Kultur-, fritids- och tekniknämnd — 21 maj 2026

§ 40 Fastställelse av dagordning 2026, KFT 2026/1 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Fastställa dagordningen i enlighet med förslag. Beskrivning av ärendet Dagordningen fastställs i enlighet med det förslag som återges i kallelsen. Underlag för beslut Kallelse, 2026-05-15

§ 41 Tertialrapport 1 2026, KFT 2026/5 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Godkänna justering av budgetramen med 7 802 tkr i enlighet med beskrivning i ärendet. 2. Godkänna kultur-, fritid- och tekniknämndens tertialrapport 1 för 2026 Beskrivning av ärendet Justering budgetram: Justering 7 802 tkr av KFTN:s budgetram för 2026 har skett enligt nedan: Tertialrapport 1: Förvaltningen har upprättat en delårsrapport med prognos för helåret 2026, dels för drift, dels för investeringar. Rapporten är upprättad i enlighet med kommungemensamma anvisningar och mallar. Efter tertial 1 beskrivs endast perspektivet Ekonomi. Perspektiven Verksamhet och Medarbetare tillkommer i delårsbokslutet efter tertial 2. Motivering av beslut Justering budgetram: Under året görs det justeringar av nämndernas budgetramar för till exempel löneökningar och kapitalkostnader. Ibland görs även justeringar på grund av att personal eller verksamhet flyttas till en annan nämnd eller att medel avsatts centralt i avvaktan på utfallet av t ex en upphandling. Ibland blir nedjusteringar aktuella av olika anledningar, t ex för den nämnd vars personal eller verksamhet flyttas till en annan nämnd eller att lokalbudgeten behöver justeras ner om en lokal tas i bruk senare än beräknat etc. Effektivisering av administration är utfördelad till alla nämnder. KFTN:s del (budgetjusteringen på -263 tkr) kommer förvaltningen framför allt effektuera genom: - nyttjande av egna lokaler framför externa för möten och planeringsdagar - planeringsdagar och konferenser utan övernattning (detta är återhållsamt redan idag, men förstärks ytterligare). - fokus på kompetensutveckling till låg kostnad: webbinar, internutbildning etc. Detta är en gemensam hållning på förvaltningen som är kommunicerad genom alla chefer. Genomförande av effektivisering är inkluderat i prognossiffran i T1. Tertialrapport 1: KFTN visar ett överskott på 116 tkr jämfört med budget efter årets fyra första månader. Bakom denna siffra finns en betydande negativ avvikelse jämfört med budget för energi (-5 201 tkr) och motsvarande positiva avvikelse för driften i övrigt (5 317 tkr). Prognosen för helåret är ett underskott, -2 150 tkr. I denna totalprognos finns en prognos för energi på -5 400 tkr, vilket innebär att driften i övrigt förväntas gå plus i förhållande till budget. Årets investeringsbudget – inklusive tilläggsbudget och överföringar från 2025 – uppgår till en 336,4 mnkr och utfallet för jan-april uppgår till 59 mnkr. Helårsprognosen säger att 92 % av 2026 års investeringsbudget kommer att nyttjas. De flesta av nämndens investeringar löper över flera år och sett till övergripande budgetföljsamhet är denna mycket god. Ekonomi Beslutet i sin påverkar inte nämndens ekonomi. Underlag för beslut Beslutsförslag 2026-05-11 Tertialrapport 1 2026 KFTN

§ 42 E-förslag - Skapa ståndplatser för Laxen i Ätran, KFT 2025/598 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Avslå e-förslaget att skapa ståndplatser för laxen i Ätran. Beskrivning av ärendet Ett e-förslag har inkommit till Falkenbergs kommun och har överlämnats till kultur-, fritids- och tekniknämnden för handläggning och beslut. Förslagsställaren önskar att förvaltningen skapar ståndplatser till laxen i Ätran som vid tidigare åtgärder i åns flöde täppts till. Utöver detta ställer förslagsställaren frågan om tidigare tävlingen Mr. Lax samt uthyrning av båtar till fiskare. Motivering av beslut Länsstyrelsen Halland har tagit fram förslag på fiskevårdsåtgärder att ingå i EU- projekt Improve Aquatic LIFE som ska undersöka om det finns möjlighet att göra biotopvårdande åtgärder bland annat i Ätrans huvudfåra genom Falkenberg stad – området förslagsställaren hänvisar till. Projektet presenterades för Ätran Nedre fiskevårdsområdesförening den 20 april 2026. Tävlingen Mr Lax, som förslagsställaren nämner, anses numera vara otidsenligt då laxbestånden är rödlistade, samt att den inte är i enlighet med fiskeföreningens fiskeregler där fiskare uppmanas att släppa tillbaka större lax. Laxfisket i Ätran har förändrats sedan Hertingforsen restaurerades och öppnades, vilket hade till följd att vandrande fiskar så som lax kan ta sig till och från havet fritt till skillnad från att vara kvar i en viss del av Ätran. I sin tur försvårar detta fiske från båt och efterfrågan att hyra båt minskade, vilket ledde till att båtarna avvecklades. Ekonomi Kultur-, fritids- och tekniknämnden ekonomi påverkas inte av beslutet. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 27, 2026-05-07 Beslutsförslag, 2026-03-05 E-förslag – skapa ståndplatser för laxen i Ätran, 2025-12-03 Checklista barnrätt, 2026-04-20

§ 43 Remiss - Ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser av att ta över hela eller delar av lokalvården i egenregi, KFT 2026/141 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Att överlämna föreliggande yttrande till servicenämnden: I utredningen drar serviceförvaltningen slutsatsen att kostnaderna för lokalvården skulle öka om såväl hela som delar av lokalvården skulle drivas i egen regi. Av utredningen framgår det enligt kultur-, fritids- och tekniknämnden emellertid inte med tydlighet hur den beräknade kostnaden för att driva lokalvården i egen regi har räknats fram. Enligt serviceförvaltningen bygger beräkningarna i utredningen på nuvarande kostnader för entreprenaden och en uppskattning av vilka resurser och organisatoriska förändringar som skulle krävas för att höja kvalitén på lokalvården och förbättra arbetsvillkoren för personalen. Enligt serviceförvaltningen har kommunen inte fått möjlighet att ta del av den nuvarande entreprenörens uppgifter om personalkostnader med mera. Det är därmed oklart vilka nuvarande kostnader som serviceförvaltningen utgår från i sin beräkning. Av utredningen framgår inte heller med tydlighet vilka tillkommande kostnader som ingår i serviceförvaltningens beräkning. I utredningen framgår dock att slutsatsen att kommunens kostnader skulle öka med en lokalvård i egen regi baseras på antagandet att ökade lönekostnader, investeringar i utrustning och IT-system, kostnader för lokalanpassning och övriga driftkostnader skulle driva upp kostnaden. I utredningen konstaterar serviceförvaltningen dock att det finns osäkerhetsfaktorer som inte fullt ut framgår av kostnadsberäkningarna, exempelvis möjlighet till effektiviseringar. Enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen finns det ett behov av att höja kvalitén på lokalvården, även om det skulle innebära en viss kostnadsökning. Då serviceförvaltningen inte redovisar någon kalkyl som visar hur den beräknade kostnadsökningen har räknats fram är det enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen emellertid inte möjligt att med utgångspunkt i utredningen dra några slutsatser om hur stor kostnadsökningen skulle bli om kommunen drev hela eller delar av lokalvården i egen regi. Kultur-, fritids- och tekniknämnden förordar att behålla nuvarande driftsform för lokalvården. Beskrivning av ärendet Serviceförvaltningen har på uppdrag av servicenämnden utrett vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser det skulle innebära om Falkenbergs kommun drev hela eller delar av lokalvården i egen regi. Servicenämnden beslutade 2026-02-26, § 19, att godkänna utredningen och översända utredningen till berörda nämnder för yttrande. Motivering av beslut Kultur-, fritids- och teknikförvaltningen konstaterar att serviceförvaltningen har gjort gediget arbete med att utreda de förväntade verksamhetsmässiga konsekvenserna av en lokalvård helt eller delvis i egen regi. Serviceförvaltningens utredning visar att det för kommunen förväntas finnas många verksamhetsmässiga fördelar med att driva hela eller delar av lokalvården i egen regi, såsom ökad kvalité på den lokalvård som utförs, högre grad av flexibilitet, bättre arbetsvillkor, möjlighet att arbeta långsiktigt med utveckling och kostnadseffektiviseringar. Under många års tid har det enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen funnits brister i hur lokalvården utförts i förvaltningens verksamhetslokaler, och det oberoende av vilken entreprenör som kommunen haft avtal med. Med en lokalvård i egen regi skulle kommunen, enligt utredningen, kunna få ett större inflytande över kvalitén på lokalvården genom kontroll över arbetsledning och anställningsvillkor, genomförande av kompetensutvecklande insatser, högre grad av kontinuitet med mera. I utredningen drar serviceförvaltningen slutsatsen att kostnaderna för lokalvården skulle öka om såväl hela som delar av lokalvården skulle drivas i egen regi. Av utredningen framgår det enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen emellertid inte med tydlighet hur den beräknade kostnaden för att driva lokalvården i egen regi har räknats fram. Enligt serviceförvaltningen bygger beräkningarna i utredningen på nuvarande kostnader för entreprenaden och en uppskattning av vilka resurser och organisatoriska förändringar som skulle krävas för att höja kvalitén på lokalvården och förbättra arbetsvillkoren för personalen. Enligt serviceförvaltningen har kommunen inte fått möjlighet att ta del av den nuvarande entreprenörens uppgifter om personalkostnader med mera. Det är därmed oklart vilka nuvarande kostnader som serviceförvaltningen utgår från i sin beräkning. Av utredningen framgår inte heller med tydlighet vilka tillkommande kostnader som ingår i serviceförvaltningens beräkning. I utredningen framgår dock att slutsatsen att kommunens kostnader skulle öka med en lokalvård i egen regi baseras på antagandet att ökade lönekostnader, investeringar i utrustning och IT-system, kostnader för lokalanpassning och övriga driftkostnader skulle driva upp kostnaden. I utredningen konstaterar serviceförvaltningen dock att det finns osäkerhetsfaktorer som inte fullt ut framgår av kostnadsberäkningarna, exempelvis möjlighet till effektiviseringar. Enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen finns det ett behov av att höja kvalitén på lokalvården, även om det skulle innebära en viss kostnadsökning. Då serviceförvaltningen inte redovisar någon kalkyl som visar hur den beräknade kostnadsökningen har räknats fram är det enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen emellertid inte möjligt att med utgångspunkt i utredningen dra några slutsatser om hur stor kostnadsökningen skulle bli om kommunen drev hela eller delar av lokalvården i egen regi. Ekonomi Beslutet om yttrande avseende utredning om ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser av att ta över hela eller delar av lokalvården i egen regi förväntas inte ha några ekonomiska konsekvenser. Om kommunen därefter skulle besluta att ta över hela eller delar av lokalvården i egen regi kan detta beslut emellertid få ekonomiska konsekvenser. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 28, 2026-05-07 Beslutsförslag, daterat 2025-04-29 Utredning, ”Lokalvård – Ekonomiska konsekvenser av hela eller delar av lokalvården i egen regi” Remiss, daterad 2026-03-02 Servicenämnden 2026-02-26 § 19 Yrkande Rebecka Kristensson (S) och Sara Kärrbrand (S) yrkar att nämnden ska besluta att överlämna föreliggande förslag till yttrande till servicenämnden. Lars Agbrant (M) yrkar, med instämmande av Maria Larsson (C), Per Berntson (M), Petra Eriksson (C), Daniel Bäck (SD) och Håkan Fermergård (), att överlämna föreliggande förslag till yttrande till servicenämnden, men med följande revidering och tillägg: 1. De två första styckena i yttrandet stryks. 2. Yttrandet kompletteras med en formulering om att nämnden förordar att behålla nuvarande driftsform för lokalvården. Propositionsordning Ordförande ställer sitt och Sara Kärrbrands (S) yrkande mot Lars Agbrants (M) med fleras yrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Rebecka Kristenssons (S) och Sara Kärrbrands (S) yrkande. Votering begärs. Votering Ja-röst för Rebecka Kristenssons (S) och Sara Kärrbrands (S) yrkande. Nej-röst för Lars Agbrants (M) med fleras yrkande. Ledamot Ja Nej Petra Eriksson (C) X Sara Kärrbrand (S) X Lars Agbrant (M) X Daniel Bäck (SD) X Björn Jönsson (S) X Håkan Fermergård () X Per Berntson (M) X Kjell Kristiansson (L) X Maria Larsson (C) X Lena Berglund (MP) X Rebecka Kristensson (S) X Summa 5 6 Med sex (6) Nej-röster mot fem (5) Ja-röster beslutar nämnden i enlighet med Lars Agbrants (M) med fleras yrkande. Reservation Rebecka Kristensson (S), Sara Kärrbrand (S), Björn Jönsson (S), Kjell Kristiansson (L) och Lena Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Rebecka Kristenssons (S) och Sara Kärrbrands (S) yrkande.

§ 44 Internremiss - Revidering av riktlinje för hållbara tjänsteresor, KFT 2026/167 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Att tillstyrka de föreslagna revideringarna av riktlinjen för hållbara tjänsteresor, med följande ändringar: - Argumenten om hälsoskäl gällande färdsätten gång och cykel som nämns i prioriteringsordningen för val av färdsätt för tjänsteresor bör strykas ur riktlinjen, då införandet av hälsofrämjande färdsätt inte är ett uttalat syfte med den styrande policyn. - Avsnittet om färdsättet cykel bör kompletteras med en formulering om att arbetsgivaren när egen cykel används för tjänsteresor ansvarar för att cykeln och användningen av den är förenlig med god och säker arbetsmiljö. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2026-03-10, § 57, att skicka förslag till revidering av riktlinje för hållbara tjänsteresor på remiss till samtliga nämnder och bolag. Riktlinjen för hållbara tjänsteresor avser att konkretisera den av kommunfullmäktige nyligen antagna policyn för mobilitet, fordon, arbetsmaskiner och transporter. Denna riktlinje föreslås dessutom ersätta den nu gällande policyn för möten och resor. Förslaget till revidering av riktlinjen för hållbara tjänsteresor har utarbetats av mobilitetsenheten på serviceförvaltningen i samråd med HR-avdelningen på kommunstyrelseförvaltningen. Mot bakgrund av de föreslagna förändringarna beslutade servicenämnden 2025-12-18, § 90, att föreslå kommunstyren att skicka förslaget till revidering av riktlinjen på remiss till berörda nämnder och bolag. Motivering av beslut Syftet med den föreslagna riktlinjen för hållbara tjänsteresor uppges vara att säkerställa att tjänsteresor i Falkenbergs kommunkoncern genomförs på ett hållbart, trafiksäkert, resurseffektivt och kostnadseffektivt sätt. I riktlinjen föreslås flera förändringar, däribland en tydligare prioriteringsordning för hållbara färdsätt vid tjänsteresor, ett förtydligande gällande kommunens arbetsmiljöansvar vid användning av privat bil vid tjänsteresor, införande av ett avsnitt om föredömligt uppträdande i trafiken och införandet av ett avsnitt om hållbar arbetspendling. Kultur-, fritids- och teknikförvaltningen ser positivt på förslagen till revideringar och införandet av en prioriteringsordning för val av färdsätt för tjänsteresor. Den föreslagna prioriteringsordningen speglar enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen på ett tydligt sätt ambitionen att tjänsteresor ska genomföras på ett hållbart, trafiksäkert, resurseffektivt och kostnadseffektivt sätt. I avsnittet om prioriteringsordning vid val av färdsätt lyfts emellertid även hälsoargument fram när det gäller färdsätten gång och cykel, trots att varken policyn för mobilitet, fordon, arbetsmaskiner och transporter eller den föreslagna riktlinjen uppges syfta till att tjänsteresor ska genomföras på ett sätt som främjar medarbetarnas hälsa. Eftersom detta inte är ett uttalat syfte med riktlinjen föreslår kultur-, fritids- och teknikförvaltningen att hälsoargumenten stryks från riktlinjen. Om införandet av en prioriteringsordning för val av färdsätt vid tjänsteresor främjar medarbetarnas hälsa får det enligt kultur-, fritids- och teknikförvaltningen betraktas som en bonuseffekt av att hållbara, trafiksäkra, resurseffektiva och kostnadseffektiva färdsätt i högre utsträckning prioriteras. Kultur-, fritids- och teknikförvaltningen anser att det är bra att kommunens arbetsmiljöansvar vid tjänsteresor med egen bil förtydligas, men anser att det på motsvarande sätt bör framgå att arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön när egen cykel används vid tjänsteresor. Ekonomi Beslutet förväntas inte ha någon påverkan på nämndens ekonomi. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 29, 2026-05-07 Beslutsförslag, daterat 2026-04-28 Remiss, daterad 2026-03-13 Kommunstyrelsen 2026-03-10 § 57 Förslag till revidering av riktlinje för hållbara tjänsteresor Tjänsteskrivelse, daterad 2025-11-05

§ 45 Detaljplan Morups-Lyngen 2:40 m fl Glommens hamn - granskningsremiss, KFT 2026/209 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Tillstyrka planförslaget under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas inför antagande: a) Allmänna ytor, lek och social infrastruktur säkerställs i planen, särskilt avseende behov av lekplats(er) och offentlig service vid ökat bostads- och besökstryck. b) Offentlig toalett tydliggörs avseende lokalisering, genomförande, ansvar och finansiering, så att funktionen kan tillgodose ökade besöksnivåer utan att belasta befintlig service. c) Ansvar och finansiering för framtida utveckling och upprustning av grönområden och publika miljöer klargörs, inklusive konsekvenser av att parkmark utgått och ligger kvar som hamnändamål enligt äldre plan. d) Planbestämmelsen HAMN förtydligas avseende eventuell påverkan på möjligheten att utveckla sociala mötesplatser, grönstruktur och publika kvaliteter över tid. e) Gestaltad livsmiljö stärks genom att ta fram ett gestaltningsprogram för planområdet, inklusive krav på arkitektonisk utformning av tekniska anläggningar samt tidig integrering av konstnärlig gestaltning. f) Trafiksäkerhet och genomförandeansvar, särskilt kopplat till Glumstensvägen, gång- och cykeltrafik samt åtgärder på statlig väg, tydliggörs avseende ansvarsfördelning och finansiering i samverkan med Trafikverket. g) Trafikutredningen kompletteras eller förtydligas vad gäller högsäsongstrafik, vändmöjligheter för servicefordon, siktförhållanden i korsningar, gatusektioner och gatubelysning. h) Tillse att fiske- och fritidsbåtsverksamheter i hamnen är säkrade. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2011-04-05 § 105 att ge dåvarande stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för Glommens hamn. Ärendet initierades av dåvarande tekniska nämnden, då yrkesfisket förändrats och många verksamheter flyttat från hamnen. Ett planprogram togs fram som föreslog en utveckling med verksamheter inom besöksnäring och nya bostäder. Planprogrammet antogs 2016-03-08 och samtidigt beslutades det om att upprätta samrådshandlingar. Samråd genomfördes under 2021. Det då aktuella förslaget möjliggjorde för hotell, handel och bostäder på östra hamnplan samt bostäder öster om de gamla sjöbodarna. Förslaget möjliggjorde för cirka 30 nya bostäder och omfattade hela hamnen, omgivande park- och naturmark samt befintliga bostäder. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2025-06-17 § 121 att godkänna samrådsredogörelsen med förslag till revideringar. Reviderat planförslag är nu ute på granskning och nämnden ombeds yttra sig. Planområde Planområdet är beläget i den västra delen av samhället Glommen som ligger cirka 10 km norr om Falkenberg. Planområdet är drygt 2,2 hektar stort. Detaljplanen omfattar fastigheterna Morups-Lyngen 2:40 och 2:185 och berör Morups-Lyngen GA:6, Glommens fiskeläges vägförening. Planområdet har minskats ner i revideringen så det inte längre omfattar befintliga bostäder och inte Glumstensudden. Den södra kajen och södra hamnplan föreslås behållas som renodlat hamnändamål, där fiske ska vara prioriterat. Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för en långsiktig utveckling av Glommens hamn genom att öka flexibiliteten och öppna upp för verksamheter inom besöksnäringen, som exempelvis hotell, restaurang och handel samt möjliggöra för nya bostäder på ett sådant sätt så att dessa kan samexistera med hamnens övriga verksamheter som yrkesfiske, vattenbruk och småbåtshamn. Detaljplanen syftar även till att värna och skydda befintliga kulturmiljövärden, samt en omsorgsfull gestaltning, för att främja områdets attraktivitet som besöksmål och en god livsmiljö. Detaljplanens huvuddrag Före planläggningen omfattas området av planen M14 och är till största delen avsett för hamntrafik. Området består av kajer och hamnplan, sjöbodar och verksamhetsbyggnader, kör- och uppställningsytor samt gräsytor som delvis används för vinterförvaring av båtar. Planförslaget innebär att delar av östra hamnplan avsätts som kvartersmark för centrum- och hamnändamål, för att möjliggöra hotell, vandrarhem och andra verksamheter som kan stärka Glommens hamn som besöksmål, med flexibilitet över tid. Även befintliga fiskebodar och båtklubbens bodar omfattas, så att de kan användas för exempelvis mindre butiker. Ny bebyggelse ska ha bulleravskärmande funktion. Bostäder möjliggörs endast i den östra delen, i anslutning till högre mark, av hänsyn till buller och översvämningsrisker. Cirka 36 bostäder kan uppföras och kombineras med tillfällig vistelse. Utformningen ska anpassas till områdets karaktär och kulturmiljövärden. För att hantera översvämningsrisker höjs mark och gator, och delar av Båthusvägen flyttas något västerut för ökat avstånd till befintliga bostäder. Planförslaget bedöms förenligt med gällande översiktsplan och kommunens mål om hållbar utveckling, attraktiv livsmiljö och stärkt besöksnäring. Det bedöms inte medföra påtaglig skada på riksintressen, inklusive riksintresse för yrkesfiske, kust, friluftsliv och naturvård. Nämndens samrådsyttrande 2021 Kultur-, fritids- och tekniknämnden yttrade sig över planförslaget i samrådsskedet 2021. Vid detta tillfälle tillstyrkte nämnden planförslaget under förutsättning att ett antal frågor (a-m) klargjordes, bland annat avseende hamnverksamhetens funktion och säkerhet, trafik, parkering, lek och vistelseytor, offentlig service samt långsiktiga förutsättningar för drift och förvaltning av allmän platsmark. I yttrandet lyftes även vikten av att värna om och bevara befintliga kulturvärden och inkludera konstnärlig gestaltning i planeringen av offentliga platser. Motivering av beslut Förvaltningen bedömer att granskningsförslaget är mer genomarbetat än samrådshandlingen och att flera tidigare identifierade brister har åtgärdats eller förtydligats. En del synpunkter som framfördes 2021 har hörsammats i det reviderade planförslaget. Samtidigt kvarstår frågor eller tillkommit frågor som bedöms vara av betydelse för förvaltningens och nämndens ansvar inför ett långsiktigt genomförande. Nedan framförs synpunkter och kommentarer som bör beaktas i det fortsatta planarbetet för att planen ska vara fullt genomförbar ur ett förvaltnings- och hållbarhetsperspektiv. Hamnverksamhet, arbetsmiljö och säkerhet Synpunkterna a - g från 2021 års samrådsyttrande bedöms vara hanterade och arbetats in i det nya planförslaget. a) När det gäller arbetsmiljöansvaret har det bearbetats i samverkan med förvaltningen, som bevakar arbetsmiljöansvaret i hamnen. Planförslaget bedöms ge förutsättningar att kunna upprätthålla en god arbetsmiljö. b) Avseende belastningsberäkningar kaj är det viktigt att ansvaret för ankarstagen som säkrar östra kajen ligger på exploatörens ansvar. Dessa måste kunna besiktigas och friläggas vid behov i framtiden. Här finns en osäkerhet kring hotellets utbredning i förhållande till ankarstagen. Enligt planförslaget kommer Exploatören ansvara för belastningsberäkningar på kajen för ny bebyggelse inom markanvisningsområdet. Planförslaget utformas för att ge förutsättningar för att kunna reparera och underhålla kaj och hamnplan. c) Det är av vikt att de befintliga ankarstagen på östra kajen inte hamnar under framtida byggnad utan att det ges förutsättningar för reparation och underhåll kopplat till kajkonstruktionen. d) Miljö- och hälsoaspekter – efter samråd har verksamhetsbuller och lukt utretts för att visa hur planerad ny bebyggelse kan fungera tillsammans med befintliga verksamheter. e) Avfallshanteringen ryms inom hamnändamål och flertal dialogmöten har ägt rum. Dock finns ingen direkt placering för miljöstationen i nuläget men vi ser att ytor finns. f) Det är utrett att Glommens hamn inte tillhör ISPS- reglementet. g) Efter samrådet har planområdets avgränsning ändrats så att hamnens vattenområde inte längre ingår. De kommer även framöver att omfatta den gamla planen M14. Allmänna ytor och social infrastruktur I nämndens samrådsyttrande 2021 framfördes; l) Ett tydligt krav på att säkerställa yta för lekplatsområde och att en B-lekplats skulle anläggas i föreskrivet område. Planen har efter samråd minskats ner och den befintliga parken söder om bygdegården inte längre ingår. Någon lekplats är inte säkerställd i plankartan varför detta inte tillgodosetts. Då antal bostäder avses öka och det finns en ambition av ökad turism bedöms behovet kvarstå. Planarbetet ska utreda om yta HAMN kan inrymma lekfunktioner/plats, se nedan punkt. m) Att det skulle planläggas för offentlig toalett på allmän platsmark för att ta höjd för den ökade besöksnivån samt belastningen på allmänna ytor under högsäsong. Befintlig toalett vid Glumstensudden bedömdes vara i dåligt skick och i behov av ersättning. Det reviderade planförslaget medger möjligheten till offentlig toalett inom allmän plats (TORG) däremot är utformning, genomförande och ansvar inte helt fullt ut säkerställda. Det framgår inte om och när toaletten ska anläggas, vem som ansvarar för investering, drift och skötsel och hur funktionen ska dimensioneras i förhållande till ökat besöksantal. Det behöver säkerställas inför genomförandet av planen. Tillkommande synpunkter till följd av omarbetning av detaljplanen: • Den föreslagna detaljplanen, med hotell och fler bostäder samt förväntad utveckling av orten som besöksdestination, medför ett ökat behov av att utveckla och stärka de allmänna ytorna. I övergången från samråd till granskning har ytor som tidigare föreslogs planläggas som PARK med kommunalt huvudmannaskap utgått, vilket strider mot förvaltningens tidigare rekommendationer. Dessa ytor redovisas i granskningshandlingen fortsatt enligt äldre detaljplan med planbestämmelsen HAMN. Oavsett planbestämmelse behöver den framtida utvecklingen av Glommen ta höjd för att detta grönområde på sikt kan komma att behöva utvecklas för att rymma sociala mötesplatser, såsom gångstråk, sittplatser, planteringar, offentlig konst, inslag av lek med mera. En sådan upprustning behöver enligt nuvarande planförslag genomföras inom förvaltningens ordinarie budget, utan möjlighet till finansiering genom exploateringsmedel. • Det är oklart om planegenskapen HAMN innebär begränsningar för en sådan framtida utveckling. Förvaltningen önskar därför att planarbetet förtydligar detta, så att det säkerställs att nuvarande planförslag möjliggör den beskrivna utvecklingen. Gestaltad livsmiljö Gestaltad livsmiljö är ett helhetsperspektiv på den byggda miljön där arkitektur, landskap, offentliga rum, kulturmiljö och konst samspelar för att skapa hållbara, inkluderande och attraktiva livsmiljöer. I detaljplaneprocessen är detta särskilt viktigt, då planens ställningstaganden i hög grad påverkar platsens framtida gestaltning, funktion och upplevelse över tid. För att säkerställa att gestaltningsambitionerna får faktiskt genomslag anser förvaltningen att dessa frågor behöver tydliggöras och förankras tidigt i processen. Ett gestaltningsprogram är här ett viktigt verktyg för att skapa gemensam förståelse för projektets ambitionsnivå, tydliggöra kommunens intentioner samt göra dem begripliga och tillgängliga för allmänheten. Ett tidigt framtaget gestaltningsprogram ger även bättre förutsättningar att ta höjd för och säkra kostnader för gestaltning, inklusive konstnärlig gestaltning, och därigenom möjliggöra ett genomförande i linje med planens övergripande mål. Utifrån ovan resonemang framförs följande; • Ett E-område (allmän platsmark) är placerat mitt i blickfånget av hamnområdets grönyta, en placering som kommer det bli visuellt störande i Glommens unika hamnmiljö och kulturmiljö. Det ges även möjlighet att förlägga de tekniska anläggningarna inom kvartersmark på andra sidan Fiskehamnsvägen vilket kunde möjliggöra ett mer diskret intryck, då den placeras i ett sammanhang med ändamålet parkering. Detta läge bör prioriteras i planen. Det bör ställas krav på arkitektonisk utformning av de tekniska anläggningarna om de ska ligga i ett sammanhang mot hamnen/grönområdet. • KFT förslår att ett gestaltningsprogram för planområdet tas fram för att beakta ovan och följande punkter. • Dagvattenfördröjning på allmän platsmark med bland annat regnbäddar får en estetisk kvalitet och tillgång till den allmänna platsen. • Gestaltningen för den tillkommande ytan TORG behöver beakta en framtida utveckling av grönområdet, med tanke på gångstråk, tillgänglighet och god gestaltning av platsen. • De publika ytorna kring hotell och hamnområde bör gestaltas på en god nivå med tanke på verksamheterna och det publika intresset. • Tidigare synpunkt vidhålls, som stärks av kommunens antagna kulturstrategi, att konstnärlig gestaltning/konst bör inkluderas i tidigt skede för att bidra till att förstärka platsens själ, förstärka kulturvärden och skapa attraktiva miljöer. Detta är särskilt angeläget i ett område med hög publikanvändning och stark lokal identitet såsom Glommens hamn. Gata och trafik Planförslaget utgår från dagens trafiklösning med gång och cykel i blandtrafik. Vägarna är smala, relativt låg standard. Trafikverket är väghållare för Glumstensvägen fram till korsningen med Båthusvägen. Resterande vägar ingår i lokala vägsamfälligheten. Planförslaget innebär att Båthusvägens sträckning norrut och anslutning mot Glumstensvägen ändras något västerut. Vidare att bättre utrymme säkerställs för en vändyta och busshållplats i anslutning till Glumstensvägen samt att en ny allmän gata planläggs mellan Fiskehamnsvägen och Båthusvägen. I övrigt kommer den fysiska gatustrukturen inom planområdet vara i stort densamma. Mer av gatorna kommer övergå från kvartersmark till allmän platsmark, och därmed till vägsamfälligheten. Marken inom planområdet är lätt kuperad med flacka lutningar. Även med planerade marknivåhöjningar bedöms det finnas goda förutsättningar att uppnå tillgänglighet på allmän plats såväl som inom kvartersmark. Allmän platsmark består av GATA och TORG. GATA omfattar 1) Båthusvägen där norra delen sträckas om för att öka avståndet till de befintliga lågt belägna bostadsfastigheterna på den östra sidan, 2) Fiskehamnsvägen samt 3) Kopplingen mellan dem vilken planeras som gångfartsgata. Med TORG är avsikten främst att rymma hållplats och vändyta för buss. För att säkerställa framkomlighet för räddningstjänsten planeras delar av Glumstensvägen och Båthusvägen att höjas till lägst +3,15. Ett körbart stråk ska anordnas över kvartersmark på nivå för att säkerställa framkomlighet till bostäder vid en framtida översvämningshändelse (räddningsväg). Gång och cykel Planförslaget bygger vidare på nuvarande situation med gång och cykel i blandtrafik. Gatorna är generellt smala och utan separat gång- och cykelbana. Den nya allmänna gatan mellan Fiskehamnsvägen och Båthusvägen planeras som gångfartsgata. Gång och cykel sker främst i blandtrafik, vilket enligt planbeskrivningen bedöms fungera väl på lokalgatorna där trafikmängder och hastigheter förväntas vara låga. På Glumstensvägen är trafikmängderna högre, samtidigt som vägen är smal och sikten bitvis bristfällig. Där känns det mindre tryggt och säkert att gå och cykla i blandtrafik. Synpunkt: I planbeskrivningen står att det planmässigt redan finns utrymme i gällande planer för trafiksäkerhets- och trygghetshöjande åtgärder på Glumstensvägen. Här är det oklart vad som menas då Trafikverket är väghållare och finansiering måste säkerställas. Motortrafik I trafikutredningen görs antaganden och beräkningar av årsdygnstrafik, ÅDT, för ett scenario med högre exploatering än planförslaget innebär. Den beräknade framtida trafikalstringen, 2 940 ÅDT år 2050, bedöms (enligt planbeskrivningen) inte medföra några kapacitetsproblem i Glommen. Trafikutredningen har undersökt körspår för hamntrafiken, för buss, avfallshämtning och räddningstjänst, samt bilar med släp, med tanke på behov för hantering av fritidsbåtar. Synpunkter: • Det önskas förtydligas var på Glumstensvägen den angivna framtida trafikalstringen härrör (2 940). • Inget nämns i trafikutredning eller planbeskrivning om gatubelysning. Detta behöver förtydligas ur trygghets- och driftsperspektiv. • Vägsektioner önskas utifrån dimensionerande trafiksituation med bredder, stödremsa, eventuell belysning. • Det önskas förtydligas om eventuellt behov av vändplats för avfallsfordon. • Sikten för fordon från tvärgatan till Fiskehamnsvägen (höger, vänster), upplevs mycket bekymmersam med olycksrisk. Önskvärt vore att detta redovisas tydligare med körspår som komplement till sikttriangel. • Gällande genomförd trafikutredning så bedöms inte underlaget fullt ut tillräckligt för att säkerställa trafiksäkerheten och kapacitet under högsäsong. En kompletterande trafikmätning är viktigt för att säkerställa kapacitet i korsningar och säkerhet för fotgängare och cyklister i blandtrafik. • Under rubriken ”Ansvarsfördelning” i planbeskrivningen står att kommunen ansvarar för de åtgärder som i framtiden krävs på Glumstensvägen som höjning av vägbanan och släntskoning. Här är det viktigt att klargöra att Trafikverket är ansvarig väghållare och åtgärder på statlig väg inte kan förutsättas genomföras av kommunen utan överenskommelse. Kollektivtrafik Det är positivt att planförslaget skapar bättre förutsättningar för kollektivtrafik. Falkenbergs kommun har fört dialog med Hallandstrafiken om busshållplatsens läge och utformning. Glommen trafikeras av busslinje 2, som går mellan Glommen och Falkenberg, två gånger i timmen under större delen av dygnet och under helger. Linjens ändhållplats ligger i centrala Glommen. I planförslaget föreslås den gamla vändplatsen byggas om för att underlätta för buss att vända där och möjliggöra för en ny hållplats med väderskydd och med plats för cyklar. Parkering Det framgår i planbeskrivningen att: Parkering för bostäder, hotell och andra verksamheter ska tillgodoses inom kvartersmarken. Den planerade bebyggelsen genererar en efterfrågan på sammanlagt cirka 100 bilplatser. På illustrationsplanen redovisas 96 bilplatser som markparkering, varav cirka 50 bilplatser inom kvartersmark för parkering. Utöver dessa planeras även garage under hotellet, som utifrån tidigare skisser bedöms kunna rymma cirka 20 bilplatser. Synpunkt: Det framgår inte antal parkeringsplatser på illustrationsplanen, utöver 50 på kvartersmark, detta önskas. Vidare så framgår det – positivt - att större parkeringsytor nära inpå bostäder behöver utformas med omsorg för att undvika störningar för de boende. Parkering ska utformas med hänsyn till områdets karaktär och behovet av att rena dagvatten från parkeringsytan (det kan exempelvis vara grus eller annan beläggning som passar med områdets karaktär och ger en genomsläpplig yta). Planteringar runt och mellan parkeringsytorna kan rama in med grönska och bidra till rening av dagvatten. Kvartersmark för parkering får användas för enklare ställplatser för husbil. Vintertid kan parkeringsytan användas för båtuppställning av båtklubben. Verksamhetsbuller Bullerutredning visar att det finns goda möjligheter att uppföra bostäder och hotell i området kring hamnen. Byggnader i hamnen har en avskärmande effekt, som bidrar till att riktvärden för bostäder kan uppnås inom kvartersmarken för bostäder. Ytterligare avskärmning kan uppnås exempelvis genom att bostadsbyggnader orienteras med långsidan mot hamnen. Sammanfattning Sammantaget bedöms granskningsförslaget innebära en förbättring jämfört med samrådshandlingen och flera tidigare framförda synpunkter har beaktats. Planförslaget skapar i stora delar förutsättningar för utveckling av Glommens hamnområde med bostäder, hotell och stärkt besöksmålskaraktär. Samtidigt bedöms det inför antagande och genomförande kvarstå oklarheter (punkterna a-g) som berör kommunens långsiktiga ansvar, ekonomi, genomförbarhet och hållbarhet. Dessa bör tydliggöras och i vissa fall säkerställas innan planen kan anses fullt ut genomförbar. Om dessa frågor inte hanteras finns risk för otydlig ansvarsfördelning, ökade kostnader för kommunen samt brister i trafiksäkerhet och offentlig service vid belastning. Ekonomi Iordningställande av allmän platsmark bekostas av Falkenbergs kommun, mark och exploateringsenheten. Drift och underhåll av kommunal kvartersmark bekostas av mark och exploateringsenheten Drift och underhåll av offentlig konst bekostas av kultur-, fritids och teknikförvaltningen Kultur och fritids- och teknikförvaltningen kommer få ökade kostnader då vägföreningen kommer behöva ökade bidrag för tillkommande allmän platsmark Planbeskrivningen redovisar inte tillräckligt tydligt vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser det innebär att kommunen står för kostnaderna. Ansvar och finansiering för allmän plats samt tillkommande funktioner behöver därför förtydligas för att undvika att framtida kostnader inte ska belasta förvaltningens driftbudget på ett oklart sätt. Underlag för beslut Beslutsförslag, 2026-05-15 Beslut KFTN au § 30 2026-05-07 Beslutsförslag, 2026-04-01 Granskningsremiss, 2026-03-30 Planbeskrivning, 2026-03-27 Reviderad samrådsredogörelse, 2026-01-13 Illustrationskarta, 2026-03-27 Plankarta, 2026-03-27 Yrkande Lena Berglund (MP) yrkar, med instämmande av Petra Eriksson (C) och Maria Larsson (C), att nämnden ska besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag till beslut, men med nedanstående tillägg: h) Tillse att fiske- och fritidsverksamheter i hamnen är säkrade. Håkan Fermergård () yrkar, med instämmande av Daniel Bäck (SD), Lars Agbrant (M) och Per Berntson (M), att nämnden ska besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag till beslut, men med nedanstående tillägg: h) Tillse att fiske- och fritidsverksamheter i hamnen är säkrade och därmed beakta lokalbefolkningens synpunkter. Propositionsordning Ordföranden ställer Lena Berglunds (MP) tilläggsyrkande mot Håkan Fermergårds () tilläggsyrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet Lena Berglunds (MP) tilläggsyrkande. Votering begärs. Votering Ja-röst för Lena Berglunds (MP) tilläggsyrkande. Nej-röst för Håkan Fermergårds () tilläggsyrkande. Ledamot Ja Nej Petra Eriksson (C) X Sara Kärrbrand (S) X Lars Agbrant (M) X Daniel Bäck (SD) X Björn Jönsson (S) X Håkan Fermergård () X Per Berntson (M) X Kjell Kristiansson (L) X Maria Larsson (C) X Lena Berglund (MP) X Rebecka Kristensson (S) X Summa 7 4 Med sju (7) Ja-röster mot fyra (4) Nej-röster beslutar nämnden i enlighet med Lena Berglunds (MP) tilläggsyrkande.

§ 46 Detaljplan Långås 2:11 m fl - samrådsremiss, KFT 2026/210 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Att tillstyrka planförslaget. Beskrivning av ärendet Detaljplanens huvudsyfte är att möjliggöra för bostäder och skola samt pröva utformning och omfattning av möjlig ny bebyggelse samt infrastruktur. Långås är en av kommunens utpekade serviceorter och bedöms behöva en viss bostadsutveckling (nybyggnation samt flyttkedjor) för att över tid kunna behålla ett rimligt serviceutbud. Detaljplan finns för skolan och denna moderniseras med högre byggrätt för att möjliggöra för idrottshall samt med en större yta. Skolans kvartersmark ökar med cirka 2300 kvm. Övriga delar av detaljplanen är sedan tidigare oexploaterad. Kommunen och en lokal exploatör planerar för cirka 100 bostäder, varav cirka 30 som friliggande villatomter respektive cirka 65 radhus och möjligen 3–4 flerbostadshus. Om flerbostadshus byggs så uppskattas antalet bostäder till cirka 120. Motivering av beslut Gator och trafik Inom Långås är vägarna enskilda och statliga, inga vägar har kommunal väghållning. Planen föreslår enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsen. Gatorna inom planområdet är i förslaget 6,5 meter breda. För att säkerställa framkomlighet, trafiksäkerhet och driften av gatorna bör minsta gatubredd vara 7 meter. I planberskrivningen saknas en gatusektion som visar hur gatan ska utformas. Det finns däremot en illustration med gestaltningsprinciper för en trädgårdsstad, för att uppnå visionen med ett grönt gaturum med trädrader och separata gång- och cykelvägar krävs ett betydligt bredare gaturum än det föreslagna. Inom planområdet föreslås gång- och cykelvägar genomföras med ett finmaskigt nät med gena kopplingar både inom planområdet och mot övriga målpunkter i och kring Långås. I planbeskrivningen sägs att inom gata kan gc- vägar anläggas med kantsten eller markerad linje/annat markmaterial. Med den föreslagna gatubredden är det dock inte möjligt att ha separerade gång- och cykelvägar i anslutning till gatorna. I planförslagets norra del ansluter planområdet till den statliga vägen 767. Rekommenderat avstånd mellan två korsningar är 50 meter vilket dock kan minskas något vid gator med låg hastighet. Avståndet mellan väg 767 och den första gatan i planområdet är betydligt mindre, vilket kan skapa en dålig trafikmiljö. Både denna anslutning till väg 767 och anslutningen mot den enskilda vägen i sydväst saknar hörnavskärningar, vilket behövs för att fordon ska kunna svänga in och ut från området. Anslutningarna bör vara vinkelräta för att erhålla så god sikt som möjligt. I planens illustrationskarta ligger flera parkeringsplatser som tillhör fastigheterna i direkt anslutning till allmän platsmark, gata. Då backande bilar utgör en trafiksäkerhetsrisk bör parkeringarna och gatorna vara tydligt separerade och utfartsförbud finnas mellan gatan och parkeringarna. Park och Natur Park- och naturmarkens utformning och innehåll Vi ser positivt på att planförslaget avsätter generösa ytor för allmän plats, park och natur. Planområdet består dock till största delen av tidigare jordbruksmark med mycket begränsad befintlig grönstruktur. De ytor som i planförslaget avses planläggas som allmän plats, park respektive natur saknar idag både biologiska värden och förutsättningar för rekreation. Samtidigt framhålls i planbeskrivningen att park- och naturmarken ska utgöra viktiga rekreativa och sociala miljöer för både området och för Långås i stort. För att dessa ambitioner ska kunna realiseras bedömer vi att det krävs ett tydligare ställningstagande kring utformning, innehåll och ambitionsnivå för allmän platsmark redan i detta skede. Det är positivt att planförslaget säkerställer sammanhängande ytor för park och natur, men utan tydligare krav finns en risk att dessa ytor i praktiken ges en låg iordningställandegrad och får en begränsad funktion för vistelse- och rekreation. Vi anser därför att: Intentionerna för park- och naturmarkens gestaltning, funktion och • utrustningsgrad bör tydliggöras och säkras genom exploateringsavtal innan planens antagande. Exploateringsavtalet bör reglera att park och naturytor faktiskt anläggs • och får grundläggande innehåll såsom gångstråk, vistelseytor, möblering och belysning. Ambitionsnivån bör stå i rimlig proportion till planområdets storlek, • exploateringsgrad och den roll som de gröna ytorna förväntas spela. Vidare bedömer vi att tillskapandet av grönstruktur, ekosystemtjänster och rumsliga kvalitéer bör säkerställas genom plankartan, exempelvis genom en planbestämmelse som anger att vegetation ska finnas / anläggas inom park- och naturmark. Park, natur och dagvatten Planbeskrivningen redovisar att delar av den bostadsnära park- och naturmarken även ska fungera för dagvatten- och skyfallshantering. Detta kan vara positivt ur ett multifunktionellt perspektiv, men ställer samtidigt höga krav på gestaltning för att ytorna ska upplevas trygga, tillgängliga och användbara i vardagen. Vi vill därför betona vikten av att: Dagvattenlösningar inom park och natur ges en gestaltad karaktär, med • tillgängliga stråk, varierad vegetation och säkra slänter. De rekreativa värdena inte underordnas tekniska funktioner, utan att • ytorna utformas så att båda funktionerna samverkar på ett genomtänkt sätt. Behov av lek och barns utemiljö Planförslaget möjliggör för cirka 100–120 nya bostäder, vilket innebär en betydande befolkningsökning i Långås och sannolikt ett ökat antal barn i området. Även om planområdet har närhet till befintliga lekplatser saknas tydlig redovisning av hur exploateringen ska bidra till att möta ett ökat behov av lek- och vistelsemiljöer. Mot denna bakgrund anser vi att: Planhandlingarna bör tydliggöra hur exploateringen avser att förhålla sig • till kommunens riktlinjer för lek. Det bör säkerställas, genom exploateringsavtalet, att projektet bidrar • ekonomiskt och/eller fysiskt till lekfunktioner, antingen inom planområdet eller genom upprustning av närliggande lekplats. Kultur I planförslaget har ett gestaltningsprogram tagits fram för att vara vägledande i utformningen. Gestaltningsprogrammet har en tydlig och genomarbetad ambition kring trädgårdsstaden som stadsbyggnadsideal, med fokus på småskalighet, grön struktur och mänsklig skala. Dessa utgångspunkter ligger väl i linje med den nationella strategin för levande och trygga städer som även lyfter mjuka kvaliteter som trivsel, tillhörighet, orienterbarhet och gott vardagsliv. Här är konstnärlig gestaltning och kulturarv centrala verktyg då konst och kultur kan bidra till att stärka platsens identitet och attraktivitet, skapa levande platser och tillföra mänskliga berättelser och historier. För att ytterligare stärka programmets kvalitet och genomförbarhet (i linje med Falkenbergs kommuns Kulturstrategi 2023 - 2030) bör konstnärlig gestaltning och kulturarv tydligare integreras i programmets bärande principer. Det finns annars en risk att dessa perspektiv hanteras sent i processen eller reduceras till kompletterande utsmyckning, trots att de har stor potential att bidra till områdets identitet, sociala hållbarhet och långsiktiga värde. I Falkenbergs kommuns Kulturstrategi ska konstnärlig gestaltning integreras i planeringen av offentliga miljöer för att bidra till att skapa trygga, attraktiva, tillgängliga och inkluderande platser. I planförslaget föreslås utbyggnad av skola och idrottshall vilket kommer utgöra en viktig vardagsmiljö för barn och unga. I dessa miljöer bör medel avsättas för byggnadsanknuten konstnärlig gestaltning. Ekonomi Då den allmänna platsmarken har enskilt huvudmannaskap tillkommer inga kommunala ytor. Kostnad för drift och underhåll av gatubelysning tillkommer samt ökade bidrag till samfällighetsföreningen enligt kommunens riktlinjer. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 31, 2026-05-07 Beslutsförslag, 2026-04-01 Samrådsremiss, 2026-03-30 Planbeskrivning, 2026-03-24 Illustrationskarta, 2026-03-24 Plankarta, 2026-03-24

§ 47 Namnsättning Stråket Ätran, KFT 2026/204 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Förlänga och fastställa Laxpromenadens sträckning ner till Tullbron. 2. Namnsätta och fastställa sträckningen mellan Tullbron och Söderbron till Hamnpromenaden. 3. Fastställa det redan etablerade namnet Strandpromenaden. Beskrivning av ärendet Det åligger nämnden att besluta om namn på vägar, byggnader och offentliga platser i enlighet med styrdokumentet Riktlinjer för namnsättning KFT 2021 2021/750. I samband med etablerandet av Stråket Ätran ska ett antal promenadstråk förstärkas och utvecklas genom gestaltning och skyltning. Förutom den sedan länge etablerade Doktorspromenaden som anlades 1862 av stadsläkaren Gustav Adam Ehrengranat (sträcka C, bilaga), finns det ett behov av att fastställa delsträckor och/eller namn på övriga. Laxpromenadens (B) namn är även väl etablerat sedan decennier tillbaka, den anlades 1971. Det har däremot funnits olika bilder kring promenadens sträckning. Stadsdelen av sträckan norr om Tullbron har även kallats för Laxpromenaden, även om inte detta varit den ursprungliga anläggningen, sannolikt för att knyta ihop de både promenaderna via Tullbron. Namnet Strandpromenaden (sträcka D, bilaga) är nyare, men används både i folkmun (även om det är mindre etablerat) och av exempelvis Destination Falkenberg. Motivering av beslut Namnet Åpromenaden (sträcka A i bilaga) förslås då promenaden ger en kontaktnära upplevelse av Ätran och bjuder både på långa siktlinjer och vattnenflödets dramaturgi längs Ågatan/Hamngatan. I promenadstråkets mitt, vid Tullbron, finns redan platsbildningen Å-sikten som fungerar väl ihop med det föreslagna namnet Åpromenaden. Det blir en kortare sträckning än de övriga promenaderna (ca 1 km) men kan också användas i turistsammanhang som en kortare stadspromenad längs Ätran. Namnet Strandpromenaden (sträcka D i bilaga) anses redan användas i olika sammanhang, bland annat i Destinationens marknadsföring. Sannolikt har namnet uppstått utifrån ambitionen att knyta samman staden och havet. Genom att fastställa namnet undviks oklarheter i framtiden. Laxpromenaden (sträcka B i bilaga) utgör ett etablerat namn och begrepp, däremot är stråkets början och slut inte helt klarlagd, vilket finns ett behov av. Samtliga promenader kommer gestaltas på olika sätt och skyltprogrammeras för att förstärka deras olika karaktärer. Promenaderna binds även ihop med skyltning och kartor på sträckningar och övergångar. Ekonomi Nämndens ekonomi påverkas inte av beslutet. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 33, 2026-05-07 Beslutsförslag, 2026-04-30 Bilaga - karta Yrkande Lars Agbrant (M) yrkar att nämnden beslutar: 1. Förlänga och fastställa Laxpromenadens sträckning ner till Tullbron. 2. Namnsätta och fastställa sträckningen mellan Tullbron och Söderbron till Hamnpromenaden. 3. Fastställa det redan etablerade namnet Strandpromenaden. Sara Kärrbrand (S) yrkar att nämnden ska besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag till beslut. Propositionsordning Ordföranden ställer Sara Kärrbrands (S) yrkande mot Lars Agbrants (M) yrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Lars Agbrants (M) yrkande. Votering begärs. Votering Ja-röst för Sara Kärrbrands (S) yrkande. Nej-röst för Lars Agbrants (M) yrkande. Ledamot Ja Nej Petra Eriksson (C) X Sara Kärrbrand (S) X Lars Agbrant (M) X Daniel Bäck (SD) X Björn Jönsson (S) X Håkan Fermergård () X Per Berntson (M) X Kjell Kristiansson (L) X Maria Larsson (C) X Lena Berglund (MP) X Rebecka Kristensson (S) X Summa 3 8 Med åtta (8) Nej-röster mot tre (3) Ja-röster beslutar nämnden i enlighet med Lars Agbrants (M) yrkande.

§ 48 Bidrag hembygdsföreningar 2026, KFT 2026/251 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Fördela bidrag till hembygdsföreningar enligt nedan: • Vessige-Alfshögs Hembygdsförening 4 000 kr • Okome Köinge Svartrå Hembygdsförening 2 300 + 2 500 kr • Årstads Hembygdsförening 14 000 kr • Krogsereds Hembygdsförening 7 000 kr Beskrivning av ärendet Kultur-, fritids och tekniknämnden har ett bidrag till hembygdsföreningar som är verksamma inom kulturarvsområdet. Syftet är att stödja föreningar som vårdar, utvecklar och tillgängliggöra värdefulla kulturmiljöer. För att få en återväxt i hembygdsrörelsen uppmuntrar stödet särskilt till publika aktiviteter och arrangemang. Motivering av beslut Fyra föreningar har sökt bidrag 2026 för sammanlagt fem arrangemang/aktiviteter. Förslaget innebär att samtliga beviljas bidrag, då kriterierna bedöms uppfyllas. Vessige-Alfshögs Hembygdsförening Föreningen vill anordna ett publikt och avgiftsfritt kulturarvsarrangemang den 15 oktober i Ätrasalen. Ansökt belopp: 4 000 kr Okome Köinge Svartrå Hembygdsförening Hyra av bygdegård i samband med Valborgsfirande. Ansökt belopp 2 300 kr. Kostnader för bussresa i samband med vandring av kulturstigen Boa Kyrkstig. Ansökt belopp 2 500 kr. Årstads Hembygdsförening Föreningen söker bidrag till tre publika utställningsprojekt som kommer att genomföras under året i Stallet i Heberg. Det rör sig om ett skolprojekt, ett hantverksprojekt samt ett torpprojekt. Ansökt belopp 14 000 kr. Krogsereds Hembygdsförening Förstudie inklusive föreläsning till projektet ”Ägonamn”. Ansökt belopp: 7 000 kr. Ekonomi Beslutet innebär att de beviljade bidragen ryms i budget för bidragsformen 2026. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 32, 2026-05-07 Beslutsförslag, 2026-04-30 Förslag bidrag till hembygdsföreningar 2026

§ 49 Slutredovisning KKC - nybyggnation Hus 2 (Argus), KFT 2019/546 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Godkänna slutredovisningen och överlämna den till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Projekt Kunskaps-och kulturcentrum omfattar ny- och ombyggnationer på Falkenbergs gymnasieområde i flera etapper. Projektet startade 2018 och sista delprojektet färdigställdes under år 2022. Projektet har bestått rivning samt ny- och ombyggnationer i tre etapper. • Nybyggnation av hus 2, Argus – Bibliotek, kulturskola och gymnasieskola • Till- och ombyggnation av hus 3 – Gymnasieskola och vuxenutbildning • Ombyggnation av hus 5 – verksamhetsanpassning av introduktions- programmet Inför arbetet med kunskaps- och kulturcentrum upptäcktes föroreningar i området varvid omfattande saneringsarbete har utförts. Entreprenör för samtliga etapper var Serneke Sverige AB. Delprojektet som avser Nybyggnation av hus 2, Argus, färdigställdes våren 2021 och har slutredovisats 2021-06-24, se bilaga till detta ärende. Delprojektet Till- och ombyggnad av hus 3 färdigställdes 2021 och delprojekt Ombyggnation av hus 5 färdigställdes 2022. Då efterföljande utredningar avseende bland annat inneklimat och ljud i Argussalen pågått har projektet hållits öppet under tiden ansvar för åtgärder och kostnader utretts. Projektets entreprenör försattes i konkurs i januari 2025 varvid frågan om ansvar föll. De sista åtgärderna i Argussalen genomförs i egen regi och inom ordinarie budget för garanti- och underhållsåtgärder varför projektets totala ekonomi nu slutredovisas. Motivering av beslut Detta projekt slutredovisas i kultur-, fritids- och tekniknämnden, och lämnas därefter vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ekonomi Budgethistoriken för projektet är enligt nedan: Budgetutveckling tkr Kommentar 2015 300 000 Ursprunglig budget 2016 306 100 Indexuppräkning 2017 312 400 Indexuppräkning Slagits ihop med 2018 382 300 vuxenutbildningen 2019 385 700 Indexuppräknad Utökats med utbyggnad för 2020 434 600 vuxenutbildning 2021 434 600 Sänkt budget pga positiv 2022 421 800 prognos Utfallet för projektet uppgår till 403 539 tkr med fördelning enligt nedan: tkr Nybyggnation hus 2, Argus* 214 858 Till- och ombyggnation av hus 3 156 207 Ombyggnation av hus 5 10 474 Konstnärlig utsmyckning 3 182 Projektkostnader, övrigt 18 818 Summa utfall 403 539 Budget 421 800 Överskott 18 261 Projektet som helhet lämnar ett överskott om 18 261 tkr. I projektets ursprungliga kostnadsbedömning var marksaneringen beaktad, men belastade sedan inte projektet, vilket är en bidragande orsak till projektets överskott. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 34, 2026-05-07 Beslutsförslag, 2026-04-10

§ 50 Förstudie - Lokalanpassning Årstadskolan, KFT 2025/277 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Godkänna förstudien lokalanpassning Årstadskolan för kommunala verksamheter Beskrivning av ärendet Kultur-, fritids- och teknikförvaltningen har tidigare genomfört en förstudie för att utreda möjligheten till att anpassa de tomställda lokalerna i Årstadskolan för daglig verksamhet. Den genomförda förstudien visade att lokalerna är möjliga att anpassa för att möta lokalbehovet, men att det geografiska läget inte fungerar för aktuell verksamhet. Kommunstyrelsens återremitterade ärendet, och kultur-, fritids- och teknikförvaltningen har därefter i samarbete med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen utrett möjlighet för annan kommunal verksamhet i skolbyggnaden. Samtliga kända lokalbehov har ställts mot byggnadens kapacitet och geografiska läge, dock utan att hitta något kommunalt lokalbehov som kan tillgodoses i lokalerna. Motivering av beslut Förstudien föreslår att lokalerna i nuläget inte ska anpassas för någon kommunal verksamhet. Ekonomi Förstudiens förslag innebär ingen direkt ekonomisk påverkan, förutom byggnadens årliga driftkostnader. Underlag för beslut Beslut KFTN au § 35, 2026-05-07 Beslutsförslag, 2026-04-27 Förstudierapport, 2026-04-10

§ 51 Information till nämnden 2026, KFT 2026/2 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Lägga informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet • Avstämning internkontroll & risk • Tema budgetunderlag, förstudie arenaområdet • Namnsättning badhus

§ 52 Skrivelser för kännedom 2026, KFT 2026/4 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Lägga informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Protokollsutdrag Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott • KF § 34 Kommunens årsredovisning 2025 • KF § 35 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet 2025 för kommunen och Räddningstjänst Väst • KF § 44 Antagande – Strategi för vattentjänster inklusive Falkenbergs kommuns vattentjänstplan • KF § 44 Slutredovisning av Tröingeskolan • KS § 91 Budgetförutsättningar 2027-2029 Övriga skrivelser • Protokoll kommunala pensionärsrådet 2026-04-08 • Falkenbergs hockeyklubb: Behov av utökade omklädnings- och aktivitetsytor i ishallen

§ 53 Delegationsbeslut 2026, KFT 2026/3 Beslut Kultur-, fritids- och tekniknämnden beslutar: 1. Godkänna redovisningen av anmälda delegationsbeslut för perioden. Beskrivning av ärendet Beslut fattade enligt kultur-, fritids- och tekniknämndens delegationsordning har sammanställts för nämndens kännedom. Beslutsdatum Beslut Delegat Delegations ordning Delegationsbeslut diariet 2026-05-15 Föreningsbidrag Verksamhetschef 5.01 2026-04-29 – Avtal kulturskolan Enhetschef 6.05 2026-05-08 2026-04-17 – Beslut om nya föreskrifter. Trafikingenjör 13.01 2026-05-12 Upphäva eller ersätta gällande föreskrifter 2026-05-11 Tillfälliga föreskrifter samt Trafikingenjör 13.02 tillfälliga lokala trafikföreskrifter 2026-04-23 – Undantag, transport- Trafikingenjör 13.03 2026-05-12 dispenser, parkerings- dispenser, parkerings- tillstånd för rörelse- hindrad m.m. 2026-04-16 – Tillfällig upplåtelse av Trafikingenjör 13.06 2026-05-12 allmän plats Delegationsbeslut anställning Anställningar av Verksamhetschef 2.02 enhetschefer och övrig direkt underställd personal Underlag för beslut Beslutsförslag, 2026-05-15 Redovisning anställningsärenden maj 2026 Redovisning delegationsbeslut diariet 2026-04-16 – 2026-05-15 Föreningsbidrag april 2026

§ 54 Övriga frågor 2026, KFT 2026/7 Kultur-, fritids- och teknikförvaltningen beslutar: 1 Uppdra åt förvaltningen att undersöka möjligheten att ändra formuleringen i inledningen av beslutstexten i samband med planfrågor från nuvarande text ” Att tillstyrka planförslaget ”……. till att bli en text där det tydligare framgår att nämndens beslut endast avser frågor som berör förvaltningens kompetensområde. Exempelvis ” Att tillstyrka planförslagets delar som berör kultur-, fritids- och tekniknämndens kompetensområde ”…..