Kommunstyrelsen — 29 september 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 1 I paragrafen beskrivs lagens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om registrering av idéburna organisationer.
I paragrafen beskrivs lagens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.
Ändringen innebär att begränsningen till idéburna organisationer inom
offentligt finansierad välfärdsverksamhet tas bort. Ändringen görs till följd
av ändringen i 3 §, som innebär att även idéburna organisationer som inte
bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverk-
samhet kan registreras (se kommentaren till den paragrafen).
§ 3 Kammarkollegiet ska på sin
3 §
Kammarkollegiet ska på sin
webbplats tillhandahålla informa-
tion om innehållet i registret för
idéburna organisationer.
Informationen ska omfatta följ-
ande uppgifter:
1. den idéburna organisationens
namn, postadress och organisa-
tionsnummer,
2. vilken verksamhet den
idéburna organisationen bedriver,
3. om den idéburna organisa-
tionen bedriver eller har för avsikt
att bedriva offentligt finansierad
välfärdsverksamhet, och,
4. den idéburna organisationens
huvudsakliga verksamhetsorter.
Denna förordning träder i kraft de n 1 juli 2027.
2 Ärendet
I syfte att få fler idéburna organisationen att verka som aktörer i välfärden
har det införts en möjlighet för sådana organisationer att registrera sig i ett
särskilt register. Antalet idéburna organisationer som har registrerat sig i
registret bedöms dock inte motsvara ambitionen vid inrättandet av
registret. I mars 2026 beslutades därför att uppdra åt en sakkunnig att
biträda Finansdepartementet med att se över registret (HR2026/00480).
Finansdepartementet har i mars 2026 genomfört ett rundabordssamtal
med ett urval av idéburna organisationer. Vid rundabordssamtalet deltog
representanter för Bräcke diakoni, Coompanion, Ersta diakoni, Famna,
Hyllie Park, Rädda barnen välfärd, Rörelsefolkhögskolornas intresse-
organisation, Skoopi, Skyddsvärnet anno 1910, Stockholms stadsmission
och Svenska kyrkan. Flera av organisationerna har även inkommit med
skriftliga synpunkter på registret. Utöver det har upplysningar och
synpunkter inhämtats från Kammarkollegiet, Upphandlingsmyndigheten
och Sveriges Kommuner och Regioner. Underlaget finns tillgängligt i
Finansdepartementet (Fi2026/00627).
Mot denna bakgrund har denna departementspromemoria tagits fram i
Regeringskansliet.
3 Gällande rätt
3.1 Registret för idéburna organisationer
Sedan den 1 januari 2023 kan idéburna organisationer i offentligt finan-
sierad välfärdsverksamhet registrera sig i ett särskilt register enligt lagen
(2022:900) om registrering av idéburna organisationer. Kammarkollegiet
är enligt 2 § förordningen (2022:903) om registrering av idéburna orga-
nisationer registreringsmyndighet enligt lagen. Syftet med registrerings-
möjligheten är att få fler idéburna organisationen att verka som aktörer i
välfärden.
Med en idéburen organisation avses enligt 2 § lagen om registrering av
idéburna organisationer en juridisk person som uteslutande har ett allmän-
nyttigt syfte, vilket t.ex. kan vara att bidra till samhällets utveckling eller
till lösningen av ett samhällsproblem. Det finns inget krav på att verksam-
heten ska vara riktad till hela allmänheten, utan den kan rikta sig till en
viss grupp, exempelvis våldsutsatta kvinnor eller ungdomar med särskilda
behov (prop. 2021/22:135 s. 16 och 17).
Vid införandet av registreringsmöjligheten uttalade regeringen att idé-
burna organisationer fyller flera viktiga funktioner i samhället och bidrar
med andra perspektiv än de som offentliga myndigheter och privata före-
tag har. Regeringens målsättning är därför att få fler idéburna organisa-
tioner att verka som aktörer i välfärden och att öka den andel av den offent-
ligt finansierade eller subventionerade välfärdsverksamheten som bedrivs
av idéburna organisationer. Syftet med registreringsmöjligheten är inte att
utesluta några idéburna organisationer, utan att avgränsa dem mot offent-
liga och kommersiella aktörer (prop. 2021/22:135 s. 11 och 12).
3.2 Villkoren för registrering i registret
För att en idéburen organisation ska få registreras i registret ska den enligt
3 § lagen om registrering av idéburna organisationer bedriva eller ha för
avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Med
offentligt finansierad välfärdsverksamhet avses verksamhet som finan-
sieras inom ramen för t.ex. en offentlig upphandling eller ett valfrihets-
system eller genom bidrag från det offentliga. För att det ska finnas en
avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet bör det finnas
någon form av konkretiserad indikation på att verksamheten ska påbörjas
inom överskådlig tid, t.ex. att organisationen har sökt ett visst angivet
bidrag från en myndighet, ansökt om att få delta i ett valfrihetssystem eller
lämnat ett anbud i en upphandling eller påbörjat ett ansökningsförfarande
för att starta en tillståndspliktig verksamhet (prop. 2021/22:135 s. 15).
En annan förutsättning för registrering är att staten, en region eller en
kommun inte har ett rättsligt bestämmande inflytande över organisationen.
Organisationen ska också ha förbundit sig att skifta kvarvarande tillgångar
vid organisationens upplösning på ett sätt som inte bryter mot den regle-
ring som begränsar värdeöverföringar enligt 8 § samma lag. Registrering-
en ska enligt 4 § samma lag omfatta den idéburna organisationens namn
och postadress, den idéburna organisationens stadgar, bolagsordning,
urkund eller motsvarande handling samt namn, postadress och person-
nummer eller samordningsnummer till en kontaktperson som är behörig
att företräda den idéburna organisationen i frågor om registrering.
Enligt 8 § lagen om registrering av idéburna organisationer får en orga-
nisation inte göra några värdeöverföringar annat än till andra registrerade
idéburna organisationer eller till forskning. Denna begränsning gäller även
fem år efter det att en organisation har avregistrerats från registret. Av 9 §
samma lag följer att en organisation som omfattas av begränsningen varje
år skriftligen ska lämna uppgifter om värdeöverföringar till registrerings-
myndigheten. Detta gäller även organisationer som under de senaste fem
åren har avregistrerats. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör
värdeöverföringar i strid med begränsningen om värdeöverföringar döms
enligt 14 § till böter.
Av 11 § lagen om registrering av idéburna organisationer följer att
Kammarkollegiet ska utöva tillsyn över registrerade idéburna organisa-
tioner och organisationer som efter avregistrering fortsatt omfattas av
begränsningen om värdeöverföringar.
Kammarkollegiet får enligt 5 § 1 förordningen om registrering av idé-
burna organisationer meddela föreskrifter om storleken på de avgifter som
ska tas ut för registerhållning och tillsyn enligt lagen om registrering av
idéburna organisationer. Avgifter som tas ut ska enligt 3 § samma förord-
ning täcka Kammarkollegiets kostnader för registrering och tillsyn.
Ansökningsavgiften uppgår för tillfället till 12 000 kronor och den årliga
tillsynsavgiften till 1 600 kronor.
4 Åtgärder för att öka antalet registrerade i
registret för idéburna organisationer
4.1 Fler idéburna organisationer ska kunna
registrera sig
Förslag
Idéburna organisationer som inte bedriver eller har för avsikt att bedriva
offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i
registret för idéburna organisationer.
Skälen för förslaget
Det finns behov av åtgärder för att öka antalet registrerade idéburna
organisationer
Idéburna organisationer fyller flera viktiga funktioner i samhället och
bidrar med andra perspektiv än de som offentliga myndigheter och privata
företag har, inte minst genom sin förmåga att skapa engagemang hos
människor. Organisationerna är en del av det svenska civilsamhället med
sin mångfald av aktörer och organisationer. De har också under en lång tid
spelat en viktig roll i välfärden och har varit föregångare för sådant som i
dag tillhör välfärdens kärna (prop. 2021/22:135 s. 11 och 12).
Syftet med registret för idéburna organisationer är att få fler idéburna
organisationer att verka som aktörer i välfärden. Antalet idéburna
organisationer som är registrerade i registret bedöms dock inte motsvara
ambitionen vid inrättande av registret. Utredningen om Idéburna aktörer i
välfärden bedömde i betänkandet Idéburen välfärd (SOU 2019:56 s. 383
och 384) att registreringen skulle kunna omfatta ca 3 000 organisationer. I
april 2026 var dock endast 29 organisationer registrerade i registret. Detta
talar för att det finns behov av åtgärder för att öka antalet registrerade
idéburna organisationer i registret.
Fler idéburna organisationer bör kunna registrera sig
Syftet med införandet av en registreringsmöjlighet var inte att utesluta
några idéburna organisationer, utan att avgränsa dem mot offentliga och
kommersiella aktörer. En registreringsmöjlighet bedömdes dock kunna
underlätta för myndigheter som exempelvis ska upphandla, tillämpa valfri-
hetssystem eller ge bidrag (prop. 2021/22:135 s. 12 och 13). Den nuvar-
ande möjligheten att registrera sig i registret för idéburna organisationer
har därför begränsats till sådana organisationer som bedriver eller har för
avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Registret
fyller emellertid även andra syften, såsom att synliggöra den idéburna
sektorn och öka möjligheterna att ta fram statistik om organisationerna
(prop. 2021/22:135 s. 13, 27–29 och 47).
En möjlighet för idéburna organisationer som inte bedriver eller har för
avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet att registrera
sig skulle göra det möjligt att lyfta fram fler idéburna organisationer med
10 allmännyttigt syfte, såsom organisationer med religiösa, välgörande,
sociala, politiska, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller därmed jämför-
liga ändamål (prop. 1993/94:182 s. 60 och prop. 2021/22:135 s. 16). Det
kan exempelvis handla om idrottsföreningar, kulturföreningar och försam-
lingar som verkar utanför offentligt finansierad välfärdsverksamhet. En
sådan breddning kan bidra till ökad kunskap om civilsamhällets aktörer
och underlätta dialogen mellan de offentliga aktörerna och den idéburna
sektorn.
Mot denna bakgrund bör även idéburna organisationer som inte bedriver
eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet
kunna registrera sig i registret för idéburna organisationer.
Förslaget kräver ändringar i lag
Förslaget i detta avsnitt medför ändringar i 1 och 3 §§ lagen om registre-
ring av idéburna organisationer, som reglerar lagens innehåll och kraven
för att få ansöka om registrering.
4.2 Begränsningen om värdeöverföringar ska inte
omfatta aktörer som inte bedriver offentligt
finansierad välfärdsverksamhet
Förslag
Idéburna organisationer som inte bedriver eller har för avsikt att bedriva
offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska inte omfattas av begräns-
ningen om värdeöverföringar.
Skälen för förslaget
Begränsningen om värdeöverföringar bör inte omfatta aktörer som inte
bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet
För att säkerställa att de medel som genereras i en idéburen organisations
verksamhet används för organisationens allmännyttiga syfte och för att
motverka felaktig användning av offentliga medel, finns det i 8 § första
stycket lagen om registrering av idéburna organisationer en begränsning
om värdeöverföringar. Begränsningen innebär att eventuella överskott i en
idéburen organisations verksamhet enligt huvudregeln inte får lämna den
idéburna sektorn. Affärshändelser av en affärsmässig karaktär omfattas
däremot inte av begränsningen (prop. 2021/22:135 s. 18). En registrerad
idéburen organisation får även göra värdeöverföringar till andra
registrerade idéburna organisationer och till forskning.
Begränsningen om värdeöverföringar, och den tillsyn som detta medför,
innebär en administrativ börda både för Kammarkollegiet och de idéburna
organisationerna. Offentligt finansierad välfärdsverksamhet förutsätter
dock ett högt mått av förtroende från allmänheten. Begränsningen om
värdeöverföringar bidrar till att säkerställa att överskott från offentligt
finansierad välfärdsverksamhet inte används för kommersiella intressen.
Behovet av en sådan reglering är därför särskilt stort för idéburna organi-
sationer som bedriver eller avser att bedriva offentligt finansierad välfärds-
verksamhet. För idéburna organisationer som inte bedriver eller har för
avsikt att bedriva sådan verksamhet finns inte samma behov av insyn och
kontroll. Begränsningen om värdeöverföringar bör därför inte omfatta
aktörer som inte bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finan-
sierad välfärdsverksamhet.
Eftersom idéburna organisationer som inte bedriver eller har för avsikt
att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet inte kommer att om-
fattas av begränsningen om värdeöverföringar, bör vidare organisationer
som bedriver eller har för avsikt att bedriva sådan verksamhet endast få
göra överföringar till andra registrerade organisationer som omfattas av
motsvarande begränsning. En annan ordning skulle nämligen öppna upp
för missbruk av regelverket.
Att idéburna organisationer som inte bedriver eller har för avsikt att
bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet inte kommer att
omfattas av begränsningen om värdeöverföringar utesluter inte att sådana
organisationer kan vara skyldiga att följa andra liknande begränsningar
enligt annan lagstiftning.
Förslaget kräver ändringar i lag
Förslaget i detta avsnitt medför ändringar i 8 § första stycket lagen om
registrering av idéburna organisationer, som reglerar begränsningen om
värdeöverföringar.
4.3 Registret ska innehålla fler uppgifter
Förslag
Registreringen ska omfatta
• uppgift om vilken verksamhet den idéburna organisationen
bedriver,
• information om huruvida den idéburna organisationen bedriver
eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverk-
samhet, och
• den idéburna organisationens huvudsakliga verksamhetsorter.
Kammarkollegiet ska på sin webbplats tillhandahålla information om
innehållet i registret.
Skälen för förslaget
Registret bör innehålla fler uppgifter
I samband med införandet av registret för idéburna organisationer gjordes
bedömningen att det var tillräckligt att registret skulle innehålla sådana
uppgifter som krävs för att identifiera den aktuella organisationen. Bedöm-
ningen gjordes att det inte var nödvändigt att det i registret finns någon
heltäckande information, eftersom organisationerna även finns registrera-
de i andra register (prop. 2021/22:135 s. 23). Företrädare för de idéburna
organisationerna har framhållit att registret bör innehålla fler uppgifter för
12 att bättre motsvara de behov som finns hos användarna av registret.
Registret för idéburna organisationer kan användas av myndigheter,
bidragsgivande organ och andra aktörer som ett stöd vid bedömningar av
vilka organisationer som kan komma i fråga för t.ex. reserverad
upphandling, bidrag eller annan finansiering från det offentliga. I detta
sammanhang kan det finnas ett mervärde i att på ett överskådligt sätt få
information om vilken verksamhet organisationen bedriver och vilka
huvudsakliga verksamhetsorter organisationen har. Avsaknaden av sådan
information försvårar möjligheten att identifiera organisationer med lokal
eller regional förankring och organisationer som bedriver någon särskild
verksamhet. Genom att komplettera registret med sådana uppgifter skulle
registret bli mer informativt och användbart. Det skulle även bidra till ökad
transparens kring organisationernas verksamhet.
Förslaget i avsnitt 4.1 innebär att även idéburna organisationer som inte
bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverk-
samhet ska kunna registreras i registret. Det innebär att ytterligare en
kategori idéburna organisationer kommer att ingå i registret. En sådan
utvidgning av tillämpningsområdet förutsätter att det av registret tydligt
framgår vilka organisationer som bedriver eller har för avsikt att bedriva
offentligt finansierad välfärdsverksamhet, för att det ska vara möjligt att
särskilja dessa från organisationer som inte har denna avsikt. Registret bör
därför möjliggöra en tydlig åtskillnad mellan olika kategorier av
registrerade idéburna organisationer.
Mot denna bakgrund bör registreringen, utöver de uppgifter som redan i
dag ska lämnas, även omfatta uppgift om vilken verksamhet den idéburna
organisationen bedriver, information om huruvida organisationen bedriver
eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet
och organisationens huvudsakliga verksamhetsorter.
Information om innehållet i registret bör hållas tillgänglig på
Kammarkollegiets webbplats
För att underlätta användandet av registret för idéburna organisationer bör
information om innehållet finnas lättillgängligt. Kammarkollegiet bör
därför på sin webbplats tillhandahålla information om innehållet i registret.
Den information som bör hållas tillgänglig på Kammarkollegiets webb-
plats är den idéburna organisationens namn, postadress och organisations-
nummer, vilken verksamhet organisationen bedriver, om organisationen
bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverk-
samhet och organisationens huvudsakliga verksamhetsorter.
Förslaget kräver ändringar i lag och förordning
Förslaget i detta avsnitt medför ändringar i 4 § lagen om registrering av
idéburna organisationer, som reglerar vilka uppgifter som ska registreras.
Förslaget medför också införandet av den nya 3 § förordningen om
registrering av idéburna organisationer.
4.4 Tiden för begränsningen om värdeöverföringar
efter avregistrering ska kortas ned
Förslag
Tiden som begränsningen om värdeöverföringar fortsätter att gälla vid
avregistrering ska kortas ned från fem till tre år.
Skälen för förslaget
Tiden som begränsningen om värdeöverföringar fortsätter att gälla vid
avregistrering bör kortas ned
För att motverka att registret missbrukas av oseriösa aktörer fortsätter
begränsningen om värdeöverföringar enligt 8 § andra stycket lagen om
registrering av idéburna organisationer att gälla även under en tidsperiod
om fem år efter avregistrering från registret. Begränsningen gäller oavsett
anledningen till avregistreringen. I samband med införandet av bestäm-
melsen ansåg regeringen att fem år är en tillräckligt lång tid för att
motverka missbruk. Remissinstanserna hade dock olika uppfattningar om
vilken tidsgräns som är lämplig. Några remissinstanser ifrågasatte om fem
år är tillräckligt medan andra ansåg att en tidsperiod om fem år är en så
pass lång tid att det riskerar att inverka negativt på idéburna organisa-
tioners vilja att registrera sig (prop. 2021/22:135 s. 29).
Utan en begränsning om värdeöverföringar efter avregistrering från
registret finns det en risk att organisationer registrerar sig för att ta del av
de fördelar som följer med registreringen, exempelvis för att få ökat förtro-
ende eller för att enklare få tillgång till offentliga medel, för att därefter
avregistrera sig i syfte att kunna överföra överskott från offentligt finan-
sierad välfärdsverksamhet till exempelvis kommersiella intressen. Den
fortsatta tiden som begränsningen om värdeöverföringar fortsätter att gälla
efter avregistrering försvårar sådant missbruk och bidrar till att upprätt-
hålla tilliten till regelverket. Samtidigt måste regelverket vara proportion-
erligt. En alltför långtgående begränsning om värdeöverföringar även efter
avregistrering kan framstå som onödigt betungande, särskilt för mindre
idéburna organisationer med begränsade administrativa och ekonomiska
resurser. Ett alltför stelbent regelverk kan också inverka negativt på de
idéburna organisationernas vilja att registrera sig.
Mot denna bakgrund bör tiden som begränsningen om värdeöver-
föringar fortsätter att gälla vid avregistrering kortas ned från fem till tre år.
Förslaget kräver ändringar i lag
Förslaget i detta avsnitt medför ändringar i 8 § andra stycket lagen om
registrering av idéburna organisationer, som reglerar begränsningen om
värdeöverföringar.
4.5 Skyldigheten att årligen rapportera
värdeöverföringar ska tas bort
Förslag
Skyldigheten för en idéburen organisation att skriftligen varje år lämna
uppgifter om värdeöverföringar ska tas bort.
Skälen för förslaget
Skyldigheten att årligen rapportera värdeöverföringar bör tas bort
För att registret ska kunna uppfylla sitt syfte är det centralt att uppgifterna
i detta är korrekta och att de uppställda kriterierna för registrering följs.
Kammarkollegiets tillsyn omfattar att säkerställa att de idéburna organisa-
tionerna löpande uppfyller kriterierna för registrering, bl.a. bestämmels-
erna om värdeöverföringar. Vissa typer av värdeöverföringar kan vara
svåra att upptäcka och av den anledningen har myndigheten rätt att begära
information av de registrerade organisationerna. De registrerade organisa-
tionerna har även en skyldighet att skriftligen varje år redovisa värdeöver-
föringar (prop. 2021/22:135 s. 24 och 25).
Kravet på att skriftligen varje år redovisa om värdeöverföringar har
gjorts eller beslutats är administrativt betungande för både Kammar-
kollegiet och de idéburna organisationerna. Om fler idéburna organisa-
tioner väljer att registrera sig kommer det dessutom innebära en ökad
administrativ börda för myndigheten att årligen hantera alla redovisningar.
Ett alternativ till en sådan redovisningsskyldighet kan vara att myndig-
heten i stället vid närmare kontroll i sin tillsyn kan välja att begära in un-
derlag för att granska affärshändelserna. Det skulle ge myndigheten större
frihet i sitt arbete med registret och möjliggöra en mer behovsanpassad och
riskbaserad tillsyn. En sådan ordning bedöms vara både tillräcklig och
proportionerlig för att säkerställa efterlevnaden av reglerna.
Mot denna bakgrund bör skyldigheten för de idéburna organisationerna
att skriftligen varje år lämnas uppgifter om värdeöverföringar tas bort.
Förslaget kräver ändringar i lag
Förslaget i detta avsnitt medför upphävande av nuvarande 9 § lagen om
registrering av idéburna organisationer, som reglerar skyldigheten att
årligen rapportera värdeöverföringar, och att nuvarande 10–13 §§ får
ändrad beteckning till 9–12 §§. Förslaget medför också en följdändring i
den nya 9 § samma lag, som reglerar avregistrering från registret.
4.6 Straffbestämmelsen för överträdelser av
begränsningen om värdeöverföringar tas bort
Förslag
Straffbestämmelsen för överträdelser av begränsningen om värdeöver-
föringar ska tas bort.
Skälen för förslaget
Straffbestämmelsen för överträdelser av begränsningen om värdeöver-
föringar bör tas bort
Av 14 § första stycket lagen om registrering av idéburna organisationer
framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör värdeöverföringar
i strid med 8 § samma lag döms till böter. Enligt 14 § andra stycket samma
lag kan ansvar enligt bestämmelsen inte dömas ut om gärningen är belagd
med straff enligt annan författning eller omfattas av ett föreläggande om
vite, om gärningen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.
Registreringen av idéburna organisationer syftar till att identifiera och
särskilja dem från andra aktörer. För att registret ska kunna fylla den tänkta
funktionen är det centralt att de angivna kriterierna efterföljs. Detta gäller
framför allt begränsningen om värdeöverföringar. Om företrädare för en
idéburen organisation bryter mot reglerna om värdeöverföringar, särskilt
om det sker för att berika sig själva, skulle det kraftigt påverka förtroendet
för sektorn (prop. 2021/22:135 s. 30). Det är således viktigt att motverka
missbruk av regelverket.
I samband med införandet av straffbestämmelsen bedömdes att regeln
om att begränsningen om värdeöverföringar även gäller en viss tid efter
avregistrering riskerar att bli verkningslös om det inte införs någon sär-
skild sanktion som omfattar otillåtna värdeöverföringar. Det konstaterades
dock samtidigt att missförhållanden med anknytning till registret och
definitionen av idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärds-
verksamhet med koppling till exempelvis bidragsgivning och offentlig
upphandling också behöver hanteras genom villkor för den offentliga
finansieringen. Detta kan t.ex. göras genom att ett bidrag villkoras med att
mottagaren ska vara en idéburen organisation enligt kriterierna i lagen om
registrering av idéburna organisationer och om krav på återbetalning om
förutsättningarna för bidraget inte uppfylls. Om villkoret för att lämna
anbud i en upphandling är att utföraren av tjänsten är en idéburen organi-
sation inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet kan det bli fråga om
avtalsbrott om kriterierna inte följs. Det konstaterades också att en otillåten
värdeöverföring kan utgöra brott även enligt andra straffbestämmelser,
som t.ex. bedrägeri enligt 9 kap. 1 § brottsbalken och subventionsmissbruk
enligt 9 kap. 3 b § brottsbalken (prop. 2021/22:135 s. 30 och 31).
Dagens regelverk bedöms inte vara proportionerligt i förhållande till den
frivilliga registreringsmöjligheten. Företrädare för de idéburna organisa-
tionerna har framhållit att straffbestämmelsen utgör en alltför ingripande
åtgärd för ett register som i sig inte ger några direkta fördelar vad gäller
möjligheten att delta i offentliga upphandlingar eller erhålla olika former
av bidrag. Risken för straff kan inverka negativt på de idéburna organisa-
tionernas vilja att registrera sig, vilket i sin tur riskerar att motverka
registrets syfte. En överträdelse av regelverket för ett frivilligt register utan
koppling till några direkta fördelar bedöms inte vara av sådan karaktär att
ett straffansvar är motiverat. För sådana överträdelser bedöms det vara till-
räckligt med ingripanden med administrativa åtgärder. Det kan dessutom
konstateras att en otillåten värdeöverföring i många fall kan vara straffbar
enligt annan lagstiftning eller utgöra avtalsbrott.
Mot denna bakgrund bör straffbestämmelsen för överträdelser av
begränsningen om värdeöverföringar tas bort. Som en följdändring bör
Kammarkollegiets skyldighet att göra en anmäla till Polismyndigheten vid
överträdelser som träffas av straffbestämmelsen tas bort.
Förslaget kräver ändringar i lag
Förslaget i detta avsnitt medför upphävande av nuvarande 14 § lagen om
registrering av idéburna organisationer, som reglerar straffansvaret vid
överträdelser av begränsningen om värdeöverföringar, och att nuvarande
§ 4 Registreringen ska omfatta
4 §
Registreringen ska omfatta
eoaertrct ,1h o.k f vcrduåhaennr nnj e ai ud svpépibpedurltaärartn teaass pd oseerpl gaeasnlnpbsieevsltaaaertresipnoårtdnogeefä nirflsöde rr-n ameosromåssnaeåertcc gi nsmdohh äf ac iftösr urh n1djuråvpä t 4enpp apalör v portkg vjot gsaie uelctfkiäp arptfheumdt.dp e srnfr1rrpnrö ienä o vear§ostame ltrs,am aa t ,vo tr td sstieich epldpkshlä ete u allllnssia ascapsnpnrep eaeedsneln olaemslbsm arhse ponaoe trtssevkmvopveaoefe anirnralrledkoaevsnaer----
2. den idéburna organisationens 2. den idéburna organisationens
stadgar, bolagsordning, urkund stadgar, bolagsordning, urkund
eller mot svarande handling, och eller mot svarande handling,
3. uppgift om vilken verksamhet
den idéburna organisationen
bedriver,
4. information om huruvida den
idéburna organisationen bedriver
eller har för avsikt att bedriva
offentligt finansierad välfärdsverk-
samhet,
5. den idéburna organisationens
huvudsakliga verksamhetsorter,
och
3. namn, postadress och person- 6. namn, postadress och person-
nummer eller samordningsnummer nummer eller samordningsnummer
till en kontaktperson som är be- till en kontaktperson som är be-
hörig att företräda den idéburna hörig att företräda den idéburna
organisationen i frågor om registre- organisationen i frågor om registre-
ring. ring.
eoaertrct ,h ok fvcruåhannr nj ea u svppipedrltaäart teasspd seepl aesnlpbseevltaaerrespnårtdogefä irflöderr- 8 § eosromåssaeåertccgi nsmdhh äf a iftösr ur n1djuråvpät 4enp apalör v prtkg vjot gaie uelcfkiäp rptfheumdt.p e srnfr1rpnrö inä o vear§otame ltr,am aa t vo trtd sstieich epldpkshlä ete u allllnssia ascapsnpnrep eaeedsneln olaemslbsm arhse ponaoe trtssevkmvopveaoefe anirnralrledkoaevsnaer----
En registrerad idéburen organisa- En registrerad idéburen organisa-
tion får inte göra några värdeöver- tion som bedriver eller har för
föringar annat än till andra avsikt att bedriva offentligt finan-
registrerade idéburna organisa- sierad välfärdsverksamhet får inte
tioner eller till forskning. göra några värdeöverföringar annat
än till andra registrerade idéburna
organisationer som bedriver eller
har för avsikt att bedriva sådan
verksamhet eller till forskning. 5
Begränsningen i första stycket Begränsningen i första stycket
fortsätter att gälla under en tids- fortsätter att gälla under en tids-
period om fem år efter att ett beslut period om tre år efter att ett beslut
om avregistrering meddelats för en om avregistrering meddelats för en
organisation som tidigare varit organisation som tidigare varit
registrerad enligt denna lag. registrerad enligt denna lag.
10 § 9 §
Registreringsmyndigheten ska besluta att en idéburen organisation ska
avregistreras om
1. de krav som gäller för registrering enligt 3 § inte längre är uppfyllda,
eller
eoaertrct ,2h o.k f vcrduåhaennr nnj e ab u sevppgipeädrlrtaä adrt teeasstpd . seepl aesnlpbseevltaaerrespnårtdogefä irflöderr- eosromåssaeåertccgi nsmdhh äf a iftösr ur n1djuråvpät 4enp apalör v prtkg vjot gaie uelcfkiäp rptfheumdt.p esrnfr1rnprö inä o vear§otame ltr,am aa t vo trtd sstieich epldpkshlä ete u allllnssia ascapsnpnrep eaeedsneln olaemslbsm arhse ponaoe trtssevkmvopveaoefe aninrralrledkoaevsnaer----
Registreringsmyndigheten får Registreringsmyndigheten får
även besluta om avregistrering av även besluta om avregistrering av
en idéburen organisation när den en idéburen organisation när den
inte har följt ett föreläggande enligt inte har följt ett föreläggande enligt
§ 8 bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet får inte göra några värde-
8 § En registrerad idéburen organisation som bedriver eller har för avsikt att
bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet får inte göra några värde-
överföringar annat än till andra registrerade idéburna organisationer som bedriver
eller har för avsikt att bedriva sådan verksamhet eller till forskning.
Begränsningen i första stycket fortsätter att gälla under en tidsperiod om tre år
efter att ett beslut om avregistrering meddelats för en organisation som tidigare
varit registrerad enligt denna lag.
Paragrafen innehåller bestämmelser som begränsar värdeöverföringar från
registrerade idéburna organisationer. Övervägandena finns i avsnitt 4.2
och 4.4.
Genom ändringen i första stycket tydliggörs att begränsningen om
värdeöverföringar endast gäller för registrerade idéburna organisationer
som bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad
välfärdsverksamhet. Med offentligt finansierad välfärdsverksamhet avses
verksamhet som finansieras inom ramen för t.ex. en offentlig upphandling
eller ett valfrihetssystem eller genom bidrag från det offentliga
(prop. 2021/22:135 s. 15). Ändringen görs till följd av ändringen i 3 §, som
innebär att även idéburna organisationer som inte bedriver eller har för
avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet kan registreras
(se kommentaren till den paragrafen). Av bestämmelsen framgår att en
registrerad idéburen organisation som bedriver eller har för avsikt att
bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet inte får göra några
värdeöverföringar annat än till andra registrerade idéburna organisationer
som bedriver eller har för avsikt att bedriva sådan verksamhet eller till
forskning.
I andra stycket görs en ändring som innebär att tiden som begränsningen
om värdeöverföringar fortsätter att gälla efter det att en idéburen organi-
sation avregistrerats enligt 9 § kortas ned från fem till tre år.
§ 9 avregistreras om
9 § Registreringsmyndigheten ska besluta att en idéburen organisation ska
avregistreras om
1. de krav som gäller för registrering enligt 3 § inte längre är uppfyllda, eller
2. den begär det.
Registreringsmyndigheten får även besluta om avregistrering av en idéburen
organisation när den inte har följt ett föreläggande enligt 11 § första stycket.
I paragrafen regleras avregistrering från registret. Övervägandena finns i
avsnitt 4.5.
I paragrafen görs en följdändring till följd av att bestämmelsen om
registreringsmyndighetens möjlighet att meddela förelägganden har fått en
ny beteckning, 11 §.
Ingripande
§ 12 eoae rtrct ,h ok fvcruåhannr nj ea u svppipedrltaäart teasspd seepl aesnlpbseevltaaerrespnårtdogefä irflöderr- eosromåssIaeåenrtccgi nsmdghh äf ar iftösr uri n1djpuråvpät 4enap apalör v nprtkg vjot gd
12 § första stycket. 11 § första stycket.
eoae rtrct ,h ok fvcruåhannr nj ea u svppipedrltaäart teasspd seepl aesnlpbseevltaaerrespnårtdogefä irflöderr- eosromåssIaeåenrtccgi nsmdghh äf ar iftösr uri n1djpuråvpät 4enap apalör v nprtkg vjot gdaie uelcfkiäep rptfheu mtd.p esrnfr1rnprö inä o vear§otame ltr,am aa t vo trtd sstieich epldpkshlä ete u allllnssia ascapsnpnrep eaeesdneln olaemslbsm arhse ponaoe trtssevkmvopveaoefea ninrralrledkoaevsnaer----
§ 13 avregistreras.
13 § En idéburen organisation som gör värdeöverföringar i strid med 8 § ska
avregistreras.
Om det är tillräckligt får registreringsmyndigheten i stället meddela varning.
Paragrafen, som är ny, reglerar registreringsmyndighetens ingripande-
möjligheter mot en idéburen organisation som gör värdeöverföringar i
strid med lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.
Av första stycket framgår att en idéburen organisation som gör
värdeöverföringar i strid med 8 § ska avregistreras från registret för
idéburna organisationer.
Enligt andra stycket får registreringsmyndigheten meddela en varning i
stället för att besluta om avregistrering om det är tillräckligt. Varning är
avsedd att användas vid mindre allvarliga överträdelser. Skäl för att med-
dela en varning kan vara om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om
den idéburna organisationen vidtar rättelse eller om någon annan myndig-
het har vidtagit åtgärder mot denne och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.
En överträdelse kan betraktas som ringa eller ursäktlig om det rör sig om
en engångsföreteelse, överföringen avser ett mycket litet belopp eller den
idéburna organisationen haft godtagbar anledning att tro att överföringen
inte stod i strid med begränsningen om värdeöverföringar. Vid upprepade
eller allvarliga överträdelser ska en avregistrering ske enligt första stycket.
Av 5 § förvaltningslagen (2017:900) följer att proportionalitetsprincipen
ska beaktas vid bedömningen av om en varning är en tillräcklig åtgärd.
Utredningsuppdrag Bilaga 1
Översyn av registret för idéburna organisationer
(HR2026/00480)
Sammanfattning av uppdraget
En sakkunnig (i det följande utredaren) ges i uppdrag att se över det regist-
er för idéburna organisationer som Kammarkollegiet ansvarar för enligt
lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer och förord-
ningen (2022:903) om registrering av idéburna organisationer.
Utredaren ska bl.a.
• utvärdera vilken betydelse villkoren i lagen om registrering av idé-
burna organisationer och Kammarkollegiets registerhållning och till-
syn har på de idéburna organisationernas vilja att registrera sig,
• analysera behovet av ändringar i regelverket, och
• föreslå åtgärder för att öka antalet registrerade idéburna organisationer
i registret.
Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet)
senast den 31 augusti 2026.
Bakgrund
Registret för idéburna organisationer
Sedan den 1 januari 2023 kan idéburna organisationer i offentligt finan-
sierad välfärdsverksamhet registrera sig i ett särskilt register enligt lagen
om registrering av idéburna organisationer. Kammarkollegiet är enligt 2 §
förordningen om registrering av idéburna organisationer registrerings-
myndighet enligt lagen. Syftet med registreringsmöjligheten är att få fler
idéburna organisationen att verka som aktörer i välfärden.
Med en idéburen organisation avses enligt 2 § lagen om registrering av
idéburna organisationer en juridisk person som uteslutande har ett allmän-
nyttigt syfte, vilket t.ex. kan vara att bidra till samhällets utveckling eller
till lösningen av ett samhällsproblem. Det finns inget krav på att verksam-
heten ska vara riktad till hela allmänheten, utan den kan rikta sig till en
viss grupp, exempelvis våldsutsatta kvinnor eller ungdomar med särskilda
behov (prop. 2021/22:135 s. 16 och 17).
Vid införandet av registreringsmöjligheten uttalade regeringen att idé-
burna organisationer fyller flera viktiga funktioner i samhället och bidrar
med andra perspektiv än de som offentliga myndigheter och privata före-
tag har. Regeringens målsättning är därför att få fler idéburna organisa-
tioner att verka som aktörer i välfärden och att öka den andel av den offent-
ligt finansierade eller subventionerade välfärdsverksamheten som bedrivs
av idéburna organisationer. Syftet med registreringsmöjligheten är inte att
utesluta några idéburna organisationer, utan att avgränsa dem mot offent-
liga och kommersiella aktörer (prop. 2021/22:135 s. 11 och 12).
Bilaga 1 Villkoren för registrering i registret
För att en idéburen organisation ska få registreras i registret ska den enligt
§ 15 av nuvarande 4 § förordningen om registrering av idéburna organisationer
15 § får ändrad beteckning till 14 §. Förslaget medför också upphävande
av nuvarande 4 § förordningen om registrering av idéburna organisationer
och att nuvarande 3 § får ändrad beteckning till 4 §.
4.7 En idéburen organisation som gör överföringar
i strid med begränsningen om
värdeöverföringar ska avregistreras
Förslag
En idéburen organisation som gör värdeöverföringar i strid med
begränsningen om värdeöverföringar ska avregistreras.
Om det är tillräckligt får registreringsmyndigheten i stället meddela
varning.
Skälen för förslaget
En idéburen organisation som gör överföringar i strid med
begränsningen om värdeöverföringar bör avregistreras
För att registret ska fungera som en kvalitetsstämpel (prop. 2021/22:135
s. 49) är det viktigt att regelverket efterlevs. Detta är särskilt viktigt när det
gäller begränsningen om värdeöverföringar. Eftersom det i avsnitt 4.6
föreslås att straffbestämmelsen för överträdelser av begränsningen ska tas
bort är det viktigt att se till så att det finns andra möjligheter att ingripa
mot organisationer som inte följer regelverket. En naturlig konsekvens av
att inte följa reglerna om värdeöverföringar bör vara att organisationen inte
får vara kvar i registret. Det bör därför införas en bestämmelse om att en
idéburen organisation som gör värdeöverföringar i strid med begräns-
ningen om värdeöverföringar ska avregistreras.
Det kan dock förekomma överträdelser av begränsningen om värdeöver-
föringar som är mindre allvarliga och där en avregistrering skulle vara en
alltför ingripande åtgärd. För att undvika orimliga konsekvenser vid
sådana mindre allvarliga överträdelser bör det därför finnas en möjlighet
att avstå från att avregistrera en idéburen organisation i vissa fall. Det bör
i sådana fall vara tillräckligt att meddela organisationen en varning. En
sådan möjlighet bör därför införas. Syftet är att en organisation inte ska
behöva avregistreras för överträdelser som är ringa eller ursäktliga, om
organisationen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att rätta till överträdel-
sen eller om organisationen har drabbats av andra åtgärder till följd av
överträdelsen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.
Förslaget kräver ändringar i lag
Förslaget i detta avsnitt medför införandet av den nya 13 § lagen om
registrering av idéburna organisationer, som reglerar ingripandemöjlig-
heterna vid överträdelser av begränsningen om värdeöverföringar.
5 Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Förslag
Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027.
Bedömning
Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser.
Skälen för förslaget och bedömningen
Eftersom de föreslagna ändringarna syftar till att öka antalet registrerade
idéburna organisationer i registret för idéburna organisationer är det
angeläget att ändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är
samtidigt viktigt att både Kammarkollegiet och organisationerna ges tid
att anpassa sig efter de nya reglerna. Mot denna bakgrund, och med hänsyn
till de återstående stegen i lagstiftningsprocessen, bör ändringarna träda i
kraft den 1 juli 2027.
Ändringarna bedöms inte vara sådana att de motiverar särskilda
övergångsbestämmelser. När det gäller den föreslagna bestämmelsen om
att idéburna organisationer ska avregistreras om de gör värdeöverföringar
i strid med begränsningen om värdeöverföringar (se avsnitt 4.7), innebär
avsaknaden av övergångsbestämmelser att även sådana värdeöverföringar
som skett innan ikraftträdandet kommer att kunna leda till avregistrering.
Om det är tillräckligt kommer det dock vara möjligt att meddela en
varning. Av 5 § förvaltningslagen (2017:900) följer att proportionalitets-
principen ska beaktas vid bedömningen av om en varning är en tillräcklig
åtgärd. Att en värdeöverföring ligger långt tillbaka i tiden kan påverka
bedömningen. Har det t.ex. varit fråga om en engångsföreteelse eller om
organisationen har vidtagit rättelse kan det också vara tillräckligt med en
varning (se avsnitt 7, författningskommentaren).
6 Konsekvenser
6.1 Alternativa lösningar bedöms inte vara
tillräckliga
Syftet med förslagen är att öka antalet registrerade idéburna organisationer
i registret för idéburna organisationer. Ett alternativ till förslagen skulle
vara att låta regelverket vara oförändrat. Om regleringen lämnas oföränd-
rad bedöms emellertid endast en marginell ökning av antalet registrerade
idéburna organisationer ske. Mot denna bakgrund bedöms de föreslagna
åtgärderna vara nödvändiga. Utan de föreslagna åtgärderna finns
begränsade förutsättningar för att uppnå en mer påtaglig ökning av antalet
registrerade organisationer i registret.
6.2 Konsekvenser för staten
Kammarkollegiet är registreringsmyndighet enligt lagen om registrering
av idéburna organisationer. Det är svårt att uppskatta hur många fler idé-
burna organisationer som kommer att välja att registrera sig till följd av de
föreslagna åtgärderna. Även tidsåtgången för myndighetens handläggning
vid registrering och tillsyn till följd av förslagen är svår att bedöma (jfr
prop. 2021/22:235 s. 48). Förslagen kan initialt även kräva vissa föränd-
ringar av myndighetens föreskrifter, information om registret, administra-
tiva rutiner och system. Myndighetens arbete med registret ska finansieras
via avgiftsintäkter (3 § förordningen om registrering av idéburna
organisationer). Eventuella kostnader av engångskaraktär bedöms kunna
hanteras genom myndighetens avgiftsuttag.
Förslaget att ta bort kravet på årlig uppgiftslämning om värdeöver-
föringar bedöms minska den administrativa bördan för Kammarkollegiet
och möjliggöra en mer behovsanpassad och riskbaserad tillsyn, där
myndigheten får större frihet i upplägget av sitt tillsynsarbete.
Förslaget om att straffbestämmelsen för överträdelser av begränsningen
om värdeöverföringar ska ersättas med ingripanden i form av avregistre-
ring eller varning kan leda till att antalet mål i förvaltningsdomstolarna
ökar. Förslaget kan således leda till en viss ökad arbetsbelastning för dom-
stolarna. Eftersom det inte på förhand går att avgöra hur många fler idé-
burna organisationer som kommer att registrera sig till följd av förslagen
är det svårt att med säkerhet bedöma hur många mål som ändringarna kan
tänkas generera. Antalet mål bedöms dock komma att vara av så begränsad
omfattning att de bör kunna hanteras inom den nuvarande ramen (jfr
prop. 2021/22:135 s. 48 och 49).
6.3 Konsekvenser för idéburna organisationer
Förslaget om att även idéburna organisationer som inte bedriver eller har
för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna
registreras innebär att ytterligare en kategori idéburna organisationer kom-
mer att ingå i registret. Förslagen innebär att villkoren för registrering och 19
kontrollen av efterlevnad av villkoren i viss mån kommer att skilja sig åt
för de olika kategorierna av organisationer. För de organisationer som inte
bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverk-
samhet innebär förslagen en något förenklad process och en minskad
administrativ börda för att registrera sig. Dessa organisationer omfattas
t.ex. inte av begränsningen om värdeöverföringar och övriga bestäm-
melser med koppling till begränsningen.
Den nya uppdelningen i två olika kategorier av idéburna organisationer
i registret kan även få viss påverkan på avgifterna för registrering och
tillsyn, eftersom kostnaden bör bli lägre för organisationer som inte
bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverk-
samhet. Det torde således kunna öppna upp för en differentiering av
avgifterna.
För de idéburna organisationer som bedriver eller har för avsikt att
bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet innebär förslagen vissa
lättnader vad gäller begränsningen om värdeöverföringar, bl.a. kortas tiden
som begränsningen fortsätter att gälla efter avregistrering ned från fem till
tre år och kravet på årlig uppgiftslämning om värdeöverföringar tas bort.
Utöver det ersätts straffbestämmelsen för överträdelser av begränsningen
med ingripanden i form av avregistrering eller varning. Dessa lättnader
bedöms minska den administrativa bördan för organisationerna, göra det
mer attraktivt att registrera sig och minska rädslan för konsekvenserna av
den aktuella begränsningen.
Förslaget om att registreringen ska omfatta fler uppgifter, bl.a. uppgifter
om organisationens verksamhet och huvudsakliga verksamhetsorter,
medför en viss ökad administrativ börda i samband med registreringen och
vid ändringar. Uppgifterna bedöms samtidigt medföra ett mervärde både
för de idéburna organisationerna och för övriga aktörer som använder
registret i olika sammanhang.
6.4 Övriga konsekvenser
Förslagen bedöms inte medföra något behov av särskilda informations-
insatser. För att berörda aktörer ska få del av information om de förslagna
ändringarna bedöms det vara tillräckligt att Kammarkollegiet publicerar
informationen på sin webbplats. Regeringen har vidare den 21 maj 2026,
genom en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2026, gett Upphand-
lingsmyndigheten i uppdrag att ta fram ett samlat och lättillgängligt stöd
för reserverad upphandling för idéburna aktörer i syfte att öka kommuners
och regioners kunskaper och främja användningen av reserverade kon-
trakt. Det samlade stödet ska också innehålla vägledning och lättillgänglig
information om Kammarkollegiets register för idéburna organisationer
och hur det kan användas som stöd vid upphandlingar av välfärdstjänster.
Uppdraget ska redovisas senast den 10 maj 2027.
Förslagen om att korta ned tiden som begränsningen om värdeöver-
föringar fortsätter att gälla vid avregistrering och att ta bort skyldigheten
för en idéburen organisation att skriftligen varje år lämna uppgifter om
värdeöverföringar medför en viss ökad risk för missbruk av registret (se
avsnitt 4.4 och 4.5). Den föreslagna tiden för begränsningen om värde-
överföringar efter avregistrering bedöms dock tillräckligt lång för att mot-
verka sådant missbruk, samtidigt som tiden inte bedöms bli så lång att den
inverkar negativt på de idéburna organisationernas vilja att registrera sig.
När skyldigheten för idéburna organisationer att skriftligen varje år rapp-
ortera värdeöverföringar försvinner får Kammarkollegiet vidare större
frihet i sitt arbete med registret. Det öppnar i sin tur upp för en mer behovs-
anpassad och riskbaserad tillsyn. Åtgärderna bedöms således vara både
tillräckliga och proportionerliga för att både säkerställa efterlevnaden av
reglerna och öka antalet registrerade idéburna organisationer i registret.
Om antalet registrerade organisationer ökar kommer registret också bättre
att kunna tjäna som den kvalitetsstämpel som avsågs i samband med inför-
andet av registret (prop. 2021/22:135 s. 49).
Förslagen bedöms inte medföra några andra konsekvenser. Förslagen
bedöms således exempelvis inte ha någon betydelse för risk och sårbarhet
i krig och kris, den kommunala självstyrelsen, den offentliga servicen i
olika delar av landet, möjligheten att nå de integrationspolitiska målen
eller små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i
övrigt i förhållande till större företag. Förslagen bedöms inte heller med-
föra några effekter för sysselsättningen, miljön eller samhället i övrigt.
Förslagen träffar vidare kvinnor och män på samma sätt och bedöms inte
medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan
kvinnor och män.
Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten.
7 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:900) om
registrering av idéburna organisationer
Lagens innehåll