Sammanträde med barn- och utbildningsnämnden — 2 juni 2026

§ 1 Allmänt om barn- och utbildningsnämndens verksamhet Barn- och utbildningsnämnden utför kommunens uppgifter när det gäller: förskolan, förskoleklass, grundskolan, anpassade grundskolan, fritidshem, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Barn- och utbildningsnämnden fullgör de uppgifter som ankommer på vårdgivaren för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan i kommunal förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar dessutom för natt- och helg- omsorgen, kulturskolan och skolskjuts. Vidare följer det av § 3 i reglementet att en av barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter är att fullgöra kommunens ansvar som huvudman för förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan enligt skollagen (2010:800). Att ansvara för eller på annat sätt fullgöra uppgifter inom ramen för pedagogisk omsorg finns inte angivet i nu gällande reglemente. Därmed kan inrättandet av pedagogisk omsorg inte anses vara en angelägenhet som enligt 2 kap. 1 § kommunallagen åvilar barn- och utbildningsnämnden. Ett ytterligare perspektiv som måste belysas är att pedagogisk omsorg inte är en del av skolväsendet. Istället utgör det enligt skollagen ”annan pedagogisk verksamhet” som inte omfattas av skollagens bestämmelser om så inte uttryckligen anges. Pedagogisk omsorg skiljer sig därmed från den verksam- het som omfattas av skolväsendet. Exempel på skillnader är att det inte finns någon läroplan för pedagogisk omsorg samt att det råder andra krav avseende personella resurser jämfört med de skolformer som omfattas av barn- och utbildningsnämndens verksamhet idag. Med hänvisning till att barn- och utbildningsnämndens verksamhet är inriktad på sådan utbildning som ryms inom skolväsendet torde barn- och utbildnings- nämnden agera utanför sitt reglemente i det fall som beslut om att inrätta pedagogisk omsorg fattas. I det fall nämnden ändå vill gå vidare med frågan behöver den därför väckas i kommunfullmäktige, eftersom saken kräver att barn- och utbildningsnämnden uppdras att bedriva en ny typ av verksamhet. Kvalitetsperspektiv Skrivs fram i relation till 25 kap. 2 och 7 §§ skollagen (2010:800). Förvaltningen har gjort besök på nuvarande Yllestads förskola. Det bedöms inte vara förenligt med krav på både förskola och pedagogisk omsorg att starta pedagogisk omsorg i samma lokaler där förskolan idag har sin verksamhet. Således är förvaltningens bedömning att det krävs en alternativ lokal för pedagogisk omsorg. Vidare ska gruppen i pedagogisk omsorg ha en lämplig storlek och samman- sättning. Idag är det ett barn i skolålder som har sin vistelse i förskolans lokaler. Förvaltningen vill inte göra en bedömning gällande lämplig storlek på en grupp inom pedagogisk omsorg. Det är dock rimligt att göra antagandet om att det krävs en viss storlek på gruppen om det finns en ambition om att gruppen ska bidra till barns utveckling och lärande. Vidare behöver det tas ställning till vilka kvalitetskrav det ska vara på personal, då det idag inte finns någon sådan verksamhet i kommunal regi. Det behöver också klargöras vilken funktion som blir chef för eventuell pedagogisk omsorg samt hur kvalitetsarbete i verksamheten ska se ut. Barnen ska i den pedagogiska omsorgen förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet. Vidare ska barn som är i behov av särskilt stöd få detta stöd tillgodosett i den pedagogiska omsorgen. Förvaltningen gör bedömningen att tänkt pedagogisk omsorg i låg grad uppfyller tänkta kvalitetskrav. Ekonomiskt perspektiv Vidare bör frågan beaktas ur ett resurseffektivitetsperspektiv, då det redan idag finns ett lågt och minskande kapacitetsutnyttjande av skolor på landsbygden. Idag ligger kostnaden för ett inskrivet barn på fritidshem i Falköpings kommun på 43 683 kronor (år 2025). Nettokostnadsavvikelsen är minus 10,9 procent. Nettokostnadsavvikelsen innebär att kostnader för fritidshem är nästan elva procent lägre än statistiskt förväntat. Vidare är kvalitetskraven på ett fritidshem högre än på pedagogisk omsorg. Idag erhåller Yllestads förskola ett driftsbidrag för äldre barns vistelse om 300 000 kronor. Idag kostar således ett barn i Yllestad som nästan sju barn inom övriga fritidshem (6,87 barn). Om det behövs en alternativ lokal och verksamheterna inte integreras med varandra så som de görs idag är det rimligt att anta att verksamheten kommer att kosta mer än nuvarande driftsbidrag. Förvaltningens bedömning är att förslaget kommer innebära ytterligare kostnader för nämnden. Serviceperspektiv Utredningsuppdraget kommer från ett ordförandeförslag. Som förvaltningen tolkar uppdraget så handlar det inte om någon explicit önskan om peda- gogisk omsorg, utan mer att tillmötesgå en önskan om en verksamhet som ligger närmare elevens bostadsadress än fritidshemmet vid Vartoftaskolan. Om det finns en politisk ambition att erbjuda pedagogisk omsorg som ett komplement till förskola och fritidshem så behöver nämnden ställa sig frågan om det endast är vårdnadshavare till barn i Kättilstorp och Yllestad som ska tillmötesgås i en sådan frågeställning. Det är rimligt att pedagogisk omsorg i Yllestad kan ses som en god service för medborgare i Yllestad och Kättilstorp. Att verksamheten uppfattas som en god service baseras på eventuell förändring av regler för skolskjuts. Barnkonsekvensanalys Fokus på barnkonsekvensanalysen är barngruppens sammansättning och storlek. Förvaltningens bedömning är att föreslagen verksamhet i låg grad erbjuder en variation av tillgängliga sociala relationer samt möjlighet till lärande och utveckling. Vid samlokalisering blir det en möjlig spridning mellan 1–12 år, där dessa behov ska mötas. Förvaltningen ser inte att detta är gynnsamt för barnen varken på förskolan eller på föreslagen verksamhet som pedagogisk omsorg. Vid pedagogisk omsorg som ej är samlokaliserad så är det inte rimligt att anta att barnens behov möts utifrån både gruppens sammansättning och storlek. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har utifrån rådande förutsättningar inte möjlighet att lämna ett färdigt förslag om uppstart av pedagogisk omsorg för barn i skolålder i Yllestad. Bedömningen grundar sig både på reglementet, där pedagogisk omsorg inte är en angelägenhet som åvilar barn- och utbildningsnämnden, och på de faktorer som har framkommit i de olika perspektiven som har belysts ovan. Förvaltningen behandlar ärendet som om frågan om skolskjuts inte skapar några utmaningar för barnen att komma till och från verksamheten i Yllestad. Förvaltningen ser inte att förskolan och pedagogisk omsorg kan samverka på samma sätt som idag. Förvaltningen ser det inte förenligt att dessa verksam- heter samlokaliseras. Förvaltningen ser utmaningar både utifrån ett barnperspektiv, ett kvalitets- perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltningen ser att det utifrån ett serviceperspektiv kan uppfattas positivt för vissa medborgare i kommunen. Men inte utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Förvaltningen förordar inte uppstart av pedagogisk omsorg i Yllestad. Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen att nämnden godkänner återrapporteringen och förklarar uppdraget för slutfört samt beslutar att inte inrätta pedagogisk omsorg i Yllestad. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut innebär att inte starta pedagogisk omsorg för elever i Yllestad och Kättilstorp. Förvaltningens förslag till beslut leder därför inte till några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, varför beslut om finansiering inte behöver tas. Om nämnden väljer att besluta att starta pedagogiskt omsorg i Yllestad kommer ekonomiska konsekvenser behöva utredas ytterligare. Uppstart av ny verksamhet kan inte rimligen rymmas inom den del av nuvarande anslag, 300 000 kronor på årsbasis, som återstår för tidsperioden augusti-december. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-12  Barn- och utbildningsnämnden § 30/2026  Barn- och utbildningsnämnden § 29/2026 Beslutet ska skickas till Johan Wernvik, biträdande verksamhetschef grundskola Hanna Filipsson, rektor Johan Wernvik Biträdande verksamhetschef grundskola Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 36 Dnr 2026/00181 Svar på kommunrevisionens granskning av likvärdigheten i utbildningen inom grundskolan Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lämna svar till kommun- revisionen enligt bilagan ”Barn- och utbildningsnämndens svar på revisionsrapport – Likvärdig grundskola i Falköpings kommun”, daterad den 13 maj 2026. Sammanfattning Kommunrevisionen har granskat om barn- och utbildningsnämnden säkerställer en likvärdig utbildning inom den kommunala grundskolan. Syftet har varit att utvärdera om nämnden uppfyller sitt ansvar att erbjuda en ändamålsenlig och likvärdig utbildning som ger alla elever förutsättningar att nå utbildningens mål utifrån sina individuella behov och förutsättningar, i enlighet med skollagen (2010:800) 1 kap. 9 §. Barn- och utbildningsförvaltningens slutsatser utifrån revisionsrapporten är bland annat att barn- och utbildningsnämnden behöver se över och revidera riktlinjen för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Riktlinjen behöver kompletteras med styrprinciper och tröskelvärden utifrån framtagna riktmärken i verksamhetsplanen. Dessa ska synliggöra när avvikelser ska leda till analys, åtgärd och återrapportering till nämnd. Rollbeskrivningarna för nämnden, förvaltningen och rektorn behöver också tydliggöras. Dessutom behöver kopplingen mellan beslut om insatser och finansiering synliggöras för att stärka trovärdigheten i styrkedjan och en lokal definition av likvärdighet utifrån lika tillgång, lika kvalitet och kompensatorisk utbildning behöver tas fram. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att lämna svar till kommunrevisionen enligt bilagan ”Barn- och utbildningsnämndens svar på revisionsrapport – Likvärdig grundskola i Falköpings kommun”, daterad den 13 maj 2026. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-13  Barn- och utbildningsnämndens svar på revisionsrapport – Likvärdig grundskola i Falköpings kommun, 2026-05-13  Granskningsrapport om likvärdig grundskola i Falköpings kommun  Missiv till kommunrevisionens granskning av likvärdigheten i utbildningen inom grundskolan Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2026-05-21 BUN 2026/00181 Barn- och utbildningsnämnden Svar på kommunrevisionens granskning av likvärdigheten i utbildningen inom grundskolan Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lämna svar till kommun- revisionen enligt bilagan ”Barn- och utbildningsnämndens svar på revisionsrapport – Likvärdig grundskola i Falköpings kommun”, daterad den 13 maj 2026. Sammanfattning Kommunrevisionen har granskat om barn- och utbildningsnämnden säkerställer en likvärdig utbildning inom den kommunala grundskolan. Syftet har varit att utvärdera om nämnden uppfyller sitt ansvar att erbjuda en ändamålsenlig och likvärdig utbildning som ger alla elever förutsättningar att nå utbildningens mål utifrån sina individuella behov och förutsättningar, i enlighet med skollagen (2010:800) 1 kap. 9 §. Barn- och utbildningsförvaltningens slutsatser utifrån revisionsrapporten är bland annat att barn- och utbildningsnämnden behöver se över och revidera riktlinjen för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Riktlinjen behöver kompletteras med styrprinciper och tröskelvärden utifrån framtagna riktmärken i verksamhetsplanen. Dessa ska synliggöra när avvikelser ska leda till analys, åtgärd och återrapportering till nämnd. Rollbeskrivningarna för nämnden, förvaltningen och rektorn behöver också tydliggöras. Dessutom behöver kopplingen mellan beslut om insatser och finansiering synliggöras för att stärka trovärdigheten i styrkedjan och en lokal definition av likvärdighet utifrån lika tillgång, lika kvalitet och kompensatorisk utbildning behöver tas fram. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att lämna svar till kommunrevisionen enligt bilagan ”Barn- och utbildningsnämndens svar på revisionsrapport – Likvärdig grundskola i Falköpings kommun”, daterad den 13 maj 2026. Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Yvonne Hagle | Utvecklingsstrateg | 5620 | yvonne.hagle@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 Bakgrund Kommunrevisionen har granskat om barn- och utbildningsnämnden säkerställer en likvärdig utbildning inom den kommunala grundskolan. Syftet har varit att utvärdera om nämnden uppfyller sitt ansvar att erbjuda en ändamålsenlig och likvärdig utbildning som ger alla elever förutsättningar att nå utbildningens mål utifrån sina individuella behov och förutsättningar, i enlighet med skollagen (2010:800) 1 kap. 9 §. Fokus har legat på hur nämnden och förvaltningen styr, följer upp och stödjer arbetet för likvärdig utbildning genom resursfördelning, uppföljning, analys och kvalitetsarbete på övergripande nivå. Revisionen bedömer att barn- och utbildningsnämnden i Falköpings kommun till vis del säkerställer en likvärdig utbildning inom den kommunala grundskolan i enlighet med skollagen 1 kap. 9 §. Förvaltningens bedömning Barn och utbildningsförvaltningen delar de rekommendationer som skrivs fram i revisionens rapport. Efter revisionens besök fram till rapporten presenterades har förvaltningen tillsammans med nämnden påbörjat ett förändringsarbete. Det finns fortsatt arbete att göra för att ta fler steg mot en likvärdig skola i Falköpings kommun. Förvaltningen ser behov av, utifrån revisionsrapporten;  att komplettera verksamhetsplanen med styrprinciper och tröskelvärden kopplade till de framtagna riktmärkena.  att inleda samtal mellan förvaltning och nämnd utifrån respektive rollbeskrivning och förväntning på varje nivå med målsättning att stärka ett förtroendefullt klimat i hela styrkedjan.  att ytterligare konkretisera det systematiska kvalitetsarbetet.  att se över nuvarande uppföljning av det organisatoriska och ekonomiska stödet.  att ta fram ett förslag till en lokal definition av ”Likvärdighet” i Falköpings kommun. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys genomförs i samband med implementering av åtgärder. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut leder inte till några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, varför beslut om finansiering inte behöver tas. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-13  Barn- och utbildningsnämndens svar på revisionsrapport – Likvärdig grundskola i Falköpings kommun, 2026-05-13  Granskningsrapport om likvärdig grundskola i Falköpings kommun  Missiv till kommunrevisionens granskning av likvärdigheten i utbildningen inom grundskolan Beslutet ska skickas till Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Anneli Alm, förvaltningschef Yvonne Hagle, utvecklingsstrateg Yvonne Hagle Utvecklingsstrateg Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 37 Dnr 2026/00178 Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom förskolan Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ”Huvudmannens analys av utveckling inom förskola läsåret 2025/2026”. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge barn- och utbildnings- förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. 3 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att återrapportera genomförande och effekter i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden ska enligt 4 kap. skollagen (2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas och att identifiera och prioritera utvecklingsområden. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument. Den samlade uppföljningen visar att förskolans utbildning i kommunen i huvudsak håller god kvalitet och bedrivs i enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Verksamheten präglas av trygga lärmiljöer, en strukturerad organisation och ett stärkt fokus på undervisning, särskilt inom språk och kommunikation. Barn erbjuds generellt goda förutsättningar för utveckling, lärande och välbefinnande. Samtidigt identifieras ett antal övergripande utvecklingsområden som påverkar likvärdigheten i utbildningen. Dessa avser främst barns närvaro, fortsatt behov av systematiskt arbete med språkutveckling, ett ökat behov av stöd kopplat till barns utveckling och lärande. Huvudmannens samlade bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar och ger en god grund för fortsatt utveckling, men att styrning och uppföljning behöver stärkas för att säkerställa likvärdig kvalitet i hela verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner ”Huvudmannens redovisning för förskola för läsåret 2025/2026” och ger förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. Återrapportering till nämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott av genomförande och effekter föreslås ske i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-12  Huvudmannens analys av utveckling inom förskola läsåret 2025/2026 Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) 2026-05-12 BUN 2026/00178 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom förskola 2025/2026 Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ”Huvudmannens analys av utveckling inom förskola läsåret 2025/2026”. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge barn- och utbildnings- förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. 3 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att återrapportera genomförande och effekter i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden ska enligt 4 kap. skollagen (2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllasoch att identifiera och prioritera utvecklingsområden. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument. Den samlade uppföljningen visar att förskolans utbildning i kommunen i huvudsak håller god kvalitet och bedrivs i enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Verksamheten präglas av trygga lärmiljöer, en strukturerad organisation och ett stärkt fokus på undervisning, särskilt inom språk och kommunikation. Barn erbjuds generellt goda förutsättningar för utveckling, lärande och välbefinnande. Samtidigt identifieras ett antal övergripande utvecklingsområden som påverkar likvärdigheten i utbildningen. Dessa avser främst barns närvaro, fortsatt behov av systematiskt arbete med språkutveckling, ett ökat behov av stöd kopplat till barns utveckling och lärande. Huvudmannens samlade bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar och ger en god grund för fortsatt utveckling, men att styrning och Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Yvonne Hagle | Utvecklingsstrateg | 5620 | yvonne.hagle@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 uppföljning behöver stärkas för att säkerställa likvärdig kvalitet i hela verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner ”Huvudmannens redovisning för förskola för läsåret 2025/2026” och ger förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. Återrapportering till nämnden av genomförande och effekter föreslås ske i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden ska enligt 4 kap. skollagen (2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas och att identifiera och prioritera utvecklingsområden. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument. Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en samlad uppföljning av förskolans kvalitet med utgångspunkt i det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Underlaget består av analyser från samtliga förskolor och har sammanställts och analyserats på huvudmannanivå i enlighet med skollagens krav. Uppföljningen omfattar förskolans utbildning i relation till läroplanens mål och tar sin utgångspunkt i barns utveckling och lärande, undervisningens kvalitet samt verksamhetens förutsättningar och organisation. Uppföljningen redovisas utifrån det nationella kvalitetssystemets förutsättningar och delmål. Förvaltningens bedömning Den samlade uppföljningen visar att förskolans utbildning i kommunen i huvudsak håller god kvalitet och bedrivs i enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Verksamheten präglas av trygga lärmiljöer, en strukturerad organisation och ett stärkt fokus på undervisning, särskilt inom språk och kommunikation. Barn erbjuds generellt goda förutsättningar för utveckling, lärande och välbefinnande. Samtidigt identifieras ett antal övergripande utvecklingsområden som påverkar likvärdigheten i utbildningen. Dessa avser främst barns närvaro, fortsatt behov av systematiskt arbete med språkutveckling, ett ökat behov av stöd kopplat till barns utveckling och lärande. Under året har antalet barn som föds minskat, vilket nu syns i förskolan. Utifrån detta blir det svårt att planera och dimensionera då Falköpings kommun har många fristående enheter. De kommunala förskolorna har fortsatt hög beläggning i tätorten. Av statistiken går det att utläsa att antal barn per vuxen har minskat det senaste året från 5,2 till 4,8 barn per vuxen i förskolan. Andel utbildade förskollärare har ökat och samtliga förskolor har idag minst en utbildad förskollärare. Utifrån det nationella kvalitetssystemets delmål framkommer följande. Delmål 1 Delmål 1 handlar om att barn med rätt till förskola ska ha lika tillgång till utbildning. I Falköpings kommun är 96,3 procent av barnen inskrivna i förskola, detta ligger högre än riket. Under året har arbetet med barns närvaro i förskolan fortsatt. I uppföljningen av närvaroarbetet synliggörs ett dilemma, när kommunen avslutar en placering för en familj utifrån närvarorutinen hamnar familjen i stället i den uppsökande verksamheten. Detta leder till att familjen och barnen flyttar mellan förskolor, vilket inte gynnar barnet eller familjen. Närvarorutinen kommer att ändras utifrån barnets bästa. Delmål 2 Delmål 2 handlar om att varje barn får en trygg och god miljö där utbildningen bildar en helhet av omsorg, utveckling och lärande. I de kommunala förskolorna har det under året anmälts två ärenden gällande kränkande behandling. Rektorer har goda rutiner gällande kartläggning och uppföljning av arbetet kring diskriminering och kränkande behandling. Utifrån de trygghetsmätningar som genomförts framgår att barn och vårdnadshavare är trygga i kommunens förskolor. I vårdnadshavarenkäten upplever 96,1 procent att deras barn är trygga på förskolan. Detta är en ökning från förra mätningen med 0,9 procent. Delmål 3 och 5 Delmål 3 och 5 handlar om lärande och språkutveckling. Inom detta område synliggörs ett behov av att fortsatt arbeta med undervisningsutveckling med fokus på språklig medvetenhet, barns självreglering och metakognition. Under året har ett systematiskt arbete genomförts utifrån språklig utveckling. Barns språkutveckling följs upp för att ge stöd för pedagoger att planera sin undervisning. I uppföljningen syns att kommunikation och språkljud är de områden som barnen behöver utveckla och undervisningen fokusera på framåt. Det arbete som påbörjats med att utveckla undervisning utifrån barns förändrade kunnande behöver fortsätta. Delmål 4 Delmål 4 handlar om barns rätt till stöd. Inom detta område synliggörs att fler barn är i behov av särskilt stöd. Gruppen barn som har uppskjuten skolplikt har ökat från 2 till 11 de senaste åren. Behov av specialpedagogiskt stöd efterfrågas därför i högre grad och kan i nuläget inte mötas fullt ut. Barn som behöver ett extra år (uppskjuten skolplikt) har ökat med 450 procent de senaste tre åren. I uppföljning av barnhälsoarbetet framkommer att flest ärenden handlar om språk och samspel. Inom detta område, barns självreglering, behövs fortsatt kompetensutveckling. Sammanfattning Huvudmannens samlade bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar och ger en god grund för fortsatt utveckling, men att styrning och uppföljning behöver stärkas för att säkerställa likvärdig kvalitet i hela verksamheten. Mot bakgrund av detta föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att nämnden godkänner ”Huvudmannens redovisning för förskola för läsåret 2025/2026” och ger förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. Återrapportering till nämnden av genomförande och effekter föreslås ske i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Barnkonsekvensanalys Ärendet berör barns rätt till likvärdig utbildning av god kvalitet i enlighet med barnkonventionen och skollagen. Den genomförda analysen syftar till att säkerställa att alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, ges möjlighet till utveckling och lärande. Särskilt beaktas barns rätt till delaktighet, trygghet och stöd utifrån sina behov. De identifierade utvecklingsområdena, såsom ökad närvaro och stärkt stöd till barn i behov av särskilt stöd, bedöms vara centrala för att ytterligare stärka barnets rättigheter inom utbildningen. Finansiering och ekonomiska konsekvenser De identifierade utvecklingsområdena kan medföra behov av prioriteringar inom befintliga ramar samt eventuella resursförstärkningar på sikt. Särskilt gäller detta utvecklingen av stödinsatser inom barnhälsa samt insatser för att stärka likvärdig implementering av gemensamma utvecklingsarbeten. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-12  Huvudmannens analys av utveckling inom förskola läsåret 2025/2026 Beslutet ska skickas till Anneli Alm, förvaltningschef Ann Johansson, verksamhetschef förskola Yvonne Hagle, utvecklingsstrateg Ann Johansson Yvonne Hagle Verksamhetschef förskola Utvecklingsstrateg Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 38 Dnr 2026/00439 Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom fritidshem Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ”Huvudmannens analys av utveckling inom fritidshem läsåret 2025/2026”. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge barn- och utbildnings- förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. 3 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och utbildnings-förvaltningen att återrapportera genomförande och effekter i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden ska enligt 4 kap. skollagen (2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas och att identifiera och prioritera utvecklingsområden. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument. Kvalitetsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för regelbunden uppföljning, orsaksanalys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt barns och elevs utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en huvudmannaanalys av fritidshemmens verksamhet för läsåret 2025/2026 i enlighet med skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Analysen bygger på rektorernas systematiska kvalitetsarbete, enkätresultat samt huvudmannens uppföljningar och kvalitetsdialoger. Den samlade bedömningen är att fritidshemmen i Falköpings kommun i huvudsak erbjuder eleverna en trygg och meningsfull verksamhet med god måluppfyllelse i relation till den nationella målsättningen. Samtidigt identifieras flera utvecklingsområden, framför allt kopplade till under- visningens kvalitet, rektors pedagogiska ledarskap, likvärdighet samt organisatoriska förutsättningar för att möta elever i behov av stöd. Dessa utvecklingsområden ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete inför kommande läsår. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen 2026-05-12  Huvudmannens analys av utveckling inom fritidshem läsåret 2025/2026 Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) 2026-05-12 BUN 2026/00439 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom fritidshem Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ”Huvudmannens analys av utveckling inom fritidshem läsåret 2025/2026”. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge barn- och utbildnings- förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. 3 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att återrapportera genomförande och effekter i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden ska enligt 4 kap. skollagen (2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas och att identifiera och prioritera utvecklingsområden. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument. Kvalitetsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för regelbunden uppföljning, orsaksanalys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt barns och elevs utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en huvudmannaanalys av fritidshemmens verksamhet för läsåret 2025/2026 i enlighet med skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Analysen bygger på rektorernas systematiska kvalitetsarbete, enkätresultat samt huvudmannens uppföljningar och kvalitetsdialoger. Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Johan Wernvik | Biträdande verksamhetschef grundskola | | johan.wernvik@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 Den samlade bedömningen är att fritidshemmen i Falköpings kommun i huvudsak erbjuder eleverna en trygg och meningsfull verksamhet med god måluppfyllelse i relation till den nationella målsättningen. Samtidigt identifieras flera utvecklingsområden, framför allt kopplade till undervisningens kvalitet, rektors pedagogiska ledarskap, likvärdighet samt organisatoriska förutsättningar för att möta elever i behov av stöd. Dessa utvecklingsområden ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete inför kommande läsår. Bakgrund Ett nationellt kvalitetssystem har tagits fram på nationell nivå som syftar till att följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges skolformer. Kvalitetssystemet består av nationella målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer. Det systematiska kvalitetsarbetet ger kunskaper om skillnader inom och mellan verksamheter och olika barn- och elevgrupper. Dessa kunskaper bidrar till att förståelsen för hur identifierade skillnader kan påverka barns och elevers möjlighet till att lära och utvecklas. Det systematiska kvalitetsarbetet kan därmed utgöra en god grund för fördelning av såväl ekonomiska och personella resurser som kan bidra till att minska dessa skillnader. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument. Det finns inget som hindrar att huvudmannen eller enheten att formulera och följa upp egna mål. De egna målen får dock inte strida mot de nationella målen. Kvalitetsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för regelbunden uppföljning, orsaksanalys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt barns och elevs utveckling och lärande. Enligt 4 kap. skollagen (2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt följa upp, analysera och utveckla utbildningen. För fritidshemmen i Falköpings kommun har detta arbete genomförts genom rektorernas årliga redovisningar av det systematiska kvalitetsarbetet, kompletterat med huvudmannens övergripande analys av verksamheten läsåret 2025/2026. Analysen visar att fritidshemmen generellt kännetecknas av en hög grad av trygghet och goda relationer mellan elever och personal. Resultat från elev- och vårdnadshavarenkäter visar att en stor majoritet av eleverna upplever sig trygga på fritidshemmen och att vårdnadshavare i huvudsak är nöjda med verksamheten som helhet. Trygghetsskapande strukturer, tydliga dagliga rutiner och ett aktivt värdegrundsarbete beskrivs som centrala framgångsfaktorer. När det gäller studiero, undervisning och lärande visar analysen på en mer varierad bild. Jämfört med föregående läsår syns en viss förbättring i vårdnadshavares upplevelse av studiero, men resultaten påverkas i hög grad av lokala förutsättningar såsom gruppstorlek, lokalernas utformning och tillgång till personal. Undervisningen i fritidshemmen har utvecklats positivt, bland annat genom arbetet med ÖKN (övergripande kvalitet i undervisningen), men präglas fortsatt i stor utsträckning av situationsstyrda aktiviteter. För att öka likvärdigheten och tydliggöra fritidshemmets pedagogiska uppdrag bedöms detta arbete behöva fördjupas ytterligare. Analysen visar vidare att fritidshemmen i kommunen i huvudsak erbjuder eleverna meningsfulla aktiviteter och möjligheter till elevinflytande. Samtidigt framkommer att begreppen vila och rekreation tolkas olika av elever, vårdnadshavare och personal, vilket påverkar både verksamhetens genomförande och resultaten i uppföljningar. Detta innebär att behov finns av att tydligare synliggöra hur balans mellan aktivitet och återhämtning planeras och genomförs inom ramen för fritidshemmens undervisning. När det gäller elever i behov av stöd visar analysen att elevhälsoarbetet har stärkts och att fritidshemmen i ökad utsträckning är integrerade i skolornas elevhälsoarbete. Samtidigt beskriver både rektorer och personal en ökande belastning kopplad till ett växande antal elever med omfattande behov, vilket påverkar möjligheten att genomföra en likvärdig undervisning för hela elevgruppen. Detta utgör ett tydligt utvecklingsområde inför kommande läsår. Utifrån analysen har huvudmannen identifierat behov av fortsatt utvecklingsarbete inom följande områden: fördjupad utveckling av undervisningen i fritidshemmen, stärkt pedagogiskt ledarskap, tydligare arbete med vila och rekreation, utvecklade former för stöd till elever i behov av stöd samt ökad vårdnadshavardelaktighet i kvalitetsarbetet Förvaltningens bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att fritidshemmens verksamhet i Falköpings kommun i huvudsak uppfyller sitt uppdrag i enlighet med läroplanen (Lgr22). Verksamheten präglas av en helhetssyn där omsorg, utveckling och lärande samspelar och där elevernas trygghet och delaktighet utgör en grund för verksamheten. Förvaltningen bedömer samtidigt att det finns ett behov av att fortsatt stärka undervisningens kvalitet och likvärdighet. Detta innebär att undervisningen i högre grad behöver planeras, följas upp och analyseras i relation till läroplanens syfte och centrala innehåll, så att elevernas lärande synliggörs och utvecklas över tid. Vidare bedömer förvaltningen att det finns ett behov av att stärka den gemensamma förståelsen för fritidshemmets uppdrag, särskilt vad gäller begreppen undervisning, rekreation och vila. Dessa utgör centrala delar i läroplanen och behöver integreras tydligare i verksamhetens planering och genomförande. Förvaltningen bedömer även att kompetensförsörjningen är en avgörande faktor för den fortsatta utvecklingen. Tillgången till behöriga lärare med inriktning fritidshem har stor betydelse för undervisningens kvalitet och behöver fortsatt prioriteras, både genom rekrytering och kompetensutveckling av befintlig personal. Sammanfattningsvis gör förvaltningen bedömningen att fritidshemmen har en stabil grund med goda resultat inom trygghet och meningsfull fritid, men att fortsatt utvecklingsarbete krävs för att stärka undervisningens kvalitet och säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla elever. Mot bakgrund av detta föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att nämnden godkänner ”Huvudmannens redovisning för fritidshem för läsåret 2025/2026” och ger förvaltningen i uppdrag att prioritera identifierade utvecklingsområden i kommande planerings- och utvecklingsarbete. Återrapportering till nämnden av genomförande och effekter föreslås ske i nästa uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Barnkonsekvensanalys I Barnkonventionen artikel 24 skrivs det fram att alla barn har rätt till utbildning. Vikten av utbildning är väsentlig för barnets möjligheter att få en meningsfull framtid. Därför är det viktigt att barn- och utbildningsförvalt- ningen regelbundet följer upp barns utveckling och lärande samt elevers kunskapsutveckling. Samtliga i styrkedjan behöver ställa frågan om vad som kan göras inom förskola och skola för att ge barn och elever de bästa förutsättningar för att de ska lyckas nå läroplansmålen. De identifierade utvecklingsområdena syftar till att ytterligare stärka elevernas möjlighet till en likvärdig och pedagogiskt utvecklande fritidshemsverksamhet. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ärendet inte medför några omedelbara ekonomiska konsekvenser utöver redan beslutade ramar. Identifierade utvecklingsområden hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och utvecklingsarbete. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen 2026-05-12  Huvudmannens analys av utveckling inom fritidshem läsåret 2025/2026 Beslutet ska skickas till Anneli Alm, förvaltningschef Johan Wernvik, biträdande verksamhetschef grundskola Henrik Ader, verksamhetschef grundskola Tomas Johansson, utvecklingsstrateg Johan Wernvik Henrik Ader Bitr. verksamhetschef grundskola Verksamhetschef grundskola Tomas Johansson Utvecklingsstrateg Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 39 Dnr 2026/00422 Återrapportering av uppdrag om att utreda möjligheten att inrätta pedagogisk omsorg för elever i förskoleklass och grundskola (F–6) i Yllestad Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna återrapporteringen och förklarar därmed uppdraget för slutfört. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte inrätta pedagogisk omsorg i Yllestad. Deltar ej i beslut Johanna Johansson (SD) deltar inte i beslutet. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 21 april 2026, § 30 att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta pedagogisk omsorg för elever i förskoleklass och grundskola (F–6) i Yllestad med start höstterminen 2026. Förvaltningen har belyst frågan utifrån flera perspektiv; ett kvalitetspers- pektiv, ett ekonomiskt perspektiv och ett serviceperspektiv samt avslutnings- vis ett barnperspektiv. Utredningen belyser även frågan gällande barn- och utbildningsnämndens uppdrag utifrån styrmiljön. Förvaltningen ser utmaningar både utifrån ett barnperspektiv, ett kvalitets- perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltningen ser att det utifrån ett serviceperspektiv kan uppfattas positivt för vissa invånare i kommunen, men inte utifrån ett likvärdighetsperspektiv för samtliga invånare. Förvaltningen konstaterar att det dessutom saknas stöd i nämndens reglemente att bedriva pedagogisk omsorg och förordar därför inte uppstart av pedagogisk omsorg i Yllestad. Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen att nämnden godkänner åter- rapporteringen och förklarar uppdraget för slutfört samt beslutar att inte inrätta pedagogisk omsorg i Yllestad. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-12  Barn- och utbildningsnämnden § 30/2026  Barn- och utbildningsnämnden § 29/2026 Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2026-05-12 BUN 2026/00422 Barn- och utbildningsnämnden Återrapportering av uppdrag om att utreda möjligheten att inrätta pedagogisk omsorg för elever i förskoleklass och grundskola (F–6) i Yllestad Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna återrapporteringen och förklarar därmed uppdraget för slutfört. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte inrätta pedagogisk omsorg i Yllestad. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 21 april 2026, § 30 att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta pedagogisk omsorg för elever i förskoleklass och grundskola (F–6) i Yllestad med start höstterminen 2026. Förvaltningen har belyst frågan utifrån flera perspektiv; ett kvalitetsperspek- tiv, ett ekonomiskt perspektiv och ett serviceperspektiv samt avslutningsvis ett barnperspektiv. Utredningen belyser även frågan gällande barn- och utbildningsnämndens uppdrag utifrån styrmiljön. Förvaltningen ser utmaningar både utifrån ett barnperspektiv, ett kvalitets- perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltningen ser att det utifrån ett serviceperspektiv kan uppfattas positivt för vissa invånare i kommunen, men inte utifrån ett likvärdighetsperspektiv för samtliga invånare. Förvaltningen konstaterar att det dessutom saknas stöd i nämndens reglemente att bedriva pedagogisk omsorg och förordar därför inte uppstart av pedagogisk omsorg i Yllestad. Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen att nämnden godkänner åter- rapporteringen och förklarar uppdraget för slutfört samt beslutar att inte inrätta pedagogisk omsorg i Yllestad. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden fick den 21 april 2026, § 29, information från förvaltningen om verksamheten för fritidshemselever i Yllestad. Sedan Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Johan Wernvik | Biträdande verksamhetschef grundskola | | johan.wernvik@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 avvecklingen av Yllestadsskolan år 2018 tillhör elever som bor i Yllestad och Kättilstorp upptagningsområdet för Vartoftaskolan. I samband med avvecklingen av Yllestadsskolan flyttades Yllestad fritidshem till Yllestad förskola. Statistik över antalet inskrivna barn i fritidshemmet mellan åren 2021 och 2026 visar en minskning från 14 barn till 1 barn. Barn- och utbildningsförvaltningen konstaterar sammanfattningsvis att elevers omsorgsbehov tas omhand vid verksamheten i Yllestad, men att det saknas en regelrätt fritidshemsverksamhet i Yllestad utifrån skollagens och läroplanens krav bland annat vad gäller gruppstorlek, pedagogisk kvalitet, legitimerad personal och ändamålsenlig miljö. För att kunna erbjuda alla elever en likvärdig och kvalitativ fritidshemsverksamhet arbetar förvalt- ningen med att alla elever från Yllestad och Kättilstorp, som får sin utbildning i Vartoftaskolan och som är i behov av placering på fritidshem, ska placeras vid Vartoftaskolans fritidshem från och med höstterminen 2026. Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid samma sammanträde, § 30, att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheten att inrätta pedagogisk omsorg för elever i förskoleklass och grundskola (F–6) i Yllestad. I underlaget till nämndens beslut anförde nämndens ordförande att det finns en politisk vilja att även fortsättningsvis erbjuda omsorg för elever i Yllestad och Kättilstorp, så att barn och familjer har tillgång till omsorg i sitt närområde. Barn- och utbildningsförvaltningen har belyst frågan utifrån flera perspektiv; ett kvalitetsperspektiv, ett ekonomiskt perspektiv och ett serviceperspektiv samt avslutningsvis ett barnperspektiv. Utredningen belyser även frågan gällande barn- och utbildningsnämndens uppdrag utifrån styrmiljön. Förvaltningen har granskat frågan utifrån de skrivningar som finns i 25 kap. skollagen (2010:800) samt tillämpligt allmänt råd. Pedagogisk omsorg för barn i skolålder är en omsorgsform utanför skolväsendet, där barn får trygg tillsyn och en pedagogiskt inriktad verksamhet före och efter skoldagen. Den kan bedrivas i till exempel ett familjedaghem eller i en mindre grupp i hemmiljö. Verksamheten ska stödja barnets utveckling, sociala gemenskap och lärande, men räknas inte som utbildning och omfattas därför endast av de delar av skollagen som uttryckligen gäller för ”annan pedagogisk verksamhet”. Barn- och utbildningsnämndens uppdrag utifrån styrmiljön I egenskap av nämnd lyder barn- och utbildningsnämnden under de bestämmelser som stadgas i kommunallagen. I 6 kap. 44 § kommunallagen (2017:725) stadgas att kommunfullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet. Barn- och utbildningsnämndens ansvar, uppdrag och uppgifter följer därför av det reglemente som kommunfullmäktige i Falköpings kommun har beslutat att anta. Däri anges bland annat följande.

§ 40 Dnr 2026/00195 Uppföljning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning Kommunens ansvar Kommunerna har enligt 29 kap. 9 § skollagen (2010:800) ett ansvar att löpande hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller anpassad gymnasieskola och som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Dessa ungdomar ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Detta kallas det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen kan organisera arbetet som de finner lämpligt så länge som de uppfyller skollagens krav. En gång om året redovisas arbetet kring det kommunala aktivitetsansvaret specifikt i nämnd. Lämpliga individuella åtgärder ska erbjudas KAA-ansvariga arbetar med identifiering och uppsökande av berörda ungdomar samt dokumentation och rapportering löpande. I arbetet med att hitta lämpliga individuella åtgärder för var och en i aktivitetsansvaret samverkas det med flera olika aktörer. Exempel på interna aktörer är arbetsmarknadscenter, studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen, enheten för stöd och försörjning, verksamhet funktionsnedsättning, socialsekreterare på barn och familj och ungdomsmottagningen och exempel på externa aktörer är folkhögskolor, mottagningen för ungas psykiska hälsa, vårdkoordinator, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Dokumentationsansvar Alla ungdomar som är inskrivna har en individuell handlingsplan som följs upp och revideras löpande. Efter varje läsår ska en utvärdering av aktivitetsansvarets arbete göras. Utvärderingen ska göras av utsedd arbetsgrupp som genomför förändringar vid behov, samt reviderar handlingsplanen. Utvärderingen ska också delges utsedd styrgrupp. Förande av register Kommunerna ska enligt skollagen föra ett register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. KAA-ansvariga ansvarar för att föra register. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Omfattning Sammanlagt fanns 138 ungdomar registrerade den 20 februari 2026 fördelat på följande årgångar.  Ungdomar födda år 2009 – 15 stycken  Ungdomar födda år 2008 – 14 stycken  Ungdomar födda år 2007 – 32 stycken  Ungdomar födda år 2006 – 77 stycken Av dessa var antalet tjejer 62 stycken och antalet killar 76 stycken. På helårsbasis är det cirka 250 ungdomar som från och till finns registrerade. Insatser för dessa ungdomar har till exempel utgjorts i form av följande.  Ungdomsjobb via Arbetsförmedlingen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen  Kontakt med arbetsmarknadskonsulent  Dispens för studier på Lärcenter / Studie- och yrkesvägledare  Praktik inom arbetsmarknadsenhetens verksamheter  Återgång från praktik till studier på gymnasiets introduktionsprogram (IM) Underlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-13 Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2026-05-13 BUN 2026/00195 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Information Kommunens ansvar Kommunerna har enligt 29 kap. 9 § skollagen (2010:800) ett ansvar att löpande hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller anpassad gymnasieskola och som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Dessa ungdomar ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Detta kallas det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen kan organisera arbetet som de finner lämpligt så länge som de uppfyller skollagens krav. En gång om året redovisas arbetet kring det kommunala aktivitetsansvaret specifikt i nämnd. Lämpliga individuella åtgärder ska erbjudas KAA-ansvariga arbetar med identifiering och uppsökande av berörda ungdomar samt dokumentation och rapportering löpande. I arbetet med att hitta lämpliga individuella åtgärder för var och en i aktivitetsansvaret samverkas det med flera olika aktörer. Exempel på interna aktörer är arbetsmarknadscenter, studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen, enheten för stöd och försörjning, verksamhet funktionsnedsättning, socialsekreterare på barn och familj och ungdomsmottagningen och exempel på externa aktörer är folkhögskolor, mottagningen för ungas psykiska hälsa, vårdkoordinator, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Dokumentationsansvar Alla ungdomar som är inskrivna har en individuell handlingsplan som följs upp och revideras löpande. Efter varje läsår ska en utvärdering av aktivitetsansvarets arbete göras. Utvärderingen ska göras av utsedd arbetsgrupp som genomför förändringar vid behov, samt reviderar handlingsplanen. Utvärderingen ska också delges utsedd styrgrupp. Ållebergsgymnasiet | Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Karlsson | Gymnasiechef | | torbjorn.karlsson@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 Förande av register Kommunerna ska enligt skollagen föra ett register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. KAA-ansvariga ansvarar för att föra register. Omfattning Sammanlagt fanns 138 ungdomar registrerade den 20 februari 2026 fördelat på följande årgångar.  Ungdomar födda år 2009 – 15 stycken  Ungdomar födda år 2008 – 14 stycken  Ungdomar födda år 2007 – 32 stycken  Ungdomar födda år 2006 – 77 stycken Av dessa var antalet tjejer 62 stycken och antalet killar 76 stycken. På helårsbasis är det cirka 250 ungdomar som från och till finns registrerade. Insatser för dessa ungdomar har till exempel utgjorts i form av följande.  Ungdomsjobb via Arbetsförmedlingen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen  Kontakt med arbetsmarknadskonsulent  Dispens för studier på Lärcenter / Studie- och yrkesvägledare  Praktik inom arbetsmarknadsenhetens verksamheter  Återgång från praktik till studier på gymnasiets introduktionsprogram (IM) Underlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-13 Torbjörn Karlsson Gymnasiechef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (3) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 41 Dnr 2026/00349 Dataskyddsombudets årsrapport för år 2025 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning Dataskyddsombudet har överlämnat årsrapporten för år 2025. Det ingår i dataskyddsombudets roll att granska dataskyddsarbetet och efterlevnaden av de regelverk som finns inom området. Syftet med årsrapporten är att dels presentera statistik och redogöra för hur dataskyddsarbetet har gått under året, dels komma med slutsatser och i tillämpliga fall rekommendationer samt ge en inblick i planen för arbetet under det kommande året. Personuppgiftsincidenter och olika begäranden från enskilda Under år 2025 har barn- och utbildningsnämnden, som är personuppgifts- ansvarig, fått in en rättighetsbegäran, vilket är anmärkningsvärt. Det finns en ökad medvetenhet bland registrerade personer om sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen, särskilt som ett verktyg i tvister. Under år 2025 drabbades kommunen av Miljödataincidenten, vilket också generellt ökade medvetenheten hos de påverkade. Dataskyddsombudet noterar att stora och medialt exponerade incidenter ofta leder till en ökning av begäranden. Utvecklingen kommer att följas under år 2026, eftersom dessa begäranden kan vara resurskrävande att hantera. Under år 2025 identifierade och loggade nämnden 20 personuppgifts- incidenter. Det är en ökning från föregående år. Tre incidenter medförde anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och sju incidenter ledde till att de registrerade informerades, vilket innebär att personuppgiftsansvarig varit tvungen att under året göra flertalet riskbedömningar kopplat till incidenter. Det finns inget uttryckligt krav i dataskyddsförordningen om att involvera dataskyddsombudet vid utredning och bedömning av en personuppgifts- incident. Däremot ska dataskyddsombudet enligt artikel 38 i dataskydds- förordningen på ett korrekt sätt och i god tid delta i alla frågor som rör skyddet av personuppgifter. Dataskyddsombudet har under året involverats när incidenter inträffat, vilket är positivt. Personuppgiftsansvarig rekommenderas att fortsätta involvera dataskyddsombudet vid tveksamhet huruvida en inträffad händelse utgör en personuppgiftsincident eller vid en incident som är svårbedömd vad gäller risknivån för de registrerade. Eftersom majoriteten av nämndens personuppgiftsincidenter uppges bero på den mänskliga faktorn rekommenderas nämnden att alltid analysera orsaken Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott till att incidenten inträffade och med hjälp av till exempel tekniska och organisatoriska åtgärder eller ändrade arbetssätt förebygga att liknande incidenter inträffar igen. Granskning av arbetet med incidenthantering Under året genomförde dataskyddombudet en riktad granskning gällande incidenthantering. Utifrån granskningsresultatet rekommenderades verksamheten i huvudsak att  fortsätta följa upp incidenter som inträffar och analysera dessa för att identifiera möjliga förebyggande åtgärder,  involvera dataskyddsombudet när det råder tvekan vid bedömningen av huruvida en händelse ska klassas som en personuppgiftsincident, när rapportering ska ske till Integritetsskyddsmyndigheten och när registrerade ska informeras om incidenten,  säkerställa att samtliga biträdesavtal anger kontaktuppgifter som inte är kopplade till en specifik person (lämpligen en funktionsbrevlåda), eller att berörda biträden informeras om byte av kontaktuppgifter vid personalbyte (förslagsvis som en del av offboarding-processen),  överväga att justera incidenthanteringsprocessen och e-tjänsten i ljuset av både dataskydd, cybersäkerhet och informationssäkerhet och ta fram ett förenklat rapportformulär, för att försöka sänka trösklarna för rapportering, samt  säkerställa att incidenthanteringsplanen revideras för att stämma överens med den eventuellt uppdaterade incidenthanteringsprocessen. Omvärldsanalysen som dataskyddsombudet förmedlar är bland annat att IT- attacker ökar i antal och drabbar inte bara privata och offentliga personuppgiftsansvariga utan i högre utsträckning dessa aktörers leverantörer. Det är därför viktigt att prioritera dataskydd och cybersäkerhet. Proaktiva åtgärder för att förebygga risken för angrepp såsom en god cybersäkerhet internt och, genom kravställning, hos leverantörer samt säkerställandet av en hög kunskapsnivå inom organisationen behöver vidtas. Användningen av artificiell intelligens (AI) fortsätter att breda ut sig och det finns stora optimeringsvinster att göra med de nya AI-verktygen på marknaden. AI-användningen är dock inte riskfri. Risker kopplade till framför allt personuppgifter och informationssäkerhet, till exempel att personuppgifter används för att träna AI-motorer eller att personuppgifter eller annan skyddsvärd information obehörigen röjs, ska särskilt nämnas. Cybersäkerhetslagen började gälla i Sverige från och med den 15 januari 2026. Den nya lagstiftningen innebär skärpta krav på att arbeta systematiskt och riskbaserat med informationssäkerhet. Kommunen måste bland annat genomföra regelbundna riskanalyser och införa tekniska samt organisatoriska skyddsåtgärder. Lagen ställer även krav på Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (3) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott incidenthantering, vilket betyder att kommunen ska ha rutiner för att upptäcka, rapportera och åtgärda IT-incidenter inom angiven tid till ansvarig myndighet. Under året har dataskyddsombudet hållit en utbildning för kommunens personuppgiftsansvarigas GDPR-kontakter angående konsekvens- bedömningar avseende dataskydd. Dataskyddsombudet uppmanar nämnderna att säkerställa att befintlig och ny personal får den utbildning som den behöver för att behandla personuppgifter. Avslutningsvis informerar dataskyddsombudet att granskningen under år 2026 kommer att omfatta en översyn av kommunens artikel 30-register, vilket är ett register över personuppgiftsbehandlingar. Granskning av arbetet med nulägesanalysen Under våren 2023 genomfördes en nulägesanalys som inleddes med intervjuer som utgick från 81 frågor som på olika sätt rör personupp- giftsansvaret. Jämfört med föregående års uppföljning har nämnden gjort en tydlig och mycket positiv förflyttning i arbetet med de åtgärdsförslag som presenterades i samband med nulägesanalysen. Antalet klarmarkerade åtgärder har ökat från 15 till 28. Samtidigt har antalet åtgärder där arbete pågår minskat från 14 till 4, och inga åtgärder kvarstår längre som inte har påbörjats. Dataskyddsombudet ser mycket positivt på denna utveckling. Resultatet visar att nämnden inte bara har prioriterat dataskyddsarbetet, utan även omsatt åtgärdsförslagen i konkret handling och i stor utsträckning slutfört dem. Underlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-12  Årsrapport för barn- och utbildningsnämnden år 2025, inklusive bilaga Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2026-05-12 BUN 2026/00349 Barn- och utbildningsnämnden Dataskyddsombudets årsrapport för år 2025 Information Dataskyddsombudet har överlämnat årsrapporten för år 2025. Det ingår i dataskyddsombudets roll att granska dataskyddsarbetet och efterlevnaden av de regelverk som finns inom området. Syftet med årsrapporten är att dels presentera statistik och redogöra för hur dataskyddsarbetet har gått under året, dels komma med slutsatser och i tillämpliga fall rekommendationer samt ge en inblick i planen för arbetet under det kommande året. Personuppgiftsincidenter och olika begäranden från enskilda Under år 2025 har barn- och utbildningsnämnden, som är personuppgifts- ansvarig, fått in en rättighetsbegäran, vilket är anmärkningsvärt. Det finns en ökad medvetenhet bland registrerade personer om sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen, särskilt som ett verktyg i tvister. Under år 2025 drabbades kommunen av Miljödataincidenten, vilket också generellt ökade medvetenheten hos de påverkade. Dataskyddsombudet noterar att stora och medialt exponerade incidenter ofta leder till en ökning av begäranden. Utvecklingen kommer att följas under år 2026, eftersom dessa begäranden kan vara resurskrävande att hantera. Under år 2025 identifierade och loggade nämnden 20 personuppgifts- incidenter. Det är en ökning från föregående år. Tre incidenter medförde anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och sju incidenter ledde till att de registrerade informerades, vilket innebär att personuppgiftsansvarig varit tvungen att under året göra flertalet riskbedömningar kopplat till incidenter. Det finns inget uttryckligt krav i dataskyddsförordningen om att involvera dataskyddsombudet vid utredning och bedömning av en personuppgifts- incident. Däremot ska dataskyddsombudet enligt artikel 38 i dataskydds- förordningen på ett korrekt sätt och i god tid delta i alla frågor som rör skyddet av personuppgifter. Dataskyddsombudet har under året involverats när incidenter inträffat, vilket är positivt. Personuppgiftsansvarig rekommenderas att fortsätta involvera dataskyddsombudet vid tveksamhet Kansliavdelningen | Kommunledningsförvaltningen Falköpings kommun, 521 81 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 212000-1744 huruvida en inträffad händelse utgör en personuppgiftsincident eller vid en incident som är svårbedömd vad gäller risknivån för de registrerade. Eftersom majoriteten av nämndens personuppgiftsincidenter uppges bero på den mänskliga faktorn rekommenderas nämnden att alltid analysera orsaken till att incidenten inträffade och med hjälp av till exempel tekniska och organisatoriska åtgärder eller ändrade arbetssätt förebygga att liknande incidenter inträffar igen. Granskning av arbetet med incidenthantering Under året genomförde dataskyddombudet en riktad granskning gällande incidenthantering. Utifrån granskningsresultatet rekommenderades verksamheten i huvudsak att  fortsätta följa upp incidenter som inträffar och analysera dessa för att identifiera möjliga förebyggande åtgärder,  involvera dataskyddsombudet när det råder tvekan vid bedömningen av huruvida en händelse ska klassas som en personuppgiftsincident, när rapportering ska ske till Integritetsskyddsmyndigheten och när registrerade ska informeras om incidenten,  säkerställa att samtliga biträdesavtal anger kontaktuppgifter som inte är kopplade till en specifik person (lämpligen en funktionsbrevlåda), eller att berörda biträden informeras om byte av kontaktuppgifter vid personalbyte (förslagsvis som en del av offboarding-processen),  överväga att justera incidenthanteringsprocessen och e-tjänsten i ljuset av både dataskydd, cybersäkerhet och informationssäkerhet och ta fram ett förenklat rapportformulär, för att försöka sänka trösklarna för rapportering, samt  säkerställa att incidenthanteringsplanen revideras för att stämma överens med den eventuellt uppdaterade incidenthanteringsprocessen. Omvärldsanalysen som dataskyddsombudet förmedlar är bland annat att IT- attacker ökar i antal och drabbar inte bara privata och offentliga personuppgiftsansvariga utan i högre utsträckning dessa aktörers leverantörer. Det är därför viktigt att prioritera dataskydd och cybersäkerhet. Proaktiva åtgärder för att förebygga risken för angrepp såsom en god cybersäkerhet internt och, genom kravställning, hos leverantörer samt säkerställandet av en hög kunskapsnivå inom organisationen behöver vidtas. Användningen av artificiell intelligens (AI) fortsätter att breda ut sig och det finns stora optimeringsvinster att göra med de nya AI-verktygen på marknaden. AI-användningen är dock inte riskfri. Risker kopplade till framför allt personuppgifter och informationssäkerhet, till exempel att personuppgifter används för att träna AI-motorer eller att personuppgifter eller annan skyddsvärd information obehörigen röjs, ska särskilt nämnas. Cybersäkerhetslagen började gälla i Sverige från och med den 15 januari 2026. Den nya lagstiftningen innebär skärpta krav på att arbeta systematiskt och riskbaserat med informationssäkerhet. Kommunen måste bland annat genomföra regelbundna riskanalyser och införa tekniska samt organisatoriska skyddsåtgärder. Lagen ställer även krav på incidenthantering, vilket betyder att kommunen ska ha rutiner för att upptäcka, rapportera och åtgärda IT- incidenter inom angiven tid till ansvarig myndighet. Under året har dataskyddsombudet hållit en utbildning för kommunens personuppgiftsansvarigas GDPR-kontakter angående konsekvens- bedömningar avseende dataskydd. Dataskyddsombudet uppmanar nämnderna att säkerställa att befintlig och ny personal får den utbildning som den behöver för att behandla personuppgifter. Avslutningsvis informerar dataskyddsombudet att granskningen under år 2026 kommer att omfatta en översyn av kommunens artikel 30-register, vilket är ett register över personuppgiftsbehandlingar. Granskning av arbetet med nulägesanalysen Under våren 2023 genomfördes en nulägesanalys som inleddes med intervjuer som utgick från 81 frågor som på olika sätt rör personuppgifts- ansvaret. Jämfört med föregående års uppföljning har nämnden gjort en tydlig och mycket positiv förflyttning i arbetet med de åtgärdsförslag som presenterades i samband med nulägesanalysen. Antalet klarmarkerade åtgärder har ökat från 15 till 28. Samtidigt har antalet åtgärder där arbete pågår minskat från 14 till 4, och inga åtgärder kvarstår längre som inte har påbörjats. Dataskyddsombudet ser mycket positivt på denna utveckling. Resultatet visar att nämnden inte bara har prioriterat dataskyddsarbetet, utan även omsatt åtgärdsförslagen i konkret handling och i stor utsträckning slutfört dem. Underlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-12  Årsrapport för barn- och utbildningsnämnden år 2025, inklusive bilaga Björn Broberg Utvecklingsstrateg Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 42 Dnr 2026/00424 Svar på remiss från kommunstyrelsen om trafik- säkerhetsplan för Falköpings kommuns tätorter Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom framtagen trafiksäkerhetsplan med förslag på ändringar enligt de synpunkter som anges under ”Förvaltningens bedömning". Sammanfattning Kommunstyrelsen har skickat förslag på trafiksäkerhetsplan för Falköpings kommuns tätorter på remiss till bland annat barn- och utbildningsnämnden. Yttranden ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 25 juni 2026. I kommunens trafikstrategi finns fyra fokusområden; ”Infrastruktur med hållbara flöden”, ”Hållbart resande i såväl tätort som på landsbygd”, ”Trafiksäkerhet och trygghet för ökad rörlighet” samt ”Tillgänglig och attraktiv stad”. Trafiksäkerhetsplanen tar sin utgångspunkt i det tredje fokusområdet om trafiksäkerhet och syftar till att kommunen, genom att utforma ett tryggt och trafiksäkert gaturum, möjliggör för att fler ska välja att gå och cykla. Barn och unga, pensionärer och personer med funktions- nedsättning ska visas särskild hänsyn när gaturummet utformas. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att styrdokumentsnivån, innehållet och den tänkta beslutsinstansen bör ses över så att det harmoniserar med kommunens begreppsdefinition. Vad gäller innehållet ser barn- och utbildningsförvaltningen positivt på att kommunen tar ett samlat grepp om trafiksäkerhetsfrågorna och att barn och unga lyfts fram som en prioriterad grupp. Planen innehåller många relevanta delar och ger en bra grund för ett mer systematiskt arbete. Det finns dock några delar som behöver förtydligas, framför allt kring ansvar och roller. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ställer sig bakom framtagen trafiksäkerhetsplan med förslag på ändringar enligt de synpunkter som anges under ”Förvaltningens bedömning". Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-18  Förslag på trafiksäkerhetsplan med bilagor  Delegationsbeslut om remiss, 2026-03-24 Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) 2026-05-18 BUN 2026/00424 Barn- och utbildningsnämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen om trafiksäkerhetsplan för Falköpings kommuns tätorter Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom framtagen trafiksäkerhetsplan med förslag på ändringar enligt de synpunkter som anges under ”Förvaltningens bedömning”. Sammanfattning Kommunstyrelsen har skickat förslag på trafiksäkerhetsplan för Falköpings kommuns tätorter på remiss till bland annat barn- och utbildningsnämnden. Yttranden ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 25 juni 2026. I kommunens trafikstrategi finns fyra fokusområden; ”Infrastruktur med hållbara flöden”, ”Hållbart resande i såväl tätort som på landsbygd”, ”Trafiksäkerhet och trygghet för ökad rörlighet” samt ”Tillgänglig och attraktiv stad”. Trafiksäkerhetsplanen tar sin utgångspunkt i det tredje fokusområdet om trafiksäkerhet och syftar till att kommunen, genom att utforma ett tryggt och trafiksäkert gaturum, möjliggör för att fler ska välja att gå och cykla. Barn och unga, pensionärer och personer med funktions- nedsättning ska visas särskild hänsyn när gaturummet utformas. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att styrdokumentsnivån, innehållet och den tänkta beslutsinstansen bör ses över så att det harmoniserar med kommunens begreppsdefinition. Vad gäller innehållet ser barn- och utbildningsförvaltningen positivt på att kommunen tar ett samlat grepp om trafiksäkerhetsfrågorna och att barn och unga lyfts fram som en prioriterad grupp. Planen innehåller många relevanta delar och ger en bra grund för ett mer systematiskt arbete. Det finns dock några delar som behöver förtydligas, framför allt kring ansvar och roller. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ställer sig bakom framtagen trafiksäkerhetsplan med förslag på ändringar enligt de synpunkter som anges under ”Förvaltningens bedömning”. Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 Bakgrund Kommunstyrelsen har skickat förslag på trafiksäkerhetsplan för Falköpings kommuns tätorter på remiss till bland annat barn- och utbildningsnämnden. Yttranden ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 25 juni 2026. Kommunfullmäktige beslutade år 2022 om en trafikstrategi för Falköpings kommun. Strategin pekar ut riktningen för trafikens utveckling och ska vara ett stöd vid prioriteringar och avvägningar. Trafikstrategin är en del av den långsiktiga planeringen och tar hänsyn till andra relevanta styrdokument, så som översiktsplanen och klimatstrategin. I strategin finns följande fyra fokusområden.  Fokusområde 1 – Infrastruktur med hållbara flöden  Fokusområde 2 – Hållbart resande i såväl tätort som på landsbygd  Fokusområde 3 – Trafiksäkerhet och trygghet för ökad rörlighet  Fokusområde 4 – Tillgänglig och attraktiv stad I trafikstrategin anges att tillgängligheten i kommunen med bil är god, men att det finns förbättringspotential för övriga trafikantgrupper. Barn och unga, pensionärer och personer med funktionsnedsättning ska visas särskild hänsyn när gaturummet utformas. Trafikstrategins tredje fokusområde ”Trafiksäkerhet och trygghet för ökad rörlighet” syftar till att kommunen, genom att utforma ett tryggt och trafiksäkert gaturum, möjliggör för att fler ska välja att gå och cykla. Trafiksäkerhetsplanen utgår från det tredje fokusområdet, men tar också till vara på de mål och intentioner som finns i internationella och nationella mål. Trafiksäkerhetsplanen bidrar också till uppfyllelse av kommunens klimat- strategi och till två av de fyra övergripande målen ”Ett socialt hållbart Falköping” och ”Ett attraktivare Falköping”. Planen ska vara ett stöd och ge vägledning i kommunens systematiska arbete med ökad trafiksäkerhet i kommunens tätorter. Förvaltningens bedömning I remissversionen av trafiksäkerhetsplanen anges det att den ska beslutas av kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen konstaterar att styrdokumentet är av typen ”Handlingsplan”. Enligt Falköpings kommuns begreppsdefinition för styrdokument ska en handlingsplan beskriva konkret önskade åtgärder och beslutas av förvaltningschef. Barn- och utbildnings- förvaltningen ser en viss farhåga med att styrdokument som beskriver för detaljerade arbetssätt beslutas på nämndsnivå. Det kan leda till en otydlighet i gränssnittet mellan nämndens ansvar att på en strategisk nivå styra vad som ska göras och förvaltningens ansvar att ta fram lämpliga sätt för hur besluten ska verkställas ute i verksamheterna. Det finns också en risk för en mer stelbent hantering, då det tar längre tid att revidera politiskt antagna dokument jämfört med dokument som beslutas på förvaltningsnivå. Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att styrdokumentsnivån, innehållet och den tänkta beslutsinstansen bör ses över så att det harmoniserar med kommunens begreppsdefinition. Vad gäller innehållet ser barn- och utbildningsförvaltningen positivt på att kommunen tar ett samlat grepp om trafiksäkerhetsfrågorna och att barn och unga lyfts fram som en prioriterad grupp. Förvaltningen ser trafiksäkerhets- planen som ett steg mot tryggare skolmiljöer och ökad självständighet för barn i kommunen. Planen innehåller många relevanta delar och ger en bra grund för ett mer systematiskt arbete, särskilt kopplat till skolmiljöer och barn och ungas resor till och från skola och fritid. De tillhörande bilagorna bidrar också till att konkretisera arbetet. Det finns dock några delar som behöver förtydligas för att arbetet ska fungera fullt ut i praktiken, framför allt kring ansvar och roller. För att arbetet ska få genomslag behöver skolans roll i genomförandet tydliggöras, särskilt när det gäller trafikutbildning, samverkan med vårdnadshavare och det långsiktiga arbetet med beteenden. Med tydligt ansvar och en tydlig struktur skapas bättre förutsättningar för att arbetet ska fungera över tid. Särskilt positiva delar i planen Tydligt fokus på barn och unga Det är positivt att barns behov och deras möjlighet till självständigt resande lyfts fram så tydligt. Helhetsperspektiv på trafiksäkerhet Kombinationen av fysiska åtgärder, beteende, information och utbildning är en styrka. Kopplingen till hälsa och lärande Sambandet mellan aktiva resor, fysisk aktivitet och elevers förutsättningar i skolan lyfts fram på ett bra sätt. Arbetet med hjärtzoner Arbetet med hjärtzoner framstår som ett bra och relevant sätt att utveckla trafiksituationen kring skolor, där både fysiska åtgärder och beteendefrågor hanteras i ett sammanhang. Förslag till ändringar i planen Hjärtzoner – pilot och fortsatt arbete Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på att arbetssättet ska testas och därefter utvärderas. Planen är kommunövergripande och berör flera nämnder och verksamheter. Bilagan om hjärtzoner visar också att arbetet bygger på samverkan mellan flera aktörer, där en arbetsgrupp leder arbetet. Ansvarsfördelningen i arbetsgruppen riskerar dock att bli otydlig eftersom den inte är tydligt uttalad. Förvaltningen ser därför ett behov av att göra följande justeringar i planen.  Tydligare peka ut övergripande ansvar  Klargöra hur ansvar ser ut över tid  Tydliggöra hur erfarenheter tas vidare Detta är viktigt både under genomförandet av pilotprojekt och i ett senare skede om arbetssättet permanentas. Förvaltningen ser också ett behov av att de dialoger och informationsinsatser med till exempel skola, föräldraföreningar och andra lokala aktörer som beskrivs i processbeskrivningen för arbetet med hjärtzoner, samordnas med andra frågor som kommunen planerar att lyfta för samverkan i lokal- samhället. Det kan leda till samordningsvinster i lokala frågor och undvika en dialogtrötthet hos berörda aktörer. Skolans roll Skolan lyfts fram som en viktig aktör, vilket är positivt. Förvaltningen ser dock att följande behöver tydliggöras ytterligare.  Vilken roll skolan förväntas ta  Hur arbetet kopplas till skolans verksamhet i praktiken Det gäller till exempel arbete med trafikutbildning, dialog med vårdnadshavare och deltagande i det långsiktiga arbetet kring beteenden. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden ställer sig bakom framtagen trafiksäkerhetsplan med förslag på ändringar enligt de synpunkter som anges under ”Förvaltningens bedömning”. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut leder inte till några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, varför beslut om finansiering inte behöver tas. Om det beslutas om andra åtgärder utifrån planen kan det leda till ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-18  Förslag på trafiksäkerhetsplan med bilagor  Delegationsbeslut om remiss, 2026-03-24 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Björn Stenström, samordnare Björn Stenström Samordnare Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 43 Dnr 2026/00423 Beredskapsplan för barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden antar beredskapsplanen för barn- och utbildningsnämnden. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att beredskapsplanen ska gälla från och med den 1 juli 2026. Sammanfattning Om en kris eller i värsta fall krig inträffar är det viktigt att verksamheter och personal vet vad de ska göra så att de kan upprätthålla verksamheten på en tolerabel nivå och kunna återgå till det normala så fort som möjligt. Enligt kommunens policy för civilt försvar är det kommunstyrelsen som fattar beslut om kommunens krigsorganisation. För att beslutet ska vara välgrundat ska nämnderna årligen aktualitetspröva krigsorganisationen för den egna nämnden genom att ta fram en beredskapsplan. Beredskapsplanens syfte är att samlat beskriva förvaltningens hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap. Förslaget till beredskapsplan beskriver bland annat vilka verksamheter som ska ingå i krigsorganisationen, prioriteringar mellan ingående verksamheter, vilken personal som ska arbeta i förvaltningen under höjd beredskap, vilka nyckelfunktioner som finns och hur lokaler ska användas. Målet är att barn och elever ska kunna gå till skolan, framför allt i de lägre åldrarna, men detta kan behöva ske under väldigt anpassade former. Prioritering av verksamheter och lokaler blir därför en viktig fråga. Förslaget till beredskapsplan är inte fullständigt, utan kommer att utvecklas efterhand. Det är ändå av vikt att lyfta planen för antagande, då andra verksamheter inom kommunen kan vara beroende av denna information för att beredskapsarbetet ska kunna fortlöpa. Förvaltningen föreslår att nämnden antar beredskapsplanen för barn- och utbildningsnämnden år 2026 och att den ska gälla från och med den 1 juli 2026. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-21  Förslag till beredskapsplan Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2026-05-21 BUN 2026/00423 Barn- och utbildningsnämnden Beredskapsplan för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden antar beredskapsplanen för barn- och utbildningsnämnden. 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att beredskapsplanen ska gälla från och med den 1 juli 2026. Sammanfattning Om en kris eller i värsta fall krig inträffar är det viktigt att verksamheter och personal vet vad de ska göra så att de kan upprätthålla verksamheten på en tolerabel nivå och kunna återgå till det normala så fort som möjligt. Enligt kommunens policy för civilt försvar är det kommunstyrelsen som fattar beslut om kommunens krigsorganisation. För att beslutet ska vara välgrundat ska nämnderna årligen aktualitetspröva krigsorganisationen för den egna nämnden genom att ta fram en beredskapsplan. Beredskapsplanens syfte är att samlat beskriva förvaltningens hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap. Förslaget till beredskapsplan beskriver bland annat vilka verksamheter som ska ingå i krigsorganisationen, prioriteringar mellan ingående verksamheter, vilken personal som ska arbeta i förvaltningen under höjd beredskap, vilka nyckelfunktioner som finns och hur lokaler ska användas. Målet är att barn och elever ska kunna gå till skolan, framför allt i de lägre åldrarna, men detta kan behöva ske under väldigt anpassade former. Prioritering av verksamheter och lokaler blir därför en viktig fråga. Förslaget till beredskapsplan är inte fullständigt, utan kommer att utvecklas efterhand. Det är ändå av vikt att lyfta planen för antagande, då andra verksamheter inom kommunen kan vara beroende av denna information för att beredskapsarbetet ska kunna fortlöpa. Förvaltningen föreslår att nämnden antar beredskapsplanen för barn- och utbildningsnämnden år 2026 och att den ska gälla från och med den 1 juli 2026. Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Kajsa Björck | Verksamhetsutvecklare | 0515-885066 | kajsa.bjorck@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 Bakgrund Falköpings kommun har ett ansvar enligt lag (1992:1402) om totalförsvar och höjd beredskap att säkerställa att viktiga verksamheter och uppgifter kan upprätthållas och utföras vid höjd beredskap och krig. Som en del av detta ansvar måste kommunen planera för att verksamheten och fungera under dessa förhållanden och vidta de förberedelser som behövs, enligt lag (2006:544) om kommuner och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Om en kris eller i värsta fall krig inträffar är det viktigt att verksamheter och personal vet vad de ska göra så att de kan upprätthålla verksamheten på en tolerabel nivå och kunna återgå till det normala så fort som möjligt. Enligt kommunens policy för civilt försvar är det kommunstyrelsen som fattar beslut om kommunens krigsorganisation. För att beslutet ska vara välgrundat ska nämnderna årligen aktualitetspröva krigsorganisationen för den egna nämnden genom att ta fram en beredskapsplan. Beredskapsplanens syfte är att samlat beskriva förvaltningens hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap och ge stöd till prioriteringar. Under stycket ”Höjd beredskap” i planen beskrivs nämndens krigsorganisation, här är kriget dimensionerande för planeringen. Målet är att barn och elever ska kunna gå till skolan framför allt i de lägre åldrarna, men detta kan behöva ske under väldigt anpassade former. Prioritering av verksamheter och lokaler blir därför en viktig fråga. Förslaget till beredskapsplan beskriver den centrala ledningen på barn- och utbildningskontoret, sammansättningen och lokalisering. Dessa principer bygger på den kommunövergripande handlingsplanen för extraordinära händelser. Barn- och utbildningsnämnden är enligt lag skyldig att vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Planen beskriver de delar som behöver ingå i en krigsorganisation. De viktiga punkterna är följande.  Verksamheter som ska ingå i krigsorganisationen  Prioritering mellan ingående verksamheter  Vilken personal som ska arbeta i förvaltningen under höjd beredskap samt vilka nyckelfunktioner som finns  Plan för hur lokaler ska användas Förslaget till beredskapsplan är inte fullständigt utan kommer att utvecklas efterhand. Den rättsliga regleringen utgår från 2–3 kap. lag om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) med tillhörande förordning och allmänna råd. Till viss del utgår den även från 6a kap. skollagen (2010:800). Förvaltningens bedömning Eftersom det är första gången nämnden tar fram en beredskapsplan så är den inte helt fullständig. Förvaltningen bedömer ändå att det är av vikt att lyfta planen för antagande eftersom vissa delar, som till exempel plan för hur lokaler ska användas under höjd beredskap, prioriteringar mellan ingående verksamheter och verksamheter som ska ingå i krigsorganisationen, behövs för att andra verksamheter inom kommunen ska kunna fortsätta sitt beredskapsarbete. Förvaltningen föreslår att nämnden antar beredskapsplanen för barn- och utbildningsnämnden år 2026 och att den ska gälla från och med den 1 juli 2026. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut leder inte till några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, varför beslut om finansiering inte behöver tas. Barnkonsekvensanalys Verksamheten utgår från barnkonventionen. I skolans beredskapsarbete ska barnets bästa (artikel 3) beaktas i alla beslut. Beredskapsplanen ska säkerställa att elever ges likvärdigt skydd utan diskriminering (artikel 2) samt att deras rätt till liv, hälsa och utveckling värnas (artikel 6). Elevernas rätt till utbildning (artikel 28) och trygghet ska så långt som möjligt upprätthållas även vid krissituationer. Elever ska, utifrån ålder och mognad, få information och ges möjlighet att uttrycka sina åsikter (artikel 12). Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-21  Förslag till beredskapsplan Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Anneli Alm, förvaltningschef Anneli Alm Förvaltningschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 44 Dnr 2026/00176 Återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige om att utreda en överflyttning av Kulturskolans verksamhet från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna utredningen och lämna den vidare till kommunfullmäktige för återrapportering av uppdraget. 2 Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ansvaret för Kulturskolans verksamhet flyttas från barn- och utbildnings- nämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 januari 2028. 3 Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av Kulturskolan och en plan för genomförande av flytten av Kulturskolan. Arbetet ska ske i samverkan med barn- och utbildningsnämnden och återrapportering av uppdraget sker i berörda nämnder. Deltar ej i beslut Fredy Neüman (S) deltar inte i beslutet. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i flerårsplanen för åren 2026–2028,

§ 186/2025, att ge kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildnings- nämnden i uppdrag att utreda en organisatorisk överflyttning av Kultur- skolan från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. I utredningsarbetet har konsulter från Public Partner anlitats som sammanställt en utredningsrapport med analyser och rekommendationer. Utredningen visar att en överflyttning har stor potential att stärka barns och ungas tillgång till Kulturskolan, öka verksamhetens synlighet och göra den till en tydligare del av kommunens samlade kultur- och fritidsutbud. Samtidigt betonas att resultatet helt beror på hur förändringen genomförs. Överflyttningen bör därför ses som ett utvecklingsarbete, inte bara en administrativ flytt. Det behövs en tydlig utvecklingsplan för Kulturskolan och genomförandeplan som omfattar ansvar, tidplan, ekonomi, lokaler, personal, administration och samverkan med skolan. Förvaltningen bedömer att arbetet kräver tillräcklig tid och föreslår därför att övergången sker den 1 januari 2028. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner utredningen och lämnar den vidare till kommunfullmäktige för återrapportering av uppdraget. Förvalt- ningen föreslår också att kommunfullmäktige beslutar att ansvaret för Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Kulturskolans verksamhet flyttas från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 januari 2028 samt att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av Kulturskolan och en plan för genomförande av flytten av Kulturskolan. Arbetet ska ske i samverkan med barn- och utbildningsnämnden och återrapportering av uppdraget sker i berörda nämnder. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-21  Utredning överflyttning Kulturskola Falköping  Kommunfullmäktige § 186/2025 Paragrafen skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2026-05-21 BUN 2026/00176 Barn- och utbildningsnämnden Återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige om att utreda en överflyttning av Kulturskolans verksamhet från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna utredningen och lämna den vidare till kommunfullmäktige för återrapportering av uppdraget. 2 Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ansvaret för Kulturskolans verksamhet flyttas från barn- och utbildnings- nämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 januari 2028. 3 Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av Kulturskolan och en plan för genomförande av flytten av Kulturskolan. Arbetet ska ske i samverkan med barn- och utbildningsnämnden och återrapportering av uppdraget sker i berörda nämnder. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i flerårsplanen för åren 2026–2028, § 186/2025, att ge kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildnings- nämnden i uppdrag att utreda en organisatorisk överflyttning av Kulturskolan från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritids- nämnden. I utredningsarbetet har konsulter från Public Partner anlitats som sammanställt en utredningsrapport med analyser och rekommendationer. Utredningen visar att en överflyttning har stor potential att stärka barns och ungas tillgång till Kulturskolan, öka verksamhetens synlighet och göra den till en tydligare del av kommunens samlade kultur- och fritidsutbud. Samtidigt betonas att resultatet helt beror på hur förändringen genomförs. Överflyttningen bör därför ses som ett utvecklingsarbete, inte bara en administrativ flytt. Det behövs en tydlig utvecklingsplan för Kulturskolan och genomförandeplan som omfattar ansvar, tidplan, ekonomi, lokaler, personal, administration och samverkan med skolan. Förvaltningen bedömer Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 att arbetet kräver tillräcklig tid och föreslår därför att övergången sker den 1 januari 2028. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner utredningen och lämnar den vidare till kommunfullmäktige för återrapportering av uppdraget. Förvalt- ningen föreslår också att kommunfullmäktige beslutar att ansvaret för Kulturskolans verksamhet flyttas från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 januari 2028 samt att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av Kulturskolan och en plan för genomförande av flytten av Kulturskolan. Arbetet ska ske i samverkan med barn- och utbildningsnämnden och återrapportering av uppdraget sker i berörda nämnder. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i flerårsplanen för åren 2026–2028, § 186/2025, att ge kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildnings- nämnden i uppdrag att utreda en överflyttning av Kulturskolan från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 januari 2027. Utredningen ska belysa organisatoriska och ekonomiska konsekvenser, hur samverkan med skolan kan säkerställas samt hur överflyttningen kan bidra till ett stärkt helhetsperspektiv på kommunens kulturutbud. I utredningsarbetet har en SWOT-analys genomförts med berörd personal från de båda berörda förvaltningarna. Det materialet har sedan lämnats över till konsulter från Public Partner som tagit fram kompletterande underlag och sedan sammanställt en utredningsrapport med analyser och rekommen- dationer. I rapporten tydliggör konsulterna att den planerade överflyttningen ska ytterst bedömas utifrån om den stärker barns och ungas möjligheter att få tillgång till, delta i och påverka Kulturskolans verksamhet. Uppdraget är formellt formulerat som en organisationsfråga, men motiven bakom uppdraget handlar om Kulturskolans synlighet, deltagandegrad och roll i kommunens samlade kulturutbud. I rapportens samlade bedömning konstateras att den planerade över- flyttningen rymmer stor potential för att stärka barns och ungas tillgång till Kulturskolan och för att göra Kulturskolan till en tydligare del av kommunens samlade kultur- och fritidsutbud. Potentialen ligger framför allt i ökad politisk synlighet, närmare koppling till kultur- och fritidsnämndens arenor och bättre förutsättningar att utveckla fler vägar in i verksamheten. Analysen visar att nyttan avgörs av genomförandet. Överflyttningen behöver utformas som ett utvecklingsarbete, inte som en administrativ flytt. Konsulternas bedömning är att överflyttningen kan ge Kulturskolan bättre förutsättningar att utvecklas i linje med den politiska ambitionen. För att detta ska ske behöver kommunen tydliggöra vad som ska bli bättre för barn och unga, organisera genomförandet med tillräckligt mandat och använda Kulturskolans professionella kompetens i ett bredare kultur- och fritids- sammanhang. Överflyttningen bör också användas för att stärka den kultur- strategiska styrningen av kommunens samlade arbete för barns och ungas kultur och fritid. Utredningens samlade rekommendation är att den planerade överflyttningen genomförs som ett utvecklingsarbete med barn och unga i centrum. Den organisatoriska förändringen bör användas för att stärka Kulturskolans synlighet, tillgänglighet och roll i kommunens samlade kultur- och fritidsutbud. Förvaltningens bedömning Som framgår i rapporten blir arbetsvillkor och professionell identitet ofta centrala frågor vid organisatorisk överflyttning. Det innebär att personal- frågorna behöver hanteras som en del av genomförandet. Det handlar om formella avtal och arbetsvillkor, men också om att tydliggöra Kulturskolans professionella uppdrag i ett nytt sammanhang. Den pedagogiska och konstnärliga kompetensen behöver användas som resurs för utveckling, breddning och ökad tillgänglighet. Förvaltningen delar konsulternas bedömning att den tydligaste risken av den organisatoriska överflytten av kulturskolan ligger i själva genomförandet. En tydlig genomförandestruktur blir viktig för att lyckas med överflytten. I samband med beslut om en överflyttning bör det därför också fattas beslut om uppdrag att ta fram en konkret utvecklingsplan för Kulturskolan och en genomförandeplan som tydliggör ansvar, tidplan, beslut som behöver fattas om till exempel reviderade reglementen och övriga styrdokument, ekonomi, lokaler, inventarier, personalfrågor, administration, systemstöd, kommuni- kation, skolsamverkan och uppföljning. Förändringsledningen bör ligga på förvaltningsledningsnivå där förvaltnings- chef för kultur- och fritidsförvaltningen har huvudansvar för att realisera den nya målbilden för Kulturskolan i kultur- och fritidsnämndens sammanhang och där förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för övergångsfrågor som berör skola, gymnasium, lokaler, delade resurser och etablerade samverkansformer. Initialt behöver också syftet med förändringen förtydligas; förändringen är ambitionsdriven och inte en kritik mot dagens verksamhet. Förvaltningens bedömning är att arbetet med den organisatoriska överflytten kräver tid för att lyckas. Därför bör övergången gälla från och med den 1 januari 2028. Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen att nämnden godkänner utredningen och lämnar den vidare till kommunfullmäktige för återrappor- tering av uppdraget. Förvaltningen föreslår också att kommunfullmäktige beslutar att ansvaret för Kulturskolans verksamhet flyttas från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 januari 2028 samt att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av Kulturskolan och en plan för genomförande av flytten av Kulturskolan. Arbetet ska ske i samverkan med barn- och utbildningsnämnden och återrapportering av uppdraget sker i berörda nämnder. Finansiering och ekonomiska konsekvenser I rapporten redogör konsulterna för de ekonomiska förutsättningarna av en organisatorisk överflyttning av kulturskolan enligt följande. En överflyttning av Kulturskolan från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden innebär i sig inte att verksamhetens grundläggande kostnadsstruktur förändras. Verksamheten kommer även efter en överflyttning att vara beroende av samma huvudsakliga kostnadsslag: personal, lokaler, utrustning, administration, ledning samt eventuella intäkter från avgifter och bidrag. En central fråga är vilken budgetram som ska följa med Kulturskolan vid övergången. Om överflyttningen ska vara ekonomiskt neutral behöver kommunen säkerställa att samtliga kostnader som är nödvändiga för att bedriva verksamheten följer med till kultur- och fritidsnämnden. Det gäller inte bara direkta kostnader, såsom personal och verksamhetsmedel, utan även indirekta kostnader och praktiska beroenden som i dag kan bäras av barn- och utbildningsnämnden eller skolverksamheten. Särskilt viktigt är att klarlägga kostnader och ansvar för lokaler, inventarier, administration, systemstöd, ledning, delade tjänster och eventuell fortsatt användning av skolans lokaler. Även kopplingen till gymnasiet behöver analyseras ekonomiskt, eftersom lokaler, personal och utrustning i dag delvis används gemensamt. Om överflyttningen dessutom ska användas för att stärka Kulturskolans synlighet, tillgänglighet och deltagande kan det krävas utvecklingsresurser. Fler vägar in, uppsökande arbete, öppna verksamhetsformer, förbättrad kommunikation eller ökad närvaro på andra kultur- och fritidsarenor kan vara svåra att genomföra inom oförändrad ram om verksamheten samtidigt ska upprätthålla nuvarande kvalitet och omfattning. Förvaltningens bedömning är att detta är frågor som behöver omhändertas i den genomförandeplan som föreslås och i budgetberedningsarbetet inför år 2028. Barnkonsekvensanalys FN:s barnkonvention ska beaktas i kulturskolans verksamhet. Detta innebär att barnets bästa (artikel 3) ska vara vägledande i beslut och utveckling av verksamheten. Kulturskolan bidrar till att uppfylla barns rätt till kultur och fritid (artikel 31) genom att erbjuda tillgång till konstnärliga uttrycksformer såsom musik, dans, teater och bild. Verksamheten ska vara tillgänglig och inkluderande, i enlighet med principen om icke-diskriminering (artikel 2). Vidare ska barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande (artiklarna 12 och 13), exempelvis genom att kunna påverka undervisningens innehåll. Kulturskolan ska också främja barns utveckling (artikel 6) genom att erbjuda en trygg och stimulerande miljö. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-05-21  Utredning överflyttning Kulturskola Falköping  Kommunfullmäktige § 186/2025 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Anneli Alm, förvaltningschef Anneli Alm Förvaltningschef TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2026-06-09 BUN 2026/00491 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen avseende överklagande av beslut om placering vid resursskola Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avge föreslaget yttrande i mål nummer 2729-26. Sammanfattning Ärendet avser förslag till yttrande i mål om laglighetsprövning. Laglighetsprövningen har initierats till följd av att beslut om att avslå placering vid resursskola har fattats. Sammantaget innebär det föreslagna yttrandet att barn- och utbildningsnämnden motsätter sig att det överklagade beslutet ska upphävas samt att överklagandet ska avslås till följd av att det med hänvisning till 13 kap. 8 § första stycket kommunallag (2017:725) saknas stöd för att upphäva det överklagade beslutet. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att avge föreslaget yttrande i mål nummer 2729-26. Bakgrund Genom delegat har beslut om att avslå ansökan om placering vid resursskola fattats den 23 april 2026. Klaganden har därefter den 11 maj 2026 överklagat ovanstående beslut. Som skäl till att beslutet ska upphävas anför Klaganden att beslutet är felaktigt mot bakgrund av att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd i skolmiljön samt att eleven uppfyller kriterierna för resursskola. Enligt 13 kap. 8 § första stycket kommunallagen ska ett beslut efter överklagande upphävas om: 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Jessica Perez Lif | Kommunjurist | jessica.perezlif@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Förvaltningsrätten i Jönköping har förelagt barn- och utbildningsnämnden att lämna ett skriftligt svar till domstolen och tala om ifall nämnden går med på eller motsätter sig det som begärs i överklagandet. Om nämnden motsätter sig så ska det motiveras. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att föreslaget yttrande bemöter de delar som är nödvändiga vid mål om laglighetsprövning. Förvaltningens bedömning är vidare att det med hänvisning till 13 kap. 8 § första stycket kommunallagen inte bedöms föreligga stöd för att upphäva det överklagade beslutet. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för Falköpings kommun, varför beslut om finansiering inte behöver tas. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-06-09  Bilaga Förslag till yttrande i mål om laglighetsprövning i mål nr. 2729-26  Det överklagade beslutet daterat 2026-04-23 (Bilaga 1)  Anmälan av delegationsbeslut (Bilaga 2, upprättas efter sammanträdet)  Anslagsbevis (Bilaga 3, upprättas efter sammanträdet)  Reglemente för barn- och utbildningsnämnden (Bilaga 4)  Delegationsbestämmelser för barn- och utbildningsnämnden (Bilaga 5)  Beslut om att inrätta resursskola (Bilaga 6)  Rutin Ansökan och placering i resursskola (Bilaga 7)  Föreläggande från Förvaltningsrätten i Jönköping Beslutet ska skickas till Anneli Alm, skolchef Förvaltningsrätten i Jönköping Jessica Perez Lif Kommunjurist TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2026-06-10 BUN 2026/00522 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen avseende överklagande av beslut om skolskjuts Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avge föreslaget yttrande i mål nr. 2925-26. Sammanfattning Ärendet avser förslag till yttrande i mål om laglighetsprövning. Laglighetsprövningen har initierats till följd av att beslut om att avslå ansökan om skolskjuts har fattats. Sammantaget innebär det föreslagna yttrandet att barn- och utbildningsnämnden motsätter sig att det överklagade beslutet ska upphävas samt att överklagandet ska avslås till följd av att det med hänvisning till 13 kap. 8 § första stycket kommunallag (2017:725) saknas stöd för att upphäva det överklagade beslutet. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att avge föreslaget yttrande i mål nr. 2925-26. Bakgrund Genom delegat har beslut om att avslå ansökan om skolskjuts fattats den 27 maj 2026. Klaganden har därefter den 28 maj 2026 överklagat ovanstående beslut. Som skäl till överklagandet anför Klaganden i huvudsak att det inte föreligger ekonomiska svårigheter att bevilja skolskjuts och att barnets bästa inte har tagits i beaktande i beslutsfattandet. Enligt 13 kap. 8 § första stycket kommunallagen ska ett beslut efter överklagande upphävas om: 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Jessica Perez Lif | Kommunjurist | jessica.perezlif@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 Förvaltningsrätten i Jönköping har förelagt barn- och utbildningsnämnden att yttra sig över innehållet i de bifogade handlingarna samt inkomma med ett antal begärda handlingar. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att föreslaget yttrande bemöter de delar som är nödvändiga vid mål om laglighetsprövning. Förvaltningens bedömning är vidare att det med hänvisning till 13 kap. 8 § första stycket kommunallagen inte bedöms föreligga stöd för att upphäva det överklagade beslutet. Förslag till yttrande och tillhörande bilagor följer av underlaget. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för Falköpings kommun, varför beslut om finansiering inte behöver tas. Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-06-10  Förslag till yttrande i mål om laglighetsprövning i mål nr. 2925-26  Det överklagade beslutet daterat 2026-05-27 (Bilaga 1)  Anmälan av delegationsbeslut (Bilaga 2, upprättas efter sammanträdet)  Anslagsbevis (Bilaga 3, upprättas efter sammanträdet)  Reglemente för barn- och utbildningsnämnden (Bilaga 4)  Delegationsbestämmelser för barn- och utbildningsnämnden (Bilaga 5)  Riktlinjer för skolskjuts i Falköpings kommun (Bilaga 6)  Föreläggande från Förvaltningsrätten i Jönköping Beslutet ska skickas till Anneli Alm, skolchef Förvaltningsrätten i Jönköping Jessica Perez Lif Kommunjurist Sida DELEGATIONSLISTA 1(5) Datum 2026-06-10 Barn- och utbildningsnämnden Datum Dokument id. Diarienummer Beskrivning Handläggare Sekretess 2026-05-18 53519 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-18 53520 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-18 53521 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-18 53523 2026/00475 Ordförandebeslut avseende remissvar om Sofia Thuvesson handläggning av skolplaceringsbeslut 2026-05-18 53524 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-13 53531 2026/00479 Personuppgiftsbiträdesavtal med Anneli Alm Föreningen Sambruk om tjänsten EGIL för hantering av elevers digitala användarkonton 2026-05-19 53535 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-13 53544 2026/00479 Överenskommelse med föreningen Anneli Alm Sambruk om fri användning, vidareutveckling och förvaltning av gemensamt material vid användande av tjänsten EGIL för hantering av elevers digitala användarkonton 2026-05-20 53546 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-20 53547 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato Sida Datum Dokument id. Diarienummer Beskrivning Handläggare Sekretess 2026-05-20 53548 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-20 53549 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-20 53550 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-20 53551 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-22 53557 2026/00489 Beslut om ersättning för självskjuts för Sarah Cato gymnasieelev HT 2025 2026-05-13 53596 2026/00039 Beslut om placering i grundskola Hans Johansson 2026-05-12 53597 2026/00039 Beslut om placering i grundskola Lena Magnusson 2026-05-12 53598 2026/00134 Beslut om placering i förskoleklass läsåret Henrik Ader 2026/2027 efter skolval 2026-05-12 53599 2026/00134 Beslut om placering i förskoleklass läsåret Henrik Ader 2026/2027 efter skolval 2026-05-25 53602 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-25 53605 2026/00389 Beslut om skolskjuts - avslag Sarah Cato 2026-05-25 53606 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-26 53611 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-26 53612 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-26 53614 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-26 53615 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato Sida Datum Dokument id. Diarienummer Beskrivning Handläggare Sekretess 2026-02-05 53624 2026/00134 Samlade beslut om beviljade ansökningar Henrik Ader om placering i förskoleklass läsåret 2026/2027 2026-05-26 53625 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-26 53626 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-02-06 53627 2026/00134 Samlade beslut om avslagna ansökningar Henrik Ader om placering i förskoleklass läsåret 2026/2027 2026-05-26 53629 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-27 53630 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-27 53631 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-27 53632 2026/00389 Beslut om skolskjuts - avslag Sarah Cato 2026-05-28 53634 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-28 53635 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-28 53637 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-28 53638 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-28 53640 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-28 53644 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-05-29 53648 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato Sida Datum Dokument id. Diarienummer Beskrivning Handläggare Sekretess 2026-06-01 53666 2026/00020 Förteckning över delegationsbeslut om Anneli Alm anställningar - Barn- och utbildningsförvaltningen i maj 2026 2026-05-29 53672 2026/00501 Förlängning av utökad skolskjuts- Anneli Alm direktupphandling 2026- 08-17 - 2027-06 2026-04-09 53686 2026/00039 Beslut om placering i grundskola Katarina Andersson 2026-05-25 53687 2026/00039 Beslut om placering i grundskola Johan Ringaby 2026-06-03 53688 2026/00039 Beslut om placering i grundskola Johan Ringaby 2026-04-15 53689 2026/00039 Beslut om placering i grundskolan - avslag Maria Burlin 2026-04-23 53694 2026/00513 Ansökan och beslut om resursskola Camilla Larsson 2026-02-06 53700 2026/00134 Samlade beslut om avslagna ansökningar Henrik Ader om placering i förskoleklass läsåret 2026/ 2026-02-05 53701 2026/00134 Samlade beslut om beviljade ansökningar Henrik Ader om placering i förskoleklass läsåret 2026/2027 2026-06-08 53702 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-06-08 53703 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-06-04 53709 2026/00039 Beslut om placering i grundskolan - avslag Maria Burlin 2026-06-08 53718 2026/00389 Beslut om skolskjuts Sarah Cato 2026-06-08 53739 2026/00128 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd Sida Datum Dokument id. Diarienummer Beskrivning Handläggare Sekretess 2026-06-08 53745 2026/00130 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53750 2026/00131 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53752 2026/00129 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53754 2026/00132 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53756 2026/00135 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53758 2026/00148 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53760 2026/00149 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53762 2026/00150 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53764 2026/00151 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53766 2026/00152 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53770 2026/00153 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53772 2026/00163 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53774 2026/00214 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53776 2026/00251 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd 2026-06-08 53778 2026/00275 Svar på anmodan från Skolväsendets Henrik Ader överklagandenämnd TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2026-06-09 BUN 2026/00021 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens anmälningsärenden Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning I förteckningen över anmälningsärenden finns handlingar som anmäls till barn- och utbildningsnämnden för kännedom. Barn- och utbildningsnämnden får också information om antalet frånvaroutredningar som startas och avslutats under angiven period. Frånvaroutredningar under perioden 2026-05-12–2026-06-09  Antal startade utredningar: 10  Antal avslutade utredningar: 41 Förteckning över anmälningsärenden 2026-06-09 Dokument id. Beskrivning 53781 Rapport om anmälan om kränkande behandling i förskola, grundskola och gymnasieskola 2026-05-12 till 2026-06-09 53822 Mötesanteckningar från rådet för funktionshinderfrågor 2026-05- 53823 Skrivelse från lärare på Åttagårdsskolan om riskanalys och förslag på vad partierna kan satsa på inför valet 53825 Bilaga till skrivelse från lärare på Åttagårdsskolan om riskanalys och förslag på vad partierna kan satsa på inför valet - Riskanalys 53824 Skrivelse från lärare på Åttagårdsskolan om politik och ekonomi i skolan 53826 Bilaga till skrivelse från lärare på Åttagårdsskolan om politik och ekonomi i skolan - Riskanalys till politiker 53827 Bilaga till skrivelse från lärare på Åttagårdsskolan om politik och ekonomi i skolan - Riskanalys Barn- och utbildningskontoret | Barn- och utbildningsförvaltningen Kajsa Björck | Verksamhetsutvecklare | 0515-885066 | kajsa.bjorck@falkoping.se Falköpings kommun, 52181 Falköping | Växel 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se | www.falkoping.se | Bankgiro 991-2478 | Org nr 2120001744 Beslutsunderlag  Tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen, 2026-06-09  Samtliga handlingar som anges i förteckningen över anmälningsärenden 2026-06-09 Kajsa Björck Verksamhetsutvecklare