på alternativ 3 med två nybyggnationer kommer innebära att befintliga hyresavtal måste lösas om lokaler inte nyttjas till annan kommunal verksamhet. Denna utredning har inte gått in i förhandlingar om att lösa hyresavtal med fastighetsägare utan detta måste ske i ett separat projekt om alternativ avveckling föreslås. Avtal med Valbohem löper fram till 2041 och avtal med SBB löper fram till och med 2032. • Inhyrda fastigheter blir ofta något dyrare jämfört med egenägda. Fördelen med inhyrning är att projekt-/fastighetsorganisation inom samhällsbyggnad i princip kan vara densamma som idag. Fastighetsbolagen som äger boende har normalt hela fastighetsägaransvaret. • Tiden för att få fram ett nytt boende till år 2025 ses också som svår. 21 Sida 22430 av 393 1 Sektor samhällsbyggnad Svar på förfrågan Plan- och byggenheten Datum: 2026-04-20 Dnr: Lämplig mark för äldreboende Nedan följer svar på förfrågan om var det finns detaljplanerad mark som tillåter äldreboende i kombination med var geotekniska utredningar har gjorts. Syftet är se var det finns mark som kan vara lämplig samt utesluta var det är olämpligt att bygga. I svaret ingår endast mark som uppfyller kriterierna:  Oexploaterad mark  Mark som undersökts geotekniskt, översiktligt eller för särskilda ändamål  Mark i Färgelanda och Högsäters tätorter Sammanfattning Sju oexploaterade något större områden har undersökts. På alla områden finns minst en geoteknisk utredning gjord. Två av områden i Färgelanda centrum, norr om Timmervägen och Höjdenplanen, kan endast bebyggas med lättare byggnader och kan även då behöva grundläggas med pålning. Här tillåter gällande detaljplaner inte heller någon form av bostäder. På två ställen i Solbergsområdet i Högsäter kan marken eventuellt tåla tillräckligt stora laster. Marken är översiktligt utredd för radhus, men framför allt för friliggande villor. Det är flera utredningar gjorda men de behöver studeras lite närmare för att se vad som är möjligt, alternativt behövs en ny utredning där lasterna från ett äldreboende utreds. I Färgelanda finns tre områden där det kan vara möjligt att anlägga äldreboende. Detaljplanerna tillåter bostäder, i vissa fall flerbostadshus och de geotekniska utredningarna visar på relativt god stabilitet. Platserna är Gränstorpet, Håvestensområdet och området vid särskilda boendet Soläng, väster om väg 172. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Postadress Besöksadress Telefon/Fax Bankgiro/Organisationsnummer Färgelanda kommun Allhemsvägen 5 Tfn 0528-567000 BG 890-9269 45880 Färgelanda Tfn IFO 0528-567600 Org nr 212000-1421 Fax IFO 0528-567704 Tjänsteskrivelse 2 Den här inledande undersökning är mycket översiktlig och endast framtagen för att få en första inblick i var det kan vara lämpligt eller olämpligt att bygga ett äldreboende. Markanvändning som tillåter äldreboende Vård (D): Den vanligaste beteckningen i detaljplaner för äldreboenden där vårdinslagen är mycket omfattande. Omfattar byggnader för vård at kroppsliga och psykiska sjukdomar, samt serviceboenden. Bostäder (B): Äldreboenden kan ibland förläggas på mark för bostäder, särskilt om det handlar om trygghetsboende eller servicehus, då verksamheten ofta likställs med bostadsändamål, är utformat som lägenheter och betraktas som den enskildes hem. Markanvändningen bör följa bestämmelser om vilken typ av bostäder som får byggas. Det kan till exempel vara friliggande småhus (BF) eller radhus (BSr) eller flerbostadshus. Vilket som gäller framgår av plankartans planbestämmelser. Kombinerad användning D + B. Ger möjlighet för båda ändamålen enskilda boenden och vård. Kan kommenteras av Lantmäteriet då det är både användning för enskild och allmän kvartersmark. Det finns inlösnings regler att ta hänsyn till. Tjänsteskrivelse 3 1 Färgelanda Prästgård 1:204 - Centrum norr om Timmervägen Geoakt Färgelanda 68, Bohusgeo 1996 Detaljplanen tillåter i dagsläget inte vård, bostäder eller centrum Sammanfattning geoteknik I den norra och mellersta delen finns organisk jord och lera som inte bedöms tåla belastning utan att långtidssättningar uppkommer. (Underkonsoliderad) Grundläggning bör utföras med kohesions- eller stödpålar. Risken för sättningsskillnader mellan byggnader och omgivande mark bör beaktas. I södra delen (norr om Timmervägen) bedöms leran tåla belastning utan att långtidssättningar uppkommer. Det finns möjlighet att grundlägga lätta till måttligt tunga byggnader. Marken bedöms som olämplig för tyngre byggnader. Tjänsteskrivelse 4 2 Färgelanda Prästgård 1:204 - Höjden planen Geoakter Färgelanda 09, K konsult 1970 Färgelanda 11, K-Konsult 1971 Färgelanda 63, Bohusgeo 1991 Detaljplanen tillåter i dagsläget inte vård, bostäder eller centrum Sammanfattning geoteknik Undersökningen gäller lätta radhus i trä Lös och kvickig lera med risk för långtidssättningar. De trevåningshus som planerades rekommenderades att flyttas österut. Där de tidigare planerades bedöms risk för sättningar och sprickbildning vara stor för tyngre hus. Utredning för dagcenter och servicelägenheter väster om trevåningshusen. Grundläggning: Ingen last kan påföras utan att långtidssättningar uppkommer. Från 6 á 7 meter djup kan däremot viss belastning påföras. Möjligheten att grundlägga byggnader på mark är troligtvis starkt begränsade. Lätta envåningsbyggnader kan eventuellt påföras med kompenserad grundläggning. Stora krav behöver ställas på grundkonstruktionens styvhet. Byggnader med två eller fler våningar bör troligen genomgående grundläggas med pålar, i första hand stödpålning. Marken bedöms som olämplig för tyngre byggnader Tjänsteskrivelse 5 3 Färgelanda Prästgård 1:204 - Gränstorpet Geoakt Färgelanda 33, BBK 1980 Färgelanda 37, BBK 1980 Detaljplanen tillåter sammanbyggda hus i rödmarkerat område Sammanfattning geoteknik BBK 1980 Planerad bebyggelse, flerfamiljshus och enfamiljshus Inom de västra och södra delarna kan belastning från t ex tvåvånings flerfamiljshus påföras utan att större sättningar uppkommer. Inom fastmarkspartierna bedöms sättningarna bli försumbara. Här bedöms flerfamiljshus ha de gynnsammaste förhållandena för grundläggning. Skredrisken bedöms större i BBK 1980 En extra undersökning runt bäckravinen Inom det rödmarkerade område tillåter detaljplan sammanbyggda bostäder och geotekniken tyngre byggnader. Tjänsteskrivelse 6 4 Dyrtorp 1:3 – Håvestensområdet söder om vårdcentralen Geoakt Färgelanda 53 Konsultföretaget GF 1987 Detaljplanen tillåter bostäder i en och två våningar Sammanfattning geoteknik Konsultföretaget GF 1987 Området avses bebyggas med flerfamiljshus Stora delar består av överkonsoliderad lera och förutsättningarna för grundläggning på plattor bedöms vara goda. Området med torv och gyttja bör ej utnyttjas för bebyggelse. Laster från 30 kPa till 100 kPa bedöms kunna påföras på olika platser. Inom planområdet finns oexploaterad mark som tillåter bostäder och där geotekniken kan tillåta tyngre byggnader. Exakt var behöver undersökas närmare. Tjänsteskrivelse 7 5 Dyrtop 1:3 – Vid särskilda boendet Soläng Geoakt Färgelanda 39, Bohusgeo 1981 Detaljplanen tillåter bostäder i 2 våningar Sammanfattning geoteknik Avsikten med utredningen är att översiktligt ge underlag för bedömning av sättnings- och stabilitetsförhållanden inom området. Endast mycket små laster bör påföras inom området 10–15 meter från Lillåns släntkrön. För området 15–100 meter från Lillån kan en belastning och 15 kPa tillåtas för att inte riskera sättningar. För övriga området är inte skredrisken mot Lillån överhängande. För övriga mark, mer än 100 meter från Lillån bestäms risken gällande lokalt grundbrott av grundläggningsdjup, omgivande markyta och belysningsytans storlek och jordlagrens hållfasthetsegenskaper. Detta har inte utretts i undersökningen. Översiktligt bedöms marken tåla en belastning på upp till 40–50 kPa. Byggnader bör kunna grundläggas på grundsulor eller hel styv bottenplatta. Vid projektering av området bör geotekniken undersökas i detalj för avsett ändamål. Inom planområdet finns oexploaterad mark som tillåter bostäder och där geotekniken kan tillåta tyngre byggnader. Exakt var behöver undersökas närmare. Tjänsteskrivelse 8 6 Solberg 1:173 Geoakt Högsäter 04. K-konsult 1974 Högsäter 09, Göteborgs förorter 1979 Högsäter 24, Geo-gruppen AG 2009 (Se bild nedan) Detaljplan tillåter bostäder Sammanfattning geoteknik Flera geotekniska utredningar har gjorts i området, dels övergripande, dels på separata tomter eller avgränsade områden. Förutsättningar som undersökts är grundläggning av småhus och i några fall radhus. Hela områdets totalstabilitet är tillfredsställande men kan försämras beroende på typ av byggnation och olika ingrepp. Olika sektioner har olika stabilitet och de geotekniska utredningarna behöver undersökas noggrannare för att kunna utläsa i vilka områden som har vilken stabilitet. Troligtvis är det oexploaterade området det område som har sämst stabilitet, men det är osäkert och behöver kontrolleras. 2009 Gjordes en utredning i området som gällde parkering, friliggande villor och en idrottshall. Stabiliteten har bedömts som tillfredsställande mellan 30–50 kPa i en del av området. Inom planområdet finns oexploaterad mark som tillåter friliggande bostäder. Om marken kan tillåta tyngre byggnader behöver studeras noggrannare i de geotekniska utredningar som är gjorda alternativt utredas igen. Tjänsteskrivelse 9 7 Solberg 1:173 Geoakt Högsäter 05, 06, 07 Göteborgs förorter 1977 Byggnadsplan Solbergsområdet tillåter bostäder, friliggande (BF), d v s 1-2 bostadshus Sammanfattning geoteknik Geotekniska utredningen undersöker möjligheten att bygga friliggande bostäder, villor, samt lämplig grundläggning. Belastningsprov visar att leran är förkonsoliderad för mist 70 kPa och utredningen visar att laster upp till motsvarande ca 4 m uppfyllnad endast ger små sättningar. Inom planområdet finns oexploaterad mark som tillåter friliggande bostäder. Om marken kan tillåta tyngre byggnader behöver studeras noggrannare i de geotekniska utredningar som är gjorda alternativt utredas igen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 Kommunstyrelsen

KS § 63 Dnr 2026/136 Revidering av kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att anta den reviderade versionen av kommunstyrelsens reglemente. Sammanfattning av ärendet På grund utav förändringar i kommunstyrelsens ansvarsområden finns ett behov av att revidera kommunstyrelsens reglemente. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens reglemente reviderades senast 2022. Sedan dess har en förändring skett vilket lett till behovet att revidera reglementet. Detta då kommunens arbete med arbetsmarknad- och sysselsättningsfrågor flyttats till socialnämnden. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2026-03-20 Förslag på reviderat reglemente Sändlista Kommunfullmäktige Justering Utdragsbestyrkande FÄRGELANDA KOMMUN Reglemente Kommunstyrelsen Dnr: 2022/237 Antagen av Kommunfullmäktige 2022-12-19, § 155 Styrdokument 2 2026-04-XX Innehållsförteckning STYRELSENS UPPGIFTER .....................................................................................3 Allmänt om styrelsens uppgifter ............................................................................3 LEDNINGSFUNKTIONEN OCH STYRFUNKTIONEN ..............................................3 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen ................................................3 Styrelsens övergripande uppgifter .........................................................................3 Företag och stiftelser .............................................................................................5 Kommunalförbund .................................................................................................5 Ekonomi och medelsförvaltning .............................................................................6 Delegering från fullmäktige ....................................................................................6 Personalpolitiken ...................................................................................................7 UPPFÖLJNINGSFUNKTIONEN ................................................................................7 Styrelsens uppföljning ...........................................................................................7 SÄRSKILDA UPPGIFTER .........................................................................................8 Processbehörighet ................................................................................................8 Krisberedskap, civilförsvar och krig .......................................................................8 Kultur- och fritidsverksamhet .................................................................................9 Arbetslöshetsnämnd ..............................................................................................9 Arkivmyndighet ......................................................................................................9 Anslagstavla och webbplats ..................................................................................9 Författningssamling ...............................................................................................9 Uppdrag och verksamhet ......................................................................................9 Organisation inom verksamhetsområdet .............................................................10 Arbetsformer ............................................................................................................10 Allmänt ................................................................................................................10 Sammansättning .................................................................................................10 Råd .....................................................................................................................10 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Reglemente Reglemente Kommun- 2022-12-19, § Kommunfullmäktige styrelsen 155 Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunledningskontoret Kommunchef Dokumentinformation Diarienummer Föreskrift om Kommunstyrelsens uppdrag och verksamhet m.m. Ämnesområde Intranät Hemsida Administration x x Andra regelverk som omnämns Kommunallagen (KL, 2017:725), Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, ka- merabevakningslagen (2018:1200), Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i freds- tid och höjd beredskap, Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, hemvärnsförord- ningen (1997:146), lag (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd, Spel- lagen (2018:1138), Reglemente – Gemensamma bestämmelser och arbetsformer för kommunsty- relse och nämnder (KF 2022-12-19, § 160) Styrdokument 3 2026-04-XX STYRELSENS UPPGIFTER Allmänt om styrelsens uppgifter

UN § 64 Dnr 2026/84 Beslut om att flytta investeringsmedel Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att godkänna omstrukturering av investeringsmedel från Högsäters förskola till Högsäter skola. Reservation Mot beslutet reserverar sig Hans-Göran Palmqvist (M) till förmån för eget yrkande. Yrkande Hans-Göran Palmqvist yrkar på bordläggning av ärendet, med motiveringen att han önskar mer information kring renoveringen. Hanna Clemens (SD) yrkar bifall till liggande förslag. Karin Carlsson (C) yrkar bifall till liggande förslag. Propositionsordning 1 Ordförande ställer proposition dels på Hans-Göran Palmqvists (M) yrkande om bordläggning, dels på att ärendet ska avgöras idag. Ordförande finner att ärendet ska avgöras idag. Propositionsordning 2 Ordförande ställer proposition på liggande förslag och finner bifall till detta. Ärendets beredning Ärendet har informerats i Kommunstyrelsen 4 februari. Utbildningsnämnden har informerats 24 mars. Sammanfattning av ärendet Investeringsmedel behöver omfördelas från Högsäters förskola till Högsäters skola då skolan har större underhållsbehov utifrån underhållsplan. Ärendebeskrivning Utifrån Mål och resursplanen ska Högsäter skola och Högsäter förskola renoveras utifrån underhållsplanen. Enligt Mål och resursplanen är medlen fördelade enligt följande; Högsäter skola 4,5 miljoner kronor och Högsäter förskola 8 miljoner kronor. Efter förenklad förstudie visar behovet på ett större renoveringsbehov på Högsäter skola samt att Utbildningsnämnden tagit beslut att en avdelning Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-26 2026-05-26 2026-05-26 Utbildningsnämnden ska renoveras i stället för två avdelningar på Högsäter förskola, vilket ursprungligen låg med i projektplanen. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-26 2026-05-26 2026-05-26 Utbildningsnämnden Beslutsunderlag Rapport förstudie – Högsäter skola Rapport förstudie – Högsäter förskola Sändlista Tommy Larsson Ordförande utbildningsnämnden Justering Utdragsbestyrkande FÄRGELANDA KOMMUN Förstudie Högsäter förskola Investeringsplan enligt MRP År 2026 till 2048 Förstudie Högsäter förskola 2026-02-02 Innehållsförteckning Fastighetsprocessen ................................................................................... 3 Översikt ......................................................................................................... 4 Bakgrund ................................................................................................... 4 Syfte ........................................................................................................... 4 Metod ......................................................................................................... 4 Om fastigheten ......................................................................................... 5 Åtgärder ........................................................................................................ 6 Utemiljö ..................................................................................................... 6 Kostnader ..................................................................................................... 7 Högsäter förskola – inre underhåll ........................................................ 7 Högsäter förskola – yttre underhåll ....................................................... 7 Komplett kostnad – inre och yttre underhåll ........................................ 8 Analys ............................................................................................................ 9 Ekonomisk analys.................................................................................... 9 Arbetsmiljö ................................................................................................ 9 Säkerhet .................................................................................................. 10 Kommentarer ............................................................................................. 10 Önskemål....................................................................................................... 10 Kostnadsberäkning ...................................................................................... 10 Förstudie Högsäter förskola 3 2026-02-02 Fastighetsprocessen Utifrån beslutad MRP med tillhörande Lokalförsörjningsplan ska Högsäter förskola renoveras under 2026. I denna förstudie har behov och önskemål inkommit från verksamheten samt underhållsbehovet reviderats och kostnader presenterats. Nästa steg i fastighetsprocessen är ”Projektering” för att då fastställa exakta kostnader utifrån offerter. Förstudie Högsäter förskola 4 2026-02-02 Översikt Bakgrund I enlighet med MRP är en förenklad förstudie framtagen för att förtydliga vad underhållsbehovet innebär både åtgärdsmässigt och ekonomiskt gällande renovering av Högsäter förskola. Då investeringsmedel för denna renovering redan finns, behöver behov fastställas hur medlen ska fördelas för att nyttjas mest effektivt utifrån renoveringsbehov samt verksamhetsbehov. Högsäter förskola består av en äldre del med stort renoveringsbehov samt en nybyggd del, byggd 2019. Då samma krav på säkerhet, tillgänglighet och ändamålsenlighet råder i hela byggnaden, krävs översyn och renovering. Syfte Skapa en förskolelokal med utemiljö som är säker, tillgänglighetsanpassad, ändamålsenlig och med mer energieffektiva åtgärder samt skapa god arbetsmiljö för så väl pedagoger som barn. Metod Underhållsplan har under 2025 upprättats av konsultföretag. Denna plan har reviderats med hjälp av inventering av samtliga byggnader samt utemiljö. Kostnader har reviderats utifrån gällande REPAB-koder samt systemet Planima. Dialog har förts med rektor, pedagoger, fackombud samt barn där åsikter och önskemål har samlats in. Verksamhetseffekter så som sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter har vägts in i förstudien. Förstudie Högsäter förskola 5 2026-02-02 Om fastigheten Adress Månvägen 1 458 70 Högsäter Boarea (BOA) 1276 m² Lokalarea (LOA) 1176 m² Byggår 1981 Högsäter skola byggdes 1969 men har byggts till 2019 med 747 m². Boverkets rekommendationer är 12 kvm/barn. I dagsläget finns totalt 66 barn på förskolan och ytterligare 6 barn kommer att börja under mars-april 2026. Mindre reparationsarbeten har genomförts genom åren i den äldre delen av fastigheten men inga större planerade åtgärder är utförda. Solcellspaneler installerades 2019. Förstudie Högsäter förskola 6 2026-02-02 Åtgärder Utemiljö Lekutrustningen på Högsäter förskola är av varierande underhållsbehov. Den lekutrustning som behöver renoveras eller bytas ut, finns medräknad i investeringsbudget. Solskydd, utöver befintlig lekutrustning, saknas i dagsläget. Byggnation av detta finns medräknad i investeringsbudget och kommer uppföras i samråd med verksamheten. Förstudie Högsäter förskola 7 2026-02-02 Kostnader Högsäter förskola – inre underhåll 2000000 Belysning 1800000 Bygg 1600000 El-central Golv 1400000 Kök 1200000 Målning 1000000 Solskydd 800000 Säkerhet 600000 Tak Ventilation 400000 VVS 200000 Värme 0 Övrigt 2026 2033 2034 2038 2046 2048 De stora posterna innefattar målning av väggar och tak, byte av tak, montering av akustikplattor i tak, restaurering av toaletter och kök samt byte av golvmatta. Utöver detta finns exempelvis montering av nya radiatorer, persienner i alla rum samt byte av belysning. Högsäter förskola – yttre underhåll 5000000 4500000 4000000 3500000 Belysning 3000000 Fasad 2500000 Tak Utemiljö 2000000 Ventilation 1500000 Värme 1000000 500000 0 2026 2029 2033 2038 2044 2048 Förstudie Högsäter förskola 8 2026-02-02 Komplett kostnad – inre och yttre underhåll 7000000 Belysning Bygg 6000000 5799 014 El-central Fasad 5000000 Golv Kök 4000000 Målning 3633 803 Solskydd Säkerhet 3000000 Tak 1856 582 Utemiljö 2000000 1 605 711 Ventilation 1409 330 VVS 1000000 694774 620 725 Värme 408650 Värme 0 Övrigt 2026 2029 2033 2034 2038 2044 2046 2048 Notera stort underhållsbehov år 2033 och 2034 då byte av stor del köksutrustning är registrerat under dessa år samt byte av ventilation och lekutrustning. I projektering kommer exakta siffror utifrån inhämtande offerter att presenteras. Förstudie Högsäter förskola 9 2026-02-02 Analys Ekonomisk analys Då det genom åren har brustit i underhåll av fastigheten krävs nu en mer omfattande renovering för att säkerställa byggnadens hållbarhet, säkerhet, tillgänglighet och ändamålsenlighet över tid. Ledbelysning – all belysning i byggnaderna samt i utemiljö byts ut till LED. Detta skapar både en ekonomisk vinning samt är en energieffektiviserande åtgärd. Montering av fler oljeradiatorer och utbyte av direktverkande elradiatorer – skapar en jämnare värmefördelning samt är mer effektivt både ur ekonomisk och energieffektiv aspekt. 12 000 000 10 000 000 8 000 000 Investering Högsäter skola Investering Högsäter förskola 6 000 000 Högsäter skola kostnad Högsäter förskola kostnad Förstudie Högäster skola 4 000 000 Förstudie Högsäter förskola 2 000 000 0 FSK invest FSK kost Skola invest Skola kost Arbetsmiljö För att skapa en god arbetsmiljö har vi sett över nedan punkter; Akustikplattor i alla rum där många barn vistas, t.ex. allrum, lekrum, korridorer, matsal och kapprum – detta dämpar ljudnivån och skapar bättre arbetsmiljö för både pedagoger och barn. Persienner i alla rum – möjlighet att blockerar ljusinsläpp vilket är en önskan från verksamheten. Solskydd i utemiljö för att kunna skapa återhämtning och rekreation även vid soligt väder. Översyn av tillgänglighet i form av att säkerställa att HWC toalett uppfyller krav samt att ramper till ytterdörrar är i korrekt nivå. Förstudie Högsäter förskola 10 2026-02-02 Säkerhet Påspringningsskydd vid gungor behöver undersökas vidare. Kommentarer Önskemål I dialog med rektor, pedagoger och barn framkom flertalet önskemål och åsikter som kommer att jobbas vidare med. Vidare undersökning kommer att genomföras, för att på så sätt fastställa vilka åtgärder som skulle kunna utföras med egna resurser och personal inom ramen av investeringsbudget, detta för att utföra ett så resurseffektivt arbete som möjligt. Kostnadsberäkning Förstudien har utförts med underhållsplanen som grund, vilken har reviderats utifrån okulär inventering samt uppdatering av kostnader utifrån REPAB-koder och underhållssystemet Planima. Kostnaderna är uppskattade utifrån okulärt skick på fastigheten men kan komma att förändras. Nästa steg i fastighetsprocessen är ”Projektering” där upphandlade entreprenörer kommer att utföra en grundligare undersökning och lämna offerter med exakta siffror. Först då kan exakt investeringsbudget fastställas. FÄRGELANDA KOMMUN Förstudie Högsäter skola Investeringsplan enligt MRP År 2026 till 2046 Förstudie Högsäter skola 2026-02-02 Innehållsförteckning Fastighetsprocessen ................................................................................... 3 Översikt ......................................................................................................... 4 Bakgrund ................................................................................................... 4 Syfte ........................................................................................................... 4 Metod ......................................................................................................... 4 Om fastigheten ......................................................................................... 5 Åtgärder ........................................................................................................ 6 Säkerhet .................................................................................................... 6 Utemiljö ..................................................................................................... 8 Kostnader ................................................................................................... 10 Högsäter skola – inre underhåll .......................................................... 10 Gymnastikhall – inre underhåll ............................................................ 10 Högsäter skola – yttre underhåll ......................................................... 11 Komplett kostnad – inre och yttre underhåll samt idrottshall .......... 11 Analys .......................................................................................................... 12 Ekonomisk analys.................................................................................. 12 Arbetsmiljö .............................................................................................. 12 Säkerhet .................................................................................................. 13 Kommentarer ............................................................................................. 13 Önskemål....................................................................................................... 13 Kostnadsberäkning ...................................................................................... 13 Förstudie Högsäter skola 3 2026-02-02 Fastighetsprocessen Utifrån beslutad MRP med tillhörande Lokalförsörjningsplan ska Högsäter skola renoveras under 2026. I denna förstudie har behov och önskemål inkommit från verksamheten samt underhållsbehovet reviderats och kostnader presenterats. Nästa steg i fastighetsprocessen är ”Projektering” för att då fastställa exakta kostnader utifrån offerter. Förstudie Högsäter skola 4 2026-02-02 Översikt Bakgrund I enlighet med MRP är en förenklad förstudie framtagen för att förtydliga vad underhållsbehovet innebär både åtgärdsmässigt och ekonomiskt gällande renovering av Högsäter skola. Då investeringsmedel för denna renovering redan finns, behöver behov fastställas hur medlen ska fördelas för att nyttjas mest effektivt utifrån renoveringsbehov samt verksamhetsbehov. Högsäter skola består av en äldre del med stort renoveringsbehov samt en mer nybyggd del. Då samma krav på säkerhet, tillgänglighet och ändamålsenlighet råder i hela byggnaden, krävs översyn och renovering. Syfte Skapa en skollokal med utemiljö som är säker, tillgänglighetsanpassad, ändamålsenlig, hållbar och med mer energieffektiva åtgärder samt skapa god arbetsmiljö för så väl lärare som elever. Metod Underhållsplan har under 2025 upprättats. Denna plan har reviderats med hjälp av inventering av samtliga byggnader samt utemiljö. Kostnader har reviderats utifrån gällande REPAB-koder. Dialog har förts med rektor, lärare, fackombud samt elever där åsikter och önskemål har samlats in. Verksamhetseffekter så som sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter har vägts in i förstudien. Förstudie Högsäter skola 5 2026-02-02 Om fastigheten Adress Rännelandavägen 9 458 70 Högsäter Boarea (BOA) 1766 m² Lokalarea (LOA) 1705 m² Byggår 1969 Högsäter skola byggdes 1969 men har byggts till 1978 samt 1997. Skolans äldre del är i stort underhållsbehov. Boverkets rekommendationer är 12 kvm/elev. I dagsläget finns totalt 101 elever på skolan. Mindre reparationsarbeten har genomförts genom åren på fastigheten men inga större planerade åtgärder är utförda. Förstudie Högsäter skola 6 2026-02-02 Åtgärder Säkerhet Staket Blå linje – staket Röd linje – enkelgrind Grön linje – dubbelgrind, in- och utfart för arbetsfordon t.ex. vid snöröjning och halkbekämpning Förstudie Högsäter skola 7 2026-02-02 I dagsläget används skolgård och fotbollsplan av övriga kommuninvånare då de ”genar” över dessa delar. Skolan med dess utemiljö måste vara en trygg miljö för eleverna samt säkerställa att eleverna inte lämnar skolfastigheten under skoltid. Måltider serveras på Högsäter förskola och elever från Högsäter skola måste då, tillsammans med sina lärare, förflytta sig mellan fastigheterna flera gånger per dag. I dialog med rektor och lärare framkom att det finns behov av grind i övre hörnet av skolans utemiljö för att flytten mellan fastigheterna, utanför fastighetsgräns, ska bli så kort som möjligt, utifrån säkerhetsaspekt. Under vintertid vid snöröjning, eller annat underhållsarbete med stora arbetsfordon, behöver dubbelgrind finnas för in- och utfart från två sidor av fastigheten. Staket som kommer monteras är av nät, ca 1,5 m högt. Grindarna är av stål med godkända dubbla låsbyglar. Förstudie Högsäter skola 8 2026-02-02 Utemiljö Lekutrustningen på Högsäter skola är över lag bara några år gammal och av god kvalitet. Utemiljön är välplanerad med olika zoner för olika åldrar och lekintensitet. Den lekutrustning som behöver renoveras eller bytas ut, finns medräknad i investeringsbudget. Förstudie Högsäter skola 9 2026-02-02 Elever sitter ofta ute under skärmtak och målar eller spelar spel och barn sitter och leker i sandlådan. I dagsläget finns så kallade King-rutor jämnt fördelade över hela den asfalterade skolgården vilket kan orsaka ”flygande bollar”. Önskemål har inkommit från elever och verksamhet om att flytta King-rutorna till andra sidan om skolgården. Detta kan åstadkommas genom att skapa en så kallad ”Trygga zonen” och flytta King-rutorna till den högra delen av skolgården. Då kan lugnare lekar och aktivitet utföras närmast byggnaderna, medan mer rörligare lek kan utföras närmare resterande lekutrustning. Önskemål har även inkommit från verksamheten om att montera ytterligare en dörröppning till boden med lekutrustning för att på så sätt lättare komma åt materialet. Denna kostnad har lagts med i investeringsbudgeten. Ytterligare önskemål har inkommit om rivning av nuvarande uttjänta kiosk och byggnation av ny, vilket kommer undersökas i nästa steg. Solskydd, utöver befintlig växtlighet, saknas i dagsläget. Byggnation av detta finns medräknad i investeringsbudget och kommer uppföras i samråd med verksamheten. Förstudie Högsäter skola 10 2026-02-02 Kostnader Högsäter skola – inre underhåll 6000000 Belysning 5000000 Bygg Golv 4000000 Kök Målning 3000000 Solskydd Säkerhet 2000000 Tak Ventilation 1000000 VVS Värme 0 Övrigt 2026 2032 2036 2046 De stora posterna innefattar målning av väggar och tak, montering av akustikplattor i tak, restaurering av toaletter samt byte av golvmatta. Utöver detta finns exempelvis montering av nya radiatorer, byte av brandlarmscentral, byte av rökdetektorer, solskydd i klassrum samt byte av ledningsnät. Gymnastikhall – inre underhåll 900 000 800 000 700 000 Bastu 600 000 Belysning Bygg 500 000 Golv 400 000 Målning 300 000 Säkerhet VVS 200 000 Värme 100 000 0 2026 2030 2032 2036 2046 De största posterna innefattar komplett byte av duschrum, iordningsställande av bastu samt målning av väggar och tak. Förstudie Högsäter skola 11 2026-02-02 Högsäter skola – yttre underhåll 4500000 4000000 3500000 Belysning Entréer och portar 3000000 Fasad 2500000 Fönster 2000000 Markbeläggningar 1500000 Tak Utemiljö 1000000 Ventilation 500000 0 2026 2028 2030 2033 2035 Komplett kostnad – inre och yttre underhåll samt idrottshall 12000000 Bastu Belysning 9 882 475 10000000 Bygg Entréer och portar Fasad 8000000 Fönster Golv 6000000 Kök Markbeläggningar Målning 3 882 876 4000000 Solskydd Säkerhet Tak 2000000 1 614 995 1 706 680 Utemiljö 828 199 464 667 509 900 408 980 Ventilation VVS 0 2026 2028 2030 2032 2033 2035 2036 2046 Då investeringskostnad för 2026 uppskattas uppgå till 9 882 475 kr behöver omprioritering alternativt omfördelning av investeringsmed att krävas. I projektering kommer exakta siffror utifrån inhämtande offerter att presenteras. Förstudie Högsäter skola 12 2026-02-02 Analys Ekonomisk analys Då det genom åren har brustit i underhåll av fastigheten krävs nu en mer omfattande renovering för att säkerställa byggnadens hållbarhet, säkerhet, tillgänglighet och ändamålsenlighet över tid. Ledbelysning – all belysning i byggnaderna samt i utemiljö byts ut till LED. Detta skapar både en ekonomisk vinning samt är en energieffektiviserande åtgärd. Montering av fler oljeradiatorer och utbyte av direktverkande elradiatorer – skapar en jämnare värmefördelning samt är mer effektivt både ur ekonomisk och energieffektiv aspekt. I projekteringen bör bergvärmepump med dess borrhål undersökas för att kontrollera om större kapacitet av bergvärmepump kan förse hela skolan med värme. 12 000 000 10 000 000 8 000 000 Investering Högsäter skola Investering Högsäter förskola 6 000 000 Högsäter skola kostnad Högsäter förskola kostnad Förstudie Högäster skola 4 000 000 Förstudie Högsäter förskola 2 000 000 0 FSK invest FSK kost Skola invest Skola kost Arbetsmiljö För att skapa en god arbetsmiljö har vi sett över nedan punkter; Akustikplattor i alla rum där många elever vistas, t.ex. klassrum, grupprum, korridorer, matsal och kapprum – detta dämpar ljudnivån och skapar bättre arbetsmiljö och arbetsro för både lärare och elever. Solskydd i klassrum – blockerar ljusinsläpp som kan störa på lektionstid samt exempelvis vid presentation på skärm. Arrangera utemiljö utifrån olika zoner/lekintensitet, för att skapa en mer inkluderande och varierad utemiljö där alla barn kan finna en plats som de trivs på. Förstudie Högsäter skola 13 2026-02-02 Solskydd i utemiljö för att kunna skapa återhämtning och rekreation även vid soligt väder. Översyn av tillgänglighet i form av att säkerställa att HWC toalett uppfyller krav samt att ramper till ytterdörrar är i korrekt nivå. Säkerhet Staket runt hela fastighetsgränsen – skapar trygghet på skolområde, stänger ute obehöriga samt säkerställer att elever inte lämnar skolområdet under skoltid. Grindar för både verksamhet och fastighetsskötsel uppförs. Utbyte eller justering av ytterdörrar som i dagsläget är svårstängda – säkerställer att ytterdörrar alltid är ordentligt stängda samt låsta när behov så finns. Kommentarer Önskemål I dialog med rektor, lärare och elever framkom flertalet önskemål och åsikter som kommer att jobbas vidare med. Vidare undersökning kommer att genomföras, för att på så sätt fastställa vilka åtgärder som skulle kunna utföras med egna resurser och personal inom ramen av investeringsbudget, detta för att utföra ett så resurseffektivt arbete som möjligt. Kostnadsberäkning Förstudien har utförts med underhållsplanen som grund, vilken har reviderats utifrån okulär inventering samt uppdatering av kostnader utifrån REPAB-koder och underhållssystemet Planima. Kostnaderna är uppskattade utifrån okulärt skick på fastigheten men kan komma att förändras. Nästa steg i fastighetsprocessen är ”Projektering” där upphandlade entreprenörer kommer att utföra en grundligare undersökning och lämna offerter med exakta siffror. Först då kan exakt investeringsbudget fastställas. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 Kommunstyrelsen

KS § 81 Dnr 2026/3 Kvartalsrapport Färgelanda kommun 2026 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner rapporten och överlämnar den till kommunfullmäktige för information. Kommunstyrelsen beslutar att förvaltningen fortsatt ska följa beslutat anställningsstopp för att säkerställa att kommunfullmäktiges finansiella mål kan uppnås. Kommunstyrelsen kommer att bereda frågan om äskanden inför delårsprognosen samt uppmana socialnämnden och utbildningsnämnden att fortsätta arbetet med beslutade åtgärder enligt MRP för att säkerställa en ekonomi i balans. Ärendets beredning Socialnämnden, 2026-04-27 § 44 Utbildningsnämnden, 2026-04-28 § 47 Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har med underlag från nämnderna sammanställt kvartalrapport Q1 för perioden januari till mars samt en årsprognos för 2026. Beslutad budget för 2026 angav ett årsresultat på +16 mnkr och helårsprognosen för 2026 uppskattas till +10,8 mnkr och avvikelsen mot budget skulle därmed bli -5,2 mnkr. Denna avvikelse beror framförallt på följande faktorer: • Nämnder/styrelser -3,2 mnkr • Pensionskostnader + 2,2 mnkr • Skatteintäkter och generella statsbidrag -4,2 mnkr Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, dat 2026-05-07 Kvartalsrapport Q1 2026, dat 2026-05-07 Beslut SN, dat 2026-04-27 Beslut UN, dat 2026-04-28 Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen Sändlista Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Socialnämnden Ekonomi/personalchef Justering Utdragsbestyrkande 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Kommunsekr 2026-05-08 Sofia Henriksson 2026/3 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Q1 Beslutsförslag Kommunstyrelsen godkänner rapporten och överlämnar den till kommunfullmäktige för information. Kommunstyrelsen beslutar att förvaltningen fortsatt ska följa beslutat anställningsstopp för att säkerställa att kommunfullmäktiges finansiella mål kan uppnås. Kommunstyrelsen kommer att bereda frågan om äskanden inför delårsprognosen samt uppmana socialnämnden och utbildningsnämnden att fortsätta arbetet med beslutade åtgärder enligt MRP för att säkerställa en ekonomi i balans. Ärendets beredning Socialnämnden, 2026-04-27 § 44 Utbildningsnämnden, 2026-04-28 § 47 Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har med underlag från nämnderna sammanställt kvartalrapport Q1 för perioden januari till mars samt en årsprognos för 2026. Beslutad budget för 2026 angav ett årsresultat på +16 mnkr och helårsprognosen för 2026 uppskattas till +10,8 mnkr och avvikelsen mot budget skulle därmed bli -5,2 mnkr. Denna avvikelse beror framförallt på följande faktorer: • Nämnder/styrelser -3,2 mnkr • Pensionskostnader + 2,2 mnkr • Skatteintäkter och generella statsbidrag -4,2 mnkr Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, dat 2026-05-07 2 Kvartalsrapport Q1 2026, dat 2026-05-07 Beslut SN, dat 2026-04-27 Beslut UN, dat 2026-04-28 Sändlista: Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Socialnämnden Ekonomi/personalchef Sofia Henriksson Kommunsekr SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-28 Utbildningsnämnden Beslutande Tommy Larsson (SD) Ordförande Eva-Lena Johansson (S) Vice ordförande Hans-Göran Palmqvist (M) Hanna Clemens (SD) Faraah Mohammud (C) Astrid Berggren (L) Lars Karlsson (SD) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Yvonne Pettersson (S) Ann-Marie Ragnarsdotter (S) Margurithe Zellén (KD) Övriga närvarande Anna Gunnervik, tf. utbildningschef §§ 46–58 Lars Bäcker, sektorekonom §§ 46–58 Marthina Färm, nämndsekreterare §§ 46–58 Linda Larsson, HR-strateg §§ 48–49 Alexandra Järvelä Stenlund §§ 46–58 Övriga deltagare anges i respektive paragraf 3 5 d a a f9 9 8 9 4 0-f 2 0 b 8- d a d 4 - 0 c c 9 7 - 8 d 9 1 4 9 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 126 a2v a 1v8 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-28 Utbildningsnämnden Innehållsförteckning

KS § 83 Dnr 2025/289 Inträde av Orust kommun i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. 2. Kommunfullmäktige antar reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 3. Kommunfullmäktige antar reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 4. Kommunfullmäktige godkänner bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027–2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. 5. Kommunfullmäktige godkänner informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. 6. Kommunfullmäktige godkänner inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunstyrelsens presidium. Sammanfattning av ärendet Orust kommun har ansökt om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal med planerat inträde 1 januari 2027. Förbundsdirektionen är positiv och bedömer att inträdet stärker förbundets förmåga, robusthet och långsiktiga ekonomi. En arbetsgrupp har tagit fram ett genomförandeförslag där Orust blir fullvärdig medlem och omfattas av 80/20-modellen. Eftersom Orust har Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen högre nuvarande kostnader införs en tidsbegränsad införandemodell 2027– 2030 med särskild tilläggsersättning. Merkostnader relaterade till Orust ska inte belasta övriga medlemmar. Inträdet medför mindre omfördelningseffekter mellan medlemskommunerna samt justeringar i styrdokument och ekonomiska avtal. Ärendebeskrivning Orust kommun har ansökt om medlemskap i Räddningstjänsten Fyrbodal med önskat inträde den 1 januari 2027. Orust kommunfullmäktige beslutade den 12 februari 2026 att ansöka om medlemskap i förbundet från detta datum. Förbundsdirektionen bedömer att Orust kommuns inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal bedöms stärka förbundets samlade förmåga och robusthet. Genom att en ytterligare medlemskommun ansluter ökar de organisatoriska och operativa förutsättningarna att upprätthålla och utveckla beredskapen, särskilt inom Orust kommun men även i angränsande delar av förbundets geografiska område. Ett utökat medlemsunderlag skapar också bättre långsiktiga förutsättningar att bära gemensamma framtida kostnader, såsom kostnader för ledningscentral och andra gemensamma anläggningar och funktioner. Därutöver förbättras möjligheterna att på sikt realisera samordningsvinster och effektiviseringar inom såväl ledning och administration som operativ verksamhet. Förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal behandlade frågan den 24 februari 2026 och ställde sig positiv till att ta in Orust som medlem i kommunalförbundet, varefter frågan hänsköts till medlemsrådet och medlemskommunerna för fortsatt beredning och beslut. En arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer har kvalitetssäkrat underlaget och utarbetat ett förslag för hur Orusts inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal kan genomföras. Utgångspunkten i förslaget är att Orust från och med inträdet ska vara fullvärdig medlem i förbundet och att medlemsbidraget därefter, i likhet med övriga medlemskommuner, i grunden ska fördelas enligt den ordinarie 80/20-modellen. I beredningen har det samtidigt konstaterats att Orusts nuvarande räddningstjänststruktur medför en högre kostnadsnivå än vad som följer av den ordinarie fördelningsmodellen. En central utgångspunkt har därför varit att Orusts inträde inte ska medföra en ökad kostnadsbelastning för de nuvarande medlemskommunerna till följd av denna merkostnad. Förslaget innebär därför att mellanskillnaden hanteras genom en tidsbegränsad införandemodell, där Orust under åren 2027–2030 erlägger en särskild tilläggsersättning utöver ordinarie medlemsbidrag. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen Det kan samtidigt konstateras att en utökning från sju till åtta medlemskommuner inom ramen för den befintliga 80/20-modellen medför vissa inbördes fördelningseffekter mellan de nuvarande medlemskommunerna. Dessa effekter följer av fördelningsmodellens konstruktion med 20% som fördelas lika mellan medlemmar. Detta orsakar en lätt fördyrning för större medlemskommuner och en något mindre kostnadsminskning för de mindre. Denna effekt ska skiljas från den merkostnad som är hänförlig till Orusts nuvarande kostnadsbild. Den senare föreslås bäras fullt ut av Orust genom införandemodellen, medan de inbördes omfördelningseffekterna är en följd av att den ordinarie fördelningsnyckeln tillämpas på en utökad medlemskrets. Till följd av dessa omfördelningseffekter bedöms kostnaderna för de tre större medlemskommunerna öka med cirka 0,3–0,6 procent, medan kostnaderna för de mindre medlemskommunerna minskar med ungefär 0,9– 2,1 procent. Procenttalet avser förändring av respektive kommuns totala medlemsbidrag i förbundet. Denna interna omfördelning innebär samtidigt att de mindre kommunerna fortsatt har en högre kostnad per invånare i vissa fall upp till omkring 100 procent jämfört med de större medlemskommunerna. Efter kvalitetssäkringen av kalkylen har den bedömda kostnadsnivån för Orusts integration i förbundet fastställts till cirka 21 979 tkr i 2027 års prisnivå. Bedömningen i underlaget är att återstående skillnad mellan Orusts kostnadsbild och utfallet enligt ordinarie fördelningsmodell kan hanteras genom en särskild ersättning från Orust på 1 981 tkr som trappas av i lika delar under fyra år. Under denna period ska förbundet successivt realisera samordningsvinster och effektiviseringar för att möta bortfall av intäkten från detta. För befintliga medlemskommuner innebär beslutet att en ny medlem tas in i förbundet och att förbundets styrdokument därför behöver justeras. Justeringar omfattar endast logiska justeringar som är en direktföljd av tillträdet av en till medlem i förbundet, samt att en numera inaktuell skrivning om införandemodell kopplat till bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har tagits bort. I övrigt är styrdokumenten i sak oförändrade. Ekonomiska och juridiska förutsättningar Kostnadsfördelningen i förbundet ska även fortsättningsvis utgå från principen att 80 procent av kostnader fördelas efter befolkningsandel och 20 procent i lika delar mellan medlemskommunerna. I den reviderade förbundsordningen anges uttryckligen att en införandemodell ska gälla för Orust under åren 2027–2030. Tillfälliga merkostnader relaterade till Orust inträde bärs därmed av Orust kommun. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen Övergången av personal från Orust kommun till Räddningstjänsten Fyrbodal bedöms, under förutsättning att de rättsliga kriterierna är uppfyllda, kunna genomföras som en verksamhetsövergång enligt 6 b § lagen om anställningsskydd. Processen ska föregås av erforderlig information och förhandling enligt medbestämmandelagen samt genomföras i nära dialog med berörda arbetstagarorganisationer. I den mån Räddningstjänsten Fyrbodal i samband med verksamhetsövergången övertar ansvar för intjänade semesterförmåner eller andra upplupna anställningsrelaterade rättigheter, ska Orust kommun ersätta Räddningstjänsten Fyrbodal för de kostnader som är hänförliga till dessa åtaganden vid övergången 2027. Orusts medlemsandel i tillgångar och skulder följer samma modell som medlemsbidraget och uppgår per 2027-01-01 till 8,33 procent. Det är därför sakligt motiverat att Orust samtidigt köper in sig i kommunalförbundets egna kapital så att de nuvarande medlemmarnas andel av eget kapital inte späds ut. Detta kapitaltillskott ger förbundet bland annat den likviditet som behövs för att köpa över Räddningstjänsten Fyrbodals tillgångar (brandbilar, räddningsutrustning, med mera.) Övertagandet av Orusts räddningstjänsttillgångar sker till bokfört värde per 2027-01-01. Ett särskilt överlåtelsekontrakt av tillgångarna ska tas fram och ska godkännas av förbundsdirektionen och Orust kommun. Den praktiska regleringen kommer att ske genom att särskilda genomförandehandlingar tas fram och beslutas om mellan Orust kommun och Räddningstjänsten Fyrbodal. Detta gäller bland annat reglering av verksamhetövergång, tillgångsförteckning, reversvillkor, försäkringsfrågor, avtalshantering och eventuell efterreglering. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-30 - Protokollsutdrag förbundsdirektionen 2026-04-09 § 29 Ansökan om medlemskap – Orust - Protokoll från extrainsatt medlemsråd 2026-03-30 - Förslag till reviderad förbundsordning - Förslag till reviderat reglemente - Bilaga till förbundsordning § 10 - Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Sändlista Ekonomi- och HR-avdelningen Räddningstjänsten Fyrbodal Lysekils kommun Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen Melleruds kommun Munkedals kommun Orust kommun Trollhättans stad Uddevalla kommun Vänersborgs kommun Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 Kommunstyrelsen

KS § 84 Dnr 2026/127 Försäljning Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarbyn 1:14 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunfullmäktige noterar förvaltningens bedömning att intentionerna för kommunens markanvändning i huvudsak redan framgår av antagen Översiktsplan och godkänner att arbetet med en övergripande strategi för kommunens markinnehav hanteras i samband med framtagandet av ÖP 2040. 2. Kommunfullmäktige bekräftar att arbetet med försäljning av kommunal mark kan fortsätta i enlighet med Mål- och resursplanen, med särskilt beaktande av miljöbalkens bestämmelser avseende jordbruksmark. 3. Kommunfullmäktige beslutar att sälja fastigheterna Assarbyn 1:14 och Färgelanda Prästgård 1:3 till högstbjudande intressenter samt ger kommundirektör Katrin Siverby i uppdrag att underteckna erforderliga handlingar för genomförandet av dessa försäljningar. Jäv I detta ärende är Jan Larsson (C) och Karin Carlsson (C) jäviga. De ersätts av Göte Bodehede (SD) och Jörgen Johannesson (SD). Protokollsanteckning Linda Jansson (M) lämnar en protokollsanteckning som lyder: ”Moderaterna vill med denna protokollsanteckning förtydliga vår ståndpunkt i ärendet. Moderaterna ställer sig bakom den aktuella försäljningen, då affären i sig bedöms vara positiv för kommunen. Vi vill dock rikta stark kritik mot ärendets hantering. Det är djupt olyckligt problematiskt att kommunstyrelsen får ta del av och informeras om detaljerna när försäljningen är slutförd där endast underskrifterna saknas. För att kommunstyrelsen ska kunna ta sitt fulla ansvar krävs insyn och information innan försäljningen startas. Det aktuella ärendet blottar även ett strukturellt problem. Kommunen kan inte arbeta reaktivt, utan måste ha en tydlig strategisk plan för vilka marker man vill sälja. En sådan markplanering är avgörande för en transparent och långsiktig hållbar kommunal utveckling.” Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunstyrelsens presidium. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige återremitterade ärendet om försäljning av Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarbyn 1:14 med motiveringen att en övergripande markstrategi skulle tas fram. Förvaltningen bedömer att kommunens antagna Översiktsplan redan utgör grunden för en sådan strategi och är politiskt förankrad. Vidare saknas i nuläget resurser för att ta fram en separat markstrategi. Förvaltningen föreslår därför att den frågan hanteras inom ramen för arbetet med ÖP 2040 och att försäljning av kommunal mark bör kunna fortsätta enligt Mål- och resursplanen och med beaktande av att särskild hänsyn ska tas till miljöbalkens skydd av brukningsvärd jordbruksmark. Ärendebeskrivning I samband med kommunfullmäktiges behandling av ärendet om försäljning av fastigheterna Färgelanda Prästgård 1:3 och Assarbyn 1:14 yrkades återremiss med motiveringen att kommunen först behöver ta fram en övergripande strategi för kommunens markinnehav. Kommunfullmäktige biföll minoritetsåterremissen och uppdrog åt förvaltningen att redovisa underlag för beslut i kommunstyrelsen. Bedömning Av kommunens antagna Översiktsplan framgår de övergripande intentionerna för kommunens långsiktiga utveckling, inklusive mark- och vattenanvändning, bebyggelseutveckling, näringsliv, infrastruktur samt hänsyn till miljö- och landsbygdsfrågor. Förvaltningens bedömning är att större delen av det som normalt skulle ingå i en övergripande strategi för kommunens markinnehav redan är behandlat och politiskt förankrat genom Översiktsplanen. Förvaltningen saknar i nuvarande skede resurser för att ta fram en separat, fördjupad strategi för kommunens markinnehav utöver det arbete som redan bedrivs med planerings-, fastighets- och exploateringsfrågor. Ett sådant strategiarbete bedöms kräva såväl personella resurser som politisk beredning under en längre tidsperiod. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen att frågan om en samlad och formellt beslutad markstrategi istället behandlas inom ramen för kommande översyn av Översiktsplanen, ÖP 2040, där markinnehav och markanvändning på ett naturligt och systematiskt sätt ingår. Förvaltningen bedömer fortsatt, med stöd av Mål- och resursplanen, att försäljning av kommunal mark ska kunna fortsätta. Försäljningar sker efter Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen prövning i varje enskilt fall och med beaktande av kommunens långsiktiga behov av strategiskt placerad mark. Särskild hänsyn ska tas till bestämmelserna i miljöbalken avseende jordbruksmark. Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt. I princip all åkermark betraktas som brukningsvärd jordbruksmark. Vid avyttring av kommunal jordbruksmark bedömer förvaltningen att marken även fortsatt kan nyttjas för jordbruksändamål, vilket ligger i linje med miljöbalkens syfte att långsiktigt värna jordbruksmarkens värde. Förvaltningen anser att återremissen kan hanteras genom att: • konstatera att Översiktsplanen redan utgör grunden för kommunens övergripande markpolicy, • skjuta fram arbetet med en särskild markstrategi till samband med ÖP 2040, samt • fortsatt möjliggöra försäljning av kommunal mark i enlighet med gällande styrdokument och lagstiftning. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Att inte ta fram en särskild övergripande strategi för kommunens markinnehav i nuläget medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Ett framtagande av en separat strategi skulle däremot kräva ytterligare personella resurser och tid, vilket bedöms innebära ökade kostnader för förvaltningen. Genom att hantera frågan i samband med arbetet med ÖP 2040 kan kommunen uppnå samordningsvinster och använda befintliga planeringsresurser mer effektivt. Fortsatt försäljning av kommunal mark, i enlighet med Mål- och resursplanen, kan bidra positivt till kommunens ekonomi genom realisation av tillgångar. Sociala och miljömässiga konsekvenser Sociala konsekvenser bedöms vara begränsade. Ur ett miljöperspektiv bedöms konsekvenserna vara små, då fortsatt hantering och eventuell försäljning av kommunal mark sker med beaktande av miljöbalkens bestämmelser. Särskild hänsyn tas till skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, där försäljning inte innebär att marken tas ur jordbruksproduktion utan tvärtom kan möjliggöra fortsatt långsiktigt brukande. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 2026-05-13 2026-05-13 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-03 • Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 • Fastighetskarta Assarbyn 1:14 • Fastighetskarta Färgelanda Prästgård 1:3 Sändlista Sektor samhällsutveckling Ekonomikontoret Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-22 Kommunfullmäktige

KS § 86 Dnr 2026/143 Revidering av socialnämndens reglemente Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta den reviderade versionen av socialnämndens reglemente. Ärendets beredning Ärendet har beretts: - Inom kanslienheten - Av socialnämnden - Av kommunstyrelsens presidium Sammanfattning av ärendet På grund utav vissa förändringar i socialnämndens ansvarsområden och uppdateringar i den nationella lagstiftningen finns ett behov av att revidera socialnämndens reglemente. Ärendebeskrivning Socialnämndens reglemente reviderades senast 2022. Sedan dess har ett par förändringar skett inom socialnämndens verksamhet då nämnden tagit över kommunens arbete med arbetsmarknad- och sysselsättningsfrågor. Dessa hanterades förut av kommunstyrelsen. Dessutom har det skett förändringar på nationell nivå då en lag tagits bort som det hänvisats till i reglementet. Socialtjänstlagen har också uppdaterats. Revidering av dokumentet baseras på ovan nämnda förändringar och det nya förslaget på reglemente innehar också ett antal redaktionella förändringar. Med detta föreslås nämnden anta det reviderade reglementet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-30 Förslag på reviderat reglemente Beslut socialnämnd 2026-03-30 Sändlista Kommunfullmäktige Justering Utdragsbestyrkande FÄRGELANDA KOMMUN Reglemente Socialnämnden Dnr: 2022/241 Antagen av Kommunfullmäktige 2022-12-19, § 157 Styrdokument 2 2026-03-XX Innehållsförteckning Uppdrag och verksamhet ................................................................ 3 Ansvar inom verksamhetsområdet .................................................. 3 Personalansvar ............................................................................... 3 Arbetsmiljö ...................................................................................... 3 Arbetsformer….. ............................................................................. 4 Sammansättning ............................................................................. 4 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Reglemente Reglemente 2022-12-19, § Kommunfullmäktige Socialnämnden 157 Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad 2026- Giltighet Kommunledningskontoret Kommunchef 03-20 Dokumentinformation Diarienummer Föreskrift om Socialnämndens uppdrag och verksamhet m.m. Ämnesområde Intranät Hemsida Administration X x Andra regelverk som omnämns Socialtjänstlagen (SoL, 2025:400), lag (1993:397) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017; 30), lagen om färdtjänst (1997:736), lagen om riksfärdtjänst (1997:735), Alkohollagen (2010:1622), lagen om mottagande av asylsökande m.fl. samt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar (1994:137), Reglemente – Gemensamma bestämmelser och arbetsformer för kommunstyrelse och nämnder (KF 2022-12-19, § 160) Styrdokument 3 2026-03-XX Uppdrag och verksamhet

KS § 98 Dnr 2026/199 Beslut om att flytta investeringsmedel Högsäter skola/förskola Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna omstrukturering av investeringsmedel från Högsäters förskola till Högsäter skola. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till liggande förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen/nämnden bifaller detta. Sammanfattning av ärendet Investeringsmedel behöver omfördelas från Högsäters förskola till Högsäters skola då skolan har större underhållsbehov utifrån underhållsplan. Ärendebeskrivning Utifrån Mål och resursplanen ska Högsäter skola och Högsäter förskola renoveras utifrån underhållsplanen. Enligt Mål och resursplanen är medlen fördelade enligt följande; Högsäter skola 4,5 miljoner kronor och Högsäter förskola 8 miljoner kronor. Efter förenklad förstudie visar behovet på ett större renoveringsbehov på Högsäter skola samt att Utbildningsnämnden tagit beslut att en avdelning ska renoveras i stället för två avdelningar på Högsäter förskola, vilket ursprungligen låg med i projektplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-06-04 Beslut UN 2026-05-26 Rapport förstudie – Högsäter skola Rapport förstudie – Högsäter förskola Sändlista Kommunfullmäktige Ordförande utbildningsnämnden Utbildningschef Justering Utdragsbestyrkande 1 Tjänsteskrivelse Nämndsekreterare 2026-06-04 Marthina Färm 2026/84 Kommunfullmäktige Omfördelning av medel Högsäter skola/förskola Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna omstrukturering av investeringsmedel från Högsäters förskola till Högsäter skola. Ärendets beredning Ärendet har behandlats av utbildningsnämnden. Sammanfattning av ärendet Investeringsmedel behöver omfördelas från Högsäters förskola till Högsäters skola då skolan har större underhållsbehov utifrån underhållsplan. Ärendebeskrivning Utifrån Mål och resursplanen ska Högsäter skola och Högsäter förskola renoveras utifrån underhållsplanen. Enligt Mål och resursplanen är medlen fördelade enligt följande; Högsäter skola 4,5 miljoner kronor och Högsäter förskola 8 miljoner kronor. Efter förenklad förstudie visar behovet på ett större renoveringsbehov på Högsäter skola samt att Utbildningsnämnden tagit beslut att en avdelning ska renoveras i stället för två avdelningar på Högsäter förskola, vilket ursprungligen låg med i projektplanen. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Förstudien påvisar att investeringsmedel behöver omfördelas enligt följande; 7 miljoner kronor omfördelas från Högsäters förskola till Högsäter skola vilket innebär att Högsäter förskola kommer att renoveras för 1 miljon kronor för en avdelning och Högsäter skola renoveras för 11,5 miljoner kronor. Sociala och miljömässiga konsekvenser Tillskjutande av investeringsmedel till Högsäter skola innebär exempelvis att uppförande av staket runt skolgården kommer att möjliggöras. Avsaknad av staket är i dagsläget en säkerhetsrisk. 2 Utöver ordinarie renovering kommer även bland annat fönster och entrédörrar att bytas ut. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2026-06-04 Beslut UN 2026-05-26 Rapport förstudie – Högsäter skola Rapport förstudie – Högsäter förskola Sändlista: Kommunfullmäktige Ordförande utbildningsnämnden Utbildningschef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-26 Utbildningsnämnden

KS § 99 Dnr 2026/202 Beslut om förstudie avseende Lillågårdens framtida användingsområde Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar: 1. att ge Socialnämnden i uppdrag att genomföra en förstudie för framtida struktur för särskilt boende i kommunen. Utredningen ska presenteras under 2027. 2. att förstudien ska innehålla en utredning av ett förslag där ett boende i södra kommundelen och ett i norra kommundelen beaktas. 3. att en lösning ska iordningställas till dess att kontraktet på Håvestensgården löper ut. 4. att särskilt boende tillsvidare ska finnas vid Lillågården och vid Solgården. 5. att ytterligare ett område utreds i Högsäter. Området bakom Högsäters skola, Odens väg, kommer att finnas tillgängligt när Valbohem har rivit sina lägenheter. Valbohem får i uppdrag att utreda ett förslag kring boende för äldre på tomten. Protokollsanteckning Linda Jansson (M) inkommer med en följande protokollsanteckning: Lillågården är det kostnadsmässigt mest effektiva boendet vi har idag och dessutom har den en utvecklingspotential med ytterligare 5 platser utan större åtgärder och i och med en tillbyggnad kunna svara för allt somatiskt och i förlängningen även demensboende med en betydligt bättre ekonomi än vad dagens boenden medför. Lillågården ligger dessutom centralt i förhållande till var kommunens befolkning är lokaliserad och till den service som erbjudes. Den förändring av Lillågården som SD, C och KD vill göra i fastigheten är inte en kommunal angelägenhet då den bostadsverksamhet som man vill ha i huset bedrivs av privata bostadsbolag eller via Valbohem. I ärendet Strukturen för äldreomsorg fick Socialnämnden en mycket schematisk genomgång av möjliga platser för etablering av ny äldreomsorg ur geologisk synpunkt. Noterbart var här att det alternativ som borde ligga först i denna bedömning är en tillbyggnad av Lillågården enligt tidigare plan och vid det tillfället fanns inga geologiska synpunkter på en etablering. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Ej heller har alternativet med det område norr om 172:an som idag är avsatt för industri tagits med. Vår bedömning är att det inte funnits någon seriös tanke när uppgiften gavs till Samhällsbyggnadsavdelningen. Reservation Ulla Börjesson (S) reserverar sig till förmån för Kenneth Öhmans (S) yrkande. Yrkande Kenneth Öhman (S) yrkar på ett ändringsyrkande: Socialdemokraterna yrkar på att kommunfullmäktige beslutar: 1. Påbörja utredning av demens- och somatiskt boende i Färgelanda tätort. Boende formen skall ta höjd för framtida behov enligt lokalförsörjningsplan för vård och omsorg. 2. Utredningen skall syfta till att lägga förslag till lokalisering för samlad äldreomsorg inom Färgelanda tätort samt att kommunen går ur Håvestensgården och Solgården. 3. Förslag och tidplan för samlad äldrevård i Färgelanda tätort skall särskilt beakta hyresavtalstiden för Håvestensgården. Tobias Bernhardsson (C) yrkar enligt följande: Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar: 1. att ge Socialnämnden i uppdrag att genomföra en förstudie för framtida struktur för särskilt boende i kommunen. Utredningen ska presenteras under 2027. 2. att förstudien ska innehålla en utredning av ett förslag där ett boende i södra kommundelen och ett i norra kommundelen beaktas. 3 att en lösning ska iordningställas till dess att kontraktet på Håvestensgården löper ut. 4 att särskilt boende tillsvidare ska finnas vid Lillågården och vid Solgården. 5 att ytterligare ett område utreds i Högsäter. Området bakom Högsäters skola, Odens väg, kommer att finnas tillgängligt när Valbohem har rivit sina lägenheter. Valbohem får i uppdrag att utreda ett förslag kring boende för äldre på tomten. Karl-Erik ställer sig bakom Tobias Bernhardssons (C) yrkande. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Linda Jansson (M) yrkar avslag till liggande förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på dels Tobias Bernhardssons yrkande, Kenneth Öhmans yrkande och Linda Janssons yrkande. Ordförande finner att Tobias Bernhardssons yrkande vinner. Votering begärs. Propositionsordning 2 Ordförande utser Tobias Bernhardssons yrkande utgör huvudförslag och ställer proposition på dels Kenneth Öhmans yrkande, dels Linda Janssons yrkande som motförslag. Ordförande finner att Kenneth Öhmans yrkande utgör motförslag. Voteringsförfarande Ordförande meddelar att följande voteringsproposition ställs upp och godkänns. Den som röstar ”JA” röstar för att bifalla Tobias Bernhardssons yrkande. Den som röstar ”NEJ” röstar för att bifalla Kenneth Öhmans yrkande. Efter avslutad votering redovisas sex (6) JA-röster och fyra (4) NEJ-röster samt avstår en person från att delta i omröstningen. Kommunstyrelsen bifaller Tobias Bernhardssons yrkande. Voteringsresultat Christoffer Wallin (SD) - JA Ulla Börjesson (S) - NEJ Linda Jansson (M) - AVSTÅR Kenneth Öhman (S) - NEJ Eva-Lena Johansson (S) - NEJ Kerstin Fredriksson (S) – NEJ Jörgen Johannesson (SD) - JA Karl-Erik Segersax (SD) – JA Göte Bodehed (SD) - JA Karin Carlsson (C) – JA Tobias Bernhardsson (C) - JA Sammanfattning av ärendet Kommunen står inför demografiska utmaningar med en ökande andel äldre invånare och ett växande behov av hållbara lösningar inom äldreomsorgen. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att uppdraget i mål- och resursplan 2026–2029 om en förstudie av Lillågårdens framtida användningsområde behöver aktiveras. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Kommunen står inför långsiktiga demografiska utmaningar där andelen äldre invånare förväntas öka under kommande år. Detta innebär ett ökat behov av hållbara och flexibla lösningar inom äldreomsorgen. För att kunna hitta bra lösningar har en utredning gjorts för att se vad det finns för mark som skulle kunna vara lämplig för ett framtida äldreboende. I Färgelanda finns tre områden där det kan vara möjligt att anlägga äldreboende. Detaljplanerna tillåter bostäder, i vissa fall flerbostadshus och de geotekniska utredningarna visar på relativt god stabilitet. Platserna är Gränstorpet, Håvestensområdet och området vid särskilda boendet Soläng, väster om väg 172. Förklaring till detta återfinns i bilaga ett. Med denna undersökning som grund behövs ett mer gediget arbete för att undersöka vidare om någon av dessa platser är intressanta för framtida exploatering eller ej. Samtidigt behöver framtiden för Lillågården utredas och där är informationen som kommit fram i denna utredning viktig. Med hänvisning till detta anser nämnden att uppdraget i mål och resurs planen 2026-2029 om en förstudie på Lillågårdens framtida användningsområde behöver aktiveras. Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse daterad 2026-06-05 Beslut SN 2026-06-01 Sändlista: Kommunfullmäktige Socialnämnden Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-01 Socialnämnden Beslutande Helen Greus (SD) Ordförande Ann Blomberg (C) Vice ordförande Håkan Ekman (S) ersätter Edgardo Varas (S) Håkan Gusteus (-) Christina Svedberg (M) Lennart Johansson (SD) Fredrik Karlsson (SD) Närvarande ej tjänstgörande ersättare Maino Svensson (C) Karl-Erik Segersax (SD) Övriga närvarande Gunnar Wigstrand, socialchef Jon Granlund, kvalitet- och utvecklingschef Alexandra Järvelä Stenlund, nämndsekreterare Camilla Widekärr, planarkitekt (punkt 1-3) Christoffer Wallin (SD), kommunstyrelsens ordförande (punkt 1-3) Ulla Börjesson (S), oppositionsråd (punkt 1-3) Karin Wiggur Hansson, förste socialsekreterare (punkt 5-6) a 0 8 b fb 5 7 7 c f7 f f b b - e- d 5 2 4 - a 8 4 9 9 - d 5 4 e f7 :e c Justering Utdragsbestyrkande n e re fe r e ru ta n g SSididaa 221 a2v a 2v1 3 93 iS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-01 Socialnämnden Innehållsförteckning Upprop Val av justerare

KS § 101 Dnr 2026/4 Årsredovisning 2025 Kommunstyrelsens beslut Efter genomförd revision och vissa justeringar har årsredovisningen för 2025 reviderats. Justeringarna påverkar inte bedömningen av kommunens ekonomiska ställning eller resultat i någon väsentlig omfattning. Kommunstyrelsen föreslås därför godkänna reviderad årsredovisning för 2025 och överlämna den till kommunfullmäktige för fastställelse. Yrkande Ulla Börjesson (S) yrkar bifall till liggande förslag. Christoffer Wallin (SD) yrkar bifall till liggande förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Ärendebeskrivning Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta en årsredovisning som sedan överlämnas till revisionen för granskning. Årsredovisningen tillsammans med revisionsrapporten/revisionsberättelsen överlämnas därefter till kommunfullmäktige för prövning av frågan om ansvarsfrihet. Ekonomiskt resultat Årsredovisningen för år 2025 visar ett positivt resultat på 2,3 mnkr. Resultatet är lägre än kommunens finansiella målsättning men innebär en förbättring jämfört med föregående år då kommunen redovisade ett underskott. Resultatet har påverkats av nämndernas samlade underskott samtidigt som finansverksamheten utvecklats bättre än budgeterat. Finansiella mål Resultatmålet uppnås inte då årets resultat understiger kommunens mål om 2–4 procent av skatter och generella statsbidrag. Soliditetsmålet uppnås då soliditeten ökat till 35,7 procent. Förbättringen förklaras dock till stor del av en låg investeringsnivå under året. Mål för verksamheten Sammantaget visar uppföljningen att kommunen har en delvis uppfylld måluppfyllelse, där flera verksamhetsområden utvecklas positivt samtidigt som genomförandet inom andra områden behöver stärkas. Resultaten visar Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen på behov av fortsatt fokus på styrning, uppföljning och genomförande för att nå en högre måluppfyllelse framgent. Intern kontroll Den samlade bedömningen är att kommunens interna kontroll har förbättrats jämfört med föregående år. Samtliga nämnder har haft fastställda internkontrollplaner för 2025. Av totalt 19 genomförda granskningar har 9 utförts utan avvikelser, medan avvikelser har identifierats i 10, varav merparten bedöms som mindre. Den interna kontrollen bedöms i huvudsak fungera, men resultaten visar på behov av ökad enhetlighet i rapporteringen samt fortsatt utveckling av rutiner och uppföljning för att stärka det systematiska arbetet. God ekonomisk hushållning Årets resultat uppgår till 2,3 mnkr. Resultatmålet uppnås inte och den samlade bedömningen är därför att kommunen inte fullt ut uppnår god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Samtidigt har soliditeten stärkts och den interna kontrollen utvecklats positivt under året. Den sammanfattande bilden är att Färgelanda kommun står inför betydande ekonomiska utmaningar kopplade till framtida investeringsbehov, demografisk utveckling och behovet av långsiktigt hållbara resultatnivåer. Samtidigt har årets resultat och utvecklingen av soliditeten bidragit till att stärka den ekonomiska ställningen jämfört med föregående år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, dat 2026-06-02 Årsredovisning 2025, dat 2026-06-02 Sändlista Kommunfullmäktige Revision Ekonomi/personalchef Justering Utdragsbestyrkande 1 Årsredovisning 2025 2 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet .....................................................................................2 2 Kommundirektören har ordet .........................................................................................................4 3 Förvaltningsberättelse ........................................................................................................................5 3.1 Översikt över verksamhetens utveckling .................................................................5 3.2 Den kommunala koncernen .........................................................................................7 3.3 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten .................................9 3.4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ..................................10 3.5 Händelser av väsentlig betydelse ..............................................................................18 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .........................................18 3.7 Ekonomisk analys .........................................................................................................24 3.8 Balanskravsresultat .......................................................................................................35 3.9 Väsentliga personalförhållanden ................................................................................37 3.10 Förväntad utveckling ....................................................................................................41 4 Ekonomisk redovisning ....................................................................................................................43 4.1 Resultaträkning .............................................................................................................43 4.2 Balansräkning .................................................................................................................44 4.3 Kassaflödesanalys .........................................................................................................45 4.4 Noter ..............................................................................................................................46 4.5 Flödesschema för drift och investeringar ...............................................................57 4.6 Driftredovisning ............................................................................................................58 4.7 Investeringsredovisning ...............................................................................................58 4.8 Begreppsförklaringar ...................................................................................................61 5 Nämnder .............................................................................................................................................63 5.1 Kommunfullmäktige .....................................................................................................63 5.2 Kommunstyrelsen ........................................................................................................64 5.3 Utbildningsnämnden ....................................................................................................67 5.4 Socialnämnden ..............................................................................................................68 6 Koncernbolag / kommunalförbund ...............................................................................................71 6.1 Valbohem AB ................................................................................................................71 6.2 Färgelanda Vatten AB ..................................................................................................73 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 2025 har varit ett Att satsningar på skola, omsorg och trygghet är en händelserikt och självklar del i den beslutade långsiktiga planen för tio utvecklande år för år framåt, visar att vi har framtidstro på Färgelanda Färgelanda kommun. kommun. Sedan vi tog över styret den 23 oktober Tillsammans har vi har mycket av detta arbete påbörjats och vi ser att tagit flera viktiga steg kommunen äntligen är på väg åt rätt håll. mot en mer stabil och Med spänning och tillförsikt ser vi nu fram emot handlingskraftig 2026 och jag tackar alla medarbetare och invånare kommun, där både för ert stora engagemang. näringsliv och föreningsliv blomstrar. Färgelanda kommun kommer att bli bra. Som ett resultat av det livskraftiga lokala företagsklimatet och den positiva utvecklingen, vann Färgelanda FöretagarAllsvenskan i Fyrbodal 2025. Christoffer Wallin Att allt fler företag väljer att etablera sig här, kombinerat med den starka drivkraft som finns bland Kommunstyrelsens ordförande oss, bidrar ytterligare till att stärka kommunens framtida tillväxtmöjligheter. 4 2 Kommundirektören har ordet 2025 har varit ett år ekonomiska och demografiska utmaningarna. som ställt höga krav på Samtidigt har vi en fantastisk grund att bygga verksamheten, men på – vår personal. Den lojalitet, flexibilitet och som också visat vilken det engagemang som våra medarbetare visar, styrka som finns i varje dag, gör verklig skillnad och är vår största Färgelanda kommun. tillgång när förutsättningarna förändras. Trots en fortsatt Med fortsatt samarbete, mod och fokus på ansträngd ekonomi och kvalitet är jag övertygad om att vi kan fortsätta behovet av tydliga stärka kommunen och skapa stabilitet för framtiden. verksamhetsanpassningar har Ett varmt och innerligt tack till alla medarbetare verksamheten tagit viktiga steg framåt. Vi har för ert driv, ert engagemang och ert hjärta för förbättrat resultatet jämfört med föregående år, Färgelanda. minskat sjukfrånvaron och genomfört flera utvecklingsinsatser som stärker oss långsiktigt. Katrin Siverby Det står klart att vi behöver fortsätta arbeta målmedvetet med effektiviseringar och Kommundirektör långsiktig planering för att möta både de 5 3 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av Färgelanda kommuns verksamhet det gångna året. Huvudsakligt fokus är den kommunala koncernen som ger en bild av den samlade kommunala verksamheten, oberoende av hur verksamheten är organiserad. Detta fokus har inte varit så tydligt tidigare år, koncernens ekonomiska utveckling har hamnat lite vid sidan om. I enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning som gäller från och med 2019 års verksamhet ska koncernens utveckling, risker och åtaganden fokuseras. I koncernredovisningen (sammanställda räkenskaper) ingår Valbohem AB och Färgelanda Vatten AB. För ytterligare upplysning, se redovisningsprinciper. 3.1 Översikt över verksamhetens utveckling Koncernen belopp i Mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 158,6 142,5 135,1 72,5 79,6 Verksamhetens kostnader -624,9 -610,6 -588,5 -492,3 -495,2 Årets resultat 2,0 -58,8 14,4 30,7 3,3 Soliditet (%) 16,5 15,9 21,8 20,4 18,0 Soliditet inklusive ansvarstagande för pensioner -6,4 -7,1 4,6 2,5 -3,4 (%) Investeringar netto 28,5 32,3 29,6 56,8 39,8 Långfristig låneskuld 250,3 208,3 217,3 221,8 244,7 Antal anställda 482 495 475 501 525 Kommunkoncern Kommunkoncernen redovisar för 2025 ett positivt resultat om 2,0 mnkr, vilket är en tydlig förbättring jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras främst av att de omfattande nedskrivningar som belastade koncernens resultat under 2024, huvudsakligen till följd av Valbohem AB:s övergång till K3- regelverket, inte återkommit under 2025. Trots förbättringen är resultatnivån fortsatt låg i förhållande till koncernens långsiktiga investeringsbehov och finansiella utmaningar. Resultatet ger ett begränsat bidrag till att stärka koncernens finansiella ställning och självfinansiera framtida investeringar. Koncernens soliditet uppgår till 16,5 procent, vilket innebär en svag förbättring jämfört med föregående år. Förbättringen påverkas dock delvis av en relativt låg investeringsnivå under året och bör därför ses i ett längre perspektiv tillsammans med koncernens framtida investerings- och upplåningsbehov. Investeringsnivån i koncernen uppgick till 28,5 mnkr under året, vilket är lägre än de senaste åren. Den lägre investeringsvolymen har bidragit till att begränsa upplåningsbehovet på kort sikt. Samtidigt kvarstår betydande investeringsbehov inom såväl kommunens verksamheter som de kommunala bolagen, vilket kan medföra ökad skuldsättning och högre finansiella kostnader framöver. De kommunala bolagen har under året fortsatt arbetet med att anpassa verksamheterna till rådande ekonomiska förutsättningar. Valbohem AB har genomfört effektiviseringsåtgärder för att möta ökade finansieringskostnader och förändringar på bostadsmarknaden, medan Färgelanda Vatten AB fortsatt arbetet med att säkerställa en långsiktigt hållbar VA-försörjning. 6 Kommunen belopp i Mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Antal invånare 6 288 6 376 6 434 6 512 6 576 Kommunal skattesats, % 22,91 22.91 22,91 22,91 22,26 Verksamhetens intäkter 104,2 89,4 81,0 72,4 79,6 Verksamhetens kostnader -580,6 -576,5 -543,9 -492,3 -495,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag 496,1 488,7 490,9 462,5 430,4 Årets resultat 2,3 -17,6 16,4 30,7 3,3 Soliditet, % 35,7 33,0 33,9 31,7 26,7 Soliditet inklusive ansvarstagande för 0,9 -0,3 7,0 3,0 -7,0 pensioner, % Investeringar netto 5,5 7,7 10,0 11,0 7,5 Långfristiga låneskulder 27,3 30,3 43,6 47,0 51,0 Antalet årsanställda 470 479 459 487 511 Kommun Det ekonomiska resultatet för 2025 uppgår till 2,3 mnkr vilket är 9,8 mnkr sämre än budgeterat resultat. Resultatet påverkas i hög grad av nämndernas samlade underskott som uppgår till -21,7 mnkr. Årets resultat har påverkats positivt av en försäljning av en fastighet. Denna intäkt ingår dock inte i balanskravsresultatet och kan därför inte beaktas vid bedömningen av balanskravet. På intäktssidan blev skatteintäkter 3,1 mnkr lägre än budgeterat, medan pensionerna, personalomkostnadsomslag m.m blev 8,5 mnkr lägre än budget, vilket delvis motverkade effekten av nämndernas underskott. Trots att resultatet innebär en tydlig förbättring jämfört med föregående år, då kommunen redovisade ett underskott om 17,6 mnkr, är resultatnivån fortfarande otillräcklig för att uppnå kommunens finansiella mål och skapa de ekonomiska förutsättningar som krävs för en långsiktigt hållbar ekonomi. Resultatet är till viss del beroende av engångsposter och speglar därmed inte fullt ut den underliggande ekonomiska utvecklingen. Den strukturella obalansen mellan intäkter och kostnader kvarstår, vilket innebär att ytterligare åtgärder krävs för att nå en långsiktigt hållbar ekonomi. Sammantaget visar nyckeltalen att kommunen har en svag resultatnivå i förhållande till de finansiella målen. 7 3.2 Den kommunala koncernen I nedanstående bild framgår den kommunala koncernen per 2025-12-31. Koncernen utgörs av nämnder samt de kommunala bolagen. Kommunfullmäktige är kommunens högst fullmäktige. beslutande kommunala organ och dess uppgifter Beskrivning kommunalkoncern framgår av kommunallagen. Fullmäktige beslutar i Den samlade kommunala verksamheten bedrivs frågor av större vikt för kommunen såsom mål och huvudsakligen i kommunens nämnds- och riktlinjer, budget och skattesats. förvaltningsorganisation. Det finns två helägda Mandatfördelningen i kommunfullmäktige 2022- bolag; Valbohem AB och Färgelanda Vatten AB. 2026 är: Valbohem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag • Sverigedemokraterna 10 mandat som styrs av ägardirektiv samt av lagen om • Socialdemokraterna 8 mandat allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. • Centerpartiet 6 mandat Färgelanda Vatten AB är ett kommunalt bolag • Moderaterna 3 mandat som ansvarar för vatten- och • Liberalerna 2 mandat avloppsverksamheten i Färgelanda kommun. • Kristdemokraterna 1 mandat Bolaget bedriver verksamheten enligt lagen om allmänna vattentjänster och utifrån kommunens Kommunstyrelsen är kommunens ledande ägardirektiv. politiska förvaltningsorgan. Den har ett Samägda bolag/kommunalförbund helhetsansvar för att leda, samordna, följa upp Dalslands miljö- och energiförbund syftar till att och utveckla kommunens verksamheter handha för kommunernas gemensamma Kommunala nämnder förvaltningsuppdrag. Fyra av Kommunernas nämndorganisation är fastställd av Dalslandskommunerna har en gemensam kommunfullmäktige. För alla nämnder finns ett Miljönämnd inom kommunalförbundet. reglemente som anger vilka ansvarsområden Visit Dalsland AB är ett gemensamt turistbolag varje nämnd har. Nämnderna ska följa de mål och och ägs av kommunerna i Dalsland samt riktlinjer som fullmäktige har bestämt och det ska Vänersborg. ske inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angivit. Nämnderna är ansvariga gentemot fullmäktige och ska regelbundet rapportera om sin verksamhet till 8 Räddningstjänsten Fyrbodal är ett regionala kommunalförbund i Västra Götaland. kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i Det är en sammanslutning av 14 kommuner i de sju medlemskommunerna Uddevalla, Dalsland, norra Bohuslän samt nordvästra delen Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Lysekil, av Västergötland. Munkedal och Mellerud. Fyrbodal kommunalförbund är ett av fyra Privata utförare: Med privat utförare avses en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet och som inte är ett hel- eller delägt kommunalt bolag. Kommunen bedriver huvuddelen av sin verksamhet i egen regi. Inom vård och omsorg drivs samtliga särskilda boenden av kommunen. För vissa verksamheter och tjänster anlitas privata utförare efter upphandling. Exempel på sådana tjänster är sophämtning och snöröjning. I not 1 framgår vilka enheter som har konsoliderats i de sammanställda räkenskaperna (koncern) utifrån kraven i ”Lagen om kommunal bokföring och redovisning” (LKBR) samt rekommendation R 16 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). 9 3.3 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Styrning och ledning Kommunfullmäktige antog den 2016-06-22 § 86, dnr 2015–534, nu gällande Styr- och Ledningssystem för Färgelanda kommun. Kommunkoncern Kommunfullmäktige tillsätter representanter till Valbohem AB samt Färgelanda Vatten AB. Kommunen styr bolagen via ägardirektiv och bolagsordning. Kommunstyrelsens uppsikt har utvecklats med regelbundna dialoger med Valbohems presidium. Kommun Målstyrning Kommunens vision är enligt MRP 2025–2027 Färgelanda – En trygg kommun med tillväxt och livskraft. Kommunen leds av målstyrning. Det innebär att Kommunfullmäktige fastställer prioriterad inriktning och verksamhetsmål samt ger ekonomiska förutsättningar i form av ramar till nämnderna. De prioriterade inriktningarna bygger på kommunens vision och tanken att sträva efter demokrati, delaktighet och öppenhet samt ska vara vägledande för nämnderna i deras arbete. Målprocess och god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna. Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål ska verka för att kommunens finansiella ställning inte försvagas. Fullmäktiges övergripande verksamhetsmål ska ha sin grund i visionen. Nämnderna konkretiserar fullmäktigemålen i årliga nämndmål, som beslutas i respektive nämnd. Dessa följs upp via nyckeltal/ aktiviteter. Det är nämndernas mål, kopplat till fullmäktigemålen som ligger till grund för bedömning av fullmäktiges måluppfyllelse. God ekonomisk hushållning i Färgelandas kommun innebär att de finansiella målen uppnås och att 75% av fullmäktiges mål för verksamheten uppnås. Budgetprocess och uppföljning Kommunfullmäktige beslutar i juni varje år om en budget. Budgeten innehåller plan för de tre kommande åren bestående av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, driftbudget samt en fyraårig investeringsplan. I driftbudgeten tilldelas varje nämnd en ram för de kommande åren. Under hösten som följer tar nämnderna fram detaljbudgetar med nämndmål. Under året görs två uppföljningar med prognoser inklusive delårsbokslut samt ett årsbokslut. I delårsbokslutet och årsbokslutet redovisas även måluppfyllelsen. Nämnderna bestämmer i vilken omfattning de vill ha uppföljningar från sina förvaltningar, flera av dem har uppföljningar månatligen. Uppsiktsplikt och intern kontroll Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen ansvar för att leda och samordna kommunens verksamhet samt utöva uppsikt över nämnder och kommunala bolag. Kommunstyrelsen har även det övergripande ansvaret för att säkerställa en tillräcklig intern kontroll inom kommunen. I Färgelanda kommun regleras arbetet genom riktlinjer för intern kontroll antagna av kommunstyrelsen 22 maj 2019 (§ 88). 10 Arbetet med intern kontroll syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig redovisning och uppföljning samt efterlevnad av lagar, policys och styrdokument. Den interna kontrollen utgör en viktig del av kommunens arbete för god ekonomisk hushållning och ska samtidigt förebygga, upptäcka och hantera risker och fel i verksamheten. Arbetet är riskbaserat och bygger på risk- och väsentlighetsanalyser. Kommunstyrelsen och nämnderna antar årligen interna kontrollplaner för sina respektive verksamhetsområden samt följer upp genomförda kontrollmoment i samband med årsredovisningen. Kommunstyrelsen sammanställer därefter en samlad bedömning av kommunens interna kontroll och kan vid behov initiera förbättringsåtgärder. Kommunen har även en visselblåsarfunktion i enlighet med gällande lagstiftning. Funktionen kan användas av både medarbetare och invånare för att rapportera misstänkta allvarliga oegentligheter inom kommunens verksamheter. Dialog Dialogträffar sker minst tre gånger under året mellan kommunstyrelsens presidium och nämndernas presidier i samband med kvartalsrapport, delårsbokslut och bokslut. Nämnderna föredrar sin ekonomiska ställning, måluppfyllelse, intern kontroll samt utveckling och risker inför kommande år 3.4 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 11 Motståndskraftig men osäker global ekonomi De ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner påverkas i hög grad av utvecklingen i både Sverige och omvärlden. Trots ett fortsatt osäkert världsläge har världsekonomin visat en relativt stark motståndskraft under 2025. USA har under året höjt sina tullnivåer kraftigt, från cirka 2,5 procent till omkring 15 procent, men den globala handeln har ändå fortsatt att utvecklas positivt. Detta beror bland annat på att fler länder i ökad utsträckning handlar med varandra istället för med USA. Den fortsatt starka världshandeln har bidragit till att hålla uppe den globala tillväxten. Även den amerikanska ekonomin har utvecklats starkare än väntat, främst till följd av omfattande investeringar inom AI och ny teknik. I euroområdet väntas stora offentliga investeringar i försvar och infrastruktur, särskilt i Tyskland, bidra till ökad tillväxt från och med 2026. Samtidigt stärks ekonomin av en stabil arbetsmarknad och hushåll med förhållandevis god ekonomi, vilket bidrar till ökad konsumtion. Samtidigt kvarstår betydande osäkerheter i världsekonomin. Nya handelshinder, ytterligare tullhöjningar och geopolitiska spänningar, exempelvis kopplade till Kina och exportrestriktioner, kan påverka utvecklingen negativt framöver. I Sverige fortsätter konjunkturen successivt att återhämta sig. Efterfrågan i ekonomin har stärkts och återhämtningen bedöms fortsätta under 2026. Högre reallöner, tidigare räntesänkningar samt en expansiv finanspolitik bidrar till utvecklingen. Skattesänkningar för hushållen och ökade statliga satsningar på försvar och investeringar stärker den inhemska efterfrågan ytterligare. Även exporten väntas bidra positivt till tillväxten. Inflationen fortsätter samtidigt att minska och väntas under 2026 ligga tydligt under inflationsmålet på 2 procent. Arbetsmarknaden förbättras successivt, men arbetslösheten bedöms minska i långsammare takt och väntas nå mer normala nivåer först mot slutet av 2027. Den offentliga konsumtionen ökar kommande år, framför allt till följd av satsningar inom det militära och civila försvaret. Den kommunala konsumtionen väntas däremot utvecklas svagare, främst som en följd av den demografiska utvecklingen med en svagare befolkningstillväxt. Källa: Konjunkturinstitutet Skatteunderlagstillväxten ökar för 2026 Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) väntas skatteunderlaget öka med 3,6 procent under 2025 och med 4,3 procent under 2026. Ökningen under 2026 förklaras främst av att fler arbetade timmar bidrar till en högre tillväxt i lönesumman. För perioden 2027–2029 bedöms skatteunderlaget öka med i genomsnitt 4,3 procent per år, vilket ligger i nivå med den historiska utvecklingen. För Färgelanda kommun innebär utvecklingen förbättrade förutsättningar för skatteintäkterna kommande år. Samtidigt påverkas kommunens ekonomiska utveckling även av befolkningsförändringar och den demografiska utvecklingen, där antalet invånare har stor betydelse för kommunens långsiktiga intäktsnivåer och verksamhetsbehov. Källa: Sveriges Kommuner och Regioner Antalet invånare minskar Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Skatteintäkterna påverkas främst av utvecklingen av skatteunderlaget i hela landet och av kommunens invånarantal. 12 Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos 2024 kommer alla kommuner att tappa 1–5 åringar de närmaste fem åren. Det handlar om mellan 5 och 30 procent färre förskolebarn. Dessutom tappar 180 kommuner barn i grundskolan fram till 2028. När det gäller den äldsta befolkningsgruppen är läget det omvända. I alla kommuner ökar 80-plusarna, med 7 till nästan 60 procent bara de närmaste fem åren. De kommuner som har den lägsta ökningen av äldre är de som redan har en stor andel äldre i sin befolkning. Hälften av kommunerna beräknas minska befolkningen totalt. För Färgelandas del blir utmaningen större än för riket avseende Förskola/grundskola i och med att den demografiska förändringen är större i Färgelanda än i riket. Arbetslösheten har minskat Utvecklingen i Färgelanda har under det senaste året varit starkare än i många andra kommuner i länet, där arbetslösheten generellt också minskat. Samtidigt finns fortsatt utmaningar inom vissa grupper. Arbetslösheten bland unga ligger fortfarande på en högre nivå än den totala arbetslösheten och uppgick i april till cirka 10,2 procent för åldersgruppen 18–24 år. Arbetslösheten bland utrikesfödda är också högre än genomsnittet, även om den minskat tydligt det senaste året. För Färgelanda kommun innebär utvecklingen att arbetsmarknaden i nuläget är relativt stabil, men att kompetensförsörjningen fortsatt är en viktig fråga. Samtidigt som arbetslösheten minskar har kommunen, liksom många andra mindre kommuner, utmaningar med att rekrytera personal inom flera välfärdsyrken och specialistfunktioner. Näringsliv 13 Näringslivet i Färgelanda präglas främst av små och medelstora företag inom industri, handel, entreprenad, jord- och skogsbruk samt tjänstesektor. Kommunen har ett aktivt entreprenörskap och ett varierat näringsliv, men påverkas samtidigt av konjunkturläget och utvecklingen hos större arbetsgivare. Under året har frågor kopplade till industrin och förändringar på arbetsmarknaden haft betydelse för det lokala näringslivet. Samtidigt visar flera indikatorer att företagandet i kommunen fortsatt utvecklas positivt. Färgelanda utsågs under 2025 till vinnare i Västra Götaland i tävlingen FöretagarAllsvenskan, baserat på den procentuellt högsta nettotillväxten av företag i regionen. I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet försämrades dock kommunens ranking under 2025. Färgelanda placerade sig på plats 249 av 290 kommuner, vilket innebär ett tapp med 105 placeringar jämfört med föregående år. Rankingen bygger huvudsakligen på företagens egna enkätsvar och visar att flera företag upplever utmaningar kopplade till dialog, service och förutsättningar för företagande. Verksamhetsrisk Befolkningen i arbetsför ålder minskar Befolkningen i arbetsför ålder sjunker och befolkningen blir äldre. Den demografiska försörjningskvoten i Färgelanda kommun ligger på cirka 95 år 2025, jämfört med rikssnittet på cirka 77. Det innebär att det går ungefär 95 personer i åldrarna 0–19 år samt 65+ per 100 personer i arbetsför ålder (20–64 år). Det visar att Färgelanda har en betydligt högre försörjningsbörda än riket i genomsnitt, vilket innebär ökade utmaningar kopplade till kompetensförsörjning, välfärdsfinansiering och framtida behov inom vård, omsorg och andra kommunala verksamheter. Konkurrens om personal Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för välfärden och för Färgelanda kommun. Konkurrensen om arbetskraften är stor inom flera yrkesgrupper, särskilt inom yrken som kräver specialiserad kompetens, såsom lärare, sjuksköterskor, socionomer och anläggningsarbetare. Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder enligt befolkningsprognosen, vilket ytterligare förstärker utmaningen. För att kunna attrahera och behålla rätt kompetens ställs allt högre krav på arbetsmiljö, arbetsvillkor och arbetets innehåll. Kommunens attraktivitet som arbetsgivare blir därför allt viktigare för att säkerställa kvaliteten i välfärdsverksamheterna. Kompetensförsörjningen påverkas även av den ekonomiska och demografiska utvecklingen, där en åldrande befolkning medför ett ökat behov av välfärdstjänster. Minskad befolkning påverkar skatteintäkter Befolkningsminskningen är en av de största riskerna för kommunen. En minskning av antalet invånare ger lägre skatteintäkter samtidigt som Färgelanda även är beroende av bidrag från de kommunala utjämningssystemen och dessa fördelas utifrån antal invånare. Enligt befolkningsprognosen fortsätter invånarantalet att minska och kommunen måste fortsätta att anpassa kostnaderna efter de minskade intäkterna. 14 Färre barn och fler äldre ställer krav på omfördelning av resurser Den demografiska utvecklingen visar att antalet barn inom förskola och grundskola förväntas minska under kommande år. Detta innebär att verksamheter och resurser successivt behöver anpassas utifrån förändrade volymer. Samtidigt väntas antalet äldre öka, vilket medför ett ökat behov av resurser inom äldreomsorgen. Minskningen inom barn- och utbildningsområdet bedöms dock inte fullt ut kunna kompensera för de ökade behoven inom vård och omsorg. Samtidigt syns en utveckling där fler äldre håller sig friska längre upp i åldrarna. Behovet av särskilt boende (SÄBO) ökar därför inte i samma takt som antalet äldre, vilket bland annat kan förklaras av förbättrad hälsa samt ökade möjligheter att få vård och omsorg i det egna hemmet. För att möta den demografiska utvecklingen behöver kommunen successivt genomföra volymanpassningar och omfördela resurser mellan verksamheter utifrån förändrade behov hos barn, elever och äldre. Oklara planeringsförutsättningar från staten Statsbidragen, både generella och riktade, utgör viktiga tillskott i kommunens ekonomi. Under senare år har staten lämnat sena besked om nya riktade statsbidrag samt förändringar i de generella statsbidragen, samtidigt som många bidrag beslutas årsvis utan långsiktig garanti om fortsatt finansiering. Parallellt kan nya lagkrav och regeländringar medföra ökade kostnader och behov av anpassningar i verksamheterna. Sammantaget skapar detta osäkerhet och försvårar kommunens långsiktiga planering och ekonomiska styrning. Ökad skuldsättning Ökade investeringsbehov medför att nyupplåningen ökar, vilket innebär högre räntekostnader och ökade krav på framtida resultat för att finansiera både investeringar och löpande verksamhet. En högre skuldsättning kan även minska kommunens ekonomiska handlingsutrymme och göra kommunen mer känslig för förändringar i ränteläge och konjunktur. Samtidigt ställer det krav på långsiktig investeringsplanering, prioritering mellan investeringar samt en fortsatt god budgetdisciplin för att säkerställa en hållbar ekonomi över tid. Finansiella risker Kommunens räntebärande skulder uppgick till 27 mnkr per den sista december 2025. Upplåningen löper både med rörlig och bunden ränta. Enligt finanspolicyn får inte mer än 20 procent av låneskulden förfalla varje enskilt kalenderår. 15 Ränterisk För att begränsa ränterisken skall räntebindningstiden i låneportföljen spridas över tid enligt nedanstående normportfölj. Valutarisk Enligt finanspolicyn är placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten. Betalningsflöden i utländsk valuta skall kurssäkras om de uppgår till ett motvärde motsvarande minst 1 mnkr. Finansiell riskhantering och medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning har under året bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges finanspolicy. Upplåning och skuldförvaltning har skett inom de ramar som fastställts av fullmäktige avseende kapitalbindning, räntebindning och finansiering. Kommunkoncernens finansiella risker är främst kopplade till räntenivåer, refinansieringsbehov och framtida investeringsåtaganden. Merparten av koncernens låneskuld finns i Valbohem AB och Färgelanda Vatten AB. Valbohem AB påverkas av utvecklingen på bostadsmarknaden där vakansgrad och hyresintäkter har stor betydelse för bolagets ekonomiska ställning. Färgelanda Vatten AB står inför omfattande reinvesteringsbehov i vatten- och avloppsinfrastrukturen, vilket medför ett fortsatt finansieringsbehov under kommande år. Riskerna hanteras genom långsiktig investeringsplanering, löpande uppföljning av låneportföljer samt tillämpning av kommunens finanspolicy. Den löpande uppföljningen visar att medelsförvaltningen har bedrivits i enlighet med gällande riktlinjer och att inga väsentliga avvikelser från finanspolicyn har noterats under året. Pensionsförpliktelse Ur risksynpunkt är kommunens pensionsförpliktelser viktiga att beakta eftersom skulden ska finansieras under kommande år. Pensionsskulden består dels av pensioner intjänade före 1998 som redovisas som ansvarsförbindelse och pensioner intjänade från 1998 som redovisas som skuld i balansräkningen. Skandias prognos används. Beräkningarna bygger på den modell som anvisas i RIPS 17, dvs. SKR:s riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, enligt RKR:s rekommendationer. Underlag för beräkningarna utgörs av data i Skandias register strax före beräkningstillfället. Förändringen mellan åren beror på avslutade och tillkommande anställningar samt att överskottsfonder använts för att lösa in intjänade pensionsrätter. Tabellen visar kommunens pensionsåtaganden vid årsskiftet jämfört med föregående år. 16 Pensionsåtaganden (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 1) Total pensionsförpliktelse i balansräkningen a) Avsättning inkl. särskild löneskatt 7 172 7 231 7 051 6 931 7 053 b) Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 122 549 124 515 121 156 122 857 136 387 2) Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring a) Intjänade from 1998, pensionsförbindelse 60 320 56 807 43 790 31 595 27 574 b) Intjänade före 1998, ansvarsförbindelse 8 509 9 115 7 582 7 687 0 3) Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 4) Summa pensionsförpliktelse (inkl. försäkring och stiftelse) 198 550 197 668 179 578 169 070 171 014 Placeringar avseende pensionsmedel finns inte. Välfärdsbrott Välfärdsbrott är ett samlingsuttryck för all typ av utnyttjande av välfärdssystemet. Problemen är utbredda inom flera offentliga verksamheter och det kan röra sig om bedrägerier och bidragsbrott mot kommunala utbetalningar, ekonomiskt bistånd, upphandling, personlig assistans och föreningsbidrag. Rapporter pekar på att det skett en stor ökning av den här typen av brott de senaste åren och att den kommunala sektorn är eftersatt. Övergripande utmaningar De ekonomiska förutsättningarna för landets kommuner har under senare år präglats av ett mer ansträngt läge. En svagare konjunkturutveckling, högre kostnadsnivåer och förändrade demografiska förutsättningar påverkar kommunsektorn i stort. Dessa faktorer påverkar även Färgelanda kommun och ställer ökade krav på ekonomisk styrning, prioriteringar och långsiktig planering. Färgelanda kommun står inför flera strukturella utmaningar som är nära sammanlänkade och som har stor betydelse för kommunens ekonomiska utveckling och verksamheternas långsiktiga förutsättningar. Finansiering av framtidens välfärd Kommunens möjligheter att finansiera välfärdens drift, investeringar och utvecklingsinsatser påverkas i hög grad av utvecklingen av skatteunderlaget, som i sin tur är beroende av konjunkturläget samt befolknings- och näringslivsutvecklingen. Samtidigt ökar kostnadstrycket inom flera av kommunens verksamheter. För att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi krävs därför en fortsatt god ekonomisk styrning där kostnadsutvecklingen hålls under kontroll samtidigt som nödvändiga investeringar och utvecklingsinsatser genomförs. Ökande förväntningar på offentlig service Medborgarnas förväntningar på offentlig service förändras och ökar över tid, bland annat till följd av teknisk utveckling och förändrade samhällsnormer. Detta ställer krav på kommunens förmåga att utveckla verksamheterna och samtidigt använda tillgängliga resurser effektivt. För att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling krävs därför strategiska prioriteringar och en god balans mellan verksamheternas kvalitet, tillgången till kompetens och kommunens ekonomiska förutsättningar. Sammantaget innebär dessa utmaningar att kommunen behöver fortsätta utveckla styrning, uppföljning och ekonomisk planering för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet. 17 Ekonomiska förutsättningar (Utdrag ur SKR:s MakroNytt 1:2026) Den globala ekonomin växer med omkring 3 procent per år framöver, vilket är något lägre än det historiska genomsnittet. För svensk konjunktur visar utfall och indikatorer tydliga tecken på att återhämtningen nu har påbörjats. BNP-tillväxten tar fart 2026 och 2027, där hushållens konsumtion utgör den starkaste drivkraften. Konjunkturuppgången gynnas av en expansiv ekonomisk politik och av att osäkerheten kring tullar minskat något. Den starkare tillväxten gör att läget på arbetsmarknaden förbättras, även om det sker med en viss fördröjning. Under ytan har olika delar av arbetsmarknaden utvecklats påtagligt olika, där det främst är tillfälligt anställda och företagare som har blivit arbetslösa medan fast anställda har ökat. Sedan slutet av 2025 har sysselsättningen stigit. Under konjunkturåterhämtningen väntas fler nya jobb genereras framöver och arbetslösheten bedöms därmed falla fram till 2028. Stigande sysselsättning och fler arbetade timmar höjer lönesumman i år, vilket gynnar skatteunderlaget som ökar med 5 procent 2026 (underliggande utveckling). Från 2027 ökar skatteunderlaget mer i linje med det historiska genomsnittet. Den konjunkturåterhämtning som beskrivs i SKR:s MakroNytt innebär förbättrade förutsättningar för utvecklingen av skatteunderlaget under de kommande åren. För Färgelanda kommun innebär detta att intäktsutvecklingen på sikt kan förbättras efter några år med en mer dämpad utveckling. Samtidigt kvarstår flera strukturella utmaningar för kommunen. Demografiska förändringar, ökade kostnader inom välfärdsverksamheterna samt behov av investeringar innebär att den ekonomiska utvecklingen fortsatt ställer krav på god ekonomisk styrning och långsiktig planering. Även om konjunkturåterhämtningen förbättrar förutsättningarna för skatteintäkter innebär den därför inte i sig att kommunens ekonomiska utmaningar är lösta. Kommunkoncernen Kommunkoncernen påverkas av flera finansiella risker kopplade till upplåning, räntenivåer, investeringsbehov och marknadsutveckling. Den samlade låneskulden återfinns främst i Valbohem AB och Färgelanda Vatten AB, där verksamheterna är kapitalintensiva och kräver långsiktiga investeringar i fastigheter respektive VA-infrastruktur. För Valbohem AB utgör utvecklingen av vakansgraden en väsentlig risk. En fortsatt hög vakansgrad påverkar bolagets hyresintäkter och resultat samtidigt som kostnaderna för fastighetsbeståndet i stor utsträckning kvarstår. Bolaget arbetar därför aktivt med effektiviseringar samt anpassning av fastighetsbeståndet genom bland annat avyttringar och översyn av framtida strukturåtgärder. För Färgelanda Vatten AB innebär omfattande investerings- och reinvesteringsbehov ett ökat finansieringsbehov över tid. Verksamheten påverkas även av ökade krav inom miljö, klimatanpassning, säkerhet och beredskap. En ökad upplåning kan medföra högre kapitalkostnader och därmed påverka framtida taxenivåer. Koncernens finansiella risker hanteras genom långsiktig investeringsplanering, finanspolicy, löpande uppföljning av låneportföljer och en successiv anpassning av verksamheternas ekonomi till rådande förutsättningar. Målsättningen är att säkerställa en hållbar ekonomisk utveckling och en långsiktigt god betalningsförmåga i hela kommunkoncernen. 18 3.5 Händelser av väsentlig betydelse Kommunfullmäktige – centrala beslut under 2025 Kommunfullmäktige fattade totalt 101 beslut under året. Bland de mest betydelsefulla finns: • Överflyttning av ansvar för arbetsmarknads-, sysselsättnings- och integrationsfrågor från Kommunstyrelsen till Socialnämnden. Detta förändrar ansvarsfördelningen i organisationen och påverkar hur kommunen styr sitt arbetsmarknadsarbete. • Beslut om ny valdistriksindelning inför valet 2026, vilket är ett viktigt demokratiskt beslut som påverkar väljarnas geografiska tillhörighet. • Antagande av ny lokalförsörjningsplan (i Mål- och resursplanen) , som ska styra framtida investeringar och lokalanvändning. • Avveckling av Dalslands miljö- och energiförbund samt inrättande av en ny gemensam miljönämnd, inklusive antagande av reglemente och överenskommelser för framtida samverkan. Kommunstyrelsen – strategiska beslut och inriktningsval Under året fattades flera beslut som styr kommunens långsiktiga utveckling: • Beslut om en gemensam IT-organisation tillsammans med Åmål och Bengtsfors, med start 1 april 2025. Detta innebär en strukturell förändring som ska stärka digitalisering och effektivitet. Regionalt/Interkommunalt – större organisationsbeslut • Bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal, från och med 1 januari 2025, genom sammanslagning av NÄRF och RMB. Detta var ett stort strukturbeslut som påverkar hela kommunens beredskapsorganisation. Kommunkoncernen Valbohem AB har under året fortsatt arbetet med att anpassa verksamheten till rådande marknadsförutsättningar. Två fastigheter har avyttrats och bolaget har genomfört investeringar i bland annat solpaneler, individuella elmätare och energieffektiviserande åtgärder. Samtidigt har arbetet med att minska kostnader och hantera den ökade vakansgraden fortsatt. Färgelanda Vatten AB har genomfört investeringar och reinvesteringar i vatten- och avloppsanläggningar samt ledningsnät. Under året har bland annat VA-sanering genomförts på Bäckvägen och åtgärder vidtagits för att minska inläckage av vatten i avloppsnätet. Bolaget har även förvärvat fastigheten där Gatersbyns vattenverk är beläget samt fortsatt arbetet med att stärka driftsäkerhet, säkerhetsskydd och den långsiktiga vattenförsörjningen. 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 19 Kommunallagen anger att kommuner ska ha ”en god ekonomisk hushållning” i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Vad ska kommunen då göra? Kommunallagen sammanfattar: • ”För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning • För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning” Vad är god ekonomisk hushållning för Färgelanda kommun? God ekonomisk hushållning innebär att Färgelanda kommun fastställer varje år i mål- kommunen förvaltar mänskliga och materiella och resursplanen finansiella mål, prioriterade resurser så att en ekonomisk hållbarhet inriktningar och verksamhetsmål. För uppnås. Färgelanda kommun innebär god ekonomisk hushållning att kommunen uppfyller 100 % av Det innebär att kommunens verksamhet är de finansiella målen samt minst 75 % av ändamålsenlig, av god kvalitet och verksamhetsmålen som är antagna av kostnadseffektiv. Det innebär också att kommunfullmäktige. kommunen förvaltar sin egendom väl, har långsiktigt hållbara resultat- och Sammantaget bedöms Färgelanda kommun investeringsnivåer samt hållbar personal- och inte uppnå god ekonomisk hushållning för kompetensförsörjning. Det ställer krav på ett 2025, då de finansiella målen inte uppnås och gemensamt ansvarstagande, kontinuerlig måluppfyllelsen endast är delvis uppnådd. omprioritering och ständig förnyelse av verksamhetens innehåll och inriktning. Överskott är nödvändigt Kommunens verksamhet har inte som syfte att utrymme för att exempelvis bygga en ny skola generera vinst, men överskott är absolut när en gamla är utsliten, eftersom det är nödvändigt för att långsiktigt kunna driva bra betydligt mycket dyrare nu än för 50 år sedan verksamhet. Att visa överskott på grund av med nya investeringar som att bygga en skola tillfälliga realisationsvinster eller dylikt är dock eller en ny idrottshall. inte långsiktigt hållbart satt att bygga en Men god ekonomisk hushållning är inte bara budget. God ekonomisk hushållning är inte att det ekonomiska resultatet. Genom att sätta mål förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande och riktlinjer för de olika verksamheterna och behov, och inte att finansiera driftskostnader sedan följa upp dem, synliggörs vad som med lån. faktiskt görs och vad kommunens invånare får Det omtalade så kallade balanskravet innebär för pengarna. ”att klara nollan” och det ska ses som en Årets resultat är positivt, men ligger på en nivå miniminivå för vad kommunen ska prestera. som inte är tillräcklig för att långsiktigt Noll är dock för lite av flera anledningar. Det finansiera kommunens investeringsbehov eller gäller att ha beredskap för det oväntade, stärka det finansiella handlingsutrymmet. eftersom det alltid tendera att inträffa. Ett nollresultat innebär dessutom att det saknas 20 Avstämning finansiella mål Kommunens finansiella mål enligt Mål och Resursplan 2025-2027: • För att klara balanskravet samt uppnå en långsiktigt sund ekonomi ska resultatet uppgå till 2,0 – 4,0 procent av totala skatteintäkter och statsbidrag • För att ha en tillräcklig stabilitet och förmåga att motstå förluster är målsättningen att soliditeten årligen ska öka och på sikt uppgå till minst 35 procent. Årets resultat uppgår till 2,3 mnkr, vilket innebär att resultatmålet om 2–4 procent av skatter och generella statsbidrag inte uppnås. Soliditetsmålet uppnås däremot då soliditeten har ökat till 35,7 procent. Ökningen beror emellertid i huvudsak på en låg investeringsnivå under året och inte på en resultatutveckling som stärker det egna kapitalet i motsvarande omfattning. Mot denna bakgrund bör måluppfyllelsen för soliditet bedömas med viss försiktighet ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Verksamhet/måluppfyllelse 21 Prioriterad Ansvarig nämnd Verksamhetsmål Nuläge Mått Målet anses Läget 2025-12-31 uppfyllt inriktning Färgelanda Kommunstyrelsen Ökad andel nöjda HME 75 HME (mäts När HME Ingen mätning kommun ska medarbetare (2021) vartannat år) överstiger 77 genomförd vara en attrak- tiv arbetsgivare Minskad sjukfrånvaro 9,6 % Sjukfrånvaro När 6,8% sjukfrånvaron understiger 8 % Målet uppnått Minskad personalom- 19 % Personal- När 16 % sättning omsättning personalomsätt- ningen Målet ej uppnått understiger 10 % Stärkta skol- Utbildningsnämnden Öka elevernas målupp- 204 Meritvärde i år 9 210 201 resultat i en fyllelse inför gymnasiet trygg skolmiljö Målet ej uppnått Andel godkända elever – nationella prov - 90 % år 9 Svenska 90 % Svenska 74% Matematik 82 % Matematik 77% Engelska 78 % Engelska 94% Målet delvis uppnått Andel godkända elever – nationella prov - 90 % år 6 Svenska 90% Svenska 91% Matematik 82% Matematik 79% Engelska 78% Engelska 88% Målet delvis uppnått Andel godkända elever – nationella prov 90 % år 3 Svenska 89% Svenska 91% Matematik 86% Matematik 82% Målet delvis uppnått Öka andel elever med 76% Andel elever 85 % 78% behörighet till gymna- behöriga till sieskolans yrkespro- yrkesprogram gram 22 Målet ej uppnått Alla barn och elever Enkäten för Trygghetsenkät Fler elever Ingen mätning ska uppleva en trygg trygghet och svarar i enkäten genomförd skolmiljö trivsel att de känner sig kommer gå ut trygga till alla elever från förskolan till år 9 i slutet på april. God omsorg Kommunstyrelsen Öka antalet individer i 22 deltagare Antal deltagare Antalet deltagare 22 deltagare skrevs med individen i verksamheten som er- skrevs in som går vidare som går vidare in under 2025, 32% fokus håller kvalitativ syssel- under 2022. till anställning till anställning (7st) kom ut i studier sättning efter avslutad 60% kom ut i eller studier eller studier med eller arbete. AMI-insats (anställning studier eller 5 procentenheter och utbildning) arbete. Målet är ej uppnått Socialnämnden Graden av nöjdhet 2022 års Mäts genom Graden av 88% 2025 bland kunderna på mätning Socialstyrelsens nöjdhet ska öka särskilda boenden ska nationella enkät med 1 Målet uppnått ligga över Färgelanda vad tycker de procentenhet genomsnittet i riket 81% äldre om äldre- och öka. omsorgen. (Riket 77 %) Graden av nöjdhet 2022 års Mäts genom Graden av 94% 2025 bland kunder som har mätning Socialstyrelsens nöjdhet ska öka hemtjänst ska ligga nationella enkät med 1 Målet uppnått över genomsnittet i ri- Färgelanda vad tycker de procentenhet ket och öka. 92% äldre om äldre- omsorgen. (Riket 77%) Graden av nöjdhet Ingen Mäts genom Mätning Ingen mätning bland brukare i LSS mätning gjord Socialstyrelsens genomförd 2023 genomförd verksamheten ska nationella ligga över brukarun- genomsnittet i riket dersökning och öka. avseende daglig verksamhet Ett attraktivt Kommunstyrelsen Öka utsmyckningarna Ingen mätning Andel nöjda Genomförd Ingen mätning är Färgelanda att i kommunens tätorter gjord medborgare mätning av andel utförd och det avsattes bo och verka i avseende nöjda medborgare inga medel för att Färgelanda avseende jobba mot målet 2025. kommuns Färgelanda attraktivitet kommuns attraktivitet Brukarnöjdheten inom 86 % Kundenkät på 90 % 96% myndighetsutövningen bygglov och bygganmälan Målet uppnått Agenda 2030 Kommunstyrelsen Matsvinnet ska minska 50 g/dag och Mäts under en Max 35 g/dag 35 g/dag och ska implemen- portion vecka 6 ggr/år och portion lunchportion inom teras i kommu- (skola och för- skola, förskola och nens arbete skola) äldreomsorg tillsammans. Max 100 g/dag och portion 70g/dag inom (äldreomsorg) äldreomsorgen 23 Kommunstyrelsen Energiförbrukningen i 2 956 Mwh Årsförbrukning Förbrukningen 2 294 Mwh kommunens fastig- skall minska med heter skall minska 5 % per år under Målet uppnått perioden. Kommunstyrelsen Alla kommuninvånare Ingen Antal Minst 2 st. Ej genomförd, involveras i mätning finns dialogträffar med dialogträffar per kommunstyrelsen Utbildningsnämnden klimatarbetet av genom- berörda grupper nämnd förda Socialnämnden dialogträffar Målet ej uppnått Kommunstyrelsen Ingen Kontroll av det Inrättad plattform Ingen plattform är plattform finns en inrättad finns idag plattform för klimatdialog Målet ej uppnått. Kommunstyrelsen Näringslivets utsläpp Ingen Antal insatser Minst en insats Inga insatser är ska minska mätning finns tillsammans med per år utförda under 2025. av ev. näringslivet Miljötillsyn ingår dock genomförda i DMEF:s insatser grunduppdrag vilket innebär att det genomförts arbete mot målet. Kommunstyrelsen Samarbetet Ingen Antalet Minst två Inga dialogträffar är tillsammans med mätning finns dialogträffar mel- gånger/år genomförda under lantbruket inom av genom- lan kommunen, 2025 kommunens klimatom- förda gröna näringar ställning ska öka dialogträffar och övrigt näringsliv Ingen Antal projekt för Minst ett projekt Detta mål är uppnått mätning finns att minska under åren 2024- genom DMEF. av ev. ge- utsläpp 2026 nomförda Projekt Lokalt projekt åtgärdsarbete i Valboåns avrinningsområde är genomfört under perioden 2021-2024 och är slutrapporterat Kommunstyrelsen Kommunen ökar livs- Ingen Antal nya Minst ytterligare Inga aktiva åtgärder längden på elektronik mätning finns livslängdsö- en genomfördes 2025 Utbildningsnämnden av antal livs- kande åtgärder livslängdsökande längdsökande per år åtgärd/ år Socialnämnden Kommunstyrelsen Kommunen ökar Finns ingen Antal kontor/ Genomförd Fullständig användandet av inventering arbetsplatser inventering inventering ej Utbildningsnämnden cirkulära möbler gjord med cirkulära genomförd möbler och Socialnämnden inredning Kommunstyrelsen Inget stadfäst Kontroll av Infört och Inget system är infört system för system för stadfäst system cirkulära cirkulära möbler för cirkulära möbler finns möbler Sammanfattning av måluppfyllelsen 24 Kommunfullmäktiges styrning utgår från fem prioriterade inriktningar som konkretiseras genom 19 verksamhetsmål och följs upp med totalt 26 mått. Uppföljningen för året visar att 8 mått (35%) har uppnåtts, 3 mått är delvis uppnådda och 12 mått inte har uppnåtts. För 3 mått har uppföljning inte kunnat genomföras under året. Samtidigt visar uppföljningen att utvecklingen inom flera områden är positiv. Inom arbetsgivarområdet har sjukfrånvaron minskat jämfört med föregående år och ligger på en nivå som är låg även i jämförelse med andra kommuner. Detta indikerar ett fortsatt positivt arbete inom arbetsmiljöområdet och är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare. Även inom skolområdet syns en positiv utveckling. Även om vissa mål endast bedöms vara delvis uppnådda visar resultaten en förbättring jämfört med föregående år. Inom vård och omsorg redovisas goda resultat när det gäller brukarnöjdhet, där målen uppnås i flera delar av verksamheten. Även inom delar av hållbarhetsarbetet uppnås uppsatta mål, exempelvis när det gäller minskat matsvinn och minskad energianvändning. Samtidigt visar uppföljningen att flera utvecklingsmål inte har uppnåtts under året. I flera fall beror detta på att planerade åtgärder ännu inte har genomförts eller att arbetet befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede. Detta gäller särskilt vissa mål inom Agenda 2030-området samt mål som kräver nya arbetssätt, samverkan eller utveckling av system och strukturer. Uppföljningen visar också att det finns mål där mätning inte har kunnat genomföras under året. Detta pekar på ett behov av att fortsätta utveckla kommunens uppföljningssystem och säkerställa att indikatorer och mått är möjliga att följa upp på ett ändamålsenligt sätt. Sammantaget visar uppföljningen att kommunen har en delvis uppfylld måluppfyllelse, där flera verksamhetsområden utvecklas positivt samtidigt som genomförandet inom andra områden behöver stärkas. Resultaten visar på behov av fortsatt fokus på styrning, uppföljning och genomförande för att nå en högre måluppfyllelse framgent. 3.7 Ekonomisk analys Modell för finansiell analys För att beskriva och analysera kommunens ekonomiska läge används en modell som 25 är framtagen av Kommunforskning i Väst betalningsberedskap och (Kfi) vid Göteborgs universitet. Den bygger betalningskapacitet samt av på fyra finansiella aspekter: riskförhållande. Målsättningen är att med modellens hjälp kunna identifiera • resultat eventuella finansiella problem och klargöra • kapacitet om kommunen har en god ekonomisk • risk hushållning eller ej. Varje perspektiv inleds med en översiktlig analys av hela • kontroll kommunkoncernens (kommunen och dess Modellen omfattar en genomgång av bolag) finansiella ställning för att sedan kontroll över den finansiella utvecklingen, mer djupgående analysera kommunen. av lång- respektive kortsiktig Resultat Mnkr 2025 2024 2023 2022 Kommunkoncernen (sammanställd) 2,0 -58,8 12,8 29,6 Färgelanda kommun 2,3 -17,6 16,4 30,7 Valbohem AB -0,5 -41,3 -3,6 -1,1 Färgelanda Vatten AB 0 0 0 0,0 Kommunkoncernen Kommunkoncernen redovisar för 2025 ett positivt resultat om 2,0 mnkr. Resultatet förklaras huvudsakligen av kommunens överskott om 2,3 mnkr, medan Valbohem AB redovisar ett underskott om –0,5 mnkr. Skillnaden mellan de enskilda resultaten och koncernens resultat förklaras av koncernmässiga elimineringar samt effekter av rättelsen av den finansiella leasingen av särskilt boende. Valbohem AB redovisar fortsatt ett negativt resultat, men underskottet är väsentligt lägre än föregående år. Förbättringen förklaras främst av att föregående års resultat belastades av större engångsposter, samtidigt som genomförda kostnadsanpassningar haft effekt. Trots detta kvarstår en ansträngd ekonomisk situation, där ökade räntekostnader och en stigande vakansgrad fortsatt påverkar bolagets resultat negativt. Bolagen beskrivs mer utförligt i årsredovisningens avsnitt för verksamhetsberättelser. Nedanstående resultat för koncernen är efter genomförda koncerninterna elimineringar Kommunkoncernens investeringar uppgick till 28,5 mnkr, vilket är en påtagligt lägre nivå än föregående år (35,7 2024). Den låga investeringsnivån speglar inte de långsiktiga behov som finns, utan indikerar snarare ett uppdämt investeringsbehov. Givet de strukturella utmaningar som kommunen står inför bedöms investeringsnivån behöva öka väsentligt fram till 2035. Samtidigt visar koncernens samlade resultat på en ekonomisk situation med begränsat handlingsutrymme. Kombinationen av låga resultatnivåer och ett ökat investeringsbehov innebär att den finansiella ställningen riskerar att försvagas ytterligare om inte åtgärder vidtas. Den sammanvägda bilden av resultatet för kommunkoncernen är en koncern med stora utmaningar och det avser kommunen och Valbohem AB. Kommunen 26 Kommunens resultat 2025 blev 2,3 mnkr, vilket är 9,8 mnkr sämre än budgeterad nivå. Resultatet förklaras till största delen av följande avvikelser gentemot budgeterad nivå: • Nämnder/styrelser -21,7 mnkr • Minskade pensionskostnader +5,6 mnkr • Ej disponerade medel till personalomkostnader mm +3,0 mnkr • Minskade skatteintäkter och generella statsbidrag -3,1 mnkr • Finansiella intäkter +4,8 mnkr • Finansiella kostnader +1,6 mnkr Trots att kommunen redovisar ett positivt resultat om 2,3 mnkr för 2025 kvarstår betydande ekonomiska utmaningar inför kommande år. Resultatet ligger på en nivå som är lägre än vad som krävs för att uppnå kommunens finansiella mål och skapa tillräckligt utrymme för framtida investeringar och oförutsedda händelser. Årets resultat har dessutom påverkats positivt av tillfälliga poster, samtidigt som flera verksamheter fortsatt redovisar kostnader som överstiger tilldelade budgetramar. Detta innebär att de underliggande strukturella utmaningarna i kommunens ekonomi kvarstår och att kostnadsnivån i vissa verksamheter fortfarande inte är anpassad till kommunens långsiktiga intäktsutveckling. Under 2025 påbörjades ett omfattande arbete för att stärka den ekonomiska hållbarheten, bland annat genom åtgärder för att anpassa verksamheternas kostnader till tillgängliga resurser. Flera av dessa åtgärder får dock full ekonomisk effekt först under kommande år. För att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi behöver kommunen även fortsättningsvis ha ett starkt fokus på ekonomistyrning, kostnadskontroll och prioriteringar. Det är av stor vikt att budget, verksamhetsmål och kvalitetskrav står i rimlig proportion till varandra. Om uppställda mål inte kan uppnås inom beslutade ekonomiska ramar behöver antingen verksamhetens arbetssätt förändras eller ambitionsnivån och resurstilldelningen ses över. Budgetavvikelse per nämnd: Budget Avvikelse Nämnd Utfall mnkr Avvikelse mnkr mnkr Kommunfullmäktige 2,9 2,5 0,3 +10,8 % 27 Budget Avvikelse Nämnd Utfall mnkr Avvikelse mnkr mnkr Utbildningsnämnd 198,4 212,4 -14,1 - 7,1 % Socialnämnd 180,5 205,8 -25,3 -14 % Kommunstyrelsen 87,6 70,2 17,3 +19,8 % Totalt 469,4 490,9 -21,8 -4,6% Den totala budgetavvikelsen för nämnderna uppgår till – 4,6 % En utförligare beskrivning av respektive nämnds verksamhet för 2025 finns beskrivit i Kommunstyrelsens överskott med 17,3 mnkr. respektive nämnds årsberättelse som inte Överskottet förklaras bl.a. av försäljning av bifogas detta årsbokslut utan tillhandahålls av fastighet samt vakanta tjänster. respektive nämnd. Socialnämndens underskott, 25,3 mnkr, berör Det svaga resultatet för 2025 innebär samtliga verksamheter inom nämnden med begränsade förutsättningar att hantera både tonvikt på äldreomsorgen som står för mer än framtida verksamhetsbehov och en högre 50 % av underskottet. investeringsnivå, vilket ställer krav på att den långsiktiga ekonomiska hållbarheten Utbildningsnämndens underskott, 14,1 mnkr, säkerställs. Arbetet med kommande berör även den nämnden samtliga budgetarbete kommer därför att fokuseras på verksamheter förutom vuxenutbildning, att de finansiella målen resultat och soliditet. gymnasieskolan och förskolan. Några av Dessa finansiella mål kommer att vara anledningarna till underskottet är små enheter genomsnittliga per år för perioden 2023-2035 med höga fasta kostnader samt ökade behov och de finansiella målens nivåer kommer av särskilt stöd. därmed att styra den investeringsnivå som är möjlig utan att försämra grundekonomin ytterligare. 28 Skatteutveckling Kommunalskatten är hög i Färgelanda utvecklingen kan få betydande effekter på jämfört med många andra kommuner. kommunens intäkter, vilket har visat sig Därmed är skatteredskapet en mindre genom de försämrade skatteprognoser användbar resurs än i kommuner med en som presenterats under 2026. lägre skattesats. Möjligheten att stärka En svag befolkningsutveckling och en kommunens ekonomi genom ytterligare ökande andel äldre i befolkningen innebär skattehöjningar är därför begränsad. dessutom att tillväxten i skatteunderlaget Skatteintäkterna utvecklades under 2025 riskerar att bli lägre samtidigt som behovet något bättre än budgeterat, vilket bidrog av kommunal service ökar. Detta ställer positivt till årets resultat. Samtidigt är krav på en långsiktigt hållbar kommunens ekonomiska utveckling starkt ekonomistyrning där verksamheternas beroende av tillväxten i skatteunderlaget kostnader anpassas till de ekonomiska och utvecklingen på arbetsmarknaden. förutsättningarna. Förändringar i den samhällsekonomiska Kommunalskatt % 2025 2024 2023 2022 Färgelanda kommun 22,91 22,91 22,91 22,91 Fyrbodal 22,46 22,47 22,47 22,48 Västra Götalands kommuner 21,79 21,82 21,81 21,78 Rikets kommuner 20,71 20,70 20,67 20,67 Årets investeringar Investeringsanslaget för 2025 uppgick till 22, mnkr men den samlade investeringsvolymen uppgick enbart till 5,5 mnkr. En mycket låg andel av budgeterade investeringar förbrukas respektive år (19-55 %). Bland landets kommuner är en förbrukning på mellan 80-90 % vanlig vilket innebär att Färgelanda ligger på en mycket låg nivå. Denna låga nivå är inte bra i och med att verksamheten behöver ändamålsenliga anläggningar. Budgetarbetet har utvecklats under året, men det finns fortsatt behov av att stärka planeringsprocessen. Arbetet behöver i högre grad möjliggöra en långsiktig planering av investeringar över en tioårsperiod, kopplat till en hållbar genomsnittlig resultatnivå. Samtidigt behöver detta ställas i relation till de driftkostnadsnivåer som krävs för att verksamheten ska kunna upprätthålla en ändamålsenlig kvalitet. Under året har investeringar för 1,3 mnkr genomförts avseende asfalteringar, sopkärl och oljeavskiljare. Övriga investeringar uppgift till 1,2 mnkr. Fastighetsinvesteringar för 2,9 mnkr (bl.a. Ytskikt och golv samt dörrstängare och låssystem). 29 30 Mnkr Nettoinvesteringar 25 20 Budget 15 11 10 10 7.5 7.7 5.5 3.7 5 0 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Kommunkoncernen står inför betydande investeringsbehov under de kommande åren. Behovet omfattar såväl kommunala verksamhetslokaler och infrastruktur som investeringar inom VA- verksamheten och bostadsbolagens fastighetsbestånd. Investeringarna är nödvändiga för att upprätthålla verksamheternas funktion, möta framtida behov och säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. Särskilt viktigt är att investeringsnivån anpassas till koncernens långsiktiga ekonomiska bärkraft, då framtida investeringar riskerar att öka både skuldsättning och finansiella kostnader under en längre period. Investeringar mnkr 40,0 35,0 2025 2024 2023 2022 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Färgelanda kommun Valbohem AB Färgelanda Vatten AB Kapacitet Kommunkoncernen Kommunkoncernens soliditet har förbättrats Utifrån bolagens och kommunens kommande något jämfört med 2024 och uppgår till 18,5 investerings- och resultatnivåer måste den procent för 2025. För kommunen uppgår planerade soliditetsnivån ligga på en långsiktigt soliditeten till 35,7 procent. hållbar nivå. Soliditet % 2025 2024 2023 2022 Kommunkoncernen (sammanställd) 16,5 15,9 21,7 20,4 Färgelanda kommun 35,7 33,0 33,9 31,7 Valbohem AB 11,6 11,9 5,2 6,1 Färgelanda Vatten AB 7,2 7,8 3,9 4,5 30 riskerar kommunen såsom ägare att få tillskjuta En viktig parameter för att avläsa koncernens medel om bolagen får finansiella svårigheter. långsiktiga kapacitet är att se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten påverkas av en Resultatnivån i kommunkoncernen är inte förändrad balansomslutning samt hur resultatet tillräcklig för att finansiera framtida utvecklas över tiden. investeringsbehov utan ökad upplåning. För att stärka den finansiella kapaciteten krävs därför Det är av stor vikt att de olika bolagen som en varaktig förbättring av resultatnivån, särskilt ingår i kommunkoncernen har en soliditet som inom kommunen och Valbohem AB. följer ägardirektivens intentioner. I annat fall Kommunen Soliditet och skuldsättningsgrad En viktig parameter för att bedöma stor del av att investeringsnivån under året kommunens långsiktiga finansiella varit lägre än budgeterat, vilket begränsat kapacitet är utvecklingen av det finansiella behovet av nyupplåning. Resultatnivån är handlingsutrymmet. Detta mäts genom samtidigt fortsatt låg i förhållande till soliditet. kommunens långsiktiga investeringsbehov. Soliditeten anger hur stor del av För att soliditeten långsiktigt ska kunna kommunens tillgångar som finansieras bibehållas och stärkas krävs resultatnivåer med eget kapital. Ju högre soliditet som skapar utrymme för framtida kommunen har, desto lägre är investeringar utan att skuldsättningen ökar skuldsättningen. Hur soliditeten utvecklas i alltför hög takt. påverkas främst av två faktorer – årets Den del av tillgångarna som finansieras med resultat och investeringsnivån. Vid en främmande kapital benämns finansiell analys är det därför utvecklingen skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. över tid som är av störst intresse. För 2025 har kommunen långfristiga skulder på 112 mnkr (varav 76 mnkr avser leasing av Kommunens soliditet uppgår till 35,7 äldreboende). Kommunen har även kortfristiga procent, vilket är en ökning jämfört med skulder (till exempel leverantörsskulder) och föregående år då soliditeten uppgick till avsättningar. Den aktuella 33,0 procent. Därmed uppnås kommunens skuldsättningsgraden är nästan oförändrad mot finansiella mål om en soliditet på minst 35 föregående år på 64,3%. procent. Förbättringen förklaras dock till Risk och kontroll Kommunkoncernen En god ekonomisk hushållning innebär att Koncernen redovisade 2025 en kassalikviditet koncernen under ett kort och medellångt på 71,8 % vilket är en bättre nivå än perspektiv inte behöver vidta drastiska föregående år. Valbohem AB uppvisar en svag åtgärder för att möta finansiella problem. kassalikviditet jämfört med övriga delar av Koncernen bör upprätthålla en sådan kommunkoncernen. Detta förklaras främst av betalningsförmåga att man kan betala sina bolagets höga skuldsättning i kombination med löpande utgifter utan att behöva låna ökade räntekostnader samt en stigande kortsiktigt. vakansgrad som påverkar intäkterna negativt. Därtill bidrar ett fortsatt behov av Ett mått som visar den kortsiktiga underhållsåtgärder och anpassning av betalningsförmågan är kassalikviditeten. 31 fastighetsbeståndet till ett ansträngt Sammantaget innebär detta en begränsad kassaflöde. kortsiktig betalningsberedskap i bolaget. Kassalikviditet % 2025 2024 2023 2022 Kommunkoncernen 71,8 58,3 79,3 72,3 En av de större riskerna för koncernen är Utöver de bokförda likvida medlen fanns vid ränteutvecklingen avseende årets slut en outnyttjad checkkredit på 11 mnkr kommunkoncernens låneskulden som för 2025 för koncernen. uppgår till 250 mnkr. 180 Färgelanda kommun Långfristiga lån Valbohem AB 160 Färgelanda Vatten AB 140 120 100 80 60 40 20 0 2022 2023 2024 År 2025 Det är fortsatt av stor vikt att kommunen och bolagen har en genomtänkt räntestrategi för att hantera effekterna av förändrade räntenivåer. De ränteuppgångar som skett har tydliggjort koncernens känslighet för ökade finansieringskostnader. knm r 32 Genom en aktiv och samordnad styrning av Samtidigt är det angeläget att låneskulden inte investeringar och resultat behöver ökar ytterligare, särskilt i Valbohem AB, där skuldutvecklingen begränsas för att motverka såväl resultatnivå som kassaflöde är ansträngt. att räntekostnaderna blir en alltför stor Detta ställer krav på fortsatt återhållsamhet i belastning på koncernen. investeringar och en tydlig prioritering av åtgärder som stärker den finansiella Den samlade bedömningen är att risknivån i ställningen. kommunkoncernen är förhöjd men inte akut. Kommunen Finansiella mål God ekonomisk hushållning innehåller två finansiella mål för Färgelanda kommun: • För att klara balanskravet samt uppnå en långsiktigt sund ekonomi ska resultatet uppgå till 2,0 - 4,0 procent av totala skatteintäkter och statsbidrag. • För att ha en tillräcklig stabilitet och förmåga att motstå förluster är målsättningen att soliditeten årligen ska öka och på sikt uppgå till minst 35 procent. Finansiellt mål Resultat: I och med att resultatet för 2025 blev 2,3 mnkr så uppnås ej detta resultatmål. Även ur ett historiskt perspektiv har resultatet avviket från det finansiella målet. Det genomsnittliga resultatet för perioden 2021-2025 uppgår till +7 mnkr vilket motsvarar 1,5 % av skatter och statsbidrag. Avstämning finansiellt mål - Resultatnivå mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 33 Budgeterat resultat 2-4 % 12,2 14 15 14 13 motsvarar följande mnkr Redovisat resultat 2,3 -17,6 16,4 30,7 3,3 Genomsnittligt resultat år 7,02 2021-2025 Resultatet motsvarar % 0,5% -3,6% 3,3% 6,6% 0,8% av skatter och statsbidrag Genomsnittligt resultat år 1,5% 2021-2025 % av skatter och statsbidrag Resultatmålet uppnås inte för 2025. Resultatet motsvarar 0,5 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är betydligt lägre än målnivån om 2–4 procent. Det är av stor vikt att de finansiella målen uppnås under den kommande planperioden. Det är av avgörande betydelse för att kommunen ska kunna bedriva en verksamhet utifrån kommunens intentioner att verksamhet är ändamålsenlig, av god kvalitet och kostnadseffektiv. Finansiellt mål Soliditet: Årets soliditet uppgår till 35,7 procent, vilket innebär att kommunens finansiella mål om minst 35 procent uppnås. Förbättringen förklaras dock delvis av en låg investeringsnivå under året, vilket begränsat behovet av nyupplåning. För att soliditeten långsiktigt ska kunna bibehållas och stärkas krävs resultatnivåer som möjliggör framtida investeringar utan att skuldsättningen ökar i alltför hög takt. För perioden 2021 - 2025 uppnår den genomsnittliga soliditetsnivån till 32,2 % Avstämning finansiellt mål – Soliditetsnivå % % 2025 2024 2023 2022 2021 Finansiellt mål 35 35 35 35 35 Redovisat resultat 35,7 33,0 33,9 31,7 26,7 Genomsnittlig soliditet år 32,2 2021 - 2025 Soliditets- och resultatnivå ska vara en del av styrningen av budgeterad investeringsnivå utifrån en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Likviditet och intern kontroll En förutsättning för att kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås är att kommunen har en balanserad likviditet samt att kommunfullmäktiges beslut om internkontroll efterlevs. Likviditet Likviditeten beskriver kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. Den kan visas som omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder, kassalikviditet. Om måttet är 100 % innebär det att omsättningstillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. Ju lägre tal, desto större är risken att likviditetsbrist uppstår. Kassalikviditet, kommunen 2025 2024 2023 2022 Kassalikviditet, % 90,1 84,7 111,3 98,8 34 Intern kontroll Det primära syftet med intern kontroll är att säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. Den interna kontrollen ska skydda kommunen mot förluster eller förstörelse av dess tillgångar, samt eliminera eller upptäcka allvarliga fel. För att genomföra den interna kontrollen ska respektive nämnd utarbeta en internkontrollplan för sin verksamhet och sammanställa den för respektive år. Alla nämnder har haft en antagen kontrollplan för 2025.Internkontrollen har följts upp i enlighet med kommunstyrelsens uppsiktsansvar enligt kommunallagen. Nämnderna har under året genomfört kontroller enligt sina fastställda internkontrollplaner. Totalt omfattade planerna 19 granskningsmoment, varav 9 genomfördes utan avvikelser. Avvikelser noterades i 10 granskningar, där merparten bedöms vara av mindre karaktär. Sammantaget bedöms den interna kontrollen fungera, men resultaten visar att det finns behov av fortsatt utveckling av rutiner och uppföljning inom vissa områden. De kommunala bolagen Valbohem AB samt Färgelanda Vatten AB har internkontrollplaner för 2025. Utfallet av internkontroll 2025 för Valbohem AB visar att det finns åtgärder att göra för att planerna ska vara uppfyllda. Utfallet av internkontrollen för Färgelanda Vatten AB är positiv och kontrollen fungerar väl. Borgensåtagande och skuldsättning När en kommun ska bedömas ur ett riskperspektiv är det viktigt att se vilka borgensåtaganden som finns. Färgelanda kommun har borgensåtagande per 2025-12-31 på 265 mnkr och allt avser borgen för kommunens bolag. I och med att borgensåtagandena enbart avser kommunens bolag utgör dessa borgensåtaganden inte en större risk i och med att kommunen äger bolagen till 100 % och där ingår den eventuella risken. Kommunen har en låneskuld som uppgår till 30,3 mnkr. Av dessa lån är 25,9 mnkr upptagna hos Kommuninvest i Sverige AB och 4,4 mnkr är upptagna hos Dalslands Sparbank efter upphandling. Vid sidan av dessa åtaganden har kommunen tecknat en solidarisk borgen för Kommuninvests skulder. Kommunens andel av dessa skulder är 0,6%. Sammanfattning finansiell analys Den sammanfattande bilden av Färgelanda kommun, utifrån ett finansiellt perspektiv, är en kommun med fortsatt stora ekonomiska utmaningar inför framtiden. Detta avspeglas bland annat i det svaga resultatet för 2025 och med stort negativt resultat för 2024. De historiska resultaten längre tillbaka har uppnått positiva resultat med hjälp av tillfälliga statsbidrag mm vilket innebär att i grunden var det även dåliga resultat dessa år. För perioden 2021 - 2025 var det genomsnittliga resultatet 7 mnkr och kommunens finansiella mål, att resultatet ska uppgå till 2-4 % av skatter och avgifter, hamnade på 1,5 % i genomsnitt för samma period. Det finns många delar i den finansiella analysen som signalerar att det kommer att krävas en mycket aktiv styrning för att skapa en god sund ekonomi som klarar de framtida utmaningarna som kommunen står inför. Under rubriken ”risk och kontroll” beskrivs bl a kommunens arbete med intern kontroll. I den senast sammanställda internkontrollen framkommer att det finns flera internkontrollmoment som inte är genomförda eller som ger ett mindre tillfredställande resultat. Däremot är en del av resultaten bättre än för 2024 även om de inte helt kommer upp till grön nivå för 2025. Det är av stor vikt att arbetet med 35 intern kontroll fortsätter att utvecklas och att man arbetar lika över hela kommunen. 3.8 Balanskravsresultat Uppfyllt balanskravet uppfylls efter disposition av RUR Enligt kommunallagens balanskrav ska För 2025 uppgår balanskravsresultatet före kommunens intäkter som huvudregel överstiga disposition av resultatutjämningsreserven kostnaderna. Vid beräkningen av (RUR) till -9,2 mnkr. Kommunen disponerar balanskravsresultatet görs vissa justeringar, därför 9,2 mnkr ur resultatutjämningsreserven, bland annat för realisationsvinster. Syftet med vilket innebär att balanskravsresultatet efter regelverket är att säkerställa en långsiktigt disposition uppgår till 0 mnkr. Balanskravet hållbar ekonomi och att kostnaderna inte bedöms därmed vara uppfyllt för året. överstiger intäkterna över tid. Balanskravsutredning (mnkr) 2025 2024 2023 2022 Årets resultat enligt resultaträkning 2,3 -17,6 16,4 30,7 Samtliga realisationsvinster -11,5 -0,2 Realisationsvinst enligt undantagsmöjlighet 36 Balanskravsutredning (mnkr) 2025 2024 2023 2022 Realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjustering -9,2 -17,6 16,2 30,7 Reservering till (RUR) -11,3 -26,1 Disponering från RUR 9,2 17,6 Årets balanskravsresultat 0 0 4,9 4,6 Resultatutjämningsreserv Färgelanda kommun har ett, av fullmäktige antaget, regelverk för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Avsikten med regelverket är att uttag från RUR får ske för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur, för att tillfälligt kunna dämpa effekterna och få tid till anpassning. Överordnat är dock alltid kravet på en god ekonomisk hushållning. Det som styr när RUR får disponeras är vad som anges i kommunallagen samt kommunens egna ramverk. Kommunallagen (2017:725) beskriver en grund för använda RUR är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. En disponering av RUR innebär att tidigare upparbetade överskott används för att utjämna resultatet över tid. Det förändrar dock inte kommunens underliggande kostnads- och intäktsstruktur. Bedömningen är att kriterierna för att disponera RUR är uppfyllda då skatteunderlagets utveckling understiger det historiska genomsnittet. Ingående RUR uppgick till 23,8 mnkr. Efter 2025 års disponering uppgår reserven till 14,6 mnkr. Sammantagen bedömning av resultat och effekter av verksamheten Kommunen. Den sammantagna bedömningen är att kommunen fortsatt står inför betydande utmaningar avseende ekonomi och måluppfyllelse samt att kostnadsnivån i flera verksamheter behöver anpassas till de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna. Samtliga nämnder står inför utmaningen att anpassa nettodriftkostnaderna efter invånarnas behov och en förändrad demografisk struktur. Kommunen står fram till 2035 inför ett ökat investeringsbehov. Utifrån idag kända investeringsbehov bedöms kommunen behöva redovisa ett genomsnittligt årligt resultat om minst 12 mnkr för att långsiktigt kunna finansiera investeringarna och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunkoncernen Kommunkoncernen uppvisar sammantaget en finansiell situation där den underliggande ekonomin behöver stärkas. Koncernen består av Färgelanda kommun, Valbohem AB och Färgelanda Vatten AB. Utmaningarna är främst kopplade till Färgelanda kommun och Valbohem AB, medan Färgelanda 37 Vatten AB bedöms ha en stabil ekonomisk grund. Det samlade resultatet för 2025 är svagt, men visar en förbättring jämfört med föregående år. För att möta framtida investeringsbehov behöver koncernens finansiella kapacitet stärkas genom att uppnå stabila och tillräckligt höga resultatnivåer över tid. 3.9 Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Antalet anställda har minskat under 2025 jämfört med föregående år. Minskningen avser främst visstidsanställningar, medan förändringen bland tillsvidareanställda är mer begränsad. Antalet årsarbetare, som speglar den samlade arbetade tiden under hela kalenderåret, är i stort sett oförändrat. Skillnaden mellan utvecklingen av antalet anställda och antalet årsarbetare förklaras av att måtten avser olika tidsdimensioner. Antalet anställda redovisar bemanningssituationen vid årets slut, medan årsarbetare påverkas av den totala arbetsvolymen över året. Personalomsättningen bland tillsvidareanställda har ökat jämfört med föregående år och ligger fortsatt över jämförbara nivåer (rikets kommuner uppgick till 10 procent år 2024 enligt Kolada) . Personalrörligheten har därmed varit hög under året, vilket löpande påverkat personalstrukturen. 38 På sektorsnivå varierar personalomsättningen, där Kommunledningskontoret uppvisar högst nivå, följt av Omsorg samt Barn och Utbildning. Tillsammans visar nyckeltalen en minskning i antalet anställda vid årets slut, samtidigt som den samlade arbetsvolymen varit relativt stabil och personalrörligheten under året varit hög. Antal anställda Antal Sysselsättningsgrupp 2025 2024 2023 2022 anställda Månadsanställda Tillsvidare 457 467 456 442 Månadsanställda Visstid 49 72 57 55 Månadsanställda Totalt 506 539 513 497 Tabellen visar fördelningen av månadsanställda den 31 december uppdelat på tillsvidareanställda och visstidsanställda under åren 2022 - 2025. Antalet tillsvidareanställda medarbetare uppgår för 2025 till 457 personer, vilket motsvarar 90 procent av kommunens totala personalstyrka. År 2024 var andelen tillsvidareanställda 87 procent. Antal årsarbetare Antal Sysselsättningsgrupp 2025 2024 2023 2022 årsarbetare Månadsanställda Tillsvidare 423 422 414 405 Månadsanställda Visstid 48 57 44 47 Månadsanställda Totalt 471 479 459 452 Tabellen visar antalet månadsanställda årsarbetare i heltider beräknat på arbetad tid för året dividerat med heltidsarbetsmått om 1980 timmar/år under åren 2022 - 2025. Personalomsättning 2025 2024 Totalt 16% 13,5% Kommunalledningskontoret 26,9% 21,1% Sektor Omsorg 16,6% 18,0% Sektor Barn & Utbildning 15,6% 8,1% Sektor Samhällsutveckling 10,3% 10,7% Tabellen visar personalomsättning för tillsvidareanställd personal och inkluderar samtliga externa avgångar inklusive uppsägningar och pensionsavgångar. Beräkning av personalomsättning görs genom att fördela antal avslut med antalet tillsvidareanställningar totalt. Personalomsättningen uppgick till 16% procent under 2025 vilket är en ökning mot föregående år, och den är fortsatt hög i jämförelse mot andra kommuner i såväl Fyrbodal som i riket. 39 40 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat under grupper. Kvinnor har, i likhet med nationella 2025 jämfört med föregående år. Minskningen mönster, en högre sjukfrånvaro än män. innebär en fortsatt nedåtgående utveckling i Skillnader mellan åldersgrupper kvarstår. Vid relation till de senaste åren. Såväl kortare som tolkning av skillnader mellan köns- och längre frånvaroperioder uppvisar lägre nivåer åldersgrupper bör beaktas att gruppernas jämfört med föregående år. Även andelen storlek varierar, vilket innebär att förändringar sjukfrånvaro från dag 60 har minskat. kan få olika genomslag i statistiken. Vid jämförelse med rikets kommuner framgår Under 2025 har kommunen infört Adato som att sjukfrånvaron i Färgelanda kommun uppgår rehabsystem. Systemet har skapat förbättrade till 6,8 procent, vilket understiger medianvärdet förutsättningar för ett mer systematiskt arbete för rikets kommuner om 7,5 procent (Kolada). med sjukfrånvaro och rehabilitering genom ökad struktur, bevakning och uppföljning. Vid För 2025 har kommunen jämfört sitt sjuktal uppföljning på övergripande nivå kan med de kommuner i Fyrbodal som besvarat vår konstateras att förutsättningarna för ett förfrågan (Strömstad, Åmål, Lysekil och Orust). kontinuerligt och strukturerat arbete med Jämförelsen visar att Färgelanda har lägst total frånvarofrågor har stärkts. sjukfrånvaro av samtliga deltagande kommuner. Även andelen långtidssjukfrånvaro Sammantaget visar nyckeltalen en positiv (dag 60 och framåt) är lägst i jämförelsen. utveckling av sjukfrånvaron under 2025. Då sjukfrånvaro påverkas av flera samverkande faktorer är det av betydelse att följa utvecklingen över tid. Sjukfrånvaron uppvisar variation mellan olika Sjuktal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Total 6,8% 8,2% 9,1% 9,6% 8,3% 8% sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 50,0% 51,8% 50,2% 48,7% 42,8% 38,4% från dag 60 Sjukfrånvaro 3,4% 3,6% 3,9% 4,3% 4,1% 4,2% dag 1-14 Sjukfrånvaro 3,7% 4,8% 5,0% 5,0% 3,9% 3,6% dag 15 och uppåt Sjukfrånvaro 7,4% 8,6% 9,6% 9,9% 8,8% 8,2% kvinnor Sjukfrånvaro 5,7% 6% 6,4% 7,9% 6% 7,3% män Sjukfrånvaro 6,2% 6,4% 7,1% 7,2% 8,5% 6,6% 29 år eller yngre Sjukfrånvaro 6,0% 6,8% 8,5% 10,0% 8,4% 7,7% 30–49 år Sjukfrånvaro 8,1% 8,4% 10,1% 9,8% 8,2% 8,9% 50 år eller äldre Tabellen visar sjukfrånvaron i Färgelanda kommun. Med detta menas antal sjukfrånvarotimmar fördelat på antal budgeterade arbetstimmar. Statistiken är framtagen för hela 2025 och jämförs mot tidigare år. Timanställda är exkluderade i statistiken. 41 3.10 Förväntad utveckling Färgelanda kommun står inför en tydlig fatta strategiska beslut som säkerställer demografisk omställning under kommande långsiktig ekonomisk hållbarhet och samtidigt tioårsperiod. Andelen äldre invånare ökar värnar kvaliteten i kärnverksamheterna. samtidigt som antalet barn och unga minskar. För att möta utvecklingen krävs tydlig styrning, Detta innebär en successiv förskjutning av prioriteringar och ett gemensamt behovet av kommunala tjänster, där ansvarstagande i hela organisationen. Effektiv efterfrågan på äldreomsorg förväntas öka samtidigt som elevunderlaget minskar. resursanvändning, ökad samverkan och Förändringen ställer krav på anpassning av fortsatt utveckling av arbetssätt och innovation både verksamhetsinnehåll och blir centrala faktorer. Kompetensförsörjningen resursfördelning. är en särskilt kritisk fråga. Kommunen behöver Utmaningarna inom välfärden förstärks av att arbeta systematiskt och långsiktigt med att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Det attrahera, utveckla och behålla medarbetare. påverkar såväl möjligheten att bemanna En hållbar och attraktiv arbetsgivarroll är verksamheterna som utvecklingen av avgörande för att klara framtidens uppdrag. skatteunderlaget. Kommunen behöver därför Kommunens ekonomi på sikt Landets kommuner står inför en fortsatt ökat demografiskt tryck som medför ökade kostnader. Detta ställer höga krav på framförhållning, ekonomisk disciplin och en väl fungerande styrning. För att hantera utvecklingen arbetar Färgelanda kommun med långsiktigt fastställda finansiella mål som är styrande för perioden 2023–2035. Planeringen utgår från ett flerårigt perspektiv med sikte mot 2030-talet, där ekonomisk hållbarhet är en grundläggande förutsättning för verksamhetens utveckling. Den mest påtagliga utmaningen under perioden 2026– 2030 är att upprätthålla de finansiella målen samtidigt som investeringsbehoven är höga. En hög investeringstakt påverkar kommunens likviditet, låneskuld och framtida kapitalkostnader, vilket i sin tur begränsar utrymmet för den löpande driften. Det krävs därför en kontinuerlig avvägning mellan resultatnivå, investeringsvolym och verksamhetens långsiktiga bärkraft. De ekonomiska förutsättningarna medför även behov av att löpande pröva såväl kostnadsnivå som kvalitet i verksamheterna. Färgelanda kommunkoncern står inför betydande investeringsåtaganden, både i form av reinvesteringar och åtgärder kopplade till den demografiska utvecklingen. En strukturerad prioritering och tydlig ekonomisk styrning är avgörande för att säkerställa en hållbar utveckling över tid. 42 Kommunkoncernens utveckling på sikt Färgelanda kommunkoncern står inför flera strategiskt viktiga utmaningar under kommande år. Förutom de demografiska förändringar som påverkar kommunen påverkas koncernen även av ökade investeringsbehov inom såväl bostads- som VA-verksamheten. Investeringar i fastigheter, vatten- och avloppsanläggningar samt övrig infrastruktur är nödvändiga för att upprätthålla kvalitet, driftsäkerhet och långsiktig hållbarhet, men innebär samtidigt ökade kapitalkostnader och ett fortsatt behov av upplåning. Valbohem AB verkar på en svag bostadsmarknad med fortsatt hög vakansgrad och osäker efterfrågan på vissa delar av bostadsbeståndet. Bolaget arbetar löpande med anpassning av verksamheten genom effektiviseringar, utveckling av fastighetsbeståndet och översyn av framtida avyttringar och rivningar. Utvecklingen av räntenivåer, energikostnader och efterfrågan på bostäder utgör viktiga osäkerhetsfaktorer för bolagets ekonomi. Färgelanda Vatten AB står inför omfattande reinvesterings- och utvecklingsbehov i vatten- och avloppsinfrastrukturen. Samtidigt ökar kraven inom områden som klimatanpassning, miljö, informationssäkerhet och beredskap. Verksamheten påverkas även av förändrade regelverk och ökade krav från myndigheter, vilket kan medföra behov av ytterligare investeringar och taxehöjningar över tid. Sammantaget innebär detta att kommunkoncernen behöver fortsätta arbeta med långsiktig planering, prioritering av investeringar och en god ekonomisk styrning för att hantera framtida risker och säkerställa en hållbar utveckling för såväl verksamheter som invånare. 43 4 Ekonomisk redovisning 4.1 Resultaträkning 44 KOMMUN KOMMUNKONCERN Belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 Verksamhetens intäkter Not 2, 9 104 185 89 393 158 575 142 511 Verksamhetens kostnader Not 3, 9 -580 560 -576 465 -624 901 -610 613 Avskrivningar Not 4 -20 207 -19 395 -23 661 -75 134 Verksamhetens nettokostnader -496 582 -506 467 -489 987 -543 236 Skatteintäkter Not 5 338 396 330 873 338 396 330 873 Generella statsbidrag och utjämning Not 6 157 717 157 839 157 717 157 839 Verksamhetens resultat -469 -17 755 6 126 -54 524 Finansiella intäkter Not 7 5 371 3 203 5 030 3 432 Finansiella kostnader Not 8 -2 581 -3 065 -9 154 -7 678 Resultat efter finansiella poster 2 321 -17 617 2 002 -58 770 Extraordinära poster Årets resultat 2 321 -17 617 2 002 -58 770 4.2 Balansräkning 45 KOMMUN KOMMUNKONCERN Belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 10 5 066 6 855 5 066,0 6 855 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 11 219 611 232 556 384 100 382 089 Maskiner och inventarier Not 12 11 276 12 784 25 782 25 428 Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Not 13 19 979 19 979 17 458 17 303 Summa anläggningstillgångar 255 932 272 174 432 406 431 675 Omsättningstillgångar Förråd m.m. Not 14 130 130 435 398 Fordringar Not 15 42 049 41 625 46 828 47 709 Kortfristiga placeringar 0 0 0 0 Kassa och bank Not 16 53 802 59 596 56 594 62 302 Summa omsättningstillgångar 95 981 101 351 103 857 110 409,0 SUMMA TILLGÅNGAR 351 913 373 525 536 263 542 084 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 17 Eget kapital vid årets början 130 775 148 293 94 274 152 231 varav resultatreserv 23 786 41 403 23 786 41 403 Justering eget kapital -7 355 -7 259 -7 988 -7 259 Årets resultat 2 321 -17 617 2 002 -58 770 Eget kapital vid årets slut 125 741 123 417 88 288 86 202 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknandeNot 18 7 172 7 231 7 433 7 520 Andra avsättningar Not 19 70 70 70 70 Summa avsättningar 7 242 7 301 7 503 7 590 Skulder Långfristiga skulder Not 20 112 370 123 180 295 883 258 993 Kortfristiga skulder Not 21 106 560 119 627 144 589 189 299 Summa skulder 218 930 242 807 440 472 448 292 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 351 913 373 525 536 263 542 084 Panter och ansvarsförbindelser 1. Panter och därmed jämförliga säkerheter 2. Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har Not 22 122 549 124 515 122 549 124 515 upptagits bland skulderna eller b) Övriga ansvarsförbindelser Not 23 265 000 258 000 117 138 4.3 Kassaflödesanalys 46 KOMMUN KOMMUNKONCERN Belopp i Tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Not 17 2 321 -17 617 2 002 -58 770 Justering för ej likviditetspåverkande poster Not 25 21 417 19 499 23 248 75 870 Övriga likviditetspåverkande poster Not 3, 18 -247 -231 -583 -10 839 Poster som redovisas i annan sektion -10 995 0 -10 375 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 12 496 1 651 14 292 6 261 Ökning(-)/minskning(+) periodiserade anslutningsavgifter 357 580 357 580 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Not 15 -424 2 827 881 4 755 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager Not 14 0 0 -37 35 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Not 21 -13 218 7 752 -4 541 -12 331 Kassaflöde från den löpande verksamheten -789 12 810 10 952 -700 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Not 10 0 -7 124 0 -7 124 Investering i materiella anläggningstillgångar Not 11, 12 -5 948 -3 631 -29 260 -21 591 Investering i finansiella anläggningstillgångar Not 13 0 -4 149 0 -649 Anslutningsavgifter 0 0 0 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 11, 12 11 361 0 15 361 2 322 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not 13 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 5 413 -14 904 -13 899 -27 042 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Erhållna offentliga investeringsbidrag 0 4 001 0 4 001 Nyupptagna lån Not 20 0 0 5 000 23 505 Amortering av skuld Not 20 -3 000 -19 281 -3 000 -19 281 Amortering av skuld finansiell leasing Not 20 -7 418 -7 272 -4 606 -4 479 Förändring av långfristiga fordringar Not 13 0 -155 -649 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10 418 -22 552 -2 761 3 097 Årets kassaflöde -5 794 -24 646 -5 708 -24 645 Likvida medel från årets början 59 596 84 242 62 302 86 947 Likvida medel vid årets slut Not 16 53 802 59 596 56 594 62 302 4.4 Noter Innehåll Not 1 Redovisningsprinciper Not 2-9 Noter till resultatökning Not 10-23 Noter till balansräkning 47 Not 24 Leasing Not 25 Not till kassaflödesanalys Not 26 Upplysningar om särredovisning Not 27 Kostnad för räkenskapsrevision Not 28 Övriga upplysningar Not 29 Interna mellanhavande Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt följer rekommendationer och idéskrifter från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som har använts i den senaste årsredovisningen har även använts i denna rapport, med undantag för justering av redovisning av finansiell leasing, där jämförelsetal har omräknats i enlighet med RKR:s rekommendation. Sammanställda räkenskaper (koncern) Enligt LKBR 12 kap ska sammanställda räkenskaper upprättas för den kommunala koncernen om företaget inte är utan väsentlig betydelse för kommun. Enligt LKBR 2 kap 5-6 §§ har ett kommunalt koncernföretag betydande inflytande om innehavet är minst tjugo procent av rösterna i en juridisk organisation. Om inflytande inte är betydande ska den juridiska personen ändå ses som ett kommunalt koncernföretag om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet och ekonomi. Enligt RKR:s rekommendation, R16, kan kommunala koncernföretag och organisationer av särskild betydelse undantas från de sammanställda räkenskaperna där kommunens andel av såväl omsättning som balansomslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Konsoliderade enheter: Bolag Ägandeandel Valbohem AB 100% Färgelanda Vatten AB 100% Följande enheter har inte konsoliderats: Visit Dalsland AB 17,5% Dalslands kanal 0,9% Dalslands Miljö- och energiförbund 16,0% Räddningstjänsten Fyrbodal 5,5% Fyrbodals kommunalförbund 2,5% Anläggningstillgångar Anskaffningar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för immateriella och materiella tillgångar. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningstider Avskrivning sker utifrån komponentens beräknade livslängd. Avskrivningar beräknas på objektens anskaffningsvärden och påbörjas månaden efter som anläggningen tas i bruk. Avskrivningstiderna baseras på nyttjandeperioden och sker med linjär avskrivning. Ingen avskrivning tillämpas på mark, konst och pågående arbeten. Avskrivningstiderna som normalt används är 3, 5, 10, 15, 20, 50 och 80 år. För immateriella anläggningstillgångar är avskrivningstiden baserad på avtalstiden. Komponentavskrivning RKRs rekommendation ställer krav på en avskrivningsmetod som syftar till att dela upp anläggningstillgångar i komponenter, som har olika nyttjandeperioder och utgör ett väsentligt värde. Komponenterna ska redovisas och skrivas av som separata enheter. Vad gäller anläggningar med komponenter som förbrukas under olika tidsperioder införs detta successivt. Väsentliga komponenter har fastställts för betydande fastigheter. Livslängderna är mellan 3 och 100 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. 48 Avvikande redovisningsprinciper Investeringar till lägre belopp som är aktiverade före 2014 och där avskrivningar gjorts på mer än halva värdet har inte och kommer inte att delas upp i komponenter. Bedömningen görs att skillnaden i förbrukning inte är väsentlig och att RKR R4 uppfylls. Finansiell leasing Gällande finansiella leasingavtal har en kartläggning av externa hyreskontrakt gjorts. Kommunen har ett fåtal externa hyreskontrakt. Bedömningen är att två hyreskontrakt klassificeras som finansiell leasing utifrån RKR R5 då dessa är av väsentligt värde och har långa avtalsperioder. Finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång och motsvarande skuld i balansräkningen. Leasingavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering av skulden. Rättelse av tidigare fel Under 2025 har kommunen genomfört en genomgång av redovisningen av finansiell leasing. I samband med genomgången identifierades felaktigheter i tidigare beräkningar och redovisning som påverkat redovisningen sedan 2019. Rättelsen har genomförts i enlighet med RKR 12 Rättelser av fel och ändringar i uppskattningar och bedömningar. Jämförelsetalen för 2024 har räknats om för att säkerställa jämförbarhet mellan åren. För kommunen avser rättelsen redovisningen av finansiella leasingavtal. För kommunkoncernen avser rättelsen, utöver finansiell leasing, även tidigare redovisning av uppskjuten skattefordran samt uppskrivningar i dotterbolag. Rättelsen har påverkat följande poster i de finansiella rapporterna: KOMMUN KONCERN Påverkad post (tkr) 2024 2024 Verksamhetens intäkter -18 892 Verksamhetens kostnader 7 362 34 885 Avskrivningar -7 369 -5 910 Finansiella intäkter -511 Finansiella kostnader -91 1 092 Årets resultat -98 10 664 Materiella anläggningstillgångar leasing (minskning) 30 239 78 342 Materiella anläggningstillgångar uppskrivning (minskning) 76 377 Uppskjuten skattefodran (ökning) 10 609 Eget kapital (minskning) 7 357 71 515 Långfritig skuld (minskning) 19 096 64 968 Kortfritig skuld (minskning) 3 786 8 999 Effekten av fel hänförliga till perioder före 2024 har redovisats genom justering av ingående eget kapital. För kommunen avser justeringen effekter av tidigare felaktig redovisning av finansiella leasingavtal. För koncernen avser justeringen effekter av rättad redovisning av finansiell leasing, uppskjuten skattefordran och uppskrivningar i dotterbolagen. Felet avser tidigare års koncernredovisning där underlag från dotterbolagens slutligt fastställda årsredovisningar inte fullt ut har beaktats. Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Nedskrivningar görs av kundfordringar äldre än ett år. Kommunens lager i balansräkningen avser reservdiesel som ett led i beredskapsarbetet. Värderingsprincipen bestämd mängd och fast värde har använts. Skulder och avsättningar Avsättning för pensioner värderas enligt RIPS i enlighet med RKR R10. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse medan pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Redovisning och värdering sker i enlighet med gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Färgelanda kommun har antagit bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Eventuella åtaganden avseende omställningsstöd som ännu inte uppfyller kriterierna för avsättning redovisas som ansvarsförbindelse. Färgelanda kommunen har vid bokslutsdagen inga kända åtaganden som redovisas som avsättning avseende omställningsstöd till förtroendevalda. 49 Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning samt kostnader och intäkter vid tomtförsäljning i samband med markexploatering redovisas alltid som jämförelsestörande. Posterna särredovisas i not till resultaträkningen. Redovisningsprinciper i driftredovisningen Driftredovisningens intäkter och kostnader ska spegla respektive nämnds och verksamhets ekonomiska relationer till sin omvärld, där de andra nämnderna och verksamheterna utgör en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med resultaträkningens intäkter och kostnader, som endast innehåller kommunexterna poster, har driftredovisningen påförts även kommun interna poster, såsom köp och försäljning mellan nämnder och verksamheter. Omvänt finns det poster i resultaträkningen som inte ingår i driftredovisningen eller som simuleras kalkylmässigt. Poster som kalkylmässigt simuleras i driftredovisningen är: Kapitalkostnader, i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Kapitalkostnaderna beräknas enligt rak nominell metod, vilket innebär att kostnaden består av linjär avskrivning på anläggningstillgångarnas avskrivningsbara värde och ränta på tillgångarnas bokförda restvärde. Löner har belastats med ett personalomkostnadspålägg på 42,41 % som inkluderar sociala avgifter och pensionskostnader. Materiella och immateriella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivningskostnad samt en kalkylränta på 2,5 % för årets genomsnittsränta. Internhyror för lokaler debiteras respektive verksamhet från och med 2025. I internhyran ingår driftkostnader som värme, vatten och i de flesta fall el. Internhyran syftar till att synliggöra lokalkostnader i verksamheterna och skapa incitament för ett effektivt lokalutnyttjande. Internhyran belastar verksamheterna och motsvaras av en intäkt inom kommunens fastighetsförvaltning. Gemensamma kostnader som fördelas mellan kommunens olika verksamheter genom interndebitering är: Hyreskostnader Poolbilar Kost Lokalvård IT-relaterade kostnader: Kostnader för egen drift av system samt tillgång till grundläggande programvaror fördelas utifrån gjorda beräkningar. Gemensam central administration som ekonomi, personal, IT och upphandling fördelas inte ut på de olika verksamheterna. Skatteintäkter Prognosen för den kollektiva slutavräkningen av kommunalskatt för redovisningsåret följer RKR:s rekommendation. 50 Not Notförteckning Kommun Kommunkoncern Belopp i tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 2 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 3 242 10 188 59 273 64 512 Taxor och avgifter 26 305 20 985 27 817 22 295 Hyror och arrenden 9 058 8 390 5 905 5 237 Bidrag 43 707 43 849 43 707 44 486 varav bidrag och ersättningar från staten 39 678 40 825 39 678 40 825 varav offentligt investeringsbidrag 597 279 597 279 Försäljning av verksamhet och tjänster 10 568 5 981 10 568 5 981 Försäljning av exploateringsfastigheter 0 0 0 0 Realisationsvinster anläggningstillgångar 11 305 0 11 305 0 S:a verksamhetens intäkter 104 185 89 393 158 575 142 511 3 Verksamhetens kostnader Utlämnade bidrag 13 152 12 620 13 152 12 620 Personalkostnader 347 853 351 234 357 891 362 860 varav pensionskostnader 34 769 49 831 34 769 49 831 Material 26 146 27 754 50 864 52 151 Köp av huvudverksamhet 121 414 113 413 121 414 113 413 Hyror 6 395 5 915 6 395 5 915 Tjänster, övrigt 65 290 65 529 75 211 74 262 Realisationsförlust anläggningstillgångar, utrangering 310 0 310 0 Bolagsskatt 0 0 -336 -10 608 S:a verksamhetens kostnader 580 560 576 465 624 901 610 613 4 Av-och nedskrivning Immateriella anläggningstillgångar 1 789 1 320 1 789 1 320 Maskiner och inventarier 3 204 2 989 4 674 4 611 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 15 214 15 086 18 070 17 703 Nedskrivning/uppskrivningar 0 0 -872 51 500 S:a av- och nedskrivning 20 207 19 395 23 661 75 134 5 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär 340 481 331 334 340 481 331 334 Slutavräkningsdifferens föregående år -52 -1 664 -52 -1 664 Preliminär slutavräkning innevarande år -2 033 1 203 -2 033 1 203 S:a skatteintäkter 338 396 330 873 338 396 330 873 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 112 828 108 612 112 828 108 612 Regleringsbidrag 16 853 19 682 16 853 19 682 Kostnadsutjämning 20 661 19 049 20 661 19 049 LSS-utjämningsbidrag -13 720 -13 680 -13 720 -13 680 Kommunal fastighetsavgift 21 063 21 033 21 063 21 033 Generella statsbidrag 32 3 143 32 3 143 S:a generella statsbidrag och utjämning 157 717 157 839 157 717 157 839 Specifikation generella statsbidrag Periodisering Belopp, tkr, 2025 Skolor mot brott Allt intäktsfört 32 7 Finansiella intäkter Ränteintäkter 273 2 352 787 3 090 Borgensavgifter 857 511 0 0 Övriga finansiella intäkter 4 241 340 4 243 342 S:a finansiella kostnader 5 371 3 203 5 030 3 432 8 Finansiella kostnader Räntor lån 1 042 1 384 6 388 4 885 Räntekostnad pensionsskuld 0 0 0 0 Övriga finansiella kostnader 1 539 1 681 2 766 2 793 S:a finansiella kostnader 2 581 3 065 9 154 7 678 51 Not Notförteckning Kommun Kommunkoncern Belopp i tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 9 Jämförelsestörande poster Intäkter Realisationsvinster mark och byggnader 11 305 0 11 305 0 Exploateringsintäkter 0 1 0 1 Kostnader 0 0 0 0 Exploateringskostnad 0 0 0 0 Realisationsförlust mark byggnader 0 0 0 0 Summa jämförelsestörande poster 11 305 1 11 305 1 10 Immateriella anläggningstillgångar, förvärvade Ingående anskaffningsvärde 8 430 1 306 8 430 1 306 Årets investeringar(Inköp) 0 7 124 0 7 124 Försäljning 0 0 0 0 Utrangering 0 0 0 0 Omklassificeringar(Överföring) 0 0 0 0 Utgående anskaffningsvärde 8 430 8 430 8 430 8 430 Ingående ackumulerad avskrivning -1 575 -255 -1 575 -255 Försäljningar 0 0 0 0 Utrangeringar 0 0 0 0 Omklassificering(Överföring) 0 0 0 0 Årets avskrivning -1 789 -1 320 -1 789 -1 320 Utgående ackumulerad avskrivning -3 364 -1 575 -3 364 -1 575 Ingående ackumulerad nedskrivning 0 0 0 0 Försäljningar 0 0 0 0 Utrangeringar 0 0 0 0 Årets nedskrivning/återföring 0 0 0 0 Utgående ackumulerad nedskrivning 0 0 0 0 Summa utgående redovisat värde 5 066 6 855 5 066 6 855 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod, år 5 11 0 0 - specifikation immateriella tillgångar IT-system 5 066 6 855 5 066 6 855 Summa immateriella tillgångar 5 066 6 855 5 066 6 855 11 Materiella anläggningstillgångar: mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 515 149 503 599 852 209 828 624 Årets investeringar(Inköp) 3 943 11 548 23 879 26 482 Försäljningar -56 0 -56 0 Utrangering 0 0 -3 617 -1 981 Omklassificering(Överföring) -1 617 0 -1 617 -917 Utgående anskaffningsvärde 517 419 515 147 870 798 852 208 - varav pågående investeringar 0 0 0 0 Ingående ackumulerad avskrivning -282 593 -267 505 -418 621 -401 286 Försäljningar 0 0 0 0 Utrangeringar 0 0 108 756 Omklassificering(Överföring) 0 0 0 0 Årets avskrivning -15 215 -15 086 -18 071 -18 089 Utgående ackumulerad avskrivning -297 808 -282 591 -436 584 -418 619 Ingående ackumulerade nedskrivningar/uppskrivningar 0 0 -51 500 -1 042 Årets uppskrivning 0 0 0 0 Försäljningar 0 0 0 0 Utrangeringar 0 0 4 369 1 042 Årets nedskrivning/återföring 0 0 -2 983 -51 500 Utgående ackumulerad nedskrivning 0 0 -50 114 -51 500 Summa utgående redovisat värde 219 611 232 556 384 100 382 089 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod, år 25 45 0 0 - specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv 13 173 13 230 67 595 68 255 Verksamhetsfastigheter 85 316 89 011 175 212 170 150 Finansiell leasing 76 125 83 494 30 966 35 390 Fastigheter för affärsverksamhet 3 927 3 615 3 927 3 615 Publika fastigheter 24 751 25 798 74 332 70 175 Fastigheter för annan verksamhet 10 752 10 765 10 752 10 765 Övriga fastigheter 1 949 1 397 1 949 1 397 Pågående arbeten 3 618 5 246 19 367 22 342 Summa mark, byggn. tekn. anl. Sida 120169 6a11v 393 232 556 384 100 382 089 52 Not Notförteckning Kommun Kommunkoncern Belopp i tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 12 Materiella anläggningstillgångar: maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 82 466 79 315 108 533 102 412 Årets investeringar(Inköp) * 2 005 3 150 5 381 6 176 Försäljningar 0 0 0 0 Utrangering -387 0 -466 -55 Omklassificering(Överföring) 0 0 0 0 Utgående anskaffningsvärde 84 084 82 465 113 448 108 533 Ingående ackumulerad avskrivning -69 681 -66 692 -83 105 -78 333 Försäljningar 0 0 0 0 Utrangeringar 77 0 77 0 Omklassificering(Överföring) 0 0 36 -120 Årets avskrivning -3 204 -2 989 -4 674 -4 652 Utgående ackumulerad avskrivning -72 808 -69 681 -87 666 -83 105 Ingående ackumulerad nedskrivning 0 0 0 0 Försäljningar 0 0 0 0 Utrangeringar 0 0 0 0 Årets nedskrivning/återföring 0 0 0 0 Utgående ackumulerad nedskrivning 0 0 0 0 Summa utgående redovisat värde 11 276 12 784 25 782 25 428 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod, år 27 28 0 0 - specifikation maskiner och inventarier Maskiner 430 582 14 018 12 854 Inventarier 9 145 11 103 9 439 11 143 Byggnadsinventarier 0 0 0 0 Bilar och andra transportmedel 470 548 470 548 Övriga maskiner och inventarier 1 230 551 1 855 883 Konst 0 0 0 0 Summa maskiner och inventarier 11 275 12 784 25 782 25 428 Totalt materiella anläggningstillgångar 230 887 245 340 409 882 407 517 13 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar m.m Inera 42 42 42 42 Valbohem ab 7 500 7 500 0 0 Färgelanda Vatten aB 6 000 6 000 0 0 Övriga aktier och andelar 341 341 556 556 Kommuninvest ekonomiska förening 6 096 6 096 6 096 6 096 Summa värdepapper, andelar m.m 19 979 19 979 6 694 6 694 Långfristig fordringar Uppskjuten skattefodran 0 0 10 764 10 609 Summa långfristig fordringar 0 0 10 764 10 609 S:a finansiella anläggningstillgångar 19 979 19 979 17 458 17 303 14 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager 130 130 435 398 Exploateringsfastigheter 0 0 0 0 S:a förråd, lager och exploateringsfastigheter 130 130 435 398 53 Not Notförteckning Kommun Kommunkoncern Belopp i tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 328 4 143 4 671 6 865 Fordran statliga bidrag 0 0 0 0 Fordran fastighetsavgift 22 725 18 847 22 725 18 847 Moms 2 319 4 000 2 319 4 000 Upplupna skatteintäkter 1 149 4 681 1 149 4 681 Interimsfordringar 12 528 9 954 15 964 13 316 S:a kortfristiga fordringar 42 049 41 625 46 828 47 709 Riktade statsbidrag intäktsredovisas i takt med att villkoren uppfylls. 16 Kassa och bank Kassa 0 0 0 0 Plusgiro 0 0 0 0 Bank 53 802 59 596 56 594 62 302 S:a kassa och bank 53 802 59 596 56 594 62 302 Kommunen har en checkkredit på 11 mnkr som för närvarande är outnyttjad. 17 Eget kapital Eget kapital vid årets början enligt ÅR 2024 130 775 148 293 94 274 152 231 varav resultatreserv 23 786 41 403 23 786 41 403 Justering eget kapital (rättelse fin leasing) -7 355 -7 259 -7 988 -7 259 Årets resultat 2 321 -17 617 2 002 -58 770 Utgående eget kapital 125 741 123 417 88 288 86 202 18 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning till pensioner inkl löneskatt 7 231 7 051 7 231 7 051 Nyintjänad pension, varav 0 0 261 289 - förmånsbestämd ålderspension 0 0 0 0 -särskild avtalspension -11 -31 -11 -31 -efterlevadenpension 0 0 0 0 -övrigt 0 0 0 0 Årets utbetalningar -247 -231 -247 -231 Ränte- och basbeloppsuppräkning 207 567 207 567 Ändring av försäkringstekniska grunder 0 0 0 0 Övrig post 3 -160 3 -160 Minskning av avsättning genom tecknande av försäkring 0 0 0 0 Förändring av löneskatt -11 35 -11 35 S:a avsatt till pensioner för kommunen 7 172 7 231 7 433 7 520 19 Övriga avsättningar Avsättning återställande av deponier 70 70 70 70 Uppskuten skatteskuld 0 0 0 0 S:a Avsättningar 70 70 70 70 20 Långfristiga skulder Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 27 312 30 312 250 312 208 343 Förutbetalda intäkter anläggnings-/anslutningsavgifter 936 579 4 489 4 233 Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 8 260 8 858 8 260 8 858 Långfristig del av leasingskuld 75 862 83 431 32 822 37 559 S:a Långfristiga skulder 112 370 123 180 295 883 258 993 Anslutningsavgifter - återstående antal år: 9 9 Investeringsbidrag - återstående antal år: 19 19 Uppgifter om lång och kortfristig upplåning Genomsnittlig ränta 2,65% Genomsnittlig kapitalbindning 0,6 år Genomsnittlig räntebindning 0,4 år Kapitalförfall lån Inom 0-1 år 7 000 10 000 Inom 1-2 år 10 000 10 000 Inom 2-5 år 4 375 4 375 Över 5 år 5 938 5 938 Summa 27 313 30 313 54 Not Notförteckning Kommun Kommunkoncern Belopp i tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 14 599 19 145 22 515 27 034 Skuld till bolag i koncernkonto 18 016 24 594 0 -2 771 Semesterlöneskuld, ferielön m.m. 18 375 19 633 18 375 19 633 Upplupna pensionskostnader 8 411 8 424 8 411 8 424 Upplupna sociala avgifter och prelskatt 10 511 10 889 10 511 10 889 Förutbetalda skatteintäkter 2 033 0 2 033 0 Övr. förutbetalda intäkter och upplupna kostnader, övriga skulder 24 047 26 274 35 008 38 185 Kortfristig del av fin leasing 7 568 7 418 4 736 4 605 Kortfristig del av långfritiga lån 3 000 3 250 43 000 83 300 S:a kortfristiga skulder 106 560 119 627 144 589 189 299 Riktade statsbidrag intäktsredovisas i takt med att villkoren uppfylls. 22 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 inkl särskild löneskatt 124 515 121 156 124 515 121 156 Årets utbetalningar -6 975 -6 751 -6 975 -6 751 Ränte-och basbeloppsuppräkning 3 991 8 064 3 991 8 064 Övrig post, bl.a ändrad diskonteringsränta 1 402 2 825 1 402 2 825 Minskning av ansvarsförbindelse genom tecknande av försäkring 0 -1 435 0 -1 435 Förändring av särskild löneskatt på pensionskostnader -384 656 -384 656 S:a ansvarsförbindelse pension intj. före 1998 inklusive löneskatt 122 549 124 515 122 549 124 515 Övriga upplysningar som inte tagits upp bland skulder/avsättningar Omställningsstöd OPF-KL inkl. arb.avg 0 0 0 0 S:a ansvarsförbindelse pension inkl. löneskatt 122 549 124 515 122 549 124 515 Pensionsförpliktelserna har minskat jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av förändringar i diskonteringsränta samt utbetalningar under året. * Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder eller avsättningar. Ansvarsförbindelse för pensioner har upptagits enligt uppgift från Skandia. Övriga upplysningar avseende pensioner Aktualiseringsgrad/Utredningsgrad 99% 99% 99% 99% Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension 0 0 0 0 Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension enligt OPF-KR 0 0 0 0 Antal anställda med rätt till visstidspension 0 0 0 0 Del av pensionsförpliktelse som tryggats genom försäkring Intjänade from 1998, pensionsavsättning 60 320 56 807 60 320 56 807 Intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen 8 509 9 115 8 509 9 115 Totalt 68 829 65 922 68 829 65 922 55 Not Notförteckning Kommun Kommunkoncern Belopp i tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 23 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtagande kommunala bolag och stiftelser Färgelanda Vatten AB 65 000 58 000 Valbohem AB 200 000 200 000 Övriga förpliktelser Garantiåtaganden 117 138 S:a övriga ansvarsförbindelser 265 000 258 000 117 138 I förvaltningsberättelsen framgår hur mycket av respektive borgensåtagande som är nyttjat. Färgelanda kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Färgelanda kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 mnkr och totala tillgångar till 636 322 mnkr Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 324 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 340 mnkr. Kommunen Koncern 24 Finansiell leasing fastighet 2025 2024 2025 2024 Total minimileasavgift 180 119 180 119 116 000 116 000 Nuvärde minimileaseavgift 146 396 146 396 88 475 88 475 Förfaller inom 1 år 8 953 8 953 5 800 5 800 Förfaller inom 1-5 år 44 767 44 767 29 000 29 000 Förfaller senare än 5 år 45 835 54 789 13 052 18 852 Kommunen har under 2025 justerat redovisningen av finansiell leasing i enlighet med RKR:s rekommendation. Jämförelsetal för 2024 har omräknats för att säkerställa jämförbarhet. 25 Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar 20 207 19 395 23 661 75 134 Upplösning inv.bidrag -597 -279 -597 -279 Ändring avsättning pensioner 188 411 160 411 Förändring långfristiga skulder 0 0 -102 -56 Övrig post 2 -278 126 684 Kostnadsförd investering 1 617 0 0 0 Norra Ävsborgs räddningsförbund 0 0 0 -24 S:a justering ej likv påverkande poster 21 417 19 249 23 248 75 870 26 Upplysningar om upprättade särredovisningar Följande särredovisning har upprättats inom kommunkoncernen: Redovisningen avser Lagstiftning VA-verksamheten Lagen om allmänna vattentjänster Särredovisning har upprättats enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) och finns tillgänglig hos Västvatten AB, tel: 052263 88 00, info@vastvatten.se 27 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Sakkkunnigt biträde 190 190 Förtroendevalda revisorer (endast marginellt) 28 Övriga upplysningar Räkenskaperna granskas i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. De sakkunniga biträdets yttrande samt 56 Not Notförteckning Kommun Kommunkoncern Belopp i tkr Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2025 Bokslut 2024 29 Interna mellanhavande koncernföretag Försäljning Lån Intäkt Kostnad Givare/Mottagare Kommun 2 568 10 412 0 0 Valbohem AB 100% 8 633 2 394 0 0 Färgelanda Vatten AB 100% 1 779 174 0 0 Interna mellanhavande koncernföretag Räntor och borgensavgift Borgen Intäkt Kostnad Givare/Mottagare Kommun 857 341 0 0 Valbohem AB 100% 341 857 0 0 Färgelanda Vatten AB 100% 0 0 0 0 Interna mellanhavande koncernföretag Aktieutdelning Aktieägartillskott belopp i tkr Givare/Mottagare Givare/Mottagare Kommun 0 0 0 0 Valbohem AB 100% 0 0 0 0 Färgelanda Vatten AB 100% 0 0 0 0 57 4.5 Flödesschema för drift och investeringar Samband mellan årsredovisningens delar Den kommunövergripande resultaträkningen innehåller bara kommunexterna intäkter och kostnader. Resultaträkningen omfattar även poster som inte finns i driftredovisningen som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster. Resultaträkningen visar årets resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader och avskrivningar vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Det finns under balansräkningens eget kapital. Driftredovisningen visar den löpande verksamhetens utfall gentemot budget. Den speglar också de ekonomiska relationerna mellan nämnder och verksamheter. Driftredovisningen innehåller därför kommuninterna poster såsom köp och försäljning mellan varandra. Kassaflödesanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar, d.v.s. likviditetsförändringen under året. Balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid bokslutstillfället. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Investeringsredovisningen visar investeringar per nämnd gentemot budget. Investeringarna återfinns även under investeringsverksamheten i kassaflödesanalysen samt bland anläggningstillgångarna i balansräkningen. Avskrivningar av anläggningstillgångar återfinns förutom i balansräkningen även i resultaträkningen. 58 4.6 Driftredovisning Budget Periodens Belopp i tkr Netto 2024 Kostnad Intäkt Netto 2025 2025 Avvikelse Nämnd/ Sektor Kommunfullmäktige -2 829 -2 544 0 -2 544 -2 853 309 Kommunstyelse och Stab -58 288 -72 580 11 168 -61 412 -67 078 5 666 Avdelning samhällsutveckling -53 141 -109 609 100 778 -8 831 -20 494 11 663 Utbildningsnämnden -191 338 -235 825 23 397 -212 428 -198 363 -14 065 Socialnämnden -187 712 -248 506 42 666 -205 840 -180 542 -25 298 Summa verksamheten -493 308 -669 064 178 009 -491 055 -469 330 -21 725 Finansiering -13 158 -107 967 102 450 -5 517 -14 054 8 537 - Arbetsgivaravgifter m.m. -71 415 -72 683 0 -72 683 -73 476 793 - Pensionskostnader -50 003 -35 284 0 -35 284 -40 848 5 564 - Personalomkostnadspåslag 103 627 0 98 784 98 784 96 810 1 974 (PO) - Internränta 3 589 0 3 666 3 666 3 460 206 - Övrigt 1 044 0 0 0 0 0 Summa efter finansiering -506 466 -777 031 280 459 -496 572 -483 384 -13 188 Skatteintäkter, generella 488 711 0 496 113 496 113 499 203 -3 090 statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter 3 203 0 5 357 5 357 550 4 808 Finansiella kostnader -3 065 -2 577 0 -2 577 -4 209 1 632 TOTALT -17 617 -779 608 781 929 2 321 12 160 -9 839 Driftredovisningen visar verksamheternas resursför brukning och avvikelser i förhållande till driftbudget. I nämnders/styrelsers redovisning ingår kommun interna poster. För kommentarer om avvikelser och om årets verksamheter hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Ändringar i driftbudgeten Inga ändringar i driftsbudgeten för 2025. 4.7 Investeringsredovisning 59 Årets investeringar Kommunens investeringsnetto uppgick under året till 5,5 mnkr jämfört med en total investeringsbudget på 22,9 mnkr, vilket innebär en avvikelse på 17,4 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av att flera större fastighetsprojekt och planerade utredningar inte genomförts i den takt som budgeterats. Bland annat har renovering av kommunhuset samt takåtgärder vid Valboskolan och Brandstationen förskjutits, samtidigt som vissa förstudier kopplade till skolstruktur och fastighetsutveckling ännu inte slutförts. Flera investeringar är påbörjade men inte färdigställda, varför förslag lämnas om att överföra 15,5 mnkr till 2026 för att möjliggöra färdigställande av pågående projekt. Nämndernas reinvesteringsramar visar samtidigt överskott inom framför allt Socialnämnden och Utbildningsnämnden, vilket delvis förklaras av det köpstopp som beslutades under hösten. Detta kan innebära ett ökat investeringsbehov kommande år, främst avseende inventarier. Investeringsredovisning fördelat per nämnd/styrelse Belopp tkr inkomst utgift netto budget avvikelse Materiella och immateriella investeringar Kommunstyrelsen -422 5 139 4 717 21 460 16 743 Utbildningsnämnden 0 423 423 850 427 Socialnämnden 0 388 388 600 212 Delsumma nämnder -422 5 950 5 528 22 910 17 382 varav skattefinansierad 0 4 740 4 740 22 382 17 642 vara taxefinansierad* -422 1210 788 528 -260 *Kommunstyrelsen Investeringsredovisning Netto Budget Avvikelse Grundram KS- varav 1 345 2 273 928 • 8214 - Möbler Hillingsäter (Kommunhus) 65 66 1 60 • 8421 - Värmeskåp 43 42 -1 • 8430 - Mopptvättmaskin 62 -62 • 8453 - Byggställning 76 76 • 8232 - Datorer 2025 269 300 31 • 8465 - Billift 42 42 • 8470 - Båtbrygga Sundsbron 0 450 450 -varav taxefinansierad verksamhet • 8452 - Oljeavskiljare ÅVC Stigen 380 100 -280 • 8478 - Asfaltering ÅVS 200 200 • 8480 - Sopkärl 228 228 • 8461 - Anslutningsavgift Färgelanda Prästgård -422 422 1:77 • 8420 - Fjärrvärmeanslutning 402 -402 Övriga investeringar 1 242 9 350 8 108 • 8215 - It digitalisering 0 2 500 2 500 • 8216 - Upprustning Beredskapen 0 200 200 • 8300 - Grundram UN 8 800 792 • 8334 - BoU, IKT-plan 2025 415 470 55 • 8401 - Förstudie Ödeborgs skola-förskola 431 1 500 1 069 • 8402 - Förstudie Högsäters skola 0 500 500 (underhållsplan) • 8403 - Förstudie Högsäters förskola 0 1 000 1 000 (underhållsplan) • 8404 - Förstudie Ödeborgs skola 1920 0 500 500 renovering • 8405 - Förstudie Ödeborgs skola (1997) F-3 0 1 000 1 000 • 8500 - Grundram SN 388 880 492 Om/ny-och projektering fastighet- varav 2 941 11 287 8 346 • 8406 - Fläktmotorer Centrumhus 8 360 352 • 8407 - Renovering Kommunhus 6 4 800 4 794 • 8409 - 4 st fläktmotorer Valboskolan 200 200 • 8410 - Mattor kommunhus 324 325 1 • 8411 - Ytskikt och golv Valboskolan (gym) 654 660 6 • 8412 - Ventilation 92 95 3 • 8413 - Ytskikt och golv 187 190 3 • 8414 - Mattor 73 75 2 • 8454 - Ventilationsaggregat Soläng 190 250 60 • 8463 - Dörrstängare Lillågården 612 600 -12 • 8464 - Låssystem Centrumhuset 227 230 3 • 8471 - Tak Färgelanda Brandstation 0 1 200 1 200 • 8472 - Tak Valboskolan 0 1 600 1 600 • 8473 - Soläng renovering lägenhet 262 308 46 • 8475 - Entré dörrar C-D-hus Valboskolan 0 264 264 • 8492- Lekutrustning Valboskolan 4-6 106 130 24 Summa investeringsverksamheten 5 528 22 910 17 382 61 4.8 Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser Förpliktelser i form av pensionsåtaganden, borgensåtaganden och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias belastas resultatet. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde. En i förväg bestämd procentsats av anläggningstillgångens anskaffningsvärde redovisas som kostnad under året. Balanskrav I kommunallagen finns fastställda krav om att kommunens intäkter skall överstiga kostnaderna. Fr.o.m. 1 december 2004 gäller att ett negativt resultat skall regleras inom 3 år och gäller fr.o.m. 2005 års resultat. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. I balansräkningen framgår vilka tillgångar som finns och hur dessa finansierats i form av skulder och eget kapital. Driftredovisning Visar verksamheternas resursförbrukning och avvikelser i förhållande till budget. Eget kapital Är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Utgör den del av de samlade tillgångarna som finansierats av egna medel. Förändringen av det egna kapitalet påverkas främst av årets resultat. Finansnetto Utgör skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Investeringsredovisning Avser kommunens anskaffningar av anläggningstillgångar i form av t.ex. fastigheter, maskiner och inventarier. Kassaflödesanalys Visar hur verksamheten har finansierats och hur kapitalet har använts under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen visar hur likvida medel har förändrats under året. Kommunbidrag Till nämnd och sektorer tilldelade budgetanslag i form av skatteintäkter och statsbidrag. Kortfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder som har förfallodag mindre än ett år efter bokslutsdagen. Likvida medel Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Likviditet 62 Visar omsättningstillgångar (exkl. lager) samt beviljad kredit i räkning i förhållande till de kortfristiga skulderna. Långfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder som har förfallodag senare än ett år efter bokslutsdagen. Nettoinvesteringar Bruttoinvesteringar med avdrag för de investeringsbelopp som finansierats med offentliga bidrag. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de uppstått. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka. Självfinansieringsgrad Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med nettoinvesteringar. Soliditet Eget kapital dividerat med totalt kapital uttryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga. Soliditet inkl. totala pensionsförpliktelser Eget kapital samt pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse (dvs. utanför balansräkningen) dividerat med totalt kapital uttryckt i procent. Utdebitering Anger hur stor del per intjänade hundra kronor som betalas i kommunalskatt 63 5 Nämnder 5.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och går att jämföra med riksdagen på central nivå. De 30 ledamöter och dess ersättare utses genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiella frågor och av större vikt för kommunen, främst ärenden som rör: • Mål och riktlinjer för verksamheten • Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor • Nämndernas organisation och verksamhetsformer • Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar • Val av revisorer och revisorsersättare • Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda • Årsredovisning och ansvarsfrihet • Folkomröstningar i kommunen Mandatfördelningen i kommunfullmäktige 2022-2026: • Sverigedemokraterna: 10 mandat • Socialdemokraterna: 8 mandat • Centerpartiet: 6 mandat • Moderaterna: 3 mandat • Liberalerna: 2 mandat • Kristdemokraterna: 1 mandat Kommunfullmäktige har sammanträtt sex gånger under året, varav flertalet webbsändes. Bland kommunfullmäktiges 101 fattade beslut 2025 kan noteras: • Överflyttning av ansvar för arbetsmarknads-, sysselsättnings-och integrationsfrågor från kommunstyrelsen till socialnämnden • Beslut om ny valdistriksindelning inför valet 2026 • Avveckling av Dalslands miljö-och energiförbund samt inrättande av gemensam miljönämnd med antagande av reglemente och godkännande av överenskommelse samt samverkan avseende strategisk miljö- och energiverksamhet Bygg-och trafiknämnden har sammanträtt fyra gånger under året. 43 beslut har tagits under året och noteras att nämnden har delat ut årets byggprojekt 2025. Överförmyndare hanterade under 2025, 50 olika godemans-och förvaltarskap samt 55 förmyndarskap, jämfört med 2024;s 52 godeman-och förvaltarskap samt 41 förmyndarskap. 64 5.2 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamhet och ekonomi. Den följer upp utvecklingen i kommunen, har uppsikt över övriga nämnder och kommunala bolag, samt bereder ärenden till kommunfullmäktige och säkerställer att fullmäktiges beslut genomförs. Den leder kommunens strategiska samhällsplanering, inklusive översikts- och detaljplaner, infrastrukturfrågor, kollektivtrafik och annat övergripande planeringsarbete. Hållbarhet, trygghet, säkerhet, brottsförebyggande arbete och näringslivsutveckling ligger också inom styrelsens ansvar. Kommunstyrelsen har dessutom ett särskilt ansvar för ekonomi, IT, HR, kommunikation, upphandling, lokalförsörjning, mark- och exploatering samt krisberedskap, och fungerar som kommunens arkivmyndighet. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för att leda och utveckla kultur- och fritidsverksamheten samt måltids- och lokalvårdsverksamheten. Händelser av väsentlig betydelse Regeringen har ålagt kommunerna inom Dalslandssamverkan och Region 10 att genomföra långsiktiga kapacitetsanalyser för drift, utveckling och styrning, med 1,5 miljoner kronor i statliga medel per område. Under året har en ny ekonomi- och HR-chef rekryterats och arbetet med beredskap och civilt försvar har stärkts till följd av nya lagkrav. Kommunikationsfunktionen är vakant efter pensionering, vilket innebär att verksamheterna själva hanterar mer av sitt kommunikationsarbete. En ny biblioteksplan har antagits och biblioteket har breddat sitt utbud med nya målgrupper och aktiviteter. Kommunstyrelsen har beslutat om en gemensam IT-organisation- med Åmål och Bengtsfors, som startade 1 april 2025. En större fastighetsförsäljning har bidragit positivt till resultatet. Tekniska enheten har stärkt fastighetsförvaltningen, antagit en ny lokalförsörjningsplan och fortsatt digitaliseringsarbetet, bland annat med system för planerat underhåll. Återvinningscentralen har fått nytt bomsystem och oljeavskiljare, och renhållningsupphandling och revidering av avfallsplanen pågår. Arbeten har även omfattat badplatsstrategi, förstudier för flera skolor och förskolor samt utredning av fjärrvärmens framtid. En översyn av AMI enhetens organisatoriska placering har resulterat i att verksamheten flyttas till Socialnämnden och IFO från 2026. En skurrobot har tagits i bruk och frigör personalresurser. Måltidsenheten har fortsatt införa schemalagda måltider. Under 2025 omfattade det årskurs 7–8, och 2026 inkluderas hela högstadiet, vilket gett positiv effekt för både elever och personal. Ekonomi Den politiska verksamheten och kommunledningen redovisar överskott, främst på grund av outnyttjade medel och positiva effekter från räddningstjänstens sammanslagning. Även övergripande verksamheter har lägre kostnader än budgeterat. Ekonomiavdelningen visar överskott till följd av vakanta tjänster, och HR-avdelningen får ett överskott genom intern hantering av facklig tid och företagshälsovård. 65 Den administrativa avdelningen har överskott i samtliga verksamheter, bland annat tack vare externa bidrag från både kultur- och beredskapsområdet. Plan- och byggenheten håller sina budgetramar. Resultatet påverkas positivt av fastighets- och virkesförsäljning. Tekniska enheten redovisar ett större underskott, främst inom fjärrvärme och renhållning, vilket måste återställas inom tre år. Internhyresfastigheterna går också med underskott på grund av akuta och oförutsedda åtgärder som inte täcks av internhyran. AMI redovisar överskott genom externa bidrag som täcker delar av lönekostnaderna men även bidrag från Migrationsverket. Lokalvårdsenheten visar underskott på grund av ökade materialkostnader, eftersatt golvvård, maskinbyten och höga personalkostnader kopplat till korttidsfrånvaro och rehabiliteringsbehov. Måltidsenheten visar ett mindre underskott, främst kopplat till kundförluster och ökade livsmedelskostnader. Förväntad utveckling Ekonomiavdelningen står inför ett omfattande utvecklingsarbete, där upphandling och införande av ett nytt ekonomisystem genomförs tillsammans med Uddevalla kommun. Detta medför hög arbetsbelastning men förväntas på sikt förbättra effektivitet, intern kontroll och digitalisering. Samtidigt behöver ekonomistyrningen stärkas genom bättre uppföljning och analys. Från 1 december finns en gemensam ekonomi- och HR-chef, vilket ger ökad samordning. HR- och löneavdelningen upphandlar ett nytt HR- och lönesystem, även detta i samverkan med Uddevalla. Implementeringen kommer kräva omfattande resurser men ska långsiktigt effektivisera personal- och löneprocesser. Den administrativa avdelningen påverkas av det försämrade säkerhetsläget, vilket kräver ökade resurser för krisberedskap och civilt försvar. Kompetensglapp på kansliet och valår innebär hög belastning. Biblioteket kan genom statsbidrag utöka öppettider och läsfrämjande aktiviteter. 66 Plan- och byggenheten påverkas av en ny plan- och bygglag som väntas kräva mer tillsyn än nuvarande resurser medger. Bygglovsärenden och nybyggnation har ökat under året. Tekniska enheten står inför beslut om fjärrvärmens framtida drift eller försäljning. Samtidigt planeras omfattande renoveringar av internhyresfastigheter för att höja standard och energieffektivitet. Lokalvårdsenheten arbetar med att minska korttidsfrånvaron och fortsätter 2026 med internutbildningar och samarbete med tekniska enheten för effektiv fastighetsskötsel. Måltidsenheten påverkas av lokalstrategiska förändringar som ger bättre kök och fortsätter arbetet med schemalagda måltider, där årskurs 9 inkluderas 2026. En ny måltidspolicy och det kommande livsmedelsavtalet kan medföra ökade kostnader. 67 5.3 Utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning samt tillsyn av fristående verksamheter. Elevhälsans hälso- och sjukvårdsinsatser bedrivs enligt gällande lagstiftning. Musikskolan har successivt avvecklats på grund av bristande finansiering men planeras att återstartas 2027. Fritidsgårdsverksamhet bedrivs för närvarande inte. Gymnasieutbildning och anpassad gymnasieskola köps från andra huvudmän. Händelser av väsentlig betydelse Året har präglats av flera ledningsförändringar, inklusive byte av utbildningschef och avslutade tjänster inom kvalitets- och utvecklingsfunktioner. Tillfälliga organisatoriska lösningar har införts. Minskande barnantal har medfört omorganisationer, särskilt inom förskolan där avdelningar och personal har reducerats. Förskolorna redovisar trots detta ett ekonomiskt överskott, främst till följd av anpassningar i organisationen. Grundskola och fritidshem redovisar underskott, främst på grund av små enheter, höga fasta kostnader och ökade behov av särskilt stöd. Elevhälsan har decentraliserats till respektive enhet. Ödeborgs skola har omstrukturerats till F–3, och årskurs 4–6 har flyttats till Valboskolan. Den anpassade grundskolan visar underskott till följd av mer omfattande elevbehov och krav på ökad personaltäthet. Gymnasieverksamheten visar överskott eftersom elevernas programval blivit billigare än beräknat, medan anpassad gymnasieskola redovisar underskott på grund av höga individuella kostnader. Vuxenutbildningen bedrivs kostnadseffektivt inom givna ramar. Kostnaderna för yrkesutbildningar har ökat men har delvis kompenserats genom statsbidrag och samverkan med andra kommuner. Nämndens budgeterade underskott inför 2025 var –19,2 mnkr. Årets resultat uppgår till –14,1 mnkr. Ekonomi 68 Förväntad utveckling Skolverksamheten ska präglas av kvalitet, ordning och kunskapsfokus samt fortsatt finnas i kommunens tre kommundelar. Samtidigt kräver det minskande barnantalet och ekonomin strukturella förändringar. Antalet enheter behöver minska över tid för att skapa mer kostnadseffektiva och hållbara verksamheter. Betydande renoverings- och lokalbehov finns, särskilt i Ödeborg och i tätorten, där en minskning från tre till två skolor övervägs. Anpassningar av personalstyrka kommer fortsatt att vara ett centralt verktyg för budgetbalans. Nationella reformer 2025–2028, bland annat nya läroplaner, nytt betygssystem, mobilförbud och reglerad undervisnings- och planeringstid, kan medföra ökade resursbehov. 5.4 Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning 69 Socialnämnden har som uppdrag att verka för att främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, skapa jämlika levnadsvillkor samt möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Genom sitt arbete strävar nämnden efter att stödja och stärka kommunens invånare, med fokus på att säkerställa en god livskvalitet för alla. För att uppnå detta ansvarar socialnämnden för att följa och tillämpa tre centrala lagstiftningar: • Socialtjänstlagen (SoL): Ger riktlinjer för hur socialt stöd och hjälp ska erbjudas till behövande. • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): Syftar till att ge särskilt stöd och service till personer med omfattande funktionsnedsättningar. • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL): Reglerar ansvaret för att erbjuda god och säker vård inom hälso- och sjukvården. Händelser av väsentlig betydelse Äldreomsorgen har haft fokus på kompetensutveckling och effektivare bemanning, särskilt inom särskilt boende där teamarbetet stärkts. Hemtjänsten har dock haft ekonomiska utmaningar kopplade till överanställning under sommaren, dubbelbemanning, fordonskostnader och brister i nya arbetssätt. Individ- och familjeomsorgen befinner sig i en omställning mot en mer förebyggande och tillgänglig socialtjänst. Trots satsningar på tidiga insatser har kostsamma placeringar påverkat ekonomin, även om vissa lägre kostnader och vakanser har dämpat underskottet. Inom LSS har viss ledig kapacitet funnits inom boende, medan daglig verksamhet och personlig assistans ökat och medfört högre kostnader. Den kommunala hälso- och sjukvården har haft ekonomiska påfrestningar på grund av personalomsättning och bemanningslösningar, men situationen stabiliserades under årets slut. Omsorgskontoret redovisar ett överskott tack vare lägre kostnader och genomförd omorganisering. Den största nettokostnadsavvikelsen som enskilt påverkar mest finns även fortsatt inom äldreomsorgen. Ekonomi Förväntad utveckling 70 Verksamheterna påverkas av ny socialtjänstlag och en åldrande befolkning, vilket kräver mer förebyggande arbete, samverkan och anpassade arbetssätt. För att klara ökade behov inom givna ekonomiska ramar behövs tidiga insatser, effektiv planering och utvecklad samordning. Parallellt behöver organisationen vara beredd på att hantera snabba förändringar, såväl i omvärlden som i den egna kommunala verksamheten för att möta och stå redo för vad som väntar i framtiden. 71 6 Koncernbolag / kommunalförbund 6.1 Valbohem AB Resultaträkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2023 Bokslut 2022 Intäkter 46 334 46 160 44 887 40 956 Kostnader -37 529 -38 548 -40 382 -34 936 Avskrivningar -3721 -56 036 -6 162 -5 839 Rörelseresultat 5 084 -48 423 -1 657 181 Resultat efter -790 -51 914 1 928 -1 271 finansiella poster Årets Resultat -452,4 -41 305 -3 585 -1 090 Balansomslutning 241 744 245 035 206 664 213 238 Soliditet % 12,5 11,9 5,3 6,6 Investeringar 11 664 20 969 12 485 37 349 Antal anställda, 12 16 16 16 medeltal Balansräkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Anläggningstillgångar 227 652 223 269 Omsättningstillgångar 14 091 21 766 Summa Tillgångar 241 743 245 035 Eget kapital 28 135 29 219 Långfristiga skulder 160 000 120 031 Kortfristiga skulder 48 856 90 667 Summa eget kapital och skulder 241 743 245 035 Bolagets grunduppdrag i korthet Uthyrning av lägenheter och lokaler enligt allmännyttans principer Hänt i verksamheten Bolaget har reducerat antalet anställda med 4 att besparingar kunnat genomföras. Under året har personer (25%) genom naturliga och egna 40% av lånestocken omsatts till nya lån, vilket avgångar. Under året har två fastigheter avyttrats. medför kraftigt ökade finansieringskostnader. Vakansgraden fortsätter att stiga, vilket innebär fortsatta avbräck på intäktssidan. Arbetet med energieffektiviseringar har fortsatt och det har gjort Resultat och ekonomisk analys 72 Bolaget redovisar ett underskott för året kopplat till Värderingen av fastigheterna innebär en ökning ökande räntekostnader och stagnerad omsättning. med 4,4 miljoner kopplat till ökande värden på Kostnadsbesparingar har ägt rum på renoverade fastigheter varför soliditeten ökat trots personalkostnader och energikostnader. negativt resultat. Framtida utveckling Bolaget kommer att beta av den ackumulerade underhållsskulden samtidigt som utbudet skall dimensioneras efter framtida efterfrågan. Bolaget har ansökt om ytterligare kapital från ägaren då det varit underkapitaliserat från starten 1996. Under 2026 kommer bolaget att fortsätta att minska beståndet då efterfrågan fortsatt minskar. Minskningen sker genom att sälja och riva fastigheter. 73 6.2 Färgelanda Vatten AB Resultaträkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Bokslut 2023 Bokslut 2022 Intäkter 21 038 18 679 17 026 15 063 Kostnader -16 977 -14 776 -13 648 -13 430 Avskrivningar -2 678 -2 648 -2 339 -1 988 Rörelseresultat 1 383 1 255 1 039 406 Finansnetto -1 381 -1 254 -1 038 -406 Resultat efter 2 1 1 0 finansiella poster Skatt på årets -2 -1 -1 0 Årets resultat 0 0 0 0 Balansomslutning 83 593 76 845 63 448 55 279 Soliditet % 7 % 8 % 4 % 5 % Investeringar 11 272 7024 7 084 8 486 Antal anställda, 0 0 0 0 medeltal Balansräkning (tkr) Bokslut 2025 Bokslut 2024 Anläggningstillgångar 70 774 62 180 Omsättningstillgångar 12 819 14 665 Summa Tillgångar 83 593 76 845 Eget kapital 6 000 6 000 Långfristiga skulder 66 553 61 654 74 Kortfristiga skulder 11 040 9 191 Summa eget kapital och skulder 83 593 76 845 Bolagets grunduppdrag i korthet Färgelanda Vatten är huvudman för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen, vilket omfattar att producera och distribuera vatten av god kvalitet samt rena avloppsvatten och därmed förenliga verksamheter. Bolaget äger samtliga VA-anläggningar i Färgelanda kommun. Färgelanda Vatten AB har inga anställda utan den dagliga driften och annan förenlig verksamhet sköts av det gemensamma bolaget, Västvatten AB, som svarar för driften av VA-anläggningarna i Färgelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla kommun. Bolagets verksamhet är förenlig med fastställt ändamål. Hänt i verksamheten Ett axplock av händelserna under 2025. • Avdelningen Driftsupport har under året utvecklat sitt arbete med tillskottsvatten med hjälp av interna flödesmätningar, för att kunna fokusera insatserna på rätt områden, bland annat Hedekasvägen och Högsäter tätort. Resultatet visade att stora mängder tillskottsvatten letar sig in till det allmänna spillvattenledningsnätet, som en följd av detta genomförs nu filmning och status bedömning av ledningsnätet. • Arbete med tillskottsvatten har bland annat resulterat i utbyte av en sprucken spillvattenledning vid pumpstationen i Rådanefors samt två brunnar som har bytts ut i Rådanefors, med gott resultat avseende tillskottsvatten. • Som ett led i ytterligare förbättrad koll på vattenförbrukning är en vatten mätarbrunn på plats i Ödeborg för att mäta förbrukningen mot Ellenö. En flödesmätare är också installerad i Stigen. • Flertalet vattenläckor/avloppsstopp har åtgärdats. • Skogsvägens tryckstegringsstation har fått ett uppdaterat styrskåp för att möjliggöra fjärrövervakning. • Sanering av Bäckvägen i egen regi har utförts, där spill-, dag- och dricksvattenledningar har bytts ut och vi har satt nya ventiler och spolbrunnar. • Färgelanda vatten AB har köpt fastigheten Gatersbyn 1:126 där Gatersbyn vattenverk är beläget. Resultat och ställning VA-verksamheten bedrivs enligt kan flyttas över till VA-fonder för specifika ändamål självkostnadsprincipen vilket innebär att de som gynnar hela kollektivet. Underuttag redovisas nödvändiga kostnaderna som krävs för att som förlust. tillhandahålla respektive vattentjänst ska finansieras Färgelanda Vatten AB har en VA-fond Solenergi via motsvarande intäkt. Det vill säga att de som ska användas för att öka andelen nödvändiga kostnader som uppkommer för att till egentillverkad energi. Ej aktiverad VA-fond uppgår exempel ta hand om spillvatten finansieras via till 298 tkr. motsvarande avgift. Årets underuttag uppgår till 34 tkr (överuttag 231 Den taxefinansierade verksamheten får inte gå med tkr). Kvarvarande ackumulerat överuttag är 4 533 vinst. Eventuella överuttag av brukningsavgifter tkr (4 567 tkr). redovisas som skuld till VA-kollektivet. Överuttag Framtida utveckling 75 För att kunna ha en långsiktig hållbar NIS2-direktivet utökas till att inte bara hantera vattenförsörjning arbetar bolaget aktivt med dricksvatten utan även avloppshantering. EU effektiviseringar, framtida kapacitetsbehov och direktivet CER kommer träda i kraft under 2026 som kännedom om befintlig status på verk och syftar till att stärka motståndskraften hos ledningar. samhällsviktiga verksamheter. En tydlig trend är ökade myndighets-, lag- och Förbättringar av fysisk och digital säkerhet, styrning kundkrav, ett behov av långsiktig klimatanpassning av automatiska funktioner och digital dokumentation och nya säkerhetskrav kring bland annat nätverk- för anläggningarna behöver fortsätta utvecklas och och informationssäkerhet (NIS2). Framåt kommer förbättras. 1 Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Kommunsekr 2026-06-10 Sofia Henriksson 2026/157 Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse - revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet Beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden samt deras enskilda ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025, 2. Kommunfullmäktige instämmer i övrigt i revisorernas bedömningar Ärendets beredning Revisionsberättelsen för 2025 har överlämnats till kommunfullmäktige i enlighet med kommunallagens bestämmelser. Ärendet har beretts av kommunfullmäktiges presidium. Sammanfattning av ärendet Revisorerna har granskat verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt prövat om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag, mål och gällande lagstiftning. Granskningen visar brister i ekonomisk styrning och otydlig ansvarsfördelning, vilket lett till underskott och otillräckliga åtgärder; trots anmärkning tillstyrks ansvarsfrihet för 2025, men förbättringar krävs inför 2026. Kommunfullmäktiges presidium lämnar revisionsberättelsen vidare till fullmäktige och föreslår att fullmäktige fattar beslut i enlighet med revisorernas tillstyrkan. Beslutsunderlag: Revisionsberättelse 2025 Revisorernas redogörelse för 2025 Revisionsrapport - God ekonomisk hushållning 2025 Revisionsrapport - Grundläggande granskning 2025 Sändlista: Revision 2 Kommundirektör Kommunstyrelsen Socialnämnd Utbildningsnämnd _____________________________________________________________ Kenneth Carlsson, Kerstin Fredriksson, Faraah Mohamud, Kommunfullmäktiges Kommunfullmäktiges Kommunfullmäktiges ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Revisorerna i Färgelanda kommun 2026-06-10 Till Fullmäktige i Färgelanda kommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevi sorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har ut förts av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglernente. Till grund för vår bedömning ligger också fördjupade granskningar avseende års- redovisning och delårsrapport samt grundläggande granskning. Som underlag för vår bedömning ligger också andra granskningsinsatser, frågeställningar, behand ling av inkommande svar på tidigare granskningar eller rena informationer som inte resulterat i någon granskningsrapport. Årets resultat uppgår till 2,3 mnkr vilket kanjämföras med ett budgeterat resultat på 12,2 mnkr. Balanskravsresultat uppgår till 0 mnkr efter ianspråktagande av medel till resultatutjänmningsrcserv. Utbildningsnämnden och socialnämnden redovisar för 2025 negativ budgetavvi kelse och de har under 2025 återigen inte klarat att vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa verksamheten till den ekonomiska ramen. Bedömningar Granskningen visar att det finns återkommande brister i den ekonomiska styrning- en. Både socialnämnden och utbildningsnämnden har haft betydande underskott under året. Trots detta har åtgärderna i stor utsträckning präglats av uppföljning, analyser och uppdrag, utan att i tillräcklig grad omsättas i konkreta beslut med tydlig ekonomisk effekt under 2025. Vi ser också att ansvarsfördelningen mellan utbildningsnämnden och kommunsty relsen i vissa delar varit otydlig. 1 frågor som rör lokalförsörjning, organisation och åtgärder för ekonomi i balans har ärenden hanterats på flera nivåer, vilket har försvårat en tydlig och samlad styrning. Sammantaget innebär detta att kraven i kommunallagen på tillräcklig styrning, kontroll och ekonomisk hushållning inte fullt ut har uppfyllts. Mot denna bakgrund riktar revisionen anmärkning mot kommunstyrelsen, social nämnden och utbildningsnämnden. Samtidigt har vi inte funnit att bristerna är av sådan art att ansvarsfrihet bör av- styrkas för 2025. Vi anser dock att effekterna av föreslagna åtgärder för att nå en budget i balans behöver bli synliga under 2026 för att vi under kommande år inte ska behöva komma till en annan slutsats. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, social nämnden och utbildningsnämnden samt enskilda ledamöter och ersättare i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. Färgelanda kommun 2026-06-10 i4 ‘ Ann-Britt Dahl Rino Tell Hugo Hultgren Ordförande Vice ordförande .Zac gemar Ln e Zaid Långströrn Bilaga Bilaga 1 Revisorernas redogörelse 2 Bilaga 1 2026-04-22 Revisorernas redogörelse för 2025 Revisorernas granskningsuppdrag utgår från kommunallagen, fastställt revisionsreglemente och god revisionssed. Av kommunallagen framgår att revisorerna skall granska all verksamhet och då bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som sker i nämnderna är tillräcklig. Denna redogörelse, som är en bilaga till revisorernas revisionsberättelse, innehåller en sammanfattning av de revisionsprojekt som genomförts under året samt en beskriv- ning av revisorernas verksamhet i övrigt. Granskningsrapporterna har löpande under året lämnats till de granskade nämnderna för yttrande och till fullmäktige för känne- dom. Genomförda granskningar 2025 ● Granskning av delårsrapport 2025 ● Granskning av årsredovisning 2025 ● Granskning av god ekonomisk hushållning och balanskrav per 2025-08-31 och 2025-12-31 ● Grundläggande granskning av styrelse och nämnder 2025 Nedan redovisas en sammanfattning av varje granskningsinsats. Granskning av delårsrapport 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport per 2025- 08-31 är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen avser mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningens resultat presenteras i bifogade rapport och yttrande. Revisorerna samlade bedömning är att: delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovis- • ningssed i övrigt. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyl- las för år 2025 efter tillförsel av 21,1 mnkr från resultatutjämningsreserven. det prognostiserade resultat delvis är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige • fastställt i budget 2025. måluppfyllelsen avseende verksamheten inte går att bedöma då någon samlad bedömning av • måluppfyllelsen inte är redovisad i delårsrapporten. det är djupt oroande att kommunstyrelsen och nämnderna åter igen inte klarar att bedriva verk- • samheten inom tilldelad budgetram. Vi uppmanar kommunstyrelsen och nämnderna att ta sitt ansvar och snarast vidta långsiktiga åtgärder för att bedriva verksamheten inom tilldelad bud- getram. Granskning av årsredovisning 2025 PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Färgelanda kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01– 2025-12-31. Resultatet av det sakkunniga biträdets granskning framgår av bilaga “Sakkunnigt biträdes yttrande”. Granskning av måluppfyllelse och balanskravet per 2025-12-31 Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att fullmäktige ska besluta om verksamhetsmässiga och finan- siella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som års redovisning. Årsredovisning ska även innehålla en utredning och redovisning av följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapport och årsredovis- ning. Resultat från granskningen utgör även underlag för revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning, vilken skall biläggas årsredovisning i samband med fullmäktiges behandling av rapporten. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: Är resultat i årsredovisning förenligt med de av fullmäktige fastställda målen för god ekono- • misk hushållning? Är redovisat resultat i årsredovisning förenligt med balanskravet? • Vår bedömning grundar sig på att ett av de bägge finansiella målen uppfylls och att av 19 verksam- hetsmål uppfylls sex mål, två mål är delvis uppfyllda, åtta mål uppfylls inte och tre mål saknar utfall för året. 1. Revisionsfråga 1 Är resultat i årsredovisningen förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning? Delvis uppfyllt - Finansiella mål Delvis uppfyllt - Verksamhetsmål 2. Revisionsfråga 2 Uppfyllt Är resultat i delårsrapport förenligt med Målet uppfyllt efter balanskravet? disponering av me- del från resultatut- - Följsamhet till balanskravet jämningsreserven på 9,2 mnkr Grundläggande granskning av styrelse och nämnder 2025 Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. Följande övergripande revisionsfråga ska besvaras: Har styrelsen och nämndernas förvaltning skett på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll? Granskningen omfattar följande granskningsområden: ● Styrning, kontroll och åtgärder. ● Måluppfyllelse för verksamheten. ● Måluppfyllelse för ekonomin ● Intern kontroll Efter genomförd granskning görs den sammanfattande bedömningen att: I Färgelanda finns 19 kommunövergripande verksamhetsmål vilket är omfattande till antalet men som ändock inte fullt ut fungerar som löpande styrning. PwC noterar att kommunen ofta redovisar indika- torutfall utan att göra en tydlig samlad bedömning av själva verksamhetsmålens måluppfyllelse. PwC pekar också på att nio av de 19 verksamhetsmålen inte följdes upp i delårsrapporten och rekommende- rar att målen görs uppföljningsbara per delår. kommunstyrelsen endast delvis har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och på ett • ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. utbildningsnämnden inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och inte på ett • ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. socialnämnden endast delvis har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och inte på • ett ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att styrelsens interna kontroll har varit tillräcklig men att nämndernas intern kontroll endast delvis varit tillräcklig. Styrning kontroll Måluppfyllelse Måluppfyllelse och åtgärder verksamhet ekonomi Kommunstyrelsen Grön Gul Gul Socialnämnden Grön Gul Röd Utbildningsnämnden Grön Röd Röd Revisorernas verksamhet under 2025 Revisorernas uppdrag och arbetsmodell Kommunen är en politiskt styrd organisation med ett demokratiskt beslutsfattande. Vart fjärde år prö- vas kommunfullmäktiges ansvar genom de allmänna valen. Under mandatperioden prövar kommun fullmäktige varje år, i sin roll som medborgarföreträdare, ansvarstagandet för dem som har till upp drag att genomföra verksamhet på fullmäktiges uppdrag. Fullmäktiges instrument för granskning och kontroll är de förtroendevalda revisorerna, som granskar verksamheten och prövar ansvarstagande samt lämnar ett uttalande om detta till fullmäktige. Revisorerna granskar ● Om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt ● Om räkenskaperna är rättvisande ● Om den interna kontrollen är tillräcklig Revisorerna måste göra aktiva val av granskningsinsatser och detta görs i planeringsprocessen. Ut- gångspunkten i detta är fullmäktiges mål, där revisorerna i sin risk- och väsentlighetsanalys identifie- rar hinder för att fullmäktiges mål kan uppfyllas. I denna analys bedöms hur allvarliga och troliga dessa händelser är. En rapport tas fram som underlag för riskbedömningen. Baserat på denna analys, tidigare granskningar, revisorernas kännedom om organisationen mm beslutar revisorerna analys, ti- digare som skall genomföras under varje revisionsår. Obligatoriskt är att granska delårsbokslutet och årsredovisningen. Varje år genomförs förutom dessa två granskningsinsatser fördjupade granskningar av verksamheten inom kommunen. I genomförandet av granskningarna använder revisorer i huvudsak de sakkunniga biträdena vilka upp handlas. PwC innehar uppdraget som sakkunnigt biträde. Granskningarna bygger på insamling av till- räckliga och ändamålsenliga fakta, iakttagelser, analys och värdering. Revisorerna har alltid rätt att få de uppgifter de behöver för att kunna göra sin granskning. Faktaavstämning (sakgranskning) sker med de granskade för att undvika sakfel och missförstånd. Resultatet av granskningarna överlämnas till revisorerna som bedömer resultatet och tar ställning till hur resultatet skall vägas in vid bedömningen i ansvarsfrågan. Resultatet redovisas vanligtvis i en granskningsrapport som tillsammans med revisorernas bedömning (missiv) översänds till granskad nämnd/styrelse för yttrande över granskningen, vilka åtgärder som nämnden/styrelsen kommer att göra med anledning av det som framkommit i granskningen. Revisionsprocessen avslutas med att sammanfatta årets granskningar, analyser och bedöma resultatet och göra en samlad prövning av ansvarstagandet. Revisorerna bedömer om anmärkning skall riktas och om ansvarsfrihet skall tillstyrkas eller avstyrkas. Den slutliga ansvarsbedömningen görs av kom munfullmäktige. Revisorerna har haft åtta revisionsmöten under 2025. Under året har överläggning med kommunsty- relsens och nämndernas presidium skett och representanter från revisionen har deltagit vid fullmäk- tigemöten under 2025. God ekonomisk hushållning 2025 Färgelanda kommun Juni 2026 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att fullmäktige ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i årsredovisning. Årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Kom- munstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är kom- munstyrelsen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning, vilken skall biläggas årsredovisning i samband med fullmäktiges behandling av rapporten. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Fullmäktiges beslut avseende god ekonomisk hushållning Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresulta- tet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser I mål och budget 2025 med plan för 2026–2027, fastställt av kommunfullmäktige 2024-06-12, finns två finansiella mål och 19 verksamhetsmål. För Färgelanda kommun innebär god ekonomisk hushållning att kommunen uppfyller 100 % av de finansiella målen samt minst 75 % av verksamhetsmålen som är an- tagna av kommunfullmäktige I kommunstyrelsens uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i avsnittet ”God ekono- misk hushållning och ekonomisk ställning”, som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av utvärderingen framgår följande: - Att ett av de finansiella målet har uppnåtts för helåret. - Att sex av 19 verksamhetsmål har uppnåtts för helåret, två mål är delvis uppfyllda, åtta mål upp- fylls inte och tre mål saknar utfall för året. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en ba- lanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till 0 miljoner kronor efter disponering av 9,2 mnkr från resultatutjämningsreserven. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av kommunstyrelsen en första gång 2026-04-08 och sen slutligen den 10 juni. Styrelsen har därmed överlämnat årsredovis- ningen till fullmäktige och revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för kommunens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att styrelse men inte nämnderna under 2025 bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. - Den innehåller en investeringsredovisning. Investeringarna för år 2025 har uppgått till 5,5 miljoner kr. - Den innehåller redovisning av ett antal finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om kommunens finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att soliditeten har va- rierat över tid. Soliditet (inklusive pensionsåtagande) per 2025-12-31 uppgår till -6,4 procent. - Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen fram- går att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 6,8 procent under året. Här lämnas även information hur sjukfrånvaron förändrats jämfört med föregående år. Årsredovisningen inne- håller också information om hur kommunens sjukfrånvaro förhåller sig till andra likartade kommu- ner. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushåll- ning? Finansiella mål: Delvis Verksamhetsmål: Delvis Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 2026-06-09 Lars Dahlin _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029–6740) (PwC) på uppdrag av de förtroende- valda revisorerna i Färgelanda kommun. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 7 Grundläggande granskning 2025 Färgelanda kommun April 2026 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Färgelanda kommun genomfört grundläggande granskning av styrelse och nämnder. Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett underlag inför uttalande i revisionsberättelse. Följande revisionfrågor ska besvaras i granskningen: Fråga 1: Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Fråga 2: Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Fråga 3: Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Nedan ses bedömning för respektive revisionsfråga. Fråga Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildningsnämnden 1 Ja Ja Ja 2 Delvis Delvis Nej 3 Delvis Nej Nej För fullständiga bedömningar se respektive delavsnitt i rapporten. 2 Revisionsrapport Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 4 Bakgrund ........................................................................................................................................... 4 Syfte och revisionsfrågor ................................................................................................................... 4 Revisionskriterier ............................................................................................................................... 4 Avgränsning ...................................................................................................................................... 5 Metod ................................................................................................................................................ 5 Granskningsresultat ................................................................................................................................. 6 Kommunstyrelsen.............................................................................................................................. 6 Socialnämnden ................................................................................................................................. 7 Utbildningsnämnden .......................................................................................................................... 9 Rekommendationer ................................................................................................................................ 10 Bilagor .................................................................................................................................................... 11 3 Revisionsrapport Inledning Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer att revisorerna årligen ska granska alla styrelser, nämnder och fasta fullmäktigeberedningar. Kommunstyrelsen, nämnder och fasta beredningar ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdraget måste respektive organ bygga upp system och rutiner för styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa rutiner tillämpas på avsett sätt. En bristfällig styrning och kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs och utvecklas på avsett sätt. Revisionsobjekt i granskningen är kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I dess uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:1, 6:6 - Följsamhet till fullmäktiges uppdrag i form av mål och budget för år 2025 - I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. 4 Revisionsrapport Avgränsning I tid avgränsas granskningen i huvudsak till år 2025. I övrigt se avsnitt ”syfte och revisionsfrågor”. Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll, delårsrapport samt årsrapport/årsbokslut. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring. 5 Revisionsrapport Granskningsresultat Kommunstyrelsen Iakttagelser Ledning och styrning Styrelsen har antagit en verksamhetsplan och budget för verksamheten 2025. Vidare har styrelsen behandlat kommunens Mål- och resursplan 2025–2027. Gällande mål har kommunstyrelsen 13 mål formulerade för verksamheten. Samtliga mål har tillhörande mätmetod och målvärden som gör dem mätbara. Budget anses som mål för ekonomin. På kommunövergripande nivå finns två finansiella mål och 19 verksamhetsmål. Rapportering och åtgärder Styrelsen har upprättat Riktlinjer Redovisning och uppföljning som reglerar den löpande rapporteringen från förvaltning till nämnd respektive styrelse. Rapportering fokuserar på måluppfyllelse av ekonomiskt resultat, där helårsprognoser per mål och samlat presenteras. Däremot noterar vi att det inte framgår någon bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen utan enbart för tillhörande indikatorer. Nämndmålen följs upp i kommunens delårsrapport, som visar att två mål prognostiseras att uppnås, ett mål att delvis uppnås och två mål att inte uppnås. Resterande mål mäts i årsredovisningen. I kommunens delårsrapport prognostiseras två av 19 verksamhetsmål att uppnås per helår. Åtta av målen uppnås inte och nio mål följs inte upp i delårsrapporten. Utfallet för 2025 visar på en sammantagen delvis god måluppfyllelse för såväl kommunstyrelsen som kommunen. Styrelsen presenterar positiva helårsprognoser i såväl kvartals- som delårsrapporten, som infrias vid årets slut. Kommunen redovisar en prognostiserad negativ budgetavvikelse i delårsrapporten. Vidare prognostiserar kommunen att ett av två finansiella mål uppnås per helår. Prognosen om negativ budgetavvikelse består vid årets slut, med en försämras måluppfyllelse för de finansiella målen. Styrelsen har vidtagit flera åtgärder under året inom ramen för sin uppsiktsplikt. Flera åtgärder grundar sig i PwC:s revisionsrapport om Insatser för en ekonomi i balans. Däribland har en handlingsplan för budget i balans tagits fram och riktlinjer för uppsiktsplikt har antagits. Måluppfyllelse Kommunstyrelsen redovisar en sammantagen delvis god måluppfyllelse där fyra mål är uppfyllda, ett mål är delvis uppfyllda, sju mål är ej uppfyllda och ett mål saknar utfall för året. Av kommunens årsredovisning framgår att sex mål är uppfyllda, två mål är delvis uppfyllda, åtta mål är ej uppfyllda och tre mål saknar utfall för året. 6 Revisionsrapport Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse om 5,7 mnkr. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Delvis. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Delvis. Socialnämnden Iakttagelser Ledning och styrning Nämnden har antagit en verksamhetsplan och budget för verksamheten 2025. Gällande mål har nämnden sex mål formulerade för verksamheten. Samtliga mål har tillhörande mätmetod och målvärden som gör dem mätbara. Budget anses som mål för ekonomin. Rapportering och åtgärder Styrelsen har upprättat Riktlinjer Redovisning och uppföljning som reglerar den löpande rapporteringen från förvaltning till nämnd respektive styrelse. Nämnden har själv inte reglerat hur rapportering mellan dess verksamheter och nämnd ska vara utformad. Rapportering fokuserar på måluppfyllelse av ekonomiskt resultat, där helårsprognoser per mål och samlat presenteras. Däremot noterar vi att det inte framgår någon bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen utan enbart för tillhörande indikatorer. 7 Revisionsrapport Nämndmålen följs upp i kommunens delårsrapport, som visar att ett mål prognostiseras att inte uppnås. Resterande mål följs inte upp per delår. Utfallet för 2025 visar en sammantagen delvis god måluppfyllelse. Nämnden presenterar negativa helårsprognoser i såväl kvartals- som delårsrapporten, som kraftigt försämras mellan rapporteringarna. Av protokollgenomgång kan vi utläsa flera vidtagna åtgärder från nämnden löpande under hela verksamhetsåret. Utfallet för 2025 står helt i linje med prognosen vid delåret. Måluppfyllelse Nämnden redovisar en sammantagen delvis god måluppfyllelse där två mål är uppfyllda, tre mål ej uppfyllda och ett mål saknar utfall för året. Nämnden redovisar en negativ budgetavvikelse om 25,3 mnkr för 2025. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Delvis. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Nej. 8 Revisionsrapport Utbildningsnämnden Iakttagelser Ledning och styrning Nämnden har antagit en verksamhetsplan och budget för verksamheten 2025. Gällande mål har nämnden sex mål formulerade för verksamheten. Samtliga mål har tillhörande mätmetod och målvärden som gör dem mätbara. Budget anses som mål för ekonomin. Rapportering och åtgärder Styrelsen har upprättat Riktlinjer Redovisning och uppföljning som reglerar den löpande rapporteringen från förvaltning till nämnd respektive styrelse. Dessutom har nämnden antagit ett årshjul som reglerar rapporteringen mellan verksamhet och nämnd. Rapportering fokuserar på måluppfyllelse av ekonomiskt resultat, där helårsprognoser per mål och samlat presenteras. Däremot noterar vi att det inte framgår någon bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen utan enbart för tillhörande indikatorer. Nämndmålen följs upp i kommunens delårsrapport, som visar att två mål prognostiseras att inte uppnås. Resterande mål följs inte upp per delår. Utfallet för 2025 visar en sammantagen inte god måluppfyllelse. Nämnden presenterar samma prognos om en negativ budgetavvikelse i såväl kvartals- som delårsrapporten. Vid handläggning av kvartalsrapporten beslutar nämnden att uppdra sektorchef att vidta åtgärder för att nå en budget i balans. Nämnden redovisar en marginellt förbättrad budgetavvikelse vid årets slut. Måluppfyllelse Nämnden redovisar en sammantagen inte god måluppfyllelse där ett mål är delvis uppfyllt, fyra mål är ej uppfyllda och ett mål saknar utfall för året. Nämnden redovisar en negativ budgetavvikelse om 14,1 mnkr för 2025. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar revisionsobjektet tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja. 9 Revisionsrapport Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Nej. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Nej. Rekommendationer För framtiden lämnas följande rekommendationer: • Säkerställ att en bedömning görs av verksamhetsmålens måluppfyllelse såväl på nämndsnivå som kommunövergripande nivå. Detta främst i syfte för att kommunen kan göra en sammanvägande bedömning av uppfyllelsen av god ekonomisk hushållning. • Säkerställ att samtliga mål har mätbara mått som kan följas upp per delår, i enlighet med RKRs rekommendation R17. Detta i syfte att säkerställa ett löpande målarbete där åtgärder kan vidtas vid behov och i tid. • Att kommunstyrelsen säkerställer att aktiva åtgärder fortsätter att vidtas för att vända kommunens negativa ekonomiska utveckling. • Tillse att nämnderna fortsätter att vidta aktiva åtgärder för att vända deras ekonomiska underskott. • Säkerställ att tydliga och tillräckliga åtgärder vidtas vid uppföljning av mål. • Att socialnämnden säkerställer att direktiv upprättas för rapportering av verksamhet och ekonomi till nämnden. 2026-04-09 Lars Dahlin Caroline Löfstedt __________________________ _________________________________ Uppdragsledare Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Färgelanda kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 10 Revisionsrapport Bilagor Basgranskning Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildningsnämnden 1 Har nämnden antagit en plan för verksamheten? Grön Grön Grön 2 Har nämnden antagit en budget för verksamheten? Grön Grön Grön 3 Finns mål formulerade för nämndens verksamhet? Grön Grön Grön 4 Finns mål formulerade för nämndens ekonomi? Grön Grön Grön 5 Är målen uppföljningsbara (mätbara)? Grön Grön Grön 6 Har nämnden upprättat instruktion för rapportering till nämnden? Grön Gul Grön 7 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för verksamhet? Gul Gul Gul 8 Fokuserar rapportering på måluppfyllelse för ekonomi? Grön Grön Grön 9 Vidtar nämnden tydliga åtgärder för att nå mål för verksamheten? Gul Gul Röd 10 Vidtar nämnden tydliga åtgärder för att nå mål för ekonomin? Gul Röd Röd 11 Når nämnden uppsatta mål för verksamheten? Gul Gul Röd 12 Når nämnden uppsatta mål för ekonomin? Gul Röd Röd 11 Revisionsrapport SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-05-13 Kommunstyrelsen

KS § 102 Dnr 2026/200 Styrmodell för Färgelanda kommun Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige antar ”Styrmodell för Färgelanda kommun” enligt förslag daterat 2026-06-04 samt upphäva redan antagen styrmodell av kommunfullmäktige. Yrkande Christoffer Wallin (SD) yrkar bifall till liggande förslag. Ulla Börjesson (S) yrkar bifall till liggande förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen/nämnden bifaller detta. Sammanfattning av ärendet Behovet av en ny styrmodell har uppstått då tidigare arbetssätt inte fullt ut mött kraven på tydlig och systematisk styrning. Modellen utgår från kommunens nuvarande organisation och behovet av utveckling. Den stärker den demokratiska styrningen och tydliggör kommunfullmäktiges roll. Den omfattar hela organisationen och bygger på samspel, dialog och tydlig ansvarsfördelning. Sammantaget skapar modellen bättre förutsättningar för effektiv styrning, god ekonomisk hushållning och långsiktig utveckling. Revisionen har anmärkt på antagen styrmodell sedan 2018 vilket också förstärkt behovet av revidering. Ärendebeskrivning Behovet av en ny styrmodell har vuxit fram utifrån att tidigare arbetssätt inte fullt ut mött framtidens krav på tydlig och systematisk politisk styrning. Den nya modellen är anpassad till kommunens nuvarande organisation och de utvecklingsbehov som identifierats. En central utgångspunkt är att stärka den demokratiska styrningen och tydliggöra kommunfullmäktiges roll i styrkedjan. Framtagandet av den nya styrmodellen har också skett mot bakgrund av krav på god ekonomisk hushållning, ett ökat fokus på resultatstyrning samt behovet av att arbeta mer enhetligt i hela organisationen. En gemensam modell skapar en röd tråd från kommunfullmäktiges inriktning till verksamheternas genomförande och uppföljning Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Styrmodellen omfattar hela kommunens organisation, inklusive politiska organ, förvaltning och kommunala bolag. Den tydliggör roller, ansvar och samspel i hela styrkedjan – från kommunfullmäktiges inriktning till verksamheternas genomförande och uppföljning. Modellen bygger på följande huvudprinciper: • Politisk styrning och förvaltningsledning i samspel • Dialog som bärande arbetssätt i styrningen • Tydlig roll- och ansvarsfördelning • Sammanhållen styr- och budgetprocess • Systematisk uppföljning av resultat utifrån ekonomi, prestation och kvalitet. Styrmodellen omfattar även: • Struktur för styrdokument och deras hierarki • En dialogbaserad budgetprocess • Principer för god ekonomisk hushållning • Roller och ansvar i organisationen • Uppföljning och intern kontroll Den föreslagna styrmodellen bedöms skapa ökad tydlighet, effektivitet och samsyn i kommunens styrning. Genom att samla styrning, budget och uppföljning i en gemensam modell stärks: • Kopplingen mellan politiska mål och verksamhetens resultat • Förutsättningarna för ansvarsutkrävande • Helhetsperspektivet i organisationen • Kommunens arbete med god ekonomisk hushållning Styrmodellen skapar även bättre förutsättningar för dialog och lärande i organisationen, vilket är centralt för långsiktig utveckling. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Införandet av styrmodellen bedöms inte medföra några direkta ekonomiska konsekvenser. På sikt förväntas modellen bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande och stärkt ekonomisk styrning. Sociala och miljömässiga konsekvenser Den föreslagna styrmodellen bedöms inte medföra några direkta negativa sociala eller miljömässiga konsekvenser. Genom en tydligare styrning, ökad samordning och förbättrad uppföljning skapas dock bättre förutsättningar för att beakta social hållbarhet och miljöhänsyn i kommunens verksamheter. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag: Styrmodell för Färgelanda kommun, daterad 2026-06-04 Sändlista: Kommunfullmäktige Samtliga nämnder Kommunala bolag Kommundirektör Sektorsledning Justering Utdragsbestyrkande Styrmodell för Färgelanda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2026-xx-xx, § x Styrmodell för Färgelanda 2 kommun 2026-06-04 Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................4 Omfattning .................................................................................................5 Styrmodell .................................................................................................6 Styrdokumentens roll i styrmodellen ...................................................11 Typer av styrdokument .................................................................................11 Styrdokumentens hierarki ............................................................................12 Koppling till styrprocessen ...........................................................................12 Intern kontroll och lagkrav ............................................................................12 Budgetprocess ........................................................................................13 Budgetprocessens roll i styrmodellen ........................................................13 Budgetprocessens huvudfrågor ..................................................................13 Dialogbaserad budgetprocess ....................................................................13 Processens steg över året ...........................................................................14 Koppling till mål och verksamhet ................................................................15 Uppföljning och återkoppling .......................................................................15 God ekonomisk hushållning ........................................................................16 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ............................................17 Roller ........................................................................................................18 Övergripande principer för roller .................................................................18 Politiska roller ................................................................................................18 Förvaltningsroller ...........................................................................................21 Dialog och uppföljning ...........................................................................23 Dialogens roll i styrmodellen .......................................................................23 Syftet med dialogen ......................................................................................23 Dialogens struktur i styrprocessen .............................................................24 Rollfördelning i dialogen ...............................................................................24 Uppföljningens roll i styrmodellen ...............................................................24 Ansvar ......................................................................................................27 Ansvarets betydelse i styrmodellen ............................................................27 Grundprinciper för ansvar ............................................................................27 Politiskt ansvar ..............................................................................................27 Förvaltningens ansvar ..................................................................................28 Styrmodell för Färgelanda 3 kommun 2026-06-04 Gemensamt ansvar i dialogen ....................................................................28 Ansvar för uppföljning och lärande .............................................................28 Ansvar i hela organisationen .......................................................................29 Ledarskap ................................................................................................30 Ledarskapets roll i styrmodellen .................................................................30 Ett gemensamt ledarskap – politik och förvaltning ..................................30 Dialogbaserat ledarskap ..............................................................................30 Balans mellan strategi och operativt genomförande ...............................30 Tydlighet, mod och ödmjukhet ....................................................................31 Tillit och ansvar i ledarskapet ......................................................................31 Ledarskap i hela organisationen .................................................................31 Utvecklande ledarskap och lärande organisation ....................................31 Dokumenttyp Dokumentnamn Antagen Antagen av Styrmodell för 2026-xx-xx, § xx Kommunfullmäktige Färgelanda kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighet Kommunledningskontoret Kommundirektör Dokumentinformation Diarienummer Regler och principer för styrning och ledning inklusive budgetprocess och 2026/xx riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ämnesområde Intranät Hemsida Politik/styrning X x Andra regelverk som omnämns Styrmodell för Färgelanda 4 kommun 2026-06-04 Inledning Detta styrdokument beskriver Färgelanda kommuns styrmodell och hur styrning, ledning och uppföljning ska samspela i hela organisationen. Syftet är att skapa en tydlig struktur för hur politiska mål omsätts i verksamhet och resultat genom en sammanhållen styrprocess. Modellen utgår från att styrning sker i dialog mellan politisk nivå och förvaltningsorganisation, där roller, ansvar och förväntningar klargörs. Centralt är att skapa balans mellan strategisk inriktning och operativ genomförandeförmåga. Dokumentet ska fungera som ett gemensamt stöd för alla nivåer i organisationen i arbetet med planering, samordning och uppföljning. Genom en tydlig styrmodell stärks förutsättningarna för god ekonomisk hushållning och hög kvalitet i verksamheten. Ambitionen är att öka styrbarhet, effektivitet och transparens gentemot medborgarna. Illustration Illustration Styrmodell för Färgelanda 5 kommun 2026-06-04 Omfattning Styrmodellen omfattar hela Färgelanda kommuns organisation – både den politiska nivån och förvaltningsorganisationen samt kommunens bolag. Det innebär att samtliga aktörer som deltar i styrning, ledning, genomförande och uppföljning av verksamheten ingår i modellen. Mer konkret omfattas följande nivåer och roller: • Kommunfullmäktige (KF) – anger övergripande värderingar, politisk inriktning och mål. • Kommunstyrelsen (KS) – har ansvar för att verkställa fullmäktiges beslut samt utöva uppsiktsplikt över hela organisationen. • Nämnder och styrelser (inklusive bolag) – ansvarar för genomförande inom sina respektive verksamhetsområden. • Förvaltningsorganisationen – från kommundirektör till sektorchefer, enhetschefer och medarbetare som omsätter politiska beslut i praktiken. • Förtroendevalda och tjänstepersoner – samspelar i dialoger där styrning, planering och uppföljning sker. Sammanfattningsvis omfattar styrmodellen hela styrkedjan – från politisk vilja till operativt genomförande och uppföljning, där alla nivåer är beroende av varandra och kopplas samman genom strukturerad dialog. Styrmodell för Färgelanda 6 kommun 2026-06-04 Styrmodell Färgelanda kommuns styrmodell bygger på ett sammanhållet system där politisk styrning och förvaltningsledning samverkar genom tydliga strukturer, dialoger och ansvarsfördelning. Modellen omfattar hela styrkedjan – från kommunfullmäktiges övergripande viljeinriktning till verksamheternas genomförande och uppföljning. En bärande princip är att styrning inte enbart sker genom beslut, utan genom kontinuerlig dialog mellan nivåer i organisationen 1. Styrningens grund – politisk inriktning och ansvar All styrning utgår från kommunfullmäktige som genom mål- och resursplanen (MRP) fastställer övergripande värderingar, politisk viljeinriktning och fokusområden. Kommunstyrelsen ansvarar för att dessa omsätts i praktiken och utövar uppsikt över hela organisationen. Nämnderna ansvarar i sin tur för genomförandet inom sina verksamhetsområden, med stöd av förvaltningen Övergripande värdering - kommunens grundläggande norm/princip, som uttrycker hur kommunen vill förhålla sig till sitt uppdrag, sina resurser och sitt ansvar över tid. Den fungerar som ett moraliskt och kulturellt ramverk som ska genomsyra alla nivåer i organisationen – politik, förvaltning och verksamhet Politisk viljeinriktning - Den politiska viljeinriktningen är den politiska majoritetens övergripande utvecklingsambition för kommunen. Det uttrycker vilken riktning kommunen ska ta – vad politiken vill uppnå på medel–lång sikt Fokusområden - Prioriterade utvecklingsområden där kommunen ska lägga särskild energi, resurser och uppföljning under en given period. Styrmodell för Färgelanda 7 kommun 2026-06-04 Strategisk verksamhetsinriktning - övergripande politiska riktning för vad som är viktigast att styra mot inom varje nämnds och styrelses verksamhetsområden. Resultatmål - konkreta mål som varje nämnd ska ta fram för att styra verksamheten mot den strategiska inriktningen inom tre centrala dimensioner: Ekonomi (vad får det kosta?), Prestation (vilken volym, produktion eller verkningsgrad ska uppnås?) och Kvalitet (vilken teknisk, funktionell eller upplevd kvalitet ska levereras?) 2. Två dimensioner – styrning och ledning Styrmodellen utgår från två parallella dimensioner: • Politisk styrning – anger riktning, mål och prioriteringar • Förvaltningsledning – ansvarar för genomförande, effektivitet och resultat Mellan dessa dimensioner finns en så kallad dialogzon, där samspelet sker. Det är i dialogen som förväntningar tydliggörs, prioriteringar görs och gemensam förståelse uppstår. Styrmodell för Färgelanda 8 kommun 2026-06-04 3. Dialog som styrprincip En central del i styrmodellen är att styrning sker genom strukturerade dialoger snarare än enbart genom linjebeslut. Dialogerna sker mellan alla nivåer, exempelvis mellan kommunstyrelse och nämnder samt mellan nämnd och förvaltning. Dialogerna har olika syften: • Skapa planeringsförutsättningar • Fastställa strategisk inriktning och budgetramar • Bryta ner mål till verksamhetsnivå • Följa upp resultat och vidta åtgärder Dialogen ska ha framtidsfokus och bidra till förståelse för både mål och genomförande Styrmodell för Färgelanda 9 kommun 2026-06-04 4. Styr- och budgetprocessen Styrmodellen konkretiseras genom en årlig styr- och budgetprocess som bygger på tre centrala frågor: 1. Var står vi? (analys och omvärldsbedömning) 2. Vad vill vi? (mål, viljeinriktning och prioriteringar) 3. Vad gör vi? (resultatmål, åtgärder och budget) Processen genomförs stegvis och kopplar samman politiska beslut med verksamhetsplaner, budget och uppföljning. Resultat följs upp utifrån tre dimensioner: ekonomi, prestation och kvalitet. Illustration Illustration Styrmodell för Färgelanda 10 kommun 2026-06-04 5. Helhetsperspektiv och ansvar Styrmodellen betonar att hela organisationen ska arbeta utifrån ett koncernperspektiv, där helheten alltid går före enskilda delar. Tydliga roller och ansvar skapar förutsättningar för ansvarsutkrävande och effektiv styrning. Modellen ställer krav på: • Tydligt ledarskap i både politik och förvaltning • Balans mellan kortsiktiga resultat och långsiktig utveckling • En fungerande uppföljnings- och återkopplingskultur Genom att koppla ihop ansvar, dialog och uppföljning skapas förutsättningar för god ekonomisk hushållning och hög kvalitet i verksamheten. Illustration Styrmodell för Färgelanda 11 kommun 2026-06-04 Styrdokumentens roll i styrmodellen Styrdokumenten utgör grunden för Färgelanda kommuns samlade styrning och fungerar som ett stöd för att omsätta politiska beslut till konkret handling i verksamheterna. De säkerställer att styrningen sker systematiskt, rättssäkert och i enlighet med lagstiftning samt politiska prioriteringar. Genom tydliga styrdokument skapas en röd tråd från kommunfullmäktiges övergripande beslut till det operativa arbetet i verksamheterna. Styrdokumenten bidrar till att tydliggöra ansvar, roller och arbetssätt, samt skapar en gemensam struktur för hur kommunen planerar, genomför och följer upp sin verksamhet. De är ett viktigt verktyg för att uppnå god ekonomisk hushållning och hög kvalitet i kommunens tjänster. Typer av styrdokument I styrmodellen finns flera olika typer av styrdokument med olika funktion och beslutsnivå: 1. Policy Politiska, organisatoriska och ekonomiska ställningstaganden. En policy är en avsiktsförklaring som ska vägleda beslutsfattandet inom ett visst område och därmed uppnå önskade mål och resultat. Policys beskriver övergripande förhållningssätt och inte specifika arbetsformer eller processer Beslutsinstans: Kommunfullmäktige 2. Strategi Anger inriktning på en övergripande nivå, ska spegla en politisk ambition och innefatta en beskrivning av genomförande Beslutsinstans: Kommunstyrelsen 3. Riktlinje Övergripande politiska styrdokument översatta till arbetsverktyg för medarbetarna. Riktlinjer är fastställda regler och principer när det gäller handlingsutrymme, resursanvändning och vilka rättsliga krav som kan vara gällande specifikt för nämndens verksamhet. Riktlinjer ska vara vägledande och underlätta att göra rätt. Beslutsinstans: Kommunstyrelsen eller nämnd 4. Plan Innehåller de åtgärder som kommunen ska vidta för att nå uppsatta mål, vem som ansvarar för genomförandet och när åtgärden ska genomföras. Planer är ett sätt för nämnderna att omvandla politiska viljeinriktningar formulerade i strategier till nämndspecifika åtgärder. Beslutsinstans: Kommunstyrelsen eller nämnd Styrmodell för Färgelanda 12 kommun 2026-06-04 5. Rutiner Konkret beskrivning av ett i förväg bestämt arbetssätt som alltid ska följas eftersom det är effektivt, ändamålsenligt och korrekt. Arbetssättet kan sträcka sig över flera delar av organisationen. De utformas i verksamheten i syfte att skapa säkerhet, samstämmighet och enhetlighet i handläggning och arbetssätt. Beslutsinstans: Kommundirektör eller sektorchef Till detta kommer lagstadgade styrdokument som reglementen, delegeringsordningar, taxor, föreskrifter med mera. Styrdokumentens hierarki Styrdokumenten är strukturerade i en tydlig hierarki där varje nivå bygger på den överordnade: 1. Kommunfullmäktige – fastställer övergripande dokument (policy) 2. Kommunstyrelsen – konkretiserar i strategier och riktlinjer 3. Nämnder – omsätter i planer och verksamhetsdokument 4. Förvaltning – konkretiserar i rutiner och arbetssätt Denna struktur säkerställer att styrningen är sammanhängande och att politiska beslut får genomslag i hela organisationen. Koppling till styrprocessen Styrdokumenten är integrerade i kommunens styr- och budgetprocess och används i alla steg: • Planering – genom strategier, mål och planer • Genomförande – genom riktlinjer och rutiner • Uppföljning – genom krav på rapportering och intern kontroll De bidrar till att skapa tydlighet i vad som ska göras, hur det ska göras och hur resultat ska följas upp. Intern kontroll och lagkrav Enligt kommunallagen är kommunstyrelse och nämnder ansvariga för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt fastställda mål, lagar och riktlinjer. Styrdokumenten är ett centralt verktyg för att uppfylla dessa krav och för att säkerställa en tillräcklig intern kontroll. Styrmodell för Färgelanda 13 kommun 2026-06-04 Budgetprocess Budgetprocessens roll i styrmodellen Budgetprocessen är en central del av Färgelanda kommuns styrmodell och utgör länken mellan politisk viljeinriktning och verksamhetens genomförande. Genom budgetprocessen omsätts övergripande mål och prioriteringar till konkreta resurser, mål och aktiviteter. Processen säkerställer att kommunen styrs mot både god ekonomisk hushållning och hög kvalitet i verksamheten, i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Budgetprocessen bygger på dialog mellan politisk nivå och förvaltning, där analys, prioriteringar och beslut utvecklas stegvis. Den är en återkommande cykel som integrerar planering, genomförande och uppföljning. Budgetprocessens huvudfrågor Budgetprocessen utgår från tre centrala frågor: 1. Var står vi? o Analys av bokslut, ekonomi och verksamhetsresultat o Omvärlds- och nulägesanalys (t.ex. SWOT) o Gemensamma planeringsförutsättningar 2. Vad vill vi? o Övergripande värdering och politisk viljeinriktning o Fokusområden o Strategisk verksamhetsinriktning 3. Vad gör vi? o Formulering av resultatmål o Framtagande av åtgärder o Beslut om mål- och resursplan (MRP) och budget Dessa steg säkerställer att budgeten är väl förankrad i både analys och politiska prioriteringar. Dialogbaserad budgetprocess En grundprincip i modellen är att budgetprocessen sker genom strukturerade dialoger mellan olika nivåer: • Dialog I (KS–KF) Fastställer planeringsförutsättningar, ekonomiska ramar och övergripande inriktning Styrmodell för Färgelanda 14 kommun 2026-06-04 • Dialog II (KS–nämnder/bolag) Klargör strategisk inriktning och fördelning av budgetramar • Dialog III (nämnd–förvaltning/sektor) Bryter ned inriktning till resultatmål (ekonomi, prestation, kvalitet) • Dialog IV (sektor–verksamhet) Tar fram intern budget och detaljerad verksamhetsplan Dialogerna säkerställer samsyn, tydliga prioriteringar och att beslut är väl underbyggda. Processens steg över året Budgetprocessen följer ett årshjul med tydliga steg: • Januari–februari o Budgetanvisningar tas fram o Bokslut och omvärldsanalys genomförs • Mars o Nämnder lämnar budgetförslag utifrån givna ramar • Vår (maj–juni) o Politisk ledning formulerar budgetförslag o Oppositionen bereds enklare stöd för eventuella ändringar • Höst (senast november) o Kommunfullmäktige beslutar om budget och flerårsplan • December o Nämnder fastställer verksamhetsplaner Detta ger en strukturerad och förutsägbar process där alla nivåer involveras. Styrmodell för Färgelanda 15 kommun 2026-06-04 Koppling till mål och verksamhet Budgeten i Färgelanda kommun utgår från resultatmål inom tre dimensioner: • Ekonomi – kostnader och intäkter • Prestation – volym och effektivitet • Kvalitet – funktionell och upplevd kvalitet Dessa bryts ner från politisk nivå till nämnd och vidare till verksamhet och enhet. På så sätt skapas en tydlig koppling mellan resurser, mål och resultat. Uppföljning och återkoppling Uppföljning är en integrerad del av budgetprocessen och sker löpande under året. Den omfattar: • Ekonomiska resultat • Verksamhetsresultat • Måluppfyllelse Uppföljningen ligger till grund för analys, lärande och eventuella åtgärder. Den skapar också underlag för kommande budgetprocess och möjliggör ansvarsutkrävande. Styrmodell för Färgelanda 16 kommun 2026-06-04 God ekonomisk hushållning Budgetprocessen ska säkerställa att kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Det innebär: • Balans mellan intäkter och kostnader över tid • Effektiv användning av resurser • Att verksamheten styrs mot uppställda mål Budgeten ska bidra till långsiktig hållbarhet och skapa utrymme för investeringar och utveckling av kommunens verksamheter. Styrmodell för Färgelanda 17 kommun 2026-06-04 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Av kommunallagen framgår att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom kommunala bolag, föreningar och stiftelser. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Lagen innefattar även krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför ska även för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Nämnder och bolag ska säkerställa att de i sina verksamhetsplaner verkställer de mål som kommunfullmäktige satt upp för sina nämnder. För Färgelanda kommun innebär god ekonomisk hushållning att kommunen uppfyller 100 % av de finansiella målen samt minst 75 % av resultatmål samt åtgärder som är kopplade till fokusområdena är uppfyllda. Nämnder och förvaltningens arbete ska präglas av ett helhetstänkande där kommunens bästa är överordnat enskilda verksamheters behov. Finansiella målen anges i mål och resursplanen. Styrmodell för Färgelanda 18 kommun 2026-06-04 Roller Styrmodellen i Färgelanda kommun bygger på tydliga roller och ett nära samspel mellan politisk nivå och förvaltningsorganisation. Varje roll har ett definierat ansvar i styrkedjan, från formulering av politisk inriktning till genomförande och uppföljning i verksamheten. Tydlig ansvarsfördelning är en förutsättning för god styrbarhet, effektivitet och ansvarsutkrävande. Övergripande principer för roller • Roller delas mellan politisk nivå (VAD och VARFÖR) och förvaltningsnivå (HUR och MED VEM) • Samverkan sker i dialogzonen, där förväntningar, prioriteringar och resultat diskuteras • Varje nivå ansvarar både för sitt uppdrag och för att bidra till helheten • Ansvarsutkrävande sker genom strukturerad uppföljning och tydlig återkoppling Politiska roller Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fastställer: • Övergripande värdering • Politisk viljeinriktning • Fokusområden och övergripande mål Kommunfullmäktige anger riktningen för hela kommunkoncernen och följer upp resultat i relation till beslutade mål. Kommunstyrelsen (KS) Kommunstyrelsen ansvarar för att: • Verkställa kommunfullmäktiges beslut • Leda och samordna hela kommunens verksamhet • Utöva uppsiktsplikt över nämnder och bolag • Driva dialog med nämnder om inriktning och resurser Kommunstyrelsen har en central roll i att omsätta politisk vilja till konkret styrning och säkerställa helhetsperspektiv. Styrmodell för Färgelanda 19 kommun 2026-06-04 Kommunstyrelsens ordförande (KSO) KSO ansvarar för att: • Leda Kommunstyrelsens arbete • Leda kommunens budgetprocess via sin ledningsgrupp • Säkerställa att övergripande värdering och politisk inriktning genomförs inom den politiska organisationen • Ytterst ansvarig för att KF:s beslut verkställs genom kommunstyrelsen agerande • Ytterst ansvarig för samordningen av den politiska styrningen genom aktiv arbete i dialogzonen (KS/nämnd) • Leda arbetet i den politiska ledningsgruppen (KSO + nämnds- och bolagsordförande) inkluderande omvärldsanalys och trolig påverkan • Initiera KS:s uppsiktsplikt gällande kontroll av kommunens samlade ekonomi & verksamhet (inkl. bolagen) • Ansvara för att dialog med ordförande och nämnds-presidium genomförs samt att förslag till budgetram och verksamhetsinriktning tas fram. Detta kopplat till kommunensstyr- och budgetprocess • Utifrån genomförda dialoger tillsammans med kommundirektören säkerställa att nämnderna genom förvaltningen implementerar tagna beslut och följer upp och konsekvenserna av dessa Nämndsordförande Nämnderna ansvarar för genomförandet inom sina verksamhetsområden. Nämndsordföranden ansvarar för att: • Leda det politiska arbetet i nämnden utifrån presidieberedningen och säkrar att verksamheten drivs enligt fastlagt politisk inriktning, mål, budget och verksamhetsplaner • Säkerställa att övergripande värdering och politisk inriktning genomförs inom nämndens ansvarsområde • Hålla en nära dialog med KSO, samt ingår i den politiska ledningsgruppen • Leda från nämndens sida arbete i dialogzonen med förvaltningen • Genomföra regelbundna dialoger med sektorchef gällande planering, samordning och uppföljning i syfte att säkerställa måluppfyllelse inom nämndens verksamhetsområde Styrmodell för Färgelanda 20 kommun 2026-06-04 • Ansvara för att detaljbudget med verksamhetsplan upprättas i enligheten med intentionerna vad gäller inriktning, mål- och resursplanen beslutad av KF. Bolagsordförande Bolagsordförande ansvarar för att: • Leda och samordna styrelsens arbete. • Säkerställa att ägarens styrning fungerar. • Deltaga aktivt i den politiska ledningsgruppen. • Upprätthålla en nära dialog med kommunstyrelsens ordförande Förtroendevalda Förtroendevalda ansvarar för att: • Företräda kommuninvånarnas intressen och ledr den demokratiska dialogen • Säkerställa att övergripande värdering och politisk inriktning genomförs inom ramen för den politiska organisationen • Ge inriktning och mål genom MRP. • Följa upp mål, resultat och ekonomi utifrån sitt politiska ansvarsområde • Dialogbaserat förhållningssätt tillämpas i hela styrprocessen • Utveckla arenor för samverkan med förvaltningsorganisationen Oppositionsföreträdare presidier Oppositionsföreträdare i presidierna ansvarar för att: • Leda och samordna oppositionen • Deltaga när den politiska ledningsgruppen önskar dialog Styrmodell för Färgelanda 21 kommun 2026-06-04 Förvaltningsroller Kommundirektör (KD) Kommundirektören är kommunens högsta tjänsteperson och ansvarar för att: • Leda och samordna förvaltningens arbete • Säkerställa att politiska beslut genomförs • Driva planering, samordning och uppföljning • Upprätthålla en nära dialog med kommunstyrelsens ordförande Kommundirektören är en nyckelperson i att omsätta politisk styrning till operativt resultat. Sektorchefer Sektorchefer ansvarar för att: • Leda och utveckla sina verksamhetsområden • Säkerställa måluppfyllelse inom ekonomi, kvalitet och prestation • Genomföra dialog med nämnd och verksamhet • Delta i strategiskt utvecklingsarbete och omvärldsanalys Sektorcheferna ansvarar för att koppla samman strategisk styrning med operativ verklighet. Enhetschefer Enhetschefer ansvarar för det dagliga arbetet i verksamheten: • Leder personal, verksamhet och arbetsmiljö • Säkerställer att mål och uppdrag genomförs • Planerar, följer upp och utvecklar verksamheten • Driver förbättringsarbete Rollens fokus ligger på effektivt genomförande och resultat i verksamheten. Medarbetare Medarbetare bidrar genom att: • Utföra uppdrag enligt mål, riktlinjer och beslut • Delta i dialoger och utvecklingsarbete • Bidra till kvalitet, effektivitet och förbättringar Styrmodell för Färgelanda 22 kommun 2026-06-04 • Ta ansvar för sitt arbete och sin kompetensutveckling Medarbetarna är avgörande för att omsätta styrningen i konkret verksamhet. Samspel mellan roller En central del i styrmodellen är att rollerna inte verkar isolerat, utan i ett system av samspel: • Politiken sätter riktning och prioriteringar • Förvaltningen omsätter dessa i handling • Dialoger säkerställer gemensam förståelse • Uppföljning möjliggör lärande och ansvarsutkrävande Det är i detta samspel – särskilt i dialogzonen mellan politik och förvaltning – som styrmodellen får sin fulla effekt Styrmodell för Färgelanda 23 kommun 2026-06-04 Dialog och uppföljning Dialogens roll i styrmodellen Dialog är en central och bärande del i Färgelanda kommuns styrmodell. Styrning sker inte enbart genom beslut utan genom ett aktivt samspel mellan politisk nivå och förvaltningsorganisation. Dialogen utgör länken mellan strategi och genomförande och möjliggör att politiska prioriteringar förankras, förstås och omsätts i verksamheten. Dialogen sker i den så kallade dialogzonen – mellan politik och förvaltning samt mellan olika organisatoriska nivåer. Här tydliggörs roller, ansvar och förväntningar, samtidigt som konsekvenser, prioriteringar och vägval diskuteras. Syftet med dialogen Dialogen i styrmodellen har flera viktiga funktioner: • Skapa gemensam förståelse för mål och prioriteringar • Säkerställa välgrundade beslut genom analys och konsekvensbedömning • Möjliggöra samordning mellan olika verksamheter och nivåer • Stärka ansvarstagande och förutsättningar för ansvarsutkrävande • Bidra till lärande och utveckling i organisationen En viktig princip är att dialog inte ska vara enbart återrapportering av historiska resultat, utan ha tydligt fokus på framtid, utveckling och förbättring. Styrmodell för Färgelanda 24 kommun 2026-06-04 Dialogens struktur i styrprocessen Dialogen är integrerad i hela styr- och budgetprocessen och genomförs i flera steg: • Dialog mellan kommunstyrelse och kommunfullmäktige Skapar gemensamma planeringsförutsättningar och ekonomiska ramar • Dialog mellan kommunstyrelse och nämnder Fastställer strategisk inriktning och prioriteringar • Dialog mellan nämnd och förvaltning Bryter ner mål till verksamhetsnivå och säkerställer genomförande • Dialog inom förvaltningen (sektor–enhet) Konkretiserar mål i det dagliga arbetet Dialogerna är strukturerade, återkommande och baseras på gemensamma underlag, vilket bidrar till en sammanhållen styrning i hela organisationen. Rollfördelning i dialogen Dialogen tydliggör gränsdragningen mellan politik och förvaltning: • Politiken fokuserar på vad som ska uppnås och varför o Värderingar, mål, inriktning och prioriteringar • Förvaltningen fokuserar på hur det ska genomföras o Genomförande, effektivitet och resultat Samtidigt kräver en väl fungerande dialog ett ömsesidigt ansvar där båda parter bidrar med kunskap, analys och perspektiv. Uppföljningens roll i styrmodellen Syfte och betydelse Uppföljning är en integrerad del av styrmodellen och säkerställer att kommunen utvecklas i enlighet med beslutade mål och prioriteringar. Den möjliggör kontroll, lärande och förbättring samt utgör grunden för ansvarsutkrävande gentemot medborgarna. Uppföljningen skapar också återkoppling till den politiska nivån, vilket gör det möjligt att justera inriktning, prioriteringar och resursfördelning över tid. Styrmodell för Färgelanda 25 kommun 2026-06-04 Vad som följs upp Uppföljningen sker utifrån tre centrala dimensioner: • Ekonomi – kostnader, intäkter och resultat • Prestation – volymer, produktivitet och genomförandegrad • Kvalitet – funktionell och upplevd kvalitet i verksamheten Dessa dimensioner ger en helhetsbild av verksamhetens resultat och måluppfyllelse. Struktur för uppföljning Färgelanda kommuns styrmodell ska säkerställa en systematisk och sammanhållen uppföljning av mål, resultat och kvalitet i verksamheterna. Detta uppnås genom ett tydligt årshjul och en fastställd rapporteringsstruktur som kopplar samman planering, genomförande, uppföljning och utveckling. Kommunens uppföljningsarbete utgår från en cyklisk modell för ständiga förbättringar (PDCA – Plan, Do, Check, Act). Modellen innebär att verksamheterna: • Planerar (Plan) genom att fastställa mål, prioriterade utvecklingsområden och insatser. • Genomför (Do) beslutade aktiviteter inom respektive verksamhet. • Följer upp (Check) resultat och måluppfyllelse genom strukturerad analys och rapportering. • Utvecklar (Act) verksamheten genom att vidta förbättringsåtgärder baserat på uppföljningens resultat. Styrmodell för Färgelanda 26 kommun 2026-06-04 Årshjulet konkretiserar denna cykel och tydliggör när olika moment ska genomföras, såsom uppföljning, analys, dialog, fastställande av utvecklingsområden samt initiering av ny planeringsfas. Detta skapar en kontinuerlig lärandeprocess där resultat tas tillvara och omsätts i verksamhetsutveckling. Dialog mellan politik och förvaltning utgör en central del av processen och säkerställer samsyn kring nuläge, måluppfyllelse och prioriteringar framåt. Styrmodellen ska präglas av ett förhållningssätt där ständiga förbättringar är integrerade i det dagliga arbetet. Det innebär att uppföljning inte enbart är en kontrollfunktion, utan ett verktyg för lärande, utveckling och ökad kvalitet i kommunens verksamheter. Uppföljning sker löpande och systematiskt genom: • Årsredovisning och delårsrapporter • Prognoser och ekonomiska uppföljningar • Uppföljning av mål och verksamhetsresultat • Dialoger mellan olika nivåer Uppföljningen är kopplad till budgetprocessens årshjul och sker både på politisk nivå och inom förvaltningen. Återkoppling och lärande En central del av uppföljningen är att skapa lärande i organisationen. Resultat analyseras och diskuteras i dialogen, vilket leder till: • Identifiering av avvikelser och behov av åtgärder • Prioritering och omprövning av insatser • Utveckling av arbetssätt och processer På detta sätt blir uppföljningen inte enbart kontroll, utan ett aktivt verktyg för utveckling. Intern kontroll och ansvarsutkrävande Uppföljningen är nära kopplad till den interna kontrollen. Nämnder och kommunstyrelse ansvarar för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt lagar, mål och riktlinjer. Genom tydlig uppföljning och återkoppling skapas förutsättningar för: • Ansvarsutkrävande mellan nivåer • Transparens gentemot medborgarna • Tillit i organisationen Styrmodell för Färgelanda 27 kommun 2026-06-04 Ansvar Ansvarets betydelse i styrmodellen Ansvar är en grundläggande del av Färgelanda kommuns styrmodell och en förutsättning för att styrningen ska fungera effektivt och rättssäkert. Modellen bygger på att ansvar är tydligt fördelat mellan politisk nivå och förvaltningsorganisation, samtidigt som ansvarstagandet sker i ett sammanhang där helheten alltid prioriteras framför enskilda delar. Ett tydligt ansvar möjliggör styrbarhet, skapar förutsättningar för ansvarsutkrävande och säkerställer att beslut omsätts i konkreta resultat i verksamheten. Grundprinciper för ansvar Styrmodellen utgår från några centrala principer för ansvar: • Tydlig ansvarsfördelning mellan nivåer och roller • Helhetsperspektiv – kommunens bästa går före enskilda verksamheters intressen • Ansvar i hela styrkedjan – från beslut till genomförande och uppföljning • Ansvarsutkrävande – uppföljning sker systematiskt och leder till återkoppling Ansvar omfattar både att fatta beslut, genomföra uppdrag och följa upp resultat. Politiskt ansvar Den politiska nivån har ansvar för att ange riktning och skapa förutsättningar: • Fastställa värderingar, mål och prioriteringar • Besluta om budget och resursfördelning • Följa upp resultat och utvärdera måluppfyllelse • Ta ansvar inför medborgarna för kommunens utveckling Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för den övergripande styrningen samt att säkerställa att hela organisationen arbetar i enlighet med beslutade mål. Styrmodell för Färgelanda 28 kommun 2026-06-04 Förvaltningens ansvar Förvaltningen ansvarar för att omsätta politiska beslut i praktiken: • Planera och genomföra verksamheten • Använda resurser effektivt och ändamålsenligt • Uppnå satta mål inom ekonomi, prestation och kvalitet • Säkerställa intern kontroll och regelefterlevnad Kommundirektören har det övergripande ansvaret för att leda och samordna förvaltningen, medan sektorchefer och enhetschefer ansvarar för genomförandet inom sina respektive områden. Gemensamt ansvar i dialogen I styrmodellen är ansvar inte enbart knutet till enskilda roller, utan också till det gemensamma arbetet i dialogen. Det innebär att: • Politiken ansvarar för att ge tydliga styrsignaler • Förvaltningen ansvarar för att bidra med underlag, analys och genomförande • Båda parter ansvarar för att dialogen är öppen, saklig och framåtriktad Ansvar i dialogen handlar också om att tydliggöra förväntningar och säkerställa samsyn kring mål och prioriteringar. Ansvar för uppföljning och lärande Ansvar innefattar även att följa upp och ta konsekvenser av resultat: • Identifiera avvikelser från mål • Vidta åtgärder för förbättring • Lära av erfarenheter och utveckla verksamheten En fungerande återkopplingskultur är avgörande för att ansvar ska kunna utkrävas och bidra till utveckling. Styrmodell för Färgelanda 29 kommun 2026-06-04 Ansvar i hela organisationen Ansvar finns på alla nivåer i organisationen: • Politisk nivå – ansvarar för riktning och prioriteringar • Ledning – ansvarar för samordning och genomförande • Chefer – ansvarar för resultat inom sina verksamheter • Medarbetare – ansvarar för att utföra uppdrag och bidra till kvalitet och utveckling Varje nivå bidrar till helheten och är beroende av att övriga nivåer fullgör sitt ansvar. Styrmodell för Färgelanda 30 kommun 2026-06-04 Ledarskap Ledarskapets roll i styrmodellen Ledarskapet är en avgörande förutsättning för att Färgelanda kommuns styrmodell ska fungera i praktiken. Modellen ställer krav på ett tydligt, samordnat och ansvarstagande ledarskap där både politiskt ledarskap och förvaltningsledning verkar tillsammans. Ett väl fungerande ledarskap skapar riktning, engagemang och genomförandekraft i hela organisationen. Ledarskapet ska bidra till att omsätta politiska mål till resultat, samtidigt som det säkerställer att verksamheten präglas av kvalitet, effektivitet och långsiktighet. Ett gemensamt ledarskap – politik och förvaltning Styrmodellen bygger på att ledarskapet delas mellan två huvudfunktioner: • Politisk ledning – ansvarar för viljeinriktning och prioriteringar • Förvaltningsledning – ansvarar för genomförande, resultat och utveckling/implementering Mellan dessa funktioner finns ett gemensamt ansvar för helheten. Ledarskapet utövas i nära samspel och bygger på dialog, tillit och respekt för varandras roller. Dialogbaserat ledarskap En central del av ledarskapet i modellen är att det ska vara dialogbaserat. Det innebär att ledare på alla nivåer: • Driver och deltar i strukturerade dialoger • Klargör mål, förväntningar och prioriteringar • Säkerställer samsyn mellan nivåer i organisationen • Främjar öppenhet, saklighet och respekt i samtal Dialogen ska ha fokus på framtid och utveckling, och utgör en arena där både politiska mål och verksamhetens förutsättningar möts. Balans mellan strategi och operativt genomförande Ledarskapet ska säkerställa balans mellan: • Strategisk styrning – att formulera långsiktig inriktning och mål • Operativt ledarskap – att säkerställa effektivt genomförande i verksamheten Styrmodell för Färgelanda 31 kommun 2026-06-04 Denna balans är avgörande för att organisationen både ska kunna hantera vardagens krav och utvecklas långsiktigt. Tydlighet, mod och ödmjukhet Styrmodellen ställer krav på ett ledarskap som är: • Tydligt – klargör ansvar, mål och prioriteringar • Modigt – vågar fatta beslut och driva förändring • Ödmjukt – lyssnar, tar tillvara kompetens och skapar tillit Ett sådant ledarskap stärker organisationens förmåga att hantera komplexitet och förändring. Tillit och ansvar i ledarskapet Ledarskapet ska präglas av tillit och ett gemensamt ansvarstagande. Det innebär att: • Ledare ger förutsättningar för medarbetare att ta ansvar • Beslut fattas nära verksamheten när så är möjligt • Uppföljning sker systematiskt och konstruktivt • Ansvar utkrävs på ett tydligt och respektfullt sätt Tillit är en förutsättning för att dialogen ska fungera och för att styrmodellen ska ge avsedd effekt. Ledarskap i hela organisationen Ledarskap utövas på alla nivåer i organisationen: • Politiskt ledarskap – anger riktning och prioriteringar • Kommundirektör och ledningsgrupp – samordnar och leder förvaltningen • Chefer – omsätter mål i verksamhet och resultat • Medarbetare – tar ansvar i det dagliga arbetet och bidrar till utveckling Alla nivåer bidrar till helheten och är beroende av varandras ledarskap. Utvecklande ledarskap och lärande organisation Ledarskapet ska främja en kultur av lärande och utveckling. Det innebär att: Styrmodell för Färgelanda 32 kommun 2026-06-04 • Uppföljning används som grund för förbättring • Nya arbetssätt prövas och utvecklas • Omvärldsanalys och innovation uppmuntras • Medarbetarnas kompetens tas tillvara Ett utvecklande ledarskap stärker kommunens förmåga att möta framtida utmaningar. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 Kommunstyrelsen

KS § 103 Dnr 2026/166 Taxa för sotningstjänster 2026 Kommunstyrelsens beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige godkänner de redaktionella förändringar i taxekonstruktionen som föreslås enligt förbundsdirektionens beslut 2026-04-29 (§ 31). 2. Kommunfullmäktige godkänner ny justeringsmodell där sotningstaxan justeras årligen enligt PKV index enligt SKR:s budgetcirkulär för oktober månad. 3. Kommunfullmäktige bemyndigar Räddningstjänsten Fyrbodal att årligen justera taxan med beslutat PKV-index. 4. Kommunfullmäktige fastställer ny taxa för sotning och brandskyddskontroll att gälla för perioden 2026-07-01- 2026-12-31, därefter besluta att ny prisjustering, enligt föreslagen justeringsmodell, ska göras den 1 januari varje år. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten Fyrbodal har under 2025 övertagit kommunens ansvar för att hantera och följa upp sotning och brandskyddskontroll så att detta blir utfört på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget innebär bland annat att ge förslag på taxa för sotningstjänster och verkställa årliga prisjusteringar av taxan. Ärendebeskrivning Sotningsindexet upphör Sveriges kommuner och regioner (SKR) kommer att under 2029 sluta publicera det så kallade sotningsindexet som i dag används som uppräkningsmodell för taxor för sotning och brandskyddskontroll. SKR och Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR) har därför tillsammans tagit fram en rekommendation om index för årlig återkommande justering av sotningstaxor, rengöring och brandskyddskontroll. Parterna rekommenderar att Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) används för justering av sotningstaxor och att taxorna justeras den 1 januari varje år. Parterna är överens om att kommun och sotningsentreprenör kan komma överens om att indexet för justering av taxorna kan bytas under innevarande avtalsperiod och rekommenderar kommunerna att snarast byta index. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Räddningstjänstens övriga taxor justeras med PKV index enligt SKR:s budgetcirkulär för oktober varje år. Fyra av medlemskommunerna har från och med 2026 beslutat om ändring till PKV index för prisjustering av sotningstaxan. Då SKR rekommenderar att byta uppräkningsmodell till PKV så snart som möjligt och att det medför vissa förenklingar i hanteringen av uppräkningarna så anser räddningstjänsten att det är lämpligt att byta uppräkningsmodell för sotningstaxan redan inför den justering som träder i kraft 2026-07-01. Kommunfullmäktige föreslås ändra justeringsmodell så att sotningstaxan framledes justeras årligen enligt PKV index enligt SKR:s budgetcirkulär för oktober månad samt bemyndiga Räddningstjänsten Fyrbodal att årligen utföra denna justering. Redaktionella förändringar av taxestruktur I samband med prisjustering för 2026 har räddningstjänsten sett över gällande taxa och föreslår därför att taxekonstruktionen till viss del görs om redaktionellt för att efterlikna strukturen i de andra kommunernas sotningstaxor med följande förändringar: - grundavgiften vid sotning och brandskyddskontroll i småhus i nuvarande taxa, där kostnader för administration, resa och fordon ingår, läggs ihop med objektsavgiften för sotning alternativt brandskyddskontroll och benämns som ”första objekt”. - beloppet för s.k. förgävesbesök justeras till motsvarande belopp som om sotningstjänst på första objekt i småhus och övriga objekt har utförts. - förtydligande i taxan om vilken ersättning som ska debiteras om sotningstjänst utförs utanför ordinarie arbetstid eller om sotningstjänst beställs utanför ordinarie tur. - förtydligande i taxan om rese- och administrativa kostnader samt att kostnader för förbrukningsmateriel och teknisk utrustning tillkommer för vissa arbeten. Timpriserna i nuvarande taxa för sotning, 608 kr, och brandskyddskontroll, 753 kr, har justerats enligt föreslaget PKV index 2,8 %. Nytt timpris är 625 kr för sotning respektive 774 kr för brandskyddskontroll. Beloppen är avrundade till närmsta krontal och exkl. moms. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-28 • Taxa för sotningstjänster 2026, Färgelanda kommun • Förbundsdirektionens beslut 2026-04-29 (§ 31) Sändlista Kommunfullmäktige Räddningstjänsten Fyrbodal Tekniska enheten Justering Utdragsbestyrkande Taxa för sotningstjänster 2026 Taxan gäller för Färgelanda kommun fr.o.m. 2026-07-01 För utförande av föreskriven sotning/rengöring och brandskyddskontroll enligt 3 kap 4 § lag om skydd mot olyckor (2003:778) utgår debitering enligt denna taxa. Moms 25 % tillkommer på alla priser. Taxan är beslutad av fullmäktige i Färgelanda kommun och justeras årligen enligt SKR:s oktobercirkulär för beslutat PKV index (Prisindex för kommunal verksamhet), för 2026 är detta index 2,8 %. 1.SMÅHUS – Sotning/rengöring Avser lokaleldstäder och värmepannor <60 kW i en- och tvåbostadshus, radhus, Kronor exkl. moms kedjehus och fritidshus. 1.1 Sotning/rengöring av första objekt 500 1.2 För varje tillkommande objekt i samma byggnad 156 2.SMÅHUS - Brandskyddskontroll Avser lokaleldstäder och värmepannor <60 kW i en- och tvåbostadshus, radhus, Kronor exkl. moms kedjehus och fritidshus. 2.1 Kontroll av första objekt 929 2.2 För varje tillkommande objekt i samma byggnad 258 2.3 Samtidig sotning och brandskyddskontroll första objekt 1221 3. ÖVRIGA BYGGNADER För imkanaler i restauranger, storkök och övriga värmepannor >60 kW uttas Kronor/tim exkl. moms ersättning per man och timme, därefter påbörjad halv timme (30 min.) 3.1 Brandskyddskontroll 774 3.2 Sotning/rengöring 625 3.3 Rese- och administrativ kostnad/tillfälle 145 4. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 4.1 Om aviserad sotningstjänst i småhus, enligt 1 eller 2, inte kan utföras och avbokning inte har skett senast två helgfria dagar innan inställelsedatum, debiteras förgävesbesök som om sotningstjänst på första objekt har utförts enligt 1.1 eller 2.1 4.2 Om aviserad sotningstjänst i övriga byggnader, enligt 3, inte kan utföras och avbokning inte har skett senast två helgfria dagar innan inställelsedatum, debiteras förgävesbesök som dubbel ersättning per man och timma enligt 3.1 eller 3.2 och enkel ersättning för rese- och administrativ kostnad enligt 3.3. 4.3 För arbete som utförs utom ordinarie arbetstid (06.00-17.00) orsakat av att arbetet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, uttas dubbel ersättning enligt 1, 2 och 3. 4.4 I de fall sotningstjänst, enligt 1, 2 eller 3, extra beställs eller tas utanför ordinarie tur uttas ersättning per man och timme enligt 3.1 eller 3.2. 4.5 Rese- och administrativa kostnader samt kostnader för förbrukningsmateriel och teknisk utrustning tillkommer på samtliga arbeten enligt 3.Övriga byggnader. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 Kommunstyrelsen

KS § 104 Dnr 2026/190 Revidering av Taxa för allmänna handlingar 2026 Kommunstyrelsens beslutsförslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna föreslagen revidering av Taxa för allmänna handlingar. Sammanfattning av ärendet Revideringen av taxan syftar främst till att förtydliga regelverket kring avgiftssättning vid utlämnande av allmänna handlingar. Förtydligandena rör bland annat när avgift ska tas ut för merarbete, hantering av missbruk genom upprepade små begäran samt vad som utgör särskilda skäl för avsteg från taxan. Repetitiva delar som enbart återger lagtext har tagits bort, och benämningar på kommunens funktioner och nämnder har uppdaterats till gällande namn. Revideringen innebär inga nya avgifter eller höjningar. Ärendebeskrivning Den nuvarande taxan har i praktiken visat sig vara otydlig på flera punkter. För att underlätta både för tjänstemän och för sökande har taxan därför reviderats. De viktigaste förtydligandena är följande: • När en arbetsinsats ska anses gå utöver rutinbetonad hantering och därmed bli avgiftsbelagd. • Hantering av missbruk där enskilda personer eller flera personer systematiskt gör upprepade små begäran för att undvika avgifter. • Vad som kan utgöra särskilda skäl för avsteg från taxan. • Att betalning i samband med utlämnande av allmänna handlingar ska ske i förskott. Beslutsunderlag Taxa för utlämnande av allmänna handlingar och kopiering med mera KS 2022/123 Sändlista Kommunfullmäktige Kansliet Berörda verksamheter Justering Utdragsbestyrkande FÄRGELANDA KOMMUN Taxa för utlämnande av allmänna handlingar Dnr: 2022/123 Beslutad i kommunfullmäktige 2022-06-08 § 59 Revidering beslutad i kommunfullmäktige 2026-XX-XX §X Den senaste versionen finns tillgänglig på Färgelandas webbplats www.fargelanda.se Färgelanda kommun har enligt tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) skyldighet att på begäran tillhandahålla kopia eller avskrift av allmänna handlingar som förvaras hos kommunen. Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut Taxa för utlämnande av 2 allmänna handlingar 2026-XX-XX Innehåll Vad är en allmän handling ........................................................................................ 3 Offentlig handling................................................................................................. 3 Rätten att ta del av en allmän handling ..................................................................... 4 Tillämpning av taxan ............................................................................................ 4 Revidering av taxan .............................................................................................. 5 Avsteg från taxa ........................................................................................................ 5 Betalning och utlämning ....................................................................................... 6 Avgifter och utlämnande av allmänna handlingar .................................................... 6 Avgift för kopiering och utskrift av elektronisk kopia ......................................... 6 Avgift för avskrift, bestyrkta avskrifter och kopior .............................................. 7 Avgift för digital information ............................................................................... 7 Avgift för kopiering av betyg ............................................................................... 7 Avgift för försändelse ........................................................................................... 8 Avgift för scanning ............................................................................................... 8 Avgift för särskilda skäl ....................................................................................... 8 Utskrifter och kopiering av medtaget material ..................................................... 9 Tillämpliga lagar och förordningar ....................................................................... 9 Taxa för utlämnande av 3 allmänna handlingar 2026-XX-XX Vad är en allmän handling Enligt 2 kap § i tryckfrihetsförordningen har var och en rätt att ta del av handlingar som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till myndigheten eller förvarad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess. En handling är information som kan avläsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt med tekniska hjälpmedel. En handling kan finnas på papper, digitalt eller som ljud och/eller ljudmedia. En handling är allmän om den förvaras hos myndigheten (Färgelanda kommun) och enligt tryckfrihetsförordningens definition är inkommen dit eller upprättad där. En handling anses förvarad hos myndigheten om den är tillgänglig för myndigheten med den teknik som myndigheten själv använder. En sammanställning av uppgifter – en så kallad potentiell handling – anses förvarad hos myndigheten om det går att ta fram den som rutinbetonad åtgärd. Ofärdiga handlingar i form av förlagor och koncept är arbetsmaterial och därmed inte allmänna handlingar. Handlingar av uteslutande privat natur är heller inte allmänna handlingar. Att en handling är allmän är inte detsamma som att den är offentlig. Offentlig handling Allmänna handlingar ska som grundregel vara offentliga. Inskränkningar kan dock göras med stöd av 2 kap.2 § tryckfrihetsförordningen beträffande: 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighetsverksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller beivra brott, 5. det allmännas ekonomiska intresse, 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7. intresset att bevara djur- eller växtart. Taxa för utlämnande av 4 allmänna handlingar 2026-XX-XX Rätten att ta del av en allmän handling Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut. För utlämnandet av kopia eller avskrift av allmänna handlingar och rådgivning och annan liknande service har Färgelanda kommun enligt 4 § avgiftsförordningen rätt ta ut en avgift om denna avgift är fastställd av kommunfullmäktige. Den som önskar att ta del av allmänna handlingar i kommunens lokaler har rätt att göra det avgiftsfritt. Färgelanda kommun är skyldiga att tillhandahålla utskrifter av begärda handlingar men är inte skyldiga att lämna ut handlingar via elektroniskt utlämnande (e-post). Om den enskilde önskar utlämnande av handlingar i elektronisk form kan kommunen därför välja om elektronisk form är lämpligare att lämna ut handlingen i än pappersform. Kommunen är dock inte skyldig att omvandla handlingar i pappersform till elektronisk form. Färgelanda kommun är inte skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning eller bild eller av en upptagning och som inte är en upptagning för automatiserad behandling, om det skulle innebära svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på stället. Kommunen kan då välja att enbart låta den enskilde att ta del av handlingen i kommunens lokaler. Huvudregeln är att allmänna handlingar ska lämnas ut i pappersform. Allmänna handlingar får utlämnas per e-post eller i annan elektronisk form om myndigheten bedömer att det är lämpligt i det enskilda fallet. Handlingar med känsliga personuppgifter och sekretess lämnas enbart ut i pappersform av Färgelanda kommun. Tillämpning av taxan Denna taxa gäller för kopiering, utskrifter och avskrifter i pappersformat och i elektroniskt format. Avgifterna i detta dokument är antagna av kommunfullmäktige och gäller för Färgelanda kommuns samtliga nämnders hantering av kopior av allmänna handlingar. Taxa för utlämnande av 5 allmänna handlingar 2026-XX-XX Revidering av taxan Taxan revideras vid behov. Senaste antagen taxa gäller fram till dess att en ny taxa antas. Avsteg från taxa Avgiften tas inte ut om efterfrågan görs internt av sektorerna eller elever från Färgelanda kommuns skolor inom ramen för skolarbetet eller de kommunala bolagen. Avgift tas inte heller ut om begäran görs av externa kommunala nämnder eller förvaltningar, kommunalförbund, regioner, personalorganisationer, massmedia, statliga myndigheter eller andra myndigheter. Den enskilde har rätt att begära utlämnade om egna personuppgifter en gång per kalender år utan avgift. Avsteg från beslutade avgifter får endast göras om det finns särskilda skäl och beslutas enligt delegationsordningen. Som särskilt skäl räknas bland annat forskningssyfte eller missbruk i syfte att undvika avgift, till exempel genom återkommande mindre eller uppdelade begäran som hade kunnat göras i ett sammanhang. Exempel på sådant missbruk är när en enskild person eller flera personer systematiskt gör upprepade små begäran (t.ex. färre än 10 sidor eller begränsade utdrag) för att hålla sig under avgiftsgränserna, trots att begäran sammantaget omfattar en betydande mängd handlingar eller kräver ett väsentligt arbete för kommunen. Detta gäller alla former av begäran om allmänna handlingar, oavsett om de avser fysiska kopior, utskrifter, digitala filer eller utlämnande via e-post. Vid sådant missbruk kan kommunen besluta att tillämpa avgift redan från den första handlingen/kopian vid efterföljande begäran från samma sökande eller från personer som uppenbart samverkar. Högre avgift kan även tas ut om ett särskilt format efterfrågas eller dyrare papper än normalt måste användas. Grunden är att kommunen ska täcka den faktiska kostnaden. Taxa för utlämnande av 6 allmänna handlingar 2026-XX-XX Betalning och utlämning Betalning sker enligt kommunen fastlagda och aktuella rutiner. Kommunen får i ett enskilt fall besluta att en sådan avgift ska betalas helt eller delvis innan avskriften eller kopian lämnas ut. Avgifter och utlämnande av allmänna handlingar För utskrift av upptagning på datamedia tas avgift ut på motsvarande sätt som kopia av allmän handling. I det fall kommunen anser att elektronisk form är lämplig tas ingen avgift. En avgift på 200 kr per påbörjad arbetstimme tas ut för tillhandahållande av allmänna handlingar som kräver en arbetsinsats som går utöver vad som kan sägas vara rutinbetonad hantering. Avgiften gäller bland annat när begäran medför behov av att söka igenom stora mängder handlingar, extrahera information från flera källor. Avgifter för utskrift gäller även för kopior av kartor och ritningar som är allmänna handlingar. För andra utskrifter/utritning av kartor eller ritningar via kommunens geodatafunktion tillämpas Färgelanda kommuns plan- och bygglovstaxan. Avgift för kopiering och utskrift av elektronisk kopia Kopia Avgift i kronor Avser Enstaka kopior (upp till 9 sidor), A4 0 Per sida (enkel och dubbelsidigt) svartvitt Stora kopieringsarbeten mer än 10 sidor 50 Svartvit (första sidan/original), A4 * 11 sidor och alla sidor där utöver* 2 Svartvit Kopia färg A3 10 Per sida *Avgift reglerade i avgiftsförordningen (SFS 1992:191) 16 § Taxa för utlämnande av 7 allmänna handlingar 2026-XX-XX Avgift för avskrift, bestyrkta avskrifter och kopior Avgiften för avskrift av allmän handling, utskrift av ljudbandsupptagning, kopia av videobandsupptagning, kopia av ljudbandsupptagning och framställan av bestyrkta avskrifter eller kopior av handlingar bestäms av avgiftsförordningen (SFS 1992:191). Kopia Avgift i kronor Avser Avskrift av allmän handling* 125 kr per påbörjade fjärdedels arbetstim me Bestyrkt avskrift av handling** 125 kr Samt tillägg med 2 per kronor för varje påbörjade framställd kopia, fjärdedels kostnaden för detta arbetstim är dock på minst 50 me kronor. Utskrift av ljudupptagning* 125 kr per påbörjade fjärdedels arbetstim me Kopia av video och rörlig bildupptagning* 600 kr/styck Kopia av ljudmottagning * 120 kr/styck *Avgift reglerade i avgiftsförordningen (SFS 1992:191) 17 § **Avgift reglerade i avgiftsförordningen (SFS 1992:191) 18 § Avgift för digital information Information Avgift i kronor Avser Digital information överförd via e-post eller 130 kr inlagd på USB minne eller liknande Avgift för kopiering av betyg Avgift i kronor Avser Kopia av skolbetyg 115 Svartvit Kopia av klasslistor 115 Svartvit Utdrag ur betygskatalogen om ingen 150 Per utdrag Svartvit betygskopia finns bevarad Taxa för utlämnande av 8 allmänna handlingar 2026-XX-XX Avgift för försändelse Försändelse Avgift i kronor Avser E-post 0 Brev/försändelse mindre än 20 gram 0 Brev/försändelse mer än 20 gram Faktiskt kostnad Kostande för postförskottsavgift eller annan Faktiskt kostnad särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända kopior på handlingar till mottagaren Avgift för scanning För att skapa elektroniska handlingar kan man använda sig av skanning. Kommunen är dock inte skyldig att lämna ut tryckta handlingar i elektroniskt format. Om en person vill ha en tryckt allmän handling i elektroniskt format och kommunen har möjlighet att skapa det tillämpas avgifter. Avgift i kronor Avser Scanning upp till tio sidor 0 Scanning 11 sidor och mer 5 Per sida Avgift för särskilda skäl Avgift i kronor Avser Forskningshjälp 170 Per påbörjad halvtimme Ej rutinbetonad hantering 200 Per påbörjad timme Taxa för utlämnande av 9 allmänna handlingar 2026-XX-XX Utskrifter och kopiering av medtaget material Färgelanda kommun tillhandahåller normalt inte kopieringstjänster. Vid tillfällen kan dock detta efterfrågas av exempelvis privatpersoner och föreningar. Till utskrifter som inte är allmänna handlingar räknas utskrifter från datorer i kommunens offentliga lokaler från andra webbplatser än Färgelanda kommuns hemsida. Till denna kategori räknas även utskrift för privata ärende från till exempel privatpersoners e-post. Till eget medtaget material räknas pappershandlingar som en person vill ha kopia på och som inte är en allmän handling hos kommunen. För utskrifter och kopiering av eget medtaget material som inte är allmänna handlingar gäller avgifterna enligt tabellen nedan. Kopia Avgift i kronor Avser Kopior A4 5 Per sida (enkel och dubbelsidigt) /svartvitt och färg Kopia A3 10 Per sida i Svartvitt/färg Avgift för scanning för privatpersoner och föreningar av Utskrifter och kopiering av medtaget material som inte är allmänna handlingar avses i tabell under Avgift för scanning. Allmänhet som önskar få större volymer upptryckta (ca 50 sidor eller mer, men bedömning sker i varje enskilt fall) hänvisas till tryckerier då tryckeritjänster till enskilda inte faller inom den kommunala kompetensen att utföra. Tillämpliga lagar och förordningar Kommunens utlämnande av kopior av allmän handling med stöd av offentlighetsprincipen regleras huvudsakligen i följande författningar: Tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) Offentlighet- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Avgiftsförordningen (SFS 1992:191) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 Kommunstyrelsen

KS § 106 Dnr 2026/196 Nya arvodesregler Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ta bort punkt 2.5 i förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 2027-2030 och föreslår kommunfullmäktige att: 1. anta Regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 2027-2030. 2. uppdra åt kommunstyrelsen att uppdatera resepolicyn så den också inkluderar förtroendevalda. 3. uppdra åt kommunstyrelsen att se över ersättningen av den beredskap som finns för socialnämndens ordförande. Översynen ska återrapporteras till kommunfullmäktige under hösten 2026. Protokollsanteckning Christoffer Wallin (SD) inkommer med följande protokollsanteckning: Det är inte rimligt att ha obehindrad restidsersättning. Vi anser att en timmes ersättning är rimligt. Ulla Börjesson (S), Kenneth Öhman (S), Kerstin Fredriksson (S) och Eva- Lena Johansson (S) inkommer med följande protokollsanteckning: Förutom att vi yrkar på att andre vice ordförande i kommunstyrelsen skall ha ett årsarvode på 70 % ställer vi oss bakom nya arvodesregler men har en hel del synpunkter på dokumentet. Vi anser att det inte behövs ett presidie på 3 personer i barn och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. För oss är detta en förtroendefråga mellan politiken. Att sänka årsarvodet för oppositionsrådet är för oss att ta bort stor del av möjligheten till insyn. 40 % innebär 16 timmar i veckan vilket innebär om de är 3 heldagsmöten en vecka får man prioritera bort något och tid för förberedelse inför mötena. Vi ser också svårighet att rekrytera person till denna post även om man har laglig rätt till detta. Konsekvensen kan bli att man enbart får pensionärer eller vissa egenföretagare. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Linda Jansson inkommer med följande protokollsanteckning: Val och Arvodesberedningen har haft i uppdrag att ta fram förslag till nya arvodesregler. Beredningen har inte haft något strukturerat arbete vilket gjort att beredningen inte varit enig i de förslag som förts fram. En enig val- och arvodesberedning är avgörande för att skapa legitimitet, förhindra intressekonflikter. Ett enhälligt förslag sänder en stark signal om att arvodet är väl avvägt och objektivt. En enad beredning visar att förslaget vilar på saklig, demokratisk och transparens grund. Nu överlät Val och arvodesberedningen till kommunstyrelsen att rösta om förslagen och och återigen gick partier ut i korridoren för att förhandla om de liggande förslagen. Votering avgjorde till SD och Centerpartiets favör. Yrkande Christoffer Wallin (SD) och Tobias Bernhardsson (C) yrkar bifall till liggande förslag med förändring att punkt 2.5 tas bort Ulla Börjesson (S) yrkar bifall till liggande förslag med ett ändringsyrkande som lyder: Socialdemokraterna yrkar på att man ändrar kommunstyrelsen 2:e vice ordförande till att ha ett uppdrag som motsvarar 70 % av heltid. Linda Jansson (M) yrkar bifall till liggande förslag med ett ändringsyrkande som lyder: Moderaterna yrkar på • 20 % arvode till 1 vice ordförande inklusive folkhälsorådets och brottsförebyggande rådet. Särskilda arvoden för ordföranden i folkhälsorådet och brottsförebyggande rådet stryks. • Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande har ett uppdrag som motsvarar 70 % av heltid. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på dels sitt eget och Tobias Bernhardssons yrkande, dels Linda Janssons yrkande och dels Ulla Börjessons yrkande och finner att kommunstyrelsen/nämnden bifaller ordförandens egna yrkande. Votering begärs. Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Propositionsordning 2 Ordförande utser hans egna och Tobias Bernhardssons yrkande till huvudförslag och ställer proposition på dels Ulla Börjessons yrkande, dels Linda Janssons yrkande som motförslag. Ordförande finner att Ulla Börjessons yrkande utgör motförslag. Voteringsförfarande Ordförande meddelar att följande voteringsproposition ställs upp och godkänns. Den som röstar ”JA” röstar för att bifalla ordförandens och Tobias Bernhardssons yrkande. Den som röstar ”NEJ” röstar för att bifalla Ulla Börjessons yrkande. Efter avslutad votering redovisas sex (6) JA-röster och fem (5) NEJ-röster samt avstår en person från att delta i omröstningen. Kommunstyrelsen bifaller ordförandens och Tobias Bernhardssons yrkande. Voteringsresultat Christoffer Wallin (SD) - JA Ulla Börjesson (S) - NEJ Linda Jansson (M) - NEJ Kenneth Öhman (S) - NEJ Eva-Lena Johansson (S) - NEJ Kerstin Fredriksson (S) – NEJ Jörgen Johannesson (SD) - JA Karl-Erik Segersax (SD) – JA Göte Bodehed (SD) - JA Karin Carlsson (C) – JA Tobias Bernhardsson (C) - JA Sammanfattning av ärendet En gång per mandatperiod ska reglerna för arvoden och ersättningar ses över och vid behov revideras. Efter beredning hos Val-och arvodesberedningen har ett förslag på nya arvoden och ersättningar tagits fram som ska ersätta de föregående. Därefter har ärendet beretts hos kommunstyrelsens presidium och ytterligare revideringar har gjorts. Ärendebeskrivning En gång per mandatperiod ska reglerna för arvoden och ersättningar ses över och vid behov revideras. Underlag för detta har bland annat varit jämförelser med andra kommuner i Dalsland samt kommuner med liknande förutsättningar. Ärendet har hanterats i Val-och arvodesberedningen. Förslaget innefattar revideringar i reglementet i sin helhet inklusive tillägg och en del förtydliganden. Ett antal uppdragsbeskrivningar har uppdaterats, se bilaga Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen ett. Det innefattar också nya arvodesnivåer på ett par politiska poster, se bilaga två. Bifogat i ärendet finns ett huvudförslag samt två bilagor med motförslag gällande arvodesnivåerna. Bifogat finns också ett dokument med de frågor som uppstod senaste mötet med val-och arvodesberedningen och förvaltningens svar på dessa. Vissa språkliga och formaliamässiga revideringar har också gjorts. Därefter har ärendet beretts av kommunstyrelsens presidium och följande förslag till ändringar utifrån val-och arvodesberedningens förslag har gjorts: 2.3.1. Stycke 6 – Krav på registrering av tid borttagen 2.3.1. Stycke 7 – Samordning av arvode för kommunalråd borttaget 2.4.1. Stycke 3 – Undantag rörande 8 timmar borttaget, det om arvodet är kvar 2.5. Stycke 1 – Tillägg rörande kostnadsperspektiv 3.6. – Tas bort, framgår redan av 5.5 5.6. Stycke 6 – Tas bort Kvarstående förändringar från Val-och arvodesberedningen är markerade i gult i dokumentet och förändringar från kommunstyrelsens presidium är markerade i blått i dokumentet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sändlista Kommunfullmäktige Justering Utdragsbestyrkande 1 2026-05-21 FÄRGELANDA KOMMUN Regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 2027-2030 3 2026-05-21 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ....................................................................................................... 3 1. Inledning ............................................................................................................. 4 1.1 Förtroendeuppdrag som omfattas av reglerna ..................................................... 4 2. Arvoden ............................................................................................................... 5 2.1 Allmänt ................................................................................................................ 5 2.2 Arvoden ............................................................................................................... 5 2.3 Fast arvode ......................................................................................................... 5 2.3.1 Kommunalråd och oppositionsråd ............................................................................. 5 2.3.2 Övriga ........................................................................................................................ 6 2.4 Timarvode (sammanträdesarvode) ...................................................................... 6 2.4.1 Arvodesnivå ...................................................................................................... 7 2.4.2 Studie- eller verksamhetsbesök ........................................................................ 7 2.5 arvodesform för förtroendevalda som förvärvsarbetar ......................................... 7 3. Ersättningar ......................................................................................................... 9 3.1 Allmänt om ersättningar ................................................................................ 9 3.2 Förlorad arbetsförtjänst ................................................................................. 9 3.2.1 Normalberäkning .......................................................................................................... 9 3.2.2 Schablonberäkning ............................................................................................... 10 3.2. Egenföretagare ............................................................................................................ 10 3.3. Förlorad semesterförmån ............................................................................ 11 3.4. Förlorad pensionsförmån ............................................................................ 11 3.5 Kommunal pension ..................................................................................... 12 3.6 Närvarograd och kontroll .............................................................................. 12 4 Ersättning för kostnader ..................................................................................... 13 4.1. Allmänt ........................................................................................................ 13 4.2. Resekostnader ............................................................................................ 13 4.3. Särskilda kostnader för förtroendevald med funktionsnedsättning .............. 13 4.4. Kostnader för barntillsyn ............................................................................. 13 4.5. Kostnader för vård och tillsyn av funktionsnedsatt eller svårt sjuk .............. 14 4.6. Övriga kostnader ......................................................................................... 14 5. Gemensamma bestämmelser ..................................................................... 15 5.1 Hur man begär ersättning ............................................................................. 15 5.2 Tidsfrister för begäran om ersättning .......................................................... 15 5.3 Tolkning av reglerna med mera .................................................................. 15 5.4. Utbetalning .................................................................................................. 15 5.5. Uppföljning och utbildning ........................................................................... 15 5.6 Attestantuppdraget ...................................................................................... 16 Uppdragsbeskrivningar ............................................................................................... 17 Kommunfullmäktiges ordförande ............................................................................. 17 Beredningsledare för tillfälliga beredningar .............................................................. 17 Kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande) ....................................................... 17 Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande ................................................................... 18 Oppositionsråd (kommunstyrelsens 2:e vice ordförande) ........................................ 18 Nämndsordförande .................................................................................................. 18 4 2026-05-21 Vice ordförande (nämnd/kommunstyrelse/fullmäktige) ............................................ 18 Alla årsarvoderade .................................................................................................. 19 1. Inledning Enligt 4 kap. 12–14 §§ Kommunallagen (KL, 2017:725), har för-troendevalda rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget samt för vissa kostnader som uppkommer när uppdrag fullgörs. I enlig-het med 4 kap. 15 § KL ska fullmäktige besluta om riktlinjer för sådan ersättning. För förtroendevalda med uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid, gäller endast 2.3.1. samt i tillämpliga delar 3.5–5.5. med hänvisning till 4 kap. 17 § KL. 1.1 Förtroendeuppdrag som omfattas av reglerna Dessa regler gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 § KL det vill säga: • Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, styrelser, nämnder, och beredningar • Revisorer utsedda för granskning av kommunens räkenskaper • Ledamöter och ersättare i kommunala bolag, efter beslut av respektive bolagsstämma • Ledamöter och ersättare i stiftelser, efter beslut av respektive stiftelse. • Ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling eller den församlings beredningar, styrelse annan nämnd samt revisorer • Ledamöter och ersättare, valda av Färgelanda kommun, i gemensamma nämnder • Ledamöter och ersättare i kommunalt samrådsorgan, valda av Färgelanda kommun. • Stiftelser och kommunala bolag bär arvodeskostnaderna för sina ledamöter och ersättare. 5 2026-05-21 2. Arvoden 2.1 Allmänt För att arvode för sammanträde eller förrättning ska utgå ska den förtroendevalde ha bjudits in av Färgelanda kommun eller fått sitt deltagande bekräftat genom beslut i styrelse, nämnd eller utskott. 2.2 Arvoden I Färgelanda kommun finns följande arvoden: • Fast arvode • Timarvode (sammanträdesarvode) 2.3 Fast arvode 2.3.1 Kommunalråd i enlighet med kommunallagen Kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande) och oppositionsråd (kommunstyrelsens andre vice ordförande) får både ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för de som är anställda hos kommunen. Om beslut fattas gällande 2.5 gäller även nedanstående dessa personer. Kommunalrådets och oppositionsrådets fasta arvode utgör ersättning för hela uppdraget, det vill säga både för det ansvar och för de kontakter som medföljer uppdraget och för deltagande i sammanträden och förrättningar inom kommunen och tillsammans med samarbetspartners. Kommunalrådets och oppositionsrådets fasta arvode utbetalas månadsvis. Om kommunalråd eller oppositionsråd på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid ska kommunstyrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare. Ersätta-ren har rätt till ersättning på samma nivå som ordinarie kommunalråd eller oppositionsråd. Ersättaren fullgör rådets samtliga uppgifter i enlighet med kommunstyrelsens reglemente och dessa regler. Om kommunalråd eller oppositionsråd på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid än två veckor ska arvodet minskas i motsvarande mån. Någon reglerad arbetstid gäller inte. Kommunalråd och oppositionsråd ska dock registrera sin tid. 6 2026-05-21 Åtar sig kommunalråd presidieuppdrag med fast arvode i Västra Götalandsregionen ska denna arvodesersättning samordnas och minska den arvodesersättning som Färgelanda kommun utbetalar. 2.3.2 Övriga Fast arvode för övriga uppdrag (se bilaga 2) ersätter förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar. Arbetsuppgifter som anses ingå och täcks av det fasta arvodet är bland annat: • Inläsning av handlingar • Kontakter med allmänhet och press • Rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete. Samråd och kontakter med sektorsledningen och besök inom sektorns verksamheter • Samråd och kontakter med andra ordföranden i frågor som be-rör nämnden/styrelsens frågor • Representera nämnden/styrelsen vid invigningar, uppvaktningar, avtackningar, premiärer och motsvarande • Genomgång och beredning av ärenden med sekreteraren, före-dragande eller annan anställd till exempel inför sammanträde eller förrättning • Fatta beslut i ärenden som nämnden delegerat, påskrift av handlingar eller liknade Om en förtroendevald med fast arvode på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid ska nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare. Ersättaren har rätt till ersättning på samma nivå som ordinarie förtroendevald med fast arvode. Ersättaren fullgör den förtroendevalde med fast arvodes samtliga uppgifter i enlighet med nämndens reglemente och dessa regler. Om förtroendevald med fast arvode på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid än två veckor ska arvodet minskas i motsvarande mån. 2.4 Timarvode (sammanträdesarvode) Förtroendevald med uppdrag mindre än sammantaget 40 procent av heltid, får sammanträdesarvode för sammanträde med det kommunala organ som den förtroendevalde har uppdrag i. Detta gäller: a) protokollfört sammanträde med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder, nämndutskott, beredningar och revisorernas sammanträden 7 2026-05-21 b) protokollfört sammanträde med av kommunen tillsatta utredningskommittéer och andra grupper, c) protokollsjustering d) Sammankomst med kommunalt samråds- eller intressentsammansatt organ e) Överläggning med utomstående myndighet eller organisation, f) Fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag g) Kurs, konferens, informationsmöte, studiebesök, studieresa eller liknande, som har ett direkt samband med det kommunala uppdraget, samt annat som rör kommunal angelägenhet. För ersättning enligt punkterna d-g krävs särskilt beslut eller uppdrag. För partiinterna eller partiövergripande överläggningar utbetalas inte arvode. 2.4.1 Arvodesnivå Timarvode (sammanträdesarvode) utgår för de två första timmarna av sammanträdet. Tid utöver två timmar ersätts per timma (se bilaga 2) Arvode inkluderar ersättning för arbete förenat med det politiska uppdraget till exempel inläsning av handlingar, restid till och från sammanträde o.s.v. Timarvode utgår för maximalt 8 timmar/dag. Om särskilda skäl föreligger får ersättning beviljas för längre tid än åtta (8) timmar per dag. Beslut om undantag enligt andra stycket fattas av kommunstyrelsens presidium. Ansökan om undantag ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som krävs för prövning av ärendet. 2.4.2 Studie- eller verksamhetsbesök Förtroendevalda enligt punkt 1.1. kan göra studie- eller verksamhetsbesök, i syfte att utbilda sig inom den verksamhet som uppdraget omfattar. Varje förtroendevald enligt punkt 1.1. har rätt till två besöksdagar per kalenderår. Besöket ska vara godkänt av ordförande i berört organ och den förtroendevalde ska kunna styrka att den genomförts. Kostnaden belastar berörd nämnd. Timarvode (sammanträdesarvode) utgår enligt punkt 2.4.1, dock maximalt 8 timmar per besöksdag. Förlorad arbetsförtjänst betalas ut. 2.5 arvodesform för förtroendevalda som förvärvsarbetar Förtroendevalda som samtidigt förvärvsarbetar har möjlighet att välja mellan att 8 2026-05-21 uppbära arvode i form av årsarvode i kombination med sammanträdesarvode eller att omvandla dessa ersättningar till ett samlat årsarvode motsvarande 40 procent, under förutsättning att detta är ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. Ansökan om omvandling av arvode ska göras av den förtroendevalde. Beslut om val av arvodesform fattas av val- och arvodesberedningen. Vald arvodesform gäller för en bindningstid om minst ett kalenderår. Ändring av arvodesform kan därefter ske tidigast vid nästkommande årsskifte och ska ansökas om i god tid innan ändringen ska träda i kraft. Val- och arvodesberedningen får medge undantag från bindningstiden om särskilda skäl föreligger. 9 2026-05-21 3. Ersättningar 3.1 Allmänt om ersättningar För att ersättning enligt 3.2–3.4 ska betalas ut ska förtroendevald anmäla sina personliga inkomstuppgifter, adress till arbetet och även arbetsförhållanden på den blankett som finns för detta syfte. Blankett ska även lämnas vid förändring av inkomst eller annan uppgift. Det är den förtroendevalde som är ansvarig för att uppgifterna som lämnas är korrekta och aktuella. Rätten till ersättning enligt 3.2–3.4 omfattar även ledighet när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. 3.2 Förlorad arbetsförtjänst 3.2.1 Normalberäkning Grunden för beräkningen av förlorad arbetsförtjänst är att då någon efter överenskommelse med sin arbetsgivare tar tjänstledigt för att utföra politiskt förtroendeuppdrag ska ersättning för förlorad ar-betsförtjänst beräknas som om den förtroendevalde vore i tjänst. För förtroendevald med flera anställningar räknas förlorad arbetsförtjänst utifrån den inkomstförlust som gäller vid det aktuella tillfället. Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsför-tjänst. Arbetsgivarintyg om timlön, eventuell förlorad semesterförmån, eventuell förlorad pensionsförmån med mera ska lämnas in till HR- och löneavdelningen i januari varje år. Förlorad arbetsförtjänst kan även styrkas genom att vid varje tillfälle lämna in ett in-tyg från arbetsgivaren alternativt lönespecifikation där löneavdraget är redovisat specifikt. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst för det nya året betalas ut först när intyg från arbetsgivaren har lämnats in. Ersättning betalas normalt ut för högst 8 timmar per dag. Ersättning kan betalas ut för mer än 8 timmar om den förtroendevalde kan visa att hen har en schemalagd arbetstid som överstiger 8 timmar och måste vara ledig mer än 8 timmar för ett uppdrag. Då ska ersättning utbetalas för det faktiska antalet timmar som den förtroendevalde måste vara ledig. En förtroendevald som är helt ledig från sin tjänst och därmed inte får någon lön från 10 2026-05-21 sin arbetsgivare har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Detsamma gäller för en förtroendevald som arbetar deltid och har tagit partiell och generell tjänstledighet. I de fall den förtroendevalde får arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller föräldrapenning, betalas ersättning ut med det belopp den förtroendevalde går miste om på grund av sitt uppdrag. Det begärda beloppet ska styrkas med intyg eller motsvarande. Ersättningsbar tid Ersättning betalas enligt ovan för tid då den förtroendevalde deltagit i sammanträde eller annat uppdrag som ger rätt till ersättning. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas ut för den tiden mötet/uppdraget varat, inklusive faktisk restid mellan hemmet/arbetsplatsen och platsen för mötet/uppdraget. Som ersättningsberättigad tid kan även den tid räknas, som kan uppkomma till följd av att sammanträde/uppdrag hålls på sådan tid att återgång till arbetsplatsen inte är meningsfull, till exempel vid långa resor och beroende på arbetets organisation. 3.2.2 Schablonberäkning Förtroendevalda som inte har schemaförlagd arbetstid och som kan visa att de förlorat arbetsförtjänst men inte till vilket belopp, får ett schablonbelopp per timma motsvarande 30 % av 1/165:e del av kommunstyrelsen ordförande månadsarvode. Schablonbeloppet är inklusive semesterersättning. 3.2. Egenföretagare Med egenföretagare avses ägare till enskild firma alternativt delägare i handelsbolag. Företaget ska vara registrerat och bedrivas i aktiv form. Egenföretagares ersättning grundas på månadsinkomsten i verk-samheten. Månadsinkomsten ska bekräftas genom intyg av revisor. Om inkomstbortfallet inte kan styrkas på detta sätt ska inkomst-bortfallet grundas på senast taxerad inkomst från föregående år. Kopia på senaste besked om slutlig skatt från Skatteverket ska i så fall lämnas till lönekontoret. Det innebär exempelvis att för år 2027 ska besked från 2026 lämnas in, som avser inkomståret 2025. Som alternativ ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan egenföretagare ansöka om schablonberäknad årsinkomst. Som villkor för schablonberäknad årsinkomst krävs att företaget är registrerat och bedrivs i aktiv form. Dessutom krävs att egenföretagaren kan redovisa och styrka godtagbara skäl för varför det inte går att visa upp faktisk förlorad arbetsförtjänst. Exempel på ett sådant skäl kan vara att det egna företaget har en ojämn omsättning eller liknande vilket i så fall styrks genom tidigare årsredovisningar och löneuttag. 11 2026-05-21 Schablonberäknad årsinkomst betalas ut med 40 % av kommunstyrelsens ordförande fasta arvode. Val- och arvodesberedningen godkänner årsvis om schablonberäknad årsinkomst ska betalas ut. För förtroendevald som inte har reglerad arbetstid gäller schablon-arbetstid kl. 08.00 - 17.00. Förlorad arbetsförtjänst kan utges för högst 8 timmar/dag 3.3. Förlorad semesterförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån. Om arbetsgivaren inte betalar semesterförmån ska intyg om detta lämnas in en gång årligen. Ersättning betalas ut för styrkt antal förlorade semesterdagar med maximalt 12 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen faktiskt påver-kas men inte på vilket sätt har rätt till en schablonersättning. Om förlorad semesterförmån inte kan styrkas betalas ett schablonberäknat belopp ut med maximalt 12 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst. För de som inte har reglerad arbetstid gäller schablonarbetstid kl. 08.00 - 17.00 3.4. Förlorad pensionsförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad pensions-förmån. Om arbetsgivaren inte betalar pensionsförmån ska intyg om detta lämnas in en gång årligen. Ersättningen utbetalas direkt till den förtroendevalde en gång per år. Den förtroendevalde ansvarar själv för eventuell placering av ersättningen i pensionsfond eller dylikt. Den årliga utbetalningen av förlorad pensionsförmån är 4,5 % av den sammanlagda ersätt-ningen för förlorad arbetsförtjänst under året som den förtroende-valde fått för utförda förtroendeuppdrag under året. Den förtroendevalde som kan styrka att pensionsförmån har förlorats till högre belopp har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med motsvarande belopp. Förtroendevalda som kan visa att pensionsförmånen faktiskt påverkas men inte på vilket sätt har rätt till en schablonersättning med 4,5 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst. För förtroendevalda som bedriver aktiv egen näringsverksamhet utan att ha en anställning ska istället följande gälla: Den förtroende-valde som kan styrka att pensionsförmån har förlorats har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med 12 2026-05-21 motsvarande belopp. För de som inte har reglerad arbetstid gäller schablonarbetstid kl. 08.00-17.00. Belopp understigande 100 kr betalas inte ut. 3.5 Kommunal pension För samtliga förtroendevalda gäller reglerna i det särskilda avtalet; Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Pensionsbestämmelserna OPF-KL tillämpas på förtroendevald som valdes första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattas av PBL, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna OPF-KL tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes fasta arvode, sammanträdes- och förrättningsersättningar samt andra kontanta ersättningar. Utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst är inte en pensionsgrundande inkomst. För att omfattas av avtalets omställningsstöd krävs ett uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 % av heltid. 3.6 Närvarograd och kontroll För förtroendevald med årsarvode förutsätts en hög närvaro i uppdraget. Om den förtroendevalde, av andra skäl än sjukdom eller annan frånvaro som enligt detta reglemente är ersättningsberättigad, fullgör sitt uppdrag i mindre omfattning än angiven närvarograd, ska arvodet reduceras i motsvarande utsträckning. Kontroll av närvarograd ska ske genom stickprovsvisa granskningar som genomförs halvårsvis. Dessa kan omfatta genomgång av protokoll, närvarolistor samt andra relevanta handlingar. Den förtroendevalde är skyldig att på begäran lämna uppgifter och underlag som styrker fullgörandet av uppdraget. Bedömning av närvarograd samt beslut om eventuell reducering av arvode fattas av val- och arvodesberedningen. Vid konstaterade avvikelser ska dessa läggas till grund för beslut om arvodesjustering 13 2026-05-21 4 Ersättning för kostnader 4.1. Allmänt Ersättning enligt 4.2–4.6 betalas ut för verifierade kostnader som uppstått som en direkt följd av förtroendeuppdraget. Verifikationen kan bestå av till exempel en faktura eller kvitto på utbetalningen. 4.2. Resekostnader Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. Vid sammanträde utanför kommunen utgår sammanträdesarvode från det att man lämnar kommunhuset tills man är åter. 4.3. Särskilda kostnader för förtroendevald med funktionsnedsättning Ersättning betalas till förtroendevald med funktionsnedsättning för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för till exempel resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. Fråga om rätt till ersättning enligt denna punkt prövas i varje enskilt fall av val- och arvodesberedningens presidium. Ersättning lämnas endast för kostnader som inte ersätts på annat sätt. 4.4. Kostnader för barntillsyn Kostnader för vård och tillsyn av barn på grund av deltagande vid sammanträden eller motsvarande ersätts med 30 % av 1/165:e del av kommunstyrelsen ordförande månadsarvode per påbörjad timma, dock maximalt 8 timmar per dag. Det gäller barn som vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla 12 år. Om det finns särskilda skäl kan ersättning ges även för äldre barn. Ersättning betalas inte för barntillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och inte heller för tid som barnet normalt vistas i barnomsorgen till följd av vårdnadshavarnas ordinarie arbete/sysselsättning. 14 2026-05-21 4.5. Kostnader för vård och tillsyn av funktionsnedsatt eller svårt sjuk Ersättning betalas ut för kostnader som uppstått för vård och tillsyn av funktionsnedsatt eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldes bostad, för att den förtroendevalde ska kunna delta i sammanträden eller motsvarande. Ersättning utgår med 30 % av 1/165:e del av kommunstyrelsen ordförande månadsarvode per påbörjad timma, dock maximalt 8 timmar per dag. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående. 4.6. Övriga kostnader För andra kostnader än de som anges i 4.2–4.5 betalas ersättning ut om den förtroendevalde kan visa att det finns särskilda skäl för dessa kostnader. Ersättning betalas inte ut om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att förhindra att kostnaderna uppkom, till exempel genom att planera om arbetet. Gemensamma bestämmelser. 15 2026-05-21 5. Gemensamma bestämmelser 5.1 Hur man begär ersättning Fast arvode enligt punkt 2.3 betalas ut automatiskt. I punkt 3.1 anges hur den förtroendevalde ska gå till väga för att få ersättningen enligt punkt 3.2–3.4. För att få ersättning enligt punkt 4.2–4.6. ska den förtroendevalde vid varje tillfälle styrka sina förluster eller kostnader. 5.2 Tidsfrister för begäran om ersättning Begäran om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska göras direkt vid sammanträdet eller senast inom två (2) månader från det till-fälle då den förlorade arbetsförtjänsten uppkom. Begäran om ersättning för förlorad semesterförmån ska göras senast inom två (2) år från det tillfälle då den förlorade semesterförmånen uppkom. Begäran om ersättning för förlorad pensionsförmån på den förlorade arbetsförtjänsten ska göras senast inom två (2) år från det tillfälle då den förlorade pensionsförmånen uppkom. Begäran om andra ersättningar enligt dessa regler ska göras senast inom två (2) månader från dagen för sammanträde eller motsvarande tillfälle då kostnaden uppkom. 5.3 Tolkning av reglerna med mera Val- och arvodesberedningens presidium avgör frågor om tolkning och tillämpning av dessa regler, generellt eller individuellt. HR-och löneavdelningen har att utse en ansvarig tjänsteperson för beredande av arvodesärenden till val- och arvodesberedningen. Val- och arvodesberedningen har i uppdrag att föreslå arvoden för tillkommande uppdrag under mandatperioden. 5.4. Utbetalning Ersättningar betalas ut en gång per månad förutom ersättning för förlorad pensionsförmån vilken betalas ut årsvis i efterskott. 5.5. Uppföljning och utbildning Val- och arvodesberedningen ska en gång per mandatperiod göra en uppföljning av de förtroendevaldas ersättningar. Uppföljning görs tidigast efter två år av 16 2026-05-21 mandatperioden. Val- och arvodesberedningen kan genomföra stickprovskontroller för att kontrollera hur reglerna följs. I början av varje mandatperiod ska samtliga förtroendevalda i kom-munfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna få en genom-gång av arvodesreglerna. I samband med genomgången kommer attestanterna att få en särskild genomgång kring attestantuppdraget. 5.6 Attestantuppdraget Beslutsattestanten har det formella ansvaret för att underlagen som ligger till grund för utbetalning av arvode, förlorad arbetsförtjänst med mera är riktiga. Beslutsattestanten har ansvar för att kontrollera att pengar finns avsatta i budgeten för den kostnad som ska attesteras. Beslutsattestanten ska innan deltagande godkänna utbildningar/konferenser/aktiviteter som den förtroendevalde önskar delta i. Beslutsattestanten bekräftar med sin attest att underlaget från den förtroendevalde är riktigt och att uppdraget och syftet med deltagandet är tydligt. Det måste också klart framgå av underlaget vad eventuella kostnadsutlägg och reseräkningar omfattar. Innan attest kan ske inför årets första utbetalning av förlorad arbets-förtjänst ska underlag från arbetsgivaren om löneavdraget vara in-lämnat. Förste attestant är i de flesta fall ordförande för gällande nämnd, denne har i sin tur en andreattestant som kontrollerar attesteringen samt attesterar ordförandes kostnader. Förvaltningens ansvar är att betala ut kostnaden enligt gällande regelverk. Se i övrigt kommunens regelverk för attester. 17 2026-05-21 Bilaga 1 Uppdragsbeskrivningar Utöver vad som framgår av kommunallagen, reglementen, arbetsordning m.m. gäller följande ansvarsfördelning för de olika politiska uppdragen. Kommunfullmäktiges ordförande • Ansvara för förtroendemannautbildningen och de förtroendevaldas kom- petensutveckling • Hålla kontinuerlig kontakt med partiernas gruppledare • Vara kommunfullmäktiges kontaktperson gentemot massmedia • Utföra representationsuppdrag och i övrigt företräda kommunfullmäktige. • Företräder kommunfullmäktige i interna och externa sammanhang • Ansvarar för att fullmäktiges arbete planeras och följs upp • Samverkar med kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör i övergripande frågor Beredningsledare för tillfälliga beredningar • Leda processen i beredningarna och inspirera beredningsledamöterna till kreativitet och gemensamt lärande. • Se till att inga andra frågor än de som hör ihop med det definierade upp-draget behandlas i beredningen. • Planera och driva beredningsarbetet framåt och överlämna resultat på ut-satt tid. • Hålla kontakten med förvaltningen och se till att beredningen får tillgång till erforderligt tjänstemannastöd. • Hålla kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens eller nämndens ordfö-rande kontinuerligt informerad om beredningsarbetets ekonomiska läge så att den ekonomiska ramen hålls. Kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande) • Företräder den styrande grupperingen • Hålla kontakter med kommunfullmäktiges presidium så att arbetet med de strategiska frågorna finner sin plats i kommunfullmäktige. • Främja samverkan mellan kommunstyrelsen, övriga nämnder och kom-munens bolag • Representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, kon-ferenser och sammanträde om inte annat bestämts. 18 2026-05-21 • Vara kommunstyrelsens kontaktperson gentemot media • Hålla kommunstyrelsen informerad • Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor • Samverkar med kommundirektör och förvaltningsledning Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande • Biträda kommunstyrelsens ordförande (se uppdrag för kommunstyrelsens ordförande ovan) • Kan bli tilldelad sidouppdrag som kommunstyrelsen beslutar om Oppositionsråd (kommunstyrelsens 2:e vice ordförande) • Företräder oppositionen • Garanterar samtliga oppositionspartier insyn och goda arbetsmöjligheter. • Tar emot, vidarebefordra och förankra information till samtliga opposit-ionspartier • Samordnar oppositionens arbete • Bidrar till demokratisk balans och insyn • Fungerar som kontaktpunkt för oppositionens gemensamma frågor • Stödjer och koordinerar oppositionsföreträdare i nämnder och bolag • Bidrar till att utveckla oppositionens arbetsformer • Biträda kommunstyrelsens ordförande (se uppdrag för kommunstyrelsens ordförande ovan) • Kan bli tilldelad sidouppdrag som kommunstyrelsen beslutar om Nämndsordförande • Leder nämndens arbete och sammanträden • Ansvarar för planering, prioritering och uppföljning av nämndens verk-samhet • Säkerställer att ärenden bereds och behandlas enligt gällande regelverk • Har löpande dialog med sektorchef/avdelningschef och tjänstepersonsor-ganisation • Företräder nämnden i interna och externa sammanhang • Ansvarar för att beslut verkställs och följs upp • Samverkar med kommunstyrelse och övriga nämnder Vice ordförande (nämnd/kommunstyrelse/fullmäktige) 19 2026-05-21 • Ersätter ordföranden vid dennes frånvaro • Biträder ordföranden i planering och genomförande av uppdraget • Deltar i presidiearbete där sådant finns • Bidrar till samordning och beredning av ärenden • Kan ha särskilda ansvarsområden enligt beslut • Medverkar i uppföljning och utveckling av verksamheten Alla årsarvoderade • Inläsning av handlingar • Kontakter med allmänhet, organisationer och press • Rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete. • Samråd och kontakter med sektorsledningen och besök inom sektorns verksamheter • Samråd och kontakter med andra ordföranden i frågor som berör nämnden/styrelsens frågor • Representera nämnden/styrelsen vid invigningar, uppvaktningar, avtackningar, premiärer och motsvarande • Genomgång och beredning av ärenden med sekreteraren, föredragande eller annan anställd till exempel inför sammanträde eller förrättning • Fatta beslut i ärenden som nämnden delegerat, påskrift av handlingar eller liknade • Sammanträden med egen nämnd/styrelse/utskott • Justering av protokoll • Överläggningar med företrädare för andra kommunala organ eller med icke kommunala organ där man företräder den egna styrelsen/nämnden eller utskottet • Att hålla sig á jour med samhällsförändringar och utveckling som påverkar det kommunala uppdraget • Restid med anledning av ovan uppräknande punkter Övriga liknande uppgifter 20 2026-05-21 Arvodet för kommunstyrelsens ordförande är utgångspunkt för övriga uppdragsarvoden enligt denna bilaga. Kommunstyrelsens ordförande utgör 80 % av gällande riksdagsmannaarvode. Uppdrag Typ av ar- Procent Noteringar vode Kommunfullmäktige Ordförande Fast arvode 8 1:e vice ordförande Fast arvode 2,5 2:e vice ordförande Fast arvode 2,5 Fullmäktigeberedningar Beredningsledare Fast arvode 3 Revisorer Ordförande Fast arvode 3 Vice ordförande Fast arvode 1,5 Ledamöter Fast arvode 1 Kommunstyrelsen Ordförande/kommunalråd Fast arvode 100 1:e vice ordförande Fast arvode 10 2:e vice ordförande/Oppositionsråd Fast arvode 40 Socialnämnden Ordförande Fast arvode 25 1:e vice ordförande Fast arvode 7.5 2:e vice ordförande Fast arvode 7.5 Utbildningsnämnden Ordförande Fast arvode 20 1:e vice ordförande Fast arvode 7.5 2:e vice ordförande Fast arvode 7.5 Bygg- och trafiknämnden Ordförande Fast arvode 3 Vice ordförande Fast arvode 1,5 21 2026-05-21 Valnämnd Ordförande Fast arvode 2 Gäller endast under valår Vice ordförande Fast arvode 1 Gäller endast under valår Överförmyndare Överförmyndare Fast arvode 8 Vice överförmyndare Fast arvode 4 Val- och arvodesberedningen Ordförande Fast arvode 2 Vice ordförande Fast arvode 1 Valbohem Ordförande Fast arvode 10 1:e vice ordförande Fast arvode 3 2:e vice ordförande Fast arvode 3 Färgelanda Vatten Ordförande Fast arvode 5 Vice ordförande Fast arvode 3 Folkhälsorådet Ordförande Fast arvode 3 Om det är någon annan än en ledamot av KS presidium Brottsförebyggande rådet Ordförande Fast arvode 3 Om det är någon annan än en ledamot av KS presidium Timarvode Arvode i procent Alternativ A (nuvarande nivå) Till och med två timmar 0,56 % Tid utöver två timmar (per timma) 0,28 % Övriga arvoden Arvode i procent Justeringsmöte per tillfälle (en timma) 0,28 % 22 2026-05-21 23 2026-05-21 24 2026-05-21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 Kommunstyrelsen

KS § 107 Dnr 2026/161 Fyrbodals kommunalförbund: begäran om ansvarsfrihet 2025 Kommunstyrelsens beslutsförslag 1. Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i dess organ. 2. Kommunfullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Jäv Christoffer Wallin (SD) och Ulla Börjesson (S) anmäler jäv i ärendet och deltar inte i beslut. Sammanfattning av ärendet De av fullmäktige utsedda revisorerna har granskat den verksamhet som bedrivits i Fyrbodals kommunalförbund under verksamhetsåret 2025. Revisionens sammantagna bedömning är att direktionen har bedrivit verksamheten på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna är rättvisande samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Resultatet enligt årsredovisningen bedöms i stort sett vara förenligt med de uppställda finansiella målen och verksamhetsmålen. Revisorerna tillstyrker därför att respektive medlemskommuns kommunfullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025 samt beviljar ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna. Ärendebeskrivning De av Vänersborgs kommuns kommunfullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som utsedda revisorer anser tillräckligt för att ge grund för bedömning och ansvarsprövning. Ändamålet med Fyrbodals kommunalförbund är att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Justering Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOSKAOMLMLA NTRÄDESPROTOKOLL 2026-06-10 2026-06-10 2026-06-10 Kommunstyrelsen Fyrbodalsregionen. Syftet ska vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Uppfyllandet av ändamål och syfte sker genom samverkan mellan medlemskommunerna. Revisionen anser att direktionen behöver agera för att över tid ha en verksamhet som drivs inom budgetram exklusive finansiella intäkter. Beslutsunderlag: - Tjänsteskrivelse daterad 2026-05-29 - Fyrbodals kommunalförbund begäran om ansvarsfrihet och godkännande av årsredovisning - Fyrbodals kommunalförbunds årsredovisning 2025 - Förbundsdirektionens beslut avseende Fyrbodals kommunalförbunds årsredovisning 2025 - Fyrbodals kommunalförbund Revisionsberättelse 2025 - PwC rapport God ekonomisk hushållning - PwC rapport Grundläggande granskning - PwC yttrande från sakkunnigt biträde Sändlista Kommunfullmäktige Fyrbodals kommunalförbund Justering Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Sid 1 (2) Revisionsberättelse 2025 Beslut Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet. Direktionen beslutar att översända revisionsberättelse 2025 till medlemskommunerna för att bevilja ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna. Direktionen beslutar att översända årsredovisning 2025 till respektive fullmäktige för att tillstyrka godkännande. Sammanfattning De av Vänersborgs kommuns kommunfullmäktige utsedda revisorer1 har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som utsedda revisorer anser tillräckligt för att ge grund för bedömning och ansvarsprövning. Ändamålet med Fyrbodals kommunalförbund är att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalsregionen. Syftet ska vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Uppfyllandet av ändamål och syfte sker genom samverkan mellan medlemskommunerna. Revisionen anser att direktionen behöver agera för att över tid ha en verksamhet som drivs inom budgetram exklusive finansiella intäkter. 1 I enlighet med Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning § 8 mars 2017 Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Sid 2 (2) Fullmäktige utsedda revisorers bedömning: De bedömer att sammantaget att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit verksamheten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. De bedömer att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i stort sett är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. De tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i dess organ. De tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Revisionsberättelse 2025 PwC yttrande från sakkunnigt biträde PwC rapport Grundläggande granskning PwC rapport God ekonomisk hushållning Ansvarig tjänsteperson Malin Zetterman 0522-44 08 38 Ekonomiansvarig Fyrbodals kommunalförbund Beslutet skickas till Medlemskommunerna Fullmäktige utsedda revisorer Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för hållbar utveckling Kaserngården 3B (3 vån)  Box 305  451 18 Uddevalla  Vxl 0522 – 44 08 20  kansli@fyrbodal.se  fyrbodal.se Revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Org.nr: 222000-1776 Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som vi anser tillräcklig för att ge grund för bedömning och ansvarsprövning. Ändamålet med Fyrbodals kommunalförbund är att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalregionen. Syftet ska vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Uppfyllandet av ändamål och syfte sker genom samverkan mellan medlemskommunerna. Revisionen anser att direktionen behöver agera för att över tid ha en verksamhet som drivs inom budgetram exklusive finansiella intäkter. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit verksamheten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i stort sett är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Org.nr: 222000-1776 Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för 2025 Vi åberopar bifogade rapporter Plats och datum enligt digital underskrift Magnus Cassel Peter Winberg Pia Axelsson Vänersborgs kommun Tanums kommun Dals-Eds kommun Gert-Inge Andersson Håkan Axelsson Trollhättans kommun Sotenäs kommun Bilagor: Till revisionsberättelsen hör bilagorna PwC yttrande från sakkunnigt biträde PwC rapport Grundläggande granskning PwC rapport God ekonomisk hushållning Till revisorerna i Fyrbodals Kommunalförbund(Org.nr 222000-1776) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Fyrbodals Kommunalförbund utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till Kommunalförbundets förtroendevalda revisorer 2026-04-07. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Fyrbodals Kommunalförbund för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av direktionen den 2026-03-26. Vi har granskat förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunalförbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till Kommunalförbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 1–18 samt 56–58. Det är direktionen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevisionanvänder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av Kommunalförbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Gunilla Lönnbratt Ansvarigt sakkunnigt biträde Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Inledning Bakgrund Av lagstiftning och god revisionssed följer att förbundets revisorer årligen ska granska alla verkställande organ. Förbundsdirektionen, i sin roll som förbundsstyrelse, ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med tilldelade uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag till uttalande i revisionsberättelse. I revisionens uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Följande övergripande revisionsfrågor ska besvaras: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Följande revisionskriterier används i granskningen: - Kommunallagen 6:6, 9:5 - Följsamhet till mål och budget för år 2025 - Avgränsning 2 Revisionsrapport Metod Analys för granskningen relevant dokumentation, främst mötesprotokoll, delårsrapport samt årsredovisning. Revisionell bedömning av respektive revisionsfråga sker utifrån en tregradig skala: ja/uppfyllt (grön); delvis uppfyllt (gul); nej/ej uppfyllt (röd). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av förbundsdirektören samt ekonomiansvarig. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring. 3 Revisionsrapport Granskningsresultat Iakttagelser Inför verksamhetsåret 2025 fattade direktionen beslut om budget och verksamhetsplan 2025-2027 vid sammansträdet den 31 oktober 2024. I budget och verksamhetsplanen finns målsättningar för verksamhet och ekonomi. Målen är mätbara och går att följa upp. I förbundsordningen (beslutad av fullmäktige) och arbetsordningen (beslutar av direktionen) anges grunderna för den årliga rapporteringen till direktionen. Under året har förbundsledningen rapporterat måluppfyllelsen till direktionen. Det har skett i delårsrapporter per april och augusti. I rapporteringen bedöms om målsättningar och aktiviteter följer planen för året. I bedömningen används färgkoderna enligt följande: grön= följer plan, gul= följer delvis plan, röd= följer inte plan. I rapporteringen under året framgår att merparten bedöms om gröna. Det förekommer även gula bedömningar. Direktionen beslutar vid båda dess uppföljningar att godkänna redovisningen utan ytterligare åtgärd. I den ekonomiska uppföljning framgår inga större avvikelser under året och därmed har det inte varit aktuellt för direktionen att vidta åtgärder. Kommunalförbundets har i verksamhetsplanen angett tre insatsområden; regional utveckling, kompetensförsörjning, och välfärdsutveckling. Var och en av dem syftar till att skapa en attraktiv, hållbar och framgångsrik Fyrbodalsregion. Inom respekive område finns det delmål. I årsredovisningen presenteras en bedömning enligt samma färgskala som används i delårsrapporterna. Det finns totalt 10 delmål för verksamheten. I årsredovisningen bedöms nio delmål som gröna och är markerade med att de uppnåtts. Delmålet En god och hållbar arbetsmiljö bedöms delvis blivit uppnått. Förbundet anger att bedömningen är att målet i allt väsentligt uppfylls men att sjukskrivningstalen är bekymmersamt. I årsredovisningen följs målen för god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning upp. Målet bedöms av förbundet som uppnått. I redovisningen anges att kommunalförbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås under 2025 utifrån den ekonomiska utvecklingen och den finansiella ställningen vid årets slut. Förbundet når tre av tre finansiella mål och samtliga verksamhetsmål bedöms följa plan samt förväntas uppnås enligt fastställda mål i verksamhetsplanen. Årets resultat uppgår till 187 tkr, vilket innebär att verksamheten bedrivits med en ekonomi i balans och att balanskravet uppfylls. Soliditeten har ökat med tre procentenheter jämfört med 2024 och uppgår nu till 10 procent, vilket visar på en stärkt finansiell ställning och en förbättrad långsiktig betalningsförmåga. I bilaga redovisas underliggande revisionsfrågor. 4 Revisionsrapport Bedömning Revisionsfråga: 1. Utövar och vidtar direktionen tillräcklig styrning, kontroll och åtgärder inom sina ansvarsområden? Styrning, kontroll och åtgärder Ja Revisionsfråga: 2. Är redovisat resultat för verksamheten förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse verksamhet Ja. Revisionsfråga: 3. Är redovisat resultat för ekonomin förenligt med beslutade mål? Måluppfyllelse ekonomi Ja Rekommendationer För framtiden lämnas följande rekommendationer: - Direktionen kan i samband med delårsuppföljning och eventuella avvikelser från målen tydligare notera avvikelser från målen samt kommentera hur dessa förväntas hanteras. 5 Revisionsrapport 2026-04-07 Viktor Prytz __________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av förtroendevalda revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av avtalet 2023-11-28. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 6 Revisionsrapport rogaliB rogårfleD nörG ?netehmaskrev röf nalp ne tigatna nenoitkerid raH 1 nörG ?netehmaskrev röf tegdub ne tigatna nenoitkerid raH 2 nörG ?tehmaskrev stednubröf röf edarelumrof låm snniF 3 nörG ?imonoke stednubröf röf edarelumrof låm snniF 4 nörG ?)arabtäm( arabsgninjlöfppu nelåm rÄ 5 nörG ?nenoitkerid llit gniretroppar röf noitkurtsni tattärppu nenoitkerid raH 6 nörG ?tehmaskrev röf eslellyfppulåm åp gniretroppar raresukoF 7 nörG ?imonoke röf eslellyfppulåm åp gniretroppar raresukoF 8 luG ?netehmaskrev röf låm ån tta röf redrägtå agildyt nenoitkerid ratdiV 9 nörG ?nimonoke röf låm ån tta röf redrägtå agildyt nenoitkerid ratdiV 01 nörG ?netehmaskrev röf låm attasppu tednubröf råN 11 nörG ?nimonoke röf låm attasppu tednubröf råN 21 tropparsnoisiveR 7 Fyrbodals kommunalförbund 2026-04-07 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att förbundet ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i såväl delårsrapport som årsredovisning. Delårsrapport och årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i delårsrapport respektive årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Förbundsdirektionen i sin roll som styrelse är ansvarig för upprättande av delårsrapport respektive årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är förbundsdirektionen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning av delårsrapport respektive årsredovisning. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse Förbundets beslut avseende god ekonomisk hushållning Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomiansvarig. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Förbundsdirektionen har fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna omfattar mål av finansiell och verksamhetsmässig karaktär. I budget och verksamhetsplan 2025 med plan för 2026 2027, fastställt av direktionen den 31 oktober 2024, finns tre finansiella mål, två förbundsövergripande mål, två förbundsgemensamma mål samt 8 verksamhetsmål fördelade inom 3 insatsområden. Förbundet har fem riktlinjer inom området god ekonomisk hushållning: Förbundet ska förvalta beslutade budgetmedel på ett rationellt och effektivt sätt för att maximera nyttan för medlemskommunerna och Fyrbodalsregionen. Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån direktionens riktlinjer och beslut. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. Direktionens budgetbeslut är överordnad verksamheten och vid eventuella målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. Vidare har förbundet följande finansiella mål för 2025: Långsiktig stabil soliditetsnivå, nivån kan dock variera över tid beroende av åtaganden som direktionen finner angelägna. Intäkterna ska överstiga kostnaderna. En god likviditet så att det är möjligt att både täcka kostnader för de fasta åtgärderna och att förskottera medel i projekt där förbundet är projektägare. I direktionen uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i , som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av utvärderingen framgår följande: - Tre av tre finansiella mål har uppnåtts för helåret. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 - Ett verksamhetsmålbedöms som delvis uppnått. Övriga verksamhetsmål bedöms följa planen och anses uppnåtts för helåret. Årets resultat uppgår till 187 tkr, vilket innebär att verksamheten bedrivits med en ekonomi i balans och att balanskravet uppfylls. Soliditeten har ökat med tre procentenheter jämfört med 2024 och uppgår till 10 procent. Likvida medel vid årets slut uppgick till 29,7 mkr. Likviditeten har minskat jämfört med föregående år. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns e Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultatet för år 2025 uppgår till 187 000 kr. Förbundet har inga negativa resultat från tidigare år som behöver återställas. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av direktionen 2026- 03-26. Direktionen har därmed överlämnat årsredovisningen till revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för direktionens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: - Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att direktionen under 2025 har bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram. - Den innehåller redovisning av finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om direktionens finansiella stabilitet. Under 2025 har soliditeten ökat till 10 procent, vilket är tre procentenheter högre än jämfört med föregående år. - Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Den sammanlagda sjukfrånvaron i relation till totalt antal arbetade timmar uppgår år 2025 till 9,04 procent vilket är en ökning från året innan då den låg på 5,23 procent. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Ja Verksamhetsmål: Ja Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 2026-04-07 Viktor Prytz _________________________ Uppdragsledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 4 september 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 7 Årsredovisning 2025 Direktionen 26 mars 2026 Förbundsordning och Verksamhetsplanens innehåll Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalregionen. Ett övergripande mål för verksamheten är "Ökad attraktionskraft för Fyrbodalsregionen" och ett "Att stödja och utveckla det kommunala självstyret". Tre insatsområden i verksamhetsplanen: • Regional utveckling • Kompetensförsörjning • Välfärdsutveckling Verksamhetens utveckling 2025 • Årets resultat +187 tkr, vilket låg i linje med den antagna budgeten och därmed uppnåddes det lagstadgade balanskravsresultatet. • Överskottet består till stor del av ökade ränteintäkter. • Den ekonomiska utvecklingen visar på god ekonomisk hushållning, med stark kostnadskontroll och en förbättrad soliditet, från 7% (2024) till 10% (2025). • Antal pågående projekt, 44st • Antal avslutade projekt, 13st • Antal särskilt finansierade verksamheter, 12st Delägda bolag • Innovatum AB • Stark och stabil utveckling med hög aktivitet inom projekt- och startupverksamhet. God ekonomisk kontroll, stärkt kompetens- försörjning och positiva prognoser. • Gryning Vård AB • Ny styrelserepresentant för Fyrbodals kommunalförbund - Malin Hedelin • Ny VD Ivan Stepic har tillträtt. • De två boendena som har varit stängda har fått tillstånd att öppna upp igen. • Mediapoolen AB • Verksamheten har löpt på enligt plan. Regional utveckling • Geopolitiska händelser har påverkat näringslivet under året. Business Region Väst etablerat och två större etableringar har gjorts under perioden (båda hos T Engineering) • Satsningar görs inom målet "attraktiva livsmiljöer". Den demografiska försörjningskvoten tillsammans med en svag befolkningsutveckling gör att ytterligare satsningar för att stärka attraktionskraften i delregionen behövs. "Det goda Livet i Dalsland 2" har startat upp. • Inriktningsdokument för infrastruktur och energiförsörjning har tagits fram. Fyrbodals kommunalförbund tilldelades GreenPower Swedens elektrifieringspris 2025. Vi behöver fortsatt verka för en minskad sårbarhet och ökad robusthet. Kompetensförsörjning • Omställning och reformer inom offentlig sektor, inte minst förändringar i skollagstiftning, påverkar och präglar i hög grad arbetet och får stöd i strukturerad samverkan och stöttning. • En Kompetensbehovsrapport har tagits fram för Fyrbodalsområdet. Under året har även en vuxenutbildningsrapport och en gymnasierapport tagits fram, där bland annat utbildningsutbud och elevresor ses som hinder för matchning till utbildning och jobb. • Projekt Fenixz kommuner genomförde de sista utbildningarna under hösten innan avslut med resultat som översteg målet, närmare 1 400 anställda har getts möjlighet till ca 23 000 timmar kompetensutveckling under två år. Välfärdsutveckling • Processtöd för välfärdens omställningar, t.ex nya SoL, både genom inrättande av kommungemensamt utvecklingsforum samt stöd i lärprocessen där kommunerna får strukturerat stöd för lärande och utveckling samordnat av kommunalförbundet. • Främjande och samordning lokalt och delregionalt av de nationella strategierna psykisk hälsa (Det handlar om livet) och demens (Varje dag räknas). • FoU och Hälsokällan har på kommunernas uppdrag genomfört en rad utbildningar och kunskapshöjande seminarier, till exempel kring samverkan med vårdnadshavare, avimplementering, föräldrastödsprogram. Strukturerat metodologiskt stöd har getts för att stärka en kunskapsbaserad socialtjänst. Personal & arbetsmiljö • Friskfaktorarbete pågår, fokus under 2025 på verktyget "Bättre möten” och feedback. • Enkät Hållbart medarbetarindex genomförd med gott resultat. • Markant ökning av antalet sjukskrivna i jämförelse med samma period förra året. (8,7 % jämfört med 4,6 % föregående år). God ekonomisk hushållning Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning har uppnåtts 2025  Bedömning: uppnått De tre finansiella målen har uppnåtts för 2025 • Konkurrenskraftigt och innoativt näringsliv • Långsiktig stabil soliditetsnivå • Stark samverkan mellan utbildning och arbetsliv • Budget i balans, intäkter ska överstiga kostnader • Livslångt lärande • God likviditet • Stark samverkan • Forskning, kunskapsutveckling och kvalitet  Bedömning: delvis uppnått • Utvecklande, hälsofrämjande och tidiga insatser • En god och hållbar arbetsmiljö • Attraktiva livsmiljöer • Robust och sammanhållen samhällsplanering • En god och meningsfull kommunikation Framtidsutsikter • Den ekonomiska utvecklingen för medlemskommunerna och demografin påverkar förbundets ekonomiska förutsättningar. • Reviderad förbundsordning för kommunalförbundet. • Ny programperiod och budget på EU-nivå närmar sig, ny RUS, valår och • DRUM-samarbetet med 13 istället för 14 medlemskommuner påverkar de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna negativt. • Stora reformer i kommunerna kräver hög grad av samarbete över gränserna framförallt för de små kommunerna. • Värdkommun Trollhättan Stad skapar kostnadseffektivitet och stabilitet. • Överenskommelse nytt samverkansavtal för delregionala utvecklingsmedel. • Ny avtalsrörelse påverkar löneöversynsarbetet. Bokslut 2025-12-31 14 Resultaträkning Belopp i tkr 2025-12-31 2024-12-31 Verksamhetens intäkter 65 047 61 298 Verksamhetens kostnader -65 325 -63 239 Avskrivningar -301 0 Verksamheternas nettokostnader -579 -1 940 Skatteintäkter 0 0 Generella statsbidrag och utjämning 0 0 Verksamhetens resultat -579 -1 940 Finansiella intäkter 797 2 151 Finansiella kostnader -31 -2 007 Resultat efter finansiella poster 187 -1 796 Extraordinära poster: 0 0 Årets resultat 187 -1 796 Driftredovisning Belopp i tkr 2025 2024 Resultat Resultat Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Basverksamhet Projekt 11 459 -11 263 196 13 772 -15 568 -1 796 Verksamheter via avtal 35 520 -35 560 -40 28 995 -28 995 0 SUMMA TOTALT 6158 8 84645 -6-158 6 85374 13817 6230 4 64892 -6-250 2 64852 -1 7960 Belopp i tkr Basverksamhet Budget Utfall Avvikelse Medlemsavgift Övriga intäkter 10 447 10 414 -33 1 961 1 045 -916 SUMMA INTÄKTER 12 408 11 459 -949 Personalkostnader -8 374 -7 766 608 Politiska arvoden, ordförande och revision -283 -283 0 Möteskostnader politiker och tjänstemän -50 -62 -12 Konsultkostnader Internhyra -258 -262 -4 Administrativa kostnader -1 670 -330 1 340 -1 227 -2 014 -787 VästKom -546 -546 0 SUMMA KOSTNADER -12 408 -11 263 1 145 REDOVISAT RESULTAT 0 196 196 Förslag till beslut • Direktionen beslutar att godkänna Årsredovisning 2025. FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND PROTOKOLL Förbundsdirektionen 2026-03-26