Kommunfullmäktige — 9 september 2026

6 § Avgift tas ut: p. 3: i förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift), dock minst en halv timme.

7 §. Nämnden bedömer också att ett fortsatt utsläpp skulle innebära en uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 3 § i miljöbalken är det den som står för utsläppet som ska se till att utsläppet upphör. Som fastighetsägare är man ansvarig för att inte släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten från sin fastighet. Nämnden bedömer att ägaren till har möjlighet (faktisk och rättslig rådighet) att följa detta beslut. Miljönämnden har också gjort en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att åtgärden är rimlig i förhållande till miljönyttan. Dokumentation Den befintliga anläggningen saknar giltigt tillstånd enligt miljöbalken, både för anläggandet och för driften. När anläggningen byggdes 1985 fick fastighetsägaren tillstånd enligt en tidigare lagstiftning. Därefter har forskningen gått framåt och regelverket som rör dimensionering av enskilda avloppsanläggningar har ändrats, vilket innebär att anläggningen inte uppfyller dagens regelverk. För att få släppa ut avloppsvatten krävs det att det leds till en av nämnden idag godtagbar reningsanläggning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 91

8 § I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteperson vid nämnden har använt för handläggning och andra åtgärder i ärendet såsom inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner och provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt av ärendet samt föredragning av beslut.

9 § Avgiftsbeloppen i denna taxa är bestämda med utgångspunkt från kostnadsläge och Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2024. Miljönämnden östra Skaraborg ska för varje kalenderår (avgiftsår) justera i denna taxa antagna avgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret för PKV som är publicerad på Sveriges Kommuners och Regioners (SKR:s) webbplats för oktober månad året före avgiftsåret. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 15

27 § Avgift för tillsyn i övrigt ska betalas i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med aktuell timavgift eller enligt de grunder som i övrigt anges i taxebilaga 1. Den 3 december 2025 genomförde miljönämnden indexuppräkning av taxor inför år 2026 (MN § 59). Taxa och avgift höjdes med 0,7 %. Timavgift för år 2026 är 1 246 kronor, inställelseavgiften är 285 kronor. Miljönämndens bedömning Miljönämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten i Falköpings kommun inte uppfyller miljöbalkens krav på rening enligt 9 kap. 7 §. Nämnden bedömer också att ett fortsatt utsläpp skulle innebära en uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 3 § i miljöbalken är det den som står för utsläppet som ska se till att utsläppet upphör. Som fastighetsägare är man ansvarig för att inte släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten från sin fastighet. Nämnden bedömer att ägaren till har möjlighet (faktisk och rättslig rådighet) att följa detta beslut. Miljönämnden har också gjort en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att åtgärden är rimlig i förhållande till miljönyttan. Dokumentation Den befintliga anläggningen saknar giltigt tillstånd enligt miljöbalken, både för anläggandet och för driften. För att få släppa ut avloppsvatten krävs det att det leds till en av nämnden i dag godtagbar reningsanläggning. Slamavskiljare I en fungerande slamavskiljare samlas det mesta av slammet upp, men ca 90 % av näringsämnena kväve och fosfor passerar den, liksom en stor del av smittämnena, eftersom de är lösta i vattnet. På fastigheten finns en slamavskiljare som är vittrad med fogsläpp och saknar T-rör. Slamavskiljarens väggar och mellanväggar är vittrade, så att dess slamavskiljande funktion inte längre kan garanteras. Det finns också risk att delar av betongen släpper och faller ner i slamavskiljaren och därmed stör processen. Sammantaget innebär detta en risk att även slam och syretärande ämnen passerar igenom slamavskiljaren, som då inte uppfyller funktionskraven. Det räcker inte med att bara ha en slamavskiljare för att uppfylla dagens krav på rening av avloppsvatten. Efterföljande reningssteg Fastighetsägaren har inte kunnat visa att den befintliga infiltrationen har rätt dimensionering och förutsättningar för funktion. Det gäller bland annat hur många spridningsledningar som sprider ut avloppsvattnet över reningsytan, uppgifter om anläggningsmaterialets sammansättning och tjocklek och bäddens yta. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 82

MN § 39 Dnr 2026-6241 Miljönämndens verksamhetsmål för år 2027 Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att anta mål för år 2027 inom verksamhetsperspektiven tillsyn/kontroll, kund, medarbetare och finansiering. Miljönämnden beslutar också att översända målen till direktionen för kännedom. Redogörelse för ärendet Inför varje verksamhetsår beslutar miljönämnden om mål för verksamheten. Direktionen beslutar om övergripande strategiska mål inom respektive verksamhetsperspektiv. Nämnden beslutar om verksamhetsmål och preciserade verksamhetsmål som är relaterade till direktionens strategiska mål. Tillägg har gjorts i mål MN 1.30 och MN 3.14. I övrigt är det redaktionella justeringar i målformuleringarna. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-26 Miljönämndens verksamhetsmål för år 2027 Bilaga Miljönämndens verksamhetsmål för år 2027 Beslutet skickas till Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg Medlemskommunerna: Essunga, Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 3

MN § 40 Dnr 2025-4915 Miljönämndens sammanträdesdagar år 2026 – ändring av datum Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att fastställa följande sammanträdesdagar och platser för nämndens sammanträden år 2026: • Onsdagen den 14 oktober, Hjo • Onsdagen den 18 november, reservdatum, Skövde • Onsdagen den 9 december, Skövde Sammanträdena börjar kl. 13.00 om inte någon annan tid anges i kallelsen. Nämndens ordförande har rätt att besluta att sammanträden ska hållas på distans. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-20 Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 4

MN § 41 forts. Vid tillämpningen av denna taxa är avgiften för inställelse på (resor till och från) anläggningen 285 kronor per tillsynstillfälle. Miljönämnden östra Skaraborg tar ut en avgift för inställelse endast vid händelsestyrd tillsyn eller planerad tillsyn som finansieras med timavgift. Den 3 december 2025 genomförde miljönämnden indexuppräkning av taxor inför år 2026 (MN § 59). Taxa och avgift höjdes med 0,7 %. Timavgift för år 2026 är 1 246 kronor. Inställelseavgiften är 285 kronor. Miljönämndens bedömning Miljönämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten Borgunda 76:1 i Falköpings kommun inte uppfyller miljöbalkens krav på rening enligt 9 kap. 7 §. Nämnden bedömer också att ett fortsatt utsläpp skulle innebära en uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 3 § i miljöbalken är det den som står för utsläppet som ska se till att utsläppet upphör. Som fastighetsägare är man ansvarig för att inte släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten från sin fastighet. Nämnden bedömer att ägaren till Borgunda 76:1 har möjlighet (faktisk och rättslig rådighet) att följa detta beslut. Miljönämnden har också gjort en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att åtgärden är rimlig i förhållande till miljönyttan. Dokumentation Den befintliga anläggningen saknar giltigt tillstånd enligt miljöbalken, både för anläggandet och för driften. För att få släppa ut avloppsvatten krävs det att det leds till en av nämnden i dag godtagbar reningsanläggning. Direktutsläpp – endast slamavskiljare Avloppsvattnet som släpps ut från anläggningen har enbart genomgått slamavskiljning. Längre gående rening saknas. I en slamavskiljare samlas det mesta av slammet upp, men ca 90 % av näringsämnena kväve och fosfor passerar den, liksom en stor del av smittämnena. Den rening som sker är alltså inte tillräcklig. Avloppsanläggningen uppfyller därmed inte kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken. Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark på det här sättet leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 8 MN § 41 forts. Förbud är motiverat Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att avsaknad av godtagbart efterföljande reningssteg är en mer allvarlig brist. Det finns sammantaget en stor risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare meddelat ett förbud förenat med ett vite om 50 000 kronor. Förbudet har trätt i kraft men har inte följts. Eftersom det tidigare vitesbeloppet inte har varit tillräckligt för att förmå fastighetsägaren att upphöra med utsläppet, bedömer nämnden att det är skäligt och nödvändigt att förena det nya förbudet med ett högre vite. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 5 580 kronor eftersom handläggningen har tagit 4 timmar och 45 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. I den totala avgiften ingår också en inställelseavgift på 285 kronor. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för bdt krävs att fastighetsägaren anmäler till miljönämnden att de önskar vidta åtgärderna. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 9 MN § 41 forts. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att permanent ta avloppsanläggningen ur bruk. Då ska de skicka in dokumentation som visar att både WC- och BDT-avloppet är varaktigt bortkopplade och att utsläpp av avloppsvatten inte längre är tekniskt möjligt. Att fastigheten exempelvis tillfälligt står obebodd eller att anläggningen uppges inte användas innebär inte att utsläppen har upphört, eftersom utsläpp fortfarande är tekniskt möjligt. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Borgunda fastighets AB, Pl 15371 Borgunda, 541 93 Skövde Bilagor till Borgunda fastighets AB Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 10 MN § 41 forts. Tidrapport för ärende 2026-4347 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-05-12 Miljötillsyn Kontrollrapport Robert Ernstsson 1:00 Efterarbete 2026-04-20 Miljötillsyn Tillsyn Robert Ernstsson 1:30 Kontroll/bedömning Summa: 4:15 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 11 MN § 41 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 12

MN § 42 forts. Vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken bedömer nämnden att kravet är rimligt. Med hänsyn till det mycket omfattande tömnings- och transportbehovet, att den befintliga lösningen saknar giltigt tillstånd och att det finns möjlighet att ordna en mer långsiktigt hållbar avloppslösning, bedömer miljönämnden att det är miljömässigt motiverat och skäligt att förbjuda fortsatt utsläpp av avloppsvatten till den befintliga anläggningen. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 5 295 kronor eftersom handläggningen har tagit 4 timmar 15 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet beslutet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att permanent ta avloppsanläggningen ur bruk. Då ska de skicka in dokumentation som visar att både WC- och BDT-avloppet är varaktigt bortkopplade och att utsläpp av avloppsvatten inte längre är tekniskt möjligt. Att fastigheten exempelvis tillfälligt står obebodd eller att anläggningen uppges inte användas innebär inte att utsläppen har upphört, eftersom utsläpp fortfarande är tekniskt möjligt. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 17 MN § 42 forts. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Borgunda fastighets AB, Pl 15371 Borgunda, 541 93 Skövde Bilagor till Borgunda fastighets AB Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 18 MN § 42 forts. Tidrapport för ärende 2026-4351 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-05-12 Miljötillsyn Kontrollrapport Robert Ernstsson 1:00 Efterarbete 2026-04-20 Miljötillsyn Tillsyn Robert Ernstsson 1:30 Kontroll/bedömning Summa: 4:15 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 19 MN § 42 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 20

MN § 43 forts. Vid tillämpningen av denna taxa är avgiften för inställelse på (resor till och från) anläggningen 285 kronor per tillsynstillfälle. Miljönämnden östra Skaraborg tar ut en avgift för inställelse endast vid händelsestyrd tillsyn eller planerad tillsyn som finansieras med timavgift. Den 3 december 2025 genomförde miljönämnden indexuppräkning av taxor inför år 2026 (MN § 59). Taxa och avgift höjdes med 0,7 %. Timavgift för år 2026 är 1 246 kronor, inställelseavgiften är 285 kronor. Miljönämndens bedömning Miljönämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten Borgunda 76:1 i Falköpings kommun inte uppfyller miljöbalkens krav på rening enligt 9 kap. 7 §. Nämnden bedömer också att ett fortsatt utsläpp skulle innebära en uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 3 § i miljöbalken är det den som står för utsläppet som ska se till att utsläppet upphör. Som fastighets- ägare är man ansvarig för att inte släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten från sin fastighet. Nämnden bedömer att ägaren till Borgunda 76:1 har möjlighet (faktisk och rättslig rådighet) att följa detta beslut. Miljönämnden har också gjort en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att åtgärden är rimlig i förhållande till miljönyttan. Dokumentation Den befintliga anläggningen saknar giltigt tillstånd enligt miljöbalken, både för anläggandet och för driften. För att få släppa ut avloppsvatten krävs det att det leds till en av nämnden i dag godtagbar reningsanläggning. Direktutsläpp- endast slamavskiljare Avloppsvattnet som släpps ut från anläggningen har enbart genomgått slamavskiljning. Längre gående rening saknas. I en slamavskiljare samlas det mesta av slammet upp, men ca 90 % av näringsämnena kväve och fosfor passerar den, liksom en stor del av smittämnena. Den rening som sker är alltså inte tillräcklig. Avloppsanläggningen uppfyller därmed inte kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken. Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark på det här sättet leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 24 MN § 43 forts. Förbud är motiverat Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att avsaknad av godtagbart efterföljande reningssteg är en mer allvarlig brist. Det finns sammantaget en stor risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare förbjudit utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggningen. Nämnden har också tidigare beslutat om förbud förenat med vite om 50 000 kronor. Förbudet med vite har trätt i kraft och nämnden har inte fått in någon information om att åtgärder är vidtagna. Nämnden bedömer därför att det är nödvändigt att förena förbudet med ett högre vite för att fastighetsägaren ska följa det. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 5 580 kronor eftersom handläggningen har tagit 4 timmar och 15 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. I den totala avgiften ingår också en inställelseavgift på 285 kronor. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 25 MN § 43 forts. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att permanent ta avloppsanläggningen ur bruk. Då ska de skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avloppet är varaktigt bortkopplade och att utsläpp av avloppsvatten inte längre är tekniskt möjligt. Att fastigheten exempelvis tillfälligt står obebodd eller att anläggningen uppges inte användas innebär inte att utsläppen har upphört, eftersom utsläpp fortfarande är tekniskt möjligt. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Borgunda fastighets AB, Pl 15371 Borgunda, 541 93 Skövde Bilagor till Borgunda fastighets AB Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 26 MN § 43 forts. Tidrapport för ärende 2026-4349 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-05-12 Miljötillsyn Kontrollrapport Robert Ernstsson 1:00 Efterarbete 2026-04-20 Miljötillsyn Tillsyn Robert Ernstsson 1:30 Kontroll/bedömning Summa: 4:15 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 27 MN § 43 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 28

MN § 44 forts. Den 3 december 2025 genomförde miljönämnden indexuppräkning av taxor inför år 2026 (MN § 59). Taxa och avgift höjdes med 0,7 %. Timavgift för år 2026 är 1 246 kronor, inställelseavgiften är 285 kronor. Miljönämndens bedömning Miljönämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten i Falköpings kommun inte uppfyller miljöbalkens krav på rening enligt 9 kap. 7 §. Nämnden bedömer också att ett fortsatt utsläpp skulle innebära en uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 3 § i miljöbalken är det den som står för utsläppet som ska se till att utsläppet upphör. Som fastighetsägare är man ansvarig för att inte släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten från sin fastighet. Nämnden bedömer att ägaren till har möjlighet (faktisk och rättlig rådighet) att följa detta beslut. Miljönämnden har också gjort en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att åtgärden är rimlig i förhållande till miljönyttan. Dokumentation Den befintliga anläggningen saknar giltigt tillstånd enligt miljöbalken, både för anläggandet och för driften. För att få släppa ut avloppsvatten krävs det att det leds till en av nämnden i dag godtagbar reningsanläggning. Slamavskiljare I en fungerande slamavskiljare samlas det mesta av slammet upp, men ca 90 % av näringsämnena kväve och fosfor passerar den, liksom en stor del av smittämnena, eftersom de är lösta i vattnet. På fastigheten finns dessutom en slamavskiljare som inte uppfyller kraven när wc är påkopplat. En slamavskiljare för två hushåll får inte ha en mindre våtvolym än 4 000 liter. Det finns stora mängder slam i alla kammare och båda brunnarna på fastigheten är fyllda av slam och vatten ända upp till toppen. För att minska risken för slamflykt ska slammet samlas i den första, större kammaren, och endast mycket lite slam får tillfälligtvis komma över till de mindre kamrarna. Sammantaget innebär detta en risk att även slam och syretärande ämnen passerar igenom slamavskiljaren, som då inte uppfyller funktionskraven. Det räcker inte med att bara ha en slamavskiljare för att uppfylla dagens krav på rening av avloppsvatten. Förbud är motiverat I en stenkista sker ingen rening, utan det är bara en konstruktion som är till för att bli kvitt avloppsvattnet utan att det rinner ut på markytan. Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 32 MN § 44 forts. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att stora mängder slam i alla kammare i slamavskiljare, avsaknad av information om våtvolym och skick av slamavskiljare samt avsaknad av ett godtagbart efterföljande reningssteg är mer allvarliga brister. Jämfört med Mark- och miljööverdomstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanent- hushåll. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör. Det finns sammantaget en stor risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare beslutat om förbud mot utsläpp från avloppsanläggningen. Förbudet var förenat med vite och har trätt i kraft, men nämnden har inte fått uppgifter som visar att nödvändiga åtgärder har vidtagits. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att det finns skäl att förena det nya förbudet med ett högre vite för att säkerställa att förbudet följs. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 361 kronor eftersom handläggningen har tagit 3 timmar och 30 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 33 MN § 44 forts. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Han måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är varaktigt bortkopplade och att det inte längre sker något utsläpp. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 34 MN § 44 forts. Tidrapport för ärende 2026-2739 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-01 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:30 Efterarbete 2026-03-23 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 1:00 Kontroll Summa: 3:30 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 35 MN § 44 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 36

MN § 45 forts. Förbud är motiverat I en stenkista sker ingen rening, utan det är bara en konstruktion som är till för att bli kvitt avloppsvattnet utan att det rinner ut på markytan. Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att en slamavskiljare utan T-rör och med vittrade väggar samt avsaknad av efterföljande reningssteg är mer allvarliga brister. Jämfört med Mark- och miljööverdomstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanent- hushåll samt en stenkista, där ingen rening alls sker. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör då det finns därför stor risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare förbjudit utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggningen. Förbudet, som var förenat med vite, har trätt i kraft och vi har inte fått in någon information om att åtgärder är vidtagna. Nämnden bedömer därför att det är nödvändigt att förena detta förbud med ett högre vite för att fastighetsägaren ska följa det. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 672 kronor eftersom handläggningen har tagit 3 timmar och 45 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägarna inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägarna göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 41 MN § 45 forts. Tidrapport för ärende 2026-3262 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-21 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-08-21 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-01 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:45 Efterarbete 2026-03-24 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 1:00 Kontroll Summa: 3:45 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 43 MN § 45 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 44

MN § 46 forts. Uppgifter saknas också om den omgivande markens genomsläpplighet och beskaffenhet. En rätt dimensionerad infiltration tar hänsyn till hur marken är på platsen. Om det ständigt tillförs mer orenat avloppsvatten än bädden och den omgivande marken hinner ta hand om försämras reningsprocessen eller upphör helt. En rätt dimensionerad markbaserad avloppsreningsanläggning är beroende av god tillgång till syre för att reningsprocessen, som sker med hjälp av mikroorganismer i en så kallad biohud, ska kunna fungera. Biohuden bildas ytligt i sandlagret eller i schaktbotten direkt under spridarledningarna där avloppsvattnet från slamavskiljaren fördelas ut över biohudens yta. Efter att avloppsvattnet har renats i biohuden infiltreras det vidare ner i de luftfyllda porerna mellan mineralkornen som bygger upp den nedre delen av avloppsanläggningen, för att slutligen infiltreras ut i den omgivande marken. Fastighetens anläggning saknar luftningsrör. Detta innebär att tillgången till syre inte är tillräcklig i den här anläggningen. Förbud är motiverat Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att stora mängder slam i andra och tredje kamrarna i slamavskiljare samt avsaknad av ett godtagbart efterföljande reningssteg är mer allvarliga brister. Jämfört med Mark- och miljööverdomstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanenthushåll. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör. Det finns därför stor risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare förbjudit utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggningen. Förbudet, som var förenat med vite, har trätt i kraft och vi har inte fått in någon information om att åtgärder är vidtagna. Nämnden bedömer därför att det är nödvändigt att förena förbudet med ett högre vite för att fastighetsägaren ska följa det. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 49 MN § 46 forts. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 672 kronor eftersom handläggningen har tagit 3 timmar och 45 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Yttrande Vad fastighetsägaren har framfört i sitt yttrande ger inte miljönämnden anledning att göra någon annan bedömning. Ansökan handläggs i ett separat ärende. Den befintliga anläggningen är fortfarande i drift och ansökan om tillstånd för att anlägga ny avloppsanläggning utgör inte grund att ändra miljönämndens bedömning i detta ärende. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska fastighetsägaren använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Han måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är varaktigt bortkopplade och att det inte längre kan ske något utsläpp. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 50 MN § 46 forts. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 51 MN § 46 forts. Tidrapport för ärende 2026-3271 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-05-04 Miljötillsyn Telefonsamtal Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-07 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:30 Efterarbete 2026-03-24 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 1:00 Kontroll Summa: 3:45 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 52 MN § 46 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 53

MN § 47 forts. Förbud är motiverat Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att avsaknad av längre gående rening än slamavskiljning är en mer allvarlig brist. Jämfört med Mark- och miljööverdomstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanenthushåll och en stenkista, där ingen rening alls sker. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör. Det finns stor risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare förbjudit utsläpp av avloppsvatten från avlopps- anläggningen. Förbudet, som var förenat med vite, har trätt i kraft och vi har inte fått in någon information om att åtgärder är vidtagna. Nämnden bedömer därför att det är nödvändigt att förena förbudet med ett högre vite för att fastighetsägaren ska följa det. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 361 kronor eftersom handläggningen har tagit 3 timmar och 30 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 58 MN § 47 forts. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Hon måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är bortkopplade och att det inte längre sker något utsläpp. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-20 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 59 MN § 47 forts. Tidrapport för ärende 2026-3279 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 Föredragning åtgärdskrav 2026-08-26 presidiet, nämnd 2026-08-21 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-08-21 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-01 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:30 Efterarbete 2026-03-24 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 1:00 Kontroll Summa: 3:30 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 60 MN § 47 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 61

MN § 48 forts. Den 3 december 2025 genomförde miljönämnden indexuppräkning av taxor inför år 2026 (MN § 59). Taxa och avgift höjdes med 0,7 %. Timavgift för år 2026 är 1 246 kronor, inställelseavgiften är 285 kronor. Miljönämndens bedömning Miljönämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten i Falköpings kommun inte uppfyller miljöbalkens krav på rening enligt 9 kap. 7 §. Nämnden bedömer också att ett fortsatt utsläpp skulle innebära en uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 3 § i miljöbalken är det den som står för utsläppet som ska se till att utsläppet upphör. Som fastighets- ägare är man ansvarig för att inte släppa ut otillräckligt renat avloppsvatten från sin fastighet. Nämnden bedömer att ägaren till har möjlighet (faktisk och rättslig rådighet) att följa detta beslut. Miljönämnden har också gjort en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att åtgärden är rimlig i förhållande till miljönyttan. Dokumentation Den befintliga anläggningen saknar giltigt tillstånd enligt miljöbalken, både för anläggandet och för driften. För att få släppa ut avloppsvatten krävs det att det leds till en av nämnden i dag godtagbar reningsanläggning. Direktutsläpp Avloppsvattnet som släpps ut från anläggningen har enbart genomgått slam- avskiljning. Längre gående rening saknas. I en slamavskiljare samlas det mesta av slammet upp, men ca 90 % av näringsämnena kväve och fosfor passerar den, liksom en stor del av smittämnena. Slamavskiljarens väggar och mellanväggar är vittrade, så att dess slamavskiljande funktion inte längre kan garanteras. Det finns också risk att delar av betongen släpper och faller ner i slamavskiljaren och därmed stör processen. Det fanns stora mängder slam i den andra och tredje kammaren. Slammet ska samlas i den första, större kammaren. Slamavskiljaren saknar godtagbart T-rör. Det är därför risk att även slam och syretärande ämnen passerar slamavskiljaren, som därmed inte uppfyller funktionskraven. Den rening som sker är alltså inte tillräcklig. Avloppsanläggningen uppfyller därmed inte kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken. Risker med stenkista I en stenkista sker ingen rening, utan det är bara en konstruktion som är till för att bli kvitt avloppsvattnet utan att det rinner ut på markytan. Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 65 MN § 48 forts. Förbud är motiverat Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad och där anläggningen hade vissa mindre brister. Förhållandena i detta ärende skiljer sig tydligt från dem i den domen. Avloppsanläggningen har mer omfattande brister. Slamavskiljaren är vittrad, saknar T-rör och bedöms inte avskilja slam på avsett sätt. Dessutom saknas ett godtagbart efterföljande reningssteg och avloppsvattnet leds i stället till en stenkista. Anläggningen betjänar också ett permanentboende, vilket innebär en större och mer kontinuerlig belastning än vid ett fritidsboende. Miljönämnden bedömer därför att bristerna är så allvarliga att det finns risk för negativ påverkan på människors hälsa och miljön om utsläppet får fortsätta. Det är därför proportionerligt och motiverat att förbjuda fortsatt utsläpp av avloppsvatten till den befintliga anläggningen. Miljönämnden har tidigare beslutat om förbud mot utsläpp från avloppsanläggningen. Förbudet var förenat med vite och har trätt i kraft, men nämnden har inte fått uppgifter som visar att nödvändiga åtgärder har vidtagits. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att det finns skäl att förena det nya förbudet med ett högre vite för att säkerställa att förbudet följs. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 361 kronor eftersom handläggningen har tagit 3 timmar och 30 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 66 MN § 48 forts. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Han måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är bortkopplade och att det inte längre sker något utsläpp. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 67 MN § 48 forts. Tidrapport för ärende 2026-3281 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-01 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:30 Efterarbete 2026-03-24 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 1:00 Kontroll Summa: 3:30 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 68 MN § 48 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 69

MN § 49 forts. Dokumentation Den befintliga anläggningen saknar giltigt tillstånd enligt miljöbalken, både för anläggandet och för driften. För att få släppa ut avloppsvatten krävs det att det leds till en av nämnden idag godtagbar reningsanläggning. Slamavskiljare I en fungerande slamavskiljare samlas det mesta av slammet upp, men ca 90 % av näringsämnena kväve och fosfor passerar den, liksom en stor del av smittämnena, eftersom det är löst i vattnet. Två av slamavskiljarna har endast 2 kamrar. En godtagbar slamavskiljare för hushåll med wc ska ha 3 kamrar där den stora kammaren i slamavskiljaren ska utgöra 50 % av hela slamavskiljarens våtvolym. Resterande volym ska fördelas lika mellan de två mindre kamrarna. Anläggningens trekammarbrunn är för liten eftersom den tar emot avloppsvatten från alla tre adresser. Det finns stora mängder slam i den andra och tredje kammaren i din trekammarbrunn. För att minska risken för slamflykt ska slammet samlas i den första, större kammaren, och endast mycket lite slam får tillfälligtvis komma över till de mindre kamrarna. Sammantaget innebär detta en risk att även slam och syretärande ämnen passerar igenom slamavskiljaren, som då inte uppfyller funktionskraven. Det räcker alltså inte med att bara ha en slamavskiljare för att uppfylla dagens krav på rening av avloppsvatten. Efterföljande reningssteg Fastighetsägaren har inte kunnat visa att den befintliga infiltrationen har rätt dimensionering och förutsättningar för funktion. Det gäller bland annat uppgifter om anläggningsmaterialets sammansättning och tjocklek. En rätt dimensionerad markbaserad avloppsreningsanläggning är beroende av god tillgång till syre för att reningsprocessen, som sker med hjälp av mikroorganismer i en så kallad biohud, ska kunna fungera. Biohuden bildas ytligt i sandlagret eller i schaktbotten direkt under spridarledningarna där avloppsvattnet från slamavskiljaren fördelas ut över biohudens yta. Efter att avloppsvattnet har renats i biohuden infiltreras det vidare ner i de luftfyllda porerna mellan mineralkornen som bygger upp den nedre delen av avloppsanläggningen, för att slutligen infiltreras ut i den omgivande marken. Bäddens yta och ålder Den befintliga bädden är för liten för tre hushåll. Det innebär att mikroorganismerna (biohuden) som står för reningen, inte har tillräcklig yta att breda ut sig på. Detta reducerar reningskapaciteten. Bäddens storlek påverkar också möjligheten att binda in näringsämnen i det tillförda bäddmaterialet. Infiltrationsbädden är dessutom övervuxen med träd och buskar, vilket ökar risken att rotinträngning i spridarledningarna hindrar avloppsvattnet från att nå ut i hela bädden, men också att rötterna bildar kanaler genom bädden så att avloppsvattnet snabbt kan passera ner till grundvattnet. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 74 MN § 49 forts. Infiltrationsbädden är relativt gammal. Reningen i en rätt anlagd markbaserad avloppsanläggning fungerar vanligen i 15–20 år, och därefter sker bara kvittblivning. Det innebär att avloppsvattnet fortfarande rinner undan och orenat letar sig ner genom marken. Så småningom når det grundvattnet, med stora hälsorisker som följd, eftersom grundvattnet i många fall är vår viktigaste dricksvattenkälla. Även om dricksvattnet inte är hotat, innebär ändå ett avloppsutsläpp att den omgivande marken påverkas negativt. Förbud är motiverat Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att en felaktig kombination av slamavskiljare samt en för liten infiltration som riskerar rotinträngning är mer allvarliga brister. Jämfört med Mark- och miljööverdomstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanenthushåll. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör. Miljönämnden har tidigare beslutat om förbud mot utsläpp från avloppsanläggningen. Förbudet var förenat med vite och har trätt i kraft, men nämnden har inte fått uppgifter som visar att nödvändiga åtgärder har vidtagits. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att det finns skäl att förena nya förbudet med ett högre vite för att säkerställa att förbudet följs. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 984 kronor eftersom handläggningen har tagit 4 timmar. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Yttrande Nämnden ser positivt på att fastighetsägaren planerar att anlägga den nya avloppsanläggningen under hösten 2026. Även om handläggningen av ansökan om tillstånd tog viss tid har fastighetsägaren, sedan tillståndet beviljades den 13 september 2024, haft god tid på sig att vidta åtgärder för att följa det senaste förbudet med vite på avloppsanläggningen. Den befintliga avloppsanläggningen är fortfarande i drift. Det som fastighetsägaren har framfört ger därför inte nämnden skäl att ändra sin bedömning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 75 MN § 49 forts. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Han måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är varaktigt bortkopplade och att det inte längre sker något utsläpp. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 76 MN § 49 forts. Tidrapport för ärende 2026-3307 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-04-14 Miljötillsyn Telefonsamtal Erika Landestorp 0:30 Kontakt, e-post 2026-04-13 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Efterarbete 2026-04-07 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:30 Efterarbete 2026-03-25 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 1:00 Kontroll Summa: 4:00 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 77 MN § 49 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 78

MN § 50 forts. Uppgifter saknas också om den omgivande markens genomsläpplighet och beskaffenhet. En rätt dimensionerad infiltration tar hänsyn till hur marken är på platsen. Om det ständigt tillförs mer orenat avloppsvatten än bädden och den omgivande marken hinner ta hand om försämras reningsprocessen eller upphör helt. En rätt dimensionerad markbaserad avloppsreningsanläggning är beroende av god tillgång till syre för att reningsprocessen, som sker med hjälp av mikroorganismer i en så kallad biohud, ska kunna fungera. Biohuden bildas ytligt i sandlagret eller i schaktbotten direkt under spridarledningarna där avloppsvattnet från slamavskiljaren fördelas ut över biohudens yta. Efter att avloppsvattnet har renats i biohuden infiltreras det vidare ner i de luftfyllda porerna mellan mineralkornen som bygger upp den nedre delen av avloppsanläggningen, för att slutligen infiltreras ut i den omgivande marken. Den aktuella avloppsanläggningen saknar luftningsrör. Det innebär att biohuden inte får tillräckligt med syre för att kunna fungera bra. Eftersom det inte räcker med lufttillförsel enbart genom luftningsrören ska markbaserade avloppsanläggningar anläggas ytligt, vanligen inte djupare än som mest en meter under markytan, så att biohuden också kan få luftning via porerna i de ytliga jordlagren. Jordlagren får inte heller kompakteras eller hårdgöras, utan jordlagren ska vara så porösa som möjligt så att luften lätt kan ta sig ner. Detta innebär sammantaget att tillgången till syre inte är tillräcklig i den här anläggningen. Slamflykt Slamflykt från slamavskiljaren, på grund av att T-rör saknas och att kammarväggarna är vittrade innebär att slampartiklar som kommit in i spridarledningarna stoppar upp avloppsvattnet och att slampartiklar ansamlas på biohuden så att den blir tjockare och mer ogenomtränglig. Detta leder till att bädden täpper sig och att reningen avtar eller upphör helt. Bäddens ålder Infiltrationsbädden är relativt gammal. Reningen i en rätt anlagd markbaserad avloppsanläggning fungerar vanligen i 15–20 år, och därefter sker bara kvittblivning. Det innebär att avloppsvattnet fortfarande rinner undan och orenat letar sig ner genom marken. Så småningom når det grundvattnet, med stora hälsorisker som följd, eftersom grundvattnet i många fall är vår viktigaste dricksvattenkälla. Även om dricksvattnet inte är hotat innebär ändå ett avloppsutsläpp att den omgivande marken påverkas negativt. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 83 MN § 50 forts. Förbud är motiverat Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att vittrade kammarväggar med fogsläpp och avsaknad av luftningsrör och T-rör är mer allvarliga brister. Jämfört med Mark- och miljööverdomstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanenthushåll. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör då det finns därför risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare förbjudit utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggningen. Förbudet, som var förenat med vite, har trätt i kraft och vi har inte fått in någon information om att åtgärder är vidtagna. Nämnden bedömer därför att det är nödvändigt att förena förbudet med ett högre vite för att fastighetsägaren ska följa det. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 361 kronor eftersom handläggningen har tagit 3 timmar och 30 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Yttrande Fastighetsägaren har meddelat att han kommer att ansöka om tillstånd att bygga en ny avloppsanläggning. När ansökan kommer in handläggs den i ett annat ärende. Den befintliga anläggningen är fortfarande i drift och en planerad ansökan för en ny avloppsanläggning utgör inte grund att ändra miljönämndens bedömning i detta ärende. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 84 MN § 50 forts. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Han måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är bortkopplade och att det inte längre sker något utsläpp. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-20 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Mottagningskvitto Överklagningshänvisning Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 85 MN § 50 forts. Tidrapport för ärende 2026-3310 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-18 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-08-18 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-07 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:30 Efterarbete 2026-03-25 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 1:00 Kontroll Summa: 3:30 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 86 MN § 50 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 87

MN § 51 forts. Slamavskiljare I en fungerande slamavskiljare samlas det mesta av slammet upp, men ca 90 % av näringsämnena kväve och fosfor passerar den, liksom en stor del av smittämnena, eftersom det är löst i vattnet. Det räcker alltså inte med att bara ha en slamavskiljare för att uppfylla dagens krav på rening av avloppsvatten. Uppgift som fastighetsägaren har lämnat kring att vattennivån i slamavskiljaren inte går upp till utloppet tyder på att den kan vara otät och att ett läckage till omgivande mark kan ske. Efterföljande reningssteg Det saknas inställningsmöjligheter i fördelningsbrunnen. Inställningsmöjligheter är viktigt för att minska risken att spridarledningarna belastas olika. När en infiltration är snedbelastad, där en av två spridarledningar belastas av majoriteten av vattnet så förkortas bäddens livslängd. Eftersom endast halva bädden ska ta hand om majoriteten av vattnet ökar också risken att den delen av bädden täpper sig. En rätt dimensionerad markbaserad avloppsreningsanläggning är beroende av god tillgång till syre för att reningsprocessen, som sker med hjälp av mikroorganismer i en så kallad biohud, ska kunna fungera. Biohuden bildas ytligt i sandlagret eller i schaktbotten direkt under spridarledningarna där avloppsvattnet från slamavskiljaren fördelas ut över biohudens yta. Efter att avloppsvattnet har renats i biohuden infiltreras det vidare ner i de luftfyllda porerna mellan mineralkornen som bygger upp den nedre delen av avloppsanläggningen, för att slutligen infiltreras ut i den omgivande marken. Spridarledningarna i anläggningen ligger för djupt ner i marken. Det innebär att biohuden inte får tillräckligt med syre för att kunna fungera bra. Eftersom det inte räcker med lufttillförsel enbart genom luftningsrören ska markbaserade avloppsanläggningar anläggas ytligt, vanligen inte djupare än som mest en meter under markytan, så att biohuden också kan få luftning via porerna i de ytliga jordlagren. Spridarledningarna i din anläggning ligger alltså för djupt ner i marken för att syretransporten genom jorden ska kunna fungera tillfredsställande. Jordlagren får inte heller kompakteras eller hårdgöras av till exempel vägar uppställningsplatser för bilar, utan jordlagren ska vara så porösa som möjligt så att luften lätt kan ta sig ner. Detta innebär sammantaget att tillgången till syre inte är tillräcklig i den här anläggningen. Bäddens ålder Infiltrationsbädden är relativt gammal. Reningen i en rätt anlagd markbaserad avloppsanläggning fungerar vanligen i 15–20 år, och därefter sker bara kvittblivning. Det innebär att avloppsvattnet fortfarande rinner undan och orenat letar sig ner genom marken. Så småningom når det grundvattnet, med stora hälsorisker som följd, eftersom grundvattnet i många fall är vår viktigaste dricksvattenkälla. Även om dricksvattnet inte är hotat innebär ändå ett avloppsutsläpp att den omgivande marken påverkas negativt. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 92 MN § 51 forts. Förbud är motiverat Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att avsaknad av inställningsmöjlighet i fördelningsbrunn och för djupt liggande spridarledning är mer allvarliga brister. Jämfört med Mark- och miljööver- domstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanenthushåll. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör. Det finns stor risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare beslutat om förbud mot utsläpp från avlopps- anläggningen. Förbudet var förenat med vite och har trätt i kraft, men nämnden har inte fått uppgifter som visar att nödvändiga åtgärder har vidtagits. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att det finns skäl att förena det nya förbudet med ett högre vite för att säkerställa att förbudet följs. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 672 kronor eftersom handläggningen har tagit 3 timmar och 45 minuter. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Yttrande Någon ansökan om tillstånd för en ny avloppsanläggning hade inte kommit in till miljönämnden den 24 augusti 2026. Om en ansökan kommer in kommer den att prövas i ett separat ärende. Den befintliga avloppsanläggningen är fortfarande i drift. Det som har framförts i yttrandet visar inte att bristerna i den befintliga anläggningen har åtgärdats och ger därför inte miljönämnden skäl att ändra sin bedömning i detta ärende. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 93 MN § 51 forts. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Han måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är bortkopplade och att det inte längre sker något utsläpp. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-24 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 94 MN § 51 forts. Tidrapport för ärende 2026-3329 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 åtgärdskrav 2026-08-26 Föredragning presidiet, nämnd 2026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2 026-08-24 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-04-27 Miljötillsyn Telefonsamtal Erika Landestorp 0:30 Kontakt, e-post 2026-04-13 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-07 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:45 Efterarbete 2026-03-26 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 0:30 Kontroll Summa: 3:45 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 95 MN § 51 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 96

MN § 52 forts. Efterföljande reningssteg Fastighetsägaren har inte kunnat visa att den befintliga infiltrationen har rätt dimensionering och förutsättningar för funktion. Det gäller bland annat uppgifter om anläggningsmaterialets sammansättning och tjocklek. Uppgifter saknas också om den omgivande markens genomsläpplighet och beskaffenhet. En rätt dimensionerad infiltration tar hänsyn till hur marken är på platsen. Om det ständigt tillförs mer orenat avloppsvatten än bädden och den omgivande marken hinner ta hand om försämras reningsprocessen eller upphör helt. En rätt dimensionerad markbaserad avloppsreningsanläggning är beroende av god tillgång till syre för att reningsprocessen, som sker med hjälp av mikroorganismer i en så kallad biohud, ska kunna fungera. Biohuden bildas ytligt i sandlagret eller i schaktbotten direkt under spridarledningarna där avloppsvattnet från slamavskiljaren fördelas ut över biohudens yta. Efter att avloppsvattnet har renats i biohuden infiltreras det vidare ner i de luftfyllda porerna mellan mineralkornen som bygger upp den nedre delen av avloppsanläggningen, för att slutligen infiltreras ut i den omgivande marken. Den aktuella avloppsanläggningen saknar luftningsrör. Det innebär att biohuden inte får tillräckligt med syre för att kunna fungera bra. Slamflykt Slamflykt från slamavskiljaren, på grund av att T-rör saknas innebär att slampartiklar som kommit in i spridarledningarna stoppar upp avloppsvattnet och att slampartiklar ansamlas på biohuden så att den blir tjockare och mer ogenomtränglig. Detta leder till att bädden täpper sig och att reningen avtar eller upphör helt. Bäddens ålder Infiltrationsbädden är relativt gammal. Reningen i en rätt anlagd markbaserad avloppsanläggning fungerar vanligen i 15–20 år, och därefter sker bara kvittblivning. Det innebär att avloppsvattnet fortfarande rinner undan och orenat letar sig ner genom marken. Så småningom når det grundvattnet, med stora hälsorisker som följd, eftersom grundvattnet i många fall är vår viktigaste dricksvattenkälla. Även om dricksvattnet inte är hotat innebär ändå ett avloppsutsläpp att den omgivande marken påverkas negativt. Förbud är motiverat Orenat avloppsvatten som släpps ut i mark leder till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Det förorenade grundvattnet rör sig genom marken och kommer sedan upp ovan markytan i topografiska lågområden, där sjöar och vattendrag finns. Därmed ökar utsläppet också risken för övergödning i sjöar och vattendrag. Det leder till syrebrist, algblomning och igenväxning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 101 MN § 52 forts. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 15 april 2021 i mål nr M 4447-20 bedömt att det inte var proportionerligt att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till en avloppsanläggning med en infiltration från 1986 som betjänade en fritidsbostad, där infiltrationen hade vissa mindre brister. Miljönämnden bedömer att avsaknad av T-rör samt avsaknad av luftningsrör på spridarledningarna och att det växer träd på och i närheten av bädden är mer allvarliga brister. Jämfört med Mark- och miljööverdomstolens dom är det i detta fall dessutom fråga om ett permanenthushåll. Miljönämnden bedömer därför att det finns anledning att kräva att utsläpp av avloppsvatten till anläggningen upphör. Det finns risk att människors hälsa och miljön påverkas negativt om utsläppet får fortsätta. Miljönämnden har tidigare förbjudit utsläpp av avloppsvatten från avlopps- anläggningen. Förbudet, som var förenat med vite, har trätt i kraft och vi har inte fått in någon information om att åtgärder är vidtagna. Nämnden bedömer därför att det är nödvändigt att förena förbudet med ett högre vite för att fastighetsägaren ska följa det. Avgift för handläggning Avgiften för nämndens handläggning av detta ärende är 4 984 kronor eftersom handläggningen har tagit 4 timmar. Timavgiften år 2026 är 1 246 kronor. Yttrande Fastighetsägaren har sedan tidigare fått tillstånd att bygga en ny avlopps- anläggning. Den befintliga anläggningen är fortfarande i drift och tillståndet utgör inte grund att ändra miljönämndens bedömning i detta ärende. Fortsatt handläggning Den som är fastighetsägare är ansvarig för att ha en godtagbar avloppsanläggning. Om ägaren inte har åtgärdat avloppsanläggningen eller om utsläppet inte har varaktigt upphört när förbudet träder i kraft kan nämnden ansöka om utdömande av vitet. Hur ska fastighetsägaren göra för att undvika att förbudet träder i kraft? För att kunna fortsätta släppa ut avloppsvatten från wc, samt bad, disk och tvätt (bdt) på fastigheten måste den befintliga avloppsanläggningen tas ur bruk. I stället ska de använda en ny avloppsanläggning som har byggts enligt ett tillstånd från Miljönämnden östra Skaraborg. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 102 MN § 52 forts. För att få anlägga eller bygga om ett enskilt avlopp för wc krävs ett tillstånd från miljönämnden. Det är viktigt att kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg i god tid innan man vidtar några åtgärder. Det tar tid för nämnden att handlägga ansökan och många entreprenörer måste bokas långt i förväg. OBS! För att avloppsanläggningen ska räknas som färdigställd måste nämnden också få in ett intyg där den som har grävt intygar att anläggningen har färdigställts enligt tillståndet. Fastighetsägaren bör därför snarast börja planera för en ny avloppslösning för wc och bdt. Det går också att välja en alternativ lösning, med till exempel torrtoa och/eller latrinhämtning, samt en separat bdt-anläggning. En sådan anläggning måste också anmälas till nämnden. Tänk på att även en anmälan kan ta tid att handlägga och att nämnden i vissa fall behöver få in ett intyg om att anläggningen är färdigställd. Fastighetsägaren kan också välja att inte använda sitt avlopp mera. Hon måste då skicka in dokumentation som visar att både wc- och bdt-avlopp är bortkopplade och att det inte längre sker något utsläpp. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2026-08-19 Beslutet skickas till Bilagor till Tidrapport Information om regler Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 103 MN § 52 forts. Tidrapport för ärende 2026-3333 Denna tidrapport redovisar vilka åtgärder och arbetsmoment miljönämnden utfört i ärendet och som vi tar betalt för. Under sammanställningen finns en beskrivning av vad de olika specifikationerna innebär. Hör gärna av dig till oss om du har frågor om tidrapporten. Datum Specifikation Händelsetyp Utförare Tid 2026-09-09 Miljötillsyn Beslutsförslag Jenny Möller 0:30 Föredragning åtgärdskrav 2026-08-26 presidiet, nämnd 2026-08-20 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 1:00 Efterarbete åtgärdskrav 2026-08-20 Miljötillsyn Beslutsförslag Erika Landestorp 0:15 Bedömning åtgärdskrav 2026-05-26 Miljötillsyn Telefonsamtal Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-30 Miljötillsyn Telefonsamtal Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-14 Miljötillsyn Telefonsamtal Erika Landestorp 0:30 Kontakt, e-post 2026-04-09 Miljötillsyn Expediering Erika Landestorp 0:15 Kontakt, e-post 2026-04-08 Miljötillsyn Kommunicering Erika Landestorp 0:30 Efterarbete 2026-03-26 Miljötillsyn Tillsyn Erika Landestorp 0:30 Kontroll Summa: 4:00 Beskrivning av vad som kan ingå i olika specifikationer Förarbete: Planering av kontrollen, exempelvis inläsning om er verksamhet, planering av vilka moment som ska kontrolleras samt iordningställande av utrustning. Kontroll: Inspektion eller revision. Kan genomföras digitalt, på plats hos en verksamhet eller i form av kontroll av information på Miljösamverkans kontor. Granskning: Granskning av handlingar, bilder, analysresultat eller annan dokumentation. Bedömning: Bedömning av iakttagelser från kontrollen, avstämning med kollegor och chef. Efterarbete: Rapportskrivning, beslutsskrivning, tillsynsanteckning. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 104 MN § 52 forts. INFORMATION OM REGLER Miljöbalken Utsläpp av avloppsvatten är enligt 9 kap. 1 § i miljöbalken (1998: 808) att anse som miljöfarlig verksamhet. För alla miljöfarliga verksamheter gäller de allmänna hänsynreglerna i 2 kap. i miljöbalken. I 2 kap. 1 § i miljöbalken anges att verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet efterlevs (omvänd bevisbörda). 2 kap. 3 § i miljöbalken anger att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön (försiktighetsprincipen). Enligt 2 kap. 7 § i miljöbalken ska kostnaderna för skyddsåtgärderna vägas mot den miljönytta de gör (skälighetsregeln). I 9 kap. 7 § miljöbalken sägs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att det inte uppkommer någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar anläggas. Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § i miljöbalken meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Enligt 26 kap. 14 § i miljöbalken får miljönämnden förena förelägganden och förbud med vite. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Enligt 12 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Men det gäller inte om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Allmänna råd och handbok Utförlig information om lagstiftningen för små avlopp finns i Havs- och vatten- myndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) samt Naturvårdsverkets handbok Små avloppsanläggningar. Viteslagen Lag om viten (1985:206) reglerar hur viten får tillämpas för att se till att lagar som miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken efterlevs. Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 105

MN § 53 Information a) Redovisning av projektrapport: Miljötillsyn hos drivmedelsstationer (dnr 2026-4460) b) Rapport efter senaste direktionsmötet den 16 juni c) Kommunbrev från föreningen VA-i-tiden om tillsyn av enskilda avlopp samt myndighetsaktivism (dnr 2026-5742) d) Miljönämndens beslut om förstöring av varor från Klarsinnad AB är överklagat (dnr 2026-5362) e) Mark- och miljödomstolen har avslagit miljönämndens ansökningar om utdömande av vite för ej åtgärdade avloppsanläggningar (dnr 2026-5518 och dnr 2026-5519) Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 106

MN § 54 Projektrapporter Miljönämnden har tagit del av följande projektrapporter: a) Miljötillsyn hos badanläggningar (dnr 2025-4946) b) Miljötillsyn hos aktivitetscenter för barn (dnr 2025-4945) c) Livsmedelskontroll på restauranger och caféer (dnr 2025-5747) d) Tillsyn av rökfria miljöer vid entréer och uteserveringar vid restauranger (dnr 2025-5769) e) Livsmedelskontroll hos restauranger, caféer, butiker och foodtrucks (dnr 2025-5748) f) Kemikalietillsyn hos försäljare av växtskyddsmedel (dnr 2026-3512) g) Miljötillsyn hos fordonstvättar (dnr 2026-1909) h) Miljötillsyn hos drivmedelsstationer (dnr 2026-4460) Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 107

MN § 55 Dnr 2026-653 Redovisning av delegationsbeslut Miljönämnden har tagit del av listor med de beslut som miljökontoret har fattat på nämndens delegation under maj, juni och juli 2026. Bilagor Listor med delegationsbeslut från maj, juni och juli 2026 Protokollet är signerat digitalt av: Mikael Wendt och Anders Karlsson 108 Detta dokument är elektroniskt signerat enligt EU:s förordning eIDAS och utgör en avancerad elektronisk underskrift och är juridiskt bindande. Ordförande i Miljönämnden östra Skaraborg: Mikael Ledamot i Miljönämnden östra Skaraborg: Anders Wendt Karlsson Miljösekreterare: Eleonor Daag Signed by: MIKAEL WENDT Signed by: Anders Berndt Henning Karlsson Date: 2026-09-11 20:39:52 Date: 2026-09-11 21:11:27 BankID refno: 01a091c4-c7b6-75ae-bea9-c7c67568b245 BankID refno: 01a091e1-9ef9-75a4-a766-c0c6df206a75 Signed by: ELEONOR DAAG Date: 2026-09-14 08:47:12 BankID refno: 01a09eab-5c62-795e-84aa-417c37d10167 Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.