ÖÖverföörmyndarnaömnden föör Lunds öch Eslöövs kömmuner — 26 maj 2026

2 § BFL: Kommunfullmäktige ska under varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska redovisa 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 3 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade åtgärder för att nå sina mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna i handlingsplanen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Analysen ska genomföras med stöd av ett underlag som Boverket förser kommunen med och det ytterligare underlag som kommunen behöver för analysen. Länsstyrelsens synpunkter Behovet av tillskott av bostäder i kommunen I handlingsplanen framgår att det finns ett behov av att tillföra i genomsnitt cirka 110 nya bostäder per år för att möta det ökande bostadsbehovet. Kommunen anger att denna slutsats baseras på framtagen hushållsprognos och speglar det demografiska bostadsbehovet. Länsstyrelsen noterar att siffran även ligger i linje med Region Skånes beräkningar av det demografiska bostadsbehovet i Eslöv, och anser att uppskattningen av behovet är rimlig. Enligt BFL ska kommunen uppge behovet av tillskott av bostäder. Länsstyrelsen råder kommunen att använda samma begrepp som i lagtexten så att det tydligt framgår att kommunen lever upp till de krav som anges. Mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Handlingsplanen innehåller sex mål för kommunens bostadsförsörjning. Det första målet anger att det ska byggas cirka 150 bostäder per år. Målet är högre ställt än det identifierade bostadsbehovet om 110 bostäder per år, vilket kommunen bland annat motiverar utifrån att det har byggts färre bostäder än behovet i Skåne under lång tid varför det sannolikt finns ett underliggande bostadsbehov som behöver tillgodoses. Länsstyrelsen delar inte denna bild, då det bland annat i Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2025 konstateras att byggandet i nyproduktion under perioden Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 4 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 2018–2024 i stort gått i takt med utvecklingen av antalet hushåll på länsnivå och att byggandet även varit högre än det demografiska behovet. Det kan dock finnas skillnader lokalt. Sammantaget anser Länsstyrelsen att kommunens mål om byggande av 150 bostäder per år är ställt för högt. Kommunens andra mål anger att kommunen ska främja ett varierande utbud av bostäder i hela kommunen och att stor vikt ska läggas vid att öka andelen småhus och bostadsrätter i syfte att få till varierade boendealternativ. Länsstyrelsen ser positivt på ambitionen om ett varierat bostadsbestånd, men ställer sig frågande till hur detta uppnås genom att andelen småhus ökar. Även om kommunen uppger att bostadsbyggandet i kommunen under 2020-talet till största del utgjorts av flerbostadshus och hyresrätter, så konstateras också att den redan dominerade bostadstypen totalt sett i det befintliga beståndet är småhus. Kommunen bör med utgångspunkt i analysen och vilka behov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden därför förtydliga hur det varierade bostadsutbudet bör se ut och uppnås. Vidare anser Länsstyrelsen att kommunen kan förtydliga hur målen avser hantera utveckling av bostadsbeståndet, så att kommunens inriktning för det befintliga beståndet tydligt framgår samt speglas av analysen. Länsstyrelsen menar att flera av målen är övergripande varför det kan vara fördelaktigt att göra dem mer konkreta. Under rubrik Uppföljning delas målen upp i indikatorer för att förtydliga hur målen ska följas upp, vilket Länsstyrelsen ser positivt på. Dock hade det kunnat konkretiseras ytterligare genom att exempelvis ange hur stor andel av nybyggnationen som ska bestå av respektive upplåtelseform/hustyp eller vad byarnas unika bostadsbehov och identitet faktiskt är. Kommunen bör också överväga att omvandla indikatorerna till faktiska mål. Länsstyrelsen noterar även att kommunens mål formulerats med en viss blandning med karaktär av både mål (önskat läge) och åtgärder (vad kommunen ska göra). Kommunen kan med fördel renodla formuleringarna utifrån tydlighet. Kommunens planerade åtgärder för att nå uppsatta mål Kommunen anger att det planeras för en mängd aktiviteter för att uppnå handlingsplanens mål. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i tabellform tydliggjort vem som är ansvarig för Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 5 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 respektive åtgärd och när i tid den ska genomföras. Länsstyrelsen kan dock inte utläsa att alla åtgärder har en tydlig koppling till målen och kommunens bostadsförsörjning. Exempelvis anges att kommunen ska ta fram ett program för gestaltad livsmiljö och föra dialog med Skånetrafiken kring nya utbyggnadsområden. Kommunen bör därför överväga huruvida alla de beskrivna åtgärderna ska hanteras inom ramen för handlingsplanen för bostadsförsörjning, eller hanteras mer lämpligt i annat sammanhang. Detta utifrån 2 § BFL som anger att uppgifterna i handlingsplanen, och däribland åtgärderna, ska grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. I BFL uttrycks också att kommunen ska ange planerade åtgärder för att nå uppsatta mål. Länsstyrelsen råder kommunen att använda samma begrepp som i lagtexten så att det tydligt framgår att kommunen lever upp till de krav som anges. Hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program Länsstyrelsen kan konstatera att kommunen beskriver relevanta nationella och regionala mål, planer och program men noterar att det nationella målet för folkhälsopolitiken saknas. Boende och närmiljö är ett av åtta områden inom folkhälsopolitiken och bör därför belysas i handlingsplanen. Analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna och vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden Länsstyrelsen anser att kommunen presenterar en gedigen analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna och vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen utöver den kommunövergripande analysen även gör ortvisa analyser för att belysa de varierande och platsspecifika bostadsbehoven inom kommunen. Kommunen anger att framräknat demografiskt bostadsbehov utgår från en hushållsprognos som är baserad på en trendbaserad befolkningsprognos som utgår från historiska data och som inte beaktar planerad byggnation. Kommunen hänvisar i analysen även till Region Skånes senaste beräkning över Eslövs demografiska bostadsbehov. Länsstyrelsen anser detta vara en bra grund för en i sammanhanget ändamålsenlig analys. Även Boverket har tagit fram Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 6 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 beräkningar av behovet av bostadsbyggande som kan användas som underlag. Det finns att hitta här: Behov av bostadsbyggande - Boverket Av de mått på bostadsbrist som Boverket tillhandahåller bedömer kommunen att de mest relevanta för kommunen är trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, och använder sig av dessa i analysen. I analysbilagan återges även vissa av Boverkets övriga mått men Länsstyrelsen noterar att inte samtliga mått anges. Länsstyrelsen ser gärna att kommunen använder samtliga indikatorer som underlag för analys och arbetar med mål och insatser för de indikatorer där kommunen ligger i linje eller högre än riket eller Skåne. Samtliga mått finns att hitta här: Mått på bostadsbrist - Planering för bostadsförsörjning - Boverket Övrigt Grupper I analysbilagan framgår att det finns fem olika grupper som har det särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i Eslöv. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen har identifierat dessa grupper, men menar också att kommunen på ett tydligare sätt kan adressera och arbeta för att tillgodose gruppernas behov i handlingsplanen genom att formulera tydliga och konkreta insatser och mål för att hantera detta. En av de grupper som kommunen har identifierat är personer som utsätts för våld i hemmet. Länsstyrelsen vill erinra att exempel på att hantera detta kan vara att utreda möjlighet till förtur i bostadskön för våldsutsatta personer samt att inleda en samverkan med andra kommuner för de fall då en våldsutsatt person behöver lämna kommunen. Här kan kontakt tas med samordnare mot våld i nära relationer inom socialtjänsten. Kommunen skulle också fortsatt kunna överväga att ansluta sig till den formaliserade kommunsamverkan som finns i länet gällande utbyte av bostäder för våldsutsatta personer, Kompott Skåne. Kommunen belyser även att två av de identifierade grupperna ofta faller mellan stolarna, då de inte kvalificerar sig till ett socialt kontrakt men samtidigt har svårt att själva ta sig in på bostadsmarknaden. Länsstyrelsen noterar att kommunen har formulerat mål som kan ses ringa in problematiken. Exempelvis anger kommunen att fler ska få tillgång till en ändamålsenlig bostad. Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 7 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 Länsstyrelsen menar dock att kommunen kan belysa och hantera problematiken ytterligare, exempelvis genom att uppmana det kommunala bostadsbolaget och privata aktörer att inte ha högre uthyrningskrav än nödvändigt. En kommuns ansvar för nyanländas boende varierar beroende på målgrupp. Länsstyrelsen konstaterar dock att en gemensam nämnare för de olika grupperna i mottagandet är svårigheter att långsiktigt etablera sig på bostadsmarknaden. Kommunen nämner i sin analys att nyanlända i kommunen erbjuds sociala kontrakt och att tillgången på sociala kontrakt är god. Nyanlända bedöms också ha förutsättningar att därefter ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Länsstyrelsen ser att främst målet om att fler ska få tillgång till en ändamålsenlig bostad och planerade aktiviteter gällande sociala kontrakt kan gynna målgruppen nyanlända. Länsstyrelsen lyfter vikten av det finns ett bostadsutbud för målgruppen som möjliggör att kunna bo kvar inom kommunen på lång sikt för stärkt etablering. Kommunen anger att befolkningsökningen bidrar till ett ökat behov av fler särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning. Kommunen har även identifierat ett trettiotal otillgängliga lägenheter som behöver ersättas av moderna och tillgängliga boendealternativ för gruppen. Arbetet med att utveckla kommunens LSS-boenden uppges hanteras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. I handlingsplanen anges även att kommunen har ett ansvar att ordna med platser i vård- och omsorgsboenden och att denna planering ingår i kommunens lokalförsörjning och berörs inte direkt i handlingsplanen för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen menar att kommunen med fördel kan hantera funktionsnedsatta personers bostadsbehov och vård- och omsorgsboenden även inom ramen för handlingsplanen för bostadsförsörjning för att synliggöra och tillgodose gruppernas behov. Kommunen uppger att Eslöv i jämförelse med övriga kommuner i Skåne tillhörande samma kommungrupp har den högsta andelen hemlösa personer. Länsstyrelsen ser positivt på att gruppens situation belyses i handlingsplanen och att kommunen har formulerat mål och åtgärder för att tillgodose behoven. Länsstyrelsen påminner dock om de grupper som kommunen identifierat har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden men inte omfattas av ett socialt kontrakt, kan klassas som strukturellt Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 8 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 hemlösa, och även ingår i kommunens generella bostadsförsörjningsansvar. Jämställdhet Kommunen använder i sin analys könsuppdelad statistik och hänvisar även till det nationella målet för jämställdhetpolitiken. Länsstyrelsen ser positivt på denna ansats om ett jämställdhetsperspektiv men uppmuntrar att det ytterligare genomsyrar handlingsplanen, exempelvis genom att mål och åtgärder tydligare adresserar frågorna. Samordning inom kommunen och uppföljning Länsstyrelsen ser positivt på att flera förvaltningar och det allmännyttiga bostadsbolaget (EBO) har varit med i arbetet med handlingsplanen. På så sätt kan aktörerna delge kunskap om sina respektive sakområden, och förankring och genomförande av riktlinjerna kan underlättas. Länsstyrelsen ser också positivt på den förvaltningsövergripande uppföljningen av handlingsplanen, då det anges att kommunstyrelsen ansvarar för att planen följs upp årligen. Kopplat till uppföljningen presenterar kommunen även en matris där respektive mål delas in i indikatorer för att tydligare kunna följas upp samt anges när i tid det ska göras. Länsstyrelsen ser positivt på detta tydliga sätt att presentera uppföljningen men menar att det hade kunnat konkretiserats ytterligare genom att också kvantifiera indikatorerna. Regional samordning BFL anger att kommuner ska ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner i planeringen av, och när den vidtar åtgärder för, bostadsförsörjningen. I handlingsplanen nämns att en viktig del av processen är den remissrunda där bland annat angränsande kommuner ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Utöver detta menar Länsstyrelsen att kommunen bör utveckla hur behovet av samordning med andra kommuner ser ut och kan uppnås. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen redovisar sin roll i regionen genom att jämföra statistik för Eslöv med motsvarande för länet och andra kommuner. Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 9 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 Formalia Länsstyrelsen ber kommunen att skicka handlingsplanen till skane@lansstyrelsen.se när kommunfullmäktige har antagit den. Beslutande Detta yttrande har beslutats av enhetschef Hanne Romanus, enheten för samhällsplanering. Planhandläggare Tova Troedsson har varit föredragande. Detta beslut har bekräftats digitalt och har därför ingen namnunderskrift. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på www.lansstyrelsen.se/dataskydd Sammanträdesprotokoll 2026-02-16 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

§ 10 GOV 2026/20 Yttrande över remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning Beslut - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vill uppmärksamma att för målgruppen i gymnasieålder uppstår bostadsrelaterade behov främst i form av elevboende, inackordering och stödboende snarare än egen etablering på bostadsmarknaden. Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning kan med fördel samordnas med gymnasieskolans planer för tillväxt, elevflöden och kollektivtrafikförutsättningar. Nybyggnation och förändrade befolkningsmönster och skolans attraktivitet och utbildningsutbud kan påverka både behovet av elevboenden samt dimensionering och placering av gymnasieskolans lokaler. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har skickat förslag till Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse; Yttrande över remissversion av handlingsplan för bostadsförsörjning - Kommunstyrelsens beslut § 4 2026 Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning - Följebrev remiss Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning - Sändlista, remiss kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning - Remissversion av handlingsplan för bostadsförsörjning Beredning Syfte med handlingsplan för bostadsförsörjning är att skapa förutsättningar för ett effektivt och samordnat arbete med kommunens bostadsförsörjning, den ska utgöra stöd i arbete med nya detaljplaner, vid nya markanvisningar och fungera som underlag till översiktsplanering samt underlag för beslut om åtgärder rörande bostadsfrågor i andra kommunala verksamheter. Handlingsplanen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Handlingsplanen beskriver Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-02-16 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kommunens förutsättningar och mål för bostadsförsörjning samt anger åtgärder för att nå målen och hur uppföljningen ska gå till. Yrkanden Cvetanka Bojcevska (SD) och Nicklas Karlsson (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat DELEGATIONSBESLUT 1(1) Datum Vårref 2026-01-23 STRA.2026.103 641910 Samhällsbyggnadsnämnden ESLÖVSKOMMUN ElinBrudin Samhällsplanerare 0416-27297 24180ESLÖV samhallsbyggnad@sjobo.se Samhällsbyggnadsnämndens yttrande SamhällsbyggnadsnämndeniSjöbokommunharmottagitenremissöverEslövskommuns handlingsplanförbostadsförsörjning2025ochharingetatterinra. Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 samhallsbyggnad@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Sändlista; remiss Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Bifogade handlingar: • Sändlista • Följebrev • Kommunstyrelsens protokoll Organisation Mejl Länsstyrelsen i Skåne skane@lansstyrelsen.se Region Skåne region@skane.se Hörby kommun kommunen@horby.se Höörs kommun kommun@hoor.se Klippans kommun kommun@klippan.se Kävlinge kommun kontakt@kavlinge.se Lunds kommun lunds.kommun@lund.se Sjöbo kommun kommun@sjobo.se Svalövs kommun info@svalov.se Eslövs Bostads AB info@ebo.se MERAB kundtjanst@merab.se VA SYD registrator@vasyd.se Kraftringen detaljplaner@kraftringen.se E.on natgruppen@eon.se Skånska Energi se@skanska-energi.se Billinge byalag info@billingeby.se Flyingebygden tillsammans ordf@flyingebygden.se Harlösa byalag byalaget@harlosa.nu Hurva byaförening byforeningen@hurva.se Kungshults byalag byalaget@kungshult.se Löberöds hembygdsförening hembygd@loberod.se Marieholms byaförening info@marieholmsbyaforening.com Stehags intresse- och stehagsintresseforening@gmail.com försköningsförening Möllerikesföreningen Info@mollerikeforeningen.se Örtoftabygdens byalag styrelsen@ortoftabygden.se Kommunala pensionärsrådet otto.graudums@eslov.se Vård och omsorgsnämnden Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Barn och utbildningsnämnden Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Servicenämnden Överförmyndarnämnden Sammanträdesprotokoll 2025-12-16 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 15 BOF 2026/48 Yttrande över remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning Beslut - Barn- och familjenämnden tar förvaltningens yttrande som sitt eget och översänder det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har skickat förslag till Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 till barn- och familjenämnden för yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse; Yttrande över remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025, Remissversion Bilaga analys av Eslövs kommun, remissversion Underrättelse om samråd Kommunstyrelsens beslut § 4 2025, Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning Följebrev remiss; Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Sändlista; Remiss Eslövs kommuns bostadsförsörjningsstrategi 2025 Beredning Syfte med handlingsplan för bostadsförsörjning är att skapa förutsättningar för ett effektivt och samordnat arbete med kommunens bostadsförsörjning, den ska utgöra stöd i arbete med nya detaljplaner, vid nya markanvisningar och fungera som underlag till översiktsplanering samt underlag för beslut om åtgärder rörande bostadsfrågor i andra kommunala verksamheter. Handlingsplanen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Handlingsplanen beskriver kommunens förutsättningar och mål för bostadsförsörjning samt anger åtgärder för att nå målen och hur uppföljningen ska gå till. Barn- och familjenämnden vill framhålla att kommunens bostadsförsörjning har en direkt påverkan på behovet av förskolor och skolor och ser gärna att det samband som finns mellan bostadsförsörjning och behov av utbildningslokaler fördjupas med en samlad ekonomisk konsekvensbedömning. Detta eftersom avvikelser i bostadsbyggandets omfattning i takt påverkar nämndens behov av lokaler och därmed Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-02-18 Barn- och familjenämnden nämndens ekonomi baserad på elevpeng som beräkningsgrund. Kapacitetsbrist och överkapacitet vad gäller utbildningslokaler är centrala faktorer med betydande konsekvenser för kommunen. Handlingsplanen kan med fördel innehålla en sårbarhetsanalys utifrån nybyggnationens strukturella och ekonomiska konsekvenser i orter som till exempel Stehag, Marieholm och Löberöd som redan har befintliga utbildningslokaler kontra de orter som inte har förskola och skola. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Upprättat av: Mellanskånes Renhållnings AB Datum 2026-02-23 Sida Remissvar, handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 MERAB har tagit del av och granskat inkomna remisshandlingar. MERAB svarar för driften av sex återvinningscentraler samt ansvarar för insamling av kommunalt avfall i samtliga tre ägarkommuner. Bolagets syfte är att inom kommunerna Eslöv, Hörby och Höör hantera renhållningsfrågor med beaktande av miljö- och resurshänsyn, på ett för kommunmedlemmarna ändamålsenligt och effektivt sätt. MERAB har ingen erinran mot förslaget för Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har beslutat att skicka Eslövs förslag på ny handlingsplan för bostadsförsörjning på remiss. Enligt bostadsförsörjningslagen ska varje kommun under varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Syfte med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för ett effektivt och samordnat arbete med kommunens bostadsförsörjning. Därtill ska handlingsplanen fungera som ett stöd när nya detaljplaner tas fram, vid nya markanvisningar, som underlag för den översiktliga planeringen samt som underlag för beslut om åtgärder som rör bostadsfrågor i andra kommunala verksamheter. Eslövs handlingsplan för bostadsförsörjning innehåller en sammanfattande analys av Eslövs bostadsmarknad, kommunens mål för bostadsförsörjningen samt vilka åtgärder som ska genomföras för att uppnå målen. Mellanskånes Renhållnings AB Box 94, 241 22 Eslöv Besöksadress: Åkerivägen 3, Eslöv merab.se Tel 0413-684 40 Organisationsnummer 556214–7800 Upprättat av: Mellanskånes Renhållnings AB Datum 2026-02-23 Sida Yttrandet skickas till Måns Berger Utvecklingsstrateg Kommunledningskontoret/tillväxtavdelningen mans.berger@eslov.se Malin Blommé Avfallsstrateg malin.blomme@merab.se 0413-684 55 Mellanskånes Renhållnings AB Box 94, 241 22 Eslöv Besöksadress: Åkerivägen 3, Eslöv merab.se Tel 0413-684 40 Organisationsnummer 556214–7800 Yttrande 1 (9) Datum Diarienummer 2025-03-10 1574-2026 Eslövs kommun kommunen@eslov.se Yttrande över handlingsplan för bostadsförsörjningen i Eslövs kommun Sammanfattning Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att handlingarna innehåller alla delar som ska finnas med enligt 2 § Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, men att vissa aspekter bör utvecklas. Länsstyrelsen bedömer därmed att handlingen bör kompletteras för att leva upp till kraven. Länsstyrelsen anser att kommunens mål för bostadsbyggande om 150 bostäder per år är högt ställt. Även målen kring hur ett varierat bostadsutbud ska uppnås och se ut samt hur det befintliga bostadsbeståndet ska hanteras bör förtydligas. Avseende planerade åtgärder bör dess koppling till målen tydliggöras. Vidare bör hänsyn till det nationella målet för folkhälsopolitiken kompletteras och kommunen bör använda Boverkets samtliga indikatorer som underlag. Länsstyrelsen råder även kommunen att använda samma begrepp som i bostadsförsörjningslagen, så som tillskott och åtgärder, så att det tydligt framgår att kommunen lever upp till de krav som anges. Bakgrund Eslövs kommun har skickat förslag på handlingsplan för bostadsförsörjningen till Länsstyrelsen för samråd. Underlaget utgörs av två dokument, då det till handlingsplanen finns en analysbilaga. Länsstyrelsen och kommunen har haft möte i tidigt skede. Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Länsstyrelsen Skåne Error! Reference source 2 (9) not found.2025-03-10 1574-2026 ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. I 2 kap. 3 § tredje stycket Plan- och bygglagen (2010:900) finns en bestämmelse om att kommunens handlingsplan för bostadsförsörjningen ska vara vägledande för kommunens planläggning i fråga om bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Handlingsplan för bostadsförsörjning ska innehålla behovet av nya bostäder och åtgärder som påverkar bostadsmarknaden för att alla ska kunna få en lämplig bostad. Fysisk planering är ett av kommunens verktyg för att genomföra målen i handlingsplanen. Handlingsplan för bostadsförsörjningen ska därmed vara ett underlag för att kunna motivera varför ny mark tas i anspråk i översiktsplaneringen. Utbyggnadsområdens lämplighet för nya bostäder prövas i kommande översikts- och detaljplanering enligt PBL. Förutom uppgiften i BFL ska Länsstyrelsen enligt § 5 Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion bland annat verka för att behovet av bostäder tillgodoses, integrera ett jämställdhets- och ett rättighetsperspektiv i verksamheten samt verka för att folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas i arbetet. Vi verkar även bland annat för att det ska finnas kapacitet och beredskap för att kommunerna ska ta emot nyanlända. Vad granskar vi? Länsstyrelsen bedömer hur handlingen lever upp till kraven i 2 § BFL. Därutöver lämnar Länsstyrelsen också råd eller kommentarer enligt 1, 3 och 7 § i samma lag eller utifrån övriga beskrivna uppgifter ovan. Våra synpunkter är rådgivande.

§ 22 KOF 2026/5 Yttrande över remiss avseende handlingsplan för bostadsförsörjning i Eslövs kommun Beslut - Kultur- och fritidsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt och översänder det till Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har skickat förslag till Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 till Kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag • Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025, Remissversion • Bilaga till remissversion av handlingsplan för bostadsförsörjning - Analys av Eslövs kommun • Underrättelse om samråd • Kommunstyrelsens beslut § 4 2025, Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning • Följebrev remiss - Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 • Sändlista Remiss - Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Beredning Syftet med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för ett effektivt och samordnat arbete med kommunens bostadsförsörjning. Därtill ska handlingsplanen fungera som ett stöd när nya detaljplaner tas fram, vid nya markanvisningar, som underlag för den översiktliga planeringen samt som underlag för beslut om åtgärder som rör bostadsfrågor i andra kommunala verksamheter. Yttrande Kultur- och fritidsnämnden är i huvudsak positiv till handlingsplanens utformning, inriktning och ambition att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar bostadsutveckling i Eslövs kommun. I handlingsplanen är det tydligt uttalat med avgränsningar, men nämnden vill samtidigt framhålla vikten av att kopplingen mellan bostadsutbyggnad, kommunens demografiska utveckling och andra styrande dokument tydliggörs. Utbyggnad av bostäder påverkar befolkningens sammansättning över tid och därmed behovet av kommunal service, inklusive kultur- och Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-03-18 Kultur- och fritidsnämnden fritidsverksamhet. Kultur- och fritidsnämnden ser därför ett behov av att handlingsplanen tydligare beskriver hur bostadsförsörjningen kopplas till kommunens demografiska analyser och till andra styrande dokument och processer, såsom lokalförsörjningsplanering, översiktsplanering och övriga relevanta planer. En sådan tydlig koppling är viktig för att säkerställa att kommunens verksamheter kan planeras och utvecklas proaktivt i takt med bostadsutbyggnaden. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-03-16 Servicenämnden

§ 23 SOT 2026/21 Yttrande över Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning Beslut - Servicenämnden antar yttrandet som sitt och översänder det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 13 januari 2026, § 4 att skicka förslag till ny handlingsplan för bostadsförsörjning på remiss. Servicenämnden är en av samrådsinstanserna. Sista dag för servicenämnden att inkomma med sitt samrådsyttrande till kommunstyrelsen är 25 mars 2026. Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för att planera kommunens bostadsförsörjning. Efter genomförd remissrunda kommer ärendet att behandlas av kommunstyrelsen innan det slutligen beslutas av kommunfullmäktige. Revideringen har arbetats fram av tillväxtavdelningen och Kommunledningskontoret samt i dialog med kommunens olika förvaltningar, Eslövs Bostads AB och myndigheter. Handlingsplanen innehåller en sammanfattande analys av bostadsmarknaden, mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet samt planerade aktiviteter för perioden 2026–2029. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning • Kommunstyrelsens beslut 2026-01-13 § 4 – Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning • Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 – remissversion • Bilaga: Analys av Eslövs kommun – remissversion Beredning Syftet med handlingsplan för bostadsförsörjning är att skapa förutsättningar för ett effektivt och samordnat arbete med kommunens bostadsförsörjning. Handlingsplanen ska vara ett stöd i arbete som rör bostadsförsörjning. Handlingsplanen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna och de bostadsbehov som inte Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-03-16 Servicenämnden tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Handlingsplanen beskriver kommunens förutsättningar och mål för bostadsförsörjning samt anger åtgärder för att nå målen och hur uppföljningen ska gå till. Ärendet har beretts av Serviceförvaltningen. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen ger en ändamålsenlig beskrivning av kommunens bostadsbehov och bostadssociala situation och har inga andra synpunkter. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Eslövs kommun Måns Berger Eslöv 2026-03-18 Yttrande till förslag till handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Efter granskning av förslaget vill vi främst uttrycka vår belåtenhet över arbetet som känns relevant och genomarbetat. De handlingspunkter som avser Eslövs Bostads AB går helt i linje med de rådande ägardirektiv och bolagets affärsplan. Vi har inget att invända utan ställer oss bakom förslaget. Eslövs 2026-02-20 Kristina Forslund, VD På uppdrag av styrelsen Remissvar – Handlingsplan för bostadsförsörjning Eslövs kommun | Remissperiod 19 januari – 25 mars 2026 Vi lämnar detta remissvar med anledning av Eslövs kommuns förslag till ny handlingsplan för bostadsförsörjning, med särskilt fokus på hur planens innehåll förhåller sig till det pågående planprogrammet för omfattande bostadsutbyggnad i Väggarp. Kommunen driver i dag ett planprogram som innebär en mycket stor expansion av Väggarp, trots tidigare uttalade ambitioner om småskalig utveckling i byarna och trots begränsad dialog med de boende. Detta väcker frågor om proportionalitet och förankring, då Väggarp i dag består av cirka 75 hushåll medan planprogrammet omfattar flera hundra nya bostäder. I handlingsplanen och den tillhörande analysen framgår att Eslövs kommun har en låg befolkningstillväxt och en osäker efterfrågan på nyproducerade småhus. Kommunen betonar vikten av att bostadsplaneringen ska utgå från faktiska demografiska behov och marknadsförutsättningar samt att ny bebyggelse i första hand bör ske genom ett effektivt utnyttjande av befintliga strukturer. Särskilt tydlig är analysen för Trillingbyarna – Örtofta, Väggarp och Toftaholm. Enligt handlingsplanen förväntas områdets befolkning öka med endast 29 personer fram till år 2033, främst i åldersgrupperna 60–69 år samt 80+. Det samlade prognostiserade bostadsbehovet uppgår till cirka 26 bostäder under samma period. Denna prognos står i direkt motsats till det aktuella planprogrammet i Väggarp, som omfattar flera hundra nya bostäder. En så omfattande exploatering saknar stöd i kommunens egen bostadsförsörjningsanalys och kan inte anses stå i proportion till det identifierade behovet för området. I handlingsplanen anges vidare som ett av kommunens övergripande mål för bostadsförsörjningen att bostadsförsörjningen i byarna ska anpassas utifrån byarnas unika bostadsbehov och identitet. Det aktuella planprogrammet för Väggarp, med sin skala och utformning, riskerar att stå i strid med detta mål och att förändra byns karaktär på ett sätt som inte är förankrat i vare sig behovsanalys eller lokal kontext. Mot denna bakgrund menar vi att handlingsplanen för bostadsförsörjning tydligt visar att det saknas underlag för att driva planprogrammet i Väggarp vidare i nuvarande form. Kommunens egna styrdokument pekar i stället mot en återhållsam och behovsanpassad utveckling i mindre orter, i linje med principerna om hållbar markanvändning och långsiktig samhällsplanering. Vi uppmanar därför kommunen att utgå från handlingsplanen för bostadsförsörjning och att ompröva planprogrammet för Väggarp så att det ligger i linje med kommunens egna analyser, prognoser och mål. Som bilaga bifogas vårt tidigare brev till kommunstyrelsens arbetsutskott, undertecknat av boende i Väggarp med omnejd, där våra huvudsakliga invändningar redovisas. Med vänliga hälsningar, VÄGGARPSGRUPPEN genom, Catrine Wenger och Karin Gyllström, på uppdrag av boende i Väggarp med omnejd BILAGA Till Eslövs kommuns politiska ledning och berörda nämnder Ärende: Planerat bostadsområde i Väggarp – avvikelse från översiktsplan, hot mot jordbruksmark och bristande hänsyn till naturvärden 120 invånare i Väggarp med omnejd vill med detta brev uppmärksamma kommunens politiker på den oro, besvikelse och frustration som råder i bygden med anledning av de planerade byggplanerna söder om Väggarp. Projektet, som nu omfattar cirka 400–450 bostäder på omkring 32 hektar brukningsvärd jordbruksmark, innebär en exploatering av vår by som helt saknar förankring hos oss invånare och berörda markägare. Vi ser med djup oro på hur kommunen valt att driva planprocessen – med bristande transparens, svag konsekvensanalys och tydliga avvikelser från tidigare antagna riktlinjer. Nedan redogör vi för våra huvudsakliga invändningar. Avvikelse från kommunens översiktsplan och pågående planering för Södra stambanan I Eslövs kommuns översiktsplan (antagen 2021) anges att hela området Väggarp– Örtofta–Toftaholm tillsammans ska utvecklas med cirka 70 nya bostäder fram till 2035¹. Den plan som nu utreds innebär i stället över 450 bostäder enbart i Väggarp – en expansion på nära 600%. Det står i direkt strid med översiktsplanens mål om varsam och småskalig utveckling i kommunens mindre orter¹. Vi efterfrågar en tydlig politisk förklaring till varför kommunen valt att frångå sin egen planering utan ny översiktsplan eller föregående samråd. Utöver att kommunen frångår sin egen översiktsplan sammanfaller det aktuella utbyggnadsområdet dessutom med det område som omfattas av Trafikverkets pågående planering för utbyggnaden av Södra stambanan. De tekniska förutsättningarna i området mellan Eslöv och Lund, där Örtofta utgör en viktig knutpunkt utreds fortfarande. Det finns därför en betydande risk att den mark som nu planeras för bostäder senare kommer att beröras av infrastrukturåtgärder, bullerzoner eller andra restriktioner kopplade till järnvägsutbyggnaden2. Exploatering av brukningsvärd jordbruksmark Jordbruksmark är en begränsad resurs3. Det planerade området omfattar cirka 32 hektar brukningsvärd jordbruksmark, vilket enligt miljöbalken (1998:808) 3 kap. 4 § endast får tas i anspråk om det krävs för väsentliga samhällsintressen och om motsvarande ändamål inte kan tillgodoses på annan mark4. Skåne rymmer cirka 16 procent av Sveriges totala jordbruksmark, vilket enligt Region Skånes egen analys av markanvändningen utgör ett område av nationellt intresse att bevara. Denna relativt lilla andel mark står för ungefär en tredjedel av landets livsmedelsproduktion och består av några av de mest högproduktiva jordarna i världen3. Kommunen motiverar projektet med behovet av fler bostäder (framför allt villor), men detta saknar stöd i faktisk befolkningsstatistik. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) hade Eslövs kommun 2024 en befolkningstillväxt på endast 0,004 %5, och Region Skånes befolkningsprognos 2025 visar att kommunen väntas öka med cirka 600 personer på tio år6. Barnafödandet minskar kraftigt både nationellt och regionalt, vilket ytterligare minskar behovet av ny bebyggelse. Enligt kommunens översiktsplan (2021) ska ny bebyggelse i första hand ske genom förtätning inom befintliga tätorter. Syftet är att använda markresurser effektivt och undvika exploatering av jordbruksmark1, vilket överensstämmer med regionens rekommendationer7. Länsstyrelsen Skåne betonar också att kommunerna bör prioritera utveckling inom redan utbyggda områden där infrastruktur redan finns8. Genom att satsa på omvandling och förtätning kan man undvika att sprida bebyggelsen och därmed minska behovet av att ta ny mark i anspråk9. Trots att Eslövs kommun redan har flera antagna detaljplaner för bostadsutveckling – bland annat i Eslöv, Marieholm och Löberöd – har flera av dessa projekt ännu inte realiserats eller ligger vilande enligt kommunens egen projektportal Utveckla Eslöv10. Det visar att det redan finns en god planberedskap för framtida bostadsbyggande inom befintliga tätorter, utan behovet att exploatera ny jordbruksmark i planprocessen. Vid mötet den 14 oktober 2025 mellan Eslövs kommun, markägare, Örtofta byalag och representanter från Väggarpsgruppen hänvisade kommunens tjänstemän till att marken är av ”klass 6” enligt den gamla tiogradiga klassificeringen av jordbruksmark. Enligt Jordbruksverket bygger denna klassificering på ekonomiska avkastningsnivåer från 1969 och bedöms inte längre vara ett godtagbart planeringsunderlag. Jordbruksverket, Boverket och länsstyrelserna har gemensamt konstaterat att skalan inte speglar markens verkliga produktionsförmåga, bortser från långsiktig livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och klimatanpassning11. Marken i fråga är brukningsvärd och aktivt odlad idag, vilket gör den särskilt skyddsvärd enligt lagens intentioner. Natur- och miljöhänsyn Det planerade området ligger inom riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap. 6 §4, och i direkt anslutning till riksintresse för friluftsliv. Enligt naturvärdesinventeringen som Ekologigruppen genomförde 2024 hyser området höga naturvärden med skyddsvärda träd, naturvärdesträd och habitat för flera rödlistade arter. Inventeringen anger behov av fördjupade artinventeringar för fåglar, groddjur och fladdermöss, vilka riskerar att påverkas negativt vid exploatering12. Kulturmiljö och landskapsvärden Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap. 6 § ska planläggning ta särskild hänsyn till kulturhistoriska och estetiska värden13. Det planerade exploateringsområdet ligger i direkt anslutning till ett av Eslövs kommuns mest kulturhistoriskt värdefulla landskap – området kring Örtofta slott och Bråån. I samband med våtmarksprojektet i Örtofta genomfördes Kristina Nilén en kulturhistorisk utredning i syfte att belysa och säkerställa områdets kulturhistoriska kvaliteter för framtiden. I Niléns utredning framhålls både slottsparken och de kulturhistoriskt värdefulla fornlämningarna vid Örtofta kyrka, däribland gravplatsen vid skansen14. Trots detta har en butik enligt ett av de presenterade planförslagen placerats inom detta känsliga område. I utredningen framhålls också stenvalvsbron över Bråån, som är utvald att ingå i Nationell plan för bevarande av broar (Vägverket 2005:151) på grund av sitt särskilda kulturhistoriska värde 14,15. I Eslövs kommuns översiktsplan från 2001 lyfts området som kulturminnesvårdsområde av regionalt intresse. Planen betonar områdets höga kulturhistoriska värde och vikten av att bevara både byggnader och landskapets karaktär14. ”Kärnområdet med byggnader och parkområde bör bevaras och vårdas. Kringliggande jordbruksmark bör även fortsättningsvis hållas öppen. Landskapsförändrande åtgärder, med undantag för vattenvårdande åtgärder kring ån, bör inte tillåtas. Tillgången till allmänrättslig mark vid ån bör säkras. Förändringar av befintlig bebyggelse eller uppförande av kompletterande nybebyggelse skall anpassas till lokal byggnadstradition och landskapsbild.”14 Att planera ny bebyggelse eller dragning av ny väg i detta område står därmed i direkt konflikt med kommunens egna kulturmiljöunderlag och tidigare fastslagna bevarandemål. Den tunga byggtrafik som förväntas under de 20–25 år projektet pågår riskerar dessutom att skada den kulturhistoriskt värdefulla stenvalvsbron, vars konstruktion inte är dimensionerad för återkommande tung trafik. Trafik och vägdragning – bristande förankring, miljöpåverkan och rättsliga frågetecken Det planerade området ligger mellan den befintliga byn och den strandskyddade Kävlingeån/Bråån, omgiven av brukningsvärd jordbruksmark och utan naturliga infartsvägar. Trots detta har kommunen presenterat vägdragningar som innebär att privat mark tas i anspråk utan att berörda markägare informerats eller tillfrågats. Enligt Plan- och bygglagen (6 kap. 13–14 §§) får kommunen endast lösa in privat mark om den i en detaljplan fastställts som allmän platsmark och åtgärden krävs för ett angeläget allmänt intresse13. Vidare förbjuder Expropriationslagen (2 kap. 12 §) att mark tas i anspråk för enskilda eller kommersiella syften16. Eftersom vägdragningarna främst gynnar exploatering för privat vinst saknas både laglig och etisk grund för förfarandet. Den trafikutredning som Tyréns AB (2024) genomfört visar att 400–500 nya bostäder skulle generera cirka 2 550 fordonsrörelser per dygn – en dramatisk ökning i ett område med smala bygator utan trottoarer17. Väggarpsvägen, Fasanvägen och Klockarevägen saknar utrymme för mötande trafik och används delvis som parkering. Trafiksäkerheten är redan bristfällig, särskilt för barn och oskyddade trafikanter. Trots löften om att skona Väggarpsvägen visades i kommunens arbetsmaterial ett nytt vägförslag som ansluter dit. När detta påtalades svarade kommunen att vägen ”troligen inte kommer användas” – ett orealistiskt antagande. Erfarenheten visar att bilister väljer de snabbaste vägarna oavsett planeringsavsikt, detta ser vi dagligen bevis på sedan vi anlade vägbulor. Kommunen planerar dessutom att byggnationen ska pågå under 20–25 år, utan att redovisa hur tung byggtrafik ska hanteras. Det innebär decennier av ökad buller-, damm- och vibrationspåverkan, samt kraftigt försämrad trafiksäkerhet för byborna. Även naturvärdesinventeringen visar att flera föreslagna vägar passerar områden med höga naturvärden, bland annat alléer med skyddsvärda träd och habitat för rödlistade arter. Trafik och exploatering riskerar därmed att fragmentera livsmiljöer och skada känsliga arter12. Väg 104 är redan hårt belastad med tung trafik, och infarten till Väggarp sker via en farlig vänstersväng. Ingen åtgärdsplan har presenterats kring detta trots att den tunga trafiken förväntas öka i och med Örtoftaverkets expansion18. Alternativa vägar via Örtofta och Sockerbruksvägen är inte heller hållbara då de passerar under en trång järnvägstunnel som uppfördes år 1859 och över stenvalvsbron vid Örtofta slott – båda med kulturhistoriskt värde, begränsad framkomlighet och känslig konstruktion. Sammantaget saknar planförslaget trafikteknisk bärighet, miljöhänsyn och rättslig grund. Trafikfrågan är inte en teknisk detalj – den är avgörande för bygdens säkerhet, miljö och invånarnas framtida livskvalitet. Sammanfattning Planprocessen har präglats av bristande transparens, svag förankring med oss bybor och arbetsmaterial som går emot tidigare utredningar. Projektet är oproportionerligt i omfattning, saknar stöd i faktisk befolkningsutveckling och innebär ett allvarligt hot mot värdefull jordbruksmark, riksintresse för naturvård och en av Eslövs mest betydelsefulla kulturmiljöer. Exploateringen riskerar att förändra ett levande kulturlandskap i grunden, skapa ökade trafikrisker för boende och barn, samt driva fram beslut som inte har tillräcklig demokratisk förankring eller rättslig tydlighet. Kommunen har ett ansvar att planera långsiktigt och hållbart – med respekt för lagstiftning, miljö och de människor som redan lever och verkar här. Vi uppmanar därför kommunen att: • Avvisa det aktuella planprogrammet i sin helhet. • Skydda den brukningsvärda jordbruksmarken och respektera riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. • Följa nationella och regionala rekommendationer om hållbar utveckling genom att prioritera förtätning i redan utbyggda tätorter framför exploatering av värdefull jordbruksmark. • Säkerställa en rättssäker, transparent och inkluderande planprocess där berörda bybor och markägare ges verkligt inflytande. • Värna om bygdens människor, miljö och identitet – det som gör Väggarp unikt. Undertecknat av 120 boende i Väggarp med omnejd som står enade bakom detta brev: Erik Andersson Anne Hansson Peter Millheimer Astri Andersson Robert Hansson Joakim Munther Sofie Andersson Eva Hansson Maria Munther Clara Andersson Christer Hansson Christer Männikus Charlotta Berglund Marcus Harnfeldt Lovisa Nersing Camilla Björnsdotter Maria Hector Annika Nilsson Nils Bolding Niklas Holmgren Ulrica Norlén Helena Brommé Ann Jacobsson Mattias Norlén Anders Brommé Håkan Jacobsson Lisa Nyberg Per Bruce Jenny Jarleborn Tina Olsen Jessica Brunner Björn Jarleborn Ole Olsen Jonatan Brunner Eva Joensuu Mona Olsen Niklas Brunner Morgan Johansson Charlotta Ovin Viveca Brunner Persson Anna-Sara Johansson Ted Ovin Anders Brunner Persson Christian Jönsson Mikeal Persson Filippa Brunner Persson Mats Jönsson Daniel Persson Catrine Carsten Lena Jönsson Andreas Emanuel Rubenson Josefine Dahl Ann-Christin Jönsson Maria Runnerstam Staffan Dahlgren Kjell Jönsson Matilda Runnerstam Robert Donnelly Åse Kempe Maria Schelin Olivia Edlund Ester Kempe Björn Schelin Stefan Eklund Per Kempe Kerstin Sjöström Bruce Sara Estenlund Eva Marianne Kjellberg Peter Skoglund Samuel Estenlund Brita Lagerroth Patrik Soomus Anna-Lena Fredriksson Per Lagerroth MarieSoomus Kjerstinsdotter Jenny Fredriksson Lovisa Lang Katarina Steier Josephine Freeland Fredrik Larsson Oline Stig Jonathan Freeland Sara Larsson Kerstin Strock Helena Fridholm Sabina Lindén Skoglund Maria Svensson Jenny Friman Christoffer Lindhgren Torbjörn Swenzon Samuel Girhammar Frida Lindhgren Karl Söderström Madeleine Goss Anna Lund Jens Sönnberger Marcus Goss Anders Lundin Anders Tannlund Vanja Gottlow Peter Mathiesen Carolina Tannlund Christian Gottlow Stina Mathiesen Olivia Thomassdotter Karin Gyllström Tyra Matihiesen Yunna Vradiy Filip Gyllström Micke Matz Catrine Wenger Ida Hall Peter Melinder Sebastian Wenger Thomas Hallberg Christine Melinder Jan Zentio Marie Hallberg Alexandra Millheimer Pia Zentio Referenser 1. Eslövs kommun. Översiktsplan 2021 – Hållbar framtid i Eslövs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2021. 2. Trafikverket, Södra stambanan – nya stambanor mellan Lund och Hässleholm. Samrådsunderlag, etapp Lund–Eslöv, Trafikverket, 2024. 3. Region Skåne. Mark- och vattenanvändning i Skåne – Analysunderlag till den regionala utvecklingsstrategin. 2023. 4. Miljöbalk (1998:808), 3 kap. 4 §, 2 kap. 3 § och 3 kap. 6 §. 5. Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistik 2024 – Kommunnivå. Publicerad 2025. 6. Region Skåne. Befolkningsprognos 2025–2035. 2025. 7. Region Skåne. Regionplan för Region Skåne 2022–2040. Konsekvensbedömning. 2022. 8. Länsstyrelsen Skåne. Landsbygden i kommunens översiktsplan – en vägledning. Malmö: Länsstyrelsen Skåne, 2014. 9. Region Skåne. Markanvändning i Skåne. 2009. 10. Eslövs kommun. Utveckla Eslöv – Pågående och avslutade projekt. Hämtad 30 oktober 2025. Tillgänglig på: https://utveckla.eslov.se. 11. Andersson, J. Värdering av jordbruksmark i planprocessen. Jönköping: Jordbruksverket, 2021. 12. Ekologigruppen AB. Naturvärdesinventering Väggarp – Slutversion 2024-06-23. 2024. 13. Plan- och bygglag (2010:900), särskilt 2 kap. 6 §, 6 kap. 13–14 §§ samt 7 kap. 2-3 §§. 14. Nilén, Kristina. Örtofta slott vid Bråån – Kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt. 2010. 15. Vägverket. Nationell plan för bevarande av broar. Rapport 2005:151. 16. Expropriationslag (1972:719), särskilt 2 kap. 12 §. 17. Tyréns AB. Trafikutredning Väggarp, Eslövs kommun. 2024. 18. Kraftringen Energi AB. Bilaga C6: Trafikbullerutredning Örtoftaverket R03 (inkl. bilagor). Lund: Kraftringen Energi AB, 2022. Sammanträdesprotokoll 2026-02-18 Barn- och familjenämnden

§ 29 BOF 2026/178 Vårprognos 2026 Beslut - Barn- och familjenämnden beslutar att: - att överlämna upprättad vårprognos till kommunstyrelsen - att föreslå kommunstyrelsen att flytt av ram från kultur- och fritidsnämnden görs avseende 0,5 bibliotekstjänst till barn- och familjenämnden - att indexuppräkna mat och elevtransport enligt kommunens ekonomiska styrprinciper med 350.000 kronor. Ärendebeskrivning Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper ska varje nämnd upprätta en vårprognos avseende verksamhetens ekonomiska utfall, samt en helårsprognos. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse; Vårprognos 2026 barn- och familjenämnden • Vårprognos barn- och familjenämnden 2026 • Bilaga Siffror barn- och familjenämnden Beredning Redovisningen för barn- och familjenämndens verksamhet visar ett överskott på 10 mnkr. Överskottet beror både på högre intäkter, statsbidrag, fritidshemsavgifter och försäljning av plats till annan kommun, för perioden. Samt något lägre personalkostnader. Prognos för nämnden 2026 visar på ett underskott på 8,3 mnkr, detta till följd av placeringskostnader för barn och unga inom socialtjänstens verksamhet. Beslutet skickas till kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Barn – och Familjenämnden Ordförande: David Westlund Förvaltningschef: Jörgen Larsson Budgetavvikelse, prognos (mnkr) -8,2 Händelser av väsentlig betydelse Antal barn och elever i kommunen och i nämndens verksamheter fortsätter att minska, och enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet fortsätta minska. Omställningsarbetet för att anpassa verksamheterna till färre antal barn och elever, har redan påbörjats och pågår kontinuerligt i organisationen. Antal barn och elever minskar mest i dom östra delen av kommunen, vilket resulterar i ökade kostnader för kommunen då kostnaden per barn och elev blir högre. Samtidig ser vi en grupp som ökar, och det är elever som tillhör anpassad grundskola. Under årets första månader har verksamheten Navet kommit igång och från och med slutet av mars har verksamheten egna lokaler. Navet, som startade upp som ett led i den nya socialtjänstlagen, är kommunens nya arena för uppsökande, främjande, och förebyggande stöd för invånare från åldern 6-ca 65 år. Arbetet med säkerhet i skolan pågår, och under årets första månader har alla kommunens skolenheter inventerats utifrån ett säkerhetsperspektiv. Utifrån inventeringarna kommer åtgärder vidtas, både övergripande och lokala, med målsättningen att öka säkerheten på skolenheterna. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning UTFALL PER 31 MARS Barn- och familjenämnden visar ett överskott med 10,0 mnkr för perioden till och med mars. Överskottet beror både på högre intäkter och lägre personalkostnader för perioden mot vad som planerats. Intäkterna har för perioden blivit högre, till största delen beror det på erhållna statsbidrag inom förskolan och grundskolan som blivit högre än vad som budgeterats. Men även intäkterna för barnomsorgsavgifter inom fritidshem, och försäljning av plats till annan kommun är något högre för perioden. Personalkostnaderna har blivit lägre för perioden, och det är framför allt personalkostnaderna inom förskolan som visar överskott för perioden. Avvikelsen på övriga kostnader avser kostnader inom socialtjänstens verksamheter, både engångskostnader och årskostnader som inte är periodiserade i redovisningen. HELÅRSPROGNOS Förvaltningen prognostiserar ett underskott på -8,2 mnkr, underskottet beror till största del på placeringskostnader för barn och unga inom socialtjänsten, men även kostnader för en del avtal inom socialtjänsten som blivit något högre på grund av att nämnden ej fått full kompensation för indexuppräkningar. Övriga verksamheter prognostiseras bedriva sin verksamhet inom tilldelad ram. Nämnden kommer för året att ha högre intäkter än vad som budgeterats, merparten av intäkterna består av högre statsbidrag. Även kostnadssidan kommer bli högre än vad som planerats, det är kostnader som uppstår till följd av erhållna statsbidrag samt att placeringskostnader kommer att bli högre. OMFLYTTNING AV MEDEL – RAPPORT TILL KOMMUNSTYRELSEN Enligt tidigare överenskommelse, ska ram från Kultur och fritidsnämnden på 0,5 tjänst bibliotekarie flyttas över till Barn- och familjenämnden. Flytt av tjänst avser den sista delen i den uppbyggnad som gjorts gällande biblioteksverksamheten inom grundskolan. Ram som ska flyttas från Kultur- och fritidsnämnden till Barn- och familjenämnden avser lön för 0,5 tjänst från april till december, för år 2026 avser det 250 500 kr. Helårseffekten för år 2027 är 334 000kr. Överflytt från kommunstyrelsen till Barn- och familjenämnden avseende indexuppräkna för mat och elevtransport enligt kommunens ekonomiska styrprinciper med 350.000 kronor. PROGNOS AV INVESTERINGARNA Tilldelad investeringsram kommer att användas. 2 Bilaga Siffror Barn- och familjenämnden D r if t r e d o v is n in g M n k r In tä k te r P e rs o n a lk o s tn a d e r Ö v rig a k o s tn a d e r K a p ita lk o s tn a d e r N e tto k o s tn a d In v e s t e r in g s r e d o M n k r P r o je k t In v e n ta rie r fö rs k o la /s k IT -s tru k tu r T illg ä n g lig h e ts å tg ä rd e In v e n ta rie r S te h a g A n p a s s n in g a r In v e n ta rie r S a lle ru p S u m m a o r v la is n in g B u d 2 B u d g e t 2 0 2 6 -0 3 2 7 ,3 -1 8 3 ,8 -1 0 2 ,4 -1 ,7 -2 6 0 ,7 g e t 0 2 6 2 ,7 1 ,2 1 ,0 0 ,3 1 ,0 0 ,8 7 ,0 P E R U U tfa ll 2 0 2 6 -0 3 3 3 ,7 -1 7 9 ,3 -1 0 3 ,4 -1 ,6 -2 5 0 ,7 IO D E N tfa ll 2 0 2 6 2 ,7 1 ,2 1 ,0 0 ,3 1 ,0 0 ,8 7 ,0 P r o A v v g n o s 2 0 2 6 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 ik e ls e 2 0 2 6 6 ,4 4 ,5 -1 ,0 0 ,1 1 0 ,0 B -1 u d g e t 2 0 2 6 1 3 3 ,2 -7 3 7 ,1 -3 9 9 ,5 -6 ,8 0 1 0 ,2 H E L P r o g n o s 2 0 2 6 1 5 3 ,5 -7 4 0 ,8 -4 2 4 ,3 -6 ,8 -1 0 1 8 ,4 Å R A v v ik e ls e 2 0 2 6 2 0 ,3 -3 ,7 -2 4 ,8 0 ,0 -8 ,2 D M P F FF GA G PÖ FS F N r if t r e d o v is n in g n k r o litis k v e rk s a m h e t ö rs k o la 1 -5 å r o c h p e d r itid s h e m ö rs k o le k la s s ru n d s k o la n p a s s a d g ru n d s k o la y m n a s ie s k o la n la c e ra d e b a rn o c h u n g p p n a in s a ts e r b a rn o c a m ilje rä tt o c h fa m ilje rå o c ia ltjä n s t 0 -1 8 å r, M y ö rv a ltn in g s le d n in g e tto k o s tn a d a ah dn g u gd o g is n g a iv n in ig h e o gt m s o rg B 2 u d g e 0 2 6 -0 0 ,2 7 5 ,4 2 1 ,5 8 ,4 1 2 2 ,7 7 ,7 0 ,0 7 ,4 4 ,4 1 ,7 6 ,5 4 ,6 2 6 0 ,7 t 3 P 2 E U tfa ll 0 2 6 -0 3 0 ,2 6 8 ,5 1 9 ,9 6 ,7 1 2 0 ,9 7 ,1 0 ,0 8 ,4 6 ,1 1 ,5 7 ,0 4 ,3 2 5 0 ,7 R IO D E N A v v ik e 2 0 2 6 0 ,0 6 ,9 1 ,6 1 ,7 1 ,8 0 ,6 0 ,0 -1 ,0 -1 ,7 0 ,2 -0 ,4 0 ,3 1 0 ,0 ls e B 1 u d g e t 2 0 2 6 0 ,9 2 8 5 ,9 8 3 ,5 3 3 ,5 4 8 0 ,1 3 0 ,2 0 ,0 2 9 ,6 1 7 ,6 3 ,5 2 6 ,3 1 9 ,2 0 1 0 ,2 P r o g n o 2 0 2 6 0 ,9 2 8 5 ,9 7 9 ,4 2 9 ,6 4 8 5 ,4 3 2 ,9 0 ,0 3 7 ,6 1 7 ,0 3 ,2 2 7 ,3 1 9 ,2 1 0 1 8 ,4 H E L Å R s A v v ik e 2 0 2 6 0 ,0 0 ,0 4 ,1 3 ,9 -5 ,3 -2 ,7 0 ,0 -8 ,0 0 ,6 0 ,3 -1 ,0 0 ,0 -8 ,2 ls e Sammanträdesprotokoll 2026-04-20 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

§ 30 Yttrande över remiss av Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning Diarienummer: ÖÖFN 2026/0012 Beslut ÖÖverföörmyndarnaömnden föör Lunds öch Eslöövs kömmuner beslutar att avstaå fraån att yttra sig. Sammanfattning Enligt lagen öm kömmunernas böstadsföörsöörjningsansvar (2000:1383) ska Eslöövs kömmun under varje mandatperiöd anta en handlingsplan föör böstadsföörsöörjning. Eslöövs kömmuns nuvarande böstadsföörsöörjningsstrategi antögs 2021. Under 2024 öch 2025 har daörföör en ny handlingsplan tagits fram. Kömmunstyrelsen i Eslööv har den 13 januari 2026 beslutat att skicka Eslöövs föörslag paå ny handlingsplan föör böstadsföörsöörjning paå remiss. Efter remisstiden ska synpunkter behandlas. Föörslaget ska aåter till kömmunstyrelsen föör att sedan antas i fullmaöktige. ÖÖverföörmyndarnaömnden föör Lunds öch Eslöövs kömmuner har beretts mööjlighet att yttra sig ööver handlingsplanen. ÖÖverföörmyndarnaömnden utöövar tillsyn ööver föörmyndares, göde maöns öch föörvaltares verksamhet öch bedriver ingen verksamhet med köppling till böstadsbyggandet eller utvecklingen av böstadsbestaåndet i Eslöövs kömmun. ÖÖverföörmyndarnaömnden fööreslaås daörföör att avstaå fraån att yttra sig ööver handlingsplanen. Beslutet skickas till Föör verkstaöllighet eller mötsvarande aåtgaörd: · Eslöövs kömmun Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Överförmyndarnämnden för Lunds och Prötököllsutdrag 2 (4) Eslövs kommuner Sammanträdesdatum 2026-03-19 Underlag för beslut · Arbetsmarknads- öch söcialföörvaltningens tjaönsteskrivelse 2026-03-09 Yttrande ööver remiss av Eslöövs kömmuns handlingsplan föör böstadsföörsöörjning · Fööljebrev remiss Eslöövs kömmuns handlingsplan föör böstadsföörsöörjning 2025 Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Överförmyndarnämnden för Lunds och Prötököllsutdrag 3 (4) Eslövs kommuner Sammanträdesdatum 2026-03-19 Överförmyndarnämnden för Lunds och Eslövs kommuner Tid och plats 2026-03-19 klöckan 15.30–16.28, ajöurnering klöckan 16:02- 16:06, Kristallen, Diamanten Beslutande Ledamöter Mönica Mölin (S), ördföörande Kerstin Eköxe (S), vice ördföörande Lis Carlander (L) Paula Petreén (KD) Bödil Wallhöff (M), anmaöler jaöv öch deltar inte i beredningen av aörende § 27 Gööran Lindvall (SD) Tjänstgörande ersättare Gööran Walleén (M), ersaötter Bödil Wallhöff (M) § 27, naörvarar § 19- 33 Övriga närvarande Ersättare Per Gööran Nilssön (FNL) Anette Palm (S), naörvarar § 31-33, klöckan 16:18-16:28 Övriga Alexandra Fusöi, enhetschef, ÖÖverföörmyndarenheten Jeanette Alexanderssön, administratöör, ÖÖverföörmyndarenheten Katarina Welander van der Linden, handlaöggare, ÖÖverföörmyndarenheten Katja Ölssön Westin, kömmunsekreterare, Kömmunledningsköntöret Valter Larssön, ööverföörmyndarhandlaöggare, ÖÖverföörmyndarenheten, naörvarar § 19-25 Simön Bööhm, ööverföörmyndarhandlaöggare, ÖÖverföörmyndarenheten, naörvarar § 19-25 Bibbi Markelid Karlssön, ööverföörmyndarhandlaöggare, ÖÖverföörmyndarenheten, naörvarar § 19-25 Justerare Kerstin Eköxe (S) Justerare Utdragsbestyrkande Dokumenttyp Sida Överförmyndarnämnden för Lunds och Prötököllsutdrag 4 (4) Eslövs kommuner Sammanträdesdatum 2026-03-19 Paragrafer § 19–33 Tid och plats för justering Digital signering maåndagen den 23 mars 2026 klöckan 11:00 Underskrifter Sekreterare Katja Ölssön Westin Ordförande Mönica Mölin (S) Justerare Kerstin Eköxe (S) ANSLAG/BEVIS Prötököllet aör justerat. Justeringen har tillkaönnagivits genöm anslag. Beslutande organ ÖÖverföörmyndarnaömnden föör Lunds öch Eslöövs kömmuner Sammanträdesdatum 2026-03-19 Paragrafer § 19–33 Anslaget sätts upp 2026-03-23 Anslaget tas ned 2026-04-14 Protokollets förvaringsplats Underskrift Katja Ölssön Westin Justerare Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll 2026-03-18 Kultur- och fritidsnämnden

§ 32 VOO 2026/32 Yttrande över förslag till handlingsplan för bostadsförsörjning Beslut - Vård- och omsorgsnämnden beslutar att: överlämna yttrande till kommunstyrelsen avseende remiss av Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025, enligt vilket nämnden inte har något att erinra mot förslaget, men framhåller vikten av att bostäder för äldre ska vara ekonomiskt tillgängliga samt att behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning beaktas i den långsiktiga bostadsplaneringen. - Paragrafen justeras omedelbart. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 13 januari 2026 (§ 4) att skicka förslag till ny Handlingsplan för bostadsförsörjning på remiss under perioden 2026-01- 19- 2026-03-25. Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Efter genomförd remissrunda kommer ärendet att behandlas av kommunstyrelsen innan det slutligen beslutas av kommunfullmäktige. Handlingsplanen innehåller en sammanfattande analys av bostadsmarknaden, mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet samt planerade aktiviteter för perioden 2026–2029. I planen lyfts särskilt frågor som rör: o tillgängliga och anpassade bostäder för äldre, o möjligheten för seniorer att flytta till mer ändamålsenliga bostäder, o bostadssociala utmaningar såsom hemlöshet och trångboddhet, o sociala kontrakt och utredning av modellen Bostad först. Vård och Omsorg har deltagit i framtagandet av planen och berörs av flera av de planerade aktiviteterna, bland annat avseende stärkt samverkan med fastighetsägare, stöd kopplat till sociala kontrakt samt informations- och dialoginsatser riktade till seniorer. Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-03-25 Vård- och omsorgsnämnden Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens beslut 2026-01-13 § 4 – Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning • Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 – remissversion • Bilaga till handlingsplan för bostadsförsörjning - Analys av Eslövs kommun Beredning Ärendet har beretts inom Vård och Omsorg. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen ger en ändamålsenlig beskrivning av kommunens bostadsbehov och bostadssociala situation samt att den tydligt beaktar den demografiska utvecklingen med en växande äldre befolkning. Förvaltningen vill dock framhålla vikten av att planerade bostäder för äldre även är ekonomiskt tillgängliga för målgruppen, så att flyttkedjor och ökad självständighet möjliggörs i praktiken. Vidare noteras att behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, exempelvis bostad med särskild service enligt LSS, i begränsad omfattning berörs i handlingsplanen. Även om dessa frågor delvis hanteras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsplan är det angeläget att de beaktas i den långsiktiga bostadsplaneringen. Sammantaget har förvaltningen i övrigt inget att erinra mot förslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-03-25 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

§ 35 MOS 2026/35 Yttrande över remiss gällande handlingsplan för bostadsförsörjning Beslut - Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden antar förvaltningens yttrande som sitt och översänder det till kommunstyrelsen. - Paragrafen justeras omedelbart. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 13 januari § 4, 2026 att skicka förslag till ny handlingsplan för bostadsförsörjning på remiss. Efter remisstiden kommer inkomna synpunkter att behandlas innan ärendet åter tas upp i kommunstyrelsen och därefter antas av kommunfullmäktige. Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunen anta en handlingsplan varje mandatperiod. Nuvarande strategi antogs 2021 och en ny handlingsplan har därför tagits fram under 2024–2025. Planen innehåller mål för bostadsbyggande, en analys av bostadsmarknaden samt planerade insatser, med en fördjupad analys i en bilaga. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning • Bilaga till handlingsplan för bostadsförsörjning - Analys av Eslövs kommun • Remissversion av Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 • Kommunstyrelsens beslut § 4, 2026 Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning Beredning Miljö och samhällsbyggnad har fått förslaget på remiss. Handlingsplanen har beretts i förvaltningen i dialog med berörda verksamheter. Särskilt har miljötillsynen och verksamheten för bostadsanpassning tagit del av och lämnat synpunkter på förslaget. Yttrande Förvaltningen bedömer, liksom i samband med att nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs, att förslaget till handlingsplan är väl Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-03-25 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden genomarbetat och ger en tydlig bild av framtida behov och förändringar i kommunens bostadsförsörjning. Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt är det av stor vikt att kommunens arbete med bostadsförsörjning säkerställer att samtliga bostäder uppfyller gällande krav på en hälsosam inomhusmiljö enligt Miljöbalken och 33 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kraven gäller oavsett upplåtelseform och är en grundläggande förutsättning för en god boendemiljö. Förvaltningen vill särskilt uppmärksamma vikten av god inomhusmiljö i bostäder som används för bostadssociala kontrakt, tillfälliga boenden och akuta boendelösningar. De hushåll som omfattas av dessa boendeformer befinner sig ofta i en utsatt situation och brister i boendemiljön kan få betydande konsekvenser för hälsa, trygghet och livsvillkor. Även trångboddhet, som lyfts i handlingsplanen, är inte enbart en social utmaning utan kan också påverka förutsättningarna för en god boendemiljö och människors hälsa. Förvaltningen ser positivt på mål 6, att fler ska få tillgång till en ändamålsenlig bostad, men vill samtidigt framhålla att begreppet ändamålsenlig bostad bör innefatta även en hälsosam och god inomhusmiljö. En ändamålsenlig bostad bör därmed inte enbart vara tillgänglig och ekonomiskt möjlig, utan även uppfylla gällande krav på hälsa, säkerhet och boendekvalitet. Förvaltningen föreslår därför: - att det i anslutning till mål 6 tydliggörs att begreppet ”ändamålsenlig bostad” även omfattar krav på hälsosam inomhusmiljö, samt - att uppföljningen av mål 6 kompletteras med ett kvalitativt perspektiv på boendestandard ur hälsoskyddssynpunkt. Vid nyproduktion av enbostadshus och flerbostadshus finns de bästa möjligheterna att säkerställa att bostäder utformas så att de är tillgängliga, ändamålsenliga och användbara. I viss mån kan detta även uppnås vid ombyggnad av befintliga bostäder eller när lokaler byggs om till bostäder. Eftersom en stor del av de befintliga hyreshusen är privatägda är kommunens möjligheter att påverka utformningen mer begränsade, utöver i samband med bygglovspliktiga åtgärder. Bostäder bör utformas så att grundläggande bostadsfunktioner, såsom personlig hygien, vila och sömn, matlagning och måltider, tvätt, social samvaro, omsorg om barn samt möjlighet att förflytta sig inom bostaden och till och från bostaden, så långt som möjligt kan tillgodoses i varje lägenhet Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-03-25 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden eller på entréplan. Detta är viktigt för att personer med funktionsnedsättning ska kunna använda sin bostad självständigt och på likvärdiga villkor som andra. Behovet av god tillgänglighet gäller inte enbart äldre personer, utan även yngre som till följd av skada eller sjukdom kan få behov av en mer tillgänglig bostad. En långsiktig ambition bör vara att nya bostäder utformas så att människor, om de önskar, ska kunna bo kvar i sin bostad under hela livet. Förvaltningen ser i övrigt positivt på handlingsplanens inriktning och har, utöver ovanstående synpunkter, inget ytterligare att erinra mot förslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Yttrande 1 (1) Datum Diarienummer 2026-03-23 KS 2026/0053 Mottagare Eslööv kömmun Yttrande över remiss från Eslövs kommun avseende Handlingsplan för Bostadsförsörjning 2025 Lunds kömmun har givits mööjlighet att inkömma med synpunkter paå granskningsföörslag föör ny handlingsplan föör böstadsföörsöörjning föör Eslöövs kömmun – Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025. Precis söm Lund aör Eslöövs kömmun en del av MalmööLundregiönen, en tillvaöxtmötör öch del av en staöndigt vaöxande öch stark graönsregiönal arbetsmarknad. En vaöl fungerande böstadsföörsöörjning aör en viktig grund i att skapa föörutsaöttningar föör förtsatt tillvaöxt öch utveckling. Kömmunköntöret ser daörföör pösitivt paå Eslöövs kömmuns ambitiöner att ta ansvar föör att mööta behövet av böstaöder föör en vaöxande befölkning. Anders Almgren Kömmunstyrelsens ördföörande Postadress Besöksadress Telefon Webb E-post Kömmunstyrelsen Brötörget 1 046-359 50 00 lund.se kömmunköntöret@lund.se Dokumenttyp Sida Överförmyndarnämnden för Lunds och Prötököllsutdrag 1 (4) Eslövs kommuner Sammanträdesdatum 2026-03-19

§ 47 KS 2024/521 Antagande av handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att handlingsplan för bostadsförsörjning revideras med följande ändringar: • På sidan 4 samt sida 8 under rubriken Attraktiva bostäder och boendemiljöer: Effektmål 1 ändras till: ”Stor vikt ska läggas vid att öka andelen småhus och bostadsrätter”, Effektmål 2 ska vara ”Kommunen ska främja ett varierande utbud av bostäder i hela kommunen”, • Övriga mål kvarstår oförändrade. • På sidan 12 tredje stycket nerifrån ändras till: ”Det är viktigt att värna utbudet av befintliga lägenheter i de lägsta hyresspannen, exempelvis genom att renovera med hänsyn till hyrespåverkan i kombination med vad hyresgäster efterfrågar samt vad som är nödvändigt för att hålla ett bestånd med modern standard.” - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen för bostadsförsörjning 2025. Ej deltagande i beslut Fredrik Ottesen (SD) deltar ej i beslutet. Ärendebeskrivning I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjning. Den nuvarande bostadsförsörjningsstrategin antogs 2021, en ny bostadsförsörjningsstrategi ska därför antas under nuvarande mandatperiod. Kommunstyrelsen har uppdragit åt Kommunledningskontoret att ta fram en ny handlingsplan för bostadsförsörjning (kommunstyrelsens beslut §123, 2024). Kommunstyrelsens arbetsutskott har antagit en projektplan (kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut §169, 2024) och har därefter beslutat om ytterligare inriktningar för det fortsatta arbetet (kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut §129, 2025). Kommunstyrelsen beslutade i januari 2026 att skicka handlingsplanen på remiss. Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-05-05 Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag - Handlingsplan för bostadsförsörjning - Bilaga, Analys av Eslövs kommun - Remissammanställning - Sändlista; remiss Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 - Länsstyrelsens yttrande - Region Skånes yttrande - Sjöbo kommuns yttrande - Lunds kommuns yttrande - Svalövs kommuns yttrande - Överförmyndarnämndens yttrande - Servicenämndens yttrande - Vård- och omsorgsnämndens yttrande - Barn- och familjenämndens yttrande - Kultur- och fritidsnämndens yttrande - Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens yttrande - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande - VA SYDs yttrande - Merabs yttrande - EBOs yttrande - Väggarpsgruppens yttrande - Kommunstyrelsens beslut § 4, 2026 Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning - Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 150, 2025 Handlingsplan för bostadsförsörjning – remissversion 2 - Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 129, 2025 Handlingsplan för bostadsförsörjning – remissversion - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut, §169, 2024 Bostadsförsörjningsstrategi 2025-2029 - Kommunstyrelsens beslut § 123, 2024 Uppdrag att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi - Projektplan för framtagande av bostadsförsörjningsstrategi 2025 Beredning Ett förslag på ny handlingsplan för bostadsförsörjning har tagits fram. Förslaget består av en sammanfattande analys, kommunens mål för bostadsförsörjningen samt vilka aktiviteter som planeras att genomföras. Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-05-05 Kommunstyrelsens arbetsutskott Till handlingsplanen finns en bilaga som innehåller en mer omfattande analys av bostadsmarknaden i Eslövs kommun samt en genomgång av vilken lagstiftning och andra styrande dokument som påverkar kommunens bostadsförsörjning. Förslaget har tagits fram av Kommunledningskontoret i samarbete med EBO och Vård och Omsorg. Privata fastighetsägare och andra förvaltningar har även involverats i processen. Förslaget har varit ute på remiss och har bearbetats i enlighet med remissammanställningen. De främsta ändringarna beskrivs nedan: Reviderad struktur för målen Utifrån inkomna synpunkter från Länsstyrelsen har målen strukturerats om. De har delats in i två målområden och grupperats utifrån om de är effektmål eller leveransmål. Vissa indikatorer och åtgärder har omvandlats till leveransmål. Nya åtgärder Två nya åtgärder har lagts till utifrån Länsstyrelsens kommentarer: - Bidra till ett varierat bostadsutbud genom att värna lägenheter i det lägre hyresspannet - Utreda förtur för våldsutsatta Målet om 150 nya bostäder om året förtydligas. Handlingsplanen har förtydligats kring att målet för bostadsbyggandet även motiveras av den uppskattade efterfrågan. Enhetlig användning av begrepp Handlingsplanen har uppdaterats så att den genomgående använder samma begrepp som i lagtexten. Utöver de ändringar som finns beskrivna i remissammanställningen har två ändringar som inte är av redaktionell karaktär genomförts. Dels har det tydliggjorts att kommunstyrelsen kan uppdatera aktivitetslistan under mandatperioden, dels att indikatorn antal sociala kontrakt har bytts ut mot antal hemlösa. Antalet hemlösa bedöms vara en mer relevant indikator än antalet sociala kontrakt. Yrkanden Catharina Malmborg (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut med följande ändringar: På sidan 4 samt sida 8 under rubriken Attraktiva bostäder och boendemiljöer: Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2026-05-05 Kommunstyrelsens arbetsutskott - Effektmål 1 ändras till: ”Stor vikt ska läggas vid att öka andelen småhus och bostadsrätter”, - Effektmål 2 ska vara ”Kommunen ska främja ett varierande utbud av bostäder i hela kommunen”, - övriga mål kvarstår oförändrade. På sidan 12 tredje stycket nerifrån ändras till: ”Det är viktigt att värna utbudet av befintliga lägenheter i de lägsta hyresspannen, exempelvis genom att renovera med hänsyn till hyrespåverkan i kombination med vad hyresgäster efterfrågar samt vad som är nödvändigt för att hålla ett bestånd med modern standard.” Janet Andersson (S) yrkar bifall till Catharina Malmborgs (M) yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Catharina Malmborgs (M) yrkande. Protokollsanteckning Fredrik Ottesen (SD) begär och får beviljat att lämna en protokollsanteckning: ”Sverigedemokraterna ser generellt positivt på att man ser över och reviderar riktlinjer, strategier och handlingsplan. Det är viktigt att följa gällande lagstiftning. Då ärendets förutsättningar förändrats under pågående sammanträde anmälde Sverigedemokraterna att man avstår från ställningstagande. Eftersom ärendet ska vidare till kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige lyftes önskemål om att få en justerad handlingsplan snarast efter att beslutet arbetats in i handlingsplanen.” Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat 1 Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Arbetsgrupp Måns Berger, projektledare, Kommunledningskontoret Kristina Forslund, VD, Eslövs bostads AB Sofia Persson, verksamhetschef, Vård och omsorg (äldreomsorgen) Maria Lindstrand, enhetschef, Vård och omsorg (socialtjänsten) Moa Åhnberg, planarkitekt, Kommunledningskontoret Ida Linder, praktikant, Malmö Universitet 2 Innehållsförteckning Sammanfattning ........................................................................................... 4 Inledning ....................................................................................................... 5 Bakgrund .................................................................................................... 5 Syfte ........................................................................................................... 7 Avgränsningar ............................................................................................ 7 Mål för kommunens bostadsförsörjning .................................................... 8 Attraktiva bostäder och boendemiljöer ...................................................... 8 En inkluderande bostadsmarknad .............................................................. 9 Planerade åtgärder..................................................................................... 10 Uppföljning ................................................................................................. 13 Sammanfattande analys ............................................................................ 14 Marknadsförutsättningar .......................................................................... 14 Eslövs demografiska utveckling .............................................................. 15 Behov av nya bostäder ............................................................................. 15 Bostadssociala utmaningar ....................................................................... 15 3 Sammanfattning Enligt bostadsförsörjningslagen ska Eslövs kommun under varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen har två övergripande syften. Dels ska den bidra till att utveckla nya attraktiva bostäder och boendemiljöer, dels minska de bostadssociala problemen i kommunen. Målen för Eslövs bostadsförsörjning är därför uppdelad på två Målområde målområden: ”Attraktiva Attraktiva bostäder & bostäder och boendemiljöer” samt ”En inkluderande boendemiljöer bostadsmarknad”. Målen är ömsesidigt beroende och Effektmål samverkar för att skapa en hållbar • Stor vikt ska läggas vid att öka tillväxt i hela kommunen. andelen småhus och bostadsrätter Eslöv växer och under 2025 fick • Kommunen ska främja ett kommunen för första gången fler varierande utbud av bostäder i än 35 000 invånare. Kommun hela kommunen förväntas fortsätta växa med • Kommunen ska främja ett ytterligare 1 700 personer de varierande utbud av bostäder i kommande tio åren, vilket kräver hela kommunen och ett fortsatt tillskott av nya • Nyproduktionen ska möta bostäder. Samtidigt kommer befolkningsutvecklingen och befolkningen att bli äldre vilket efterfrågan på bostäder också ställer krav på kommunens • Bostadsbyggandet i byarna ska bostadsförsörjning. anpassas utifrån byarnas unika För att möta både behovet och behov och identitet efterfrågan på bostäder har Eslövs kommun som målsättning Målområde att det ska byggas ca 150 bostäder En inkluderande om året. Nyproduktionen ska bostadsmarknad bidra till ett varierat bostadsutbud. Under de senaste åren har en stor Effektmål andel av nyproduktionen utgjorts • Kommunen ska öka det av hyresrätter i flerbostadshus, varierade utbudet av särskild vikt ska därför läggas vid boendemöjligheter för Eslövs att öka andelen bostadsrätter och äldre befolkning för att ge dem småhus. ökad möjlighet till Det finns idag bostadsbehov i självständighet och trygghet Eslöv som inte tillgodoses på den • Fler ska få tillgång till en ordinarie bostadsmarknaden. ändamålsenlig bostad Kommunens planering syftar till 4 att skapa förutsättningar för alla i kommunen att få tillgång till ett eget kontrakt i en ändamålsenlig bostad. Inledning Eslövs kommun har en unik kombination av närhet till omvärlden, goda kommunikationer, en stark centralort med gott om kvaliteter, levande byar och landsbygd men även natur för rekreation och friluftsliv. Det nära läget i en expansiv region ger kommunen en central och spännande position i Skånes utveckling. Eslöv växer och under 2025 fick kommunen för första gången fler än 35 000 invånare. Eslövs kommun förväntas fortsätta växa med ca 1 700 personer de kommande tio åren. Med strategiska satsningar på nya attraktiva boendemiljöer möjliggörs en hållbar utveckling och att Eslöv stärker sin roll som en regional stjärna i Skåne. Tillgången till bra bostäder är även av stor vikt för en kommuns utveckling och avgörande för den enskilde medborgarens livssituation. Bostaden som en social rättighet lyfts fram såväl i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 25) som i regeringsformen (1 kap. § 2). Bostadsförsörjningen ska både syfta till att planera för att nya bostäder byggs, samt att utveckla det befintliga bostadsbeståndet. Eslövs handlingsplan för bostadsförsörjning innehåller kommunens mål för bostadsförsörjningen, vilka åtgärder som ska genomföras för att uppnå målen samt en sammanfattande analys av Eslövs bostadsmarknad. Som en bilaga till handlingsplanen finns en mer utförlig analys av bostadsmarknaden i Eslöv. I bilagan beskrivs även hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Bakgrund Enligt bostadsförsörjningslagen ska Eslövs kommun under varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Den nuvarande bostadsförsörjningsstrategin antogs hösten 2021 och motsvarar det som idag är handlingsplan för bostadsförsörjning. En ny handlingsplan bör därför antas innan mandatperiodens slut. Kommunstyrelsen i Eslöv har gett Kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en ny handlingsplan (KS, § 123, 2024). Kommunstyrelsens arbetsutskott har utgjort styrgrupp för arbetet och har antagit en projektplan (KSAU, § 169, 2024). I projektplanen framgår att kommunens arbete med bostadsförsörjningen har flera målsättningar, bland annat att hemlöshet och trångboddhet ska minska samt att det skapas attraktiva och tillgängliga bostäder och boendemiljöer 5 Utöver målsättningarna som finns i projektplanen har ytterligare direktiv tillkommit under processen (KSAU, § 129, 2025 samt KSAU, § 150, 2025), där det bland annat tydliggjorts att handlingsplanen ska syfta till att stärka byggandet av småhus och bostadsrätter samt att handlingsplanen inte ska beröra frågan om hyresgarantier. Kommunledningskontoret har lett arbetet med att ta fram en ny handlingsplan. För att säkerställa en god förankring har arbetet skett i en arbetsgrupp med representation från berörda förvaltningar och Eslövs bostads AB (EBO). Under arbetets gång har även privata fastighetsägare involverats. En viktig del av processen är den remissrunda där angränsande kommuner, Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och övriga berörda aktörer ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Lagen Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, kallad bostadsförsörjningslagen, ger kommunerna ansvar att planera för bostadsförsörjningen. Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riksdagen har tagit beslut om en ändring av lagen och lagändringen började gälla den 1 mars 2025. Det som tidigare kallades riktlinjer för bostadsförsörjning ska framöver benämnas handlingsplan för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen för bostadsförsörjningen ska minst innehålla uppgifter om: 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska särskilt grundas på en analys av: • den demografiska utvecklingen, • marknadsförutsättningarna, • och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Analysen ska genomföras med stöd av det underlag som Boverket förser kommunen med och ytterligare underlag som kommunen behöver för analysen. I lagtexten specificeras det även att vid framtagandet av handlingsplanen ska kommunen samråda med berörda kommuner. Vidare 6 åligger det kommunen att ge länsstyrelsen och regionen tillfälle att yttra sig. Lag (2025:70). Syfte För att förverkliga lagstiftarens ambitioner och kommunstyrelsens målsättningar har handlingsplanen två övergripande syften: • Att bidra till ett ökat utbud av attraktiva bostäder och boendemiljöer • Att minska de bostadssociala problemen i kommunen Handlingsplanen ska även skapa förutsättningar för ett effektivt och samordnat arbete med kommunens bostadsförsörjning. Därtill ska handlingsplanen fungera som ett stöd när nya detaljplaner tas fram, vid nya markanvisningar, som underlag för den översiktliga planeringen samt som underlag för beslut om åtgärder som rör bostadsfrågor i andra kommunala verksamheter. Avgränsningar Handlingsplanen för bostadsförsörjning kommer inte beröra de lokaler eller bostäder som behandlas i kommunens lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen omfattar bland annat förskolor, grundskolor, vård- och omsorgsboenden, korttidsboenden, biståndsbedömda trygghetsboende, gruppboenden och serviceboenden för personer med insatser enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Klimatanpassning av bostäderna i kommunen kommer inte beröras då en separat klimatanpassningsplan tas fram. Handlingsplanen beskriver inte heller hur dom gröna kvaliteterna i bostadsområdena ska utvecklas då detta beskrivs i kommunens Grönplan. Handlingsplanen för bostadsförsörjning och översiktsplanen är kompletterande dokument som tillsammans ska ge en inriktning för bostadsutvecklingen i Eslövs kommun. I handlingsplanen för bostadsförsörjning beskrivs behovet av nya bostäder, både antal och typ av bostäder. I översiktsplanen beskrivs vilka markanspråk som planeras tas i anspråk för att tillgodose bostadsbehovet, så som det beskrivs i handlingsplanen. Handlingsplanen för bostadsförsörjning kommer därför inte peka ut framtida utbyggnadsområden, det sker i stället i kommunens översiktsplan. Eslövs kommun tar årligen fram en befolkningsprognos som ligger till grund för kommunens planering. Befolkningsprognosen är inte direkt baserad på de målsättningar som finns i handlingsplanen utan på en byggprognos som är en självständig uppskattning av framtida bostadsbyggande. 7 Mål för kommunens bostadsförsörjning Kommunens bostadsförsörjning har två övergripande syften. Dels ska den bidra till att utveckla nya attraktiva bostäder och boendemiljöer, dels minska de bostadssociala problemen i kommunen. Målen för Eslövs bostadsförsörjning är därför uppdelad på två målområden: ”Attraktiva bostäder och boendemiljöer” samt ”En inkluderande bostadsmarknad”. Målen är ömsesidigt beroende och samverkar för att skapa en hållbar tillväxt i hela kommunen. Målområdena innehåller både effektmål och leveransmål. Effektmålen beskriver vilken effekt kommunen vill uppnå, leveransmålen vad som ska levereras. I handlingsplanen redovisas även vilka konkreta aktiviteter som planeras för att kunna uppnå leveransmål och effektmål. Målområde Attraktiva bostäder och Attraktiva bostäder & boendemiljöer Handlingsplanen ska bidra till att boendemiljöer utveckla nya attraktiva bostäder och boendemiljöer i hela kommunen. Inom målområdet finns det fyra Nyproduktionen av bostäder ska effektmål och tre leveransmål. komplettera den befintliga bebyggelsen Effektmål och bidra till en ökad variationen på låg • Stor vikt ska läggas vid att öka områdesnivå genom att tillföra bostäder andelen småhus och med annan storlek, upplåtelseform, bostadsrätter hustyp och prisklass än den som idag är • Kommunen ska främja ett dominerande i området. I centrala Eslöv varierande utbud av bostäder i har nyproduktionen dominerats av små hela kommunen hyresrätter under de senaste åren. • Nyproduktionen ska möta Särskild vikt bör därför läggas vid att befolkningsutvecklingen och tillföra större lägenheter och mindre efterfrågan på bostäder över tid. småhus. En större andel av • Bostadsbyggandet i byarna ska nyproduktionen i Eslövs tätort bör anpassas utifrån byarnas unika utgöras av bostadsrätter och äganderätter. behov och identitet Eslövs är en tillväxtkommun och befolkningen växer både genom Leveransmål inflyttning och barnafödande. • Strategiska markköp ska Bostadsförsörjningen ska bidra till en genomföras för att säkerställa attraktiv bostadsmarknad och kommunens rådighet över upprätthålla ett bostadsbyggande som bostadsförsörjningen både svarar mot det demografiska • Det ska byggas ca 150 bostäder behovet samt efterfrågan. per år • Eslövs bostads AB ska bygga 25 I Eslöv finns det attraktiva byar med bostäder om året tillgång till goda kommunikationer och vacker natur. En tätorts attraktivitet är 8 även beroende av dess utbud av service. Tillgången till kommunal service är en fråga kommunen har rådighet över och det har stor påverkan på byarnas möjlighet att växa. Byarna ska fortsätta att utvecklas, men behovet av nya bostäder varierar och utbyggnaden ska anpassas efter de lokala behoven och förutsättningarna. Nyproduktionen ska även i byarna eftersträva att komplettera den befintliga bebyggelsen så att det finns ett varierat utbud av bostäder i hela kommunen. Ett mer varierat bostadsutbud möjliggör för medborgare att anpassa sin bostad till olika tider i livet och ändå bo kvar i sitt närområde. Samtidigt bör även tillgången på småhus öka i byarna för att möjliggöra en fortsatt utveckling utifrån respektive bys förutsättningar. För att genomföra de identifierade förändringarna behöver kommunens arbete utvecklas inom ett antal områden. För att kunna utveckla kommunen är kommunens markinnehav av avgörande betydelse. Eslövs kommun ska därför genomföra strategiska markköp som kan bidra till att genomföra, handlingsplanens målsättningar, Eslövs kommuns översiktsplan och stärka attraktiviteten i befintliga och framtida bostadsområden. För att möte befolkningsutvecklingen och efterfrågan på bostäder över tid ska det byggas ca 150 bostäder om året. Det demografiska bostadsbehovet motsvarar ca 110 bostäder, men enligt Region Skånes bedömning är efterfrågan högre. Det är därför motiverat att ha ett högre mål för bostadsbyggandet än det demografiska bostadsbehovet för att skapa en god beredskap inför att konjunkturen vänder. Eslövs vision och kommunfullmäktiges mål för mandatperioden uttrycker dessutom en tydlig ambition att Eslöv ska fortsätta vara en tillväxtkommun och att nyproduktionen av bostäder ska bidra till en växande befolkning. Eslövs allmännyttiga bostadsbolag (EBO) är en central aktör för att kunna förverkliga handlingsplanens ambitioner. I enlighet med EBOs ägardirektiv ska bolaget själva eller tillsammans med andra partners färdigställa 25 nya bostäder om året. En inkluderande bostadsmarknad Handlingsplanen ska även bidra till att skapa en mer inkluderande bostadsmarknad med målsättningen att alla ska kunna leva i goda bostäder. Antalet äldre i Eslövs kommun kommer öka de kommande åren, det ställer krav på att det finns ett attraktivt utbud av bostäder för Eslövs äldre befolkning. I kommunens byar förväntas andelen äldre särskilt öka. I byarna bör därför särskild vikt läggas vid att tillföra bostäder som passar den äldre befolkningen, så som marklägenheter, radhus och låga flerbostadshus. 9 Det finns idag bostadsbehov i Målområde Eslöv som inte tillgodoses på den En inkluderande ordinarie bostadsmarknaden. Kommunens planering ska syfta bostadsmarknad till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att få tillgång Inom målområdet finns det 2 till ett eget kontrakt i en effektmål och fyra leveransmål. ändamålsenlig bostad. En Effektmål ändamålsenlig bostad ska vara • Kommunen ska öka det tillgänglig, av lämplig storlek varierade utbudet av och uppfylla gällande krav på boendemöjligheter för Eslövs hälsa, säkerhet och äldre befolkning för att ge dem boendekvalitet. ökad möjlighet till För att genomföra de självständighet och trygghet identifierade förändringarna • Fler ska få tillgång till en behöver kommunens arbete ändamålsenlig bostad utvecklas inom ett antal områden. Kommunen behöver Leveransmål stötta de seniorer som vill flytta • Kommunen ska möjliggöra för från sina villor. Genom att äldre i fler seniorer att flytta till ett tid flyttar till ett boende som är boende med bättre anpassat skapas förutsättningar tillgänglighet för den äldre att kunna bibehålla • Eslövs bostads AB ska bygga i en självständig vardag där man byarna kan delta i samhällslivet. Andelen äldre kommer särskilt • Färre personer ska bo i öka i kommunens byar, samtidigt tillfälliga boenden är bostadsbeståndet i flera av byarna relativt homogent och • Samverkan mellan socialtjänst och fastighetsägare ska domineras av villor. För att öka utvecklas utbudet av boendemöjligheter ska EBO bygga i byarna. Genom en förbättrad samverkan mellan kommunens olika verksamheter och fastighetsägare kan bostadssociala problem förebyggas och fler kommuninvånare ta sig in på bostadsmarknaden. Planerade åtgärder Kommunen planerar att genomföra en mängd åtgärder för att uppnå handlingsplanens mål. Åtgärderna ska genomföras under perioden 2025 till 2029. De kan antingen vara tidsbegränsade eller löpande. En åtgärd kan beröra mer än en förvaltning och mer än ett mål. Åtgärderna är grupperade i 10 två tabeller utifrån vilket målområde de framför allt bidrar till. Åtgärdslistan kan revideras under perioden. En revidering beslutas av kommunstyrelsen. Attraktiva bostäder & boendemiljöer Åtgärder Ansvar Tidsplan Ta fram ett program för gestaltad livsmiljö Klk 2029 Översyn av aktuella markanvisningar Klk 2026 Utreda förutsättningar för kommunal markberedskap Klk 2029 Föra en dialog med Skånetrafiken kring nya utbyggnadsområden Klk Löpande Initiera en dialog med vägföreningarna kring kommunalt huvudmannaskap MoS Löpande Revidera detaljplaner för att möjliggöra ett kommunalt huvudmannaskap i byarna Klk Löpande Utred pilotprojekt i Östra Eslöv för att utveckla framtidens boende Klk 2029 Utreda nya parkeringslösningar för att möjliggöra en tät stad i Östra Eslöv Klk, MoS 2029 För att öka Eslövs kommuns attraktivitet ska ett program för gestaltad livsmiljö tas fram. Programmet syftar till att ta ett helhetsgrepp kring hur vi utformar attraktiva boendemiljöer som är anpassade för Eslöv. För att skapa ett mer blandat bostadsbestånd ska nyproduktionen eftersträva att bidra till en ökad variation i bostadsbeståndet. Ett av kommunens viktigaste verktyg är kommunala markanvisningar. Kommunen har genomfört ett antal markanvisningar som inte har slutförts. En översyn av aktuella markanvisningar ska därför genomföras. Eslövs kommun ska även utreda vilken nivå av markberedskap som krävs för att möjliggöra en effektiv bostadsförsörjning. Goda kommunikationer är en viktig fråga för Eslövs attraktivitet. En dialog med Skånetrafiken ska därför initieras inför nya utbyggnadsområden. För att kunna utveckla kommunens byar finns det ett behov av att kunna utveckla de allmänna platserna i byarna. En dialog med vägföreningarna ska inledas för att erbjuda dem att överlåta huvudmannaskapet till kommunen. Östra Eslöv är kommunens största utbyggnadsområde. Det är också ett område där kommunen ska våga prova nya lösningar, bland annat med avseende på nya boende- och parkeringslösningar. 11 En inkluderande bostadsmarknad Åtgärder Ansvar Tidsplan Personer som fått sociala kontrakt ska erbjudas stöd VoO Löpande EBO ska bistå kommunen med sociala kontrakt EBO Löpande Utreda kriterier för sociala kontrakt VoO 2028 Utreda bostad först VoO 2026 Bidra till ett varierat bostadsutbud genom att värna lägenheter i det lägre hyresspannet EBO Löpande Utreda förtur för våldsutsatta VoO, EBO 2027 Genomföra dialog om boende vid hälsosamtal VoO Löpande Genomföra infoträffar VoO 2026 För att förstärka arbetet med att förebygga vräkningar och bostadslöshet ska Eslövs kommun ge ett utökat stöd till individer som har fått ett socialt kontrakt med målsättningen att kontraktet kan övergå i ett förstahandskontrakt. Mot bakgrund av att det idag finns individer som inte kvalificerar sig till ett socialt kontrakt men som ändå saknar reella förutsättningar att ta sig in på bostadsmarknaden ska kriterierna för sociala kontrakt utredas. Det bostadssociala arbetet ska alltid syfta till att individen i slutändan får ett eget kontrakt. Ett socialt kontrakt kan fungera som ett steg på vägen men ska inte vara ett slutmål. Eslövs kommun har fått stadsbidrag för att utreda konceptet bostad först. En projektledare är anställd och arbetet är påbörjat. Det är viktigt att värna utbudet av befintliga lägenheter i de lägsta hyresspannen, exempelvis genom att renovera med hänsyn till hyrespåverkan i kombination med vad hyresgäster efterfrågar samt vad som är nödvändigt för att hålla ett bestånd med modern standard. Lagstiftningen kring förturer har förändrats och gör ökade befogenheter för kommunala bostadsköer att arbeta med förturer. Eslövs kommun vill tillsammans med EBO utreda möjligheten att arbeta med förturer för våldsutsatta. För att stötta seniorer som vill flytta till ett mer ändamålsenligt boende ska kommunen sprida information om Boplats syd och vikten att man ställer sig i kö i tid. Kommunen erbjuder idag hälsofrämjande samtal, dessa kan vara i form av hembesök eller som infoträffar. Samtalen ska framöver även belysa vikten av ett anpassat boende. 12 Uppföljning Handlingsplanen för bostadsförsörjning antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Kommunstyrelsen ansvarar för att planen följs upp årligen. Kommunledningskontoret ansvarar för att samordna uppföljningen med stöd av nyckelpersoner från Vård och Omsorg samt EBO. I uppföljningen ska status på indikatorer och åtgärder sammanställas för att ge en bild av måluppfyllelsen. Vissa åtgärder kommer att följas upp årligen, andra en gång per mandatperiod. Uppföljning - Attraktiva bostäder & boendemiljöer Effektmål Indikator Följs upp Kommunen ska främja ett varierande utbud av Nyproducerade bostäder i bostäder i hela kommunen och stor vikt ska relation till befintlig 2029 läggas vid att öka andelen småhus och bebyggelse bostadsrätter Nyproduktionen ska möta Bostadsbyggandet i befolkningsutvecklingen och efterfrågan på relation till demografisk 2029 bostäder över tid. utveckling Bostadsbyggandet i Bostadsbyggandet i byarna ska anpassas utifrån byarna i relation till befintlig 2029 byarnas unika behov och identitet bebyggelse Leveransmål Indikator Följs upp Strategiska markköp ska genomföras för att Kvalitativ bedömning av säkerställa kommunens rådighet över kommunens bostadsförsörjningen markberedskap 2029 Det ska byggas ca 150 bostäder per år Färdigställda nya bostäder Årligen Eslövs bostads AB ska bygga 25 bostäder om Färdigställda nya bostäder Årligen året Uppföljning - Attraktiva bostäder & boendemiljöer Effektmål Indikator Följs upp Kommunen ska öka det varierade utbudet Nyproducerade bostäder i av boendemöjligheter för Eslövs äldre relation till befintlig bebyggelse 2029 Antal hemlösa Årligen Fler ska få tillgång till en ändamålsenlig bostad Andelen trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi Årligen Leveransmål Indikator Följs upp Kommunen ska möjliggöra för fler seniorer Antal kvm per person över 80 år 2029 att flytta till ett boende med bättre Andel personer över 80 år som tillgänglighet bor i villa 2029 Eslövs bostads AB ska bygga i byarna Färdigställda bostäder i byarna Årligen Färre personer ska bo i tillfälliga boenden Antal hemlösa Årligen Samverkan mellan socialtjänst och fastighetsägare ska utvecklas Kvalitativ bedömning 2029 13 Sammanfattande analys I arbetet med att ta fram handlingsplanen har en omfattande analys av Eslövs bostadsmarknad genomförts. I följande kapitel ges en kortfattad beskrivning av Eslövs bostadsbestånd, den demografiska utvecklingen samt den bostadssociala situationen. För att ta del av den fullödiga analysen av Eslövs bostadsmarknad, se bilagan: Analys av Eslöv kommun. Marknadsförutsättningar 2023 fanns det totalt 15 794 bostäder i Eslöv. Den dominerade bostadstypen i Eslöv är småhus, som står för 53 procent av det befintliga bostadsbeståndet. Lägenheter i flerbostadshus utgör 40 procent av bostadsbeståndet. Resterande bostäder består av övriga hus och specialbostäder1. Det vanligaste hushållet i Eslöv är ett enpersonshushåll. Enpersonshushåll bor oftast i hyresrätt, men även i hög utsträckning i äganderätt. Övriga hushållstyper bor oftast i äganderätt. I delar av kommunen är bostadsbeståndet homogent. Centrala och östra delen av Eslövs tätort domineras av hyresrätter medan bostadsrätterna framför allt finns i de centrala och norra delarna av Eslövs tätort. Äganderätten dominerar i västra delen av Eslövs tätort samt i byarna. Bostadsbeståndet varier dock mellan byarna. I Eslöv bor dom flesta i äganderätt, förutom åldersgruppen 20 till 29 år där hyresrätten är vanligast. Även i den äldre befolkningen är äganderätten vanligast, men hyresrätt och bostadsrätt blir allt vanligare desto äldre befolkningen blir. Det vanligaste småhuset i Eslöv är ca 90–130 kvm och den vanligaste hyresrätten i flerbostadshus är 2 rum och kök. Kötiden för hyresrätter har minskat sedan 2022. Kötiden är kortare för nyproducerade lägenheter och för små lägenheter och kötiden är längre för äldre och för större lägenheter. Bostadspriserna i Eslöv har ökat under 2000-talet. Villapriserna i Eslöv är i linje med genomsnittet i Skåne och riket men har minskat i viss utsträckning under 2022 och 2023 och har stabiliserats under 2024. Priserna på bostadsrätter är lägre än i Skåne och har sjunkit mellan 2022 och 2024. Under 2020-talet har Eslöv haft ett relativt högt bostadsbyggande och det har byggts ca 167 bostäder per år. Bostadsbyggandet har dominerats av flerbostadshus och hyresrätter vilket är ett mönster som syns i hela Skåne. Eslövs kommun har planer som möjliggör att det byggs i genomsnitt 230 nya bostäder om året till 2034. Det är dock inte realistiskt att allt som planeras kommer byggas. 1 Med övriga bostäder menas hus som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för bland annat äldre, funktionshindrade och studenter (Källa: SCB). 14 Eslövs demografiska utveckling Eslövs befolkning prognosticeras öka de kommande 10 åren med i genomsnitt 0,5 procent om året. Ökningen förväntas bli lägre än det föregående decenniet på grund av ett minskat barnafödande och en lägre invandring. Under perioden är det framför allt den äldre delen av befolkningen som kommer öka och ökningen av antalet äldre sker framför allt i byarna och på landsbygden. De som flyttar till Eslövs kommun är oftast i åldern 30 till 40 med yngre barn och de som flyttar från kommunen är framför allt i åldern 20 till 29. Flyttrörelserna sker framför allt mellan Malmö och Lund, men även i viss mån Höör. De som flyttar in i en hyresrätt är oftast i åldern 20 till 24 och bor redan i Eslöv, alternativt i någon annan del av Skåne. Även de som flyttar till en bostadsrätt bor ofta redan i kommunen men är något äldre, ca 20 till 30 år. De som flyttar in i en äganderätt kommer oftast från någon annan del av Skåne och är i ålder 30 till 34 år. Äldre flyttar i låg utsträckning och i den mån de flyttar sker det oftast till en hyresrätt. I den arbetsföra befolkningen pendlar en allt större andel av befolkningen till en annan ort för arbete. Samtidigt ökar även inpendlingen till kommunen. Behov av nya bostäder Antalet hushåll förväntas öka de kommande 10 åren vilket innebär att det finns ett behov av att tillföra i genomsnitt ca 110 nya bostäder per år för att möta det ökande bostadsbehovet2. Bostadsbehovet varierar stort mellan kommunens olika delar men är som störst för Eslövs tätort. Bostadsbyggandet i Eslöv eftersträvar att både tillgodose behov och efterfrågan. 2025 uppskattade Region Skåne att efterfrågan för nyproducerade bostäder i Eslöv motsvarar 149 bostäder om året. Samtidigt konstaterar Region Skåne att det för tillfället är svårt att få lönsamhet i nyproduktion i Eslöv3. Bostadssociala utmaningar Det finns idag bostadsbehov som inte tillgodoses på den ordinarie bostadsmarknaden. Dels finns det ca 100 personer som lever i hemlöshet4 och ca 540 hushåll lever i trångboddhet och saknar ekonomiska 2 För att uppskatta det demografiska bostadsbehovet har Eslövs kommun gjort en hushållsprognos. Hushållsprognosen baseras på en trendbaserad befolkningsprognos och skiljer sig från Eslövs officiella befolkningsprognos. En trendbaserad prognos utgår endast från historisk data och beaktar inte planerad byggnation. För mer information om hushållsprognosen se bilagan Analys av Eslövs kommun. 3 Region Skåne (2025) Modell för bostadsefterfrågan 2025 4 I Socialstyrelsens kartläggning av antalet hemlösa ingår även de som bor i bostäder via socialtjänsten, vilket utgör den största andelen av de hemlösa. För en mer utförlig beskrivning av Socialstyrelsens definition, se Bilaga Analys av Eslövs kommun. 15 förutsättningar att flytta till ett större boende. Trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi består oftast av ensamstående kvinnor med barn. På grund av låg betalningsförmåga har gruppen generellt svårt att flytta till ett mer ändamålsenligt boende som matchar deras behov. De hushåll vars bostadsbehov inte tillgodoses på den ordinarie bostadsmarknaden faller idag delvis mellan stolarna. Det beror på att det finns grupper som inte längre kan få sociala kontrakt men som samtidigt inte klarar kraven från fastighetsägarna, tex personer med låga inkomster eller skulder. Personer med hyresskulder har särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. I Eslöv verkar det finnas en koppling mellan inkomstnivåerna i ett område och fördelningen av upplåtelseformerna äganderätt och hyresrätt i området. En jämnare fördelning av upplåtelseformerna kan därför minska segregationen i kommunen. Majoriteten av äldre bor idag i småhus. Samtidigt överväger många äldre att flytta. Det finns många fördelar med att äldre flyttar till anpassade bostäder. Möjligheten till att leva ett självständigt och friskt liv ökar, hemtjänstens arbete förenklas och kommunens bostadsbestånd används mer effektivt. 16 17 KS 2024/521 2026-03-27 Måns Berger Kommunstyrelsens arbetsutskott +4641362656 mans.berger@eslov.se Förslag till beslut; antagande av handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Förslag till beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen för bostadsförsörjning 2025. Ärendebeskrivning I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjning. Den nuvarande bostadsförsörjningsstrategin antogs 2021, en ny bostadsförsörjningsstrategi ska därför antas under nuvarande mandatperiod. Kommunstyrelsen har uppdragit åt Kommunledningskontoret att ta fram en ny handlingsplan för bostadsförsörjning (kommunstyrelsens beslut §123, 2024). Kommunstyrelsens arbetsutskott har antagit en projektplan (kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut §169, 2024) och har därefter beslutat om ytterligare inriktningar för det fortsatta arbetet (kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut §129, 2025). Kommunstyrelsen beslutade i januari 2026 att skicka handlingsplanen på remiss. Beslutsunderlag - Handlingsplan för bostadsförsörjning - Bilaga, Analys av Eslövs kommun - Remissammanställning - Sändlista; remiss Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 - Länsstyrelsens yttrande - Region Skånes yttrande - Sjöbo kommuns yttrande - Lunds kommuns yttrande - Svalövs kommuns yttrande Kommunledningskontoret 1(3) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2024/521 - Överförmyndarnämndens yttrande - Servicenämndens yttrande - Vård- och omsorgsnämndens yttrande - Barn- och familjenämndens yttrande - Kultur- och fritidsnämndens yttrande - Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens yttrande - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande - VA SYDs yttrande - Merabs yttrande - EBOs yttrande - Väggarpsgruppens yttrande - Kommunstyrelsens beslut § 4, 2026 Remiss av handlingsplan för bostadsförsörjning - Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 150, 2025 Handlingsplan för bostadsförsörjning – remissversion 2 - Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 129, 2025 Handlingsplan för bostadsförsörjning – remissversion - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut, §169, 2024 Bostadsförsörjningsstrategi 2025-2029 - Kommunstyrelsens beslut § 123, 2024 Uppdrag att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi - Projektplan för framtagande av bostadsförsörjningsstrategi 2025 Beredning Ett förslag på ny handlingsplan för bostadsförsörjning har tagits fram. Förslaget består av en sammanfattande analys, kommunens mål för bostadsförsörjningen samt vilka aktiviteter som planeras att genomföras. Till handlingsplanen finns en bilaga som innehåller en mer omfattande analys av bostadsmarknaden i Eslövs kommun samt en genomgång av vilken lagstiftning och andra styrande dokument som påverkar kommunens bostadsförsörjning. Förslaget har tagits fram av Kommunledningskontoret i samarbete med EBO och Vård och Omsorg. Privata fastighetsägare och andra förvaltningar har även involverats i processen. Förslaget har varit ute på remiss och har bearbetats i enlighet med remissammanställningen. De främsta ändringarna beskrivs nedan: Reviderad struktur för målen Utifrån inkomna synpunkter från Länsstyrelsen har målen strukturerats om. De har delats in i två målområden och grupperats utifrån om de är effektmål eller leveransmål. Vissa indikatorer och åtgärder har omvandlats till leveransmål. KS 2024/521 Nya åtgärder Två nya åtgärder har lagts till utifrån Länsstyrelsens kommentarer: - Bidra till ett varierat bostadsutbud genom att värna lägenheter i det lägre hyresspannet - Utreda förtur för våldsutsatta Målet om 150 nya bostäder om året förtydligas. Handlingsplanen har förtydligats kring att målet för bostadsbyggandet även motiveras av den uppskattade efterfrågan. Enhetlig användning av begrepp Handlingsplanen har uppdaterats så att den genomgående använder samma begrepp som i lagtexten. Utöver de ändringar som finns beskrivna i remissammanställningen har två ändringar som inte är av redaktionell karaktär genomförts. Dels har det tydliggjorts att kommunstyrelsen kan uppdatera aktivitetslistan under mandatperioden, dels att indikatorn antal sociala kontrakt har bytts ut mot antal hemlösa. Antalet hemlösa bedöms vara en mer relevant indikator än antalet sociala kontrakt. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Eva Hallberg Anita Wallin Kommundirektör Avdelningschef Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott utgjorde styrgrupp Arbetsgrupp Måns Berger, projektledare, Kommunledningskontoret Kristina Forslund, VD, Eslövs bostads AB Sofia Persson, verksamhetschef, Vård och omsorg (äldreomsorgen) Maria Lindstrand, enhetschef, Vård och omsorg (socialtjänsten) Moa Åhnberg, planarkitekt, Kommunledningskontoret Ida Linder, praktikant, Malmö Universitet Innehållsförteckning Introduktion ..................................................................................................5 Disposition .....................................................................................................5 Eslövs demografiska utveckling ..................................................................5 Befolkningsprognos ....................................................................................7 Flytt- och resmönster ................................................................................10 Åldersstruktur och könsskillnader ............................................................11 Hushållens utveckling ...............................................................................14 Arbetslöshet ..............................................................................................16 Inkomster ..................................................................................................19 Slutsatser om Eslövs demografiska utveckling ........................................21 Bostäder och bostadsmarknaden ..............................................................22 Bostadsmarknaden i Skåne .......................................................................22 Eslövs bostadsbestånd ..............................................................................23 Förutsättningar för nyproduktion ..............................................................29 Allmännyttan och privata fastighetsägare ................................................30 Flyttkedjor ................................................................................................32 Planberedskap ...........................................................................................33 Slutsatser om Eslövs bostadsbestånd ........................................................38 Ortvisa analyser ..........................................................................................39 Eslövs tätort ..............................................................................................39 Billinge .....................................................................................................40 Flyinge ......................................................................................................40 Gårdsstånga & Getinge .............................................................................41 Harlösa ......................................................................................................42 Hurva ........................................................................................................42 Kungshult .................................................................................................43 Löberöd .....................................................................................................43 Marieholm ................................................................................................44 Stockamöllan ............................................................................................45 Stehag .......................................................................................................45 Örtofta, Väggarp och Toftaholm ..............................................................46 Landsbygden .............................................................................................46 Bostäder för alla ..........................................................................................48 Bostäder för äldre .....................................................................................49 Bostäder för unga ......................................................................................50 Bostäder för nyanlända .............................................................................50 Bostäder för personer med funktionsnedsättning .....................................51 Hushåll med ansträngd boendeekonomi och trångboddhet ......................52 Hemlöshet .................................................................................................56 Bostadssociala kontrakt och akuta boendelösningar ................................58 Vem har bostadssociala problem? ............................................................58 Boendesegregation ....................................................................................60 Slutsatser bostäder för alla ........................................................................63 Nationell, regional och kommunal styrning .............................................64 Mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning ..........................................64 Nationella mål för boende och byggande .................................................64 Nationell strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026 .......................64 Nationella mål inom integration, funktionsrätt och jämställdhet .............65 Regionplan för Skåne 2022–2040 ............................................................65 Regional utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne 2030 ............................66 Strukturplan för MalmöLundregionen ......................................................66 Bostadsmarknadsanalys för Skåne (2024) ................................................67 Eslövs kommuns vision och kommunfullmäktiges mål ...........................67 Översiktsplan Eslöv 2035 .........................................................................67 Introduktion Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjningen ska, enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningar och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Att analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden är ett förtydligat uppdrag för kommunerna som blev lag år 2022. Analysen ska genomföras med stöd av det underlag som Boverket förser kommunen med och ytterligare underlag som kommunen behöver för analysen. Analysen ligger till grund för kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning inklusive dess mål och aktiviteter. Disposition Kapitel demografisk utveckling innehåller en analys av den demografiska utvecklingen, flyttmönster samt prognos för befolkningsutvecklingen och det framtida bostadsbehovet. Kapitel bostäder och bostadsmarknaden analyserar Eslövs bostadsbestånd och dess utveckling inklusive framtida prognosticerad byggnation, kommunens planberedskap samt fördelningen mellan olika fastighetsägare. Kapitlet ortvisa bostadsbehov analyserar bostadsbeståndet och bostadsbehoven i kommunens olika delar. Kapitlet bostäder för alla analyserar ifall det finns bostadsbehov som inte tillgodoses på den ordinarie bostadsmarknaden, bostadssituationen för olika grupper samt segregationens utveckling i Eslöv. Den sista kapitlet: nationell, regional och kommunal styrning, redovisar vilka nationella, regionala och kommunala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen och som handlingsplanen för bostadsförsörjning behöver förhålla sig till. Eslövs demografiska utveckling 2023 är Eslövs befolkning 34 775 personer. Under 2000-talet har Eslövs befolkning ökat med ca 1 procent per år. 2022 och 2023 har befolkningsökningen dock varit avsevärt lägre. Befolkningsutvecklingen beror på två faktorer, flyttnettot, hur många som flyttar till kommunen i relation till hur många som flyttar från kommunen och födelseöverskottet, antalet som föds i relation till antalet som dör. Eslöv har under 2000 talet haft ett positivt födelseöverskott. Efter 2021 sjönk födelseöverskottet och 2023 var födelseöverskottet det lägsta sedan 2001 (se Diagram 2). Minskningen beror dels på att färre personer är i barnafödande ålder, dels på att fler väljer att inte skaffa barn. Viljan att skaffa barn verkar dock vara något högre i Eslöv än i Skåne och riket (se Diagram 3). 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Diagram 1: Folkmängd i Eslöv 1970–2023 (Källa SCB). Diagram 2: Födelseöverskott 2000–2023. Födelseöverskott visar antalet födda minus döda under perioden (Källa SCB). Diagram 3: Utveckling av fruktsamhetstalet i Eslöv, Skåne & Riket. Fruktsamhetstalet visar antalet födda barn per kvinna. (Källa SCB). 0791 2791 4791 6791 8791 0891 2891 4891 6891 8891 0991 2991 4991 6991 8991 0002 2002 4002 6002 8002 0102 2102 4102 6102 8102 0202 2202 120 100 80 60 40 20 0 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 2,40 2,20 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 Eslöv: Skåne Riket Under 2000 talet ökade framförallt den äldre befolkningen, och antalet män ökade något mer än antalet kvinnor. Trots det har Eslövs befolkning en fortsatt jämn könsfördelning där andelen män utgör 51 procent av befolkningen. I relation till riket och Skåne har Eslöv en större andel barn och en lägre andel i åldern 20–29. Eslöv har också marginellt färre äldre än både Skåne och riket. Män 90-100 Kvinnor 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 -3000 -2000 -1000 0 1000 2000 3000 Diagram 4. Befolkningssammansättning Eslövs kommun år 2023. Diagrammet visar fördelningen av Eslövs befolkning med avseende kön och ålder år 2023 (Källa SCB). År 2023 var 21 procent av Eslövs befolkning födda utanför Sverige. Andelen utlandsfödda i Eslöv är i linje med riket men något lägre än genomsnittet i Skåne som är 24. Befolkningsprognos För att bedöma behovet av nya bostäder har en särskilt befolkningsprognos tagits fram för perioden 2024-20331. Under de kommande tio åren förväntas Eslövs befolkning att öka med 1 679 personer, till 36 454 personer år 2033 (se Diagram 5). Det motsvarar en ökning med 5 procent. Den största befolkningsökningen förväntas ske bland de som är över 80 år. Antalet personer som är 80 år och äldre förväntas öka med 451 personer till 2033, vilket motsvarar en ökning med 24 procent. Ökningar förväntas även ske i åldersgrupperna 20 till 29 och 40 till 49. Könsbalansen förväntas vara oförändrad. 11 Befolkningsprognosen som används i handlingsplanen för bostadsförsörjning är trendbaserad och skiljer sig från Eslövs officiella befolkningsprognos. En trendbaserad prognos utgår endast från historisk data och beaktar inte planerad byggnation. 37 000 36 500 36 000 35 500 35 000 34 500 34 000 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Diagram 5 Befolkningsprognos Eslövs kommun 2023–2033. Diagrammet visar den prognosticerade folkmängden i Eslövs kommun mellan år 2023 och 2033 (Källa: Eslövs kommun, 2024, trendbaserad befolkningsprognos) 6 000 2023 2033 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-100 Diagram 6 Befolkningsprognos Eslövs kommun, per åldersgrupp. Diagrammet visar den prognosticerade folkmängden i Eslövs kommun år 2023 och 2033 per åldersgrupp (Källa: Eslövs kommun, 2024, trendbaserad befolkningsprognos) Region Skåne befolkningsprognos Varje år genomför Region Skåne en befolkningsprognos för hela länet och dess kommuner. Enligt Skånes befolkningsprognos 2024–2033 kommer Skånes befolkning öka med cirka 68 700 personer under perioden, med en årlig tillväxttakt på 0,5 procent. Tillväxttakten är högre än för riket som helhet, men lägre än de föregående tio åren då Skåne befolkning ökat med i snitt 1,1 procent om året. Den minskade tillväxttakten beror på ett förväntat lägre barnafödande och ett förväntat ökat antal dödsfall på grund av en åldrande befolkning. Den lägre tillväxttakten förklaras även av en förväntat lägre invandring till Skåne. I Skånes östra delar är invånarna generellt sett äldre och där väntas fler dö än det föds kommande tioårsperiod. Det är bland annat åldersstrukturen som bidrar till att sju av Skånes 33 kommuner förväntas ha en minskande befolkning, varav de flesta ligger i östra Skåne. I Malmö och sydvästra Skåne prognosticeras det fortsatt födas väsentligt fler än det dör. De övergripande trenderna gör dock att folkökningen förväntas vara lägre i alla Skånes kommuner framöver jämfört med de senaste tio åren. Det är gruppen 80 år och äldre som förväntas öka allra mest de kommande 10 år. 2033 förväntas gruppen vara ca 29 000 fler, det motsvarar en ökning på 36 procent. Samtidigt förväntas antalet barn i åldern noll till nio år i Skåne minska med 19 000, vilket motsvarar en minskning med 12 procent. 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90+ 2023 2033 Diagram 7. Befolkningsprognos Skåne, per åldersgrupp. Diagrammet visar den prognosticerade folkmängden i Skåne år 2023 och 2033 per åldersgrupp (Källa: Region Skåne, 2024, Skånes befolkningsprognos 2024–2033). Flytt- och resmönster De flesta flyttarna sker inom länet. Eslöv har haft ett positivt inrikes flyttnetto under åren 2020 och 2021 men ett negativt flyttnetto 2022 och 2023. Inflyttningen från en kommun hänger ofta samman med stor utflyttning från samma kommun. De boende i Eslöv tenderar att framförallt flytta till eller från Malmö och Lund, följt av Höör. Under 2020 till 2023 har Eslöv störst positivt flyttnetto från Malmö, Kävlinge och Burlöv, det största negativa flyttnettot är gentemot Lund, Helsingborg och Höör (se 250 200 150 100 50 0 -50 -100 -150 M al m K ö ävli n g e B url ö L v o m m S a v S e t a d f a f l a a nst o T r o p m elill K a li p p a n B åst P a d erst or p Sv al öv Yst H a d ög a n äs Os by H ö T r r b e y ll e H b ä o s r s g l e L h a o n l d m skr o n a H H e ö ls ö i n r g b org L u n d Diagram 8). 250 200 150 100 50 0 -50 -100 -150 M al m K ö ävli n g e B url ö L v o m m S a v S e t a d f a f l a a nst o T r o p m elill K a li p p a n B åst P a d erst or p Sv al öv Yst H a d ög a n äs Os by H ö T r r b e y ll e H b ä o s r s g l e L h a o n l d m skr o n a H H e ö ls ö i n r g b org L u n d Diagram 8 Regionalt flyttnetto 2020–2023. Regionalt flyttnetto är antalet inflyttade från övriga delar av Skåne minus utflyttade till övriga delar av Skåne. Endast kommuner med ett flyttnetto som överstiger +-10 redovisas (Källa: Kommuninvånarregistret). Invandringen till Eslöv var som störst mellan 2016 och 2018. Därefter har invandringen varit lägre, undantaget 2022. 2024 ökade invandringen något på grund av att de ukrainare som lever i Sverige har rätt att folkbokföra sig. De som invandrar till Eslöv från ett annat land är oftast i ålder 20–40 år. 250 200 150 100 50 0 Diagram 9 Invandringsöverskott. Invandringsöverskottet är antalet invandrade minus antalet utvandrade (Källa: SCB). Åldersstruktur och könsskillnader Benägenheten att flytta varierar beroende på ålder. Unga i åldern 20 till 30 är de som flyttar absolut mest, följt av gruppen 30 till 39. De som är över 70 år flyttar sällan (se Diagram 10). Män flyttar generellt mer än kvinnor, både till och från Eslöv. Mellan 2020 och 2023 var nettoinflyttningen något större för gruppen män. Den främsta könsskillnaden finns i gruppen 50 till 59 år där kvinnor flyttar från Eslöv i större utsträckning än män. Det största positiva flyttnettot under 2020 till 2023 återfinns i åldersgrupperna 0 till 9 år samt 30 till 39 år, medan det största negativa flyttnettot återfinns i åldersgruppen 20 till 29 år. De som lämnar Eslöv i åldern 20 till 29 flyttar oftast till Malmö, Lund eller Höör. Diagram 10. Antal flyttar till eller från Eslöv per åldersgrupp. Diagrammet visar antal inrikes flyttar till eller från Eslöv under åren 2020–2023, per ålder och kön (SCB). 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 3000 kvinnor män 2500 2000 1500 1000 500 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100+ 200 kvinnor 150 män 100 50 0 -50 -100 -150 -200 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100+ Diagram 11 Inrikes flyttnetto per åldersgrupp 2020–2023. Diagrammet visar inrikes flyttnetto för per ålder och kön. Inrikes flyttnetto är antalet personer som flyttat till Eslöv från övriga delar av Sverige minus de som flyttat från Eslöv till andra delar av Sverige. (Källa: SCB). Flyttar och bostäder Den vanligaste flytten i Eslöv är en yngre person i åldern 20 till 24 som redan bor i kommunen och som flyttar till en hyresrätt. Den näst vanligaste flytten är en person i åldern 20 till 24 från en annan del av Skåne som flyttar till en hyresrätt i Eslöv. Detta förklaras delvis av att yngre flyttar oftare än äldre och att det är större omsättning på hyresrätter än äganderätter och bostadsrätter. De som flyttar till en bostadsrätt bor oftast redan i Eslöv och är i åldern 20 till 30. Det finns även en viss inflyttning till bostadsrätter från övriga delar av Skåne i åldersgruppen 20 till 24. De som flyttar in i en äganderätt i Eslöv kommer oftast från en annan del av Skåne och är i ålder 30 till 34. Äldre flyttar sällan. I den mån de som är över 60 flyttar så tenderar det att bli till en hyresrätt. Äldre kvinnor är mer benägna än män att flytta in i hyresrätter eller bostadsrätter. Detta kan förklaras av att kvinnor oftast lever med äldre män och att männen därför oftast bort går bort innan kvinnan vilket kan vara ett skäl till flytten. Flyttstudie Under 2020 genomfördes en enkät av Statistikkonsulterna AB på uppdrag av Eslövs kommun som kartlade in- och utflyttningar. Studien visar på framför allt fyra anledningar till att man flyttar till Eslövs kommun: goda boendemöjligheter, goda pendlingsmöjligheter, attraktiva huspriser och närhet till natur och rekreation. Varför man flyttar från Eslövs kommun är framför allt beroende av utbudet av affärer och service, utbudet av kultur och nöjen, arbetsmarknaden och upplevelsen av framtidsutsikterna för kommunen. 22 procent av de som flyttar till kommunen är så kallade ”hemvändare”, med vilket menas att de har bott i Eslöv tidigare. Antalet inflyttare i stort följer nybyggnationen i kommunen, vilket indikerar att en avgörande faktor för inflyttning är ökad tillgång till bostäder. Pendling De boende i Eslöv gör ca 47 000 resor per dag, det vanligaste målet för resan är hemmet (42 procent) och det näst vanligaste målet är arbetsplatsen (22 procent). Det vanligaste färdmedlet i Eslöv är bilen, som är det färdmedel som nyttjas vid 60 procent av resorna och det näst vanligaste färdmedlet är tåget som användes vid 22 procent av resorna. Eslöv är en av de kommuner i Skåne där flest andel av resorna görs med tåg, endast i Landskrona och Höör görs en större andel av resorna med tåg. Tågresorna är även de som har ökat mest de senaste åren2. Under 2022 pendlade 10 211 förvärvsarbetade ut ur Eslöv, medan 5 060 personer pendlade in till Eslöv. 7 246 personer bor och arbetar i Eslöv. Av dom som pendlar från Eslöv pendlar 3 468 personer till Lund och 2 958 pendlar till Malmö. Av dom som pendlar till Eslöv kommer 810 personer från Lund, 686 från Höör och 652 från Malmö. Andelen av den förvärvsarbetande befolkningen som pendlar ut ur kommunen för att arbeta ökar mer än andelen som bor och arbetar i kommunen. Skillnaden motsvaras dock av den ökande inpendlingen till kommunen. 2018 2022 Pendlar in Pendlar ut Bor & arbetar i Eslöv 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 2 Region Skåne, (2023), Så reser vi i Skåne – Resvaneundersökning 2023 Diagram 12. Pendlingsrelation Eslöv. Diagrammet visar antalet personer som pendlar till och Från Eslöv samt som bor och arbetar i Eslöv år 2018 och 2022 (Källa: SCB, 2022). Pandemin ändrade flyttmönstren – men bara tillfälligt Under pandemiåren ökade utflyttningen från storstäderna, särskilt bland barnfamiljer och yrkesverksamma inom chefspositioner eller yrken som kräver högskoleutbildning. Samtidigt ökade inflyttningen till pendlingskommuner nära större städer och till mindre städer eller tätorter. Eslövs kommun var en av de kommuner som fick ett ökat flyttnetto. Under pandemiåren minskade särskilt flyttnettot för universitetskommunerna, vilket delvis kan förklaras av att många unga vuxna lämnade orterna när undervisning på plats ställdes in. Efter pandemin har flyttmönstren i stort sett återgått till nivåerna före pandemin. SCB, (2025), Flyttningar mellan kommuner 2014–2023 Hushållens utveckling År 2023 fanns det totalt 15 290 hushåll i Eslövs kommun. 38 procent av hushållen bestod av endast en person, så kallade enpersonshushåll. Strax under en tredjedel av hushållen bestod av två personer och strax över en tredjedel av hushåll bestod av 3 till fem personer (se Diagram 13). 52 procent av enpersonshushållen består av män och 48 procent av kvinnor. Åldersfördelningen skiljer sig dock mycket åt. Av enpersonshushållen i åldern 20–59 utgörs 63 procent av män men av enpersonshushållen i åldern 70–100 så utgörs 66 procent av kvinnor. I jämförelse med Skåne har Eslöv en lägre andel enpersonshushåll och marginellt större andel tre- och fyrapersonshushåll. 7% 13% 38% 12% 30% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer Diagram 13. Hushållsstorlek i Eslöv 2023 (Källa: SCB). Demografiskt bostadsbehov Genom att prognosticera antalet framtida hushåll går det att få en uppfattning om behovet av nya bostäder, det så kallade demografiska bostadsbehovet. Det demografiska bostadsbehovet visar hur många bostäder som behövs om alla hushåll ska ha tillgång till en bostad. Måttet tar dock ingen hänsyn till hushållens köpkraft och i vilken utsträckning de har råd med en bostad. Baserat på den trendbaserade befolkningsprognosen har en hushållsprognos för Eslöv tagits fram. Eslövs hushållsprognos visar att mellan åren 2023– 2033 förväntas antalet hushåll öka med 1078. Det innebär att bostadsbehovet i Eslöv de kommande 10 åren är ca 108 nya bostäder per år. Region Skåne har också tagit fram en hushållsprognos för Skåne som går att bryta ner för varje kommun. Region Skåne prognosticerar att Eslöv bostadsbehov motsvarar 110 nya bostäder per år. Region Skånes beräkningar av bostadsbehovet har minskat de senaste åren. 2022 prognosticerade Region Skåne att Eslövs bostadsbehov var 185 bostäder per år och 2023 att bostadsbehovet var 145 bostäder per år. 16 600 16 400 16 200 16 000 15 800 15 600 15 400 15 200 15 000 14 800 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Diagram 14 Bostadsbehov i Eslövs kommun 2023–2033. Diagrammet visar prognosticerat antal hushåll i Eslövs kommun. Det framtida antalet hushåll motsvarar det framtida demografiska bostadsbehovet (Källa: Eslöv kommun). Metod för att beräkna det demografiska bostadsbehovet För att räkna ut förväntad förändring av antal hushåll i Eslöv används hushållskvoter i kombination med Eslövs trendbaserade befolkningsprognos. Hushållskvoterna är kommun-, ålders- och könsspecifika och representerar hushållssammansättningen bland Eslövs invånare under 2019–2023, baserat på folkbokföringsadress. Hushållskvotmetoden utgår från att referenspersoner får representera hushållen. En referensperson är den äldsta personen i ett hushåll. Som exempel är hushållskvoten för 78-åriga kvinnor i Eslöv 0,62, vilket betyder att 62 procent av 78-åriga kvinnor i Eslöv utgör den äldsta i sitt hushåll. Med hjälp av förväntat antal 78-åriga kvinnor i Eslöv enligt befolkningsprognosen räknas antalet hushåll fram för denna grupp genom att multiplicera antalet personer med hushållskvoten. Metoden innebär ett antagande om att vi har samma typ av hushållssammansättningar om tio år som vi har idag. Bostadsefterfrågan Begreppen bostadsbehov och bostadsefterfrågan används ofta synonymt men de syftar på olika saker. Bostadsbehovet syftar på hur många bostäder som behövs för att täcka medborgarnas behov av en bostad och utgår endast från befolkningsutvecklingen. Bostadsefterfrågan utgår också från befolkningsutvecklingen med adderar därtill hushållens ekonomiska förutsättningar att hyra eller köpa de bostäder som erbjuds på bostadsmarknaden. En kommun där det råder balans på bostadsmarknaden har ett bostadsbestånd som möter efterfrågan. Det betyder att det säljs och hyrs ut bostäder på den lokala bostadsmarknaden till priser och hyror som hushållen är villiga att betala3. Enligt Region Skåne minskade efterfrågan på bostäder i hela Skåne från 5 400 bostäder år 2022 till 4 000 bostäder 2023. Minskningen var störst för hyresrätter och därefter för äganderätter. Den minskade efterfrågan beror på ökade byggkostnader som en följd av ökade materialkostnader, ett högre ränteläge och en försämrad köpkraft och betalningsvilja från hushållen. Sammantaget betyder det att färre hushåll har råd att klara de boendeutgifter som är förknippade med att köpa nyproducerade bostäder. En ytterligare faktor som förklarar den stora minskningen för just hyresrätter är det avskaffade investeringsstödet. Region Skåne gör varje år en uppskattning av bostadsefterfrågan, för Skåne och för Skånes kommuner. 2025 uppskattade Region Skåne bostadsefterfrågan i Eslöv till 149 bostäder om året. En efterfrågan på 149 bostäder innebär att det finns 149 hushåll som vill köpa en bostad i Eslöv och som är beredda att betala det pris som marknaden begär. Av de 149 bostäderna utgörs 76 bostäder av hyresrätter, 37 av bostadsrätt och 37 av äganderätt. Region Skåne konstaterar i samma rapport att det är svårt att få lönsamhet i nybyggnadsprojekt i Eslöv för tillfället. Region Skånes uppskattningar av efterfrågan skiljer sig dock åt från vad som faktiskt byggts (se Diagram 15). I Eslöv följer det totala antalet färdigställa bostäder den uppskattade efterfrågan relativt väl. Men när efterfrågan bryts ner per upplåtelseform blir sambandet mellan efterfrågan och antal färdigställda svagare. För äganderätter följer nyproduktionen efterfrågan relativt väl och förändringarna har varit små. För bostadsrätter har efterfrågan tenderat att vara högre än antalet färdigställda bostäder och det omvända har gällt hyresrätter där Eslöv genomgående har färdigställt fler hyresrätter än vad Region Skåne bedömer att det finns en efterfrågan för. 2023 uppskattade Region Skåne att det inte fanns någon efterfrågan på hyresrätter i Eslöv och samma år färdigställdes 229 hyresrätter i kommunen. 3 Region Skåne (2025) Modell för bostadsefterfrågan 2025 300 250 200 150 100 50 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Färdigställda hyresrätter Färdigställda bostadsrätter Färdigställda äganderätter Efterfrågan hyresrätt Efterfrågan bostadsrätt Efterfrågan äganderätt Diagram 15. Bostadsefterfrågan och antal färdigställda bostäder per upplåtelseform (Källa: SCB & Region Skåne). Arbetslöshet År 2022 var 17 179 personer förvärvsarbetare i kommunen. Arbetslösheten i Eslöv har minskat sedan Coronapandemin 2020 och var 2023 6,1 procent vilket var lägre än riket (6,8 procent) men högre än genomsnittet i Skåne (5,3 procent). Under 2023 var 6,4 procent av unga i åldern 18 till 24 arbetslösa i Eslöv. Ungdomsarbetslösheten i Eslöv är därmed något högre än i riket (4,6 procent) och i Skåne (5,6 procent). Tvärt emot riket och Skåne så är unga i Eslöv i högre utsträckning arbetslösa än den övriga arbetsföra befolkningen. 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2020 2021 2022 2023 Eslöv Skåne Riket Diagram 16. Arbetslöshet för gruppen 18–65 i Eslöv, Skåne & Riket. Antal invånare 18–65 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, dividerat med antal invånare 18–65 år under 2020–2023 (Källa Kolada). Arbetslöshet 18-24 år 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2020 2021 2022 2023 Eslöv Skåne Riket Diagram 17. Arbetslöshet för 18–24 åringar i Eslöv, Skåne & Riket. Antal invånare 18– 24 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, dividerat med antal invånare 18–24 år under 2020–2023 (Källa: Kolada) Inkomster Den årliga nettoinkomsten för personer i Eslöv är 290 400 kr, vilket är marginellt högre än Skåne men ca 6 000 kr lägre än riket. Under 2000-talet har nettoinkomsten ökat avsevärt. Från 2013 till 2023 ökade den årliga nettoinkomsten med 83 500 kr. Både kvinnor och män har fått en högre nettoinkomst men ökningen har varit störst för männen. Kvinnors nettoinkomst motsvarade 83 procent av männens 20234. 4Beräknat på medianinkomsten för personer över 20 år. 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 Diagram 18. Nettoinkomst för män & kvinnor. Nettoinkomst är summan av en persons alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (källa: SCB). 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 män kvinnor Slutsatser om Eslövs demografiska utveckling Utifrån analysen går det att dra ett antal slutsatser kring Eslövs demografiska utveckling. ➢ Eslövs befolkning prognosticeras öka de kommande 10 åren med i genomsnitt 0,5 procent om året. Ökningen förväntas bli lägre än det föregående decenniet på grund av ett minskat barnafödande och en lägre invandring. ➢ Andelen äldre i befolkningen kommer öka. Utvecklingen kommer framförallt ske på landsbygden och i ett antal byar. ➢ Det vanligaste hushållet i Eslöv är ett enpersonshushåll. Enpersonshushåll bor oftast i hyresrätt. Övriga hushållstyper bor oftast i en äganderätt. ➢ Flyttnettot till Eslövs kommun har gått från positivt till negativt under 2020-talet. Ett ihållande mönster är att flyttnettot för de som är i åldern 30 till 40 med yngre barn är positivt medan flyttnettot är negativt för de i åldern 20 till 29. De orter som boende i Eslöv vanligtvis flyttar till eller från är framförallt Malmö och Lund, men även i viss mån Höör. ➢ Den vanligaste flytten i Eslöv är en person i åldern 20 till 24 från Eslöv som flyttar in i en hyresrätt. Den näst vanligaste flytten är en person i åldern 20 till 24 från andra delar av Skåne som flyttar in i en hyresrätt. De som flyttar in i en äganderätt i Eslöv kommer oftast från någon annan del av Skåne och är i ålder 30 till 34. De som flyttar till en bostadsrätt bor oftast redan i Eslöv och är i åldern 20 till 30. Äldre flyttar i låg utsträckning och i den mån de flyttar sker det oftast till en hyresrätt. ➢ I den arbetsföra befolkningen pendlar en allt större andel av befolkningen till en annan ort för arbete. Samtidigt ökar även inpendlingen till kommunen. ➢ Antalet hushåll prognosticeras öka de kommande 10 åren vilket innebär att det finns ett behov av att tillföra i genomsnitt 108 nya bostäder per år. Bostadsbehovet varierar stort mellan kommunens olika delar men är störst för Eslövs tätort. Bostäder och bostadsmarknaden Ansvaret för en välfungerande bostadsmarknad är uppdelat på flera aktörer. I Sverige är det staten som genom bostadspolitiken sätter spelreglerna för bostadsmarknaden. Staten ansvarar för att det finns ändamålsenliga lagar och regler samt förutsättningar att finansiera bostadsbyggande. Kommunerna har i sin tur ett utpekat ansvar för bostadsförsörjningen och ansvarar för att det finns detaljplanerad mark att bygga på. Samtidigt är det framför allt privata fastighetsägare som bygger nya bostäder. Om och hur mycket det byggs beror därför i hög utsträckning på byggföretagens risk- och lönsamhetskalkyl samt bankernas utlåning. Det innebär att kommunens rådighet över bostadsbyggandet är begränsat och att kommunen måste ha ett flexibelt förhållningssätt och samarbeta med marknadens aktörer för att tillgodose bostadsförsörjningen i kommunen. Utöver ett gott samarbete med bostadsmarknadens alla aktörer och ett ansvarstagande för planmonopolet kan kommunen bland annat använda sig av markpolitik, översiktlig planering och allmännyttan för att genomföra sina mål för bostadsförsörjningen. Bostadsmarknaden i Skåne Under 2010-talet ökade bostadsbyggandet i Skåne och var som högst 2019, då det färdigställdes fler än 9 150 bostäder. I genomsnitt har det byggts 8300 bostäder per år mellan 2019 och 2023 varav många byggdes med statligt investeringsstöd. Under perioden 2018–2024 har byggandet i nyproduktion i stort gått i takt med utvecklingen av antalet hushåll på länsnivå. Byggandet har även varit högre än det demografiska behovet5. Sedan 2013 har ungefär 70 till 80 procent av nybyggnationen varit flerbostadshus och en majoritet hyresrätter. Andelen lägenheter med ett rum och kök respektive 2 rum har ökat, medan andelen 3 rum och kök har varit oförändrat under tidsperioden. De kommuner i länet som byggt mest mellan 2010 och 2022 har varit de största kommunerna: Malmö, Lund och Helsingborg. Under 2023 minskade dock antalet påbörjade bostäder avsevärt. 2 600 bostäder påbörjades i Skåne vilket var en minskning med cirka 62 procent jämfört med 2022. Om antalet byggstarter fortsätter vara lågt innebär det att antalet färdigställa bostäder kommer bli betydligt färre än tidigare och riskerar att bli lägre än det demografiska behovet i regionen. I förlängningen leder ett bostadsbyggande som är lägre än behovet till att många hushåll får svårare att flytta till en lämplig bostad. Anledningar till att byggnationerna minskat tros vara ekonomiska faktorer så som höga produktionskostnader och hushållens försämrade köpkraft6. 5 Länsstyrelsen (2025) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2025 6 Länsstyrelsen (2024) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2024 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Diagram 19 Färdigställda bostäder i Skåne 2000–2023 (Källa: SCB). Eslövs bostadsbestånd I Eslöv har bostadsbyggandet varierat de senaste 20 åren, men generellt varit i linje med utvecklingen i Skåne. Mellan 2021 och 2023 har det färdigställts 908 bostäder vilket i genomsnitt är 182 bostäder per år (se Diagram 20). Diagram 20. Färdigställda bostäder i Eslöv efter hustyp (Källa: SCB). Majoriteten av bostadsbyggandet sedan 2015 har varit flerbostadshus och hyresrätter vilket följer den trend i bostadsbyggande man ser i övriga delar av Skåne. Något som kan förklara den höga andelen hyresrätter är 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 flerbostadshus småhus 300 250 200 150 100 50 0 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 Flerbostadshus Småhus investeringsstödet som fanns mellan 2016 och 2021 och som premierade just hyresrätter och studentbostäder7. År 2023 fanns det totalt 15 794 bostäder i Eslöv. Den dominerade bostadstypen i Eslöv är småhus, som står för 53 procent av det befintliga bostadsbeståndet. Lägenheter i flerbostadshus utgör 40 procent av bostadsbeståndet. Resterande bostäder består av övriga hus och specialbostäder8. Av småhusen är majoriteten äganderätter (87 procent) och ett mindre antal bostadsrätter (8 procent) och hyresrätter (5 procent). Av flerbostadshusen är majoriteten hyresrätter (72 procent) där resterande del av beståndet är bostadsrätter (28 procent). 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Diagram 21 Antal bostäder per upplåtelseform 2023 (Källa SCB). Bland flerbostadshusen dominerar två rum och kök och står för 41 procent av bostadsbeståndet. Därefter är tre rum och kök vanligast. I Eslöv finns det endast 51 lägenheter i som har fem rum och kök eller större. (se Diagram 22). Den vanligaste storleken för småhus i kommunen är mellan 91 och 130 kvm vilket utgör 43 procent av beståndet. 7 Boverket (2024) Stöd för hyresrätter och bostäder för studerande 8 Med övriga bostäder menas hus som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för bland annat äldre, funktionshindrade och studentbostäder (Källa: SCB). 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5-6 rum och kök 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Diagram 22 Antal lägenheter per antal rum 2023 (Källa 2023). I Eslöv är äganderätten den vanligaste upplåtelseformen för de flesta åldersgrupper, förutom 20 till 24 och 25 till 29 där hyresrätten är vanligast. Mellan 30 till 39 blir äganderätten vanligare igen fram tills åldrarna 50 till 59. Därefter minskar andelen som bor i äganderätt och andelen som bor i hyresrätt eller bostadsrätt ökar. För gruppen som är 80 år och äldre så är dock äganderätten fortsatt den vanligaste upplåtelseformen. Män tenderar att bo kvar i sina äganderätter längre, medan kvinnor i större utsträckning flyttar till bostadsrätter och hyresrätter. Äldre bor i högre utsträckning i småhus som är bostadsrätt och hyresrätt än andra grupper. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-5 6-12 13-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Diagram 23 Åldersfördelning per upplåtelseform (Källa SCB) Valet av upplåtelseform påverkas också av storleken på hushållet. Bland enpersonshushållen är hyresrätt vanligast (45 procent) och äganderätt och bostadsrätt är ungefär lika vanligt. För övriga hushåll är det vanligast att bo i äganderätt. Bostadsrätt och hyresrätt förekommer framförallt bland de mindre hushållen (se Diagram 24). 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 + personer Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Diagram 24. Upplåtelseform & hushållsstorlek 2023 (Källa: SCB). Hyresmarknaden i Eslöv År 2024 förmedlades 402 lägenheter i Eslöv via Boplats syd9. I Eslöv förmedlar två hyresvärdar lägenheter via Boplats Syd, EBO och BA-bygg. Mediankötiden för en bostad var ett år och den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter var 1 643 kronor. Under 2024 förmedlades flest lägenheter som bestod av två rum och kök (212 stycken) och därefter var tre rum och kök vanligast (117 stycken). Den genomsnittliga kötiden var högst för större lägenheter, där fyra till fem rum och kök hade en genomsnittlig kötid på cirka fem år, medan mindre lägenheter som en till två rum och kök hade en genomsnittlig kötid på ca 1,5 år (se Diagram 25). De mindre lägenheterna har ett högre kvadratmeterpris där 1 rum och kök hade en kvadratmeterhyra på 1853 kr och två rum och kök på 1682 kr. Under 2022 till 2024 förmedlades 1084 lägenheter via Boplats Syd från det befintliga bostadsbeståndet och mediankötiden var 1,4 år. Under samma period förmedlades 238 nyproducerade lägenheter med en mediankötid på 0,4 år. Att kötiden till nyproducerade bostäder är kortare kan bero på att hyran är högre för nyproducerade bostäder. Under 2022 till 2024 var den genomsnittliga hyran per kvadratmeter 1818 kronor för nyproducerade lägenheter och 1505 kronor för det befintliga beståndet. Hyresnivåerna i Eslöv är lägre än genomsnittet i Skåne men i linje med riket. Mellan 2021 och 2024 har hyrorna i Eslöv stigit med i genomsnitt 15 procent. 9 Boplats Syd är den största bostadsförmedlingen i Skåne och helägt av Malmö stad. 250 7 6 200 5 150 4 3 100 2 50 1 0 0 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök Förmedlade lägenheter Kötid median Diagram 25. Antalet förmedlade lägenheter och kötid per antal rum 2024. (Källa Boplats Syd) 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 2020 2021 2022 2023 2024 Riket Skåne Eslöv Tabell 1. Årshyra per kvadratmeter 2020–2024 (Källa: SCB) Prisutvecklingen för bostadsrätter och villor Prisutvecklingen i Eslöv ger en viktig bild av efterfrågan på bostadsrätter och villor10. För att få en bild av prisutvecklingen för bostadsrätter används kronor per kvadratmeter (kr/kvm) och för villor köpeskillingskoefficienten (K/T)11. Priset på villor har under 2000-talet stigit rejält, både i Eslöv, Skåne och riket. Sedan 2021 har dock villapriserna sjunkit. Fördelat på de olika orterna så är priset för en villa högst i Eslövs tätort där medianpriset det senaste året varit 3,4 miljoner kronor följt av Stehag och Flyinge/Gårdsstånga där medianpriset var 2,9 miljoner kronor. I övriga delar av kommunen var priserna avsevärt lägre12. 10 Med begreppet villa åsyftas småhus med äganderätt. 11 K/T står för köpeskillingskoefficienten och anger förhållandet mellan erlagd köpeskilling av villan och fastighetens taxeringsvärde. 12 Källa: Hemnet, medianpriserna för villor sålda mellan januari 2024 och januari 2025. 1.6 1.5 1.4 1.3 1.2 1.1 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Eslöv Skåne Riket Diagram 26 Prisutveckling för äganderätt för Eslöv, Skåne & Riket, utifrån (K/T) (Källa svensk mäklarstatistik). Även priset på bostadsrätter i Eslöv har stigit rejält under 2000-talet. Mellan 2022 och 2024 har priset sjunkit. Eslövs prisutveckling för bostadsrätter följer ungefär samma trend som Skåne och riket, men har generellt ett lägre kvadratmeterpris. 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Eslöv Skåne Riket Diagram 27 Prisutveckling för bostadsrätter mätt i kr/kvm för Eslöv, Skåne & Riket (Källa svensk mäklarstatistik) Tomtkö Under de senaste 10 åren har kommunen sålt 49 tomter. Under 2023 såldes sex tomter, men under 2020 till 2022 såldes endast en tomt. Att så få tomter såldes under åren 2020 till 2022 beror troligtvis på ett begränsat utbud. Under januari 2025 hade kommunen en tomt ute till försäljning som under en längre period varit till salu. 13 tomter är bokade för försäljning. Dessa tomter kan komma att bli lediga igen om tomtbokaren väljer att avboka tomten. Under januari 2025 var det 354 intressenter i tomtkön. Förutsättningar för nyproduktion Avgörande för nyproduktionen av bostäder är bland annat den statliga bostadspolitiken, kostnaden för nyproduktion, bankernas lånevillkor och hushållens köpkraft. Hushållens köpkraft har behandlats i kapitlet om Demografi och kommer inte beröras här. Statens bostadspolitik Mellan 2016 och 2021 fanns det ett statligt investeringsstöd för att bygga hyresrätter och studentbostäder. Den nuvarande regeringen införde i stället ett stöd till kommuner som detaljplanerar småhus och omvandling av befintliga lokaler till bostäder där planerna avser att bygga småhus och som för det ändamålet omfattar minst 5 000 kvadratmeters kvartersmark. Stödet sträcker sig fram tills oktober 2026 13. Regeringens ambition är att stimulera ett ökat småhusbyggande i framtiden. Eslövs kommuns initiala bedömning av regeringens stadsbidrag är att det som mest kommer ha en marginell påverkan på bostadsmarknaden. Utveckling av byggkostnaderna Kostnaden för att bygga nya bostäder i Sverige har stigit succesivt under 2000-talet men har framförallt ökat kraftigt mellan 2021 och 2023. Enligt SCBS byggkostnadsindex har kostnaden för att bygga ett flerbostadshus ökat med 25 procent mellan 2021 och 2023 och kostnaderna för att bygga gruppbyggda småhus har ökat med 21 procent under samma period. Ökningen beror främst på stigande materialkostnader, energipriser, löner och ökade räntekostnader. 3000 2500 2000 1500 1000 Diagram 28. Kostnaden för att bygga nya bostäder i Sverige. Diagrammet visar hur kostnaden för att bygga nya bostäder, inklusive moms och löneglidning, har utvecklats över tid utifrån ett index där 1968 års priser utgör värde 100 (Källa: SCB, 2023, Byggkostnadsindex). Mäklare och fastighetsägares syn på efterfrågan Under arbetet med bostadsförsörjningsanalysen hölls en gruppintervju med mäklare och privata fastighetsägare i Eslöv för att ge en kvalitativ bild av 13 Boverket (2024) Stöd till kommuner för ökat småhusbyggande och omvandlingsåtgärder 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 Flerbostadshus Gruppbyggda småhus bostadsmarknaden i Eslöv. Enligt deltagarna lockar Eslövs tätort på grund av sitt strategiska läge mitt i Skåne med bra kommunikationer till bland annat Malmö och Lund. Eslöv är även en förhållandevis stor stad, i jämförelse med kringliggande kommuner, med ett utbud av service, samtidigt som bostadspriserna är lägre och kötiderna kortare än i Malmö och Lund. Deltagarna menar vidare att efterfrågan är högre i de kollektivtrafiknära orterna med goda järnvägsförbindelser - framför allt Stehag men även i viss utsträckning Örtofta/Väggarp. Andra orter som pekas ut som attraktiva är Flyinge som har högre bostadspriser tack vare ortens starka attraktivitet bland hästintresserade och närhet till Eslöv. Deltagarna menar att det har byggts många små lägenheter och att det börjar bli svårare att hitta hyresgäster med hög betalningsförmåga som vill flytta till små nyproducerade lägenheter. De stora lägenheterna går generellt bättre. För att stärka efterfrågan och attraktiviteten i hela kommunen menar deltagarna att kommunen bör arbeta med att stärka kommunens handel och service, för att både förbättra och bevara utbudet både i staden och i övriga tätorter. Något som även lyftes fram var att lägga mer fokus på identitet och historia som ett sätt att marknadsföra Eslöv, både i nyproduktion och i sin helhet. Det är även viktigt att kommunen arbetar aktivt med trygghetsfrågan för att stärka tryggheten och minska brottsligheten, något som diskuteras som en risk som kan påverka Eslövs attraktivitet på sikt. Allmännyttan och privata fastighetsägare Det kommunala bostadsbolaget Eslövs Bostads AB (EBO) är den största fastighetsägaren i kommunen, de äger och hyr ut cirka 2300 hyresbostäder i de flesta av kommunens större orter. Ort Antal lägenheter Eslövs tätort 1 939 Billinge 22 Marieholm 184 Stehag 22 Hurva 6 Flyinge 28 Löberöd 33 Harlösa 29 Totalt 2 263 Tabell 2. EBO:s lägenhetsinnehav per ort. Även specialbostäder ingår (Källa: EBO:s affärs- plan 2023–2026). Under 2020 reviderades EBO:s ägardirektiv och antalet bostäder som bolaget ska (själva eller tillsammans med andra partners) färdigställa skrevs ner till minst 25 bostäder i genomsnitt per år. Det tillkom även en skrivning om att bolaget ska verka för byggnation i kommunens olika tätorter. Enligt ägardirektivet ska EBO även medverka till anskaffning av bostäder för kommunens bostadssociala behov samt verka för ökad jämlikhet och minskad segregation. Därtill ska EBO aktivt medverka till trygghetsskapande åtgärder, vara ett föredöme i miljöfrågor och digitalisering, samt bidra till en hållbar samhällsutveckling med särskilt fokus på barnens perspektiv. Privata fastighetsägare Förutom det kommunala fastighetsbolaget Eslövs bostads AB finns fyra stora fastighetsägare i Eslöv: BA Bygg är den största privata aktören i kommunen med ca 1100 hyreslägenheter, därefter är det Brinova som har 534 lägenheter, Häglunds fastigheter med ca 500 lägenheter och HSB med 234 lägenheter. Krav vid uthyrning För att minska risken för att människor utestängs från bostadsmarknaden i onödan har Länsstyrelsen Skåne uppmanat fastighetsägare att inte ha högre krav än nödvändigt för blivande hyresgäster14. Enligt Sveriges allmännytta drabbar höga tillträdeskrav generellt låginkomsttagare men särskilt kvinnor då de oftare har tillfälliga anställningar, deltidsanställningar och även lägre löner och pensioner. En annan grupp som drabbas hårdare av höga tillträdeskrav är nyanlända15. För att få tillgång till en hyresrätt hos en av de större privata fastighetsägarna i Eslöv ställs det generellt krav på en nettoinkomst hos hyresgästen motsvarande två gånger månadshyran samt inga eller få betalningsanmärkningar. Under 2025 reviderade EBO sin uthyrningspolicy och sänkte sina krav till att nettoinkomsten hos hyresgästen ska motsvara 1.5 gånger månadshyran för den lägenhet man söker. Vidare godkänner EBO upp till två registrerade betalningsanmärkningar de senaste 12 månaderna och skulder hos kronofogden upp till 20 000 kr. EBO godkänner inte hyresgäster med en oreglerad skuld till Eslövs Bostads AB eller till annan fastighetsägare. EBO, BA Bygg samt Brinova godkänner försörjningsstöd som inkomst. I dialog med EBO framkommer att de ibland även gör individuella bedömningar av sökande. Något som försvårar för individuella bedömningar är att både EBO och BA bygg är anslutna till Boplats Syd. I Boplats Syd görs endast en automatiserad bedömning av den sökande utifrån fastighetsägarnas krav. EBO uttrycker samtidigt att det är av stor vikt för bolaget att vara anslutna till Boplats Syd. Boplats Syd innebär också en 14 Länsstyrelsen Skåne, (2024), Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2024 15 Sveriges Allmännytta, (2020), Allmännyttans bostadssociala ansvar fördel för den sökande då det förenklar processen att söka en ny bostad när många fastighetsägare är anslutna till samma bostadsförmedling. Flyttkedjor En flyttkedja kan beskrivas som att någon flyttar in i en nyproducerad bostad (ofta dyrare och större) och lämnar en annan bostad vakant, vilket i sin tur får en ny hyresgäst som lämnar en ännu billigare och mindre bostad vakant och så vidare. En flytt kan på så vis skapa en hel kedja av flyttar, så kallade flyttkedjor. Flyttkedjor används ofta som ett argument för varför även byggnationen av större och dyrare bostäder kan vara positivt för hushåll som är i behov av en bostad i det lägre prissegmetet. Effekten av flyttkedjor är dock omtvistad. I en forskningsöversikt från Malmö Universitet från 2019 konstateras att mycket av den forskning som bedrivits på ämnet visar att flyttkedjor ofta absorberas i samma prissegment och geografi där de har initierats. Bostäder som byggs i ett högt prissegment skapar ofta vakanser i samma prissegment. Detta, i kombination med att nyproducerade bostäder är dyra, medför att socioekonomiskt svaga grupper sällan eller aldrig deltar i flyttkedjor som initieras i samband med att nya bostäder byggs. I forskningsöversikten konstaterade man att det saknas belägg för att nyproducerade, dyra småhus eller lägenheter, ger möjlighet för hushåll med låga inkomster att komma in på bostadsmarknaden16. Region Skåne genomförde dock en flyttstudie 2022 där man kom fram till ett delvis annat resultat. Studien baserades på flyttmönster som uppstod kring 5 700 nyproducerade lägenheter i Skåne. Sammantaget resulterade de nyproducerade bostäderna i att drygt 8 600 bostäder frigjordes i efterföljande flyttkedjor i Skåne. Bland annat konstaterade studien följande: ”Det krävs sammanfattningsvis genomsnittliga till lite högre inkomster för att flytta in direkt till den dyraste centralt belägna nyproduktionen, men genom sina flyttkedjor möjliggör till och med den dyraste nyproduktionen för hushåll med normala inkomster att flytta till en mer passande bostad. En stor produktion av centrala, stora och därmed dyra bostads- och hyresrätter, står därmed inte i motsats till att ge hushåll med normala eller låga inkomster goda möjligheter att finna lämpliga boendealternativ i frigjorda bostäder i flyttkedjorna.” Vidare konstaterade studien att större bostäder bidrog till högre rörlighetseffekt på bostadsmarknaden, därför skapade oftast småhus längre flyttkedjor. Avslutningsvis konstateras i studien att i de flesta flyttkedjor krävs inkomstnivåer som motsvarar minst en heltidsanställning i ett låglöneyrke för att kunna delta i flyttkedjan. Det saknas fortsatt empiriskt 16 Martin Grander (2019) Flyttkedjor- hur funkar de (egentligen)? stöd för att flyttkedjor kan bidra till att lösa bostadsförsörjningen för grupper som har ännu lägre inkomster17. Planberedskap Kommunens planberedskap är en viktig del i analysen av bostadsmarknaden i Eslöv. För att bedöma Eslövs planberedskap beaktas aktuella projekt, översiktsplaner, samt markpolitik. Aktuella projekt Enligt kommunens senaste prognos för bostadsbyggandet möjliggör pågående detaljplanprocesser och exploateringsprojekt ytterligare 2 300 nya bostäder mellan 2025 och 2034. Av dem är cirka 900 småhus och 1400 är flerbostadshus. Bakom projekten står flera lokala byggherrar och det kommunala bostadsbolaget. Majoriteten av lägenheterna kommer sannolikt att upplåtas med hyresrätt. Därtill finns det planer för ytterligare 600 nya bostäder som planeras till efter 2035. Hur många bostäder som faktiskt färdigställs är beroende av hur kommunens arbete med detaljplanering fortlöper, hur effektiv, smidig och rättssäker bygglovsprocessen är, men framför allt hur konjunkturen utvecklas. Hinder på vägen kan bland annat vara att detaljplaner inte följs, att de tekniska handlingarna är ofullständiga eller att slutbesked inte kan ges. Om konjunkturen viker kan även byggherrarna avvakta tills dess att konjunkturen återigen har blivit mer gynnsam. En mer realistisk bedömning av nyproduktionen är att det kommer färdigställas ca 1500 nya bostäder mellan 2024 – 2035. De planerade projekten kommer till stora delar ske genom förtätning av centrala delar av Eslövs stad, där framför allt Östra Eslöv kommer ha stor betydelse för utvecklingen framöver. Ett antal större projekt finns även i byarna, framför allt i Flyinge, Örtofta, Marieholm och Stehag. Översiktsplaner Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön bör användas, utvecklas och bevaras. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas. Planen ska både vara strategisk och utgöra underlag för beslut i plan- och lovärenden. Den ska ge stöd i kommunala beslut och prioriteringar för att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. I en översiktsplan står de allmänna intressena i fokus. 17 Region Skåne (2022) Flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden i Skåne Eslövs kommun har två gällande översiktsplaner, dels den kommunövergripande Översiktsplan för Eslöv 2035 antagen 2018, dels Fördjupad översiktsplan för östra Eslöv antagen 2022. I samband med att kommunen antog en planeringsstrategi för den översiktliga planeringen under 2024 gjordes en aktualitetsprövning av de två översiktsplanerna. Prövningen innehöll, bland annat, en bedömning av om det är möjligt att tillgodose behovet av bostäder med den markanvändning som finns redovisad i översiktsplanerna, vilket både planerna ansågs göra. Under 2026 kommer kommunen att inleda ett arbete med att ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan. Den gällande översiktsplanen för Eslöv är antagen 2018. Översiktsplanen redovisar tilltänkta lämpliga utbyggnadsområden utifrån markens lämplighet, kommunens önskemål och ställningstaganden angående lokalisering av bebyggelse. Detta sker utan att särskilt ange vilken mängd bostäder områden skulle kunna rymma, dock finns en sammanlagd siffra för varje tätort som visar en uppskattning på antal bostäder som skulle rymmas i ett visst område under givna förutsättningar (se Tabell 3). I snitt planerar översiktsplanen för cirka 200 till 210 bostäder per år under tidsperioden. Tilltänkta utbyggnadsområden redovisas även mer noggrant för Östra Eslöv i en fördjupad översiktsplan. Område Nya bostäder till 2035 Eslövs stad 2800 Billinge 40 Stockamöllan 30 Stehag 180 Kungshult 20 Hurva 50 Löberöd 170 Harlösa 40 Flyinge 150 Gårdstånga/Getinge 50 Örtofta/Väggarp/Toftaholm 70 Marieholm 250 Totalt 3850 Tabell 3. Antal bostäder i Översiktsplan Eslöv 2035 Översiktsplanen är en planering för en lång tid framåt men tas fram vid en viss tidpunkt. Planen ska därmed ses som vägledande och förändringar kan ske. En sådan förändring är aktuell i Eslövs stad. I Eslövs stad planeras totalt 2800 bostäder, varav 1600 i Östra Eslöv, 600 i västra Eslöv och 600 nya bostäder i centrala Eslöv. I nuläget finns det dock detaljplaner som möjliggör ytterligare 1000 nya bostäder i centrala Eslöv. Estimeringen för centrala Eslöv utgick initialt från vad som framgångsrikt byggts genom förtätning av de centrala delarna av staden under föregående tioårsperiod (2008 till 2018), vilket var cirka 1200 bostäder. I samband med att en utbyggnad på 600 nya bostäder i västra Eslöv blev aktuellt halverades ambitionerna med förtätningen i centrum. Förtätningens efterfrågan och potential i centrala Eslöv kan därmed anses vara högre, vilket nu är uppenbart i antal detaljplaner för centrala Eslöv. Även i tätorterna Flyinge och Väggarp är antalet bostäder som kommunen planlägger för fler än vad som är angivet i översiktsplanen. Den tänkta utbyggnaden i Väggarp innebär också avsteg från översiktsplanen gällande markanspråk. Därför har kommunen inlett planprocessen där med ett planprogram. 2022 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan för Östra Eslöv. Den är en viktig del av stadens strategi för att möta en fortsatt befolkningsökning genom stadsomvandling. Östra Eslöv har ett centralt läge i direkt anslutning till järnvägsstationen. Det aktuella planområdet är ca 180 ha och ligger i östra Eslöv mellan Södra stambanan och Östra vägen (väg 17/113). I norr avgränsas området strax norr om Pärlgatan och av Harjagersvägen, i söder av Trehäradsvägen. Målet med planförslaget är att öka antalet bostäder och variera bostadstyperna samt att skapa attraktiva och trygga miljöer med aktiviteter under stora delar av dygnet. Planförslaget möjliggör upp till 2 550 nya bostäder i området. Till år 2035 är ambitionen att 1 600 bostäder ska tillkomma och resterande 950 bostäder är planerade i ett längre tidsperspektiv. Det finns idag cirka 2 100 boende inom planområdet och drygt 235 företag. Bostadsbeståndet består främst av hyresrätter i flerbostadshus, men det finns även cirka 160 småhus. I planförslaget är den tillkommande bebyggelsen samlad i utvecklingsområden och längs stråk. Den nya bostadsbebyggelsen är framför allt lokaliserad till tre av områdena: Järnvägsstaden, Bruksstaden och Berga trädgårdsstad. Målet är att bostäderna ska vara av olika typ med både flerbostadshus och småhus. Lägenheter i flerbostadshus kommer dock till antalet att vara flest. Kommunalt markinnehav Kommunens markinnehav i kombination med riktlinjerna för markanvisning är ett viktigt verktyg för kommunens arbete med bostadsförsörjning. Genom markanvisningsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis vad gäller upplåtelseformer, storlekar och genomförandetid. Det är därmed av stor vikt att kommunen äger mark i strategiska lägen och har kapacitet att ta fram detaljplaner, bygga ut infrastruktur och genomföra markanvisning. För att detta ska vara möjligt måste kommunen ha resurser för att jobba med kommunala exploateringsprojekt. Eslövs kommun har ett stort markinnehav i staden och flera av byarna (se Bild 1 ). I staden ligger den kommunala marken i ytterkanterna av bebyggelsen. I flera av byarna äger kommunen mark i centrala lägen. De orter där kommunen äger mycket mark är Eslövs stad, Marieholm, Stockamöllan, Billinge, Stehag, Kungshult, Flyinge och Gårdsstånga. Kommunen äger i mindre utsträckning mark även i Hurva, Löberöd och Örtofta. Kommunen kan dock äga mark av olika anledningar och mycket av marken är ännu inte detaljplanelagd. Det finns också mark som är planerad för annat än bostadsändamål. De orter där kommunen äger mycket mark för bostadsändamål är Eslövs stad, Marieholm, Stockamöllan och Billinge. Kommunen äger även en mindre mängd mark för bostadsändamål i Löberöd och Stehag Eslövs kommun består till 70 procent av åkermark. Större delen av marken på landsbygden ägs av privatpersoner även om kommunen äger mindre bitar. Genom att äga viss jordbruksmark kan kommunen förhandla om markbyten. Det är därför värdefullt för kommunen att även äga mark utanför de mest centrala lägena. Samtidigt saknas aktuella detaljplaner på mycket av den kommunägda marken vilket påverkar kommunens möjlighet att styra bostadsförsörjningen. Det är inte heller alltid detaljplanen som är den begränsade faktorn. Förutom detaljplaner saknas utbyggd infrastruktur i vissa områden där kommunen äger mark. Detta kan vara ett lika stort hinder som att det saknas detaljplan. Enligt lagen (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, ska varje kommun ha riktlinjer för markanvisning om kommunen avser använda markanvisning för tilldelning av kommunal. Eslövs kommuns riktlinjer för markanvisning antogs av kommunfullmäktige maj 2017 och reviderades 2022. Riktlinjerna hänvisar till kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning och dess målsättningar fungerar som underlag vid markanvisning. Bild 1 Kommunalt markinnehav. Kommunägd mark är markerad i grönt på kartan. Slutsatser om Eslövs bostadsbestånd Utifrån analysen går det att dra ett antal slutsatser kring Eslövs bostadsmarknad. ➢ Den vanligaste upplåtelseformen i Eslöv är äganderätt, förutom för gruppen 20 till 29 år där hyresrätten är vanligast. Hyresrätt och bostadsrätt blir vanligare igen när befolkningen blir äldre. ➢ Under 2020-talet har Eslöv haft ett relativt högt bostadsbyggande och det har byggts ca 167 bostäder per år. Bostadsbyggandet har dominerats av flerbostadshus och hyresrätter vilket är ett mönster som syns i hela Skåne. ➢ Eslövs kommun har planer som möjliggör att det byggs i genomsnitt 230 nya bostäder om året till 2034. En mer realistisk bedömning är att det kommer byggas ca 150 bostäder om året. ➢ Det vanligaste småhuset i Eslöv är ca 90–130 kvm. Priserna på villor har ökat under 2000-talet med en viss minskning 2022 och 2023. Villapriserna i Eslöv är i linje med genomsnittet i Skåne och riket. ➢ Priserna på bostadsrätter har ökat under 2000-talet men har minskat mellan 2022 och 2024. Priserna i Eslöv är lägre än i Skåne och riket. ➢ Den vanligaste hyresrätten i flerbostadshus är 2 rum och kök. Kötiden för hyresrätter har minskat sedan 2022. Kortast kötid är det till nyproducerade små lägenheter och längre kötid är det för äldre och större lägenheter. ➢ I delar av kommunen är bostadsbeståndet homogent. Centrala och östra delen av Eslövs tätort domineras av hyresrätter medan bostadsrätterna finns framför allt i centrala och norra delarna av Eslövs tätort. Äganderätten dominerar i västra delen av Eslövs tätort samt i byarna. Bostadsbeståndet varier dock mellan byarna. ➢ Region Skåne uppskattar att efterfrågan för nyproducerade bostäder i Eslöv har sjunkit. Det innebär att det finns få personer som vill och kan efterfråga en nyproducerad bostad i Eslöv. 2023 uppskattar Region Skåne att efterfrågan är 29 äganderätter per år och att det saknas en efterfrågan för nyproducerade bostadsrätter och hyresrätter i Eslöv. Det ska tolkas som att det för tillfället är svårt att få lönsamhet i nyproduktion av bostadsrätter och hyresrätter i Eslöv. Ortvisa analyser Analysen av Eslövs bostadsmarknaden har i föregående kapitel utgått från Eslövs kommun i sin helhet. I detta kapitel beskrivs förutsättningarna för kommunens olika delar, för Eslövs tätort, byarna samt landsbygden18. De ortvisa bostadsbehoven beskriver hur befolkningen på orten prognosticeras utvecklas och hur det påverkar behovet av nya bostäder. Ett bostadsbehov som uppstår på en ort måste dock inte tillgodoses på just den orten. Var den framtida utbyggnaden bör ske kräver en sammanvägd bedömning vilket görs inom ramen för kommunens arbete med den översiktliga planeringen. Eslövs tätort Eslövs tätort är den klart största tätorten i kommunen med starka kommunikationer och ca 7500 arbetstillfällen. Befolkning i Eslövs tätort har ökat med nästan 2 000 personer sedan 2014. Det innebär att en klar majoritet av den befolkningsökning som ägde rum under perioden skedde i Eslövs tätort. Medelåldern för Eslövs tätort är 40,6 år, vilket är i linje med genomsnittet i kommunen. I Eslövs tätort finns det en stor andel enpersonshushåll. Bostadsbeståndet är på totalen relativ blandat. En majoritet av bostäderna är flerbostadshus, de flesta är hyresrätter men det finns även bostadsrätter. 37 procent av bostäderna är småhus, dom domineras av äganderätter men det finns även en betydande andel bostadsrätter. Även om bostadsbeståndet är relativt blandat på totalen så finns det stora geografiska skillnader inom tätorten som bör beaktas. Fram till år 2033 förväntas befolkningen i Eslövs tätorts öka med ca 1 200 personer. Den största befolkningsökningen förväntas ske i ålder 30 till 49 år, där befolkningen förväntas öka med 1 057 personer till 2033. Eslövs tätort har ett prognostiserat bostadsbehov på 671 bostäder fram till 2033, vilket är det klart största i kommunen. Eslövs tätort Invånare 2023 20 586 Befolkningsutveckling 2014–2023 1 992 (11 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 1 206 (6 %) Antal Hyresrätt 4 338 Antal Bostadsrätt 2 197 Antal Äganderätt 2 816 Bostadsbehov 2033 671 Arbetstillfällen 7 691 Medelålder 40,6 18 Byarna som beskrivs utgår från de tätorter som i kommunens översiktsplan definieras som större byar. Indelningen utgår från nivå tre i kommunens nyckelkodsindelning (Nyko 3). Eslövs tätort Invånare 2023 20 586 Befolkningsutveckling 2014–2023 1992 (11 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 1057 (5 %) Antal Hyresrätt 4 338 Antal Bostadsrätt 2 197 Antal Äganderätt 2 816 Bostadsbehov 2033 422 Medelålder 40,6 Billinge Billinge ligger i de norra delarna av kommunen, har relativt goda kommunikationer och 55 arbetstillfällen. Billinges folkmängd har varit ganska oförändrad de senaste åren. Medelåldern för Billinge är 42 år vilket är något äldre än genomsnittet i kommunen. Framför allt är det andelen i åldern 60 till 69 som är vanligare i Billinge. Hushållen består vanligtvis av en till två personer. Majoriteten av bostäderna i Billinge är småhus med äganderätt, men det finns även en relativt stor andel hyresrätter, både i flerbostadshus och småhus. Fram till 2033 förväntas dock befolkningen öka med 30 personer, vilket motsvarar en ökning på 6 procent. Den största befolkningsökningen förväntas ske i ålder 40 till 49 år, där befolkningen förväntas öka med 33 personer till 2033. Det är dock åldersgruppen över 80 år som kommer öka mest i förhållande till sin storlek. Det prognosticerade bostadsbehovet är 20 nya bostäder till 2033. Billinge Invånare 2023 468 Befolkningsutveckling 2014–2023 3 (1 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 30 (6 %) Antal Hyresrätt 61 Antal Bostadsrätt - Antal Äganderätt 149 Bostadsbehov 2033 20 Arbetstillfällen 55 Medelålder 42,0 Flyinge Flyinge är placerat nära E22 på gränsen mot Lunds kommun. Det finns 218 arbetstillfällen på orten. Flyinges befolkning har ökat med 27 personer sedan 2014. Medelåldern i Flyinge är 39 år vilket är något lägre än genomsnittet i kommunen. Antalet barn i åldern 0–9 år är något högre i Flyinge och andelen äldre är något lägre. I Flyinge består det vanligast hushållen av tre eller fler personer. Bostadsbeståndet domineras nästan uteslutande av småhus. En klar majoritet utgörs av äganderätt men en mindre del är bostadsrätt och hyresrätt. Fram till 2033 förväntas befolkningen minska med 46 invånare. Den största befolkningsminskningen förväntas ske i ålder 0 till 9 år. Samtidigt förväntas befolkningen i åldern 60 till 69 öka. Det prognosticerade bostadsbehovet är 2 nya bostäder till 2033. Flyinge Invånare 2023 1 063 Befolkningsutveckling 2014–2023 27 (3 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 -46 (-4 %) Antal Hyresrätt 54 Antal Bostadsrätt 30 Antal Äganderätt 308 Bostadsbehov 2 Arbetstillfällen 218 Medelålder 39 Gårdsstånga & Getinge Gårdsstånga och Getinges ligger nära E22 på gränsen till Lund och har tillgång till goda kommunikationer i form av Skåneexpressen. Det finns 36 arbetstillfällen på orten. Gårdsstånga och Getinges befolkning har ökat med 16 personer sedan 2014. Medelåldern i Gårdsstånga och Getinge motsvarar kommunsnittet. Befolkningen i Gårdsstånga och Getinge är i högre utsträckning i åldern 40 till 49 och 10 till 19 än genomsnittet i kommunen. Det finns även färre personer i åldern 80 år och äldre. I Gårdsstånga och Getinge finns det en stor andel hushåll som består av tre eller fler personer. Bostadsbeståndet består uteslutande av småhus. En klar majoritet är äganderätt men en del är även bostadsrätter. Fram till 2033 förväntas befolkningen minska med 28 invånare. Samtidigt kommer antalet invånare som är äldre än 80 år öka avsevärt. Bostadsbehovet för orterna är uppskattat till 11 nya bostäder fram till 2033. Gårdsstånga & Getinge Invånare 2023 403 Befolkningsutveckling 2014–2023 16 (4 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 -28 (-7 %) Antal Hyresrätt 4 Antal Bostadsrätt 27 Antal Äganderätt 124 Bostadsbehov 11 Arbetstillfällen 36 Medelålder 40,7 Harlösa Harlösa ligger i kommunens sydöstra del. Kommunikationerna är svagare med det finns 169 arbetstillfällen på orten. Harlösas befolkning har ökat med 131 personer sedan 2014. Det innebär att Harlösa är en av de byar som vuxit mest under perioden. Medelåldern för Harlösa är 39,6 år vilket är något lägre än genomsnittet i kommunen. I Harlösa finns det en stor andel enpersonshushåll. Majoriteten av bostäder består av ägda småhus, men det finns en mindre andel hyresrätter och ett fåtal bostadsrätter. Fram till år 2033 förväntas Harlösas befolkning minska med 52 invånare. Antalet i åldern 30 till 39 och antalet barn förväntas minska. Samtidigt förväntas antalet personer över 80 år öka. Bostadsbehovet i Harlösa är negativt. Det betyder att det inte finns ett demografiskt behov av ytterligare bostäder i Harlösa. Harlösa Invånare 2023 922 Befolkningsutveckling 2014–2023 131 (16 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 -31 (-2 %) Antal Hyresrätt 146 Antal Bostadsrätt 28 Antal Äganderätt 251 Bostadsbehov 13 Medelålder 39,6 Hurva Hurva är placerat nära E22 och det finns 57 arbetstillfällen på orten. Hurvas befolkning har ökat med 21 personer sedan 2014. Medelåldern för Hurvas invånare är 39,6 år, vilket är lägre än genomsnittet i kommunen. Befolkningen i Hurva är i högre utsträckning i åldern 40 till 49 och 10 till 19 än genomsnittet i kommunen. Det finns även färre personer som är äldre än 80 år. Bostadsbeståndet domineras nästan uteslutande av småhus med äganderätt. I Hurva finns det en stor andel hushåll som består av tre personer eller fler. Fram till år 2033 förväntas Hurvas befolkning öka med 6 invånare. Antalet äldre förväntas bli avsevärt fler till 2033. Orten har ett prognostiserat bostadsbehov på 23 bostäder fram till 2033. Hurva Invånare 2023 399 Befolkningsutveckling 2014–2023 21 (6 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 6 (2 %) Antal Hyresrätt 12 Antal Bostadsrätt - Antal Äganderätt 137 Bostadsbehov 23 Arbetstillfällen 57 Medelålder 39,6 Kungshult Kungshult ligger öster om Eslöv i anslutning till väg 17. Det finns 26 arbetstillfällen på orten. Kungshults befolkning har ökat med 7 personer sedan 2014. Medelåldern för Kungshult är 40,4 år. Kungshult befolkning är i högre utsträckning i åldern 30 till 39 år och det finns en hög andel barn i åldern 0 till 9 år. Bostadsbeståndet domineras nästan uteslutande av småhus med äganderätt. I Kungshult finns det en stor andel hushåll som består av tre personer. Fram till år 2033 förväntas Kungshults befolkning vara i stort sett oförändrad. Antalet äldre förväntas bli avsevärt fler till 2033. Orten har ett prognostiserat bostadsbehov på 8 bostäder fram till 2033. Kungshult Invånare 2023 370 Befolkningsutveckling 2014–2023 7 (2 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 1 (0 %) Antal Hyresrätt 7 Antal Bostadsrätt - Antal Äganderätt 138 Bostadsbehov 8 Arbetstillfällen 26 Medelålder 40,4 Löberöd Löberöd ligger i kommunens sydöstra del. Kommunikationerna är svagare med det finns 351 arbetstillfällen på orten. Löberöds befolkning har ökat med 12 personer sedan 2014. Medelåldern för Löberöd är 42,5 år vilket är en av de högsta i kommunen. Löberöds befolkning utgörs också i högre utsträckning av äldre, det kan delvis bero på att byn har ett vård- och omsorgsboende. I Löberöd finns det en stor andel enpersonshushåll. Majoriteten av bostäderna i Löberöd utgörs av småhus med äganderätt, men det finns även en relativt stor andel hyresrätter i flerbostadshus samt en mindre andel bostadsrätter i småhus. I relation till övriga byar har Löberöd ett relativt blandat bostadsbestånd. Fram till år 2033 förväntas Löberöds befolkning minska med 118 invånare. Befolkningen i Löberöd prognosticerat bli yngre de kommande 10 åren. Bostadsbehovet är negativt. Det betyder att det inte finns ett demografiskt behov av ytterligare bostäder på orten. Löberöd Invånare 2023 1 202 Befolkningsutveckling 2014–2023 12 (1 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 -118 (-10%) Antal Bostadsrätt 31 Antal Hyresrätt 129 Antal Äganderätt 324 Bostadsbehov -47 Arbetstillfällen 351 Medelålder 42,5 Marieholm Marieholm ligger i kommunens nordvästra del med järnvägsförbindelser både norrut och söderut. Det finns 178 arbetstillfällen på orten. Marieholms befolkning har ökat med 151 personer sedan 2014. Det innebär att Marieholm är en av de orter som vuxit mest under perioden. Medelåldern för Marieholm är 38,7, vilket är en av de lägsta i kommunen. Marieholms befolkning är i högre utsträckning i åldern 30 till 39 och det finns en hög andel barn i åldern 0 till 9 år. Andelen över 80 år är lägre än genomsnittet i kommunen. I Marieholm finns det en stor andel enpersonshushåll. Majoriteten av bostäderna i Marieholm utgörs av småhus med äganderätt, men det finns även en stor andel hyresrätter, mestadels i flerbostadshus men även i småhus. Likt Löberöd har Marieholm i jämförelse med övriga byar ett relativt blandat bostadsbestånd. Marieholm saknar dock bostadsrätter. Fram till år 2033 förväntas Marieholms befolkning minska med 93 invånare. Det är framför allt åldersgruppen 30 till 39 som förväntas minska. Samtidigt förväntas antalet äldre bli fler. Bostadsbehovet i Marieholm är negativt. Det betyder att det inte finns ett demografiskt behov av ytterligare bostäder i Marieholm. Marieholm Invånare 2023 1 734 Befolkningsutveckling 2014–2023 151 (10 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 -93 (-5 %) Antal Bostadsrätt 0 Antal Hyresrätt 272 Antal Äganderätt 435 Bostadsbehov -27 Arbetstillfällen 178 Medelålder 38,7 Stockamöllan Stockamöllan ligger i de norra delarna av kommunen, har relativt goda kommunikationer och 37 arbetstillfällen. Stockamöllans befolkning har minskat med 10 personer sedan 2014. Det är den enda orten som har minskat under perioden och det är den minsta tätorten som är utpekad i kommunens översiktsplan. Medelåldern för Stockamöllan är 46,5, vilket är en den äldsta i kommunen. Framför allt är det andelen 10 till 19 åringar som är färre i Stockamöllan samt andelen 40 till 49 åringar. Andelen över 80 år är den högsta i kommunen. I Stockamöllan finns det en stor andel hushåll som består av två personer. Bostadsbeståndet i Stockamöllan domineras av småhus med äganderätt, det finns även en mindre andel hyresrätter. Fram till år 2033 förväntas Stockamöllans befolkning öka med 31 invånare. Den största befolkningsökningen förväntas ske i ålder 10 till 19 år. Orten har ett prognostiserat bostadsbehov på 7 bostäder fram till 2033. Stockamöllan Invånare 2023 299 Befolkningsutveckling 2014–2023 -10 (-3 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 31 (10 %) Antal Bostadsrätt 0 Antal Hyresrätt 21 Antal Äganderätt 117 Bostadsbehov 7 Arbetstillfällen 37 Medelålder 46,5 Stehag Stehag har goda kommunikationer med tåg, både norrut och söderut och det finns 268 arbetstillfällen på orten. Stehags befolkning har ökat med 257 personer sedan 2014. Förutom Eslövs tätort så är Stehag den ort som har vuxit mest under perioden, och i förhållande till sin storlek så har Stehag vuxit mest. Medelåldern för Stehag är 35,4 år, vilket är en den lägsta i kommunen. Framför allt är det andelen familjer med barn 0 till 19 år som är högre än genomsnittet i kommunen. I Stehag finns det en stor andel hushåll som består av fyra personer eller fler. Bostadsbeståndet domineras av småhus, men det finns även en viss andel hyresrätter, både i småhus och flerbostadshus och ett antal småhus med bostadsrätt. Fram till 2033 förväntas Stehags befolkning minska med ca 100 personer. Den största befolkningsökningen förväntas ske i ålder 60 till 69 år men även andelen över 80 år förväntas bli avsevärt fler till 2033. Orten har ett prognostiserat bostadsbehov på 15 bostäder fram till 2033. Stehag Invånare 2023 1 441 Befolkningsutveckling 2014–2023 257 (22 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 -99 (-7 %) Antal Bostadsrätt 58 Antal Hyresrätt 65 Antal Äganderätt 322 Bostadsbehov 15 Arbetstillfällen 268 Medelålder 35,4 Örtofta, Väggarp och Toftaholm Örtofta, Väggarp och Toftaholm, även kallade Trillingbyarna, har goda kommunikationer med tåg, både norrut och söderut. Det finns hela 367 arbetstillfällen på orterna, vilket framförallt beror på Örtofta sockerbruk som är en stor arbetsgivare i kommunen. Trillingbyarna har haft en stabil befolkning sedan 2014. Medelåldern för Trillingbyarna är 39,9 vilket är något lägre än genomsnittet i kommunen. Andelen över 80 år är lägre i Trillingbyarna medan andelen 50 till 59 år är högre än genomsnittet i kommunen. I byarna finns det en stor andel enpersonshushåll. Bostadsbeståndet i Trillingbyarna domineras av småhus med äganderätt, det finns även ett antal hyresrätter i flerbostadshus. Fram till år 2033 förväntas Trillingbyarnas befolkning att öka med 29 personer. Den största befolkningsökningen förväntas ske i ålder 60 till 69 år men även andelen över 80 år förväntas bli avsevärt fler till 2033. Orterna har ett prognostiserat bostadsbehov på 26 bostäder fram till 2033. Väggarp, Örtofta & Toftaholm Invånare 2023 542 Befolkningsutveckling 2014–2023 7 (1 %) Befolkningsprognos 2023–2033 29 (5 %) Antal Bostadsrätt 0 Antal Hyresrätt 34 Antal Äganderätt 159 Bostadsbehov 26 Arbetstillfällen 367 Medelålder 39,9 Landsbygden I Eslövs kommun finns det över 5 000 invånare som varken bor i Eslövs tätort eller i de av översiktsplanen utpekade byarna. Området som de bor i är heterogent och innehåller en stora varianter, men det benämns här som landsbygden. 1 263 arbetstillfällen finns på landsbygden, vilket utgör en betydande andel av kommunens arbetstillfällen. Landsbygdens befolkning har varit tämligen stabil sedan 2014. Medelåldern för Landsbygden är 41,6 år, vilket innebär att de boende på landsbygden är något äldre än genomsnittet i kommunen. Framför allt är det andelen i åldern 50 till 69 som är fler på landsbygden. På landsbygden finns det en stor mängd hushåll som består av två personer. På landsbygden domineras bostadsbeståndet av småhus med äganderätt. Fram till år 2033 förväntas Landsbygdens befolkning att öka med 283 personer. Den största befolkningsökningen förväntas ske i ålder 20 till 29 år, Det är dock åldersgruppen över 80 år som kommer öka mest i förhållande till sin storlek och antalet barn förväntas minska under perioden. Landsbygden har ett prognostiserat bostadsbehov på 352 bostäder fram till 2033. Landsbygden Invånare 2023 5 346 Befolkningsutveckling 2014–2023 28 (0,5 %) Befolkningsutveckling 2023–2033 283 (5 %) Antal Bostadsrätt - Antal Hyresrätt 70 Antal Äganderätt 1 977 Bostadsbehov 352 Arbetstillfällen 1 263 Medelålder 41,6 Bostäder för alla I svensk lag är rätten till bostad snarare formulerad som ett mål än en absolut utkrävbar rättighet för den enskilde, vilket finns beskrivet i förarbetena till bostadsförsörjningslagen: ”Bostaden och boendet påverkar i hög grad enskilda människors livssituation och möjligheter i livet. Därför är bostadspolitiken en väsentlig del av välfärdspolitiken. Grunden för den sociala bostadspolitiken är att alla har rätt till en god bostad till skäligt pris, med modern utrustning och av den storlek som motsvarar familjens behov.” I bostadsförsörjningslagen beskrivs kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Syftet med kommunens planering för bostadsförsörjningen ska enligt lagen vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att kunna leva i goda bostäder. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunen även identifiera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Grupper som oftare har svårt att hitta en lämplig bostad är unga, äldre samt nyanlända och personer med en funktionsnedsättning. I kapitlet kommer nämnda grupper analyseras samt övriga sociala och strukturella hinder som finns för att etablera sig på bostadsmarknaden. Analysen kommer genomföras med stöd av ett underlag som Boverket tagit fram. Boverket tagit fram ett antal mått för att belysa om det finns bostadssociala problem. De mått som bedöms vara mest relevant är trångboddhet och ansträngd boendeekonomi. Även om andelen hemmaboende unga vuxna i Eslöv är högre än både i riket och i Skåne så är en trolig förklaring den stora närheten till både Lunds- och Malmö universitet. Närheten till en högskola är en faktor som påverkar andelen hemmaboende vuxna enligt Boverket. Detta mått kommer därför inte utredas ytterligare. Utöver Boverkets underlag har analysen även baserats på statistik över skuldsättning från kronofogden, Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning samt intervjuer med personer i socialtjänsten. Andel hushåll med återkommande problem Hushåll med hemmaboende vuxna barn Hushåll med upprepade flyttningar Trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) Trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi Trångbodda hushåll Hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) Hushåll med ansträngd boendeekonomi 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Riket Skåne Eslöv Diagram 29. Mått på bostadsbrist. Eslövs kommun (Källa: Boverket 2023) Bostäder för äldre Befolkningen över 65 år prognostiseras att öka mest framöver. Det är därför av stor vikt att det finns ett bostadsutbud som möter gruppens behov. Det kommunala arbetet som berör äldres boende utgår både från ett bostadsförsörjningsperspektiv och ett lokalförsörjningsperspektiv. Kommunen har ett ansvar att ordna med platser i vård- och omsorgsboenden. Denna planering ingår i kommunens lokalförsörjning och berörs inte direkt i handlingsplanen för bostadsförsörjning. Behovet av platser i vård- och omsorgsboenden påverkas dock av utbudet på den ordinarie bostadsmarknaden. Det innebär att handlingsplanen kan ha en indirekt påverkan på kommunens lokalförsörjning. Den vanligaste boendeformen för gruppen äldre är småhus, där äganderätten är den dominerande upplåtelseformen. Det finns en viss könsskillnad där äldre kvinnor i större utsträckning bor i hyresrätter eller bostadsrätter. Att en stor andel äldre bor i större småhus är inte optimalt ur ett hälsofrämjande perspektiv då småhus är mindre tillgänglighetsanpassade, vilket innebär att skaderisken ökar. Om småhusen är otillgängligt lokaliserade ökar även risken för isolering och ofrivillig ensamhet. Eslövs kommun har skickat ut en enkät till gruppen 60 år och äldre för att få en bild av deras syn på sin bostadssituation19. I enkäten framkom att de som flyttade för 15 till 20 år sedan oftast bor i villa, medan de som flyttade inom 19 Enkäten fick 225 svar. Av de som svarade på enkäten bodde majoriteten i Eslövs tätort (133), där efter Harlösa (17), Marieholm (16) och Flyinge (13). Resterande respondenter kom från andra orter i Eslöv. Även om antalet respondenter i enkäten var få så är svaren i linje med tidigare analyser, bland annat från Strategi för äldres boende som togs fram 2021. de senaste 10 år oftast bor i lägenhet. 53 procent av respondenterna som bor i villa, svarade att det funderar på att flytta de kommande åren, och 44 procent svarade att de inte vill flytta alls. Av de som bor i lägenhet svarade 33 procent att de funderar på att flytta någon gång under de kommande åren, medan 56 procent svarade att de inte vill flytta alls. Enkäten frågade också om upplevda svårigheter/problem vid flytt. De främsta skälen mot att flytta som framkom i enkäten var ekonomi följt av de praktiska utmaningarna det innebär att genomföra en flytt. Av de som svarade på enkäten och som bor i Eslövs tätort önskade nästan samtliga bo kvar i Eslövs tätort. Av de som bodde utanför Eslövs tätort ville ungefär en tredjedel flytta till Eslövs tätort eller annan större tätort, medan resterande ville bo kvar i det område man bor idag. När respondenterna skulle beskriva vilka kvaliteter som värderades högst i ett framtida boende så var det närhet till service och kollektivtrafik som var vanligast återkommande, därefter närhet till rekreation och natur sam socialt umgänge. De boendetyper som efterfrågas enligt enkäten är främst lägenheter och trygghets/äldreboenden. Bostäder för unga Flyttbenägenheten är hög bland ungdomar. Det största negativa flyttnettot i Eslövs kommun återfinns bland de mellan 20 och 29 år. Utbildnings- och arbetsmöjligheter på andra orter är den sannolika förklaringen. Bostadsmarknaden för unga bedöms vara i balans i Eslöv20. Kötiden till hyresrätter är relativt kort och hyresnivån i Eslöv är lägre än i både Malmö och Lund. I intervjuer med socialtjänsten framkommer inte heller att gruppen unga är en vanligt förekommande grupp som har bostadssociala problem. Det som dock motsäger bilden av att det skulle vara en balans mellan utbud och efterfrågan på bostäder för unga är att andelen hemmaboende unga vuxna i Eslöv är högre än både i riket och i Skåne. Men som nämns tidigare är en trolig förklaring den stora närheten till både Lunds och Malmös universitet. Bostäder för nyanlända Enligt Lagen (2016:38) om mottagandet av vissa nyanlända invandrare för bosättning, även kallat bosättningslagen, har Eslövs kommun skyldighet att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Antalet anvisningar kommunen ska ta emot utgår från ett kommuntal21. 20 Boverket, (2025), Bostadsmarknadsenkäten 21 Varje år fattar regeringen beslut om hur många nyanlända varje län ska ta emot på anvisning enligt bosättningslagen, det så kallade länstalet. Syftet är att fördela ansvaret så jämnt som möjligt mellan landets kommuner och ge kommunerna bättre förutsättningar för etablering och integration. Länsstyrelsen fattar sedan beslut om hur många nyanlända som respektive kommun ska ta emot, det så kallade kommuntalet. Det faktiska antalet mottagna inkluderar förutom de anvisade nyanlända även anhöriginvandring och självbosatta nyanlända. Antalet nyanlända har varit relativt lågt under 2020-talet. 2024 ökade kommuntalen återigen, detta förklarades dock med att de ukrainare som fanns i Sverige fick rätt att folkbokföra sig och anvisades därmed formellt till en kommun. I realiteten fanns de flesta personerna redan i kommunen. Nyanlända som kommer till kommunen saknar ofta jobb och tidigare boendereferenser vilket gör det svårt för dem att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. När nyanlända kommunplaceras i Eslöv erbjuds de ett socialt kontrakt. Detta förnyas vid behov under förutsättningen att personen har försökt hitta en egen bostad. Kommunen samarbetar med EBO och privata fastighetsägare för att säkerställa att det finns tillräckligt med bostäder för anvisade personer. Tillgången på sociala kontrakt bedöms vara god och gruppen nyanlända bedöms ha förutsättningar att därefter ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Kommunen har enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS) ett ansvar att erbjuda bostäder med särskild service för personer som beviljats insats. Målet med insatsen är att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva som alla andra i samhället, få en god service och gott stöd oavsett var de bor. Detta ska uppnås genom att ge personen rätt till självbestämmande, inflytande, integritet och delaktighet. Bostäderna finns i lägenheter i antingen gruppbostad eller servicebostad. Gruppbostäder består av ett litet antal boenden som är grupperade kring gemensamma utrymmen där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet, de flesta i Eslöv återfinns i större villor. Detta är ett bostadsalternativ för personer med omfattande tillsyns-- och omvårdnadsbehov. Servicebostäder är enskilda lägenheter som ofta ligger i samma trapphus eller i närheten av varandra, de har tillgång till gemensam service. Detta boendealternativ riktar sig till de med mindre tillsyns- och omvårdnadsbehov, men det finns stor variation i omfattningen. Under 2024 hade Eslövs kommun 146 servicebostäder och gruppbostäder. Därtill hade kommunen fyra externt verkställda beslut. De externt verkställda besluten innebär att kommunen köper externa platser utanför kommunen, detta kan beror på att platser saknas eller att omsorgsbehoven är så pass specialiserade att kompentens saknas inom kommunen. Kommunen har identifierat ett trettiotal otillgängliga lägenheter som behöver ersättas av moderna och tillgängliga boendealternativ. Befolkningsökningen bidrar även till att det finns ett ökat behov av fler LSS-boenden. Kommunen arbetar enligt en plan för att lämna de otillgängliga boendena och i samband med nyproduktion beaktas behovet av nya LSS-boenden. Fördelen med att skapa nya LSS-boenden i nyproducerade bostäder är att dessa till stor del uppfyller tillgänglighetskraven, samt att det finns möjlighet att anpassa bostäderna ytterligare innan de är färdiga utifrån till exempel ett brandsäkerhetsperspektiv. Detta är en lättare process än att göra befintliga lägenheter tillgängliga. Arbetet med att utveckla kommunens LSS-boenden hanteras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. Hushåll med ansträngd boendeekonomi och trångboddhet Boverket tagit fram ett antal mått för att belysa om det finns bostadssociala problem. De mått som bedöms vara mest relevant är trångboddhet och ansträngd boendeekonomi. Även om andelen hemmaboende unga vuxna i Eslöv är högre än både i riket och i Skåne så är en trolig förklaring den stora närheten till både Lund och Malmö universitet. Närheten till en högskola är en faktor som påverkar andelen hemmaboende vuxna enligt Boverket. För att komplettera bilden av hushållens ekonomiska situation kommer även statistik över skuldutveckling redovisas. För att sätta Eslövs resultat i ett sammanhang kommer det jämföras med andra skånska kommuner som tillhör samma kommungrupp, pendlingskommun nära större stad22. Under 2022 fanns det 1 364 trångbodda hushåll i Eslöv, vilket motsvarar nio procent av hushållen. I jämförelse med övriga skånska kommuner i samma kommungrupp så är Eslöv den kommun med femte högst andel hushåll med ansträngd boendeekonomi. Högst andel har Landskrona (11 procent) och lägst andel Höganäs (5 procent). Andelen trångbodda hushåll var något högre än riket men ungefär samma som genomsnittet i Skåne. Andelen trångbodda hushåll i Eslöv har ökat från sju procent 2012 till nio procent 2022. Måttet säger dock inget om hur många som är ofrivilligt trångbodda och hur många som självmant har valt att bo trångt. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% L a n dskr o n a Åst or p Rik et Sk å n e P erst or p Bj uv Esl öv Kli p Ö p s a tr n a G öi ng e Sv a Ö l ö rk v ellj u ng a H ör b B y r o m ö Ä ll n a g el h ol m Sj ö b o H ög a n äs Diagram 30. Andel trångbodda hushåll (källa: Boverket) 22 SKR, Kommungruppsindelning 2023 Ett av boverkets mått mäter hur många hushåll som har en ansträngd boendeekonomi23. Måttet är brett och syftar till att beskriva hus många hushåll det finns med en låg betalningsförmåga. Under 2022 fanns det 4100 hushåll i Eslöv som har en ansträngd boendeekonomi, vilket motsvarar 27 procent av hushållen. Måttet beaktar dock inte ifall det finns andra tillgångar i hushållet utöver inkomst. I jämförelse med övriga kommuner i Skåne som tillhör samma kommungrupp (pendlingskommun nära större stad) är Eslöv den kommun med femte högst andel hushåll med ansträngd boendeekonomi. Perstorp ligger högst med 34 procent av hushållen. I jämförelse med riket har Eslöv en något högre andel hushåll med låg betalningsförmåga men en något lägre andel än Skåne (se Diagram 31). Andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi har minskat från 34 procent 2012 till 27 procent 2022. Hushållen med ansträngd boendeekonomi består vanligtvis av en person och en stor andel är äldre. Bland dom som är 80 år och äldre i Eslöv uppskattas 54 procent ha en ansträngd boendeekonomi. Även om det finns många hushåll i Eslöv som uppskattas ha låg betalningsförmåga så har dom allra flesta tillgång till en bostad. Genom att kombinera måtten ansträngd boendeekonomi och trångboddhet går det att få en uppfattning av hur många hushåll det finns som bor trångbott och som har svårt att byta till ett större boende. Av de 4 100 hushåll som har en ansträngd boendeekonomi är ca 550 hushåll även trångbodda. I nästan 440 av hushållen finns det barn. Av hushållen som både lider av trångboddhet och ansträngd boendeekonomi består hushållet oftast av en ensamstående kvinna med barn. De bor oftast i hyresrätt. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% P erst or p Sk Ö å s n tr e a G öi L n a g n e dskr o n a Kli p p a n Es Ö l ö rk v ellj u ng a Åst or p Rik et Bj u B v r o m öll a H ör by Sv al öv Sj ö Ä b n o g el h ol m H ög a n äs Diagram 31. Andel hushåll med ansträngd boendeekonomi (KALP) (Källa: Boverket) Hushåll med låg betalningsförmåga kan ha stora svårigheter att skaffa sig en bostad, även om den inkomst man har är tillräcklig för att klara boendekostnaden. Det kan bero på att man inte har en inkomst som möjliggör ett bostadslån eller att hyresvärdar kräver att den bostadssökande 23 Måttet benämns som: Andel hushåll med en ansträngd boendeekonomi (KALP). ska ha en fast inkomst som överstiger en viss nivå. Om låga inkomster dessutom sammanfaller med betalningsanmärkningar, avsaknad av boendereferenser eller skulder är det särskilt svårt att bli godkänd som hyresgäst. Antalet personer med skulder har ökat kraftigt i samhället. Mellan 2021 och 2024 ökade antalet skuldsatta i Eslöv med 14 procent. 2024 fanns det ca 1500 personer i Eslöv med skulder hos Kronofogden. Ökningen av skulderna har framförallt skett bland män. Även hushåll som har ett sparat kapital men har låga inkomster kan ha svårt att få en bostad om de behöver flytta. Det här drabbar till exempel hushåll som har en bostad att sälja. Även om överskottet vid försäljningen gott och väl skulle täcka kontantinsatsen för en ny bostad kan låga inkomster göra att banken inte beviljar ett lån. 1 000 900 800 Kvinna 700 Man 600 500 400 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Diagram 32. Antal personer i Eslöv med skulder hos Kronofogden (Källa: Kronofogden) Boverkets mått på bostadsbrist Ansträngd boendeekonomi Det första måttet är huruvida hushållet har en ansträngd boendeekonomi utifrån att den disponibla inkomsten inte räcker till att täcka en baskonsumtion. Baskonsumtionen är beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och riksnormen samt utgifter för hushållsel, barnomsorg, med mera. Ansträngd boendeekonomi baserat på KALP Det andra måttet på ansträngd boendeekonomi använder en annan baskonsumtion. Hushållet har en ansträngd boendeekonomi om den disponibla inkomsten inte räcker till att täcka en baskonsumtion beräknad utifrån genomsnittshyror på orten och en kvar att leva på (KALP) kalkyl som baseras på ett genomsnitt av en kalkyl som bankerna använder för att bedöma hushållets betalningsförmåga vid köp av en bostad. KALP-kalkylen är hämtad från Finansinspektionen (2022) och schablonkostnaderna för 2020 visas i tabellen nedan. Levnadskostnader 2 020 Ensamboende 10 100 Samboende 17 600 Per barn 3 800 Tabell 4. FI:s schablonkostnader i månadskalkylen. Kostnaderna justeras övriga år utifrån KPI. Boendeutgiften är en schablon som beräknas genom att en boendestorlek efter trångboddhetsnorm 2 har beräknats. Hyran differentieras utifrån region och antal rum. Trångboddhet Måttet beskriver hur många hushåll som är trångbodda. För att inte vara trångbodd ska det finnas sovrum utöver vardagsrum och kök/kokvrå. Barn över 12 år ska inte dela rum. Vuxna som inte är ett par ska inte dela sovrum. För de hushåll där det saknas uppgifter över antalet rum, används boendeytan per person. Har hushållet mindre än 20 kvm per person räknas hushållet som trångbott. Måttet tar inte hänsyn till ifall hushållet har frivilligt valt trångboddhet Trångbodda och ansträngd boendeekonomi Måttet är en kombination av måtten över trångboddhet och ansträngd boendeekonomi. Genom att kombinera måtten går det att delvis utskilja vilka hushåll som är trångbodda och har begränsade möjlighet att ändra sin boendesituation på egen hand. Hemmaboende vuxna barn Kriteriet för att ha hemmaboende vuxna barn i hushållet är att det bor barn som är 25 år eller äldre hemma hos någon av sina föräldrar. I många kommuner väljer unga vuxna att bo hemma men måttet kan även indikera problem för unga vuxna att flytta hemifrån till följd av att det inte finns lämpliga bostäder. Hemlöshet Hemlöshet kan leda till långvarig social utestängning, svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, att klara sin skolgång och innebär ett personligt lidande. För att motverka hemlöshet har regeringen antagit en nationell strategi mot hemlöshet. Som en del av statens arbete mot hemlöshet genomför Socialstyrelsen nationella kartläggningar av hemlösheten. I Socialstyrelsens senaste kartläggning 2023 utgår man från fyra olika definitioner av hemlöshet, vilka benämns som fyra olika hemlöshetssituationer. I 2023 års kartläggning var det ca 27 380 personer över 18 år som var i någon av de fyra hemlöshetssituationerna i Sverige. Hemlösheten är mer utbredd i Sveriges största städer och kommuner. I de fyra storstäderna fanns 31 procent av alla personerna i hemlöshet som kartlagts. Samtidigt har antalet inrapporterade personer i hemlöshet minskat både i Malmö och Göteborg. I den nationella kartläggningen framgår att män oftare är hemlösa än kvinnor, att nästan en tredjedel av de hemlösa hade barn under 18 år och att 66 procent var födda i Sverige. Beroende, psykisk ohälsa och brist på stadigvarande inkomst var de vanligaste faktorerna bakom hemlösheten. För mer än 900 kvinnor uppgavs därtill utsatthet för våld i nära relation ha bidragit till deras hemlöshetssituation. I Socialstyrelsens kartläggning identifierades ca 100 personer som hemlösa i Eslöv vid en viss tidpunkt under 2023. Av dessa 100 personer ingår de som har ett socialt kontrakt via Socialtjänsten, vilket är den största gruppen (70 personer). 14 personer befann sig i akut hemlöshet, vilket kan innebära att personer sover i den offentliga miljön, men vanligare är att man sover på ett härbärge, vandrarhem eller motsvarande. I jämförelse med övriga kommuner i Skåne som tillhör samma kommungrupp (pendlingskommun nära större stad) har Eslöv den högsta andelen hemlösa personer per 10 000 invånare. 30 25 20 15 10 5 0 Esl öv Åst or p Sk å n e Kli p p a n Rik Ö e r t k ellj u ng a Sv al ö Ä v ng el h ol m P erst or p S Ö j ö s b t o r a G öi n L g a e n dskr o n a H ör by Br o m öll a H ög a n äs Bj uv Diagram 33. Antal hemlösa per 10 000 invånare (Källa: Socialstyrelsen, Kartläggning av hemlösheten 2023) Hemlöshet har sin grund både i strukturella och individuella faktorer. Individuella faktorer kan vara arbetslöshet, beroende och missbruk, skulder, våld i nära relation eller psykisk och fysisk ohälsa. På strukturell nivå handlar det till exempel om bostadsbrist, långa kötider, höga krav för att få ett kontrakt på en hyreslägenhet och höga levnadskostnader. De strukturella faktorerna påverkar hushåll med låga inkomster mest och det är framför allt personer som har låga inkomster som befinner sig i hemlöshet eller riskerar hamna i en sådan situation24. Socialstyrelsens fyra hemlöshetsdefinitioner Hemlöshetssituation 1 – Akut hemlöshet I situation 1 ingår personer som är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden, vandrarhem eller motsvarande. Det ingår också personer som sover i offentliga lokaler/platser, utomhus, trappuppgångar, garage, källare/vind, tält, bil eller motsvarande. Hemlöshetssituation 2 – Institutionsvistelse och boende med stöd – ska lämna inom 3 månader utan bostad I situation två ingår personer som bor i någon form av institutionsboende och ska lämna boendet inom 3 månader men saknar en ordnad bostad. Hit hör exempelvis personer som visas i en SiS- institution, hem för vård och boende (HVB), familjehem, heldygnsvård inom hälso- och sjukvården, tvångsvårdas inom psykiatrin, eller är intagen inom Kriminalvården. Hemlöshetssituation 3 – Långsiktiga boendelösningar via socialtjänsten Personer som bor i långsiktiga boendelösningar, med biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 och 2 §§ SoL. Det gäller personer som bor i träningslägenhet, försökslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt, bostad först eller motsvarande. Hemlöshetssituation 4 – Eget ordnat kortsiktigt boende Här ingår personer som bor ofrivilligt, tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar eller bekanta och hos familj eller släktingar. Här ingår även personer som tillfälligt bor inneboende eller i andrahand hos privatperson. 24 Länsstyrelserna, (2024), Vad kan en kommun göra? Bostadssociala kontrakt och akuta boendelösningar Det finns inga bestämmelser i SoL som ger personer som är bostadslösa en allmän rätt att få en bostad av socialtjänsten, men socialtjänsten har enligt SoL ansvar för att ge enskilda individer stöd. Det kan handla om att bistå med olika former av akuta eller långsiktiga boendelösningar utifrån individuella behov och efter biståndsbedömning. Personer som har en akut bostadslöshet kan ansöka om kostnaden för någon form av tillfälligt boende, så som vandrarhem. Utgångspunkten är att den enskilde själv ansvarar för att ordna sitt boende, och därefter ansöker om kostnaden för detta. Socialtjänsten ansvarar för att utreda ansökningar om socialt kontrakt. Kriterierna för att beviljas socialt kontrakt är att den enskilde ska ha tagit sitt eget ansvar och helt uttömt sina möjligheter att själv ordna eget boende. Personen måste vara helt bostadslös och ha allvarliga sociala problem som utgör hinder för att bli godkänd som hyresgäst på den ordinarie marknaden, eller ha svårigheter att på egen hand skaffa bostad på grund av tillhörigheten till en socialt utsatt grupp25. Sedan 2019 har antalet bostäder som kommunen upplåter med sociala kontrakt minskat avsevärt. Minskningen beror på att befintliga sociala kontrakt i många fall har omvandlats till ett förstahandskontrakt, ett minskat mottagande av nyanlända, samt en mer restriktiv bedömning från socialtjänsten. Samma trend, med ett minskat antal sociala kontrakt, går att se i Skåne generellt, där antalet sociala kontrakt har minskat med 55 procent mellan 2020 och 202426. Minskningen i Eslöv är dock större än den genomsnittliga minskningen i Skåne. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Diagram 34. Antal bostäder för sociala kontrakt (Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten) Vem har bostadssociala problem? Det finns olika typer av bostadssociala problem och olika grupper har olika utmaningar. Läget på bostadsmarknaden påverkar möjligheterna att få en bostad. När bostadsmarknaden inte är i balans slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. För 25 Eslövs kommun, (2024), Nulägesanalys inför omställning till nya socialtjänstlagen 26 Länsstyrelsen Skåne, (2024), Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2024 att få en bild av vilka grupper som har det svårast på bostadsmarknaden har medarbetare från kommunens socialtjänst intervjuats. Genom intervjuer framgår att det finns fem olika grupper som det särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i Eslöv (se Tabell 5). Rätt till socialt Grupp Problematik kontrakt? 1. Omfattande psykosociala Stora problem med missbruk problem eller psykisk ohälsa. Ja 2. Ukrainagruppen” och anvisade Saknar boendereferenser, nyanlända saknar fast anställning Ja Trångboddhet, litet bostadsutbud, höga 3. Stora familjer inkomstkrav, språksvaghet Nej Våld i hemmet, arbetslöshet, 4. Vissa missbruk, psykiska problem, sociala/ekonomiska skulder, språksvaghet, digitalt problem utanförskap Undantagsfall Låga inkomster, skulder, 5. Ekonomiskt svaga trångboddhet, tillfälliga hushåll boenden Nej Tabell 5. Grupper med bostadssociala utmaningar. Även grupp 1 måste kunna påvisa att de uttömt alla andra möjligheter innan de erbjuds ett socialt kontrakt. Grupp 1 har omfattande psykosociala problem och får ofta ekonomiskt bistånd från kommunen. Denna grupp har generellt rätt till ett tidsbegränsat socialt kontrakt. Om personens sociala problematik minskar kan personen bli av med kontraktet. Grupp 2 är kommunanvisade nyanlända samt ukrainare som kommit via massflyktsdirektivet. Även denna grupp har rätt till ett socialt kontrakt. Dessa skrivs på två år. Generellt lyckas gruppen med att därefter ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Grupp 3 är stora barnfamiljer. Deras utmaning är att utbudet av riktigt stora lägenheter är litet. En ytterligare utmaning är att inkomstkraven för de stora lägenheterna är höga och ofta finns det begränsningar i antalet personer som får bo i ett och samma rum. Gruppen har endast i undantagsfall rätt till ett socialt kontrakt. Grupp 4 är en heterogen grupp. Ofta är personerna arbetslösa, det kan finnas missbruk, psykisk ohälsa eller så kan personen utsättas för våld i hemmet. Det är även vanligt att gruppen lider av språksvaghet och ett digitalt utanförskap vilket försvårar sökandet efter en egen bostad. Gruppen har endast i undantagsfall rätt till ett socialt kontrakt. Grupp 5 saknar en social problematik men har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden av strukturella skäl. De kan sakna en fast anställning, men jobbar deltid eller timmar, det kan även finnas skulder som gör att gruppen har det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Denna grupp är svår att beskriva omfattningen av enligt den bostadssociala samordnaren då de sällan kommer i kontakt med socialtjänsten. Kontakten sker ännu mer sällan sedan socialtjänsten blivit mer restriktiv i sina bedömningar. Situationen för gruppen kan ha blivit något bättre de senaste åren då situationen på bostadsmarknaden har blivit bättre. I intervjuer framgår att grupp 3 till 5 ofta faller mellan stolarna då de inte kvalificerar sig till ett socialt kontrakt men samtidigt har svårt att själva ta sig in på bostadsmarknaden. Boendesegregation Boendesegregation betyder att individer eller grupper av individer bor rumsligt separerade från varandra. Boendesegregation har en negativ påverkan på både samhället och på individen. Mycket tyder på att individer som växer upp i områden med socioekonomiska utmaningar påverkas negativt med avseende på inkomst, arbetsmarknadsanknytning, utbildningsnivå, skolresultat, hälsa, samt upplevd trygghet. Segregation har även en negativ påverkan på sammanhållningen och tilliten i samhället27. Boverket har två olika mått för att mäta boendesegregation. Dels ett ojämlikhetsindex. Ojämlikhetsindexet beskriver hur jämn eller ojämn fördelningen av den lägsta inkomstgruppen och den högsta inkomstgruppen är mellan olika områden i en kommun. Ett index på 0 innebär ingen segregation, och 100 innebär total segregation. Eslöv har ett ojämnlikhetsindex på 35,0, vilket visar på att 35 procent av de personer som tillhör den högsta inkomstgruppen behöver flytta till ett annat geografiskt område för att vara jämnt fördelat över kommunen. Bland skånska kommuner som tillhör samma kommungrupp så är Eslöv den tredje kommun som har högst ojämlikhetsindex, efter Landskrona och Höganäs. Eslövs ojämlikhetsindex har ökat något de senaste 10 åren. Det andra måttet på boendesegregation är andelen i befolkningen som bor i ett område med socioekonomiska utmaningar28. I Eslöv finns det två områden som klassas som områden med socioekonomiska utmaningar. Dessa är Berga-Öster och Rönneberga-Norrevång. I dessa områden bor cirka 19 procent av Eslövs kommuns befolkning. I dessa två områden har en högre andel invånare en lägre ekonomisk standard, lägre utbildningsnivå 27 Region Skåne, (2021), Den socioekonomiska segregationen i Skåne 28 SCB har tillsammans med Delegationen mot segregation (Delmos) tagit fram fem olika områdestyper. Indelningen baseras på ett rikstäckande index som belyser hur olika områden förhåller sig till varandra avseende socioekonomisk status. De områden som klassas som områdestyp 1 eller 2 klassas som områden med socioekonomiska utmaningar. samt uppburit försörjningsstöd eller varit arbetslösa under längre tid. Bland skånska kommuner som tillhör samma kommungrupp finns det 6 kommuner som har ett högre värde än Eslöv. Framför allt ligger Perstorp, Östra Göinge och Bjuv högt. 5 av kommunerna hade inga områden med socioekonomiska utmaningar (Hörby, Sjöbo, Klippan, Svalöv och Höganäs). Ojämlikhetsindex 55% 27% 32% 24% 15% 38% 33% 32% 27% 23% 28% 24% 55% 35% 18% 15% © O A p n e v n ä S n t d re e e r t B M in a g p Figur 1. Ojämlikhetsindex, Figuren visar hur åtskilda olika inkomstgrupper bor per kommun (Källa: Boverket, 2022, Segregationsbarometern). 16% 5% 43% 0% 64% 23% 21% 0% 41% 0% 35% 19% 0% 0% Använder Bing © OpenStreetMap Boende socioekonomiskt svaga områden 0% 64% Figur 2. Andel boende i områden med socioekonomiska utmaningar. Figuren visar andelen av befolkningen som bor i ett område som klassas som socioekonomiskt utsatt (Källa: Boverket, 2022, Segregationsbarometern). Det finns en viss koppling mellan den socioekonomiska segregationen i Eslövs stad med fördelningen av hyresrätter och äganderätter. Socioekonomiskt svaga områden har en högre andel hyresrätter och omvänt vad gäller äganderätter. I Eslöv syns inget tydligt samband avseende fördelningen av bostadsrätter. 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Diagram 35. Samband hyresrätt och socioekonomi. Diagrammet visar sambandet mellan andelen hyresrätter i ett område och deras socioekonomiska nivå på en skala 1 till 5. (Källa: Boverket, 2022, Segregationsbarometern). Diagram 36. Samband äganderätt och socioekonomi. Diagrammet visar sambandet mellan andelen hyresrätter i ett område och deras socioekonomiska nivå på en skala från 1 till 5 (Källa: Boverket, 2022, Segregationsbarometern). Enligt Länsstyrelsen i Skåne är ett av de viktigaste verktygen för att motverka boendesegregation att skapa blandade bostadsområden på låg områdesnivå29. Att tillföra äganderätter till Östra Eslöv och hyresrätter i västra Eslöv skulle därför ha en positiv effekt på segregationen. Norra Eslöv är redan idag relativt blandat med avseende på upplåtelseform. 29 Länsstyrelsen Skåne, (2024), Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2024 imonokeoicoS Andel hyresrätter 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 0 20 40 60 80 100 imonokeoicoS Andel äganderätter Slutsatser bostäder för alla Utifrån analysen går det att dra ett antal slutsatser kring vilka bostadssociala utmaningar som finns i Eslöv. ➢ Majoriteten av äldre bor idag i småhus. Samtidigt överväger många äldre att flytta. Det finns många fördelar med att äldre flyttar till anpassade bostäder. Möjligheten till att leva ett självständigt och friskt liv ökar, hemtjänstens arbete förenklas och kommunens bostadsbestånd används mer effektivt. ➢ Det finns idag bostadsbehov som inte tillgodoses på den ordinarie bostadsmarknaden. Dels finns det ca 100 personer som lever i hemlöshet (2023) och ca 540 hushåll lever i trångboddhet och har en ansträngd boendeekonomi (2022). Trångbodda hushåll med ansträngd boendeekonomi består oftast av ensamstående kvinnor med barn. På grund av låg betalningsförmåga har gruppen generellt svårt att flytta till ett mer ändamålsenligt boende. ➢ Kommunen har minskat mängden sociala kontrakt. Detta har delvis skett på grund av att behovet har minskat, men även på grund av att kommunen har blivit mer restriktiv med sin bedömning. ➢ De hushåll vars bostadsbehov inte tillgodoses på den ordinarie bostadsmarknaden faller delvis mellan stolarna idag. Det beror på att det finns grupper som inte längre kan få sociala kontrakt men som samtidigt inte klarar kraven från fastighetsägarna, tex personer med skulder eller låga inkomster. ➢ I Eslöv verkar det finnas en koppling mellan segregation och fördelning av upplåtelseformerna äganderätt och hyresrätt. En jämnare fördelning av upplåtelseformerna kan minska segregationen i kommunen. Nationell, regional och kommunal styrning Kommuners riktlinjer för bostadsförsörjning ska utgå från relevant lagstiftning samt ta hänsyn till relevant styrning på nationell, regional och kommunal nivå. I detta kapitel beskrivs lagstiftning och styrning som särskilt påverkat innehållet i handlingsplanen för bostadsförsörjning. Mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning Rätten till bostad är stadgad såväl i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna (Artikel 25), i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Artikel 11), i barnkonventionen (Artikel 27) och regeringsformen. Samhället har därmed ett uttalat ansvar för bostadsförsörjningen. Detta innebär dock inte någon ovillkorlig rätt till bostad för enskilda individer, utan rätten till bostad fungerar snarare som en målsättning. I särskilda fall dock finns en lagstadgad skyldighet för kommunen att tillhandahålla den enskilde en bostad som en form av bistånd. Dessa fall regleras av nedan listade lagstiftning och efterföljande praxis: • Socialtjänstlagen (2001:45) • Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) • Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (2016:38) För att kunna tillgodose de nationella målsättningarna eftersträvar Eslövs kommun ett blandat bostadsbestånd som kan möta ett varierat behov. För dom grupper som inte själva kan ta sig in på bostadsmarknaden erbjuder kommunen särskilt stöd. Nationella mål för boende och byggande Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad och byggande är att ge alla människor i alla delar av landet en ur social synpunkt god livsmiljö där långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet är också långsiktigt välfungerande bostadsmarknader där efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. För att kunna tillgodose de nationella målsättningarna eftersträvar Eslöv ett blandat bostadsbestånd som kan möta ett varierat behov. Nationell strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026 Regering har tagit fram en nationell strategi för att motverka hemlöshet, vars primära syfte är att ”tydliggöra inriktningen för regeringens insatser för att minska antalet vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet samt att förebygga att fler blir hemlösa”. Strategin har fyra mål: • Hemlöshet ska förebyggas. • Ingen ska bo eller leva på gatan. • Bostad först för införas nationellt. • Det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas. För att kunna tillgodose de nationella målsättningarna eftersträvar Eslövs kommun ett blandat bostadsbestånd som kan möta ett varierat behov. För dom grupper som inte själva kan ta sig in på bostadsmarknaden erbjuder kommunen särskilt stöd. Nationella mål för folkhälsopolitiken Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Målområde 5 handlar om Boende och närmiljö. Inom målområdet har följande viktiga förutsättningar och fokusområden identifierat: • tillgång till en fullgod och ekonomiskt överkomlig bostad • bostadsområden som är socialt hållbara • sunda boendemiljöer på jämlika villkor. Vidare står det att samhällsplaneringen bör motverka segregation och exponering för skadliga miljöfaktorer. För att kunna tillgodose de nationella målsättningarna eftersträvar Eslövs kommun ett blandat bostadsbestånd där bostäder i det lägre hyresspannet värnas och de grupper som inte själva kan ta sig in på bostadsmarknaden erbjuds särskilt stöd av kommunen. Nationella mål inom integration, funktionsrätt och jämställdhet Eslövs kommuns arbete med bostadsförsörjning relaterar vidare till följande nationella mål: • Integrationspolitiken: Utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. • Funktionshinderpolitiken: Uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. • Jämställdhetspolitiken: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att kunna tillgodose de nationella målsättningarna eftersträvar Eslövs kommun ett blandat bostadsbestånd som kan möta ett varierat behov. Regionplan för Skåne 2022–2040 År 2022 antog Region Skåne en regionplan. Planen anger bland annat grunddragen för användning av mark- och vattenområden, redogör för riktlinjer av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet samt ger vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Den ska fungera som ett stöd för de skånska kommunernas mellankommunala planeringsfrågor och kan möjliggöra ett samlat regionalt grepp kring frågor som bostadsförsörjning, klimatpåverkan och övergripande infrastrukturfrågor. Planen innehåller följande planeringsprinciper med bäring på bostadsförsörjning: • Verka för att det finns tillgång till bostäder som motsvarar bostadsbehovet i Skåne. • Utveckla regional samverkan och samsyn om hur den skånska bostadsmarknaden fungerar och kan utvecklas. Eslövs kommun beaktar regionplanen genom att eftersträva ett blandat bostadsbestånd som kan möta ett varierat behov. Regional utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne 2030 Den regionala utvecklingsstrategin för Skåne beskriver en gemensam vision om hur regionen ska utvecklas. Utifrån visionsmålen enas utvecklingsaktörerna om områdesstrategier, handlingsplaner, program och insatser. Strategin innehåller sex visionsmål: • Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet • Skåne ska vara en stark hållbar tillväxtmotor • Skåne ska stärka mångfalden av goda livsmiljöer • Skåne ska ha en god miljö och en hållbar resursanvändning • Skåne ska utveckla framtidens välfärd • Skåne ska vara globalt attraktivt Eslövs kommun beaktar den regionala utvecklingsstrategin genom att planera för nya attraktiva bostäder och boendemiljöer. Strukturplan för MalmöLundregionen Eslövs kommun ingår i MalmöLundregionen som är en mellankommunal plattform för samverkan. Inom ramen för samverkan har en strukturplan arbetats fram, men tillhörande målbilder, strategier och ställningstaganden. Bland annat ingår: • Planera för variation och mångfald på bostads- och arbetsmarknaden. • Arbeta för variation i bostadsbyggande så att bostäder finns för livets olika skeden. Eslövs kommun beaktar strukturplanen genom att eftersträva en variation i bostadsbeståndet. Bostadsmarknadsanalys för Skåne Länsstyrelsen kommer årligen ut med en bostadsmarknadsanalys baserad på kommunernas svar i Boverkets bostadsmarknadsenkät samt statistik från bland annat SCB, Socialstyrelsen, Kronofogden och Region Skåne. Bostadsmarknadsanalysen ger en överblick på bostadsmarknadsläget i Skåne och är en viktig beaktning även i kommunens bostadsförsörjning. Länsstyrelsen Skånes Bostadsmarknadsanalys för 2024 belyser en betydande nedgång i bostadsbyggandet i regionen. Under 2023 påbörjades endast cirka 2 600 bostäder i Skåne, vilket motsvarar en minskning med över 60 procent jämfört med föregående år. Länsstyrelsen konstaterar att Skåne står inför utmaningar med att möta det demografiska behovet av nya bostäder, främst på grund av lågkonjunkturens inverkan på byggtakten. 2025 års bostadsmarknadsanalys drar delvis andra slutsatser. Där konstaterar man att folkökningen i Skåne har mattats av och att bostadsbyggandet därför klarar av att möta folkökningen i bättre utsträckning än tidigare. Eslövs kommun konstaterar att den demografiska utvecklingen har förändrats ganska mycket under relativt kort tid. Demografiska prognoser är därmed ännu mer osäkra än vanligt. Eslövs kommun menar därför att det är klokt att planera med viss marginal för att kunna hantera exempelvis en förändrad nationell migrationspolitisk. Eslövs kommuns vision och kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige i Eslöv har antagit en ny vision för Eslövs kommun. Den nya visionen sträcker sig till år 2040. I den nya visionen finns en tydlig inriktning om att Eslöv ska fortsätta att växa som kommun. Kommunfullmäktige har även beslutat om fem viktiga områden som anses vara avgörande för att fortsätta utveckla och stärka vår kommun. Dessa är: ekonomi, trygghet, tillväxt och hållbar utveckling, attraktiv arbetsgivare samt medborgarfokus. Visionen och kommunfullmäktiges mål för mandatperioden uttrycker en tydlig ambition att kommunens befolkning ska fortsätta växa vilket återspeglas i strategins mål. Översiktsplan Eslöv 2035 En översiktsplan ger en helhetssyn på mark- och vattenanvändning i kommunen. En viktig del av översiktsplanen är att beskriva utvecklingen av bostadsbebyggelse och redovisa hur kommunen avser tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Handlingsplanen för bostadsförsörjning och översiktsplanen är kompletterande dokument och ska tillsammans ge en riktning för bostadsutvecklingen i Eslövs kommun. I handlingsplanen för bostadsförsörjning beskrivs behovet av nya bostäder, både antal och typ. I översiktsplanen beskrivs vilka markanspråk som planeras tas i anspråk för att tillgodose bostadsbehovet. När nya markanspråk görs i översiktsplanen görs det dels utifrån de ortvisa bostadsbehoven men även andra kriterier för att på så sätt landa i en prioritering av framtida utbyggnadsområden. Det kan till exempel handla om närhet till kollektivtrafik och serviceutbud. Även riksintressen och andra statliga intressen samt tekniska förutsättningar som VA-utbyggnad och energiförsörjning spelar roll för möjligheten att bygga nya bostäder. Den nuvarande översiktsplanen Eslöv 2035 antogs av kommunfullmäktige år 2018. Planen innehåller tre övergripande mål: • Regional stjärna • Hållbara lägen • Lätt att leva livet Remissammanställning – Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Sammanfattning Januari 2026 beslutade kommunstyrelsen att skicka förslaget på ny handlingsplan för bostadsförsörjning på remiss. Remisstiden varade fram till den 25 mars. Under perioden har det inkommit 16 remissvar. Sjöbo, Svalöv och Lunds kommun, EBO, Merab, VA SYD och Servicenämnden hade inget att erinra mot förslaget. Länsstyrelsen Skåne bedömer att handlingsplanen i huvudsak innehåller de delar som krävs enligt bostadsförsörjningslagen, men att flera delar behöver utvecklas ytterligare så som koppling mellan analys, mål och åtgärder samt större konkretisering av indikatorer och mål. Region Skåne och Länsstyrelsen menar att målet att färdigställa 150 bostäder om året är högt. Vidare menar Region Skåne att handlingsplanen bör stärka kopplingen till Regionplan för Skåne 2022–2040. Barn- och familjenämnden betonar behov av bättre koppling mellan bostadsförsörjning och lokalförsörjning för skola. Vård- och omsorgsnämnden har inget att invända mot handlingsplanen, men framhåller att nya bostäder för äldre måste vara ekonomiskt överkomliga samt att bostäder för personer med funktionsnedsättning bör tydligare beaktas i den långsiktiga planeringen. Kultur och fritidsnämnden menar att kopplingen till kommunens demografiska analyser och övriga styrdokument bör förtydligas och miljö och samhällsbyggnadsnämnden understryker vikten av att en ändamålsenlig bostad även innefattar en god och hälsosam inomhusmiljö Väggarpsgruppen menar att de omfattande utbyggnadsplanerna i Väggarp inte är i linje med de föreslagna målen. Bakgrund Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), kallad bostadsförsörjningslagen, ska varje kommun anta en handlingsplan för sin bostadsförsörjning. Handlingsplanen ska revideras en gång per mandatperiod. Enligt bostadsförsörjningslagen ska handlingsplanen för bostadsförsörjningen minst innehålla uppgifter om: 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen ska särskilt grundas på en analys av: • den demografiska utvecklingen, • marknadsförutsättningarna, • och de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Analysen ska genomföras med stöd av det underlag som Boverket förser kommunen med och ytterligare underlag som kommunen behöver för analysen. I lagtexten specificeras det även att vid framtagandet av handlingsplanen ska kommunen samråda med berörda kommuner. Vidare åligger det kommunen att ge länsstyrelsen och regionen tillfälle att yttra sig. Lag (2025:70). Remissrundan Januari 2026 beslutade kommunstyrelsen att skicka handlingsplanen på remiss. Remisstiden varade fram till den 25 mars. Remissen skickades till Länsstyrelsen, Region Skåne, berörda kommuner, kommunala bolag, byalag, pensionärsrådet samt övriga nämnder i Eslöv. Följande remissvar har inkommit: • Länsstyrelsen • Region Skåne • Sjöbo kommun • Lunds kommun • Svalövs kommun • Överförmyndarnämnden • Servicenämnden • Vård och omsorgsnämnden • Barn och familjenämnden • Kultur och Fritidsnämnden • Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • VA SYD • Merab • EBO • Väggarpsgruppen Hörby kommun begärde anstånd för att få inkomma med sitt yttrande senare. Begäran behövde tyvärr avslås på grund av den korta handläggningstiden. Nedan följer en redogörelse för respektive remissvar samt hur synpunkterna kommer behandlas i handlingsplanen. Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne bedömer att handlingsplanen i huvudsak innehåller de delar som krävs enligt bostadsförsörjningslagen, men att flera delar behöver utvecklas ytterligare. Länsstyrelsen bedömer att Eslövs kommuns uppskattning av bostadsbehovet till 110 nya bostäder om året är rimlig. En övergripande synpunkt är att kommunens mål formulerats med en viss blandning med karaktär av både mål (önskat läge) och åtgärder (vad kommunen ska göra). Kommunen kan med fördel renodla formuleringarna utifrån tydlighet. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer i att målen har olika karaktär och bör renodlas. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Målstrukturen ses över för att tydliggöra vad som är effektmål och leveransmål. Länsstyrelsen menar att flera av målen är övergripande varför det kan vara fördelaktigt att göra dem mer konkreta. Under rubrik Uppföljning delas målen upp i indikatorer för att förtydliga hur målen ska följas upp, vilket Länsstyrelsen ser positivt på. Dock hade det kunnat konkretiseras ytterligare genom att exempelvis ange hur stor andel av nybyggnationen som ska bestå av respektive upplåtelseform/hustyp eller vad byarnas unika bostadsbehov och identitet faktiskt är. Kommunen bör också överväga att omvandla indikatorerna till faktiska mål. Kommunledningskontorets kommentar Kommunen har en begränsad rådighet över nyproduktionen. Kommunledningskontoret anser därför inte att ett exakt målvärde för respektive upplåtelseform skulle bidra till kommunens arbete med bostadsförsörjningen. I den mån kommunen kan påverka nyproduktionen kommer vi verka för att öka variationen för det specifika området samt särskilt verka för en ökad andel bostadsrätter och äganderätter. Kommunledningskontoret instämmer dock i att målen kan konkretiseras ytterligare. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Målstrukturen ses över för att skapa en ökad tydlighet. Länsstyrelsen bedömer att kommunens mål om ett årligt bostadsbyggande om 150 bostäder är högt ställt. Myndigheten konstaterar att målet ligger avsevärt över det demografiska behovet om cirka 110 bostäder per år och att kommunen inte i tillräcklig grad motiverar varför nivån bör vara så hög. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer att resonemanget om målet om 150 bostäder per år kan förtydligas. Sedan kommunens analys togs fram har Länsstyrelsen släppt en uppdaterad bostadsmarknadsanalys. Där konstaterar länsstyrelsen att bostadsbyggande under 2018–2024 varit i paritet med utvecklingen av antalet hushåll. Detta skiljer sig från tidigare analyser som pekade mot ett regionalt bostadsunderskott. Eslövs mål för bostadsbyggandet baseras dock inte enbart på det demografiska behovet utan även på uppskattad efterfrågan. Enligt Region Skånes modell för bostadsefterfrågan 2025 är Eslövs mål i linje med efterfrågan. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Förtydligar att målet för bostadsbyggandet även motiveras av den uppskattade efterfrågan samt att slutsatserna från Länsstyrelsens nya bostadsmarknadsanalys inkluderas i analysen. Kommunens andra mål anger att kommunen ska främja ett varierande utbud av bostäder i hela kommunen och att stor vikt ska läggas vid att öka andelen småhus och bostadsrätter i syfte att få till varierade boendealternativ. Länsstyrelsen ser positivt på ambitionen om ett varierat bostadsbestånd, men ställer sig frågande till hur detta uppnås genom att andelen småhus ökar. Kommunen bör med utgångspunkt i analysen förtydliga hur det varierade bostadsutbudet bör se ut och uppnås. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret menar att målet inte ska läsas som att Eslövs kommun motsätter sig nyproduktion av hyresrätter. Men Eslövs nyproduktion har under de senaste åren dominerats av hyresrätter i flerbostadshus, särskilt i Eslövs tätort. Kommunen kommer därför verka för att en större andel av nyproduktionen utgörs av småhus och bostadsrätter. Detta skiljer sig dock åt beroende på geografi. Exempelvis finns det en åtgärd att Eslövs bostads AB ska bygga nya bostäder i byarna, som generellt domineras av villor. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Målstrukturen ses över för att skapa en ökad tydlighet. Vidare anser Länsstyrelsen att kommunen kan förtydliga hur målen avser hantera utveckling av bostadsbeståndet, så att kommunens inriktning för det befintliga beståndet tydligt framgår samt speglas av analysen. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer att det bör förtydligas hur kommunen ska arbeta med det befintliga beståndet. För att tydliggöra hur kommunen ska arbete revideras listan med planerade åtgärder. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Två nya åtgärder läggs till: - Bidra till ett varierat bostadsutbud genom att värna lägenheter i det lägre hyresspannet - Utreda förtur för våldsutsatta Länsstyrelsen efterfrågar också en tydligare koppling mellan analysen och de formulerade åtgärderna. I analysbilagan framgår att det finns grupper som har det särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i Eslöv. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen har identifierat specifika grupper, men menar också att kommunen på ett tydligare sätt kan adressera och arbeta för att tillgodose gruppernas behov i handlingsplanen. Vidare menar Länsstyrelsen att kommunen tydligare bör redovisa hur de grupper som riskerar att falla mellan stolarna ska adresseras. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret menar att det finns åtgärder som syftar till att delvis adressera problemet med att grupper faller mellan stolarna, så som att utreda kriterierna för sociala kontrakt. Utöver det tillkommer de två nya åtgärder som syftar till att adressera problemet: - Bidra till ett varierat bostadsutbud genom att värna lägenheter i det lägre hyresspannet - Utreda förtur för våldsutsatta Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i tabellform tydliggjort vem som är ansvarig för respektive åtgärd och när i tid den ska genomföras. Länsstyrelsen kan dock inte utläsa att alla åtgärder har en tydlig koppling till målen och kommunens bostadsförsörjning. Exempelvis anges att kommunen ska ta fram ett program för gestaltad livsmiljö och föra dialog med Skånetrafiken kring nya utbyggnadsområden. Kommunen bör därför överväga huruvida alla de beskrivna åtgärderna ska hanteras inom ramen för handlingsplanen för bostadsförsörjning, eller hanteras mer lämpligt i annat sammanhang. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer att det bör förtydligas hur åtgärderna kopplar till målen. Arbetet med handlingsplanen har genomförts utifrån två övergripande målsättningar, dels att motverka bostadssociala problem dels att skapa attraktiva bostäder och boendemiljöer. För att kunna erbjuda attraktiva bostäder och boendemiljöer är frågor om kommunikationer och gestaltning viktiga. Handlingsplanens två övergripande målsättningar bör förtydligas i målstrukturen. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Målen struktureras om och organiseras utifrån de två övergripande målsättningarna. Länsstyrelsen lyfter även att handlingsplanen behöver utvecklas kopplat till nationella och regionala mål. Särskilt saknas en hänvisning till det nationella målet för - Knyter an till mål om attraktivitet folkhälsopolitiken, där boende och närmiljö är centrala faktorer. Myndigheten uppmanar - Ändrar begreppen därför kommunen att komplettera planen med detta perspektiv. Kommunledningskontorets kommentar Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Analysbilagan justeras så att den även refererar till de nationella målen för folkhälsopolitiken. Länsstyrelsen menar att kommunen med fördel kan hantera funktionsnedsatta personers bostadsbehov och vård- och omsorgsboenden även inom ramen för handlingsplanen för bostadsförsörjning för att synliggöra och tillgodose gruppernas behov. Kommunledningskontorets kommentar Kommunens arbete med vård- och omsorgsboende regleras i kommunens lokalförsörjningsplan. Kommunledningskontoret delar inte Länsstyrelsens bedömning att arbetet skulle gagnas av att regleras i två olika dokument. Hur funktionsnedsatta personers bostadsbehov kan synliggöras är dock något kommunen bör adressera i framtida utvecklingsarbete. Kommunen använder i sin analys könsuppdelad statistik och hänvisar även till det nationella målet för jämställdhetpolitiken. Länsstyrelsen ser positivt på denna ansats men uppmuntrar att jämställdhetsperspektivet ytterligare genomsyrar handlingsplanen, exempelvis genom att mål och åtgärder tydligare adresserar frågorna. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret delar bilden att det finns viktiga könsaspekter som behöver beakta när kommunen planerar för bostadsförsörjningen. Kommunledningskontoret menar dock att det finns flera mål och åtgärder som adresserar detta. Exempelvis är det fler äldre kvinnor som vill flytta från sina villor och kvinnor utsätts oftare för våld i hemmet och lever oftare i ekonomisk utsatthet. Kommunledningskontoret menar att dessa aspekter redan behandlas i målen. Kommunledningskontoret menar dock att det kan förtydligas i de planerade åtgärderna. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Två nya åtgärder läggs till: - Bidra till ett varierat bostadsutbud genom att värna lägenheter i det lägre hyresspannet - Utreda förtur för våldsutsatta En av de grupper som kommunen har identifierat är personer som utsätts för våld i hemmet. Länsstyrelsen vill erinra att exempel på att hantera detta kan vara att utreda möjlighet till förtur i bostadskön för våldsutsatta personer samt att inleda en samverkan med andra kommuner för de fall då en våldsutsatt person behöver lämna kommunen. Här kan kontakt tas med samordnare mot våld i nära relationer inom socialtjänsten. Kommunen skulle också fortsatt kunna överväga att ansluta sig till den formaliserade kommunsamverkan som finns i länet gällande utbyte av bostäder för våldsutsatta personer, Kompott Skåne. Vidare konstaterar Länsstyrelsen att kommunen även har ett ansvar för de som kan klassas som strukturellt hemlösa, alltså de som är hemlösa men saknar en känd social problematik. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer att kommunen har ett ansvar även för de som benämns som strukturellt hemlösa. Kommunledningskontoret har i en tidigare kommentar föreslagit att förtur för våldsutsatta personer bör utredas. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Ny åtgärd: Utreda förturer för våldsutsatta. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunen uppge behovet av tillskott av bostäder samt ange planerade åtgärder för att nå uppsatta mål. Länsstyrelsen råder kommunen att använda samma begrepp som i lagtexten så att det tydligt framgår att kommunen lever upp till de krav som anges. Kommunledningskontorets kommentar Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Handlingsplanen justeras så att den använder samma begrepp som i lagtexten. Av de mått på bostadsbrist som Boverket tillhandahåller bedömer kommunen att de mest relevanta för kommunen är trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, och använder sig av dessa i analysen. I analysbilagan återges även vissa av Boverkets övriga mått men Länsstyrelsen noterar att inte samtliga mått anges. Länsstyrelsen ser gärna att kommunen använder samtliga indikatorer som underlag för analys och arbetar med mål och insatser för de indikatorer där kommunen ligger i linje eller högre än riket eller Skåne. Kommunledningskontorets kommentar Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Analysbilagan justeras så att den inkluderar samtliga indikatorer från boverket. Region Skåne Det tillkommande bostadsbehovet på 110 bostäder om året ligger i linje med Region Skånes bedömning från 2024. 2025 bedömde Region Skåne att Eslöv kommun väntas behöva 85 bostäder om året. Denna utveckling är något som gäller Skåne som helhet och är en anledning till att kommunens mål för bostadsbyggande bör justeras ner snarare än upp. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer att resonemanget om målet om 150 bostäder per år kan förtydligas. Eslövs mål för bostadsbyggandet baseras inte enbart på det demografiska behovet utan även på uppskattad efterfrågan. Enligt Region Skånes modell för bostadsefterfrågan 2025 är Eslövs mål i linje med efterfrågan. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Att målet för bostadsbyggandet även motiveras av den uppskattade efterfrågan Region Skåne vill framhäva att Handlingsplanen kunde dra nytta av att i de övergripande resonemangen införliva utvecklingsinriktningen som återfinns i Regionplan för Skåne 2022 – 2040 samt att den demografiska utmaningen enklare kan mötas genom att tillämpa den regionala skalan som delgrund i resonemanget. Region Skåne ser positivt på att Handlingsplanen tar avstamp i den delregionala geografin som övergripande sammanhang för utvecklingsarbete. Region Skåne vill uppmuntra till nyttjande och integrering av den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne där mer uttömmande förhållningssätt och beskrivningar kan erhållas som komplement. Kommunledningskontorets kommentar I analysbilagan refereras både till Regionplanen för Skåne samt den regionala utvecklingsstrategin. Lunds kommun Lunds kommun ser positivt på Eslövs kommuns ambitioner att ta ansvar för att möta behovet av bostäder för en växande befolkning. Lunds kommun har inget att erinra mot handlingsplanen. Sjöbo kommun Har inget att erinra mot handlingsplanen. Svalöv kommun Har inget att erinra mot handlingsplanen. Överförmyndarnämnden Har avstått från att yttra sig Servicenämnden EBO tillstyrker planen utan invändningar. Vård och omsorgsnämnden Förvaltningen bedömer att handlingsplanen ger en ändamålsenlig beskrivning av kommunens bostadsbehov och bostadssociala situation samt att den tydligt beaktar den demografiska utvecklingen med en växande äldre befolkning. Förvaltningen vill dock framhålla vikten av att planerade bostäder för äldre även är ekonomiskt tillgängliga för målgruppen, så att flyttkedjor och ökad självständighet möjliggörs i praktiken. Vidare noteras att behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, exempelvis bostad med särskild service enligt LSS, i begränsad omfattning berörs i handlingsplanen. Även om dessa frågor delvis hanteras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsplan är det angeläget att de beaktas i den långsiktiga bostadsplaneringen. Sammantaget har förvaltningen i övrigt inget att erinra mot förslaget. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret delar vård och omsorgsnämndens uppfattning att kostnaden är en avgörande fråga för att få äldre att vilja byta boende. Bostäder med lägre hyra finns generellt i det befintliga beståndet och det är därför av stor vikt att värna den del av beståndet. Som nämnden påpekar regleras frågan om bostad med särskild service enligt LSS i kommunens lokalförsörjningsplan. Hur funktionsnedsatta personers bostadsbehov kan synliggöras är dock något kommunen kan adressera i framtida utvecklingsarbete. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Ny åtgärd: Bidra till ett varierat bostadsutbud genom att värna lägenheter i det lägre hyresspannet . Barn- och Familjenämnden Nämnden lyfter att bostadsförsörjningen påverkar behovet av skolor och förskolor och efterfrågar en samlad ekonomisk konsekvensanalys och sårbarhetsanalys för utbyggnadens påverkan på lokalbehovet. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret delar Barn- och familjenämndens syn på att bostadsförsörjningen och kommunens arbete med fysisk planering hänger tätt samman med kommunens lokalförsörjning. Båda processerna påverkar varandra, attraktiv kommunal service kan driva ett ökat intresse för nybyggnation och nybyggnation kan påverka behovet av lokaler. Var nybyggnation sker beror dock på en mängd faktorer, så som intresse från byggherrar, hur utbyggd infrastyruktur så som vägar, kollektivtrafik och VA är, riksintressen med mera. Kommunen kan därför inte enbart utgå från lokalsituationen även om det också är en viktig aspekt. Att göra en konsekvensanalys och sårbarhetsanalys vid nya exploateringsprojekt bedöms inte heller som görbart då det skulle både öka kostnaden och handläggningstiden för planprocessen. Frågor som berör var ny byggnation ska planeras hanteras inom ramen för kommunens översiktsplan. Vid framtagandet av en ny översiktsplan kommer det finnas utrymme att resonera kring hur kommunens lokalförsörjning påverkas av framtids utbyggnad. Kultur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanens övergripande inriktning och ambitioner. Nämnden betonar dock vikten av att kopplingen mellan bostadsutbyggnad, kommunens demografiska utveckling samt relevanta styrande dokument tydliggörs. En sådan förstärkning anses nödvändig för att säkerställa att kommunens verksamheter, inklusive kultur- och fritidssektorn, kan planeras och utvecklas i takt med förändringar i befolkningssammansättning och servicebehov. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer att kopplingen till kommunens demografiska analyser och till lokalförsörjningen kan förtydligas ytterligare. Kopplingen till översiktsplanen menar Kommunledningskontoret redan är utförligt beskriven under avsnittet ”Avgränsningar” samt i analysbilagan under avsnittet ”Nationell, regional och kommunal styrning” Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Avsnittet ”Avgränsningar” utvecklas med ett stycke som beskriver relationen till kommunens befolkningsprognos samt att stycket som beskriver kopplingen till lokalförsörjningsplanen utvecklas. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bedömer att handlingsplanen är väl genomarbetad och ger en tydlig bild av framtida behov inom bostadsförsörjningen. Nämnden framhåller att en god och hälsosam inomhusmiljö ska säkerställas i samtliga bostäder i enlighet med gällande regelverk. Detta är särskilt viktigt för bostäder som används inom bostadssociala kontrakt, tillfälliga boendelösningar och akuta placeringar. Vidare föreslår nämnden att definitionen av en ‘ändamålsenlig bostad’ bör omfatta krav på hälsosam inomhusmiljö samt att uppföljningen av mål 6 kompletteras med kvalitativa Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret instämmer i vikten av en god inomhusmiljö. Detta är en viktig aspekt att inkludera i åtgärden ”att se över kriterierna för sociala kontrakt”. Kommunledningskontoret för gärna en dialog med MoS för att komplettera uppföljningen med kvalitativa mått kring boendestandard och hälsoskydd. Handlingsplanen för bostadsförsörjning förtydligas enligt följande: Att en ändamålsenlig bostad även inkluderar en god och hälsosam inomhusmiljö. mått kopplade till boendestandard och hälsoskydd. Nämnden betonar även behovet av god tillgänglighet och möjligheten för invånare att kunna bo kvar i sin bostad genom hela livet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vill uppmärksamma att för målgruppen i gymnasieålder uppstår bostadsrelaterade behov främst i form av elevboende, inackordering och stödboende snarare än egen etablering på bostadsmarknaden. Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning kan med fördel samordnas med gymnasieskolans planer för tillväxt, elevflöden och kollektivtrafikförutsättningar. Nybyggnation och förändrade befolkningsmönster och skolans attraktivitet och utbildningsutbud kan påverka både behovet av elevboenden samt dimensionering och placering av gymnasieskolans lokaler. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret konstaterar att många av de synpunkter som nämnden lyfter rörande nybyggnation kommer hanteras inom ramen för kommunens översiktsplanering och lokalförsörjning och kommer beaktas inom ramen för arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Det är korrekt som nämnden påtalar att handlingsplanen inte särskilt beaktar behovet av elevboenden för gymnasieskolan. Det är ett viktigt medskick inför en framtida revidering av handlingsplanen. VA SYD VA SYD har inga invändningar mot handlingsplanens innehåll eller inriktning.VA SYD framhåller att kommunens mål för bostadsförsörjning utgör en central planeringsförutsättning för utvecklingen av den allmänna VA-anläggningen i kommunen. En välfungerande vatten- och avloppshantering är en grundläggande komponent vid bebyggelseutveckling och behöver beaktas i ett tidigt skede av planeringsprocessen. VA SYD uttrycker att myndigheten gärna bidrar med information om den allmänna VA- anläggningens kapacitet och förutsättningar i samband med att nya bebyggelseområden identifieras. Detta inkluderar insatser såsom ’Genomföra strategiska markköp’, där tidiga dialoger kan säkerställa en hållbar och långsiktig planering. Kommunledningskontorets kommentar Kommunledningskontoret välkomnar att VA SYD vill vara delaktiga i utvecklingen av Eslöv. VA SYD är en central aktör och Kommunledningskontoret delar VA SYDs uppfattning att en tidig dialog är avgörande för att möjliggöra en välfungerande samverkan. Eslövs Bostads AB (EBO) Ser handlingsplanen som ändamålsenlig och har inga ytterligare synpunkter. MERAB MERAB har inga erinringar mot förslaget. Väggarpsgruppen Väggarpsgruppen som verkar på uppdrag av de boende i Väggarp har inkommit med ett yttrande. I sitt yttrande ifrågasätter Väggarpsgruppen det föreslagna planprogrammet för Väggarp som är ute på samråd. Väggarpsgruppen menar att planprogrammet saknar stöd i kommunens egen bostadsförsörjningsanalys och inte står i proportion till det identifierade behovet för området. Väggarpsgruppen menar vidare att planprogrammet inte är förenligt med det föreslagna målet: ”att bostadsförsörjningen i byarna ska anpassas utifrån byarnas unika bostadsbehov och identitet” då det förändrar byns karaktär på ett sätt som inte är förankrat i vare sig behovsanalys eller lokal kontext. Kommunledningskontorets kommentarer Kommunledningskontoret är medvetna om att planprogrammet har en stor påverkan på Örtofta och Väggarp. Planprogrammet innebär en prövning av bebyggelse i området utifrån olika förutsättningar och är en pågående process och inte ett beslutat eller färdigt förslag. Kommunledningskontoret välkomnar därför att de boende engagerar sig i planprogrammet och handlingsprogrammet för bostadsförsörjning för att möjliggöra fler infallsvinklar och ett brett beslutsunderlag. Bostadsbehovet som är identifierat för Örtofta och Väggarp beskriver hur många fler bostäder som behöver tillkomma för att möte den demografiska utvecklingen i just det området. I realiteten är det dock inte så att alla bostäder kommer byggas just på den plats där det demografiska behovet uppstår. Kommunens samlade behov uppgår till cirka 110 nya bostäder per år. I den övergripande planeringen för att tillgodose detta behov och för att skapa ett långsiktigt hållbart bostadsutbud behöver olika delar av kommunen bidra på olika sätt och den lämpligaste marken användas för bostadsförsörjning. Planprogrammet för Väggarp syftar därför inte enbart till att tillgodose det lokala behovet i Trillingbyarna, utan även att ge möjlighet för kommuninvånare från andra delar av kommunen — och för personer som vill flytta hit — att hitta bostad. När det gäller huruvida planprogrammet överensstämmer med målet ”att bostadsförsörjningen i byarna ska anpassas utifrån byarnas unika bostadsbehov och identitet” så är det viktigt att poängtera att nya utbyggnadsområden behöver väga samman en stor mängd olika aspekter. Avvägningen för just utbyggnaden i Väggarp kommer ske inom ramen för planprogrammet. Sida YTTRANDE 1(1) Datum Diarienummer 2026-03-02 000025-2026 Samhällsbyggnadsnämnden Till: Eslövs kommun Yttrande: Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 (remissversion) Yttrande Svalövs kommun ser positivt på samrådsförslaget till ny handlingsplan för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen innehåller tydliga mål och åtgärder samt ger en god bild av kommunens förutsättningar, utmaningar och föreslagna insatser inom bostadsförsörjningen. Handlingsplanen bygger på en väl genomförd analys, som redovisas i handlingsplanens bilaga, och ger en fördjupad bild av kommunens demografiska utveckling, marknadsförutsättningar och sociala utmaningar. Svalövs kommun har ingen övrig erinran. Sofia Tjernström Maria Sjöland Kozlovic Plan- och exploateringschef GIS-strateg/Samhällsplanerare Hemsida E-post Svalövs kommun www.svalov.se info@svalov.se Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Organisationsnr 268 80 Svalöv Herrevadsgatan 10 0418-47 50 00 663-7367 212000-0993 Märkningsklass: Öppen DATUM 2026-03-20 MOTTAGARE DNR. 26/00171 mans.berger@eslov.se HANDLÄGGARE Åse Andreasson DNR. TELEFON 040-635 10 00 2024/521 E-POST ase.andreasson@vasyd.se VA SYDs yttrande över Eslövs kommuns handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 Bakgrund Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, kallad bostadsförsörjningslagen, ger kommunerna ansvar att planera för bostadsförsörjningen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska varje kommun under varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Eslövs kommuns handlingsplan med bilagor innehåller, i enlighet med lagkrav, uppgifter om: • behovet av tillskott av bostäder i Eslövs kommun, • kommunens 6 mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, • kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och • hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Eslövs kommun har skickat förslag till handlingsplan med bilagor för samråd med berörda instanser, däribland VA SYD. VA SYDs yttrande VA SYD har inga synpunkter på handlingsplanen men noterar att kommunens mål för bostadsförsörjning är en viktig planeringsförutsättning för utvecklingen av den allmänna VA- anläggningen i kommunen. VA SYD vill göra medskicket att vatten och avloppshantering är en viktig aspekt för bebyggelseutveckling. VA SYD bidrar gärna med information om den allmänna VA-anläggningens förutsättningar i tidiga skeden där nya bebyggelseområden identifieras, till exempel inom ramen för åtgärden ”Genomföra strategiska markköp”. VA SYDs yttrande är beslutat av VA SYDs yttrande är sammanställt av Karin Fernström Åse Andreasson Avdelningschef Strateg Samhällsbyggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen alla va tarengiS :sutatS e1a8e264493a-d0b9-1f11-f642-0cf8de22:DI Verifikat Status: Signerat av alla Titel: 26_00171 VA SYDs yttrande över Eslövs handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 2024_521 Skapat: 2026-03-20 ID: 22ed8fc0-246f-11f1-9b0d-a394462e8a1e Underskrifter VA SYD 2220002378 Karin Fernström Karin.Fernstrom@vasyd.se Signerat: 2026-03-23 13:08 BankID KARIN FERNSTRÖM Filer Filnamn Storlek Kontrollsumma 26_00171 VA SYDs yttrande över Eslövs 145.3 kB c5e7 76d7 cdbb 59a8 54e1 dca4 aafc fa5e handlingsplan för bostadsförsörjning 2025 1cb7 8655 c8a1 641e f0d1 2aea 1fe5 13b5 2024_521.pdf Händelser Datum Tid Händelse 2026-03-20 16:12 Skapat | Åse Andreasson, VA SYD 2220002378. IP: 193.180.63.4 2026-03-23 13:08 Signerat | Karin Fernström, VA SYD Genomfört med: BankID av KARIN FERNSTRÖM. IP: 94.234.92.55 Verifikat utfärdat av Svensk e-identitet AB Detta verifikat bekräftar vilka parter som har signerat och innehåller relevant information för att verifiera parternas identitet samt relevanta händelser i anslutning till signering. Till detta finns separata datafiler bifogade, dessa innehåller kompletterande information av teknisk karaktär och styrker dokumentens och signaturernas äkthet och validitet (för åtkomst till filerna, använd en PDF-läsare som kan visa bifogade filer). Hash är ett fingeravtryck som varje individuellt dokument får för att säkerställa dess identitet. För mer information, se bifogad dokumentation. Verifikation, version: 1.22 Region Skåne ansvarar för den regionala fysiska planeringen i länet genom ett regionplaneuppdrag enligt PBL. Genom regionplaneuppdraget arbetar Region Skåne med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och kommunernas översiktsplanering. Region Skåne yttrar sig över Handlingsplan för bostadsförsörjning, Eslövs kommun, utifrån ovanstående ansvar.4 Region Skånes synpunkter Det tillkommande bostadsbehovet (enligt kommunens hushållsprognos) på 110 bostäder om året ligger i linje med Region Skånes bedömning från 2024 (se Hushållsprognos för Skåne 2024-2033). Precis som kommunen själva noterar så har bostadsbehovet justerats neråt flera år i rad i takt med att befolkningstillväxten har saktat ner. Så var även fallet 2025, då Region Skåne bedömde att Eslöv kommun väntas behöva 85 bostäder om året (se Hushållsprognos för Skåne 2025-2034). Denna utveckling är något som gäller Skåne som helhet och är en anledning till att kommunens mål för bostadsbyggande bör justeras ner snarare än upp. Region Skåne vill framhäva att Handlingsplanen kunde dra nytta av att i de övergripande resonemangen införliva utvecklingsinriktningen som återfinns i Regionplan för Skåne 2022 – 2040. Utvecklingsinriktningen är regionplanens mest centrala strategiska del varmed utgångspunkter för utveckling av den strategiska kommunala planeringen för bostadsförsörjning tillhandahålls. Med en starkare koppling till Regionplanens utvecklingsinriktning bedömer Region Skåne att Handlingsplanen kan sättas i en mer effektiv och ändamålsenlig förbindelse med kommunens översiktliga planering. Region Skåne ser positivt på att Handlingsplanen tar avstamp i den delregionala geografin som övergripande sammanhang för utvecklingsarbete. Region Skåne vill uppmuntra till nyttjande och integrering av den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne där mer uttömmande förhållningssätt och beskrivningar kan erhållas som komplement. Region Skåne ser positivt på att kommunen har flertalet mål som syftar till att anpassa bostadsförsörjningen utifrån att antalet äldre ökar. Region Skåne vill betona att denna demografiska utmaning enklare kan mötas genom att tillämpa den regionala skalan som delgrund i resonemanget, till exempel med hjälp av Regionplan för Skåne 2022 – 2040. Region Skåne lyfter gärna fram rapporten Ortstruktur och funktionella samband i södra Sverige som har tagits fram inom Regionsamverkan Sydsverige som lämpligt underlag för resonemang och analyser beträffande Ärendenummer POL000057 Sammanträdesprotokoll 2026-03-25 Vård- och omsorgsnämnden

§ 95 KS 2025/734 Remittering av motion från Joaqim Johansson (SD) och Fredrik Ottesen (SD) avseende att utreda förutsättningarna för utvecklade tjänsteförmåner och införandet av en kommungemensam förmånsportal Beslut - Motionen remitteras till kommunstyrelsen med begäran om svar senast den 1 juli 2026. Ärendebeskrivning Joaqim Johansson (SD) och Fredrik Ottesen (SD) har lämnat in en motion rörande tjänsteförmåner och en kommungemensam förmånsportal. I motionen föreslås att: - utreda förutsättningarna för utvecklade tjänsteförmåner - utreda införandet av en kommungemensam förmånsportal med möjlighet till digitalisering av friskvårdsbidraget - utifrån utredningarna införa lämpliga lösningar. Beslutsunderlag - Motion från Joaqim Johansson (SD) och Fredrik Ottesen (SD) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Motion om att utreda förutsättningarna för utvecklade tjänsteförmåner och införandet av en kommungemensam förmånsportal Ett attraktivt arbetsgivarerbjudande är avgörande för att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare inom kommunal verksamhet. I en tid där konkurrensen om arbetskraften ökar, särskilt inom välfärdsyrken, behöver kommunen kontinuerligt utveckla sina personalpolitiska verktyg. En viktig del i detta är att erbjuda moderna, flexibla och attraktiva tjänsteförmåner. I dag ser vi att många arbetsgivare, både inom offentlig och privat sektor, erbjuder sina medarbetare tillgång till digitala förmånsportaler. Dessa portaler samlar olika typer av personalförmåner på ett överskådligt sätt och förenklar administrationen för både arbetsgivare och medarbetare. En digital lösning möjliggör också en mer effektiv hantering av exempelvis friskvårdsbidraget, vilket kan bidra till ökad användning och därmed främja hälsa och välmående bland kommunens anställda. För att säkerställa att kommunen är en attraktiv arbetsgivare även i framtiden, bör en utredning genomföras för att kartlägga möjligheterna att utveckla tjänsteförmånerna samt införa en kommungemensam förmånsportal. Utredningen bör inkludera en analys av kostnader, nyttor, tekniska lösningar samt hur en digitalisering av friskvårdsbidraget kan genomföras på ett rättssäkert och användarvänligt sätt. Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta att - utreda förutsättningarna för utvecklade tjänsteförmåner - utreda införandet av en kommungemensam förmånsportal med möjlighet till digitalisering av friskvårdsbidraget - utifrån utredningarna införa lämpliga lösningar För Sverigedemokraterna Eslöv Joaqim Johansson Fredrik Ottesen _________________________________________________________________________________________________________________ Sverigedemokraterna Eslöv | Stabbarps väg 5 | 241 33 Eslöv E-post: eslov@sd.se | Hemsida: https://www.sd.se/eslov KS 2026/270 2026-05-08 Helena Heintz Kommunstyrelsen +4641362123 helena.heintz@eslov.se Delegering av beslut avseende nytt samarbetsavtal för Kävlingeåns vattenråd 2028- 2033 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen delegerar rätten att fatta beslut om nytt samarbetsavtal för Kävlingeåns vattenråd 2028-2033 till kommunstyrelsens arbetsutskott. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen behandlade remissen för nytt samarbetsavtal för Kävlingeåns vattenråd 2028-2033 vid sitt sammanträde den 5 maj 2026. Kävlingeåns vattenråd har skickat ut förslag på nytt samarbetsavtal och sista dag att fatta beslut är den 30 juni 2026. Beslutsunderlag Förslag till nytt samarbetsavtal för Kävlingeåns vattenråd inklusive bilagor Beredning Ärendet ska beredas via miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och planeras till deras sammanträde den 17 juni 2026. För att ärendet ska hinna behandlas innan den 30 juni är förslaget att rätten att fatta beslut i ärendet delegeras till kommunstyrelsens arbetsutskott som har sammanträde den 23 juni 2026. Beslutet skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Eva Hallberg Susanna Karlsson Kommundirektör Avdelningschef Kommunledningskontoret 1(1) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se FÖLJEBREV 2026-04-30 Till Eslövs kommun Samarbetsavtal för Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Inom ramen för Kävlingeåns vattenråds verksamhet samarbetar idag kommunerna Lund, Eslöv, Sjöbo, Kävlinge, Hörby, Höör, Lomma, Tomelilla och Sydvatten kring vattenvård i Kävlingeåns verksamhetsområde. Samarbetet kring vattenvårdande åtgärder regleras i ett avtal mellan kommunerna och Sydvatten som sträcker sig fram till och med 2027-12-31. Vattenrådet tackar för yttranden från medlemmarna gällande förslag på samarbetsavtal och åtgärdsprogram 2028–2033. I det bifogade samarbetsavtalet har redaktionella justeringar gjorts, och utträdesvillkoren har förtydligats. Eslövs kommun lämnade även förslag till förtydligande kring revision. Under ”Avtalets villkor” punkt 8 står ”I övrigt hänvisas till vattenrådets stadgar”. Vattenrådet hänvisar därmed till sina stadgar, där revision beskrivs. Vattenrådets styrelse översänder samarbetsavtalet för Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 till medlemskommunerna och Sydvatten för beslut att teckna samarbetsavtalet. Beslut skickas senast 30 juni 2026 till therese.parodi@lund.se För Kävlingeåns vattenråd Thomas Quist Ordförande Medföljande dokument: • Samarbetsavtal för Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 - ”Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033” (Bilaga 1) - ”Hållbart vatten i Kävlingeån” – förstudie till samarbetet (Bilaga 2) - ”Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd” (Bilaga 3) Samarbetsavtal Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028 – 2033 Detta samarbetsavtal utgör grunden för det fortsatta samarbetet med genomförande av olika vattenvårdande åtgärder i Kävlingeåns vattenråds verksamhetsområde. Verksamhetsområdet anges i vattenrådets stadgar och innefattar Kävlingeåns avrinningsområde, samt det angränsande kustområdet inom Kävlinge kommun som ligger mellan Kävlingeåns- och Saxåns avrinningsområden. Avtalets syfte är att parterna tillsammans ska kunna fortsätta arbeta systematiskt och effektivt med vattenfrågor inom verksamhetsområdet och över kommungränserna. Bakgrund Under 1995 – 2012 samarbetade kommunerna i Kävlingeåns vattenråds verksamhetsområde kring vattenvårdande åtgärder inom ramen för ”Kävlingeåprojektet”. När vattenrådet bildades år 2010 togs ett förslag fram på en fortsättning på Kävlingåprojektet; ”Vattenvårdsprogram Kävlingeån”. Kommunerna tecknade ett avtal för formerna kring samarbetet inom vattenvårdsprogrammet. Avtalet sträckte sig mellan 2012 och 2021 och förlängdes sedan till 2022-2027. Syftet med både Kävlingeåprojektet och Vattenvårdsprogram Kävlingeån var att i Kävlingeåns vattenråds verksamhetsområde genomföra åtgärder för bättre vattenkvalitet, ökade naturvärden och biologisk mångfald, ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv samt vattenkvantitet som inrymmer såväl översvämningsproblematik som sjunkande grundvattennivåer. Ny vattenstrategi – för framtidens vattenråd Detta utvecklingsprojekt påbörjades med en förstudie 2024. Under 2024-2025 genomfördes en dialogfas med vattenrådets medlemmar och externa experter för att förankra förslaget och få ytterligare input till innehållet. Vid årsstämman 2026 tas Vattenstrategin upp till beslut. Syftet med vattenstrategin är att ge riktning och ramar åt vattenrådets arbete för att uppnå en långsiktig och hållbar förvaltning av vattnet i avrinningsområdet i samråd med berörda aktörer och med hänsyn till ekosystemens behov. Vattenstrategin genomförs inom nuvarande organisation och ska inte innebära att vattenrådets egenfinansiering (kommunal finansiering, medlemsavgifter och Sydvattens bidrag) utökas. Målsättningar och åtgärdsarbete Samarbetsavtalets målsättningar, syfte med arbetet och förslag på åtgärder redovisas i Bilaga 1 och 2. Dessa dokument utgör utgångspunkten för arbetet inom detta samarbetsavtal, men det behöver finnas utrymme för flexibilitet och anpassningar för arbetets bedrivande, om förutsättningarna för arbetet ändras, exempelvis gällande möjligheterna till extern finansiering. I Bilaga 3 redovisas ”Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd” som är vattenrådets långsiktiga strategi. • ”Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033” - reviderad upplaga av Vattenvårdsprogram Kävlingeån 2022-2027 (Bilaga 1) • ”Hållbart vatten i Kävlingeån” – förstudie till samarbetet (Bilaga 2) • ”Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd” – vattenrådets långsiktiga strategi (Bilaga 3) Åtgärdsprogrammets halva tid (2028-2030) kommer sammanställas och utvärderas i en rapport under slutet av 2030. Rapporten visar om det behövs justeringar i arbetssättet, åtgärdsarbetet och uppföljningar av genomförda åtgärder inför de sista tre åren (2031-2033). Syfte och målsättningar har sin utgångspunkt i lokala behov och drivkrafter för vatten av bra kvalité och i tillräcklig mängd. Riktning ges från EU:s vattendirektiv och Vattenmyndighetens 6-åriga förvaltningsplaner för vatten. Även från nationella-, regionala- och kommunala miljömål, Översvämningsdirektivet, Havsmiljödirektivet, Baltic Sea Action Plan, samt Naturrestaureringsförordningen. Samarbetets målsättningar är att inom verksamhetsområdet: • Uppnå god ekologisk status i vattendragen och i Lommabukten enligt EU:s vattendirektiv • Reducera förorenings- och näringsbelastning till sjöar och vattendrag samt till Lommabukten och Öresund • Öka den vattenanknutna biologiska mångfalden • Minska effekterna av klimatförändringarna med avseende på torka och översvämningar • Minska utsläppen av växthusgaser från exempelvis utdikade torvmarker • Återskapa en mer naturlig hydrologi i vattendragen • Förbättra hushållningen av vatten • Utveckla och förstärka vattenanknutna ekosystemtjänster • Skapa nya och utveckla befintliga natur- och rekreationsvärden • Öka de landskapsbildsmässiga värdena • Bidra till att berörda nationella miljömål uppfylls • Genomföra kunskapshöjande insatser för att säkerställa långsiktig effekt och lokal förankring • God effekt av genomförda åtgärder Inriktning på och omfattningen av åtgärdsarbetet är bl.a. beroende av markägarnas medgivande och möjligheterna till statlig eller annan extern medfinansiering. Brist på extern finansiering medför att åtgärdsarbetet får anpassas till den kommunala grundfinansieringen. Målen uppnås bl. a genom åtgärder inom följande arbetsåtgärder: • Våtmarker och dammar • Restaurering av vattendrag • Sjörestaurering • Vattenmagasinering och klimatåtgärder • Informationsspridning och utbildning • Rekreation och tillgänglighet • Uppföljning av miljöeffekter och miljönytta • Utveckling och kunskapsbyggande Se Bilaga 1 för mer utförlig beskrivning. Organisation och genomförande • Genomförandet av Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 sker inom ramen för Kävlingeåns vattenråd • Styrelsen för Kävlingeåns vattenråd ansvarar för genomförandet • Styrelsen ska genomföra arbetet i enlighet med intentionerna i ”Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033” samt i förstudien ”Hållbart vatten i Kävlingeån” • Vattenrådets stadgar, arbets- och delegationsordning reglerar arbetet Parter Detta avtal ingås mellan kommunerna Lund, Eslöv, Sjöbo, Kävlinge, Hörby, Höör, Lomma, Tomelilla samt dricksvattenproducenten Sydvatten AB. Avtalets villkor 1. Avtalstiden är 6 år, fr o m 2028-01-01 t o m 2033-12-31 2. Var och en av parterna förbinder sig att varje år under avtalstiden anslå medel enligt finansierings-tabellen nedan 3. Detta avtal kan sägas upp av en enskild part med tolv (12) månaders uppsägningstid, räknat till utgången av kalenderår. Uppsägning ska ske skriftligen till styrelsen. Vid eventuella förhandlingar om uppsägning av avtalet ska frågan om de ekonomiska villkoren för utträdande part diskuteras, liksom frågan om fortsatt samarbete mellan återstående parter. 4. Inga kommungemensamma åtaganden kvarstår efter avtalstiden 5. Avtalet förutsätter att entreprenader som genomförs beställs av den kommun där en åtgärd genomförs genom kommunintern delegationsordning 6. Avtalet förutsätter att kommunerna har försäkringar som täcker skador som kan uppkomma i samband med åtgärder som genomförs 7. Avtal för vattenvårdande åtgärder med privata markägare tecknas av den kommun där en åtgärd genomförs 8. I övrigt hänvisas till vattenrådets stadgar Finansiering, kostnadsfördelning och förvaltning av medel Den kommunala finansieringen utgör den ekonomiska basen för arbetet. Anslagen räknas årligen upp med entreprenadindex (E11) med januari 2026 som basår. Kostnaderna för projektet fördelas mellan parterna enligt tabellen nedan. Kommun/Aktör Andel (%) Kostnad per kommun och år i 2026 års prisnivå (kr) Lund 38,16 2 070 500 kr Eslöv 21,35 1 158 200 kr Sjöbo 15,64 848 700 kr Kävlinge 12,97 703 800 kr Hörby 6,10 330 800 kr Höör 1,58 85 900 kr Lomma 2,56 138 900 kr Tomelilla 1,63 88 429 kr Summa kommuner 100 % 5 425 229 kr Sydvatten 35 300 kr Summa kostnad 5 460 529 kr För varje enskilt projekt som ska genomföras ska alltid möjligheterna till extern medfinansiering undersökas. Finansiering av eventuella större åtgärdsprojekt som inte ryms inom ramen för ordinarie finansiering äskas separat. Fördelningsmodellen av åtgärdsprogrammet är samma som för föregående samarbetsavtal och bygger på de enskilda kommunernas jordbruksareal kombinerat med kommunernas befolkningstäthet och geografiska läge inom verksamhetsområdet. Därav har inte Sydvatten någon procentandel på samma sätt som kommunerna. I likhet med tidigare fördelningsmodell så syftar den till att spegla de olika behov och motiv som finns för landskapsvårdsåtgärder i de olika delarna av verksamhetsområdet. Om det visar sig att de ekonomiska förutsättningarna förändras under åtgärdsprogrammets gång kan den kommunala finansieringen komma att omprövas. I det fall som åtgärdsprogrammet läggs ned i sin helhet ska tillgångar fördelas mellan medlemmarna efter vid upplösningstillfället gällande fördelningstal. • Anslagen inbetalas årligen efter avisering av Kävlingeåns vattenråd till räntebärande konto • Anslagna medel förvaltas av Kävlingeåns vattenråd • Anslagna medel är reserverade för arbetet med genomförandet av Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 • Kävlingeåns vattenråd ska varje år lämna bokslut och verksamhetsberättelse till parterna som ingått i detta samarbetsavtal • Ansvarsfrihet för verksamheten och vattenrådets styrelse prövas årligen av vattenrådets årsstämma efter redovisning av projektets verksamhetsberättelse och ekonomiska redogörelse. Vattenrådets styrelse svarar för revision av verksamheten. Detta samarbetsavtal har upprättats digitalt. Underskrifter Louise Rehn Winsborg Johan Andersson Tekniska nämndens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Lunds kommun Eslövs kommun Magnus Weberg Annsofie Thuresson Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Sjöbo kommun Kävlinge kommun Anders Hansson Johan Svahnberg Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Hörby kommun Höörs kommun Robert Wenglén Per-Martin Svensson Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Lomma kommun Tomelilla kommun Mattias Leijon VD Sydvatten Bilaga 1 till Samarbetsavtal för Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 Kävlingeåns vattenråds Åtgärdsprogram 2028-2033 2026-02-12 Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Innehåll Kävlingeån vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 .................................................................. 2 Inledning ................................................................................................................................. 2 Områdesbeskrivning ............................................................................................................... 2 Målsättningar.......................................................................................................................... 3 Åtgärdsprogrammets målsättningar ................................................................................... 3 Åtgärdsförslag ......................................................................................................................... 3 Våtmarker och dammar ...................................................................................................... 4 Restaurering av vattendrag................................................................................................. 4 Sjörestaurering .................................................................................................................... 4 Vattenmagasinering och klimatåtgärder ............................................................................ 5 Informationsspridning och utbildning ................................................................................ 5 Rekreation och tillgänglighet .............................................................................................. 5 Uppföljning av miljöeffekter och miljönytta ....................................................................... 5 Utveckling och kunskapsbyggande ..................................................................................... 5 Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Kävlingeån vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Inledning Detta dokument är underlag till samarbetsavtalet 2028–2033 mellan kommunerna inom Kävlingeåns verksamhetsområde. Dokumentet beskriver hur vattenrådet ska arbeta med vattenvårdsåtgärder under 2028–2033. Mer detaljrik information om vattenrådets historia, roll och åtgärder finns beskrivet i ”Hållbart vatten i Kävlingeån”. Kävlingeåns vattenråd har bedrivit samordnat vattenvårdsarbete i över 30 år och är en pionjär i Sverige när det gäller mellankommunal samverkan för vattenvård. Arbetet har resulterat i omfattande åtgärder som våtmarksanläggning, restaurering av vattendrag och insatser för biologisk mångfald. Åtgärdsprogrammet 2028–2033 syftar till att fortsätta denna utveckling och möta nya och befintliga utmaningar kopplade till klimatförändringar, övergödning och behovet av hållbar vattenhantering. Målet är att uppnå god ekologisk och kemisk status i Kävlingeåns vattenförekomster, i enlighet med EU:s vattendirektiv och nationella miljömål. Områdesbeskrivning Kävlingeån är ett vattendrag som rinner genom ett starkt exploaterat landskap med jordbruksmark och tätorter, innan den mynnar i Öresund. I åns nedre del, mellan Löddeköpinge och havet, byter den namn till Lödde å. Avrinningsområdet omfattar ca 1 200 km2 varav ca 80 % av detta är jordbruksmark. De större sjöarna i avrinningsområdet är Krankesjön, Vombsjön, Sövdesjön, Snogeholmssjön och Ellestadssjön, varav Vombsjön är ytvattentäkt för dricksvatten. De senaste 150 årens utdikningar, hårdgjorda markytor och kulverteringar har medfört omfattande förändringar på vattenmiljöerna i avrinningsområdet, och gör det särskilt utsatt för övergödning, erosion, torka och översvämningar. Sedan utdikningarnas start har ca 90 % av vattenmiljöerna på land tagits bort i området. Avrinningsområdet sträcker sig från inlandet inom Ystad och Tomelillas kommungränser via delar av Sjöbo, Eslöv, Hörby, Höör, Lund, Kävlinge och Lomma. Avrinningsområdet har cirka 67 000 invånare, där ca 75 % bor i områdets tätorter. Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Målsättningar De mål som är vägledande för Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram är de nationella och regionala miljökvalitetsmålen samt vattenkvalitetsnormer inom ramen för arbetet med genomförandet av EU:s Vattendirektiv. Åtgärdsprogrammet kommer även att arbeta utefter riktlinjerna inom EU:s naturrestaureringsförordning. Det övergripande målet innebär att arbetet, förutom att genomföra praktiska vattenvårdsåtgärder, även ger lokal förankring och kunskapsuppbyggnad i samband med att åtgärderna planeras och genomförs. Åtgärdsprogrammets målsättningar • Uppnå god ekologisk status enligt Vattendirektivet i vattendragen och i Lommabukten • Minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag samt till Lommabukten och Öresund • Öka den vattenanknutna biologiska mångfalden • Minska effekterna av klimatförändringarna med avseende på torka och översvämningar • Minska utsläppen av växthusgaser från exempelvis utdikade torvmarker • Återskapa en mer naturlig hydrologi i vattendragen • Förbättra hushållningen av vatten • Utveckla och förstärka vattenanknutna ekosystemtjänster • Skapa nya och utveckla befintliga natur- och rekreationsvärden • Öka de landskapsbildsmässiga värdena • Bidra till att berörda nationella miljömål uppfylls • Genomföra kunskapshöjande insatser för att säkerställa långsiktig effekt och lokal förankring • God effekt av genomförda åtgärder Åtgärdsförslag Mer ingående beskrivning av vissa åtgärder hänvisas till ”Hållbart vatten i Kävlingeån”. Förslagen i åtgärdsprogrammet utgör utgångspunkten för arbetet inom ramen för samarbetsavtalet mellan kommunerna för åren 2028–2033. Åtgärdsprogrammet ska dock ej medföra hinder för flexibilitet och behov av eventuella anpassningar till ändrade förutsättningar till exempel beträffande möjligheterna till extern finansiering och möjligheterna att pröva nya eller modifierade typer av åtgärder. Åtgärdsprogrammets halva tid (2028-2030) kommer sammanställas och utvärderas i en rapport under slutet av 2030. Rapporten visar om det behövs justeringar i arbetssättet, åtgärdsarbetet och uppföljningar av genomförda åtgärder inför de sista tre åren (2031-2033). Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Förslag på åtgärder Våtmarker och dammar • Anläggning av nya våtmarker på strategiska lägen • Restaurering av befintliga våtmarker • Anläggning av multifunktionella våtmarker som kombinerar vattenrening, flödesdämpning, bevattning och rekreation • Utforma vattenvårdsåtgärder för att bidra till grundvattenbildning • Anläggning av övriga vattenvårdsåtgärder för att reducera förorenings- och näringsbelastning, exempelvis skyddszoner. Restaurering av vattendrag • Återmeandring av rätade vattendrag • Inventering av vandringshinder i huvudfåror och biflöden • Anläggning av faunapassager och borttagande av vandringshinder • Biotopvård i vattendrag för att förbättra livsmiljöer för fisk och bottenfauna • Avfasning av branta dikeskanter, eller erosionsskydd för att stabilisera slänter och minska rasrisk • Skapande av bredare och flackare slänter som möjliggör vegetation och förbättrar vattenkvaliteten • Trädplantering av buskar och träd för ökad beskuggning och minskad erosion • Ombyggnad av rätade diken till tvåstegsdiken med terrasser för att minska erosion och fosfortransport • Uppbrytning av kulvertar för att återställa öppna vattendrag och naturliga flöden Sjörestaurering • Reglering av vattennivåer för att öka uppehållstiden och förbättra reningseffekten • Reduktionsfiske för att minska vitfiskbestånd och gynna rovfisk • Åtgärder för att minska internbelastning av fosfor i sjöar • Åtgärder för att återställa naturliga strandzoner och öka biologisk mångfald Kävlingeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Vattenmagasinering och klimatåtgärder • Skapa svämplan och temporära översvämningsytor för att hantera höga flöden • Anlägga bevattningsvåtmarker/dammar för att minska uttag av grundvatten under torrperioder • Utreda och genomföra åtgärder för återvätning av torvmarker för att minska klimatpåverkan Informationsspridning och utbildning • Aktivt informera om vattenfrågor och om vattenrådets verksamhet • Arrangera vattendragsvandringar och dialogmöten med markägare och allmänheten • Driva skolprojekt och undervisning om vattenmiljöer • Kontinuerligt uppdatera digitala plattformar och informationskampanjer • Medverka på seminarier/workshop som deltagare eller föreläsare Rekreation och tillgänglighet • Öka allmänhetens tillgänglighet till vattenmiljöer i samarbete med kommunerna • Anlägga broar, bryggor och utsiktsplatser vid våtmarker och sjöar • Sätta upp informationsskyltar och naturpedagogiska inslag Uppföljning av miljöeffekter och miljönytta • Följa upp och utvärdera effekterna av genomförda åtgärder • Utföra reparation och underhåll av befintliga åtgärder Utveckling och kunskapsbyggande • Medverka i kommunernas övergripande samhällsplanering gällande vatten • Utreda möjligheter för utveckling och förbättringsåtgärder i befintliga åtgärder • Fortsätta arbete med utredningar och undersökningar • Öka samverkan med fastighetsägare, statliga- och regionala myndigheter, akademi, skolor och intresseorganisationer • Initiera och samverka i forskningsprojekt Bilaga 2. Hållbart vatten i Kävlingeån Hållbart vatten i Kävlingeån Underlag gällande förnyat mellankommunalt samarbete om vattenvårdande åtgärder inom Kävlingeåns vattenråd efter 2027 15 augusti 2025 Slutversion Beställning: Kävlingeåns vattenråd Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 15 augusti 2025 Uppdragsansvarig: Rebecka Nilsson Medverkande: Tette Alström Intern granskning av rapport: Rebecka Nilsson 2025-08-12 Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 10375 KVVP etapp 2025-2027 Bild på framsidan: Vy över Sandby våtmark,.Foto Karl Asp 1 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Innehåll Vattenvårdsarbetet i 30 år 2 Varför fortsatt vattenvårdsarbete inom Kävlingeåns vattenråd? 3 Vattenfrågan ur olika perspektiv viktigare än någonsin 3 Behovet av samverkan ökar 3 Varför är Vattenrådet bra för kommunen? 6 Vattenvårdsarbetet i praktiken 9 Vattenvård och strategisk markanvändningsplanering 9 Olika vattenvårdsåtgärder 9 Fortsatt vattenvårdsarbete 14 Organisationen är väletablerad 14 Finansiering 14 Samarbetsavtal ger långsiktig stabilitet 14 Avtalstid och etapper 14 Genomfört vattenvårdsarbete 15 Genomförda åtgärder och annat vattenvårdsarbete 15 Miljöeffekter av åtgärdsarbetet 19 Bättre vattenkvalitet 19 Ökad biologisk mångfald 19 Mer miljönytta 20 Fortsatt samarbete ger många fördelar 20 Bilagor 1. Genomförda vattenvårdsprojekt inom Kävlingeån 2 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Vattenvårdsarbetet i 30 år Inom Kävlingeåns avrinningsområde har det funnits en samordnad vattenvårdsverksamhet sedan 1995. Först inom ramen för Kävlingeåprojektet och från och med 2012 som Kävlingeåns vattenråd som även inkluderar den tidigare verksamheten inom Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Inom vattenrådet drivs vattenvårdsarbetet under namnet Kävlingeåns Samarbetsavtalet är Vattenvårdsprogram sedan 2012. Vattenvårdsprogrammet är en av tre grundläggande verksamhetsgrenar för vattenrådet och stöds av ett samarbetsavtal mellan kommuner i avrinningsområdet. För att vattenvårdsarbetet ska kunna fortsätta Det kommunala med kontinuitet efter 2027 arbetar vattenrådet nu med att ta fram nya samarbetet har varit samarbetsavtal som ska gälla under perioden 2028–2033. avgörande för ett lyckat åtgärdsarbete Denna rapport är ett underlag inför beslut i kommuner och vattenråd rörande fortsatt samordnat vattenvårdsarbete inom Kävlingeåns vattenråd efter 2027. Framtagandet av underlaget har samordnats med motsvarande för Höje å vattenråd och Segeåns vattendragsförbund och vattenråd. KÄVLINGEÅNS VATTENRÅD - SYFTE OCH ORGANISATION Kävlingeåns vattenråd bildades 2010 med syftet att samla arbetet med vattenvård och vattenkontroll i en organisation. Vattenvårdsarbetets organisation, finansiering och inriktning vilar på ett samarbetsavtal mellan de kommuner som har arealer inom avrinningsområdet. Nuvarande avtalsperiod slutar 2027 och omfattar de sju kommunerna Lomma, Lund, Kävlinge, Eslöv, Höör, Hörby och Sjöbo. Vattenrådet ser positivt på att ytterligare kommuner som tillhör avrinningsområdet ansluter sig. Avtalet omfattar målsättningarna för vattenvårdsarbetet samt förutsättningar för finansiering, både extern och kommunal. Kommunernas delfinansiering beräknas utifrån respektive kommuns areal inom avrinningsområdet och befolkningstäthet (som ett mått på skatteunderlag). I avtalet beskrivs också hur förvaltning av medel ska skötas och hur arbetet ska organiseras och styras. Samarbetsavtalet är kopplat till Kävlingeåns Vattenvårdsprogram där konkreta åtgärder genomförs för att minska näringsläckage, öka biologisk mångfald, förbättra möjligheten till rekreation, flödeshantering m.m. Genom detta åtgärdsarbete svarar kommunerna upp mot de lokala behov som finns inom den svenska vattenförvaltningen. De fungerar också som samråds- och remissorgan mot vattenmyndigheten. Vattenrådet arbetar och utvecklas i samverkan med lokala aktörer som ingår i vattenrådets styrelse och beredningsgrupp med representanter från areella näringar/ markägare, dikningsföretagen i Kävlingeå, ideella naturvården och fiskevården. Utförlig information om Kävlingeåns vattenråd finns på vattenrådets hemsida https://kavlingean.se/ 3 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Varför fortsatt vattenvårdsarbete inom Kävlingeåns vattenråd? Vattenfrågan ur olika perspektiv viktigare än någonsin Strategiskt arbete Anpassning till klimatförändringar är nödvändigt ger beredskap Vår användning av landskapet är inte anpassad för de extrema svängningar i torka och nederbörd under året och mellan åren som vi nu upplever och än mindre för det som väntar. Påverkan på såväl lantbruk, fiske, Vattenrådets arbete ger möjlighet till strategisk dricksvattenproduktion, ekosystemen och enskilda medborgare blir uppenbar. beredskap för framtidens Den stora variationen ger även en negativ effekt på vattenkvalitén i våra sjöar, vattenutmaningar. vattendrag och kustnära hav. Vattenbrist och översvämningar leder till en riskmedvetenhet som behöver mötas med genomarbetade åtgärder. Riskerna påverkar brett Behovet av en beredskap och långsiktig planering ökar när viktiga samhällsin- tressen står mot varandra. Vid torka är det en konkurrens om vattnet. I Kävlingeåns avrinningsområde finns Vombsjön som är råvattentäkt och förser ca 400 000 personer med dricksvatten samtidigt behövs vatten till jordbrukets livsmedelsproduktion och vattentillgången i sjöar och vattendrag ska räcka till de djur och växter som är beroende av vatten för att överleva. Vid för mycket Kävlingeån vid Flyinge, vatten är det omvända förhållanden och vattnet, som behöver ta plats, kan 1 km bred våren 2024 orsaka skador och kostnader, t.ex. för lantbrukare som brukar marker som tidigare var naturliga översvämningsytor eller enskilda som drabbas av källaröversvämningar. Det finns behov av nya strategier för att prioritera mellan olika intressen vid extrema situationer men även för att kommunicera hur och varför man behöver göra en prioritering. Behovet av samverkan ökar Ansvaret för vattenfrågan är splittrad Lokal samverkan I dag sprids ansvaret för vattnet som resurs på en mängd olika myndigheter. På fungerar den lokala nivån, där det praktiska förebyggande arbetet ska genomföras är vat- tenrådet ett föredöme som visar att samordning kan fungera. Men från nation- Vattenrådet har visat ella myndigheter saknas ett tydligt mandat, långsiktig finansiering, lagar och att lokal samverkan kan styrmedel för att underlätta detta arbete. Medvetenheten om behovet av sam- fungera trots spretigt ordning finns. Forskning och politiska initiativ kring förändring av lagstiftning nationellt och regionalt och förvaltning pågår såväl som diskussioner mellan myndigheter för att möj- stöd. liggöra förbättring. 4 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Vattenrådet behövs för samverkan Kävlingeåns vattenråd tillsammans med Höje å och Segeå vattenråd är pionjärer i Sverige genom sin samverkan inom ett avrinningsområde. De verk- samma kommunerna tillsammans med övriga medlemmar har visat att den samverkan som saknas i stora delar av förvaltnings-Sverige, kan fun- gera på lokal nivå. Denna erfarenhet, av att bygga en fungerande stabil orga- nisation i samverkan mellan de kommuner som ligger inom avrinningsområ- dena, är därför fortsatt mycket värdefull och viktig. Vattenråden har också varit modiga organisationer som tidigt insåg behovet av att arbeta i samråd med olika intressen, utreda motsättningar, hitta lösningar och verka för en kontinu- erlig stabil finansiering av sitt arbete. Avrinningsområdet Varje avrinningsområde är unikt är unikt Behov av åtgärder och specifika utmaningar inom ett avrinningsområde är kopplade till dess naturgivna förutsättningar, dess markanvändning, infrastruk- Åtgärdsarbetet måste tur, näringsidkare samt befolkning. Detta innebär också att det finns olika anpassas till områdets utmaningar och lösningar i varje enskilt huvudavrinningsområde. Samarbeten egna naturgivna mellan olika intressen och behov av åtgärder kan därför inte kopieras från ett förutsättningar och avrinningsområde till ett annat. aktörer. Vattenrådets lokala förankring är värdefull En stabil organisation ger förtroende Åtgärdsarbetet behöver utföras på både landsbygden och i städerna. I städerna samordnat av VA-huvudmannen men där även enskilda fastighetsägare har ett ansvar. På landsbygden är det oftast på privata markägares fastigheter som åtgärder behöver genomföras men med hänsyn till ett aktivt skogs- eller jordbruk. Denna areal utgör den största delen av de flesta avrinningsområden och samverkan, dialog och stabilt förtroende på denna nivå är därför avgörande för vattenvårdsarbetet. Då är det viktigt att kontaktnät ut i avrinningsområdet underhålls och ständigt uppdateras. En långsiktig stabil lokal organisation med ett projektkontor där kunskap om lokala förutsättningar från alla inblandade intressenter och organisationer samlas och uppdateras är grundläggande för ett väl fungerande vattenvårdsarbete. Lösningsfokuserad Samverkan med förvaltare av mark utanför tätorten dialog med Genomförande av vattenvårdsåtgärder på privat mark bygger på ömsesidig lantbruket förtroende som kontinuerligt måste upprätthållas. Vattenrådets arbetssätt har byggt och upprätthållit detta förtroende mellan markägarna, kommunerna och övriga intressenter. Kävlingeåns avrinningsområde är ett utpräglat Kan en långsiktig plan jordbrukslandskap och hänsyn till och förståelse för livsmedelsproduktionen är med plats för vattenvård grundläggande för ett framgångsrikt åtgärdsarbete. Målsättningar inom både och hållbar livsmedels- produktion skapas i den nationella livsmedelsstrategin och i den Vattenkommission som initieras dialog med enskilda och drivs av LRF, se faktaruta nedan, lägger stor vikt vid vattenhushållning och markägare? Vattenrådet vatteninfrastruktur. Åtgärdsarbetet inom Kävlingeåns vattenråd behöver därför vill prova. hitta nya strategier i samverkan med lantbruket så att dessa mål kan kombineras så långt möjligt med t.ex. minskat näringsläckage, ökad biologisk mångfald och 5 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 en förbättrad flödeshantering. Vattenrådet prövar därför en metod där man genom en stegvis dialog med några olika markägare inom avrinningsområdet ska försöka ta fram en långsiktig strategi för mark och vattenanvändning på deras marker. I dialogen ska vattenrådets mål för vattenkvalitet, biologisk mångfald, flödesreglering m.m. prövas mot målet med en hållbar produktion i ett specifikt geografiskt område. DEN NATIONELLA LIVSMEDEDLS STRATEGIN 2.0Då vattenrådets arbete Då vattenrådets arbete är beroende av god samverkan med lantbrukare är hänsyn till och förståelse för livsmedelsproduktion viktigt. I mars 2025 beslutade regeringen om en ny livsmedelsstrategi. Strategin förespråkar bl.a. en kraftsamling för jordbrukets vattenhushållning. genom omfattande investeringar, mer kunskap, fler entreprenörer och kompetenta rådgivare, samverkan samt regelförändringar. Denna strategi kommer att påverka vattenrådets arbete som en del av de mål som åtgärdsarbetet måste förhålla sig till. Länk: https://www.regeringen.se/contentassets/77b9be17a33f4d8a804512d4aceea517/liv smedelsstrategin-2.0.pdf LRF:S VATTENKOMMISSION TAR FRAM EN HÅLLBAR VATTENINFRASTRUKTUR Vattenkommissionen är en oberoende utredning finansierad av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Resultatet ska redovisas i december 2025. Målet är att ta fram en tydlig vision och färdplan för framtidens vatteninfrastruktur i odlingslandskapet. Länk https://www.lrf.se/kampanj/vattenkommissionen/ Lokal samverkan gynnar andra kommunala målsättningar Redan nu bidrar vattenråden till en förstärkning av den biologiska mångfal- den i vattenmiljöer. Den nyligen antagna Naturrestaureringsförordningen, se faktarutan nedan, kommer att beröra vattenrådets arbete genom förordningens övergripande målsättningarna; långsiktig, säkrad återhämtning av biologisk mångfald och tålig natur, begränsning av och anpassning till klimatförändring- arna samt att förbättra säkerheten för livsmedelsförsörjningen. Det är ännu NATURRESTAURERINGSFÖRORDNINGEN STÄRKER VATTENARBETET Den nyligen antagna Naturrestaureringsförordningen skapar ett ramverk för hur medlemsstaterna inom EU ska vidta restaureringsåtgärder inom alla ekosystem som behöver restaureras. Målet innebär att minst 20 % av ett lands ytas ekosystem ska restaureras/förbättras senast 2030 och minst 90 % senast 2050. I nuläget arbetar olika myndigheter med ett nationellt förslag på hur förordningen ska implementeras och hur formerna för restaureringsarbetet ska se ut kring styrmedel, finansiering, lagstiftning och ansvar i Sverige. Uppdraget ska redovisas i sin helhet 27 februari 2026. Uppdaterad information finns på Naturvårdsverkets webb: https:// www.naturvardsverket.se/om-oss/regeringsuppdrag/pagaende- regeringsuppdrag/forslag-till-nationell-restaureringsplan-och-forfattningsandringar- till-foljd-av-eu-forordning-om-restaurering-av-natur/ 6 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 oklart hur kommuner och t.ex. markägare på landsbygden kommer att beröras av förordningens mål. Vattenrådet med sin unika lokala förankring och kunskap kan vara en viktig plattform för detta arbete genom att restaurera och förstärka biotoper och på så vis trygga ekosystem kopplade till vattenmiljöer. Varför är Vattenrådet bra för kommunen? Mycket pang för pengarna En krona blir två Vattenrådet har under 30 år visat att genom samordnat vattenarbete kan kommunala medel växlas upp till det dubbla genom externa medel. Att Kommunernas vattenrådet ligger i framkant i vattenvårdsarbetet såväl strategiskt som genom finansiering av vattenvård har växlats upp till det sin lokala förankring och erfarenhet ger även en god förutsättning att få dubbla med externa finansiering av utvecklingsarbete genom samverkan med forskning och andra medel. aktörer. Åtgärder i en kommun gynnar en annan Vatten rör sig naturligt över kommungränserna, när åtgärder genomförs i en kommun kan en annan kommun få nytta av detta: Anläggning av dammar, våtmarker, översvämningsområden uppströms en kommun minskar översvämningsrisken i nedströms kommun. Borttagning av vandringshinder i en kommun gör att fisk och annan vattenberoende fauna kan sprida sig uppströms till nästa kommun. Vattenrådet är idag den enda organisationsformen som arbetar med vatten utifrån avrinningsområdesperspektivet, vilket är en nödvändighet för att få helhetsbilden. Gemensamt utredningsarbete ger effektivitet För att fördelarna med åtgärderna ska bli tydliga behövs gemensamma planeringsunderlag. Som exempel kan nämnas att synliggöra vattenbalansen, dvs hur mycket vatten som finns att tillgå inom ett avrinningsområde och huruvida det räcker till alla behov. Ett annat exempel är att ta fram underlag för att reservera plats för vatten i landskapet i respektive kommuns översiktsplanering eller gemensamt ta fram detaljerade hydrologiska utredningar för att identifiera risker vid översvämning och torka. Stabilt projektkontor Vattenrådet ger mandat och kraft ger kraft I jämförelse med en enskild kommun är vattenrådet en samlad kraft för att påtala behov av nationellt och regionalt stöd genom förändringar av t.ex. Samordnare från tre av lagstiftning och finansiering kopplat till vattenutmaningar. I samverkan med landers äldsta vattenråd andra vattenråd ger detta en än större tyngd. Genom sitt konkreta och lokala har nu ett gemensamt arbete med åtgärder, fungerande samverkan mellan olika intressen samlar kontor i Lund. Detta ger vattenrådet en unik erfarenhet. Ett projektkontor med kunnig och erfaren värdefullt utbyte och personal som förvaltar och vidareutvecklar vattenrådets arbete ger kunskapstyngd! kommunerna en samlad kraft och hjälp att hålla sig i framkant inför framtidens vattenutmaningar. 7 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Kommunerna får stöd för att realisera sina miljömål Vattenrådets åtgärdsarbete har bidragit till att kommunerna förbättrar möjligheten att nå olika nationella och internationella miljömål. Arbetet inom vattenvårdsprogrammet har t.ex. bidragit till mätbara förbättringar av Vattenrådet ligger vattenkvalité och biologisk mångfald. Men arbetet behöver fortsätta för att före! olika miljömål och vattendirektivets miljönormer ska uppnås. Kommunerna har redan Vattendirektivet realiseras genom åtgärdsarbetet uppfyllt nya krav från Vattendirektivet är en viktig drivkraft som kommunerna måste förhålla sig till, vattenmyndigheten se faktarutan nedan. Nytt för denna förvaltningscykel är att kommunerna ska genom sitt långvariga genomföra en förvaltningsövergripande planering med samverkan utifrån ett samarbete i avrinnings- avrinningsområdesperspektiv. Kommunernas medverkan i Vattenrådet innebär området. att denna nya uppgift redan är uppfylld genom deras arbete inom avrinnings- området med åtgärder som genomförs för att miljökvalitetsnormerna följs. VATTENDIREKTIVET EU:s vattendirektiv syftar till att skydda och förbättra alla vatten och är en viktig drivkraft för vattenvårdsarbetet. Målet med vattendirektivet regleras av MKN, miljökvalitetsnormer som fastställs för en vattenförekomst. I de flesta vattenförekomster ska God ekologisk status uppnås. En vattenförekomst kan även klassas som KMV (kraftigt modifierat vatten) om God status är omöjlig att nå av olika skäl. Åtgärdsarbetet drivs i sexårscykler och nuvarande pågår till 2027. Alla vattendrag som mynnar i Öresund tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt. Länk pågående arbete: https://www.vattenmyndigheterna.se/tjanster/publikationer/2022/forvaltningsplan/ forvaltningsplan-for-vatten-2022-2027-sodra-ostersjons-vattendistrikt.html. Arbetet bidrar till förbättrade miljökvalitetsmål och Agenda 2030 Kommunerna ska arbeta aktivt med att nå olika nationella miljökvalitetsmål. Vattenrådets åtgärdsarbete bidrar till detta arbete och även till att uppfylla delar av internationella målsättningarna fram inom ramen för Agenda 2030. MILJÖKVALITETSMÅL OCH AGENDA 2030 HAR MÅL FÖR VATTEN Sveriges riksdag fattade 1999 beslut om miljökvalitetsmål. Av totalt 16 mål berör 6 våra vattenmiljöer. Vattenrådet arbetar främst med målen; Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. I den senaste utvärderingen för Skåne (2025) uppnås inget av dessa mål. Bedömningen visar dock på en positiv trend när det gäller myllrande våtmarker medan ett rikt växt- och djurliv har en negativ trend. Länk till arbetet med miljömålen i Skåne: https://www.skanesmiljomal.info/ Vattenrådet har en roll inom arbetet Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla FN-medlemmar (193 länder) år 2015. Den bygger på l7 globala mål för hållbar utveckling med det övergripande syftet " fred och välstånd för människor och planeten " – samtidigt som man bekämpar klimatförändringarna och arbetar för att bevara hav och skogar. Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla berör Vattenrådets arbete främst genom delmålen Säkert dricksvatten för alla, Integrerad förvaltning av vattenresurser, Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem. Länk till Sveriges nationella uppföljning: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala- malen-och-agenda-2030/agenda-2030-mal-6-rent-vatten-och-sanitet-for-alla/ 8 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Arbetstillfällen och landsbygdsutveckling Vattenrådet skapar arbetstillfällen i närområdet för entreprenörer, konsulter och tjänstepersoner. Kommunala medel som projekten omsätter inom med- lems-kommunerna tillsammans med betydande externa medel förstärker eko- nomin. Cirka 60 % av insatta medel beräknas gå direkt till anläggningsarbeten som skapar lokala arbetstillfällen. Vattenvårdsprojekten kan i detta samman- hang ses som långsiktiga infrastrukturprojekt. I flera kommuner kan dessa projekt också ses som viktigt kommunalt engagemang för landsbygden. Investeringarna i förbättrad vattenmiljö ger även positiva effekter inom områdena turism, fiske, boendemiljöer och jordbruk. Genom sitt uppbyggda förtroende och kontaktnät på landsbygden kan vattenrådet även skapa möjlighet till rekreationsstråk för såväl stadsbor som kring mindre byar och tätorter. Ett bra exempel är den bevattningsdamm vid Väggarp/Örtofta i Eslövs kommun där markägare och vattenråd samfinansierat dammen som även ligger anslutning till ett rekreationsstråk. De skapade vattenmiljöerna används i undervisningsverksamhet från förskolor till högskola. Flera universitets- och högskolestudenter har genom åren använt projekten som studieobjekt i olika examens- och högskolearbeten och denna verksamhet fortsätter idag. Anlagd bevattningsdamm vid Örtofta i Eslövs kommun Ett bra exempel på hur vattenrådet samverkan med lantbruksnäringen för att bidra till en hållbar vattenhantering. 9 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Vattenvårdsarbetet i praktiken Vattenvård och strategisk markanvändningsplanering Vattenvårdsåtgärder kräver ofta plats i landskapet och för att miljönyttan ska bli Vattenplanerings- hög gäller det att åtgärder placeras på lämpliga platser. För att vattenvårdsar- grupp prövas i betet ska kunna beaktas behöver detta in i planeringen av framtidens Kävlingeåns vattenråd markanvändning. Vattenråden bör i sammanhanget kunna bidra med övergripande underlag för vattenplaneringen på avrinningsområdesnivå och ge I Kävlingeåns vattenråd har stöd för motsvarande arbeten i berörda kommuners översiktsplanering. En en ny arbetsgrupp startats strategisk planering för vatten i landskapet inom översiktsplanering men även med representanter från genom planer hos enskilda markägare skulle innebära att man kan gå från att samtliga medlemskommu- jobba med små åtgärder utspridda i landskapet till att titta på helheten av ner i syfte att ta fram sam- åtgärdsmöjligheter och andra markintressen. Arbetet bör då inkludera att även ordnade underlag för över- se till annan verksamhet på platsen och hur man i åtgärdsarbete kan bidra till att siktsplanering kopplat till även denna verksamhet fungerar bättre. Möjligheten kan då finnas att större vatten. ytor ska kunna avsättas till vatten- och naturvård utan att det inverkar negativt på exempelvis jordbruket. Plats för vatten behöver planeras för i Kävlingeåns avrinningsområde. Vy över översvämning i Kävlingeåns dalgång vid Flyinge 2024 Olika vattenvårdsåtgärder Nedan beskrivs, med avseende på typ, miljönytta och genomförbarhet, några av de typer av åtgärder som bedöms behöva genomföras framöver. Då lagstift- ning, stödformer och forskning förändras över tid behöver det finnas en öp- penhet för att ta in ny kunskap, förslag på nya åtgärder och arbetssätt. 10 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Restaurering av vattendrag, sjöar och våtmarker När naturrestaureringslagen ska genomföras i Sverige, se faktaruta på sidan 5 kommer det troligen innebära större fokus på restaurering av våra vattenmiljöer. Genom att höja vattennivån och återskapa våtmarksområde kan vattenrådet bidra till att värdefulla miljöer återskapas och vattendraget kan återfå ett naturligt lopp i landskapet. Restaurering ska ske där det är möjligt utan nämnvärd konflikt med livsmedelsproduktion och andra samhällsviktiga intressen. Våtmarker, dammar och vattenrening Anläggning och restaurering av våtmarker och dammar bedöms även fortsatt vara åtgärdstyper som ger stor miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt. Bero- ende på förutsättningar kan huvudsyftet vara vattenrening, biologisk mångfald eller flödesdämpning eller bevattning men oftast kan multifunktionalitet uppnås. Inom projektet finns idag en stor kunskap om avrinningsområdena Fokus Vombsjön - en avseende förutsättningar för anläggning av våtmarker och dammar. lyckad samverkan Sjörestaurering Sydvatten i samarbete med Sjöarna inom avrinningsområdena är tydligt påverkade av näringsämnen och Kävlingeåns vattenråd och regleringar med ändrade biologiska förhållanden som följd. Vombsjön är en lokala aktörer bedriver ett viktig råvattentäkt där projektet Fokus Vombsjön visar vägen för en hållbar framgångsrikt arbete i förvaltning med en kombination av forskning, åtgärdsarbete och samverkan. Vombsjön för bättre Liknande initiativ pågår i Sövdesjön med omnejd, där även reduktionsfiske vattenkvalitet och hållbar fiskeförvaltning. genomförts. Vattendragsrestaurering Arbetet med att förbättra för vattenlevande arters möjligheter att röra sig och föröka sig i rinnande vatten har ökat de senaste åren. Många åtgärder såsom borttagning av vandringshinder och biotopvård har genomförts. Underlag för arbetet finns i tidigare genomförda inventeringar. Vattendragsrestaurering kan även omfatta att skapa svämplan utmed vattendragen som fungerar för att hålla vatten vid högflöden och bidrar till en större variation av biologisk mångfald i anslutning till vattendragen. Riktade åtgärder för biologisk mångfald Utrymmet för biologisk mångfald är inom vissa delar av landskapet kraftigt be- gränsat genom intensiv användning av mark för främst jordbruk, vägar och ur- bana miljöer. Biologisk mångfald är att betrakta som en försäkring inför framti- den så att ekosystemen ska kunna fortsätta leverera de ekosystemtjänster vi är beroende av även i ett förändrat klimat. Åtgärdsarbete bör därför vara brett och omfatta allt från rinnande vatten, grundvattenförsörjda småvatten till stora häv- dade våtmarksområden. En variation av vattenmiljöer behövs för att gynna till exempel undanträngda groddjur, ryggradslösa djur, vattenväxter och våtmarks- fåglar. Arbetet innebär även att gynna fisk, som tydligt överlappar vattendragsrestaurering. I jordbrukslandskapet utgör vattendragen en viktig grönblå infrastruktur för de vilda växterna och djuren, med spridningsvägar och 11 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 skydd. En strategisk plan för en grönblå infrastruktur skulle gynnas av ett fördjupat samarbete mellan kommunernas översiktsplanering. Åtgärder för vattenmagasinering, flödesdämpning Plats för vatten vid Med ökat nyttjande av landskapet för bebyggelse och infrastruktur och behov högflöden behöver av effektiv odling med minskad miljöpåverkan krävs en hållbar vattenhantering planeras som innebär både flödesdämpning och vattenmagasinering. Kvarhållande av vatten i landskapet på strategiska platser kan också bidra till ökad grundvatten- För att förebygga bildning. Dock vet vi för lite om var i landskapet dessa bör placeras för att få översvämningar som ger bäst effekt. stor skada behövs en Klimatanpassning innebär att landskapet bör rustas med möjligheter att reglera strategisk planering av markanvändning i vattenflöden på platser där det är lämpligt att temporärt hålla vatten i situat- samverkan mellan stad och ioner med höga flöden. För att få bäst effekt för fördröjning av vatten behöver land och dess olika aktörer. åtgärder genomföras i hela avrinningsområdet och gärna långt uppströms i vat- tensystemet. Arbetet bör samordnas med dagvattenhanteringen i tätorter och utmed vägar. Bevattningsdammar som fylls på vid högflöden är en viktig åtgärd som minskar behovet att ta vatten från grundvatten eller från vattendragen sommartid vid lågvattenföring. Bevattning innebär även bättre utnyttjande av tillförd växtnäring och växtnäringsläckaget minskar. Vattenrådet har även testat en metod för temporär flödesdämpning där vatten avleds kortvarigt till t.ex. betesmarken där det hålls kvar genom plankdämmen. Även våtmarker kan fungera flödesdämpande med rätt teknisk utformning liksom svämplan utmed vattendragen. Vy över en pilotanläggning med plankdämmen utanför Veberöd i Lunds kommun. Vid högflöden avleds vatten från uppströms damm till en betesmark där vattnet hålls kvar av plank. Denna lösning fungerar bra tillsammans med betande djur. Foto Karl Asp 12 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Återvätning Återvätning av torv på åkermark kan vara en effektiv åtgärd för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären. Aktuell forskning visar att det finns en stor potential för denna åtgärd som klimatåtgärd. Den största effekten får man vid återvätning av näringsrik åkermark. Återvätning i skogsmark ger inte lika stor nytta. Beroende på kostnader för intrångsersättning eller ersättning för produktionsbortfall är återvätning av torv på åkermark i första hand den mest kostnadseffektiva klimatåtgärden, därefter näringsrik skogsmark på torv. Länsstyrelsen i Skåne och Lunds kommun undersöker möjligheterna för denna åtgärd med Kävlingeåns avrinningsområde som pilotområde vilket ger en bra utgångspunkt för vattenrådet att fortsätta med konkret åtgärdsarbete. Torvmark som idag brukas som åker har ofta varit våtmarksområden som nu är utdikade. Utdikningen genomfördes främst under slutet av 1800-talet då mer åkermark behövdes till matproduktion. Detta har dock medfört både en nedbrytning av torv och en snabbare avrinning. I början av 1800-talet upptog våtmarkerna ca 160 km2 eller cirka 13 % av Kävlingeåns avrinningsområde. Nu är ca 80 % av dessa områden utdikade. Början av 1800-talet 1950-talet Kartor över utbredningen av våtmarker i Kävlingeåns avrinningsområde i början av 1800-talet (Skånska rekognonseringskartan) och på 1950-talet (kartering en torr sommar på 1950-talet av Philip Wolf) Grundvatteninfiltration Med ett landskap där många åtgärder syftat till att avleda vatten så effektivt och snabbt som möjligt har också möjligheterna till grundvattenbildning minskat. Samtidigt har i vissa områden vattenuttagen för dricksvatten och bevattning ökat. Stora avvikelser med nivåer under normala förhållanden har under senare 13 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 år uppträtt i både små och stora grundvattenmagasin. Vattenvårdsåtgärder som genomförs bör i ökad grad beakta och om möjligt anpassas så att förutsätt- ningar för grundvattenbildning förbättras. Forskning om detta pågår och kon- takter med SGU och andra institutioner bör ske för samordning och samråd. Åtgärder för rekreation Vattenmiljöer har allmänt stor dragningskraft på människor och närhet eller ut- sikt över vatten innebär därför ofta attraktiva miljöer för rekreation och frilufts- liv och ibland också högre huspriser. Bad, båt- och kanotliv, skridskoåkning, jakt och fiske samt promenader utmed öppna vattenspeglar lockar många människor. Arbetet för att på lämpliga platser kanalisera och underlätta besök av vattenmiljöerna bör fortsätta genom åtgärder såsom stigar, broar, bryggor och information. Skridskoåkning på Södra Sandby våtmark vintern 2025. Foto Karl asp Informationsspridning och undervisning Utbildning av skolungdomar, vattendragsvandringar, föreläsningar, informationskampanjer m.m. betalar sig på kort sikt, genom att nå ut till intressenter, och på lång sikt genom att kommande vuxengenerationer har kunskapen om vattnets värden med sig i yrkeslivet. Förståelsen för vattenmiljöernas funktion och värde är viktigt för att vi som människor ska ha incitament och kunskap för att skapa framtidens hållbara vatten. Vattenrådet håller flertalet föredrag om året för att informera om arbetet och höja medvetenheten kring vatten, för skolklasser såväl som för allmänheten, barn som vuxna. 14 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Fortsatt vattenvårdsarbete Organisationen är väletablerad Kävlingeåns vattenråd är en väl fungerande organisation med ett stabilt projektkontor där fast personal förvaltar kunskapen om avrinningsområdet., Fungerande system för ekonomihantering, redovisning och besluts- och dele- gationsordningar finns på plats. Vattenråden är också den organisationsform som det svenska vattenförvaltningsarbetet rekommenderar. Delaktigheten i sty- relse och beredningsgrupp av kommunernas politiker, tjänstepersoner och andra aktörer i avrinningsområdet ger en kontinuerlig kunskapsöverföring och anpassning av vattenvårdsarbetet. Ett utvecklingsarbete pågår nu där Styrelsen och Beredningsgruppen aktivt deltar för att forma framtidens vattenvårdsarbete utifrån förslaget ”Mot Vattenvårdsplan 2.0”. I förslaget diskuteras vattenfrågor i ett bredare perspektiv och möjligheten för vattenrådet att organisatoriskt och i vattenvårdsarbetet bredda sitt arbetssätt. Resultatet ska vara klart våren 2026 Finansiering Befintliga former för finansiering av vattenvårdsarbetet innebär att kommu- nerna står för en basfinansiering. De kommunala anslagen växlas sedan upp ge- nom olika typer av statliga stöd och en satsad kommunal skattekrona blir i praktiken två kronor. Många statliga stöd kräver en motfinansiering varför den kommunala grundfinansieringen är både en nödvändighet och en framgångsfaktor för att erhålla statlig finansiering. Den flexibilitet avseende finansieringsformer som hittills kännetecknat vatten- vårdarbete kommer att behövas även i fortsättningen. Under de senaste åren har statliga stöd gett en extern finansiering på omkring 80 % och i ett längre perspektiv har medfinansieringen legat på ca 50 % av projektens totala kostna- der. För att säkerställa extern finansiering måste vattenrådet vara flexibla och hålla sig ajour med olika stödsystem. Samarbetsavtal mellan flera kommuner inom avrinningsområdet har inverkat positivt på tilldelningen av externa medel. Samarbetsavtal ger långsiktig stabilitet Vattenvårdsåtgärder tar ofta lång tid att genomföra. Detta kräver långsiktighet i åtgärdsarbetet, vilket kommunerna löst genom att teckna fleråriga samarbetsav- tal med varandra. I samarbetsavtalen regleras de ingående kommunernas årliga anslag. Dessa har hittills baserats på areal inom avrinningsområdet och befolk- ning. Samma principer rekommenderas för det fortsatta vattenvårdsarbetet. Avtalstid och etapper Vattenvårdsarbetet har sedan 2016 synkroniserats med vattenförvaltningens sexårscykler (2016–2021, 2022–2027). Det förefaller naturligt att en fortsättning av åtgärdsarbetet tidsmässigt samordnas med vattenförvaltningens sexårscykel 2028–2033. 15 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Genomfört vattenvårdsarbete Genomförda åtgärder och annat vattenvårdsarbete Det samordnade vattenvårdsarbetet inom Kävlingeån vattenvårdsprogram har resulterat i en lång rad fysiska åtgärder i landskapet. Därutöver har arbetet bedrivits genom uppsökande verksamhet, vattendialoger inom mindre delavrinningsområden, framtagande av informationsmaterial, uppvaktningar av länsstyrelsen och miljödepartementet med mera. Åtgärderna har beskrivits i olika redovisningar och rapporter, vilka finns tillgängliga via vattenrådets hemsida. Dammar och våtmarker 550 hektar nya Arbetet med att anlägga och restaurera dammar och våtmarker har dominerat vattenmiljöer vattenvårdsarbetet. Projekten har omfattat allt från små fosfordammar på cirka 0,1 hektar till större våtmarker på flera hektar. Huvudsyftena har oftast varit nä- På 230 olika platser har ringsämnesreduktion och att gynna växt- och djurliv som är beroende av olika olika vattenvårdsåt- vattenmiljöer. Även om det ofta funnits uttalade huvudsyften med de enskilda gärder genomförts i åtgärderna har samtidigt multifunktionalitet eftersträvats. Målet för den enskilda avrinningsområdet. Det anläggningen har därför varit att den om möjligt ska generera flera olika nyttor, kommunala samarbetet såsom förbättrad vattenkvalitet, ökad biologisk mångfald, bättre rekreations- har varit avgörande för miljöer och flödesdämpning. Ett exempel är dagvattendammen vid Södra ett lyckat åtgärdsarbete. Sandby som anlagts på ett tidigt stadium innan planerad bebyggelse börjat etableras. Här kombineras flödesdämning med rekreation och näringsreduktion. Vy över Sandby våtmark i Lunds kommun. Foto Karl Asp 16 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Totalt har i storleksordningen 550 hektar vattenyta anlagts i Kävlingeåns avrinningsområde. Arealen fördelas på knappt 230 olika åtgärder, se karta nedan. Förteckningar av genomförda åtgärder redovisas i Bilaga 1. Karta över Kävlingeåns avrinningsområde med platser för alla genomförda vattenvårdsåtgärder och områden med genomförda vattendialoger Vattendragsrestaureringar Fisken leker i Hörby Olika vattendragsrestaureringar har genomförts för att vattendragen ska få kommun igen! sammanhängande sträckor där fisk och andra vattenlevande djur kan spridas (förbättrad konnektivitet) och få bättre livsförhållanden ( biotopvård). I detta Tack vare vattenrådets arbete ingår även återmeandring av rätade åar där t.ex. Klingavälsån genom åtgärdsarbetet är det nu vattenrådet återfått drygt 4 km av sitt tidigare meandrande lopp. fri fiskvandring i hela Vattendragsrestaurering har genomförts på många platser i avrinningsområdet i Bråån. vattenrådets regi men även av lokala fiskeföreningar t.ex. Björkaån och Kävlingeån vid Rinnebäck. 17 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Ett omlöp har anlagts från kvarndammen vid Högseröd som bidrar till fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande djur. Andra fysiska åtgärder Som komplement till dammar, våtmarker och vattendragsrestaurering har även andra åtgärder genomförts utifrån vattenrådets målsättningar. Tvåstegsdiken och avfasning av dikeskanter som minskar vattenhastigheter och erosion av vattendragets slänter har anlagts. Träd har planterats som beskuggar vatten- dragen, minskar igenväxning av vass samt ger sänkta vattentemperaturer på sommaren. Ett historiskt översilningsområde har restaurerats vid Björka i Sjöbo kommun. Gäddvåtmarker har anlagts för att öka mängden rovfisk i Vombsjön. Strukturkalkning av åkermark och skyddszoner har genomförts för att minska fosforläckaget från åkermarken och vattenanknutna rekreationsstråk har anlagts vid Örtofta i Eslövs kommun. Nyanlagd gäddvåtmark vid Vombsjöns norra strand 18 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Kommunikation och information Information om vattenvårdsarbetet har spridits via projektens hemsidor, ge- nom ett stort antal broschyrer och rapporter, utställningar, deltagande på semi- narier och föreläsningar, via tidningsartiklar samt inslag på radio och TV. Även AI-teknik prövas i ett samarbetsprojekt där man kan prata med Vombsjön. Vattenråden bedriver även dialogprojekt i mindre delavrinningsområde där be- rörda markägare och andra intressenter diskuterar rådande förhållanden och vattenmiljöproblem. Vattenrådets Vattenrådets kansli fyller även en viktig uppgift genom att förmedla politiker inspirerar organisationens långa erfarenhet av samordnat vattenvårdsarbete genom att stötta nybildade vattenråd i andra delar av Sverige. Konkret innebär detta att När kommuner vill veta dela med sig av sitt framgångsrika arbetssätt, med att åstadkomma mer om fördelarna med vattenvårdsarbete i praktiken, med allt från mallar och dokument till att samordnat åtgärds- inspirera. Även engagerade politiker från kommunerna ställer upp i nationella arbete då ställer vatten- sammanhang och delar med sig av sin erfarenhet kring att arbeta gemensamt rådets politiker upp! med andra kommuner kring vatten inom ett avrinningsområde. Invigning av ny meanderslinga och våtmark vid Klingavälsåns utlopp. Ett exempel på vattenrådets arbetssätt för att uppmärksamma politiker, press, allmänhet och myndigheter om sitt åtgärdsarbete Undersökningar av miljöeffekter och åtgärdsförutsättningar Omfattande undersökningar av dammars och våtmarkers miljöeffekter har utförts inom ramen för Kävlingeåns vattenråds åtgärdsarbete ofta gemensamt med Höje å vattenråd. De flesta studier genomfördes på 90-talet och i början på 00-talet men mindre studier genomförs fortlöpande. Rapporterna finns tillgängliga på Kävlingeåns vattenråds hemsida. Även olika utredningar och underlag för att hitta lämpliga nya åtgärder och för att geografiskt kunna prioritera insatserna efter behov och nytta har tagits fram. Underlagen kan vara intressanta för det fortsatta arbetet. Genom samarbetade med forskningsfinansierade projekt används Kävlingeåns avrinningsområde, och genomfört åtgärdsarbete, för olika studier såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga. 19 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Miljöeffekter av åtgärdsarbetet Bättre vattenkvalitet Baserat på genomförda långtidsstudier av dammar med analyser av in- och utgående halter av näringsämnen samt mätningar av vattenföring kan miljöeffekterna av anlagda dammar och våtmarker beräknas. Åtgärderna avspeglar sig också i de långtidsmätningar som visar transporten av kväve och fosfor från åarna till Öresund. Överlag märks nedåtgående trender för halterna i vattendragen och totala transporter men utvecklingen har stannat av under den senaste tioårsperioden. Det ska poängteras att det är flera faktorer som spelar in i förklaringen till förändrade halter i vattendragen men då vi Kostnadseffektiv genom forskning vet att våtmarkerna reducerar näringsämnen kan vi på goda rening grunder anta att nyanlagda dammar och våtmarker bidragit till nedgången. De anlagda åtgärderna inom Kävlingeåns avrinningsområde bedöms ha en Reningen i anlagda reningseffekt på ca 220 ton kväve och 11 ton fosfor årligen. Beräkningen är våtmarkerna är kostnadseffektiv. Att utförd med antagandet att 1 hektar damm/våtmarksyta reducerar ca 400 kg reducera motsvarande kväve respektive 20 kg fosfor per år. I praktiken kan reduktionen av mängd övergödande näringsämnen (kg/ha) variera stort beroende på hur mycket näring som tillförs ämnen i ett reningsverk och hur stora vattenflöden som passerar dammen/våtmarken. skulle kosta ca 50 miljoner Effekten på havet är mycket svår att påvisa med direkta mätningar. kronor om året. Medeltransporten från Kävlingeån till Öresund från 1988 till 2023 har varit 1800 ton kväve och 26 ton fosfor per år. Den uppskattade reningseffekten av anlagda våtmarker utgör ca 12 % av kvävetransporten och ca 40 % av fosfortransporten till Öresund. Beräkningar av kostnader för att reducera motsvarande mängd övergödande ämnen i ett reningsverk visar att det skulle kosta ca 50 miljoner kronor om året. Den minskade årstransporten kan mycket väl bero på de åtgärder som genomförts. Fåglar och insekter Ökad biologisk mångfald blir glada Omfattande uppföljningsstudier har gjorts för att studera växt- och djurliv i anlagda våtmarker Med stöd av dessa studier kan betydelsen för den biologiska Nya vattenområden har mångfalden skattas grovt. Tabellen nedan visar en uppskattning för de tre olika gett häckningsplatser till avrinningsområdena Höjeå samt närliggande Kävlingeån och Segeå. 440 vattenanknutna fågelpar. Miljontals Bland observationerna finns både många vanliga arter och sådana som är sländor och andra tydligt undanträngda i jordbrukslandskapet. Även rödlistade arter har noterats. vattenlevande småkryp Utan att försöka kvantifiera har genomförda åtgärder även gynnat ett stort antal har fått nya hem. groddjur, många vattenanknutna växter och förbättrat vandringsvägar och lekmiljöer för fisk. 20 Hållbart vatten i Kävlingeån Slutversion 15 augusti 2025 Beräknad betydelse av anlagda våtmarker i Höje å (ca 110 ha) och Kävlingeån (ca 550ha) samt Segeå ( ca 105 ha) för djur knutna till vattenmiljöer. Område Anlagda Häckande Rastande Bottenfauna våtmarker fåglar fåglar (milj. Indiv/år) (indv/år) * (hektar) (par/år) Höje å 110 550 1200 1900 Kävlingeån 550 2 750 6000 9350 Sege å 105 525 1155 1785 * baseras på snitt per hektar, 11 individer/ha, vid investeringstillfällena Mer miljönytta Dammar och våtmarker är multifunktionella, och bidrar till ökad grundvatten- bildning, dämpar flödesvariationer och fungerar som reningsverk för en rad ämnen till exempel bekämpningsmedels- och läkemedelsrester och metaller. Många anlagda och restaurerade vatten har också stor betydelse för rekreation, friluftsliv och jakt. På vissa platser har särskilda satsningar gjorts genom att an- lägga stigar, spänger, broar och informationstavlor. Den kanske största sats- ningen har gjorts vid Sandby våtmark med samfinansiering av Lunds kommun och ett liknande projekt projekteras nu i Kävlinge kommun vid Gryet. Fortsatt samarbete ger många fördelar Under 30 år har det samordnade arbetet kring vatten pågått i Kävlingeåns avrinningsområde. Initialt startat av politiker från olika kommuner som såg fördelarna att arbeta gemensamt inom vattnets geografiska gränser. Genom det grundläggande samarbetsavtalet har man visat att samarbetet lönar sig och stabilitet ger en trygg grund för ständigt förbättringsarbete. Åtgärderna har förbättrat vattnets kvalitet och ökat den biologiska mångfalden kopplad till vatten. Man har dessutom byggt förtroende mot olika aktörer i avrinningsområdet i varit lyhörda för nya behov och förändring av arbetssätt. I och med de pågående klimatförändringarna är vattenfrågan mer aktuell än någonsin och nya utmaningar behöver hanteras. Det handlar om att bygga en beredskap för torka och översvämningar, att värna och förbättra biologisk mångfald och utifrån dessa utmaningar samarbeta inom vattnets gränser. Vattenrådets organisation har en unik möjlighet att ta sig an dessa frågor och fortsätta utveckla sitt framgångsrika arbete. Bilaga 1 Genomförda åtgärder Genomförda åtgärder i Kävlingeåns avrinningsområde Kävlingeåns vattenvårdsprogram 2018–2025 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 860 Hjälmaröd, gäddvåtmark Eslöv 1,5 2025 856 Blentarp 14:2 Sjöbo 1,8 2025 829 Brösarp 3:7 m.fl. Sjöbo 1,2 2024 849 Brösarp 4:15 m.fl. Sjöbo 0,5 2024 861 Lilla Torpsbäcken, fiskevård Sjöbo 7 2024 859 Tolånga övre dämme, fiskevård Sjöbo - 2024 400 Veberöd 1:23, 21:10 samt 5:5 Lund 0,5 2024 807 Rolsberga kvarn, fiskevård Höör - 2023 796 Oderup 10:19 Hörby 1 2022 821 Hjularöd 1:2 Eslöv 1,2 2022 777 Sandby 67:2 Lund 5 2022 831 Eggelstad 16:18, 14:10 Sjöbo 0,5 2022 837 Vanstadtorp 10:12 Sjöbo 0,4 2022 524 Skarhult 13:36 Eslöv 2,1 2021 806 Örtofta 21:1 Eslöv 3 2021 808 Lila Skeglinge 1:1 Eslöv 3,4 2021 793 Högseröds kvarn, fiskevård Eslöv - 2020 819 Örtofta by, rekreationsstråk Eslöv - 2020 781 Hammarlunda 7:1 Eslöv 3,5 2019 510 Åkert Eslöv 0,2 2019 810 Hunneberga 31:1 Eslöv 0,3 2019 781 Hammarlunda 7:1 Eslöv 3,5 2019 750 Ry 4:1_öster Eslöv 0,4 2018 767 Löddesnäs 1:1, Holländarehusen Lomma 7 2018 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåns vattenvårdsprogram 2015–2017 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) Sularpsbäcken Sandby, 779 Lund 2017 fiskevårdsåtgärder 780 Harlösabäcken, fiskevårdsåtgärder Eslöv 2017 232D4 Alestadtorp 1:2, fosfordamm Sjöbo 0,2 2016 232D1 Brandstad 30:1, fosfordamm Sjöbo 0,2 2016 232D3 Övedskloster 2:69, fosfordamm Sjöbo 0,2 2016 232D5 Bjärsjölagård 1:128, fosfordamm Sjöbo 0,2 2016 232D2 Brandstadholm 1:14, fosfordamm Sjöbo 0,2 2016 791 Veberöd 7:2 Lund 4 2016 232D6 Elestorp 7:1, fosfordamm Sjöbo 0,2 2016 Araskoga 6:5, tvåstegsdike, 769A Sjöbo 0,5 2016 terrass 769B Araskoga 5:11, svämplan Sjöbo 0,2 2016 773 Brandstad 30:5, infiltrationsdike Sjöbo 0,2 2016 Bjärsjölagård 1:37, reglerad 774 Sjöbo 2016 dränering 232D8 Brandstad 30:1, fosfordamm Sjöbo 0,1 2016 775 Elestorp 8:1, kalkfilterdike Sjöbo 2016 769C Brandstadholm 1:14, fosfordamm Sjöbo 0,2 2016 706 Ry 4:1 Eslöv 1,8 2015 746 Östra Strö S:2 Eslöv 0,03 2015 372 Björka 13:4, 18:3, 18:4 m fl Sjöbo 60 2015 574 Kungsholmen 1:1, återmeandring Lund 46 2015 714A Furulund 3:1 Kävlinge 0,24 2015 714B Lackalänga 7:21 Kävlinge 0,18 2015 742A Sandby 54:1 m.fl., avfasning Lund 800 2015 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåns vattenvårdsprogram 2012–2014 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 705 Askeröd 1:3 Hörby 1,3 2014 702 Harlösa-Hjälmaröd 4:3 Eslöv 1,5 2014 724 Brandstadholm 1:14 Sjöbo 0,3 2014 575 Vikhög 1:28 Kävlinge 0,2 2014 716 Vikhög 1:28 Kävlinge 5 2014 708 Skarhult 13:10 Eslöv 4,4 2014 707 Källstorp 1:21, norr Eslöv 3,5 2014 729 Källstorp 1:21, söder Eslöv 0,9 2014 713 Borgeby 11:29, Borgeby 11:28 Lomma 0,8 2014 603 Kungsmarken, Glombäcken återmeandring Lund 800 2014 738 Skarhults Nygård 1:5, trädplantering Eslöv 700 2014 718 Löddeköpinge 24:11 Kävlinge 1 2013 596A Flyinge ängar, Östra Gårdstånga 13:61 Eslöv 3 2013 731 Hasslemölla 1:1 Lund 0,2 2013 732 Hunneberga 16:10 Eslöv 0,7 2013 584 Rekreationsstråk Örtofta Eslöv 3000 2012 588 Brandstadholm 2:7, Araskoga 5:10, 5:11 Sjöbo 1 2012 593 Araskoga 5:9, Brandstad 19:27 Sjöbo 0,5 2012 587 Brandstad 19:9, Araskoga 5:10, 5:11 Sjöbo 1 2012 607 Hällestad 8:39 Lund 0,35 2012 596B Östra Gårdstång 13:63 Eslöv 0,2 2012 586 Brödåkra 2:45 Eslöv 1 2012 555 Ellinge 34:1 Eslöv 0,7 2012 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåprojektet 2008–2011 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 578 Övedskloster 2:23, Blommeröd Sjöbo 2 2011 581 Brödåkra 2:4 Eslöv 0,3 2011 573 Tranås 38:2 Tomelilla 0,5 2011 579 Gryby 10:2 Eslöv 0,5 2011 340 Kungsholmen 1:1 Lund 60 2010 567 Tranås 25:36 Tomelilla 1,5 2010 5 Östraby 10:56, 10:12 Hörby 1,1 2010 559 Gryby 10:2 Eslöv 3,8 2010 568 Rolsberga 7:7 Höör 4,6 2010 473 Örtofta 21:11 Eslöv 2 2010 12A Åsum 37:1 Sjöbo 15 2009 548 Ågerup 2:82 Sjöbo 4 2009 527 Holmby 14:2 Eslöv 2,8 2009 538 Ågerup 2:29 (Lihult) Sjöbo 9 2009 561 Slogstorp 8:5 Eslöv 0,15 2009 562 Östra Gårdstånga 22:1 Eslöv 1 2009 529 Övedskloster 2:23 Sjöbo 19 2009 531 Löddeköpinge 93:1, 5:2, 26:5 Kävlinge 9,5 2008 535 Pinnamöllan Sjöbo 0,3 2008 203 Attarp 2:28 Eslöv 1,6 2008 537 Attarp 2:5 Eslöv 1,5 2008 539 Säljeröd 3:2 Hörby 7 2008 554 Slogstorp 17:8 Eslöv 0,3 2008 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåprojektet 2005–2007 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 475A Örtofta 21:1 Eslöv 8,9 2007 253A, B, C Hjularöd 1:2 Eslöv 16,1 2007 201 Assmåsa 4:10 Sjöbo 1 2006 291A Lönshult 2:1 Eslöv 1,1 2006 331B Viderup 1:7 Eslöv 0,6 2006 485 Hammarlunda 12:4,12:5 Eslöv 1,2 2006 322 Gryby 8:7 Eslöv 1,7 2006 517 Rolsberga 15:14 Höör 0,5 2006 349 Ågerup 2:29 Sjöbo 8 2006 506 Veberöd 1:10 Lund 1 2006 516 Rolsberga 10:7 Höör 1,1 2005 309 Gummastorp 12:1 Hörby 0,9 2005 317 Kyrkhult 2:6 Eslöv 0,7 2005 375 Östra Gårdstånga 24:1 Eslöv 0,8 2005 7 Askerödsmosse Hörby 10,7 2005 361 Romhult 3:4 Eslöv 1,8 2005 350A Övedskloster 2:69 (Skartofta) Sjöbo 1 2005 319 Fjärshus 1:7 Ystad 1,1 2005 350D Övedskloster 2:23, Vressel 2:80, Sjöbo 11,9 2005 343A Bellingaröd 1:1, Bellinga 1:1 Ystad 2,5 2005 343C Bellinga 1:1 Sjöbo 1 2005 311 Näsby 7:17 Sjöbo 0,7 2005 331A Viderup 1:7 Eslöv 2,5 2005 229 Alestadtorp 1:2, 2:1 Sjöbo 0,7 2005 333 Vanstad 13:13 Sjöbo 2,1 2005 26 Tolånga 14:20 Sjöbo 1 2005 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåprojektet 2002–2004 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 304 Örtofta 21:1 Eslöv 0,7 2004 129B Slogstorp 17:8 Eslöv 0,3 2003 300 Äsperöd 1:30 Tomelilla 0,4 2003 289 Sandbäck 2:2 Sjöbo 1 2003 297 Brandstad 1:14 Sjöbo 0,6 2003 297 Brandstad 1:14 Sjöbo 0,8 2003 295 Näsby 6:2 Sjöbo 2,1 2003 268 Övedskloster 2:23 Sjöbo 0,6 2003 102 Sövestad 1:47 Ystad 0,5 2003 290 Sillaröd 1:35 Tomelilla 0,3 2003 284 A Löddeköpinge 75:1, 94:1 Kävlinge 2,3 2003 284 B Löddeköpinge 75:1, 94:1 Kävlinge 2,9 2003 190A Nöbbelöv 6:1 Eslöv 0,55 2002 194 Ekeberga 1:24 Lund 1,2 2002 155 Revinge 2:12 Lund 0,4 2002 186 Igelösa 7:1 Lund 0,45 2002 183 Borgeby 16:8 Lomma 2,1 2002 242 Rolsberga 15:8–12 Höör 0,9 2002 227 Frönshult 1:7, 1:8 Eslöv 2 2002 244 Gårdstånga 18:1 Eslöv 3 2002 271A Bolleröd 3:3 Eslöv 1 2002 204 Holmby 3:1 Eslöv 0,75 2002 171 Sandby 25:39 Lund 0,4 2002 172F Revinge 1:12 Lund 8,2 2002 293 Sövdeborg 1:65 Sjöbo 4 2002 273 Säljeröd 3:2 Hörby 5,5 2002 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåprojektet 2000–2002 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 166 Östraby 1:5 m fl Hörby 0,5 2002 231 Högseröd 13:1 Eslöv 0,5 2002 134 Hunneberga 4:4/31:2 Eslöv 0,85 2002 176 Västerstad 23:6 Hörby 1 2002 193 Holmby 3:1 Eslöv 0,41 2002 108 Harlösa 1:4 Eslöv 3,2 2002 228 Flyinge 6:7 Lund 3,5 2002 211A Silvåkra 1:34 Lund 3,5 2002 245 Bingstorp 2:1 Eslöv 3 2002 86 Skatteberga 1:2 Lund 5 2002 28 Hög 8:1 Kävlinge 2 2001 161 Stora Harrie 29:127 Kävlinge 0,7 2001 215 Dörröd 3:10 Lund 1 2001 152 Hammarlunda 6:2 Eslöv 0,5 2001 138 Revinge 35:1 Lund 0,8 2001 196B Rolsberga 7:7 Höör 1,3 2001 196A Rolsberga 7:7 Höör 1,4 2001 182 Löddeköpinge 4:1 Kävlinge 0,6 2000 187 Arendala 4:1 Lund 0,5 2000 146 Tolånga 14:21 Sjöbo 0,5 2000 51B Vallarum 13:4 Sjöbo 0,9 2000 181 Kävlinge 37:6 Kävlinge 0,6 2000 191 Askeröd 11:18 Hörby 0,6 2000 61 Lilla Harrie 16:1 Kävlinge 0,2 2000 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåprojektet 1999 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 125 Igelösa 9:1,12:1 Lund 1,6 1999 94 Vännberga 1:2 Eslöv 0,7 1999 167 Västerstad 19:29 Hörby 0,5 1999 109 Bjärröd 6:4 Sjöbo 0,6 1999 156 Äsperöd 72:1 Tomelilla 0,85 1999 92B Gårdstånga 3:9,1:1 Eslöv 0,9 1999 92A Gårdstånga 3:9,1:1 Eslöv 0,9 1999 162 Frörum 1:1 Tomelilla 0,6 1999 142 Hjärås 1:10 Hörby 1,3 1999 175 Västerstad 4:61 Hörby 0,4 1999 8 Rolsberga 23:1 Höör 0,56 1999 112 Borgeby 11:8, 11:28 Lomma 1,1 1999 140 Grimstofta 8:42 Sjöbo 2 1999 147 Åsum 22:1 Sjöbo 1,3 1999 189 Pugerup 1:16 Höör 1,6 1999 159 Hammarlunda 2:1 Eslöv 1,2 1999 46 Holmby 7:4 Eslöv 1,3 1999 51A Vallarum 13:4 Sjöbo 0,4 1999 91 Södra Åsum 17:12 Sjöbo 0,5 1999 178 Stävie 2:1 Kävlinge 1,5 1999 179 Lackalänga 7:21m fl Kävlinge 1 1999 170 Dörröd 20:1 Lund 0,4 1999 157 Vollsjö 31:178 Sjöbo 0,7 1999 136 Arendala 4:3 Lund 0,9 1999 Bilaga 1 Genomförda åtgärder Kävlingeåprojektet 1996–1998 Vattenyta (ha)/ Klar Nr Fastighet/namn Kommun sträcka (m) 98 Rolsberga 10:7/Böstofta 17:1 Höör 0,92 1998 27 Boaröd 15:1 Tomelilla 0,35 1998 110 Gummastorp 10:61 Hörby 0,5 1998 139 Stora Harrie 5:23 Kävlinge 0,8 1998 126 Bösmöllan 1:1 Lund 1 1998 13 Vanstad 18:50 Sjöbo 0,3 1998 154 Nöbbelöv 8:2 Eslöv 0,8 1998 4 Skarhult 2:3, Skarhult 5:3 Eslöv 1,1 1997 3A Kristinetorp 1:2 Eslöv 5 1997 25 Skarhult 13:10 Eslöv 5,3 1997 30A3 Flyinge 22:40, Ekeberga 1:4 Lund 1,6 1997 30A2 Flyinge 22:40 Lund 1 1997 30A1 Flyinge 22:40 Lund 1,5 1997 106 Knutstorp 1:1 Lund 1,1 1997 6 Hjärås 5:3 Hörby 0,81 1997 20B Trulstorp 3:3 Eslöv 0,65 1997 50 Hoby 3:2, 3:3 Lund 0,5 1997 47 Åkarp 4:3 Hörby 0,86 1997 103 Snogarp 2:1 Ystad 0,6 1997 123 Västerstad 29:65 Hörby 0,7 1997 129 Slogstorp 17:8 Eslöv 0,8 1997 9D Böstofta 19:3 Höör 0,5 1997 131 Jordboen 1:1 Höör 1 1997 18 Ellinge 34:1 m fl Eslöv 1,1 1996 9A Böstofta 19:3 Höör 0,9 1996 Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 2026 Innehåll Förord ......................................................................................................3 Sammanfattning .......................................................................................4 Inledning och bakgrund .............................................................................5 Syfte och inriktning ................................................................................5 Metodik ................................................................................................6 Kävlingeåns vattenråd ...............................................................................7 Vattenrådets organisation .....................................................................7 Aktivt vattenvårdsarbetet sedan 1995 ....................................................8 En strategi för framtidens behov .................................................................9 Strategin integreras i vattenrådets arbete ...............................................9 Behovsanalyser, robust förvaltning och utvärdering ................................9 Utökat arbetssätt för ett helhetsperspektiv på vatten ................................11 Multifunktionella naturbaserade lösningar ...........................................13 Effektivisera åtgärdsarbetet .................................................................14 Kontinuerlig uppföljning .......................................................................16 Nya samarbeten och arbetsgrupper .....................................................17 Utökade finansieringsmöjligheter .............................................................18 Egenfinansiering .................................................................................18 Diversifierad finansiering .....................................................................18 Kommunikationsstrategi .........................................................................21 Syfte och mål med kommunikationen ..................................................21 Kommunikationsplanens innehåll ........................................................21 Det fortsatta arbetet med vattenstrategin .................................................23 Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 2 Förord ”En lokal vattenförvaltning som inspirerar!” var rubriken när Kävlingeåns vattenråd som första vattenråd 2015 tilldelades vattenpriset Sjöstjärnan av Havs- och Vattenmyndigheten. Den vattenvårdande verksamheten i Kävlingeåns avrinningsområde började ta form som Kävlingeåprojektet redan 1991 med 9 kommuner, några företag och ideella naturvårdande föreningar. 1995 påbörjas de första projekten med vattenvårdande åtgärder efter en framtagen arbetsplan. 2010 ombildades Kävlingeåprojektet till Kävlingeåns vattenråd. Kraven på våra vattensystem ökar hela tiden. Det är många olika intressen som ska tillvaratas och kombineras, som exempelvis EU:s vattendirektiv och våra nationella miljömål, kommunernas, markägarnas, lokala företagens, dikningsföretagens be- hov samt allmänhetens engagemang. Vår gällande plan för vattenvårdande arbete togs fram redan 2010. I början av 2022 började tankarna ta form kring att vårt vattenråd behöver en ny vattenvårdsplan för att kunna möta klimatförändringarna och ge oss och våra medlemmar bättre förutsättningar att kunna uppnå god vattenstatus och utnyttja vattenresurserna på bästa sätt i vårt avrinningsområde. Styrelsen beslutade 2023 att vi skulle påbörja arbetet med en ny plan och det resulterade i förstudien ”Mot vattenvårdsplan 2.0” (2024) som antogs på årsstämman 2024 och beslut togs om att finansiera och genomföra arbetet med att ta fram en Vattenstrategi. För att kunna genomföra vår nya vattenstrategi fick Tette Alström, Ekologigruppen och Christian Alsterberg, Sydvatten uppdraget att ta fram en strategi för vattenvår- dande åtgärder, organisation, kommunikation och utveckling mot framtiden. I ett och halvt år har Christoffer Bonthron lett strategiprojektet och tillsammans med styrelse, beredningsgrupp och extern expertgrupp arbetat igenom Christians och Tettes förstudie. Vi har haft stor hjälp av Lunds universitet med genomförandet av workshops och dialoger. Slutligen har Tette Alström och Christian Alsterberg efter bearbetning av alla inkomna idéer och förslag, sammanställt underlaget till en vattenstrategi för vår framtida verksamhet inom Kävlingeåns vattenråd. Jag vill tacka alla personer som på något sätt bidragit till att denna vattenstrategi blivit till. Thomas Quist Styrelseordförande för Kävlingeåns vattenråd Vat tenstrategi för Käv lingeåns vat tenråd 3 Sammanfattning Kävlingeåns avrinningsområde står inför akuta utmaningar med torka, översväm- ningar och försämrad vattenkvalitet på grund av klimatförändringarna. Syftet med denna vattenstrategi är att skapa en samordnad och långsiktig riktning för förvalt- ningen av vattenresursen avrinningsområdet. Vattenstrategi har tagits fram genom omfattande dialoger med experter och beslutsfattare och beskriver VAD som behöver göras för att möta pågående utmaning. HUR förslagen i vattenstrategin ska implementeras tydliggörs i vattenrådets styrdokument (verksamhetsplan, budget, åtgärdsprogram, stadgar). Genom behovsanalyser och en särskild utvärderings- grupp säkerställs att arbetet kan genomföras hållbart inom befintlig organisation och tillgänglig finansiering. För att återskapa vattenlandskapets funktioner fokuserar strategin på fyra områden: 1. Multifunktionella lösningar: Naturbaserade åtgärder som ger flera nyttor samtidigt, såsom både rening och biologisk mångfald. 2. Effektivisera åtgärdsarbetet: Förbättrade geografiska underlag för att placera rätt åtgärd på rätt plats. 3. Kontinuerlig uppföljning: Systematisk utvärdering av både miljöeffekter och samverkansprojekt. 4. Nya arbetsgrupper och samarbeten: Nya partnerskap med markägare, forskare och myndigheter för att främja kunskap och innovation. Genomförandet ska ske utan att de kommunala medlemsavgifterna höjs. Finan- sieringen ska i stället breddas genom externa medel, forskningsanslag och nya modeller för naturkapital. Kommunikation ses som en nyckelfaktor för att lyckas. En kommunikationsplan ska tas fram för att skapa engagemang hos prioriterade målgrupper som markäga- re och politiker. Syftet är att genom tydlig och opolitisk dialog skapa förutsättningar för praktiska åtgärder i landskapet. Efter tre års förberedelser inleder Kävlingeåns vattenråd nu ett långsiktigt imple- menteringsarbete av vattenstrategin som bygger på de samarbeten och kontakt- vägar som skapats under processen. Genomförandet är beroende av personalre- surser och stöttning från styrelsen och beredningsgrupp, där det löpande arbete med vattenstrategin kommer att ske inom ramen för vattenrådets egenfinansiering. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 4 Inledning och bakgrund Kävlingeåns vattenråd har varit pionjä- rer i Sverige för vattenvårdsarbete med avrinningsområdet som gräns (figur 1). Erfarenheten av att bygga en fungerande stabil organisation i samverkan mellan de kommuner och verksamheter som ligger inom avrinningsområdet är myck- et värdefull och viktig. Vattenrådet har varit en modig organisation som tidigt insåg behovet av att arbeta i samråd med olika intressen, utreda motsätt- ningar, hitta hållbara lösningar och ver- ka för en kontinuerlig stabil finansiering av sitt arbete. Kommuner, industrier, dricksvattenbo- lag, lantbrukare, ekosystemen med flera Figur 1. Kävlingeåns avrinningsområde ligger ställs nu inför pågående klimatföränd- centralt beläget i södra Skåne och upptar en yta ringar med torka, översvämningar och av totalt 1200 km2. Avrinningsområdet präglas av bristande vattenkvalité som följd. Detta jordbruksmark. innebär att förvaltningen av vatten, både på nationell, regional och lokal nivå, behöver vara bättre rustad för framtiden. Problemen med extrem torka och översvämningar har redan drabbat Kävlingeåns avrinningsområde. Vattenstrategin är ett verktyg för Kävlingeåns Vattenråd att möta dessa pågående utmaningar. Med utgångspunkt från förslagen i förstudien ”Mot vattenvårdsplan 2.0” (2024) och ett omfattande dialogarbetet har Kävlingeåns vattenråd, med stöd av Sydvatten AB och vattenrådets upphandlade konsult Ekologigruppen AB, tagit fram föreliggande vattenstrategi. Syfte och inriktning Syftet med vattenstrategin är att ge riktning och ramar åt vattenrådets arbete för att uppnå en långsiktig och hållbar förvaltning av vattnet i avrinningsområdet i samråd med berörda aktörer och med hänsyn till ekosystemens behov. Vattenstrategin beskriver VAD som behöver göras för att möta pågående utmaning- ar för förvaltningen av vattenresursen inom Kävlingeåns avrinningsområde. HUR förslagen i vattenstrategin ska implementeras tydliggörs i vattenrådets styrdoku- ment som arbetas fram årsvis (verksamhetsplan, budget) samt vart 6-år (Samar- betsavtal, Åtgärdsprogram, Underlag till förnyat samarbetsavtal), samordnat i tiden med vattencykel i EU:s vattendirektiv1. 1 EU:s vattendirektiv (år 2000) är ett gemensamt regelverk som gäller för alla vattendistrikt i Europa. Det innebär att samma regler gäller och att alla bedömningar görs på samma sätt för att säkra en god vattenkvalitet i europeiska vatten. Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning år 2004 genom bland annat vattenförvaltnings- förordningen. 5 Metodik Förankring Vattenstrategin är framtagen genom ett omfattande dialogarbete, med vattenrå- dets styrelse, beredningsgrupp och en expertgrupp. Totalt har 12 dialoger (5 med beredningsgrupp, 5 med styrelse och 2 med expertgruppen) genomförts med utgångspunkt från förstudien ”Mot vattenvårdsplan 2.0” (2024. Dialogerna (figur 2) har haft olika fokusområden (uppstart, åtgärder och uppföljning, organisation, finansiering och kommunikation samt sammanfattning och prioritering) och bidragit med över 700 unika synpunkter. Resultaten från dialogerna med bered- ningsgrupp och styrelse har gett underlag till två dialoger med en expertgrupp som representeras av nationella (Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket) och regionala (Länsstyrelsen, Region Skåne) myndigheter samt intresseorganisationer (LRF, WWF, Sydvatten). Resultat från de externa dialogerna har tagits i beaktning vid framtagandet av denna Vattenstrategi. Dialog 2 Dialog 4 Uppstart Åtgärder och Organisation Finansiering och Sammanfattning uppföljning kommunikation och prioritering Dialog 1 Dialog 3 Dialog 5 Figur 2. Illustration av den stegvisa dialogprocessen med vattenrådets styrelse och beredningsgrupp. Framdrift av dialogarbetet För en framdrift av dialogarbetet har det funnits en projektgrupp med represen- tanter från Vattenrådets kansli och experter (vattenkonsult, Sydvatten, Lunds universitet). Projektgruppens roll har varit att kontinuerligt analysera resultaten från dialogerna för att genom denna process sedan fördjupa frågeställningar och diskussionsunderlag i efterföljande dialoger och workshops. För styrning och förankring av arbetet har det funnits en kärngrupp med politiker från vattenrådet, experter och projektledning från vattenrådets kansli. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 6 Kävlingeåns vattenråd Vattenrådets organisation Kävlingeåns vattenråd är en frivillig sammanslutning av kommuner, VA-organisa- tioner, industrier, markavvattningsföretag, LRF (lantbrukarnas riksförbund) natur- skyddsföreningen och sportfiskarna i Kävlingeåns avrinningsområde. Vattenrådets kansli utgör navet i vattenrådets arbete och består i dagsläget av tre anställda vattenrådssamordnare (Figur 3). Kansliet ansvarar för samordning av regelbundna möten, löpande budgetarbete, kommunikation, uppföljning, styrning av konsultarbeten, deltagande i arbetsgrupper och drivande av utvecklingsprojekt. Till sin hjälp har vattenrådet upphandlade konsulter för specifika åtgärdsprojekt. För det fortlöpande arbetet finns grundläggande dokument som exempelvis samar- betsavtal mellan kommunerna, stadgar, delegationsordning samt en arbetsbeskriv- ning för vattenrådssamordnarna. I styrelsen sitter politiskt valda ledamöter från respektive medlemskommun samt representanter från övriga medlemsorganisationer. I bered- Styrelse Årlig ningsgruppen sitter tjänsteper- soner från respektive organi- 4 ggr/år stämma sation. Det löpande arbetet vilar på ett samarbetsavtal mellan kommunerna på 6 år Vattenrådets samt möten med styrelse och kansli beredningsgrupp (4 ggr/år) (figur 3). Berednings- Arbets- grupp grupper 4 ggr/år (permanenta och tidsbegränsade) Figur 3. Kansliet är navet i vattenrådet som tillsammans med stämman, styrelsen, beredningsgruppen och arbetsgrupper får den dagliga verksamheten att fungera. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 7 Ansvaret för organisationen följer en föreningsstruktur med en stämma som årligen granskar styrelsens arbete och beslutar om ansvarsfrihet. Styrelsen har under året ansvar för budget och beslut rörande vattenrådets arbete. Arbetet ut- förs genom delegation till vattenrådets kansli som driver det löpande arbetet. Till styrelsen och vattenrådets kansli finns en rådgivande beredningsgrupp (figur 4). Stämman Beslutar årligen om ansvarsfrihet för styrelse Vattenrådets Styrelse Berednings- kansli grupp Beslut enligt Ekonomiskt Rådgivande delegations- ansvar och beslut Beredande av ordning innevarande år beslut Figur 4. Illustration av vattenrådets ansvarsfördelning med beslutande (styrelse och stämma), rådgivande (Beredningsgruppen) samt operativa (Vattenrådets kansli) delar. Aktivt vattenvårdsarbete sedan 1995 Inom Kävlingeåns avrinningsområde har det funnits en samordnad vattenvårds- verksamhet sedan 1995. Initialt som Kävlingeåprojektet och efter 2012 som Kävlingeåns vattenråd. Inom vattenrådet drivs vattenvårdsarbetet under namnet Kävlingeåns Vattenvårdsprogram sedan 2012. Totalt har i storleksordningen 550 hektar vattenyta anlagts de senaste 30 åren. Transporten av näringsämnen till Öresund har minskat, den biologiska mångfalden har ökat med nya häckningsplatser och rastplatser för vattenanknutna fåglar och miljontals sländor och andra vattenlevande småkryp har fått nya hem. Vattenrådets målsättningar i stadgar, samarbetsavtal och åtgärdsprogram har stän- digt anpassats och uppdaterats för att följa de behov och mål som lyfts nationellt och lokalt. Vattendirektivet gav tydligare mål med god ekologisk och kemisk status för vattnet. Klimatförändringarna har resulterat i behov av att hantera översvämning och torka samt ta hänsyn till livsmedelproduktion och dricksvattenförsörjning. Sammanta- get har detta lett fram till behovet av ett helhetsperspektiv för att hantera olika mål inom den geografiska gränsen för avrinningsområdet. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 8 En strategi för framtidens behov Vattenstrategin ger en övergripande riktning för vattenrådets arbete. Strategin ska kontinuerligt uppdateras i förhållande till nya målsättningar och behov. Det är vattenrådets uppgift att Samarbetsavtal konkretisera hur implementeringen och uppdateras vart sjätte år genomförandet av strategin ska ske. Ansvaret för vattenförvaltningen i Årsredovisning Kävlingeåns avrinningsområde behö- Verksamhetsplan ver koordineras och tydliggöras mellan Budget vattenrådet och de enskilda kommuner- uppdateras årligen na, Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, Södra Östersjöns Vattenmyndigheten samt nationella myndigheter. Figur 5. Illustration av hur olika dokument Vattenstrategi cykliskt tas fram inom vattenrådets förvaltning. med kontinuerlig uppdatering Cirklarna motsvarar olika tidsperioder. Strategin integreras i vattenrådets arbete Vattenrådets arbete följer en tydlig cykel (figur 5) med årlig redovisning av verk- samheten och till det kopplad budget och verksamhetsplan för kommande år. Vart 6:e år befästs kommunernas engagemang genom ett samarbetsavtal med en beskrivning av de senaste sex årens verksamhet, de behov man ser framåt (under- lag till förnyat samarbetsavtal) samt en beskrivning av de åtgärder som vattenrådet ska jobba med (Vattenvårdsprogram). Strategins riktlinjer (VAD) ska befästas och succesivt implementeras i dessa styrdokument (HUR). Genom behovsanalyser och en särskild utvärderingsgrupp säkerställs att arbetet kan genomföras hållbart inom befintlig organisation och tillgänglig finansiering. Behovsanalyser, robust förvaltning och utvärdering För en säker framdrift och genomförande av strategin är det viktigt att nuvarande organisation arbetar hållbart och metodiskt. Detta arbete genomförs med konti- nuerliga dialoger inom beredningsgrupp och styrelse, behovsanalyser, en robust förvaltning av fortlöpande vattenvårdsarbete samt en utvärdering av hur strategin efterlevs. 9 Behovsanalyser Behovsanalyser underlättar det strategiska arbetet så att vattenrådets behov och resur- ser säkerställs vid upprättande av nya arbetsgrupper, samarbeten och utvecklingspro- jekt (nya åtgärdsformer, forskningsprojekt). En generell process vid behovsanalysen bör genomförs enligt: 1. Säkerställ syfte och omfattning av behovsanalysen 2. Definiera och formulera vilka behov som finns 3. Definiera behov av resurser, tidsplan och ansvar för olika delar av satsningen 4. Förankra behovsanalys och genomförande i beredningsgrupp och styrelse Behovsanalyser ska främst tillämpas på arbeten som startas inom ramen för ett utökat arbetssätt men även för kommunikation och utvidgad finansiering. Behovsanalyserna genomförs lämpligen av vattenrådets kansli med stöd av beredningsgruppen och kan utgöra underlag för beslut i styrelsen. Förvaltning av vattenrådets arbete För att vattenrådets arbete ska fungera på kort och lång sikt är det viktigt att vattenrådet skapar ett institu- tionellt minne2 genom att ständigt lagra, uppdatera och ajourhålla information om genomförda åtgär- der såsom vattendialoger och fysiska anläggningar, upprättade policys samt resultat från utvecklings- och uppföljningsprojekt. Det är också viktigt att de genom- förda åtgärderna synkroniseras med länsstyrelsens upp- datering av VISS (VattenInformationsSystem för Sverige). Syftet med att förvalta vattenrådets arbete är att det ska finnas en välstrukturerad och användarvänlig kunskapsbas (kan innehålla geografisk in- formation i ett GIS-verktyg eller sökbar databas för genomförda åtgärder) som ska fungera vid byte av personal på Vattenrådets kansli, underlag till nya medlemmar i vattenrådet och information till upphandlade konsulter. Utvärdering av vattenstrategins implementering För att säkerställa att vattenstrategin efterlevs och uppdateras ska en utvärderingsgrupp vara tillsatt. Utvärderingsgruppens övergripande syfte ska vara att i samband med årsredovisning och inför fastställan- de av nya samarbetsavtal (vart 6:e år) utvärdera hur arbetet med strategin efterföljs samt föreslå behov av justeringar i verksamhetsplanen. Utvärderings- gruppen ska bestå av personal från vattenrådets kansli samt externt tillsatta experter som exempelvis konsulter, tjänstepersoner från kommuner eller myndigheter. 2 Institutionellt minne är den kollektiva kunskap, erfarenheter och historiska kontext som en organisation samlar på sig över tid. 10 Utökat arbetssätt för ett helhets- perspektiv på vatten Åtgärdsarbetet är kärnan i Vattenrådets verksamhet och åtgärder kan vara både fysiska (svämplan, våtmarker, fiskvägar, restaurering av vattenmiljöer och förstå- elseskapande (vattendialoger, workshops, informationsträffar, arbete inom foku- sområden). Oavsett åtgärdstyp ska vattenrådets arbete genomföras med hänsyn till de behov som finns inom lantbruket (markavvattning, bevattning, dricksvat- tenförsörjningen samt behov av samverkan mellan stad och landsbygd (exempel- vis genom att skapa förutsättningar för bättre kommunal översiktsplanering för vatten). Att verka för flera behov samtidigt kan, inom ett begränsat område, leda till målkonflikter (figur 6). För att möta denna utmaning ska vattenrådet arbeta med ett utökat arbetssätt. Öka vattenanknuten Vatten ska räcka biologisk mångfald till naturens behov, livsmedelsproduktion, God ekologisk och dricksvatten- kemisk status i produktion Kävlingeåns vattenförekomster Motverka problem vid översvämning och torka Förbättra hushållning med vatten Öka landskapets tillgänglighet för rekreation Minska utsläpp av växthusgaser genom återvätning Minskande halter av Återskapa en mer övergödande och naturlig hydrologi i förorenande ämnen i vattendragen områdets grundvatten Figur 6. Strategin förordar en helhetssyn inom Kävlingeåns avrinningsområde där många olika mål med åtgärdsarbetet har identifierats. Ett utökat arbetssätt innebär fyra centrala inriktningar för vattenrådet att arbeta efter: 1. Multifunktionella naturbaserade lösningar där vattenrådet strävar efter att gynna så många av naturens strukturer och funktioner som möjligt i åtgärds- arbetet. 2. Effektivisera åtgärdsarbetet genom förbättrade geografiska underlag med målet att säkerställa att rätt åtgärd genomförs på rätt plats. För enskilda åtgärder används bedömningsmallar för att uppnå kostnadseffektivitet. 11 3. Kontinuerlig uppföljning som ger lärdomar om effekter på exempelvis näringsreduktion, biologisk mångfald och flödesreglering men även effekter av kommunikationsinsatser och samarbeten. 4. Nya arbetsgrupper och samarbeten som etableras utifrån tydliga behov och är till nytta för vattenrådet genom att bidra till innovation, ökad kunskap om avrinningsområdet och utveckla vattenvårdande åtgärder. Strategin betonar behovet av ökad samverkan mellan kommuner, myndigheter, forskningsaktörer samt markägare och intresseorganisationer. Ett utökat arbetssätt innebär också ett kontinuerligt ut- vecklingsarbete för att möta nya behov av lösningar på exempelvis vattenvårdande åtgärder, dialogformer och kommunikation. De utvecklingsprojekt som vattenrådet driver ska vara verksamhetsnära (recipientkontroll, vattenförvaltning, åtgärdsarbetet) och utgå ifrån ett tydligt identifierat behov ifrån vattenrådets kansli, beredningsgrupp och styrelse. Utvecklingsprojekt som bedrivs i samarbete med andra aktörer ska tydligt beskri- va nyttan för vattenrådets verksamhet. Identifierade inriktningar för utvecklingsarbete är: • Naturrestaureringsförordningen3 i åtgärdsarbetet • Fördelningen av vatten mellan olika intressen • Hydrologisk modellering4 som kopplas till geografisk information i avrinningsområdet • Vattenbalanser och vattenbudgetar5 • Multifunktionella åtgärder • Tekniska lösningar i åtgärdsarbetet • Uppföljningsarbete • Juridiska förutsättningar och utmaningar inom åtgärdsarbetet Det är viktigt att utvecklingsarbetet inte bara fokuserar på fysiska åtgärder utan arbetet med förståelseskapande åtgärder som exempelvis breddad finansiering, fördjupad kommunikation och nya temporära eller långsiktiga samarbeten och arbetsgrupper är lika viktigt. 3Naturrestaureringsförordningen (gemensam för hela EU) syftar till att restaurerar natur och begränsa klimat- förändringar genom att återställa ekosystem och livsmiljöer. Minst 20 procent av land-och havsområden ska restaureras till 2030. 4Hydrologisk modellering är en metod för att analysera vattenflöden och vattenkvalitet och används för att förutsäga vattenmängder, beräkna vattenföring, och för att modellera effekter av olika åtgärder. 5Vattenbalans innebär att inflödet av vatten måste motsvara utflödet. Detta uppnås genom naturliga processer som avdunstning, nederbörd, infiltration och ytavrinning. I Vattenbudgetar beräknar och hanterar man vatten- resursen i ett område för att säkerställa en balans mellan tillgång och uttag av vatten. 12 Multifunktionella naturbaserade lösningar Vattenrådet ska så långt det är möjligt eftersträva att återskapa vattenlanskapets funktion och struktur genom naturbaserade lösningar (se faktarutan nedan). Strukturer som mark- och vattenförhållanden och hur dessa samspelar i landska- pet fungerar som en ram för de funktioner som upprätthåller biologisk mångfald, biogeokemiska processer6, näringskedjor och blågröna landskapsstrukturer7. Platsbrist och målkonflikter påverkar möjligheten att återskapa dessa naturliga strukturer och funktioner på de platser de en gång funnits i vatten- landskapet. Åtgärder behöver därför planeras och anläggas så att de levererar flera funktioner och strukturer samtidigt oavsett om det görs genom restaurering (där de tidigare funnits) eller på nya platser i landskapet. Därför är det viktigt att vattenrådet eftersträvar att anlägga multi- funktionella åtgärder som innebär att vattenrådet vid varje enskild plats där en åtgärd genomförs strävar efter att gynna så många av naturens strukturer och funktioner som möjligt (multifunktionalitet). En multifunktionell åtgärd kan vara att anlägga en våtmark med den primära funktionen näringsretention men som samtidigt också verkar för flödesdämpning, lekområden för fisk, biologisk mångfald och rekreation. Våtmarken i Södra Sandby är ett bra exempel på en multifunktionell och tätortsnära åtgärd där näringsrening kombineras med ökad biologisk mångfald, fördröjning av dagvatten och rekreation (figur 7). Figur 7. Våtmarken i Södra Sandby kombinerar näringsrening med biologisk mångfald, rekreation och dagvattenrening. 6Biogeokemiska processer är interaktioner mellan biologiska, geologiska och kemiska reaktioner som styr flödet och omvandlingen av ämnen i naturen, som exempelvis kväve- och fosfors kretslopp. 7Blågröna landskapsstrukturer kan även kallas blågröna korridorer och syftar till att integrera ekologiska, socia- la och kulturella värden och är sammanhängande stråk av naturmiljöer med vatten som gör det möjligt för djur och växter att förflytta sig mellan olika livsmiljöer. 13 Definition av naturbaserade lösningar som multifunktionella åtgärder: EU-kommissionen: ”Lösningar som inspireras och stöds av naturen, som är kostnadseffektiva, samtidigt som de ger miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar och bidrar till att bygga upp motståndskraft. Sådana lösningar ger mer och mer varierad natur och naturliga egenskaper och processer i städer, landskap och havslandskap, genom lokalt anpassade, resurseffektiva och systemiska insatser. Naturbaserade lösningar måste gynna den biologiska mångfalden och stödja tillhandahållandet av en rad ekosystemtjänster”. Naturvårdsverket: ”Naturbaserade lösningar är multifunktionella och kostnads- effektiva åtgärder för att hantera olika samhällsutmaningar genom att skydda, utveckla eller skapa ekosystem samtidigt som biologisk mångfald och mänsk- ligt välbefinnande främjas.” Effektivisera åtgärdsarbetet Förbättrade geografiska prioriteringsunderlag Vattenrådet ska ständigt söka ny digital geografisk information som kan förbättra prioriteringen och genomförandet av åtgärdsarbetet. Vattenrådet ska kontinuerligt identifiera vilka behov av analyser och modeller som kan ge förbättrade priorite- ringsunderlag baserat på tillgänglig geografisk information. Vattenrådet ska verka för ett samordnat framtagande av prioriteringsunderlag mellan kommunerna i avrinningsområdet och myndigheter på regional och nationell nivå (figur 8). Exempel på geografisk information som kan sammanställas för att vattenrådet bättre ska kunna arbeta med prioriteringar och målkonflikter är att identifiera den geografiska utbredningen av dikningsföretag, kartering av översvämningsrisker, lägen för grundvatteninfiltration och utbredning av invasiva arter, Nya geografiska underlag ska spridas genom Vattenatlas. Vad är geografisk information? Geografisk information används som digitala underlag i olika typer av GIS-verktyg (Datorprogram för hantering av Geografiska Informationssystem (GIS)). För att prioritera åtgärder finns till exempel hydrologisk information om avrinningsom- råden, jordartskartläggningar, höjdscanningar, markanvändning, naturvärden med mera. Upplösningen (tätheten av information) i dessa underlag förbättras ständigt men kan också uppdateras med nya inventeringar (markinformation) som är relevanta för åtgärdsarbetet. I ett GIS-verktyg kan information lagras om specifika platser, användas för olika typer av analyser och som underlag till olika typer av modelleringar. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 14 Samordnade underlag för kommunerna Behov av vatten för bevattning och dricksvatten Blågröna korridorer Lägen för flödesdämpning/ infiltration till grundvatten Figur 8. Vattenrådet ser ett behov av förbättrade digital geografiska prioriteringsunderlag till åtgärds- arbete för att rätt åtgärd ska anläggs på rätt plats. Bedömningsmallar för kostnadseffektiva åtgärder Medan prioriteringsunderlagen ramar in platser för rätt åtgärd på rätt plats an- vänds bedömningsmallar för en stegvis bedömning av åtgärdsplatsen, eventuella målkonflikter och den föreslagna åtgärdens kostnadseffektivitet. Vattenrådet tillämpar idag en bedömningsmall (se faktarutan nedan). Befintlig bedömningsmall ska i de fall bedömningsunderlagen förbättras (t.ex. med nya be- räkningssätt och faktaunderlag) uppdateras med hänsyn till åtgärdens nytta utifrån näringsrening, biologisk mångfald, rekreation, klimatnytta (reduktion av växthus- gaser på organogena jordar), klimatanpassning (flödesdämpning, infiltration till grundvattnet), bidrag till förbättrade blågröna korridorer och rekreation. Vilka bedömningsmallar används idag inom vattenrådet? Innan en åtgärd genomförs inom vattenrådet görs redan idag en bedömning av kostnadseffektivitet baserat på åtgärdens miljönytta avseende näringsretention, biologisk mångfald och klimatnytta. Den mall som används är utformad efter läns- styrelsens bedömningsmall för finanseringsvilja. Denna bedömning är platsspeci- fik och kräver förstudie/fördjupad projektering för att få fram ungefärliga kostnader. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 15 Kontinuerlig uppföljning Uppföljning ger vattenrådet lärdomar och erfarenheter av tidigare genomförda åtgärder. Vattenrådet ska därför aktivt arbeta med uppföljning av åtgärder som grund för det fortsatta åtgärdsarbetet. Ett uppföljningsarbete kan ske av både in- ternt genomförda projekt och genom omvärldsanalyser. Uppföljningen ska omfatta effekter av fysiska och förståelseskapande åtgärder som exempelvis ökad biologisk mångfald, minskat näringsläckage, nytta för flödesdämpning samt vattendialoger, samverkan och kommunikation. Förutom lärdomar och erfarenheter av åtgärdsar- betet kan resultaten från uppföljningsarbetet också användas för att kommunicera nyttan av åtgärdsarbetet och ge underlag till fortsatta utvecklingsbehov. Exempel på uppföljningsarbete som bör genomföras • Näringsreduktion • Biologisk mångfald vid våtmarker och bevattningsvåtmarker • Vattendialoger • Flödesdämpning • Fiskvägar och omlöp • Invasiva arter Nya samarbeten och arbetsgrupper Vattenrådet ska etablera ett samarbete med aktörer där utgångspunkten för samarbetet är att det finns en vinst för bägge parter och ett fokus på vattenfrågor i Kävlingeåns avrinningsområde. Nystartade samarbeten och arbetsgrupper ska initieras på ett strategiskt och hållbart sätt (behovsanalyser)för att signalera förtro- ende, engagemang och att Kävlingeåns vattenråd är en pålitlig samarbetspartner. Vattenrådet ska primärt verka för att initiera eller vidareutveckla samarbeten med Skånska vattenråd, Myndigheter (Länsstyrelsen Skåne och Södra Östersjöns vattenmyndighet primärt men på sikt även HaV, Naturvårdsverket m.fl.), Intresse- organisationer (LRF, byalag), Lärosäten (universitet men också grundskolor) samt Biosfärområdet Storkriket som ligger i hjärtat av avrinningsområdet. Vattenrådet arbetar redan aktivt med att stötta andra vattenråd men för att höja nyttan av dessa samarbeten bör man identifiera gemensamma målbilder, utveck- lingsprojekt eller samarbetsformer. Arbeta för samverkan mellan myndigheter Det arbete som vattenråden gör måste få stöttning och vägledning av myndigheter på lokal, regional och nationell nivå. Genom att arbeta för en utökad och mer konti- nuerlig samverkan mellan myndigheter från lokal till nationell nivå ska Kävlingeåns vattenråd verka för en samsyn kring målkonflikter (vattendirektivet och livsmedels- strategin), finansiering och en hållbar vattenförvaltning. 16 Arbetsgrupper – för ett effektivare samarbete och genomförande Arbetsgrupper syftar till att öka effektiviteten, kreativiteten och motivationen genom att man utnyttjar intern och extern kompetens. Arbetsgrupper kan vara till- fälliga eller mer permanenta och bestå av personal från kansliet, beredningsgrupp, tjänstepersoner från vattenrådets medlemmar eller forskare, konsulter, entrepre- nörer och tjänstepersoner från myndigheter. Vattenrådet kan arbeta efter tre format av arbetsgrupper: 1. Tillfälliga. För att på kort sikt hantera en enskild fråga som exempelvis revide- ring av recipientkontrollprogrammet 2. Långsiktiga. För att etablera nya metoder, kontinuerlig kunskapsöverföring och synkronisering av vattenvårdsarbetet 3. Initierande. Ett tillfälligt stöd genom att vattenrådet initierar arbetsgruppen och stöttar den till en början men att arbetsgruppen sedan fortsätter förvaltas av en annan organisation Ett exempel på en initierad arbetsgrupp är vattenplaneringsgruppen som nu drivs gemensamt av medlemskommunerna i vattenrådet. I faktarutan nedan ges fler exempel på arbetsgrupper. Exempel på befintliga och möjliga arbetsgrupper Befintliga: Fokusgrupper: (Fokus Vombsjön, Fokus 3 Sjöar), Geografisk avgränsning till delav- rinningsområden med representation av viktiga aktörer och information till allmän- heten. Arbetsgrupp för remisser: representation (utifrån sakfrågor) från vattenrådets med- lemmar. Arbetsgrupp för recipientkontroll: representanter Nordic sugar, Kraftringen, Sydvat- ten, kommuner. Vattendialoger: geografisk avgränsning till delavrinningsområden, med representa- tion av markägare. Föreslagna: Arbetsgrupp för uppföljning och utveckling: med representation från universitet och högskolor. Arbetsgrupp Vattendirektivet, Naturrestaureringsförordningen, med representation av Naturskyddsföreningen, Fiskevården, länsstyrelsen, kommunekologer Arbetsgrupp för vattenvårdsåtgärder samt reparation och underhåll med represen- tation av dikningsföretag, LRF, med flera. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 17 Utökade finansieringsmöjligheter Genomförandet av vattenstrategin ska inte innebära att vattenrådets egenfinan- siering (kommunal finansiering, medlemsavgifter och Sydvattens bidrag) utökas. Vattenrådet ska sträva efter att vidga den externa finansieringen men en utökad ex- tern finansiering ska inte innebära en risk för greenwashing7. En rättviseaspekt ska tillämpas, när extern finansiering tillfaller vattenrådet genom projekt, utvecklings- arbete och forskning. Finansieringen, beroende på vad den stödjer, ska fördelas rättvist mellan de parter inom vattenrådet som är engagerade i arbetet (exempelvis kommunalt deltagande). Utökade samarbeten med externa aktörer kommer att skapa möjligheter för vat- tenrådet att hitta nya finansieringsformer. Vattenrådets medlemmar har varit tydli- ga med att kommunernas ekonomiska och personella resurser är starkt begränsat. Vattenrådets kansli ska genom behovsanalyser säkerställa att detta budskap efter- levs vid exempelvis nya utvecklingsarbeten och bildande av arbetsgrupper. Egenfinansiering Finansieringen av vattenrådets grunduppdrag (vattenvård, förvaltning och re- cipientkontroll) regleras genom samarbetsavtal och överenskommelser mellan kommuner, medlemmar och Sydvatten. Egenfinansieringen ger vattenrådet en stabil grund och är avgörande för dess möjlighet att driva ett kontinuerligt och framgångsrikt vattenrådsarbete. Diversifierad finansiering Den externa finansieringen för vattenrådets arbete har historiskt varierat mycket (se faktaruta nedan). Möjligheten att söka EU medel och LONA/LOVA kvarstår men ska kompletteras genom en diversifierad finansiering, vilket innebär att finansie- ring kan komma från myndigheter (andra än länsstyrelsen), företag, intresse- organisationer, EU och forskningsråd. Vattenrådets utökade arbetssätt kan stärkas genom nya finansieringsmöjligheter där privata och offentliga finansiär ser behov av att stötta klimatanpassning och vattenvård. Ett ökat fokus på vattenfrågan ger även möjlighet för vattenrådet att genom deltagande i forskningsprojekt allokera finansiering till fördjupad kunskap om avrinningsområdet, prioriteringsunderlag, utvecklingsprojekt och uppföljning. 8Greenwashing innebär att ett företag eller en organisation kommunicerar sina miljö- eller hållbarhetsinsatser på ett vilseledande sätt för att förbättra sitt rykte eller öka försäljningen. Vattenstrategi för Kävlingeåns vattenråd 18 Hur har vattenrådet historiskt arbetat med extern finansiering? För varje krona som vattenrådets medlemmar har stoppat in i organisationen har vattenrådet ökat värdet med denna krona i samma omfattning. Det innebär att vat- tenrådet alltid har arbetat med extern finansiering för att på så vis kunna växla upp sin verksamhet. Finansieringens ursprung har varierat genom åren mellan olika nationella och EU-finansierade stödformer. Initialt kom större delen från Jordbruks- verkets EU-finansiering via landsbygdsprogrammet (nu Strategiska planen) och lokala investeringsprogram. På senare tid har den externa finansieringen skiftat till LONA (lokal naturvårdssatsning) och LOVA (lokala vattenvårdsprojekt). Finansie- ringsformerna har delvis styrt vattenvårdsarbetet och behovet av nya finansierings- former behövs för nya målsättningar. Nya finansieringsmöjligheter Vattenrådet har identifierat ett antal nya finansieringsmöjligheter inom den ekono- miska sektorn med avseende på vattnets och naturens värde, dvs naturkapitalet (se faktaruta nedan). Även olika fonder (Allmänna arvsfonden, Öresundsfonden) och stiftelser har identifierats tillsammans med möjligheten att ta in fler medlem- mar. Vattenrådet ska bevaka och fortsätta utveckla möjligheten att växla upp sin finansiering via dessa nya finansieringsmöjligheter. Insikten om naturen som kapital ger nya finansieringsmöjligheter Vatten är ett grundläggande naturkapital som, i och med klimatförändringarna, blir en betydlig mer osäker resurs inte minst för en hållbar produktion av livsmedel. Ex- empel finns där till exempel pensionsfonder investerar i naturrestaureringsprojekt kopplade till vatten. Inom EU håller ett system för naturkrediter på att utvecklas där markägare kan sälja naturkrediter och företag köper dessa för att nå sina klimat och miljömål. Även ekonomisk starka privatpersoner (Filantroper) kan genom till exempel stiftelser gynna åtgärdsarbete som stärker naturen och vattentillgången. Finansiering genom deltagande i samarbetsprojekt Vattenrådet kan genom deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt indirekt tillgodogöra sig finansiering. Vid denna typ av samarbeten bör vattenrådet delta som en projektpart snarare än huvudsökande. På så vis blir det administrativa arbetet inte för omfattande men vattenrådet kan erbjuda sin samlade kunskap om avrinningsområdet. I dessa fall kan vattenrådet aktivt söka upp projektpartners eller säkerställa en roll som projektpart vid dialog med sökande aktörer. 19 Vattenrådet kan också stödja externa projekt genom att delta in-kind8 för att på så vis låta andra organisationer driva frågor som är viktiga för vattenrådets verksam- het. Detta innebär att vattenrådet fortfarande är en projektpart och ställer upp med personal och kontaktytor. Vid dessa lösningar så garanterar vattenrådet ett visst antal timmar i projektet utan finansiell kompensation. Att delta in-kind har sina för- och nackdelar och vattenrådet ska utföra en behovsanalys för varje enskilt fall. Ansvarsfull finansiering I takt med att vattenfrågan får ett större fokus i samhället ökar intresset för företag och organisationer att vilja vara med och bidra till en hållbar vattenförvaltning, vattenvård och klimatanpassningar i stad och på landsbygd. Vattenrådet ska, i dessa fall, undersöka finansiärens organisation och verksamhet för att säkerställa att vattenrådets verksamhet inte finansieras av organisationer som bedriver green- washing eller liknande typ av verksamhet. Rådgivning och stöd i denna fråga kan vattenrådet tillgodose sig från exempelvis Världsnaturfonden (WWF). Foto: Johan Hammar 8In-kind kan översättas med ”i natura”, dvs att man bidrar med kunskapsunderlag och personresurser men utan finansiell finansiering. 20 Kommunikationsstrategi Vattenrådet ska arbeta efter en kommunikationsplan som grundar sig på en tydlig kommunikationsstrategi. Kommunikationsstrategin ger de långsiktiga målen och budskapen med kommunikationen medan kommunikationsplanen beskriver hur och när vattenrådet ska kommunicera. Syfte och mål med kommunikationen Syftet med vattenrådets kommunikation är att ge kunskap och förståelse för det arbete som vattenrådet genomför i avrinningsområdet med målet att bygga lång- siktiga förtroenden och relationer samt säkra upp egen- och extern finansiering. Kommunikationen ska även syfta till att bygga samarbeten med målet att ge nytta för vattenrådets åtgärdsarbete. Vattenrådets kommunikationsstrategi ska utgå ifrån tydliga målgruppsanpassade budskap som stärker både kärnverksamheten med vattenvårdsarbete och gynnar ett utökat arbetssätt. Kommunikationsplanens innehåll Vattenrådet ska prioritera framtagande av en kommunikationsplan där identifiera- de målgrupper beskrivs, en detaljerad beskrivning ges av hur och när kommuni- kationen ska genomföras samt vilken typ av kommunikation som ska prioriteras. Kommunikationsplanen ska uppdateras genom återkommande utvärderingar. Prioriterade målgrupper Vattenrådet har identifierat att kommunikation mot markägare och politiker ska prioriteras. Markägarna är nyckeln i det praktiska arbetet med att åstadkomma fysiska och förtroendeskapande åtgärder. Den kommunala politikens förståelse för vattenrådets arbete är avgörande för en långsiktigt stabil organisation. Kommu- nikation mot andra vattenråd kan leda till nyttiga samarbeten och mot företag och stiftelser skapa möjligheter att utvidga den externa finansieringen. Kommunikation mot universitet och lärosäten skapar intresse för att driva gemensamma utveck- lings- och uppföljningsprojekt. Hur ska vattenrådet kommunicera? Hemsidan är den viktigaste kommunikationskanalen. En uppdatering av dess nuvarande format ska prioriteras och därefter kontinuerligt ajourhållas kopplat till den löpande verksamheten. Vattenrådet ska även anordna workshops, delta i seminarier, ge föreläsningar och sprida information om sin verksamhet på sociala medier och via press och media samt kunna delta på nationella och internationel- la konferenser. Inspel från dialogerna på hur vattenrådet kan kommunicera ges i faktarutan nedan. Vattenrådets kommunikation ska anpassas efter målgrupp men i grunden vara opolitisk, inkluderande, enkelt att förstå och inte vara förmanande. 21 Exempel som inspiration till en kommunikationsplan • Storytelling för att paketera och sprida goda exempel genom filmer och illustrativa berättelser • Utbildningspaket till politiker och tjänsteperson inom/utanför vattenrådet • Ta hjälp av andra organisationer för att sprida information om vattenrådet • Markägare som ambassadörer • Ambulerande utställning på bibliotek, kommunkontor, m.m. med fokus på allmänheten • Beredskap för kommunikation kopplat till vattenhändelser såsom extrem torka, översvämningar och större utsläpp av förorenande ämnen. Syftet är att uppmärksamma vattenrådets arbete och lyfta behov av till exempel samverkan. Ett exempel är det initiativ som vattenrådet tog vid översvämningen 2024 som resulterade i Vattenplaneringsgruppen. Foto: Johan Hammar 22 Det fortsatta arbetet med vattenstrategin Framtagandet av vattenstrategin för Kävlingeåns vattenråd har tagit 3 år. Förhopp- ningen är att dialoger och samarbeten kan fortsätta via de nya kontaktvägar som skapats genom framtagandeprocessen. Att implementera det nya arbetssätt som presenteras i denna strategi är ett långsiktigt arbete för de anställda på kansliet i Kävlingeåns vattenråd. Stöttning från beredningsgrupp och styrelsen kommer att vara nödvändigt för att det ska lyckas. Hur implementeringen och genomförandet av strategin ska ske bestäms av vattenrådet, likaså inom vilken tidsram det ska ske, något som är beroende av tillgängliga personella resurser. Avslutningsvis ska det återigen framhållas att implementeringen och utvärderingen av, samt framtida löpande arbete med vattenstrategin kommer att ske inom ramen för vattenrådets egenfinansiering. Om möjlighet ges kommer detta arbete även kompletteras med extern finansiering. Foto: Johan Hammar 23

§110, 2021), en ny bostadsförsörjningsstrategi ska därför antas under nuvarande mandatperiod. Bostadsförsörjningslagen har reviderats och lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2025. Lagändringen innebär bland annat att det kommunala styrdokumentet för bostadsförsörjning benämnas handlingsplan för bostadsförsörjning i lagtexten. Kommunstyrelsen har uppdragit åt Kommunledningskontoret att ta fram en ny handlingsplan för bostadsförsörjning (kommunstyrelsens beslut §123, 2024) och har angett att kommunstyrelsens arbetsutskott ska utgöra styrgrupp för arbetet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har antagit en projektplan (kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut §169, 2024). Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2025-11-04 Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag - Handlingsplan för bostadsförsörjning – remissversion KSAU - Bilaga, Analys av Eslövs kommun – remissversion KSAU - Projektplan för framtagande av bostadsförsörjningsstrategi 2025 - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut, §169, 2024-11-05 Bostadsförsörjningsstrategi 2025–2029 - Kommunstyrelsens beslut §123, 2024-09-03 Uppdrag att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi Beredning Ett utkast på ny handlingsplan för bostadsförsörjning har tagits fram. Vid en avstämning med styrgruppen april 2024 framkom det att förslaget till ny handlingsplan bör arbetas om. Kommunledningskontoret har reviderat förslaget. Nytt namn Kommunledningskontoret har reviderat namnet på styrdokumentet till Handlingsplan för bostadsförsörjning 2025. Nu benämns dokumentet på samma sätt som i lagtexten. Utveckla beskrivningen av kommunens roll i regionen Kommunledningskontoret har tillfört en kort beskrivning kring Eslövs roll i regionen och försökt balansera dokumentets olika syften. Analysen har blivit en bilaga Kommunledningskontoret har valt att lägga analysen som en bilaga för att göra dokumentet mer lätthanterligt. Upplåtelseformer Styrgruppen har framfört synpunkter kring olika upplåtelseformer men inget formellt beslut är fattat. Kommunledningskontoret önskar därför att styrgruppen fattar ett beslut om hur olika upplåtelseformer bör prioriteras. Innan ärendet lyfts till kommunstyrelsen bör styrgruppen godkänna att handlingarna är redo att skickas på remiss. Det är sedan kommunstyrelsen som fattar det formella beslutet att skicka ärendet på remiss. Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2025-11-04 Kommunstyrelsens arbetsutskott Yrkanden Catharina Malmborg (M) yrkar på att ärendet återremitteras till förvaltningen med motiveringen att handlingsplanen arbetas om med följande inriktningar: - att remissversionen för handlingsplan för bostadsförsörjning återremitteras för att vara mer övergripande genom att stärka tillväxtperspektivet - tydliggöra boendealternativ i syfte att stärka byggandet av småhus och bostadsrätter - kommunen ska främja ett varierat utbud av olika boendeformer i hela kommunen - hyresgarantier är ett statligt ansvar och vi ser ingen anledning till att det finns med i en kommunal plan - vad gäller sociala kontrakt ska kommunen arbeta för att fler får egna kontrakt. Det är viktigt att arbetet inriktas mot egen bostad där sociala kontrakt inte ses som en rättighet utan en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. - yrkande om enskilda tjänster inte görs i handlingsplanen, frågor av den arten behandlas i samband med budgetprioriteringar. Sammantaget medför ovanstående att åtgärdslistan och samtliga dokument behöver ses över. Janet Andersson (S) och Jasmina Muric (C) yrkar bifall till Catharina Malmborgs (M) yrkande om återremiss. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Catharina Malmborgs (M) yrkande om återremiss och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med det. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret Utdragsbestyrkande Protokollet är elektroniskt undertecknat Sammanträdesprotokoll 2024-11-05 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU

§ 123 KS 2024/521 Uppdrag att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi Beslut - Kommunledningskontoret ges i uppdrag att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi. Ärendebeskrivning I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta nya riktlinjer för bostadsförsörjning. De nuvarande riktlinjerna antogs 2021 (Kommunfullmäktige, § 110, 2021), nya riktlinjer ska beslutas under nuvarande mandatperiod. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, Uppdrag att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi - Kommunfullmäktiges beslut § 110, 2021 - KS 2021/62, Antagen Bostadsförsörjningsstrategi, reviderad efter KS Beredning I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta nya riktlinjer för bostadsförsörjning. Regeringen har nyligen haft promemoria: Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning ute på remiss. Promemorian föreslår bland annat förändringar i lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar vilka förväntas träda i kraft den 1 januari 2025. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla uppgifter om: 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll 2024-09-03 Kommunstyrelsen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av 1. den demografiska utvecklingen, 2. marknadsförutsättningarna, och 3. vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Eslövs kommuns bostadsförsörjningsstrategi utgör det som i lagstiftningen benämns riktlinjer för bostadsförsörjning. Eslövs kommun har en aktuell bostadsförsörjningsstrategi som löper ut vid slutet av mandatperioden. Underlag och analyser ska arbetas fram under hösten 2024. Därefter kommer förslag på mål arbetas fram i dialog med kommunstyrelsen. Utifrån föreslagna mål kommer förvaltningarna ta fram förslag på insatser. Strategin kommer därefter att skickas på remiss av kommunstyrelsen både internt och externt under våren 2025 och gå upp för beslut hösten 2025. Kommunledningskontoret föreslås få i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi. Berörda förvaltningar kommer involveras i arbetet. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, tillväxtavdelningen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Projektplan Projektnamn: Bostadsförsörjningsstrategi 2025 – 2029 Projektägare: Kommundirektör Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott Projektledare: Ansvarig utvecklingsstrateg Godkänt av: Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum för 5/11–2024 godkännande: 1. Bakgrund I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta nya riktlinjer för bostadsförsörjning. Regeringen har nyligen haft promemoria: Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning ute på remiss. Promemorian föreslår bland annat förändringar i lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar vilka förväntas träda i kraft den 1 januari 2025. Enligt promemorian ska riktlinjer för bostadsförsörjning framöver benämnas handlingsplan för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen för bostadsförsörjningen ska minst innehålla uppgifter om: 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av 1. den demografiska utvecklingen, 2. marknadsförutsättningarna, och 3. vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. I lagstiftningen framgår även att kommunen ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen samt ge länsstyrelsen, regionen och andra berörda regionala organ, tillfälle att yttra sig. Eslövs kommuns bostadsförsörjningsstrategi utgör det som idag kallas riktlinjer för bostadsförsörjning och som framöver kommer kallas handlingsplanen för 1 bostadsförsörjningen. Eslövs kommun har en aktuell bostadsförsörjningsstrategi som löper ut vid slutet av mandatperioden. 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Syfte Varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens bostadsförsörjningsansvar berör både socialtjänstens bostadssociala arbete, plan- och exploateringsverksamheten, samt kommunens allmännyttiga bostadsbolag. För att kommunen ska bli framgångsrik i sitt arbete krävs det att kommunens olika verksamheter strävar åt samma håll och att kommunens arbete med bostadsförsörjning är samordnat. Effektmål • Att hemlöshet och trångboddhet minskar • Att den politiska viljan får genomslag i förvaltningarnas arbete med bostadsförsörjning • Att kommunens arbete med bostadsförsörjning är samordnat • Att skapa attraktiva och tillgängliga bostäder och boendemiljöer Leveransmål • Att kommunfullmäktige antar en ny bostadsförsörjningsstrategi under 2025 • Att ett kommunövergripande tjänstepersonsnätverk för bostadsförsörjningsfrågor etableras. 3. Avgränsningar Projektet ska fokusera på att uppfylla ambitionen i lagstiftningen och de fyra uppgifter som beskrivs i promemorian: Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning. Bostadsförsörjningsstrategin kommer i så liten utsträckning som möjligt beröra de lokaler eller bostäder som behandlas i kommunens lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen innehåller: • Bebyggda kommunala fastigheter för kommunens verksamhet • Extern uthyrning, • Lokaler som hyrs in från externa fastighetsägare för kommunens verksamhet • Framtida behov av mark och lokaler Lokalförsörjningsplanen behandlar inte bostäder med tre månaders uppsägning eller mindre, dessa omfattas istället av bostadsförsörjningsstrategin. 4. Tidplan Hösten 2024 Kommunstyrelsen uppdrar åt Kommunledningskontoret att påbörja arbetet med en ny bostadsförsörjningsstrategi. Projektplanen antas kommunstyrelsens arbetsutskott och därefter arbetas underlag och analyser fram. Underlagen kommer bland annat omfatta en analys av den demografiska utvecklingen, kommunens marknadsförutsättningar och vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Januari – februari 2025 En workshop med kommunstyrelsen genomförs kring strategins mål. Workshopen ska ligga till grund för framtagande av förslag på nya mål. Utifrån de föreslagna målen ska aktiviteter arbetas fram i dialog med berörda förvaltningar och allmännyttan. Förslaget ska om möjligt lyftas till kommundirektörens ledningsgrupp. Vår 2025 Kommunstyrelsen beslutar att skicka strategin på remiss internt och externt. Augusti 2025 Förslaget revideras utifrån inkomna synpunkter på remissen. Höst 2025 Beslut om antagande i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Jan-feb 2025 Sept 2024 Nov 2025 Mål & Beslut KS aktiviteter Aug 2025 KF beslut uppdrag tas fram Revidering antagande Höst 2024 Vår 2025 Okt 2025 Underlag & Beslut KS KS Beslut analys remiss antagande 5. Budget Projektet har ingen separat budget. Kostnaden för projektet är arbetstid från projektledaren och projektgruppens deltagare. Arbetstiden finansieras av respektive förvaltningen inom befintlig ram. 6. Projektorganisation Beställare Kommunstyrelsen är beställare av projektet och beslutar om uppdragsbeskrivning, när strategin är redo att skickas på remiss samt när den är redo att behandlas av kommunfullmäktige. Projektägare Kommundirektören är projektägare. Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör styrgrupp för projektet. Styrgruppen ska besluta om strategiska inriktningar för projektet och om möjligt bereda ärenden innan de ska behandlas av kommunstyrelsen. Referensgrupper Till projektet kommer det knytas två referensgrupper, en intern och en extern. Kommundirektörens ledningsgrupp utgör den interna referensgruppen. Den externa referensgruppen består av personer från fastighets och byggbranschen. Arbetsgrupp Arbetsgruppen kommer bestå av personer från Kommunledningskontoret, Vård och Omsorg samt Eslövs bostads AB. Arbetsgruppen leds av ansvarig utvecklingsstrateg som tillika är projektledare. 7. Beroenden Kommunens arbete med bostadsförsörjning berör flera olika delar av kommunens verksamhet. Översiktsplanering Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 §första stycket 5 plan och bygglagen (2010:900). Det innebär att bostadsförsörjningsstrategin ska vara vägledande i arbetet med översiktsplanen när det gäller att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. I bostadsförsörjningsstrategin klargörs vad som ska byggas och för vem. I översiktsplanen redovisas hur kommunen tänker skapa de fysiska förutsättningarna för att kunna täcka utbyggnadsbehoven och var nyproduktionen av bostäder ska ske. Översiktsplanen och bostadsförsörjningsstrategin kompletterar alltså varandra. Detaljplanering Eslövs kommun har antagit en riktlinje för prioritering av detaljplaner. I riktlinjen beskrivs att detaljplaner som planerar för en viss typ av bebyggelse kan få högre prioritet. Ifall bostadsförsörjningsstrategin pekar ut vissa hustyper som prioriterade kan det även påverka riktlinjen och därmed vilka detaljplaner som prioriteras av kommunen. Strategiskt markinnehav Ett strategiskt markinnehav är avgörande för att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik. Enligt lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899) ska en kommun anta riktlinjer för markanvisning. Eslövs kommun har antagit riktlinjer för markanvisning. I riktlinjerna beskrivs bland annat: rutiner vid tecknande av markanvisningsavtal, bedömningsgrunder, prissättning och krav vid tilldelning. De målsättningar som återfinns i bostadsförsörjningsstrategin kan påverka vilka bedömningsgrunder som ska gälla för kommunens markanvisningar. Mottagande av nyanlända Enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. För att uppdraget ska kunna genomföras tillfredställande krävs det att finns bostäder som möter målgruppens behov. Ekonomiskt bistånd Socialtjänsten har också ett ansvar för bostadsförsörjning utifrån socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänsten ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning, därtill ska socialtjänsten medverka i samhällsplaneringen 3 kap. 2 § (SoL). Utgångspunkten i för socialtjänstens arbete med bostadsförsörjning är rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 § (SoL). Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det inkluderar bistånd till skäliga boendekostnader men även under vissa omständigheter rätt till bistånd i form av boende. Utbudet av bostäder har en stor påverkan på behovet av stöd från socialtjänsten. Boende enligt LSS och SoL Enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är kommunen skylig att tillgodose personer som har rätt till insatsen särskilt stöd och service: boende i familjehem, bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet eller bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Äldreomsorgen bedriver sin verksamhet i vård- och omsorgsboenden, korttidsboenden, biståndsbedömt trygghetsboende samt lokaler för dagverksamhet. Dessa lokaler omfattas av kommunens lokalförsörjningsprocess och kommer inte beröras i bostadsförsörjningsprocessen i någon större utsträckning. Målgruppen är dock heterogen och utbudet av bostäder på den ordinarie marknaden påverkar behovet av åtgärder från kommunen. 8. Övergripande kopplingar Vision Eslöv 2040 Visionen beskrivs en tydlig ambition att kommunen ska fortsätta växa och att den ska göra det hållbart. Kommunen eftersträvar klimatneutralitet och en god biologisk mångfald. Vidare beskriver visionen en vilja att hela kommen ska utvecklas och att Eslöv ska erbjuda hög livskvalitet med trygghet och välmående under hela livet genom nya attraktiva boenden, stark gemenskap och trygghet. Mål Kommunfullmäktige Eslövs kommunfullmäktige har antagit fem mål för mandatperioden. Två av målen berör kommunens bostadsförsörjning: - Eslövs kommun ska vara en trygg och attraktiv plats att bo, besöka, arbeta och bedriva verksamhet i genom hela livet. - Skapa förutsättningar för tillväxt och hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och i ett ekologiskt perspektiv. Vi ska ha ett tydligt fokus på befolkningstillväxt, ökade skolresultat, fler i arbete, erbjuda en god omsorg samt skapa goda förutsättningar för ett växande näringsliv i hela kommunen. Översiktsplan Eslövs översiktsplan antogs 2018. Eslövs kommun har tre övergripande målbilder: regional stjärna, hållbara lägen och lätt att leva livet. Översiktsplanen beskriver hur den fysiska planeringen på olika sätt ska bidra till att uppnå dessa målbilder. 9. Kommunikationsplan Bostadsförsörjningsstrategin är både ett internt och externt dokument. Processen kommer kräva kommunikation både internt och externt. Kommunikationen samordnas av projektledaren i dialog med ansvarig kommunikatör på kommunikationsavdelningen. Under framtagandet av remissversionen är det projektledare som ansvarar för att kommunicera både internt och externt. Efter att remissversionen har behandlats av kommunstyrelsen är det politikerna i kommunstyrelsen som kommunicerar planen externt och projektledaren som kommunicerar internt. För arbetet finns följande kommunikationsbehov: 1a: Informera respektive förvaltning alternativt avdelning 1b: Layout av dokumentet 2: Kommunikation på hemsidan och ev. presentationer i samband med remissen. 2b: stöd till ansvarig politiker inför presskonferens vid beslut om remissen 3a. Kommunikation på hemsida samt anslagstavla 3b: stöd till ansvarig politiker inför presskonferens vid beslut om antagande 10. Risker Identifierade risker är: • Resursbrist – att deltagarna i arbetsgruppen inte har möjlighet att avsätta den tid som det finns behov av. • Att det tas fram mål med en ambitionsnivå som förvaltningarna inte möter med sina insatser. • Att vi misslyckas med att skapa en samsyn i hela kommunen på grund av aktörernas olika uppdrag. För att minimera riskerna behöver projektledaren hitta arbetssätt som är anpassade efter deltagarnas resurser och behov. Processen behöver även möjliggöra för en förtroendefull dialog mellan politik och förvaltning så att det kan skapas en ömsesidig förståelse. För att lyckas skapa en bred samsyn i hela kommunens organisation behöver alla berörda aktörer involveras i ett tidigt stadie. Det är även viktigt med regelbundna avstämningar med styrgruppen. 11. Kriterier för projektavslut Projektet avslutas när kommunfullmäktige antagit en ny bostadsförsörjningsstrategi. KS 2026/102 2026-05-04 Tom Roodro Kommunstyrelsen 0729-647144 Tom.Roodro@eslov.se Ansökan om bidrag till Herbert Felixinstitutet Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja ett bidrag till Herbert Felixinstitutet om 150 000 kronor med finansiering från kommunstyrelsens medel till förfogande. Ärendebeskrivning Herbert Felixinstitutet har inkommit med en ansökan om verksamhetsbidrag för 2026 till kommunstyrelsen om 250 000 kronor. Bidraget ska framför allt användas till deras arbete med föreläsningar som uppmärksammar entreprenörskap, utveckling och migration. Beslutsunderlag Ansökan om bidrag för Herbert Felixinstitutet Tjänsteskrivelse – ansökan om bidrag från Herbert Felixinstitutet Budget 2026 Stadgar för Herbert Felixinstitutet Årsredovisning 2025 Årsmötesprotokoll 2025 Beredning Herbert Felixinstitutet har ansökt om ett verksamhetsbidrag för 2026 om 250 000 kronor. Medlen ska främst användas till institutets föreläsningsserie där de uppmärksammar frågor kring entreprenörskap, utveckling och migration. Under 2026 avser de också arbeta för att stärka Eslövs varumärke. De planerar bland annat att göra detta genom att återlansera boken ”Konservkungen”. Därtill ska de även filmatisera nämnda bok, med ambition att kunna visas på SVT. Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2026/102 Herbert Felixinstitutet är en oberoende ideell förening som grundades i Eslöv 2006. Målet för institutet är att visa hur migration bidrar till framgångsrikt entreprenörskap, som i sin tur leder till utveckling.1 Verksamheten är uppdelad i följande tre delar: • Fortbildning. Den här delen görs med stöd från Sparbanksstiftelsen och syftar till att erbjuda fortbildning till historielärare. Man har tidigare arrangerat fortbildningsdagar med fokus på USA, Ryssland och Kina. • Seminarier. Varje år arrangerar institutet en seminarieserie på aktuellt tema. • Positiv påverkan. Man jobbar för att sprida goda exempel och framgångshistorier till fler. Under våren 2025 arrangerades en utställning tillsammans med Eslövs stadsmuseum om Felix ketchup. I utställningen visades material ur museets arkiv. I samband med utställningen hölls ett seminarium med Andreas Håkansson om "Ketchupens historia". I oktober bjöds Ola Schenström och Greg Dingizian in för ett seminarium om "Mindfulness och entreprenörskap- konsten att bygga en hållbar affärsmodell". Under hösten tilldelades Tarek Zaza Tunhammars pris vid den årliga näringslivsgalan. Kommunledningskontoret bedömer att Herbert Felixinstitutet drivit sitt arbete i enlighet med sitt ändamål under 2025, och att de fortsatt fyller en viktig roll i att främja en positiv utveckling för ett mångkulturellt samhälle. Herbert Felixinstitutet har de senaste åren beviljats 150 000kr i årligt bidrag från kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen även i år beviljar Herbert Felixinstitutet ett bidrag om 150 000 kr för verksamhetsåret 2026. Beslutet skickas till Herbert Felix insitutet Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Eva Hallberg Kommundirektör 1 Herbert Felix institutets hemsida. 2026-03-16. https://herbertfelixinstitutet.se/om-oss/ Årsredovisning för Herbert Felixinstitutet 802435-6001 Räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 -2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 -5 Noter 6 Underskrifter 7 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet 1 (7) 802435-6001 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Herbert Felixinstitutet, 802435-6001, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Verksamheten Allmänt om verksamheten Vår vision Herbert Felixinstitutet är en folkbildningsarena med fokus på mångfald, demokrati och entreprenörskap. Vi verkar för att lyfta fram fakta och diskussion kring begrepp som exempelvis inkludering, frihet och allas lika värde. Vi vill vara en arena för kunskapsspridning som vilar på fakta och vetenskap, baserad i Eslöv. Alla seminarier och arrangemang som vi genomför genomsyras av en nyfikenhet på komplicerade processer i samhället, förklarade på ett sätt som alla kan förstå, och med hög kvalitet. Vi lockar föreläsare från hela Sverige. Vi har funnits sedan 2006 och tror att vi behövs mer än någonsin, speciellt eftersom många av de värderingar vi tidigare tagit för självklara ifrågasätts. Föreningen har sitt säte i Eslöv. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Föreningens organisation Under året har samarbetet med Eslövs Folkhögskola förändrats så Karin Brunby från och med 31/12 2025 lämnat sina uppdrag för Herbert Felixinstitutet. Maria Hammarstedt är fortsatt ansvarig för ekonomin och Zlatko Nedanovski har från och med 1/1 2026 på deltid uppdraget att sköta institutets löpande verksamhet. Ekonomi För verksamhetsåret 2025 erhöll institutet 150 000 kr i bidrag från Eslövs kommun. Extern verksamhet Under våren arrangerades en utställning tillsammans med Eslövs stadsmuseum om Felix ketchup. I utställningen visades material ur museets arkiv. I samband med utställningen hölls ett seminarium med Andreas Håkansson om "Ketchupens historia". I oktober bjöds Ola Schenström och Greg Dingizian in för ett seminarium om "Mindfulness och entreprenörskap- konsten att bygga en hållbar affärsmodell". Under hösten tilldelades Tarek Zaza Tunhammars pris vid den årliga näringslivsgalan. Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet 2 (7) 802435-6001 Flerårsöversikt Belopp i Tkr 2025 2024 2023 2022 2019 Medlemsavgifter 11 12 16 20 - Bidrag 133 484 1 147 312 600 Nettoomsättning 1 2 3 3 - Resultat efter finansiella poster -162 -59 70 -106 113 Eget Kapital 325 487 546 477 587 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet 3 (7) 802435-6001 Resultaträkning Belopp i kr Not 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Föreningens intäkter Bidrag 133 203 483 752 Medlemsavgifter 11 250 12 000 Nettoomsättning 1 135 1 690 Övriga rörelseintäkter - 900 Summa föreningens intäkter 145 588 498 342 Föreningens kostnader Övriga externa kostnader -311 894 -557 176 Personalkostnader 2 -3 959 -19 379 Summa föreningens kostnader -315 853 -576 555 Rörelseresultat -170 265 -78 213 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 156 19 130 Räntekostnader och liknande resultatposter -98 - Summa finansiella poster 8 058 19 130 Resultat efter finansiella poster -162 207 -59 083 Resultat före skatt -162 207 -59 083 Årets resultat -162 207 -59 083 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet 4 (7) 802435-6001 Balansräkning Belopp i kr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 3 63 397 63 397 Ägarintressen i övriga företag 1 000 1 000 Summa finansiella anläggningstillgångar 64 397 64 397 Summa anläggningstillgångar 64 397 64 397 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 778 6 720 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 958 15 830 Summa kortfristiga fordringar 2 736 22 550 Kassa och bank Kassa och bank 274 297 495 168 Summa kassa och bank 274 297 495 168 Summa omsättningstillgångar 277 033 517 718 SUMMA TILLGÅNGAR 341 430 582 115 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet 5 (7) 802435-6001 Balansräkning Belopp i kr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 4 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid räkenskapsårets början 487 546 546 629 Årets resultat -162 207 -59 083 Fritt eget kapital vid räkenskapsårets slut 325 339 487 546 Summa eget kapital 325 339 487 546 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder - 53 408 Skatteskulder 3 960 5 808 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 131 35 353 Summa kortfristiga skulder 16 091 94 569 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 341 430 582 115 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet 6 (7) 802435-6001 Noter Belopp i kr om inget annat anges. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag K2. Not 2 Personal Personal 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Medelantalet anställda - - Summa - - Not 3 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 63 397 63 397 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 63 397 63 397 Redovisat värde vid årets slut 63 397 63 397 Marknadsvärde 462 560 kr Not 4 Eget kapital Fritt eget Tunhammars kapital fondmedel Årets resultat Totalt Belopp vid räkenskapsårets början 433 499 113 130 -59 083 487 546 Disposition av fg års resultat -59 083 59 083 - Avkastning 2025 -7 280 7 280 - Lämnade stipendier 10 000 -10 000 - Årets resultat -162 207 -162 207 Belopp vid räkenskapsårets slut 377 136 110 410 -162 207 325 339 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet 7 (7) 802435-6001 Underskrifter Årsredovisningens innehåll blev färdigt 2026-04-13. Eslöv april 2026 Stephan Müchler Katarina Borgstrand Styrelseordförande Vice ordförande Lars Andersson Hult Kent Andersson Zlatko Nedanovski Eje Ringborn Helena Björkman Vår revisionsberättelse har lämnats april 2026 Mattias Kristensson Auktoriserad revisor Kommentar: Bolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 8 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 8 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 8 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 8 sider før denne siden Dette dokument indeholder 8 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 9 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 9 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 9 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 9 sider før denne siden Dette dokument indeholder 9 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/d51f4ab3-a396-4cf3-9ab8-106a2bf3540e www.vismasign.com Herbert Felixinstitutet Budget 2026 - basalternativ Intäkter Budget Utfall 2026 2025 Medlemsavgifter 15 000 kr 11 250 kr Entreavgifter 2 000 kr 1 135 kr Partnerskap Eslövs kommun 250 000 kr 133 202 kr S.a intäkter 267 000 kr 145 587 kr Kostnader Kostnad externa tjänster 97 500 kr 240 000 kr Ekonomihantering 82 500 kr Kontorsomkostnader 10 000 kr 15 807 kr Datakommunkation, domäner 5 000 kr 4 654 kr Stipendier 10 000 kr 10 000 kr Bankkostnader 1 500 kr 1 418 kr Revision 8 000 kr 19 747 kr Annonsering 10 000 kr 20 267 kr 224 500 kr 311 893 kr Beräknat resultat 42 500 kr - 166 306 kr Budget 2026 - alternativ podsatsning Intäkter Budget Utfall 2026 2025 Medlemsavgifter 15 000 kr 11 250 kr Entreavgifter 2 000 kr 1 135 kr Bidrag sparbanksstiftelse 400 000 kr Partnerskap Eslövs kommun 250 000 kr 133 202 kr S.a intäkter 667 000 kr 145 587 kr Kostnader Kostnad externa tjänster 195 000 kr 240 000 kr Ekonomihantering 82 500 kr Kontorsomkostnader 160 000 kr 15 807 kr Datakommunkation, domäner 165 000 kr 4 654 kr Stipendier 10 000 kr 10 000 kr Bankkostnader 1 500 kr 1 418 kr Revision 8 000 kr 19 747 kr Annonsering 10 000 kr 20 267 kr 632 000 kr 311 893 kr Beräknat resultat 35 000 kr - 166 306 kr KS 2026/261 2026-05-06 Johan Lindström Andersson Kommunstyrelsen +4641362334 Johan.LindstromAndersson@eslov.se Restaureringsprojekt för Grybybäcken nedströms väg 113 till fastigheten Eslöv Kristineberg 1:1 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att Eslövs kommun ställer sig positiva till Kävlingeåns vattenråd restaureringsprojekt för Grybybäcken nedströms väg 113 till fastigheten Eslöv Kristineberg 1:1 som beskrivs i ärendet nedan. Ärendebeskrivning Eslövs kommun deltar som en av parterna i Kävlingeåns vattenvårdsprogram som drivs av Kävlingeåns vattenråd. Syftet med Kävlingeåns vattenvårdsprogram är att inom Kävlingeåns vattenråds verksamhetsområde genomföra åtgärder för bättre vattenkvalitet, ökade naturvärden och biologisk mångfald, ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv samt vattenkvantitet som inrymmer såväl översvämningsproblematik som sjunkande grundvattennivåer. Kävlingeåns vattenråd vill genomföra åtgärder i Grybybäcken nedströms väg 113 och till fastigheten Eslöv Kristineberg 1:1 och vill nu ha svar från markägare som påverkas om de ställer sig positiva till restaureringsprojektet. Kostnaderna för att restaurera bäcken ska hanteras av Kävlingeåns vattenråd. Restaureringsprojektet är i enlighet med Översiktsplan Eslöv 2035, Miljöstrategi för Eslöv (antagen av kommunfullmäktige 2024-02-26), Grönplan för Eslöv (antagen av kommunstyrelsen 2025-05-06) samt Naturplan för Eslöv (antagen av kommunstyrelsen 2024-02- 06). Restaureringsprojektet kommer att påverka kommunens mark inom fastigheten Eslöv Gryby 17:2. Marken är idag utarrenderad jordbruksmark och åtgärderna kommer att omvandla delar av denna till naturmark. Ytanspråket är cirka 0,6 hektar varför kommunledningskontoret bedömer påverkan på arrendena och jordbruksmarken som liten. Kommunledningskontoret sammantagna bedömning är att kommunen ska Kommunledningskontoret 1(3) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2026/261 ställa sig positiva till restaureringsprojektet eftersom det är i enlighet med kommunens strategiska ställningstagande samt att påverkan på arrendena bedöms vara liten. Beslutsunderlag • Åtgärdsförslag 873, Grybybäcken Nedströms väg 113 • Preliminära beräkningar för restaurering av Grybybäcken nedströms V 113. Kostnader och arealanspråk Beredning Kommunledningskontoret har haft dialog med Miljö och Samhällsbyggnad i beredning av ärendet. Grybybäcken utgör ett i Översiktsplan Eslöv 2035 utpekat grönt stråk och är även identifierat i Grönplan för Eslöv, antagen av kommunstyrelsen 2025- 05-06, som ett viktigt område för utveckling av rekreations- och naturvärden. Restaurering av vattendrag och naturmiljö ligger även i linje med kommunens Miljöstrategi för Eslöv, antagen av kommunfullmäktige 2024-02-26, och Naturplan för Eslöv, antagen av kommunstyrelsen 2024- 02-06. Eslövs kommun, genom Kävlingeåns vattenråd, har sedan tidigare genomfört åtgärdsprojekt i Grybybäcken. Under 2010 och 2011 återmeandrades och avfasades delar av Grybybäcken uppströms väg 113. Under 2025 genomfördes ytterligare vattendragsvårdande åtgärder på sträckan som går genom fastigheten Eslöv Kristineberg 1:1 i samarbete med markägaren (KS 2025/347). I samband med detta identifierades behov av fortsatta insatser uppströms, vilka detta restaureringsprojekt handlar om. Åtgärderna som föreslås omfattar bland annat borttagande av vandringshinder, avfasning och trädplantering. Kostnader för restaurering av bäcken hanteras av Kävlingeåns vattenråd. Se bilagor för utförligare beskrivning av restaureringsprojektet. Den aktuella sträckan där åtgärder föreslås ligger mellan tidigare restaurerade partier av bäcken och berör delvis kommunal mark som idag arrenderas ut. Den yta som behöver tas i anspråk har beräknats utifrån schaktning utanför befintligt släntkrön plus en meter. På kommunens mark innebär det att cirka 0,4 hektar för den övre delsträckan och cirka 0,2 hektar på den nedre delsträckan tas i anspråk. Kommunledningskontoret sammantagna bedömning är att kommunen ska ställa sig positiva till restaureringsprojektet eftersom det är i enlighet med kommunens strategiska ställningstagande samt att påverkan på arrendet bedöms vara liten. KS 2026/261 Beslutet skickas till Kävlingeåns vattenråd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Eva Hallberg Anita Wallin Kommundirektör Chef Tillväxtavdelningen 1 Preliminära beräkningar för Restaurering av Grybybäcken nedströms V 113. Kostnader och arealanspråk 16 februari 2026 Preliminära beräkningar för Restaurering av Grybybäcken nedströms V 113. Kostnader och arealanspråk Bakgrund Vid beräkningar har vissa generaliseringar använts då undersökningarna endast omfattat förprojektering i syfte att bedöma projektets kostnader och arealanspråk. Vissa poster är svårberäknade utan en fullständig projektering. Om det finns behov av en sådan kan diskuteras. Entreprenadkostnader i denna typ av projekt varierar mellan tider och entreprenörer i sådan omfattning att det mycket väl kan räcka med uppskattning av mängder och en tydlig målbild. Projektet är uppdelat i två separata delsträckor, se Figur 1. • Övre – Från vägen vid Grybydal upp till väg 113. Totalt 390 m lång. • Nedre – Från vägen vid Grybydal ner till strax uppströms husen vid Brönneslöv. Totalt 425 m lång. På den 210 m långa sträckan mellan övre och nedre (benämnd 3 i Figur 1) bedöms rimliga åtgärdsinsatser vara ganska små. Beräkningar avser åtgärd vid båda sidor. Uppdelningen är gjord då Eslövs kommun har marken på båda sidor uppströms nedre . Nedre delsträckan kan utföras enbart på kommunens sida om bäcken ifall projektet inte får tillträde på båda sidor. Vägtrummorna vid Grybydal utgör vandringshinder för fisk vid låga flöden och bör åtgärdas. Man bör sänka den ena trumman så den ligger utan lutning, och med vattengång ca 0,05 cm under botten och ca 0,15 m under nivå på stentröskel strax nedströms, så vatten alltid står i trumman. Alternativt kan trummorna bytas till prefabricerad halvtrumma med naturligt substrat i botten vilket är en bättre men dyrare lösning. En havtrumma är bättre för passage för akvatiska djur, men minskar även igensättning med grenar mm i inloppet. Då vägen tillhör Eslövs kommun har dessa åtgärder inte kostnadsberäknats. 2 Preliminära beräkningar för Restaurering av Grybybäcken nedströms V 113. Kostnader och arealanspråk 16 februari 2026 Figur 1. Översiktskarta för undersökta restaureringsområden, och tidigare restaurering uppströms väg 113, utförda inom Kävlingeåns vattenvårdsprogram. 3 Preliminära beräkningar för Restaurering av Grybybäcken nedströms V 113. Kostnader och arealanspråk Schakt- och kostnadsberäkningar 16 februari 2026 För schaktberäkningar har använts en generaliserad mall grundad på bäckens ungefärliga djup i förhållande till omgivande mark (2 m, 1,5 m och 1 m). Vid beräkningar har antagits ett 0,5 m brett svämplan liggande 0,5 m över befintlig botten. Släntlutning har ökats från befintliga 1:0,5 till 1:2. Upplagda vallar nedre delsträckan har mängdberäknats separat. Schaktkostnad har bedömts till 200 kr/m3, och specifik stenhantering ungefär halva den kostnaden, något mer på övre sträckan där mycket sten ligger på och ovan släntkrön. Större delen av slänterna är stensatta, och avsikten är att dra ner dessa stenar i vattendraget och låta bäcken meandra lätt över svämplanet. Vid beräkning av planteringskostnader har använts schablonsumma 235 kr/planta, barrotsplantor, med gnagskydd på delar av planteringen. På nedre delsträckan är det någorlunda god beskuggning på västra sidan varför plantering bara beräknats för östra sidan. På övre delsträckan planteras på båda sidor, utom där det kan bli problem för högspänningsledningen. Tabell 1 visar beräknade kostnader för övre delsträckan och Tabell 2 för nedre. Tabell 1. Framräknade anläggningskostnader för övre delsträckan blir ca 950 kkr. Omläggning av bron är ej beräknad. Post Mängd à-pris Summa Schakt 2 500 200 500 000 Stenhantering Uppskattat 300 000 Upprensning skräp mm 50 000 Träd 360 235 84 600 Summa 934 600 Tabell 2. Framräknade anläggningskostnader för nedre delsträckan blir drygt 600 kkr. Post Mängd à-pris Summa Schakt 2 000 200 400 000 Stenhantering Uppskattat 100 000 Upprensning skräp mm 10 000 Träd 1 000 235 94 000 Summa 604 000 4 Preliminära beräkningar för Restaurering av Grybybäcken nedströms V 113. Kostnader och arealanspråk Arealanspråk 16 februari 2026 Den areal som krävs för föreslagna åtgärder har beräknats den yta som schaktas bort utanför befintligt släntkrön plus en meter. Se sektionsritning i Figur 2. På Eslövs kommuns mark innebär det att ca 0,4 ha tas i anspråk för övre delsträckan, och ca 0,2 ha för nedre sträckan. På Kristinebergs mark (Gryby 13:1) skulle nedre delsträckan innebära att ca 0,2 ha tas i anspråk utanför befintligt släntkrön, mark som inte brukas idag. Vi vet dock inte om marken uppbär några arealstöd. Adekvata ersättningar/stöd för i anspråkstagen mark har ej bedömts. Figur 2. Nya dikessektioner tar ca 4 m i anspråk från befintligt släntkrön. Befintlig sektion ritad i streckad linje, ny i heldragen. Åtgärdernas nytta Grybybäcken har enligt Eklövs fiskevårdsplan år 2000, ca 7,8 km potentiellt öringförande sträcka, med knappt 1 ha uppväxtområden och knappt 0,7 ha lekområden. Bäcken torkar dock ut bitvis under torrsomrar. Trots detta får bäcken betraktas som värdefull för framför allt öring, och möjligen annan fisk. Tidigare har en ca 1,35 km lång sträcka uppströms väg 113 återställts till ett mer naturligt lopp. Åtgärdsförslaget för övre delsträckan tillsammans med mindre åtgärder nedströms och vid vägtrummorna, ansluter till en 0,7 km lång sträcka från väg 113 ner till alldeles nedströms vägen vid Grybydal. Denna sträcka som då får ett sammanhängande naturlikt lopp på drygt 2 km. Med en åtgärd vid bron så den inte längre utgör vandringshinder bedöms detta som en stor biologisk vinst. Dessutom får sträckan ökad nytta som spridningskorridor genom trädplanteringen, vilken även genom beskuggning gynna bottenfauna och sänker vattentemperaturen. Om åtgärder blir aktuella för nedre delsträckan adderas ytterligare 0,4 km naturlikt lopp. Om det framöver finns möjlighet att utföra åtgärder för att öka vattenhållande kapacitet uppströms, tex i Snärjet och Stavrödsmosse, kan nyttan ökas avsevärt. 5 Preliminära beräkningar för Restaurering av Grybybäcken nedströms V 113. Kostnader och arealanspråk Även ifall inte direkta åtgärder för rekreationsstråk genomförs, kan det finnas 16 februari 2026 god potential för allmänheten att promenera längst med bäcken. Avsätts några meter ytterligare i bredd på kommunens mark så kan allmänheten ta sig fram. Om lämpliga promenadstråk anvisas med skyltar eller på annat vis kan man förmoda att folk börjar gå där och utnyttja området. KS 2026/199 2026-04-29 Magnus Månsson Kommunstyrelsen +4641362472 magnus.mansson@eslov.se Gemensam samverkansöverenskommelse Hässleholm-Lund, två nya spår Förslag till beslut - Kommunstyrelsen ställer sig bakom den gemensamma samverkansöverenskommelsen Hässleholm-Lund, två nya spår - Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ordförande i uppdrag att signera överenskommelsen för Eslövs kommuns räkning - Beslutet justeras omedelbart. Ärendebeskrivning Inom arbetet med Hässleholm-Lund, två nya spår har arbetet med att ta fram en gemensam samverkansöverenskommelse pågått sedan ett års tid. En liknande överenskommelse togs fram i det tidigare arbetet med Höghastighetsjärnvägen, och lärdomar från det arbetet har vävts in i nuvarande överenskommelse. En viktig grund för samverkansöverenskommelsen Hässleholm-Lund, två nya spår har varit det arbetet och de slutsatser som gjordes i Acceptsstudien men då denna togs fram i samarbete mellan berörda kommuner och Region Skåne, finns det delar i samverkansöverenskommelsen som Trafikverket fört fram som viktiga för dem. Samverkansöverenskommelsen är tänkt att gälla för hela programmet Hässleholm-Lund, två nya spår och i programmet ingår flera olika projekt; förutom lokaliseringsutredningen Hässleholm-Lund, ingår även åtgärder som görs i Malmö och fyrspårsutbyggnaden genom Lund – Stångby. Denna bredd av åtgärder gör att samverkansöverenskommelsen handlar om hur vi ska samarbete med varandra och den handlar inte om vad eller var något ska byggas. Man kan säga att samverkansöverenskommelsen beskriver programmets värdegrund. Bredden gör också att samverkansöverenskommelsen är övergripande, och tanken är att när projekten fortlöper så behövs nya överenskommelser tas fram, på en mer detaljerad nivå och direkt mellan berörd kommun och Trafikverket. Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2026/199 Samverkansöverenskommelsen bygger mycket på det arbete som görs inom arbetsgruppen som finns på tjänstemannanivå, och detta innebär att samverkan på lokal nivå mellan politiker och tjänstepersoner blir viktigt. För att tjänstepersoner ska kunna företräda kommunen på ett rättvisande och korrekt sätt måste den lokala dialogen mellan tjänstepersoner och politik ständigt utvecklas och bibehållas. Beslutsunderlag - Förslag till gemensam samverkansöverenskommelse Hässleholm-Lund, två nya spår - Acceptstudie Hässleholm-Lund, två nya spår; KS.2024.338 Beredning Arbetet med samverkansöverenskommelsen har pågått under en längre tid och tagits fram av de tjänstepersoner som ingår i arbetet med Hässleholm- Lund, två nya spår. Flera möte och workshops har tillägnats arbetet och i Eslöv har kommundirektören involverats i slutet av denna process. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret/Tillväxtavdelningen Eva Hallberg Anita Wallin Kommundirektör Tillväxtchef Samverkansöverenskommelse Hässleholm-Lund, två nya spår Inledning och bakgrund Trafikverket planerar för att bygga två nya spår på sträckan Ändamål för järnvägsplan Hässleholm-Lund, två nya spår Hässleholm-Lund. Utbyggnaden ska förbättra för arbetspendling och bidra till ökad kapacitet för godstransporter på järnväg. Ändamålet är att förbättra för Trafikverket fick uppdraget av regeringen i oktober 2023. arbetspendling och godstransporter genom att bygga ut stråket Sträckan Hässleholm-Lund är hårt belastad, och en flaskhals på Hässleholm-Lund med två nya Södra stambanan. Det behövs en mer robust och pålitlig järnväg, järnvägsspår för ökad kapacitet och med ökad kapacitet. Två nya spår innebär att fler person- och robusthet. godståg får plats på sträckan. Det möjliggör också att fler tåg kan Ändamål för järnvägsplan Lund, komma i tid när spåren blir fler och det blir lättare att resa till jobb, fyra spår skola och nöjen. Ändamålet är att bygga ut järnvägen Ett välfungerande samarbete mellan alla inblandade parter i mellan Stångby och Klostergården projekten är avgörande för att uppnå goda resultat. Samverkan till fyra spår för ökad kapacitet och skapar förutsättningar för en effektiv planeringsprocess som gynnar robusthet, vilket är till nytta för all alla parter och uppnår målsättningarna för projektet. För att tågtrafik genom Lund på Södra säkerställa detta har Lunds, Eslövs, Höörs och Hässleholms stambanan och Västkustbanan. kommuner, tillsammans med Malmö stad, Region Skåne, Länsstyrelsen och Trafikverket, tagit fram en gemensam samverkansöverenskommelse. Denna överenskommelse omfattar både projektet Lund, fyra spår (sträckan mellan Klostergården och Stångby) samt projektet Hässleholm-Lund, två nya spår (sträckan mellan Stångby och Hässleholm). Nedan benämns båda delarna som Hässleholm-Lund, två nya spår. Samverkansöverenskommelsen är en övergripande överenskommelse, som förväntas kunna gälla tills att nya spår finns på plats. Fördjupande samverkansavtal och avsiktsförklaringar kommer att tecknas med respektive parter efter hand. Syfte Syftet med denna överenskommelse är att skapa rätt förutsättningar för samarbete och samverkan som tryggar både framdrift och delaktighet, med målet att bygga två nya spår på sträckan Hässleholm-Lund. Överenskommelsen verkar för en hållbar samverkan mellan Trafikverkets uppdrag att bygga järnväg och kommunernas uppdrag att bidra till samhällsutveckling. Överenskommelsen ska bidra till att hantera sakfrågor metodiskt, att hantera känsliga frågor på rätt sätt och att säkerställa en samordnad och tydlig dialog. Överenskommelsen ska också skapa god samverkan på politisk såväl som tjänstemannanivå, med insyn i arbetet och möjlighet att påverka. Samverkan ska präglas av ömsesidig transparens, respekt och konstruktiv problemlösning. Uppföljning Uppföljning sker årligen, där genomgång görs av samtliga ståndpunkter och huruvida dessa fortfarande gäller och om de efterföljs. Vid uppföljningen görs även en översyn om revidering av överenskommelsen behöver göras. Uppföljning sker i samarbetsgruppen, med representanter från Lunds, Eslövs, Höörs och Hässleholms kommuner samt Malmö stad, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Trafikverket. Gemensamma ståndpunkter För att lyckas med en god samverkan har medverkande parter enats kring ett antal gemensamma ståndpunkter och intentioner som vägleder arbetet framåt. 1. Hässleholm-Lund ska bidra till nyttor på flera nivåer Hässleholm-Lund, två nya spår ska bidra till nyttor på flera nivåer, såväl kommunala som regionala och nationella. Projektet ska stärka kommunernas och regionens koppling med övriga landet, bli en viktig länk i järnvägssystemet som stärker redundansen, ge möjligheter att trafikera fler tåg på sträckan, förbättra för godstransporter och ge ökade möjligheter för resande. Hässleholm-Lund, två nya spår ska även bidra till hållbar samhällsutveckling. Planeringen av Hässleholm-Lund, två nya spår behöver ta hänsyn till andra projekt och till tågtrafikens utveckling – både på Trafikverket och i berörda kommuner och i regionen – för att säkerställa att nyttan kommer att optimeras. Korridorer och lösningar behöver stödja ett samhällsutvecklingsperspektiv som kombinerar infrastruktur med trafikering och samhällsbyggnad. Inom Hässleholm-Lund, två nya spår, finns det många aktörer som kan bidra till samhällsutveckling på olika sätt. Hässleholm-Lund, två nya spår kan bidra till samhällsutveckling på flera plan: • bidra till lokal respektive regional utveckling • bidra till att respektive kommun och deras tätorter kan utvecklas på bästa sätt • bidra till attraktiva och fungerande stationsorter 2. Samarbete, delaktighet och gemensamma målsättningar Gemensam målbild och ett gott samarbete är grundläggande för att nå framgång i arbetet. Det behövs förtroende och klara roller som tydliggör vem som ansvarar för vad. Trafikverket har ansvar för utredning, projektering och byggande. Kommunerna längs sträckan Hässleholm-Lund har ansvar för lokalkännedom, lämplig markanvändning och utveckling i kommunerna. Regionen har ansvar för regional utveckling och kollektivtrafik. Länsstyrelsen har ansvar för att främja Skånes utveckling och är en länk mellan de kommunala, regionala och statliga nivåerna, i järnvägsplaneprocessen bevakar Länsstyrelsen de allmänna intressena. I samarbetet ger vi varandra insyn i arbetet och alla ges möjlighet att föra fram sin talan och att påverka. Genom kontinuerlig samverkan med andra projekt som berör området för Hässleholm- Lund, säkerställer vi en effektiv framdrift. Kapacitetshöjande åtgärder i Malmö är en viktig del för att få ut full effekt av utbyggnaden Hässleholm-Lund. Samordning behöver ske för utvecklingen av viktiga noder på sträckan, som t ex Hässleholm för att hantera fortsatt utveckling av t.ex. Skånebanan och södra stambanan. I Samarbetsgruppen, med representanter från Lunds, Eslövs, Höörs och Hässleholms kommuner samt Malmö stad, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Trafikverket genomförs samverkan kontinuerligt. Ett forum finns även för gemensam politikersamverkan. Olösta frågor påverkar kreativiteten och arbetsklimatet negativt och i förlängningen projektets genomförande. Vi hanterar eventuella oenigheter på en nivå där beslut kan tas och tar dem vidare i syfte att lösa dem. Hur vi gör det beror på var i processen vi är och vilka organisationer som är inblandade i frågorna. Att vi hanterar oenigheter är en av de viktigaste frågorna för att säkerställa framdrift. 3. Gemensam kommunikation Hässleholm-Lund, två nya spår är ett järnvägsprojekt som berör och engagerar många; barn och vuxna, boende, resenärer, verksamhetsutövare och näringsliv. För att möta intresset har en gemensam budskapsplattform tagits fram. Plattformen kommer att utvecklas och revideras över tid för att bli ett stöd för parterna, så att gemensamma budskap och målbilder kommuniceras samordnat av samtliga aktörer. Vid behov kan även andra dokument och processer tas fram för att underlätta projektets kommunikation utåt. 4. Rätt resurser i rätt tid Genomförandet av två nya spår på sträckan Hässleholm-Lund kräver engagerade medarbetare hos samtliga berörda organisationer. Dessa aktörer behöver säkerställa att rätt resurser finns på plats i rätt tid. De som medverkar i arbetet med Hässleholm-Lund, två nya spår företräder sina respektive organisationer och har ansvar för att ta tillbaka och förankra viktiga frågor inom sin organisation. Gemensamma tidplaner ska tas fram i ett tidigt skede för att respektive part ska kunna planera för sin del i processen. Tidplanerna förändras över tid och behöver löpande förankras och ses över. 5. Lokaliseringsalternativ, lösningar och genomförande är anpassade och ändamålsenliga De utbyggnadsalternativ som nämns i regeringsuppdraget ska utredas likvärdigt i lokaliseringsutredningen för Hässleholm-Lund, två nya spår. För Lund Fyra spår fördjupas utredningen utifrån den korridor som är aktuell för järnvägsplanen. De lösningar som föreslås inom projektet ska vara anpassade och ändamålsenliga för de platser de avser. Berörda aktörer är öppna för utredningens resultat och de förslag som presenteras. För att säkerställa att vi har en tydlighet i dialogen har vi gemensamma definitioner på nyckelbegrepp. Lösningarna ska vara anpassade efter de miljöer som råder på olika platser i utredningsområdet. Vi arbetar enligt Trafikverkets begrepp på grundutförande, tillägg och medfinansiering: • Grundutförande: Den lösning som Trafikverket föreslår för att lösa en trafiksituation i en specifik miljö. Lösningen ska vara anpassad efter den miljö som råder på platsen. • Tillägg: De förbättringar/anpassningar som annan part föreslår för att lösa trafiksituationen utöver det som ingår i grundutförandet. Vad som är tillägg ska specificeras i varje framtaget dokument. Begreppet används i samband med medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur. • Medfinansiering: Annan parts finansiering eller delfinansiering av statlig infrastruktur 6. Vi kapar ledtider tillsammans Hässleholm-Lund, två nya spår, är ett nyckelprojekt inom Trafikverket på regional såväl som nationell nivå med uppdraget att kapa ledtider. För att nå framgång och tillsammans kapa ledtider, för en möjlig tidigare trafikstart, behöver samtliga aktörer arbeta tillsammans. För att arbetet med att kapa ledtider ska genomsyra hela projektet och samtliga aktörer krävs kontinuerlig information och kommunikation kring framdrift. Arbetet med att kapa ledtider får dock inte ske på bekostnad av kvalitet för utredning, demokratisk förankring och genomförande. 7. Vi arbetar tillsammans för att Hässleholm-Lund ska genomföras Under 2018–2022 bedrevs utredningsarbete för sträckan Hässleholm-Lund som en del av Nya stambanor. Med erfarenheten av detta utredningsarbete och samverkan arbetar samtliga parter tillsammans för att Hässleholm-Lund blir verklighet och genomförs. Detta görs genom att säkerställa god medverkan, samverkan och att tidigt ta tag i och lösa oenigheter och arbeta för framdrift. KS 2025/432 2026-04-23 Sofia Kobander Kommunstyrelsen sofia.kobander@eslov.se Beslut om åtgärder för förstärkning av befintlig ledningsplats Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att genomföra åtgärderna enligt bifogat underlag och att ansöka om bidrag från Myndigheten för civilt försvar. - Kommunstyrelsen beslutar att åtgärderna finansieras inom Kommunledningskontorets budget för beredskapsåtgärder. Ärendebeskrivning Uppdraget genomförs som en av åtgärderna efter senast beslutade risk- och sårbarhetsanalys, den 2 oktober 2023 (KS 2023/2498), kring att stärka kommunens förmåga till ledning och samverkan under allvarliga samhällsstörningar. Kommunledningskontorets beredskapsfunktion har därför tagit kontakt med Myndigheten för civilt försvar (MCF) för att ansöka om det bidrag som kan tilldelas kommuner i arbetet med förstärkning eller byggnation av ledningsplats. Den 26 juni 2025 ansökte Eslövs kommun, genom Länsstyrelsen i Skåne, om stöd hos MCF för att utreda kommunens status när det gäller kommunens ledningsplats och dess möjligheter till att leda och samverka vid större samhällsstörningar. I ansökan framhölls också att kommunen vill utreda möjligheter till dels eventuell ombyggnation eller förstärkning av befintlig plats, dels nybyggnation. Därtill ansöktes om stöd till analys av befintlig teknik gällande ledningsplatsens robusthet, såsom till exempel IT, strömförsörjning, telefoni, nätverk, tekniskt och fysiskt skydd med mera. Ansökan till MCF beviljades och den 7 maj 2026 mottog kommunen ett färdigt åtgärdsförslag från MCF som kommunen nu dels behöver fatta beslut om att genomföra eller ej, dels fatta beslut om man vill ansöka om det ekonomiska bidrag som MCF kan gå in med om kommunen accepterar åtgärdsförslaget. Beslutsunderlag Ansökan om stöd till kommunal ledningsplats, 26 juni 2025. Svar på frågelista inför inventering, 5 november 2025 Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2025/432 MCF - Eslöv åtgärdsprogram 2026-03-26 Beredning Kommunens ansökan om stöd från Myndigheten för civilt försvar den 26 juni 2025 har resulterat i det bilagerade åtgärdsförslaget från Myndigheten för civilt försvar. Åtgärdsprogrammet har därefter diskuterats med flertalet tjänstemän inom Eslövs kommun med kompetens inom IT, fastighetsteknik, lokalförsörjningsplanering, totalförsvarsfrågor, krisledning och förvaltningsledning. Tjänstemännen har samlats kring att åtgärdsförslaget är väl underbyggt från Myndigheten för civilt försvar och ger kommunens befintliga ledningsplats den förstärkning som behövs för att fungera som en robust och resilient primär ledningsplats. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret – juridiska avdelningen Eva Hallberg Susanna Karlsson Kommundirektör Avdelningschef KS 2025/638 2026-05-11 Birgitta Petersson Kommunstyrelsen +4641362449 birgitta.petersson@eslov.se Antagande av reviderad upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta - Att anta ”Reviderad upphandlingsplan för varor och tjänster 2026”, att gälla från och med den 1 juni 2026, varvid nu gällande upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 upphör att gälla. Ärendebeskrivning En kommungemensam upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 antogs av kommunstyrelsen den 2 december 2025, § 179. Behov som uppstår och upphör under året, utgör tillkommande och avgående upphandlingar. Föreslagen revidering antas under förutsättning att medel till respektive upphandlingsprojekt är beviljade i kommunens budget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Antagande av reviderad upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 Bilaga 1. Upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 för kommunstyrelsen Bilaga 2. Sammanställning av nämndernas reviderade upphandlingsplaner 2026 Beredning Nämndernas tillkommande upphandlingar redovisas i bilaga 2 Sammanställning av nämndernas reviderade upphandlingsplaner 2026. Bilaga 1 Upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 för kommunstyrelsen innehåller inga tillkommande eller avgående upphandlingar. Tillsammans utgör dessa bilagor den kommungemensamma upphandlingsplanen för 2026. Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2025/638 Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta ”Reviderad upphandlingsplan för varor och tjänster 2026”, att gälla från och med den 1 juni 2026, varvid nu gällande upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 upphör att gälla. Beslutet skickas till Samtliga nämnder Eva Hallberg Susanna Karlsson Kommundirektör Avdelningschef Juridiska avdelningen Bilaga 1. Upphandlingsplan för varor och tjänster 2026 för kommunstyrelsen Beräknat värde per år Upphandling/avtal Beskrivning av varan/tjänsten (SEK) AV-utrustning Konferensrumsutrustning inkl service 2 000 000 Beredskap Beredskapsutrustning - produkter och tjänster Enligt budget Catering Leverans av måltider 425 000 Cyklar - elcyklar Cyklar och elcyklar inkl service och reparation 600 000 Dryckesautomater Kaffeautomater, vattenautomater mm. 350 000 E-id för medarbetare - smarta kort Kommungemensam plattform för tvåfaktorsinloggning med e-id 600 000 E-identifiering och E-underskrift Verktyg för inloggning till kommunens e-tjänster 120 000 Elenergi Elenergi till kommunens fastigheter, parker, gatubelysning m m 20 000 000 Finansiell leasing fordon Finansiell leasing till kommunens fordonspool 9 000 000 Inom driftsbudget, Hjärtstartare inklusive service Hjärtstartare, batteri, tillbehör samt service behoven utreds Kemtek och städutrustning Städutrustning, rengörings- disk och torkartiklar 3 000 000 Källsorteringskärl Sopsorteringskärl till skolenheter 2 400 000 Larmapplikation App som hanterar larm på enheter 350 000 Licenspartner för Microsoftlicenser Microsoftlicenser inkl Office 365 9 000 000 Mäklare IT-konsulter Mäklare IT-konsulter 200000-500000 Postförmedlingstjänster Fysiska posthanteringstjänster inklusive internpost 1 500 000 Reklam- och profilprodukter Reklam- och profilprodukter för kommunens varumärkesspridning 600 000 Resebyråtjänster Resebyråtjänster för bokning av resor och konferenser 750 000 Snittblommor och krukväxter Snittblommor och krukväxter 600 000 Upphandlingskonsulter Upphandlingskonsulter 1 200 000 Ärendehanteringssystem till kontaktcenter System för hantering av medborgarärenden 300 000 KS 2026/293 2026-05-18 Mattias Larsson Kommunstyrelsen +4641362012 mattias.larsson@eslov.se Införande av friskvårdsportal Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår besluta att - införa en digital friskvårdsportal för kommunens medarbetare - kostnaden finansieras genom kommunstyrelsens disponibla medel Ärendebeskrivning HR-avdelningen har utrett förutsättningarna för utvecklade tjänsteförmåner samt utrett införandet av en kommungemensam förmånsportal med möjlighet till digitalisering av friskvårdsbidraget Beslutsunderlag - Beredning En friskvårdsportal innebär att kommunens befintliga och framtida personalförmåner samlas på ett och samma ställe. Portalen bidrar till att synliggöra de förmåner som redan erbjuds idag och gör det enklare för medarbetare att ta del av dem. Det stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare och kan bidra till både rekrytering och ökad möjlighet att behålla kompetens. En samlad digital lösning skapar också en mer likvärdig och tillgänglig hantering av personalförmåner inom hela organisationen. Administrationen kan effektiviseras samtidigt som informationen blir tydligare och mer lättillgänglig för medarbetarna. Det innebär exempelvis att kommunens medarbetare inte behöver lägga ut friskvårdspengar och invänta återbetalning från kommunen. Kostnader för införande och drift av friskvårdsportalen beräknas kosta 0,3 mnkr och finansieras genom kommunstyrelsens disponibla medel. Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2026/293 Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Kommunledningskontoret, HR-avdelningen Eva Hallberg Isak Högelius Kommundirektör HR-chef KS 2026/225 2026-05-08 Mattias Larsson Kommunstyrelsen +4641362012 mattias.larsson@eslov.se Årsredovisning 2025 för Finsam MittSkåne Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna årsredovisningen 2025 för Finsam MittSkåne och bevilja styrelsen samt de enskilda ledamöterna ansvarsfrihet. Ärendebeskrivning Finsam MittSkåne har överlämnat förslag till årsredovisning 2025 för godkännande av kommunfullmäktige och beviljande av ansvarsfrihet Beslutsunderlag Följemejl till Årsredovisning Samordningsförbundet Finsam MittSkåne Årsredovisning 2025 Finsam MittSkåne signerad version Revisionsberättelse FINSAM MittSkåne 2025 signerad version Granskningsrapport SF MittSkåne 2025 signerad version Förtroendevaldas Revisionsberättelse MittSkåne 2025 signerad version Beredning Verksamhetsplan och mål Arbetet följer Verksamhetsplan 2024–2026. Det övergripande målet är god samverkan och samsyn. Under 2025 har man bl.a. etablerat presidiearbete, genomfört utbildningar och stärkt styrgruppernas roll. Flera samverkansaktiviteter har genomförts med andra förbund och regionala nätverk. Ekonomi 2025 • Intäkter: 5 017 tkr • Kostnader: 5 907 tkr • Årets resultat: –856 tkr • Soliditet: 73 % Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2026/225 • Eget kapital vid årets slut: 1 894 tkr Förbundet har följt budget och haft god ekonomisk hushållning, men medvetet minskat eget kapital genom att finansiera fler insatser. Förbundet har uppfyllt sina mål, stärkt samverkan och genomfört omfattande insatsarbete. Ekonomin är stabil trots negativt resultat, vilket är i linje med strategin att använda eget kapital för att finansiera insatser. Insatserna visar tydliga resultat i form av ökad samverkan, förbättrat mående och steg mot arbete/studier för deltagarna. Beslutet skickas till Finsam MittSkåne Eva Hallberg Mattias Larsson Kommundirektör Ekonomichef Årsredovisning 2025 Beslutad av styrelsen XXXXX 1 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Innehåll Förvaltningsberättelse 2025-01-01 till 2025-12-31 3 Organisation 3 Uppdrag och målgrupp 3 Finansiering 3 Vision och verksamhetsplan 2025 4 Övergripande mål för 2024-2026 5 Översikt över verksamhetens utveckling 6 Väsentliga styrelsebeslut under verksamhetsåret 2025 6 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning 7 Händelser av väsentlig betydelse 8 Styrning och uppföljning av verksamheten 8 Revisorer 8 Väsentliga personalförhållanden 8 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse 9 Uppföljning av verksamheten 9 Måluppfyllelse 9 Kommentar till måluppfyllelsen 10 Finansiella mål för 2025 10 Uppföljning insatser 2025 11 Balanskravsresultat 11 Slutkommentar kring god ekonomisk hushållning 11 Beskrivning av insatser samt uppföljning och resultat 12 Individinriktade insatser 12 Vilja 2.0 12 Gröna Huset – rehabiliteringscentralen 13 Kultur på recept 14 Strukturinriktade insatser 15 Aktiv – aktivitetsersättning med individuell vårdplan 15 Kompetenlots 16 Hälsoförfrågan 17 Resultaträkning 18 Balansräkning 18 Kassaflödesanalys 19 Driftredovisning 19 Noter 20 Not 1. Redovisningsprinciper 20 Not 2. Verksamhetens intäkter 20 Not 3. Verksamhetens kostnader 20 Not 4. Kortfristiga fordringar 21 Not 5. Kortfristiga skulder 21 Styrelsens underskrifter 22 2 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Förvaltningsberättelse 2025-01-01 till 2025-12-31 Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för året 2025. Organisation Samordningsförbundet MittSkåne är en fristående juridisk organisation bildad 2011 av Eslövs Kommun, Hörby Kommun, Höör Kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Uppdrag och målgrupp Finansiella samordningsförbund regleras enligt lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2003:1210) samt följer även lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) och kommunallagen (2017:725) i tillämpliga delar. Samordningsförbund styrs av en lokalt antagen förbundsordning. De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Den finansiella samordningen i MittSkåne syftar till följande: Enskilda kommuninvånare uppnår eller förbättrar sin förmåga att bli självförsörjande och utföra förvärvsarbete. Underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning i MittSkåne inom rehabiliteringsområdet mellan förbundets medlemmar. Ett samordningsförbunds verksamhet kan finansiera både individ- och strukturinriktade insatser. Individinriktade insatser syftar till att deltagarna uppnår eller förbättrar sin förmåga till arbete eller studier. Strukturinriktade insatser syftar till att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning mellan förbundets parter. Målgruppen för det gemensamma arbetet för Finsam MittSkåne är kvinnor och män, i åldern 16–64 år, bosatta i medlemskommunerna med rehabiliteringsbehov som kräver samverkansinsatser från minst två av förbundets parter. En annan målgrupp är parternas anställda som är verksamma inom rehabiliteringsområdet. Finansiering Finsamförbundet finansieras via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med hälften av medlen, Region Skåne med en fjärdedel och kommunerna Eslöv, Hörby och Höör med resterande fjärdedel. 3 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Vision och verksamhetsplan 2025 Under perioden har förbundet arbetat enligt Verksamhetsplan 2024-2026, som beslutades 2023-11- 28. Styrelsen fattade beslut om att revidera verksamhetsplanen och att den nya planen ska börja gälla 2024-01-01. Planen ligger över 2 år. Samordningsförbundet finansierar sex olika insatser, tre individinriktade och tre strukturinriktade. Budgeten för beviljade insatser ser ut som följer, Vilja 2.0 844 000 kr Kultur på recept 765 000 kr Gröna Huset 1 650 000 kr Aktiv 264 400 kr Kompetenslots 1 140 302 kr Hälsoförfrågan 178 913 kr Utöver ovanstående insatser har vi också avsatt medel för följande, Extern utvärdering av insatserna 150 000 kr Kompetensutvecklingsinsatser 100 000 kr Förbundet har sett det som viktigt att utvärdera alla insatser via extern utvärderingspartner. Utvärderaren presenterar sitt arbete i rapporter och vid styrelsemöten. Detta har gjorts för att säkerställa en objektiv bedömning utifrån den lagstiftning, ansökan och budget som finns. Kompetensutvecklingsinsatserna är framför allt till för att stärka våra medlemsparters anställda i arbetet med individer och organisationer i Finsams målgrupp. 4 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Övergripande mål för 2024-2026 I verksamhetsplanen definieras ett övergripande verksamhetsmål samt målområden som verksamheten ska arbeta för att uppnå under 2024-2026. Övergripande verksamhetsmål. Etablera god samverkan inom förbundet samt skapa samsyn i vårt uppdrag. Samverkanstillfälle med styrelse, kansli och beredningsgruppen. Samverkan för att säkerställa styrgruppens roll i insatserna. Projektägare ska återta styrning av beviljade insatser inkl. personal. Kompetensutveckling av medlemsparterna. Förbundet ska synliggöras och vara delaktig i olika samverkanssammanhang. 5 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Översikt över verksamhetens utveckling Finsam MittSkåne leds av en styrelse bestående av styrelserepresentanter utsedda av förbundets medlemmar. Styrelsen är förbundets högsta beslutande och förvaltande organ. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från kommunerna Eslöv, Hörby och Hörby samt Region Skåne. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan företräds av tjänstepersoner. Varje medlem har en ordinarie representant och en ersättare. Nedan presenteras styrelsemedlemmarna samt verksamhetsårets förändringar i styrelsen. Styrelsen under 2025 har bestått av: Ordförande: Camilla Kampf (M) Region Skåne Vice ordförande: Christina Nilsson (SD) Hörby kommun Ledamot: Cecilia Braun Försäkringskassan Ledamot: Suzana Popaja Arbetsförmedlingen Ledamot: Margareta Johansson Höörs kommun Ledamot: Tony Hansson (S) from 250603 Eslövs kommun Ledamot: Agneta Nilsson (S) tom 250306 Eslövs kommun Ersättare: Mona Schill-Ingvarsson (S) Höörs kommun Ersättare: Tony Ekblad (M) Eslövs kommun Ersättare: Mattias Jeppsson (m) tom 250504 Hörby kommun Ersättare: Admir Useinovski Arbetsförmedlingen Ersättare: Gabriella Lidquist Försäkringskassan Ersättare: David Westlund (S) Region Skåne Ersättare: Lars-Göran Ritmer (M) from 250505) Hörby kommun Styrelsen har haft nio styrelsemöten under året. Väsentliga styrelsebeslut under verksamhetsåret 2025: att fastställa föreslagen årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2024. att anta våra ledord, ”Effektiv samordning med individen i centrum” att besluta om projekt Hälsoförfrågan att rekrytera ny förbundschef att godkänna tertialrapport januari - april 2025. att godkänna tertialrapport maj - augusti 2025. att besluta om projekt Gröna huset januari 2026-december 2028 att besluta att förlänga aktiviteter av Kultur på recept att säga upp lokalen i Medborgarhuset Eslöv. Uppsägningen gjordes 251126. Lokalen ska lämnas 260331 att besluta om verksamhetsplan för 2026 och budgetplan för 2026-2028 6 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Utvecklingen enligt verksamhetsplanen har varit god. Uppföljning av dessa har följts på varje styrelsemöte i nedanstående tabell. Under året har uppföljning skett genom möten mellan förbundschef och projektpersonal, samt i befintliga styrgrupper. Tertialrapport har lämnats från samtliga projekt som sedan redovisats till styrelsen, tertialrapporter har inrapporterats till styrelsen för perioderna 250101-250430 samt 250501-250831. Samordningsförbund ska registrera antalet insatser och deltagare i systemet Uppföljning Finsam via Försäkringskassan. Detta har gjorts kontinuerligt för perioden 250101–251231 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Verksamhetens intäkter 5 017 5 014 5 015 5 434 5 154 5 086 Verksamhetens kostnader 5 907 5 888 5 197 3 928 3 854 5 086 Årets resultat -856 -839 -180 1 506 1 301 0 Soliditet 73,0% 71,9% 74,0% 82,7% 71,1% 41,6% Antal anställda 1 1 1 4 4 4 7 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Händelser av väsentlig betydelse Under året har följande händelser av väsentlig betydelse för Finsam MittSkåne inträffat: Förbundschef Maria Sjöbeck avslutar sin anställning 11 juni 2025, Förbundschef Kaisa Welander börjar 1 september 2025. Nya rutiner upparbetade för styrgruppsarbetet inom insatser i Finsam MittSkåne. Styrning och uppföljning av verksamheten I syfte att förbättra uppföljningen av den finansiella samordningen och på ett enkelt sätt få en övergripande bild av förbundets verksamhet har följande instrument använts: Uppföljning Finsam, via www.finsam.se. Här registreras ekonomi, insatser och deltagarstatistik. Årshjul 2025. Uppföljning verksamhetsplan. Redovisas på styrelsemöten. Tertialrapporter. Redovisas på styrelsemöten Årsredovisning och bokslut Revisorer Förbundets räkenskaper, redovisningar samt styrelsens förvaltning granskas av en revisor för varje medlems räkning. Revisorer väljs av vardera medlemmen. Revisioner för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förordnas av Riksrevisionen. Revisorer under året: Kommunerna Eslöv, Hörby och Höör: Lars Karlsson Region Skåne: Inger Åbonde Försäkringskassan & Arbetsförmedlingen: KPMG, Jesper Sturesson 8 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Väsentliga personalförhållande Arbetet inom förbundet leds från ett kansli. Verkställande tjänstepersonal och föredragande i styrelsen är Finsam MittSkånes förbundschef. Ansvarsfördelning mellan styrelse och förbundschef regleras i en attest- och delegationsordning. Förbundschefen verkställer styrelsens beslut och har det övergripande ansvaret för att förbundets målsättningar, strategier och riktlinjer realiseras. Anställda på kansliet under året; Förbundschef: Maria Sjöbeck på 75%, tom 250611 Kaisa Welander, 75%, from 250901 8 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse Uppföljning av verksamheten Måluppfyllelse Vi har under året arbetat efter att uppfylla uppställda mål och förväntningar i Verksamhetsplan 2024-2026, där det övergripande målet är att etablera god samverkan samt skapa samsyn i våra uppdrag. Nedan följer en sammanställning av genomförda insatser kopplade till målen under det gånga året, samt utfall/uppföljning av dessa. Mål och syfte Aktiviteter Planering Utfall/uppföljning Utbildning exv. med utb Styrelsen har blivit Ökat förståelse för företag informerade att Finsam.se komplexitet kring politiska har bra grundutbildningar uppdrag och Finsams Övergripande Styrdokument digitalt. lagstiftning. verksamhetsmål. Etablera Lagstiftning god samverkan inom Presidie inrättat som förbundet samt skapa sammanträtt 1-2 veckor Presidiet förbereder kallelser samsyn i vårt uppdrag. Inrättande av ett presidie före varje styrelsemöte. och går genom dokument som ska fastställa Består av Ordförande, Vice samt övrigt inkomna ärenden dagordning och annat Ordförande samt inför varje styrelsemöte. inför styrelsemöte. Förbundschef. Utbildningstillfälle 250505 Styrelsen och för beredningsgrupp och beredningsgruppen har haft Samverkanstillfälle med Dialoger kring samsyn, styrelsen. dialog kring uppdrag och styrelse, kansli och styrdokument och samsyn samt en vision inom berednings-gruppen. ärendeberedning. Tranquist Utvärdering förbundet. ansvarade för dagarna. Ökad samsyn kring uppdrag. Förståelse för komplexitet i uppdrag. Under första delen av året Under hösten så har alla lades styrgrupps-möten styrgrupper fått ta över samma dag för att minimera rollen som resande. sammankallande och även Samverkan för att Dialog och evt minnesanteckningar7 Under hösten så ändrades säkerställa styrgruppens utbildningstillfälle. protokoll. rutinen till att projektägarana roll i insatserna. bjuder in till styrgruppsmöten samt ansvarar för dagordning och protokoll / minnesanteckningar Sammanställning av svar Arbetsförmedlingen har på utsänd enkät kring ansökt om och beviljats medel behov. Svar inkommit från till en samverkansdag där Arbetsförmedlingen, samtliga parter ska bjudas in. Enkät för att ta reda på Försäkringskassan, Planerades till oktober 2024 behov av utbildning eller Regionen Psykiatrin och men flyttats till mars 2025 på liknande i de olika Eslövs Kommun. Även grund av organisatoriska skäl verksamheterna Höör och Hörby har önskat inom myndigheten. fortsatt kontakt i frågan Kompetensutveckling av Kontakt med utbildare, men saknar specifika Psykiatrin har ansökt om och medlemsparterna. föreläsare m.fl. behov. genomfört en kompetensutvecklingsdag där 2 förrehabiliterande verksamheter besökts, 20 9 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK personer deltog, kostnad 10 000 kr. Finsam MittSkånes medarbetare och Kontakt med andra Dialog har inletts mellan kommunernas personal förbund för att evt Skåneförbunden om en kommer under våren 2026 att samköra för att stärka digital akademi för våra bjudas in till de planerade samverkan över gränser medlemsparters anställda. digitala seminarier som några samt minska kostnader. av Skåneförbunden håller i . Förbundschef deltar i Förbundschef ska delta Delta och bjuda in sig på kompetensförsörjningsnätverk och initiera samverkan olika möten för att finna både kommunalt och med andra förbund, andra möjliga nya arenor att regionalt. viktiga samverkansparter. bedriva samverkan på. Deltagit i webbinarier kring förslag om ny lagstiftningen via FK. Främja samverkan över Förbundet ska synliggöras gränser. Förbundschef sitter med i och vara delaktig i olika Skåneförbundens samverkans- samverkansgrupp sammanhang. Vara uppdaterad kring Förbundschef har deltagit på lagstiftning och politiska Förbundschefsdagarna under beslut. hösten samt det processledarnätverk som finns inom samordningsförbunden Förbundschef deltar i de aktuella seminarier och utbildningar som hålls via SKR, Finsam mfl Förbundschef deltog inte på Finsamkonferens 2025 årets Finsamkonferens Kommentar till måluppfyllelse för 2025 Utöver ovanstående målarbete har vi under året kontinuerligt arbetet för att identifiera behov hos våra medlemsparter för att kunna initiera nya insatser. En del av detta arbete har varit nedprioriterat av kommunerna då införandet av den nya socialtjänstlagen och aktivitet från dag ett har behövts prioriteras. Eftersom tidigare förbundschef slutade i juni och nuvarande inte började förrän 1 september så har dessa diskussioner inte ännu återupptagits under hösten, men planen är att detta ska komma igång under våren 2026. Finansiella mål för 2025 De finansiella målen för 2025 har varit att i första hand följa den budget som lagts. Ett mål har också varit att se till att det egna kapitalet ska minska genom att identifiera och bevilja insatser hos våra medlemsparter. 10 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Firmatecknare har ansvarat för placeringar av vissa medel för att erhålla ränteintäkter. Placeringar sker med tre månaders intervaller på fasträntekonto och görs i samråd med Förbundschef. Uppföljning insatser 2025 Förbundet har arbetat med beslut om 5 insatser under verksamhetsår 2024. Tre av dem är individinriktade insatser som riktar sig direkt till individer i behov av samordnad rehabilitering. Två är en strukturövergripande insats som syftar till att stärka samverkan mellan medlemsparterna och att öka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. INDIVIDINRIKTADE INSATSER STRUKTURÖVERGRIPANDE INSATSER Vilja 2.0 Aktiv Kultur på recept Kompetenslots Gröna Huset rehabiliteringscentral Hälsoförfrågan 51 nya deltagare har under 2025 skrivits in i någon av de tre individinriktade insatserna Ärende/individer som blir indirekt berörda av strukturövergripande insatser finns givetvis men är inget som mäts. Balanskravsresultat Årets resultat enligt resultaträkningen -856 091 SEK Justeringsposter 0 SEK = Balanskravsresultat -856 091 SEK Samordningsförbundet har följt budget för både verksamhet och insatser. Slutkommentar kring god ekonomisk hushållning och måluppfyllelse Samordningsförbundet har för 2025 följt den budget som lagts. Ekonomiska beslut är förankrade i styrelsen. Attest- och delegationsordning gäller. Vi har finansierat insatser som följer de mål förbundet satt upp kring att individer som deltar i insatser kommer till arbete/studier/ gör stegförflyttningar, insatserna i sig har följt budget och presenteras nedan. 11 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Beskrivning av insatser samt uppföljning och resultat Individinriktade insatser Vilja 2.0 Samverkansparter Eslöv, Hörby och Höör Kommun och Försäkringskassan. Insatsägare Eslövs Kommun Tidplan 2023-01-01 – 2025-12-31 Ekonomi 2025 budgeterat, 878 366 kr, använt 846 993 kr Syfte och Mål Syftet är att ungdomar med aktivitetsersättning ska ha en aktivitet som kan leda till självförsörjning. Det ska också resultera i ett så självständigt liv som möjligt för varje deltagare. De ska ha en meningsfull sysselsättning kopplad till sin aktivitetsersättning och stärka sina möjligheter att gå vidare till t.ex. studier, daglig verksamhet, arbete, eller förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Resultat Vilja 2.0 har inga specifika mål gällande antal. Eftersom projektet avslutades 251231 så beslutades det att inte skriva in fler deltagare efter 15 september då tiden hade blivit för kort för deltagarna. Under 2025 har 7 nya deltagare skrivits in i projektet Alla deltagare (18) har avslutats då projektet tog slut Lärdomar Närvaron i styrgruppsmötena har ökat då mötena varit fysiska. Ojämnt inflöde från Försäkringskassan har gett ett lågt deltagarantal under hela året vilket lett till att man har utökat målgruppen till att innefatta även personer som är sjukskrivna, som har sjukpenning i särskilda fall, personer som uppbär försörjningsstöd och har ett komplext stödbehov i sin rehabilitering, samt att personer även kan remitteras från rehabkoordinatorer framför allt från psykiatrin. Arbetsmetoderna Supported Employment, Supported Education samt MI (motiverande samtal) är fortsatt värdefulla när det gäller att arbeta med målgruppen unga. 12 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Gröna Huset – rehabiliteringscentralen Samverkansparter Eslöv, Hörby och Höör Kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Insatsägare Hörby Kommun Tidplan 2023-01-01 – 2025-12-31 Ekonomi 2025 budgeterat 1 650 270 kr, använt 1 655 252 kr Syfte och mål Syftet är att deltagare ska få sin arbetsförmåga bedömd utifrån olika metoder såsom exv. gruppaktiviteter, och arbetsträning. Deltagaren ska få ett samlat stöd i sin rehabiliteringsprocess för att kunna återgå eller inträda på arbetsmarknaden, studera eller ansöka om sjuk- eller aktivitetsersättning. Målet är att samtliga deltagare ska få ett samlat stöd, samt att 40% blir självförsörjande via arbete, studier eller annan ersättning. Gröna Huset ska ha full beläggning på de 22 platser som finns och är fördelat enligt följande; Eslövs Kommun 6 platser Höörs Kommun 5 platser Hörby Kommun 5 platser Arbetsförmedlingen 3 platser Försäkringskassan 3 platser Resultat Gröna huset har under 2025 skrivit in 28 deltagare. De deltagarna som remitterats och som deltar i insatsen har under perioden fått ett samlat stöd i sin rehabiliteringsprocess och det arbetet fortgår. De arbetar med arbetsförmågebedömningar där det efterfrågas och jobbar hela tiden med att få deltagare att återgå till arbetsmarknaden. De ser även att det finns förutsättningar för deltagare att gå vidare till studier eller sjukersättning. Inflödet av deltagare har ökat, men det finns fortfarande remittenter som har vakanta platser. Lärdomar Personalen har fått utbildning i Case Management samt MHFA (första hjälpen vid psykisk ohälsa). Deltagarna sämre i mående vilket resulterat i fler individuella samtal innan deltagare kan delta i de gruppaktiviteter som finns. Tätare kontakt med AF behöver arbetas upp för att övergång till arbete med tex. Lönebidrag ska kunna genomföras. 13 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Arbetet med en eventuell förlängning av projektet kommer vara i stort fokus. Det kommer styra om vi ska börja avsluta projektet till hösten och inte kunna ta in nya deltagare efter sommaren Se till att hålla full beläggning för att maximera nyttan och man behöver ta igen det man förlorade i början av projektet. Fortsätta arbeta för att hålla fast vid beslutade rutiner. Fokus på att arbeta ut deltagare i riktiga arbeten och studier och därigenom även öka kontakten med näringslivet och utbildningsanordnare. Projekt Gröna huset har ansökt och fått beviljat ytterligare tre år 260101-281231. Kultur på recept Samverkansparter Eslövs, Hörby och Höör Kommun, Region Skåne Insatsägare Eslövs Kommun Tidplan 2023-01-01 – 2025-12-31 Ekonomi 2025 budgeterat, 774 966 kr använt, 687 661 kr Syfte och mål Syftet är att undersöka effekten av ett 6 veckors program med aktiviteter av olika kulturella inslag sammanlagt 12 träffar för målgruppen. Mål för deltagarna är att bryta isolering och öka det psykiska välmående i målgruppen med hjälp av kulturunderstödd rehabilitering. Att ta reda på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om deltagandet i insatsen. Att ge deltagare som saknar vårdkontakt en möjlighet att skapa detta. Målet är också att sprida metoden Kultur på recept hos insatsernas parter. Att ge ett ökat och strukturerat samarbetet mellan kommun och vårdgivare samt ett ökat samarbete mellan rehabkoordinatorer, kommun och Försäkringskassan. Resultat Under 2025 har totalt 16 deltagare genomfört sitt 6-veckorsprogram. Deltagarna kan remitteras från olika verksamheter så som arbetsmarknadsenhet, försörjningsstöd, socialpsykiatri, andra Finsamprojekt, psykiatrin eller primärvård. Grundtanken är att det är primärvården som remitterar då de deltagare som saknar etablerad vårdkontakt då får möjlighet att skapa detta. I många fall har deltagaren redan vårdkontakt och då kan remissen komma från andra verksamheter. Lärdomar Svårt med remisser till aktiviteterna för ffa Hörby. Erfarenheten visar att alla inte fullföljer programmet av olika orsaker vilket gör att ett visst överintag är önskvärt. Deltagarna som fullföljt sina program är mycket nöjda. Projektledaren följer upp genom att deltagarna fyller i självskattning (SWEMWBS) vid start och vid avslut. Deltagarna upplever ett förbättrat psykiskt mående, mindre isolering samt att det sker något positiv när man får uttrycka sig kreativt och delta i kulturupplevelser utan krav på prestation 14 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Primärvårdsnämnden i Region Skåne fattade i november 2024 beslut om ett breddinförande av KuR i hela Skåne. Planen är att metoden ska implementeras under en treårsperiod och MittSkåne kommer att vara med i detta arbete från början eftersom vi redan har en organisation på plats för detta. Kultur på recept fick beviljat en förlängning av aktiviteter under hösten 2025 Strukturinriktade insatser Aktiv – aktivitetsersättning med individuell vårdplan Samverkansparter Region Skåne Vuxenpsykiatriska kliniken, Försäkringskassan Insatsägare Region Skåne Vuxenpsykiatriska kliniken, Lund Tidplan 2023-02-17 – 2025-02-28 Ekonomi 2024 budgeterat, 102 000 kr använt, 47 332 kr Syfte och mål Syftet är att personer som beviljas aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, ska få det stöd de behöver för att nå sina individuella mål under den tid som aktivitetsersättning har beviljats. Man ska och under projekttiden arbeta fram metoder på organisationsnivå som sedan ska implementeras i verksamheterna. Resultat Projektet har infört regelbundna digitala pulsmöten mellan rehabkoordinatorer och handläggare. Mötena är viktiga för att upprätthålla en regelbunden uppdatering om det som sker i patientärenden. Pulsmötena har även använts för att diskutera och utveckla det organisationsövergripande arbetssättet. Ökad kontakt mellan rehabkoordinatorer och handläggare på Försäkringskassan har också bidragit till ökad förståelse för respektive organisations arbetssätt och utmaningar. Försäkringskassans handläggare menar att deras arbete har underlättats av projektets arbete och individerna får inte lika ofta glapp mellan sina ersättningsperioder (aktivitetsersättning nedsatt arbetsförmåga) vilket ger individen en ekonomisk trygghet och deras fokus kan enklare läggas på rehabiliteringen. Projektledare som håller ihop AKTIV gruppen och driver arbetet i projektet framåt bedöms vara en viktig framgångsfaktor för projektet. Lärdomar Regelbunden kommunikation mellan Försäkringskassan och Vuxenpsykiatrin och snabbare kontaktvägar tack vare upparbetade strukturer. Ökad tillit till varandra över organisationsgränserna. Ärenden missas inte som annars tidigare har riskerat att falla mellan stolarna mellan Vuxenpsykiatrin och Försäkringskassan. Att informera internt och externt (patienter) kring projektet och arbetet har inletts. 15 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Det främsta hindret för informationsutbyte mellan parterna är avsaknad av ett generellt samtycke. Det finns ingen lösning på detta utan att bryta mot gällande sekretesslagstiftning. Hindret med ett generellt samtycke till informationsutbyte berör främst vården/vuxenpsykiatrin eftersom Försäkringskassan alltid har rätt att begära ut information från vården. Inom befintligt projekt har vi därför hittills fortsatt arbeta med individuella samtycken. Individuella samtycken har hittills fungerat, men innebär merarbete. Kompetenslots Samverkansparter Eslövs Kommun och Arbetsförmedlingen Insatsägare Eslövs Kommun Tidplan 2024-04-01 – 2025-10-31 Ekonomi 2024 budgeterat, 1 140 302 kr använt 992 889 kr Syfte och mål Projektets syfte är att utveckla metoder och processer för stärkt arbete med kompetensförsörjning så att fler individer gör stegförflyttningar mot en etablering på arbetsmarknaden och att arbetsgivare får tillgång till stöd i samverkan med kommunen och Arbetsförmedlingen. Resultat Projektet har på ett naturligt sätt stärkt samverkan och Arbetsförmedlingens delaktighet i den lokala kontexten genom olika former av samverkan vilket gynnar de respektive verksamheterna och självklart FINSAM:s målgrupp. Kartläggning av organisationen med dess möjligheter, resurser, behov, utmaningar och sammanhang i kommunens enheter. De har i Kompetenslots betraktat insatsen internt som en funktion för att överbrygga hinder, reella eller upplevda, för att Finsams målgrupp ska inkluderas i alla sammanhang som kan stärka kedjor mot arbete eller studier. Det är ett ständigt påverkansarbete som bygger på att det finns kunskap, omhändertagande och tillit från och till insatsen och arbetslivet, internt i kommunen och med alla samverkansparter. Lärdomar Det har varit svårt att samla/rikta intressen från olika verksamheter och få samsyn i förväntningar på insatsen, med arbete helt grundat i den beviljade ansökan och Finsams målgrupp i fokus har projektmedarbetare lett insatsen mot dess mål. Metodutveckling som kräver fler delar av kommunens organisation än de närmaste är svårare att nå men fortsätter. Ibland kan det handla om att delar av organisationen inte är mogen för tänkta metoder och då kan det planeras att återkomma med dessa. Ibland är det inte möjligt att genomföra önskade aktiviteter på grund av bristande resurser (personella eller ekonomiska) och då kan det lösas genom att minska omfattningen eller komma på en annan genomförbar aktivitet. För att framgångsrika metoder och strukturer ska ge bästa resultaten på sikt och fortsätta göra så kan det inte vara beroende av insatsens bemanning, det måste finnas en beredskap och mottagande i ordinarie verksamhet. Kompetenslots är en fri och kreativ resurs som kan fånga upp behov och agera på dom. Med fri resurs menas att det under insatsen och arbete med utveckling och testande av metoder inte är en resultatberoende (utöver mål för insatsen) funktion utan en part som kan verka agilt och för långsiktiga effekter. Insatsen kan 16 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK bidra med färska perspektiv, dels genom i grunden god kunskap om arbetsmarknadsfrågor, dels med utrymmet att utöka dessa för att hitta smarta vägar för stärkta strukturer. Kompetenslots har nått en mycket god samverkan med tillväxt/näringslivsarbetet i kommunen vilket är en förutsättning för att kunna arbeta mot en hållbar och mer inkluderande kompetensförsörjning som ger bättre arbetslivsförutsättningar för målgruppen. Insatsen har också funnit en stabil samverkan med samtliga parter som ingår i styr- och arbetsgrupp, Kompetenslots ger en naturlig samordning med fokus på målgrupp. Hälsoförfrågan Samverkansparter Hörbys kommun och Vårdcentralen Hörby Insatsägare Hörbys Kommun Tidplan 2025-03-01 – 2025-10-31 Ekonomi 2024 budgeterat, 178 913 kr använt 148 781 kr Syfte och mål Upprätta ett nytt förfarande för hantering av dessa ärenden. En ökad samsyn och förståelse vad gäller planering för målgruppen för att öka träffsäkerheten i den individuella planeringen. Öka kunskap och förståelse för varandras uppdrag (socialtjänsten och vårdcentralen). Förankra hälsoförfrågan. Upprätta kontaktväg för förtydligande och klargörande i ärenden (vilket/vilka mötesformer behövs och hur ska ärendeprocessen se ut). Införa en struktur för fortsatt arbete med målgruppen. Resultat och lärdomar Tillgängligare och snabbare kontaktväg mellan reko och socialsekreterare vilket föranleder effektivare arbetssätt. Större förståelse för vikten av gemensamma möten med tydligare agenda för att upprätta en plan mot självförsörjning. Större förståelse för sjukvårdens respektive socialtjänstens arbetssätt vilket har börjat öka samsynen i ärenden. Dialogen mellan reko och socialsekreterarna har ökat vilket exempelvis underlättat i samarbetet. Uppföljningar av individärenden kan göras när behovet uppstår, exempelvis via telefon, det måste inte vara fysiskt möte. Gemensamma möten med tydlig agenda är väsentliga för att upprätta en plan mot självförsörjning. Detta innebär ett förtydligande i planering och vad som är av vikt i ärendet, både för de professionella och individen. Mötesstruktur är behövlig att hålla för att hålla fokus på planeringen. Ibland kan klienter vilja ta upp renodlade frågor om ekonomiskt bistånd vilket inte ska vara fokus på dialogmötena utan då kan möte bokas med socialsekreteraren för dialog kring det. Mötesforum behöver planeras i god tid för att ge tid för förberedelse, både inför dialogmöten och SIP. Tillgängliga tider till läkare är begränsade och kräver framförhållning vid bokning. Detta kan tyvärr leda till långa väntetider. 17 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Resultaträkning Resultaträkning Belopp i kr. Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 5 017 225 5 014 043 Verksamhetens kostnader 3 -5 906 792 -5 889 912 Verksamhetens resultat -889 567 -875 869 Finansiella intäkter 36 820 37 303 Finansiella kostnader -3 344 -363 Summa finansiella poster 33 476 36 940 Resultat efter finansiella poster -856 091 -838 929 Årets resultat -856 091 -838 929 Balansräkning Balansräkning Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 4 56 298 55 429 Kassa och bank 2 539 302 3 765 954 Summa omsättningstillgångar 2 595 600 3 821 383 Summa tillgångar 2 595 600 3 821 383 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -856 091 -838 929 Övrigt eget kapital 2 749 802 3 588 731 Summa eget kapital 1 893 711 2 749 802 Skulder Kortfristiga skulder 5 701 889 1 071 581 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 595 600 3 821 383 18 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i kr. 2025 2024 Årets resultat -856 091 -838 929 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -856 091 -838 929 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -869 221 311 Ökning/minskning kortfristiga skulder -369 692 -191 253 Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 226 652 -808 871 Årets kassaflöde -1 226 652 -808 871 Likvida medel vid årets början 3 765 954 4 574 825 Likvida medel vid årets slut 2 539 302 3 765 954 Driftredovisning Belopp tkr Utfall jan-dec Aktuell Avvikelse utfall – Bokslut helår 2025 budget jan- budget 2024 dec 2025 Nettokostnad -856 -1 353 497 -839 Medlemsavgift 5 016 5 060 -44 5 012 Resultat -856 -1 353 497 -839 Utgående eget 1 894 1 396 498 2 750 kapital 19 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är i tillämpliga delar upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Vissa anpassningar har gjorts till Finsam:s verksamhet. Not 2. Verksamhetens intäkter 2025 2024 Driftbidrag från staten 2 508 000 2 506 000 Driftbidrag från Eslövs kommun 627 000 626 500 Driftbidrag från Höörs kommun 313 500 313 250 Driftbidrag från Hörby kommun 313 500 313 250 Driftbidrag från region 1 254 000 1 253 000 Övriga intäkter 1 237 2 052 Summa 5 017 225 5 014 052 Not 3. Verksamhetens kostnader 2025 2024 Samverkansinsatser Aktiv 47 332 190 079 Gröna huset 1 655 252 1 570 264 Kultur på recept 687 661 735 021 Kompetenslots 992 899 920 971 Hälsoförfrågan Hörby 148 781 0 Vilja 2.0 846 993 865 987 4 378 918 4 282 322 Övriga kostnader Lokalkostnader 91 743 88 911 Administrativa kostnader 519 024 495 152 Styrelsekostnader 251 984 165 036 Personalkostnader 665 123 858 491 1 527 874 1 607 590 5 906 792 5 889 912 20 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Not 4. Kortfristiga fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Övriga kortfristiga fordringar 41 913 49 222 Förutbetalda kostnader 14 385 6 207 56 298 55 429 Not 5. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Skulder samverkansinsatser 223 850 325 077 Övriga kortfristiga skulder 332 131 517 721 Övriga upplupna kostnader 145 908 228 783 701 889 1 071 581 21 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Styrelsens underskrifter _________________________ _______________________ Camilla Kampf Christina Nilsson Ordförande Vice ordförande _________________________ ________________________ Margareta Johansson Tony Hansson Ledamot Ledamot _________________________ ________________________ Cecilia Braun Suzana Popaja Ledamot Ledamot 22 Dokument-ID 09222115557572933953 Signerat SP, CB, TH, MJ, CN, CK Verifikat Dokument-ID 09222115557572933953 Dokument Årsredovisning 2025 Finsam MittSkåne för sign Huvuddokument 23 sidor Startades 2026-03-17 18:43:22 CET (+0100) av Blikk e- Signatur (Be) Färdigställt 2026-03-19 15:18:25 CET (+0100) Initierare Blikk e-Signatur (Be) Blikk Sverige AB Org. nr 559093-8345 no-reply@blikk.se Signerare Suzana Popaja (SP) Cecilia Braun (CB) Samordningsförbundet MittSkåne Samordningsförbundet MittSkåne suzana.popaja@arbetsformedlingen.se cecilia.braun@forsakringskassan.se Namnet som returnerades från svenskt BankID var Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Suzana Popaja" "Cecilia Linda Maria Braun" Signerade 2026-03-18 08:01:49 CET (+0100) Signerade 2026-03-19 15:18:25 CET (+0100) Tony Hansson (TH) Margareta Johansson (MJ) Samordningsförbundet MittSkåne Samordningsförbundet MittSkåne tony@datekkonsult.se margareta.johansson@hoor.se Namnet som returnerades från svenskt BankID var Namnet som returnerades från svenskt BankID var "TONY HANSSON" "MARGARETA JOHANSSON" Signerade 2026-03-17 22:17:54 CET (+0100) Signerade 2026-03-17 20:57:39 CET (+0100) 1/2 Verifikat Dokument-ID 09222115557572933953 Christina Nilsson (CN) Camilla Kampf (CK) Samordningsförbundet MittSkåne Samordningsförbundet MittSkåne christina.nilsson@horby.se camilla.kampf@hoor.se Namnet som returnerades från svenskt BankID var Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Anna "CHRISTINA NILSSON-AHLQVIST" Camilla Kampf" Signerade 2026-03-19 10:36:33 CET (+0100) Signerade 2026-03-17 18:58:42 CET (+0100) Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Se de dolda bilagorna för mer information/bevis om detta dokument. Använd en PDF-läsare som t ex Adobe Reader som kan visa dolda bilagor för att se bilagorna. Observera att om dokumentet skrivs ut kan inte integriteten i papperskopian bevisas enligt nedan och att en vanlig papperutskrift saknar innehållet i de dolda bilagorna. Den digitala signaturen (elektroniska förseglingen) säkerställer att integriteten av detta dokument, inklusive de dolda bilagorna, kan bevisas matematiskt och oberoende av Scrive. För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets integritet automatiskt på: https://scrive.com/verify 2/2 Revisionsberättelse för Samordningsförbundet MittSkåne, org. nr 222000-2915 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet MIttSkåne för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 12-17. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Samordningsförbundet MIttSkåne, org. nr 222000-2915, 2025 Dokument-ID 09222115557573528033 Signerat JS Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet MIttSkåne för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet MIttSkåne har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Kristianstad den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Jesper Sturesson Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet MIttSkåne, org. nr 222000-2915, 2025 Dokument-ID 09222115557573528033 Signerat JS Verifikat Dokument-ID 09222115557573528033 Dokument Revisionsberättelse FINSAM MittSkåne 2025 Huvuddokument 2 sidor Startades 2026-03-24 10:50:20 CET (+0100) av Blikk e- Signatur (Be) Färdigställt 2026-03-24 11:32:14 CET (+0100) Initierare Blikk e-Signatur (Be) Blikk Sverige AB Org. nr 559093-8345 no-reply@blikk.se Signerare Jesper Sturesson (JS) Samordningsförbundet MittSkåne jesper.sturesson@azets.com Namnet som returnerades från svenskt BankID var "JESPER STURESSON" Signerade 2026-03-24 11:32:14 CET (+0100) Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Se de dolda bilagorna för mer information/bevis om detta dokument. Använd en PDF-läsare som t ex Adobe Reader som kan visa dolda bilagor för att se bilagorna. Observera att om dokumentet skrivs ut kan inte integriteten i papperskopian bevisas enligt nedan och att en vanlig papperutskrift saknar innehållet i de dolda bilagorna. Den digitala signaturen (elektroniska förseglingen) säkerställer att integriteten av detta dokument, inklusive de dolda bilagorna, kan bevisas matematiskt och oberoende av Scrive. För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets integritet automatiskt på: https://scrive.com/verify 1/1 Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 Granskningsrapport Samordningsförbundet MittSkåne 2026-03-10 Antal sidor: 7 Page 1 of 7 WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfråga 3 1.2 Revisionskriterier 3 1.3 Metod och avgränsningar 3 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Förvaltningsberättelsen 5 2.2 God ekonomisk hushållning 5 2.2.1 Ekonomiska mål 5 2.2.2 Verksamhetsmål 5 2.3 Resultaträkning 5 2.3.1 Verksamhetens intäkter 5 2.3.2 Verksamhetens kostnader 5 2.4 Balansräkning 6 2.4.1 Omsättningstillgångar 6 2.4.2 Kortfristiga skulder 6 2.5 Intern kontroll och styrning 6 2.5.1 Styrdokument 6 2.5.2 Delårsrapport 6 2.6 Driftredovisning 6 2.7 Övrigt 6 2.8 Sammanfattning och slutsatser 7 Page 2 of 7 WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 1 BAKGRUND Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet MittSkåne för räkenskapsåret 2025. Granskningen har bedrivits i enlighet med god revisionssed för kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att lämna underlag för revisorernas be- dömningar och uttalanden i revisionsberättelsen. Förbundets revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som styrelsen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vidare lämnas i rapporten information till styrelsen om viktigare iakttagelser och eventuella rekommendationer till följd av dessa som identifierats i samband med årets revision. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGA Syftet med granskningen är att den ska utgöra underlag för revisorernas prövning av: • att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt • om räkenskaperna är rättvisande och • om den interna kontrollen är tillräcklig 1.2 REVISIONSKRITERIER Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt samt att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier: • Lag om finansiell samordning SFS 2003:1210, Kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR • Förbundsordning, interna regelverk och instruktioner 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksam- het, främst såsom denna definieras av SKR1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2025. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och eller som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Vi har även stämt av balanskravsutredning mot underlag. 1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Page 3 of 7 WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets Övriga delar har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vi har även granskat att förbundet följer förbundsordningen. Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av relevanta dokument (verksamhetsplan med budget, protokoll och förbundsordning) inklusive årsredovisningen • Analys av om resultatet är förenligt med de beslutade målen • Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster. • Stickprovsgranskning av attest och utanordning • Dialog med förbundschef • Sedvanlig bokslutsgranskning 1.3.1 Risk- och väsentlighetsanalys 1.3.1.1 Redovisningen • Verksamhetens intäkter - Består i huvudsak av medlemmarnas årsavgifter vilka substansgranskas mot beslut, fakturering och inbetalning. • Verksamhetens kostnader - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning samt avklipp. • Kassa och bank - Substansgranskas mot externa underlag. • Kortfristiga skulder - Kartläggning av posternas innehåll samt stickprov inklusive attest och utanordning. • Redovisningsprinciper 1.3.1.2 Intern kontroll • ”Ordning och reda” • Bokslutsprocessen och samarbetet mellan förbundet och redovisningsbyrån. • Granskning av att skatter och avgifter redovisats och betalas i rätt tid och med rätt belopp. Page 4 of 7 WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN Granskning av redovisning och intern kontroll har skett enligt uppgjord planering i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen ovan. 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN I LKBR, föreskrivs att förvaltningsberättelsen ska följa en bestämd struktur med fasta rubriker. Samordningsförbundet MittSkåne redovisar i allt väsentligt sin förvaltningsberättelse i enlighet med lagens krav och denna har ställts upp enligt de bestämda rubrikerna. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska samordningsförbundet ha en god ekonomi i sin verksamhet. Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2.2.1 Ekonomiska mål Förbundet har förutom sin budget för 2025 inte specificerat några särskilda finansiella mål. Årets resultat (efter finansiella poster) uppgår till -856 tkr vilket är 497 tkr bättre än det budgeterade resultatet på -1 353 tkr. Avvikelsen förklaras av att beslutade insatser bedrivits till lägre kostnader än budgeterat. 2.2.2 Verksamhetsmål Samordningsförbundet MittSkåne fastställde i november 2024 en verksamhetsplan med budget för 2025 och i denna plan anges mål och vision samt strategier för verksamheten. Målen konkretiseras så att det går att följa upp måluppfyllelsen. I årsredovisningen lämnas en redogörelse för årets verksamhet, vilka insatser som har gjorts och uppföljning av måluppfyllelse. Avsnittet där detta redogörs för bedöms vara tydligt och överskådligt även om en slutsats för hela verksamhetens måluppfyllelse saknas. 2.3 RESULTATRÄKNING 2.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter består av medlemmarnas årsavgifter 5 016 tkr vilka har substansgranskats mot beslut, fakturering och inbetalning. 2.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har granskats stickprovsvis utan några väsentliga anmärkningar. Page 5 of 7 WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.4 BALANSRÄKNING Balansomslutningen per bokslutsdag uppgår till 2 596 tkr vilket är lägre än vid samma tidpunkt året innan och det förklaras till största del av den sjunkande likviditeten kopplat till underskottet. 2.4.1 Omsättningstillgångar Balansräkningens dominerande tillgångsposter är Kassa och bank, 2 539 tkr. Kassa och bank är avstämt mot engagemangsbesked utan anmärkning. 2.4.2 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna 702 tkr består huvudsakligen av leverantörsskulder och upplupna kostnader kopplade till projekten och verksamheten i övrigt. Posten har granskats utan anmärkning. 2.5 INTERN KONTROLL OCH STYRNING Vi har läst förbundsordning och styrelseprotokoll för att bedöma om styrelsen utöver tillräcklig kontroll och en god styrning av verksamheten samt att förbundsordningens krav efterlevs. 2.5.1 Styrdokument Vi noterar att samtliga styrdokument är uppdaterade i vederbörlig ordning. 2.5.2 Delårsrapport Förbundet upprättar delårsuppföljning tertialvis, dvs per 30 april och per 31 augusti. Ter- tialrapporterna följs upp på nästkommande styrelsemöte. 2.6 DRIFTREDOVISNING I LKBR, föreskrivs att årsredovisningen ska innehålla en driftsredovisning som en egen del. Förbundet har upprättat en driftsredovisning i årsredovisningen för 2025. 2.7 ÖVRIGT Det nationella rådet har upprättat riktlinjer för hur stort eget kapital som ett finansiellt samordningsförbund bör ha. Enligt dessa riktlinjer bör eget kapital i Samordningsförbundet MittSkåne inte överstiga 1 003 tkr. Utfall vid 2025 års slut är 1 894 tkr vilket innebär att ytterligare åtgärder behövs för att komma i nivå med rekommenderad nivå. Vi har noterat att skatter och avgifter vid några tillfällen betalats för sent till Skatteverket. Vi uppmanar ledningen att tillse att rutinen för dessa betalningar säkerställer inbetalning i tid framöver. Vi har noterat att det är möjligt för en ensam person att göra betalningar och överföringar. Vi anser att förbundet bör ändra till att kräva två i förening för att göra betalningar och överföringar. Page 6 of 7 WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31| Azets 2.8 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Det har i granskningen inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Jesper Sturesson Auktoriserad revisor Page 7 of 7 WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JESPER STURESSON Undertecknare Serienummer: 965016200d4fa0[…]b4616dad8eb74 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-03-10 12:04:20 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. WWKMD-YSIJZ-154BN-94SGI-L2IM7-65X1Y :lekcyntnemukod oenneP De förtroendevalda revisorerna i Samordningsförbundet MittSkåne Till: Styrelsen i Samordningsförbundet MittSkåne Fullmäktige i respektive medlemskommun och -region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2025 Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet MittSkåne(organisationsnummer 222000- 2915) för verksamhetsåret 2025. Vårt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar vi med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har vi förlitat oss på den statliga revisorns granskning och bedömning. Våra övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Granskningsrapport SF MittSkåne 2025. 1 Dokument-ID 09222115557573587736 Signerat IÅ, LK Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet MittSkåne har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. • Granskningsrapport SF MittSkåne 2025 Eslöv den dag som framgår av våra digitala signaturer ………………………………… ………………………………… Inger Åbonde Lars Karlsson 2 Dokument-ID 09222115557573587736 Signerat IÅ, LK Verifikat Dokument-ID 09222115557573587736 Dokument Förtroendevaldas Revisionsberättelse MittSkåne 2025 Huvuddokument 2 sidor Startades 2026-03-24 15:56:02 CET (+0100) av Blikk e- Signatur (Be) Färdigställt 2026-03-24 17:57:09 CET (+0100) Initierare Blikk e-Signatur (Be) Blikk Sverige AB Org. nr 559093-8345 no-reply@blikk.se Signerare Inger Åbonde (IÅ) Lars Karlsson (LK) Samordningsförbundet MittSkåne Samordningsförbundet MittSkåne inger@abonde.nu lars.karlsson@rotarystudent.se Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Maj Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Lars Inger Åbonde" Folke Karlsson" Signerade 2026-03-24 17:57:09 CET (+0100) Signerade 2026-03-24 16:23:13 CET (+0100) Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Se de dolda bilagorna för mer information/bevis om detta dokument. Använd en PDF-läsare som t ex Adobe Reader som kan visa dolda bilagor för att se bilagorna. Observera att om dokumentet skrivs ut kan inte integriteten i papperskopian bevisas enligt nedan och att en vanlig papperutskrift saknar innehållet i de dolda bilagorna. Den digitala signaturen (elektroniska förseglingen) säkerställer att integriteten av detta dokument, inklusive de dolda bilagorna, kan bevisas matematiskt och oberoende av Scrive. För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets integritet automatiskt på: https://scrive.com/verify 1/1 KS 2026/237 2026-05-08 Mattias Larsson Kommunstyrelsen +4641362012 mattias.larsson@eslov.se Årsredovisningar för 2025 från Selma Sundelius stiftelser Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningarna för 2025 och bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Ärendebeskrivning Härmed överlämnas årsredovisningar från Selma Sundelius Utbildningsstiftelse, Selma Sundelius Julgåvestiftelse och Magnus och Bengta Sundelius Donationsstiftelse. Beslutsunderlag Revisionsberättelse Selma Sundelius julgåvestiftelsen Revisionsberättelse Magnus och Bengta Sundelius donationsstiftelse Revisionsberättelse Selma Sundelius utbildningsstiftelse Beredning Under året har inga utdelningar ur stiftelserna gjorts. Den sammanlagda behållningen per 31 december 2025 uppgick till 209 291 kronor. Beslutet skickas till Selma Sundelius stiftelser Eva Hallberg Mattias Larsson Kommundirektör Ekonomichef Kommunledningskontoret 1(1) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2025/734 2026-05-18 Isak Högelius Kommunstyrelsen +4641362541 isak.hogelius@eslov.se Yttrande över motion från Joaqim Johansson (SD) och Fredrik Ottesen (SD) avseende att utreda förutsättningarna för utvecklade tjänsteförmåner och införandet av en kommungemensam förmånsportal Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens tre att-satser. Ärendebeskrivning Joaqim Johansson och Fredrik Ottesen (SD) har lämnat in en motion avseende en förmånsportal. I motionen föreslås att: • utreda förutsättningarna för utvecklade tjänsteförmåner • utreda införandet av en kommungemensam förmånsportal med möjlighet till digitalisering av friskvårdsbidraget • utifrån utredningarna införa lämpliga lösningar Kommunfullmäktige har remitterat motionen till Kommunstyrelsen för yttrande. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut § 95 2025 Motion från Joaqim Johansson och Fredrik Ottesens (SD) avseende en förmånsportal Beredning Frågan om införande av förmånsportal har lyfts ett flertal gånger de senaste åren av de fackliga organisationerna och frågan har därför utretts av HR- avdelningen. De fackliga organisationerna har önskat en förmånsportal för att möta ett antal önskemål: Kommunledningskontoret 1(2) Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: kommunen@eslov.se | www.eslov.se KS 2025/734 • Tillse att kommunens medarbetare inte behöver lägga ut friskvårdspengar och invänta återbetalning från kommunen • Möjligheten att köpa en cykel via ett bruttolöneavdrag • Möjligheten att köpa ett pendlingskort via Skånetrafiken via ett bruttolöneavdrag. HR-avdelningen har utrett frågan och det har framkommit två större aktörer som dominerar marknaden för förmånsportaler där dock stora skillnader i pris och utbud framträder. Den ena leverantören erbjuder ovanstående punkter men till ett pris som ansetts för högt. Den andra leverantören erbjuder inte alla ovanstående punkter men har dock ett förmånligare pris. Som en konsekvens av detta har HR-avdelningen fortsatt dialogen med dessa leverantören för att se om det finns en framkomlig väg antingen via förändrat pris alternativt förändrat utbud. Kommunens ekonomiska förutsättningar har de senaste åren förändrats till det bättre med tanke på att det förelåg ett sparkrav på alla förvaltningar när frågan lyftes första gången. Därefter har kommunen satsat på att höja friskvårdsbidraget och nu finns ekonomiska förutsättningar att också införskaffa en förmåns-/friskvårdsportal. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kommunledningskontoret bifall till motionens tre att-satser. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Eva Hallberg Isak Högelius Förvaltningschef HR-chef Sammanträdesprotokoll 2025-12-15 Kommunfullmäktige

§ 129 KS 2024/521 Handlingsplan för bostadsförsörjning – remissversion Beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ärendet återremitteras till förvaltningen med motiveringen att handlingsplanen arbetas om med följande inriktningar: - att remissversionen för handlingsplan för bostadsförsörjning återremitteras för att vara mer övergripande genom att stärka tillväxtperspektivet - tydliggöra boendealternativ i syfte att stärka byggandet av småhus och bostadsrätter - kommunen ska främja ett varierat utbud av olika boendeformer i hela kommunen - hyresgarantier är ett statligt ansvar och vi ser ingen anledning till att det finns med i en kommunal plan - vad gäller sociala kontrakt ska kommunen arbeta för att fler får egna kontrakt. Det är viktigt att arbetet inriktas mot egen bostad där sociala kontrakt inte ses som en rättighet utan en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. - yrkande om enskilda tjänster inte görs i handlingsplanen, frågor av den arten behandlas i samband med budgetprioriteringar. Sammantaget medför ovanstående att åtgärdslistan och samtliga dokument behöver ses över. Ärendebeskrivning I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjning. Den nuvarande bostadsförsörjningsstrategin antogs 2021, (kommunfullmäktiges beslut

§ 150 KS 2024/521 Handlingsplan för bostadsförsörjning – remissversion 2 Beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att skicka reviderat förslag till handlingsplan för bostadsförsörjning på remiss. Ärendebeskrivning I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjning. Den nuvarande bostadsförsörjningsstrategin antogs 2021, (kommunfullmäktiges beslut

§ 169 KS 2024/521 Bostadsförsörjningsstrategi 2025-2029 Beslut - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna förslaget till projektplan för att ta fram en ny bostadsförsörjningsplan med revideringen att lägga till ett ytterligare effektmål att skapa attraktiva och tillgängliga bostäder och boendemiljöer. Ärendebeskrivning I enlighet med bostadsförsörjningslagen, lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta nya riktlinjer för bostadsförsörjning. De nuvarande riktlinjerna antogs 2021 (Kommunfullmäktige, § 110, 2021), nya riktlinjer ska beslutas under nuvarande mandatperiod. I förslaget till projektplan beskrivs processen för att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi. Beslutsunderlag • Förslag till beslut; Förslag till projektplan för framtagande av bostadsförsörjningsstrategi 2025 • KS 2021/62, Antagen Bostadsförsörjningsstrategi, reviderad efter KS • Beslut KS 2024-09-03 Uppdrag att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi • Projektplan för framtagande av bostadsförsörjningsstrategi 2025 Beredning I förslaget till projektplan beskrivs processen för att ta fram en ny bostadsförsörjningsstrategi. Bakgrund Regeringen har nyligen haft promemoria: Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning ute på remiss. Promemorian föreslår bland annat förändringar i lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar vilka förväntas träda i kraft den 1 januari 2025. Enligt promemorian ska riktlinjer för bostadsförsörjning framöver benämnas handlingsplan för bostadsförsörjningen. Handlingsplanen för bostadsförsörjningen ska minst innehålla uppgifter om: Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll 2024-11-05 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av 1. den demografiska utvecklingen, 2. marknadsförutsättningarna, och 3. vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Eslövs kommuns bostadsförsörjningsstrategi utgör det som idag kallas riktlinjer för bostadsförsörjning och som framöver kommer kallas handlingsplanen för bostadsförsörjningen. Eslövs kommun har en aktuell bostadsförsörjningsstrategi som löper ut vid slutet av mandatperioden. Syfte Varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Projektplanens mål I projektplanen beskrivs både effektmål och leveransmål. Effektmålen är: att hemlöshet och trångboddhet minskar, att den politiska viljan får genomslag i förvaltningarnas arbete med bostadsförsörjning och att kommunens arbete med bostadsförsörjning är samordnat. Tidsplan Bostadsförsörjningsstrategin planeras antas av kommunfullmäktige hösten 2025. Budget Projektet har ingen separat budget. Projektorganisation Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll 2024-11-05 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU Kommunstyrelsen är beställare av projektet och beslutar om uppdragsbeskrivning, när strategin är redo att skickas på remiss samt när den är redo att behandlas av kommunfullmäktige. Kommundirektören är projektägare och kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för projektet. Yrkanden Catharina Malmborg (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut med följande tilläggsyrkande i projektplanen under effektmål; Att skapa attraktiva och tillgängliga bostäder och boendemiljöer Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, tillväxtavdelningen Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll 2024-09-03 Kommunstyrelsen